Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. m

1948-01-03 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:5, Med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

1

Nr 5.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om särskild automobilskatt, m. m.; given Stockholms

slott den 3 januari 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om särskild automobilskatt;

2) förordning om tilläggsskatt å bensin;

3) förordning om tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den 1 mars

1948; samt

4) förordning om tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda

brännoljor.

GUSTAF.

Ernst W ig forss.

1 Fiihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Förslag

till

förordning om särskild automobilskatt.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För personautomobil eller motorcykel, avsedd för personbefordran, som

efter vad därom är särskilt stadgat blivit här i riket registrerad skall —

utöver automobilskatt varom förmäles i förordningen den 2 juni 1922 (nr

260) om automobilskatt — till staten erläggas särskild automobilskatt enligt

vad i denna förordning sägs.

2 §•

Från skatteplikt enligt denna förordning undantagas personautomobiler

och motorcyklar, som avses i 1 § tredje stycket eller 2 § förordningen om

automobilskatt. Från skatteplikt undantagas vidare motorcyklar utan bivagn,

därest tjänstevikten icke överstiger 75 kilogram.

3 §■

Särskild automobilskatt skall utgöras för tiden den 1 mars 1948—den 28

februari 1949.

4 §.

Skatteplikt enligt denna förordning föreligger för sådant fordon av förut

angivet slag, som den 1 mars 1948 är infört i automobilregister. I övrigt

skola i fråga om tidpunkten för inträdande och upphörande av skatteplikt

enligt denna förordning bestämmelserna i 3 § förordningen om automobilskatt

äga motsvarande tillämpning.

5 §•

Skattskyldig enligt denna förordning är den, som den 1 mars 1948 är eller

bör vara i automobilregister antecknad såsom ägare av fordonet, eller, om

fordonet under den i 3 § angivna tiden första gången registreras, den som

därvid antecknas såsom fordonets ägare.

Skall med tillämpning av vad nu är sagt skattskyldighet för fordonet åvila

flera såsom samfällt ägare, svare de för skattens utgörande en för alla och

alla för en.

6 §•

1 mom. För personautomobil utgår särskild automobilskatt för tid, som

i 3 § avses, med nedan angivna, i förhållande till automobilens tjänstevikt

fastställda belopp, nämligen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

3

Personautomobilens

tjänstevikt

kg

Särskild

automobilskatt

kr

Personautomobilens

tjänstevikt

kg

Särskild

automobilskatt

kr

högst 800 ..............

50

1901—2 000 ..............

640

801— 900 ..............

100

2 001-2100 ..............

740

901—1000 ..............

130

2101—2 200 ..............

850

1001—1100 ..............

160

2 201—2 300 ..............

970

1101—1200 ..............

190

2 301—2 400 ..............

1100

1201—1300 ..............

220

2 401—2 500 ..............

1240

1301—1400 ..............

250

2 501-2 600 ..............

1390

1401—1500 ..............

290

2 601-2 700 ..............

1550

1501—1600 ..............

340

2 701—2 800 ..............

1720

1 601—1700 ..............

400

2 801-2 900 ..............

1900

1701—1800 ..............

470

över 2 900 ..............

2 090

1801-1900 ..............

550

2 inom. För motorcykel, avsedd för personbefordran, utgår särskild automobilskatt

för tid, som i 3 § avses, med 25 kronor, om motorcykeln icke är

försedd med bivagn och dess tjänstevikt överstiger 75 kilogram, samt med

40 kronor om motorcykeln är försedd med bivagn.

7 §•

Inträder eller upphör skatteplikt enligt denna förordning under den i 3 §''

angivna tiden, skall särskild automobilskatt utgå med belopp, motsvarande

vad av hela denna skatt belöper å den eller de kalendermånader skatteplikten

gäller.

Ändras fordonets beskaffenhet under den i 3 § angivna tiden, skall därav

föranledd höjning av skatten beräknas från och med den kalendermånad,

under vilken ändringen skett. Av enahanda anledning föranledd sänkning,

av skatten beräknas från och med nästföljande kalendermånad.

8 §•

Vad i 7 § första och andra styckena, 9—14 samt 15—17 §§ förordningen

om automobilskatt finnes stadgat skall äga motsvarande tillämpning med

avseende å skatt enligt denna förordning.

9 §•

Erforderliga föreskrifter rörande inbetalning och indrivning av särskild

automobilskatt, så ock de närmare föreskrifter i övrigt, som erfordras för

tillämpning av denna förordning, meddelas av Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

Förslag

till

förordning om tilläggsskatt å bensin.

Härigenom förordnas, att för bensin, som till riket införes eller här tillverkas,

skall — utöver skatt varom förmäles i förordningen den 3 maj 1929

(nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit — till staten erläggas tillläggsskatt

med 20 öre för liter; och skola de i nämnda förordning meddelade

bestämmelserna rörande skatt å bensin tillämpas jämväl i fråga om sålunda

utgående tilläggsskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1948.

Förslag

till

förordning om tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket

den 1 mars 1948.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För bensin, som den 1 mars 1948 klockan 6 f. m. finnes i riket, skall i den

ordning nedan sägs till staten erläggas skatt med 20 öre för liter.

Är bensin blandad med annan vara, skall vid skattskyldighetens bestämmande

hänsyn tagas till den myckenhet, varmed bensin ingår i blandningen.

2 §•

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt enligt denna förordning åligger, där

ej annat föranledes av vad nedan i 2 mom. eller i 9 § stadgas, den som vid

den i 1 § angivna tidpunkten innehar bensin till myckenhet överstigande

200 liter.

2 mom. Från skattskyldighet enligt denna förordning är kronan befriad.

Skatt enligt denna förordning utgår icke för bensin, som tillverkats inom

riket och som vid den i 1 § angivna tidpunkten ännu icke utlämnats från

tillverkningsstället.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

5

3 §■

Envar enligt denna förordning skattskyldig skall senast den 1 april 1948

på heder och samvete avgiva deklaration rörande den myckenhet bensin,

han vid den i 1 § angivna tidpunkten innehade, varvid tillika skall angivas

den plats, där bensinen då förvarades.

Deklaration skall avgivas till länsstyrelsen i det län, där den skattskyldige

författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven, eller, om han avlidit,

senast varit eller bort vara mantalsskriven,

eller där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller syssloman

eller ombud är bosatt,

eller i fall, då nämnda regler ej äga tillämpning, i det län, där den med

deklarationen avsedda bensinen huvudsakligen finnes vid den i 1 § angivna

tidpunkten.

4 §.

1 mom. Det åligger länsstyrelse att övervaka, att deklarationer inkomma

från alla uppgiftsskyldiga och att avgivna deklarationer äro fullständiga

och riktiga, därvid särskilt bör tillses, att envar, som idkar handel med

eldfarliga oljor av första klassen, fullgjort honom åliggande deklarationsskyldighet.

Den, som icke avgivit deklaration men kan antagas vara deklarationspliktig

eller som avgivit ofullständig deklaration, må föreläggas att

inom viss tid inkomma med deklaration eller med erforderliga uppgifter..

2 mom. Finner länsstyrelse för behörig påföring av skatt nödigt, att

granskning av den skattskyldiges bokföring eller undersökning av dennes

inneliggande lager av bensin verkställes, bör länsstyrelsen föranstalta om

sådan granskning eller undersökning; och äger länsstyrelsen därvid, i mån

av behov, anlita biträde av sakkunnig.

Det åligger skattskyldig att för sådan undersökning bereda länsstyrelse

eller av länsstyrelse förordnad person tillträde till handels-, fabriks- eller

annan upplagslokal samt att för granskning tillhandahålla sin bokföring och

därtill hörande handlingar.

Arvode till sakkunnig bestämmes av länsstyrelse och skall jämte annan

kostnad för undersökning eller granskning, som i detta mom. sägs, bestridas

av medel, som enligt denna förordning inflyta till statsverket.

mom. Kungl. Maj :t må ock förordna om granskning av deklarationer

och eljest inhämtade uppgifter. Av Kungl. Maj :t förordnad granskningsman

äger jämväl taga del av skattskyldigs bokföring och verkställa undersökning

av dennes inneliggande lager av bensin på sätt i 2 mom. stadgas.

Kostnad för granskning, varom Kungl. Maj :t förordnat, bestrides av medel,

som i 2 mom. sägs.

5 §•

Länsstyrelse åligger att på grund av inkomna deklarationer och eljest inhämtade

uppgifter i särskild längd förteckna dem, som avgivit deklaration,

samt fastställa den myckenhet bensin, för vilken skatt skall erläggas enligt

denna förordning, ävensom därå belöpande skatt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

6 §•

Så snart ske kan skall till envar skattskyldig i rekommenderat brev med

allmänna posten översändas utdrag av längden, såvitt honom angår, tillika

med underrättelse om tid och sätt för skattens erläggande samt vad den

skattskyldige har att iakttaga, om han vill överklaga länsstyrelsens beslut

eller eljest söka befrielse från påförd skatt.

