Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete
1951-03-09 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:94, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 94.
1
Nr 94.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943
(nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete; given
Stockholms slott den 9 mars 1951.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen
den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete.
GUSTAF ADOLF.
J Sven Andersson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete föreslås skola i sin nuvarande
lydelse erhålla förlängd giltighet till och med den 30 juni 1952. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 94.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr .94.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång
för byggnadsarbete.
Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för
byggnadsarbete1, vilken enligt lag den 26 maj 1950 (nr 226) gäller till och
med den 30 juni 1951, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni
1952. 1
1 Senaste lydelse i vissa delar se SFS 1948:186 och 749.
Kungl. Maj:ts proposition nr 9b.
3
Utdrag av protokollet över socialårenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari
1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
statsrådet Andersson fråga angående förlängd giltighet av lagen om tillståndstvång
för byggnadsarbete samt anför.
Lagen den 30 juni 1943 (nr 444; ändr. nr 186/1948 och 749/1948) om tillståndstvång
för byggnadsarbete gäller — sedan dess giltighetstid blivit förlängd,
senast genom lag den 26 maj 1950 (nr 226) —- till och med den 30
juni 1951.
Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete stadgar i 1 §, att Konungen
äger vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden, i den mån det finnes erforderligt
för att upprätthålla ett fast penningvärde och befrämja en ändamålsenlig
användning av förnödenheter och arbetskraft, förordna, att 2—7 §§ i
lagen skola äga tillämpning. I 2 § stadgas, att byggnadsarbete icke må
bedrivas utan särskilt tillstånd (byggnadstillstånd), vilket meddelas av
Konungen. I den mån Konungen förordnar därom må tillstånd meddelas
jämväl av myndighet, åt vilken Konungen uppdrager att utöva tillsyn över
tillämpningen av lagen, eller myndighet, som är underordnad tillsynsmyndigheten.
Vidare innehåller lagen, i 3 § definition å begreppet byggnadsarbete,
i 4 § föreskrift om att i byggnadstillstånd må stadgas begränsning
eller villkor för arbetets bedrivande eller för användningen av förnödenheter
eller arbetskraft, i 5 § bestämmelse om undantag i vissa fall från
kravet på tillstånd för byggnadsarbete, i 6 § stadgande om rätt till tillträde
till arbetsplats m. m. för dem, som ha att taga befattning med tillsyn över
efterlevnaden av lagen, samt i 7 § åläggande för den, som bedriver byggnadsarbete,
samt för hos honom anställd arbetstagare att lämna de upplysningar
och förete de handlingar, som äro erforderliga för tillsynens utövande.
Slutligen finnas i lagens 8—15 §§ straff-, åtals- och i ull följdsbestämmelser
ävensom i 16 § stadgande, enligt vilket Konungen eller efter
4
Kungl. Maj. ts proposition nr .94.
Konungens förordnande tillsynsmyndigheten äger meddela närmare tilllämpningsf
öreskrifter.
Genom kungörelse den 29 juli 1943 (nr 640; ändr. nr 882/1943, 148/1945,
752/1945, 222/1946, 79/1947, 883/1947, 750/1948, 520/1949, 654/1949 och
368/1950) med tillämpningsföreskrifter till lagen den 30 juni 1943 (nr 444)
om tillståndstvång för byggnadsarbete, vilken kungörelse trädde i kraft den
1 augusti 1943, har Kungl. Maj:t förordnat, att 2—7 §§ nyssnämnda lag
skola äga tillämpning samt meddelat tillämpningsföreskrifter till lagen.
Beträffande beslut i ärenden om byggnadstillstånd gäller i huvudsak
följande.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt länsarbetsnämnderna att avgöra ansökningar
om byggnadstillstånd som avse bostadshus, byggnad eller anläggning
för jordbrukets, skogsbrukets eller fiskets behov, rivningsarbete samt
annat byggnadsarbete, som beräknas kosta högst 20 000 kronor. Från länsarbetsnämndernas
befogenhet ha dock undantagits ärenden, som röra statliga
företag eller företag, för vars utförande ansökan hos Kungl. Maj :t om
bidrag eller lån gjorts eller är avsedd att göras. Sistnämnda förbehåll gäller
emellertid ej sådana tjänstebostäder för folkskolans lärare, där Kungl. Maj:t
beviljat statsbidrag. Arbetsmarknadsstyrelsen äger avgöra övriga byggnadstillståndsärenden
med samma undantag, som angivits beträffande länsarbetsnämnderna.
