Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående särskilda inskrivningsförrättninqar under är 1949 in. in

1949-04-01 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:194, Med förslag till förordning angående särskilda inskrivningsförrättninqar under är 1949 in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

1

tfr 194.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

förordning angående särskilda inskrivningsförrättninqar

under är 1949 in. in.; given Stockholms slott

den 1 april 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

1) antaga härvid fogade förslag till

a) förordning angående särskilda inSkrivningsförrättningar under år 1949;

b) förordning angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514)

med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga;

samt

c) förordning med provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning;

2) bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

Sammanfattning.

En successiv övergång till värnpliktstjänstgöring vid 20 års ålder föreslås

skola genomföras med början under nästa år. Härför erfordras särskilda förrättningar

för inskrivning av 19-åringar under 1949. Vidare föreslås förlängning

av tiderna för beredskapsövningar och för skyldigheten att fullgöra

dylika övningar. Tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktig officer vid flygvapnet

föreslås bli reglerad. Från gällande bestämmelser om begränsning av

värn pliktstidens längd föreslås undantag för vissa värnpliktiga vid flottan.

1—690 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 saml. Nr 194.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Förslag

till

Förordning

angående särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949.

Härigenom förordnas sona följer.

1. Med dem som enligt värnpliktslagen skolat inskrivas såsom värnpliktiga

under år 1950 skola inskrivningsförrättningar anordnas redan under år 1949

enligt de närmare bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t.

2. Yad i II kap. vämpliktslagen sägs om värnpliktig skall äga motsvarande

tillämpning beträffande den som, utan att hava uppnått värnpliktsåldern, skall

inskrivas vid förrättning som under 1. ovan avses.

3. Vid tillämpning av bestämmelserna i 27 § 1 mom. värnpliktslagen om

tid för fullgörande av där avsedd värnpliktstjänstgöring skall för den som

inskrivits vid förrättning enligt 1. ovan så anses som om han inskrivits år 1950.

Förslag

till

Förordning

angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 5 i4) med provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga.

Härigenom förordnas, att förordningen den 30 juni 1948 med provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

Härigenom förordnas, att beträffande

utbildningstiden för dels de

värnpliktiga, som påbörjat eller påbörja

första tjänstgöring eller tjänstgöring

i en följd efter den 31 mars

1948, dels ock de värnpliktiga i övrigt,

beträffande vilka Kungl. Maj:t

sådant förordnar, skola tills vidare

gälla följande avvikelser från bestämmelserna

i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.

Föreslagen lydelse:

Härigenom förordnas, att beträffande

utbildningstiden för dels de

värnpliktiga, som påbörjat eller påbörja

första tjänstgöring eller tjänstgöring

i en följd efter den 31 mars

1948, dels ock de värnpliktiga i övrigt,

beträffande vilka Kungl. Maj:t

sådant förordnar, skola tills vidare

gälla följande avvikelser från bestämmelserna

i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition nr 194.

N uv ar ande lydelse: Föreslagen ly delse:

1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen

föreskriven tjänstgöring skall förkortas

med nittio dagar på det sätt att,

där ej Konungen beträffande värnpliktiga

avsedda för handräckningstjänst

annat bestämmer,

armén eller kustartilleriet tilldelad

värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring

under tvåhundrasjuttio dagar

samt repetitions- och efterutbildningsövningar

enligt bestämmelserna i angivna

lagrum samt

flottan eller flygvapnet tilldelad

värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring

i en följd i trehundrasextio dagar.

2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.

D vämpliktslagen avses, skall fullgöra

tjänstgöring under sammanlagt högst

femhundrafyrtio dagar.

1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen

föreskriven tjänstgöring skall, utom

såvitt avser flottan tilldelad värnpliktig,

som utbildas till radiotelegraf ist

och därvid erhåller civilt radiotelegrafistcertifikat

av l:a eller 2:a klass,

förkortas med nittio dagar på det sätt

att, där ej Konungen beträffande värnpliktiga

avsedda för handräckningstjänst

annat bestämmer,

armén eller kustartilleriet tilldelad

värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring

under tvåhundrasjuttio dagar

samt repetitions- och efterutbildningsövningar

enligt bestämmelserna i angivna

lagrum samt

flottan eller flygvapnet tilldelad

värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring

i en följd i trehundrasextio dagar.

2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.

D vämpliktslagen avses, skall fullgöra

tjänstgöring under sammanlagt högst

femhundrafyrtio dagar.

3. Tjänstgöringsskyldighet som i

27 § 1 mom. B vämpliktslagen sägs

skall åligga jämväl värnpliktig, som

uttagits för utbildning till officer vid

flygvapnet.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

samt äger tillämpning å värnpliktiga som påbörjat eller påbörja tjänstgöring

i en följd efter den 31 maj 1948.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Förslag

till

Förordning

med provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning.

Härigenom förordnas,

att värnpliktig jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen åliggande skyldighet

att fullgöra beredskapsövningar tills vidare skall avse sammanlagt högst tvåhundrasjuttio

dagar

samt att skyldigheten att fullgöra beredskapsövning skall upphöra, sedan

ett år nio månader förflutit efter avslutandet av första tjänstgöring (tjänstgöring

i en följd) eller i förekommande fall fortsatt tjänstgöring enligt 1

mom. B samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och skall gälla så länge förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga äger

tillämpning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 194.

5

Utdrag av protokollet övei- försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 1 april 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, vissa frågor rörande värnpliktigas

tjänstgöring och anför därvid följande.

I. Inledning.

I sitt i 1948 års försvarsproposition (nr 206) närmare berörda betänkande

med förslag angående försvarets organisation (SOU 1947:72 och 73) upptog

1945 års försvarslcommitté till behandling vissa frågor beträffande värnplikten.

Kommittén förordade sålunda dels begränsning av övningstiden till 11

månader, innebärande förkortning av första tjänstgöring (motsvarande tjänstgöring)

och slopande av efterutbihlningsövningen, dels ändring i gällande

besiktningsföreskrifter, varigenom ett större antal värnpliktiga än nu skulle

befrias från tjänstgöring i fred, dels ock för flertalet värnpliktiga påbörjande

av första tjänstgöring ett år tidigare än vad nu är fallet.

Vid anmälan av försvarspropositionen förklarade jag att jag -—- i avbidan

på ytterligare utredning — icke då var beredd att taga slutlig ställning till

försvarskommitténs förslag rörande värnpliktsfrågorna och därmed sammanhängande

organisatoriska spörsmål. I anslutning till försvarspropositionen

framlades i propositionen 1948:207 endast förslag till provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för värnpliktiga m. in. Sedan riksdagen

(skrivelse nr 376) fattat beslut i enlighet med de i propositionen framlagda

förslagen, har Kungl. Maj:t genom förordningen den 30 juni 1948 (nr 514),

med upphävande av en motsvarande förordning den 30 maj 1947 (nr 228), förordnat

om en provisorisk avkortning av utbildningstiden för värnpliktiga med

90 dagar i förhållande till den i 1941 års värnpliktslag stadgade övningstiden.

För värnpliktiga i allmänhet innebär detta en nedsättning av utbildningstiden

till 360 dagar. Enligt förordningen omfattar utbildningen av nyssnämnda

värnpliktiga vid armén och kustartilleriet första tjänstgöring i 270 dagar

jämte repetitions- och efterutbildningsövningar i sammanlagt 90 dagar samt

vid flottan och flygvapnet tjänstgöring i en följd i 360 dagar. Jämlikt statsmakternas

beslut har för vissa värnpliktiga under sommaren på för jordbruket

lämplig tidpunkt inlagts ett uppehåll om 14 dagar, som icke inräknas i utbildningstiden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Vid anmälan av propositionen 1948: 207 fäste jag uppmärksamheten på

vissa med värnpliktsutbildningen sammanhängande spörsmål, vilka enligt min

mening borde göras till föremål för ytterligare utredning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 ha därefter

tillkallats sex utredningsmän1 att biträda med fortsatt utredning rörande värnpliktsutbildningen

och därmed sammanhängande spörsmål.

Utredningsmännen — vilka antagit benämningen 1948 års värnpliktskommitté

— ha jämlikt utredningsdirektiven bedrivit utredningen och redovisat

resultatet därav etappvis. Såsom första led i sitt utredningsarbete har 1948

års värnpliktskommitté framlagt förslag i följande frågor:

1. Övergång till inskrivning av värnpliktiga det år de fylla 19 år och värnpliktsutbildningens

påbörjande under följande kalenderår.

2. Skördeuppehåll under utbildningsåret 1949—50.

3. Förlängd värnpliktstjänstgöring för flottan tilldelade värnpliktiga, vilka

under sin första tjänstgöring erhålla utbildning till radiotelegrafister med

certifikat.

4. Provisorisk reglering av gruppchefsutbildningen för värnpliktiga tillhörande

åldersklass 1948 (grupp K av åldersklass 1949).

5. Provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning.

Kommittén har vidare framlagt förslag om provisorisk reglering av värnpliktsutbildningen

vid kavalleriet och det hästanspända artilleriet samt hästtjänstens

ordnande vid berörda förband under uppehållet mellan utryckande

och inryckande åldersklass våren 1949. Detta förslag har redan varit föremål

för Kungl. Maj:ts prövning.

Jag torde nu få upptaga kommitténs övriga förslag till behandling, varvid

de över förslagen avgivna remissutlåtandena torde böra redovisas i anslutning

till respektive förslag.

II. Inskrivning av värnpliktiga det år de fylla 19 år och värnpliktsutbildningens

påbörjande nästföljande kalenderår.

Enligt 1941 års värnpliktslag (SFS 1941: 967) skall värnpliktig inskrivas

det år han fyller 20 år. Huvuddelen av de värnpliktiga börja första tjänstgöringen

nästföljande år. Undantag härifrån göres för bl. a. värnpliktiga tilldelade

flottan och flygvapnet. Sålunda börja flygvapnets och en stor del av

flottans värnpliktiga första tjänstgöringen samma år som inskrivningen sker.

Tidigare förslag.

Såväl överbefälhavaren som 1945 års försvarskommitté ha uttalat sig för

att värnpliktstjänstgöringen påbörjas vid 20 års ålder. Härvid har betonats,

1 Ledamöterna av riksdagens första kammare direktören K. G. Ewerlöf (ordförande)

och chefredaktören J. E. Andersson, översten N. A. H. Björk, ledamöterna av riksdagens

andra kammare N. I. Johansson och P. S. Lindholm samt ordföranden i Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund Frans Nilsson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

att en dylik anordning skulle motverka minskningen i den totala tillgången

på värnpliktiga samt medföra sociala fördelar för både samhället och den

enskilde. Med stöd av yttrande av försvarets sjukvårdsförvaltning har framhållits,

att anordningen icke behövde möta några betänkligheter ur hälsovårdssynpunkt,

varvid dock betonats, att uttagningen av värnpliktiga, vilka

skulle påbörja tjänstgöringen tidigare än hittills varit fallet, borde ske med

tillbörlig försiktighet. Både överbefälhavaren och försvarskommittén ha

räknat med att övergången till det nya systemet skulle ske successivt under

1950-talet, varvid den ordinarie åldersklassen år för år skulle kompletteras

med ett efter hand växande antal värnpliktiga ur närmast yngre åldersklass.

Beträffande den inskrivningstekniska sidan av förevarande spörsmål har försvarskommittén

framhållit, att två åldersklasser måste inskrivas det år övergången

till det nya systemet inledes — den äldre på våren och den yngre på

hösten. Kommittén har räknat med att inskrivningarna för framtiden skulle

förläggas till hösten.

