Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete

1951-03-09 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:94, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

1

Nr 94.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

(nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete; given

Stockholms slott den 9 mars 1951.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen

den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete.

GUSTAF ADOLF.

J Sven Andersson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete föreslås skola i sin nuvarande

lydelse erhålla förlängd giltighet till och med den 30 juni 1952. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 94.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr .94.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång

för byggnadsarbete.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för

byggnadsarbete1, vilken enligt lag den 26 maj 1950 (nr 226) gäller till och

med den 30 juni 1951, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni

1952. 1

1 Senaste lydelse i vissa delar se SFS 1948:186 och 749.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9b.

3

Utdrag av protokollet över socialårenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet Andersson fråga angående förlängd giltighet av lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete samt anför.

Lagen den 30 juni 1943 (nr 444; ändr. nr 186/1948 och 749/1948) om tillståndstvång

för byggnadsarbete gäller — sedan dess giltighetstid blivit förlängd,

senast genom lag den 26 maj 1950 (nr 226) —- till och med den 30

juni 1951.

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete stadgar i 1 §, att Konungen

äger vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden, i den mån det finnes erforderligt

för att upprätthålla ett fast penningvärde och befrämja en ändamålsenlig

användning av förnödenheter och arbetskraft, förordna, att 2—7 §§ i

lagen skola äga tillämpning. I 2 § stadgas, att byggnadsarbete icke må

bedrivas utan särskilt tillstånd (byggnadstillstånd), vilket meddelas av

Konungen. I den mån Konungen förordnar därom må tillstånd meddelas

jämväl av myndighet, åt vilken Konungen uppdrager att utöva tillsyn över

tillämpningen av lagen, eller myndighet, som är underordnad tillsynsmyndigheten.

Vidare innehåller lagen, i 3 § definition å begreppet byggnadsarbete,

i 4 § föreskrift om att i byggnadstillstånd må stadgas begränsning

eller villkor för arbetets bedrivande eller för användningen av förnödenheter

eller arbetskraft, i 5 § bestämmelse om undantag i vissa fall från

kravet på tillstånd för byggnadsarbete, i 6 § stadgande om rätt till tillträde

till arbetsplats m. m. för dem, som ha att taga befattning med tillsyn över

efterlevnaden av lagen, samt i 7 § åläggande för den, som bedriver byggnadsarbete,

samt för hos honom anställd arbetstagare att lämna de upplysningar

och förete de handlingar, som äro erforderliga för tillsynens utövande.

Slutligen finnas i lagens 8—15 §§ straff-, åtals- och i ull följdsbestämmelser

ävensom i 16 § stadgande, enligt vilket Konungen eller efter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr .94.

Konungens förordnande tillsynsmyndigheten äger meddela närmare tilllämpningsf

öreskrifter.

Genom kungörelse den 29 juli 1943 (nr 640; ändr. nr 882/1943, 148/1945,

752/1945, 222/1946, 79/1947, 883/1947, 750/1948, 520/1949, 654/1949 och

368/1950) med tillämpningsföreskrifter till lagen den 30 juni 1943 (nr 444)

om tillståndstvång för byggnadsarbete, vilken kungörelse trädde i kraft den

1 augusti 1943, har Kungl. Maj:t förordnat, att 2—7 §§ nyssnämnda lag

skola äga tillämpning samt meddelat tillämpningsföreskrifter till lagen.

Beträffande beslut i ärenden om byggnadstillstånd gäller i huvudsak

följande.

Kungl. Maj:t har uppdragit åt länsarbetsnämnderna att avgöra ansökningar

om byggnadstillstånd som avse bostadshus, byggnad eller anläggning

för jordbrukets, skogsbrukets eller fiskets behov, rivningsarbete samt

annat byggnadsarbete, som beräknas kosta högst 20 000 kronor. Från länsarbetsnämndernas

befogenhet ha dock undantagits ärenden, som röra statliga

företag eller företag, för vars utförande ansökan hos Kungl. Maj :t om

bidrag eller lån gjorts eller är avsedd att göras. Sistnämnda förbehåll gäller

emellertid ej sådana tjänstebostäder för folkskolans lärare, där Kungl. Maj:t

beviljat statsbidrag. Arbetsmarknadsstyrelsen äger avgöra övriga byggnadstillståndsärenden

med samma undantag, som angivits beträffande länsarbetsnämnderna.

