Sök i Ratio Lex

Angående byggande av en storflygplats m. m

1946-09-30 · 106 sidor, varav 103 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 103 av 106 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:379, Angående byggande av en storflygplats m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

1

Nr 379.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående byggande av en

storflygplats m. m.; given Stockholms slott den 15

november 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 15 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.

Med stöd av Kungl. Majlis den 3 december 1943 givna bemyndigande tillkallade

dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet f. d. landshövdingen

A. B. Gärde, kaptenen B. G.. Delin, överlantmätaren E. S. Ljung, numera

överdirektören C. R. Ljungberg, byråchefen R. Lundqvist och numera

byråchefen Å. Wirseen att såsom sakkunniga inom kommunikationsdepartementet

biträda med utredning rörande behovet av civila flygplatser och därmed

sammanhängande förhållanden (1944 års flygplatsutredning). De sakDihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 379.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kunni. Alaj:ts proposition nr 379.

kunnigas ordförande var landshövdingen Gärde. Den 25 november 1944 avgav

utredningen ett första förslag om byggande av en s. k. storflygplats. Utredningens

majoritet föreslog, att flygplatsen skulle förläggas till Grillby,

beläget vid Västeråsbanan på ett avstånd från Stockholm av 77 km landsvägsledes

och 64 km jämvägsledes, medan två reservanter förordade Väsby,

beläget vid Uppsalabanan, 31 km från Stockholm. Sedan yttranden över utredningens

förslag avgivits av åtskilliga myndigheter samt vissa 1''lygtrafikboiag,

anmodades utredningen den 23 december 1944 att dels verkställa

utredning örn och i vad mån en begränsning av de av utredningen föreslagna

banlängderna för storflygplats samt antalet banor kunde ifrågakomma,

dels i anslutning därtill uppgöra förnyad kostnadsberäkning för anläggning

av storflygplats vid Väsby respektive Grillby, dels ock framlägga driftskalkyl

för storflygplats. I anledning härav framlade utredningen i skrivelse

den 10 mars 1945 resultatet av de sålunda anbefallda utredningarna. I denna

skrivelse förordade utredningens majoritet med frångående av sitt tidigare

förslag, att flygplatsen förlädes till Väsby. En reservant förordade emellertid

Grillby och en annan att ytterligare vissa utredningar skulle verkställas

innan ställning toges till platsvalet.

Vidare uppdrog Kungl. Majit den 29 juni 1945 åt flygplatsutredningen att

skyndsamt verkställa utredning angående en eventuell begränsning av den

av utredningen föreslagna första utbyggnadsetappen för en blivande storflygplats.

Till åtlydnad härav framlade flygplatsutredningen i skrivelse den

24 september 1945 utredning i ämnet.

I såväl sitt första som sitt andra förslag till byggande av en storflygplats

framhöll utredningen, att med hänsyn till de utomordentligt höga hjultryck,

som flygfältets banor måste konstrueras för, tveksamhet rådde om möjligheterna

alt bemästra grundförhållandena. Marken på såväl Väsby som Grillby

utgjordes nämligen av en förhållandevis tunn torrskorpa på djupa lager

av lös lera. Förslagens genomförande förutsatte därför, att markundersökningar,

som påbörjats av statens väginstitut och statens geotekniska institut

men som vid förslagens framläggande icke hunnit slutföras, gåve ett gynnsamt

resultat. Sedermera utvisade dessa undersökningar, att ett utförande av

flygfältet vid Väsby eller Grillby med hänsyn till grundförhållandena skulle

komma att bjuda på mycket stora svårigheter och risker samt att det ej

heller vore möjligt att erhålla säkerhet för arbetets goda bestånd i framtiden.

Bland de svenska experterna rådde emellertid olika meningar örn lämpligheten

av att -— oaktat de uppenbara vanskligheterna —- utbygga flygfältet

på här ifrågavarande lermarker. Efter av luftfartsstyrelsen i samråd med

flygplatsutredningen gjord framställning bemyndigade därför Kungl. Majit

den 31 december 1945 styrelsen att tillkalla professorn vid Harvarduniversitet

i U. S. A., Karl Terzaghi för att såsom särskild sakkunnig i fråga om

problem berörande byggnader på lera avgiva ett expertutlåtande. De svenska

experterna hade enstämmigt förklarat, att de vore beredda att böja sig för

det omdöme professor Terzaghi kunde komma att avgiva. Efter studier av

jordförhållandena vid Väsby avgav professor Terzaghi ett uttalande i ämnet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

3

som utmynnade i en förklaring, att det på grund av i Sverige hittills okända

»sekundära sättningar» måste anses äventyrligt att bygga ett flygfält vid

Väsby utan att dessförinnan prov företagits i mycket större omfattning än

som dittills skett. Dessa prov kunde beräknas taga flera år i anspråk. Då

markförhållandena vid Grillby äro i stort sett jämförbara med dem vid Väsby

är professor Terzaghis omdöme tillämpligt jämväl å Grillby.

Jämsides med de av väginstitutet och geotekniska institutet bedrivna undersökningarna

pågick genom en inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

upprättad särskild avdelning för byggande av storflygplats utredning om

möjligheterna att finna ett till storflygplats mera lämpligt markområde, beläget

på fast mark eller berg så nära Stockholm som möjligt. Efter verkställda

markrekognosceringar ansågs ett 47 km (fågelvägen 38 km) norr om

Stockholm, räknat från Gustaf Adolfs torg, beläget område vid Halmsjön

böra närmare undersökas. Dessa undersökningar utvisade, att en storflygplats

med tillräckliga dimensioner och med erforderlig bärförmåga hos undergrunden

kunde erhållas därstädes.

I skrivelse den 24 januari 1946 har flygplatsutredningen förordat, att storflygplatsen

förlägges till Halmsjön. Luftfartsstyrelsen har den 31 i samma

månad framlagt resultatet av förenämnda undersökning och därvid givit uttryck

åt samma mening.

Den 12 augusti 1946 har flygplatsutredningen slutligen avgivit betänkande

med förslag rörande utbyggnad av civila flygplatser m. m. (SOU 1946:58).

Förslaget innehåller en fullständig plan för de flygplatsutbyggnader, som

vårt land anses vara i behov av under den tid som nu kan överblickas.

Då efter de långvariga och ingående utredningar som ägt rum i fråga om

lämpligaste belägenheten av en storflygplats så gott som allmän enighet synes

råda om att flygplatsen, därest den skall anknytas till huvudstaden, bör

förläggas till Halmsjön, torde i det följande någon närmare redogörelse för

Väsby- och Grillbyalternativen icke behöva ske. Min föredragning torde

därför i vad avser flygplatsutredningens tidigare förslag till anläggning av

storflygplals kunna i huvudsak inskränkas till en redogörelse för de synpunkter

av principiell natur, som utredningen framlagt i fråga om behovet

av en storflygplats, dess läge i landet och de tekniska krav, som anses böra

ställas å en dylik flygplats. Vad angår flygplatsutredningens slutbetänkande

torde detsamma i detta sammanhang endast böra beröras i den mån i betänkandet

framlagda förslag äga samband med eller belysa frågan örn anläggandet

av ett storflygfält. I övrigt torde utredningens förslag få anmälas i

annat sammanhang.

Flygplatsufrcdningcns allmänna synpunkter på frågan örn byggande av

en storflygplats m. m.

I sin skrivelse den 25 november 1944 uttalade flggplatsutredningen inledningsvis,

att planerna på allanttrafik lill och från Sverige alltmera aktualiserats.

Förutom de planer, som för Svensk interkonlinental lufttrafik aktie
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

bolags (Sila) och övriga nordiska lufttrafikbolags del förelåge i avseende på

samtrafik på en linje Skandinavien—Island—Kanada—Amerikas förenta stater,

hade även från utländska lufttrafikföretag informationer lämnats om planer

på upptagande av lufttrafik berörande Sverige. För att skapa möjligheter

att till vårt land anknyta dessa interkontinentala linjer vore det nödvändigt,

att till förfogande kunde ställas en markorganisation, som fyllde de för här

ifrågasatt trafik uppställda fordringarna. För utredningen hade det därför

framstått såsom angeläget att snarast möjligt framlägga förslag till en storflygplats.

Den första uppgift det härvid gällt att lösa hade, fortsatte utredningen,

varit frågan, vilka tekniska normer som borde uppställas på en sådan flygplats.

Normer, som toge hänsyn till utvecklingen under krigsåren samt den

utveckling inom det civila flyget, som kunde förväntas den närmaste tiden

efter ett fredsslut, hade icke funnits tillgängliga, då utredningens arbete påbörjades.

Den amerikanska luftfartsmyndigheten hade under år 1941 framlagt

en utredning angående projektering och utbyggnad av flygplatser. Denna

utredning hade emellertid icke förutsett flygplatsanläggningar av den omfattning,

som utvecklingen under senare år framtvingat. Först genom en av

engelska luftfartsministeriet i mars månad 1944 offentliggjord utredning hade

man erhållit närmare ledning för att bedöma hithörande spörsmål. På framställning

av utredningen hade chefen för kommunikationsdepartementet tillkallat

luftfartsinspektören T. Ångström och överingenjören K. Lignell att såsom

experter biträda utredningen med undersökningar för att fastställa tekniska

normer för flygplatsers utbyggande. I en till utredningen avgiven promemoria

hade Ångström och Lignell framlagt vissa riktlinjer för projektering

och utbyggnad av storflygplatser samt därvid uttalat följande.

Vid uppgörandet av förslag till normer beträffande de utrymmen, som

böra tillgodoses vid en svensk storflygplats, hava vi utgått från förutsättningen,

att denna flygplats skall kunna motsvara de anspråk, som kunna uppkomma

vid lufttrafik med flygplantyper, som nu kunna förutses och som

besitta maximiflygvikter av upp till 80 ton. Den största typen torde motsvara

det maximala behov, som inom den närmaste tioårsperioden kan uppkomma

vid bedrivande av lufttrafik på distanser av 2 500—4 500 km längd.

Vi anse det icke uteslutet, att flygplatser, som fylla ännu större fordringar

än de, som här angivas, komma att anläggas i skilda delar av världen, men

vi anse det sannolikt, att svenska luftfartsintressen och svenskt näringsliv

komma att på ett tillfredsställande sätt tillgodoses genom tillgång på flygplatser,

som fylla här framställda anspråk.

Utbyggandet av en storflygplats bör lämpligen försiggå i etapper, vilka

måste avvägas med hänsyn till alla de faktorer, som inverka på denna fråga,

d. v. s. huvudsakligen trafikens behov samt ekonomiska förutsättningar.

Med hänsyn till lokala förhållanden samt bedömanden i varje särskilt fall

kunna avsteg från här nedan föreslagna normer visa sig godtagbara.

Antal honor.

Frågan om antalet banor vid en flygplats är beroende^ dels av de flygplantyper,

som skola använda desamma, och dels av de pa platsen radande

vindförhållandena. För en flygplats, som endast avses för flygplan utrustade

med noshjul, kunna tre rullbanor i allmänhet vara tillräckliga. Skall flyg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

5

platsen emellertid kunna erbjuda goda förutsättningar för alla flygplantyper

och därvid möjliggöra största möjliga regularitet, böra fyra rullbanor

anordnas.

Banriktningar.

Banornas orientering bör bestämmas efter särskilt studium av vindfrekvens

och terrängförhållandena på platsen.

Huvudbana.

Minst en bana bör kunna utbildas till huvudbana.

Huvudbanan bör kunna få en längd av 3 500 meter och en bredd av 400

meter. För att banbredden skall vara effektiv med hänsyn till ett flygplans

vingar bör på vardera sidan om huvudbanan finnas en hinderfri zon om 50

meters bredd.

En tvärsektion av banan och den omgivande terrängen bör intill ett avstånd

av 200 meter från banans gräns icke utvisa högre hinder än 15 meter

över banans plan samt därefter hinderfrihet från denna höjd i ett lutningsförhållande

av 1: 30.

Inflygningssektorn bör ha en öppningsvinkel av lö°, och markytan i denna

sektor bör besitta hinderfrihet i ett lutningsförhållande av 1: 50 räknat från

huvudbanans gräns.

Bibanor.

Dessa böra kunna få en längd av 2 800 meter och en bredd av 400 meter.

För platsen uppgjort vindfrekvensdiagram kan ange den minimilängd av

varje bibana, som bör utbyggas.

De hinderfria zonerna böra där så är möjligt dimensioneras och anordnas

på samma sätt som vid huvudbanan.

Med ledning av denna promemoria hade utredningen sammanställt följande

normer att läggas till grund vid utarbetandet av förslag till storflygplats.

Största flygplanvikt...................................... 80

Högsta förekommande hjultryck .......................... 40

» » yttryck .......................... 7

Antal stråk med banor1 .................................. 4

Minsta antal parallellbanor .............................. 1

Planerad längd på huvudbana ............................ 3 500

önskvärd minimilängd på bibanor ........................ 2 800

Total bredd på stråk .................................... 400

Hårdgjord bredd på banor .............................. 80

Största lutning i längdled på bana........................1:100

Största lutning i sidled på bana ..........................1:100

Inflygningssektors öppningsvinkel ........................ 16

Inflygningssektors största stigning från bangräns .......... 1:50

Fritt utrymme för flygplanvingar utanför stråk.............. 50

Högsta höjd inom 200 meters avstånd på sidan om stråks be
gränsningslinjer

...................................... 15

Hinderfrihet från denna höjd.............................. 1: 30

ton

ton

kg/cm*

st

st

m

m

m

m

m

m

grader

m

m

Utöver de angivna banlängderna borde enligt utredningen möjlighet finnas

till eventuell framtida förlängning av åtminstone en eller två banor till cirka

4 500—5 000 meter.

1 Med stråk avses den planerade och iordningställda delen av flygfältet i viss riktning.

Med banor avses de delar av flygfältet, som särskilt hårdgjorts för flygplans start och landning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

Här angivna fordringar på en storflygplats uppfylldes icke, framhöll utredningen,

av våra nuvarande större civila flygplatser Bromma, Torslanda

och Bulltofta. De längsta banorna vid Bromma och Torslanda flygplatser

hade en längd av 2 000 respektive 1 850 meter. Bulltofta flygplats saknade

banor, och det längsta stråket vore 1 150 meler. Bromma flygplats, utbyggd

i den utsträckning som vore ekonomiskt möjlig, komme att i huvudsak

fylla nuvarande anspråk på en flygplats för europeisk trafik men däremot

icke de krav, som måste ställas på en flygplats avsedd för interkontinental

lufttrafik med tyngre flygplan. Ej heller Torslanda och Bulltofta flygplatser

besutte sådana utvidgningsmöjligheter, att de med rimliga kostnader kunde

utbyggas till en storflygplats. I detta läge hade utredningen ansett sig böra

undersöka de möjligheter, som förefunnes att å annan plats anordna en

storflygplats.

I fråga om belägenheten av en sådan flygplats uttalade utredningen att

det enligt utredningens uppfattning läge i sakens natur, att trafiken på de

interkontinentala linjerna i första hand borde anknytas till rikets huvudstad.

De allmänna fördelarna härav ansåge utredningen så uppenbara, att

de icke behövde närmare motiveras. Bland olägenheterna att förlägga flygplatsen

till en annan ort har utredningen särskilt framhållit, att en sådan

förläggning skulle omöjliggöra flygplatsens utnyttjande som komplementflygplats

till Bromma flygplats. Ehuru omfattande utvidgningsarbeten

under de senaste åren vidtagits på denna flygplats, vore nämligen densamma

även med hänsynstagande till de kompletteringar, som vore möjliga

inom en ekonomiskt försvarbar ram, på längre sikt icke tillräcklig

för att ensam tillgodose den europeiska och inhemska trafiken. En storflygplats

i Stockholms närhet skulle sålunda vid sidan av sin huvuduppgift,

nämligen att betjäna den interkontinentala och kontinentala långdistanstrafiken,

få till uppgift att utgöra ett nödvändigt komplement till Bromma flygplats.

Vidare komme vid olämpliga väderleksförhållanden med försvårade

landningsmöjligheter en i närheten av Stockholm belägen storflygplats på

grund av sin storlek och sin särskilda utrustning att bliva till stor nytta för

trafiken i dess helhet och avsevärt höja såväl regidariteten som trafiksäkerheten

på de många flyglinjer, som berörde Stockholm.

Med dessa utgångspunkter föreslog utredningen efter ingående undersökningar,

att en storflygplats utbyggdes vid Grillby. Kostnaderna beräknades för

en första utbyggnad till 64 350 000 kronor och i en andra utbyggnad till

sammanlagt 81 500 000 kronor. I beloppen ingick en gemensam kostnad för

stationsanläggningar nr. m. av 20 300 000 kronor.

Sedan utredningen avgivit detta förslag, framfördes från olika håll den

meningen, att den flygtekniska utvecklingen i fortsättningen icke komme att

ställa så höga krav på banlängder, utan att den maximalt erforderliga banlängden

kunde bliva lägre. Vid överläggningar, som utredningen sedermera

hade med amerikansk expertis, framkom, att såväl amerikanska luftfartsmyndigheten

som flygplantillverkarna i Amerika voro av den uppfattningen,

att en banlängd av 3 050 m vore tillräcklig för överskådlig tid framåt. Det

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379

7

framkom vidare, att man i England visserligen icke frångått de under år 1944

utgivna anvisningarna för flygplatsers dimensionering, men att en tendens

gjorde sig gällande till förkortning av banorna. Med stöd av erfarenheter från

dimensioneringen av amerikanska storflygplatser ansåg sig utredningen i sitt

utlåtande den 10 mars 1945 angående anläggning av storfiygplats kunna göra

det uttalandet, att man åtminstone för tid, som kunde överblickas, icke

borde lia anledning räkna med större banlängder än omkring 3 100 m för

huvudbanan och 2 500 m för bibanorna. Bredden på stråk ansågs kunna

minskas från 400 m till 300 m och bredden på banor från 80 m till 60 m.

I en första utbyggnad borde huvudbanan givas en längd av 2 500 m och bibanorna

en längd av omkring 2 000 m. Såsom förut nämnts1 föreslog i samband

därmed utredningen, att storflygplatsen förlädes till Väsby. Kostnaderna

beräknades i en första utbyggnad till 88 500 000 kronor och i en andra

utbyggnad till sammanlagt lil 600 000 kronor.

I detta sammanhang torde lämpligen böra omnämnas de allmänna synpunkter,

som flygplatsutredningen i sitt slutbetänkande framlagt på frågan,

hur luftfarten bär i landet kan komma att gestalta sig i framtiden, och om

de betingelser, under vilka internationell luftfart kan antagas komma att utveckla

sig. Utredningen erinrar om att spörsmålet örn internationell lufttrafik

avhandlades vid en i Chicago i november 1944 avhållen internationell luftfartskongress,

i vilken representanter för 54 stater deltogo, däribland Sverige.

Om denna konferens bär utredningen anfört.

Vid konferensen antogs bland annat en konvention angående reglering av

internationell civil luftfart. Konventionen bekräftar den hittills allmänt vedertagna

principen, att varje stat äger full och uteslutande suveränitet över

sitt eget luftterritorium. Beträffande konventionsstats rätt till flygtrafik över

annan konventionsstats område gäller i princip, att varje luftfartyg, som icke

användes i regelbunden internationell luftfart (linjefart), äger rätt att med

iakttagande av konventionens bestämmelser flyga in över eller överflyga

annan konventionsstats område ävensom att där göra s. k. tekniska mellanlandningar

(för tankning, reparationer o. dyl.) utan att vara nödsakat att

dessförinnan inhämta tillstånd därtill av den stat, vars område överflyges.

Denna stat äger dock att påfordra landning. Luftfartyg, som användas i icke

regelbunden internationell lufttrafik, skola likaledes lia rätt att hämta eller

avlämna passagerare och gods, dock under iakttagande av de bestämmelser,

villkor och begränsningar, som må komma att föreskrivas av den stat, i vilken

hämtning eller avliimning sker. Envar konventionsstat äger tillika förbjuda

annan konventionsstat att utföra s. k. cabotagetrafik, d. v. s. transporter

från en plats till en annan inom den förra .statens område.

I fråga örn den internationella lufttrafiken i linjefart framlades under konferensen

förslag till bestämmelser örn luftens frihet. Dessa bestämmelser

inneburo, att varje stat, som anslöt sig till konventionen, skulle äga rätt

1) att fritt överflyga annan medlemsstats område, 2) att göra s. k. tekniska

mellanlandningar å dylikt område, 3) att avlämna passagerare, post och gods

från hemlandet i annan medlemsstat, 4) att i dylik stat upptaga passagerare,

post och gods för befordran till hemlandet, 5) alt befordra passagerare, post

och gods mellan två andia medlemsstater.

Sedan det visat sig att någon enighet örn dessa fem principer icke kumle

åvägabringas, beslöt konferensen, alt bestämmelserna örn luftens frihet skulle

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

utgå ur konventionen. För bedrivande av internationell luftfart i regelbunden

trafik kräves således enligt konventionen tillstånd av den stat, över

vars område trafik skall bedrivas. Konferensen enades emellertid om att

upptaga principerna för luftens frihet i två särskilda överenskommelser, den

ena omfattande de två första principerna och den andra innehållande samtliga

fem principer. Den förstnämnda överenskommelsen har intill juni månad

1946 ratificerats av 27 stater och den sistnämnda överenskommelsen av

15 stater, däribland Amerikas förenta stater och Sverige.

I anslutning härtill uttalar utredningen, att resultatet av konferensen —

oaktat de fem principerna för luftens frihet icke godtagits av samtliga stater

— måste anses som betydelsefullt. Medan de stater, som anslutit sig till

den år 1919 i Paris ingångna luftfartskonventionen, ägde föreskriva, att deras

tillstånd i förväg erfordrades för anordnande av regelbundna internationella

luftfartslinjer med eller utan landning å deras områden, och i en del fall

med stöd härav vägrade sådant tillstånd eller för att lämna sådant betingade

sig förmåner, som ej hade samband med lufttrafiken, vore envar stat, som

undertecknat endera eller båda av förutnämnda överenskommelser, ovillkorligen

förpliktad att medgiva övriga kontraherande stater rätt att överflyga

dess territorium och att där landa för andra än trafikändamål. Förenämnda

överenskommelser måste därför anses innebära betydande lättnader

för internationell luftfart, och utvecklingen torde med all sannolikhet gå mot

större frihet i luften än vad som varit fallet före andra världskrigets utbrott.

Utredningen framhåller vidare, att den civila lufttrafiken under de närmaste

åren före det senaste världskriget kraftigt expanderade. Denna utveckling,

som avbröts av kriget, skulle med ali sannolikhet ha fortsatt, om fredliga

förhållanden fått råda. Inom flygtekniken och markorganisationen för

luftfarten hade däremot såsom känt kriget medfört en våldsam expansion.

Sålunda hade utvecklingen inom dessa områden skett i ett sådant tempo, att

måhända årtionden skulle ha erfordrats för att under normala fredsförhållanden

uppnå de nu nådda positionerna. Tack vare denna utveckling hade

under kriget trupptransporter och befordran av krigsmateriel kunnat ske i en

omfattning, som varit mångdubbelt större än hela världsluftfarten under sista

fredsåret. Daglig flygtrafik hade sålunda pågått med ett stort antal turer från

England över Nordatlanten till Amerika, mellan Amerika, Australien och

Sydamerika, mellan Nordamerika, Afrika, Indien och Kina samt över Sovjetunionen.

De erfarenheter och tekniska framsteg inom flygets område, som gjorts

under krigsåren, hade redan i viss utsträckning ställts till den civila luftfartens

disposition. Ytterligare krigserfarenheter torde successivt komma att

tillgodogöras av den civila luftfarten. Detta kunde antagas komma att medföra

en avsevärt förbättrad driftsekonomi och en ökning av driftsäkerheten.

Mot bakgrunden härav ävensom tidigare erfarenheter på trafikflygets

områden vore det berättigat antaga, att allmänheten, som under kriget

upplevt luftfartens väldiga utveckling, komme att använda sig av detta transportmedel

i allt mera ökad omfattning. Till en ökad resefrekvens luftledes

torde särskilt under de närmaste åren också medverka, att järnvägstrafiken

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

9

och delvis även biltrafiken under relativt lång tid komme att i de av kriget

berörda länderna hämmas av den omfattande förstörelsen av rullande materiel,

broar m. m.

Det kunde enligt utredningen vidare framhållas, att kriget framskapat en

betydande flygplansindustri, som, även örn en avsevärd del av denna komme

att omställas för annan tillverkning, kunde förväntas komma att göra stora

insatser för utbyggnaden av civilflyget. Ett nät av moderna flygplatser hade

under kriget anlagts jorden runt, vilket i stor utsträckning kunde beräknas

komma att ställas till den civila luftfartens disposition.

Den flygtekniska utvecklingen hade under kriget karakteriserats av fortsatta

förbättringar av flygplanen och flygmotorerna samt navigationsinstrumenten.

För trafik på långdistanslinjer hade framkommit nya flygplantyper,

vilka konstruerats med tillvaratagande av senaste rön och erfarenheter.

Som exempel på en av de nyaste amerikanska flygplantyperna kunde

nämnas Boeing B-377 (Stratocruiser) med en marschfart av 500 km i timmen

och en högsta flygvikt av 63 ton. Sila hade för användning på interkontinentala

linjer beställt ett antal plan av denna typ. Planen, som kunde medföra

40—50 passagerare, vore försedda med tryckkabin. Särskilt betydelsefull

vore tillkomsten av radiolokaliseringssystemen (Radar), vilka gjorde det möjligt

att i dimma och moln lokalisera terränghinder, andra flygplan m. m.,

varigenom flygsäkerheten under ogynnsamma väderleksförhållanden betydligt

ökat. Trafikplanens utrustning vore numera sådan, att bekvämligheten

för passagerarna motsvarade högt ställda krav. Genom lämpliga Ijudisoleringsmaterial

och gummilagrade motorer hade motorbullret kunnat nedbringas

väsentligt i moderna plan.

Utredningen framhåller slutligen, att flygplatserna och deras utrustning

förbättrats och att även säkerhetstjänsten undergått väsentliga förbättringar.

Flygväderlekstjänster hade upprättats på ett stort antal ur observationssynpunkt

betydelsefulla platser, varigenom mera tillförlitliga väderleksrapporter

kunde erhållas.

Halms jöförslaget.

I sitt förenämnda utlåtande den 31 januari 1946, varmed luftfartsstyrelsen

överlämnade förslaget örn byggande av en storflygplats vid Halmsjön,

har styrelsen till en början gjort vissa allmänna uttalanden rörande luftfarten

och dess väntade utveckling.

Flygplanen och luftfartens tekniska hjälpmedel hade sålunda, framhåller

styrelsen, under krigets tryck undergått en utveckling, som numera, efter

krigets slut, kunde åtminstone delvis överblickas. Jämsides med denna utveckling

hade i de flesta länder av betydelse — icke minst i Norge och Danmark

— ett omfattande nät av flygplatser anlagts, som åtminstone delvis

kommit eller kunde komma den civila lufttrafiken lill godo. I motsats härtill

hade i Sverige flygplatsbyggandet under kriget varit jämförelsevis obetydligt

eller huvudsakligen inriktat på objekt med övervägande militärt värde.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kimot Maj:ts proposition rir 379.

Ur svensk lufttrafiksynpunkt behövde detta förhållande icke vara olyckligt,

därest nämligen statsmakterna vore beredda att under en begränsad tidsperiod

investera de avsevärda kapitalmedel, som erfordrades för att återhämta

andra länders försprång. Bleve detta fallet, kunde vårt flygplatsnät

givas en modem utformning och under kriget vunna erfarenheter beaktas.

Hur stora kapitalinvesteringar som kunde vara motiverade vore icke enbart

en kommunikationsekonomisk fråga. För närvarande utvecklades över

allt i världen en utomordentlig aktivitet på det luftfartspolitiska området.

Från en mångfald länder inströmmade meddelanden att man, bland annat

genom anläggande av flygplatser, sökte draga till sig så stor del som möjligt

av den internationella lufttrafik, som säkerligen inom kort komme att antaga

mycket stora dimensioner.

Det ville förefalla som om man även i länder, vilkas statsfinansiella läge

vore väsentligt sämre än Sveriges, för ögonblicket mer eller mindre bortsåge

från möjligheterna att genom avgifter eller eljest förränta det i luftfartsanläggningama

investerade kapitalet. Skälen härtill torde vara flera. På sina

håll torde nationella prestigesynpunkter eller militära och politiska skäl vara

åtminstone medverkande orsaker. Men även länder, som grundade sin luftfarts-

och flygfältsbyggnadspolitik på sorgfälliga ekonomiska överväganden,

såsom Amerikas förenta stater, hade förklarat, att de ansåge nedläggandet

av även proportionellt sett synnerligen stora belopp å civila flygplatser ekonomiskt

välbetänkt, trots att kapitalinvesteringarna även där syntes betraktas

såsom till åtminstone en del avskrivna redan från början. En femårsplan,

som innebure att Förenta staterna skulle nybygga eller utvidga civila flygplatser

till ett antal av omkring 6 000, hade förklarats vara endast en början.

Man syntes i Amerika lägga synnerlig vikt icke bara vid den direkta stimulans

åt näringslivet, som de snabba lufttrafikförbindelsema innebure, utan

även i hög grad vid den mångfald arbetstillfällen av bestående natur, som

flygtrafiken komme att skapa på samma sätt som biltrafiken redan gjort.

De amerikanska förhållandena vore för visso icke helt tillämpliga på vårt

land. Men den beredvillighet, varmed man i Amerika investerade kapital i

civila flygplatser, gåve anledning för Sverige att taga ställning till frågan i

vilken omfattning landet vore berett att förfara på samma sätt.

I fråga om den ställning vårt land kunde komma att intaga i eif internationellt

trafikflygnät uttalar luftfartsstyrelsen, att överallt i världen riktlinjer

på längre sikt för närvarande uppdroges för utbyggandet av de olika

ländernas flygförbindelser. Ur många andra synpunkter än tillgången på

flygplatser vore Sveriges utgångsläge därvid gott. Geografiskt läge Stockholm

nära storcirkeln mellan New York och Moskva. För de nordiska länderna

utgjorde Sverige genom sin belägenhet ett naturligt centrum för de stora

flyglinjerna till Skandinavien. Förutsättningar funnes att rent tekniskt tillhandahålla

en god service. Våra flygtrafikbolag åtnjöte, även internationellt

sett, allmänt förtroende för driftsäkerhet och god organisation. —- All anledning

funnes att antaga, att Sverige komme att erhålla en framträdande

plats i efterkrigstidens internationella och interkontinentala flygtrafiknät, om

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj-.ts proposition nr 379.

11

resurser skapades att här emottaga trafiken. Enligt styrelsens mening funnes

grund för uppfattningen, att det förhållandet att våra anordningar vore och

under en viss tid komme att vara tämligen provisoriska icke behövde föranleda

att de stora utländska linjerna komme att gå vårt land förbi. Detta

gällde emellertid endast under den förutsättningen, afl Sverige tillkännagå ve och

förverkligade sin avsikt att bedriva en målmedveten flygplatsbyggnadspolitik.

Örn så ej skedde kunde konsekvenserna bliva allvarliga. Det gällde härvidlag

icke endast att bedöma, huruvida vi hade råd att avstå från de fördelar,

som direkta flygförbindelser med övriga länder innebure närmast för näringslivet

men därmed även för hela vårt folk. På längre sikt innebure det även

fara för en beroendeställning i förhållande till andra länder, vars konsekvenser

icke kunde överskådas. Våra flygbolag kunde nödgas operera från andra

länder eller bliva utslagna i konkurrensen. Följderna av en sådan utveckling

vore svåra att angiva. Våra direkta sjöfartslinjers betydelse för landets

välstånd insåges emellertid numera allmänt, och den realitet, som läge bakom

slagordet att handeln följde flaggan, gällde lika väl i luften som på haven.

Styrelsen övergår härefter till att behandla behovet av en storflygplats

och erinrar därvid till en början, att det på sina håll gjorts gällande, att man

vid bedömandet av frågan om belägenheten av en flygplats för den interkontinentala

flygtrafiken i viss mån kunde bortse från belägenheten inom

landet, i det att densamma kunde med särskilda tillförsel- eller avlastningslinjer

förbindas med mindre flygplatser i närheten av de större städerna;

i ett tidigt skede av diskussionen hade till och med förfäktats, att en sådan

flygplats kunde undvaras genom att Sverige anknöte till något annat land,

som vore utrustat med erforderliga resurser i förevarande avseende. Det

mötte stora för att icke säga oöverstigliga svårigheter att med säkerhet beräkna

omfattningen av den reguljära interkontinentala lufttrafik, som komme

att direkt beröra Sverige vid den tidpunkt då en storflygplats anlagts.

Det vore emellertid enligt styrelsens mening otvivelaktigt, att det — även

bortsett från militära intressen och nationella prestigesynpunkter -—- vore

ur allmän svensk ekonomisk synpunkt väl motiverat, att Sverige iklädde sig

det helt visst betydande kapitalutlägg, som anläggandet av en flygplats med

resurser att emottaga även de tyngsta flygplan representerade.

Enbart hänsynen till den direkta räntabiliteten, vilken vore omedelbart

beroende av utnyttjniingsgraden, gjorde det nödvändigt, framhåller styrelsen,

att storflygplatsen vore så belägen att den komme att utnyttjas även av annan

trafik än den interkontinentala, främst då den långgående europeiska

trafiken. Kapaciteten bos huvudstadens enda trafikflygplats, Bromma, vore,

oavsett att flygplatsen av andra skäl icke vore användbar för tunga atlantflygplan

i reguljär trafik, otillräcklig för den huvudstaden inom kort tid berörande

flygtrafiken. Foges därtill hänsyn till den allt tydligare tendensen

hos de stora flygbolagen att söka sig direkt lill de europeiska huvudstäderna,

framstode det lör luftfartsstyrelsen såsom självklart, att storflygplatsen borde

förläggas till Stockholms närhet.

På denna flygplats borde enligt styrelsens mening ställas bland andra kra
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

ven, att den skulle kunna användas för de tyngsta nu använda flygplanen

och kunna utbyggas för de tyngsta som kunde tänkas komma att användas

inom överskådlig tid; att den skulle kunna vid behov kompletteras med

dubbla banor i en eller flera riktningar; att kostnaderna för dess anläggande,

häri inbegripet bostäder och andra byggnader, skulle vara rimliga samt

att avståndet från huvudstaden skulle vara så kort som med godtagande

av övriga nyssnämnda krav vore möjligt.

De markområden vid Halmsjön, vilka föreslagits som förläggningsplats för

storflygfältet, äro såsom förut nämnts belägna omkring 47 km norr örn Stockholm.

Avståndet från närmaste järnvägsstation, Märsta, utgör 9 km. Platsen

ligger icke i sådan närhet av andra flygplatser, att några olägenheter därav uppkomma

ur flygsäkerhetssynpunkt. Ur inflygningssynpunkt är platsen fördelaktig,

enär den ligger på en höjdplatå, omkring vilken höjder av betydelse

icke finnas. Platsen erbjuder möjligheter att utvinna banlängder i vissa riktningar

av över 3 000 m. Grunden vid Halmsjön är i stort sett synnerligen fast

och består dels av berg och dels av grusås. Endast å ett par mindre partier

förekommer lera, dock delvis av annan och bättre beskaffenhet än vid Väsby

och Grillby och i regel till mindre djup. De markområden, som skulle behöva

förvärvas för flygplatsen, ha beräknats till omkring 2 000 hektar. För

flygplatsens anordnande behöva jämförelsevis små arealer åkerjord tagas i

anspråk, medan däremot skogsmark i stor utsträckning skulle utnyttjas. Skogen

är delvis av dålig beskaffenhet men delvis mycket god. Till följd av

grundens goda beskaffenhet föreligga stora möjligheter att framdeles vid

behov förstärka banorna så att de kunna mottaga högre hjultryck än dem,

med vilka man för närvarande räknar. I tre riktningar kan, därest framdeles

behov därav uppkommer, flygplatsen förses med parallellbanor. Dimfrekvensen

har bedömts gynnsammare vid Halmsjön än vid något annat av

de projekt som ifrågasatts.

I fråga om flygfältets närmare utformning hänvisar luftfartsstyrelsen till

kartor och ritningar, som finnas fogade vid styrelsens skrivelse i ämnet. Två

kartor, därav en översiktskarta, utvisande den föreslagna flygplatsens belägenhet

torde få införas i dagens statsrådsprotokoll. Av handlingarna framgår,

att flygfältet skulle utbyggas med fyra banor. I en första utbyggnadsetapp

skulle huvudstråket erhålla en längd av 2 150 m och en bredd av 300 m.

Den permanentbelagda delen skulle få en bredd av 75 m. För bibanorna

skulle stråkets längd uppgå till 1 800 m och bredden till 210 m. Den permanentbelagda

bredden avses bliva 60 m. Andra utbyggnadsetappen skulle gälla

en förlängning av huvudbanan till 2 550 m och av bibanorna till 2 150 m.

Enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorda beräkningar uppgå anläggningskostnaderna

för första etappen till 78 700 000 kronor och för andra

etappen till ytterligare 8 000 000 kronor. Byggnadstiden är beräknad till omkring

fem år.

Luftfartsstyrelsen uttalar, att styrelsen vid sitt förordande av förslaget örn

anläggande av storflygplats vid Halmsjön tagit särskild hänsyn till de goda

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

13

V

A

OLM

ÖMMA

MÅRlgffiZO

ÖÖOZCrTAL

SKALA H »OOOOO

MILITER FLYGPLATS

PROJEKTERAD VÄS

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 379

a»

SW&l/tS T/i£ flYGPlATS

m mmwfjm

»—i m&JSt

Eg

r;;j /mewuruMMar

- —

A/m&t

4MS0

mm

1PS1É

Wg&&St

Störby l

shelin

StgrigffivS&njS

i deni! illa Ii[W4.

miste

Ir^b/nir^/-

''j&ifSli*

‘jXW

Ih s

''/''••■■ ■.''.‘■■Ollo

i:lrlr feta

^psf%

jS

: :-'' ‘r
-

■Miåi.-

WMMd

■

rbto _■

ESg

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

15

möjligheterna att bemästra de byggnadstekniska problemen samt till flygsäkerhetskraven,

byggnads- och underhållskostnaderna, utbyggnadstiden och

möjligheterna alt framdeles kunna förstärka banorna så att de kunna mottaga

högre tryck än dem för vilka de nu beräknats. Vidare hade styrelsen

fäst stort avseende vid ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort uttalande,

att en delvis ny riksväg mellan Stockholm och Uppsala med anslutning till

Halmsjön utreddes av styrelsen. Luftfartsstyrelsen hade utgått från, att vägsträckan

mellan Halmsjön och Stockholm skulle kunna vara i huvudsak

färdigställd samtidigt med flygplatsen.

Vid luftfartsstyrelsens skrivelse finnas fogade yttranden av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statens väginstitut, statens geotekniska institut, aktiebolaget

Aerotransport och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag. Samtliga

yttranden innebära ett bestämt tillstyrkande av att storflygfältet utbygges

vid Halmsjön. Luftfartsstyrelsen har vidare meddelat, att cheferna för försvarsstaben

och flygvapnet under hand för sin del förklarat, att de ur de synpunkter,

som de hade att företräda, icke hade anledning ifrågasätta lämpligheten

av valet av Halmsjön.

Utbyggnad av Bromma flygplats.

I det anförande till statsrådsprotokollet, som låg till grund för Kungl.

