Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 11 juni 1948 (nr 283) om pappersskatt samt om fortsatt giltighet av förordningen, m. m

1949-02-25 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:72, Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 11 juni 1948 (nr 283) om pappersskatt samt om fortsatt giltighet av förordningen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

1

Nr 72.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändring i förordningen den 11 juni 1948

(nr 283) om pappersskatt samt om fortsatt giltighet

av förordningen, m. m.; given Stockholms slott den 25

februari 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning angående ändring i förordningen

den 11 juni 1948 (nr 283) om pappersskatt samt om fortsatt giltighet

av förordningen,

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att förordningen om pappersskatt, vars giltighetstid

utgår den 30 juni 1949, skall erhålla fortsatt giltighet för tiden till

och med den 30 juni 1950.

Vidare föreslås ändringar i förordningen om pappersskatt beträffande

beskattningen av dels vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp

i plattor, dels importerat ljuskänsligt, fotografiskt papper, dels pappersmassa,

som är avsedd att användas i stället för vara, för vilken pappersskatt

utgår, m. m. dels ock importerad asfalttakpapp m. m. Därjämte

föreslås ändrade bestämmelser dels i fråga om tillverkares rätt att i deklaration

göra avdrag för vissa varupartier, dels ock beträffande kontrollen

över varor, som utlämnas av tillverkare för utförsel ur riket, m. m. Samtliga

ändringar föreslås skola träda i kraft den 1 april 1949. Vidare förordas,

att pappersskatt (lagerskatt) skall utgå å vissa lager av pappersmassa,

som vid ikraftträdandet innehavas av annan än tillverkare av pappersmassa,

dock endast i den mån lagret överstiger 1 000 kilogram.

I propositionen hemställes därjämte om bemyndigande för Kungl. Maj:t

att, i enlighet med vad som förutsatts vid överläggningarna med pappersbruken

angående den inhemska försörjningen med papper och papp under år

1949, förordna om viss restitution av pappersskatt intill ett sammanlagt

belopp av 4 miljoner kronor.

I Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Kr 72.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 11 juni 1948 (nr

283) om pappersskatt samt om fortsatt giltighet av förordningen.

Härigenom förordnas, dels att 1 § 1 inom. samt 2—4, 7, 13, 14 och 22 §§

förordningen den 11 juni 1948 om pappersskatt, vilken förordning gäller

till och med den 30 juni 1949, skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives dels ock att förordningen i sålunda ändrat skick skall äga fortsatt

giltighet intill utgången av juni månad 1950.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

1

1 m o in. För följande---

(pappersskatt), nämligen

a) för papp och papper i obearbetat

skick (med undantag av träfiberplattor),

i gällande tulltaxa med statistisk

varuförteckning hänförliga till

statistiska numren 828—83b, 835: 2,

836, 837, 843—846 och 848—857:2,

där varan tillverkas yrkesmässigt

inom riket för avsalu eller vidare bearbetning

eller ock införes till riket,

b) för papp och papper i bearbetat

skick samt arbeten av papp och papper,

i gällande tulltaxa med statistisk

varuförteckning hänförliga till

statistiska numren 827—877, 968—- 975, 978—990, 998, 1009, 1061—1071,

1129—1130 och 2048, där varan införes

till riket för åter för sälj ning eller

eljest för att användas i förvärvssyfte,

samt

c) för tryckalster av papp eller

papper, i gällande tulltaxa med statistisk

varuförteckning hänförliga till

§•

1 mom. För följande — — ■—■

(pappersskatt), nämligen

a) för papp och papper i obearbetat

skick (med undantag av träfiberplattor

samt vulkanfiber och annan

kemiskt beredd fiber papp i plattor),

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning

hänförliga till statistiska

numren 828—831, 833—83b,

835: 2, 836, 837, 843—846 och 848—

857: 2, där varan tillverkas yrkesmässigt

inom riket för avsalu eller vidare

bearbetning eller ock införes till riket,

b) för papp och papper i bearbetat

skick samt arbeten av papp och papper,

i gällande tulltaxa med statistisk

varuförteckning hänförliga till statistiska

numren 5b2, 827—877, 968—

975, 978—990, 998, 1009, 1061—1071,

1129—1130 och 2048, där varan införes

till riket för återförsäljning eller

eljest för att användas i förvärvssyfte,

c) för tryckalster av papp eller

papper, i gällande tulltaxa med statistisk

varuförteckning hänförliga till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition in 72.

3

Nuvarande lydelse:

statistiska numren 878—891, där varan

införes till riket och det tillika

är uppenbart, att varan framställts

huvudsakligen för avsättning i Sverige.

2

1 m o in. Skatten skall -— — —

äger rum.

2 m o in. Har tidningspapper

— — — av köparen.

3

1 m o in. Skyldighet att —---

äger rum.

2 m o in. Där tidningspapper

—ianspråktagande sker.

4

Skatten utgår med femton öre för

kilogram.

Föreslagen lydelse:

statistiska numren 878—891, där varan

införes till riket och det tillika

är uppenbart, att varan framställts

huvudsakligen för avsättning i Sverige,

samt

d) för pappersmassa, i gällande tulltaxa

med statistisk varuförteckning

hänförlig till statistiska numren 816

—825, där varan tillverkas yrkesmässigt

inom riket för avsalu eller vidare

bearbetning eller ock införes till riket,

samt varan tillika är avsedd att,

i befintligt skick eller efter bearbetning,

användas i stället för skattepliktig

vara eller av sådan vara framställd

produkt.

§•

1 in o m. Skatten skall — — —

äger rum.

2 m o m. Har tidningspapper

--- av köparen.

3 mom. Där vara, som utan att

skatt erlagts för densamma utlämnats

av tillverkaren för att i befintligt

skick eller efter bearbetning utföras

ur riket, av köparen använts för annat

ändamål, skall skatten erläggas av

köparen.

§•

1 mom. Skyldighet att---

äger rum.

2 m o in. Där tidningspapper

---ianspråktagande sker.

3 mom. I fall som avses i 2 § 3

mom. inträder skattskyldigheten, då

varan av köparen tages i anspråk för

annat ändamål än för utförsel ur riket

i befintligt skick eller efter bearbetning.

§•

Skatten utgår med femton öre för

kilogram, dock att skatten utgår med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 72.

Nuvarande lydelse:

Beträffande till---varans net
tovikt.

7

1 inom. Den som ämnar bedriva

tillverkning, som avses i 1 § 1 mom.

a), skall därom göra skriftlig anmälan

till kontrollstyrelsen minst fjorton

dagar före tillverkningens påbörjande

med angivande av företagets

namn och belägenhet, tillverkarens

fullständiga namn och postadress,

det eller de varuslag, tillverkningen

är avsedd att omfatta, samt dagen för

dess påbörjande.

2 mom. Har tidningspapper —

---och postadress.

3 mom. Inträder ändring i förhållande,

varom uppgift lämnats i

anmälan enligt 1 eller 2 mom., skall

underrättelse därom snarast lämnas

till kontrollstyrelsen.

13

1 mom. Den som bedriver tillverkning,

som avses i 1 § 1 mom. a),

skall för varje kalenderkvartal till

kontrollstyrelsen avlämna en på tro

och heder upprättad deklaration angående

den myckenhet skattepliktiga

varor som av honom eller för hans

räkning levererats till köpare eller ta
-

Föreslagen lydelse:

fem öre för kilogram vid införsel till

riket av skattepliktig vara, hånförlig

till statistiska numret 827 i gällande

tulltaxa med statistisk varuförteckning.

Beträffande till---varans net
tovikt.

§•

1 m o in. Den som ämnar bedriva

tillverkning, som avses i 1 § 1 mom.

a) eller d), skall därom göra skriftlig

anmälan till kontrollstyrelsen minst

fjorton dagar före tillverkningens

påbörjande med angivande av företagets

namn och belägenhet, tillverkarens

fullständiga namn och postadress,

det eller de varuslag, tillverkningen

är avsedd att omfatta, samt

dagen för dess påbörjande.

2 in o in. Har tidningspapper —

— — och postadress.

3 mom. I fall som avses i 2 § 3

mom. åligger det köparen att innan

han tager varan i anspråk för annat

ändamål än för utförsel ur riket i befintligt

skick eller efter bearbetning

göra skriftlig anmälan därom till

kontrollstyrelsen. Denna anmälan

skall innehålla uppgift om köparens

fullständiga namn och postadress.

4 mom. Inträder ändring i förhållande,

varom uppgift lämnats i anmälan

enligt denna paragraf, skall

underrättelse därom snarast lämnas

till kontrollstyrelsen.

§•

1 in o m. Den som bedriver tillverkning,

som avses i 1 § 1 mom. a)

eller d), skall för varje kalenderkvartal

till kontrollstyrelsen avlämna en

på tro och heder upprättad deklaration

angående den myckenhet skattepliktiga

varor som av honom eller för

hans räkning levererats till köpare

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

5

Nuvarande lydelse:

gits i anspråk för vidare bearbetning

med angivande tillika av varornas

vikt ävensom den å varorna belöpande

skatten.

Deklaration, varom--— dekla
rationen

avser.

Om särskilda — -— — deklarationen

avser.

2 mom. I fall som avses i 2 § 2

mom. skall deklaration avgivas i enlighet

med de föreskrifter kontrollstyrelsen

meddelar.

14

I deklaration som avses i 13 § må

avdrag göras för den myckenhet skattepliktiga

varor, som

a) utlämnats från tillverkningsstället

för att i befintligt skick eller

efter bearbetning utföras ur riket

eller

b) enligt bevis av tullmyndighet

påförts skatt vid införsel till riket.

På särskild —--från köparen.

22

Den som utan föreskriven anmälan

bedriver tillverkning, som avses i 1 §

1 mom. a), eller tager i anspråk

tidningspapper på sätt i 2 § 2 mom.

sägs eller efter anmälan om avbrott

i rörelsen fortsätter densamma i strid

mot bestämmelserna i 8 § första

Föreslagen lydelse:

eller tagits i anspråk för vidare bearbetning

med angivande tillika av varornas

vikt ävensom den å varorna

belöpande skatten.

Deklaration, varom — -— -— deklarationen

avser.