7 §•

Har någon i deklaration eller annan uppgift, som enligt denna förordning

avgivits, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig underlåtit avlämna

deklaration eller infordrad upplysning, och har därav föranletts, att

skatt icke blivit honom påförd eller blivit påförd till för lågt belopp, skall

skatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom berörda förfarande

eller underlåtenhet undandragits.

Efterbeskattning må ej ske senare än år 1953.

8 §.

1 mom. Förmenas länsstyrelse hava vid påförande av skatt förfarit oriktigt,

må besvär anföras hos kammarrätten.

Den, som vill anföra besvär över honom enligt denna förordning påförd

skatt, åligger att inom natt och år efter det skatten blivit honom avfordrad

ingiva besvären till länsstyrelsen i det län, där skatten påförts, vid påföljd,

om den tid försittes, att besvären icke upptagas till prövning; dock må

icke den omständigheten, att besvären i stället för till länsstyrelsen ingivits

till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till prövning, därest

besvären dit inkommit före utgången av den stadgade besvärstiden. I sådant

fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas till länsstyrelsen

för vidare behandling på sätt i 2 mom. sägs.

2 mom. Sedan vid besvären fogats de handlingar, på vilka överklagade

beslutet grundats, ävensom utdrag av längden, i vad den klagande angår, har

länsstyrelsen att skyndsamt till kammarrätten översända samtliga handlingar

med de upplysningar och erinringar besvären anses påkalla.

9 §•

Visar skattskyldig, att bensin, som han innehaft vid den i 1 § angivna tidpunkten,

levererats till annan, och grundar sig leveransen på försäljningsavtal,

som slutits före denna förordnings ikraftträdande, äger Kungl. Maj :t,

där den skattskyldige icke på grund av förbehåll i försäljningsavtalet eller

eljest är berättigad att hos köparen uttaga skatten, bestämma att skattskyldigheten

skall åligga köparen eller, då skäl därtill äro, medgiva befrielse

från eller återbäring av skatten.

Ansökan om sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom natt och

år efter det skatt avfordrats vederbörande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

10 §.

Angående restitution av skatt, som i denna förordning avses, skola bestämmelserna

i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin

och motorsprit äga motsvarande tillämpning.

11 §•

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må ej

verkställas av annan än länsstyrelse eller jämlikt 4 § 3 mom. förordnad

person.

Deklarationerna skola tillhandahållas de ärnbets- och tjänstemän, som i

och för sin befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke

vara för någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit

dess offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Maj :t förordnar,

för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman,

åt vilken Kungl. Maj :t uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Deklarationerna skola med de undantag, vartill stadgandena i nästföregående

stycke föranleda, hos länsstyrelsen förvaras intill utgången av år 1953,

varefter deklarationerna skola förstöras.

12 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration, straffes

med dagsböter; och må länsstyrelsen förelägga den uppgiftspliktige

lämpligt vite.

13 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,

stadgas i skattestrafflagen.

14 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende, som

i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller skattskyldigs bokföring,

må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare sig

innehållet i sådan deklaration eller skattskyldigs affärsförhållande, varom

han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad ansvar

såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse,

som nu sagts, straffes med dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk bearbetning

av deklarationer, som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må ej

utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse härav

vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

15 §.

Länsstyrelse äger fälla till utgivande av vite enligt 12 §.

Åtal för förseelse, som i 12 eller 14 § omförmäles, skall anhängiggöras vid

allmän domstol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

16 §.

Böter och viten, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

17 §.

Bestämmelser rörande uppbörd av skatt, som i denna förordning avses, så

ock de närmare föreskrifter, som eljest erfordras för tillämpning av denna

förordning, meddelas av Kungl. Maj :t.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning om tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil

använda brännoljor.

Härigenom förordnas, att för brännoljor, som avses i förordningen den 3

maj 1935 (nr 142) angående skatt å vissa för drivande av automobil använda

brännoljor, skall — utöver skatt enligt nämnda förordning — till staten

erläggas tilläggsskatt med 15 öre för liter; och skola de i nämnda förordning

meddelade bestämmelserna tillämpas jämväl i fråga om sålunda utgående

tilläggsskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1948.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

9

Utdrag av protokollet Över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för kommunikations- och folkhushållningsdepartementen

fråga om skärpt beskattning av motorfordon och drivmedel

till sådana fordon. Föredraganden anför därvid följande.

Inledning.

Såsom framgår av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag

(se Inkomster å driftbudgeten s. 32) anförde jag vid behandling av frågan

om beräkningen av statsverkets inkomster för budgetåret 1948/49, att av

mig jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade utredningsmän —

1947 års konsumtionsskatteberedning — i skrivelse den 20 december 1947

framlagt vissa förslag rörande höjda indirekta skatter in. m. I samband

därmed uttalade jag att de skattehöjningar m. m., beträffande vilka jag —

med utgångspunkt från vad majoriteten inom beredningen förordat — ämnade

föreslå proposition till riksdagen, vore beräknade att medföra en sammanlagd

inkomstökning av i runt tal 400 miljoner kronor för år. Sedan jag

härefter erinrat om att beredningens undersökningar ännu icke slutförts,

förordade jag — i avvaktan på resultatet av de fortsatta undersökningarna

— att den sammanlagda merinkomsten av skattehöjningarna tills vidare beräknades

till sammanlagt 500 miljoner kronor; och enligt vad jag i anslutning

därtill framhöll borde inkomstökningarna å nyssnämnda belopp preliminärt

redovisas under två närmare angivna inkomsttitlar i riksstatsförslaget.

Av statsverkspropositionen framgår vidare, att de nu berörda inkomstökningarna

skulle — på sätt jämväl beredningen föreslagit — ernås bl. a.

genom en särskild fordons- och drivmedelsbeskattning. Innan jag går närmare

in på dessa speciella förslag anser jag mig i detta sammanhang böra

lämna en mera fullständig översikt över innehållet i beredningens skrivelse

den 20 december 1947.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

1947 års konsumtionsskatteberednings förslag till skärpning

av den indirekta beskattningen.

Såsom jag redan i statsverkspropositionen antytt erhöll jag i statsrådet

den 28 november 1947 Kungl. Maj ds bemyndigande att tillkalla högst sju

sakkunniga att inom finansdepartementet biträda med utredning av frågan

rörande skärpning av den indirekta beskattningen. I mitt anförande till

statsrådsprotokollet vid utverkandet av detta bemyndigande erinrades om

att jag redan i samband med att principförslagen om folkpensioner och

kontanta barnbidrag utformades våren 1946 framhöll, att stora svårigheter

komnie att föreligga under budgetåret 1948/49 att få balans på driftbudgeten

om man dessförinnan önskade slopa omsättningsskatten. Även i propositionen

nr 312 vid 1947 års riksdag angående komplettering av riksstatsförslaget

för budgetåret 1947/48 betonades att, trots att ett relativt

stort överskott kunde beräknas för budgetåret 1947/48, det dock skulle

komma att erbjuda svårigheter när det gällde att få till stånd en balanserad

driftbudget för 1948/49. Orsaken härtill vore den betydande utgiftsökning

för statsverket som de förhöjda folkpensionerna och de kontanta barnbidragen

medförde från och med år 1948.

Sedan jag därjämte framhållit, att man vid tidigare tillfällen ansett sig

kunna överväga att genomföra de stora sociala reformerna och vidta de

såsom önskvärda ansedda skattesänkningarna även om därigenom en underbalansering

måste ske under något övergångsår, d. v. s. i första hand

under budgetåret 1948/49, anförde jag ytterligare följande:

I rådande läge kan det emellertid icke anses försvarligt att ens under

en kortare tid ha en underbalanserad driftbudget. Utgångspunkten för höstens

budgetbehandling har därför varit, att driftbudgeten skall balanseras

och att en dylik balansering skall åstadkommas utan nya skatter.

Läget påkallar emellertid åtgärder som leda till en uppsugning och sterilisering

av köpkraft. Härvid kunna olika vägar ifrågakomma. En ökning

av det frivilliga sparandet framstår såsom mycket angelägen, och åtgärder

ha redan vidtagits för att främja en dylik utveckling. Ytterligare förslag

i ämnet äro under utarbetande. Det är dock icke möjligt att arbeta endast

på denna linje utan även andra medel måste övervägas. Härvid synes

främst böra ifrågakomma en överbalansering av budgeten. Den överbalansering

som bör eftersträvas är icke möjlig att nå endast genom en nedskärning

av statens utgifter. Detta skulle nämligen förutsätta ett uppskov med

folkpensionsreformen eller de nya barnbidragen vilket icke synes kunna

ifrågakomma. Det blir i stället nödvändigt att söka öka inkomsterna genom

nya skatter. De skatteintäkter, som sålunda ytterligare kunna ernås,

böra icke få användas för att täcka löpande statsutgifter. Skatteskärpningarna

borde täcka utgifterna på kapitalbudgeten. Detta skulle innebära,

att under nästa budgetår någon statlig nyupplåning icke skulle behöva

ifrågakomma utan även investeringarna finansieras genom skatteintäkter.

