Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1951/52, m. m

1951-04-20 · 49 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 49 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:206, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1951/52, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 206.

1

Nr 206.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1951/52, m. m.;

given Stockholms slott den 20 april 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 april

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Nygren.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sköld, frågan om komplettering av

riksstatsförslaget för budgetåret 1951/52 och vissa därmed sammanhängande

spörsmål. Föredraganden anför därvid följande.

I. Inledning.

I särskilda skrivelser den 2 och den 3 april 1951 har riksräkenskapsverket

framlagt dels förslag till slutlig beräkning av statsverkets inkomster

under budgetåret 1951/52 och dels redogörelse angående approximativ beräkning

rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1950/51.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 206.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

I det följande avser jag att först redovisa vad ämbetsverket anfört rörande

utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1950/51.

Härefter kommer jag att anmäla den slutliga beräkningen av avskrivningsbehovet

för budgetåret 1951/52 beträffande nya kapitalinvesteringar.

I fråga om driftbudgeten för budgetåret 1951/52 redovisas till en början

förändringarna av utgifterna i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen.

Härefter anmäler jag den nya beräkningen av inkomsterna för

nästkommande budgetår och framlägger i samband därmed förslag rörande

den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten, som bör tillämpas

under nästa budgetår.

Beträllande kapitalbudgeten gör jag hemställan om definitivt förslag till

investeringsplan för budgetåret 1951/52 jämte därtill fogade investeringsstater.

Slutligen anmäler jag ett av 19b9 års investeringskommitté framlagt förslag

rörande finansieringen av kommunala investeringar m. in.

II. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1950/51.

I sin förenämnda skrivelse den 3 april 1951 har riksräkenskapsverket beräknat,

att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande budgetår

fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 4 998,i miljoner

kronor, kommer att visa en ökning med 575,8 miljoner kronor.

Inkomsterna för de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas

komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med 65,i

miljoner kronor, huvudsakligen motsvarande en ökning av fordonsskatten

med 5 miljoner kronor och av bensinskatten med 60 miljoner kronor.

För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst å 510,7

miljoner kronor. Den mot budgetutjämningsfonden reglerade merinkomsten

framkommer som ett saldo mellan överskott och underskott för olika inkomsttitlar.

Av de direkta skatterna förutses överskott för skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. med 200 miljoner kronor. Bland övriga bevillningar,

för vilka större merinkomster redovisas, må nämnas tullmedel med 110 miljoner,

varuskatt med 20 miljoner, tobaksskatt med 30 miljoner samt omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker med 45 miljoner kronor. Totalt

sett uppgår nettoöverskottet å skattetitlarna till 439 miljoner kronor.

Uppbörden i statens verksamhet beräknas lämna ett nettoöverskott av 7

miljoner kronor. Under titeln diverse inkomster väntas posterna tipsmedel

och lotterimedel samt övriga diverse inkomster utfalla med 7 miljoner, 2

miljoner resp. 10 miljoner kronor högre belopp än i riksstaten upptagits

för desamma. Även för inkomsterna av statens kapitalfonder förutses ett

nettoöverskott, vilket av riksräkenskapsverket beräknats till 48 miljoner

kronor. Sålunda har upptagits merinkomster för bl. a. postverket, telegrafverket,

statens vattenfallsverk samt domänverket med 5 miljoner, 1 miljon.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

3

30 miljoner resp. 22 miljoner kronor. Å andra sidan räknas med en inkomstminskning

för statens järnvägar med 12,s miljoner kronor i förhållande

till beräkningarna i riksstaten.

Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u tgifterna

å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen komma att utvisa en nettomerutgift å i runt

tal 28 miljoner kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande

besparingar å reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas

vidkommande förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras

till budgetutjämningsfonden, angivas i efterföljande sammanställning.

Merutgifter

Milj. kr.

Besparingar

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

1.

Kungl. hov- och slottsstaterna.........

0-13

h.

Justitiedepartementet..................

in.

Utrikesdepartementet..................

—

IV.

Försvarsdepartementet................

....... 69-04

—

V.

Socialdepartementet...................

....... 56-57

—

VI.

Kommunikationsdepartementet.........

....... —

57-92

VII.

Finansdepartementet..................

....... 5-70

—

VIII.

Ecklesiastikdepartementet..............

....... 0-73

—

IX.

Jordbruksdepartementet................

—

X.

Handelsdepartementet.................

....... 2-25

—

XI.

Inrikesdepartementet..................

....... 24-79

—

XII.

Civildepartementet ...................

100-79

XIII.

Oförutsedda utgifter...................

0-48

XIV.

Riksdagen och dess verk m. m.........

0-91

Säger 173-01

160-23

Utgifter för statens kapitalfonder:

I.

Luftfartsfonden.......................

....... 0-08

—

II.

Riksgäldsfonden ......................

—

IV.

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster —

—

Säger 15-08

Summa 188-09 160-23

-

Nettomerutgift 27-86

I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket

följande.

Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av

beräknade nettomerutgifter å försvarsdepartementets, socialdepartementets

och inrikesdepartementets huvudtitlar om respektive 69,04 miljoner

kronor, 56,57 miljoner kronor och 24,79 miljoner kronor samt beräknade

nettobesparingar under kommunikationsdepartementets huvudtitel å 57,92

miljoner kronor och under civildepartementets huvudtitel å 100,79 miljoner

kronor. Den för försvarsdepartementets huvudtitel redovisade nettomerutgiften

sammanhänger främst med att försvarsgrenarnas anslag till avlö
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kangl. Maj.ts proposition nr 206.

ningar, familjebidrag, reseersättningar och mathållning i stor utsträckning

beräknas bliva belastade med större belopp än de i rik&staten upptagna.

Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma å socialdepartementets

huvudtitel, må framhållas, att anslagen till bidrag till folkpensioner

in. m. och till indextillägg å folkpensioner beräknas uppvisa en nettomerutgift

om tillhopa 48,93 miljoner kronor. Den för inrikesdepartementets

huvudtitel redovisade nettomerutgiften beror i huvudsak på, att anslagen

till avlöningar och omkostnader för statens sinnessjukhus och till bidrag

till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö samt anslagen

till överståthållarämbetet och landsstaten, till polisväsendet och till

civilförsvaret beräknas komma att överskridas med (6,25 + 4,73 -f- 5,28 +

4,io =) 20,35 miljoner kronor. I fråga om ecklesiastikdepartementets huvudtitel

bör observeras, att den ökning av belastningen å anslaget till bidrag

till avlöning åt lärare vid folkskolor, som föranledes av höjning av

det rörliga tillägget å folkskollärarnas löner, icke har beräknats skola bliva

redovisad under innevarande budgetår, då .statsbidrag till dessa lärares avlöningar

utbetalas under budgetåret näst efter det redovisningsår, som bidragen

avse, samt de förskott, som utbetalas av länsstyrelserna, äro beräknade

till 90 % av statsbidraget avseende det nästföregående redovisningsåret.

Höjningen av det rörliga tillägget kommer att medföra en ökning av

folkskollärarnas löner under budgetåret 1950/51 med omkring 23 miljoner

kronor. Denna höjning, som helt faller på .statsverket, kommer alltså icke

att inverka på belastningen av anslaget förrän under budgetåret 1951/52,

då utgifterna å anslaget komma att stiga med i det närmaste dubbla beloppet

av lönehöjningen. Detta under förutsättning att länsstyrelserna icke

få bemyndigande att under budgetåret 1950/51 öka förskotten med anledning

av lönehöjningen. Till förklaring av den för kommunikationsdepartementets

huvudtitel redovisade nettobesparingen må framhållas, att budgetutjämningsfonden

förutsättes på grund av merinkomster å de till automobilskattemedlen.

s specialbudget hörande inkomsttitlarna komma att via

anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond tillföras 64,57

miljoner kronor, med vilket belopp det enligt riksstat och tilläggsstat beräknade

överskottet å specialbudgeten, 89,43 miljoner kronor, sålunda vid

realiserandet av budgeten beräknas komma att stiga. Den för civildepartementets

huvudtitel redovisade nettobesparingen är att hänföra till det å

tilläggsstat II uppförda anslaget till täckning av beräknat överskridande

av anslagsmedlen för rörliga tilläggsförmåner å löner och pensioner, vilket

anslag i enlighet med vad som förutsatts vid anslagets beviljande beräknas

i allmänhet icke bliva taget i anspråk av de avlönings- och pensionsutbetalande

myndigheterna.

I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutligen

framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras

besparingar å reservationsanslag å i runt tal 20 miljoner kronor. Då övriga

mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag enligt vad förut framhållits

väntas komma att utvisa eu nettomerutgift å 27,se miljoner kronor,

skulle budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftbudgetens utgiftssida

belastas med 7,se miljoner kronor.

Med ledning av de i det föregående redovisade beräkningarna över utfallet

av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de

ytterligare utgifter, för vilka medel anvisats eller äskats å tilläggsstat, har

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

5

riksräkenskapsverket beräknat överskottet å driftbudgeten att

tillföras budgetutjämningsfonden för löpande budgetår till i runt tal 300

miljoner kronor. Ämbetsverket har därvid utgått från det i riksstaten beräknade

överskottet å 159 miljoner kronor, vilket dels ökats med de beräknade

merinkomsterna å 511 miljoner kronor och dels minskats med de beräknade

merutgifterna för vissa anslag å ca 8 miljoner kronor ävensom det

sammanlagda beloppet av å tilläggsstat anvisade eller äskade anslag å i runt

tal 304 miljoner kronor.

För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetalningarna

å driftbudgetens anslag skall det angivna överskottet korrigeras

med hänsyn till inträffade förändringar i behållningen av reservationer å

driftbudgeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar ge vid handen att under

löpande budgetår kan motses en minskning å 200 miljoner kronor av

de reserverade medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande

sammanställning.

Minskning (—)

resp.

ökning ( + )

Milj. kr.

Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden

............................................ — 20

Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag:

IV. Försvarsdepartementet................................... — 125

V. Socialdepartementet...................................... — 15

VII. Finansdepartementet..................................... — 25

IX. Jordbruksdepartementet.................................. + 20

XI. Inrikesdepartementet .................................... + 40

Övriga huvudtitlar....................................... — 5

Utgifter för statens kapitalfonder:

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................... — 70

Summa — 200

Från det förut framräknade budgetöverskotlet å 300 miljoner kronor

skall således dragas angivna reservationsminskning å 200 miljoner kronor.

Det belopp, varmed inkomsterna enligt riksräkenskapsverket beräknas

komma att överstiga utgifterna å driftbudgeten under innevarande budgetår,

skulle i enlighet härmed kunna uppskattas till omkring 100 miljoner kronor.

Efter avgivandet av utfallsberäkningen ha emellertid kostnaderna för indextillägg

å folkpensioner stigit med ytterligare 17,5 miljoner kronor med

hänsyn till förändringarna i levnadskostnadsindex. Budgetöverskottet kan

sålunda beräknas till i runt tal 80 miljoner kronor.

Det bör emellertid framhållas, att det .sålunda framräknade underskottet

icke helt motsvarar de faktiska in- och utbetalningarna under budgetåret

1950/51 å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de olika

transaktioner, som förekomma vid sidan av budgeten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar budgetåret 1951/52.

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i viss oinfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att

motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu

att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena

samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen

beräknade.

Såsom i proposition nr 173 närmare berörts har Kungl. Maj :t genom beslut

den 30 mars 1951 bemyndigat järnvägsstyrelsen att av statens järnvägars

dispositionsanslag taga i anspråk högst 357 800 kronor

för utförande av vissa betlastningsanordningar vid statens järnvägar. Nämnda

belopp bör i enlighet med förslag av järnvägsstyrelsen avskrivas med 50

procent över driftbudgeten.

Det under statens allmänna fa sti g hetsfond äskade investeringsanslaget

till iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i

Uppsala å 44 000 kronor bör avskrivas helt, då ifrågavarande arbeten icke

nämnvärt komma att öka fastighetsvärdet. Avskrivning med 50 procent bör

enligt gällande grunder ske beträffande investeringsanslagen till byggnadsarbeten

vid egendomen Hildero å 70 000 kronor, till vattenanläggning för

fångvårdsanstalterna på Hall och Håga å 80 000 kronor, till ny ungdomsanslalt

för svårbehandlade å 500 000 kronor, till kårhusbyggnad vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet å 1 000 000 kronor, till om- och nybyggnadsarbeten

vid dövstumskolorna å 810 000 kronor, till utbyggnad av flygtekniska

försöksanstalten i vad avser ett belopp av 4 490 000 kronor, till

vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. å 10 530 000 kronor,

till utbyggande av karolinska sjukhuset å 2 300 000 kronor samt till omoch

tillbyggnad av kirurgiska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala

m. in. å 670 000 kronor.

Under försvarets fastig hets!''ond uppfördes i årets statsverksproposition

ett gemensamt avskrivningsanslag för envar av fastighetsfondens

delfonder. Avskrivningsbehovet beräknades schablonmässigt till 50 procent

av den totala investeringen -— frånsett kostnader för markförvärv, vilka icke

avskrivas — i vederbörande delfond med undantag för befästningars delfond,

under vilken nya investeringar avskrevos helt. Såsom framgår av proposition

nr 109 har sedermera under arméns delfond dels äskats bl. a. två nya

anslag, nämligen till ombyggnad av vissa kaserner vid Södra skånska infanteriregementet

å 200 000 kronor och till centralsjukhus för Bodens garnison

in. in. å 735 000 kronor, dels ock anslag med slutligt belopp till anordnande

av lokaler för försvarets forskningsanstalt å 500 000 kronor. Med hänsyn

härtill torde avskrivningsanslaget å arméns delfond, med ändring av det i

statsverkspropositionen äskade beloppet, böra uppräknas med 417 500 kronor

till 3 830 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

Under statens utlåningsfonder ha slutliga belopp äskats till

värnpliktslånefonden med 200 000 kronor och till lånefonden för bostadsbyggande

med 265 000 000 kronor, innebärande en höjning av de preliminärt

beräknade beloppen med 50 000 resp. 45 000 000 kronor. Beträffande de från

värnpliktslånefonden utgående lånen har i propositionen nr 109 till innevarande

års riksdag föreslagits att den nuvarande räntefriheten slopas. Med

hänsyn till tidigare lämnade utfästelser rörande räntefrihet ha emellertid

vissa övergångsbestämmelser ansetts nödvändiga. Detta torde medföra att

räntefriheten blott successivt kommer att avvecklas. För nästa budgetår torde

långivningen huvudsakligen omfatta låntagare beträffande vilka dylik

utfästelse får anses ha lämnats. Anslaget torde därför såsom preliminärt beräknats

böra avskrivas helt. Investeringsanslaget till lånefonden för bostadsbyggande

bör i enlighet med gällande grunder avskrivas med 25 procent.