Om särskilda -— -— — deklarationen

avser.

2 mom. I fall som avses i 2 § 2

och 3 mom. skall deklaration avgivas

i enlighet med de föreskrifter kontrollstyrelsen

meddelar.

§•

I deklaration, som avses i 13 §, må

avdrag göras för den myckenhet skattepliktiga

varor, som utlämnats från

tillverkningsstället för att i befintligt

skick eller efter bearbetning utföras

ur riket. Har vid den tillverkning,

som deklarationen avser, använts annan

skattepliktig vara, må avdrag i

deklarationen göras även för den

myckenhet av sistnämnda vara, som

visas hava tidigare blivit påförd

skatt.

På särskild — -— — från köparen.

Där kontrollstyrelsen så förordnar

är köpare av skattepliktig vara, som

utlämnats från tillverkningsstället för

att i befintligt skick eller efter bearbetning

utföras ur riket, skyldig att

till kontrollstyrelsen avlämna en på

tro och heder avgiven skriftlig försäkran

rörande ändamålet med inköpet.

§•

Den som utan föreskriven anmälan

bedriver tillverkning, som avses i 1 §

1 inom. a) eller d), eller underlåter

att fullgöra anmälningsskyldighet,

varom i 7 § 2 eller 3 mom. stadgas,

eller efter anmälan om avbrott i rörelsen

fortsätter densamma i strid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Nuvarande lydelse:

stycket, straffes med dagsböter, ej

under tjugu.

Den som — — — sex månader.

Underlåter någon — — — trehundra

kronor.

Föreslagen lydelse:

mot bestämmelserna i 8 § första stycket

eller uppsåtligen lämnar oriktig

uppgift i försäkran som i § sista

stycket sägs, straffes med dagsböter,

ej under tjugu.

Den som---sex månader.

Underlåter någon — — -— trehundra

kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1949.

Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

1. Den som vid ikraftträdandet innehar pappersmassa som avses i 1 §

1 mom. d) skall, med de undantag varom nedan under punkt 2 förmäles,

erlägga pappersskatt härför (lagerskatt).

2. Lagerskatt skall icke utgå för pappersmassa, som visas hava levererats

från tillverkaren före den 1 juli 1948. Ej heller skall lagerskatt utgå

för sådan pappersmassa, som den 1 april 1949 innehades av tillverkaren

eller som före nämnda dag levererats till annan för att i befintligt skick eller

efter bearbetning utföras ur riket.

I övrigt föreligger skattskyldighet endast i den mån varans vikt överstiger

1 000 kilogram.

3. Vad i 4—6, 9—13, 15, 16, 18, 22—24, 26—29 och 31 §§ förordningen

om pappersskatt är stadgat skall i tillämpliga delar gälla även beträffande

lagerskatten, dock att i 13 § omförmäld deklaration skall avlämnas senast

den 30 april 1949.

4. Kontrollstyrelsen äger utfärda de ytterligare föreskrifter som erfordras

för uttagande av lagerskatten.

5. Den som vid ikraftträdandet av denna förordning bedriver tillverkning

som avses i 1 § 1 mom. d) skall fullgöra den i 7 § 1 mom. föreskrivna anmälningsskyldigheten

senast den 20 april 1949.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 februari 19b9.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådet Ericsson anmäler chefen för

finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om vissa ändringar i beskattningen

av papper m. m. samt anför därvid följande.

Enligt förordningen den 11 juni 1948 (nr 283) om pappersskatt skall för

papp och papper till staten erläggas särskild skatt (pappersskatt). Det skattepliktiga

varuområdet finnes angivet i 1 § nämnda förordning genom hänvisning

till vissa i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagna

nummer, till vilka de skattebelagda varorna äro hänförliga. Skatt skall sålunda

enligt 1 § 1 mom. a) erläggas för papp och papper i obearbetat skick

(med undantag av träfiberplattor), i tulltaxan hänförliga till statistiska

numren 828—834, 835:2, 836, 837, 843—846 och 848—857:2, där varan

tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller vidare bearbetning eller

ock införes till riket.

Enligt 1 § 1 mom. b) skall skatt erläggas för papp och papper i bearbetat

skick samt arbeten av papp och papper, i tulltaxan hänförliga till statistiska

numren 827—877, 968—975, 978—990, 998, 1009, 1061—1071, 1129—1130

och 2048, där varan införes till riket för återförsäljning eller eljest för att

användas i förvärvssyfte.

I 1 § 1 mom. c) stadgas, att pappersskatt skall erläggas för tryckalster av

papp eller papper, i tulltaxan hänförliga till statistiska numren 878 891,

där varan införes till riket och det tillika är uppenbart, att varan framställts

huvudsakligen för avsättning i Sverige.

I 1 § 2 mom. stadgas, att skatt icke skall utgå för ofärgat eller färgat tidningspapper

som användes för tryckning av allmän nyhetstidning (ur statistiska

numren 837 och 857: 2), och att skatt ej heller skall utgå för i 1

mom. avsedd vara vilken såsom postförsändelse införes till riket.

Enligt vad i förordningen vidare stadgas skall förordningen, som trädde

i kraft den 1 juli 1948, gälla till och med den 30 juni 1949.

I det följande kommer jag närmast att behandla frågan om fortsatt giltighet

av pappersbeskattningen, och därefter torde jag fa anmäla vissa förslag

till ändringar i samma beskattning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Frågan om pappersskattens fortbestånd för tiden efter juni 1949.

Forslaget om införandet av pappersskatt framlades för 1948 års riksdag

i propositionen den 16 april 1948, nr 215. Enligt vad i nämnda proposition

uttalades ingick denna beskattning såsom ett led i skärpningarna på den

indirekta beskattningens område i syfte att överbalansera budgeten. I propositionen

framhölls vidare, att i författningen i ämnet borde uttryckligen

angivas — för att pappersskattens tillfälliga natur skulle särskilt understrykas

— att skatten skulle utgå för endast ett år, räknat från och med

den 1 juli 1948. Samtidigt underströks emellertid i propositionen att genom

en sådan tidsbegränsning det alternativet icke uteslötes att frågan om skattens

fortbestånd efter nyssnämnda dag upptoges till prövning av 1949 års

riksdag. Dessa uttalanden föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

Såsom framgår av propositionen den 28 januari 1949 (nr 24) med förslag

till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155)

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker uttalade jag

vid framläggandet av sagda förslag, att de vid 1948 års riksdag beslutade

skatteskärpningarna — pappersskatten däri inberäknad — enligt min uppfattning

borde oförändrade fortbestå under nästkommande budgetår. Jag

ansåg mig salunda med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget icke

kunna förorda vare sig att pappersskatten redan nu borttoges eller att skattesatsen

sänktes.

I enlighet härmed föreslår jag att för riksdagen nu framlägges förslag om

fortsatt giltighet av förordningen om pappersskatt för tiden den 1 juli 1949

—den 30 juni 1950.

I anslutning härtill torde jag få omnämna de överläggningar som ägt rum

med pappersbruken om villkoren för leveranser av papper och papp till

hemmamarknaden under år 1949. En närmare redogörelse för hithörande frågor

lämnas i en inom statens bränslekommission upprättad promemoria,

vilken torde få såsom Bihang fogas till detta protokoll. Såsom av promemorian

framgår grundade sig den reglering av handeln med papper och papp,

som varit i kraft år 1948 och haft till huvudsakligt syfte att tillförsäkra den

inhemska marknaden erforderliga papperskvantiteter, bland annat på en

överenskommelse med cellulosaindustrien om leveranser av vissa kvantiteter

pappersmassa till avtalade priser. Någon motsvarande överenskommelse

kunde däremot icke träffas för år 1949. Härmed bortföll den viktigaste förutsättningen

för papper sregleringen, som därför upphävdes samtidigt som

priserna å massa och papper genom stoppriser fastställdes vid dittillsvarande

nivå. De pappersbruk, som för sin tillverkning äro helt eller delvis hänvisade

till att köpa massa, ha emellertid haft svårigheter att anskaffa erforderliga

råvarukvantiteter till fastställda stoppriser. De överläggningar som i anledning

härav ägt rum ha resulterat i att stoppriserna å massa upphävts i samband

med att en preliminär överenskommelse angående pappersförsörjningen

under år 1949 träffats med pappersbruken. Denna överenskommelse inriktar

sig uteslutande på att säkra de massaköpande pappersbrukens försörjning

med den massa, som erfordras för att bruken skola kunna leverera

papper på hemmamarknaden. Utgångspunkten har härvid varit att dessa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

9

pappersbruk nu räkna med att behöva betala per ton massa i genomsnitt

50 kronor mer än de i fjolårets globalavtal mellan cellulosa- och pappersbruksföreningarna

överenskomna massapriserna. Den kvantitet kemisk massa,

som levererades på hemmamarknaden i fjol, uppgick till 80 000 ton och man

utgår från samma leverans även under 1949. De ifrågavarande pappersbrukens

merkostnad för massaköpen skulle sålunda bli fyra miljoner kronor.

Slår man ut merkostnaden på den kvantitet papper, som för hemmamarknadens

behov produceras på basis av denna massa, representerar merkostnaden

en kostnadsökning av 5 öre per kilogram papper.

För att bereda pappersindustrien kompensation för denna merkostnad

ha två utvägar stått till buds. Om man å ena sidan hade velat lämna de

massaköpande pappersbruken kompensation i form av prishöjningar, skulle

man med utgångspunkt från den förutnämnda kostnadsfördyringen av 5

öre per kilogram papper blivit nödsakad att medgiva en lyftning av hela

pappersprisnivån med i genomsnitt 5 öre per kilogram. Att differentiera

prissättningen för massaköpande och självförsörjande pappersbruk är nämligen

icke tänkbart. De självförsörjande pappersbruken skulle därigenom

oundvikligen fått tillgodogöra sig det stegrade hemmamarknadsvärdet på

massa, och den totala belastningen för konsumenterna hade kommit att omfatta

omkring 15 miljoner kronor. Den andra utvägen —- som valdes i den

preliminära överenskommelsen — är att subventionera endast de massaköpande

pappersbruken, för vilket ändamål erfordras cirka 4 miljoner kronor.

