Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m
1946-05-17 · 174 sidor, varav 165 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 165 av 174 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:293, Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 293.
1
Nr 293.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m.; given
Stockholms slott den 17 maj 1946.
„ Kungl> MaJ:t vil1 härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi
a
la de förslag, om vdkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.
GUSTAF.
Eije Mossberg.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 mai
1946. J
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Gjores, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg
Nilsson, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför statsrådet
Mossberg följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 19—23, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna följande anslag:
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 293.
1
2 Kungl Maj:ts proposition nr 293.
Anslag
Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar, förslagsanslag
................................................
Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader, förslagsanslag
................................................
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Avlöningar,
förslagsanslag....................................
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Omkostnader,
förslagsanslag ....................................
Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., reservationsanslag
................................................ 22 000 000
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
I skrivelse den 11 april 1946 har statens arbetsmarknadskommission framlagt
förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1946/47.
I samband härmed har kommissionen givit en kortfattad översikt över
läget på arbetsmarknaden under år 1945 samt en bedömning av den sannolika
utvecklingen på arbetsmarknaden under återstoden av år 1946.
Med skrivelse den 3 maj 1946 har kommissionen överlämnat sedvanlig
verksamhetsberättelse för år 1945. Nämnda berättelse torde — med undantag
av det inledande avsnittet om arbetsmarknaden under år 1945, vilket är likalydande
med översikten i ämnet i kommissionens skrivelse den 11 april
1946 — få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.
Belopp
2 250 000
800 000
8 500 000
3 100 000
Arbetsmarknaden under år 1945.
Rörande förhållandena på arbetsmarknaden under år 1945 anför kommissionen
i skrivelsen den 11 april 1946 följande.
Arbetsmarknaden kännetecknades under år 1945 av en synnerligen hog
sysselsättningsnivå. Särskilt beaktansvärt var, att den förstärkta forsvarsberedskapen
kunde avvecklas utan att något egentligt överskott pa arbetskraft
uppstod Arbetslöshetssiffrorna voro till och med bland de lägsta, sorn någonsin
noterats Till den gynnsamma utvecklingen torde främst de okade exportmöjligheterna
efter fredsslutet ha bidragit, samtidigt som den goda hemmamarknadskonjunkturen
fortsatte och förstärktes. Genom det tillskott av omkring
140 000 man, arbetsmarknaden i jämförelse med genomsnittslaget
under 1944 kan beräknas ha tillförts med försvarsberedskapens avveckling,
möjliggjordes betydande sysselsättningsökningar inom flertalet närmgsområden.
Härtill bidrog även i viss mån den fortsatta ökningen av antalet yrkesverksamma
utlänningar. . „ „ ... . ,
Den som helhet betraktad, höga sysselsättnmgsmvan har emellertid icke
uteslutit lokala och temporära sysselsättningssvårigheter. Knappheten pa
bränsle och vissa industriråvaror tvingade sålunda till driftsinskränkningar
vid en del företag. Genom den stora efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket
kunde emellertid den friställda arbetskraften i många fall blita Iligt anvisas
skogsarbete. Endast i undantagsfall voro särskilda hjalpatgarder erforderliga.
Materialsvårigheterna för byggnadsverksamheten medtorde under
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
hostmanadcrriä en något okad arbetslöshet inom byggnadsfacken i vissa större
stader, bland annat Stockholm, Norrköping och Sundsvall. På några mindre
0!., därjämte en under krigsåren forcerad utbyggnad, framför
allt tor militära ändamål, en överdimensionering av byggnadsarbetarkåren
med en viss lokal omstallnmgsarbetslöshet som följd. De svårigheter som
befarats i samband med nedläggandet eller inskränkningen av krigsmaterielproduktionen
eller den ersättningsproduktion, som handelsavspärrningen nödvandiggjort
under krigsåren, ha däremot varit anmärkningsvärt små. Näringslivets
omställning till fredsförhållanden torde också ha underlättats av
att merparten av produktionsomläggningarna under kriget kunnat ske inom
ramen tor den redan befintliga produktionsapparaten. I de fall den genom
inskränkningen eller nedläggandet av viss produktion friställda arbetskraften
icke kunnat beredas fortsatt arbete inom samma företag har den i allmänhet
relativt snabbt absorberats av närliggande underskottsområden Arbetsförmed
mgen har i görligaste mån medverkat till en interlokal omfattning av
arbetskraften varvid dock den stora knappheten på bostäder på många håll
uItg^.01jt allvarligt hinder. Icke heller de vid försvarsverken företagna in®
ranknmgarna, vilka särskilt beträffande fortifikationsarbetena varit omfattande,
ha i allmänhet vållat några större sysselsättningssvårigheter, även om
en viss omstallnmgsarbetslöshet framträtt i städer som Boden och iKarlskrona.
Entledigandena från krisförvaltningen ha hittills icke medfört något
nadenVart °Verskott pa arbetskraft inom ifrågavarande delar av arbetsmark
En
sammanfattnmg av vissa statistiska serier, som belysa utvecklingen
pa arbetsmarknaden under 1945 i jämförelse med 1944, lämnas i tab. 1.
Tali. 1. Arbetsmarknaden under åren 1944 och 1945.
Månad
Sysselsatta
arbetare inom
industrien.
Indextal:
sept. 1939 = 100
Arbetslösheten
inom fack- förbunden i % av
medlems- antalet
Antal av
arbetslöshets- nämnderna rap- porterade hjälp- sökande arbets- lösa
O 100-tal)
Tillsatta platser
på 100 lediga
vid den offent- liga arbets- förmedlingen
1944
1945
1944
1945
1944
1945
1944
1945
93
97
8-5
6''5
158
121
75
75
94
76
8-0
6-2
175
129
70
73
93
75
7-2
5-9
173
135
67
67
92
76
5-6
4-5
157
120
66
68
92
78
3*7
3-8
118
100
67
66
93
79
3-2
3''5
88
79
67
68
92
99
2-9
3-2
73
60
63
62
93
100
2-8
3-1
68
54
65
60
94
100
2-9
3-0
68
54
65
64
97
101
3-3
3-2
75
58
73
67
98
102
4-2
3''9
87
68
72
64 1
97
96
7-2
6-7
ilo
73
71
62 1
Januari ..
Februari .
Mars.....
April
Maj......
Juni.....
Juli......
Augusti ..
September
Oktober ..
November
December.
Deri fortgående stegring av antalet sysselsatta arbetare inom industrien,
sorn framträdde under senare delen av 1944 och vartill bland annat bidrog
nedskärningen av inkallelserna under denna tid, avbröts under februari 1945
genom verkstadskonflikten. Sysselsättningen fortsatte dock att stiga inom de
branscher, som icke voro närmare berörda av konflikten, och efter konflik
-
4 Kungl. Mcij:ts proposition nr 293.
tens nedläggande utvisade indextalen en betydligt högre sysselsättning än under
motsvarande månader 1944. Nedgången under december torde främst
bero på — förutom säsongmässiga inskränkningar inom vissa branscher
tillfälliga julpermitteringar. Under januari 1946 steg sålunda indextalet ater
och låg högre än i januari 1945. En avsevärd del av den frigjorda beredskapspersonalen
synes av de anförda sifferuppgifterna att döma ha tillforts industrien.
Beaktas bör jämväl, att indextalen bland annat icke taga hänsyn till
nyetableringar och därför undervärdera förekommande sysselsättnmgsokningar.
I själva verket torde därför antalet inom industrien sysselsatta ha
ökat mer än sorn framgår av sifferserien.
Siffrorna för arbetslösheten voro, såsom redan framhållits, bland de lägsta,
som noterats sedan den svenska arbetslöshetsstatistikens tillkomst. Beaktansvärd
var särskilt den kraftiga säsongutjämningen. Antalet hos arbetsloshetsnämnderna
anmälda hjälpsökande arbetslösa var under årets Iva sista månader
det lägsta, som överhuvudtaget noterats vid denna årstid. Minskningen
av antalet hjälpsökande i förhållande till föregående år har berört flertalet
yrkesgrupper men varit särskilt kraftig beträffande sågverks- och massaindustriarbetare
samt hamn- och stuveriarbetare. Även antalet hjälpsökande
byggnads- och anläggningsarbetare har undergått en avsevärd minskning.
Däremot utvisade gruppen förvaltning, arbetsledning och fria yrken en mindre
ökning. Påfallande är den förskjutning i de hjälpsökandes åldersfördelning,
som ägt rum. Under 1945 voro sålunda i genomsnitt 51,0 °/o av de hjälpsökande
över femtio år mot 44,2 °/o under 1944. . ,
Uppgifterna örn antalet tillsatta platser på 100 lediga ge en viss bild av
den framträdande bristen på arbetskraft inom flertalet näringsomraden. Någon
lättnad i detta hänseende synes icke ha uppkommit i samband med beredskapens
upphörande, utan det arbetskraftstillskott, som minskningen av
inkallelserna medförde, har mer än uppvägts av den ökade efterfrågan. Inom
gruppen industri och hantverk utgjorde sålunda medeltalet tillsatta platser pa
100 lediga under årets senare hälft 80 för män och 43 för kvinnor mot 84
resp. 44 under samma tid 1944. „ ... ,, ,
Liksom under tidigare år måste särskilda åtgärder vidtagas tor att bemästra
jordbrukets arbetskraftsbehov till hö- och stråsädesskorden samt rotfruktsupptagningen.
Bärgningen av stråsädesskörden vållade pa manga hall
svårigheter genom den rikliga nederbörden, som i en del fall förorsakade omfattande
översvämningar och liggsädesbildning, till följd varav maskinell arbetskraft
icke kunde utnyttjas i normal omfattning. Bland annat genom förlängning
av det ordinarie övningsuppehållet för de värnpliktiga, vilket i al - mänhet förlagts till höskörden, kunde dock bristen på arbetskraft till stora
delar utfyllas. Även under 1945 var den frivilliga arbetskraftens insats under
sommarmånaderna av betydande värde. Rotfruktsupptagningen gynnades av
den torra hösten, och arbetskraftsbehovet kunde i allmänhet tillgodoses,
bland annat genom utplacering av repatriander. t ,
Sysselsättningen inom skogsbruket steg kraftigt under 194.). Härtill torde
främst premiesystemet för yrkesvana skogsarbetare och vissa skogsägare ha
bidragit, samtidigt som tillgången på arbetskraft ökade genom beredskapens
upphörande. Särskilt under sommarmånaderna var sysselsättningen påfallande
livlig Enligt de av arbetsmarknadskommissionen verkställda inventeringarna,
som dock endast avse den för avverkningsarbeten lejda arbetskraften
uppgick vid slutet av juni 1945 antalet sysselsatta arbetare till 53 020 mot
25 381 vid motsvarande tidpunkt 1944. Särskilt under verkstadskonfhkten
ökade antalet från andra yrkesområden överflyttade arbetare betydligt. Efterfrågan
på arbetskraft har dock varit avsevärt större an tillgängen. Vid slutet
av december redovisades sålunda ett ytterligare arbetskraftsbehov hos de
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
större avverkarna av 30 471 man, av vilka avverkarna själva endast beräknare
kunna anskaffa 8 722. De stora stormfällningarna under november medford?
i vissa delar av landet en starkt ökad efterfrågan på arbetskraft.
Etter nedgången under 1944 ökade produktionen inom torvindustrien åter
under 194o. Pa vissa hall kunde det stora behovet av arbetskraft under sommarmana
derna icke helt täckas.
Hur sysselsättningsförhållandena gestaltat sig inom de viktigaste industrigrupperna
framgår av tab. 2, vari redovisas antalet sysselsatta arbetare vid
slutet av den mellersta månaden i varje kvartal under 1945 i jämförelse med
Tab. 2. Antalet sysselsatta arbetare inom de viktigaste industrigrupperna vid slutet
av mellersta månaden i varje kvartal 1945 i % av antalet sysselsatta vid motsvarande
tidpunkter 1944.
Industrigrupper
Febr.
1945
Maj
1945
Aug.
1945
Nov
1945
Gruvor o. anrikningsv.
85
96
91
94
Järnverk m. m.......
99
103
105
101
Järn- o. stålmanuf. ..
53
56
110
110
Mekaniska verkst.....
33
29
108
102
Skeppsvarv ..........
16
8
116
113
Elektriska verkst.....
31
24
114
106
Torvindustri ........
92
115
110
115
Cementfabr. o. kalkbr.
108
118
115
112
Tegelbruk............
109
107
104
104
Porslinsfabriker......
103
lil
114
110
Glasbruk............
104
105
109
114
Sågverk o. hyvlerier..
107
108
115
110
Snickeri o. möbelfabr.
104
108
113
110
Pappersmassefabr.....
118
115
142
125
Pappersbruk ........
lil
117
119 |
114
Industrigrupper
Febr
1945
Maj
1945
Aug.
1945
Nov.
1945
Choklad- o. karamell- fabr.............
102
105
106
105
Bryggerier m. m.....
101
108
105
105
Slakterier o. konserv- fabr.............
107
107
106
107
Bomullsindustri......
102
105
107
101
Ylleindustri.........
103
107
106
107
Trikåfabriker.......
100
102
104
100
Sömnadsindustri .
102
104
100
99
Skofabriker.......
118
114
110
100
Gummivarufabr. .
103
107
110
116
Tändsticksfabr.....
131
147
138
116
Samtl. industrigrupper
80
82
109
106
Den nedgång i sysselsättningen inom verkstadsindustrien, som framträdde
ly.K.,. sommaren och hösten 1944 främst på grund av minskade militära beställningar
men även på grund av reducerad tillverkning för export visade sig
vara övergående Redan före verkstadskonflikten framträdde en stegring i sysselsättningen,
och efter konfliktens biläggande ökade sysselsättningen ytterligare.
.enligt en av industrikommissionen verkställd undersökning ökade antalet
utgjorda arbetstimmar vid de större företagen med 6% mellan september 1944
och augusti 1945. Den fortsatta nedgången i de militära beställningarna uppvägdes
av ökningen av exportordema, samtidigt som efterfrågan för hemmamarknaden
visade betydande stegring. Till den goda sysselsättningen inom
verkstadsindustrien medverkade den ansamling av beställningar, som arbetshill
likten medförde. Bristen på yrkesarbetare av olika slag var framträdande,
och pa vissa håll, särskilt vid järnverken, mötte det även stora svårigheter
att anskaffa icke yrkeskunnig arbetskraft. Bostadsknappheten lade på
manga orter hinder i vägen för tillgodoseende av arbetskraftsbehovet.
Inom gruvindustrien förekommo vid de järnmalmsgruvor, som företrädesvis
arbeta för export, stora driftinskränkningar. Endast vid lapplandsgruvorna
vörö dock särskilda hjälpåtgärder erforderliga. Den del av gruvindustrien,
som är inriktad på den inhemska marknaden, hade däremot full sysselsättning,
och pa vissa hall förelåg en avsevärd brist på underjordsarbetare
Sågverk och pappersmassefabriker utvisade betydande sysselsättningsöknmgai,
varigenom en stor del av den under 1944 relativt höga arbetslösheten
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
i sågverks- och massaindustridistrikten i Norrland och Värmland kunde elimineras.
Den blida väderleken under hösten medförde samtidigt en relativt
lång skeppningssäsong. Medan sågverken hade i det närmaste full sysselsättning,
utgjorde emellertid knappheten på bränsle och massaved ett hinder för
fullt utnyttjande av cellulosaindustriens kapacitet. Även pappersbruken kunde
öka sysselsättningen, sedan exportförsäljningen åter kommit i gång. Snickerioch
möbelfabriker hade på många håll svårt att fylla behovet av yrkeskunnig
arbetskraft. Inom byggnadsämnesindustrierna medförde den livliga byggnadsverksamheten
fortsatt god sysselsättning. ... . „
Livsmedelsindustrien företedde i stort sett samma sysselsättmngsniva som
under 1944. Den kvarstående knappheten på särskilt socker och fett ävensom
den knappa kött- och fläskproduktionen hindrade mera betydande sysselsättningsökningar
inom de branscher, som äro beroende av ifrågavarande ravaror.
Inom textil- och beklädnadsindustrien medförde knappheten pa textilprodukter,
särskilt garn och bomullsvävnader, sysselsättningssvårigheter vid
vissa företag, främst inom trikå- och konfektionsindustnen. Bristen pa arbetskraft
var emellertid fortfarande stor inom detta område, aven om utptaceringen
av flyktingar bidrog till att något lätta den.
Såsom redan framhållits, var byggnadsverksamheten trots radande materialsvårigheter
mycket livlig. Oaktat beredskapens upphörande och en viss
utökning av byggnadsarbetarkåren höll sig arbetslösheten, såsom framgar av
tab. 3, på samma låga nivå som under 1944. En viss säsongutjamnmg av
byggnadsverksamheten framträdde därjämte, vartill främst byggnadsregleringen
bidrog. Materialsvårigheterna medförde dock, särskilt pa vissa orter,
att byggnadsföretag tillfälligt måste stoppas eller icke kunde komma i gang
vid beräknad tidpunkt. Även brist på yrkeskunmg arbetskraft verkade pa
vissa håll återhållande på byggnadsverksamheten.
Tat» 3 Arbetslösheten i byggnadsfacken (byggnadsgrovarbetare, byggnadsträarbetare,
murare och målare) åren 1944 och 1945 i % av medlemsantalet.
År
Jan.
Fehr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
1944
1945
29''5
21-5
28-2
21-0
25-2
18''6
16-0
12''3
9-6
9-0
6-9
8-0
5''3
6-2
5-1
5-7
6-0
6-0
8-3
8-4
11-3
11-5
23''1
21''9
Västspärrens slopande och upphävandet av de under hosteni 1944 införda
restriktionerna för sjöfarten mellan Sverige och utlandet medförde en betydande
förbättring i sysselsättningsförhållandena inom sjöfarten. ° En viss
knapphet på befaret manskap uppstod till och med under hostmanaderna.
Även inom bilismen förbättrades sysselsättningen något vid slutet av aret,
ehuru fortfarande ett stort överskott på chaufförer kvarstod
Inom övriga delar av arbetsmarknaden förelago likaledes i allmänhet okade
sysselsättningsmöjligheter. Beträffande de utpräglat kvinnliga arbetsomra:
dena, främst sjukvård och husligt arbete, rådde liksom tidigare stor brist pa
arbetskraft.
Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.
Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste
tiden anför arbetsmarknadskommissionen i skrivelsen den 11 april 1946
följande.
Det möter för närvarande mycket stora svårigheter att nied någon högre
grad av säkerhet bedöma den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.
7
Kungl. Maurts proposition nr 293.
Denna synes i första liand komma alt bliva beroende av huruvida en tillräcklig
import av tåsta bränslen ävensom vissa industriråvaror kan komma till
sfånd- Importutsikterna äro emellertid mycket ovissa, och möjligheten av en
försärnring i försörjningsläget med återverkningar på arbetsmarknaden kan
därför icke helt uteslutas. I den man bränsle- och råvaruförsörjningen kan
någorlunda tryggas synas å andra sidan goda förutsättningar finnas, för
att en hög sysselsättningsnivå skall kunna upprätthållas. Orderbeläggningen
inom industrien synes sålunda i allmänhet vara mycket god, varför — med
ovannämnda förbehåll — gynnsamma betingelser föreligga för fortsatt god
sysselsättning inom denna del av produktionen. Den kvarstående knapphet
på vissa viktiga industriråvaror, som man synes böra räkna med, torde dock
komma att utgöra ett hinder för mera betydande utvidgningar inom ett flertal
branscher. Med hänsyn till det stora antalet beviljade och inneliggande
ansökningar örn byggnadstillstånd och till den tendens till ökning av antalet
inkommande ansökningar, som förmärkts under innevarande år, kunna sysselsättningsutsikterna
inom byggnads- och anläggningsverksamheten bedömas
såsom gynnsamma. Man synes dock även här böra räkna med en kvarstående
materialknapphet, vilken torde komma att begränsa byggnadsverksamhetens
omfattning eller i varje fall utgöra ett hinder för en större utökning av densamma.
Beträffande sekundära näringsområden som transport och handel
torde man under ovannämnda förutsättningar kunna räkna med bibehållen,
eventuellt något förbättrad sysselsättning. Även örn en nedskärning av vedavverkningarna
framdeles skulle bliva möjlig, torde skogsbruket med hänsyn
till det stora behovet av ökade gagnvirkesavverkningar komma att bereda
god sysselsättning.
o I det följande återgivas, med de reservationer som framgå av det föregående,
vissa synpunkter på arbetsmarknadsläget inom olika näringsgrenar.
Verkstadsindustrien har för närvarande en mycket god orderbeläggning.
Enligt den av industrikommissionen i augusti 1945 verkställda undersökningen
motsvarade den då inneliggande orderstocken vid de större verkstäderna
i genomsnitt 12 månaders produktion. Efterfrågan på verkstadsprodukter
ligger fortfarande på en hög nivå, varför ur denna synpunkt
goda sysselsättningsutsikter äro för handen. Järnförsörjningen bereder emellertid
stora svårigheter. Särskilt på vaxtråd, band, tunnplåt och rör föreligger
stor knapphet. Någon förbättring i försörjningsläget synes icke sannolik
under de närmaste månaderna, och risk föreligger därför för temporära
driftsinskränkningar på vissa håll.
Beträffande järnverken torde man kunna räkna med fortsatt god sysselsättning.
Bortfallet av importen från Tyskland har kraftigt stegrat kraven
på den inhemska produktionen, och bristen på arbetskraft synes i allmänhet
utgöra den mest produktionsbegränsande faktorn.
De gruvor, som arbeta för den inhemska marknaden, väntas även i fortsättningen
komma att ha god sysselsättning. Däremot synas sysselsättningsutsiktema
för exportgruvoma mycket ovissa. Sålunda synes man beträffande
lapplandsgruvoma, där driften för närvarande delvis upprätthålles genom
gråbergsbrytning, icke kunna bortse från kvarstående sysselsättningssvårigheter,
särskilt som apatitbrytningen förutsättes komma att bortfalla.
Jord- och stenindustrien synes vad beträffar såväl byggnadsämnesindustrien
som glas- och porslinsindustrien kunna räkna med fortsatt god sysselsättning,
därest bränsleförsörjningen kan ordnas. Samtliga dessa industrier
äro emellertid mycket bränslekrävande, varför en försämring i bränsleläget
skulle medföra stora svårigheter. I viss omfattning lia företagen inom
denna industrigrupp övergått lill oljeeldning, varigenom de aktuella bränsleförsörjningssvårigheterna
något minskats.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
Sågverksindustrien torde med hänsyn till den stora saväl inhemska som
utländska efterfrågan på trävaror kunna räkna med goda sysselsättningsmöjligheter,
under förutsättning att timmerfångsten utfaller någorlunda
gynnsamt. Hittills synas timmeravverkningarna, gynnade bland annat av
goda väderleks förhållanden, lia gestaltat sig bra. Icke heller beträffande cellulosaindustrien
torde avsättningsfrågan behöva medföra några svårigheter.
Avgörande för sysselsättningsutsiktema inom denna industri är därför
främst tillgången på bränsle och massaved. Under förutsättning att bränsleförsörjningen
kan säkerställas, synes man kunna räkna med i stort sett oförändrad
sysselsättning. Tillgången på massaved torde icke komma att medgiva
fullt utnyttjande av kapaciteten. Beträffande pappersbruken synas utsikter
föreligga till fortsatt god sysselsättning.
Arbetstillgången inom livsmedelsindustrien torde komma att bliva i stort
sett oförändrad. Med hänsyn till den kvarstående knappheten på vissa viktiga
råvaror, såsom socker och fett, synes man icke kunna förvänta några
större utvidgningar inom de branscher, som äro beroende av ifrågavarande
råvaror. För konservindustrien torde även tillgången på bleckemballage komma
att begränsa produktionen.
Vad beträffar textil- och beklädnadsindustrien utgör försörjningen med
bomulls- och cellullgarn för närvarande en trång sektion. Särskilt för trikåoch
bandfabriker, som icke ha egna spinnerier, kunna sysselsättningssyårigheter
uppstå, om icke tillräcklig import kan komma till stand. Däremot
har en viss förbättring inträtt beträffande bomullsvävnader, och då
därjämte försörjningen med yllevävnader är relativt god, synes man icke
behöva befara några större svårigheter vid konfektionsfabrikerna. Aven
om en viss lättnad i fråga om arbetskraften inträtt, genom att ett stort antal
utlänningar anvisats arbete inom textil- och beklädnadsindustrien, föreligger
fortfarande stor brist på särskilt kvinnlig arbetskraft. Någon mer betydande
förändring i detta hänseende torde icke vara att vänta.
Inom skoindustrien föreligger för närvarande en viss knapphet på ovanläder.
Det oaktat synes man kunna räkna med ungefärligen samma sysselsättning
som under föregående år. För gummivaruindustrien har läget
beträffande råvaruförsörjningen lättat, sedan numera importen av gummiråvaror
åter börjat komma i gång. Bristen på kvinnlig arbetskraft synes
emellertid komma att medföra svårigheter för denna industri.
I fråga om den kemisk-tekniska industrien har bortfallet eller inskränkningen
av ersättnings- och krigsproduktion redan medfört en nedgång i
sysselsättningen, främst vid ugnskolningsverk och ammunitionsfabriker. Vad
sistnämnda fabriker beträffar, är utvecklingen bland annat beroende av
möjligheterna att upptaga civila tillverkningar. Beträffande den normala
civila produktionen utgör knappheten på vissa importråvaror, bland annat
letter, en produktionsbegränsande faktor, som man även i fortsättningen
torde böra räkna med. Inom tändsticksfabrikerna har sysselsättningen förbättrats,
sedan exporten i viss utsträckning kunnat återupptagas. Brist på
kvinnlig arbetskraft föreligger även inom denna industri.
Knappheten på vissa byggnadsmaterialier torde komma att kvarstå under
en relativt lång tid och verka begränsande på byggnadsverksamheten. I den
mån materialläget lättar, bör med hänsyn till de stora eftersatta byggnadsbehov,
som föreligga, en viss utökning vara möjlig.
Inom handel och transport synes man kunna förutse en fortsatt förbättring
i sysselsättningen, allteftersom importmöjligheterna okas. Vad speciellt
kontorsarbetsmarknaden beträffar, kan ett visst överskott på särskilt manlig
arbetskraft befaras uppstå i samband med den fortsatta nedskärningen
av krisförvaltningen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
9
Under förutsättning att bränsleförsörjningen och försörjningen med industriråvaror
kunna säkerställas skulle man sålunda icke ha att emotse någon
större arbetslöshet under år 1946. De arbetsmarknadsreglerande åtgärderna
skulle därför, såvitt man nu kan bedöma läget, främst komma att
avse omflyttning av arbetskraft från överskotts- till bristområden. En viss
restarbetslöshet av särskilt svårplacerad arbetskraft måste man dock liksom
förut räkna med.
Föredraganden.
Av arbetsmarknadskommissionens redogörelse framgår, att det allmänna
arbetsmarknadsläget under år 1945, bortsett från verkstadskonflikten, kännetecknades
av synnerligen hög sysselsättning, föranledd av ökade exportmöjligheter
och en ytterligare förstärkning av den goda hemmamarknadskonjunkturen.
Betecknande för den höga sysselsättningsnivån är, att det tillskott
av arbetskraft som föranleddes av försvarsberedskapens avveckling
utan svårighet absorberades av arbetsmarknaden. Knappheten på bränsle
och vissa råvaror, nedläggandet eller inskränkningen av militära anläggningsarbeten
och sådan ersättningsproduktion som handelsavspärrningen
nödvändiggjort samt begränsningen av de militära materielbeställningama
föranledde givetvis friställning av arbetskraft men denna kunde i allmänhet
relativt snabbt placeras inom närliggande underskottsområden. I avbidan
på sådan placering kunde den friställda arbetskraften i många fall tillfälligt
anvisas skogsarbete. Allmänt sett framträdde knapphet på arbetskraft inom
ett flertal näringsområden.
Arbetslöshetssiffrorna för år 1945 äro följdenligt bland de lägsta som noterats.
En kraftig säsongutjämning kan även konstateras. Den kvardröjande
arbetslösheten förklaras med att de arbetssökande alltid till en mindre del
utgöras av personer, vilka av olika anledningar äro svårplacerade även vid
en högkonjunktur. Vidare är det ofta icke möjligt eller lämpligt att efter inträffad
arbetslöshet omedelbart överföra den arbetslöse till annat yrkesområde
eller anvisa honom arbete på annan ort än hemorten.
Jag torde icke behöva ytterligare uppehålla mig med arbetsmarknadssituationen
under år 1945, då arbetsmarknadskommissionen i sin verksamhetsberättelse
för nämnda år lämnat en ingående redogörelse härför. Av större
intresse synes vara att söka bedöma det aktuella arbetsmarknadsläget och
utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste tiden.
Den höga sysselsättningsnivå, som kännetecknat arbetsmarknaden efter
veirkstadskonfliktens biläggande, har ytterligare stärkts under den gångna
delen av innevarande år. Antalet hos arbetslöshetsnämnderna hjälpsökande
arbetslösa började efter den säsongmässiga uppgången under höst- och vintermånaderna
redan under februari åter minska och utgjorde vid utgången
av april månad endast 6 534, den hittills lägsta redovisade hjälpsökandesiffran
för denna månad. Även arbetslösheten inom fackförbunden har under
den hittillsvarande delen av året legat lägre än något tidigare år sedan
första världskriget. Vid månadsskiftet mars/april uppgick sålunda antalet
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
arbetslösa medlemmar inom fackförbunden i procent av hela medlemsantalet
till endast 4,5. Arbetslösheten kan antagas ha sjunkit ytterligare sedan
dess till följd av den säsongmässigt ökade sysselsättningen inom byggnadsverksamheten.
Knappheten på bränsle och råvaror utgör alltjämt ett allvarligt problem
för industrien och har på vissa håll tvingat till driftsinskränkningar. Ännu
större svårigheter särskilt inom industrien vållar emellertid den tilltagande
knappheten på arbetskraft.
Att objektivt bestämma den aktuella knappheten på arbetskraft möter vissa
svårigheter. Här må nämnas, att svenska arbetsgivareföreningen i september
1945 gjorde en arbetskraftsinventering bland de till föreningen anslutna
företagen med minst 50 anställda. De företag, från vilka uppgifter inkommo,
motsvarade ungefär 3/4 av föreningens numerära verksamhetsområde i denna
storleksklass. Enligt de lämnade uppgifterna skulle dessa företag med hänsyn
till då rådande avsättningsmöjligheter samt råvaru- och bränsleförsörjning
kunnat bereda sysselsättning för ytterligare 45 000 arbetare, därav
32 000 män och 13 000 kvinnor. Den uppgivna brislsiffran innefattade emellertid
även cirka 20 000 vid undersökningstillfället redan anställda men av
olika anledningar frånvarande arbetare. Mest framträdande var bristen inom
verkstads- och textilindustrien. Även om — såsom arbetsgivareföreningen
framhåller — vissa av uppgifterna måste tagas med stor reservation, enär de
äro grundade på grova kalkyler, kunna dock anförda siffror ge en antydan
om behovet av ytterligare arbetskraft för industriens räkning. Av senare
datum äro de uppgifter, som företagen lämna till socialstyrelsens sysselsättningsstatistik.
Enligt dessa uppgifter planerade under mars och april 1946
nära 500 industriföretag att ny- eller återanställa sammanlagt över 12 700
arbetare. Den allra största delen av denna arbetskraft måste nyanställas.
Även inom jordbruket föreligger en markerad brist på arbetskraft. För att
ytterligare belysa arbetskraftssituationen kunna följande siffror ur arbetsförmedlingsstatistiken
för april 1946 anföras. Antalet hos den offentliga arbetsförmedlingen
lediganmälda platser under denna månad var inom jordbruket
ca 14 700 och inom industriens samtliga yrkesgrupper ca 52 300. Antalet
tillsatta platser inom angivna näringsgrenar uppgick under månaden till
respektive ca 4 800 och 32 900.
Även örn de anförda siffrorna få tagas med stor reservation med hänsyn
till de många osäkerhetsmomenten i de undersökningar, varur siffrorna
framkommit, äro de dock av intresse såsom uttryck för den ur arbetskraftssynpunkt
ansträngda situationen inom skilda områden av arbetslivet.
Hittills har arbetsmarknadssituationen som regel kännetecknats av överskott
på arbetskraft. De arbetsmarknadspolitiska strävandena ha härvid
syftat till att bereda de arbetslösa sysselsättning eller i varje fall försörjning.
Den nuvarande situationen däremot präglas av knapphet på arbetskraft.
Huruvida detta är en relativt snabbt övergående företeelse eller icke är givetvis
mycket svårt att avgöra. Att viss del av vår exportproduktion tillgodoser
ett mera tillfälligt behov i de krigshärjade länderna torde vara ovedersäg
-
11
Kanyl. Maj.ts proposition nr 293.
ligt. Å andra sidan peka vissa förhållanden, främst befolkningsutvecklingen,
i den riktningen, att även på längre sikt knapphet på arbetskraft kan komma
att törefinnas. I detta läge har såväl från vissa industriföretagares sida som
i den offentliga diskussionen framförts förslag örn åtgärder för att tillföra
den svenska arbetsmarknaden utländsk arbetskraft genom invandring.
Även enligt min mening kan en bestående och mera omfattande brist på
arbetskraft komma att påverka vår immigrationspolitik. Med hänsyn till de
olägenheter av olika slag som kunna vara förbundna med en invandring av
större omfattning torde dock dessförinnan andra möjliga utvägar böra prövas.
Jag vill i det följande peka på några av dessa utvägar.
Vad angår den aktuella situationen må erinras om att den i hög grad arbetskraftskrävande
vedproduktionen kommer att nedgå i den mån importen
av fasta bränslen ökar och att i samband härmed arbetskraft av icke obetydlig
omfattning friställes för annan verksamhet. Härtill kommer, att i
t rämsta rummet de partiellt arbetsföra men även vissa grupper av icke
yrkesarbetande kvinnor utgöra en arbetskraftsreserv, vars inordnande i produktionen
torde böra i möjlig mån underlättas. Vad de partiellt arbetsföra
angår ha redan inom den offentliga arbetsförmedlingen särskilda tjänstemän
tillsatts med uppgift att biträda de ordinarie förmedlingsorganen med
arbetsanskaffning åt svårplacerade arbetssökande. I sitt nyligen avgivna
första betänkande (SOU 1946: 24) har kommittén för partiellt arbetsföra föreslagit
åtgärder för en effektivisering av kurators- och arbetsförmedlingsverksamheten
för partiellt arbetsföra. Kommittén torde i en nära framtid
avgiva ytterligare förslag för tillvaratagande av de partiellt arbetsföras arbetskraft.
Det förslag till lag örn folkpensionering, som nyligen underställts
riksdagen, har i viss grad även utformats med tanke på önskvärdheten av
att även de högre åldramas arbetskraft utnyttjas.
Olika åtgärder till underlättande av arbetskraftens rörlighet äro av stor
betydelse. I detta sammanhang må erinras om att genom beslut den 7 december
1945 sakkunniga tillkallats att inom socialdepartementet verkställa
utredning rörande vissa frågor om försäljning av egnahem och bostadsrättslägenheter
i samband med innehavarens avflyttning till annan ort i arbetsmarknadsreglerande
syfte. Å andra sidan ger sig för närvarande en viss överrörlighet
till känna i form av flyttning mellan olika yrkesområden. Denna
överrörlighet försvårar en önskvärd stabilisering inom näringslivet. — Genom
en utvidgning av arbetsmarknadsmyndigheternas medverkan vid industrilokalisering
kan sådan ske under större hänsynstagande till arbetskraftstillgången
än hittills.
Ovedersägligen besitter näringslivet ett stort mått av anpassningsförmåga.
Knapphet på arbetskraft och härav föranledda löneökningar torde vara verksamma
incitament lill arbetskraftsbesparande rationaliseringar. Därest rationaliseringen
av jordbruket sker i snabbare takt än hittills minskas den tidvis
framträdande arbetskraftsbristen inom denna näringsgren och ökas industriens
möjligheter att få tillskott av arbetskraft. En fortsatt utjämning av
sysselsättningen inom de säsongbetonade yrkena, främst byggnadsverksamhe
-
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
ten, skulle innebära ett bättre tillvaratagannde av arbetskraften inom dessa
yrkesgrenar.
Slutligen må uppmärksamheten riktas på den betydelse ett effektivare arbetarskydd
och en förbättrad folkhygien har för att bevara arbetskraften.
Självfallet kommer det nya arbetsmarknadsläget att med största uppmärksamhet
följas av de ansvariga myndigheterna. Åtgärder, som äro ägnade
att åstadkomma en utjämning mellan efterfrågan och tillgång på arbetskraft,
böra av myndigheterna vidtagas eller understödjas.
Även i en situation med allmän knapphet på arbetskraft synes alltjämt
oundvikligt att överskott på arbetskraft uppstår inom vissa lokalt begränsade
områden. Att överflytta sålunda friställd arbetskraft till underskottsområden
är understundom förenat med svårigheter av olika slag. I varje
fäll måste överflyttningen föregås av noggrant övervägande av samtliga på
frågan inverkande faktorer.
För närvarande föreligger en relativt omfattande undersysselsättning i
Västernorrlands och Norrbottens län. Av hela antalet hjälpsökande under
april månad 1946, 6 534, voro sålunda 2 971 eller ungefär 45 %> hemmahörande
i dessa två län. Inom Västernorrlands län har dock antalet hjälpsökande
undergått en betydande minskning jämfört med föregående år. Däremot är
antalet hjälpsökande i Norrbottens län i stort sett oförändrat. Bränsle- och
råvarusvårigheterna, vilka hindra ett fullt utnyttjande av produktionskapaciteten
hos den inom dessa områden dominerande trävaru- och cellulosaindustrien,
synas utgöra de främsta anledningarna till sysselsättningssvårigheterna.
De befarade svårigheterna i samband med nedläggandet av apatitproduktionen
i Kiruna och Malmberget ha tillsvidare övervunnits genom att
den frigjorda arbetskraften kunnat omplaceras i andra arbeten inom samma
företag. Fortfarande råder dock inskränkt arbetstid och möjligheterna att
bereda fortsatt sysselsättning för den från apatitproduktionen frigjorda arbetskraften
bli framför allt beroende på exportutvecklingen. Även i Blekinge
län har överskott av arbetskraft uppstått genom nedläggandet eller inskränkningen
av olika militära arbeten. Överskottet har dock kunnat nedbringas
genom omplaceringsåtgärder från arbetsförmedlingens sida.
Slutligen torde jordbrukets och skogsbrukets arbetskraftsfråga böra något
beröras. Bristen på arbetskraft inom jordbruket är betydande och visar tendens
till stegring. Tillgodoseendet av arbetskraftsbehovet för skördearbetet
påkallar därför särskilda ansträngningar från arbetsmarknadsorganens sida.
Efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket har under de senaste månaderna
varit mycket stor och endast i begränsad omfattning kunnat tillgodoses. De
alltjämt ovissa utsikterna beträffande importen av fossila bränslen och den
stora såväl inhemska som utländska efterfrågan på gagnvirke medföra, att
skogsbrukets arbetskraftsfråga fortfarande kräver stor uppmärksamhet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
13
Statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader.
Gällande statsbidragssystem.
Det statsbidragssystem, som tillämpats sedan den 1 januari 1941, och vartill
riksdagen i skrivelse 1941: lil principiellt anslutit sig, innebär, att till
kommunernas arbetslöshetskostnader kan utgå statsbidrag i form av såväl
årligt bidrag som engångsbidrag.
Det årliga bidraget, s. k. drskostnadsbidrag, utmätes på grundval av kommunens
totala arbetslöshetskostnad under ett år, varvid bidraget beräknas
efter en stigande skala, så avvägd att kommunens årliga kostnadsandel icke
skall behöva överstiga 1: 50 kr per skattekrona. De arbetslöshetsåtgärder,
för vilka kommun önskar inräkna kostnaderna i totalsumman för året, skola
vara på förhand godkända av arbetsmarknadskommissionen. Om kommun
under en arbetslöshetskris för finansiering av ett av arbetsmarknadskommissionen
godkänt arbete upptagit lån, bör årskostnadsbidrag till ränteoch
amorteringskostnader enligt uttalande i riksdagens berörda skrivelse kunna
utgå, så länge de ekonomiska verkningarna av krisen äro för kommunen
kännbara.
För engång sbidrag et, som beviljas för visst arbete, funnos från början
inga bestämda regler. Man förutsatte, att dess storlek skulle avgöras från
fall till fall med hänsyn till företagets kostnad, och att det skulle beräknas
så, att den framtida utgiften för ränta och amortering komme att stå i rimligt
förhållande till kommunens skatteunderlag och finansiella ställning. I
de fall statsbidrag till byggnadsverksamhet skulle komma att medgivas för
att i educera kommuns kostnad till ungefärlig överensstämmelse med kostnadsnivån
före kriget, borde statsbidraget enligt uttalande av riksdagen i
allmänhet icke understiga 20 procent. I det fall för sysselsättande av arbetslösa
arbeten komme i fråga, för vilka under normala förhållanden utgå författningsmässigt
bestämda statsbidrag, skulle bidraget utgå enligt dessa normalt
tillämpade grunder.
Emellertid uppstod mycket snart behov av mera bestämda riktlinjer för
fastställande av engångsbidraget, när det gällde andra arbetsobjekt än byggnadsföretag
eller sådana företag, för vilka bidragets storlek är författningsmässigt
reglerad. Den 6 november 1941 beslöt arbetsmarknadskommissionen
därför att tillämpa en skala, enligt vilken bidraget från ett minimum av 20
procent stiger med stigande skattetryck och sjunkande antal skattekronor
per invånare till 90 procent. Engångsbidrag, som beräknats enligt denna
skala, benämnes normalbidrag.
För att bidragsskalan skall uppfylla kravet att bidraget blir maximalt,
såväl när antalet skattekronor blir tillräckligt litet som när skattetrycket
överskrider en viss gräns, fastställes den normala bidragsprocenten enligt
kommissionens förutnämnda beslut på grundval av produkten mellan antalet
skattekronor per invånare och den förefintliga marginalen för skattetryckets
ytterligare stegring. Som övre gräns för skattetrycket räknas härvid
23 kronor per skattekrona eller den faktiska fördelningens övre gräns
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
enligt 1940 års uttaxeringar. Användandet av ett högre gränsvärde skulle
innebära, att relativt mindre hänsyn toges till skattetrycket.
Den skala, efter vilken den normala bidragsprocenten enligt dessa principer
fastställes, framgår av följande tablå, där x betecknar antalet skattekronor
per invånare och y den effektiva utdebiteringen, i förekommande
fall minskad med utgående statsbidrag till skattelindring.
X
(23 -
-y)
Normalprocent
Högst
5 76 ..............
............ 90
5-77
till
9-73 ........
............ 85
974
14-67 ........
............ 80
1468
3>
20-70 ........
............ 75
20-71
s
27 77 ........
............ 70
27-78
35-76 ........
............ 65
35-77
»
44-89 ........
............ 60
44-90
»
55 06 ........
............ 55
55-07
>
6610 ........
............. 50
66-11
2>
91-58 ........
............. 40
91-59
»
12100 ........
............. 30
Mer
än
121-00 ........
............ 20
Ett viktigt komplement till statsbidragssystemet utgöra de statliga beredskapsarbetena.
I den mån arbetslösa hänvisats till sådana arbeten skall visserligen
vederbörande kommun utgiva ersättning (s. k. dagavgift) till staten
med belopp, motsvarande vad kommunen eljest eventuellt skulle fått
utgiva i kontantunderstöd. Dagavgiften utgår med ett belopp per man och
dag, motsvarande dagunderstödsbeloppet inom respektive kommun för man
och hustru tillhopa i de fall arbetsmarknadskommissionen föreskrivit, att
endast familjeförsörjare få hänvisas till arbetet i fråga, samt i övriga fall
med ett belopp, motsvarande dagunderstödet för ensamstående person över
18 år. För denna ersättning åtnjuta kommunerna emellertid årskostnadsbidrag.
Kommuner, som ha hög kommunal utdebitering och åtnjuta skatteutjämningsbidrag,
befrias helt från ersättningsskyldighet. Härigenom har en
möjlighet förelegat i vissa fall att så gott som helt avlasta arbetslöshetskostnadema
från skattetyngda och av arbetslöshet besvärade kommuner.
Under de år, som förflutit sedan det nu gällande statsbidragssystemet började
tillämpas, ha förutom de större städerna huvudsakligen blott restarbetslöshetsområdena
i Göteborgs och Bohus län och Västernorrlands län
varit besvärade av nämnvärd arbetslöshet. I det förra av dessa län har hjälpbehovet
kunnat fyllas i stor utsträckning genom hänvisning till statliga beredskapsarbeten,
till vilka kommunerna ej haft att ekonomiskt bidraga.
Kommunerna ha härvid varit befriade från dagavgifter. I Västernorrland
däremot ha många kommuner bedrivit statskommunala beredskapsarbeten
samt understödsverksamhet, vartill kommer att åtskilliga av de statliga beredskapsarbetena
där varit av sådan art, att kommunerna haft att bidraga
till kostnaderna för deras utförande. Även där ha kommunerna emellertid
varit befriade från dagavgifter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
15
Förslag till revision av gällande bestämmelser.
Landshövdingen i Västernorrlands län och representanter för sex skattetyngda
kommuner inom länet ha den 7 februari 1945 till socialdepartementet
och arbetsmarknadskommissionen överlämnat en promemoria, vari
vissa kritiska anmärkningar framfördes mot gällande statsbidragssystem. Med
anledning härav tillsattes inom kommissionen en kommitté1 med uppgift att
utreda frågan och framlägga förslag till eventuella förändringar. Kommittén,
som antagit benämningen 1945 års arbetslöshetskostnadsutredning, överlämnade
sitt betänkande den 1 oktober 1945 till arbetsmarknadskommissionen.
Betänkandet utmynnar i vissa förslag, som såvitt möjligt tillgodose de
önskemål, som framförts i ovannämnda Västernorrlandspromemoria. Förslagen
ha utan reservation biträtts av kommitténs ledamöter från Västernorrland,
vilka även deltogo i förberedandet och överlämnandet av promemorian.
För att få jämförelsematerial i fråga örn kommunernas arbetslöshetskostnader
närmast före och efter den tidpunkt, den 1 januari 1941, då det
gällande bidragssystemet först började tillämpas, har kommittén från ett
tjugotal representativa kommuner införskaffat uppgifter örn dessa kostnader
och deras finansiering under åren 1938—1943. Av denna undersökning har
bland annat framgått, att under åren 1938—1940 43 procent av dessa kommuners
samtliga arbetslöshetskostnader täcktes genom statsbidrag, under det
att motsvarande procenttal för åren 1941—1943 utgjorde 44,2. Dessa uppgifter
synas utvisa, att det äldre och det gällande statsbidragssystemet i detta
avseende i stort sett verkat likartat.
För att bestämt kunna konstatera vilket av de båda bidragssystemen, som
erbjuder de största fördelarna för kommunerna, skulle emellertid fordras en
jämförelse, tillämpad på en likartad arbetslöshetssituation. Då systemens
konstruktion är av helt olika natur, kan en sådan jämförelse göras blott under
vissa begränsade förutsättningar. Kommittén har gjort ett försök härtill
i fråga om några under år 1936 beviljade och utförda statskommunala beredskapsarbeten.
Kommunernas egna kostnader för dessa arbeten utgjorde
430 000 kronor. Örn nu gällande bidragsbestämmelser tillämpats nämnda år,
skulle kommunernas andel av kostnaderna blivit 356 000 kronor. Ehuru
man vid denna beräkning utgått från minimalt årskostnadsbidrag, 20 %,
bär undersökningen visat, att det nu gällande systemet skulle ställt sig fördelaktigare
för kommunerna i samtliga undersökta fall. Men då denna jämförelse
begränsar sig till statskommunala beredskapsarbeten och alltså icke
kan tillämpas på hjälpverksamheten i stort, böra några alltför vidlyftiga slutledningar
ej dragas härav.
Hur statsbidragssystemet skulle verkat under en mera allmän arbelslöshetskris
har man ej erfarenhetsmässigt kunnat bilda sig en uppfattning örn,
1 Ledamöter i kommittén voro direktören F. Thunborg, tillika ordförande, förste inspektören
N. Andreen, kommunalkamreren J. G. F. Berje, stadsdirektören A. R. Camitz, ombudsmannen
H. Foss, byråchefen W. Lingren, kontrollanten É. Rosén och kommunalkamreren R. Sundin.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
då under den tid systemet tillämpats någon arbetslöshet av tillnärmelsevis
samma omfattning som i början av 1930-talet ej varit rådande. Detta utesluter
dock ej att kommittén funnit, att trots den relativt ringa arbetslösheten
under de år som gått, sedan det nya statsbidragssystemet trädde ikraft,
vissa brister i gällande bestämmelser givit sig tillkänna på ett sådant sätt,
att de synas påkalla särskild uppmärksamhet och böra föranleda vissa modifierande
åtgärder.
Kommittén föreslår sålunda för det första en differentiering av
den maximala årskostnaden med hänsyn till kommunernas
ekonomiska bärkraft. Härom anför kommittén följande.
Vid fastställandet av de normer, som nu gälla för årskostnadsbidrag, utgick
man från att varje kommun borde kunna bära en maximal årlig kostnad
för arbetslöshet av 1: 50 kr. per skattekrona. Kommittén har emellertid
kommit till den uppfattningen, att en arbetslöshetskostnad av 1: 50 kr.
per skattekrona i en kommuns budget mangen gang kan vara alltför betungande
med hänsyn till såväl andra skatteändamål som det totala skattetrycket.
Fastställandet av en fix övre gräns för en kommuns arbetslöshetskostnad
måste alltid grunda sig på ett mer eller mindre godtyckligt bedömande.
Om så varit fallet, när gränsdragningen skett vid 1:50 kr. per skattekrona,
måste förhållandet bli enahanda vid en justering av denna gräns åt
ena eller andra hållet. Detta dock under förutsättning att gränsen gives generell
giltighet. Däremot torde det vara obestridligt, att örn 1: 50 kr. per
skattekrona anses vara den ekonomiskt maximala prestation, som kommunerna
i allmänhet, alltså även de välsituerade, kunna orka med i detta avseende,
en sådan utdebitering kan bli ytterst kännbar för en kommun med
ansträngd ekonomi.
Detta förhållande talar enligt kommitténs mening för ett system, som genom
en differentierad maximalkostnad möjliggör en bättre anpassning till
kommunernas ekonomiska bärkraft än det nuvarande. Syftet med ett sadant
system skulle alltså vara, att arbetslöshetskostnaderna skulle bli i görligaste
mån lika kännbara för alla kommuner, som i likartad utsträckning drabbats
av arbetslöshet.
Kommittén anser sig av detta skäl böra föreslå, att kommunerna i bidiagshänseende
indelas i tre grupper fl, II och III), för vilka skulle gälla en
maximal kostnad av respektive 1:50, 1:25, och 1:- kr. per skattekrona.
Bestämmande för till vilken grupp en kommun skall hänföras skulle vara
den normalprocent för arbetsbidrag, som med hänsyn tagen till skatteunderlag
och skattetryck fastställts för kommunen i fråga. Till de olika grupperna
skulle sålunda hänföras kommuner med en normalprocent av respektive
under 40, 40—50 samt över 50.
För grupp I skulle de hittills gällande grunderna for arskostnadsbidragets
fastställande bibehållas, dock med den skillnaden, att statsbidraget i
procent av årskostnaden för olika delar av denna kostnad skulle bli 30 procent
av den andra 50-öringen och 40 procent av den tredje i stället för
såsom hittills 20 respektive 50 procent. Denna ändring har vidtagits med
hänsyn till önskemålet att bringa differentieringen i grupp I i överensstämmelse
med densamma i grupperna II och III.
Statsbidraget skulle således för alla tre grupperna oka successivt med 10
procent för varje 50-öresintervall upp till 2: 50 kr. per skattekrona, under
det att enligt nuvarande system bidraget ökar med 30 procent, när årskostnaden
överstiger 1: —• kr. per skattekrona. Den föreslagna jämnare steg
Kungl. Maj.ts proposition nr 293. 17
lingen i statsbidragsskalan finner kommittén ur flera synpunkter vara att
föredraga.
Följande tablå utvisar förslagets innebörd beträffande statsbidragets storlek
för olika delar av årskostnaden.
Årskostnad per Statsbidrag i procent av årskostnaden
Pnlirtt nu
skattekrona
kronor
nnngt nu
gällande
regler
Grupp I
Enligt förslaget
Grupp II Grupp III
—0:50 .........
20
30
40
0:50—1:00 ........
...... 20
30
40
50
1:00—1:50 ........
...... 50
40
50
60
1:50—2:00 ........
...... 50
50
60
70
2:00—2:50 ........
...... 60
60
70
80
2: 50 o. däröver .....
...... 100
100
100
100
På den totala årskostnaden per skattekrona fördelar sig statsbidraget enligt
nu gällande regler och kommitténs förslag på följande sätt.
Årskostnad per
Statsbidrag i procent av årskostnaden
skattekrona
kronor
Enligt nu
gällande
Enligt förslaget
regler
Grupp I
Grupp II Grupp III
0:50 .............
........... 20
20
30
40
1:00 .............
........... 20
25
35
45
1:50 .............
30
40
50
2:00 .............
........... 35
35
45
55
2:50 .............
........... 40
40
50
60
4:00 .............
62-5
68-75
75
5:00 .............
........... 70
70
75
80
En differentiering av maximalkostnaden på av kommittén föreslaget sätt
skulle medföra en ökning av statsverkets utgifter. För att få en föreställning
om den faktiska storleksordningen av denna merkostnad har kommittén
som underlag för en beräkning härav tagit kostnadsuppgifterna för år 1941,
d. v. s. det år under vilket det nu gällande statsbidragssystemet började tilllämpas.
Under detta år var även arbetslösheten av större omfattning än under
något av de övriga krigsåren. Resultatet av denna undersökning utvisar
en total ökning från 3 437 515 till 3 952 638 kronor eller med 515 123 kronor.
Att beräkna hur stor kostnadsökningen skulle bli med en arbetslöshet av
större omfattning ställer sig betydligt svårare, då antaganden måste göras
såväl i fråga om vilka kommuner, som drabbas av arbetslöshet, som beträffande
årskostnaden per skattekrona i dessa kommuner. Vidare måste man
veta till vilka bidragsgrupper kommunerna höra. Man kan dock bilda sig
en ungefärlig föreställning härom genom att utgå från de kommuner, som
beröras av 1943 års invesleringsutredning. Denna omfattade samtliga 121
städer och 773 landskommuner, som kunde tänkas bli drabbade av arbetslöshet.
För samtliga dessa kommuner beräknades normalprocenten på grundval
av 1942 års skattekronor och utdebiteringsbehov. Enligt den nu föreslagna
gruppindelningen skulle 258 av dessa kommuner med sammanlagt
5 057 000 skattekronor placeras i bidragsgrupp II och 166 kommuner med
sammanlagt 3 013 000 skattekronor i bidragsgrupp III. Antager man att alla
dessa kommuner drabbades av arbetslöshet, och att arbetslöshetskostnadema
i samtliga fall uppginge till 2: 50 kr. per skattekrona, skulle det föreslagna
systemet innebära en merkostnad för statsverket av 10 respektive 20 öre per
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 293. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
skattekrona eller 1 108 000 kronor. Vöre arbetslöshetskostnaderna jämnt fördelade
mellan 0 och 2: 50 skulle ökningen av statsbidraget uppgå till respektive
12 och 22 öre per skattekrona eller 1 270 000 kronor. Beträffande grupp
I, sorn omfattar de ekonomiskt bäst ställda kommunerna, torde nian icke
behöva räkna med, att kommunerna i denna grupp i någon större utsträckning
erhåller en årskostnad av uppemot 2: 50 kr. per skattekrona, dill följd
av det stora skatteunderlaget i dessa kommuner (endast städerna hade 1942
mer än 47 miljoner skattekronor, varav Stockholm 16 miljoner) kan emellertid
även en ökning av statsbidraget med 2 öre per skattekrona medföra
en merutgift för statsverket av ungefär samma omfattning som för grupperna
II och III tillsammans.
I fråga örn skäligheten av denna ökning av statsverkets utgifter framhåller
kommittén, att utvecklingen beträffande arbetslöshetskostnadernas finansiering
inneburit, att statsmakterna påtagit sig en allt större andel av
dessa utgifter. Arbetslöshetsbördans ojämna fördelning kommunerna emellan
har ansetts motivera en kostnadsutjämning, finansierad genom statliga
bidrag. I motsatt fall skulle enskilda kommuner komma att drabbas alltför
hårt av arbetslöshetens ekonomiska återverkningar och en återhämtning för
deras vidkommande bli en ytterst långvarig process. Då en depression inom
det ekonomiska livet med åtföljande arbetslöshet icke är av en kommun självförvållad
utan beroende på rubbningar inom samhällsmekanismen, som
ligga utanför den enskilda kommunens möjlighet att ensam påverka, måste
det anses vara en samhällets solidariska skyldighet att lindra depressionens
sociala och ekonomiska följder. Kommittén anser för sin del, att ett statsbidragssystem
som det av kommittén förordade på ett verksamt sätt skall
kunna bidraga till att fullfölja denna kostnadsutjämning utan att statsverkets
ekonomiska medverkan blir ianspråktagen på ett ur statsfinansiella synpunkter
oförsvarligt sätt.
Kommittén föreslår vidare, att kommunerna givas möjlighet att upptaga
lån med kortare amorteringstid än normalt för utförande
av beredskapsarbeten, som tillkommit uteslutande
för att bereda sysselsättning under en kris.
Amorteringstidens längd beträffande kommundelen för ett beredskapsarbete
är av intresse speciellt för de arbetslöshetstyngda kommunerna, bland
annat därför att om amorteringen kan få verkställas under en period, då
deras arbetslöshetskostnader i övrigt äro höga, de kunna påräkna ett högt
procentuellt årskostnadsbidrag till amorteringskostnaderna. I extrema fall,
om övriga kostnader uppgå till eller överstiga kommunens maximala årskostnad,
skulle statsverket till och med kunna få betala hela kommundelen.
Örn amorteringen utsträckes över en lång följd av år, är storleken av årskostnadshidraget
mera oviss. Vidare kan kommunen, om arbetslösheten blir
en bestående företeelse, småängen få ett stort antal lån att laborera med
och årligen redovisa i sina ansökningar om årskostnadsbidrag.
Dessa förhållanden ha föranlett Västernorrlandskommunema att yrka på,
att amorteringstiden för lån för beredskapsarbeten skulle få begränsas till
fem år, om kommunen så önskar. I sådana fall, då kommundelen uttaxeras
— detta gäller endast smärre företag — är önskemålet redan tillgodosett
genom att arbetsmarknadskommissionen då medgiver, att kostnaderna få
inräknas i årskostnadsunderlaget med en femtedel årligen. Av övriga fall,
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
19
då alltså medel upplånas och amorteringstiden i regel faslställes av Kungl.
Majit, skiljer kommittén på sådana företag, som uteslutande tillkommit för
att bereda sysselsättning under en krissituation, och sådana, som dessutom
kunna sägas ge upphov till mera produktiva nyttigheter. Kommittén föreslår,
att för den förra kategorien amorteringen skall kunna ske snabbare,
men ifrågasätter ingen ändring för den senare. Syftemålet skulle
nås genom att arbetsmarknadskommissionen i sina yttranden i ärenden, som
avse upptagande av lån för finansiering av beredskapsarbeten, toge hänsyn
till dessa omständigheter.
I fråga örn fortsättningsvis utgående års bostadsbidrag
till räntor och amorteringar finner kommittén, att kommunernas
möjligheter att erhålla sådant bidrag böra angivas mera exakt än
som skett genom riksdagens berörda uttalande i skrivelsen 1941:111, att
statsbidrag till dessa kostnader bör utgå, så länge de ekonomiska verkningarna
av en arbetslöshetskris äro för kommunen kännbara. Kommittén föreslår
därför, att kommunerna medgivas generell rätt att i årskostnadsunderlaget
inräkna räntor och amorteringar för lån, som under ett tidigare skede
upptagits i arbetslöshetslindrande syfte, så länge arbetslöshetskostnaderna
i övrigt äro större än 50 öre per skattekrona. Bidragsprocenten skulle i så
fall utgå enligt en graderad skala, konstruerad så att medtagande i årskostnadsunderlaget
av dessa kvardröjande ränte- och amorteringskostnader stegras
i proportion till övriga kostnader, så att desamma helt få medräknas i
det bidragsberättigade arskostnadsunderlaget, när kostnaderna i övrigt uppgå
till lägst en krona per skattekrona.
Då det emellertid kan förekomma även sådana fall att de aktuella arbetslöshetskostnaderna
ej överskrida 50 öre per skattekrona, men kommunen
dock fortfarande har att erlägga betydande annuiteter och räntor för tidigare
upptagna lån, har kommittén ansett det önskvärt, att kommissionen, i
de fall dessa ränte- och amorteringskostnader uppgå till minst 1: 50 kr. per
skattekrona, ges möjligheter att pröva, huruvida och i vad mån dessa kostnader
tillsammans med övriga kostnader må ingå i årskostnadsunderlaget
eller, örn inga övriga kostnader finnas, ensamma skola kunna utgöra bidragsberättigat
årskostnadsunderlag.
Vad arbetslöshetsnämndernas administrationskostnader beträffar
kan enligt gällande bestämmelser en kommun, som under året i någon
form bedrivit statsunderstödd hjälpverksamhet för arbetslösa, erhålla årskostnadsbidrag
till vissa dylika kostnader, nämligen skäliga arvoden eller
löner åt arbetslöshetsnämnds ordförande, ledamöter och eventuella tjänstemän,
traktamenten och resekostnader för sammanträden inom nämnden samt
utgifter för porto, skrivmaterial och andra kontorsutensilier. Emellertid få
dessa kostnader inräknas i årskostnadsunderlaget blott med så stor procent,
som motsvarar kommunens normalbidrag. Uppgår t. ex. såväl normalbidragsprocenten
som årskostnadsprocenten till 20, vilket senare blir fallet*
då årskostnaden uppgår till högst 1 krona per skattekrona, utgår således:
statsbidraget med 4 procent av den godkända totalkostnaden. Häremot har
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
anmärkts att bland annat denna omständighet medfört, att kommunens
verkliga årskostnad kunnat överstiga det garanterade maximum av 1: 50 kr.
per skattekrona.
Ur denna synpunkt har kommittén funnit skäl förorda, att kommun som
under året i någon form bedrivit statsunderstödd hjälpverksamhet för arbetslösa,
må i årskostnadsunderlaget i sin helhet inräkna administrationskostnader
enligt nu gällande specifikation med Inlägg för arvode till revisorer
samt utgifter för olycksfallsförsäkring av arbetslöshetsnämndens personal,
arbetsmarknadskommissionen dock obetaget att vid granskningen av
årskostnadsredovisningen pröva skäligheten av uppgivna belopp.
Det är således två poster bland administrationskostnaderna, som hittills
ej varit bidragsberättigade, men som kommittén medtagit i sitt förslag, nämligen
revisionskostnader och kostnader för försäkring av arbetslöshetsnämnds
personal. Vad revisionskostnadema beträffar har kommittén ansett, att ett
medgivande örn statsbidrag till dessa skulle kunna tänkas innebära en stimulans
för kommunerna att vid revisionen använda mer kvalificerad arbetskraft.
I fråga örn kostnader för olycksfallsförsäkring av personal har det
likaledes synts kommittén, att några bärande skäl ej kunna anföras mot inräknande
av dessa i årskostnadsunderlaget, då kommunerna äro lagligt skyldiga
att ha den administrativa personalen försäkrad.
De hittills omnämnda punkterna i kommitténs förslag ha alla rört årskoslnadsbidraget.
Vad normalbidraget beträffar har kommittén ej
funnit några väsentliga ändringar i beräkningssättet av detta påkallade. Vissa
mindre justeringar av det nu tillämpade normalbidragssystemet föreslås
emellertid.
Bidragsskalan har hittills varit uppställd i 10-procentsintervaller upp till
50 procent. Kommittén föreslår en likformig differentiering över hela skalan,
det vill säga med 5-procentsintervaller även mellan 20 och 50 procent.
Den ekonomiska betydelsen av en sådan ändring vore relativt oväsentlig.
För år 1944 skulle den ha medfört att statsbidraget till statskommunala beredskapsarbeten,
som utgjorde 8 528 984 kr., hade ökat med 28 885 kr.
Vid ändring i beskattningsförhållandena kan stundom en kraftig sänkning
av normalbidraget från ett år till ett annat inträda utan motsvarande
förändring i kommunens faktiska arbetslöshetsläge. Då detta skulle kunna
medföra svårigheter för kommunerna, föreslår kommittén, att sänkningen
i det fall den enligt den tillämpade skalan för visst år skulle uppgå till 10
procent eller därutöver begränsas till högst hälften av vad den för detta år
egentligen skulle lia blivit.
Kommittén föreslår vidare, att ett tilläggsbidrag till normalbidraget skall
kunna utgå, när fråga är om sådana arbetsföretag, vilkas tillkomst betyder
ökade, mera varaktiga sysselsättningsmöjligheter. Det har nämligen synts
kommittén rimligt, att en till följd av arbetslöshet skattetyngd kommun erhåller
ett sådant tilläggsbidrag, vars storlek skulle bestämmas i varje särskilt
fall, för mera kostnadskrävande arbeten, vilkas utförande är en förutsättning
för exempelvis en planerad industriell eller annan företagsamhet.
21
Kungl. Maj. ts proposition nr 293.
\ ad beträffar dagavgifterna vid statliga beredskapsarbeten böra
dessa enligt kommitténs mening bibehållas och bestämmelserna angående
befrielse vid högt skattetryck och skatteutjämningsbidrag kvarstå. Den förändringen
föreslås dock, att dagavgiften, i de fall sådan utgår, fastställes till
högst det belopp, som motsvarar dagunderstödet till ensamstående person
över 18 år.
Slutligen föreslår kommittén — under förutsättning att beslut i enlighet
med arbetsmarknadskommissionens promemoria i ämnet den 15 juni 1944
meddelas om ortstillägg vid hänvisning till beredskapsarbeten
utom hemorten— att kostnader för sådant tillägg skola
få inräknas i årskostnadsunderlaget.
I detta sammanhang torde följande redogörelse få lämnas för promemorians
innehåll.
Sedan år 1941 bade hyreshjälpsverksamhet försöksvis varit anordnad för
arbetslösa familjeförsörjare, som hänvisats till beredskapsarbete på sådant
afstånd från hemorten att de icke kunde bo hemma. Medgivande att bedriva
sadan hyreshjälpsverksamhet hade lämnats tillhopa 13 orter beträffande familjeförsörjare
hänvisade till 31 olika vägarbeten, vid vilka timlönen varierat
mellan 89 och 104 öre.
Det hade emellertid stått klart för kommissionen, att denna åtgärd ej vore
tillräcklig för att möjliggöra hänvisning av familjeförsörjare till arbetsplatser
utom hemorten. Genomsnittsförtjänsten vid vägarbeten — varav beredskapsarbetena
till väsentlig del bestå — bomme, efter en omedelbart före promemorians
avlåtande verkställd avtalsändring, att inberäknat ackordsöverskott
och rörligt tillägg ligga omkring 300 kronor i månaden. Sedan kostnaden
för familjeförsörjarens uppehälle på arbetsplatsen avdragits, komme omkring
150 kronor per månad att återstå till skatterestantier och uppehälle för
den hemmavarande familjen, vilket i många fall komme att medföra att
för den senare utgiftsposten icke kunde beräknas mer än 80—100 kronor i
månaden.
Örn arbete i hemorten kunde anskaffas åt samtliga familjeförsörjare, saknade
det angivna förhållandet betydelse. Det kunde emellertid redan vid tiden
för promemorians avlåtande inträffa att detta vore omöjligt, och det
måste förutses bli ännu svårare vid en omfattande arbetslöshet, i synnerhet
örn nian även då vore hänvisad att huvudsakligen anlita anläggningsarbeten
av olika slag lör att bereda sysselsättning åt hjälpsökande arbetslösa. I viss
utsträckning vore alltså åtgärder av avsedd art redan i det aktuella läget
önskvärda. Främst framstock; det dock som led i en effektiv beredskap, ägnad
att vid omfattande arbetslöshet göra det möjligt att bereda hjälp genom arbete
åt största möjliga antal.
Med hänsyn till det anförda förordade kommissionen, att ortstillägg vid
beredskapsarbeten skulle försöksvis få utgå enligt i huvudsak följande grunder.
Det ankomme på kommissionens ordförande afl i varje fall avgöra, vid
vilka beredskapsarbeten ortstillägg finge utgå. Ortstillägg finge utgivas endast
till person, som hade försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande
minderåriga barn och som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd
från hemorten alf han icke kunde använda familjebostaden. Ortslilllägg
linge uppgå till högst 1 krona 50 öre per dag tor hustru och 50 öre per
dag för minderårigt barn och skulle utbetalas av arbetslöshetskommittén till
den hemmavarande familjen efter bchovsprövning.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
Ledamöterna Andersson, Brodén och Carell anmälde avvikande mening
mot kommissionens förslag med huvudsaklig motivering, att förslagets genomförande
skulle innebära ett uppenbart avsteg från principen, att vid beredskapsarbeten
den öppna marknadens lönesättning skulle tillämpas.
