Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51, m. m

1950-03-31 · 55 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 51 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:237, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

1

Nr 237.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51, m. m.;

given Stockholms slott den 31 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr

155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;

2) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj

1929 (nr 162) om särskild skatt å bensin och motorsprit;

3) förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1935 (nr

142) angående skatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Förslag

till

förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker.

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker,1 vilken jämlikt förordning den

27 maj 1949 (nr 236) gäller intill utgången av juni månad 1950, skall äga

fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1951.

1 Senaste lydelse av förordningen se 1933:399, 1937:246, 1941:254, 1943:257 och 316 samt

1948: 18.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1950. i samt. Nr 237.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj

1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 3 maj 1929 om särskild

skatt å bensin och motorsprit1 skall

angives.

Gällande lydelse:

1 §•

För bensin, som till riket införes

eller här tillverkas, skall, i den ordning

nedan stadgas, erläggas särskild

skatt av aderton öre för liter. Skatt

skall dock icke utgå för mineraloljeprodukt,

som införes för att vid oljeraffinaderi

användas uteslutande såsom

råvara vid tillverkning av bensin.

För motorsprit skall erläggas

särskild skatt av sex öre för liter.

I denna---såsom motorsprit.

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

Föreslagen lydelse:

1 §•

För bensin, som till riket införes

eller här tillverkas, skall, i den ordning

nedan stadgas, erläggas särskild

skatt av tjugufem öre för liter. Skatt

skall dock icke utgå för mineraloljeprodukt,

som införes för att vid oljeraffinaderi

användas uteslutande såsom

råvara vid tillverkning av bensin.

För motorsprit skall erläggas särskild

skatt av sex öre för liter.

I denna---såsom motorsprit.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1951.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 5 mars 1948 (nr 81)

om tilläggsskatt å bensin.

1 Senaste lydelse se 1945: 737 (omtryckt 1948:368).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

3

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1935

(nr 142) angående skatt å vissa för drivande av automobil

använda brännoljor.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 3 maj 1935 angående skatt

å vissa för drivande av automobil använda brännoljor1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse:

1 §•

För sådan petroleumprodukt

(brännolja), som användes för drivande

av automobil och för vilken

icke utgår skatt enligt 1 § förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild

skatt å bensin och motorsprit,

skall, enligt vad nedan stadgas, erläggas

skatt av fjorton öre för liter.

Med automobil — — — såsom automobil.

Föreslagen lydelse:

1 §•

För sådan petroleumprodukt

(brännolja), som användes för drivande

av automobil och för vilken

icke utgår skatt enligt 1 § förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild

skatt å bensin och motorsprit,

skall, enligt vad nedan stadgas, erläggas

skatt av tjugu öre för liter.

Med automobil----såsom au
tomobil.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1951.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 5 mars 1948 (nr 83)

om tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor.

1 Senaste lydelse se 1945:738.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sköld, frågan om komplettering av

riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 och vissa därmed sammanhängande

spörsmål. Föredraganden anför därvid följande.

I. Inledning.

I särskilda skrivelser den 23 mars 1950 har riksräkenskapsverket framlagt

dels redogörelse angående approximativ beräkning rörande utfallet av driftbudgeten

för budgetåret 1949/50 och dels förslag till slutlig beräkning av

statsverkets inkomster under budgetåret 1950/51.

I det följande avser jag att först redovisa vad ämbetsverket anfört rörande

utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1949/50.

Härefter kommer jag att anmäla den slutliga beräkningen av avskrivningsbehovet

för budgetåret 1950/51 beträffande nya kapitalinvesteringar.

I fråga om driftbudgeten för budgetåret 1950/51 redovisas till en början

förändringarna av utgifterna i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen.

Vidare lämnas en redogörelse för vissa spörsmål rörande den indirekta

beskattningen. Härefter anmäler jag den nya beräkningen av inkomsterna

för nästkommande budgetår; och i samband därmed framlägges

förslag rörande dels den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten,

som bör tillämpas under nästa budgetår, dels förlängning av gällande bestämmelser

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

dels ock sänkning av skatten å bensin och brännoljor.

Slutligen gör jag beträffande kapitalbudgeten hemställan om definitivt

förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51 jämte därtill fogade investeringsstater.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts proposition nr 237.

5

I. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1949/50.

I sin förenänmda skrivelse den 23 mars 1950 har riksräkenskapsuerket

beräknat, att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande budgetår

fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 5 073,9 miljoner

kronor, kommer att visa en minskning med 135,2 miljoner kronor.

Inkomsterna av de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas

komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med

35 miljoner kronor, huvudsakligen motsvarande en ökning av fordonsskatten

med 10 miljoner kronor och av bensinskatten med 25 miljoner kronor.

För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettobrist å 170,i miljoner

kronor. Den mot budgetutjämningsfonden reglerade bristen framkommer

som ett saldo mellan överskott och underskott för olika inkomsttitlar. Av

de direkta skatterna förutses underskott för preliminär skatt å inkomst och

förmögenhet med 200 miljoner kronor, vilken minskning väsentligen beror

på det beslutade anståndet med inbetalningen av kvarstående skatt under år

1949. Bland övriga bevillningar, för vilka brist redovisas, må nämnas tullmedel

med 15 miljoner kronor samt varuskatt, pappersskatt, kaffeskatt och

tobaksskatt med tillhopa 23 miljoner kronor. I detta sammanhang erinras

om att beträffande inkomsttitlarna tullmedel och skatt å kaffe bristen med

10 resp. 7,5 miljoner kronor är att hänföra till överföring till clearingkassa för

kaffe. Vidare väntas totalisatormedlen giva 2,5 miljoner kronor mindre än i

riksstaten beräknats. Även för inkomsterna från statens järnvägar och domänverket

förutses en minskning i förhållande till beräkningarna i riksstaten,

som uppskattas till 13,5 miljoner kronor resp. 10 miljoner kronor. Bland de

överskott å skattetitlarna, som beräknas tillföras budgetutjämningsfonden,

må nämnas 30 miljoner kronor för omsättnings- och utskänkningsskatten å

spritdrycker och 5 miljoner kronor för den statliga nöjesskatten. Uppbörden

i statens verksamhet beräknas lämna ett nettoöverskott av 5 miljoner kronor.

Under titeln diverse inkomster väntas posterna tipsmedel och lotterimedel

samt övriga diverse inkomster utfalla med 3 miljoner, 2 miljoner

resp. 5,3 miljoner kronor högre belopp än i riksstaten upptagits för desamma.

Bland merinkomsterna för statens kapitalfonder att tillgodoföras budgetutjämningsfonden

må slutligen nämnas 5 miljoner kronor för postverket,

13 miljoner kronor för telegrafverket samt 18,5 miljoner kronor för statens

vattenfallsverk.

Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u tgifterna

å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen komma att utvisa en nettomcrutgift å 54 miljoner

kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande besparingar å

reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas vidkommande

förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden,

angivas i efterföljande sammanställning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna................ — —

II. Justitiedepartementet......................... 1*59 —

III. Utrikesdepartementet......................... 5 3 9 —

IV. Försvarsdepartementet....................... 1681 —

V. Socialdepartementet.......................... 33-48 —

VI. Kommunikationsdepartementet................ — 35 7 7

VII. Finansdepartementet......................... — 2 25

VIII. Ecklesiastikdepartementet..................... 12-48 —

IX. Jordbruksdepartementet....................... 1-93 —

X. Handelsdepartementet........................ 4-74 —

XI. Inrikesdepartementet......................... 12 72 —

XII. Folkhushållningsdepartementet................ — 1-09

XIII. Pensionsväsendet............................ 0-41 —

XIV. Oförutsedda utgifter.......................... — 0*14

XV. Riksdagen och dess verk m. m................ — 0-60

Säger 89-55 39-85

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden.............................. — 0-75

IT. Riksgäldsfonden ............................. 5-00 —

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster — —

Säger 5-00 0-75

Summa 94*55 40-60

Nettomerutgift 53-95

I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket

följande.

Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna avberäknade

nettomerutgifter å försvarsdepartementets, socialdepartementets,

ecklesiastikdepartementets och inrikesdepartementets huvudtitlar om respektive

16,81 miljoner kronor, 33,48 miljoner kronor, 12,48 miljoner kronor och

12 ,72 miljoner kronor samt beräknade nettobesparingar under kommunikationsdepartementets

huvudtitel å 35,77 miljoner kronor. Den för försvarsdepartementets

huvudtitel redovisade nettomerutgiften sammanhänger

främst med att försvarsgrenarnas anslag till avlöningar, sjukvård, reseersättningar

och mathållning i stor utsträckning beräknas bliva belastade

med större belopp än de i riksstaten upptagna. Beträffande den nettomerutgift,

som beräknas uppkomma å socialdepartementets huvudtitel, må

framhållas, att anslaget till bidrag till folkpensioner m. in. beräknas uppvisa

en nettomerutgift om 37,16 miljoner kronor. Vad beträffar ecklesiastikdepartementets

huvudtitel, beräknas anslaget till bidrag till avlöning åt lärare

vid folkskolor bliva belastat med 15,40 miljoner kronor mera än vad

som beräknades i riksstaten. Den för inrikesdepartementets huvudtitel redovisade

nettomerutgiften beror i huvudsak på, att anslagen till avlöningar

och omkostnader för statens sinnessjukhus och till bidrag till sinnessjukvården

i Stockholm, Göteborg och Malmö samt anslagen till överståt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Mcij.ts proposition nr 237.

hållarämbetet och landsstaten respektive till polisväsendet beräknas koinma

att överskridas med (4,40 + 3,19 + 4,39 = ) 11,98 miljoner kronor. Till

förklaring av den för kommunikationsdepartementets huvudtitel redovisade

nettobesparingen må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes

på grund av merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget

hörande inkomsttitlarna komma att via anslaget till avsättning till

statens automobilskattemedelsfond tillföras 35,29 miljoner kronor, med vilket

belopp det i riksstat och tilläggsstat beräknade överskottet å specialbudgeten,

215,05 miljoner kronor, sålunda vid realiserandet av budgeten beräknas

komma att stiga.

I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen bär riksräkenskapsverket slutligen

framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras besparingar

å reservationsanslag å i runt tal 10 miljoner kronor. Då övriga

mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag enligt vad ämbetsverket förut

framhållit beräknas komma att utvisa en nettomerutgift å 54 miljoner

kronor, skulle budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftbudgetens

utgiftssida belastas med 44 miljoner kronor.

Med ledning av de i det föregående redovisade beräkningarna över utfallet

av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de ytterligare

utgifter, för vilka medel anvisats eller äskats å tilläggsstat, har riksräkenskapsverket

beräknat överskottet å driftbudgeten att tillföras

budgetutjämningsfonden för löpande budgetår till i runt tal 200 miljoner

kronor. Ämbetsverket har därvid korrigerat det i riksstaten beräknade

överskottet å 679 miljoner kronor genom att minska detta med dels bristerna

för vissa inkomsttitlar och anslag å tillhopa (170,1 + 44) ca 214 miljoner

kronor och dels å tilläggsstat anvisade eller äskade anslag å i runt tal 256

miljoner kronor.

För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetalningarna

å driftbudgetens anslag skall det angivna överskottet korrigeras

med hänsyn till inträffade förändringar i behållningen av reservationer å

driftbudgeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar ge vid handen att under

löpande budgetår kan motses en minskning å 260 miljoner kronor av de reserverade

medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande sammanställning.

Minskning (—)

resp.

ökning (+)

Milj. kr.

Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden

............................................ — 10

Reräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behåll
-

ningar å reservationsanslag:

IV. Försvarsdepartementet................................... ^ 90

V. Socialdepartementet...................................... — 25

VI. Kommunikationsdepartementet............................ — 60

VII. Finansdepartementet..................................... — 45

IX. Jordbruksdepartementet.................................. — 20

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Minskning (—)

resp.

ökning ( + )

Milj. kr.

XII. Folkhushållningsdepartementet............................ + 55

Övriga huvudtitlar....................................... — 5

Utgifter för statens kapitalfonder:

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................... — 60

Summa — 260

Från det förut framräknade budgetöverskottet skall således dragas angivna

reservationsminskning å 260 miljoner kronor. Det belopp, varmed

utgifterna beräknas komma att överstiga inkomsterna å driftbudgeten under

innevarande budgetår, kan alltså uppskattas till omkring 60 miljoner

kronor.

Det bör emellertid framhållas, att det sålunda framräknade underskottet

icke helt motsvarar de faktiska in- och utbetalningarna under budgetåret

1949/50 å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de olika transaktioner,

som förekomma vid sidan av budgeten.

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar budgetåret

1950/51.

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i viss omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att

motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu

att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena

samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statverkspropositionen

beräknade.

Genom beslut den 24 mars 1950 har Kungl. Maj :t bemyndigat järnvägsstyrelsen

att av statens järnvägars dispositionsanslag taga

i anspråk högst 526 000 kronor för utförande av vissa betlastningsanordningar

vid statens järnvägar. Tidigare för samma ändamål anvisade investeringsanslag

ha avskrivits med 50 procent. Då samma avskrivningsregler alltjämt

synas böra tillämpas, bör ett särskilt avskrivningsanslag å 263 000 kronor

uppföras.

Investeringsanslaget under statens vattenfallsverks fond

till kraftöverföring från fastlandet till Gotland å 2 500 000 kronor torde —

såsom i proposition nr 35 förutsatts — böra avskrivas i sin helhet.

De under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen

till inredning av ny fotografiateljé i nationalmusei byggnad

å 40 000 kronor, till vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala å 45 000 kronor samt till ytterligare utgifter för

säkerhetsanstalter för sjöfarten å 250 000 kronor torde böra avskrivas helt,

då de med förstnämnda båda investeringarna avsedda arbetena icke nämnvärt

komma att höja fastigheternas värden samt sistnämnda investering avser

uppförande av fyrbyggnad. Även investeringsanslaget till byggnads
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

arbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt å 24 000 kronor, som avser

uppförande av barack, bör helt avskrivas. Avskrivning med 50 procent bör

enligt gällande grunder ske beträffande investeringsanslagen till byggnadsarbeten

in. m. vid fångvårdsanstalterna på Skenäs och Håga å 378 500 kronor,

till ombyggnad av fysiska institutionen vid universitetet i Lund m. in.

å 640 000 kronor, till nybyggnad för bostäder åt vaktmästare vid vissa institutioner

vid universitetet i Lund å 105 000 kronor, till nybyggnader för

Chalmers tekniska högskola å 1 000 000 kronor, till ytterligare byggnadsarbeten

vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök å 77 000 kronor,

till vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens bakteriologiska laboratorium å

108 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in.

å 9 830 000 kronor, till vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka

å 60 000 kronor samt till utbyggande av karolinska sjukhuset å

571 000 kronor. Investeringsanslaget till inköp av fastighet för beskickningen

i Buenos Aires å 800 000 kronor torde slutligen till den del det icke avser

markförvärv å 300 000 kronor böra avskrivas med 25 procent.

I årets statsverksproposition uppfördes under försvarets fa sti ghetsfond

ett gemensamt avskrivningsanslag för var och en av fastighetsfondens

delfonder, varvid avskrivningsbehovet beräknades schablonmässigt

till 50 procent av den totala investeringen i vederbörande delfond med

undantag för kostnader för markförvärv, vilka icke underkastas någon avskrivning.

Det å arméns delfond äskade avskrivningsanslaget beräknades

under angivna förutsättningar böra uppföras med ett belopp av 2 932 500

kronor. Såsom framgår av proposition nr 141 har Kungl. Maj:t sedermera

äskat ytterligare ett investeringsanslag under denna delfond, för vilket avskrivningsmedel

böra beräknas, nämligen till inlösen av vissa byggnader å

Järvafältet å 37 000 kronor. Med hänsyn härtill torde avskrivningsanslaget

å arméns delfond, med ändring av det i statsverkspropositionen äskade beloppet,

böra uppräknas med 18 500 kronor till 2 951 000 kronor.

I proposition nr 99 ha under statens utlåningsf onder investeringsanslagen

till statens lånefond för universitetsstudier och till allmänna

studielånet onden äskats med slutliga belopp av 1 000 000 resp. 3 500 000

kronor. Anslagen böra, såsom preliminärt beräknats, avskrivas helt. Det i

proposition nr 73 äskade investeringsanslaget till fiskerilånefonden å

1 250 000 kronor torde böra avskrivas med 25 procent, då från fonden utlämnade

lån löpa med 3 procent ränta.

