Sök i Ratio Lex

Med förslag till familjebidrags förordning

1946-02-15 · 55 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:73, Med förslag till familjebidrags förordning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 73.

1

Nr 73.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till familjebidrags

förordning; given Stockholms slott den 15 februari

1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga m. m.

(familjebidragsförordning).

GUSTAF.

Allan Vougt.

Bihang till riksdagens protokoll 19-16. 1 sami. Nr 73.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Förslag

till

Förordning om familjebidrag åt värnpliktiga m. m.

(familjebidragsförordning).

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Bestämmelserna i denna förordning skola, i den omfattning och

under de villkor, som i förordningen sägs, äga tillämpning beträffande värnpliktiga,

som enligt värnpliktslagen inkallas till tjänstgöring.

Med värnpliktig avses den som avlönas enligt för värnpliktig gällande

grunder.

2 mom. Vad i 20 § stadgas skall gälla allenast, när krigsavlöningsreglementet

äger tillämpning; Konungen äger dock förordna, att bestämmelserna

i 20 §, i vad de avse långtidslön, skola äga tillämpning under tid, då värnpliktiga

äro inkallade jämlikt 27 § 2 morn. värnpliktslagen.

3 mom. Konungen äger föreskriva, att under tid, då värnpliktiga äro inkallade

enligt 27 § 2 mom. eller 28 § 1 morn. värnpliktslagen, bestämmelserna

i denna förordning skeda, med de inskränkningar som finnas påkallade,

äga tillämpning jämväl å krigsfrivilliga och annan personal, som tjänstgör

vid krigsmakten.

Konungen må jämväl förordna, att medlemmar av frivillig försvarsorganisation,

däri inbegripet hemvärnet, under tid, då de enligt i kommandoväg

meddelade bestämmelser deltaga i utbildningskurs eller övning, skola, i den

omfattning och under de villkor Konungen föreskriver, äga åtnjuta familjebidrag.

4 mom. Vid krig eller eljest under särskilda förhållanden äger Konungen

föreskriva, att visst stadgande i denna förordning tills vidare icke skall äga

tillämpning.

2 §.

1 mom. Värnpliktig är i enlighet med vad nedan stadgas berättigad till

familjebidrag, i den mån behov därav prövas föreligga, samt till hemortslön.

Familjebidrag utgår kontant såsom familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag; dock må, i den ordning Konungen

föreskriver, kunna bestämmas, att familjebidrag skall helt eller delvis utgå in

natura. Hemortslön utgår kontant såsom befälslön och långtidslön.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

3

2 mom. Annat familjebidrag än bostadsbidrag må ej utgå för person, som

efter ansökan åtnjuter utrymningshjälp.

3 mom. Om rätt till familjebidrag för den som under militärtjänstgöring

ådragit sig kroppsskada är särskilt stadgat.

3 §•

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning

en var av följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som stå under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under

a) sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn

samt hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige

är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen

den värnpliktige före tjänstgöringens början i väsentlig mån bidrog till vederbörandes

underhåll eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig

mån bidragit till underhållet, om tjänstgöringen ej mellankommit; samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under sexton

år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är oförmögen

till arbete.

Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b) härovan sägs samt husföreståndarinna

i andra fall än som avses i c) må, när synnerliga skäl därtill

äro, efter särskilt medgivande enligt vad i 39 § stadgas jämställas med

familjemedlem.

4 §•

I denna förordning avsedda ärenden skola å kommunens vägnar handläggas

av en familjebidragsnämnd.

Konungen förordnar viss myndighet att öva tillsyn å förordningens tillämpning

(tillsynsmyndigheten).

Om familjcpenning och bostadsbidrag.

5 §■

I samband med värnpliktigs tjänstgöring utgår, där ej annat följer av 14

och 17 §§, familjepenning och bostadsbidrag enligt här nedan i 6—13 §§ meddelade

bestämmelser.

I fråga om den värnpliktiges och familjemedlems inkomst under tiden för

tjänstgöringen skola vid behovsprövningen tillämpas de föreskrifter örn avdrag

med hänsyn till sådan inkomst som jämlikt 7 och 12 §§ meddelas av

Konungen.

6 §.

1 mom. Familjepenning utgår med högst så stort belopp för dag, som

för en var av nedan angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Ortsgrupp

1

2

3

För hustru och frånskild hustru ävensom —- där- est värnpliktig icke sammanlever med hustru eller

hustrun, med vilken han sammanlever, är arbets- oförmögen — för annan familjemedlem, som före- står hemmet åt värnpliktig med hemmavarande

familjemedlem under 16 år

kronor

För annan

familjemedlem

över 16 år

än som avses i

kol. 1

kronor

För annan

familjemedlem

under 16 år

än som avses i

kol. 1

kronor

I........

2: 75

1:40

1:10

11........

3:-

1: 65

1:20

III........

3: 25

1:90

1:30

När synnerliga skäl därtill äro ma efter särskilt medgivande, enligt vad

i 39 § stadgas, familjepenning till värnpliktigs moder, som förestår hans

hem, utgå enligt kolumn 1 i tariffen, oaktat den värnpliktige icke har hemmavarande

familjemedlem under 16 år.

2 mom. Familjepenning utgår efter den ortsgrupp, till vilken den kommun

är att hänföra, som enligt vad i 27 § stadgas skall utgiva beloppet. I fråga

örn kommunernas hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen

om folkpensionering verkställda indelningen.

3 mom. Där Konungen i fråga om ort, vilken gränsar till ort i högre ortsgrupp,

jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen om folkpensionering förordnat

om förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, vilken är mantalsskriven

inom visst intill gränsen liggande område, skall familjepenning, som

enligt vad i 27 § stadgas skall utgivas av den kommun, inom vilken området

är beläget, förhöjas med hälften av skillnaden mellan familjepenningen i

kommunen i den högre ortsgruppen och familjepenningen i den kommun,

inom vilken området är beläget.

7 §•

1 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § a), utgår familjepenning med

i 6 § angivna belopp efter avdrag för den värnpliktiges och familjemedlems

inkomst under tiden för tjänstgöringen enligt bestämmelser, som meddelas

av Konungen.

Om beräkning av familjepenning till värnpliktig, som fullgör tjänstgöring

efter eget åtagande, meddelar Konungen närmare föreskrifter.

2 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § b), bestämmes familjepenningen

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Konungen. Familjepenningen

må ej fastställas till högre belopp än i 6 § sägs och må ej heller

överstiga värdet av det bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll,

som den värnpliktige lämnat före tjänstgöringens början eller eljest kan

antagas skola hava lämnat, därest tjänstgöringen ej

8 §•

För husföreståndarinna bestämmes familjepenningens belopp med hänsyn

bil den värnpliktiges behov av bidrag för att under tiden för tjänstgöringen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

5

kunna behålla eller anställa husföreståndarinna. Där särskilda skäl därtill

föranleda, må dock vid behovsprövningen bestämmelserna i 7 § 2 mom. eller

med stöd av nämnda lagrum givna föreskrifter äga motsvarande tillämpning.

Familjepenningen må ej fastställas till högre belopp än i 6 § angives.

9 §•

1 mom. Sammanbor den värnpliktige med familjemedlem utgår, under

beaktande av vad i 12 § sägs, bostadsbidrag för bestridande av kostnaderna

för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad. Därest den värnpliktige

vid tiden för tjänstgöringens början icke sammanbodde med familjemedlemmen,

må bostadsbidrag utgå endast när synnerliga skäl därtill äro.

2 mom. I andra fall än i 1 mom. sägs må bostadsbidrag beviljas endast i

den mån den värnpliktige eljest skulle nödgas avstå från bostad och avståendet

skulle för honom medföra betydande ekonomisk olägenhet eller han

vid utryckningen icke skulle hava tillgång till lämplig bostad samt avsaknaden

härav skulle för honom medföra avsevärda svårigheter. Sådant bostadsbidrag

må dock ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig,

som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

3 mom. Bostadsbidrag må ej utan tillsynsmyndighetens medgivande beviljas

för mer än en bostad. Där så prövas skäligt må Konungen såsom villkor

för erhållande av bostadsbidrag föreskriva, att viss del av bostaden skall

utan ersättning upplåtas för krigsmaktens eller civilförsvarets behov eller

för annat allmänt ändamål.

10 §.

Särskilt bostadsbidrag må beviljas till nödiga kostnader för uppvärmning

av bostad, för vilken bostadsbidrag må utgå.

11 §•

1 mom. Föreligga giltiga skäl för ombyte av bostad, må värnpliktig, som

är berättigad till bostadsbidrag enligt vad i 9 § sägs, tillerkännas bostadsbidrag

för flyttningskostnader.

Värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), må

dock icke utan tillsynsmyndighetens medgivande tillerkännas bostadsbidrag

för flyttning till dyrare bostad eller för flyttning till annan ort. Till annan

värnpliktig må bidrag till kostnader för förflyttning till annan ort beviljas

allenast enligt de närmare anvisningar, som meddelas av tillsynsmyndigheten.

2 mom. Värnpliktig må erhålla bostadsbidrag till kostnaderna för förvaring

under tjänstgöringen av möbler och andra nödiga lösören, som tillhöra

den värnpliktige eller, därest den värnpliktige är berättigad till bostadsbidrag

enligt 9 § 1 morn., där avsedd familjemedlem.

12 §.

1 mom. Bidraget för bostad åt familjemedlem, som avses i 3 § a), bestämmes,

med beaktande av vad i 3 mom. sägs, till ett belopp, motsvarande

kostnaderna för den bostad, den värnpliktige innehade å inryckningsdagen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

däri inberäkna! kostnader för uppvärmning, med avdrag för den värnpliktiges

och familjemedlems inkomst under tiden för tjänstgöringen enligt bestämmelser,

som meddelas av Konungen.

Om beräkning av bostadsbidrag till värnpliktig, som fullgör tjänstgöring

efter eget åtagande, meddelar Konungen närmare föreskrifter.

2 mom. Beträffande bostadsbidrag i annat fall än i 1 mom. sägs bestämmes

bidragets belopp efter prövning av föreliggande behov enligt de närmare

föreskrifter, som Konungen meddelar.

3 mom. Vid bestämmande av kostnaderna för bostad enligt denna paragraf

skall skälig hänsyn tagas till behovet av bostad samt till den värnpliktiges

och hans hustrus bundenhet av hyresavtal eller andra åtaganden för

bostadsbehovets tillgodoseende. Då fråga är om bostad i den värnpliktige eller

hans hustru tillhörig fastighet, må bostadsbidrag ej beviljas med högre

belopp än som motsvarar bostadens hyresvärde med tillägg för bränslekostnader.

Därest ombyte av bostad skett efter inryckningsdagen, skall hänsyn tagas

till kostnaderna för den nya bostaden, om dessa äro lägre än för den förra

bostaden eller eljest giltiga skäl förelegat för ombytet av bostad.

I fråga örn värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en

följd), må vid bestämmandet av bostadsbidrag enligt denna paragraf hänsyn

icke tagas till större bostadskostnad än som svarar mot hyran å orten

för bostad örn ett rum och kök, där ej i särskilt fall tillsynsmyndigheten

medgiver, att bostadsbidraget bestämmes med hänsyn till hyran å orten för

bostad om två rum och kök.

13 §.

1 mom. Familjepenning utgår från och med inryckningsdagen till och

med dagen för tjänstgöringens upphörande (utryckningsdagen). Har tjänstgöringen

varat minst trettio dagar, skall bidrag utgå för ytterligare fem

dagar; dock att till värnpliktig, som fullgjort tjänstgöring jämlikt 27 § 1

mom. vämpliktslagen, endast må utgå bidrag för resdagar utöver in- och

utryckningsdagar.

Bostadsbidrag för bostad i den värnpliktige eller hans hustru tillhörig

fastighet samt bostadsbidrag jämlikt 10 § utgår, beräknat för tjänstgöringsdag,

under tiden från och med inryckningsdagen till och med dagen för

tjänstgöringens upphörande. Bostadsbidrag i annat fall än nu sagts utgår till

gäldande av utgifter, vilka förfalla från och med inställelsedagen, och uppbäres,

där ej Konungen annorlunda förordnar, till och med utgången av den

månad, under vilken tjänstgöringen upphört, dock att om bostadsbidrag

jämlikt 9 § kommer att till beloppet understiga det bidrag, som skulle hava

utgått, därest detsamma beräknats för tjänstgöringsdag, skillnaden utgår vid

tjänstgöringens slut.

Örn särskilda skäl därtill föranleda, må familjepenning utgå för högst

tjugu dagar och bostadsbidrag för högst trettio dagar utöver den i första

stycket stadgade tid, därvid dock i fråga om bostadsbidraget skall gälla att,

därest sådant bidrag utgått för längre tid än som motsvarar den värnplikti
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 73.

7

ges tjänstgöring, det överskjutande antalet dagar skall medräknas i den tid,

för vilken förlängt bidrag beviljas. Vad sålunda stadgats skall dock i fråga

om värnpliktig, som fullgjort tjänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,

äga tillämpning allenast därest tjänstgöringen upphört tidigare än

som vid tjänstgöringens början kunde förutsättas.

För tid, under vilken värnpliktig åtnjuter tidsbegränsad ledighet utan

krigslön (penningbidrag), må familjepenning och bostadsbidrag ej utgå; dock

att, om särskilda skäl äro för handen, familjepenning må beviljas högst till

och med tjugonde dagen samt bostadsbidrag högst till och med trettionde

dagen efter ledighetens början.

2 mom. Storleken av familjepenning och bostadsbidrag enligt 1 mom. tredje

och fjärde styckena bestämmes med hänsyn till föreliggande behov.

3 mom. Om den värnpliktige avlidit, utgå familjepenning och bostadsbidrag

till och med månaden näst efter den under vilken dödsfallet blivit kunnigt.

Lika med tjänstgöring anses krigsfångenskap. Har den värnpliktige anmälts

såsom saknad och är ej uppenbart, att han rymt, må ock bidraget tills

vidare utgå.

Om näringsbidrag.

14 §.

1 mom. Där Konungen ej annorlunda förordnar, må värnpliktig, som driver

näring eller rörelse, i stället för familjepenning och bostadsbidrag erhålla

näringsbidrag till bestridande av avlöningskostnader, som uppkomma

till följd av att särskild arbetskraft måste anlitas för att under den värnpliktiges

tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Vad nu sagts skall gälla

jämväl för det fall, att den värnpliktige är anställd i näring eller rörelse,

som innehaves av hans hustru. Näringsbidrag som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens

medgivande utgå till värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring

(tjänstgöring i en följd).

2 mom. Näringsbidrag enligt denna paragraf må ej beviljas med mindre

det måste antagas, att förutsättningar äro för handen för näringens eller

rörelsens fortsatta drivande.

3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges hustru

eller hans barn eller adoptivbarn under sexton år. Huruvida näringsbidrag

må avse avlönande av annan den värnpliktige närstående än nu sagts skall

bero på prövning i varje särskilt fall.

A mom. Bidrag må utgå med högst tio kronor för dag. Vid bestämmande

av bidragets storlek skall hänsyn tagas till det genomsnittliga normala driftsöverskott

företaget kan beräknas lämna under den värnpliktiges tjänstgöring

och dennes möjligheter att av inkomsterna trän företaget bidraga till

den anlitade arbetskraftens avlönande.

15 §.

Därest hinder möler mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under

den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

eller rörelsens återupptagande efter tjänstgöringens slut, kan, då synnerliga

skäl föreligga, särskilt bidrag beviljas för bestridande under tjänstgöringen

av utgifter, som prövas nödvändiga för att näringen eller rörelsen skall kulma

av den värnpliktige efter tjänstgöringens slut återupptagas. Näringsbidrag

som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig,

som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

Näringsbidrag enligt denna paragraf må beviljas med högst etthundra

kronor för månad. Utan tillsynsmyndighetens medgivande må sådant bidrag

icke beviljas med belopp, som tillsammans med utgående familjepenning

och bostadsbidrag överstiger trehundra kronor i månaden.

16 §.

Med avseende å tid, för vilken näringsbidrag må utgå, skall vad i 13 §

stadgas i fråga örn familjepenning äga motsvarande tillämpning.

17 §.

Den, som uppbär näringsbidrag jämlikt 14 §, äger ej erhålla annat slag

av familjebidrag än sjukbidrag och begravningsbidrag. Vid valet mellan de

bidragsformer, som kunna ifrågakomma, skall, örn förutsättningar för beviljande

av näringsbidrag jämlikt 14 § äro för handen, denna form av bidrag

äga företräde framför familjepenning och bostadsbidrag.

Om sjukbidrag.

18 §.

Prövas i anledning av familjemedlems sjukdom behov av bidrag vara för

handen för bestridande av kostnader för erforderlig vård ävensom transport

till och från läkare eller vårdanstalt, må sjukbidrag kunna tillerkännas den

värnpliktige med högst det belopp, vartill dessa kostnader uppgå. Är fråga

om familjemedlem, som avses i 3 § b) eller c), må dock sjukbidrag utgå

allenast i den mån skäl föreligger till antagande, att den värnpliktige, därest

tjänstgöringen ej mellankommit, skulle hava bidragit till kostnaderna. Med

avseende å den tid, för vilken sjukbidrag må utgå, skall vad i 13 § är stadgat

beträffande familjepenning äga motsvarande tillämpning.

Om begravningsbidrag.

19 §.

Har familjemedlem, som avses i 3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet uppbära familjepenning för familjemedlemmen eller

åtnjöt den värnpliktige vid nämnda tidpunkt näringsbidrag .som i 14 §

sägs, skall begravningsbidrag tillerkännas den värnpliktige. Sådant bidrag

utgår med tvåhundrafemtio kronor för hustru och med etthundrafemtio kronor

för barn eller adoptivbarn.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73. 9

Om hemortslön.

20 §.

1 mom. Befälslön utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, till värnpliktig,

vilken innehar någon av nedan angivna tjänstegrader eller motsvarande

tjänsteställning, med för dag räknat följande belopp:

Kronor

Korpral, konstapel, musikkorpral, musikkonstapel .............. 0: 50

Furir, musikfurir .......................................... 1: —

Överfurir, högbåtsman ...................................... 1: 25

Sergeant, musiksergeant, underofficer av 2. graden, flaggkorpral,

flaggkadett .............................................. 1:50

Fänrik, fanjunkare, musikfanjunkare, styckjunkare, musikstyckjunkare,

flaggunderofficer ................................ 2: —

Löjtnant .................................................. 2:50

Kapten, ryttmästare ........................................ 3:—-

Major, kommendörkapten av 2. graden ........................ 3: 50

2 mom. Långtidslön utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, till

värnpliktig, oberoende av tjänstegrad eller tjänsteställning, efter en tjänstgöringstid

örn sammanlagt nittio dagar med en krona örn dagen.

Sedan tjänstgöringen varat trehundrasextio dagar utgår en krona 50 öre

om dagen och efter femhundrafyrtio dagar två kronor örn dagen. Vid beräkning

av nämnda tjänstgöringstid må endast komma i betraktande den tid,

under vilken den värnpliktige efter tidpunkt, som Konungen bestämmer, mot

åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner fullgjort honom åliggande

tjänstgöring enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag

eller enligt 28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag eller tjänstgöring efter eget

åtagande, i sistnämnda fall dock endast örn tjänstgöringen fullgjorts vid förband,

organiserat av den myndighet, vid vilken den värnpliktige är truppregistrerad,

eller vad gäller värnpliktig, som är truppregistrerad vid central

myndighet, enligt av Konungen i kommandoväg meddelade föreskrifter. Med

tjänstgöring vid eget förband likställes i nämnda avseende kommendering till

skola eller utbildningskurs, som är gemensam för flera förband. Har den

värnpliktige innehaft anställning över stat, såsom officer, underofficer eller

underbefäl i krigsmaktens reserver, såsom i fredstid konstituerad landstormsofficer

eller såsom i fredstid till officers eller underofficers tjänsteställning

konstituerad (förordnad) medlem av frivilliga automobilkåren, sjövärnskåren

eller svenska röda korsets frivilliga sjukvårdstrupper, skall vid beräkning

av tjänstgöringsliden hänsyn tagas även till tjänstgöring, som han under

sådan anställning fullgjort efter tidpunkt, som Konungen bestämmer.

3 mom. Vad i 2 mom. stadgas skall icke äga tillämpning med mindre den

värnpliktige — utöver den i samma moment omförmälda tjänstgöringen —

fullgjort värnpliktstjänstgöring under sammanlagt trehundrasextio dagar,

därest han hänförts till årsklass 1940 eller 1941 eller årsgrupp 1941 eller inskrivits

efter år 1941, samt i annat fall under sammanlagt etthundraåttio da
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

gar, dock att nämnda tjänstgöringstider skola förlängas med etthundratjugu

dagar för vapenfri värnpliktig.