Såsom jag anförde vid anmälan av propositionen 1948: 206 hade försvarskommitténs

förslag rörande åldern vid första tjänstgöringens påbörjande i

stort sett icke mött någon erinran från remissmyndigheternas sida. Jag var

emellertid såsom jag förut anfört icke då beredd att taga slutlig ställning till

förslaget.

I direktiven för 1948 års värnpliktskommitté framhöll jag, att frågan om

genomförande av förslaget om framflyttning av tiden för inskrivningen och

första tjänstgöringens påbörjande främst syntes bli beroende på de merkostnader,

som komme att uppstå under de år då övergången till den lägre åldern

för tjänstgöringens påbörjande genomfördes. Det syntes mig dock böra förutsättas,

att denna övergång — med hänsyn till vikten av att bibehålla krigsorganisationens

styrka och för att icke fjärde huvudtitelns belastning skulle

bli alltför ojämn — skedde under den tid då årskullarna av de värnpliktiga

företedde en starkt sjunkande kurva.

1948 års värnpliktskommitté.

Även värnpliktskommittén har utgått från att övergången till lägre inryckningsålder

för de värnpliktiga borde ske successivt under en längre tidsperiod.

Innan kommittén utvecklat sina synpunkter härutinnan, har kommittén närmare

berört frågan om inskrivningsförfarandet.

I sistnämnda fråga har kommittén till en början framhållit att — även om

anordningen med en tidigare inskrivning avses skola genomföras efter hand

man redan från början måste förutsätta samtidig inskrivning av eu hel åldersklass.

Man har härvid att välja mellan två huvudalternativ, nämligen antingen

inskrivning under samma år inryckning till tjänstgöring sker, alltså under

tjugonde levnadsåret, eller inskrivning under nittonde levnadsåret. Kommittén

har härvid funnit övervägande skäl -—- särskilt utbildningsförhållandcna för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

huvudparten av de värnpliktiga — tala för att inskrivning sker redan under

nittonde levnadsåret.

Beträffande tidpunkten för inskrivning det år vederbörande fyller 19 år bär

kommittén granskat alternativen »vårinskrivning» (februari—mars) och »höstinskrivning»

(augusti—september). Härvid bar konstaterats att en inskrivning

under februari—mars är olämplig för flottan och flygvapnet. Yad flottan

angår skulle de uppgifter, som sjömanshusombudsmännen jämlikt inskrivningsförordningen

skola tillställa inskrivningsområdena, icke komma att

omfatta de värnpliktiga — omkring 600 man — som inskrivits vid sjömanshusen

under första hälften av sitt nittonde levnadsår. För flygvapnets vidkommande

skulle olägenheten bestå i att många inskrivningsskyldiga vid

ifrågavarande tidpunkt icke påbörjat de verkstadsskolor (motsvarande), som

skulle göra dem lämpade för tilldelning till flygvapnet. Höstinskrivning skulle

medföra, förutom att nämnda olägenheter eliminerades, den fördelen att vårflyttningen

blivit klarlagd i folkbokföringshänseende. Kommittén har i detta

sammanhang framhållit, att efter hand en betydande förskjutning av flyttningstiden

från 1 oktober till 1 april ägt rum. Ytterligare en fördel har framhållits,

nämligen den omständigheten att värnpliktiga tillhörande grupp K

kunna beräknas ha stadgat sitt studie- respektive yrkesval bättre vid den

senare tidjDunkten. Även för den vid inskrivningsförrättningarna deltagande

läkarpersonalen har en förläggning av inskrivningarna till hösten ansetts

vara fördelaktig. På grund av det anförda har vämpliktskommittén föreslagit,

att inskrivning skall ske på hösten under augusti och september månader.

Kommittén har föreslagit, att under det år övergången till det nya systemet

enligt kommitténs mening borde äga rum -— kalenderåret 1949 —- anordnas,

förutom vårinskrivning för åldersklass 1949, en inskrivning under augustiseptember

för åldersklass 1950.

Utgående från att under en övergångsperiod värnpliktiga tillhörande två

åldersklasser samtidigt skola vara inkallade till tjänstgöring bär värnpliktskommittén

närmare berört frågan, hur åldersklasserna härunder böra utnyttjas

vid de olika försvarsgrenarna. Härvid har kommittén anfört i huvudsak

följande.

För arméns del förutsattes, att övergången skulle ske under en tioårsperiod

åren 1950—1960. Härvid hade kommittén beräknat att den årliga värnpliktskontingenten

vid armén skulle under åren 1950—1959 utgöra 29 500 man för

att under åren 1960 och 1961 stiga till 30 695 respektive 31 407 man. För att

nyssnämnda jämna årliga siffra skulle kunna hållas borde den yngre åldersklassen

tagas i anspråk i successivt ökad omfattning intill år 1961, då övergången

förutsattes vara helt genomförd.

För marinens del har kommittén beräknat, att uttagningen till såväl flottan

som kustartilleriet skulle ske i sådan ordning att från och med åldersklass

1952 första tjänstgöringen kunde påbörjas av samtliga värnpliktiga under det

kalenderår de fyllde 20 år.

I fråga om flygvapnet, där redan nu de värnpliktiga påbörja första tjänst
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts proposition nr 19d.

göringen under det kalenderår de fylla 20 år, skulle det föreslagna systemet

endast medföra ett något större tidsmellanrum mellan inskrivningsförrättningen

och första tjänstgöringens påbörjande.

Rörande sättet för urvalet till tidigare tjänstgöring och därmed sammanhängande

spörsmål har värnpliktskommittén framfört vissa synpunkter såvitt

angår den förra hälften av övergångsperioden, då endast en mindre del av den

yngre åldersklassen måste tagas i anspråk. Grunderna för utväljandet under

periodens senare hälft och därefter har kommittén ansett böra upptagas till

omprövning i senare sammanhang på grundval av vunna erfarenheter och

under beaktande av då rådande läge. Beträffande urvalsprövningen under

periodens förra hälft har kommittén anfört i huvudsak följande.

Därest den för inryckning under 20:e året avsedda »yngre årskontingenten»

proportionerades ut på inskrivningsområdena med hänsyn till den inbördes

storleken av dessas årliga värnpliktskontingent, syntes hinder icke möta att

inarbeta fördelningen av denna yngre kontingent i den generalorder, som

årligen reglerar uttagningen av värnpliktiga. Om det vid inskrivningsförrättnin»

skulle visa sig, att brist förefunnes på värnpliktiga lämpade för specialtjänst

(K-värnpliktiga) eller för fackbefattning, borde denna brist icke få kompenseras

genom uttagning ur den yngre åldersklassen i större proportion än

vad denna kunde bära med hänsyn till nästa års krav.

Uttagningen borde i första hand ske på frivillighetens väg. Då emellertid

de flesta värnpliktiga kunde väntas föredraga den tidigare tjänstgöringen,

finge viss gallring ske. För att därvid rättvisesynpunkterna i möjligaste mån

skulle kunna tillgodoses måste vid uttagningen en utproportionermg av kontingenten

företagas även inom inskrivningsområdena.

Vid urvalet av dem som skulle uttagas till tidigare tjänstgöring borde stor

vikt fästas vid vederbörandes kroppskonstitution och hälsotillstånd. Till den

tidigare kontingenten borde endast utväljas värnpliktiga vilkas allmänna

hälsotillstånd, såväl fysiskt som psykiskt, vore fullgott, varemot personer med

mindre god kroppskonstitution eller brister i ett eller annat hänseende borde

få stå över till den senare kontingenten. Reglerande bestämmelser borde i

olika hithörande frågor utfärdas av försvarets sjukvårdsförvaltning, centrala

vämpliktsbyrån samt försvarsgrenscheferna.

Läkarbehovet vid en dubblerad inskrivningsförrättning år 1949 kan enligt

vad arméöverläkaren meddelat kommittén icke tillnärmelsevis täckas med

till arméöverläkarens förfogande ställda tjänstgöringsskyldiga läkare och

civila läkare med vilka särskilt avtal träffats. Enligt arméöverläkarens förslag

borde bristen avhjälpas genom att det medgåves honom att under år 1949

disponera samtliga facktjänstgöringsskyldiga värnpliktiga läkare under 60

dagar av för dem återstående facktjänstgöringsskyldighet — i stället för som

nu i regel 30 dagar — oavsett den tid de redan fullgjort sådan tjänstgöring.

Dessutom vore det nödvändigt att för ändamålet disponera läkare vid marinen

och flygvapnet till ett antal av 15—20. Värnpliktskommittén har förordat, att

det uppkomna läkarbehovet för höstinskrivningarna 1949, vilket vore föranlett

av en engångssituation, i inge tillgodoses pa av arméöverläkaren föreslaget sätt.

Kommittén har framlagt vissa kostnadsberäkningar i anslutning till förslaget

om framflyttning av tiden för inskrivningen och första tjänstgöringens

början och därvid anfört i huvudsak följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

De dubbla inskrivningsförrättningarna år 1949 komme enligt förslaget

att äga rum under olika budgetår. Förlädes från och med 1950 inskrivningsförrättningarna

till augusti och september månader, komme även framdeles

inskrivningsförrättningarna att hållas en gång per budgetår. Särskilda kostnader

på grund av inskrivningarnas omläggning komme därför icke att uppstå.

De merkostnader, som följde av förslagets genomförande, komme därför

att inskränka sig till de ökade utgifter, som uppstode på grund av arméns

större årliga utbildningskontingenter under en tioårsperiod. Dessa kostnadsökningar

vore i dagens läge ytterligt svåra att mera exakt beräkna med hänsyn

till åtskilliga osäkerhets- och ovisshetsmoment. Överslagsvis beräknade kommittén

kostnadsökningarna till sammanlagt i runt tal 71 627 000 kronor. Beloppet

komme att fördelas på 14 budgetår. I medeltal per budgetår skulle

kostnadsökningen sålunda uppgå till i runt tal 5116 000 kronor. Hur denna

kostnadsökning komme att fördela sig på varje särskilt budgetår vore icke

möjligt att nu tillförlitligt bedöma. Kostnaderna syntes — ehuru i och för sig

betydande — icke vara av den storlek att de borde hindra genomförande av en

åtgärd av sådan vital betydelse för krigsorganisationen som den föreslagna,

särskilt som det förutsattes, att övergången skulle ske under en period, då

värnpliktskontingenten eljest skulle ha undergått en kraftig minskning.

Remissyttranden.

Överbefälhavaren och chefen för armén ha tillstyrkt värnpliktskommitténs

förslag i förevarande ämne.

Chefen för marinen har i princip intet haft att erinra mot förslaget om

framflyttning av tiden för inskrivning och inryckning. Kommitténs beräkningar

av årskontingenternas storlek vid flottan stode i god överensstämmelse

med vad flottans nuvarande organisation krävde. Emellertid syntes pågående

utredning angående tillgodoseendet av såväl örlogsflottans som stora delar

av handelsflottans behov av bemanning vid beredskap och krig komma att

visa ökat behov för örlogsflottans del av andra värnpliktiga än på sjömanshus

inskrivna. Detta behov borde enligt marinchefens mening tillgodoses genom

att numerären i de normala årskontingenterna av värnpliktiga ökades. Den

nya åldersklassen borde disponeras för sådant ändamål. För kustartilleriet

förelåge behov av ökad värnpliktskontingent på grund av tillkomst av radarmateriel.

Från och med 1950 erfordrades en ökning av värnpliktskontingenten

med 200 man. Härför syntes åldersklass 1950 böra tagas i anspråk.