I fråga om statliga företag har arbetsmarknadsstyrelsen
dock bemyndigats att meddela byggnadstillstånd i de fall, där för arbetets
utförande erforderliga medel anvisats av Kungl. Maj :t eller eljest finnas
tillgängliga. Länsarbetsnämnderna och arbetsmarknadsstyrelsen ha tillerkänts
underställningsrätt, nämnderna i förhållande till styrelsen och styrelsen
i förhållande till Kungl. Maj :t. Arbetsmarknadsstyrelsen har i regel
underställt Kungl. Maj :ts prövning ärenden, där kostnaderna beräknas överstiga
500 000 kronor, ävensom ärenden, som ansetts vara av principiell
betydelse. 1
1 propositionen nr 66 till 1950 års riksdag om förlängning av lagen om
tillståndstvång för byggnadsarbete berördes frågan huruvida en detaljreglering
av förevarande slag vore nödvändig och lämplig för att åstadkomma
den investeringsbegränsning, som ansåges erforderlig. Härvidlag erinrades
om att nuvarande chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld,-enligt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1949 tillkallat sakkunniga för att
verkställa utredning och avgiva förslag om formerna för den framtida investeringskontrollen.
Efter en redogörelse för direktiven för de sakkunniga,
vilka antagit namnet 1949 års investeringskommitté, framhölls, att det i
avvaktan på resultatet av kommitténs arbete syntes vara nödvändigt att
begagna sig av det dittills tillämpade systemet.
1 anledning av propositionen uttalades i en vid tredje lagutskottets
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 91.
utlåtande nr 17 fogad reservation, vilken bifölls av riksdagen (skrivelse
nr 267), att det måste betraktas som lyckligt, om detaljregleringen kunde
ersättas av föreskrifter och åtgärder av mera generell natur. I reservationen
underströks vidare vikten av att investeringskommitténs utredning slutfördes
snarast och att om möjligt förslag till omläggning av kontrollsystemet,
innebärande en avveckling av den individuella detaljregleringen, förelädes
1951 års riksdag. Slutligen uttrycktes den förväntningen, att Kungl.
Maj:t genomförde såväl de inskränkningar i sakligt hänseende av byggnadsregleringen
som de förenklingar i handläggningen av tillståndsärendena,
som förhållandena medgåve.
Enligt vad jag under hand inhämtat avser investeringskommittén att
inom de närmaste månaderna slutföra sitt arbete. Kommittén torde emellertid
icke komma att förorda, att byggnadsregleringen under nu rådande förhållanden
omedelbart avvecklas.
Vid behandlingen i årets statsverksproposition (»Inkomsterna») av
finansplanen har framhållits, att det ekonomiska läget under sommaren
och hösten 1950 undergick en genomgripande förändring. Den utveckling
mot fortskridande stabilisering av den samhällsekonomiska balansen, som
under den tidigare delen av år 1950 kännetecknade det ekonomiska livet
inom landet, avlöstes av ett läge med återuppflainmande inflationistiska
tendenser. Den ekonomiska politikens angelägnaste uppgift under det framförliggande
året måste vara att skapa förutsättningar för att den anpassning
av pris- och lönenivåerna som ägde rum finge karaktären av engångsförskjutning.
Investeringsverksamheten måste hållas inom ramen för tillgängliga
resurser. De förhoppningar man tidigare närt om möjligheterna
att avveckla byggnadsregleringen eller ersätta den med någon annan mera
generell form av reglering, läte sig tyvärr icke infria i nuvarande läge.
En ansvällning av den samlade byggnadsverksamheten finge förhindras.
Detta hade kommit till uttryck i den för år 1951 upprättade investeringsbudgeten.
vilken tjänade som allmän riktlinje för handhavandet av regleringsverksamheten
på detta område.
