Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51, m. m
1950-03-31 · 55 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 51 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1950:237, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
1
Nr 237.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51, m. m.;
given Stockholms slott den 31 mars 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr
155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;
2) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj
1929 (nr 162) om särskild skatt å bensin och motorsprit;
3) förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1935 (nr
142) angående skatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor;
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Förslag
till
förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker.
Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker,1 vilken jämlikt förordning den
27 maj 1949 (nr 236) gäller intill utgången av juni månad 1950, skall äga
fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1951.
1 Senaste lydelse av förordningen se 1933:399, 1937:246, 1941:254, 1943:257 och 316 samt
1948: 18.
1 Dihang till riksdagens protokoll 1950. i samt. Nr 237.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj
1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit.
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 3 maj 1929 om särskild
skatt å bensin och motorsprit1 skall
angives.
Gällande lydelse:
1 §•
För bensin, som till riket införes
eller här tillverkas, skall, i den ordning
nedan stadgas, erläggas särskild
skatt av aderton öre för liter. Skatt
skall dock icke utgå för mineraloljeprodukt,
som införes för att vid oljeraffinaderi
användas uteslutande såsom
råvara vid tillverkning av bensin.
För motorsprit skall erläggas
särskild skatt av sex öre för liter.
I denna---såsom motorsprit.
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
Föreslagen lydelse:
1 §•
För bensin, som till riket införes
eller här tillverkas, skall, i den ordning
nedan stadgas, erläggas särskild
skatt av tjugufem öre för liter. Skatt
skall dock icke utgå för mineraloljeprodukt,
som införes för att vid oljeraffinaderi
användas uteslutande såsom
råvara vid tillverkning av bensin.
För motorsprit skall erläggas särskild
skatt av sex öre för liter.
I denna---såsom motorsprit.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1951.
Genom denna förordning upphäves förordningen den 5 mars 1948 (nr 81)
om tilläggsskatt å bensin.
1 Senaste lydelse se 1945: 737 (omtryckt 1948:368).
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
3
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1935
(nr 142) angående skatt å vissa för drivande av automobil
använda brännoljor.
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 3 maj 1935 angående skatt
å vissa för drivande av automobil använda brännoljor1 skall erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
Gällande lydelse:
1 §•
För sådan petroleumprodukt
(brännolja), som användes för drivande
av automobil och för vilken
icke utgår skatt enligt 1 § förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild
skatt å bensin och motorsprit,
skall, enligt vad nedan stadgas, erläggas
skatt av fjorton öre för liter.
Med automobil — — — såsom automobil.
Föreslagen lydelse:
1 §•
För sådan petroleumprodukt
(brännolja), som användes för drivande
av automobil och för vilken
icke utgår skatt enligt 1 § förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild
skatt å bensin och motorsprit,
skall, enligt vad nedan stadgas, erläggas
skatt av tjugu öre för liter.
Med automobil----såsom au
tomobil.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1951.
Genom denna förordning upphäves förordningen den 5 mars 1948 (nr 83)
om tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor.
1 Senaste lydelse se 1945:738.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 237-
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 mars 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson,
Lingman.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sköld, frågan om komplettering av
riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 och vissa därmed sammanhängande
spörsmål. Föredraganden anför därvid följande.
I. Inledning.
I särskilda skrivelser den 23 mars 1950 har riksräkenskapsverket framlagt
dels redogörelse angående approximativ beräkning rörande utfallet av driftbudgeten
för budgetåret 1949/50 och dels förslag till slutlig beräkning av
statsverkets inkomster under budgetåret 1950/51.
I det följande avser jag att först redovisa vad ämbetsverket anfört rörande
utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1949/50.
Härefter kommer jag att anmäla den slutliga beräkningen av avskrivningsbehovet
för budgetåret 1950/51 beträffande nya kapitalinvesteringar.
I fråga om driftbudgeten för budgetåret 1950/51 redovisas till en början
förändringarna av utgifterna i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen.
Vidare lämnas en redogörelse för vissa spörsmål rörande den indirekta
beskattningen. Härefter anmäler jag den nya beräkningen av inkomsterna
för nästkommande budgetår; och i samband därmed framlägges
förslag rörande dels den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten,
som bör tillämpas under nästa budgetår, dels förlängning av gällande bestämmelser
angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
dels ock sänkning av skatten å bensin och brännoljor.
Slutligen gör jag beträffande kapitalbudgeten hemställan om definitivt
förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51 jämte därtill fogade investeringsstater.
Kung}. Maj:ts proposition nr 237.
5
I. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1949/50.
I sin förenänmda skrivelse den 23 mars 1950 har riksräkenskapsuerket
beräknat, att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande budgetår
fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 5 073,9 miljoner
kronor, kommer att visa en minskning med 135,2 miljoner kronor.
Inkomsterna av de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas
komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med
35 miljoner kronor, huvudsakligen motsvarande en ökning av fordonsskatten
med 10 miljoner kronor och av bensinskatten med 25 miljoner kronor.
För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettobrist å 170,i miljoner
kronor. Den mot budgetutjämningsfonden reglerade bristen framkommer
som ett saldo mellan överskott och underskott för olika inkomsttitlar. Av
de direkta skatterna förutses underskott för preliminär skatt å inkomst och
förmögenhet med 200 miljoner kronor, vilken minskning väsentligen beror
på det beslutade anståndet med inbetalningen av kvarstående skatt under år
1949. Bland övriga bevillningar, för vilka brist redovisas, må nämnas tullmedel
med 15 miljoner kronor samt varuskatt, pappersskatt, kaffeskatt och
tobaksskatt med tillhopa 23 miljoner kronor. I detta sammanhang erinras
om att beträffande inkomsttitlarna tullmedel och skatt å kaffe bristen med
10 resp. 7,5 miljoner kronor är att hänföra till överföring till clearingkassa för
kaffe. Vidare väntas totalisatormedlen giva 2,5 miljoner kronor mindre än i
riksstaten beräknats. Även för inkomsterna från statens järnvägar och domänverket
förutses en minskning i förhållande till beräkningarna i riksstaten,
som uppskattas till 13,5 miljoner kronor resp. 10 miljoner kronor. Bland de
överskott å skattetitlarna, som beräknas tillföras budgetutjämningsfonden,
må nämnas 30 miljoner kronor för omsättnings- och utskänkningsskatten å
spritdrycker och 5 miljoner kronor för den statliga nöjesskatten. Uppbörden
i statens verksamhet beräknas lämna ett nettoöverskott av 5 miljoner kronor.
Under titeln diverse inkomster väntas posterna tipsmedel och lotterimedel
samt övriga diverse inkomster utfalla med 3 miljoner, 2 miljoner
resp. 5,3 miljoner kronor högre belopp än i riksstaten upptagits för desamma.
Bland merinkomsterna för statens kapitalfonder att tillgodoföras budgetutjämningsfonden
må slutligen nämnas 5 miljoner kronor för postverket,
13 miljoner kronor för telegrafverket samt 18,5 miljoner kronor för statens
vattenfallsverk.
Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u tgifterna
å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslagen komma att utvisa en nettomcrutgift å 54 miljoner
kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande besparingar å
reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas vidkommande
förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden,
angivas i efterföljande sammanställning.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
Merutgifter Besparingar
Milj. kr. Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna................ — —
II. Justitiedepartementet......................... 1*59 —
III. Utrikesdepartementet......................... 5 3 9 —
IV. Försvarsdepartementet....................... 1681 —
V. Socialdepartementet.......................... 33-48 —
VI. Kommunikationsdepartementet................ — 35 7 7
VII. Finansdepartementet......................... — 2 25
VIII. Ecklesiastikdepartementet..................... 12-48 —
IX. Jordbruksdepartementet....................... 1-93 —
X. Handelsdepartementet........................ 4-74 —
XI. Inrikesdepartementet......................... 12 72 —
XII. Folkhushållningsdepartementet................ — 1-09
XIII. Pensionsväsendet............................ 0-41 —
XIV. Oförutsedda utgifter.......................... — 0*14
XV. Riksdagen och dess verk m. m................ — 0-60
Säger 89-55 39-85
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden.............................. — 0-75
IT. Riksgäldsfonden ............................. 5-00 —
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster — —
Säger 5-00 0-75
Summa 94*55 40-60
Nettomerutgift 53-95
I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket
följande.
Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna avberäknade
nettomerutgifter å försvarsdepartementets, socialdepartementets,
ecklesiastikdepartementets och inrikesdepartementets huvudtitlar om respektive
16,81 miljoner kronor, 33,48 miljoner kronor, 12,48 miljoner kronor och
12 ,72 miljoner kronor samt beräknade nettobesparingar under kommunikationsdepartementets
huvudtitel å 35,77 miljoner kronor. Den för försvarsdepartementets
huvudtitel redovisade nettomerutgiften sammanhänger
främst med att försvarsgrenarnas anslag till avlöningar, sjukvård, reseersättningar
och mathållning i stor utsträckning beräknas bliva belastade
med större belopp än de i riksstaten upptagna. Beträffande den nettomerutgift,
som beräknas uppkomma å socialdepartementets huvudtitel, må
framhållas, att anslaget till bidrag till folkpensioner m. in. beräknas uppvisa
en nettomerutgift om 37,16 miljoner kronor. Vad beträffar ecklesiastikdepartementets
huvudtitel, beräknas anslaget till bidrag till avlöning åt lärare
vid folkskolor bliva belastat med 15,40 miljoner kronor mera än vad
som beräknades i riksstaten. Den för inrikesdepartementets huvudtitel redovisade
nettomerutgiften beror i huvudsak på, att anslagen till avlöningar
och omkostnader för statens sinnessjukhus och till bidrag till sinnessjukvården
i Stockholm, Göteborg och Malmö samt anslagen till överståt
-
7
Kungl. Mcij.ts proposition nr 237.
hållarämbetet och landsstaten respektive till polisväsendet beräknas koinma
att överskridas med (4,40 + 3,19 + 4,39 = ) 11,98 miljoner kronor. Till
förklaring av den för kommunikationsdepartementets huvudtitel redovisade
nettobesparingen må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes
på grund av merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget
hörande inkomsttitlarna komma att via anslaget till avsättning till
statens automobilskattemedelsfond tillföras 35,29 miljoner kronor, med vilket
belopp det i riksstat och tilläggsstat beräknade överskottet å specialbudgeten,
215,05 miljoner kronor, sålunda vid realiserandet av budgeten beräknas
komma att stiga.
I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslagen bär riksräkenskapsverket slutligen
framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras besparingar
å reservationsanslag å i runt tal 10 miljoner kronor. Då övriga
mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag enligt vad ämbetsverket förut
framhållit beräknas komma att utvisa en nettomerutgift å 54 miljoner
kronor, skulle budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftbudgetens
utgiftssida belastas med 44 miljoner kronor.
Med ledning av de i det föregående redovisade beräkningarna över utfallet
av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de ytterligare
utgifter, för vilka medel anvisats eller äskats å tilläggsstat, har riksräkenskapsverket
beräknat överskottet å driftbudgeten att tillföras
budgetutjämningsfonden för löpande budgetår till i runt tal 200 miljoner
kronor. Ämbetsverket har därvid korrigerat det i riksstaten beräknade
överskottet å 679 miljoner kronor genom att minska detta med dels bristerna
för vissa inkomsttitlar och anslag å tillhopa (170,1 + 44) ca 214 miljoner
kronor och dels å tilläggsstat anvisade eller äskade anslag å i runt tal 256
miljoner kronor.
För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetalningarna
å driftbudgetens anslag skall det angivna överskottet korrigeras
med hänsyn till inträffade förändringar i behållningen av reservationer å
driftbudgeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar ge vid handen att under
löpande budgetår kan motses en minskning å 260 miljoner kronor av de reserverade
medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande sammanställning.
Minskning (—)
resp.
ökning (+)
Milj. kr.
Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden
............................................ — 10
Reräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behåll
-
ningar å reservationsanslag:
IV. Försvarsdepartementet................................... ^ 90
V. Socialdepartementet...................................... — 25
VI. Kommunikationsdepartementet............................ — 60
VII. Finansdepartementet..................................... — 45
IX. Jordbruksdepartementet.................................. — 20
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
Minskning (—)
resp.
ökning ( + )
Milj. kr.
XII. Folkhushållningsdepartementet............................ + 55
Övriga huvudtitlar....................................... — 5
Utgifter för statens kapitalfonder:
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................... — 60
Summa — 260
Från det förut framräknade budgetöverskottet skall således dragas angivna
reservationsminskning å 260 miljoner kronor. Det belopp, varmed
utgifterna beräknas komma att överstiga inkomsterna å driftbudgeten under
innevarande budgetår, kan alltså uppskattas till omkring 60 miljoner
kronor.
Det bör emellertid framhållas, att det sålunda framräknade underskottet
icke helt motsvarar de faktiska in- och utbetalningarna under budgetåret
1949/50 å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de olika transaktioner,
som förekomma vid sidan av budgeten.
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar budgetåret
1950/51.
Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i viss omfattning
upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att
motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu
att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena
samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statverkspropositionen
beräknade.
Genom beslut den 24 mars 1950 har Kungl. Maj :t bemyndigat järnvägsstyrelsen
att av statens järnvägars dispositionsanslag taga
i anspråk högst 526 000 kronor för utförande av vissa betlastningsanordningar
vid statens järnvägar. Tidigare för samma ändamål anvisade investeringsanslag
ha avskrivits med 50 procent. Då samma avskrivningsregler alltjämt
synas böra tillämpas, bör ett särskilt avskrivningsanslag å 263 000 kronor
uppföras.
Investeringsanslaget under statens vattenfallsverks fond
till kraftöverföring från fastlandet till Gotland å 2 500 000 kronor torde —
såsom i proposition nr 35 förutsatts — böra avskrivas i sin helhet.
De under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen
till inredning av ny fotografiateljé i nationalmusei byggnad
å 40 000 kronor, till vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala å 45 000 kronor samt till ytterligare utgifter för
säkerhetsanstalter för sjöfarten å 250 000 kronor torde böra avskrivas helt,
då de med förstnämnda båda investeringarna avsedda arbetena icke nämnvärt
komma att höja fastigheternas värden samt sistnämnda investering avser
uppförande av fyrbyggnad. Även investeringsanslaget till byggnads
-
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
arbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt å 24 000 kronor, som avser
uppförande av barack, bör helt avskrivas. Avskrivning med 50 procent bör
enligt gällande grunder ske beträffande investeringsanslagen till byggnadsarbeten
in. m. vid fångvårdsanstalterna på Skenäs och Håga å 378 500 kronor,
till ombyggnad av fysiska institutionen vid universitetet i Lund m. in.
å 640 000 kronor, till nybyggnad för bostäder åt vaktmästare vid vissa institutioner
vid universitetet i Lund å 105 000 kronor, till nybyggnader för
Chalmers tekniska högskola å 1 000 000 kronor, till ytterligare byggnadsarbeten
vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök å 77 000 kronor,
till vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens bakteriologiska laboratorium å
108 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in.
å 9 830 000 kronor, till vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka
å 60 000 kronor samt till utbyggande av karolinska sjukhuset å
571 000 kronor. Investeringsanslaget till inköp av fastighet för beskickningen
i Buenos Aires å 800 000 kronor torde slutligen till den del det icke avser
markförvärv å 300 000 kronor böra avskrivas med 25 procent.
I årets statsverksproposition uppfördes under försvarets fa sti ghetsfond
ett gemensamt avskrivningsanslag för var och en av fastighetsfondens
delfonder, varvid avskrivningsbehovet beräknades schablonmässigt
till 50 procent av den totala investeringen i vederbörande delfond med
undantag för kostnader för markförvärv, vilka icke underkastas någon avskrivning.
Det å arméns delfond äskade avskrivningsanslaget beräknades
under angivna förutsättningar böra uppföras med ett belopp av 2 932 500
kronor. Såsom framgår av proposition nr 141 har Kungl. Maj:t sedermera
äskat ytterligare ett investeringsanslag under denna delfond, för vilket avskrivningsmedel
böra beräknas, nämligen till inlösen av vissa byggnader å
Järvafältet å 37 000 kronor. Med hänsyn härtill torde avskrivningsanslaget
å arméns delfond, med ändring av det i statsverkspropositionen äskade beloppet,
böra uppräknas med 18 500 kronor till 2 951 000 kronor.
I proposition nr 99 ha under statens utlåningsf onder investeringsanslagen
till statens lånefond för universitetsstudier och till allmänna
studielånet onden äskats med slutliga belopp av 1 000 000 resp. 3 500 000
kronor. Anslagen böra, såsom preliminärt beräknats, avskrivas helt. Det i
proposition nr 73 äskade investeringsanslaget till fiskerilånefonden å
1 250 000 kronor torde böra avskrivas med 25 procent, då från fonden utlämnade
lån löpa med 3 procent ränta.