Chefen för flygvapnet har understrukit betydelsen av att vid övergång till

inskrivning under nittonde levnadsåret inskrivningarna ägde rum under hösten.

Vårinskrivning skulle medföra, att flygvapnets värnpliktiga påbörjade första

tjänstgöringen först IV2 år efter inskrivningen, vilket vore ofördelaktigt med

hänsyn till inträffade flyttningar mellan olika inskrivningsområden. Hinder

syntes ej föreligga att flygvapnet, i den mån tillgängliga läkarkrafter medgåve,

bidroge till täckande av läkarbeliovet vid inskrivningsförrättningen

under 1949. Flygvapnets värnpliktsbehov under åren 1950—1952 vore betydligt

större än kommittén beräknat.

Statens organisationsnämnd — som erinrat om att nämnden år 1945 inför

överbefälhavaren framlagt förslag till inskrivning av värnpliktiga under nit
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Mai ds proposition nr 194.

tonde levnadsåret och en successiv övergång till inkallelse till första tjänstgöring

under tjugonde levnadsåret — har vänt sig mot kommitténs förslag

beträffande höstinskrivningar och därvid anfört i huvudsak följande.

Enligt nämndens uppfattning hade den sedan en lång tid tillbaka tilllämpade

vårinskrivningen visat sig vara ett mycket gott system Då inskrivningsverksamheten

berörde ett flertal myndigheter, såsom folkbokfonngsorgan

av skilda slag, länsstyrelser m. m., erfordrades mycket starka skäl for

att i rådande läge vidtaga en så genomgripande reform som en omläggning

till höstinskrivning innebure. Vårinskrivning borde bibehailas av

bl. a. följande skäl. Det löpande registreringsarbetet vid inskrivmngsexpeditioner

och övriga personalregistreringsorgan, som samarbetade med dessa,

vore under hösten av större omfattning än normalt. En överflyttning av mskrivningsförrättningarna

från våren till hösten skulle komma att medföra

sådan merbelastning av den nuvarande personalorganisationen vid lnskrivningsexpeditionerna,

att dessa icke skulle förmå att inom föreskriven tid imf"

göra samtliga till nämnda tidsperiod förlagda arbetsuppgifter. Personailorstärkning

kunde icke förordas. Vid tillämpning av höstinsknvnmg skulle

vidare visst omfattande förberedelsearbete vid inskrivningsexpeditionema

komma att förläggas till högsommaren, vilket vore olägligt. Om inskrivningen

vore förlagd till kalenderårets första, hälft, skulle i ett beredskapslage en

inskriven åldersklass så snart det över huvud vore möjligt stå till förfogande

för utbildning.

Nämnden har emellertid vitsordat, att under övergångsåret 1949 höstinskrivning

för en åldersklass vore ofrånkomlig. Därvid erfordrades extra biträdespersonal

vid de olika inskrivningsområdena uppgående till sammanlagt

24 biträden.

Statistiska centralbyrån, som i princip intet haft att erinra mot att värnpliktig

inskrives under nittonde levnadsåret, har granskat kommitténs förslag

huvudsakligen ur folkbokföringssynpunkt. Vid sitt bedömande av förslaget

har ämbetsverket tagit hänsyn till att arbete med upprättande av mskrivningskort

i enlighet med vissa principuttalanden vid 1945 års riksdag

i frågan rörande omorganisation av folkbokföringen (proposition

nr 282; riksdagens skrivelse nr 446) kunde komma att överflyttas från pastorsämbetena

till länsbyråerna för folkbokföringen. Vid en dylik anordning vore

höstinskrivning att föredraga framför vårinskrivning. Detsamma gällde emellertid

även om prästerna skulle upprätta inskrivningskorten utan länsbyråernas

hjälp. Ur folkbokföringssynpunkt tillstyrktes därför förslaget, att inskrivning

skulle ske på hösten. I samband med att inskrivningsförordningen ändrades

borde åtskilliga bestämmelser däri underkastas cn översyn för att i sakligt

och terminologiskt avseende bringas i överensstämmelse med gällande

författningar rörande folkbokföringen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har framhållit, att vid införande av tidigare

inryckning vissa olägenheter kunde uppstå åtminstone för annan yrkesutbildning

än skolmässig sådan på högre stadier genom att påbörjad yrkesutbildning

icke hunne avslutas före värnpliktstjänstgöringens påbörjande.

Styrelsen kunde därför tillstyrka förslaget endast under förutsättning att anstånd

med värnpliktens fullgörande som regel kunde påräknas för att fullborda

yrkesutbildning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 194.

Inskrivningsrådet har ansett hinder ej möta mot att rådet användes som

besvärsinstans i fråga om uttagning till tjänstgöring det ena eller andra året.

III. Skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen.

För tillgodoseende av jordbrukets behov av arbetskraft under skördetiden

har — såsom inledningsvis nämnts — i den provisoriskt avkortade utbildningstiden

för värnpliktiga i allmänhet vid armén inlagts ett uppehåll om 14 dagar.

Under tiden för uppehållet, som icke inräknas i utbildningstiden, åtnjuta de

värnpliktiga ekonomiska förmåner enligt samma bestämmelser som under

övningsuppehåll som inräknas i tjänstgöringstiden. Frågan om skördeuppehåll

under värnpliktsutbildningen har emellertid ansetts böra bli föremål för

fortsatta överväganden. I direktiven till värnpliktskommittén anförde jag

härom bl. a. följande.

Vid de redan verkställda utredningarna har förslag väckts om att med tanke

på jordbrukets behov anordna ett två månaders uppehåll under sommaren.

Förslaget föreligger i två varianter. Å ena sidan har försvarskommittén framlagt

förslag om uppdelning av värnpliktskontingenten på två grupper, varvid

jordbrukare skulle sammanföras till en grupp, vars inrycknings tid skulle bestämmas

på sådant sätt, att ett två månaders sommaruppehåll kunde inläggas

vid för jordbruket lämplig tidpunkt. Å andra sidan har chefen för armén föreslagit

två månaders sommaruppehåll för huvuddelen av de värnpliktiga. Båda

dessa förslag äro, såsom framgår av propositionen 1948: 207, enligt min mening

förenade med olägenheter, i ena fallet ur organisatorisk, i andra fallet ur

social synpunkt. Det synes mig kunna starkt ifrågasättas, om vinsten med

ett så långt uppehåll motsvarar de därmed förenade olägenheterna. Hithörande

spörsmål böra emellertid uppmärksammas.

1948 års värnpliktskommitté.

För att få värdet och verkningarna av 1948 års skördeuppehåll närmare

belysta ur olika synpunkter har kommittén låtit inhämta yttranden från arbetsmarknadsstyrelsen

och länsarbetsnämnderna samt vederbörande militära

myndigheter rörande erfarenheterna av det tillämpade systemet. Härvid har

framkommit i huvudsak följande.

Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna ha uttalat, att uppehållet,

där det förlagts till lämplig tid för skördearbete, visat sig vara av

synnerligt värde för jordbruket men däremot på grund av sin korthet knappast

av någon betydelse för andra näringsgrenar. Värnpliktiga från andra

näringsgrenar än jordbruket syntes icke i någon nämnvärd omfattning ha

åtagit sig jordbruksarbete under övningsuppehållet. Tiden för uppehållet hade

i allmänhet visat sig vara för kort såväl reellt sett som med hänsyn till inträffade

ogynnsamma förändringar i väderleksförhållandena. Därest det icke

ansåges möjligt att under sommaren anordna ett längre skördeuppehåll om

minst två månader, syntes uppehållet i vart fall böra bestämmas till minst

tre veckor. Tidpunkten för skördeuppehållet hade ofta nog varit väl hårt fastlåst;

smidigare anpassning efter ändrade väderleksförhållanden borde kunna

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

åstadkommas. Militär myndighet borde åläggas att, därest det ur utbildningssynpunkt

vore möjligt, tillmötesgå framställning från länsarbetsnämnd om

erforderlig jämkning av den preliminärt fastställda tiden för uppehållet.

En uppdelning av skördeuppehållet i omgångar med en vecka för höskörden

och en vecka för stråsädesskörden syntes mindre lämplig såväl ur jordbrukssynpunkt

som ur militär synpunkt. Det skulle vara av stort värde för

jordbruksnäringen, om skördeuppehållet kunde anpassas med hänsyn till växlande

tidpunkter för skördens mognad inom olika delar av riket.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört, att vid bestämmandet av tidpunkten

för övningsuppehåll ur jordbrukssynpunkt hänsyn endast borde tagas till

hö- och stråsädesskörden, däremot ej till andra arbeten såsom skötseln och

skörden av sockerbetor eller potatisskörden, då behovet av arbetskraft för

dylika arbeten i regel kunde och borde tillgodoses på annat sätt än genom

anordnande av övningsuppehåll för värnpliktiga.

De militära myndigheterna (militärbefälhavare samt regements- och motsvarande

chefer) ha i allmänhet funnit 14 dagar vara en lämpligt avpassad

längd för övningsuppehållet. I en del fall har särskilt understrukits, att en

utsträckning av skördeuppehållet komme att menligt inverka på utbildningsresultatet,

då inlärda kunskaper i stor utsträckning fölle i glömska vid

längre uppehåll än 14 dagar och åtskillig tid efter uppehållet åtginge till

repetition, vilket minskade tiden för övrig utbildning i alltför hög grad.

Militärmyndigheterna ha vidare anfört, att länsarbetsnämndernas önskemål

angående tidpunkten för uppehållet icke alltid kunnat beaktas och att detta

främst varit fallet vid de förband, vilkas värnpliktskontingenter rekryterats

från olika län. Sammanjämkning hade emellertid ägt rum i möjligaste utsträckning.

I vissa fall hade olägenheter ur utbildningssynpunkt uppstått

genom att uppehållet förlagts till alltför tidig tidpunkt i förhållande till inryckningsdagen,

och en förskjutning till en senare tidpunkt syntes nödvändig

för att icke utbildningsresultatet skulle lida skada. En uppdelning av uppehållet

med en vecka för vardera hö- och stråsädesskörden hade tillämpats vid

114 och därvid visat sig vara olämplig ur utbildningssynpunkt.

Värnpliktskommittén har även förebragt vissa statistiska uppgifter

för att belysa betydelsen för jordbruket av ett skördeuppehåll under första

tjänstgöringen.

Ett skördeuppehåll för värnpliktiga jordbrukare under första tjänstgöring

har beräknats öka jordbrukets fasta manliga arbetskraft med 1,5 %. Med

hänsyn till att de värnpliktiga jordbrukare, som fullgöra första tjänstgöring,

måste anses utgöra en särskilt värdefull arbetskraft, måste emellertid deras

betydelse för jordbrukets arbetskraftsbehov skattas högre än vad procentsiffran

l,r> utvisade.

Vid en närmare utredning om behovet av arbetskraft vid jordbruket under

olika delar av året har kommittén funnit att viss brist på fast arbetskraft

förelåge under hela året, men att denna i flertalet län vore störst under aprilmaj

och därnäst under augusti—september samt att behovet av tillfällig

arbetskraft i allmänhet vore störst under augusti—oktober. Genomsnittligt

för hela landet förelåge det större totala behovet av arbetskraft under tiden

15 juli—15 september med vissa variationer för olika landsdelar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 194.

Kommittén har funnit att en gård av genomsnittsstorlek vid inkallelse av

en man förlorade en väsentlig del av sin manliga arbetskraft. Vid bedömandet

av detta förhållande måste dock observeras, att inkallelse till första tjänstgöring

drabbade ett mycket litet antal brukningsdelar i landet. Antalet jordbrukare,

som fullgjorde första tjänstgöring, ujjpginge nämligen f. n. endast

till 7 684, medan antalet brukningsdelar utgjorde 414 441.