Under fonden för låneunderst ö d har investeringsanslag till

lån till anordnande av kollektiva tvätterier äskats med ett slutligt belopp

av 2 000 000 kronor (prop. nr 144). Såsom preliminärt beräknats bör avskrivning

ske med 25 procent. Vidare ha investeringsanslag äskats (prop. nr 166

resp. nr 45) till lån till de blindas förenings försäljningsverksamhet å 100 000

kronor och till lån till Sveriges utsädesförening för uppförande av laboratoriebyggnad

in. in. å 450 000 kronor. Då sistnämnda lån avses skola vara

ränte- och amorteringsfritt bör total avskrivning ske. Beträffande det förra

lånet, som även avses skola löpa räntefritt, bör såsom i propositionen nr

166 anförts frågan om avskrivning upplagas först i samband med det slut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

5t till den framtida organisationen av försälj ningsverk
samheten.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i avseende å statsverkspropositionens

förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgå av följande översikt.

Statens järnvågars fond: ökning (+)

Minskning (—)

kronor

Statens järnvägars dispositionsanslag (jfr prop. nr 213) .. 4- 263 000

Statens vattenfallsverks fond:

Kraftöverföring från fastlandet till Gotland (jfr prop.

nr 35> ............................................ -i- 2 500 000

Statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalterna på Ske
näs

och Håga (jfr prop. nr 131) .................... -f- 189 300

Inköp av fastighet för beskickningen i Buenos Aires (jfr

prop. nr 160) .................................... + 125 000

Inredning av ny fotografiateljé i nationalmusei byggnad

(jfr prop. nr 172).................................. -f 40 000

Vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala (jfr prop. nr 172) ............ -j- 45 000

Ombyggnad av fysiska institutionen vid universitetet i

Lund m. in. (jfr prop. nr 172) ...................... + 320 000

Nybyggnad för bostäder åt vaktmästare vid vissa institutioner

vid universitetet i Lund (jfr prop. nr 172) ...... -f 52 500

Ytterligare byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök (jfr prop. nr 119) ............ -f 38 500

Byggna<isarbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt

(jfr prop. nr 119) .................................. -f 24 000

Ytterligare utgifter för säkerhetsanstalter för sjöfarten

(jfr prop. nr 143) ................................ -f- 250 000

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska

laboratorium (jfr prop. nr 183) .................... 54 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. m.

(jfr prop. nr 113) .................................. — 85 000

Vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka

(jfr prop. nr 113) .......................... -f 30 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 170) .. — 564 500

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond (jfr prop. nr 141) .................... -j- 18 500

Statens utlåningsfonder:

Statens lånefond för universitetsstudier (jfr prop. nr 99) + 50 000

Allmänna studielånefonden (jfr prop. nr 99) .......... — 500 000

Fiskerilånefonden (jfr prop. nr 73) .................. -f- 312 500

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

11

ökning ( + )

Fonden för låneunderstöd: Minskning (-)

'' kronor

Lån till Sveriges utsädesförening för uppförande av laboratoriebyggnad

m. m. (jfr prop. nr 45) ................ + 450 000

Summa + 3 612 800

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar

av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning

av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna

påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag

såvitt rör anslaget till arméns delfond under försvarets fastighetsfond —

föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1950/51 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Statens järnvägars fond:

kronor

Kommunikationsdepartementet:

Statens järnvägars dispositionsanslag ........ 263 000

Statens vattenfallsverks fond:

Kommunikationsdepartementet:

Kraftöverföring från fastlandet till Gotland . . 2 500 000

Statens allmänna fastighetsfond:

Justitiedepartementet:

Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalter
na

på Skenås och Håga .................. 189 300

Utrikesdepartementet:

Inköp av fastighet för beskickningen i Buenos

Aires .................................. 125 000

Ecklesiastikdepartementet:

Inredning av ny fotografiateljé i nationalmusei

byggnad ................................ 40 000

Vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala ........ 45 000

Ombyggnad av fysiska institutionen vid universitetet

i Lund m. m....................... 320 000

Nybyggnad för bostäder åt vaktmästare vid

vissa institutioner vid universitetet i Lund . . 52 500

Nybyggnad för Chalmers tekniska högskola . . 500 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

Kronor

Jordbruksdepartementet:

Ytterligare byggnadsarbeten vid lantbrukshög
skolan

och statens lantbruksförsök ........ 38 500

Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska

anstalt .............................. 24 000

Handelsdepartementet:

Ytterligare utgifter för säkerlietsanstalter för

sjöfarten................................ 250 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens bakteriologiska

laboratorium ................ 54 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. in............................... 4 915 000

Vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för

fallandesjuka............................ 30 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset ........ 285 500

Försvarets fastighetsfond:

Försvarsdepartementet:

Arméns delfond .......................... 2 951 000

Statens utlåningsfonder:

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitetsstudier...... 1 000 000

Allmänna studielånefonden.................. 3 500 000

Jordbruksdepartementet:

Fiskerilånef onden.......................... 312 500

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier .. 500 000

J ordbruksdepartementet:

Lån till Sveriges utsädesförening för uppförande

av laboratoriebyggnad m. m............... 450 000 III.

III. Driftbudgeten budgetåret 1950/51.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret

1950/51 upptogos utgifter å sammanlagt 4 667 miljoner kronor. Härav

föllo 4 291 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 376 miljoner

kronor på utgifter för statens kapitalfonder.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

Beträffande Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden

har riksdagen i ett flertal fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen

har emellertid totalt icke medfört någon större förändring av siffrorna.

Andra huvudtiteln utvisar en ökning av 0,s miljon kronor, som hänför sig

till vissa anslag till fångvårdsanstalterna. — Tredje huvudtiteln företer en

nettoökning av 0,9 miljon kronor, som sammanhänger med en uppräkning

av vissa anslag till utlandsrepresentationen. — För fjärde huvudtiteln uppkommer

en nettoökning av 2,7 miljoner kronor. Därvid ha — bortsett från

vissa höjningar och minskningar å ersättningsanslagen till försvarets fastighetsfond

— avlöningsanslagen till aktiv personal för marinen och flygvapnet

uppräknats med tillhopa 1,9 miljoner kronor och anslaget till remontering

för armén minskats med 0,5 miljon kronor. Därjämte har riksdagen

beslutat en höjning av anslaget till underhåll av fartyg m. m. för marinen med

1 miljon kronor. — Femte huvudtiteln utvisar en nettominskning av 1,9 miljoner

kronor. Bland större anslagsminskningar i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen

må nämnas 0,8 miljon kronor för särskilda bostadsrabatter

och 3,8 miljoner kronor för tilläggen till folkpensioner. Ökningarna

hänföra sig huvudsakligen till anslagen till kostnader för arbetslöshetens

bekämpande med 2,8 miljoner kronor och till bidrag till inrättande av pensionärshem

med 0,5 miljon kronor. — Sjätte huvudtitelns nettominskning,

1,2 miljoner kronor, beror på en nedräkning av anslaget till understöd åt

inrikes lufttrafik med 1,7 miljoner kronor och en uppräkning av anslaget

till stensättning av vägar med 0,5 miljon kronor. — Sjunde huvudtitelns

ökning med 0,2 miljon kronor är huvudsakligen att hänföra till anslaget till

kostnader för inventering av typskogar. — För åttonde huvudtiteln föreligger

en nettominskning av 1,7 miljoner kronor, varvid å ena sidan avlöningsanslaget

till allmänna läroverken nedräknats med 2,8 miljoner kronor

men å andra sidan ett flertal anslag höjts eller tillkommit. — Nionde

huvudtiteln utvisar en nettoökning av 25,3 miljoner kronor, vilken väsentligen

är betingad av det till prisclearing å kaffe äskade anslaget å 24 miljoner

kronor. Täckande av underskott i clearingkassan för mjukfibrig hampa

medför en merutgift å 0,4 miljon kronor och av anslagshöjningarna i

förhållande till statsverkspropositionens preliminärt beräknade belopp kan

nämnas 0,7 miljon kronor för kommissionen för krisuppgifter på livsmedelsområdet.

— Tionde huvudtiteln företer en nettoökning av 78,i miljoner

kronor, varvid 75 miljoner kronor falla å subventionering av införseln

av vissa varor och drygt 3 miljoner kronor å täckande av vissa kostnader

för Svenska skifferoljebolagets verksamhet. — Elfte huvudtiteln utvisar

en nettoökning av 3 miljoner kronor, varav 0,5 miljon kronor hänföra

sig till anslag till statens sinnessjukhus, 0,7 miljon kronor till utrustningsanslag

för karolinska sjukhuset och 1,7 miljoner kronor till kostnader för

sjukvård m. in. åt vissa utlänningar. — Fjortonde huvudtiteln, riksdagen och

dess verk, ökar med 0/. miljon kronor med anledning av vissa anslagsäs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

kanden för sparfrämjande åtgärder. — Det för luftfartsfonden preliminärt

beräknade beloppet nedräknas med 0,3 miljon kronor. — För huvudtiteln

avskrivning av nya kapitalinvesteringar beräknas ett ökat medelsbehov av

3,6 miljoner kronor.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken

man nu har att räkna, uppgår till ca 110 miljoner kronor. Härvid är

emellertid att märka att slutliga anslagsäskanden ännu icke föreligga beträffande

anslagen under nionde huvudtiteln till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område, Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet samt Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet,

vilka anslag i statsverkspropositionen upptagits med endast

beräknade belopp. Något definitivt ställningstagande till dessa anslagsfrågor

har nämligen ännu ej skett.

Redogörelse för vissa spörsmål angående den indirekta beskattningen.

Skärpningarna i den indirekta beskattningen i syfte att överbalansera budgeten

för budgetåret 19b8/b9.

Vid 19b8 års riksdag (vårsessionen) behandlades ett flertal förslag till

skatteskärpningar pa den indirekta beskattningens område, genom vilka

skatteskärpningar åsyftades att uppnå en överbalansering av budgeten för

budgetåret 1948/49. Dessa förslag hade i första hand utarbetats inom 1947

års konsumtionsskatteberedning. Enligt direktiven för denna beredning borde

eftersträvas att ernå en överbalansering av budgeten för budgetåret 1948/

49 av sådan storleksordning, att utgifterna å kapitalbudgeten därigenom

täcktes. I beredningens förslag, vilka framlades i särskilda skrivelser till

Kungl. Maj :t den 20 december 1947 och den 18 mars 1948, uttalades under

hänvisning till vad i direktiven sålunda anförts, att beredningen vid fullgörandet

av sitt uppdrag ansett, att ett belopp om cirka 500 miljoner kronor

borde för budgetåret 1948/49 tillföras statsverket genom skärpt indirekt beskattning.

Beträffande den närmare innebörden av de år 1948 på grundval av konsumtionsskatteberedningens

förslag genomförda skatteskärpningarna må

här nämnas följande.

1) Spritdrycker. I propositionen den 3 januari 1948, nr 7, föreslogs sådan

ändring i förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, att omsättningsskattens grundavgift skulle höjas från 7 till 9

kronor för liter. Förslaget bifölls av riksdagen.

2) Vin. I nyssnämnda proposition förordades vidare, att beskattningen

av vin skulle skärpas på så sätt att omsättningsskattens procentavgift höjdes

från 50 till 60 procent samt att minimiavgifterna för starkvin höjdes

med en krona 50 öre per liter. Även detta förslag bifölls av riksdagen.

3) Maltdrycker. I samma proposition föreslogs, att skatten å maltdrycker

skulle höjas från 30 till 39 öre per liter beträffande maltdrycker av

andra klassen samt från 54 till 72 öre per liter i fråga om maltdrycker av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

15

tredje klassen. Vidare föreslogs, att en särskild beskattning skulle införas

i fråga om viss maltdryck av första klassen, nämligen i fråga om s. k. lagrat

svagdricka. Denna skatt skulle enligt förslaget utgå med 18 öre för liter. Förslaget

i dessa delar godkändes av riksdagen, dock med den jämkningen att

skatten för lagrat svagdricka bestämdes till 9 öre för liter.

i) Läskedrycker. I samma proposition föreslogs en höjning av skatten å

läskedrycker från 12 till 18 öre för liter. Förslaget bifölls av riksdagen.

Samtliga de under 1)—4) angivna förslagen behandlades i bevillningsutskottets

betänkande nr 2 och i riksdagens skrivelse nr 16 (jfr sv. förf.saml.

1948: 18—22). Dessa skatteskärpningar trädde i kraft den 1 februari 1948.

5) Tobaksvaror. I propositionen den 3 januari 1948, nr 6, förordades, att

tobaksskatten (myckenhetsskatten) för inom riket tillverkade varor skulle

höjas för cigarrer från 0,8 till 2,o öre, för cigarrcigarretter från 0,4 till l,o öre

och för cigarretter från 0,2 till 0,45 öre, allt per styck, samt för röktobak från

1,50 till 2,75 kronor, för tuggtobak från l,oo till 2,oo kronor och för snus från

0,75 till l,oo krona, allt per kilogram, ävensom att skatten för importerade

cigarretter skulle höjas från 1,3 till 1,7 öre per styck. Enligt vad i propositionen

vidare uttalades borde de nya skattesatserna träda i kraft den 1 februari

1948. Detta förslag antogs av riksdagen (bevillningsutskottets betänkande

nr 1, riksdagens skrivelse nr 15, sv. förf.saml. 1948: 17).

6) Nöjesskatt. I propositionen den 3 januari 1948, nr 8, förordades att

nöjesskatten för biografföreställning — som enligt 1945 års förordning om

nöjesskatt utgick med 15 procent, om biljettpriset icke översteg en krona,

och eljest med 15 procent av en krona och 30 procent av återstoden av biljettpriset

— skulle höjas till 30 procent, om biljettpriset icke översteg en

krona, och eljest till 30 procent av en krona och 45 procent av återstoden

av biljettpriset. Vidare föreslogs i samma proposition den ändringen, att nöjesskatten

för biograf föreställningar skulle fördelas med tre fjärdedelar till

staten och en fjärdedel till kommunen. Dessa förslag antogos av riksdagen,

som fastställde dagen för ikraftträdandet till den 2 februari 1948 (bevillningsutskottets

betänkande nr 3, riksdagens skrivelse nr 17, sv. förf.saml.

1948:24).

7) Varuskatt. I propositionen den 3 januari 1948, nr 10, föreslogs bland

annat vissa höjningar av de sedan år 1941 gällande skattesatserna för ett

flertal varuskattepliktiga varor. Sålunda föreslogs en höjning av skattesatserna

för choklad- och konfityrvaror från 40 till 60 procent av beskattningsvärdet,

för essenser och extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga

drycker, från 75 till 100 procent av nämnda värde samt för vissa

kemisk-tekniska preparat — såsom parfym, hårvatten samt preparat för

behandling av naglar, ögonhår och ögonbryn — från 20 till 40 respektive

75 procent av nyss angivna värde. Dessa förslag antogos, med vissa jämkningar

i fråga om beskattningens omfattning in. in., av riksdagen. De

sålunda beslutade ändringarna trädde i kraft den 1 mars 1948 (bevillningsutskottets

betänkande nr 9, riksdagens skrivelse nr 50, sv. förf.saml. 1948:

66).

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

8) Bensin och brännoljor. I propositionen den 3 januari 1948, nr 5, framlades

förslag om -skärpt beskattning av motorfordon och drivmedel till sådana

fordon. Sålunda föreslogs uttagandet av en särskild skatt å personbilar

och motorcyklar, avsedda för personbefordran, för tiden den 1 mars

1948—den 28 februari 1949. Vidare föreslogs, att särskilda tilläggsskatter

skulle uttagas för tiden från och med den 1 mars 1948 med 20 öre litern för

bensin och 15 öre litern för såd^ana brännoljor som användas för drivande

av automobil. Därjämte föreslogs uttagande av en lagerskatt å bensin som

fanns inom riket den 1 mars 1948 med 20 öre för liter. Riksdagen avslog

förslaget om uttagandet av en särskild skatt å personbilar och motorcyklar.

Beträffande beskattningen av drivmedel fastställde riksdagen tilläggsskatten

å bensin till 27 öre för liter och tilläggsskatten å brännoljor till 20 öre

för liter, varjämte lagerskatten å bensin bestämdes till 27 öre för liter. Den

skärpta drivmedelsbeskattningen trädde i kraft den 1 april 1948. (Se bevillningsutskottets

betänkande nr 8 och memorial nr 14, riksdagens skrivelse

nr 61, sv. förf.saml. 1948:81—83.)

