Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete

1950-02-03 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:66, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

1

Nr 66.

Kungl. Maj ris proposition till riksdagen med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr

444) om tillståndstvång för byggnadsarbete; given

Drottningholms slott den 10 februari 1950.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen

den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete.

GUSTAF.

Sven Andersson.

Propositionens innehåll.

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete föreslås skola i sin nuvarande

lydelse erhålla förlängd giltighet till och med den 30 juni 1951.

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 66.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444)

om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för

byggnadsarbete1, vilken enligt lag den 6 maj 1949 (nr 185) gäller till och

med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni

1951.

1 Senaste lydelse se 1948: 186 och 749.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition nr 66.

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 3

februari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,

Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet Andersson fråga angående förlängd giltighet av lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete samt anför.

Lagen den 30 juni 1943 (nr 444; ändr. nr 186/1948 och 749/1948) om

tillståndstvång för byggnadsarbete gäller -— sedan dess giltighetstid blivit

förlängd, senast genom lag den 6 maj 1949 (nr 185) — till och med den

30 juni 1950.

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete stadgar i 1 §, att Konungen

äger vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden, i den mån det finnes erforderligt

för att upprätthålla ett fast penningvärde och befrämja en ändamålsenlig

användning av förnödenheter och arbetskraft, förordna, att 2—7 §§

i lagen skola äga tillämpning. I 2 § stadgas, att byggnadsarbete icke må

bedrivas utan särskilt tillstånd (byggnadstillstånd), vilket meddelas av

Konungen. I den mån Konungen förordnar därom må tillstånd meddelas

jämväl av myndighet, åt vilken Konungen uppdrager att utöva tillsyn över

tillämpningen av lagen, eller myndighet, som är underordnad tillsynsmyndigheten.

Vidare innehåller lagen, i 3 § definition å begreppet byggnadsarbete,

i 4 § föreskrift om att i byggnadstillstånd må stadgas begränsning

eller villkor för arbetets bedrivande eller för användningen av förnödenheter

eller arbetskraft, i 5 § bestämmelse om undantag i vissa fall från

kravet på tillstånd för byggnadsarbete, i 6 § stadgande om rätt till tillträde

till arbetsplats m. in. för dem, som ha att taga befattning med tillsyn över

efterlevnaden av lagen, samt i 7 § åläggande för den, som bedriver byggnadsarbete,

samt för hos honom anställd arbetstagare att lämna de upplysningar

och förete de handlingar, som äro erforderliga för tillsynens utövande.

Slutligen finnas i lagens 8—15 §§ straff-, åtals- och fullföljdsbestämmelser

ävensom i 16 § stadgande, enligt vilket Konungen eller efter

Konungens förordnande tillsynsmyndigheten äger meddela närmare tilllämpningsföreskrifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

Genom kungörelse den 29 juli 1943 (nr 040; ändr. nr 882/1943, 148/1945,

752/1945, 222/1946, 79/1947, 883/1947, 750/1948, 520/1949 och 654/1949)

med tillämpningsföreskrifter till lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång

för byggnadsarbete, vilken kungörelse trädde i kraft den 1

augusti 1943, har Kungl. Maj:t förordnat, att 2—7 §§ nyssnämnda lag skola

äga tillämpning samt meddelat tillämpningsföreskrifter till lagen.

Beträffande beslut i ärenden om byggnadstillstånd gäller i huvudsak följande.

Kungl. Maj:t har uppdragit åt länsarbetsnämnderna att avgöra ansökningar

om byggnadstillstånd som avse bostadshus, byggnad eller anläggning

för jordbrukets, skogsbrukets eller fiskets behov, rivningsarbete samt

annat byggnadsarbete, som beräknas kosta högst 20 000 kronor. Från länsarbetsnämndernas

befogenhet ha dock undantagits ärenden, som röra statliga

företag eller företag, för vars utförande ansökan hos Kungl. Maj:t om

bidrag eller lån gjorts eller är avsedd att göras. Sistnämnda förbehåll gäller

emellertid ej sådana tjänstebostäder för folkskolans lärare, där Kungl. Maj:t

beviljat statsbidrag. Arbetsmarknadsstyrelsen äger avgöra övriga byggnadstillståndsärenden

med samma undantag, som angivits beträffande länsarbetsnämnderna.