Det förutsattes att denna kompensation skulle utgå i form av restitution av

erlagd pappersskatt. Visserligen är det i och för sig icke tilltalande att taga

skattemedel i anspråk för subventionsändamål av här avsett slag. Å andra

sidan torde en subvention av skattemedel med ett belopp motsvarande i genomsnitt

1,3 öre per kilogram av de totala hemmamarknadsleveranserna av

papp och papper — med undantag för tidningspapper -— avgjort vara att

föredraga framför en allmän lyftning av pappersprisnivån av nyss angiven

omfattning. Den träffade preliminära överenskommelsen torde därför innebära

en godtagbar lösning av de föreliggande svårigheterna.

I enlighet med det nu anförda torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande

för Kungl. Maj:t att för år 1949 till pappersbruken restituera pappersskatt

med 50 kronor per ton för tillverkning av papper och papp för

hemmamarknaden inköpt kemisk massa intill en sammanlagd kvantitet av

högst 80 000 ton eller tillhopa högst 4 miljoner kronor. — Bränslekommissionen

torde sedermera böra erhålla uppdrag att i samråd med kontrollstyrelsen

inkomma med förslag till de närmare bestämmelser, som må vara

erforderliga för restitutionens genomförande.

Vissa ändringar i förordningen om pappersskatt.

Undantog från pappersskatten beträffande vulkanfiber och annan kemiskt

beredd fiberpapp i plattor.

Vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp i plattor redovisas i tulltaxan

med statistisk varuförteckning under statistiskt nr 832. På sätt framgår

av 1 § förordningen om pappersskatt skall skatt utgå för dessa varor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

I en den 22 juni 1948 dagtecknad skrift har Aktiebolaget Tidan hemställt

om befrielse från skyldigheten att erlägga pappersskatt för vulkanfiber, vilken

vara inom riket tillverkades uteslutande av bolaget. Denna vara vore

enligt bolagets mening en konstprodukt, vid vars tillverkning såsom utgångsmaterial

användes cellulosa och bomullslump som genom kemiska

processer omvandlades till ett homogent, hornliknande material. Vulkanfiber

vore på grund härav att anse såsom en konstmasseprodukt, som närmast

kunde hänföras till samma kategori av produkter som bakelit eller

konstmassor av konsthartstyp, plast, celluloid o. d. Med användning av vulkanfiber

tillverkades bl. a. reseffekter, spinnkannor, transportlådor, transportvagnar,

kugghjul och packningar. Enligt bolaget tillverkades för närvarande

för förbrukning inom landet allenast omkring 300 ton vulkanfiber

årligen. Skatten å vulkanfiber komme således, efter gällande skattesats av

15 öre för kilogram, att tillföra statsverket omkring 45 000 kronor årligen.

Över nämnda framställning har infordrat utlåtande avgivits av kontrollstyrelsen

i skrivelse den 16 december 1948. Härefter ha utlåtanden över bolagets

framställning samt över kontrollstyrelsens nyssnämnda skrivelse avgivits

av generaltullstyrelsen, kommerskollegium och statens bränslekommission.

Vid det av kommerskollegium avgivna utlåtandet ha fogats yttranden

av Stockholms och Skånes handelskammare, handelskammaren i Göteborg,

Sveriges industriförbund och Svenska pappersbruksföreningen.

Kontrollstyrelsen har i sitt utlåtande anfört, att vulkanfiber icke vore att

jämställa med papp och papper i allmänhet. Genom den använda tillverkningsmetoden

hade denna vara erhållit egenskaper, varigenom densamma helt

skilde sig från papp och papper och därmed möjliggjorde begagnande inom

områden, där eljest annat material måste komma till användning. Det kunde

med hänsyn härtill icke framstå såsom stridande mot principerna för pappersbeskattningen

att undantaga vulkanfiber från denna skatt. På grund av

vulkanfiberns speciella egenskaper skulle vid sådant undantagande från beskattning

särskilda tekniska svårigheter att särskilja vulkanfiber från beskattade

papp- och pappersprodukter icke uppstå. Vulkanfiber och därav

framställda produkter konkurrerade i allmänhet icke med papp och papper

eller därav framställda liknande produkter. I stället hade vulkanfiber att utstå

viss konkurrens från exempelvis plast, läder och metall. Då dessa varor

vore obeskattade hade konkurrensmöjligheterna för produkter av vulkanfiber

givetvis i viss mån minskats. Det borde framhållas, att vissa produkter

av vulkanfiber, exempelvis resväskor, skulle kunna sägas utbjudas i konkurrens

med sådan vara av papp. Med hänsyn till den betydande prisskillnad,

som vanligen rådde mellan produkter av nu angivna slag, syntes detta

förhållande icke böra tillmätas betydelse i förevarande sammanhang. På

grund av det anförda och då den till vulkanfiber hänförliga skatteinkomsten

kunde beräknas uppgå till endast 45 000 kronor för år, syntes starka skäl tala

för undantagande av vulkanfiber från beskattning.

Övriga remissinstanser ha tillstyrkt eller lämnat utan erinran kontrollstyrelsens

förslag om undantagande av vulkanfiber från pappersskatten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kunfjl. Maj:ts proposition nr 72.

Departementschefen. Enligt vad som framgår av kontrollstyrelsens utredning

i föreliggande fråga kan vulkanfiber — vilken vara i tulltaxan med

statistisk varuförteckning är upptagen lunder statistiska numret 832

varken på grund av sina egenskaper eller med hänsyn till sättet för dess

tillverkning jämställas med de slag av papp och papper, som redovisas under

andra statistiska nummer i tulltaxan. Några tekniska svårigheter att

särskilja vulkanfiber från övriga nu skattepliktiga varor torde icke föreligga.

Jag anser mig därför böra tillstyrka kontrollstyrelsens förslag att vulkanfiber

undantages från pappersbeskattningen. Samma undantag bör föreskrivas

i fråga om annan kemiskt beredd fiberpapp i plattor som redovisas

under statistiska numret 832.

I anledning härav bör nyssnämnda statistiska nummer utgå ur författningstexten

i 1 § 1 mom. a) förordningen om pappersskatt. Det torde därjämte

vara lämpligt, att i samma moment uttryckligen angiva att från pappersskatt

undantagas — förutom träfiberplattor — jämväl vulkanfiber och

annan kemiskt beredd fiberpapp i plattor.

Beskattningen av importerat ljuskänsligt, fotografiskt papper.

Papper, som användes för framställning av ljuskänsligt, fotografiskt papper,

hänföres i tullstatistiskt avseende till statistiska numren 838 och 857: 2.

För dylikt papper skall följaktligen pappersskatt utgå då det hit införts. För

till riket infört ljuskänsligt, fotografiskt papper, hänförligt till statistiskt

nummer 542, utgår däremot icke skatt.

I en den 25 oktober 1948 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift har

Aktiebolaget Ceaverken anfört bland annat, att bolaget, som helt ägdes av

svenska staten, tillverkade röntgen- och elektrokardiografpapper för sjukvårdens

behov samt övrigt ljuskänsligt, fotografiskt papper, huvudsakligen för

militära och andra statliga ändamål. Dessutom saluförde bolaget dylikt fotografiskt

papper på den civila marknaden inom landet och exporterade sina

produkter till icke oväsentliga belopp. För tillverkningen vore bolaget beroende

av import av pappersunderlag, vilket vid bolagets fabrik belädes med

det ljuskänsliga, fotografiska skiktet. Vid förtullning av dylikt pappersunderlag

uttoges pappersskatt. Då bolaget hade att konkurrera med de utländska

företagen såväl på den inhemska marknaden som vid export, komme bolaget

därigenom i ett ogynnsamt läge, alldenstund importerat ljuskänsligt, fotografiskt

papper icke vore skattebelagt. Bolaget hemställde därför om skattebefrielse

för sådant importerat underlagspapper (stal. nr 838 och 857) som

användes vid tillverkning av ljuskänsligt, fotografiskt papper.

Efter remiss ha utlåtanden i förevarande ärende avgivits av kontrollstyrelsen,

generaltiillstyrelsen och kommerskollegium. Kommerskollegium har

bifogat yttranden från Stockholms och Skånes handelskammare, handelskammaren

i Göteborg samt Sveriges industriförbund.

Kontrollstyrelsen har i sitt utlåtande omnämnt, att bolaget för tillverk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

ning av fotografiskt papper förbrukade omkring 80 ton papper per år. Enligt

kontrollstyrelsens mening borde den av bolaget påtalade ojämnheten i

beskattningen för framtiden lämpligen elimineras på så sätt, att även till

riket infört ljuskänsligt, fotografiskt papper belädes med pappersskatt. Styrelsen

hemställde därför, att 1 § 1 mom. b) förordningen om pappersskatt

erhölle sådan ändrad lydelse, att i författningsrummet medtoges även statistiska

numret 542, till vilket nummer ljuskänsligt, fotografiskt papper

hänfördes i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning.

Generaltullstyrelsen har anfört, att styrelsen icke hade något att erinra

mot kontrollstyrelsens förevarande förslag.

Av näringsorganisationerna har Sveriges industriförbund lämnat kontrollstyrelsens

förslag utan erinran och Stockholms handelskammare har av

praktiska skäl tillstyrkt detsamma. Skånes handelskammare och handelskammaren

i Göteborg ha däremot avstyrkt förslaget under framhållande att

det ljuskänsliga, fotografiska papperet vore en fotokemisk artikel. Skånes

handelskammare har vidare erinrat om att denna vara utgjorde ett viktigt

arbetsmaterial för yrkesmännen inom den fotografiska branschen och att

dessa vid en beskattning skulle bli nödsakade begära kompensation i form

av höjda priser för de arbeten, som utfördes inom branschen.

Kommerskollegium har erinrat om att pappersskatt vid import utginge

icke endast för papp och papper i obearbetat skick utan i regel även för

pappersprodukter, däribland även för sådana produkter, för vilka bearbetningskostnaderna

vore betydande. Det syntes därför vara mest i överensstämmelse

med pappersbeskattningens nuvarande utformning, att importen

av ljuskänsligt, fotografiskt papper, stat. nr 542, belädes med skatt.