Under fonden för låneunderst ö d har investeringsanslag till
lån till anordnande av kollektiva tvätterier äskats med ett slutligt belopp
av 2 000 000 kronor (prop. nr 144). Såsom preliminärt beräknats bör avskrivning
ske med 25 procent. Vidare ha investeringsanslag äskats (prop. nr 166
resp. nr 45) till lån till de blindas förenings försäljningsverksamhet å 100 000
kronor och till lån till Sveriges utsädesförening för uppförande av laboratoriebyggnad
in. in. å 450 000 kronor. Då sistnämnda lån avses skola vara
ränte- och amorteringsfritt bör total avskrivning ske. Beträffande det förra
lånet, som även avses skola löpa räntefritt, bör såsom i propositionen nr
166 anförts frågan om avskrivning upplagas först i samband med det slut
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
5t till den framtida organisationen av försälj ningsverk
samheten.
Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i avseende å statsverkspropositionens
förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgå av följande översikt.
Statens järnvågars fond: ökning (+)
Minskning (—)
kronor
Statens järnvägars dispositionsanslag (jfr prop. nr 213) .. 4- 263 000
Statens vattenfallsverks fond:
Kraftöverföring från fastlandet till Gotland (jfr prop.
nr 35> ............................................ -i- 2 500 000
Statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalterna på Ske
näs
och Håga (jfr prop. nr 131) .................... -f- 189 300
Inköp av fastighet för beskickningen i Buenos Aires (jfr
prop. nr 160) .................................... + 125 000
Inredning av ny fotografiateljé i nationalmusei byggnad
(jfr prop. nr 172).................................. -f 40 000
Vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala (jfr prop. nr 172) ............ -j- 45 000
Ombyggnad av fysiska institutionen vid universitetet i
Lund m. in. (jfr prop. nr 172) ...................... + 320 000
Nybyggnad för bostäder åt vaktmästare vid vissa institutioner
vid universitetet i Lund (jfr prop. nr 172) ...... -f 52 500
Ytterligare byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsök (jfr prop. nr 119) ............ -f 38 500
Byggna<isarbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt
(jfr prop. nr 119) .................................. -f 24 000
Ytterligare utgifter för säkerhetsanstalter för sjöfarten
(jfr prop. nr 143) ................................ -f- 250 000
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska
laboratorium (jfr prop. nr 183) .................... 54 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. m.
(jfr prop. nr 113) .................................. — 85 000
Vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka
(jfr prop. nr 113) .......................... -f 30 000
Utbyggande av karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 170) .. — 564 500
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond (jfr prop. nr 141) .................... -j- 18 500
Statens utlåningsfonder:
Statens lånefond för universitetsstudier (jfr prop. nr 99) + 50 000
Allmänna studielånefonden (jfr prop. nr 99) .......... — 500 000
Fiskerilånefonden (jfr prop. nr 73) .................. -f- 312 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
11
ökning ( + )
Fonden för låneunderstöd: Minskning (-)
'' kronor
Lån till Sveriges utsädesförening för uppförande av laboratoriebyggnad
m. m. (jfr prop. nr 45) ................ + 450 000
Summa + 3 612 800
På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar
av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning
av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna
påkallas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag
såvitt rör anslaget till arméns delfond under försvarets fastighetsfond —
föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1950/51 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,
nämligen
Statens järnvägars fond:
kronor
Kommunikationsdepartementet:
Statens järnvägars dispositionsanslag ........ 263 000
Statens vattenfallsverks fond:
Kommunikationsdepartementet:
Kraftöverföring från fastlandet till Gotland . . 2 500 000
Statens allmänna fastighetsfond:
Justitiedepartementet:
Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalter
na
på Skenås och Håga .................. 189 300
Utrikesdepartementet:
Inköp av fastighet för beskickningen i Buenos
Aires .................................. 125 000
Ecklesiastikdepartementet:
Inredning av ny fotografiateljé i nationalmusei
byggnad ................................ 40 000
Vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala ........ 45 000
Ombyggnad av fysiska institutionen vid universitetet
i Lund m. m....................... 320 000
Nybyggnad för bostäder åt vaktmästare vid
vissa institutioner vid universitetet i Lund . . 52 500
Nybyggnad för Chalmers tekniska högskola . . 500 000
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
Kronor
Jordbruksdepartementet:
Ytterligare byggnadsarbeten vid lantbrukshög
skolan
och statens lantbruksförsök ........ 38 500
Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska
anstalt .............................. 24 000
Handelsdepartementet:
Ytterligare utgifter för säkerlietsanstalter för
sjöfarten................................ 250 000
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens bakteriologiska
laboratorium ................ 54 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. in............................... 4 915 000
Vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för
fallandesjuka............................ 30 000
Utbyggande av karolinska sjukhuset ........ 285 500
Försvarets fastighetsfond:
Försvarsdepartementet:
Arméns delfond .......................... 2 951 000
Statens utlåningsfonder:
Ecklesiastikdepartementet:
Statens lånefond för universitetsstudier...... 1 000 000
Allmänna studielånefonden.................. 3 500 000
Jordbruksdepartementet:
Fiskerilånef onden.......................... 312 500
Fonden för låneunderstöd:
Socialdepartementet:
Lån till anordnande av kollektiva tvätterier .. 500 000
J ordbruksdepartementet:
Lån till Sveriges utsädesförening för uppförande
av laboratoriebyggnad m. m............... 450 000 III.
III. Driftbudgeten budgetåret 1950/51.
Förändringar av utgifterna.
I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret
1950/51 upptogos utgifter å sammanlagt 4 667 miljoner kronor. Härav
föllo 4 291 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 376 miljoner
kronor på utgifter för statens kapitalfonder.
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal
ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.
Beträffande Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden
har riksdagen i ett flertal fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen
har emellertid totalt icke medfört någon större förändring av siffrorna.
Andra huvudtiteln utvisar en ökning av 0,s miljon kronor, som hänför sig
till vissa anslag till fångvårdsanstalterna. — Tredje huvudtiteln företer en
nettoökning av 0,9 miljon kronor, som sammanhänger med en uppräkning
av vissa anslag till utlandsrepresentationen. — För fjärde huvudtiteln uppkommer
en nettoökning av 2,7 miljoner kronor. Därvid ha — bortsett från
vissa höjningar och minskningar å ersättningsanslagen till försvarets fastighetsfond
— avlöningsanslagen till aktiv personal för marinen och flygvapnet
uppräknats med tillhopa 1,9 miljoner kronor och anslaget till remontering
för armén minskats med 0,5 miljon kronor. Därjämte har riksdagen
beslutat en höjning av anslaget till underhåll av fartyg m. m. för marinen med
1 miljon kronor. — Femte huvudtiteln utvisar en nettominskning av 1,9 miljoner
kronor. Bland större anslagsminskningar i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen
må nämnas 0,8 miljon kronor för särskilda bostadsrabatter
och 3,8 miljoner kronor för tilläggen till folkpensioner. Ökningarna
hänföra sig huvudsakligen till anslagen till kostnader för arbetslöshetens
bekämpande med 2,8 miljoner kronor och till bidrag till inrättande av pensionärshem
med 0,5 miljon kronor. — Sjätte huvudtitelns nettominskning,
1,2 miljoner kronor, beror på en nedräkning av anslaget till understöd åt
inrikes lufttrafik med 1,7 miljoner kronor och en uppräkning av anslaget
till stensättning av vägar med 0,5 miljon kronor. — Sjunde huvudtitelns
ökning med 0,2 miljon kronor är huvudsakligen att hänföra till anslaget till
kostnader för inventering av typskogar. — För åttonde huvudtiteln föreligger
en nettominskning av 1,7 miljoner kronor, varvid å ena sidan avlöningsanslaget
till allmänna läroverken nedräknats med 2,8 miljoner kronor
men å andra sidan ett flertal anslag höjts eller tillkommit. — Nionde
huvudtiteln utvisar en nettoökning av 25,3 miljoner kronor, vilken väsentligen
är betingad av det till prisclearing å kaffe äskade anslaget å 24 miljoner
kronor. Täckande av underskott i clearingkassan för mjukfibrig hampa
medför en merutgift å 0,4 miljon kronor och av anslagshöjningarna i
förhållande till statsverkspropositionens preliminärt beräknade belopp kan
nämnas 0,7 miljon kronor för kommissionen för krisuppgifter på livsmedelsområdet.
— Tionde huvudtiteln företer en nettoökning av 78,i miljoner
kronor, varvid 75 miljoner kronor falla å subventionering av införseln
av vissa varor och drygt 3 miljoner kronor å täckande av vissa kostnader
för Svenska skifferoljebolagets verksamhet. — Elfte huvudtiteln utvisar
en nettoökning av 3 miljoner kronor, varav 0,5 miljon kronor hänföra
sig till anslag till statens sinnessjukhus, 0,7 miljon kronor till utrustningsanslag
för karolinska sjukhuset och 1,7 miljoner kronor till kostnader för
sjukvård m. in. åt vissa utlänningar. — Fjortonde huvudtiteln, riksdagen och
dess verk, ökar med 0/. miljon kronor med anledning av vissa anslagsäs
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
kanden för sparfrämjande åtgärder. — Det för luftfartsfonden preliminärt
beräknade beloppet nedräknas med 0,3 miljon kronor. — För huvudtiteln
avskrivning av nya kapitalinvesteringar beräknas ett ökat medelsbehov av
3,6 miljoner kronor.
Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken
man nu har att räkna, uppgår till ca 110 miljoner kronor. Härvid är
emellertid att märka att slutliga anslagsäskanden ännu icke föreligga beträffande
anslagen under nionde huvudtiteln till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område, Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet samt Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet,
vilka anslag i statsverkspropositionen upptagits med endast
beräknade belopp. Något definitivt ställningstagande till dessa anslagsfrågor
har nämligen ännu ej skett.
Redogörelse för vissa spörsmål angående den indirekta beskattningen.
Skärpningarna i den indirekta beskattningen i syfte att överbalansera budgeten
för budgetåret 19b8/b9.
Vid 19b8 års riksdag (vårsessionen) behandlades ett flertal förslag till
skatteskärpningar pa den indirekta beskattningens område, genom vilka
skatteskärpningar åsyftades att uppnå en överbalansering av budgeten för
budgetåret 1948/49. Dessa förslag hade i första hand utarbetats inom 1947
års konsumtionsskatteberedning. Enligt direktiven för denna beredning borde
eftersträvas att ernå en överbalansering av budgeten för budgetåret 1948/
49 av sådan storleksordning, att utgifterna å kapitalbudgeten därigenom
täcktes. I beredningens förslag, vilka framlades i särskilda skrivelser till
Kungl. Maj :t den 20 december 1947 och den 18 mars 1948, uttalades under
hänvisning till vad i direktiven sålunda anförts, att beredningen vid fullgörandet
av sitt uppdrag ansett, att ett belopp om cirka 500 miljoner kronor
borde för budgetåret 1948/49 tillföras statsverket genom skärpt indirekt beskattning.
Beträffande den närmare innebörden av de år 1948 på grundval av konsumtionsskatteberedningens
förslag genomförda skatteskärpningarna må
här nämnas följande.
1) Spritdrycker. I propositionen den 3 januari 1948, nr 7, föreslogs sådan
ändring i förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, att omsättningsskattens grundavgift skulle höjas från 7 till 9
kronor för liter. Förslaget bifölls av riksdagen.
2) Vin. I nyssnämnda proposition förordades vidare, att beskattningen
av vin skulle skärpas på så sätt att omsättningsskattens procentavgift höjdes
från 50 till 60 procent samt att minimiavgifterna för starkvin höjdes
med en krona 50 öre per liter. Även detta förslag bifölls av riksdagen.
3) Maltdrycker. I samma proposition föreslogs, att skatten å maltdrycker
skulle höjas från 30 till 39 öre per liter beträffande maltdrycker av
andra klassen samt från 54 till 72 öre per liter i fråga om maltdrycker av
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
15
tredje klassen. Vidare föreslogs, att en särskild beskattning skulle införas
i fråga om viss maltdryck av första klassen, nämligen i fråga om s. k. lagrat
svagdricka. Denna skatt skulle enligt förslaget utgå med 18 öre för liter. Förslaget
i dessa delar godkändes av riksdagen, dock med den jämkningen att
skatten för lagrat svagdricka bestämdes till 9 öre för liter.
i) Läskedrycker. I samma proposition föreslogs en höjning av skatten å
läskedrycker från 12 till 18 öre för liter. Förslaget bifölls av riksdagen.
Samtliga de under 1)—4) angivna förslagen behandlades i bevillningsutskottets
betänkande nr 2 och i riksdagens skrivelse nr 16 (jfr sv. förf.saml.
1948: 18—22). Dessa skatteskärpningar trädde i kraft den 1 februari 1948.
5) Tobaksvaror. I propositionen den 3 januari 1948, nr 6, förordades, att
tobaksskatten (myckenhetsskatten) för inom riket tillverkade varor skulle
höjas för cigarrer från 0,8 till 2,o öre, för cigarrcigarretter från 0,4 till l,o öre
och för cigarretter från 0,2 till 0,45 öre, allt per styck, samt för röktobak från
1,50 till 2,75 kronor, för tuggtobak från l,oo till 2,oo kronor och för snus från
0,75 till l,oo krona, allt per kilogram, ävensom att skatten för importerade
cigarretter skulle höjas från 1,3 till 1,7 öre per styck. Enligt vad i propositionen
vidare uttalades borde de nya skattesatserna träda i kraft den 1 februari
1948. Detta förslag antogs av riksdagen (bevillningsutskottets betänkande
nr 1, riksdagens skrivelse nr 15, sv. förf.saml. 1948: 17).
6) Nöjesskatt. I propositionen den 3 januari 1948, nr 8, förordades att
nöjesskatten för biografföreställning — som enligt 1945 års förordning om
nöjesskatt utgick med 15 procent, om biljettpriset icke översteg en krona,
och eljest med 15 procent av en krona och 30 procent av återstoden av biljettpriset
— skulle höjas till 30 procent, om biljettpriset icke översteg en
krona, och eljest till 30 procent av en krona och 45 procent av återstoden
av biljettpriset. Vidare föreslogs i samma proposition den ändringen, att nöjesskatten
för biograf föreställningar skulle fördelas med tre fjärdedelar till
staten och en fjärdedel till kommunen. Dessa förslag antogos av riksdagen,
som fastställde dagen för ikraftträdandet till den 2 februari 1948 (bevillningsutskottets
betänkande nr 3, riksdagens skrivelse nr 17, sv. förf.saml.
1948:24).
7) Varuskatt. I propositionen den 3 januari 1948, nr 10, föreslogs bland
annat vissa höjningar av de sedan år 1941 gällande skattesatserna för ett
flertal varuskattepliktiga varor. Sålunda föreslogs en höjning av skattesatserna
för choklad- och konfityrvaror från 40 till 60 procent av beskattningsvärdet,
för essenser och extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga
drycker, från 75 till 100 procent av nämnda värde samt för vissa
kemisk-tekniska preparat — såsom parfym, hårvatten samt preparat för
behandling av naglar, ögonhår och ögonbryn — från 20 till 40 respektive
75 procent av nyss angivna värde. Dessa förslag antogos, med vissa jämkningar
i fråga om beskattningens omfattning in. in., av riksdagen. De
sålunda beslutade ändringarna trädde i kraft den 1 mars 1948 (bevillningsutskottets
betänkande nr 9, riksdagens skrivelse nr 50, sv. förf.saml. 1948:
66).
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
8) Bensin och brännoljor. I propositionen den 3 januari 1948, nr 5, framlades
förslag om -skärpt beskattning av motorfordon och drivmedel till sådana
fordon. Sålunda föreslogs uttagandet av en särskild skatt å personbilar
och motorcyklar, avsedda för personbefordran, för tiden den 1 mars
1948—den 28 februari 1949. Vidare föreslogs, att särskilda tilläggsskatter
skulle uttagas för tiden från och med den 1 mars 1948 med 20 öre litern för
bensin och 15 öre litern för såd^ana brännoljor som användas för drivande
av automobil. Därjämte föreslogs uttagande av en lagerskatt å bensin som
fanns inom riket den 1 mars 1948 med 20 öre för liter. Riksdagen avslog
förslaget om uttagandet av en särskild skatt å personbilar och motorcyklar.
Beträffande beskattningen av drivmedel fastställde riksdagen tilläggsskatten
å bensin till 27 öre för liter och tilläggsskatten å brännoljor till 20 öre
för liter, varjämte lagerskatten å bensin bestämdes till 27 öre för liter. Den
skärpta drivmedelsbeskattningen trädde i kraft den 1 april 1948. (Se bevillningsutskottets
betänkande nr 8 och memorial nr 14, riksdagens skrivelse
nr 61, sv. förf.saml. 1948:81—83.)