I fråga om statliga företag har arbetsmarknadsstyrelsen

dock bemyndigats att meddela byggnadstillstånd i de fall, där för arbetets

utförande erforderliga medel anvisats av Kungl. Maj:t eller eljest finnas

tillgängliga. Länsarbetsnämnderna och arbetsmarknadsstyrelsen ha tillerkänts

underställningsrätt, nämnderna i förhållande till styrelsen och styrelsen

i förhållande till Kungl. Maj :t. Arbetsmarknadsstyrelsen har i regel

underställt Kungl. Maj :ts prövning ärenden, där kostnaderna beräknas

överstiga 500 000 kronor, ävensom ärenden, som ansetts vara av principiell

betydelse.

Vid behandlingen av propositionen nr 62 till 1949 års riksdag om fortsatt

giltighet av lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete uttalade andra lagutskottet

i sitt utlåtande nr 15 bl. a., att det vore önskvärt att riksdagen,

därest en ytterligare förlängning av lagen bleve erforderlig, bereddes tillfälle

att taga ställning till de huvudlinjer, efter vilka regleringen borde utformas.

— I anledning av vissa motioner erinrade utskottet om den skärpning

av tillämpningsföreskrifterna, som trätt i kraft den 1 januari 1949

och som innebure, att det närmast före nämnda dag gällande undantaget

från byggnadstillståndstvång beträffande till- och ombyggnadsarbete i viss

omfattning, som av någon utfördes utan anlitande av annan arbetskraft

än hemmavarande familjemedlemmar, icke längre gällde. Utskottet framhöll

härvidlag, att skärpningen uppenbarligen vore ägnad att väcka irritation

samt att det förefölle utskottet, som om vissa möjligheter skulle föreligga

att förminska de ogynnsamma verkningarna av de nya bestämmelserna

om dessa begränsades sålunda, att med hemmavarande familjemed
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

lemmar finge utan byggnadstillstånd företagas till- och ombyggnadsarbete

avseende byggnad för eget stadigvarande bruk, som vederbörande redan

förut brukat. Utskottet uttalade därför önskvärdheten av att Kungl. Maj :t

toge under övervägande möjligheterna att i denna del så snart sig göra läte

medgiva uppmjukning av bestämmelserna i den riktning utskottet antytt.

— Ytterligare framhöll utskottet, att det i viss utsträckning torde vara möjligt

att, i den mån endast hemmavarande familjemedlemmars arbetskraft

behövde tagas i anspråk och byggnadsmaterial, varå knapphet rådde, endast

i ringa grad erfordrades, bevilja byggnadstillstånd utan kvotbelastning.

Utskottets utlåtande godkändes av riksdagen (skrivelse nr 171).

Med den förbättring, som det ekonomiska läget undergått, har det redan

under senare delen av år 1949 visat sig möjligt att vidtaga vissa uppmjukningar

av bestämmelserna om tillståndstvång i den riktning utskottet

ifrågasatt. Från och med den 15 oktober 1949 får sålunda utan byggnadstillstånd

bedrivas arbete avseende ekonomibyggnader för jordbruksfastighets

eget behov. Reparations- och förbättringsarbete å en- och tvåfamiljs

bostadshus får vidare med vissa undantag utföras utan att byggnadstillstånd

behöver sökas. De viktigaste undantagen härvidlag äro arbeten som

avse sommar- eller sportstugor och sådana delar av bostadshus, som användas

för andra ändamål än bostad, samt installation av centraluppvärmning.

