Sök i Ratio Lex

Angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, m. m

1947-02-14 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:116, Angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

1

Nr 116.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående fullmakt att i

arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten, för

vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47, m. m.; given Stockholms slott den 14

februari 1947.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 14 februari

1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 har fastställts av 1946 års

riksdag (prop. nr 211, r. skr. nr 213, 306, 311—314, 319, 320, 348 och 470).

Närmast föregående allmänna beredskapsstat fastställdes av 1944 års riksdag

och gällde för budgetåret 1944/45. Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden

ansågs förslag om allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 icke

behöva framläggas för riksdagen, utan i stället utverkade Kungl. Maj:t riksdagens

bemyndigande att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom

Bihang till riksdagens protokoll I9i7. 1 sand. Nr 116

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Matts proposition nr 116.

ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande

av arbeten, för vilka anslag uppförts på allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 (prop. nr 265 och 365, r. skr. nr 450 och 584).

Den för innevarande budgetår gällande beredskapsstaten upptager anslag

å driftbudgeten om tillhopa 676 miljoner ki-onor och anslag å kapitalbudgeten

å sammanlagt 374 miljoner kronor. Denna sysselsättningsreserv beräknas

omfatta sammanlagt i runt tal 43 miljoner dagsverken, motsvarande

ett antal årsarbetare av ca 170 000. Investeringsreserven har emellertid icke

upplagts med tanke på att den skall kunna realiseras i sin angivna totala

omfattning utan har konstruerats att inrymma alternativa sysselsättningsprogram.

För att sätta beredskapsstaten i kraft erfordras beslut av riksdagen. Emellertid

har Kungl. Maj:t bemyndigats att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar,

inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut

om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å beredskapsstaten. Härigenom

har möjliggjorts en begränsning av arbetslöshetsanslagen på riksstaten

till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Bemyndigandet har hittills icke tagits i anspråk.

Det av 1946 års riksdag prövade förslaget till allmän beredskapsstat hade

upprättats efter granskning inom de olika departementen av de investeringsplaner,

som i anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 1 februari 1946

utarbetats dels av arbetsmarknadskommissionen dels för vissa specialområden

av statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen och

skogsstyrelsen. Beredskapsstaten upptager anslag såväl för en allmän investeringsreserv

som för en särskild grovarbetsreserv. Den allmänna investeringsreserven

innefattar arbeten, som ansetts normalt skola komma till utförande

inom de närmaste två å tre åren. Inom denna reserv har man visserligen

sökt bereda så stort utrymme som möjligt för arbeten lämpliga för

sysselsättning av oskolad arbetskraft, men vid sidan härav har för mötandet

av en skärpt arbetslöshetssituation med ansträngt materialförsörjningsläge

i staten inrymts den särskilda grovarbetsreserven, upptagande arbeten som

visserligen äro av lägre angelägenhetsgrad men som särskilt väl lämpa sig

för sysselsättning av oskolad arbetskraft och därtill äro mindre materialkrävande.

Vad rör frågan om grunderna för bidrag till kommuner och enskilda vid

utförande av arbeten tillhörande investeringsreserven hade arbetsmarknadskommissionen

beträffande sitt verksamhetsområde utgått från att en generell

bidragshöjning icke vore erforderlig eller lämplig såsom medel att stimulera

ökad kommunal och enskild investeringsverksamhet. Kommissionen

hade emellertid framhållit, att en jämkning i de vanliga slatsbidragsgrunderna

borde kunna ske i särskilda fall där så erfordrades med hänsyn till

de särskilda förhållanden för vilka investeringsföretagen komme att utföras.

I det av kommissionen föreslagna anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. beräknades sedermera medel för möjliggörande av vissa

sådana jämkningar. Vad kommissionen i övrigt anfört föranledde icke er
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

inran vid propositionens anmälan eller vid riksdagsbehandlingen. För lantbruksstyrelsens

och skogsstyrelsens verksamhetsområden ansågs Kungl.

Maj:t emellertid, i enlighet med vad chefen för jordbruksdepartementet anförde

vid anmälan av förslag om anslag å beredskapsstaten under nionde

huvudtiteln, böra äga meddela beslut om vissa i angivna sammanhang berörda

förmånligare bidragsgrunder.

Slutligen må här framhållas, att den upprättade investeringsreserven förutsatts

skola successivt förnyas genom ytterligare planeringsarbeten särskilt

inom sådana områden, där ännu en viss eftersläpning av planeringen kunnat

konstateras. För detta ändamål äro särskilda anslag till planering av allmänna

arbeten anvisade på riksstaten.

Genom beslut den 22 november 1946 har Kungl. Maj:t uppdragit åt arbetsmarknadskommissionen

att svara för planeringsarbetet jämväl för de områden,

for vilkas planering statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen egnahemsstyrelsen

och skogsstyrelsen tidigare varit ansvariga.

I skrivelse den 30 januari 1947 har statens arbetsmarknadskommission till

1,rågan °m åtgärder mot arbetslöshet under budgetåret

1947/48 Härvid har kommissionen erinrat om att arbete med upprättande

av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1947/48 påginge inom kommissionen

huvudsakligen i form av en revidering av investeringsreserven för

innevarande budgetår. Vid sammanträden mellan vederbörande statssekreterare

och representanter för arbetsmarknadskommissionen hade emellertid

framhållits, att man i nuvarande läge på arbetsmarknaden kunde undvika

de kostnader och den arbetsbelastning, som ett fastställande av ny allmän

beredskapsstat for nästa budgetår skulle innebära. Tillräcklig arbetsmarknadsberedskap

kunde i nuvarande läge ernås genom att Kungl. Maj:t bemyndigades

att inom ramen av ett av riksdagen fastställt belopp meddela

bes^t om utförande under budgetåret 1947/48 av arbeten, för vilka anslag

upplorts a allman beredskapsstat för budgetåret 1946/47. För egen del anför

arbetsmarknadskommissionen följande.

Arbetsmarknadskommissionen anser storleken av rlpn .

srrf*. ,är bevniad<! s ä/z

i önskvärdheten av att kunna begränsa arbetslöshetsanslagen på rik staten

t. 1 vad som endast motsvarar medelsbehovet vid en mera normaI .fSr

pa arbetsmarknaden men ändock möjliggöra ett smhbt n.h . f r ( ^

pandc vid en eventuellt inträdande Jfflj i .ÄiÄT

SK" T''t förändring i arbetsmarknad»,Se™?cke“far

affat sedan riksdagen senast prövade frågan svnes iete d-;;i r- ialt

nu ifrågasätta ändring av finansfullmaktens storlek Några fastat-filan''

mrKr,,£rmarkn”‘,sk"m.di^ne„i„„r£,Ä,LfdS

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

I fråga om innebörden av en dylik finansfullmakt anför arbetsmarknadskommissionen

följande.

Enligt de principer, som tillämpas vid uppgörandet av förslag till investeringsreserver,

innehålla dessa förslag arbeten av hög angelägenhetsgrad,^ Som

en följd härav komma flera företag i reserven för innevarande budgetar att

överflyttas till det ordinarie arbetsprogrammet för budgetåret 1947/48. Därjämte

förekommer i någon omfattning att företag måste avföras från reserven

på grund av att det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet givit vid

handen att de icke böra komma till utförande. Övriga företag i mvesteringsreserven

för innevarande budgetår stå emellertid även under nästa budgetar

till förfogande som sysselsättningsobjekt för arbetslösa. För aU reserven skall

bibehålla lämplig volym tillföres den därjämte i mån av tillgång pa^tillräckligt

angelägna och förberedda objekt nya företag, huvudsakligen såsom ersättning

för företag, som utgått ur reserven. . . ,. .

De anslag som uppföras å beredskapsstat äro dels anslag ull vissa individuellt

angivna investeringsobjekt såsom telegrafstationsbyggnader, civila flygplatser

m. m., dels anslag till vissa kollektiva investeringsändamal såsom

vägbyggnader, förbättringsåtgärder på jordbrukets område m. m., vilka icke

äro knutna till individuella investeringsobjekt.

Med en finansfullmakt knuten till allmänna beredskapsstaten för budgetåret

1946/47 kunna i arbetsmarknadsreglerande syfte under budgetaret 1947/

48 inom finansfullmaktens ram utnyttjas dels sådana investeringsobjekt i

innevarande budgetårs reserv, vilka kunna överflyttas till mvestenngsreserven

för budgetåret 1947/48, dels ock — inom anslagens ram — nya investeringsobjekt,

vilka finansieras med anslag, som icke aro knutna till bestamda

företag. En överslagsberäkning har givit vid handen, att KungkMajd t!®om

en finansfullmakt knuten till allmänna beredskapsstaten för budgetaret 194b/

47 skulle ha möjlighet att för finansiering av arbeten i arbetsmarknadsreglerande

syfte under nästa budgetår inom finansfullmaktens ram utnyttja anslag

å beredskapsstaten å driftbudgeten om sammanlagt ca 669 nulj. kronor

och å kapitalbudgeten om sammanlagt ca 280 milj. kronor.

I vad gäller investeringsplanen för civila flygplatser har emellertid arbetsmarknadskommissionen,

med hänsyn till resultatet av en genom särskilda

sakkunniga verkställd utredning, funnit den för innevarande budgetår fastställda

reserven icke böra utnyttjas som sysselsättningsreserv jämväl for

nästa budgetår. Med anledning härav har inom kommissionen upprättats ett

reviderat förslag till reserv beträffande civila flygplatser. Detta förslag, vilket

tidigare i dag anmälts av chefen för kommunikationsdepartementet, torde

såsom bihang (Bihang A och B) få fogas vid statsrådsprotokollet. Då flygplatsarbeten

enligt kommissionens uppfattning äro värdefulla ur sysselsättningssynpunkt,

har det synts kommissionen angeläget att möjlighet beredes

att såsom svsselsättningsobjekt i en arbetslöshetssituation utnyttja flygplatsarbetena

i det reviderade förslaget till investeringsreserv.

Såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit torde en betryggande sysselsättningsberedskap

kunna upprätthållas utan att ett utformat förslag till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1947/48 nu underställes riksdagen.

Kravet på beredskap synes i stället kunna tillgodoses genom en finansfullmakt

av det slag, som under budgetåret 1945/46 stod till Kungl. Maj:ts

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

5

förfogande. Därest utvecklingen på arbetsmarknaden senare skulle giva anledning

därtill, bör på grundval av arbetsmarknadskommissionens uti edningar

om komplettering av investeringsreserven ett förslag till allmän beredskapsstat

upprättas och underställas riksdagen.

Den erforderliga fullmakten synes liksom tidigare böra bestämmas till ett

belopp av 150 miljoner kronor, motsvarande en genomsnittlig sysselsättningsmöjlighet

av i runt tal 6 miljoner dagsverken, motsvarande 20 000 arbetare

per arbetsdag under ett år. Förevarande fullmakt bör liksom den

under innevarande budgetår gällande anknytas till de på allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppförda anslagen. Med hänsyn till de ändrade

förhållanden, som nu föreligga beträffande de civila flygplatserna, har emellertid,

enligt vad chefen för kommunikationsdepartementet tidigare denna

dag anfört, investeringsreserven för de civila flygplatserna ansetts böra ändras

i överensstämmelse med vad kommissionen förordat. Därjämte har med

anledning av utredning, som framlagts efter det beredskapsstaten fastställdes,

viss ändring befunnits erforderlig beträffande statens järnvägars elektrifiering.

Utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden i dessa

frågor torde såsom bilaga få fogas vid protokollet.

För den händelse ifrågavarande fullmakt tages i anspråk för förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets områden, böra de förmånligare bidragsgrunder

få tillämpas, som i det föregående berörts.

Under åberopande av det beslut om förslag till riksdagen, vilket Kungl.

Maj:t enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för denna dag (bilaga) fattat samt med hänvisning till vad i det

föregående anförts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

dels medgiva, att det å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 å kapitalbudgeten under statens järnvägars fond

uppförda anslaget till elektrifiering å 25 000 000 kronor och

det å beredskapsstaten under luftfartsfonden uppförda anslaget

till byggande och förbättring av flygplatser å 9 250 000

kronor ävensom det å beredskapsstaten å driftbudgeten under

femte huvudtiteln uppförda anslaget till åtgärder för

arbetsmarknadens reglering m. m. å 245 miljoner kronor må

under för beredskapsstaten gällande förutsättningar användas

för de arbeten, som avses med i det föregående omförmälda

förslag,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret

1947/48, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen

av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut

om utförande av arbeten, för vilka anslag äro uppförda å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

7

Bilaga.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 februari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Gjöres, Danielson, Yougt, Myrdal, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler frågor

angående vissa ändringar av investeringsplanen för budgetåret 1946/47

samt anför därvid följande:

Statens affärsverksfonder.

Statens järnvägar.

[1.] Elektrifiering. Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1946:211

(bilaga 11, punkt 3) framlagda förslag har 1946 års riksdag till Elektrifiering

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag av

25 000 000 kronor.

Till grund för statsmakternas beslut låg ett av statens arbetsmarknadskommission

i dess betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret

1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten

(SOU 1946:27) framlagt förslag till investeringsplan för statens järnvägar.

Förslaget innebar såvitt avser elektrifieringsarbeten vid statens järnvägar att

i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 upptogos förberedande arbeten

för elektrifiering av följande linjer, vilka redovisas i den ordning järnvägsstyrelsen

vid tidpunkten för avgivande av sitt förslag ansåg arbetena böra vid

ett bedömande ur trafikekonomiska och trafiktekniska grunder utföras.

1. Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil ............ 7 000 000

2. Tillberga—Ludvika med Tillberga—Sala .................. 3 000 000

3. Ostkustbanan med bilinjer .............................. 10 000 000

4. Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar .... 5 000 000.

I anslutning härtill meddelade emellertid järnvägsstyrelsen under hand till

arbetsmarknadskommissionen, att en vidare bearbetning av detta program

föranlett överväganden, enligt vilka vissa omkastningar kunde ifrågasättas,

varför programmet tills vidare borde betraktas såsom preliminärt.

I skrivelse den 31 augusti 1946 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag om

fortsatt elektrifiering av statsbanenätet. Detta förslag torde nu få anmälas i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

vad detsamma föranleder ändring i investeringsplanens sammansättning i

fråga om banelektrifieringsarbeten.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse till en början upptagit de företagsekonomiska

betingelserna för en fortsatt banelektrifiering till närmare diskussion

samt redogjort för en ny metod att beräkna banelektrifieringarnas

räntabilitet.

Järnvägsstyrelsen framhåller, att på de ännu ångdrivna linjer, för vilka

det med ledning av nämnda beräkningsmetod kunde visas, att kravet på

tillfredsställande förräntning kunde tillgodoses, borde elektrodrift införas,

särskilt som denna alltid åtföljdes av väsentliga fördelar, åt vilka full rättvisa

ej kunde skänkas i en ekonomisk kalkyl. I anslutning härtill meddelar

styrelsen, att ännu många linjer av detta slag återstode och att det därför

enligt styrelsens uppfattning vore berättigat att fortsätta elektrifieringsarbetet

i viss ytterligare omfattning.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen framlagt

ett på längre sikt beräknat program för fortsatt banelektrifiering, avsett

att förverkligas successivt i den takt förhallandena det medgiva. Styrelsen

erinrar i detta sammanhang om att planläggningen av elektrifieringsarbetet

under de gångna krisåren bedrivits på kort sikt. Anledningen härtill hade

varit en naturlig strävan att så långt möjligt tillgodose växlande beredskapstekniska

önskemål men också svårigheten att för längre tid framåt överblicka

materialsituationen och förhållandena på arbetsmarknaden. Genom planläggning

på längre sikt vunnes, uttalar styrelsen vidare, betydande fördelar,

bl. a. i fråga om anskaffning av vagnar och dragande enheter samt av materiel

för elektrifieringsarbetet.

Det elektrifieringsprogram, som järnvägsstyrelsen med beaktande bland annat

av de nu nämnda förhållandena framlagt, omfattar följande bandelar,

uppgående till sammanlagt ca 1 250 bankilometer, därvid styrelsen räknat

med att de olika i programmet förekommande bandelarna skulle elektrifieras

huvudsakligen i den ordning, i vilken de upptagits.

Ban
kilometer
-

Gävle—Söderhamn—Kilafors ................................ 117

Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar .................. 187

Söderhamn—Sundsvall ....................................... 149

Ludvika—Tillberga—Sala ..................................... 140

Sundsvall—Härnösand ....................................... 68

Hässleholm—Kristianstad .................................... 30

Bastuträsk—Rönnskär med Slind—Boliden...................... 90

Härnösand—Långsele ........................................ 115

Borås—Alvesta .............................................. 149

Kristinehamn—Persberg med Nyhyttan—Filipstad Ö ............ 63

Ljusdal—Hudiksvall ......................................... 61

Vännäs—Umeå—Holmsund ............................ 46

Mellansel—Örnsköldsvik ...................................... 29

Summa 1 244

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

9

Andra linjer, som enligt styrelsens uppfattning även borde nämnas i detta

sammanhang men av olika skäl ej upptagits i det närmast förestående programmet,

vore exempelvis de nyligen förstatligade Halmstad—Nässjö järnvägar,

Malmö—Ystad—Simrishamn, Blekinge kustbanor, sedan de ombyggts

till normalspårsbredd, linjen Nässjö—Oskarshamn samt, om beredskapstekniska

synpunkter skulle skjutas i förgrunden, f. d. Skåne—Smålands järnväg,

Boden—Karungi—Haparanda med bilinje till övertorneå m. fl. Därjämte

hade också, fortsätter styrelsen, kunnat nämnas vissa ännu som enskilda

kvarstående järnvägar, vilka så snart de förstatligades, bleve ur statens järnvägars

synpunkt i hög grad aktuella elektrifieringsobjekt.

Den i programmet angivna ordningsföljden hade tillkommit, sedan järnvägsstyrelsen

övervägt de faktorer, som vid bedömanden av denna art komme

i fråga. En viktig synpunkt vore sålunda, förklarar styrelsen, att den med

elektrifieringsarbeten sysselsatta arbetarstammen bereddes så vitt möjligt

jämn verksamhet året runt. Som följd därav hade programmet utformats så,

att åtminstone de större arbetena i landets nordliga och sydliga delar inlagts

omväxlande. Vissa smärre modifikationer kunde dock ifrågakomma, sammanhängande

med nu gällande långa leveranstider. Kontaktledningsmateriel

kunde exempelvis levereras omkring ett år efter beställning, medan omfor - marstationsmateriel krävde en leveranstid uppgående till närmare tre år. Det

kunde som följd härav bliva nödvändigt att elektrifiera en bansträcka, som

för sin drift kunde repliera på en befintlig omformarstation, innan elektrifiering

genomfördes på en linje, för vilken erfordrades en ny sådan. Sålunda

kunde det bliva lämpligt att elektrifiera den i linjen Alvesta—Karlskrona

med Emmaboda—Kalmar ingående delsträckan Alvesta—Emmaboda, vilken

kunde drivas från den befintliga omformarstationen i Alvesta, före elektrifieringen

av linjen Gävle—Söderhamn—Kilafors, som för sin drift krävde en

ny omformarstation i trakten av Söderhamn. 1 dagens läge kunde den verkliga

utvecklingen icke med säkerhet överblickas. Det fortsatta elektrifieringsarbetet

befrämjades därför bäst, om järnvägsstyrelsen erliölle möjlighet att handla

fritt inom ramen för ett mera vidsträckt program och med tillvaratagande

av de möjligheter, som tid efter annan kunde uppstå.

Beträffande omfattningen av elektrifieringsprogrammet och ordningsföljden

mellan däri upptagna objekt anför järnvägsstyrelsen vidare:

I programmet tages jämväl hänsyn till de önskemål beträffande fortsatt

elektrifiering, som framkommit på olika håll. Av 1945 års riksdag uttalad

förväntan att linjen Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar

skulle givas företrädesrätt har beaktats, så långt de arbetstekniska hänsynen

så tillåta, varvid dock räknats med, att elektrifieringen av delsträckan Borås

—Alvesta, såsom ock av riksdagen uppmärksammats, bör anstå till en något

senare tidpunkt, då frågan om eventuell elektrifiering av Halmstad—Nässjö

järnvägar klarnat.

Även elektrifieringen av ostkustbanekomplexet har i programmet givits en

framträdande plats. Arbetet har dock av arbetstekniska skäl ansetts böra utföras

i etapper, växlande med arbeten i landets sydliga delar. De av representanter

för orter och sammanslutningar i Norrland framförda önskemålen

torde därmed få anses tillgodosedda så långt en ändamålsenlig planläggning

så medgiver.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kunyl. Maj.ts proposition nr 116.

Elektrifieringen av linjen Ludvika—Tillberga, vilken av drifttekniska skäl,

sammanhängande med kraftförsörjningsfrågan, ansetts böra kompletteras

med elektrifiering av linjen Tillberga—Sala, har tidigare upptagits bland arbeten,

lämpliga att igångsättas i händelse av en mera omfattande kris på

arbetsmarknaden. Anslag för vissa förberedande arbeten äro sålunda upptagna

på beredskapsstat. Att denna elektrifiering bör upptagas i ett program

av ifrågavarande omfattning torde vara naturligt med hänsyn till önskemålet

att förbättra förbindelserna till de många betydande industrier och andra

företag, vilka äro koncentrerade till Bergslagen. Arbetet bör utföras på ett

relativt tidigt stadium, bl. a. av den orsaken, att ett avtal, träffat mellan statens

järnvägar och Västerås stad och godkänt av 1945 års riksdag i dess

skrivelse nr 556 rörande reglering av vissa markfrågor i Västerås, för med

sig, alt den nuvarande ångloksstationen därstädes måste slopas före den 1

januari 1953. Skola de betydande kostnader kunna undvikas, som äro förenade

med uppförandet av en ny ångloksstation av jämförlig storlek, måste

också ifrågavarande elektrifiering vara genomförd före nyssnämnda tidpunkt.

Linjen Hässleholm—Kristianstad har medtagits i elektrifieringsprogrammet

främst med hänsyn till den på denna linje förekommande relativt höga

trafiktätheten, vilken gör att de fördelar, som elektrodriften medför, bli

stora, sedda i relation till arbetets omfattning. Projektet har beräknats bliva

genomfört på ett relativt tidigt stadium, närmast med hänsyn till önskvärdheten

att under de närmaste åren upprätthålla balansen mellan arbeten i landets

nordliga och sydliga delar.

Frågan om elektrifiering av linjen Kristinehamn—Herrhult, av trafiktekniska

skäl utvidgad till att omfatta jämväl de kortare bansträckorna Herrhult—Persberg

och Nyhyttan—Filipstad ö, har av järnvägsstyrelsen tidigare

vidrörts, nämligen i styrelsens skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 juli 1944 med

utlåtande över Bergslagernas järnvägsaktiebolags ansökan om tillstånd att

elektrifiera bandelen Ludvika—Daglösen. I nämnda skrivelse framhölls

bl. a. att genom ifrågavarande elektrifiering skulle uppnås möjlighet att, sedan

den då planerade, numera under byggnad varande omformarstationen i

Kristinehamn kommit till stånd, stödja den ur krafttillförselsynpunkt svaga

linjen Kil—Grängesberg. Nyssnämnda omformarstation väntas bliva färdigställd

om något halvår, varmed den väsentliga förutsättningen för projektet

är för handen. Det aktualiseras ytterligare i den mån tidpunkten för

förstatligandet av Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävles järnvägar,

vari bandelen Kil—Grängesberg ingår, rycker närmare.

Av programmet återstå slutligen de tre nämnda tvärbanorna i Övre Norrland,

nämligen Bastuträsk—Rönnskär med Slind—Boliden, Vännäs—Umeå

-—Holmsund samt Mellansel—Örnsköldsvik. Av dessa måste den förstnämnda

för närvarande anses såsom det viktigaste elektrifieringsobjektet, enär

över densamma framföres den tyngsta trafiken, framför allt föranledd av

verksamheten vid Boliden och Rönnskär. Linjen har i enlighet härmed ansetts

böra elektrifieras relativt tidigt. Dessförinnan torde dock vissa förhandlingar

böra upptagas med Bolidenbolaget, icke minst rörande förutsättningarna

för elektrifiering av delsträckorna Slind—Boliden och Skelleftehamn—Rönnskär,

vilka båda äro i det enskilda företagets ägo. Även den

framtida trafikutvecklingen, som i hög grad beror av företagets fortsatta

verksamhet, torde därvid böra göras till föremål för överläggningar.

De båda övriga tvärhanorna, av vilka linjen Vännäs—Umeå—Holmsund

med hänsyn till trafiktätheten är den för elektrifiering bäst lämpade, ha medtagits

i programmet bland annat av den orsaken, att ångdriftens ersättande

med elektrodrift på dessa förhållandevis korta bansträckor, vilka sakna anslutning

till andra ångdrivna linjer, göra de fördelar särskilt märkbara, vilka

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kunol. Maj.ts proposition nr 116.

11

alltid uppstå, då en enhetlig driftform införes. I tiden ligga emellertid dessa

arbeten mera avlägset, varför, om så skulle befinnas önskvärt, ytterligare

överväganden kunna göras beträffande lämpligheten av dessa projekt i jämförelse

med andra, som framdeles kunna komma i fråga.

Järnvägsstyrelsen övergår härefter till att redogöra för det kapitalbehov

och det ekonomiska resultat, som genomförandet av det framlagda elektrifieringsprogrammet

beräknas medföra.

Elektrifieringsprogrammet i sin helhet beräknades sålunda kräva en kapitalinvestering

av i runt tal 165 miljoner kronor. Härav skulle enligt järnvägsstyrelsens

beräkning knappt hälften eller ca 72 miljoner kronor utgöra

den egentliga elektrifieringskostnaden. En betydande del av skillnaden åtginge

för upprustning av banan, varigenom linjerna gjordes lämpade även

för den tyngre trafik, som vid elektrodriftens fulla utnyttjande komme i

fråga.

Vid 1938 års trafikvolym kunde programmet beräknas medföra en vinst

på utgiftssidan av omkring 4,3 miljoner kronor per år, motsvarande en förräntning

med 6 % av den egentliga elektrifieringskostnaden. Vågade man

ej räkna med, att trafiken skulle stiga utöver 1938 års volym och att sålunda

ökade inkomster icke skulle stå till förfogande för förräntning av det kapital,

som erfordrades för banans upprustning, utan ansåge man, att den rationaliseringsvinst,

som elektrodriften medförde, jämväl skulle bära denna investering,

nedginge förräntningssiffran för hela programmet från 6 till 3,5 °/o.

Enär även sistnämnda siffra vore tillfredsställande, måste programmet som

helhet betraktat anses väl försvarligt ur företagsekonomisk synpunkt.

Beträffande utbyggnadstakten och anslagsbehovet har styrelsen anfört, att

programmet borde genomföras med all den snabbhet, som förhållandena tillläte.

Det vore därför ett önskemål från styrelsens sida, att programmet

kunde genomföras åtminstone inom loppet av en 5-årsperiod, då arbetstakten

ändå icke skulle behöva stegras till mer än ca 250 bankilometer per år. Skulle

det å andra sidan bli så, att materielsvårigheterna och den bristande tillgången

på arbetskraft förbleve bestående under längre tid och framtvingade

en sänkning av nuvarande låga prestation, syntes det styrelsen icke möjligt

att stanna vid ett lägre produktionsminimum än 125 kilometer bana per år,

varvid det nu föreslagna programmet skulle kunna genomföras inom loppet

av en 1 O-årsperiod. Om man räknade med att de nuvarande arbetena i bästa

fall skulle kunna avslutas vid årsskiftet 1948/49, skulle det nya programmet

alltså kunna vara genomfört före utgången av år 1953 enligt det förstnämnda

alternativet och före utgången av år 1958 i allra ogynnsammaste

fall. Ett årligt anslag av 33 respektive 16 å 17 miljoner kronor skulle under

sådana förhållanden och vid nuvarande prisläge vara tillräckligt.

Till järnvägsstyrelsens skrivelse finnes fogat ett den 31 augusti 1946 dagtecknat

utlåtande av chefen för försvarsstaben. Denne framhåller, att ur renodlad

försvarssynpunkt borde ett elektrifieringsprogram på längre sikt upptaga

såväl andra linjer än de nu föreslagna som — i viss mån — en annan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts proposition nr 116.

ordningsföljd. Chefen för försvarsstaben ansåge sig emellertid icke kunna

påyrka, att försvarssynpunkterna bleve avgörande för valet av elektrifieringsobjekt.

Ehuru det sålunda för närvarande icke förelåge anledning till erinran

mot genomförandet av ett elektrifieringsprogram i den ordning bandelarna

emellan, som närmast betingades av företagsekonomiska skäl, men där försvarssynpunkterna

så långt möjligt beaktades, ansåge sig försvarsstabschefen

dock böra bestämt påyrka — förutom erforderlig reparationsberedskap

enligt hittills gällande, eventuellt reviderade grunder — en ökad anskaffning

av dragkraft.

över järnvägsstyrelsens framställning ha på grund av remisser utlåtanden

avgivits av telegrafstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission,

statens industrikommission och 1944 års trafikutredning.

Telegrafstyrelsen framhåller till en början, att elektrifiering av de i järnvägsstyrelsens

framställning angivna linjerna nödvändiggjorde stora och delvis

mycket kostsamma flyttningar och ändringar av telegrafverkets ledningar.

I en till framställningen fogad tabell hade totalkostnaden för ändring av telegrafverkets

svagströmsledningar preciserats till 6 020 000 kronor. Denna

summa vore beräknad under antagande av s. k. enkel utflyttning, vilket innebure,

att de ersättande ledningarna utfördes på samma sätt som de befintliga,

under iakttagande av ur störningssynpunkt tillräckligt avstånd från järnvägen.

Emellertid vore vid flera av de berörda sträckorna telegrafverkets

ledningar så många och stolplinjema så fullbelastade, att enkel utflyttning

skulle innebära ett icke rationellt och ekonomiskt ej försvarligt tillvägagångssätt.

De ersättande stolplinjema skulle nämligen ganska snart bliva otillräckliga

för att inrymma de förbindelser, som behövdes för den successivt

stegrade trafikens avveckling. I sådana fall borde blankledningarna ersättas

med kablar vid järnvägselektrifieringen. En tillämpning av den tidsföljd,

järnvägsstyrelsen angivit, skulle emellertid framtvinga en ur ekonomisk och

driftteknisk synpunkt mycket ovälkommen omkastning i telegrafverkets kabelnybyggnadsprogram,

som uppgjorts på grundval av nuvarande trängande

behov av förbindelser. Någon utökning av detta kabelprogram för elektrifieringens

skull läte sig tyvärr ej göra på grund av den rådande knappheten på

material och industriens begränsade kapacitet, vartill komme att telegrafverkets

resurser redan vore ansträngda till bristningsgränsen på grund av riksoch

lokaltrafikens enorma ökning, medförande ständigt ökade anspråk på

nya riksledningar, nya stationsutrustningar och utökningar i lokalnäten lör

mottagande av nya abonnenter.

Det mötte därför, fortsätter telegrafstyrelsen, mycket stora svårigheter för

styrelsen att vid sidan av de egna omfattande arbetsuppgifterna utföra de erforderliga

undanflyttningar, som påkallades av elektrifieringen. Något större

utsikter i detta hänseende skulle finnas, om järnvägsstyrelsens plan reviderades

under hänsynstagande till telegrafverkets intressen, så att som första

elektrifieringsobjekt upptoges sådana banstx-äckor, utmed vilka telegrafverkets

undanflyttningar hade mindre omfattning. I främsta rummet erbjöde

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 116.

13

sig härvid ostkustbanen Gävle—Härnösand, utmed vilken telegrafverket med

tanke på blivande elektrifiering i möjligaste mån undvikit att bygga stolplinjer.

Ävenledes kunde bansträckorna Härnösand—Långsele och Umeå—- Vännäs elektrifieras på ett relativt tidigt stadium utan avsevärda olägenheter

för telegrafverket, enär telefonkablar här i varje fall komme att utföras

ganska snart med hänsyn till trafikbehovet. Vid sträckorna Umeå—Holmsund

och Sala—Tillberga kunde enkel utflyttning ske, varför dessa banor

skulle kunna ifrågakomma närmast efter ostkustbanan. I övriga fall måste

för telegrafverkets behov kabelnybyggnad ske i samband med elektrifieringen.

De största blankledningsstråken funnes vid linjerna Alvesta—Karlskrona

och Emmaboda—Kalmar, varför dessa linjer ur telegrafverkets synpunkt

borde placeras i slutet av elektrifieringsprogrammet.

Vattenfallsstyrelsen uttalar, att styrelsen med hänsyn till kraftförsörjningen

icke hade något att erinra mot ett genomförande av det av järnvägsstyrelsen

framlagda elektrifieringsprogrammet i den snabbaste förutsatta takten.

Statens arbetsmarknadskommission har icke funnit något att erinra mot

bifall till järnvägsstyrelsens framställning. Kommissionen framhåller, att fastställandet

av ett program på längre sikt för elektrifiering av statens järnvägar

syntes erbjuda fördelar ur allmän planläggningssynpunkt. Bland annat

torde ett sådant program underlätta arbetsvolymens anpassande efter

läget på arbetsmarknaden. Ur beredskapssynpunkt vore det fördelaktigt att

elektrifieringsarbetenas omfattning icke bleve mindre än att en minimiorganisation

kunde bibehållas, som vid behov av ökade arbetstillfällen möjliggjorde

en utökning av omfattningen. Genom att programmet utformats så,

att i stor utsträckning arbeten i landets nordliga och sydliga delar kombinerats,

erhölles möjligheter att ordna såvitt möjligt jämn sysselsättning året

runt åt arbetarstammen vid elektrifieringsarbetena, vilket ur de synpunkter

kommissionen hade alt företräda vore en väsentlig fördel.

I det föreslagna programmet folie, yttrar kommissionen slutligen, omkring

en tredjedel av kostnaderna på ändringar av bana och broar. Dessa

arbeten vore av den art, att de vid en arbetslöshetsperiod borde kunna bereda

sysselsättning åt icke yrkeskunnig arbetskraft, varför särskilt linjerna i

mellersta Norrland kunde få betydelse för beredande av sysselsättning vid

inträffad arbetslöshet. Även genom placering av de med elektrifieringsarbetena

sammanhängande industribeställningarna vid nedgång i sysselsättningen

hos berörda industrier kunde arbetslöshet motverkas.

Statens industrikommission har gjort vissa uttalanden i anslutning till av

järnvägsstyrelsen lämnade uppgifter rörande de kvantiteter råvaror, som beräknas

erforderliga för genomförande av elektrifieringsprogrammet.

Vad först järn och stål exklusive räls anginge, syntes, yttrar sålunda kommissionen,

den angivna kvantiteten 28 000 ton även under nuvarande ansträngda

försörjningsläge kunna ställas till förfogande t. o. m. för 5-årsprogrammets

behov, givetvis dock med tillbakasättande av andra järnbehov.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

Förbehåll måste likväl därvid göras för att önskade leveranstider för de

olika specifikationerna icke kunde presteras.

I fråga om räls framhåller kommissionen, att så länge landets produktionskapacitet

förbleve vid nuvarande storleksordning (ca 25 000 ton per år)

och så länge ingen import ägde rum, syntes det bliva svårt att tillgodose årsbehovet

ens för 10-årsprogrammet (4 400 ton) jämsides med behovet för

spårunderhåll av statens järnvägars övriga banlinjer och de enskilda järnvägarnas

behov.

Beträffande koppar, bly och tenn vore försörjningsläget visserligen för

närvarande tämligen osäkert, men om detsamma icke försämrades, vore

de angivna medelårsbehoven av dessa metaller icke större än att de torde

kunna tillgodoses även för genomförandet av elektrifieringsprogrammet under

en 5-årsperiod.

Vad slutligen materialslagen zink och cement beträffade, vore de därav

erforderliga kvantiteterna av så relativt begränsad omfattning att de torde

kunna tillgodoses.

f944 års trafikutredning framhåller i sitt utlåtande, under påpekande av

svårigheterna att säkert beräkna räntabiliteten av elektrifieringsföretag, att

de standardkalkyler, som hittills tillämpats för sådant ändamål, i stort sett

endast haft värde vid en jämförelse mellan olika elektrifieringsprojekt. Det

hade däremot varit allmänt erkänt, att kalkylerna underskattat elektrifieringarnas

räntabilitet absolut taget. Man hade sålunda i verkligheten nästan

saknat hållpunkter för bedömningen av det ekonomiska optimum för elektrifieringen.

Med hänsyn till att hädanefter endast mindre trafikstarka bandelar

återstode som elektrifieringsobjekt vore det nu angeläget att komma

fram till mera vägledande kalkyler rörande elektrifieringens lämpliga omfattning.

Både en för långt driven och en för liten elektrifiering skulle innebära

ekonomisk misshushållning.

Efter att ingående ha diskuterat järnvägsstyrelsens beräkningar uttalar

trafikutredningen sammanfattningsvis att under förutsättning att driftkostnadsberäkningama

och övriga kostnadselement, som trafikutredningen icke

kunnat granska, vore riktiga, syntes de framlagda kalkylerna även med av

utredningen förordade justeringar utvisa, att det redan ur företagsekonomisk

synpunkt vore lämpligt att elektrifiera vissa av de berörda bansträckorna.

Om hänsyn toges även till de fördelar, som elektrifieringen i övrigt medförde,

tedde sig i varje fall huvudparten av det föreliggande elektrifieringsprogrammet

såsom motiverad.

Det syntes emellertid, yttrar trafikutredningen vidare, vara angeläget att

den nu framlagda planen betraktades såsom rent preliminär, såsom en arbetshypotes,

vilken undan för undan måste omprövas. Järnvägsstyrelsen

hade själv förbehållit sig rätt att företaga »smärre omkastningar» och kompletteringar.

Enligt utredningens mening borde planen vara preliminär även

i den meningen, att själva förutsättningarna för dess fullföljande framdeles

borde omprövas. Järnvägsstyrelsens och trafikutredningens uppfattning att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 116.

15

de framlagda elektrifieringsförslagen vore motiverade, måste nämligen naturligt

nog vara tidsbetingade. De föreslagna anläggningarna skulle i verkligheten

utföras fr. o. m. år 1949 5 å 10 år framåt. Man kunde ingalunda

utesluta möjligheten att järnvägstekniska eller -ekonomiska nyheter — eventuellt

även på ångdriftens område — under tiden kunde förändra förutsättningarna.

Samma verkan kunde inträda som följd av bilkonkurrensen, bl. a.

på så sätt att statens järnvägar kunde finna det förmånligt att överföra en del

av trafiken på de bibanor, som det här gällde, till billinjer, vilka anslöte till

järnvägens huvudbanor. Härigenom skulle underlaget för elektrifieringen

försämras.

Trafikutredningen har slutligen gjort vissa uttalanden rörande frågan i

vilken utsträckning genomförandet av det framlagda elektrifieringsprogrammet

borde göras beroende av konjunkturpolitiska hänsynstaganden. Järnvägselektrifieringama

begagnades, yttrar utredningen, under 1930-talet i hög

grad såsom en faktor i konjunkturpolitiken. Möjligheten att låta elektrifieringens

takt bestämmas av konjunkturläget berodde emellertid till en viss

grad på styrkan av de trafikmässiga och järnvägsekonomiska skäl, som

kunde åberopas för en elektrifiering. Att det nu rörde sig om tämligen

trafiksvaga banor och att de järnvägsekonomiska skälen icke vore synnerligen

starka, talade för att tidpunkten och takten för samt urvalet bland de

föreslagna anläggningsarbetena i hög grad borde avpassas efter konjunkturläget.

Den av järnvägsstyrelsen framlagda planen för fortsatt elektrifiering av Deimrtementsstatsbanenätet

upptar i det närmast förestående programmet 13 bandelar cfte/e».

med en sammanlagd längd av ca 1 250 bankilometer. De olika bandelarna

äro fördelade över hela landet. I norra Sverige föreslås följande bandelar

till elektrifiering i huvudsak i den ordning som här angives nämligen Gävle—- Söderhamn—Kilafors, Söderhamn—Sundsvall, Sundsvall—Härnösand, Bastuträsk—Rönnskär

med Slind—Boliden, Härnösand—Långsele, Ljusdal—Hudiksvall,

Vännäs—Umeå—Holmsund och Mellansel—Örnsköldsvik. I mellersta

Sverige ha upptagits bandelarna Ludvika—Tillberga—Sala och Kristinehamn—Persberg

med Nyhyttan—Filipstad Ö. I de södra delarna av landet

skola enligt planen bandelarna Alvesta—Karlskrona med Ennnaboda—Kalmar,

Hässleholm—Kristianstad och Borås—Alvesta elektrifieras.

Elektrifieringsarbetena omfatta såväl egentliga elektrifieringsarbeten som

förstärkning och ändring av banan samt jämförelsevis omfattande arbeten

med utflyttning eller kablifiering av telegrafverkets ledningar. Med den kännedom

man äger om järnindustriens och den elektriska industriens orderställning

och leveransförmåga, torde man knappast kunna räkna med möjligheten

av att under det närmaste året kunna i sysselsättningspolitiskt syfte

igångsätta arbeten med fullständig elektrifiering av nämnda bandelar. Detta

hindrar emellertid icke att vissa förberedande arbeten med ändring av bana

och broar m. m. kunna igångsättas i sysselsättningsutjämnande syfte samt

för att motverka lokal arbetslöshet av större eller mindre omfattning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

Ur här angivna synpunkter synes det mig önskvärt att i investeringsreserven

av allmänna arbeten inrymmas förberedande arbeten med banelektrifiering

på de i järnvägsstyrelsens plan upptagna sträckorna. Dessa äro såsom

förut påpekats spridda över hela landet och erbjuda med hänsyn härtill en

omfattande och lämplig sysselsättningsreserv. I investeringsreserven bör även

upptagas arbeten med fullföljande av elektrifieringen av linjen Uddevalla—

Strömstad med Smedberg—Lysekil.

Jag anser mig för närvarande icke kunna taga ställning till frågan om

elektrifieringsprogrammets realiserande med anlitande av å riksstaten anvisade

medel och icke heller till frågan om den inbördes ordningen mellan

de olika bandelarnas elektrifiering. Då fråga uppkommer om ianspråktagande

av investeringsreserven för beredande av sysselsättning åt friställd arbetskraft

måste emellertid hänsyn tagas till den sannolika tidpunkten för de elektrifieringsarbeten

som det förr eller senare kan befinnas lämpligt att utföra

inom den nyssnämnda planen. De arbeten som upptagits i början av järnvägsstyrelsens

elektrifieringsplan kunna under gynnsamma förhållanden tänkas

bliva påbörjade inom något eller några år. Beträffande dessa linjer bör

därför icke någon större tvekan råda att förberedelsearbeten kunna och böra

igångsättas, därest arbetsmarknadsläget så skulle påkalla. Större försiktighet

måste iakttagas då fråga uppkommer om arbeten på de i slutet av elektrifieringsplanen

upptagna bandelarna. Vid ett bedömande av frågor om investeringsreservens

ianspråktagande bör hänsyn även tagas till vad telegrafstyrelsen

anfört rörande svårigheterna att på vissa linjedelar utföra erforderliga

kabelarbeten.

Under hänvisning till det anförda förordar jag, att investeringsplanen för

statens järnvägar i vad denna avser elektrifiering ändras i enlighet med vad

jag i det föregående anfört och att sålunda, därest arbeten med banelektrifiering

anses böra igångsättas i arbetsmarknadsreglerande syfte, sådana arbeten

utväljas ur den reviderade planen inom den finansiella ram som fastställts

genom den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47. Riksdagens

medgivande till ifrågavarande ändring torde böra inhämtas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den till grund för den allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen

för statens järnvägar må ändras i enlighet med vad jag

i det föregående förordat.

Luftfartsfonden.

[2.] Byggande och förbättring av flygplatser. Med bifall till Kungl. Maj:ts

i propositionen 1946: 211 (bilaga 11, punkt 5) framlagda förslag har 1946 års

riksdag till Byggande och förbättring av flygplatser å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag av 9 250 000 kronor.

Till grund för statsmakternas beslut låg ett av statens arbetsmarknads
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Alaj.ts proposition nr 116

kommission i dess under föregående punkt omnämnda betänkande framlagt

förslag till investeringsplan för civila flygplatser.

I skrivelse den 30 januari 1947 har statens arbetsmarknadskommission

framlagt förslag till fullmakt för Kungl. Maj.t att under budgetåret 1947/48

i arbetslöshetsmotverkande syfte utnyttja anslag å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 m. m. Kommissionen har därvid utgått från, att sådana

investeringsobjekt i innevarande budgetårs investeringsreserv, vilka kunna

överflyttas till investeringsreserven för budgetåret 1947/48, skulle kunna i arbetsmarknadsreglerande

syfte utnyttjas under sistnämnda budgetår inom

finansfullmaktens ram.

I vad gällde civila flygplatser syntes emellertid, framhåller kommissionen,

med hänsyn till resultaten av numera genom särskilda sakkunniga verkställd

utredning den för innevarande budgetär fastställda reserven icke böra utnyttjas

som sysselsättningsreserv jämväl för nästa budgetår. Med anledning liärav

hade upprättats ett reviderat förslag till reserv beträffande civila flygplatser.

Då flygplatsarbeten av flera skäl vore värdefulla ur sysselsättningssynpunkt,

syntes möjlighet böra beredas att under nästa budgetår såsom sysselsättningsobjekt

i en arbetslöshetssituation utnyttja flygplatsarbetena i det

reviderade förslaget till investeringsreserv.

Under åberopande av det anförda gör arbetsmarknadskommissionen, såvitt

nu är i fråga, hemställan av innebörd att investeringsplanen för civila

flygplatser måtte ändras i enlighet med kommissionens förslag.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till ändring av investeringsplanen

för civila flygplatser torde såsom bihang få fogas till dagens statsrådsprotokoll

över finansärenden.

Den investeringsplan for civila flygplatser, vilken ligger till grund för stats-Departementsmakternas

beslut om uppförande av anslag till byggande och förbättring av chefenflygplatser

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, upprättades innan

1944 års flygplatsutredning avgivit sitt betänkande med förslag rörande

utbyggnad av civila flygplatser m. m. Flygplatsutredningens förslag och de

besiut som i anslutning till detta sedermera fattats av statsmakterna, synas

hora föranleda till en revision av nämnda investeringsplan på sådant sätt,

att eu tillgripande av de till investeringsreserven och grovarbetsreserven hänforliga

arbetena kan ske i enlighet med planerna för den fortsatta utbyg«- naden av flygplatserna i landet. Det av arbetsmarknadskommissionen nu

fiamlagda forslaget till ändring av investeringsplanen innebär i huvudsak att

i n ves tering sr e se r ven s arbeten begränsas till flygplatserna vid Halmsjön, Torslanda,

Linea och Kiruna. Den sammanlagda kostnadssumman för dessa arbeten

uppgår till 9 630 000 kronor. Därjämte bar i grovarbetsreserven upptagits

ett flertal mindre arbeten med en sammanlagd kostnadssumma av 3

miljoner kronor.

Till anläggande av flygplatser vid Halmsjön och Umeå ha begynnelseanS

ag redan anv,sats a r< k sstaten. Det är ännu ovisst huruvida det kan bliva

Bihang titt riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 116.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

möjligt att fram till den 1 juli 1948 bedriva arbetena i sådan omfattning att

anvisade medel komma att helt tagas i anspråk. Om emellertid förhållandena

på arbetsmarknaden skulle utveckla sig på sådant sätt att byggnadsarbetena

kunna genomföras i avsedd omfattning och att därjämte behov skulle

uppkomma att sysselsätta friställd arbetskraft, synes det önskvärt att i investeringsreserven

finnas inrymda ytterligare arbeten å nämnda flygplatser

av den omfattning arbetsmarknadskommissionen föreslagit. Vad angår de i

arbetsmarknadskommissionens förslag ingående arbetena på Göteborg/Torslanda

flygplats synes i första hand den till 900 000 kronor kostnadsberäknade

förbindelsebanan jämte vissa andra smärre arbeten böra ifrågakomma såsom

sysselsättningsobjekt. Ett påbörjande av den vidare utbyggnaden av flygplatsen

torde däremot höra ske endast om detta ur arbetsmarknadspolitiska

synpunkter framstår såsom särskilt angeläget. Detta företag är nämligen av

den storleksordning att det synes önskvärt, att slutlig ståndpunkt till frågan

om utförandet av detsamma får tagas i samband med prövningen av medelsbehovet

å riksstaten under luftfartsfonden. Motsvarande gäller beträffande

utbyggnaden av den planerade flygplatsen i Kiruna.

De i arbetsmarknadskommissionens förslag till grovarbetsreserv upptagna

arbetena äro i än högre grad än investeringsreservens arbeten motiverade av

arbetsmarknadspolitiska skäl. Dessa arbeten torde endast i undantagsfall kunna

ifrågakomma till utförande under de närmaste åren med anlitande av medel,

anvisade å riksstaten. Jag har emellertid intet att erinra mot att flygfältsbyggen

medtagas i grovarbetsreserven på sätt arbetsmarknadskommissionen

föreslagit men förutsätter därvid, att prövningen av frågor om reservens ianspråktagande

i varje särskilt fall skall ske efter samråd med kommunikationsdepartementet.

Under hänvisning till det anförda, tillstyrker jag, att sammansättningen

av investeringsplanen för civila flygplatser ändras i enlighet med arbetsmarknadskommissionens

förslag och att sålunda, därest arbeten på civila

flygplatser anses böra igångsättas i arbetsmarknadsreglerande syfte, sådana

arbeten utväljas ur den reviderade planen inom den finansiella ram som

fasiställts genom den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47. Riksdagens

medgivande till ifrågavarande ändring torde böra inhämtas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den till grund för den allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen för

civila flygplatser må ändras i enlighet med vad jag i det

föregående förordat.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hcuverman.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

19

Bihang A.

Bilaga till statens arbetsmarknadskommissions skrivelse

till Kungl. Maj:t den 30 januari 1947 angående

förslag till fullmakt för Kungl. Maj:t att under budgetåret

1947/48 i arbetslöshets trio t verkande syfte utnyttja

anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 m. m.

F örslag

till

investeringsplan för budgetåret 1947/48

för civila flygplatser.

Förslaget till investeringsplan för statliga och statsunderstödda flygplatser

för budgetåret 1947/48 innefattar en investeringsreserv av flygfältsbyggen

om 9 630 000 kronor. Såsom ordinarie arbeten i investeringsplanen ha upptagits

de företag som skola finansieras genom de i statsverkspropositionen

under kapitalbudgeten, bil. 27, äskade anslagen under luftfartsfonden om

tillhopa 18 095 000 kronor jämte vissa andra arbeten till vilka medel tidigare

anvisats, men som icke beräknas bliva utförda under innevarande budgetår.

Den ordinarie delen av planen omfattar arbeten för en kostnad av 24 995 000

kronor, varav för flygfältsbyggen 19 520 000 kronor. Hela investeringsplanen,

d. v. s. ordinarie arbeten jämte investeringsreserv skulle sålunda enligt

förslaget omfatta arbeten och anskaffningar för sammanlagt 34 625 000

kronor. Arbetsmarknadskommissionen föreslår därjämte en särskild grovarbetsreserv

för en kostnad av 3 000 000 kronor. Arbetena i denna reserv

beräknas bliva utförda med anlitande av anslag å allmän beredskapsstat

till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Vid uppgörandet av förslaget till investeringsreserv har arbetsmarknadskommissionen

samrått med luftfartsstyrelsen. Sedan 1944 års flygplatsutredning

numera i betänkande med förslag rörande utbyggnad av civila flygplatser

m. m., SOU 1946: 58, framlagt förslag rörande flygplatsbyggnader

och därvid angivit, i vilken angelägenhetsordning flygplatsutbyggandet borde

ske, har investeringsreserven uppgjorts med beaktande av vad flygplatsutredningen

anfört. I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår har

sålunda medtagits endast sådana flygplatsarbeten, vilka av utredningen betecknats

såsom de mest angelägna.

Enär svårigheterna att åstadkomma en effektiv planering på detta område

äro särskilt stora med hänsyn till de omfattande utredningar, som en flyg
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj.ts proposition nr 116.

platsfråga i regel kräver, och till den rådande bristen på kvalificerad teknisk

personal, är det angeläget, att tillgängliga planeringsresurser såvitt möjligt

koncentreras på ett program, som det ligger inom möjligheternas gräns att

hinna tärdigplanera i tid. Med hänsyn härtill och till det rådande arbetsmarknads-

och materialläget har kommissionen i förslaget till investeringsreserv

endast medtagit arbeten tillhörande gruppen flygfältsbyggnader.

Beträffande de i förslaget till investeringsreserv ingående företagen har

arbetsmarknadskommissionen i den mån motiveringar finnas i av Ivungl.

Maj :t framlagda propositioner eller i 1944 års flygplatsutrednings ovannämnda

betänkande hänvisat till dessa offentliga tryck. I övrigt bygger den i det

följande återgivna detaljmotiveringen för företagen på av luftfartsstyrelsen

lämnade uppgifter.

Den allmänna investeringsreserven beträffande civila flygplatser har uppskattats

innefatta ca 200 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning för ca

800 årsarbetare. Den största arbetsstyrka, som kan sysselsättas vid arbetena

1 den allmänna investeringsreserven, beräknas bliva ca 1 000 man sommartid

och 300 man vintertid.

Beträffande arbetena i den särskilda grovarbetsreserven lämnas i det följande

närmare uppgifter.

Flygplats vid Halmsjön.

Luftfartsstyrelsen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1947/48 för

storflygplatsen vid Halmsjön beräknat erforderliga medel för fortsättande

av arbetena till 11 500 000 kronor. I årets statsverksproposition, bil. 27: Kapitalbudgeten

s. 177—178 har beräknats anslag till förenämnda ändamål

med 10 000 000 kronor. Enligt uppgift av luftfartsstyrelsen skulle, därest arbetena

vid storflygplatsen kunna igångsättas i beräknad tid, en forcering av

arbetena kunna ske, motsvarande en kostnad av 2 000 000 kronor utöver för

nästa budgetår tillgängliga medel. Då det är angeläget att i Stockholms närhet

få en så stor reserv som möjligt av arbeten av grovarbetskaraktär, har

kommissionen i förslaget till investeringsreserv föreslagit ett anslag av

2 000 000 kronor för forcering av arbetena vid storflygplatsen.

Göteborg-Torslanda flygplats.

Till utbyggnad av Göteborg-Torslanda flygplats har luftfartsstyrelsen för

nästa budgetår äskat anslag med 4 380 000 kronor. I årets statsverksproposition,

bil. 27: Kapitalbudgeten s. 177 har departementschefen ej ansett sig

böra biträda styrelsens anslagsäskande i vad avser medelsanvisning för en

till 900 000 kronor kostnadsberäknad förbindelsebana, enär den i och för sig

önskvärda förbättringen av driftsförhållandena vid flygplatsen, som anläggande

av en förbindelsebana skulle medföra, ansetts i angelägenhetsgrad icke

kunna mäta sig med åtskilliga andra byggnadsföretag, som i nuvarande läge

måste skjutas på framtiden. I propositionen har däremot beräknats medel

med 100 000 kronor för iordningställande av område för en för flygplatsen

avsedd hangar, till vars utförande styrelsen redan fått medel sig anvisade.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

Departementschefen har ävenledes ansett, att det borde få anstå med den

vidare utbyggnad av flygplatsen, som flygplatsutredningen föreslagit och

luftfartsstyrelsen upptagit på sitt byggnadsprogram för nästa budgetår.

Då det med hänsyn till behovet av arbetsmarknadsberedskap är angeläget

att en förhållandevis stor reserv av grovarbeten finnas i Göteborgs närhet

och da företaget synes vara tillfredsställande ur angelägenhetssynpunkt, har

arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1947/48 upptagit de arbeten på Göteborg—Torslanda flygplats, till vilka

luftfartsstyrelsen äskat medel för nästa budgetår, men vilka icke upptagits

i årets statsverksproposition. Luftfartsstyrelsen har emellertid under hand

meddelat, att till utförande av dessa arbeten reservationer om 150 000 kronor

finnas tillgängliga. Arbetsmarknadskommissionen har vid beräkningen

av anslagsbehovet tagit hänsyn härtill och i förslaget till investeringsreserv

räknat med att till arbetsreserven vid denna flygplats skulle erfordras ett

ytterligare anslag av 4 130 000 kronor.

Umeå flygplats.

Till påbörjande av arbetena å flygplats vid Umeå har 1946 års riksdag beviljat

900 000 kronor. 1 förslaget till investeringsplan för nästa budgetår ha

ifrågavarande arbeten upptagits såsom ordinarie. Härutöver har luftfartsstyrelsen

för nästa budgetår hemställt om medel till fortsatta arbeten med

1 oOOOOO kronor. Medel till dessa fortsatta arbeten ha emellertid icke äskats

i årets statsverksproposition, enär flygplatsens vidare utbyggnad ansetts böra

ta anstå. De av styrelsen i det ordinarie byggnadsprogrammet föreslagna

arbetena ha emellertid av kommissionen medtagits i förslaget till investeringsreserv

med ett beräknat anslagsbehov av 1 500 000 kronor.

Kiruna flygplats.

I investeringsreserven för innevarande budgetår ingå arbeten vid Kiruna

Dy »plats, ehuru arbetenas omfattning icke kunde närmare angivas vid tiden

lör upprättandet av förslaget till denna reserv. Luftfartsstyrelsen har sedermera

i skrivelse till statens arbetsmarknadskommission den 14 december

1946 föreslagit, att i investeringsreserven för nästa budgetår skulle medtagas

påbörjande av fältarbeten vid Kiruna flygplats. Dessa arbeten ha totalt kostnadsberäknats

till 4 700 000 kronor, varav under ett första år skulle kunna

utföras arbeten för en kostnad av 2 000 000 kronor. Såsom kommissionen

anförde i sitt betänkande SOU 1946: 27, s. 203, är ifrågavarande företag ur

ren arbetsmarknadssynpunkt av stort värde, eftersom tillgången på arbeten

i investeringsreserven i Kirunatrakten är förhållandevis mindre god i relation

till de arbetslöshetsrisker, som ett konjunkturomslag skulle kunna medföra.

Då flygplatsens utbyggnad därjämte av 1944 års flygplatsutredning

betecknats tillhöra de för närvarande aktuella och angelägna flygplatsarbetena,

vill kommissionen föreslå alt i investeringsreserven för nästa budgetär

medtagas arbeten vid Kiruna flygplats för 2 000 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

Särskild grovarbetsreserv för civila flygplatser.

Utöver den allmänna investeringsreserven av arbeten å civila flygplatser

upptogs å allmän beredskapsstat för budgetåren 1944/45 och 1946/47 en särskild

grovarbetsreserv om 3 000 000 resp. 5 000 000 kronor. Investeringsutredningen

föreslog jämväl för budgetåret 1945/46 en grovarbetsreserv för

civila flygplatser om 5 000 000 kronor. 1 samråd med luftfartsstyrelsen föreslås

för nästa budgetår en särskild grovarbetsreserv av civila flygplatser för

3 000 000 kronor. I grovarbetsreserven har medtagits dels utbyggnad av vissa

flygplatser, vilka av flygplatsutredningen icke betecknats tillhöra de angelägnaste

flygplatsarbetena, dels ock vissa mindre arbeten, vilka föreslagits

av luftfartsstyrelsen i skrivelse till kommissionen den 14 december 1946. Då

det vid en lokal arbetslöshetskris kan visa sig lämpligt att igångsätta vissa

smärre arbeten även om de icke nu kunnat upptagas i en specifikation vill

kommissionen därjämte föreslå att till grovarbetsreserv beräknas ett belopp

av 375 000 kronor till ej specificerade flygplatsarbeten.

Arbetena i den särskilda grovarbetsreserven för civila flygplatser uppskattas

innefatta ca 70 000 dagsverken motsvarande sysselsättning för ca 280

årsarbetare.

I det följande lämnas redogörelse för de specificerade företagen i förslaget

till särskild grovarbetsreserv.

Malmö-Bulltofta flygplats.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 14 december 1946 har

luftfartsstyrelsen föreslagit intagande i reserven av fältutvidgningsarbeten å

Malmö-Bulltofta flygplats för en kostnad av 100 000 kronor. Arbetet utgjorde

en del av vissa fältutvidgningsarbeten, som tillhopa beräknats kosta 500 000

kronor och till vilkas utförande 400 000 kronor redan funnes disponibla.

Kommissionen bar i förslaget till grovarbetsreserv för budgetåret 1947/48

medtagit de av styrelsen föreslagna arbetena.

Visby flygplats.

I investeringsreserven för innevaiande budgetar ha medtagits kostnader

för fältutvidgning och anläggning av rullbana å Visby flygplats för ett belopp

av 500 000 kronor. 1944 års flygplatsutredning har i sitt betänkande SOU

1946: 58, s. 83, beträffande flygplatsen anfört, att ehuru ett visst behov av

permanentbelagd bana torde föreligga, utredningen icke ansett sig böra förorda

banans utförande förrän ytterligare erfarenheter vunnits av trafikförhållandena

på flygplatsen. Utredningen har därför upptagit utbyggnadsförslaget

bland de arbeten, som skulle tillhöra en utbyggnadsplan på längre sikt

för flygplatserna. I sitt yttrande över flygplatsutredningens betänkande har

emellertid luftfartsstyrelsen föreslagit, att ifrågavarande arbete med hänsyn

till dess betydelse ur flygsäkerhetssynpunkt måtte upptagas bland de objekt,

som skulle komma till utförande inom den närmaste 5-årsperioden. Oaktat

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

23

den osäkerhet som sålunda vidlåder bedömningen av behovet av dessa arbeten,

har kommissionen emellertid, med hänsyn till vad luftfartsstyrelsen

anfört, i förslaget till särskild grovarbetsreserv för nästa budgetår medtagit

arbeten vid Visby flygplats till samma belopp, 500 000 kronor, som ingår i

investeringsreserven för innevarande budgetår.

Örebro flygplats.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 ha inräknats arbeten

hänförliga till gruppen flygfältsbyggen för sammanlagt 570 000 kronor.

1944 års flygplatsutredning har (s. 86) anfört, att utredningen närmast

vore böjd för att förorda Örebro stads anslutning till lufttrafiknätet. Utredningen

förutsatte dock att erfarenheter från en flygplats av provisorisk karaktär

avvaktades, innan beslut om flygplatsens utbyggnad fattades. Då flygplatsens

utbyggnad inte bedömts tillhöra de mest aktuella arbetena, föreslår

kommissionen, att de arbeten, som ingå i investeringsreserven för innevarande

budgetår, överflyttas till den särskilda grovarbetsreserven för nästa budgetår.

Jönköpings flygplats.

I förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår ingå arbeten

vid Jönköpings flygplats för 200 000 kronor. Flygplatsens vidare utbyggnad

har av 1944 års flygplatsutredning hänförts till utbyggnadsplanen på längre

sikt. I sitt yttrande över flygplatsutredningens förslag har luftfartsstyrelsen

emellertid med tanke på inrikestrafikens utvecklingsmöjligheter ifrågasatt,

om icke iordningställandet av Jönköpings flygplats borde hänföras till för

den närmaste tiden angelägna flygplatsarbeten. I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen

den 14 december 1946 har luftfartsstyrelsen föreslagit, att

i reserven för nästa budgetår skulle medtagas fältutvidgningsarbeten vid Jönköpings

flygplats, kostnadsberäknade till 600 000 kronor, vilka under ett

första år skulle kunna utföras intill en kostnad av 500 000 kronor.

För att ernå en tillfredsställande arbetsmarknadsberedskap för den relativt

konjunkturkänsliga Jönköpingstrakten är det värdefullt att i denna trakt

kunna disponera arbeten av grovarbetskaraktär i tillräcklig omfattning. I

Jönköping finnes därjämte en restarbetslöshet av äldre arbetare, som tidigare

arbetat inom tändsticksindustrien, varför även under senare år såsom beredskapsarbete

utförts vissa arbeten på Jönköpings flygfält. Med hänsyn till

det anförda har kommissionen i förslaget till särskild grovarbetsreserv upptagit

arbeten vid Jönköpings flygplats för 500 000 kronor.

Norrköping—Kungsängens flygplats.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 14 december 1946 har

luftfartsstyrelsen föreslagit intagande i reserven av ett arbete avseende förbindelsebana

till industriområde vid Norrköping—Kungsängens flygplats. Arbetet

har kostnadsberäknats till 180 000 kronor. Styrelsen har vidare meddelat,

att preliminära planer finnas och att markavtal träffats.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

Erfarenheterna från under senare år inträffade lokala fluktuationer i sysselsättningsmöjligheterna

för byggnadsarbetare i Norrköping ha visat, att

reserven av grovarbeten i denna trakt är för knapp. Kommissionen har därför

och med hänsyn till vad luf tf artsstyrelsen anfört i förslaget till särskild

grovarbetsreserv för nästa budgetår medtagit ifrågavarande arbeten.

Näsinge flygplats.

I skrivelse den 14 december 1946 till arbetsmarknadskommissionen liar

luftfartsstyrelsen föreslagit, att fältarbeten vid Näsinge flygplats, kostnadsberäknade

till 100 000 kronor, intagas i reserven för nästa budgetår intill en

kostnad av 75 000 kronor. Enligt vad styrelsen meddelat har avtal för disposition

av för arbetena erforderlig mark träffats. Beträffande denna flygplats

har flygplatsutredningen i sitt betänkande, s. 105, anfört, att man torde kunna

räkna med att den lufttrafik, som kan komma att beröra Strömstad, i

vars närhet flygplatsen är belägen, huvudsakligen kommer att utgöras av

taxiflyg och privatflyg. För detta ändamål syntes den nuvarande flygplatsen

kunna utnyttjas, även om flygplatsen på grund av sin ringa bredd icke kunde

användas under alla vindförhållanden.

Då det i denna trakt sedan många år tillbaka finnes en restarbetslöshet

bland äldre stenarbetare, vilka av familjeskäl eller andra sociala skäl ej gärna

kunna förflyttas till arbeten på långt avstånd från hemorten och vilka även

i övrigt äro svåra att placera på den öppna arbetsmarknaden, är behovet avarbeten

i investeringsreserven särskilt stort. Eftersom enligt luftfartsstyrelsen

ett behov av flygplatsens utbyggnad synes föreligga åtminstone på något

längre sikt sett, har kommissionen i förslaget till särskild grovarbetsreserv

för nästa budgetår medtagit de av luftfartsstyrelsen föreslagna arbetena på

Näsinge flygplats.

Backamo flygplats.

I skrivelse den 14 december 1946 har luftfartsstyrelsen föreslagit intagande

i reserven av arbeten avseende fältutvidgning vid Backamo flygplats för

en kostnad av 50 000 kronor. Arbetena avse färdigställande och kompletterande

av fältarbeten, vilka tidigare påbörjats av under kriget internerade

utlänningar.

Kommissionen har i förslaget till särskild grovarbetsreserv för nästa budgetår

funnit skäl medtaga de av luftfartsstyrelsen föreslagna arbetena.

Rommeheds flygplats.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 14 december 1946 har

luftfartsstyrelsen föreslagit intagande i reserven av arbeten vid Rommeheds

flygplats, avseende stations- och hangarområde samt tillfartsväg. Arbetena ha

kostnadsberäknats till 100 000 kronor, varav under ett första arbetsår skulle

kunna utföras arbeten för en kostnad av 50 000 kronor. Preliminär plan för

arbetenas utförande har upprättats.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 116.

25

Beträffande denna flygplats har flygplatsutredningen i sitt betänkande, s. 89,

bl. a. föreslagit, att erforderliga medel till komplettering av flygplatsen skulle

upptagas i utbyggnadsplanen. Då någon erfarenhet av det blivande trafikunderlaget

icke funnes, förordade emellertid utredningen, att försöksflygningar

anordnades, innan kompletteringsarbetena påbörjades. Kostnaderna för

vissa under försöksdriften provisoriska anordningar hava inte beräknats uppgå

till några mer betydande belopp, varför utredningen icke ansett det erforderligt

att i sitt förslag upptaga medel för ändamålet utan förutsatt, att kostnaderna

skulle kunna inrymmas i de medel, som stode till luftfartsstyrelsens förfogande

för flygplatsarbeten.

Arbetsmarknadskommissionen har ansett sig böra i den särskilda grovarbetsreserven

för nästa budgetår medtaga de av luftfartsstyrelsen föreslagna

arbetena.

Norrtälje flygplats.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 14 december 1946 har

luftfartsstyrelsen föreslagit intagande i reserven av fältutvidgning vid Norrtälje

flygplats. Detta byggnadsföretag har kostnadsberäknats till 400 000 kronor,

varav under ett första år skulle kunna utföras arbeten för en kostnad av

200 000 kronor. Styrelsen har samtidigt meddelat, att preliminära ritningar

föreligga samt att åtgärder för erforderligt markförvärv vidtagits. Flygplatsens

utbyggnad har av 1944 års flygplatsutredning, s. 104—105, upptagits i utbyggnadsplanen

på längre sikt.

Arbetsmarknadskommissionen har ansett sig böra i förslaget till särskild

grovarbetsreserv för nästa budgetår medtaga de av luftfartsstyrelsen föreslagna

arbetena.

Ållebergs flygplats.

I den särskilda grovarbetsreserven för nästa budgetår föreslås ingå arbeten

vid Ållebergs flygplats för en kostnad av 400 000 kronor. Företaget ingår i den

särskilda grovarbetsreserven för innevarande budgetår, och kommissionen får

hänvisa till vad härom anförts i kommissionens betänkande SOU 1946:27,

s. 206—207, ävensom till flygplatsutredningens betänkande, s. 105—107.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 116.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

Bihang B.

Investeringsplan för civila flygplatser.

Nr

Flygplats och arbetsobjekt

Beräknad el.

återstående

kostnad

Kronor

Anslag för

Ordinarie

arbeten

Kronor

mdgetåret

Investe-

ringsreserv

Kronor

1947/48 för

Grovarbets-

reserv

Kronor

1

2

3

4

5

6

1

1. Markförvärv......................

700 000

700 000

2. Fly g fältsby g g en:

2

Flygplats vid Halmsjön...........

60 200 000

116 000 000

2 000 000

3

Stockholm/Bromma flygplats......

2 400 000

2 400 000

4

Göteborg/Torslanda flygplats......

40 000 000

100 000

4 130 000

0

Umeå flygplats...................

4 500000

2 900 000

1 500 000

B

Karlstads flygplats................

70 000

70 000

7

Sundsvall/Härnösands flygplats ....

50 000

50 000

8

Kiruna flygplats..................

4 700 000

2 000 000

9

Malmö/Bulltofta flygplats.........

100 000

100 000

10

Visby flygplats...................

3 400 000

500 000

11

Örebro flygplats...................

570 000

570000

12

Jönköpings flygplats..............

600 000

500 000

13

Norrköping/Kungsängens flygplats..

180 000

180 000

14

Näsinge flygplats.................

100 000

75 000

15

Backamo flygplats................

50 000

50 000

16

Rommeheds flygplats..............

100 000

50000

17

Norrtälje flygplats................

400 000

200 000

18

Ållebergs flygplats................

1400 000

400 000

19

Ej specificerade arbeten...........

375 000

375 000

119 195 000

19 620 000

9 630 000

3 000 000

20

3. Byggnader........................

1300 000

1 300 000

21

4. Radiofyrar........................

2 000 000

2 000 000

22

5. Belysningsanläggningar............

175 000

175000

23

6. Fordon, maskiner och redskap......

300 000

300 000

24

7. Luftfartsväsendels dispositionsanslag.

1000 000

1000 000

Summa kronor

124C70000

24 995000

9630 000

3000 000

1 Härav 6 000 000 anvisat å tilläggsstat för budgetåret 1946/47.

2 Medel anvisade för budgetåret 1946/47.

477307. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:389 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden m. m. jämte i ämnet väckt s. 3 i texten
  2. SU 1947:201 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å allmän b s. 1 i texten