Tjänstgöring som i första stycket av detta moment sägs, anses i förevarande

hänseende såsom helt fullgjord, därest den värnpliktige tidigare blivit

i vederbörlig ordning helt eller delvis befriad från dylik tjänstgöring eller

frikallad från värnpliktens fullgörande eller ock enligt för honom gällande

bestämmelser haft att fullgöra tjänstgöring under kortare tid än i samma

stycke sägs.

Vad i 2 mom. sägs skall ej heller äga tillämpning å sådan värnpliktig,

vilken undergår utbildning för vinnande av fast anställning vid krigsmakten,

såvitt avser tid efter det han förordnats (konstituerats) till högre tjänstegrad

än furirs eller tilldelats motsvarande högre tjänsteklass.

4 mom. Den, som blivit berättigad till långtidslön, skall, där ej Konungen

annorlunda förordnar, under krigstjänstgöring, som han därefter, mot åtnjutande

av värnpliktigs avlöningsförmåner, fullgör efter eget åtagande eller såsom

krigsfrivillig efter värnpliktens upphörande, vara bibehållen vid sin rätt

till långtidslön.

5 mom. I fråga örn rätt till hemortslön för tid, varunder tjänstgöring ej

fullgöres, skall gälla följande.

a) Vid ledighet på grund av sjukdom samt vid annan krigsledighet bibehålies

rätt till hemortslön, i den mån vederbörande under ledigheten äger

uppbära krigslön.

b) Vid undergående av arreststraff bibehålies rätt till hemortslön.

c) Under krigsfångenskap och internering hos främmande makt bibehålies

rätt till hemortslön.

d) Vid uteblivande utan känd anledning från tjänstgöring bibehålies rätt

till hemortslön till och med den dag, då två månader förflutit från det vederbörande

anmälts såsom saknad, under förutsättning att vederbörande

omedelbart före uteblivandet hade familjemedlem och åtnjöt familjepenning

eller näringsbidrag, som i 14 § sägs.

Konungen äger bestämma, i vad mån befälslön må utgå till avliden värnpliktigs

dödsbo under viss tid efter dödsfallet.

Om skyldighet att taga arbete.

21 §.

1 mom. När skäl därtill äro, må Konungen såsom villkor för erhållande

av familjebidrag stadga skyldighet för familjemedlem att i enlighet med de

föreskrifter, Konungen utfärdar, hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen

anmäla sig såsom arbetssökande samt antaga lämpligt arbete i den

mån sådant erbjudes. Underlåter familjemedlem att fullgöra sålunda stadgad

skyldighet gäller, att familjepenning eller sjukbidrag ej må utgå för

familjemedlemmen samt att bostads- eller näringsbidrag må efter vad som

finnes skäligt nedsättas eller ock indragas.

2 mom. Skyldighet, som i 1 mom. sägs, skall icke avse familjemedlem,

som är oförmögen till arbete eller innehar arbete, varigenom han erhåller

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 73.

11

full sysselsättning. Såsom sådant arbete skall anses vård om minderåriga

eller sjuka familjemedlemmar samt pågående utbildning, vilken icke skäligen

bör avbrytas.

3 mom. Örn vad som förstås med lämpligt arbete gäller vad därom stadgas

i förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) örn erkända arbetslöshetskassor.

22 §.

Örn värnpliktigs familjemedlem utan giltig anledning lämnar arbetsanställning,

äger familjebidragsnämnd nedsätta familjebidraget efter vad som

prövas skäligt eller ock indraga bidraget.

Om familjebidragsnämnd.

23 §.

Kommun skall antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller ock

uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.

24 §.

1 mom. Särskild familjebidragsnämnd utses av dem, som i allmänhet utöva

kommunens beslutanderätt, samt består av tre eller fem ledamöter. Jämte

ledamöterna utses suppleanter till lika antal. Därvid bestämmes tillika, i

vilken ordning suppleanterna skola inkallas. Vid val av ledamöter och suppleanter

skall tillses, att erfarenhet på den sociala behovsprövningens område

blir företrädd inom nämnden. Därjämte skall beaktas stadgandet i 26 §

1 mom. andra punkten.

2 mom. Uppdraget att vara ledamot av familjebidragsnämnden gäller för

fyra år. Avgår ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

anställes fyllnadsval; och skall den sålunda valde tjänstgöra under den tid,

som för den avgångne återstått.

25 §.

1 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familjebidragsnämnd må ej

vara:

a) den, som icke uppnått tjugutre års ålder;

b) den, som icke råder över sig och sitt gods.

2 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familjebidragsnämnd må kunna

avsäga sig uppdraget:

a) om han icke är boende inom kommunen;

b) örn han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras att

fullgöra uppdraget;

c) örn han efter fyra års tjänstgöring såsom ledamot i nämnden är i tur

att därifrån avgå;

d) örn han uppnålt sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av

den väljande myndigheten godkännes.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

26 §.

1 mom. Särskild familjebidragsnämnd utser inom sig ordförande och vice

ordförande för ett år i sänder. Endera av ordföranden och vice ordföranden

skall vara icke krigstjänstskyldig person. Äro både ordföranden och vice

ordföranden hindrade att bevista sammanträde, utses ordförande för tillfället.

2 mom. Bestar nämnden av fem ledamöter, må ärende ej av nämnden företagas

till avgörande, där ej minst tre ledamöter eller suppleanter äro tillstädes

samt, för det fall att de närvarande äro allenast tre, dessa tillika äro

om beslutet ense. Består nämnden av tre ledamöter, må ärende icke företagas

till avgörande, med mindre samtliga ledamöter eller suppleanter äro tillstädes.

Vid val inom nämnden så ock vid tillsättande av tjänstebefattning sker

omröstning med slutna sedlar, där så begäres, och skilje lotten mellan dem,

som erhållit lika antal röster. I övrigt verkställes omröstning öppet, och blive

den mening gällande, varom de flesta röstande sig förena. Äro vid öppen

omröstning rösterna pa vardera sidan lika många, gäde den mening, som

biträdes av ordföranden.

Vid nämndens sammanträde skall föras protokoll, vars riktighet granskas

senast vid nästa ordinarie sammanträde. Nämnden äger att, där sådant av

behovet påkallas, uppdraga åt en eller flera av sina ledamöter eller suppleanter,

som närvarit vid sammanträdet, att verkställa denna granskning.

3 mom. Nämnden skall på lämpligt sätt tillkännagiva, varest och på vilka

tider till nämnden ställda ansökningar eller andra handlingar mottagas.

Om familjebidragens bestridande m. m.

27 §.

Skyldigheten att utgiva familjebidrag och hemortslön åligger kommun,

varest den värnpliktige å inryckningsdagen var bosatt under sådana förhållanden,

att han, om mantalsskrivning då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas.

Var den värnpliktige nämnda dag bosatt utom riket, ankommer

betalningsskyldigheten på Stockholms stad.

Om den värnpliktige efter inryckningsdagen flyttar från en kommun inom

riket till annan eller från utrikes ort till annan kommun inom riket än Stockholm,

skall betalningsskyldigheten övergå å inflyttningskommunen från och

med kalendermånaden näst efter den, under vilken flyttningen där anmäldCS

aV0 mflyttninSskommunen (Stockholms stad), eller, örn familjebidrag ej

förut åtnjutits, fran och med den dag, da ansökan örn sådant bidrag gjordes

i inflyttningskommunen. Betalningsskyldigheten för flyttningskostnader skall

dock åvila utflyttningskommunen (Stockholms stad), om den värnpliktige vid

tiden för flyttningen åtnjuter familjebidrag.

28 §.

1 mom. Kommun, varest den värnpliktige å inryckningsdagen hade sin

bostad, är, i avbidan pa att annan kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet

jämlikt 27 § för den värnpliktige tillkommande familjebidrag, skyldig

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

13

att förskjuta familjebidrag, vartill den värnpliktige är berättigad. Familjepenning,

som förskjutes enligt detta moment, skall bestämmas efter ortsgrupp

I.

2 mom. Har i följd av stadgandet i 27 § andra stycket skyldigheten att utgiva

familjebidrag övergått från en kommun till annan, åligger det likväl utflyttningskommunen

(Stockholms stad) att förskjuta bidraget till dess meddelande

erhållits från inflyttningskommunen att familjebidrag där fastställts,

eller ock upplysning vunnits, att vederbörande familjemedlem oaktat honom

meddelat föreläggande underlåtit att där göra ansökan örn familjebidrag.

3 mom. Vad kommun enligt 1 och 2 mom. förskjutit må sökas åter av

den kommun, som betalningsskyldigheten enligt 27 § åligger. Sådant anspråk

prövas i händelse av tvist av länsstyrelsen i det län, varest den kommun är

belägen mot vilken anspråket riktas. Är sådan talan rörande viss värnpliktig

beroende på länsstyrelses eller högre myndighets prövning, må talan rörande

samme värnpliktige ej väckas hos annan myndighet.

29 §.

Kommun, som enligt 27 § utgivit familjebidrag, äger av staten erhålla gottgörelse,

för familjepenning avseende familjemedlem, som i 3 § a) sägs, ävensom

för begravningsbidrag med hela utgivna beloppet, för näringsbidrag

jämlikt 14 § med nittiofem procent av bidraget, för bostadsbidrag med nittio

procent av bidraget, för näringsbidrag jämlikt 15 § och sjukbidrag med åttio

procent av utgivet belopp samt för familjepenning i annat fall än ovan sagts

med sjuttio procent av utgivet belopp; dock att vad Stockholms stad på

grund av stadgandet i 27 § utgivit till värnpliktig, bosatt utom riket, skall

i sin helhet återgäldas av staten. För hemortslönens hela belopp utgår gottgörelse

av staten.

Då särskilda skäl därtill föranleda, må Konungen för visst fall medgiva

högre statsbidrag än i första stycket sägs.

30 §.

Kommun är berättigad att av statsverket erhålla förskott å statsbidraget

enligt de närmare bestämmelser Konungen meddelar.

31 §.

Åsidosätter familjebidragsnämnd vid fullgörandet av sitt uppdrag i denna

förordning eller eljest meddelade bestämmelser, må tillsynsmyndigheten kunna

besluta, att statsbidrag icke vidare eller i minskad omfattning skall utgå.

Besvär m. ni.

32 §.

Har familjebidragsnämnd med stöd av 21 eller 22 § förklarat familjemedlem

förlustig rätten till familjebidrag eller nedsatt bidraget, skall beslutet

ofördröjligen underställas tillsynsmyndighetens prövning; emellertid skall

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

nämndens beslut lända till efterrättelse, till dess tillsynsmyndigheten annorlunda

förordnar.

33 §.

Över familjebidragsnämnds beslut rörande tillämpningen av denna förordning

må klagan föras, då fråga är om tillämpningen av 21 eller 22 §, hos

tillsynsmyndigheten och eljest hos länsstyrelsen. Klagan föres genom besvär,

vilka skola hava inkommit till länsstyrelsen inom trettio dagar efter det klaganden

erhöll del av beslutet. Skola besvären prövas av tillsynsmyndigheten,

åligger det länsstyrelsen att till denna insända besvären. Familjebidragsnämnds

beslut skall gå i verkställighet utan hinder av däröver anförda

besvär.

Mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som avses i denna förordning,

må talan föras allenast i fall, som i 31 § sägs.

34 §.

över länsstyrelses beslut rörande tillämpningen av denna förordning må

klagan föras hos kammarrätten genom besvär, vilka skola hava inkommit

till den länsstyrelse, som meddelat beslutet inom tid, som i 33 § sägs; och

åligger det länsstyrelsen att jämte eget yttrande insända besvären till kammarrätten.

Länsstyrelses beslut skall gå i verkställighet utan hinder av däröver

anförda besvär.

Mot kammarrättens beslut må talan icke föras.

35 §.

Behörighet att fullfölja talan mot beslut i ärende, som avses i denna förordning,

tillkommer värnpliktig, vars rätt beslutet rörer, samt, i fråga örn

familjebidrag, jämväl familjemedlem, som av den värnpliktige angivits såsom

betalningsmottagare för bidraget, ävensom, därest annan än den värnpliktige

gjort ansökan om bidrag, sökanden.

Talan mot länsstyrelses beslut i ärende, som avses i demia förordning, och

mot tillsynsmyndighetens beslut i fall, som avses i 31 §, må föras av kommun,

vars rätt beslutet rörer.

Särskilda bestämmelser.

36 §.

Rätt till familjebidrag enligt denna förordning kan icke överlåtas och må

förty ej för gäld tagas i mät.

37 §.

Den, som i ansökan om familjebidrag lämnar medvetet oriktig uppgift,

straffes med dagsböter, där ej gärningen enligt allmänna strafflagen är belagd

med strängare straff. Böterna tillfalla kronan.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

15

38 §.

Om familjebidrag uppburits med för högt belopp eller för längre tid än

som vederbort, må i avräkning å vad för mycket utgått innehållas skäligt

belopp av därefter förfallande bidrag. Dylikt innehållande må dock äga rum

endast under förutsättning att den felaktiga utbetalningen vållats av oriktig

uppgift, som medvetet eller på grund av grov vårdslöshet lämnats av den

värnpliktige eller annan som gjort ansökan om bidraget, eller av underlåtenhet

att fullgöra stadgad anmälningsskyldighet i fråga om inträffade förändringar

eller ock den värnpliktige eller familjemedlem, som var betalningsmottagare

för bidraget, insett eller bort inse, att fel förelupit vid utbetalningen

av bidraget. Vad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning

med avseende å felaktigt utbetalad hemortslön.

39 §.

Sådant medgivande, som avses i 3 § andra stycket, 6 § 1 mom. andra stycket,

9 § 2 och 3 morn., 11 § 1 mom. andra stycket, 14 § 1 morn., 15 § första

stycket eller 15 § andra stycket, lämnas av tillsynsmyndigheten på ansökan

av familjebidragsnämnd. Medgivande lämnas för viss tid eller tills vidare.

När skäl därtill äro, må medgivandet av tillsynsmyndigheten återkallas.

Har familjebidragsnämnd vägrat att hos tillsynsmyndigheten göra ansökan

om medgivande, som avses i 3 § andra stycket, äger den värnpliktige

ävensom sådan anhörig eller husföreståndarinna som där sägs göra ansökan

direkt hos tillsynsmyndigheten. I övriga i första stycket avsedda fall tillkommer

sådan rätt den värnpliktige samt familjemedlem, som av den värnpliktige

angivits såsom betalningsmottagare för bidraget, ävensom, därest

annan än den värnpliktige hos familjebidragsnämnd gjort ansökan om bidrag,

sökanden.

övergångsbestämmelser.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1946, dock att 20 § skall träda

i kraft först den senare dag Konungen bestämmer. Krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521) och fredsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 524) upphöra att gälla den 1 april 1946; dock att 20 §

krigsfamiljebidragsförordningen skall äga fortsatt tillämpning för värnpliktig,

som uppbär avlöning enligt krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939

(nr 278).

Värnpliktig, som den 1 april 1946 fullgör tjänstgöring, må, efter särskild

ansökan, erhålla bostadsbidrag enligt 9 och 10 §§ jämväl för tiden före nämnda

dag, under förutsättning att den enligt fredsfamiljebidragsförordningen

utgående familjepenningen varit uppenbarligen otillräcklig för bostadskostnadens

täckande; dock ej för längre tid tillbaka än från och med den 1 oktober

1945.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

samt t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Mossberg,

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, fråga örn ny förordning

örn familjebidrag åt värnpliktiga m. m. samt anför därvid följande.

I. Gällande bestämmelser.

Gällande bestämmelser angående familjebidrag åt värnpliktiga äro i huvudsak

innefattade i två den 30 juni 1942 utfärdade förordningar jämte därtill

anslutande kungörelser, nämligen dels krigsfamiljebidragsförordningen

(SFS 1942: 5211) jämte krigsfamiljebidragskungörelsen den 31 december

1942 (nr 984), dels ock fredsfamiljebidragsförordningen (SFS 1942: 524)

jämte fredsfamiljebidragskungörelsen den 22 juni 1945 (nr 413).

Beträffande krigs- och fredsfamiljebidragsförordningamas tillämpning

gäller, att krigsfamiljebidragsförordningen i huvudsak är tillämplig å

värnpliktiga, som inkallats till tjänstgöring jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen,

således beredskaps- eller krigstjänstgöring. Förordningen äger vidare,

med undantag av bestämmelserna örn hemortslön samt med de inskränkningar

i övrigt, som av Konungen föreskrivas, tillämpning även å vissa värnpliktiga

som fullgöra fredstjänstgöring, nämligen de som undergå befälsutbildning

ävensom de som eljest det år de fylla 26 år eller senare fullgöra

tjänstgöring enligt 27 § värnpliktslagen.

Fredsfamiljebidragsförordningen är tillämplig i den mån krigsfamiljebidragsförordningen

icke skall tillämpas och avser därför främst de värnpliktiga,

som i fredstid fullgöra sin första tjänstgöring.

Enär under beredskapstiden samtliga värnpliktiga inkallades jämlikt 28 §

1 mom. vämpliktslagen, voro alla under nämnda tid tjänstgörande värnpliktiga

hänförliga under krigsfamiljebidragsförordningen. 1942 års fredsfamil
-

1 Ändrad genom SFS 1943: 125, 1944: 322 samt 1945: 764 och 834.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

17

jebidragsförordning trädde därför i tillämpning först vid försvarsberedskapens

upphörande den 1 juli 1945. ''Enligt i samband därmed utfärdade övergångsbestämmelser

(SFS 1945: 414) skall emellertid krigsfamiljebidragsförordningen

fortfarande äga tillämpning å vissa personalkategorier, som enligt

de i det föregående omförmälda bestämmelserna skulle vara underkastade

fredsfamiljebidragsförordningen, främst värnpliktiga, som undergått efterbesiktning

eller som hållas i tjänst för avveckling av försvarsberedskapen, ävensom

vissa krigsfrivilliga.

I fråga om de ekonomiska förmåner, som kunna utgå, föreligger

en avsevärd skillnad mellan krigs- och fredsfamiljebidragsförordningarna.

Enligt den senare kan familjebidrag utgå allenast i två former, såsom familjepenning

och såsom begravningsbidrag. Familjepenningen är avsedd för

den värnpliktiges familjemedlemmars livsuppehälle, medan begravningsbidrag

utgår till täckande av de särskilda behov, som uppkomma vid familjemedlems

frånfälle.

Utöver nu angivna former av familjebidrag kunna enligt krigsfamiljebidragsförordningen

medgivas vissa ytterligare förmåner, nämligen bostadsbidrag,

näringsbidrag och sjukbidrag. I vissa fall utgår även hemortslön. Bostadsbidrag

utgår för beredande av bostad åt familjemedlem ävensom i visst

fall för ensamstående värnpliktigs bostadskostnad. I stället för familjepenning

och bostadsbidrag kan närings- eller rörelseidkare erhålla näringsbidrag

för näringens eller rörelsens upprätthållande. Näringsbidrag kan utgå jämväl

för återupptagande av rörelse, som måst nedläggas under innehavarens militärtjänstgöring.

Sistnämnda form av näringsbidrag utesluter icke familjepenning

och bostadsbidrag. Näringsbidrag kan utgå såväl till familjeförsörjare

som till ensamstående. Sjukbidrag utgår för täckande av de särskilda behov,

som uppkomma vid familjemedlems sjukdom. Hemortslön slutligen utgår

såsom befälslön och såsom långtidslön. Med hänsyn till de förmåner,

som sålunda kunna utgå enligt krigsfamiljebidragsförordningen utöver de i

fredsfamiljebidragsförordningen angivna, ha familjepenningens belopp i den

förra förordningen fastställts till lägre belopp än i den senare.

Kostnaderna för familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen bestridas

helt av statsmedel, medan däremot en mindre del av de enligt krigsfamiljebidragsfhärdningen

utgående förmånerna bekostas av vederbörande

hemortskommuner.

Samtliga former av familjebidrag — alltså icke hemortslön — utgå efter

behovsprövning. Även beträffande prövningen av f a m i 1 j e bidragsärenden

och familjebidragens utbetalning skilja

sig de båda familjebidragsförordningamas bestämmelser från varandra. Enligt

krigsfamiljebidragsförordningen prövas och avgöras frågor rörande familjebidrag

oell hemortslön av kommunala familjebidragsnämnder, vilka

även ombesörja utbetalningen. Familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen

fastställes däremot av vederbörande länsstyrelse. Ansökan örn

familjebidrag skall dock ingivas till i krigsfamiljebidragsförordningen avsedda

familjebidragsnämnder, vilka skola avgiva yttrande över ansökningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 73.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

Familjebidragen utbetalas av den militära myndighet, som har att utbetala

den värnpliktiges penningbidrag.