9) -—11) Totalisator-, tips- och lotterimedel. I propositionen den 3 januari

1948, nr 9, hemställde Kungl. Maj :t om riksdagens bemyndigande att vidtaga

åtgärder för ökning av statsverkets andel i totalisator-, tips- och lotterimedlen

på nedan angivna sätt, nämligen

a) genom överföring till statsverket av — utöver de belopp som enligt

dittills gällande föreskrifter skulle till statsverket överföras — ytterligare

10 procent av insatserna vid totalisatorspel, vilken ändring borde träda i

tillämpning den 1 april 1948;

b) genom höjning av priset för deltagande i av Aktiebolaget Tipstjänst

anordnade tippningstävlingar från 25 till 30 öre för varje rad, vilken höjning

borde genomföras från och med den 1 juli 1948; samt

c) genom höjning av priset för lottsedel i Svenska penninglotteriet aktiebolag

från 10 till 12 kronor för varje lottsedel, vilken höjning borde gälla

i fråga om lottsedlar som försåldes till dragningen i maj 1948 och senare

dragningar.

Propositionen bifölls av riksdagen (bevillningsutskottets betänkande nr

6, riksdagens skrivelse nr 26).

12) Pappersskatt. I propositionen den 16 april 1948, nr 215, föreslogs uttagandet

av en tillverkningsskatt — med 15 öre för kilogram — å papp och

papper, som inom riket tillverkades för avsalu, samt å papp och papper som

hit infördes. Denna beskattning skulle enligt propositionen träda i kraft den

1 juli 1948. Propositionen bifölls av riksdagen (bevillningsutskottets betänkande

nr 48, riksdagens skrivelse nr 292, sv. förf.saml. 1948: 283).

I de under 1)—12) omnämnda propositionerna framhölls särskilt att de

däri föreslagna skatteskärpningarna, som åsyftade att åstadkomma den

överbalansering av budgeten som i dåvarande läge finge anses ofrånkomlig,

vore av tillfällig natur och att frågan om skatteskärpningarnas fortbestånd

med hänsyn härtill borde prövas av 1949 års riksdag. Såvitt angår den un
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj ds proposition nr 237.

IT

der 12) omnämnda propositionen anfördes därutöver att i författningen i

ämnet borde uttryckligen angivas — för att pappersskattens tillfälliga natur

skulle särskilt understrykas — att skatten skulle utgå för endast ett

år, räknat från och med den 1 juli 1948. Samtidigt uttalades dock, att genom

en sådan tidsbegränsning det alternativet icke uteslötes att frågan

om skattens fortbestånd efter nyssnämnda dag upptoges till prövning av

1949 års riksdag. Vid riksdagsbehandlingen av nu ifrågavarande propositioner

underströk bevillningsutskottet dessa uttalanden, och riksdagen godkände

vad utskottet anfört härutinnan.

Skärpningarna i den indirekta beskattningen under budgetåret 1949/50.

I statsverkspropositionen till 1949 års riksdag uttalade dåvarande chefen

för finansdepartementet i fråga om den samhällsekonomiska balansen och

budgeten, att de vid 1948 års riksdag beslutade extraordinära skattehöjningarna

— med ett ur statsfinansiell synpunkt oväsentligt undantag (totalisatormedlen)

— borde bibehållas, varemot några ytterligare höjningar

av dessa skatter icke föresloges i statsverkspropositionen.

1 propositionen den 28 januari 1949 (nr 24) med förslag till förordning

om fortsatt giltighet av förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker — i vilken proposition närmare behandlades frågan

huruvida skärpningarna i den indirekta beskattningen borde bestå även

för tiden efter juni 1949 — anförde dåvarande chefen för finansdepartementet,

att enligt hans uppfattning borde de vid 1948 års riksdag beslutade

skattehöjningar — med undantag av totalisatorinedlen — oförändrade fortbestå

under budgetåret 1949/50. De ifrågavarande skatteskärpningarnä vore

i flertalet fall formellt icke tidsbegränsade utan hade fastställts .att gälla

tills vidare. Endast skatterna å spritdrycker och papper vore tidsbegränsade

och gällde till och med den 30 juni 1949. Med undantag för sistnämnda

båda skatter erfordrades sålunda intet formligt beslut av riksdagen för ett

fortsatt uttagande av de skärpta skatterna. I enlighet med vad som förutsattes

av 1948 års riksdag borde emellertid 1949 års riksdag — i samband

med prövning av förslaget om fortsatt uttagande av skärpt skatt å spritdrycker

jämväl taga ställning till frågan om bibehållande under nästkommande

budgetåret 1949/50 av de skattehöjningar, som formellt vore fastställda

att gälla tills vidare. De ifrågavarande skattehöjningarna genomfördes

för att få till stånd en sådan överbalansering av budgeten, som i dåvarande

läge ansågs nödvändig. Den fråga, som riksdagen hade att taga ställning

till, avsåge sålunda i själva verket huruvida för budgetåret 1949/50 en

överbalansering av budgeten av den storleksordning, som förutsatts i statsverkspropositionen,

skulle anses erforderlig.

Vidare må nämnas, att Kungl. Maj :t i propositionen den 25 februari 1949

(nr 72) förordade bl. a. att förordningen den 11 juni 1948 (nr 283) om

pappersskatt skulle erhålla fortsatt giltighet intill utgången av juni månad

1950.

1949 års bevillningsutskott tillstyrkte i utlåtanden den 10 maj 1949 nr

2 Iiihang till riksdagens protokoll 1950. I samt. Nr 237.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kunt/I. Maj.ts proposition nr 237.

38 och 39 de i propositionerna nr 24 respektive nr 72 framlagda förslagen

om fortsatt giltighet av nu ifrågavarande indirekta beskattning under budgetåret

1949/50. I utlåtandet nr 38 underströk utskottet bl. a., att de vid

1948 års riksdag beslutade skärpningarna på den indirekta beskattningens

område vore av endast tillfällig natur och åsyftade att bidraga till överbalanseringen

av budgeten. Den omständigheten att ifrågavarande skatteskärpningar

— därest utskottets föreliggande förslag godkändes av riksdagen

— komine att erhålla en giltighetstid av något mer än två år, kunde

icke föranleda att beskattningen borde karakteriseras på annat sätt än nyss

angivits. I enlighet härmed förutsatte utskottet, att jämväl 1950 års riksdag

bereddes tillfälle att taga ställning till frågan om den skärpta beskattningens

fortbestånd. I samma betänkande har utskottet därjämte hänvisat

till att Kungl. Maj :t den 22 april 1949 bemyndigat chefen för finansdepartementet

att tillkalla sakkunniga med uppdrag att verkställa en översyn av

skatterna till staten och deras verkningar. I direktiven för dessa sakkunniga,

som sedermera tillkallats, hade anförts bl. a., att de sakkunniga hade

att taga ståndpunkt till frågan om avvecklingen av de extraordinära konsumtionsskatter

som av 1948 års riksdag beslutades såsom led i åtgärderna

till skydd för penningvärdet. Av nämnda direktiv framginge sålunda, att

frågan om fortbeståndet av skatteskärpningarna för tiden efter den 30 juni

1950 redan aktualiserats.

Bevillningsutskottets förenämnda betänkanden nr 38 och 39 godkändes

av 1949 års riksdag (skrivelserna nr 252 och 253).

Frågan om skatteskärpningarnas fortbestånd under tiden efter juni 1050.

19i9 års skatteutrednings betänkande. Såsom omnämnts i statsverkspropropositionen

till innevarande års riksdag (Bilaga 1 s. 13) har 1919 års skatteutredning1

avgivit ett den 10 december 1949 dagtecknat betänkande rörande

frågan om avveckling av de år 1948 beslutade extraordinära konsumtionsskatterna.

I nämnda betänkande har skatteutredningen till en början lämnat en

översikt över de extraordinära konsumtionsskatterna (betänkandet s.

1—15).

Vidare har skatteutredningen anfört vissa allmänna synpunkter

på nu föreliggande fråga. Sålunda har utredningen framhållit att den enligt

sitt uppdrag hade att undersöka den statliga beskattningens verkningar.

Tydligt vore dock, att vid en sådan undersökning statsskatterna icke kunde

betraktas isolerade utan måste ses i sammanhang med övriga skatter. Det

statliga skattetryckets skälighet finge bedömas med hänsyn till det totala

skattetrycket. Undersökningen komme därigenom att beröra även de kom
1

Ledamöter! av riksdagens andra kammare G. A. Olsson, ordförande, ledamoten av riksdagens

andra kammare E. H. Bladh, ledamoten av riksdagens första kammare F. L. Franson, ledamöterna

av riksdagens andra kammare E. R Hagberg och C. A. D. Jonsson, statssekreteraren

M. H. Lemne, ledamoten av riksdagens första kammare B. E. F. Petrén, sekreteraren L. G.

Rehn, ledamoten av riksdagens andra kammare O. E. Sandberg, bankdirektören G. Söderlund

samt ledamoten av riksdagens andra kammare E. O. Åkerström.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj.ts proposition nr 237.

19

munala skatterna. Beträffande kommunalbeskattningen hade utredningen

haft att samråda med ortsavdragskommittén och att beakta de förslag denna

kommitté avsåge att framlägga.

Skatteutredningen har vidare anfört.

För utredningen har stått klart, att en lättnad i den direkta beskattningen

för närvarande är ett samhällsintresse av utomordentligt stor betydelse.

Uppenbarligen äro dock möjligheterna att tillgodose detta intresse begränsade.

Departementschefen har givit uttryck häråt, då han i direktiven för

utredningen yttrar, att önskemålet att komma fram till en lättnad i den nuvarande

skattebelastningen är lika självklart som nödvändigheten att väga

detta önskemål mot vikten av de behov, som föranleda att skatterna uttagas.

Skattebehovets avgörande roll för utredningen har även föranlett, att dess

uppdrag kommit att vidgas till en granskning av ramen för de statliga utgifterna.

Sålunda yttrade bevillningsutskottet i sitt av riksdagen godkända

utlåtande, som lades till grund för hemställan om utredningen, bl. a., att

den översyn av nu rådande skattesystem, som utskottet ville förorda, inte

kunde undgå att i viss mån vidgas till att omfatta också överväganden om

ramen för statliga utgifter. Det vore sannolikt att på detta sätt riskerna för

skiljaktiga meningar bleve större, än om utredningen strängt begränsades

till skattefrågan. Men då det praktiska syftet med utredningen uppenbarligen

vore att undersöka möjligheterna till ett lägre samlat skattetryck och

hur en rimlig fördelning av detta skattetryck skulle ha så litet ogynnsamma

verkningar som möjligt på produktionen, syntes enligt utskottets mening

det totala omfånget av skatteintäkterna och därmed av statsutgifterna

inte kunna lämnas åsido. I enlighet härmed har utredningen preliminärt

genomgått statsutgifterna på de olika huvudtitlarna och sökt bilda sig

en uppfattning om möjligheterna att uppdraga riktlinjer för en dylik utgiftsram.

Utredningen är för närvarande icke beredd att avgiva något utlåtande

härom utan kommer att behandla dessa frågor i senare sammanhang.

Emellertid vill utredningen såsom ett resultat av sin preliminära

granskning framhålla och starkt understryka, att om över huvud taget det

med utredningen avsedda syftet skall kunna praktiskt förverkligas, det är

ett oeftergivligt villkor att statsmakterna i nuvarande läge ålägga sig den

största aktsamhet vid beslutande av nya statsutgifter eller av åtgärder, som

i andra hand kunna leda till ökade anslagskrav.

Enligt vad skatteutredningen framhållit bleve det av avgörande betydelse

för utsikterna att nå fram till vissa lättnader i den direkta beskattningen,

hur frågan om de extraordinära konsumtionsskatternas fortbestånd eller

avveckling komme att lösas. Av den tidigare redogörelsen framginge, att

dessa skatter ansetts vara av tillfällig natur och alt de därför borde avvecklas

så snart de fyllt sin uppgift, d. v. s. när det ekonomiska läget icke längre

kunde anses påkalla eu mot dem svarande överbalansering av budgeten.

Emellertid kunde med hänsyn till det trängande behovet av lättnader på

den direkta beskattningens område frågan om avvecklingen numera icke

bedömas fristående från övriga skattefrågor. Omständigheter hade tillkommit,

som talade för att en total avveckling icke längre borde villkorslöst

fullföljas. Skall en lindring av någon betydelse i den direkta beskattningen

kunna förverkligas inom överskådlig tid, vore det ofrånkomligt alt åtminstone

delvis låta skatteskärpningarna från år 1948 bestå. Avvecklingen finge

alltså nu ses i annat sammanhang än tidigare, nämligen såsom ett alter
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

nativ till en sänkning av direkta skatter. Man hade att mot varandra väga

intresset av att låta de extraordinära konsumtionsskatterna helt försvinna

och behovet av lättnader i den direkta beskattningen. Ett oeftergivligt villkor

för att åtminstone delvis bibehålla de extraordinära konsumtionsskatterna

borde sålunda vara, att de medel som därigenom erhölles, icke användas

för utgiftsökningar utan reserverades för skattesänkningar. Man

skulle därigenom kunna förverkliga de mest trängande reformerna på den

direkta beskattningens område. Endast ur denna synpunkt kunde det anses

motiverat att förlänga giltighetstiden för ifrågavarande konsumtionsskatter,

sedan deras egentliga syfte icke längre är för handen. Såsom departementschefen

i direktiven för utredningen anmärkt hade en lättnad i kommunalbeskattningen

för huvudmassan av mindre inkomststagare ansetts mera

trängande än övriga skattefrågor. Utredningen delade denna mening. Tydligt

vore, att de kommunala ortsavdragen för närvarande vore helt otillräckliga

och att en bättre överensstämmelse mellan dem och de statliga

vore i hög grad påkallad. En reform i denna riktning kunde emellertid icke

genomföras utan att staten på ett eller annat sätt trädde emellan och svarade

för vissa kostnader. Lösningen av dessa spörsmål vore en ortsavdragskonnnitténs

uppgift. Enligt vad utredningen inhämtat av ortsavdragskommittcn

kunde det förutsättas, att vid en dylik omarbetning av de kommunala

ortsavdragen familjeavdragen för barn skulle bortfalla och kompenseras

genom en ökning av de statliga barnbidragen. I svagare inkomstlägen

hade familjeavdragen för barn vid den kommunala taxeringen för närvarande

icke alltid kunnat utnyttjas. En förhöjning av de statliga barnbidragen

på bekostnad av bibehållna extraordinära konsumtionsskatter kunde

därför i viss mån uppväga de mindre lämpliga verkningar, dessa konsumtionsskatter

kunde medföra för dylika inkomstlägen. Enligt vad ortsavdragskommittén

meddelat utredningen beräknades en omläggning av de

kommunala ortsavdragen i förening med ökade barnbidrag (från 260 till

300 kronor) draga en kostnad för statsverket av omkring 200 miljoner kronor.

Enligt vad utredningen vidare anfört förutsatte utredningen sålunda, att

de medel, som erhölles genom att de extraordinära konsumtionsskatterna

tillätes helt eller delvis fortbestå, i första hand användas till att höja de

skattefria ortsavdragen vid den kommunala inkomstbeskattningen, så att

dessa bringades i bättre överensstämmelse med de statliga avdragen. Den

stora gruppen mindre inkomsttagare skulle därigenom beredas kompensation

för de extraordinära konsumtionsskatter, som bibehölles. Utöver en

sådan kommunal skattereform, vars skattelindrande effekt komme att inskränka

sig till de lägre inkomstskikten, erfordrades emellertid jämkningar

av den direkta statsbeskattningen innebärande lättnader av mera allmän

omfattning. På vad sätt och i vilken utsträckning dylika lättnader lämpligen

kunde och borde genomföras skulle utredningen i ett kommande sammanhang

närmare yttra sig om, varvid utredningen även komme att redovisa

resultatet av sina undersökningar rörande den direkta statsbeskattningens

verkningar. Redan på detta stadium ville utredningen emellertid

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

21

ha deklarerat sin uppfattning om dessa skattelättnaders primära betydelse.

Av det nu sagda framginge, att utredningen funne en sänkning av de direkta

skatterna, såväl kommunala som statliga, vara ett intresse, som borde

gå före önskemålet om att helt avveckla de extraordinära konsumtionsskatterna.

Ett villkorslöst återförande av den indirekta beskattningen till dess

läge före år 1948 tedde sig för närvarande mindre nödvändigt än tidigare.

Vad utredningen sålunda uttalat gällde dock icke samtliga de extraordinära

konsumtionsskatterna. En avvägning av detta slag uteslöte icke ett partiellt

avskaffande av dem. Beträffande vissa av dem kunde behovet av en återgång

helt eller delvis till förhållandena före år 1948 te sig så starkt, att det

måste givas företräde. 1 detta hänseende hade utredningen funnit sig böra

draga en skiljelinje mellan sådana extraordinära konsumtionsskatter, som

i stor utsträckning träffade en oumbärlig konsumtion och sådana, som drabbade

en mera umbärlig. Tilläggsskatterna på bensin och brännoljor liksom

även pappersskatten intoge i detta avseende en särställning, som gjorde att

villkoret om en framtida avveckling hade större tyngd för dem än för de

andra skatterna.