9) -—11) Totalisator-, tips- och lotterimedel. I propositionen den 3 januari
1948, nr 9, hemställde Kungl. Maj :t om riksdagens bemyndigande att vidtaga
åtgärder för ökning av statsverkets andel i totalisator-, tips- och lotterimedlen
på nedan angivna sätt, nämligen
a) genom överföring till statsverket av — utöver de belopp som enligt
dittills gällande föreskrifter skulle till statsverket överföras — ytterligare
10 procent av insatserna vid totalisatorspel, vilken ändring borde träda i
tillämpning den 1 april 1948;
b) genom höjning av priset för deltagande i av Aktiebolaget Tipstjänst
anordnade tippningstävlingar från 25 till 30 öre för varje rad, vilken höjning
borde genomföras från och med den 1 juli 1948; samt
c) genom höjning av priset för lottsedel i Svenska penninglotteriet aktiebolag
från 10 till 12 kronor för varje lottsedel, vilken höjning borde gälla
i fråga om lottsedlar som försåldes till dragningen i maj 1948 och senare
dragningar.
Propositionen bifölls av riksdagen (bevillningsutskottets betänkande nr
6, riksdagens skrivelse nr 26).
12) Pappersskatt. I propositionen den 16 april 1948, nr 215, föreslogs uttagandet
av en tillverkningsskatt — med 15 öre för kilogram — å papp och
papper, som inom riket tillverkades för avsalu, samt å papp och papper som
hit infördes. Denna beskattning skulle enligt propositionen träda i kraft den
1 juli 1948. Propositionen bifölls av riksdagen (bevillningsutskottets betänkande
nr 48, riksdagens skrivelse nr 292, sv. förf.saml. 1948: 283).
I de under 1)—12) omnämnda propositionerna framhölls särskilt att de
däri föreslagna skatteskärpningarna, som åsyftade att åstadkomma den
överbalansering av budgeten som i dåvarande läge finge anses ofrånkomlig,
vore av tillfällig natur och att frågan om skatteskärpningarnas fortbestånd
med hänsyn härtill borde prövas av 1949 års riksdag. Såvitt angår den un
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kanyl. Maj ds proposition nr 237.
IT
der 12) omnämnda propositionen anfördes därutöver att i författningen i
ämnet borde uttryckligen angivas — för att pappersskattens tillfälliga natur
skulle särskilt understrykas — att skatten skulle utgå för endast ett
år, räknat från och med den 1 juli 1948. Samtidigt uttalades dock, att genom
en sådan tidsbegränsning det alternativet icke uteslötes att frågan
om skattens fortbestånd efter nyssnämnda dag upptoges till prövning av
1949 års riksdag. Vid riksdagsbehandlingen av nu ifrågavarande propositioner
underströk bevillningsutskottet dessa uttalanden, och riksdagen godkände
vad utskottet anfört härutinnan.
Skärpningarna i den indirekta beskattningen under budgetåret 1949/50.
I statsverkspropositionen till 1949 års riksdag uttalade dåvarande chefen
för finansdepartementet i fråga om den samhällsekonomiska balansen och
budgeten, att de vid 1948 års riksdag beslutade extraordinära skattehöjningarna
— med ett ur statsfinansiell synpunkt oväsentligt undantag (totalisatormedlen)
— borde bibehållas, varemot några ytterligare höjningar
av dessa skatter icke föresloges i statsverkspropositionen.
1 propositionen den 28 januari 1949 (nr 24) med förslag till förordning
om fortsatt giltighet av förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker — i vilken proposition närmare behandlades frågan
huruvida skärpningarna i den indirekta beskattningen borde bestå även
för tiden efter juni 1949 — anförde dåvarande chefen för finansdepartementet,
att enligt hans uppfattning borde de vid 1948 års riksdag beslutade
skattehöjningar — med undantag av totalisatorinedlen — oförändrade fortbestå
under budgetåret 1949/50. De ifrågavarande skatteskärpningarnä vore
i flertalet fall formellt icke tidsbegränsade utan hade fastställts .att gälla
tills vidare. Endast skatterna å spritdrycker och papper vore tidsbegränsade
och gällde till och med den 30 juni 1949. Med undantag för sistnämnda
båda skatter erfordrades sålunda intet formligt beslut av riksdagen för ett
fortsatt uttagande av de skärpta skatterna. I enlighet med vad som förutsattes
av 1948 års riksdag borde emellertid 1949 års riksdag — i samband
med prövning av förslaget om fortsatt uttagande av skärpt skatt å spritdrycker
jämväl taga ställning till frågan om bibehållande under nästkommande
budgetåret 1949/50 av de skattehöjningar, som formellt vore fastställda
att gälla tills vidare. De ifrågavarande skattehöjningarna genomfördes
för att få till stånd en sådan överbalansering av budgeten, som i dåvarande
läge ansågs nödvändig. Den fråga, som riksdagen hade att taga ställning
till, avsåge sålunda i själva verket huruvida för budgetåret 1949/50 en
överbalansering av budgeten av den storleksordning, som förutsatts i statsverkspropositionen,
skulle anses erforderlig.
Vidare må nämnas, att Kungl. Maj :t i propositionen den 25 februari 1949
(nr 72) förordade bl. a. att förordningen den 11 juni 1948 (nr 283) om
pappersskatt skulle erhålla fortsatt giltighet intill utgången av juni månad
1950.
1949 års bevillningsutskott tillstyrkte i utlåtanden den 10 maj 1949 nr
2 Iiihang till riksdagens protokoll 1950. I samt. Nr 237.
18
Kunt/I. Maj.ts proposition nr 237.
38 och 39 de i propositionerna nr 24 respektive nr 72 framlagda förslagen
om fortsatt giltighet av nu ifrågavarande indirekta beskattning under budgetåret
1949/50. I utlåtandet nr 38 underströk utskottet bl. a., att de vid
1948 års riksdag beslutade skärpningarna på den indirekta beskattningens
område vore av endast tillfällig natur och åsyftade att bidraga till överbalanseringen
av budgeten. Den omständigheten att ifrågavarande skatteskärpningar
— därest utskottets föreliggande förslag godkändes av riksdagen
— komine att erhålla en giltighetstid av något mer än två år, kunde
icke föranleda att beskattningen borde karakteriseras på annat sätt än nyss
angivits. I enlighet härmed förutsatte utskottet, att jämväl 1950 års riksdag
bereddes tillfälle att taga ställning till frågan om den skärpta beskattningens
fortbestånd. I samma betänkande har utskottet därjämte hänvisat
till att Kungl. Maj :t den 22 april 1949 bemyndigat chefen för finansdepartementet
att tillkalla sakkunniga med uppdrag att verkställa en översyn av
skatterna till staten och deras verkningar. I direktiven för dessa sakkunniga,
som sedermera tillkallats, hade anförts bl. a., att de sakkunniga hade
att taga ståndpunkt till frågan om avvecklingen av de extraordinära konsumtionsskatter
som av 1948 års riksdag beslutades såsom led i åtgärderna
till skydd för penningvärdet. Av nämnda direktiv framginge sålunda, att
frågan om fortbeståndet av skatteskärpningarna för tiden efter den 30 juni
1950 redan aktualiserats.
Bevillningsutskottets förenämnda betänkanden nr 38 och 39 godkändes
av 1949 års riksdag (skrivelserna nr 252 och 253).
Frågan om skatteskärpningarnas fortbestånd under tiden efter juni 1050.
19i9 års skatteutrednings betänkande. Såsom omnämnts i statsverkspropropositionen
till innevarande års riksdag (Bilaga 1 s. 13) har 1919 års skatteutredning1
avgivit ett den 10 december 1949 dagtecknat betänkande rörande
frågan om avveckling av de år 1948 beslutade extraordinära konsumtionsskatterna.
I nämnda betänkande har skatteutredningen till en början lämnat en
översikt över de extraordinära konsumtionsskatterna (betänkandet s.
1—15).
Vidare har skatteutredningen anfört vissa allmänna synpunkter
på nu föreliggande fråga. Sålunda har utredningen framhållit att den enligt
sitt uppdrag hade att undersöka den statliga beskattningens verkningar.
Tydligt vore dock, att vid en sådan undersökning statsskatterna icke kunde
betraktas isolerade utan måste ses i sammanhang med övriga skatter. Det
statliga skattetryckets skälighet finge bedömas med hänsyn till det totala
skattetrycket. Undersökningen komme därigenom att beröra även de kom
1
Ledamöter! av riksdagens andra kammare G. A. Olsson, ordförande, ledamoten av riksdagens
andra kammare E. H. Bladh, ledamoten av riksdagens första kammare F. L. Franson, ledamöterna
av riksdagens andra kammare E. R Hagberg och C. A. D. Jonsson, statssekreteraren
M. H. Lemne, ledamoten av riksdagens första kammare B. E. F. Petrén, sekreteraren L. G.
Rehn, ledamoten av riksdagens andra kammare O. E. Sandberg, bankdirektören G. Söderlund
samt ledamoten av riksdagens andra kammare E. O. Åkerström.
Kimgl. Maj.ts proposition nr 237.
19
munala skatterna. Beträffande kommunalbeskattningen hade utredningen
haft att samråda med ortsavdragskommittén och att beakta de förslag denna
kommitté avsåge att framlägga.
Skatteutredningen har vidare anfört.
För utredningen har stått klart, att en lättnad i den direkta beskattningen
för närvarande är ett samhällsintresse av utomordentligt stor betydelse.
Uppenbarligen äro dock möjligheterna att tillgodose detta intresse begränsade.
Departementschefen har givit uttryck häråt, då han i direktiven för
utredningen yttrar, att önskemålet att komma fram till en lättnad i den nuvarande
skattebelastningen är lika självklart som nödvändigheten att väga
detta önskemål mot vikten av de behov, som föranleda att skatterna uttagas.
Skattebehovets avgörande roll för utredningen har även föranlett, att dess
uppdrag kommit att vidgas till en granskning av ramen för de statliga utgifterna.
Sålunda yttrade bevillningsutskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande, som lades till grund för hemställan om utredningen, bl. a., att
den översyn av nu rådande skattesystem, som utskottet ville förorda, inte
kunde undgå att i viss mån vidgas till att omfatta också överväganden om
ramen för statliga utgifter. Det vore sannolikt att på detta sätt riskerna för
skiljaktiga meningar bleve större, än om utredningen strängt begränsades
till skattefrågan. Men då det praktiska syftet med utredningen uppenbarligen
vore att undersöka möjligheterna till ett lägre samlat skattetryck och
hur en rimlig fördelning av detta skattetryck skulle ha så litet ogynnsamma
verkningar som möjligt på produktionen, syntes enligt utskottets mening
det totala omfånget av skatteintäkterna och därmed av statsutgifterna
inte kunna lämnas åsido. I enlighet härmed har utredningen preliminärt
genomgått statsutgifterna på de olika huvudtitlarna och sökt bilda sig
en uppfattning om möjligheterna att uppdraga riktlinjer för en dylik utgiftsram.
Utredningen är för närvarande icke beredd att avgiva något utlåtande
härom utan kommer att behandla dessa frågor i senare sammanhang.
Emellertid vill utredningen såsom ett resultat av sin preliminära
granskning framhålla och starkt understryka, att om över huvud taget det
med utredningen avsedda syftet skall kunna praktiskt förverkligas, det är
ett oeftergivligt villkor att statsmakterna i nuvarande läge ålägga sig den
största aktsamhet vid beslutande av nya statsutgifter eller av åtgärder, som
i andra hand kunna leda till ökade anslagskrav.
Enligt vad skatteutredningen framhållit bleve det av avgörande betydelse
för utsikterna att nå fram till vissa lättnader i den direkta beskattningen,
hur frågan om de extraordinära konsumtionsskatternas fortbestånd eller
avveckling komme att lösas. Av den tidigare redogörelsen framginge, att
dessa skatter ansetts vara av tillfällig natur och alt de därför borde avvecklas
så snart de fyllt sin uppgift, d. v. s. när det ekonomiska läget icke längre
kunde anses påkalla eu mot dem svarande överbalansering av budgeten.
Emellertid kunde med hänsyn till det trängande behovet av lättnader på
den direkta beskattningens område frågan om avvecklingen numera icke
bedömas fristående från övriga skattefrågor. Omständigheter hade tillkommit,
som talade för att en total avveckling icke längre borde villkorslöst
fullföljas. Skall en lindring av någon betydelse i den direkta beskattningen
kunna förverkligas inom överskådlig tid, vore det ofrånkomligt alt åtminstone
delvis låta skatteskärpningarna från år 1948 bestå. Avvecklingen finge
alltså nu ses i annat sammanhang än tidigare, nämligen såsom ett alter
-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
nativ till en sänkning av direkta skatter. Man hade att mot varandra väga
intresset av att låta de extraordinära konsumtionsskatterna helt försvinna
och behovet av lättnader i den direkta beskattningen. Ett oeftergivligt villkor
för att åtminstone delvis bibehålla de extraordinära konsumtionsskatterna
borde sålunda vara, att de medel som därigenom erhölles, icke användas
för utgiftsökningar utan reserverades för skattesänkningar. Man
skulle därigenom kunna förverkliga de mest trängande reformerna på den
direkta beskattningens område. Endast ur denna synpunkt kunde det anses
motiverat att förlänga giltighetstiden för ifrågavarande konsumtionsskatter,
sedan deras egentliga syfte icke längre är för handen. Såsom departementschefen
i direktiven för utredningen anmärkt hade en lättnad i kommunalbeskattningen
för huvudmassan av mindre inkomststagare ansetts mera
trängande än övriga skattefrågor. Utredningen delade denna mening. Tydligt
vore, att de kommunala ortsavdragen för närvarande vore helt otillräckliga
och att en bättre överensstämmelse mellan dem och de statliga
vore i hög grad påkallad. En reform i denna riktning kunde emellertid icke
genomföras utan att staten på ett eller annat sätt trädde emellan och svarade
för vissa kostnader. Lösningen av dessa spörsmål vore en ortsavdragskonnnitténs
uppgift. Enligt vad utredningen inhämtat av ortsavdragskommittcn
kunde det förutsättas, att vid en dylik omarbetning av de kommunala
ortsavdragen familjeavdragen för barn skulle bortfalla och kompenseras
genom en ökning av de statliga barnbidragen. I svagare inkomstlägen
hade familjeavdragen för barn vid den kommunala taxeringen för närvarande
icke alltid kunnat utnyttjas. En förhöjning av de statliga barnbidragen
på bekostnad av bibehållna extraordinära konsumtionsskatter kunde
därför i viss mån uppväga de mindre lämpliga verkningar, dessa konsumtionsskatter
kunde medföra för dylika inkomstlägen. Enligt vad ortsavdragskommittén
meddelat utredningen beräknades en omläggning av de
kommunala ortsavdragen i förening med ökade barnbidrag (från 260 till
300 kronor) draga en kostnad för statsverket av omkring 200 miljoner kronor.
Enligt vad utredningen vidare anfört förutsatte utredningen sålunda, att
de medel, som erhölles genom att de extraordinära konsumtionsskatterna
tillätes helt eller delvis fortbestå, i första hand användas till att höja de
skattefria ortsavdragen vid den kommunala inkomstbeskattningen, så att
dessa bringades i bättre överensstämmelse med de statliga avdragen. Den
stora gruppen mindre inkomsttagare skulle därigenom beredas kompensation
för de extraordinära konsumtionsskatter, som bibehölles. Utöver en
sådan kommunal skattereform, vars skattelindrande effekt komme att inskränka
sig till de lägre inkomstskikten, erfordrades emellertid jämkningar
av den direkta statsbeskattningen innebärande lättnader av mera allmän
omfattning. På vad sätt och i vilken utsträckning dylika lättnader lämpligen
kunde och borde genomföras skulle utredningen i ett kommande sammanhang
närmare yttra sig om, varvid utredningen även komme att redovisa
resultatet av sina undersökningar rörande den direkta statsbeskattningens
verkningar. Redan på detta stadium ville utredningen emellertid
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
21
ha deklarerat sin uppfattning om dessa skattelättnaders primära betydelse.
Av det nu sagda framginge, att utredningen funne en sänkning av de direkta
skatterna, såväl kommunala som statliga, vara ett intresse, som borde
gå före önskemålet om att helt avveckla de extraordinära konsumtionsskatterna.
Ett villkorslöst återförande av den indirekta beskattningen till dess
läge före år 1948 tedde sig för närvarande mindre nödvändigt än tidigare.
Vad utredningen sålunda uttalat gällde dock icke samtliga de extraordinära
konsumtionsskatterna. En avvägning av detta slag uteslöte icke ett partiellt
avskaffande av dem. Beträffande vissa av dem kunde behovet av en återgång
helt eller delvis till förhållandena före år 1948 te sig så starkt, att det
måste givas företräde. 1 detta hänseende hade utredningen funnit sig böra
draga en skiljelinje mellan sådana extraordinära konsumtionsskatter, som
i stor utsträckning träffade en oumbärlig konsumtion och sådana, som drabbade
en mera umbärlig. Tilläggsskatterna på bensin och brännoljor liksom
även pappersskatten intoge i detta avseende en särställning, som gjorde att
villkoret om en framtida avveckling hade större tyngd för dem än för de
andra skatterna.