Under fonden för låneunderstöd har investeringsanslaget till

lån till anordnande av kollektiva tvätterier definitivt äskats med det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet, 1 500 000 kronor. Avskrivningsbehovet

torde liksom tidigare böra beräknas efter 25 procent.

Investeringsanslagen under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond till anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m. å

1 500 000 kronor och till anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning

å 500 000 kronor torde — med utgångspunkt från de räntabilitetskalkyler

som uppgjorts av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

— böra avskrivas med 35 resp. 30 procent. Samtidigt torde avskrivningsmedel

böra beräknas för såväl det av 1950 års riksdag (prop. nr 181,

r. skr. nr 160) anvisade investeringsanslaget å 1 500 000 kronor till anordnande

av en bombsäker oljelagringsanläggning som i årets statsverksproposition

för samma ändamål äskade ytterligare medel om 4 500 000 kronor (bil.

31, s. 6 och 7). Avskrivningsbehovet beräknas till 25 procent.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens

förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinves
-

teringar framgå av följande översikt.

Ökning ( + )

Statens järnvägars fond: Minskning (—)

kronor

Statens järnvägars dispositionsanslag (prop. nr 173) .... -j- 178 900

Statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero (prop. nr 122) . . — 35 000

Vattenanläggning för fångvårdsanstalterna på Hall och

Håga (prop. nr 122) .............................. — 12 000

Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i

Uppsala (prop. nr 137).............................. + 44 000

Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna (prop.

nr 65) ........................................ . • + 5 000

Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten (prop. nr 73) -j- 75 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

ökning ( + )

Minskning (—)

. kronor

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. in.

(prop. nr 151) .................................... + 15 000

Om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken vid akademiska

sjukhuset i Uppsala m. m. (prop. nr 123).............. — 115 000

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond (prop. nr 109) ....... ................. + 417 500

Statens utlåningsfonder:

Värnpliktslånefonden (prop. nr 109) .................. -f- 50 000

Lånefonden för bostadsbyggande (prop. nr 124).......... +11 250 000

Väg- och vattenbgggnadsverkets förrådsfond:

Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning (prop.

nr 181/1950, 1951 års statsverksprop., bil. 31) ........ + 1 500 000

Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. in. (prop.

nr 116) .......................................... 525 000

Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning

(prop. nr 116) ............................ + 150 000

Summa + 14 048 400

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar

av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning

av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag såvitt

rör anslaget till arméns delfond under försvarets fastighetsfond — föreslå

riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1951/52 i härefter angivna fonder anvisa följande

reservationsanslag, nämligen

Statens järnvägars fond:

Kommunikationsdepartementet: kronor

Statens järnvägars dispositionsanslag....... 178 900

Statens allmänna fastighetsfond:

Justitiedepartementet:

Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade...... 250 000

Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero .... 35 000

Vattenanläggning för fångvårdsanstalterna på

Hall och Håga

40 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Ecklesiastikdepartementet: kronor

Iståndsättande av muren omkring botaniska

trädgården i Uppsala.................... 44 000

Kårhusbyggnad vid karolinska mediko-kirur
giska

institutet......................... 500 000

Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumsko
lorna

.................................. 405 000

Handelsdepartementet:

Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten 2 245 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. in............................... 5 265 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset........ 1 150 000

Om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken

vid akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. 335 000

Försvarets fastighetsfond:

*

Försvarsdepartementet:

Arméns delfond .......................... 3 830 000

Statens utlåningsfonder:

Försvarsdepartementet:

Värnpliktslånefonden ..................... 200 000

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande........... 66 250 000

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier .. 375 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

Handelsdepartementet:

Anordnande av en bombsäker oljelagringsan
läggning

............................... 1 500 000

Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik

ni'' ................................... 525 000

Anordnande av ytterligare en bombsäker olje
lagringsanläggning

...................... 150 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

IV. Driftbudgeten budgetåret 1951/52.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret

1951/52 upptogos utgifter å sammanlagt 5 367 miljoner kronor.

Härav föllo 4 864 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 503 miljoner

kronor på utgifter för statens kapitalfonder.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

Beträffande Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden

har riksdagen i ett flertal fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen

har emellertid totalt icke medfört någon större förändring av siffrorna.

Tredje huvudtiteln utvisar en minskning av 0,5 miljon kronor, som sammanhänger

med en nedräkning av anslaget till Sveriges bidrag till Förenta

Nationerna. — Fjärde huvudtiteln företer en nettoökning av 128 miljoner

kronor. Därvid ha anslagen till vissa repetitionsövningar för armén och till

anskaffning av flygmateriel uppräknats med 53 resp. 70 miljoner kronor

samt avlöningsanslagen till aktiv personal vid armén och flygvapnet ökats

med tillhopa 5 miljoner kronor. — Femte huvudtitelns nettoökning med

65,7 miljoner kronor beror dels på en ökning av bl. a. kostnaderna för indextiHägg

å folkpensioner och till bidrag till sjukkassor med 69 resp. 2,5 miljoner

kronor och dels på en nedräkning av framför allt anslagen till kostnader

för överflyttning av arbetskraft samt till kapitahnedelsförluster och ränteeftergifter

å vissa bostadsbyggnadslån med sammanlagt 6,6 miljoner kronor.

Det är emellertid att märka att anslagsmässigt föreligger en ökning med endast

30,7 miljoner kronor, vilket förklaras av att vid anslagsberäkningen

kalkylerats med tre indextillägg å folkpensioner. Genom stegringen av levnadskostnadsindex

torde ytterligare minst ett tillägg beräknas. — För

sjätte huvudtiteln föreligger en ökning med 1,7 miljoner kronor avseende

bidrag till vissa handelshamnar. — Sjunde huvudtiteln ökar med 1

miljon kronor, vilket sammanhänger med en uppräkning av anslaget till

bidrag till skattetyngda kommuner. — Åttonde huvudtitelns nettoökning

uPPgår till 3,2 miljoner kronor, varav 2,9 miljoner kronor bero på ökade

kostnader för kristillägg och provisoriskt lönetillägg. — För nionde huvudtiteln

beräknas en nettoökning av 70,7 miljoner kronor. Härav utgör ett

belopp av 70 miljoner kronor en preliminär beräkning av merutgifter i förhållande

till statsverkspropositionen för kostnader i samband med Svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet m. fl. anslag samt närmare 0,5 miljon

kronor ökade kostnader till följd av lönereglering för lärarpersonalen

vid vissa lägre lantbruksundervisningsanstalter. —- Tionde huvudtiteln företer

en nettoökning av 7,i miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor hänföra

sig till omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta bränslen,

1 miljon kronor till statsbidrag till åtgärder för krigsförsörjningen samt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

11

ca 1,7 miljoner kronor till avlöningar och omkostnader för statens bränslekommission.

— För elfte huvudtiteln uppkommer en nettoökning av 3,i

miljoner kronor. Bland större anslagsökningar i förhållande till förslaget

i statsverkspropositionen må nämnas 1 miljon kronor till inköp av verksskyddsmateriel

för statliga myndigheter, 0,8 miljon kronor till utrustning

av landsfiskalskontor, 0,6 miljon kronor till bidrag till erkända och enskilda

alkoholistanstalters driftkostnader och 0,5 miljon kronor till kostnader

för sjukvård in. m. åt vissa utlänningar. Minskningar redovisas å andra

sidan bl. a. för de båda civilförsvarsanslagen utbildnings- och övningsverksamhet

samt bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafikoch

skolskyddsrum med sammanlagt 1,2 miljoner kronor, varjämte utrustningsanslaget

till karolinska sjukhuset å 0,5 miljon kronor bortfaller.

— Tolfte huvudtiteln ökar med 123,3 miljoner kronor, vilket belopp —- frånsett

0,3 miljon kronor till kostnader för dyrortsundersökning — i sin helhet

hänför sig till höjningen av de statsanställdas rörliga tilläggsförmåner. Såsom

tidigare framhållits kommer belastningen av sistnämnda utgifter att i

huvudsak falla på vederbörande anslag under de olika huvudtitlarna. — Beträffande

fjortonde huvudtiteln, riksdagen och dess verk, har i proposition

nr 132 till innevarande års riksdag föreslagits en höjning av riksdagsmännens

arvoden. Det ökade anslagsbehov, som uppkommer vid en höjning av

nämnda arvoden torde i annat sammanhang komma att närmare beräknas

av riksgäldskontoret. Uppskattningsvis har emellertid ökningen här upptagits

till 1 miljon kronor. — För huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar

beräknas ett ökat medelsbehov av 14,o miljoner kronor.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken

man sålunda har att räkna, uppgår till ca 418 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.

I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa

av 5 709 miljoner kronor, varav 5 316 miljoner kronor hänförde sig till

egentliga statsinkomster och 393 miljoner kronor till inkomster av statens

kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades

1 statsverkspropositionen skatten å inkomst och förmögenhet in. m. giva

2 600 miljoner kronor. Inkomsttitlarna kupongskatt, arvslottsskatt, gåvoskatt

och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar

in. in. upptogos till 3,5, 55, 29 resp. 48 miljoner kronor. I

automobilskattemedel beräknades inflyta 355 miljoner kronor. Tullar och

acciser beräknades giva sammanlagt 1 848 miljoner kronor, varav i tullmedel

300 miljoner kronor, varuskatt 190 miljoner kronor, accis å margarin

och vissa andra fettvaror 20 miljoner kronor, skatt å kaffe 15 miljonei

kronor, tobaksskatt 500 miljoner kronor, skatter på alkoholhaltiga drycker

och läskedrycker sammanlagt 776 miljoner kronor samt nöjesskatt 45 miljoner

kronor. Uppbörden i statens verksamhet samt folkpensionsavgifterna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

upptogos med 87 resp. 145 miljoner kronor. Under diverse inkomster inflytande

medel beräknades till sammanlagt 141,5 miljoner kronor, varav 43

resp. 80 miljoner kronor i tips- och lotterimedel.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen

till sammanlagt 190 miljoner kronor, varav för postverket 20

miljoner kronor, för telegrafverket 50 miljoner kronor, för statens järnvägar

35 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 45 miljoner kronor

och för domänverket 40 miljoner kronor.

I skrivelse den 2 april 1951 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1951/52. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande

de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört

följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. uppfördes i rik.sstatsförslaget —

1 överensstämmelse med riksräkenskapsverkets den 8 december 1950 avgivna

inkomstberäkning — med 2 600 miljoner kronor. Vid beräkningen

av denna inkomst saknades säkra hållpunkter för bedömning av lönenivåns

utveckling. Riksräkenskapsverket hade därför i avvaktan på resultatet

av pågående löneförhandlingar icke då ansett sig böra räkna med högre

stegring än 10 procent. De avtalsförhandlingar som därefter slutförts synas

medföra, att lönenivån under år 1951 kan beräknas komina att stiga

med i runt tal 15 procent. Anledning finnes även att räkna med en ökning

av de kommunala utdebiteringarna. På grund härav böra de i riksräkenskapsverkets

senaste inkomstberäkning gjorda antagandena justeras. Riksräkenskapsverket

hade i sin inkomstberäkning uppskattat inkomsterna på

denna titel för budgetåret 1951/52 till omkring 5 000 miljoner kronor. Detta

belopp synes nu böra höjas till inemot 5 200 miljoner kronor. Utgifterna

på titeln, som för samma tidsperiod hade beräknats till mellan 2 300 och

2 400 miljoner kronor, kunna nu uppskattas till något över 2 400 miljoner

kronor. Nettouppbörden på titeln skulle från dessa utgångspunkter kunna

uppskattas till omkring 2 750 miljoner kronor.

Till nyssnämnda belopp bör läggas den inkomstökning, som blir en följd

av den vid nu pågående riksdag beslutade särskilda investeringsskatten.

Hur stor denna ökning kan bli är, som i prop. nr 33 angives, icke möjligt

att angiva annat än gissningsvis. Ett belopp på omkring 200 miljoner kronor

skulle dock, enligt vad departementschefen i uttalande till statsrådsprotokollet

anfört, ligga inom gränserna för en rimlig uppskattning. Riksräkenskapsverket,

som i sin tidigare inkomstberäkning hade förutsatt en

icke obetydlig stegring av aktiebolagens inkomster, hade därvid tagit viss

hänsyn till de planerade åtgärderna för begränsning av självfinansierade

investeringar. Förslag om skyldighet för skattebetalare att erlägga ränta

på kvarstående skatt avses, på sätt i prop. nr 143, s. 45, angives, skola

föreläggas innevarande riksdag. Den ökade skattebetalning, som blir en

följd av investeringsskatten, kan därför till alldeles övervägande delen

väntas inflyta redan under budgetåret 1951/52. Till de av riksräkenskapsverket

beräknade inkomsterna på titeln torde på grund härav böra läggas

ytterligare inemot 200 miljoner kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

13

Förslaget angående ränta på kvarstående skatt kan — därest det genomföres

på sätt i nyssnämnda proposition angives — väntas medföra, att

skattebetalarna, sedan deklarationerna för 1951 års inkomster upprättats,

komma att öka det belopp som i form av preliminärskatt inbetalas till

denna skattetitel. Hur stor denna inkomstökning blir, kan nu endast gissningsvis

uppskattas, men en ökad inbetalning på omkring 100 miljoner kronor

torde icke kunna anses vara osannolik.

Riksräkenskapsverket anser sig av nu anförda skäl och med starkt understrykande

av den ovisshet som vidlåder vissa av de nu gjorda antagandena

böra förorda, att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

i riksstaten för budgetåret 1951/52 uppföres med ett till 3 000 000 000 kronor

avjämnat belopp.

Omsättnings- och expeditionsstämplar ha i riksstatsförslaget beräknats

till 48 miljoner kronor. För innevarande budgetår kunna inkomsterna på

denna titel nu uppskattas till 50 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har

i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 mars 1951 beräknat inkomsterna

av omsättnings- och expeditionsstämplar under budgetåret 1951/52 till

46 miljoner kronor. Ökningen under innevarande budgetår torde delvis

sammanhänga med värdestegring för tillgångar, vilkas omsättning beskattas

genom stämpelbeläggning. Riksräkenskapsverket anser sig därför böra

förorda, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1951/52 uppföres med

50 000 000 kronor.