Med hänsyn till att de mindre jordbruken huvudsakligen brukades endast

av ägaren, och att denne i regel befunne sig i en högre ålder än 20—21 år,

syntes man få räkna med att brukningsdelar om 10 hektar och mindre i allmänhet

icke berördes av inkallelser till första tjänstgöring. Det vore sannolikt

i första hand brukningsdelar om 10 hektar och större, som vore aktuella

i detta avseende. Deras antal uppginge till 93 607. Antalet jordbrukare som

fullgjorde första tjänstgöring borde sålunda i första hand ses i relation till

denna siffra.

Enligt vissa utarbetade prognoser syntes man få räkna med eu fortgående

avflyttning från jordbruket med åtföljande minskning av antalet värnpliktiga

jordbrukare, vilka fullgjorde första tjänstgöring.

För närmare studium av det av kommittén förebragta siffermaterialet

torde få hänvisas till kommitténs redogörelse med tillhörande bilagor.

Härefter har kommittén ingående behandlat frågan om ett skördeuppehåll

för värnpliktiga jordbrukare av högst två månader.

Härvid har anförts i huvudsak följande.

Med hänsyn till att största behovet av arbetskraft vid jordbruket förelåge

15 juli—15 september hade från jordbrukshåll framställts önskemålet, att

första tjänstgöringen för värnpliktiga jordbrukare så inpassades under utbildningsåret,

att uppehåll i tjänstgöringen för dessa värnpliktiga kunde äga

rum helst under hela nyssnämnda tid, d. v. s. under två månader, men i

varje fall under omkring en och en halv månad. Skulle detta vara möjligt,

måste värnpliktiga jordbrukare inrycka till första tjänstgöring så mycket

tidigare än övriga värnpliktiga, att utrymme skapades för detta skördeuppchåll

15 juli—15 september. Inryckningen måste därför äga rum i mitten avapril,

trots att en sådan tidpunkt för inryckning komme att inverka högst

ofördelaktigt på arbetskraftstillgången under säsongtoppen april—maj.

Ur utbildningssynpunkt borde enligt kommitténs mening följande beaktas

vid övervägandena angående lämpligheten av ett dylikt system.

Varje uppehåll av större längd än som oundgängligen erfordrades för vila

och rekreation vore ur utbildningssynpunkt olägligt. Enligt vad erfarenheterna

utvisade hade efter dylikt längre uppehåll under de första sex månaderna

av första tjänstgöringen i allmänhet en tid motsvarande 15—30 % av

uppehållet måst anslås för repetition av det tidigare genomgångna. Den verkliga

tidsförlusten bleve sålunda avsevärt mycket större än uppehållet i sig

självt och måste förutses bli proportionsvis större, ju tidigare detta inträffade

och ju längre det vore. Såsom kompensation för den tid, som erfarenhetsmässigt

åtginge för repetition efter ett skördeuppehåll, borde göras ett tidstillägg

till första tjänstgöringen för berörda värnpliktiga, enligt kommitténs

beräkningar omfattande ungefär 13 dagar. Den praktiska formen för ett

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majits proposition nr 19d.

sådant tidstilläggs uttagande syntes vara, att ett nominellt skördeuppehåll

om 60 dagar minskades med 13 dagar, varigenom uppehållet i realiteten endast

komme att uppgå till 47 dagar.

För systemets genomförande vore det vidare nödvändigt, att de värnpliktiga

jordbrukarna kunde sammanföras till utbildningsförband av sådan storlek

och sammansättning, att utbildningsbefälet vid sådana förband kunde

utnyttjas till full kapacitet. Då systemet krävde tidigare inryckning för värnpliktiga

jordbrukare än för övriga värnpliktiga, kunde en samordning av utbildningen

för dessa båda kategorier icke ske förrän efter det skördeuppeliållet

och därefter inlagt tidstillägg för repetition gått till ända för den förra

gruppen och de värnpliktiga av båda grupperna varit lika länge under utbildning.

Före skördeuppehållet bleve det sålunda nödvändigt att genom organisatoriska

åtgärder åvägabringa lämpligt sammansatta utbildningsförband av

värnpliktiga jordbrukare. I stor utsträckning måste dessa åtgärder innebära

en större eller mindre grad av centralisering av utbildningen av dessa värnpliktiga.

Denna centralisering kunde i huvudsak tänkas organiserad enligt

följande tre alternativ:

1. Utbildningen vid de olika truppslagen centraliseras under hela första

tjänstgöringen armé- eller militärområdesvis till särskilda regementen (kårer).

2. Utbildningen vid de olika truppslagen centraliseras under den del av

första tjänstgöringen, som infaller före skördeuppehållet, till särskilda regementen

(kårer). Vid dessa regementen (kårer) utbildas jämväl förbanden

tilldelade kontingenter av icke jordbrukare. De värnpliktiga jordbrukarna

—- utom de som tilldelats nyssnämnda regementen (kårer) — återgå efter

skördeuppehållet för fortsatt utbildning till det regemente (kår), som vederbörande

tilldelats vid inskrivningsförrättningarna.

3. Utbildningen vid de olika truppslagen centraliseras under första tjänstgöringen

före skördeuppehållet till särskilda utbildningsavdelningar vid samt

liga regementen (kårer). Efter skördeuppehållet sammanföras de värnpliktiga

jordbrukarna med övriga värnpliktiga för fortsatt gemensam utbildning.

Efter en ingående granskning av de tre alternativen — härutinnan torde

få hänvisas till handlingarna —- har kommittén sammanfattningsvis anfört i

huvudsak följande.

De såsom 1 och 2 betecknade alternativen vore behäftade med allvarliga

olägenheter ur såväl utbildnings- som organisatorisk synpunkt. Dessa olägenheter

syntes vara av den art, att ett genomförande av något av berörda alternativ

icke gärna vore möjligt. Endast alternativ 3 (temporärt centraliserad utbildning

vid eget förband) syntes kommittén innebära en möjligen framkomlig

väg att lösa problemet. Underlaget för bedömningen av detta alternativ

hänförde sig emellertid endast till en åldersklass, varför nu icke skönjbara

faktorer kunde komma att påverka alternativets genomförbarhet. Mot

alternativet kunde emellertid med fog resas den invändningen, att det icke

uppfyllde berättigade krav på enkelhet och klarhet i utbildningsorganisatio
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

nen. Nära en tredjedel av de värnpliktiga jordbrukarna måste nämligen antingen

uttagas till annan utbildningslinje än den, för vilken de vore lämpade,

sammanföras till centraliserad utbildning eller fullgöra första tjänstgöring

tillsammans med icke jordbrukare. För befälets del komme en tillämpning av

alternativet att medföra ökat antal kommenderingar utom ordinarie tjänstgöringsort

med därav följande olägenheter.

En minskning av antalet värnpliktiga jordbrukare, vilka fullgjorde första

tjänstgöringen, varmed man på grund av förutsedd avflyttning från jordbruket

finge räkna under åren 1950—1960, skulle vid genomförande av alternativ

3 bl. a. få den konsekvensen, att färre utbildningsförband av lämplig storlek

kunde organiseras vid ordinarie truppförband samt att större antal värnpliktiga

jordbrukare måste uttagas för utbildning på annan utbildningslinje än

den, för vilken de vore lämpade, sammanföras till centraliserad utbildning

eller fullgöra första tjänstgöring tillsammans med icke jordbrukare. Nackdelarna

med alternativet komme såvitt kunde bedömas att för varje år förstoras.

Vissa av kommittén enligt det föregående anförda omständigheter syntes ge

vid handen, att en utsträckning av den nuvarande tiden för skördeuppehåll

vore av jämförelsevis begränsad betydelse för jordbruket. Det måste under

dylika förhållanden starkt ifrågasättas, om fördelarna av en sådan förlängning

kunde a-nses stå i rimlig proportion till de olägenheter ur utbildningssynpunkt,

som enligt vad den föreliggande utredningen utvisade vore förenade jämväl

med tillämpningen av det såsom gynnsammast betecknade alternativ 3.

Värnpliktskommittén har för sin del ansett nackdelarna vara så pass övervägande

att kommittén icke kunnat förorda, att en anordning med två månaders

skördeuppehåll för värnpliktiga jordbrukare införes. Med hänsyn till

att varje uppehåll i utbildningen av längre varaktighet än 14 dagar medför

besvärande komplikationer ur utbildningssynpunkt har kommittén föreslagit,

att nuvarande system med 14 dagars övningsuppehåll för huvuddelen av de

värnpliktiga bibehålies. Kommittén har härvid ansett följande åtgärder böra

vidtagas för att möjliggöra en smidigare anpassning av sistnämnda system

till de inom varje län aktuella skördeförhållandena. Tidpunkten för övningsuppehållet

borde fastställas preliminärt av militär myndighet på förslag av

vederbörande länsarbetsnämnd före inryckningen till första tjänstgöring.

Därest sedermera oförutsedda faktorer skulle medföra så ändrade skördeförliållanden,

att en jämkning av de preliminärt fastställda tiderna kunde bli

erforderlig för att uppehållet verkligen skulle komma att infalla under tiden

för skörden, borde länsarbetsnämnd, så snart skördetiden i länet mera exakt

kunde beräknas, till vederbörande militära myndigheter göra framställning

om sådan jämkning. Militär myndighet borde åläggas att i möjligaste mån

tillmötesgå sådan framställning. Härvid borde dock övningsuppehåll vid

olika tider för samma regemente (kår) icke ifrågasättas. Slutligen borde

samarbete äga rum mellan länsarbetsnämnderna och truppförbanden i syfte

att förmå värnpliktiga, som icke tillhörde jordbruket, att under övningsuppehållet

åtaga sig jordbruksarbete.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Kommittéledamoten Johansson, som i likhet med kommittémajoriteten funnit

att ur militära och andra synpunkter det hittills tillämpade systemet med

ett gemensamt skördeuppehåll för alla värnpliktiga är den mest framkomliga

vägen, har ansett ett uppehåll om 14 dagar vara alldeles för kort för att ur

jordbrukets synpunkt vara tillfredsställande. Johansson har därför föreslagit

ett uppehåll av minst tre men helst fyra veckor. Påståendet att ett övningsuppehåll

av mer än 14 dagar skulle ha menlig inverkan på utbildningsarbetets

resultat på grund av att de värnpliktiga glömde en del av vad de

lärt syntes överdrivet.

Remissyttranden.

Överbefälhavaren har — med reservation för vissa av cheferna för armén

och marinen föreslagna praktiska jämkningar — intet haft att erinra mot de

föreslagna bestämmelserna för skördeuppehåll.

Chefen för armén har helt anslutit sig till kommitténs uppfattning rörande

olägenheterna av ett skördeuppehåll av två månader endast för jordbrukare.

Enligt vunna erfarenheter vore ett uppehåll av 14 dagar det längsta som med

hänsyn till kravet på utbildningstidens effektiva utnyttjande kunde godtagas

utan en ökning av den sammanlagda tiden för första tjänstgöringen. Skördeuppehållet

borde ske i en följd utom såvitt anginge de hästanspända förbanden,

där det med hänsyn till hästvården vore nödvändigt medgiva, att uppehållet

uppdelades i två omgångar.

Chefen för marinen, som framhållit att frågan om skördeuppehåll icke vore

aktuell för flottan, har ansett att för kustartilleriets del ett 14 dagars övningsuppehåll

borde bibehållas såsom för övriga försvarsgrenar och vapenslag.