Den sistnämnda begränsningen har ansetts erforderlig på grund av

den brist på radiatorer, som alltjämt råder. Då vissa förutsättningar synas

föreligga för att eftersläpningen i leveransen av radiatorer skall vara inhämtad

omkring den 1 april 1950, synes frågan om nödvändigheten att

bibehålla sistnämnda begränsning kunna upptagas till prövning senare under

året. För flerfamiljshus har ansökningsförfarandet bibehållits. Men

även härvidlag ha lättnader genomförts. Sådana arbeten som sedan den

15 oktober 1949 kunnat utföras utan tillstånd på en- och tvåfamiljshus må

efter prövning medgivas utan hinder av kvoter i fråga om flerfamiljshus,

under förutsättning att arbetet igångsättes under tiden mellan den 1 oktober

och den 1 mars påföljande år och avslutas senast den 1 maj sistnämnda

år. Även andra byggnadsarbeten, vilka icke avse bostäder, sommareller

sportstugor, få fr. o. m. den 1 januari 1950 medgivas utan kvotbelastning

därest kostnaden icke överstiger 3 000 kronor. Från byggnadstillståndstvånget

har vidare från nyssnämnda dag undantagits arbete avseende enskild

väg, under förutsättning att statsbidrag beviljats till arbetets utförande.

I detta sammanhang må slutligen erinras därom att det fortfarande

liksom tidigare gäller att reparations- och underhållsarbete må utföras

utan tillstånd, under förutsättning att sammanlagt högst 3 personer sysselsättas

därmed.

De medgivna lättnaderna avse bl. a. i stor utsträckning arbeten, som enligt

tidigare gällande bestämmelser fått utan byggnadstillstånd utföras med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 66.

anlitande av endast hemmavarande familjemedlemmars arbetskraft (den

s. k. familjebyggarregeln). Härigenom torde den anledning till irritation,

som borttagandet av denna regel otvivelaktigt medförde, i stort sett ha

försvunnit, och önskemålet om en ändring i detta hänseende i den riktning

utskottet enligt ovan förordat vara i huvudsak tillgodosett. Ett återinförande

i en eller annan form av den s. k. familjebyggarregeln har icke ansetts

lämpligt med hänsyn till de mindre tillfredsställande resultat regeln tidigare

i vissa avseenden visat sig medföra. Förutom att kontrollmöjligheterna äro

synnerligen små kan ett generellt undantag av denna art lätt leda till att

byggnadsprojekt utföras, som med hänsyn till den starka restriktiviteten

på så många andra viktiga områden kunna framstå såsom föga motiverade.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition (»Inkomsterna») av frågan

om den samhällsekonomiska balansen har framhållits, att nationalbudgetdelegationens

kalkyler otvetydigt peka mot att större framsteg under år

1949 vunnits i strävandena att nå en fri samhällsekonomisk balans än man

i prognosen för ett år sedan vågade räkna med. Den balans, som sålunda

uppnåtts och som enligt de verkställda beräkningarna kan väntas bli ytterligare

befäst under innevarande år, bygger emellertid alltjämt på regleringar

och andra ingripanden i samhällsekonomien, bl. a. på investeringsområdet.

Även om det förbättrade läget gjort det möjligt att i planerna inrymma

vissa lättnader i fråga om berörda regleringar, äro osäkerhetsfaktorerna

beträffande den framtida utvecklingen så betydande, särskilt med

avseende på den internationella konjunkturutvecklingen, att stor återhållsamhet

fortfarande måste iakttagas för att icke de vunna resultaten av

stabiliseringssträvandena skola äventyras. Detta gäller icke minst den investeringsverksamhet

som bedrives inom ramen för byggnadsregleringen,

där — att döma av inneliggande ansökningar om byggnadstillstånd — investeringsbenägenheten,

såsom närmare framgår av det följande, fortfarande

väsentligen överstiger det utrymme som står till förfogande. En allmän

avveckling av byggnadsregleringen skulle också i dagens läge kunna

befaras innebära en kraftig ansvällning av byggnadsverksamheten och föranleda

en utökning av byggnadsarbetarekåren i en omfattning som icke

vore förenlig med behovet av arbetskraft inom näringslivets övriga områden.