Innan jag närmare redogör för investeringsbudgeten för 1951, vill jag
framhålla, att det med den förut antydda förändringen i det ekonomiska
läget under sommaren och hösten 1950 icke har ansetts möjligt att i vidare
mån än som redogjorts för i propositionen nr 66 till 1950 års riksdag
medgiva några undantag från tillståndstvånget. Å andra sidan ha emellertid
ej heller några skärpningar härvidlag ansetts nödvändiga. Den ändring
beträffande statliga väg- och brobyggnadsarbeten, för vilken kommer att
närmare redogöras i det följande, innebär icke någon uppmjukning i sakligt
hänseende av byggnadsregleringen utan är endast avsedd att möjliggöra
vissa förenklingar i fråga om handläggningen av dessa tillståndsärenden.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 94.
Såsom riktpunkt för handhavandet av tillståndsgivningen har för år 1951
liksom lör föregående år inom byggnadsberedningen upprättats en investeringsbudget,
som anger ramen för tillstånd under detta år för byggnadsoch
anläggningsverksamhet inom olika huvudområden. I bihang 3 av inkomstbilagan
till årets statsverksproposition har lämnats en detal jerad redogörelse
för denna investeringsbudget.
Av redogörelsen framgår att 1951 års investeringsbudget i likhet med
vad som gällde lör de närmast föregående åren omfattar dels en tillståndsbudget,
dels även en realbudget för den tillståndsreglerade byggnads- och
anläggningsverksamheten. Tillståndsbudgeten anger omfattningen av de
byggnadsföretag, för vilka byggnadstillstånd planenligt kunna beviljas
under 1951, medan realbudgeten avser den faktiska byggnadsverksamhet,
som beräknas äga rum vid tillståndsgivning i enlighet med det uppställda
programmet.
I realbudgetberäkningen ha alltså inbegripits de byggnadsarbeten, som
under planeringsåret komma att utföras vid byggnadsföretag för vilka tillstånd
komma att beviljas under årets lopp samt vid företag för vilka tillstånd
beviljats före årets ingång. Med andra ord: för varje bygge, vare sig
tillstånd därtill förutses komma att beviljas under planeringsåret eller beviljats
tidigare, medräknas den del, som enligt verkställda överslagskalkyler
kan förväntas belasta byggnadsmarknaden under planeringsåret.
Byggna(lsprogrammet för år 1950 tog sikte på en ökning av den tillståndsberoende
byggnadsverksamheten med cirka 7 procent i förhållande till år
1949. Såvitt nu kan bedömas har byggnadsvolymens procentuella tillväxt
från 1949 till 1950 tämligen väl motsvarat planerna. Absolut sett har resultatet
av byggnadsverksamheten däremot blivit sämre än vad som planerades.
Antalet inflyttningsfärdiga bostadslägenheter 1950, vilka planenligt
skulle ha uppgått till cirka 50 000, har sannolikt ej överstigit 45 000. Byggnadstiden
för bostadshus, som i genomsnitt skulle ha minskat med en
månad, har i stället ökat med drygt en månad under loppet av år 1950.
När dessa eftersläpningar i förhållande till planerna kunnat inträffa samtidigt
som den procentuella ökningen av byggnadsverksamheten blivit ungefärligen
så stor som beräknats, måste förklaringen härtill vara, att omfattningen
av 1949 års byggnadsvolym blivit överskattad vid den under
hösten 1949 företagna planeringen av 1950 års byggnadsprogram. — Tillståndsgivningen
under 1950 har lämnat utrymme för igångsättning av en
något större volym av byggnadsföretag än som angivits i den ursprungliga
tillståndsbudgeten. Under årets lopp ha medgivits särskilda kvottillägg om
sammanlagt cirka 50 miljoner kronor. I fråga om orter med speciella sysselsättningssvårigheter
för byggnadsarbetare har vidare arbetsmarknadsstyrelsen
haft möjlighet att bedriva tillståndsgivning utan kvotbelastning.
Sådan tillståndsgivning har förekommit tidigare men har under 1950 fått
mera betydande omfattning. Summan av ifrågavarande tillstånd kan för
Kungl. Maj.ts proposition nr i)''r.
7
1950 uppskattas till cirka 100 miljoner kronor. Arbetslösheten inom byggnadsfacken
har särskilt under senare delen av 1950 varit avsevärt lägre
än under motsvarande period 1949. Även under de första månaderna 1951
har utvecklingen fortsatt i samma riktning. Sålunda var arbetslöshetstalet
för byggnadsarbetare inom 48 större och medelstora orter 5,8 procent per
1 februari 1951 att jämföra med 12,2 procent per 1 februari föregående år,
vilket arbetslöshetstal utgjorde maximivärdet för byggnadssäsongen 1949/50.