Då dylikt papper vore jämförelsevis dyrbart, skulle en skatt av 15 öre per

kilogram icke utgöra någon mera avsevärd belastning. Enligt den preliminära

redogörelsen för varuinförseln år 1947 importerades nämnda år 503 390

kilogram papper av ifrågavarande slag till ett värde av 5 274 245 kronor.

Då importvärdet sålunda vore i genomsnitt omkring 10 kronor 50 öre per

kilogram, skulle skatten — beräknad på detta värde — uppgå till ej fullt 1,5

procent. Kollegium ansåge sig under angivna förhållanden böra tillstyrka

kontrollstyrelsens förslag.

Departementschefen. Såsom framgår av det anförda är en inhemsk tillverkare

av ljuskänsligt, fotografiskt papper skyldig att erlägga pappersskatt

för det underlagspapper, som användes vid tillverkningen, medan en importör

av färdigt ljuskänsligt, fotografiskt papper undgår denna beskattning.

En viss ojämnhet föreligger sålunda i beskattningen på förevarande

område.

I överensstämmelse med vad kontrollstyrelsen föreslagit och flertalet remissinstanser

tillstyrkt förordar jag, att denna ojämnhet i beskattningen

undanröjes på så sätt att pappersskatt framdeles uttages jämväl för importerat

ljuskänsligt, fotografiskt papper.

Då papper av sist angivet slag i tulltaxan med statistisk varuförteckning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

redovisas under statistiska numret 542, bör detta nummer införas i författningstexten

i 1 § 1 mom. b) förordningen om pappersskatt.

Införandet av pappersskatt i vissa fall å pappersmassa.

1 tulltaxan med statistisk varuförteckning redovisas pappersmassa under

statistiska numren 816—825. Pappersskatt utgår sålunda icke för pappersmassa.

I sin förut omnämnda skrivelse den 16 december 1948 har kontrollstijrelsen

hemställt, att pappersmassa i viss utsträckning måtte indragas under

pappersbeskattningen. I denna fråga har kontrollstyrelsen anfört följande.

Förutom för framställning av papp och papper försäljes pappersmassa i

mindre utsträckning inom landet för användning som skyddspapp i nybyggen,

som mellanlägg vid brädfodring av byggnader, som ytteremballage

av olika slag samt för framställning av sådana varor som packningar, ägghållare

in. m. och cellulosabomull. Vid sidan av nu angivna användningsområden

— i vilka fall massan direkt eller efter bearbetning konkurrerar

med skattepliktiga pappersvaror — nyttjas massa inom landet exempelvis

för framställning av krut, viscosmassa och cellulosamjöl. Genom att pappersmassa

icke är underkastad skatteplikt enligt förordningen om pappersskatt

har viss snedvridning av konkurrensförhållandena mellan pappersmassa

samt papp och papper uppstått. Kontrollstyrelsen får på grund härav

förorda, att jämväl pappersmassa i princip indrages under pappersbeskattningen.

Med hänsyn till vad som anförts angående användningsområden för

pappersmassa synes från beskattning dock böra undantagas exempelvis sådan

massa, som vidare bearbetas för framställning av papp och papper, krut,

viscosmassa och cellullosamjöl. På grund av svårigheten att angiva alla de

områden, inom vilka pappersmassa nu användes eller framdeles kan komma

att användas, torde det vara erforderligt, att beskattningsmyndigheten

erhåller befogenhet att bestämma, i vilka fall pappersskatt skall erläggas

för dylik massa. Beskattningsmyndigheten bör i sitt ställningstagande härvid

aktgiva på huruvida massan direkt eller efter bearbetning kommer till

sådan användning, att den konkurrerar med papp eller papper eller annan

enligt förordningen om pappersskatt skattepliktig vara eller av sådan vara

framställd produkt.

I enlighet härmed har kontrollstyrelsen föreslagit, att i 1 § 1 mom.

skulle införas en bestämmelse av följande innehåll, nämligen att med papp

och papper, som avsåges under a), skulle likställas pappersmassa, i gällande

tulltaxa med statistisk varuförteckning bänförlig till statistiska numren

816—825, där densamma vore avsedd att antingen utgöra eller ock användas

för framställning av ersättningsmedel för annan enligt förordningen

beskattad vara eller av sådan vara framställd produkt.

Över kontrollstyrelsens förevarande förslag ha, efter remiss, ijttranden

avgivits av de i det föregående omnämnda myndigheterna och sammanslutningarna

(se s. 9) ävensom av Svenska cellulosaföreningen.

Generaltullstijrelsen har anfört, att styrelsen funne sig icke böra motsätta

sig att jämväl pappersmassa belädes med skatt i den omfattning kontrollstyrelsen

förordat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 72.

Statens bränslekommission har förklarat, att kommissionen i princip

kunde bitriida kontrollstyrelsens förslag rörande beskattningen av pappersmassa.

Svenska cellulosaföreningen har avstyrkt förslaget. Såsom motivering

härför har föreningen åberopat, att den av principiella skäl funne beskattning''

av papp och papper oberättigad samt att den massa, som närmast avsåges,

betingade ett pris av omkring 200 kronor per ton och genom en skatt

av 150 kronor per ton skulle fördyras med 75 procent.

Svenska pappersbruksföreningen och handelskamrarna ha däremot tillstyrkt

eller i vart fall förklarat sig icke vilja motsätta sig den föreslagna utvidgningen

av beskattningen.

Kommerskollegium har anfört, att en indragning av pappersmassa under

beskattningen i enlighet med kontrollstyrelsens förslag syntes påkallad.

Kollegium tillstyrkte sålunda förslaget härom. I anledning av cellulosaföreningens

påpekande att skatten skulle medföra en fördyring av pappersmassa

för byggnad sändamål med omkring 75 procent ville kollegium erinra

om att skatten även för billigare papp och papper utgjorde en betydande

belastning även om den ej uppginge till den angivna procentsatsen.

Kontrollstyrelsen har därefter i en den 24 januari 1949 dagtecknad promemoria

anfört, att det redan kort efter den 1 juli 1948, då förordningen

om pappersskatt trädde i kraft, kommit till kontrollstyrelsens kännedom,

att vissa cellulosaprodukter, vilka otvivelaktigt vore att anse såsom pappersmassa,

utlämnades från vederbörande tillverkare för användning såsom

papp. Enligt vad kontrollstyrelsen inhämtat från statens bränslekommission

hade pappersmassa i vidgad omfattning använts av wellpappindustrien såsom

ersättning för den framför allt på grund av pappersskatten väsentligt

dyrare pappen i egentlig mening. Kontrollstyrelsen har vidare anfört.

Avsättningen av pappersmassa för direkt användning såsom papp skall

enligt lämnade uppgifter tidigare ha förekommit i relativt obetydlig omfattning.

Från den 1 juli 1948 har emellertid genom tillkomsten av skatt å papp

prisskillnaden mellan papp och massa blivit sådan, att massan kunnat finna

ökad användning utan ytterligare bearbetning, framför allt för användning

såsom byggnadspapp. Läget har ytterligare tillspetsats genom att det

s. k. globalavtalet mellan massa- och pappersindustrierna upphört att gälla

med utgången av år 1948. Enligt detta avtal hade massaindustrien förbundit

sig att till av statens priskontrollnämnd godkända priser försälja massa

till pappersbruken för framställning av papper sprodukter, avsedda för hemmamarknaden.

Genom att avtalet icke förnyats för år 1949 kan det tänkas

ligga i massaindustriens intresse, att för direkt avsättning såsom ersättning

för papp nyttja de massakvantiteter, som eljest skulle ha gått till pappersbruken

för hemmamarknadstil Iverkning, allt givetvis i den mån massan

icke kan vinna avsättning såsom exportvara till förmånligare priser. Tendenser

i sådan riktning ha ock kunnat förmärkas enligt vad under hand

upplysts från pappersbrukens sida. Denna utveckling har enligt uppgift

medfört, att pappersbruk med egen massatillverkning på sina håll av konkurrensskäl

övergått till försäljning av massa för användning såsom ersättning

för papp. På grund av angivna förhållanden finnes grundad anled
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

liungl. Maj:ts proposition nr 72.

15

ning befara, att tillverkning och efterfrågan mycket hastigt kommer att inriktas

på massa i stället för skattepliktig papp, vilket kommer afl medföra

icke blott betydande sänkningar av skatteintäkterna utan även innebära

rubbningar i konkurrensläget inom branschen. Utvecklingen har sålunda

lett till en förskjutning i avsättningen å den inhemska marknaden av å ena

sidan massa och å andra sidan papp. Till detta missförhållande, vilket snarast

bör avhjälpas, kommer, att kontrollstyrelsen mer och mer ställes inför

svåra avgöranden om vad som är att hänföra till massa och vad som är

att hänföra till papp. Gränsen är relativt flytande. Kontrollstyrelsen har

för undvikande av tvister — vilkas rättsliga avgörande, med tanke på den

av styrelsen föreslagna snara utvidgningen av skatteområdet att omfatta

även massa, skulle ur prejudicerande synpunkt sakna betydelse för en framtida

gränsdragning — ansett sig böra sätta gränsen mycket nära vad som

allmänt sett måste förstås med papp. Härigenom har inom det skattefria

ömrådet kommit att falla ett flertal produkter, för vilka bruken tidigare erlagt

skatt. Detta har i sin tur till följd, att icke obetydliga kvantiteter av

massa, vilka av allmänheten måste uppfattas såsom papp, komma att saluhållas

utan pappersskatt, ett förhållande som även ur avnämarnas synpunkt

måste te sig egendomligt.

Enligt vad kontrollstyrelsen vidare anfört påkallade de sålunda angivna

omständigheterna — å ena sidan massans utbjudande såsom papp eller ersättning

för papp och å andra sidan vissa pappkvaliteters betecknande såsom

massa i skattehänseende — omedelbara åtgärder. I anledning härav borde

undersökas, på vilket sätt de åsyftade olägenheterna under tiden till

författningsändringens ikraftträdande kunde i möjligaste mån avhjälpas.

Härvid syntes endast den utvägen stå öppen att genomföra en beskattning

av de kvantiteter av nu avsedda massaprodukter, vilka vid författningsändringens

ikraftträdande inom landet funnes i lager hos annan än tillverkare.