Maj:ts förenämnda uppdrag den 29 juni 1945 till flygplatsutredningen att

utreda frågan om en eventuell begränsning av första utbyggnadsetappen för

en blivande storflygplats, framhöll departementschefen, att frågan om omfattningen

av den första utbyggnaden av den tilltänkta storflygplatsen och

om den takt, vari fortsatta anläggningsarbeten därstädes borde bedrivas, torde

sammanhänga, utom med trafikvolymen och den tekniska utvecklingen

på luftfartsområdet, i viss mån även med spörsmålet örn fördelningen av

flygtrafiken mellan storflygfältet och Bromma flygplats. Man torde få räkna

med att en blivande storflygplats komme att få till uppgift icke blott att i

första hand betjäna den interkontinentala trafiken utan även att jämsides

med Brommafältet upptaga den till Stockholm destinerade europeiska trafiken,

i den mån denna bleve så omfattande, att Brommafältet icke förmådde

avveckla densamma, eller dess mottagande vid storflygplatsen av andra skäl

funnes påkallat. En lämplig fördelning av trafiken mellan de båda flygplatserna

och ett nära samarbete i driftshänseende i övrigt dem emellan måste

på grund härav eftersträvas. Under nu angivna omständigheter vore det

givet, att frågan örn den slutliga omfattningen av ^byggnadsarbeten vid

den blivande storflygplatsen kunde påverkas bland annat av spörsmålet, i vad

mån ytterligare anläggningsarbeten vid Bromma flygfält skulle medföra

ökad kapacitet och förbättrade trafiksäkerhetsförhållanden vid denna flygplats

samt därmed inverka på fördelningen av flygtrafiken mellan de båda

flygplatserna.

1944 års flggplatsutredning har i sin skrivelse den 24 september 1945 till

en början meddelat följande uppgifter rörande Bromma flygplats.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Bromma flygplats togs i bruk under år 1936. Vid tiden för anläggningen

av flygplatsen räknade man icke med den snabba utveckling på flygteknikens

område, som senare år uppvisat. Genom ökningen av vingbelastningen

och de i samband därmed uppkommande ökade start- och landningshastigheterna

hos flygplanen uppstodo snart krav på utökade utrymmen på flygfältet

för start och landning. Under senare år har därför en successiv utbyggnad

av banorna ägt rum, varjämte vissa hinder i banförlängningarna borttagits.

På grund av omgivande bergshöjder äro inflygningsmöjligheterna begränsade.

Bergshöjderna medföra även svårigheter för en rationell placering

av stationsbyggnad, hangarer och uppställningsplatser för flygplanen. För en

flygplats kapacitet, d. v. s. det antal flygplan, som kan starta och landa per

tidsenhet under dagens brådaste timmar, är det av vikt, att så kort tid som

möjligt går förlorad mellan det ögonblick, då ett flygplan startat och fullbordat

utflygningen och nästa flygplan startar, respektive då ett flygplan

börjar inflygningen för landning. Genom sin förflyttning på banorna blockera

flygplanen banorna, varför särskilda förbindelsebanor anläggas. Flygplatsernas

kapacitet kan emellertid ökas genom utläggning av parallella banor

på sådant avstånd från varandra, att start och landning kunna försiggå

samtidigt på båda banorna. På Bromma flygplats kunna visserligen anordnas

förbindelsebanor till vissa banors ändpunkter, men utläggning av ett

mera utvecklat system av förbindelsebanor är förenad med stora svårigheter,

vilket jämväl är förhållandet med anordnandet av parallellbanor.

Flygplatsen är för närvarande försedd med fyra permanentbelagda banor

med en längd av respektive 2 000, 1 420, 980 och 960 m. Den 980 m långa

banan förlänges innevarande år (1945) till 1 230 m. Banbredden uppgår till

60 m för den längsta banan och till 40 m för de övriga banorna. Stråkens

bredd är för långbanan 300 m och för övriga banor omkring 200 m. I fråga

örn hinderfriheten bemärkes att i långbanans sydöstra förlängning hinderfria

höjden är begränsad till lutningen 1:20. I övriga banors riktningar varierar

den hinderfria lutningen mellan 1: 15 och 1: 40, vilken sistnämnda lutning

återfinnes i de östra och nordöstra banriktningama.

Banornas undergrund utgöres delvis av berg och delvis av lera. Stockholms

stads flyghamnsstyrelse har uppgivit, att banornas undergrund och beläggning

torde kunna tillåta ett högsta hjultryck av 15 ton, vilket skulle innebära,

att flygplan med en högsta tillåten flygvikt av i runt tal 35 ton kunde

använda sig av flygplatsen.

Anläggningskostnaderna för flygplatsen ha intill den 1 januari 1945 uppgått

till 22 091 000 kronor, vartill kommer värdet av den till flygplats upplåtna

marken. Staten har bidragit till anläggningskostnaderna med 14 164 000

kronor.

Utredningen upplyser härefter, att Stockholms stads flyghamnsstyrelse

upprättat ett den 23 mars 1945 dagtecknat förslag till generalplan för utbyggnad

av Bromma flygplats.

Enligt vad flyghamnsstyrelsen upplyst hade till grund för förslaget i första

hand legat önskemålet att erhålla banor, som, utförda i den standard att

de voro användbara för tunga långdistansplan, kunde komplettera den nuvarande

långbanan. De flygplan, som enligt föreliggande projekt användes

för atlanttrafik på Bromma, hade en högsta flygvikt av 32 ton. Dessa flygplan

vore emellertid i huvudsak hänvisade till att använda långbanan, då

övriga banor icke fyllde de krav i fråga örn banlängder eller inflygningsförhållanden,

som ur säkerhetssynpunkt krävdes.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379

17

De normer, som borde läggas tili grund för generalplaneförslaget, hade

flyghamnsstyrelsen funnit vara följande. Den nuvarande långbanan borde

kompletteras med två vinkelbanor, som gemensamt med långbanan bildade

en liksidig triangel. De nya banornas längd borde icke understiga 1 700 m

respektive 1 450 m och inflygningsvinkeln till banornas ändpunkter icke understiga

1: 40. Bredden på stråken hade med hänsyn till den betydande anläggningskostnaden

begränsats till 250 m och lutningen på släntoma till 1: 7.

I längdled hade en största lutning på 1: 80 ansetts kunna tillåtas.

De anläggningsarbeten, som de lokala förhållandena och ekonomiska hänsyn

medgivit, hade, meddelar utredningen, enligt förslaget fördelats på tre

utbyggnadsskeden. Utredningen anför härom.

Första utbyggnadsskedet avser sådana kompletteringsarbeten beträffande

redan färdiga anläggningar, vilka ansetts påkallade ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Hit höra bortsprängning av vissa bergmassor vid nuvarande långbanans

sydöstra ände, så att stråket erhåller full bredd av 300 m, samt i anslutning

därtill ändringar av byggnadshöjden å redan uppföra hus inom Ulvsunda

industriområde; vidare anläggning av förbindelsebanor för nuvarande

långbana, utflyttning av massor vid denna banas nordvästra ände, så att

banan erhåller betryggande bredd, samt terrasseringsarbeten för förlängning

av nuvarande hangarplattform fram till Ulvsundavägen. Sammanlagt lia nu

ifrågavarande arbeten kostnadsberäknats till 4 9f0 000 kronor.

Till detta utbyggnadsskede ha vidare hänförts uppförande av ny stationsbyggnad,

vilken med vissa omedelbart nödvändiga provisoriska tillbyggnader

till den nuvarande stationsbyggnaden kostnadsberäknats till 4 000 000 kronor,

samt en särskild hangar för trafikflyget jämte garage, redskapsbyggnader

m. m., vilka kostnadsberäknats till sammanlagt 850 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för i första utbyggnadsskedet ingående arbeten

lia således beräknats uppgå till 9 760 000 kronor.

I andra utbyggnadsskedet ha bland annat upptagits arbeten för komplettering

av den nuvarande långbanan med två nya banor. Den ena av dessa

banor är avsedd att förläggas i nord—sydlig riktning och givas en längd av

1 700 m samt en bredd av 45 m. Kostnaden för denna bana har beräknats

till 10 750 000 kronor. Den andra banan, som skulle förläggas i nordostsydvästlig

riktning och givas en längd av 1 450 m samt en bredd av 40 m, har

kostnadsberäknats till 13 300 000 kronor. Nuvarande långbana skulle samtidigt

förlängas i nordvästlig riktning med 200 m genom användning av utfyllnadsmassor

från de nya banorna. Någon förstärkning av banbeläggningarna

har tills vidare icke ansetts böra komma i fråga. I samband med arbetena

erfordras omläggning av Bällstavägen, då denna viig i sitt nuvarande

läge omöjliggör utvidgning både av långbanan och den i riktning norr—söder

föreslagna nya hanan. Vidare har upptagits permanentbeläggning av det i

första byggnadsskedet upptagna arbetet, avseende förlängning av hangarplattformen

fram till Ulvsundavägen.

Inberäknat vissa andra arbeten lia i andra utbyggnadsskedet upptagna arbeten

kostnadsberäknats till sammanlagt 34 155 000 kronor. Flygplatsen

kommer då att erhålla tre banor med en längd av respektive 2 200, 1 700 och

1 450 lii.

1 tredje utbyggnadsskedet lia, för såvitt luftfartens utveckling skulle göra

det erforderligt, upptagits arbeten avseende förlängning av nyssnämnda tre

banor till en längd av respektive 2 550, 2 350 och 1 650 m. Inflygningen till

långbanan och den i nord—sydlig riktning gående banan har på grund av

hinder måst läggas efter lutningen 1:35 i stället för såsom förutsatts efter

Bihang till riksdagens protokoll lota. I sami. Nr 37!). 2

I

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

lutningen 1:40. Kostnaderna för dessa arbeten lia uppskattats till sammanlagt

12 150 000 kronor.

I förenämnda tre utbyggnadsskeden upptagna arbeten uppgå således till

sammanlagt 56 065 000 kronor. Häri ingå icke kostnader för komplettering

av belysnings- och radioanläggningar.

I anslutning härtill framhåller utredningen, att det av flyghamnsstyrelsen

framlagda generalplaneförslaget innebure en fullständig utbyggnad av Bromma

flygplats och att flygplatsen efter en sådan utbyggnad icke erbjöde några

ytterligare utvidgningsmöjligheter. Vidare anför utredningen.

Enligt de tekniska normer för utbyggnad av storflygplatser, som utredningen

framlagt i förslagen till anläggning av storflygplats den 25 november

1944 och den 10 mars 1945, borde en storflygplats inrymma möjlighet till

utläggning av en huvudbana med 3 500 m längd samt bibanor med 2 800 m

längd, varvid i en första utbyggnad banlängderna kunde begränsas till 2 500

m respektive 2 000 nr. Banorna skulle givas en bredd av 60 m. Stråkbredden

borde uppgå till 300 m. Huvudbanan borde i banriktningen besitta hinderfrihet

i ett lutningsförhållande av 1: 50 räknat från banans gräns. Övriga

banor borde örn möjligt uppfylla detta krav. Banorna skulle kunna tåla en

högsta belastning av 80 ton.

Den i generalplanen föreslagna utbyggnaden av banorna uppfyller med

avseende å banlängder och banbredder icke de anspråk, som redan videen

första utbyggnad ställas på en flygplats för interkontinental trafik. Stråkbredden

utgör 250 m i stället för 300 m, vilket ansetts erforderligt för en

storflygplats. Den hinderfria lutningen i inflygningsriktningarna uppfyller

icke heller de krav, som måste ställas på en sådan flygplats. Enligt vad flyghamnsstyrelsen

uppgivit kunna de nuvarande banorna användas av flygplan

med en högsta tillåten flygvikt av i runt tal 35 ton. Ehuru flygplatsens användbarhet

härigenom begränsas till flygplan med en flygvikt upp till 35

ton, kan visserligen vid enstaka tillfällen flygplan med högre flygvikt använda

sig av flygplatsen, under förutsättning att vikten reduceras. En upprepad

överbelastning av banorna kommer emellertid att medföra ett fördyrat underhåll

och kan av säkerhetsskäl icke medgivas för en mera omfattande reguljär

lufttrafik. Man kan räkna med alt redan inom en nära framtid flygplan

med flygvikter upp till 40—60 ton komma att användas i interkontinental

trafik. För att kunna mottaga dylika plan måste de i generalplanen föreslagna

banorna konstrueras för helt andra flygplanvikter än de, som förutsatts

i generalplaneförslaget. Härigenom uppkomma givetvis avsevärda merkostnader.

Vidare erbjuder Bromma flygplats redan nu svårigheter i vad avser

att på flygplatsen anordna en stationsanläggning, som på ett effektivt

och rationellt sätt kan avveckla trafiken. Dessa svårigheter komma givetvis

att bliva än större, därest flygplatsen skulle mera stadigvarande trafikeras

med tunga flygplan. Slutligen tillkomma de nära nog oöverstigliga svårigheterna

att under pågående trafik genomföra de i generalplaneförslaget

ingående arbetena, vilka innebära en nära nog fullständig ombyggnad avflygfältet.

De i generalplanen föreslagna utvidgningsåtgärderna uppfylla således icke

de flygtekniska krav, som måste ställas på en storflygplats. Även ur andra

synpunkter kan tvekan yppas angående lämpligheten av att på Bromma flygplats

nedlägga de betydande kostnader, som ett genomförande av generalplaneförslaget

skulle föra med sig. Bromma flygplats torde sålunda på grund

av de begränsade utrymmena där i längden ej heller kunna avveckla hela

den till Stockholm destinerade trafiken. Denna kan nämligen beräknas komma

att inom en ej alltför lång tid bliva av en betydande omfattning. Detta

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

19

kommer att medföra krav på anläggning av ytterligare en flygplats i Stockholms

närhet. En naturlig fördelning av trafiken mellan de båda flygplatserna

innebär då, att Bromma flygplats närmast bör, så långt dess kapacitet medger,

avses för lättare flygplan, medan storflygplatsen bör i första hand användas

för trafik med tyngre flygplan samt, i den mån Bromma flygplats

ej räcker till, även för lättare flygplan. Samgåendet i trafiken mellan Bromma

och storflygplatsen kommer att till en början bestå uti att plan, som på

grund av otjänliga väderleksförhållanden eller trafikanhopning på Bromma

icke lämpligen kunna använda denna flygplats, få utnyttja storflvgplatsen.

Under den tid storflygplatsen utbygges kompletteras Bromma flygplats med

de under byggnad varande banorna på Norrköpings och Uppsala flygplatser.

Då Bromma flygplats, framhåller utredningen, efter ett genomförande av

de av Stockholms stads flyghamnsstyrelse ifrågasatta arbetena varken skulle

komma att uppfylla de flygtekniska krav, som ansåges böra uppställas på

en storflygplats, eller — sett på längre sikt -— ensam torde vara tillräcklig

för att avveckla trafiken, ansåge sig utredningen icke kunna förorda, att så

betydande kostnader nedlades på flygplatsen, som de ifrågavarande arbetena

skulle medföra. Däremot funne utredningen det angeläget, att sådana arbeten

på flygplatsen komme till stånd, att flygplatsen erhölle möjligheter att under

trafiktekniskt betryggande förhållanden betjäna den trafik, för vilken

den närmast vore avsedd.

Med utgångspunkt härifrån anser utredningen, att de i första utbyggnadsskedet

upptagna fältarbetena samt ändring av vissa byggnaders höjd m. m.,

kostnadsberäknade till sammanlagt 4 910 000 kronor, äro av den art och

betydelse, att de under alla förhållanden böra utföras. Utredningen vitsordar

även, att ett väsentligt behov av utökade lokaler för säkerhetstjänsten, allmänhetens

expediering, flygbolagen m. m. föreligger å flygplatsen och förordar

därför, att den i första utbyggnadsskedet föreslagna stationsbyggnaden

kommer till stånd utan dröjsmål. Läget av den i generalplaneförslaget förutsatta

hangaren jämte garage och redskapsbyggnader vore, uttalar utredningen,

beroende av på vad sätt förenämnda lokalbehov löstes, varför dessa byggnadsarbeten

borde tagas upp till prövning i samband därmed. I detta sammanhang

kunde arbetet med att iordningställa hangarplattformen fram till

Ulvsundavägen bliva aktuell. För detta arbete hade i andra utbyggnadsskedet

upptagits ett belopp av 680 000 kronor. De av utredningen sålunda förordade

arbetena hade kostnadsberäknats till sammanlagt 10 440 000 kronor.

Med hänsyn till den av utredningen förutsatta användningen av Bromma

flygplats förmenar utredningen, att ytterligare arbeten av mera väsentlig

omfattning på Bromma flygplats icke för närvarande äro erforderliga. Det

syntes enligt utredningen välbetänkt, alt sådana markreservat och byggnadsbestämmelser

för trakten kring flygplatsen komme till stånd, som säkerställde

densammas effektiva utnyttjande.

Jämväl luft fortsstyrelsen har i sin skrivelse med förslag till anläggning av

en storflygplats vid Halmsjön berört vissa med Bromma flygplats sammanhängande

förhållanden. Styrelsen har härutinnan anfört följande.

Det har sagts och det ligger nära till hands att antaga, att Bromma flygfält

skulle kunna förslå för även den mera långgående trafik, varom nu

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 379-

närmast är fråga. Det förhållandet att de tidigare uppställda kraven på rullbanornas

längder enligt numera vunnen erfarenhet och de av PICAO helt

nyligen fastställda normerna åtminstone icke för närvarande behöva uppfyllas,

synes giva stöd för en sådan mening, ehuru de besvärliga inflygningsförhållandena

göra, att Bromma aldrig kan bliva någon god flygplats för tunga

plan i dåligt väder. Det är emellertid andra omständigheter, som mer än rullbanornas

längder och inflygningsförhållandena gör storflygplatsens skyndsamma

utbyggnad så nödvändig. De atlantflygningar som skett från Bromma

äro av försökskaraktär och därvid lia använts ombyggda, förhållandevis

mindre militärplan. Jämväl de flygplan av typen DC 4, som beräknas

komma att insättas i trafik under februari och mars 1946, äro icke stora i

jämförelse med deni som så snart ske kan och senast våren 1947 komma att

insättas. Användningen av de större flygplanen i atlanttrafik är en nödvändig

förutsättning för förbilligande av driften och för att öka säkerheten. Redan

flygplanen av typen DC 4 kunna använda endast en bana å Bromma, och

detta icke under alla förhållanden. De ändå större flygplan, som nyss avsetts,

väga med full last omkring 60 ton och kunna därvid icke använda

Bromma. Dess längsta bana motstår enligt av Stockholms stad företagna beräkningar

icke större flygplanvikter än 35 ton och detta icke utan att —

visserligen reparabla — skador komma att uppstå. Det torde därför icke

bliva möjligt att undvika, att de största flygplanen från Sverige, till dess storflygfältet

färdigställts, få intaga en del av sin last på någon plats utom landet

före överflygningen av Atlanten. Denna övergångstid, som av naturliga skäl

är förenad med stora olägenheter, bör göras så kort som möjligt.

Det är praktiskt orimligt att helt avstänga Bromma från trafik under så

lång tid, som det skulle kräva att förstärka dess bansystem i erforderlig grad,

om ej trafiken under tiden kan hänvisas till annan flygplats i Stockholms

närhet.

Även örn detta kunde ske, skulle problemet likväl icke lösas, enär det

icke är bansystemet utan stationsområdet vid Bromma, som mest begränsar

kapaciteten. Enbart för inrymmande av de flygplan som komma att inköpas

under de närmaste åren beräknas åtta hangarer av nuvarande storlek

erforderliga, men vid Bromma kan icke utan stora kostnader plats beredas

för mer än två av dessa. Redan nu föreligga svårigheter att under de brådaste

timmarna kunna expediera flygplanen på det begränsade utrymmet framför

stationsbyggnaden, och även sedan en ny sådan uppförts kommer utrymmet

att bliva knappt även för den del av trafiken, som styrelsen anser böra i

fortsättningen begagna sig av flygplatsen.

Driftkostnadskalkyl för storflygplats.

Såsom förut nämnts anmodades flygplatsutredningen den 23 december 1944

att framlägga en driftkostnadskalkyl för storflygplats.

I sin skrivelse den 10 mars 1945 har flygplatsutredningen framlagt dylik

kalkyl.

Utredningen har härutinnan inledningsvis upplyst, att utredningen för att

erhålla underlag för upprättande av en driftskalkyl för storflygplatsen funnit

det erforderligt att söka beräkna den blivande trafikomfattningen på flygplatsen.

Efter framställning av utredningen hade aktiebolaget Aerotransport

utfört vissa beräkningar över den trafikfrekvens, som kunde förväntas på storflygplatsen

och Bromma flygplats under år 1950. De flyglinjer, som upptagits

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

21

i beräkningarna, överensstämde i huvudsak med de uppgifter, som från svensk

sida lämnats vid den i slutet av år 1944 hållna internationella luftfartskonferensen

i Chicago. Linjerna hade vidare utgjort underlag för av bolaget och

Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag gjorda framställningar örn

tillstånd att bedriva reguljär lufttrafik. Av beräkningarna framginge, att

bolaget under år 1950 räknade med cirka 20 landningar och 20 starter i

medeltal per dag på storflygplatsen eller sammanlagt under året 7 400 landningar

och lika många starter. För Bromma flygplats beräknades under

samma år cirka 30 landningar och 30 starter i medeltal per dag eller

sammanlagt under året 11 300 landningar och lika många starter. I

beräkningarna hade medtagits även den trafik, som kunde komma att bedrivas

av med bolaget samtrafikerande företag. Vid beräkningarna hade

bolaget utgått från att Bromma flygplats skulle begagnas huvudsakligen för

europeisk trafik och inrikes trafik med användning av flygplan av typ

Douglas DC 3. Storflygplatsen skulle användas för den interkontinentala

lufttrafiken samt viss europeisk trafik. Den flygmateriel, som därvid skulle

insättas, utgjordes av Douglasplan av typ DC 4 och DC 3.

Utredningen meddelade, att bolaget till belysande av beräkningen över trafikfrekvensen

framhållit följande.

Antalet starter av flygplan i linjeflygning och rundflygning på Bromma

flygplats under år 1938 hade uppgått till 3 213 och under år 1L939 till 3 190.

Nedgången under sistnämnda år torde hava förorsakats av de från och med

den 1 september 1939 inträdande krigsförhållandena. Örn man räknar med

att samtliga trafikerade linjer bedrivits under hela året, skulle antalet starter

år 1938 hava uppgått till omkring 5 100 och år 1939 till omkring 5 800.

För år 1950 beräknades antalet starter på storflygplatsen och Bromma flygplats

till sammanlagt 18 700. Den utveckling, som bolaget således räknade

med, motsvarande en ökning av 12 procent per år, vilket enligt bolagets mening

vore fullt skäligt med hänsyn till den betydelse en kommande taxesänkning,

ökad regularitet samt bekvämare och snabbare flygplan komme

att få.

Utredningen sade sig finna det synnerligen vanskligt att under dåvarande

förhållanden bedöma, hur lufttrafiken i framtiden kunde komma att gestalta

sig. Det torde emellertid, framhöll utredningen, vara uppenbart, att trafiken

komme att få ett väsentligt uppsving, sedan återhämtning skett efter

då rådande krigsförhållanden. Även örn det av aktiebolaget Aerotransport

förutsatta trafikprogrammet icke skulle komma att i sin helhet genomföras

vid angiven tid, torde det dock kunna läggas till grund för upprättandet av

driftskalkyl för storflygplatsen.

Flygplatschefen vid Bromma flygplats, ingenjören Bertil Florman, har på

utredningens hemställan och i samråd med utredningen upprättat en driftskalkyl

för den blivande storflygplatsen, vilken kalkyl fogats till utredningens

skrivelse. I väsentliga delar torde densamma, uttalade utredningen, kunna

tillämpas för såväl Väsbyfältet som Grillby fället. I kalkylen hade medtagits

endast sådana inkomster och utgifter, som i staten för luftfartsfonden redovisades

för de statliga flygplatsförvaltningarna. Några utgifter för förränt
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

ning av anläggningskostnaderna eller avsättning till förnyelse hade således

icke medtagits. Av den upprättade driftskalkylen framginge, att utgifterna

kunde beräknas till 685 000 kronor per år och inkomsterna till 1 135 000 kronor

per år. Utöver de i driftskalkylen upptagna utgifterna koinme emellertid

av storflygplatsen förorsakade särskilda kostnader för flygsäkerhets-, radiooch

väderlekstjänst. De årliga kostnaderna för dessa ändamål kunde uppskattas

till respektive 80 000 kronor, 340 000 kronor och 80 000 kronor eller

således sammanlagt till 500 000 kronor.

Under de antagna förutsättningarna skulle sålunda de sammanlagda utgifterna,

1 185 000 kronor, komma att med 50 000 kronor överstiga de sammanlagda

inkomsterna.

Utredningen ansåg, att i detta sammanhang några kostnader ej borde beräknas

för tull, post och passpolis, då dessa kostnader enligt utredningen icke

borde belasta flygplatsen.

Då det ansågs angeläget att erhålla en uppfattning om föreliggande möjligheter

att genom en lämplig anpassning av flygplatsavgifterna helt eller

delvis förränta kostnaderna för anläggning av en storflygplats, anmodades

under hand luftfartsstyrelsen att till kommunikationsdepartementet inkomma

med utredning i ämnet. En av styrelsen med anledning härav gjord

utredning, inefattande en gemensam driftskalkyl för Bromma flygplats och

en ny flygplats vid Halmsjön, byggde på följande förutsättningar. Bromma

flygplats, som för närvarande äges och förvaltas av Stockholms stad, övertages

av staten. Den nya flygplatsen utbygges motsvarande det till 78,7 miljoner

kronor kostnadsberäknade första ulbyggnadsskedet. Samtliga hittills

utförda anläggningar vid Bromma flygplats förutsättas helt avskrivna. För

komplettering och utvidgning av Bromma flygplats investeras ytterligare 20

miljoner kronor. För båda flygplatserna skulle sålunda statens investeringar

uppgå till sammanlagt 98,7 miljoner kronor. Den reguljära flygtrafiken antages

år 1950 på båda flygplatserna uppgå till sammanlagt 67 starter och

67 landningar dagligen.

Luftfartsstyrelsens utredning innefattade två alternativa driftskalkyler för

flygplatserna. I det första alternativet förutsattes, att inkomsterna från flygplatserna

skulle täcka, förutom löpande utgifter och avsättning till vardeminskningskonto,

utgifter för full förräntning av hela det för flygplatserna

nyinvesterade kapitalet aV 98,7 miljoner kronor. Det andra alternativet krävde

förräntning endast av halva anläggningskapitalet. För att i första alternativet

erhålla täckning för de till sammanlagt 6 889 000 kronor beräknade

årliga utgifterna skulle erfordras avsevärda ökningar av nu utgående flygplatsavgifter.

Sålunda skulle enligt styrelsens beräkningar en höjning behöva

ske av landningsavgifterna med omkring 700 procent, av belysningsavgifterna

med 33 procent samt av hangar- och förankringsavgifterna med 230 procent,

varjämte räknats med avsevärt ökade hyres- och arrendeinkomster

från flygbolag, bensindistributörer m. fl. Andra alternativet hade begränsat

höjningen av landningsavgifterna till något över 400 procent men utginge från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379. -‘i

samma höjningar av de övriga avgifterna och inkomsterna som i första

alternativet.

Med hänsyn till å ena sidan den betydelse, som måste tillmätas utsikterna

att erhålla en godtagbar förräntning av flygplatskapitalet, och å andra sidan

de på grund av rådande förhållanden osäkra premisser, på vilka luftfartsstyrelsens

driftskalkyler helt naturligt måste bygga, ansåg jag, att ställning

till frågan örn utbyggnad av en ny flygplats för Stockholm icke borde

tagas, förrän driftskalkylerna blivit underkastade en förutsättningslös granskning

av särskilt tillkallade personer, vilka kunde antagas besitta allmän insikt

i ekonomiska frågor och förmåga att på ett i möjligaste mån objektivt

sätt bedöma här berörda spörsmål.

Efter av mig den 17 maj 1946 gjord hemställan bemyndigade Kungl. Maj:t

chefen för kommunikationsdepartementet att för en dylik granskning tillkalla

högst tre personer. I samband med denna hemställan uttalade jag till

statsrådsprotokollet, att det mot bakgrunden av de nya, mycket betydande

statsutgifter, som antingen redan beslutats eller varom förslag inom en nära

framtid torde komma att föreläggas riksdagen, vore särskilt angeläget att

ingående och fördomsfritt pröva frågan om de ekonomiska konsekvenserna

av en så avsevärd kapitalinvestering, som lösandet av Stockholms flygplatsfrågor

krävde. Visade det sig därvid, att å en sådan investering kunde

erhållas full förräntning eller att i allt fall förräntning å en stor del därav

vore att påräkna, kunde spörsmålet ur statsfinansiell synpunkt bedömas

betydligt gynnsammare än om investeringen måste antagas bliva helt eller

i huvudsak oräntabel. Såsom av luftfartsstyrelsens utredning framginge

skulle, därest man ulginge från styrelsens beräkningar rörande utgiftssidan i

driftkostnadskalkylen för Bromma och Halmsjöns flygplatser, för en balansering

av utgifter — däri inräknade ränta och avskrivning på anläggningskostnader

— och inkomster erfordras såväl en betydande trafikökning som

mycket avsevärda höjningar av nu utgående flygplatsavgifter och andra

intäkter. Den civila flygtrafiken berörande vårt land hade efter krigsslutet

utvecklats avsevärt och skulle säkerligen ha nått ett ännu större uppsving,

därest flygbolagen kunnat erhålla flygmateriel i önskad utsträckning. Å

andra sidan vore det av luftfartsstyrelsen för kalkylen förutsatta flygprogrammet

av betydande omfattning. Vad flygplatsavgifterna beträffade, vore

de i vårt land för närvarande tillämpade enligt vad som framginge av vissa

från luftfartsstyrelsen inhämtade uppgifter i allmänhet lägre än de som

tillämpades i andra länder. Särskilt i förhållande till de avgifter, som uttoges

vid flygplatsen La Guardia utanför New York, vore de svenska avgifterna

mycket låga. Det vore emellertid vanskligt att bedöma föreliggande möjligheter

alt mera avsevärt öka flygplatsavgifterna utan att därigenom flygtrafikens

utveckling hindrades. Vidare hade man att taga hänsyn till i vad

mån ökade flygplatsavgifter kunde tänkas komma att inom det internationella

flygets område ofördelaktigt påverka våra förhållanden till andra

länder, som berördes av svenk! flyg.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Med stöd av det sålunda givna bemyndigandet tillkallade jag professorn

Karin Kock, överdirektören S. E. Reuterwall och direktören A. T. N. Gabrielsson

att verkställa granskning av de driftskalkyler för Bromma flygplats och

planerad ny flygplats för Stockholm, vilka framlagts av luftfartsstyrelsen.

Professor Kock utsågs till utredningens ordförande.

Med skrivelse den 30 september 1946 lia de sakkunniga, som antagit

namnet flygplatsekonomisakkunniga, framlagt resultaten av sin granskning.

Då de sakkunnigas utredning lämpligen synes böra såsom bihang fogas till

dagens statsrådsprotokoll, torde rörande innehållet i utredningen här endast

behöva nämnas följande.

De sakkunniga ha utfört detaljerade driftskalkyler för Bromma flygplats och

den planerade storflygplatsen vid Halmsjön, men då enligt de sakkunnigas uppfattning

landets hela markorganisation måste ses som en enhet och man

därför icke kan bryta ut ett par flygplatser ur det stora sammanhanget, lia

de sakkunniga också gjort vissa överslagsberäkningar för övriga flygplatser,

varvid flygplatsutredningens förslag till utbyggnad av dessa fått tjäna som

utgångspunkt.

De sakkunniga lia i sina kalkyler utgått från att den civila luftfarten skall

debiteras för samtliga de kostnader som det allmänna ikläder sig för markorganisationen.

Detta innebär, att bland kostnaderna inräknats ej endast

driftsutgifterna vid de enskilda flygplatserna utan även kostnaderna för säkerhetstjänsten,

d. v. s. trafikledning, radiotjänst och väderlekstjänst, de centrala

kostnaderna inom luftfartsstyrelsen samt ränta och avskrivningar på

samtliga anläggningar. En dylik kalkylmetod har enligt de sakkunniga den

fördelen, att man undviker dolda subventioner och att man kan konstatera

storleksordningen av det stöd, som det allmänna eventuellt kan behöva lämna

luftfarten. De äldre men alltjämt i bruk varande anläggningar, som bekostats

av stat eller kommun, ha i regel omedelbart avskrivits. Hänsyn härtill har

icke tagits i kalkylerna, men de sakkunniga ifrågasätta, huruvida man icke,

när det gäller fastställandet av taxorna, skulle kunna göra avdrag från kostnaderna

med ett belopp, som motsvarar ränta och avskrivningar å dessa äldre

anläggningar. Det funnes knappast anledning kräva, att luftfarten, innan

dess ställning vore fastare grundad, skulle återbära detta bidrag genom högre

flygplatsavgifter. De sakkunniga erinrade i detta sammanhang om det stöd,

som lämnats av det allmänna till de äldre kommunikationsmedlen. Gjorde

man i enlighet härmed ett avdrag på 3 miljoner kronor från de kalkylmässigt

beräknade kostnaderna, komme man, sedan avdrag även gjorts för vissa

intäkter på flygplatser, till ett återstående kostnadsbelopp av 16,9 miljoner

kronor. För att bedöma huruvida trafiken överhuvud taget kan bära en dylik

belastning ha de sakkunniga inskaffat uppgifter om de trafikinkomster, som

svenska och utländska bolag kunna beräknas under år 1951 erhålla på trafik,

som berör svenska flygplatser. Dessa inkomster uppskattas till 112,3 miljoner

kronor, varför 15 % av dessa skulle behöva uttagas för att full täckning

av flygplatskostnaderna skulle erhållas. En belastning av denna storleks
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

25

ordning förefaller de sakkunniga möjlig för trafiken att bära. Till stöd för

denna sin uppfattning erinra de sakkunniga om de reduktioner av biljettpriser

och fraktsatser, som man allmänt räknade med. De faktorer, som påverkade

trafikbolagens räntabilitet i gynnsam riktning, medförde också ökade

kostnader för flygplatsorganisationen. Man kunde bland annat nämna användningen

av mycket stora flygplan; en förbättrad radio- och väderlekstjänst,

som medförde stora kostnader för flygplatserna, ökade därjämte flygtrafikens

regelbundenhet, vilket förbättrade trafikbolagens räntabilitet.

Skulle väsentligt höjda flygplatsavgifter icke kunna uttagas utan att sänkningen

av biljettpriserna bleve mindre än man räknat med, torde detta enligt

de sakkunniga knappast komma att påverka flygets konkurrenskraft på

grund av den ekonomiska fördel, som tidsvinsten innebure. De sakkunniga

understryka, att det icke finns någon kostnads-ekonomisk anledning att ställa

flygplatskostnadema i efterhand, när det gäller att använda inkomsterna av

luftfarten till täckande av dess kostnader.

Då man på många håll i utlandet knappast ännu torde vara benägen att

frångå systemet med statlig subventionering av flygplatserna, kunde det emellertid

hända, framhålla de sakkunniga, att Sverige icke ensamt kunde höja

sina flygplatsavgifter till full kostnadstäckning, utan att subventioner alltjämt

komme att bli nödvändiga i viss utsträckning. De sakkunniga anse emellertid,

att subventionsfrågan förr eller senare måste tagas upp till omprövning även

i andra länder på grund av de starkt stigande markkostnadema, vilka framtvingade

allt större subventioner från det allmänna, och att det därför icke

behövde anses osannolikt, att full kostnadstäckning så småningom skulle kunna

erhållas.

Om subventioner sålunda skulle bli nödvändiga, vore det, uttala de sakkunniga,

av ett allmän-ekonomiskt och statsfinansiellt intresse att konstatera

vilka grenar av flygtrafiken, som vore beroende av statens stöd. De sakkunniga

hade därför för olika typer av flygplatser beräknat markkostnadernas

andel av trafikinkomsterna. Det hade därvid visat sig, att stora olikheter

förelåge beroende på arten av den trafik, som berörde flygplatsen i fråga.

För Halmsjön, som uteslutande komme att tjäna långdistanstrafiken, utgjorde

kostnaderna 7 % av trafikinkomsterna. För Bromma, som hade en betydande

andel av inhemsk trafik, vore motsvarande procentsiffra 17 och för flygplatser

med enbart inhemsk trafik 39. Det franninge av dessa siffror,

alt de större flygplatserna utan gensägelse vore mycket mera ekonomiska

än de mindre. Den viktigaste orsaken härtill vöre, att trafikinkomsten

per landning vore väsentligt mycket större för långdistanstrafiken än

för närtrafiken och att kostnaderna för markorganisationen vid flygning

på korta sträckor därför utgjorde en större andel av de totala kostnaderna

än vid flygning på längre distanser. Om det bleve nödvändigt

för staten att allt framgent med hänsyn till förhållandena i andra länder

subventionera markorganisationen, berodde sålunda på de höga markkostnaderna

för den inhemska trafiken. Genom att storflygplatsen vid Halmsjön

kunde väntas tillföra landet så betydande trafikinkomster, betydde till
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

kornsten av denna flygplats en förbättring av räntabiliteten för hela flygplatsorganisationen.

De sakkunniga framhålla emellertid, att denna organisation

måste betraktas som en helhet. Bromma skulle sålunda tjänstgöra som

komplementfält till Halmsjön, och för att Bromma vidare skulle kunna betjäna

en så betydande inhemsk trafik, som förutsåges, måste det finnas

mindre flygplatser på olika håll i landet som mottagare av trafiken. De större

flygplatserna måste därför bära en del av kostnaderna för de mindre. Här

förelåge ett starkt motiv för att samtliga flygplatser, som vore avsedda för

kommersiell trafik, dreves i statlig regi.

De sakkunniga ha icke satt som sin uppgift att framlägga förslag rörande

formerna för uttagande av flygplatsavgifterna, ej heller beträffande den takt,

i vilken avgifterna böra höjas för att full kostnadstäckning skall uppnås.

Detta är enligt de sakkunniga en uppgift, som tillkommer luftfartsstyrelsen,

varvid bland annat den internationella situationen vid ifrågavarande tidpunkt

måste beaktas.

De sakkunniga ha dock framlagt vissa synpunkter på taxepolitiken. Sålunda

uttala de sig emot, att rabatter i subventionssyfte lämnas vissa grenar

av flyget. Om rabatter skulle förekomma, borde dessa vara affärsmässigt

motiverade. Vidare ha de sakkunniga förordat ett system för uttagande av

flygplatsavgifter — vilka för närvarande utgå i form av viss avgift per landning

— innebärande en kombination av landningsavgifter av nuvarande typ

med startavgifter, vilka uttagas som viss procent av trafikbolags eller andra

trafikanters inkomst på avgående trafik.

Stor flyg fältsfrågans behandling vid 1946 års riksdag.

I de likalydande motionerna I: 123 och II: 232 hemställdes, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att förslag till anläggande

av en storflygplats invid Stockholm snarast måtte föreläggas årets

riksdag.

Vidare hemställdes i de likalydande motionerna I: 124 och II: 231, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t snarast

ville för riksdagen framlägga förslag örn anläggande av en storflygplats.

I skrivelse nr 452 har riksdagen i anledning av dessa motioner anfört följande.

I årets statsverksproposition har chefen för kommunikationsdepartementet

vid anmälan av ärendena angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret

1946/47 under luftfartsfonden framhållit, att han icke vöre beredd

att utan ytterligare utredning taga ställning till det av 1944 års flygplatsutredning

framlagda förslaget örn anläggande av en storflygplats. Då frågan

örn en ytterligare utbyggnad av Bromma flygplats ägde ett visst samband

med storflygplatsfrågan, borde enligt departementschefens uppfattning jämväl

avgörandet av denna fråga tills vidare anstå.

Motionärerna ha, under framhållande av det betänkliga i ett ytterligare

dröjsmål i frågan örn anläggandet av ett storflygfält, hemställt att riksdagen

måtte besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att förslag i ämnet måtte

föreläggas årets riksdag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mal:ts proposition nr 379.