Fordonsskatt har i riksstatsförslaget i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag uppförts med 105 miljoner kronor. Registreringen av motorfordon

har under kalenderåret 1950 varit betydande och en fortsatt —

dock ej lika stark — ökning .synes kunna påräknas för år 1951. I skrivelse

till riksräkenskapsverket den 7 mars 1951 har väg- och vattenbyggnads,styrelsen

beräknat beståndet av motorfordon den 1/1 1952 till 300 000 personbilar,

90 000 lastbilar, 8 000 bussar och 250 000 motorcyklar samt på

grund härav beräknat, att inkomsterna under riksstatstiteln fordonsskatt

under budgetåret 1951/52 komma att ökas till 120 miljoner kronor. Länsstyrelserna

ha i särskilda skrivelser beräknat motsvarande inkomster för

samma tid till 106 miljoner kronor. Med hänsyn till att ökningen av fordonsbeståndet

till väsentlig del avser personbilar, hänförliga till de i skattehänseende

lägsta viktklasserna, torde man icke böra räkna med så stark

ökning av den hittillsvarande fordonsskatten som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ifrågasatt. Riksräkenskapsverket får för sin del förorda, att inkomsttiteln

fordonsskatt i riksstaten för nästkommande budgetår uppföres

med 110 000 000 kronor.

Bensinskatt är i riksstatsförslaget uppförd med 250 miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnad,sstyrelsen har i sin nyssnämnda skrivelse föreslagit

att inkomsttiteln på grund av ökningen av fordonsbeståndet skall uppföras

med ett till 290 miljoner kronor förhöjt belopp. Enligt skrivelser från

generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen och länsstyrelserna skulle de skatteinkomster,

som redovisas under inkomsttiteln bensinskatt, för nästkommande

budgetår kunna uppskattas till något över 250 miljoner kronor. Statens

handels- och industrikommission har i skrivelse den 7 mars 1951 meddelat,

att kommissionen uppskattar konsumtionen av motorbensin under

budgetåret 1951/52 till i runt tal 1 050 miljoner liter eller samma kvantitet,

varmed kommissionen räknade i tidigare .skrivelse till riksräkenskapsverket

den 6 november 1950. Detta skulle innebära eu högre skatteinkomst

än den nyss beräknade. Riksräkenskapsverket vill för egen del framhålla,

att den starka ökning av fordonsbeståndet, som ägt rum under de sena,ste

månaderna, till väsentlig del avser små personbilar med förhållandevis låg

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Mcij:ts proposition nr 206.

bensinkonsumtion. Dessa vagnar kunna icke förväntas påverka bensinkonsumtionen

i samma utsträckning som de för nyttotrafik i egentlig mening

avsedda tyngre fordonen. Ehuru en högre inkomst än den i riksstatsförslaget

beräknade icke är osannolik, har riksräkenskapsverket icke i nuvarande

ovissa läge velat föreslå någon ändring av det i riksstatsförslaget

upptagna beloppet.

Inkomsttiteln tullmedel har i riksstatsförslaget uppförts med 300 miljoner

kronor. Tullinkomsterna ha under de .senaste månaderna stigit avsevärt

och uppgå för närvarande till i genomsnitt 30 miljoner kronor i månaden.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 6

mars 1951 meddelat, att importen från år 1950 till 1951 kan väntas stiga

med omkring 5 procent i fråga om volymen och omkring 27 procent vad

beträffar värdet. För det fall att den sålunda förutsatta importstegringen

beräkna,s kvarstå intill utgången av budgetåret 1951/52 blir en jämkning

uppåt av de med utgångspunkt från styrelsens tidigare förslag beräknade

uppbördssiffrorna för sistnämnda budgetår nödvändig. Styrelsen har från

denna utgångspunkt beräknat bruttouppbörden av tullmedel under nästa

budgetår till i runt tal 350 miljoner kronor samt uppskattat restitutionerna

å tullmedel under samma tid till cirka 20 miljoner kronor. Beräkningen

synes under angivna förutsättningar vara försiktig. Riksräkenskapsverket

vill emellertid i överensstämmelse med generaltullstyrelsens förslag förorda,

att inkomsterna av tullmedel i riksstaten för nästa budgetår beräknas

till 330 000 000 kronor.

I fråga om^ varuskatten har kontrollstyrelsen nu beräknat inkomsterna

under budgetåret 1951/52 till 175 miljoner kronor. De inkomster, som inflyta

genom generaltullstyrelsen, beräknar styrelsen för samma tid till 9

miljoner kronor. Beräkningarna innebära att'' kontrollstyrelsen, med hänsyn

till att konsumtionen av choklad- och konfityrvaror visar sjunkande

tendens, ansett att det i riksstatsförslaget uppförda beloppet, 190 miljoner

kronor, bör sänkas med 5 miljoner kronor. Enligt prop. nr 148 avses vissa

skattesatser, hänförliga till skatter redovisade under titeln varuskatt,

skola ändras. Ändringarna torde dock icke medföra inkomstökningar som

överstiga osäkerhetsmarginalen för titeln. Riksräkenskapsverket har, trots

kontrollstyrelsens försiktigare beräkning, icke funnit anledning föreslå

någon ändring av det i riksstatsförslaget uppförda beloppet, 190 000 000

kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror har i riksstatsförslaget på i

statsverkspropositionen anförda skäl för nästkommande budgetår beräknats

till 20 miljoner kronor. Statens jordbruksnämnd har emellertid i skrivelse

till riksräkenskapsverket den 9 mars 1951 framhållit att, såvitt man

nu kan bedöma, sett mot bakgrunden av prisutvecklingen på jordbrukets

område, .skäl tala mot ett antagande att accis å margarin kan komma att

uttagas under budgetåret 1951/52. Inkomsterna av accisen på andra fettvaror

torde i enlighet med vad kontrollstyrelsen i skrivelse den 7 mars

1951 föreslagit kunna beräknas till 3,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

förordar alltså, att inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra

fettvaror i riksstaten för nästa budgetår uppföres med ett till 4 000 000

kronor avjämnat belopp.

Tobaksskattens avkastning beräknas av Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet

nu till 490 miljoner kronor för budgetåret 1951/52. Riksräkenskapsverket

förordar att det i riksstatsförslaget beräknade beloppet, 500

miljoner kronor, bibehålies oförändrat.

Kontrollstyrel.sen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars

1951 beräknat inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt till 21 miljoner

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 206.

15

kronor, rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag till 17 miljoner

kronor och rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag till 29 miljoner

kronor. Dessa titlar kunna nu beräknas med större grad av säkerhet

än vid decemberberäkningen. För övriga rusdrycksmedelstitlar samt maltdrycksskatt

och skatt å läskedrycker har styrelsen ej förordat någon ändring.

Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsterna av nu nämnda titlar

i riksstaten för nästa budgetår uppföras med de av kontrollstyrelsen föreslagna

beloppen.

Inkomsten av nöjesskatt har i riksstatsförslaget i enlighet med förslag

av riksräkenskapsverket uppskattats till 45 miljoner kronor. Uppbörden

under innevarande budgetår kan beräknas bli cirka 43 miljoner kronor.

Länsstyrelserna ha för nästkommande budgetår uppskattat inkomsterna

till ungefär samma belopp. Enligt förslag i prop. nr 142 avses understöd

till filmproduktionen skola utgå från denna titel med cirka 2,3 miljoner

kronor. Med hänsyn härtill anser sig riksräkenskapsverket böra förorda,

att inkomsterna av denna inkomsttitel i riksstaten för nästa budgetår beräknas

till 40 000 000 kronor.

I prop. nr 143 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen alt besluta om särskild

skatt å elektrisk kraft. Inkomsten av denna skatt beräknas enligt

propositionen för helt år till 65 å 70 miljoner kronor. Med hänsyn till vad

i propositionen anföres om sättet för uppbörden anser sig riksräkenskapsverket

kunna räkna med, att av nämnda belopp cirka tre fjärdedelar komma

att inflyta under budgetåret 1951/52. Riksräkenskapsverket får därför

föreslå, att skatt å elektrisk kraft i riksstatsförslaget beräknas till

45 000 000 kronor. ''

Förslag om tillfällig fordonsskatt har genom prop. nr 144 förelagts riksdagen.

Skatten avses skola utgå för budgetåret 1951/52 och med samma

belopp som fordonsskatt. Den skall ej drabba militära fordon. Den kan

alltså förväntas inflyta med lägst samma belopp som den för innevarande

år beräknade fordonsskatten, minskat med den till 1 miljon kronor beräknade

skatten för militära fordon, eller 104 miljoner kronor. Detta belopp

bör ökas med 2 å 3 miljoner kronor för den skatt som belöper på budgetåret

1951/52 för ökning av fordonsparken. Riksräkenskapsverket förordar

att skatten i riksstatsförslaget uppföres med avjämnat 105 000 000

kronor.

Inkomster av myntning och justering ha i riksstatsförslaget uppförts med

7 miljoner kronor. Mynt- och justeringsverket har i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 5 mars 1951 meddelat att myntningen under budgetåret

1951/52 kan väntas konnna att övergå till myntning av lägre valör samt att

priset på metaller (såväl silver som oädla metaller) stigit avsevärt och fortfarande

tenderar att stiga. Med anledning därav har myntverket ansett sig

böra förorda, att beräkningen av denna inkomsttitel för nästa budgetår

justeras nedåt till 5 miljoner kronor. Ehuru riksräkenskapsverket finner

denna beräkning väl försiktig, får verket med hänsyn till vad mynt- och

justeringsverket anfört tillstyrka, att inkomsttiteln i riksstaten uppföres med

5 000 000 kronor.

Inkomsterna under inkomsttiteln lotspenningar ha i riksstatsförslaget beräknats

till 5 miljoner kronor. Enligt ett i prop. nr 119 framlagt förslag

skulle från och med den 1 juli 1951 uttagas en tillfällig lotsavgift, varigenom

en inkomstökning med cirka 1,87 miljoner kronor skulle vara att förvänta.

Lotsstyrelsen har för sin del antagit, att uttagandet av en dylik avgift åtminstone

under en kortare övergångsperiod skulle komma att leda till cn

nedgång i lotsningsfrekvensen och lotspcnninginkomslen. Med hänsyn till

den rådande ovissheten har styrelsen enligt skrivelse till riksräkenskapsver
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 206.

ket den 7 mars 1951 ansett försiktigheten bjuda att beträffande budgetåret

1951/52 icke räkna med högre lotsningsfrekvens än som svarar mot en

inkomst av lotspenningar av 4,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som

förutsätter att tillfällig lotsavgift skall redovisas på denna titel, får för sin

del förorda att inkomsttiteln lotspenningar i riksstaten för nästa bugdetår

uppföres med 6 000 000 kronor.

Tipsmedel beräknas av Aktiebolaget Tipstjänst för budgetåret 1951/52

enligt skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 februari 1951 till 37,24 miljoner

kronor. Bolaget har därvid ej tagit hänsyn till den i statsverkspropositionen

beräknade avgiftshöjningen. Riksräkenskapsverket förordar att

den i riksstatsförslaget beräknade inkomsten, 43 000 000 kronor, bibehålies

i riksstaten för nästa budgetår.

De affärsdrivande verkens inkomster komma att i hög grad påverkas av

dels nu framlagda förslag rörande ändrade taxor, dels ökade kostnader på

grund av beslutade lönehöjningar och på grund av ändrad levnadskostnadsindex,

dels ock av kostnadsstegringar, föranledda av stigande priser på framförallt

importerade råvaror.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket

beräknat att driftkostnaderna under nästa budgetår skulle komma att stiga

till cirka 280 miljoner kronor, medan inkomsterna, bortsett från föreslagna

taxeändringar, skulle öka till endast 270 miljoner kronor. Därest generalpoststyrelsens

förslag i fråga om vissa taxehöjningar — vilket främst avsett borttagande

av lokalportot — genomföres, skulle överskottet för nästkommande

budgetår kunna uppskattas till i runt tal 14 miljoner kronor. Sedan Kungl.

Maj :t i prop. nr 153 föreslagit, att även riksportot skall höjas med 5 öre

och att lokalportot skall utgå med samma belopp som riksportot, kunna

postverkets inkomster beräknas stiga med ytterligare 27 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket får för den skull förorda, att överskottet av postverket

i riksstaten för nästa budgetår — under förutsättning att Kungl. Maj :ts

förslag bifalles av riksdagen — beräknas till 40 000 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28

februari 1951 föreslagit, att överskottet av telegrafverkets fond i riksstaten

för nästa budgetår — under förutsättning att de av styrelsen föreslagna

taxehöjningarna genomföras — beräknas till 65 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

förordar att inkomsttiteln telegrafverket i riksstaten för nästa

budgetår uppföres med 65 000 000 kronor.

Överskottet av statens järnvägars fond bar i riksstatsförslaget

för nästkommande budgetår uppförts med 35 miljoner kronor. Hänsyn

har därvid tagits till beräknade utgiftsökningar och väntad taxehöjning.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 mars 1951

meddelat, att utgifterna för statens järnvägar under nästkommande budgetår

kunna väntas stiga till 993 miljoner kronor. Inkomsterna av trafiken beräknas

för samma tid — under förutsättning att styrelsens förslag om taxehöjning

vinner Kungl. Maj:ts bifall — till 1 031 miljoner kronor, överskottet

skulle i så fall komma att uppgå till 38 miljoner kronor. Styrelsen föreslår

att statens järnvägars överskott i riksstaten beräknas till 35 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har icke nu velat förorda någon ändring av det i

riksstatsförslaget för nästa bugdetår beräknade beloppet.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 28 februari 1951 framhållit, att det ekonomiska resultatet för budgetåret

1951/52 beror på ännu oförutsebara omständigheter. Det kan hända att

vissa taxehöjningar komma att göras, men i den mån det kommer att avse

detaljdistributionen kommer det att röra sig om små belopp, och i den mån

engrostaxorna höjas blir verkan första året ringa på grund av att endast

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Mcijits proposition nr 206.

leveransökningar och sådana leveranser, för vilka kontrakten gå ut, beröras.