Lagerskatt borde dock icke utgå för sådana varupartier, för vilka tillstånd

till export meddelats av statens bränslekommission. Då den som innehade

lager av massaprodukter i allmänhet icke kunde avgöra, huruvida

eu vara kunde anses såsom pappersmassa eller icke, borde såsom skattepliktig

vara anses massaprodukt, utgörande ersättning för papp eller papper,

vilken produkt utlämnats från tillverkare efter ikraftträdandet av förordningen

om pappersskatt men för vilken vid fakturering tillägg för pappersskatt

icke gjorts. Då enligt av statens priskontrollnämnd meddelade bestämmelser

pappersskatt eller pristillägg i anledning härav skulle särskilt

angivas å faktura, borde dylik varuangivning i allmänhet icke erbjuda svårigheter

vid tillämpningen. Lagerskatten borde i likhet med pappersskatten

utgå med 15 öre för kilogram och erläggas av innehavare av det skattepliktiga

lagret till kontrollstyrelsen i samband med avgivande av särskild deklaration.

Från lagerbeskattningen borde undantagas lager icke uppgående

till förslagsvis 1 000 kilogram.

över nämnda promemoria ha, efter remiss, yttranden avgivits av genernlInllslgrclsen,

kommerskollegium, statens bränslekommission, statens priskontrollnämnd,

Svenska pappersbruksföreningen och Svenska crllnlosaföreningen.

Vid det av kommerskollegium avgivna yttrandet ha fogats yttran
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

den av Stockholms och Skånes handelskammare samt handelskammaren

i Göteborg.

Av de remissinstanser som tillstyrkt förslaget om lagerskatt å pappersmassa

har statens priskontrollnämnd anfört.

Nämnden delar kontrollstyrelsens uppfattning, att massaprodukter, som

hittills varit skattefria men användas såsom ersättning för papp eller papper,

av de skäl kontrollstyrelsen åberopat böra i skattehänseende jämställas med

skattebelagt papp och papper. Såsom ytterligare skäl härför kan anföras,

att, därest dylika massaprodukter skulle inom förädlingsindustrien i större

omfattning komma till användning såsom ersättning för skattebelagt material,

den möjligheten icke kan uteslutas, att sådana pristillägg, som nämnden

medgivit beträffande av papp eller papper tillverkade färdigprodukter,

skulle komma att i vissa fall uttagas jämväl för varor tillverkade av skattefria

massaprodukter.

Såsom kontrollstyrelsen anfört torde det vara önskvärt, att de olägenheter,

som följa av de nuvarande beskattningsbestämmelserna, i möjligaste mån

motverkas även såvitt angår tiden till författningsändringens ikraftträdande.

Därvid vill nämnden särskilt framhålla att det förhållandet, att i samband

med författningsändringen prishöjningar å varan kunna förmodas bli

tillåtna i samtliga handelsled, ehuru skatt uttages endast hos tillverkare,

kan komma att orsaka, att andra än tillverkare av varan under mellantiden

i spekulationssyfte upplagra pappersmassa såsom ersättningsmaterial för

papp och papper i större omfattning än vanligt. I fråga om andra än tillverkare

torde i enlighet med kontrollstyrelsens förslag de angivna olägenheterna

kunna motverkas genom att beskattning sker beträffande hos dem

vid tiden för författningsändringens ikraftträdande befintliga lager av ifrågavarande

ersättningsmaterial. De hos tillverkare befintliga lagren behöva

däremot icke skattebeläggas, med hänsyn till att skatt kommer att av dem

uttagas så snart försäljning av ersättningsmaterialet sker eller detsamma av

tillverkaren själv tages i anspråk för vidare bearbetning. Någon oberättigad

vinst genom pristillägg på lagervaror kan alltså icke uppstå för tillverkaren.

Från beskattning skulle vidare undantagas sådana lagerpartier för

vilka exporttillstånd meddelats. Slutligen har kontrollstyrelsen uttalat, att

från beskattning borde undantagas »lager icke uppgående till förslagsvis

1 000 kilogram», vilket torde få tolkas så att lagerskatt skulle utgå endast

beträffande den del av lager som överstiger 1 000 kilogram. Genom dessa

undantag skulle viss överensstämmelse kunna ernås med de bestämmelser

om prissättningen på papp- och pappersvaror, som i samband med ikraftträdandet

av förordningen om pappersskatt meddelats av nämnden. Därvid

medgavs nämligen, att pristillägg för pappersskatten skulle få göras även

beträffande inom handeln och förädlingsindustrierna befintliga lagervaror,

för vilka skatt icke erlagts. Nämnden förutsatte därvid, att sagda förmån

skulle uppvägas genom alt vid pappersskattens framtida avveckling prissänkning

omedelbart skulle genomföras över hela linjen och alltså jämväl

för i lager befintliga partier av papp och papper samt produkter därav, beträffande

vilka skatt erlagts. Motsvarande uppvägning beträffande här ifrågavarande

massaprodukter blir ju icke möjlig om fullständig lagerbeskattning

tillgripes. På grund därav synes det böra övervägas att undantaga

viss del av ingångslagret från beskattning.

Svenska pappersbruksföreningen har framhållit, att föreningen redan innan

kontrollstyrelsen avlämnat sin promemoria om lagerskatten med sty
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

17

relsen dryftat det läge, som uppkommit på pappersmarknaden därigenom

att pappersmassa, även om densamma användes för samma ändamål som

papper och papp, icke vore belagd med skatt. Föreningen vitsordade, att

detta förhållande lett till en snedvridning av tillverkning och efterfrågan

och en förskjutning av konkurrensläget inom branschen. Föreningen hade

vid diskussionerna med styrelsen särskilt belyst de svårigheter, som mötte

när det gällde att avgöra vad som vore att hänföra till pappersmassa respektive

papp. Då betydande olägenheter inom branschen eljest måste förutses,

tillstyrkte föreningen styrelsens förslag.

Stockholms handelskammare och handelskammaren i Göteborg ha lämnat

förslaget om lagerskatt utan erinran.

Å andra sidan har förslaget om särskild lagerbeskattning avstyrkts

av statens bränslekommission, som anfört följande.

Den nu väckta frågan om utsträckande av skattskyldigheten enligt förordningen

om pappersskatt att omfatta även vissa lager av tidigare skattefria

varor är till sin princip icke ny. I 1947 års konsumtionsskatteberednings

betänkande den 18 mars 1948, vilket i sina huvuddrag lagts till grund

för utformningen av pappersbeskattningen, föreslogs att en lagerbeskattning

måtte genomföras åtminstone såvitt anginge större lager av papper och

papp. Vid anmälan av proposition 1948: 215 med förslag'' till förordning om

pappersskatt förklarade sig föredragande departementschefen vara av den

uppfattningen att några allvarligare olägenheter icke skulle uppkomma därest

en lagerskatt icke uttoges vid beskattningens ikraftträdande, varför införandet

av en dylik lagerskatt icke förordades. Vad sålunda anförts föranledde

ingen riksdagens erinran. Befintliga lager av papper och papp lämnades

sålunda obeskattade i den mån de vid förordningens ikraftträdande

icke funnos kvar vid pappersbruken. Den allmänna princip för pappersskattens

konstruktion som därmed angivits bör enligt bränslekommissionens

mening icke frångås om icke starka skäl kunna anföras härför. Kommissionen

är icke övertygad om att så är fallet. Det har icke varit möjligt att

erhålla säkra uppgifter rörande storleken av de massalager som komme att

beröras av en lagerskatt, men enligt kommissionens bestämda uppfattning

kunna dessa lager till sin kvantitet icke ens tillnärmelsevis jämföras med de

papperslager som vid pappersbeskattningens genomförande ansågos kunna

utan olägenhet lämnas obeskattade.

Mot detta resonemang kan måhända anföras, att pappersbeskattningens

utsträckande att i vissa fall omfatta även massa endast avser att utfylla en

lucka i skattesystemet, vilken aktualiserats genom en oväntad förskjutning

av marknadsläget, och att sålunda den nu föreslagna lagerbeskattningen

komme att drabba varor vilka rätteligen icke bort vara skattefria. Häremot

kan åter invändas att ej heller genom en lagerskatt skapas fullständig rättvisa,

då möjlighet saknas att utsträcka skattskyldigheten att omfatta även

redan förbrukade partier av massa som rätteligen bort beskattas. Slutligen

måste det i rättssäkerhetens intresse anses i och för sig önskvärt att de

rättsliga och ekonomiska förutsättningar för näringslivets handlande — av

statsmakterna avsedda eller icke — vilka faktiskt skapades genom pappersskatteförordningens

ikraftträdande i den form den då hade, icke utan tvingande

skäl retroaktivt förändras. 1 fråga om det nu aktuella fallet innebär

detta, att den som i god tro förvärvat skattefri massa för användning i stället

för beskattat papper eller papp bör kunna förlita sig på att hans eko
2

Hihang till riksdagens protokoll 1''J''i''J. t saml. Nr 72

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

nomiska kalkyler icke i efterhand kullkastas genom en retroaktiv beskattning.

På grund av vad ovan anförts finner sig bränslekommissionen böra avstyrka

den i promemorian föreslagna lagerskatten å pappersmassa.

För det fall att lagerbeskattningen, oaktat vad kommissionen anfört till

dess avstyrkande, likväl skulle finnas böra genomföras, finner kommissionen

de i promemorian föreslagna anordningarna lämpliga med nedan angivna

undantag.

I promemorian anföres, att lagerskatt icke bör utgå för sådana varupartier,

för vilka tillstånd till export meddelats av bränslekommissionen. Ifrågavarande

exporttillstånd meddelas emellertid av statens handelskommission.

Bränslekommissionen meddelar däremot i förekommande fall tillstånd

för pappersbruken att till gällande exportpriser leverera papper och papp

för tillverkning av exportvaror eller emballage för dylika varor. Sådan papp

kan, såsom anföres i promemorian, i vissa fall ha i skattehänseende klassificerats

såsom massa och därmed beröras av förslaget. Emellertid synas

alla hithörande frågor på ett tillfredsställande sätt regleras genom tillämpning

av 14 g förordningen om pappersskatt.