27

Såsom motionärerna framhållit uttalade sig 1944 års flygplatsutredning

redan 1944 för byggande av en storflygplats i Stockholms närhet. Så gott

som alla av frågan berörda myndigheter, institutioner och företag tillstyrkte

i princip detta förslag. Sedermera har förslag framlagts örn förläggande av

flygplatsen invid Halmsjön omkring fyra mil norr om Stockholm. Enligt vad

riksdagen erfarit synas de sakkunniga myndigheterna vara eniga örn att den

föreslagna förläggningen är ur olika synpunkter godtagbar. Kostnaden för

projektets realiserande har uppskattats till omkring 80 miljoner kronor i ett

första utbyggnadsskede, med möjlighet till ytterligare utbyggnad för en kostnad

av omkring 8 miljoner kronor.

Riksdagen anser det sålunda vara konstaterat, att byggandet av ett storflygfält

i Stockholms närhet är tekniskt möjligt. Det är emellertid uppenbart

att med projektet förenade kostnader äro så betydande, att ingående överväganden

måste föregå beslut om dess realiserande. Härutinnan vill riksdagen

i förevarande sammanhang framhålla följande.

Inom landet finnas för närvarande tre flygplatser — vid Bromma, Bulltofta

och Torslanda — som kunna betjäna flygtrafik av kontinentala mått.

Samtliga dessa flygplatser ha emellertid omvittnats vara i behov av utvidgningar

för att möta numera förefintliga eller inom en nära framtid väntade

krav i fråga örn omfattning och service. För interkontinental flygtrafik avsedda

plan kunna för närvarande beredas någorlunda tillfredsställande landningsmöjligheter

vid Bromma, dock endast å en bana. Det har därför varit

nödvändigt att såsom komplement till Bromma för att bereda landningsmöjligheter

i vissa väderlekssituationer förlänga och hårdgöra vissa bansträckor

vid den militära flygplatsen i Uppsala och den civila flygplatsen Norrköping

—Kungsängen. Efter en ytterligare utveckling mot större flygplan av t. ex.

den typ Sila enligt uppgift kontrakterat lärer emellertid Sverige med nuvarande

flygplatser bliva urståndsatt att i full utsträckning upprätthålla internationella

trafikförbindelser.

En utveckling mot användandet inom den interkontinentala lufttrafiken av

tyngre plan med stor lastkapacitet synes vara förestående. Därest icke Sverige

utbygger sin flygplatsorganisation så att densamma ger möjlighet att

mottaga dylika plan, lärer en isolering i kommunikationshänseende vara

ofrånkomlig. Detta synes riksdagen vara så mycket mer betänkligt som geografiska

förutsättningar torde föreligga för att Sverige skall kunna ifrågakomma

såsom en knutpunkt eller åtminstone en genomfartsstation för den

interkontinentala lufttrafiken. En viss strävan torde hava förmärkts från

andra nordeuropeiska länders sida att söka skapa förutsättningar för att

draga till sig denna trafik. Ett uppskjutande av ställningstagandet till frågan

örn en flygplats av interkontinentala mått synes riksdagen för vårt land innebära

vittgående och måhända oreparabla konsekvenser. Riksdagen delar motionärernas

uppfattning att ifrågavarande spörsmål snarast möjligt bör bli

föremål för statsmakternas prövning.

Riksdagen anser att ett eventuellt storflygfält bör förläggas till Stockholms

närhet. Eli storflygplats i Stockholms närhet torde, såsom förut antytts, i

viss mån reducera behoven av kompletterande utbyggnader av Bromma flygplats.

Tillkomsten av storflygplatsen löser emellertid icke problemen vid

Bulltofta och Torslanda. Inom flygplatsutredningen pågå för närvarande

undersökningar rörande erforderliga åtgärder för att tillskapa tillfredsställande

flygplatser för södra och västra Sverige. Det torde vara att förvänta,

att krav komma att resas på avsevärda investeringar i syfte att ordna dessa

landsändars inhemska och kontinentala flygförbindelser. Det är uppenbart,

att, när (lid gäller alt fatta ståndpunkt till frågan örn utbyggande av en storflygplats,

dessa spörsmål icke kunna lämnas åsido. De statsfinansiella och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

trafikekonomiska förutsättningarna för byggandet av en storflygplats böra

sålunda enligt riksdagens mening icke bedömas med bortseende från kostnaderna

för ett ändamålsenligt ordnande av övriga större flygplatser. För

närvarande tillgängligt material synes icke giva möjlighet att överblicka det

föreliggande problemet från denna utgångspunkt.

Enligt vad riksdagen inhämtat har chefen för kommunikationsdepartementet

med stöd av Kungl. Maj:ts den 17 maj 1946 givna bemyndigande

tillkallat särskilda sakkunniga för att inom departementet verkställa granskning

av vissa driftskalkyler för Bromma flygplats och planerad flygplats

för Stockholm, som framlagts av luftfartsstyrelsen.

Enligt riksdagens mening skulle det vara värdefullt örn resultatet av berörda

utredning möjliggjorde en överblick över de trafikekonomiska förutsättningarna

för ifrågasatt utbyggnad även av övriga flygplatser.

Chefen för kommunikationsdepartementet har vid anmälan av frågan örn

tillkallandet av granskningsmännen framhållit såsom önskvärt, att det uppdraget

omfattande granskningsarbetet bedrives med sådan skyndsamhet, att

eventuellt förslag örn storflygplatsens anläggande kan i god tid nästkommande

höst föreläggas riksdagen.

Riksdagen avslutade sin skrivelse med att uttala, att riksdagen delade departementschefens

uppfattning om önskvärdheten av en snabb utredning

och i anslutning härtill ville giva uttryck åt sin uppfattning, att statsmakterna

snarast möjligt syntes böra taga ställning till frågan örn utbyggandet

av ett storflygfält. Därvid borde givetvis även hänsyn tagas till det statsfinansiella

läget samt tillgången på arbetskraft och materiel.

Utbyggnad ay vårt lands flygplatser enligt flygplatsutredningens förslag.

Då såsom riksdagen i sin förenämnda skrivelse uttalat de statsfinansiella

och trafikekonomiska förutsättningarna för byggande av en storflygplats

icke böra bedömas med bortseende från kostnaderna för ett ändamålsenligt

ordnande av övriga större flygplatser i vårt land, torde följande uppgifter i

detta sammanhang böra lämnas rörande de av flygplatsutredningen i dess slutbetänkande

framlagda förslagen.

Vid utarbetandet av planen för utbyggnaden av vårt lands flygplatser har

det för flygplatsutredningen framstått som angeläget att i planen angiva icke

blott föreliggande behov av flygplatser utan även angelägenhetsgraden av de

olika arbetena sinsemellan, bedömda med utgångspunkt från den allmänna

samfärdseln.

I angelägenhetshänseende har i främsta rummet satts behovet av en komplementflygplats

till Bromma flygplats. Bromma vore nämligen på längre

sikt icke tillräcklig för att ensam tillgodose den huvudstaden berörande europeiska

och inhemska trafiken. Denna nya flygplats, som föreslagits skola

förläggas lill Halmsjön, borde utbyggas som storflygplats för i första hand

den interkontinentala lufttrafiken. Utbyggnadskostnaderna ha beräknats till

78 700 000 kronor. Såsom därnäst angeläget har ansetts arbeten för tillgodoseende

av den långgående europeiska lufttrafikens behov. I detta hänseende

föreslår utredningen dels utvidgning och förbättring av Bromma och Tors
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

29

landa flygplatser för en kostnad av 10 440 000 kronor respektive 47 000 000

kronor, dels ock anläggande av en ny flygplats i Skåne vid Trolleberg, omkring

14 km nordost örn Malmö, vilken flygplats kostnadsberäknats till

31 000 000 kronor.

I angelägenhetsgrad efter dessa arbeten har utredningen förordat sådana

arbeten som erfordras för att en såsom önskvärd och lämplig avsedd inrikes

trafik på ett tillfredsställande sätt skall kunna upprätthållas på ett stamlinjenät

av i huvudsak följande utseende.

Stockholm—Sundsvall/Härnösand—Umeå—Luelå—Kiruna,

Stockholm—Visby,

Stockholm—Norrköping—Malmö,

Stockholm—Göteborg—Malmö,

Stockholm—Örebro—Karlstad—Göteborg,

Stockholm—Visby—Kalmar—Malmö,

Stockholm—Falun/Borlänge—Östersund,

Göteborg—Falun/Borlänge—Östersund.

Detta linjenät kan givetvis, framhåller utredningen, kompletteras med andra

sträckningar, såsom Stockholm—Falun/Borlänge—Karlstad—Göteborg. Utredningen

är dock av den uppfattningen, att de i förenämnda linjenät ingående

flygplatserna böra utgöra en lämplig stomme i inrikestrafiken. Nya

trafikflygplatser borde därför icke anordnas, förrän denna stomme av flygplatser

färdigställts och under tiden erfarenheter vunnits av trafikflygets utveckling

och ekonomiska förutsättningar. Utöver flygplatser vid Stockholm,

Göteborg och Malmö böra således enligt utredningens förslag trafikflygplatser

finnas vid följande platser.

Sundsvall/Hämösand

Umeå

Luleå

Kiruna

Visby

Norrköping I

örebro

Karlstad

Kalmar

F alun/Borlänge

Östersund.

I fråga om Visby flygplats har utredningen icke ansett några kompletteringsarbeten

under den närmaste tiden nödvändiga. Behov av en permanentbelagd

bana torde emellertid enligt utredningen framdeles uppkomma. Ej heller

har utredningen i detta sammanhang räknat med att en civil flygplats

skulle behöva anläggas vid Kalmar, enär den där befintliga militära flygplatsen

tills vidare skulle kunna utnyttjas jämväl för civilt bruk. Vid Östersund

förutsättes en ny flygplats skola anläggas.

Till påbörjande av arbeten för flygplats vid Umeå har 1946 års riksdag

för innevarande budgetår anvisat medel, men arbetena ha ännu icke påbörjats.

Kostnaderna för de anläggnings- och kompletteringsarbeten, som enligt

utredningen erfordras med avseende å här berörda flygplatser för inrikestrafiken

och för vilka medel icke finnas tillgängliga, har utredningen beräk
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

nät till sammanlagt 24 545 000 kronor, däri icke inräknade några kostnader

för Visby flygplats.

Samtliga här berörda arbeten, vilka alltså sluta med en sammanlagd kostnadssumma

av 191 685 000 kronor, anser utredningen i allt väsentligt vara

av sådan angelägenhetsgrad, att de böra påbörjas snarast möjligt och utföras

utan uppskov. Då de härför erforderliga kapitalinvesteringarna äro av

en för vårt lands förhållanden utomordentlig storleksordning, anser utredningen

det uppenbart, att under den huvudsakliga tiden för arbetenas utförande,

förslagsvis fem å sex år, några ytterligare flygplatsarbeten — i allt

fall av mera betydenhet — icke böra ifrågasättas.

Skulle förhållandena på arbetsmarknaden emellertid bliva sådana, att ett

igångsättande av arbeten för sysselsättning av arbetskraft synes önskvärt,

böra enligt utredningen ytterligare flygplatsarbeten på grund av dessas lämplighet

såsom arbetslöshetsarbeten igångsättas även om de förutnämnda mera

angelägna arbetena då icke fullbordats. Utredningen har därför även uppgjort

en ^byggnadsplan på längre sikt. Denna plan innebär, att nuvarande flygplatser

vid Visby, Jönköping, Ålleberg, Varberg och Norrtälje skola kompletteras

samt att nya flygplatser skola anläggas vid följande orter, nämligen Kalmar,

Skellefteå, Örnsköldsvik, Hälsingborg, Borås, Gävle, Kristianstad, Eskilstuna,

Karlskoga, Skövde, Växjö och Leksand. Utbyggnadskostnaderna för samtliga

dessa till investeringsreserven hänförda flygplatsarbeten ha beräknats till

sammanlagt 63 020 000 kronor.

Det bör här nämnas, att flygplatsutredningen gjort det uttalandet, att den

föreslagna flygplatsen vid Halmsjön bör för den tid, som nu kan överblickas,

kunna tillgodose vårt lands behov av flygplatser för interkontinental

trafik. Frågan om eventuell anläggning av ytterligare flygplatser av denna

karaktär vore därför icke aktuell. I anslutning härtill synes vidare böra nämnas,

att det av utredningen föreslagna nya flygfältet vid Trolleberg i Skåne

erbjuder möjligheter till sådan utvidgning, att det skulle uppfylla fordringarna

för trafik med tunga plan i interkontinental trafik. Merkostnaden för

en dylik utbyggnad är beräknad till 9 miljoner kronor.

Luftfartsstyrelsens anslagsiiskanden i vad avser storflygplats och

Bromma flygplats. I

I skrivelse den 7 oktober 1946 har luftfartsstgrelsen framlagt förslag om

anvisande av medel för påbörjande av arbeten å ett storflygfält samt för

kompletteringsarbeten å Bromma flygplats.

Styrelsen upplyser till en början, att styrelsen ansett sig böra taga frågan

om storflygplatsens anläggande under förnyat övervägande, därvid — utöver

vad som tidigare i ärendet förekommit —- beaktats dels flygplatsutredningens

i dess betänkande framlagda plan för utbyggnad av flygplatser i

landet, dels ock att preliminärt avtal rörande upplåtelse till staten av Stockholm—Bromma

flygplats numera träffats.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

31

Styrelsen anför i anslutning härtill följande.

Då styrelsen icke tvekat i frågan om behovet av en storflygplats, ha övervägandena

haft till huvudsakligt syfte att underkasta platsvalet en förnyad

prövning, därvid jämväl andra alternativ till förläggning än Ilalmsjöområdet

berörts. Särskilt har ett redan tidigare ifrågasatt område norr örn Stockholm

vid Vallentunasjöns södra ände ånyo granskats. Undersökningarna beträffande

nämnda plats ha givit vid handen, att området delvis är beläget å

för flygfältsändamål synnerligen olämplig lerbotten. Möjligheterna att utbygga

stationsområdet äro även begränsade på grund av Vallentunasjöns

närhet. Då därtill kommer, att två militära flygplatser äro belägna på relativt

kort avstånd från området i fråga, finner styrelsen i likhet med 1944

åns flygplatsutredning, att läget icke motsvarar de fordringar som nu måste

ställas på en storflygplats. Då ej heller i övrigt någon för ändamålet lämpligare

plats än den vid Halmsjön föreslagna såvitt styrelsen har sig bekant

finnes tillgänglig för civil luftfart på acceptabelt avstånd från huvudstaden,

finner sig styrelsen böra vidhålla sitt i sin skrivelse den 31 januari 1946

framlagda förslag rörande storflygplatsens förläggning. Förnyat samråd i

frågan med representanter för aktiebolaget Aerotransport och Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag har givit vid handen, att jämväl från luftfartsbolagens

sida enahanda mening omfattades. Vid sitt ställningstagande

har luftfartsstyrelsen särskilt beaktat, att marken vid Halmsjön till övervägande

delen är av en för flygfältsändamål lämplig beskaffenhet, vilket förhållande

bland annat ur ekonomisk synpunkt och för dess framtida brukbarhet

måste tillmätas stor betydelse. Halmsjöalternativets väsentligaste

nackdel — det relativt stora avståndet till Stockholm — bör ej underskattas.

Å andra sidan må framhållas, att det ur trafiktekniska och säkerhetssynpunkter

måste framstå såsom en given fördel, att flygplatsen förlägges på

visst avstånd från såväl övriga civila och militära flygfält i huvudstadens

närhet som ock från den täta bebyggelsen i stadens närmaste omgivningar.

Storflygplatsen planeras på lång sikt, och de ytterligare framsteg på teknikens

område, ej blott i fråga örn luftfartyg utan även beträffande övriga

fortskaffningsmedel, som kunna förutses, torde enligt styrelsens mening

komma att i väsentlig mån minska olägenheten i förevarande avseende. Ett

forcerat utbyggande av en storflygplats vid Halmsjön är således enligt luftfartsstyrelsens

mening en oeftergivlig förutsättning för alt överhuvud taget

möjliggöra den flygtrafik till och från Stockholm, som torde kunna väntas

och som redan nu är av sådan omfattning, att huvudstadens enda trafikflygplats,

Bromma-fället, under vissa förhållanden är otillfredsställande och

otillräcklig.

Ett utbyggande av Halmsjöfältet vore emellertid, fortsätter styrelsen, även

under gynnsamma arbetsmarknadsförhållanden ett tidskrävande företag.

Färdigställandet av en bana i användbart skick torde enligt de uppgifter

styrelsen inhämtat möjligen kunna ske inom en tidrymd av cirka tre år, och

för att iordningställa samtliga banor i ett första utbyggnadsskede jämte nödvändiga

byggnader erfordrades, såvitt nu kunde beräknas, omkring fem år.

Knapphet på arbetskraft och brist på material kunde givetvis medföra förseningar,

som nu icke kunde överblickas.

För att förhindra att Sverige ohjälpligt komme i efterhand på det intereuropeiska

och interkontinenlala trafikflygets område vore det enligt luftfartsstyrelsens

mening oundgängligen nödvändigt att i avvaktan på storflygplatsens

färdigställande vidtaga vissa åtgärder för att snabbt förbättra

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

möjligheterna att med tillfredsställande regularitet och säkerhet använda

Bromma flygplats. Detta vore särskilt viktigt med tanke på den regelbundna

trafik med tunga flygplan av typen stratocruiser, som kunde förväntas komma

att bedrivas bland annat av Scandinavian Airlines System inom en tidrymd

av cirka två år. Av särskild vikt med tanke på den framtida utvecklingen

vore, att reparationstjänsten för stratocruisers från början kunde förläggas

till Sverige. Intill dess storflygplatsen vore färdig kunde då endast

Bromma flygplats komma i fråga. Aktiebolaget Aerotransport avsåge att

inom den närmaste tiden vid Bromma uppföra en ny hangarbyggnad, som

skulle dimensioneras för stratocruisers. Dylika flygplan kunde, såvitt nu

kunde bedömas, landa å Brommas längsta bana (bana 13—31), därest flygvikten

reducerades. Banan borde emellertid förstärkas så snart ske kunde

till förebyggande av spårbildning vid de tunga flygplanens landning. Av

säkerhetsskäl borde vidare banan snarast breddas i båda ändar, varjämte en

närbelägen byggnad, det s. k. Tönsethska huset, måste sänkas. För att öka

flygplatsens kapacitet borde vidare en förbindelsebana byggas och en plattform

anläggas framför nu planerade nya hangarer.

De för närvarande mest angelägna arbetena å Bromma flygplats har luft
-

fartsstyrelsen angivit i följande sammanställning.

Föreslås till utförande

budgetåret

Arbete 1946/47 1947/48

Kronor Kronor

Sänkning av Tönsethska huset...................... 200 000 400 000

Förbindelsebana 13—31 jämte ytbehandling stråk 13.... 1 000000 600000

Breddning av stråk 31, del 1 ....................... 1 000 000 600 000

Hangarplattform .................................. 500 000 500 000

Förstärkning av bana 13—31 jämte del av hangarplattform

.......................................... 1 000 000 2 000 000

Diverse byggnader ................................ 300 000 200 000

Förbättring av alla hårdgjorda ytor utöver normalt underhåll

......................................... 300 000 300 000

Belysning........................................ 100 000 100 000

Radio ........................................... 200 000 200 000

4 600 000 4 900 000

Härtill kommer, erinrar styrelsen, i samband med flygplatsens upplåtelse

till staten avtalad ersättning till Stockholms stad, 200 000 kronor.

Luftfartsstyrelsen, som beträffande medelsäskandena för nästa budgetår

säger sig ämna återkomma i särskild skrivelse, beräknar i förevarande sammanhang

för innevarande budgetår följande medelsbehov, nämligen

för storflygplats vid Halmsjön medel för inköp av mark,

3 000 000 kronor, samt för påbörjande av fältarbetena, 6 000 000 kronor;

för Stockholm — Bromma flygplats medel för fältarbeten

m. m. 4 300 000 kronor, för belysning 100 000 kronor, för radioanläggningar

200 000 kronor samt för erläggande av viss ersättning till Stockholms stad

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition ni 379.

33

200 000 kronor, vilket sistnämnda belopp styrelsen anser böra upptagas under

rubriken Byggande och förbättring av flygplatser.

Departementschefen.

Under 1930-talet genomgick trafikflyget en snabb utveckling i flertalet

länder. Detta gällde såväl antalet trafikerade linjer som flygplanens storlek,

hastighet och komfort. Trafiksäkerheten blev också allt större. Denna utveckling

avbröts av det andra världskriget. I stället fick emellertid det militära

transportflyget, särskilt mot krigets slut, en utomordentligt stor betydelse.

Till följd av krigsansträngningarna i de krigförande länderna kommo flygtekniken

och markorganisationen för luftfarten att under krigsåren genomgå

en våldsam expansion. Såsom flygplatsutredningen framhållit skedde utvecklingen

inom dessa områden i ett sådant tempo, att måhända årtionden

skulle ha erfordrats för att under normala fredsförhållanden de nu vunna

positionerna skulle ha uppnåtts. De tekniska framstegen — åtskilliga av dem

av revolutionerande art — lia väl än så länge till större delen kommit det

militära flyget tillgodo, men även trafikflyget har i viss utsträckning redan

nu kunnat nyttiggöra de nya rönen. Flygplansproduktionen, som särskilt i

de krigförande länderna drevs upp till en utomordentligt stor kapacitet särskilt

i fråga om militärmaskiner, har i icke obetydlig omfattning omställts

för att tillgodose civilflygets behov. Helt naturligt söker man därvid i största

möjliga utsträckning tillvarataga erfarenheterna från kriget och de därunder

gjorda flygtekniska framstegen. De nya trafikmaskiner som redan nu börjat

komma i marknaden erbjuda — förutom större komfort — ökad snabbhet,

vidgad aktionsradie, större trafiksäkerhet, gynnsammare driftsekonomi och

väsentligt stegrad transportkapacitet. Sistnämnda förhållande har särskild

betydelse för möjligheterna att i större omfattning än hittills använda flyget

för godsbefordran. En fortsatt snabb utveckling av dessa egenskaper anses

såsom sannolik. I fråga om flygsäkerheten torde endast böra erinras örn de

synnerligen betydelsefulla uppfinningar, som skett på bl. a. radioteknikens

område. När dessa — troligen i en nära framtid — i större omfattning än

vad hittills skett kunna tagas i civilflygets tjänst, komma trafiksäkerheten

och regulariteten inom luftfarten att öka i hög grad. I detta sammanhang

må vidare erinras om, att markorganisationen i åtskilliga länder avsevärt förbättrats,

särskilt i de f. d. krigförande länderna, där kriget framtvingat anläggande

av ett stort antal nya flygplatser, av vilka åtskilliga torde fylla

höga anspråk även i fråga om användbarhet för civilt bruk.

Här berörda förhållanden lia bidragit till att den civila luftfart, som nu

åter kommit i gång, redan är mångdubbelt större än hela världsluftfarten

under sista fredsåret, trots att flera länder, som före kriget hade en omfattande

lufttrafik, numera på grund av händelsemas utveckling icke längre

kunna deltaga i luftfarten. Flygtrafik pågår sålunda nu — ofta med ett stort

Bihang till riksdagens protokoll 19A6. 1 sami. Nr 379. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

antal dagliga turer — icke blott mellan länderna inom en och samma världsdel

utan även samtliga världsdelar emellan. Särskilt mellan Europa och Nordamerika

är trafiken f. n. av betydande omfattning.

Det kan antagas, att ytterligare många förbindelser snart komma att

öppnas på sträckor, som tidigare varit svårframkomliga eller helt stängda

för reguljär trafik. Den internationella flygtrafiken torde därvid komma

att i större utsträckning än tidigare söka de kortaste flygvägarna, så långt

detta är möjligt med bästa kombination av hastighet, säkerhet, ekonomi

och bekvämlighet.

Den markorganisation i form av flygplatser, säkerhetstjänst och allmän

service, som vederbörande land kan ställa till luftfartens förfogande, kommer

helt naturligt att få ett avgörande inflytande på frågan om den ställning

landet kommer att erhålla i den internationella luftfarten. I medvetande

härom samt om den betydelse som förbättrade kommunikationer lia för

utvecklingen av ett lands näringsliv pågår inom åtskilliga länder ett intensivt

arbete för att möta de stora anspråk, som luftfarten — såväl den nuvarande

som icke minst den kommande — ställer på markorganisationen. I förhållande

till tidigare krav äro de som nu framföras av betydligt större räckvidd,

och de kunna icke tillgodoses utan stora ekonomiska uppoffringar från vederbörande

lands sida. Vad flygplatserna angår måste dessa äga sådan trafikkapacitet,

att den lufttrafik, som begagnar sig av flygplatserna, kan på ett

snabbt och ur trafiksäkerhetssynpunkt fullt tillfredsställande sätt avvecklas.

Utvecklingen av flygmaterielen mot allt tyngre och snabbare plan med hög

vingbelaslning har medfört krav på banor av betydande längd och med

förmåga att motstå de utomordentligt höga hjultryck — omkring 30 ton —

som torde bliva vanliga för åtskilliga flygplantyper för långdistanstrafik.

Flygfält av betydande mått och kapacitet planeras därför eller äro under

utbyggnad. Detta gäller givetvis i första hand de stora nationerna, men även

flera av de mindre länderna lia — i insikt om betydelsen av alt på ett tidigt

stadium kunna erbjuda en tillfredsställande markorganisation — redan

igångsatt arbeten för eller låtit utarbeta planer på anläggning eller förbättring

av flygplatser för interkontinental lufttrafik. Sålunda kan nämnas, att

i Schweiz arbeten pågå för byggande av en storflygplats, vilken kostnadsberäknats

til 80 å 90 miljoner francs. I Danmark ha planer utarbetats och

medel anvisats för en utvidgning av Kastrups flygplats till mått, som motsvara

internationella anspråk. Vad de nordiska grannländerna beträffar må

i övrigt nämnas, att under kriget ockupationsmakten av militära skäl såväl

i Danmark som i Norge låtit anlägga flygfält av betydande storlek.

Trafikflyget, som under tidigare år i stor utsträckning erhöll direkta

statssubventioner för sin verksamhet, utvecklar sig numera mot en självständig

ekonomi jämsides med lägre kostnader per passagerarekm och toniern.

Visserligen ha de absoluta kostnaderna per flygplanenhet och för markanordningar

och organisation av trafikflyget kraftigt ökats, men genom effektivare

utnyttjning av trafikapparaten och bättre och snabbare flygplan

ha taxorna successivt kunnat sänkas. Härigenom har erhållits ett vidgat

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 379. 35

trafikunderlag, och förutsätlningar lia skapats lör en ökad ekonomisk bärighet

för luftfarten.

I syfte att få till stånd en överenskommelse om reglering av den omfattande

lufttrafik, som väntades efter kriget, samlades representanter för flertalet

av de allierade länderna ävensom för neutrala stater, däribland Sverige,

till en luftfartskonferens i Chicago i slutet av år 1944. Konferensen antog

dels en överenskommelse örn en provisorisk internationell civilflygorganisation

med vissa tekniska och konsultativa uppgifter, vilka skulle handhavas

av ett inlerimsråd, dels ock två överenskommelser örn »de fem friheterna».

Av de senare överenskommelserna innehåller den ena sex artiklar. Enligt

dessa garanterar varje stat, som undertecknar överenskommelsen, de

andra undertecknarna följande två »friheter» i fråga örn trafiken i luften,

nämligen dels rätt att flyga över statens område utan att landa och dels

rätt till s. k. tekniska mellanlandningar. Den andra överenskommelsen innefattar,

förutom här angivna två »friheter», ytterligare följande tre »friheter»,

nämligen dels rätt att avlämna passagerare, post och gods, som tagits ombord

i det land vars nationalitet planet har, dels rätt att taga ombord passagerare,

post och gods till det land, vars nationalitet planet har, och dels

rätt att taga ombord passagerare, post och gods till varje annan’ medlemsstat

ävensom att avlämna passagerare, post och gods från varje sådan stat.

De sistnämnda tre rättigheterna avse emellertid endast sådan genomfartstrafik,

som ligger något så när i rät linje från och till den stat, vars nationalitet

det ifrågavarande flygplanet har.

Sverige har för sin del undertecknat dels överenskommelsen örn den internationella

civilflygorganisationen och dels den överenskommelse, som innefattar

samtliga fem »friheter». Kungl. Majit har utverkat bemyndigande av

riksdagen att ratificera överenskommelserna. De förpliktelser och rättigheter,

som deltagandet i sistnämda överenskommelse innebär gentemot de länder,

vilka jämväl underteckna samma överenskommelse, medföra i förhållandet

till vad tidigare gällt i hög grad vidgade möjligheter att bedriva luftfart

på främmande länder. Det kan i detta sammanhang även nämnas, att i en av

de bilagor, som finnas fogade till överenskommelserna, vissa uttalanden gjorts

om flygplatser. Sålunda förutsättes, att interimsrådet — därest detta är av

den åsikten, alt en kontrakterande stats flygplatser eller andra hjälpmedel för

luftfarten, däri inbegripet radio och meteorologisk service, icke äro tillfredsställande

för ett säkert, regelbundet, verkningsfullt och ekonomiskt utförande

av internationell lufttrafik —- skall äga göra framställning hos den regering,

som direkt därav beröres, ävensom hos andra av lufttrafiken berörda

stater i syfte att finna medel tor avhjälpande av dylika situationer.

Vad vårt eget land beträffar, hade det i slutet av 1930-talet regelbundrfa

flygförbindelser direkt eller indirekt med flertalet länder i Europa samt

indirekt med åtskilliga länder på andra kontinenter. Före krigsutbrottet kunde

man sålunda från Stockholm på en dag flyglcdes nå bland annat Moskva,

London , Cannes, Rom eller Budapest. I Amsterdam eller London kunde anslutning

erhållas till de interkonlinentala linjer, som förbundo Europa med

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Sydamerika, Sydafrika, Indien, Fjärran östern och Australien. Denna utveckling

avbröts för vårt lands vidkommande av det senaste världskriget.

Under kriget kunde regelbunden trafik upprätthållas av det svenska trafikföretaget

aktiebolaget Aerotransport endast på ett begränsat antal linjer.

Vid sidan härav pågick emellertid från svensk sida tidvis en icke obetydlig

trafik av icke reguljär natur mellan Sverige och Skottland. Härigenom

samt på grund av kurirtrafik från krigförande länders sida ökade den trafik,

som under kriget berörde vårt land, trots bortfallet av vissa före kriget trafikerade

linjer icke oväsentligt.

På initiativ av representanter för ett stort antal av de ledande företagen

inom svenska näringslivet samt aktiebolaget Aerotransport bildades våren

1943 Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) med uppgift att

i intimt samarbete med Aerotransport samt med utnyttjande av dess organisation

och erfarenheter söka tillvarataga de svenska interkontinentala flygintressena

utom Europa. Förda förhandlingar örn ett svenskt deltagande i

världsluftfarten efter kriget resulterade sedermera i avtal dels med Amerikas

förenta stater örn civil lufttrafik å sträckan Stockholm New York/Chicago,

dels ock med Brasilien örn luftfart till detta land. I fråga om flygtrafiken på

Nord- och Sydamerika har mellan SILA och de danska och norska flygbolagen

sistlidna sommar överenskommelse träffats örn att denna flygtrafik

skall för bolagens gemensamma räkning bedrivas av ett för ändamålet särskilt

bildat konsortium under benämningen Scandinavian Airlines System.

Den svenska luftfarten har under den hittills förflutna efterkrigsperioden

kunnat väl hävda sig i den internationella konkurrensen. Aktiebolaget Aerotransport

har sålunda med stöd av vederbörande svenska myndigheter och

genom ett energiskt och målmedvetet förberedelsearbete kunnat återupptaga

trafiken på flertalet av de linjer, som bolaget före krigsutbrottet trafikerade,

och har därjämte öppnat åtskilliga nya linjer. Bolagets trafiknät, som

. i dag är det mest vittutgrenade i Europa, berör för närvarande följande länder,

nämligen Norge, Damnark, Island, England, Holland, Belgien, Tyskland,

Frankrike, Portugal, Schweiz, Italien, Grekland, Turkiet, Tjeckoslovakien

och Polen. Därjämte bedriver bolaget inrikes trafik berörande följande städer,

nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlstad, Visby, Sundsvall/

Härnösand och Luleå. SILA bedriver trafik dels genom förenämnda konsortium

på Nord- och Sydamerika och dels för egen räkning på Etiopien.

Planer föreligga därjämte på öppnande framdeles av nya linjer till Canada,

Mexico, Argentina, Sydafrika, Persien, Indien och Kina. Till belysning av utvecklingen

av den av Aerotransport bedrivna trafiken kan nämnas, att antalet

flygkm utgjorde i avrundade tal år 1939 2 900 000 och år 1945 3 355 000.

För innevarande år beräknar bolaget antalet flygkm till omkring 8 500 000.

Bolagets vinst- och förlusträkning per den 31 december 1945 slutade på ett

belopp av närmare 20 000 000 kronor. Aerotransport äger f. n. en luftflotta

av 27 flygplan. En del av dessa äro emellertid omoderna och kommer att

inom den närmaste tiden ersättas med mera modem materiel.

För utvidgning och rationalisering av driften har Aerotransport nyligen

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 379.

37

gjort omfattande flygplansbeställningar för en kostnad av omkring 30 000 000

kronor. Beställningarna avse 10 plan av typen Douglas DC 6. Dessa plan äro

försedda med fyra motorer, lia en startvikt av omkring 42 ton och en marschhastighet

av 455 km/tim samt äro avsedda för 52 sittande passagerare. Det

kan vidare nämnas, att planen äro försedda med tryckcabin, varigenom utan

särskilda anordningar för passagerarna planen kunna flyga på mycket stora

höjder, vilket ger en-bättre driftsekonomi och med hänsyn till ökade möjligheter

att välja ur väderlekssynpunkt bästa flyghöjder ökar trafiksäkerheten.

Sila, som för närvarande äger flygplan av typen Douglas DC 4 — plan av

något mindre storleksordning än förenämnda typ Douglas DC 6 och utan

tryckcabin — har även beställt ett antal plan av sistnämnda typ samt dessutom

4 flygplan av typen Boeing Stratocruiser. Detta 4-motoriga plan halen

flygvikt av omkring 60 ton, täger i Atlanttrafik omkring 40 liggande passagerare

och äger en marschhastighet av 450—500 km/tim. Antalet anställda

hos Aerotransport uppgick den 30 juni 1946 till omkring 1 800 personer och

beräknas för år 1948 komma att öka till närmare 3 000. Det kan nämnas, att

Aerotransport från och med den 1 januari 1946 icke längre åtnjuter någon

statssubvention för sin verksamhet.

I samband med här lämnade uppgifter angående omfattningen av den av

de svenska flygbolagen bedrivna trafiken bör erinras, att flertalet av de länder,

som de svenska bolagen trafikera, genom egna företag upprätthåller

flygtrafik på vårt land.

Till belysning av förutsättningarna för vålt lands deltagande i en utvidgad

internationell luftfart bör här med några ord nämnas Sveriges luftfartsgeografiska

läge. Såsom förut antytts kan det förväntas, att flygvägarna på grund

av teknikens utveckling komma att i högre grad än tidigare följa de kortaste

avstånden. Detta förhållande kan komma att ge vårt land en betydelsefull

ställning som transitoland för den interkontinentala flygtrafiken. Storcirkeln

New York—Moskva går nämligen över Grönland, Island och Mellansverige,

varför vid flygning mellan nämnda städer en mellanlandning i Sverige synes

naturlig. Även för en eventuell framtida luftfart mellan Europa över polartrakterna

till Nordamerikas västkustområden torde Sverige med fördel kunna

tjäna som transitoland. I detta hänseende kan sålunda nämnas, att t. ex. storcirkeln

Stockholm—San Francisco, som går över Grönlands norra del, är

9 800 km, medan däremot den nuvarande flygvägen mellan dessa städer, som

nu går över New York, har en längd av 11 600 km.

Såsom förut nämnts intager Sverige för närvarande en betydelsefull plats

bland de nationer, som bedriva lufttrafik. För att vårt land i fortsättningen

skall kunna såväl hävda sig i den alltmera hårda konkurrens på området,

vilken är att vänta, som jämväl ytterligare utvidga och befästa sin ställning

såsom luftfartsnation, måste markorganisationen för luftfarten följa den allmänna

utvecklingen inom flyget i övrigt. Sker ej delta, tala starka skäl för

att Sveriges nuvarande ställning som luftfartsnation kommer att helt förändras

och alt den good-will, som Sverige i luftfartshänseende för närvarande

åtnjuter, kommer att gå helt eller delvis förlorad.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Även med hänsynstagande till de före kriget gällande mera begränsade

fordringarna på markorganisation ansågos vårt lands tre mest trafikerade

civila trafikflygplatser, nämligen Bromma, Torslanda och Bulltofta, vid tiden

för krigsutbrottet icke vara fullt tillfredsställande. De längsta banorna å Bromma

och Torslanda flygplatser ha numera, sedan vissa utvidgnings- och förbättringsarbeten

å dessa flygplatser utförts, en längd av 2 000 respektive 1 850 m.

Bulltofta saknar helt rullbanor, och det längsta stråket är endast 1 150 m. För

att under en övergångstid kunna tillgodose flygtrafiken på huvudstaden ha i

anslutning till elt av 1944 års flygplatsutredning framlagt förslag två komplementbanor

till Brommafältets långbana anlagts, nämligen en å Norrköpings

flygplats och en å Uppsala flygflottiljs flygfält.

Enligt vad erfarenheten givit vid handen kan den flygtrafik, som Bromma,

Torslanda och Bulltofta flygplatser för närvarande betjäna, endast med svårigheter

avvecklas.

Å Bulltofta flygplats kan icke med tillfredsställande regularitet

och säkerhet landa och starta större flygplan än av typen Douglas DG 3, vilka

ha en startvikt av omkring 12 ton. Under vissa förhållanden kunna icke ens

dylika plan använda flygplatsen med fullt utnyttjad lastkapacitet.

På grund av de svårartade topografiska förhållandena med höga terräng•

hinder vid Torslanda flygplats äger flygplatsens huvudbana en

effektiv längd av endast omkring 1 000 m. Därför medgiver ej heller denna

flygplats, att trafik under alla förhållanden upprätthålles året om med större

flygplan än av typen Douglas DC 3. När vindförhållandena och väderleken

i övrigt äro normala, kunna dock tyngre plan begagna flygplatsen.

De tyngsta plan, som för närvarande regelbundet trafikera Bromma

flygplats, äro av typen Douglas DC 4. Dessa ha en startvikt av omkring

33 ton. Enligt undersökningar, som Stockholms stads flyghamnsstyrelse låtit

verkställa, medgiva banornas undergrund och beläggning ett högsta hjultryck

av endast 15 ton, motsvarande ungefär hjultrycket hos Douglas DC 4.

Därest plan med högre hjultryck skulle i större omfattning använda Bromma

flygplats, kan det befaras, att allvarliga skador komma att uppstå å banorna.

De flygplatsen omgivande bergshöjderna försvåra avsevärt start och landning

med påföljd, att vid ogynnsamma väderleksförhållanden start- och landningsförbud

måste utfärdas i större utsträckning än som eljest skulle behöva

ske. Genom att flygplatsen är utrustad med endast en rullningsbana av tillräcklig

längd för de större flygplanen, uppkomma vid ogynnsamma vindförhållanden

svårigheter för dessa flygplan att använda flygplatsen. Då denna

saknar särskilda förbindelsebanor mellan stationsområdet och de olika rullningsbanorna,

inträffar stundom redan vid nuvarande relativt begränsade

trafik, att flygplanen under dagens brådaste timmar blockera banorna för

varandra, varigenom flygplanens starter och landningar avsevärt fördröjas.