Om den skatt på elektrisk kraft, varom förslag föreligger, blir genomförd,

kan kraftavsättningen bli lägre än den förutsatta. Även denna verkan torde

ligga inom den ändock förefintliga osäkerhetsmarginalen. Vattenfallsstyrelsen

har därför ansett att det i riksstatsförslaget upptagna beloppet, 45 miljoner

kronor, bör bibehållas. Ehuru den av styrelsen gjorda beräkningen

synes vara försiktig, anser sig riksräkenskapsverket likväl böra förorda, att

inkomsten av statens vattenfallsverk i riksstaten för nästa budgetår beräknas

till samma belopp som i riksstatsförslaget.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 27 februari 1951 anfört, att

en beräkning av domänverkets överskott för samma år måste bliva synnerligen

oviss. Ehuru förutsättningarna för driften för närvarande te sig något

gynnsammare än vid senaste beräkningen, har styrelsen approximativt beräknat

utfallet av rörelsen för år 1951, däri inberäknat utdelningen å aktierna

i aktiebolaget statens skogsindustrier, till samma belopp som i riksstatsförslaget

eller 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket får erinra, att

överskottet av domänverket för år 1950 torde uppgå till 35 miljoner kronor

samt att priserna på skogsprodukter nu äro mycket höga. Under förutsättning

att nuvarande konjunktur på trävarumarknaden består, kunna inkomsterna

av domänverket under innevarande år väntas komma att överstiga

det av domänverket beräknade beloppet. Riksräkenskapsverket anser sig

emellertid i nuvarande ovissa läge icke böra förorda någon ändring av det

i riksstatsförslaget för domänverket beräknade beloppet.

Riksräkenskapsverket har slutligen framhållit, att de nu verkställda beräkningarna

liksom den tidigare inkomstberäkningen äro grundade på förutsättningen,

att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett detsamma

som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes

genom mera omfattande arbetskonflikter.

Departementschefen.

Det ekonomiska läget. Vid anmälan för omkring en månad sedan av propositionen

nr 143 med förslag till förordning om skatt å elektrisk kraft

ställde jag frågan, huruvida den ekonomiska utvecklingen kunde sägas ha

legat i linje med de uppgjorda prognoserna eller om det i belysning av

vad som sedan årsskiftet inträffat funnes anledning att på nytt överväga

de krav som måste ställas på den ekonomiska politiken för att ny stabilitet

i samhällsekonomien skulle kunna ernås vid det lägre penningvärde som

vore att förutse. Jag lämnade i anslutning därtill en preliminär översikt

av utvecklingen på olika områden, sådan den då kunde bedömas i ljuset

av de ekonomisk-statistiska data som förelågo för den gångna delen av

året. En mera definitiv bedömning av den fortsatta ekonomiska utvecklingen

och den därav betingade ekonomiska politiken ansåg jag dock böra anstå,

tills det slutliga riksstatsförslaget framlades och då pågående utredningar,

bland annat inom konjunkturinstitutet, hade slutförts. När nu ifrågavarande

undersökningar färdigställts, kan det konstateras, att den karakteristik

av läget, som gavs i samband med nyssnämnda proposition, i allt

väsentligt fortfarande äger giltighet. Jag torde därför här kunna inskränka

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 206.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

mig till att, med hänvisning till den konjunkturrapport som i dagarna publiceras,

i korthet erinra om huvuddragen av de skedda förändringarna och

de slutsatser som därav kunna dragas med avseende på den framtida utvecklingen.

Vad först den internationella prisutvecklingen beträffar framhölls i propositionen

nr 143, att råvarupriserna fortsatt att stiga sedan slutet av år

1950 och att prisrörelserna på de utländska marknaderna hade medfört

kraftigare prishöjningar än vad man vid årsskiftet räknade med. En avmattning

syntes emellertid ha ägt rum sedan mitten av februari. Under den

tid som därefter förflutit ha ytterligare tecken framträtt som bestyrka, att

den allmänna prisstegringen på de internationella råvarumarknaderna för

tillfället avstannat. Detta torde i avsevärd mån sammanhänga med utvecklingen

i Förenta staterna. I och med att ett allmänt pris- och lönestopp införts

i USA i slutet av januari 1951, torde man få räkna med en betydligt

långsammare prisuppgång därstädes i fortsättningen än hitintills. Dessutom

synas för närvarande de amerikanska upplagringsköpen av nyckelråvaror

för den civila och militära beredskapen ha minskat något. Dessa

omständigheter böra få en dämpande inverkan på hela det internationella

konjunkturförloppet med hänsyn till den amerikanska ekonomiens dominerande

inflytande inom världsekonomien. Vid sidan härav torde det internationella

regleringssystem för råvaror, som håller på att byggas upp, komma

att minska utrymmet för en ytterligare spekulativ uppdrivning av prisnivån.

Förhastade slutsatser få dock icke dragas av vad jag senast näinnt. Mot de

krafter som verka i stabiliserande riktning på råvarumarknaderna utomlands

kunna ställas andra faktorer som tendera att driva priserna ytterligare

i höjden eller i varje fall motverka en prissänkning. Sålunda förutsätta

de uppgjorda planerna för upplagringen i beredskapssyfte i Förenta

staterna en utökning av inköpen under budgetåret 1951/52 i förhållande

till nu löpande budgetår. Härutöver måste man vara beredd på att halvoch

färdigfabrikatens priser efterhand komma att anpassas till de höjningar

som redan ägt rum på råvaruområdet. De nu inträffade prisfallen,

respektive uppbromsningarna av prisstegringen beträffande vissa råvaror

kunna därför, såsom konjunkturinstitutet framhåller, icke anses förebåda

något slut på nu rådande inflationskonjunktur, så länge det politiska osäkerhetstillståndet

består och försvarsutgifterna fortsätta att öka mot de i

upprustningsprogrammen fastslagna nivåerna. Den ekonomiska politiken

måste därför räkna med risken för en fortsatt internationell prisstegring

och inrätta sig därefter. Detta innebär dock icke, att förhoppningen om ett

omslag på världsmarknaderna behöver avskrivas.

I fråga om utvecklingen inom landet träder den pågående upplyftningen

av pris- och lönenivån i förgrunden. Såsom jag redan i propositionen nr 143

antydde, ha verkningarna på den svenska prisnivån av den internationella

prisutvecklingen blivit större än vad man vid årsskiftet ställde in sig på.

Det står nu klart, att en betydligt starkare stegring av priser och löner kom
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

mer att äga rum i år än vad som kunde förutses vid årets början. Sålunda

har levnadskostnadsindex redan under första kvartalet (från december 1950

till mars 1951) stigit med omkring 10 procent. Indexen ligger därmed omkring

12 procent över 1950 års genomsnittsnivå. I övervägande grad beror

denna utveckling på de höjda export- och importpriserna. Denna prisstegringsfaktor

kommer även i fortsättningen att göra sig gällande och påverka

den interna prisutvecklingen. Konjunkturinstitutets överväganden

göra det rimligt att räkna med en fortsatt importprisstegring, fast i långsammare

takt, även om råvarupriserna på de utländska marknaderna skulle

stabiliseras. De inträffade höjningarna på råvaruområdet ha som nämnts

ännu ej mynnat ut i en motsvarande prisuppgång på färdigvaror och halvfabrikat.

Vid sidan härav pekar konjunkturinstitutet på det prisuppdrivande

element som utgöres av de prisspänningar som uppstå mellan hemmamarknadsvaror

å ena sidan och import- och exportvaror å den andra. Ett

ytterligare skäl att vänta en fortsatt höjning av den svenska konsumtionsprisnivån

är, att denna endast så småningom och med betydande eftersläpningar

röner inverkan av de stegrade export- och importpriserna. Slutresultatet

kommer att bero på, å ena sidan, kostnadsförändringar av inre eller

yttre orsaker och, å andra sidan, det köpkraftsmotstånd som bjudes mot

strävandena att kompensera kostnadsstegringarna genom prishöjningar.

Styrkan av motståndet från köparnas sida betingas i hög grad av hur förhållandet

mellan tillgång och efterfrågan i samhället gestaltas under inflytande

av den förda ekonomiska politiken.

Av det senast anförda följer, att möjligheterna att begränsa prisrörelserna

inom landet till absolut ofrånkomliga prisstegringar måste grundas på

åtgärder för att upprätthålla den samhällsekonomiska balansen. I detta

hänseende ha de reala förutsättningarna icke i avgörande mån förändrats

i jämförelse med läget vid årsskiftet, även om de psykologiska betingelserna

för stabiliseringspolitiken försämrats genom den ökade näring åt inflationistiska

förväntningar som de gångna månadernas utveckling medfört. I

motsats till de avsevärda avvikelserna beträffande de prismässiga beräkningarna

hålla de reala nationalbudgetkalkylerna i stort sett fortfarande.

Skäl saknas därför att för närvarande framlägga en reviderad nationalbudget,

såsom ursprungligen förutskickats. Endast mindre jämkningar kunna

för dagen bedömas vara erforderliga i dessa kalkyler. Sålunda torde den

försämrade tillförseln utifrån av råvaror enligt konjunkturinstitutet icke

komma att få mera betydande konsekvenser för produktionsmöjligheterna

under det närmaste halvåret. Lagren inom landet kunna nämligen under

en övergångstid överbrygga svårigheterna. Hänsyn till befarade råvarusvårigheter

togs dessutom vid de ursprungliga uppskattningarna av produktionens

storlek för i år. Såframt icke skördeutfallet blir katastrofalt dåligt,

finnes det därför grund för förhoppningen, att den totala produktionen

inom landet i år kommer att öka med omkring tre procent. För följande år

framstå däremot produktionsperspektiven i mörkare dager, för såvitt icke

det världspolitiska läget förändras.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

I fråga om investeringsverksamheten och den offentliga konsumtionen

innebära de ytterligare försvarsutgifter, som beslutats, en ökning av anspråken

på de tillgängliga resurserna. Det är även möjligt, att en större del

av varutillgången än tidigare beräknats kommer att utnyttjas för lagringsändamål

och därigenom undandragas den löpande förbrukningen. I övrigt

kunna några mera väsentliga förskjutningar i förhållande till årsskiftets

beräkningar icke konstateras beträffande ifrågavarande sektorer av det ekonomiska

livet. Redan den nu kända stegringen på området för investeringar

och offentlig konsumtion får emellertid till följd, att utrymmet för privat

konsumtion minskar i jämförelse med de förutvarande beräkningarna. Under

det att man tidigare kunde räkna med möjligheter till nära två procents

ökning av den privata konsumtionen, torde det nu vara riktigast att utgå från

att konsumtionsstandarden i stort sett måste bli oförändrad i förhållande till

fjolårets. Detta rimmar också tämligen väl med de genomsnittliga pris- och

lönerelationer som synas bli resultatet av den pågående förskjutningen på

ifrågavarande områden. Emellertid dölja genomsnittstalen för de inträffade

lönestegringarna de avsevärda olikheter som föreligga beträffande förändringarna

i de skilda arbetsmarknadssektorerna. De fack, för vilka kollektivavtal

träffades på ett tidigt stadium, ha fått otillräcklig kompensation för

varufördyringen och därigenom sänkt levnadsstandard, medan andra fack

lyckats ernå höjningar över genomsnittet och följaktligen en standardförbättring

i större eller mindre utsträckning. Sämst ställda i förevarande avseende

äro spararna och övriga kategorier med oförändrade penninginkomster.

På detta sätt har en snedvridning av lönestrukturen uppkommit, som —

förutom att den skapar orättvisor och ojämnheter i de individuella fallen

under löpande avtalsperiod — ger upphov till komplicerade problem vid de

stundande löneförhandlingarna för nästa avtalsperiod och försvårar ansträngningarna

att åstadkomma en framtida pris- och lönestabilitet.

En betydande modifikation i fråga om möjligheterna till standardhöjning

kan komma att betingas av utrikeshandelns gestaltning. De närmaste månaderna

ha nämligen landets bytesrelationer gentemot utlandet, tack vare den

snabba stegringen av exportpriserna på skogsindustriprodukter, förbättrats

i en takt som vida överstiger vad man förut vågat hoppas på. De rådande

noteringarna peka på ytterligare, avsevärda förbättringar. Skulle dessa förbättringar

bli bestående och rentav gå ännu längre, innebär detta en synnerligen

värdefull vinst för det svenska folkhushållet, vilken skulle väga lika

tungt som den för i år uppskattade produktionsökningen och i motsvarande

mån öka utrymmet för ett tillgodoseende av de olika behoven inom landet.

Underlaget för en bedömning av den framtida utvecklingen av bytesrelationerna

med utlandet är emellertid icke tillräckligt för att det skall vara möjligt

ännu, att i den ekonomiska politiken bygga på de tendenser som för

tillfället kunna skönjas. Den fortsatta utvecklingen i detta hänseende förtjänar

dock att följas med största intresse.

Även i övrigt är det påkallat att följa utrikeshandeln med uppmärksamhet.

Såväl export- som importvärdet befinner sig i kraftig ökning. Under årets

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

två första månader har importen stigit snabbare än exporten, vilket resulterat

i ett mycket betydande importöverskott, nämligen icke mindre än 389

miljoner kronor. Detta stora överskott kan vara i huvudsak säsongmässigt,

men det kan också tyda på en inflationistisk ansvällning av importen, och

då icke så mycket i fråga om nödvändiga råvaror och bränslen utan snarare

beträffande mera umbärliga varor.

Under intrycket av importöverskottet samt måhända också på grund av

ökade förskottsbetalningar har ett avsevärt valutautflöde ägt rum under januari—februari

och i början av mars. Därefter har en omsvängning inträffat

och valutareserven åter börjat påfyllas bl. a. på grund av apprecieringsryktena.

Nettoresultatet under första kvartalet blev, såsom framgår av nedanstående

tabell, en nedgång av den centrala valutareserven med 106 miljoner

kronor.

Den centrala valutareserven.