Inströmningen av ansökningar om byggnadstillstånd, vilken under åren
1948 och 1949 legat på en avsevärt lägre nivå än under år 1947, har under
år 1950 återigen ökat i väsentlig omfattning. Frånräknas tillståndsansökningar
för jordbruk, skogsbruk och fiske uppgå de ansökningar, som inkommit
under år 1950, till en sammanlagd beräknad byggnadskostnad av
3 436 miljoner kronor, medan motsvarande belopp för år 1949 utgjorde
2 657 miljoner kronor. För såväl industri som handel ha ansökningsbeloppen
stigit med 60 procent från 1949 till 1950. Kostnadssumman för
samtliga under 1950 inkomna tillståndsansökningar överträffar med mera
än 50 procent den tillståndsplan som fastställts för år 1951.
1951 års tillståndsbudget har begränsats till 2 168 miljoner kronor, vilket
innebär en minskning i förhållande till 1950 års tillståndsgivning med 129
miljoner kronor, även om man bortser från de speciella sysselsättningstillstånden.
Den tillståndsberoende byggnadsverksamheten hann emellertid
icke under 1950 upp i samma nivå som tillståndsgivningen under året, utan
torde (om sysselsättningstillstånden inräknas) ha hållit sig närmare 200
miljoner kronor lägre. Med denna utgångspunkt kan man, trots minskad
tillståndsgivning, emotse eu ökning av den tillståndsberoende byggnadsverksamheten
från 1950 till 1951 med cirka 100 miljoner kronor, vilket
även kommer till uttryck i realbudgeten.
De kraftigaste inskränkningarna av tillståndsramarna för 1951 gälla bostäder
och industri, medan däremot vissa ökningar ansetts ofrånkomliga
främst i fråga om skolor, militära byggnader och skyddsrum. Under inflytande
av den förhållandevis högre tillståndsgivningen 1950 beräknas den
faktiska nybyggnadsverksamheten av bostäder under 1951 ej bli mindre
utan i stället något större än under 1950. I fråga om färdigställda bostadslägenheter
kan man vänta en ökning från knappt 44 000 till 48 000 å 50 000,
därest icke eu avsevärd förlängning av byggnadstiderna inträder under 1951.
Beslut har fattats om eu ny kvotberäkningsmetod för bostäder, vilken
är avsedd att tillämpas fr. o. in. andra halvåret 19511. Enligt hittillsvarande
1 Enligt de tidigare reglerna räknades enkelrum soin Va kvotlägenhet och ett ram
och kokvrå (ett rum och kök inom pensionärshem) som Va kvotlägcnhct. 1 detta avseende
har ingen ändring företagits. I övrigt gäller enligt de nya reglerna att i fråga om
tuå- och flerfamiljshus lägenhet om högst 70 kvm räknas som 1, lägenhet om högst 90
kvm som 1 och lägenhet överstigande 90 kvm som 2 kvotlägcnhcter. Två- eller trerumslägenhet
om högst 70 kvm samt lägenhet om ett rum med kokvrå eller kokskåp
räknas, under förutsättning att lägenheterna äro så inrättade att de kunna senare för
-
8
Kungl. Maj:ls proposition nr ,94.
regler har kvotbelastningen per lägenhet i stort sett varit oberoende av
lägenhetens storlek; bruttogolvytan per lägenhet i de nya husen har också
under senare år i stort sett stigit, nämligen från 58,3 kvm 1944 till
69,0 kvm 1946 och 72,3 kvm 1950. Enligt de nya reglerna sker emellertid
en viss anpassning av kvotbelastningen efter lägenhetsstorlek. Systemet
gynnar produktionen av dels tvårumslägenheter samt mindre trerumslägenheter
och dels enkelrum med kokvrå eller kokskåp, medan byggandet av
större lägenheter däremot hålles tillbaka. Denna omläggning har ansetts
nödvändig med hänsyn till bostadsbristen och svårigheten att under den
närmaste framtiden få till stånd någon större ökning i tillskottet av lägenheter,
som under 1952 i stället kunde befaras minska, därest bostadsbygget
icke ånyo finge större utrymme i tillståndsbudgeten; och det har synts
angeläget att åtminstone reducera faran av en sådan utveckling. Avsikten
med det nya kvotberäkningssystemet är alltså att stimulera kommunerna
att disponera sina bostadskvoter på sådant sätt, att större lägenhetstillskott
erhålles för en given kostnadssumma. De nya kvotberäkningsprinciperna
komma sannolikt att påverka lägenhetstillskotlet först under 1952. Hur
stor denna inverkan blir kan ej exakt beräknas, eftersom avgörandet härvidlag
ligger i kommunernas händer. Under alla förhållanden blir dock
lägenhetstillskottet större, än om de tidigare belastningsprinciperna följts.