Enligt såväl krigs- som fredsfamiljebidragsförordningen skall viss myndighet,

tillsynsmyndighet, förordnas att utöva tillsyn å förordningarnas

tillämpning. Såsom tillsynsmyndighet har förordnats statens arbetsmarknadskommission.

II. Allmän motivering.

Sedan fredsfamiljebidragsförordningen den 1 juli 1945 trätt i kraft, ha från

olika håll framförts förslag om förbättrade familjebidragsförmåner för de

värnpliktiga, som äro underkastade bestämmelserna i denna förordning, i

första hand värnpliktiga, som fullgöra första tjänstgöring. Sålunda har från

kommunalt håll framförts förslag i sådan riktning. Även Sverges socialdemokratiska

ungdomsförbund har, i skrivelse den 29 augusti 1945, gjort framställning

i sådant syfte. Sedan statens arbetsmarknadskommission anmodats

verkställa utredning i ärendet, har kommissionen i skrivelse den 19 december

1945 framlagt förslag till ny familjebidragsförordning, avsedd att tillämpas

i såväl krig som fred.

Statens arbetsmarknadskommissions förslag.

Arbetsmarknadskommissionen har inledningsvis redogjort för tidigare

behandling av frågan om familjebidragsförmåner i fredstid

— härutinnan torde i huvudsak få hänvisas till handlingarna i ärendet —

och sammanfattningsvis i anslutning härtill anfört, att gällande bestämmelser

angående familjebidrag i fredstid gåve de värnpliktigas familjemedlemmar väsentligt

bättre förmåner än dem, som utgått enligt de före det andra världskrigets

utbrott gällande familjeunderstödsbestämmelserna. Detta förhållande

uteslöte dock icke, att behov förefunnes av att tillgodose de värnpliktigas familjer

bättre än som kunde ske inom ramen för den nu gällande fredsfamiljebidragsförordningen.

Kommissionen har framhållit, att erinringar mot f redsfamilj ebidragsbestämmelserna

uttalats från skilda håll, samt därom närmare

anfört följande.

I skrivelser till kommissionen ha sålunda, bland andra, familjebidragsnämnderna

i Halmstad och Jönköping framhållit, att enligt fredsfamiljebidragsförordningen

utgående familjepenning ofta visat sig vara otillräcklig och

att vid en fortsatt tillämpning av fredsfamiljebidragsbestämmelserna kommunerna

måste genom bidrag från fattigvården eller i annan ordning träda

emellan och lämna hjälp i de fall, då familjebidraget icke räcker för såväl det

dagliga uppehället som för bostadskostnaden eller då sjukdomsfall inträffar

i familjen.

Själv har kommissionen i skrivelse till Kungl. Majit den 21 juni 1945 angående

övergång till fredsbestämmelser beträffande familjebidrag m. m. uttalat,

att en övergång från krigs- till fredsfamiljebidragsbestämmelser måste

komma att medföra svårigheter för åtskilliga värnpliktiga.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

19

För egen del har kommissionen nu uttalat, att de mot fredsfamiljebidragsbestämmelserna

sålunda gjorda erinringarna måste anses befogade. Nuvarande

bestämmelser, vilka i stort sett anslöte sig till de före världskrigets utbrott

gällande bestämmelserna örn familjeunderstöd i fredstid, bade icke tillkommit

under hänsynstagande till de numera ändrade förhållandena för de värnpliktiga.

Det kunde sålunda erinras om följande.

Sedan de äldre familjebidragsbestämmelserna varit gällande, hade 1941

års värnpliktslag blivit antagen och trätt i kraft. Enligt denna lag ålåge det

samtliga värnpliktiga att, oavsett försörjningsskyldighet mot anhöriga, fullgöra

tjänstgöring i fredstid. Enligt den äldre värnpliktslagen hade däremot

sådan värnpliktig, som hade försörjningsplikt mot nära anhörig, vilken

vore av den värnpliktige väsentligen beroende för sin försörjning, blivit befriad

från värnpliktens fullgörande i fredstid. Tjänstgöringstidens längd hade

vidare avsevärt ökats för de värnpliktiga.

Det borde heller icke förbises, att värnpliktiga, vilka fullgjorde första

tjänstgöring (motsvarande), numera i större utsträckning än tidigare hade

ingått äktenskap, vilket syntes kunna förklaras av dels den goda tillgången

på arbetsmöjligheter, dels tillkomsten av bosättningslån, dels ock den propaganda

för tidiga äktenskap, som bedrivits under senare år.

Med hänsyn till angivna förhållanden finge anses, att den nuvarande fredsfamiljebidragsförordningen

i många fall icke möjliggjorde att bevilja de

värnpliktiga tillräckliga bidrag. En utbredd opinion inom landet syntes också

kräva förbättrade familjebidrag till i fredstid inkallade yngre värnpliktiga.

En dylik uppfattning hade kommit till uttryck dels genom hänvändelser

till kommissionen, dels ock i pressuttalanden i anslutning till den av socialdemokratiska

ungdomsförbundet gjorda framställningen.

Kommissionen bar vidare anfört, att det också framställts erinringar

mot den föreskrivna handläggningen av f redsfa milj ebidragsärendena,

vilken visat sig vara i hög grad omständlig och opraktisk,

samt härom närmare anfört följande.

Enligt gällande bestämmelser skola de värnpliktiga (den som för värnpliktigs

räkning ansöker örn familjebidrag) ingiva ansökan till familjebidragsnämnden

i den värnpliktiges hemort. Denna nämnd skall med eget

yttrande översända ansökan till länsstyrelsen, som skall meddela beslut örn

bidrag, som skall utgå, och diirefter expediera beslutet lill truppregistreringsmyndigheten,

vilken i sin tur bar att överlämna beslutet till chefen för det

kompani (motsv.), där den värnpliktige fullgör sin tjänstgöring. Kompanichefen

bar att varje gång utbetalning av familjebidrag skall verkställas göra

utbetalningsrckvisition bos förbandets kassaförvaltning (ekonomikontor).

För utbetalningarna gälla också särskilda kontroll- och revisionsföreskrifter.

Vidare skola rapporter och anmälningar av olika slag översändas från militärmyndigheten

lili länsstyrelsen och från denna lill familjebidragsnämnden.

Redan anförda omständigheter göra att »utbelalningsapparaten» måste anses

onödigt invecklad. Att så blivit förhållandet beror lill en del därpå, att personalredovisningen

vid förbanden blivit helt omlagd under beredskapsåren och

att kompanichef eller motsvarande chef numera icke — såsom förr var fallet

— äger att direkt från till bans förfogande ställda medel verkställa utbetalning

av fastställt familjebidrag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

Från länsstyrelsehåll har framhållits, att länsstyrelsernas behovsprövning,

trots att familjebidragsnämnd har att avgiva yttrande i varje ärende, av

givna skäl måste bliva relativt schematisk.

Kommissionen har funnit de erinringar, som sålunda framställts mot sättet

för familjebidragsärendenas handläggning befogade, samt anfört, att erfarenheterna

redan visat, att utbetalningssystemet icke fungerade under fältförhållanden.

Härom har kommissionen närmare yttrat.

Vid Hallands regemente har hösten 1945 varit organiserad en särskild försöksbataljon,

sammansatt av värnpliktiga från olika förband inom armén,

vilka varit inkallade till repetitionsövning under 30 dagar. Denna bataljon

har bedrivit sina övningar utom förläggningsorten, och under stor del av den

tid, bataljonen varit organiserad, har den varit under förflyttning. Det har

visat sig, att ordningen för utbetalningen av familjebidrag icke kunnat fungera

under bataljonens förflyttning, enär av länsstyrelserna fattade beslut

svårligen kunnat expedieras till vederbörliga kompanichefer, vilka också haft

svårigheter att expediera utbetalningsframställningar till regementets kassaförvaltning.

Från olika håll i landet har framhållits, att familjebidragen till

dessa värnpliktigas familjemedlemmar icke blivit utbetalade förrän efter

tjänstgöringens upphörande, trots att länsstyrelsernas beslut kunnat (iversändas

till regementet redan i början av tjänstgöringsperioden. I skrivelse till

kommissionen lia bland andra länsstyrelsen i Östergötlands län och chefen

för Hallands regemente påkallat vidtagande av åtgärder, som förenkla handläggningen

av ärendena hos de militära myndigheterna och möjliggöra ett

snabbare utbetalande av bidragen.

Mot gällande ordning för ärendenas handläggning har kommissionen vidare

framhållit det oekonomiska uti att samtidigt tillämpa två olika system

för bidragens bestämmande och utbetalande, varav också följer behov av

skilda slag av blanketter, olika redovisningsvägar m. m.

Slutligen har kommissionen anfört, att åtskilliga familjebidragsnämnder

framhållit värdet och betydelsen av att kommunala organ även i fredstid

finge helt omhänderha ordnandet av försörjningen för i tjänst varande värnpliktigas

familjer, så att dessa icke skulle erhålla dels bidrag från statliga

myndigheter, dels ock — i den mån av statsmyndigheterna lämnade bidrag

icke bleve tillräckliga — ytterligare hjälp av kommunala myndigheter i form

av fattigvård och dylikt. Nämnderna i fråga hade såsom sin uppfattning uttalat,

att det ur samhällets synpunkt vore bättre att familjebidragsnämnderna

även i fredstid finge verkställa utbetalning av samtliga familjebidrag och

icke endast för sådana värnpliktiga, vilka vore hänförliga under krigsfamiljebidragsförordningen.

I fråga om sättet för införande av förbättrade fredsfamiljebidrag

har kommissionen uttalat, att den önskvärda förbättringen

av praktiska skäl knappast kunde åstadkommas inom ramen för

fredsfamiljebidragsförordningen, samt härom närmare anfört följande.

Visserligen kan man höja maximibeloppen för familjepenningen, så att

man i det enskilda fallet kan bevilja en familjepenning, som möjliggör jämväl

bestridande av bostadskostnaden, men för att i samtliga förekommande

fall kunna lämna erforderligt bidrag till bostadskostnaden måste familjepenningen

höjas avsevärt. En dylik hög familjepenning kan emellertid vara äg
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

21

nåd att även rent allmänt sett driva beviljade bidrag i höjden och därigenom

medföra ökade, icke alltid nödvändiga, kostnader för statsverket. Det måste

också anses opraktiskt att genomföra en förbättring genom att allenast höja

familjepenningen. Överhuvud taget är det att föredraga att i stället, liksom i

krigsfamiljebidragsförordningen, införa ett särskilt bostadsbidrag. Det måste

emellertid komma att bliva förenat med svårigheter såväl att inom länsstyrelserna

fastställa familjepenning för sig och bostadsbidrag för sig som att

genom militärmyndigheterna verkställa utbetalningarna av dessa båda bidrag

var för sig, vilket allt är nödvändigt därest de skola fylla avsett ändamål.

Än mera opraktiskt måste det vara att i fredsfamiljebidragsförordningen införa

sjukbidrag. Skall dylikt bidrag bliva till avsedd nytta, måste det merendels

kunna beslutas och utbetalas utan omgång, men så blir icke fallet om

länsstyrelse skall meddela beslutet efter förslag av familjebidragsnämnd och

militärmyndigheten underrättas örn beslutet i och för utbetalning.

Kommissionen bar ansett, alt en verklig förbättring av fredsfamiljebidragen

och en bättre ordning i fråga örn handläggningen av familjebidragsärendena

icke kunde åstadkommas med mindre än att det liksom enligt krigsfamiljebidragsförordningen

skulle ankomma på kommunala familjebidragsnämnder

att själva besluta örn bidrag och verkställa utbetalning därav. Det

kunde emellertid icke vara lämpligt att ålägga familjebidragsnämnderna att

samtidigt och vid sidan av varandra tillämpa två skilda familjebidragsförfattningar

— en fredsfamiljebidragsförordning, som skall gälla vissa yngre

värnpliktiga, och en krigsfamiljebidragsförordning gällande för övriga värnpliktiga

under fredstjänstgöring och för alla värnpliktiga under krigstjänstgöring.

1 stället borde övervägas att förändra den nuvarande krigsfamiljebidragsförordningen

till en familjebidragsförordning, som skulle gälla såväl

under fred som i krig, och att i samband därmed helt slopa den nuvarande

fredsfamiljebidragsförordningen. Därigenom bleve handläggningen av familjebidragsärendena

enhetlig och förenklad. Vidare vunnes att såväl familjebidragsnämnder

som militära och övriga myndigheter, vilka hade att taga

befattning med familjebidragsärenden, redan i fredstid finge en ingående erfarenhet

på området, vilket, såsom chefen för försvarsstaben i utlåtande i

ärendet framhållit, måste anses vara av betydelse såsom mobiliseringsförberedelse.

I anslutning härtill har kommissionen upptagit frågan örn kommun a1

a bidrag till familjebidragskostnadernas bestridande,

därest fredsfamiljebidragsförordningen slopades och krigsfamiljebidragsförordningen

i stället tillämpades å samtliga i fredstid tjänstgörande

värnpliktiga, samt i denna fråga anfört i huvudsak följande.

Enligt nu gällande bestämmelser rörande statsverkets andel i kostnaderna

för familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen bestridas kostnaderna

för enligt förordningen utbetalade familjebidrag till omkring 95 %> nied

statsmedel, medan återstående 5 % .stanna å kommunerna. Det kan givetvis

med skäl göras gällande, att samtliga kostnader för utbetalade familjebidrag,

i varje fall i fredstid, böra stanna å statsverket, enär behoven av bidrag uppkommit

genom statsmakternas beslut örn att taga de värnpliktiga i anspråk

för militär tjänstgöring. Av principiella skäl torde det dock få anses nödvändigt

alt kommunerna även i fredstid skola bidraga lill familjebidrag, som

enligt kommunal myndighets beslut bliva utbetalade. Denna principiella

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

uppfattning torde icke röna inverkan därav, att de kommunala familjebidragsnämndernas

beslut äro underkastade saklig och teknisk granskning av

statlig myndighet. Möjligen skulle det kunna ifrågakomma att i fredstid med

statsmedel helt ersätta vad som utgives i form av familjebidrag, därest i de

kommunala familjebidragsnämnderna inginge en ledamot, som vore utsedd

av statlig myndighet och som alltså skulle ha att bevaka statsverkets intresse.

En dylik ordning skulle emellertid ur andra synpunkter vålla svårigheter.

Skall en ledamot av familjebidragsnämnd vara utsedd av statlig myndighet

förutsätter detta nämligen, bland annat, att varje kommun skall ha

särskild familjebidragsnämnd, och kommun skulle alltså bliva förhindrad att

uppdraga åt t. ex. kommunalnämnd eller arbetslöshetsnämnd alt fungera såsom

familjebidragsnämnd.

Kommissionen har vidare anfört följande.

Kommissionen har under hand av åtskilliga familjebidragsnämnder inhämtat,

att den omständigheten, att kommunerna, därest fredsfamiljebidragsförordningen

slopades, skulle komma att även i fredstid få bidraga till

familj ebidragskostnaderna, icke hindrar dem att framhålla värdet av att

krigsfamiljebidragsförordningen får bliva gällande å alla i fredstid tjänstgörande

värnpliktiga. Enär familjebidragsnämnderna nämligen ändock skola

vara i verksamhet i fredstid för att utgiva krigsfamiljebidrag till vissa värnpliktiga,

synes det dessa familjebidragsnämnder vara mest ändamålsenligt

att de få handlägga alla familjebidragsärenden på samma sätt. En tillämpning

av krigsfamiljebidragsförordningen å alla värnpliktiga medför också

andra fördelar, av vilka följande här må nämnas. De värnpliktigas familjemedlemmar

kunna få sina bidrag utan någon större omgång och vid uppkommande

behov även förskott å bidrag, som beviljats men ännu icke hunnit i

vederbörlig ordning utbetalas eller som beräknas komma att beviljas. Detta

är av värde framför allt vid uppkommande sjukdomsfall.

Kommissionen har således hållit före, att frågan om kommunandelen icke

syntes böra utgöra något hinder för ett slopande av fredsfamiljebidragsförordningen

och krigsfamiljebidragsförordningens ändring till en familjebidragsförordning

för såväl freds- som krigsförhållanden.

Vidkommande familjebidragsnämndernas administrationskostnader har

kommissionen funnit den ifrågasatta ändringen icke kunna komma att i

nämnvärd grad påverka dessa kostnader. En tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen

i stället för fredsfamiljebidragsförordningen medförde

icke annat merarbete för familjebidragsnämnderna än att dessa också finge

att ombesörja utbetalningarna av de bidrag, som nu utbetalades av militära

myndigheter. I övrigt syntes arbetsuppgifterna icke bliva ökade, ty det kunde

icke anses bliva förenat med större arbete att meddela beslut om vilket

familjebidrag som skulle utgå än att avgiva förslag till länsstyrelsen beträffande

fredsfamiljebidrag, som enligt familjebidragsnämndens uppfattning

borde beviljas. Ej heller av beslut föranledda expedieringar m. m. syntes

bliva mera omfattande än expedieringarna av handlingar i fredsfamiljebidragsärenden.

Kommissionen har funnit skäligt, att familjebidragsnämnderna tillerkännas

full tjänstebrevsrätt för såväl utbetalningar som andra expeditioner

i familjebidragsärenden samt härom närmare anfört följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

23

Kostnaderna härför kunna böra bestridas i särskild ordning, nämligen

genom att påföras fjärde huvudtitelns anslag till familjebidrag. För beräkning

av kostnaderna torde varje familjebidragsnämnd böra åläggas skyldighet

att föra särskild postbok, och möjligen böra också särskilda kuvert tillhandahållas

nämnderna för försändelserna i fråga. Minskningen i statsverkets

inkomster om sådan tjänstebrevsrätt medgives torde komma att helt

uppvägas av minskade kostnader för statsverkets del genom att militära

myndigheter och länsstyrelserna avlastas åtskilligt arbete och genom minskat

behov av trycksaker för familjebidragsverksamheten.

På grund av vad sålunda anförts har kommissionen, i likhet med chefen

för försvarsstaben och åtskilliga familjebidragsnämnder, ansett sig böra

framlägga förslag till ny familjebidragsförordning, avsedd

att tillämpas i såväl krig som fred. Förordningen avses skola ersätta de

nu gällande krigs- och fredsfamiljebidragsförordningarna och ansluter sig i

huvudsak till den förras bestämmelser.

Kommissionen har anfört, att vid i Stockholm av arbetsmarknadskommissionen

anordnat sammanträde med dels inom Överståthållarämbetet och

samtliga länsstyrelser såsom föredragande i familjebidragsärenden förordnade

tjänstemän, dels representanter för 61 familjebidragsnämnder från

samtliga län i riket, dels ock representanter för försvarets civilförvaltning,

försvarsstabens personalvårdsavdelning och centrala värnpliktsbyrån upptagits

till behandling förevarande fråga om ändrade bestämmelser angående

familjebidrag. Samtliga vid sammanträdet närvarande hade uttalat sin anslutning

till kommissionens i det föregående anförda synpunkter och till

kommissionens vid sammanträdet framlagda förslag till ny familjebidragsförordning.

Detta förslag hade därefter slutjusterats inom kommissionen

med beaktande av vissa särskilda önskemål, som framkommit vid överläggningarna

om förslaget.

Kommissionens förslag bygger på nu gällande krigsfamiljebidragsförordning.

Vid förslagets utformande har kommissionen utgått från den principen

att värnpliktiga, vilka fullgöra första tjänstgöring (motsvarande tjänstgöring),

icke skola i samma omfattning som övriga fredstjänstgörande värnpliktiga

komma i åtnjutande av de förmåner, som kunna tillkomma värnpliktiga,

vilka inkallas till krigs- eller beredskapstjänstgöring. Även för äldre

fredstjänstgörande värnpliktigas del ha vissa inskränkningar i rätten till familjebidrag

ansetts påkallade, t. ex. då det gäller att erhålla familjebidrag

för tid utöver den faktiska tjänstgöringstiden. Till förhindrande av missbruk

i sådana hänseenden har kommissionen föreslagit, att tillsynsmyndighetens

tillstånd skall erfordras för medgivande av vissa förmåner.

Värnpliktstjänstgöring, som anbefalles värnpliktiga med stöd av 27 § 2

mom. vämpliktslagen, d. v. s. beredskapsövning, har ansetts böra i fråga örn

rätten till familjebidrag likställas med beredskapstjänstgöring enligt 28 §

1 morn. samma lag.