Stationsbyggnaden, som är i behov av betydande utvidgning, samt hangarer

och uppställningsplatser för flygplanen hava på grund av den flygplatsen omgivande

terrängen icke kunnat få en rationell placering. Även härigenom försvåras

en smidig avveckling av trafiken. Slutligen har erfarenheten visat, att

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379. 39

dimma ofta uppträder i Brommatrakten med påföljd, att allvarliga störningar

inträffa i trafiken.

1944 års flygplatsutredning kom redan på ett tidigt stadium av sitt arbete

till den uppfattningen, att de arbeten, som skulle erfordras för att man skulle

komma tillrätta med de nuvarande olägenheterna på Bromma flygplats och

göra densamma lämpad för den tunga och starkt ökade trafik, varmed man

hade anledning räkna inom en tämligen nära framtid, måste bliva av sådan

storleksordning, att desammas utförande icke kunde anses ekonomiskt försvarbart.

Utredningen föreslog därför, att en helt ny flygplats skulle anläggas

i Stockholms närhet. Utredningen har därvid förutsatt en sådan fördelning

av flygtrafiken mellan Bromma flygplats och den nya storflygplatsen, att den

förra skulle, så långt dess kapacitet medgåve, avses för lättare flygplan, medan

storflygplatsen i första hand borde användas för trafik med tyngre flygplan

samt, i den mån Bromma flygplats ej räckte till, även för lättare flygplan.

Vid ogynnsamma väderleksförhållanden, då Bromma flygplats icke

kunde användas för landning, skulle givetvis storflygplatsen utnyttjas för

även de plan, som normalt eljest vore hänvisade till Bromma flygplats. Från

Stockholms stads flyghamnsstyrelses sida framlades sedermera ett förslag

till ombyggnad av Bromma flygplats, som avser att utgöra ett alternativ till

flygplatsutredningens förslag om anläggning av en storflygplats. Förslaget

innebär en fullständig utbyggnad av flygplatsen, och denna skulle efter förslagets

genomförande icke erbjuda några ytterligare utvidgningsmöjligheter.

Arbetena äro kostnadsberäknade till något över 56 miljoner kronor, däri icke

inräknade kostnaderna för komplettering av belysnings- och radioanläggningar.

Varken flygplatsutredningen eller luftfartsstyrelsen har ansett sig

kunna förorda flyghamnsstyrelsens förslag. Jämväl Aerotransport och Sila

äro av samma uppfattning. Av flygplatsutredningens yttrande över förslaget

framgår, att banorna efter utbyggnaden icke skulle komma att vare sig med

avseende å banlängder, banbredder eller hjultryck fylla de anspråk, som redan

vid en första utbyggnad anses böra ställas på en flygplats för interkontinental

trafik. Tvekan örn förslagets lämplighet uttalades jämväl med hänsyn

till de begränsade utrymmen som flygplatsen även efter utbyggnaden skulle

erbjuda. Utredningen liksom luftfartsstyrelsen ansåg för sin del, att flygplatsens

kapacitet icke skulle på längre sikt vara tillräcklig för att avveckla trafiken.

Krav skulle därför snart uppkomma på anläggning av ytterligare en

flygplats i Stockholms närhet. Slutligen ha framhållits de nära nog oöverstigliga

svårigheterna att under pågående trafik genomföra fullständig ombyggnad

av flygplatsen. Flygplatsutredningen har emellertid ansett sig böra förorda,

att sådana förbättringsarbeten utföras å flygplatsen, som ge den ökade

möjligheter att under trafiktekniskt betryggande förhållanden betjäna den

trafik, för vilken flygplatsen närmast bör avses. Luftfartsstyrelsen har särskilt

pekat på betydelsen av dessa arbeten under tiden fram till dess att storflygfältet

kunde tagas i bruk.

Det är givet att ett ställningstagande till de föreliggande frågorna på grund

av deras mycket stora ekonomiska räckvidd måste starkt påverkas av hur

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition nr 379.

man bedömer möjligheterna att erhålla förräntning å de avsevärda kapitalinvesteringar,

varom här är fråga. Fly gp ] a t s e k o n o niis a k k u nn i g as utredning,

som omfattar icke endast Bromma flygplats, ytterligare utbyggd för en kostnad

av 42,6 miljoner kronor eller 32,2 miljoner kronor mera än flygplatsutredningen

föreslagit, samt en till Halmsjön förlagd storflygplats utan också

markorganisationen i övrigt, utbyggd i enlighet med flygplatsutredningens förslag,

ger viss vägledning för ett dylikt bedömande. De sakkunniga utgå från

att den civila luftfarten principiellt bör debiteras samtliga de kostnader, som

det allmänna ikläder sig för markorganisationen. Bland kostnaderna skulle

sålunda upptagas utöver sådana, som för närvarande redovisas å luftfartsfondens

stat, utgifterna för den centrala väderlekstjänsten och för luftfartsstyrelsen

samt ränta och avskrivning på samtliga anläggningar. De sakkunniga,

vilka angivit år 1951 som utgångspunkt för sina kalkyler, ha beräknat flygplatsorganisationens

årliga totala drifts- och kapitalkostnader till 24,3 miljoner

kronor och de intäkter flygplatsförvaltningarna kunna räkna med i form

av hyror för mark, lokaler och hangarer m. m., belysnings- och förankringsavgifter

samt ersättning för rättighet att distribuera bensin till 4,4 miljoner

kronor. Det skulle sålunda återstå ett belopp av 19,9 miljoner kronor att täcka

med trafikavgifter. För Bromma och Halmsjön tillsammans utgöra kostnaderna

11,1 miljoner kronor och intäkterna 2,8 miljoner kronor samt återstående

kostnadsbelopp alltså 8,3 miljoner kronor. De sakkunniga ha emellertid ansett,

att det knappast förelåge tillräckliga skäl för att luftfarten, innan dess

ställning inom kommunikationsväsendet blivit fastare grundad, skulle behöva

genom flygplatsavgifter, vilka vore högre än som erfordrades för att täcka

driftsutgifterna och de årliga kostnaderna för de nu behövliga nya anläggningarna,

betala ränta och avskrivning på sådana äldre anläggningar, som

redan nu vore helt avskrivna i statens räkenskaper. Dessa kapitalkostnader

äro räknade till 3 miljoner kronor, varför, örn detta belopp fråndrages nettokostnaderna

på 19,9 miljoner kronor, ett belopp av 16,9 miljoner kronor

skulle återstå att täcka med trafikavgifter. För bedömande av möjligheterna

att av flygtrafiken uttaga detta belopp lia de sakkunniga sökt framräkna de

trafikinkomster, med vilka markorganisationens nettokostnader skola jämföras.

De sakkunniga lia därvid kommit till ett trafikinkomstbelopp av 112,3

miljoner kronor. Detta belopp hänför sig som nyss nämnts till en beräknad

trafik år 1951 samt avser endast inkomster från transporter till och från

svenska flygplatser och sålunda icke de svenska bolagens inkomster av

transporter mellan utländska flygplatser. För transporter mellan två svenska

flygplatser har hela inkomsten medräknats, medan för transporter mellan

svensk flygplats och utländsk flygplats medtagits endast halva inkomsten,

enär i det senare fallet av inkomsten skola bestridas såväl avgifter vid svensk

flygplats som avgifter vid utländsk flygplats. Omfattningen av den beräknade

trafiken grundar sig på uppgifter från de svenska flygbolagen om dessas

trafikprogram för årsskiftet 1948/49 samt en uppskattning av de utländska

bolagens trafik på Sverige vid samma tidpunkt. Antalet landningar

per dag beräknas vid nämnda årsskifte uppgå till omkring 155, därav för

Bromma 47 och Halmsjön 25. Vad gäller flygtrafikens utveckling efter års
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 379.

41

skiftet 1948/49 fram till mitten av 1951 ha de sakkunniga ansett en kumulativ

ökning med 10 procent rimlig. Detta skulle innebära en sammanlagd ökning

med 27 procent. Med här angivna utgångspunkter skulle alltså markorganisationens

nettokostnad, 16,9 miljoner kronor, utgöra 15 procent av de

till 112,3 miljoner kronor uppskattade trafikinkomstema. De sakkunniga lia

ansett, att en belastning av denna storleksordning i och för sig bör vara

möjlig för trafiken att bära, trots att en dylik belastning skulle förutsätta

en betydande höjning av trafikavgifterna i jämförelse med vad som nu gäller.

Till stöd för sin uppfattning lia de sakkunniga framhållit bl. a., att de

faktorer, såsom större flygplantyper och utökad trafik, vilka föranleda krav

på en avsevärt förbättrad markorganisation och därmed ökade kostnader för

det allmänna, å andra sidan påverka trafikbolagens räntabilitet i gynnsam

riktning. Jämväl genom en effektivisering av flygplatsernas radio- och väderlekstjänst,

varigenom flygtrafiken erhåller större regelbundenhet, förbättras

trafikbolagens ekonomi. De sakkunniga lia emellertid uttalat, att det måste

anses sannolikt, att flygplatsavgifterna i Sverige måste fastställas med hänsyn

till motsvarande avgifter i utlandet, särskilt i Danmark och Norge. Om

man i syfte att erhålla full kostnadstäckning satte avgifterna för högt, inträdde

risken, att viss del av den utländska trafiken kunde komma att avledas

från landet, vilket i sin tur skulle komma att medföra sämre räntabilitet.

Enligt de sakkunniga kunde det därför inträffa, att man omkring åa- 1951

icke kunde vid de svenska flygplatserna uttaga avgifter, som motsvarade full

kostnadstäckning, trots att dessa avgifter i och för sig kunde anses rimliga.

Följden bleve, att staten alltjämt måste i viss utsträckning subventionera

flygplatserna. Mot detta talade å andra sidan enligt de sakkunniga, att utvecklingen

i andra länder måste leda till en väsentlig höjning av flygplatsavgifterna.

De sakkunniga anse det därför icke osannolikt, att full kostnadstäckning

så småningom skall kunna erhållas, trots att visst principiellt motstånd

för närvarande reses häremot i vissa länder.

Mot bakgrunden av här berörda förhållanden på luftfartens område såväl

i vårt land som utomlands har man att taga ställning till frågan, huruvida

Sverige bör ikläda sig de mycket avsevärda kostnaderna för den utbyggnad

av markorganisationen, som utgör en förutsättning för att landet framgent

skall kunna med framgång deltaga i världsluftfarten.

Det är icke lätt att fälla ett fullt säkert omdöme örn betydelsen för vårt

lands vidkommande av ett dylikt deltagande. För egen del är jag dock av

den uppfattningen, att det för Sverige måste vara av stort värde att landet

kan bibehålla sina nuvarande positioner och därjämte kan få ytterligare

del i det trafikflygnät, som kan antagas inom kort komma att omfatta så

gott som alla världens länder. Betydelsen för våra handelsförbindelser, särskilt

med avlägsna länder, av att äga tillgång till flygförbindelser som

medföra, afl icke något land på jorden befinner sig på längre avstånd från

vårt eget än 2 å 8 dagars flygresa, är uppenbar. Fördelarna av dylika förbindelser

äro måhända särskilt framträdande för ett land som vårt, för

vilket exporten är så betydelsefull. För alt knyta nya handelsförbindelser och

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:!s proposition nr 379.

bibehålla redan inledda är det nämligen av största värde, att vederbörande

svenska företag vinna personlig kontakt med utlandet. Större företag ha i

viss utsträckning hållit denna kontakt genom egna utrikes representationer.

På grund av de därmed förenade kostnaderna lia emellertid dylika organisationer

kunnat upprättas endast i de viktigaste länderna, och för de mindre

företagen har denna möjlighet av ekonomiska skäl icke stått öppen. Behovet

av särskild representation blir emellertid mindre eller bortfaller i vissa fall

helt, därest ledningen inom företaget genom anlitande av flyg kan på kort

tid uppnå personlig kontakt med vederbörande inom det främmande landet.

För befordran av gods har flyget hittills haft en mera begränsad betydelse.

Det kan emellertid antagas, att tack vare utvecklingen av flygplanen

mot ökad kapacitet och bättre driftsekonomi flygets värde för varutransporter

på långa sträckor, där betydande tidsvinster kunna göras, kommer att

bliva allt större. Detta gäller icke minst vårt eget land. Högvärdig! gods, som

i förhållande till sitt värde tar ringa fraktutrymme i anspråk, utgör nämligen

en växande andel av landets export. En utveckling av vår maskinindustris

export förutsätter vidare möjligheter till god och snabb teknisk service hemifrån,

bl. a. snabba leveranser av reservdelar. Flygets värde slutligen för

snabba postförbindelser ligger i öppen dag. Man kan enligt mili mening våga

det påståendet, att väl utvecklade flygförbindelser äro en av de viktigaste förutsättningarna

för att ett land framdeles skall kunna hävda sig i konkurrensen

på världsmarknaden.

Ehuru betydelsen av snabba flygförbindelser givetvis i första hand ligger

på det ekonomiska planet, bör ej heller förbises, att den livligare kontakt med

främmande länder, som flyget möjliggör, även är ägnad att bidraga till ett

ökat kulturutbyte och till större förståelse mellan olika nationer.

Stundom har den åsikten framförts, att ett utbyggande av en särskild markorganisation

för den tunga och långväga flygtrafiken icke vore nödvändigt

för vårt land utan att de fördelar, som åsyftades med denna trafik, skulle i

stort sett kunna vinnas även genom en anknytning av våra europeiska flyglinjer

till de platser i utlandet, från vilka interkontinental flygtrafik utgår.

Det är uppenbart, att betydande utgifter skulle sparas genom en dylik anordning.

Å andra sidan skulle ett avstående från ett direkt deltagande i den långväga

trafiken medföra, att vårt land icke finge möjlighet att självt påverka

utvecklingen av trafiken i för oss gynnsam riktning. På längre sikt innebär

det också en fara för en beroendeställning till andra länder, vars konsekvenser

icke kunna helt överskådas. Vidare bör man beakta, att såsom förut antytts

Sverige på grund av sitt fördelaktiga flyggeografiska läge kan förutsättas

få en avsevärt ökad betydelse särskilt som transi toland för den interkontinentala

trafiken, därest landet kan erbjuda en tillfredsställande markorganisation.

Enligt min mening bör en anknytning till svenska flygfält av främmande

flyglinjer eftersträvas på grund av de direkta och indirekta fördelar,

som därmed äro förenade. Värdet ekonomiskt sett av en dylik anknytning

kan helt naturligt icke närmare beräknas men torde icke böra underskattas.

I detta sammanhang bör slutligen icke bortses från den good-will utåt, som

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

43

vårt land torde erhålla, därest det självständigt deltager i världsluftfarten samt

erbjuder en för långdistanstrafikens behov utbyggd markorganisation.

Jag delar de flygplatsekonomisakkunnigas uppfattning, att flyget i princip

bör betala alla de kostnader, som markorganisationen medför, däri inräknade

även kapitalkostnaderna. Markorganisationens kostnader kunna nämligen

knappast betraktas på annat sätt än de övriga kostnader, som äro förbundna

med drivande av luftfart. I likhet med de sakkunniga anser jag dock,

att man åtminstone tills vidare bör kunna bortse från de kapitalkostnader,

som hänföra sig till redan gjorda investeringar.

Det är uppenbart, att flyget redan nu bör i betydligt större omfattning än

för närvarande kunna bidraga till markorganisationens kostnader. Huruvida

flyget efter viss ytterligare expansion skall utan att dess fortsatta utveckling

hämmas vara i stånd alf i allt väsentligt betala markorganisationens ökade

kostnader, därom kunna givetvis olika meningar råda. Flygplatsekonomisakkunniga

ha från sina utgångspunkter kommit till den slutsatsen, att det

icke är osannolikt att full kostnadstäckning omkring år 1951 skall kunna

erhållas. Den avgörande faktorn vid ett ställningstagande till detta spörsmål

är onekligen den personliga uppfattning vederbörande hyser beträffande vilken

omfattning flyget kommer att få inom den tid som nu kan överblickas.

Såsom av det föregående framgår hyser jag för egen del tilltro till flygets

framtida utvecklingsmöjligheter. Jag anser det dock tveksamt, huruvida

man vid förevarande överväganden kan anses berättigad räkna med att flyget

redan i början av 1950-talet skall hava erhållit den omfattning, varmed

de svenska flygbolagen kalkylerat och som de sakkunniga utgått från. De

inkomster av flyget, från vilka omkostnaderna för markorganisationen skulle

kunna täckas, ha de sakkunniga beräknat år 1951 komma att uppgå till

omkring 112 miljoner kronor. Någon motsvarande siffra för år 1945 finnes

icke tillgänglig, men det kan erinras att Aerotransports hela inkomst sistnämnda

år, däri inräknade även inkomster från trafik mellan olika utländska

flygplatser, uppgick till icke fullt 20 miljoner kronor. Även örn man utgår

från en trafik av här angivna storleksordning, komma inkomsterna av denna

trafik alt procentuellt belastas tämligen hårt eller med 15 procent, därest

markorganisationens nettokostnad, som beräknats till 16,9 miljoner kronor,

skall helt täckas av trafikinkomsterna. Det ekonomiska resultatet av vårt

svenska trafikflyg har särskilt under de senaste krigsåren visserligen varit

tillfredsställande. Till detta torde emellertid i hög grad lia bidragit vissa av

kriget betingade särskilda förhållanden, såsom en mycket hög passagerarbeläggning

och fördelaktiga läxor. Med den utomordentligt hålda konkurrens

som är att vänta inom flyget med därav följande sämre utnyttjning och lägre

taxor synes det icke osannolikt, att det ekonomiska utfaliet av trafikflyget

framdeles blir mindre gynnsamt. Det kan sålunda enligt min mening

vara i viss mån tveksamt, huruvida redan i början av 1950-talet full täckning

skulle kunna påräknas för kostnaderna för en markorganisation, helt

utbyggd enligt flygplatsutredningens förslag och därtill kompletterad med

arbeten å Bromma flygplats för 32,2 miljoner kronor. Emellertid synes den

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

hittillsvarande utvecklingen inom luftfarten och flygplatsekonomisakkunnigas

kalkyler giva stöd för den uppfattningen, att flyget inom en tämligen

nära framtid kommer att uppnå en ekonomisk ställning, som möjliggör för

detsamma att gälda samtliga i annan ordning icke finansierade kostnader för

en markorganisation, omfattande en storflygplats men i övrigt mindre kapitalkrävande

och av mindre storleksordning än den nyss angivna.

Ett ställningstagande till de viktiga problem, varom här är fråga, synes

icke utan olägenheter kunna uppskjutas. Enligt min mening har nu den tidpunkten

kommit, då man bör bestämma sig för att antingen med i huvudsak

de resurser, som vårt land redan äger, inrätta sig för en förhållandevis begränsad

flygtrafik, som närmast tar sikte på inrikestrafik och direkttrafik

på mera närbelägna länder, eller också med utnyttjande av vårt lands olika

möjligheter söka befästa och ytterligare utvidga vårt deltagande i världsluftfarten.

Det är uppenbart, att därest man hyser en positiv inställning till luftfartsproblemen,

det är fördelaktigare att redan nu fatta ett beslut om erforderliga

utbyggnader av vårt lands markorganisation än att skjuta på beslutet

till en framtida tidpunkt. Det kan nämligen antagas, att andra länder, som

på ett tidigare stadium ordnat sin markorganisation, komma att i förhållande

till vårt land erhålla ett betydande försprång, som kan bliva svårt eller omöjligt

att sedermera inhämta. Det bör i detta sammanhang erinras, att en utbyggnad

av i första hand den markorganisation, som är nödvändig för den

tunga och långgående trafiken, är ett omfattande arbete som kräver en tidrymd

av omkring 5 år, och att under denna tid de allmänna riktlinjerna för

luftfarten för en avsevärd tid framåt torde komma att utformas och fastläggas.

Av de myndigheter och övriga, som yttrat sig över flygplatsutredningens

första förslag, har icke någon —- bortsett från järnvägsstyrelsen, som uttalat

viss tveksamhet — framfört den uppfattningen, att en storflygplats vore för

vårt land obehövlig och därför icke borde byggas. Den inställning till frågan,

åt vilken årets riksdag tidigare givit uttryck, får också anses vara positiv.

Efter att hava ingående mot varandra vägt den mångfald olika synpunkter,

som kunna läggas på de viktiga problem, varom här är fråga, har jag kommit

till den uppfattningen, att det för vårt land skulle vara mindre välbetänkt

att underlåta att snarast vidtaga de åtgärder, som kunna befinnas nödvändiga

för att säkra dess fortsatta deltagande i världsluftfarten. Jag anser

därför erforderliga förslag i ämnet böra föreläggas innevarande års riksdag.

I detta sammanhang anser jag mig böra upptaga endast frågan örn sådana

åtgärder som avse att möjliggöra trafik på vårt land av den tunga och

långväga trafiken. Denna fråga är utom allt tvivel den mest aktuella och för

landet i dess helhet mest betydelsefulla av de olika flygplatsfrågor som under

senare tid framkommit. För en lösning i första hand av denna fråga

talar också det förhållandet, att såsom framgår av flygplatsekonomisakkunnigas

utredning förutsättningarna att erhålla täckning för de kapitalkostnader,

som dessa arbeten medföra, synas vara gynnsammare än vad beträf
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

45

får kostnaderna för övriga ifrågasatta arbeten. Till flygplatsutredningens övriga

förslag anser jag därför ställning icke nu böra tagas. Desamma torde

framdeles få anmälas i annat sammanhang. Emellertid vill jag redan nu göra

det uttalandet, att kravet på täckning av kostnaderna för markorganisationen

i princip bör upprätthållas även då fråga blir om byggande av mindre och

medelstora flygplatser. Mot bakgrunden härav och av flygplatsekonomisakkunnigas

beräkningar förefaller det antagligt, att en del i flygplatsutredningens

^byggnadsplan upptagna anläggningsarbeten böra antingen ställas på

framtiden eller göras mindre kostnadskrävande än utredningen förutsatt.

På grund av de utomordentligt stora kostnader, som anordnandet av en

flygplats för interkontinental trafik medför, är det givetvis av synnerlig vikt,

att planläggningen av en dylik flygplats, som kan antagas för avsevärd tid

bliva ensam i sitt slag i Sverige, sker på ett sådant sätt, att flygplatsen kan

beräknas väl fylla sitt syfte under överskådlig tid framåt. Mot bakgrunden av

den hittillsvarande utvecklingen — vilken gått mot ständigt ökade krav på

tyngd och snabbhet hos flygplanen och mot därav föranledda ökade banlängder

— är det givetvis vanskligt att bilda sig en uppfattning om huru

långt gående fordringar som böra uppställas. Det kan här erinras, att den

intensiva flygtekniska utvecklingen under de gångna krigsåren ökat dessa

krav på sådant sätt, att de för flygplan, avsedda för trafik på längre distanser,

innebära i stort sett en fördubbling av de dimensioner, som år 1938 ansågos

tillräckliga även för den högsta klassen av flygplatser. Denna tendens

torde i viss mån ha haft sin grund däri, att under kriget stora ansträngningar

sattes in på att framskapa så snabba och effektiva stridsmaskiner som möjligt

utan att därvid större hänsyn behövde tagas till utbyggnadskostnadema

för markorganisationen. Denna utveckling mot allt större banlängder synes

emellertid nu ha avstannat, och ansträngningarna inriktas i stället på att söka

anpassa flygmaterielen efter en markorganisation, som kan anordnas för

rimligare kostnader. I detta sammanhang kan pekas på sådana relativt nya

och inom trafikflyget hittills tämligen oprövade anordningar som reversibla

flygpropellrar samt raketflygaggregat för start och landning. På grund av

här angivna förhållanden synas de mera begränsade fordringar på storflygplatsen,

som flygplalsutredningen i sitt senaste förslag framlagt och som

godtagits av bl. a. luftfartsstyrelsen och de svenska flygtrafikbolagen, böra

i huvudsak vara tillfyllest vid planeringen av en för den interkontinentala

flygtrafiken avsedd flygplats.

Såsom förut nämnts äro förhållandena vid Bromma flygplats tyvärr sådana,

att även örn praktiskt taget alla utvidgningsmöjligheter tillvaratagas,

flygplatsen ändock icke kommer att i viktiga hänseenden uppfylla de fordringar,

som måste ställas på en slorflygplats för regelbunden transocean

trafik. Det är därjämte sannolikt, att flygplatsen även efter de ifrågavarande

utvidgningarna inom en icke alltför avlägsen framtid kommer att bliva otillräcklig

för att avveckla den ökade trafiken och att därför krav sedermera

skulle uppkomma på anläggning för Stockholms vidkommande av ytterligare

en trafikflygplats. På grund av bl. a. dessa förhållanden anser jag mig icke

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

kunna förorda, att å Bromma flygplats nedläggas kostnader av den omfattning,

omkring 60 miljoner kronor, som ifrågasatts. Enligt min mening bör

i stället en ny flygplats utbyggas med sådana resurser, att den för lång tid

kan antagas vara i stånd att fylla alla de krav, som den kommande flygtrafiken

såvitt nu kan bedömas kommer att ställa. Å Bromma flygplats

böra icke utföras andra arbeten än sådana som äro nödvändiga för att flygplatsen

skall kunna under trafiktekniskt betryggande förhållanden betjäna

den trafik, för vilken den närmast lämpar sig.

I likhet med flygplatsutredningen och det övervägande antalet myndigheter

och andra, som yttrat sig, anser jag det självfallet, att en storflygplats

bör förläggas i närheten av landets huvudstad. Riksdagen har också i sin

förutnämnda skrivelse uttalat, att ett eventuellt storflygfält borde förläggas

till Stockholms närhet. Förutom de allmänna skäl som kunna anföras härför

må nämnas, att en dylik förläggning innebär, att storflygplatsen vid sidan

av sin huvuduppgift, nämligen att betjäna den interkontinentala trafiken,

även skulle få den viktiga uppgiften att utgöra en komplementflygplats till

Bromma flygplats dels vid dåliga väderleksförhållanden och dels för avlastning,

då den senare flygplatsens kapacitet vore fullt utnyttjad.

Frågan örn platsvakt har varit föremål för långvariga och ingående undersökningar.

På grund av de stora fordringarna med avseende å bl. a. utrymme

och fria inflygningsmöjligheter har det visat isig vara förenat med

stora svårigheter att i Stockholms närhet med dess för flygplatsbygge ogynnsamma

topografi finna en godtagbar plats, där för rimliga kostnader en

flygplats kan anläggas. Åtskilliga platser ha undersökts men måst såsom

olämpliga förkastas. Väsby och Grillby, som tidigare föreslagits, ha måst

frångås på grund av resultaten av sedermera gjorda undersökningar rörande

undergrundens beskaffenhet. Kvar står endast Halmsjön, beläget landsvägsledes

omkring 47 km norr om Stockholm, räknat från Gustaf Adolfs

torg. Ur utbyggnadssynpunkt erbjuder Halmsjön icke några olösbara problem,

och den uppfyller alla de flygtekniska krav, som anses böra ställas

på en storflygplats. Så gott som allmän enighet råder örn att Halmsjön är

den för ändamålet mest lämpliga platsen.

Det långa avståndet från Halmsjön till Stockholm är givetvis en allvarlig

nackdel, i all synnerhet som trafiken till och från flygplatsen måste i allt

väsentligt bygga på landsvägsförbindelser. Järnvägen Stockholm—Uppsala

framgår nämligen på ett avstånd av omkring 9 km från platsen för det avsedda

flygfältet och är därjämte redan så belastad, att den icke torde utan

anläggning av ytterligare spår kunna absorbera den omfattande trafiken till

och från flygplatsen. Å andra sidan kan framhållas, att nackdelen med det

långa avståndet blir något mindre, därest huvudvägen mellan Stockholm och

Uppsala framdeles blir omlagd enligt ett förslag, som f. n. bearbetas inom

vägförvaltningen i Stockholms län. Detta innebär, att huvudvägen skulle

passera intill platsen för flygfältet och på sträckan Stockholm—Halmsjön

förkortas med 4 km. Ehuru avståndet från Stockholm även efter en dylik

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

47

förkortning blir betydligt större än önskvärt vore, anser jag mig i brist på

något godtagbart alternativ till Ilalmsjöförslaget böra förorda detsamma.

Kostnaderna för förslagets genomförande äro beräknade till för en första

utbyggnadsetapp 78 700 000 kronor och för en andra etapp ytterligare

8 000 000 kronor. Det ligger i sakens natur att kostnadsberäkningen på grund

av arbetenas ari och omfattning måste vara tämligen osäker. Oavsett framtida

ändringar i den allmänna prisnivån kan den slutliga kostnaden på grund

av förhållanden, som icke nu kunna överblickas, komma att i icke oväsentlig

grad över- eller underskrida angivna belopp. Kostnadsramen för storflygfältets

anläggande varken kan eller bör därför nu slutligt fixeras. Det är också

att märka, att andra utbyggnadsetappen icke innebär utbyggnad av längre

banor än för huvudbanan 2 550 m och för de tre bibanorna 2 150 m. Flygplatsutredningens

rekommendationer innebära längder av 3 100 m respektive

2 500 m. Alldeles uteslutet är därför icke, att det framdeles kan visa sig

oundgängligen nödvändigt att ytterligare utbygga banorna. Förhållandena

vid Halmsjön äro sådana, att vissa av banorna för rimliga kostnader kunna

vid behov avsevärt utökas.

Kostnaderna för storflygplatsens anläggning böra bestridas från de investeringsanslag

under luftfartsfonden, som användas för anläggning av

flygplatser i allmänhet, och efter ändamålens art i vanlig ordning fördelas

mellan dessa anslag.

Luftfartsstyrelsen har hemställt, att för innevarande budgetår måtte anvisas

dels 3 000 000 kronor för inköp av mark och dels 6 000 000 kronor

för arbetenas påbörjande. Häremot har jag icke något att erinra. A de avsevärda

markområden, som måste förvärvas, ingå såsom förut nämnts betydande

skogstillgångar. Det har förutsatts, att i den utsträckning som är

möjlig det för arbetena erforderliga virket skall tagas ur dessa skogstillgångar.

I den mån dessa icke kunna användas härför böra de liksom övriga

för arbetena icke behövliga nyttigheter och tillgångar, härrörande från de

inköpta markområdena, försäljas och influtna försäljningsmedel redovisas

över investeringsstaten för luftfartsfonden.

Beträffande organisationen av byggnadsarbetena för flygfältet må erinras,

att projekterings- och planeringsarbeten för nyanläggning eller ändring

av flygplatser handhavas av luftfartsstyrelsen, medan ledningen av

själva byggnadsverksamheten tills vidare omhänderhaves av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Storflygplatsens anläggning utgör emellertid en så stor

ocli komplicerad uppgift, att en särskild byggnadsorganisation för att leda

det mångskiftande anläggningsarbetet synes påkallad. För att möjliggöra

igångsättande utan dröjsmål av vissa förberedande utredningsarbeten har

Kungl. Maj:t redan genom beslut den 13 oktober 1944 förordnat en särskild

byggnadschef att såsom föredragande inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

handlägga frågor rörande planering och byggande av ett flygfält för interkontinental

lufttrafik. I skrivelse den 27 februari 1945 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

sedermera föreslagit, att överinseendet av storflygplatsens

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

såväl planering som byggande måtte uppdragas åt en särskild för ändamålet

inrättad organisation, förslagsvis benämnd Byggnadsdelegationen för storflygplatsen.

Enligt styrelsens förslag skulle delegationen bestå av fem ledamöter,

nämligen en representant för vardera av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och lnftfartsstyrelsen samt därjämte byggnadschefen, en flygteknisk

representant för de lufttrafikföretag, som komme att begagna flygplatsen

för interkontinental lufttrafik, ävensom en i ekonomiska ting väl insatt

person.

Enligt min mening är det lämpligt, att frågan löses i huvudsak på det sätt

styrelsen föreslagit. Jag har icke något att erinra mot att. antalet ledamöter

av byggnadsdelegationen bestämmes till fem. Hinder bör emellertid icke möta

för Kungl. Majit att, därest så skulle befinnas lämpligt, utöka detta antal.

För planeringen och byggandet erforderliga medel torde i lämpliga poster

böra av vederbörande medelsförvaltande myndighet tillhandahållas byggnadsdelegationen

från de olika investeringsanslagen under luftfartsfonden.

Den bokföringspersonal, som erfordras för redovisning av omhänderhavda

medel, torde böra anställas av delegationen, men det kamerala arbetet i övrigt

bör i huvudsak åligga den medelsförvaltande myndigheten. Byggnadsdelegationens

administrationskostnader torde få bestridas från anslaget till

byggande och förbättring av flygplatser.

De förberedelsearbeten, som under ledning av den särskilt förordnade byggnadschefen

hittills skett, ha enligt vad jag inhämtat fortskridit så långt, att

ett utbjudande på entreprenad av anläggningsarbetena i deras huvudsakliga

omfattning skulle kunna ske under loppet av nästa sommar. Vissa arbeten

kunna emellertid redan dessförinnan påbörjas, nämligen sådana som icke

direkt inverka på de senare större entreprenaderna. Hit höra delar av skogsavverkningen

och röjningen, an- och omläggning av vissa tillfartsvägar, utförande

av vissa vattenavlopp från området, flyttning av elektriska ledningar,

djupdränering m. m.

Flygplatsens färdigställande har beräknats draga en tid av omkring 5 år.

En dylik arbetstid förutsätter, att största möjliga antal för arbetet lämpliga

maskiner kunna insättas. Emellertid kunna maskiner endast i viss utsträckning

ersätta manuell arbetskraft. Takten för arbetet blir sålunda beroende av

dels i vilken omfattning maskiner jämte övrig för arbetet erforderlig materiel

kunna anskaffas, dels möjligheten att erhålla arbetskraft. Verkställda undersökningar

ha givit vid handen, att utsikterna att erhålla maskiner och

materiel kunna bedömas relativt gynnsamma. Vad arbetskraftbehovet angår

har detsamma beräknats för innevarande och nästa budgetår till 150 respektive

800 man. Det är emellertid att märka, att den för innevarande budgetår

angivna arbetsstyrkan icke kan intagas omedelbart, även om beslut om flygplatsens

anläggande fattas inom den närmaste tiden, utan styrkan når sitt

maximum först under de sista månaderna av budgetåret. Samma är förhållandet

med den beräknade arbetsstyrkan under nästa budgetår. Denna kommer

sålunda också att ökas successivt. Å andra sidan kommer arbetsstyr
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

49

kans storlek linder vintermånaderna att bliva beroende av väderleksförhållandena,

vilka kunna menligt inverka på möjligheten att bedriva arbetena.

Det är uppenbart, att ett arbete av den storleksordning, varom här är fråga,

under nuvarande förhållanden med allt större knapphet på arbetskraft

måste erbjuda stora svårigheter. Huruvida arbetskraft i förutsatt omfattning

kan ställas till förfogande kan icke nu sägas, utan detta spörsmål torde senare

i samband med sökande av arbetstillstånd i vanlig ordning få bli föremål

för ingående utredning och överväganden.

Såsom förut omnämnts äro förhållandena på Bromma flygplats sådana, att

en fullt tillfredsställande avveckling av den nuvarande, mera begränsade

trafiken icke kan ske. Olägenheterna vid flygplatsen komma att bliva alltmera

kännbara i den mån trafiken ökar. Det kan antagas, att trafiken under

tiden fram till dess Halmsjöfältet blir färdigt att tagas i bruk kan avvecklas

under något så när tillfredsställande förhållanden endast under förutsättning,

att vissa förbättringsarbeten utföras å flygplatsen.

Flygplatsutredningen har utgått från att, därest en storflygplats anlägges,

de fortsatta arbetena å Bromma flygplats skola begränsas till sådana som ge

flygplatsen möjligheter att under trafiktekniskt betryggande förhållanden

betjäna den trafik, för vilken den närmast borde avses, nämligen närtrafiken

med lättare plan. Med denna utgångspunkt har utredningen föreslagit, att i

huvudsak de arbeten utföras, som ingå i första utbyggnadsetappen av det av

Stockholms stads flyghamnsstyrelse uppgjorda utbyggnadsprogrammet. Dessa

arbeten avse dels sådana kompletteringsarbeten beträffande redan färdiga

anläggningar, vilka anses påkallade ur trafiksäkerhetssynpunkt, och dels

uppförande av vissa byggnader. Till de förra höra bortsprängning av vissa

bergmassor vid nuvarande långbanans sydvästra ände, så att stråket erhåller

full bredd av 300 m, samt i anslutning därtill ändringar av byggnadshöjden

å några redan uppförda hus inom Ulvsunda industriområde; vidare anläggning

av förbindelsebanor för nuvarande långbana, utflyttning av massor vid

denna banas nordvästra ände, så att banan erhåller betryggande bredd, samt

terrasseringsarbeten för förlängning av nuvarande hangarplattform fram till

Ulvsundavägen. Husbyggnadsarbetena avse i huvudsak uppförande av en ny

stationsbyggnad och en hangar. Här angivna arbeten lia kostnadsberäknats

till sammanlagt 10 440 000 kronor. Luftfartsstyrelsen har i sin senaste skrivelse

hemställt, att för arbeten å Bromma flygplats måtte för innevarande

och nästa budgetår anvisas ett sammanlagt belopp av 9 500 000 kronor. De

avsedda arbetena angivas såsom de för närvarande mest angelägna. Styrelsens

förslag till arbeten, vilket sålunda icke innefattar någon slutlig plan för

Brommaflygplatsens utbyggnad, upptager icke uppförande av ny stationsbyggnad

eller hangar, vilka tillsammans med några smärre byggnader i flygplatsutredningens

kostnadsberäkning ingå med ett belopp av tillhopa 4 850 000

kronor. Däremot upptager styrelsens förslag vissa i flygplatsutredningens förslag

icke ingående arbeten, bl. a. förstärkning av huvudbanan för 3 000 000

kronor och förbättring av alla hårdgjorda ytor utöver normalt underhåll för

tiihan(/ till riksdagens protokoll 1!)'',C>. 1 sami. Nr 379.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

600 000 kronor. Därtill komma 600 000 kronor för belysnings- och radioanläggningar.

I det föregående har jag anslutit mig till den uppfattningen, att Bromma

flygplats bör i och med att en storflygplats utbygges i allt väsentligt avses

för sådan trafik, för vilken den äger naturliga förutsättningar. Detta skulle

innebära, att flygplatsen skulle utnyttjas för inrikestrafiken och för den

europeiska trafik, vari användas flygplan av mera begränsad och för Bromma

flygplats lämpad storleksordning. Denna trafik kan antagas inom ej alltför

lång tid bliva av sådan omfattning, att den helt tager i anspråk flygplatsens

kapacitet. Härav följer enligt min mening, att några andra arbeten å

Bromma flygplats icke böra utföras än sådana som kunna anses erforderliga

för att denna trafik skall på ett tillfredsställande sätt kunna tillgodoses

under den tid, som nu kan överblickas. Några arbeten, som i huvudsak betingas

av trafik med tyngre plan, böra sålunda icke komma till stånd. För

en dylik begränsning av arbetena talar — förutom den förutsatta fördelningen

av flygtrafiken mellan Bromma flygplats och storflygplatsen — även

nödvändigheten av att för rimliga kostnader lösa Stockholms flygplatsfråga.