Till grund för skatteutred ningens förslag har utredningen

härefter verkställt en uppdelning av nu förevarande indirekta skatter i dels

sådana skatter, som enligt utredningen borde bibehållas, och dels sådana

skatter som föresloges skola helt eller delvis avvecklas.

Till den förstnämnda gruppen har skatteutredningen hänfört de extraordinära

konsumtionsskatterna på spritdrycker, vin, maltdrycker, läskedrycker,

tobak, biografföreställningar (nöjesskatt), choklad- och konfityrvaror

samt vissa kemisk-tekniska preparat (varuskatt) ävensom totalisator-,

tips- och lotterimedel. Enligt vad skatteutredningen anfört vore nu nämnda

skatter sådana vilka finge anses träffa en icke oumbärlig konsumtion. Utredningen

föresloge, att de bibehölles oförändrade. De för utredningen tillgängliga

uppgifterna rörande influtna skattebelopp m. in. hade icke synts

utredningen giva skäl för annat ställningstagande. Beträffande tobaksskatten

hade skattens konstruktion föranlett önskemål om en översyn och omarbetning.

Utredningen hade emellertid ur sin synpunkt icke haft anledning

ingå på frågan om skattens tekniska utformning. Det belopp, som genom

skatternas bibehållande borde kunna disponeras för nedsättning av

direkta skatter, kunde beräknas till omkring 230 miljoner kronor.

Vad angår beskattningen av bensin och brännoljor ävensom pappersskatten

har skatteutredningen föreslagit dels att tilläggsskatterna på bensin och

brännoljor avvecklades och i samband därmed de ordinarie skatterna på dessa

drivmedel fastställdes till 25 öre litern för bensin och 20 öre litern för

brännoljor samt tillika frågan om en skärpning av fordonsskatten för vissa

tyngre fordon toges under övervägande dels ock att pappersskatten avvecklades

och i samband därmed en särskild skatt infördes på tidskrifter med

huvudsaklig förströelsekaraktär.

I fråga om tilläggsskatterna p å bensin och brännoljor

har skatteutredningen anfört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•_;2

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Skatteskärpningen år 1948 på drivmedel till motorfordon ansågs vid sin

tillkomst tjäna ett dubbelt syfte. Å ena sidan utgjorde den ett led i strävandena

att åstadkomma ett budgetöverskott för att hålla nere köpkraften och å

andra sidan syftade den till att åstadkomma en minskning av förbrukningen

av drivmedel och därigenom en besparing av utländsk valuta.

Mot den skärpta beskattningen av drivmedel ha riktats åtskilliga anmärkningar.

Bland annat har gjorts gällande, att den verkat orättvist så till vida

att den hårdast drabbat befolkningen på landsbygden, som på grund av de

långa avstånden och sämre kommunikationer ofta är mera beroende av biltransporter

än folket i tätorterna. Beskattningen har även givit anledning

till åtskilliga restitutionsspörsmål. Genom särskilt beslut den 12 november

1948 bär Kungl. Maj :t förordnat, att restitution finge äga rum av tillläggsskatt

på sådan bensin, som förbrukats vid jordbruket till bensindrivna

traktorer under tiden 1 april 1948—31 mars 1949. Denna restitutionsrätt

har sedermera utsträckts även för tiden intill den 1 juli 1950. Frågan om

eu motsvarande restitutionsrätt för tilläggsskatt på sådan bensin, som användes

i yrkesmässigt fiske, har visat sig mera svårlöst och ännu icke föranlett

något riksdagens beslut.

Enligt från statens bränslekommission inhämtade uppgifter, grundade pa

oljeföretagens in. fl. månatliga rapporter över försäljning in. in., uppgick

den totala förbrukningen av motorbensin inom landet under år 1947 till

928 000 och under år 1948 till 783 000 in’. För år 1949 beräknas förbrukningen

komma att uppgå till 725 000 in3.

Sedan bensinransoneringen hävts från och med den 12 november 1949

torde en ökning av förbrukningen kunna förutses. Bränslekommissionen

har tidigare i eu den 2 maj 1949 avgiven promemoria angivit den sannolika

ökningen till minimum 150 000 och maximum 250 000 in1. I numera till utredningen

lämnad uppgift har kommissionen beräknat förbrukningen av

motorbensin under år 1950 till 800 ä 850 000 in”.

Såsom en grundläggande princip för automobilbeskattningen — såväl i

form av fordonsskatt som skatt på drivmedel — har sedan länge gällt, att

den är avsedd att täcka de kostnader, som motortrafiken förorsakar vägväsendet.

Då sålunda de medel, som inflyta genom automobilbeskattningen

få antagas komma att helt åtgå för vägväsendets behov, har utredningen

vid sitt ställningstagande till frågan om i vad mån den skärpta drivmedelsbeskattningen

bör avvecklas haft att taga hänsyn till det antagliga kostnadsbehovet

för vägväsendet under normala förhållanden. I detta avseende

har utredningen tagit del av en inom kommunikationsdepartementet utarbetad,

den 1(5 september 1949 dagtecknad promemoria. Enligt promemorian

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i september 1949 gjort en närmare

beräkning av medelsbehovet för bilskattemedelsanslagen under ett normalår

och därvid kommit fram till en slutsiffra av 525 miljoner kronor. För att finansiera

en normal-budget för vägutgifterna av denna storleksordning skulle

med tillämpning av gällande principer för finansieringen vara nödvändigt

att bibehålla automobilbeskattningen vid minst nuvarande nivå och

alltså låta tilläggsskatterna på bensin och brännoljor fortbestå. Utredningen

anser sig dock icke kunna biträda en sådan lösning. Då ifrågavarande

kostnadsprogram utgår från förhållandena under ett normalår, bliva de av

drivmedelsbeskattningen härflytande medlen beroende av den antagliga

konsumtionen under ett dylikt år. Även om det icke låter sig göra att på ett

mera tillförlitligt sätt beräkna denna konsumtion, synes icke uteslutet att

den framtida utvecklingen kan medföra intäkter av automobilbeskattningen,

som kunna täcka en mycket avsevärd kostnadsökning för vägarna.

Utredningen har icke haft anledning föreslå någon omläggning av det för

närvarande gällande systemet, enligt vilket automobilskattemedlen utta
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

gas genom ^dels en fordonsskatt och dels en drivmedelsskatt. Emellertid

kan ifrågasättas om de merkostnader för vägväsendet, som orsakas av

tyngre lastbilar, täckas av den nuvarande beskattningen av dessa fordon.

Utredningen vill därför förorda en översyn av de nu gällande skattesatserna

för fordonsskatten i syfte att på ett bättre sätt avväga dessa i förhållande

till den starkare vägslitning, som förorsakas av tyngre fordon. I detta sammanhang

torde även böra uppmärksammas den vägslitning, som onekligen

förorsakas av traktorer, vilka för närvarande icke äro föremål för någon

beskattning av ifrågavarande slag.

Skatteutredningen har härefter anfört, att främst med hänsyn till att tillläggsskatterna

på bensin och brännoljor i stor utsträckning drabbade den

oumbärliga konsumtionen, funne utredningen, att en väsentlig sänkning av

dessa skatter borde företagas, så snart förhållandena det medgåve. Utredningen

föresloge, att en sådan nedsättning tekniskt genomfördes på det

sätt, att tilläggsskatterna helt avvecklades och de ordinarie skatterna på

drivmedlen i stället höjdes. Utredningen hade övervägt olika alternativ för

en dylik höjning och stannat för att föreslå, att skatten på bensin höjdes

från nuvarande 18 öre till 25 öre och på brännoljor från nuvarande 14 öre

till 20 öre. På samma sätt som tilläggsskatterna i enlighet med sitt syfte

tillåtits slå igenom i form av höjda konsumentpriser vore det vid en avveckling

angeläget, att denna komme till uttryck i form av prissänkningar.

Utredningen förutsatte därför, att i möjligaste mån garantier skapades för

att sänkningen av den samlade drivmedelsbeskattningen sloge igenom i konsumentpriserna.

Även i statsutgifterna borde en motsvarande nedsättning

komma till uttryck. Enligt uttalande av 1949 års bevillningsutskott kunde

den med skatt belagda bensinkvantitet, som förbrukades i statlig verksamhet

— försvaret, de affärsdrivande verken in. fl. — beräknas till omkring

60 000 m3 och tilläggsskatten därå till något mer än 16 miljoner kronor.

Det borde tillses, att de anslagsökningar, som uppkommit i följd härav, vid

en avveckling bleve behörigen reducerade. Beträffande tidpunkten för förslagets

förverkligande funne utredningen sig icke böra göra annat uttalande än

att det borde genomföras, så snart förhållandena medgåve detta. Flera omständigheter

vore härvid av betydelse. Bl. a. finge beaktas frågan, huruvida

den nuvarande tillgången på s. k. hårdvaluta kunde anses medgiva en mot

den antagbara konsumtionsutvecklingen svarande ökning av bensinimporten.

Att med någon säkerhet beräkna denna konsumtionsutveckling vore

icke möjligt. Om med bilbeståndets nuvarande omfattning och utnyttjande

årsförbrukningen av bensin kunde antagas uppgå till 900 000 in3 skulle eu

skatt av 25 öre för liter giva en årsinkomst av 225 miljoner kronor. Om

härtill lades dels skatt för brännolja, som kunde uppskattas till omkring

10 miljoner kronor, och dels fordonsskattens belopp, beräknat till 100 miljoner

kronor, skulle aulomobilbeskattningen inbringa tillhopa omkring 335

miljoner kronor alt användas för vägväsendets behov. Utredningen hade med

denna uträkning endast velat belysa den ungefärliga storleksordningen av

de medel, som — om förslaget genomfördes — borde kunna stå till förfogande

för ifrågavarande ändamål. 1 detta sammanhang hade utredningen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 237 ■

icke räknat med sådana ökade medelsbehov, som i ett förändrat konjunkturläge

kunde uppkomma för att finansiera beredskapsarbeten i större skala

för vägväsendets räkning.

Såsom förut omnämnts har utredningen slutligen förordat att p a p p e r sskatten

avvecklades och att en särskild tidskri ftsskatt infördes.

Beträffande utredningens motivering härför torde det vara tillräckligt att

här endast hänvisa till propositionen den 24 mars 1950, nr 193.

Frågan om fortsatt giltighet av förordningen angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker.

Beträffande förevarande fråga må följande nämnas.

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av

spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet

innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker sådan densamma lyder enligt förordningarna

den 26 juni 1933 (nr 399), den 21 maj 1937 (nr 246), den 25 maj

1941 (nr 254), den 28 maj 1943 (nr 257), den 11 juni 1943 (nr 316) samt

den 30 januari 1948 (nr 18).

Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:

l:o) vid detalj handelsbolagens (systembolagens) inköp av spritdrycker,

därvid skatten utgår dels med en grundavgift av 9 kronor för liter och dels

med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp,

av dryckerna i buteljerat skick;

2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i två särskilda kungörelser

den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpas hos partihandelsbolaget

eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutisk!,

tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår

med en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.

Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, som utskänkas, samt utgår

med 4 kronor för liter renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt,

6 kronor för liter annat egentligt brännvin och 8 kronor för liter andra

spritdrycker.

Enligt förordningen den 27 maj 1949 (nr 236) gälla bestämmelserna angående

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker intill utgången

av juni månad 1950. Av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag

framgår att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker i riksstaten

för budgetåret 1950/51 beräknats till 480 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.

I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa

av 5 138 miljoner kronor, varav 4 803 miljoner kronor hänförde sig till

egentliga statsinkomster och 335 miljoner kronor till inkomster av statens

kapitalfonder.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades

i statsverkspropositionen den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet

giva 2 200 miljoner kronor. Inkomsttitlarna kupongskatt, arvslottsskatt,

gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och

expeditionsstämplar in. in. upptogos till 6, 55, 28 resp. 43 miljoner kronor.

I automobilskattemedel beräknades inflyta 530 miljoner kronor. Tullar och

acciser beräknades giva sammanlagt 1 587 miljoner kronor, varav i tullmedel

220 miljoner kronor, varuskatt 150 miljoner kronor, trafikskatt 35 miljoner

kronor, accis å silke 4,3 miljoner kronor, skatt å kaffe 11 miljoner

kronor, tobaksskatt 435 miljoner kronor och skatter på alkoholhaltiga drycker

sammanlagt 653 miljoner kronor. Under diverse inkomster inflytande

medel beräknades till sammanlagt 124,5 miljoner kronor. Härav belöpte sig

7,5 miljoner kronor på totalisatormedel samt 33 resp. 75 miljoner kronor på

tips- och lotterimedel.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen

till sammanlagt 137 miljoner kronor, varav för postverket 15

miljoner kronor, för telegrafverket 45 miljoner kronor, för statens järnvägar

35 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 30 miljoner kronor och

för domänverket 12 miljoner kronor.

I skrivelse den 23 mars 1950 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1950/51. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de

olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Denna inkomsttitel beräknades i

december 1949 till 2 200 miljoner kronor och upptogs i statsverkspropositionen

till detta belopp. Sedan riksräkenskapsverkets beräkning avgavs, ha

vissa uppgifter om skatteuppbörden i januari och mars innevarande år blivit

tillgängliga, varjämte uppgifter nu föreligga om det belopp, som under

första hälften av budgetåret 1950/51 skall utbetalas till kommunerna.

Dessa uppgifter giva ej anledning till ändring av den av riksräkenskapsverket

förut avgivna beräkningen rörande denna inkomsttitel. Ett osäkerhetsmoment

ligger dock i svårigheten att beräkna, hur den kvarstående

skatten på grund av 1949 års taxering efter det medgivna anståndet med

dess erläggande kommer att fördela sig på det löpande budgetåret och budgetåret

1950/51.

Kupongskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

till 6 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 februari

1950 bar överståthållarämbetet beräknat inkomsterna å titeln för nästa

budgetår till 5 miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattas inkomsterna

till 5 miljoner kronor. Eiksräkenskapsverket föreslår, att titeln

i det slutliga riksstatsförslaget upptages till sistnämnda belopp.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel upptagen till 55 miljoner kronor. Enligt av generalpoststyrelsen

den 3 mars 1950 avgiven beräkning uppskattas postverkets

uppbörd under titeln till 54 miljoner kronor, varav arvslottsskatt 31

miljoner kronor, gåvoskatt 2,5 miljoner kronor och kvarlåtenskapsskatt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

20,5 miljoner kronor. Uppbörden genom länsstyrelserna under titeln torde

kunna uppskattas till omkring 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket anser

sig ej böra frångå statsverkspropositionens beräkning.

Lotterivinstskatt. I statsverkspropositionen har lotterivinstskatten beräknats

till 28 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har generalpoststyrelsen

med vidhållande av tidigare verkställd beräkning uppskattat uppbörden

under nästa budgetår till 27 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

finner ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel beräknades i

december 1949 av riksräkenskapsverket till 43 miljoner kronor, vilket belopp

godtogs i statsverkspropositionen. Generalpoststyrelsen har nu liksom

i sin ursprungliga beräkning uppskattat inkomsterna å titeln till 42 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket, som för det löpande budgetåret beräknat

inkomsterna å titeln till 43 miljoner kronor, föreslår, att inkomsttiteln

även för budgetåret 1950/51 upptages till sistnämnda belopp.

Fordonsskatt. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars 1950 har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat denna inkomsttitel till 100 miljoner

kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Riksräkenskapsverket

förordar, att titeln upptages till nämnda belopp i det slutliga

riksstatsförslaget.

Bensinskatt. Denna skatt beräknades i december 1949 av riksräkenskapsverket

till 430 miljoner kronor, vilket belopp upptogs i statsverkspropositionen.

Bensinransoneringens upphävande i november 1949 antogs komma

att medföra en icke obetydlig ökning av bensinförbrukningen och av bensinskatteuppbörden.

För innevarande budgetår beräknades sålunda i anslutning

till generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens kalkyler inkomsten av

bensinskatt till 415 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 350 miljoner

kronor men kan enligt en av riksräkenskapsverket nu företagen beräkning

uppskattas till endast 375 miljoner kronor. För nästa budgetår har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i till riksräkenskapsverket avgiven förnyad

beräkning uppskattat inkomsten å denna titel till 430 miljoner kronor,

varvid styrelsen antagit, att inkomsten av bensinskatt kommer att stiga

i proportion till av styrelsen förutsedd ökning av fordonsbeståndet. I

förnyade beräkningar ha generaltullstyrelsen och" kontrollstyrelsen beräknat

inkomsten av bensinskatt till 275 miljoner kronor för importerad bensin

respektive 105 miljoner kronor för inom riket tillverkad bensin och motorsprit.