I detta sammanhang uppställer sig frågan om en detaljreglering av förevarande

slag är nödvändig och lämplig för åstadkommande av den erforderliga

investeringsbegränsningen. Härutinnan vill jag erinra om att statsrådet

Sköld enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1949 tillkallat

sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag om formerna för

den framtida investeringskontrollen.

I direktiven för de sakkunniga, vilka sedermera antagit namnet »1949

års investeringskommitté», har anförts att ansträngningarna att begränsa

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 66.

investeringsverksamheten utgjort ett betydelsefullt för att inte säga ofrånkomligt

led i de senaste årens ekonomiska politik, för vilken en av huvuduppgifterna

varit att återställa och bibehålla den samhällsekonomiska balansen.

Även i ett motsatt konjunkturläge kunde det allmänna behöva förfoga

över medel att öva inflytande över investeringarnas omfattning så

länge den fulla sysselsättningen utgjorde ett av målen för den ekonomiska

politiken. Vidare uttalades i direktiven, att det icke kunnat undvikas att

det individuella prövningsförfarande, varpå den nuvarande byggnadsregleringen

grundade sig, skapat talrika irritationsmoment för allmänheten och

att denna detaljreglering därför vore föga tilltalande såsom permanent institution.

Med hänsyn till regleringens brister borde det individuella prövningsförfarandet

så långt möjligt ersättas av åtgärder av generell natur.

Såsom en antydan om vilka medel av generell natur, som kunde stå till

buds, erinrades i direktiven om att samhället genom kredit- och räntepolitiken

och principiellt även genom skattepolitiken hade avsevärda möjligheter

att göra sitt inflytande gällande över realkapitalbildningen i allmänhet.

En icke oväsentlig del av investeringarna voro till sin omfattning antingen

direkt reglerade genom statsmakternas anslagsbeviljanden eller

också indirekt så gott som helt beroende av statsbidrag eller statliga lån.

I detta sammanhang framhölls även att staten genom bostadskreditgivningen

och genom hyresregleringen borde kunna utöva ett avsevärt inflytande

över bostadsbyggandets omfattning. Då 20—25 procent av den tillståndsreglerade

byggnadsverksamheten, huvudsakligen enskilda byggnadsinvesteringar

i industri, handel och jordbruk, inte samtidigt berördes eller

kunde beröras av statliga beslut i annan ordning, ifrågasattes i direktiven

om icke åtgärder av nyssnämnda generella typ kombinerade med en målmedveten

budgetpolitik skulle vara tillfyllest för att samhället under mera

normala förhållanden skulle kunna utöva erforderlig kontroll över investeringsutvecklingen.

I varje fall borde det närmare klarläggas vilka konsekvenser

för exempelvis ränte- och kreditpolitiken i allmänhet liksom för

budgetpolitiken ett slopande av den nuvarande byggnadsregleringen skulle

komma att medföra vid bibehållet samhällsinflytande över realkapitalbildningen.

Innan detta spörsmål närmare utretts syntes icke möjligt att taga

definitiv ställning till byggnadsregleringens fortsatta upprätthållande.

Utredningen skulle vid sidan härav uppmärksamma önskvärdheten av

att även i fortsättningen upprätthålla en jämn sysselsättning i byggnadsverksamheten

under olika årstider, liksom överhuvudtaget de möjligheter

som byggnadsregleringen givit att påverka näringslivets utveckling i lämplig

riktning ur samhällsekonomisk synpunkt bl. a. genom att viktiga industrier

och då framför allt exportföretag gynnats på bekostnad av andra.