Å andra sidan vålla dessa nya principer någon ökning i länsarbetsnämndernas
utrednings- och kontrollarbete. Eu annan och viktigare olägenhet är,
att takten minskas i den höjning av utrymmesstandarden, som kommer till
stånd genom att de nya bostäderna i genomsnitt äro större än de gamla. Att
märka är dock att andelen av lägenheter om minst två rum och kök säkerligen
fortfarande kommer att vara större i de nya husen än i det totala
beståndet av både gamla och nya hus.
Tillståndsbudgeten år 1951 för byggnads- och anläggningsarbeten har
följande utseende.
enas till en större lägenhet samt att sammanlagda lägenhetsytan utgör högst 90 kvm,
som 1 kvotlägenhet (s. k. kombinerad lägenhet). Enligt av arbetsmarknadsstyrelsen och
bostadsstyrelsen utfärdade tillämpningsföreskrifter medgives beträffande 70 kvm-gränsen,
att gränsen utan högre kvotbelastning må överskridas intill 75 kvm, därest den genomsnittliga
lägenhetsytan för i samma hus befintliga två- och trerumslägenheter icke
överskrider 70 kvm. Vid beräkningen av genomsnittet medräknas härvid ej eventuellt
förekommande s. k. elastiska lägenheter, d. v. s. lägenheter med separat uthyrningsrum,
vilka lägenheter utan högre kvotbelastning må innehålla 75 kvm. — I fråga om enfamiljshus
räknas lägenhet om högst Ilo kvm i princip som 1 kvotlägenhet, under det att
större enfamiljshus räknas som 2 kvotlägenheter. Temporär uppdelning på två lägenheter
av ett enfamiljshus med en lägenhetsyta av högst 110 kvm medför icke någon högre
kvotbelastning, under förutsättning att den ena delen uppfyller de minimikrav, som ställas
på bostad, till vilken kan utgå familjebostadsbidrag. Enligt nyssnämnda tillämpningsföreskrifter
må gränsen om 110 kvm utan högre kvotbelastning överskridas dels
beträffande mangårdsbyggnad å jordbruks- eller skogsbruksfastighet, där vederbörande
länsarbetsnämnd efter samråd med lantbruksnämnden finner behov av större lägenhetsyta
föreligga, och dels beträffande vissa tjänstebostäder.
För enfamiljshus övervägas något strängare bestämmelser, vilka eventuellt skulle tilllämpas
från början av 1952.
Kungl. Maj:ts proposition nr 94.
9
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
H.
r.
J.
K.
L.
M.
Nybyggnader av bostäder..............................
Jordbruk, skogsbruk, fiske..............................
Egentlig industri......................................
Kraft- och belysningsverk..............................
Handel, inkl. kvm-kvot för affärslokaler etc., inrymda i
bostadshus............................................
Samfärdsel (utom vägar) ..............................
Förvaltning, civilförsvar, sociala ändamål, sjuk- och hälsovård
m. m...........................................
Skolor, kyrkor, övriga samlingslokaler in. m.............
Väg- och gatuarbeten, broar, vatten- o. avloppsledn., vattenverk
in. m.........................................
Militära byggnader....................................
Diversekvot (rep.-, underhålls-, till- o. ombyggnadsarbete
å bostäder samt smärre arbeten av annat slag)..........
Sportstugor ..........................................
Reservkvot ..........................................