Härtill kommer skatt å brännoljor, som torde kunna uppskattas

till närmare 40 miljoner kronor, varjämte titeln å andra sidan belastas med

viss skatterestitution till jordbrukare. Från statens bränslekommission har

riksräkenskapsverket införskaffat uppgifter rörande den beräknade bensinförbrukningen,

vilka utvisa, att skatten å importerad och inom riket

tillverkad bensin kan beräknas i nära anslutning till generaltullstyrelsens

och kontrollstyrelsens beräkningar. Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna

å titeln bensinskatt till 420 miljoner kronor för nästa budgetår

och förordar, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till detta

belopp.

Tullmedel. Denna inkomsttitel upptogs i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

i december 1949 i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning

till 220 miljoner kronor, vilket belopp godtogs i statsverkspropositionen. Generaltullstyrelsen

förordar i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars

1950, att tullmedlen beräknas till nämnda belopp. Härvid har generaltullstyrelsen

räknat med en viss uppbördsökning på grund av en väntad stegring

av importen. Denna uppbördsökning beräknas emellertid motvägas

av minskade tullintäkter till följd av Sveriges anslutning till allmänna tull
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

och handelsavtalet, varom Kungl. Maj: t gjort framställning till årets riksdag.

Riksräkenskapsverket anser sig ej böra föreslå någon ändring av den

i statsverkspropositionen upptagna inkomsten å denna titel. I sina beräkningar

har riksräkenskapsverket ej medtagit någon överföring av tull och

tilläggstull å kaffe till clearingkassa för kaffe, enär ämbetsverket saknar

möjlighet att bedöma, i vilken utsträckning dylik överföring kan komma

att ske under nästa budgetår.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits

till 150 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha i till

riksräkenskapsverket: avgivna förnyade beräkningar upptagit uppbörden

av varuskatt till 140 resp. 5,5 miljoner kronor, vartill kommer den kvarstående

uppbörden av allmän omsättningsskatt, som torde uppgå till omkring

1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket finner ej anledning föreslå ändring

i statsverkspropositionens beräkning av denna inkomsttitel.

Pappersskatt. Denna inkomsttitel är icke upptagen i statsverkspropositionen,

då pappersskatten förutsatts icke skola uttagas efter innevarande budgetårs

utgång. Kon t roll styrelsen beräknar den till nästa budgetår kvarstående

uppbörden av pappersskatt till 7 miljoner kronor. Under förutsättning

att pappersskatten upphör att utgå från och med den 1 nästkommande juli

föreslår riksräkenskapsverket, att nämnda belopp upptages i det slutliga

riksstatsförslaget. Med hänsyn till beloppets storlek finner riksräkenskapsverket

det önskvärt, att inkomsttiteln bibehålies i riksstaten under nästkommande

budgetår.

Trafikskatt. Denna inkomsttitel har järnvägsstyrelsen i skrivelse till

riksräkenskapsverket den 11 mars 1950 beräknat till 35 miljoner kronor

eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Riksräkenskapsverket

förordar, att titeln upptages till nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.

Accis å silke. Denna titel är upptagen i statsverkspropositionen med 4,5

miljoner kronor. I proposition till riksdagen angående vissa ändringar i gällande

tulltaxa in. in. har emellertid föreslagits, att förordningen om accis

å silke skall upphöra att gälla. I till riksräkenskapsverket avgiven förnyad

beräkning har generaltullstyrelsen ej räknat med några inkomster av accis

å silke under nästkommande budgetår. Styrelsen har härvid utgått från

att under detta budgetår inflytande kvarstående uppbörd skall behöva tagas

i anspråk för de restitutioner, som förutses i nämnda proposition. UnIler

förutsättning att accisen å silke slopas föreslår riksräkenskapsverket,

att titeln ej upptages i det slutliga riksstatsförslaget.

Skatt å kaffe. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits

till It miljoner kronor. Statens livsmedelskommission har i skrivelse till

riksräkenskapsverket den 9 mars 1950 räknat med någon reducering av importen

av kaffe under nästa budgetår och uppskattat inkomsterna å titeln

till 10 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att titeln uppföres

med sistnämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget. Härvid har riksräkenskapsverket

ej räknat med någon överföring till clearingkassa för kaffe,

då ämbetsverket saknar möjlighet att bedöma, i vilken utsträckning dylik

överföring kan komma att ske under nästa budgetår.

Tobaksskatt. Denna inkomsttitel beräknades i statsverkspropositionen till

435 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse

till riksräkenskapsverket den 3 mars 1950 uppskattat tobaksskatten för

nästa budgetår till 420 miljoner kronor. För det löpande budgetåret beräknas

skatten till 430 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning

till aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets kalkyl tobaksskatten

till 420 miljoner kronor för nästa budgetår.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Omsättnings- och utskänkningsskatt u spritdrycker. I statsverkspropositionen

har denna titel upptagits till 480 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen

har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 mars 1950 uppskattat inkomsterna

å titeln för nästa budgetår till 490 miljoner kronor. För innevarande

budgetår beräknas inkomsterna till 480 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

anser sig ej böra föreslå någon ändring av statsverkspropositionens

beräkning av denna titel.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Riksräkenskapsverket beräknade

i december 1949 denna titel till 36 miljoner kronor, vilket belopp

godtogs i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har nu liksom i sin

ursprungliga beräkning uppskattat uppbörden under nästa budgetår till 35

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner icke anledning frångå sin

tidigare beräkning av uppbörden under budgetåret 1950/51.

Maltdrycksskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits

till 67 miljoner kronor och beräknas till samma belopp av kontrollstyrelsen

i dess förnyade beräkning. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln

upptages till nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.

Skatt A läskedrycker. Kontrollstyrelsen bar nu liksom i sin ursprungliga

beräkning uppskattat inkomsterna å denna titel under nästa budgetår till

30 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Riksräkenskapsverket

finner ej skäl föreligga att frångå statsverkspropositionens

beräkning på denna punkt.

Statlig nöjesskatt. I statsverkspropositionen har denna skatt upptagits

lill 45 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsttiteln

lämna en avkastning av 45 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner

ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.

Totalisatormedel. Denna inkomsttitel uppskattades i riksräkenskapsverkets

decemberberäkning till 7,5 miljoner kronor och upptogs med detta belopp

i statsverkspropositionen. Titeln har av lantbruksstyrelsen i eu den 21

februari 1950 avgiven beräkning uppskattats till 7,5 miljoner kronor, vilket

innebär en höjning med 1 miljon kronor av styrelsens ursprungliga beräkning.

Riksräkenskapsverket anser sig ej böra föreslå någon ändring av

statsverkspropositionens beräkning av denna titel.

Tipsmedel. I statsverkspropositionen har denna titel upptagits med 33

miljoner kronor. Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 22 februari 1950 uppskattat inkomsten av titeln till 32 miljoner

kronor mot 30,36 miljoner kronor i bolagets ursprungliga beräkning. Riksräkenskapsverket

finner ej anledning att frångå sin tidigare beräkning av

denna titel.

Lotterimedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i

december förra året till 75 miljoner kronor, vilket belopp även upptogs i

statsverkspropositionen. Titeln har av Svenska Penninglotteriet aktiebolag

i skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 februari 1950 beräknats till 73

miljoner kronor, vilket innebär en höjning med 2 miljoner kronor av bolagets

t kli ga re beräkning. Inkomsttiteln beräknas under innevarande budgetår

ge 75 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser sig ej böra frångå

den beräkning, som avgavs i december i fjol, utan föreslår, att inkomsterna

i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 75 miljoner kronor.

Statens järnvägar. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits

till 35 miljoner kronor. I till riksräkenskapsverket avgiven förnvad

beräkning har järnvägsstyrelsen liksom i sin tidigare beräkning upptagit

överskottet till 30 miljoner kronor. Styrelsen har därvid räknat med någon

minskning av de totaia bruttoinkomsterna, beroende på väntade minskade

intäkter av godstrafiken, samt en viss ökning av utgifterna. För innevaran
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kanyl. Maj:ts proposition nr 237-

de budgetår beräknas statens järnvägar lämna ett överskott av 46,s miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket har funnit sig icke böra frångå sin tidigare

beräkning av överskottet för budgetåret 1950/51.

Domänverket. I statsverkspropositionen har inkomsten å denna titel upptagits

till 12 miljoner kronor, varvid räknats med en avsättning å 13 miljoner

kronor till domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader in. in.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 mars 1950 har domänstyrelsen

beräknat avsättningen till nämnda fond till 12 miljoner kronor och inkomsttiteln

till 13 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att titeln

uppföres med 13 miljoner kronor i det slutliga riksstatsförslaget.

Övriga affärsverk. I fråga om överskotten av postverket, telegrafverket

och statens vattenfallsverlc ha myndigheterna ej ifrågasatt någon ändring

av de i statsverkspropositionen upptagna beloppen. Detta innebär, att generalpoststyrelsen

godtagit av riksräkenskapsverket förordad höjning av dess

tidigare beräkning. Ej heller riksräkenskapsverket har funnit anledning att

nu föreslå någon ändring av beräkningarna i statsverkspropositionen i vad

avser överskotten av nämnda affärsverk.

Departementschefen.

Det ekonomiska läget. 1 finansplanen i årets statsverksproposition redogjordes

för de beräkningar som verkställts beträffande de ekonomiska utsikterna

för det framförliggande året och som sammanfattats i den till propositionen

fogade nationalbudgeten för år 1950. De verkställda kalkylerna

pekade mot en ytterligare lättnad i det ekonomiska läget. Främst tack vare

en förutsedd gynnsam utveckling av produktionen var det möjligt att i

planerna för innevarande år inrymma en icke obetydlig ökning av investeringarna.

Samtidigt medgav den förbättring i valutaläget som inträtt en ansenlig

utvidgning av licensieringsramen för importen, innebärande en icke

oväsentlig förstärkning av de inhemska försörjningsmöjligheterna. Genom

förlängning av överenskommelsen om inkomststabilisering samt genom fortsatt

sträng återhållsamhet i fråga om statsutgifter i förening med en i stort

sett oförminskad skattebelastning på de privata inkomsterna hade vidare

förutsättningar skapats för en stabiliserad utveckling på konsumtionens

område.

Planerna i fråga om investeringsverksamheten och utrikeshandeln inneburo

en begynnande avveckling av de krisbetonade detaljregleringarna och

en fortsatt utveckling mot fri samhällsekonomisk balans. Strävanden i samma

riktning koihmo även till uttryck i mitt förordande i finansplanen av

pappersskattens avskaffande. Jag underströk dock, att den förutsedda jämvikten

i det ekonomiska livet under innevarande år alltjämt förutsätter regleringar

på viktiga huvudområden av det ekonomiska livet samt alla samhällsgruppers

samverkan till en stabilisering av inkomsterna. Endast under

dessa betingelser ansåg jag det möjligt att vidmakthålla den samhällsekonomiska

balans som den ekonomiska politiken de senaste åren inriktats på.

Särskild återhållsamhet motiverades av ovissheten om den internationella

konjunkturutvecklingen. Såsom en konsekvens av devalveringarna föregå
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 237-

ende höst kännetecknades läget vid årets början av en brytning mellan prisstegrings-

och prisfallstendenser. Det kunde icke uteslutas, att endera av

dessa tendenser under året komme att taga överhanden på de internationella

marknaderna och utlösa inflationistiska eller deflationistiska tendenser, vilka

kunde spridas till vårt land och förorsaka en snabb omkastning i det

ekonomiska läget. Med hänsyn härtill hade nationalbudgetdelegationen förutskickat,

att händelseförloppet kunde komma att påkalla en revision av

nationalbudgetberäkningarna. I anslutning härtill uttalade jag i finansplanen,

att det vore nödvändigt att följa den ekonomiska utvecklingen med stor

uppmärksamhet och att uppdrag borde lämnas vederbörande myndigheter

att vidtaga åtgärder lör att inhämta fortlöpande informationer om det ekonomiska

lägets utveckling i syfte att skaffa möjligheter för att under årets

lopp vidtaga erforderliga justeringar i de åtgärder, som äro avsedda att påverka

den samhällsekonomiska balansen.

När nu ett kvartal av året förflutit, kan det konstateras, att situationen

såväl i inre som yttre hänseenden i stort sett är lika svåröverskådlig som vid

årets början.

Den internationella konjunkturutvecklingen har ännu icke givit

något entydigt utslag. Detta vill säga, att varken någon allmän konjunkturuppgång

eller något påtagligt tecken till konjunkturavmattning hittills kunnat

spåras utomlands. Vad särskilt gäller den för vår prispolitik viktiga frågan

om prisrörelserna i utlandet, ha för vissa varor prisstegringar inregistrerats,

medan för andra varor icke oväsentliga prisfall noterats. Det är icke

möjligt att på grundval av det nu rådande läget bilda sig en föreställning

om världsmarknadsprisnivåns sannolika gestaltning under fortsättningen av

året. På den allra senaste tiden synes emellertid tendensen till prisnedgång

ha övervägt.

Till frågan om de utländska prisförskjutningarnas innebörd för relationen

mellan våra export- och importpriser torde jag få återkomma i samband

med redogörelsen för utrikeshandeln.

Ej heller i fråga om de interna balansfaktorerna finnas några symptomatiska

avvikelser från de ursprungliga beräkningarna att anföra. På detta

tidiga stadium är det emellertid icke möjligt att företaga en formlig avstämning

av de ursprungliga kalkylerna mot den faktiska utvecklingen. På

grund av den tidseftersläpning som med nödvändighet måste vidlåda statistiken,

har denna nämligen hittills i stort sett blott hunnit lämna vittnesbörd

om utvecklingen fram till årsskiftet. Härvid har på det hela taget den preliminära

bild av utvecklingen under fjolåret, som tidigare uppdragits, verifierats.

De statistiska uppgifter, som täcka utvecklingen under innevarande

är, avse huvudsakligen utrikeshandeln och valutamarknaden, penning- och

kapitalmarknaden samt prisläget.

På utrikeshandelns område har läget hittills varit gynnsammare

än väntat, om man ser på det totala varuutbytet. Det har sålunda visat sig,

att exporten under perioden januari—februari i förhållande till fjolårsvärdet

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:is proposition nr 237.

sligit med icke mindre än 163 miljoner kronor eller omkring 25 procent. Volymökningen

är något större än värdesiffrorna utvisa. Importen har under

samma tid ökat med 53 miljoner kronor. Handelsbalansen har under de två

första månaderna resulterat i ett importöverskott av 14 miljoner kronor

mot 124 miljoner förra året. Därest den tendens, som kommit till uttryck i

handelsbalansens utfall under årets två första månader, icke är övergående,

torde man få utgå från att de i nationalbudgeten inrymda exportkalkylerna

få uppjusteras, innebärande möjligheter till en ytterligare vidgning av ramen

för importen.

Vid en justering av import- och exportkalkylerna torde hänsyn också få

tagas till den omständigheten, att uppskattningarna rörande gestaltningen

av bytesförhållandet till utlandet av allt att döma varit alltför pessimistiska.

Sålunda har enligt kommerskollegii indextal relationen mellan export- och

importpriserna utvecklats mindre oförmånligt än man antog vid devalveringen.

Från augusti 1949 och fram till februari 1950 har importprisindex

stigit med cirka 22 procent och exportprisindex med cirka 16 procent. Enligt

samma indexberäkningar skulle en återhämtning redan ha börjat inträda

i fråga om den tidigare ogynnsamma förskjutningen i relationen mellan

export- och importpriserna, i det att importprisindex mellan december och

februari blott stigit med 0,3 procent, medan exportprisindex under samma

tid visat en uppgång med icke mindre än fem procent. Anförda indextal kunna

emellertid icke tillerkännas absoluta vitsord såsom uttryck för de priser

som gällt för det faktiska varuutbytet, eftersom de närmast avspegla prisnoteringarna

på de internationella marknaderna för varor som ingå i Sveriges

utrikeshandel. En ytterligare reservation får göras med hänsyn till

att svängningar i indexserierna under en så kort tidrymd som ett par månader

icke kunna tillmätas alltför stort bevisvärde. Det finnes dock skäl förmoda,

att den i nationalbudgeten gjorda beräkningen av landets förlust till

följd av bytesförhållandets försämring — 350 miljoner kronor — betecknar

en övre gräns.