De skatteskärpningar, som sålunda måste övervägas, torde böra avse

olika slag av indirekta skatter. Beträffande denna beskattning kan jag icke

förorda en beskattning av livsmedel och vissa andra oumbärliga varor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Den skärpning av konsumtionsskatterna, som framstår såsom nödvändig,

bör därför i huvudsak avse endast mera umbärliga varor. För att skatteintäkterna

skola bli av erforderlig omfattning torde det vara nödvändigt,

att skattehöjningarna komma att beröra ett flertal områden och vidare

böra skatteskärpningarna utformas så, att de komma att beröra konsumtionen

inom olika samhällsgrupper.

De skatteökningar, som sålunda i nuvarande läge måste övervägas, böra

genomföras snarast. Förslag bör därför föreläggas riksdagen vid tidigast

möjliga tidpunkt. Inom finansdepartementet ha under den senaste tiden

utförts utredningar av rent teknisk natur rörande vissa skatteskärpningar.

Ståndpunkt måste inom den närmaste tiden tas såväl till den mera allmänna

frågan om skatteskärpningarnas omfattning som till de problem,

som sammanhänga med utformningen av konkreta skatteförslag. Dessa

problem synas lämpligen böra bil föremål för behandling inom en särskild

beredning med representanter för riksdagen. Såsom underlag för beredningens

arbete torde i främsta rummet kunna tjäna de redan utförda undersökningarna.

Beredningen torde icke behöva utforma skatteförslagen i

detalj utan endast föreslå inom vilka områden en skärpt beskattning bör

ifrågakomma samt skattehöjningarnas storleksordning.

Med stöd av förenämnda bemyndigande har jag den 3 december 1947

tillkallat ledamoten av riksdagens andra kammare, direktören N. T. Henriksson,

byråchefen i finansdepartementet, hovrättsrådet H. V. Nitelius,

ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören G. A. Olsson, ledamoten

av riksdagens andra kammare, hemmansägaren O. E. Sandberg,

ledamoten av riksdagens första kammare, lektorn H. L. E. Sjödahl, ledamoten

av riksdagens andra kammare, lantbrukaren S. J. Vigelsbo samt

ledamoten av riksdagens första kammare, sekreteraren L. G. Öhman med

uppdrag att såsom sakkunniga inom finansdepartementet biträda med utredning

av frågan rörande skärpning av den indirekta beskattningen. Tilllika

har jag uppdragit åt Olsson att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas

arbete.

I sin skrivelse den 20 december 1947 har konsumtionsskatteberedningen

till en början erinrat om att enligt vad i direktiven anförts eventuella ändringar

i den indirekta beskattningen borde föreläggas 1948 års riksdag vid

tidigast möjliga tidpunkt. Med hänsyn härtill hade beredningen — ehuru

utredningsarbetet ännu icke slutförts — ansett sig redan på ett tidigt stadium

böra framlägga vissa förslag till skärpt skattelagstiftning, vilka förslag

enligt beredningens mening kunde antagas medföra en ökning av statsverkets

intäkter under innevarande och nästkommande budgetår.

Beredningen har härefter anfört att innan beredningen ginge närmare in

på ifrågavarande förslag beredningen funnit sig böra behandla vissa därmed

sammanhängande frågor av mera allmän räckvidd. I sådant hänseende

har beredningen anfört.

Enligt beredningens mening är det uppenbart, att — såsom i direktiven

understrukits — det nuvarande läget påkallar åtgärder som leda till en uppsugning

och sterilisering av köpkraft. Beredningen kan jämväl ansluta sig

till vad i direktiven anförts därom att en dylik uppsugning och sterilisering

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition nr ö.

av köpkraften syntes kunna vinnas bland annat genom en sådan överbalansering

av budgeten som åstadkommes genom ökad beskattning.

Vad härefter angår frågan i vilken omfattning skatteökningar nu böra

vidtagas har i direktiven uttalats, att skatteökningarna borde täcka utgifterna

på kapitalbudgeten för budgetåret 1948/49.'' Enligt vad från finansdepartementet

under band inhämtats kan det antagas, att nämnda utgifter

komma att i statsverkspropositionen till 1948 års riksdag upptagas till ett

beräknat belopp av omkring 500 miljoner kronor.

Det åt beredningen lämnade utredningsuppdraget torde följaktligen kunna

preciseras på så sätt, att beredningen skall söka framlägga förslag till

skatteskärpningar av sådan storleksordning, att statsverket genom dessa

skärpningar tillföres intäkter i form av skatter för budgetåret 1948/49 med

— utöver vad eljest beräknats inflyta — ytterligare omkring 500 miljoner

kronor.

Av direktiven framgår vidare, att de skatteskärpningar, som nu måste

övervägas, skola avse olika slag av indirekta skatter. Genom den begränsning

av utredningsuppdraget, som sålunda fastställts i direktiven, har beredningen

funnit sig sakna anledning att nu diskutera sådana mera allmänna

eller principiella synpunkter som kunna läggas på den statliga beskattningen

överhuvud taget. I enlighet härmed har beredningen icke ansett

det motiverat alt i detta sammanhang upptaga till förnyad diskussion den

vid 1947 års riksdag behandlade frågan om uttagande av en engångsskatt

å större förmögenheter. Även i övrigt synes spörsmålet om den riktiga avvägningen

mellan direkt och indirekt beskattning ligga helt utanför beredningens

uppdrag. Med dessa uttalanden har beredningen velat uttryckligen

fastslå den begränsning som uppställts med avseende å omfattningen av

utredningsarbetet.

Jämväl såvitt angår den indirekta beskattningen ha vissa riktlinjer uppdragits

i direktiven. Enligt vad däri anförts kunde en beskattning av livsmedel

och vissa andra oumbärliga varor icke förordas; och den skärpning

av konsumtionsskatterna, som framstode såsom nödvändig, borde därför i

huvudsak avse endast mera umbärliga varor. Redan med hänsyn härtill har

beredningen ansett frågan om återinförande av den allmänna omsättningsskatten,

som ju skulle drabba livsmedel och andra i hög grad oumbärliga

varor, icke böra upptagas till förnyad diskussion. Beredningen har följaktligen

lämnat denna fråga helt åsido.

Beträffande utformningen i övrigt av den skärpta indirekta beskattningen

vin beredningen ytterligare hänvisa till vad i direktiven anförts därom att

det syntes nödvändigt — för att skatteintäkterna skulle bliva av erforderlig

omfattning — att skärpningarna av den indirekta beskattningen komme

att beröra ett flertal områden och att skärpningarna utformades på sådant

sätt att de komme att beröra konsumtionen inom olika samhällsgrupper.

Lnder hänvisning härtill har inom beredningen gjorts gällande, att ett

fullföljande av den här återgivna tankegången ''i direktiven borde leda till

att en allmän varuskatt i produktionsstadiet övervägdes; dock att från denna

skatt borde av praktiska skäl undantagas jordbrukets produkter. Emellertid

ar beredningen av den uppfattningen, att en undersökning enligt denna

linje skulle bliva förhållandevis omfattande och komma att taga lång

tid i anspiåk. En dylik skatt skulle även komma att träffa oumbärliga varor

i stor utsträckning, varför en utredning härom knappast skulle ligga

inom ramen för beredningens uppdrag. På grund härav har beredningen

mke ansett sig bora ingå på en närmare prövning av det sålunda väckta

spörsmålet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kiingl. Maj.ts proposition nr 5.

Beredningen har i stället inriktat sitt arbete på att genom undersökningar

av olika varugrupper, varuområden och särskilda inkomsttitlar i statsverkets

driftbudget utröna, i vilka hänseenden en skärpt indirekt beskattning

— avsedd att under en mera begränsad tidsperiod bidraga till överbalansering

av budgeten — bör genomföras. Vid dessa undersökningar har beredningen

utnyttjat bl. a. inom finansdepartementet befintligt utredningsmaterial,

vilket överlämnats till beredningen. Därjämte har beredningen eller

dess sekretariat haft överläggningar med myndigheter och företag som beröras

av den ifrågasatta skärpta beskattningen, och representanter för vissa

branscher ha beretts tillfälle att framföra sina synpunkter på de problem

som avhandlats inom beredningen.

Ehuru beredningen — såsom förut omnämnts — ännu icke slutfört sina

undersökningar, anser beredningen sig likväl redan i detta sammanhang

böra meddela, att såvitt beredningen nu kan bedöma, det icke synes uteslutet

att — inom ramen för beredningens uppdrag — förslag kunna framläggas

till skatteskärpningar av sådan storleksordning att, därest förslagen

genomföras, skatteintäkterna för budgetåret 1948/49 härigenom komma att

ökas med omkring 500 miljoner kronor och sålunda uppgå till samma belopp

som kapitalbudgetens beräknade slutsumma. Skulle emellertid de fortsatta

undersökningarna utvisa, att en skärpt indirekt beskattning i den

omfattning som förut angivits icke är praktiskt genomförbar vill beredningen

erinra om att den utvägen självfallet står till buds att genom upplåning

täcka eventuellt underskott å kapitalbudgeten.