31/12

Riksbanken 1949

Guld!...................... 362

US-dollar.................. 385

Engelska pund............ 508

Övriga valutor............. 61

Summa (brutto) 1316

Kronskulder (netto)........ — 126

Summa (netto) 1 190

Riksgäldskontoret

Engelska pund............ 109

Franska francs............ 45

Summa 1344

Clearing.................... — 36

Totalsumma 1308

31/3

30/6

31/12

31/3

1950

1950

1950

1951

359

369

466

588

468

512

493

443

385

316

212

244

106

120

215

236

1 318

1317

1386

1 511

- 134

— 96

— 232

— 463

1 184

1 221

1 154

1 048

109

—

—

—

1 293

1 221

1 154

1048

— 31

— 35

—

—

1 262

1 186

1 154

1 048

På penning- och kapitalmarknaden har den i propositionen 143 berörda

ökningen av bankernas kreditgivning fortsatt. Sedan Koreakrigets början

och fram till och med mars innevarande år har sålunda affärsbankernas utlåning

ökat med cirka 1 160 miljoner kronor, att jämföras med en ökning

om cirka 480 miljoner kronor under juli—mars 1949/50. Utlåningstakten

hos sparbankerna har däremot något begränsats. Dessas utlåning (84 större

sparbanker) har under perioden juli—mars ökat med cirka 210 miljoner

kronor mot cirka 290 miljoner kronor för ett år sedan. Avsaktningen beror

framför allt på att sparbankernas likviditet under senare hälften av år 1950

varit hårt ansträngd till följd av en försvagad inlåning. I mars och början

av april har läget på penning- och kapitalmarknaden i dess helhet präglats

av åtstramning, varför särskilda likviditetsbegränsande åtgärder, utöver

dem som tidigare vidtagits, icke erfordrats under ifrågavarande period.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Såsom jag framhöll i nyssnämnda proposition, får ansvällningen av Ländernas

kreditgivning naturligtvis ses mot bakgrunden av den ökning av

importen och investeringsverksamheten som ägde rum under år 1950 och

som fortsatt under innevarande år. Det kan emellertid icke råda något tvivel

om att utvecklingen på kreditmarknaden utgör en av de faktorer som kan

rubba både jämvikten mellan efterfrågan och tillgång inom landet och balansen

i förhållande till utlandet och som därför kräver en oavlåtlig uppmärksamhet

i dagens läge.

Vad jag här anfört med utgångspunkt från konjunkturinstitutets material

innebär, som jag inledningsvis framhållit, ingen avgörande ändring gentemot

den ekonomiska översikt som lämnades i propositionen nr 143. För

den närmaste framtiden finnes det därför icke heller skäl för en avvikelse

från de riktlinjer för den ekonomiska politiken som jag där angav och vilka

i stort sett överensstämma med det program för den ekonomiska politiken

som framlades i finansplanen till årets statsverksproposition. Detta program

täcker alla områden av det ekonomiska livet och har sin tyngdpunkt förlagd

till strävandena att begränsa de inflationistiska verkningarna av den

uppdrivna vinstkonjunkturen på företagarområdet. Som de viktigaste instrumenten

härvidlag framstå:

1. en aktiv finanspolitik, syftande till att ernå en sådan överbalansering

av driftbudgeten, att största möjliga del av statens kapitalutgifter täckes av

egentliga statsinkomster, och baserad på, å ena sidan, återhållsamhet på

utgiftssidan och, å andra sidan, ökning av statsinkomsterna genom bland

annat höjda skatter;

2. en kreditbegränsande penningpolitik stödd på reglering av kassareservbestämmelserna

i förening med den genomförda höjningen av den allmänna

räntenivån samt den träffade överenskommelsen med bankerna om restriktivi

tet vid utlåningen;

3. en investeringsskatt för att motverka en inflationistisk ansvällning av

sådana lagerökningar och maskinanskaffningar som finansieras med företagarens

egna vinstmedel;

4. en prisutjämningsavgift vid export av skogsindustriprodukter för att

reducera risken för jämviktsstörande verkningar på samhällsekonomien av

de övernormala vinsterna i vederbörande branscher;

5. en direkt reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten så att

denna hålles inom ramen för de personliga och materiella resurserna;

6. en effektiv priskontroll för att förhindra uppkomsten av sekundära

prisstegringar inom landet.

Allt efter omständigheterna kunna de olika åtgärder, som inrymmas i

programmet, aktiviseras och skärpas i enlighet med de fastställda principiella

riktlinjerna.

Till de särskilda problem, som hänföra sig till höstens avtalsrörelser och

som kräva ingående överväganden, torde jag sedermera få återkomma. Ett

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 206.

ståndpunktstagande i hithörande frågor måste föregås av överläggningar

med arbetsmarknadens parter. Med hänsyn till frågornas stora räckvidd för

den samhällsekonomiska utvecklingen på något längre sikt bör dessutom

samråd ske med vederbörande politiska och ekonomiska organisationer.

Budgetläget. I det förslag till riksstat för budgetåret 1951/52 som framlades

i statsverkspropositionen upptogos utgifterna till 5 367 miljoner

kronor och inkomsterna till 5 709 miljoner kronor. Såsom jag närmare utvecklade

i finansplanen skulle inkomsterna å driftbudgeten möjligen kunna

täcka den faktiska medelsförbrukningen under hänsynstagande jämväl

till dels de utgifter som kunde väntas uppkomma å tidigare beviljade reservationsanslag

och som beräknades till 200 miljoner kronor och dels kostnaderna

för förestående löneregleringar samt ökad belastning å förslagsvis

uppförda omkostnadsanslag. Budgeten kunde m. a o. väntas bli balanserad.

Inför riskerna av en sådan rubbning av den samhällsekonomiska

balansen att de utifrån kommande prisstegringarna förstärktes av utvecklingen

inom landet och med hänsyn till läget på kreditmarknaden ansåg

jag det nödvändigt att den statliga upplåningen till mötande av utgifterna

å kapitalbudgeten nedbringades till lägsta möjliga belopp. Genom den ökning

av statsintäkterna som investeringsskatten kunde väntas medföra, genom

vissa taxehöjningar och andra åtgärder för att öka inkomsterna ansåg

jag det möjligt att åstadkomma ett budgetöverskott av storleksordningen

300 miljoner kronor. Med detta belopp borde sålunda det statliga lånebehovet

kunna nedbringas.

Såsom jag framhöll i proposition nr 143 om elskatteförordning har emellertid

utgiftsbehovet stegrats sedan statsverkspropositionen framlades. Av

den i det föregående lämnade redogörelsen framgår att utgifterna å driftbudgeten

utvisa en ökning av ca 420 miljoner kronor. Härav hänför sig

128 miljoner kronor till IV ht och sammanhäng&r med det utökade programmet

för repetitionsövningar och forceringen av anskaffningen av flygmateriel

m. m. De höjda levnadskostnaderna komma att medföra ökade

utgifter för indextillägg å folkpensionerna. Redan vid det pristal som enligt

socialstyrelsens beräkningar uppnåddes för mars månad komma fyra

mot i statsverkspropositionen beräknade två indextillägg att utanordnas

fr. o. m. ingången av nästa budgetår. Stegringen av utgifterna under V ht

kan till följd härav väntas uppgå till minst 65 miljoner kronor. Såsom

förut nämnts kommer budgeten för 1950/51 av samma anledning att visa

ett med ca 20 miljoner kronor försämrat utfall i jämförelse med riksräkenskapsverkets

i det föregående återgivna beräkningar. Vad utgifterna under

budgetåret 1951/52 i övrigt beträffar förtjänar vidare framhållas att vissa

lagringsåtgärder i riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap regi öka

kostnaderna under X ht med 7 miljoner kronor, att löneregleringarna medföra

en uppräkning av anslagen under XII ht med 123 miljoner kronor,

samt att kostnaderna för jordbruksregleringarna inräknat utgifterna för

spannmålsbolagets verksamhet preliminärt beräknas medföra en höjning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

av utgifterna å IX ht med 70 miljoner kronor. Jag vill slutligen rent allmänt

tillägga att de nu företagna beräkningarna äro hållna klart i underkant.

Hänsyn har sålunda ej tagits till att kostnaderna för folkpensionerna sannolikt

komma att stiga ytterligare. Av tekniska skäl har ej heller någon uppräkning

av förslagsvis beräknade omkostnadsanslag företagits ehuru dessa

anslag förmodligen komma att få överskridas på grund av höjda priser och

taxeökningar.

Riksräkenskapsverkets nya beräkningar utvisa såsom förut framhållits

en ökning av inkomsterna å driftbudgeten med sammanlagt ca 600 miljoner

kronor. Härav svarar titeln .skatt å inkomst och förmögenhet för 400 miljoner

kronor på grund av förskjutning av inkomstnivån och verkningarna

på inbetalningen av preliminärskatt av införandet av investeringsskatt och

ränta å kvarstående skatt. I riksräkenskapsverkets beräkningar ha även

medtagits inkomsterna av den tillfälliga automobilskatten och skatten å

elektrisk kraft med 105 respektive 45 miljoner kronor. Såsom uttryckligen

framhållits i riksräkenskapsverkets skrivelse äro beräkningarna av inkomstskattetiteln

i rådande läge mycket ovissa och synas försiktigt hållna. Det

synes därför icke osannolikt att de framlagda inkomstberäkningarna kunna

komma att i någon mån överskridas. Med hänsyn härtill torde en uppräkning

av posten skatt å inkomst och förmögenhet, vilken av riksräkenskapsverket

beräknats till 3 050 miljoner kronor men föreslagits avrundad nedåt

till 3 000 miljoner kronor, med 100 miljoner kronor kunna försvaras. Med

dessa utgångspunkter vill jag förorda att titeln uppföres med ett till 3 100

miljoner kronor förhöjt belopp. Riksräkenskapsverkets beräkningar i övrigt

anser jag böra godtagas.

Budgetutfallet för 1951/52 sådant det under här gjorda förutsättningar

skulle gestalta sig framgår av följande sammanställning, där till jämförelse

uppgifter avseende budgetåren 1949/50 och 1950/51 medtagits.

Driltbud geten

(milj. kronor)

Budgetår

Inkomster

Utgifter]

Överskott

( + ) resp.

underskott

(-)

Reserva-

tionsmedels-

förbrukning

Verkligt

överskott

( + ) resp.

underskott

(-)

1949/50..................

4 839

»5 002

325

- 163

1950/51..................

1951/52

J5 575

* 5 295

+ 280

200

+ 80

enl. statsv.prop.........

5 709

5 367

+ 342

200

+ 142

> ny beräkn.........

6 408

5 785

+ 622

200

+ 422

Under de förutsättningar som angivits i det föregående skulle sålunda

i gynnsammaste fall ett överskott av inkomsterna utöver utgifterna å driftbudgeten

för år 1951/52 uppstå av storleksordningen 400 miljoner kronor.

1 Reservationsmedelsförbrukning å äldre anslag inräknad.

* Därav riksstat 4 839, tilläggsstater I och II 364 samt överskridanden 92 milj. kr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 206.

Detta belopp överstiger sålunda med omkring 100 miljoner kronor, vad

jag i finansplanen ansåg mig kunna räkna med för att nedbringa den

statliga upplåningen till täckning av utgifter för kapitaländamål. Den åtstramande

effekten härav i samhällsekonomien motväges emellertid helt av

den utveckling som behovet av kapitalutgifter undergått sedan statsverkspropositionen

framlades. Huvudsakligen till följd av beredskapsåtgärder

för uppköps- och lagringsverksamhet å bränslekommissionens område samt

höjt anslag till lånefonden för bostadsbyggande ökar medelsbehovet för

investeringsanslag — och därmed lånebehovet — med drygt 100 miljoner

kronor. Den ökning av intäkterna å driftbudgeten, som bl. a. genom de tidigare

i år föreslagna skärpningarna av skatterna skulle kunna ernås,

täcker sålunda knappt den ökning av kapitalutgifterna som nu föreligger i

jämförelse med vad som beräknades i finansplanen. Följande sammanställning

torde i detta sammanhang vara belysande.

Kapitalbudgeten

(milj. kronor)

Budgetår

Investerings-

anslag

Avskriv- ningsmedel

och övr.

likvida medel

Formellt lånemedels- • behov

1949/50..............................

832

568

*264

enl. riks-

inkl. beräk-

staten

nåd äldre

anslagsför-

brukning

1950/51 ..............................

2 702

3 348

353

700

1951/52

enl. statsv. prop...................

919

503

416

575

> ny beräkn.....................

1041

523

518

675

De i tablån angivna uppgifterna avseende det formella lånemedelsbehovet

för nästa budgetår under hänsynstagande till förbrukningen av medel å

äldre anslag torde i någon mån överskatta behovet av lånemedel till täckning

av kapitalutgifterna. Men detta gäller i så fall även de i tablån återgivna

tidigare uppskattningarna. Såsom i finansplanen framhållits sammanhänger

detta med svårigheten att bedöma i vilken utsträckning nytillkomna

riksstatsanslag kunna komma att tagas i anspråk. Viktigare är emellertid

att konstatera att det nu framlagda förslaget till definitiv reglering av riksstaten

skulle möjliggöra ett nedbringande av de statliga upplåningarna till

omkring 250 miljoner kronor eller det belopp vartill lånebehovet enligt beräkningarna

i finansplanen högst horde få uppgå.

1 Enl. riksgäldskontorets beräkningar uppgick det verkliga lånemedelsbehovet för 1949/50 till

ca 350 mkr.

2 Därav sammanlagt 117 mkr å tilläggsstat I och II.

3 > 11 mkr å tilläggsstat I och II.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligga i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,

torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.

I anslutning till vad jag i det föregående förordat torde å riksstatens inkomstsida

böra uppföras två nya titlar såsom bevillningar under delrubriken

tullar och acciser, nämligen Skatt å elektrisk kraft och Tillfällig automobilskatt.

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet torde titeln Inkomster

vid lantmäteriets distriktorganisation erhålla ändrad benämning

till Inkomster vid lantmäteriväsendet. Av inlcomstitlarna för statens utlåningsfonder

torde Statens lånefond för anskaffande av gasgeneratorer för

vissa fartyg, vilken fond avses skola indragas och från vilken ingen utlåning

föreligger, böra utgå.

Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg

bundet, förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser

den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära

skatten för budgetåret 1951/52, likaledes uttages med 100 procent av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1951 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen,

om statlig inkomstskatt —- automatiskt utgår efter enahanda procenttal

av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1950.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1951/52

med 100 procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1951/52 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A fogade

specifikationen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

27

V. Kapitalbudgeten budgetåret 1951/52.

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1951/52 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna ha beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya investeringsanslag som i särskilda propositioner

äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande

fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning

framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag

på 1 040 859 600 kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida

ha i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar

under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar,

vilka hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål,

samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till

senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte

ha de i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsmedel

inom fonderna och Övriga kapitalmedel underkastats översyn. Såsom i statsverkspropositionen

förutsatts ha avskrivningsmedlen inom fonderna beträffande

postverkets, telegrafverkets och statens järnvägars fonder beräknats

med utgångspunkt från att större avsättningar till värdeminskningskonton

än som tidigare skett göras med hänsyn till de högre återanskaffningsvärden

man numera har att räkna med. Beträffande statens vattenfallsverks

fond får frågan om extra avsättningar till värdeminskningskonto

bedömas med hänsyn till det driftresultat som är att påräkna, -när vattentillgången

under den aktuella driftperioden kan överblickas. Under posten

övriga kapitalmedel för statens järnvägars fond har medräknats ett belopp

av 178 900 kronor utgörande den delkostnad för betlastningsanordningar,

varmed Svenska sockerfabriksaktiebolaget skall ersätta statens järnvägar

(jfr prop. nr 173).