Detta övningsuppehåll kunde emellertid icke utan olägenhet för utbildningen

förläggas till senare tidpunkt än i anslutning till midsommarhelgen och kunde

därför endast i undantagsfall motsvara jordbrukets intressen, övningsuppehållet

vid kustartilleriet borde sålunda förläggas till ur utbildningssynpunkt

lämplig tid, vilket syntes kunna ske med hänsyn till att kustartilleriet enligt

uttalande i propositionen 1948: 207 som regel icke borde tilldelas värnpliktiga

jordbrukare.

Arbetsmarknadsstyrelsen, som hänvisat till vad styrelsen tidigare anfört i

frågan om skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen (se prop. 1948: 207

s. 59), har framhållit, att därvid framförda synpunkter alltjämt syntes böia

beaktas. Därest ett skördeuppehåll av två månader för värnpliktig jordbrukspersonal,

vilket för jordbruket vore både önskvärt och ändamålsenligt, icke

kunde ordnas på ett ur såväl militär synpunkt som jordbrukssynpunkt godtagbart

sätt, syntes ett för alla värnpliktiga gemensamt kortare skördeuppehåll

under den första tjänstgöringen i allt fall erforderligt. Styrelsen kunde

emellertid icke tillstyrka ett så kort skördeuppehåll som 14 dagar utan finge

av tidigare anförda skäl föreslå ett uppehåll av minst tre veckor. Det förefölle

styrelsen som om ett övningsuppehåll av tre veckor icke skulle behöva

‘2—gso 4ip B ihan g till riksdagens protokoll 1949. 1 sand. Nr 194.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

medföra så mycket mer besvärande komplikationer nr utbildningssynpunkt än

ett uppehåll av 14 dagar. Det syntes styrelsen särskilt angeläget, att sådana

föreskrifter utfärdades till vederbörande militära myndigheter att erforderlig

jämkning av de preliminärt fastställda tidpunkterna för övningsuppehållet

verkligen kunde åvägabringas. Om länsarbetsnämnder skulle föreslå olika

tider för övningsuppehållet vid regemente (kår), som erhölle sina värnpliktiga

från två eller flera län, och en sammanjämkning av nämndernas förslag

icke kunde åstadkommas eller nämndernas önskemål icke kunde tillgodoses

genom att uppdela värnpliktiga i olika omgångar vid beviljandet av övningsuppehållet,

syntes det styrelsen vara av stort värde om vederbörlig militär

myndighet, innan tiden för övningsuppehållet fastställdes, sökte samråd med

styrelsen. Samarbete borde äga rum mellan länsarbetsnämnderna och truppförbanden

i syfte att förmå värnpliktiga, som icke tillhörde jordbruket, att

under övningsuppehållet frivilligt åtaga sig jordbruksarbete. Föreskrifter

härom borde utfärdas till såväl truppförbanden som länsarbetsnämnderna.

Därest ett större antal jordbrukare tilldelades marinen och flygvapnet, borde

ifrågavarande övningsuppehåll även införas vid dessa försvarsgrenar.

Svenska arbetsgivareföreningen har funnit de av kommittén framförda argumenten

mot en förlängning av skördeuppehållet för jordbruket till två månader

så vägande, att föreningen ej ansett sig kunna tillstyrka en mera avsevärd

förlängning av skördeuppehållet. Uppehållet borde ej göras längre än

som ur jordbrukets synpunkt, vore oundgängligen nödvändigt. För sådana förband,

till vilka ett större antal jordbrukare vore inkallade, borde emellertid

eftersträvas ett längre skördeuppehåll än 14 dagar.

Landsorganisationen i Sverige har ansett, att kommittén förebragt övertygande,

tidigare ej klargjorda skäl mot en anordning med två månaders uppehåll

för värnpliktiga jordbrukare. Landsorganisationen kunde biträda kommitténs

förslag rörande bibehållande av ett skördeuppehåll av 14 dagar. Längre

uppehåll syntes ej försvarligt med hänsyn till övriga värnpliktigas och produktionens

intressen.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har ansett, att värnpliktskommittén

anfört bärande skäl för bibehållande av nuvarande system med 14

dagars övningsuppehåll för de värnpliktigas huvuddel. Organisationen har

dock understrukit, att största möjliga hänsyn borde tagas till jordbrukets

arbetskraftsbehov under skördetiden. Då ur denna synpunkt ett övningsuppehåll

av 14 dagar vore väl kort, borde åtminstone någon ökning av uppehållet

ske.

Riksförbundet Landsbygdens Folk (R. L. F.) har förklarat sig i princip

anse ett skördeuppehåll av två månader för värnpliktiga jordbrukare önskvärt.

Sedan förbundet emellertid konstaterat, att av den verkställda utredningen

framginge, att några utsikter att realisera nyssnämnda önskemål knappast

förefunnes, har förbundet tagit ställning till frågan om ett skördeuppehåll

av 14 dagar. Härvid har förbundet icke funnit anledning till erinran

mot de föreslagna bestämmelserna för övningsuppehållet. Däremot har för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 194. 19

bundet i fråga om skördeuppehållets längd föreslagit, att uppehållet måtte

få omfatta fyra veckor.

Sveriges lantbruks förbund har funnit det vara en brist i värnpliktskommitténs

utredning rörande möjligheterna av ett två månaders skördeuppehåll

att utredningen bundits vid den för tillfället tillämpade inryckningstiden till

värnpliktsutbildningen. Det hade enligt förbundets mening varit önskvärt

att pröva förutsättningarna för en uppdelning av värnpliktskontingenten i två

omgångar med inryckning dels på hösten, dels på våren. Om en sådan omläggning

vore organisatoriskt genomförbar, skulle frågan om skördeuppehåll

definitivt kunna lösas samtidigt som man skulle slippa den lucka i försvarsberedskapen,

som den nuvarande ordningen medförde.

Om ett två månaders skördeuppehåll för värnpliktiga jordbrukare vore

svårt att förena med effektiv militärutbildning, syntes det föreslagna gemensamma

sommaruppehållet för alla värnpliktiga vara den för ögonblicket lämpligaste

lösningen. Den föreslagna tiden vore emellertid för kort för att uppehållet

skulle kunna tjäna avsett syftemål. Redan vid ett genomgående gynnsamt

skördeväder vore ett 14 dagars skördeuppehåll otillräckligt. Uppehållet

borde därför fastställas till fyra veckor. För att ge önskad effekt borde detta

uppehåll i sin helhet förläggas till skördetiden. Tidpunkten för uppehållets

början borde fastställas lokalt i direkt samråd mellan länsarbetsnämnderna

och vederbörande militärmyndigheter på sätt utredningen föreslagit.

Svenska lantarbetsgivareföreningen har anslutit sig till de av Sveriges

lantbruksförbund framförda synpunkterna och förslagen i ämnet.

IV. Förlängd värnpliktstjänstgöring för värnpliktiga vid flottan, vilka under sin

första tjänstgöring erhålla utbildning till radiotelegrafister med certifikat.

1948 års värnpHktskommitté.

I sitt utredningsarbete har värnpliktskommittén med anledning av ett

från chefen för marinen framfört förslag till behandling upptagit frågan om

en förlängning av värnpliktstjänstgöringen med 90 dagar för värnpliktiga

vid flottan, vilka under sin första tjänstgöring erhålla utbildning till radiotelegrafister

och därvid avlägga godkända prov för erhållande av civilt radiotelegrafistcertifikat.

Kommittén har inledningsvis meddelat följande uppgifter

rörande hittills tillämpade utbildningsbestämmelser.

Efter beredskapens upphörande 1945 uppstodo betydande vakanser i

manskapsbeställningarna vid flottan, vilket medförde allvarliga svårigheter att

under fredsövningarna bemanna flottans fartyg och radiostationer i land med

kompetent radiopersonal. De otillfredsställande rekryteringsförhållandena

medförde även att tillgången på radioutbildad personal vid mobilisering nedgick.

För att motverka denna brist i beredskapen och göra det möjligt att i

fred bemanna rustade fartyg med radiotelegrafister utfärdade chefen för

marinen år 1946 bestämmelser, att värnpliktiga på försök skulle erhålla sådan

radiotelegrafistutbildning att de fyllde fordringarna för civilt radiotelegrafistcertifikat.

Dylik målsättning ansågs möjlig med den i 1941 års värnpliktslag

föreskrivna utbildningstiden 450 dagar i en följd för bl. a. värnpliktiga

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

av här ifrågavarande kategori. Utbildningen var fördelad på värnpliktsskola

i land 3 månader, certifikatkurs ti månader samt praktik ombord b månader.

Efter godkänd certifikatkurs förordnades den värnpliktige till värnpliktig

korpral, och efter ådagalagd lämplighet ombord i praktisk tjänst under

3 månader kunde han förordnas till värnpliktig furir. Utbildningen var så

lagd, att de värnpliktiga radiotelegrafisterna voro färdigutbildade den 1

oktober, då den fåtaliga stampersonalen i relativt stor utsträckning kommenderades

i land för genomgående av underbefäls- och underofficersutbildning.

Härigenom kunde fartygen erhålla bemanning under vinterhalvåret med

värnpliktiga telegrafister, vilka samtidigt fingo erforderlig praktisk erfarenhet

av den militära materielen under tjänst vid radiostationer ombord.

Den ifrågavarande utbildningen tillämpades under åren 1946 och 1947

med goda resultat och stort intresse från de värnpliktigas sida.

I och med att värnpliktstjänstgöringen genom 1948 års riksdagsbeslut avkortats

till 360 dagar har utbildningen av radiotelegrafister måst omläggas.

Enär utbildningstiden för erhållande av radiotelegrafistcertifikat icke kun

nät beskäras, har den nödtvungna minskningen måst gå ut över den grundläggande

utbildningen vid värnpliktsskolan i land samt den praktiska tjänstgöringen.

Med hänsyn till den starkt avkortade praktiktiden har det befun

nits nödvändigt att koncentrera utbildningen i radiomaterieltjänst under en

månads kurs vid signalskola. För att erhålla ett nödvändigt tillskott av värnpliktiga

radiotelegrafister under de för fredsövningarna mest aktuella perioderna

har denna värnpliktskategori inkallats i två omgångar med 3 månaders

mellanrum. Utbildningen har fördelats på värnpliktsskola i land 2 månader,

certifikatkurs 6 månader, signalskola 1 månad samt praktik 3 månader.

Efter godkänd certifikatkurs erhålla de värnpliktiga förordnande såsom

värnpliktiga korpraler och efter fullgjord tjänstgöring om 360 dagar kunna

därtill lämpliga förordnas till värnpliktiga furirer.

Kommittén har framhållit, att praktisk tjänstgöring om 3 månader för de

omgångar, där anordningen tillämpats, visat sig vara alltför kort för att

tjänsten vid radiostationerna skulle kunna löpa tillfredsställande, något som

i sin tur menligt inverkat på den taktiska och strategiska utbildningen inom

flottan under fredstid. Genom en så kortvarig praktisk tjänst kunde ej heller

kunskaperna förväntas bli så befäs tade, att personalen i händelse av mobilisering

bleve användbar, om icke en relativt omfattande repetitionsutbildning

anordnades. Eu förlängning av utbildningstiden för radiotelegrafister framstode

i anledning härav som motiverad. Beträffande vissa synpunkter, som

därvidlag borde tagas i beaktande, har kommittén framhållit följande.