I anslutning till det nu anförda må omnämnas, att inom beredningen

diskuterats, huruvida icke en större effekt av de ifrågasatta skatteskärpningarna

skulle kunna uppnås, därest de härigenom uppkommande inkomstökningarna

för statsverket helt steriliserades under de närmaste

åren och att kapitalbudgeten för budgetåret 1948/49 i stället — liksom tidigare

skett — finansierades lånevägen. Beredningen har dock ansett ett

ståndpunktstagande till detta spörsmål falla utanför beredningens uppdrag,

varför beredningen icke ingått på en närmare granskning av hithörande

problem.

Vad härefter angår resultaten av de utav beredningen verkställda undersökningarna

har beredningen redovisat desamma i en i skrivelsen intagen

förteckning över sådana varor, varugrupper eller inkomsttitlar, beträffande

vilka det enligt beredningens mening vore motiverat att genomföra

en skärpt beskattning. I förteckningen har beredningen upptagit följande

förslag och uttalanden.

1) Tobaksvaror. Beredningen tillstyrker en skärpning av tobaksskatten

på så sätt, att följande skattesatser för inom riket tillverkade tobaksvaror

höjas, nämligen för cigarrer från 0,8 till 2,o öre, för cigarrcigarretter från

0,4 till l,o öre och för cigarretter från 0,2 till 0,45 öre, allt per styck, samt

för röktobak från 1,50 till" 2,75 kronor, för tuggtobak från l,oo till 2,oo kronor

och för snus från 0,75 till l,oo krona, allt per kilogram. Därjämte föreslås

en höjning av styckeskatten för importerade cigarretter från 1,3 till 1,7 öre

per styck. Genom dessa höjningar torde statsverkets inkomster av tobaksbeskattningen

komma att ökas med omkring 50 miljoner kronor för år

räknat.

2) Spritdrycker. Enligt beredningen bör omsättningsskattens grundavgift

böjas med 2 kronor för liter eller alltså från 7 till 9 kronor för liter. Inkomstökningen

kan beräknas till omkring 50 miljoner kronor för år

räknat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

3) Vin. Beredningen anser, att omsättningsskatten för vin bör skärpas

på så sätt att dels omsättningsskattens procentavgift höjes från 50 till 60

procent och dels minimiavgifterna för omsättningsskatten å sådant vin,

vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin), höjas från två

kronor till tre kronor för helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter, från

en krona till en krona 50 öre för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter,

samt från tre kronor till fyra kronor 50 öre för liter i fall, då vinet

tillhandahålles i buteljer av andra storlekar. Den inkomstökning som härigenom

torde uppkomma beräknas till omkring 6 miljoner kronor per år.

4) Maltdrycker. Beredningen förordar en skattehöjning med 9 öre per

liter för maltdrycker av andra klassen eller alltså från 30 till 39 öre per

liter samt med 18 öre per liter för maltdrycker av tredje klassen eller

alltså från 54 till 72 öre per liter. Ökningen i skatteintäkterna beräknas till

omkring 8 miljoner kronor per år.

Därjämte anser beredningen, att jämväl maltdrycker av första klassen,

vilka hittills varit skattefria, böra i viss utsträckning (såvitt angår maltdricka

och lagrat svagdricka) göras till föremål för beskattning; "och skatten

liärutinnan föreslås utgå med 18 öre per liter. En beskattning av maltdrycker

av första klassen torde medföra skatteintäkter för statsverket å

omkring en miljon kronor per år.

5) Läskedrycker. Eu skatteskärpning med 6 öre per liter eller alltså från

12 till 18 öre per liter föreslås. Skatteökningen antages uppgå till omkring

7 miljoner kronor för år.

6) Nöjesskatten. Beredningen föreslår att nöjesskatten för biografföreställningar

höjes från 15 till 30 procent för den del av biljettpriset som icke

överstiger en krona samt från 30 till 45 procent å återstoden av biljettpriset.

De ökade skatteintäkter, som i följd härav kunna antagas uppkomma,

beräknas till omkring 25 miljoner kronor per år. Detta skattebelopp bör

i sin helhet inflyta till statsverket.

7) Varuskatten. Beredningen förordar följande skatteskärpningar, som

beröra varor för vilka varuskatt utgår, nämligen

a) Skattesatsen för choklad- och konfityrvaror, som för närvarande utgör

40 procent av tillverkningsvärdet, höjes till 60 procent. En dylik höjning

torde enligt beredningens beräkningar komma att medföra en inkomstökning

med 30 miljoner kronor för år.

b) Skattesatsen för kemisk-tekniska preparat höjes från 20 till 75 procent

såvitt angår preparat för nagelbehandling samt preparat för behandling av

ögonhår och ögonbryn samt från 20 till 40 procent beträffande parfymer,

hårvatten och därmed jämförliga preparat. Skattesatsen för essenser och

extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga drycker, höjes från 75

till 100 procent. Dessa höjningar torde föranleda ökade statsinkomster med

omkring 3,5 miljoner kronor.

8) Beskattningen av motorfordon och drivmedel till dessa fordon. Vid

sina överväganden om skärpning av den indirekta beskattningen har beredningen

icke kunnat underlåta att upptaga till prövning jämväl frågan

om ökad beskattning av motorfordon och drivmedel till dessa fordon. Ehuru

beredningen är medveten om att en skärpt beskattning i dessa hänseenden

— i motsats till de i det föregående tillstyrkta skatteskärpningarna —

i viss mån kan komma att drabba även icke umbärliga varor ävensom att

en beskattning av motortrafiken givetvis kommer att få återverkningar på

stora delar av näringslivet, har beredningen likväl ansett sig böra framlägga

förslag till skatteskärpningar på förevarande område.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

I enlighet härmed föreslår beredningen att följande åtgärder vidtagas:

a) En särskild skatt på personautomobiler uttages för tiden den 1 juli

1948—den 30 juni 1949. Alternativt torde kunna övervägas att införa denna

särskilda skatt redan från och med den 1 april 1948. I fråga om skattens

storlek ha inom beredningen övervägts olika lösningar. Vid prövning av

denna fråga har inom beredningen särskilt understrukits, att då de lättare

personbilarna förbrukade förhållandevis mindre bensin än tyngre personbilar,

skatten borde utformas på sådant sätt, att i den mån så vore

möjligt en övergång skedde från tyngre till lättare personbilar. Beredningen

har därjämte funnit en hårdare beskattning av tyngre personbilar motiverad

även med hänsyn därtill, att i den mån personbilar kunna anses

vara av mera lyxartat slag, sådana personbilar förekomma framför allt i

de tyngre viktklasserna. Beredningen har stannat för att i fråga om personbilar

föreslå, att skärpningen av fordonsbeskattningen genomföres i huvudsaklig

överensstämmelse med det föreslag som angives i nedanstående

tablå:

Viktklass

kg

Antalet

person- bilar

V* 1947

Fordonsskatt

Viktklass

kg

Antalet

person- bilar

»/i 1947

Fordonsskatt

gällan- de skatt

före- ;

!la8“! summa

särskild!

skatt

gällan- de skatt

före-

slagen

särskild

skatt

summa

högst 800

1208

1 - j

50

120

1 901—2 000

1688

290

640

933

801— 900

23 889

t 70 1

100

170

2 001—2 100

617

310

740

1050

901—1 000

14 330

90

130

220

2 101—2 200

354

330

850

1180

1001—1100

7 727

no

160

270

2 201-2 300

253

350

970

1320

1 101—1 200

8 312

130

190

320

2 301—2 400

228

370

1 100

1470

1201—1 300

9 019

150

220

370

2 401—2 500

122

390

1240

1630

1301—1 400

14 901

170

250

420

2 501—2 600

92

410

1390

1800

1 401—1 500

22 364

190

290

480

2 601—2 700

77

430

1550

1980

1 501—1 600

20 923

210

340

550

2 701—2 800

29

450

1720

2170

1 601-1 700

It) 242

230

400

630

2 801—2 900

15

470

1900

2 370

1 701—1 800

6 896

250

470

720

över 2 900

65

490 etc.

2 090

1 801—1 900

4 571

270

550

820

Vidare förordar beredningen, att under förut angiven tid en särskild skatt

uttages dels för motorcyklar med bivagn — beträffande vilka fordonsskatten

för närvarande utgår med 42 kronor — med 40 kronor och dels för övriga

motorcyklar, vilkas tjänstevikt överstiger 75 kilogram, med, utöver den

nuvarande skatten om 28 kronor, ytterligare 25 kronor, allt per år och fordon

räknat.

b) En tilläggsskatt å bensin med 20 öre per liter förordas. Den sammanlagda

skatten å bensin, som för närvarande utgör 18 öre per liter, skulle

sålunda härigenom ökas till 38 öre per liter.

c) Samtidigt bör skatten å vissa för drivande av automobil använda brännoljor

höjas med 15 öre per liter eller alltså från 14 till 29 öre per liter.