Enligt vad jag under hand inhämtat är kommittén icke beredd att under

innevarande år framlägga några förslag i ämnet. I avvaktan på resultatet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 66.

av kommitténs arbete synes det därför vara nödvändigt att begagna sig av

det hittills tillämpade systemet.

Såsom riktpunkt för handhavandet av tillståndsgivningen har för år 1950

liksom för föregående år inom byggnadsberedningen upprättats en investeringsbudget

som anger ramen för tillstånd under detta år för byggnadsoch

anläggningsverksamhet inom olika huvudområden. I bihang 3 av inkomstbilagan

till årets statsverksproposition lämnas en detaljerad redogörelse

för denna investeringsbudget.

Av redogörelsen framgår, att 1950 års investeringsbudget i likhet med

vad som gällde för 1948 och för 1949 omfattar dels en tillståndsbudget, dels

även en realbudget för den tillståndsreglerade byggnads- och anläggningsverksamheten.

Tillståndsbudgeten anger omfattningen av de byggnadsföretag,

för vilka byggnadstillstånd planenligt kunna beviljas under 1950, medan

realbudgeten avser den faktiska byggnadsverksamhet, som beräknas

äga rum vid tillståndsgivning i enlighet med det uppställda programmet.

De summor, som ingå i realbudgeten, motsvara alltså de beräknade kostnaderna

för arbeten, som under 1950 komma att utföras dels vid sådana

byggnadsföretag, för vilka byggnadstillstånd beviljats före ingången av 1950,

och dels vid byggnadsföretag, som förutsättas erhålla byggnadstillstånd

under 1950.

Det torde böra understrykas, att den s. k. realbudgeten endast kan utgöra

en approximativ beräkning av den faktiska byggnadsverksamhet, som förutses

för 19o0. Hur stor byggnadsverksamheten i verkligheten blir beror förutom

på tillståndsgivningens omfattning även på den takt, varmed beviljade

byggnadsföretag bedrivas. Byggnadstidernas längd kan på förhand

endast uppskattas ungefärligen. Den hastighet varmed byggnadsföretagen

försiggå kan inte direkt kontrolleras av de byggnadsreglerande mvndigheterna.

Dessa kunna följaktligen inte utöva en lika effektiv kontroll över

utfallet av realbudgeten som över den löpande tillståndsgivningen.

Byggnadsprogrammet för år 1949 tog sikte på en minskning av den tillståndsberoende

byggnadsverksamheten med cirka åtta procent i förhållande

till år 1948. Under inflytande av förbättringar i det ekonomiska läget har

tillståndsgivningen under år 1949 i viss mån blivit mindre restriktiv än

som förutsattes i det ursprungliga programmet. Detta förhållande har även

paverkat utfallet av realbudgeten, vilken synes ha överskridit de ursprungligs

planerna. Härtill har även bidragit, att tillståndsgivningen inom de

fastställda kvoterna ansetts kunna förläggas till det första halvåret av 1949

i större utsträckning än som ursprungligen planerades. Härigenom ha arbetena

på de byggnadsföretag, för vilka tillstånd beviljats under år 1949

kommit att utföras under detta år till större del än som ursprungligen beräknades.

Följden har blivit, att den tillståndsberoende byggnadsverksamheten

under år 1949 kommit att uppgå till ungefär samma storleksordning

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 66.

som under år 1948 eller till cirka 2 000 miljoner kronor. Som en jämförelse

kan nämnas, att den totala byggnads- och anläggningsverksamheten enligt

konjunkturinstitutets beräkningar volymmässigt blivit praktiskt taget oförändrad

från år 1948 till år 1949. Att döma av företagna inventeringar har

inte heller sysselsättningen inom den reglerade byggnadsverksamheten totalt

sett undergått några beaktansvärda förändringar från sommaren 1948 till

sommaren 1949.