Statens arbetsmarknadskommission har med skrivelse den 6, december
1945 till Kungl. Maj:t överlämnat kommitténs betänkande.
Härvid tillstyrker kommissionen de i betänkandet framlagda förslagen.
Beträffanden den skala, enligt vilken bidragsprocenten å i årskos tnadsbidrag
ingående räntor och amorteringar å tidigare
lån skall utgå, framhåller kommissionen, att skalan lämpligen skulle
kunna konstrueras på så sätt, att man låter dubbla skillnaden mellan årskostnaden
i övrigt per skattekrona och den högsta kostnad, kommunen skulle
kunna ha utan att få inräkna ränte- och amorteringskostnaderna i årskostnadsunderlaget,
utgöra den procent, med vilken ifrågavarande kostnader få
inräknas. Örn således årskostnaden i övrigt uppgår till exempelvis 79 öre
per skattekrona, tages skillnaden mellan 79 och 50, d. v. s. 29. Efter fördubbling
erhåller man då 58 såsom den procentsats, efter vilken inräknande
får ske. Denna procentsats vid olika kostnader i övrigt framgår av följande
tablå.
Procentsats, efter vilken
Kostnad i övrigt ränte- och amorteringskostna
per
skattekrona derna skulle få medtagas
i årskostnadsunderlaget
50 öre.......................... 0
51 , .......................... 2. (51 - 50) = 2
GO , .......................... 2. (60 - 50)= 20
70 , .......................... 2. (70 - 50)= 40
80 » .......................... 2. (80 - 50)= 60
90 , .......................... 2. (90 - 50)= 80
95 » .......................... 2. (95 - 50)= 90
99 » .......................... 2. (99 - 50)= 98
100 » .......................... 2. (100 - 50) = 100
Detta förfaringssätt — framhåller kommissionen — medför en jämn stegring
från 0 till 100 procent, när årskostnaden i övrigt stiger från 50 öre till 1
krona per skattekrona. Genom att stegringen göres jämn minskas också frestelsen
för kommunerna att genom konstlade medel öka årskostnaden till
något över 50 öre per skattekrona. En sådan frestelse kan ligga nära till
hands, om en större del av kostnaderna finge inräknas, så snart 50-öresgränsen
passerats.
I övrigt anför kommissionen huvudsakligen följande.
Mot förslaget örn differentiering av årskostnadsbidragen med hänsyn till
kommunernas finansiella ställning kan anföras, att det ytterligare komplicerar
ett beräkningssätt, som redan förut ansetts vara svårfattbart. Detta
torde dock ej enligt kommissionens uppfattning kunna undvikas, örn man vill
ernå önskvärd rättvisa i förhållandet kommunerna emellan.
Vad beträffar förslaget örn begränsning i vissa fall av normalprocentens
Kungl. Majlis proposition nr 293.
23
sänkning från ett år till ett annat framhåller kommissionen att förslaget ej
innebär någon principiell nyhet utan kan anses ansluta sig till en praxis,
som redan arbetslöshetskommissionen tillämpade.
Förslaget angående tilläggsbidrag till normalbidraget för statskommunala
beredskapsarbeten, vilkas tillkomst betyder ökade, mera varaktiga sysselsättningsmöjligheter,
finner arbetsmarknadskommissionen vara ägnat att
underlätta den differentiering av näringslivet, som särskilt i skattetyngda
kommuner i restarbetslöshetsområdena är i hög grad önskvärd. En förutsättning
måste dock givetvis vara, att noggranna undersökningar utföras angående
värdet för kommunen av det företag, vars inflyttning skulle stödjas.
I fråga om förslaget angående dagavgifterna vid hänvisning till statliga
beredskapsarbeten anför arbetsmarknadskommissionen, att vissa skäl enligt
kommissionens uppfattning tala för dessa avgifters slopande. De kunna
emellertid tjäna som ett incitament för ekonomiskt mera välsituerade kommuner
att lösa sina sysselsättningsproblem genom anordnande av egna arbeten.
Med hänsyn härtill finner kommissionen den av kommittén föreslagna
linjen kunna förordas.
Arbetsmarknadskommissionen hemställer, att Kungl. Maj:t ville giva kommissionen
bemyndigande att vidtaga åtgärder avseende statsbidrag till kommunernas
arbetslöshetskostnader, som kunna föranledas av kommitténs förslag.
Yttranden över förslaget.
Efter remiss hava yttranden över förslaget avgivits av statskontoret samt
styrelserna för svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund.
Statskontoret ifrågasätter, huruvida tillräckliga skäl kunna anses föreligga
för att i nuvarande läge vidtaga en generell ökning av det statliga bidraget
till kommunerna, och erinrar örn att socialvårdskommittén, som enligt direktiven
bland annat har att företaga omprövning av socialvårdsutgifternas
fördelning mellan stat och kommun, inom en nära framtid väntas framlägga
förslag avseende nu förevarande angelägenhet.
Statskontoret säger sig icke vilja förneka, att de nuvarande statsbidragsbestämmelsema
i vissa fall, särskilt för kommuner med hög utdebitering,
framstå som mindre tillfredsställande, och alt således en differentiering av
årskostnadsbidraget kan vara motiverad. Det vore emellertid ur statsverkets
synpunkt önskvärt, att de nya bestämmelserna erhölle sådant innehåll,
att ökningen av statens bidrag begränsades till kommuner, för vilka arbetslöshetskostnaderna
med nu gällande system kunde sägas vara alltför betungande
i förhållande till den ekonomiska bärkraften. Med hänsyn till att
arbetslösheten för närvarande hade en förhållandevis obetydlig omfattning,
syntes det vara förtjänt att tagas under övervägande, om icke det fåtal kommuner,
som vore i verkligt behov av ökat statsbidrag, skulle genom beslut
i varje särskilt fall kunna tilldelas ett efter kommunens ekonomi avpassat
högre bidrag. Härigenom skulle en generell ändring av statsbidragsgrunderna
kunna uppskjutas, till dess närmare erfarenheter kunnat vinnas angående
verkningarna därav.
24
Kungl Maj:ts proposition nr 293.
I anslutning till denna statskontorets inställning kan ämbetsverket icke
förorda den föreslagna höjningen av bidraget till administrationskostnader.
Förslaget om årskostnadsbidrag till ränte- och amorteringskostnader för
tidigare upptagna lån finner statskontoret rimligt. Det av arbetsmarknadskommissionen
angivna förfaringssättet har icke heller givit statskontoret anledning
till erinran. Däremot ifrågasättes, om tillräckliga skäl förefinnas för
den föreslagna möjligheten för arbetsmarknadskommissionen att pröva, huruvida
och i vad mån enbart sådana kostnader böra berättiga till statsbidrag.
Vad angår dagavgifterna anser statskontoret, att de böra göras obligatoriska
med hänsyn till att dessa avgifter, såsom arbetsmarknadskommissionen
framhållit, kunna tjäna som incitament för ekonomiskt mera välsituerade
kommuner att lösa sina sysselsättningsproblem genom anordnande
av egna arbeten. Då kostnaderna för dagavgifterna finge inräknas i årskostnadsunderiaget,
kunde det ej heller göras gällande, att kommunerna
alltför hårt skulle betungas härav. Även med avgifternas nuvarande storlek
skulle icke någon kommun få vidkännas högre kostnader än vad som skulle
behöva utanordnas i form av kontantunderstöd. Tillräckliga skäl synas
statskontoret därför icke vara anförda för den föreslagna minskningen av
dessa avgifter.
I övrigt har statskontoret ej funnit anledning till uttalande i anledning av
förslaget.
Styrelsen för svenska stadsförbundet finner det nödvändigt, att staten påtager
sig huvuddelen av det allmännas kostnader för arbetslöshetshjälp.
Huru statens och kommunernas andelar i dessa kostnader rätteligen böra
vara avvägda med tanke särskilt på kommunernas mycket olika förmåga att
bära sådana kostnader, har emellertid enligt styrelsens uppfattning icke blivit
tillfredsställande klarlagt vare sig tidigare eller genom den nu föreliggande
utredningen.
Vad särskilt beträffar den skala, efter vilken den s. k. normalprocenten
för engångsbidragen fastställes, anser styrelsen den vara av mycket tvivelaktig
konstruktion. Bortsett från andra invändningar kan man fråga, varför
normalbidragsskalan skall bestämmas just av produkten av antalet skattekronor
per invånare och den förefintliga marginalen för skattetryckets ytterligare
stegring. Även örn det kan erkännas, att nämnda båda faktorer böra
påverka den åsyftade normalprocenten, kan styrelsen ej finna det självklart,
att en multiplikation av dessa faktorer skall ge ett riktigt resultat. Dessutom
kan mot denna skala riktas en anmärkning, som alltid drabbar statsbidragsgrunder,
som göras beroende av kommunernas faktiska utdebitering, nämligen,
att skalan ger en kommun möjlighet att själv inverka på bidragets
storlek. En kommun kan befinna sig i en sådan situation, att den genom
en obetydlig höjning exempelvis av anslag till oförutsedda utgifter kommer
upp till högre bidragsprocent.
Styrelsen finner, att det också kan sättas i fråga, örn det utdebiteringsbelopp
av 1:50 kr. per skattekrona, som beträffande årskostnadsbidraget
antagits såsom maximum för kommunens andel, är lämpligt valt. Ännu mera
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
25
tveksam måste man då bli, när det föreliggande förslaget bland annat går ut
på en gradering av detta utdebiteringsbelopp med användande av den nyss
omförmälda skalan. Styrelsen vill icke förneka, att en jämkning av reglerna
för årskostnadsbidraget i den riktning förslaget åsyftar är befogad, men kan
ej finna att förslaget härutinnan, såsom det utformats, vilar på tillförlitliga
grunder.
Även förslagen örn införande av 5-procentsintervaller i normalbidragsskalan
samt om undvikande av alltför stora fluktuationer i normalprocenten
från år till år genom att sänkningen begränsas förutsätta givetvis, att grunderna
för normalbidragsberäkningen i princip godtagas, vilket styrelsen
emellertid icke är beredd att göra.
Beträffande frågan örn lånekostnaders inräknande i årskoslnadsunderlaget
har styrelsen intet att erinra mot förslaget att amorteringstiden i vissa fall
må förkortas. Bidragssystemets allmänna konstruktion synes emellertid rätteligen
böra medföra, att bidrag skall utgå till ifrågavarande lånekostnader
under hela amorteringstiden oberoende av arbetslöshetslägets förändringar.
Om man trots detta måste förutsätta att en begränsning härvidlag skall tilllämpas,
finner styrelsen de föreslagna reglerna godtagbara.
Vad beträffar dagavgifterna vid statliga beredskapsarbeten synes det styrelsen
befogat, att dessa avgifter avskaffas. Beträffande arbetsmarknadskommissionens
uttalande, att dagavgifterna kunna tjäna som ett incitament för
ekonomiskt mera välsituerade kommuner att lösa sina sysselsättningsproblem
genom anordnande av egna arbeten, framhåller styrelsen, att det är kommissionen
och icke respektive kommun själv, som bestämmer örn hänvisning
till de statliga arbetena. För de arbetslösa, för vilka sådan hänvisning icke
står till buds, bör en kommun ha lika stort intresse att anordna egna arbeten,
vare sig dagavgift får erläggas eller icke.
I övriga hänseenden har styrelsen intet att erinra mot det föreliggande
förslaget.
Styrelsen för svenska landskommunernas förbund finner det riktigt, att
statsbidragsbestämmelser som de förevarande, vilka bygga på tidigare icke
tillämpade bedömningsgrunder, icke fastlåsas för längre tidsperioder utan bli
föremål för justeringar, så snart vunna erfarenheter ge anledning därtill.
Ehuru förbundet för närvarande icke har tillräckligt underlag för en bedömning
av huruvida den framkomna kritiken motiverar så pass genomgripande
ändringar, som arbetsmarknadskommissionen föreslagit, vill styrelsen
icke motsätta sig alt kommissionen gives det begärda bemyndigandet
men anser sig böra framhålla följande omständigheter, som tala emot att
ändringar redan nu åvägabringas.
Redan i sitt yttrande över kommunalskatteberedningens på sin tid avgivna
betänkande rörande ändrade grunder för olika slag av statsbidrag framhöll
styrelsen som sin mening, att den av arbetsmarknadskommissionen uppställda
formeln, x (23 — y), för uträkning av de s. k. normalbidragen borde
kunna ge eli mera rättvist resultat än en gradering av statsbidragen enbart
efter skatteunderlaget per invånare. Kommunalskatteberedningens förslag
har ännu icke lett till nämnvärda resultat. I övrigt synas olika statliga ut
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
redningar söka sig fram efter olika linjer. Får denna utveckling ohämmat
fortgå, torde vi inom kort lia ett mycket invecklat statsbidragssystem, där
statsbidrag av olika slag beräknas enligt från varandra skilda huvudgrunder.
Om man eftersträvar att få varje statsbidrag fullt rättvist avvägt, måste detta
leda fram till bestämmelser av så invecklad art, att de icke kunna bemästras
av andra än ett fåtal specialister. Statsbidragen böra vara så konstruerade,
att de med någorlunda exakthet låta sig förhandsberäknas av kommunerna.
Dessa erinringar drabba icke bestämmelserna om normalbidraget i arbetsmarknadskommissionens
förslag. Däremot konstateras, att förslaget till nya
bestämmelser örn årskostnadsbidrag gjorts betänkligt invecklade. Styrelsen
finner det visserligen ovedersägligt, att en årskostnad för arbetslöshetsåtgärder
på 1: 50 kr. per skattekrona måste kännas mera tyngande i en kommun
med hög utdebitering än i en kommun med normal kommunalskatt. Men
man bör då också göra klart för sig den inverkan, som bidragen av skatteutjämningsmedel
ha i detta avseende. En flyktig granskning av nettoutdebiteringen
i de av arbetslöshet besvärade Västemorrlandskommunema visar,
att denna utdebitering är av ungefärligen samma storleksordning som i andra
hårt skattetyngda kommuner inom länet, där särskilda arbetslöshetsutgifter
icke förekommit. Frånsett den för skatteutjämningsunderstöden gällande s. k.
5: 50-regeln torde arbetslöshetskommunema på sina utgifter för arbetslöshetens
bekämpande sålunda ha tilldelats skatteutjämningsbidrag. Visserligen
kan det vara likgiltigt, huruvida de hårdast skattetyngda kommunerna kompenseras
medelst ett speciellt statsbidrag eller med ett allmänt skatteutjämningsbidrag.
Här rör det sig emellertid om en viktig avvägningsfråga. Enligt
styrelsens mening kunna de speciella statsbidragen icke så konstrueras, att
allmänna skatteutjämningsbidrag göras överflödiga. Styrelsen ifrågasätter
därför, örn man beträffande ett visst statsbidrag bör eftersträva en millimeterrättvisa,
som ändock icke kan vinnas.
Mot vad arbetsmarknadskommissionen föreslagit i fråga örn rätt för kommunerna
att i årskostnadsunderlaget inräkna annuiteter finner styrelsen intet
att erinra. Ur kommunal synpunkt skulle det emellertid vara en stor fördel
att vid planering av ett visst företag kunna röra sig med en någorlunda
hållbar finansieringsplan. Eftersom de kommunala arbetslöshetsåtgärderna
under den närmaste tiden i stor utsträckning torde komma att taga sikte på
skapandet av sådana nyttigheter, främst vatten- och avloppsledningar, vilkas
underhåll och i viss mån finansiering skall bestridas genom avgifter från enskilda,
framstår önskvärdheten av en finansieringsplan så mycket tydligare.
Styrelsen ifrågasätter, om man icke t. ex. i fråga om ett avloppsledningsföretag
kunde schematiskt fastslå dels normalbidragets storlek, dels den del
av annuiteten, som skäligen anses böra täckas medelst statsbidrag, vilket belopp
skulle kapitaliseras och utbetalas som ett förhöjt normalbidrag, dels
ock slutligen den kostnadsandel, som skäligen anses böra falla på kommunen
med eller utan tillskott av enskilda, vilket belopp normalt bör få anskaffas
genom ett långfristigt amorteringslån, till vilket speciellt statsbidrag
icke utgår.
Föredraganden.
Erfarenheterna av de från och med år 1941 gällande bestämmelserna
örn statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader äro begränsade av
den anledningen att någon mera omfattande arbetslöshet icke förekommit
under senare år. Inom restarbetslöshetsområdena i Västernorrlands län
ha emellertid kommunernas utgifter för arbetslöshetsåtgärder blivit så betungande,
att dessa kommuner ansett sig böra framställa vissa anmärkning
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
27
ar mot bidragssystemet. Med anledning härav har arbetsmarknadskommissionen
låtit verkställa utredning av frågan och härefter framlagt förslag till
rissa jämkningar i gällande statsbidragsbestämmelser.
Man torde i regel kunna karakterisera läget för en arbetslöshetstyngd kommun
sålunda. Genom en lång och omfattande arbetslöshet utsättes kommunen
för en ekonomisk och social nedslitning, som kommer till uttryck icke endast
i höga kostnader för direkt arbetslöshetslindrande åtgärder utan även i sänkning
av standarden för ett stort antal av kommunens medlemmar, ökade
fattigvårdsutgifter, utflyttning av de arbetsföra och produktionsdugliga åldrarna,
kort sagt en allmän utarmning av kommunen. Ju längre nedslitningsprocessen
fortgår desto svårare blir det för kommunen att arbeta sig ur den
iråkade situationen. Givet är att en arbetslöshetskostnad motsvarande viss
utdebitering per skattekrona är betydligt mera kännbar för en kommun,
som befinner sig i antytt läge, än för en välsituerad kommun.
Det synes mig därför angeläget, att statsbidragen till kommunernas arbetslöshetskostnader
konstrueras så, att de i möjligaste mån anpassas efter kommunens
ekonomiska bärkraft. De förslag som nu framlagts avse att i gällande,
av riksdagen år 1941 antagna statsbidragssystem vidtaga sådana jämkningar,
att detta önskemål ytterligare tillgodoses. Jag finner det ändamålsenligt
att redan nu dessa jämkningar vidtagas, enär det bör vara av betydelse
att systemet prövas under en tid, då arbetslöshet förefinnes endast inom vissa
begränsade områden.
Redan nu förekommer i statsbidragssystemet för arbetslöshetskostnader en
riss differentiering med hänsyn till kommunernas skatteunderlag och ekonomiska
situation. Detta gäller i fråga om engångsbidraget till andra arbetsobjekt
än sådana företag, för vilka bidragets storlek är reglerad i särskild
författning. För engångsbidragets bestämmande tillämpar nämligen arbetsmarknadskommissionen
en skala, enligt vilken bidraget — det s. k. normalbidraget
— från ett minimum av 20 % stiger med ökande skattetryck och
minskande antal skattekronor per invånare till 90 %. Det s. k. årskostnadsbidraget
— d. v. s. statsbidraget till kommunens av arbetsmarknadskommissionen
godkända arbetslöshetskostnader under ett år -— är för närvarande
icke differentierat med hänsyn till berörda förhållanden men stiger progressivt
så, att kommunens kostnadsandel i princip icke överstiger 1 krona 50
öre per skattekrona. Kommissionen föreslår nu, att den för normalbidraget
gällande skalan såtillvida skall tillämpas även vid bestämmande av årskostnadsbidraget,
att den maximala arbetslöshetskostnad, som i princip skall
stanna å kommunen, motsvarar 1 krona 50 öre per skattekrona vid normalbidrag
under 40 °/o, 1 krona 25 öre per skattekrona vid normalbidrag av 40—
50 % och 1 krona per skattekrona vid normalbidrag över 50 %>. Förslaget innebär
för de ekonomiskt relativt välsituerade kommunerna ett bibehållande
av principen örn en maximal belastning å kommunen för arbetslöshetskostnader
motsvarande 1 krona 50 öre per skattekrona, medan sagda maximibelastning
skulle för ekonomiskt svagare kommuner i princip reduceras till
I krona 25 öre respektive 1 krona per skattekrona. I anledning av vad
stadsförbundet anfört vill jag framhålla, att jag anser utdebiteringen per
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
skattekrona och antalet skattekronor per invånare vara av så väsentlig betydelse
för bestämmande av vederbörande kommuns ekonomiska situation,
att produkten av dessa faktorer bör kunna läggas till grund för en schemaask
—■ och om något annat kan det här icke vara fråga — bestämning
av kommunens ekonomiska bärkraft. Att i enlighet med statskontorets förslag
låta frågan, huruvida en kommun är i behov av ökat årskostnadsbidrag,
tillsvidare bli beroende av särskild prövning i det enskilda fallet finner
jag mindre lämpligt bland annat av den anledningen att det är av värde att
erfarenhet av ett generellt system vinnes redan nu. Den av arbetsmarknadskommissionen
sålunda föreslagna differentieringen av årskostnadsbidraget
kommer att medföra viss kostnadsökning för statsverket, vilken dock i viss
utsträckning kommer att motsvaras av en minskning av skatteutjämningsbidragen.
Hur stor nettokostnadsökningen blir är givetvis beroende av arbetslöshetens
omfattning från tid till annan och av kommunernas fördelning
mellan de olika bidragsgrupperna. Då emellertid kostnadsökningen kommer
att innebära en överflyttning av kostnader från de ekonomiskt svagaste
kommunerna till statsverket, finner jag goda skäl tala för ett biträdande av
arbetsmarknadskommissionens förslag i denna del.
I anledning av vad landskommunernas förbund anfört beträffande de allmänna
skatteutjämningsbidragens förhållande till den speciella bidragsgivningen
till arbetslöshetskostnader vill jag påpeka, att det är den effektiva
utdebiteringen, i förekommande fall minskad med skatteutjämningsbidraget,
som lägges till grund för normalbidragets bestämmande.
I fråga om årskostnadsbidrag till ränte- och amorteringskostnader för lån,
som tidigare upptagits i arbetslöshetslindrande syfte, föreslår arbetsmarknadskommissionen
dels generell rätt att inräkna dessa kostnader i årskostnadsunderlaget,
därest arbetslöshetskostnaderna i övrigt äro större än 50 öre
per skattekrona, dels möjlighet för kommissionen att även i annat fall tilldela
kommun särskilt bidrag till dessa ränte- och amorteringskostnader.
Kommissionen avser härmed att i görligaste mån skapa bestämdare riktlinjer
för bidragen till räntor och amorteringar å ifrågavarande lån. Gällande
riktlinjer innefattas i riksdagens uttalande i skrivelsen nr 111/1941, att årskostnadsbidrag
till ränte- och amorteringskostnader för lån varom här är
fråga kunde påräknas, så länge de ekonomiska verkningarna av krisen
rore för kommunen kännbara. I yttrandena över förslaget har stadsförbundet
uttalat, att bidrag till ifrågavarande kostnader rätteligen borde utgå
ander hela amorteringstiden oberoende av arbetslöshetslägets förändringar,
medan landskommunernas förbund ifrågasatt, örn icke bidragen borde kapitaliseras
och utbetalas som ett förhöjt normalbidrag. Ett biträdande av
stadsförbundets uppfattning skulle otvivelaktigt innebära en utvidgning av
möjligheterna till statsbidrag enligt riksdagens berörda uttalande och
ett avsteg från den enligt min mening riktiga principen, att staten icke
bör alltför hårt engagera sig i sådana arbeten, som oavsett arbetslösheten
skulle på kommunens bekostnad ha kommit till utförande i en mer eller
mindre närliggande framtid. Vad angår det av landskommunernas förbund
ifrågasatta förfarandet vill jag erinra örn att årskostnadsbidragets storlek be
-
Kungl. Maj.ts proposition nr £93.
29
stämmes av kommunens samtliga, av arbetsmarknadskommissionen godkända
arbetslöshetskostnader under året. Det låter sig därför icke göra att på
förhand beräkna storleken av detta bidrag ens under löpande år och ännu
mindre under en följd av år, som kunna vara att hänföra till amorteringsperioden.
Därav följer, att bidraget icke låter sig kapitaliseras och utanordnas
som ett förhöjt normalbidrag. Jag är icke beredd att gå utöver kommissionens
förslag på denna punkt, vilket närmast är att betrakta som en
mera exakt bestämning än riksdagens torenämnda uttalande i fråga örn kommunernas
rätt till statsbidrag för ifrågavarande kostnader.
Kommissionens förslag, att de dagavgifter som kommunerna äro skyldiga
erlägga för de till statliga beredskapsarbeten hänvisade arbetslösa skola enhetligt
bestämmas till belopp motsvarande dagunderstöden för ensamstående
personer över 18 år, synes innebära en ur olika synpunkter lämplig jämkning
av gällande bestämmelser. Stadsförbundets förslag att slopa dagavgiften
kan jag av olika skäl icke biträda. Ett bibehållande av dagavgiften torde
nämligen i vissa lägen verkligen utgöra ett incitament för mera välsituerade
kommuner att i arbetslöshetsbekämpande syfte anordna egna arbeten. Vidare
skulle kommunerna, därest dagavgiften slopades, få känning av arbetslöshetskostnaderna
på väsentligt olika sätt. Vissa kommuner skulle i sådant
fall under gynnsamma förhållanden kunna få alla sina arbetslösa placerade
rid statliga beredskapsarbeten utan kostnad för kommunen, under det att
andra kommuner i samma ekonomiska belägenhet själva finge vidtaga åtgärder
för att bereda sina arbetslösa sysselsättning eller försörjning och vidkännas
härav föranledda kostnader. Slutligen må erinras om att dagavgifterna
få inräknas i årskostnadsunderlaget och att kommuner, som ha en
kommunal uttaxering av minst 12 kronor och åtnjuta skatteutjämningsbidrag,
äro befriade från dessa avgifter.
Kommissionens förslag i övrigt, mot vilka inga väsentliga erinringar framställts
i yttrandena, biträdas av mig.
Jag finner alltså arbetsmarknadskommissionens förslag i dess helhet vara
ägnat att medföra en lämplig utjämning av kommunernas arbetslöshetskostnader
och ämnar, därest riksdagen icke framställer erinran däremot, föreslå
Kungl. Maj:t bemyndiga kommissionen att vidtaga de åtgärder beträffande
statsbidrag till dessa kostnader som föranledas av förslaget. I
I detta sammanhang torde frågan om ortstillägg vid hänvisning till beredskapsarbeten
utom hemorten få upptagas till behandling.
Den hyreshjälp som i vissa fall tillerkännes till beredskapsarbeten utom
hemorten hänvisade familjeförsörjare bestämmes till högst de belopp med
»dika hyreshjälp i samband med dagunderstöd kan utgå, d. v. s. alltefter
ortsgrupp lägst 20 och högst 90 kronor i månaden. Avsikten med hyreshjälpen
är att i vissa fall kompensera vederbörande för en mera kännbar kostnadsökning,
som föranledes av att han nödgas ha bostad på två håll. Hyreshjälpsverksamheten
har hittills på grund av det allmänna arbetsmarknadsläget
haft en relativt liten omfattning. Sålunda lia för närvarande endast
Göteborg, Mölndal och Luleå arbetsmarknadskommissionens medgi
-
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
vande att utgiva hvreshjälp till från dessa städer hänvisade familjeförsörjare.
För familjeförsörjare innebär hänvisning lill ort på större avstånd från
hemorten även andra ekonomiska svårigheter än de redan nämnda. En sådan
hänvisning torde nämligen i de flesta fall medföra en allmän ökning av
levnadskostnaderna. Regelmässigt äro dessa svårigheter särskilt påtagliga,
när löneläget på arbetsorten ligger under löneläget på hemorten, men de
kunna även vara betydande i de fall då lönerna utgå med samma belopp.
Angivna förhållanden kunna vid en mera omfattande arbetslöshet komma
att verka hindrande för ett hänvisningsförfarande i erforderlig omfattning
och äro redan nu förenade med olägenheter beträffande restarbetslöshetsområdena.
Inom dessa områden börjar nämligen knapphet göra sig gällande
i fråga om lämpliga objekt för beredskapsarbeten. Följden härav torde
som regel bli att den äldre arbetskraften, vars placering på annan ort av
åldersskäl bereder särskilda svårigheter, sysselsättes i arbete på hemorten
och att övriga arbetslösa, bland dem även familjeförsörjare, måste hänvisas
till beredskapsarbeten utom hemorten. En sådan hänvisning torde i flertalet
fall medföra en relativt sämre ekonomisk situation för dem, vilka ha
försörjningsplikt mot hustru och minderåriga bani. Då hyreshjälpen som
regel icke torde kunna fastställas till sådant belopp, att berörda ytterligare
merkostnader bliva täckta, finner jag önskvärt att skälig ersättning härför
herodes vederbörande i annan form. Detta skulle kunna ske genom ett särskilt
ortstillägg, som bör kunna utgivas oberoende av huruvida hyreshjälp
utgår eller icke. Vid bestämmande av ortstillägg bör givetvis hänsyn tagas
till utgående hyreshjälp och vice versa men någon sammankoppling av dessa
båda hjälpformer synes icke lämplig. Jag förordar, att ett system med
ortstillägg tills vidare tillämpas försöksvis. I likhet med hyresbidragen böra
ortstilläggen bekostas av kommunerna med rätt för dessa att medräkna utgifterna
härför bland de godkända arbetslöshetskostnader, för vilka arskostnadsbidrag
utgår. Arbetsmarknadskommissionen bör äga att bestämma,
i vilka hänvisningssammanhang med hänsyn till olika lönelägen etc.
ortstillägg skall få utgå, samt därvid meddela erforderliga bestämmelser angående
de grunder efter vilka tilläggens storlek skola fastställas. Dessa grunder
torde i princip böra utformas på sådant sätt, att ortstilläggets storlek
icke direkt anknytes till storleken av den hemmavarande familjen utan i
stället bestämmes med hänsynstagande till den levnadskostnadsfördyring
som kan anses uppkomma därigenom, att familjeförsörjaren måste uppehålla
sig på annan ort än bostadsorten. Tillägget synes emellertid icke i något fall
böra få överstiga 75 kronor per familj och månad. Beslut angående ortstilläggens
storlek i de särskilda fallen böra med tillämpning av de av arbetsmarknadskommissionen
fastställda grunderna meddelas av kommunernas arbetslöshetsnämnder.
Jag förutsätter emellertid, att kommissionen skall på
framställning av kommun kunna medgiva, att ortstilläggen i kommunen må
utgå med enhetliga belopp. Sedan tillräcklig erfarenhet vunnits av denna
försöksverksamhet, torde ifrågavarande spörsmål få i mera definitiv form
underställas riksdagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
31
Provisoriska löneförbättringar för arkivarbetare m. fl.
Den 15 februari 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens arbetsmarknadskommission
att verkställa en översyn av organisationen och utformningen av de
s. k. arkivarbetena jämte därmed sammanhängande spörsmål samt att till
Kungl. Majit inkomma med de förslag, vilka kunde föranledas av utredningen.
Inom kommissionen har utredningen uppdrag^ åt särskilda sakkunniga.1
I skrivelse den 30 april 1946 till arbetsmarknadskommissionen ha de sakkunniga
anmält, att slutförandet av uppdraget torde komma att bli tidskrävande.
De sakkunniga lia därför i berörda skrivelse och en härvid fogad
promemoria avgivit förslag till provisoriskt lönetillägg och barntillägg åt personer
sysselsatta i arkivarbete samt musiker- och artisthjälp.
Beträffande de hittillsvarande avlöningsbestämmelserna vid arkivarbeten
anföra de sakkunniga följande.
När arkivarbetena år 1934 kommo till stånd, fastställdes lönen vid dessa
arbeten på samma sätt som vid övriga slag av reservarbeten, d. v. s. den på
orten gällande grovarbetarlönen blev normerande. Detta lönesystem visade
sig emelleitid efter hand olämpligt. Enligt av Kungl. Majit lämnat bemyndigande
utfärdade kommissionen nya lönebestämmelser, att tillämpas från
och med den 1 juli 1941. Avlöningen kom från denna tidpunkt att utgå i
form av en för olika orter varierande veckolön, vad Stockholm angår motsvarande
en månadslön av 300 kronor. Lönerna, som sedermera något höjts
pa grund av dyrtiden, utgå från och med oktober 1942 med följande, sedan
dess oförändrade belopp:
Orts-
Vecko-
Lön per
Orts-
Vecko-
Lön per
grupp
lön, kr.
dag, kr.
grupp
lön, kr.
dag, kr.
A.....
.... 45:15
6: 45
F......
... 59:15
8: 45
B .....
.... 47:95
6: 85
G......
... 65:45
9: 35
C .....
.... 50:40
7:20
H......
... 71:40
10: 20
D.....
.... 52:50
7:50
I ......
... 74:90
10: 70
E.....
.... 55:30
7:90
Mot en \eckolön av /4 kronor 90 öre i Stockholm svarar för närvarande
en månadslön av cirka 325 kronor. Inga särskilda lönetillägg finnas. Till
mterlokalt hänvisad person kan, i det fall hyreshjälp till hemmaboende familj
ej beviljats av arbetslöshetsnämnd, hyresbidrag efter beslut av kommissionen
utgå med följande belopp:
Orts»rupp Hyresbidragsbelopp per kalendermånad för
familjeförsörjare icke familjeförsörjare
A C........... 30: — kr. 18: — kr.
D—F........... 42: — » 30: — »
G—H........... 54: — » 42: — »
I............... 60: — » 45: — »
Samma förmaner ha utgått till sådana flyktingar som i hyresbidragshänseende
betraktats såsom interlokalt hänvisade, d. v. s. till flyktingar, som
hänvisats till arbete pa ort, där de icke förut haft bostad under någon nämn
-
1 De sakkunniga äro avdelningschefen i arbetsmarknadskommissionen K. J. Olsson
ordförande, samt riksdagsmännen H. Allard och P.-Hj. Fagerholm.
, tillika
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
värd tid. Den 13 mars 1946 beslöt emellertid arbetsmarknadskommissionen,
att hyresbidrag till flyktingar skulle upphöra alt utgå, beträffande ickefamiljeförsörlare
från och med den 14 april 1946 och beträffande familjeförsörjare
med utgången av juni månad 1946.
De sakkunniga erinra örn att arbetsmarknadskommissionen såväl 1943
som 1944 framlagt förslag till ändring av lönesystemet. Enligt 1943 års förslag
skulle alla arkivarbetare på en ort i princip erhålla samma grundlön,
i förekommande fall utfylld med ett familjetillägg. Personer, som till följd
av speciella färdigheter hänvisats till mera kvalificerade arbeten, skulle härutöver
tillerkännas visst kompetenstillägg. 1944 års förslag hade med vissa
modifikationer samma innehåll. Intet av dessa förslag föranledde emellertid
någon åtgärd från statsmakternas sida.
De sakkunniga lia undersökt utvecklingen av löner och understöd inom
vissa andra områden och lämna för undersökningen följande redogörelse.
Sedan den 1 oktober 1942, från och med vilken tidpunkt de nuvarande arkivarbetslönerna
utgå, har socialstyrelsens levnadskostnadsindex stigit obetydligt.
Det lönetillägg, som på grundval av förändringarna i detta index utgår
till befattningshavare i såväl statlig som enskild tjänst, torde i allmänhet
vara oförändrat sedan nämnda tidpunkt. Emellertid har, särskilt under senare
år, en i vissa fall betydande lönestegring ägt rum inom en del yrken.
Det är dock svårt att uppskatta storleken av denna löneökning, då det gäller
arbetskraft, sysselsatt i privata företag. 1 fråga örn statstjänstemännen har
kompensation för de ökade levnadskostnaderna lämnats i form av provisoriska
lönetillägg och barntillägg, som utgått under budgetåren 1944/45 och
1945/46. Dessa tillägg ha emellertid utbetalats endast till de lägsta befattningshavarna.
Ifrågavarande tillägg lia icke varit differentierade efter dyrön.
Under våren 1946 har ett engångsbelopp utbetalats till så gott som alla
statstjänstemän, oberoende av placering i högre eller lägre lönegrad. Enligt
beslut av årets riksdag skall ett särskilt lönetillägg utgå till statstjänstemännen
från och med den 1 juli 1946. Befattningshavare i statens tjänst lia sålunda
erhållit viss löneförbättring i avvaktan på eventuell liv lönereglering.
Även i fråga örn understödsverksamheten inom socialvården har sedan
den 1 oktober 1942 beloppens storlek undergått vissa justeringar. Särskilt
gäller detta arbetslöshetsnämndens kontantunderstödsverksamhet samt de
erkända arbetslöshetskassornas verksamhet.
Beträffande kontantunderstödsverksamheten må framhållas, att dagunderstöden
efter 1942 höjts för ensamstående person över 18 år med 40 öre i
ortsgrupp I och II och med 25 öre i ortsgrupp III, samt — beträffande alla
ortsgrupper — med 75 öre för nian och hustru, 15 öre per barn lör 1 3
barn samt 30 öre per barn för 4—6 barn. Dagunderstöden uppgå numera
i ortsgrupp 1 till 2:50 kr. för ensam person över 18 är, 4:— kr. tor nian
och hustru, 4: 85 kr. för man, hustru och ett barn samt 6: 55 kr. för man,
hustru och tre barn. I ortsgrupp II äro motsvarande belopp resp. 2: 75,
4:25, 5:30 och 7:40 kr. samt i ortsgrupp lil resp. 3:—, 4:50, 5: 75 och
8: 25 kr. Daghjälpen från de erkända arbetslöshetskassorna har under tiden
höjts, liksom de på daghjälpen utgående hustru- oell barntilläggen.
Även inom fattigvården lia understöden på flera håll höjts under de senaste
åren.
De sakkunniga finna skäligt, att även i aikivarbete sysselsatta personer få
komma i åtnjutande av löneförbättring. Enligt de sakkunnigas mening är
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
33
en omreglering av hela lönesystemet vid arkivarbetena av behovet påkallad.
Förslag till en dylik reglering kunde emellertid framläggas först efter en
fullständig utredning av hela arkivarbetsfrågan. I avvaktan härpå syntes
det välgrundat, att personer, sysselsatta i arkivarbete, redan nu erhölle löneförbättring
i form av ett provisoriskt lönetillägg. Härom anföra
de sakkunniga följande.
Storleken av detta lönetillägg kan givetvis diskuteras, likaså frågan om,
huruvida tillägget skall differentieras efter dyrort eller på annat sätt. Enligt
de sakkunnigas mening bör ett tillägg av cirka 30 kronor per månad vara
skäligt. Aven ur redovisningssynpunkt är detta tillägg lämpligt. Tillägget synes
icke böra differentieras utan utgå med samma belopp för alla. Härigenom
komma visserligen personer sysselsatta på arbetsplatser i högre dyrorter,
att erhålla en procentuellt mindre ökning än personer, sysselsatta på
arbetsplatser i lägre dyrorter, men en dyrortsgradering av tillägget torde stöta
på praktiska svårigheter. Som redan framhållits, avses tillägget att vara provisoriskt
i avvaktan på en omreglering av hela lönesystemet.
Tillägget bör utgå från och med den 1 juli 1946 och tillkomma såväl
svenskar som flyktingar.
Med arkivarbeten bör i detta avseende musiker- och artisthjälpen jämställas.
Kostnaderna för ifrågavarande tillägg kunna endast approximativt beräknas.
För närvarande sysselsättas cirka 1 800 personer i arkivarbete samt
musiker- och artisthjälp. Antalet beräknas nedgå något inom den närmaste
tiden. Kostnaderna skulle med ledning härav kunna beräknas till cirka
50 000 kronor per månad.
De sakkunniga föreslå alitsa, att provisoriskt lönetillägg å 30 kronor per
månad, dock högst 7 kronor per vecka, skall utgå från och med den 1 juli
1946 till personer, såväl svenskar som flyktingar, som äro sysselsatta i arkivarbete,
musikerhjälp eller artisthjälp.
De sakkunniga upptaga vidare till behandling Irågan örn en komplettering
av det provisoriska lönetillägget med ett särskilt barntillägg. Härom
anföra de sakkunniga i huvudsak följande.
Syftet med barntillägget är att lätta familjeförsörjarnas svåra ekonomiska
ställning. Familjeförsörjarna ha nämligen betydligt större levnadsomkostnader
än andra, särskilt därför att de måste hyra familjebostad.
Bamtdlägget skall enligt de sakkunnigas mening vara av helt provisorisk
karaktär och icke bindande för den fortsatta utredningen om en slutlig
justering av lönesystemet vid arkivarbetena.
Vid uppgörandet av normerna för barntillägget uppkomma många spörsmål,
exempelvis frågor örn tilläggets storlek, huruvida tillägget skall vara
differentierat efter dyrort och efter antalet barn, huruvida tillägget skall
utgå även för barn, som icke vårdas av den farsörjningspliklige etc. För att
full rättvisa skall ernås, hör givetvis barntillägget graderas efter dvrort. Med
hänsyn till tilläggets karaktär av provisorium och då skillnaden mellan
barntilläggen för de olika dyrorterna skulle uppgå till obetydliga belopp,
anse de sakkunniga någon dyrortsgradering icke erforderlig. Étt barntillägg
av den provisoriska karaktär, varom här är fråga, bör enligt de sakkunnigas
mening utgå efter så allmängiltiga normer som möjligt. Formen för ett dy
Bihang
till riksdagens protokoll IDUS. 1 sami. Nr 293. 3
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
ligt tillägg bör av praktiska skäl göras synnerligen enkel, vilket torde kunna
ske utan olägenhet.
De sakkunniga föreslå, att till personer, som äro sysselsatta i arkivarbete,
musikerhjälp eller artisthjälp och som äro försörjningspliktiga mot barn
under sexton år och verkligen fullgöra denna försörjningsplikt, skall från
och med den 1 juli 1946 utöver den fastställda lönen jämte provisoriskt
lönetillägg utgå särskilt barntillägg enligt ettdera av två alternativ.
Enligt alternativ I är barntillägget i viss mån differentierat med hänsyn
till barnantalet, så att tillägget utgår med 6 kronor 30 öre per vecka för ett
eller två barn och med 8 kronor 40 öre per vecka för tre eller flera barn.
I alternativ II däremot förekommer ingen differentiering utan tillägget utgår
i alla fall med 7 kronor per vecka.
Statens arbetsmarknadskommission har med eget yttrande den 2 maj
1946 överlämnat de sakkunnigas förslag till Kungl. Majit.
Kommissionen förordar härvid bifall till förslaget örn provisoriskt lönetillägg.
Beträffande barntillägget förklarar kommissionen, att den skulle föredraga
en större differentiering av beloppen än de sakkunniga i sitt alternativ
I ifrågasatt. Då det emellertid här vore fråga om en rent provisorisk åtgärd
i avvaktan på den fullständiga utredning av arkivarbetsfrågan, varmed de
sakkunniga äro sysselsatta, och då ett bifall till alternativ II möjliggjorde
en enkel och smidig tillämpning i praktiken av den tilltänkta anordningen,
ville kommissionen förorda, att de sakkunnigas alternativ II beträffande
barntillägget realiserades. Kostnaderna härför uppskattas av kommissionen
till cirka 14 000 kronor per månad. Genomförandet av förslagen örn provisoriskt
lönetillägg och provisoriskt barntillägg skulle alltså åsamka staten
en kostnad av ungefär 64 000 kronor per månad.
Arbetsmarknadskommissionen föreslår, dels att ett enhetligt, provisoriskt
lönetillägg å 7 kronor per vecka skall från och med den 1 juli 1946 utgå
till envar i statligt eller statskommunalt arkivarbete, musiker- eller artisthjälp
sysselsatt person, svensk likaväl som flykting, dels att ett provisoriskt
barntillägg å 7 kronor per vecka skall från samma tidpunkt utgå till
i dylik hjälpverksamhet sysselsatta personer, svenskar likaväl som flyktingar,
vilka äro försörjningsskyldiga mot barn under 16 år och befinnas
fullgöra denna försörjningsplikt.
Föredraganden.
Organisationen och utformningen av de s. k. arkivarbetena och den härmed
i olika avseenden jämställda musiker- och artisthjälpen har befunnits
vara i behov av översyn. Statens arbetsmarknadskommission har den 15
februari 1946 erhållit Kungl. Maj :ts uppdrag att verkställa översynen. Inom
kommissionen utredes frågan av särskilda sakkunniga. Dessa ha till kommissionen
anmält, att de funnit en omreglering av hela lönesystemet vid arkivarbetena
samt musiker- och artisthjälpen behövlig. Då emellertid förslag till
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
en sådan omreglering kunde framläggas först efter en utredning av arkivarbetsfrågan
i dess helhet och denna utredning bomme att bli tidskrävande,
ha de sakkunniga i avbidan härpå föreslagit vissa provisoriska löneförbättringar.
Med utgångspunkt från detta förslag har arbetsmarknadskommissionen
hemställt, att till arkivarbetare och härmed jämställda skall från och
med den 1 juli 1946 utgå dels ett provisoriskt lönetillägg av 7 kronor per
vecka, dels ett provisoriskt barntillägg av likaledes 7 kronor per vecka.
I avvaktan på de sakkunnigas förslag till omreglering av hela lönesystemet
vid arkivarbetena samt musiker- och artisthjälpen anser jag mig icke kunna
förorda en generell höjning av ifrågavarande löner. Kommissionens förslag
örn ett provisoriskt allmänt lönetillägg kan jag sålunda icke biträda. Det synes
mig dock motiverat att en löneförbättring nu kommer till stånd för sådana
arkivarbetare, som äro familjeförsörjare. Då arkivarbetena få betraktas som
en form av socialhjälp, synes det icke böra föranleda betänkligheter att vid
bestämmande av arkivarbetslönens storlek hänsyn tages till försörjningsbördan.
Det bör emellertid understrykas, att ett familjetillägg får betraktas som
ett provisorium, som icke bör få vara bindande för den slutliga utformningen
av lönesystemet. På grund av det anförda förordar jag, att till familjeförsörjare
utgives ett tillägg av provisorisk karaktär, vilket bör i viss mån
differentieras med hänsyn till försörjningsbördan. Jag finner detta familjetillägg
böra utgå med följande belopp, nämligen nied 7 kronor per vecka till
arkivarbetare, som är försörjningspliktig mot enbart hustru eller mot hustru
och ett barn under sexton år, med 10 kronor per vecka, därest försörjningsplikten
omfattar två barn under sexton år, och med 13 kronor per vecka
vid försörjningsplikt mot tre eller flera sådana barn. Ett bestämt villkor för
utbekommande av familjetillägget bör vara att vederbörande fullgör berörda
försörjningsplikt. Med arkivarbete torde även i detta avseende musiker- och
artisthjälpen böra likställas.
Innan Kungl. Maj :t fattar beslut i denna fråga, torde emellertid riksdagen
böra beredas tillfälle yttra sig över densamma.
Särskilda frågor.
Vattenavledningsföretaget Lyckebyån.
Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt lyckebyåutredningen,
tillkallad jämlikt Kungl. Majrts bemyndigande den 23 oktober 1936,
att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för alt valtenavledningsföretaget
Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön skulle under statens
medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med en av utredningen
i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23 april
1937 framlagd plan. I uppdraget innefattades även ett bemyndigande för utredningen
att inom ramen för en av distriktslantmätaren Nils Enell uppgjord
förhandsplan för Kungl. Maj:ts och kronans räkning inköpa fast egendom
i den omfattning utredningen kunde finna erforderlig för eli ändamåls
-
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
enligt genomförande av den med vatlenavledningsföretaget sammanhängande
kolonisationen.
I fråga örn erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den
nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade
kostnader härför, som i enlighet nied utredningens uppgifter återgavs
i proposition nr 300 till 1937 års riksdag (s. 46). Av denna sammanställning
framgår, att de kostnader, som avsetts skola stanna å statsverket, beräknats
till 331 000 kronor, medan ett belopp av 832 924 kronor av staten skulle förskjutas
såsom rörelsekapital åt företaget. På grund av att de vid arbetena
använda maskinerna måste omändras för gengasdrift beräknades kostnaderna
för företaget komma att öka med 100 000 kronor.
För ändamålet ha hittills anvisats tillhopa 1 45o 300 kronor, varav 50 000
kronor avsetts för anskaffande av traktorer och plogar för djupplöjning av
vissa torrlagda områden.
I skrivelser den 10 och 29 januari 1946 har lyckebgåutredningen hemställt
om anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.
Utredningen anför i skrivelsen den 10 januari 1946 följande.
Under arbetets gång har det visat sig, att den Enéllska planen icke kunde
helt följas beroende på dels att uppfattningen örn lämplig arealtilldelning
för fastigheterna numera i någon mån ändrats, dels att planen grundad
som den var på mer eller mindre osäkra förundersökningar, som verkställts
medan marken ännu i stor utsträckning var vattendränkt och svårtillgänglig
— upptog såsom blivande åkerjord vissa områden, vilka^ sedermera vid
närmare undersökning befunnits olämpliga för detta ändamål pa .grund av
stenbunden!^ och allt för ringa jordmäktighet. För att ernå möjlighet till
blivande rationell jorddisposition och fastighetsbildning har därför lyckebyautredningen
tidigare inköpt fastigheter i Bjurabygget, Hyltan och Haken.
I samverkan med statens sakrevision har under år 1945 genom professorn
vid tekniska högskolan K. D. Myrbäck igångsatts en utredning rörande fastighetsbildningen
inom nu ifrågavarande områden. Av denna utredning, som
hittills omfattat allenast vissa trakter inom byarna Ledja och Åbyholm samt
Parismåla och Hyltan och som ännu icke är helt avslutad, har även sakrevisionen
kommit till den bestämda uppfattningen, att för vinnande av en
lämplig jorddisposition för fastighetsbildningen jordinköpen böra fortsatta i
mån som lämpliga tillfällen därtill yppa sig. För ändamålet anses for budgetåret
1946/47 ett förskottsbelopp å 200 000 kronor vara erforderligt.
I anledning härav hemställer lyckebyåutredningen dels att bemyndigande
måtte lämnas utredningen att för Kungl. Maj:ts och kronans räkning inköpa
fast egendom som utredningen kan finna erforderlig för ett ändamålsenligt
genomförande av den med ifrågavarande vattenavledningsföretag sammanhängande
kolonisationen, dels att av statsmedel ett förskottsbelopp å 200 000
kronor måtte för ändamålet ställas till utredningens disposition att förvaltas
och redovisas på samma sätt som föreskrivits beträffande statsmedel, som
tidigare ställts till utredningens förfogande för kolonisationsändamal.
I skrivelsen den 29 januari 1946 upplyser utredningen inledningsvis, att av
de anvisade medlen kvarstode till länsstyrelsens i Blekinge län disposition
— frånräknat det för anskaffande av traktorer och plogar anvisade beloppet
_ 390 868 kronor. Befintliga behållningar i arbetsstyrelsens kassa och i
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
kolonisationskassan utgjorde 20 338 respektive 50 045 kronor. Utredningen
anför ytterligare följande.
Arbetet med årännans upprensning beräknas kunna bliva slutfört under
nästa budgetår och slutuppgörelse då kunna ske med entreprenören AB
Skånska cementgjuteriet. Hela entreprenadsumman enligt huvudkontrakt
och tilläggskontrakt utgör 724 707 kronor. Därav har genom landskontoret
utbetalats 607 320 kronor, varför det skulle återstå att betala 117 387 kronor.
I fråga örn bikanalerna har träffats entreprenadavtal å 438 350 kronor. Arbetet,
som redan påbörjats, kan emellertid icke bliva avslutat under nästkommande
budgetår, varför utredningen anser medelsbehovet för detta ändamål
under budgetåret 1946/47 kunna inskränkas till 250 000 kronor.
Oguldna köpeskillingar för av Kungl. Majit och kronan i kolonisationssyfte
inköpta markområden uppgå till sammanlagt 59 834 kronor förutom
mindre räntebelopp, som för närvarande icke kunna till siffran angivas.
Härtill torde emellertid böra läggas det förskottsbelopp å 200 000 kronor
som utredningen i skrivelse den 10 januari 1946 begärt för eventuella ytterligare
jordmköp för ernående av en lämplig jorddisposition vid blivande
fastighetsbildningar. För kolonisationskassans räkning skulle alltså erfordras
sammanlagt 259 834 kronor med avdrag av behållningen 50 045 kronor.
Arbetsstyrelsens kassabehållning torde få anses tillräcklig för bestridande
av styrelsens löpande utgifter även under nästkommande budgetår.
Då statens arbetsmarknadskommission åtagit sig att med bidrag av statsmedel
låta utföra byggandet av de två huvudvägarna, som beröra kolonisationsomradet,
har något äskande örn bidrag härtill här icke upptagits.
I enlighet med det anförda beräknar utredningen medelsbehovet för budgetåret
1946/47 sålunda.
Utgifter:
för årensningsarbetet .................... kronor 117 387
» bikanalerna .......................... » 250 000
» kolonisationsverksamheten ............ » 259 834 kronor 627 221
Tillgångar:
behållning hos länsstyrelsen .............. kronor 390 868
» i kolonisationskassan .......... » 50 045 kronor 440 913
Återstår erforderligt anslag kronor 186 308
L> ckebj autredningen hemställer under hänvisning härtill örn anvisande
av ytterligare 186 300 kronor.
I yttrande över de båda framställningarna anför lantbruksstyrelsen, att
styrelsen funnit de av utredningen föreslagna ytterligare jordinköpen väl
ägnade att gagna det med ifrågavarande företag avsedda syftet. Styrelsen,
som ville framhålla vikten av att företaget snarast möjligt slutfördes, tillstyrkte
därför bifall till framställningarna.
Föredraganden.
Vattenavledningsföretaget Lyckebyån bär av olika anledningar dragit betydligt
längre ut på tiden än som ursprungligen beräknats. Lyckebyåutredningen
räknar numera med att arbetet med årensningen skall kunna slutföras under
loppet av nästa budgetar men att bikanalerna icke skola kunna färdigställas
inom samma tid. I utredningens uppdrag ingår alf inom ramen för en år
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
1937 uppgjord plan för statens räkning inköpa markområden i den omfattning
som kan befinnas behövlig för ett ändamålsenligt genomförande
av den med vattenavledningsföretaget sammanhängande kolonisationen. Utredningen
upplyser, att förutsättningarna för nämnda plan numera i vissa
avseenden förskjutits. I samråd med statens sakrevision bar utredningen därför
under år 1945 igångsatt en undersökning rörande fastighetsbildningen
inom de av företaget berörda områdena. Med hänsyn till härvid vunna resultat
ha utredningen och sakrevisionen kommit till den uppfattningen att
en ändamålsenlig fastighetsbildning förutsätter statsförvärv av ytterligare
markområden. Efter viss omdisposition av hittills anvisade men icke ianspråktagna
medel skulle för jordinköp ett ytterligare medelsbehov av 186 300
kronor föreligga för budgetåret 1946/47.
I likhet med lantbruksstyrelsen tillstyrker jag de av utredningen föreslagna
ytterligare jordinköpen. Utredningens beräkning av den för nästa budgetår
erforderliga anslagsförstärkningen, vilken avser förskott för verkställande
av berörda jordinköp, finner jag böra godtagas.
De medel, som tidigare avsetts för företaget, lia utgått av de jämlikt riksdagens
medgivande under anslag till arbetsmarknadsreglerande åtgärder
anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för
den fortsatta finansieringen av företaget anser jag, att man bör anlita angivna
särskilda medel. På en senare prövning torde få bero, huruvida och i
vad mån ifrågavarande kostnader definitivt böra gäldas av arbetslöshetsan
slaget.
Då de medel som hittills anvisats för vattenavledningsföretaget överstiga de
ursprungligen beräknade kostnaderna och lyckebyåutredningen förutsätter,
att ytterligare medelsbehov skola uppkomma, har jag för avsikt att låta utarbeta
en plan för arbetenas slutförande och i samband härmed en detaljerad
beräkning av de återstående kostnaderna.
Företagarföreningar inom vissa län.
Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna för
lönande småföretagsverksamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar
dels långivning på fördelaktiva villkor samt i vissa fall subvention, dels ock
konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.
Föreningarna ha startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och
medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade
enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting
och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.
Medlemsskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av
föreningarnas struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet
varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna
äro samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.
Företagarföreningar hava hittills bildats inom Göteborgs och Bohus, Värm
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 293. 39
lands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län.
Efter avlåtande av proposition nr 309 till 1945 års riksdag, i vilken en
redogörelse för företagarföreningarnas dittillsvarande verksamhet lämnades,
har Kungl. Maj:t beviljat följande föreningar understöd av statsmedel, nämligen
Västerbottens företagareförening med 435 000 kronor, därav såsom
subvention 40 000 kronor och såsom lån 395 000 kronor, Bohusläns företagareförening
med 275 000 kronor, därav såsom subvention 75 000 kronor och
såsom lån 200 000 kronor, Norrbottens småindustriförening med 250 000
kronor, därav såsom subvention 20 000 kronor och såsom lån 230 000 kronor,
Västernorrlands läns företagareförening med 150 000 kronor såsom lån,
Jämtlands läns företagareförening med 150 000 kronor, därav såsom subvention
25 000 kronor och såsom lån 125 000 kronor, Värmlands läns företagareförening
med 148 000 kronor, därav såsom subvention 40 000 kronor
och såsom lån 108 000 kronor, samt Gävleborgs läns företagai-eförening med
125 000 kronor, därav såsom subvention 25 000 kronor och såsom lån 100 000
kronor.
Samtliga företagarföreningar hava hittills av staten erhållit understöd med
sammanlagt 5 485 500 kronor, därav 1 715 500 kronor såsom subvention och
3 770 000 kronor såsom lån.
För bestridande av de löpande kostnaderna för företagarföreningarnas
verksamhet utgå bidrag till föreningarna från ett under tionde huvudtiteln
upptaget anslag till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga örn
hantverk och småindustri.
Föredraganden.
Den av företagarföreningarna bedrivna verksamheten till främjande av
småföretag inom vederbörande län har utvecklat sig på ett tillfredsställande
sätt. Under senaste året har det statliga stödet åt nämnda föreningar lämnats
i samma former som tidigare. Dock har en förhållandevis markerad förskjutning
från subventions- till lånelinjen ägt rum. I propositionen nr 309 lill
1945 års riksdag angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. (s. 14) erinrade föredragande statsrådet örn att dåvarande chefen
för handelsdepartementet i propositionen nr 290/1945 förklarat, att han bade
för avsikt att inom den närmaste tiden igångsätta en av riksdagen begärd
utredning rörande möjligheterna att främja hantverkets och småindustriens
utveckling i hela landet. Denna utredning, den s. k. småföretagsutredningen,
tillsattes sommaren 1945 och avgav i februari 1940 betänkande med förslag
till ordnande av kreditgivnings- och rådgivningsverksamhet för hantverk och
småindustri samt bildande av företagarnämnder (SOU 1940:22). Betänkandet
är för närvarande föremål för remissbehandling. I avbidan på ställningstagandet
till de i betänkandet framförda förslagen torde formerna för det
statliga stödet till småföretagsverksamheten icke böra undergå någon mera
väsentlig förändring. Under anslaget lill åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. bör därför även för nästa budgetår beräknas medel för lån och
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
subvention åt företagarföreningarna. Efter avlåtandet av förstnämnda proposition
nr 309/1945 har Kungl. Maj:t beviljat lån och subventioner till företagarföreningarna
med tillhopa 1 533 000 kronor. Det för ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår uppkommande medelsbehovet torde kunna uppskattas
till i runt tal 1 500 000 kronor, att utgå från de medel, som i enlighet
med vad jag i det följande förordar, böra få disponeras av Kungl. Maj :t för
främjande av företagsverksamhet.
Medelsbehovet för budgetåret 1946/47.
I. Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
Arbetsmarknadskommissionen.
Kommissionen framhåller i skrivelsen den 11 april 1946 till en början,
att kommissionen finner sitt tidigare återgivna försök till bedömning av
arbetsmarknadsläget under år 1946 böra tjäna som utgångspunkt för en
beräkning av medelsbehovet under budgetåret 1946/47. Behovet av arbetslöshetslindrande
åtgärder skulle under denna förutsättning bliva i stort
sett av den omfattning, som förekommit eller beräknades förekomma under
budgetåret 1945/46. Kommissionen hade vidare utgått från att större delen
av kostnaderna för att under återstoden av innevarande budgetår tillgodose
skogsbrukets arbetskraftsbehov komme att bestridas först nästa budgetår,
varjämte vissa åtgärder för att tillföra jordbruket arbetskraft alltjämt
torde bli nödvändiga. Med hänsyn till de svårigheter, som förefunnes vid
beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår, kunde dock de uppgjorda
kostnadskalkylerna endast bliva approximativa.
Kommissionen upplyser, att till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. och överflyttning av arbetskraft under budgetåret 1945/46 följande
belopp stöde till förfogande, nämligen
A. under reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m.:
från föregående budgetår kvarstående belopp
ca ............................ kronor 30 700 000
för budgetåret 1945/46 anvisat ........ » 47 500 000 78 200 000
B. under reservationsanslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft:
från
föregående budgetår kvarstående belopp
ca ............................ kronor 6 000 000
för budgetåret 1945/46 anvisat.......... 8 50 000 000 50 000 000
Summa kronor 134 200 000.
Av förstnämnda anslag är ett belopp av ca 2,5 miljoner kronor avsett att
stå till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet m. m.
Arbetsmarknadskommissionen upplyser vidare, att av anslaget till åtgär
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr 293.
41
der för arbetsmarknadens reglering m. m. under tiden juli 1945 — mars
1946 förbrukats 16,3 miljoner kronor, varjämte väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beviljats dragningsrätt med 15,2 miljoner kronor för statliga beredskapsarbeten
i styrelsens regi m. m. 1 skrivelse den 15 november 1945 med
preliminär beräkning rörande medelsbehovet för nästa budgetår hade kommissionen
utgått från att en reservation av omkring 28 miljoner kronor
komme att kvarstå på förevarande anslag vid utgången av innevarande
budgetår. Till följd av att större ersättningar från kommuner m. fl. än som
tidigare antagits influtit för statliga beredskapsarbeten i annan myndighets
regi, beräknade kommissionen numera ifrågavarande reservation till omkring
30 miljoner kronor.
Beträffande anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft meddelar
kommissionen, att under tiden juli 1945—mars 1946 omkring 43 miljoner
kronor förbrukats. Kommissionen hade den 4 april 1946 beslutat dels
att hemställa hos Kungl. Maj:t om införande av arbetspremier för skogsarbetare,
vissa skogsägare m. fl. under tiden 23 april—30 juni 1946, dels att,
under förutsättning att arbetspremier infördes, under motsvarande tid fortsätta
kursverksamheten för sådana ovana skogsarbetare, som den 23 april
1946 vore placerade i huggarkurser, dock med viss ändring av bidragsbestämmelserna.
Ändringen av bestämmelserna innebure i huvudsak, att omskolningsbidraget
helt slopades och familjetillägget reducerades, medan övriga
förmåner kvarstode oförändrade. Däremot skulle sådana ovana skogsarbetare,
som den 23 april 1946 vore i enskild placering, från och med
nämnda dag icke komma i åtnjutande av andra särskilda förmåner än de nu
utgående i fråga om kostnaderna för resor, verktyg och kläder. I kommissionens
nämnda hemställan hade förutsatts, att kostnaderna för arbetspremierna
komme att bestridas först under nästa budgetår, medan däremot
kostnaderna för de särskilda förmånerna åt ovan arbetskraft väsentligen
skulle komma att belasta innevarande budgetårs anslag. —- Kommissionen
erinrar om att kommissionen i sin tidigare nämnda skrivelse den 15 november
1945 preliminärt beräknat, att en reservation av omkring 15 miljoner
kronor skulle förefinnas på ifrågavarande anslag vid utgången av innevarande
budgetår. På grund av att kostnaderna för föregående års arbetspremiering
för skogsarbetare m. fl. uppgått till omkring 29 miljoner kronor mot
25 miljoner kronor enligt förhandskalkylerna och med hänsyn jämväl till
att kostnaderna för den ovana arbetskraften i skogsbruket antagas komma
att bliva högre än vad som tidigare beräknats, finner emellertid kommissionen
numera, att berörda reservation torde komma att stanna vid omkring 9
miljoner kronor.
Beträffande medelsbehovet till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m, anför kommissionen följande.
Det torde vara ofrånkomligt, att under nästa budgetår arbetslöshetshjälp
beredes personer, som tillhöra yrkesområden med minskande sysselsättning
och som av olika anledningar ej kunna överföras till något av arbetsmarknadens
bristområden. Det är enligt kommissionens förmenande angeläget, alt
dessa arbetslösa, i den mån de icke genom den offentliga arbetsförmedlingen
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
kunna anvisas sysselsättning i öppna marknaden, i största möjliga utsträckning
bringas hjälp i form av beredskapsarbete. Örn sådant hjälpbehov uppkommer,
böra de sysselsättningsmöjligheter i hemorten, som de statskommunala
beredskapsarbetena erbjuda, i första hand utnyttjas.
Dagsverkskostnaden vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi
under år 1945 utgjorde i medeltal 30 kronor 43 öre. Med hänsyn till de lönejusteringar,
som beräknas uppkomma till följd av ändrade avtal, synes dagsverkskostnaden
för nästa budgetår böra beräknas till lägst 32 kronor. Under
denna förutsättning och med en beräknad sysselsättning av 250 dagar per år
kommer »årsverkskostnaden» att uppgå till omkring 8 000 kronor. Med en
sysselsättning i statliga beredskapsarbeten i kommissionens egen och annan
myndighets regi av omkring 3 500 man beräknas kostnaden till 28 miljoner
kronor, varav för arbeten i kommissionens regi 12 miljoner kronor.
Med hänsyn till önskvärdheten att i händelse av arbetslöshet i första hand
bereda de arbetslösa sysselsättning genom arbete i hemorten anser sig kommissionen
böra beräkna kostnaden för statskommunala beredskapsarbeten till
10 miljoner kronor.
Statskommunala reservarbeten förekomma numera i obetydlig omfattning
och endast för sådan arbetskraft, som på den öppna marknaden icke kan
göra anspråk på den lön, vilken tillkommer konkurrensduglig arbetskraft.
För denna hjälpform torde ett belopp av 0,1 miljoner kronor böra beräknas.
Kommissionen räknar med att hjälp i viss utsträckning såsom hittills
måste lämnas genom kontantunderstöd, då det i vissa arbetsmarknadssituationer
kan vålla svårigheter att tillräckligt snabbt bereda arbete. Kontantunderstöd
kan också visa sig vara den ändamålsenligaste hjälpformen vid
fall av så kortvarig arbetslöshet, att en långväga förflyttning av den arbetslöse
icke är lämplig ur näringslivets eller den enskildes synpunkt. Vid månadsskiftet
mars/april 1946 utgick kontantunderstöd till ca 1 000 personer i
26 kommuner. Kostnaden för kontantunderstödsverksamhet, örn den bedrives
i ungefär samma omfattning som innevarande budgetår, torde för nästa
budgetår böra beräknas till 0,5 miljoner kronor.
Under senare tid ha arkivarbete och efter samma principer men vid sidan
därav utformad musikerhjälp kommit till användning i väsentligt ökad utsträckning,
främst till följd av lämpligheten att på detta sätt bereda hjälp
åt flyktingar. Vid månadsskiftet mars/april 1946 tillämpades denna hjälpform
för ca 1 800 personer, varav ca 1 300 flyktingar. Då man kan räkna
med att detta antal skall kunna något nedbringas under budgetåret 1946/47,
uppskattas kostnaden för arkivarbeten och musikerhjälp till 6 miljoner
kronor.
För de statliga stenbeställningama och därmed sammanhängande administrationskostnader
beräknas medelsbehovet till 3,4 miljoner kronor.
För resebidrag till arbetssökande, som av arbetsförmedlingen anvisas arbete
inom arbetsområde, för vilket resebidrag icke i annan ordning står till
förfogande, beräknas en kostnad av 0,8 miljoner kronor.
I sina beräkningar har kommissionen vidare antagit, att Kungl. Majit för
nästa budgetår skulle finna samma belopp — 2,5 miljoner kronor — som
beräknats för innevarande budgetår, vara tillräckligt att stå till Kungl.
Majits förfogande för främjande av företagsverksamhet m. m.
Medelsbehovet under reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. för budgetåret 1946/47 skulle alltså kunna sammanfattas
sålunda.
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
43
Statliga beredskapsarbeten .............. kronor 28 000 000
Statskommunala beredskapsarbeten ...... » 10 000 000 38 000 000
Statskommunala reservarbeten .......... » 100 000
Kontantunderstödsverksamhet ............ » 500 000
Arkivarbeten och musiker hjälp .......... » 6 000 000
Statliga stenbeställningar ................ » 3 400 000
Resebidrag till arbetssökande ............. » 800 000
Övrig hjälpverksamhet ................. » 700 000
Till Kungl. Majlis förfogande för främjande
av företagsverksamhet m. m............ » 2 500 000 14 000 000
Summa kronor 52 000 000
Under förutsättning att reservationen vid innevarande budgetårs utgång
uppgår till 30 miljoner kronor beräknar kommissionen alltså anslagsbehovet
för budgetåret 1946/47 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
till 22 miljoner kronor eller samma belopp som preliminärt angavs i kommissionens
skrivelse den 15 november 1945.