I fråga om statliga företag har arbetsmarknadsstyrelsen

dock bemyndigats att meddela byggnadstillstånd i de fall, där för arbetets

utförande erforderliga medel anvisats av Kungl. Maj :t eller eljest finnas

tillgängliga. Länsarbetsnämnderna och arbetsmarknadsstyrelsen ha tillerkänts

underställningsrätt, nämnderna i förhållande till styrelsen och styrelsen

i förhållande till Kungl. Maj :t. Arbetsmarknadsstyrelsen har i regel

underställt Kungl. Maj :ts prövning ärenden, där kostnaderna beräknas överstiga

500 000 kronor, ävensom ärenden, som ansetts vara av principiell

betydelse. 1

1 propositionen nr 66 till 1950 års riksdag om förlängning av lagen om

tillståndstvång för byggnadsarbete berördes frågan huruvida en detaljreglering

av förevarande slag vore nödvändig och lämplig för att åstadkomma

den investeringsbegränsning, som ansåges erforderlig. Härvidlag erinrades

om att nuvarande chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld,-enligt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1949 tillkallat sakkunniga för att

verkställa utredning och avgiva förslag om formerna för den framtida investeringskontrollen.

Efter en redogörelse för direktiven för de sakkunniga,

vilka antagit namnet 1949 års investeringskommitté, framhölls, att det i

avvaktan på resultatet av kommitténs arbete syntes vara nödvändigt att

begagna sig av det dittills tillämpade systemet.

1 anledning av propositionen uttalades i en vid tredje lagutskottets

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 91.

utlåtande nr 17 fogad reservation, vilken bifölls av riksdagen (skrivelse

nr 267), att det måste betraktas som lyckligt, om detaljregleringen kunde

ersättas av föreskrifter och åtgärder av mera generell natur. I reservationen

underströks vidare vikten av att investeringskommitténs utredning slutfördes

snarast och att om möjligt förslag till omläggning av kontrollsystemet,

innebärande en avveckling av den individuella detaljregleringen, förelädes

1951 års riksdag. Slutligen uttrycktes den förväntningen, att Kungl.

Maj:t genomförde såväl de inskränkningar i sakligt hänseende av byggnadsregleringen

som de förenklingar i handläggningen av tillståndsärendena,

som förhållandena medgåve.

Enligt vad jag under hand inhämtat avser investeringskommittén att

inom de närmaste månaderna slutföra sitt arbete. Kommittén torde emellertid

icke komma att förorda, att byggnadsregleringen under nu rådande förhållanden

omedelbart avvecklas.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition (»Inkomsterna») av

finansplanen har framhållits, att det ekonomiska läget under sommaren

och hösten 1950 undergick en genomgripande förändring. Den utveckling

mot fortskridande stabilisering av den samhällsekonomiska balansen, som

under den tidigare delen av år 1950 kännetecknade det ekonomiska livet

inom landet, avlöstes av ett läge med återuppflainmande inflationistiska

tendenser. Den ekonomiska politikens angelägnaste uppgift under det framförliggande

året måste vara att skapa förutsättningar för att den anpassning

av pris- och lönenivåerna som ägde rum finge karaktären av engångsförskjutning.

Investeringsverksamheten måste hållas inom ramen för tillgängliga

resurser. De förhoppningar man tidigare närt om möjligheterna

att avveckla byggnadsregleringen eller ersätta den med någon annan mera

generell form av reglering, läte sig tyvärr icke infria i nuvarande läge.

En ansvällning av den samlade byggnadsverksamheten finge förhindras.

Detta hade kommit till uttryck i den för år 1951 upprättade investeringsbudgeten.

vilken tjänade som allmän riktlinje för handhavandet av regleringsverksamheten

på detta område.