Inströmningen av ansökningar om byggnadstillstånd minskade väsentligt

under år 1948 i förhållande till år 1947. På grund av organisatoriska förändringar

äro tillgängliga uppgifter beträffande inkomna tillståndsansökningar

inte fullt jämförbara för åren 1948 och 1949. Såvitt man kan bedöma,

synes emellertid inströmningen av ansökningar under år 1949 ungefärligen

ha varit lika betydande som under 1948 eller möjligen av något

större omfattning. Ansökningar, som inkommit under år 1949, avse en sammanlagd

beräknad byggnadskostnad av drygt 2 700 miljoner kronor d. v. s.

ett avsevärt större belopp än som motsvarar ett års tillståndsgivning av nu

aktuell omfattning. Behållningen av inkomna icke avgjorda tillståndsärenden

uppgick 1 oktober 1949 till ett beräknat kostnadsbelopp av cirka 2 250

miljoner kronor.

Realbudgeten för år 1950 innebär en planerad ökning av den tillståndsberoende

byggnadsverksamheten med cirka sju procent från år 1949 till

1950 eller från cirka 2 000 miljoner kronor till 2 140 miljoner kronor. Det

sistnämnda beloppet inbegriper även den sannolika omfattningen av sådan

byggnadsverksamhet, som varit tillståndsbelagd under år 1949 men som

kommer att vara friställd från tillståndstvång under år 1950. För den totala

byggnads- och anläggningsverksamheten beräknas en absolut sett något

kraftigare uppgång än i fråga om den tillståndsberoende byggnadsverksamheten.

Den sannolika ökningen av den totala byggnads- och anläggningsverksamheten

har nämligen angivits till drygt 200 miljoner kronor.

Den beräknade ökningen av byggnadsverksamheten år 1950 skall enligt

planen beröra flertalet kvotområden, varvid de största tillskotten falla på

bostäder samt skolor in. m. Bland kvotområden, för vilka realbudgeten inte

upptar någon ökning, märkes främst egentlig industri. Industriens faktiska

byggnadsverksamhet beräknas i själva verket komma att minska, samtidigt

som tillslåndsgivningen planenligt skall öka. 1949 års industribyggnadsverksamhet

stod under inflytande av den förhållandevis rikligare tillståndsgivningen

under tidigare år, medan däremot den planerade något utökade

''.illståndsgivningen för industri under år 1950 endast till en del hinner på•erka

den faktiska byggnadsverksamheten under detta år.

I tillslåndsbudgeten för år 1950 har den för året planerade tillståndsgivningcn

upptagits till ett belopp av 2 060 miljoner kronor mot en beräknad

tillståndsgivning (exklusive fullföljningstillstånd) av cirka 1 860 miljoner

kronor under år 1949. Härvid är att märka, att siffrorna för tillståndsbud
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 66.

geten år 1950 ej uppta några belopp för vissa tidigare tillståndsbelagda

byggnadsområden, som under år 1950 komma att vara befriade från tillståndstvång.

För att bli fullt jämförbar med den beräknade tillståndsgivningen

år 1949 skulle siffran för den planerade tillståndsgivningen år 1950

behöva höjas till cirka 2 130 miljoner kronor.

Tillståndsbudgeten år 1950 för byggnads- och anläggningsarbeten har

följande utseende.

Miljoner kronor

Beräknad till- ståndsgivning

1949

Tillstånds-

budgct

1950

A. Nybyggnad av bostäder................

1 0251

50

188

96 3

1 28

/ 214

B. Jordbruk, skogsbruk, fiske...............

C. Egentlig industri .......................

D. Kraft- och belysningsverk.................

E. Handel, inkl. kvm-kvot för affärslokaler etc., inrymda i

bostadshus..............................

35

F. Samfärdsel..........................

G. Förvaltning, fängelser, brandstationer, sociala ändamål, sjuk- och hälsovård ...............

50

81

1°9

H. Skolor, kyrkor, övriga samligslokaler............

133

I. Väg- och gatuarbeten, broar, vatten- o. avloppsledn., vatten- verk m. m.......................

J. Militära byggnader................

20

100

K. Diversekvot (rep.-, underhålls-, till- o. ombyggnadsarbete

å bostäder samt smärre arbeten av annat slag).....