Till grund för skatteutred ningens förslag har utredningen
härefter verkställt en uppdelning av nu förevarande indirekta skatter i dels
sådana skatter, som enligt utredningen borde bibehållas, och dels sådana
skatter som föresloges skola helt eller delvis avvecklas.
Till den förstnämnda gruppen har skatteutredningen hänfört de extraordinära
konsumtionsskatterna på spritdrycker, vin, maltdrycker, läskedrycker,
tobak, biografföreställningar (nöjesskatt), choklad- och konfityrvaror
samt vissa kemisk-tekniska preparat (varuskatt) ävensom totalisator-,
tips- och lotterimedel. Enligt vad skatteutredningen anfört vore nu nämnda
skatter sådana vilka finge anses träffa en icke oumbärlig konsumtion. Utredningen
föresloge, att de bibehölles oförändrade. De för utredningen tillgängliga
uppgifterna rörande influtna skattebelopp m. in. hade icke synts
utredningen giva skäl för annat ställningstagande. Beträffande tobaksskatten
hade skattens konstruktion föranlett önskemål om en översyn och omarbetning.
Utredningen hade emellertid ur sin synpunkt icke haft anledning
ingå på frågan om skattens tekniska utformning. Det belopp, som genom
skatternas bibehållande borde kunna disponeras för nedsättning av
direkta skatter, kunde beräknas till omkring 230 miljoner kronor.
Vad angår beskattningen av bensin och brännoljor ävensom pappersskatten
har skatteutredningen föreslagit dels att tilläggsskatterna på bensin och
brännoljor avvecklades och i samband därmed de ordinarie skatterna på dessa
drivmedel fastställdes till 25 öre litern för bensin och 20 öre litern för
brännoljor samt tillika frågan om en skärpning av fordonsskatten för vissa
tyngre fordon toges under övervägande dels ock att pappersskatten avvecklades
och i samband därmed en särskild skatt infördes på tidskrifter med
huvudsaklig förströelsekaraktär.
I fråga om tilläggsskatterna p å bensin och brännoljor
har skatteutredningen anfört.
opaginerad Kontrollera mot PDF
•_;2
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
Skatteskärpningen år 1948 på drivmedel till motorfordon ansågs vid sin
tillkomst tjäna ett dubbelt syfte. Å ena sidan utgjorde den ett led i strävandena
att åstadkomma ett budgetöverskott för att hålla nere köpkraften och å
andra sidan syftade den till att åstadkomma en minskning av förbrukningen
av drivmedel och därigenom en besparing av utländsk valuta.
Mot den skärpta beskattningen av drivmedel ha riktats åtskilliga anmärkningar.
Bland annat har gjorts gällande, att den verkat orättvist så till vida
att den hårdast drabbat befolkningen på landsbygden, som på grund av de
långa avstånden och sämre kommunikationer ofta är mera beroende av biltransporter
än folket i tätorterna. Beskattningen har även givit anledning
till åtskilliga restitutionsspörsmål. Genom särskilt beslut den 12 november
1948 bär Kungl. Maj :t förordnat, att restitution finge äga rum av tillläggsskatt
på sådan bensin, som förbrukats vid jordbruket till bensindrivna
traktorer under tiden 1 april 1948—31 mars 1949. Denna restitutionsrätt
har sedermera utsträckts även för tiden intill den 1 juli 1950. Frågan om
eu motsvarande restitutionsrätt för tilläggsskatt på sådan bensin, som användes
i yrkesmässigt fiske, har visat sig mera svårlöst och ännu icke föranlett
något riksdagens beslut.
Enligt från statens bränslekommission inhämtade uppgifter, grundade pa
oljeföretagens in. fl. månatliga rapporter över försäljning in. in., uppgick
den totala förbrukningen av motorbensin inom landet under år 1947 till
928 000 och under år 1948 till 783 000 in’. För år 1949 beräknas förbrukningen
komma att uppgå till 725 000 in3.
Sedan bensinransoneringen hävts från och med den 12 november 1949
torde en ökning av förbrukningen kunna förutses. Bränslekommissionen
har tidigare i eu den 2 maj 1949 avgiven promemoria angivit den sannolika
ökningen till minimum 150 000 och maximum 250 000 in1. I numera till utredningen
lämnad uppgift har kommissionen beräknat förbrukningen av
motorbensin under år 1950 till 800 ä 850 000 in”.
Såsom en grundläggande princip för automobilbeskattningen — såväl i
form av fordonsskatt som skatt på drivmedel — har sedan länge gällt, att
den är avsedd att täcka de kostnader, som motortrafiken förorsakar vägväsendet.
Då sålunda de medel, som inflyta genom automobilbeskattningen
få antagas komma att helt åtgå för vägväsendets behov, har utredningen
vid sitt ställningstagande till frågan om i vad mån den skärpta drivmedelsbeskattningen
bör avvecklas haft att taga hänsyn till det antagliga kostnadsbehovet
för vägväsendet under normala förhållanden. I detta avseende
har utredningen tagit del av en inom kommunikationsdepartementet utarbetad,
den 1(5 september 1949 dagtecknad promemoria. Enligt promemorian
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i september 1949 gjort en närmare
beräkning av medelsbehovet för bilskattemedelsanslagen under ett normalår
och därvid kommit fram till en slutsiffra av 525 miljoner kronor. För att finansiera
en normal-budget för vägutgifterna av denna storleksordning skulle
med tillämpning av gällande principer för finansieringen vara nödvändigt
att bibehålla automobilbeskattningen vid minst nuvarande nivå och
alltså låta tilläggsskatterna på bensin och brännoljor fortbestå. Utredningen
anser sig dock icke kunna biträda en sådan lösning. Då ifrågavarande
kostnadsprogram utgår från förhållandena under ett normalår, bliva de av
drivmedelsbeskattningen härflytande medlen beroende av den antagliga
konsumtionen under ett dylikt år. Även om det icke låter sig göra att på ett
mera tillförlitligt sätt beräkna denna konsumtion, synes icke uteslutet att
den framtida utvecklingen kan medföra intäkter av automobilbeskattningen,
som kunna täcka en mycket avsevärd kostnadsökning för vägarna.
Utredningen har icke haft anledning föreslå någon omläggning av det för
närvarande gällande systemet, enligt vilket automobilskattemedlen utta
-
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
gas genom ^dels en fordonsskatt och dels en drivmedelsskatt. Emellertid
kan ifrågasättas om de merkostnader för vägväsendet, som orsakas av
tyngre lastbilar, täckas av den nuvarande beskattningen av dessa fordon.
Utredningen vill därför förorda en översyn av de nu gällande skattesatserna
för fordonsskatten i syfte att på ett bättre sätt avväga dessa i förhållande
till den starkare vägslitning, som förorsakas av tyngre fordon. I detta sammanhang
torde även böra uppmärksammas den vägslitning, som onekligen
förorsakas av traktorer, vilka för närvarande icke äro föremål för någon
beskattning av ifrågavarande slag.
Skatteutredningen har härefter anfört, att främst med hänsyn till att tillläggsskatterna
på bensin och brännoljor i stor utsträckning drabbade den
oumbärliga konsumtionen, funne utredningen, att en väsentlig sänkning av
dessa skatter borde företagas, så snart förhållandena det medgåve. Utredningen
föresloge, att en sådan nedsättning tekniskt genomfördes på det
sätt, att tilläggsskatterna helt avvecklades och de ordinarie skatterna på
drivmedlen i stället höjdes. Utredningen hade övervägt olika alternativ för
en dylik höjning och stannat för att föreslå, att skatten på bensin höjdes
från nuvarande 18 öre till 25 öre och på brännoljor från nuvarande 14 öre
till 20 öre. På samma sätt som tilläggsskatterna i enlighet med sitt syfte
tillåtits slå igenom i form av höjda konsumentpriser vore det vid en avveckling
angeläget, att denna komme till uttryck i form av prissänkningar.
Utredningen förutsatte därför, att i möjligaste mån garantier skapades för
att sänkningen av den samlade drivmedelsbeskattningen sloge igenom i konsumentpriserna.
Även i statsutgifterna borde en motsvarande nedsättning
komma till uttryck. Enligt uttalande av 1949 års bevillningsutskott kunde
den med skatt belagda bensinkvantitet, som förbrukades i statlig verksamhet
— försvaret, de affärsdrivande verken in. fl. — beräknas till omkring
60 000 m3 och tilläggsskatten därå till något mer än 16 miljoner kronor.
Det borde tillses, att de anslagsökningar, som uppkommit i följd härav, vid
en avveckling bleve behörigen reducerade. Beträffande tidpunkten för förslagets
förverkligande funne utredningen sig icke böra göra annat uttalande än
att det borde genomföras, så snart förhållandena medgåve detta. Flera omständigheter
vore härvid av betydelse. Bl. a. finge beaktas frågan, huruvida
den nuvarande tillgången på s. k. hårdvaluta kunde anses medgiva en mot
den antagbara konsumtionsutvecklingen svarande ökning av bensinimporten.
Att med någon säkerhet beräkna denna konsumtionsutveckling vore
icke möjligt. Om med bilbeståndets nuvarande omfattning och utnyttjande
årsförbrukningen av bensin kunde antagas uppgå till 900 000 in3 skulle eu
skatt av 25 öre för liter giva en årsinkomst av 225 miljoner kronor. Om
härtill lades dels skatt för brännolja, som kunde uppskattas till omkring
10 miljoner kronor, och dels fordonsskattens belopp, beräknat till 100 miljoner
kronor, skulle aulomobilbeskattningen inbringa tillhopa omkring 335
miljoner kronor alt användas för vägväsendets behov. Utredningen hade med
denna uträkning endast velat belysa den ungefärliga storleksordningen av
de medel, som — om förslaget genomfördes — borde kunna stå till förfogande
för ifrågavarande ändamål. 1 detta sammanhang hade utredningen
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 237 ■
icke räknat med sådana ökade medelsbehov, som i ett förändrat konjunkturläge
kunde uppkomma för att finansiera beredskapsarbeten i större skala
för vägväsendets räkning.
Såsom förut omnämnts har utredningen slutligen förordat att p a p p e r sskatten
avvecklades och att en särskild tidskri ftsskatt infördes.
Beträffande utredningens motivering härför torde det vara tillräckligt att
här endast hänvisa till propositionen den 24 mars 1950, nr 193.
Frågan om fortsatt giltighet av förordningen angående omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker.
Beträffande förevarande fråga må följande nämnas.
Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av
spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet
innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker sådan densamma lyder enligt förordningarna
den 26 juni 1933 (nr 399), den 21 maj 1937 (nr 246), den 25 maj
1941 (nr 254), den 28 maj 1943 (nr 257), den 11 juni 1943 (nr 316) samt
den 30 januari 1948 (nr 18).
Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:
l:o) vid detalj handelsbolagens (systembolagens) inköp av spritdrycker,
därvid skatten utgår dels med en grundavgift av 9 kronor för liter och dels
med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp,
av dryckerna i buteljerat skick;
2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i två särskilda kungörelser
den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpas hos partihandelsbolaget
eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutisk!,
tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår
med en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.
Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, som utskänkas, samt utgår
med 4 kronor för liter renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt,
6 kronor för liter annat egentligt brännvin och 8 kronor för liter andra
spritdrycker.
Enligt förordningen den 27 maj 1949 (nr 236) gälla bestämmelserna angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker intill utgången
av juni månad 1950. Av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag
framgår att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker i riksstaten
för budgetåret 1950/51 beräknats till 480 miljoner kronor.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.
I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa
av 5 138 miljoner kronor, varav 4 803 miljoner kronor hänförde sig till
egentliga statsinkomster och 335 miljoner kronor till inkomster av statens
kapitalfonder.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades
i statsverkspropositionen den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet
giva 2 200 miljoner kronor. Inkomsttitlarna kupongskatt, arvslottsskatt,
gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och
expeditionsstämplar in. in. upptogos till 6, 55, 28 resp. 43 miljoner kronor.
I automobilskattemedel beräknades inflyta 530 miljoner kronor. Tullar och
acciser beräknades giva sammanlagt 1 587 miljoner kronor, varav i tullmedel
220 miljoner kronor, varuskatt 150 miljoner kronor, trafikskatt 35 miljoner
kronor, accis å silke 4,3 miljoner kronor, skatt å kaffe 11 miljoner
kronor, tobaksskatt 435 miljoner kronor och skatter på alkoholhaltiga drycker
sammanlagt 653 miljoner kronor. Under diverse inkomster inflytande
medel beräknades till sammanlagt 124,5 miljoner kronor. Härav belöpte sig
7,5 miljoner kronor på totalisatormedel samt 33 resp. 75 miljoner kronor på
tips- och lotterimedel.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen
till sammanlagt 137 miljoner kronor, varav för postverket 15
miljoner kronor, för telegrafverket 45 miljoner kronor, för statens järnvägar
35 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 30 miljoner kronor och
för domänverket 12 miljoner kronor.
I skrivelse den 23 mars 1950 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1950/51. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de
olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Denna inkomsttitel beräknades i
december 1949 till 2 200 miljoner kronor och upptogs i statsverkspropositionen
till detta belopp. Sedan riksräkenskapsverkets beräkning avgavs, ha
vissa uppgifter om skatteuppbörden i januari och mars innevarande år blivit
tillgängliga, varjämte uppgifter nu föreligga om det belopp, som under
första hälften av budgetåret 1950/51 skall utbetalas till kommunerna.
Dessa uppgifter giva ej anledning till ändring av den av riksräkenskapsverket
förut avgivna beräkningen rörande denna inkomsttitel. Ett osäkerhetsmoment
ligger dock i svårigheten att beräkna, hur den kvarstående
skatten på grund av 1949 års taxering efter det medgivna anståndet med
dess erläggande kommer att fördela sig på det löpande budgetåret och budgetåret
1950/51.
Kupongskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen
till 6 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 februari
1950 bar överståthållarämbetet beräknat inkomsterna å titeln för nästa
budgetår till 5 miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattas inkomsterna
till 5 miljoner kronor. Eiksräkenskapsverket föreslår, att titeln
i det slutliga riksstatsförslaget upptages till sistnämnda belopp.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel upptagen till 55 miljoner kronor. Enligt av generalpoststyrelsen
den 3 mars 1950 avgiven beräkning uppskattas postverkets
uppbörd under titeln till 54 miljoner kronor, varav arvslottsskatt 31
miljoner kronor, gåvoskatt 2,5 miljoner kronor och kvarlåtenskapsskatt
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
20,5 miljoner kronor. Uppbörden genom länsstyrelserna under titeln torde
kunna uppskattas till omkring 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket anser
sig ej böra frångå statsverkspropositionens beräkning.
Lotterivinstskatt. I statsverkspropositionen har lotterivinstskatten beräknats
till 28 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har generalpoststyrelsen
med vidhållande av tidigare verkställd beräkning uppskattat uppbörden
under nästa budgetår till 27 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
finner ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel beräknades i
december 1949 av riksräkenskapsverket till 43 miljoner kronor, vilket belopp
godtogs i statsverkspropositionen. Generalpoststyrelsen har nu liksom
i sin ursprungliga beräkning uppskattat inkomsterna å titeln till 42 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket, som för det löpande budgetåret beräknat
inkomsterna å titeln till 43 miljoner kronor, föreslår, att inkomsttiteln
även för budgetåret 1950/51 upptages till sistnämnda belopp.
Fordonsskatt. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars 1950 har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat denna inkomsttitel till 100 miljoner
kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Riksräkenskapsverket
förordar, att titeln upptages till nämnda belopp i det slutliga
riksstatsförslaget.
Bensinskatt. Denna skatt beräknades i december 1949 av riksräkenskapsverket
till 430 miljoner kronor, vilket belopp upptogs i statsverkspropositionen.
Bensinransoneringens upphävande i november 1949 antogs komma
att medföra en icke obetydlig ökning av bensinförbrukningen och av bensinskatteuppbörden.
För innevarande budgetår beräknades sålunda i anslutning
till generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens kalkyler inkomsten av
bensinskatt till 415 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 350 miljoner
kronor men kan enligt en av riksräkenskapsverket nu företagen beräkning
uppskattas till endast 375 miljoner kronor. För nästa budgetår har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i till riksräkenskapsverket avgiven förnyad
beräkning uppskattat inkomsten å denna titel till 430 miljoner kronor,
varvid styrelsen antagit, att inkomsten av bensinskatt kommer att stiga
i proportion till av styrelsen förutsedd ökning av fordonsbeståndet. I
förnyade beräkningar ha generaltullstyrelsen och" kontrollstyrelsen beräknat
inkomsten av bensinskatt till 275 miljoner kronor för importerad bensin
respektive 105 miljoner kronor för inom riket tillverkad bensin och motorsprit.
Härtill kommer skatt å brännoljor, som torde kunna uppskattas
till närmare 40 miljoner kronor, varjämte titeln å andra sidan belastas med
viss skatterestitution till jordbrukare. Från statens bränslekommission har
riksräkenskapsverket införskaffat uppgifter rörande den beräknade bensinförbrukningen,
vilka utvisa, att skatten å importerad och inom riket
tillverkad bensin kan beräknas i nära anslutning till generaltullstyrelsens
och kontrollstyrelsens beräkningar. Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna
å titeln bensinskatt till 420 miljoner kronor för nästa budgetår
och förordar, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till detta
belopp.