Innan jag närmare redogör för investeringsbudgeten för 1951, vill jag

framhålla, att det med den förut antydda förändringen i det ekonomiska

läget under sommaren och hösten 1950 icke har ansetts möjligt att i vidare

mån än som redogjorts för i propositionen nr 66 till 1950 års riksdag

medgiva några undantag från tillståndstvånget. Å andra sidan ha emellertid

ej heller några skärpningar härvidlag ansetts nödvändiga. Den ändring

beträffande statliga väg- och brobyggnadsarbeten, för vilken kommer att

närmare redogöras i det följande, innebär icke någon uppmjukning i sakligt

hänseende av byggnadsregleringen utan är endast avsedd att möjliggöra

vissa förenklingar i fråga om handläggningen av dessa tillståndsärenden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

Såsom riktpunkt för handhavandet av tillståndsgivningen har för år 1951

liksom lör föregående år inom byggnadsberedningen upprättats en investeringsbudget,

som anger ramen för tillstånd under detta år för byggnadsoch

anläggningsverksamhet inom olika huvudområden. I bihang 3 av inkomstbilagan

till årets statsverksproposition har lämnats en detal jerad redogörelse

för denna investeringsbudget.

Av redogörelsen framgår att 1951 års investeringsbudget i likhet med

vad som gällde lör de närmast föregående åren omfattar dels en tillståndsbudget,

dels även en realbudget för den tillståndsreglerade byggnads- och

anläggningsverksamheten. Tillståndsbudgeten anger omfattningen av de

byggnadsföretag, för vilka byggnadstillstånd planenligt kunna beviljas

under 1951, medan realbudgeten avser den faktiska byggnadsverksamhet,

som beräknas äga rum vid tillståndsgivning i enlighet med det uppställda

programmet.

I realbudgetberäkningen ha alltså inbegripits de byggnadsarbeten, som

under planeringsåret komma att utföras vid byggnadsföretag för vilka tillstånd

komma att beviljas under årets lopp samt vid företag för vilka tillstånd

beviljats före årets ingång. Med andra ord: för varje bygge, vare sig

tillstånd därtill förutses komma att beviljas under planeringsåret eller beviljats

tidigare, medräknas den del, som enligt verkställda överslagskalkyler

kan förväntas belasta byggnadsmarknaden under planeringsåret.

Byggna(lsprogrammet för år 1950 tog sikte på en ökning av den tillståndsberoende

byggnadsverksamheten med cirka 7 procent i förhållande till år

1949. Såvitt nu kan bedömas har byggnadsvolymens procentuella tillväxt

från 1949 till 1950 tämligen väl motsvarat planerna. Absolut sett har resultatet

av byggnadsverksamheten däremot blivit sämre än vad som planerades.

Antalet inflyttningsfärdiga bostadslägenheter 1950, vilka planenligt

skulle ha uppgått till cirka 50 000, har sannolikt ej överstigit 45 000. Byggnadstiden

för bostadshus, som i genomsnitt skulle ha minskat med en

månad, har i stället ökat med drygt en månad under loppet av år 1950.

När dessa eftersläpningar i förhållande till planerna kunnat inträffa samtidigt

som den procentuella ökningen av byggnadsverksamheten blivit ungefärligen

så stor som beräknats, måste förklaringen härtill vara, att omfattningen

av 1949 års byggnadsvolym blivit överskattad vid den under

hösten 1949 företagna planeringen av 1950 års byggnadsprogram. — Tillståndsgivningen

under 1950 har lämnat utrymme för igångsättning av en

något större volym av byggnadsföretag än som angivits i den ursprungliga

tillståndsbudgeten. Under årets lopp ha medgivits särskilda kvottillägg om

sammanlagt cirka 50 miljoner kronor. I fråga om orter med speciella sysselsättningssvårigheter

för byggnadsarbetare har vidare arbetsmarknadsstyrelsen

haft möjlighet att bedriva tillståndsgivning utan kvotbelastning.

Sådan tillståndsgivning har förekommit tidigare men har under 1950 fått

mera betydande omfattning. Summan av ifrågavarande tillstånd kan för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr i)''r.

7

1950 uppskattas till cirka 100 miljoner kronor. Arbetslösheten inom byggnadsfacken

har särskilt under senare delen av 1950 varit avsevärt lägre

än under motsvarande period 1949. Även under de första månaderna 1951

har utvecklingen fortsatt i samma riktning. Sålunda var arbetslöshetstalet

för byggnadsarbetare inom 48 större och medelstora orter 5,8 procent per

1 februari 1951 att jämföra med 12,2 procent per 1 februari föregående år,

vilket arbetslöshetstal utgjorde maximivärdet för byggnadssäsongen 1949/50.