Vidare har förslaget avstyrkts av Skånes handelskammare, som erinrat

om att lagerskatt ej tillgreps i samband med pappersskattens införande. En

dylik beskattning vore enligt handelskammarens mening ur principiell synpunkt

förkastlig och fordrade såsom komplement ett restitutionsförfarande

då skatten upphörde. Dessutom skulle skatten medföra stora praktiska besvärligheter

för näringslivet och fordra en omfattande kontrollapparat.

Kommerskollegium har uttalat, att en lagerbeskattning borde — av i huvudsak

de skäl som Skånes handelskammare anfört —• ifrågakomma endast

om det visade sig att upplagring skett i sådan omfattning att det

skulle medföra betydande olägenheter.

Svenska cellulosaföreningen har helt avstyrkt kontrollstyrelsens förslag.

Slutligen har generaltullstyrelsen anfört.

Frågan om införandet av lagerskatt å pappersmassa ligger icke direkt

inom styrelsens verksamhetsområde, och det är därför vanskligt för styrelsen

att göra något uttalande i ämnet. Styrelsen vill emellertid framhålla,

att den motivering, som förebragts, icke övertygat styrelsen om lämpligheten

och nödvändigheten av att taga ytterligare ett steg till utvidgning av beskattningen

på området. Såvitt styrelsen kan bedöma torde det även kunna

bliva förenat med vissa svårigheter att rättvist och effektivt uttaga en sådan

lagerskatt, som ifrågasättes.

En lagerbeskattning av pappersmassa i den av kontrollstyrelsen föreslagna

omfattningen kommer möjligen att få till följd, att massan ej längre med

fördel kan försäljas såsom ersättning för papp och papper. Det torde därför

vara lämpligt att i bestämmelser angående sådan lagerbeskattning intagas

vissa föreskrifter om befrielse från erläggande av skatt och restitution av

erlagd skatt efter prövning i förekommande fall. Dylika bestämmelser synas

även vara påkallade med hänsyn till pappersskattens temporära natur.

Departementschefen. På grund av att pappersskatt uttages för papp och

papper men däremot icke för pappersmassa bär — på sätt kontroll styrel sen

framhållit och i flera remissyttranden vitsordats — en snedvridning av kon
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

kurrensförhållandena mellan dessa varuslag uppstått. För att återställa tidigare

rådande konkurrensläge har kontrollstyrelsen föreslagit, att pappersskatt

skall utgå för pappersmassa som är avsedd att utgöra eller användas

för framställning av ersättningsmedel för annan skattepliktig vara eller av

sådan vara framställd produkt. Detta förslag har tillstyrkts eller lämnats

utan erinran av remissinstanserna, dock med undantag av Svenska cellulosaföreningen

som huvudsakligen av principiella skäl avstyrkt förslaget i

fråga.

De skäl, som kontrollstyrelsen åberopat till stöd för förslaget att utvidga

pappersbeskattningen till att omfatta jämväl sådan pappersmassa varom

här är fråga, äro enligt min mening bärande. Jag tillstyrker sålunda, att förslaget

genomföres.

I anledning härav bör i 1 § 1 mom. förordningen om pappersskatt —

lämpligen under en ny punkt d) — upptagas en bestämmelse därom, att

pappersskatt skall utgå för pappersmassa, i gällande tulltaxa med statistisk

varuförteckning hänförlig till statistiska numren 816—825, där varan tillverkas

yrkesmässigt inom riket för avsalu eller vidare bearbetning eller ock

införes till riket, dock endast om varan är avsedd att — i befintligt skick

eller efter bearbetning — användas i stället för skattepliktig vara eller av

sådan vara framställd produkt. Därjämte torde vissa redaktionella ändringar

böra vidtagas i 7, 13 och 22 §§.

Det är önskvärt att de föreslagna bestämmelserna om beskattning av

pappersmassa träda i kraft snarast möjligt. Jag förordar därför att ikraftträdandet

bestämmes redan till den 1 april 1949.

I sin promemoria den 24 januari 1949 har kontrollstyrelsen anfört vissa

omständigheter som motiverade att i samband med ikraftträdandet av skatten

å pappersmassa en särskild lagerskatt uttoges å nämnda vara. Sålunda

har styrelsen uttalat, att det funnes anledning befara att under tiden intill

dess beskattningen trädde i kraft pappersmassa komme att i ökad omfattning

användas såsom ersättning för papp; och härigenom skulle en ytterligare

förskjutning komma att ske i avsättningen å den inhemska marknaden

av å ena sidan pappersmassa och å andra sidan papp.

För egen del anser jag mig — även om vissa betänkligheter kunna anföras

gentemot den ifrågasatta lagerbeskattningen — likväl böra biträda kontrollstyrelsens

förslag i denna del. Den för mig avgörande synpunkten har

därvid varit att, då den inträdda förskjutningen i fråga om avsättningsförhållandena

föranletts av pappersbeskattningen, det är rimligt att siatsmakterna

beakta pappersbrukens intresse av att lagerskatt uttages för sådan

pappersmassa, som är avsedd att utgöra ersättning för papp. Jag vill

särskilt framhålla att, om en lagerskatt å pappersmassa icke uttages, man

måste räkna med att massaindustrien kan komma att under tiden till dess

den föreslagna beskattningen träder i kraft avsätta mycket betydande kvantiteter

av den såsom ersättning för papp avsedda massan. Detta kan medföra

konsekvenser för pappersbruken för avsevärd tid framåt.

I fråga om utformningen av lagerskatten ansluter jag mig i huvudsak till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

vad kontrollstyrelsen föreslagit. Av skäl, som priskontrollnämnden anfört

i sitt remissyttrande, förordar jag emellertid, att lagerskatt uttages endast

för den del av den skattskyldiges lager, som överskjuter 1 000 kg.

Bestämmelserna om lagerskatten böra upptagas såsom övergångsbestämmelser

till den förordning, genom vilken pappersskatt införes för pappersmassa.

Ändring i fråga om skattesatsen för importerad asfalttakpapp och annan

likartad papp.

I en den 11 augusti 1948 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrift har

Aktiebolaget Odelberg & Olson hemställt om befrielse från skyldigheten att

utgiva pappersskatt vid införsel från Holland av ett parti asfalttakpapp om

427 ton till den del skatten skulle utgå för andra i varan ingående ämnen

än grålumppapp.

över nämnda framställning har kontrollstyrelsen avgivit infordrat utlåtande

den 27 september 1948. I utlåtandet har styrelsen erinrat om att för

till riket införd asfaltpapp, vilken vara vore hänförlig till statistiskt nummer

827, skulle jämlikt 4 § förordningen om pappersskatt skatten beräknas

efter samma vikt som lades till grund för beräkning av tullen, d. v. s.

efter varans verkliga nettovikt. Vad åter beträffar inom riket tillverkad

asfaltpapp skulle skatt icke utgå. Då asfaltpapp emellertid framställdes av

skattepliktig papp, i allmänhet grålumppapp (statistiskt nr 829) bleve varan

indirekt träffad av pappersskatten. Till skillnad från vad som gällde i

fråga om importerad asfaltpapp skattebelades dock dylik papp av inhemsk

tillverkning allenast med belopp, svarande mot vikten av den i varan ingående

gråluinppappen. Styrelsen tillstyrkte att befrielse från pappersskatten

medgåves till den del skatt eljest skulle utgått för andra i varan ingående

ämnen än papp.

Vidare har generaltiillstyrelsen i infordrat utlåtande förklarat, att styrelsen

för sin del icke hade något att erinra mot bifall till bolagets framställning.

Enligt styrelsens mening borde emellertid även andra importörer av

asfaltpapp komma i åtnjutande av samma förmån.

Genom resolution den 17 december 1948 bär Kungl. Maj :t — med stöd

av 6 § förordningen om pappersskatt — medgivit bolaget befrielsei från

pappersskatt i enlighet med vad kontrollstyrelsen tillstyrkt.

I sin förenämnda skrivelse den 16 december 1948 har kontrollstyrelsen

anfört.

Under den tid förordningen om pappersskatt hittills tillämpats bär viss

import av asfalttakpapp ägt rum, och styrelsen har erhållit kännedom om

att ytterligare import av asfalttakpapp är aktuell. För ernående av ett smidigare

tillvägagångssätt vid behandlingen av frågor rörande import av asfalttakpapp

samt även en mera likformig skattebelastning av dylika varor,

oavsett om de tillverkas inom riket eller hit införas, får styrelsen förorda

sådan ändring i förordningen om pappersskatt att asfalttakpapp och andra

till tullstatistiskt nr 827 hänförliga varor, innehållande papp och papper,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 72.

21

vid import beskattas efter en skattesats, som — med utgångspunkt från att

papphalten vanligen icke överstiger 33''A procent — nedsättes till 5 öre för

kilogram.

Samtliga myndigheter och organisationer, vilka avgivit yttranden över

kontrollstyrelsens skrivelse den 16 december 1948 (se s. 9) ha tillstyrkt

eller lämnat utan erinran kontrollstyrelsens ifrågavarande förslag.

Departementschefen. På de av kontrollstyrelsen anförda skälen tillstyrker

jag, att skattesatsen för sådan asfalttakpapp och annan till statistiskt nr

827 hänförlig papp, som införes hit till riket, nedsättes till 5 öre för kilogram.

En bestämmelse härom bör upptagas i 4 § förordningen om pappersskatt.

Ändring i fråga om tillverkares rätt att i deklaration göra avdrag för vissa

varupartier.

Enligt 14 § äger skattskyldig i sådan deklaration, som skall avgivas enligt

13 §, göra avdrag för bl. a. den myckenhet skattepliktiga varor, som utlämnats

från tillverkningsstället för att i befintligt skick eller efter bearbetning

utföras ur riket eller som enligt bevis av tullmyndighet påförts skatt

vid införsel till riket.

I sin skrivelse den 16 december 1948 har kontrollstyrelsen föreslagit att

avdragsrätt enligt 14 § skulle införas jämväl för den myckenhet skattepliktiga

varor, som använts vid den tillverkning deklarationen avser och som visas

hava tidigare blivit påförd skatt.