Om sålunda utsikterna för den totala utrikeshandeln för närvarande synas

goda, får detta icke undanskymma dollarbalansens beträngda läge. Kravet

på en väsentlig ökning av exporten till Förenta staterna och det övriga

dollarområdet är alltjämt lika bjudande och fordrar oavlåtlig uppmärksamhet.

Riksbankens valutareserv har från den S1/12 1949 till den 31/3 i år

reducerats med 6 miljoner kronor. Med hänsyn till att riksgäldskontorets

innehav av franska skattkammarväxlar, uppgående till 45 miljoner kronor,

under perioden överförts till riksbanken, utgör emellertid det verkliga valutautflödet

51 miljoner kronor. Inom valutareserven ha vissa förskjutningar

ägt rum. Sålunda ha dollartillgodohavandena vuxit med 83 miljoner kronor.

Pundinnehavet har nedbringats med 123 miljoner kronor, vilket kan jämföras

med en för hela året beräknad nedgång av 250—300 miljoner kronor. Jag

får i övrigt hänvisa till följande sammanställning av förändringarna i riksbankens

behållning av guld och valutor (i miljoner kronor):

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Mcij.ts proposition nr 237-

slm

31/u

19/s

Till kurser

1949

Till kurser

31 12

3 Vs

1947

1948

före depre-

efter depre-

1949

1950

Guld ..................

379

290

cleringen

254

cieringen

365

362

359

Dollar..................

3

113

173

249

385

468

Pund..................

351

214

459

. 459

508

385

Övriga valutor..........

156

85

92

100

61

106

Bruttosumma

889

702

978

1 173

1 316

1 318

Skulder................

165

97

192

262

126

134

Nettosumma

724

605

786

911

1 190

1 184

Anm.-. Häri ingår icke riksgäldskontorets andel i Treasury Bills i pund, 109 milj. kr., och Franska

Bons du Trésor, 45 milj. kr. (ingår dock i riksbankens behållning per den sVs 1950).

Penning- och kapitalmarknaden kännetecknas av i stort sett

samma likvida ställning som vid årets början. Riksbanken har visserligen

genom sina värdepappersförsäljningar under perioden januari—mars indragit

likvida medel till ett belopp av 533 miljoner kronor, samtidigt som omslaget

från valutainflöde till valutautflöde inneburit att de tidigare av riksbankens

valutaköp föranledda likviditetstillskotten till marknaden på senaste

tiden upphört och ersatts av en ström i motsatt riktning. Nettoresultatet

av riksbankens samtliga transaktioner under första kvartalet i år har därför

blivit en minskning av tillgången på betalningsmedel i betydelsen sedlar och

riksbanksgiro med 439 miljoner kronor, jämfört med en motsvarande minskning

av 423 miljoner kronor i fjol. Underlaget för bankernas kreditgivning

har dock icke reducerats i motsvarande mån, eftersom deras värdepappersportfölj

undergått en ansenlig påfyllning. Enligt de hittills tillgängliga uppgifterna,

vilka avse januari och februari, har sålunda affärsbankernas innehav

av inhemska värdepapper under året stigit med icke mindre än 439 miljoner

kronor mot 361 miljoner samma tid 1949. Totalt uppgick den 28 februari

i år affärsbankernas innehav av inhemska statspapper och obligationer till

1 709 miljoner kronor, vilket i nuvarande läge representerar en avsevärd

likviditetsreserv, som får tagas i beaktande vid bedömningen av banksystemets

kreditgivningskapacitet. Under årets två första månader har emellertid

affärsbankernas utlåning till allmänheten blott stigit med 50 miljoner kronor

mot en inlåningsökning från allmänheten av drygt 300 miljoner kronor.

Prisutvecklingen inom landet har varit stabiliserad. Från december

1949 till februari i ar har saväl parti- som konsumtionsprisindex stigit

med omkring en halv procent. Härmed ligger partiprisnivån icke fullt tre

procent över läget närmast före devalveringen och icke fullt två procent

över fjolårsnivån, medan konsumtionspriserna varit praktiskt taget oförändrade

sedan devalveringen och stigit med en halv procent sedan februari

i fjol. Nagon levnadskostnadsberäkning för innevarande år föreligger ännu

icke.

Från övriga sidor av det ekonomiska livet föreligga endast strödda statis
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition nr 237.

33

tiska data. Så långt dessa sträcka sig, ge de icke anledning att ändra den

konjunkturuppfattning som präglar finansplanen och nationalbudgeten. De

riktlinjer för den ekonomiska politiken under innevarande år som uppdrogos

i finansplanen torde därför kunna följas även i fortsättningen, såframt

icke nu oförutsägbara skiftningar i lägets karaktär senare framträda och

påkalla en omläggning av planerna.

Det anförda innebär, att man får inrikta sig på att de särskilda anstalter

som träffats till penningvärdets skydd och den ekonomiska jämviktens upprätthållande,

så vitt nu kan överblickas, måste bibehållas till årets slut vid

i stort sett nuvarande omfattning. Bland annat kräver stabiliseringspolitikens

fullföljande, att prisstabiliteten på konsumtionsområdet bevaras genom

att de i anslutning till devalveringen hösten 1949 beslutade subventionsåtgärderna

äga bestånd under återstoden av året. Genom propositionerna

nr 179 och nr 180 har denna fråga redan underställts riksdagen. Som

t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet därvid anfört, synes man för

närvarande icke böra räkna med att ifrågavarande subventionsförfarande

skall tillämpas efter ingången av år 1951. Möjligheter torde dock böra skapas

för att, om så befinnes önskvärt, under en övergångstid fortsätta subventioneringen

av de även tidigare subventionerade varorna bomull och hudar.

i syfte att erhålla en smidigare prisanpassning samt motverka spekulativa

lagringsköp.

Med utgångspunkt från de för dagen gällande världsmarknadspriserna

far man vara beredd på att avvecklingen av berörda subventioner, tillika

med tillämpningen enligt förutvarande grunder av återanskaffningsprisprincipen,

automatiskt medför en viss uppjustering av prisnivån och levnadskostnaderna

tämligen omedelbart efter 1951 års ingång. Proportionerna

härvidlag få dock icke överdrivas. Vid förarbetena till fjolårsbeslutet i

subventionsfrågan beräknades importfördyringen motsvara en stegring av

levnadskostnadsindex med 11/, procent. På grund av därefter inträdande

förändringar, särskilt beträffande kaffe- och ullpriserna, synes man för närvarande

få uppskatta importsubventioneringens och därtill anslutande

arrangemangs prisnedhållande effekt till ungefär tre procent. Det torde få

erinras om att detta icke är liktydigt med en häremot svarande ökning av

förbrukningen av subventionsmedel, emedan det i vissa fall, såsom beträffande

tobaks- och yllevaror, tills vidare varit möjligt att undvika, att de

höjda återanskaffningspriserna slå igenom i konsumtionspriserna. På grund

härav, och då eu reserv för oförutsedda prisstegringar inrymmes i de för

innevarande budgetår anvisade subventionsmedlen, kunna dessa trots den

berörda förändringen på prisområdet beräknas vara tillräckliga.

Därest den av subventionernas upphörande betingade engångsförskjutniugen

av prisnivån föranleder en motsvarande nominell lönekompensation,

rubbas icke härigenom den samhällsekonomiska balansen under nästa år.

Det blir förfarande jämvikt mellan den totala tillgången och efterfrågan i

samhället, fastän på ett värdemässigt något förhöjt plan. Utrymmet för lönestegringar,

som sträcka sig härutöver och vilka alltså innebära en höjning

3 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 237.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

av den reala inkomststandarden, kommer emellertid fortfarande att vara

begränsat under år 1951.

Även om sålunda det för löneökningar under år 1951 disponibla utrymmet

är begränsat och den samhällsekonomiska balansen och prisnivån starkt

beroende av löneutvecklingen, torde dock bland arbetsmarknadens organisationer

allmän c-nighet råda därom, att den vid årsskiftet utlöpande överenskommelsen

om inkomststabilisering icke bör ytterligare förlängas. Under

dessa förhållanden räknar jag med fria avtalsrörelser beträffande lönerna

för det kommande året. Det torde dock få förutsättas, att arbetsmarknadens

parter vid löneuppgörelserna beakta riskerna för en inflationsartad utveckling

och iakttaga den återhållsamhet som läget kan kräva. Givetvis är jag

beredd att vid de överläggningar, som pläga ske med vederbörande organisationer

samt i annan lämplig ordning, tillhandahålla de upplysningar rörande

det ekonomiska läget, som kunna erfordras för en bedömning av utrymmet

för inkomstökningar under nästa år. I detta sammanhang vill jag fästa

uppmärksamheten på att hänsyn även får tagas till att man med nuvarande

uppläggning av prisregleringen på jordbrukets område har att förvänta

krav från jordbrukets sida på inkomstförbättringar motsvarande de lönestegringar

som uppnås inom övriga yrkesgrupper. Jag får vidare hänvisa

till de i propositionen nr 203 framlagda förslagen, vilka innebära dels en

mindre uppmjukning av reglerna om begränsning i aktiebolagens vinstutdelningsrätt,

dels ock viss jämkning beträffande den tid inom vilken på

spärrkonto avsatta medel må lyftas. 1 rådande läge har jag icke ansett det

möjligt att förorda en mera väsentlig ändring i fråga om utdelningsbegränsningen.

I och med den nya rörligheten på inkomstområdet bli de kvarstående

områdena under statlig kontroll desto betydelsefullare. Det gäller att skapa

garantier för att de mödosamt vunna resultaten av de senaste årens stabiliseringspolitik

icke spolieras genom att myndigheterna förlora herraväldet

över utvecklingen vid eventuellt uppkommande överbelastningar på ekonomien

under den första övergångstiden efter nyåret. Att under denna tid en

aktiv priskontroll måste utövas, torde få anses självfallet, något som icke

utesluter ett smidigt handhavande av prisregleringen och en fortsatt avveckling

av denna i samma mån som risker för en ogynnsam prisutveckling

ej behöva befaras. Vidare finner jag det nödvändigt att för den närmaste

tiden gå fram med stor försiktighet beträffande lättnader på statsbudgetens

område. Nödvändigheten härav torde framträda med ökad skärpa efter de

nya uppgifter om budgetläget som föreligga och vartill jag återkommer i

det följande. Med hänsyn till riskerna för en ansvällning av investeringsverksamheten

torde jämväl i fråga om byggnadsregleringen tills vidare nuvarande

återhållsamhet få iakttagas.

Läget kräver även en restriktiv kreditpolitik. Härvid torde man få räkna

med kreditinstitutens medverkan. Den överenskommelse mellan riksbanken

och affärsbankerna m. fl. kreditinrättningar angående restriktivitet vid utlåningen,

som gällt under de senaste åren, har utgjort’ett värdefullt stöd

för stabiliseringssträvandena och får även i fortsättningen förutsättas vara

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kiimjl. Mcij:ts proposition nr 237.

35

i kraft. Skulle det visa sig, att trots detta tendenser till en kreditexpansion

framträda, torde man få upptaga till prövning frågan om en tillämpning av

den existerande beredskapslagstiftningen rörande affärsbankernas kassareserver.

Den inställning jag här givit uttryck åt bottnar i den uppfattningen, att

det gäller att tillse, att den samhällsekonomiska balansen icke rubbas genom

att förväntningar om en ny inflationsfas i samband med lönestabiliseringens

upphörande och importsubventionernas avskaffande få tillfälle att växa sig

starka och föranleda till eljest icke motiverade dispositioner. Får utvecklingen

blott fortgå ostört under resten av året, bör samhällsekonomien i hägnet

av den, låt vara villkorliga, jämvikt, som förefunnits sedan hösten 1948,

ha nått en sådan hållfasthet vid utgången av innevarande år, att den i betydande

grad kan tåla de påfrestningar som den då eventuellt utsättes för.

En förutsättning härför är, att den successiva förbättring av läget under

innevarande år, som man får räkna med, icke tages ut i förväg i form av

en så hastig uppluckring av stabiliseringsåtgärderna på statsbudgetens och

investeringarnas områden, att den i nationalbudgeten uppdragna ramen för

utvecklingen i år spränges. Målsättningen bör givetvis alltjämt vara att i takt

med det ekonomiska lägets förbättring avveckla detaljregleringarna och de

övriga extraordinära åtgärder som tillkommit i stabiliseringssyfte. Det är

min avsikt att söka få ett fastare grepp om möjligheterna härvidlag genom

att föranstalta om en utredning angående ett långtidsprogram för den ekonomiska

politiken. Bemyndigande härtill torde få utverkas vid ett senare

tillfälle. I det övergångsskede, vari vi ännu befinna oss, och med de ovissa

utsikterna i fråga om den internationella konjunkturutvecklingen, är det

emellertid bättre att tills vidare förhålla sig avvaktande och taga ett steg i

sänder på vägen mot fri samhällsekonomisk balans, än att hela stabiliseringspolitiken

vedervågas.

Budgetläget. I det förslag till riksstat för budgetåret 1950/51, som framlades

i statsverkspropositionen, uppgingo utgifterna till 4 667 miljoner kronor

och de beräknade inkomsterna till 5 139 miljoner kronor. Enligt förslaget

skulle man sålunda kunna räkna med ett överskott på 472 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkcts i det föregående redovisade nya beräkningar av

vissa större inkomsttitlar innebära en nettominskning i förhållande till beräkningarna

i statsverkspropositionen med sammanlagt 23 miljoner kronor.

Beträffande inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

in. m. ha senare inhämtade uppgifter angående uppbörden och utbetalning

till kommunerna icke givit riksräkenskäpsverket anledning till ändring

i ämbetsverkets tidigare beräkningar, vilka slutade å 2 200 miljoner

kronor. Emellertid har ämbetsverket understrukit det osäkerhetsmoment

som ligger i svårigheten att beräkna fördelningen av inflytande betalning

av kvarstående skatten på löpande och nästa budgetår. Beträffande övriga

inkomsttitlar, vilka av ämbetsverket underkastats förnyad prövning med ledning

av från vederbörande myndigheter införskaffade uppgifter, har äm
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

betsverket förordat, att följande titlar upptagas med i förhållande till förslaget

i statsverkspropositionen minskade belopp, nämligen kupongskatt med

1 miljon kronor, bensinskatt med 10 miljoner kronor, kaffeskatt med 1 miljon

kronor samt tobaksskatt med 15 miljoner kronor. Med hänsyn till att

förordningen om accis å silke föreslagits skola upphöra att gälla har ämbetsverket

utgått från att denna inkomsttitel bortfaller nästa budgetår, vilket

föranleder eu inkomstminskning av 4,3 miljoner kronor. Vidare har riksräkenskapsverket

förutsatt, att pappersskatten kommer att utgå under hela

det löpande budgetåret, och därför föreslagit, att den kvarstående uppbörden

ca 7 miljoner kronor även nästa budgetår beräknas under särskild titel.

Slutligen har ämbetsverket beräknat en höjning av inkomsterna från domänverket

med 1 miljon kronor i förhållande till beräkningen i statsverkspropositionen.

Riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar av statsintäkterna för nästa

budgetår ha endast i de i det följande berörda fallen givit mig anledning att

frångå de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna. Beträffande inkomsttiteln

preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. föreslår jag

med utgångspunkt från riksräkenskapsverkets beräkning, att titeln upptages

till 2 200 miljoner kronor. Jag förutsätter därvid, att anståndsförfarande

icke kommer att tillämpas vid inbetalning av kvarstående skatt i anledning

av 1950 års taxering. I statsverkspropositionen upptogs tobaksskatten,

som av riksräkenskapsverket då beräknades utfalla med 435 miljoner

kronor för det löpande budgetåret, till samma belopp för nästa budgetår.

Enligt av riksräkenskapsverket nu lämnade uppgifter beräknas uppbörden

för det löpande budgetåret giva 430 miljoner kronor. Ämbetsverket har med

hänsyn till en av tobaksmonopolet gjord kalkyl föreslagit en nedräkning i

förhållande till det i statsverkspropositionen upptagna beloppet med 15

miljoner kronor. Jag föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt för nästa budgetår

upptages till samma belopp som det beräknade utfallet för det löpande

budgetåret, vilket i förhållande till statsverkspropositionens beräkning

innebär en minskning med 5 miljoner kronor. Beträffande inkomsttitlarna

kupongskatt och skatt å kaffe, för vilka riksräkenskapsverket föreslagit

viss nedräkning, ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets nu gjorda

beräkningar. Jag kommer i det följande närmare behandla frågan om eu

sänkning av bensinskatten under nästa budgetår ävensom beräkningen av

intäkterna av denna skatt. Såsom riksräkenskapsverket föreslagit torde —

med hänsyn till att förordningen om accis å silke förutsatts skola upphöra

att gälla — denna inkomsttitel böra utgå ur riksstatsförslaget för nästa budgetår.