I samband med framläggandet av förslaget till ny familjebidragsförordning

har kommissionen med särskild skrivelse den 19 december 1945 fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

lagt förslag till ny familjebidragskungörelse, avsedd att ersätta de nu gällande

krigs- och fredsfamiljebidragskungörelserna.

Kommissionen har i anslutning lill författningsförslagen framlagt förslag

örn ny tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten. Kommissionen

har erinrat om att kommissionen enligt såväl krigs- som fredsfamiljebidragskungörelserna

vöre tillsynsmyndighet i fråga örn familjebidragsförfattningarnas

tillämpning. Kommissionen hade vidare att utöva tillsyn

å tillämpningen av bestämmelserna rörande familjebidrag åt värnpliktiga

m. fl., vilka drabbats av kroppsskada, att å statens vägnar handhava värnpliktslåneverksamheten

utom i vad gällde lånens förvaltning, som ankomme

på statskontoret och länsstyrelserna (Överståthållarämbetet), att taga viss befattning

med tillämpningen av förordningen den 9 juni 1944 (nr 283) angående

indrivning av utskylder hos värnpliktiga m. fl., att vara centralt organ

för handläggning av ärenden rörande övergångsförmåner åt långtidsinkallade

och att handlägga ärenden rörande ersättning till kommuner för oriktigt

utbetalade familjebidrag m. m.

Kommissionen har nu föreslagit, att hithörande uppgifter från och med

den 1 juli 1946 skola överflyttas till försvarets anställningsbvrå, samt till

stöd för förslaget närmare anfört i huvudsak följande.

Kommissionen har tidigare, i annat sammanhang, uttalat den uppfattningen,

att dessa uppdrag, som alla äga samband med den militära socialvårdsverksamheten,

böra överflyttas på försvarets anställningsbyrå. I propositionen

1945: 154 angående ordnande av civilanställning för avgående fast anställt

manskap vid försvaret framhöll också föredragande departementschefen

— med anledning av kommissionens sålunda uttalade uppfattning —

att det, sedan fredsförhållanden inträtt, syntes böra övervägas, om icke på

anställningsbyrån borde överflyttas de uppgifter med avseende å familjebidrag

och värnpliktslån, som nu ankomme på arbetsmarknadskommissionen.

I sin skrivelse den 15 november 1945 med preliminära beräkningar rörande

medelsbehovet för, bland annat, arbetsmarknadskommissionens verksamhet

under budgetåret 1946/47 har kommissionen utgått från att den

tidigare ifrågasatta överflyttningen på försvarets anställningsbyrå av förenämnda

uppgifter skall komma till stånd från och med ingången av nästa

budgetår.

Det finnes intet direkt samband mellan arbetsmarknadskommissionen i

övrigt åliggande uppgifter och dem, vilka ankomma på kommissionen i egenskap

av tillsynsmyndighet för familjebidrags- och värnpliktslåneverksamheten

m. m., om icke tjänstepliktslagen är i kraft och för rätt till familjebidrag

alltså är uppställt skyldighet att — med vissa undantag — åtaga sig arbete,

som anvisas vederbörande familjemedlem. Nämnda lag har icke varit i kraft

under de gångna krigsåren, och under fredsförhållanden kan det icke ifrågakomma,

att densamma sättes i kraft. Skäl att bibehålla arbetsmarknadskommissionen

såsom tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten kan

sålunda icke anses föreligga på grund av samband med kommissionens övriga

arbetsuppgifter.

Uppdraget att vara tillsynsmyndighet bör också av principiella skäl åvila

en försvarsdepartementet underställd myndighet, enär familjebidrags- och

vämpliktslåneverksamheten tillhör nämnda departements ämbetsområde och

för ändamålet anvisade anslag äro uppförda under riksstatens fjärde huvudtitel.

Av de myndigheter, som då kunna ifrågakomma, har försvarets an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

25

ställningsbyrå synts arbetsmarknadskommissionen vara den lämpligaste,

enär denna byrå redan har att handlägga ärenden rörande civilanställning

för avgånget fast anställt manskap, d. v. s. att svara för en verksamhet av

i viss mån social natur.

Också andra skäl kunna anföras för att anställningsbyrån göres till tillsynsmyndighet

för familjebidrags- och dithörande verksamhet.

Alltsedan krigsfamiljebidragsförordningen tillkommit och börjat tillämpas

samt arbetsmarknadskommissionen förordnats såsom tillsynsmyndighet

för förordningens tillämpning, har kommissionen för handläggning av därmed

sammanhängande ärenden disponerat den personal, som tidigare varit

anställd vid förutvarande försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå

och numera är överflyttad till försvarets anställningsbyrå. Den nuvarande

chefen för anställningsbyrån, som tidigare varit föreståndare för förutvarande

civilanställningsbyrån, har hela tiden varit förordnad såsom chef för den

byrå inom kommissionen, som haft att handlägga familjebidrags- och dithörande

ärenden, och innehar alltjämt förordnande å samma befattning. Såväl

han som förutvarande civilanställningsbyråns övriga befattningshavare

ha sålunda förvärvat ingående kännedom om familjebidrags- och värnpliktslåneverksamheten.

Erfarenheten har också givit vid handen, att kombinationen

av dessa grupper av ärenden — rörande rekrytering, civilanställning,

familjebidrag och värnpliktslån m. m. — är lämplig, enär familjebidragsoch

värnpliktslåneverksamhetens omfattning av givna skäl ökas under krig

och beredskap, medan rekryterings- och civilanställningsverksamheten samtidigt

minskas. I fredstid gör sig motsatt förhållande gällande. Vidare är

det för riktig handläggning av familjebidrags- och värnpliktslåneärenden av

betydelse, att personalen erfarenhetsmässigt är väl insatt i militära organisations-

och utbildningsförhållanden samt äger ingående kännedom örn såväl

äldre som gällande värnpliktslags tillämpning, och på dessa områden har

den vid anställningsbyrån anställda personalen visat sig vara väl hemma.

Vid en överflyttning till försvarets anställningsbyrå av uppgiften att vara

tillsynsmyndighet å familjebidragsverksamheten m. m. är erforderlig samverkan

mellan byrån och arbetsmarknadskommissionen i frågor, som kunna

komma att beröra arbetsmarknaden — exempelvis frågor om övergångsförmåner

för långtidsinkallade, så länge dylika ärenden förekomma — säkerställd

därigenom, att arbetsmarknadskommissionens ordförande och chef är

självskriven ordförande i styrelsen för försvarets anställningsbyrå. Handläggningen

av ärenden rörande värnpliktslån till visst f. d. fast anställt manskap

skulle underlättas, om värnpliktslåneverksamheten ankomme på anställningsbyrån,

enär dessa lån utgå i civilanställningssyfte och den långivande

myndigheten under alla förhållanden vid dylika låneärendens handläggning

måste samråda med anställningsbyrån. Slutligen kan anställningsbyråns

organisation anses i huvudsak lämplig för handläggning av de ärenden,

varom här är fråga; ärendenas art är nämligen av den natur, att de

fordra ett snabbt avgörande, och detta behov synes lättare kunna tillgodoses

inom anställningsbyrån än inom ramen för ett större ämbetsverk.

Kommissionen har anfört, att kommissionen vid förslagets avgivande samråd

med styrelsen för försvarets anställningsbyrå, vilken förklarat sig icke

lia något alt erinra mot detsamma.

Styrelsen för försvarets anställningsbyrå har i skrivelse den 19 december

1945 avgivit sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 och därvid framlagt

förslag örn den ökning av byråns personal, sorn betingades av arbetsmarknadskommissionens

förslag. Styrelsen bär även föreslagit, att ärenden

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

rörande familjebidrag och värnpliktslån, i den mån de äro av karaktär att

böra avgöras i annan ordning än inom byråns kansli, skola kunna avgöras

•— i stället för av byråns styrelse — av en särskild delegation, vars medlemmar

förordnas av Kungl. Maj:t. Nämnda delegation skulle sålunda få i stort

sett samma ställning och befogenhet som den delegation för familjebidragsoch

värnpliktslåneärendenas handläggning, vilken funnits och alltjämt finnes

inrättad inom arbetsmarknadskommissionen.

Utlåtanden över arbetsmarknadskommissionens förslag.

Över arbetsmarknadskommissionens förslag till familjebidragsförordning

och familjebidragskungörelse ha efter remiss utlåtanden avgivits av överbefälhavaren

— efter hörande av försvarsgrenscheferna — försvarsväsendets

personalvårdsnämnd, försvarets civilförvaltning, försvarsväsendets lönenämnd,

socialstyrelsen, generalpoststyrelsen, statskontoret, kammarrätten, styrelsen

för svenska stadsförbundet, styrelsen för svenska landskommunernas

förbund, landsorganisationen i Sverige, tjänstemännens centralorganisation

och svenska arbetsgivareföreningen.

Samtliga myndigheter och sammanslutningar med undantag av statskontoret

ha i huvudsak tillstyrkt kommissionens förslag. I de tillstyrkande utlåtandena

har behovet av förbättrade fredsfamiljebidragsförmåner

allmänt vitsordats.

Kammarrätten har dock ansett sig böra påpeka, att det i princip icke förelåge

samma behov av bidrag för värnpliktig, som fullgjorde första tjänstgöring

enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, som för värnpliktig, vilken efter

fullgjord sådan tjänstgöring under de gångna krigsåren varit inkallad till

beredskapstjänst. Därvid borde beaktas den skillnad i levnadssl andard, som

betingades av åldersskillnad. Vidare vore tidpunkten för tjänstgöringens början

liksom tjänstgöringens längd på förhand bestämd för värnpliktig, som

inkallades till första tjänstgöring. Denne hade följaktligen i motsats till den

till beredskapstjänst inkallade möjlighet att ordna sina levnadsförhållanden

med hänsyn till den på förhand bestämda tjänstgöringen. Enligt det remitterade

förslaget hade icke heller värnpliktig, som fullgjorde första tjänstgöring,

i alla avseenden likställts med annan värnpliktig.

Landsorganisationen i Sverige har framställt invändning mot kommissionens

förslag, att värnpliktiga, som fullgöra första tjänstgöring eller motsvarande

tjänstgöring, icke skola i samma omfattning som övriga fredstjänstgörande

värnpliktiga komma i åtnjutande av de förmåner, som kunna tillkomma

värnpliktiga, som inkallas till krigs- eller beredskapstjänstgöring.

Landsorganisationen har ifrågasatt, örn denna restriktiva behandling av de

förra vore sakligt betingad. De beträffande olika bidragsformer uttalade farhågorna

för missbruk av förmånerna syntes överdrivna. Skulle likväl strängare

villkor uppställas för denna kategori, syntes den erforderliga prövningen

lämpligen böra ske av de kommunala familjebidragsnämnderna: tillsynsmyndighetens

handläggning av hithörande frågor syntes innebära omgång och

besvär, som knappast uppvägdes av någon avsevärd fördel.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

27

Kammarrätten har ifrågasatt, huruvida icke med hänsyn till den första

tjänstgöringens olika längd för flottan tilldelade värnpliktiga och för övriga

värnpliktiga de av landsorganisationen berörda begränsningarna i rätten till

familjebidrag borde, i likhet med vad som i liknande hänseenden gällt under

beredskapstiden, avse allenast värnpliktiga, som ännu icke fullgjort tjänstgöring

under 360 dagar.

Svenska arbetsgivareföreningen har förutsatt, att nuvarande regler för behovsprövning

bibehållas eller skärpas.

Statskontoret har avstyrkt kommissionens förslag, varvid ämbetsverket

erinrat om att vid genomförandet — i samband med antagandet av 1940 års

krigs- och fredsfamiljebidragsförordningar — av en standardskillnad i fråga

om familjeunderstöden till värnpliktiga alltefier tjänstgöringens art (inkallelse

enligt 28 § eller 27 § värnpliktslagen) lill motivering anförts bl. a., att

en väsentlig skillnad mellan freds- och krigsbestämmelserna läge däri, att

fredsbestämmelserna vore avsedda för unga män, vilka med få undantag

icke före inryckningen lyckats komma upp i högre inkomster och vilka dessutom

på förhand ägde kännedom om värnpliktstjänstgöringen, under det

att krigsbestämmelserna avsåge män av vitt skilda ålders- och inkomstklasser,

vilka mer eller mindre oförmodat drabbades av inkallelsen. Vidare hade

anförts, att under fredsförhållanden en betydande förenkling av bidragets

konstruktion syntes vara möjlig. Med hänsyn bl. a. till att de självständiga

företagarna i den egentliga exercisåldern vore relativt fåtaliga och då fredstjänstgöringen

som regel icke syntes helt omöjliggöra tillsyn över företaget,

hade näringsbidrag ansetts icke behöva ifrågakomma. Ett hyresbidrag utan

maximering vore icke lämpligt under fredstjänstgöring, då nämligen den

värnpliktige därigenom kunde förledas att hyra en dyrbarare bostad än han

eljest skulle lia gjort, i förhoppning att staten skulle svara för kostnaden. En

jämförelsevis snäv maxering av ersättningen för bostad syntes därför vara

motiverad. Under sådana förhållanden borde emellertid lämpligen för den

värnpliktiges hustru eller annan familjemedlen, som förestode den värnpliktiges

hem, familjepenningen och hyresbidraget kunna sammanslås så, att

familjebidraget för sådan person i fredstid komme att utgå med ett enhetligt

belopp, avsett såväl för tryggande av vederbörandes livsuppehälle som

för tillgodoseende av familjens bostadsbehov. För övriga familjemedlemmar

borde familjebidraget bestämmas till samma belopp som den i krigsfamiljebidragslagen

föreslagna familjepenningen.

De sålunda anförda skälen för en differentiering av standarden mellan i

fredstid och i krigstid tjänstgörande värnpliktiga har statskontoret funnit

alltjämt bärande. På grund därav och då de nuvarande bidragsbeloppen fastställts

så sent som år 1942 har statskontoret ansett sig icke kunna tillstyrka

någon höjning av familjeunderstöden för de värnpliktiga, å vilka fredsfamiljebidragsförordningen

för närvarande är tillämplig.

Arbetsmarknadskommissionens uttalanden angående den otillfredsställande

ordningen för familjebidragsärendenas handläggning lia understrukits

i liera utlåtanden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

Sålunda har överbefälhavaren, liksom chefen för armén, funnit förslaget

om en enhetlig familjebidragsförordning innebära en stor fördel. Särskilt

fördelaktigt har överbefälhavaren funnit det vara, att de militära myndigheterna

därigenom skulle befrias från arbetet med utbetalning av vissa familjebidrag.

Chefen för marinen har framhållit, att enligt den nuvarande ordningen,

med de relativt täta omkommenderingar som med nödvändighet inträffade i

synnerhet vid flottan, utbetalningsskyldighet kunde övergå från fartyg till

fartyg, vilket kunde bidraga till att bidragen icke komme att utbetalas regelbundet.

Som ett ytterligare komplicerande fall kunde tänkas, att en värnpliktig,

berättigad till fredsfamiljebidrag, vore kommenderad på ett långresefartyg.

Försvarets civilförvaltning, som redan tidigare ifrågasatt, huruvida utbetalning

av familjebidrag borde anförtros militär myndighet, har nu särskilt

framhållit betydelsen av att enligt förslaget familjebidragsnämndernas verksamhet

i fredstid komme att direkt förbereda dem för verksamheten vid mobilisering.

Ämbetsverket har vidare anfört, att familjebidragsnämnderna syntes

äga större förutsättningar än länsstyrelserna att bedöma behovet i det

individuella fallet.

Även försvarsväsendets personalvårdsnämnd har tidigare anfort betänkligheter

mot det i fredsfamiljebidragsförordnirigen fastställda sättet för familjebidragsärendenas

handläggning samt nu, med erinran härom, starkt

understrukit betydelsen av att en förenklad och enhetlig handläggning av

sådana ärenden i fredstid komme till stånd.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot en förenkling

av det administrativa förfarandet vid beviljande och utbetalande av understöd

till de värnpliktigas familjer.

Kommissionens förslag beträffande frågan om kommunala bidrag

till familjebidragskostnadernas bestridande har föranlett

erinran i några av utlåtandena.

Sålunda har statskontoret anfört, att ett överförande av beslutanderätten

beträffande fredsfamiljebidrag till kommunerna förutsatte, att dessa ålades

bestrida en väsentlig andel av kostnaderna för familjeunderstöden. Enligt

statskontorets mening borde andelen fastställas till minst 20 % av de totala

utgifterna för ändamålet. Det finge framhållas, att — enligt vad framställningen

gåve vid handen —- kommunernas bidrag till krigsfamiljeunderstöden

uppgått till betydande belopp. Under budgetåret 1943/44 hade sålunda kommunbidragen

belöpt sig till sammanlagt omkring 10 miljoner kronor. Övergången

till fredsförhållanden skulle medföra en betydande lättnad i kommunernas

ekonomiska börda med avseende å de värnpliktigas familjeunderstöd.

En kommunandel av 20 °/o skulle åsamka kommunerna en totalkostnad

på omkring 1,5 miljoner kronor, d. v. s. mindre än en sjättedel av de nuvarande

kostnaderna.

En motsatt ståndpunkt har intagits av styrelserna för svenska stadsförbundet

och för svenska landskommunernas förbund. Sålunda har svenska stads
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

29

förbundets styrelse funnit det ur kommunal synpunkt egendomligt, att för

statens tillit till kommunala institutioner för fullgörande av även s. k. statliga

uppgifter skulle krävas ekonomisk garanti i form av kommunalt deltagande

i bestridandet av kostnaderna. Vad arbetsmarknadskommissionen härvidlag

i sin förevarande skrivelse betecknat som »principiella skäl», skulle

styrelsen snarare vilja kalla en obegriplig fördom. Styrelsen kunde därför

icke finna det befogat, att kommunerna skulle vara pliktiga att bestrida

någon del av kostnaderna för bidragen. Att kommunerna liksom förut skulle

bära administrationskostnaderna för familjebidragsnämndernas verksamhet

vore den enda ekonomiska prestation från kommunernas sida för verksamheten,

som styrelsen kunde tillstyrka.

Styrelsen för svenska landskommunernas förbund har anfört, att kommunernas

föreslagna bidrag till fredsfamiljebidragen även enligt förbundsstyrelsens

mening vore av underordnad ekonomisk betydelse för kommunerna.

Eftersom det här rörde sig om en rent statlig angelägenhet, borde dock enligt

styrelsens mening något närmare undersökas, huruvida det icke vore möjligt

att låta statsverket bära hela kostnaden för familjebidragen. En kommunal

kostnadsandel på i genomsnitt 5 % syntes icke i det enskilda fallet kunna

motverka en befarad kostnadsövervältring till familjebidragsverksamheten

från rent kommunala understödsgrenar. Med ett kommunbidrag av ifrågasatt

storlek måste det i första hand bli de statliga myndigheternas sakliga och

tekniska granskning, som skulle förhindra en obehörig utbetalning av familjebidrag.

Såvitt styrelsen kunnat bedöma hade denna granskning under

de gångna beredskapsåren undan för undan utvecklats till allt större effektivitet.

Att säkerställa statsverkets intressen genom att låta statlig myndighet

utse en ledamot i kommunal familjebidragsnämnd ginge — såsom arbetsmarknadskommissionen

framhållit — icke gärna för sig av den anledningen

att särskild familjebidragsnämnd då helst borde finnas i varje kommun. Det

avsedda syftet skulle icke heller enligt styrelsens mening bli tillgodosett medelst

en sådan anordning. Däremot borde man kunna tänka sig, att kommun

i sådana fall, då familjebidragsnämnd uppenbarligen åsidosatt sina skyldigheter

och mot bättre vetande beviljat familjebidrag, skulle kunna förpliktas

att ensam bestrida den merkostnad, som därigenom orsakades statsverket.

Detta vore vad som hittills tillämpats beträffande krigsfamiljebidragen (i

form av vägrat eller minskat statsbidrag). En uttrycklig påföljdsbestämmelse

av nämnda innebörd borde enligt styrelsens mening verka mera återhållande

än vad bestämmelsen örn det föreslagna kommunbidraget i och för sig förmådde

göra.

Förbundsstyrelsen bar i detta sammanhang ingått på kommissionens förslag

örn fullständig tjänste b revsrätt för de kommunala familjebidragsnämnderna

samt därom närmare anfört följande.

Såvitt styrelsen förstår komma familjebidragsnämndernas portoutgifter att

bli relativt obetydliga under fredsförhållanden. Styrelsen föreställer sig också,

ali kontrollen över tjänstebrevsrätten och redovisningen av utgifterna härför

från de många små förvaltningsenheterna skall bli besvärlig och kostsam.