Inströmningen av ansökningar om byggnadstillstånd, vilken under åren

1948 och 1949 legat på en avsevärt lägre nivå än under år 1947, har under

år 1950 återigen ökat i väsentlig omfattning. Frånräknas tillståndsansökningar

för jordbruk, skogsbruk och fiske uppgå de ansökningar, som inkommit

under år 1950, till en sammanlagd beräknad byggnadskostnad av

3 436 miljoner kronor, medan motsvarande belopp för år 1949 utgjorde

2 657 miljoner kronor. För såväl industri som handel ha ansökningsbeloppen

stigit med 60 procent från 1949 till 1950. Kostnadssumman för

samtliga under 1950 inkomna tillståndsansökningar överträffar med mera

än 50 procent den tillståndsplan som fastställts för år 1951.

1951 års tillståndsbudget har begränsats till 2 168 miljoner kronor, vilket

innebär en minskning i förhållande till 1950 års tillståndsgivning med 129

miljoner kronor, även om man bortser från de speciella sysselsättningstillstånden.

Den tillståndsberoende byggnadsverksamheten hann emellertid

icke under 1950 upp i samma nivå som tillståndsgivningen under året, utan

torde (om sysselsättningstillstånden inräknas) ha hållit sig närmare 200

miljoner kronor lägre. Med denna utgångspunkt kan man, trots minskad

tillståndsgivning, emotse eu ökning av den tillståndsberoende byggnadsverksamheten

från 1950 till 1951 med cirka 100 miljoner kronor, vilket

även kommer till uttryck i realbudgeten.

De kraftigaste inskränkningarna av tillståndsramarna för 1951 gälla bostäder

och industri, medan däremot vissa ökningar ansetts ofrånkomliga

främst i fråga om skolor, militära byggnader och skyddsrum. Under inflytande

av den förhållandevis högre tillståndsgivningen 1950 beräknas den

faktiska nybyggnadsverksamheten av bostäder under 1951 ej bli mindre

utan i stället något större än under 1950. I fråga om färdigställda bostadslägenheter

kan man vänta en ökning från knappt 44 000 till 48 000 å 50 000,

därest icke eu avsevärd förlängning av byggnadstiderna inträder under 1951.

Beslut har fattats om eu ny kvotberäkningsmetod för bostäder, vilken

är avsedd att tillämpas fr. o. in. andra halvåret 19511. Enligt hittillsvarande

1 Enligt de tidigare reglerna räknades enkelrum soin Va kvotlägenhet och ett ram

och kokvrå (ett rum och kök inom pensionärshem) som Va kvotlägcnhct. 1 detta avseende

har ingen ändring företagits. I övrigt gäller enligt de nya reglerna att i fråga om

tuå- och flerfamiljshus lägenhet om högst 70 kvm räknas som 1, lägenhet om högst 90

kvm som 1 och lägenhet överstigande 90 kvm som 2 kvotlägcnhcter. Två- eller trerumslägenhet

om högst 70 kvm samt lägenhet om ett rum med kokvrå eller kokskåp

räknas, under förutsättning att lägenheterna äro så inrättade att de kunna senare för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ls proposition nr ,94.

regler har kvotbelastningen per lägenhet i stort sett varit oberoende av

lägenhetens storlek; bruttogolvytan per lägenhet i de nya husen har också

under senare år i stort sett stigit, nämligen från 58,3 kvm 1944 till

69,0 kvm 1946 och 72,3 kvm 1950. Enligt de nya reglerna sker emellertid

en viss anpassning av kvotbelastningen efter lägenhetsstorlek. Systemet

gynnar produktionen av dels tvårumslägenheter samt mindre trerumslägenheter

och dels enkelrum med kokvrå eller kokskåp, medan byggandet av

större lägenheter däremot hålles tillbaka. Denna omläggning har ansetts

nödvändig med hänsyn till bostadsbristen och svårigheten att under den

närmaste framtiden få till stånd någon större ökning i tillskottet av lägenheter,

