Sök i Ratio Lex

Angående nedläggande av driften vid Svenska skifferotjeaktiebolagets oljeutvinning sanläggningar vid Kinne-Kleva m. m

1946-02-01 · 6 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:48, Angående nedläggande av driften vid Svenska skifferotjeaktiebolagets oljeutvinning sanläggningar vid Kinne-Kleva m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 48.

1

Nr 48.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående nedläggande av

driften vid Svenska skifferotjeaktiebolagets oljeutvinning

sanläggningar vid Kinne-Kleva m. m., given Stockholms

slott den 1 februari 1946.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Flans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och handelsdepartementen

samt med t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet

Danielson, och statsrådet Mossberg, anmäler statsrådet Ericsson fråga örn

nedläggande av driften vid Svenska skifferoljeaktiebolagets oljeutvinningsanläggningar

vid Kinne-Kleva samt anför härom följande.

Staten förvärvade år 1932 en på enskilt initiativ utförd försöksanläggning

för oljedestillation vid Kinne-Kleva å Kinnekulle. Oljeverket, som tillkommit i

första hand för att säkerställa marinens behov av flytande bränsle, omhänderhades

ursprungligen av marinförvaltningen. Jämlikt medgivande av 1943

års riksdag (prop. nr 25; r. skr. nr 49) överfördes emellertid verket den 1

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 48.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 48.

juli 1943 till Svenska skifferoljeaktiebolaget. Intill tiden för skifferoljeaktiebolagets

övertagande av anläggningarna hade riksdagen för utbyggnad av

desamma anvisat tillhopa 11 136 000 kronor. Efter verkställda avskrivningar

å de med anlitande av anslag a kapitalbudgeten uppförda anläggningarna var

Kinne-KIevaverket vid tiden för överförandet till bolaget i statsräkenskaperna

redovisat till ett värde av 3 239 059 kronor 95 öre. Vid årsskiftet 1942/43 beräknades

att vid anläggningen kunde utvinnas ungefär 7 000 ton olja om året.

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades i januri 1941 med ett aktiekapital

av 15 000 000 kronor, varav staten tecknade 14 999 400 kronor. År 1942 ökades

aktiekapitalet med 11000 000 kronor till 26 000 000 kronor. Ökningen

finansierades genom ett statsanslag å motsvarande belopp. Bolagets verksamhet

var ursprungligen förlagd endast till Kvarntorp i Ekeby socken av örebro

län. 1943 års riksdags beslut örn överförande till bolaget av anläggningen

vid Kinne-Kleva innefattade, att bolagets aktiekapital ökades med

3 200 000 kronor, varvid bolaget utgav däremot svarande aktier till staten.

Utom överförandet beslöt 1943 års riksdag även att för utbyggnad av anläggningarna

vid Kvarntorp och Kinne-Kleva såsom lån till skifferoljeaktiebolaget

anvisa ett reservationsanslag av 25 600 000 kronor. Av beloppet avsågs

24 700 000 kronor för utvidgning av anläggningarna vid Kvarntorp,

500 000 kronor för omläggning av brytningen vid Kinne-Kleva verket samt

400 000 kronor för utvidgning av bostadsbeståndet vid sistnämnda verk.

Syftet med lånet var att skapa ökade förutsättningar för att utvidga den totala

årliga oljeutvinningen vid anläggningarna från sammanlagt 37 000 till

sammanlagt 81 000 ton, varav 11 000 ton skulle falla å Kinne-KIevaverket.

I sin nämnda skrivelse nr 49 framhöll riksdagen vidare, att riksdagen förutsatte

såsom självklart att ett nedläggande av ettdera av de båda skifferoljeverken

icke skedde utan att frågan härom underställts riksdagens prövning.

I anledning av propositionen nr 157 till 1944 års riksdag efterskänkte riksdagen

(r. skr. nr 392) statslånet å 25 600 000 kronor. I samband därmed medgav

riksdagen att det bokförda värdet av statens aktieinnehav finge nedskrivas

till 100 kronor. Dessa aktier voro då i statsräkenskaperna upptagna till

29 238 459 kronor 95 öre. Riksdagen godkände samtidigt vissa i propositionen

föreslagna principer för prissättning å bolagets produkter.

I anledning av 1944 års riksdags beslut har bolaget i 1944/45 års bokslut använt

det genom efterskänkandet av statslånet friställda beloppet av 25 600 000

kronor dels till nedskrivning av anläggningarna dels ock till utjämning av förlust,

som balanserats från bolagets första verksamhetsår. 1 nämnda bokslut

äro anläggningarna vid Kinne-Kleva upptagna till ett värde av 2 318 895 kronor

88 öre.