Tullmedel. Denna inkomsttitel upptogs i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
i december 1949 i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning
till 220 miljoner kronor, vilket belopp godtogs i statsverkspropositionen. Generaltullstyrelsen
förordar i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars
1950, att tullmedlen beräknas till nämnda belopp. Härvid har generaltullstyrelsen
räknat med en viss uppbördsökning på grund av en väntad stegring
av importen. Denna uppbördsökning beräknas emellertid motvägas
av minskade tullintäkter till följd av Sveriges anslutning till allmänna tull
-
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
och handelsavtalet, varom Kungl. Maj: t gjort framställning till årets riksdag.
Riksräkenskapsverket anser sig ej böra föreslå någon ändring av den
i statsverkspropositionen upptagna inkomsten å denna titel. I sina beräkningar
har riksräkenskapsverket ej medtagit någon överföring av tull och
tilläggstull å kaffe till clearingkassa för kaffe, enär ämbetsverket saknar
möjlighet att bedöma, i vilken utsträckning dylik överföring kan komma
att ske under nästa budgetår.
Varuskatt. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits
till 150 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha i till
riksräkenskapsverket: avgivna förnyade beräkningar upptagit uppbörden
av varuskatt till 140 resp. 5,5 miljoner kronor, vartill kommer den kvarstående
uppbörden av allmän omsättningsskatt, som torde uppgå till omkring
1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket finner ej anledning föreslå ändring
i statsverkspropositionens beräkning av denna inkomsttitel.
Pappersskatt. Denna inkomsttitel är icke upptagen i statsverkspropositionen,
då pappersskatten förutsatts icke skola uttagas efter innevarande budgetårs
utgång. Kon t roll styrelsen beräknar den till nästa budgetår kvarstående
uppbörden av pappersskatt till 7 miljoner kronor. Under förutsättning
att pappersskatten upphör att utgå från och med den 1 nästkommande juli
föreslår riksräkenskapsverket, att nämnda belopp upptages i det slutliga
riksstatsförslaget. Med hänsyn till beloppets storlek finner riksräkenskapsverket
det önskvärt, att inkomsttiteln bibehålies i riksstaten under nästkommande
budgetår.
Trafikskatt. Denna inkomsttitel har järnvägsstyrelsen i skrivelse till
riksräkenskapsverket den 11 mars 1950 beräknat till 35 miljoner kronor
eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Riksräkenskapsverket
förordar, att titeln upptages till nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.
Accis å silke. Denna titel är upptagen i statsverkspropositionen med 4,5
miljoner kronor. I proposition till riksdagen angående vissa ändringar i gällande
tulltaxa in. in. har emellertid föreslagits, att förordningen om accis
å silke skall upphöra att gälla. I till riksräkenskapsverket avgiven förnyad
beräkning har generaltullstyrelsen ej räknat med några inkomster av accis
å silke under nästkommande budgetår. Styrelsen har härvid utgått från
att under detta budgetår inflytande kvarstående uppbörd skall behöva tagas
i anspråk för de restitutioner, som förutses i nämnda proposition. UnIler
förutsättning att accisen å silke slopas föreslår riksräkenskapsverket,
att titeln ej upptages i det slutliga riksstatsförslaget.
Skatt å kaffe. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits
till It miljoner kronor. Statens livsmedelskommission har i skrivelse till
riksräkenskapsverket den 9 mars 1950 räknat med någon reducering av importen
av kaffe under nästa budgetår och uppskattat inkomsterna å titeln
till 10 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att titeln uppföres
med sistnämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget. Härvid har riksräkenskapsverket
ej räknat med någon överföring till clearingkassa för kaffe,
då ämbetsverket saknar möjlighet att bedöma, i vilken utsträckning dylik
överföring kan komma att ske under nästa budgetår.
Tobaksskatt. Denna inkomsttitel beräknades i statsverkspropositionen till
435 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse
till riksräkenskapsverket den 3 mars 1950 uppskattat tobaksskatten för
nästa budgetår till 420 miljoner kronor. För det löpande budgetåret beräknas
skatten till 430 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning
till aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets kalkyl tobaksskatten
till 420 miljoner kronor för nästa budgetår.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
Omsättnings- och utskänkningsskatt u spritdrycker. I statsverkspropositionen
har denna titel upptagits till 480 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen
har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 mars 1950 uppskattat inkomsterna
å titeln för nästa budgetår till 490 miljoner kronor. För innevarande
budgetår beräknas inkomsterna till 480 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
anser sig ej böra föreslå någon ändring av statsverkspropositionens
beräkning av denna titel.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Riksräkenskapsverket beräknade
i december 1949 denna titel till 36 miljoner kronor, vilket belopp
godtogs i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har nu liksom i sin
ursprungliga beräkning uppskattat uppbörden under nästa budgetår till 35
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner icke anledning frångå sin
tidigare beräkning av uppbörden under budgetåret 1950/51.
Maltdrycksskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits
till 67 miljoner kronor och beräknas till samma belopp av kontrollstyrelsen
i dess förnyade beräkning. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln
upptages till nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.
Skatt A läskedrycker. Kontrollstyrelsen bar nu liksom i sin ursprungliga
beräkning uppskattat inkomsterna å denna titel under nästa budgetår till
30 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Riksräkenskapsverket
finner ej skäl föreligga att frångå statsverkspropositionens
beräkning på denna punkt.
Statlig nöjesskatt. I statsverkspropositionen har denna skatt upptagits
lill 45 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsttiteln
lämna en avkastning av 45 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner
ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.
Totalisatormedel. Denna inkomsttitel uppskattades i riksräkenskapsverkets
decemberberäkning till 7,5 miljoner kronor och upptogs med detta belopp
i statsverkspropositionen. Titeln har av lantbruksstyrelsen i eu den 21
februari 1950 avgiven beräkning uppskattats till 7,5 miljoner kronor, vilket
innebär en höjning med 1 miljon kronor av styrelsens ursprungliga beräkning.
Riksräkenskapsverket anser sig ej böra föreslå någon ändring av
statsverkspropositionens beräkning av denna titel.
Tipsmedel. I statsverkspropositionen har denna titel upptagits med 33
miljoner kronor. Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 22 februari 1950 uppskattat inkomsten av titeln till 32 miljoner
kronor mot 30,36 miljoner kronor i bolagets ursprungliga beräkning. Riksräkenskapsverket
finner ej anledning att frångå sin tidigare beräkning av
denna titel.
Lotterimedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i
december förra året till 75 miljoner kronor, vilket belopp även upptogs i
statsverkspropositionen. Titeln har av Svenska Penninglotteriet aktiebolag
i skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 februari 1950 beräknats till 73
miljoner kronor, vilket innebär en höjning med 2 miljoner kronor av bolagets
t kli ga re beräkning. Inkomsttiteln beräknas under innevarande budgetår
ge 75 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser sig ej böra frångå
den beräkning, som avgavs i december i fjol, utan föreslår, att inkomsterna
i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 75 miljoner kronor.
Statens järnvägar. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits
till 35 miljoner kronor. I till riksräkenskapsverket avgiven förnvad
beräkning har järnvägsstyrelsen liksom i sin tidigare beräkning upptagit
överskottet till 30 miljoner kronor. Styrelsen har därvid räknat med någon
minskning av de totaia bruttoinkomsterna, beroende på väntade minskade
intäkter av godstrafiken, samt en viss ökning av utgifterna. För innevaran
-
29
Kanyl. Maj:ts proposition nr 237-
de budgetår beräknas statens järnvägar lämna ett överskott av 46,s miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket har funnit sig icke böra frångå sin tidigare
beräkning av överskottet för budgetåret 1950/51.
Domänverket. I statsverkspropositionen har inkomsten å denna titel upptagits
till 12 miljoner kronor, varvid räknats med en avsättning å 13 miljoner
kronor till domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader in. in.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 mars 1950 har domänstyrelsen
beräknat avsättningen till nämnda fond till 12 miljoner kronor och inkomsttiteln
till 13 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att titeln
uppföres med 13 miljoner kronor i det slutliga riksstatsförslaget.
Övriga affärsverk. I fråga om överskotten av postverket, telegrafverket
och statens vattenfallsverlc ha myndigheterna ej ifrågasatt någon ändring
av de i statsverkspropositionen upptagna beloppen. Detta innebär, att generalpoststyrelsen
godtagit av riksräkenskapsverket förordad höjning av dess
tidigare beräkning. Ej heller riksräkenskapsverket har funnit anledning att
nu föreslå någon ändring av beräkningarna i statsverkspropositionen i vad
avser överskotten av nämnda affärsverk.
Departementschefen.
Det ekonomiska läget. 1 finansplanen i årets statsverksproposition redogjordes
för de beräkningar som verkställts beträffande de ekonomiska utsikterna
för det framförliggande året och som sammanfattats i den till propositionen
fogade nationalbudgeten för år 1950. De verkställda kalkylerna
pekade mot en ytterligare lättnad i det ekonomiska läget. Främst tack vare
en förutsedd gynnsam utveckling av produktionen var det möjligt att i
planerna för innevarande år inrymma en icke obetydlig ökning av investeringarna.
Samtidigt medgav den förbättring i valutaläget som inträtt en ansenlig
utvidgning av licensieringsramen för importen, innebärande en icke
oväsentlig förstärkning av de inhemska försörjningsmöjligheterna. Genom
förlängning av överenskommelsen om inkomststabilisering samt genom fortsatt
sträng återhållsamhet i fråga om statsutgifter i förening med en i stort
sett oförminskad skattebelastning på de privata inkomsterna hade vidare
förutsättningar skapats för en stabiliserad utveckling på konsumtionens
område.
Planerna i fråga om investeringsverksamheten och utrikeshandeln inneburo
en begynnande avveckling av de krisbetonade detaljregleringarna och
en fortsatt utveckling mot fri samhällsekonomisk balans. Strävanden i samma
riktning koihmo även till uttryck i mitt förordande i finansplanen av
pappersskattens avskaffande. Jag underströk dock, att den förutsedda jämvikten
i det ekonomiska livet under innevarande år alltjämt förutsätter regleringar
på viktiga huvudområden av det ekonomiska livet samt alla samhällsgruppers
samverkan till en stabilisering av inkomsterna. Endast under
dessa betingelser ansåg jag det möjligt att vidmakthålla den samhällsekonomiska
balans som den ekonomiska politiken de senaste åren inriktats på.
Särskild återhållsamhet motiverades av ovissheten om den internationella
konjunkturutvecklingen. Såsom en konsekvens av devalveringarna föregå
-
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 237-
ende höst kännetecknades läget vid årets början av en brytning mellan prisstegrings-
och prisfallstendenser. Det kunde icke uteslutas, att endera av
dessa tendenser under året komme att taga överhanden på de internationella
marknaderna och utlösa inflationistiska eller deflationistiska tendenser, vilka
kunde spridas till vårt land och förorsaka en snabb omkastning i det
ekonomiska läget. Med hänsyn härtill hade nationalbudgetdelegationen förutskickat,
att händelseförloppet kunde komma att påkalla en revision av
nationalbudgetberäkningarna. I anslutning härtill uttalade jag i finansplanen,
att det vore nödvändigt att följa den ekonomiska utvecklingen med stor
uppmärksamhet och att uppdrag borde lämnas vederbörande myndigheter
att vidtaga åtgärder lör att inhämta fortlöpande informationer om det ekonomiska
lägets utveckling i syfte att skaffa möjligheter för att under årets
lopp vidtaga erforderliga justeringar i de åtgärder, som äro avsedda att påverka
den samhällsekonomiska balansen.
När nu ett kvartal av året förflutit, kan det konstateras, att situationen
såväl i inre som yttre hänseenden i stort sett är lika svåröverskådlig som vid
årets början.
Den internationella konjunkturutvecklingen har ännu icke givit
något entydigt utslag. Detta vill säga, att varken någon allmän konjunkturuppgång
eller något påtagligt tecken till konjunkturavmattning hittills kunnat
spåras utomlands. Vad särskilt gäller den för vår prispolitik viktiga frågan
om prisrörelserna i utlandet, ha för vissa varor prisstegringar inregistrerats,
medan för andra varor icke oväsentliga prisfall noterats. Det är icke
möjligt att på grundval av det nu rådande läget bilda sig en föreställning
om världsmarknadsprisnivåns sannolika gestaltning under fortsättningen av
året. På den allra senaste tiden synes emellertid tendensen till prisnedgång
ha övervägt.
Till frågan om de utländska prisförskjutningarnas innebörd för relationen
mellan våra export- och importpriser torde jag få återkomma i samband
med redogörelsen för utrikeshandeln.
Ej heller i fråga om de interna balansfaktorerna finnas några symptomatiska
avvikelser från de ursprungliga beräkningarna att anföra. På detta
tidiga stadium är det emellertid icke möjligt att företaga en formlig avstämning
av de ursprungliga kalkylerna mot den faktiska utvecklingen. På
grund av den tidseftersläpning som med nödvändighet måste vidlåda statistiken,
har denna nämligen hittills i stort sett blott hunnit lämna vittnesbörd
om utvecklingen fram till årsskiftet. Härvid har på det hela taget den preliminära
bild av utvecklingen under fjolåret, som tidigare uppdragits, verifierats.
De statistiska uppgifter, som täcka utvecklingen under innevarande
är, avse huvudsakligen utrikeshandeln och valutamarknaden, penning- och
kapitalmarknaden samt prisläget.
På utrikeshandelns område har läget hittills varit gynnsammare
än väntat, om man ser på det totala varuutbytet. Det har sålunda visat sig,
att exporten under perioden januari—februari i förhållande till fjolårsvärdet
31
Kungl. Maj:is proposition nr 237.
sligit med icke mindre än 163 miljoner kronor eller omkring 25 procent. Volymökningen
är något större än värdesiffrorna utvisa. Importen har under
samma tid ökat med 53 miljoner kronor. Handelsbalansen har under de två
första månaderna resulterat i ett importöverskott av 14 miljoner kronor
mot 124 miljoner förra året. Därest den tendens, som kommit till uttryck i
handelsbalansens utfall under årets två första månader, icke är övergående,
torde man få utgå från att de i nationalbudgeten inrymda exportkalkylerna
få uppjusteras, innebärande möjligheter till en ytterligare vidgning av ramen
för importen.
Vid en justering av import- och exportkalkylerna torde hänsyn också få
tagas till den omständigheten, att uppskattningarna rörande gestaltningen
av bytesförhållandet till utlandet av allt att döma varit alltför pessimistiska.
Sålunda har enligt kommerskollegii indextal relationen mellan export- och
importpriserna utvecklats mindre oförmånligt än man antog vid devalveringen.
Från augusti 1949 och fram till februari 1950 har importprisindex
stigit med cirka 22 procent och exportprisindex med cirka 16 procent. Enligt
samma indexberäkningar skulle en återhämtning redan ha börjat inträda
i fråga om den tidigare ogynnsamma förskjutningen i relationen mellan
export- och importpriserna, i det att importprisindex mellan december och
februari blott stigit med 0,3 procent, medan exportprisindex under samma
tid visat en uppgång med icke mindre än fem procent. Anförda indextal kunna
emellertid icke tillerkännas absoluta vitsord såsom uttryck för de priser
som gällt för det faktiska varuutbytet, eftersom de närmast avspegla prisnoteringarna
på de internationella marknaderna för varor som ingå i Sveriges
utrikeshandel. En ytterligare reservation får göras med hänsyn till
att svängningar i indexserierna under en så kort tidrymd som ett par månader
icke kunna tillmätas alltför stort bevisvärde. Det finnes dock skäl förmoda,
att den i nationalbudgeten gjorda beräkningen av landets förlust till
följd av bytesförhållandets försämring — 350 miljoner kronor — betecknar
en övre gräns.
Om sålunda utsikterna för den totala utrikeshandeln för närvarande synas
goda, får detta icke undanskymma dollarbalansens beträngda läge. Kravet
på en väsentlig ökning av exporten till Förenta staterna och det övriga
dollarområdet är alltjämt lika bjudande och fordrar oavlåtlig uppmärksamhet.
Riksbankens valutareserv har från den S1/12 1949 till den 31/3 i år
reducerats med 6 miljoner kronor. Med hänsyn till att riksgäldskontorets
innehav av franska skattkammarväxlar, uppgående till 45 miljoner kronor,
under perioden överförts till riksbanken, utgör emellertid det verkliga valutautflödet
51 miljoner kronor. Inom valutareserven ha vissa förskjutningar
ägt rum. Sålunda ha dollartillgodohavandena vuxit med 83 miljoner kronor.