Vad angår statsverkets ökade inkomster genom nu ifrågavarande förslag

beräknar beredningen,

att inkomsterna genom den särskilda fordonsskatten torde komma att

uppgå till omkring 45 miljoner kronor per år räknat,

<dt inkomsterna genom tilläggsskatten å bensin — vid en årskonsumtion

av 650 000 kubikmeter — komma att utgöra 130 miljoner kronor per år,

samt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

att statsverket genom skärpningen av skatten å vissa för drivande av

automobil använda brännoljor kommer att tillföras ökade inkomster med

omkring 3,5 miljoner kronor per år.

I anslutning till dessa förslag har beredningen ansett sig böra framhålla

angelägenheten av att de ökade skatteintäkter, som uppkomma i följd av

förslagens genomförande, tillgodoföras vägväsendet så snart det ekonomiska

läget gör detta möjligt. Vidare vill beredningen framhålla att nu berörda

förslag till skärpt beskattning tillstyrkts under uttrycklig förutsättning, att

~— om förslagen genomföras — någon s. k. utstampning av motorfordon

icke kommer att äga rum, att de nu gällande förbuden mot s. k. söndagskörning

upphävas och att vid en eventuell drivmedelsransonering drivmedel

tilldelas alla slag av motorfordon efter skäliga grunder.

9) Totalisatormedel. Beredningen förordar sådan ändring i fråga om fördelningen

av insatserna vid vadhållning medelst totalisator, att statsverket

tillgodoföres — utöver den andel som enligt hittills gällande föreskrifter

redovisats till statsverket — 20 procent av insatsernas totalbelopp. Statsverket

skulle härigenom beredas en inkomstökning med omkring 13 miljoner

kronor per år.

10J Tipsmedel. Beredningen föreslår, att avgiften för rätt att deltaga i

s. k. tippningstävlan höjes med 5 öre eller alltså från 25 till 30 öre för varje

råd. Denna extra avgift bör utan reducering tillfalla statsverket, som härigenom

skulle erhålla en inkomstökning med omkring 10 miljoner kronor

per år.

11) Lotterimedel. Enligt beredningens mening bör priset för lottsedel i

svenska penninglotteriet aktiebolaget höjas från 10 till 12 kronor. Prisökningen

bör helt tillkomma statsverket. Ökningen i statsverkets inkomster

av lotterimedel skulle härigenom ökas med omkring 25 miljoner kronor

per år.

Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet av de utav beredningen föreslagna

skatteskärpningarna har beredningen anfört att de ändringar, som i

förteckningen behandlades i punkterna 1)—7) borde — om möjligt — träda

i kraft den 1 februari 1948. Skärpningen i beskattning av bensin och brännoljor

borde genomföras från och med den 1 mars samma år. Ändringarna i

fråga om totalisatormedlen borde vidtagas från och med den 1 april 1948.

Däremot syntes ändringarna i fråga om tipsmedlen och lotterimedlen icke

kunna tillämpas förrän från och med juli 1948 såvitt anginge tipsmedlen

samt från den 15 april 1948 beträffande lotterimedlen. Beredningen förutsatte

att, i den mån de av beredningen förordade skatteskärpningarna icke

redan från början begränsades med avseende å giltighetstiden, frågan om

deras fortbestånd upptoges till omprövning redan vid 1949 års riksdag.

Vid beredningens skrivelse den 20 december 1947 ha fogats särskilda yttranden

av beredningens ledamöter herrar Henriksson, Sandberg och öhman.

Dessa yttranden torde få såsom bilagor fogas vid detta protokoll (Bilagor

A—C).

Departementschefen. Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen har

1947 års konsumtionsskatteberedning erhållit i uppdrag att närmare undersöka

inom vilka områden en skärpt indirekt beskattning bör genomföras

och att framlägga förslag i fråga om skattehöjningarnas storlek.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

17

Till fullgörande av detta uppdrag har beredningen i sin förenämnda

skrivelse den 20 december 1947 — jämte det beredningen framfört vissa

mera allmänna synpunkter på den statliga beskattningen överhuvud taget

— redovisat resultaten av sina dittills verkställda undersökningar beträffande

möjligheterna att tillföra statsverket ökade inkomster genom en

skärpt indirekt beskattning. Beredningens förslag är dock endast i vissa

hänseenden enhälligt; i särskilda yttranden av tre av beredningens ledamöter

ha sålunda avvikande meningar uttalats såväl beträffande det mera

allmänna ståndpunktstagandet till frågan om en skärpt indirekt beskattning

som beträffande de i skrivelsen framlagda detalj förslagen.

Vad angår de av beredningen (majoriteten) framlagda förslagen till

skärpning i olika hänseenden av den indirekta beskattningen ha dessa förslag

i beredningens skrivelse närmare behandlats under 11 olika punkter,

däri beredningen angivit såväl sättet för skatteskärpningarnas genomförande

som storleken av den skatt vilken, därest förslagen antagas, kan beräknas

inflyta till statsverket. De varuområden eller skattetitlar, beträffande

vilka beredningen förordar en skärpt beskattning, ävensom de av

beredningen uppskattade inkomstökningarna framgå av följande tablå:

Varor eller skattetitlar.

1. Tobaksvaror............................................

2. Spritdrycker............................................

3. Vin....................................................

4. Maltdrycker............................................

5. Läskedrycker............................................

6. Nöjesskatt..............................................

7. Varuskatt

a) chokladvaror m. m...................................

b) kemisk-tekniska preparat m. m.......................

8. Beskattningen av motorfordon och drivmedel till dessa fordon

a) skatt å personautomobiler ............................

b) bensinskatt ..........................................

c) skatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor

9. Totalisatormedel ........................................

10. Tipsmedel..............................................

11. Lotterimedel............................................

Inkomstökning.

50 milj. kr.

50 » »

6 » »

9 s »

7 » »

25 » >

30 » »

3*5 > »

45 > »

130 » »

3*5» »

13 » >

10 »

25 » »

Summa 407 milj. kr.

Enligt beredningens förslag skulle de under punkterna 1)—7) upptagna

skatteskärpningarna träda i kraft den 1 februari 1948. Jämväl övriga

skärpningar borde enligt beredningen träda i kraft under första halvåret

1948 eller senast under juli månad samma år.

För egen del har jag i de förut återgivna direktiven för utredningen berört

de förhållanden, som för närvarande påkalla en överbalansering av

budgeten genom nya statsinkomster, och de huvudsynpunkter som äro att

2 Bihang till riksdagens protokoll 19\8. 1 sand. Nr 5.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

anlägga på frågan om sättet för uttagande av de nya inkomsterna. Vid anmälan

tidigare i dag av finansplanen i statsverkspropositionen har jag ytterligare

uppehållit mig vid frågorna om betydelsen för den samhällsekonomiska

balansen av en inkomstökning av den storleksordning, varom här är

fråga, och om inkomstökningens infogande i finansplanen. Jag har därvid

beräknat, att den skärpta indirekta beskattningen skulle för budgetåret

1948/49 medföra en samlad inkomstsumma på omkring 500 miljoner kronor.

Då jag vid prövningen av de nu förevarande, av beredningens majoritet

framlagda detaljförslagen med därvid fogat utredningsmaterial funnit beredningens

förslag lämpligt avvägda, anser jag mig i princip böra förorda att

förslagen genomföras, dock med en viss jämkning beträffande totalisatormedlen.

Samtidigt vill jag emellertid understryka, att de sålunda förordade

skatteskärpningarna äro av tillfällig natur och åsyfta att åstadkomma

den överbalansering av budgeten som i nuvarande läge måste anses ofrånkomlig.

Frågan om skatteskärpningarnas fortbestånd torde med hänsyn härtill

böra prövas av 1949 års riksdag.

Beträffande den närmare utformningen av de författningsförslag, vilka

bliva erforderliga för skatteskärpningarnas genomförande, liksom beträffande

redovisningen av beredningens utredningsmaterial har jag för avsikt

att i förevarande sammanhang behandla endast de föreslagna skärpningarna

i beskattningen av motorfordon och drivmedel till dylika fordon.

Beredningens övriga detaljförslag torde jag få anmäla särskilt.

Beredningens förslag om skärpt beskattning av motorfordon

och drivmedel till dylika fordon.

Enligt förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall

för automobil eller släpvagn som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i

riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser.

För personautomobil utgår skatten — för år räknat — dels

med en grundavgift av 70 kronor och dels därutöver med 20 kronor för varje

påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt minskad med

900 kilogram. Skatten för motorcykel utan bivagn utgör 21 kronor, då motorcykelns

tjänstevikt icke överstiger 75 kilogram, men eljest 28 kronor.