I skrivelse den 20 december 1944 till dåvarande statsrådet Rubbestad anmälde

styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget, att styrelsen vid handläggning

av många frågor av drifts-, underhålls- och investeringsnatur för de

båda skifferoljeverken i Kvarntorp och Kinne-Kleva funnit, atl det för fattandet

av riktiga avgöranden vore nödvändigt att kunna taga bestämd hänsyn

till om driften vid ettdera eller båda verken skulle uppehållas endast så länge

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 48.

3

försörjningsläget på oljemarknaden krävde detta eller om verksamheten borde

planeras och ledas så som lämpligen borde ske, därest produktionen skulle

fortsätta även efter kriget under en längre lid. För att möjliggöra ståndpunktstagande

till denna fråga överlämnade bolaget jämte skrivelsen en promemoria,

''.ari behandlades dels den dittills gångna verksamheten och de resultat, som

driften vid de utbyggda anläggningarna väntades giva, sedan fullt fortfarighetstillstånd

uppnåtts, dels ock de förutsättningar, som funnes att genom rationaliserings-

och kompletteringsåtgärder förbättra driftsresultatet. Styrelsen

framhöll i promemorian beträffande Kinne-Klevaverket, att även om man

utginge från att de utbyggnader vidtoges, som enligt vad man då kände till

skulle kunna förbättra driftsresultatet, och vidare valde det mest gynnsamma

tillverkningsprogrammet med enbart den rikaste skiffern, erhållen genom

underjordsbrytning, samt slutligen dessutom utginge från ett pris på importerad

eldningsolja av åtta öre per liter, så finge man likväl en inkomst, som

endast till cirka 50 procent täckte utgifterna för oljetillverkningen. Under

hänvisning härtill föreslog styrelsen att driften vid Kinne-Klevaverket måtte

tå nedläggas, så snart försörjningsläget i fråga örn flytande bränsle inom landet

medgåve detta.

Över skrivelsen och promemorian avgåvos infordrade utlåtanden av överbefälhavaren,

kommerskollegium, kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering

och 1944 års drivmedelsutredning. Samtliga remissinstanser tillstyrkte

eller förklarade sig icke hava något att erinra mot Kinne-Klevaverkets

nedläggande under de av bolagsstyrelsen angivna förutsättningarna. Verkets

betydelse ur beredskapssynpunkt framhölls emellertid i vissa yttranden.

I skrivelse den 14 februari 1945 underrättades bolagsstyrelsen om att

regeringen delade styrelsens uppfattning att skifferoljeverket i Kvarntorp borde

betraktas såsom ett normalt långtidsföretag, medan däremot driften vid

Kinne-Klevaverket borde nedläggas så snart försörjningsläget i fråga om flytande

bränsle medgåve detta. I skrivelsen erinrades därjämte örn 1943 års

riksdags uttalande i skrivelsea nr 49, att ett nedläggande av ettdera av de

båda skifferoljeverken icke borde ske utan att frågan härom underställts

riksdagens prövning, varvid framhölls att regeringen därför i sinom tid förväntade

definitivt förslag från styrelsen rörande nedläggande av Kinne-Klevaverket.

Med skrivelse den 10 januari 1946 har nu styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget

— under hänvisning till ali den situation i fråga om tillgängen

på flytande bränsle inom landet, som förutsattes i förenämnda skrivelse

den 14 februari 1945 numera inträtt — överlämnat en av styrelsen utarbetad

promemoria beträffande de ekonomiska förutsättningarna för fortsatt

drift vid bolagets anläggningar vid Kinne-KIeva.

Styrelsen har i skrivelsen till en början framhållit, alt ett uppehållande av

driften vid Kinne-KIeva med oljetillverkning såsom huvudändamål skulle

komma att medföra årliga föriuster. Styrelsen anhåller därför om tillstånd

att nedlägga driften därstädes. I samband därmed berör styrelsen frågan om

möjligheten att förlägga annan industriell verksamhet vid Kinne-KIeva, var
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 48.

sid vissa delar av den befintliga industrianläggningen skulle kunna nyttiggöras.

I promemorian lämnar styrelsen en närmare kalkyl över det beräknade

ekonomiska resultatet vid fortsatt drift av anläggningarna i Kinne-Kleva i nuvarande

utbyggnad. Härvid har styrelsen icke medräknat ränta å det tidigare

nedlagda kapitalet, ej heller avskrivningar å de anläggningar, som gjorts före

beslutet vid 1944 års riksdag angående prissättningen på bolagets produkter.

Styrelsen anför bland annat följande.