Pundinnehavet har nedbringats med 123 miljoner kronor, vilket kan jämföras
med en för hela året beräknad nedgång av 250—300 miljoner kronor. Jag
får i övrigt hänvisa till följande sammanställning av förändringarna i riksbankens
behållning av guld och valutor (i miljoner kronor):
32
Kungl. Mcij.ts proposition nr 237-
slm
31/u
19/s
Till kurser
1949
Till kurser
31 12
3 Vs
1947
1948
före depre-
efter depre-
1949
1950
Guld ..................
379
290
cleringen
254
cieringen
365
362
359
Dollar..................
3
113
173
249
385
468
Pund..................
351
214
459
. 459
508
385
Övriga valutor..........
156
85
92
100
61
106
Bruttosumma
889
702
978
1 173
1 316
1 318
Skulder................
165
97
192
262
126
134
Nettosumma
724
605
786
911
1 190
1 184
Anm.-. Häri ingår icke riksgäldskontorets andel i Treasury Bills i pund, 109 milj. kr., och Franska
Bons du Trésor, 45 milj. kr. (ingår dock i riksbankens behållning per den sVs 1950).
Penning- och kapitalmarknaden kännetecknas av i stort sett
samma likvida ställning som vid årets början. Riksbanken har visserligen
genom sina värdepappersförsäljningar under perioden januari—mars indragit
likvida medel till ett belopp av 533 miljoner kronor, samtidigt som omslaget
från valutainflöde till valutautflöde inneburit att de tidigare av riksbankens
valutaköp föranledda likviditetstillskotten till marknaden på senaste
tiden upphört och ersatts av en ström i motsatt riktning. Nettoresultatet
av riksbankens samtliga transaktioner under första kvartalet i år har därför
blivit en minskning av tillgången på betalningsmedel i betydelsen sedlar och
riksbanksgiro med 439 miljoner kronor, jämfört med en motsvarande minskning
av 423 miljoner kronor i fjol. Underlaget för bankernas kreditgivning
har dock icke reducerats i motsvarande mån, eftersom deras värdepappersportfölj
undergått en ansenlig påfyllning. Enligt de hittills tillgängliga uppgifterna,
vilka avse januari och februari, har sålunda affärsbankernas innehav
av inhemska värdepapper under året stigit med icke mindre än 439 miljoner
kronor mot 361 miljoner samma tid 1949. Totalt uppgick den 28 februari
i år affärsbankernas innehav av inhemska statspapper och obligationer till
1 709 miljoner kronor, vilket i nuvarande läge representerar en avsevärd
likviditetsreserv, som får tagas i beaktande vid bedömningen av banksystemets
kreditgivningskapacitet. Under årets två första månader har emellertid
affärsbankernas utlåning till allmänheten blott stigit med 50 miljoner kronor
mot en inlåningsökning från allmänheten av drygt 300 miljoner kronor.
Prisutvecklingen inom landet har varit stabiliserad. Från december
1949 till februari i ar har saväl parti- som konsumtionsprisindex stigit
med omkring en halv procent. Härmed ligger partiprisnivån icke fullt tre
procent över läget närmast före devalveringen och icke fullt två procent
över fjolårsnivån, medan konsumtionspriserna varit praktiskt taget oförändrade
sedan devalveringen och stigit med en halv procent sedan februari
i fjol. Nagon levnadskostnadsberäkning för innevarande år föreligger ännu
icke.
Från övriga sidor av det ekonomiska livet föreligga endast strödda statis
-
Kungl. Mctj:ts proposition nr 237.
33
tiska data. Så långt dessa sträcka sig, ge de icke anledning att ändra den
konjunkturuppfattning som präglar finansplanen och nationalbudgeten. De
riktlinjer för den ekonomiska politiken under innevarande år som uppdrogos
i finansplanen torde därför kunna följas även i fortsättningen, såframt
icke nu oförutsägbara skiftningar i lägets karaktär senare framträda och
påkalla en omläggning av planerna.
Det anförda innebär, att man får inrikta sig på att de särskilda anstalter
som träffats till penningvärdets skydd och den ekonomiska jämviktens upprätthållande,
så vitt nu kan överblickas, måste bibehållas till årets slut vid
i stort sett nuvarande omfattning. Bland annat kräver stabiliseringspolitikens
fullföljande, att prisstabiliteten på konsumtionsområdet bevaras genom
att de i anslutning till devalveringen hösten 1949 beslutade subventionsåtgärderna
äga bestånd under återstoden av året. Genom propositionerna
nr 179 och nr 180 har denna fråga redan underställts riksdagen. Som
t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet därvid anfört, synes man för
närvarande icke böra räkna med att ifrågavarande subventionsförfarande
skall tillämpas efter ingången av år 1951. Möjligheter torde dock böra skapas
för att, om så befinnes önskvärt, under en övergångstid fortsätta subventioneringen
av de även tidigare subventionerade varorna bomull och hudar.
i syfte att erhålla en smidigare prisanpassning samt motverka spekulativa
lagringsköp.
Med utgångspunkt från de för dagen gällande världsmarknadspriserna
far man vara beredd på att avvecklingen av berörda subventioner, tillika
med tillämpningen enligt förutvarande grunder av återanskaffningsprisprincipen,
automatiskt medför en viss uppjustering av prisnivån och levnadskostnaderna
tämligen omedelbart efter 1951 års ingång. Proportionerna
härvidlag få dock icke överdrivas. Vid förarbetena till fjolårsbeslutet i
subventionsfrågan beräknades importfördyringen motsvara en stegring av
levnadskostnadsindex med 11/, procent. På grund av därefter inträdande
förändringar, särskilt beträffande kaffe- och ullpriserna, synes man för närvarande
få uppskatta importsubventioneringens och därtill anslutande
arrangemangs prisnedhållande effekt till ungefär tre procent. Det torde få
erinras om att detta icke är liktydigt med en häremot svarande ökning av
förbrukningen av subventionsmedel, emedan det i vissa fall, såsom beträffande
tobaks- och yllevaror, tills vidare varit möjligt att undvika, att de
höjda återanskaffningspriserna slå igenom i konsumtionspriserna. På grund
härav, och då eu reserv för oförutsedda prisstegringar inrymmes i de för
innevarande budgetår anvisade subventionsmedlen, kunna dessa trots den
berörda förändringen på prisområdet beräknas vara tillräckliga.
Därest den av subventionernas upphörande betingade engångsförskjutniugen
av prisnivån föranleder en motsvarande nominell lönekompensation,
rubbas icke härigenom den samhällsekonomiska balansen under nästa år.
Det blir förfarande jämvikt mellan den totala tillgången och efterfrågan i
samhället, fastän på ett värdemässigt något förhöjt plan. Utrymmet för lönestegringar,
som sträcka sig härutöver och vilka alltså innebära en höjning
3 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 237.
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
av den reala inkomststandarden, kommer emellertid fortfarande att vara
begränsat under år 1951.
Även om sålunda det för löneökningar under år 1951 disponibla utrymmet
är begränsat och den samhällsekonomiska balansen och prisnivån starkt
beroende av löneutvecklingen, torde dock bland arbetsmarknadens organisationer
allmän c-nighet råda därom, att den vid årsskiftet utlöpande överenskommelsen
om inkomststabilisering icke bör ytterligare förlängas. Under
dessa förhållanden räknar jag med fria avtalsrörelser beträffande lönerna
för det kommande året. Det torde dock få förutsättas, att arbetsmarknadens
parter vid löneuppgörelserna beakta riskerna för en inflationsartad utveckling
och iakttaga den återhållsamhet som läget kan kräva. Givetvis är jag
beredd att vid de överläggningar, som pläga ske med vederbörande organisationer
samt i annan lämplig ordning, tillhandahålla de upplysningar rörande
det ekonomiska läget, som kunna erfordras för en bedömning av utrymmet
för inkomstökningar under nästa år. I detta sammanhang vill jag fästa
uppmärksamheten på att hänsyn även får tagas till att man med nuvarande
uppläggning av prisregleringen på jordbrukets område har att förvänta
krav från jordbrukets sida på inkomstförbättringar motsvarande de lönestegringar
som uppnås inom övriga yrkesgrupper. Jag får vidare hänvisa
till de i propositionen nr 203 framlagda förslagen, vilka innebära dels en
mindre uppmjukning av reglerna om begränsning i aktiebolagens vinstutdelningsrätt,
dels ock viss jämkning beträffande den tid inom vilken på
spärrkonto avsatta medel må lyftas. 1 rådande läge har jag icke ansett det
möjligt att förorda en mera väsentlig ändring i fråga om utdelningsbegränsningen.
I och med den nya rörligheten på inkomstområdet bli de kvarstående
områdena under statlig kontroll desto betydelsefullare. Det gäller att skapa
garantier för att de mödosamt vunna resultaten av de senaste årens stabiliseringspolitik
icke spolieras genom att myndigheterna förlora herraväldet
över utvecklingen vid eventuellt uppkommande överbelastningar på ekonomien
under den första övergångstiden efter nyåret. Att under denna tid en
aktiv priskontroll måste utövas, torde få anses självfallet, något som icke
utesluter ett smidigt handhavande av prisregleringen och en fortsatt avveckling
av denna i samma mån som risker för en ogynnsam prisutveckling
ej behöva befaras. Vidare finner jag det nödvändigt att för den närmaste
tiden gå fram med stor försiktighet beträffande lättnader på statsbudgetens
område. Nödvändigheten härav torde framträda med ökad skärpa efter de
nya uppgifter om budgetläget som föreligga och vartill jag återkommer i
det följande. Med hänsyn till riskerna för en ansvällning av investeringsverksamheten
torde jämväl i fråga om byggnadsregleringen tills vidare nuvarande
återhållsamhet få iakttagas.
Läget kräver även en restriktiv kreditpolitik. Härvid torde man få räkna
med kreditinstitutens medverkan. Den överenskommelse mellan riksbanken
och affärsbankerna m. fl. kreditinrättningar angående restriktivitet vid utlåningen,
som gällt under de senaste åren, har utgjort’ett värdefullt stöd
för stabiliseringssträvandena och får även i fortsättningen förutsättas vara
Kiimjl. Mcij:ts proposition nr 237.
35
i kraft. Skulle det visa sig, att trots detta tendenser till en kreditexpansion
framträda, torde man få upptaga till prövning frågan om en tillämpning av
den existerande beredskapslagstiftningen rörande affärsbankernas kassareserver.
Den inställning jag här givit uttryck åt bottnar i den uppfattningen, att
det gäller att tillse, att den samhällsekonomiska balansen icke rubbas genom
att förväntningar om en ny inflationsfas i samband med lönestabiliseringens
upphörande och importsubventionernas avskaffande få tillfälle att växa sig
starka och föranleda till eljest icke motiverade dispositioner. Får utvecklingen
blott fortgå ostört under resten av året, bör samhällsekonomien i hägnet
av den, låt vara villkorliga, jämvikt, som förefunnits sedan hösten 1948,
ha nått en sådan hållfasthet vid utgången av innevarande år, att den i betydande
grad kan tåla de påfrestningar som den då eventuellt utsättes för.
En förutsättning härför är, att den successiva förbättring av läget under
innevarande år, som man får räkna med, icke tages ut i förväg i form av
en så hastig uppluckring av stabiliseringsåtgärderna på statsbudgetens och
investeringarnas områden, att den i nationalbudgeten uppdragna ramen för
utvecklingen i år spränges. Målsättningen bör givetvis alltjämt vara att i takt
med det ekonomiska lägets förbättring avveckla detaljregleringarna och de
övriga extraordinära åtgärder som tillkommit i stabiliseringssyfte. Det är
min avsikt att söka få ett fastare grepp om möjligheterna härvidlag genom
att föranstalta om en utredning angående ett långtidsprogram för den ekonomiska
politiken. Bemyndigande härtill torde få utverkas vid ett senare
tillfälle. I det övergångsskede, vari vi ännu befinna oss, och med de ovissa
utsikterna i fråga om den internationella konjunkturutvecklingen, är det
emellertid bättre att tills vidare förhålla sig avvaktande och taga ett steg i
sänder på vägen mot fri samhällsekonomisk balans, än att hela stabiliseringspolitiken
vedervågas.
Budgetläget. I det förslag till riksstat för budgetåret 1950/51, som framlades
i statsverkspropositionen, uppgingo utgifterna till 4 667 miljoner kronor
och de beräknade inkomsterna till 5 139 miljoner kronor. Enligt förslaget
skulle man sålunda kunna räkna med ett överskott på 472 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkcts i det föregående redovisade nya beräkningar av
vissa större inkomsttitlar innebära en nettominskning i förhållande till beräkningarna
i statsverkspropositionen med sammanlagt 23 miljoner kronor.
Beträffande inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
in. m. ha senare inhämtade uppgifter angående uppbörden och utbetalning
till kommunerna icke givit riksräkenskäpsverket anledning till ändring
i ämbetsverkets tidigare beräkningar, vilka slutade å 2 200 miljoner
kronor. Emellertid har ämbetsverket understrukit det osäkerhetsmoment
som ligger i svårigheten att beräkna fördelningen av inflytande betalning
av kvarstående skatten på löpande och nästa budgetår. Beträffande övriga
inkomsttitlar, vilka av ämbetsverket underkastats förnyad prövning med ledning
av från vederbörande myndigheter införskaffade uppgifter, har äm
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
betsverket förordat, att följande titlar upptagas med i förhållande till förslaget
i statsverkspropositionen minskade belopp, nämligen kupongskatt med
1 miljon kronor, bensinskatt med 10 miljoner kronor, kaffeskatt med 1 miljon
kronor samt tobaksskatt med 15 miljoner kronor. Med hänsyn till att
förordningen om accis å silke föreslagits skola upphöra att gälla har ämbetsverket
utgått från att denna inkomsttitel bortfaller nästa budgetår, vilket
föranleder eu inkomstminskning av 4,3 miljoner kronor. Vidare har riksräkenskapsverket
förutsatt, att pappersskatten kommer att utgå under hela
det löpande budgetåret, och därför föreslagit, att den kvarstående uppbörden
ca 7 miljoner kronor även nästa budgetår beräknas under särskild titel.
Slutligen har ämbetsverket beräknat en höjning av inkomsterna från domänverket
med 1 miljon kronor i förhållande till beräkningen i statsverkspropositionen.
Riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar av statsintäkterna för nästa
budgetår ha endast i de i det följande berörda fallen givit mig anledning att
frångå de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna. Beträffande inkomsttiteln
preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. föreslår jag
med utgångspunkt från riksräkenskapsverkets beräkning, att titeln upptages
till 2 200 miljoner kronor. Jag förutsätter därvid, att anståndsförfarande
icke kommer att tillämpas vid inbetalning av kvarstående skatt i anledning
av 1950 års taxering. I statsverkspropositionen upptogs tobaksskatten,
som av riksräkenskapsverket då beräknades utfalla med 435 miljoner
kronor för det löpande budgetåret, till samma belopp för nästa budgetår.
Enligt av riksräkenskapsverket nu lämnade uppgifter beräknas uppbörden
för det löpande budgetåret giva 430 miljoner kronor. Ämbetsverket har med
hänsyn till en av tobaksmonopolet gjord kalkyl föreslagit en nedräkning i
förhållande till det i statsverkspropositionen upptagna beloppet med 15
miljoner kronor. Jag föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt för nästa budgetår
upptages till samma belopp som det beräknade utfallet för det löpande
budgetåret, vilket i förhållande till statsverkspropositionens beräkning
innebär en minskning med 5 miljoner kronor. Beträffande inkomsttitlarna
kupongskatt och skatt å kaffe, för vilka riksräkenskapsverket föreslagit
viss nedräkning, ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets nu gjorda
beräkningar. Jag kommer i det följande närmare behandla frågan om eu
sänkning av bensinskatten under nästa budgetår ävensom beräkningen av
intäkterna av denna skatt. Såsom riksräkenskapsverket föreslagit torde —
med hänsyn till att förordningen om accis å silke förutsatts skola upphöra
att gälla — denna inkomsttitel böra utgå ur riksstatsförslaget för nästa budgetår.
Då i propositionen nr 193 föreslagits, att pappersskatten skall avvecklas
med utgången av april 1950, torde icke heller denna inkomsttitel böra
uppföras i riksstatsförslaget. Riksräkenskapsverkets beräkningar i övrigt
torde kunna godtagas.
Driftbudgetens utgiftssida kan — såsom i det föregående närmare redovisats
— nu beräknas komma att utvisa en ökning på sammanlagt ca 110
miljoner kronor. Huvudparten härav hänför sig till subventionering av införseln
av vissa varor och till prisclearing å kaffe å tillhopa 99 miljoner
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
37
kronor. De sammanlagda utgifterna å driftbudgeten för nästa budgetår kunna
sålunda nu uppskattas till (4 6G7 -f 110 =) 4 777 miljoner kronor.
Jag torde nu få behandla frågan om den extra bensinskattens fortbestånd.
I statsverkspropositionen framhöll jag, att jag i likhet med 1949 års skatteutredning
ansåg önskvärt, att denna skatt avskaffades så snart möjligheter
därtill förelåge. Jag var dock icke beredd att ta ståndpunkt till frågan om tidpunkten
för skattens sänkning, innan vissa ytterligare utredningar företagits.