Kommissionen upplyser, att från anslaget till kostnader för överflyttning
av arbetskraft under innevarande budgetår bestritts
utgifter för bland annat omskolningsbidrag, familjetillägg, hyresbidrag m. m.
(inklusive verktygs- och personlig utrustning) till ovan arbetskraft, som
överflyttats till skogsarbete, för premier åt yrkesvana skogsarbetare och
enskilda skogsägare m. fl. vid utförande av vissa slag av skogsarbeten, för
arbetsblockorganisationen och jordbruksläger för frivillig arbetskraft samt
för försöksvis anordnade prov- och kompletteringskurser för deltidsanställd
huslig arbetskraft, s. k. hemassistenter.
Kostnaderna för de av kommissionen föreslagna arbetspremiema, vilka
kostnader, såsom tidigare framhållits, skulle komma att falla å nästa budgetår,
uppskattas av kommissionen approximativt till ca 18 miljoner kronor.
Vissa kostnader för familjetillägg o. dyl., som avse huggarkursverksamheten
under innevarande budgetår, torde därjämte kvarstå till nästa budgetår.
Kommissionen räknar vidare med att lägerverksamhet i begränsad omfattning
kan bli erforderlig för att tillföra jordbruket tillfällig arbetskraft. Då
det erbjuder svårigheter att för närvarande bedöma medelsbehovet under
detta anslag, anser kommissionen, att en viss marginal för oförutsedda utgifter
bör hållas.
Under angivna förutsättningar beräknar kommissionen medelsbehovet under
reservationsanslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft för
nästa budgetår till 24 miljoner kronor. Under antagande att en reservation
av omkring 9 miljoner kronor finnes på anslaget vid innevarande budgetårs
utgång skulle för budgetåret 1946/47 för här avsedda ändamål böra beräknas
ett anslag av 15 miljoner kronor. Vid avgivandet den 15 november 1945
av den preliminära medelsberäkningen för nästa budgetår förutsatte kommissionen,
all arbetspremier för skogsarbetare m. fl. icke skulle behöva utgå
innevarande år och alt med anledning härav reservationerna å anslaget
44 Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
skulla vara så stora att något nytt anslag icke skulle bliva behövligt för
nästa budgetår.
II. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder och
arbetsförmedlingsanstalter.
Arbetsmarknadskommissionen.
För ifrågavarande ändamål äro för innevarande budgetår följande anslag
anvisade, nämligen till
Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar,
förslagsanslag .................................... kronor 2 700 000
Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader,
förslagsanslag .................................... » 900 000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Avlöningar, förslagsanslag ........................ » 8 800 000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Omkostnader, förslagsanslag ...................... » 3 500 000
Arbetsmarknadskommissionen erinrar dels att Kungl. Maj:t den 8 mars
1946 medgivit, att nämnda anslag finge överskridas med högst respektive
500 000, 200 000, 1 150 000 och 600 000 kronor, dels att Kungl. Maj:t genom
beslut den 4 april 1946 medgivit kommissionen att företaga engångsutbetalning
av tillfälligt lönetillägg under innevarande budgetår, varigenom avlöningsanslagen
till kommissionen samt till länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema
torde komma att överskridas med ytterligare högst
150 000 respektive 600 000 kronor.
Rörande medelsbehovet för kommissionens avlöningar och
omkostnader under nästa budgetår anför kommissionen följande.
Antalet befattningshavare vid kommissionens kansli har under de senaste
månaderna hållit sig vid omkring 500. Genom att antalet till kommissionen
remitterade ärenden örn hempermittering från eller anstånd med värnpliktstjänstgöring
i samband med den militära beredskapens avveckling nedgått till
en obetydlighet mot vad förut varit fallet, har utredningsbyrån kunnat minskas
med ett 50-tal befattningshavare. Med hänsyn till att kommissionens verksamhet
inom vissa andra områden ökat, har dock någon mera betydande
minskning av personalen icke kunnat genomföras.
Bland kommissionens nytillkomna och ökade arbetsuppgifter må nämnas,
att till kommissionen i maj 1945 överflyttades huvuddelen av utredningen
och föredragningen av sådana byggnadsärenden, som avgöras i Kungl. Maj :ts
kansli. I samband härmed övertog kommissionen även den förberedande
handläggningen av en del av de ärenden, vilka tidigare åvilat byggnadslånebyrån.
Dessa nya arbetsuppgifter ha föranlett en förstärkning av personalen
å kommissionens byrå för ärenden angående byggnadstillstånd.
Det må även i detta sammanhang nämnas, att antalet ärenden angående
byggnadstillstånd ökat i mycket hög grad såsom framgår av följande sammanställning.
7i-s7s 7,—”/»
1945 1946
5 529 8 250
Antal inkomna ärenden
År 1944
21386
År 1945
26 049
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
45
Denna ökning av byggnadstillståndsärendena, vilken uppgått till ungefär
50 procent från början av år 1945 till början av år 1946, har nödvändiggjort
en ökning av personalen för dessa frågors handläggning. Någon anledning
att räkna med en minskning av antalet ansökningar örn byggnadstillstånd
under nästa budgetår torde icke föreligga.
önskemålet att ernå ökad säsongutjämning inom byggnadsverksamheten
har töranlelt, att särskilda prognoser börjat föras kontinuerligt angående
sysselsättningen inom byggnadsfacket på ett betydande antal tätorter. Bristen
på arbetskraft och bostäder har vidare lett till att prövningen av ärenden
angående byggnadstillstånd för större industrianläggningar numera föregås
av tämligen tidskrävande utredningar dels angående behov och tillgång på
arbetskraft för anläggningens framtida drift, dels angående de bostadsbyggnadsbehov,
som skulle bli en följd av industrianläggningen. Arbetsmarknadskommissionen
har vidare börjat i samarbete med industriens produktionsråd
utreda och handlägga frågor om industrilokalisering.
Dessa förhållanden samt en fortsatt utbyggnad och effektivisering av det
i samverkan med Sveriges industriförbund inrättade systemet med varsel angående
friställning och antagning av arbetskraft ha föranlett en utbyggnad
av kansliets sociala beredskapssektion. Vissa uppgifter ha jämväl tillagts
denna sektion i anslutning till utredningar och uttalanden av kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering.
Till kommissionen lia vidare överförts investeringsutredningens arbetsuppgifter
och nämnda utrednings kansli. För att fullgöra dessa nya uppgifter
har inom kommissionens kansli inrättats en teknisk beredskapssektion.
På grund av de ökade arbetsuppgifter, som lagts på kommissionen i samband
med avvecklingen av krisorganen, har kansliets arbetsförmedlingsbyrå,
i första hand dess organisation för tjänstemannaförmedling, måst erhålla personalförstärkning.
Sedan riksdagen genom bifall till Kungl. Maj:ts proposi
tion nr 120 vid fjolårets riksdag beslutat, att arbetsmarknadskommissionen
tills vidare skall fungera som arbetsvårdsorgan för i militärtjänst skadade,
uppstod ytterligare personalbehov för arbetsförmedlingsbyrån.
Kommissionens verksamhet för utplacering och omflyttning av flyktingar
och annan utländsk arbetskraft medför alltjämt stora kostnader. Den centrala
handläggningen av dessa ärenden har visserligen något inskränkts, men
nedgången har icke gått i den takt, som tidigare beräknats. Arbetsförmedlingshyråns
utlänningssektion sysselsätter för närvarande ett 40-tal personer,
av vilka ett 10-tal tjänstgör vid länsarbetsnämnder och utlänningsförläggningar.
Vissa flyktingsärenden, nämligen beredande av arkivarbete och musikerhjälp,
ha för övrigt efter hand medfört ökat arbete å kansliets socialh
jälpsbyrå.
Kostnaderna leir vissa organisationsundersökningar inom kommissionens
verksamhetsområde, såsom rörande den offentliga arbetsförmedlingens organisation,
rörande ett centralt organ inom statsförvaltningen för arbetsmarknadsfrågor
och rörande övprsvn av arkivarbetenas organisation, bestridas
helt eller delvis från kommissionens avlönings- och omkostnadsanslag.
Kommissionen beril kliar, att från och med nästa budgetår viss nedskärning
av dess centrala kansli skall kunna komma till stånd. Minskningen av kommissionens
befattning med ärenden av militär natur synes sålunda kunna
föranleda en sammanslagning av uppskovs- och utredningsbyråerna. Kommissionens
arbetsblocksbyrå, som jämväl är kansli åt riksblocksmyndigheten,
beräknas kunna upphöra under innevarande budgetår och dess arbetsuppgifter
övertagas av andra organ inom kommissionen. Det synes vidare vara
motiverat alt räkna med en successiv minskning av flyktingsverksamheten
och en avsevärd inskränkning av åtgärderna för all överföra arbetskraft lill
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
skogsbruket under nästa budgetår. Som följd härav skulle vid ingången av
år 1947 en avveckling av arbetsförmedlingsbyråns utlänningssektion och en
väsentlig nedskärning av vissa andra delar av kansliet, framför allt kameraloch
förrådsbyrån, kunna påbörjas.
I sin förut berörda preliminära beräkning av nästa budgetårs medelsbehov
ansåg sig kommissionen böra räkna med att byggnadsregleringen i dess nuvarande
form skulle upphöra vid ingången av år 1947. Då de förhållanden, som
föranlett denna reglering, såvitt man nu kan bedöma, torde komma att kvarstå
jämväl under åtminstone större delen av nästa budgetår, anser sig kommissionen
numera icke kunna räkna med avveckling av byggnadsregleringen
vid angiven tidpunkt. Kommissionen anser sig därför böra förutsätta, att kansliets
byggnadstillståndsbvrå kvarstår även under senare delen av nästa budgetår,
vilket medför ökade kostnader för såväl avlöningar som omkostnader.
Från kommissionens avlönings- och omkostnadsanslag bestridas under innevarande
budgetår även utgifterna för arvoden samt rese- och traktamentsersättningar
till familjebidragsnämndemas revisorer och till ledamöterna i värnpliktslånenämnderna
och vämpliktslånedelegationen. I propositionen 1946: 120
föreslås, att de uppgifter, som för närvarande falla på kommissionens värnpliktshjälpsbyrå,
skola från och med den 1 juli 1946 överflyttas på försvarets
socialbyrå. Enligt kommissionens uppfattning böra av de från ingången av
budgetåret 1946/47 uppkommande kostnaderna för den verksamhet, som nu
ankommer på vämpliktshjälpsbyrån, kostnaderna för famil jebidragsnämndernas
revision falla på femte huvudtitelns anslag till länsstyrelserna (Överståthållarämbetet),
vilka förutsättas kunna från den 1 juli 1946 ombesörja revisionen
utan anlitande av särskild arbetskraft, samt alla kostnader i övrigt bestridas
från fjärde huvudtiteln. Emellertid måste man räkna med att samtliga
kostnader för familjebidragsnämndemas revisorer icke kunna regleras av kommissionen
före utgången av budgetåret 1945/46. För ändamålet måste därför
medel stå till kommissionens förfogande jämväl under budgetåret 1946/47.
Ifrågavarande medel kunna överslagsmässigt uppskattas till 50 000 kronor för
avlöningsanslagets del och till 30 000 kronor för omkostnadsanslagets del.
övriga kostnader för värnpliktshjälpsbyråns verksamhet, som kunna belöpa
å tid före den 1 juli 1946 men icke hinna likvideras före avslutandet av räkenskaperna
för budgetåret 1945/46, synas böra bestridas av medel från anslag
under fjärde huvudtiteln, t. ex. arvoden och ersättningar till värnpliktslånenämndemas
ledamöter m. m.
Kommissionen beräknar kostnaderna för de löneförhöjningar åt kommissionens
personal, som motsvara för nästa budgetår beslutade provisoriska
lönetillägg till vissa andra befattningshavare i statens tjänst, till 300 000 kronor.
Under angivna förutsättningar beräknar arbetsmarknadskommissionen
medelsbehovet för budgetåret 1946/47 under kommissionens avlönings- och
omkostnadsanslag till 2 650 000 respektive 850 000 kronor. Kommissionen
erinrar om att vid den preliminära medelsberäkningen i november 1945 motsvarande
medelsbehov uppskattats till 2 250 000 respektive 800 000 kronor.
Vad härefter angår anslagen till länsarbetsnämnderna och a rbetsförmedlingsanstalterna:
avlöningar och omkost
nader
lämnar kommissionen till en början följande orientering beträffande
dessa organs uppgifter.
Under de år, som förflutit sedan länsarbetsnämnderna inrättades såsom
kommissionens länsorgan på arbetsmarknaden, har deras verksamhet i första
Kungl. Ma,j:ts proposition nr 293.
47
hand varit inriktad på att följa utvecklingen på arbetsmarknaden och att
genom ett effektivt utnyttjande av arbetsförmedlingsorganisationens resurser
åstadkomma en utjämning av tillgång och efterfrågan på arbetskraft mellan
olika näringsområden. Därutöver lia en del extraordinära uppgifter åvilat
nämnderna, betingade dels av olika regleringsåtgärder på arbetsmarknaden
med hänsyn till folkförsörjningen och försvarsberedskapen, dels av planeringsåtgärder
för arbetskraftens disposition vid allmän mobilisering eller
krig. Hjälpverksamheten för de grupper av flyktingar eller andra utlänningar,
som under och efter kriget omhändertagits i vårt land, har också krävt betydande
insatser i olika avseenden av länsarbetsnämnderna. Slutligen ha nämnderna
haft att taga befattning med åtgärder för mötande av en eventuell
kris på arbetsmarknaden med arbetslöshet och stegrat behov av omflyttning
av arbetskraft mellan skilda områden. Dessa olika åtgärder ha medfört dels
en utbyggnad och effektivisering av själva arbetsförmedlingen, dels tillskapandet
av en beredskapsorganisation hos länsarbetsnämnderna. Utbyggnaden
och förstärkningen av förmedlingsapparaten ha gjort det möjligt för arbetsförmedlingen
att snabbare än eljest skulle ha varit fallet anpassa sin organisation
efter de för varje år ökade krav, som från olika håll ställts på
arbetsförmedlingen såsom vägledande och utjämnande organ på arbetsmarknaden.
Den offentliga arbetsförmedlingen har såväl under krigsåren som under
den tid, som förflutit sedan kriget upphört, tagits i anspråk i allt större omfattning
av såväl arbetsgivare som arbetstagare. En mätare på arbetsförmedlingens
allmänna prestationsförmåga utgör antalet tillsatta platser, vilka
årligen undergått en avsevärd ökning. Siffrorna gestalta sig sålunda:
1939 .............................. 436 009
1940 .............................. 509 000
1941 .............................. 609 000
1942 .............................. 798 000
1943 .............................. 893 000
1944 .............................. 926 000
1945 .............................. 1096 000
Beträffande omfattningen av personalen hos länsarbetsnämnderna och
arbetsförmedlingsanstalterna anför kommissionen följande.
Viss minskning av denna personal ägde rum under första hälften av innevarande
budgetår. Antalet anställda (exklusive ombud) uppgick den 1 januari
1946 till 2 019. Motsvarande siffra den 1 januari 1945 var 2 031 och den 1
juli 1945, då personalstyrkan nådde maximum, 2 165. I tnb. 4 har antalet
anställda vid de olika tidpunkterna fördelats efter sysselsättningens art på
mera normala arbetsuppgifter respektive kris- och beredskapsuppgifter.
Tab. 4. Personalen vid länsarbetsnämnder och arbetsformedlingsanstalter uppdelad
efter sysselsättningens art.
I.
Vi 1945 V 7 1945 Vi 1946
Normalorganisationen.
Lednings- och kanslipersonal................ 297 304 307
Förmedlingspersonal vid huvudkontor........ 381 491 487
Förmedlings- och biträdespersonal vid avdelningskontor
............................ 434 479 482
Summa I 1 112 1 274 1 276
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
II. Beredskapsorganisationen.
Omflyttningen till skogen inkl. bidrag och
premier ................................
Byggnadstillståndsärenden..................
Värnpliktsärenden, mobiliseringsplanering m. m.
Statistik, beredskapsregister och beredskaps
-
Utlänningsärenden ........................
För samtliga beredskapsuppgifter gemensam
69
103
188
16
18
24
81
67
12
156
132
95
120
128
99
188
154
145
289
289
180
Summa II 919
Summa I och II 2 031
891
2 165
743
2 019
Att bokföringsmässigt göra en exakt uppdelning av personalen har ej varit
möjligt, varför på vissa punkter endast en ungefärlig uppskattning kunnat
företagas. Sålunda har det icke låtit sig göra att särskilja biträdespersonalen
(kontors- och skrivbiträden) vilken i tabellen ingår i normalorganisationen
till det antal, som svarar mot i personalplanerna upptagna befattningar. En
del av sistnämnda biträdespersonal torde i viss utsträckning ha varit sysselsatt
med beredskapsuppgifter.
Av tabellen framgår, att vid årsskiftet 1945—1946 1 276 personer eller 63^u/o
sysselsattes med i huvudsak mera normala uppgifter, under det att 743
personer eller 37 °/o voro direkt sysselsatta med beredskapsuppgifter.
Tabellen visar, att antalet anställda inom nonnalorganisationen väsentligt
ökade under första hälften av år 1945.
Ökningen av normalorganisationen var i fråga om huvudkontoren i huvudsak
betingad av dels utbyggnaden av ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen
samt tjänstemannaförmedlingen, dels inrättandet av assistenttjänster
för arbetsberedning åt partiellt arbetsföra samt konsulenttjänster
inom det kvinnliga förmedlingsområdet.
Även avdelningskontoren ha under 1945 fått personalförstärkning. Sålunda
ha vid vissa avdelningskontor assistenttjänster för ungdoms- och tjänstemannaförmedling
tillsatts, varjämte ett flertal mindre avdelningskontor vartdera
erhållit ett deltidsanställt biträde. Under år 1945 nyinrättades 18 avdelningskontor.
Vid utgången av år 1945 utgjorde antalet avdelningskontor 221.
Antalet ortsombud, som den 1 januari 1945 uppgick till 453, utgjorde den
1 januari 1946 465. Antalet lokalombud den 1 januari 1946 uppgick till
541.
I fråga om beredskapsorganisationen framgår av tabellen, att antalet anställda
minskat med 176 personer under år 1945. Den övervägande delen av
denna minskning hänför sig till första hälften av innevarande budgetår.
En översyn av länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingsanstalternas organisation
fullbordades i slutet av föregående budgetår efter att ha pågått
sedan hösten 1943. I översynsplanerna för personalstaterna finnas upptagna
inalles 1 344 befattningar, av vilka 347 återfinnas på länsarbetsnämndernas
centrala kanslier (lednings- och kanslipersonal) och övriga 997 inom den
egentliga förmedlingsorganisationen (503 vid huvud- och 494 vid avdelningskontoren)
. Den reella ökningen av antalet befattningshavare enligt de fastställda
personalplanerna utgjorde 128. Kommissionen har icke avsett, att
dessa planer skulle omedelbart genomföras utan har betraktat dem såsom
ett program, som skulle successivt realiseras. Hänsyn måste härvid bland
annat tagas dels till det förhållandet, att organisationens genomförande i vissa
49
Kungl. Majlis proposition nr 293.
fall fönitBättcr ökade lokaluln nimen, vilka under nuvarande förhållanden
ej kunnat anskaltas, dels och framför allt därtill att tillgången på kvalificerade
sökande till vissa befattningar är så begränsad, att ett forcerat genomforande
av den planerade organisationen otvivelaktigt skulle innebära en
allvarlig risk för försämrad rekrytering. Ett förhållande, som också måste
beaktas, ar att tillfälle bör beredas vissa befattningshavare, som nu tagas i
anspråk för beredskapsuppgifter, att efter avvecklingen av dessa arbetsuppgifter
övergå till normalorganisationen och att därför tillsättandet av en del
Hithörande befattningar lämpligen bör ske i samband med den successiva indragningen
av beredskapstjänsterna.
I detta sammanhang kan framhållas, att kommissionen, i enlighet med en
i yttrande den 17 januari 1946 till riksdagens revisorer deklarerad avsikt
igångsatt en organisationsundersökning i samarbete med statens organisationsnamnd.
Kommissionen förväntar, att åtgärder, som försvårats under de senaste
arén genom de omfattande och arbetskrävande krisuppgifterna, skola
bil möjliga att vidtaga för förenkling och effektivisering av arbetet hos länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedlingen.
Kommissionen lämnar härefter följande redogörelse för vissa arbetsuppgifter,
som ställa speciella anspråk på arbetsförmedlingens medverkan.
Såsom förmedlande organ mellan arbetsgivare och arbetstagare har arbetsförmedlingen
speciella uppgifter att fylla i samband med den frivilliga
arbetslöshetsförsäkringen och hjälpverksamheten för arbetslösa överhuvud.
Det åligger nämligen arbetslösa medlemmar av erkända arbetslöshetskassor
och hjälpsökande arbetslösa hos arbetslöshetsnämnderna att omedelbart
inskriva sig såsom arbetssökande vid arbetsförmedling för att i första hand
beredas försörjning genom ordinärt arbete. Arbetslöshetsförsäkringen har
blivit starkt utbyggd under senare år. Vid utgången av 1941 utgjorde antalet
medlemmar i de erkända arbetslöshetskassorna 290 000. I januari 1946
var medlemssiffran 833 000. Med hänsyn till att övervägande antalet medlemmar
i de erkända arbetslöshetskassorna utgör arbetskraft med stor yrkesskicklighet
från näringslivets olika områden, är det av största vikt, att
arbetsförmedlingen förfogar över de allmänna resurser, som krävas för att
förmedlings- resp. kontrollverksamheten beträffande medlemmar i erkända
arbetslöshetskassor skall präglas av den effektivitet och vederhäftighet, som
kassornas medlemmar med rätta kunna påfordra. De gångna årens erfarenheter
giva också vid handen, att samarbetet mellan arbetsförmedling och
arbetslöshetsförsäkring blivit alltmera utbyggt och påkallat en differentiering
av förm odlingsarbetet för att bättre tillgodose anspråken inom olika
yrken.
Vidare må erinras örn all länsarbetsnämnderna jämlikt kungörelse den
30 juni 1944 (nr 475) aro lokala tillsynsorgan för den statliga och statsunderstodda
hjälpverksamheten för arbetslösa, varjämte nämnderna fått sig
tilldelade uppgifter i samband med investeringsplaneringen för eventuella
krislägen pa arbetsmarknaden.
Effektiviseringen av tjänstemannaförmedlingen inom den offentliga arbetsformedhngen
har fortgått successivt i enlighet med tidigare upprättade
riktlinjer och beraknas under loppet av år 1946 vara i det närmaste avslutad.
Förmedlingen, som avser att tillgodose förmed]ingsbehovet för
tjänstemän i allmän och enskild tjänst, kontorspersonal, tekniker lantbruks-
oell skogs tjänstemän samt lärare, har utbyggts i sådan omfattning,
att den hittills avsedda uppgiften redan i väsentlig grad kunnat fyllas Då
denna verksamhet i stor utsträckning motsvarar eli förmedlingsbehov, som
Bihang lill riksdagens protokoll l!>''iH. I sami. Nr 211.3.
1
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
tidigare endast i begränsad mån vunnit beaktande, kan man förvänta, att
— med hänsyn till storleken av det arbetsområde, som faller under denna
förmedling — ökade krav kunna komma att resas från olika tjänstemannagruppers
sida. .
Den nu fortgående omställningen från krigs- tdl fredsforhallanden inom
såväl privat som statlig verksamhet skapar omflyttningsproblem, som för
tjänstemannaförmedlingen komma att medföra speciella arbetsuppgittei. Lii
uppgift av utomordentlig vikt blir sålunda att till andra arbetsområden söka
överföra den arbetskraft, som friställes på grund av avvecklingen av krisorganen
samt personalindragningar, främst vid de militära förvaltningsorganen.
Erfarenheten från verksamheten hittills visar, att denna uppgift kommer
att bli både omfattande och i hög grad svårbemästrad. För att i möjligaste
mån skapa förutsättningar för åstadkommande av en tillfredsställande
lösning av nyssnämnda inom kort aktuella omflyttningsproblem har
Kun«l Maj-t i brev den 12 oktober 1945 bemyndigat kommissionen att vidtaga^
del planläggande åtgärder. Vidare har Kungl. Maj :t genom cirkulär
till statsmyndigheterna den 18 januari 1948 (nr 9) angående vissa anmaningar
rörande antagning av personal velat påkalla tjänstemannaformedlingens
medverkan för att överblicka och underlätta rekryteringen av tjänstemän
och arbetamersonal i allmän tjänst. Det är givet, att arbetsuppgifter
av denna och liknande art komma att öka anspråken pa tjanstemannaior
medlingen.
..... . , .
Utbyggnaden av ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen i enlighet
med en 1944 fastställd plan (prop. 1944: 273, s. 45) beräknas kunna avslutas
under budgetåret 1946/47. Utvecklingen har i någon mån fördröjts av
brist på lokaler och kvalificerade sökande till tjänsterna. En bidragande orsak
har även varit en viss avgång av kvalificerade tjänstemän till det enskilda
näringslivet, som kunnat erbjuda avsevärt bättre anställnings- och
avlöningsförhållanden än den offentliga arbetsförmedlingen. Under sådana
förhållanden har det ansetts av största vikt att vidtaga åtgärder lör att underlätta
dels nyrekrytering, dels redan anställd personals vidareutbildning.
Den nu planlagda, återstående utbyggnaden är främst avsedd att tillmötesgå
behovet av arbetsförmedling tor ungdom och ^ ikesvägledning pa
vissa orter, där ungdomsförmedling nu saknas. Ett led i dessa strävanden
är anställandet av s. k. kontaktmän, huvudsakligast lärare. Kontaktmannen
Ira till uppgift att utgöra en förbindelselänk mellan skola och ungdomsförmedling
och lokalt biträda tjänstemännen i deras arbetsförmedlings- och
yrkesvä^ledningsarbete. Omkring 180 kontaktmän, spridda över nela Iandet,
beräknas vara i verksamhet under nästkommande budgetar, föi näivarande
uppgår antalet till 104.
Vid sidan av arbetsförmedling och yrkesvägledning for ungdom lia tjänstemännen
alltmer tagits i anspråk för arbetet med yrkesvägledning för vuxna,
som av olika anledningar behöva råd och upplysningar i frågor rörande
yrkesval och yrkesutbildning. Bland vuxna, som i detta ärende vända sig
till ungdomsförmedlingen, märkas personer, som uppskjutit yrkesvalet till
sen ålder eller valt yrken, för vilka de sakna förutsättningar, personer, som
av olika omständigheter (sjukdom, invaliditet, förelagsrationaliseringar m.
m.) tvungits söka nva yrken, personer, vilka först som vuxna erhållit ekonomiska
möjligheter att förverkliga tidigare planer att förvärva viss yrkesutbildning
eller önska upplysningar angående möjligheterna till fortbildning
inom sina egna yrken etc. Denna betydelsefulla verksamhet bedrives i nära
samarbete med arbetsförmedlingens övriga avdelningar.
De totala lönekostnaderna för ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen
under budgetåret 1946/47 beräknas uppgå till ca 765 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 29Ö.
51
Den utbyggnad av arbetsförmedlingens verksamhet för arbetsberedning dt
partiellt arbetsföra, som påbörjades under föregående budgetår efter samråd
med den statliga kommittén för nartiellt arbetsföra, har fortsatt. Särskilda
assistenter med uppgift att biträda de ordinarie förmedlingsorganen
med arbetsanskaffning åt arbetssökande, vilka på grund av fysisk, psykisk
eller social belastning lia svårigheter att erhålla anställning, lia sålunda
hittills förordnats i 15 län. För övriga län beräknas verksamheten kunna
igångsättas under loppet av innevarande budgetår. I samband nied den av
riksdagen beslutade omskolningsverksamheten för i militärtjänst skadade,
för vilka kommissionen enligt Kungl. Majlis särskilda uppdrag fungerar
som arbetsvårdsorgan, lia betydande arbetsuppgifter kommit att påvila
samtliga länsarbetsnämnder. Denna verksamhet i fråga om beredskapsinvaliderna
kommer att fortgå även under budgetåret 1946/47. Vissa ytterligare
arbetsuppgifter ha lagts på arbetsförmedlingsorganen i samband med
ikraftträdande av lagen om villkorlig frigivning, därigenom att enligt överenskommelse
träffad nied fångvårdsorganen ansvaret för den egentliga arbetsanskaffningen
åt de frigivna i huvudsak skall vila på arbetsförmedlingarna
och där i synnerhet på de särskilda befattningshavarna för arbetsberedning
åt partiellt arbetsföra.
Under år 1945 träffades överenskommelse nied pensionsstyrelsen om samarbete
mellan arbetsförmedlingen och pensionsnämnderna. I enlighet med
denna överenskommelse lämnar arbetsförmedlingen sin medverkan vid utredningar
rörande styrelsens klientel i fråga örn dels behovet av utbildning
i det enskilda fallet, dels valet av lämpligt yrke och lämplig utbildningsväg,
dels slutligen arbetsanskaffning.
Med hänsyn härtill och till de alltmer ökade krav, som från olika anstalter,
sjukvårdsinrättningar och socialvårdsorgan kommit att ställas på arbetsförmedlingens
medverkan vid arbetsanskaffning åt sådan arbetskraft, som på
grund av personliga arbetshinder av olika slag har svårigheter att finna en
lämplig anställning, kan en ytterligare förstärkning av organisationen bli erforderlig.
Kommissionens verksamhet för flyktingar och andra utlänningar är fortfarande
av stor omfattning. Praktiskt taget samtliga arbetsföra baltiska flyktingar
hade under hösten 1945 kunnat lämna förläggningarna för att tillträda
arbetsanställning. De lia erhållit sysselsättning främst inom jordbruk, skogsbruk
och textilindustri, men givet är, att en del omplaceringar ägt rum på
grund av växlingar i arbetstillgången och balternas förmåga att kunna inkopplas
i olika slag av arbete. Det är naturligt, att olika .sociala problem göra
sig gällande för denna kategori liksom för andra flyktingsgrupper, som äro
utplacerade på arbetsmarknaden. På framställning av statens utlänningskommission
har arbetsmarknadskommissionen därför beslutat, alt tjänstemän vid
länsarbetsnämndernas utlänningsrotlar skola få biträda utlänningskommissionen
med vissa lokala tjänsteförrättningar samt dessutom fungera som statens
flyktingsnämnds ombud. Uppdragen omfatta inspektion av förläggningar,
vidtagande av vissa åtgärder i understödsfrågor m. m. Det ökade arbete, som
ifrågavarande uppdrag medföra, och andra omständigheter ha nödvändiggjort
en förstärkning av länsarbetsnämndernas personal för utlänningsärenden.
Av de genom Röda korsets och UNRRA:s försorg lil! Sverige överförda f. d.
fångar från tyska koncentrationsläger (s. k. repatriander) finnas fortfarande
ca 12 000 kvar i landet. Den 15 mars 1946 var flertalet arbetsföra repatriander
i arbete. Beträffande de återstående — närmast avses dem, som äro friska
eller under det närmaste året tillfriskna — har överenskommelse träffats mellan
utlänningskonunissionen och arbetsmarknadskommissionen örn intensifierade
åtgärder för dessas ulplacering på arbetsmarknaden. Även beträffande
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
repatriander ha länsarbetsnämnderna i uppgift att öva tillsyn och omvårdnad,
och genom den pågående utplaceringen ökas länsarbetsnämndernas övervakningsuppgifter
i avsevärd grad.
Efter Tysklands sammanbrott i maj 1945 har elt stort antal flyktingar lämnat
Sverige för att återvända till sina hemländer. Genom utplaceringen av de
baltiska flyktingarna och repatrianderna samt i viss mån genom den ström
av danskar och norrmän, som sedan sommaren 1945 sökt sig till Sverige, finnes
alltjämt ett stort antal utlänningar på den svenska arbetsmarknaden.
I samarbete mellan de centrala arbetsförmedlingsmyndighetema i Danmark
och Sverige ha ca 800 danskar erhållit arbete i Sverige. Till sommaren 1946
förberedes dessutom ett visst utbyte av jordbrukarungdom mellan Sverige,
Norge och Danmark, liksom även inom andra yrkesområden liknande utbyten
av arbetskraft planeras.
Kommissionen förutsätter, att de egentliga flyktingarnas antal kommer att
avsevärt nedgå under nästa budgetår. I anslutning till vad som anförts beträffande
personalbehovet för kommissionens centrala kansli beräknas, att
avvecklingen av länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas befattning
med själva flyktingfrågorna skall kunna påbörjas från och med ingången av
år 1947.
Vid beräkningen av avlöningsanslaget för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna
utgår kommissionen från att genomförandet av de av
kommissionen beslutade personalplanerna för länsarbetsnämnderna föranleder
ökning av lönekostnaderna för den i normalorganisationen ingående personalen
men att åtgärderna för överflyttning av arbetskraft till skogsbruket skola
ander nästa budgetår väsentligt inskränkas. Kommissionen beräknar avlöningsutgiftema
för normalorganisationen till 8 200 000 kronor och för beredskapsorganisationen
till 1 300 000 kronor. Sammanlagda avlöning skostnader - aa för nästa budgetår upptagas alltså av kommissionen lill 9 500 000 kronor
mot 8 500 000 kronor i den preliminära beräkningen i november 1945. Ökningen
förorsakades av de till 900 000 kronor kostnadsberäknade avlöningsförhöjningarna
motsvarande provisoriskt lönetillägg samt av personalutgifter
för utbetalning av arbetspremier och för de ökade uppgifterna i samband
med byggnadsregleringen.
I fråga örn länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingsanstalternas omkostnader
finner kommissionen, att de mera fasta omkostnaderna, såsom för
hyror, städning och telefon, icke kunde förväntas nedgå. En del nämnder avsåges
under budgetåret 1946/47 skola inflytta i nya, mera ändamålsenliga lokaler,
som betingade högre hyror. Beträffande flertalet övriga slag av omkostnader
syntes en minskning av utgifterna kunna antagas, I jämförelse med
den preliminära beräkningen i november 1945, då medelsbehovet under omkostnadsanslaget
angavs till 3 100 000 kronor, förutser dock kommissionen
en stegring, föranledd av ökade telefonkostnader och andra omkostnader på
grund av byggnadsregleringens kvarblivande. Kommissionen beräknar omkostnaderna
för budgetåret 1946/47 till 3 300 000 kronor.
Under hänvisning till vad kommissionen sålunda anfört hemställer kommissionen,
att för budgetåret 1946/47 måtte anvisas
Kunyl. Maj.ts proposition nr 293. 53
dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av........................ kronor 2 650 000
dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av ...................... » 850 000
dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsan
stalterna:
Avlöningar ett förslagsanslag av ............ » 9 500 000
dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlings
anstalterna:
Omkostnader ett förslagsanslag av........ » 3 300 000
dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
ett reservationsanslag av............................ » 22 000 000
dels ock till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
ett reservationsanslag av ............................ » 15 000 000
Föredraganden.
Vid sin uppskattning av medelsbehovet under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. under nästa budgetår utgår arbetsmarknadskommissionen
från att behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder skall komma
att bli av ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår.
Under betonande att kostnadskalkylerna äro endast approximativa uppskattar
kommissionen berörda medelsbehov till 52 miljoner kronor och reservationen
å anslaget vid utgången av budgetåret 1945/46 till 30 miljoner
kronor. Kommissionen beräknar alltså det ytterligare anslagsbehovet för nästa
budgetår till 22 miljoner kronor. Enligt underhandsupplysning från arbetsmarknadskommissionen
har härvid hänsyn tagits till de kostnadsökningar
som kunna uppkomma vid bifall till det av mig i det föregående förordade
förslaget till revision av bestämmelserna örn statsbidrag till kommunernas
arbetslöshetskostnader. Däremot hade förslaget till provisoriska löneförbättringar
för arkivarbetare m. fl. icke kunnat beaktas vid kostnadsberäkningen.
Med hänsyn till ©säkerhetsmarginalerna i kostnadsberäkningen finner jag
sistnämnda förhållande icke böra föranleda jämkning av beräkningen. Ej
heller i övrigt har jag något alt erinra mot beräkningen. Av anslaget torde
i likhet med vad som varit fallet under innevarande budgetår ett belopp av
i runt tal 2,5 miljoner kronor få disponeras av Kungl. Maj :t för främjande av
företagsverksamhet.
Vad angår anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft vill jag
erinra om att Kungl. Majit den 5 april 1946, på grundval av arbetsmarknadskommissionens
i det föregående berörda framställning i ämnet, utfärdat
bestämmelser örn arbetspremier för skogsarbetare, vissa skogsägare m. fl. under
tiden 23 april—30 juni 1946. Kostnaderna härför, vilka komma att falla
på nästa budgetår, uppskattas av kommissionen lill 18 miljoner kronor. Med
hänsyn till under nästa budgetår sannolikt uppkommande kostnader för
andra ändamål, vilka skola tillgodoses från förevarande anslag, beräknar
kommissionen medelsbehovet, med viss marginal för oförutsedda utgifter, till
24 miljoner kronor. Då kommissionen räknar med att reservationen å anslaget
vid utgången av budgetåret 1945/46 skall uppgå lill 9 miljoner, skulle
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
det ytterligare anslagsbehovet utgöra 15 miljoner kronor. Denna anslagsberäkning
synes mig böra godtagas.
Av arbetsmarknadskommissionens redogörelse för kommissionens centrala
förvaltning samt länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna framgår,
att antalet ärenden av militär natur högst väsentligt nedgått i anledning
av den militära beredskapens avveckling. Verksamheten för arbetsplacering
av flyktingar Ilar även visat tendens till nedgång. Andra krisbetonade arbetsuppgifter,
såsom verksamheten för tillgodoseendet av arbetskraftsbehovet i
skogen och byggnadstillståndsärendena, kvarstå däremot alltjämt i oförändrad
eller till och med ökad omfattning. Vissa nya arbetsuppgifter ha tillförts
kommissionen och arbetsförmedlingsorganisationen har ytterligare utbyggts
och specialiserats. Resultatet ur personalsynpunkt av den antydda utvecklingen
har blivit en viss total minskning av personalen vid kommissionens
kansli, länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingsanstalter och en förskjutning
av personalen från s. k. beredskapsuppgifter till mera normala
uppgifter. En under nästa budgetår fortskridande återgång till normala förhållanden
kommer uppenbarligen att föranleda ytterligare begränsning av
kommissionens arbetsuppgifter av krisbetonad karaktär. Arbetsmarknadskommissionen
beräknar också kostnaderna för avlöningar och omkostnader
vid kommissionens kansli samt vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingsanstalter
till väsentligt lägre belopp än dem, vartill motsvarande kostnader
— med hänsyn till medgivna anslagsöverskridanden — torde komma
att uppgå under innevarande budgetår. Mot dessa beräkningar synes anledning
till erinran icke föreligga. — Jag vill i detta sammanhang erinra om
att utredningar pågå dels rörande ett centralt organ inom statsförvaltningen
för handhavande av arbetsmarknadsfrågor, dels angående arbetsförmedlingens
framtida organisation.
I enlighet med det anförda torde ifrågavarande avlönings- och omkostnadsanslag
böra beräknas sålunda:
Kronor
Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar, förslagsanslag
..................................................
Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader, förslagsanslag
...............................................
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Avlöningar,
förslagsanslag.........................................
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Omkostnader,
förslagsanslag......................................
2 650 000
850 000
9 500 000
3 300 000
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda närmare bestämmelser
rörande dispositionen av anslagen.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1946/47 under femte
huvudtiteln anvisa
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
55
dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av ............ kronor 2 650 000;
dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av .............. kronor 850 000;
dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Avlöningar ett förslagsanslag
av .................................. kronor 9 500 000;
dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Omkostnader ett förslagsanslag
av................................... kronor 3 300 000;
dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett
reservationsanslag av ................ kronor 22 000 000;
dels ock till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett
reservationsanslag av..................kronor 15 000 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
J.-G. Nilsson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga.
I. Arbetsmarknaden under år 1945.
(sid. 5—9 i verksamhetsberättelsen)
Redogörelsen överensstämmer helt med motsvarande avsnitt i
propositionen, sid. 2—6.
Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 1 sami. Nr 293. Bil.
1
10
II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1945.
Å. Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingens organisation.
Genom kungörelsen den 20 oktober 1944 (nr 703) angående ändring i kungörelsen
den 7 maj 1940 (nr 328) örn länsarbetsnämnder omorganiserades
dessa fr. o. m. den 1 januari 1945. Medan länsarbetsnämnd tidigare bestått
av ordförande och två ledamöter, sammansattes den i stället av ordförande
samt det antal ledamöter Kungl. Majit bestämde, dock minst i Stockholms
stad fem och annorstädes sex (jfr 1944 års verksamhetsberättelse s. 9—10).
En ytterligare ändring i länsarbetsnämndernas sammansättning företogs genom
kungörelse den 1 juni 1945 (nr 339). Ändringen innebar, att antalet ledamöter
utökades med ytterligare en, som förordnades av Kungl. Majit efter
förslag av ordföranden och chefen för arbetsmarknadskommissionen. Samtliga
dessa nya ledamöter äro kvinnor.
Genom kungörelse den 30 juni 1944 (nr 476) med tillämpningsföreskrifter
till lag om arbetslöshetsnämnd (nr 475) föreskrevs, att länsarbetsnämnd
fr. o. m. den 1 januari 1945 skulle följa utvecklingen inom respektive län i
fråga om hjälpverksamheten vid arbetslöshet samt efter arbetsmarknadskommissionens
bestämmande öva tillsyn över arbetslöshetsnämndernas verksamhet.
Sveriges offentliga arbetsförmedling omfattade vid 1945 års utgång inalles
25 huvudkontor, 221 avdelningskontor, 465 ortsombud och 14 fristående sjömansförmedlingar,
eller tillsammans 725 förmedlingsorgan. Av dessa voro
18 avdelningskontor nyinrättade under året. (I början av år 1946 ha ytterligare
2 avdelningskontor inrättats.) Förutom nu nämnda mera ordinarie arbetsförmedlingsorgan
vörö under året inemot 550 lokalombud, sorterande
under kontor eller ortsombud, anställda å sådana orter, där avdelning av
erkända arbetslöshetskassor fanns eller behov i övrigt förelåg av organ för
den offentliga arbetsförmedlingen.
I syfte att effektivisera arbetsförmedlingsverksamheten vid de kvinnliga
avdelningarna beslöt arbetsmarknadskommissionen i oktober 1944 att inrätta
särskilda konsulentbefattningar vid länsarbetsnämnderna (utom Gotlands).
Vid utgången av år 1945 voro dylika befattningar tillsatta vid 16 av länsarbetsnämnderna.
För den utbyggnad och nyorganisation, som under år 1945 ägt rum inom
olika grenar av förmedlingsarbetet, såsom ungdomsförmedling och yrkesvägledning,
tjänstemannaförmedling, arbetsförmedling för artister och musiker,
för partiellt arbetsföra och för flyktingar, lämnas på s. 16—25 närmare
redogörelse.
På grundval av en under åren 1943—1945 företagen översyn av länsarbetsnämndernas
personalorganisation beslöt arbetsmarknadskommissionen i maj
1945 fastställa särskilda planer för arbetsförmedlingens fortsatta utbyggnad.
11
Huvudsynpunkten vid översynsförslagens upprättande var att i personalavseende
så förstärka organisationen, att denna mera effektivt än hittills
skulle bli i stånd att handlägga förmedlingsärendena. Detta syftemål avsågs
skola ernås icke blott genom en kvantitativ förstärkning av personalorganisationen
utan även genom en kvalitativ sådan. Personalplanema upptogo i
enlighet härmed förslag till inrättande av nya förmedlingstjänster vid flertalet
huvudkontor och större avdelningskontor, varigenom en ökad specialisering
av förmedlingsarbetet möjliggjordes. Därjämte inneburo planerna,
att ett ökat antal fasta tjänster inrättades i stället för tillfälliga (115). En annan
synpunkt, som var vägledande vid upprättandet av personalplanerna, var
önskvärdheten av att åstadkomma en utjämning av förefintliga lönedifferenser
mellan olika befattningar inom arbetsförmedlingen på det sättet, att
befattningar på de icke specialiserade avdelningarna i större utsträckning
än tidigare varit fallet, erhöllo avlöningar, jämförliga med dem, som förekommo
på specialförmedlingama. En tredje utgångspunkt var önskemålet
att tillgodose de omedelbara effektiviseringsbehov, som förelågo med hänsyn
till kontorsnätets relativa gleshet. I överensstämmelse härmed innefatta översynsförslagen
inrättande av nya avdelningskontor på sammanlagt 30 orter,
där arbetsförmedlingen tidigare var representerad av ombud.
De antagna personalplanerna upptaga sammanlagt 1 344 befattningar,
därav ledningspersonal 95, kanslipersonal 252, personal vid huvudkontorens
förmedlingsexpeditioner 503 och vid avdelningskontorens 494. I jämförelse
med läget före översynen innebär detta en nettoökning med 128 befattningar.
Möjligheterna till nyrekrytering ha emellertid ytterligare ökat genom att 400
befattningar givits höjd löneersättning. Medan tyngdpunkten i lönesystemet
för befattningshavare vid huvudkontoret före översynen motsvarade lönegraderna
Eo 8—15, har denna flyttats att motsvara lönegraderna Eo 15—
18; för avdelningskontoren flyttades tyngdpunkten från att motsvara lönegraderna
Eo 8—12 till att motsvara lönegraderna Eo 12—15. För kontorsföreståndare
vid avdelningskontor lades Eo 12 som lägsta norm för löneersättningen.
—- Vid årsskiftet 1945/46 beräknades omkring 50 °/o av de i personalplanerna
upptagna nyinrättade eller reglerade tjänsterna vara besatta.
Vid utgången av år 1945 utgjorde hela antalet vid länsarbetsnämnderna
anställda befattningshavare inalles 2 019. Av befattningshavarna sysselsattes
1 276 (63 %>) med uppgifter, som motsvaras av befattningar enligt översynsplanema,
medan 743 befattningshavare (37 %) voro sysselsatta med olika
kris- och beredskapsuppgifter.
Arbetsförmedlings verksamheten.
Liksom under föregående år hörde det under 1945 till den offentliga arbetsförmedlingens
förnämsta uppgifter att följa utvecklingen på arbetsmarknaden
och att genom ett intimt samarbete de olika arbetsförmedlingsorganen
emellan söka åstadkomma en utjämning mellan å ena sidan orter eller arbetsområden
med brist på arbetskraft och å andra sidan orter eller områden
med överskott på dylik.
12
Tab. 3. Verksamhetens omfattning viel de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
åren 1936—1945.1
Å r
Hela verksamheten
Därav vid manliga avdelningen
Arbets-
sökande
personer
Ansök- ningar om
arbete
Lediga
platser
Tillsatta
platser
Arbets-
sökande
personer
Ansök- ningar om
arbete
Lediga
platser
Tillsatta
platser
1936
338 243
1 053 290
401 298
301 414
241 963
834 695
204 467
174 071
1937
326 674
884 013
472 945
353 944
220 848
648 863
249 006
210310
1938
347 451
927 132
474 096
360 606
231 547
658 633
236 061
203 038
1939
378 478
977 155
564 966
436 080
255 978
691124
293 998
251319
1940
476 349
1153 164
634 676
509 897
315114
784 317
379 958
315 301
1941
539 688
1 477 789
746 200
609 210
354 186
1 001 919
453 235
380 491
1942
614 041
1 494 242
1016 878
798152
410 835
977 547
638 315
513 528
1943
662 020
1 452 830
1111479
893 265
468 810
1 001 341
682 487
586 497
1944
651 7S8
1 547 584
1138 133
926 031
466 034
1109 564
683 291
602 134
1945
722 569
1 756 120
1 341068
1 095 945
513 617
1 248 318
821 015
713 730
1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas i
tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses emellertid
göra en ansökning om arbete varje månad han inställer sig. Därest han anvisas arbete och efter
dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad, räknas han dock ha gjort
förnyad ansökning om arbete. En och samma arbetssökande person kan sålunda motsvaras av
flera arbetsansökningar under samma år.
Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under
åren 1936—1945 framgår av tab. 3.
Inalles voro under år 1945 cirka 722 600 personer inskrivna vid de olika
förmedlingsorganen, eller cirka 70 800 flera än under 1944. Huvudparten
-—- 513 600 — utgjordes av manliga arbetssökande; kvinnornas antal belöpte
sig till 209 000. Tillsammans gjorde dessa personer 1 756 100 ansökningar
om arbete. På manliga avdelningen steg antalet ansökningar med 138 800
och på kvinnliga avdelningen med 69 800. De anmälda lediga platserna uppgingo
tillsammans till cirka 1 341 100, av vilka arbetsförmedlingen kunde tillsätta
1 096 000. Relationen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft blev
i genomsnitt gynnsammare under år 1945 än under år 1944. Sålunda var
antalet ansökningar per 100 lediga platser under redovisningsåret 131 mot
136 år 1944. En jämförelse mellan tillsättningsresultatet under år 1945 och
närmast föregående år ger vid handen, att de tillsatta platsernas antal under
det senast tilländalupna året med 169 900 eller 18 %> översteg det för år 1944
noterade. I genomsnitt tillsattes 91 325 platser per månad. I dessa siffror ingå
icke hänvisningar till beredskaps- och reservarbeten; förmedlingsresultatet
avser alltså uteslutande platstillsättningen på den öppna marknaden. Däremot
är det att märka, att en person, som placerats på ett statligt eller statskommunalt
beredskapsarbete, alltjämt betraktas såsom stående till arbetsmarknadens
disposition och under hela tiden redovisas såsom aktuell arbetssökande
på hemortens arbetsförmedling.
Med hänsyn till förut antydda förhållanden med brist på arbetskraft på
vissa orter och överskott på andra nödvändiggjordes alltjämt anordningar
för åstadkommande av en rationell fördelning av den tillgängliga arbetskraf
-
13
ten. Arbetsförmedlingens interlokala förmedlingsarbete, varmed förstås i
samverkan mellan skilda kontor tillsatta platser, underlättades genom de bidrag
till arbetssökandes resor och flyttningskostnader med mera, som även
under redovisningsåret ställdes till förfogande vid överflyttning av arbetskraft
mellan olika yrkesområden. Till belysning av samarbetet mellan arbetsformedlingsorganen
inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande sammanställning
uppgift örn i samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor
och ombud tillsatta platser under åren 1936—1945.
Å r
1936
1937
1938
1939
1940
Antal arbetssökande
placerade genom
annat kontor
därav
utom länet
6 727
11 978
14 020
19 626
33 413
3 674
6 722
8 380
12 005
17 956
1941
1942
1943
1944
1945
44
097
23
052
68
912
36
833
82
271
47
140
72
641
40
885
88
094
50
896
1 samverkan mellan olika kontor och ombud tillsattes under år 1945 över
88 000 platser, av vilka 70 200 manliga och 17 800 kvinnliga. Dessa siffror
innebära en ökning i jämförelse med föregående år med 21 %. Genom ovannämnda
platstillsättningar i samverkan bereddes tillsammans inemot 50 900
personer anställning i annat län än det, inom vilket ansökan om arbete ingivits.
De varje vecka utsända radiorapporterna och i samband med dessa lämnade
upplysningar utgjorde liksom förut örn åren ett viktigt led i det inter
lokala förmedlingsarbetet. I november införde arbetsmarknadskommissionen
en var fjortonde dag återkommande radiobrevlåda med frågor och svar om
yrkesval.
Antalet tillsätta platser inom olika yrkesområden framgår av tab A och 5
I den förra göres anknytning till tidigare års redovisningsförfarande varför
gruppbeteckningama i de båda tabellerna, såsom noten angiver, förete vissa
skiljaktigheter.
... Sia™tIl8f huvudgrupper uppvisade ökat antal lediga och tillsatta platser i
förhållande till föregående år. Uppgången inom gruppen jordbruk och skogsbruk
ar , huvudsak betingad av att antalet tillsatta platser inom skogsbruket
^ °JCT 75 /0'' Sankn''n«eri för industri och hantverk hör samman med
de t,H följd av metallarbetarstrejken under februari-juni månader relativt
laga platstillsattmngssiffroma icke blott inom metallindustrien utan även
inom andra industrigrenar, som i sin verksamhet äro mer eller mindre beroende
av den förras produktionsalster.
Inom jordbruket tillsattes under år 1945 60 500 platser för män och 9 100
14
Talu 4. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
åren 1930—1945.
Å r
Jord-
bruk
Skogs-
bruk
Industri
och
hantverk
Sjöfart1
och
fiske
Handel,
samfärdsel
och allmän
tjänst1
Husligt
arbete
Diverse
arbete1
Frivilliga
arbets-
uppgif-
ter
Summa
1936 .........
1937 .........
48 543
48 581
12 694
14 328
34174
38 984
22 904
26 979
57 597
70 002
82 925
89 539
42 577
65 531
—
301414
353 944
360 606
1938.........
51212
10 719
46 801
26 185
85 510
97 240
42 939
—
1939.........
50 28 i
18 266
66 262
34 987
110 846
114 009
41426
—
436 080
50» 897
609 210
1940.........
54 767
39 636
87 998
27 357
127 265
113 890
58 984
1941.........
72 011
52 788
117 567
22 491
160 205
125 642
58 506
1942.........
2 61 597
79 778
180 829
23 034
*146 649
141 877
64 442
99 946
82 771
76 200
798152
893 265
926 031
1943.........
56 452
122 413
245 739
24 018
173 786
151 761
bt> 625
1944 ........
61209
65 006
273 112
24 318
219 594
160 036
46 556
1945.........
69 644
114 933
- 281100
33 003
265 750
198 479
66 659
66 377
1095 945
Procentuell
fördelning 1945
6''4
1 10-5
25-6
3''0
24.2
18-1
6-1
6''1
100-0
1 Statistiken omlades i viss utsträckning vid ingången av år 1943, varför direkta jämförelser
med tidigare års siffror icke äro möjliga. ,
2 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under ar 1941 till jordbruksgruppen
räknades frivilliga skogarbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig värnpliktstjänstgöring
och frivillig luftbevakning, vilka fr. o. m. 1942 redovisats under rubriken »frivilliga
arbetsuppgifter».
platser för kvinnor. Häri är icke inräknad den frivilliga arbetskraften till
jordbruket. Denna verksamhet hade något mindre omfattning än år 1944,
närmast på grund av beredskapsinkallelsernas avveckling. Antalet genom arbetsförmedlingen
tillsatta platser av ifrågavarande slag uppgick till omkring
51 000.
Svårigheterna att anskaffa erforderlig arbetskraft till jordbruket, framför
allt van sådan, voro alltjämt starkt framträdande liksom ock behovet av tillfällig
arbetskraft såväl under vårarbetet som vid hö- och stråsädesskördens
bärgning. Då våren kom tidigt i jämförelse med 1944, behövde vårarbetena
icke forceras på samma sätt som då, varför den till buds stående arbetskraften
lättare räckte till. Stråsädesskördens bärgning försvårades mångenstädes
till följd av den regniga väderleken och måste därför koncentreras till en
relativt kort tid, varigenom bristen på tillfällig arbetskraft ytterligare markerades.
Genom åtgärder av olika slag kunde dock i allt väsentligt svårigheterna
bemästras. Bristen på ladugårdsskötare och mjölkningskunniga lanthembiträden
var liksom under tidigare år starkt kännbar. En närmare redogörelse
för de åtgärder, som vidtogos för att tillgodose jordbrukets arbetskraftsbehov,
lämnas å s. 27 ff.
Rekryteringen av arbetskraft till betfälten vållade 1945 mindre svårigheter
än under föregående år. En närmare redogörelse för de vidtagna åtgärderna
lämnas å s. 28 ff.
Efterfrågan på arbetskraft till skogarna hade efter produktionspliktens
återinförande väsentligt större omfattning än under föregående år. Sålunda
visade antalet vid arbetsförmedlingarna lediganmälda platser en avsevärd
15
Tab. 5. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden rid de offentliga arbetsförinedlingsanstalterna
åren 1944 oell 1945.
1
Män
II
Kvinnor
Näringsgrenar
1944
1945
Ökning ( + )
Minskning ( —)
I 1944
1945
Ökning (+)
Minskning (—)
Antal
*
1
Antal
%
Jordbruk (och fiske) ........
54 230
60 850
+
6 620
+ 12-2
7 326
9108
+
1782
+ 24-3
Skogsbruk .................
64 867
114 797
+ 49 930
+ 77-0
139
136
_
3
Industri och hantverk......
243 607
247 785
+
4178
+ L7
29 505
33 315
+
3810
+ 12-9
Malmbrytn. o. metailind. . .
31 967
33 617
+
1650
+ 5''2
3 475
3 266
209
- 6-0
Träindustri...........
12 443
13 540
+
1097
+ 8-8
303
361
4-
58
Livsmedelsindustri.........
6 967
7 411
+
444
+ 6+
6112
6216
+
104
4. 1*7
Textil- o. beklädnadsind. . .
3 825
4126
+
361
+ 7-9
10 256
12 808
+
2 552
+ 24-9
Byggnadsverksamhet......
152 663
150 971
1692
- 11
13
12
1
Samfärdsel ...............
72 092
77 467
+
5 375
+ 7-5
1406
1794
4-
388
+ 27-6
Landtransport...........
49 180
46 064
—
3116
- 6-8
347
508
+
161
+ 46''4
Sjöfart .............
22 912
31403
+
8 491
+ 37-1
1 059
1286
4-
227
+ 21-4
Handel.....................
22 224
25 520
+
3 296
+ 14-8
62 730
71946
4-
9 216
+ 14-7
Affärs- o. lagerarbete......
13 076
12 365
—
711
- 5-4
8875
10 925
4-
2050
+ 23-1
Hotell-, kafé- o. restaurang-
rörelse..................
9148
13 155
+
4 007
+43-8
53 855
61021
+
7166
+ 13-3
Förvaltning, arbetsledning och
fria yrken..............
22 231
49 030
+ 26 799
+120-5
16 801
21719
4-
4 918
+ 29-3
Förvaltn. o. tekn. ledning.
3 360
4 298
+
93S
+ 27-9
214
309
Jr
95
+ 44-4
Kontorsarbete ...........
4 845
5 405
+
560
+ 11-6
10 688
13196
4-
2 508
+ 235
Undervisa, o. vetensk. verks.
3 447
3 299
—
148
— 4-3
4159
3 746
413
- 9-9
Hälsovård och sjukvård......
1791
1759
—
32
- 1-8
11475
13716
+
2 241
+ 19-5
Husligt arbete..............
329
599
+
270
+ 82-1,
159 707
197 880
+ 38173
+ 23''9
Arbete, ej hänfört till annan
grupp..................
120 763
135 923
+ 15 160
+ 12-6
34 808
32 601
—
2 207
- 6-3
Summa
602X34
713 730
+111596
+18*5
323 897
382215
+ 58318
+ 18-0
uppgång, från 78 600 ar 1944 till 153 300 1945, d. v. s. i det närmaste fördubbling.
De tillsatta platserna visade relativt en ännu mera markerad uppgång
än de lediga, nämligen från 65 000 år 1944 till 114 900 år 1945, eller en ökning
med cirka 75 °/o. Antalet arbetssökande vana skogsarbetare, som anmält sig
på arbetsförmedlingarna, uppgick endast till 20 500. En närmare redogörelse
för skogsbrukets arbetskraftsbehov lämnas å s. 31 ff.
Intill den förstärkta försvarsberedskapens upphörande kunde arbetsförmedlingarna
under året göra 5 400 utplaceringar i frivillig luftbevakning och
3 600 placeringar i frivillig värnpliktstjänst.
Industrigruppen redovisade i fråga örn samtliga grenar utom byggnadsverksamheten
något högre förmedlingssiffror för år 1945 än för år 1944, och inom
hela näringsgrenen tillsattes 281 100 platser, eller 8 000 flera än 1944. Uppgången
var således ej synnerligen slör, men detta berodde, såsom tidigare
framhållits, på den stagnation, som verkstadskonflikten i större eller mindre
grad framkallade. Arbetsförmedlingarnas medverkan vid anvisning av arbetskraft
inom byggnadsverksamheten var mycket omfattande, även örn förmedlingssiffroma
ej fullt nådde upp till 1944 års nivå.
16
Sedan sjöfarten på utrikeshamnarna efter krigsslutet åter kommit i gång,
ökades arbetsmöjligheterna för sjömän av olika kategorier; tidvis var efterfrågan
på däcksmanskap större än den på sjömansförmedlingarna förefintliga
tillgången.
Inom det husliga arbetsområdet var bristen på arbetssökande liksom tidigare
starkt kännbar. Under året tillsattes cirka 30 500 hembiträdesplatser
eller 2 000 flera än 1944. I större samhällen kunde bristen på hembiträden i
viss mån avhjälpas genom tillgång på s. k. tillfällig hemhjälp. Antalet förmedlade
platser av dylikt slag ökade med omkring 29 500 till 144 000. En
närmare redogörelse för vidtagna åtgärder för att tillgodose behovet av huslig
arbetskraft lämnas å s. 36 ff.
XJngdomsförmedlingens organisation har under de senaste åren, icke minst
beroende på de ökade krav yrkesvägledningsuppgifterna medfört, kommit att
te sig alltmera otillräcklig. Den av kommissionen under år 1944 uppgjorda
planen för en successiv utbyggnad har under året legat till grund för effektiviseringen.
Utbyggnaden avsåg att dels förstärka de vid huvudkontoren redan
upprättade länscentralerna, dels göra även avdelningskontoren bättre
rustade för sina uppgifter i samband med ungdomsförmedling och yrkesvägledning.
Avsikten var, att vissa större avdelningskontor skulle utrustas med
filialer för ungdomsförmedling. Antalet dylika filialer beräknades uppgå till
ett 30-tal. Vid utgången av år 1945 voro 15 av dessa filialer inrättade, varvid
under år 1945 tillkommit sådana i Borlänge, Haparanda, Karlshamn, Katrineholm,
Kristinehamn, Kiruna, Motala och Trollhättan. Vid övriga avdelningskontor
skulle verksamheten handhas av dels ambulerande assistenter (knutna
till länscentralerna eller till vissa av ovannämnda filialer), dels arvodes- och
deltidsanställda s. k. kontaktmän (knutna till avdelningskontor, som inte på
annat sätt specialutrustats för dessa uppgifter). Kontaktmännens antal beräknas
komma att uppgå till omkring 150. I december 1945 voro 78 dylika
kontaktmän utsedda.
Inom ungdomsförmedlingen inskrevos under året cirka 40 000 pojkar och
32 000 flickor (under 18 år) exklusive ungdomsberedskapen. Inklusive ungdomsberedskapen
utgjorde antalet cirka 56 200 resp. 45 900.
Antalet tillsatta platser exklusive ungdomsberedskapen utgjorde 63 400.
Detta innebär jämfört med 1944 en ökning med cirka 14 °/o och i jämförelse
med genomsnittssiffrorna för 5-årsperioden 1935—39 en ökning med 85 %>.
För den yrkesvågledande verksamheten har under år 1945 arbetet med yrkeskartoteket
fortsatt; vid årets utgång hade 85 kartoteksblad utkommit, och
ett hundratal voro under arbete. Kartoteket, som är avsett alt användas som
uppslagsverk, behandlar på varje blad ett yrke med angivande av arbetets
art, de krav, som yrket ställer på utövaren, utbildnings- och löneförhållanden
m. m. Yrkesbeskrivningarna kompletteras nied översikter över större
yrkesområden eller näringsgrenar. Uppgifterna ha insamlats genom frågeformulär,
intervjuer med yrkesmän, studiebesök på arbetsplatser, studium av
17
facktidskrifter och annan facklitteratur m. m. Arbetet har bedrivits i nära
samarbete med arbetsmarknadens organisationer.
I en särskild serie meddelanden, »Aktuellt för yrkesvägledningen», lia därjämte
lämnats aktuella upplysningar om framtidsutsikterna på speciella yrkesområden,
om skolor och utbildningsanstalter, nyutkommen litteratur m. m.
Tidigare utgivna broschyrer — »Att välja yrke», avsedd för elever i folkskolans
avgångsklasser, och »Gymnasisternas ämnesval», avsedd för lärjungar
i gymnasiets »valringar» — ha under året utgivits i reviderade upplagor.
Förberedelse har vidtagits för en ny upplaga av en broschyr för ungdom
i flickskolor, realskolor och kommunala mellanskolor.
Under året ha tre distriktsöversikter över läroanstalter för yrkesundervisning
utkommit, avseende Stockholms stad och län, Uppsala, Gotlands,
Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län. Av dessa är översikten för
Stockholms stad och län samt Gotlands län omarbetning av en tidigare
upplaga. Vid årets slut förelågo vidare två motsvarande översikter för Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län i
manuskript och material för ytterligare två översikter för övriga län.
En utredning angående låne- och stipendiemöjiigheter för ungdom under
yrkesutbildning samt en sammanställning av de formella kompetenskraven
för statliga och kommunala tjänster ha slutförts under året. Vidare ha påbörjats
dels en utredning angående ålders-, arbets- och yrkesutbildningsförhållanden
för frisörer i Stockholm i avsikt att söka erhålla underlag för en
prognos rörande frisöryrket, dels en bearbetning av de yrkesvalsönskningar,
som skriftligen inhämtats från ett stort antal ungdomar på skilda orter i
landet, dels ock en efterundersökning av resultatet av den medicinska yrkesvägledning,
som meddelades av vederbörande skolläkare under åren 1940—
1944 i Malmö och Lund. Preliminära uppgifter angående omfattningen av
den medicinska yrkesvägledning, som bedrivits av skolläkarna under läsåret
1944/1945, ha även bearbetats. I samråd med statens institut för folkhälsan
har en utredning påbörjats angående yrkesrisker och yrkeskrav ur
medicinsk synpunkt.
I samarbete med AB Radiotjänst påbörjades mot slutet av året en yrkesvägledande
verksamhet i radio, vars lyssnare fått tillfälle att rikta skriftliga
förfrågningar angående yrkesval o. dyl. till Radiotjänst, som för besvarande
översänt dessa brev till sektionen för ungdomsförmedling och yrkesvägledning.
Ett urval avhandlas i radio vid ett 15-minuters program »Frågor och
svar om yrkesval» varannan onsdag; samtliga brev besvaras skriftligen av
befattningshavare inom sektionen eller vid ungdoms- eller andra arbetsförmedlingar.
Förfrågningarna ha i genomsnitt uppgått till 200—300 per månad.
Denna »radiobrevlåda» har betydelse framför allt för personer, bosatta på
orter, där organ för den offentliga arbetsförmedlingen saknas.
I likhet med föregående år har sektionen biträtt med material till flera
ungdoms-, fritids- och andra utställningar, som anordnats av skilda organisationer.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 293. Bil.
18
Befattningshavare inom sektionen och vid vissa ungdomsförmedlingar ha
vid årsskiftet 1945/1946 deltagit i den yrkesvägledande verksamhet, som i
Stockholm och på andra orter i landet av kommissionen organiserats för
befattningshavare inom krisförvaltningen.
Verksamheten i skolorna har planlagts i samråd med de båda delegationer,
som äro knutna till kommissionen och i vilka olika skol- och lärarintressen
äro företrädda.
Under läsåret 1944/1945 ha sammanlagt ca 25 000 ungdomar i folk- och
fortsättningsskolor (på 420 orter) erhållit yrkesvägledning.
Broschyren »Att välja yrke» har utdelats i folkskolornas avgångsklasser
som ett hjälpmedel vid lärarnas yrkesorienterande undervisning. Efter det
eleverna ifyllt ett frågeformulär »Frågor inför yrkesvalet», har yrkesvägIedaren
i den mån det varit möjligt hållit s. k. yrkesorienterande lektioner
i skolorna. De ifyllda formulären, kompletterade med skriftliga utlåtanden
från lärare och skolläkare, ha varit yrkesvägledaren till stor hjälp vid den
följande enskilda rådgivningen.
Ett omfattande instruktionsarbete har även bedrivits bland folkskolans lärare.
I samarbete nied folkskolinspektörerna ha under 1945 konferenser hållits
med ca 2 000 lärare i olika delar av landet. Sedan denna verksamhet påbörjades
1943, lia sammanlagt ca 9 000 lärare deltagit i dylika konferenser.
Även i seminarierna har instruktionsverksamhet bedrivits.
Vid de högre skolorna har yrkesvägledning givits i flickskolornas, realskolornas
och mellanskolornas avgångsklasser samt i de s. k. »valklasserna»,
d. v. s. näst sista klassen i real- och mellanskolor, flickskolornas 57 (4°) och
gymnasiernas ring I3 och II4. Yrkesvägledningen bär omfattat såväl orienterande
lektionsföredrag som enskild rådgivning. Under läsåret 1944/1945 har
yrkesvägledning ägt rum i så gott som samtliga högre skolor i landet.