Att under värnpliktstiden få avlägga en examen, vilken direkt kan leda

till välavlönade platser i det civila, måste onekligen verka stimulerande på

intresset att underkasta sig en förlängd tjänstgöring för erhållande av denna

examen. Enligt inhämtade uppgifter ha också de till radiotelegrafister under

åren 1946 och 1947 utbildade värnpliktiga vid flottan i stor utsträckning sökt

och erhållit förmånliga civila anställningar som radiotelegrafister. Det bör

även framhållas, att den i vårt land rådande bristen på arbetskraft jämväl

gjort sig märkbar vid anställning av radiotelegrafister vid handelsflottan. Då

radiosignaltjänsten ombord på handelsfartygen ej enbart är av kommersiell

natur utan även nödvändig ur sjösäkerhetssynpunkt, måste det i viss män anses

vara i hela landets intresse, att handelsflottan kan tillföras goda telegrafister

från den kontingent värnpliktiga, som utbildas vid flottan i detta

yrke. Som regel torde ca 50 certifikatutbildade värnpliktiga om året tillföras

den civila marknaden.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

För den värnpliktiga personalen innebär det en stor ekonomisk lättnad att

erhålla den angivna utbildningen under värnpliktstjänstgöringen. Att genomgå

motsvarande utbildning vid telegrafverkets radiotelegrafistkurser vilka omfatta

ca 8 månaders utbildningstid, betingar en kursavgift av -•»<> kronoi.

Emedan dessa kurser äro förlagda till Stockholm, bil dessutom levnadsomkostnaderna

under kursen avsevärda för dem, som ej ha sitt hem i huvua
StaUttagning

av värnpliktiga till radiotelegrafister sker efter vissa lamplighetsprov.

Endast de som ha eget intresse för radiotjänsten kunna komma

i fråo-a Då det blott är de radiotelegrafister, vilka bliva godkanda i certifikatkursen

och erhålla radiocertifikat, som ha att undergå en förlängd värnpliktstjänstgöring,

och sådant godkännande förutsätter en omfattande personlig

arbetsinsats från de värnpliktiga själva, kommer i själva

utökade tjänstgöringstiden att vara frivillig.

Den här ifrågasatta utökningen av tjänstgöringstiden för värnpliktiga

radiotelegrafister vid flottan synes värnplibtskommittén utgöra en skälig ersättning

för den gratisutbildning, som erhålles på statens bekostnad bom

ett parallellfall må nämnas den förlängda tjänstgöring, som jämlikt 27 §1

mom. G värnpliktslagen ålagts marinen tilldelad värnpliktig, vilken avlagt

examen som sjökapten, styrman, övermaskinist eller maskinist av 2. klass vid

navigationsskola. Sådan värnpliktig är nämligen skyldig att utöver den i 27 g

1 mom. A angivna tjänstgöringstiden undergå fortsatt utbildning under 120

dagar, fördelad på två repetitionsövningar om vardera 60 dagar

Den tid med vilken den nuvarande tjänstgöringen för värnpliktiga radiotelegrafister

i anslutning till det anförda borde utökas, har kommittén pa

"rundval av vunna erfarenheter från tidigare utbildning och det system som

tillämpas för utbildning av värnpliktiga i övrigt vid flottan ansett bora sattas

till 90 dagar. Härigenom samt genom att förlägga inkallelserna för berörda

vämpliktskategori halvårsvis kunde man säkerställa tillgången på färdigutbildade

värnpliktiga radiotelegrafister under hela övningsåret, varjamte instruktörer

och övningsmateriel kunde rationellt utnyttjas.

Värnpliktskommittén har sålunda föreslagit, att värnpliktig vid flottan,

vilken under sin tjänstgöring i en följd utbildas till radiotelegrafist och därvid

erhåller civilt radiotelegrafistcertifikat av l:a eller 2:a klass, skall

utöver nuvarande tjänstgöring om 360 dagar — åläggas en fortsatt utbildning

under 90 dagar att uttagas i en följd i direkt anslutning till första tjänstgöringen.

De föreslagna tjänstgöringsbestämmelserna för värnpliktiga radiotelegrafister

vid flottan ha föreslagits skola tillämpas på värnpliktiga, vilkia påbörjat

eller påbörja första tjänstgöringen efter 30 juni 1948. De värnpliktiga, vilka

uttagits för utbildning till radiotelegrafister ur de i juli och oktober 1948

inryckta värnpliktskontingenterna ha enligt uppgift — med ett enda undantag

— godtagit villkoret om en förlängning av tjänstgöringstiden i enlighet

med förslaget.

Kostnaderna för den förlängda tjänstgöringen skulle vid uttagning av 50

radiotelegrafister per år med viss fördelning jiå sjö- och landtjänst enligt

kommitténs beräkningar uppgå till avrundat 34 000 kronor. Någon uppräkning

av vederbörliga anslag vid bifall till kommitténs förslag har icke ansetts

erforderlig.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

22

Remissyttranden.

Överbefälhavaren har ansett förslaget innebära väsentliga fördelar för

tjänsten. Den förutsatta ökningen av tjänstgöringstiden syntes utgöra en

skälig ersättning för den utbildning vederbörande erhölle på statens bekostnad.

Enär dessutom förlängningen medförde relativt ringa kostnader, hade

överbefälhavaren intet att erinra mot förslaget.

Inskriimingsrådet har framhållit att om frivillig uttagning av värnpliktiga

för radiotelegrafistutbildning under en förlängd värnpliktstid skulle lämna

otillräckligt resultat eller befrielse från kurser skulle begäras på grund av

t. ex. familjeförhållanden eller ekonomiska skäl, besvär kunde tänkas komma

att anföras över uttagningen. Om det skulle befinnas erforderligt att föreskriva

en tvångsmässig uttagning och att använda inskrivningsrådet såsom

besvärsinstans, syntes särskilda bestämmelser erfordras därom.

V. Provisorisk reglering av gruppchefsutbildningen.

Bland de armén tilldelade värnpliktiga utväljes årligen snarast efter inryckningen

till första tjänstgöring ett visst antal för särskild utbildning, avsedd

för att de i fält skola kunna fylla befattningar för värnpliktigt underbefäl

i krigsorganisationen. Ifrågavarande utbildning benämnes vanligen

gruppchefsutbildning. Inom de båda övriga försvarsgrenarna finnes motsvarande

befälskategori allenast vid kustartilleriet.

Tidigare förslag.

Från militärt håll har i olika sammanhang betonats, att utbildningstiden

för de till gruppchefsutbildning uttagna värnpliktiga med hänsyn till utbildningens

ändamål borde göras längre än för sådana värnpliktiga, som endast

skola underkastas soldatutbildning. Chefen för armén har givit uttryck

åt dylika synpunkter såväl i sin år 1947 avgivna utredning rörande

värnpliktsutbildningens närmare utformning soin i sitt yttrande över 1945

års försvarskommittés betänkande. Enligt arméchefens mening borde för

gruppchefsutbildningen avses 15 månader.

I yttrande över arméchefens förslag ifrågasatte arbetsmarknadsstyrelsen,

om icke den av arméchefen föreslagna fortsatta gruppchefsutbildningen, om

sådan ansåges erforderlig, borde kunna förkortas så att gruppchefseleverna

icke behövde vara inkallade under skördemånaderna.

Landsorganisationen i Sverige uttalade, att det syntes sannolikt att —

sedan nu ej heller, såsom under kriget, beredskapsövningarna kunde användas

för utbildning — tiden för första tjänstgöringen ej medgåve en tillfredsställande

gruppohefsutbildning. Den förlängda utbildningen syntes emellertid ej

böra omfatta längre tid än för närvarande toges i anspråk för densamma eller

12 månader.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Vid frågans behandling vid 1948 års riksdag (prop. nr 207; rd. skr. nr 376)

funno sig statsmakterna —• i avbidan på ytterligare utredning av frågan om

utbildningen av befäl och specialister — icke kunna biträda förslaget om förlängd

tjänstgöring för värnpliktiga som uttagas till gruppchefsutbildning.

1948 års värnp/iktskommitté.

Kommittén har funnit slutligt förslag till lösning av frågan om gruppchefsutbildningen

icke kunna framläggas nu utan först i samband med avgivande

av för-slag beträffande andra centrala problem rörande värnpliktsutbildningen,

vilka det åligger kommittén att utreda. Kommittén har emellertid framlagt

förslag till provisorisk lösning av frågan såvitt den rör armén. Yad kustartilleriet

angår har kommittén av bl. a. vissa utbildningstekniska skäl ansett

sig icke böra yrka på någon provisorisk åtgärd.

Kommittén har funnit sina undersökningar ge vid handen, att den nuvarande

tiden för första tjänstgöring — 9 månader — vore otillräcklig för erhållande

av något så när godtagbara gruppchefer. På grund därav och då det med

hänsyn till krigsorganisationens krav icke syntes försvarbart att för ytterligare

åldersklasser utöver 1947 års klass (grupp K av åldersklass 1948) nöja

sig med ofullständigt utbildade gruppchefer, har kommittén i avvaktan på

frågans slutliga lösning föreslagit, att första tjänstgöringen för armén tilldelade

värnpliktiga av åldersklass 1948 (grupp K av åldersklass 1949), vilka

under utbildningsåret 1949—50 uttagas för utbildning till gruppchefer, skall

provisoriskt förlängas med 60 dagar. En sådan förlängning har ansetts icke

komma att påverka tjänstgöringstiden för sådana värnpliktiga som uttagas

för utbildning till värnpliktig underofficer; denna tjänstgöringstid har avsetts

skola bibehållas oförändrad. Den förlängda tjänstgöringen har förutsatts

skola fullgöras omedelbart efter första tjänstgöringens avslutande. I syfte att

effektivisera utbildningen för gruppchefseleverna har kommittén föreslagit,

att dessa skola i görligaste mån befrias från handräckningsgöromål, vilka i

stället skulle fullgöras av civil arbetskraft. Det föreslagna provisoriet har icke

avsetts innebära ett uttryck för något definitivt ställningstagande från kommitténs

sida till föreliggande spörsmål.

Kommittén, som framhållit att lämpliga befälsämnen genom »maskning»

kunde befaras komma att undandraga sig den förlängda utbildningen, om icke

uttagningen till denna skedde på ett förhållandevis tidigt stadium, har förordat,

att slutlig uttagning till gruppchefsutbildning 1949—50 skulle få baseras

på anteckningarna i inskrivningshandlingarna jämte viss tids studium av den

värnpliktige under utbildning. För att minska riskerna för »maskning» har den

tid, som skulle anslås för dylikt studium, ansetts böra som regel icke överstiga

eu månad.

För den extra belastning, som den förlängda tjänstgöringen för gruppchefselever

skulle innebära, och det avbräck i civil verksamhet, som därigenom

vållas den värnpliktige, borde enligt värnpliktskommitténs mening särskild

ekonomisk kompensation lämnas i form av premie å 250 kronor, varjämte pen
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj ds proposition nr 194.

ningbidraget borde utgå med 2 kronor redan fr. o. m. den förlängda tjänstgöringens

början.

De totala kostnaderna för en provisorisk förlängning med 60 dagar av första

tjänstgöringen för till gruppchefsutbildning uttagna värnpliktiga av åldersklass

1948 (grupp K av åldersklass 1949) ha av kommittén, med utgångspunkt

från att utbildningskontingenten året 1949—50 kommer att uppgå till högst

6 000 man, beräknats enligt följande:

Underhåll och avlöning m. m. under 60 dagar av högst 6 000

man ........................................................................ kronor ö 906 000

Premier ..................................................................... » 1500 000

Avlöning till civil handräckningspersonal ........................ » 1 260 000

Summa kronor 6 666 000

Kommitténs förslag i denna del är icke enhälligt. I särskilt yttrande ha

ledamöterna Lindholm och Nilsson förklarat sig anse, att anledning för närvarande

ej förelåge att genom det föreslagna provisoriet föregripa kommitténs

slutliga ställningstagande i ämnet. Reservanterna ha ansett en uppenbar

svaghet i förslaget ligga däri, att den förlängda tjänstgöringen för gruppchefseleverna

skulle uttagas först efter det övriga värnpliktiga fullgjort sin tjänstgöring,

varav bl. a. bleve följden att den praktiska befälsutbildningen icke

kunde samordnas med den teoretiska och därigenom ej finge avsedd betydelse.