En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under

olika kapitalfonder ger följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder: kronor kronor

A. Postverkets fond ....................... 5 000 000

B. Telegrafverkets fond ................... 171 531 000

C. Statens järnvägars fond ................ 155 725 000

D. Statens vattenfallsverks fond............ 134 100 000

E. Domänverkets fond.................... 931 200 467 287 200

II. Luftfartsfonden.......................................... 402 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 43 293 200

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ................. 71 265 000

B. Försvarets fabriksfond .....................1250 000 72 515 000

V. Statens utlåningsfonder .................................. 275 250 100

VI. Fonden för låneunderstöd................................ 16 000 100

VII. Fonden för statens aktier................................ 75 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket ........................ 56 850 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.

................................. 34100 000

B. Statens reproduktionsanstalts fond....... 162 000 34 262 000

Summa 1 040 859 600.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som stå till förfogande för

investeringarnas genomförande uppgå till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder: kronor kronor

A. Postverkets fond ........................ 3 301 000

B. Telegrafverkets fond.....................104 300 000

C. Statens järnvägars fond..................125 860 800

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 35 100 000

E. Domänverkets fond...................... 301 000 268 862 800

II. Luftfartsfonden ......................................... 436 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 29 553 900

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond.................. 62 193 000

B. Försvarets fabriksfond.................... 2 501 000 64 694 000

V. Statens utlåningsfonder .................................. 72 750 000

VI. Fonden för låneunderstöd .............................. 20 810 000

VII. Fonden för statens aktier................................ 1 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 1 001 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 7 675 000

B. Statens reproduktionsanstalts fond ........ 111 000 7 786 000

Summa 465 894 700.

Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgå av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1951/52.

I. Statens affärsverksfonder: kronor kronor

A. Postverkets fond....................... 1 699 000

B. Telegrafverkets fond.................... 67 231 000

C. Statens järnvägars fond ................ 29 864 200

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

29

kronor kronor

D. Statens vattenfallsverks fond............ 99 000 000

E. Domänverkets fond.................... 630 200 198 424 400

II. Luftfartsfonden.......................................... —34 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 13 739 300

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond................. 9 072 000

B. Försvarets fabriksfond....................—1 251000 7 821 000

V. Statens utlåningsfonder.................................. 202 500 100

VI. Fonden för låneunderstöd...............................— 4 809 900

VII. Fonden för statens aktier................................ 74 999 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 55 849 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
-

fond.................................. 26 425 000

B. Statens reproduktionsanstalts fond ...... 51 000 26 476 000

Säger 574 964 900

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster................. 15 000 000

Övrig kapitalåterbetalning....................... 42 199 000 57 199 000

Summa 517 765 900.

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.

Såsom närmare framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen

för budgetläget har den i förevarande sammanhang gjorda beräkningen

av lånemedelsbehovet för kapitalmedelsutgifterna endast formell innebörd,

då det reella lånemedelsbehovet blir beroende av såväl omfattningen av förbrukningen

av outnyttjade belopp på kapitalbudgeten som det å driftbudgeten

beräknade överskottet.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret

1951/52 jämte därtill fogade stater i enlighet med

här framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten

upplaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel

......................... kronor 517 765 900

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

VI. Finansieringen av vissa kommunala investeringar.

I anslutning till vad förut anförts om möjligheterna att begränsa statens

anspråk på kapitalmarknaden torde jag få anmäla ett av 19k9 års investering

skommitté. framlagt förslag med riktlinjer för den kommunala lånekontrollen,

åsyftande att i nuvarande läge öka skattefinansieringen av vissa

kommunala investeringar. Kommittén, som av mig tillkallades med stöd

av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1949 med uppdrag att framlägga

förslag rörande formerna för den framtida investeringskontrollen,

består av landshövdingen A. Thomson tillika ordförande, ombudsmannen i

landsorganisationen B. Johansson, professorn och chefen för konjunkturinstitutet

E. Lundberg, direktören i riksbanken K. G. Månsson och bankdirektören

J. Wallenberg. Med skrivelse den 28 februari 1951 har kommittén

nu framlagt vissa förslag rörande den offentliga investeringsverksamheten.

Såvitt förslagen röra den statliga sektorn torde jag i ett senare sammanhang

efter ytterligare utredning få anmäla desamma.

Investeringskommittén.

Kommittén har inledningsvis framhållit, att det allmänna ekonomiska

läget, sedan densamma tillsattes, undergått sådana förändringar, att tidpunkten

för en eventuell omläggning av investeringskontrollen ansetts böra

framflyttas. Vid sådant förhållande har kommittén funnit det vara av värde,

att vissa resultat av kommitténs överväganden rörande den offentliga

investeringsverksamheten kunde framläggas redan före redovisningen av

utredningens huvudresultat.

Beträffande den kommunala investeringsverksamhetens omfattning och

betydelse har kommittén till en början lämnat vissa uppgifter, av vilka

här må återges följande.

De totala kommunala investeringarna — däri inbegripna jämväl kommunala

bolags och stiftelsers investeringar ■— uppgingo år 1950, enligt de beräkningar

som framlagts i nationalbudgeten för år 1951, till omkring 1 200

miljoner kronor eller drygt 14 procent av den samlade investeringsverksamheten

i landet. Av nämnda belopp hänförde sig omkring 270 miljoner

kronor till underhåll och reparationer samt tillhopa ca 950 miljoner kronor

till investeringar i ny- och ombyggnader samt ny- och ersättningsanskaffningar

av maskiner och dylikt, eller ungefär 9 respektive 17 procent av motsvarande

tal för hela landet. Den kommunala investeringsverksamheten utgjorde

år 1950 ungefär 40 procent av de totala offentliga investeringarna

och nådde till ungefär samma storleksordning som den statliga, bortsett

från de militära investeringarna. Av nämnda belopp å 950 miljoner kronor

avsåg omkring 830 miljoner kronor eller 87 procent byggnader och anläggningar

samt återstoden ny- och ersättningsanskaffningar av maskiner och

dylikt. Investeringarna i bostäder utgjorde i runt tal 300 miljoner kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Den del av den kommunala byggnadsverksamheten, som var beroende av

byggnadstillståndsgivning, uppskattades i nationalbudgeten till omkring 600

miljoner kronor eller något mer än 72 procent.

Kommittén har erinrat om att staten, förutom genom penning- och finanspolitiken,

även har möjlighet att påverka den kommunala investeringsverksamheten

bland annat genom statsbidragsgivningen och genom kontrollen

över den kommunala upplåningen.

Beträffande statsbidragen till kommunala företag av olika slag har kommittén

framhållit, att de belopp, det här rör sig om, äro små i förhållande

till hela den kommunala investeringsverksamheten. Enligt riksräkenskapsverkets

beräkningar utgjorde för budgetåret 1949/50 det sammanlagda beloppet

av statsbidrag till kommunala investeringar, inberäknat underhåll,

omkring 75 miljoner kronor. De praktiska möjligheterna att genom statsbidragsgivningen

påverka den kommunala investeringsverksamheten och

uppnå resultat av större betydelse under en högkonjunktur vore sålunda

begränsade.

Kommittén har härefter övergått till möjligheterna att påverka den kommunala

investeringsverksamheten genom kontrollen över upplåningen och

därvid konstaterat, att en betydande del av investeringarna finansieras genom

underställningspliktiga lån.

Kommittén har här först erinrat om vissa förslag som framlagts av 1939

års kommunlånesakkunniga (SOU 1942:60). Som allmän norm hade uppställts

den principen, att kommunal konjunkturpolitik icke borde på lång

sikt få medföra en försämring av kommunernas förmögenhetsiställning.

Emellertid skulle man enligt kommunlånesakkunniga — vilkas förslag närmast

tagit sikte på förhållandena under en lågkonjunktur — genom en variation

av amorteringsreglerna kunna i viss omfattning påverka investeringsverksamheten.

Sålunda skulle man under en lågkonjunktur utsträcka

de eljest tillämpade amorteringstiderna. De uppmjukningar av lånereglerna,

som medgåves under en lågkonjunktur, borde såvitt möjligt kompenseras

redan under följande högkonjunktur.

Investeringskommittén har i anslutning härtill framhållit, att en variation

av amorteringsreglerna knappast kunde vara tillräckligt effektiv för

att i en högkonjunktur begränsa investeringarna. För uppnående av några

mer påtagliga resultat vore det enligt kommitténs uppfattning sannolikt

nödvändigt, att viss del av investeringarna omedelbart avskreves med skattemedel

och lånemedgivandena sålunda inskränktes till endast en del av investeringssumman.

Kommittén har härvidlag anfört följande.

Kravet på ökad självfinansiering bör i ett högkonjunkturläge verka återhållande

på den kommunala investeringsverksamheten. Skulle denna likväl

icke inskränkas, blir det nödvändigt att

andra områden av den kommunala budgeten eller att tillgripa ökad uttaxering.

Ur fördclningssynpunkt innebär en sådan omläggning av lånefinansieringen,

att kommunmedlemmarna under högkonjunkturerna få göra

vissa uppoffringar för att öka kommunens förmögenhet. Dessa komma un
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

der följande år kommunen till godo i form av en minskad ränte- och amorteringsbörda.

Vid en långvarig högkonjunktur med full sysselsättning kommer ökad

kommunal självfinansiering även på längre sikt att innebära en påskyndad

tillväxt av den kommunala förmögenheten till priset av ökade uppoffringar

från kommunmedlemmarnas sida. I ett läge där sparandet även på längre

sikt tenderar att bli otillräckligt i förhållande till investeringsbehoven synes

det emellertid enligt kommitténs uppfattning rimligt att i ökad grad

göra den kommunala investeringsverksamheten beroende av kommunernas

eget sparande.

Ett system med direkt skattefinansiering av viss del av den kommunala

investeringsverksamheten kan utformas på olika sätt och anpassas efter

konjunkturläget och kommunernas olika bärkraft. Vill man ansluta detta

system till vad som gäller för den statliga investeringsverksamheten, bör

för förvaltningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden omedelbart avskrivas

med skattemedel. För sjukhus, sociala inrättningar och liknande

anläggningar bör avskrivning omedelbart ske med 50 %. Såsom kommittén

tidigare framhållit böra emellertid dessa grundavskrivningar kunna varieras

efter konjunkturerna. För gatuarbeten m. in. bör i högkonjunkturlägen

avskrivning omedelbart ske med 100 %. Vid prövningen av frågor om lån

och borgensåtaganden för kommunernas affärsdrivande verk bör slutligen

beaktas, om verkens avskrivningsprinciper medgiva en önskvärd grad av

självfinansiering av investeringarna.

Den omständigheten att statsbidrag utgår till vissa kommunala byggnadsoch

anläggningsarbeten bör icke utgöra hinder för att i vissa konjunkturlägen

kräva begränsning av upplåningen och skattefinansiering helt eller

delvis av återstoden av byggnads- och anläggningskostnaderna.

I fråga om kommuner, vilka kunna komma att erhålla skatteutjämningsbidrag,

måste undantag göras från en regel av här antydd art, enär i annat

fall staten kan bli nödsakad att av skatteutjämningsmedel betala en omedelbar

avskrivning av investeringskostnaden.

Kommittén har förklarat sig icke beredd att framlägga något preciserat

förslag i fråga om de krav på skattefinansiering av de kommunala investeringarna,

som borde ställas, därest angivna principer genomfördes, men

framhållit, att en omläggning om möjligt borde ske så att allmänna regler

uppdroges och bringades till länsstyrelsernas och kommunernas kännedom.

Tillämpningen av sådana regler komme emellertid att verka olika kraftigt i

skilda kommuner och möjligheter till avvikelser borde därför hållas öppna.

Kommittén har förordat, att angivna riktlinjer skulle upptagas till prövning

inom finansdepartementet.

Den individualprövning, som förfarandet vid finansdepartementets behandling

av kommunala låneärenden innefattade har kommittén ansett svårligen

kunna undvikas om hänsyn skall tagas till kommunernas skiftande

förhållanden och andra speciella omständigheter, som inverka i de särskilda

fallen. Kommittén har emellertid ifrågasatt, om icke åtgärder kunde vidtagas

i syfte att lätta på denna individualprövning och i stället mera inrikta

lånekontrollen på dess konjunkturpolitiska uppgifter. Det skulle enligt kommittén

vara önskvärt om lånebehoven kunde i ökad omfattning bli prövade

för varje kommun i ett sammanhang, om möjligt mot bakgrunden av en

på längre sikt ställd plan för investeringsverksamheten. I detta samman
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

hang har erinrats om vissa tidigare förslag om upprättande av kommunala

investoringsliggare (motioner till 1950 års riksdag I: 344 och II: 412, första

kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 15 och andra kammarens

allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 25). Kommittén har understrukit

vikten av att kommunerna vidtaga åtgärder för planläggning av

sin tramtida investeringsverksamhet och förordat, att vid prövning av låneärenden

uppgifter om förefintliga investeringsplaner infordrades.

Kommittén har vidare framhållit, att ändringar i reglerna för lånekontrollen

skulle kräva en nära samverkan mellan de statliga myndigheterna

och kommunerna. I detta hänseende har erinrats om 1939 års kommunlånesakkunnigas

förslag om inrättande av ett för kommuner och landsting

gemensamt finansråd. Enligt detta förslag skulle i det gemensamma finansrådet

finnas tre representanter för stadskommunerna, en representant för

landstingen och en för landskommunerna, utsedda av styrelserna för respektive

svenska stadsförbundet, svenska landstingsförbundet och svenska

landskommunernas förbund för tre år i sänder. Därjämte skulle rådet hava

en av Kungl. Maj :t utsedd ledamot med särskild erfarenhet i finansiella

frågor, t. ex. en representant för riksbanken eller riksgäldskontoret. Slutligen

skulle finnas en särskild föredragande och erforderlig kanslipersonal.