Med den uppfattning, åt vilken jag här givit uttryck, anser jag, att kompletterings-

och nybyggnadsarbetena å Bromma flygplats i allt väsentligt

böra hållas inom den ram, som flygplatsutredningen angivit. Jag kan sålunda

icke tillstyrka, att medel anvisas för förstärkning av långbanan, för vilket

arbete luftfartsstyrelsen för innevarande och nästa budgetår äskat tillhopa

3 000 000 kronor. Detta arbete har styrelsen ansett motiverat huvudsakligen

därav, att om cirka två år interkontinental trafik kunde antagas

komma att påbörjas med flygplan av typen Boeing Stratocruiser. Enligt

vad jag inhämtat ha Aerotransport och Sila i medvetande om att långbanan

å Bromma flygplats icke tål de hjultryck, som denna plantyp vid full last

representerar, i samband med beställning av dylika plan utgått från att planen

skola under tiden fram till dess Halmsjöfältet blir färdigställt starta från

Bromma flygplats med begränsad last. Olägenheterna härav komma att i

viss mån minskas därav, att dessa plan avses skola mellanlanda i Oslo eller

Köpenhamn, där kompletterande last kan intagas. — Däremot har jag icke

något att erinra mot att, i enlighet med vad luftfartsstyrelsen föreslagit, medel

anvisas för förbättring av alla hårdgjorda ytor utöver normalt underhåll

samt för komplettering av belysnings- och radioanläggningarna.

Med utgångspunkt från att förbättrings- och utbyggnadsarbetena å Bromma

flygplats skola hållas inom den ram, som jag sålunda uppdragit, skulle

arbetena enligt framlagda beräkningar representera ett sammanlagt kostnadsbelopp

av 11 640 000 kronor, nämligen arbeten enligt flygplatsutredningens

förslag 10 440 000 kronor, vissa förbättringsarbeten utöver normalt underhåll

av hårdgjorda ytor 600 000 kronor samt belysnings- och radioanläggningar

600 000 kronor. Av det sammanlagda beloppet böra å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår anvisas under anslaget till byggande

och förbättring av flygplatser 3 300 000 kronor, under anslaget till belys
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

51

ningsanläggningar för luftfartsleder 100 000 kronor och under anslaget till

radiofyrar för luftfarten 200 000 kronor.

Därest riksdagen bifaller den tidigare i dag beslutade propositionen om

godkännande av avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt Stockholms

stad rörande upplåtelse av Bromma flygplats till kronan och av Ladugårdsgärde

till staden m. m., bör under anslaget till byggande och förbättring av

flygplatser å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ytterligare

200 000 kronor för gäldande av den ersättning, som enligt sista

stycket i avtalets § 1 kronan har att den 1 januari 1947 erlägga till staden

för vissa efter år 1944 vid flygplatsen färdigställda lokaler.

Anslagen under luftfartsfonden ha hittills med undantag av anslagen till

markinköp och till aktieteckning i Aerotransport helt avskrivits. I det föregående

har jag uttalat, att flyget inom en tämligen nära framtid sannolikt

kommer att kunna gälda samtliga i annan ordning icke finansierade kostnader

för en markorganisation, omfattande en storflygplats men i övrigt mindre

kapitalkrävande och av mindre storleksordning än den varå flygplatsekonomisakkunniga

grundat sina beräkningar. Vad angår de kapitalinvesteringar,

som jag här tillstyrkt och som enligt hittills tillämpade grunder skulle

helt avskrivas, anser jag visserligen, att ställning i detta sammanhang icke

bör tagas till avskrivningsfrågan utan att därmed tills vidare bör anstå i

avvaktan på närmare erfarenheter rörande den kommande flygtrafiken och

dess möjligheter att betala kapitalkostnaderna. Emellertid utgår jag från såsom

sannolikt, att någon avskrivning genom anslag å driftbudgeten icke skall

behöva ifrågakomma.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att en storflygplats skall anläggas vid Halmsjön,

dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47

såsom kapitalinvestering i luftfartsfonden anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till Mark till landningsfält för

flygplan 3 000 000 kronor, till Belysningsanläggningar för

luftf artsleder 100 000 kronor, till Radiofyrar för luftfarten

200 000 kronor samt till Byggande och förbättring av flygplatser

9 500 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöler biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

./. O. Widman.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379

1

Bihang.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet.

1. Genom beslut den 17 maj 1946 bemyndigade Kungl. Majit Eder att tillkalla

högst tre personer för att inom kommunikationsdepartementet verkställa

granskning av de driftskalkyler för Bromma flygplats och planerad ny

flygplats för Stockholm, vilka framlagts av luftfartsstyrelsen.

Med stöd av detta bemyndigande uppdrog Ni åt undertecknade, professor

K. Kock, överdirektör S. E. Reuterwall och direktör A. T. N. Gabrielsson, att

verkställa denna granskning och uppdrog samtidigt åt undertecknad Kock

att i egenskap av ordförande leda granskningsarbetet. Till sekreterare utsågs

fil. licentiat S. G. Lindblom.

För referensändamål ha vi antagit namnet flygplatsekonomisakkunniga.

Direktiven för granskningsarbetet återfinnas i bilaga 1 till detta utlåtande

(s. 31).

2. Till vårt förfogande ställdes såsom material dels den utredning rörande

driftskostnaderna vid en storflygplats, vilken verkställts av 1944 års flygplatsutredning

och vilken bifogats dess skrivelse av den 10 mars 1945 med

förslag till anläggande av en flygplats för interkontinental trafik, dels en

under hand till kommunikationsdepartementet av luftfartsstyrelsen inlämnad

promemoria, dagtecknad den 27 februari 1946, med driftskalkyler för Bromma

flygplats och planerad ny flygplats för Stockholm.

Vi ha vidare tagit del av officiella och andra handlingar berörande flygplatsfrågor,

bl. a. flygplatsutredningens betänkande den 12 augusti 1946 med

förslag rörande utbyggnad av civila flygplatser m. m. (SOU 1946: 58).

Kompletterande material har av oss begärts och erhållits från luftfartsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen, Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, Stockholms flyghamnsstyrelse. Bromma

flygplats, aktiebolaget Aerotransport (ABA) samt Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag (SILA), överläggningar ha hållits med representanter

för nämnda myndigheter och företag. Vårt arbete har i hög grad underlättats

genom den medverkan vi sålunda erhållit.

Med Kungl. Maj:ts medgivande lia undertecknade Gabrielsson och Reuterwall

företagit studieresor till Oslo resp. Köpenhamn. Genom den samarbetsvilja,

som därvid visades, ha upplysningar av värde för vårt arbete

erhållits.

I. Inledning.

Utredningens uppläggning.

3. Sedan luftfartsstyrelsen överlämnade sin ovannämnda promemoria lia

betydande förändringar ägt rum i förutsättningarna för flygplatskalkylerna,

bl. a. på grund av internationella förhandlingar rörande säkerhetstjänstens

utformning vid flygplatserna. Såväl å kostnadssidan som å intäktssidan ha

vi ansett modifieringar erforderliga, varför vårt arbete i stor utsträckning

bestått i uppgörande av nya kalkyler.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Som närmare kommer att framgå av det följande ha vi funnit, att man

vid undersökningen av driftsekonomien hos en flygplats icke helt kan bortse

från förhållandena vid övriga flygplatser inom landet. Främst på intäktssidan

men även på kostnadssidan förefinnas samband mellan de olika flygplatsernas

ekonomi. Vi lia därför sökt infoga delkalkylerna för storflygplatsen

och för Bromma i en totalkalkyl för landets samtliga flygplatser.

Med hänsyn såväl till direktiven för vårt arbete som till den korta tid som

stått till buds för utredningen, ha vi emellertid beträffande övriga flygplatser

måst begränsa oss till överslagsberäkningar, särskilt vad gäller kostnaderna.

Utgångspunkten för våra beräkningar har varit uppgifter rörande dels planer

å anläggande av en storflygplats vid Halmsjön dels planer å utvidgningar

vid Bromma flygplats.

De kostnadsberäkningar, som gjorts för de planerade utbyggnaderna, torde

i viss mån få betraktas som preliminära, vilket skulle kunna föranleda att

våra på föreliggande uppgifter grundade kalkyler måste modifieras. Man

torde dock knappast behöva räkna med att eventuella förändringar bli av

den storleksordning, att de väsentligt skulle kunna rubba de av oss gjorda

uttalandena rörande täckningen av flygplatsernas kostnader. I detta sammanhang

vilja vi framhålla, att våra kalkyler med nödvändighet måste bygga

på vissa antaganden rörande framtida förhållanden, vilka med den utveckling

som lufttrafiken och tekniken på detta område för närvarande genomgår,

äro ytterst svåra att bedöma. Hänsyn måste tagas till denna omständighet

vid bedömningen av kalkylernas detaljer, men våra principiella uttalanden

och de allmäna slutsatser vi kommit till torde knappast påverkas

härav.

Våra kalkyler för Bromma och Halmsjön böra avse den tidpunkt då planerade

utbyggnader och nyanläggningar äro fullbordade. Flygplatsen vid

Halmsjön beräknas vara färdig att taga emot trafik år 1951. Beträffande

Bromma flygplats ha vi även medtagit kostnader avseende investeringar

vilka planlagts av luftfartsstyrelsen men icke anses bliva färdiga förrän efter

detta år. Till grund för våra inkomstkalkyler ha vi lagt en uppskattad trafikvolym

år 1951. Vi ha emellertid icke fattat som vår uppgift att framlägga

en budget eller en stat för detta år utan en kalkyl för driften på basis av då

rådande förhållanden i avseende på investeringar, trafikens omfattning m. m.

Vi bortse alltså i regel såväl från en fortsatt expansion av trafiken som från

därav eventuellt betingade nyinvesteringar.

Den civila luftfartens omfattning.

4. Såväl kostnader som inkomster för landets flygplatser äro beroende av

flygtrafikens omfattning. För att få en bakgrund till den efterföljande diskussionen

ha vi insamlat material rörande den hittillsvarande utvecklingen.

Detaljerade uppgifter lämnas i bilaga 2 (s. 34) rörande trafiken å landets

större civila flygplatser åren 1926—1945 (antal landningar, antal passagerare).

Vidare lämnas uppgifter rörande aktiebolaget Aerotransports trafikvolym

(antal flyglinjer, antal turer, flygkm, personkm, tonkm) samt inkomster åren

1925—1945.

Av den i bilaga 2 framlagda statistiken kan inhämtas, att flygtrafiken kraftigt

expanderat under tiden från slutet av 1920-talet till 1939. Under krigsåren

inträdde av naturliga skäl en tillbakagång. Siffrorna för år 1945 ligga

emellertid betydligt över 1939 års nivå.

Den icke-reguljära flygtrafiken har på grund av det stora antalet landningar

tagit flygplatsorganisationen i anspråk i avsevärd grad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379. 3

Tendensen har gått i riktning mot större flygplanstyper samt längre flygsträckor.

Mätes trafikvolymen av antalet tonkm innebär ABA:s utveckling under

tiden 1926—1945 en genomsnittlig (kumulativ) ökning av 20,4 procent per år.

5. Beträffande flygtrafikens framtida utveckling vilja vi framhålla

följande.

Många skäl tala för att en avsevärd ökning i flygtrafikens volym kommer

att inträda under de närmaste åren. Under krigsåren ha tekniska framsteg

gjorts, vilka redan i stor utsträckning kommit den civila luftfarten till godo.

Nya flygplanstyper ha framkommit, varjämte flygmotorerna och den instrumentala

utrustningen undergått förbättringar. Genom de tekniska framstegen

har långdistansflygning möjliggjorts.

Enligt vad vi erfarit beräknas priserna för flygtransporter komma att avsevärt

sänkas. Taxesänkningen möjliggöres av sjunkande kostnader, betingade

huvudsakligen av att flygplan med större hastighet och större lastförmåga

sättas i trafik. Att prissänkningen kommer att få en trafikstimulerande effekt

synes uppenbart.

Det kan i detta sammanhang nämnas att de franska myndigheterna vid

uppskattning av den erforderliga kapaciteten för flygfälten vid Paris räkna

med en ökning av passagerareantalet under de tjugo närmaste åren från

17 000 avgående och ankommande passagerare per månad (april 1946) till

500 000 passagerare per månad. Denna utveckling innebär en kumulativ ökning

av 18,4 procent per år.

I Förenta staterna, där flygtrafiken redan uppnått en mycket stor omfattning,

väntar man enligt officiella uppgifter en synnerligen kraftig ökning av

den interna reguljära trafiken och med en som det framhålles mycket försiktig

uppskattning kommer man fram till en femdubbling av passagerareantalet

fram till år 1955. I fråga om den internationella trafiken räknar man med att

amerikanska flygplan skola transportera 2 miljoner passagerare per år från

Förenta staterna till utlandet. Transporttjänster av plan i icke-reguljär trafik

visa också en starkt stigande tendens. 6

6. Beträffande flygtrafikens betydelse för vårt land må följande

anföras. Även örn i diskussionen kring storflygplatsen uppmärksamheten

hittills främst riktats på den internationella trafiken, får man icke förbise

den ökade betydelsen för vår luftfart av den inhemska trafiken. Härför

tala de långa avst ånden i vårt land, vilka skapa el t behov av snabbare kommunikationsmedel

än de hittillsvarande. Industrialiseringen av våra nordligaste

län, vilken utgör en aktuell och viktig näringspolitisk uppgift, skulle säkerligen

underlättas genom goda och billiga flygförbindelser.

Den indirekta betydelsen av Sveriges anslutning till europeisk och interkontinental

trafik är svår att uppskatta i siffror. Men några omständigheter

förtjäna att framhållas. För vår utrikeshandel torde snabba postförbindelser

med transoceana länder vara av stor vikt. Med flyg kunna brev sändas och

svar erhållas inom loppet av en vecka, medan befordran per båt tar flera

veckor. Betydelsen härav för utvecklandet av våra internationella handelsförbindelser

i konkurrensen med andra länder ligger i öppen dag. Högvärdig!

gods, som i förhållande till sill värde tar en ringa del av fraktutrymmet i anspråk,

utgör en växande andel av vår export. En utveckling av vår maskinindustris

export förutsätter möjligheter till god och snabb teknisk service

hemifrån, bl. a. möjligheter lill snabba leveranser av reservdelar. Tack vare

utvecklingen i fråga örn flygplanens kapacitet ökas flygets betydelse för

dylik varutransport på långa sträckor, där betydande tidsvinster kunna göras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Det kan överhuvud sägas, att väl utvecklade flygförbindelser är förutsättningen

för att ett land skall kunna hävda sig i konkurrensen på världsmarknaden.

För närvarande måste de svenska flygfälten betraktas som ändstationer i

fråga örn den långväga trafiken. Men i den mån flygförbindelser upprättas

österut kommer Sverige också att få betydelse för transitotrafiken, vilket kan

förväntas ge ökade kontakter och ökad handel med utländska marknader.

Vi vilja även erinra örn betydelsen ur försvarsberedskapssynpunkt av ett

utvecklat civilt flygväsen med stora flygplan och möjligheter att mottaga och

härbärgera dessa.

II. Trafikinkomster och investeringar.

Trafikinkomster.

7. Som tidigare (punkt 4) nämnts, ökade aktiebolaget Aerotransports trafikvolym

under tiden 1926—1945 med i medeltal 20,4 procent per år. När det

gäller att bedöma trafikens utveckling under de närmaste åren ligger nära till

hands att antaga någon viss procentuell ökning för varje år.

Emellertid ha vi från de svenska flygbolagen erhållit detaljerade uppgifter

rörande dessas trafikprogram för årsskiftet 1948/49 samt en uppskattning

av de utländska bolagens trafik på Sverige vid samma tidpunkt. Vi ha därför

i våra kalkyler utgått från detta trafikprogram. Som senare kommer att

beröras, antaga vi viss ökning av trafikvolymen under tiden efter årsskiftet

1948/49.

Vad gäller trafiken till och från Stockholm förutsätta bolagen, att inrikestrafiken

samt den europeiska närtrafiken komma att betjänas av Bromma

flygplats, medan den europeiska fjärrtrafiken samt den utomeuropeiska trafiken

utgår från och ankommer till storflygplatsen.

Det beräknade antalet landningar per dag vid årsskiftet 1948/49 avseende

den reguljära linjetrafiken, framgår av följande tablå.

Antal landningar per dag

T ... Europeisk Europeisk Utom
inrives-

när- fiärr- europeisk Summa

traflk trafik trafik trafik

Bromma................ 21 26 — -— 47

Halmsjön............... — •— 205/7 3s/7 243/T

Torslanda............... 9 6 4 ■— 19

Bulltofta................ 6 16 8 —- 30

Övriga flygplatser (15 st.). 33 _2_—__—__35

Summa 69 50 326/7 36/, 1553/,

Vi ha vidare införskaffat uppgifter rörande de beräknade trafikinkomsterna

per år enligt trafikprogrammet 1948/49. Vid beräkningen av trafikinkomsterna

ha de svenska bolagen räknat med en utnyttjandegrad av i regel

55—60 procent av det totala antalet tonkm. Denna procentsats kan sägas

motsvara den lägsta ekonomiska utnyttjandegraden. För inrikestrafiken räknas

med trafikinkomster motsvarande nuvarande taxeläge, 1: 75 kronor per

tonkm. För den utländska trafiken räknas däremot med en taxesänkning

från 2: 75 kronor till 2:00 kronor per tonkm, d. v. s. med i det närmaste

30 procent.

Med hänsyn till vår frågeställning rörande de svenska flygplatsernas ekonomiska

bärkraft medtagas endast trafikinkomster avseende transporter till

och från svenska flygplatser men däremot icke de svenska bolagens inkomster

av transporter mellan utländska flygplatser.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379. 5

Trafikinkomsterna per år enligt tralikprogrammet 1948/49 redovisas i följande

tablå.

Trafikinkomster tusental kronor

Till och från

Bromma................

Halmsjön...............

Övriga flygplatser.......

Inrikes-

trafik

4 286

9 953

Europeisk

när-

trafik

17 408

6 068

Europeisk

fj ärr- trafik

70 024

17 212

Utomeuro-

peisk

trafik

31 388

Summa

21 694

101 412

33 233

Total

14 239

23 476

87 236

31 388

156 339

Härav: ABA............

14 239

11 248

63 372

_

88 859

SILA............

—

—

—

15 636

15 636

utländska bolag.. .

—

12 228

23 864

15 752

51 844

Av de totala trafikinkomsterna, cirka 156 000 000 kronor, faller 65 procent

på Halmsjön och 14 procent på Bromma. Till de svenska flygbolagen inflyter

huvudparten (67 procent) av de sammanlagda inkomsterna.

Närmare uppgifter rörande trafikprogrammet lämnas i bilaga 3 (s. 36).

Vad gäller flygtrafikens utveckling efter årsskiftet 1948/49 ha vi ansett en

kumulativ ökning av 10 procent per år rimlig. För tiden från årsskiftet

1948/49 till mitten av 1951 utgör därvid den sammanlagda ökningen 27 procent.

Man kommer då fram till en total inkomstsumma för den reguljära

linjetrafiken år 1951 av i runt tal 200 000 000 kronor.

Trafikinkomsterna år 1951 avseende den irreguljära trafiken ha vi uppskattat

till 4 000 000 kronor.

Investeringar för civilflyget.

8. Beträffande statens och kommuners hittills gjorda investeringar

må följande nämnas.

De totala anläggningskostnaderna (utförda och beslutade arbeten) avseende

civila flygplatser inkl. byggnader samt belysnings- och radioanläggningar

intill utgången av år 1945 uppgå till 71 145 000 kronor. Härav falla

56 513 000 kronor på staten och 14 632 000 kronor på kommuner. Bromma

flygplats ingår i slutsumman med 23 352 000 kronor. Detaljerade uppgifter

rörande anläggningskostnaderna lämnas i bilaga 4 (s. 38).

Från den 1 juli 1938 redovisas statens investeringskostnader (häri ej inräknat

telegrafverkets kostnader för markradiostationer) å luftfartsfonden.

Samtliga dessa investeringar (exkl. markförvärv och aktieteckning i ABA) ha

omedelbart avskrivits i statens bokföring.

Utöver anläggningskostnader, som kunna hänföras till viss flygplats, komma

kostnader för flygfyrar (ledfyrar) samt radiofyrar avseende luftfartsleder.

Dessa kostnader uppgå sammanlagt till c:a 1 264 000 kronor.

Det å luftfartsfonden bokförda markvärdet uppgår per den 81/i2 1945 till

1 982 000 kronor. Härtill kommer markkostnader, som bestridits av kommuner.

För att komma fram till en total investeringssumma avseende flygplatserna

har man även att tillägga kostnader för fordon och redskap.

Värdet av statens aktier i ABA uppgår per den 3%> 1946 till 10 817 000

kronor. 9

9. För att möta den beräknade kraftiga ökningen av civilflyget under de

närmaste åren äro avsevärda nyinvesteringar avseende utvidgningar

och nyanläggningar för de svenska flygplatserna erforderliga. De aktuella

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kumi. Majlis proposition nr 379.

planerna omfatta bl. a. anläggande av en storflygplats vid Halmsjön såsom

B-fält samt utbyggnad av Bromma flygplats till C-fält.

De planerade nyinvesteringarna vid Bromma uppskattas enligt senaste

uppgifter till 42 594 000 kronor.

Den största posten är fältarbeten uppgående till 33 250 000 kronor. Vidare

ingå kostnader för byggnader (hangarer, stationsbyggnad, garage- och förrådsbyggnader)

, vilka komma att ersätta nu befintliga byggnader.

I följande tablå specificeras beträffande Bromma dels investeringar intill

den 31 december 1945 för mark och sådana anläggningar, som alltjämt beräknas

finnas kvar sedan utvidgningarna fullbordats (A), dels erforderliga

nyinvesteringar (B).

A

B

kommun

stat

stat

total

tkr.

tkr.

tkr.

tkr.

Flygfält:

mark...........................

5 700

—

—

5 700

anläggningar....................

7 199

12 553

33 250

53 002

Belysningsanläggningar.............

9

920

1 521

2 450

Landningsradiofyrar................

—

325

375

700

Hangarer.........................

—•

—

2 000

2 000

Garage- och förrådsbyggnader.......

—

—

300

300

Stationsbyggnad...................

—•

—

3 700

3 700

Fordon och redskap ................

106

—

464

570

Summa

13 014

13 798

41 610

68 422

Telegrafverkets markradiostation ....

—

367

984

1 351

Total

13 014

14 165

42 594

69 773

Närmare uppgifter rörande beräknade nyinvesteringar lämnas i bilaga 5

(s. 39).

10. Kostnaderna för anläggande av en storflygplats såsom B-fält vid

Halmsjön ha vi beräknat till 76 840 000 kronor enligt följande specifikation.

Här ha på grundval av senare erhållna uppgifter vissa justeringar och

tillägg gjorts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tidigare kalkyl. Detaljer

rörande investeringskostnaderna återfinnas i bilaga 5 (s. 39).

Mark ..............................................

Flygfältsarbeten (inkl. inhägnad, vägar inom flygplatsområdet

m. m.) ................................• ...............

Belysningsanläggningar ..................................

Landningsradiofyrar .....................................

Hangarer ...............................................

Garage- och förrådsbyggnader .............................

Stationsbyggnad .........................................

Personalbostäder ........................................

Fordon och redskap ......................................

2 200 000

57 510 000

3 000 000

2 500 000

4 400 000

300 000

3 500 000

800 000

630 000

Summa 74 840 000

Telegrafverkets markradiostation

2 000 000

76 840 000.

Kostnaderna för vägar utanför flygplatsområdet (väg till stationsområdet

samt omläggning av lokala vägar), vilka av väg- och vattenbyggnadsstyrel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

7

sen beräknats lill 2 390 000 kronor, ha vi lagt utanför det investeringsbelopp,

som är att hänföra till flygplatsen. Dylika vägar komma till nytta för traktens

innevånare och höra därför finansieras på samma sätt som vanliga allmänna

vägar, även om flygplatsens tillkomst varit den ursprungliga orsaken

till väganläggningarna.

Vad gäller kostnaderna för markförvärv vilja vi understryka de uttalanden,

som luftfartsstyrelsen gjort i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 januari

1946 angående önskvärdheten av sociala och andra skäl, att ett tillräckligt

stort område invid Halmsjöns flygplats redan från början bringas i kronans

hand. De investeringar, som härför erfordras torde endast komma att öka

den totala investeringssumman med c:a 1 procent. Närmast tänka vi på det

mellan flygplatsen och Märsta järnvägsstation belägna området, vilket kommer

att genomskäras av den nya tillfartsvägen och därför i första hand torde

komma att bebyggas. Med hänsyn till att markvärdet av detta område sedermera

kommer att stiga genom flygplatsens tillkomst och då man kan räkna

med inkomster av upplåtelse av mark mot arrende, ha vi lagt de ytterligare

medel för markförvärv, som kunna bliva erforderliga, helt utanför

investerings- och kostnadskalkylerna för Halmsjön.

11. För utbyggnad av övriga flygplatser i landet erfordras under

första utbyggnadsskedet enligt 1944 års flygplatsutrednings betänkande

den 12 augusti 1946 investeringar till ett sammanlagt belopp av 102 545 000

kronor. Härav faller 47 000 000 kronor på utbyggnad av Göteborg—Torslanda

och 31 000 000 kronor på en ny flygplats i Skåne, förslagsvis förlagd till

Trolleberg. Återstoden, 24 545 000 kronor, hänför sig till flygplatser för inhemsk

trafik, nämligen Sundsvall/Härnösand, Umeå, Luleå, Kiruna, Norrköping,

Örebro, Karlstad, Falun/Borlänge och Östersund. Specifikation av

kostnaderna återfinnes i flygplatsutredningens betänkande, s. 92. Härtill

komma investeringar, avseende vissa av sistnämnda flygplatser, för vilka

medel redan anvisats vid 1946 års riksdag. 12 * *

12. Det totala kapital, som svarar till hittills utförda eller planerade

anläggningar och mark, skulle i händelse ovannämnda förslag till flygplatsinvesteringar

realiseras, komma att uppgå till i runt tal 310 000 000 kronor.

I denna summa ingå även anläggningar, som redan utrangerats, resp.

genom nyinvesteringar komma att ersättas. För att komma fram till värdet

av de anläggningar, som vid utbyggnadstidens slut alltjämt äro i bruk måste

man fråndraga kostnaderna för anläggningar, vilka redan tidigare blivit ersatta

av nya eller vilka genom de planerade investeringarna komma att helt

eller delvis ersättas med nyare och modernare. Emellertid bör beaktas, att

ovannämnda siffra av 310 000 000 kronor icke representerar dagens återanskaffningsvärde.

Å ena sidan har en betydande del av anläggningarna utförts

till väsentligt lägre material- och arbetskostnader än vad som motsvarar nuvarande

kostnadsläge. Å andra sidan skulle man, om man nu finge utföra

helt nya anläggningar, för samma kostnad, mätt i dagens penningvärde, erhålla

flygplatser, som vore mera rationella och effektiva än de gamla.

Då en korrektion med hänsyn till ovan berörda förhållanden knappast är

möjlig, ha vi utgått från att verkningarna av dessa faktorer komma att utjämna

varandra, varför de totala investeringarna vid utbyggnadstidens slut

kunna uppföras till ett värde av 310 000 000 kronor.

Hittills har endast statens och kommuners flygplatsinvesteringar berörts.

Utöver dessa investeringar komma av flygbolagen och bensinbolagen utförda

eller planerade anläggningar, vilkas värde kan beräknas uppgå till i runt tal

10 000 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

13. De totala svenska flygplatsinvesteringarna kunna alltså uppskattas till

i Tunt tal 320 000 000 kronor. Till jämförelse med uppgiften rörande det totala

värdet av investeringar å marken, vartill komma investeringar i luftflottan,

kan anföras den uppskattade trafikinkomsten avseende reguljär och

icke-reguljär flygtrafik omkring år 1951, som beräknas uppgå till i runt tal

204 000 000 kronor per år (punkt 7).

Det allmännas hittillsvarande subventioner till flyget.

14. Den civila luftfarten har hittills icke kunnat betala sina samtliga kostnader.

Betydande belopp ha bestritts med allmänna medel. Av punkt 8

framgår, att statens och kommuners kostnader för investeringar i flygplatsanläggningar

hittills uppgått till i runt tal 70 000 000 kronor. Dessa investeringar

lia praktiskt taget helt avskrivits med allmänna medel.

Dessutom har större delen av driftskostnaderna för luftfarten måst täckas

med allmänna medel.

Beträffande statens driftsutgifter för luftfarten må följande nämnas. Från

år 1919 fram till budgetåret 1925/26 redovisades endast smärre utgiftsbelopp

(varierande mellan 5 000 och 59 000 kronor per år). Fr. o. m. nämnda budgetår

förekomma subventioner till ABA med till en början 450 000 kronor

per år. Senare tillkomma ytterligare olika kostnadsposter, såsom för luftfartsmyndighet,

väderlekstjänst, radiotjänst, underhåll och drift av flygplatser

samt understöd åt privatflyget. Under förra hälften av 1930-talet var

driftsförlusten cirka 700 000 kronor per år samt växte därefter ganska jämnt

år efter år för att under budgetåret 1944/45 utgöra 2 350 000 kronor. Statens

totala driftsutgifter för den civila luftfarten fram till utgången av budgetåret

1944/45 uppgå till 24 891 000 kronor. Då inkomsterna under denna

period sammanlagt endast utgöra 2 050 000, uppgår alltså den totala driftsförlusten

till 22 841 000 kronor.

I ovannämnda beräkningar ha ej endast medtagits utgifter a\ det slag,

som numera påföras luftfartsfonden, utan även sådana som gått på andra

anslag, exempelvis utgifterna för flygväderlekstjänsten. Specifikation lämnas

i bilaga 6 (s. 41).

Även för kommunerna ha driftsförluster avseende flygplatser förekommit.

För Bromma flygplats beräknas sålunda de totala utgifterna (exkl. ränta

och avskrivning) under åren 1936—1945 till 2 582 000 kronor. Då inkomsterna

endast utgöra 1 931 000 kronor, uppgår driftsförlusten för Bromma

alltså till 651 000 kronor. Dessutom ha driftsförluster tidigare uppkommit

för andra flygplatser, som drivits i kommunal regi.

Statens och kommuners totala hittillsvarande investeringsutgifter och

driftsutgifter, avseende flygplatser kunna uppskattas till 95 å 100 miljoner

kronor. Vi återkomma till frågan om möjligheten att återvinna någon del av

det nedlagda kapitalel.

III. Principiella synpunkter på uppgörande av

driftskalkyler. 15

15. Som tidigare nämnts, ha vi icke fattat vår uppgift vara att framlägga

en budget eller stat utan en kalkyl. Innebörden härav är att utbetalningar fördelas

jämnt i tiden. Anläggningskostnaderna ingå sålunda i kalkylerna i form

av en konstant årlig annuitet, innefattande såväl ränta som avskrivning.

Pensionskostnaderna beräknas efter försäkringstekniska grunder, vilket i det
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

9

ta fall betyder en belastning av kostnadskalkylerna under de tidigare åren

utan att motsvarande utbetalningar behöva göras.

Då vår uppgift är att pröva den ekonomiska bärkraften av en blivande

storflygplats och en planerad utvidgning av Bromma flygplats, sålunda av

en utvidgning av den existerande flygplatsorganisalionen, kunde det ligga

nära till hands att försöka besvara frågan, huruvida de extra kostnader, som

denna utvidgning skulle komma att medföra för landets totala flygplatsorganisation,

skulle komma att täckas av det förväntade tillskottet i intäkter.

Man skulle härvid ha att räkna med dels ett intäktstillskott till nämnda flygplatser,

dels också en härav betingad ökning i intäkter vid övriga flygplatser.

Även om nian genom överslagsberäkningar skulle kunna utföra en kalkyl

av detta slag ha vi emellertid kommit till den slutsatsen att, med hänsyn

till att flygplatsorganisationen befinner sig i en omdaningsprocess, en totalkalkyl

ger den bästa uppfattningen av läget. Vi ha därför ansett oss böra

infoga de för Bromma och Halmsjön särskilt uppgjorda delkalkylerna i en

totalkalkyl för landets samtliga flygplatser.

Flygplatsens funktioner.

16. Utan en omfattande marktjänst kan ingen nutida flygtrafik försiggå.

Framför allt den reguljära linjetrafiken kräver en väl utvecklad marktjänstorganisation,

vilken till väsentlig del är knuten till flygplatserna. Härtill

komma centrala administrativa organ, fristående från själva flygplatserna.

Den lokala flygplatsförvaltningen ombesörjer drift och underhåll av flygfält,

belysningsanläggningar, landningsradiofyrar och vissa byggnader samt

ansvarar för bevakning och brandberedskap. Flygplatsförvaltningama vid

de flesta svenska flygplatser äro statliga och sortera under luftfartsstyrelsen.

De statliga flygplatsförvaltningarna sammanfattas under benämningen flygplatsorganisationen.

Marken är vanligen i kommunal ägo men har upplåtits

till staten.

Vissa uppgifter av stor betydelse för flygplatsen lia i vårt land övertagits

av andra organ än den lokala flygplatsorganisationen. Så är fallet med säkerhetstjänsten,

som innefattar trafikledningen, radiotjänsten och väderlekstjänsten.

Luftfartsstyrelsen svarar direkt för trafikledningen genom såväl

lokala trafikledare, vilka dirigera flygplanens start och landning, som

distriktstrafikledare, vilka kontrollera planen under deras färd, till dess denna

kontroll övertages av trafikledare, stationerade vid annan flygplats inom

eller utom landet. För radiotjänsten svarar telegrafverket, som helt ombesörjer

anläggning, drift och underhåll av markradiostationer, teleprinter, direkta

telefonledningar mellan flygplatserna m. m. Väderlekstjänsten ombesörjes

av personal, som tillhör Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut (SMID).

Vid sidan av sina kommersiella och trafiktekniska uppgifter handha flygbolagen

viss verksamhet vid själva flygplatserna. De omhändertaga flygplanen

mellan start och landning, ombesörja underhåll av planen, transportera

passagerare och gods mellan flygplatsen och den stad, som betjänas av

flygplatsen, lämna passagerarna olika form av .service och omhänderta flyggods.

Vid en flygplats äro dessutom vanligen olika myndigheter och företag

representerade, såsom post, telegraf, tull, polis, jämte bensindistributörer,

restauranger, bank samt butiker av olika slag.

Flygplatsförvaltningen ställer mot ersättning mark och lokaler (stationsbyggnader,

hangarer, verkstäder) till nämnda myndigheters och företags förfogande.

Det förekommer dock även att exempelvis flygbolag och bensindistributörer

uppföra egna byggnader.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mcij:ts proposition nr 379.

17. Då såväl flygplatsen vid Bromma som den planerade storflygplatsen

vid Halmsjön avses komma att drivas i statlig regi, bör kalkylen avse de

statens intäkter och kostnader, vilka äro förknippade med de två flygplatserna.

Däremot kommer hänsyn icke att tagas till inkomstökningar, som

indirekt kunna uppstå för statsverket genom en intensifierad lufttrafik, exempelvis

genom ökade tullintäkter eller skatter.

Vår uppgift har sålunda begränsats att gälla kostnader och intäkter för

flygplatsförvaltningen samt för säkerhetstjänstens olika organ. Företrädare

för annan verksamhet vid en flygplats betraktas som utomstående personer,

vilka själva svara för sina kostnader och erhålla de inkomster som rörelsen

inbringar.

Kostnader.

18. I våra beräkningar ha vi medtagit alla kostnader, som verksamheten

vid en flygplats enligt rationella kalkvlationsmetoder kan anses medföra.

Kostnaderna inkludera såväl driftsutgifter som förräntning av anläggningskapitalet

och avskrivning av anläggningar. Ej endast kostnader, som äro

direkt hänförliga till en viss flygplats, medtagas utan även kostnader för

luftfartsmyndigheten och andra för samtliga flygplatser gemensamma utgifter.

Kostnadskategorierna ränta och avskrivning samt gemensamma utgifter

kräva en mera ingående principiell diskussion.

19. De med en viss flygplats förknippade kostnaderna bestå av dels lokala

kostnader, vilka i sin helhet påvila flygplatsen, dels efter viss norm beräknad

andel i gemensamma kostnader för det distrikt flygplatsen tillhör, och

dels andel i gemensamma kostnader för hela landet.

Till distriktskostnaderna hänföras i första hand utgifter för distriktstrafikledningen

samt i viss utsträckning även för väderlekstjänsten. Vidare

skulle hit kunna räknas utgifter för flygfyrar inom distriktet, reservflygfält

m. m. Säkerhetsanläggningar av detta slag äro av betydelse även för den

genomgående trafiken, varför de kunna räknas till för hela flygplatsorganisationen

gemensamma kostnader. Då distriktsindelningen icke ännu i full

utsträckning blivit fastställd, ha vi utgått ifrån att Stockholmsdistriktet tills

vidare endast kommer att omfatta flygplatserna vid Halmsjön och Bromma

samt att kostnaderna för distriktstrafikledningen därför böra fördelas på

dessa två flygplatser.

De för hela landet gemensamma kostnaderna utgöras i första hand av

kostnaderna för luftfartsstyrelsen.

Vi ha ansett det rimligt, att landets flygplatser skola bära, förutom lokala

kostnader för markradioslationer, även kostnaderna för flygradiotjänsten

inom telegrafstyrelsen.

Då det gäller väderlekstjänsten ha vi intagit en i viss mån annan ståndpunkt

beträffande de gemensamma kostnaderna än i fråga om radiotjänsten.

I vissa länder, såsom Danmark och Norge, belastas civilflyget icke alls av

utgifter för väderlekstjänsten, vare sig lokala eller gemensamma kostnader.

Väderlekstjänsten anses vara en institution av allmän karaktär, som tjänar

jordbruket, sjöfarten, luftfarten och allmänheten överhuvud taget, och kostnaderna

anses icke kunna läggas på någon särskild gren av verksamheten

inom samhället. Det råder f. ö. ett intimt samarbete mellan väderlekstjänstens

olika grenar. De uppgifter, som insamlas vid de civila flygplatserna,

komma sålunda den allmänna väderlekstjänsten tillgodo. Vi ha därför an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

11

sett att flygplatskalkylerna icke böra belastas med andra utgifter än dem,

som äro knutna till väderlekstjänsten vid de särskilda flygplatserna.

Skulle det visa sig att av säkerhetsskäl anspråken på väderlekstjänst från

luftfartens sida bliva oproportionerligt stora i förhållande till de anspråk,

som ställas från andra näringsgrenar, får denna fråga upptagas till förnyad

prövning. Vi tänka härvid i första hand på de kostnader för väderlekstjänst

å fartyg i Atlanten, som kunna komma att drabba Sverige.

2(h Till de lokala kostnaderna räknas förutom utgifter för drift och underhåll

även avskrivning och förräntning av de anläggningar som höra till

flygplatserna.

Vad gäller avskrivning ha vi ansett, att kostnaderna för marklösen

i enlighet med sedvanliga principer över huvud icke behöva avskrivas.

Beträffande avskrivning av nyinvesteringar ha vi ansett att även vissa

markarbeten böra undantagas från avskrivning. Med hänsyn till flygtrafikens

snabba utveckling synes man icke böra räkna med att nuvarande och planerade

flygplatser skola komma att användas för sitt ursprungliga ändamål

för all framtid. Markens värde efter tillkomsten av en flygplats kommer

emellertid i regel att bliva högre än värdet vid inköpet. Även om i framtiden

teknikens framsteg skulle leda till att flygverksamheten vid en flygplats

komme att nedläggas, förblir markvärdet på en högre nivå än tidigare på

grund av de terrasserings-, dränerings- och andra arbeten, som där utförts,

och som kunna göra området lämpligt för bebyggelse. Man torde för Halmsjöns

vidkommande kunna räkna med att flygplatsen med viss omgivande

areal under sådana omständigheter skulle visa sig lämplig och begärlig som

industriområde. I konsekvens härmed ha vi räknat med att värdet av sådana

arbeten, som göra området lämpligt för bebyggelse, är bestående och därför

icke behöver bliva föremål för avskrivning. Så som närmare utföres i bilaga

7 (s. 42) beräknas dessa arbeten vid Halmsjön representera ett värde av

24 800 000 kronor.