108

L. Sportstugor ......................

M. Reservkvot..............

Summa

1 8653

2 060

1 I fråga om nybyggnad av bostäder avser kvotbelastningen antal lägenheter och inte

kostnadsbelopp, I ovanstående tabell har såväl för 1949 som för 1950 räknats med

samma genomsnittskostnad per lägenhet som enligt tillståndsstatiken för 1948. I den mån

genomsnittskostnaderna bli högre inträder en automatisk stegring av tillståndsbeloppen

för nybyggnad av bostäder.

2 Tillståndskvot för byggnader för fiske, växthus, flottledsanläggningar m. m.

3 Exkl. fullföljningstillstånd. Förskottstillstånd, som avräknats på 1950 års kvoter ha

ej heller medtagits i denna kolumn.

4 Kvm-kvot för affärs- och kontorslokaler etc. inrymda i bostadshus.

Förutom bostäder och skolor ha de absolut sett mest betydande kvotförstärkningarna

i förhållande till år 1949 tilldelats kvotområdena vägar,

vatten- och avloppsledningar m. m. samt egentlig industri. I anslutning till

vidtagna beslut om lättnader i byggnadsregleringen har särskilt kvotutrymme

för 1950 anvisats till uppförande av sportstugor. Tidigare ha praktiskt

taget inga som helst tillstånd lämnats för sådan bebyggelse.

Jag vill slutligen i detta sammanhang ytterligare understryka att tillståndsbudgeten

får betraktas som ett arbetsinstrument, som ger riktlinjer

för tillståndsgivningen. Med hänsyn till nödvändigheten av att i nuvarande

läge ernå en efter de ekonomiska förändringarna snabb anpassning av pla
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

nerna komma ändringar av tillståndsramarna att vidtagas därest tillräckliga

skäl härtill befinnas vara för handen. Sådana jämkningar förekommo i viss

utsträckning under loppet av år 1949, såsom bl. a. framgått av den förut

lämnade redogörelsen över vidtagna uppmjukningar i tillämpningen av

byggnadstillståndslagen. Enligt min uppfattning bör utvecklingen följas

med uppmärksamhet även därför, att de tillfällen till förenklingar i handläggningen

av tillståndsärenden skola kunna tillvaratagas, som ett gynnsammare

ekonomiskt läge medför.

Av vad sålunda anförts framgår, att en fortsatt tillämpning av lagen om

tillståndstvång för byggnadsarbete efter den 30 juni 1950 torde vara ofrånkomlig.

Lagen synes därför böra erhålla förlängd giltighet, förslagsvis till

och med den 30 juni 1951. Någon ändring i lagen synes i förevarande sammanhang

icke påkallad.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över upprättat

förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

(nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete, av den lydelse bilaga1 till

detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Einar Herlitz.

1 Denna bilaga, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har

här uteslutits.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 9 februari

1950.

Närvarande:

justitieråden Geijer,

Lech,

regeringsrådet Quensel,

justitierådet Beckman.

Enligt lagrådet den 7 februari 1950 tillhandakorainet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 3

februari 1950, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

(nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

chefen för socialdepartementets rättsavdelning, hovrättsrådet Y. Samuelsson.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Bengt Larson.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66.

13

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 10

februari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler statsrådet

Andersson lagrådets den 9 februari 1950 avgivna utlåtande över det

till lagrådet den 3 februari 1950 remitterade förslaget till lag angående fortsatt

giltighet av lagen den 30 juni 19t3 (nr Ui) om tillståndstvång för

byggnadsarbete samt hemställer, att förslaget, vilket av lagrådet lämnats

utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:267 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 19i3 a1 i texten
  2. 3LU 1950:17 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 s. 1 i texten
  3. 2LU 1950:33 Andra lagutskottets utlåtande nr 33 s. 1 i texten