För motorcykel med bivagn utgår skatt med 42 kronor. För automobil med

ringar av annat ämne än mjuk kautschuk utgår skatten med 70 kronor för

varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt. Nu berörda

skattesatser ha tillämpats sedan den 1 januari 1946. (Jfr propositionen nr

352/1945, bevillningsutskottets utlåtande nr 62/1945 samt Sv. förf. sand.

1945:735 och 739.)

Genom förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin

och motorsprit infördes en särskild beskattning av bensin. Skatten å bensin

— som ursprungligen utgick med 6 öre för liter och därefter successivt

höjts — har sedan den 1 januari 1946 utgjort 18 öre för liter.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Enligt förordningen den 3 maj 1935 (nr 142) angående skatt å vissa för

drivande av automobil använda brännoljor skall för sådan petroleumprodukt

(brännolja), som användes för drivande av automobil och för vilken

icke utgår skatt enligt 1929 års förordning, erläggas särskild skatt. Sistnämnda

skatt har sedan den 1 januari 1946 utgjort 14 öre för liter.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen för konsumtionsskatteberedningens

skrivelse den 20 december 1947 har beredningen (majoriteten)

förordat vissa skärpningar med avseende å beskattningen av motorfordon

och drivmedel till dylika fordon. Beredningen har sålunda tillstyrkt,

att en särskild skatt å personautomobiler skulle uttagas för tiden

den 1 juli 1948—den 30 juni 1949; alternativt kunde emellertid enligt beredningen

övervägas att införa denna särskilda skatt redan från och med

den 1 april 1948. I fråga om den föreslagna skattens storlek hänvisas till

den föregående framställningen (se tablån å s. 15). Beredningen har vidare

föreslagit en särskild skatt för motorcyklar med bivagn å 40 kronor samt

för övriga motorcyklar med högre tjänstevikt än 75 kilogram å 25 kronor.

Beredningen har slutligen förordat, att en tilläggsskatt skulle utgå för bensin

med 20 öre för liter och att skatten å vissa för drivande av automobil

använda brännoljor skulle höjas med 15 öre för liter. Vidare har beredningen,

på sätt förut berörts, uttalat, att statsverkets ökade inkomster genom

de nu ifrågavarande skatteskärpningarna kunde beräknas till sammanlagt

omkring 178,5 miljoner kronor för år. I anslutning härtill har beredningen

framhållit, att dessa skatteintäkter borde tillgodoföras vägväsendet så snart

det ekonomiska läget gjorde detta möjligt. Beredningen har därjämte understrukit,

att sagda förslag tillstyrkts under uttrycklig förutsättning, att

någon s. k. utstampning av motorfordon icke komme att ske, att gällande

förbud mot söndagskörning upphävdes och att vid en eventuell drivmedelsransonering

drivmedel tilldelades alla slag av motorfordon efter skäliga

grunder. — Tre av beredningens ledamöter (herrar Henriksson, Sandberg

och öhman) ha i särskilda yttranden förklarat sig icke kunna biträda beredningens

förslag i nu förevarande hänseenden.

Av en inom beredningen upprättad promemoria, vilken överlämnats till

finansdepartementet, framgår bl. a. följande. I Danmark uttages för personautomobiler

och motorcyklar, avsedda för personbefordran, en särskild

omsättningsskatt; denna skatt utgår dock endast för nya fordon och uttages

i samband med den första inregistreringen. Skatten utgår efter en progressiv

skala med lägst 20 och högst 60 procent av fordonets värde; dock att skatten

för droskautoinobiler utgår efter en enhetlig skattesats av 15 procent.

— Vidare utgår för bl. a. personautomobiler en årlig avgift med belopp mellan

10 och 25 kronor för varje 100 kilogram av automobilens egen vikt. För

bensin, som i Danmark betingar ett detaljhandelspris av 58 öre för liter,

utgår bensinskatt med 34 öre för liter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 5.

I Norge uttages för budgetåret 1947/48 skatt å motorfordon med lägst

3 och högst 25 procent av fordonets värde. — För bensin, som i Norge

betingar ett detalj handelspris av 47 öre för liter, utgår bensinskatten med

22 öre för liter.

Departementschefen. Vad först angår frågan om skärpning av skatten å

motorfordon torde jag få anmäla, att jag har för avsikt att senare i dag

framlägga förslag om avveckling av den allmänna omsättningsskatten å personautomobiler

och tyngre motorcyklar från och med den 1 juli 1948.

Enligt vad jag tidigare anfört förordar jag i princip beredningens förslag

om införande av en särskild skatt å personautomobiler och sådana motorcyklar,

som åsyftas i beredningens förut omnämnda skrivelse den 20

december 1947. Beträffande motorcyklar torde skatten dock icke böra

drabba andra fordon än sådana som äro avsedda för personbefordran. Nu

ifrågavarande skatt bör utgå redan från och med den 1 mars 1948 samt

gälla under ett år eller alltså till utgången av februari 1949. Skatten torde,

för år räknat, böra utgå med de i beredningens skrivelse föreslagna beloppen.

Jag torde härutinnan endast få hänvisa till nyssnämnda skrivelse

(se tablån å s. 15). Skatten bör för den angivna 12-månadersperioden inbetalas

under första hälften av juli 1948. Skattskyldigheten bör åvila

den som i automobilregistret är antecknad såsom fordonets ägare den 1

mars 1948 eller, i fråga om fordon som under 12-månadersperioden första

gången registreras, den som därvid antecknas såsom fordonets ägare. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de detaljföreskrifter rörande

skattens inbetalning och redovisning, som bliva erforderliga.

I enlighet med vad jag tidigare anfört förordar jag därjämte, att en

särskild tilläggsskatt å bensin om 20 öre för liter införes och att samtidigt

härmed uttages en tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda

brännoljor med 15 öre för liter. Även dessa skatteskärpningar torde böra

träda i kraft den 1 mars 1948. De synas lämpligen böra formellt erhålla

giltighet tills vidare, varvid emellertid, på sätt förut anförts, bör förutsättas,

att frågan om deras fortbestånd prövas av 1949 års riksdag.

I samband med skärpningen av drivmedelsbeskattningen bör en särskild

lagerbeskattning genomföras.

I fråga om dispositionen av förenämnda skatteintäkter har beredningen

ansett sig böra framhålla angelägenheten av att dessa ökade intäkter tillgodofördes

vägväsendet så snart det ekonomiska läget gjorde detta möjligt.

Till detta uttalande från beredningens sida kan jag ansluta mig. För

närvarande bör intäktsökningen emellertid, i enlighet med vad i det föregående

anförts och även vid anmälan av inkomstberäkningen i statsverkspropositionen

framhållits, icke tagas i anspråk för utgifter för vägväsendet.

I skrivelsen den 20 december 1947 har beredningen vidare anfört, att

förslaget om en skärpt fordons- och drivmedelsbeskattning tillstyrktes endast

under vissa förutsättningar, nämligen att någon utstampning av motorfordon

icke ägde rum, att förbudet mot söndagskörning upphävdes och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

att vid en eventuell ransonering drivmedel tilldelades alla slag av motorfordon

efter skäliga grunder. I anledning härav vill jag erinra om att det

föreliggande förslaget om skäpning i beskattningen av motorfordon och

drivmedel till dylika fordon är avsett att tjäna dubbla syften; å ena sidan

ingår förslaget såsom ett led i strävandena att åstadkomma ett budgetöverskott,

som håller nere köpkraften, och å andra sidan åsyftar förslaget om

skärpning av drivmedelsbeskattningen att åstadkomma en minskning av

förbrukningen av drivmedel och därigenom en besparing av utländsk valuta.

I sistnämnda hänseende syftar den föreslagna skattehöjningen sålunda

till att söka undvika eljest nödvändiga åtgärder av annat slag till minskning

av bensinförbrukningen.

Departementschefens hemställan.

I enlighet med • vad i det föregående anförts rörande beredningens förslag

om skärpt beskattning av motorfordon och drivmedel till dylika fordon

ha inom finansdepartementet upprättats förslag till

1) förordning om särskild automobilskatt;

2) förordning om tilläggsskatt å bensin;

3) förordning om tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den 1 mars

19k8; samt

4) förordning om tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda

brännoljor.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda fyra författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet;

Carl Olov Sommar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Bilaga A.

Särskilt yttrande

av herr Henriksson.

I sin skrivelse till Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet

har beredningens majoritet — under åberopande av beredningens direktiv

— avböjt att uttala sig om finansministerns förslag till disposition av de

genom en ökad indirekt beskattning indragna penningmedlen. För min del

kan jag förorda den ifrågasatta skatteökningen endast under den bestämda

förutsättningen, att den härigenom indragna köpkraften i verklig mening

steriliseras. Då jag sålunda icke kunnat ansluta mig till majoritetens

skrivelse, vill jag såsom motivering för mitt ståndpunktstagande anföra

följande.