Då i propositionen nr 193 föreslagits, att pappersskatten skall avvecklas

med utgången av april 1950, torde icke heller denna inkomsttitel böra

uppföras i riksstatsförslaget. Riksräkenskapsverkets beräkningar i övrigt

torde kunna godtagas.

Driftbudgetens utgiftssida kan — såsom i det föregående närmare redovisats

— nu beräknas komma att utvisa en ökning på sammanlagt ca 110

miljoner kronor. Huvudparten härav hänför sig till subventionering av införseln

av vissa varor och till prisclearing å kaffe å tillhopa 99 miljoner

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

37

kronor. De sammanlagda utgifterna å driftbudgeten för nästa budgetår kunna

sålunda nu uppskattas till (4 6G7 -f 110 =) 4 777 miljoner kronor.

Jag torde nu få behandla frågan om den extra bensinskattens fortbestånd.

I statsverkspropositionen framhöll jag, att jag i likhet med 1949 års skatteutredning

ansåg önskvärt, att denna skatt avskaffades så snart möjligheter

därtill förelåge. Jag var dock icke beredd att ta ståndpunkt till frågan om tidpunkten

för skattens sänkning, innan vissa ytterligare utredningar företagits.

Från försörjningsmyndigheterna ha nu infordrats utlåtanden i detta

ärende.

I en den 7 mars 1950 dagtecknad promemoria har statens bränslekommission

framlagt vissa beräkningar angående förändringarna i försörjningsläget

för flytande bränslen vid en ifrågasatt sänkning av skatten på bensin. 1 denna

promemoria har anförts, att för nästkommande budgetår kunde förbrukningen

av bensin — i förhållande till budgetåret 1949/50 — komma att

stiga från 800 000 m3 till 950 000 m3 med oförändrad skatt och till 1 050 000

in3 därest skatten skulle sänkas med 20 öre per liter. Vidare har i promemorian

framhållits, att för tillgodoseende av försörjningen med bensin och lätta

oljor under budgetåret 1950/51 korame att erfordras en ökad import för

tillhopa 42,4 miljoner kronor vid oförändrad bensinskatt och 55,2 miljoner

kronor vid en med 20 öre sänkt skatt. Dessa belopp måste beräknas utgå i

dollar. Härtill kunna komma 5,3 respektive 6,8 miljoner kronor vid finansiering

med Marshall-medel och tillämpande av 50 procent-regeln beträffande

tonnage.

Över nämnda promemoria har infordrat utlåtande avgivits av statens handels-

och industrikommission den 15 mars 1950. I utlåtandet har framhållits

att då en ökning av bensinförbrukningen komme att medföra krav på

ökad import mot betalning i dollar, frågan huruvida valuta kunde ställas

till förfogande för en dylik importökning borde ses mot bakgrunden av

dollarläget.

I utlåtandet har vidare anförts, att ett beslut om att redan nu belasta

importplanen för tiden den 1 juli 1950—den 30 juni 1951 med ett ytterligare

utgiftsbelopp på ca 14 miljoner kronor — som en sänkning av bensinskatten

enligt bränslekommissionens beräkningar skulle medföra —

måste ur de synpunkter som handels- och industrikommissionen hade att

anlägga möta stora betänkligheter. Något hinder för att inrymma beloppet

i importplanen förelåge givetvis i och för sig icke, men en dylik åtgärd

komme såvitt nu kunde ses att ytterligare försämra möjligheterna till import

från Amerikas förenta stater av andra mycket betydelsefulla förnödenheter.

Det skulle därför enligt kommissionens mening vara önskvärt

om ett definitivt beslut rörande ifrågavarande skattesänkning icke träffades

förrän större klarhet vunnes om våra inkomster och utgiftsbehov i

dollar under nästa budgetår. Lämpligt syntes därför vara att Kungl. Maj:t

utverkade riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderlig sänkning först

när förhållandena bliva sådana, att verkan därav i ifrågavarande sammanhang

mera klart kunde överblickas. Särskilt betydelsefulla faktorer vore

härvidlag Marshall-hjälpens blivande storlek och utformning samt de fort
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

satta möjligheterna att inköpa bomull mot betalning i pund. För ett dylikt

uppskov talade även ovissheten om de verkningar, som ett friställande av

den genom den nuvarande skatten bundna köpkraften skulle kunna få

för möjligheterna att fullfölja pågående liberalisering av importen i allmänhet.

För egen del delar jag den åsikt som handels- och industrikommissionen

uttalat, nämligen att med hänsyn till att valutaläget för närvarande icke

med säkerhet möjliggör en sådan ökning av bensinimporten som torde bli

erforderlig vid en sänkning av bensinskatten, det ur vissa synpunkter icke

synes lämpligt att nu binda sig vid någon viss tidpunkt för en dylik skattesänkning.

Då vissa invändningar emellertid kunna anföras mot ett beslut,

som skulle innefatta en fullmakt för Kungl. Maj :t att fatta beslut om tidpunkten

för skattens sänkning, har jag ansett mig böra närmare undersöka

möjligheterna att bestämma tidpunkten för skattesänkningen. Jag

har härvid kommit till den uppfattningen, att det bör bli möjligt att i importplanen

för nästa år inrymma en viss ökning av bensinimporten, under

förutsättning att planeringen av importen redan från början kan ske med

hänsynstagande härtill. Om tidpunkten bestämmes redan till årsskiftet

1950/51 vinnes även den fördelen att prissänkningar kunna bli möjliga på

eu del områden samtidigt som borttagandet av importsubventioner få en

prisstegrande effekt. I fråga om de nya skattesatsernas höjd ansluter jag

mig till de av 1949 års skatteutredning framlagda förslagen. Jag förordar

sålunda att förslag framlägges om att skattesatserna för bensin och brännoljor

fr. o. in. den 1 januari 1951 sänkes till 25 öre per liter bensin och 20

öre per liter brännolja mot för närvarande respektive 45 respektive 34 öre.

Den av mig föreslagna skattesänkningen innebär för helt år en skatteminskning

för statsverket på omkring 185 miljoner kronor vid nuvarande

förbrukning. Konsumtionsökningen vid en skattesänkning skulle enligt

bränslekommissionens beräkningar utgöra ca 100 miljoner liter per år,

motsvarande en inkomstökning på 25 miljoner kronor. Under ett halvt år

skulle intäktsminskningen därför bli ca 80 miljoner kronor. Därutöver kommer

inkomsttiteln att belastas med kostnaderna för skatterestitution för

vissa lager som finnas i landet vid skattesänkningens genomförande. Denna

skatterestitution kan beräknps till ca 40 miljoner kronor. Inkomsttiteln

bör därför minskas i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar

med 120 miljoner kronor eller från 420 till 300 miljoner kronor.

Med denna beräkning av bensinskatteintäkterna skulle de totala inkomsterna

för nästa budgetår komma att uppgå till 4 998 miljoner kronor, vilket

innebär en minskning med 140 miljoner i förhållande till statsverkspropositionen.

I enlighet med tidigare anförda beräkningar skulle utgifterna

komma att uppgå till 4 777 miljoner kronor. Överskottet skulle sålunda

bli 221 miljoner kronor mot 472 miljoner kronor i statsverkspropositionen.

Av minskningen på 251 miljoner kronor sammanhänger 130 miljoner

med minskade bensinskatteintäkter, 99 miljoner kronor med utgifter

för importsubventioner vilka utgifter förutsattes i statsverkspropositio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 3J

»eu men utan angivande av beloppet —- samt 22 miljoner kronor med såväl

ökade utgifter som minskade inkomster i övrigt.

I statsverkspropositionen genomfördes en uppdelning av budgetöverskottet,

som hänfördes dels till den extra bensinskatten, dels till övriga extraordinära

skatter samt dels till ett ordinarie budgetöverskott. Beloppen voro

respektive 227, 240 och 5 miljoner kronor. En motsvarande uppdelning av

det nu beräknade överskottet, varvid subventionerna avräknas på överskottet

för övriga extraordinära konsumtionsskatter, ger till resultat, att budgetöverskottet

på 221 miljoner kronor fördelar sig med 97 miljoner på

bensinskatten och 140 miljoner på övriga extraordinära konsumtionsskatter,

medan budgeten i övrigt visar ett underskott på 16 miljoner kronor.

Jag torde vidare få beröra frågan om förbrukningen av reservationsmedel

på driftbudgeten. Såsom närmare utvecklats i årets statsverksproposition

inträdde under de första åren efter krigets slut en betydande ökning av reservationsmedelsbehållningarna.

I anslutning till de inom finansdepartementet

under hösten 1947 företagna utredningarna i reservationsmedelsfrågan

underströks i statsverkspropositionen till 1948 års riksdag angelägenheten

av att komma fram till en avveckling av denna reservationsanhopning.

En dylik avveckling påbörjades också under budgetåret 1948/49

och har därefter fortsatt. I finansplanen till årets statsverksproposition förutsattes

en fortsatt avveckling av reservationerna på driftbudgeten under

löpande budgetår, beräknad till uppåt 200 miljoner kronor. Såsom i det föregående

framhållits har riksräkenskapsverltet nu uppskattat reservationsmedelsförbrukningen

under innevarande budgetår till 260 miljoner kronor.

Härvid bör emellertid beaktas, att av nämnda belopp viss del icke representerar

en motsvarande belastning av statsverkets kassa; sålunda hänför sig

den under finansdepartementet angivna medelsförbrukningen på 45 miljoner

kronor väsentligen till avskrivning av vissa tidigare lämnade utlandskrediter.

En reservationsmedelsförbrukning av den av riksräkenskapsverket

angivna omfattningen innebär, att den totala behållningen av reservationsmedel

på driftbudgeten per den 30 juni 1950 kan beräknas ha nedgått till

omkring 1 miljard kronor (avskrivningar av nya kapitalinvesteringar ej

inräknade). Därav faller omkring hälften på materielanskaffningsanslag

under fjärde huvudtiteln, vilka äro i huvudsak bundna genom vidtagna dispositionsåtgärder.

På övriga anslag fördela sig reservationsbehållningarna

med relativt begränsade belopp.

I årets statsverksproposition har förutsatts, att avvecklingen av reservationsanhopningen

på driftbudgeten kommer att fortsätta även under nästa

budgetår. Reservationsmedelsförbrukningen torde komma att uppgå till

över 100 miljoner kronor — exklusive eventuell förbrukning av reservationsmedel

på väganslagen — och komma att huvudsakligen falla på anslagen

under fjärde huvudtiteln och avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Med den sålunda förutsatta reservationsmedelsförbrukningen under

nästa budgetår skulle alltså driftbudgeten kunna beräknas bli ungefär reellt

balanserad under 1950/51, om man bortser från automobilskattemedlen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

1 detta budgetläge finner jag icke anledning att närmare gå in på frågan

om sänkning av övriga indirekta skatter eller de direkta skatterna. Jag anser

sålunda budgetläget icke nu möjliggöra ytterligare skattesänkningar utöver

borttagandet av pappersskatten och sänkningen av bensinskatten. Vidare

förordar jag denna dag — i proposition med förslag till lag om ändring

i kommunalskattelagen — att åtgärder vidtagas i syfte att sänka kommunalskatterna,

vilket bl. a. medför betydande utgifter för statsverket. Möjligheterna

till ytterligare skattesänkningar bli beroende på den fortsatta

utvecklingen av statens inkomster och utgifter, som f. n. är mycket svär

att beräkna. Så mycket står dock klart, att fortsatta skattesänkningar kunna

uppnås endast om en stor återhållsamhet iakttages i fråga om nya statsutgifter.

Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg

bundet, har jag i det föregående utgått från att någon ändring av den

statliga inkomstskatten icke skall äga rum. Jag förordar alltså, att för fysiska

personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt,

som skall ingå i den preliminära skatten för budgetåret 1950/51, uttages

med 100 procent av grundbeloppet såväl för budgetårets förra som

för dess senare hälft.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1950 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen

om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal

av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1949.

För genomförande av den i det föregående omnämnda sänkningen av skatten

å bensin och brännoljor erfordras ändringar i 1 § förordningen den 3

maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit samt i 1 § förordningen

den 3 maj 1935 (nr 142) angående skatt å vissa för drivande av

automobil använda brännoljor. Samtidigt böra förordningarna den 5 mars

1948 (nr 81) om tilläggsskatt å bensin och den 5 mars 1948 (nr 83) om

tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor upphävas.

I enlighet härmed ha inom finansdepartementet upprättats förslag till

dels förordning angående ändrad lydelse av 1 § i 1929 års förordning och

dels förordning om ändrad lydelse av 1 § i 1935 års förordning.

Den nu ifrågasatta ändringen i beskattningen av bensin innebär — såsom

förut framhållits — en skattesänkning med 20 öre för liter. För att

icke grossister, återförsäljare och detaljister, vilka vid skattesänkningens

ikraftträdande inneha större lager av bensin, skola tillskyndas förluster, sy
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

nes restitution av redan erlagd skatt för dylika lager böra medgivas. Sådan

restitutionsrätt bör föreligga där den restitutionsberättigades lager av bensin

vid utgången av år 1950 uppgår till minst 200 liter. För enskilda förbrukare

bör däremot någon rätt till restitution icke införas. Kungl. Maj :t

torde hos riksdagen böra utverka bemyndigande att utfärda erforderliga

föreskrifter för restitutionens genomförande.

Vidare har inom departementet upprättats förslag till förordning om fortsatt

giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker. Detta förslag innebär att förordningen

i oförändrat skick förlänges för tiden den 1 juli 1950—den 30

juni 1951.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1950/51

med 100 procent av grundbeloppet;

2) antaga följande inom finansdepartementet upprättade

1''örfattningsförslag, nämligen

a) förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen

den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker;

b) förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 §

förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å

bensin och motorsprit; och

c) förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen

den 3 maj 1935 (nr 142) angående skatt å vissa

för drivande av automobil använda brännoljor;

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att beträffande sådan för försäljning

avsedd bensin, för vilken bensinskatt erlagts enligt

hittills gällande bestämmelser, meddela föreskrifter om restitution

med 20 öre för liter; samt

4) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1950/51 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A fogade

specifikationen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

IV. Kapitalbudgeten budgetåret 1950/51.

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets slatsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1950/51 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Innan jag framlägger förslag härom, torde jag emellertid få beröra frågan

om de outnyttjade beloppen på kapitalbudgeten. Dessa uppgingo per

den 30 juni 1949 till 2,3 miljarder kronor. I årets statsverksproposition har

förutsatts en förbrukning av dessa medel under löpande budgetår uppgående

till mellan 300 och 400 miljoner kronor, till större delen belöpande

på den statliga bostadslåneverksamheten. Förutom på lånefonderna för bostadsbyggande

falla de outnyttjade beloppen på kapitalbudgeten huvudsakligen

på fonderna för kreditgivning till utlandet. Av de outnyttjade beloppen

under sistnämnda fonder kommer ett belopp av omkring en halv miljard

kronor att vid innevarande budgetårs utgång redovisas såsom besparing.

De outnyttjade beloppen på kapitalbudgeten kunna sålunda per den

30 juni 1950 beräknas nedgå till omkring 1,5 miljarder kronor. Under nästa

budgetår har i statsverkspropositionen förutsatts en medelsförbrukning av

samma storleksordning som under innevarande budgetår eller mellan 300

och 400 miljoner kronor. Medelsförbrukningen belöper sig huvudsakligen

på anslagen till den statliga bostadslåneverksamheten och sammanhänger

med de förändrade beräkningsgrunder för nämnda anslag, som införts från

och med innevarande budgetår.

Vid framläggandet av de nya siffrorna ha beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya invesleringsanslag som i särskilda propositioner

äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande

fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning

framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag

på 583 573 350 kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida

ha i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar

under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar,

vilka hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål,

samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till

senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte

ha de i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsmedel

inom fonderna och Övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under

olika kapitalfonder ger följande resultat.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

43

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

A. Postverkets fond....................... 3 256 000

B. Telegrafverkets fond.................... 140 003 000

C. Statens järnvägars fond ................ 135 865 000

D. Statens vattenfallsverks fond............ 146 400 000

E. Domänverkets fond.................... 647 100 426 171 100

II. Luftfartsfonden.......................................... 2 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 32 408 400

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond................. 39 177 850

B. Försvarets fabriksfond.................... 1 100 000 40 277 850

V. Statens utlåningsfonder.................................. 14 730 000

VI. Fonden för låneunderstöd............................... 17 185 000

VII. Fonden för statens aktier................................ 30 005 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 810 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.