Summa
Miljoner kronor
Beräknad
tillståndsgivning
1950
1 3001 2
9*
210
80
77
91
66
133
160
28
118
15
10
2 287
Tillståndsbudget
1951
1 1601
6a
150
80
80.5
93.5
95
163
1703
50
100
10
10
2 Itt84
1 I fråga om nybyggnad av bostäder avser kvotbelastningen antal lägenheter och
icke kostnadsbelopp. I den mån genomsnittskostnaderna bli högre än de beräknade inträder
en automatisk stegring av tillståndsbeloppen.
2 Avser endast byggnader för fiske, växthus, flottledsanläggningar, gemensamma anläggningar
för flera jordbruksfastigheters behov m. m. Tillståndstvång föreligger ej
beträffande ekonomibyggnader för jordbruksfastighets eget behov.
3 För statliga väg- och brobyggnadsarbeten skall under 1951 icke krävas särskilda
byggnadstillstånd annat än vad gäller garage och andra husbyggnader. Investeringsverksamheten
i vad avser såväl förstärkning och förbättring av vägar samt vägbeläggningar
—■ för vilka arbeten under 1950 ej krävts särskilda byggnadstillstånd — som vägoch
brobyggnadsarbeten regleras i stället fr. o. m. budgetåret 1950/51 genom en av
Kungl. Maj :t fastställd totalram för medelsförbrukningen å respektive anslag. Denna
medelsförbrukningsram förutsättes bliva oförändrad under budgetåret 1951/52 frånsett
justeringar som betingas av ändringar i löne- och prisnivån. Mellan vägförvaltningarna
och länsarbetsnämnderna skall samråd äga rum angående igångsättning av
nybyggnader, förbättrings-, förstärknings- och beläggningsarbeten. Det ankommer på
länsarbetsnämnderna att övervaka, att den totala åtgången av arbetskraft för samtliga
arbeten, inkl. underhållsarbeten och entreprenörers arbeten, icke ökas. Inom den oförändrade
totalramen kunna följaktligen vissa förskjutningar äga rum, t. ex. genom ökning
av vägbyggnader och motsvarande minskning av beläggningsarbeten.
4 Vid fixeringen av tillståndskvoterna har man tills vidare utgått från 1950 års
kostnadsnivå. Det förutsättes, att kvoterna under loppet av 1951 höjas i proportion
till den kostnadsstegring, som inträffar från 1950 till 1951.
.lag vill i detta sammanhang ytterligare understryka att tillståndsbudgeten
får betraktas som ett arbetsinstrument, som ger riktlinjer för tillståndsgivningen.
Med hänsyn till nödvändigheten av att i varje läge ernå
en efter de ekonomiska förändringarna snabb anpassning av planerna kunna
sådana ändringar av tillståndsrainarna komina att vidtagas, som finnas
erforderliga.
Av vad sålunda anförts framgår, att en fortsatt tillämpning av lagen om
tillståndstvång för byggnadsarbete efter den 30 juni 1951 torde vara ofrån2
— Rihang titt riksdagens protokoll 1951. I samt. Nr 94.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 94.
komlig. Lagen synes därför böra erhålla förlängd giltighet, förslagsvis till
och med den 30 juni 1952. Någon ändring i lagen synes i förevarande sammanhang
icke påkallad.
Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över upprättat
förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444)
om tillståndstvång för byggnadsarbete, av den lydelse bilaga1 till detta protokoll
utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet
inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
M. Silf ver stolpe.
1 Denna bilaga, som är likalvdande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
uteslutits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 91.
11
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 6 mars
1951.
Närvarande:
justitieråden Ekberg,
Strandberg,
Ljunggren,
regeringsrådet Björkholm.
Enligt lagrådet den 5 mars 1951 tillhandakommet utdrag av protokoll
över socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den
23 februari 1951, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 19t3
(nr Hk) om tillståndstvång för byggnadsarbete.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet G. Y. Samuelsson.
lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Bengt Larson.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 94.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars
1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,
Lingman.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
statsrådet Andersson lagrådets den 6 mars 1951 avgivna utlåtande över det
till lagrådet den 23 februari 1951 remitterade förslaget till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för
byggnadsarbete samt hemställer, att förslaget, vilket av lagrådet lämnats
utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
J. O. Widman.
Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1951
116196
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- 3LU 1951:13 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 s. 4 i texten
- Rskr. 1951:164 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 a1 i texten
- 3LU 1951:6 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 s. 1 i texten