Från försörjningsmyndigheterna ha nu infordrats utlåtanden i detta
ärende.
I en den 7 mars 1950 dagtecknad promemoria har statens bränslekommission
framlagt vissa beräkningar angående förändringarna i försörjningsläget
för flytande bränslen vid en ifrågasatt sänkning av skatten på bensin. 1 denna
promemoria har anförts, att för nästkommande budgetår kunde förbrukningen
av bensin — i förhållande till budgetåret 1949/50 — komma att
stiga från 800 000 m3 till 950 000 m3 med oförändrad skatt och till 1 050 000
in3 därest skatten skulle sänkas med 20 öre per liter. Vidare har i promemorian
framhållits, att för tillgodoseende av försörjningen med bensin och lätta
oljor under budgetåret 1950/51 korame att erfordras en ökad import för
tillhopa 42,4 miljoner kronor vid oförändrad bensinskatt och 55,2 miljoner
kronor vid en med 20 öre sänkt skatt. Dessa belopp måste beräknas utgå i
dollar. Härtill kunna komma 5,3 respektive 6,8 miljoner kronor vid finansiering
med Marshall-medel och tillämpande av 50 procent-regeln beträffande
tonnage.
Över nämnda promemoria har infordrat utlåtande avgivits av statens handels-
och industrikommission den 15 mars 1950. I utlåtandet har framhållits
att då en ökning av bensinförbrukningen komme att medföra krav på
ökad import mot betalning i dollar, frågan huruvida valuta kunde ställas
till förfogande för en dylik importökning borde ses mot bakgrunden av
dollarläget.
I utlåtandet har vidare anförts, att ett beslut om att redan nu belasta
importplanen för tiden den 1 juli 1950—den 30 juni 1951 med ett ytterligare
utgiftsbelopp på ca 14 miljoner kronor — som en sänkning av bensinskatten
enligt bränslekommissionens beräkningar skulle medföra —
måste ur de synpunkter som handels- och industrikommissionen hade att
anlägga möta stora betänkligheter. Något hinder för att inrymma beloppet
i importplanen förelåge givetvis i och för sig icke, men en dylik åtgärd
komme såvitt nu kunde ses att ytterligare försämra möjligheterna till import
från Amerikas förenta stater av andra mycket betydelsefulla förnödenheter.
Det skulle därför enligt kommissionens mening vara önskvärt
om ett definitivt beslut rörande ifrågavarande skattesänkning icke träffades
förrän större klarhet vunnes om våra inkomster och utgiftsbehov i
dollar under nästa budgetår. Lämpligt syntes därför vara att Kungl. Maj:t
utverkade riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderlig sänkning först
när förhållandena bliva sådana, att verkan därav i ifrågavarande sammanhang
mera klart kunde överblickas. Särskilt betydelsefulla faktorer vore
härvidlag Marshall-hjälpens blivande storlek och utformning samt de fort
-
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
satta möjligheterna att inköpa bomull mot betalning i pund. För ett dylikt
uppskov talade även ovissheten om de verkningar, som ett friställande av
den genom den nuvarande skatten bundna köpkraften skulle kunna få
för möjligheterna att fullfölja pågående liberalisering av importen i allmänhet.
För egen del delar jag den åsikt som handels- och industrikommissionen
uttalat, nämligen att med hänsyn till att valutaläget för närvarande icke
med säkerhet möjliggör en sådan ökning av bensinimporten som torde bli
erforderlig vid en sänkning av bensinskatten, det ur vissa synpunkter icke
synes lämpligt att nu binda sig vid någon viss tidpunkt för en dylik skattesänkning.
Då vissa invändningar emellertid kunna anföras mot ett beslut,
som skulle innefatta en fullmakt för Kungl. Maj :t att fatta beslut om tidpunkten
för skattens sänkning, har jag ansett mig böra närmare undersöka
möjligheterna att bestämma tidpunkten för skattesänkningen. Jag
har härvid kommit till den uppfattningen, att det bör bli möjligt att i importplanen
för nästa år inrymma en viss ökning av bensinimporten, under
förutsättning att planeringen av importen redan från början kan ske med
hänsynstagande härtill. Om tidpunkten bestämmes redan till årsskiftet
1950/51 vinnes även den fördelen att prissänkningar kunna bli möjliga på
eu del områden samtidigt som borttagandet av importsubventioner få en
prisstegrande effekt. I fråga om de nya skattesatsernas höjd ansluter jag
mig till de av 1949 års skatteutredning framlagda förslagen. Jag förordar
sålunda att förslag framlägges om att skattesatserna för bensin och brännoljor
fr. o. in. den 1 januari 1951 sänkes till 25 öre per liter bensin och 20
öre per liter brännolja mot för närvarande respektive 45 respektive 34 öre.
Den av mig föreslagna skattesänkningen innebär för helt år en skatteminskning
för statsverket på omkring 185 miljoner kronor vid nuvarande
förbrukning. Konsumtionsökningen vid en skattesänkning skulle enligt
bränslekommissionens beräkningar utgöra ca 100 miljoner liter per år,
motsvarande en inkomstökning på 25 miljoner kronor. Under ett halvt år
skulle intäktsminskningen därför bli ca 80 miljoner kronor. Därutöver kommer
inkomsttiteln att belastas med kostnaderna för skatterestitution för
vissa lager som finnas i landet vid skattesänkningens genomförande. Denna
skatterestitution kan beräknps till ca 40 miljoner kronor. Inkomsttiteln
bör därför minskas i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar
med 120 miljoner kronor eller från 420 till 300 miljoner kronor.
Med denna beräkning av bensinskatteintäkterna skulle de totala inkomsterna
för nästa budgetår komma att uppgå till 4 998 miljoner kronor, vilket
innebär en minskning med 140 miljoner i förhållande till statsverkspropositionen.
I enlighet med tidigare anförda beräkningar skulle utgifterna
komma att uppgå till 4 777 miljoner kronor. Överskottet skulle sålunda
bli 221 miljoner kronor mot 472 miljoner kronor i statsverkspropositionen.
Av minskningen på 251 miljoner kronor sammanhänger 130 miljoner
med minskade bensinskatteintäkter, 99 miljoner kronor med utgifter
för importsubventioner vilka utgifter förutsattes i statsverkspropositio
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 3J
»eu men utan angivande av beloppet —- samt 22 miljoner kronor med såväl
ökade utgifter som minskade inkomster i övrigt.
I statsverkspropositionen genomfördes en uppdelning av budgetöverskottet,
som hänfördes dels till den extra bensinskatten, dels till övriga extraordinära
skatter samt dels till ett ordinarie budgetöverskott. Beloppen voro
respektive 227, 240 och 5 miljoner kronor. En motsvarande uppdelning av
det nu beräknade överskottet, varvid subventionerna avräknas på överskottet
för övriga extraordinära konsumtionsskatter, ger till resultat, att budgetöverskottet
på 221 miljoner kronor fördelar sig med 97 miljoner på
bensinskatten och 140 miljoner på övriga extraordinära konsumtionsskatter,
medan budgeten i övrigt visar ett underskott på 16 miljoner kronor.
Jag torde vidare få beröra frågan om förbrukningen av reservationsmedel
på driftbudgeten. Såsom närmare utvecklats i årets statsverksproposition
inträdde under de första åren efter krigets slut en betydande ökning av reservationsmedelsbehållningarna.
I anslutning till de inom finansdepartementet
under hösten 1947 företagna utredningarna i reservationsmedelsfrågan
underströks i statsverkspropositionen till 1948 års riksdag angelägenheten
av att komma fram till en avveckling av denna reservationsanhopning.
En dylik avveckling påbörjades också under budgetåret 1948/49
och har därefter fortsatt. I finansplanen till årets statsverksproposition förutsattes
en fortsatt avveckling av reservationerna på driftbudgeten under
löpande budgetår, beräknad till uppåt 200 miljoner kronor. Såsom i det föregående
framhållits har riksräkenskapsverltet nu uppskattat reservationsmedelsförbrukningen
under innevarande budgetår till 260 miljoner kronor.
Härvid bör emellertid beaktas, att av nämnda belopp viss del icke representerar
en motsvarande belastning av statsverkets kassa; sålunda hänför sig
den under finansdepartementet angivna medelsförbrukningen på 45 miljoner
kronor väsentligen till avskrivning av vissa tidigare lämnade utlandskrediter.
En reservationsmedelsförbrukning av den av riksräkenskapsverket
angivna omfattningen innebär, att den totala behållningen av reservationsmedel
på driftbudgeten per den 30 juni 1950 kan beräknas ha nedgått till
omkring 1 miljard kronor (avskrivningar av nya kapitalinvesteringar ej
inräknade). Därav faller omkring hälften på materielanskaffningsanslag
under fjärde huvudtiteln, vilka äro i huvudsak bundna genom vidtagna dispositionsåtgärder.
På övriga anslag fördela sig reservationsbehållningarna
med relativt begränsade belopp.
I årets statsverksproposition har förutsatts, att avvecklingen av reservationsanhopningen
på driftbudgeten kommer att fortsätta även under nästa
budgetår. Reservationsmedelsförbrukningen torde komma att uppgå till
över 100 miljoner kronor — exklusive eventuell förbrukning av reservationsmedel
på väganslagen — och komma att huvudsakligen falla på anslagen
under fjärde huvudtiteln och avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Med den sålunda förutsatta reservationsmedelsförbrukningen under
nästa budgetår skulle alltså driftbudgeten kunna beräknas bli ungefär reellt
balanserad under 1950/51, om man bortser från automobilskattemedlen.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
1 detta budgetläge finner jag icke anledning att närmare gå in på frågan
om sänkning av övriga indirekta skatter eller de direkta skatterna. Jag anser
sålunda budgetläget icke nu möjliggöra ytterligare skattesänkningar utöver
borttagandet av pappersskatten och sänkningen av bensinskatten. Vidare
förordar jag denna dag — i proposition med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen — att åtgärder vidtagas i syfte att sänka kommunalskatterna,
vilket bl. a. medför betydande utgifter för statsverket. Möjligheterna
till ytterligare skattesänkningar bli beroende på den fortsatta
utvecklingen av statens inkomster och utgifter, som f. n. är mycket svär
att beräkna. Så mycket står dock klart, att fortsatta skattesänkningar kunna
uppnås endast om en stor återhållsamhet iakttages i fråga om nya statsutgifter.
Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta
procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr
576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt
för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande
budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg
bundet, har jag i det föregående utgått från att någon ändring av den
statliga inkomstskatten icke skall äga rum. Jag förordar alltså, att för fysiska
personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt,
som skall ingå i den preliminära skatten för budgetåret 1950/51, uttages
med 100 procent av grundbeloppet såväl för budgetårets förra som
för dess senare hälft.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1950 års taxering
vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen
om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal
av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1949.
För genomförande av den i det föregående omnämnda sänkningen av skatten
å bensin och brännoljor erfordras ändringar i 1 § förordningen den 3
maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit samt i 1 § förordningen
den 3 maj 1935 (nr 142) angående skatt å vissa för drivande av
automobil använda brännoljor. Samtidigt böra förordningarna den 5 mars
1948 (nr 81) om tilläggsskatt å bensin och den 5 mars 1948 (nr 83) om
tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor upphävas.
I enlighet härmed ha inom finansdepartementet upprättats förslag till
dels förordning angående ändrad lydelse av 1 § i 1929 års förordning och
dels förordning om ändrad lydelse av 1 § i 1935 års förordning.
Den nu ifrågasatta ändringen i beskattningen av bensin innebär — såsom
förut framhållits — en skattesänkning med 20 öre för liter. För att
icke grossister, återförsäljare och detaljister, vilka vid skattesänkningens
ikraftträdande inneha större lager av bensin, skola tillskyndas förluster, sy
-
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
nes restitution av redan erlagd skatt för dylika lager böra medgivas. Sådan
restitutionsrätt bör föreligga där den restitutionsberättigades lager av bensin
vid utgången av år 1950 uppgår till minst 200 liter. För enskilda förbrukare
bör däremot någon rätt till restitution icke införas. Kungl. Maj :t
torde hos riksdagen böra utverka bemyndigande att utfärda erforderliga
föreskrifter för restitutionens genomförande.
Vidare har inom departementet upprättats förslag till förordning om fortsatt
giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker. Detta förslag innebär att förordningen
i oförändrat skick förlänges för tiden den 1 juli 1950—den 30
juni 1951.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
1) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1950/51
med 100 procent av grundbeloppet;
2) antaga följande inom finansdepartementet upprättade
1''örfattningsförslag, nämligen
a) förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker;
b) förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 §
förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å
bensin och motorsprit; och
c) förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen
den 3 maj 1935 (nr 142) angående skatt å vissa
för drivande av automobil använda brännoljor;
3) bemyndiga Kungl. Maj :t att beträffande sådan för försäljning
avsedd bensin, för vilken bensinskatt erlagts enligt
hittills gällande bestämmelser, meddela föreskrifter om restitution
med 20 öre för liter; samt
4) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1950/51 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A fogade
specifikationen.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
IV. Kapitalbudgeten budgetåret 1950/51.
I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets slatsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1950/51 jämte därvid
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.
Innan jag framlägger förslag härom, torde jag emellertid få beröra frågan
om de outnyttjade beloppen på kapitalbudgeten. Dessa uppgingo per
den 30 juni 1949 till 2,3 miljarder kronor. I årets statsverksproposition har
förutsatts en förbrukning av dessa medel under löpande budgetår uppgående
till mellan 300 och 400 miljoner kronor, till större delen belöpande
på den statliga bostadslåneverksamheten. Förutom på lånefonderna för bostadsbyggande
falla de outnyttjade beloppen på kapitalbudgeten huvudsakligen
på fonderna för kreditgivning till utlandet. Av de outnyttjade beloppen
under sistnämnda fonder kommer ett belopp av omkring en halv miljard
kronor att vid innevarande budgetårs utgång redovisas såsom besparing.
De outnyttjade beloppen på kapitalbudgeten kunna sålunda per den
30 juni 1950 beräknas nedgå till omkring 1,5 miljarder kronor. Under nästa
budgetår har i statsverkspropositionen förutsatts en medelsförbrukning av
samma storleksordning som under innevarande budgetår eller mellan 300
och 400 miljoner kronor. Medelsförbrukningen belöper sig huvudsakligen
på anslagen till den statliga bostadslåneverksamheten och sammanhänger
med de förändrade beräkningsgrunder för nämnda anslag, som införts från
och med innevarande budgetår.
Vid framläggandet av de nya siffrorna ha beaktats de slutliga medelsäskandena
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
samt därjämte de nya invesleringsanslag som i särskilda propositioner
äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande
fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning
framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag
på 583 573 350 kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida
ha i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar
under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar,
vilka hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål,
samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till
senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte
ha de i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsmedel
inom fonderna och Övriga kapitalmedel underkastats översyn.
En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under
olika kapitalfonder ger följande resultat.
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
43
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
A. Postverkets fond....................... 3 256 000
B. Telegrafverkets fond.................... 140 003 000
C. Statens järnvägars fond ................ 135 865 000
D. Statens vattenfallsverks fond............ 146 400 000
E. Domänverkets fond.................... 647 100 426 171 100
II. Luftfartsfonden.......................................... 2 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 32 408 400
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond................. 39 177 850
B. Försvarets fabriksfond.................... 1 100 000 40 277 850
V. Statens utlåningsfonder.................................. 14 730 000
VI. Fonden för låneunderstöd............................... 17 185 000
VII. Fonden för statens aktier................................ 30 005 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 810 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.
................................. 19 800 000
B. Statens reproduktionsanstalts fond ...... 186 000 19 986 000
Summa 583 573 350.
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som stå till förfogande för
investeringarnas genomförande uppgå till följande belopp.
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
A. Postverkets fond ........................ 2 012 000
B. Telegrafverkets fond..................... 69 802 000
C. Statens järnvägars fond.................. 69 721 000
D. Statens vattenfallsverks fond.............. 29 400 000
E. Domänverkets fond...................... 301 000 17] 236 000
II. Luftfartsfonden ......................................... 301 000
III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 19 026 800
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond.................. 25 379 500
B. Försvarets fabriksfond.................... 2 201 000 27 580 500
V. Statens utlåningsfonder .................................. 5 492 500
VI. Fonden för låneunderstöd .............................. 17 350 000
VII. Fonden för statens aktier................................ 1 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 1 000 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 5 000 000
B. Statens reproduktionsanstalts fond ........ 97 000 5 097 000
Summa 247 084 800.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgå av följande
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51.
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond .......................
B. Telegrafverkets fond ...................
C. Statens järnvägars fond ................
D. Statens vattenfallsverks fond............
E. Domänverkets fond....................
Luftfartsfonden..............................
Statens allmänna fastighetsfond ..............
Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond ...............
B. Försvarets fabriksfond .................
Statens utlåningsfonder ......................
Fonden för låneunderstöd....................