Vidare syntes risken att bli uttagen till befälsutbildning kunna medföra,

att »maskningen» finge ökad spridning. Det vore vidare önskvärt

att kommittén finge ta del av det utredningsarbete, som påginge inom andra

avsnitt av försvarsorganisationen, vilka hade samband med förevarande spörsmål.

En ytterligare anledning till reservanternas ståndpunkt i frågan utgjorde

de ekonomiska hänsyn, som i nuvarande läge måste tagas.

Remissyttranden.

överbefälhavaren har erinrat, att han redan i sitt yttrande över 1945 års

försvarskommittés betänkande framhållit, att för de värnpliktiga, som uttoges

till gruppchefsutbildning, en första tjänstgöring om minst 11 månader

under alla förhållanden vore nödvändig. Om dylika värnpliktiga av åldersklassen

1948 i likhet med vad som skett beträffande motsvarande värnpliktiga

av åldersklassen 1947 ålades en första tjänstgöring om allenast 9 månader,

skulle enligt överbefälhavarens mening krigsförbandens hållfasthet komma

att nedgå i vida högre grad än som föranleddes av den till 9 månader provisoriskt

avkortade tjänstgöringstiden för de värnpliktigas huvuddel. På grund

därav tillstyrkte överbefälhavaren värnpliktskommitténs förslag om en provisorisk

förlängning av första tjänstgöring för dem som under utbildningsåret

1949—50 komme att uttagas till gruppchefer. Överbefälhavaren tillstyrkte

jämväl förslaget att gruppchefseleverna i största möjliga utsträckning skulle

befrias från handräckningsgöromål. överbefälhavaren ville understryka de

föreslagna åtgärdernas provisoriska karaktär. Brister i gruppchefsutbildningen

komme nämligen alltjämt att kvarstå.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Chefen för armén har framhållit, att såväl av värnpliktskommitténs utredning

som av vunna, erfarenheter tydligt framginge, att en utbildningstid av

9 månader vore otillräcklig för utbildning av i krig användbara gruppchefer.

Arméchefen har därför tillstyrkt den av kommittén föreslagna provisoriska

regleringen av utbildningstiden.

Chefen för marinen har i avvaktan på närmare utredning angående underbefälsutbildningens

vid kustartilleriet anordnande inom en vidare tidsram och

dess inpassande i utbildningsorganisationen i övrigt icke haft något att erinra

mot kommitténs förslag att den provisoriska förlängning av tjänstgöringstiden,

som föreslagits beträffande armén, icke skulle tillämpas i fråga om kustartilleriet.

Arbetsmarknadsstyrelsen har ansett, att kvarhållandet av det relativt linga

antal värnpliktiga jordbrukare varom här vore fråga i den förlängda gruppchefsutbildningen

under vårbruket i allmänhet icke behövde vålla jordbruket

alltför stora svårigheter. Ej heller syntes den föreslagna föilängda gruppchefsutbildningen

få någon nämnvärt menlig inverkan på den viktigare industriproduktionen.

Ur arbetsmarknadssynpunkt vore därför intet att erinra mot

att den föreslagna förlängningen anordnades, därest denna ansåges vara oundgängligen

erforderlig.

Med den ståndpunkt jag i det följande intager till värnpliktskommitténs

förslag har jag icke ansett erforderligt att i vidare män än här skett redogöra

för förslaget och däröver avgivna utlåtanden.

VI. Beredskapsövning

Enligt 27 § 2 inom. värnpliktslagen må värnpliktig, därest Konungen med

hänsyn till krigsberedskapen så prövar nödigt, kunna åläggas att utöver vanlig

fredstjänstgöring fullgöra en eller flera beredskapsövningar om sammanlagt

högst 180 dagar. Skyldigheten att fullgöra beredskapsövning upphör

dock sedan ett och ett halvt år förflutit efter avslutandet av första tjänstgöring

(motsvarande). Beredskapsövningens ändamal är främst att utgöra ett

medel för Kungl. Maj:t att under så föga uppseendeväckande former som

möjligt och utan att 28 § värnpliktslagen skall behöva tillgripas kunna åvägabringa

en önskvärd förstärkning av beredskapen.

Enligt de för värnpliktskommittén utfärdade direktiven skulle bl. a. tagas

under omprövning, huruvida bestämmelserna rörande beredskapsövning kunna

vara i behov av överarbetning. Spörsmålet står i samband med vissa övriga

frågor, som kommittén fått i uppdrag att utreda, däribland frågan om kuppberedskapens

ordnande.

1948 års värnpliktskommitté.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till frågan om kuppberedskapens

ordnande har kommittén framlagt förslag till provisoriska bestämmelser an
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

gående beredskapsövning. Härvid har kommittén anfört i huvudsak följande.

Bestämmelsen om beredskapsövning är avsedd att möjliggöra, att i ett

hastigt påkommande kritiskt läge två tillräckligt utbildade åldersklasser skola

kunna finnas disponibla för beredskapstjänstgöring. Härvid måste beaktas,

att värnpliktiga inkallade till första tjänstgöring tidigast efter 6 månaders

utbildning kunna tagas i anspråk för enklare stridsuppgifter, medan egentliga

sådana uppgifter endast kunna lösas av värnpliktiga, som genomgått fullständig

första tjänstgöring.

Genom den enligt beslut av 1948 års riksdag fastställda provisoriska avkortningen

av första tjänstgöringen nedgår den tid under vilken de värnpliktiga

äro i tjänst efter nyssnämnda 6-månadersstreck med 3 månader. Härigenom

uppstår årligen en lucka i beredskapssystemet av ungefärligen motsvarande

storlek (något olika skilda år på grund av tidpunkten för första tjänstgöringens

påbörjande och avslutande), under vilken allenast en i beredskapssyfte användbar

åldersklass finnes disponibel. För att under tiden för berörda provisorium

med avseende å första tjänstgöringen kontinuerlig täckning i beredskapen

enligt grunderna för 27 § 2 mom. värnpliktslagen skall kunna erhållas

kräves, att en mot avkortningen svarande förlängning med 3 månader åvägabringas

av såväl den tid, under vilken skyldighet att fullgöra beredskapsövning

föreligger, som av den sammanlagda tiden för beredskapsövning. I avvaktan

på prövning av övriga frågor med vilka den förevarande sammanhänger

har det synts kommittén av beredskapstekniska skäl angeläget, att provisoriska

åtgärder vidtagas för att tilltäppa den lucka i beredskapssystemet, vilken

uppkommit såsom en direkt följd av det beslutade provisoriet beträffande

första tjänstgöringens längd.

Värnpliktskommittén har därför i anslutning till ett förslag, som överbefälhavaren

framlagt i skrivelse den 19 november 1948, föreslagit, att de i 27 §

2 mom. värnpliktslagen angivna tiderna för beredskapsövnings längd och

tjänstgöringsskyldighetens varaktighet provisoriskt förlängas med 90 dagar

till 270 dagar respektive ett år nio månader efter avslutandet av första tjänstgöring

(motsvarande).

Remissyttranden.

Överbefälhavaren har betonat, att bestämmelsen om att skyldighet att fullgöra

beredskapsövning upphör sedan ett och ett halvt år förflutit efter avslutande

av första tjänstgöring (motsvarande) medförde avsevärda nackdelar.

Sålunda kunde i praktiken större enheter än kompanier (motsvarande) i regel

icke organiseras med den för krigsförbanden avsedda ordinarie personalen.

Erfordrades större enheter, specialförband eller lokalförsvarsförband, vilka senare

i första hand avsåges för försvaret av särskilt betydelsefulla anfallsobjekt,

måste för närvarande inkallelse ske enligt 28 § vämpliktslagen. Vidare kunde

önskvärd avlösning av förbanden ej ske, vilket medförde orättvis fördelning av

tjänstgöringstiden, överbefälhavaren har understrukit den föreslagna föränd
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

ringens provisoriska karaktär samt vikten av att frågorna om kuppberedskapens

ordnande och möjligbeten att i fredstid inkalla ordinarie krigsförband

snarast lösas.

Chefen för marinen har framhållit, att de förband som kunna organiseras

vid kustartilleriet med de två åldersklasser, vilka nu kunna komma att

stå till förfogande för beredskapsövning, bli förhållandevis fåtaliga och svaga.

Det borde därför undersökas om icke gällande bestämmelser för kustartilleriets

del borde ändras därhän att ytterligare en åldersklass värnpliktiga

vid behov skulle kunna inkallas till beredskapsövning.

Chefen för flygvapnet har erinrat, att för flygvapnets del någon lucka i

beredskapssystemet ej föreligger tack vare att försvarsgrenens värnpliktiga

för närvarande fullgöra en sammanhängande tjänstgöring om sammanlagt 12

månader. Då emellertid det föreslagna systemet icke medför några nackdelar

för flygvapnet utan fastmer förbättrar dess möjligheter att genom beredskapsövning

öka beredskapen, bär chefen för flygvapnet förklarat sig icke ha något

att erinra mot att kommitténs iförslag genomföres.

Icke heller arbetsmarknadsstyrelsen och tjänstemännens centralorganisation

(TCO) ha haft någon erinran mot förslaget.

VII. Departementschefen.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till frågorna om de värnpliktigas

utbildning beslötos vid 1948 års riksdag vissa provisoriska bestämmelser

rörande utbildningstidens längd, i huvudsak innebärande att den sammanlagda

utbildningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga skulle utgöra 12 månader i

stället för i 1941 års vämpliktslag föreskrivna 15 månader och för utbildningsåret

1947—48 provisoriskt fastställda 14 månader. Utredning rörande en

definitiv reglering av dessa frågor pågår inom 1948 års värnpliktskommitté.

Det hade givetvis varit önskvärt, att värnpliktskommitténs slutliga förslag

i värnpliktsfrågorna kunnat avvaktas, innan ytterligare ändringar vidtagas i

de nu gällande bestämmelserna på detta område. Jag delar emellertid kommitténs

uppfattning, att vissa frågor äro av den natur, att de böra underställas

årets riksdag.

Jag har för avsikt att i det följande föreslå vissa förändringar i nu gällande

bestämmelser om värnpliktsförhållanden. De ändringar i utbildningstiden för

vissa värnpliktiga som genomförts enligt beslut av 1947 och 1948 års riksdagar

ha icke givits formen av ändringar i 1941 års värnpliktslag. Erforderliga be

stämmelser ha i stället intagits i förordningar av provisorisk karaktär vid

sidan av värnpliktslagen. I avvaktan på att slutlig ställning kan tagas till

värnpliktsfrågorna har jag funnit lämpligt att föreslå samma form för reglering

av de förhållanden, om vilka jag nu framlägger förslag.

Vad då först angår förslaget om inskrivning av de värnpliktiga det

år de fylla 19 år och värnplikt sutbildningens påbörjande nä st föl
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 11)1.

jande kalenderår vill jag erinra om att redan försvarskommitténs förslag

av samma innebörd vann allmän anslutning vid remissbehandlingen. Den

ytterligare utredning, som ansågs erforderlig innan förslaget kunde slutligt

prövas, har nu förebragts av värnpliktskommittén.