För att samordna och organisera arbetsförmedlingsverksamheten för de
mera intellektuellt betonade yrkena beslöt arbetsmarknadskommissionen i
maj 1944 att inrätta en särskild tjänstemannaförmedling. Vid uigången av år
1945 var tjänstemannaförmedlingen i verksamhet vid nedan angivna huvudoch
avdelningskontor, nämligen Stockholm, Uppsala, Eskilstuna, Linköping,
Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Malmö, Lund, Halmstad, Göteborg,
Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Gävle, Sundsvall, Östersund och
Umeå. Vid kontoren i Hälsingborg, Norrköping, Kristianstad, Skövde, Härnösand
och Luleå beräknas verksamheten komma i gång under år 1946. Utbyggandet
av organisationen har gått långsammare än beräknat, främst på
grund av svårigheten att anskaffa lämpliga lokaler. Förmedlingens organisation
har dock en sådan omfattning, att den avsedda uppgiften med förmedlingen
— att bättre tillgodose förmedlingsbehovet för tjänstemän i allmän och
enskild tjänst, kontorspersonal, tekniker, lantbruks- och skogstjänstemän
samt lärare — i väsentlig grad kan fyllas. De tidigare student- och lärarförmedlingarna
gingo upp i den nyinrättade tjänstemannaförmedlingen.
Tjänstemannaförmedlingens verksamhet präglades i stor utsträckning av
19
de omflyttningsproblem, som skapades genom den under 1945 begynnande
omställningen av den statliga administrationen från krigs- till fredsförhållanden.
Omplaceringen av den personal som genom denna process blev friställd,
krävde speciella åtgärder, för vilkas genomförande tjänstemannaförmedlingen
anlitades. Sålunda anförtroddes åt denna uppgiften att i enlighet med
föreskrifterna i Kungl. Maj:ts brev den 1 juni 1945 söka bereda ny anställning
åt den personal, som genom avvecklingen av allmänna säkerhetstjänstens
centralbyrå friställdes från och med 1 juli 1945. Jämlikt bestämmelserna
i Kungl. Maj:ts cirkulär den 29 juni 1945 (SFS nr 516) angående
vissa avvecklingsåtgärder inom statsförvaltningen i samband med övergången
till fredsförhållanden lämnade vidare vederbörande myndigheter fortlöpande
uppgifter om företagna personaluppsägningar till tjänstemannaförmedlingen,
som därefter omedelbart vidtogo erforderliga åtgärder. Erfarenheten
från den sålunda påbörjade avvecklingen visade snart, att problemet
att skaffa nya anställningar åt entledigad personal från krisförvaltningen och
de militära förvaltningsorganen kunde komma att bli både stort och i hög
grad svårbemästrat. För att i möjligaste mån skapa förutsättningar för åstadkommande
av en tillfredsställande lösning av dessa snart aktuella omflyttningsproblem
började tjänstemannaförmedlingen på senhösten med stöd av
bemyndigande, som Kungl. Majit lämnat i brev av den 12 oktober 1945,
att vidtaga vissa förberedande åtgärder, vilka dock icke hunno slutföras under
året.
Sammanlagt inskrevos vid tjänstemannaförmediingen 46 832 personer, av
vilka 28 309 på manliga och 18 523 på kvinnliga avdelningen. Antalet tillsatta
platser uppgick till 26 776.
Med början av år 1944 vidtogos inom den offentliga arbetsförmedlingens
organisation åtgärder för att förbättra arbetsförmedlingen för artister, musiker,
statister och liknande yrkesgrupper. Vid utgången av år 1945 voro särskilda
s. k. artist- och musikerförmedlingar inrättade i Stockholm (fr. o. m.
1943), Linköping, Norrköping (1944), Växjö (1945), Malmö, Göteborg (1944),
Karlstad, Örebro (1945) och Gävle (1944). Förmedlingsverksamhetens omfattning
framgår av tab. 6.
Verksamheten under året har präglats av starkt ökad livaktighet. Inalles
inskrevos 6 087 personer. Antalet förmedlade engagemang utgjorde 40 301.
Under året har en särskild överenskommelse träffats med Svenska musikerförbundet
angående visst samarbete med dess musikerförmedlingar för
fritidsmusiker.
Arbetsanskaffning ät partiellt arbetsföra. Arbetsmarknadskommissionen
beslöt i juni 1944 i princip att i samtliga län (utom Gotlands) inrätta assistentbefattningar
för arbetsanskaffning åt partiellt arbetsföra. Ifrågavarande tjänster
skulle organisatoriskt knytas till arbetsförmedlingens huvudkontor men
ha hela länet som verksamhetsområde.
Avsikten var närmast att — som ett led i strävandena att skapa en individualiserad
arbetsförmedling — göra det möjligt för arbetsförmedlings
-
20
Tab. 6. Artist- och musikerförmedlingens verksamhet under år 1945.
Kontor
Arbetssökande
Tillsatta platser
män
kvinnor
summa
män
kvinnor
summa
Stockholm....................
1551
602
2153
7 547
1839
9 386
Göteborg.....................
632
118
750
4 121
485
4 6U6
749
104
853
3179
670
3 849
688
117
805
11453
628
12 081
Linköp ing-Norrköping.........
Växjö 1.......................
Karlstad 1.....................
519
183
39
11
558
194
6 480
547
320
96
6 bOU
643
165
5
170
641
43
684
Örebro2......................
Övriga kontor................
162
357
25
60
187
417
1070
842
31
309
1 101
1151
Samtliga
5006
1081
6 087
35880
4 421
40 301
Musiker......................
3 643
194
3 837
30 620
1105
31725
Teater- o. filmpersonal........
1194
794
1988
5121
2 971
8 092
Andra konstnärliga utövare----
169
93
262
139
345
484
1 Verksamheten började 1h 1945.
2 » » Vio 1945.
organen att effektivisera den verksamhet för arbetsanskaffning åt den svårplacerade
arbetskraften, som tidigare i större eller mindre omfattning och
med mer eller mindre påtagligt resultat förekommit i samband med den ordinarie
förmedlingsverksamheten.
Verksamheten för partiellt arbetsföra har karaktär av ett komplement till
arbetsförmedlingens normala verksamhet. Liksom yrkesvägledningsverksamheten
avser den närmast att stödja och biträda de ordinarie förmedlingsorganen
i deras arbete med särskilt komplicerade arbetsuppgifter.
Förutom den egentliga förmedlingsuppgiften åligger det här ifrågavarande
assistenter att lämna de partiellt arbetsföra råd och anvisningar i olika
sociala och ekonomiska frågor. Assistenten har med andra ord en socialkurators
uppgift.
De partiellt arbetsföra inskrivas som arbetssökande vid den förmedlingsexpedition,
som normalt har att handlägga ifrågavarande arbetsansökan.
Endast för de fall, att de icke kunna anvisas lämpligt arbete genom denna,
påkallas medverkan från assistenten för arbetsanskaffning åt partiellt arbetsföra.
På motsvarande sätt sker utplacering i arbete i samråd med vederbörande
förmedhngsexpedition. Såväl arbetssökande som tillsatta platser
redovisas på vanligt sätt i arbetsförmedlingens statistik.
Vid verksamhetsårets början voro dylika assistenter verksamma i Stockholm
(för Stockholms stad och län), Göteborg och Malmö. Under året ha
befattningar nyinrättats i Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona,
Kristianstad, Halmstad, Falun och Härnösand. De nytillträdande befattningshavarna
ha bereus tillfälle att vid treveckorskurser, förlagda till ifrågavarande
avdelning vid arbetsförmedlingen i Stockholm, dels genom tjänstgöring
vid avdelningen praktiskt sätta sig in i sina arbetsuppgifter, dels genom
föreläsningar och studiebesök förvärva vissa teoretiska insikter i hithörande
spörsmål.
21
Under år 1945 träffades överenskommelse med pensionsstyrelsen örn samarbete
mellan arbetsförmedlingen och pensionsnämndema. I enlighet härmed
lämnar arbetsförmedlingen sin medverkan vid utredningar rörande pensionsstyrelsens
klientel i fråga om dels behovet av utbildning i det enskilda fallet,
dels valet av lämpligt yrke och lämplig utbildningsväg, dels slutligen arbetsanskaffning.
Genom detta samarbete kunde arbetsförmedlingen i större utsträckning
utnyttja pensionsstyrelsens möjligheter att bereda yrkesutbildning
i fråga örn sådana arbetssökande, vilka icke utan föregående arbetsträning,
fortbildning eller omskolning anses kunna beredas arbete.
Vidare träffades under året en överenskommelse med blindvårdsorganisationema,
varigenom arbetsförmedlingen fr. o. m. maj månad övertog de
uppgifter i fråga örn arbetsanskaffning m. m. åt blind och synsvag arbetskraft,
vilka åvilade den av dessa organisationer anställde blindvårdskonsulenten.
Den egentliga förmedlingsverksamheten för partiellt arbetsföra under
1944 och 1945 belyses i tab. 7. Uppmärksammas bör, att i tabellen endast
redovisas sådana partiellt arbetsföra, vilkas arbetsansökan varit föremål för
direkt handläggning vid de särskilda expeditionerna. Genom de ordinarie expeditionerna
har ett icke ringa antal partiellt arbetsföra beretts arbete.
Av tabellen framgår, att antalet arbetssökande partiellt arbetsföra under
år 1944 vid expeditionerna i Stockholm, Göteborg och Malmö, utgjorde
4 610, därav 1 222 kvinnor. Vid nämnda expeditioner utgjorde under 1945
Tab. 7. Antal arbetssökande oell tillsatta platser vid arbetsförmedlingens expeditioner
för partiellt arbetsföra under åren 1944 och 1945.
Expedition
Arbetssökande
Tillsatta platser
män
kvinnor
summa
män
kvinnor
summa
därav till- fälliga
1944
3 388
1222
4610
3159
1191
4 350
Stockholm................
2 337
1052
3 389
2 362
1063
3 425
1043
Malmö ...................
379
49
428
522
63
585
Göteborg.................
672
121
793
275
65
340
-
1945
4 622
1529
6151
4684
1277
5 961
2 562
Stockholm................
2 262
1154
3 416
3154
1015
4169
2 209
Linköping 1...............
305
29
334
169
25
194
11
Jönköping1...............
142
12
154
131
6
137
30
Växjö 1...................
67
5
72
66
4
70
5
Kalmar 2.................
64
6
70
59
2
61
6
Karlskrona 3..............
88
6
94
99
6
105
14
Kristianstad 2.............
125
14
139
77
6
83
22
Malmö ...................
660
151
811
543
139
682
168
Halmstad 4................
43
9
52
24
6
30
Göteborg ................
729
134
863
304
60
364
92
Falun 1...................
85
6
91
45
7
52
5
Härnösand 2..............
52
3
55
13
1
14
- 1
1 Verksamheten började Vs 1945.
2 > » v» »
3 > . v» >
4 > » v» »
22
motsvarande siffror 5 090 och 1 439. Till landets samtliga under år 1945 i
verksamhet varande expeditioner hänvisades 6 151 arbetsssökande, därav
1 529 kvinnor. Antalet platser, som anvisades och tillsattes med partiellt arbetsföra,
utgjorde år 1944 (Stockholm, Göteborg och Malmö) 4 350 och år
1945 vid samtliga expeditioner 5 961, därav 5 215 vid expeditionerna i Stockholm,
Göteborg och Malmö. Av hela antalet platser hade 2 562, eller något
mer än 40 °/o, en varaktighet av högst en månad.
Antalet arbetssökande vid arbetsförmedlingens expeditioner för partiellt
arbetsföra under år 1945 med fördelning pa de sökandes defekter framgar
av följande sammanställning.
Defekter
Vanföra..................
Hörseldefekta.............
Syndefekta................
Lungsjuka................
Psykiskt sjuka eller defekta
Andra sjuka..............
Straffade m. fl............
Alkoholister...............
Överåriga.................
Andra arbetshinder........
Män
566
75
88
463
751
1 091
875
142
279
292
Kvinnor
71
31
31
106
281
236
43
4
274
452
Summa
637
106
119
569
1 032
1 327
918
146
553
744
Summa 4 622 1 529 6 151
Av sammanställningen framgår, att av hela antalet arbetssökande, som
under år 1945 hänvisades till de särskilda assistenterna för partiellt arbetsföra,
ägde mer än hälften arbetshinder, beroende på sjukdom. Personer med
kroppsliga defekter (vanföra, syn- och hörseldefekta) utgjorde endast omkring
15 %> av hela antalet. Ett ungefärligt lika stort antal utgjorde de
straffade. Arbetshinder på grund av alkoholism förekom i jämförelsevis
liten omfattning, medan överårighet i nära 10 °/o angivits som orsak till
placeringssvårigheterna.
I efterföljande sammanställning lämnas uppgifter örn antalet tillsatta platser
vid arbetsförmedlingens expeditioner för partiellt arbetsföra under 1945.
Defekter
Män
Kvinnor
Summa
Vanföra....................
......... 330
55
385
Hörseldefekta...............
......... 76
31
107
Syndefekta..................
......... 58
12
70
Lungsjuka..................
......... 334
87
421
Psykiskt sjuka eller defekta . .
......... 1 081
295
1 376
Andra sjuka................
......... 980
166
1 146
Straffade m. fl..............
......... 1 069
41
1 110
Alkoholister.................
......... 168
1
169
överåriga...................
......... 328
289
617
Andra arbetshinder..........
......... 260
300
560
Summa 4 684
1 277
5 961
Därav tillfälliga platser 2 088
474
2 562
23
Sammanställningen utvisar, att av hela antalet förmedlade anställningar
ett jämförelsevis stort antal arbetstillfällen kunnat beredas psykiskt sjuka
och straffade. Härvid är emellertid att märka, att huvudparten av de tillfälliga
platserna anvisats dessa kategorier. För de egentliga lytegrupperna
ha de förmedlade anställningarna merendels varit av mera stadigvarande
karaktär.
Genom kungl, brev den 25 maj 1945 uppdrogs åt arbetsmarknadskommissionen
att i egenskap av arbetsvårdsorgan leda den verksamhet, som syftar
till att bereda i militärtjänstgöring skadad utkomst genom eget arbete
(arbetsvärd). I anslutning därtill bar kommissionen uppdragit åt länsarbetsnämnderna
att fungera som lokala arbetsvårdsorgan för de beredskapsskadade.
Ifrågavarande ärenden ha vid länsarbetsnämnderna handlagts av assistenterna
för arbetsanskaffning åt partiellt arbetsföra, där sådana assistenter
förordnats, i övrigt av för uppgiften särskilt avdelad personal.
På grundval av uppgifter erhållna från riksförsäkringsanstalten ha nämnderna
verkställt utredning beträffande de skadades arbets- och inkomstförhållanden
och i förekommande fall lämnat förslag till lämpliga åtgärder i
fråga om utbildning (arbetsträning, fortbildning, omskolning) och liknande.
Utredningarna ha verkställts i samråd med läkare, familjebidragsnämnder
och andra sociala organ, tidigare arbetsgivare etc. samt den skadade själv.
Intill den 31 december 1945 hade nämnderna verkställt dylika utredningar
beträffande 4 288 personer.
Också i samband med själva arbetsvärdens genomförande ha länsarbetsnämnderna
tilldelats viktiga uppgifter. Nämnderna lia sålunda — förutom
att utbetala av kommissionen beviljade utbildningsbidrag -— att under
utbildningstiden biträda den skadade med råd och anvisningar i olika
sociala och ekonomiska frågor samt att hålla sig underrättade om utbildningens
förlopp. Sedan utbildningen avslutats, skola nämnderna medverka med
arbetsanskaffning samt jämväl i fortsättningen bistå den skadade i olika
sammanhang (eftervård).
Beträffande arbetsmarknadskommissionens arbetsuppgifter i övrigt vad
gäller i militärtjänstgöring skadade hänvisas till s. 83 ff.
Arbetsförmedlingsverksamheten för utlänningar. Den stora tillströmningen
av baltiska flyktingar under höstmånaderna 1944 kom att medföra en avsevärd
ökning av arbetsförmedlingsverksamheten för utlänningar. Sammanlagt
sökte sig närmare 30 000 baltiska flyktingar till vårt land. Av dessa placerades
under november och december 1944 7 222 personer i arbete, vilka tillsammans
med sina anhöriga i allt ca 14 000 personer, kunde lämna utlänningskommissionens
och civilförsvarsstyrelsens förläggningar. Utplaceringen
av balterna fortsatte under 1945 och var i huvudsak avslutad med utgången
av augusti månad, efter vilken lid endast ca 550 personer, de flesta åldringar
och sjuka, funnos kvar i förläggning.
De manliga flyktingarna bereddes i största möjliga utsträckning anställning
24
inom sina respektive yrken. Där så ej kunde ske, placerades de i allmänhet
inom skogs- och jordbruk. Av de kvinnliga flyktingarna kommo många till
textil- och beklädnadsindustrien, varjämte ett stort antal kunde beredas arbete
i hushåll samt på sjukhus och vårdanstalter.
Placeringen av de intellektuella flyktingarna var förenad med vissa svårigheter.
De, som icke kunde erhålla anställning i öppna marknaden, bereddes
i viss utsträckning arkivarbete eller sysselsattes med fornminnesvårdsarbeten
på särskilda av arbetsmarknadskommissionen och riksantikvarieämbetet
ordnade arbetsplatser.
Vissa flyktingar voro av olika orsaker partiellt arbetsföra eller temporärt
arbetsoförmögna. I dessa fall anskaffade länsarbetsnämnderna i samarbete
med arbetsblockmyndigheterna inom respektive län lämpliga bostäder på
landsbygden, där flyktingarna kunde bosätta sig, till dess de återhämtat sig
och något lämpligt arbete -av lättare slag hunnit ordnas. Under år 1945 torde
ca 450 familjer på detta sätt ha bostadsplacerats, och av dem ha efter hand
200 kunnat göras självförsörjande. Denna successiva inplacering av flyktingar
i normala förhållanden har visat sig synnerligen fördelaktig eftersom
förläggningarnas avveckling härigenom påskyndats.
I och med utplaceringen av de baltiska flyktingarna uppstod en mångfald
sociala problem. Då de myndigheter, som svara för den sociala omvårdnaden
av flyktingarna — statens utlänningskommission och statens flyktingsnämnd
-—- ej ägde egna lokala organ, hemställde de, att länsarbetsnämndernas personal
för utlänningsärenden skulle biträda såsom lokalombud, vilket arbetsmarknadskommissionen
medgav. Länsarbetsnämnderna fingo härmed till
uppgift att ägna sig åt omvårdnad av flyktingarna även efter utplaceringen.
Den omfattande ökning av arbetsuppgifterna, som förorsakades av besöksverksamheten
i hem och på arbetsplatser, åtgärder i understödsfrågor m. m.,
nödvändiggjorde en förstärkning av länsarbetsnämndernas personal för utlänningsärenden.
På försommaren 1945 tillsattes därför vid flertalet länsarbetsnämnder
särskilda utlänningskonsulenter, vilka med biträde av de tidigare
utlänningsamanuenserna svarade för utlänningsverksamheten i länen.
Efter europakrigets slut i maj kunde en del av de flyktingar, som vistats i
Sverige, återvända till sina hemländer. Så var främst fallet med norrmän och
danskar, vilka till ett antal av omkring 25 000 voro i arbete på den svenska
arbetsmarknaden under våren 1945. Deras avresa innebar givetvis en kännbar
minskning av arbetskraften, ehuru den i sin mån underlättade utplaceringen
av balterna. Från de tyska fånglägren överfördes emellertid samtidigt
till Sverige genom Röda korsets och UNRRA:s försorg en helt ny kategori flyktingar,
sammanlagt omkring 30 000 s. k. repatriander, vilka under kortare tid
skulle stanna i Sverige för att återvinna hälsa efter vistelsen i fånglägren.
Avsikten var, att de efter konvalescenstidens utgång skulle återvända till sina
hemländer, varför någon placering i arbete till en början ej var aktuell. Då
många av dem visade sig överraskande snabbt kunna återhämta sig och önskade
erhålla sysselsättning i väntan på vidareresan, utplacerades dock ett
mindre antal redan under sommaren. Under fjolåret avreste ca 17 000 repatri
-
25
ander till sina hemländer, men arbetsförmedlingsverksamheten fortsatte för en
del av dem, vilka tills vidare ej kunde återvända. Vid årsskiftet 1945/46 voro
omkring 5 500 repatriander i arbete. Vid samma tidpunkt funnos i förläggningarna
ca 7 600 personer, av vilka åtminstone hälften torde kunna anses
så återställda, att de kunna placeras i något slag av arbete. Då utplaceringen
är att betrakta som ett led i strävan att återge repatrianderna deras andliga
och fysiska hälsa, har verksamheten kommit att ställa särskilt stora krav
på arbetsförmedlingen, som även i detta fall hållit intim kontakt med de utplacerade
på arbetsplatserna och sökt hjälpa dem till rätta i anpassningen
till de nya förhållandena.
Arbetsförmedlingen förmedlade under år 1945 58 497 arbetsanställningar
åt utlänningar (av 40 olika nationaliteter), därav 40 946 för män och 17 551
för kvinnor. Beträffande fördelningen nationsvis kan nämnas, att 10 201
platser avsågo norrmän, 4 630 danskar och 23 340 balter. De tillsatta platsernas
fördelning på olika yrkesgrupper var följande: jordbruk 9 088, skogsarbete
13 292, industriarbete 17 044, byggnadsverksamhet 2 263, hotell- och
restaurangrörelse 4 159, husligt arbete 4 773, hälsovård och sjukvård 2 538;
återstoden — 5 340 platser — kom på andra yrkesgrupper.
I detta sammanhang förtjänar också nämnas den yrkesutbildning, som
överstyrelsen för yrkesutbildning av Kungl. Majit fått i uppdrag att ordna
för norska ungdomar, vilkas utbildning på grund av kriget blivit eftersatt.
Ungdomarna i fråga placeras vid svenska yrkesskolor, varvid arbetsmarknadskommissionen
ombesörjer alla detaljer i samband med elevernas uppehälle
under kurstiden, såsom kost och logi, utrustning med gång och arbetskläder
m. m. Till utgången av december 1945 hade sammanlagt 704 elever
kommit till landet, av vilka 139 under året fullföljt sin yrkesutbildning. I
I samband med den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,
som står under socialstyrelsens överinseende, fullgör den offentliga arbetsförmedlingen
omfattande kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter. Härigenom
bliva de försäkrade, som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga
för placering på arbetsmarknaden, när behov av arbetskraft uppkommer
inom för dem lämpligt arbetsområde.
Arbetslöshetsförsäkringen utvidgades under år 1945 till att omfatta ytterligare
3 arbetslöshetskassor, nämligen järnvägsmännens, sågverksindustriarbetarnas
och maskinbefälets. Totala antalet arbetslöshetsförsäkrade ökade
härigenom med ca 42 000. För att meddela arbetsförmedlingens funktionärer
undervisning örn arbetslöshetsförsäkringens huvudprinciper och om tekniska
frågor rörande arbetsförmedlingens uppgifter i detta sammanhang anordnade
kommissionen och socialstyrelsen gemensamt ett antal konferenser,
i vilka förutom arbetsförmedlingens personal även arbetslöshetskassornas
lokala redogörare deltogo.
Vid masspermittering av kassamedlemmar i samband med jul- och nyårshelgerna
utsättes arbetsförmedlingen för onormal belastning, då samtliga
26
permitterade kassamedlemmar göra arbetsansökan på arbetsförmedlingen.
För att minska belastningen på arbetsförmedlingen har ett särskilt system
med skriftlig arbetsansökan kombinerad med självdeklaration utarbetats av
socialstyrelsen och kommissionen gemensamt. Vid årsskiftet 1945/46 kom
systemet till användning för cirka 27 000 kassamedlemmar.
Kommissionen lämnar här nedan en inom socialstyrelsen upprättad förteckning
över de erkända arbetslöshetskassor, som voro i funktion den 1 januari
1946.
Erkand arbetslöshetskassa
Erkänd den
Medlemsantal
den ''/i 1946
. 7i
1935
28 800
Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas .
. V*
. 2S/s
1935
1935
4 200
4 200
• 74
1935
43 900
1h
1935
10 500
. Vi
1936
37 100
. 21/i
1936
8 100
. 31/7
1936
47 400
l/l0
1936
4 100
• V1
1937
32 800
1/lO
1937
41 100
. Vi
1938
10 200
• V1
1938
9 700
• Vi
1940
7 500
De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl..........
• 71
1941
13 500
. V*
1941
3 000
Vio
1941
20 500
• Vi
1942
6 300
. Vi
1942
7 500
. Vo
1942
194 900
1A
1942
10 400
Hotell-, kafé- och restauranganställdas...............
• Vt
1942
1942
18 700
600
. V2
1942
36 500
. Vu
1942
16 900
. Vi
1943
100 000
. Vi
1943
13 200
. 10/7
1943
12 300
x/io
1943
14 600
. Vi
1944
18 900
7i
1945
24 100
.. Vi
1945
1 900
.. v®
1945
16 100
Summa 819 500
För att erhålla en överblick av det inom vissa näringsgrenar förekommande
korttidsarbetet företog kommissionen åren 1942—1945 inventeringar
bland de kassamedlemmar, som besökte arbetsförmedling för att genom
27
sina arbetslöshetskassor erhålla understöd i anledning av korttidssysselsättning.
Kommissionen har genom denna årligen under våren återkommande
inventering, vilken företagits under en veckas tid vid rikets samtliga arbetsförmedlingar,
kunnat konstatera en alltmer avtagande korttidsdrift. Vid
1945 års inventering, som företogs den 23—28 april, visade sig av samtliga
arbetslösa medlemmar i de erkända arbetslöshetskassorna 11 % vara arbetslösa
någon eller några dagar i veckan. Motsvarande procenttal för åren 1942,
1943 och 1944 voro 64, 34 och 17.
B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars
arbetskraftsbehov.
Jordbruket.
Jordbruket hade under år 1945 liksom tidigare år svårigheter att erhålla
arbetskraft i tillfredsställande omfattning. Svårigheterna fortsatte även efter
det att den förstärkta försvarsberedskapen upphörde med utgången av juni
månad. Allt fortfarande förelåg ett avsevärt behov av extra arbetskraft under
de arbetsbråda perioderna. Propagandan för de frivilliga arbetsinsatserna
bedrevs under året huvudsakligen lokalt genom länsarbetsnämnderna, men
även radion togs i anspråk. Genom artiklar i olika ungdomstidningar lämnades
upplysning om behovet av arbetsinsatser i jordbruket och om behovet av
ungdomens medverkan därvidlag.
Den frivilliga arbetskraften gjorde under året en insats av betydande värde.
Den var utplacerad hos enskilda jordbrukare, i arbetsläger, i praktikläger
eller på annat sätt. I likhet med föregående år inriktades propagandan
för deltagande i jordbruksarbete i första hand på utplacering hos enskilda
jordbrukare. Genom arbetsförmedlingen utplacerades på detta sätt under
året 5 288 personer, huvudsakligen skolungdomar. Härtill kom ett avsevärt
antal personer, som utan arbetsförmedlingens medverkan antagit tillfälligt
jordbruksarbete.
Under 1945 anordnades 258 arbetsläger för jordbruksarbete med, förutom
ledarpersonal, 4 052 deltagare, varav 1 400 manliga och 2 652 kvinnliga. Av
dessa läger voro 69 anordnade för sammanlagt 1 033 flyktingar. Sammanlagda
arbetsinkomsten för deltagarna uppgick, frånsett ledarpersonalen, till 365 483
kronor, vilket innebär en medelinkomst per arbetsdag av kronor 3: 79. Motsvarande
siffror för år 1944 voro 311 793 resp. 3: 11. Vid dessa arbetsläger
sysselsattes 653 lägerledare och husmödrar. För utbildning av lägerledare
anordnades i likhet med föregående år instruktionskurser örn två dagar, där
handledning lämnades i fråga om lägers ekonomiska förvaltning och ungdomens
fritidssysselsättning.
De under 1945 anordnade praktiklägren i jordbruksarbete och lanthushåll
utgjorde en i mera praktisk riktning modifierad form av de under föregående
år anordnade s. k. utbildningslägren. Med dessa praktikläger avsågs att ge
de ungdomar, som ämna ägna sig åt jordbruk eller något jordbruket närlig
-
28
gande yrke, såväl en så noggrann kännedom som möjligt örn landsbygdens
förhållanden som ock en möjlighet att pröva sin lämplighet för avsett yrke.
Två praktikläger i jordbruksarbete anordnades med sammanlagt 35 manliga
deltagare, vilkas dagsinkomst i regel låg mellan kronor 4: 50 och 5: 50.
Dessutom anordnades fyra praktikläger i lanthushåll med sammanlagt 75
kvinnliga deltagare, vilkas arbetslön uppgick till kronor 1:50 å 2: — per
arbetsdag.
Individuellt eller i arbetslag utförde 39 700 personer av arbetsförmedlingen
anvisat jordbruksarbete av kortare varaktighet än det, som utfördes av hos
enskilda jordbrukare, i arbetsläger eller i praktikläger utplacerade. En stor
del av här ifrågavarande arbetsinsatser utfördes av skolungdom. Genom
Kungl. Maj:ts cirkulär den 20 april 1945 (SFS nr 132) gavs i likhet med
år 1944 möjlighet till viss ledighet från undervisningen i vissa slag av skolor
under vår- och höstterminerna under sammanlagt högst fyra veckor för deltagande
i för folkförsörjningen betydelsefullt arbete. Denna möjlighet utnyttjades
på olika orter i växlande omfattning av arbetsmarknadsorganen
i samråd med skolorna. Särskilt under höstens potatisupptagning fick skolungdomen
i stor utsträckning utnyttjas.
Ett särskilt värdefullt tillskott av arbetskraft erhöll jordbruket genom
hempermittering av vissa värnpliktiga under augusti och september. Sålunda
gjordes ett extra övningsuppehåll i sammanlagt 16 dagar för de värnpliktiga
av åldersklass 1944, som tillhörde armén, och 8 dagar för dem, som
tillhörde kustartilleriet. Under övningsuppehållen åtnjöto enligt vissa beräkningar
ca 30 000 värnpliktiga ledighet för jordbruksarbete; av dessa tillhörde
ca 10 000 jordbruksnäringen.
För att tillgodose behovet av yrkeskunnig jordbrukspersonal anordnade
kommissionen under 1945 särskilda kurser för baltiska flyktingar. För utbildning
av ladugårdsskötare anordnades 32 kurser med sammanlagt 330
deltagare, för utbildning av gårdshantverkare 5 kurser med 71 deltagare
samt för allmän utbildning i svenskt jordbruk 5 kurser med 60 deltagare.
Betodlingen. Frågan örn arbetskraftsbehovet för 1945 års betodling upptogs
till behandling redan i mars månad, då arbetsmarknadskommissionen
kallade representanter från berörda länsarbetsnämnder i södra Sverige till
konferens i Växjö. I april behandlades frågan ytterligare vid en sammankomst,
som anordnades i Malmö av Svenska sockerfabriksaktiebolaget tillsammans
med länsarbetsnämnden i Malmöhus län och Sveriges betodlares
centralförening. Vid båda överläggningarna framhölls nödvändigheten av
att i likhet med föregående år bedriva en intensiv arbetsförmedlingsverksamhet
och genom propaganda inom icke-betodlande län verka för en överflyttning
av arbetskraft. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas de arbetskraftsreserver,
som de strejkande metallarbetarna och vissa kategorier utlänningar
kunde utgöra.
Kännetecknande för vårens och höstens betarbete var den synnerligen
goda väderleken, vilken gynnade såväl sådd och gallring som upptagning
29
och körning. Tack vare de gynnsamma väderleksförhållandena kunde arbetskraften
vara i arbete utan uppehåll för regn eller hård frost, men samtidigt
krympte säsongen avsevärt samman, vilket medförde, att den tid, som
stod till länsarbetsnämndernas disposition för anskaffning av arbetskraft,
var mycket kort och ställde stora krav på snabba omdirigeringar av arbetskraften.
Vårens betgallringsarbeten. I sydsvenska betdistriktet, som omfattar Skåne,
Blekinge och södra Halland, anmälde 1 529 betodlare ett arbetskraftsbehov
av 4 413 man, vilket översteg 1944 års siffra med nära 1 000. Den
av arbetsförmedlingarna anskaffade arbetsstyrkan 4 272 man kom också
att avsevärt överstiga 1944 års förmedlingssiffra (3 124). Inom distriktet
anskaffade arbetsförmedlingarna 1 400 man; från Norrland kommo endast
367 mot 927 varén 1944, vilket torde tillskrivas det ökade arbetskraftsbehovet
inom skogsbruket. Denna minskning kompenserades emellertid av de
genom verkstadskonflikten lediga metallarbetarna, vilka till ett antal av 700
kommo från platser utanför odlingsområdet. 1 169 flyktingar, varav 310
balter, sysselsattes dels i större grupper, dels i enskild utplacering hos olika
odlare. Länsarbetsnämnden i Malmö inrättade 21 daghem för barn tillhörande
kvinnlig arbetskraft; denna verksamhet övertogs sedermera av socialstyrelsen.
För underlättande av kostfrågan voro 78 kollektivhushåll med
över 1 000 deltagare i verksamhet. Nämnas bör härjämte, att skolornas
medverkan, som bestod i utsändande av hela skolklasser på betfälten, var
av stort värde för odlare, som icke kunde hålla kost och logi för tillresande
arbetskraft.
Inom Linköpings betdistrikt anmälde 160 betodlare ett arbetskraftsbehov
av 375 man för betskötseln. Van arbetskraft från de småländska skogsdistrikten
kunde icke erhållas i samma utsträckning som tidigare år, vilket
dock kompenserades av att en stor del metallarbetare antogo betarbete. Dessa
anmälde sig i sådan omfattning, att det uppstod ett överskott av arbetskraft,
som icke heller kunde placeras inom andra betdistrikt.
För att underlätta inkvarteringsmöjlighetema hos betodlare, vilka icke
själva kunde upplåta bostad åt tillresande arbetskraft, ställde kommissionen
baracker till förfogande.
Av det anmälda behovet (375) anskaffades genom distriktets arbetsförmedlingar
365 personer, varav 250 vörö vana, 60 metallarbetare, 35 skolungdomar
och 20 ovana från andra yrkesområden.
Skövdedistriktet noterade ett behov av 163 betskötare. Centralkontoret i
Skövde och arbetsförmedlingarna i distriktet tillgodosågo nämnda behov
dels genom anskaffande av 82 vana betskötare (från Småland), 35 konfliktberörda
metallarbetare och 20 andra vid betskötsel ovana arbetare, dels genom
överflyttning av van arbetskraft från odlare, som fått arbetet slutfört,
överflyttningen underlättades genom att sådden skedde på olika tidpunkter
inom olika delar av odlingsdistriktet.
På Gotland anmäldes till arbetsförmedlingarna ett behov av ca 200 betskötare.
Då endast 9 vana betarbetare kunde uppbringas, måste ovan arbets
-
30
kraft anlitas. Därvid placerades 11 metallarbetare och 278 ungdomar. Av
dessa senare voro 140 flickor och 20 pojkar inkvarterade i fyia av länsarbetsnämnden
anordnade arbetsläger samt 52 flickor och 66 pojkar utplacerade
hos odlare, som själva ordnade kost och logi.
Höstens betupptagning. Länsarbetsnämnden i Malmö noterade for sydsvenska
betdistriktet ett anmält arbetskraftsbehov av 3 989 man till höstens
upptagningsarbete. Motsvarande siffra för hösten 1944 var 4 079. Genom arbetsförmedlingarna
anvisades 3 916 man. Av dessa kommo 1 229 från platsei
inom odlingsdistriktet, 454 trän Kronobergs län, 1 089 fran olika norlandslän
och 1 144 från andra platser i landet. Samtliga län i riket utom Gotlands
bidrogo med arbetskraft. Under åren 1943 och 1944 anskaffades 45 resp.
34 °/o inom odlingsområdet — under redovisningsåret utgjorde denna kategori
endast 25 °/o.
Ca 250 utlänningar voro i arbete på betfälten i Sydsverige. Antalet utgjordes
till större delen av danskar samt till ett 100-tal av meriander. Genom
Svenska landsbygdens ungdomsförbund tillfördes betfälten ca 70 ungdomar,
vilka ägde vana vid jordbruksarbete.
Befrämjande för arbetskraftsanskaffningen var förutom den goda väderleken
anordnandet av kollektivhushåll. Vid 79 hushall med 93 kockor erhöllo
ca 1 000 betskötare sin kost. Barndaghem voro till ett antal av 20 i verksamhet
inom odlingsdistriktet. För att bringa frågan om bostäder till en lösning
ställdes 14 baracker till vissa odlares förfogande.
Länsarbetsnämnderna inom odlingsområdet voro under den tid betkampanjen
pågick mycket restriktiva i fråga örn medgivande att igångsätta byggnadsföretag
på landsbygden.
Linköpingsdistriktet erhöll från 230 odlare beställningar på 480 man för
betupptagning. Från Småland anmälde sig ett större antal betarbetare än
under våren, i det att 310 man anskaffades därifrån, mot 250 vid vårarbetet.
Från Norrland kom endast ett fåtal, emedan de flesta från denna landsdel
önskade komma till Skåne. Ca 70 polacker, som placerades i 6 arbetsläger,
och ungefär 70 andra ovana deltogo även i upptagningsarbetet.
Skövdedistriktets arbetsförmedlingar kunde tillgodose hela det behov, 152
betupptagare, som anmäldes från odlarna. Av den anskaffade arbetskraften
voro 116 fullt vana upptagare från odlingsområdet och Småland — återstående
36 voro ovana från orter inom Skaraborgs och Älvsborgs län.
Gotland noterade ett behov av 267 man. Genom arbetsförmedlingarna erhöllos
254 man. Vissa svårigheter gjorde sig gällande vid placering av arbetskraft
på grund av att många odlare icke kunde tillhandahålla vare sig
logi eller kost. Av den anvisade arbetsstyrkan kommo endast 33 från Gotland
.— övriga 221 voro tillresande från 15 mellansvenska och nordliga län,
bland vilka Norrbottens län kom främst med 72 man. Från Västmanlands
län kommo 22 vana jordbruksarbetare genom Svenska landsbygdens ungdomsförbund.
Betodlingens arbetskraftsfråga under år 1945 löstes på ett för alla parter
tillfredsställande sätt. Särskilt böra den tillresande arbetskraftens msatser
31
framhållas, vilka synas bli större år från år. Samtidigt kunde iakttagas en
minskad insats från personer, boende inom resp. odlingsområden. Arbetsförmedlingarnas
arbete att anskaffa arbetskraft från främmande orter underlättades
genom anordnandet av kollektivhushåll och upplåtandet av baracker.
De konfliktberörda metallarbetarnas insats under vårarbetet var icke oväsentlig.
Underlättande faktorer i arbetskraftssituationen vörö, jämfört med föregående
år, förutom den gynnsamma väderleken dels arealminskningen om ca
10 %>, dels höjningen av arbetslönerna.
Skogsbruket.
Skogsbrukets arbetskraftsfråga ägnades under år 1945 intensiv uppmärksamhet
och krävde vittgående åtgärder för tryggande av landets bränsleförsörjning.
Antalet i skogen sysselsatta arbetare vid årsskiftet 1944/45 var synnerligen
ringa till följd av att produktionspliktens slopande skapat eftersläpning
i avverkningsprogrammet (tab. 10). Antalet ovana skogsarbetare utgjorde
den 31 december 1944 8 316 man, den lägsta siffra som vid motsvarande
tidpunkt redovisats under krisåren. För att stimulera ytterligare överflyttning
av arbetskraft till skogen från andra yrkesområden beslöt kommissionen att
från och med den 1 februari i viss mån förbättra de bidragsförmåner, som
utgingo till de ovana skogsarbetarna. Utbildnings- och förflyttningsbidragen
omändrades till ett för samtliga icke yrkesvana skogsarbetare lika stort belopp
s. k. omskolningsbidrag —■ om 2 kronor per dag, varjämte tidigare
tidsbegränsning av bidragen slopades. Familjetillägget ändrades också på så
sätt, att detsamma fastställdes till följande maximibelopp per dag nämligen
i ortsgrupp I 3: 30, i ortsgrupp II 4: 15, i ortsgrupp III 5:— kronor. Övriga
förmåner — såsom hyresbidrag, fria verktyg, fri bostad, fria resor till och
från arbetsplatsen m. m. — kvarstodo oförändrade. Antalet ovana arbetare
visade kraftig stegring under årets första kvartal. Därtill bidrog särskilt ett
stort antal metallarbetare, som på grund av arbetskonflikten sökte sig till
skogen.
Antalet till kommissionen rapporterade ovana arbetare, som åtnjöto bidrag
vid slutet av varje månad åren 1944 och 1945, framgår av efterföljande sammanställning.
19 4 4
1
9 4 5
Månad
Hela
därav utlän-
antalet
n ingar
Januari ............
11 770
4 754
Februari...............
17 920
5 369
Mars .............
22 896
5 372
April ..............
21 888
4 817
Maj ......................
19 722
4 120
Juni..............
16 156
3 050
Juli .................
8 827
2 175
Augusti..................
8 397
2 142
September ................
8 646
2 089
Oktober.................
9 356
2 216
November................
12 721
2 797
December............
15 165
2 841
Medeltal per månad .......
...... 6 540
14 455
3 478
32
Antalet ovana arbetare inom skogsbruket var alltså under år 1945 mer än
dubbelt så stort som motsvarande antal under år 1944.
Antalet förläggningar (huggarkurser) uppgick under år 1945 till 2 333 med
sammanlagt 28 430 personer, som under längre eller kortare tid deltogo i
skogsarbete. Som jämförelse kan nämnas, att motsvarande siffror för 1944
utgjorde 2 274 och 27 177.
Vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar för ovan arbetskraft
av samtliga kategorier har regelbunden rapportering av arbetsresultaten fullgjorts
till kommissionen. Omfattningen av verksamheten vid dessa förläggningar
framgår av följande tablå.
År
Kastved
Avverkade
Kolved
kvantiteter
Massaved m, m.
Timmer, slipers m. m.
m8t
res
fot8
fot3 toppmått
1942 .......
....... 984 200
2 553124
4 497 700
3 208 600
1943 .......
....... 4 102 000
7 200 800
39 024 000
15 945 300
1944 .......
....... 1397 300
1 139 900
7 726 000
6 876 500
1945 .......
....... 2 350 300
2 431 412
15 345 050
13 140 820
Antal dagsverken, arbetsförtjänster m. m.
Ackords
-
År Dagsverken förtjänst
Kr.
1942 .......... 990 911 5 795437
1943 .......... 3033 931 19135 565
1944 .......... 984131 6 868 935
1945 .......... 1680 054 12 825 260 I
Medel-
Omskol-
Summa
förtjänst
nings-
Bidrag
nr daö
inkomst
pr dag
bidrag
Fl uao
’ pr dag
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
5-85
2 394 797
2-42
8-29
6''31
6 189 085
2-04
8’3B
6-98
1437 811
1-46
8-44
7''63
3 878 868
2-31
994
I ovanstående uppgift ingå ej familjetillägg eller hyresbidrag.
De individuella arbetsprestationerna varierade väsentligt. Den högsta medeldagsförtjänsten
— omskolningsbidragét inräknat — som rapporterats under
en månad utgjorde 22: 90 kronor och den lägsta 3: 96.
Genomsnittsprestationen vid samtliga förläggningar, anordnade genom
länsarbetsnämnderna, utgjorde 2 48 m3t per bidragstagare och dag. Prestationen
var praktiskt taget densamma som under föregående år, då den uppgick
till 2’42 m3t.
Förutom i huggarkursförläggningar voro under året ett stort antal ovana
skogsarbetare enskilt utplacerade hos skogsarbetsgivare. Någon rapportering
angående deras arbetsprestation har ej lämpligen kunnat genomföras, men
erfarenheten har visat, att den i genomsnitt är större än för dem, som varit
placerade vid förläggningar. En särskilt god arbetsinsats utfördes under
månaderna februari—juni av till skogsarbete överflyttade metallarbetare.
Antalet dagsverken, som utfördes av de i enskild placering sysselsatta, utgjorde
i runt tal 2 048 000 (år 1944 757 000).
Den totala kvantitet, som avverkades av dem, som åtnjöto bidrag av något
slag från arbetsmarknadskommissionen, kan uppskattas till 9,85 milj. m3t
(1944 4,43 milj. m3t). De sammanlagda kostnaderna för bidrag och andra
33
förmåner samt för huggarkurser och förläggningar uppgingo under år 1945
till 14 755 9741 kronor (1944 15 680 689 kronor).
Under första hälften av året verkställde kommissionen nyinköp av 880
baracker för skogens behov. Dessa — som benämndes modell SAK 45 och
SAK 45 A -— erhöllo betydligt ändamålsenligare inredning än tidigare modeller.
Under senare hälften av året överlätos 291 baracker till Danmark, varjämte
472 försåldes till skogsbolag och enskilda personer. Innehavet av skogsbaracker
utgjorde vid december månads utgång 1 775. Sedan huggarkursverksamhetens
början ha sammanlagt 2 952 baracker ställts till skogsägarnas förfogande.
Arbetspremier. Trots den ökning, som kunde konstateras i antalet ovana
skogsarbetare efter den 1 februari i samband med produktionspliktens återinförande,
ansågos ytterligare åtgärder nödvändiga, örn avverkningsprogrammet
skulle kunna genomföras. Kungl. Majit beslöt också den 23 mars att införa
ett särskilt premieringssystem för yrkesvana skogsarbetare och vissa
skogsägare. Avsikten var att förmå dessa att under vår- och sommarmånaderna
ägna sig åt huggning och framkörning av ved i större utsträckning än eljest
brukade vara fallet. Arbetsmarknadskommissionen erhöll i uppdrag att
handhava verksamheten. Av kommissionen utfärdade föreskrifter om arbetspremier
inneburo i huvudsak följande.
Landet indelades i två områden, norra och södra området. I södra området
fastställdes premieperioden till tiden och i det norra till 23/4—3%.
Premien beräknades i förhållande till den arbetsinkomst, som uppnåddes vid
huggning och framkörning av vissa vedsortiment under viss begränsad tid.
Premien för huggning fastställdes till 40 % å den del av inkomsten, som
översteg 150 kronor. Inkomst av flottningsarbete i biflottled skulle få inräknas
i detta belopp, sorn benämndes grundbelopp. Premien för framkörning
fastställdes till 20 % å hela inkomsten. Vissa detaljbestämmelser gällde för
enskild skogsägare, dennes familjemedlem och med fast lön anställd jordbruksarbetare,
som verkställde huggning och körning å egen skog. Särskild
hänsyn vid premieberäkningen skulle tagas vid avbrott i arbetet på grund av
militärtjänstgöring eller olycksfall i arbetet. Premiesystemet kompletterades
sedermera med bestämmelser örn premier jämväl för stämplingsarbete.
Premieperioden för hela landet i fråga om såväl huggning som körning
förlängdes att omfatta jämväl juli och augusti månader samt slutligen även
september månad. För att säkerställa framkörning av viss erforderlig kvantitet
brännved beslöt Kungl. Majit den 27 september, att arbetspremier för
framkömingsarbete skulle utgå jämväl under oktober och november månader.
Premiesatsen fördubblades — från 20 till 40 °/o — i förhållande till vad
tidigare gällt.
Utbetalning av premierna handhades av länsarbetsnämnderna. I tab. 8
meddelas uppgifter om antalet ansökningar samt utbetalade belopp för resp.
perioder inom olika län. Beloppen avse till den 1 april 1946 gjorda utbc
-
'' Preliminär uppgift.
Bihang till riksdagens protokoll 1,9ig. / sami Nr ‘293. Bil.
3
34
Tab. 8. Antal ansökningar om arbetspremier till vana skogsarbetare m. fl. samt
utbetalade belopp.
Län
Perioden V* resp.
2s/4_3°/9 1945
Perioden Vio—30/u
1945
Summa
Ansök-
ningar
Utbetalat
belopp
kronor
Ansök-
ningar
Utbetalat
belopp
kronor
Ansök-
ningar
Utbetalat
belopp
kronor
2 459
283 935
516
66 949
2 975
350 884
2 509
234 753
521
51933
3030
2ö6 686
Södermanlands............
3 552
320 779
1121
106 999
4 673
427 778
Östergötlands..............
6 241
553 176
1404
118 329
7 645
671 505
Jönköpings................
6 995
488 971
1363
100 168
8 358
589 lo9
Kronobergs...............
7 315
519 291
1917
126 405
9 232
645 696
6 826
890 631
1116
247 656
7 942
1138 287
Gotlands..................
474
26 014
42
2 536
516
28 550
2180
121 323
433
29 513
2 613
150 836
Kristianstads..............
2 251
144 134
460
42 965
2 711
187 099
813
67 962
184
14 572
997
82 534
2 908
175 395
1026
62 344
3 934
237 739
1952
99 488
476
35163
2 428
134 651
9 795
705 312
2 241
213 445
12 036
918 757
Skaraborgs................
3 389
202 889
826
60 743
4 215
263 632
21698
1 934 501
2 913
303023
24 611
2 237 524
8 910
839 233
1 714
165179
10 624
1 004 412
4 406
493 101
2 012
136 348
6 418
629 449
Kopparbergs..............
Gävleborgs ...............
25 306
3 023 574
4 492
619 652
29 798
3 643 226
22 012
2 199 512
3 848
547 838
25 860
2 747 350
Västernorrlands...........
21 675
2 288 317
3 735
565 605
25 410
2 853 922
22 315
2 446 467
3 706
688 194
i 26 021
3 134 661
22 271
3 307 290
4 991
734178
| 27 262
4 041 468
Norrbottens...............
19 688
2 078 445
2 712
509 987
22 400
2 588 432
Summa
227 940
23444 493
43 769
| 5 549 724
271 709
28 994 217
talningar. Vid denna tidpunkt återstodo endast ett mindre antal oreglerade
ansökningar.
Under den tid, som huggningspremierna tillämpades — tiden V* 3%
avverkades enligt bränslekommissionens redovisning 26,4 milj. m3t brännved
och massaved. Under motsvarande tid 1944 redovisades 10,5 milj. m t.
Under oktober och november månader framkördes 4,1 milj. m3t brännved.
Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket under åren 1943—1945
framgår av tab. 9.
Antalet tillsatta platser inom skogsbruket uppgick under år 1945 till
114 933, en ökning i förhållande till år 1944 med i runt tal 50 000 platser. En
starkt stegrad efterfrågan på skogsarbetare inom vissa län gjorde sig gällande
i november månad, delvis förorsakad av stormskador i skogarna. Under
årets sista månader utplacerades i skogsarbete ävenledes ett rätt stort
antal danskar.
Även under 1945 fortsattes inventeringarna av skogsbrukets arbetskraft.
Dessa företogos vid utgången av varje månad och avsågo under flertalet månader
arbetskraft (huggare) anställd för avverkningsarbeten hos större av
-
35
Tab. 9. Arbetsförmedliugsverksamlieten Inom skogsbruket åren 1943—1945.
Månad
Lediga platser
Tillsatta platser
Tillsatta platser
på 100 lediga
1943
1944
1945
1943
1944
1945
1943
1944
1945
Januari............
32100
16 042
18344
24 314
13 727
12 600
76
86
69
Februari ..........
2L385
11329
20 870
14 252
9 470
15139
67
84
73
Mars..............
19 421
6 999
16 806
14 193
5 970
12 456
73
85
74
April..............
15613
3 991
17 216
9 687
3 110
11708
62
78
68
Maj ..............
18 397
5 470
20 338
9 739
3 440
10 569
53
63
52
Juni ..............
15 295
7121
21110
5 464
3197
9 711
36
45
46
Juli ..............
14 024
6153
19 742
3 981
1506
6 081
28
24
31
Augusti............
14 439
7 059
19 368
4155
2 315
5 612
29
33
29
September ........
15 441
7180
20 018
4 970
3112
5 496
32
43
27
Oktober ..........
16 270
9 285
21413
8414
4 224
7 217
52
45
34
November ........
19189
13 092
24 520
14 915
8 622
10 946
78
66
45
December..........
11 651
10 142
20 382
8 329
6 313
7 398
71
62
36
Hela året
151 780
78 572
153301
122413
65006
114 933
81
83
75
verkare. Med större avverkare förstås de avverkare, som under avverkningsåret
antingen ålagts en produktionsplikt av minst 200 m3t (avverkare i södra
Sverige) resp. 500 m3t (avverkare i norra Sverige) eller eljest beräknas avverka
minst nämnda kvantitet. I tab. 10 meddelas uppgifter örn inventeringsresultaten
under arén 1944 och 1945 beträffande hos större avverkare anställda.
Särskilt anmärkningsvärt är det stora antalet sysselsatta arbetare
under maj—september 1945 — ett resultat av arbetspremierna. Ett så stort
antal arbetare sysselsatta med avverkningsarbeten under sommarmånaderna
har tidigare icke förekommit inom landets skogsbruk.
Tab. 10. ff Arbetskraft] anställd’ för ''avverkningsarbeten lios större avverkare enligt
inventeringarna åren^l944—1945.
Månad
Sysselsatta arbetare
Ytterligare arbetskrafts- behov
Därav arbetskraft, som
avverkare uppgivit sig
ej själva kunna anskaffa
1944
1945
1944
1945
1944
1945
Januari...........
104 345
91 658
8 235
16 878
5 242
12 592
Februari..........
lil 739
96 879
5 096
15117
3 777
12 206
Mars.............
88 676
84 686
3 216
14 373
2 527
11 673
April.............
39 572
49 981
5 857
23182
3185
17117
Maj..............
23 361
46 320
10 894
23 497
7 811
19 658
Juni..............
24 231
50027
10 326
25 454
8 326
23100
Juli..............
1
37135
28 973
24 565
Augusti...........
1
42 498
28 565
25 070
September........
24 766
45 504
15198
29 018
11214
24 638
Oktober..........
32 471
46 561
19143
31846
10 968
24 210
November........
47 709
62 097
23 024
31209
11739
23 580
December ........
59 577
67 786
29 964
30 471
13 012
21 749
Inventeringen inställd.
36
Inventeringar avseende hos samtliga avverkare anställd arbetskraft företogos
under 1945 endast under februari, juni och september. I efterföljande
sammanställning meddelas uppgifter örn antalet vid nämnda tidpunkter åren
1944 och 1945 sysselsatta arbetare samt det ytterligare arbetskraftsbehovet.
Antal sysselsatta
arbetare
Ytterligare
arbetskrafts-
behov
Därav arbets- kraft, som av- verkare ej själva
kunde anskaffa
1944
1945
1944
1945
1944
1945
Februari..........
Juni..............
September........
....... 121 138
....... 25 381
....... 25 511
102 839
53 020
48 129
6 207
10 823
16 151
16 903
27 091
30 712
4 140
8 660
11 690
13 343
24 346
25 693
Torvindustrien.
Den totala torvproduktionen under år 1945 uppgick till ca 1 240 000 ton,
vilket innebär en ökning med 340 000 lon mot år 1944. Ökningen torde i
främsta rummet vara betingad av de gynnsamma väderleksförhållandena under
våren och försommaren.
Liksom under föregående år gällde arbetsförmedlingstvång för torvindustrien
(SFS 1943: 641). Företagen fingo på grund härav endast antaga arbetskraft
genom arbetsförmedlingen eller med dess godkännande. Genom kungörelse
den 30 november 1945 (nr 753) upphävdes emellertid arbetsförmedhngs
-
tvånget.
Behovet av arbetskraft kunde i stort sett tillgodoses. En god insats utfördes
av de metallarbetare, som på grund av konflikten inom verkstadsindustrien
överfördes till torvarbete. Ett betydande antal utlänningar vörö även
sysselsatta i dessa arbeten.
Direkt genom arbetsförmedlingen anvisades arbetskraft för torvarbete enligt
nedanstående sammanställning.
Lediga platser
Tillsatta platser . .
Jan.—
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.—
Dec.
Summa
2 529
1 937
7 453
7 104
6 052
5 483
4 582
4 335
2 541
2 418
597
564
628
497
24 382
22 338
Dessutom anordnades genom länsarbetsnämnderna arbetsläger för ungdom,
som i huvudsak sysselsattes med lättare torvarbeten, såsom vändning,
kupning o. dyl.
Under tiden maj—oktober företogs inventering av i torvindustrien sysselsatt
arbetskraft. Antalet arbetare sysselsatta vid resp. månaders utgång framgår
av nedanstående sammanställning.
Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt.
14 823 16 782 15 525 4 928 2 972 2 189
Husligt arbete.
Då, som tidigare framhållits (s. 16), bristen på heltidsanställd huslig arbetskraft
i icke oväsentlig grad kunde kompenseras med tillfällig och deltidsanställd
sådan, s. k. hemassistenter, vidtog kommissionen vissa åtgärder för
37
att vidga och förstärka denna förmedlingsverksamhet. Nedanstående siffror
belysa utvecklingen under åren 1941—1945.
Antal tillsätta fasta Antal tillsatta tillfälliga
platser inom hela och deltidsbetonade
det husliga området husliga platser
1941 ..................... 47 718 76 975
1942 ..................... 46 858 94 239
1943 ..................... 45 999 105 337
1944 ..................... 45 259 114 448
1945 ..................... 54 245 143 635
Bland de åtgärder, som kommissionen vidtagit för att bättre tillgodose behovet
av huslig arbetskraft, kunna särskilt nämnas vissa prov- och kompletteringskurser,
som under de sista åren anordnats genom länsarbetsnämndernas
och arbetsförmedlingarnas försorg. Under åren 1941—1944 hållos 27 sådana
kurser med tillsammans 266 kursdeltagare. Under år 1945 anordnades
49 kurser för tillsammans omkring 630 hemassistenter på olika platser i landet.
Av samtliga kurser voro 8 avsedda för hemassistenter på landsbygden
med tillsammans omkring 125 deltagare. I de flesta fall anordnades kurserna
i samarbete med lärlings- och yrkesskolorna. Kurserna för landsbygdens hemassistenter
förlädes i allmänhet till lanthushålls- eller folkhögskolor.
I några enstaka fall ha kurserna helt bekostats av yrkesskolorna med statsbidrag
enligt för dessa skolor gällande bestämmelser. Mestadels har emellertid
kommissionen bekostat lärarlöner, materialkostnader och dylikt. Örn kurserna
anordnats inom yrkesskolornas lokaler, ha skolorna i allmänhet bekostat
lyse och bränsle. Någon lokalhyra har i dessa fall ej heller krävts.
Lärarlönema ha beräknats i enlighet med de grunder, som tillämpas för
lärare vid yrkesskolorna. Beträffande ersättning till lärare vid kurs för hemassistenter
på landsbygden (intemat) har kommissionen följt samma bestämmelse,
som tillämpats vid kurser för kockor till skogsarbetarförläggningar,
nämligen en lön av 200 kronor för hela tiden (14 dagar).
En av de väsentliga orsakerna till att rekryteringen av kursdeltagare det
senaste året underlättades synes vara, att kursdeltagarna erhöllo viss kompensation
för mistad arbetsförtjänst. Dessa ersättningar utgingo med visst belopp
per kurstimme och efter följande grander.
Kursdeltagarnas ålder Dyrortsgrupp
A—C D—F G—I
16—18 år......................... 40 öre 50 öre 60 öre
19 år och däröver................. 60 » 70 » 80 »
Deltagare i kurs, där undervisning i matlagning meddelas, ha erhållit ett
mål lagad mat gratis varje kursdag.
Deltagare i kurs, speciellt anordnad för hemassistenter på landsbygden,
fick fria resor till och fran kursorten samt kost och logi. Aven i sådan kurs
erhöll deltagare viss ekonomisk kompensation för mistad arbetsförtjänst.
Denna kompensation beräknades till högst trettio kronor för en kurs av fjorton
dagars varaktighet.
38
Kurserna vörö icke avsedda att ge yrkesutbildning i egentlig mening, utan
uppgiften var närmast att meddela vissa moderna rön inom det husliga arbetsområdet
samt att bereda kursdeltagarna tillfälle att efter prov få sin genom
tidigare erfarenhet förvärvade kompetens bestyrkt.
För att bli antagen till en kurs kräves, förutom praktik i husligt arbete, att
vederbörande förbinder sig att efter genomgången kurs taga arbete som hemassistent.
Rekryteringen och urvalet av kursdeltagare skedde genom arbetsförmedlingen.
€, Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten.
Lagen den 30 juni 1943 (nr 444) örn tillståndstvång för byggnadsarbete
(byggnadstillståndslagen), vilken skulle gälla t. o. m. den 30 juni 1945, erhöll
genom en lag den 15 juni 1945 (nr 282) fortsatt giltighet t. o. m. den 30
juni 1946.
Kungörelsen den 29 juli 1943 (nr 640) med tillämpningsföreskrifter till
lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete har under året erhållit delvis
ändrad lydelse. Sålunda har bestämmelsen i 1 § örn antalet sysselsatta vid
byggnadsarbete, som må bedrivas utan byggnadstillstånd, ändrats genom kungörelsen
den 27 april 1945 (nr 148). Ändringen har medfört en skärpning av
den s. k. tremannaregeln såtillvida, att i arbetsstyrkan nu inräknas även sådana
personer, som utan att kunna anses som arbetstagare deltaga i arbetet.
Exempelvis skall arbetsgivare, som deltager i arbetet, vare sig han utför arbetet
för egen eller annans räkning, inräknas i arbetsstyrkan. Även personer,
som på fritid och utan ersättning deltaga i byggnadsarbete, skola inräknas.
Genom sistnämnda kungörelse har vidare föreskrivits, att byggnadstillstånd
alltid skall erfordras för anordnande av skyddsrum. I samband härmed
har Kungl. Majit återkallat tidigare meddelat beslut örn generellt byggnadstillstånd
för anordnande av skyddsrum som icke ingår som del av annat
byggnadsföretag. Den s. k. tremannaregeln gäller salunda numera icke för
skyddsrumsarbeten utan byggnadstillstånd mäste inhämtas i varje särskilt
fall, oberoende av arbetsstyrkans storlek. Detsamma har som bekant redan
tidigare gällt i fråga om rivning av hus.
Tremannaregeln innebär numera, att utan byggnadstillstånd får utföras
annat byggnadsarbete än rivning av hus och anordnande av skyddsrum, såvitt
för arbetets utförande icke utom erforderligt antal plåtslagare, elektriker,
rörarbetare och glasmästeriarbetare komma att sysselsättas mer än tre personer.
I fråga om måleriarbetare har Kungl. Maj:t under år 1945 meddelat
fortsatta förordnanden, varigenom dessa arbetare jämställts med ovannämnda
specialarbetare och sålunda icke behöva inräknas i det antal arbetare, som
utan byggnadstillstånd må sysselsättas i byggnadsarbete. Förordnandet gäller
för närvarande för byggnadsföretag, som påbörjats före den 1 juli
1946.
Kungl. Majit har genom kungörelse den 30 november 1945 (nr 752), vil
-
39
ken trätt i kraft den 12 december 1945, förordnat, att 4 g tillämpningskungörelsen
skall upphöra att gälla. Den sålunda upphävda paragrafen var av
följande lydelse: »Vid prövning av fråga om medgivande till sysselsättning
i byggnadsarbete skall, där statens arbetsmarknadskommission ej meddelat
undantag, gälla, att sådant medgivande ej må lämnas skogs- eller jordbruksarbetare
eller på landsbygden bosatt diversearbetare.»
I samband härmed har Kungl. Maj:t i vissa delar återkallat sitt brev den
29 juli 1943 till statens arbetsmarknadskommission, vari Kungl. Majit bl. a.
föreskrev, att i fråga örn sysselsättning av arbetskraft vid byggnadsarbete,
vartill byggnadstillstånd lämnats av Kungl. Majit eller arbetsmarknadskommissionen,
skogs- och jordbruksarbetare samt på landsbygden bosatta diversearbetare
icke finge utan medgivande av arbetsmarknadskommissionen sysselsättas
i byggnadsarbete, även om kommissionen meddelat befrielse från
s. k. förhandsprövning jämlikt 3 § 2 st. i tillämpningskungörelsen.
Genom upphävandet av 4 § i tillämpningskungörelsen har den generella avstängningen
av skogs- och jordbruksarbetare samt på landsbygden bosatta
diversearbetare från sysselsättning i byggnadsarbete, för vilket erfordras byggnadstillstånd,
upphävts fr. o. m. den 12 december 1945. I fortsättningen
skola sålunda sådana arbetare icke vara utestängda från erhållande av sysselsättning
i byggnadsarbete. Emellertid innebära nu beslutade förändringar
icke någon ändring i länsarbetsnämnds befogenhet att bestämma angående arbetsstyrkans
sammansättning i de fall, då beslut örn byggnadstillstånd förbundits
med s. k. länsarbetsnämndsklausul (se nedan).
Det i föregående årsredogörelse omnämnda generella byggnadstillståndet
för vissa för skogsbruket betydelsefulla slag av anläggningsarbeten i Västernorrlands
län har av Kungl. Majit (den 20 april och den 27 september 1945)
förlängts och gäller nu t. o. m. 30 juni 1946.
Därjämte har Kungl. Majit under året meddelat generellt byggnadstillstånd
på vissa villkor i ytterligare ett antal fall. Med hänsyn till den rådande bristen
på bränsle meddelades sålunda den 1 juni 1945 generellt byggnadstillstånd
för rivning av sådan av trä uppförd byggnad, som vid rivningens påbörjande
stått oanvänd under minst sex månader, förutsatt att trävirket i
byggnaden utnyttjades till bränsle.
Sådant tillstånd har vidare av Kungl. Majit (den 27 juli och den 5 oktober
1945) meddelats för s. k. barnrikehus och harnrikeegnahem. Byggnadstillstånd
behöver sålunda icke sökas i varje enskilt fall i fråga örn dels uppförande
av bostadshus, för vilka beviljats lån enligt endera av kungörelserna
den 4 september 1935 (nr 512) örn lån och bidrag av statsmedel för beredande
av hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer och den 27 maj
1938 (nr 247) örn lån och bidrag av statsmedel för beredande av bostäder i
egnahem åt mindre bemedlade, barnrika familjer under förutsättning, att
husen icke innehålla andra utrymmen än sådana bostadslägenheter med tillhörande
ekonomilokaler, för vilka bidrag enligt endera av nyssnämnda kungörelser
är avsett alt utgå, dels ock ombyggnadsarbeten, som avse anordnande
av sådana bostadslägenheter med tillhörande ekonomilokaler, som ovan
sagts.
40
De generella byggnadstillstånden liksom flertalet av de tillstånd, som meddelats
efter ansökan i varje enskilt fall, ha förbundits med s. k. länsarbetsnämndsklausul.
Denna innebär att det skall ankomma på vederbörande länsarbetsnämnd
att med hänsyn till förhållandena å arbetsmarknaden besluta
örn tid för påbörjande av arbetet samt, i den mån nämnden finner så erforderligt,
örn avbrott i arbetet. Vidare må vid varje tid sysselsättas allenast
de arbetstagare, som länsarbetsnämnden bestämmer, sedan nämnden funnit
desamma icke lämpligen böra sysselsättas i annan verksamhet i trakten eller
anvisas arbete i annan del av landet.
I början av år 1945 föreskrev kommissionen, att den som med stöd av
byggnadstillstånd, som meddelats av Kungl. Majit eller statens arbetsmarknadskommission
för utförande av visst byggnads- eller anläggningsarbete, bedriver
sådant arbete, är skyldig att senast å tredje dagen efter arbetets påbörjande
å fastställt formulär lämna meddelande härom till vederbörande
länsarbetsnämnd. Länsarbetsnämnderna lia genom denna rapportering av
påbörjade byggnadsarbeten lättare kunnat bevaka, att meddelade byggnadstillstånd
utnyttjats. Örn så ej skett, ha länsarbetsnämnderna kunnat vidtaga
åtgärder för att förmå vederbörande byggherre att påbörja arbetet, där så av
arbetsmarknadsskäl varit befogat, eller för att få tillståndet återkallat.
På framställning av statens trafikkommission föreskrevs likaså i början av
år 1945, att vissa uppgifter om för byggnadsföretag erforderliga transporter
skulle bifogas ansökan om byggnadstillstånd. Sedan lättnader i försörjningsläget
med avseende å lastbilsgummi efter krigsslutet inträtt, har denna föreskrift
först uppmjukats och därefter i början av år 1946 helt upphävts.
En organisatorisk förändring av intresse har under året införts. De ärenden,
som av statens arbetsmarknadskommission överlämnats till byggnadsberedningen
och underställts Kungl. Maj:t för avgörande, bade tidigare utretts
och föredragits av tjänstemän i byggnadsberedningens kansli. Fr. o. m.
den 16 maj 1945 ombesörjes all utredning och föredragning (med undantag
för besvärsärenden) av vid kommissionen anställda tekniskt utbildade tjänstemän.