Örn — såsom styrelsen förordar — familjebidragsverksamheten i större örn
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

fattning frigjordes från särskilda familjebidragsnämnder och överflyttades

på ordinarie kommunala förvaltningsorgan, komme den något egendomliga

situationen all uppstå alt dessa organ för en del av sin verksamhet hade

tjänstebrevsrätt. Risken för missbruk och misstag torde härigenom ökas.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har styrelsen ansett att, om statsverket

på sätt styrelsen ifrågasatt skulle svara för hela kostnaden för familjebidragen,

såväl porto- som övriga administrationskostnader skulle kunna

stanna på kommunerna, varigenom avsevärda administrativa förenklingar

borde kunna vinnas.

Generalpoststyrelsen har i denna fråga anfört, att enligt de av Kungl. Maj:t

godkända riktlinjer, som tillämpats under en följd av år, tjänstebrevsrätt

borde tillkomma endast — förutom ämbetsverk och myndigheter, som vore

organ för statsförvaltningen — anstalter och institutioner, som avsåge allmänna

ändamål av den betydelse, att desamma ansetts böra helt tillgodoses

genom statsverkets försorg. Däremot borde sådana anstalter och institutioner,

som avsåge allmänna ändamål, vilka befunnits kunna ombesörjas av bland

annat kommuner, i allmänhet icke åtnjuta tjänstebrevsrätt. Familjebidragsnämnderna

utgjorde kommunala organ och deras kostnader bestredes icke

helt av statsmedel. Tjänstebrevsrätt kunde fördenskull icke medgivas dem

utan att nämnda allmänna riktlinjer åsidosättas. Men oavsett detta förhållande

syntes det styrelsen av praktiska skäl icke önskvärt, att familjebidragsnämnderna

tillerkändes tjänstebrevsrätt.

Härom har styrelsen närmare anfort i huvudsak följande.

I ett den 15 september 1942 avgivet yttrande om ersättning till kommunerna

för familjebidragsnämndernas post beräknade styrelsen, att portokostnaden

för bidragens utbetalande utgjorde 95 % av familjebidragsnämndernas

samtliga portokostnader. Antalet utbetalningar beräknades till 5 miljoner

kronor och erforderligt anslag till 800 000 kronor. Övriga portokostnader

skulle således ha uppgått till blott 40 000—50 000 kronor per år för samtliga

kommuner. Enligt arbetsmarknadskommissionens föreliggande utlåtande torde

en kommuns kostnader för familjebidrag komma att i fortsättningen uppgå

till högst 1 % av de för vart och ett av de gångna bei''edskapsåren upplupna.

Skulle portokostnaderna minskas i motsvarande grad, komme dessa — frånsett

porto för utbetalning — för samtliga kommuner att uppgå till endast

omkring 500 kronor för år eller i genomsnitt 20 öre per kommun och år. I

verkligheten torde kostnaderna bliva något högre, enär försändelsernas antal

icke torde nedgå i takt med bidragens summa, men även örn de sålunda kalkylerade

portokostnaderna mångdubblas, skulle kommunernas postavgifter

i familjebidragsärenden stanna vid ett mycket ringa belopp. Det förefaller

vara ur det allmännas synpunkt föga ändamålsenligt att medgiva 2 500 organ

i orterna tjänstebrevsrätt med särskild kontroll över densammas utnyttjande,

när det, som här, rör sig om en synnerligen obetydlig postmängd.

Styrelsen anser för sin del högst sannolikt, att postverkets kostnader för kontrollarbetet

skulle komma att överstiga portokostnaderna. Ett ytterligare skäl

mot förmånens beviljande utgör den omständigheten, att det i fredstid torde

bliva mera regel än undantag, på grund av den minskade verksamheten, att

ärenden, som ankomma på familjebidragsnämnd. uppdragas åt andra kommunala

organ och alt familjebidragsnämnder således icke fungera såsom

särskilda organ. Det vore ett betänkligt avsteg från gällande principer, därest

kommunal myndighet skulle beviljas tjänstebrevsrätt för korrespondens av

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 73.

31

denna ringa omfattning samtidigt som myndighetens porlokostnader i ärenden

av allmän natur av betydligt större räckvidd påvila kommunen.

På grund av det anförda har generalpoststyrelsen ansett sig icke kunna

tillstyrka förslaget örn tjänstebrevsrätt för familjebidragsnämnderna. Däremot

bar styrelsen icke baft något att erinra mot att portoavgifterna för utbetalningar

av familjebidrag ersättas av statsbidrag. Härom har styrelsen anfört

i huvudsak följande.

Även före tillkomsten av krigsfamiljebidragsförordningen har det ålegat

kommunerna att svara för familjebidragsnämndernas portokostnader, därvid

emellertid utbetalningarna ombesörjts av statlig myndighet. Enligt det föreliggande

förslaget skola utbetalningarna i fortsättningen ankomma på familjebidragsnämnderna.

Därest postavgifterna för dessa utbetalningar ersättas

av statsmedel, kommer förändringen icke att medföra ökade portokostnader

för kommunerna. Enligt arbetsmarknadskommissionens föreliggande förslag

till familjebidragskungörelse är det avsett, att familjebidrag och hemortslön

i regel skola utbetalas över postgiro. Genom tillämpning av det förfarande

med central debitering vid postgirokontoret av avgifterna för utbetalningar

av krigsfamiljebidrag, som av Kungl. Majit medgivits genom beslut den 22

januari 1943, skulle kommunerna avbördas samtliga portokostnader för utbetalningar

i familjebidragsärenden. Mot tillämpning av ett sådant förfarande

är från generalpoststyrelsens sida icke något att erinra. Kostnaderna

för utbetalningarna, 16 öre per utbetalning, torde böra -—- såsom arbetsmarknadskommissionen

föreslagit beträffande samtliga portokostnader — utanordnas

från fjärde huvudtitelns anslag till familjebidrag.

Statskontoret har icke heller ansett sig kunna tillstyrka förslaget om medgivande

av tjänstebrevsrätt för familjebidragsnämnderna, då enligt nu tilllämpade

grundsatser tjänstebrevsrätt är förbehållen statliga myndigheter och

institutioner.

Arbetsmarknadskommissionens förslag att försvarets anställningsbyrå

skulle bliva tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten och

erhålla vissa andra därmed jämförliga uppgifter i fråga om värnpliktslån

m. m. har lämnats utan erinran av samtliga hörda myndigheter och sammanslutningar.

Socialstyrelsen har emellertid erinrat örn att styrelsen i utlåtande den 4

juni 1945 över förslag till fredsfamiljebidragskungörelse anfört vissa erinringar

i fråga om anställningsbyråns lämplighet att vara tillsynsmyndighet

för familjebidragsverksamheten. Det syntes styrelsen vara mest naturligt, att

socialstyrelsen i sin egenskap av den centrala myndigheten inom socialvården

bleve tillsynsmyndighet. Den avsedda sammansättningen av styrelsen för

försvarets anställningsbyrå vore icke sådan, att de sociala synpunkter, som

borde läggas på familjebidragsverksamheten, där kunde väntas bli i erforderlig

grad företrädda.

Socialstyrelsen har vidhållit sin sålunda uttalade uppfattning men har

dock icke funnit anledning att motsätta sig det nu framlagda förslaget, varvid

dock föreslagits, att det i samband med överflyttning av familjebidragsärenden

till försvarets anställningsbyrå meddelas föreskrift om att socialstyrelsen

skall representeras i byråns styrelse.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

Departements
chefen.

De ekonomiska förmånerna lill värnpliktiga, som fullgöra värnpliktstjänstgöring,

ha sedan år 1939 avsevärt förbättrats. Främst har detta gällt krigsfamiljebidragen,

vilka enligt de nu gällande bestämmelserna torde kunna

betraktas såsom i stort sett tillräckliga för att bereda de värnpliktigas familjer

skälig bärgning under inkallelseperioderna. Även de familjebidragsförmåner,

som utgå enligt fredsfamiljebidragsförordningen, äro avsevärt förmånligare

för de värnpliktiga än som var fallet vid krigsutbrottet. Med hänsyn

till att bostads-, närings- och sjukbidrag icke kunna utgå enligt denna

förordning, komma emellertid familjebidragen vid tillämpning av dessa bestämmelser

att i många fall bliva lägre än örn krigsfamiljebidragsförordningen

kommit till användning.

Under de gångna beredskapsåren har krigsfamiljebidragsförordningen ägt

tillämpning å samtliga värnpliktiga, oavsett örn de fullgjort första tjänstgöring

enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen eller varit inkallade till beredskapstjänst.

De för fredstjänstgörande värnpliktiga avsedda bestämmelserna,

vilka — elium bidragsbeloppen höjts — i princip ansluta sig till de före kriget

gällande, hade därför icke tillämpats sedan år 1940, då de den 1 juli

1945 i samband med försvarsberedskapens upphörande trädde i tillämpning.

Ehuru hittills endast kort tids erfarenhet föreligger beträffande fredsfamiljebidragsförordningens

tillämpning, torde det redan nu kunna fastslås,

att begränsningen av familjebidragen i normalfallen till allenast familjepenning

ej sällan leder till obilliga resultat. Detta har ock allmänt omvittnats

av de olika myndigheter, som kommit i kontakt med dessa frågor. En

förbättring av familjebidragsförmånema till de värnpliktiga, som enligt nu

gällande bestämmelser äro underkastade fredsfamiljebidragsförordningen, synes

därför vara motiverad. Av de i ärendet hörda myndigheterna och institutionerna

har endast statskontoret ställt sig avvisande mot en sådan förbättring

av fredsfamiljebidragen. De skäl, som statskontoret åberopat härför,

äro i stort sett desamma, som år 1940 föranledde statsmakterna att bibehålla

olika familjebidragsbestämmelser för freds- och krigsförhållanden, främst

att fredsbestämmelsema voro avsedda för unga män, som med få undantag

icke före inryckningen lyckats komma upp i högre inkomster och som dessutom

på förhand ägde kännedom örn värnpliktstjänstgöringen, medan krigsbestämmelserna

avsågo män av vitt skilda ålders- och inkomstklasser, vilka

mer eller mindre oförmodat drabbats av inkallelsen. Emellertid ha de värnpliktigas

förhållanden sedan nämnda tid avsevärt förändrats. Medan de värnpliktiga,

som hade försörjningsplikt mot nära anhörig, tidigare under vissa

förutsättningar kunde erhålla befrielse från värnpliktens fullgörande i fredstid,

uttagas numera samtliga värnpliktiga oavsett försörjningsskyldighet till

sådan tjänstgöring. Samtidigt har tjänstgöringstiden avsevärt förlängts och

för huvuddelen av de värnpliktiga mer än fördubblats. Arbetsmarknadskommissionen

har i detta sammanhang även erinrat örn den ökade giftermålsfrekvensen

bland värnpliktiga, som fullgöra sin första tjänstgöring. De av

statskontoret åberopade skälen torde därför icke numera kunna anses äga

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

33

samma styrka som tidigare. Å andra sidan böra, såsom i det följande närmare

beröres, dessa yngre värnpliktiga icke i alla avseenden likställas med

övriga värnpliktiga.

Det förslag till förbättring av familjebidragsförmånerna under fredstid,

som framlagts av arbetsmarknadskommissionen, har i stort sett tillstyrkts

av samtliga hörda myndigheter och institutioner — med undantag av statskontoret

— och synes mig i huvudsak godtagbart. Såsom närmare framgår

av de i det följande framlagda kostnadsberäkningarna äro de merkostnader,

som vid förslagets genomförande beräknas uppkomma, icke av den storleksordning,

att de böra medföra betänkligheter. Ett genomförande av förslaget

medför, förutom förbättrade fredsfamiljebidragsförmåner, en enklare och

effektivare handläggning av fredslamiljebidragsärendena och större säkerhet

för att familjebidragen snabbt kunna komma de värnpliktigas familjer till

handa. Såsom av arbetsmarknadskommissionens utredning framgår äro de

nuvarande fredsfamiljebidragsbestämmelserna i detta hänseende förenade

med vissa olägenheter. Kommissionens förslag har ock vunnit allmän anslutning

bland de myndigheter, som ha praktiska erfarenheter rörande hithörande

frågor.

Jag föreslår således i enlighet med arbetsmarknadskommissionens förslag,

att de nuvarande krigs- och fredsfamiljebidragsföroi-dningarna ersättas av

en för såväl krig som fred avsedd familjebidragsförordning, i huvudsak

grundad på den gällande krigsfamiljebidragsförordningen. Till detaljerna i

förordningen återkommer jag i specialmotiveringen. Här torde endast böra

beröras några frågor av mera principiell innebörd.

I likhet med arbetsmarknadskommissionen anser jag, att värnpliktiga,

som fullgöra första tjänstgöring eller motsvarande tjänstgöring enligt 27 §

1 mom. värnpliklslagen, icke böra i samma omfattning som övriga fredstjänstgörande

värnpliktiga komma i åtnjutande av de förmåner, som kunna

tillkomma värnpliktiga, vilka inkallas till krigs- eller beredskapstjänstgöring

enligt 28 § 1 mom. samma lag. Att, såsom kammarrätten ifrågasatt,

göra skillnad mellan sådana värnpliktiga, vilkas första tjänstgöring utgör

360 dagar, och de flottan tilldelade värnpliktiga, som fullgöra hela sin

fredstjänstgöring, 450 dagar, i en följd, synes mig icke lämpligt. Det torde

nämligen knappast föreligga anledning att häva restriktionerna i fråga örn

rätten till familjebidrag för de tre sista månaderna av ifrågavarande tjänstgöring.

I enlighet med arbetsmarknadskommissionens förslag torde vissa

begränsningar i rätten till familjebidrag böra gälla även beträffande äldre

fredstjänstgörande värnpliktiga. Jag förutsätter härvid i likhet med kommissionen,

att beredskapsövning enligt 27 § 2 mom. värnpliktslagen skall likställas

med beredskapstjänstgöring enligt 28 § 1 mom. samma lag.

Arbetsmarknadskommissionen har föreslagit, alt liksom för närvarande är

fallet familjebidrag i vissa fall skall få utgå först efter tillsynsmyndighetens

medgivande. Landsorganisationen har ansett denna myndighets handläggning

av hithörande frågor innebära omgång och besvär, som knappast uppvägas

av någon avsevärd fördel. Då emellertid erfarenheten visat, att en

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 73. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

viss kontroll från tillsynsmyndighetens sida är erforderlig beträffande sådana

fall, då särskild återhållsamhet är befogad, synes kommissionens förslag

böra godtagas.

Beträffande frågan om kommunernas bidrag till familjebidragskostnadernas

bestridande ha i utlåtandena framkommit olika uppfattningar. Medan styrelserna

för svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund

ansett, att dessa kostnader borde helt bestridas av statsmedel, har

statskontoret föreslagit, att de kommunala bidragen, vilka vid tillämpning

av krigsfamiljebidragsförordningen uppgått till i genomsnitt omkring 5 %>,

skola fastställas till minst 20 °/o.

De nuvarande bestämmelserna i krigsfamiljebidragsförordningen föreskriva

större bidragsskyldighet för kommunerna i fråga om de bidragsformer,

som medgiva kommunerna större frihet i behovsprövningen. Medan

sålunda familjepenning till värnpliktigs hustru och barn samt begravningsbidrag

helt bestridas av statsmedel, äro kommunerna skyldiga bidraga till

näringsbidrag för upprätthållande av rörelse med 5 %, till bostadsbidrag med

10 % samt till familjepenning i andra fall än nyss nämnts, näringsbidrag för

nedlagd rörelse och sjukbidrag med 20 °/o av respektive bidragsbelopp.

Då vissa sociala utgifter, som kommunerna eljest nödgats bestrida, genom

familjebidragen bortfalla, anser jag, med beaktande jämväl av att kommunerna

inom författningens ram kunna bestämma örn rätten till familjebidrag

och örn bidragens belopp, det skäligt, att kommunerna i viss mån

bidraga till kostnaderna för familjebidragen. De grunder, enligt vilka bidragsskyldigheten

fastställts i krigsfamiljebidragsförordningen, synas i stort

sett godtagbara. Emellertid torde på grundval av vunna erfarenheter vissa

jämkningar däri böra vidtagas. Det har visat sig, att familjepenning till

andra familjemedlemmar än hustru och barn, främst föräldrar, utanordnats

i onormalt stor omfattning. Detta gäller även yngre värnpliktiga, vilkas

föräldrar som regel måste antagas vara i arbetsför ålder. En höjning av

det kommunala bidraget torde föranleda ökat hänsynstagande till föräldrarnas

möjligheter att själva försörja sig. Med hänsyn härtill föreslår jag, att

det kommunala bidraget till familjepenning i här avsedda fall höjes till

30 %. I likhet med vad som tillämpats beträffande krigsfamiljebidragen bör

självfallet gälla, att statsbidrag helt eller delvis bör utebli i sådana fall, då

familjebidragsnämnd uppenbarligen åsidosatt sina skyldigheter och mot bättre

vetande beviljat familjebidrag. Anmärkas må att detta förbehåll endast

torde kunna få aktualitet i uppenbara fall av felaktigt utbetalda familjebidrag

och därför icke lärer överflödiggöra det korrektiv som den kommunala

bidragsskyldigheten i övrigt utgör.

Med hänsyn till vad statskontoret och generalpoststyrelsen anfört kan jag

icke tillstyrka, att familjebidragsnämnderna tillerkännas tjänstebrevsrätt.

Däremot synas liksom för närvarande portoutgifterna för familjebidragens

utbetalning böra bestridas av statsmedel. Jag återkommer i annat sammanhang

till frågan örn anvisande av medel härför.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

35

Arbetsmarknadskommissionens förslag att försvarets anställningsbyrå skall

bliva tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten och erhålla vissa

därmed jämförliga uppgifter i fråga om värnpliktslån m. m. finner jag mig

böra biträda. Jag återkommer i annat sammanhang till frågan vilka förändringar

i byråns organisation som böra föranledas härav.

III. Speciell motivering.

I det följande lämnas paragrafvis en närmare redogörelse för departementsförslaget.

I den mån föreslagna bestämmelser helt överensstämma med

motsvarande i krigsfamiljebidragsförordningen upptagna bestämmelser har

utan särskild motivering en enkel hänvisning härtill ansetts tillräcklig.

Allmänna bestämmelser.

1 §■

Denna paragraf angiver förordningens tillämpningsområde.

Huvudregeln har upptagits i 1 morn., i vilket stadgas, att bestämmelserna

i förordningen skola äga tillämpning beträffande värnpliktiga, som inkallas

till tjänstgöring — oavsett efter vilken bestämmelse i vämpliktslagen

— i den omfattning och under de villkor, som i förordningen sägs. Begreppet

värnpliktig har på motsvarande sätt som i de nu gällande författningarna

angivits omfatta dem som avlönas enligt för värnpliktiga gällande grunder.

Från förordningens tillämpning undantages härigenom fast anställd personal.

Såsom inledningsvis anförts äger krigsfamiljebidragsförordningen tillämpning

även å vissa värnpliktiga, som fullgöra fredstjänstgöring. Därvid har

emellertid förbehåll gjorts beträffande hemortslön, vilken alltså enligt nuvarande

bestämmelser utgår allenast under beredskaps- eller krigstjänstgöring.

En bestämmelse av motsvarande innebörd har intagits i 2 morn., i vilket

föreskrives, att vad i 20 § — örn hemortslön — stadgas skall gälla allenast

när krigsavlöningsreglementet äger tillämpning.

Hemortslönen utgjorde enligt tidigare bestämmelser ett långtidstillägg, som

värnpliktig efter viss tids beredskaps- eller krigstjänstgöring — 90 dagar —

ägde uppbära utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner. Genom

beslut av 1945 års riksdag har emellertid i samband med antagande av nytt

krigsavlöningsreglemente i hemortslönen inarbetats den månadslön, som enligt

det tidigare krigsavlöningsreglementet skulle utgå till värnpliktigt befäl.

Hemortslönen utgår enligt de sålunda antagna bestämmelserna (SFS 1945:

834) såsom befälslön (motsvarande den tidigare månadslönen) samt långtidslön

(motsvarande den tidigare hemortslönen).

Med hänsyn till att beredskapsövning, som enligt 27 § 2 mom. värnpliktslagen

kan åläggas värnpliktig utöver honom eljest åliggande fredstjänstgö
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

ring, kan vara av ungefär samma karaktär som beredskapstjänstgöring, varunder

krigsavlöningsreglementet äger tillämpning, har i 2 mom. intagits en

föreskrift av innebörd, att Konungen äger förordna, att bestämmelserna örn

långtidslön skola äga tillämpning under tid, då värnpliktiga äro inkallade

jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen.