De värnpliktiga påbörja enligt nu gällande organisation som regel sin

värnpliktstjänstgöring under det år de fylla 21 år. I olika sammanhang har

framhållits, att en tidigare värnpliktstjänstgöring skulle erbjuda fördelar.

För produktionslivet torde det sålunda vara till nytta, att de produktiva åldrarna

få fullgöra värnpliktstjänstgöringen på ett tidigt stadium. De värnpliktiga

själva torde som regel finna det fördelaktigt att så tidigt som möjligt få

fullgöra sin värnplikt för att därefter definitivt inträda i produktionen. Även

med hänsyn till familjebildningen lärer en tidigare värnpliktsutbildning än

den nuvarande vara att föredraga. Då en samtidig utbildning av två hela åldersklasser

torde vara utesluten, måste övergången till den lägre tjänstgöringsåldern

ske successivt. Med hänsyn till åldersklassernas sammansättning under

de närmaste åren är det lämpligt att eu dylik övergång inledes under nästa

kalenderår. Den åldersklass, som inskrivits under år 1949 och vars huvuddel

enligt nu gällande organisation skall påbörja sin värnpliktstjänstgöring under

år 1950, är nämligen väsentligt mindre än den för utbildning under innevarande

år avsedda åldersklassen, och från och med åldersklass 1951 inträder

en ytterligare fortlöpande minskning av åldersklasserna. Ett successivt

genomförande av det föreslagna systemet från och med år 1950 skulle därför

göra det möjligt att hålla utbildningskontingenten ungefär konstant, samtidigt

som den ur krigsorganisatorisk synpunkt betänkliga, av avgångar

ur värnpliktsåldern föranledda minskningen av det totala antalet utbildade

värnpliktiga skulle motverkas. Ett uppskov med förslagets genomförande

skulle medföra svårigheter att medhinna övergången till den tidigare värnpliktsutbildningen

före den tid då åldersklasserna, på grund av de höga nativitetssiffrorna

under slutet av 1930-talet och under 1940-talet, ånyo ökas.

De skäl som sålunda tala för att beslut nu fattas om successiv övergång till

tidigare värnpliktstjänstgöring äro så starka att de måste anses överväga, de

betänkligheter, främst av ekonomisk art, som kunna resas mot förslaget. Enligt

värnpliktskommitténs beräkningar skulle de sammanlagda kostnaderna

för förslagets genomförande uppgå till 71,6 miljoner kronor, fördelade på

14 budgetår, eller i genomsnitt 5,1 miljoner kronor per budgetår. Denna beräkning

anger emellertid måttet på de merkostnader som utfyllnaden av de sjunkande

värn pliktskontingenterna medför i förhållande till beräknade utgifter

vid oförändrat utbildningssystem. I förhållande till kostnaderna för den för

utbildning under år 1949 avsedda åldersklassen — för vilkens utbildning anslag

anvisats huvudsakligen för budgetåret 1949/50 — torde merkostnaderna

komma att stanna vid drygt 2 miljoner kronor per år. Med hänsyn till att

familjebidragskostnaderna torde komma att nedgå efter övergången till tidigare

värnpliktstjänstgöring kan kostnadsökningen i förhållande till anslagen

för budgetåret 1949/50 beräknas bli ännu mindre. I jämförelse med de för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

delar, som aro förenade med förslagets genomförande, måste de angivna merkostnaderna

anses som måttliga.

Av skäl som sålunda anförts tillstyrker jag värnpliktskommitténs förslag

om successiv övergång från och med nästa år till tidigare utbildning av de

värnpliktigas huvuddel. Det bör ankomma på Kungl. Maj it att narmare besluta

om den takt, i vilken övergången skall äga rum. Den tidigare värnpliktstjänstgöringen

kräver, såsom av utredningen framgår, att även inskrivnings

förrättningarna äga rum tidigare än enligt nu gällande organisation. I likhet

med vämpliktskommittén och flertalet remissinstanser finner jag övervägande

skäl tala för att förrättningarna förläggas till hösten, i första hand augusti och

september månader. De olägenheter, som enligt organisationsnämndens mening

komma att uppstå vid höstinskrivningar, synas böra i görligaste män motverkas

genom att arbetet på inskrivningsexpeditionerna fördelas på lämpligt

sätt under året.

Enligt värnpliktslagens bestämmelser är svensk man värnpliktig från och

med det kalenderår, varunder han fyller 20 år. I de provisoriska bestämmel

ser som nu föreslås förutsättes ingen ändring i detta förhållande. Då varnpliktslagen

utformats med hänsyn tagen till att värnpliktsåldern och inskrivningsåret

hittills sammanfallit, har i punkt 2 i upprättat förelag till förordning

angående särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949 varnpliktslagens

bestämmelser om de skyldigheter som åvila värnpliktiga vid inskrivning

gjorts tillämpliga även på dem som nu inskrivas utan att vara värnpliktiga.

Den ändrade tiden för anordnandet av de inskrivningsförrättningar, som

skulle ha ägt rum år 1950, har icke ansetts böra föranleda ändring av de tidsfrister,

som enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen gälla i fråga om fullgörande

av där avsedd värnpliktstjänstgöring. Föreskrift härom har upptagits under

punkt 3 i författningsförslaget.

•Tåg har intet att erinra mot att vid de inskrivningsförrättningar, som vid

bifall till förslaget skola äga rum hösten 1949, läkarbehovet tillgodoses på sätt

arméöverläkaren föreslagit. I detta sammanhang vill jag emellertid i anledning

av skrivelse från riksdagens militieombudsman den 3 maj 1948 framhålla

vikten av att värnpliktiga läkare efter hand som förhållandena det medgiva

uttagas till facktjänstgöring med beaktande i första hand av utbildningssynpunkter.

Beträffande utbildningstiden för de värnpliktigas huvuddel

räknar jag icke för närvarande med någon ändring i de år 1948 utfärdade provisoriska

bestämmelserna i ämnet. -Tåg förutsätter, att strävandena till en effektivisering

av utbildningen energiskt fullföljas. I detta sammanhang må fram

hållas, att i direktiven för vämpliktskommittén bland annat förutsatts utredning

rörande repetitions- och efterutbildningsövningarnas längd samt deras

lämpligaste anordnande i övrigt med hänsyn till utbildningssyftet. I avvaktan

på resultatet av denna utredning synes en viss återhållsamhet i fråga om anordnande

av dylika övningar vara motiverad. En dylik återhållsamhet har

redan, såsom i olika sammanhang anmälts för riksdagen, iakttagits under de

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

senaste åren. Med hänsyn främst till förhållandena på arbetsmarknaden och

av ekonomiska skäl ha nämligen under dessa år repetitions- och efterutbildningsövningar

anordnats i mycket begränsad omfattning. De värnpliktiga ha

därvid i anslutning till vämpliktslagens bestämmelser meddelats anstånd med

sin tjänstgöring, i åtskilliga fall för så lång tid, att de i 27 § 1 mom. A värnpliktslagen

fastställda tidsfristerna för övningarnas fullgörande överskridits.

Vid anståndens meddelande har förutsatts, att hinder icke skulle möta att

det oaktat i sinom tid inkalla vederbörande till föreskrivna repetitions- och

efterutbildningsövningar. En definitiv reglering av tjänstgöringsskyldigheten

för berörda värnpliktiga har ansetts böra ske i samband med prövningen av

värnpliktskommitténs slutliga förslag i fråga om de värnpliktigas utbildning.

Då frågan om tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktiga som erhållit anstånd

med repetitions- och efterutbildningsövningar synts i viss mån tveksam, har

jag funnit lämpligt att i detta sammanhang bereda riksdagen tillfälle att

yttra sig i ämnet.

Den a\ värnpliktskommittén förebragta utredningen rörande möjligheterna

att anordna skördeuppehåll om två månader för värnpliktiga jordbrukare

har bekräftat min redan föregående år anförda tveksamhet beträffande en dylik

anordning. För den av flera remissmyndigheter uttalade uppfattningen att det

år 1948 tillämpade skördeuppehållet om 14 dagar är för kort saknas visserligen

icke fog. Då å andra sidan vitsordats, att även ett 14 dagars uppehåll

är av synnerligen stort värde för jordbruket och då ett längre uppehåll

torde inverka alltför menligt på den militära utbildningen, anser jag mig

emellertid icke böra förorda någon ändring i den av förra årets riksdag beslutade

anordningen. Vid skördeuppehållens anordnande böra beaktas de

synpunkter, som värnpliktskommittén och arbetsmarknadsstyrelsen anfört i

syfte att bereda jordbruket största möjliga nytta av uppehållet.

Då värnpliktskommittén förebragt övertygande skäl för förlängd utbildningstid

för värnpliktiga, som uttagas till radio telegraf is tu t bildning

vid flottan, tillstyrker jag kommitténs förslag i denna del. Ifrågavarande

peisonalkategori kommer alltsa att vara skyldig fullgöra tjänstgöring i hela

den omfattning som stadgas i värnpliktslagen.

Värnpliktskommitténs förslag rörande provisorisk förlängning av gruppchefsutbildningen

synes mig däremot vara förenat med allvarliga olägenheter,

främst med hänsyn till den även av kommittén uppmärksammade risken

för en ökad tendens till medveten »maskning» från de värnpliktigas sida. Även

de betydande kostnaderna för förslagets genomförande måste i nuvarande läge

väcka betänkligheter. Jag anser mig därför i avvaktan på kommitténs slutliga

förslag i ämnet böra föreslå, att nu gällande bestämmelser rörande övningstiden

för dessa värnpliktiga bibehållas.

I detta sammanhang torde även böra beröras tjänstgöringsskyldigheten för

värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer vid flygvapnet.

Denna värnpliktskategori har tillkommit vid flygvapnet såsom en följd av

den överflyttning av luftbevakningen från armén till flygvapnet, som beslu
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

tades vid 1948 års riksdag (prop. nr 206, liksd. skr. nr 369). Såsom förutsattes

i detta beslut bör för dessa värnpliktiga officerare vid flygvapnet stadgas

samma tjänstgöringstid som för motsvarande personal vid armén.

De skäl som kommittén anfört i fråga om värnpliktslagens bestämmelser

rörande beredskapsövning synas mig vägande, och jag förordar alltså,

att de i 27 § 2 mom. värnpliktslagen angivna tiderna för beredskapsövnings

omfattning och tjänstgöringsskyldighetens varaktighet provisoriskt förlängas

enligt kommitténs förslag.

De i det föregående tillstyrkta förslagen beträffande tidigare inskrivningsförrättningar

och värnpliktstjänstgöring samt förlängning av utbildningstiden

för vissa värnpliktiga vid flottan komma att föranleda vissa merkostnader. Såvitt

avser budgetåret 1949/50 äro emellertid dessa merkostnader så obetydliga,

att de böra kunna rymmas inom ramen för redan anvisade anslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

1) antaga inom försvarsdepartementet upprättade förslag till

a) förordning angående särskilda inskrivningsförrättningar

under år 1949,

b) förordning angående ändring av förordningen den 30 juni

1948 (nr 514) med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden

för vissa värnpliktiga samt

c) förordning med provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning;
2)

besluta att övergång till värnpliktstjänstgöring redan vid

20 års ålder för huvuddelen av de värnpliktiga skall ske successivt

i den takt Kungl. Maj:t bestämmer.

Med Infall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. F. von Horn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:371 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskilda inskrivnings för rättningar under år 1949 m a1 i texten
  2. S2LU 1949:1 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskilda inskrivning sförrättning ar under år 1949 in. indels ock s. 1 i texten
  3. BevU 1949:36 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 sept s. 4 i texten