som under 1952 i stället kunde befaras minska, därest bostadsbygget

icke ånyo finge större utrymme i tillståndsbudgeten; och det har synts

angeläget att åtminstone reducera faran av en sådan utveckling. Avsikten

med det nya kvotberäkningssystemet är alltså att stimulera kommunerna

att disponera sina bostadskvoter på sådant sätt, att större lägenhetstillskott

erhålles för en given kostnadssumma. De nya kvotberäkningsprinciperna

komma sannolikt att påverka lägenhetstillskotlet först under 1952. Hur

stor denna inverkan blir kan ej exakt beräknas, eftersom avgörandet härvidlag

ligger i kommunernas händer. Under alla förhållanden blir dock

lägenhetstillskottet större, än om de tidigare belastningsprinciperna följts.

Å andra sidan vålla dessa nya principer någon ökning i länsarbetsnämndernas

utrednings- och kontrollarbete. Eu annan och viktigare olägenhet är,

att takten minskas i den höjning av utrymmesstandarden, som kommer till

stånd genom att de nya bostäderna i genomsnitt äro större än de gamla. Att

märka är dock att andelen av lägenheter om minst två rum och kök säkerligen

fortfarande kommer att vara större i de nya husen än i det totala

beståndet av både gamla och nya hus.

Tillståndsbudgeten år 1951 för byggnads- och anläggningsarbeten har

följande utseende.

enas till en större lägenhet samt att sammanlagda lägenhetsytan utgör högst 90 kvm,

som 1 kvotlägenhet (s. k. kombinerad lägenhet). Enligt av arbetsmarknadsstyrelsen och

bostadsstyrelsen utfärdade tillämpningsföreskrifter medgives beträffande 70 kvm-gränsen,

att gränsen utan högre kvotbelastning må överskridas intill 75 kvm, därest den genomsnittliga

lägenhetsytan för i samma hus befintliga två- och trerumslägenheter icke

överskrider 70 kvm. Vid beräkningen av genomsnittet medräknas härvid ej eventuellt

förekommande s. k. elastiska lägenheter, d. v. s. lägenheter med separat uthyrningsrum,

vilka lägenheter utan högre kvotbelastning må innehålla 75 kvm. — I fråga om enfamiljshus

räknas lägenhet om högst Ilo kvm i princip som 1 kvotlägenhet, under det att

större enfamiljshus räknas som 2 kvotlägenheter. Temporär uppdelning på två lägenheter

av ett enfamiljshus med en lägenhetsyta av högst 110 kvm medför icke någon högre

kvotbelastning, under förutsättning att den ena delen uppfyller de minimikrav, som ställas

på bostad, till vilken kan utgå familjebostadsbidrag. Enligt nyssnämnda tillämpningsföreskrifter

må gränsen om 110 kvm utan högre kvotbelastning överskridas dels

beträffande mangårdsbyggnad å jordbruks- eller skogsbruksfastighet, där vederbörande

länsarbetsnämnd efter samråd med lantbruksnämnden finner behov av större lägenhetsyta

föreligga, och dels beträffande vissa tjänstebostäder.

För enfamiljshus övervägas något strängare bestämmelser, vilka eventuellt skulle tilllämpas

från början av 1952.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

9

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

H.

r.

J.

K.

L.

M.

Nybyggnader av bostäder..............................

Jordbruk, skogsbruk, fiske..............................

Egentlig industri......................................

Kraft- och belysningsverk..............................

Handel, inkl. kvm-kvot för affärslokaler etc., inrymda i

bostadshus............................................

Samfärdsel (utom vägar) ..............................

Förvaltning, civilförsvar, sociala ändamål, sjuk- och hälsovård

m. m...........................................

Skolor, kyrkor, övriga samlingslokaler in. m.............

Väg- och gatuarbeten, broar, vatten- o. avloppsledn., vattenverk

in. m.........................................

Militära byggnader....................................

Diversekvot (rep.-, underhålls-, till- o. ombyggnadsarbete

å bostäder samt smärre arbeten av annat slag)..........

Sportstugor ..........................................

Reservkvot ..........................................