I remissyttrandena över nämnda skrivelse har kontrollstyrelsens förslag

tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Departementschefen. Därest förslaget om uttagande av pappersskatt i vissa

fall för pappersmassa genomföres, kan den situationen inträda, att vid tillverkning

av papp eller papper användes pappersmassa som redan tidigare

beskattats. Vid redovisning av skatten för pappen eller papperet bör tillverkaren

vara berättigad att åtnjuta avdrag med belopp motsvarande den för

pappersmassan erlagda skatten.

I enlighet härmed bör 14 § första stycket så omformuleras att avdragsrätt

medgives — förutom för den myckenhet av den tillverkade varan, som utlämnats

för export — jämväl för sådan myckenhet av annan skattepliktig

vara, som använts vid tillverkningen och som visas hava tidigare blivit påförd

skatt. Avfattas 14 § på nu angivet sätt, kan det nuvarande stadgandet

om avdragsrätt för sådan myckenhet, som påförts skatt vid införsel till riket,

utgå ur paragrafen.

Ändring beträffande kontrollen över varor, som utlämnas av tillverkare

för utförsel ur riket, m. m.

Såsom förut omnämnts må avdrag i deklaration göras bl. a. för den myckenhet

skattepliktiga varor, som utlämnats från tillverkningsstället för att i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

befintligt skick eller efter bearbetning utföras ur riket. I följd härav uttages

icke pappersskatt för papp, papper eller produkter därav, då varorna äro avsedda

att försäljas på världsmarknaden. I dylika fall erfordras icke att den

skattskyldige företer av tullmyndighet utfärdat bevis att varan utförts ur

riket eller till svensk frihamn. Föreskrift angående skyldighet att på sådant

sätt styrka verkställd utförsel finnes emellertid inlagen i vissa andra skatteförfattningar,

som falla inom kontrollstyrelsens ämbetsområde. Då tillverkare,

som avses i förordningen om pappersskatt, vid skatteredovisningen fritogs

från beskattning av sådana myckenheter papp eller papper, som från

tillverkningsstället utlämnades för export eller till inhemsk förädlingsindustri

för export efter vidare bearbetning, ansågs denna anordning motiverad

med hänsyn till den förenkling i beskattningsförfarandet, som därigenom

skulle kunna vinnas.

I en den 31 januari 1949 dagtecknad promemoria har kontrollstyrelsen

anfört följande.

Vid den fortlöpande granskningen av de skattskyldigas deklarationsuppgifter

för erläggande av pappersskatt ha kontrollstyrelsens tjänstemän —

vad angår granskningen av i deklarationerna lämnade uppgifter angående

de myckenheter varor, vilka från tillverkningsstället utlämnats för direkt

export — att kontrollera riktigheten av dylika uppgifter genom avstämning

mot de skattskyldigas bokföring med därtill hörande exporthandlingar. Beträffande

åter varor, som försålts till inhemsk industri för att exporteras

efter vidare bearbetning eller såsom emballage, kan granskningen av dylika

deklarationsuppgifter i huvudsak verkställas genom avstämning mot särskilda

av statens bränslekommission för vederbörande exportindustri utfärdade

tillstånd att hos pappersbruk inköpa papp och papper för framställning

eller emballering av exportvaror.

Kontrollstyrelsen har sålunda för närvarande i stort sett tämligen goda

möjligheter att utöva kontroll över riktigheten av tillverkares deklarationsuppgifter

angående exporterade myckenheter papp och papper. I ett läge,

där särskilda tillstånd till inköp hos tillverkare av papp och papper för export

icke längre meddelas av bränslekommissionen, synes det dock för skattekontrollens

genomförande i förevarande sammanhang erforderligt, att kontrollstyrelsen

erhåller författningsenlig befogenhet avkräva köpare av skattepliktig

vara, avsedd för export, särskild på tro och heder avgiven försäkran

därom, att inköpt vara är avsedd att utföras ur riket i befintligt skick

eller efter vidare bearbetning. Enär enligt vad som under hand upplysts

från bränslekommissionen särskilda tillstånd av nu angivet slag i vissa fall

framdeles icke komma att utfärdas, torde det vara påkallat att snarast möjligt

i förordningen om pappersskatt intaga en sådan bestämmelse.

Kontrollstyrelsen har vidare anfört, att i de fall där tillverkare av papp

och papper till köpare levererat skattepliktig vara utan skattedebitering — på

grund av att köparen uppgivit sig skola exportera densamma antingen i befintligt

skick eller efter bearbetning — och varan likväl av köparen förbrukats

till sådant ändamål att skatt bort utgå, syntes skatten icke rimligen

kunna uttagas hos tillverkaren. Därest verkställd undersökning skulle giva

vid handen, att inköpt vara använts för direkt avsättning inom landet eller

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

för framställning eller emballering av varor, som försålts på hemmamarknaden,

borde kontrollstyrelsen äga påföra köparen felande skatt. Skattskyldigheten

borde inträda då varan toges i anspråk för annat ändamål än som

uppgivits vid inköpet från tillverkaren.

Svenska pappersbruksföreningen har i en den 1 februari 1949 dagtecknad

skrift, som inkommit till finansdepartementet, förklarat sig tillstyrka kontrollstyrelsens

i förenämnda promemoria framlagda förslag.

Departementschefen. Såsom kontrollstyrelsen framhållit är skattskyldig berättigad

att i deklarationen göra avdrag för papp och papper, som i befintligt

skick eller efter vidare bearbetning utföras ur riket. Kontrollen över dessa

avdrag har hittills kunnat verkställas genom avstämning mot den skattskyldiges

bokföring med därtill hörande exporthandlingar eller mot särskilda,

av bränslekommissionen utfärdade tillståndsbevis för vederbörande exportindustri

att hos pappersbruk inköpa papp och papper för framställning eller

emballering av exportvaror. Då inköp framdeles torde komma att i viss omfattning

ske utan dylika tillståndsbevis, kan det hittillsvarande kontrollsystemet

icke vidare användas. I anledning härav har kontrollstyrelsen

föreslagit, att styrelsen skulle erhålla rätt att avkräva köpare av skattepliktig,

för export avsedd vara särskild försäkran på tro och heder att varan

är avsedd att utföras ur riket i befintligt skick eller efter vidare bearbetning.

Vad kontrollstyrelsen sålunda föreslagit synes böra genomföras. Den

föreslagna nya bestämmelsen bör upptagas i 14 §. I samband därmed bör

i 22 § upptagas en bestämmelse om straff för den som i försäkran, varom

här är fråga, uppsåtligen lämnar oriktig uppgift.

Vidare har kontrollstyrelsen hemställt, att särskilda bestämmelser måtte

utfärdas angående skattskyldigheten för vara, som av tillverkare säljes för

export men som därefter av köparen användes för annat ändamål. I detta

hänseende har kontrollstyrelsen föreslagit, att skatten för sådan vara skulle

erläggas av köparen, och att skattskyldigheten skulle inträda då varan

toges i anspråk för annat ändamål än som uppgivits vid inköpet från tillverkaren.

Jämväl nu berörda kompletteringar av bestämmelserna om papper sskatt

torde böra vidtagas. För genomförandet av desamma erfordras vissa ändringar

i 2, 3, 7, 13 och 22 §§.

Ikraftträdandet av ändringarna i pappersbeskattningen.

Jag har tidigare förordat, att bestämmelserna angående beskattning av

pappersmassa träda i kraft den 1 april 1949. Jämväl de i övrigt föreslagna

ändringarna i pappersbeskattningen torde böra träda i kraft nämnda dag.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till förordning angående ändring i förordningen den

11 juni 194H (nr 2S,‘l) om pappersskatt samt om fortsatt giltighet av förordningen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungi. Maj.ts proposition nr 72.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

genom proposition måtte föreslå riksdagen att

dels antaga nyssnämnda författningsförslag,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med de

grunder som förut angivits förordna om restitution av erlagd

pappersskatt intill ett sammanlagt belopp av fyra miljoner

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

K.-E. Renström.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

25

Bihang.

PM

rörande försörjningen med råvara till vissa pappersbruk.

Med anledning av den efter kriget uppkomna höga exportprisnivån och

därmed följande risk för ojämn pappersförsörjning inom landet ävensom

i avsikt att främja exporten har under åren 1947 och 1948 handeln med

papp och papper m. in. varit föremål för handelsreglering. Principen har

varit att leveranser på hemmamarknaden skulle ske till av Kungl. Maj :t

eller statens priskontrollnämnd godkända högsta stoppriser under det att

exportpriserna skulle vara fria. För att de svenska priserna skulle kunna

hållas oförändrade har vartdera året genom myndigheternas medverkan

mellan massa- och pappersindustrierna i särskilda s. k. globalavtal överenskommits,

att vissa massakvantiteter skulle levereras till de icke självförsörjande

pappersbruken till särskilda priser, vilka väsentligt understege de

priser, som kunde uttagas på export. Dessa avtalspriser ha vederbörligen

godkänts av priskontrollnämnden. På grundval av globalavtalen ha särskilda

överenskommelser träffats mellan statens bränslekommission för Kungl.

Maj:t och Kronan samt Svenska pappersbruksföreningen, upptagande viss

dokumentationsplikt för pappersbruken på hemmamarknaden. Vid förhandlingarna

år 1947 träffades överenskommelse mellan kommissionen och föreningen

om att utleveranserna på hemmamarknaden, som under år 1946

uPPgått till 530 000 ton, skulle begränsas till högst 465 000 ton, varvid kommissionen

skulle sträva efter att söka nedbringa utleveranserna till 440 000

ton. De faktiska utleveranserna under året uppgingo till cirka 455 000 ton.

Resultatet av de förhandlingar, som fördes i slutet av år 1947 avseende

år 1948 blev, att man gjorde en ytterligare beskärning av utleveranserna på

hemmamarknaden, vilka fastställdes till högst 422 200 ton. Kommissionen

skulle dock sträva efter att söka nedbringa utleveranserna till 390 000 ton.

Av förstnämnda kvantitet skulle 25 000 ton läggas i reserv.