Fonden för statens aktier....................
Fonden för förlag till statsverket ............
Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.
.................................
B. Statens reproduktionsanstalts fond.......
Kronor Kronor
I 244 000
70 201 000
66 144 000
117 000 000
346 100 254 935 100
.......... 1 699 000
.......... 13 381 600
13 798 350
-1 101 000 12 697 350
.......... 9 237 500
.......... -165 000
.......... 30 004 000
.......... -190000
14 800 000
89 000 14 889 000
Säger 336 488 550
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsförluster................. 15 000 000
Övrig kapitalåterbetalning....................... 59 500 000 74 500 000
Summa 261 988 550.
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.
Med beaktande dels av i det föregående angiven förbrukning av outnyttjade
belopp på kapitalbudgeten, dels ock av nyss angivna investeringsbemyndiganden
synes det reella lånemedelsbehovet under budgetåret 1950/51
kunna uppskattas till mellan 500 och 600 miljoner kronor.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investerings
-
45
Kungl. Maj ds proposition nr 237.
anslag efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret
1950/51 jämte därtill fogade stater i enlighet med
här framlagda förslag samt
att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten
upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel
........................ kronor 261 988 550
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
att proposition av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
B. Sundberg.
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
Bihang A.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.
Kronor
Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse:
a. Skatt å inkomst och förmögenhet
in. in., bevillning......... 2 200 000 000
b. Kupongskatt, bevillning....... 5 000 000
c. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning......... 1 000 000 |
d. Skogsvårdsavgifter, bevillning .. 4 600 000 !
e. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning
....................... 200 000
f. Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt, bevillning . 55 000 000
g. Lotterivinstskalt, bevillning ... 28 000 000
h. Omsättnings- och expeditions
stämplar
m. in., bevillning..... 43 000 000 b 336 800 000
2. Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning....... 100 000 000 j
b. Bensinskatt, bevillning........ 300 000 000 400 000 000 i
3. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning.......... 220 000 000 |
b. Varuskatt, bevillning......... 150 000 000 j
c. Trafikskatt, bevillning........ 35 000 000 j
d. Accis å margarin och vissa andra
fettvaror, bevillning........... 3 500 000 j
e. Skatt å kaffe, bevillning...... 10 000 000 j
f. Tobaksskatt, bevillning........ 430 000 000
g. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning
..................... 20 000 000
h. Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag, bevillning ... 20 000 000
i. Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag, bevillning .. 30 000 000
j. Omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker, bevillning . 480 000 000
k. Omsättnings- och utskänknings
skatt
å vin, bevillning......... 36 000 000
l. Maltdrycksslcatt, bevillning____ 67 000 000
m. Skatt å läskedrycker, bevillning 30 000 000
n. Statlig nöjesskatt, bevillning... 45 000 000
1 576 500 000| 4 3!3 300 00oi
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
47
Kronor
Kronor
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.....................
50 000
2. Inkomster vid fångvården ..................
1 000 000
3. Inkomster vid sjökarteverket................
200 000
4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet...............................
4 600 000
5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................
45 000
6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården......................
325 000
7. Inkomster vid statens geotekniska institut ....
300 000
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion ..
1 200 000
9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .
500 000
10. Avgifter för registrering av motorfordon......
1 500 000
11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro-
logiska institut..........................
1 500 000
12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-
samhet.................................
23 000
13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....
850 000
14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. m..............................
41 000
15. Inkomst av myntning och justering..........
7 000 000
16. Kontrollstämpelmedel......................
600 000
17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......
185 000
18. Bidrag till sparbanksinspektionen............
190 000
19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........
270 000
20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..........
20 000
21. Avgifter för granskning av biografbilder......
270 000
22. Inkomster vid lantbruksnämnderna...........
950 000
23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an-
I j
stalt...................................
450 000!
24. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt
900 000!
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-
anstalt.................................
175 000
26. Inkomster vid lantmäteriets distriktsorganisation
4 200 000
27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......
400 000
28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-
i
ningen .................................
20 000
29. Inkomster vid statens provningsanstalt.......
1 100 000
i
30. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ...
700 000
•
31. Fyr- och båkmedel........................
3 500 000
32. Lotspenningar ............................
4 500 000
33. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..
300 000
34. Patent- och varumärkes- samt registrerings-
avgifter.................................
3 700 000
35. Avgifter för registrering i förenings- in. fl. register
275 000
36. Bidrag till försäkringsinspektionen...........
400 000
37. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-
holistanstalter...........................
280 000
38. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-
torium.................................
1 200 000
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
Kronor
Kronor
39. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
170 000
40. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
90 000
41. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........
23 000 000
42. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg................
90 000
43. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka
270 000
44. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..
300 000
45. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........
8 000 000
46. Inkomster vid serafimerlasarettet............
3 600 000
79 239 000
III. Folkpensionsavgifter.............................
145 000 000
IV. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel...............................
6 000 000
2. Totalisatormedel ..........................
7 500 000
3. Tipsmedel................................
33 000 000
1
4. Lotterimedel..............................
75 000 000
5. Övriga diverse inkomster...................
3 000 000
124 500 000
4 662 039 OOO
B. Inkomster av statens kapitalfonder.
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning......................
15 000 000
2. Telegrafverket.............................
45 000 000
3. Statens järnvägar..........................
35 000 000
4. Statens vattenfallsverk.....................
30 000 000
5. Domänverket.............................
13 000 000
138 000 000
II. Riksbanksfonden ...............................
15 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond...............
1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » ...............
340 000
3. Beskickningsfastigheternas » ...............
385 000
4. Byggnadsstyrelsens » ...............
10 578 000
5. Generaltullstyrelsens » ...............
90 000
6. Uppsala universitets » ...............
185 000
7. Lunds universitets > ...............
285 000
8. Lotsstyrelsens » ...............
55 000
9. Medicinalstyrelsens » ...............
1 680 000
10. Karolinska sjukhusets > ...............
345 000
13 944 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond...................
19 400 000
2. Försvarets bostadsanskaffningsfond...........
160 000
3. Försvarets fabriksfond .....................
1 850 000
21 410 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Värnpliktslånefonden.......................
100
2. Statens bostadslånefond....................
50 000
3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby
15 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
49
Kronor
Kronor
4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer..............
8 900 000
5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen..................
200 000
6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden.........................
1 200 000
7. Lånefonden för bostadsbyggande.............
6 100 000
8. Lånefonden för lantarbetarbostäder...........
1 000
9. Statens bosättningslånefond.................
1 750 000
10. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.
åt enskilda järnvägar....................
1 000
11. Vattenkraftslånefonden.....................
150 000
12. Luftfartslånefonden........................
1 100 000
13. Tullverkets båtlånefond....................
2 000
14. Statens lånefond för universitetsstudier.......
15 000
15. Allmänna studielånefonden..................
60 000
16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande ..
100
17. Statens kaninavelslånefond..................
100
18. Statens fjäderfälånefond....................
100
19. Gödselvårdslånefonden......................
15 000
20. Statens kalkbrukslånefond..................
5 000
21. Statens fruktodlingslånefond.................
100
22. Frukt- och potatislagerhusfonden ............
50 000
23. Statens mejerilånefond.....................
5 000
24. Jordbrukets maskinlånefond.................
800 000
25. Spannmålslagerhusfonden...................
140 000
26. Spannmålskreditfonden.....................
100
27. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....
450 000
28, Statens slakterilånefond....................
5 000
29. Kraftledningslånefonden....................
130 000
30. Elektrifieringslånefonden....................
100
31. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-
tordrift.................................
100
32. Egnahemslånefonden.......................
8 900 000
33. Arrendelånefonden.........................
100
34. Arbetarsmåbrukslånefonden.................
100
35. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................
1 500
36. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond ..
100
37. Kronotorparnas inventarielånefond............
100
38. Statens avdikningslånefond..................
1 350 000
39. Täckdikningslånefonden.....................
90 000
40. Bevattningslånefonden......................
5 000
41. Allmänna nyodlingsfonden..................
100
42. Fiskerilånefonden..........................
100 000
43. Statens fiskredskapslånefond ................
100
44. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
fiskebåtar..............................
100
45. Kommunskogslånefonden....................
1 000
46. Virkesmätningslånefonden...................
100
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 237.
4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
Kronor
Kronor
47. Skogsväglånefonden........................
1 000
48. Statens skogslånefond......................
100
49. Lånefonden för insamling av skogsfrö.......
100
50. Hemslöjdslånefonden......................
100 000
51. Industrilånefonden........................
20 000
52. Statens hantverkslånefond .................
45 000
53. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..
15 000
1
54. Rederilånefonden..........................
100
55. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
20 000
■
56. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ..
75 000
57. Statens lånefond för anskaffande av gasgenera-
torer för vissa fartyg....................
100
58. Lotsverkets båtlånefond....................
65 000
31 934 500
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond..................
800 000
j
2. Statskontorets delfond.....................
17 000 000
3. Lantbruksstyrelsens delfond................
5 000
4. Riksbankens delfond......................
600 000
I
5. Rlksgäldskontorets delfond.................
1 275 000
19 680 000
VII. Fonden för statens aktier .....................
30 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
" . i
1. Folkpensioneringsfonden...................
26 300 000
2. Civila tjänstepensionsfonden................
1 070 000
3. Militära tjänstepensionsfonden..............
140 000
4. Allmänna familjepensionsfonden.............
3 000 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond........
5 800 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.....
20 000
36 330 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet.......
26 000 000
2. Övriga diverse kapitalfonder................
3 900 000
29 900 000
836 198 500
Summa
| 4 998 287 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
51
Bihang B.
Förslag till
investeringsstater för budgetåret 1950/51.
I. Statens affärsverksfonder.
A. Postverket» fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 3 256 000
fonden................ 2 010 000
Övriga kapitalmedel...... 2 000
Investeringsbemyndigande. 1 244 000 __
3 256 000 3 256 000
B. Telegrafverkets fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 140 003000
riksstaten............. 1 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 69 800 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 70 201 000 _
140 003 000 140 003 000
C. Statens Järnvägars fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 135 865 000
riksstaten............. 718 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 69 000 000
Övriga kapitalmedel...... 3 000
Investeringsbemyndigande. 66 144 000
135 865 000 135 865 000
D. Statens vatten!allsverks fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 146 400 000
fonden................ 29 300 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 117 000 000 _
146 400 000 146 400 000
E. Domänverkets tond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 647 100
fonden................ 300 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 346 100 _
647 100
647 100
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
II. Luftfartsfonden.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.
fonden ................ 300 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 1 699 000
2000 000 «*. •''
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.
riksstaten............. 13 904 800
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 5 121 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 13 381 600
32 408 400
- '' ‘ * \ K
IV. Försvarets fonder.
.lin»*** »5 v*
A. Försvarets fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.
riksstaten............. 17 298 500
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 8 080 000
Övriga kapitalmedel...... 1000 ‘
Investeringsbemyndigande. 13 798 350
39 177 850
B. Försvarets fabriksfond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag .
fonden ................ 2 200 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. -1 101 000
1 100 000
V. Statens utlåningsfonder.
Värnpliktslånef onden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten...........1 400 000 Investeringsanslag
Statens lånefond för universitetsstudier.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 1 000 000 Investeringsanslag
Avskrivningsmedel från
riksstaten..........
Allmänna studiel&nefonden.
3 500 000 Investeringsanslag
■ - ■ daiei > fn ii.. ■
Jordbrukets maskinlånefond.
Investeringsbemyndigande 5 000 000 Investeringsanslag
Statens avdikningslånefond.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............. 200 000 Investeringsanslag
Investeringsbemyndigande. 800 000
2 000 000
2000 000
32 408 400
32 408 400
39 177 850
♦ y j jJ •
; •'' • .1 i ■■''. \ * * ■
39 177 850
1 100 000
* '' j * ■ • r 3
.*! '' '' ■*/
1 100 000
400 000
1 000 000
3 500 000
5 000 000
1000 000
1 000 000
1000 000
53
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
Kronotorparnas inventariel&nefond.
riksstaten..............
80 000 Investeringsanslag........
80 000
Jordbrukets lagerhusfond.
Investeringsbemyndigande.
2 500 000 Investeringsanslag.........
2 500 000
Fiskerll&nefonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten..............
Investeringsbemyndigande.
Investeringsanslag.........
312 500
937 500
1 250 000
1250 000
1 250 000
Summa investeringsbemyn- diganden för statens ut- låningsfonder..........
9 237 500
VI.
Fonden för låneunderstöd.
■ i * *
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............
Övriga kapitalmedel......
Investeringsbemyndigande.
Summa investeringsanslag.
3 550 000
13 800 000
- 165 000 m?; .•
17 185 000
17 185 000 /. : ;
17 185 000
VII.
Fonden för statens aktier. ;:
rl( .tf
Övriga kapitalmedel......
Investeringsbemyndigande.
1 000 Summa investeringsanslag..
30 004 000
30 005 000
30 005 000 ■ /''•
30005 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
Övriga kapitalmedel......
Investeringsbemyndigande.
1 000 000 Summa investeringsanslag ..
-190 000
810 000
810 000
810 000
IX. Diverse kapitalfonder.
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förr&dsfond.
Avskrivningsmedel inom
fonden ................
Övriga kapitalmedel......
Investeringsbemyndigande.
Summa investeringsanslag.
4 900 000
100 000
14 800 000
19 800 000
19 800 000
19 800 000
B. Statens reproduktionsanstalts tond.
Avskrivningsmedel inom
fonden ................
Övriga kapitalmedel.....
Investeringsbemyndigande.
96 000 Investeringsanslag........
1000
89 000
186 000
186 000
186 000
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
Driftbudgeten för
Inkomster.
Statsverks- propositionen
Milj. kr.
Senare
ändringar
Milj. kr.
Summa
Milj. kr.
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter ..........................
4 454*6
— 141*3
4 313*3
II. Uppbörd i statens verksamhet........
79*2
_
79*2
in. Folkpensionsavgifter................
1450
—
145*0
IV. Diverse inkomster..................
124*5
—
124*5
Säger
4 803*3
— 141*3
4 662*0
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder............
137*o
+ 1*0
138*0
II. Riksbanksfonden ..................
15*o
15*o
III. Statens allmänna fastighetsfond......
140
—
14*o
IV. Försvarets fonder ..................
21*4
—
21*4
V. Statens utlåningsfonder..............
31*9
—
31*9
VI. Fonden för låneunderstöd ..........
19*7
___
19*7
VII. Fonden för statens aktier............
30*o
30*o
Vin. Statens pensionsfonder..............
36-3
_
36*3
IX. Diverse kapitalfonder ..............
29*9
—
29*0
Säger
335*2
+ 1*0
336*2
Säger för inkomster å driftbudgeten
’
,
5 138*5
— 140*3
4 998*2
Summa
5 138*5
4 998*2
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
55
budgetåret 1950/51.
Bilaga.
Utgifter.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna ......
II. Justitiedepartementet ..............
III. Utrikesdepartementet ..............
IV. Försvarsdepartementet..............
V. Socialdepartementet................
VI. Kommunikationsdepartementet.......
VII. Finansdepartementet ...............
VIII. Ecklesiastikdepartementet...........
IX. Jordbruksdepartementet ............
X. Handelsdepartementet..............
XI. Inrikesdepartementet................
XII. Civildepartementet.................
XIII. Oförutsedda utgifter ...............
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....
Statsverks- propositionen
Milj. kr.
Senare
ändringar
Milj. kr.
Summa
Milj. kr.
2''6
40-2
32-0
839 1
1 447 1
356-s
92-9
576-4
353-5
71-6
295 o
172-3
l-o
103
+ 0-8
+ 0-9
+ 2-7
— 1-9
— 1*2
+ 0-2
— IT
+ 25-3
+ 78-1
+ 3o
+ 0-6
2‘6
41-0
32-9
841-8
1 445-2
355-3
93i
574-7
378-8
149-7
298 0
172-3
l-o
109
Säger
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden....................
II. Riksgäldsfonden....................
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-
delsförluster.....................
4 290-5
6-3
315o
39-9
15o
+ 106-8
— 0-3
+ 3-6
4 397-3
6o
315-0
43-5
15-0
Säger
376-2
+ 3-3
379-5
Summa utgifter å driftbudgeten
4 666-7
+ 110-1
4 776-s
Beräknat överskott d statsregleringen att till-
föras statens budgelutjämningsfond ......
471-8
221-4
Summa
5 138-5 |
4 998-2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (10)
10 kopplingar.
- Rskr. 1950:346 Skrivelse till Konungen angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän bereds s. 9 i texten
- BevU 1950:59 Bevillningsutskottets betänkande nr 59 s. 1 i texten
- Rskr. 1950:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 237, såvitt propositionen avser förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § föror a1 i texten
- BU 1950:20 Utlåtande i anledning av väckta motioner om framläggande för riksdagen av en plan för övergången till en friare ekonomi efter ingången av år 1951, m. m. s. 1 i texten
- SU 1950:167 Memorial angående 19W/50. tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret a2 i texten