För flygplatser, som befinna sig i kommunal ägo och endast upplåtits till

staten, komma villkoren i överenskommelsen mellan staten och kommunen

att bliva avgörande för frågan, huruvida någon del av statens nyinvesteringar

kunna betraktas såsom varande av bestående värde för staten och därför böra

undantagas från avskrivning. Beträffande Bromma flygplats synas statens

planerade nyinvesteringar i sin helhet böra göras till föremål för avskrivning. 21

21. Beträffande avskrivning av hittills gjorda investeringar må följande

anföras. Det kapital, som staten och kommunerna lia nedlagt i flygplatser,

har i allmänhet omedelbart avskrivits i räkenskaperna, enär flygplatsernas

inkomster tidigare icke ansetts kunna täcka ränta å och årlig avskrivning

av anläggningsvärdet.

I en driftskalkyl bör emellertid årlig avskrivning beräknas för samtliga i

brak varande anläggningar, vilka icke lia ett bestående värde, oavsett örn anläggningarna

helt eller delvis äro bokföringsmässigt avskrivna. Samtliga

av staten bekostade anläggningar (med undantag av mark) lia ansetts böra

göras till föremål för avskrivning, oavsett örn marken tillhör staten eller icke.

Det kunde vidare ifrågasättas, huruvida icke värdet av de äldre anläggningarna

skulle uppskrivas till nuvarande kostnadsnivå, d. v. s. huruvida avskrivningarna

icke borde företagas på dagens anskaffningsvärde. Med hänsyn

till de omständigheter som anförts i punkt 12 rörande kapitalvärdet av landets

flygplatser, ha vi emellertid icke ansett oss böra lägga nuvarande anskaffningsvärde

till grund för avskrivning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

22. Samtliga anläggningar nied i punkt 20 nämnda undantag skola sålunda

göras till föremål för avskrivning. Med hänsyn till vad ovan anförts

rörande luftfartens utveckling ha vi icke ansett försvarligt att i något fall

antaga en längre livslängd än 50 år.

Denna maximala livslängd har tillämpats för flygfältsarbeten (inkl. banbeläggningar),

hangarer, stationsbyggnader, garage- och förrådsbyggnader

samt personalbostäder.

För belysningsanläggningar har livslängden satts till 25 år.

För radioanläggningar (såväl landningsradiofyrar som telegrafverkets markradiostationer)

har det ansetts motiverat av hänsyn till den snabba utvecklingen

på det radiotekniska området att ej räkna med längre avskrivningstid

än 10 år.

Fordon och redskap avskrivas under 10 år med undantag av brandfordon,

för vilka 20 års livslängd synes rimlig.

23. I driftskalkylema har ränta inräknats å allt kapital som investerats

i mark och anläggningar, som alltjämt äro i bruk, oavsett om de äro

föremål för avskrivning eller ej.

Förutom ränta å anläggningskapital har man i regel även att räkna med

ränta å rörelsekapital (förråd, likvida medel m. m.).

För flygplatsernas vidkommande synes detta dock icke nödvändigt. Vissa

inkomster, såsom hyror, inflyta i förskott; andra, såsom flygplatsavgifter,

debiteras med korta mellanrum. Dessutom kan en viss del av den ersättning

bensindistributörema ha att erlägga för rätten att distribuera bensin ävenledes

uttagas i förskott. Härigenom torde flygplatserna kunna erhålla tillräckliga

rörelsemedel, varför någon särskild kostnadspost avseende ränta å

rörelsekapital, icke blir erforderlig.

24. Den nuvarande pris- och lönenivån har i princip lagts till

grand för kalkylerna. Undantag har emellertid gjorts för kostnadsposten

bränsle, som f. n. icke kan anses stå i rimligt förhållande till övriga kostnader.

I enlighet med denna princip har en räntefot av 3 °/o tillämpats, motsvarande

den ränta vilken man f. n. har att räkna med vid långfristig statlig

upplåning.

Intäkter.

25. Vissa av flygplatsernas verksamhetsgrenar kunna anses såsom självfinansierande.

Beträffande uthyrning av lokaler i stationsbyggnaden samt

upplåtelse av mark ha vi utgått från att flygplatsförvaltningen skall debitera

en grundhyra, som täcker självkostnaderna, däri inräknad skälig andel av

administrationskostnaderna. Med hänsyn till att kommersiella företag, vilka

driva rörelse å flygplatsen, erhålla ensamrätt till sådan rörelse och med tanke

på flygtrafikens förväntade expansion, kan det förutses att stora inkomster

tillföras dessa företag. Vi anse därför att hyrorna i princip skola konstrueras

på sådant sätt, att flygplatsförvaltningen erhåller en grundhyra jämte ett

rörligt tillägg, varierande med resp. verksamheters omsättning. I våra kalkyler

ha vi av försiktighetsskäl dock endast räknat med grundhyror. Vi ha

icke heller medtagit sådana intäkter, som kunna inflyta genom uthyrning

av utställningsmontrar, väggplatser för reklam m. m.

Vad gäller hangarer torde vid utländska flygplatser uthyrningen av dessa

ofta lämna ett överskott. Vi ha emellertid endast räknat med att hyresintäkterna

skola täcka självkostnaderna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

13

Samma princip tillämpas även för belysningsavgifter, vilka erläggas för

plan, vilka landa eller starta under dygnets mörka timmar.

För rätten att distribuera bensin vid en flygplats erlägga bensinbolagen i

regel ett visst belopp per liter försåld bensin. Till frågan örn fastställande av

grunder för denna ersättning återkomma vi i punkt 36.

För personalbostäder ha hyror upptagits motsvarande självkostnaderna.

Sedan samtliga intäkter av ovan nämnda slag frånräknats utgifterna, återstår

ett belopp att täckas av avgifter på flygtrafiken. För närvarande utgå

dessa avgifter i regel i form av landningsavgifter. Möjligheten att täcka detta

återstående belopp diskuteras i avsnitt VII.

IV. Driftskalkyl för Bromma och Halmsjöns flygplatser.

26. I detta avsnitt av utlåtandet framlägges en driftskalkyl för Stockholms

båda flygplatser år 1951. Å kostnadssidan tages dock icke hänsyn till de gemensamma

kostnaderna, vilka behandlas i avsnitt VI, ej heller å intäktssidan

avgifter utgående å flygtrafiken (landningsavgifterna), vilka behandlas

i avsnitt VII.

Kostnader och intäkter indelas i följande tjänstegrenar:

A. Flygplatsförvaltning

B. Flygsäkerhetstjänst:

1. Administration

2. Flygfält

3. Fältbelysning

4. Landningsradiofyrar

5. Hangarer

6. Garage, förråd

7. Brandberedskap

8. Stationsbyggnad

9. Personalbostäder.

10. Trafikledning

11. Markradiostationer

12. Väderlekstjänst.

Inom varje tjänstegren särskiljas olika kostnadsslag enligt följande schema:

Personalkostnader: avlöningar

pensionskostnader

övriga kostnader.

Sakliga drifkostnader (telefon och telegram, övriga kontorsomkostnader,

uppvärmning, elektrisk energi etc.).

Sakliga underhållskostnader.

Ränta och avskrivning.

Sammanställning av kostnader.

27. Resultatet av de verkställda beräkningarna av kostnader för Bromma

och Halmsjön (exkl. andel av gemensamma kostnader) redovisas i sammandrag

i följande tablå. Detaljerade beräkningar och kommentarer till dessa

återfinnas i bilaga 7 (s. 42).

Bihang till riksdagens protokoll lOiG. 1 sami. Nr 379.

5

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Mattts proposition nr 379.

Flygplatsförvaltning:

administration

flygfält ..........

fältbelysning .....

landningsradiofyrar

hangarer .........

garage och förråd .

brandberedskap ..

stationsbyggnad . .

personalbostäder . .

Säkerhetstjänst:

trafikledning

markradiostation

väderlekstjänst .

Bromma

kr.

144 400

2 504 900

213 400

112 200

187 200

40 300

17 800

224 900

Halmsjön

kr.

146 400

2 551 100

236 100

368 600

334 000

40 300

17 800

216 800

50 600

Summa 3 445 100

3 961 700.

........ 253 100

253 100

........ 770 600

779 500

........ 239 200

239 200

Summa 1 262 900 1 271 800.

Total 4 708 000 5 233 500.

För de olika tjänstegrenarna beräknas följande personantal:

Flygplatsförvaltning: Bromma

17

17

5

landningsradiofyrar ...........

2

10

garage och förråd..............

brandberedskap ..............

3

1

Säkerhetstjänst:

trafikledning

markradiostation

väderlekstjänst .

..... 23

..... 49

......24 96

Total 151

Halmsjön

17

24

5

5

12

3

_1 67

23

36

24 83

150.

I denna personal ingår ej personal för städning av stationsbyggnad, ej heller

portvakt för personalbostäder. Ifrågavarande kostnader redovisas såsom

sakliga driftskostnader. 28 *

28. I de ovan redovisade kostnaderna för lokaler (stationsbyggnad, hangarer,

personalbostäder) ingår icke kostnad för förvaltning samt för ränta å

markvärde. Dessa kostnader uppskattas till 1 % av investeringskostnaden för

resp. byggnader.

Sedan härav föranledda omföringar mellan summorna för olika tjänstegrenar

gjorts, redovisas följande definitiva summor:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

15

Flygplatsförvaltning:

administration ..........................

flygfält ................................. 2 462 100

fältbelysning ............................

landningsradiofvrar .....................

hangarer ...............................

garage och förråd.........................

brandberedskap .........................

stationsbyggnad .........................

personalbostäder ..................

Bromma

Halmsjön

kr.

kr.

130 200

124 600

2 462 100

2 485 900

213 400

236 100

112 200

368 600

207 200

378 000

40 300

40 300

17 800

17 800

261 900

251 800

—

58 600

Säkerhetstjänst:

trafikledning

markstationer

väderlekstjänst

Summa 3 445 100

....... 253 100

....... 770 600

....... 239 200

3 961 700.

253 100

779 500

239 200

Summa

Total

1 262 900

4 708 000

1 271 800.

5 233 500.

Kostnadernas fördelning på kostnadsslag är följande:

Bromma

Personalkostnader: kr.

avlöningar ............... 1 094 800 1 080 200

pensionskostnader ........ 131 400 129 600

övriga kostnader.......... 65 700 i 291 900 64 800

Sakliga driftkostnader ................ 314 500

Sakliga underhållskostnader............ 292 100

Ränta och avskrivning................. 2 809 500

Total 4 708 000

Halmsjön

l%r.

1 274 600

402 500

389 800

3 166 600

5 233 500.

Sammanställning av intäkter.

29. För de båda flygplatserna beräknas följande intäkter (exkl. landningsavgifter).

Belysningsavgifter .......................... 213 400

Hangaravgifter .............................

Parkeringsavgifter ..........................

Hyror:

stationsbyggnad ..........................

personalbostäder ..................1.......

mark ...................................

Bensinavgifter .............................

Summa

Fråndragas dessa intäktsibelopp från de totala t

nettokostnad för Bromma 3 616 800 kronor och för Halmsjön 3 687 lOO krönor.

30

Bromma

Halmsjön

kr.

kr.

213 400

236 100

207 200

378 000

20 000

20 000

210 600

203 700

—

58 600

40 000

50 000

400 000

800 000

1 091 200

1 746 400.

ostnaderna

kvarstår såsom

30. Beträffande avvägandet av bety sninssa vgifter må följande

anföras. Som i punkt 28 angivits beräknas kostnaderna för fältbelysningen

uppgå till 213 400 kronor vid Bromma och 236 100 kronor vid Halmsjön.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Vid flygplatserna uttages f. n. en belyningsavgift av 15 kronor för varje

landning och varje staid, som försiggår nattetid, då fältbelysningen är tänd.

Detta är ett förkrigspris.

Enligt våra i punkt 25 framlagda principer rörande täckning av självkostnaderna

för speciella tjänster böra belysningsavgifterna höjas, så att de helt

täcka kostnaderna för fältbelysningen.

31. Vad gäller principerna för uttagande av hangaravgifter vilja

vi framhålla följande. De totala årskostnaderna för hangarer, som planeras

bliva uppförda av staten beräknas (jfr punkt 28) till 207 200 kronor vid

Bromma och 378 000 kronor vid Halmsjön. Golvarealen av dessa hangarer

har uppskattats till 3 600 m2 resp. 8 000 nr.

För flygplan, som intages i hangar, ha flygbolagen att erlägga hangaravgift.

För varje 50-tal m2 av den yta, som bildas av produkten av flygplanets

största längd och största bredd erlägges f. n. en avgift av 3 kronor per period

av 24 timmar eller del därav. Vintertid utgör avgiften 3: 75 kronor för hangarer,

som äro försedda med uppvärmningsanordning.

Med nuvarande avgifter skulle ovanstående kostnader icke bli täckta. Vi

anse, att hangaravgifterna böra höjas så, alt de täcka flygplatsförvaltningens

kostnader.

32. Parkeringsavgifter (förankringsavgifter), vilka komplettera

hangaravgifterna, erläggas för flygplan, som förankrats eller uppställts under

bar himmel. Parkeringsavgiften fastställes lämpligen såsom viss del av

motsvarande hangaravgift. Enligt nuvarande taxa utgår förankringsavgift

för varje period av 24 timmar eller del därav med 0: 50 kronor per dygn

för varje påbörjat 50-tal m3 av flygplanets yta, varvid denna yta beräknas på

samma sätt som för hangaravgiften. Parkeringsavgifterna böra avpassas

efter hangaravgifterna, så att hangarerna i första hand bliva uthyrda.

Inkomsterna av parkeringsavgifter ha uppskattats till 20 000 kronor för

vardera Bromma och Halmsjön.

33. Beträffande hyror i stationsbyggnaden må följande anföras.

De totala årskostnaderna för stationsbyggnader beräknas till 261 900

kronor vid Bromma och 251 800 kronor vid Halmsjön. I vardera av dessa

belopp ingå 7 000 kronor för belysning och 6 000 kronor för renhållning av

de lokaler, som disponeras av flygplatsförvaltningen och säkerhetstjänstens

olika grenar. Vid beräkningen av hyra till utomstående böra dessa belopp

fråndragas. Sedan så sken kvarstår ett totalbelopp av 248 900 kronor för

Bromma och 238 800 kronor för Halmsjön.

Den totala golvytan i byggnaderna uppskattas till ca 6 500 och 6 800 m

för Bromma resp. Halmsjön. Härav beräknas flygplatsförvaltningen och säkerhetstjänsten

komma att disponera ca 1 000 m2 vid vardera flygplatsen,

vilket utgör 15,4 procent resp. 14,7 procent av den totala golvytan vid Bromma

och Halmsjön.

Även i detta fall utgå vi från att hyran skall motsvara självkostnaderna.

För Bromma beräknas hyresinkomsten för de lokaler, som uthyras till

utomstående alltså till 84,6 procent av 248 900 kronor, d. v. s. 210 600 kronor.

Motsvarande belopp vid Halmsjön blir 85,3 procent av 238 800 kronor,.d. v. s.

203 700 kronor.

Vid Bromma flygplats erlägger tullverket icke någon hyra för lokaler.

Detta är beroende av att Stockholms stad, som åtnjuter tolagsersättning, är

skyldig ställa lokaler till tullverkets förfogande. Sedan staten övertagit Bromma,

föreligger icke något skäl för att icke räkna hyra för tullverket. Den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

17

statliga flygplatsförvaltningen bör uppbära hyror avseende tullens lokaler

antingen från Stockholms stad eller från tullverket. Jämväl vid Halmsjön

bör hyra erläggas för tullverkets lokaler.

Vi utgå vidare från att såväl polis som post och telegraf skola erlägga hyra

efter självkostnadsgrunder.

För att ge en föreställning av hur lokalutrymmena i stationsbyggnaderna

kunna komma att disponeras må följande sammanställning återgivas, hämtad

ur 1944 års flygplatsutrednings betänkande av den 10 mars 1945 (bilaga 2)

rörande beräknad lokalfördelning för stationsbyggnaden vid Halmsjön.

Flygplatsförvaltning ....................... 360 m2

Trafikledning ............................. 150 »

Markradiostation .......................... 190 »

Väderlekstjänst ............................ 100 »

Flygbolag ................................ 1 600 »

Tullverket ................................ 1 030 »

Postverket ................................ 150 »

Polisen .................................. 175 »

Restaurang................................ 1 300 »

Diverse lokaler ............................ 1300 »

Summa 6 355 m2

34. Vid Bromma uppbär flygplatsförvaltningen m a r k h y r o r för bl. a.

de tomter, å vilka AEA:s byggnader äro uppförda. Inkomsterna av markutliyrning

vid Bromma kunna beräknas till 40 000 kronor per år.

När det gäller att bedöma de markhvror, som kunna komma att inflyta vid

Halmsjön, har man att taga hänsyn till att markvärdet i Halmsjön är lägre

än markvärdet i Bromma. Möjligheterna till uthyrning torde emellertid vara

väsentligt^ större vid Halmsjön än vid Bromma. Hänsyn bör tagas till att

markområdet för Halmsjöns flygplats är så stort att arrendeavgifter kunna

beräknas inflyta även för jordbruksområden som icke omedelbart behöva

nedläggas.

Intäkter av markupplåtelse vid Halmsjön kunna upptagas till högre belopp

än vid Bromma, men i kalkylen har försiktigtvis icke införts högre belopp än

50 000 kronor.

Någon markhyra från bensindistributörer har icke medräknats. Denna

förutsättes ingå i den avgift dessa ha att erlägga för rätten att distribuera

bensin (se punkt 36).

35. Årskostnaden beräknad enligt självkostnadsgrunder för personalbostäder

uppförda av staten vid Halmsjön uppgår till 58 600 kronor. I

detta sammanhang kan nämnas, att vid beräkningen av avlöningar såväl

Bromma som Halmsjön hänförts till högsta dyrortsgrupp (I-ort).

36. Ersättning för distribution av bensin erlägges av bensinbolagen

till flygplatsförvaltningen för disposition av mark samt för tillstånd

att distribuera bensin vid flygplats. Denna ersättning fixeras vanligen

såsom visst belopp per liter distribuerad bensin.

Upplåtelse av mark för bensinstation betingar i regel en hyresersättning

av 1 öre per liter försåld bensin.

Vid flygplatserna uttages emellertid en något högre ersättning och tendensen

synes gå mot en höjning av dessa ersättningar. Vi ha inhämtat, att i vissa

länder bensinavgifter utlagas, vilka motsvara cirka 2 öre per liter. Så synes

vara fallet med Norge, Schweiz och Storbritannien.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Vi vilja understryka vikten av att likartad distributionsersättning uttages

framför allt inom de nordiska länderna och anse att överenskommelser i

denna riktning böra träffas.

Den distribuerade mängden bensin uppskattas till 20 miljoner liter vid

Bromma och 40 miljoner liter vid Halmsjön. Flygplatsernas inkomster av

distributionsersättningar beräknas alltså till 400 000 kronor resp. 800 000

kronor. Även för distribution av olja utgår liknande ersättning, vartill dock

hänsyn icke tagits i ovanstånde kalkyl.

V. Driftskalkyl för övi*ig’a flygplatser.

37. Utöver de i föregående avsnitt framlagda driftskalkylerna för Bromma

och Halmsjön ha vi ansett erforderligt att göra överslagsberäkningar av

kostnaderna för övriga flygplatser.

Till grund för kostnadsberäkningarna har lagts en analys avkostnaderna

för Bromma och Halmsjön. Kostnaderna vid en flygplats kunna i

detta sammanhang indelas i fyra grupper:

a. kapitalkostnader (ränta och avskrivningar),

b. driftskostnader som av oss beräknas proportionella mot anläggningarnas

omfattning (underhåll, renhållning, uppvärmning m. m.),

c. driftskostnader som kunna antagas vara proportionella mot trafikvolymen,

d. driftskostnader, som äro ofrånkomliga för varje flygplats, oberoende av

storlek och trafikvolym.

38. Vid uppskattning av årskostnaderna för de olika flygplatserna ha vi

beträffande kostnader i grupp a och b utgått från de totala investeringarna,

sålunda

dels hittills av stat och kommun gjorde investeringar i anläggningar och

mark,

dels planerade nyinvesteringar, som av 1944 års flygplatsutx-edning beräknats

i dess betänkande av den 12 augusti 1946,

dels även uppskattade investeringar i fordon och redskap.

Den totala investeringssumman, avseende samtliga flygplatser utom Bromma

och Halmsjön, slutar på 158 768 000 kronor. Härav kommer på Torslanda

(C-fält) 61 310 000 kronor, ny flygplats i Skåne (förslagsvis vid Trolleberg;

C-fält) 33 410 000 kronor samt för övriga flygplatser inkl. Bulltofta (16

st.) 64 048 000 kronor.

Då det visat sig, att kostnaderna för ränta och avskrivning med god noggrannhet

kunna sättas till 4,0 procent av den totala investeringssumman vid

en flygplats, har denna kostnadssats tillämpats på samtliga flygplatser utom

Torslanda och Trolleberg. För vissa flygplatser äro de beräknade investeringarna

f. ö. ej specificerade på objektgrupper, varför underlag för en exakt

kalkyl utgående från beräknad livslängd för olika objektgrupper ej förefunnits.

För kostnader av grupp b har räknats med en procentsats av 1,1.

Så långt är överslagsberäkningen närmast att jämföra med en kalkyl. För

återstående kostnader i grupp c och d ha vissa grova uppskattningar gjorts

med ledning av det material som stått till förfogande. Trots att detta material

varit bristfälligt äro vi av den uppfattningen att eventuella fel icke nämnvärt

påverka slutresultaten.

Årskostnaderna för samtliga flygplatser, exkl. Bromma och Halmsjön,

skulle enligt dessa uppskattningar uppgå till 11 878 000 kronor, fördelade på

följande sätt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 379.

19

Kronor

Kapitalkostnader ........................................ 6 531 000

Driftskostnader:

proportionella mot investeringskostnaderna ................ 1 746 000

proportionella mot trafikvolymen.......................... 1 981 000

övriga ................................................ 1 620 000

11 878 000.

39. Utgående från uppgifter rörande planerade investeringar i belysningsanläggningar,

hangarer och stationsbyggnader ha vi uppskattat flygplatsernas

intäkter av belysningsavgifter, hangaravgifter samt uthyrning av lokaler

i stationsbyggnader. Dessa intäkter ha framräknats till 1 233 000 kronor.

Härtill kommer såsom ersättning för distribution av bensin ett belopp av

300 000 kronor (2 öre per liter för 15 miljoner liter).

De totala flygplatsintäkterna (exkl. landningsavgifter) för samtliga flygplatser

med undantag av Bromma och Halmsjön beräknas alltså uppgå till

1 533 000 kronor.

Sedan detta intäktsbelopp fråndragits totalutgifterna kvarstår såsom nettokostnader

ett belopp av 10 345 000 kronor.

I bilaga 8 (s. 53) har en sammanställning gjorts av investeringar, årskostnader

och flygplatsintäkter (exkl. landningsavgifter) avseende samtliga flygplatser.

VI, Gemensamma kostnader.

40. I detta avsnitt skola de kostnader behandlas, vilka äro gemensamma

för samtliga flygplatser.

De centrala organen inom luftfartsväsendet äro luftfartsstyrelsen, telegrafstyrelsen

samt Sveriges meterologiska och hydrologiska institut. Enligt vad i

punkt 19 anförts, medtaga vi endast kostnader för luftfartsstyrelsen och telegrafstyrelsen.

Av gemensam karaktär äro vidare kostnaderna för reservflygfält samt för

sådana flygfyrar och radiofyrar, vilka äro belägna vid luftfartsleder och icke

kunna hänföras till viss flygplats.

Som gemensam kostnad uppföres slutligen ersättning till postverket för

tjänstebrevsrätten.

41. För luftfartsstgrelsen ha vi uppgjort följande kostnadskalkyl:

Personalkostnader

avlöningar .................................. 1 200 000

pensionskostnader ............................ 144 000

övriga kostnader ............................ 120 000 i 454 000

Sakliga kostnader

telefon, telegram .............................. 25 000

övriga kontorsomkostnader ................... 80 000

publikationslryck ............................ 4 000

lokalhyra, uppvärmning, lyse m. m............. 75 000

renhållning .................................. 30 000 214 000

Kr. 1 678 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mai:ts proposition nr 379.

I luftfartsfondens stat för budgetåret 1945/46 beräknas för avlöningar till

luftfartsstyrelsens personal ett belopp av 507 900 kronor. För innevarande

budgetår är motsvarande belopp 756 900 kronor och torde för nästkommande

budgetår uppgå till i runt tal 1 000 000 kronor. Med hänsyn till att större

delen av personalen är nyanställd avse dessa avlöningar i huvudsak lägsta

löneklass. Vi ha däremot i kostnadstablån ovan räknat med avlöningar enligt

medellöneklass, vilket innebär en ökning av cirka 15 procent i förhållande

till begynnelselöneklassen.

Då kostnaden för luftfartsstyrelsen avseende utrikesresor kunna beräknas

uppgå till relativt väsentliga belopp, har kostnadsposten »övriga personalkostnader»

beräknats högre än 6 procent av avlöningskostnaderna, vilken

norm eljest tillämpats i kostnadskalkylerna (jfr bilaga 7, s. 43).

Vid beräkningen av de sakliga kostnaderna ha vi i huvudsak utgått från

luftfartsstyrelsens beräkningar.

Kostnader för lokaler, vilka f. n. endast till en mindre del belasta luftfartsfonden,

ha medtagits i sin helhet.

42. För den centrala administrationen av markradiostationerna inom telegrafstyrelsen

ha vi uppgjort följande kostnadskalkyl:

Personalkostnader

avlöningar ....

pensionskostnader

övriga kostnader

Sakliga kostnader

Kr. 188 000.

140 000

16 800

8 400 165 200

....... 22 800

Kalkylen bygger i vad gäller avlöningskostnaderna i huvudsak på uppgifter

från telegrafstyrelsen. De sakliga kostnaderna ha uppskattats på grundval av

relationen mellan personalkostnader och sakliga kostnader inom luftfartsstyrelsen.

43. Följande kostnader beräknas för reservflygfält samt för ovannämnda

flygfyrar och radiofyrar.

Reservflygfält ..............

Drifts-

kostnader

____ 27 000

Ränta och

avskrivning

240 000

Summa

267 000

Flygfyrar ..................

____ 14 000

32 000

46 000

Radiofyrar ................

____ 28 000

80 000

108 000

Kostnadsberäkningen utgår från följande investeringsbelopp:

Reservflygfält: anläggningar ..................... 5 332 000

mark ............................ 1 181 000

6 513 000

Flygfyrar: anläggningar . .

574 000

Radiofyrar: anläggningar . .

690 000

Ränta och avskrivning har beräknats utgående från antagande om en livslängd

av 50 år för reservflygfältsanläggningar, 25 år för flygfyrar och 10 år

för radiofyrar.

Driftskostnaderna ha för reservflygfälten satts lika med 0,5 procent av anläggningsvärdet.

För flygfyrar och radiofyrar ha driftskostnaderna, på grundval

av kostnader för belysningsanläggningar resp. landningsradiofyrar vid

Bromma och Halmsjön, fixerats till 2,5 resp. 4,0 procent av anläggningsvärdena.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 379.

21

44. Slutligen uppföres ett belopp av 8 000 kronor såsom ersättning till

postverket för tjänstebrevslätten. Denna ersättning avser såväl luftfartsstyrelsen

som de lokala flygplatsförvaltningarna och betraktas därför lämpligen

som en gemensam kostnad.

45. De totala gemensamma kostnaderna kunna sammanfattas sålunda:

Luftfartsstyrelsen ............

Telegrafstyrelsen .............

Reservflygfält ...............

Belysningsanläggningar .......

Radiofyrar ..................

Ersättning för tjänstebrevsrätten

kr.

1 678 000

188 000

267 000

46 000

108 000

8 000

Summa 2 295 000.

VII. Sammanfattning: och diskussion av driftskalkylerna.

Sammanfattning av kostnader och intäkter.

46. I föregående avdelningar bär slutresultatet lämnats för de olika delarna

av kostnads- och intäktskalkylerna för landets flygplatsorganisation. Nedan

lämnas en sammanfattning av delkalkylerna (i milj. kronor).

De gemensamma kostnaderna ha fördelats å de olika flygplatserna i förhållande

till summan av drifts- och kapitalkostnader. Specifikation lämnas

i bilaga 8 (s. 53).

Kostnader och intäkter för flyg platsorganisationen.

Andel

Drifts- Kapital- av ge- Summa Hyres- D___

Netto
-

kost-

nader

kost-

nader

mensam- ma kost- nader

kost-

nader

intäkter

m. m.

.Bensin- Glimma

avgifter intäkter

kost-

nader

Bromma..........

1,9

2,8

0,5

5,2

0,7

0,4

1,1

4,1

Halmsjön.........

2,2

3,2

0,5

5,9

0,9

0,8

1,7

4,2

Övriga flygplatser..

5,4

6,5

1,3

13,2

1,3

0,3

1,6

11,6

Summa

9,5

12,5

2,3

24,3

2,9

1,5

4,4

19,9

Flygplatsorganisationens totala drifts- och kapitalkostnader ha sålunda uppskattats

till 24,3 miljoner kronor och de intäkter flygplatsförvaltningarna

kunna räkna med i form av hyror för mark, lokaler och hangarer m. m., belysnings-

och förankringsavgifter samt ersättning för rättighet att distribuera

bensin, till 4,4 miljoner kronor. Det återstår sålunda ett belopp av 19,9 miljoner

kronor, som skall täckas med flygplatsavgifter. För Bromma och

Halmsjön tillsammans utgöra kostnaderna 11,1 miljoner kronor och intäkterna

2,8 miljoner kronor saint återstående kostnadsbelopp 8,3 miljoner

kronor.

47. Vi vilja erinra örn att vi i de fall tveksamhet kunnat råda örn kostnadernas

storlek, strävat efter alt icke underskatta dessa. Vad flygplatsernas

intäkter av hyror m. m. beträffar, ha vi dessutom utgått från självkostnadspriser

och därjämte bortsett från vissa intäkter, som f. n. äro omöjliga att

uppskatta.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majis proposition nr 379.

I kostnaderna för »övriga flygplatser» ingå kapitalkostnader med 6,5 miljoner

kronor. Denna uppskattning grundar sig i huvudsak på det förslag, som

framlagts av 1944 års flygplatsutredning och till vilket statsmakterna ännu

icke tagit ställning. Det är sålunda ovisst om de föreslagna anläggningarna

överhuvud taget komma till utförande eller bliva färdiga inom den tidrymd,

som här avses, d. v. s. före år 1951. Det synes emellertid troligt att dessa

flygplatser skulle kunna taga emot en trafik av här beräknad storleksordning

med mindre utbyggnader än som föreslagits av flygplatsutredningen.

Detta innebär att kapitalkostnaderna i verkligheten skulle bliva lägre än

som angivits i tabellen.

Vi vilja även understryka den stora svårighet, som förelegat vid insamlingen

av materialet för beräkningarna, i synnerhet då det gällt att koordinera

de olika uppgifterna. Det har nämligen icke varit möjligt för oss att

erhålla uppgifter från olika områden för exakt samma tidpunkt. Då vi angivit

år 1951 som utgångspunkt för våra kalkyler, får detta årtal endast

fattas som en symbol för den tidpunkt, till vilken vi hänföra olika investerings-

och kostnadsuppgifter, även med vetskap örn att i verkligheten en

dylik samordning icke kail förväntas.

Vid jämförelse mellan kostnaderna för markorganisationen i Sverige och

andra länder, såsom Danmark, Holland och Belgien, måste hänsyn tagas till

att de långa avstånden och landets natur kräva en relativt större säkerhetsapparat.

Väderlekstjänsten måste bygga på observationer från ett stort antal

observationsposter. Tråd- och teleprinterförbindelserna mellan olika flygplatser

måste spänna över stora avstånd. Större anspråk måste ställas på

förekomsten av reservflygfält och fyrar utefter flygledema. Detta ställer

Sverige i ett ogynnsammare läge än mångå andra länder med kortare avstånd

och med större slättlandsarealer.

Landningsavgifter och subventioner.

48. De landningsavgifter, som nu utgå och som kvarstå oförändrade sedan

tiden före kriget, äro helt otillräckliga för att täcka ett kostnadsbelopp

av ovanstående storleksordning. Detta framgår av att för budgetåret 1944/45

redovisas en förlust för staten på luftfartsväsendet av 2 350 000 kronor (exkl.

ränta och avskrivningar). Då man tidigare varit inställd på att luftfarten

icke kunde hävda sig utan subventioner i konkurrensen med andra trafikmedel,

ha avgifterna i vårt land liksom i andra länder fastställts utan hänsyn

till de verkliga kostnaderna. De mindre länderna lia av konkurrenshänsyn

nödgats följa de taxor, som tillämpats i de större länderna, och i

detta fall synes Tyskland lia varit ledande.

49. Om luftfarten skall intaga en med de äldre kommunikationsmedlen

jämbördig ställning, ökas anspråken på säkerhet, precision och bekvämlighet

för passagerarna. Fördelarna av den kortare restiden få icke elimineras

av långa väntetider och oregelbundna ankomst- och avgångstider. Detta innebär

större krav på säkerhetstjänsten med åtföljande kostnadsökningar samt

på rymliga och välutrustade stationsbyggnader. Ur räntabilitetssynpunkt

måste stora plan utnyttjas, vilket ställer större anspråk på flygplatserna.

Detta leder till en förskjutning av kostnaderna för trafiken från trafikföretagen

till markorganisationerna. Kostnaderna för denna liksom subventionerna

ha också redan visat en starkt stigande tendens, vilket tvingar fram

en annan inställning till frågan örn kostnadstäckning eller icke. I den mån

flygets ställning som kommunikationsmedel blir starkare, undergår även

uppfattningen örn luftfartens förmåga att själv bära sina kostnader en förskjutning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 379.

23

I Förenta Staterna, där civilflyget redan före kriget var av stor betydelse

för förbindelserna inom landet, ställer nian sålunda öppet anspråk på att

de av kommunerna ägda och drivna flygplatserna åtminstone skola täcka

sina kostnader. För flygplatser i enskild ägo kräver man dessutom någon

vinst. I andra länder, exempelvis England och Danmark, vill man icke gå

så långt att kräva full kostnadstäckning, sålunda även av kapitalkostnaderna,

men man torde sträva efter full täckning av åtminstone driftsutgifterna. Ett

uttryck härför är den kraftiga höjning av taxorna, som det engelska luftfartsministeriet

nyligen vidtagit för de statliga flygplatserna. Tendensen går

sålunda i en bestämd riktning mot minskade subventioner till den civila

luftfarten, vilke! kommer att medföra att trafiken får betala högre flygplatsavgifter

i framtiden.

50. Med den omfattning, som trafiken inom vårt land och mellan vårt land

och utlandet tagit efter kriget, och med den ytterligare expansion, som kan

förväntas inom de närmaste decennierna, torde man enligt vår uppfattning

nu lia kommit till den tidpunkt, då frågan örn subventionssystemets avveckling

bör upptagas till prövning. Vår utredning avser att visa, huruvida en

avveckling är möjlig redan i samband med storflygplatsens färdigställande

eller huruvida en längre övergångsperiod är nödvändig.

Konsekvensen av denna vår principiella ståndpunkt ha vi tagit i fråga

örn kostnadsredovisningen. Vi lia i våra kalkyler utgått från att den civila

luftfarten skall debiteras för samtliga de kostnader, som det allmänna ikläder

sig för markorganisationen, drifts- såväl som kapitalkostnader och oavsett

om de senare avse äldre i bruk varande anläggningar, vilka redan avskrivits

i kommunernas resp. statens bokföring. Kalkylmässigt torde detta

vara den enda försvarbara ståndpunkten. Härmed har ställning dock icke

tagits till frågan, huruvida dessa kostnader kunna täckas genom avgifter,

som belasta trafiken. Skulle så icke vara fallet, återstår en avvägning av

den betydelse luftfarten har för landet i jämförelse med de subventioner från

det allmänna som det skulle krävas för att upprätthålla en effektiv markorganisation.

En dylik kalkylmetod har den fördelen att man undviker dolda subventioner,

vilkas storlek kan vara svår att fastställa, och att man därigenom

kan konstatera storleksordningen av det allmännas stöd till luftfarten. Vi

vilja i detta sammanhang hänvisa till det numera allmänt accepterade kravet

på öppen redovisning av subventioner till statliga företag.

51. I detta sammanhang vilja vi framhålla, att om full kostnadstäckning

icke omedelbart kan erhållas, detta icke nödvändigtvis behöver innebära, att

det allmänna subventionerar markorganisationen. Ett nystartat industriföretag

torde exempelvis icke alltid kunna räkna med att bli fullt räntabelt omedelbart

efter starten. Den produktionsvolym, för vilken anläggningen planerats,

torde företaget nämligen i regel icke uppnå förrän efter några års drift.

Detta gäller i jin högre grad för flygplatserna, som på grund av de fasta anläggningarnas

karaktär från början måste kunna ge utrymme för en växande

trafik. De flygplatser, som nu anläggas, måste därför överdimensioneras och

komma följaktligen att räcka till för en större trafik än den man räknat med

för år 1951. Man kan sålunda förvänta ett stigande utnyttjande av flygplatsernas

kapacitet, vilket innebär alt de fasta kostnaderna, som utgöra den väsentlig:»

delen av kostnaderna, komma att slås ut på en större trafikvolym.

Det finansiella resultatet skulle under sådana förhållanden komma att förbättras

och bristen under de första åren att täckas genom överskott, som

uppslå vid bättre kapacitetsutnyttjande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Flygtrafikinkomster.

52. De svenska och utländska flygbolagens inkomster av flyglinjer inom

vårt land eller mellan detta och utlandet kunna indelas i tre grupper:

1. Inkomster av transporter mellan två svenska flygplatser,

2. inkomster av transporter mellan svensk flygplats och utländsk flygplats

samt

3. inkomster av transporter mellan två utländska flygplatser.

Rent allmänt kan man säga, att ur ett flygbolags inkomster av transporter

mellan två flygplatser skola bestridas de landnings- och andra avgifter, som

bolaget har att erlägga vid avgångs- och ankomstplatsen. Inkomster i den

tredje gruppen skola icke medtagas, när det gäller att bedöma de svenska

flygplatsernas ekonomiska bärkraft. Av den andra gruppens inkomster skola

bestridas såväl avgifter vid svensk flygplats som avgifter vid utländsk

flygplats. Det synes naturligt att hälften av trafikinkomsten i detta fall hänföres

till den svenska flygplatsen. Vad slutligen den första gruppen beträffar,

skall den medtagas i sin helhet, och trafikinkomstema kunna fördelas

mellan de olika svenska flygplatserna på så sätt, att till varje flygplats hänföres

hälften av inkomsten av transporter mellan denna flygplats och annan

flygplats.

Då transporterna från och till en och samma flygplats erfarenhetsmässigt

äro av samma storlek, kan det ovan beskrivna betraktelsesättet även sägas

innebära, att till varje svensk flygplats hänföras flygbolagens inkomster av

transporter från denna flygplats.

53. De i punkt 7 lämnade uppgifterna rörande trafikinkomsterna avse

svenska och utländska flygbolags samtliga bruttotrafikinkomster med undantag

av dem, som tillhöra den ovan angivna tredje gruppen. En omräkning

efter de principer, som framlagts i punkt 52, ger följande resultat (miljoner

kronor):

Inkomster av Bromma Halmsjön flygp]!^er Summa

inhemsk trafik....................... 6,4 -—- 15,7 22,1

europeisk närtrafik .................. 11,1 — 3,8 14,9

europeisk fj ärrtrafik.................. — 44,5 10,9 55,4

interkontinental trafik................ —• 19,9 —• 19,9

Summa 17,5 64,4 30,4 112,3

härav inhemsk trafik %.............. 37 —- 52 20

De uppskattade trafikinkomsterna avseende den irreguljära trafiken (4

miljoner kronor) ha påförts Brommas inhemska trafik med 1 miljon kronor

och övriga flygplatsers inhemska trafik med 3 miljoner kronor.