Förändringen föranleddes dels av att det befunnits önskvärt att lägga
behandlingen av alla ärenden i händerna på tekniskt utbildad personal, dels
av att en enhetligare bedömning av ärendena ansågs bliva möjlig genom att
samma personer handlade ärendena för föredragning i både arbetsmarknadskommissionen
och byggnadsberedningen.
Ett ständigt samarbete har under året liksom tidigare upprätthållits med
statens industrikommission och statens byggnadslånebyrå, vilka efter remiss
granskat och avgivit yttranden i ett stort antal ärenden.
På grund av den under året alltmer framträdande knappheten på vissa
slag av byggnadsmaterialier har vid behandlingen av ansökningar örn byggnadstillstånd
stor vikt fästs vid åtgången av sådana materialier, på vilka
knapphet rådde. Genom råd och anvisningar i samband med granskningen
samt villkor och föreskrifter i byggnadstillstånden ha ansträngningar gjorts
för att, där så befunnits möjligt, nedbringa materialåtgången respektive befrämja
en övergång till material, på vilken tillgången var bättre.
41
Vid meddelandet av byggnadstillstånd har i många fall hänsyn tagits till
önskvärdheten av att fördela byggnadsverksamheten någorlunda jämnt under
hela året. Byggnadsbranschen har också uppvisat god sysselsättning under
året, och utjämningen av byggnadssäsongerna har, alt döma av arbetslöshetssiffrorna,
varit ännu mer markerad än föregående år.
Genom särskilda hos arbetsmarknadskommissionen anställda tjänstemän,
vilka ställts till länsarbetsnämndernas förfogande, har kontrollerats, att byggnadsarbeten
icke bedrivits i strid med byggnadstillståndslagen och dess tilllämpningsföreskrifter
samt att i byggnadstillstånden eventuellt intagna villkor
blivit uppfyllda. Byggnadskontrollantemas verksamhet har under året
genom olika åtgärder från kommissionens sida intensifierats och kontrollen
skärpts. Därtill har den ökade byggnadsverksamheten under året (se nedan)
medfört en ökning av det totala antalet överträdelser av gällande bestämmelser.
Till följd av dessa omständigheter har kommissionen i ett större antal
fall än förut sett sig föranlåten vidtaga åtgärder. Kommissionen har sålunda
låtit verkställa polisutredning i 284 fall, anmält till åtal i 141 fall, förelagt
vite i 50 fall och meddelat varning i 70 fall.
Under årets början utarbetades en statistisk översikt över under 1944 avgjorda
ansökningar om byggnadstillstånd. Därefter har under året förts fortlöpande
statistik från månad till månad.
Uppgifter om antalet under 1945 inkomna och avgjorda ansökningar om
byggnadstillstånd samt de beräknade byggnadskostnaderna för ifrågavarande
arbeten lämnas i tab. 11. Tabellen utvisar en icke obetydlig utökning av
byggnadsverksamheten jämfört med föregående år, i det att antalet beviljade
ansökningar ökat med 18 6 % och motsvarande byggnadskostnader med
Tab. 11. Under 1945 inkomna oell avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd fördelade
efter beslutsmånad.
Månad
Inkomna ansökningar
Beviljade ansökningar
Avslagna ansökningar
Antal
Kostnad
milj. kr.
Antal
Kostnad
milj. kr.
Antal
Kostnad
milj. kr.
Januari.............
1 333
1780
774
72-2
89
104
Februari............
1 538
152-7
1099
75-7
123
15-6
Mars...............
2 658
228-4
1548
2470
128
11-4
April...............
3136
277-4
2 915
173-0
206
21-2
Maj................
3 319
259-5
3 073
221-C
259
18-7
Juni ...............
2 82U
256''0
2 884
190-7
208
20-9
Juli................
2 626
228‘2
2 335
190-2
164
16-7
Augusti.............
1 925
168-8
2 163
159-1
209
25-4
September..........
1 757
193-7
2 020
174-8
134
26-0
Oktober............
1 798
217-5
1894
1850
130
22-3
November..........
1 615
185-7
1 462
181-4
94
s-e
December...........
1 324
204“2
867
92-7
72
10-6
S:a 1945
25 849
2 550 i
23 034
1 963 4
1816
207-7
S:a 1944
21386
19 425
1 757-2
1 374
147-7
42
Tab. 12. Byggnadskostnader för under 1945 avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd
fördelade efter byggnadsarbetets art (huvudgrupper) oell byggherre. 1000-tal kronor.
Beviljade ansökningar
Byggnadsarbetets art
Samtliga
arbeten
därav arbeten för
Avslagna
ansök-
Totalt
därav
arbets-
löner
staten
primär-
kommun
lands-
ting
övriga
ningar
Bostadshus (exklusive per- sonalbostäder)...........
1 065 804
346 734
16 753
1049 051
52 789
Byggnader för jordbruk,
skogsbruk o. fiske.......
39 294
14 469
5121
2 717
320
31136
1511
Industribyggnader.........
384 100
133 610
58133
18 341
—
307 626
64 527
Byggnader för samfärdsel..
128 803
38 876
47 977
69 572
—
11254
4 532
Byggnader för handel.....
45 701
15 943
94
953
—
44 654
49 719
Byggnader för förvaltning,
sociala ändamål m. m. ..
52 524
18 592
8 262
34 467
239
9 556
10 334
Byggnader för hälso- o. sjuk- vård ...................
48 792
17 521
6 225
5 348
31 406
5 813
5 024
Kvrkor och skolor........
72 969
25 241
4 489
59 747
5 526
3 207
5 983
Anläggningsarbeten........
114 706
49 879
11511
91 187
92
11916
10 737
Militära arbeten...........
28 715
10 875
28 620
95
—
—
2 708
Samtliga arbeten
1981408
671 740
170432
299180
37 583
1 474 213
207 864
11 7 %>. Med undantag av årets första månader har såväl antalet beviljade
ansökningar som de sammanlagda byggnadskostnaderna legat på en förhållandevis
hög nivå. En jämförelse mellan uppgifterna om inkomna och avgjorda
ansökningar visar, att kostnaden för bordlagda eller endast delvis bifallna
ansökningar varit avsevärt större än kostnaden för helt avslagna ansökningar.
Vid jämförelse mellan byggnadskostnaderna för under olika månader beviljade
byggnadstillstånd bör beaktas, att i vissa månadssiffror ingå arbeten
av betydande omfattning och med mycket lång byggnadstid. I kostnaderna
för under mars 1945 beviljade byggnadstillstånd ingå således 50 6 milj. kr.
för tunnelbana och 118 milj. kr. för brobyggnad i Stockholm samt 19''4 miij.
kr. för arbeten å Västeråsbanan. Dessa arbeten beräknas kunna slutföras
i oktober 1949, resp. juni och oktober 1947. Under maj 1945 beviljades
byggnadstillstånd för vattenkraftsanläggning vid Hölleforsen (Jämtlands län)
för 48 0 milj. kr., vilken beräknas vara slutförd först i september 1951. Slutligen
beviljades under augusti byggnadstillstånd för vattenkraftsanläggningar
1 Mörsil och Söderala för 18 2 resp. 9''3 milj. kr., vilka arbeten beräknas slutförda
under oktober resp. augusti 1948.
Av ansökningarna biföllos 20 224 av arbetsmarknadskommissionen och
2 810 av Kungl. Maj:t. Motsvarande byggnadskostnader voro 8222 resp.
1 1412 milj. kr.
De avgjorda ansökningarnas fördelning efter huvudgrupper av byggnadsändamål
samt byggherre redovisas i tab. 12.
Det framgår härav, att den största andelen av beviljade byggnadsai''beten
utgjordes av bostadshus, 1 066 milj. kr., varefter följde industribyggnader
(inkl. driftsanläggningar) med 384 milj. kr. och anläggningsarbeten med 115
43
Tal). 13. Antal bostadslägenheter i under år 1045 beviljade byggnadsföretag avseende
nybyggnader samt golvyta för bostadsändamål.
därav lägenheter örn
Golv- yta för
bostads- ändamål
1000-tal
m2
Kommuntyp
Hela
antalet
högst
1 rum
2 rum o.
kök eller
kokvrå
3 rum
och kök
4 rum
och
kök
5 eller
flera
rum o.
kök
Städer med över 100000 inv.....
13 831
3 720
6 499
2 580
817
215
852-1
Städer med 30 000—100 000 inv. ..
11002
3 457
4 324
2 528
469
224
676''4
Städer och övriga tätorter med
3 000—30 000 inv..............
18 462
4 435
6 567
5 347
1509
604
1 238-6
Städer och övriga tätorter med
under 3 000 inv...............
9 257
1883
2 434
2 929
1380
631
676-7
Egentlig landsbygd..............
6 175
821
1548
2 082
1150
574
494-2
Summa 1945
58 727
14316
21 372
15 466
5 325
2 248
3 938-0
Summa 1944
56 860
17 618
23 350
11373
3 383
1136
3 313-6
milj. kr. Ett flertal bostadshus voro emellertid kombinerade med affärs- och
kontorslokaler. På grundval av uppgifter örn golvyta för olika ändamål samt
antal bostadslägenheter kan den totala byggnadsverksamheten för merkantila
ändamål uppskattas till ca 100 milj. kr. De största posterna bland avslagna
ansökningar utgjordes av industribyggnader, 65 milj. kr., bostadshus,
53 milj. kr., och byggnader för handel, 50 milj. kr.
I tab. 12 ingå även 805 ärenden avseende bamrikehus med en sammanlagd
kostnad av 18 milj. kr., för vilka enskilda byggnadstillstånd icke meddelats.
Detta sammanhänger med att Kungl. Maj:t under året beviljat generellt
byggnadstillstånd för sådana arbeten (jfr s. 39). För att jämförbarheten
med tidigare månader icke skulle gå förlorad, när denna grupp av byggnadsarbeten
bortföll, inhämtas fr. o. m. augusti 1945 särskilda uppgifter om
samtliga bamrikehus från statens byggnadslånebyrå.
Av de beviljade bostadshusen avsågo med hänsyn till kostnaderna 197 %
enfamiljshus, 59 % tvåfamiljshus och 744 °/o flerfamiljshus. Jämfört med
föregående år hade enfamiljshusen ökat med 812 %> och tvåfamiljshusen
med 50 9 °/o, medan däremot flerfamiljshusen minskat med 3''4 %>.
Totalantalet lägenheter (inklusive personalbostäder, pensionärshem etc.)
utgjorde 58 727 mot 56 860 under föregående år. Samtidigt hade golvytan per
lägenhet ökat från 58 3 till 671 m2. Lägenheternas fördelning efter olika storlekar
och kommuntyper framgår av tab 13.
Uppgifter örn totala byggnadskostnadema för beviljade och avslagna ansökningar
avseende olika grupper av industribyggnader jämte uppgifter om
golvytan i beviljade nybyggnadsarbeten lämnas i efterföljande sammanställning.
Av de totala byggnadskostnad^^ för under året beviljade arbeten, 1 9814
milj. kr., avsågo 1 854 4 milj. nybyggnad eller tillbyggnad, 95 4 milj. ombyggnad
eller tillbyggnad i .samband med ombyggnad, 301 milj. reparations- och
1''5 milj. rivningsarbeten, ökningen av byggnadskostnadema från 1944 faller
helt på nybyggnadsarbeten, vilka ökat med 14''6 %, medan ombyggnadsarbeten
minskat med 12 och reparationsarbeten med 27 8 °/o.
44
Byggnadskostnader Golvyta i 1 000-tal m
Industrigrupp
milj. kr.
1 beviljade nybygg-
beviljade avslagna
nadsarbeten
Malmbrytning och metallindustri ....
114-6
17-o
541-9
Jord- och stenindustri.............
24-8
0-8
118-8
Träindustri........................
35-6
4-2
230-9
Pappers- och grafisk industri.......
15-v
14-0
62-1
Livsmedelsindustri.................
26-7
11-8
107-6
Textil- och beklädnadsindustri......
24-9
9-8
134-3
Läder-, hår- och gummivaruindustri .
10-7
2-1
67-7
Kemisk-teknisk industri ............
14-3
2-3
58-0
Kraft-, belysnings- och vattenverk ..
115-4
1-9
20-9
Byggnadsverksamhet...............
1-4
0-6
13-9
Summa
384-t
64-5
1 356-1
Till arbetslöner beräknades 671''7 milj. kr. eller 33 9 %> av
den totala bygg-
nadskostnaden mot 6158 milj. kr.
och 350 °/o föregående
år. Totalantalet
dagsverken utgjorde 325 resp. 300 milj. och kostnaden per dagsverke i me-
deltal 20 kr. 68 öre under 1945 och 20 kr. 47 öre under 1944. Dagsverkenas
fördelning på arbetargrupper var följande.
Antal dagsverken
Procentuell
Arbetargrupp
1 000-tal
fördelning
1944
1945
1944 1945
Byggnadsgrovarbetare..............
..... 11 703
14 201
39-o 43-8
Byggnadsträarbetare...............
..... 7 430
8 198
24-8 25-2
Murare...........................
..... 3 878
3 747
12-9 11-5
Målare............................
..... 1 871
1 922
6-2 5-9
Övriga arbetare...................
..... 5 136
4 413
17-i 13-6
Summa 30 018
32 481
lOO-o lOO-o
Ökningen för grovarbetare, vilken i det närmaste motsvaras av en lika stor
minskning för övriga arbetare, torde huvudsakligen kunna hänföras till
skiljaktigheter i redovisningen. Minskningen för murare torde däremot sammanhänga
med att under 1945 en något större andel av byggnadstillstånden
avsett trähus och anläggningsarbeten och en något mindre del stenhus.
Den statistiska bearbetningen omfattar även beräknad förbrukning av ett
20-tal olika slags byggnadsmaterial. Uppgifter kunna sålunda erhållas om hur
mycket cement, tegel, armeringsjäm etc., som erfordras för olika grupper
av byggnadsobjekt, inom olika län och orter samt med fördelning efter beslutsmånad.
Det totala materialbehovet för under året beviljade byggnadsarbeten
var följande.
Cement..............
794 000
ton
Järnbalkar...........
24 973 ton
Takpapp .............
1 281 000
m2
Smidda rör...........
20 137 »
Byggnadspapp ........
7 484 000
»
Gjutna rör ...........
24 263 »
Koppar t. värmeanläggn.
765
ton
Cement eller lergodsrör
76 401 »
» » andra ändamål
254
»
Fönsterglas 2 m/m ....
1 700 000 m2
Elledningar...........
2 265
*>
» annat .....
173 000 »
Kopparlegeringar......
453
»
Radiatorer............
1 493 000 »
Plåt till taktäckning...
920
»
Kamflänsrör..........
100 000 m
i> » andra ändamål
7 584
»
Lättbetong...........
432 000 m3
Asfalt................
5 007
»
Murtegel.............
426 milj.
Armeringsiärn........
110 610
Trävirke1.............
423 000 stds
1 Avser endast nybyggnadsarbeten, jfr sid 45.
45
Försök lia även gjorts att med ledning av de å ansökningsformulären lämnade
uppgifterna örn beräknad byggnadstid samt de infordrade rapporterna
örn tidpunkt för påbörjandet beräkna den faktiska materialförbrukningen under
olika månader. Problemet visade sig dock svårt att praktiskt bemästra.
Dels kan man nämligen icke räkna med att materialförbrukningen sker likformigt
under arbetets gång, dels torde leveranssvårigheter (verkstadskonflikten)
och brist på arbetskraft i ett stort antal fall lia kullkastat tidsberäkningarna.
Under det gångna året har förbrukningen av trävirke tilldragit sig stor uppmärksamhet.
Uppgifter härom ha icke lämnats å ansökningsformulären, utan
förbrukningen har uppskattats efter uppdelning med hänsyn till de olika
arbetenas art och storleksordning samt huvudsakligt byggnadsmaterial. Med
ledning av uppgifterna å ansökningsformuläret om ytterväggarnas konstruktion
lia nämligen samtliga arbeten avseende husbyggnad kunnat fördelas på
de fyra grupperna trähus, tegelhus, lättbetonghus och betonghus. Sistnämnda
uppdelning på hustyper har även kombinerats med fördelning efter dels
byggnadsarbetets art, dels län och kommuntyp.
Av samtliga hus byggdes, om man ser till kostnaderna, 30 1 % av trä,
467 °/o av tegel, 19 7 °/o av lättbetong och 3 5 % av betong. Av en- och tvåfamiljshusen
byggdes närmare 90 %> av trä, medan flerfamiljshusen till något
mer än hälften byggdes av tegel, till 30 % av lättbetong och till endast
15 % av trä. Tegel som byggnadsmaterial dominerar för övrigt inom samtliga
grupper utom byggnader för jordbruk med binäringar samt samfärdsel
och handel.
Motsvarande fördelning av husbyggnaderna på kommuntyp utvisar även
intressanta variationer. I de större städerna förekomma trähus endast i ringa
utsträckning. Trähusens andel ökar emellertid ined sjunkande agglomerationsgrad,
så att på den egentliga landsbygden över 70 °/o av samtliga bvggnadskostnader
avsåg hus uppförda av trä. Tegelhusen utgöra däremot en
större del av produktionen i städer och andra tätorter än på landsbygden.
Tegel som byggnadsmaterial spelar dock en förhållandevis något mindre roll
i storstäderna än i de medelstora städerna, vilket förklaras av att i storstäderna
lättbetongen och betongen nyttjas som byggnadsmaterial i större utsträckning
än inom övriga ortsgrupper. Lättbetongens andel i byggnadsproduktionen
sjunker successivt med agglomerationsgraden. Betongen däremot
är minst vanlig i de medelstora städerna, men förekommer på den egentliga
landsbygden i nästan samma proportioner till övriga byggnadsmaterial
som i storstäderna.
De lokala variationerna med avseende på huvudsakligen använt byggnadsmaterial
belysas ytterligare i följande sammanställning, vari kostnaderna för
under 1945 beviljade nybyggnadsarbeten avseende husbyggnader inom olika
riksområden procentuellt fördelats efter huvudsakligt byggnadsmaterial.
Slutligen kan nämnas, att av totalantalet lägenheter koinmo 37''5 °/o på
trähus, 391 °/o på tegelhus och 234 % på hus av betong eller lättbetong.
46
Riksområde1
Trähus Tegelhus
Betong- eller lätt- betonghus
Summa
Stockholms stad och Mälarlänen
....... 15-9
51-4
32-7
100-0
Östra Götaland................
....... 45-0
30-8
24-2
100-0
Skåne, Halland och Blekinge . . .
....... 19-8
70,o
10-2
100-0
Bohuslän och Vänerlänen......
....... 38-6
36-9
24-5
100-o
Dalarne och nedre Norrland ....
....... 40-3
45-4
14-3
100-0
övre Norrland................
....... 63-6
29-3
7-1
100-o
Hela riket 30-1
46-7
23-2
100-o
1 Äng. riksområdenas omfattning se
1940 års folkräkning,
del III,
sid. 50.
D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft
under förstärkt försvarsberedskap.
En värnpliktig kan, för att tillgodose arbetsmarknadens behov, under olika
förutsättningar erhålla
a) uppskov enligt uppskovskungörelsen 1940 (nr 717) vilket innebär, att
han på förhand befrias från skyldighet att fullgöra tjänstgöring jämlikt 28 §
värnpliktslagen, eller
b) anstånd med inställelse till eller hempermittering från tjänstgöring enligt
28 § vämpliktslagen.
Uppskov grundas som regel på beslut av arbetsmarknadskommissionen
(uppskovsgruppen II) eller, i fråga om vissa tjänstemän, av vederbörande statens
verk eller myndighet (uppskovsgruppen I), men skall för personal i
viss militär befattning eller tjänsteställning eller viss ålder (under 26 år) underställas
Kungl. Majit. Anstånd med inställelse till eller hempermittering
från tjänstgöring enligt 28 § vämpliktslagen beviljas i vissa fall av truppförbandschef,
i regel dock av chefen för centrala vämpliktsbyrån eller av
Kungl. Majit i kommandoväg.
Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning ha
generella bestämmelser rörande anstånd respektive hempermittering under
vissa tider av yrkeskunniga värnpliktiga kunnat meddelas. Detta har sålunda
varit fallet i fråga örn värnpliktiga jordbrukare, personal inom skogsbruket
i arbetsledareställning eller med vissa speciella arbetsuppgifter, såsom milkolare
m. fl. samt värnpliktiga arbetsledare och vissa specialarbetare inom
bränntorvindustrien, liksom även värnpliktig personal för sommarskötsel av
sockerbetor.
Vad jordbrukare och personal inom skogsbruket beträffar, har därvid det
sedan år 1940 tillämpade systemet med uppgiftskort alltjämt kommit till användning.
Förberedelsearbetet för här nämnda åtgärder för kollektiva hempermitteringar
av värnpliktiga har utförts av arbetsmarknadskommissionen i
samråd med överbefälhavaren och livsmedels- respektive bränslekommissionen
samt representanter för berörda näringsintressen.
Tilldelningen av uppgiftskort till värnpliktiga jordbrukare är baserad på
uppgifter, som införskaffats från arbetsblocken inom jordbruket rörande
47
bland annat åkerarealens storlek, tillgången på värnpliktig och icke värnpliktig
arbetskraft samt arbetskraftens fördelning på olika yrkeskategorier.
Med ledning härav har en gradering av hemperrnitteringsbehovet kunnat ske
med beaktande av såväl produktionssynpunkter som tillgången på icke värnpliktig
arbetskraft ävensom varje enskild värnpliktigs arbetsuppgift. Uppgiftskorten
lia sedan enligt nämnda gradering uppdelats i grupperna A, B
och C. Grupp A omfattade värnpliktiga jordbrukare, som oundgängligen erfordrades
för jordbruksdriftens upprätthållande, grupp B jordbrukare, som
behövdes men som dock i nödfall kunde undvaras, och grupp C övriga jordbrukare,
som erfordrades, även om tillgänglig reservarbetskraft tagits i anspråk.
Inom grupperna har en uppdelning på undergrupper (1—7) gjorts
efter sysselsättningens art. Antalet uppgiftskort för värnpliktiga jordbrukare,
som utfärdats av länsarbetsnämnderna, har sedan år 1942 uppgått till inom
grupp A 30 000, inom grupp B 45 000 och inom grupp C 90 000.
Även uppgiftskorten för den värnpliktiga skogspersonalen äro med hänsyn
till de värnpliktigas speciella arbetsuppgifter indelade i olika grupper. För
värnpliktig skogspersonal utfärdades av kommissionen under år 1945 sammanlagt
för de olika grupperna omkring 5 300 uppgiftskort.
Vid sidan av uppgiftskorten registrerade länsarbetsnämnderna i de skogrika
länen vid årsskiftet 1944/45 omkring 20 000 värnpliktiga skogskörare,
sysselsatta hos skogsägare, som hade mera betydande avverkningar. På grundval
av denna registrering medgavs under tiden januari—april 1945 i viss omfattning
hempermittering.
Omkring 2 200 arbetsledare och specialarbetare inom bränntorvindustrien
registrerades av länsarbetsnämnderna våren 1945. Med ledning av detta register
hempermitterades erforderlig torvpersonal i början av april månad.
Inom de sockerbetodlande länen ha våren 1945 i likhet med tidigare år av
vederbörande länsarbetsnämnder registrerats närmare 10 000 yrkesvana värnpliktiga,
som beräknades bliva erforderliga för sommarskötsel av sockerbetorna.
Ifrågavarande värnpliktiga hempermitterades i mitten av maj månad.
Från och med den 1 juli 1945 förekommo icke längre inkallelser jämlikt
28 § värnpliktslagen. Beträffande de värnpliktiga, som därefter inkallades
jämlikt den särskilda lagen om inkallelser för avvecklingsarbete m. m. (SFS
1945:310), infordrade truppregistreringsmyndigheterna före inkallelse från
vederbörande länsarbetsnämnd yttrande, huruvida ur arbetsmarknadssynpunkt
bestämt hinder för inkallelse förelåg. Därest enligt länsarbetsnämnds
mening värnpliktig vid viss tidpunkt med hänsyn till civil sysselsättning icke
borde inkallas, fick nämligen inkallelse blott i undantagsfall äga rum. Genom
detta förfaringssätt behövde under senare halvåret 1945 särskilda registreringsåtgärder
icke vidtagas hos länsarbetsnämnderna för tillfredsställandet
av behovet av arbetskraft för skogskörsler och betupptagning.
Kommissionen har under år 1945 efter remiss avgivit yttrande över enskilda
framställningar örn anstånd med inställelse till eller hempermittering
från beredskapstjänstgöring från omkring 15 000 värnpliktiga. De flesta yttrandena
avgåvos under första halvåret. Den successiva minskningen av anta
-
48
let ansökningar om anstånd eller hempermittering under senare halvåret
sammanhängde med avtagande behov av personal för försvarsberedskapens
avveckling och länsarbetsnämndernas ovannämnda förhandsprövning från
fall till fall, huruvida ur arbetsmarknadssynpunkt inkallelse kunde ske utan
avsevärt avbräck i betydelsefull civil arbetsuppgift.
E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m.
Statistiska utredningar. Som ett led i efterkrigsplaneringen har arbetsmarknadskommissionen
på uppdrag av chefen för finansdepartementet utfört vissa
utredningar rörande de ekonomiska problem, som kunna uppkomma vid omställningen
efter ett vapenstillestånd. Utredningsarbetet, som påbörjades under
hösten 1943, avslutades under 1945. Under året överlämnades till chefen
för finansdepartementet dels en promemoria angående sysselsättningsförhållandena
inom sjöfartsnäringen under och närmast efter kriget (SOU
1945: 31), dels en redogörelse för anställnings- och utbildningsförhållanden
m. m. för extra och arvodesanställd civil tjänstemannapersonal vid försvarsväsendet.
Efter framställning av sakkunniga för utredning rörande handelsundervisningens
och handelsutbildningens ordnande (handelsutbildningskommittén)
uppdrog Kungl. Maj:t den 9 november 1945 åt arbetsmarknadskommissionen
att verkställa en utredning rörande sysselsättnings- och utbildningsförhållandena
på handelns område. Som ett led i denna utredning beslöt
kommissionen verkställa en företagsinventering beträffande varuhandeln per
den 29 januari 1946.
Utredning angående statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader.
Ett antal industrikommuner i Västernorrlands län, inom vilka under de senaste
åren en mera kännbar arbetslöshet förekommit, funno vid början av
året anledning att framföra vissa anmärkningar mot det system för statsbidrag
till kommunernas arbetslöshetskostnader, som med riksdagens medgivande
försöksvis tillämpats från och med år 1941. Dessa anmärkningar finnas
sammanförda i en promemoria, som den 7 februari 1945 överlämnades
av representanter för sex arbetslöshetstyngda kommuner under ordförandeskap
av landshövdingen i länet vid en uppvaktning i socialdepartementet och
arbetsmarknadskommissionen.
Vid sammanträde, som ägde rum i samband med överlämnandet av nämnda
promemoria, beslöts att inom arbetsmarknadskommissionen tillsätta en
kommitté, som skulle utreda frågan och framlägga förslag till eventuella
förändringar. Kommittén, som stått under ordförandeskap av en representant
för socialdepartementet och i övrigt utgjorts av kommunrepresentanter från
Bohuslän, Västernorrlands och Gävleborgs län samt tjänstemän inom arbetsmarknadskommissionen,
överlämnade sitt betänkande till kommissionen den
1 oktober 1945.
49
Betänkandet utmynnade i vissa förslag, som såvitt möjligt tillgodosågo de
önskemål, som framförts i ovannämnda promemoria. Förslagen ha ulan
reservation biträtts av kommitténs ledamöter från Västernorrlands län.
Arbetsmarknadskommissionen bär med skrivelse den 6 december 1945
överlämnat betänkandet till Kungl. Maj:t. I sin skrivelse har kommissionen
hemställt, att Kungl. Majit ville giva kommissionen bemyndigande att vidtaga
de åtgärder avseende statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskoslnader,
som kunna föranledas av kommitténs förslag.
Industriens lokalisering. Frågan om industriens lokalisering har under senare
år alltmera aktualiserats. Framför allt har situationen på arbetsmarknaden
medfört, att ökad uppmärksamhet måst ägnas åt den lokala tillgången
på arbetskraft. Sedan industriföretag hos arbetsmarknadsorganen anhållit
örn upplysningar och råd i detta avseende, har arbetsmarknadskommissionen
under år 1945 börjat bedriva rådgivande verksamhet i fråga örn industriens
lokalisering. Därvid har överenskommelse örn samarbete träffats mellan
arbetsmarknadskommissionen och Industriens produktionsråd. Arbetsmarknadskommissionen
kartlägger med bistånd av länsarbetsnämnderna arbetskraftssituationen
på de orter, som kunna vara lämpliga för en viss industri.
Kommissionen införskaffar också från kommunerna uppgifter beträffande
tomtförhållanden, bostäder, kraftförsörjning, vattentillgång, trafikförhållanden,
skatter etc. och ställer materialet till respektive företagares förfogande.
Vid utredningar örn den lokala tillgången på arbetskraft lia vissa uppgifter
i beredskapsmönstringsregistret varit till god hjälp. Likaså har en undersökning
rörande befolknings- och näringsförhållandena i rikets kommuner och
tätorter, utförd vid Stockholms handelshögskolas geografiska institut, lämnat
värdefull vägledning. Arbetsmarknadskommissionen har förvärvat reproduktionsrätten
till nämnda utredning för att dels centralt äga tillgång till densamma,
dels ställa motsvarande material för respektive län till länsarbetsnämndernas
och länsstyrelsernas förfogande. Vidare har arbetsmarknadskommissionen
vidtagit förberedelser för att med hjälp av länsarbetsnämnderna
genomföra en kompletterande kommunundersökning, avseende i första
hand närings- och sysselsättningsförhållandena.
De hittills verkställda utredningarna ha i första hand gällt frågan örn lämplig
förläggningsplats för industrier med övervägande kvinnlig arbetskraft.
Detta förklaras av den brist på kvinnlig arbetskraft, som under senare år
kännetecknat den svenska arbetsmarknaden. I några fall lia dock utredningar
verkställts beträffande verkstadsföretag.
Erfarenheterna från den verksamhet, varom här är fråga, ge vid handen,
att på detta område stora möjligheter föreligga för en fruktbringande samverkan
mellan arbetsmarknadsorganen och näringslivet.
Varselsystemet. För den praktiska administrationen av sysselsättningspolitiken
krävas snabba informationer och förhandsomdömen örn förändringar i
tinning till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 293. Bil.
4
50
sysselsättningen inom olika näringsgrenar och på olika orter. I samband med
efterkrigsplaneringen organiserades därför under 1944 ett rapportsystem för
att systematiskt inhämta förhandsuppgifter från företagare om beräknade
kommande avskedanden och permitteringar av arbetskraft inom respektive
företag (se verksamhetsberättelsen för 1944). Härvid medverka, förutom de
uppgiftslämnande företagen, socialstyrelsen, Industriens produktionsråd (f. d.
Industriens omställningskommitté) samt länsarbetsnämnderna. Under 1945
har rapportsystemet utbyggts att gälla jämväl förhandsuppgifter från företagare
örn planerade större återintagningar och nyanställningar av arbetskraft.
Vidare har speciell uppmärksamhet ägnats åt att göra systemet så
effektivt som möjligt.
Projektering av beredskapsarbeten. Under första halvåret 1944 beviljade
kommissionen av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering i vissa
fall statsbidrag till kostnader för projektering av beredskapsarbeten, huvudsakligast
vatten- och avloppsledningsföretag. Genom beslut den 4 augusti
1944 ställde Kungl. Majit efter framställning av investeringsutredningen av
anslaget till planläggning av vissa anläggningsarbeten till kommissionens förfogande
ett belopp av 500 000 kronor att av kommissionen användas för bidrag
till detaljplanering av kommunala och enskilda anläggningsarbeten, och
genom beslut den 10 november 1944 ställde Kungl. Majit av samma anslag
efter framställning av kommissionen ytterligare 1 000 000 kronor till kommissionens
förfogande för samma ändamål.
De riktlinjer, efter vilka kommissionen beviljar statsbidrag för planering
av arbeten, innebär bl. a., att bidrag beviljas till
dels svårt skattetyngda kommuner med omfattande arbetslöshet,
dels kommuner, vilkas arbetslöshetsutgifter vid en arbetslöshetskris kunna
beräknas bliva särskilt betungande för kommunen,
dels ock kommuner med svag ekonomisk ställning, vilka önska utföra
vissa arbetsobjekt och äro villiga att mottaga arbetskraft från annan ort för
själva anläggningarnas utförande.
Vid meddelandet av statsbidrag har bidragets storlek uträknats på sätt
framgår av kommissionens cirkulär nr B 5 (1945).
Bidrag ha beviljats till projektering av företag av olika slag, såsom anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp, enskilda vägbyggnader och
vissa husbyggnader. Efterföljande sammanställning utvisar omfattningen av
beviljade bidrag för varje län under år 1945.
Under år 1944 beviljades planeringsbidrag från dessa anslag med 531 885
kronor.
Frånräknas kostnaderna för hantlangning och stakningsvirke, vilka kostnader
i de allra flesta fall vederbörande bidragstagare helt få vidkännas,
uppgå de beräknade statsbidragsberättigade planeringskostnadema 1944 och
1945 till 2 285 217 kronor. För planering av dessa arbeten ha i statsbidrag beviljats
1 368 197 kronor, vilket motsvarar en bidragsandel av i genomsnitt
60 %. De beviljade bidragen beröra 126 olika företag.
51
Slag
av arbetsobjekt
Län
Vatten o.
Enskilda
Övrig byggnads-
avloppsledn.
vägar
verksamhet
Stockholms.....
........ 11 750
6 750
_
5 000
Uppsala........
........ 750
—
—
750
Södermanlands . .
—
—
_
_
Östergötlands . . .
........ 13 050
13 050
—
—
Jönköpings......
......... 18 990
18 990
—
—
Kronobergs.....
........ 15 550
15 550
—
—
Kalmar.........
........ 4 950
4 950
—
—
Gotlands........
........ .
—
—
—
Blekinge........
........ 154 908
154 173
735
—
Kristianstads ... .
........ 15 750
15 750
—
—
Malmöhus.......
........ 1 400
—
1 400
_
Hallands........
........ 4 000
—
—
4 000
Göteborgs o. Bohus...... 24 930
16 500
1 430
7 000
Älvsborgs .......
........ -
—
—
—
Skaraborgs......
........ 2 750
2 750
—
—
Värmlands......
......... 37 025
32 825
4 200
_
Örebro.........
—
—
_
_
Västmanlands . . .
........ .
—
—
_
Kopparbergs . . . .
........ 22 700
22 700
—
—
Gävleborgs .....
........ 177 800
177 800
—
—
Västernorrlands .
......... 89 042
70 244
4 248
14 550
Jämtlands......
........ 17 300
17 300
—
_
Västerbottens . . .
........ 59 800
59 800
—
—
Norrbottens.....
........ 163 867
153 200
3 092
7 575
Summa 836 312
782 332
15 105
38 875
Av tabellen framgår, att anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
dominera, i det icke mindre än ungefär 94 °/o av de medel, som under år
1945 fördelats, avse planering av dylika anläggningar.
Till 124 företag har kommissionen av olika orsaker ej ansett sig böra
lämna statsbidrag. Av dessa senare företag ha icke mindre än 57 antingen
varit färdigplanerade eller så pass färdiga, att statsbidrag för planeringskostnadema
icke ansetts böra utgå från här ifrågavarande anslag.
Den 31 december 1945 förelågo hos kommissionen 103 ansökningar örn
statsbidrag till planering av kommunala och enskilda arbeten med en sammanlagd
ungefärlig planeringskostnad av 1 580 000 kronor. I den mån statsbidrag
kan komma att beviljas till planering av dessa arbeten, kan sammanlagda
statsbidragskostnaden uppskattas till ungefär 900 000 kronor.
I avsikt att vid en eventuellt inträdande kris på arbetsmarknaden ha en
reserv av välbelägna och lämpliga företag planerade och tillgängliga ha på
arbetsmarknadskommissionens initiativ redan år 1941 igångsatts s. k. generalplaneutredningar
för vattenförsörjning och avlopp. Utredningarna utföras
genom respektive länsstyrelser med hjälp av sakkunniga konsulterande ingenjörer,
och utredningskostnaderna bestridas helt av medel, som kommissionen
ställer till vederbörande länsstyrelses disposition av anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering.
52
I den mån de pågående generalplaneutredningarna bliva slutförda i de
olika länen, torde omfattningen av antalet ansökningar angående detaljplaneringar
liksom deras sammanlagda kostnad komma att öka avsevärt.
Efterföljande sammanställning utvisar de under år 1945 beviljade generalplaneutredningarna
och kostnaderna för desamma.
Län
Antal berörda
kommuner
Kostnad
Jönköpings............
.......... 66
90
000
Kalmar...............
.......... 70
90
000
Kristianstads..........
.......... 104
125
000
Malmöhus.............
.......... 90
115
000
Hallands..............
.......... 38
55
000
Göteborgs o. Bohus ....
.......... 176
100
000
Värmlands............
........... 38
Ilo
000
Västerbottens.........
.......... 24
120
000
Summa 606
805
000
Tidigare ha anslag lämnats till länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs,
Blekinge, Älvsborgs, örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands
och Norrbottens län för liknande ändamål, varvid början gjordes
i Västernorrlands och Norrbottens län. Kostnaderna för dessa tidigare
beviljade generalpianeutredningar uppgå till 865 000 kronor.
Krigsindustriens planering för produktion har under 1945 vidmakthållits.
Arbetet har liksom förut bedrivits i nära och kontinuerligt samarbete med
såväl industrikommissionen som krigsmaterielverket. Samarbetet mellan företagen
och arbetsmarknadskommissionen har varit gott. Besök av representanter
för arbetsmarknads- och industrikommissionerna ha företagits vid
ett 100-tal företag. Besöken — ävensom konferenser på initiativ från båda
hållen — ha avsett att vidmakthålla ett ömsesidigt förtroende samt att hos
industrien bevara vanan att planera personalanvändningen för krigsproduktion.
Genom avtal med riksförsäkringsanstalten i egenskap av chefsmyndighet
för yrkesinspektionen knöt arbetsmarknadskommissionen inom varje län
från och med senare halvåret 1942 en tjänsteman inom yrkesinspektionen,
vanligen en driftsingenjör, till varje länsarbetsnämnd i egenskap av industrikonsulent.
Dessa industrikonsulenter medverkade på ett förtjänstfullt sätt
vid länsarbetsnämndernas planeringsarbete för den krigsviktiga industrien.
Sedan den militära beredskapen avvecklats, syntes emellertid yrkesinspektionens
personal icke längre böra betungas med ett direkt deltagande i nämnda
planeringsarbete, varför arbetsmarknadskommissionen i samråd med riksförsäkringsanstalten
fr. o. m. den 1 september 1945 indragit samtliga industrikonsulen
thef atlningar.
Då det måste anses vara av stort värde för det fortsatta planeringsarbetet
att nämnderna bibehålla kontakten med yrkesinspektionens befattningshavare
och äga möjlighet att för planeringsarbetet tillgodogöra sig deras sak
-
53
kunskap, har kommissionen efter samråd med riksförsäkringsanstalten i sådant
syfte förordnat de förutvarande industrikonsulenterna eller andra befattningshavare
inom yrkesinspektionen till sakkunniga för ifrågavarande
planeringsarbete.
Nya anvisningar beträffande registrering i länsarbetsnämndernas beredskcipsregister
av icke värnpliktig personal, avsedd att under krig tagas i anspråk
av civilförsvaret, ha jämlikt kungörelsen den 30 augusti 1941 (nr 720),
ändrad genom kungörelsen den 14 september 1944 (nr 649), under året lämnats
civilförsvarschefema. Härvid har erforderligt samråd ägt rum med civilförsvarsstyrelsen.
Den 1 oktober 1945 voro 970 339 personer (544 153 män och 426 186 kvinnor)
registrerade i beredskapsregistret, därav för civilförsvaret omkring
492 500 personer (307 850 män och 184 650 kvinnor) samt för byggnadsoch
reparationsberedskapen (BRB), hemvärnet, frivilliga försvarsorganisationer
m. fl. 171 328 personer (105 300 män och 66 028 kvinnor). Av återstående
registrerade utgjorde 306 385 personer (män och kvinnor) frivillig
eller s. k. anvisad reservarbetskraft för jordbruket och den krigsviktiga industrien
m. m. Med frivillig reservarbetskraft avses sådan personal, med vilken
myndighet eller företag i samband med viss utbildning av densamma
eller eljest träffat avtal örn att vid krig eller krigsfara stå till myndighetens
eller företagets förfogande för att ersätta hos myndigheten eller företaget
anställd personal, som inkallats till militärtjänstgöring, eller för att i övrigt
utfylla myndighetens eller företagets egen personalstyrka i planlagd omfattning.
Anvisad reservarbetskraft utgöres av personer, som av länsarbetsnämnderna
bl. a. med ledning av uppgifterna till 1943 års beredskapsmönstring
registrerats i beredskapsregistret för att i händelse av krig utfylla den personalbrist
vid jordbruket och den krigsviktiga industrien m. m., som återstår
sedan den frivilliga reservarbetskraften ianspråktagits. Antalet som frivillig
reservarbetskraft registrerade utgjorde 147 253 personer. Av dessa hade
39 381 (7 058 män och 32 323 kvinnor) bundit sig för arbetsuppgift inom
den krigsviktiga industrien och 86 451 (33 040 män och 53 411 kvinnor) för
arbetsuppgift inom jordbruket. Som anvisad reservarbetskraft hade 159 132
personer registrerats. Av dessa avsågos 74 555 personer (46 980 män och
27 575 kvinnor) för den krigsviktiga industrien och 73 270 personer (20 913
män och 52 357 kvinnor) för jordbruket. I
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1943 har
det genom 1943 års beredskapsmönstring (kungörelse den 16 oktober 1942,
nr 819) insamlade uppgiftsmaterialet också under år 1945 hållits i aktuellt
skick.
I mönstringsregistren redan befintliga blanketter lia således försetts med
uppgift om flyttning mellan olika församlingar samt om ändring av efternamn
i samband med vigsel och i samband med antagande av nytt släktnamn.
Uppgift beträffande flyttning från en fastighet till en annan inom
54
samma församling har dock icke under året införts i mönstringsregistren.
Pastors skyldighet att lämna dylik flytlningsuppgift har efter underdånig
framställning från kommissionen upphävts genom kungörelse den 12 oktober
1945 (nr 694).
Mönstringsregistren lia tillförts mönstringsuppgifter från svenska medborgare
födda år 1930, i samband med den mönstring av dessa, som anordnats
vid årsskiftet 1944/45. Enligt kungörelse den 12 oktober 1945 (nr 695) skall
— efter framställning av kommissionen — dock icke skyldighet att lämna
mönstringsuppgift föreligga för den, som under kalenderåret fyller 15 år.
Jämlikt 9 § i kungörelsen den 17 december 1943 (nr 928), ha mönstringsuppgifter
från värnpliktiga, som under 1944 fyllt 47 år och sålunda vid
årsskiftet 1944/45 utträtt ur värnpliktsåldern, infordrats och insorterats
i mönstringsregistren. Mönstringsuppgifter ha också av vederbörande länsarbetsnämnder
infordrats från de vid de militära inskrivningsförrättningarna
frikallade och från dem som entledigats från anställning eller befattning
vid krigsmakten.
Avregistrering från mönstringsregistren har skett av personer, som avlidit,
och av män, som inskrivits såsom värnpliktiga eller eljest registrerats vid
krigsmakten.
Arbetsblockorganisationen. Under år 1945 ha nya och förenklade mobiliseringsplaner
legat till grund för fördelningen av uppgiftskorten för värnpliktiga
jordbrukare. Länsblockledama lia överfört vissa i mobiliseringsplanerna 1 örekommande
uppgifter jämte uppgifter rörande reservarbetskraft till länssammandrag,
vilka i sin tur ligga till grund för ett nytt rikssammandrag.
För att jordbrukets ökade arbetskraftsbehov under stråsädesskörden skulle
bli tillgodosett utverkades, såsom förut nämnts å s. 28, omfattande hempermitteringar
av årets rekryter, vilka utplacerades genom arbetsförmedlingarnas
och överblockledarnas försorg. Jordbruket har även på sätt som framgår av
lämnad redogörelse å s. 27 ff. under året tillförts avsevärd s. k. frivillig arbetskraft.
Under ledning av hushållningssällskapen lia nied statsbidrag från arbetsmarknadskommissionen
hållits 58 kurser för reservmaskinskötare, som skola
kunna disponeras för jordbruksarbete i händelse av krig. Under året utbildades
på detta sätt 1 255 personer, varför sammanlagda antalet utbildade
reservmaskinskötare nu uppgår till omkring 9 500. Arbetsmarknadskommissionen
beviljar sedan oktober 1945 icke längre statsbidrag till dessa kurser.
Förskott jämlikt kungörelsen den 16 juli 1943 örn förskott av statsmedel i
vissa fall i samband med arbetsblockverksamheten inom jordbruket har under
året beviljats med ett belopp av 600 kronor. Av föregående år beviljade förskott
ha 2 156 kronor återbetalats. Befrielse från återbetalningsskyldighet har
under året av riksblockmyndigheten meddelats för ett sammanlagt belopp av
4 649 kronor. De förskott, som vid årets slut återstodo att återbetala, uppgingo
till sammanlagt 1 458 kronor. Efter den 1 juli 1945 har förskott icke beviljats.
Utöver de beredskapsuppgifter, för vilka ovan redogjorts, har verksamheten
55
även under år 1945 i viss utsträckning omfattat en del sekundära uppgifter,
för vilka en översikt lämnades i kommissionens verksamhetsberättelse för år
1944. Riksblockmyndigheten har sålunda verkställt en inventering beträffande
blockmedlemmamas möjligheter att utföra vedkörning under tiden juni—
september 1945 samt i samband därmed bedrivit propaganda för största möjliga
anslutning bland blockmedlemmarna under läns- och överblockledarnas
ledning. Enligt den 1 juni inkomna rapporter kunde sammanlagt omkring
300 000 dagsverken ställas till förfogande.
Sedan länsblockledamas arbetsuppgifter efter den förstärkta försvarsberedskapens
upphörande betydligt minskat i omfattning, äro samtliga från och
med den 1 oktober anställda mot dagarvode och tjänstgöra endast efter anmodan
av vederbörande länsblockmyndighet.
F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.
I fråga om principerna för hjälpverksamhetens bedrivande ha inga ändringar
vidtagits under året. Det system för statsbidrag till den kommunala
hjälpverksamheten, som av Kungl. Maj:t godkändes den 6 december 1940,
tillämpades även under 1945. Under året har emellertid kommissionen hemställt
hos Kungl. Majit om bemyndigande att vidtaga vissa ändringar i statsbidragssystemet
(se s. 48 f.). I det följande lämnas en redogörelse för verksamhetens
omfattning och utformning.
Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.
Uppgifter örn antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad
under åren 1936—1945 ingå i de sammanfattande uppgifter örn arbetsmarknaden,
som lämnas i bilaga 14. Av bilagan framgår, att antalet hjälpsökande
arbetslösa under hela år 1945 var mindre än år 1944. Under den senaste
10-årsperioden var det endast år 1943, som kunde uppvisa lägre antal hjälpsökande.
Vid jämförelse tillbaka i tiden bör dock beaktas, att den fortskridande
tillväxten av medlemsantalet i de erkända arbetslöshetskassorna inverkat
på hjälpsökandesiffrorna (jfr s. 25 ff.). Liksom under föregående år
voro hjälpsökandetalen högst under årets första kvartal. De voro dock lägre
än under motsvarande tid 1944. Hjälpsökandeantalet var lägst i augusti och
september, varefter en mindre säsongmässig stegring gjorde sig gällande. Under
årets sista kvartal nådde antalet dock ej tillnärmelsevis samma höjd som
under det första.
Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, redovisas i feiö. 74.
Detta antal var genomgående något mindre än motsvarande under närmast
föregående år. Minimum under 1945 noterades för september med endast
171 rapporterande kommuner. Vid 1945 års utgång rapporterade 203 av
rikets 2 514 kommuner arbetslöshet. Folkmängden i de rapporterande kommunerna
uppgick dock till 45''3% av folkmängden i hela riket. I 171 kommuner
(84 2% av rapportkommunerna) var antalet hjälpsökande mindre
56
Tab. 14. Antal kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1936—1945.
Manad
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
Januari ..............
810
433
268
321
252
258
268
178
226
214
Februari..............
759
417
270
333
239
282
264
172
242
219
Mars.................
727
373
254
333
227
289
254
170
250
219
April.................
666
335
232
315
178
285
229
163
245
214
Maj..................
568
277
216
286
159
268
204
155
229
209
Juni..................
482
231
204
266
140
251
190
141
201
186
Juli..................
426
218
187
232
169
240
177
133
184
178
Augusti ..............
421
227
186
227
180
228
173
136
180
173
September............
400
215
194
226
193
225
168
138
173
171
Oktober..............
409
230
219
250
208
235
161
143
187
183
November............
429
244
253
266
223
242
164
171
200
196
December ............
427
252
277
265
220
255
171
187
218
203
Medeltal
544
288
230
277
199
255
202
157
211
197
1 Skee kommun i Bohuslän, som är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetsnämnd, har
räknats som två kommuner.
Tab. 15. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på vissa geografiska områden
åren 1936—1945. Årsmedeltal.
Områden
1936
1937
1938
1939
1910
1941
1942
1943
1944
1945
Antal
Städer ................
15 893
10 272
8 643
6 887
8 704
15 020
8131
4 325
4 975
4 552
därav
Stockholm............
S 436
2 053
1 323
986
1 903
4 131
2 313
1 424
1 566
1 913
Göteborg.............
2 399
1 283
1 186
1 047
2 630
4 574
2 398
1 206
971
823
Malmö...............
1 189
862
779
562
957
1 331
755
339
253
191
Summa storstäder
7 024
4 198
3 288
2 595
5 490
10 036
5 466
2 969
2 790
2 927
övriga städer ........
8 869
6 074
5 355
4 292
3 214
4 984
2 665
1 356
2 185
1 625
Landsbygd ............
19 708
7 941
7 546
10 669
4 663
7199
4175
2 756
6 280
4 209
därav
Göteborgs o. Bohus län
2 584
1 479
1 221
1 092
1 303
1 787
1 621
1 077
1 003
806
Västernorrlands län....
4 860
2 666
3 133
3 844
1 841
2 510
1 362
1 217
3 113
1 829
övriga län...........
12 264
3 806
3 192
5 733
1 519
2 902
1 192
462
2 164
1 574
Summa
35601
18213
16189
17 556
13 367
22 219
12306
7 081
11255
8 761
Procent
Städer .................
44-6
56-4
53-4
39-2
65''1
67-6
66-1
61-1
44-2
52-0
därav
Stockholm............
9-7
11-3
8*2
5-6
14-2
18-6
18-8
20''1
13-9
21-8
Göteborg.............
6-7
7*0
7*3
6-0
19-7
20-6
19-5
17-0
8''6
94
Malmö...............
3*8
4*7
4*8
3*2
7*2
6-0
6''1
4*8
2*3
22
Summa storstäder
197
23''0
20-3
14''8
411
45-2
44-4
41-9
24''8
33-4
övriga städer........
24-9
334
33-1
24''4
24-0
22-4
2f7
19-2
19-4
18''6
Landsbygd ............
55-4
43-6
46-6
60-8
34-9
32-4
33-9
38-9
55-s
48''0
därav
Göteborgs o. Bohus län
7''3
8''1
7*5
6*2
9*7
8''0
13-1
15-2
8''9
9''2
Västernorrlands län....
13''7
14-6
19-4
21-9
13*8
11-3
11-1
17*2
27-7
20''9
övriga län...........
34-4
20‘9
197
32-7
11-4
131
9’7
6*5
19-2
17-9
Summa
1000
100-o
lOO-o
lOOo
1000
100 o
100 o
100 o
1000
lOO-o
57
Tab. 16. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1936—1945. Irsmedeltal.
Län
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
Stockholms stad......
3 436
2 053
1323
986
1903
4131
2 313
1424
1566
1913
Stockholms..........
1132
416
187
153
277
1227
569
168
182
123
Uppsala.............
470
265
282
227
137
230
120
56
62
72
Södermanlands.......
273
160
157
109
158
350
70
10
66
103
Östergötlands........
774
524
466
362
260
534
337
91
247
172
Jönköpings...........
628
295
219
218
183
309
152
65
91
73
Kronobergs..........
452
164
142
187
110
133
43
15
8
3
Kalmar..............
1080
420
410
399
276
502
198
76
145
135
Gotlands.............
129
102
100
71
29
70
49
38
49
69
Blekinge.............
1612
814
637
794
323
303
142
91
169
164
Kristianstads.........
342
132
107
104
55
87
43
22
25
11
Malmö stad..........
1 189
862
779
562
957
1331
755
339
253
191
Malmöhus i övrigt....
1713
1248
1096
661
498
767
494
251
250
172
Hallands.............
574
409
371
253
159
260
143
36
86
97
Göteborgs stad ......
2 399
1283
1186
1047
2 630
4 574
2 398
1206
971
823
Göteborgs och Bohus i
övrigt ............
3 332
2 022
1724
1541
1736
2 353
2 001
1298
1254
973
Älvsborgs............
765
427
279
231
207
276
114
50
175
69
Skaraborgs ..........
455
203
196
82
32
83
40
29
38
23
Värmlands ..........
1669
513
515
1 121
309
325
214
182
546
232
Örebro..............
887
329
199
168
210
200
92
128
160
113
Västmanlands........
174
57
46
44
51
80
19
1
17
4
Kopparbergs.........
1195
274
121
154
105
66
31
16
35
35
Gävleborgs ..........
1874
747
554
742
336
499
167
79
306
195
Västernorrlands......
5 072
2 809
3 266
3 954
1927
2 685
1 484
1271
3 265
1920
Jämtlands ..........
307
30
25
212
43
65
13
1
18
24
Västerbottens........
897
299
345
637
191
332
85
26
282
199
Norrbottens..........
2 773
1359
1457
2 537
265
447
220
112
989
853
Hela riket
35 601
18 213
16189
17 556
13 367
22 219
12 306
7 081
11255
8 761
Städer
15 893
10 272
8 643
6 887
8 704
15 020
8131
4 325
4 975
4 552
Landsbygd
19 708
7 941
7 546!
10 669
4 663
7199
4175
2 756
6 280
4 209
än 1 % av folkmängden, i 23 kommuner 1—2 %>, i 9 kommuner mer än 2 °/o.
Tre kommuner, alla belägna i Göteborgs och Bohus län, hade en arbetslöshet
överstigande 3 % av folkmängden. Dessa voro Askum (31 %), Näsinge (3 2 %)
samt Svenneby (3 8%).
Av tab. 15 framgår, att de hjälpsökandes fördelning på geografiska områden
företedde vissa avvikelser från den fördelning, som förelåg under föregående
år. Den främsta anledningen härtill var, att arbetslösheten under året
ökat i Stockholms stad, samtidigt som den undergått en betydande minskning
i Västernorrlands län. Arbetslösheten var dock fortfarande betydande i sistnämnda
län. Stockholms stad och Västernorrlands läns landsbygd redovisade
vardera en femtedel av medelantalet hjälpsökande arbetslösa 1945. Av samtliga
hjälpsökande voro under 1945 520 % hemmahörande i städer, därav
33''4 °/o i storstäder, och 48 0 % på landsbygden.
Ytterligare uppgifter örn arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i
tab. 16, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren 1936
—1945, och i tab. 17, vari nämnda årsmedelfal satts i relation till hela folk
-
58
Tab. 17. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1 000 invånare inom olika län
åren 1936—1915. Årsmedeltal. 1
Län
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1013
1944
1945
Stockholms stad......
6-4
3-8
2-4
1-7
3-3
7-0
3''9
1
2-3
2-5
2-9
Stockholms..........
4-2
1-6
0-7
0-5
l-o
4-3
20
0-6
0-6
0-4
Uppsala.............
3-4
1-9
2-0
1-6
l-o
1-7
09
0''4
0-4
0-5
Södermanlands.......
1-4
0''8
0-8
06
08
1-8
04
o-l
0-3
0-5
Östergötlands........
2-5
1''7
1-5
12
0''8
1-7
1-1
0-3
0-8
0-5
Jönköpings..........
2-7
1-2
0-9
09
08
1''3
06
0''3
0-4
0-3
Kronobergs..........
2-9
11
09
12
0-7
0-9
03
o-l
0-1
00
Kalmar..............
4-7
1''8
1-8
1-7
1-2
2-2
0''9
0-3
0-6
0-ti
Gotlands.............
2-2
1-8
1-7
1-2
0-5
1-2
08
06
0-8
1"2
Blekinge.............
11-0
56
44
5-5
2''2
2-1
10
06
1-1
1-1
Kristianstads ........
1-4
0-5
0-4
0-4
0''2
0-4
02
01
o-i
o-o
Malmö stad..........
8*4
60
5-3
3-7
6-2
8-6
4-8
2-1
1-6
1-1
Malmöhus i övrigt.. ..
45
8-3
2-9
1-8
13
2-1
1-3
0-7
07
0-5
Hallands ............
3-8
2-7
2-4
1-7
l-o
1-7
0-9
0-2
0-6
0-6
Göteborgs stad ......
9-3
4-9
4-4
38
9-4
16-3
8''5
4-2
4-7
2-7
Göteborgs och Bohus i
övrigt ............
15-8
9-6
8-3
7-5
8-5
11-5
9-8
6-4
4-3
>5-0
Älvsborgs............
2-4
1''3
0-9
0-7
0-6
0''8
03
02
0-5
0-2
1*9
0*8
08
0*3
0''1
03
0-2
o-i
0 2
o-i
Värmlands ..........
6-1
1 9
1-9
4-2
1-2
1-2
0-8
0-7
2-0
09
Örebro..............
4-1
1-5
0''9
0-8
0-9
09
0-4
0''6
0-7
0-5
Västmanlands........
1-1
0-3
0-3
0''3
03
0-5
o-i
Oo
0-1
0-0
Kopparbergs.........
4-8
11
0-5
06
0-4
03
o-l
o-l
0-1
01
Gävleborgs...........
6-7
2-7
2-0
2-7
1-2
1-8
0-6
03
1-1
0-7
Västernorrlands......
18-0
10-0
11-7
14-2
7-0
9-7
5-4
4-6
11-8
6-9
Jämtlands...........
2-2
0''2
0-2
1-5
03
0''5
o-l
O-o
o-l
0-2
Västerbottens........
4-2
1*4
1-6
2-9
09
1-5
0-4
0-1
1-3
0-9
Norrbottens..........
13-4
6’5
6-9
12-0
1-2
2-1
10
0-5
4-4
3-7
Hela riket
5-7
2''9
2''6
2-8
2-1
3-5
1-9
1-1
17
1-3
Städer
7*4
4-7
39
30
3*7
6-3
3-3
1-7
1-9
1-7
Landsbygd
4-8
2''0
1-9
2-6
1-2
1-8
1-1
0-7
1-6
1-1
1 Ökningen i förhållande till 1944 beror på folkmängdsminskning genom Västra Frölunda
sockens inkorporering med Göteborgs stad.
mängden i respektive län. Det absoluta antalet hjälpsökande var alltjämt störst
i Västernorrlands län. Stockholms stad utvisade emellertid ett nästan lika
stort årsmedeltal. På tredje och fjärde plats följde Göteborgs och Bohus län
utom Göteborgs stad samt Norrbottens län. Gynnsammast ställda i arbetslöshetshänseende
vörö Kronobergs, Västmanlands och Kristianstads län.
Även i förhållande till folkmängden var arbetslösheten fortfarande störst i
Västernorrlands län, närmast följt av Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs
stad, Norrbottens län, Stockholms stad samt Göteborgs stad. Av de i
tabellen redovisade områdena, som hade någon mera betydande arbetslöshet,
var det endast Stockholms stad, som 1945 utvisade högre arbetslöshetssiffror
i förhållande till folkmängden än 1944.
I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga kommuner,
som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1944 och 1945.
59
Tab. 18. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1936—1915.
irsinedeltal.1
Yrkesgrupper
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
Antal
Jordbruk och skogshus-
hållning ............
1739
514
891
2121
355
410
209
112
430
267
Jordbruk ..........
790
295
242
321
162
221
118
38
105
95
Skogshushållning ....
949
219
649
1 800
193
189
91
74
325
172
Industri och hantverk ..
17 684
9 347
8 348
8 283
8 239
14 835
8 341
4 599
7190
5131
Malmbrytning och me-
tallindustri........
2 840
1 138
1 013
932
673
1 126
509
251
482
695
Jord- och stenindustri
3 845
1 841
1 338
1 481
1 458
2 147
1 780
1 146
1 125
898
Trävaruindustri ____
4 282
2 406
2 409
2 475
1 290
1 576
814
542
1 031
545
Pappers- o. grafisk ind.
854
434
391
347
538
1 136
336
398
1 095
431
Byggnadsverksamhet
3 805
2 317
2 195
2 317
3 705
7 895
4 301
1 908
3 205
2 380
Övriga industrier____
2 078
1 211
1 002
731
575
955
601
354
252
182
Handel, samfärdsel, för-
vältning m. m.......
4 379
2 651
2100
1782
2 250
4193
2 374
1474
1997
1938
Arbete, ej hänfört till an-
nan grupp..........
11799
5 701
4 850
5 370
2 523
2 781
1382
896
1638
1425
Summa
35 601
18213
16189
17 556
13 367
22 219
12 306
7081
11255
8 761
Procent
Jordbruk och skogshus-
hällning............
4-9
2-8
5-5
12-1
2*7
1*8
1-7
1*6
3*8
3*0
Jordbruk ..........
2-2
1-6
1*5
1-8
1*2
1*0
1*0
0*5
0''9
1*0
Skogshushållning ....
27
la
4*0
10*3
1*5
0*8
0*7
i*i
2’9
2''0
Industri och hantverk ..
49-7
5P3
51*0
47*2
61*6
66*8
67*8
64*9
63*9
58*6
Malmbrytning och me-
tallindustri........
8*0
6*3
6*2
5-3
5*0
5-1
4‘l
3*5
43
7-9
Jord- och stenindustri
10-8
10 1
8*3
8*4
10*9
9‘7
14*6
16-2
io*o
103
Trävaruindustri ....
12''0
13-2
14-9
14*1
9*7
7*1
6*6
7-7
9*2
6*2
Pappers-o. grafisk ind.
2-4
2-4
2*4
2 0
4*0
5*1
''.2*7
5*6
9*7
4*9
Byggnadsverksamhet
10-7
12-7
13*0
13*2
27-7
35*5
35*0
26-9
28*5
27*2
Övriga industrier....
5*S
6-6
6*2
4*2
4‘3
4’3
4-9
5*0
2*2
2*1
Handel, samfärdsel, för- valtning m. m.......
123
14-6
13*0
10*1
16*8
18*9
19*3
20*8
17*8
22*1
Arbete ej hänfört till an-
nan grupp ..........
33-1
3P3
29*9
30*6
18*9
12*5
11*2
12*7
14*5
16*3
Summa
100-o
1000
100*0
100*o
100*0
1000
100*0
100*0
100*o
100* 0
1 ^''"r tiden S1/i 1938—3% 1940 ha i statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter om yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,
fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.
I tab. 18 meddelas uppgifter om de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper
åren 1936—1945. Av tabellen framgår, att inga större förskjutningar i
yrkesfördelningen förekommit sedan föregående år. Endast en yrkesgrupp,
nämligen malmbrytning och metallindustri, uppvisade 1945 ett större antal
hjälpsökande arbetslösa än 1944. Inom samtliga övriga yrkesgrupper var
antalet arbetslösa lägre. Den största minskningen kunde konstateras inom
yrkesgruppen pappers- och grafisk industri, vilken 1945 endast omfattade
4 9 % av samtliga hjälpsökande mot 9*7% år 1944.
60
Tab. 19. De hjälpsökande arbetslösas fördelning’ på åldersgrupper vid vissa
tidpunkter åren 1936—1945.
Tidpunkt
Antal
P r
c e n t
16—25
år
26—50
år
över 50
år
Summa''
16—25
år
26—50
år
över 50
år
Summa
3V 7 1936
3 899
11449
4 582
19 930
19-6
57-4
23-0
100-0
31/s 1937
1031
4 911
2 858
8 800
11-7
55-8
32-5
100-O
30/n 1939
1799
8 064
3 526
13 389
13’5
60-2
26’3
loO-o
sl/7 1940
408
4 445
3 049
7 902
5’2
56-2
38-6
100’G
S1/i» 1940
2 470
14186
6 813
23 469
10’5
60-5
290
100-0
31/j 1941
1 167
9 225
5 813
16 205
7’2
56-9
35-9
100-0
31/iä 1941
1438
10 459
7 686
19 583
7-3
53-4
39-3
100’0
31/7 1942
225
2 974
3 760
6 959
32
42-7
54’1
1000
31/ia 1942
412
3 885
4 295
8 592
4-8
452
50’0
100-0
31/j 1943
123
1498
2 950
4 571
2’7
32’8
64*5
100-0
3,/iä 1943
659
5 686
5 331
11 676
5-6
48’7
45’7
100-0
31/7 1944
319
3 279
3 715
7 313
4’1
44’8
50’8
100-0
31/iä 1944
800
5 550
4 694
11044
7’2
50’3
425
100-0
31/7 1945
196
2 249
3 521
5 966
3’3
37’7
59-0
ioo-o
81/iä 1945
234
3109
3 953
7 296
3-2
42-6
54’2
100-0
1 För åren 1936—1939 överensstämma icke summasiffroma med hela antalet hjälpsökande»
då åldersuppgifter saknas tor ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter. För 80/ii 1939
saknas dessutom åldersuppgifter för vid statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa.
En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av den 31 december
1945 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2. De yrkesgrupper, som vid
utgången av 1945 uppvisade ett mera betydande antal arbetslösa, voro byggnadsverksamhet
(2 356), arbete ej hänfört till annan grupp (1 305), jordoch
stenindustri (812), träindustri (416, därav sågverksindustri 377), landtransport
(396) samt malmbrytning och metallindustri (326).
I tab. 19 meddelas uppgifter örn arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning
vid vissa tidpunkter åren 1936—1945. Av tabellen framgår, att antalet
hjälpsökande i åldern 50 år och däröver vid 1945 års slut utgjorde en större
del av klientelet än vid samma tidjvunkt tidigare år. Antalet hjälpsökande
i åldern 16—25 år uppgick endast till 3 2 %> av samtliga hjälpsökande.
Kvinnorna utgjorde under 1945, liksom förut, en obetydlig del av de hjälpsökande.
Under 1945 voro i genomsnitt 56 av samtliga hjälpsökande kvinnor.
Vid årets utgång voro 43 (0 6 %>) kvinnor anmälda.
Alltifrån dell 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser
rörande i vistelsekommun icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.
Antalet sådana hos arbetslöshetsnämnderna anmälda arbetslösa har under
de gångna åren städse varit ringa. Vid 1945 års utgång vörö 103 eller 14 °/o
av samtliga hjälpsökande icke hemortsberättigade i den kommun, där de
erhållit eller sökt arbetslöshetshjälp.
Arbetslinjen.
Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten, som
kommissionen under år 1945 åtagit sig att utföra, ha varit väg-, farleds-,
61
Tub. 20. Antal arbetslösa sysselsatta vid arbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi1 åren 1986—1945.
Årsmedeltal
Hänvisade från
Hela
antalet
Därav
från
städer
%
1945
Hänvisade från
Hela
antalet
Därav
från
städer
%
städer
lands-
bygd
städer
lands-
bygd
1936
3124
5 944
9 068
34-5
Januari......
789
732
1521
51''9
1937
1896
2 316
4 212
450
Februari ....
792
792
1584
50''0
1938
956
995
1951
49-0
Mars........
802
S54
1 656
48''4
1939
517
994
1511
34''2
April........
843
765
1608
52-4
1940
543
620
1163
Maj ........
805
800
1605
50''2
1941
1519
1281
2 800
54''3
Juni ........
742
580
1 322
56''1
Juli ........
718
408
1126
63-8
1942
1018
1177
2195
46-4
Augusti......
721
371
1092
66-0
1943
735
709
1444
50''9
September ..
739
383
1122
659
1944
750
940
1 690
Oktober ....
804
411
1215
66-2
November ..
851
453
1304
65''3
1945
785
585
1370
57''3
December____
815
474
1289
63''2
Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivarbeten) samt
därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten samt fr. o. m.
april 1942 även musikerhjälp.
vatten- och avlopps- samt flygfältsanläggningar, fornvårdsarbeten samt en
byggnad för fritidsanläggning. Vidare ha en del huvudsakligen kompletterande
försvarsarbeten utförts. Uppgifter angående försvarsarbeten ingå ej
i det följande annat än i fråga om antalet sysselsatta arbetare och medeldagsförtjänster.
En fullständig förteckning över andra arbeten, som kommissionen
under år 1945 åtagit sig, återfinnes i bilaga 3. Kostnaderna för
dessa arbeten uppgå till sammanlagt 9 036 335 kronor. Kostnadernas fördelning
på olika län framgår av bilaga 8. En förteckning över under år
1945 avslutade arbeten — andra än försvarsarbeten — lämnas i bilaga 4.
Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under åren
1936—1945 redovisas i tab. 20. Under 1945 sysselsattes i genomsnitt 1 370 arbetslösa,
varav 57 3 % voro hänvisade från städer. Av hela antalet sysselsatta
arbetslösa voro 66''7 % försörjningspliktiga.
Enligt en undersökning avseende slutet av september 1945 voro av de vid
kommissionens beredskapsarbeten sysselsatta hänvisade arbetslösa 82 8 %
sysselsatta inom hänvisningslänet mot 79 7 °/o vid samma tid 1944. Av arbetarna
kunde 62‘2°/o utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister) och 37 8%
bodde i av kommissionen tillhandahållen förläggning eller undantagsvis i genom
egen försorg anskaffad tillfällig bostad. Vid statliga beredskapsarbeten
sysselsatta arbetslösa åtnjuta vissa sociala förmåner, såsom fri resa till och
under vissa förutsättningar från arbetsplatsen, ersättning med 2 kronor per
dag för sjukdagar m. m. De arbetare, som utnyttja av kommissionen tillhandahållen
bostad, erlägga härför en avgift av 50 öre per dygn. I denna
avgift ingår även ersättning för värme, lyse, sängutrustning med lakan,
handdukar, tvättkärl samt vissa kokkärl. Arbetarna svara själva för den
dagliga städningen, men skurning av golv lii. lii. verkställes på kommissio
-
62
nens bekos.tnad två gånger i månaden. Samtliga dessa förmåner utgå vid
statliga beredskapsarbeten, oavsett i vilken myndighets regi arbetena bedrivas.
Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi (exklusive försvarsarbeten) under åren 1944 och 1945 framgå av
följande sammanställning.
1944
1945
Kronor
%
Kronor
*
Arbetskostnad.....................
......22: 55
89-t
26: 57
87-3
Administration....................
...... 1: 94
7-7
2: 37
7-8
Sociala kostnader..................
...... 0: 73
2-9
1: 49
4-9
Summa 25: 22
100-o
30: 43
100-o
därav kontant utbetalade arbetslöner
...... 13: 63
54-1
14: 55
47-8
Medeldagsförtjänsterna för vid
statliga beredskapsarbeten
i kommissio-
nens regi sysselsatta hänvisade arbetslösa under
åren 1943-
-1945
framgå
av tab. 21. Förtjänsterna, som äro beräknade per 8 timmars dagsverke, inkludera
indextillägg och semesterersättning samt i förekommande fall (försvarsarbeten)
övertidsersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna emellertid
väsentligt avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet under vintern,
då arbetstiden är något avkortad. Det bör observeras, att de i kommissionens
regi utförda arbetena i största utsträckning bedrivas på ackord och
att de angivna dagsinkomsterna inkludera utbetalda ackordsöverskott. Vid
bedömande av de i denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänsterna
för olika grupper av arbeten torde även beaktas, att variationer i grundpenningen
för tidlönsarbete föreligga mellan olika older och tidsperioder
ävensom att omfattningen av ackordsarbetet varierar. Antalet under 1945
utförda dagsverken uppgick till 384 628 mot 412 725 under föregående år.
Tab. 21. Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi åren 1943—1945. Kronor per 8-timmars dagsverke.
Månad
Vägarbeten
Andra arbeten1
Samtliga arbeten
1943
1944
1945
1943
1944
1945
1943
1944
1945
Januari ............
12: 32
12: 48
12: 00
17: 20
18:48
15: 68
15: 76
14: 40
13:04
Februari............
12:08
12: 96
12:80
17:28
18: 16
18: 24
15: 92
14:48
14:48
| Mars ..............
11:92
13:20
12:80
16: 88
17: 76
17: 12
14: 88
14: 24
14: 00
April ..............
12: 24
12: 96
13: 36
17: 76
17:76
18: 00
14: 64
13: 84
14:48
Maj................
12: 32
13: 92
14: 24
17: 68
17: 04
19: 20
14:24
14: 56
15: 20
Juni................
13:20
14: 32
15: 92
18:88
18: 08
20: 08
15: 20
15: 44
16: 96
Juli................
13: 04
14: 16
16: 40
18: 72
18:48
19: 44
15: 52
15: 76
17: 12
Augusti ............
13: 60
14: 24
16: 96
18: 32
18: 96
18: 56
15:92
16: 24
17: 36
13: 12
13: 76
17: 68
18: 56
19: 36
15: 12
15: 84
16: 16
17: 04
’ Oktober............
12: 88
13: 36
16: 80
19: 12
19: 60
14:80
15: 92
15:76
16: 16
November..........
12: 32
12: 88
16: 00
18: 24
18: 16
15: 36
15:20
14: 56
15: 84
| December ..........
12: 48
12: 80
17: 28
19: 28
17:92
15: 44
15: 12
14: 16
16: 64
1 Farleds-, flygfälts-, försvarsarbeten m. m.
63
Tab. 22. Antal arbetslösa sysselsatta vid arkiv- och musikerhjälparbeten åren 1936—1945.
Års
medeltal
-
Arkivarbeten
Musiker-
1945
Arkivarbeten
Musiker-
hjälp-
arbeten
stat-
liga
statskom-
munala
summa
hjälp-
arbeten1
stat-
liga
statskom-
munala
summa
109
_
109
_
Januari......
272
62
334
86
84
—
84
—
Februari.....
279
64
343
88
105
—
105
—
Mars........
283
79
362
88
April........
287
88
375
85
11/
Maj.........
294
91
385
68
233
14
131
247
Juni.........
287
88
375
13
Juli.........
285
91
376
14
270
76
346
22
Augusti......
297
95
392
12
209
53
262
65
September ...
301
99
400
10
267
75
342
74
Oktober.....
309
92
401
81
November ...
319
88
407
100
296
85
381
87
December....
333
87
420
101
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
medeltal lor de 5 manader, under vilka musikerhjälparbeten huvuds
Under sommarmånaderna bedrives hjälpverksamhet endast i undantagsfall.
I antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi äro även
inräknade de arbetslösa tillhörande intellektuella m. fl. yrken, som beredas
utkomst vid de fr. o. m. 1934 i form av statligt reservarbete anordnade
arkivarbetena samt de arbetslösa musiker, som sysselsättas i den fr. o. m.
april 1942 anordnade statliga musikerhjälpen. Fr. o. m. oktober 1941 sysselsättas
arbetslösa även vid statskommunala arkivarbeten. Hela antalet arbetslösa
sysselsatta vid arkiv- och musikerhjälparbeten under åren 1936—
194o framgar av tab. 22. Tabellen utvisar, att antalet arkivarbetare under
1945 uppgick till i genomsnitt 381 personer per månad, varav 296 vid statliga
och 85 vid statskommunala arbeten. Här ha icke inräknats de flyktingar,
som under de senaste åren placerats i resp. hjälpformer.
Inalles 59 arbetslösa ha under 1945 erhållit interlokal hänvisning till arkivarbete,
d. v. s. hänvisats till arbetsplatser utom hemorten. Motsvarande
siffra för musikerna utgjorde 24.
De 420 svenska arbetslösa, som vid årets slut voro placerade i arkivarbeten,
fördelade sig med hänsyn till yrkestillhörigheten på följande sätt:
Yrkesgrupp
Antal
Jordbruk och skogsbruk..................................... 0
Industri och hantverk....................................... g
Samfärdsel.................................................. g
Handel..................................................... ^25
Förvaltning, arbetsledning och fria yrken (inkl. kontorsarbete)... 265
Hälso- och sjukvård......................................... 7
Arbete ej hänfört till annan grupp ........................... \
%
1-5
1-9
1-9
29-8
63-1
1-7
0-1
Summa 420 100-0
Antalet arbetsplatser, vid vilka arkivarbetare voro sysselsatta, uppgick under
1945 till i medeltal 128 (tab. 23). Av dessa voro 99 statliga och 29 statskommunala.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. 23. Antal arkivarbetsplatser resp. mnsikorganisationer, som tagits i anspråk
för arkiv- och musikerhjälparbeten för svenskar åren 1936—1945.
Års
medel
tal
-
Arkivarbetsplatser [
Stat
liga
-
Statskomm
linnia
-
Sum
ma
-
MusikI
organisationer
-
Summa
Arkivarbetsplatser
1945
Stat
liga
-
Stats- [
kommunala
-
Sum
ma
-
Musik
organi
satio
-
Summa
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
72
32
34
35
36
77
99
76
90
99
18
24
22
31
29
72
32
34
35
36
95
123
98
121
128
33
71
98
98
72
32
34
35
36
95
156
169
219
226
Januari...
Februari..
Mars.....
April.....
Maj......
Juni .....
Juli......
Augusti...
September
Oktober ..
November
December.
101
96
101
97
99
97
92
94
96
101
105
108
25
25
29
31
33
31
31
30
31
30
27
30
126 104
121 i 107
130 109
128
132
128
123
124
127
131
132
138
109
82
28
18
15
15
78
96
97
230
228
239
237
214
156
141
139
142
209
228
235
Liksom under de två närmast föregående åren ha intellektuella flyktingar
även under 1945 beretts utkomstmöjligheter vid statliga och statskommunala
arkivarbeten på i princip samma villkor som i dessa arbeten placerade
svenska arbetslösa. Antalet i dylika arbeten sysselsatta flyktingar (inkl. musikerhjälpta)
uppgick vid utgången av år 1945 till 1 293, av vilka ungelär
Vs sysselsattes med vetenskapliga eller vetenskapligt betonade arbetsuppgifter
och de övriga med arkivarbeten av mera rutinmässig natur.
Antalet musikorganisationer, som vid någon tidpunkt under kalenderåret
1945 bedrev musikerhjälpsverksamhet, uppgick till 135, lokaliserade till 84
orter. De 116 musiker, som vid någon tidpunkt under året sysselsattes vid
dessa organisationer (av vilka flera ofta gemensamt utnyttjade en enda musiker),
trakterade i huvudsak följande instrument:
violin.........
..... 55
piano.........
..... 11
slagverk..........
. 2
cello..........
..... 23
kontrabas.....
..... 6
övriga instrument..
. 4
klarinett......
..... 12
flöjt .........
..... 3
Musikerna ha utövat aktiv musik såsom orkestermedlemmar, instruktörer
eller dirigenter. Nästan alla ha dessutom haft att meddela undervisning åt
orkestermedlemmar och skolungdom, och många ha utnyttjats för notskrivning.
Förutom svenskar har även inemot ett 40-tal danska, norska och baltiska
musikerflyktingar hänvisats till musikerhjälpen; ca hälften av dem har tidvis
haft arbete vid den s. k. notskrivningscentralen i Uppsala, där även
några svenskar varit placerade. Under senare halvåret 1945 utfördes vid
centralen ca 11 000 sidor notskrift för ett trettiotal statliga myndigheters
och kulturella institutioners räkning, såsom musikaliska akademien, allmänna
läroverk, regementsmusikkårer, ABF- och KFUM-orkestrar m. fl.
65
Under de närmare fyra år musikerhjälpen pågått ha inalles 160 olika
musikorganisationer landet runt i sin verksamhet sysselsatt arbetslösa mu
-
siker. Nedan lämnas vissa sammanfattande uppgifter om musikerhjälpen
unden tiden 1942/43—1945/46; beaktas bör, att vederbörande verksamhets
-
period i huvudsak omfattat tiden oktober—
-maj, varför
resp. perioders siffror
ej sammanfalla med
kalenderårens.
Antal orter, där
Antal
Antal elever i
Verksamhetsperiod
musikerhjälp
sysselsatta
undervisnings-
bedrivits
musiker
verksamhet
1942/43 .....
....... 40
85
850
1943/44 .....
....... 61
120
1 710
1944/45 .....
....... 69
137
2 204
1945/461.....
....... 68
137
1 Preliminära uppgifter.
Av de 2 204 eleverna under verksamhetsperioden 1944/45 voro ca 1 200
skolbarn, därav nära 1 000 under 15 år.
Avlöningen till de vid arkivarbetena och musikerhjälpen sysselsatta har
sedan i oktober 1942 utgått med oförändrade belopp eller med högst kr.
74: 90 (ortsgrupp I) och lägst kr. 45: 15 (ortsgrupp A) per vecka.
Interlokalt hänvisad familjeförsörjare är berättigad att under vistelse på
arbetsplatsen behålla den för hans hemort fastställda arbetslönen, varjämte
den hemmavarande familjen efter behovsprövning kan tillerkännas hyreshjälp.
Dessutom äger interlokalt hänvisad person — såväl familjeförsörjare
som icke-familjeförsörjare — från den 1 oktober 1945 åtnjuta hyresbidrag.
Detta utgår per kalendermånad med följande belopp:
Hyresbidragsbelopp per kalender- Arkivarbets- månad1 för
Ortsgrupp
lön per vecka
kr.
familjeför- sörjare kr.
icke-familje- försörjare kr.
A.....
... 45: 15
30
—
18
_
B.....
... 47: 95
30
—
18
—
C.....
30
—
18
—
D.....
... 52: 50
42
—
30
—
E.....
... 55: 30
42
—
30
—
F.....
... 59: 15
42
—
30
—
G.....
... 65: 45
54
—
42
—
H.....
... 71: 40
54
—
42
—
I......
... 74: 90
60
—
45
—
1 Vid halvtidstjänst utgår hyresbidraget med hälften av angivna belopp.
Från och med 1945 medgivas i reservarbete (alltså både i arkivarbete och
musikerhjälp) sysselsatta att tillgodoräkna sig mot semester svarande arbetsledighet
efter i huvudsak samma grunder som föreskrivas i semesterlagen.
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.
Statliga beredskapsarbeten bedrevos under 1945 förutom i kommissionens
även i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevs ett arbete
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 293. Bil.
5
66
Tnb. 24. Antal arbetslösa sysselsatta Tid statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1988—1945.
därav hänvisade från
därav hänvisade från
Göteb.
Göteb.
Års-
Hela
o. Bohus
Väster-
1945
Hela
o. Bohus
Väster-
Övriga
medeltal
antalet
län
norr-
Övriga
antalet
län
norr-
(utom
lands
län
(utom
lands
län
Gbgs
län
Gbgs
län
stad)
stad)
1938......
663
363
231
69
Januari.......
2 571
523
1468
580
Februari......
2 859
605
1690
564
1939......
1392
357
669
366
Mars.........
3182
612
1951
619
1940......
898
435
94
3 282
680
1818
784
oöy
2 427
667
1237
523
1941
1495
1074
760
483
461
274
1895
674
807
414
1942......
225
1582
648
639
295
1 463
625
580
258
1943......
1066
2 231
380
562
493
1292
193
September ....
1328
575
545
208
1944......
377
1352
565
529
258
November____
1606
585
665
356
1945......
2105
610
1054
441
December.....
1712
557
721
434
i järnvägsstyrelsens regi. Kostnaderna för dessa beredskapsarbeten uppgingo
till 23 314 805 kronor, därav statsbidrag 21 399 704 kronor. Bilaga 8 utvisar,
hur dessa kostnader fördelade sig länsvis. Mer än hälften av kostnaderna
kom på Västernorrlands län. Samtliga dessa arbeten finnas upptagna i bilaga
3. I bilaga 5 meddelas uppgifter om kostnader och dagsverken för under
1945 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens
regi.
I tab. 24 lämnas uppgifter om antalet under åren 1938—1945 vid statliga
beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa. Av tabellen framgår, att under 1945 i medeltal 2 105
arbetslösa voro sysselsatta vid dessa arbeten. Av de sysselsatta voro 1 054
eller hälften hemmahörande i Västernorrlands län. Från Göteborgs och Bohus
län utom Göteborgs stad voro 610 eller 29 0 %. Av samtliga-sysselsatta
voro 93-7 °/o hänvisade från landskommuner; 907 % vörö försörjningspliktiga.
Vid september månads utgång kunde 78 6 °/o utnyttja sin ordinarie bostad
(dagkolonister).
Medeldagsförtjänstema (inklusive indextillägg och semesterersättning) för
vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa under åren 1940—1945 framgå av tab. 25.
Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten
bör beaktas, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena
närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten och att arbetsstyrkorna
i väsentligt större utsträckning än vid arbeten i kommissionens regi
bestå av folk från orten, s. k. dagkolonister. I fråga örn sociala förmåner
gäller detsamma som vid kommissionens arbeten.
67
Tab. 25. Medeldagsförtjänster Tid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbygg
nadsstyrelsens
regi juli 1940—december 1945. Kronor per 8-timmars dagsverke.
Månad
1940
1941
1942
1943
1944
1945
Januari..............
10: 24
11:76
13:06
14: 32
14:08
Februari ............
10:55
12:28
13: 66
14: 48
14: 64
Mars................
10:84
12: 51
14:41
14: 64
14: 96
April................
11:28
12: 99
14:42
15: 12
15: 52
Maj.................
11: 80
13: 54
14: 44
15:20
15:04
Juni.................
12:25
13: 25
14: 34
15:20
15: 52
Juli.................
10: 91
12: 24
13: 30
14: 39
15:20
15: 52
Augusti..............
11: 14
12:10
13: 65
14: 43
14: 96
15:04
September...........
11:17
12: 60
13:54
14: 77
14:40
14:96
Oktober.............
10:71
12: 31
13:85
14: 86
14: 72
14: 72
November...........
10: 82
12: 37
13:43
14:71
14: 56
14: 64
December............
10:23
12: 57
13:46
14: 26
15:04
14:88
Statskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,
som under 1945 beviljats för utförande i kommunal regi, återfinnes
i bilaga 6. Kostnaderna uppgingo till 11 656 835 kronor, varav 3 795 894 kronor
utgjorde statsbidrag. Kostnadernas fördelning på olika län framgår av
bilaga 8. Denna utvisar, att hälften av kostnaderna kom på Stockholms stad.
Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under
åren 1938—1945 framgår av tab. 26. Under år 1945 sysselsattes vid dessa
arbeten i medeltal 1 238 arbetslösa. Av hela antalet sysselsatta voro 64 5 %
hänvisade från städer; 93 7 °/o voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,
som under 1945 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten,
uppgick i medeltal till 43, därav 16 städer och 27 landskommuner.
Även den mindre konkurrensdugliga arbetskraften har sysselsatts vid
statskommunala beredskapsarbeten, för vilka i sådana fall, efter överenskommelse
mellan arbetsmarknadskommissionen och kommunalarbetareförbundet,
vissa särskilda bestämmelser tillämpas. Sålunda utgår vid tidlönsar
-
Tab. 26. Antal arbetslösa sysselsatta viii statskomnmnala beredskapsarbeten
åren 1938—1945.
Års-
medeltal
Hänvisade från
Hela
antalet
Därav
från
städer
%
1945
Hänvisade från
Hela
antalet
Därav
från
städer
%
städer
lands-
bygd
städer
lands-
bygd
1938
191
408
599
31''9
Januari.........
707
500
1 207
58-fi
Februari........
727
519
1246
58-3
1939
261
543
804
32-5
Mars...........
834
538
1372
60-8
1940
154
243
397
38-8
April...........
865
560
1 425
607
Maj............
869
565
1434
60-6
1941
900
207
1107
81-3
Juni............
962
472
1434
67-1
1942
1131
216
1347
84-0
Juli............
899
409
1308
68-7
Augusti.........
861
378
1239
69-5
1943
701
112
813
86-2
September......
813
356
1169
69-6
1944
802
444
1 246
64-4
Oktober........
714
329
1 043
68-5
November......,
753
348
1 101
1945
799
439
1 238
64-5
December ......
588
288
876
67-1
68
Tab. 27. Medeldag förtjänst er vid statskommunala beredskapsarbeten åren 1944 och 1945.
Kronor per 8-tiinmars dagsverke.
Månad
Stockholm med
förorter, Götebor®
och Malmö
Övriga städer
Landsbygd
Hela riket
1944
1945
1944
1945
1944
1945
1944
1945
[ Januari..............
19: 84
21: 11
17: 00
15: 43
14: 00
14: 28
18:12
16: 67
Februari ............
19: ‘24
20: 58
15: 50
15: 23
14: 17
15: 02
16:46
16: 51
Mars................
19: 86
22: 46
16: 10
15: 78
14: 01
15: 44
17: 18
17: 22
April................
19: 97
19:73
16: 45
16: 61
13: 56
14: 97
16: 87
17: 14
Maj ................
21: 15
20: 08
16: 83
17:26
14: 45
15:41
17:59
17: 55
Juni ................
21:77
19: 70
16: 54
16: 82
14: 54
16: 32
17: 68
17: 90
Juli ................
21:57
19: 65
16: 69
16: 73
14: 72
16: 59
17: 63
18: 26
Augusti..............
21: 98
20: 82
17: 34
17: 13
14: 64
16: 48
17:80
18: 76
September ..........
22: 09
22: 31
18: 86
17:25
15: 57
15:43
18: 74
19: 36
Oktober ............
21: 93
20: 93
15: 94
17: 58
15: 28
14: 67
17: 46
18: 73
i November ..........
21: 37
21: 17
17:06
18:49
13: 81
15: 50
17: 99
19: 12
1 December............
21: 94
21: 73
16:20
17: 98
| 15:99
15: 93
18: 07
18: 98
bete en timlön, som med 15 % understiger den för vederbörande kommun
i gällande kommunalarbetareavtal stadgade lönen. Arbetena bedrivas dock i
största möjliga utsträckning såsom ackordsarbete, varvid sedvanliga ackordspriser
användas. Någon viss minimitimförtjänst garanteras ej å ackord, utan
endast intjänt lön utbetalas.
I tab. 27 redovisas medeldagsförtjänster per 8 timmars dagsverke för vid
statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta under varje månad åren 1944
och 1945. I densamma ha arbeten belägna i Stockholm med förorter, Göteborg
och Malmö samt övriga städer resp. på landsbygden redovisats vart
för sig.
Statskommunala reservarbeten.1 Under år 1945 har arbetsmarknadskommissionen
icke i något fall lämnat statsbidrag för utförande av nya statskommunala
reservarbeten. För dylika arbeten, som beviljats före 1945, har
kommissionen under året medgivit statsbidrag på beräknade merkostnader
å tillhopa 59 700 kronor. Av beloppet utgjorde 36 600 kronor arbetskostnader
och 23 100 kronor övriga kostnader. Vid arbetena sysselsattes huvudsakligen
mindre konkurrensduglig arbetskraft.
I tab. 28 meddelas uppgifter om vid statskommunala reservarbeten sysselsatta
arbetslösa under åren 1936—1945. I genomsnitt sysselsattes under 1945
endast 128 arbetslösa vid dessa arbeten. Av arbetarna vörö 883 % hänvisade
från städer; 60 8 % voro försörjningspliktiga. Endast 8 kommuner hade
arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten. Dessa kommuner
voro: Stockholm, Kalmar, Göteborg, Uddevalla, Örebro, Eda, Timrå och
Holmsund. Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena
under åren 1943—1945 redovisas i tab. 29.
1 Statskommunala arkivarbeten, se sid. 63
Tab. 28. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten
(inkl. statskommunala arkivarbeten) åren 1936—1945.
69
Årsmedeltal
Städer
Lands
bygd
-
Hela
riket
Därav
i städer
1945
Städer
Lands
bygd
-
Hela
riket
Därav
i städer
%
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
2188
1114
663
414
106
81
143
109
148
113
2 403
975
645
426
114
68
34
25
21
15
4 591
2 089
1308
840
220
149
177
134
169
128
47''7
53- 3
50-7
49-3
48-2
54- 4
80-8
81-3
87- 6
88- 3
Januari...
Februari .
Mars.....
April.....
Maj .....
Juni.....
Juli .....
Augusti...
September
Oktober .
November
December.
96
91
124
141
145
149
116
108
110
94
90
87
21
20
20
20
14
16
16
14
14
14
13
117
lil
144
161
159
165
132
122
124
108
103
87
82-1
82-0
861
87-6
91-2
90-3
87- 9
88- 5
88-7
87-0
87-4
100-0
Tab. 29. Medeldagsförtjänster vid statskommunala reservarbeten åren 1943—1945.
Kronor per 8-timmars dagsverke.
Månad
Städer
Landsbygd
Hela riket
1943
1944
1945
1943
1944
1945
1943
1944
1945
Januari ............
8: 30
9: 38
11: 07
8: 78
8: 51
9: 39
8: 3 9
9:31
10: 52
Februari............
9: 26
9: 42
11: 04
9: 08
8: 71
9: 13
9: 2 2
9: 07
10: 19
Mars...............
9: 80
9:54
11: 47
9: 48
8: 70
8: 97
9:6 8
9:17
10: 65
April ..............
10: 31
9: 14
12: 31
9: 34
8: 74
9:46
10: 04
8: 96
11: 48
Maj................
10: 58
9: 33
12: 72
8: 50
9: 81
9: 59
10:00
9: 50
12: 07
Juni................
10: 30
9: 65
11: 95
8: 59
9: 72
10: 38
9: 81
9: 66
11: 67
Juli................
10: 63
10: 08
12: 65
8: 66
8: 73
9: 49
10:07
9: 66
11: 11
Augusti ............
10: 63
10: 59
11: 34
9: 36
8: 28
9: 09
10: 25
10: 15
10: 25
September..........
9:74
10: 33
11: 03
9:40
8: 25
9: 12
9: 63
10:01
9: 94
Oktober............
9: 84
10: 75
10: 07
9: 13
8: 57
9: 06
9: 59
10: 39
9: 27
November..........
9: 78
10: 97
11: 35
9: 40
8: 62
8: 89
9: 61
10: 53
9: 49
December ..........
8: 69
11: 97
11:47
9: 13
12: 66
8:85
8: 93
12: 13
9: 26
Tab. 30. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag
åren 1936—1945.
Årsmedeltal
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
19 4 5
Städer
Land s- bygd
Hela
riket
1930
1023
1384
2 407
Januari ..........
544
339
883
1937
990
537
1527
Februari..........
598
309
907
1938
928
590
1518
Mars ............
532
224
756
1939
867
883
1 750
April ............
433
180
613
1940
691
371
1 062
Maj..............
364
213
577
1941
782
524 ,
1306
Juni..............
282
160
442
Juli..............
203
159
362
1942
297
179
476
Augusti ..........
156
148
304
1943
167
108
275
September........
176
154
330
1944
320
360
680
Oktober..........
196
163
359
November........
240
201
441
1945
335
202
537
December ........
294
177
471
70
Tab. 31. Arbetslinjens omfattning åren 1936—1945.
Antal sysselsatta
1936
1937 (
1938 |
1939 !
1940
1941 |
1942 ]
1943 j
1944
1945
Statliga arbeten
Januari...............
11348
7 818
2 806
2 894
2 285
2 995
3880
2 552
2 927
4 092
Februari..............
11088
7 862
3 004
3134
1 963 i
3 402
4 473
3 024
3 628
4 443
Mars..................
10 171
6 740
2 856
2 884
1640
3 454
4154
3 076
4180
4 ö38
April..................
9140
5 659
2 282
2 489
1366
4 223
3 469
2 710
4 757
4 890
Maj...................
10 578
4147
2 709
2 903
1458
5 326
3 528
2 5221
5 092
4 032
Juni..................
10 453
3 510
2 565
3 418
1497
6 610
3 414
2 483
4 661
3 217
Juli...................
9 299
3 027
2 416
3 267
1727
6 438
3 310
2 329
4 218
2 708
Augusti...............
8184
2 680
2 523
3 267
2 303
5 484
3120
2 248
3 929
2 555
September.............
7 479
2 302
2 537
2 868
2 639
4 031
2 772
2 218
3 682
2 450
Oktober...............
7 001
2139
2 647
2 865
2 775
3 424
2 533
2 231
3 381
2 567
November.............
7 424
2 444
2 635
2 664
2 862
3 228
2 326
2 415
3 207
2 910
December.............
6 648
2 212
2 386
2180
2 218
2 929
2 252
2 307
3 393
3 001
Slatskommunala arbeten
Januari................
6 417
3 047
1727
1699
1047
472
1981
886
1081
1324
Februari..............
6 209
3132
1828
2 055
878
635
2 096
954
1516
1357
Mars..................
5 865
3 005
2 089
2 271
648
878
2185
1 162
1674
1516
April..................
5 631
2 775
2 318
2 084
540
1121
1987
1067
1850
1586
Maj...................
5 655
2 242
2 253
1974
742
1240
1623
1066
1785
1593
Juni..................
4 940
2 017
2 216
1833
732
1294
1452
1006
1634
1599
Juli...................
4 223
1643
1951
1535
515
1570
1319
955
1366
1 440
Augusti...............
3 438
1394
1821
1359
513
1487
1238
908
1262
1361
September.............
3 302
1387
1808
1358
436
1416
1223
890
1241
1293
Oktober...............
3181
1449
1832
1220
459
1478
1137
886
1181
1161
November.............
3 090
1476
1654
1279
503
1689
1078
792
1192
1204
December.............
3134
1507
1385
1070
394
1784
966
787
1190
963
Kommunala arbeten
Januari...............
3 885
2 885
1993
2 992
1335
2 035
1028
324
856
883
Februari..............
3 709
2 751
2167
3 488
1404
2 371
963
474
1274
907
Mars..................
3 468
2 276
2 064
3139
1386
2 238
791
364
1257
756
April..................
2 672
1790
1648
2 360
1041
1773
671
357
916
613
Maj...................
2164
1417
1337
1489
724
1395
477
263
674
577
Juni..................
1929
1098
1092
1347
589
1094
409
187
558
442
Juli...................
1734
863
1077
1015
661
847
281
202
385
362
Augusti...............
1673
832
965
896
669
818
220
186
288
304
September.............
1575
875
980
844
814
815
209
158
313
330
Oktober...............
1702
989
1188
964
1021
652
231
143
431
359
November.............
2 220
1285
1672
1192
1575
801
244
262
563
411
December.............
2152
1268
2 027
1277
1523
830
189
376
647
471
Summa
Januari...............
21 650
13 750
6 526
7 585
4 667
5 502
6 889
3 762
4 864
6 299
Februari..............
21 006
13 745
6 999
8 677
4 245
6 408
7 532
4 452
'' 6 418
6 707
Mars..................
19 504
12 021
7 009
8 294
3 674
6 570
7130
4 602
7111
7110
April..................
17 443
10 224
6 248
6 933
2 947
7117
6127
4134
7 523
7 089
Maj...................
18 397
7 806
6 299
6 366
2 924
''7 961
5 628
3 851
7 551
6 202
Juni..................
17 322
6 625
5 873
6 598
2 818
18 998
5 275
3 676
6 853
5 258
Juli...................
15 256
5 533
5 444
5 817
2 903
8 855
4 910
3 486
5 969
4 510
Augusti...............
13 295
4 906
5 309
5 522
3 485
! 7 789
4 578
3 342
5 479
4 220
September.............
112 356
4 564
5 325
5 070
3 889
6 262
4 204
3 266
: 5 236
4 073
Oktober...............
11 884
4 577
i 5 667
5 049
4 255
5 554
3 901
3 260
4993
4 077
November.............
12 734
5 205
5 961
5135
4 940
[5 718
3 648
3 469
4 962
4 555
December.............
i 11 934
| 4 987
[5 798
4 527 i 4135
15 543
3 407
3 470
| 5 230
4 435
Tab. 82. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden
åren lim—1945.
71
År
Månad
Antal hjälpta
Hjälpta i % av hjälpsökande
Stor-
städer
Övriga
städer
Lands-
bygd
Hela
riket
Stor-
städer
övriga
städer
Lands-
bygd
Hela
riket
Årsmedeltal.
1936......................
2 283
4 052
9 730
16 065
32-5
45''7
49-4
451
1937......................
1392
2 609
3 828
7 829
33-2
43-0
48-2
43-0
1938......................
686
2 063
3 289
6 038
20-9
38-5
43-6
373
1939......................
456
1659
4183
6 298
17-6
38-7
39-2
35-9
1940......................
531
1023
2186
3 740
9-7
31-8
46-9
28-0
1941......................
1735
1833
3 288
6 856
17-3
36-8
45-7
30-9
1942......................
1775
1062
2 433
5 270
325
39-9
58-3
42-8
1943......................
1374
551
1806
3 731
46 3
40-6
65-5
52-7
1944......................
1207
1070
3 739
6 016
43-3
49-0
59-5
53-5
1945......................
1210
924
3 214
5 378
42-3
569
76-4
61-4
1945
Januari ..................
1086
1222
3 991
6 299
31-5
47-2
65-9
52-1
Februari..................
1108
1286
4 313
6 707
28-9
47''3
68-3
52-1
Mars.....................
1 154
1314
4 642
7110
26-6
49-4
711
52-6
April ....................
1220
1258
4 611
7 089
29-0
65-0
78-1
589
Maj......................
1 224
1 125
3 853
6 202
32-5
67-2
84-0
61-9
Juni......................
1388
881
2 989
5 258
42-7
69-0
88-1
66-4
Juli......................
1312
714
2 484
4 510
57-7
73-8
91-2
75-6
Augusti ..................
1295
629
2 296
4 220
67-2
68-7
89-5
78-1
September................
1290
623
2160
4 073
66-9
655
85-4
75-3
Oktober..................
1280
626
2171
4 077
65-1
61-5
76-0
698
November................
1340
705
2 510
4 555
624
56-0
74-9
67-4
December ................
1177
710
2 548
4 435
57-2
46''4
68-8
60-8
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa sysselsatta
vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1936—1945 framgår av
tab. 30. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1945 i genomsnitt 537 arbetslösa.
Av de sysselsatta voro 62''4 % hemmahörande i städer; 828 % voro
försörjningspliktiga.
Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 31 om arbetslinjens omfattning
under varje månad åren 1936—1945 och i tab. 32 örn dess omfattning inom
olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som
erhållit hjälp i form av arbete, voro under 1945 i medeltal 64 6 % sysselsatta
vid statliga arbeten, 25 4 °/o vid stalskommunala arbeten och 10 0 °/o vid kommunala
arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande voro under
1945 i medeltal 614 % hjälpta enligt arbetslinjen mot 53 5 %> föregående år.
I storstäderna voro 42 3 °/o hjälpta enligt denna hjälpform mot 569, respektive
76 4 % i övriga städer och landskommuner.
En jämförelse mellan hänvisningsförhållandena under 1945 vid olika slag
av arbeten lämnar följande resultat.
72
I % av samtliga hänvisade inom resp.
arbetsformer voro t medeltal
Statliga arbeten
från städer
från lands- kommuner
forsö rjnings- pliktiga
i arbetsmarknadskommissionens regi ......
____ 57-3
42-7
66-7
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.. . .
____ 6-3
93-7
90''7
Statskommunala beredskapsarbeten..........
____ 64-5
35.5
93-7
Statskommunala reservarbeten..............
____ 88-3
11-7
60-8
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag....
____ 62''t
37-6
82-8
Av dem, som hänvisats till beredskapsarbeten, kunde en ganska stor del
utföra arbete som dagkolonister (se s. 61). Vid utgången av september 1945
voro sålunda vid arbetsmarknadskommissionens arbeten 62 2 %> och vid
arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi 78''6 °/o dagkolonister.
I bilaga 9 återgives en sammanställning per den 31 december 1945 av
statliga och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutförts under
1945 eller den 31 december vörö under utförande eller beslutade men ej
påbörjade.
Särskilda arbeten. Den 21 juli 1944 uppdrog Kungl. Majit åt kommissionen
att i samråd med statens utrymningskommission låta utbygga 5 barackläger,
belägna i olika delar av landet. Arbetena, som utfördes i arbetsmarknadskommissionens
regi, påbörjades beträffande vissa läger i juli 1944 och
slutfördes i sin helhet under januari månad 1945. Arbetena ha utförts med
arbetskraft anvisad från öppna marknaden. Kostnaden har uppgått till
2 500 000 kronor.
Kungl. Majit förordnade vidare den 5 oktober 1945 efter förhandlingar
mellan representanter för danska och svenska staten, att under svenska statliga
myndigheters förvaltning stående baracker jämte tillhörande inredning,
intendenturmateriel m. m. i viss omfattning skulle genom försäljning överlåtas
till danska staten. Samtidigt uppdrogs åt kommissionen att centralt leda och
ansvara för leveransens fullgörande. Genom kommissionens försorg nedmonterades
och levererades 458 baracker. Härtill kommo 200 nya baracker levererade
direkt från fabrik, varjämte från militära myndigheter överlämnades
300 och från civilförsvarsstyrelsen 27 baracker. Hela leveransen omfattade
985 baracker med ett beräknat platsantal av 25 362. Härutöver levererades
intendenturmateriel m. m. till ett värde av ca 1 400 000 kronor. Hela
leveransen fullgjordes på 8 veckor. Nedmonteringsarbetena ha i huvudsak
utlämnats på entreprenad; dock har kommissionen i vissa fall utfört arbetena
i egen regi med anvisad arbetskraft.
Sedermera förordnade Kungl. Majit den 23 november 1945 efter framställning
från danska staten, att ytterligare baracker med inredning jämte viss
monterings-, drifts- och sysselsättningsmateriel skulle överlåtas. På grund
härav nedmonterades och levererades genom kommissionens försorg 372
baracker samt genom militära myndigheter 200, eller sammanlagt 572 baracker
med ett beräknat platsantal av 13 429. Härutöver levererades materiel
för ca 900 000 kronor. Leveransen var i huvudsak fullgjord vid årsskiftet.
73
Kostnaden för samtliga ovan angivna arbeten och leveranser till Danmark
har inklusive transporter beräknats till ca 10 miljoner kronor.
Dessutom har kommissionen på Kungl. Maj:ts uppdrag överlämnat 21 baracker
samt viss intendenturmateriel m. m. till Svenska kommittén för internationell
hjälpverksamhet i Polen.
Understöd stin,} en.
Dagunderstöd. Dagunderstöden utgingo under 1945 enligt de grunder,
som Kungl. Majit fastställt den 10 mars 1944 (se verksamhetsberättelsen för
år 1944).
Dagunderstödsverksamhetens omfattning under åren 1936—1945 framgår
av tab. 33, vari angivits dels det genomsnittliga antalet, dels det högsta
antalet kommuner, som under respektive år bedrivit sådan verksamhet,
samt av tab. 3i, vari lämnas uppgifter örn antalet dagunderstödda arbets
-
Tnb. 33. Antal kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksainhet resp. hyreshjälpsverk
samhet
under åren 1930—1945.
Årsmedeltal
Dagunderstöds-
verksamhet
Högsta antalet
kommuner, som
bedrivit dag- understödsverk- samhet under
resp. år
Hyreshjälps-
verksamhet
Högsta antalet
kommuner, som
bedrivit hyres- hjälpsverksamhet
under resp. år
Hela
antalet
därav
städer
Hela
antalet
därav
städer
193C..............
34
12
86
15
8
36
1937..............
23
8
54
11
5
28
1938..............
27
10
54
14
6
28
1939..............
35
10
81
13
7
30
1940..............
29
12
50
13
7
22
1941..............
45
20
81
27
15
43
1942..............
37
15
68
23
12
42
1943.. ...........
21
10
33
16
10
25
1944..............
20
12
53
18
11
37
1945..............
19
12
38
13
11
26
Tab. 34. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1936—1945.
Årsmedeltal
Städer
Lands-
bygd
Hela riket
1945
Städer
Lands-
bygd
Hela riket
1936
2 759
1951
4 710
Januari...........
1700
480
2 180
1937
1263
1008
2 271
Februari..........
2 119
632
2 751
1938
1 190
1180
2 370
Mars.............
2 206
502
2 708
1939
1232
1653
2 885
April.............
Maj..............
1 545
1 057
213
45
1758
1102
1940
3 U36
728
3 764
Juni..............
605
15
620
1941
7 268
1463
8 731
Juli..............
461
—
461
1942
2 864
664
3 528
Augusti...........
342
3
345
1943
1 103
233
1 336
September........
348
5
353
1944
1299
649
1 948
Oktober..........
371
4
375
November........
467
13
480
1945
997
164
1 161
December.........
739
62
801
74
lösa under samma tioårsperiod. I denna redovisning har hänsyn icke tagits
till dagunderstödda deltagare i beredskapskurser eller i av arbetslöshetsnämnder
anordnade andra kurser.
Av tabellerna framgår, att antalet kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet,
nedgått till 38 från 53 föregående år samt att antalet dagunderstödda
var lägre än tidigare under tioårsperioden. Verksamheten var till
största delen lokaliserad till de större städerna, särskilt Stockholm och Göteborg.
Av de landskommuner, som bedrevo sådan verksamhet, voro de flesta
belägna i Västernorrlands samt Göteborgs och Bohus län. Av samtliga dagunderstödda
voro 859 % hemmahörande i städer; 708 °/o voro familjeförsörjare.
I genomsnitt för hela riket uppgick under 1945 understödet till 4 kr.
57 öre per dag och understödstagare mot 4 kr. 18 öre föregående år.
Hyreshjälp. Antalet kommuner, som bedrivit hyreshjälpsverksamhet under
åren 1936—1945, framgår av tab. 33, i vilken årsmedeltalet resp. högsta
antalet kommuner resp. år finnes angivet. Antalet arbetslösa, som erhållit
hyreshjälp under åren 1942—1945, redovisas i tab. 35.
Det den 1 juli 1941 försöksvis införda systemet med hyreshjälp till familjeförsörjare,
som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från
hemorten, att den hänvisade ej kunde använda familjebostaden, har tillämpats
även under 1945. Då arbetslösa familjeförsörjare på grund av de gynnsamma
förhållandena på arbetsmarknaden endast i undantagsfall behövt
hänvisas till arbetsplatser utom hemorten, har förlängt tillstånd till dylik
hyreshjälpsverksamhet sökts och medgivits i blott två fall.
Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamhet
(sålunda utan statsbidrag) hjälpta under åren 1936—1945 angives i tab. 36.
Av tabellen framgår, att verksamheten under år 1945 varit av ringa omfatt
-
Tab. 35. Antal arbetslösa, som erhållit hyreshjälp åren 1942—1945.J
Månad
Hela antalet
Därav
städer
1942
1943
1944
1945
1942
1943
1944
1945
Januari ..............
7 383
2 579
3 910
1972
6 688
2 475
3143
1720
Februari..............
8 589
2413
4128
2 381
7 706
2 249
3 463
2122
Mars.................
7 622
1989
3 763
2 505
6 721
1814
3107
2 267
April.................
5 835
1490
2 595
1703
5 066
1365
2 011
1577
Maj..................
2 559
1081
1267
1130
2 298
1063
996
1 095
Juni..................
1003
490
411
717
940
487
384
712
Juli..................
627
330
285
546
609
327
285
546
Augusti...............
613
242
205
420
595
240
205
420
September............
566
303
328
375
556
301
328
375
Oktober..............
707
513
462
383
686
510
462
383
November............
917
1028
548
480
888
1014
548
480
December.............
1662
2105
1123
730
1610
1935
1069
730
Årsmedeltal
3174
1213
1585
1112
| 2 864
1148
1333
1036
75
Tab. 36. Antal arbetslösa som erhållit kommunalt understöd åren 1936—1945.
Årsm edeltal
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1945
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1936
2 506
664
3170
Januari ..........
112
15
127
1937
2 060
322
2 382
Februari..........
128
23
151
1938
2 054
198
2 252
Mars ............
389
36
425
April.............
685
40
725
1939
1 300
246
1 546
Maj..............
810
64
874
1940
1417
133
1550
Juni..............
778
23
801
1941
321
173
494
Juli..............
102
14
116
1942
163
75
238
Augusti...........
8
11
19
1943
59
21
80
September........
8
11
19
1944
70
38
108
Oktober..........
12
9
21
November........
18
19
37
1945
257
24
281
December.........
30
25
55
ning, även om den omfattat ett mer än dubbelt så stort antal arbetslösa
som under föregående år. I medeltal åtnjöto under året 281 arbetslösa kommunalt
understöd mot 108 föregående år. Antalet varierade starkt under de
olika månaderna. Högst var det i maj, då 874 arbetslösa åtnjöto dylikt understöd.
Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjen återfinnas i tab. 37.
Av samtliga arbetslösa, som erhållit hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto
under 1945 i medeltal 80 5 % dagunderstöd och 195 % kommunalt understöd
utan statsbidrag.
Utbildningshjälp. Av deltagarna i de under ledning av överstyrelsen för
yrkesutbildning anordnade yrkesutbildningskurserna för arbetslösa åtnjöt ett
flertal hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnader.
Enligt arbetslöshetsnämndemas rapporter åtnjöto i genomsnitt per
månad 188 kursdeltagare sådan hjälp.
Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har kommissionen
under året icke bedrivit någon verksamhet i form av frivillig
arbetstjänst eller ungdomsreservarbeten.
Kursverksamheten i allmänbildande ämnen för arbetslösa hade under 1945
mycket begränsad omfattning. Kurserna anordnades huvudsakligen av ABF,
som av kommissionen beviljades statsbidrag till kostnaderna för de arbetslösas
deltagande i kurserna med 100 % till lärår löner och 50 % till arbetsmateriel.
Sammanlagt deltog ett 100-tal arbetslösa personer på ett 10-tal orter
i skilda delar av landet i dylika kurser i diverse ämnen. Kommissionen
har vidare under året understött en kurs i maskinskrivning, som anordnades
genom arbetslöshetsnämnden i Göteborg för ca 15 personer.
Härutöver bedrevs av Folkuniversitetets kursverksamhet i Stockholm, Göteborg,
Uppsala och Lund ett flertal kurser med statsbidrag för att huvudsakligen
möjliggöra flyktingars deltagande häri.
En speciell form av statsunderstödd kursverksamhet Ilar varit anordnad
av föreningen Bohus stickning. Genom denna har sysselsättning bereus hust
-
76
Tal). 37. Understödslinjens omfattning åren 1936—1945.1
Månad
Antal understödstagare
1936
1937
1938
1939
1910
lidi
1942
1943
1944
1945
Dagunderstöd
11 226
5 497
4 725 j
6 206
3 273
14 089 i
9 183
2 738!
5 013
2 180
13 305
6 073
4 985
2 928
3 423
17 338 1
10 191
2 352 .
5 213
2 751
12 982
5 774
4 6 <2
7 028
3 493
17 369
8 524
1954
4 929
2 708
9 321
3 565
3 282
5 847
2 676
15 288
5 631
1561 !
3 529
1 758
2 901
1506
1372
2 441
1279 1
10 829
2 082
1006
1 126
1102
465
140
810
529
993
6 677
974
460
353
620
220
__
1009
4140
822
327
247
461
_
_
265
—
1532
3 316
781
248
210
345
_
304
_
2 694
3 201
817
280
317
353
142
167
1068
842
5 702
2 427
654
516
456
375
1968
1284
2 146
1811
8 330
3123
898
1287
541
480
4 211
3 251
4 566
2 930
10 765
6 974
1778
3 303
1447
801
Kommunalt under- stöd
4 799
3 433
3 297
3 053
2 085
1021
696
180
257
127
5 393
3119
3 580
2 958
2 582
911
564
136
270
151
425
4 744
2 584
3 027
2 505
2 814
801
424
91
214
4 350
2 375
2 635
2 023
1397
674
231
75
164
725
874
801
2 566
2 252
2100
1127
921
503
116
57
75
1 828
1854
1807
839
1057
294
66
38
38
1569
1630
1807
776
1379
199
50
27
18
116
19
19
1758
1488
1 446
596
1867
191
40
22
14
2 108
1719
1415
783
1807
180
34
28
24
2 667
2 239
1379
834
817
206
39
35
29
21
37
55
2816
2 826
1 925
1366
839
363
55
58
63
3 441
3 064
2 611
1 688
1034
583
538
217
134
Summa
16 025
8 930
8 022
9 259
5 358
15110
9 879
2 918
5 270
2 307
18 698
9 192
8 565
5 886
6 005
18 249
10 755
2 488
5483
2 902
17 726
8 358
7 719
9 533
6 307
18170
8 948
2 045
5143
3133
13 671
5 940
5 917
7 870
4 073
15 962
5 862
1636
3 693
2 483
5 467
3 758
3 472
3 568
2 200
11332
2198
; 1063
1201
1976
2 293
1994
2 617
1368
2 050
6 971
1040
498
391
1421
1569
1630
2 027
776
2 388
4 339
872
354
265
577
1758
1488
1711
596
3 399
3 507
821
270
224
364
2 108
1719
1719
783
4 501
3 381
851
308
341
372
2 809
2 406
2 447
1676
6 519
2 633
693
1 551
485
396
4 784
4110
4 071
3177
9169
3 486
953
1345
604
517
December ..........
7 652
6 315
7177
4 618
11799
7 557
1 2 316
[3 520
1581
856
1 Kursdeltagare ej medräknade.
rar och döttrar till arbetslösa stenhuggare inom. Bohusläns stendistrikt.
Kvinnorna ha på så sätt kunnat medverka till att förbättra stenhuggarnas
ekonomiska ställning. Under året ha tre dylika kurser med sammanlagt ett
30-tal deltagare pågått.
I tcib. 38 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
utbildningshjälpens omfattning åren 1936—1945.
77
Tab. 38. Den statliga och statsunderstödda utbildniugshjtllpens omfattning
åren 1936—1945. ÅrsmedeltnI.
Å r
Antal del- tagare i frivillig
arbetstjänst
Antal syssel- satta i ungdoms- reservarbeten
Antal kursdel- tagare1 I
Summa
1936........................
364
250
306
920
1937........................
210
75
17
302
1938........................
170
35
36
241
1939........................
132
39
65
236
1940........................
50
6
390
446
1941........................
62
—
845
907
1942........................
2 63
—
558
589
1943........................
—
—
280
280
1944........................
—
—
271
271
1945........................
—
-
188
188
1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid verkstadsskolor
för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna vid beredskapskurser endast
de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna. — 2 Medeltal för januari—juni.
Hjälpverksamhetens totala omfattning.
En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1936—- 1945 lämnas i tab. 39. Under 1945 åtnjöto i medeltal 80 0 % av samtliga
hjälpsökande arbetslöshetshjälp. Av dessa åtnjöto 61''4 °/o hjälp enligt arbetslinjen,
16 4 %> enligt understödslinjen och 2 2 % erhöllo utbildningshjälp.
Den förstnämnda procentsiffran är den högsta, som hittills förekommit för
denna hjälpform.
En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under
såväl budgetåret 1944/45 som kalenderåret 1945 återfinnes i bilagorna 10
och 11.
Statliga stenbeställningar.
I samband med bemyndigande för arbetsmarknadskommissionen att låta
återupptaga beställningarna av gatsten för statens räkning fastställde Kungl.
Maj:t genom skrivelse den 28 augusti 1942 det högsta antal, som finge sysselsättas
med statliga eller andra beställningar, till 950 man, därav högst
150 finge utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som är nödvändig för rationell
drift i storbrott.
Efter beslut därom vid sammanträde den 10 januari 1945 med delegationen
för handläggning av vissa ärenden angående inköp av gatsten för statens
räkning anhöll kommissionen i underdånig skrivelse den 30 i samma
månad om medgivande att i mån av behov från och med den 1 januari 1945
inom gatstensindustrin med statliga eller andra beställningar sysselsätta högst
1 050 arbetare, varav högst 150 utgörande fullgod arbetskraft.
I skrivelsen erinrades örn att kommissionen i sin verksamhetsberättelse för
år 1943 hade anmält, att antalet sysselsatta arbetare vid intet tillfälle överstigit
det av Kungl. Maj:t medgivna högsta antalet men att kommissionen an
-
78
Tab. 39. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1936—1945.
Antal hjälpta
Hjälpta i * av hjälpsökande
Å r
Månad
Arbets-
linjen
Under-
stöds-
linjen
Utbild-
nings-
hjälpen
Summa
Arbets-
linjen
Under-
stöds-
linjen
Utbild-
nings-
hjälpen
Summa
Årsmedeltal
1936....................
16 065
7 880
961
24 906
45-1
22-1
2''7
69-9
1937....................
7 829
4 653
318
12 800
430
25-6
1-7
70-3
1938....................
6 038
4 622
264
10 924
373
28-6
1-6
67-5
1939....................
6 297
4 431
252
10 980
35-9
25-2
1*4
62-5
1940....................
3 740
5 314
449
9 503
28-0
39-7
3-4
71-1
1941....................
6 856
9 225
907
16 988
30-9
41-5
41
76-5
1942....................
5 270
3 766
589
9 625
42-8
306
4''8
78-2
1943....................
3 731
1 416
280
5 427
52-7
200
40
76-7
1944....................
6 016
2 057
271
8 344
53-4
18-3
2-4
74-1
1945....................
5 378
1442
193
7 013
61-4
16-4
2-2
80-0
1945
Januari ................
6 299
2 307
205
8 811
52-1
19-1
1-7
72-9
Februari................
6 707
2 902
254
9 863
52-1
22-6
2-0
76-7
Mars ..................
7110
3133
261
10 504
52-6
232
1-9
77-7
April ..................
Maj....................
7 089
2 483
255
9 827
58''9
206
2-1
81-6
6 202
1976
252
8430
61-9
19-7
2-5
84-1
Juni....................
5 258
1421
214
6 893
66-4
17-9
2-7
87-0
Juli....................
4 510
577
190
5 377
75-6
9-7
3-2
88-5
Augusti ................
4 220
364
161
4 745
78-0
68
3o
87-8
September..............
4 073
372
129
4 574
75-3
6-9
2-4
84-6
Oktober................
4 077
396
145
4 618
69-8
6-8
2-4
79-0
November..............
4 555
517
130
5 202
67-4
7-7
1-9
77-0
December ..............
4 435
856
123
5 414
60-8
11-7
1-7
74-2
sett det möjligt att lämna sysselsättningstillstånd tor ett högre antal, då det
visat sig, att varje månad en viss del av arbetarna var frånvarande från
arbetet bland annat på grund av sjukdom eller beredskapstjänstgöring. Förhållandena
hade varit desamma under år 1944. Marginalen mellan lämnade
medgivanden och verkligt sysselsatta hade emellertid successivt minskats,
vilket medfört, att det högsta av Kungl. Maj:t medgivna antalet (950) i december
1944 hade uppnåtts. Anledningen härtill hade bland annat varit,
att beredskapstjänstgöringen och de militära anläggningsarbetena ej längre
ställde lika höga krav på arbetskraft som under de båda föregående åren.
Kommissionen framhöll vidare, att en stor del av arbetarna vid de statliga
gatstensbeställningarna utgjordes av äldre personer, vilkas inkomster
inom stenindustrin vore obetydliga men säkerligen hade en avsevärd betydelse
för dem själva som komplement till folkpension eller annan inkomst.
Dessa äldre personer hade tagit i anspråk en relativt obetydlig del av de belopp,
som förbrukats för de statliga gatstensbeställningarna, men utgjorde en
förhållandevis stor del av det högsta medgivna antalet sysselsatta.
Genom beslut den 2 mars 1945 biföll Kungl. Majit kommissionens framställning.
Från och med den 1 januari 1945 utgör således det högsta antal,
79
Tab. 40. Tid statliga stenbeställningar under år 1945 sysselsatta arbetare.
Månad
Göte-
borgs
och
Bohus
län
Blekinge
län
Kalmar
län
Samtliga län
Hela
antalet
därav
dags-
verkare
Januari..............................
772
87
44
903
116
Februari.............................
759
89
44
892
113
Mars................................
789
101
43
933
115
April................................
814
101
40
955
118
Maj.................................
819
96
21
936
112
Juni.................................
814
89
34
937
113
Juli ................................
802
87
32
921
109
Augusti..............................
820
95
30
945
114
September ..........................
830
94
31
955
115
Oktober ............................
835
97
31
963
124
November............................
839
96
30
965
124
December............................
834
99
15
948
123
Årsmedeltal........................
811
94
88
938
116
Därav arbetare anvisade av länsar-
betsnämnd (fullgod arbetskraft''.....
78
—
15
93
78
som får sysselsättas med statliga eller andra beställningar, 1 050, därav högst
150 må utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som är nödvändig för rationell
drift i storbrott och som uttages efter av kommissionen givna anvisningar.
I tab. 40 lämnas uppgift å antalet under varje månad 1945 med gatstenstillverkning
för slaten eller andra beställare hos sådana företagare sysselsatta,
som tilldelats beställning för statens räkning. Av uppgifterna framgår,
att under året i medeltal 938 stenhuggare och dagsverkare varit sysselsatta.
Tab. 41. Tillverkningen av sten för statens räkning under år 1945.
Månad
Län
Smågatsten
Storgatsten
Summa
1 000-tal
kr.
Kvantitet
1 000-tal
st.
Värde
1 000-tal
kr.
Kvantitet
1 000-tal
st.
Värde
1 000-tal
kr.
Januari..................
2 279
113
388
107
220
Februari.................
3 293
163
212
59
222
Mars....................
3 583
178
298
82
260
April....................
3 534
175
288
80
255
Maj.....................
3 292
163
265
73
236
Juni.....................
3 490
173
245
68
241
Juli.....................
2 139
106
100
28
134
Augusti..................
3 777
187
172
47
234
September...............
3 785
197
226
66
263
Oktober.................
4 173
217
134
39
256
November...............
4 453
232
130
38
270
December................
4 635
241
81
24
265
Summa
42 433
2 145
2 539
711
2856
Därav
Göteborgs o. Bohus län ..
41 633
2103
2 211
616
2 719
Blekinge län ............
567
30
312
90
120 |
Kalmar län..............
233
12
16
5
17 |
80
Av dessa utgjordes 93 av genom länsarbetsnämnderna anvisad fullgod arbetskraft.
Kungl. Ma:jts ovan nämnda medgivande om sysselsättning av
större arbetsstyrka än den tidigare maximistyrkan, 950 man, har ej behövt
utnyttjas annat än under april månad, då 955 man sysselsattes, samt under
månaderna september—november. Högsta antalet sysselsatta utvisar november
månad med 965 man.
Under 1945 ha nya anställningsmedgivanden lämnats för 104 man. Medgivande
örn anställning har, liksom under föregående år, lämnats endast i
de fall, då den företagna undersökningen visat, att den sökande på grund
av sjukdom, ålder eller tungt vägande familjeskäl ej synes lia haft möjlighet
att antaga arbete utom hemorten eller annat tillgängligt arbete inom densamma.
Under året ha cirka 260 ansökningar om nyanställning eller återanställning
behandlats. Inkomna ansökningar 1943 och 1944 utgjorde cirka
500 respektive 300, av vilka 276 respektive 129 biföllos.
Samtidigt som nya sysselsättningstillstånd meddelats, ha en del tidigare
lämnade återkallats. Detta har möjliggjorts genom den kontinuerliga avgång,
som skett på grund av dödsfall, varaktig sjukdom, hög ålder m. m. En
annan avgångsorsak, som i ett flertal fall har angivits, har varit, att veder -
Tab. 42. Årskostnadsbidrag åren 1941—1944. Kronor.
Län
1941
1942
1943
1944
Stockholms stad.....................
942 352
555 533
356499
451 209
Stockholms.........................
119 086
85 208
32 829
39 057
Uppsala............................
12 645
11292
5 624
9 583
Södermanlands......................
8 587
2 021
2 023
1946
Östergötlands.......................
71160
48 825
20 323
29 089
Jönköpings..........................
10 969
6 647
4 865
9 680
Kronobergs.........................
1849
2 260
33
13
Kalmar.............................
10003
10 293
6 516
10 025
Gotlands............................
3 853
4 404
4 373
5 882
Blekinge............................
513
117
223
2 427
Kristianstads........................
5
—
—
Malmö stad.........................
251 742
140 214
50 524
50895
Malmöhus i övrigt..................
109 818
77 958
35 655
58 138
Hallands............................
4 121
11368
4 657
5 605
Göteborgs stad......................
972 953
471813
235 730
264 570
Göteborgs och Bohus i övrigt........
117 226
89 738
74 798
75 607
Älvsborgs...........................
10 612
7 208
2 426
2156
Skaraborgs..........................
197
270
401
1028
Värmlands..........................
28 778
23 092
15 831
40 674
Örebro.............................
24 876
8 680
16 103
32 513
Västmanlands.......................
2 348
2 300
2 300
—
Kopparbergs........................
—
—
—
Gävleborgs..........................
32 500
19 720
11 881
18107
684 926
208 075
132 734
513 253
| Jämtlands..........................
3 185
4 608
3 671
3102
Västerbottens.......................
6 374
4144
2 521
15 083
Norrbottens.........................
6 837
3 649
4 064
7 485
Summa
8 437 515
1 799 437
1026604
1 647 127
81
börande övergått till annat arbete. Detta synes tyda på att de förhållanden,
som varit utslagsgivande då medgivande örn sysselsättning inom gatstensindustrien
lämnades, t. ex. sjukdom eller besvärliga familjeförhållanden, sedermera
förändrats till det bättre. Antalet avgångna arbetare utgjorde under
året 65.
Omfattningen av stentillverkningen för statens räkning under år 1945 framgår
av tab. 4/. c ^
Årskostnadsbidrag.
Från och med år 1941 utgår statsbidrag till kommunernas kostnader för
arbetslöshetshjälp — förutom engångsbidrag till vissa beredskaps- och reservarbeten
(arbetsbidrag) — i form av s. k. årskostnadsbidrag. I redogörelsen
för kommissionens verksamhet för år 1942 har närmare redogjorts för
hur detta bidrag beräknas. Bidragssystemet tillämpas alltjämt endast försöksvis.
Beträffande förslag till ändrade bestämmelser se sid. 48 f.
I tab. 42 redovisas de totala belopp, som utgått i årskostnadsbidrag till
kommunernas arbetslöshetskostnader för åren 1941—1944.
Antalet kommuner, som erhållit årskostnadsbidrag för dessa år redovisas
i efterföljande sammanställning, fördelade efter bidragsprocent.
Liksom under föregående år förekom under 1944 högre bidragsprocent än
20 endast i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. Antalet kommuner,
som uppburo bidrag, uppvisade någon ökning jämfört med föregående
år.
Län
År
20
21-30
Statsbidrag i %
31-40 41-50
av årskostnaden
51-60 61-70
71-75
S:a
Göteborgs o.
Bohus län
1941.....
15
1
7
2
25
1942 .....
17
2
2
—
—
1
_
22
1943 .....
18
i
1
—
1
_
_
21
1944 .....
17
2
1
—
—
—
—
20
Västernorr- lands län
1941.....
9
2
2
3
2
3
2
23
1942 .....
10
3
3
—
—
1
_
17
1943 .....
18
3
1
—
—
_
_
22
1944 .....
18
4
5
2
—
—
—
29
övriga län
1941.....
85
1
86
1942 .....
74
—
—
_
_
_
_
74
1943 .....
66
—
--
—
_
_
_
66
1944 .....
82
—
—
—
—
—
—
82
Summa
1941.....
109
4
9
3
4
3
2
134
1942 .....
101
5
5
—
—
2
_
113
1943 .....
102
4
2
—
1
_
_
109
1944 .....
117
6
6
2
—
—
—
131
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 293. Bit.
6
82
G. Tärnpliktsbjälp.
Familjebidrag.
Under tiden för den förstärkta försvarsberedskap^ har krigsfamiljebidragsförordningen
varit tillämplig å samtliga värnpliktiga, oavsett arten av
deras tjänstgöring. Även de, som inkallats för att fullgöra dem åliggande
fredstjänstgöring, ha sålunda hänförts under krigsfamiljebidragsförordningen.
I samband med den förstärkta försvarsberedskapens upphävande från
och med den 1 juli 1945 har fredsfamiljebidragsförordningen (nr 524/1942)
i sin helhet satts i kraft. Efter denna tidpunkt gälla såväl krigs- som fredsfamiljebidragsförordningarna.
Krigsfamiljebidragsförordningen är tillämplig
dels å värnpliktiga (krigsfrivilliga), som fullgöra arbetsuppgifter sammanhängande
med avvecklingen av beredskapen, dels å fredstjänstgörande värnpliktiga,
vilka ålagts förlängd tjänstgöring för utbildning till officerare och
underofficerare (motsvarande) eller vilka fullgöra sin fredstjänstgöring senare
än det kalenderår, varunder de uppnått 25 års ålder, dels ock övergångsvis
å yngre värnpliktiga, som påbörjat fredstjänstgöring före den 1 juli 1945
och som kvarbliva i tjänst efter nämnda dag; sistnämnda värnpliktiga hava
medgivits fortsatt rätt till krigsfamiljebidrag intill tjänstgöringsperiodens
slut. Fredsfamiljebidragsförordningen är tillämplig å värnpliktiga, som efter
ingången av juli månad 1945 börjat eller börja tjänstgöring, vilken åligger
dem enligt 27 § vämpliktslagen, och som icke på grund av sin ålder — lägst
26 år det kalenderår, varunder tjänstgöringen fullgöres — äger rätt till bidrag
enligt krigsfamiljebidragsförordningen.
I fråga om rätten till vissa bidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen
ha inskränkande bestämmelser meddelats. Sålunda äger bestämmelsen om
att familjebidrag kan utgå viss tid efter tjänstgöringens avslutande icke tilllämpning
efter den 30 juni 1945 å värnpliktiga, vilka fullgöra fredstjänstgöring,
som berättigar till krigsfamiljebidrag. Dessa värnpliktiga äga ej heller
komma i åtnjutande av hemortslön.
Familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen utgår endast i form
av familjepenning och begravningsbidrag. Familjepenningen är avsedd att
utgöra bidrag till familjemedlemmarnas försörjning. Vid beloppets bestämmande
tages även hänsyn till den värnpliktiges bostadskostnader. Ansökan
örn fredsfamiljebidrag göres till familjebidragsnämnden i den värnpliktiges
hemortskommun, varefter familjebidragsnämnden har att med eget yttrande
översända ansökan till länsstyrelsen, som beslutar i ärendet. Fänsstyrelsens
beslut tillstädes vederbörande militära myndighet, som utbetalar beviljat
bidrag.
I egenskap av tillsynsmyndighet såväl enligt krigs- som fredsfamiljebidragsförfattningarna
har arbetsmarknadskommissionen utfärdat anvisningar
dels angående efter försvarsberedskapens upphörande gällande familjebidragsbestämmelser,
dels ock angående tillämpningen av fredsfamiljebidragsförfattningarna.
Enligt fredsfamiljebidragsförordningen utgående bidrag blir i åtskilliga
fall mindre än det, som i motsvarande fall utgått under tid före den 1 juli
83
1945, då krigsfamiljebidragsbestämmelsema varit tillämpliga å samtliga i
tjänst varande värnpliktiga. Detta föranledde bosten 1945 klagomål från åtskilliga
håll, och förhållandet hade påvisats av kommissionen i anslutning
till ikraftträdandet av fredsfamiljebidragsförordningen. Sedan frågan varit
föremål för närmare övervägande inom kommissionen och överläggningar
ägt rum med representanter för samtliga länsstyrelser och ett antal familjebidragsnämnder
i olika delar av landet, ingav kommissionen den 19 december
1945 ett förslag till Kungl. Maj:t att fredsfamiljebidragsförordningen
måtte slopas och krigsfamiljebidragsförordningen ändras till en såväl i fred
som under krig gällande familjebidragsförordning. Förslaget åtföljdes av
förslag till författningsbestämmelser, och Kungl. Majit har också framlagt
proposition i ämnet för 1946 års riksdag.
Annan än i krigsfamiljebidragsförordningen särskilt nämnd anhörig till
den värnpliktige kan efter särskilt medgivande av tillsynsmyndigheten jämställas
med familjemedlem till denne. Dylikt medgivande sökes av vederbörande
familjebidragsnämnd. Därest familjebidragsnämnd vägrar att göra dylik
framställning, kan den värnpliktige eller den anhörige själv göra framställning
till tillsynsmyndigheten. Under år 1945 behandlades av kommissionen
579 dylika framställningar från familjebidragsnämnder, av vilka framställningar
447 bifollos och 132 avslogos. Från värnpliktiga och dem närstående
inkommo 26 framställningar, av vilka 6 biföllos och 20 avslogos.
Antalet under år 1945 av familjebidragsnämnder gjorda framställningar
att få utbetala näringsbidrag för nedlagd rörelse utan hinder av att dylikt
bidrag jämte utgående familjepenning och bostadsbidrag kommer att överstiga
300 kronor för månad, utgjorde 77. Av dessa ansökningar biföllos 68
och avslogos 9.
Därest familjebidragsnämnd beslutar att nedsätta eller indraga familjebidrag,
enär giltig anledning icke ansetts föreligga för familjemedlem att
lämna innehavd arbetsanställning, skall familjebidragsnämndens beslut underställas
kommissionen. Dylika underställningar gjordes i 16 fall; i 15 fall
fastställdes de underställda besluten, medan ett beslut upphävdes.
Kungl. Majit har bemyndigat kommissionen att medgiva, att ansökningar
örn retroaktiv hemortslön, d. v. s. ansökningar örn hemortslön för tjänstgöring
fullgjord under tiden 1 januari 1941—30 juni 1942, må upptagas till
prövning utan binder av att ansökningen icke inkommit inom föreskriven
tid, senast den 31 december 1942. Under år 1945 inkommo 8 framställningar
örn dylikt medgivande, vilka samtliga biföllos.