Om driften vid Kinne-Kleva fortsättes i samma omfattning som hittills bör

man kunna räkna med att kostnaderna för oljetillverkningen efter kreditering

för biprodukter per år bliva enligt nedanstående uppställning.

11 500 kbm olja å 225: 53 ............................ kronor 2 593 600

Frakt för råbensin till Kvarntorp 3 450 X 25 ............ » 86 250

tiaffineringskostnad i Kvarntorp, 3 100 X 20 ...... »_62 000

Summa kronor 2 741 850.

För närvarande får man räkna med ett försäljningspris fritt verket av cirka

60 kr/kbm för pannbrännolja och cirka 100 kr. för bilbensin. Dessa siffror

giva följande totala försäljningsvärde för oljor per år.

8 050 kbm pannbrännolja å 60 kronor ................ kronor 483 000

3 100 kbm bilbensin å 100 kronor ...................... » 310 000

Summa kronor 793 000.

Förlusten per år kommer alltså att bliva 2 741 850 — 793 000 = 1 948 850

kronor eller cirka 2 000 000 kronor. Det är möjligt, alt man genom direkt

distribution till förbrukare, som i transporthänseende ligga väl till i förhållande

till Kinne-Kleva, kan erhålla ca 80 kr/kbm för pannbrännoljan. I så fall

ökas inkomsten med 161 000 kronor och förlusten minskar med motsvarande

belopp till 1 787 850 kronor.

Vid angivandet av dessa förlustsiffror bör observeras, att det kommer att

dröja ännu någon tid, innan tillverkningskostnaderna verkligen kunna beräknas

nå det bottenvärde, som här ansetts gälla, under det att försäljningspriserna

redan ligga i nivå med vad som här antagits.

Styrelsen framhåller, att styrelsen även undersökt olika alternativ med modernisering

av ugnarna och med upptagande av olika slag av biproduktstillverkning,

som kunde tänkas äga rum i direkt samband med skifferoljetillverkning.

Styrelsen hade emellertid i samtliga fall kommit till det resultatet,

att förlust icke kunde undvikas och att sålunda de nyinvesteringar som måste

göras icke kunde förräntas och avskrivas på normalt sätt.

Vad härefter angår den i styrelsens skrivelse berörda frågan om möjligheten

att till Kinne-Klevaverket förlägga en industriell verksamhet, som icke

vore direkt avhängig av oljeframställningen erinrar bolaget till en början

om följande. Personalen vid Kinne-Klevaverket omfattade vid årsskiftet

1945/46 25 tjänstemän och 340 arbetare. Ett sextiotal av arbetarna bebo egna

hem. Av dessa ligga omkring 75 procent på ett avstånd av mindre än fem

kilometer från verket. Vid verket finnas följande av bolaget ägda bostäder

och lokaliteter, som disponeras av där anställd personal, nämligen 54 famil
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 48.

jebostäder, 48 runi för ungkarlar med 96 liggplatser och gemensamt sällskapsrum,

manskapsbyggnad med tvättrum, omklädnadsrum, sjukrum och

matsal, lämplig för 150 skiftgående arbetare, mindre manskapsbodar vid varje

avdelning samt tvättstuga, gemensam för samtliga anställda. Vidare disponerar

Kooperativa förbundet ett marketenteri för 75 på en gång spisande

gäster samt en affärslokal.

Med hänvisning till dessa förhållanden framhåller bolaget, att det vore ur

social synpunkt angeläget att undersöka möjligheterna att å platsen förlägga

annan industriell verksamhet. Styrelsen framhåller, att styrelsen vid en undersökning

härutinnan funnit att en fabrikation av stenull syntes ha utsikter

att under vissa förutsättningar bliva ekonomiskt bärkraftig. Huvudförutsättningen

härvidlag vore, att en kvantitet av minst 7 000 ton stenull per år kunde

finna avsättning utan väsentlig nedgång av nuvarande priser. En anläggning

för stenullsfabrikation vid Kinne-Kleva beräknades kosta omkring

1 765 000 kronor. Härjämte erfordrades ett visst driftkapital, varför igångsättande

av en stenullstillverkning vid Kinne-Kleva torde erfordra, att ett

belopp örn, preliminärt beräknat, 2 500 000 kronor ställdes till förfogande.

En anläggning av denna storlek beräknades kunna sysselsätta maximalt

100 man av bolagets personal.