Beträffande förslagets 3 mom. är följande att anföra.

Enligt 1 § 2 mom. krigsfamiljebidragsförordningen skall nämnda förordning,

där Konungen ej annorlunda föreskriver, icke tillämpas å krigsfrivilliga,

som avlönas enligt andra bestämmelser än de för värnpliktiga gällande.

I 3 mom. i samma paragraf stadgas vidare, att Konungen må föreskriva,

att bestämmelserna i förordningen med de inskränkningar, som finnas påkallade,

skola äga tillämpning jämväl å annan personal, som tjänstgör vid

krigsmakten under tid, då värnpliktiga äro inkallade enligt 28 § 1 mom. vämpliktslagen.

I förslagets 3 mom. ha intagits bestämmelser av i huvudsak motsvarande

innebörd. Vid bestämmelsernas formulering ha beaktats vissa av försvarets

civilförvaltning och kammarrätten anförda erinringar av i huvudsak formell

natur mot den utformning, som bestämmelserna erhållit i arbetsmarknadskommissionens

förslag.

Arbetsmarknadskommissionen har i ett andra stycke till sagda mom. föreslagit

en bestämmelse av innebörd, att Konungen skall äga förordna, att medlemmar

av frivillig försvarsorganisation, däri inbegripet hemvärnet, under

tid då de enligt i kommandoväg meddelade bestämmelser deltaga i utbildningskurs

eller övning skola, i den omfattning och under de villkor Konungen

föreskriver, äga åtnjuta familjebidrag. Till motivering av förslaget har

kommissionen anfört följande.

Det föreslagna stadgandet är föranlett av det av särskilda utredningsmän

inom försvarsdepartementet den 15 maj 1945 framlagda förslaget till bestämmelser

om avlöning m. m. till värnpliktiga, vari jämväl föreslagits, att

medlem av sjövämskåren under tjänstgöring vid flottan skall äga åtnjuta

förmåner, som tillkomma värnpliktig av motsvarande tjänstegrad. Ett konsekvent

genomförande av detta förslag fordrar nämligen, såvitt kommissionen

kunnat finna, att under dylik tjänstgöring jämväl rätt till familjebidrag

föreligger. Kommissionen har emellertid funnit lämpligast, att ifrågavarande

bestämmelser få sådan utformning, att Konungen må förordna örn att dylik

rätt skall gälla för visst tillfälle samt alt möjlighet gives Konungen att förordna

örn rätt till familjebidrag jämväl beträffande medlemmar av annan

frivillig försvarsorganisation, däri inbegripet hemvärnet.

Frågan om avlöning till medlemmar av sjövämskåren bär sedermera avgjorts

genom kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) om värnpliktsavlöning,

vari finnes ett stadgande av innebörd, att medlem av sjövämskåren

under inkallelse till tjänstgöring vid flottan äger åtnjuta i huvudsak de förmåner,

som enligt kungörelsen tillkomma värnpliktig av motsvarande tjänstegrad.

Även fragan örn avlöning till medlemmar i andra försvarsorganisationer

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

37

har på senaste tid varit föremål för övervägande. Sålunda har 1945 års riksdag

(prop. nr 379; rd. skr. nr 592) fattat beslut om de ekonomiska förmånerna

till hemvärnsmän. Beslutet innebär såvitt avser kontant lön, att hemvärnsmännen

under vissa förutsättningar äga uppbära daglön, varjämte i

krig därutöver kan utgå försörjningsbidrag. I det av 1945 års hemvärnskommitté

framlagda förslag, som låg till grund för propositionen, uttalades, att

hemvärnsmän i fråga örn rätt att erhålla bidrag för sin familjs uppehälle

under den tid han fullgjorde krigs- eller beredskapstjänstgöring icke borde

vara sämre ställd än en värnpliktig, varför kommittén undersökte möjligheterna

att göra krigsfamiljebidragsreglerna tillämpliga även å hemvärnsmän.

Vid anmälan av nyssnämnda proposition anförde jag, att denna fråga syntes

få bedömas, sedan de av kommittén berörda undersökningarna avslutats.

Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 67)

har även upptagits till behandling frågan om avlöning till medlemmar i övriga

frivilliga försvarsorganisationer. Därvid har föreslagits, att medlemmar

av centralförbundet för befälsutbildning och lottaorganisationen under tjänstgöring

vid krigsmakten skola äga uppbära daglön efter i huvudsak samma

grunder som hemvärnsmännen. I samband därmed har jag beträffande ett av

chefen för armén framlagt förslag örn familjebidrag till sådan personal uttalat,

att jag funnit det tveksamt, örn familjebidrag överhuvud taget borde

medgivas på detta område. Dels vore det i allmänhet fråga om kortare kurser,

dels medförde tillämpningen av familjebidragssystem onekligen omgång i administrativt

hänseende. I avbidan på den slutliga prövning av denna fråga,

som syntes komma att ske i 1945 års försvarskommitté, kunde jag därför

icke förorda ett avlöningssystem med familjebidrag.

I sitt utlåtande över arbetsmarknadskommissionens förslag till familjebidragsförordning

har statskontoret anfört, att spörsmålet om den ersättning,

som borde utgå till medlemmar av frivilliga försvarsorganisationer, stöde i så

nära beroende av de resultat, till vilka 1945 års försvarskommittés undersökningar

kunde leda med avseende å behovet av ett frivilligt försvarsarbete och

organisationen av detta arbete, att nämnda spörsmål icke borde lösas förrän

försvarskornmitténs utredning förelåge. Allra minst borde det ifrågakomma

att nu till avgörande upptaga principiella problem, såsom frågan örn införande

av familjebidrag för medlemmar av frivilliga försvarsorganisationer.

Försvarsväsendets lönenämnd bär uttalat att, eftersom frågan huruvida och

i vad mån medlemmar av hemvärnet och andra liknande frivilliga försvarsorganisationer

skulle komma i åtnjutande av familjebidrag ännu icke vore avgjord,

den av arbetsmarknadskommissionen föreslagna formuleringen syntes

lönenämnden lämplig. Lönenämnden utginge härvid från att, i den mån

fråga uppkomme örn utfärdande av generella bestämmelser i ämnet, riksdagen

komme att beredas tillfälle alt yttra sig örn grunderna för dessa.

Den av lönenämnden föreslagna anordningen har jag funnit lämplig, och

i 3 mom. andra stycket bär därför upptagits en bestämmelse av det innehåll

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition nr 73-

arbetsmarknadskommissionen föreslagit. Enär familjebidrag åtminstone tills

vidare synes böra utgå allenast till sådana medlemmar av frivilliga försvarsorganisationer,

som avlönas enligt de för värnpliktiga gällande bestämmelserna,

bör bestämmelsen tills vidare, därest Kungl. Majit prövar så erforderligt,

tillämpas allenast såvitt avser medlemmar av sjövämskåren. Beträffande

övriga personalkategorier erfordras ytterligare överväganden, innan frågan

om familjebidrag till dem kan slutligt avgöras.

4 mom. är likalydande med 1 § 5 mom. krigsfamiljebidragsförordningen.

2 §■

I gällande krigsfamiljebidragsförordning har beträffande de olika formerna

av familjebidrag angivits, att bidrag endast må utgå örn och i den mån

behov därav föreligger. I förslaget har ett grundläggande stadgande om behovsprövning

av familjebidrag intagits redan i 1 mom. av denna paragraf,

d. v. s. under de allmänna bestämmelserna, där stadgandet i fråga rätteligen

synes höra hemma. I anslutning härtill ha de särskilda bestämmelserna om

behovsprövningen i 5, 7, 10, 11 och 14 §§ uteslutits. Däremot har bestämmelsen

i 18 § angående behovsprövning av sjukbidrag ansetts böra kvarstå, enär

denna jämväl angiver de vårdbehov m. m., för vilka sjukbidrag må utgå.

Andra stycket av samma moment är likalydande med motsvarande bestämmelse

i krigsfamiljebidragsförordningen (i dess lydelse enligt SFS 1945: 834).

Även 2 och 3 mom. äro likalydande med krigsfamiljebidragsförordningens

motsvarande bestämmelser.

3 och 4 §§.

Dessa paragrafer äro, bortsett från några jämkningar av formell natur i

3 §, likalydande med motsvarande paragrafer i krigsfamiljebidragsförordningen.

Om familjepenning och bostadsbidrag.

5 §•

I överensstämmelse med vad som anförts under 2 § har bestämmelsen i

motsvarande paragraf i krigsfamiljebidragsförordningen rörande behovsprövning

uteslutits.

6 §•

I 1 mom. av denna paragraf angivas de belopp, varmed familjepenning

högst må utgå.

Familjepenning är enligt krigsfamiljebidragsförordningen dyrortsgraderad,

varvid i fråga om kommunernas hänförande till ortsgrupp gäller den enligt

lagen örn folkpensionering verkställda indelningen.

Arbetsmarknadskommissionen har icke föreslagit någon ändring vare sig

i fråga om dyrortsgraderingen eller beträffande beloppens storlek.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

39

Socialstyrelsen Ilar emellertid ansett, att dyrortsgraderingen borde avskaffas,

samt i denna fråga närmare anfört följande.

Det synes med skäl kunna ifrågasättas, om dyrortsgraderingen av familjepenningen

är befogad, när utgifterna för bostad och bränsle tillgodoses i särskild

ordning. 1943 års dyrortskommiltés utredning angående dyrortsgrupperingen

(SOU 1945: 32) har bland annat givit vid handen, att skiljaktighetema

i fråga om levnadskostnaderna på olika orter i betydande grad lia utjämnats

under senare år och numera i väsentlig mån hänföra sig till utgifterna för

skatter, bostad och bränsle. Genom familjepenningen skulle bland annat utgifterna

för skatt bestridas, däremot icke de i regel mera betydande kostnaderna

för bostad och bränsle. Örn också olika landsdelar och ortstyper utvisa

vissa differenser i fråga om de utgifter, som i det hela skulle täckas genom

familjepenningen, äro dessa differenser, såvitt nian kan döma av det tillgängliga

materialet, dock icke mera av den betydelse, att de synas motivera en

dyrortsgradering av familjepenningen. Det kail i detta sammanhang även erinras

örn att dyrortsgraderingen av folkpensionerna enligt socialvårdskommitténs

förslag till lag örn folkpensionering skulle borttagas utom vad beträffar

vissa bostadstillägg. Enligt socialstyrelsens mening vore det på sin plats

att avskaffa deras dyrortsgradering även för familjebidragen. De för de olika

ortsgrupperna bestämda belopp, varmed familjepenning skulle utgå enligt

förslaget, borde sålunda ersättas med ett på lämpligt sätt för hela landet avpassat

belopp.

För egen del finner jag vissa skäl tala för den av socialstyrelsen sålunda

hävdade uppfattningen. Frågan torde emellertid icke böra upptagas till

övervägande, förrän beslut fattas om slopande av dyrortsgraderingen beträffande

folkpensioneringen. Den i förevarande moment intagna tariffen har i

enlighet med vad sålunda anförts erhållit samma innehåll som motsvarande

bestämmelse i krigsfamiljebidragsförordningen.

Till 1 mom. har i enlighet med arbetsmarknadskommissionens förslag fogats

ett nytt stycke, vilket avser att för visst fall möjliggöra högre familjepenning

till värnpliktigs moder än som kan utgå enligt nu gällande familjebidragsbestämmelser.

Till motivering härför torde jag få åberopa kommissionens

skrivelse, i vilken i denna fråga anförts följande.

Vid såväl 1944 som 1945 års riksdagar framfördes motionsvis yrkanden

örn att värnpliktigs moder måtte i fråga örn familjepenning likställas med

hustru i det fall, att hon förestode hemmet för den värnpliktige utan att

denne i hemmet hade vård örn minderåriga barn. Motionerna ha visserligen

avslagits av riksdagen men i över motionerna avgivna utlåtanden hade riksdagens

andra lagutskott uttalat viss förståelse för de framkomna förslagen.

Jämväl under kommissionens hittillsvarande verksamhet såsom tillsynsmyndighet

och .senast vid det förut omförmälda sammanträdet med, bland andra,

vissa familjebidragsnämndsrepresentanter, har framkommit, att behov föreligger

att i vissa fall kunna utgiva högre familjepenning lill moder, som förestår

hemmet åt ensamstående värnpliktig. Kommissionen har funnit ifrågavarande

önskemål böra tillgodoses på så sätt att tillsynsmyndigheten må,

när synnerliga skäl diirtill äro, medgiva att för moder, varom nu är fråga,

maximibeloppet skall vara detsamma sorn för hustru. Genom denna anordning

vinnes bland annat en likformig tillämpning av stadgandet. Därest modern

först efter det den värnpliktige erhållit order örn tjänstgöring flyttat

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

till hans hem för att förestå detta, torde medgivande böra lämnas endast i

undantagsfall.

Jag förutsätter, att bestämmelsen i enlighet med sin ordalydelse tillämpas

med stor återhållsamhet.

2 och 3 mom. äro likalydande med motsvarande bestämmelser i krigsfamiljebidragsförordningen.

7 §•

I enlighet med vad som anförts under 2 § ha bestämmelserna i motsvarande

paragraf i krigsfamiljebidragsförordningen rörande behovsprövning uteslutits.

På sätt kammarrätten föreslagit har även ur 1 mom. andra stycket

av formella skäl uteslutits krigsfamiljebidragsförordningens föreskrift rörande

familjepenning till krigsfrivillig.

8 §■

Denna paragraf är helt likalydande med motsvarande bestämmelse i krigsfamiljebidragsförordningen.

9 §•

1 mom. motsvarar 9 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen, enligt

vilket författningsrum för bestridande av kostnaderna för bostad kan utgå

bostadsbidrag för bostad, avsedd för familjemedlem, med vilken den värnpliktige

vid tiden för inkallelsen sammanbodde.

Arbetsmarknadskommissionen har framhållit, att mot bestämmelsen anmärkts,

att densamma hade en i vissa avseenden alltför snäv formulering,

samt till belysande härav närmare anfört följande.

Enligt dess lydelse skulle sålunda, om exempelvis under tiden för militärtjänstgöringen

i den värnpliktiges äktenskap föddes ett barn och hustrun

avlede, bostadsbidrag i fortsättningen icke kunna utgå för den värnpliktiges

bostad, ehuru den värnpliktige i dylikt läge ofta har behov av bostaden

icke blott för barnet utan även för husföreståndarinna. Motsvarande

skulle gälla även om hustrun avlede och den värnpliktige gifte örn sig. Om

den värnpliktiges föräldrar erhålla sin försörjning genom mannens arbete

och denne dör samt den värnpliktige under militärtjänstgöringen nödgas

övertaga underhållet av modern, i samband varmed hon flyttar in i den

värnpliktiges bostad, skulle ej heller bostadsbidrag kunna beviljas enligt förevarande

stadgande.

För att bereda möjlighet till bostadsbidrag i dessa och liknande fall har

kommissionen föreslagit sådan ändring av ifrågavarande stadgande, att bostadsbidrag

skall kunna beviljas värnpliktig, som sammanbor med familjemedlem,

dock att om den värnpliktige vid tiden för inkallelsen icke sammanbodde

med familjemedlemmen synnerliga skäl skola kunna åberopas för rätt

till bidrag. Med sådan inskränkning har kommissionen enligt de erfarenheter,

som vunnits under tillämpningen av krigsfamiljebidragsförordningen, ansett

fara för att den föreslagna uppmjukningen skall leda till missbruk icke

föreligga. I detta sammanhang har kommissionen erinrat om att de allmän
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kunell. Moj:ts proposition nr 73.

41

na grunderna för familjebidrag innebära, att behovet av bostad för familjemedlemmen

i fråga skall vara föranlett av den värnpliktiges militärtjänstgöring.

Kammarrätten har anfört, att den föreslagna avfattningen av 1 mom. innebure

icke blott en utvidgning av rätten till bostadsbidrag utan också i visst

avseende en inskränkning. Enligt krigsfamiljebidragsförordningen förelåge,

utan att särskilda skäl behövde vara för handen, rätt till bostadsbidrag för

värnpliktig, som inginge äktenskap under tjänstgöringen, medan däremot

den föreslagna lydelsen för sådant fall medgåve bostadsbidrag endast då

synnerliga skäl förelåge. Vad som i detta sammanhang skulle förstås med

synnerliga skäl syntes oklart. Enligt 1940 års krigsfamiljebidragsförordning

hade bostadsbidrag i förevarande fall medgivits allenast under förutsättning,

att det var fråga om bostad åt såväl hustru som barn eller adoptivbarn. Det

syntes böra övervägas, örn icke denna begränsning åter borde införas beträffande

värnpliktig, som fullgjorde första tjänstgöring.

För egen del har jag funnit de av arbetsmarknadskommissionen föreslagna

bestämmelserna i huvudsak lämpliga. Självfallet kan uttrycket »när synnerliga

skäl därtill äro» lämna utrymme för olika tolkningar. Det får emellertid

förutsättas, att familjebidragsnämndema enligt de närmare anvisningar

i ämnet, som böra utfärdas av tillsynsmyndigheten, tillämpa bestämmelseri

på sådant sätt, att bostadsbidrag endast undantagsvis kommer att utgå för

det fall att den värnpliktige vid tiden för inkallelsen icke sammanbodde med

vederbörande familjemedlem. Att, såsom kammarrätten föreslagit, beträffande

vissa värnpliktiga återgå till de före 1942 gällande mera restriktiva

bestämmelserna synes mig mindre lämpligt i betraktande av de erfarenheter,

som lågo till grund för upphävandet av de tidigare bestämmelserna.

2 mom. har i förhållande till nu gällande lydelse omformulerats i det föreliggande

förslaget, närmast i syfte att förtydliga föreskrifterna. Den föreslagna

formuleringen avser två huvudfall, då bidrag för s. k. ungkarlsbostad

kan beviljas. I det första angivna fallet är det fråga om bostad, som den

värnpliktige innehar vid inkallelsen till tjänstgöring och som han med betydande

ekonomisk olägenhet skulle nödgas avstå, örn han icke erhölle bostadsbidrag.

Sådan olägenhet kan, enligt vad arbetsmarknadskommissionen

framhållit, föreligga exempelvis, därest den värnpliktiges bostad är inrymd

i av honom ägd fastighet och uteblivandet av bostadsbidrag skulle medföra

att den värnpliktige nödgas frånträda fastigheten. I det andra fallet är bostadsbidraget

avsetl för att vid utryckningen bereda den värnpliktige en bostad,

som han är i behov av, exempelvis för att kunna innehava viss anställning.

I 2 mom. har vidare intagits ett stadgande av innehåll, att värnpliktig, som

fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) icke utan tillsynsmyndighetens

medgivande må erhålla bostadsbidrag för s. k. ungkarlsbostad. Under

tiden för krigsfamiljebidragsförordningens tillämpning å värnpliktiga,

vilka fullgöra första tjänstgöring (motsvarande tjänstgöring), har bidrag för

s. k. ungkarlsbostad överhuvud taget icke kunnat beviljas värnpliktig, som

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

fullgör dylik tjänstgöring. Fall ha emellertid förekommit, då detta varit uppenbart

oskäligt, och på grund härav har det ansetts påkallat att på sätt som

föreslagits bereda möjlighet att i särskilda fall medgiva bostadsbidrags beviljande.

Enligt nuvarande avfattning av 3 mom. kan bostadsbidrag icke beviljas för

mer än en bostad. Det kan emellertid under nu rådande bostadsbrist inträffa,

att makarna icke kunna skaffa gemensam bostad utan var och en måste behålla

den bostad vederbörande innehaft före äktenskapets ingående. För dylika

fall kan det, särskilt örn den sammanlagda kostnaden för makarnas

bostäder icke överstiger den kostnad, som en gemensam bostad kan antagas

skola ha betingat, vara motiverat, att bostadsbidrag efter medgivande av tillsynsmyndigheten

beviljas för mer än en bostad.

10 §.

I enlighet med vad som anförts under 2 § har bestämmelsen i motsvarande

paragraf i krigsfamiljebidragsföi ordningen rörande behovsprövning uteslutits.

Paragrafen har även i övrigt undergått en redaktionell jämkning.

11 §•

1 mom. reglerar liksom motsvarande bestämmelse i krigsfamiljebidragsförordningen

rätten till bostadsbidrag för flyttning.