Avtalet för år 1948 mellan kommissionen och föreningen slöts först den

13 maj 1948. Genom underhandsöverenskommelser sköttes emellertid regleringen

under de fyra avtalslösa månaderna som om ett avtal förelegat. °

För år 1949 har något globalavtal efter samma linjer som under tidigare

ar icke kunnat träffas angående massan. Orsaken härtill har framför allt

vai it att massapriserna på export visat en fallande tendens. Inför denna

pristendens har massaindustrien icke varit villig att förhandla om nvtl globalavtal

för den inhemska marknaden.

Vid de förhandlingar, som från denna utgångspunkt fördes mellan

bränslekommissionen och pappersbruksföreningen rörande avtal för år 1949

hade enighet mellan förhandlarna nåtts om eu total dokumentationsplikt

tor pappersbruken på hemmamarknaden, omfattande 397 500 ton. Från

pappersindustriens sida begärdes vid förhandlingarna kompensation för av

industrien beraknat högre pris på sådan massa, som tidigare köpts på grundva!

avjpobalaytalen. Kommissionen ansåg sig böra föreslå eu differentierad

prishöjning på papp och papper, som hl. a. skulle täcka industriens merkostnader

for de icke självförsörjande pappersbrukens köp av massa.

Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 sand. Nr 72.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Vid prisfrågans behandling hos priskontrollnämnden ville nämnden dock

icke medgiva någon höjning av priserna på papp och papper.

I underdånig skrivelse den 21 december 1948 har kommissionen framhållit

att, då förutsättningarna för industriens fortsatta medverkan saknades,

kommissionen ansett sig böra häva dittills tillämpade handelsreglerande bestämmelser.

Den handelsreglering, som genomförts för åren 1947 och 1948,

förutsatte nämligen en medverkan från industriens sida. Kommissionen

hade funnit en sådan medverkan vara nödvändig för genomförandet av en

handelsreglering jämväl för år 1949. Detta särskilt med hänsyn till att papp

och papper samt därav tillverkade varor icke kunde sägas utgöra ett enhetligt

regleringsobjekt i vanlig mening. Dessa varor förekomme nämligen i

en mångfald kvaliteter och sortiment med synnerligen vidsträckt användningsområde.

Härtill komme, att regleringen av papp och papper till skillnad

från övriga varuslag, där en handelsreglering genomförts, vore en överskottsreglering

tillkommen i syfte att nedbringa hemmamarknadskonsumtionen

till förmån för ökad export.

Kommissionen anförde vidare, att man vore väl medveten om att ett hävande

av regleringen beträffande papp och papper i nuvarande situation

kunde komma att medföra svåra rubbningar i försörjningsläget. Under åren

1947 och 1948 hade kommissionen genom avtalen med pappersindustrien,

som stadgade viss dokumentationsplikt på hemmamarknaden, kunnat undvika

alltför svåra bristsituationer. Det vore givetvis vanskligt att förutsäga

var bristerna komme att bliva mest framträdande. Det funnes många kvaliteter,

där även smärre omställningar kunde medföra svåra konsekvenser.

I cirkulär den 20 december 1948 har kommissionen föreskrivit, att papp

och papper samt vissa därav tillverkade varor, som vore under beslag —

med undantag av tidningspapper — finge fritt levereras från svenska pappersbruk

ävensom att envar, som innehade eller förvärvade sådan vara,

ägde att fritt förfoga över densamma. Beträffande tidningspapper gälla numera

i särskilda den 21 december 1948 resp. den 18 januari 1949 med Svenska

tidningspappersbrukens förening u. p. a. och Svenska tidningsutgivareföreningen

träffade avtal överenskomna regler.

Vidkommande priserna ha därefter inga ändrade bestämmelser utfärdats.

Vid försäljning på hemmamarknaden gälla sålunda alltjämt bestämmelser

om högsta stoppriser.

Under den tid handelsregleringen varat hade man tillämpat prisbestämmelser

vid försäljning på hemmamarknaden men fria priser vid försäljning

av papp och papper som efter förädling skulle exporteras.

Då reduceringen av hemmamarknadens leveranser fastställdes för år

1947, anmäldes farhågor att svårigheter skulle uppstå för exportindustrien

att erhålla nödigt emballage. Eftersom pappersleveranserna skulle utgå med

en i förhållanle till år 1946 reducerad kvantitet, saknade man möjligheter

att framskaffa emballage motsvarande den exportökning, som redan då

kunde påvisas eller kunde väntas. Någon förenkling i kvalitet och utförande

i likhet med vad som rekommenderats för den svenska marknaden ansågs

av flera skäl icke lämpligt att genomföra.

Sedan ärendet under hand anmälts vid beredning beslöt bränslekommissionen

i samråd med priskontrollnämnden i maj månad 1947 medgiva pappersbruken

rätt att till wellpapp- och kartongfabriker in. fl. leverera papp

och papper utöver de för svenska marknaden fastställda kvantiteterna på

villkor, att köparen skriftligen intygade att av denna råvara skulle tillverkas

emballage för exportvara.

Samma förfaringssätt medgavs beträffande papperssäckar ävensom beträffande

omslagspapper för massa- och wallboardfabrikernas export och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

27

utvidgades under hand att omfatta även omslagspapper för andra exportindustrier

såsom järnverk, metallindustrien, möbelfabriker in. fl.

Detta arrangemang innebar emellertid, att pappersbrukens direkta export

av papper minskades i motsvarande omfattning. Det avtal, som träffades

om oförändrat pris på den för hemmamarknaden avsedda kvantiteten,

med kompensation för bruken i form av fria exportpriser, gav bruken rätt

att för de leveranser, som avsågo exportemballage eller råvara för tillverkning

av exportemballage, uttaga fria priser. Dessa torde i stort sett varit

desamma som exportpriserna för motsvarande kvaliteter.

Som ovan nämnts ha under de år handelsregleringen beträffande papp

och papper varat pappersbruken haft möjlighet att inköpa vissa kvantiteter

massa avsedd för tillverkning av varor för inhemsk konsumtion till priser,

som understego exportpriserna. I de förstnämnda s. k. globalavtalen

garanterades pappersbruken vissa massaleveranser till de lägre priserna mot

att dessa i sin tur garanterade leverans till inhemska köpare av givna mängder

papp och papper för stoppriser mot rätt att obeskuret tillgodogöra sig

världsmarknadspriser för sin export. I oktober månad 1948 beslöt priskontrollnämnden,

att i 1948 års globalavtal överenskomna priser skulle betraktas

såsom högsta stoppriser vid försäljning av massa för tillverkning av

papp och papper för förbrukning på hemmamarknaden. Samma priser ha

i nämndens meddelande den 27 december 1948 förklarats skola gälla såsom

högsta stoppriser fr. o. in. den 1.1. 1949.

Genom denna åtgärd infördes nu beträffande massan ett differentierat

prissystem. Då i avsaknad av någon överenskommelse härom massaindustrien

i fortsättningen icke förbundit sig att till exportpriserna understigande

priser leverera vissa kvantiteter massa till pappersbruken, kunde befaras

att massafabrikerna komme att avböja leveranser på hemmamarknden. Enligt

vad konnnissionn har sig bekant ha hittills ej heller förekommit några

avslut om sådana leveranser av massa till de fastställda stoppriserna.

Kommissionen har tidigare i skilda sammanhang haft tillfälle framhålla

de konsekvenser, som kunna tänkas bli följden av dessa förhållanden ävensom

dryftat vissa förslag, som kunde väntas leda till en lösning av frågan.

Av förslag, som bränslekommissionen haft under övervägande, synes dock

endast ett kunna betraktas såsom genomförbart. Detta går ut på att genom

viss restitution av pappersskatten lämna de massaköpande pappersbruken

kompensation vid inköp av massa til! fria priser. I avsikt att trygga tillförseln

på hemmamarknaden av vissa kvaliteter papp och papper efter denna

linje ha därefter förhandlingar förts mellan myndigheterna och pappersindustrien.

Man har därvid den 24 februari 1949 nått fram till viss preliminär

överenskommelse, som dock förutsatt riksdagens medgivande till den

tänkta skatteresitutionen. Som en följd av dessa'' förhandlingar har priskontroll

nämnden härjämte upphävt de den 27 december 1948 beslutade

stoppriserna på massa.

Den av kommissionen preliminärt föreslagna skatterestitutionen skulle i

korthet innebära följande.

Sedan prisstoppbestämmelserna för massa numera hävts, skulle de massaköpande

pappersbruken efter framställning härom kunna medgivas viss

restitution av den pappersskatt, som uttages vid leverans på hemmamarknaden

av vissa kvantiteter papp och papper tillverkade av den till fria priser

inköpta kemiska massan med undantag av s. k. kvistmassa. Någon restitution

för inköp av kvistmassa och mekanisk massa synes icke böra medgivas

med hänsyn till att de fastställda stoppriserna på sådan massa endast obetydligt

understigit de nu utgående globalpriserna. Restitutionsbeloppet skulle

i stort svara mot skillnaden mellan de fria priserna och stoppriserna på

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

köpmassan. Vidare bör restitutionen begränsas till för varje bruk på förhand

överenskommen kvantitet massa för framställning av varor avsedda

att levereras på hemmamarknaden.

Enligt ovannämnda med pappersindustrien träffade preliminära överenskommelse

i ämnet har beräknats att restitution av pappersskatt på sätt

här angivis skall behöva lämnas för tillverkning av papp och papper in. m.

motsvarande en råvaruförbrukning av högst 80 000 ton kemisk massa under

innevarande år. Till säkerställande av hemmainarknadsbehovet inom

ifrågavarande försörjningsområde till en mot föregående kalenderår ungefär

svarande omfattning synes sålunda ofrånkomligt att den preliminärt

träffade överenskommelsen med industrien blir bestående under innevarande

år. Härför erfordras dock riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t

att för ändamålet medgiva restitution av högst 4 milj. kronor av under

året influtna pappersskattemedel.

497230. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 a1 i texten
  2. BevU 1949:38 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 s. 13 i texten
  3. BevU 1949:39 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 72, såvitt propositionen avser förlängning av giltighetstiden för förordningen den 11 juni 1948 s. 1 i texten
  4. Rskr. 1949:141 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående det gällande skattesystemets verkningar i vissa avseenden, m. m. a1 i texten
  5. BevU 1949:22 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 72, såvitt propositionen avser ändringar i förordningen den it juni 1948 s. 1 i texten