Av tabellen framgår att de trafikinkomster, med vilka markorganisationens

nettokostnader skola jämföras, uppgå till 112,3 miljoner kronor, varav

en femtedel belöper på den inhemska trafiken. På Halmsjön falla 57 procent

av inkomsterna och detta uteslutande från långdistanstrafiken. Brommas inkomster

härröra till 37 procent från inhemsk trafik, medan för de övriga

flygplatserna, tagna som en enhet, denna procentsats är 52 procent. Bland

dem återfinnas Torslanda och Bulltofta (Trolleberg) med en förhållandevis

stor andel av europeisk när- och fjärrtrafik; återstående flygplatser ha praktiskt

taget uteslutande inhemsk trafik (se vidare bilaga 8, s. 53).

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

25

Kan den vid tiden för storflygplatsens färdigställande förväntade trafiken

kåra landets totala kostnader för markorganisationen?

54. Enligt våra beräkningar uppgå de totala koslnaderna, efter avdrag av

hyresintäkter, bensinavgifter m. m., till 19,9 miljoner kronor eller 18 procent

av de förväntade trafikinkomsterna. Örn ett belopp av denna storleksordning

skulle uttagas i form av flygplatsavgifter, skulle det innebära en mångdubbelt

större belastning än för närvarande. Visserligen belastas den amerikanska

trafiken, förutom av landnings- och andra flygplatsavgifter, av en under

kriget pålagd federal skatt av 15 procent på bruttoinkomsten av inhemsk

och utgående internationell trafik, men förhållandena där äro icke fullt jämförbara

med de svenska på grund av den starka position luftfarten uppnått

därstädes redan på 1930-talet. Skatten torde även utgå på andra kommunikationsmedel

än luftfarten.

Höga landningsavgifter påverka biljettpriser och fraktsatser, och förutsättningen

för att den trafikvolym vi här räknat med skall uppnås är sådana

priser, som göra flygtrafiken konkurrensmässig ej endast internationellt

utan även i förhållande till andra trafikmedel inom landet.

Då tvivel kan råda örn möjligheten för luftfarten att i konkurrens med

andra trafikmedel bära så höga markkostnader, som ovan angivits, vilja vi

framhålla följande synpunkter. I kostnaderna ha vi på grunder, som tidigare

angivits, inräknat ränta på mark, som upplåtils av kommunerna till staten

samt ränta och avskrivningar på sådana i statens ägo befintliga anläggningar,

vilka redan avskrivits i kommunernas och statens böcker. Även örn

detta är den enda riktiga metoden ur kalkylsynpunkt, kan man, när det gäller

fastställandet av taxorna, dock ifrågasätta, huruvida icke avdrag kan göras

från kostnaderna med motsvarande belopp. I verkligheten har det allmänna,

stat och kommun, genom de tidigare avskrivningsbesluten deklarerat

sin beredvillighet att taga risken av att luftfarten icke skulle kunna betala

landets initialkostnader för markorganisationens utbyggnad. Det finnes därför

knappast anledning kräva, att luftfarten, innan dess ställning inom kommunikationsväsendet

blivit fastare grundad, skall återbära detta bidrag genom

flygplatsavgifter, som äro högre än som behövas för att täcka driftsutgifterna

och de årliga kostnaderna för de nya anläggningar, som nu visa sig

behövliga.

Vi vilja i detta sammanhang erinra om det stöd staten har lämnat järnvägstrafiken

genom de avskrivningar, som med riksdagens medgivande fått

göras på banor, vilka icke äro räntabla men ha indirekt betydelse för landet.

Vidare har det allmänna stimulerat landsvägstrafiken genom vägbyggande

och sjöfarten genom anläggning av hamnar och fyrar. En undersökning av

dessa förhållanden skulle säkerligen visa, att de äldre trafikgrenarna helt

eller delvis senare kunnat återgälda det allmännas bidrag direkt genom ökade

inkomster tor stat och kommun och indirekt genom de gynnsamma verkningar,

som ett väl utvecklat kommunikationsväsende medför för landet i dess

helhet.

5a. De arliga kapitalkostnader för mark och redan avskrivna anläggningar,

som ingå i vara kalkyler, uppgå till ett belopp av 3,0 miljoner kronor,

varav 1,1 miljoner kronor på Bromma och 1,9 miljoner kronor på övriga

flygfält. Om detta belopp fråndrages nettokostnaderna på 19,9 miljoner kronor,

skulle sålunda återstå 16,9 miljoner kronor motsvarande 15 procent av

trafikinkomsterna, vilka ovan uppskattats till 112,3 miljoner kronor. En belastning

av denna storleksordning förefaller oss möjlig för trafiken all bära,

trots den betydande höjningen i jämförelse med nuvarande förhållanden och

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

även med hänsyn till övriga lokala markkostnader, vilka i avsnitt IV och V

(punkterna 29—36 och 39) behandlats. Till stöd för denna vår uppfattning

vilja vi framhålla följande omständigheter.

Större flygplanstyper och utökad trafik väntas medföra sjunkande kostnader

för trafikbolagen. Dessa räkna därför med en väsentlig reduktion av

biljettpriser och fraktsatser inom den närmaste framtiden, varigenom kostnaderna

vid befordran flygledes icke nämnvärt skulle skilja sig från kostnaderna

vid befordran med andra kommunikationsmedel. De faktorer, som

sålunda påverka trafikbolagens räntabilitet i gynnsam riktning, medföra

emellertid ökade kostnader för flygplatsorganisationen. Som vi ovan framhållit

försiggår härigenom en överflyttning av viss del av luftfartens kostnader

från luftflottan till markorganisationen. Härtill kommer att i elen mån

flygplatserna effektivisera sin säkerhetstjänst med därav följande stegrade

kostnader, ökas flygtrafikens regelbundenhet, vilket ävenledes kommer att

förbättra trafikbolagens räntabilitet. Skulle emellertid flygplatskostnader av

ovan angiven storlek icke kunna uttagas utan att sänkningen av biljettpriserna

bleve mindre än man räknat med och jämförelsen med andra kommunikationsmedel

därigenom något oförmånligare, torde detta knappast få så

stor betydelse för konkurrensen, då den ekonomiska fördelen av tidsvinsten

vid anlitande av flyg kommer att bli mer och mer framträdande. Vi anse

därför att trafiken böra kunna bära väsentligt högre flygplatskostnader än

tidigare.

Vi vilja slutligen framhålla att flygplatskostnaderna icke i något avseende

skilja sig från de kostnader av annat slag, som äro förbundna med

drivande av luftfart, exempelvis löner till piloter och avskrivning å flygplan.

Det finnes därför icke någon kostnadsekonomisk anledning att ställa

flygplatskostnaderna i efterhand när det gäller att använda inkomsterna av

luftfarten till täckande av dennas kostnader. Örn trafiken icke skulle betala

fulla kostnader för flygplatserna, innebure detta sålunda en subvention av

trafikföretagen, även om dessa skulle visa vinst i sina räkenskaper.

Kan full kostnadstäckning för svenska flygplatser krävas oberoende av förhållandena

i utlandet?

56. Vi ha i punkt 49 omnämnt att i flertalet länder betydande subventioner

lämnats och alltjämt lämnas till flyget. Förenta Staterna intar i detta

hänseende en särstälining, enär de amerikanska flygplatserna knappast behöva

taga några hänsyn till konkurrerande flygplatser i utlandet. De långa

landavstånden på den amerikanska kontinenten göra det orimligt att dirigera

den interkontinentala flygtrafiken från exempelvis New York till Mexiko

eller Kanada, vilket för passagerare till New York skulle medföra tidskrävande

och kostsamma extra resor. I viss mån intar flygplatserna vid

Stockholm än så länge en liknande ställning som ändstationer för trafiken

väster och söder ifrån. Vi vilja emellertid ej alltför starkt betona detta

argument.

Sannolikt måste flygplatsavgifterna i Sverige fastställas med hänsyn till

avgifterna i utlandet, särskilt i Danmark och Norge. Örn man i syfte att

erhålla full kostnadstäckning sätter avgifterna för högt, inträder risken av

att viss del av den utländska trafiken avledes från landet, vilket i sin tur

skulle komma att medföra sämre räntabilitet.

Vid den tidpunkt vi här avse kan sålunda inträffa, att man vid de svenska

flygplatserna icke kan uttaga avgifter, som motsvara full kostnadstäckning,

trots att dessa avgifter i och för sig kunna vara rimliga. Följden bleve att

staten alltjämt måste subventionera flygplatserna utöver vad vi tidigare

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

27

förordat, nämligen att staten och kommunerna ej skulle kräva återbetalning

av tidigare lämnade bidrag för äldre anläggningar. Mot detta talar att utvecklingen

i andra länder måste leda till en väsentlig höjning av flygplatsavgifterna,

och vi anse det icke osannolikt, att full kostnadstäckning så småningom

skall kunna erhållas, trots att visst principiellt motstånd f. n. reses häremot

i vissa länder.

Avgifterna kompia förmodligen att genom överenskommelser fastställas till

samma belopp i alla länder eller åtminstone inom grupper av länder. Därvid

kan inträffa, att ett lands kostnader äro högre än de andra ländernas,

varför detta land icke erhåller täckning för sina merkostnader. I punkt 47

ha vi pekat på de ogynnsamma faktorer, som i detta hänseende äro att räkna

med för vårt lands vidkommande. En viss differentiering av avgifterna inom

en sådan grupp av länder kan dock tänkas utan att därigenom konkurrensläget

i högre grad behöver påverkas. Innan sådana överenskommelser träffas,

synes enda möjligheten vara att öka avgifterna från tid till annan och låta

den inverkan, som avgifterna visa sig lia å trafikomfattningen, vara vägledande

vid bedömandet av frågan, hur långt man kan gå.

Vilka grenar av flygtrafiken kunna komma att behöva statens stöd?

57. Örn subventioner bliva nödvändiga, är det ett allmänt ekonomiskt och

statsfinansiellt intresse att konstatera, vilka grenar av flygtrafiken, som äro

beroende av statens stöd. En uppfattning härom kan man erhålla genom att

beräkna kostnaderna i procent av trafikinkomsterna vid de olika flygplatserna.

En dylik beräkning ger följande resultat. (Mera specifierade uppgifter

lämnas i bilaga 8, s. 53.)

Kostnader

mkr.

Trafikin-

komster

mkr.

Härav

inhemsk

trafik %

Kostn, i %

av trafikink.

Halmsjön.....................

4,3

61,4

—

7

Bromma......................

3,0

17,5

37

17

Övriga flygplatser.............

Därav flygplatser med enbart inhemsk

9,6

30,4

52

32

trafik............................

(3,9)

(10,0)

(100)

(39)

Samtliga flygplatser

16,9

112,3

20

15

Från kostnaderna för Bromma och övriga flygplatser lia dragits de årliga

kapitalkostnaderna för mark och tidigare avskrivna anläggningar (inräknat

andel av kapitalkostnader för gemensamma anläggningar) med 1,1 miljoner

kronor för Bromma och 1,9 miljoner kronor för övriga flygplatser.

Vissa kommentarer måste dock göras till tabellen. Bromma skall tjänstgöra

som komplementfält till Halmsjön, vilket innebär att stora flygplan måste

kunna dirigeras dit vid behov. Vidare kunna mindre flygplan vid otjänlig väderlek

vara nödsakade att landa vid Halmsjön i stället för Bromma. Dessa

två flygplatser måste därför betraktas som en enhet. Gör man detta får

man ett relationstal mellan nettokostnader och t rålik inkoms ter på 9 procent.

Men även denna procentsats är mycket gynnsammare iin genomsnittstalet för

hela flygplatsorganisationen. Bromma kan emellertid icke heller betraktas

isolerad från de övriga flygplatserna. Örn Bromma skall betjäna den inhemska

trafiken, måste det finnas flygplatser på olika håll i landet som

mottagare av trafiken.

En fördelning av trafikinkomsterna på inhemsk och utländsk trafik bär

gjorts i tabellen i punkt 53, men av naturliga skäl är en dylik fördelning icke

möjlig för kostnaderna vid flygplatser med blandad trafik. Det framgår

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

emellertid av tabellen ovan att ju högre andel av trafikinkomsterna, som

laller på den inhemska trafiken, desto oförmånligare ställer sig driften ur

ekonomisk synpunkt.

Det framgår av vad ovan framhållits, att landets hela flygplatsorganisation

måste betraktas som en helhet och att man icke kan särskilja en flygplats

från de övriga och självständigt beräkna dess räntabilitet. Härav följer att

enhetliga taxor böra tillämpas, vilket leder till att större, mera räntabla

flygplatser få bära en del av kostnaderna för de mindre. Vad här sagts utgör

ett starkt motiv för att samtliga flygplatser, som äro avsedda för kommersiell

trafik, skola drivas i statlig regi.

58. De siffror som redovisas i tabellen i föregående punkt visa att de

större flygplatserna utan gensägelse äro mycket mera ekonomiska än de

mindre. Detta förklaras i första hand av att anläggningskostnaderna äro relativt

lägre för en större flygplats än för en mindre. Vid en given flygplats

göra de höga fasta kostnaderna flygplatsens räntabilitet intimt beroende av

hur intensivt den utnyttjas. Antalet landningar är därför av betydelse för

det finansiella resultatet, men av väsentligt större vikt är det förhållandet

att varje landning på en storflygplats representerar ett avsevärt större antal

passagerare med en längre flygfärd. Trafikinkomsterna per landning bli alltså

mycket större för långdistanstrafiken än för närtrafiken. Vid flygning på korta

sträckor komma m. a. o. kostnaderna för markorganisationen att utgöra en

större andel av de totala kostnaderna än vid flygning på längre distanser.

Om det blir nödvändigt för staten, främst med hänsyn till förhållandena

i andra länder, att subventionera markorganisationen, beror detta sålunda

på de höga kostnaderna för den inhemska trafiken. Det finnes redan ett antal

flygplatser, som uteslutande äro avsedda för denna trafik, och det är icke tal

örn att lägga ned dem. Tvärtom föreligger förslag örn deras utbyggnad. Ytterligare

investeringar äro motiverade, om flygplatserna därigenom bliva i stånd

att taga emot den större trafik, som kan förväntas i framtiden. På grund av

kapitalkostnadernas stora andel i totalkostnaderna (se tabellen i punkt 46),

är det emellertid därvid av största vikt för flygplatsorganisationens räntabilitet,

att nya anläggningar i fråga om fältens dimensioner, stationsbyggnader

m. m. stå i rimlig proportion till den trafik, som kan förväntas. Vad vi här

ha sagt gäller i särskilt hög grad de större av de för uteslutande inhemsk

trafik avsedda flygplatserna, medan de minsta synas i de föreliggande förslagen

ha fått en efter deras trafikförhållanden bättre avpassad utrustning

(jfr bilaga 8, s. 53).

Av vår utredning framgår att för täckande av flygplatskostnaderna erfordras

vid Halmsjön en väsentligt mindre andel av flygtrafikinkomstema

än vid övriga flygplatser. Nettokostnaderna i procent av trafikinkomsterna

utgöra för Halmsjön 7 procent, för övriga flygplatser i medeltal^ 26 procent

och för samtliga flygplatser 15 procent. Den slutsatsen kan alltså dragas att

genom anläggande av en storflygplats vid Halmsjön ekonomien hos landets

totala flygplatsorganisation avsevärt förbättras.

Vi vilja dock tillägga att vi, med den uppfattning vi hysa beträffande den

inhemska trafikens utveckling, anse att man kan räkna med en kontinuerlig

förbättring av det ekonomiska resultatet vid de övriga flygplatserna genom

ett bättre utnyttjande av anläggningarna, kanske särskilt genom den ickereguljära

trafikens ökning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 379.

29

VIII. Synpunkter på taxepolitiken.

59. Vi ha icke satt som vår uppgift att framlägga förslag rörande formerna

för uttagande av flygplatsavgifter, ej heller beträffande den takt, i

vilken avgifterna böra höjas från de nuvarande för att erhålla full kostnadstäckning.

Detta är en teknisk uppgift som tillkommer luftfartsstyrelsen, varvid

de i det föregående anförda omständigheterna och den internationella

situationen vid ifrågavarande tidpunkt måste beaktas. I anslutning till våra

tidigare diskussioner vilja vi dock framföra vissa synpunkter på taxepolitiken.

Med hänsyn till vår allmänna deklaration att subventioner och understöd

böra redovisas öppet, anse vi att rabatter i subventionssyfte icke böra lämnas

vissa grenar av flyget. Om det anses önskvärt ur allmänna synpunkter

att stödja viss gren, exempelvis sportflyget, bör detta ske genom direkt understöd

till sportflygklubbarna. Rabatter böra sålunda lämnas endast på

rent affärsmässiga grunder.

Olika affärsmässiga motiv för rabatter kunna nämnas, men vi vilja här

endast framhålla ett motiv, som vi anse vara av särskilt intresse. Starter och

landningar i reguljär trafik äro i regel koncentrerade till vissa tider på dagen.

Det är därför önskvärt att flygplatsen icke samtidigt tages i anspråk

för annan flygverksamhet, ty därigenom ökas toppbelastningen liksom kraven

på flygplatsens kapacitet med åtföljande kostnadsökningar. I syfte att

åstadkomma en utjämning kunna rabatter lämnas å flygplatsavgifter för

plan, som anlita en viss flygplats för start eller landning under de tider på

dagen eller året, då flygplatsens kapacitet är underutnyttjad. Härigenom

skulle icke endast en utjämning åstadkommas ulan sannolikt även en ökning

av trafiken genom den stimulans dylika rabatter skulle ge till plan i

icke-reguljär trafik, exempelvis för godstransporter och till privatflyget. Vad

beträffar större flygplatser med stor och mera jämn frekvens av landningar

i reguljär trafik, torde det vara ett önskemål att sportflygplan och andra

flygplan, vilka icke äro försedda med radio och därför kunna försvåra trafikledningens

uppgift att dirigera ankommande och avgående plan, hänvisas

till särskilda smärre flygplatser med enklare, men för detta ändamål

dock fullt tillräcklig utrustning. Sådana flygplatser torde i regel komma att

anläggas av kommunerna.

60. Flygplatsavgifterna utgå för närvarande i allmänhet med visst belopp

per ton för varje landning, i vissa länder även för start. Genom att differentiera

avgifterna efter flygplanens storlek tar man viss hänsyn till att flygplan,

som kunna taga större last, också ha större förmåga att bära avgifter

än de mindre. Men en avvägning av delta slag måste med nödvändighet bli

ganska schematisk. Det är inte omöjligt men svårt att med ett dylikt system

taga hänsyn till den sträcka planet flyger, vilket har betydelse för trafikinkomsterna

och därigenom för betalningsförmågan. Ett studium av de olika

ländernas flygplatsavgifter visar också, hur strävan ali åstadkomma rättvisa

mellan olika slag av trafikanter lett till synnerligen komplicerade och

oöverskådliga taxesystem.

Det närmast till hands liggande synes vara att för flygplatskostnademas

täckande uttaga avgifter sorn utgå i viss procent på trafikinkomsterna. Ett

sådant taxesystem synes emellertid medföra vissa olägenheter särskilt i fråga

örn den icke-reguljära trafiken. Vi förorda därför ett system med landningsavgiftcr

av nuvarande typ kombinerade med startavgifter, vilka uttagas sorn

Fallang till riksdagens protokoll 1!H0. 1 samt. Nr 37!). (■

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

viss procent av trafikbolagens eller andra trafikanters inkomst på avgående

trafik. En sådan anordning skulle icke endast innebära en mera smidig anpassning

efter trafikens bärkraft, utan skulle även bliva enklare och mera

överskådlig än den nuvarande. Vi förutsätta då att enhetliga taxor tillämpas

vid de olika flygfälten i enlighet med vad vi tidigare förordat (punkt 57).

Ett system som det ovan föreslagna skulle ha vissa andra fördelar ur

såväl trafikens som flygplatsens synpunkt. Genom att en del av flygbolagens

markkostnader är rörlig och varierar med trafikinkomsten, kommer en inkomstminskning

på grund av en mindre beläggning av planen, exempelvis

under dåliga konjunkturer eller under den tid, som behövs för att arbeta upp

en ny linje, att motsvaras av lägre utgifter, vilket kan göra det möjligt för

bolagen att i större utsträckning upprätthålla trafiken. Flygplatserna löpa

visserligen härigenom samma risk som andra företag att under en depression

icke få samtliga sina kostnader täckta, men däremot komma deras inkomster

att smidigare följa trafikökningen, antingen denna är konjunkturellt

betingad eller av mera långsiktig karaktär.

Då de taxesystem, som för närvarande tillämpas i olika länder, visat sig

icke svara mot de förändrade förhållandena, är utformningen av nya principer

för avgifternas uttagande av aktuell betydelse. Något hinder torde icke

finnas för att i Sverige införa ett modem taxesystem efter ovan framlagda

riktlinjer. Då fördelarna av enhetliga taxeprinciper inom de nordiska länderna

är uppenbar, förorda vi att förhandlingar härom upptagas med dessa

länder.

Stockholm den 30 september 1946.

Vördsamt

KARIN KOCK

S. Reuterwall A. Gabrielsson

Sven G. Lindblom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ''17i).

:;i

inlaga I.

Direktiven tor granska ingsarbetet.

Utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden,

hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet

å Stockholms slott den 17 maj 1946.

Departementschefen, statsrådet Nilsson, anför efter gemensam beredning

med statsrådets övriga ledamöter.

Med skrivelse den 10 mars 1945 framlade 1944 års flygplatsutredning

förslag om anläggning av en ny flygplats för Stockholms stad. Enligt utredningen

skulle Stockholms nuvarande flygplats vid Bromma så långt dess kapacitet

medgåve avses för trafik med lättare flygplan, medan den nya flygplatsen

i första hand skulle användas för trafik med tyngre samt, i den mån

Bromma flygplats ej räckte till, även med lättare flygplan. Den nya flygplatsen

föreslogs skola byggas vid Väsby, beläget 31 km norr om Stockholm.

Utredningens förslag örn förläggningsplats hade emellertid gjorts beroende av

resultatet av vissa vid tidpunkten för förslagets avgivande pågående undersökningar

rörande markbeskaffenheten vid Väsby och möjligheterna att på

där befintlig lergrund med betryggande säkerhet kunna utbygga banor för

de mycket höga flygplansvikter — upp till 80 ton —• sorn flygplatsen ansetts

böra utbyggas för.

Sedan dessa undersökningar sedermera visat, att det förelåge vissa risker

att vid Väsby bygga ett flygfält på sätt förutsatts utan att dessförinnan prov

företagits i mycket större omfattning än som dittills skett och att dessa prov

kunde beräknas taga flera år i anspråk, föreslog luftfartsstyrelsen i yttrande

den 31 januari 1946 över flygplatsutredningens förslag — efter att ha sämsån

med utredningen — att Stockholms nya flygplats måtte byggas vid

Halmsjön, beläget 14 kin norr örn Väsby. Kostnaderna beräknades för en

lörsta utbyggnadsetapp till 78,7 miljoner kronor och för en andra etapp till

ytterligare 8 miljoner kronor.

1 samband med avgivandet av sitt nyssnämnda förslag örn anläggning av

flygplats vid Väsby framlade flygplatsutredningen jämväl en preliminär driftskostnadskalkyl

för det nya flygfältet. Kalkylen byggde i vad avsåg inkomstsidan

dels på en av aktiebolaget Aerotransport verkställd beräkning rörande

trafikomfaltningen år 1950 och dels på att nu tillämpade avgifter för begagnande

av Bromma flygplats skulle gälla även för den nya flygplatsen. Bolagets

beräkning, som avsåg hela den reguljära linjetraliken på Stockholm, innebar

50 landningar och 50 starter dagligen, därav på den nya flygplatsen 20 landningar

och 20 starter dagligen. Med dessa utgångspunkter och med inräknande

av skäliga hyror för upplåtelse av byggnader och hangarer samt av

diverse andra inkomster utvisade inkomstsidan ett belopp av 1 135 000 kronor.

1 kalkylen för utgiftssidan räknades endast med sådana utgifter, som i staten

för luftfartsfonden för närvarande redovisas för de statliga flygplatsförvaltningarna,

med tillägg av utgifter för flygväderlekstjänsten. Några utgifter

för förräntning av kostnaderna för flygplatsens anläggning eller för av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

sättning till förnyelse av anläggningarna hade sålunda icke medtagit». Utgifterna

slutade å ett belopp av 1 185 000 kronor, d. v. s. 50 000 kronor mei

än de beräknade inkomsterna.

Då det ansågs angeläget att erhålla en uppfattning om föreliggande möjligheter

att genom en lämplig anpassning av flygplatsavgifterna helt eller delvis

förränta kostnaderna för anläggning av den ifrågavarande nya flygplatsen,

anmodades under hand luftfartsstyrelsen att till kommunikationsdepartementet

inkomma med utredning i ämnet. En av styrelsen med anledning härav

gjord utredning, innefattande en gemensam driftskalkyl för Bromma flygplats

och en ny flygplats vid Halmsjön, bygger på följande förutsättningar.

Bromma flygplats, som för närvarande äges och förvaltas av Stockholms stad,

övertages av staten. Den nya flygplatsen utbygges motsvarande det till 78,<

miljoner kronor kostnadsberäknade första utbyggnadsskedet. Samtliga hittills

utförda anläggningar vid Bromma flygplats förutsättas helt avskrivna. För

komplettering och utvidgning av Bromma flygplats investeras ytterligare -O

miljoner kronor. För båda flygplatserna skulle sålunda statens investeringar

uppgå till sammanlagt 98,7 miljoner kronor. Den reguljära flygtrafiken anlages

år 1950 på båda flygplatserna uppgå till sammanlagt 67 starter och b/

landningar dagligen. , ... , .. . ...

Luftfartsstyrelsens utredning innefattar tva alternativa drittskalkyler tor

flygplatserna. I det första alternativet förutsättes, att inkomsterna tran flygplatserna

skola täcka förutom löpande utgifter och avsättning till varde■rnncknirirtskrmir.

pfeiffer för full förräntning av hela det for flygplatserna

Ari:»» ..loifroms, skulle erfordras avsevärda ökningar av nu utgående nygpiais
-

nyinvesterade kapitalet av y»,7 miljoner Kronor, imi m.uia —

kräver förräntning endast av halva anläggningskapitalet tor att i lörsta

_i»____»rhAiin lä ok ..in o för He till snmmanlaat 6 889 000 kronor beraknade

avgifter. Sålunda skulle enligt luiuanssiyi eisen» uu j****** —

hova ske av landningsavgifterna med omkring 700 procent, av belysningsavgifterna

med 33 procent samt av hangar- och förankrmgsavgifterna med

230 procent, varjämte räknats med avsevärt ökade hyres- och arrendeinkomster

från flygbolag, bensindistributörer m. fl. Andra alternativet har

begränsat höjningen av landningsavgifterna till något över 400 procent men

utgår från samma höjningar av de övriga avgifterna och inkomsterna som i

^Mot bakgrunden av de nya, mycket betydande statsutgifter, som antingen

redan beslutats eller varom förslag inom en nära framtid torde komma

att föreläggas riksdagen, är det särskilt angeläget att ingående och fördomsfritt

pröva frågan om de ekonomiska konsekvenserna ay en sa avsevard kapitalinvestering,

som lösandet av Stockholms flygplatsfragor kraver. Visar

det sig därvid, att å en sådan investering kan erhållas full förräntning eller

att i allt fall förräntning å en stor del därav är att påräkna kan spörsmålet

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

33

beträffar, äro de i vårt land för närvarande tillämpade, enligt vad som framgår

av vissa från luftfartsstyrelsen inhämtade uppgifter, i allmänhet lägre än de

som tillämpas i andra länder. Särskilt i förhållande till de avgifter, som uttagas

vid flygplatsen La Guardia utanför New York, äro de svenska avgifterna

mycket låga. Det är emellertid vanskligt att bedöma föreliggande möjligheter

att mera avsevärt öka flygplatsavgifterna utan att därigenom flygtrafikens

utveckling hindras. Vidare har man att taga hänsyn till i vad mån ökade

flygplatsavgifter kunna tänkas komma att inom det internationella flygets

område ofördelaktigt påverka våra förhållanden till andra länder, som beröras

av svenskt flyg.

Med hänsyn till å ena sidan den betydelse, som måste tillmätas utsikterna

att erhålla en godtagbar förräntning av flygplatskapitalet, och å andra sidan

de på grund av rådande förhållanden osäkra premisser, på vilka luftfartsstyrelsens

driftskalkyler helt naturligt måste bygga, anser jag, att ställning

till frågan örn utbyggnad av en ny flygplats för Stockholm icke bör tagas,

förrän driftskalkylerna blivit underkastade en förutsättningslös granskning

av särskilt tillkallade personer, vilka kunna antagas besitta allmän insikt i

ekonomiska frågor och förmåga att på ett i möjligaste mån objektivt sätt bedöma

här berörda spörsmål. Granskningsarbetet bör bedrivas med sådan

skyndsamhet, att eventuellt förslag om flygplatsens anläggande kan i god tid

nästkommande höst föreläggas riksdagen.

Granskningsmännen, vilkas antal lämpligen bör vara högst tre, torde liksom

sekreterare åt dem böra utses av chefen för kommunikationsdepartementet.

Det torde få förutsättas, att luftfartsstyrelsen, i den mån så är erforderligt

och^ möjligt, tillhandagår granskningsmännen med uppgifter och utredningar

i frågor berörande granskningsarbetet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Ar

1926.

1927.

1928.

1929.

1930.

1931.

1932.

1933.

1934.

1935.

1936.

1937.

1938.

1939.

1940

1941

1942

1943

1944

1945

År

1926

1927

1928

1929

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

Bilaga 2.

Den svenska flygtrafikens hittillsvarande utveckling.

A.

Trafiken å rikets större civila flygplatser åren 1926—45.

Antal

flyg
platser
4
4
4
4
4
3
3
3
3
3
4

4

4

4

4

4

4

6

4

4

Antal landningar

Regelb.

linjefart

Annan

Summa

Svenska

plan

Utländska

plan

luftfart

2 288

280

1055

1 261

2 596

179

921

2 150

3 250

314

978

1 863

3155

249

1458

2 682

4 389

324

1 449

3148

4 921

447

1 486

3 699

5 632

726

1 580

5 158

7 464

976

1 733

5 073

7 782

1 147

1 823

5 276

8 246

1 470

2 645

8 428

12 543

2 708

3 432

15 237

21 377

3 096

3180

11064

17 340

2 642

2 793

17 939

23 374

1 243

1 320

11 984

14 547

822

714

11 389

12 925

1 660

595

11 240

13 495

1 470

415

14 502

16 387

1 731

509

16 908

19 148

4 665

2 046

16 762

23 473

Antal avstigna passagerare

Kegeli).

linjefart

Annan

luftfart

Summa

6 341

3 190

3 442

6 632

3 113

2 431

5 544

3 754

2 642

6 396

3 410

6 118

9 528

3 956

5 880

9 836

4 921

2 266

7 187

9 340

4149

13 489

13 873

6 331

20 204

15 712

6 902

22 614

16 442

19 581

36 023

26 458

19 697

46 155

28 554

13 376

41 930

31 016

18 009

49 025

22 044

3 444

25 488

13 735

1303

15 038

21 107

1 885

22 992

16 003

1 675

17 678

23 330

3 942

27 272

84 132

5 574

89 706

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

35

B. Aktiebolaget Aerö transports regelbundna lufttrafik åren 1925—1945.

Antal

Antal påbör
Ar

flyg- jade

linjer enkelturer
1925

................... 2 307

1926 ................... 4 501

1927 ................... 4 482

1928 ................... 2 347

1929 ................... 3 443

1930 ................... 2 384

1931 ................... 3 388

1932 ................... 2 540

1933 ................... 3 804

1934 ................... 5 1 121

1935 ................... 7 1 547

1936 ................... 8 1 383

1937 ................... 14 4 407

1938 ................... 15 5 395

1939 ................... 18 5 167

1940 ................... 12 2 783

1941 ................... 7 1 811

1942 ................... 6 2 350

1943 ................... 6 2 013

1944 ................... 7 1 898

1945 ................... 15 4 698

Total

Tonkm

Inkomster

flyg-

Person -

av pas-

(exkl. sub-

sträcka

km

sagerare

ventioner)

1 000-tal

1 000-tal

och gods

tusental

km

1 000-tal

kronor

190

421

267

1 236

133

423

249

1 069

132

587

213

969

128

745

232

1 169

143

644

218

1 073

140

769

238

807

120

979

311

1 946

240

1 069

399

3 101

361

1 461

599

4 552

517

1998

712

6 196

708

2 298

728

5 667

642

2 813

1 830

11 816

1 364

4 720

2 119

13 910

1 645

5 205

2 458

18 173

2 130

6 204

1 507

13 486

1 718

5 882

1 039

11 532

1 464

4 373

1 198

14 439

1 889

7 177

1 155

12 794

1 803

9173

1 083

11 757

1 500

8114

2 927

38 347

4 510

19 337

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Bilaga 3.

Prognos för den svenska reguljära linjeflygtrafiken vid årsskiftet 1948/49.

(Upprättad sept. 1946.)

Inrikeslrafik.

ABA.

Kiruna—Luleå—Sundsvall—Stockholm.................

Luleå—Umeå—Sundsvall—Stockholm..................

Stockholm—Sundsvall—Luleå.........................

Stockholm—Visby...................................

Stockholm—Dalarna—Östersund.......................

Stockholm—V isby—Kalmar-—Malmö—Göteborg.........

Göteborg—Jönköping—Kalmar—Visby—Stockholm......

Malmö—Jönköping—Norrköping—Stockholm...........

Malmö—Stockholm...................................

Stockholm—Göteborg—V arberg—Halmstad-—Malmö.....

Göteborg—Stockholm................................

Stockholm—Örebro—Karlstad—Göteborg...............

Göteborg—Strömstad—Karlstad—Örebro—Stockholm

Göteborg—Karlstad—Östersund.......................

Flyg
plans
typ
DC

3

»

»

»

»

»

»

D

»

»

»

Antal

turer

per das

1

1

1

5

1

1

1

2

2

1

3

1

1

Europeisk närtrafik.

ABA.

Stockholm—Helsingfors............................... DC 3 2

Stockholm—Mariehamn—Åbo......................... » 1

Stockholm—Visby—Warszawa......................... » 1

Stockholm—Köpenhamn.............................. » 3

Stockholm—Köpenhamn—Bruxelles.................... » 1

Stockholm—Köpenhamn—Amsterdam.................. » 1

Stockholm—Köpenhamn—Hamburg—Amsterdam....... » l

Stockholm—Oslo..................................... » 1

Malmö—Köpenhamn................................. » 12

Malmö—Köpenhamn—Göteborg—Oslo................. » 1

Göteborg—Malmö—Köpenhamn....................... » 1

Göteborg—Oslo...................................... » 1 26

Utländska bolag.

Stockholm—Visby—Warszawa......................... DC 3 1

Stockholm—Köpenhamn—Bruxelles.................... » 1

Stockholm—Köpenhamn—Amsterdam.................. » 3

Stockholm—Köpenhamn.............................. » 2

Stockholm—Oslo..................................... » 1

Stockholm—Helsingfors............................... » 2

Stockholm—Mariehamn—Åbo......................... » 1

Främmande bolag till H:fors och Stockholm........... » 4

Malmö—Köpenhamn—Amsterdam..................... » l

Malmö—Köpenhamn—Bruxelles....................... » 1

Gö eborg—Oslo...................................... » t

Göteborg—Aalborg—Köpenhamn...................... » 1

Göteborg—Amsterdam................................ » 1 20

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

37

Europeisk fjärrtrafik.

AB A.

Stockholm—Malmö—Berlin—Wien.....................

Stockholm—Malmö—Berlin—Munchen.................

Stockholm—Prag—Budapest..........................

Stockholm—Köpenhamn—Frankfurt—Ziirich—Nice......

Stockholm—Köpenhamn—Frankfurt—Ziirich...........

Stockholm—Oslo—Stavanger—Edinburg—Dublin........

Stockholm—Paris....................................

Stockholm—Moskva..................................

Stockholm—London..................................

Stockholm—Prag—Milano—Rom......................

Stockholm—Köpenhamn—Paris—Madrid—Lissabon.....

Stockholm—Reykjavik...............................

Stockholm—-Warszawa—Bukarest—Istanbul—Ankara

Stockholm—Prag—Belgrad—Athén—Kairo.............

Göteborg—Köpenhamn—Paris.........................

Göteborg—London...................................

Malmö—Köpenhamn—Amsterdam—London............

Malmö—Köpenhamn—London........................

Malmö—Köpenhamn—Amsterdam—Paris...............

Malmö—Köpenhamn—Frankfurt—Ziirich...............

Flyg- Antal

plans- turer

typ per dag

DC 3 1

» 1

» 1

» 1

»> 1

» 1

DC 4 1

» 1

»> 1

» 1

»> 1

A 1/

» 1

DC 3 1

DC 4 1

DC 3 1

»> 1

» 1

* 1 187,

Utländska bolag.

Stockholm—-Malmö—Prag....................

Stockholm—Helsingfors—Moskva..............

Stockholm—Göteborg—London................

Stockholm—Köpenhamn—Ziirich—Nice........

Stockholm—Oslo—Stavanger—Prestwick—Dublin

Stockholm—Paris............................

Stockholm—Köpenhamn—Frankfurt—Ziirich . . .

Stockholm—Köpenhamn—Paris...............

Stockholm—Reykjavik........................

Göteborg—London...........................

Malmö—Köpenhamn—Frankfurt—Ziirich.......

DC 3 1

» 1

» 1

* 1

» 1

DC 4 1

DC 3 1

» 1

DC 4 V,

DC 3 1

» 1 lov,

Utomeuropeisk trafik.

SILA.

Stockholm—Genéve—Rom—Kairo—Addis Abeba....... DC 4 7»

Stockholm—Genéve—Rom—Ankara—Teheran.......... » 7,

Stockholm—-Köpenhamn (Oslo)—Prestwick—Gander—New

York............................................. Boeing 1

Stockholm—Paris—Lissabon—Dakar—Natal—Rio de Janeiro—Buenos

Aires................................ » */? 1°/,

Utländska bolag.

Stockholm—div. platser i Sydamerika................. DC 4 1

Stockholm—New York............................... Boeing 1 2

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

Bilaga 4.

De civila flygplatsernas anläggningskostnad t. o. ni. den 31 det*. 1945

(utförda och beslutade arbeten).

Fältarbeten...................

Byggnader ....................

Belysningsanläggningar.........

Landningsradiofyrar............

Markradiostationer.............

........ stat

kommun

........ stat

kommun

........ stat

kommun

........ stat

kommun

........ stat

kommun

Samtliga

flygplatser

46 851 000

12 392 000

3 755 000

2 222 000

4 188 000

9 000

670 000

9 000

1 049 000

Härav

Bromma

flygplats

12 553 000

7 199 000

935 000

1044 000

920 000

9 000

325 000

367 000

Summa stat

56 513 000

15 100 000

kommun

14 632 000

8 252 000

Total

71 145 000

23 352 000

Anin. Härtill kommer dels kostnader för belysningsanläggningar och radiofyrar,

vilka tillhöra luftfartsleder och icke kunna hänföras till viss flygplats,

dels kostnader avseende mark för flygplatser samt kostnader för fordon

och redskap.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

39

Bilaga 5.

Specifikation av beräknade nyinvesteringar vid Bromma oell Halmsjön.