Momentet har i enlighet med arbetsmarknadskommissionens förslag uppdelats

på två stycken i samband med att däri intagits ett stadgande, att värnpliktig,

som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), icke må utan

tillsynsmyndighetens medgivande tillerkännas bostadsbidrag för flyttning till

dyrare bostad eller för flyttning till annan ort. Erfarenheten har visat, att

vissa sådana värnpliktiga äro benägna att, utan att godtagbara skäl kunna

anses föreligga, låta familjen flytta till bättre och dyrare bostad eller att låta

familjen flytta från den tidigare bosättningsorten till den värnpliktiges tjänstgöringsort,

vilket senare förhållande särskilt förekommer, därest tjänstgöringsorten

tillhör högre dyrortsgrupp än den tidigare bosättningsorten. Dylika

opåkallade flyttningar böra såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit

icke föranleda bidrag för flyttningskostnader.

Ett av försvarsväsendets personalvårdsnämnd förordat förtydligande av

den av arbetsmarknadskommissionen föreslagna bestämmelsen torde icke erfordras,

därest närmare anvisningar rörande tillämpningen meddelas av tillsynsmyndigheten.

I enlighet med vad som anförts under 2 § har krigsfamiljebidragsförordningens

bestämmelse i 2 mom. angående behovsprövning uteslutits.

12 §.

1 och 2 mom. i denna paragraf äro med en mindre jämkning av 1 mom.

likalydande med motsvarande bestämmelser i krigsfamiljebidragsförordningen.

I 3 mom. första stycket har införts en kompletterande föreskrift av inne
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

43

håll att hänsyn skall tagas jämväl till den värnpliktiges hustrus bundenhet

av hyresavtal m. m. En redaktionell ändring har vidtagits i momentets andra

stycke.

Ett nytt tredje stycke innehåller bestämmelser rörande maximering av

bostadsbidragen för värnpliktiga, som fullgöra första tjänstgöring (tjänstgöring

i en följd).

Arbetsmarknadskommissionen har ansett, att man i fråga om dylika värnpliktiga

icke borde räkna med högre bostadskostnad än som motsvarade hyran

å orten för bostad örn ett rum och kök, vilken kostnad således komme

att utgöra bostadsbidragets maximibelopp, samt till stöd härför närmare anfört

följande.

Denna högsta bostadskostnad avses skola motsvara hyreskostnaden för en

fullt modem bostad i orten; örn hyreskostnaden skulle uppvisa växlingar

inom olika delar av en kommun, bör vederbörlig hänsyn tagas härtill. Härom

förutsättes anvisningar skola meddelas av tillsynsmyndigheten. Skäl för

den föreslagna begränsningen av bostadsbidragets storlek för ifrågavarande

värnpliktiga är bl. a., att dessa värnpliktiga, vilka i regel äro i ålder av 21

år, i allmänhet icke torde ha möjlighet att före tjänstgöringens början hålla

sig med dyrare familjebostad än nyss angivits och att de därför icke böra

beredas möjlighet att hålla dyrare bostad under tiden för tjänstgöringen. Vidare

har synts böra beaktas att, om bostadsbidrag skulle få utgå med högre

belopp, de sammanlagda förmånerna för en värnpliktig, som fullgör första

tjänstgöring, kunna komma att överstiga vad som tillkommer fast anställt

manskap i underbefälsställning och i vissa fall t. o. m. vad som tillkommer

en fänrik på aktiv stat; till gift beställningshavare av det fast anställda manskapet

utgår hyres- och ortstillägg, som är beräknat med hänsyn till normalhyran

för familjebostad om ett ram och kök.

Kommissionen har vid framläggande av detta förslag icke förbisett, att

det ur andra synpunkter är önskvärt att en familj kan få disponera större

bostad än om ett rum och kök. Det bör emellertid beaktas, att det här rör

sig om unga familjer och att bostaden under nu ifrågavarande tid skall utnyttjas

endast av hustrun och eventuella barn, medan familjeförsörjaren

själv endast undantagsvis utnyttjar bostaden under den tid han fullgör militärtjänstgöring.

För undvikande av missförstånd må i sammanhanget framhållas,

att hinder förutsättes icke skola möta för den värnpliktige att erhålla

bostadsbidrag för bostad örn mera än ett rum och kök, därest kostnaden

för denna, exempelvis på grund av bostadens beskaffenhet, understiger

den kostnad för en högvärdig bostad om ett rum och kök, som utgör bostadsbidragets

maximibelopp.

Försvarsväsendets personalvårdsnämnd har funnit det tveksamt, huruvida

den föreslagna begränsningen i fråga örn bostadsbidragets storlek verkligen

borde genomföras. Fall kunde givetvis inträffa, där den värnpliktige,

som fullgjorde första tjänstgöring, redan före tjänstgöringens påbörjande bebodde

en fullt modern lägenhet örn två eller flera ram och kök. Åtminstone

om han hade två eller flera barn syntes det knappast skäligt att begränsa

bostadsbidraget till vad som svarade mot hyreskostnaden för en fullt modern

lägenhet örn allenast ett ram och kök. Det syntes nämnden därför erforderligt,

alt värnpliktig, vars familj — förutom hustru — utgjordes av två

eller flera barn, skulle kunna komma i åtnjutande av större bostadsbidrag

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

än som svarade mot hyreskostnaden för ett rum och kök. Nämnden ville

föreslå, att här ifrågavarande stadgande gåves sådan formulering, att i nyssberört

fall, vilket sannolikt komme att tillhöra undantagen, bostadsbidraget

ej finge sättas högre än som svarade mot hyreskostnaden för två rum

och kök.

Kammarrätten har ansett, att den av kommissionen föreslagna bestämmelsen

kunde komma att leda till svårigheter vid tillämpningen, varför det

vore önskvärt, att stadgandet genom anvisningar av tillsynsmyndigheten förtydligades

och kompletterades.

För egen del har jag funnit de av arbetsmarknadskommissionen anförda

skälen för en begränsning av bostadsbidragets storlek för värnpliktiga, som

fullgöra första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), bärande. Då emellertid,

såsom personalvårdsnämnden framhållit, de av kommissionen föreslagna bestämmelserna

i vissa fall torde kunna leda till ur social synpunkt obilliga resultat,

har i det överarbetade författningsförslaget intagits en bestämmelse

om att tillsynsmyndigheten i särskilt fall må medgiva, att bostadsbidraget

bestämmes med hänsyn till hyran å orten för bostad om två rum och kök.

Såsom arbetsmarknadskommissionen förutsatt böra närmare anvisningar i

ämnet meddelas av tillsynsmyndigheten.

13 §.

1 mom. innehåller i likhet med motsvarande stadgande i krigsfamiljebidragsförordningen

vissa bestämmelser rörande den tid, under vilken familjebidrag

utgår.

För värnpliktig, som fullgör fredstjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,

är dagen för tjänstgöringens början och för dess slut på förhand

bestämd. Med hänsyn härtill föreslås, att den vid beredskaps- och krigstjänslgöring

gällande rätten att bibehålla familjepenning under fem dagar efter

tjänstgöringens avslutande, därest tjänstgöringstiden uppgått till minst 30

dagar, icke skall gälla för ifrågavarande värnpliktiga. Skäl för att familjebidrag

skulle utgå under nämnda fem dagar var, när bestämmelsen härom

genomfördes, att den värnpliktige därigenom skulle beredas ersättning för

eventuella resdagar i samband med tjänstgöringens början och avslutande,

och därjämte, att man ville säkerställa att familjebidragsnämndema hunne

bliva underrättade örn tjänstgöringens upphörande före nästa utbetalningstillfälle.

Dessa skäl föreligga icke beträffande fredstjänstgörande värnpliktiga

i vidare mån än då resan till respektive från tjänstgöringsorten tager

i anspråk längre tid än inrycknings- respektive ulryckningsdagen. Endast i

sådant fall bör familjepenning få utgå utöver tjänstgöringstiden jämte inoch

utryekningsdagama. Detta har tillgodosetts genom den föreslagna nya

lydelsen av 1 momentets första stycke.

Bestämmelserna örn bostadsbidrag i nuvarande första stycket av 1 mom.

ha ansetts böra utgöra ett särskilt andra stycke.

I nuvarande andra stycket av 1 morn., vilket i förslaget utgör ett tredje

stycke, har intagits ett stadgande, att sådan förlängd familjepenning och för
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

45

långt bostadsbidrag, som efter särskild prövning ina beviljas efter krigsoch

beredskapstjänstgörings upphörande, icke må beviljas efter fredstjänstgöring

enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen i andra fall än då tjänstgöringen

kommit att upphöra tidigare än som ursprungligen kunnat förutsättas, d. v. s

vid hemförlovning i anledning av sjukdom eller av annan särskild orsak.

I sista stycket av 1 mom. har efter ordet »krigslön» tillagts »(penningbidrag)».

Det förutsättes alltså att, därest värnpliktig beviljas tidsbegränsad

ledighet under fredstjänstgöring och därunder icke får komma i åtnjutande

av penningbidrag, förlängt bidrag skall kunna beviljas, om särskilda

skäl härför kunna anses vara för handen. Dylikt fall kan exempelvis föreligga,

örn den värnpliktige på grund av sjukdom i familjen beviljas ledighet,

varunder han nödgas avstå penningbidraget. Familjebidrag under ledighet

utan penningbidrag blir således, liksom nu enligt krigsfamiljebidragsförordningen

gäller i fråga örn ledighet utan krigslön, beroende av särskilt

beslut av familjebidragsnämnden örn att bidrag skall utgå jämväl under

ledighets tiden.

I 2 mom. av denna paragraf har stadgandet örn behovsprövning ansetts

böra bibehållas, enär här är fråga örn hänsynstagande till jämväl andra faktorer

— exempelvis tjänstgöringstidens längd och möjligheten för den värnpliktige

att erhålla civil utkomst — än som komma i betraktande vid den

behovsprövning i fråga örn familjebidrag under den värnpliktiges tjänstgöring,

varom stadgas i förslagets 2 §.

3 mom. är likalydande med motsvarande bestämmelse i krigs famil jebidragsförordningen.

Om näringsbidrag.

14 och 15 §§.

I jämförelse med motsvarande paragrafer i krigsfamiljebidragsförordningen

innebär arbetsmarknadskommissionens förslag den avvikelsen, att såväl

näringsbidrag för upprätthållande av näring eller rörelse som näringsbidrag

för nedlagd näring eller rörelse göres beroende av tillsynsmyndighetens

medgivande, när fråga är om sådant bidrag till värnpliktig, som fullgör

första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

Kommissionen har till motivering för förslaget anfört följande.

Kommissionen bär haft under övervägande att föreslå, att dylika värnpliktiga

överhuvud taget skulle uteslutas från rätten till näringsbidrag. För dylik

ståndpunkt ha flera omständigheter ansetts tala. Det torde sålunda kunna

föi-utsättas, att endast ett ringa fåtal av nu ifrågavarande unga värnpliktiga

äro självständiga företagare. Vidare torde kunna befaras, att möjligheten

till näringsbidrag till dessa värnpliktiga skulle kunna inbjuda till missbruk

på så sätt, att en sådan ung värnpliktig skulle kunna övertaga ett jordbruk

eller en affärsrörelse —- exempelvis från sin fader — just med tanke på att

under militärtjänstgöringen få näringsbidrag. Behov av näringsbidrag torde,

åtminstone i allmänhet, icke heller föreligga, därest den värnpliktige icke har

familj, och i dylika fall synes i stort sett behovet av bidraget kunna tillgodoses

genom familjepenning och eventuellt bostadsbidrag. Ä andra sidan kunna

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

emellertid fall förekomma, där näringsbidrag är av synnerlig betydelse även

för en sådan värnpliktig, varom nu är fråga. Som exempel kan nämnas, att en

dylik värnpliktig efter faderns död övertagit ett jordbruk eller en affärs- eller

hantverksrörelse. Särskilt när det gäller en affärs- eller hantverksrörelse kunna

förhållandena vara sådana, att företagarens egen insats är av sådan betydelse

att, då avlönad arbetskraft skall ersätta honom, rörelsen icke bär sig

ekonomiskt. Örn i dylikt fall den värnpliktige, på grund av bristande förmåga

att täcka uppkommande underskott, nödgas frånträda en rörelse, som

i och för sig och på längre sikt kan antagas giva honom och i förekommande

fall hans familj, försörjning, skulle uteblivandet av näringsbidrag draga med

sig ekonomiska förluster för den värnpliktige, som sträcka sig långt utöver

tiden för militärtjänstgöringen. Ett annat skäl för att möjligheten bör hållas

öppen för näringsbidrag även åt nu ifrågavarande värnpliktiga är att, om

dessa värnpliktiga uttagas till befälsutbildning eller motsvarande förlängd

tjänstgöring, rätten till näringsbidrag redan enligt nu gällande bestämmelser

står öppen under den fortsatta tjänstgöringen, och det kan då med visst fog

göras gällande, att dylik rätt i vissa fall skulle bliva illusorisk, därest uteblivandet

av näringsbidrag under första tjänstgöringen (tjänstgöringen i en

följd) medfört, att den värnpliktige redan måst frånträda sin näring eller

rörelse. Vid övervägande av samtliga synpunkter har kommissionen stannat

för att, såsom nämnts, näringsbidrag bör kunna beviljas under förutsättning

av tillsynsmyndighets medgivande. Genom denna anordning torde såväl missbruk

kunna undvikas som skäliga anspråk på näringsbidrag kunna tillgodoses.

Jag biträder kommissionens förslag, vilket icke föranlett erinran i remissyttrandena.

16 och 17 §§.

Dessa paragrafer äro likalydande med motsvarande bestämmelser i krigsfamiljebidragsförordningen.

Om sjukbidrag.

18 §.

Även denna paragraf är bortsett från en jämkning av formell natur likalydande

med motsvarande bestämmelse i krigsfamiljebidragsförordningen.

Om begravningsbidrag.

19 §.

Denna paragraf är helt likalydande med motsvarande paragraf i krigsfamiljebidragsförordningen.

Om hemortslön.

20 §.

1 mom. är i huvudsak likalydande med motsvarande bestämmelse i krigsfamiljebidragsförordningen

(i dess lydelse enligt SFS 1945: 834). Vissa i denna

förordning upptagna tjänstegrader, vilka numera icke förekomma inom

krigsmakten, ha dock utgått ur förslaget.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 73.

47

2 och 3 mom. överensstämma helt med motsvarande bestämmelser i krigsfamiljebidragsförordningen.

I 4 mom. av motsvarande paragraf i krigsfamiljebidragsförordningen stadgas,

att den som blivit berättigad till långtidslön under krigstjänstgöring, som

han därefter mot åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner fullgör efter

eget åtagande eller såsom krigsfrivillig efter värnpliktens upphörande, skall

vara bibehållen vid sin rätt till långtidslön. Då emellertid denna bestämmelse

närmast lärer taga sikte på det fall, att krigstjänstgöringen äger rum

i nära anslutning till den tjänstgöring, under vilken rätten till långtidslön

uppnåtts, bär med hänsyn till numera föreliggande förhållanden i momentet

intagits ett förbehåll av innebörd, att rätten till långtidslön bibehålies allenast

därest Konungen ej annorlunda förordnar.

5 mom. är likalydande med motsvarande bestämmelse i krigsfamiljebidragsförordningen.

Om skyldighet att taga arbete.

21 och 22 §§.

Dessa paragrafer äro likalydande med motsvarande bestämmelser i krigsfamiljebidragsförordningen.

Om familjebidragsnämnd.

23 §.

Denna paragraf är av samma lydelse som motsvarande paragraf i krigsfamiljebidragsförordningen.

24 §.

Även denna paragraf är av samma lydelse som motsvarande paragraf i

krigsfamiljebidragsförordningen.

Styrelsen för svenska landskommunernas förbund har framhållit, att behov

av särskild familjebidragnämnd, sedan familjebidragsverksamheten minskats

i samband med beredskapens avveckling, i det stora flertalet kommuner

icke längre förelåge. När endast enstaka ärenden förelåge till behandling,

bleve det långa uppehåll mellan sammanträdena, och vid dessa bleve det i

huvudsak fråga om att godkänna av ordföranden redan vidtagna åtgärder.

I samband med antagande av ny familjebidragsförordning borde fördenskull

möjlighet öppnas att överlåta familjebidragsverksamheten på annat kommunalt

organ utan avvaktande av mandattidens utgång för redan valda familjebidragsnämnder.

Förbundets centralbyrå hade haft åtskilliga förfrågningar

från landskommuner, som önskat slopa de särskilda familjebidragsnämnderna

från och med ingången av år 194ö, men eftersom uppdraget att

vara ledamot i särskilda familjebidragsnämnder avsåge en tid av fyra år

och bestämmelser om fyllnadsval funnes syntes någon förändring icke utan

ändrad lagstiftning kunna göras under pågående mandattid.

Enligt vad jag inhämtat från arbetsmarknadskommissionen har detta spörsmål

i mångå kommuner redan lösts på det sätt, att kommunerna, oaktat

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

mandattiden för ledamöterna i familjebidragsnämnden icke utgått, med tilllämpning

av 23 § krigsfamiljebidragsförordningen uppdragit åt annat kommunalt

organ att vara familjebidragsnämnd, varvid den tidigare utsedda familjebidragsnämnden

upphört att fungera. Dä paragrafens ordalydelse icke

synes utgöra hinder härför, torde särskilt stadgande av den av förbundsstyrelsen

avsedda innebörden icke vara erforderligt.

25 §.

1 mom. är likalydande med motsvarande bestämmelse i krigsfamiljebidragsförordningen

(i dess lydelse enligt SFS 1945:764).

Även 2 mom. har erhållit samma lydelse som motsvarande moment i krigsfamiljebidragsförordningen.

26 g.

Denna paragraf är av samma lydelse som motsvarande paragraf i krigsfamiljebidragsförordningen.

Om familjebidragens bestridande m. m.

27 §.

I nuvarande lydelse av motsvarande paragraf i krigsfamiljebidragsförordningen

stadgas, att betalningsskyldigheten för flyttningskostnad skall åvila

utflyttningskommun (Stockholms stad). För den händelse att den värnpliktige

icke åtnjuter familjebidrag i utflyttningskommunen är det emellertid

opraktiskt, att denna skall behöva upptaga enbart frågan örn flyttningskostnad.

Det föreslås därför att, om den värnpliktige vid tiden för flyttningen

icke åtnjuter familjebidrag, skyldigheten att utgiva bidrag för flyttningskostnaden

skall åvila inflyttningskommunen.

28 §.

Denna paragraf är likalydande med motsvarande paragraf i krigsfamiljebidragsförordningen.

29 §.

I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen har i denna

paragraf vidtagits den ändringen, att kommun äger av staten erhålla gottgörelse

för familjepenning till annan än familjemedlem, som i 3 § a) sägs,

med allenast 70 % av utgivet belopp.

30 och 31 §§.

Dessa paragrafer äro likalydande med motsvarande bestämmelser i krigsfamiljebidragsförordningen.

Besvär m. m.

32 §.

Även denna paragraf är likalydande med motsvarande bestämmelse i krigsfamiljebidragsförordningen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 73.

49

33 och 34 §§.

I dessa paragrafer avhandlas vissa frågor rörande besvär över familjebidragsnämnds

och länsstyrelses beslut i familjebidragsärenden.

Kammarrätten har framhäst, att enligt allmänna rättsgrundsatser ett beslut

kunde verkställas först sedan det vunnit laga kraft. Därest sålunda länsstyrelse

meddelade beslut örn upphörande av eller nedsättning i ett tidigare

beviljat familjebidrag och besvär över detta beslut anfördes av vederbörande,

skulle i enlighet med dessa grundsatser familjebidraget utgå med det

ursprungligen beviljade beloppet tills kammarrätten meddelat utslag i anledning

av besvären. Örn också avsikten kunde antagas ha varit, att länsstyrelsens

beslut omedelbart skulle gå i verkställighet, hade denna avsikt dock

icke funnit uttryck i kungörelsen. En föreskrift därom syntes därför böra

göras avseende såväl familjebidragsnämnds som länsstyreises beslut.

Med beaktande härav lia 33 och 34 §§ i förslaget kompletterats med bestämmelser

med av kammarrätten angivet innehåll.

35 §.

Denna paragraf är likalydande med motsvarande paragraf i krigsfamiljebidragsförordningen.

Särskilda bestämmelser.

36—38 §§.

Dessa paragrafer lia erhållit samma lydelse som motsvarande bestämmelser

i krigsfamiljebidragsförordningen.

39 §.

1 denna paragraf har hänvisning gjorts till samtliga de paragrafer, i vilka

stadgas örn medgivande av tillsynsmyndigheten såsom förutsättning för utgivande

av bidrag.

Förordningens ikraftträdande.

Enligt förslaget skall den nya förordningen träda i kraft den 1 april 1946.