Tanken på en ökad indirekt beskattning har vunnit anslutning därför

att man i en sadan sett ett av medlen till återställande av den samhällsekonomiska

balansen. Självklart är, att denna metod att åstadkomma sterilisering

av köpkraft icke isolerad leder till avsedda resultat. Ett uttalande

härom av envoyén Dag Hammarskjöld återfinnes i inkomstbilagans bihang

D till 1946 års statsverksproposition. Herr Hammarskjöld anför där:

»Skulle den totala efterfrågan i samhället tendera att överstiga produktionsmöjligheterna,

ger budgeten alltså i praktiken knappast möjligheter

att neutralisera en sådan tendens.» Metoden måste användas som ett led i

en hela fältet omfattande politik. Detta antydes även av finansministern i

hans uttalande till statsrådsprotokollet den 28 november 1947, men något

fullständigt, auktoritativt angivande av denna politiks innehåll har ännu

icke lämnats.

Då fråga nu är om en av penningpolitiska skäl betingad ökning av den

indirekta beskattningen, bör såsom en första förutsättning angivas, att

skatteökningen är av tillfällig karaktär och icke bör bestå längre än förutsättningarna

för dess införande. Detta bör klart sägas ut, då skatteförslagen

framläggas. Syftet med de föreslagna skatteökningarna kan således

icke vara att bereda utrymme för ytterligare statsutgifter. Tvärtom är

sträng återhållsamhet med statens utgifter i nuvarande läge primärt nödvändig.

I sitt uttalande till statsrådsprotokollet den 28 november 1947 säger finansministern:

»Skatteskärpningarna borde täcka utgifterna på kapitalbudgeten.

Detta skulle innebära, att under nästa budgetår, någon statlig nyupplåning

icke skulle behöva ifrågakomma, utan även investeringarna finansieras

genom skatteintäkter.» Om de genom skatteökningarna erhållna

intäkterna skulle komma att disponeras på av finansministern här angivna

sätt, har man icke uppnått den penningpolitiska effekt, varmed man

motiverat skatteökningarnas genomförande. Den totala köpkraften kan

icke minskas, om statens investeringar täckas genom skattemedel i stället

för genom anlitande av verkligt nysparande. Nu mer än någonsin kräver

läget, alt statens investeringar finansieras genom uppsamlande av verkligt

nysparande.

För min del kan jag sålunda förorda en ökning av den indirekta beskattningen

endast under den förutsättningen, att därigenom indragen köp
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

23

kraft i verklig mening steriliseras, d. v. s. att medlen avsättas på något

slag av »spärrkonto», samt att utgifterna på kapitalbudgeten täckas genom

upplåning i sådana former att främst köpkraft, som eljest skulle inriktas

på konsumtion, tages i anspråk.

Under den här angivna förutsättningen bortfaller också i kapitalbudgeten

angiven slutsumma, 500 miljoner kronor, såsom en bestämd riktpunkt

för skatteökningarnas storlek. Dessa kunna avvägas med större hänsynstagande

till sina verkningar ur produktionshämmande och konsumtionsbegränsande

synpunkter. Det bör nämligen beaktas, att i den mån

en hög skattebelastning av viss vara avskräcker från konsumtion, en mot

konsumtionsbegränsningen svarande köpkraft inriktas mot andra konsumtionsområden

och kan på dessa ytterligare försämra balansen.

Under beaktande av motiven för här ifrågavarande beskattning och i

syfte att undvika de svårbedömbara snedverkningarna av en »punktbeskattning»,

har jag inom beredningen framfört tanken på en lågprocentig, i verklig

mening allmän omsättningsskatt. En sådan skatt på förslagsvis 2 %

utan undantag skulle vara lätt att kontrollera, lätt att handhava och torde

kunna inbringa c:a 300 miljoner kronor. De, som skulle betungas med

skattens uppbärande, borde kunna få ersättning för sitt arbete och sina

kostnader. Såsom komplettering av denna skatt kunde måttliga höjningar

vidtagas på beskattningen av sprit, tobak, nöjen och spel.

Förutsättningen för denna tankes realiserande är dock anslutningen från

de stora politiska partierna. Det har inom beredningen konstaterats, att

denna förutsättning för närvarande icke finnes.

Efter detta konstaterande och med samma motiv, som nyss anfördes,

framförde jag till övervägande frågan om en likaledes lågprocentig varuskatt

i produktionsstadiet, varvid livsmedelsområdet skulle undantagas.

Otvivelaktigt skulle dock en sådan skatt erbjuda flera svårigheter vid konstruktionen.

Beredningen har icke ansett det möjligt, att under den tid,

som tillmätts för dess arbete, upptaga denna lösning till närmare prövning,

vilket är att beklaga.

I detta läge har ingen annan utväg stått till buds än att tillgripa uteslutande

specialskatter. Dessa kunna visserligen ge betydande inkomster, men

— såsom förut framhållits — deras sidoverkningar äro svåröverskådliga

och deras effekt ur inflationshämmande synpunkt torde bli betydligt mindre

än mera allmänna lågprocentiga skatter.

Det kan i här förevarande sammanhang icke vara lämpligt att på beskattningens

utformning lägga andra än ekonomiska och penningpolitiska

synpunkter. Vid mitt ställningstagande till de olika skatteförslagen har jag

därtill ansett mig böra taga hänsyn till befarade, olämpliga biverkningar

i den mån dessa varit möjliga att bedöma med hänsyn till det knapphändiga

utredningsmaterial och den anmärkningsvärt korta tid, som stått beredningen

till buds. Två huvudsynpunkter ha härvid för mig varit vägledande,

nämligen:

1. Skattebelastningen bör icke medföra några väsentligare strukturförändringar

i konsumtionen och därmed i produktionen.

2. Skattehöjningarna böra drabba »köpkraften», d. v. s. konsumtionen,

men få däremot icke bli en hämmande belastning på produktion eller distribution.

Från dessa utgångspunkter har jag icke kunnat ansluta mig till de förslag,

som av beredningens majoritet förordats under här nedan redovisade

rubriker.

Spritdrycker: Enligt av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter har för
säljningen

av spritdrycker under år 1947 påverkats av flera irrationella

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

faktorer, varigenom ett bedömande av konsumtionsutvecklingens tendens

omöjliggjorts. Uppenbart är att en ytterligare höjning av spritdrycksbeskattningen

medför en konsumtionsminskning, vars relativa storlek ökas

för varje enhet skatten höjes. Det är icke beredningens uppgift att av nykterhetspolitiska

skäl trycka ned konsumtionen av spritdrycker genom en

alltför hård beskattning. Avvägningen bör göras sådan, att största skatteintäkt

erhålles utan större rubbning av konsumtionen. Av dessa skäl kan

jag icke tillstyrka en större ökning av omsättningsskattens grundbelopp

än med 1 krona, sålunda från 7 kronor till 8 kronor för liter. Enligt kontrollstyrelsens

beräkning medför denna skattehöjning en inkomstökning

av 30 miljoner kronor. Det bör anmärkas, att majoritetens förslag om 2

kronors skattehöjning enligt kontrollstyrelsens första beräkning endast

skulle medföra en inkomstökning av 40 miljoner kronor, men sedermera

uppräknats till 50 miljoner kronor.

Vin: Från kontrollstyrelsens sida har tillråtts försiktighet vid skattebelastningen

av vin med hänsyn till denna varas priskänslighet. De skäl

jag åberopat i fråga om beskattningen av spritdrycker böra sålunda i högre

grad tala för en måttligare skatteökning på vinet än den beredningens majoritet

föreslagit. För att kunna bedöma frågan har jag begärt att få en

beräkning av inkomstökning och konsumtionsminskning för alternativa

höjningar av minimiavgiften med 90 öre och med 1 krona 20 öre per liter

vid 50 respektive 60 procents omsättningsskatt. Jag anser mig icke kunna

tillstyrka en höjning av omsättningsskattens procentsats, men däremot en

höjning av minimiavgiften med 1 krona 20 öre för liter. En sådan skattehöjning

skulle enligt kontrollstyrelsens beräkning medföra en inkomstökning

av omkring 4 miljoner kronor.

Varuskatten:

a) Choklad- och konfitijrvaror: Enligt vad jag inhämtat och meddelat

beredningen, har inköpspriset på råvaran för chokladtillverkningen stigit

så kraftigt, att det torde komma att medföra en prisstegring av 15 % på

färdigprodukten. Detta förhållande borde närmare ha undersökts, innan

beredningen fattade sitt beslut. Då choklad- och konfektyrvaror redan nu

äro hårt beskattade — 40 % av tillverkningsvärdet — måste en ytterligare

höjning av skatten med 20 % utöver nyssnämnda prisstegring anses betänklig.