Summa

Miljoner kronor

Beräknad

tillståndsgivning

1950

1 3001 2

9*

210

80

77

91

66

133

160

28

118

15

10

2 287

Tillståndsbudget

1951

1 1601

6a

150

80

80.5

93.5

95

163

1703

50

100

10

10

2 Itt84

1 I fråga om nybyggnad av bostäder avser kvotbelastningen antal lägenheter och

icke kostnadsbelopp. I den mån genomsnittskostnaderna bli högre än de beräknade inträder

en automatisk stegring av tillståndsbeloppen.

2 Avser endast byggnader för fiske, växthus, flottledsanläggningar, gemensamma anläggningar

för flera jordbruksfastigheters behov m. m. Tillståndstvång föreligger ej

beträffande ekonomibyggnader för jordbruksfastighets eget behov.

3 För statliga väg- och brobyggnadsarbeten skall under 1951 icke krävas särskilda

byggnadstillstånd annat än vad gäller garage och andra husbyggnader. Investeringsverksamheten

i vad avser såväl förstärkning och förbättring av vägar samt vägbeläggningar

—■ för vilka arbeten under 1950 ej krävts särskilda byggnadstillstånd — som vägoch

brobyggnadsarbeten regleras i stället fr. o. m. budgetåret 1950/51 genom en av

Kungl. Maj :t fastställd totalram för medelsförbrukningen å respektive anslag. Denna

medelsförbrukningsram förutsättes bliva oförändrad under budgetåret 1951/52 frånsett

justeringar som betingas av ändringar i löne- och prisnivån. Mellan vägförvaltningarna

och länsarbetsnämnderna skall samråd äga rum angående igångsättning av

nybyggnader, förbättrings-, förstärknings- och beläggningsarbeten. Det ankommer på

länsarbetsnämnderna att övervaka, att den totala åtgången av arbetskraft för samtliga

arbeten, inkl. underhållsarbeten och entreprenörers arbeten, icke ökas. Inom den oförändrade

totalramen kunna följaktligen vissa förskjutningar äga rum, t. ex. genom ökning

av vägbyggnader och motsvarande minskning av beläggningsarbeten.

4 Vid fixeringen av tillståndskvoterna har man tills vidare utgått från 1950 års

kostnadsnivå. Det förutsättes, att kvoterna under loppet av 1951 höjas i proportion

till den kostnadsstegring, som inträffar från 1950 till 1951.

.lag vill i detta sammanhang ytterligare understryka att tillståndsbudgeten

får betraktas som ett arbetsinstrument, som ger riktlinjer för tillståndsgivningen.

Med hänsyn till nödvändigheten av att i varje läge ernå

en efter de ekonomiska förändringarna snabb anpassning av planerna kunna

sådana ändringar av tillståndsrainarna komina att vidtagas, som finnas

erforderliga.

Av vad sålunda anförts framgår, att en fortsatt tillämpning av lagen om

tillståndstvång för byggnadsarbete efter den 30 juni 1951 torde vara ofrån2

— Rihang titt riksdagens protokoll 1951. I samt. Nr 94.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

komlig. Lagen synes därför böra erhålla förlängd giltighet, förslagsvis till

och med den 30 juni 1952. Någon ändring i lagen synes i förevarande sammanhang

icke påkallad.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över upprättat

förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444)

om tillståndstvång för byggnadsarbete, av den lydelse bilaga1 till detta protokoll

utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

M. Silf ver stolpe.

1 Denna bilaga, som är likalvdande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

11

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 6 mars

1951.

Närvarande:

justitieråden Ekberg,

Strandberg,

Ljunggren,

regeringsrådet Björkholm.

Enligt lagrådet den 5 mars 1951 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den

23 februari 1951, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 19t3

(nr Hk) om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet G. Y. Samuelsson.

lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bengt Larson.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet Andersson lagrådets den 6 mars 1951 avgivna utlåtande över det

till lagrådet den 23 februari 1951 remitterade förslaget till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för

byggnadsarbete samt hemställer, att förslaget, vilket av lagrådet lämnats

utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. O. Widman.

Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1951

116196

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. 3LU 1951:13 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 s. 4 i texten
  2. Rskr. 1951:164 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 a1 i texten
  3. 3LU 1951:6 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 s. 1 i texten