Beträffande familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av
kroppsskada, bär förordningen den 28 juni 1941 (nr 591) med ändringar den
30 juni 1944 (nr 456) jämte av arbetsmarknadskommissionen utfärdade tilllämpningsföreskrifter
alltjämt varit gällande under året.
För den hjälpverksamhet sorn, med anlitande av särskilda statsmedel, sedan
år 1941 bedrivits lill förmån för de lill militärtjänst inkallades familjer,
ställdes av kommissionen under år 1945 till rikets landshövdingars förfogande
eli sammanlagt belopp av 142 545 kronor.
84
Övergångsförmåner till viss långtidsinkallad militär personal.
Genom kungörelser den 25 maj 1945 (nr 194—195) meddelades bestämmelser
angående övergång sförmåner till viss långtidsinkallad militär personal.
För underlättande av övergången till civil verksamhet kan viss militär
personal, som vid avvecklingen av försvarsberedskapen fullgjort långvarig
militär tjänstgöring (långtidsinkallade), erhålla övergångsförmån i
form av avvecklingsersättning, yrkesutbildning och värnpliktslån.
Rätten att besluta i avvecklingsersättningsärenden tillkommer vederbörande
familjebidragsnämnd, arbetsmarknadskommissionen och Kungl. Maj:t. I
de fall, där vederbörande fullgjort tvångstjänstgöring av viss mera betydande
omfattning under de senaste två åren före avvecklingen av försvarsberedskapen,
tillkommer sålunda rätten att besluta i avvecklingsersättningsärenden
vederbörande familjebidragsnämnd, vars beslut dock för att bliva
gällande måste fastställas av arbetsmarknadskommissionen. Därest vederbörande
under tid för den förstärkta försvarsberedskapen fullgjort tvångstjänstgöring
under sammanlagt minst tre år men avslutat tjänstgöringen inom
ett år före avvecklingen av beredskapen, kan dock vederbörande av kommissionen
tillerkännas rätt till avvecklingsersättning, under förutsättning att
svårigheter föreligga för vederbörande att erhålla civil utkomst, och dessa
svårigheter kunna anses förorsakade av militärtjänstgöringen. Där synnerliga
skäl föreligga, kan Kungl. Maj :t medgiva att även i annat fall än nu nämnts
övergångsförmån må utgå.
Avvecklingsersättningen avser att för långtidsinkallad, som vid tjänstgöringens
avslutande saknar möjlighet att återgå till tidigare anställning eller
verksamhet och till följd därav är arbetslös eller som erhåller ny anställning
med lägre avlöningsförmåner än de förmåner, som utgått under militärtjänstgöringen,
avhjälpa eller lindra de ekonomiska svårigheterna under en
övergångstid. Ersättningen kan utgå under en tid av högst sex månader.
Det för första månaden fastställda beloppet minskas med tio procent av
första månadens belopp för varje följande månad, och från beloppet för
vederbörlig månad skall avdragas vad den ersättningsberättigade under motsvarande
tid uppburit i arbetsinkomst.
Yrkesutbildning kan beviljas långtidsinkallad, vilken är anmäld hos den
offentliga arbetsförmedlingen som arbetssökande utan att lämpligt arbete
kan anvisas honom. Yrkesutbildning kan meddelas för att underlätta återgången
till förutvarande yrkesområde (fortbildning) eller för att möjliggöra
övergång till nytt yrkesområde (omskolning).
Långtidsinkallad kan vidare komma i fråga till värnpliktslån oberoende av
huruvida han eljest är hänförlig under 1940 års förordning om värnpliktslån.
Härutinnan hänvisas till vad nedan anföres under rubriken värnpliktslån.
Arbetsmarknadskommissionen, som är förordnad som centralt organ för
handläggningen av frågor rörande övergångsförmåner till långtidsinkallade,
har i denna egenskap utfärdat anvisningar rörande tillämpningen av bestämmelserna
örn övergångsförmåner.
85
Beträffande omfattningen av kommissionens verksamhet med ärenden rörande
övergångsförmåner må följande uppgifter lämnas.
Intill den 1 januari 1946 handlades av kommissionen slutligt 1 698 ärenden
rörande avveeklingsersättning, vilka varit föremål för behandling av
vederbörande familjebidragsnämnder. I dessa ärenden hade familjebidragsnämnderna
i 1 574 fall beviljat avveeklingsersättning och enligt därom gällande
bestämmelser underställt kommissionen sina beslut; övriga 124 ärenden
utgjorde besvär över av familjebidragsnämnderna meddelade beslut att
avslå ansökningar om avvecklingsersättningar. I fråga örn de underställda
ärendena godkände kommissionen i 1 365 fall besluten, i vad dessa avsågo,
att avveeklingsersättning skulle utgå, men i 222 av dessa fall ändrades den
oavkortade avvecklingsersättningens belopp av kommissionen. Kostnaderna
för avveeklingsersättning till ifrågavarande 1 365 personer uppgå för första
månaden, under förutsättning att det oavkortade avvecklingsersättningsbeloppet
utgår, till 577 281 kronor. I 209 fall upphävdes de av familjebidragsnämnderna
fattade besluten örn utgivande av avveeklingsersättning av kommissionen,
enär vederbörande icke voro behöriga att erhålla dylik ersättning.
Vad angår de ärenden, i vilka familjebidragsnämnds beslut om avvecklingsersättning
upphävdes har 71 sökande sedermera antingen besvärat
sig hos Kungl. Majit över kommissionens beslut eller ock gjort underdånig
framställning örn att få komma i åtnjutande av avveeklingsersättning. Kungl.
Maj :t har icke i något fall bifallit över kommissionens beslut anförda besvär,
men har i ett fåtal fall, med anledning av bevären, i enlighet med förslag
av kommissionen lämnat vederbörande medgivande att få komma i åtnjutande
av övergångsförmåner. Vidare biföll kommissionen med stöd av den befogenhet,
som tillkommer kommissionen att bevilja avveeklingsersättning åt
vissa långtidsinkallade, vilka fullgjort tvångstjänstgöring örn sammanlagt
tre år under hela beredskapstiden men likväl icke fylla förutsättningarna för
att familjebidragsnämnderna skola kunna bevilja ersättning, framställningar
från 176 sökande. Kostnaderna för de dem beviljade avvecklingsersättningarna
uppgå, vad gäller ersättningarnas oavkortade belopp för första månaden,
till 73 577 kronor. I anledning av anförda besvär beviljade kommissionen
avveeklingsersättning i 28 fall med ett belopp, som beräknat på sätt nyss
sagts, utgör 11 837 kronor, medan kommissionen i 96 fall lämnade besvären
utan bifall. Slutligen prövade Kungl. Majit intill den 1 januari 1946 690
ansökningar örn att få komma i åtnjutande av övergångsförmåner, över
vilka ansökningar kommissionen avgivit yttrande. I de 395 fall, där Kungl.
Majit fann skäl medgiva avveeklingsersättning till vederbörande, utgöra,
med de av kommissionen sedermera fastställda beloppen, kostnaderna för
lörsta månaden — under förutsättning alt ersättningarna under nämnda
månad utgå med hela sitt belopp — 149 902 kronor. I flertalet av de övriga
295 fallen, där Kungl. Majit lämnade framställningarna utan bifall, äro
framställningarna ingivna av personer, vilka endast fullgjort krigsfrivilligtjänstgöring.
Sammanlagt beviljades alltså under tiden intill den 1 januari 1946 av
-
86
vecklingsersättning till 1 964 personer, och kostnaderna för första månaden
uppgå — därest varje ersättning utgår med oavkortat belopp — till 812 597
kronor. Vid nyssnämnda tidpunkt voro ett 40-tal ärenden ännu icke avgjorda,
i flertalet fall beroende på att från vederbörliga militära myndigheter
infordrade kompletterande uppgifter icke inkommit.
Värnpliktslån.
I fråga örn värnpliktslån utfärdades tre nya författningar nämligen dels
den ovan omnämnda kungörelsen den 25 maj 1945 angående värnpliktslån
lill viss långtidsinkallad militär personal (nr 195), dels en kungörelse
den 29 juni 1945 angående lån från värnpliktslånefonden (nr 494), dels
ock en kungörelse den 29 juni 1945 (nr 495) angående värnpliktslån till
vissa under militärtjänstgöring skadade.
Kungörelsen den 25 maj 1945 innebär, att långtidsinkallad, även i det lall,
att han icke är hänförlig under 1940 års förordning om värnpliktslån, kan
erhålla värnpliktslån enligt denna förordning. Härvid gälla vissa för vederbörande
förmånligare villkor och förutsättningar. Lån må sålunda utgå
även för tillgodoseende av lånebehov, som avser påbörjande av yrkesutbildning
eller vinnande av utkomst i yrke eller näring, varav sökanden icke
tidigare haft sin bärgning. Lånebeloppets maximum är vidare höjt till 7 000
kronor.
Genom kungörelsen angående lån från värnpliktslånefonden ha möjligheter
beretts avgånget fast anställt manskap och värnpliktiga, som undergått
befälsutbildning, att erhålla värnpliktslån. Beslutanderätten i fråga örn
dessa värnpliktslån tillkommer arbetsmarknadskommissionen. Därest lån
beviljats, skall dock kommissionens beslut underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Lånebeloppets maximum utgör, i likhet med vad som gäller i fråga
örn värnpliktslån enligt 1940 års förordning, 5 000 kronor. Lån kan beviljas
i den mån så prövas erforderligt för underlättande av yrkesutbildning eller
för utövande av yrke eller näring, varav lånesökanden har sin bärgning,
eller för övergång till annan verksamhet, allt under förutsättning att den
fasta anställningen respektive befälsutbildningen uppenbarligen bidragit till
att framkalla eller öka föreliggande lånebehov.
Enligt kungörelsen den 29 juni 1945 angående värnpliktslån till vissa under
militärtjänstgöring skadade kan den, som uppbär ersättning enligt militärersättningsförordningen
på grund av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring,
erhålla värnpliktslån enligt bestämmelserna i 1940 års vämpliktslåneförordning.
Lån må beviljas även för tillgodoseende av lånebehov,
som avser påbörjande av yrkesutbildning eller vinnande av utkomst i yrke
eller näring, varav sökanden icke tidigare haft sin bärgning.
Under år 1945 biföllos genom vämpliktslånenämndernas beslut 235 ansökningar
örn lån enligt 1940 års förordning gällande 538 128 kronor helt eller
delvis, varvid ett belopp av 339 826 kronor beviljades; 753 ansökningar avseende
ett sammanlagt belopp av 2 335 531 kronor avslogos helt. Vid årets
utgång förelågo 9 icke slutprövade låneansökningar, gällande ett belopp av
87
38 300 kronor. Genom av kommissionen i underställningsärenden meddelade
beslut upphävdes 11 av värnpliktslånenämnderna beviljade lån å sammanlagt
33 250 kronor. Efter av vederbörande anförda besvär beviljade kommissionen
18 lån å sammanlagt 58 515 kronor.
Antalet under år 1945 gjorda ansökningar om lån enligt kungörelsen örn
värnpliktslån till viss långtidsinkallad militär personal utgjorde 849. Av
dessa ansökningar lia av värnpliktslånenämnderna 257 helt eller delvis bifallits,
.527 helt avslagits och 65 ännu ej hunnit slutbehandlas. Det av värnpliktslånenämnderna
beviljade lånebeloppet uppgick till 1 071 200 kronor.
Genom kommissionens beslut i underställningsärenden lia 5 beslut att bevilja
lån å sammanlagt 28 300 kronor upphävts. 33 ärenden, vari besvär anförts
till kommissionen, ha föranlett beviljande av lån å sammanlagt 148 500
kronor.
Antalet ansökningar om lån enligt kungörelsen angående värnpliktslån till
vissa under militärtjänstgöring skadade uppgick under år 1945 till 96. Av
dessa ha 53 helt eller delvis bifallits av värnpliktslånenämnderna, varvid
ett belopp av 157 200 kronor beviljats. 29 ansökningar avseende sammanlagt
148 000 kronor ha helt avslagits, medan 14 ansökningar avseende 60 465
kronor icke slutbehandlats. Efter till kommissionen anförda besvär ha ytterligare
4 lån beviljats å sammanlagt 15 500 kronor.
Till kommissionen inkommo under år 1945 79 ansökningar örn lån från
vämpliktslånefonden. Av dessa, vilka avsågo ett sammanlagt belopp av
346 450 kronor, lia 27 helt eller delvis bifallits. Den sammanlagda av kommissionen
beviljade lånesumman uppgår till 89 000 kronor. Vid årets utgång
hade 19 ansökningar, gällande en sammanlagd lånesumma av 88 000 kronor,
ännu icke slutprövats. Av de av kommissionen meddelade besluten,
varigenom lån beviljats, fastställdes 13 av Kungl. Maj:t, före utgången av
år 1945.
Av värnpliktslånenämnderna och kommissionen prövades under år 1945
325 ansökningar avseende anstånd med amorterings påbörjande eller förlängd
amorteringstid. Av dessa ansökningar ha 286 bifallits och 39 avslagits.
Av de beviljade lånen måste under år 1945 6 lån på grund av olika omständigheter
helt eller delvis avskrivas. Det avskrivna beloppet uppgår till
1 872 kronor. 12 framställningar örn avskrivning lämnades under året av
Kungl. Maj:t utan bifall.
Sedan vämpliktslåneverksamheten började hösten 1940, ha fram till och
med den 31 december 1945 av värnpliktslånenämnderna och arbetsmarknadskommissionen
beviljats sammanlagt 9 293 lån å sammanlagt 8 269 297 kronor.
Enligt uppgift från statskontoret hade den 30 juni 1945 av de utbetalade
lånebeloppen återbetalats 3 143 331 kronor. I
I bilagorna 13 och 1A lia sammanförts vissa kostnader för arbetsförmedlingsverksamhet,
överflyttning och omskolning av arbetskraft, premier för
skogsarbete, familjebidragsnämndernas revisorer m. m. under dels budgetåret
1944/45, dels kalenderåret 1945.
89
Bilaga 1.
Uppgifter
rörande vissa arbetslöshetsförbållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1944 och 1945.
A. Länsfördelning.
Län
Invånar-
antal
Antal
rapporte-
rande
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande
per 1 000
Antal
hjälpta
Därav
kommuner
invånare
arbets-
linjen
utbild- nings- hj alpen
7i
1945
”/i.
1944
•V»
1945
87u
1944
*7h
1945
81/
ht
1944
”/»
1945
“/»
1945
stöds-
linjen
Stockholms
stad.......
654 864
1
1
1434
1417
2-2
2-2
1313
971
319
23
Stockholms. ..
154 044
9
14
116
98
0-8
0-6
74
63
10
1
Uppsala......
65 959
2
4
60
61
0-9
0-9
38
38
—
—
Södermanlands
!21 705
2
2
106
14
4-9
0-6
10
10
—
—
Östergötlands.
134 036
3
3
192
161
1-4
1-2
104
28
76
—
Jönköpings. ..
62 146
3
3
90
46
1-4
0-7
33
30
—
3
Kronobergs...
18 669
2
1
8
2
0-4
0-1
2
2
—
_
Kalmar......
48 956
4
4
143
124
2-9
2-5
51
47
1
3
Gotlands.....
15 719
2
2
76
81
4-8
5-2
44
38
—
6
Blekinge.....
82 913
15
15
178
198
2-1
2-4
151
151
—
—
Kristianstads .
32 326
1
3
12
28
0-4
0-9
23
22
—
1
Malmö stad ..
167 885
1
1
269
127
1-6
0-8
95
21
73
1
Malmöhus i öv-
vigt........
161 790
9
6
256
146
1-6
0-9
67
30
37
—
Hallands.....
54 959
5
5
93
77
1-7
1-4
20
20
—
—
Göteborgs stad
Göteborgs och
Bohus i öv-
309 348
1
1
''841
515
2-7
1-7
475
185
228
62
rigt.......
121 423
35
34
»1099
898
91
7-4
735
697
38
—
Älvsborgs ....
120 038
11
6
135
80
11
0-7
24
21
3
—
Skaraborgs ...
41 294
4
2
26
21
0-6
0-5
10
1
9
—
Värmlands . ..
116 229
15
12
441
210
3-8
1-8
''81
73
6
2
örebro.......
58 590
1
1
143
139
2-4
2-4
114
109
—
5
Västmanlands.
54 347
1
1
7
11
01
0-2
—
—
—
—
Kopparbergs..
38 032
4
2
41
19
1-1
0-5
2
2
—
—
Gävleborgs ...
Västernorr-
lil 239
10
10
270
87
2-4
0-8
42
37
1
4
lands......
233 851
43
38
2 571
1414
11-0
6-0
illo
1066
39
5
Jämtlands ....
29 957
2
3
34
34
1-1
ll
31
29
—
2
Västerbottens.
126 977
11
8
478
196
3-8
1-5
94
94
—
—
Norrbottens ..
194 610
20
21
1925
1092
9-9
5-o
671
650
16
5
Hela riket
3 231906
217
203
11044
7 296
34
2-3
5 414
4 435
856
123
1 Västra Frölunda s:n, som den x/1 1945 inkorporerades med Göteborgs stad, Ilar för jämförbarhetens
skull även den 31/n 1944 redovisats under Göteborgs stad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
B.
Kommunfördelning.
* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande
månad.
Kommun
Invånar-
antal
Vi
1945
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1 000
invånare
Antal
hjälpta
81 /
In
1945
Därav
arbets-
linjen
under- stöds- hj en
utbild- nings- hj älpen
37i*
1944
31/
lii
1945
s7.»
1944
31/
/12
1945
Stockholms stad ....
654 864
1434
1417
2-2
2-2
1313
971
319
23
Stockholms län ____
154044
116
98
0-8
0-6
74
63
10
1
Lidingö...............
12 769
*
1
—
0-1
1
1
—
—
Solna.................
31 743 i
62
64
2-0
2o
43
32
10
1
Sundbyberg .:..........
13 708
13
4
0-9
0-3
4
4
—
—
Södertälje.............
18 909
*
3
—
0-2
3
3
—
—
Boo...................
3 600
*
1
—
0-3
1
1
—
—
Fresta ................
1147
*
1
—
0-9
1
1
—
—
Huddinge.............
15 979
4
1
0-3
0-1
1
1
—
—
Järfälla...............
4159
9
1
2-2
0-2
1
1
—
—
Nacka................
11247
17
3
1-5
0-3
3
3
—
—
Saltsjöbadens kpg......
3 603
1
1
0-3
0-3
1
1
—
—
Sollentuna kpg.........
14 869
1
2
0-1
0-1
2
2
—
—
Spånga ................
12 883
8
13
0-6
1-0
10
10
—
—
Tyresö................
2 236
*
1
—
0-4
1
1
—
—
Täby.................
7192
1
■ 2
0-1
0-3
2
2
—
—
Uppsala län......
65 959
60
61
0-9
0-9
38
38
—
—
Enköping..............
7 533
—
1
—
0-1
—
—
—
—
Uppsala...............
44 686
41
48
0-9
1-1
34
34
—
—
Bondkyrka............
5 662
*
2
—
0-4
2
2
—
—
Älvkarleby............
8 078
l
19
10
2-4
1-2
2
2
—
—
Södermanlands län ...
21 705
106
14
4-9
0 6
10
10
—
—
Nyköping.............
15 680
i
1
O-i
0-1
1
1
Nikolai . ..............
6 025
105
13
17-4
2-2
9
9
Östergötlands län____
134 086
192
161
14
1-2
104
28
76
—
Linköping.............
46 617
25
13
0-5
0-3
10
10
—
Norrköping............
75 792
163
146
2-2
1-9
92
18
74
—
Motala Ik..............
11 627
4
2
0-3
0-2
2
—
2
—
Jönköpings län ....
62146
90
46
14
0-7
33
30
—
3
Huskvarna............
10 266
3
*
0-3
—
—
—
—
—
Jönköping.............
39171
86
44
2-2
1-1
31
28
—
3
Tranås................
8 211
*
1
—
0-1
1
1
—
—
Vetlanda..............
4 498
1
1
0-2
0-2
1
1
—
Kronobergs län.....
18 669
8
2
04
0-1
2
2
_
—
Växjö.................
16 900
2
2
0-1
0-1
2
2
—
—
Åseda kpg.............
1769
6
*
3-4
—
—
—
—
—
Kalmar län.......
48 956
143
124
2-9
2-5
51
47
1
3
Kalmar...............
23 834
72
48
3-0
2-0
32
29
1
2
Västervik..............
13 263
54
74
4-1
5-6
18
18
—
—
91
Kommun
Invånar-
antal
Vi
1945
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1 000
invånare
Antal
hjälpta
81/
/IS
1945
arbets-
linjen
D ä r a
under-
7
utbild- nings- hj alpen
31 /
lii
1944
31/ia
1945
31 /
/12
1944
31 /
/12
1945
stöds-
linjen
Gamleby..............
3 070
1
*
0-3
Misterhult.............
3 793
16
1
4-2
0-3
—
—
—
_
Ålem.................
4 996
*
1
—
0-2
1
—
—
1
Gotlands län......
15 719
76
81
4-8
5-2
44
38
—
6
Visby.................
13 626
70
76
5-1
5-6
39
33
6
Slite kpg..............
2 093
6
5
2-9
2-4
5
5
_
—
Blekinge län......
82913
178
198
2-1
2-4
151
151
_
—
Karlshamn.............
10 206
9
4
0-9
0-4
2
2
_
_
Karlskrona............
32 341
66
64
2-0
2-0
58
58
—
—
Asarum...............
7195
19
13
2-6
1-8
13
13
■ __
_
Backaryd..............
1952
1
*
0-5
—
—
—
_
—
Bräkne-Hoby..........
4 459
—
4
—
0-9
—
—
—
—
Eringsboda............
1841
10
16
5-4
8-7
16
16
—
—
Hasslö................
1522
6
12
3-9
7-9
6
6
—
—
Hällaryd..............
2 492
15
12
6-0
4-8
10
10
—
—
Jämshög...............
3 626
1
*
0-3
—
—
—
—
—
Listerby...............
1790
4
14
2-2
7-8
1
1
—
—
Mörrum...............
4 049
16
21
4-0
5-2
15
15
'' _
—
Olofström.............
3130
*
1
—
0-3
1
1
—
_
Sillhövda..............
1983
2
2
1-0
1-0
2
2
—
_
Sturkö ................
1624
19
10
11-7
6-2
10
10
—
—
Tjurkö ................
368
2
5
5-4
13-6
5
5
—
—
Tving.................
2 511
6
8
2-4
3-2
8
8
—
--
Åryd.................
1824
2
12
ll
6-6
4
4
—
—
Kristianstads län.. . .
32 326
12
28
0-4
0-9
23
22
1
Hässleholm............
7 613
*
1
—
0-1
1
1
_
_
Kristianstad...........
22 807
12
26
0-5
ll
21
21
—
—
Västra Broby..........
1906
*
1
—
0-5
1
—
-
1
Malmö stad.......
167 885
269
127
1-6
0-8
95
21
73
1
Malmöhus län i övrigt..
161 790
256
146
1-6
0-9
67
30
37
Eslöv.................
6 686
6
15
0-9
2-2
2
_
2
Hälsingborg...........
65 357
141
66
2-2
1-0
36
6
30
Landskrona............
22 602
9
15
0-4
0-7
13
13
—
—
Lund.................
30 665
21
16
0-7
0-5
11
8
3
—
Trelleborg.............
15 311
69
31
4-5
2-o
2
—
2
—
Ystad.................
12109
3
*
0-2
—
—
—
—
—
Dalby.................
1752
5
*
2-9
—
—
—
_
_
Hällestad..............
823
1
*
1-2
—
—
—
—
—
Kävlinge..............
2 836
1
—
0-4
—
—
—
—
—
Lomma...............
3 649
*
3
—
0-8
3
3
—
—
Hallands län.....
54 959
93
77
1 7
14
20
20
—
—
Falkenberg............
7148
8
8
i-i
1-1
—
--
—
—
Halmstad.............
30 364
12
21
0-4
0-7
1
1
—
—
Varberg...............
11270
58
27
5-1
2-4
12
12
—
—
Enslöv................
3 720
12
17
3-2
4-6
3
3
_
_
Slättåkra ..............
2 457
3
4
1-2
lii
4
4
—
—
92
Invånar-
antal
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande
per 1 000
invånare
Antal
hjälpta
Därav
Kommun
sökande
arbets-
linjen
under-
utbild-
V.
1945
sl/i*
1944
“/«
1945
31/.s
1944
81/
lii
1945
81/
/i*
1945
stöds-
linjen
nings-
hjälpen
Göteborgs stad.....
309 348
>841
515
2-7
1-7
475
185
228
62
Göteborgs och Bohus län
i övrigt ........
121423
M 099
898
9-1
7-4
735
697
38
—
Lysekil................
5 349
34
31
6-4
5-8
27
27
—
—
Marstrand.............
1279
8
8
6-3
6-3
—
—
—
—
Mölndal...............
17124
56
11
3-3
0-6
7
3
4
—
Strömstad.............
3 010
41
34
13-6
11-3
27
27
—
—
Uddevalla.............
19 923
84
69
4-2
3-5
51
41
10
—
Askum................
2 203
70
68
31-8
30-9
66
66
—
—
Backa.................
3124
15
1
4-8
0-3
1
1
—
—
Bottna................
449
4
2
8-9
4-5
2
2
—
—
Brastad...............
2 992
66
56
22-1
18-7
45 j
36
9
—
Bro...................
2156
55
46
25-5
21-3
39
34
5
—
Bärfendal.............
426
13
11
30-5
25-8
11
11
—
—
Forshälla..............
1618
1
1
0-6
0-6
1
1
—
—
Foss..................
4121
23
9
5-6
2-2
8
8
—
—
Grebbestads kpg.......
721
9
1
12-5
1-4
1
1
—
—
Herrestad.............
1130
4
4
3-5
3-5
3
3
—
—
Hogdal................
1171
33
26
28-2
22-2
25
25
—
—
Håby.................
644
1
*
1-6
—
—
—
—
—
Krokstad...............
1653
4
—
2-4
—
—
—
—
—
Kungshamn...........
2 507
22
38
8-8
15-2
31
31
—
—
Kville.................
4 227
88
89
20-8
21-1
86
82
4
—
Lommeland............
633
21
8
33-2
12-6
8
8
—
—
Lyse..................
2 227
24
25
10-8
11-2
24
24
—
—
Malmön...............
1094
13
7
11-9
6-4
2
2
—
—
Mollösund.............
590
7
9
11-9
15-3
—
—
—
—
Morlanda..............
2 711
2
10
0-7
3-7
8
8
—
—
Näsinge...............
869
37
28
42-6
32-2
4
4
—
—
Partille................
9 372
9
7
10
0-7
7
7
—
—
Skee..................
4 484
96
70
21-4
15-6
59
59
—
—
Skredsvik.............
1396
6
7
4-3
5-0
7
7
—
—
Stenkyrka.............
3 886
1
6
0-3
1-5
4
—
4
—
Svenneby..............
1135
42
43
37-0
37-9
31
31
—
—
Tanum................
4 510
58
56
12-9
12-4
48
46
2
—
Tjärnö................
1652
*
2
—
1-2
2
2
—
—
Tossene...............
4 423
144
106
32-6
24-0
100
100
—
—
Öckerö.................
6 614
8
9
1-2
1-4
—
—
—
—
Älvsborgs län.....
120 038
135
80
1-1
0-7
24
21
3
—
Alingsås...............
10 795
7
♦
0-6
—
—
—
—
—
Borås.................
51453
2
1
O-o
0-o
1
1
—
—
Trollhättan............
21143
8
5
0-4
0-2
5
2
3
—
Vänersborg............
13 948
248
19
3-4
1-4
11
11
—
—
Åmål ..................
7 239
15
1
2-1
0-1
—
—
—
—
Bengtsfors kpg ........
2 586
5
40
1-9
15-5
7
7
—
—
Fuxerna...............
2 783
27
—
9-7
—
—
—
—
—
Kinna.................
4 487
4
14
0-9
3i
—
—
—
—
Melleruds kpg .........
1709
5
*
2-9
—
—
—
—
—
Steneby...............
3 895
14
—
3-6
—
—
—
—
—
1 Västra Frölunda s:n, som den ''/1 1945 inkorporerades med Göteborgs stad, har för jämförbarhetens
skull även den S1/n 1944 redovisats under Göteborgs stad.
2 Häri ingå 12 arbetslösa från Vassända-Naglums s:n, som den l/i 1945 inkorporerades med
Vänersborgs stad.
93
Invånar-
antal
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande
per 1 000
invånare
Antal
hjälpta
Därav
Kommun
sökande
arbets-
linjen
under-
utbild-
7i
1945
81/
ht
1944
*7i»
1945
81/lS
1944
lil
ht
1945
81/
ht
1945
stöds-
linjen
nings- hj alpen
Skaraborgs lån.....
41 294
26
21
0-6
0-5
10
1
9
Falköping.............
9 602
1
—
0-i
_
_
_
_
_
Lidköping.............
12 733
23
20
1-8
1-6
9
—
9
_
Skövde ................
15 736
1
—
0x
—
—
—
—
Töreboda kpg..........
3 223
1
1
0-3
0-3
1
1
—
—
Värmlands län ....
116 229
441
210
3-8
1-8
81
73
6
2
Arvika................
14 477
58
*
4-0
_
_
_
Karlstad..............
31369
99
70
3-2
2-2
5
5
—
—
Alster.................
1219
1
1
0-8
0-8
1
1
_
_
Eda..................
6115
23
17
3-8
2-8
4
4
_
_
Forshaga kpg..........
3 959
5
—
1-3
—
—
—
_
_
Glava.................
2 613
11
7
4-2
2-7
6
—
6
_
Gräsmark.............
2 901
2
—
0-7
—
_
—
_
Hammarö.............
6 371
24
9
3-8
1-4
9
9
_
_
Järnskog...............
2 477
1
*
0-4
—
—
—
—
Nedre Ullerud.........
4164
—
2
—
0-5
—
—
_
_
Nor...................
3 483
1
4
0-3
ll
4
4
_
_
Norra Råda...........
10 863
78
41
7-2
3-8
14
14
_
_
Nyed .................
4 310
17
21
3-9
4-9
6
6
_
—
Ransäter..............
5 772
81
27
14-0
4-7
23
23
_
_
Sunne lk..............
8 248
20
8
2-4
1-0
7
7
_
_
Säffle kpg.............
7 888
20
3
2-5
0-4
2
—
—
2
örebro lån.......
58590
143
139
2-4
24
114
109
_
5
örebro................
58 590
143
139
2-4
2-4
114
109
—
5
Västmanlands län ...
54 347
7
11
0-1
0 2
—
—
—
—
Köping................
10 041
—
11
—
1-1
_
_
_
_
Västerås...............
44 306
7
*
0-2
—
—
—
—
—
Kopparbergs län ....
38 082
41
19
ll
0-5
2
2
—
—
Falun.................
15 327
4
2
0-3
0-1
2
2
_
_
Hedemora.............
4 455
6
—
1-3
—
—
—
—
Grangärde .............
10 965
29
17
2-6
1-6
_
_
_
_
Järna .................
7 285
2
*
0-3
—
—
—
—
—
Gävleborgs län.....
lil 239
270
87
2-4
0-8
42
37
1
4
Gävle.................
40 988
34
17
0-8
0-4
3
2
_
1
Hudiksvall............
7 612
25
1
3-3
0-1
1
1
_
_
Söderhamn............
9 683
27
29
2-8
30
14
13
1
—
Arbrå.................
5 292
15
7
2-8
1-3
5
6
.
_
Bollnäs lk...............
10 731
51
19
4-8
1-8
6
6
_
1
Enånger...............
2 502
10
7
4-0
2-8
7
7
—
_
Hamrånge.............
4 878
8
—
1-6
—
—
—
—
—
Mo....................
1820
*
1
—
0-5
1
—
—
1
Njutånger.............
4 332
—
2
—
0-5
2
2
—
—
Norrala...............
2 851
1
1
0-4
0-4
1
1
—
—
Ovansjö...............
8 251
21
*
2-5
—
—
—
—
—
Söderala...............
12 299
78
3
6-3
0-2
2
1
—
1
94
Kommun
Invånare
antal
7.
1945
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1 000
invånare
Antal
hjälpta
31/
In
1945
Därav
arbets-
linjen
under-
stöds-
hjon
utbild- nings- hj alpen
31/
/12
1944
31 /
lii
1945
al/i*
1944
31 /
lii
1945
j Västernorrlands län...
233 851
2 571
1414
Ilo
6-o
Illo
1066
39
5
Härnösand............
13 316
8
23
0-6
1-7
2
1
—
1
Sollefteå...............
7 607
*2
*
0-3
—
—
—
—
—
| Sundsvall..............
20 074
83
51
4*1
2-5
37
37
—
—
‘ Örnsköldsvik..........
6 338
4
—
0-6
—
—
—
—
—
Alnö..................
5 484
119
91
21-7
16-6
61
61
—
—
Anundsjö..............
8 429
11
—
1-3
—
—
—
—
—
Arnäs.................
5 320
41
3
7-7
0-6
2
—
2
—
Attmar................
2 882
7
14
2-4
4-9
11
11
—
—
Bjärtrå ................
4 545
151
104
■33-2
22-9
73
73
—
—
Borgsjö...............
7 547
*
68
—
9-0
—
—
—
—
Boteå.................
1462
22
22
15-0
15-0
17
17
—
—
Dal...................
1158
29
14
25-0
12-1
13
13
—
—
Fjällsjö ...............
2 593
1
*
0-4
—
—
—
—
—
Gideå .................
2 880
3
—
lo
—
—
—
—
—
Grundsunda...........
4 212
126
66
29-9
15-7
58
58
—
—
Gudmundrå............
13 309
243
28
18-3
2-1
25
23
—
2
Hässjö................
3 811
lil
74
29-1
19-4
68
67
—
1
Högsjö................
4 020
84
74
20-9
18-4
63
61
1
1
Indal .................
2 299
4
7
1-7
3-0
5
5
—
—
Liden .................
2 560
8
—
3-1
—
—
—
—
—
Ljustorp ..............
2 297
13
8
5-7
3-5
8
8
—
—
Långsele..............
3 399
35
17
10-3
5-0
15
15
—
—
Njurunda..............
11350
94
104
8-3
9-2
103
103
—
--
Nora..................
3 084
76
55
24-6
17-8
49
49
—
—
Nätra.................
6 001
77
32
12-8
5-3
22
22
—
—
Ramsele...............
4 267
2
1
0-5
0-2
--
—
—
—
Selånger...............
3 641
10
4
2-7
1-1
3
3
—
—
Sidensjö...............
2 303
10
15
4-3
6-5
14
14
—
—
Själevad...............
12 605
18
6
1-4
0-5
5
5
—
—
Skog..................
1039
2
1
1-9
10
1
1
—
—
Skön..................
13 662
260
139
19-o
10-2
lil
91
20
—
Styrnäs...............
1195
7
2
5-9
1-7
2
2
—
—
Stöde .................
5 200
15
18
2-9
3-5
17
17
—
—
Säbrå .................
4 360
43
26
9-9
6-0
21
21
—
—
Sättna................
1865
17
10
9-1
5-4
10
10
--
- :
Timrå.................
8 280
533
161
64-4
19-4
151
151
—
—
Torp..................
9 927
28
32
2-8
3-2
26
26
—
—
Torsåker..............
1112
20
10
18-0
9-0
10
10
—
—
Tuna.................
4 354
66
47
15-2
10-8
35
34
1
—
Tynderö...............
1058
7
8
6-6
7-6
6
6
—
—
Vibyggerå.............
1707
16
15
9-4
8-8
12
12
—
—
Viksjö.................
1015
2
2
2-0
2-0
2
2
—
—
Ytterlännäs............
6 442
155
61
24l
9-5
51
36
15
—
Ådals-Liden ...........
2 930
8
*
2-7
—
—
—
—
- ''
Överlännäs............
912
—
1
■—
11
1
1
—
Jämtlands län.....
29 957
34
34
11
11
31
29
a
Östersund.............
19 055
33
31
1-7
1-6
29
29
—
Hammerdal............
5 022
*
2
—
0-4
2
—
—
2
Ragunda..............
5 880
1
1
0-2
0-2
—
—
—
—
Västerbottens län....
126 977
478
196
3-8
15
94
94
—
—
Skellefteå..............
11492
48
45
4-2
3-9
31
31
—
—
Umeå.................
14 971
*
1
—
0-1
1
1
1 '' -
—
1 Sollefteå lk., som den */i 1945 inkorporerades med Sollefteå stad, har för jämförbarhetens
skull även den 31/i» 1944 redovisats under Sollefteå stad.
95
Kommun
Invånar-
antal
V.
1945
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1 000
invånare
Antal
|hjälpta
1 31/
/12
1945
Därav
arbets-
linjen
under-
stöds-
linjen
utbild- nings- hj alpen
81/
/12
1944
81 /
/12
1945
81 /
/12
1944
81 /
/12
1945
Bureå.................
5 686
14
11
2-5
1-9
8
8
Byske.................
9 594
65
62
6-8
6*5
20
20
_
Degerfors..............
9 878
16
*
1-6
Dorotea...............
5 897
1
_
0-2
- ■
_
_
Holmsund.............
4 904
51
*
10-4
_
_
Hörnefors.............
3 916
40
*
10-2
_
_
_
_
Norsjö................
7 515
*
21
_
2-8
21
21
_
Skellefteå Ik...........
24 963
80
43
3-2
1-7
12
12
_
Tärna.................
2169
124
*
57-2
Umeå lk...............
14 856
4
1
0-3
0-1
1
1
_
Vilhelmina.............
11136
35
12
3-1
1-1
—
—
Norrbottens län ....
194 610
1925
1092
99
5-6
671
650
16
5
Boden................
10 058
31
1
3-1
0-1
1
1
_
Haparanda............
2 951
*
20
—
6-8
_
Luleå.................
16 553
109
57
6-6
3-4
26
26
.
Piteå .................
4 744
22
13
4-6
2-7
3
3
—
—
Gällivare..............
21 666
86
79
4-0
3-6
75
75
Hietaniemi............
2 657
72
7
27-1
2-6
7
7
_
_.
Hortlax...............
4 533
115
82
25-4
18-1
56
56
_
_
Jukkasjärvi............
18 339
lil
144
6-1
7-9
87
69
16
2
Karl-Gustav...........
3 571
23
7
6-4
2-0
7
7
Korpilombolo ..........
3 655
4
*
ll
I»- _
_
.
Nederkalix............
14 759
255
221
17-3
15-0
146
146
_
Nederluleå.............
11124
117
52
10-5
4-7
2
2
_
Nedertorneå...........
4 589
41
16
8-9
3-5
5
4
_
1
Norrfjärden............
4 860
22
8
4-5
1-6
3
3
—
Pajala.................
6 664
*
1
_
0-2
1
1
_
_
Piteå lk...............
14 094
133
81
9-4
5-7
50
50
_
_
Råneå ................
9 056
136
85
15-0
9-4
74
74
_
_
Töre..................
5 228
40
49
''7-7
9-4
29
27
—
2
Älvsby................
9 224
79
64
8-6
6-9
35
35
_
Överkalix .............
9 089
253
56
27-8
6-2
34
34
_
Överluleå..............
10 495
84
14
8-0
1-3
14
14
_
Övertorneå............
6 701
192
35
28-7
5-2
16
16
—
—
96
De hjälpsökande arbetslösas fördelning på
Yrkesgrupper
Stockholms
stad
Stockholms
län
I Uppsala län
Söderman-
lands län
Östergötlands
län
Jönköpings
län
Kronobergs
län
Kalmar län
I Gotlands län
I Blekinge län
Kristianstads
län
Malmö stad
1
Jordbruk och skogsbruk .................
6
_
3
—
2
—
—
1
i
3
—
2
2
Förvaltnings- o. befälspersonal........j
3
3
Jordbruksarbetare...................
3
—
3
—
2
—
—
1
1
3
—
2
4
Skogsarbetare.......................
5
Industri och hantverk ..................
610
60
25
13
93
26
—
54
24
131
7
73
6
Malmbrytning och metallindustri......
97
7
4
11
2
3
—
2
1
5
2
4
7
Jord- o. stenindustri.................
13
1
4
2
2
—
—
3
—
68
—
2
8
stenindustri.......................
7
1
—
—
—
—
—
3
—
68
—
1
9
Träindustri.........................
10
—
4
—
3
—
—
14
4
—
—
—
10
sågverksindustri ....................
3
—
3
—;
3
—
—
11
—
—
—
11
Pappers- o. grafisk industri..........
11
—
1
—
—
1
—
1
—
—
—
"7
12
Livsmedelsindustri...................
8
—
—
—
—
—
—
3
2
—
—
1
13
Textil- o. beklädnadsindustri.........
4
14
Läder-, hår- o. gummiindustri........
9
—
—
—
—
1
—
i
—
2
1
2
15
Kemisk-teknisk industri..............
4
—
—
—
—
6
—
H
—
—
—
1
16
Byggnadsverksamhet................
454
52
12
—
86
15
—
19
17
bb
4
63
17
husbyggnadsarbete..................
434
34
3
—
85
6
—
13
17
18
4
63
18
väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete ...
20
18
9
—
1
9
—
6
—
38
—
19
Kraft-, belysnings- o. vattenverk.....
20
Samfärdsel............................
133
5
7
—
22
5
—
27
5
7
4
12
21
Landtransport.......................
117
5
7
—
18
5
—
23
3
6
4
12
22
hamn- o. stuveriarbetare.............
21
—
3
—
10
2
—
19
—
5
—
2
23
chaufförer o. åkeriarbetare...........
71
4
3
—
8
3
—
2
3
i
1
10
24
Sjöfart.............................
16
—
—
—
4
—
—
4
2
1
—
—
25
fartygsbefälhavare m. fl..............
10
26
Handel ...............................
207
6
6
—
13
1
—
3
i
3
2
7
27
Affärs- o. lagerarbete................
169
6
4
—
12
1
—
3
i
2
2
4
28
affärsföreståndare m. fl...............
88
2
3
—
5
1
—
—
—
—
2
29
affärsbiträden m. fl.................
17
1
—
—
1
—
—
1
—
2
1
30
agenter o. försäljare.................
29
2
1
—
2
—
—
1
—
—
—
■
31
lagerarbetare och förrådsbiträden......
35
1
—
—
4
—
—
1
1
1
2
32
Hotell-, kafé- o. restaurangrörelse.....
38
—
2
—
i
—
—
—
1
''
3
33
Förvaltning, arbetsledning o. fria yrken ..
290
22
10
i
12
3
2
3
i
2
1
14
34
Förvaltning.........................
54
6
1
—
2
—
—
1
i
—
1
35
Teknisk ledning.....................
47
2
2
36
Kontorsarbete.......................
107
5
3
—
3
1
1
1
—
1
—
3
37
Undervisning o. vetenskaplig verksamhet
7
1
—
i
38
Litterär och konstnärlig verksamhet .
75
9
4
—
7
2
1
1
—
1
1
10
39
Hälsovård och sjukvård.................
7
K
1
40
Legitimerade yrkesutövare m. fl......
41
övriga hithörande grupper...........
2
1
42
43
Arbete ef hänfört till annan grupp......
164
4
10
—
19
11
—
35
49
52
14
19
41
Sumnu
1417
98
61
14
161
46
2
124
81
19S
28
127
97
Bilaga 2.
yrkesgrupper och lim den 31 december 15)45.
Malmöhus
län i övrigt
Hallands
län
Göteborgs
stad
Göteb.o.Bohus
län i övrigt
Älvsborgs
län
Skaraborgs
län
Värmlands
län
örebro län
Västmanlands
län
Kopparbergs
län
Gävleborgs
län
Västernorr-
lands län
Jämtlands
län
Västerbottens i
län
Norrbottens
län
Summa
Hela
riket
därav
städer
lands-
bygd
.
1
2
4
_
_
3
2
1
_
1
146
26
128
332
27
305
1
— !
—
—
—
—
—
1
—
—
-_
—
1
—
—
2
7
4
3
2
r-
1
2
3
—
—
2
2
1
—
—
33
—
6
58
123
23
100
3
—
—
1
—
—
—
—
—
1
112
—
20
68
202
—
202
4
59
56
291
776
55
8
156
101
10
17
55
890
30
116
598
4 334
1790
2 544
5
9
3
67
6
—
—
13
2
1
7
4
14
1
12
49
326
236
90
6
5
10
667
2
—
18
1
—
—
2
8
—
—
4
812
84
728
7
f-r
5
5
667
2
—
—
1
—
—
1
—
—
—
761
65
696
8
2
4
13
10
—
—
20
—
—
—
17
194
—
30
91
416
90
326
9
'' ''
—
11
3
—
—
16
—
—
—
17
191
—
30
89
377
65
312
10''
13
4
2
37
—
--
—
—
—
2
135
—
8
7
222
21
201
11
5
—
6
4
—
4
2
1
—
—
—
5
—
3
1
45
37
8
12
2
1
7
1
—
—
2
—
—
—
—
1
—
—
—
18
18
13
3
—
3
1
—
1
6
—
—
—
6
—
—
2
38
29
9
141
1
—
—
6
—
—
—
2
—
—
—
68
—
—
—
99
31
68
15
36
30
181
78
16
4
100
89
9
10
30
459
29
63
444
2 356
1242
lllT
16[
33
18
170
35
4
4
27
86
5
2
11
122
—
27
92
1 313
1067
246
17
3
12
11
43
12
—
73
3
4
8
19
337
29
36
352
1 043
175
868
18
i
2
2
—
''i
ii
11
45
18
1
3
7
5
—
—
3
55
—
9
71
466
357
109
20
8
9
30
13
1
2
7
5
—
—
3
48
—
5
65
396
309
87
2!
4
9
5
9
—
2
3
—
—
2
25
—
2
44
167
122
45
22
3
—
23
2
1
—
3
5
—
i
23
—
3
18
191
151
40
23)
3
2
15
5
—
i
—
—
—
—
—
7
—
4
6
70
48
22
24
1
—
3
2
16
14
2
25|
14
1
62
i
2
—
7
2
—
i
i
10
—
1
1
352
343
9
26
13
1
53
i
2
—
7
2
—
i
i
7
—
1
1
294
287
7
27
2
—
11
—
—
—
2
1
—
1
—
4
—
—
—
122
118
4
28
?—
—
5
1
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
31
30
1
29
2
—
ii
—
1
—
1
—
—
—
1
2
—
1
—
54
53
i
30
9
1
26
—
1
—
2
1
—
—
—
1
—
—
1
87
86
1
31
i
—
9
58
56
2
32)
13
1
82
2
3
i
2
12
—
i
4
5
2
2
1
492
469
23
33
4
—
13
83
80
3
34
1 -
—
5
1
1
58
55
3
35
6
—
41
—
3
—
2
3
—
i
1
4
2
2
1
191
185
6
36
—
1
2
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
13
13
_
37
3
—
21
1
—
—
—
7
—
—
3
1
—
—
—
147
136
11
38
—
—
8
—
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
14
13
1
39
—
—
2
7
7
_
40
—
—
1
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
7
6
1
41
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
42
49
7
29
97
18
9
35
16
—
—
23
308
2
42
293
1 305
590
715
43
! 146
77
515
898
80
21
210
139
n
19
1 87
1414
34
190
'' 1092
7 296
3 590
3 706
44
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 293. Bil.
7
98
Bilaga 3.
Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1945 av arbetslöshetsmedel. 1 2 3
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi1
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor*
Vi
Utvidgning av beredskapsarbetet omläggning och för- bättring av vägen Docksta-Risnäs, delen km 0/000—
4/560, (2,/4 1944) med omläggning och förbättring av- delen km 4/560—14/940 av samma väg, Västernorr- lands län.......................................
B
800 000
800 000
Omläggning av vägen Bredbyn—Gottne på delen Bred- byn—Mo, Västernorrlands län...................
A
1 000 000
1 000 000
Vatten- och avloppsledningar i stadsdelen Grekland,
Älvsby m:e, Norrbottens län....................
B
200 000
120 000
Utbyggnad av en huvudavloppsledning, Älvsby m:e,
Norrbottens län................................
B
100 000
60 000
1071 Bölevägen. Omläggning och förbättring av vägen
Råneå—Niemisel på delen Råneå—Böle, Norr- bottens län....................................
A
154 000
154 000
1062 Råneåvägen. Omläggning och förbättring av kust- landsvägen Luleå—Kalix på delen mellan Råneå
och Strömsund, Norrbottens län.................
A
600 000
600 000
”/l
Ytterligare kostnader för och ytterligare arbeten å
första utbyggnadsetappen av vatten- och avlopps- ledningsanläggning, Bovallstrands m:e, Göteborgs
och Bohus län (''“/12 1943, 1944)..............
B
211 000
200 350
13 11
Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster- norrlands län (2a/4, 20/g 1944).....................
A
4 500
4 500
ls/l
Ytterligare arbeten i samband med anläggning av fiske- hamn vid Hälso, Öckerö s:n, Göteborgs och Bohus
län (2S/2 1942)..................................
B
25 000
22 500
17/l
Anläggning av väg Dafter—Daftö—Södra Öddö, Göte- borgs och Bohus län............................
B
250 000
250 000
Anläggning av väg Tjärnö—Södra Öddö, Göteborgs
och Bohus län .................................
B
300 000
300 000
Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring
av vägen Fiskja by—Ramsjö—Östby, km 0/000—
13/100, Västernorrlands län (s/3 1939, ia/i 1940, 12/12
1941, 21/4 1942, •/„ 1944)........................
B
37 750
348 000
Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsetappen av
en vatten- och avloppsledningsanläggning, Neder- kalix s:n, Norrbottens län (s0/n 1944)............
B
235 000
164 500
1 A = företag i statens arbetsmarknadskommissions regi.
B = » > väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.
C = > > järnvägsstyrelsens regi.
2 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först
efter årets utgång.
3 Därav 10 250 kr. utgörande vederbörande vägdistrikts andel i totalkostnaderna för arbetet,
vilken ej erlagts vid vägväsendets förstatligande.
99
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
Ytterligare kostnader för utbyggnad av en vatten- och
av loppsledningsanläggning för Bergnäset, Neder- luleå s:n, Norrbottens län (*’/„ 1944) ..
B
30 000
18 000
Ytterligare kostnader för omläggning av kustlands- vägen i .uleå—Kalix på delen mellan Småkvarnarna
och Månsbyn, Norrbottens län (“/, 1939, V» 1940). .
B
106 150
1 115 000
18/i
Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster- norrlands län (“/„ »•/» 1944, 13/j 1945)...........
A
20 000
20 000
”/»
En första utbyggnad av utvidgning och förbättring av
Gravarne fiskehamn, Gravarne och Bäckeviks m:e,
Göteborgs och Bohus län...............
3
1 200 000
1 080 000
Fjärde utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsled- ningar, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län...........
B
1 300 000
975 000
Anläggning av väg Å skola—Hamnviken—Frånö fabrik,
delen km 0/000—2/220, Västernorrlands län.......
B
400 000
400 000
Omläggning av vägen Gallsätter—Binböle, Västernorr- lands län.................
B
350 000
350 000
Ytterligare arbeten å 860 Dannemarksvägen, Blekinge
län (*/4 1935)....................
A
19 300
19 300
Omläggning av vägen Dalen—Uleberg, delen Dalen- Backa, Göteborgs och Bohus län............
B
286 600
286 600
1067 Husbyvägen. Omläggning av vägen Blacksta—
Husby gård, Södermanlands län................
A
686 100
686 100
1066 Kisavägen. Omläggning av vägen Österbymo—
Kisa, delen Ydre härads gräns—Björndal, Östergöt- lands län....................
A
413 100
413 100
1063 Älmebodavägen. Omläggning av vägen Älmeboda
-—Eringsboda, Kronobergs län.....
A
620 000
620 000
Omläggning av vägen Hässleholm—Hälsingborg mellan
Hässleholm och Finja, delen närmast stadsgränsen,
Kristianstads län...........
A
114 000
114 000
1064 Gällstadsvägen. Omläggning av vägen Ulricehamn
Tranemo, delarna Berga—Gällstads kyrka och
Stora Bystad—Hulared, Älvsborgs län ....
A
389 000
389 000
1065 Stråkenvägen. Omläggning av vägen Jönköpings
läns gräns vid Bönared—Mullsjö—Skövde, delen Bö- nared—Mullsjö, Skaraborgs län........
A
620 000
620 000
,2/2
!
Omläggning och förbättring av del av vägen Gravböle- äsen—Stocka och i samband därmed breddning och
höjning av vägbank mellan Stocka och Rönnskär,
Gävleborgs län..........
B !
97 500
97 500
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings- anläggning i Köpmanholmen, Nätra s:n, Västernorr- lands län (“/4 1941, 17/la 1942, a/4 1944)..........
i
B |
12 000
12 000
Ytterligare arbeten i samband med omläggning av
vägen Umeå—Holmsund, delen Rotnäs—Lövön,
Västerbottens län (a’/4, »/, 1944)......
B
22 000
22 000
Vatten- och avloppsledningar i Medborgargatan, Sköns- bergs m:e, Västernorrlands län......
B
60 000
36 000
1 Därav 8 850 kr. utgörande vederbörande vägdistrikts andel i totalkostnaderna för arbe
tet,
vilken ej erlagts vid vägväsendets förstatligande.
100
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
l''/s
!1/,
“/»
l6/3
Femte utbyggnadsetappen av en vatten- och avlopps- j
ledningsanläggning, Sköns s:n, Västernorrlands län j
Utvidgning av 1064 Gällstadsvägen (omläggning av
vägen Ulricehamn—Tranemo, delarna Berga—Gäll- j
stads kyrka och Stora Bystad—Hulared, */• 1945)
nied omläggning av delen Gällstads kyrka—Stora
Bystad av samma väg, Älvsborgs län............
Andra utbyggnadsskedet av en vatten- och avloppsled- j
ningsanläggning i Öjebyn, Piteå s:n, Norrbottens län
Omläggning och förbättring av vägen Öravattnet—
Skyttmon, delen km 29/380—30/500, Jämtlands län j
Ytterligare arbeten i samband med utbyggnad av en ;
vatten- och avloppsledningsanläggning för Berg-1
näset, Nederluleå s:n, Norrbottens län (2,/n 1944, 17/i i
1945)..........................................j
Återstående sprängningsarbeten vid Fredriksberg för I
utvidgning av Karlstads flygplats, Värmlands län j
Anläggning av väg Arnesand—Måkcsund å Galtön, j
Göteborgs och Bohus län.........................
j utvidgning av beredskapsarbetet omläggning och för- j
bättring av de mellan km 0/000—0/900 samt km j
4/280—10/000 belägna delarna av väg från Njurunda- j
bommen till Björkön («/, 1944) med omläggning och |
förbättring av delen km 0/900—4/280 av samma väg,
Västernorrlands län ............................ I
Planering å en Lysekils stad tillhörig tomt på Grötö
Ytterligare arbeten i samband med hamnanläggning på |
Grötö, Lysekils stad <-°U 1941, 27s 1942).........
Grävnings- och läggningsarbeten för friskvattenled-1
ningar å Göteborg—Torslanda flygplats, Göteborgs
och Bohus län..................................
Ytterligare kostnader för fjärde utbyggnadsetappen av
en vatten- och avloppsledningsanläggning, Sköns s:n,
Västernorrlands län (s/a 1944)....................
Anläggning av väg från egnahemsområdet Hemmanet
till kustlandsvägen Hudiksvall—Sundsvall vid Svartvik,
Västernorrlands län.........................
Ytterligare kostnader för anläggning av väg från Cederslund
till Saltkällan, Göteborgs och Bohus län
(•/, 1940, 7, 1942)..............................
Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avloppsledningar
för centrala delen av Vivsta—Näs m:e,
Västernorrlands län (22/12 1944)...................
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
för Näskeby, Nätra s:n, Västernorrlands län (27,2 1944)
Ombyggnad av Törefors kajer, Töre s:n, Norrbottens län
Omläggning av rikshuvudvägen (Sundsvall—)Sörberge
-—Svarvarböle (—Härnösand) å delen Torsboda—- Svarvarböle (Hussjöbv), km 6/206,4—12/829, Västernorrlands
län...................................
Regi
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
B
625 000
375 000
A
250 000
250 000
B
350 000
210 000
B
110 000
110 000
B
20 000
12 000
B
I 350 000
350 000
B
189 000
189 000
B
ISO 400
150 400
B
100 800
9 520
B
142 000 ! 127 800
B
30 000 30 000
B
41 000
41 000
B
635 000
635 000
B
11 900
i 70 000
B
I
; 10 000
6 000
B
98 000
58 800
B
355 000
248 500
B
i 1 500 000
1 500 000
1 Därav 58 100 kr. utgörande vederbörande vägdistrikts andel
tet, vilken ej erlagts vid vägväsendets förstatligande.
i totalkostnaderna för arbe
-
101
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
21/,
Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring
av allmänna vägen Gravarne—Hunnebostrand—Bo- vallstrand—Dingle å delen Gravarne—Dalen, Göte- borgs och Bohus län (J/2 1941, 22/„ 1943)..........
B
800
800
Vatten- och avloppsledningar inom Edsgårdsområdet,
Timrå s:n, Västernorrlands län...................
B
600 000
360 000
1069 Byske vatten och avlopp. Byske m:e, Västerbot- tens län........................................
A
197 000
147 750
bn
Omläggning och förbättring av allmänna vägen Över- torneå—Pajala sockengräns, delen Haapakylä—Ta- pani lern 0/000—2/760, Norrbottens län...........
B
309 500
309 500
6U
Ytterligare arbeten å 906 Jönköpings flygfält, Jönkö- pings stad (=/2 1940)...............''............
A
230 000
230 000
Anläggning av fiskehamn vid Ekenäs på Sydkoster,
Göteborgs och Bohus län........................
B
267 200
240 480
Ytterligare kostnader för omläggning av rikshuvudvägen
Uddevalla—Svinesund å delen Dyne—Hogdals kyrka,
Göteborgs och Bohus län (lB/i- 1940).............
B
449 500
449 500
Ytterligare kostnader för omläggning av allmänna vägen
Dingle—Fjällbacka, delen Sjöröd—Fjällbacka, Göte- borgs och Bohus län (14/e 1941, 18/io 1943, 20/, 1944)
B
11 000
11 000
Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Tanums
kyrka—Tyft—Naverstad, delen Tanums kyrka—
Tyft, km 0/000—6/710, Göteborgs och Bohus län
(‘/6, •/.. 1944)...................................
B
3 200
3 200
13U
Ytterligare kostnader för etapperna lil c, III d, III e
och III g av vatten- och avloppsledningsanläggning,
Njurunda s:n, Västernorrlands län (6/, 1944)......
B
30 000
30 000
Förhöjt statsbidrag till vatten- och avloppsledningar
för Näske by, Nätra s:n, Västernorrlands län
1944, •/. 1945).................................
B
32 000
*°u
Omläggning av vägen Hälsingborg—Hässleholm, delen
Södergatan—stadsgränsen, Hässleholms stad.....
A
199 490
189 516
Ytterligare kostnader för fjärde etappen av vatten- och
avloppsledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands
län t22/» 3/t 1944)...............................
B
107 000
107 000
Förhöjt statsbidrag till utbyggnad av en huvudavlopps- ledning, Älvsby m:e, Norrbottens län (*/, 1945) ....
B
—
7 800
3U
Utvidgning av beredskapsarbetet omläggning av vägen
Uddevalla—Svinesund mellan Uddevalla och Torp,
delen km 0/880-—2/400, (1B/2 1944) med omläggning
av delen km 2/400—Torp av samma väg, Göteborgs
och Bohus län.................................
B
458 900
458 900
6/
'' &
Stålrörsledning under Indalsälven, Sköns s:n, Väster- norrlands län...................................
B
140 000
84 000
Vatten- och avloppsledningar inom delar av Riiområdet,
Timrå s:n, Västernorrlands län...................
B
1 300 000
780 000
Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten för för- längning av Kramfors Aktiebolags industrispår vid
öd, Västernorrlands län (*/, 1944)...............
C
182 000
117 600
102
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
MU
Utvidgning av beredskapsarbetet omläggning av vägen
Stene—Dyne på huvudvägen Uddevalla—-Svinesund,
(“/ii 1944) med omläggning av vägen Värmlandsbro—
Stene på samma huvudväg, Göteborgs och Bohus län
!
B
225 000
225 000
Omläggning och förbättring av vägen Lillberg—Boden,
km 8/000—8/800, km 12/800—22/300 och km 27/750
—28/500, Norrbottens län.......................
B
895 000
895 000
Omläggning och förbättring av vägen Töre—-Kosjärv,
km 1/080—-6/200, Norrbottens län................
B
456 700
456 700
1070 Pitsundsvägen. Omläggning av vägen Bergsviken
—Pitsund, km 0/000—10/650, Norrbottens län ....
A
903 025
903 025
*’U
Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Kärr—
Grohed, delsträckorna km 0/000—2/887 och km
3/900—7/440, Göteborgs och Bohus län (“/„ 1940,
7. 1944).......................................
B
253 500
253 500
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
i egnahemsområdet Haget—-Munkåsen, Munkfors
m:e, Värmlands län (•*/, 1944)...................
B
174 000
174 000
7.
Omläggning av del av östra infartsvägen till Strömstads
stad, Göteborgs och Bohus län..................
B
13 600
13 600
1
Ytterligare arbeten i samband med avloppsledningar i
Lundvallen och Solbacken samt vatten- och avlopps- ledningar i Glöden och Torpet, Timrå s:n, Västernorr- lands län (2,/i 1944)............................
B
48 000
31 200
Anläggning av väg Byn—Slättmon på delen km 0/000—- 12/955, Västernorrlands län......................
B
879 000
879 000
“/•
1
Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster- norrlands län (“/4, “/, 1 944, u/1( lah 1945).........
A
460 000
460 000
#0/.
;
Ytterligare arbeten å 957 Lida friluftsgård, Stockholms
län {•/,„ 1941)..................................
A
35 020
29 370
Fornvårdsarbeten i Adelsö s:n, Stockholms län, i Upp- sala stad, i Långlöts s:n, Kalmar län samt i Vä s:n.
Kristianstads län...............................
A
100 000
100 000
7»
Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Umeå—
Holmsund, delen Rotnäs—Lövön, Västerbottens län
(”/., 7» 1944, “/, 1945).........................
B
14 900
13 975
•/.
Utvidgning av beredskapsarbetet anläggning av väg
från allmänna vägen vid Bogslöts skola till Hummel- viks brygga (•/» 1944) med omläggning och förbättring
av vägen Buskhyttans såg—Bogslöts skola, Söder- manlands län...................................
B
300 500
300 500
Ytterligare kostnader för vattenledning från Kåsjön och
avloppsledning från Skulltorp Västergård och Partille
Östergård, Partille m:e, Göteborgs och Bohus län
(7, 1942).......................................
B
720 000
720 000
U/7
Ytterligare kostnader och arbeten för vatten- och av- loppsledningar i Lästa by, Ytterlännäs s:n, Väster- norrlands län (*/j 1944).........................
B
60 000
47 750
•v.
] Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster- norrlands län (“/«> *7» 1944, u/i, “/1, “/« 1945)----
A
331 000
331 000 !
Ytterligare arbeten för andra utbyggnadsskedet av en
vatten- och avloppsledningsanläggning i Öjebyn,
Piteå s:n, Norrbottens län ("/a 1945).............
B
2 000
1
1 200
103
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
i Regi
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
,su
1076 Malöströmmar. Förbättring av farleden genom
Malö strömmar i Norra farleden till Uddevalla, Göte- borgs och Bohus län.......................
A
355 000
355 000
Ytterligare kostnader för anläggning av väg Fjällbacka
—Vetteberget—Lersten, Göteborgs och Bohus län
f24/u 1944) .....................................
:
B
34 000
34 000
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings- anläggning för samhällena Sandö och Lugnviks- strand i Bjärtrå s:n och Klockestrand i Nora s:n.
Västernorrlands län (*’/, 1944)...................
B
303 000
303 000
Ytterligare kostnader för anläggning av vattenledningar,
Hörnefors m:e, Västerbottens län (s0/9 1944).......
B
20 000
20 000
Ytterligare arbeten i samband med en huvudavloppsled- ning, Älvsby m:e, Norrbottens län (4/„ 28/t 1945) ..
B
90 700
64 380
u/9
Väg- och ledningsarbeten i Alvik och Strand, Alnö s:n,
Västernorrlands län.............................
B
15 000
11 250
17/
/ 9
Fornvårdsarbeten i Kjula s:n, Södermanlands län samt i
Mönsterås och Ås s:nar, Kalmar län.............
A
40 000
40 000
Ytterligare kostnader för fornvårdsarbeten i Adelsö s:n,
Stockholms län, i Uppsala stad, i Långlöts s:n, Kalmar
län samt i Vä s:n, Kristianstads län (30/0 1 945).....
A
65 000
65 000
24 /
/ 9
Ytterligare kostnader för anläggning av fiskehamn i
Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bohus län (“/, 1944)
B
8 000
8 000
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
jämte tryckstegringspumpstation i Östby, Gudmundrå
s:n, Västernorrlands län (4/12 1943)...............
B
5 000
5 000
3/10
Ytterligare kostnader för utbyggnad av vatten- och av- loppsledningsnät, Fjällbacka m:e, Göteborgs och
Bohus län (l2/n 1941, 31/i 1942, 14/x 1944).........
B
11 000
11 000
Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten för an- läggning av väg Öd-Mjövattnet, delen Öd-bron över
Kramforsån, Västernorrlands län (7/e 1944)........
B
997 700
997 700
”/»
Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster- norrlands län (27,, 2"/s 1944, la/„ “/j, 14/„ 2;/, 1945)
A
40 000
40 000
IS /
ilo
Ytterligare arbeten i samband med anläggning av vatten- och avloppsledningar i Hamburgsund, Kville s:n, Göte- borgs och Bohus län (12/12 1941, 18/10 1943, 2“/ls 1944)
B
16 000
12 800
Ytterligare arbeten i samband med anläggning av fiske- hamn i Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bohus län
(ls/3 1944, 24/9 1945).............................
B
40 000
36 000
Ytterligare arbeten i samband med första utbyggnads- etappen av vatten- och avloppsledningsanläggning i
Bjästa och Förnätra, Nätra s:n, Västernorrlands län
1943, 3/„ •/„ 1944).........................
B
26 000
15 600
Ytterligare kostnader för omläggning av kustlands- vägen Luleå—Kalix på delen mellan Småkvarnarna
och Månsbyn, Norrbottens län (28/, 1939, l/, 1940,
1945).....................................
B
42105
42 105
*“/10
1
23/
/ io I
Ytterligare arbeten å 900 Jönköpings flygfält, Jönkö- pings stad (7. 1940, */, 1945)....................
Ytterligare kostnader för fjärde etappen av vatten- och
avloppsledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands
län (*>/„ ‘1, 1944, 24/, 1945)......................
A
B
4 500
77 000 1
4 500
77 000
104
Dag
Total- i
Stats-
för
Arbetsföretag
Regi
kostnader!
bidra g
beslut
kronor
kronor
j
Ytterligare kostnader för första utbyggnadsetappen av
vatten- och avloppsledningsanläggning i Bjästa och
Förnätra, Nätra s:n, Västernorrlands län (1Ä/12 1943,
•/., •/» 1944, “/io 1945).........................
B
58 000 !
58 000 i
24/
Ilo
Ytterligare kostnader för utbyggnad av en vatten- och
avloppsledningsanläggning för Bergnäset, Nederluleå,
s:n, Norrbottens län (2,/u 1944, 17/„ M/t 1945).....
B
20 000
20 000
31/
Ilo
Servisledningar inom Brastads stationssamhälle, Bra- stads s:n, Göteborgs och Bohus län..............
Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Göte-
B
77 000
53 900
borgs stads gräns—Torslanda, delarna inom Björlanda
och Torslanda s:nar, Göteborgs och Bohus län (2“/2
1941, 17/, 1942, »/. 1943, 24/, 1944)...............
B
4 000
4 000
a,/u
Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Slottet
—Övertun, Göteborgs och Bohus län (,6/10 1944) ..
Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av
B
27 800
27 800
vägen Söderala—Söderhamn, delarna km 0/000—
4/445 och km 4/445—5/260 exkl. vägbro över statens
B
163 000
162 050
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings- anläggning i Köpmanholmen, Nätra s:n, Västernorr- lands län (44/4 1941, "/„ 1942, »/« 1944, 43/s 1945) ...
10 000
10 000
B
Omläggning av vägen Småsel (Brännvinstjärn)—Mor- jana, km 0/000—5/958, Norrbottens län...........
Ytterligare kostnader för anläggning av del av vägen
B
568 300
568 300
184 300
1 186 000
Nybyn—Rödupp, Norrbottens län (3/3 1939).......
B
1
i
För följande företag ha medel anvisats för bestridande
av den del av vederbörande vägdistrikts andel i totalkost-
naderna, som icke erlagts vid vägväsendets förstatligande.