Jag kan därför endast med tvekan tillstyrka en skattehöjning av

10 %. Beräknad på ett 15 % högre varuvärde torde en skatt av 50 % medföra

en inkomstökning av minst samma storleksordning, som den beredningens

majoritet beräknat med utgångspunkt från 60 % skatt.

Motorfordon och drivmedel till dessa: Redan av principiella skäl måste

det väcka betänkligheter att i här förevarande sammanhang öka skattebelastningen

på motortrafiken. En sådan beskattning träffar nämligen icke

»överskottsköpkraften» annat än i mycket ringa mån. Däremot kommer

den att direkt belasta produktionens och distributionens transportkostnader.

Om det därtill blir fråga om skattehöjningar av så anmärkningsvärd

storleksordning, som beredningens majoritet föreslagit, måste verkningarna

bli direkt skadliga.

Jag har inom beredningen förklarat mig villig att positivt pröva frågan

om en viss höjning av skatten på drivmedel och i detta syfte föreslagit, att

beredningens ståndpunktstagande skulle få anstå, tills dess utredning verkställts

om olika skattehöjningars verkningar på kostnader och priser inom

näringslivet. Detta förslag har emellertid avböjts av beredningens majoritet.

Under sådana förhållanden har jag icke kunnat taga ett positivt

förslag på mitt ansvar utan har inom beredningen yrkat avslag på förslaget

i dess helhet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr <5.

Det främsta argument, som framförts mot en lågprocentig allmän omsättningsskatt

utan undantag, har varit, att en dylik skatt skulle drabba

oumbärliga livsmedel. Transportkostnaderna torde på livsmedelsområdet

spela en betydande roll i kalkylen. Det har icke utretts, huruvida icke den

av beredningens majoritet föreslagna skatteökningen på motortrafiken kan

komma att medföra lika stor eller högre belastning på vissa livsmedel som

en 2-procentig allmän omsättningsskatt.

De av mig hittills tillstyrkta skattehöjningarna torde kunna beräknas inbringa

ett belopp, som med omkring 200 miljoner understiger majoritetens

beräknade belopp. Under den förutsättning, som jag inledningsvis angivit,

måste dock mitt förslag få en större inflationshämmande verkan.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 5.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Bilaga B.

Särskilt yttrande

av herr Sandberg.

Beredningens uppdrag har enligt direktiven begränsats till att pröva vissa

förslag om höjning av den indirekta beskattningen på i huvudsak mera umbärliga

varor i syfte att därigenom åstadkomma en uppsugning och sterilisering

av köpkraft genom en överbalansering av budgeten. Beredningen har

fått sig förelagda en rad i finansdepartementet förarbetade förslag. Den tid

som stått till förfogande för beredningens arbete har emellertid varit mycket

kort.

På grund därav och med hänsyn till begränsningen i beredningens uppdrag

har några verkliga överväganden rörande det samlade behovet av ökade

skatteintäkter ej kunnat äga rum. Enligt min mening hade beredningen

därför bort begränsa sig till sådana förslag om skatter och skattehöjningar,

som den funnit sannolikt under alla omständigheter böra ingå som ett led i

den av inflationsfaran betingade skattepolitiken. Jag har också av hittills

behandlade förslag av denna art biträtt skattehöjningar, vilka tillsammans

beräknas medföra en ökad skatteintäkt på närmare 230 miljoner kronor.

Frågan om höjning av skatten på motorfordon och drivmedel till dessa

fordon är emellertid av den beskaffenhet att den svårligen kan inordnas i

nämnda grupp. För ett ståndpunktstagande i denna sak fordras en vidare

överblick över det statsfinansiella läget och verkningarna av de ifrågasatta

skattehöjningarna än som varit beredningen möjligt att åstadkomma.

En kraftig höjning av skatten på motorfordon och drivmedel till dessa

fordon får uppenbarligen allvarliga återverkningar på produktionen och på

prisbildningen på varor och tjänster. För hela näringslivet spelar ju transportmöjligheterna

och kostnaderna för dessa en stor roll. Motortrafiken kan

icke hänföras till mera umbärliga ting. Även trafiken med personbilar kan

till största delen anses vara nyttotrafik.

En skärpning av här ifrågavarande beskattning blir särskilt kännbar i de

delar av vårt land där långa avstånd redan förut medföra dyra transporter,

och där istället behovet av förbättrade kommunikationer är starkt framträdande.

Jag har därför ansett att det är tveksamt huruvida och i vilken mån en

höjning av skatten på motortrafiken bör ske. Ett ståndpunktstagande är i

alla händelser icke möjligt innan frågan gjorts till föremål för en grundligare

utredning än beredningen kunnat åstadkomma på den mycket korta

tid den haft till sitt förfogande. Dessutom bör frågan prövas mot bakgrunden

av vad vårt ekonomiska läge i dess helhet kan kräva och i sammanhang

med hela budgetplanen i övrigt. Det torde därför vara riktigast att denna

sak får undersökas då budgetplanen framlagts och hela den samlade politik

som regeringen kommer att föreslå kan överblickas.

Ett uttalande om hur stort belopp som sammanlagt kan åstadkommas

genom olika ifrågasatta höjningar av de indirekta skatterna synes mig icke

nu kunna eller böra göras.

På grund av det anförda har jag yrkat att beredningen icke nu bort taga

ställning till frågan om höjd beskattning på motorfordon och drivmedel till

dessa fordon.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

27

Bilaga C.

Särskilt yttrande

av herr öhman.

I nuvarande läge, som karakteriseras av en särpräglad högkonjunktur

med stor produktionsvolym och full sysselsättning, har jag inga invändningar

att göra mot finansdepartementets strävanden att åstadkomma en

överbalansering av driftbudgeten. Detta dock under den uttryckliga förutsättningen

att överbalanseringen sker utan prisstegringar, utan sänkning

av levnadsstandarden för folkets breda lager och utan att den sociala reformpolitiken

åsidosättes eller redan beslutade reformer uppskjutas.

Den av beredningen förordade skärpningen av den indirekta beskattningen,

som ett led i strävandena att överbalansera budgeten, verkar emellertid

i prisfördyrande riktning och medför en standardsänkning för arbetarna,

flertalet bönder och tjänstemän, varför jag inte kunnat ansluta mig

till beredningens förslag. Skälen härför redovisas här nedan:

Höjning av tobaksskatten fördyrar en vara som ingår i flertalet medborgares

dagliga konsumtion. En ytterligare höjning av skatten på sprit, vin

och maltdrycker verkar likaledes i standardsänkande riktning för stora

medborgargrupper. Någon nykterhetsvårdande betydelse kan de föreslagna

skatteskärpningarna under angivna förutsättningar inte medföra, då det

förutsättes att konsumtionen i huvudsak skall hållas på nuvarande nivå.

Motsatsen blir snarare fallet genom att statens finanser i allt högre grad göras

beroende av att medborgarna konsumerar ett bestämt kvantum alkohol

per månad och år.

Skattehöjning på biograf biljetter kommer huvudsakligen att drabba de

mindre inkomsttagarna och måste betraktas som en statsmakternas åtgärd

i syfte att fördyra det praktiskt taget enda offentliga nöje, som står de

breda befolkningsskikten till buds.

Skattehöjningen på läskedrycker, choklad och konfektyrvaror drabbar

särskilt de stora barnfamiljerna och motverkar de åtgärder som statsmakterna

i andra sammanhang vidtagit i syfte att underlätta försörjningsbördan

för dessa.

Skattehöjningen på motorfordon och drivmedel för dessa kommer att

slå igenom i höjda priser på så mångskiftande varuslag att en allmän prisstegring

blir resultatet, för såväl livsmedel som andra konsumtionsvaror.

Om de av beredningen förordade skatterna skall anses motsvara direktivens

krav, att de skall »beröra konsumtionen inom olika samhällsgrupper»,

bör det påpekandet göras att de konstruerats så att miljonären

för samma varukvantitet inte behöver betala mera än den fattige arbetaren.

Vill man verkligen sterilisera det inflationsfrämjande köpkraftsöverskottet

är det lämpligast att införa engångsskatt på förmögenheter över 40 000

kronor, i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som ställdes i

motionerna nr 289 i I kammaren och nr 4,83 i II kammaren vid 1947 års

riksdag.

Därigenom skulle inte bara det inflationsfrämjande köpkraftsöverskottet

elimineras utan även statskassan tillföres närmare 1,5 miljarder kronor,

vilket innebär en nära tre gånger så stor överbalansering av budgeten som

finansdepartementet velat åstadkomma genom den förordade skärpningen

av den indirekta beskattningen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:61 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av visst i flottledsfonden ingående fordringsb elopp. s. 9 i texten
  2. BevU 1948:14 Memorial med föranledande av kamrarnas \ skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 5 med förslag till förordn s. 1 i texten
  3. BevU 1948:8 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  4. BevU 1948:6 Bevillningsutskottets betänkande nr 6 s. 1 i texten
  5. BevU 1948:1 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 s. 2 i texten

Visa alla 6