Styrelsen har slutligen anmält, att sedan de priser som bolaget finge tillgodoräkna

sig för sina oljeprodukter efter den 1 december 1945 blivit satta

i relation till priset på importerad vara en vid Kinne-Klevaverkeit uppstående

förlust icke längre kunde täckas genom överskottsmedel från driften vid

Kvarntorp. Styrelsen förutsatte därför, att såväl kostnaderna för nedläggande

av driften vid Kinne-Klevaverket som de driftförluster, vilka efter nämnda

datum måste uppstå vid verket innan avveckling hunnit genomföras, komme

att täckas genom ett särskilt anslag.

Bolagets skrivelse och promemoria lia remitterats till överbefälhavaren,

statskontoret, kommerskollegium, statens arbetsmarknadskommission, statens

industrikommission, länsstyrelsen i Skaraborgs län, Sveriges industriförbund,

landsorganisationen i Sverige samt personalrådet vid Kinne-Klevaverket.

Några yttranden i anledning av remissen lia ännu ej inkommit.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har riksdagen i tidigare sammanhang

uttalat ett önskemål att frågan om eventuellt nedläggande av ettdera

av skifferoljeverken vid Kinne-Kleva och Kvarntorp måtte underställas

riksdagens prövning. De försvarsberedskapssynpunkter, som tidigare under

åren talat för ett uppehållande ar driften vid oljeutvinningsanläggningen i

Kinne-Kleva oavsett kostnaden för framställda produkter, lia numera minskat

i aktualitet. Såvitt jag kunnat förvissa mig örn är importen av flytande

bränslen för närvarande tillfredsställande. Med hänsyn lill de i nämnda skrivelse

den 14 februari 1945 gjorda uttalandena beträffande oljeverkets vid

Kinne-Kleva fortsatta drift och de avsevärda ekonomiska förluster en fortsalt

oljeproduktion vid Kinne-Kleva skulle medföra ansluter jag mig till uppfattningen

att anläggningen snarast möjligt bör avvecklas.

Före
draganden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Kungl. Maj:ts proposition nr 48.

I samband med en avveckling uppstå flera vanskliga problem. Det blir

sålunda nödvändigt att överväga frågorna örn en ny industri bör anläggas

vid Kinne-Kleva, örn staten bör driva denna industri eller om verket bör försäljas

eller uthyras till enskilt företag, som kan driva den nya verksamheten

m. m. Vidare kan ifrågasättas att medel skulle ställas till skifferoljebolagets

förfogande såsom kompensation för den ökade förlust, som kan uppstå i samband

med avvecklingen av Kinne-Klevaverket. Dessa och andra frågor, som

sammanhänga med avvecklingen, torde få anmälas, då remissvaren å bolagets

nyssnämnda skrivelse och promemoria inkommit. Redan nu må emellertid

nämnas, att det av sociala skäl kan vara motiverat att bolaget vidtager

åtgärder för att hjälpa den friställda arbetskraften till andra försörjningsmöjligheter.

Även om det allmänna arbetsmarknadsläget för närvarande är

sådant, att det icke torde behöva föreligga några större svårigheter för personalen

att få annan anställning, kan nämligen behov av särskilda åtgärder

uppkomma, såsom att bolaget exempelvis lämnar flyttningsunderstöd eller

kompenserar de äldre arbetare vid verket, åt vilka icke kan anvisas arbete på

annan ort. I den händelse arbetare, som äro innehavare av egna hem, nödgas

flytta från orten kan behov uppstå av viss hjälp i samband med en

eventuell försäljning av de egna hemmen. Åtgärder som dessa kunna befinnas

motiverade icke blott örn någon ny industri, som kan absorbera hela

den nuvarande arbetsstyrkan, ej kommer till stånd i Kinne-Kleva utan även

i det fall, att en sådan industri kan igångsättas. 1 sistnämnda fall kan det

nämligen dröja så lång tid mellan nedläggandet av oljeverket och den nya

industriens start, att det blir nödvändigt för arbetarna att under mellantiden

skaffa sig annat arbete, eventuellt på annan ort. Jag förutsätter, att bolagets

styrelse söker kontakt med regeringen därest fråga uppstår om mera omfattande

stödåtgärder åt den friställda arbetskraften.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att

dels medgiva Svenska skifferoljeaktiebolaget att nedlägga

driften vid oljeverket vid Kinne-Kleva,

dels ock medgiva bolaget att verkställa de utgifter, som

kunna erfordras för nödvändiga stödåtgärder åt den friställda

arbetskraften.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Salomonson.

467180. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:435 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Island träffad handelsöverenskommelse. s. 11 i texten
  2. SU 1946:215 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts propositioner angående dels nedläggande av driften vid Svenska skifferoljeaktiebolagets oljeutvinningsanläggningar vid Ki s. 1 i texten
  3. SU 1946:216 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946147 till teckning av ytterligare aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget s. 21 i texten