Investeringskoonmittén har ansett, att de skäl som anförts till stöd för

inrättande av ett gemensamt kommunalt finansråd alltjämt ägde sin giltighet

och framhållit, att ett genomförande av de nu framförda förslagen rörande

finansieringen av de kommunala investeringarna ökade behovet av

ett organ för överläggningar mellan de statliga myndigheterna och kommunerna.

Beträffande rådets sammansättning och organisation har kommittén

icke haft något att erinra mot kommunlånesakkunnigas förslag men

har uttalat, att det i första hand borde ankomma på kommunförbunden

själva att finna de lämpligaste formerna för sin samverkan på detta område.

Yttranden.

Över investeringskommitténs förslag, såvitt rör den kommunala investeringsverksamheten,

ha efter remiss yttranden avgivits av fullmäktige i

riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, statskontoret, Suenska stadsförbundets

finansråd och Svenska landskommunernas förbund.

Kommitténs förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av alla

remissorganen utom Svenska stadsförbundets finansråd.

Fullmäktige i riksbanken ha erinrat om att fullmäktige vid olika tillfällen

understrukit vikten av att icke endast statens utan också kommunernas

investeringar i ett högkonjunkturläge bestridas av löpande inkomster

och icke finansieras lånevägen. Fullmäktige ha framhållit angelägenheten

av att bestämmelser av föreslagen innebörd snarast möjligt utfärdas.

3 Bihang Ull riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 206.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

Fullmäktige i riksgäldskontoret (majoriteten) ha framhållit, att det med

hänsyn till den krympning av för statens och kommunernas upplåning i

marknaden disponibla medel, som inträtt och för överskådlig tid kan väntas

komma att bestå, vore uppenbart nödvändigt, att även kommunerna

iakttaga stor återhållsamhet i fråga om investeringar av olika slag.

Fullmäktige ha förutsatt, att de bestämmelser för lånegranskningen

inom finansdepartementet, som kunde komma att utarbetas med ledning

av de av kommittén angivna riktlinjerna, skulle möjliggöra ett tillbörligt

hänsynstagande till de olika kommunernas speciella förhållanden, särskilt

i vad avser möjligheterna att finansiera investeringar med kommunskattemedel.

En ledamot av riksgäldsfullmäktige, herr W. Svensson i Ljungskile, har

ansett bärande skäl icke föreligga för en hårdare kontroll över kommunernas

upplåning än som gällande ordning redan medger och ej heller för inrättandet

av flera kontrollerande instanser än som redan finnas.

Statskontoret har uttalat, att en omläggning av den kommunala lånefinansieringen

enligt de av kommittén förordade riktlinjerna för den kommunala

lånefinansieringen vore önskvärd eller i vissa fall torde kunna leda

till en ändamålsenlig begränsning av den kommunala investeringsverksamheten.

Majoriteten inom svenska stadsförbundets finansråd har i väsentliga delar

ställt sig avvisande mot en utformning av lånekontrollen för närvarande

i anslutning till de av investeringskommittén föreslagna riktlinjerna. 1 sitt

yttrande har rådet inledningsvis framhållit, att kommittén, däri kommunal

erfarenhet icke varit representerad, icke verkställt någon utredning eller

framlagt något material till belysande av den inverkan förslagets genomförande

komme att medföra för den kommunala uttaxeringen. Utan närmare

utredning härom vore det omöjligt att taga ställning till förslaget i

denna väsentliga del. Då kommittén icke varit beredd att avgiva något fullständigt

förslag om formerna för den framtida investeringskontrollen, saknades

möjlighet till den överblick över investeringskontrollens reglering,

som vore önskvärd. Redan av detta skäl syntes otillfredsställande, att ur

det ännu icke utformade systemet utbryta den kommunala detaljen.

Ur allmänna synpunkter har finansrådet vidare erinrat, att staten redan

genom byggnadsregleringen hade i sin hand ett kraftigt verkande instrument

för begränsning av de kommunala investeringarna och ifrågasatt, huruvida

icke kommittéförslaget inneburit en onödig påbyggnad av investeringskontrollen.

Finansrådet har vidare anfört följande.

I följd av byggnadsregleringen ha hittills under senare år de kommunala

investeringarna på olika områden av verksamhetsfältet blivit väsentligt inskränkta,

så att eljest av utvecklingen påkallade företag måst antingen uppskjutas

eller ock begränsas till mindre omfattning än som varit önskvärt.

För närvarande föreligger därför ute i kommunerna ett uppdämt byggnadsbehov.

Kommittén synes mena, att den nu levande generationen kommunmedlemmar

i allt väsentligt skulle påtaga sig kostnaderna både för återställande

av investeringsbalansen och för nya investeringar. Detta måste

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

35

dock bliva alltför betungande. Allt talar för att en tillämpning av den av

kommittén förordade principen i stället kommer att medföra en till sina

verkningar svårartad standardförsämring för kommunerna. Särskilt gäller

detta de större städerna.

Härtill kommer, att förslagets realiserande skulle föranleda betydande

skattestegringar vid en tidpunkt, då städerna måste räkna med att som

följd av ortsavdragsreformen, löneökningar och stegrade kostnader väsentligt

höja uttaxeringen.

Den föreslagna omläggningen av riktlinjerna för finansieringen av kommunala

investeringar skulle enligt finansrådets mening med all sannolikhet

verka i viss grad hämmande på investeringsverksamheten. Därvid borde dock

uppmärksammas, att den hämmande effekten bleve mindre i kommuner

med relativt större skattekraft än i ekonomiskt svagare ställda kommuner.

Finansrådet har icke velat närmare uttala sig om storleken av en normerad

procentsats för skattefinansieringen av olika företag, men ifrågasatt,

om det kunde vara riktigt att för den kommunala investeringssektorn tilllämpa

enahanda procenttal som för den statliga, bland annat med hänsyn

till den dominerande storleksordning som de kommunala investeringarna

på socialvårdsområdet hade. För kommunalt betraktelsesätt syntes det

även främmande att ställa hårdare krav på skattefinansiering för sociala

inrättningar än för förvaltningsbyggnader. Även förslaget om 100 procents

avskrivning av kostnaderna för gatuarbeten in. in. kunde få ofördelaktiga

verkningar. Alldeles oavsett olikheterna mellan den statliga och kommunala

investeringsverksamheten vore de föreslagna procentsatserna enligt

finansrådets förmenande orimligt höga.

Beträffande tanken på investeringsplaner inom det kommunala området

har finansrådet tillstyrkt, att till kommunerna riktades en anmodan att om

möjligt så planera fullgörandet av underställningsskyldigheten, att varje

kommun för vart år ungefär samtidigt insände lånetillståndsansökningar

och uppgifter om förefintliga investeringsplaner. Det har emellertid påpekats

att kommunerna ofta nödgades splittra sina ansökningar till skilda

tider, varför önskemålet om samtidig prövning av en kommuns investeringslån

endast i begränsad omfattning torde kunna tillgodoses.

Slutligen har finansrådet framhållit, att rådet för sin del vore fullt på

det klara med att städerna under högkonjunkturläge i större utsträckning

än eljest borde söka finansiera sina utgifter med skattemedel. Finansrådet

har heller icke bortsett från att situationer kunde uppstå, som påkallade

extraordinära åtgärder för åstadkommande av samhällsekonomisk balans.

Skulle emellertid den samhällsekonomiska situationen kräva ett förnyat

övervägande av åtgärder liknande de nu ifrågasatta vore finansrådet dock

självfallet villigt att lämna sin medverkan vid utarbetande av riktlinjer för

den framtida kommunala lånepolitiken.

Ledamoten av finansrådet, herr Lundgren i Umeå, har i särskilt yttrande

liksom majoriteten framhållit vissa svårigheter med investeringskommitténs

förslag men i väsentliga delar uttalat sin anslutning till detsamma. Därvid

har bland annat anförts, att en begränsning av den kommunala upplåningen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

kunde anses innebära en form av tvångssparande. Skattefinansieringskravet

borde dock differentieras så, att större krav ställdes på de starkare än på de

svagare kommunerna. Effekten kunde härigenom bliva densamma i kommuner

med olika skattekraft. Förslaget om ett gemensamt finansråd — varom

majoriteten icke gjort något uttalande — har tillstyrkts av herr Lundgren.

Svenska landskommunernas förbund har uttalat, att det icke torde finnas

något effektivare medel att dämpa den kommunala investeringsverksamheten

under en högkonjunktur än att uppställa vissa krav på direkt finansiering

av viss kostnadsdel genom skattemedel. Det har emellertid framhållits

att det icke voi’e möjligt att röra sig med för olika konjunkturlägen avpassade

skalor för självfinansieringen. Den ekonomiska bärkraften varierade

mycket i olika kommuner, det oundgängliga investeringsbehovet likaså. Det

måste också klarläggas vilken roll den kommunala fondbildningen skulle

spela i detta självfinansieringssystem. Kommunerna måste i mycket god tid

varskos om huvudgrunderna i ett sådant system, innan det kunde börja

tillämpas, och över huvud taget måste det bli fråga om att försiktigt pröva

sig fram.

Beträffande uppläggandet av investeringsplaner har förbundet uttalat att

det för landskommunerna i allmänhet icke kunde bli nödvändigt med några

vidlyftiga investeringsliggare. Det borde med relativt enkla medel bli möjligt

att vid varje tidpunkt ha överblick över olika överskådliga investeringsobjekt

och turordningen dem emellan.

Förbundet har slutligen rörande det föreslagna finansrådets organisation

framfört den tanken, att det vore naturligt att föredraganden i lånetillståndsärenden

inom finansdepartementet också bleve föredragande inom finansrådet.

På kommunförbunden skulle därvid falla endast kostnaderna för den

eller de ledamöter, som respektive förbund utsett. Den främsta fördelen

med en sådan anordning skulle dock vara, att en snabbare behandling av

ärendena vunnes.

Departementschefen.

Investeringskommitténs förslag åsyftar att i nuvarande läge få kommunerna

att i likhet med staten begränsa sina anspråk på kapitalmarknaden.

Det främsta medlet skulle härvid vara en sådan tillämpning av den hos

Kungl. Maj :t lagda lånetillståndsprövningen, att vissa kommunala investeringar

skulle till viss del omedelbart finansieras med skattemedel. Som en

utgångspunkt har kommittén därvid tagit de regler, som under senare år

upprätthållits beträffande den statliga investeringsverksamheten. Dessa regler

ha i huvudsak inneburit, att av kostnaden för förvaltningsbyggnader

omedelbart med löpande inkomster avskrivits 25 procent, och av kostnaderna

för sjukhus, sociala inrättningar och liknande anläggningar omedelbart

avskrivits 50 procent. Storleken av dessa grundavskrivningar borde enligt

kommitténs uppfattning variera efter konjunkturerna. Kommittén ifråga
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

37

sätter att kostnaderna för gatuarbeten in. m. i ett högkonjunkturläge skola

i sin helhet bestridas av skattemedel. Även vid de kommunala affärsverken

borde eftersträvas ökad självfinansiering av investeringar.

Uppställande av liknande krav för lånetillstånden skulle enligt vad kommittén

uttalar även kunna medföra en begränsning av kommunernas investeringar

under högkonjunkturen. För överläggningar med kommunerna

om hithörande, ofta ömtåliga problem förordar kommittén upprättande av

ett för kommunerna gemensamt finansråd.

De myndigheter, som hörts över förslaget, ha ansett behov av åtgärder i

det av kommittén angivna syftet föreligga. Fullmäktige i riksbanken ha

särskilt understrukit angelägenheten av att bestämmelser av föreslagen innebörd

snarast möjligt utfärdas. Av de kommunala förbunden har svenska

landskommunernas förbund anslutit sig till förslagets allmänna linje, medan

majoriteten inom svenska stadsförbundets finansråd, vilken representerar

storstäderna, anfört starka betänkligheter mot förslaget. Finansrådet

vore dock villigt medverka vid utarbetande av riktlinjer för den framtida

kommunala lånepolitiken, om den samhällsekonomiska situationen skulle

kräva ett förnyat övervägande av åtgärder liknande de nu ifrågasatta.

Jag delar kommitténs och våra penningvårdande myndigheters uppfattning

om behovet av åtgärder av sådan art, som kommittén föreslagit. Möjligt

är även att erfarenheterna av dylika åtgärder kunna bli så gynnsamma

att kravet på byggnadstillstånd för kommunernas del skulle kunna eftersättas,

även om förhållandena icke skulle medgiva ett slopande av byggnadsregleringen

i övrigt.

Lånetillståndsprövningen ankommer enligt kommunallagarna på Kungl.

Maj :t, varför synpunkter av förevarande art därvid skulle kunna beaktas.

Jag finner likväl frågan om en allmän övergång till ett med det statliga likartat

system för grundavskrivningar vid de kommunala investeringarna vara

av sådan vikt i samhällslivet att riksdagen bör erhålla möjlighet att ge sin

mening till känna. Spörsmålet är emellertid betydligt mera komplicerat på

det kommunala området än för statsbudgetens del både på grund av kommunernas

växlande ekonomiska bärkraft och de mycket starka variationer, som

särskilt för små kommuner kunna föreligga mellan investeringarnas omfattning

under olika år. Uppenbarligen måste vid tillämpningen betydande

hänsyn härtill tagas, och jag kan förstå den betänksamhet, som från kommunalt

håll har kommit till synes inför de allmänna riktlinjer kommittén

framlagt. Då dessa icke innefatta något definitivt förslag, har man fruktat för

de konsekvenser förslaget kunde medföra, särskilt i fråga om höjningar i det

kommunala skattetrycket. Jag har för avsikt att i samråd med de kommunala

förbunden närmare utreda, huru åtgärderna skola utformas beträffande

kommuner med olika skattetryck och ekonomisk struktur samt beträffande

vilka slag av investeringar omedelbara grundavskrivningar rimligen kunna

ifrågakomma.

Därest icke från riksdagens sida väsentliga erinringar göras mot att åtgärder

i det angivna syftet vidtagas, avser jag att förorda att Kungl. Maj:t

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

vid lånetillståndsprövningen beaktar ifrågavarande synpunkter. Det säger

sig självt att kommunerna böra i god tid få klart för sig huvudgrunderna

för systemet och att Kungl. Maj :t även vid tillämpningen bör gå försiktigt

fram.

Beträffande frågan om ett för kommunerna gemensamt finansråd torde

det till en början böra ankomma på förbunden själva att taga ståndpunkt

till de enligt deras mening lämpligaste organisations- och arbetsformerna.