Omläggning av vägen Kärr—Grohed, delsträckorna km
0/000—2/887 och km 3/900—7/440, Göteborgs och
Bohus län (16/12 1940, 6/« 1944, 26/5 1945)...........
B
—
25 367
Omläggning av rikshuvudvägen Uddevalla—Strömstad,
delen Torp—Småröd, Göteborgs och Bohus län (10/«
1941) .........................................
B
99 069
Anläggning av väg Hjällstad—Flatåsen, Värmlands län
B
18 300
(2l/, 1939, 30Is 1940).............................
Anläggning av väg Mosberg—Hjeltin—Basterud—Buda
—Rökviken, Värmlands län (21/4 1 939, 30/ 8 1 940) ...
Omläggning och förbättring av del av kustlandsvägen
B
i _
20 400
i
mellan Brattbergsbacken och Källan, Gävleborgs län
(»/. 1939, *•/. 1942).............................
B
—
14 900
Omläggning och förbättring av kustlandsvägen å delen
Skarplyckan—Prästbacken, Gävleborgs län (s/41941)
Omläggning och förbättring av vägen Bollnäs—Lotte-
B
—
12 200
87 105
fors, Gävleborgs län (4/4, 14/e 1941) ...............
B
—
Omläggning av vägen Högom—Bergeforsen, Västernorr- lands län (s0/9 1 937, 30Is 1940)...................
Omläggning och förbättring av kustlandsvägen Hudiks-
B
—
36 877
vall—Sundsvall, delen mellan Nolby och gränsen
mot Sköns s:n, Västernorrlands län (e/101938, 14/5 1943)
B
—
82 477
1 Därav 1 700 kr. utgörande vederbörande vägdistrikts andel i totalkostnaderna för arbe
tet,
vilken ej erlagts vid vägväsendets förstatligande.
105
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
Omläggning och förbättring av kustlandsvägen mellan
Sundsvall och Härnösand på delen Högom—Rådsta,
Västernorrlands län (‘h 1941)....................
B
19 880
Omläggning och förbättring av vägen Stavreviken—
Nordanå, Västernorrlands län (8/x 1941)...........
B
_
84 069
Anläggning av vägportar och tillfartsvägar vid Gumse- kullens idrottsplats och Vaplenäs, Västernorrlands
län (»»/1 1942)..................................
B
43 700
Omläggning av vägen Torsfjärden—Fågelberget, Jämt- lands län (2I/4 1 939, 30/8 1 9 40)...................
B
—
900
Anläggning av del av vägen Lassbyn—Sundet med biväg
till Gunnarsbyn, Norrbottens län (10/3, 14/, 1939) ...
B
—
900
28/n
1079 Tollare. Anläggning av väg från Tollare blivande
folkhögskola till enskilda vägen till Tollare pappers- bruk, Stockholms län...........................
A
37 000
22 200
Vl2
Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av
vägen Stravreviken—Nordanå, Västernorrlands län
(8/x 1941, 2’/n 1945).............................
B
279 000
279 000
1
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
i Karlsborg och Näsbyn, Nederkalix s:n, Norrbottens
län (10/2 1944)..................................
B
60 000
60 000
Omläggning av vägen Umeå—Haparanda på delen Mjö- träsk—Säivis, Norrbottens län...................
B
267 500
267 500
10/
/12
Anläggning av väg Mörhult—Långsjö, Göteborgs och
Bohus län......................................
B
450 000
450 000
1080 Vitsåvägen. Omläggning och förbättring av vägen
Fors—Witsåhamn, Stockholms län................
A
425 000
425 000
Reparationer och förbättring av undervattensledning,
Alnö s:n, Västernorrlands län....................
B
61 000
61 000
Ytterligare kostnader för 719 Arnäsvägen, Västernorr- lands län (»/, 1934, 1!/5 1944)....................
A
2 300
2 300
i 16/
/12
Vissa vatten- och avloppsledningar, Njurunda s:n, Väs- ternorrlands län................................
B
29 000
14 500
Ytterligare kostnader för etapperna lif a och lil b av
vatten- och avloppsledningsanläggning, Njurunda
s:n, Västernorrlands län (7/i 1944)................
B
34 000
34 000
Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten för etap- perna lil c, III d, lil e och III g av vatten- och av- loppsledningsanläggning, Njurunda s:n, Västernorr- lands län (s/4 1944, 1S/4 1945)....................
B
139 000
133 000
27/
112
1081 Alby vatten och avlopp. Anläggning för vatten- försörjning och avlopp inom Alby inre, Västernorr- lands län......................................
A
722 000
49G G00
Stickspår från Ostkustbanan till Stockviksverken, Väs- ternorrlands län.................................
C
555 000
343 000
Summa
32 351140
30 130 965
106
Bilaga 4.
Förteckning över år 1945 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions x*egi.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags- j
verken
1933
18/
ho
533 Backarydsvägen. Omläggning av väg på delarna
Bredåkra—Kronobergs läns gräns och Belganet
—Hallabro samt Bräkne—Hoby, Blekinge län .
1 G12 564
1 504 034
166 189
1934
“/o
821 Vikarydsvägen. Omläggning av väg Alingsås stads
gräns—Ale härads gräns vid Brunnsdalen, Älvs- borgs län..................................
725 589
687 654
1
42 265
1935
4/i
802 Gräsmarksvägen. Omläggning av väg Lersjöfors
—Uddheden, Värmlands län.................
996 653
964 955
82 033
uln
900 Gärdalsvägen. Omläggning av väg från Haffsta i
Själevads socken till Sidensjö sockengräns, Väster- norrlands län...............................
684 814
658 564
30 700
Summa
4 019 620
3 815 207
321187
107
Bilaga 5.
Förteckning över år 1945 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi1
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags-
verken
1933
16/.
Konservering av Mörby slottsruin, Fasterna s:n,
Stockholms län.........................
D
80 962
80 962
6 000
1938
**/.
Undersökning av Västernorrlands läns malm- föring..................................
E
8 383
8 383
394
10/l2
Första etappen av en vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Sköns s:n, Västernorrlands
län....................................
B
2 077 000
1 869 300
95 480
1939
3/>
Omläggning och förbättring av vägen Fiskja
by—Ramsjö—Östby, km 0/000—13/100, Väs- ternorrlands län..........................
B
653 850
594 900
26 000
1940
Andra etappen av en vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Sköns s:n, Västernorrlands
län....................................
B
423 000
380 700
22 545
26/<
Reservbrandpumpstation vid Alnösundet, Sköns
s:n, Västernorrlands län..................
B
46 800
42 100
836
1941
Fiskehamnsanläggning vid Brevik på Syd- koster, Tjärnö s:n, Göteborgs och Bohus län
B
151 000
143 450
1
5 767
“/»
Vattenledning från Korstabäcken till Ortviken
samt utbyggnad m. m. av Sibiriengatan,
Sköns s:n, Västernorrlands län...........
B
267 000
219 500
7 814
Omläggning av allmänna vägen Dingle—Fjäll- backa, delen Sjöröd—Fjällbacka, Göteborgs
och Bohus län..........................
B
1 691 700
1 398 095
70 000
"/u
Anläggning av fiskehamn och lastbrygga vid
Malmön, Malmöns s:n, Göteborgs och Bohus
län........................ ...........
B
310 000
279 000
9 587
1942
Utbyggnad av vatten- och avloppslcdnings- nätet, Kalix m:e, Norrbottens län........
B
213 102
156 302
7 017
Anläggning av fiskehamn vid Hälso, Öckerö s:n,
Göteborgs och Bohus län................
B
426 000
383 400
8 374
2,/a
Högreservoar samt vatten- och avloppsledning- ar, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län. . .
B
178 000
128 475
5 424
1 B = företag i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.
n = » » riksantikvarieämbetets regi.
E = » » Sveriges geologiska undersöknings regi.
108
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
Antal
utförda
dags-
verken
kronor
kronor
1943
17 /
lil
Ombyggnad och reparation av byggnader och
slipar m. m. vid väg- och vattenbyggnads- styrelsens förråds- och reparationsplats i
Lysekils stad...........................
B
1
50 000
50 000
2 108
191
112
Förbättring av statens fiskehamn vid Smögen,
Göteborgs och Bohus län................
B
81 500
81 500
3 620
1944
s/i
Förbättring av hamnen i Grebbestads kpg,
Göteborgs och Bohus län................
B
101 000
101 000
2 227
Vatten- och avloppsledningar i Nordanåker och
Näs, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län..
B
108 000
70 200
3 360
19/2
Vatten- och avloppsledningar i Angsta, Ytter- lännäs s:n, Västernorrlands län...........
B
140 000
91 000
3 530
1945
“/.
Väg- och ledningsarbeten i Alvik och Strand,
Alnö s:n, Västernorrlands län............
B
13 699
10 274
411
Summa
7 020 996
6 088 541
280 494
1945
Tilläggsanslag till förut redovisade företag
Ytterligare kostnader för omläggning och för- bättring av allmänna vägen Gravarne—Hun- nebostrand—Dingle å delen Gravarne—Dalen,
Göteborgs och Bohus län (1941).......
B
800
OO
O
O
S1/.0
Ytterligare kostnader för omläggning av vägen
Göteborgs stads gräns—-Torslanda, delarna
inom Björlanda och Torslanda smar, Göte- borgs och Bohus län (ao/2 1941)...........
B
4 000
4 000
150
"/a
j Medel för bestridande av den del av veder- börande vägdistrikts andel i totalkostnaderna
för anläggning av del av vägen Lassbyn—- Sundet med biväg till Gunnarsbyn, Norrbot- tens län (10/a 1939), som ej erlagts vid väg- väsendets förstatligande..................
B
900
Summa
7 025 796
I 6 094 241
280 644
109
Bilaga 6.
Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1945 av arbetslöshetsmedel.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag |
Total-
kostnader
kronor
Stats- bidrag
kronor1 i
4/i
Terrasseringsarbcten för förortsbana till Södertörns villastad å
delsträckan Sockenvägen—Fagersjövägen, Stockholms stad ..
910 000
182 000 !
“/i
Avloppsledningar i Bliaängen, Ransäters s:n, Värmlands län ...
13 000
7 800 |
Avloppsledning i Brogatan, Sunnanå mte, Västerbottens län .
28 000
14 000 j
13/i
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i S:ta
Gertruds väg, Västerviks stad (!3/i 1942).................
3 282
1 313
1#/
/1
Avloppskulvert i Junebäcks dalgång genom kvarteret Nyckeln,
Jönköpings stad.......................................
46 000
9 200
Igenläggning av vissa delar av Junebäcken söder om Friaredalen,
Jönköpings stad........................................
25 600
5120
•
‘7.
Anläggning av väg Koskullskulle—Gällivare, Gällivare s:n, Norr- bottens län............................................
250 000
125 000
=7i
Ny- och omläggning av Danska vägen, delen Södra vägen—
Påskbergsvägen, Varbergs stad..........................
154 000
30 800
Iordningställande av Mossegatan inom den till Enslövs stn
hörande delen av Oskarströms nite, Hallands län.........
14 500
5 800
Vatten- och avloppsledningar inom delar av Frånö och Å byar,
Gudmundrå stn, Västernorrlands län.....................
144 000
93 600 |
; !/s
Ytterligare arbeten i samband med nyanläggning jämte bredd- ning av Fabriksvägen utmed Hammarby industriområdes
södra sida mellan gamla Dalarövägen och Sicklaslussen, Stock- holms stad I20/,. 1944)...................................
274 200
54 840
Ytterligare kostnader för breddnings- och avloppsledningsarbeten
å trafikleden Gamlestadstorg—Partille mellan Kortedalsgatan
och Utbys västra gräns, Göteborgs stad (14/n 1940, 22/3 1943) .
40 428
32 342
Vatten- och avloppsledningar i Valhallavägen jämte högreser- voar, Bengtsfors kpg, Älvsborgs län.....................
65 000
19 500
Anläggning av vägar i delar av Vålbergs samhälle, Nors stn,
Värmlands län.........................................
50 700
20 280
Dränering av idrottsplats i Norrsundet, Hamrånge stn, Gävle- borgs län..............................................
3 650
*
7=
Ytterligare kostnader för huvudavloppsledning mellan Haga
pumpstation och Hamngatan, avd. I och II, Karlstads stad
C7i2 1943).............................................
46 675
14 003
Ytterligare arbeten i samband med lekplan vid östra folkskolan,
Hudiksvalls stad (21/ ( 1944).............................
4 450
1 780
Ytterligare kostnader för anläggning av enskild utfartsväg i
Geresta fram till allmänna vägen i Stavred, Bjärtrå stn, Väs- ternorrlands län (2,/i 1944)..............................
12 860
6 430
7.
Regnvattenledningar i Venusvägen m. fl. gator i Berga, Kalmar
stad...................................................
45 000
9 000
1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först efter
årets utgång. * Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
1 14/
/ 2
Ytterligare kostnader för och ytterligare arbeten i samband med
fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsledningsanläggning,
Hässjö s:n, Västernorrlands län (10/1 1944)................
130 000
97 500
Återstående arbeten å enskild väg från allmänna vägen Svarvar- böle—Åvike vid Västansjö över Tjärngodset till anslutning
med allmänna vägen till Söråkers järnvägsstation, Hässjö s:n,
Västernorrlands län (tidigare bedrivet såsom statskommunalt
reservarbete)...........................................
27 300
13 650
Krossning av 1 000 m3 makadam, Långsele s:n, Västernorrlands
län....................................................
12 600
5 040
Vatten- och avloppsledningar, Norsjö m:e, Västerbottens län ..
150 000
90 000
1 »/.
Vattenledning för Kungl. Hälsinge flygflottilj, Östanbo, San- darne och Lervik, Söderhamns stad......................
479 500
263 725
V.
Enskild väg från allmänna vägen Timrå—Rovland vid Horsta
genom Horsta by, Timrå s:n, Västernorrlands län.........
18 800
9 400
‘/a
Vattenförsörjnings- och avloppsanläggning för Flerängsområdet,
Älvkarleby s:n, Uppsala län.............................
187 000
112 200
Vissa förstahandsarbeten å ett för fiskerirörelser avsett område
'' å Saltö, Karlskrona stad................................
84 100
16 820
Vissa arbeten för tillbyggnad av ålderdomshem, Bro sm, Göte- borgs och Bohus län....................................
6 400
4 480
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Val- hallavägen jämte högreservoar, Bengtsfors kpg, Älvsborgs
län (a/2 1945)..........................................
15 000
4 500
Enskild väg från allmänna vägen Lögdö—Lunde till fastigheten
Rii 4*, Timrå s:n, Västernorrlands län....................
31100
15 550
17 Is
Kulvertledning i Kvarn- och S:t Olovsgatorna, Landskrona stad
70 000
14 000
Schaktningsarbeten för en träningsplan vid Örjans valls idrotts- plats, Halmstads stad..................................
28 000
5 600
Ridvägar och galoppbana inom Delsjökomplexet, Göteborgs stad
83 800
16 760
Omläggning och förbättring av enskilda vägen Ingeröd—Svens- vik, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län...................
25 700
12 850
Ytterligare kostnader för anläggning av väg från allmänna vägen
Maj—Ortsjön vid Skärsätt till bron över sjön Norrbjörken
vid Baggböle, Njurunda s:n, Västernorrlands län (2/2 1944) ..
13 600
6 800
Ytterligare kostnader för anläggning av väg från allmänna vägen
vid Skatans fiskeläge till allmänna vägen vid Björkön på
delen Skatan—Myrbodarna, Njurunda s:n, Västernorrlands
län (3/. 1944)...........................................
8 200
4 100
Ytterligare kostnader för planering av Vapelnäs skoltomt,
Njurunda s:n, Västernorrlands län (sl/4 1944).............
10 150
*
Ytterligare kostnader för anläggning av odlingsväg från Byvägen
till odlingsområdet söder örn Skyffelängssjön, Njurunda s:n,
Västernorrlands län (S8/, 1944)...........................
1 600
800
Ytterligare arbeten i samband med planeringsarbeten å Sköns
och Byns kyrkogårdar, Sköns s:n, Västernorrlands län (“/«
1944) .................................................
19 500
11 700
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Mull- bergsvägen och Norrbölegatan, Skellefteå stad (•/, 1941) ....
10 700
2 140
Kl,
Ytterligare kostnader för verkstads- och hangarbyggnad å
Bromma flygfält, Stockholms stad (''/a 1942)..............
659 745
131 949
opaginerad Kontrollera mot PDF
lil
Dag
Arbetsföretag
Total-
Stats-
för
beslu
kostnader
bidrag
kronor
kronor
7.
Ytterligare kostnader för fjärde och femte utbyggnadsetapperna
av Bromma flygfält, Stockholms stad (28/u 1940, ls/n 1941,
1 27. 1944)............................. .
350 000
12 600
245 000
2 520
; Utdikning av koloniområde vid Månängen, Södertälje stad____
j Avloppsledningar inom del av Hovslätts samhälle, Jönköpings
stad.........................
48 700
9 740
1
i Vatten- och avloppsledningar i Sättra strand, Hagfors m:e,
Värmlands län.......................
50 000
15 000
Skogsbilväg Nässom/Strinne—Norrtjärn, Bjärtrå s:n, Väster-
norrlands län........................
| 193 500
164 475
Utbyggnad av Östra Radiogatan m. fl. gator, Skönsmons m:e,
Västernorrlands län.................
55 650
33 390
1 Enskild utfartsväg från Stavre by till allmänna vägen Sunds-
vall—Härnösand vid Ljusta by, Sköns s:n, Västernorrlands
län..........................
11 500
15 000
5 750
3,000
Avloppsdike mellan Vitbergs- och Kågevägarna, Skellefteå stad
! Förbättrings- och anläggningsarbeten å badstranden vid Luossa- järvi, Jukkasjärvi s:n, Norrbottens län..................
Planering av Vita Bandets barnkolonitomt i Sandudden, över-
31 100
6 220
kalix s:n, Norrbottens län.......................
13 800
11 040
Uppförande av cementvarufabrik, Bjärtrå s:n, Västernorrlands
län...........................
48 000
36 000
Utbyggnad av verkstadslokal för laggkärlstillverkning, Bjärtrå
s:n, Västernorrlands län........................
32 000
24 000
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar inom
delar av Dynäs bv, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län
(Ve 1942) ..............................................
931
605
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Knäfta,
Gudmundrå s:n, Västernorrlands län (8/n 1941)..........
Vatten- och avloppsledningar i Långsele stationssamhälle, Lång-
1 819
1 273
sele s:n, Västernorrlands län...................
16 000
6 400
Planering av Böle skolgård, Timrå s:n, Västernorrlands län____
25 000
14 400
Ytterligare kostnader för enskild väg mellan Hundsjö och Stor- näset, Högsjö s:n, Västernorrlands län (a/3 1944)..........
Ytterligare kostnader för enskild väg från Hosjö by till Flattoms
6 400
3 200
by, Högsjö s:n, Västernorrlands län (3/3 1944)..........
Enskild väg från allmänna vägen Vålånger—Rö till kustlands-
11100
5 550
vägen vid Överskog, Högsjö s:n, Västernorrlands län......
Planering av kommunalhustomten i Skönsberg, Sköns s:n, Väs-
21 400
10 700
ternorrlands län........................
20 500
4 800
10 800
*
12U
Terrassering och planering av Glasbruksgatan, Västerviks stad i
MU
Exploateringsarbeten i Södra Hammarby, Stockholms stad ...
3 000 000
*
"/.
Utvidgning av Nätra kyrkogård, Nätra s:n, Västernorrlands län
5 700
3 420
27«
Fabriksbyggnad för textilindustri, Hunnebostrands m:e, Göte-
borgs och Bohus län......................
73 000
29 200
Ytterligare arbeten i samband med anläggning av Basgränd och
Skogsgatan samt vatten- och avloppsledningar i Basgränd
och kvarteret Solfjädern, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län
(7i> 2,h 1944)..........................................
38 000
24 700
112
! Dag
| för i
!beslut!
Arbetsföretag
Iordningställande av områden vid arbetslöshetsnämndens ungkarlsbostäder,
Stockholms stad..........................J
Ytterligare arbeten i samband med anläggning av Ulvsunda- j
vägen mellan Bällstavägen och Kratsbodavägen med tillhörande
avloppsledning, Stockholms stad (2,/ii 1941).......
Muddringsarbeten m. m. i norra fjärdarna väster om Svinö, Kal-1
mar stad..............................................j
Ytterligare kostnader för anläggande av tre branddammar samt
upprensning av en förutvarande damm, Foss s:n, Göteborgs
och Bohus län (21/u 1941)...............................
Anläggning av väg Klev—Dåveland, sekt.''III, Kville s:n, Göteborgs
och Bohus län...................................
Ytterligare kostnader för anläggning av skjutbana och skyttepaviljong,
Timrå s:n, Västernorrlands län (10/s 1944).......
i Ytterligare kostnader för omläggning av vattenledning i Sturevägen
jämte nedläggning av ny avloppsledning mellan Albavägen
och Friggavägen, Lidingö stad (6/« 1941, ’/i 1942)----
i Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Skolvägen
från Vårvägen till Torsviks skola, Lidingö stad (7/i 1942)
Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från allmänna
vägen Hornökrången—Östanö till Grönsvik, Nora
s:n, Västernorrlands län (3/2 1942).......................
28/s
8/.
i»/.
!
delen av Oskarströms m:e, Hallands län.............
Planeringsarbeten å Sidsjöns sjukhusområde, Sundsvalls stad
Vissa arbeten inom Koskullskulle gruvsamhälle, Gällivare s:n,
Norrbottens län........................................
Ytterligare kostnader för kaj och brygga m. m. vid Ryahamnen,
Göteborgs stad (12/2, 2S/io 1942)..........................
Muddringsarbeten, badbryggor m. m. vid Långviksbadet.
Kalmar stad...........................................
lands län (aU 1945).............................
Gata nr 1 inom Väjerns m:e, Göteborgs och Bohus län
11 /
11''
norrlands län i26/, 1944, 5/s 1945)
ordningställande av en idrottsplats
Majorna, Göteborgs stad........
Stornäset—Eriksdal, Alnö s:n, Västernorrlands län
.läggning av Silvergatan inom den till Slättåkra s:n
delen av Oskarströms m:e, Hallands län..........
Tterligare arbeten i samband med utvidgning av Kvil
gård, Göteborgs och Bohus län (6/i2 1943)........
inskild utfartsväg Vännäs by—Kalix älv, Överkalix s
bottens län....................................
Total- kostnader j
kronor
Stats- bidrag
kronor j
27 000
4 700 j
1
12 000
!
2 400 i
128 500 I
25 700 !
10 739 j
5 906 !
58 600 |
29 300 !
14 000
8 400
13 250
2 650
1 500
300
20 825
10 413
11 000
6 600
i 593 800
593 800
82 566
24 760
112 000
33 600
32 225
6 295
2 200
880
16 000
10 400
4 740
2 370
327 100
65 420
9 000
3 600
7 000
4 900
8 600
j 5160
16 000
11 200
62 000
46 500
113
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
24/io
Ytterligare arbeten i samband med omläggning av östra infarts- vägen, delen km 0/200—2/235, Strömstads stad (“/a 1944) ..
56 700
53 865
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar till kvar- teren Tresund, Skollägdan och Länsmannen, Vilhelmina m:e,
Västerbottens län (ie/12 1944)............................
3 550
2 130
2/n
Vatten- och avloppsledningar för Stora Myren, Strömstads stad
137 000
41 100
10/
111
Terrasserings- och avloppsarbeten i Svedmyra, Stockholms stad
286 000
57 200
Anläggning av Anneslättsgatan inom den till Slättåkra s:n
hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län.........
10 200
6 120
Gatu- och ledningsarbeten för stadsdelen övre Egersberg, Udde- valla stad.............................................
96 000
28 800
Anläggning av väg från allmänna vägen Greby—Havstenssund
vid Fåraby till Vikens samhälle, Tanums s:n, Göteborgs och
Bohus län .............................................
50 000
32 500
21lil
Ytterligare kostnader för omläggning inom stadens område av
infartsvägen från Norsholm på delen från stadsgränsen förbi
Borgs kyrka till nya förbifartsvägen, Norrköpings stad (24/2
1941, 31/s 1942, 2°/12 1944)...............................
310 107
248 086
Ytterligare kostnader för bostadshus i stadsdelen Bagaregården,
Göteborgs stad (12/ii 1941)..............................
179 543
35 909
Anläggning av gator jämte framdragande av vatten- och av- loppsledningar i Gångvikens m:e, Västernorrlands län......
183 000
109 800
8/l2
Vatten- och avloppsledningar vid kvarteret Nötskrikan inom
Torpaområdet, Jönköpings stad..........................
51 100
10 220
Vatten- och avloppsledningar i Kiruna m:e, Norrbottens län ..
170 000
34 000
Vatten- och avloppsledningar i Malmbergets irnes östra del,
Norrbottens län........................................
105 000
42 000
11 ht
Iordningställande av underbacke i Sörby samt avj åmning av
område invid samma skidbacke till slalombacke, Örebro stad
8 800
1 760
Omläggning av den s. k. Ryssbacksvägen, Gångvikens m:e,
Västernorrlands län....................................
20 000
12 000
Upptagning av vägdike utefter väg till Näsudden mellan N.
Hamngatan och Djävulsön, Skellefteå stad...............
9 000
*
Ytterligare arbeten i samband med vissa arbeten inom Kos- kullskulle gruvsamhälle, Gällivare s:n, Norrbottens län (“/„
1945).................................................
7 250
2 175
Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avloppsledningar
för kvarteren 74—77 m. fl. inom Malmbergets m:e, Norr- bottens län (12/12 1944)..................................
13 100
3 930
Väganläggningar inom Bergnäsets samhälle, Nederluleå s:n,
Norrbottens län........................................
28 500
17 100
Grundläggningsarbete!! för sex monteringsfärdiga bostadshus
och en mindre samlingslokalbyggnad m. m., Stockholms stad
43 000
8 250
Framdragande av väg genom och nedläggande av vatten- och
avloppsledningar i Hantverkareparken, Sundsvalls stad . . .
8 000
1 600
Avloppsledning i Håkan stå, Sundsvalls stad................
16 700
3 340
Vatten- och avloppsledningar i Fiskja by, Gudmundrå s:n, Väs- ternorrlands län........................................
3 000
*
Summa
11 656 835
3 795 894
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 293. Bil.
8
114
Bilaga 7.
Förteckning över år 1945 avslutade statskonimunala beredskapsarbeten.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel1
kronor
Antal
utförda
dags-
verken
1938
*/u
Anläggning av väg från allmänna vägen Bollsta—
Nyland till Gersholmen, Ytterlännäs s:n, Västernorr-
50 898
36 975
3 434
■V»
Reparationsarbeten å skolbyggnader i Forsnäs, Gull- träsk, Lakaträsk, Mellanån, Sandträsk och Spik-
173 282
56 400
4 805
1939
”1,
Ny idrottsplats i Nyland, Ytterlännäs s:n, Västernorr-
95 757
47 390
4 896
1940
i8/u
Utbyggnad av Bromma flygfält, 4:e och 5:e etapperna,
9 521 275
6 704 974
179 789
1941
,0/.
Förlängning av Skeppsbrokajen, Västerviks stad ...
Kajbyggnad jämte erforderliga gatu- och spåranlägg-
611 235
1 824 405
397 303
600 000
11 935
35 000
Terrasseringsarbeten för omläggning inom stadens
område av infartsvägen från Norsholm på delen
från stadsgränsen förbi Borgs kyrka till nya förbi-
1 782 594
1 422 285
53 551
“/.
15/a
917 142
83 000
13 000
Huvudavloppsledning från Industrigatan till renings-
31 683
6 337
1 866
Vatten- och avloppsledningar i samt utfyllnad av Fal- kenbergsgatan och Danska vägen, 2:a och 3:e etap-
81 807
16 361
4173
•/.
Vatten- och avloppsledningar i Mullbergsvägen och
52 872
10 140
1 991
Andra etappen av en vatten- och avloppslednings-
328 423
228 200
11 980
Huvudavloppsledningar till stadsdelen Toltorpsdalen,
1 403 717
1 012 500
34 931
*7io
Omläggning av järnvägsspår Sundbybergs norra sta- tion—Ulvsunda m. fl. arbeten, Stockholms stad .
Utläggning av Åsbäcksgatan och Norra vägen jämte
nedläggande av vatten- och avloppsledning, Söder-
946 065
455 213
189 213
273 128
20 451
16 625
30/
Ilo
Elektriska vipparmskranar för kolhamnen, Malmö
1150 038
228 000
31/
Ilo
Utvidgning av kyrkogården på Malmön, Malmöns s:n,
75 860
52 920
4 219
1 Se not 1 till bilaga 6.
115
Dag
för
j beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags-
verken
! 1942
au
Avlopp i Råå jämte pumpverk, tryckledning och ut- lopp i Öresund, Hälsingborgs stad..............
320 712
64 142
7 590
1943
17/
lil
Utvidgning av begravningsplatserna å kyrkogårdarna
i Vägga och Askum, Askums s:n, Göteborgs och Bo- hus län................................
70 448
69 652
3 028
4/l2
Vissa arbeten med gång- och cykelbanor å trafikleden
Gamlestadstorg—Kviberg—Utby—Partille gräns
mellan Kortedalsgatan och Utbys västra gräns, Gö- teborgs stad..........................
150 264
102 400
3 450
Utförande av fyra branddammar, Tanums s:n, Göte- borgs och Bohus län......................
4 293
2 678
287
Avloppsledningar i Fiskja, Gudmundrå s:n, Väster- norrlands län.......................
21 926
13156
1 123
Avloppsledningar i Sörlimsta, Gudmundrå s:n, Väster- norrlands län.........................
13 660
8 196
616
Vatten- och avloppsledningar i Trafikgatan mellan
Prästgatan och Bygatan, Skönsbergs m:e, Väster- norrlands län.............................
28 595
18 587
721
1944
”/i
Utbyggnad av vatten- och avloppsledningar, Sköns- mons m:e, Västernorrlands län.................
40 220
26 143
1 300
Kulvertering av del av Bävebäcken, Uddevalla stad
80 800
23 010
1 861
Anläggning av enskild utfartsväg i Geresta fram till
allmänna vägen i Stavred, Bjärtrå s:n, Västernorr- lands län.....................................
43 411
21 706
2 079
Anläggning av väg samt vatten- och avloppsledningar
inom Brunne egnahemsområde, Gudmundrå s:n,
Västernorrlands län...........................
8 595
*
396
2/2
Omläggning av Bygärdesbäcken inom områdena söder
örn och invid Avos, Örebro stad...............
62 709
9 600
2 141
Anläggning av väg från allmänna vägen vid Skatans
fiskeläge till allmänna vägen vid Björkön på delen
Skatan—Myrbodarna, Njurunda s:n, Västernorr- lands län.....................................
43 916
11 250
2 038
Enskild väg från allmänna vägen Maj—Ortsjön vid
Skärsätt till bron över sjön Norrbjörken vid Bagg- böle, Njurunda s:n, Västernorrlands län.........
59 269
16 000
2 679
Terrasseringsarbeten för industrispåranläggning i
stadsdelen Näset, Södertälje stad...............
30 802
4 409
1 353
•V.
Stenbrytning och stenskärvning å ca 8 500 m2 mark
vid Grybyvägen, Eslövs stad..................
9 699
1 940
691
Enskild väg från vägen Kallstorp—Berg vid Branneby
till allmänna vägen Fjällbacka—Dingle vid Humle- kärr, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län......
39 241
16 500
1 703
7.
Regnvattenledning i del av Sjövägen, örebro stad .
25 321
4 200
769
Utläggning av del av Anstorpsvägen, örebro stad .
5 705
940
163
116
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Därav |
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
kronor
Antal
utförda ;
dags- verken
1013
Vatten- och avloppsledningar i Rolfserudsgatan, Säffle
26 137
5100
1361
Anläggning av skjutbana och skyttepaviljong, Timrå
51 150
29 940
1 824
"U
Vatten- och avloppsledningar inom Kallkälldalens
egnahemsområde i Hagfors m:e, Värmlands län. .
Avloppsledningsarbeten i Hörnett, Varvet och Sund,
250 214
46 292
73 800
13 500
9 204 !
1 811
3°U
Ombyggnad av motorbåtshamnen vid renhållnings-
21 240
4 200
673 !
3U
Restaurering av Bjärtrå kyrka m. fl. arbeten, Bjärtrå
92 719
46 308
1 597
*/«
Nybyggnad för sjukhem vid Njurunda s:ns ålderdoms-
326 261
100 000
5 925
27.
Iordningställande av del av Södermalmsgatan m. m.,
54 976
13 500
2 028
Vatten- och avloppsledningar i Björkliden samt av-
63 571
16 200
2 053
Lekplan vid östra folkskolan, Hudiksvalls stad----
Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Nju- runda—Sörfors till Råna i Hälljums by, Njurunda
23 988
42 208
7 900
9 450
1 445
1 930
!‘/s
Terrassering, dränering och ledningsarbeten för idrotts- plan inom kvarteret Bjälken, Sundsvalls stad . . .
Anläggning av gatorna n:ris 2 och 4 i Gångvikens m:e,
18 504
26 845
3 300
15 600
806
1 019
Avloppsledning i Yttre Ursviken, Skelleftestrands m:e,
34 309
14 650
1 794
,8/.
Anläggning av odlingsväg från Byvägen till odlings- området söder om Skyffelängssjön, Njurunda s:n,
14 454
3 150
660
Omläggning av enskild väg från 0. D. Wedins fastighet
i Skönsbyn till allmänna utfartsvägen vid Rosen- lunds järnvägshållplats, Sköns sm, Västernorrlands
28 477
9 500
788
Anläggning av väg från 0. D. Wedins fastighet i Sköns- byn till Skönsbergs irnes soptipp i Tamböle, Sköns
13 883
6 420
479
•/.
Skjutbaneanläggning m. m. för Krokstrands skytteför-
25 769
9 620
2 052
8/l0
Anläggning av Esperedsvägen inom Oskarströms m:e,
13 524
5 400
685
Huvudavloppsledning i Östanbo, Söderala s:n, Gävle-
117 792
*
4 261
,8/u
Invallningsarbeten för mudderupplag å Hospitals-
43 511
8 702
2 429
117
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags-
verken
S8/u
Branddammar för luftskyddet, Jönköpings stad....
55 711
24 025
2 020
Vatten- och avloppsledningar för kvarteren Vulkanen
och Vårdkasen, Jönköpings stad...............
35 908
7 182
1 601
s/12
Huvudvattenledning till Rosenborgsområdet, Karl- stads stad....................................
57 096
16 890
1 848
Huvudavloppsledning mellan Haga pumpstation och
Hamngatan, avd. III, Karlstads stad...........
75 460
22 500
2 548
12/t,
Lek- och träningsplan vid idrottsplatsen Malmvallen
i Oxelösunds m:e, Södermanlands län...........
87 220
7 460
3 568
Brandbrunn vid Åkervägen, Örebro stad..........
6 277
3 000
329
Vatten- och avloppsledningar för kvarteren 74—77
m. fl. inom Malmbergets m:e, Norrbottens län...
55 150
15 930
2 218
16/
112
Vatten- och avloppsledningar till kvarteren Tresund,
Skollägdan och Länsmannen inom Vilhelmina inre,
Västerbottens län.............................
17 550
10 512
515
20/.2
Gatuarbeten norr örn Sjöliden, Kalmar stad......
43 395
7 080
1 919
1945
10/i
Avloppsledningar i Bliaängen, Ransäters s:n, Värm- lands län.....................................
13 151
7 800
649
1
Avloppsledning i Brogatan, Sunnanå m:e, Väster- bottens län...................................
25 437
12 719
1 083
18/i
Avloppskulvert i Junebäcks dalgång genom kvarteret
Nyckeln, Jönköpings stad.....................
54 330
9 200
2 749
23/i
Iordningställande av Mossegatan inom den till Ens- lövs s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hal- lands län....................................
16 695
6 678
742
2U
Dränering av idrottsplats i Norrsundet, Hamrånge s:n,
Gävleborgs län................................
5 906
*
1
401
61
12
Regnvattenledningar i Venusvägen m. fl. gator, Kal- mar stad.....................................
43 237
8 647
1 874
llU
Återstående arbeten å enskild väg från allmänna vägen
Svarvarböle—Åvike vid Västansjö över Tjärngodset
till anslutning med allmänna vägen till Söråkers
järnvägsstation, Hässjö s:n, Västernorrlands län..
27 146
13 573
1 276
9/s
Vissa förstahandsarbeten å ett för fiskerirörelser avsett
område å Saltö, Karlskrona stad...............
86 878
16 820
2 347
Vissa arbeten för tillbyggnad av ålderdomshem, Bro
s:n, Göteborgs och Bohus län..................
7 006
4 480
331
5/4
Utdikning av koloniområde vid Månängen, Södertälje
stad.........................................
11 426
2 285
|
637
Avloppsledningar inom del av Llovslätts samhälle, Jön- köpings stad.................................
29 068
5 814
1 288
Vatten- och avloppsledningar i Sättra strand, Hagfors
m:e, Värmlands län...........................
46 826
14 048
1 394
Avloppsdike mellan Vitbergs- och Kågevägarna, Skel- lefteå stad...................................
8 480
1 696
409
118
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags- |
verken i
Förbättrings- och anläggningsarbeten å badstranden ;
vid Luossajärvi, Jukkasjärvi s:n, Norrbottens län j
26 991
5 398
338
Planering av Vita Bandets barnkolonitomt i Sand- udden, Överkalix s:n, Norrbottens län..........
16 923
11 040
639
13/.
Utvidgning av Nätra kyrkogård, Nätra s:n, Väster- norrlands län.................................
3 757
2 254
289
4/7
Iordningställande av områden vid arbetslöshetsnämn- dens ungkarlsbostäder, Stockholms stad.........
22 150
4 270
624
28/a
Anläggning av Vattugatan inom den till Slättåkra s:n
hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län
12 727
6 600
591 |
1 17 /
/io
Anläggning av Silvergatan inom den till Slättåkra s:n
hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län
9 632
5 160
411
i
Summa
12 799 209
12 428 936
1945
13/i
Tilläggsanslag till förut redovisade företag.
Ytterligare statsbidrag för vatten- och avloppsled- ningar i S:ta Gertruds väg, Västerviks stad (2S/a 1942)
1 313
*/.
Ytterligare statsbidrag för breddnings- och avlopps- ledningsarbeten å trafikleden Gamlestadstorg—
Partille mellan Kortedalsgatan och Utbys västra
gräns, Göteborgs stad (14/u 1940)...............
32 342
s/2
Ytterligare statsbidrag för huvudavloppsledning mel- lan Haga pumpstation och Hamngatan, avd. I och II,
Karlstads stad (“/12 1943).....................
_
14 003
_
22/s
Ytterligare statsbidrag för verkstads- och hangarbygg- nad å Bromma flygfält, Stockholms stad (*/2 1942)
—
131 949
- 1
13/.
Ytterligare statsbidrag för vatten- och avloppsledning- ar i Knäfta, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län
(*/. 1941)....................................
_
1 273
_ |
Ytterligare statsbidrag för vatten- och avloppsledning- ar inom delar av Dynäs by, Gudmundrå s:n, Väster- norrlands län (•/, 1942).......................
_
605
23/4
Ytterligare statsbidrag för enskild väg mellan Hundsjö
och Stornäset, Högsjö s:n, Västernorrlands län (3/s
1944)........................................
_
3 200
-
*/:
Ytterligare statsbidrag för anläggning av tre brand- dammar samt upprensning av en förutvarande
damm, Foss s:n, Göteborgs och Bohus län (21/u 1941)
_
5 906
!
V,
Ytterligare statsbidrag för omläggning av vattenled- ning i Sturevägen jämte nedläggning av ny avlopps- ledning mellan Albavägen och Friggavägen, Lidingö
stad (•/, 1941)................................
2 647
Ytterligare statsbidrag för vatten- och avloppsledning- ar i Skolvägen från Vårvägen till Torsviks skola.
Lidingö stad (7/i 1942)........................
_
300
_
2l/u
Ytterligare statsbidrag för bostadshus i stadsdelen
Bagaregården, Göteborgs stad (l*/n 1941) .......
—
35 909
—
Summa
122 799 209
12 658 383
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 8.
Kostnader för under år 1945 beviljade statliga och statskomnmnala beredskapsarbeten fördelade länsvis.
1
Län/år
Statliga bera
i kommissionens regi
Iskapsarbeten
i annan myndighets regi
Statskommunala
beredskapsarbeten
Summa
Total-
kostnader
därav
statsbidrag
Total-
kostnader
därav
statsbidrag
Total-
kostnader
därav
statsbidrag
Total-
kostnader
därav
statsbidrag
Stockholms stad................
—
—
—
—
5 561 945
686 339
5 561 945
686 339
Stockholms.....................
529 820
509 370
—
—
27 350
5 470
557 170
514 840
Uppsala.......................
71 750
71 750
—
—
187 000
112 200
258 750
183 950
Södermanlands.................
686 100
686 100
300 500
300500
—
_
986 600
986 600
Östergötlands..................
413 100
413 100
—
—
310 107
248 086
723 207
661186
Jönköpings.....................
234 500
234 500
—
—
171 400
34 280
405 900
268 780
Kronobergs....................
620 000
620 000
—
—
_
_
620 000
620 000
Kalmar........................
43 050
43 050
—
—
213 807
42 308
256 857
85 358
Gotlands.......................
—
—
—
—
_
_
_
Blekinge.......................
19 300
19 300
—
—
84 100
16 820
103 400
36120
Kristianstads...................
370 890
360 916
—
—
—
—
370 890
360 916
Malmö stad....................
—
—
_
_
_
__
Malmöhus i övrigt..............
—
—
—
—
70 000
14 000
70 000
14 000
Hallands.......................
—
—
—
—
228 500
60 960
228 500
60 960
Göteborgs stad.................
—
—
—
—
742 871
184 031
742 871
184 031
Göteborgs och Bohus i övrigt ....
355 000
355 000
5 816 800
*5 703 686
546 139
259 601
6 717 939
6 318 287
Älvsborgs ......................
639 000
639 000
—
—
80 000
24 000
719 000
663 000
Skaraborgs.....................
620 000
620 000
—
—
—
—
620 000
620 000
Värmlands.....................
—
—
524 000
>562 700
160 375
57 083
684 375
619 783
Örebro........................
—
—
—
—
8 800
1760
8 800
1 760
Västmanlands..................
—
—
—
—
—
—
Kopparbergs...................
—
—
—
—
_
_
_
Gävleborgs.....................
—
—
260 500
3 373 755
496 600
269105
757 100
642 860
Västernorrlands.................
2 579 800
2 354 400
11 953 850
* 10 464 803
1 788 275
1 355 856
16 321 925
14175 059
Jämtlands.....................
—
—
110 000
5 110 900
—
—
110 000
110 900
Västerbottens..................
197 000
147 750
56 900
55 975
216 250
lil 270
470 150
314 995
Norrbottens....................
1 657 025
1 657 025
4 292 255
• 3 827 385
763 316
312 725
6 712 596
5 797 135
Summa 1945
9 036 335
8 731261
23 314 805
21399 704
11 656 835
3 795 894
44 007 975
33 926 859
1944
9 598 685
9 424 035
41 738 312
38 396 892
18 020 168
8 528 984
69 357 165
56 349 911
1943
186 500
160 800
7 804 600
7 331 540
1 871 473
968 027
9 862 573
8 460 367
1942
1 585 400
1 393 710
7 592 900
5 595 710
11 470 006
3 422 031
20 648 306
10 411 451
1 Därav 182 536 kronor utgörande vissa vägdistrikts andelar i totalkostnaderna för arbeten, vilka ej erlagts vid vägväsendets förstatligande.
2 Därav 38 700 kronor för d:o. — 3 Därav 114 205 kronor för d:o. — 4 Därav 277 253 kronor för d:o. •— ‘ Därav 900 kronor för d:o. — 4 Därav
11 450 kronor för d:o.
120
Sammanställning per den 31 december 1045 av statliga
Slutförda företag
Företag under
utförande
Arbetets art
Antal
Total-
kostnader
kronor
Antal i
Total-
kostnader
kronor
Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads-
69 644 105
kommissionens regi......................
4
4 019 620
82
Vägarbeten.............................
4
4 019 620
68
62 786 485
Järnvägs- och spårvägsanläggningar.......
—
1
499 000
Flottleds ar beten.........................
—
1
669 100
Flygfältsarbeten.........................
—
—
4
4 672 500
Friluftsgårdsanläggning..................
—
1
260 020
Fornvårdsarbeten.........................
—
5
205 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten........
—
—
i
197 000
Farledsarbeten............................
—
1
355 000
| Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets
103 146 403
regi....................................
19
7 025 796
143
Vägarbeten..............................
2
2 350 350
78
54 506 255
Järnvägs- och spårvägsanläggningar......
—
2
727 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......
9
3 466 601
49
30 994100
Hamnarbeten...........................
6
1119 500
8
3 942 400
Flygfältsarbeten.........................
-
—
3
8 910 748 1
Broar..................................
—
2
3 965100
Andra arbeten..........................
2
89 345
1
100 800
Statskommunala beredskapsarbeten...........
85
22 799 209
144
32 869 495
Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-
3 087 584
59
11730 973
ningsarbeten) .........................
24
Hamnarbeten...........................
4
3 606 918
6
3 906 500
Järnvägs- och spårvägsanläggningar......
2
976 867
2
4 754 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......
30
3 434 815
45
5 171 448
Flygfältsarbeten.........................
1
9 521 275
3
2 800 500
Bad- och idrottsanläggningar.............
7
311 297
10
1 734 025
Sjukhus och tandpolikliniker.............
1
326 261
—
—
Teater-, musei- och konserthusbyggnader ..
—
—
1
620 000
Andra byggnadsarbeten..................
4
1190 149
4
349 750
Brandbrunnar och branddammar.........
3
66 281
4
113 050
Andra arbeten..........................
9
277 762
10
1 689 249
Summa
108
33 844 625
369
205 660 003
121
Bilaga 9.
och statskoninmnala beredskapsarbeten under 1945.
Beslutade men ej
påbörjade företag
Samtliga företag
Av summa totalkostnader
belöpa å
Antal
Total-
kostnader
Antal
Total-
kostnader
därav stats- bidrag av
arbetslöshets- medel
arbets-
löner
övriga
kostnader
kronor
kronor
kronor
kronor
kronor
7
3 587 700
93
77 251 425
74 515 661
46 511 000
30 740 425
6
3 205 000
78
70 011 105
67 855 191
42 010 000
28 001105
—
—
1
499 000
324 350
300 000
199 000
—
—
1
669 100
543 500
500 000
169 100
—
—
4
4 672 500
4 672 500
2 969 000
1 703 500
—
—
1
260 020
154 370
100 000
160 020
—
—
5
205 000
205 000
185 000
20 000
1
382 700
2
579 700
405 750
232 000
347 700
—
—
1
355 000
355 000
215 000
140 000
14
4 979 200
176
115 151 399
97 589 195
62 645 823
52 505 576
12
4 395 200
92
61 251 805
59 810 929
36 598 520
24 653 285
1
555 000
3
1 282 000
887 600
604 050
677 950
1
29 000
59
34 489 701
26 284 441
16 892 310
17 597 391
—
—
14
5 061 900
4 479 560
2 257 170
2 804 730
—
—
3
8 910 748
4 461 000
4 980 000
3 930 748
—
—
2
3 965 100
1 566 800
1 189 530
2 775 570
—
—
3
190 145
98 865
124 243
65 902
25
2 193 425
254
57 862 129
26 300 015
26 650 531
31 211 598
14
290 500
97
15 109 057
6 997 767
7 922 963
7 186 094
—
—
10
7 513 418
2 609 803
2 870 478
4 642 940
1
263 000
5
5 993 867
863 622
2 773 617
3 220 250
6
489 400
81
9 095 663
4 244 773
4 749 662
4 346 001
—
—
4
12321 775
9 086 423
4 843 280
7 478 495
—
—
17
2 045 322
441 383
946 024
1 099 298
—
—
1
326 261
100 000
113 711
212 550
—
—
1
620 000
100 000
250 000
370 000
3
1 100 525
11
2 640 424
654 777
837 212
1 803 212
—
—
7
179 331
65 819
102 481
76 850
1
50 000
20
2 017 011
1135 648
1 241 103
775 908
46
10 760 325
523
250 264 953
198 404 871
135 807 354
114 457 599
122
Bilaga 10.
Utbetalade statsbidrag
tiden
till hjälpverksamheten för
v/7 1944—30/b 1945.1 Kronor.
arbetslösa under
Län
Bered-
skaps-
arbeten
Stats-
kommu-
nala
reserv-
arbeten
Arkiv-
arbeten
och
musiker-
hjälp
Kontant-
under-
stöd
Utbild-
nings-
hjälp
Administra- tionsbidrag
till arbets- löshets- nämnder
Summa
Stockholms stad....
3193 103
27 339
2 402 546
214 519
6 019
57 836
5 901 362
Stockholms.........
2 272 298
_
133 361
21630
11149
604
2 439 042
| Uppsala............
172 325
—
368 103
1013
—
—
541 441
j Södermanlands......
987 015
—
9 864
1045
—
107
998 031
Östergötlands.......
508 533
—
22 696
22 163
—
797
554189
Jönköpings.........
406 098
—
28 174
5 678
—
262
440 212
Kronobergs.........
853 421
—
10 417
1702
—
9
865 549
Kalmar............
223169
12 355
7 826
7 953
—
213
251 516
Gotlands...........
3 913
—
—
6 723
—
187
10 823
Blekinge...........
2 287 906
—
7 203
2 237
—
190
2 297 536
Kristianstads.......
357 639
—
4 324
1620
—
—
363 583
Malmö stad........
689 208
—
—
46 890
—
—
736 098
Malmöhus i övrigt. .
139 727
1042
210 006
30 690
—
2 537
384 002
Hallands...........
28 293
206
6 635
6 089
—
160
41383
Göteborgs stad.....
1130 996
10 000
333 336
237 120
—
1558
1713 010
Göteborgs o. Bohus i
övrigt............
240 571
53 337
1828
51 452
—
18 849
366 037
Älvsborgs..........
1263 317
2 057
19 523
19 391
—
167
1 304 455
Skaraborgs.........
106 797
—
6 826
11135
—
75
124 833
Värmlands.........
149 558
—
56173
36 649
—
897
243 277
örebro.............
148 539
4 807
32 266
14 273
—
2 448
202 333
Västmanlands.......
10 375
—
22 841
1362
—
—
34 578
Kopparbergs........
10 000
—
7 364
2 422
—
—
19 786
Gävleborgs.........
157 267
—
9 653
10 592
—
555
178 067
V ästernorrlands.....
3 398 062
66 378
16 825
261 014
5 766
40 854
3 788 899
Jämtlands..........
50 008
—
7 726
3175
—
—
60 909
j Västerbottens.......
364 886
2 606
18 488
2 676
—
641
389 297
j Norrbottens........
728 336
—
1912
8 905
—
933
740 086
Hela riket
19 881360
180127
3 745 916
1030118
22 934
129 879
24 990334
1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kungl, brev den “/» 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr. 16 600 000, för rörinköp med kr. 655 000 och
för steninköp med kr. 2 875 000, summa kr. 20 030 000.
123
Bilaga 11.
Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för
tiden 1/i—S1/i2 1945.1 Kronor.
arbetslösa under
Län
Bered-
skaps-
arbeten
Stats-
kommu-
nala
reserv-
arbeten
Arkiv-
arbeten
och
musiker-
hjälp
Kontant-
under-
stöd
Utbild-
nings-
hjäip
Administra- tionsbidrag
till arbets- löshets- nämnder
Summa
Stockholms stad....
3 350 842
24 895
3 181 209
169 418
3 444
43 697
6 773 505
Stockholms.........
3 069 785
—
156 785
17 251
756
604
3 245 181
Uppsala............
238 796
2 881
544 594
1606
—
5 413
793 290
Södermanlands......
965 915
—
20 099
1523
—
107
987 644
Östergötlands.......
964 415
—
36 295
23 277
—
797
1 024 784
Jönköpings.........
576 402
—
23 244
6 340
—
262
605 248
Kronobergs.........
713 196
—
15 287
1 280
_
9
729 772
Kalmar............
193 324
6 807
10 392
10 293
—
303
221119
Gotlands...........
3 913
—
—
6 594
—
186
10 693
Blekinge...........
1 755 775
—
6 474
2 597
__
190
1 765 036
Kristianstads.......
385 225
—
5 462
743
—
—
391 430
Malmö stad........
523 300
—
—
_
_
_
523 300
Malmöhus i övrigt. .
238 485
1042
234 931
64167
_
2 537
541162
Hallands...........
66 762
—
13 094
9 498
_
160
89 514
Göteborgs stad.....
Göteborgs o. Bohus i
1 351 309
10 000
379 891
248 364
—
1595
1 991159
övrigt............
107 954
66 071
—
—
—
18 867
192 892
Älvsborgs..........
1 046 140
2 057
28 707
19184
_
166
1 096 254
Skaraborgs.........
106 002
—
8 709
10 773
—
98
125 582
Värmlands.........
27 965
18 856
59 003
36 625
—
897
143 346
örebro.............
98 611
3 007
37 414
11818
—
2 448
153 298
Västmanlands.......
340
—
33 075
840
—
—
34 255
Kopparbergs........
526
—
8 893
3 257
_
—
12 676
Gävleborgs.........
103 388
—
13188
12 354
—
1540
130 470
V ästernorrlands.....
1 481173
67 149
23 636
187 147
—
40 561
1 799 666
Jämtlands..........
57 759
—
7 753
3 832
—
—
69 344
Västerbottens.......
362 107
—
17 239
7 314
—
641
387 301
Norrbottens........
60125
—
5 937
8 345
—
1382
75 789
Hela riket
a17 849 534
202 765
4 871311
863440
4 200
122 460
23 913 710
1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kungl, brev den 25/„ 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr. 19 600 000, för steninköp med kr. 2 575 000
samt för rörinköp med kr. 145 000, summa kr. 22 320 000.
2 Härav inbetald ersättning för av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utfört arbete med kr.
3 192 113.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 12.
Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under tiden Y1 1944—30/6 1945. Kronor.
Län
Läns-
arbets-
nämnder
med
arbetsför-
medlings-
anstalter
Rese-
bidrag
till
arbets-
sökande
Särskilda f
vid arbeten
markna
Utbildnings- och förflytt- ningsbidrag,
familjetillägg
samt omskol- ningsbidrag
örmåner
i öppna
den
Andra
förmåner
Jord-
bruks-
läger
Kostna- der för
uttagning
med tjän- steplikt
av arbets- kraft
Kost- nader för
arbets- block- organisa- tionen
Kost- nader för
revisorer
för
familj e- bidrags- nämnder
Regi-
strering
av
arbets-
kraft
Diverse
kost-
nader1
Stockholms stad...........
1582 560
51 119
167 464
19 946
_
252
_
2160
19 900
21398
Stockholms................
666 715
55 765
427 477
231 771
108 577
327
12 057
22 999
8179
11 231
Uppsala...................
305 309
14 287
158 461
159 536
24 550
180
9 930
13 534
5 719
4 248
Södermanlands.............
454193
44 281
374 378
313 212
26116
139
8 453
12 661
7 737
15 893
Östergötlands..............
910 576
47 738
253 204
295 498
37 502
4 074
16 657
22 479
32 231
12 348
Jönköpings................
412 662
35 641
319 529
277 780
22 656
32
10 693
26 314
8170
7 460
Kronobergs................
318 876
35 991
197 491
186 930
35 637
—
10 043
26 324
6 990
9 089
Kalmar...................
399 010
25 401
292 289
143 216
76 733
145
24 342
21 656
12 472
18 602
Gotlands..................
94 544
10 315
14 953
12 988
18 090
34
9113
10100
14
3 308
Blekinge..................
253 150
7 943
158 640
42 729
17 933
79
5 256
13 278
7 207
6 352
Kristianstads..............
412 895
18 531
101 232
39 290
31094
80
6 481
20 063
6 409
27 645
880 458
64189
129 543
275
98149
619
2 778
47 539
10 486
18 068
235 290
9 766
198 449
48 941
20 998
341
23 948
16 384
9144
8 080
Göteborgs o. Bohus........
912 278
23 309
524151
62 340
23 565
142
12198
19 154
21 640
12 775
Älvsborgs .................
440 840
4 538
358 333
lil 142
13135
946
5 350
42 896
7 340
6 579
285 562
5 564
200 976
118 730
31 284
1270
19 866
33 704
6 478
24 850
428 979
2 678
733 655
594 138
6 980
'' 746
4 339
24 802
6 497
9 805
534 064
9 477
328 844
333 534
33105
644
11790
19118
12 281
26 192
Västmanlands..............
353 918
12 270
206 264
120 066
11931
65
3 382
21 491
8 871
13 088
Kopparbergs...............
430 594
36 770
490 892
701 067
7 449
553
13 352
20 555
6 938
17 583
561 508
48 482
712 048
515 016
11806
475
4 805
40 735
7129
23179
736 lil
82 626
816 137
602 018
19 367
337
15 609
20143
10 862
23 395
388 964
21 106
384 049
435 430
12 972
1441
10 133
10 915
7 066
16183
344 297
81720
153 657
258 586
43 049
230
14102
21 306
8 350
13 580
Norrbottens...............
434 986
21 532
270 637
231 738
16 519
1597
6 565
15 179
13 913
4 989
Hela riket
12 778 339
771039
7 972 753
5 592 441
749 197
14 748
261242
545489
252 023
355 920
1 Häri ingå kostnader för administration för värnpliktslånenämnder med kr. 14 750, revisorer för arbetslöshetsnämnder med kr.
9 246 samt kostnader för länsarbetsnämndernas förråd med kr. 150 103. Kostnader för anskaffning av kojor oell kojinventarier, som icke
medtagits i tabellen, ha uppgått till kr. 2 930 875. Försäljningar och hyresinkomster ha bokförts till kr. 486 249, varför slutsumman utvisar
en nettoutgift av kr. 2 444 626.
3 Avser inkomster.
to
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1 .
Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft lii. ni. under tiden 71—3I/12 1915. Kronor.
Län
Läns-
arbets-
nämnder
med
arbetsför-
medlings-
anstalter
Rese-
bidrag
till
arbets-
sökande
Särskilda förmåner vid arbeten
i öppna marknaden
Jord-
bruks-
läger
Kostna- der för
uttagning
med tjän- steplikt
av arbets- kraft
Kost- nader för
arbets- block- organisa- tionen
Kost- nader för
revisorer
för
familje-
bidrags-
nämnder
Regi-
strering
av
arbets-
kraft
Diverse
kost-
nader1
Utbildnings- och förflytt- ning9bidrag,
familjetillägg
samt omskol- ningsbidrag
Premier
för skogs- arbete
Andra
förmåner
Stockholms stad...........
1 692 989
47 628
250 674
32 360
466
252
4110
17 291
9 525
Stockholms................
706 328
57 019
667 186
301 812
434 663
52 720
35
7 072
30 689
16 589
14 345
Uppsala...................
326 412
15 484
209 027
238 837
183 139
14 866
13
6 731
14 640
6 794
9 344
Södermanlands.............
504 529
69 183
502 565
329 177
283 303
12 531
28
6 212
13 269
8 233
18 744
Östergötlands..............
943 275
49 217
375 440
559 473
231 578
48 729
—
20 577
22 784
30 681
24 421
Jönköpings................
458 028
37 403
423 468
480 076
195 246
22 377
_
8 029
25 454
8 539
9142
Kronobergs................
364 941
34 382
289 876
586 853
197 963
55 785
—
5 909
26 014
7 844
12 806
J Kaimar...................
445 348
35 831
423 082
877 075
210 046
54 580
—
17 953
20 287
13 815
15 933
Gotlands..................
102 714
10 069
26 025
27177
22 869
10 957
—
7 758
9 985
_
1687
Blekinge..................
277 477
10 425
205 103
112 565
59 770
25 978
—
4 748
12 744
7 060
3 201
J Kristianstads..............
448 137
23 349
129 486
138 265
61325
59 982
_
3 712
20 159
6 529
32 561
Malmöhus.................
944 424
68 738
164 944
62 527
96 077
100 238
70
2 232
48 310
9 258
12 075
[ Hallands..................
254 905
8 562
287 230
213 910
87 918
26 477
60
19 549
16124
9 441
17 299
Göteborgs o. Bohus........
1 032 929
20 828
745 667
lil 076
137 960
15 715
—
10 088
21 005
18 647
7 654
Älvsborgs .................
493 342
7 467
581 002
720 999
197 014
6 918
423
3 477
40 414
7 916
9 273
Skaraborgs................
305 217
3 981
242 372
208 295
132 529
11321
72
13 323
29 665
6 699
16 807
| Värmlands................
520 036
7 808
1 117 504
1 923 841
859 506
19 079
44
3 619
24 703
7171
33 007
Örebro....................
598 284
21547
511 337
875 161
414 429
41 296
78
12 895
17 916
12101
55 513
Västmanlands..............
376 179
20 497
275 623
520 585
156 415
11 718
_
2 050
21 580
9 811
12 668
Kopparbergs...............
520 959
38 687
759 073
2 898 318
552 620
5158
4
11044
24 524
6 959
25 622
Gävleborgs................
638 005
44 656
1 009 837
2111014
603 217
11622
425
3 338
31 357
8 269
23 900
Västernorrlands............
815 434
47 253
1 268 901
2 224 807
599 273
11 278
—
9 449
22 835
9 982
37 304
Jämtlands.................
432 562
11 717
450 636
2 327 259
416 838
3 038
262
9 028
12 217
8 728
15 960
Västerbottens..............
350 782
93 650
202 432
3 426 566
122 008
27 542
94
9 477
19 688
10 946
17 779
Norrbottens...............
490 386
30 509
411 645
2 060 074
142 413
14 355
65
4 524
16 901
8 003
10 751
Hela riket
14 043 622
815 890
11 530 135
23 335 742
6 430 479
664 726
1601
202 794
547 374
257 306
447 321
1 Häri ingå kostnader för administration för^ värnpliktslånenämnder med kr. 19 264, revisorer för arbetslöshetsnämnder med kr. 9 031
samt kostnader för länsarbetsnämndernas förråd med kr. 173 884. Kostnader för anskaffning av kojor och koj inventarier, som icke medtagits
i tabellen, ha uppgått till kr. 5 075 671. Försäljningar och hyresinkomster ha bokförts till kr. 571151 samt diverse omflyttningar ui
kr. 1 167 378, varför slutsumman utvisar en nettoutgift av kr. 3 337 142. Ersättningar för till flyktingar utlämnad personlig utrustning
har under kalenderåret uppgått till kr 2 784 827, vilket icke gottskrivits i ovanstående tablå.
2 Avser inkomster.
126
Bilaga 14.
Arbetsmarknaden under åren 1936—1945.
Å r
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Års- j
medel-
tal
Antal ansökningar om
arbete pä 100 lediga platser vid den
offentliga arbetsförmedlingen.
1936
370
319
261
249
214
194
194
175
169
204
289
327
262
1937
265
208
171
161
137
133
142
129
130
162
208
194
187
1938
218
230
182
157
146
153
152
128
132
167
236
231
196
1939
219
230
179
155
126
119
119
106
124
154
193
186
173
1940
165
162
144
132
114
115
137
154
166
187
227
243
182
1941
249
241
208
184
160
154
139
131
130
141
176
195
198
1942
227
202
168
131
ilo
103
99
97
97
102
114
125
147
1943
137
133
114
109
99
93
89
90
93
109
129
150
131
1944
164
157
139
121
103
96
90
92
95
106
118
129
136
1945
131
132
128
116
106
103
93
89
91
97
102
106
131
Arbetslösheten inom fackförbunden. Procent.
1936
19-0
18-1
16-5
138
10-2
9''3
8-1
8-1
8-7
10-3
12-3
17-5
12-7
1937
16-3
14-8
14-5
11-2
8-3
7''7
6-4
6-2
6-8
8-3
11-1
17-8
108
1938
15-6
145
13-0
10''7
8-4
8-5
7-2
7-2
7-5
9-0
11-2
17-8
10-9
1939
14-9
130
11-7
9-0
6-3
5-6
4-8
5''0
6-3
8-0
10''4
15-2
9''2
1940
141
14-5
15-8
11-1
9-5
8''7
9-0
9-1
9''8
Il-o
12''6
16-1
11-8
1941
17''1
16-4
15-1
131
10-6
9''3
7-8
7-5
7-3
8-2
100
130
11-3
1942
13-6
12-5
11-0
8-1
5-9
4-9
4-2
4-0
4-3
4-8
5''9
10''3
7-5
1943
8-6
7''5
6-4
6-1
4*4
4-4
3-9
36
3-5
4-5
5-8
9-6
5*7
1944
8-5
8-0
7-2
55
3-7
3-2
2-9
2-8
2-9
3-3
4-2
7-2
4-9
1945
6-6
62
5-9
4-5
38
3-5
3-2
31
30
3-2
3-9
6-7
4’5
Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.1
1936
61400
58127
53 162
46 628
34 571
25 863
21 510
20 783
20 903
24 712
28 742
30 814
35 601
1937
33 509
31280
27 750
22 247
15 840
11429
9 800
9 577
9 782
12 411
16 169
18 765
18 213
1938
22 022
22 263
20 071
16 935
13 797
11891
10 057
9 993
10 818
13 972
18 853
23 603
16189
1939
29 263
29 020
27 250
24 893
17 610
12 501
9 229
8 709
9 499
12 183
15 583
14 940
17 556
1940
15 552
15 184
14 332
9 872
7 876
6 935
7 902
10 361
12 243
16 122
20 562
23 469
13 367
1941
30 512
34 900
33 702
30 552
24 856
20 656
16 205
14 989
13 279
12 610
14 781
19 583
22 219
1942
25 259
251 ;9
22 062
15 535
10 060
7 941
6 959
6 649
6 419
6 377
6 671
8 592
12 306
1943
9 992
9 569
8 550
7 206
6 247
5 253
4 571
4 410
4 600
5 434
7 462
11676
7 081
1944
15 815
17 548
17 272
15 660
11797
8 790
7 313
6 790
6 828
7 494
8 674
11044
11255
1945
12 088
12 862
13 521
12 044
10 021
7 924| 5 966
5 406
5 409
5 842
6 757
7 296
8 761
Indexlal för antalet sysselsatta arbetare. September 1939 = 100.
1939
__
_
_
_
_
_
—
—
100
98
97
90
—
1940
90
89
91
88
87
80
82
87
90
91
90
83
—
1941
83
85
84
85
88
91
92
92
92
91
91
85
—
1942
85
85
84
87
90
94
95
96
94
95
94
89
—
1943
90
90
90
91
93
94
90
90
91
94
93
90
—
1944
90
91
91
90
91
92
92
93
94
96
97
95
—
1945
95
77
77
79
81
83
99
99
99
100
101
95
—
1 För tiden januari 1938—juni 1940 ha i antalet hjälpsökande medräknats vid statliga och ftatskommunala
beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock först fr. o. m. juli 1940
voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnderna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
1. Arbetsmarknaden under dr 1945 .................................... 5
11. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet dr 1945 ...................... 10
A. Arbetsförmedlingen.............................................. 10
Arbetsförmedlingens organisation................................ 10
Arbetsförmedlingsverksamheten.................................. 11
B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov
........................................................ 27
Jordbruket .................................................. 27
Skogsbruket.................................................. 31
Torvindustrien................................................ 36
Husligt arbete................................................ 36
C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten................ 38
D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under
förstärkt försvarsberedskap ...................................... 46
E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m............... 48
F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................. 55
Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning............ 55
Arbetslinjen.................................................. 60
Understödslinjen.............................................. 73
Hjälpverksamhetens totala omfattning .......................... 77
Statliga stenbeställningar ...................................... 77
Årskostnadsbidrag ............................................ 81
G. Värnpliktshjälp ................................................ 82
Familjebidrag ................................................ 82
Övergångsförmåner till viss långtidsinkallad militär personal........ 84
Värnpliktslån ................................................ 86
Bilagor.
1- Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhålianden enligt kommunernas rapporter
till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december åren
1944 och 1945 .................................................. 89
2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den 31
december 1945 .................................................. 96
3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under år 1945 av arbetslöshetsmedel............................ 98
4. Förteckning över år 1945 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions regi.................................... 106
128
Sid.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Förteckning över år 1945 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi....................
Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1945 av arbetslöshetsmedel ..................
Förteckning över år 1945 avslutade statskommunala beredskapsarbeten..
Kostnader för under år 1945 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten
fördelade länsvis ..................................
Sammanställning per den 31 december 1945 av statliga och statskommunala
beredskapsarbeten under 1945 ................................
Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden
V? 1 944 — 30/6 1 9 45 ..............................................
Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden
i/i—31/,2 1945 ..................................................
Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under
tiden Vt 1944—30/6 1945..........................................
Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under
tiden l/i-31/i2 1945 ..............................................
Arbetsmarknaden under åren 1936—1945 ..........................
107
109
114
119
120
122
123
124
125
126
Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
461805
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:451 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till arbetsmarknadens reglering m. m. s. 12 i texten
- SU 1946:239 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten