Sök i Ratio Lex

Angående pensionsreglering för vissa befattningshavare vid statens krisorgan

1948-03-05 · 19 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:129, Angående pensionsreglering för vissa befattningshavare vid statens krisorgan

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsreglering

för vissa befattningshavare vid statens krisorgan;

given Stockholms slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars

1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om pensionsreglering

för vissa befattningshavare vid statens krisorgan samt anför därvid följande.

Inledning.

De statliga krisorganen äga betydligt större frihet att inom ramen för anvisade

medel bestämma de individuella lönerna och antalet befattningshavare

än civilförvaltningen i övrigt. Detta sammanhänger med de förhållanden,

under vilka krisorganen arbeta. Några bestämda organisationsplaner ha sålunda

i allmänhet icke kunnat på förhand upprättas, utan personalorganisationen

har uppvuxit under trycket av de yttre omständigheterna och de ofta

1 Bilianq till riksdagens protokoll 191*8. 1 samt. Nr 129.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 129.

snabba växlingarna i arbetsvolym. Arbetsuppgifterna äro också i stor utsträckning

artskilda från dem, som normalt förekomma inom den statliga

förvaltningen. Även krisorganens mera tidsbegränsade natur har föranlett,

att organisationen ansetts icke böra uppbyggas så fast som inom civilförvaltningen

i övrigt.

I enlighet med nämnda synpunkter ha anställnings- och avlöningsförhållandena

för personalen vid krisorganen reglerats på annat sätt än inom den

övriga civilförvaltningen. Befattningshavarna ha ej inordnats under de allmänna

statliga avlöningsreglementena. Ej heller finnes vid krisorganen motsvarighet

till anställningsformerna ordinarie, extra ordinarie och extra. För

ledamöterna i krisorganen bestämmer Kungl. Maj :t löneförhållandena från

fall till fall och de lyda icke under några generella lönebestämmelser. Beträffande

övrig personal gäller att lönen bestämmes antingen av Kungl.

Maj :t i det enskilda fallet, eller av vederbörande krisorgan enligt en av Kungl.

Maj:t för varje krisorgan fastställd löneplan, upptagande ett antal lönegrupper

samt maximi- och minimilön för varje grupp.

För befattningshavarna ha dessutom alltsedan den 1 maj 1941 gällt vissa

i särskild kungörelse meddelade avlöningsbestäminelser. Den nuvarande kungörelsen

är av den 30 juni 1947 (SFS nr 540). I den fastställas vissa uppsägningstider

för personalen (3 §). Vidare bestämmes semestertidens längd (4 §)

samt löneavdragens storlek under olika slag av tjänstledighet (5 §), därvid

i huvudsak en anpassning skett till de föreskrifter, som numera gälla för

extra tjänstemän med nyreglerade löner i statstjänst. Slutligen är att märka,

att genom denna kungörelse samtliga befattningshavare med minst 6 månaders

anställning erhållit samma förmåner i fråga om sjukvård och begravningshjälp,

som tillkomma tjänstemän, underkastade statens allmänna avlöningsreglemente.

Kungl. Maj :t bestämmer genom särskilda beslut, vid vilka

krisorgan kungörelsens bestämmelser skola äga tillämpning.

De av Kungl. Maj :t fastställda löneplanerna för de olika krisorganen omfatta

sju olika lönegrupper. Inom varje lönegrupp har Kungl. Maj :t fastställt

ett minimiläge och ett maximiläge, inom vilken ram krisorganet har

att fastställa den enskilda befattningshavarens avlöning. Maximibeloppen

inom de olika grupperna äro för alla krisorgan desamma. Däremot växla

minimibeloppen samt de befattningshavartyper, som återfinnas inom de

olika grupperna, beroende på att exempelvis vid en del krisorgan ingenjörspersonal

icke ingår i personaluppsättningen. Gemensamt för de olika löneplanerna

är vidare, att krisorganet har befogenhet att inom ramen för anvisade

medel bestämma antalet befattningshavare i lönegrupperna I—V,

medan Kungl. Maj :t fastställer det högsta antal, som må anställas med avlöning

efter grupp VI eller VII.

De olika löneplanerna ha i det följande sammanställts i en löneplan. Vid

ett studium av denna är således att märka dels att minimilönerna i vissa fall

kunna vara högre än som där angivits, dels ock att icke någon löneplan för

ett visst krisorgan upptager alla de befattningar, som återfinnas i de olika

lönegrupperna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

3

Löneplan.

Lön för

Lön

för

Löne-

månad

Löne-

månad

grupp

lägst

högst

grupp

lägst

högst

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

I

Kontorsvakt............

VI

Arkivbiträde............

125

400

Telefonist...............

Kontorsbud.............

Ingenjör................

550

1050

II

Kontorsbiträde..........

225

475

Expeditionsvakt.........

..........

Sekreterare.............

Förste expeditionsvakt...

275

550

Bitr. sekreterare.........

Tr

Expert.................

VII

Sekreterare.............

IV

Kansliskrivare..........

Förste aktuarie..........

Registiator..............

Assistent................

325

700

Förste ingenjör..........

Byrådirektör............

700

1250

Kamrerare (och därmed

Kassör..................

jämförlig befattningsha-

v

Förste inspektör.........

400

900

Expert.................

Kurator................

Förste revisor...........

Befattningshavarna vid statens krisorgan äro icke i denna sin egenskap tillförsäkrade

någon pensionsrätt. Rätt till pension av statsmedel ha alltså endast

de befattningshavare vid krisorganen, som antingen redan äro pensionerade

från annan statlig tjänst eller ock inneha pensionsberättigande anställning

hos annat statligt verk eller hos kommun eller dylikt och under

tjänstgöringen hos det statliga krisorganet åtnjuta tjänstledighet från den

pensionsberättigande anställningen.

Fråga om beredande av pensionsrätt åt befattningshavarna vid de statliga

krisorganen har uppkommit i olika sammanhang. Bland annat underställde

statens priskontrollnämnd i skrivelse den 3 mars 1947 Kungl. Maj :t

frågan om en reglering av pensionsförhållandena för befattningshavarna hos

nämnden, över denna framställning avgåvos efter remiss utlåtanden av

statskontoret och överrevisionen för krisförvaltningen, vilka båda myndigheter

delade åsikten att åtgärder för beredande av säkrare anställningsförhållanden

för krisorganens personal vore påkallade.

I anledning av vad sålunda förekommit tillkallade jag statskommissarien

K. A. Lindbergson med uppdrag alt såsom utredningsman inom finansdepar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 129,

tementet verkställa en utredning av möjligheterna att åstadkomma en pensionsreglering

för krisorganens personal.

Utredningsmannen har med skrivelse den 23 december 1947 överlämnat en

promemoria med förslag till pensionsrätt för vissa befattningshavare vid

statens krisorgan, över promemorian ha efter remiss utlåtanden avgivits av

statskontoret, överrevisionen för krisförvaltningen, statens industrikommission,

statens bränslekommission, statens livsmedelskommission, statens handelskommission,

statens trafikkommission, statens priskontrollnämnd, statens

hyresråd och valutakontoret, varjämte clearingnämnden och Handelstjänstemannaförbundet

inkommit med var sin skrift i anledning av promemorian.

Utredningsmannens förslag.

1. Allmänna synpunkter.

Utredningsmannen upptager till behandling fyra olika alternativ för pensionsfrågans

ordnande och föreslår den lösningen av frågan, att de allmänna

pensionsreglementena under vissa förutsättningar göras tillämpliga å krisorganens

befattningshavare. Utredningsmannen anför i huvudsak följande.

Utvecklingen under det gångna året tyder på att ännu icke möjlighet förefinnes

att annat än i begränsad omfattning avveckla krisadministrationen.

Vissa krisorgan, t. ex. handelskommissionen, ha i stället fått utbygga sin

verksamhet. Under dessa förhållanden lära knappast förutsättningar föreligga

att giva de olika krisorganen en någorlunda fast personalorganisation,

varför en reglering av tjänsterna genom deras hänförande under statens

allmänna avlöningsreglemente svårligen kan komma till stånd.

Att som priskontrollnämnden närmast tänkt sig tillskapa en pensionsrätt

för personalen genom anslutning till icke statlig pensionsinrättning lärer

å andra sidan få anses av principiella skäl uteslutet, enär det här gäller

helt statsavlönade befattningshavare.

En annan möjlighet vore att göra arbetarpensionsreglementena tillämpliga

i förevarande fall. Härigenom skulle ett visst pensionsskydd tillskapas.

Pensionsunderlagen komme emellertid därvid att så väsentligt avvika från

de underlag, som fastställts i de allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena

för befattningshavare med liknande arbetsuppgifter som personalen

vid krisorganen, att befogade invändningar mot en dylik lösning kunna

göras.

Den framkomliga utvägen synes i stället vara, att Kungl. Maj :t med stöd

av 1 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet föreskriver, att sagda

reglemente och därmed även allmänna familjepensionsreglementet skall

kunna göras tillämpligt å befattningshavarna under vissa bestämda förutsättningar.

Med hänsyn till de avsevärda ekonomiska konsekvenser för statsverket,

ett dylikt medgivande skulle få, lärer Kungl. Maj :t dock svårligen

utan riksdagens hörande kunna fatta ett beslut av sådan innebörd.

2. Pensionsregleringens omfattning.

Den i inledningen nämnda kungörelsen (nr 540/1947) med vissa avlöningsbestämmelser

för befattningshavare vid statens krisorgan äger enligt

Kungl. Maj :ts beslut tillämpning vid följande myndigheter, här upptagna

enligt utredningsmannens gruppering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungi. Maj:ts proposition nr 129.

Grupp A. Statens industrikommission

» bränslekommission

» livsmedelskommission

» handelskommission

» trafikkommission

» priskontrollnämnd

» hyresråd

Överrevisionen för krisförvaltningen

Grupp B. Medicinalstyrelsens materielnämnd

Statens reservförrådsnämnd

» byggnadslånebyrå

Jordbrukets byggnadsstudiekommitté

Grupp C. Statens krigsförsäkringsnämnd

Clearingnämnden

Flyktkapitalbyrån

Grupp D. Statens utlänningskommission

» organisationsnämnd

Valutakontoret.

Utredningsmannen uttalar, att en pensionsreglering bör övervägas för

industrikommissionen, bränslekommissionen, livsmedelskommissionen, handelskommissionen,

trafikkommissionen, priskontrollnämnden, hyresrådet

och överrevisionen för krisförvaltningen. I princip böra i pensionsregleringen

även inneslutas de under livsmedelskommissionen lydande lokala organen

kristidsstyrelserna ävensom de till trafikkommissionen hänförliga trafikledarna

i länen.

1 ill stöd för detta sitt förslag anför utredningsmannen:

Grupp A innefattar de krisorgan, för vilka med hänsyn till den långa

tid, verksamheten pågått, en möjlighet till pensionsrätt för personalen framstått

som mest angelägen. Härvid bör även beaktas, att — såvitt nu kan bedömas

— det måste anses mycket osäkert, när en avveckling av verksamheten

vid dessa krisorgan kan komma till stånd.

Grupp B innefattar sådana myndigheter, i fråga om vilka förslag framlagts

eller inom den närmaste tiden torde komma att framläggas, syftande

till att giva verksamheten en fastare organisation bl. a. genom inrättande

av pensionsberättigande tjänster. Med hänsyn härtill lärer i vart fall för

närvarande dessa myndigheter böra hållas utanför den i detta sammanhang

tänkta pensionsregleringen.

Vad angår de under grupp C angivna myndigheterna pågår en successiv

avveckling av verksamheten vid krigsförsäkringsnämnden och clearingnämnden,

varför dessa synas böra hållas utanför den nu aktuella pensioneringen.

Flyktkapitalbyråns verksamhet lärer, såvitt nu kan bedömas, komma

att omspänna en så kort tidrymd, att behov knappast föreligger av

pensionsrätt för befattningshavarna.

Av de till grupp D hänförda myndigheterna intaga utlänningskommissionen

och organisationsnämnden såtillvida en särställning, att dessa myndigheter

hava möjlighet inrätta erforderligt antal extraordinarie tjänster.

Vid sådant förhållande lärer behov icke föreligga av en särskild pensionsreglering

för dessa myndigheters vidkommande. Med hänsyn till valutakontorets

nära anknytning till riksbanken och cirkulationen av befattningshavare

mellan dessa båda myndigheter har valutakontoret icke ansetts böra

inbegripas i den särreglering av pensionsförhållanden vid krisorganen, varom

fråga är.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Vad härefter angår pensionsregleringens omfattning i fråga om befattningshavarna,

framgår av utredningsmannens promemoria, att en pensionsreglering

kan bliva aktuell för 1 299 befattningshavare vid de centrala krisorganen,

för 8 av de 23 trafikledarna samt för ett icke utrönt antal av kristidsstyrelsernas

1 034 befattningshavare.

Utredningsmannen har infordrat uppgifter i skilda hänseenden beträffande

befattningshavarna hos de åtta krisorgan, som enligt utredningsmannens

uppfattning syntes i första hand komma i fråga för en pensionsreglering.

I promemorian lämnar utredningsmannen följande kortfattade redogörelse

för resultatet av en statistisk bearbetning av de inkomna uppgifterna.

En fullständig redogörelse lämnas i fyra tabellbilagor till promemorian.

I tabellbilagorna redovisas sammanlagt 2 460 befattningshavare, av vilka

1 403 tjänstgöra vid centralorganen och 1 057 vid de lokala organen. Enligt

lämnade preliminära uppgifter skulle av personalen vid centralorgan

104 hava sin pensionering ordnad, varför en pensionsreglering kan bliva

aktuell för 1 299 befattningshavare. Motsvarande uppgifter föreligga icke

för kristidsstyrelsernas 1 034 befattningshavare. Av de 23 trafikledarna hava

icke mindre än 15 pensionsrätt eller uppbära pension.

Av de i runt tal 1 300 befattningshavare vid centralorganen, som icke

hava sin pensionsfråga ordnad, uppbära ungefär en fjärdedel månadslöner

mellan 300—400 kronor och en fjärdedel löner mellan 401—550 kronor,

medan en fjärdedel torde kunna förutsättas uppbära löner mellan 551

—700 kronor. Återstående fjärdedel är tillförsäkrad månadslöner, överstigande

700 kronor.

Av tabellverket kan vidare utläsas, att den 1 december 1947 av nyssnämnda

1 300 befattningshavare vid centralorganen icke fullt hälften eller

endast omkring 580 befattningshavare kunde åberopa sig å mer än 36 månaders

statsanställning. Vad angår levnadsåldern hade ungefär 250 icke

uppnått 25 år, medan av återstoden mer än 400 överskridit 4Ö-årsåldern.

3. Huvudgrunder för en pensionering.

Under denna rubrik har utredningsmannen till en början anfört följande.

Vissa svårigheter möta att av den verkställda undersökningen rörande

avlöningsförhållandena draga några bestämda slutsatser rörande löneläget

för krisorganens personal i jämförelse med vad staten betalar befattningshavare

med likartade arbetsuppgifter och reglerad avlöning. En sådan jämförelse

är å andra sidan önskvärd ur den synpunkten, att det icke kan anses

motiverat, att staten sörjer för en pensionering av personalen, om lönesättningen

genomgående gjorts högre vid krisorganen i avsikt att därigenom

kompensera den osäkrare anställningen och frånvaron av pensionsrätt,

samt detta högre löneläge efter pensionsrättens införande bibehålies.

o Sakläget synes närmast vara följande. Under de första verksamhetsåren

lågo ersättningarna till krisorganens tjänstemän icke obetydligt högre än

lönerna för motsvarande anställningshavare med reglerad avlöning. Under

de senaste åren har emellertid denna skillnad alltmera utjämnats. Genom

1947 års lönereglering erhöllo sålunda statliga befattningshavare i de lägsta

lönegraderna och mellangraderna så stora förbättringar, att några mera väsentliga

skillnader i lönehänseende mellan dessa befattningshavare och

krisförvaltningens tjänstemän med likartade arbetsuppgifter icke längre

torde förefinnas. För personalen i chefsställning synas några generella slut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

satser icke kunna dragas rörande löneläget, framför allt av den anledningen

att mera allmänt högre tjänstetitlar användas än inom förvaltningen i övrigt.

Slutsatsen skulle närmast bliva den, att löneläget icke förefaller anmärkningsvärt

högt, men att däremot »inflation» råder i Iråga om tjänstebenämningarna.

Av det anförda torde framgå, att vissa förutsättningar föreligga för en

pensionering utan rubbning av lönesättningen. I det föregående har emellertid

påvisats, att spännvidden mellan minimi- och maximilön i de olika

lönegrupperna är mycket stor. Kommer då härtill, att icke alltför stor betydelse

kan tillmätas tjänstebenämningarna, saknas därmed grundförutsättningarna

för att vid pensionens utmätande endast utgå från befattningarna.

På grund av vad sålunda anförts har utredningsmannen föreslagit, att

pensionsrätten skall göras personlig och sålunda icke automatiskt

följa med innehavet av viss befattning. Utredningsmannen har vidare

föreslagit, att pensionsrätten skall göras subsidiär, d. v. s. från

pensionsregleringen skola undantagas samtliga befattningshavare, som redan

äro pensionerade eller i sin anställning hos krisorganet bibehålla i annan

tjänst förvärvad pensionsrätt. Härom anföres i promemorian:

En annan fråga, som uppställer sig, är i vad mån befattningshavare, som

under sin tjänstgöring hos kommission är bibehållen pensionsrätt i annan

anställning, skall bliva delaktig i den nya pensioneringen. I anledning härav

må framhållas, att den pensionsrätt, som kan tillskapas för krisorganen,

icke kan bygga på samma fasta grunder, som eljest tillämpas vid statlig

lönesättning och pensionering, nämligen en grundlig avvägning av det med

befattningen förenade ansvaret och arbetets kvalitet. Under sådana förhållanden

ligger närmast till hands, att genomföra regleringen i förin av en

subsidiär pensionering — en pensionering i andra hand sålunda —- som

bör insättas i det fall befattningshavaren icke i annan ordning kan vara

tillförsäkrad ett rimligt skydd för sina efterlevande och för sin ålderdomsför

sörj ning. Härtill kommer, att avsevärda tekniska svårigheter möta att

kumulera i vart fall två statliga pensionsrätter.

Utredningsmannen har vidare föreslagit, att pensionsrätt alltid skall givas

befattningshavare efter skäli g hetsprövning samt att för

pensionsrätts inträde skall fordras en karenstid av 36 anställningsmånader,

en minimiålder av 22 år och en maximiålder av 53

år ävensom att befattningshavaren har svenskt medborgarskap.

Skyldighet bör ock stipuleras för pensionsrättssökande att förete 1 ä k arbe

t y g, innan pensionsrätt kan vinnas. De sistnämnda två villkoren ha

föreslagits med den motiveringen, att samma krav enligt författning eller

vedertagen praxis gäller beträffande sådan statens allmänna avlöningsreglemente

underkastad tjänsteman, som önskar vinna pensionsberättigande

anställning i statens tjänst.

Slutligen har utredningsmannen föreslagit, att heltidsanställning

skall fordras för att pensionsrätt skall ifrågakomma.

Förslaget om pensionsrätt endast efter skälighetsprövning har av utredningsmannen

motiverats på följande sätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

o Med hänsyn till den personliga lönesättningen synes icke vara att tillråda,

att pensionsrätten automatiskt tillföres viss befattningshavare, som

har anställning av sådan karaktär, att en pensionsrätt kan komma i fråga.

I enstaka fält kan nämligen befattningshavaren hava betingat sig och även

erhållit en högre lön än andra anställningshavare med motsvarande arbetsuppgifter

under motivering, att lönetillskottet skall användas för att betala

försäkringsavgifter i en eller annan form. Vidare är det icke otänkbart,

att hos krisorganet äro anställda befattningshavare, vilka myndigheten

med hänsyn till deras kvalifikationer icke önskar knyta fastare till

sig, eller vilkas arbetsuppgifter äro av mycket tidsbestämd karaktär. Det

bör därför ankomma å vederbörande myndighet att pröva, om och i vad

mån en befattningshavare i sin anställning hos krisorganen skäligen bör

erhålla pensionsrätt.

till stöd för förslagen om karenstid samt minimi- och maximiålder har

utredningsmannen anfört följande.

Statstjänstemän, å vilka statens allmänna avlöningsreglemente är tilllämpligt,

erhålla som regel icke omedelbart pensionsrätt vid inträde i

statstjänst utan först efter viss aspiranttjänstgöring. Aspiranttiden är högst

36 månader. Uppenbarligen måste man även för krisförvaltningens personal

kräva en viss minimianställningstid i statstjänst för att pensionsrätt

skall kunna medgivas. Denna tidrymd synes lämpligen böra bestämmas

till 36 månader. Härvid uppställer sig frågan, i vilken omfattning denna

tjänstgöring bör hava varit förlagd till krisförvaltningen. Å ena sidan bör

tjänstgöringstiden där göras så lång, att icke mera tillfälliga anställningshavare

inbegripas länder pensioneringen; å andra sidan innebär kravet på

36 månaders statstjänst redan detta en viss garanti för att vederbörande

lämpligen kan tillförsäkras pensionsrätt. Preliminärt har diskuterats 12

månader. Under hand har emellertid uttalats önskvärdheten av en avkortning

av denna tid. Med beaktande av vad sålunda förekommit föreslås som

allmänt villkor för pensionsrätt, att vederbörande tjänstgjort 36 anställningsmanader

i statstjänst, varav minst 6 månader inom krisförvaltningen.

Vid fastställandet av begreppet anställningsmånad torde kunna tillämpas

30 § 2 inom. statens allmänna avlöningsreglemente.

Enligt 5 § statens allmänna avlöningsreglemente kan första pensionsberättigande

anställning (extra ordinarie) tidigast vinnas vid uppnådda

20 års ålder. Med hänsyn till den nu ifrågasatta pensioneringens personliga

karaktär synes tillräckliga skäl icke förefinnas att sätta kravet

på levnadsålder så lågt. Även om åldersgränsen fastställes till 25 år, förefinnas

goda möjligheter för anställningshavare, vilka kunna påräkna en

fortsatt statstjänst intill pensionsålderns inträde, att räkna fullt antal

tjänstår. Emellertid har av rekryteringshänsyn uttalats önskvärdheten av

en lägre åldersgräns. Då frågan har förhållandevis begränsad räckvidd,

synas några allvarliga betänkligheter icke möta mot att fixera åldersgränsen

något lägre än 25 år, förslagsvis till 22 år.

Formellt utgöres den övre åldersgränsen för förvärv av pensionsberättigande

anställning av pensionsåldern (som regel 60—65 år). Emellertid torde

i allmänhet det mera sällan förekomma, att i pensionsberättigande statsanställning

i annat än å rena nyckeltjänster antagas befattningshavare,

som uppnått 50-årsåldern, och vilka icke kunna åberopa tidigare statsanställning.

De personer, som efter uppnådda 50 år erhållit anställning i krisförvaltningen,

måste förutsättas hava i annan ordning sörjt för sin ålderdomsförsörjning.

Med hänsyn härtill synes det icke obefogat att från pensio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

neringen utesluta de befattningshavare, som vid karenstidens utgång uppnått

53 års ålder. I realiteten innebär detta, att statsanställningen skall

hava påbörjats före fyllda 50 år.

I fråga om kravet på heltidsanställning påpekar utredningsmannen först,

att enligt statens allmänna avlöningsreglemente extra ordinarie befattning

kan innehavas även av annan än heltidsanställd befattningshavare. Härefter

anför utredningsmannen:

Huvudsyftet med den föreslagna pensioneringen för krisförvaltningen är

emellertid att — oaktat de lönetekniska och därmed även pensionstekniska

svårigheter, som uppenbarligen föreligga — söka åstadkomma ett pensionsskydd

för de grupper anställningshavare, för vilka en dylik åtgärd framstår

som mest angelägen. Med denna utgångspunkt lära de deltidsanställda

böra hållas utanför. Heltidsanställning bör således fordras för att pensionsrätt

skall ifrågakomma. Hinder bör emellertid icke möta mot att

låta en befattningshavare, som har delad tjänstgöring i två krisorgan,

som omfattas av regleringen, t. ex. industrikommissionen och priskontrollnämnden,

erhålla pensionsrätt, såframt den sammanlagda tjänstgöringen

är att anse som heltidstjänstgöring (normalt 42 timmar i veckan). Däremot

bör givetvis icke en kortare tids nedsättning av tjänstgöringsskyldigheten

för en eljest å heltid arbetande befattningshavare, t. ex. i samband

med barnsbörd, medföra förlust av pensionsrätten. Å andra sidan torde

ligga i den anställningsform, som tillämpas inom krisförvaltningen, att

tjänstledighet mot C-avdrag för vård av enskilda angelägenheter (t. ex. för

provtjänstgöring i enskilt företag) icke bör beviljas för längre tid. Den

längsta tid, som kan komma i fråga, synes vara det antal månader, som

fastställts som uppsägningstid för befattningshavaren i fråga (maximum 3

månader).

4. Pensionsunderlag.

Utredningsmannen framhåller, att det även för befattningshavarna själva

måste framstå såsom mera angeläget, att pensionsunderlagen hållas på en

sådan nivå att en framtida övergång till annan statstjänst underlättas,

än att fastställa så speciella pensionsunderlag, att en anpassning svårligen

låter sig göra. Härtill kommer, uttalar utredningsmannen, att med

hänsyn till den personliga lönesättningen stor varsamhet måste iakttagas

vid utmätandet av pensionen. Givet är också enligt utredningsmannens

uppfattning, att, om de befattningshavare, som ha pensionsrätt i annan

statstjänst, hållas utanför pensioneringen, man bör eftersträva, att dessa

därigenom icke komma i sämre läge än de, vilka skulle innefattas i regleringen.

Utredningsmannen föreslår, att fyra olika pensionsunderlag skola tilllämpas.

Ett större antal pensionsunderlag är enligt utredningsmannens

uppfattning ej påkallat med hänsyn till pensioneringens summariska karaktär.

Pensionsunderlagen i de fyra pensionsgrupperna föreslås bestämda

till samma belopp som pensionsunderlagen för lönegraderna Ca 8, 13, 19

och 23 (eller löneklasserna 11, 16, 22 och 26) enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Uppflyttning från lägre till högre pensionsgrupp före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds proposition nr 129.

slås också skola ske enligt vissa regler. Utredningsmannen anför om dessa

förslag i huvudsak följande.

Den lägsta gruppen synes lämpligen erhålla samma pensionsunderlag

som kontorsbiträde (8 lönegraden) (Pensionsgrupp I). Härigenom vinnes

en god anslutning till den fr. o. m. den 1 juli 1947 inom statsförvaltningen

tillämpade befordringsgången för biträdespersonal.

Efter minst tre års tjänstgöring med placering i denna pensionsgrupp

bör befattningshavare, som tilldelats arbetsledarskap eller i övrigt anförtrotts

så kvalificerade uppgifter, att vederbörande hänförts till lägst IV

lönegruppen, kunna erhålla det pensionsunderlag, som är fastställt för kontorister

med reglerad avlöning, vilka äro placerade i 13 lönegraden (Pensionsgrupp

II).

Till denna pensionsgrupp böra också omedelbart efter karenstidens utgång

kunna hänföras befattningshavare, som förvärvat högre yrkesutbildning,

exempelvis genomgått tekniskt läroverk och handelsgymnasium

m. in. i det fall yrkesutbildningen prövas vara av särskild betydelse för

tjänstgöringen och befattningshavaren placerats i lägst lönegrupp V. Sistnämnda

grupp befattningshavare bör efter ytterligare tre års tjänstgöring

kunna beredas någon förbättring i sina pensionsförmåner under förutsättning,

att mera ansvarskrävande göromål ålagts dem, vilket bör ha kommit

till uttryck genom en uppflyttning till lägst lönegrupp VI. Pensionsunderlaget

föreslås i detta fall skola motsvara 19 lönegraden (kontorsskrivare,

postassistent in. fl.), och pensionsgruppen erhålla beteckningen III.

Inom krisorgan sysselsättas i icke obetydlig omfattning personer med

akademisk examen eller examen från högskola. I de fall högskoleutbildning

är önskvärd för arbetsuppgifternas fullgörande, synes det rimligt och bäst

överensstämmande med inom statsförvaltningen eljest tillämpade principer,

att dessa erhålla en något förmånligare ställning. Vid karenstidens utgång

böra dessa sålunda placeras i pensionsgrupp III, därest vederbörande åtnjuter

avlöning enligt lägst lönegrupp VI samt hava möjlighet erhålla någon

förbättring i sina förmåner efter tre års tjänstgöring. Detta bör ske genom

uppflyttning till den högsta pensionsgruppen — /V —, vilken föreslås skola

motsvara pensionsunderlaget i 23 lönegraden. Ett villkor härför bör dock

vara, att vederbörande är inplacerad i högsta lönegruppen eller VII. Det

lärer böra ankomma å Kungl. Maj :t att avgöra, om och i vad mån pensionsrätt

skall medgivas befattningshavare med av Kungl. Maj :t fastställd avlöning.

Familjepensionsunderlagen böra följa tjänstepensionsunderlagen. I enlighet

härmed skulle följande pensionsgrupper fastställas.

Pensionsgrupp

PG I......

PG II......

PG III......

PG IV......

Pensionsunder-

Begynnelse- underlag för

tjänstepension

lag för löne- klass ilöne- plan 1).

Familjepen-

sionsunderlag

11

3 528

1 524

16

4 308

1 836

22

5 712

2 340

26

7 128

2 916

Inplaceringen skulle sålunda ske i följande ordning:

Vid karenstidens utgång må befattningshavare placeras i

1) PG III om han dels avlagt examen vid universitet eller högskola, och

denna examen prövas vara av särskild betydelse för tjänstgöringen inom

krisförvaltningen, dels ock uppbär avlöning enligt lägst lönegrupp VI;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunffl. Maj:ts proposition nr 129.

11

2) PG II om han dels genomgått tekniskt läroverk och handelsgymnasium

eller förvärvat annan likvärdig yrkesutbildning, som prövas vara av särskilt

värde för tjänstgöringen inom krisförvaltningen, dels ock placerats lägst i

lönegrupp V;

3) PG I i övriga fall.

Efter ytterligare tre års tjänstgöring må befattningshavare, placerad i

1) PG III uppflyttas till PG IV, om han är hänförd till lönegrupp VII;

2) PG II uppflyttas till PG III, om han är hänförd till lägst lönegrupp VI;

3) PG I uppflyttas till PG II, om han är hänförd till lägst lönegrupp IV.

Trafikledarna i länen böra, beroende å utbildningen, vid karenstidens utgång

inplaceras i PG II eller PG III samt efter 3 år uppflyttas i PG III respektive

PG IV.

Slutligen framhåller utredningsmannen att, om pensionsunderlagen fastställas

efter i huvudsak de föreslagna normerna, det icke torde möta alltför

stora svårigheter i framtiden att överföra en del av personalen till annan

statstjänst utan rubbning av pensionsunderlagen. Även om pensionerna icke

alltid komma att svara mot underlagen — eftersom vederbörande befattningshavare

i allmänhet icke torde kunna räkna fullt antal tjänstår för

pension — måste dock enligt utredningsmannens uppfattning den föreslagna

regleringen anses utgöra ett rimligt skydd för befattningshavaren och

hans efterlevande.

5. Beslutanderätt m. m.

I andra frågor än de, för vilka i det föregående redogjorts, torde enligt

utredningsmannens mening i huvudsak kunna tillämpas de i 1947 års allmänna

tjänste- och familj epensionsreglementen meddelade bestämmelserna.

Dock måste i detta sammanhang lösas den frågan, vem som skall besluta,

om en viss befattningshavare skall erhålla pensionsrätt eller ej och, om

han erhåller sådan rätt, till vilken pensionsgrupp han skall hänföras. Utredningsmannen

föreslår, att denna beslutanderätt skall överlåtas till överrevisionen

för krisförvaltningen samt anför härom följande.

Närmast till hands ligger att överlämna beslutanderätten åt vederbörande

krisorgan. Emellertid är det i högsta grad angeläget, att enhetliga principer

komma till tillämpning. Med hänsyn härtill synes åt överrevisionen för krisförvaltningen

kunna anförtros att besluta i dessa frågor. Vederbörande krisorgan

bör givetvis vara skyldigt att inkomma med förslag och fullständig

utredning i ärendet. Överrevisionen bör även äga möjlighet att vid karenstidens

utgång inplacera befattningshavare i PG II (och efter 3 år i PG III),

även om vederbörande icke har den skolunderbyggnad, som normalt skulle

fordras för inplacering i denna grupp, under förutsättning att befattningshavaren

tilldelats så självständiga och ansvarsfulla arbetsuppgifter, att en

högre placering synes motiverad. Däremot torde kravet på högskoleutbildning

för placering vid karenstidens utgång i PG III (och efter 3 år i PG IV)

icke höra kunna av överrevisionen eftergivas. Skulle i något undantagsfall

särskilt vägande skäl anföras för en inplacering i denna grupp av annan

personal, lärer frågan härom böra underställas Kungl. Maj :t.

Genom överrevisionens försorg böra vidare föras matriklar över tjänstemän

med pensionsrätt, därvid hör angivas tidpunkten för pensionsrätter

inträde och upphörande, pensionsunderlag, ledigheter, som inverka på tjänstårsberäkningen,

in. in.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Fråga om pensionsrätt för befattningshavare med av Kungl. Maj :t fastställd

avlöning bör enligt utredningsmannens mening avgöras av Kungl.

Maj :t.

Fråga om rätt att komma i åtnjutande av pension eller livränta bör, framhåller

utredningsmannen, prövas och avgöras av statskontoret i den ordning,

som stadgats i pensionsreglementena.

6. Pensionsregleringen vid kristidsstyrelserna.

Utredningsmannen framhåller, att den föreslagna regleringen närmast tager

sikte på förhållandena inom de åtta centrala krisorgan, som i det föregående

angivits och för vilka lönegrupperingen tillämpas. För kristidsstyrelsernas

personal föreligga enligt utredningsmannen icke sådana uppgifter

om deras löneförhållanden, att i nuvarande läge ståndpunkt kan tagas till

frågan, i vad mån de föreslagna grunderna kunna tillämpas å dessa. Vid

kristidsstyrelserna saknas sålunda bl. a. den hållpunkt, som lönegrupperingen

utgör. Skulle emellertid för centralorganens del en reglering efter de föreslagna

riktlinjerna anses böra genomföras, bör enligt utredningsmannens

mening åt livsmedelskommissionen kunna uppdragas att med tillämpning

av dessa riktlinjer inkomma med utredning och förslag angående pensionering

av kristidsstyrelsernas personal.

7. Övergångsanordningar.

Härom anför utredningsmannen följande.

Vid den tidpunkt, då den föreslagna pensionsregleringen kan bringas till

verkställighet (förslagsvis den 1 juli 1948) uppställer sig det spörsmålet, om

och i vad mån befattningshavare, som tillförsäkras pensionsrätt i samband

därmed, skall som tjänstår för pension få räkna tid före nämnda tidpunkt.

Uppenbarligen måste sådan tillgodoräkning medgivas i viss utsträckning,

om syftet med pensionsregleringen skall tillgodoses. I viss anslutning till

tidigare tillämpade principer för tillgodoräkning av tjänstår för pension kan

övervägas, om icke två tredjedelar av hela den tid, under vilken vederbörande

tidigare innehaft statsanställning, bör få tillgodoräknas. Ett annat alternativ

synes vara, att hela tjänstetiden i statstjänst efter avdrag av tre år

(motsvarande karenstiden) bör tillgodoföras vederbörande. Lösningen av

detta spörsmål sammanhänger i viss mån med frågan, om och i vad mån en

partiell tillgodoräkning av karenstiden i andra fall än övergångsfallen med

stöd av stadgandet i 15 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet anses

kunna medgivas. Skulle karenstiden som närmast motsvarar aspiranttjänstgöring,

hållas utanför tillgodoräkningen, synes hela tjänstetiden med

avdrag av 3 år böra få tillgodoräknas. Avses däremot tvåtredjedelsregeln

även i fortsättningen skola upprätthållas, ligger närmast till hands att tillgodoräkna

två tredjedelar av hela tiden i statstjänst före pensionsrättens

inträde.

Vid övergången torde en del fall inträffa, där vederbörande befattningshavare

visserligen icke inträtt i krisförvaltningens tjänst före fyllda 53 år,

men väl fullgjort 3 års heltidstjänstgöring i annan statstjänst utan pensionsrätt

före nämnda tidpunkt. Detta är fallet exempelvis för vissa befattningshavare

hos livsmedelskommissionen, vilka överfördes till kommissionen

från tidigare arbetande statliga nämnder. I dessa och andra liknande

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj:ts proposition nr 129.

övergångsfall synes kravet på anställning hos vederbörande krisorgan före

fyllda 53 år kunna eftergivas, om vederbörande kan åberopa sig å 36 månaders

annan statsanställning före nämnda tidpunkt.

Slutligen må uppmärksammas, att en del befattningshavare, vilka i princip

borde komma i fråga för pensionsrätt, redan vid den tidpunkt, då pensionsregleringen

kan träda i kraft, uppnått pensionsåldern. Det förutsättes

att även för dessa Kungl. Maj :t skall äga besluta om pensionering.

Yttrandena.

Mot utredningsmannens allmänna synpunkter på frågan om

den lämpligaste anordningen av förevarande pensionering har statskontoret

riktat erinringar. Ämbetsverket har framhållit, att det vid tidigare tillfällen,

då fråga varit om pensionsrätt för krisorganspersonal, förordat, att

krisorganens personal skulle inordnas under det för statstjänstemännen genomförda

nya lönesystemet och därvid beredas extra ordinarie eller extra

anställning alltefter tjänsternas vikt och anställningens varaktighet, extra

ordinarie anställning dock endast där så motiverades av anställningens längd

och möjligheten att använda anställningshavaren i annan statlig tjänst. Med

en sådan reglering av pensionsfrågan skulle följa, att spörsmålet om pensionering

av den vid krisorganisationens avveckling övertaliga personalen

finge bedömas enligt de principer, som gälla i fråga om beviljande av riksdagspensioner.

Härefter har statskontoret uttalat följande.

Statskontoret har alltså i enlighet med sin i tidigare likartade sammanhang

uttalade principiella inställning avvisat tanken, att en särskild på

pensionsrätt grundad pensionering vid sidan av den för statstjänstemännen

reguljära skulle anordnas för krisorganisationens personal. Däremot torde

ur angivna synpunkt icke vara något att erinra mot att för den vid krisorganisationens

avveckling övertaliga personalen, som ej vunnit pensionsberättigande

anställning, ordna en summarisk pensionering av understödskaraktär

efter samma mönster som pensioneringen av viss arbetarpersonal

enligt kungörelsen nr 490: 1947. En dylik pensionering borde dock uteslutande

taga sikte på sådan personal, som kommit att kvarstå i statstjänst under

längre tid och som vid krisorganets avveckling uppnått högre ålder.

Det föreliggande förslaget, som åsyftar att för viss statsanställd personal

ordna en till 1947 års allmänna tjänst^- och familjepensionsreglementen formellt

ansluten särskild pensionering efter summariska och från reglementenas

allmänna pensionsbestämmelser i flera avseenden starkt avvikande

grunder, innebär alltså ett väsentligt avsteg från de principer, som hittills

tillämpats vid den statliga pensioneringens ordnande. Statskontoret kan därför

icke undgå att hysa starka betänkligheter mot en sådan speciell reglering

av pensionsförhållandena för berörda personal.

Därest emellertid dylika betänkligheter anses icke böra tillmätas avgörande

betydelse, synes knappast annat återstå än att söka en lösning av pensionsfrågan

i huvudsak efter de riktlinjer, som angivits i promemorian.

I övrigt har mot de av utredningsmannen framförda allmänna synpunkterna

icke riktats annan erinran, än att priskontrollnämnden uttalat, att enligt

dess uppfattning det framlagda förslaget icke torde ha någon större

verkan när det gällde att underlätta anställandet av ny arbetskraft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

Förslaget till pensionsregleringens omfattning har föranlett erinran

av valutakontoret och clearingnämnden, vilka ansett att deras tjänstemän

borde omfattas av förslaget.

I anledning av förslaget, att pensionsrätten skall vara subsidiär, har

trafikkommissionen uttalat, att detta borde gälla endast under den förutsättningen,

att den pensionsrätt den anställde redan åtnjuter ej medför sämre

förmåner, än vad som skulle tillkomma honom, därest han pensionerades

uteslutande enligt de föreslagna bestämmelserna. Priskontrollnåmnden har

ansett att, eftersom pensionsrätten enligt utredningsmannens förslag skulle

göras personlig och beroende av beslut av överrevisionen för varje särskilt

fall, det icke borde vara nödvändigt att från pensionsregleringen undantaga

envar, som i sin anställning hos krisorganet bibehölle i annan tjänst

förvärvad pensionsrätt. Personer, som redan vore pensionerade, borde dock

undantagas från här ifrågavarande pensionsreglering.

Förslaget om en k a r e n s t i d av 36 månader har föranlett det uttalandet

från statskontoret, att vid prövning om pensionsrätt skall ifrågakomma

hansyn bör tagas till åtnjuten längre sjukledighet sålunda att tidpunkten

för pensionsrättens inträdande därigenom uppskjutes. Priskontrollnåmnden

har intet att erinra mot förslaget om karenstid såsoin sådant, men föreslår,

att hela karenstiden får tillgodoräknas vid tjänstårsberäkningen. Nämnden

anför härom följande.

Beträffande karenstiden har nämnden icke något att invända mot att

såsom allmänt villkor för pensionsrätt föreskrives, alt vederbörande skall ha

tjänstgjort 36 anställningsmånader i statstjänst, varav 6 månader inom

krisförvaltningen. Med statstjänst bör därvid emellertid kunna jämställas

annan tjänst som enligt statens allmänna avlöningsreglemente får tillgodoräknas

vid tjänstårsberäkning. Vidare torde det icke vara rimligt att, på sätt

utredningsmannen föreslagit, räkna tjänstgöringen under karenstiden såsom

aspiranttid, som icke grundar någon pensionsrätt. Enligt uppgift svnes aspiranttiden

i de ordinarie statsverken numera oftast icke överstiga 1—l1/., år,

innan extra ordinarie anställning, som grundar pensionsrätt, erhålles. På

g!und av att full tjänstetid av 25 respektive 30 år inom krisorganen icke

ar tänkbar och anställningen för befattningshavarna innebär stor osäkerhet

for framtiden, torde det vara rimligt, att befattningshavarna erhålla den

kompensationen, att hela karenstiden får grunda pensionsrätt. Detta framstår

som än mera skäligt med hänsyn till att aspiranttiden, åtminstone

nos priskontrollnämnden, sällan torde överstiga 3—6 månader, varefter

frågan om aspirantens lämplighet omedelbart upptages till slutlig prövning.

Därtill kommer att frånräknande av aspiranttiden saknar betydelse för befr[fringf’;<v-e

i de ordinarie verken, som kunna räkna med att ändock

erhalla tull tjänstetid och därmed oavkortad pension. Krisorganens person£!

,fr.r<^e däremot i allmänhet icke kunna räkna med mer än några års anställning,

varifrån enligt utredningsmannens förslag skulle avräknas ei endast

aspiranttiden utan hela karenstiden av 3 år. Eu dylik avkortning av

tjänster sberäkningen med kanske hälften eller mera måste anses orimlig

Nämnden föreslår sålunda att hela karenstiden får tillgodoräknas vid tiänstarsberäkningen.

J

Den föreslagna maxim iåldern för förvärv av pensionsrätt, 53 år,

har i vissa remissvar ansetts vara för låg. Sålunda har den föreslagits höjd

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

till 55 år av trafikkommissionen, till 56 år av priskontrollnämnden och till

58 år av Handelstjänstemannaförbundet. Bränslekommissionen har ansett

denna åldersbestämmelse knappast vara väl motiverad. Kommissionen har

i stället föreslagit, att en viss pensionsålder uttryckligen fastställes och jämväl

sättes som övre åldersgräns för förvärv av pensionsrätt.

Kravet på heltidsanställning för att pensionsrätt skall kunna

beviljas bör enligt industrikommissionens mening uppmjukas så, att en

mindre reduktion av tjänstgöringstiden icke bör utesluta pensionsrätt.

Utredningsmannens förslag till pensionsunderlag har blivit föremål

för erinringar i flera av remissvaren. Sålunda ha handelskommissionen,

priskontrollnämnden och Handelst jänstemannaförbundet ansett fem

pensionsgrupper erforderliga. Handelskommissionen har föreslagit, att pensionsunderlagen

anknytas till löneklasserna It, 16, 19, 23 och 26, medan

priskontrollnämnden föreslagit en allmän höjning av underlagen i de av utredningsmannen

föreslagna fyra pensionsgrupperna och insättande av en

ny lägsta grupp för befattningshavarna i lönegrupperna I och II. Enligt

nämndens mening borde pensionsunderlagen anknytas till löneklasserna 6,

12, 18, 24 och 27. Handelstjänstemannaförbundet har ansett, att utöver de

av utredningsmannen föreslagna fyra pensionsgrupperna borde inrättas en

femte grupp, för vilken pensionsunderlaget borde anknytas till löneklass 29

eller 30.

Trafikkommissionen har ansett, att pensionsunderlaget för pensionsgrupp

IV borde motsvara pensionsunderlaget för 24 lönegraden, d. v. s. 27 löneklassen.

Övriga förslag i samband med förslaget till pensionsunderlag ha bland

annat föranlett följande uttalanden i remissvaren. Handelskommissionen

har ifrågasatt lämpligheten av den föreslagna särbestämmelsen för befattningshavare

med akademisk eller viss annan examen. Statskontoret har

anfört:

Enligt förslaget skulle anställningshavare, som uppflyttats till högre lönegrupp,

under vissa villkor kunna erhålla förbättrad pensionsställning.

Härvid förutsättes givetvis att uppflyttning till högre lönegrupp allenast sker

då detta är betingat av förändringar i befattningshavarens arbetsuppgifter.

Inom allmänna arbetsmarknaden är det vanligt, att löneförhöjning, som erhålles,

när mindre än 15 år återstå till pensionsåldern, ej får inverka på

pensionen. Enligt förslaget skall befattningshavare, som vid karenstidens

utgång uppnått 53 års ålder, vara utesluten från möjlighet att erhålla pensionsrätt.

Statskontoret vill vid sådant förhållande föreslå, att befattningshavare

efter uppnåendet av angivna ålder icke skall kunna erhålla uppflyttning

till högre pensionsgrupp. Vid övergång till annan statstjänst för

vilken pensionsunderlaget är lägre än vad som gäller för befattningshavaren

i hans anställning hos krisorganet, skall han ej äga kvarstå på det högre

underlaget.

Förslaget att låta placeringen i pensionsgrupp i viss mån anknytas till vederbörandes

utbildning finner statskontoret sig böra giva sin anslutning

med hänsyn till den uppenbara olikformighet, som präglar löneställningen

hos de olika krisorganen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 129.

I fråga om beslutanderätten har överrevisionen för krisförvaltningen

uttalat, att därest beslutanderätten i vissa frågor skulle anförtros åt

överrevisionen, den förutsatte att för uppgiften kvalificerad personal skulle

ställas till revisionens förfogande. Statskontoret har framhållit, att beslut

av överrevisionen borde fattas efter samråd med statskontoret. Vidare borde,

när det gällde befattningshavares inplacering i eller uppflyttning i pensionsgrupp,

statskontorets yttrande inhämtas i tveksamma fall.

Livsmedelskommissionen anser, att frågan om pensionsrätt för k r i stidsstyrelsernas

personal bör upptagas till behandling samtidigt

som för centralorganen. Enligt kommissionens uppfattning torde det ej

möta större svårigheter att inplacera denna personal i de för centralorganen

använda lönegrupperna. Kommissionen förmäler, att den ämnar inom kort

inkomma med utredning i detta hänseende.

Trafikledarna i länen böra, anser trafikkommissionen, med hänsyn

till sin kvalificerade tjänstgöring samtliga placeras i PG III från början.

Kommissionen framhåller, att det för närvarande bereder kommissionen

stora svårigheter att bibehålla dessa befattningshavare i tjänst.

På grund av svårigheten att i pensionsåldershänseende direkt tillämpa

tjänstepensionsreglementets bestämmelser har statskontoret föreslagit, att

en enhetlig pensionsålder bestämmes för varje pensionsgrupp. Enligt

statskontorets mening bör för anställningshavare tillhörande grupp I

eller II gälla 60 års pensionsålder, för grupp III 63 år samt för grupp IV 65

år. Bränslekommissionen har uttalat, att det syntes skäligt, att Kungl. Maj:t

efter framställning från vederbörande krisorgan skulle äga besluta om höjning

av pensionsåldern för viss befattningshavare över den normala. Som

skäl härför har angivits, att det i åtskilliga fall förekommit, att såväl statstjänstemän,

som överskridit pensionsåldern i sin egentliga statsanställning,

som personer, vilka icke haft egentlig statstjänst men för dylik tjänst skulle

ha varit överåriga, visat sig fullt kvalificerade för arbete inom krisförvaltningen.

Priskontrollnämnden har uttalat, att den beträffande befattningshavare

med av Kungl. Maj :t direkt fastställd avlöning förutsatte, att pensionsfrågan

utan dröjsmål ordnades även för dem och att därvid pensionsförmånerna

med hänsynstagande till tjänstetidens begränsade varaktighet, avvägdes så,

att de motsvarade pensionsrätten för jämställda befattningshavare i den

ordinarie statsförvaltningen.

Slutligen må följande uttalanden och förslag av statskontoret här återgivas.

Tid, under vilken befattningshavare är tillförsäkrad pensionsrätt, bör tillgodoräknas

honom i full utsträckning. Anställningstid i statlig tjänst, som

ligger före den tidpunkt befattningshavaren fått pensionsrätt, bör likaledes

tillgodoföras honom i sin helhet dock med avdrag av 3 år. Av tid som infaller

före den 1 juli 1947 skall dock avdragas minst en tredjedel.

Rätten till tjänste- respektive familjelivränta enligt de blivande pensionsbestämmelserna

för krisorganens personal bör upphöra vid befattningshavarens

övergång till annan pensionsberättigande statstjänst. För pension i

denna senare befattning bör i gengäld anställningstiden vid krisorganisatio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

nen få räknas i den omfattning så fått ske enligt förstnämnda pensionsbestämmelser.

Befattningshavare, som på grund av tidigare statsanställning

blivit berättigad till livränta, bör äga avstå från denna rätt mot att för pension

eller livränta enligt här avsedda bestämmelser i full utsträckning få

föra sig tillgodo den anställningstid, på vilken den avstådda livräntan

grundats.

Med pensionerna, som böra bestridas från de reguljära pensionsanslagen,

bör följa rätt till rörligt tillägg enligt samma grunder, som gälla för pensioner

enligt 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsbestämmelser.

Till den föreslagna pensionsregleringen torde såsom promemorieförfattaren

framhåller riksdagens medverkan vara erforderlig. Kungl. Maj :t bör

emellertid förbehålla sig rätt att i särskilda fall medgiva avvikelse från de

blivande pensionsbestämmelserna.

Departementschefen.

Ur personalens synpunkt är det givetvis en påtaglig olägenhet att pensionsrätt

helt saknas för ett stort antal befattningshavare inom krisförvaltningen.

Detta gäller ej minst för dem, som under en följd av år tillhört

krisorganen och vilka vid en övergång till annan anställning icke kunna

få i pensionshänseende tillgodoräkna sin tidigare verksamhet hos kommissionerna.

Men även för krisorganen själva skulle förekomsten av en pensionsrätt

för personalen vara av betydelse vid den nyrekrytering, som är erforderlig

för verksamhetens bedrivande. Härigenom skulle även i viss mån

kunna undanröjas de olägenheter, som äro förbundna med att befattningshavarna

i många fall söka sig bort från krisorganen för att på annat håll

kunna erhålla pensionsberättigande anställning. För egen del anser jag

skäl tala för alt personalen vid krisförvaltningen i en eller annan form kommer

i åtnjutande av såväl tjänste- som familjepensionsrätt.

Frågan om pensionsrätt för krisorganens personal innefattar emellertid

åtskilliga svårlösta problem. Närmast till hands kunde måhända synas

ligga att bereda befattningshavarna extra ordinarie anställning och därmed

förenad pensionsrätt. En dylik lösning synes emellertid med hänsyn til!

krisorganens tillfälliga karaktär och därmed sammanhängande förhållanden

icke böra ifrågakomma annat än i undantagsfall. Det bör även framhållas,

att den friare anpassning till löneläget på allmänna arbetsmarknaden,

som hittills förekommit inom krisorganen, här är att föredraga framför

den mera stela lönesättningen enligt avlöningsreglementena. En allmännare

övergång till extra ordinarie anställning skulle för övrigt nödvändiggöra

ett invecklat system med personliga lönetillägg av olika slag.

Enligt min mening tala övervägande skäl för att pensioneringen anordnas

i huvudsaklig anslutning till det av utredningsmannen framlagda

förslaget. Pensioneringen skall alltså — med väsentliga undantag — följa

de allmänna pensionsreglementenas bestämmelser. Med hänsyn till att flertalet

befattningshavare vid krisorganen med sannolikhet komma att avgå

ur statstjänst före pensionsålderns inträde, kommer pensioneringen i de

2 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 sand. Nr 129.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

flesta fall att innebära rätt till livränta i stället för vanlig pension. Det må

framhållas, att pensionsrätten icke innebär garanti för längre varaktighet

i anställningen.

Beträffande pensionsregleringens omfattning tillstyrker jag utredningsmannens

förslag med det tillägget, att regleringen också torde böra omfatta

valutakontorets personal. Clearingnämndens befattningshavare torde däremot

på bl. a. det skäl, som av utredningsmannen angivits, böra lämnas

utanför regleringen.

Utredningsmannens förslag, att pensionsrätten skall vara personlig och

subsidiär samt att den skall beviljas efter skälighetsprövning, kan jag tillstyrka.

Detsamma gäller förslaget om 36 månaders karenstid. Beträffande

sistnämnda förslag delar jag dock statskontorets uppfattning, att åtnjuten

längre sjukledighet eller annan ledighet bör uppskjuta tidpunkten för pensionsrättens

inträde.

Vad utredningsmannen föreslagit i fråga om minimi- och maximiålder

samt läkarbetyg, svenskt medborgarskap och heltidsanställning såsom villkor

för pensionsrätt finner jag lämpligt. De ändringsyrkanden i nämnda

hänseenden, som framförts i vissa yttranden, kan jag alltså icke biträda.

Jag tillstyrker även förslagen i fråga om beslutanderätten, dock med det

av statskontoret förordade tillägget, att överrevisionens beslut skola meddelas

efter samråd med statskontoret.

Utredningsmannens förslag beträffande pensionsunderlagen innebär onekligen

en mycket stark koncentration i jämförelse med den stora mångfalden

av förekommande lönebelopp. Skäl kunde tala för någon utökning av

pensionsgruppernas antal liksom för någon höjning av pensionsunderlaget

i den högsta pensionsgruppen. Förslag i båda dessa hänseenden ha ock

framförts i yttrandena. På de av utredningsmannen anförda skälen är jag

emellertid beredd att tillstyrka det av honom framlagda förslaget. Med

hänsyn till att vissa befattningshavare på grund av dem åliggande arbetsuPPgifter

åtnjuta löneförmåner, som understiga dem, som tillkomma biträdespersonal

inom den reglerade befordringsgången, torde dock bemyndigande

böra lämnas Kungl. Maj :t att, då så befinnes påkallat, för viss befattningshavare

eller viss grupp av befattningshavare fastställa lägre pensionsunderlag

än det för PG I gällande.

Jag tillstyrker statskontorets förslag om fastställande av vissa pensionsåldrar,

enhetliga för alla befattningshavare inom samma pensionsgrupp.

Med hänsyn till att den i tjänstepensionsreglementet reglerade möjligheten

till anstånd med avsked icke lämpligen torde kunna anlitas i ett pensionssystem

med personlig pensionsrätt, är jag också beredd att tillstyrka

bränslekommissionens förslag, att Kungl. Maj :t bör äga besluta om höjning

av pensionsåldern i enstaka fall.

Jag biträder även statskontorets förslag, att pensionsrätten skall upphöra

vid övergång till annan pensionsberättigande statsanställning, samt

att åt Kungl. Maj :t bör inrymmas en rätt att, när så befinnes påkallat,

meddela beslut om avvikelse från bestämmelserna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

I anledning av vad som anförts rörande kristidsstyrelsernas personal, föreslår

jag, att denna personal i princip skall innefattas i pensionsregleringen,

samt att åt Kungl. Maj :t lämnas ett bemyndigande, att efter den av livsmedelskommissionen

angivna ytterligare utredningen vidtaga för ändamålet

erforderliga anordningar. I fråga om trafikledarnas inplacering i pensionsgrupper

ansluter jag mig till utredningsmannens förslag.

För tjänstårsberäkning i pensionshänseende bör enligt min mening hänsyn

få tagas till två tredjedelar av tid för heltidstjänstgöring i av pensionsregleringen

omfattat statligt krisorgan före pensionsrättens inträde beträffande

vederbörande befattningshavare. Fråga om tillgodoräkning av tid

för annan tjänstgöring torde i enlighet med de i pensionsreglementena meddelade

bestämmelserna böra avgöras av Kungl. Maj :t.

Å pensionerna bör utgå rörligt tillägg enligt samma grunder, som gälla

i fråga om pensioner enligt 1947 års allmänna pensionsreglementen. Pensionerna

torde böra bestridas från de reguljära pensionsanslagen.

Den pensionsreglering, som jag sålunda förordat, torde böra träda i kraft

den 1 juli 1948.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat, meddela

dels pensionsbestämmelser för vissa befattningshavare vid

statens krisorgan, att tillämpas från och med den 1 juli

1948, dels ock i anslutning därtill erforderliga övergångsbestämmelser.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsreglering för vissa befattningshavare vid statens krisorgan jämte i ämnet väck a1 i texten
  2. BU 1948:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsreglering för vissa befattningshavare vid statens krisorgan jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. SU 1948:153 Utlåtande i anledning av riksdagens år 1947 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillst s. 101 i texten