I den mån medelsanvisning för ändamålet blir erforderlig för statens del,- torde jag framdeles få anmäla förslag härtill.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Otto Winther.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

39

Bihang A.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Kronor

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1.

Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Skatt å inkomst och förmögen-

het m. m., bevillning......... 3 100 000 000

b. Kupongskatt, bevillning.......

c. Utskiftningsskatt och ersätt-

3 500 000

ningsskatt, bevillning.........

1 000 000

d. Skogsvårdsavgifter, bevillning ..

e. Bevillningsavgifter för särskilda

4 600 000

förmåner och rättigheter, bevill- ning .......................

200 000

f. Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevillning.

55 000 000

g. Lotterivinstskatt, bevillning ...

h. Omsättnings- och expeditions-

29 000 000

stämplar m. m., bevillning.....

50 000 000

3 243 300 000

2.

Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning.......

110 000 000

b. Bensinskatt, bevillning........

250 000 000

360 000 000

3.

Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning..........

330 000 000

b. Varuskatt, bevillning.........

c. Accis å margarin och vissa andra

190 000 000

fettvaror, bevillning...........

4 000 000

d. Skatt å kaffe, bevillning......

15 000 000

e. Tobaksskatt, bevillning........

f. Brännvinstillverkningsskatt, be-

500 000 000

villninq.....................

21 000 000

g. Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag, bevillning ...

h. Rusdrycksförsäljningsmedel av

17 000 000

detaljhandelsbolag, bevillning ..

i. Omsättnings- och utskänknings-

29 000 000

skatt å spritdrycker, bevillning.

j. Omsättnings- och utskänknings-

560 000 000

skatt å vin, bevillning.........

40 000 000

k. Maltdrycksskatt, bevillning ....

73 000 000

1. Skatt å läskedrycker, bevillning

35 000 000

m. Statlig nöjesskatt, bevillning...

40 000 000

n. Skatt å elektrisk kraft, bevillning

o. Tillfällig autoinobilskatt, bevill-

45 000 000

ning ......................

105 000 000

5 607 300 000

a UU4 UUU UUU

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Kronor

Kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................

50 000

2. Inkomster vid fångvården ..................

1 100 000

3. Inkomster vid sjökarteverket................

200 000

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet...............................

5 200 000

5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................

125 000

6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-

och ungdomsvården......................

325 000

7. Inkomster vid statens geotekniska institut ....

325 000

8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion ..

1 500 000

9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .

500 000

10. Avgifter för registrering av motorfordon......

2 300 000

11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro-

logiska institut ...........................

1 600 000

12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet.................................

25 000

13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

850 000

14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m..............................

41 000

15. Inkomst av myntning och justering..........

5 000 000

16. Kontrollstämpelmedel......................

650 000

17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

250 000

18. Bidrag till sparbanksinspektionen............

200 000

19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

275 000

20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..........

20 000

21. Avgifter för granskning av biograf bilder......

270 000

22. Inkomster vid lantbruksnämnderna...........

1 000 000

23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an-

stalt...................................

525 000

24. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

900 000

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-

anstalt.................................

225 000

26. Inkomster vid lantmäteriväsendet............

4 600 000

27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

460 000

28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen .................................

20 000

29. Inkomster vid statens provningsanstalt.......

1 300 000

30. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ...

1 350 000

31. Fyr- och båkmedel........................

4 500 000

32. Lotspenningar ............................

6 000 000

33. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..

325 000

34. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter.................................

4 700 000

35. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

275 000

36. Bidrag till försäkringsinspektionen...........

425 000

37. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-

holistanstalter...........................

315 000

38. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-

torium.................................

1 375 000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

41

Kronor

Kronor

39. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

200 000

40. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

70 000

41. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

23 000 000

42. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg................

90 000

43. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

275 000

44. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..

275 000

45. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

9 500 000

46. Inkomster vid serafimerlasarettet............

3 800 000

86 311000

III. Folkpensionsavgifter.............................

145 000 000

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel...............................

7 000 000

2. Totalisatormedel ..........................

7 500 000

3. Tipsmedel................................

43 000 000

4. Lotterimedel..............................

80 000 000

5. Övriga diverse inkomster...................

4 000 000

141 500 000

•

5 980 111 OOO

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder:

40 000 000

1. Postverket, bevillning......................

2. Telegrafverket.............................

65 000 000

3. Statens järnvägar..........................

35 000 000

4. Statens vattenfallsverk.....................

45 000 000

5. Domänverket.............................

40 000 000

225 000 000

II. Riksbanksfonden ...............................

15 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1 000

1. Slottsbyggnadernas delfond...............

2. Fångvårdsstyrelsens » ...............

345 000

3. Beskickningsfastigheternas » ...............

445 000

4. Byggnadsstyrelsens » ...............

10 627 000

5. Generaltullstyrelsens » ...............

105 000

6. Uppsala universitets » ...............

190 000

7. Lunds universitets > ...............

310 000

8. Lotsstyrelsens » ...............

55 000

9. Medicinalstyrelsens » ...............

1 925 000

10. Karolinska sjukhusets > ...............

335 000

14 338 000

IV. Försvarets fonder:

20 350 000

1. Försvarets fastighetsfond...................

1 750 00C

22 100 000

V. Statens utlånings/onder:

100

1. Värnpliktslånefonden.......................

2. Statens bostadslånefond....................

45 000

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

10 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Kronor

Kronor

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer........

7 700 000

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen..........

175 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden................

1 100 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande...........

10 200 000

8. Lånefonden för lantarbetarbostäder.......

1 000

9. Statens bosättningslånefond.........

1 800 000

10. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar...........

1 000

11. Vattenkraftslånefonden...........

140 000

12. Luftfartslånefonden............

500 000

13. Tullverkets båtlånefond....................

1 500

14. Statens lånefond för universitetsstudier ...

25 000

15. Allmänna studielånefonden........

65 000

16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande ..

100

17. Statens kaninavelslånefond..........

100

18. Gödselvårdslånefonden.........*.

10 000

19. Statens kalkbrukslånefond.......

5 000

20. Statens fruktodlingslånefond..........

100

21. Jordbrukets lagerhusfond

230 000

22. Statens mejerilånefond........

5 000

23. Jordbrukets maskinlånefond...........

800 000

24. Spannmålskreditfonden.........

100

25. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ...

400 000

26. Statens slakterilånefond.........

3 000

27. Kraftledningslånefonden.........

120 000

28. Elektrifieringslånefonden.............

100

29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-

tordrift....................

100

30. Egnahemslånefonden..............

7 500 000

31. Arrendelånefonden.............

100

32. Arbetarsmåbrukslånefonden........

100

33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond.........

1 000

34. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond .,

100

35. Kronotorparnas inventarielånefond............

100

36. Statens avdikningslånefond..........

1 400 000

37. Täckdikningslånefonden........

80 000

38. Bevattningslånefonden..............

5 000

39. Allmänna nyodlingsfonden...........

100

40. Fiskerilånefonden.............

145 000

41. Statens fiskredskapslånefond.........

100

42. Kommunskogslånefonden................

1 000

43. Virkesmätningslånefonden..........

100

44. Skogsväglånefonden....................

1 000

45. Statens skogslånefond......................

100

46. Lånefonden för insamling av skogsfrö........

100

47. Hemslöjdslånefonden..............

120 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

43

Kronor

Kronor

48. Industrilånefonden........................

15 000

49. Statens hantverkslånefond .................

50 000

50. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..

15 000

51. Rederilånefonden..........................

100

52. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

20 000

53. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ..

60 000

54. Lotsverkets båtlånefond....................

110 000

32 861 200

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond..................

820 000

2. Statskontorets delfond.....................

17 400 000

3. Lantbruksstyrelsens delfond................

5 000

4. Riksbankens delfond......................

585 000

5. Riksgäldskontorets delfond.................

1 265 000

20 075 000

j VII. Fonden för statens aktier .....................

40 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden...................

26 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden................

1 065 000

3. Militära tjänstepensionsfonden..............

140 000

4. Allmänna familjepensionsfonden.............

2 925 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond........

5 760 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.....

20 000

35 910 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet .......

18 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder................

5 000 000

23 000 000

428 284 200

Summa

6 408 395 200

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Bihang B.

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1951/52.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 5 000 000

fonden................ 3 300 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 1 699 000

5 000 000 5 000 000

B. Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 171 531 000

riksstaten............. 2 000 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 101 000 000

Övriga kapitalmedel...... 1 300 000

Investeringsbemyndigande. 67 231 000

171 531 000 171 531 000

C. Statens Järnvägars fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 155 725 000

riksstaten............. 2 678 900

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 123 000 000

Övriga kapitalmedel...... 181 900

Investeringsbemyndigande. 29 864 200

155 725 000 155 725 000

D. Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 134 100 000

fonden................ 35 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 99,000 000

134 100 000 134 100 000

E. Domänverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 931 200

fonden................ 300 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 630 200

931 200

931 200

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 206.

II. Luftfartsfonden.

45

Avskrivningsmedel inom

Summa investeringsanslag.

402 000

fonden................

435 000

Övriga kapitalmedel......

1 000

Investeringsbemyndigande.

— 34 000

402 000

402000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag.

23 922 900

5 630 000

1 000

13 739 300

43 293 200

43 293 200

43 293 200

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag.

53 235 000

8 957 000

1000

9 072 000

71 265 000

71 265 000

71 265 000

B. Försvarets fabrlksfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag . 1 250 000

fonden................ 2 500 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. — 1 251 000 _

1 250 000 1 250 000

V. Statens utlåningsfonder.

Vfirnpllktslånef onden.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag ........ 200 000

riksstaten............. 200 000

Lånefonden för bostadsbyggande.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag.........265 000 000

riksstaten.............. 66 250 000

Investeringsbemyndigande. 198 750 000 _

265 000 000 265 000 000

Statens bosåttnlngsl&netond.

Investeringsbemyndigande.. 100 Investeringsanslag

100

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Statens lånefond lör universitetsstudier.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 2 500 000 Investeringsanslag

Allmänna studiel&nefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 3 500 000 Investeringsanslag

Jordbrukets lagerhusfond.

Investeringsbemyndigande. 1 500 000 Investeringsanslag

Jordbrukets maskinl&nefond.

Investeringsbemyndigande. 1000 000 Investeringsanslag

Kronotorparnas inventarielånefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............. 50 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel från

riksstaten..............

Investeringsbemyndigande.

Fiskerilånefonden.

Investeringsanslag

250 000

750 000

1 000 000

Lotsverkets båtlånefond.

Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag

Summa investeringsbemyndiganden

för statens utlåningsfonder.

......... 202 500 100

2 500 000

3 500 000

1 500 000

1 000 000

50 000

1000 000

1000 000

500 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 16 000 100

riksstaten............. 4 350 000

Övriga kapitalmedel...... 16 460 000

Investeringsbemyndigande. - 4 809 900

16 000 100 16 000 100

VII. Fonden för statens aktier.

Övriga kapitalmedel...... 1000 Summa investeringsanslag.. 75 000 000

Investeringsbemyndigande. 74 999 000

75 000 000 75 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.. 56 850 000

fonden................ 1 000 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 55 849 000

56 850000

56 850 000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206. 47

IX. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förr&dsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 34100000

riksstaten ............ 2 175 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 5 400 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 26 425 000

34 100 000 34 100 000

B. Statens reproduktionsanstalts lond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 162 000

fonden................ 110 000

Övriga kapitalmedel..... 1 000

Investeringsbemyndigande. 51 000

162 000 162 000

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag 1040 859 600

riksstaten ............ 161111 800

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 286 632 000

Övriga kapitalmedel...... 18 150 900

Investeringsbemyndigande 574 964 900

1 040 859 600

1040 859 600

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

4 942-3

4- 665"0

5 607-3

II. Uppbörd i statens verksamhet........

87-3

— lo

86-3

III. Folkpensionsavgifter................

145-0

—

145-0

IV. Diverse inkomster..................

141-5

—

141-5

Säger

5 3161

+ 664 o

5 980 1

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

190-0

+ 35-0

225-0

II. Riksbanksfonden ..................

15-0

—

15-0

DI. Statens allmänna fastighetsfond......

14-3

—

14-3

IV. Försvarets fonder ..................

221

—

221

V. Statens utlåningsfonder..............

32-9

—

32-9

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

20-1

—

20-1

VII. Fonden för statens aktier.............

40-o

—

40o

VID. Statens pensionsfonder..............

35-9

—

35-9

IX. Diverse kapitalfonder ..............

23-0

—

230

Säger

393-3

+ 35-0

428-3

Säger för inkomster å driftbudgeten

5 709-4

+ 699-0

6 408-4

Summa

5 709-4

6 408-4

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

49

budgetåret 1951/52.

Bilaga.

Utgifter.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ......

II. Justitiedepartementet ..............

III. Utrikesdepartementet ..............

IV. Försvarsdepartementet..............

V. Socialdepartementet................

VI. Kommunikationsdepartementet.......

VII. Finansdepartementet ...............

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

IX. Jordbruksdepartementet ............

X. Handelsdepartementet..............

XI. Inrikesdepartementet................

XII. Civildepartementet.................

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

26

41-3

328

1 0516

1 562-7

410-7

1646

608-6

280-5

81o

342-7

272-8

lo

Ilo

— 0-5

+ 128-0

+ 65''7

+ 1-7

+ l-o

+ 3-2

+ 70-7

+ 7-1

+ 3-1

+ 123-3

+ l-o

26

413

32-3

1 179-6

1 628-4

412-4

165-6

611-8

351-2

88i

345-8

396-1

l-o

12o

Säger

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

II. Riksgäldsfonden....................

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

4 863-9

6-4

335 o

1471

15o

+ 404 3

+ 14-0

5 268-2

64

335-0

1611

15-0

Säger

503-5

+

14o

517-s

Summa utgifter å driftbudgeten

5 367-4

+ 418-3

5 785-7

Beräknat överskott d statsregleringen att till-

föras statens budgetutjämningsfond ......

342 0

622-7

Summa

5 709-4

6 408-4

4 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 206.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:344 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1951/52 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten
  2. SU 1951:178 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51. '' • s. 2 i texten
  3. SU 1951:179 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1951/52. s. 9 i texten
  4. BU 1951:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående komplettering av riks stats förslaget för budgetåret 1951/52, m. m., såvitt propositionen hänvisats s. 1 i texten
  5. BevU 1951:59 Bevillningsutskottets betänkande nr 59 s. 1 i texten

Visa alla 6