................................. 19 800 000

B. Statens reproduktionsanstalts fond ...... 186 000 19 986 000

Summa 583 573 350.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som stå till förfogande för

investeringarnas genomförande uppgå till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

A. Postverkets fond ........................ 2 012 000

B. Telegrafverkets fond..................... 69 802 000

C. Statens järnvägars fond.................. 69 721 000

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 29 400 000

E. Domänverkets fond...................... 301 000 17] 236 000

II. Luftfartsfonden ......................................... 301 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 19 026 800

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond.................. 25 379 500

B. Försvarets fabriksfond.................... 2 201 000 27 580 500

V. Statens utlåningsfonder .................................. 5 492 500

VI. Fonden för låneunderstöd .............................. 17 350 000

VII. Fonden för statens aktier................................ 1 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 1 000 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 5 000 000

B. Statens reproduktionsanstalts fond ........ 97 000 5 097 000

Summa 247 084 800.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgå av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51.

I.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond .......................

B. Telegrafverkets fond ...................

C. Statens järnvägars fond ................

D. Statens vattenfallsverks fond............

E. Domänverkets fond....................

Luftfartsfonden..............................

Statens allmänna fastighetsfond ..............

Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ...............

B. Försvarets fabriksfond .................

Statens utlåningsfonder ......................

Fonden för låneunderstöd....................

Fonden för statens aktier....................

Fonden för förlag till statsverket ............

Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.

.................................

B. Statens reproduktionsanstalts fond.......

Kronor Kronor

I 244 000

70 201 000

66 144 000

117 000 000

346 100 254 935 100

.......... 1 699 000

.......... 13 381 600

13 798 350

-1 101 000 12 697 350

.......... 9 237 500

.......... -165 000

.......... 30 004 000

.......... -190000

14 800 000

89 000 14 889 000

Säger 336 488 550

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster................. 15 000 000

Övrig kapitalåterbetalning....................... 59 500 000 74 500 000

Summa 261 988 550.

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.

Med beaktande dels av i det föregående angiven förbrukning av outnyttjade

belopp på kapitalbudgeten, dels ock av nyss angivna investeringsbemyndiganden

synes det reella lånemedelsbehovet under budgetåret 1950/51

kunna uppskattas till mellan 500 och 600 miljoner kronor.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investerings
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj ds proposition nr 237.

anslag efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret

1950/51 jämte därtill fogade stater i enlighet med

här framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten

upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel

........................ kronor 261 988 550

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Sundberg.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

Bihang A.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Kronor

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Skatt å inkomst och förmögenhet

in. in., bevillning......... 2 200 000 000

b. Kupongskatt, bevillning....... 5 000 000

c. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning......... 1 000 000 |

d. Skogsvårdsavgifter, bevillning .. 4 600 000 !

e. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning

....................... 200 000

f. Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevillning . 55 000 000

g. Lotterivinstskalt, bevillning ... 28 000 000

h. Omsättnings- och expeditions
stämplar

m. in., bevillning..... 43 000 000 b 336 800 000

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning....... 100 000 000 j

b. Bensinskatt, bevillning........ 300 000 000 400 000 000 i

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning.......... 220 000 000 |

b. Varuskatt, bevillning......... 150 000 000 j

c. Trafikskatt, bevillning........ 35 000 000 j

d. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning........... 3 500 000 j

e. Skatt å kaffe, bevillning...... 10 000 000 j

f. Tobaksskatt, bevillning........ 430 000 000

g. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning

..................... 20 000 000

h. Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag, bevillning ... 20 000 000

i. Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag, bevillning .. 30 000 000

j. Omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker, bevillning . 480 000 000

k. Omsättnings- och utskänknings
skatt

å vin, bevillning......... 36 000 000

l. Maltdrycksslcatt, bevillning____ 67 000 000

m. Skatt å läskedrycker, bevillning 30 000 000

n. Statlig nöjesskatt, bevillning... 45 000 000

1 576 500 000| 4 3!3 300 00oi

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

47

Kronor

Kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................

50 000

2. Inkomster vid fångvården ..................

1 000 000

3. Inkomster vid sjökarteverket................

200 000

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet...............................

4 600 000

5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................

45 000

6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-

och ungdomsvården......................

325 000

7. Inkomster vid statens geotekniska institut ....

300 000

8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion ..

1 200 000

9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .

500 000

10. Avgifter för registrering av motorfordon......

1 500 000

11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro-

logiska institut..........................

1 500 000

12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet.................................

23 000

13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

850 000

14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m..............................

41 000

15. Inkomst av myntning och justering..........

7 000 000

16. Kontrollstämpelmedel......................

600 000

17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

185 000

18. Bidrag till sparbanksinspektionen............

190 000

19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

270 000

20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..........

20 000

21. Avgifter för granskning av biografbilder......

270 000

22. Inkomster vid lantbruksnämnderna...........

950 000

23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an-

I j

stalt...................................

450 000!

24. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

900 000!

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-

anstalt.................................

175 000

26. Inkomster vid lantmäteriets distriktsorganisation

4 200 000

27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

400 000

28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

i

ningen .................................

20 000

29. Inkomster vid statens provningsanstalt.......

1 100 000

i

30. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ...

700 000

•

31. Fyr- och båkmedel........................

3 500 000

32. Lotspenningar ............................

4 500 000

33. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..

300 000

34. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter.................................

3 700 000

35. Avgifter för registrering i förenings- in. fl. register

275 000

36. Bidrag till försäkringsinspektionen...........

400 000

37. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-

holistanstalter...........................

280 000

38. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-

torium.................................

1 200 000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

Kronor

Kronor

39. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

170 000

40. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

90 000

41. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

23 000 000

42. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg................

90 000

43. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

270 000

44. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..

300 000

45. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

8 000 000

46. Inkomster vid serafimerlasarettet............

3 600 000

79 239 000

III. Folkpensionsavgifter.............................

145 000 000

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel...............................

6 000 000

2. Totalisatormedel ..........................

7 500 000

3. Tipsmedel................................

33 000 000

1

4. Lotterimedel..............................

75 000 000

5. Övriga diverse inkomster...................

3 000 000

124 500 000

4 662 039 OOO

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning......................

15 000 000

2. Telegrafverket.............................

45 000 000

3. Statens järnvägar..........................

35 000 000

4. Statens vattenfallsverk.....................

30 000 000

5. Domänverket.............................

13 000 000

138 000 000

II. Riksbanksfonden ...............................

15 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond...............

1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » ...............

340 000

3. Beskickningsfastigheternas » ...............

385 000

4. Byggnadsstyrelsens » ...............

10 578 000

5. Generaltullstyrelsens » ...............

90 000

6. Uppsala universitets » ...............

185 000

7. Lunds universitets > ...............

285 000

8. Lotsstyrelsens » ...............

55 000

9. Medicinalstyrelsens » ...............

1 680 000

10. Karolinska sjukhusets > ...............

345 000

13 944 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond...................

19 400 000

2. Försvarets bostadsanskaffningsfond...........

160 000

3. Försvarets fabriksfond .....................

1 850 000

21 410 000

V. Statens utlåningsfonder:

1. Värnpliktslånefonden.......................

100

2. Statens bostadslånefond....................

50 000

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

15 000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

49

Kronor

Kronor

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer..............

8 900 000

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen..................

200 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden.........................

1 200 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande.............

6 100 000

8. Lånefonden för lantarbetarbostäder...........

1 000

9. Statens bosättningslånefond.................

1 750 000

10. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar....................

1 000

11. Vattenkraftslånefonden.....................

150 000

12. Luftfartslånefonden........................

1 100 000

13. Tullverkets båtlånefond....................

2 000

14. Statens lånefond för universitetsstudier.......

15 000

15. Allmänna studielånefonden..................

60 000

16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande ..

100

17. Statens kaninavelslånefond..................

100

18. Statens fjäderfälånefond....................

100

19. Gödselvårdslånefonden......................

15 000

20. Statens kalkbrukslånefond..................

5 000

21. Statens fruktodlingslånefond.................

100

22. Frukt- och potatislagerhusfonden ............

50 000

23. Statens mejerilånefond.....................

5 000

24. Jordbrukets maskinlånefond.................

800 000

25. Spannmålslagerhusfonden...................

140 000

26. Spannmålskreditfonden.....................

100

27. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....

450 000

28, Statens slakterilånefond....................

5 000

29. Kraftledningslånefonden....................

130 000

30. Elektrifieringslånefonden....................

100

31. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-

tordrift.................................

100

32. Egnahemslånefonden.......................

8 900 000

33. Arrendelånefonden.........................

100

34. Arbetarsmåbrukslånefonden.................

100

35. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................

1 500

36. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond ..

100

37. Kronotorparnas inventarielånefond............

100

38. Statens avdikningslånefond..................

1 350 000

39. Täckdikningslånefonden.....................

90 000

40. Bevattningslånefonden......................

5 000

41. Allmänna nyodlingsfonden..................

100

42. Fiskerilånefonden..........................

100 000

43. Statens fiskredskapslånefond ................

100

44. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

fiskebåtar..............................

100

45. Kommunskogslånefonden....................

1 000

46. Virkesmätningslånefonden...................

100

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 237.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Kronor

Kronor

47. Skogsväglånefonden........................

1 000

48. Statens skogslånefond......................

100

49. Lånefonden för insamling av skogsfrö.......

100

50. Hemslöjdslånefonden......................

100 000

51. Industrilånefonden........................

20 000

52. Statens hantverkslånefond .................

45 000

53. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..

15 000

1

54. Rederilånefonden..........................

100

55. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

20 000

■

56. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ..

75 000

57. Statens lånefond för anskaffande av gasgenera-

torer för vissa fartyg....................

100

58. Lotsverkets båtlånefond....................

65 000

31 934 500

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond..................

800 000

j

2. Statskontorets delfond.....................

17 000 000

3. Lantbruksstyrelsens delfond................

5 000

4. Riksbankens delfond......................

600 000

I

5. Rlksgäldskontorets delfond.................

1 275 000

19 680 000

VII. Fonden för statens aktier .....................

30 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

" . i

1. Folkpensioneringsfonden...................

26 300 000

2. Civila tjänstepensionsfonden................

1 070 000

3. Militära tjänstepensionsfonden..............

140 000

4. Allmänna familjepensionsfonden.............

3 000 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond........

5 800 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.....

20 000

36 330 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet.......

26 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder................

3 900 000

29 900 000

836 198 500

Summa

| 4 998 287 500

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

51

Bihang B.

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1950/51.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket» fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 3 256 000

fonden................ 2 010 000

Övriga kapitalmedel...... 2 000

Investeringsbemyndigande. 1 244 000 __

3 256 000 3 256 000

B. Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 140 003000

riksstaten............. 1 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 69 800 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 70 201 000 _

140 003 000 140 003 000

C. Statens Järnvägars fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 135 865 000

riksstaten............. 718 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 69 000 000

Övriga kapitalmedel...... 3 000

Investeringsbemyndigande. 66 144 000

135 865 000 135 865 000

D. Statens vatten!allsverks fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 146 400 000

fonden................ 29 300 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 117 000 000 _

146 400 000 146 400 000

E. Domänverkets tond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 647 100

fonden................ 300 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 346 100 _

647 100

647 100

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

II. Luftfartsfonden.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden ................ 300 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 1 699 000

2000 000 «*. •''

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 13 904 800

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 5 121 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 13 381 600

32 408 400

- '' ‘ * \ K

IV. Försvarets fonder.

.lin»*** »5 v*

A. Försvarets fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 17 298 500

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 8 080 000

Övriga kapitalmedel...... 1000 ‘

Investeringsbemyndigande. 13 798 350

39 177 850

B. Försvarets fabriksfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag .

fonden ................ 2 200 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. -1 101 000

1 100 000

V. Statens utlåningsfonder.

Värnpliktslånef onden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten...........1 400 000 Investeringsanslag

Statens lånefond för universitetsstudier.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 1 000 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel från

riksstaten..........

Allmänna studiel&nefonden.

3 500 000 Investeringsanslag

■ - ■ daiei > fn ii.. ■

Jordbrukets maskinlånefond.

Investeringsbemyndigande 5 000 000 Investeringsanslag

Statens avdikningslånefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............. 200 000 Investeringsanslag

Investeringsbemyndigande. 800 000

2 000 000

2000 000

32 408 400

32 408 400

39 177 850

♦ y j jJ •

; •'' • .1 i ■■''. \ * * ■

39 177 850

1 100 000

* '' j * ■ • r 3

.*! '' '' ■*/

1 100 000

400 000

1 000 000

3 500 000

5 000 000

1000 000

1 000 000

1000 000

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

Kronotorparnas inventariel&nefond.

riksstaten..............

80 000 Investeringsanslag........

80 000

Jordbrukets lagerhusfond.

Investeringsbemyndigande.

2 500 000 Investeringsanslag.........

2 500 000

Fiskerll&nefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten..............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag.........

312 500

937 500

1 250 000

1250 000

1 250 000

Summa investeringsbemyn- diganden för statens ut- låningsfonder..........

9 237 500

VI.

Fonden för låneunderstöd.

■ i * *

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag.

3 550 000

13 800 000

- 165 000 m?; .•

17 185 000

17 185 000 /. : ;

17 185 000

VII.

Fonden för statens aktier. ;:

rl( .tf

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

1 000 Summa investeringsanslag..

30 004 000

30 005 000

30 005 000 ■ /''•

30005 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

1 000 000 Summa investeringsanslag ..

-190 000

810 000

810 000

810 000

IX. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förr&dsfond.

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag.

4 900 000

100 000

14 800 000

19 800 000

19 800 000

19 800 000

B. Statens reproduktionsanstalts tond.

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Övriga kapitalmedel.....

Investeringsbemyndigande.

96 000 Investeringsanslag........

1000

89 000

186 000

186 000

186 000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

4 454*6

— 141*3

4 313*3

II. Uppbörd i statens verksamhet........

79*2

_

79*2

in. Folkpensionsavgifter................

1450

—

145*0

IV. Diverse inkomster..................

124*5

—

124*5

Säger

4 803*3

— 141*3

4 662*0

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

137*o

+ 1*0

138*0

II. Riksbanksfonden ..................

15*o

15*o

III. Statens allmänna fastighetsfond......

140

—

14*o

IV. Försvarets fonder ..................

21*4

—

21*4

V. Statens utlåningsfonder..............

31*9

—

31*9

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

19*7

___

19*7

VII. Fonden för statens aktier............

30*o

30*o

Vin. Statens pensionsfonder..............

36-3

_

36*3

IX. Diverse kapitalfonder ..............

29*9

—

29*0

Säger

335*2

+ 1*0

336*2

Säger för inkomster å driftbudgeten

’

,

5 138*5

— 140*3

4 998*2

Summa

5 138*5

4 998*2

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

55

budgetåret 1950/51.

Bilaga.

Utgifter.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ......

II. Justitiedepartementet ..............

III. Utrikesdepartementet ..............

IV. Försvarsdepartementet..............

V. Socialdepartementet................

VI. Kommunikationsdepartementet.......

VII. Finansdepartementet ...............

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

IX. Jordbruksdepartementet ............

X. Handelsdepartementet..............

XI. Inrikesdepartementet................

XII. Civildepartementet.................

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

2''6

40-2

32-0

839 1

1 447 1

356-s

92-9

576-4

353-5

71-6

295 o

172-3

l-o

103

+ 0-8

+ 0-9

+ 2-7

— 1-9

— 1*2

+ 0-2

— IT

+ 25-3

+ 78-1

+ 3o

+ 0-6

2‘6

41-0

32-9

841-8

1 445-2

355-3

93i

574-7

378-8

149-7

298 0

172-3

l-o

109

Säger

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

II. Riksgäldsfonden....................

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

4 290-5

6-3

315o

39-9

15o

+ 106-8

— 0-3

+ 3-6

4 397-3

6o

315-0

43-5

15-0

Säger

376-2

+ 3-3

379-5

Summa utgifter å driftbudgeten

4 666-7

+ 110-1

4 776-s

Beräknat överskott d statsregleringen att till-

föras statens budgelutjämningsfond ......

471-8

221-4

Summa

5 138-5 |

4 998-2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (10)

10 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:346 Skrivelse till Konungen angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän bereds s. 9 i texten
  2. BevU 1950:59 Bevillningsutskottets betänkande nr 59 s. 1 i texten
  3. Rskr. 1950:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 237, såvitt propositionen avser förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § föror a1 i texten
  4. BU 1950:20 Utlåtande i anledning av väckta motioner om framläggande för riksdagen av en plan för övergången till en friare ekonomi efter ingången av år 1951, m. m. s. 1 i texten
  5. SU 1950:167 Memorial angående 19W/50. tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret a2 i texten

Visa alla 10