A. Bromma.

Flygfältsarbeten: kronor

Bana 31 ....................................... 6 375 000

Bana 13 ....................................... 1 675 000

Förbindelsebana till bana 13..................... 1 300 000

Bana 1—19 .................................... 11 550 000

Förbindelsebana till bana 1 ...................... 500 000

Stationsområde................................. 7 600 000

Hangarområde.................................. 4 000 000

Hangarplattform................................ 1 000 000

Avgår: kostnader för belysningsanläggningar, ingående

1 ovanstående belopp............................ — 750 000 33 250 000

Belysningsanläggningar........................................ 1 521 000

Landningsradiofyrar.......................................... 375 000

Hangarer........... 2 000 000

Garage- och förrådsbyggnader.................................. 300 000

Stationsbyggnad.............................................. 3 700 000

Fordon och redskap:

Brand- och ambulansbilar....................... 62 000

Övriga automobiler............................. 51 000

Traktorer...................................... 6 000

Motorcyklar, cyklar.............................. 6 500

Snöslungor..................................... 300 000

Andra redskap för snörenhållning................ 7 500

Redskap för yttre renhållning.................... 10 000

Jordbruksredskap............................... 8 500

Verkstadsutrustning och diverse.................. 12 500 464 000

Telegrafverkets markradiostation :

(investeringar efter den 31/12 1945)

Kortvågspejlanläggning.......................... 28 000

Utökning av sändar- och mottagarutrustning...... 349 000

Långvågspejlanläggning.......................... 40 000

Vissa kompl. arbeten............................ 27 000

2 st. kortvågssändare för flygväderlekstj ansten .... 175 000

Radioteletypeanläggning......................... 240 000

Frekvenskontrollstation.......................... 50 000

Radiotelefonianläggning.......................... 75 000 934 000

Total 42 594 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

B. Halmsjön.

kronor

Mark.......................................................

Flyg fältsarbeten:

Terrasseringsarbeten:

schaktning........................ 20 750 000

bergsprängning.................... 6 000 000

omflyttning av överbelastn.massor ... 1 000 000 27 750 000

Ytbehandlingsarbeten:

beläggning........................ 7 050 000

utläggning av lera och matjord samt

jordbruksbehandling.............. 4 950 000 12 000 000

Dräneringsarbeten............................... 3 800 000

Förbindelsebanor................................ 3 600 000

Röjning........................................ 400 000

Tunnel för gångtrafik........................... 280 000

Inhägnad...................................... 150 000

Flyttning av elektrisk ledning................... 500 000

Uppställningsplattformar......................... 3 000 000

Vägar inom flygplatsområdet.................... 300 000

Huvudledningar för vatten och avlopp........... 400 000

Diverse icke spec. arbeten samt administration och

oförutsett.................................... 5 330 000

Belysningsanläginingar

Landningsradiofyrar (3 st. radiofyrar ILS, 1 st. alltriktad radiofyr,

1 st. radaranläggning)......................................

Hangarer...................................................

Garage- och förrådsbyggnader..................................

Stationsbyggnad (inkl. luftskyddsrum)..........................

Personalbostäder..............................................

Fordon och redskap:

Brand- och ambulansbilar....................... 62 000

Övriga automobiler............................. 155 000

Traktorer...................................... 37 000

Motorcyklar, cyklar............................. 7 000

Snöslungor..................................... 300 000

Andra redskap för snörenhållning................ 18 000

Redskap för yttre renhållning.................... 16 000

Jordbruksredskap............................... 14 000

Verkstadsutrustning och diverse.................. 21 000

Telegrafverkets markradiostation :

Sändaranläggningar (inkl. byggnader och mark) .... 690 000

Mottagaranläggningar (inkl. byggnader och mark) . . 705 000

Expedition på ändflygplatsen.................... 380 000

Diverse........................................ 225 000

2 200 000

57 510 000

3 000 000

2 500 000

4 400 000

300 000

3 500 000

800 000

630 000

2 000 000

1 •

Total 76 840 000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

41

Bilaga 6.

Statens hittillsvarande driftsutgifter och intäkter avseende den civila

luftfarten.

Driftsutgifter:

Central luftfartsmyndighet.......................

Underhåll och drift av luftfartsanläggningar.......

Projektering av luftfartsanläggningar.............

Väderlekstjänst för luftfarten....................

Radiotjänst för luftfarten........................

Extra besiktning av luftfartyg...................

Understöd åt regelbunden luftfart................

Understöd åt privatflyget.......................

Diverse kostnader...............................

S:a driftsutgifter

l/i 1919—

—1945

Härav

budgetåret

1944/45

kronor

kronor

1 144 000

183 000

3 575 000

871 000

6 000

—

2 409 000

314 000

3 251 000

569 000

17 000

2 000

13 059 000

486 000

1 240 000

540 000

190 000

—

24 891 000

2 965 000

2 050 000

615 000

22 841 000

2 350 000

Intäkter

Driftsförlust

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Mai:ts proposition nr 379.

Bilaga 7.

Kostnadsberäkningar för Bromma och Halmsjön» flygplatser.

1 denna bilaga lämnas närmare uppgifter rörande den i avsnitt IV framlagda

kostnadskalkylen för Stockholms båda flygplatser (exkl. andel av kostnader

gemensamma för samtliga flygplatser).

Framställningen har disponerats på följande sätt: A. Beräkningen av personalkostnader,

B. Beräkningen av kapitalkostnader, C. Årskostnader för de

olika tjänstegrenama.

A. Beräkningen av personalkostnader.

Avlöningar till sådan personal som förutsättes inordnad under de civila

avlöningsreglementena, har beräknats enligt för innevarande budgetår gällande

grunder. I avlöningarna ingå sålunda rörligt tillägg, kristillägg samt

provisoriskt lönetillägg.

Såväl Bromma som Halmsjön lia ansetts hänförliga till högsta dyrortsgrupp

(I-ort). En del av personalen vid Halmsjön torde åtminstone under

den första tiden vara bosatt i Stockholm. Som i punkt 35 framhålles beräknas

hyrorna för personalbostäder enligt självkostnadsgrunder.

För varje befattning har räknats med lön för ordinarie tjänsteman i den

löneklass, som ligger två klasser lägre än slutlöneklassen. Genom att sålunda

lägga en medellön till grund för kalkylerna uppnås en utjämning av avlöningskostnaderna

för en befattningshavares hela tjänstetid, vilket är i överensstämmelse

med den i punkt 15 uttalade allmänna principen för kalkylerna.

Vid bestämning av medellönen har hänsyn tagits till ränta (3 % ) liksom

till avgång från ifrågavarande befattning på grund av dödsfall, invaliditet,

befordran eller andra orsaker (den årliga avgångsfrekvensen har satts lika

med 2 %>).

För personal, anställd enligt kollektivavtal, har räknats med nu gällande

lönenivå.

Årslönen för olika lönegrader framgår av följande sammanställning.

Lönegrad

Årslön kronor

Lönegrad

Årslön kronor

30.........

........ 16 503

15..........

....... 8 536

29.........

........ 16 008

14..........

....... 8 025

28.........

........ 15 513

13..........

....... 7 663

27.........

........ 15 018

12..........

....... 7 302

26.........

........ 14 435

11..........

....... 6 987

25.........

........ 13 786

10..........

....... 6 675

24.........

........ 13138

9..........

....... 6 417

23.........

........ 12 489

8..........

....... 6174

22

........ 11 860

7..........

....... 5 930

21.........

........ 11271

6..........

....... 5 686

20.........

........ 10 705

5..........

....... 5 443

19.........

........ 10 705

4..........

....... 5199

18.........

........ 10 147

3..........

....... 4 959

17.........

........ 9 589

2

4 724

16.........

........ 9 062

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

43

För att bestämma den pensionskostnad, som bör ingå i en kostnadskalkyl,

har man att utgå från kapitalvärdet av de framtida tjänste- och familjepensionerna

för nyinträdd personal. Viss mindre del av pensioneringskostnader11a

bestrides av personalen genom pensionsavdrag, som göras från avlöningarna,

medan den återstående kostnaden finansieras direkt med statsmedel.

Sistnämnda pensionskostnad fixeras i kostnadskalkyler lämpligen som en

viss procentsats, säg p %, av utgående avlöningar. Kapitalvärdet av belopp,

motsvarande p % av lönen under bela tjänstetiden, ökat med kapitalvärdet

av personalens pensionsavdrag, skall vara lika med kapitalvärdet av de framlida

tjänste- och familjepensionerna. Kapitalvärdena skola beräknas enligt

försäkringstekniska grunder med hänsynstagande till ränta, dödlighet, invaliditet

och familjesammansättning. Räntefoten har satts till 3 °/o. Dödligheten

har antagits följa dödlighetstabellen L 37, som ungefär motsvarar befolkningsdödligheten.

De beräknade utbetalningarna av tjänste- och familjepensioner evalveras

alltså lill årsbelopp utgående under hela den beräknade tjänstetiden.

De statliga pensionerna äro i allmänhet indexreglerade på samma sätt som

lönerna. I enlighet härmed har räknats med samma dyrtidskompensation för

pensioner som för löner.

Statens andel av deli årliga pensionskostnaden varierar väsentligt med de

antagna inträdes- och pensionsåldrarna. Pensionsåldern torde kunna sättas

lika med 65 år. För att en så hög pensionsålder skall kunna tillämpas, exempelvis

för trafikledare och radiotelegrafister, förutsättes, att denna personal

under senare delen av tjänstetiden placeras i annan verksamhet, exempelvis

administrativt arbete inom luftfartsväsendet eller inom andra statliga organ.

Gjorda kalkyler utvisa följande. Antages inträdesåldern vara 25 år, utgör

statens andel av pensionskostnaden cirka 11 %. Sättes inträdesåldern till 30

år, blir nämnda procentsats cirka 14 %. Vid inträdesåldern 35 år utgör statsverkets

pensionskostnad cirka 18 % av avlöningarna.

Vid bestämmande av pensionskostnaden har man även att taga hänsyn till

befordringar. En befordran kan anses motsvara ett partiellt nyinträdande av

personal vid befordringsåldern med en lön motsvarande skillnaden i (medel) - lön mellan den tidigare och den senare lönegraden. Hänsyn till befordringar

kan alltså tagas genom att inträdesåldern sättes högre än vad som eljest vore

motiverat.

Utgående från vad ovan anförts lia vi fixerat den kalkylmässiga pensionskostnaden

till 12 %.

Det torde böra understrykas att förutsättningarna för att pensionskostnaden

kan beräknas så lågt som 12 % av lönen är dels att kalkylen gäller personal

å högsta dyrort (Fort), dels att personalen vidkännes pensionsavdrag.

Pensionerna äro — i motsats till lönerna — icke dyrortsgraderade. Pensionskostnaden

blir alltså relativt lägre lör personal å högre dyrorter än å lägre.

Här framlagda kalkyler kunna alltså icke utan vidare tillämpas exempelvis

såsom genomsnitt för hela landet. För medeldyrort utgör pensionskostnaden,

beräknad enligt samma grunder som ovan för Fort, cirka 14 % av avlöningarna.

— Skulle pension savdragen upphöra vid oförändrad kontantlön.

komme statens pensionskostnader för personal å Fort all stiga från ca 12 °/o

lill ca 16%.

övriga personalkos!noder omfatta huvudsakligen läkarvård, läkemedel,

begravningshjälp, resekostnader oell traktamenten, flyttningskostnader, beklädnad,

överlidsersällningar, välfärdsanordningar. Uttryckta i procent av avlöningar

utgjorde dessa kostnader:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

enl. luftfartsstyrelsens stat för budgetåret 1945/46 .................. 7,28 %

» flygplatsorganisationens stat för budgetåret 1945/46 ............. 7,09 %

» telegrafverkets stat för år 1945 ............................... 7,81 %

» postverkets stat för år 1945 .................................. 4,35 %

för statens järnvägar år 1944 ..................................... 4,40 %

Vi lia beräknat dessa kostnader till 6 °/o av avlöningsbeloppen.

B. Beräkningen av kapitalkostnader.

Utgående från i punkt 20—22 framlagda principer har beräkningen av

ränta och avskrivning för olika anläggningsobjekt skett på sätt som framgår

av följande tablå.

Investeringar tkr.

Beräk-

nad

Ränta

resp.

Årskostnad, tkr

Bromma

Halmsjön

livs-

annui-

Bromma

Halmsjön

Flygfält:

Mark..............

5 700

2 200

längd

tet %

3,000

171,0

66,0

Vårdebeständiga an- läggningar ........

7 199

24 800

3,000

216,0

744,0

övriga anläggningar.

45 803

32 710

50

3.830

1 754,3

1 252,8

Fordon och redskap.

508

568

10

11,551

58,7

65,6

Fältbelysningsanlägg- ningar...........

2 450

3 000

25

5,658

138,6

169,7

Landningsradiofyrar .

700

2 500

10

11,551

80,9

288,8

Hangarer...........

2 000

4 400

50

3,830

76,6

168,5

Garage och förråd ...

300

300

50

3,830

11,5

11,5

Brandfordon........

62

62

20

6,623

4,1

4,1

Stationsbyggnad.....

3 700

3 500

50

3,830

141,7

134,0

Personalbostäder.....

—

800

50

3,830

—

30,6

Markradiostation ....

1 351

2 000

10

11,551

156,1

231,0

Summa

69 773

76 840

2 809,5

3166,6

Kostnaderna för ränta och avskrivning äro i det följande fördelade på resp.

tjänstegrenar.

I anslutning till vad i punkt 20 anförts har en del av kostnaderna för flygfältsarbeten

vid Halmsjön ansetts vara av bestående värde. Den vid Halmsjön

erforderliga marken har en areal av 18 000 000 m2. Kostnaden för

marklösen, 2 200 000 kr., motsvarar alltså ett medelpris av 0,12 kr. per m2.

Vid bedömande av markens värde efter det att flygplatsen eventuellt nedlagts

bör beaktas, att omfattande terrasserings- och andra arbeten utförts, att området

genom närheten till rikshuvudvägen har goda kommunikationer samt

att samhällsbildning med bostäder, butiker etc. kommit till stånd. Vi ha

därför ansett oss kunna antaga ett genomsnittligt framtida markvärde av

1,50 kr. per m2. I överensstämmelse härmed har såsom värdebeständiga investeringar,

för vilka endast ränta beräknas, upptagits 27 miljoner kronor

(härav marklösen 2,2 miljoner och flygplatsarbeten 24,8 miljoner kronor).

Som i punkt 20 anförts ha beträffande investeringarna å Bromma endast

sådana flygfältsarbeten, vilka bekostats av Stockholms stad, betraktats såsom

värdebeständiga.

Beträffande avvägandet av livslängden för övriga slag av anläggningar hänvisas

till punkt 21.

För varje investering har räknats med en konstant under hela den beräknade

livslängden kontinuerligt utgående årskostnad (annuitet), vars kapitalvärde

är lika med investeringskostnaden.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts proposition nr 379.

45

C. Årskostnaden för olika tjänstegrenar.

I det följande specificeras varje tjänstegrens olika slag av kostnader och

lämnas kommentarer till kostnadsberäkningarna. Samtliga belopp äro uttryckta

i kronor, avrundade till hela hundratal.

Som underlag för kostnadsberäkningarna har en uppdelning gjorts av

personalen på tjänstegrenar. Det torde böra understrykas, att denna uppdelning

endast är av kalkylmässig natur. I och för ett rationellt utnyttjande

av arbetskraften bör personalen kunna disponeras gemensamt inom olika

tjänstegrenar.

Kostnadsposterna »sakliga underhållskostnader» innefattar endast material

samt arbete utfört av utomstående (exempelvis av för tillfället lejd arbetskraft)

.

Administration.

Personalkostn ader:

Bromma

Halmsjön

avlöningar.............

...... 113 000

113 000

pensionskostnader.......

...... 13 600

13 600

övriga personalkostnader

...... 6 800

133 400

6 800

133 400

Sakliga driftskostnader:

telefon, telegram........

...... 3 000

3 000

övriga kontorsomkostnader . .

...... 8 000

11 000

10 000

13 000

144 400

146 400

Personal:

Bromma

Halmsjön

flygplatschef lönegrad 26

1

1

bitr. flygplatschef »

20

1

1

lie kontorsskrivare »

17

1

1

kontorsskrivare »

15

1

1

kontorist »

9

1

1

kontorsbiträde »

4

8

8

portvakt »

3 .

4

4

17 17

Vissa kontorsbiträden antagas tjänstgöra såsom telefonister för telefonväxel.

Kostnaden för renhållning och belysning av lokaler i stationsbyggnaden

upptagas under rubriken »stationsbyggnad».

Under »övriga kontorsomkostnader» ingår såväl kontorsmaterial som kontorsinventarier.

Kostnaden för anskaffande av kontorsinventarier har evalverats

till en konstant årskostnad. För Halmsjön beräknas ifrågavarande

kostnader till ett något högre belopp än för Bromma med hänsyn till de nyanskaffningar

som där bli erforderliga.

Flygfält.

Personalkostnader: Bromma Halmsjön

avlöningar.................... 96 900 135 000

pensionskostnader.............. 11 600 16 200

övriga personalkostnader....... 800 114300 8 100 159 300

Hiliana tilt riksdagens protokoll 19iC>. 1 sami. Nr 379. 7

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Sakliga driftskostnader:

drivmedel och olja för motorfordon

skatter för motorfordon........

snörenhållning.................

övrig yttre renhållning.........

Bromma

38 000

3 500

20 000

5 000

66 500

Halmsjön

48 000

5 500

20 000

5 000

78 500

Sakliga underhållskostnader:

flygfält.......................

inhägnad ......................

fordon och redskap ............

82 500

1 000

40 600

124 100

137 500

2 000

45 400

184 900

Ränta och avskrivning:

flygfält.......................

fordon och redskap ............

2 141 300

58 700

2 200 000

2 062 800

65 600

2 128 400

Summa 2 504 900 2 551 100

Under denna rubrik ingå icke kostnaderna för belysningsanläggningar, vilka

hänförts till en särskild tjänstegren.

fältmästare

fältförman

flygplatsvakt

Personal: Bromma Halmsjön

lönegrad 16.............................. 1 1

» 8.............................. 1 1

» 5.............................. 15 22

17 24

Drivmedelskostnader för maskiner och bilar ha beräknats med den utgångspunkten,

att drivmedlet för på själva fältet arbetande maskiner, som

icke äro inregistrerade, utgöres av bensin, för vilken bensinskatt icke erlägges.

Vid en jämförelse mellan Bromma och Halmsjön bör beaktas, att

vid Halmsjön större behov förefinnes av utom fältet gående fordon; hänsyn

härtill har tagits vid beräkningen av drivmedelskostnaden.

För snörenhållningen har räknats med att lejda åkare skulle stå till förfogande

i samma utsträckning vid Bromma och Halmsjön. De snömängder,

som skola bortforslas vid Halmsjön äro emellertid större än vid Bromma,

beroende på den större flygfältsarealen och därför har räknats med en något

större fordonspark vid Halmsjön än vid Bromma.

Kostnader för brandfordon ingå icke under denna rubrik utan upptagas

under en särskild tjänstegren »brandberedskap». Ränta och avskrivningar

avse följande investeringar:

Bromma Halmsjön

Flygfält........................................ 58 702 000 59 710 000

Fordon och redskap............................. 508 000_568 000

59 210 000 60 278 000

Banorna vid Bromma och Halmsjön förutsättas i investeringskalkylerna i

huvudsak vara asfaltbanor. Kostnaderna för underhåll av banor och plattformar

ha satts till 0,25 kr. per m2. Denna kostnadssats är avsedd att utgöra

ett medeltal av kostnaderna för underhåll av asfaltbanor och'' betongplattformar.

Banor och plattformar beräknas omfatta 300 000 m2 å Bromma

och 470 000 m2 å Halmsjön.

Sakliga kostnader för underhåll av besådda delar av flygplatsområdet

(gräsfrö, gödningsämnen etc.) uppskattas till 7 500 kr. och 20 000 kr. för

Bromma resp. Halmsjön.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

47

Skulle av tekniska skäl cementbanor i stället för banor av asfalt komma

till utförande, ökas kostnaderna för ränta och avskrivning väsentligt, medan

underhållskostnaderna nedgå, dock icke i motsvarande grad.

Sakliga kostnader för underhåll av fordon och redskap ha satts till 8 %

av anskaffningsvärdet.

Fältbelysning.

Personalkostnader:

avlöningar...............

pensionskostnader.........

övriga kostnader..........

Bromma

........ 37 500

........ 4 500

........ 2 200

44 200

Halmsjön

37 500

4 500

■ 2 200

44 200

Sakliga driftskostnader (elektr. energi, glödlam- por m. m.)..............................

Sakliga underhållskostnader..................

Ränta och avskrivning......................

17 700

12 900

138 600

10 400

11 800

169 700

Summa

213 400

236 100

ingenjör lönegrad 17.....

l:e montör » 12.....

montör » 10.....

Personal:

Bromma

1

2

2

Halmsjön

1

2

2

5 5

De beräknade investeringarna uppgå till 2 450 000 kronor för Bromma och

3 000 000 kronor för Halmsjön.

De fasta driftskostnaderna avse fasta el-avgifter (4 500 kronor vid Bromma

resp. 3 800 kronor vid Halmsjön). De fasta underhållskostnaderna lia satts

till 0,3 % av investeringskostnaden.

De rörliga kostnaderna ha beräknats såsom visst belopp för varje timme,

som belysningen beräknas vara tänd. På grundval av en uppskattning av antalet

starter och landningar nattetid har belysningen antagits vara tänd

2 200 timmar vid Bromma och 1 100 timmar vid Halmsjön. De rörliga driftskostnaderna

ha beräknats till 6 kronor per timme och de rörliga underhållskostnaderna

till 2: 50 kronor per timme. 2

Landningsradiofyrar.

Personalkostnader:

avlöningar..............

pensionskostnader........

övriga kostnader.........

Bromma

......... 18 000

......... 2 200

......... 1 100

21 300

Halmsjön

42 200

5 100

2 500

49 800

Sakliga kostnader för drift och underhåll......

Ränta och avskrivning......................

10 000

80 900

30 000

288 800

Summa

112 200

368 600

ingenjör lönegrad 20 .. .

ingenjör » 17 .. .

lie montör » 12 ...

Personal:

Bromma

1

1

Halmsjön

1

1

3

2 5

Investeringarna uppskattas till 700 000 kronor vid Bromma och 2 500 000

kronor vid Halmsjön.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Hangarer.

Personalkostnader:

Bromma

Halmsjön

avlöningar................

...... 64 500

78 200

pensionskostnader..........

...... 7 700

9 400

övriga kostnader...........

...... 3 900

76 100

4 700

92 300

Sakliga driftskostnader:

bränsle...................

...... 6 000

13 200

elektrisk energi, glödlampor

....... 6 000

11 000

renhållning................

...... 2 500

14 500

5 000

29 200

Sakliga underhållskostnader .. ..

20 000

44 000

Ränta och avskrivning........

76 600

168 500

Summa

187 200

334 000

Personal:

Bromma

Halmsjön

hangarmästare lönegrad 16 .

1

1

driftverkmästare » 16 .

1

1

lie maskinist » 12 .

1

2

hangarförman » 9 .

1

2

flygplatsvakt » 5 .

6

6

10

12

Den beräknade byggnadskostnaden för hangarer utgör 2 000 000 kronor vid

Bromma och 4 400 000 kronor vid Halmsjön.

Endast

av staten

uppförda

hangarer äro medtagna.

Volym och golvyta för hangarerna vid Bromma och Halmsjön har beräk-

näts till följande värden:

Bromma

Halmsjön

Golvyta, m2.................

3 600

8 000

Volym, m3..................

40 000

88 000

Bränslekostnaden har satts

i till 0,15 kronor

per m3

och underhållskost-

naden till 1 % av byggnadskostnaden.

Garage och förråd.

Personalkostnader:

Bromma

Halmsjön

avlöningar................

....... 17 800

17 800

pensionskostnader..........

....... 2100

2 100

övriga personalkostnader . . .

...... 1 100

21 000

1 100

21 000

Sakliga driftskostnader:

bränsle...................

....... 3 600

3 600

elektrisk energi, glödlampor

....... 1000

1 000

renhållning................

....... 200

4 800

200

4 800

Underhåll...................

3 000

3 000

Ränta och avskrivning........

11 500

11 500

Summa

40 300

40 300

Personal:

Bromma

Halmsjön

förrådsförman lönegrad 8 .. ..

1

1

garageförman » 8 ....

1

1

förrådsman » 5 ....

1

1

3

3

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

49

Flygplatsvakter, vilka tjänstgöra som chaufförer, äro upptagna under

tjänstegrenen »flygfält».

Byggnadskostnaden beräknas till 300 000 kronor vid vardera Bromma och

Halmsjön.

Volymen av garage- och förrådsbyggnaderna vid vardera Bromma och

Halmsjön har uppskattats till 6 000 m3 och golvarealen till 1 200 m2.

Bränslekostnaderna har satts till 0,60 kronor per m3. Kostnaden för underhåll

beräknas uppgå till 1 %

av byggnadsvärdet.

Personalkostnader:

avlöningar...........

pensionskostnader.....

övriga kostnader......

Brandberedskap.

Bromma

........... 6 400

........... 800

........... 400

7 600

Halmsjön

6 400

800

400

7 600

Sakliga driftskostnader:

brandmateriel................... 1 000

drivmedel och olja för fordon..... 2 000

3 000

1 000

2 000

3 000

Underhåll av fordon . . . .

Ränta och avskrivning ...

3 100

4 100

3 100

4 100

Summa

17 800

17 800

Ränta och avskrivning avse brandfordon till ett värde av 62'' 000 kronor för

vardera Bromma och Halmsjön.

För brandtjänsten har icke räknats med särskilda brandmän utan det förutsättes,

i olikhet nied nuvarande förhållanden, att personal med andra reguljära

arbetsuppgifter utbildas och utnyttjas i brandtjänst. Under denna

rubrik upptages endast kostnaden för en brandförman vid vardera Bromma

och Halmsjön (lönegrad 9).

Kostnaden för underhåll av brandfordon har satts lika med 5 % av anskaffningskostnaden.

Stationsbyggnad.

Sakliga driftskostnader: Bromma Halmsjön

bränsle......................... 31 200 32 800

elektrisk energi, glödlampor....... 8 000 8 000

renhållning...................... 7 000 46 200 7 000

Sakliga underhållskostnader.................. 37 000

Ränta och avskrivning...................... 141 700

Summa 224 900 216 800

I kostnaderna för stationsbyggnaden ingår även kostnaden för luftskyddsrum.

BySgnadskostnaderna beräknas till 3 700 000 kronor för Bromma och

3 500 000 för Halmsjön. Vi ha uppskattat golvareal och volym av stationsbyggnaderna

till följande:

Bromma Halmsjön

Golvareal, m2 ....................................... 6 500 6 800

Volym, mn.......................................... 39 000 41 000

Kostnadsposterna bränsle, underhåll samt ränta och avskrivning avse stationsbyggnaden

i dess helhet, medan däremot kostnaderna för elektrisk energi

(inkl. glödlampor) samt renhållning i huvudsak avse endast den del av

stationsbyggnaden, som icke är upplåten till utomstående.

47 800

35 000

134 000

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Underhållskostnaden har satts lika nied 1 % av byggnadsvärdet. Bränslekostnaden

beräknas utgöra 0,80 kronor per m3.

Då överenskommelser mellan flygplatsförvaltningen och de personer, som

skola utföra städningsarbetet, kunna vara utformade på olika sätt, ha de

totala kostnaderna för renhållning hänförts till rubriken »sakliga driftskostnader».

Personalbostäder.

Driftskostnader: Halmsjön

uppvärmning........................................ 7 100

övriga kostnader..................................... 4 900

Underhåll

Ränta och avskrivning..........................................

Summa

12 000

8 000

30 600

50 600

Byggnadernas golvareal och volym beräknas till 1 780 m2 (netto våningsyta)

resp. 8 900 m3.

Kostnaden för underhåll har satts till 1 % av byggnadskostnaden, som är

800 000 kronor. Bränslekostnaden beräknas till 0,80 kronor per m3.

Trafikledning.

Distrikts-

Lokal trafikledning

trafik-

Personalkostnader:

Bromma

Halmsjön

ledning

avlöningar.......

116 600

116 600

180 500

pensionskostnader.

14 000

14 000

21 700

övriga kostnader. .

7 000

137 600

7 000

137 600

10 800

213 000

Sakliga driftskostnader:

telefon, telegram. .

4 000

4 000

4 000

övriga kontorsom-

kostnader......

2 000

6 000

2 000

6 000

2 000

6 000

Summa

143 600

143 600

219 000

Fördelning av dist-

riktstraf ikledning-

ens kostnader ....

+109 500

+109 500

-219 000

Summa

253 100

253 100

Personal:

Lokal trafikledning

Bromma Halmsjön

chefstrafikledare lönegrad 24................. — —--

lie trafikledare » 22................. 1 1

trafikledare » 18................. 6 6

» » 15................. 2 2

expeditör » 11................. 2 2

» » 9................. 2 2

13 13

Distrikts
trafik
ledning
1
1
8
4
3
_3
20
-

Kostnaderna för distriktstrafikledningen ha fördelats lika mellan Bromma

och Halmsjön.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379. 51

Markradiostationer.

Personalkostnader:

avlöningar......................

pensionskostnader................

övriga kostnader.................

Bromma

342 800

41 100

20 600

404 500

Halmsjön

252 100

30 300

15 100

297 500

Sakliga driftskostnader:

elektrisk energi..................

självkostnader för trådförbindelser,

kontorsomkostnader..............

11 000

lil 000

3 000

125 000

15 000

153 000

3 000

171 000

Underhåll:

rör.............................

övriga kostnader.................

25 000

60 000

85 000

25 000

55 000

80 000

Ränta och avskrivning..............

156 100

231 000

Summa

770 600

779 500

Med utgångspunkt från av telegrafstyrelsen lämnade uppgifter har ovanstående

kostnadskalkyl för telegrafverkets markradiostationer uppgjorts. Administrationskostnader

inom telegrafstyrelsen, vilka behandlats i avsnitt VI,

äro icke medtagna.

Personal: Bromma Halmsjön

föreståndare lönegrad 22......................... 1 1

lie radiotelegrafist » 14......................... 2 2

radiotelegrafist » 12 36 25

biträde » 4......................... 10 8

49 36

Ränta och avskrivning avse investeringar å 1 351 000 kronor vid Bromma

och 2 000 000 kronor vid Halmsjön.

Det torde böra understrykas, att de kostnadsbelopp, som innefattas i ovanstående

kalkyl, icke sammanfalla med de belopp, vilka telegrafstyrelsen såsom

affärsdrivande verk enligt nuvarande normer skulle komma att debitera

luftfarten. Enligt vår uppfattning saknas emellertid skäl för att i kalkyl avseende

statens självkostnader för luftfarten räkna med vinstpålägg i avräkningar

mellan olika statliga verk.

Det har diskuterats att överföra markradiostationerna från telegrafstyrelsens

till luftfartsstyrelsens förvaltning, vilket ansetts kunna leda till en rationalisering

av driften. Vi ha emellertid ej tagit ställning till frågan vilka

kostnadsbesparingar, som genom denna åtgärd skulle kunna uppkomma.

Personalkostn ader:

avlöningar.................

pensionskostnader...........

övriga kostnader............

Väderlekstjänst.

Bromma

..... 139 800

..... 16 800

..... 8 400

165 000

Halmsj ön

242 200

29 000

14 500

285 700

Sakliga driftskostnader:

telefon, telegram............

övriga kontorsomkostnader . .

hyra av teleprinteranläggning

varningssta tioner............

..... 700

..... 3 000

..... 3 000

..... 3 000

9 700

2 000

7 000

6 000

3 000

18 000

Utjämning (se nedan).........

Summa

174 700

+ 64 500

303 700

— 64 500

239 200 239 200

Ovanstående kostnadskalkyl bygger på uppgifter från SMHI.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

Personal: Bromma

lie statsmeteorolog lönegrad 26..................... —

statsmeteorolog » 23..................... 1

meteorolog » 20..................... 2

» » 18..................... 2

lie meteorologassistent » 15..................... 1

meteorologassistent » 12..................... 5

radio telegraf ist » 12..................... 2

biträde » 4..................... _5

18

Halmsjön

1

4

2

1

2

7

5

8

30

Efter föreliggande planer kommer ett nära samarbete att upprättas mellan

väderlekstjänsterna vid Bromma och Halmsjön. Den del av personalen

vid Halmsjön, som överskjuter personaluppsättningen vid Bromma, torde

kunna betraktas som gemensam för de båda flygplatserna. Med hänsyn härtill

har i tablån ovan en utjämning av kostnaderna skett, så att för vardera

Bromma och Halmsjön upptages ett totalbelopp av 239 200 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1046. 1 sami. Nr 379.

Sammanställningar avseende samtliga flygplatser.

Bilaga 8.

A.. Investeringar, årskostnader och flygplatsintäkter.

Bromma...................

Halmsjön..................

Torslanda..................

Bulltofta, Trolleberg........

8 flygplatser1...............

7 flygplatser2...............

Summa

terin Bär Driftskostn.

tjjr& beräknade beräknade

å in vest. åtrafikvol.

69 773

76 840

61 310

38 689

51 949

6 820

768

845

674

426

571

75

1 041

1 332

465

700

396

420

305 381 3 359 4 354

övriga

90

90

90

180

720

630

1 800

ista.) tkr.

Tillkommer:

Avgår:

Saldo

Kapital-

Summa

andel av ge-

flygplats- nettokost-

kostnader

mens. kostn,

tkr.

intäkter

tkr.

nader

tkr.

2 809

4 708

500

1 091

4 117

3167

5 434

550

1 746

4 238

2 476

3 705

390

365

3 730

1 704

3 010

310

560

2 760

2 078

3 765

395

390

3 770

273

1 398

150

218

1 330

12 507

22 020

2 295

4 370

19 945

östeTsund^UmeTocrKkraa)8""31106 5 °Ch 8 miljoner kronor (Norrköping, Jönköping, Karlstad, örebro, Sundsvall—Härnösand,

- med mvestenngssummor mindre än 2 miljoner kronor (Strömstad, Varberg, Halmstad, Kalmar, Visby, Falun—Borlänge och Luleå).

B» Flygplatskostnader och flygtrafikinkomster.

oc

Årskostnader

inkl. exkl.

ränta och avskrivning

av tidigare invest.

tkr.

Flygtrafikinkomster

totalt

tkr.

härav inhemsk

trafik

%

Årskostnader

(exkl. ränta och

avskrivn. av

tidigare invest.)

i % av trafikink.

Bromma................... 4117

Halmsjön.................. 4 238

Torslanda.................. 3 730

Bulltofta, Trolleberg........ 2 760

8 flygplatser1............... 3 770

7 flygplatser8............... 1 330

Summa 19 945

3 046

17 500

36,6

4 238

64 400

0,0

3 204

11 200

31,2

2 492

9 200

30,4

2 792

5 600

100,0

1 148

4 400

86,6

16 920 112 300 19,7

17,4

6,6

28,6

27.1

49,9

26.1

15,1

ste?sund”VUmeT1ochUKhuna)arierande mellan 5 °Ch 8 milioner kronor (Norrköping, Jönköping, Karlstad, örebro, Sundsvall—Härnösand,

5 med investeringssummor mindre än 2 milj. kronor (Strömstad, Varberg, Halmstad, Kalmar, Visby, Falun—Borlänge och Luleå).

Or

OO

Kungl. Maj:ts proposition nr 379.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majlis proposition nr 379.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

1. Uppdraget

2. Material ..

I. Inledning.

3. Utredningens uppläggning..............................

4. Den civila luftfartens hittillsvarande utveckling..........

5. Flygtrafikens framtida utveckling; allmänt..............

6. Flygtrafikens betydelse för vårt land...................

II. Trafikinkomster och investeringar.

7. Flygtrafikinkomster omkring år 1951....................

8. Hittills gjorda flygplatsinvesteringar....................

9. Nyinvesteringar å Bromma flygplats....................

10. Nyinvesteringar för Halmsjöns flygplats.................

11. Nyinvesteringar vid övriga flygplatser..................

12. Totala flygplatsinvesteringar...........................

13. Flygplatsinvesteringar jämförda med flygtrafikinkomster ..

14. Det allmännas hittillsvarande subventioner till flyget.....

Sid.

1

1

1

2

3

3

4

5

5

6

7

7

8

8

III. Principiella synpunkter på uppgörande av driftskalkyler.

15. Budget — kalkyl. Delkalkyl — totalkalkyl..........................

16. Flygplatsens funktioner............................................

17. Flygplatskostnader och intäkter....................................

18. Kostnader; inledning..........................................

19. Gemensamma kostnader...........................................

20. Avskrivning av nyinvesteringar.....................................

21. Avskrivning av hittills gjorda investeringar..........................

22. Avvägande av livslängder..........................................

23. Ränta å anläggnings- och rörelsekapital.............................

24. Pris- och lönenivå. Räntefot.......................................

25. Intäkter......................................................

IV. Driftskalkyl för bromma och halmsjön.

26. Indelning av kostnader och intäkter......................

27—28. Sammanställning av kostnader.......................

29. Sammanställning av intäkter.............................

30. Belysningsavgifter.......................................

31. Hangaravgifter..........................................

32. Parkeringsavgifter.......................................

33. Hyror i stationsbyggnaden...............................

34. Markhyror..............................................

35. Hyror i personalbostäder................................

36. Ersättning för distribution av bensin.....................

8

9

10

10

10

11

11

12

12

12

12

13

13

15

15

16

16

16

17

17

17

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 379.

55

V. Driftskalkyl för övriga flygplatser. Sid.

37. Grunder för kostnadsberäkningen.................................... 18

38. Kostnader......................................................... 18

39. Intäkter^........................................................... 19

VI. Gemensamma kostnader.

40. Inledning.......................................................... 19

41. Luftfartsstyrelsen.................................................. 19

42. Telegrafstyrelsen................................................... 20

43. Reservflygfält, flygfyrar och radiofyrar............................... 20

44. Ersättning för tjänstebrevsrätten.................................... 21

45. Sammanställning................................................... 21

f

VII. Sammanfattning och diskussion av driftskalkylerna.

46—47. Sammanfattning av kostnader och intäkter för markorganisationen .. 21

48—51. Landningsavgifter och subventioner.............................. 22

52—53. Flygtrafikinkomster............................................ 24

54—55. Kan den vid tiden för storflygplatsens färdigställande förväntade trafiken

bära landets totala kostnader för markorganisationen?........ 25

56. Kan full kostnadstäckning krävas för svenska flygplatser oberoende av förhållanden

i utlandet?............................................... 26

57—58. Vilka grenar av flygtrafiken kunna komma att behöva statens stöd? .. 27

VIII. Synpunkter p\ taxepolitiken.

59. Motiv för lämnande av rabatter..................................... 29

60. Olika sätt att uttaga flygplatsavgifter............................... 29

Bilagor.

Bilaga 1. Direktiven för granskningsarbetet............................. 31

Bilaga 2. Den svenska flygtrafikens hittillsvarande utveckling............ 34

Bilaga 3. Prognos för den svenska reguljära linjeflygtrafiken vid årsskiftet

1948/49 ................................................... 36

Bilaga 4. De civila flygplatsernas anläggningskostnad t. o. m. den 31 dec. 1945 38

Bilaga 5. Specifikation av beräknade nyinvesteringar vid Bromma och Halmsjön

...................................................... 39

Bilaga 6. Statens hittillsvarande driftsutgifter och intäkter avseende den civila

luftfarten................................................. 41

Bilaga 7. Kostnadsberäkningar för Bromma och Halmsjöns flygplatser..... 42

Bilaga 8. Sammanställningar avseende samtliga flygplatser............... 53

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:529 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående byggande av en storflygplats m. m. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1946:570 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tillägg sstat I till riksstaten för budgetår s. 3 i texten
  3. SU 1946:307 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående byggande av en storflygplats m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  4. SU 1946:308 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47. s. 1 i texten