Genom ikraftträdande senast nämnda dag kunna de nya bestämmelserna

tillämpas å huvuddelen av arméns värnpliktiga, vilka inrycka till första

tjänstgöring i början av nämnda månad. Från ikraftträdandet vid nämnda

tidpunkt Ilar dock undantagits 20 §, som innehåller bestämmelser örn hemortslön

(befäl.slön och långtidslön). Ifrågavarande bestämmelser synas nämligen

icke böra sättas i kraft förrän det av 1945 års riksdag antagna krigsavlöningsreglementet

träder i kraft eller långtidslönebestämmelserna ändock

anses böra lända till efterrättelse. I anslutning härtill har föreslagits, att nuvarande

lreds- och krigsfamiljebidragsförordningar skola upphöra att gälla

från och med den 1 april 1946, dock att 20 § krigsfamiljebidragsförordningen

alltfort skall tillämpas å värnpliktiga, vilka äga uppbära avlöning enligt 1939

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 73. ,i

opaginerad Kontrollera mot PDF

5U

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

ars krigsavlöningsreglemente. Härmed åsyftas de värnpliktiga, vilka jämlikt

lagen den 15 juni 1945 (nr 310) örn inkallelse av värnpliktiga för avveckling

av försvarsberedskap m. lii. inkallats elier kvarliållits i tjänstgöring oell

sorn enligt nu gällande bestämmelser avlönas enligt nyssnämnda krigsavlöningsreglemente.

Vidare bär i övergångsbestämmelserna intagits föreskrift om utgivande i

särskilda fall av retroaktivt bostadsbidrag. Dessa bestämmelser äro i sak

desamma som de, vilka på sin tid meddelades i samband nied ikraftträdandet

av 1940 års krigsfamiljebidragsförordning. Då den 1 oktober 1945 angili

ts såsom den dag, från vilken retroaktivt bostadsbidrag ina beviljas, är

anledningen den, att vissa värnpliktiga av 1945 års åldersklass påbörjade

första tjänstgöring vid flottan och flygvapnet från dag i början av nämnda

månad.

IV. Kostnadsberäkningar.

1 sin förenämnda skrivelse den 19 december 1945 nied förslag till ny lamiljebidragsförordning

Ilar statens arbetsmarknadskommission framlagt preliminära

beräkningar rörande de kostnadsökningar, som kunna uppkomma

vid bifall till kommissionens förslag. Kommissionen Ilar i denna fråga anfört

i huvudsak följande.

Då del framlagda förslaget är avsett ali bereda de värnpliktiga, vilka nu

hänföras under fredsfamiljebidragsförordningen, bättre familjebidragsförmåner,

komma givetvis det allmännas utgifter för familjebidrag ål värnpliktiga

att ökas vid eli genomförande av kommissionens förslag till ny familjebidragsförordning.

Ökningen hänför sig emellertid uteslutande till nyssnämnda

värnpliktiga, och det må erinras om att redan enligt nu gällande bestämmelser

krigsfamiljebidragsförordningen i fredstid äger tillämpning dels å värnpliktiga,

vilka fullgöra tjänstgöring senare än det år, varunder de uppnått

25 års ålder, dels ock å värnpliktiga, vilka fullgöra fortsatt tjänstgöring i anledning

av intagning till befälsutbildning (motsvarande utbildning).

Kommissionen har sökt bilda sig en uppfattning om hulm stor kostnadsökningen

kan beräknas bliva genom att till fredsfamiljebidrag omräkna del

familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen, som, enligt införskaffade

uppgifter, nu övergångsvis utgår till i tjänstgöring vid Södermanlands

pansarregemente varande värnpliktiga av åldersklassen 1944, vilka uppgifter

avse (59 värnpliktiga. Härvid har framkommit, att skillnaden i kostnader

mellan fredsfamiljebidrag och krigsfamiljebidrag rör sig om 19 °/o.

Emellertid faller en del av kostnadsökningen å kommunerna, enär dessa förutsättas

skola bidraga till familjebidrag, som utgivas enligt den föreslagna

familjebidragsförordningen, medan kommunerna icke ha att lämna något

bidrag till familjebidrag, som utgår enligt fredsfamiljebidragsförordningen.

För nu ifrågavarande värnpliktsgrupp kommer därför statsverkets andel

i den ökade kostnaden att stanna vid 11 %. Huru stor kostnadsökningen

kommer att bliva i kronor räknat har icke kunnat i förevarande sammanhang

fastställas, enär för en dylik beräkning erforderliga uppgifter icke funnits

för kommissionen tillgängliga. Det må emellertid framhållas, att en jämförelse

mellan å ena sidan de uppgifter, som inhämtats från nyssnämnda

regemente, och å andra sidan befolkningsstatistiska uppgifter givit vid handen,

att de värnpliktiga vid regementet äro gifta i avsevärt större antal än

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunni. Mnj.ts proposition nr 7.''!-

som motsvarar elen genomsnittliga äktenskapsfrekvensen för män i deras

ålder. Av de värnpliktiga, som undersökningen omfattat, visade sig nämligen

8 °/o ha försörjningsplikt mot hustru, medan enligt hefolkningsstatistiken endast

1.3 %> av den manliga befolkningen i åldern 20—21 år äro gifta. Ben

Intala kostnadsökningen för samtliga i tiänstgöring varande värnpliktiga

måste därför i kronor uttryckt bliva förhållandevis mindre än vad som kan

vilia framgå av den giorda undersökningen. Kostnaderna för familjebidrag

enligt den föreslagna förordningen komma vidare att bliva något mindre än

enligt krigsfamiljebidragsförordningen, enär fredstjänstgörande värnpliktigas

rätt till bidrag i vissa avseenden begränsats i den irva förordningen i förhållande

till vad som gäller enligt krigsfamiljebidragsförordningen; exempelvis

genom att bostadsbidraget för värnpliktiga, vilka fullgöra första tjänstgöring,

maximerats till hyran för ett rum och kök.

Det förefaller med hänsyn till angivna omständigheter sannolikt, att kostnadsökningen

vid genomförande av kommissionens förslag kommer att bliva

något lägre än förut angivna 19 %> och följaktligen även att för statsverkets

del kostnadsökningen kommer att bliva mindre än 11 %>.

Sedermera har kommissionen i skrivelse den 18 januari 1946 framlagt mera

detaljerade beräkningar rörande familjebidragskostnadema tinder nästa budgetår

och därvid — under framhållande av att försvarsgrenarnas för innevarande

budgetår anvisade anslag till familjebidrag, tillhopa i runt tal

900 000 kronor, syntes vara beräknade efter ett belopp av 5 öre per tjänstgöringsdag

för värnpliktiga — anfört i huvudsak följande.

Under beredskapsåren bar krigsfamiljebidragsförordningen varit gällande

å samtliga värnpliktiga — oavsett arten av den tjänstgöring de baft att

fullgöra — och kostnaderna för utgivna familjebidrag lia avförts å anslag

å förskottsstat för försvarsväsendet. Någon erfarenhet rörande storleken av

de kostnader, vartill familjebidragen belöpt å de värnpliktiga, vilka varit inkallade

för att fullgöra dem enligt värnpliktslagen i fredstid åliggande

tjänstgöring, lia därför icke kunnat vinnas. Kostnaderna lia. synes det. allenast

uppskattats.

I syfte att erhålla beräkningsgrunder för en uppskattning av medeLsbehovet

under familiebidragsanslagen för nästa budgetår bar kommissionen, såsom

tidigare anförts, låtit införskaffa uppgifter örn vilka av de värnpliktiga,

som nu fullgöra första tjänstgöring vid Södermanlands pansarregemente,

erhålla familjebidrag. De sålunda erhållna uppgifterna ha därefter kompletterats

genom införskaffande från vederbörliga familjebidragsnämnder av

upplysningar rörande storleken av var oell en av ifrågavarande värnpliktiga

tillkommande bidrag. Undersökningen bar givit i huvudsak följande resultat.

Av regementets i tjänst varande 450 värnpliktiga, vilka sedan våren 1945

fullgöra första tjänstgöring, uppbära 09 familjebidrag, nämligen 36 för hustru

och i vissa fall även för bani, 26 för fader eller moder eller för både fader

och moder oell 7 för barn, som är föll utom äktenskap. Beräknat på varje famil

jebidragsberättigad värnpliktig skulle kostnaden per nian och dag uppgå

till omkring 4 kronor vid tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen och

lill omkring 3 kronor 38 öre per dag vid tillämpning av fredsfamiljebidragsförordningen;

av den uppgivna dagskostnaden enligt krigstamiljcbidragsförordningen

faller nära 26 öre å kommunerna och återstoden eller något

(iver 3 kronor 74 öre å statsverket. Beräknat på samtliga de i tjänst varande

värnpliktiga blir familjebidragskostnaden per tjänstgöringsdag något över

61 öre vid tillämpning av k rigsta mi lieb idrags föro röllingen och nära 52 öre

vid tillämpning av fredsfamil jebidragsförordningen. De sålunda framkom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

lia kostnaderna per tjänstgöringsdag för varje värnpliktig överstiga alltså

mera än tio gånger de till grund för innevarande budgetårs anslag lagda

dagskostnaderna per t.jänstgöringsdag, 5 öre.

Här må emellertid framhållas, att genomsnittskostnaderna för familjebidrag

till värnpliktiga, vilka fullgöra första tjänstgöring, måste vara avsevärt

lägre än vad som framkommit av den vid Södermanlands pansarregemente

gjorda undersökningen. Detta har också bekräftats av andra familjebidragskostnadsuppgifter,

vilka införskaffats från 39 familjebidragsnämnder, fördelade

över hela riket och avseende något äldre värnpliktiga, vilka efter den

1 juli 1945 inställt sig till tjänstgöring för fullgörande av dem åliggande repetitionsövning

och som under tjänstgöringen åtnjuta bidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen.

En närmare granskning av undersökningsresultatet från Södermanlands

pansarregemente har givit vid handen, att icke mindre än 8 %> av ifrågavarande

värnpliktiga äro gifta, medan enligt befolkningsstatistiken antalet gifta

män i åldern 20—21 år vid utgången av år 1942 motsvarade 1,3 %>. Därefler

kan, enligt inhämtad uppgift, någon ökning av giftermålsfrekvensen i

nämnda ålder beräknas ha inträtt. Vidare har det visat sig, att det övervägande

antalet av ifrågavarande gifta värnpliktiga vid nämnda regemente

vöre hemmahörande i större och medelstora städer med följd att deras bostadskostnader

och även familjepenningen bleve högre än för rikets kommuner

i allmänhet. Slutligen har det också framgått, att de värnpliktiga i förvånansvärt

stor omfattning bidroge till sina föräldrars underhåll. Med hänsyn

härtill har en omräkning gjorts av kostnaderna. Beräkningen har därvid

gjorts med hänsyn tagen till samtliga värnpliktiga, vilka äro tjänstgö

ringsskyldiga före det år, de uppnå 26 års ålder, och därvid har det befunnits

befogat att räkna med att 2,2 % av dessa värnpliktiga äro gifta under

f®!'' s''n körsla tjänstgöring och under första repetitionsövning, och att

törsörjningsskyldigheten mot föräldrar och barn, födda utom äktenskap, är i

stort sett lika omfattande som det framgått av undersökningen vid Södermanlands

pansarregemente; kostnaderna per bidragsberättigad värnpliktig har

därjämte, i förhållande till vad som framkommit vid Södermanlands pansarregemente,

ansetts kunna sänkas, enär, såsom tidigare framhållits, debidragsberättigade

vid nämnda regemente visat sig till övervägande delen vara bosatta

i orter, där bidragen utgå med högre belopp än för värnpliktiga i allmänhet.

Vid den sålunda gjorda omräkningen har kommissionen kommit till del resultatet.

att familjebidragskostnaden per tjänstgöringsdag för värnpliktiga i

allmänhet under tid för fullgörande av första tjänstgöring (tjänstgöring i en

följd) och första repetitionsövning bör beräknas efter ett belopp av 24,5 öre,

vilket belopp vid tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen eller den av

kommissionen föreslagna nya familjebidragsförordningen borde fördelas så

att 22,44 öre folie a staten och återstoden — 2,06 öre — å kommunerna. Vid

tillämpning av fredsfamiljebidragsförordningen för samma värnpliktiga skulle

kostnaden under samma förutsättningar enligt kommissionens beräkningar

komma att uppgå till 20,7 öre per tjänstgöringsdag.

För officersaspiranter (motsvarande) och värnpliktiga, sorn uttagils till

fortsatt tjänstgöring (för utbildning till värnpliktiga underofficerare, officerare

o. s. v.), har funnits lämpligt att räkna med särskild dagskostnad, och

denna har ansetts böra sättas till 10 öre per tjänstgöringsdag. Undersökningen

har nämligen givit vid handen, att dessa personalkategorier i avsevärt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition rir 73. 5b

mindre utsträckning än övriga värnpliktiga i samma alder lia försörjnings ■

plikt mot familj.

Vad därefter angar kostnaderna för familjebidrag till äldre värnpliktiga,

har det icke varit praktiskt möjligt att nu införskaffa något material, på vil

ket en kostnadsberäkning kunnat grundas. 1 stället har kommissionen till

utgångspunkt för beräkningarna tagit de kostnadsberäkningar, som återfinnas

i propositionen 1942: 339 med förslag till krigsfamiljebidragsförordning.

Efter viss uppräkning med hänsyn till bostadskostnadernas stegring har

kommissionen ansett sig kunna räkna nied en dagskostnad av 3 kronor. Med

beaktande av att omkring 50 °/o av de värnpliktiga i åldern 27—28 år —

vid tiden för andra repetitionsövning — och omkring 75 % i åldern 37—38

år — vid eftenitbildningsövningen — äro gifta, har kommissionen räknat

med att omkring 2/;, av samtliga värnpliktiga uttaga familjebidrag under

liden för sin tjänstgöring. Statens kostnader för familjebidrag till nu ifrågavarande

värnpliktiga lia därför ansetts böra beräknas till 1 krona 83,2 öre

per tjänstgöringsdag (statens kostnader lia beräknats utgöra 91.6 °/o av beviljade

bidrag, d. v. s. 2/o X 91,0 °/''o av 3 kronor).

Med dessa beräkningsgrunder lia kostnaderna för familjebidrag, på sätt

framgår av en vid kommissionens skrivelse fogad bilaga, för försvaret i dess

helhet uppskattats till 7 692 017 kronor vid genomförande av kommissionen^

förslag till familjebidragsbestämmelser och till 7 429 045 kronor vid bibehållande

av nu gällande familjebidragsbestämmelser. Merkostnaden för genomförande

av kommissionens förslag skulle alltså bliva 262 972 kronor.

Kommissionen bär i anslutning till dessa beräkningar av kostnaderna, sorn

så avsevärt överstiga de i riksstaten för innevarande budgetår beräknade,

framhållit, att de givetvis vore i hög grad osäkra, då materialet för beräkningarna

icke vore tillförlitligt och någon direkt erfarenhet av kostnaderna

under fredstid icke funnes. Det kunde även framhållas, att undersökningen

givit vid handen, att bidrag i vissa fall utginge nied belopp, som kunde synas

anmärkningsvärt stora, särskilt i vad gällde bidrag till föräldrar, och att detta

bestyrkte behovet av alt tillsynsmyndigheten för familjebidragsförfatlningamas

tillämpning finge erforderligt antal befattningshavare för att kunna

verkställa undersökningar hos familjebidragsnämnderna rörande deras sätt

att beräkna bidragen. I några fall hade framkommit, att av länsstyrelse fastställt

familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen vore högre än del

bidrag, som skulle lia ulgåll, örn familjebidragsnämnd i samma fall fått fastställa

bidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen. Detta lydde på att familjebidragsnämnd

hade större möjlighet än länsstyrelse att avväga bidragen

med hänsyn lill föreliggande behov. Det kunde också framhållas, ali

kostnaderna för familjebidrag kunde beräknas bliva mindre, därest folkpensionerna

komme alt höjas, enär behovet av bidrag lill värnpliktigas föräldrar

därigenom nedginge. Bleve sysselsättningsmöjligheterna på arbetsmarknaden

mindre, medförde detta, att de värnpliktiga i mindre utsträckning än för närvarande

inginge äktenskap, och delta ledde också till minskade kostnader

för familjebidrag. För närvarande syntes kostnaderna emellertid icke kunna

beräknas till lägre belopp än dem som av kommissionen uppgivits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition ur 7o.

Departement 6*

chefen.

r>4

Mot arbetsmarknadskommissionens senaste kostnadsberäkningar, vilka i

samband med remissförfarandet varit tillgängliga för de myndigheter och

sammanslutningar, som avgivit utlåtande över kommissionens förslag till familjebidragsförordning,

har icke anförts erinran i något av remissutlåtandena.

Såsom framgår av arbetsmarknadskommissionens senaste kostnadsberäkningar

torde kostnaderna för familjebidrag åt värnpliktiga, även örn de nuvarande

bestämmelserna bibehållas oförändrade, högst avsevärt överstiga vad

man tidigare räknat med. Att kostnadsberäkningarna tidigare varit så otillförlitliga

sammanhänger, såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit,

med att samtliga familjebidrag under beredskapstiden redovisats gemensamt.

Man har således icke ur anslagsredovisningarna kunnat särskilt utläsa kostnaderna

för de värnpliktiga, som fullgjort normal lredstjänstgöring.

Självfallet äro även de beräkningar, som nu framlagts, tämligen osäkra, då

de ju i huvudsak grundats på förhållanden vid ett enda förband, Södermanlands

pansarregemente, och detta, såsom kommissionen framhållit, icke kan

betraktas såsom representativt för förhållandena vid övriga delar av krigsmakten.

Vad särskilt angår giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga har

kommissionen ansett en kraftig reduktion av det procenttal, som framkommit

vid Södermanlands pansarregemente, motiverad. Till komplettering av

den av kommissionen verkställda utredningen har jag låtit infordra uppgifter

från ett antal förband i olika delar av landet rörande giftermålsfrekvensen

bland de värnpliktiga, sorn för närvarande fullgöra sin första tjänstgöring.

Utredningen i ärendet är emellertid ännu icke slutförd. Det av arbetsmarknadskommissionen

tillämpade procenttalet beträffande giftermålsfrekvensen

bland dessa yngre värnpliktiga torde därför i brist på säkrare utgångspunkter

få tills vidare godtagas.

Enligt arbetsmarknadskommissionens beräkningar skulle de sammanlagda

kostnaderna för familjebidrag åt de värnpliktiga under nästa budgetår uppgå

till omkring 7 430 000 kronor, därest nu gällande grunder för familjebidragen

bibehölles. Vid bifall till kommissionens förslag skulle statens kostnader

stiga med i runt tal 2(50 000 kronor, vartill skulle komma kommunernas

kostnader, vilka uppskattningsvis kunna beräknas till 700 000 kronor. Kostnadsökningen

synes, såsom jag redan i det föregående anfört, icke vara av

den storleksordning, att den bör utgöra hinder för förslagets genomförande.

Arbetsmarknadskommissionen har grundat sina beräkningar på det antal

Ijänstgöringsdagar för värnpliktiga, som tidigare angivits av de militära myndigheterna

och legat till grund för anslagsberäkningarna i årets statsverksproposition.

Då emellertid ett stort antal värnpliktiga, som enligt dessa beräkningar

skulle fullgöra repetitions- eller efterutbildningsövning under nästa

budgetår, med hänsyn till fullgjord beredskapstjänstgöring torde komma att

befrias från sådana övningar, har jag låtit verkställa en fömvad kostnadsberäkning,

i vilken delta förhållande beaktats. Enligt denna beräkning, vilken

ännu icke helt slutförts, uppskattas statens kostnader för familjebidragen under

nästa budgetår till omkring 5 200 000 kronor. Vid bifall till mitt i del

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

föregående framlagda förslag örn ökat bidrag från kommunernas sida beträffande

familjepenning i vissa fall torde kostnaderna komma att ytterligare

minskas. Familjebidragskostnaderna under nästa budgetår torde på grundval

av nu föreliggande utredning kunna uppskattas lill omkring 5 000 000

kronor.

Jag torde i annat sammanhang få återkomma till frågan örn anvisande av

medel för bestridande av dessa kostnader. I samband därmed torde jag få

beröra förenämnda undersökning rörande giftermålsfrekvensen bland de

värnpliktiga vid vissa förband.

Departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att godkänna av departementschefen framlagt förslag till förordning

örn familjebidrag åt värnpliktiga ni. m. (f amil jeh i drag sförord ni ng).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Kourtzman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1946:192 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under rilcsstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47 jämte i ämn s. 123 i texten
  2. Rskr. 1946:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till familjebidragsförordning. a1 i texten
  3. 2LU 1946:18 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till familjebidragsförordning, dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten