Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till civilförsvaret för budgetåret 1952/53 m. m

1952-03-14 · 45 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:132, Angående vissa anslag till civilförsvaret för budgetåret 1952/53 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

1

Nr 132.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till civilförsvaret för budgetåret 1952/53 m. m.; given

Stockholms slott den 14 mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

På grundval av en av statens organisationsnämnd företagen utredning

framlägges förslag till omorganisation av civilförsvarsbyrån i Stockholm.

Vidare föreslås viss ändring i fråga om civilförsvarets organisation i Gotlands

län.

Anslagen till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar och

Omkostnader upptagas till 3 370 000 (+600 000) kronor resp. 620 000

(+ 210 000) kronor.

I fråga om utbildnings- och övningsverksamheten föreslås, att utbildningen

vid statens civilförsvarsskola under nästa budgetår skall bedrivas

efter provisoriska linjer vid internatskolor i likhet med vad fallet är f. n.

Förslag om en permanent organisation av skolan framlägges således icke.

Under anslaget till Utbildnings- och övningsverlcsamhet äskas medel bl. a.

för vissa kostnader i samband med obligatorisk undervisning i folkskolor

och andra läroanstalter i olycksfallsvård och brandskydd. Anslaget i dess

helhet upptages till 5 235 000 (+ 2 405 000) kronor.

Slutligen anmäles en fråga om statsbidrag till utförande av delar av

ett kommunaltekniskt verk i fullträffsäkert skick.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 132.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars

1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans-, ecklesiastik-

och civildepartementen anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet

Hedlund, fråga om vissa anslag till civilförsvaret för budgetåret

1952/53 m. m. samt anför.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkterna 200—202, har

Kungl. Maj :t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet för budgetåret 1952/53 beräkna följande förslagsanslag,

nämligen till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar

3 350 000 kronor, till Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader

635 000 kronor och till Utbildnings- och övningsverksamhet 6 000 000

kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

Jag ingår i detta sammanhang även på en fråga om statsbidrag till

utförande av delar av ett kommunaltekniskt verk i fullträffsäkert skick.

Administrationen i civilförsvarsområdena.

Civilförsvarsbyrån i Stockholm.

Statens organisationsnämnds utredning.

Uppdraget. Genom beslut den 4 november 1949 uppdrog Kungl.

Maj :t åt statens organisationsnämnd att utföra en organisationsundersökning

av administrationen inom Stockholms civilförsvarsområde. Organisationsnämnden

har i skrivelse den 11 december 1951 redogjort för utredningen

och inkommit med förslag i ämnet.

Gällande organisation. Stockholms civilförsvarsbyrå är organ

för ledning och administration av civilförsvaret inom Stockholms civilförsvarsområde.

Detta omfattar städerna Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka

och Lidingö samt Saltsjöbadens köping.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132. ;j

Organisationsnämnden undersökte hösten 1950 civilförsvarsbyråns verksamhet.

Under civilförsvarschefen var byrån organiserad på tre avdelningar,

vardera under en avdelningschef. Utgångspunkt för denna avdelningsindelning

hade varit en uppdelning av förekommande ärenden på tre huvudgi

upper avsedda att handläggas vid var sin avdelning. Dessa huvudgrupper

voro: 1) administrativa och kamerala ärenden samt förrådsärenden; 2)

ärenden angående organisation, planläggning och utbildning; 3) byggnadstekniska

ärenden, skyddsrumsärenden, teknisk tjänst, förbindelser och

alarmering. Avdelningarna voro i sin tur uppdelade i sektioner, vilka förestodos

av sektionschefer. Sålunda ingingo normalt fyra sektioner i vardera

av avdelningarna I och II samt två sektioner i avdelning III. För att åstadkomma

en centralisering av de tilltagande administrativa göromålen i

samband med utbildningen hade man dessutom försöksvis organiserat en

extra sektion under chefen för avdelning II.

Följande personal tjänstgjorde vid byrån: 1 civilförsvar schef, vilken förutom

överstelöjtnants pension åtnjöt ett arvode av 12 000 kronor, 3 avdelningschefer

— av vilka 1 arvodist, 1 förste byråingenjör i Ce 29 och 1 förste

byråsekreterare i Cg 29 — samt 44 icke-ordinarie heltidsanställda befattningshavare

med följande lönegradsplaceringar: 2 Ce 27, 1 Ce 24, 1 Cg 22,

3 Ce 20, 1 Cg 20, 1 Ce 19, 1 Ce 16, 1 Cg 16, 3 Ce 14, 3 Cg 14, 3 Cg 11, 1 Ce 9,

3 Ce 8, 11 Cg 8 och 9 Cg 4—6. En av de tre tjänsterna i Cg 11 var ej besatt

men täcktes av en arvodesanställd pensionerad underofficer. Befattningshavaren

i Cg 20 var tjänstledig och uppehöll befattning såsom utbildningsassistent

mot varierande timarvode. Ifrågavarande tjänst i Cg 20 uppehölls

av vikarie. Slutligen var med anlitande av medel, som stodo till

byråns förfogande för tillfälliga avlöningsbehov, följande personal arvodesanställd,

nämligen 1 befattningshavare med arvode motsvarande Cg 27,

1 befattningshavare med arvode motsvarande Cg 20 samt 2 heltidsanställda

och 6 halvtidsanställda biträden.

Personalen uppgick således till 59 personer, varav 6 voro deltidsanställda.

För arbetsuppgifter av engångsnatur hade dessutom ytterligare personal

varit anställd längre eller kortare tid. I personalläget har icke medräknats

de förrådsarbetare, som äro anställda vid byrån.

Byråns närmare organisation under hösten 1950 framgår i schematisk

uppställning av härvid fogade bilaga A.

Civilförsvarschefen är numera placerad i lönegrad Ce 37.

Under loppet av organisationsnämndens utredning framkonnno vissa

brister i fråga om mobiliseringsberedskapen inom civilförsvarsområdet.

För att avhjälpa dessa brister omlades personalredovisningen genom införande

av adresseringsmaskiner, varjämte en omplacering av förrådsmaterielen

påbörjades. Till följd härav ha förändringar av i vissa avseenden

genomgripande art måst genomföras i fråga om byråns organisation

och arbetssätt. Dessa förändringar ha dock endast berört byråns interna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

organisation och ha genomförts inom ramen för gällande personalförteckning.

Förslag till ny organisation. Under civilförsvarschefen föreslås

byrån uppdelad på tre sektioner under var sin sektionschef. Sektionerna

böra benämnas 1) centralsektion, 2) byggnadsteknisk sektion och 3) förvaltningssektion.

Förrådet bör icke ingå i någon av sektionerna utan lyda

direkt under civilförsvarschefen. Vidare bör såsom biträde åt denne och

utanför sektionsindelningen anställas en jurist med god erfarenhet från

administration och förvaltning.

Den av organisationsnämnden förordade organisationen av byrån framgår

i schematisk uppställning av härvid fogade bilaga B.

Civilförsvarschefen bör enligt organisationsnämnden placeras i lönegrad

Cp 14. Nämnden, som i samband med de militära organisationsundersökningarna

studerat arbetsuppgifterna för såväl regementschefer som försvarsområdesbefälhavare,

har funnit civilförsvarschefens i Stockholm ansvar

och arbetsuppgifter vara i flertalet avseenden större än en regementschefs.

Med hänsyn till det stora ansvar, som åvilar civilförsvarschefen under

krig, är det av största vikt, att befattningen då innehas av en man med

fullt bibehållen andlig och fysisk vigör. Tjänsten bör därför tillsättas genom

förordnande för viss tid.

Förvaltnings juristen skall — förutom sin uppgift som juridisk och

administrativ rådgivare åt civilförsvarschefen och åt sektionscheferna —

även svara för viss ekonomisk planläggning samt handlägga sådana viktiga

ärenden angående förvaltning, förråd m. m., som icke böra avgöras

av cheferna för byråns sektioner; därjämte skall han vara personalchef.

Han bör ha ställning som assessor i Ce 30.

Centralsektionen motsvarar närmast nuvarande avdelning II men får

ett väsentligt större verksamhetsområde. Hit koncentreras planläggningsarbete

angående organisation, mobilisering och utbildning. Rekrytering,

inskrivning och registrering av civilförsvarspersonal samt registrering av

lokaler, fordon och förbindelsemedel höra intimt samman med planläggningsarbetet

och böra därför även åvila centralsektionen. Likaså skola

sådana förrådsfrågor, som röra planläggning, mobilisering och utbildning,

handläggas här. Sektionschefen skall därför i dessa avseenden ha direktivrätt

gentemot förrådsförvaltaren.

Chefen för centralsektionen, som föreslås skola samtidigt vara tjänstegrenschef

för utrymnings- och socialtjänsten samt civilförsvarschefens ersättare,

bör ha tjänsteställning som byrådirektör i Ce 31.

Sektionen föreslås uppdelad på fyra arbetsdetaljer, nämligen 1) organisationsdetalj,

2) detalj för verkskydd, undanförsel och förstöring, 3) personaldetalj

och 4) utbildningsdetalj.

Organisationsdetaljen skall ombesörja upprättande av organisationsplaner

och specialplaner samt deras aktualisering. I övrigt skall detaljen hand
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132. 5

lägga frågor angående organisation, utrustning och mobilisering. Häri ingår

även övervakning av att ledningscentraler, förbindelsenät och övriga anläggningar

befinna sig i mobiliseringsdugligt skick. I organisationsdetaljens

arbetsuppgifter ingår däremot icke krigsplacering av personal, vilket arbete

åvilar personaldetaljen. Chefen för organisationsdetaljen bör placeras som

förste byråsekreterare i Ce 27. För att biträda detaljchefen med planläggningsarbetet,

med aktualiseringen av sådana mobiliseringshandlingar, som

vid civilförsvarsberedskap eller utrymning skola tillställas regionala organ

(gruppstationer, väntplatser o. d.), samt med kontrollen av ledningscentraler

och andra anläggningar erfordras två assistenter, vilka böra placeras

i Ce 21. För löpande utskriftsarbeten m. m., för registrering av uttagna

fordon och sådana lokaler, vilka i händelse av beredskap skola ianspråktagas

jämlikt rekvisitionslagen, samt för förandet av för förbindelsetjänsten

erforderliga telefonregister m. in. erfordras en arbetsgrupp, bestående av

1 kontorist i Ce 13 och 1 biträde i reglerad befordringsgång. Med hänsyn

till föreliggande eftersläpning i fråga om planläggningsarbetet torde härjämte

viss personal behöva anställas för vissa engångsarbeten.

Detaljen för verkskydd, undanförsel och förstöring erhåller arbetsuppgifter

i huvudsak av rådgivande och inspekterande art. Under sektionschefen

böra inom detaljen finnas en inspektör för verkskyddet och en

inspektör för undanförsel och förstöring. De böra såsom förste byråinspektörer

placeras i Ce 27. Vid underhandling med företagare böra de

kunna företräda varandras verksamhetsområden. Den av dessa inspektörer,

som svarar för verkskydden, skall jämväl biträda civilförsvarschefen vid

övervakning och inspektion av den utbildning av verkskyddspersonal, som

skall bekostas av vederbörande företag. Inspektörerna böra icke få åtaga

sig att mot ersättning medverka vid uppgörande av verkskyddsplaner eller

vid utbildning inom verkskydd, då utbildningen bedrives av annan än

eivilförsvarsmyndighet. För biträde med granskning av planer m. m. erfordras

en arbetsgrupp bestående av 1 kontorist i Ce 13 för ledning av

arbetet och ett biträde i reglerad befordringsgång. Kontoristen skall vid

inspektörernas frånvaro kunna giva allmänheten svar å enklare frågor

beträffande dessa tjänstegrenar.

Personaldetaljen skall svara för rekrytering och inskrivning av civilförsvarspersonal,

registrering av sådan personal inklusive krigsplacering

och urval för utbildningskurser samt handläggning av ansökningar

från civilförsvarspersonal angående inskrivning, anstånd med utbildning

in. in. Arbetsuppgifterna för detaljchefen sammanfalla i stort sett med

vad som åligger chefen för personaldetaljen vid de största militära truppregistreringsmyndigheterna,

dock med den skillnaden att dessa icke ha

band om de värnpliktigas inskrivning. Dessa militära personaldetaljchefer

skola vara kaptener. En motsvarande lönegradsplacering bör tillämpas för

personaldetaljchefen vid civilförsvarsbyrån, vilken därför bör vara byrå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

inspektör i Ce 25. Detaljen bör uppdelas i fyra arbetsgrupper. Den första

av dessa skall handlägga inskrivnings- och ansökningsärenden. Chefen för

denna grupp, som bör vara assistent i Ce 22, skall under sig ha två undergrupper,

en för ansökningsärenden och en för inskrivningsärenden. Den

första skall huvudsakligen ha till uppgift registrering och förberedande

handläggning av de ärenden, som skola behandlas av chefen för gruppen,

samt att besvara telefonförfrågningar från allmänheten. Den bör bestå av

en kontorist i Ce 13 samt biträdespersonal. I den andra undergruppen,

som skall svara för rekrytering och inskrivning, måste ingå två inskrivningsförrättare,

vilka svara för urvalet av inskrivningsskyldiga samt tjänstgöra

vid inskrivningsförrättningar. De böra placeras som assistenter i Ce 20.

För att biträda inskrivningsförrättarna vid rekryteringen och vid förberedelserna

för förrättningarna erfordras ett kanslibiträde i Ce 11. Undergruppen

måste dessutom förfoga över biträden i befordringsgången. De

övriga arbetsgrupperna skola ombesörja registrering, krigsplacering och

urval till kurser. Med hänsyn till de register, som skola finnas vid dessa,

böra de benämnas plåtregistergrupp, huvudregistergrupp och sökregistergrupp.

I plåtregistergruppen ingår även maskinanläggningen. Då det är på

dessa arbetsgrupper, som ansvaret för upprätthållandet av den personella

mobiliseringsorganisationen vilar, skola de arbeta under det direkta överinseendet

av detaljchefen. Plåtregistergruppen är den av grupperna, som

både kvalitativt och kvantitativt får den största arbetsbelastningen. Krigsplacering

och urval för kurser skola här äga rum. Beträffande det högre

befälet inom civilförsvaret bör härvid givetvis direktiv lämnas av överordnade

chefer inom byrån. Plåtregistret utgör dessutom det grundregister,

vilket i alla avseenden måste vara aktuellt. Vid denna arbetsgrupp erfordras

därför två kvalificerade biträden, av vilka det ena skall svara för

registrets aktualisering samt efter detaljchefens direktiv utföra krigsplacering

av personal. Det andra skall enligt detaljchefens direktiv göra

urval för kurser samt svara för tryckning och distribution av de handlingar

gruppen har att utställa. De böra vara kontorister i Ce 13. Vid de övriga

arbetsgrupperna är arbetet av enklare beskaffenhet. För att ansvara för

huvudregistret samt leda och fördela arbetet inom gruppen erfordras dock

ett kanslibiträde i Ce 11 vid huvudregistergruppen. Sökregistret är ett

upplysningsregister, i vilket endast utbyte av kort sker vid förändringar.

Här erfordras endast lägre biträdespersonal. I fråga om behovet av biträdespersonal

i befordringsgången vid personaldetaljens olika arbetsställen

komma här att uppstå vissa säsongmässiga variationer i arbetsbördan.

Biträdena böra därför icke fast placeras vid viss arbetsuppgift utan skola

av detaljchefen kunna disponeras enligt det aktuella behovet. För ändamålet

beräknas 10 biträden.

Utbildningsdetaljen skall svara för planläggning, ledning och övervakning

av all utbildningsverksamhet inom Stockholms civilförsvarsområde

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

beträffande allmänt civilförsvar och hemskydd. Detaljen skall sålunda svara

för upprättande av utbildningsplaner, avtal med instruktörer, anskaffning

av lokaler o. d. Planläggningen av civilförsvarsövningar, krigsspel m. in.

skall även handhavas av detaljen liksom tilldelning av utbildningsmateriel

till kurser och övningar. Den nuvarande utbildningskapaciteten utgör knappast

tredjedelen av vad som erfordras. Det finns alltså mycket ringa erfarenhet

att bygga på, då det gäller att beräkna personalbehovet för en

utbildningsorganisation av denna storleksordning. Beräkningen av personalbehovet

måste därför i hög grad bli en bedömning grundad endast på nuvarande

förhållanden. Å andra sidan torde med hänsyn till antalet tillgängliga

instruktörer m. in. den fulla utbildningskapaciteten kunna nås först

efter åtskilliga år. Nämndens uppskattning av personalbehovet vid utbildningsdetaljen

avser därför endast det närmaste minimibehovet. Det bör

bli föremål för omprövning, sedan närmare erfarenheter vunnits. Utbildningsdetaljens

personalbehov har i enlighet härmed beräknats till en förste

byråinspektör i Ce 27 såsom chef för detaljen, en assistent i Ce 21, ett

kanslibiträde i Ce 11 samt ett biträde i reglerad befordringsgång. Inspektören

bör, förutom planläggning av utbildningen, även ha till arbetsuppgift

att biträda civilförsvarschefen och sektionschefen i deras övervakning och

inspektion av pågående utbildning. Med hänsyn härtill bör denne icke tilllåtas

åtaga sig instruktörsuppdrag i civilförsvarsutbildningen.

Den obligatoriska utbildningen av hemskyddsledare utföres nu av civilförsvarsföreningarna

mot ersättning enligt ett kontrakt mellan Stockholmsområdets

civilförsvarsförbund och civilförsvarschefen. Ehuru ersättning

för administrationskostnader ingår med minst 60 kronor per kurs, utföres

större delen av detta arbete genom civilförsvarsbyrån. Sålunda är det som

regel denna, som kallar till kurs och utställer de i samband därmed erforderliga

handlingarna, liksom det är byrån, som behandlar ansökningar

om anstånd eller befrielse. I och med genomförandet av den mekaniserade

personalregistreringen kommer det administrativa arbetet i samband med

denna utbildning att i ännu högre grad utföras genom byråns försorg.

Dels med hänsyn härtill och dels med hänsyn till den samordning i planläggning,

som bör råda i fråga om inskrivning, utbildning och registrering,

bör all obligatorisk civilförsvarsutbildning, som skall bekostas av statsmedel,

äga rum i civilförsvarsbyråns egen regi. Delta gäller även i princip

utbildningen av 18-åriga kvinnor, vilken nu som regel sker genom civilförsvarsföreningarna.

Byggnadstekniska sektionen skall handlägga byggnadstekniska frågor

samt tekniska spörsmål angående mörkläggning, markering, utrustning och

inredning av skyddsrum samt vidare besiktning och efterkontroll av skyddsrum

och källarmursgenombrott. Sektionen skall därjämte handha planläggningsfrågor

angående centraler, gruppstationer, skyddsrum och källarmursgenombrott.

Övriga tekniska frågor, vilka tidigare ålegat den tek
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 132.

niska avdelningen, äro icke av den omfattning, att de motivera specialutbildad

personal vid byrån. Detta gäller bl. a. tekniska frågor angående

förbindelser och alarmering. Dessa övriga tekniska ärenden, vilka som

regel ha ett intimt sammanhang med den organisatoriska planläggningen,

föreslås därför skola handläggas på centralsektionens planläggningsdetalj,

som vid behov bör anlita utomstående sakkunskap för dessa ärenden.

Sektionens arbetsuppgifter komma därför att bli av så enhetlig art, att

någon uppdelning på arbetsdetaljer icke är erforderlig.

Den nuvarande tekniska avdelningens personal hinner icke med såväl

slutbesiktning av nybyggda skyddsrum som den periodiska efterbesiktningen

av befintliga enskilda skyddsrum. Med anledning härav har undersökts

möjligheten av att få slutbesiktning av nybyggda enskilda skyddsrum

utförd genom de kommunala byggnadsnämndernas personal samtidigt som

denna utför övrig besiktning av vederbörande fastighet. I samband härmed

har nämnden fört underhandlingar med Stockholms stads byggnadsnämnd.

Härvid har framkommit, att det av flera skäl icke är möjligt slutbesiktiga

skyddsrum i nybyggda fastigheter i samband med byggnadsnämndens

övriga besiktningar av dessa. Från stadens byggnadsnämnds sida har framhållits,

att ett överförande av dessa besiktningar till byggnadsnämnden

skulle nödvändiggöra nyanställningar motsvarande de personalbesparingar,

som av denna anledning kunde göras vid civilförsvarsbyrån. Då således

en överflyttning av besiktningen till byggnadsnämnden icke skulle medföra

någon total besparing, men däremot den enhetliga bedömning av skyddsrummen,

som nu sker inom civilförsvarsområdet, skulle upphöra, och

kontrollen inom vissa kommuner dessutom bliva sämre, anser nämnden,

att besiktning av nya skyddsrum fortfarande bör äga rum genom civilförsvarschefens

försorg.

Regelbunden efterbesiktning av samtliga skyddsrum i enlighet med civilförsvarsstyrelsens

föreskrifter skulle kräva en väsentlig personalökning.

Sålunda skulle sannolikt ytterligare 5 skyddsrumsinspelctörer då behöva

anställas. De flesta av de skyddsrum, som finnas i fastigheter, byggda före

år 1945, äro emellertid av sådan konstruktion, att skyddsvärdet är ringa.

Dessa böra därför undantagas från den periodiska efterbesiktningen. Återstående

skyddsrum äro å andra sidan som regel av sådan beskaffenhet,

att en betryggande kontroll bör kunna erhållas även med längre intervaller

mellan besiktningarna. Nämnden föreslår därför efter samråd med civilförsvarsstyrelsen,

att den periodiska efterbesiktningen inskränkes till att

omfatta sådana skyddsrum, som skola fylla de normer, vilka gälla efter

år 1945, och att denna som regel endast sker vart tredje år.

Sektionschefen, vilken motsvarar den nuvarande avdelningschefen, föreslås

bibehålla samma lönegradsplacering som f. n., således som förste

byråingenjör i Ce 29. Såsom biträde till denne bör även den nuvarande

tjänsten som förste byråingenjör i Ce 27 bibehållas. För skyddsrumsbesikt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 132.

ningar i den omfattning, som nämnden föreslagit, erfordras 2 skyddsrumsinspektörer

i Ce 24. För sektionen föreslås vidare ett biträde, vilket med

hänsyn till att vederbörande även bör vara kunnig i ritning bör placeras

såsom kanslibiträde i Ce It.

Förvaltningssektionen skall i första hand vara organ för byråns medelsförvaltning

och kassaverksamhet. Sektionen svarar närmast mot den tidigare

administrativa avdelningen. Från densamma ha emellertid inskrivningsärenden,

motorfordonsärenden och ärenden angående ianspråktagande av

lokaler överflyttats till centralavdelningen. Förrådsverksamheten har även

utbrutits och givits en fristående ställning. Förrådsbokföringen åvilar däremot

denna sektion.

Sektionen föreslås skola uppdelas på tre olika arbetsdetaljer på grundval

av verksamhetens beskaffenhet. Arbetsdetaljerna äro: expedition, bokföringsdetalj

med förskottskassa samt skrivcentral. Utanför dessa detaljer

direkt under sektionschefen stå expeditionsvakt och växeltelefonist. De

arbetsuppgifter, som åligga de båda första detaljerna, äro huvudsakligen

av servicenatur. Sektionschefens arbetsuppgifter komma därför huvudsakligen

att koncentreras till de ärenden, som sammanhänga med medelsdisposition

och kassaverksamhet. En naturlig följd härav blir, att han

samtidigt har den direkta ledningen av bokföringsdetaljen.

Ärenden angående vid byrån anställd personal handläggas i första hand

av sektionschefen, som föredrager dessa för förvaltningsjuristen i dennes

egenskap av personalchef. Sektionschefen bör vara byråsekreterare med

placering i lönegrad Ce 24.

Expeditionens ordinarie arbetsuppgifter enligt den föreslagna organisationen

skola som regel kunna medhinnas av ett biträde, vilket med hänsyn

till arbetsuppgifternas art bör placeras som kontorist i Ce 13. Vederbörande

bör dessutom medhinna visst utskriftsarbete för sektionschefen.

På bokföringsdetaljen erfordras 1 förrådsbokförare i Ce 16 och 1 kontorist

i Ce 13.

Skrivcentralen skall utföra skrivarbete åt hela byrån i den utsträckning

vederbörande sektions- eller detaljchefer bedöma erforderligt. Beträffande

arbetsuppgifter av likartad natur, som ofta återkomma, kunna sektionsresp.

detaljcheferna lämna generella anvisningar härom till skrivcentralen.

Som förestånderska för skrivcentralen erfordras ett kanslibiträde i Ce 11.

Härutöver har personalbehovet uppskattats til! 5 biträden för skriv- och

kontorsgöroinål i reglerad befordringsgång.

Expeditionsvaklen bör placeras i Ce 9 och växeltelefonisten i den reglerade

befordringsgången.

Vid förrådet finnes en förrådsförvaltare i Ce 19 och ett kontorsbiträde.

Därjämte finnas 10 förrådsarbetare, vilka emellertid icke avlönas från avlöningsanslaget

till civilförsvarsområdenas administration.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 132.

Sammanfattningsvis innebär nämndens förslag, att följande befattningshavare

skulle finnas på byrån, nämligen:

Befattning

Löne-

grad

Befattning

Löne-

grad

1

överdirektör ..........

Cp 14

3 assistenter

Ce 21

1

byrådirektör

Ce 31

2 assistenter..........

20

1

assessor

30

1 förrådsförvaltare

19

1

förste byråingenjör

29

1 förrådsbokhållare

16

1

förste byråingenjör

27

7 kontorister

13

3

förste byråinspektörer

27

5 kanslibiträden

11

1

förste byråsekreterare .

27

1 expeditionsvakt .

9

1

byråinspektör

25

20 skriv- och kontorsbiträ-

2

byråingenjörer

24

den i reglerad befordrings-

1

1

byråsekreterare

assistent

24

22

gång

Cf 4—Ce 8

Vid en jämförelse mellan den nu föreslagna personalorganisationen och

den tidigare framgår, att personalstyrkan reducerats från 59 personer, av

vilka dock 6 halvtidsanställda, till 54. Avlöningskostnaden — beräknad

för skrivbiträden enligt löneklass 8 och i övrigt efter näst högsta löneklassen

inom resp. lönegrad — skulle enligt den föreslagna organisationen

uppgå till 567 840 kronor per år. Om samma beräkningsgrunder tillämpades

på den nu gällande organisationen, skulle kostnaden uppgå till 525 690

kronor. Detta innebär, att förslaget skulle medföra en årlig merkostnad

av 42 150 kronor. Vid bedömande av denna kostnadsökning måste man

bl. a. taga hänsyn till den tidigare organisationens bristande kapacitet,

vilken medfört betydande eftersläpning inom många arbetsområden, även

inom sådana, där arbetsuppgifterna på grund av brister i den inskrivna

styrkan varit avsevärt mindre omfattande än normalt.

Vissa av de arbetsuppgifter, för vilka kontorister i lönegrad 13 avses,

utföras f. n. av assistenter i lönegrad 14. Förändringen i lönegradsplacering,

som föreslås med hänsyn till att arbetsuppgifterna äro jämförbara

med vad som i regel åligger kontorister i lönegrad 13 inom statsförvaltningen

i övrigt, bör därför genomföras först i samband med nytillsättning

av dessa tjänster.

Civilförsvarsbyråns ställning i förhållande till

överståt hållarä in bete t. Civilförsvarsbyrån är närmast underställd

överståthållarämbetet, som utgör en mellaninstans mellan byrån och civilförsvarsstyrelsen.

Överståthållarämbetet intar i detta avseende samma ställning

som länsstyrelserna för övriga delar av riket. Liksom vid en länsstyrelse

finnes även inom överståthållarämbetet en särskild försvarsavdelning

för handläggning av försvarsärenden. Försvarsavdelningen ingår i

ämbetets andra kansliavdelning och förestås av en civilförsvarsdirektör i

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 132.

Ce 31. Inom försvarsavdelningen finnas dessutom en militärassistent och

ett skrivbiträde. Detta senare fullgör även arbetsuppgifter för en annan

avdelning inom ämbetet. En förste byråsekreterare har för handläggning

av tillfälliga arbetsuppgifter biträtt avdelningen.

Organisationsnämnden anser, att stora organisatoriska fördelar skulle

ernås genom att inordna civilförsvarsbyrån i överståthållarämbetet. Bland

skäl, som tala härför anför nämnden i huvudsak följande.

Den samordnande verksamhet, som åligger försvarsavdelningarna i länen,

har ej sin motsvarighet i Stockholm; ur nämnda synpunkt är det alltså

icke erforderligt med en mellaninstans för civilförsvarsärendenas handläggning.

Däremot skulle med föredragning av civilförsvarschefen direkt för

överståthållaren ett icke obetydligt dubbelarbete undvikas, i det att försvarsavdelningens

föredragande icke behövde läsa in det redan vid civilförsvarsbyrån

grundligt utredda ämnet. En mellaninstans fördröjer handläggningen

av ärendena och ökar den totala arbetsinsatsen. Vidare medför

ärendenas förmedling genom mellaninstansen en sämre kontakt mellan

överståthållaren och civilförsvarschefen vad gäller såväl den förres möjlighet

att i samband med föredragning ställa frågor och erhålla informationer

som den senares möjlighet att framlägga sina motiveringar och taga del av

överståthållarens synpunkter. Dylik kontakt är nödvändig framför allt i

frågor rörande planläggningen av civilförsvarets verksamhet i skilda lägen

samt beträffande dettas krigsberedskap. Vid genomgången av den nu tilllämpade

organisationen visade det sig, att denna då icke säkerställt dylik

kontakt. Nämnden anser det vara av största vikt, att denna kontakt tryggas

genom utformningen av själva organisationen. Ett inordnande av civilförsvarsbyrån

i ämbetet är till stor fördel med hänsyn till krigsorganisationen.

Dels erhåller ämbetet genom byråns personal den sakkunskap beträffande

civilförsvarets operativa verksamhet, som erfordras för samarbete med

länsstyrelserna i närliggande län, och dels medger organisationen snabbare

beslut i sådana ärenden, där länsinstansens medverkan erfordras. Denna

inordning är dessutom naturlig även av den orsaken, att överståthållaren

och civilförsvarschefen under krig ha samma uppehållsplats. Genom att

civilförsvarschefen handlägger flertalet civilförsvarsärenden även i länsinstansen,

tvingas denne att redan i fred anlägga vidare synpunkter på

frågorna samt taga vederbörlig hänsyn till förhållanden utanför det egna

verksamhetsområdet, vilket under krig torde bli nödvändigt för den, som

skall leda civilförsvaret i Stockholm.

Organisationsnämnden föreslår därför, att civilförsvarsbyrån inordnas i

överståthållarämbetet såsom en särskild byrå i ämbetets andra kansliavdelning.

Civilförsvarschefen bör dock vara direkt föredragande för överståthållaren.

Vissa ärenden böra emellertid undandragas civilförsvarschefens

föredragning och överlåtas på annan föredragande vid ämbetet, t. ex. överklaganden

av civilförsvarschefens beslut och andra ärenden, rörande vilka

civilförsvarschefens objektivitet kan ifrågasättas, samt ärenden, vilka beröra

såväl civilförsvaret som annan verksamhetsgren inom ämbetet, övervägande

flertalet ärenden vid byrån komma att avgöras av civilförsvarschefen

i denna hans egenskap. Endast sådana ärenden, som skola avgöras

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Knngl. Maj.ts proposition nr 132.

i länsinstansen, skulle komma att beröra överståthållaren eller kanslidirektören.

Ett mycket stort antal av dessa kunna dessutom delegeras till civilförsvarschefen

för att av denne avgöras såsom enmansärende.

Inordnandet av civilförsvarsbyrån i ämbetet såsom dettas organ för civilförsvarsfrågor

medför en avlastning av civilförsvarsfrågor från förvarsavdelningen.

De ärenden, som sålunda överflyttas, äro emellertid icke av

den omfattning, att någon personalbesparing härigenom kan äga rum.

Avdelningen behövs alltjämt för sina övriga arbetsuppgifter, vilka innefatta

administrativa försvarsärenden, ekonomiska försvarsärenden, överklaganden

beträffande civilförsvarschefens beslut samt vissa ärenden som

beröra det militära försvaret m. m. Den bör dock anpassas med hänsyn

till sina arbetsuppgifter, vilka bli helt andra än vad som åligger försvarsavdelningarna

vid länsstyrelserna. Benämningen försvarsavdelning bör

därför ej bibehållas. Arbetsuppgifternas art motiverar, att civilförsvarsdirektörstjänsten

utbytes mot en assessorstjänst.

Yttranden.

Vid organisationsnämndens förslag funnos fogade yttranden från överståthållarämbetet,

civilförsvarsstyrelsen, chefen för Stockholms civilförsvarsområde

Eric Elghammar och förre civilförsvarschefen i Stockholm

Åke Grönhagen. Över förslaget jämte nyssnämnda yttranden ha utlåtanden

vidare inhämtats från statskontoret, statens lönenämnd, riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, civilförsvarets tjänstemannaförening, Sveriges

civilförsvarsförbund och Stockholmsområdets civilförsvarsförbund samt

över enbart förslaget av chefen för försvarsstaben. Dessutom har från den

av Kungl. Maj :t utsedde ledamoten i styrelsen för Sveriges civilförsvarsförbund

inkommit eu skrivelse rörande den obligatoriska hemskyddsutbildningen

m. m„ varjämte svenska väg- och vattenbyggares riksförbund inkommit

med en skrift.

Organisationsnämndens förslag till byråns indelning i sektioner

och detaljer har i allmänhet vunnit anslutning i yttrandena. Överståthållarämbetet,

statskontoret, statens lönenämnd och Elghammar anse

emellertid, att förrådet bör sammanslås med förvaltningssektionen, och att

den av nämnden föreslagne förvaltningsjuristen bör placeras såsom chef för

denna sektion. Förrådet måste nämligen ha en ledare, som i stor utsträckning

kan frigöras från större delen av det löpande detaljarbetet inom förrådet.

Det synes icke heller lämpligt att låta förrådet lyda direkt under

civilförsvarschefen, enär denne har tid och tillfälle att befatta sig med hithörande

frågor endast i mycket stora drag.

I fråga om civilförsvarschefens löneställning anser statskontoret

visst fog föreligga att överföra tjänsten till löneplan 2. Ämbetsverket

vill därför icke motsätta sig en placering i Cp 13. Statens lönenämnd

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

erinrar, att nämnden i utlåtande den 20 oktober 1950 över ett förslag om

tjänstens hänförande till Cp 14 å förutvarande löneplan 2 uttalat, att högre

lönegrad än dåvarande Cp 12 (nuvarande Cp 14) ej horde tagas under övervägande.

Vad beträffar förvaltnings juristen ha -—- såsom nyss nämnts

— överståthållarämbetet, statskontoret, statens lönenämnd och Elghammar

förordat, att befattningshavaren skall förestå en sammanslagen förråds-

och förvaltningssektion. överståthållarämbetet anser icke högre lönegrad

än 29 böra ifrågakomma för befattningen. Denna lönegrad torde inom

statsförvaltningen vara den vanliga för förste byråsekreterare med ombudsmannauppgifter,

en befattning, som i fråga om ställning och ansvar torde

vara att jämföra med förevarande sektionschef. Även statens lönenämnd

förordar en tjänsteställning som förste byråsekreterare i Ce 29. Statskontoret

anser frågan om tjänstens löneställning stå i direkt samband med

spörsmålet, huruvida en civilförsvarsdirektörstjänst i fortsättningen skall

finnas vid överståthållarämbetet. Om sistnämnda tjänst indrages, torde

förvaltningssektionens chef böra vara assessor i Ce 30. Vid ett bibehållande

av civilförsvarsdirektörstjänsten, synes sektionschefen böra placeras

som förste byråsekreterare i Ce 27. Elghammar framhåller, att, om civilförsvarsbyrån

icke inordnas i överståthållarämbetet, förvaltnings juristen

bör placeras såsom byrådirektör i Ce 31. Civilförsvarets tjänstemannaförening

förordar placering i Ce 31.

Den föreslagna löneställningen för chefen för centralsektionen,

Ce 31, lämnas utan erinran av statskontoret och statens lönenämnd.

Elghammar anser, att befattningshavarens uppgifter och ansvar beträffande

hela det problemkomplex, som kan sammanfattas under beteckningen

operativ planläggning, väsentligt komma att överstiga vad som fordras

av en civilförsvarsdirektör. Med hänsyn härtill och då sektionschefen

i såväl fred som krig måste bli civilförsvarschefens förste ställföreträdare,

synes en placering som förste byrådirektör i lönegrad Ce 33 vara motiverad.

Överståthållarämbetet ansluter sig till vad Elghammar anför. Ämbetet säger

sig vidare icke nu vilja taga ställning till förslaget, att sektionschefen

samtidigt skall vara tjänstegrenschef för utrymnings- och socialtjänsten.

Även civilförsvarets tjänstemannaförening förordar en placering i Ce 33.

Civilförsvarsstyrelsen ifrågasätter, om icke chefen för centralsektionen bör

tillsättas genom förordnande för viss tid.

I fråga om organisation sdetalj en anse överståthållarämbetet,

Elghammar, Grönhagen och civilförsvarets tjänstemannaförening, att en

särskild befattningshavare i Ce 24 erfordras för handläggning av organisationsfrågor

och vissa tekniska frågor rörande observations- och förbindelsetjänsten.

Elghammar och civilförsvarets tjänstemannaförening framhålla

därjämte, att ytterligare ett biträde i reglerad befordringsgång erfordras.

Statens lönenämnd anser den föreslagna tjänstebenämningen, törste byrå
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

sekreterare, för chefen för organisationsdetaljen böra utbytas mot förste

byråinspektör.

Beträffande verkskyddsdetaljen anför civilförsvarets tjänstemannaförening,

att en särskild befattningshavare kräves för att granska

och revidera verkskyddsplaner med kontoristens hjälp. Denne befattningshavare

bör placeras i Ce 21. Elghammar påpekar, att f. n. en assistent finnes

tillfälligt anställd för granskning av verkskyddsplaner. Eftersläpningen

i detta avseende är mycket stor och behov av denne tillfälliga befattningshavare

föreligger för avsevärd tid framåt. Först sedan eftersläpningen inhämtats,

kan det avgöras, huruvida ett permanent behov föreligger av denna

befattning. Statskontoret anser det tillfyllest, att detaljen förstärkes med

en befattningshavare i 24 i stället för 27 lönegraden, som nämnden föreslagit.

Vad angår personaldetaljen föreslår civilförsvarets tjänstemannaförening

en högre lönegradsplacering för detaljens chef. Organisationsnämndens

jämförelse med militära personaldetaljchefer är missvisande.

Föreningen anser, att chefen för denna detalj, som är av så stor betydelse

för civilförsvarets organisation och arbetsresultat, bör placeras i samma

lönegrad som övriga chefer inom sektionen, d. v. s. i Ce 27. Vidare förordar

föreningen, att ytterligare 1 befattning i Ce 22 inrättas. Innehavaren bör

placeras såsom chef för plåt-, huvud- och sökregister samt ha direkt inseende

över registret. Personaldetaljen bör därjämte utökas med minst 2

skrivbiträden. Statskontoret anser, att byråinspektör stjänsten bör hänföras

till 24 lönegraden. Ämbetsverket kan icke finna påkallat, att arbetsgruppen

för inskrivnings- och anståndsärenden ställes under ledning av en assistent

i Ce 22, utan håller före, att den med hithörande göromål sysselsatta personalen

bör direkt underställas detaljchefen. Huruvida detta bör föranleda

inrättandet av ännu en assistenttjänst i 20 lönegraden, finner sig statskontoret

ej kunna avgöra. Statskontoret anser vidare, att antalet skrivbiträden

på personaldetaljen beräknats alltför högt i betraktande av att utbildningen

av personal för civilförsvarets räkning icke på åtskilliga år kan nå full

kapacitet. Statens lönenåmnd anför, att för de arbetsuppgifter, som avses

skola ankomma på personaldetaljens chef, en tjänst såsom byråsekreterare

i Ce 24 synes vara tillräcklig.

På utbildning sdetaljen erfordras enligt civilförsvarets tjänstemannaförening

ytterligare ett kvalificerat biträde i Ce 11 med uppgift att

självständigt göra urval av lokaler, instruktörer, filmer och övrig undervisningsmateriel.

Även Elghammar anser ytterligare minst ett biträde vara

erforderligt på detaljen. Statskontoret föreslår, att assistenten, som av

nämnden hänförts till lönegrad Ce 21, placeras i Ce 20.

Nämndens förslag att all obligatorisk utbildning, som bekostas av statsmedel,

skall äga rum i civilförsvarsbyråns egen regi, tillstyrkes av statskontoret

och civilförsvarsstgrelsen, vilken sistnämnda myndighet anför, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

det är uppenbart, att luftskyddsföreningarnas huvudsakliga verksamhetsfält

bör vara att stimulera till frivilliga insatser för civilförsvaret och att

organisera sådana insatser. Styrelsen är medveten om att föreningarna i

detta arbete behöva allt det stöd, som rimligtvis kan lämnas, framförallt av

ekonomisk natur. Dylikt stöd bör dock ges i annan form än genom att anförtro

föreningarna viss del av den obligatoriska utbildningen. Elghammar,

Grönhagen och Stockholmsområdets civilförsvarsförbund avstyrka sagda

förslag. Elghammar befarar, att, om uppgiften att handha hithörande obligatoriska

utbildning skulle fråntagas luftskyddsföreningarna, det skulle

vara stor risk, att föreningarnas verksamhet över huvud taget minskas eller

upphör. Enär föreningarna ha en stor uppgift att fylla även såsom propagandaorgan

för civilförsvaret och då den kontakt, som de ha med allmänheten,

är synnerligen värdefull för civilförsvaret, vore ett nedläggande av

föreningarnas verksamhet olyckligt. Den snabbutbildning, som skall äga

rum vid civilförsvarsberedskap, måste så gott som uteslutande bygga på

medverkan från civilförsvarsföreningarnas sida. För övrigt måste den av

frivilligrörelsen bedrivna civilförsvarsutbildningen anses kvalitativt likvärdig

med den utbildning, som bedrives i byråns egen regi. Det åligger f. n.

civilförsvarsförbundet eller föreningarna att ombesörja sådana arbetskrävande

och tidsödande administrativa uppgifter som att uppgöra kursplaner

och anskaffa lokaler, instruktörer och materiel. Skall det av förbundet

eller föreningarna nu utförda arbetet överföras till utbildningsdetaljen,

måste en utökning av personalen där äga rum. Grönhagen framför liknande

synpunkter.

Stockholmsområdets civilförsvarsförbund uttalar.

Civilförsvarsbyråns nuvarande utbildningskapacitet utgör knappt tredjedelen

av vad som erfordras. Man underlättar icke då uppbyggandet av eu

större utbildningsorganisation genom att koppla bort en stor del av den

nuvarande utbildningsapparaten, d. v. s. frivilligrörelsens medverkan. Arbetsdetaljen

med den mekaniserade personalregistrering, som genomförts,

borde icke utesluta, att som hittills viss obligatorisk utbildning anförtros

den frivilliga organisationen. Skulle uppgiften att under fredstid få deltaga

i utbildningsarbetet till stor del eller helt borttagas från frivilligrörelsen,

torde denna ej i en kritisk situation kunna biträda civilförsvarschefen med

hemskyddens upprustning och snabbutbildning, vilken senare så gott som

uteslutande måste bygga på medverkan från civilförsvarsföreningarnas

sida. Säkerligen skulle de flesta civilförsvarsföreningarna stänga sina expeditioner

och avskeda sin personal. Med stor visshet kommer detta att medföra

en oavbrutet fortskridande nedgång av frivilligrörelsen inom stockholmsområdet

med för rörelsens fortbestånd ödesdiger utgång. Endast bedrivande

av propaganda för civilförsvaret och anordnande av frivillig utbildning

förmår ej stimulera till mera allmän samling kring frivilligrörelsen

bär i Stockholm; sådana begränsade uppgifter kunna ej motivera och försvara

den energiska medlemsvärvning, som här årligen äger rum och som

tillför rörelsen icke föraktliga belopp.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kuncjl. Maj.ts proposition nr 132.

Sveriges eivilförsvarsförbund anför.

Förbundet ansluter sig till principen, att den obligatoriska utbildningen

bör genomföras i civilförsvarsmyndigheternas egen regi. Därest det emellertid

skulle vara till gagn för civilförsvaret, bör den avvikelsen från

nämnda princip medgivas, att myndigheterna med bibehållet ansvar för

utbildningen må söka bistånd av frivillig organisation med dess genomförande.

I Stockholm har medverkan från frivilligorganisationernas sida

uteslutande varit betingad av att civilförsvarschefen saknat erforderliga

resurser för att själv genomföra utbildningen av personal. Enligt det yttrande,

som civilförsvarschefen avgivit, saknas alltjämt sådana resurser.

Genom den frivilliga rörelsens befattning med utbildningen har personalen

kunnat anslutas till den av rörelsen bedrivna föreningsmässiga verksamheten,

varigenom block- och heinskyddsorganisationen vunnit i stadga

och sammanhållning. — På föreningarna vilar vidare uppgiften att på frivillig

väg giva hemskyddspersonalen, som icke erhåller obligatorisk utbildning,

vissa kunskaper och färdigheter i brandskydd och sjukvård. En

väsentlig förutsättning för att denna uppgift skall kunna lösas är en god

kontakt med hemskyddsledare och blockchefer.

Det torde vara vanskligt att säga, huruvida ur rent administrativ synpunkt

några fördelar skulle stå att vinna genom en centralisering av utbildningen.

En sådan har icke endast fördelar utan även olägenheter och

dessa kunna komma att särskilt framträda vid den praktiska krigsförberedelsen.

I fråga om lokaler, materiel och instruktörer har civilförsvarschefen

även i nuläget alla möjligheter att ingripa reglerande. Den av organisationsnämnden

föreslagna omläggningen synes ingalunda garantera en

förbättring i den eftersläpning, som nu trots den frivilliga organisationens

medverkan karakteriserar utbildningsläget inom Stockholms civilförsvarsområde.

Därest ifrågavarande uppgifter skulle komma att fråntagas frivilligrörelsen,

måste detta medföra allvarliga konsekvenser för rörelsen. Förbundet

syftar därvid icke minst på de uppgifter, som myndigheterna kunna komma

att avse för de frivilliga föreningarna i ett beredskapsläge. Ett genomförande

av organisationsnämndens förslag måste medföra en väsentlig nedskärning

av rörelsens nuvarande organisation.

Förbundet förordar, att inga omedelbara åtgärder vidtagas och att det

uppdrages åt civilförsvarschefen att efter ytterligare erfarenheter i samråd

med den frivilliga organisationen och med organisationsnämndens synpunkter

för ögonen söka uppdraga den därav betingade gränslinjen mellan

den statliga myndighetens och den frivilliga organisationens uppgifter på

ifrågavarande område.

Den av Kungl. Maj:t utsedde ledamoten i styrelsen för Sveriges civilförsvarsförbund

delar icke den uppfattning, som kommit till synes i förbundets

yttrande. Denne ledamot anser, att de frivilliga civilförsvarsföreningarna

i första hand skola ägna sig åt frivillig verksamhet, en uppgift som

ej kan betecknas som begränsad. I Stockholm förekommer f. n. frivillig

utbildning i endast ringa omfattning. Detta är allvarligt ej minst med hänsyn

till beredskapen inom hemskyddet. Praktiskt taget hela hemskyddspersonalen

måste snabbutbildas i ett beredskapsläge. Eu sådan utbildning

kan ej bli tillfredsställande. Läget hade varit betydligt ljusare, om åtmins
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kiingl. Maj.ts proposition nr 132.

tone någon del av personalen under fred fått grundläggande utbildning.

Det förefaller egendomligt, att Stockholmsförbundet i motsats till alla andra

civilförsvarsföreningar icke skulle kunna genomföra en för dess sysselsättning

erforderlig frivillig utbildning. Om förbundet befriades från den

obligatoriska utbildningen, skulle det nödgas ompröva sitt arbetssätt i fråga

om frivillig utbildning. Ur denna omprövning skulle kunna växa fram en

aktivare frivillig utbildningsverksamhet.

Vad beträffar arbetsuppgifterna för byggnadstekniska sektionen

framhåller civilförsvarsstyrelsen önskvärdheten av att slutbesiktning

av skyddsrum utföras av byggnadsnämnderna. Det måste vara en naturlig

åtgärd, att besiktningar av nybyggda fastigheter koncentreras till ett enda

organ. Då organisationsnämnden framhållit, att det f. n. är omöjligt att

låta byggnadsnämnden i Stockholm utföra denna besiktning, vill styrelsen

dock icke motsätta sig, att densamma fortfarande sker genom civilförsvarschefens

försorg. Elghammar anför beträffande förslaget om undantagande

från efterbesiktning av skyddsrum byggda före år 1945, att för dessa

skyddsrum i enskild ägo finnas omkring 6 000 luftreningsaggregat, försedda

med i runt tal 8 000 satser filter, representerande ett sammanlagt

värde av omkring 6,5 miljoner kronor. Om efterbesiktning av skyddsrummen

upphör, föreligger risk att en stor del av aggregaten förstöres eller

törsvinner. Efterbesiktningshotet med de påföljder en besiktning kan föra

med sig i fråga om förelägganden att vidtaga åtgärder eller skaffa materiel

bör därför bestå. Besiktningarna kunna givetvis icke utföras annat än

stickprovsvis. Dock bör varje skyddsrum i medeltal besiktigas åtminstone

vart femte år. Även med denna begränsning av besiktningarna torde krävas

ytterligare en befattning såsom skyddsrumsinspektör i Ce 24.

Förslaget om placering av chefen för byggnadstekniska sektionen i Ce 29

lämnas utan erinran av statskontoret och statens lönenämnd. Grönhagen

anför, att ansvaret för planläggningsarbete och byggnadsteknisk verksamhet

för ledningscentraler, gruppstationer, skyddsrum in. in. inom Stockholms

civilförsvarsområde är så betydande, att det måste läggas i händerna

på en mycket högt kvalificerad civilingenjör^ I likhet med förvaltningsjuristen

bör chefen för byggnadstekniska sektionen vara placerad i Ce 30.

Överståthållarämhetet, Elghammar, civilförsvarets tjänstemannaförening

samt svenska väg- och vattenbyggares riksförbund förorda en placering

1 Ce 31.

Statskontoret anser det tills vidare böra anstå med inrättandet av den av

organisationsnämnden förordade nya byråingenjörstjänsten.

1 fråga om lönegradsplaceringen av chefen för förvaltningssekt

i o n e n ha vissa synpunkter redovisats tidigare i samband med förslaget

om förvaltningsjuristens tjänsteställning. Statens lönenämnd anser, att

tjänsten som byråsekreterare bör ersättas med en tjänst i lägre lönegrad.

Under förutsättning al! innehavaren av denna tjänst erhåller vissa arbets
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. AV 132.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

ledande uppgifter, anser sig lönenämnden kunna förorda en inplacering i

Ce 19. De göromål, som avses skola ankomma på en kontorist i Ce 13, äro

av den art, att för desamma en tjänst som kanslibiträde i Ce 11 bör vara

tillräcklig. Civilförsvarets tjänstemannaförening föreslår med hänsyn till

bokföringsdetaljens omfattande arbete och det ekonomiska ansvar, som

vilar å detaljens befattningshavare, att den får följande utformning, nämligen

en bokhållare i Ce 19, en kansliskrivare i Ce 15 och ett kanslibiträde

i Ce 11. Den av personalföreningen föreslagna nyinrättade kanslibiträdestjänsten

motiveras därav, att arbetet är av självständig karaktär. Kanslibiträdet

skall biträda såväl bokhållaren som kansliskrivaren samt vid sjukdom

och semester vikariera för den senare. Föreningen föreslår vidare, att

utom organisationsnämndens förslag en förste expeditionsvakttjänst i Ce 11

inrättas. Elghammar framhåller, att biträdespersonalen å skrivcentralen

sannolikt är för liten. Tillfällig personal måste oundgängligen i icke ringa

omfattning finnas anställd på byrån, tills nuvarande eftersläpning inhämtats

och omorganisationen genomförts. F. n. äro 7 personer anställda på

byrån utöver den av organisationsnämnden föreslagna personalplanen.

Överståthållarämbetet biträder Elghammars synpunkter beträffande biträdespersonalens

storlek. Civilförsvarets tjänstemannaförening anser, att förrådsförvaltarens

placering i lönegrad Ce 19 är för låg.

Vad beträffar övriga lönespörsmål, som beröras i yttrandena,

må nämnas, att statens lönenämnd ej finner det sakligt motiverat att differentiera

assistenttjänsterna på byrån i lönegraderna 22, 21 och 20. Lönenämnden

erinrar, att inom civilförsvarets lokala organisation finnas tjänster

som assistent i 23, 20, 16 och 14 lönegraderna. Ur löneteknisk synpunkt

är det dessutom mindre lämpligt att använda intilliggande lönegrader för

tjänster inom enahanda lönegradsserie. På grundval av föreliggande utredning

kan lönenämnden icke avgöra, till vilken lönegrad dessa tjänster lämpligen

böra hänföras. Statskontoret kan icke tillstyrka, att assistenttjänster

i Ce 21 tillskapas på byrån. Befattningarna torde i stället böra upptagas i

20 lönegraden.

Organisationsnämndens förslag, att byrån skall inordnas i överståthållarämbetet,

tillstyrkes av statskontoret. Även riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap synes vara mest böjd för en lösning efter

de av organisationsnämnden föreslagna linjerna men anser, att även en

organisation med en fristående byrå kan godtagas, under förutsättning att

en nära kontakt uppehälles med ämbetet i övrigt.

Organisationsnämndens förslag i denna del avstyrkes av överståthållarämbetet,

civilförsvarsstgrelsen och Grönhagen, vilka anse, att en förenkling

av arbetssättet bör kunna vidtagas med bibehållande av nuvarande organisation.

överståthållaråmbetet anför sålunda, att organisationsnämnden

väsentligt överskattat de fördelar, som skulle kunna vinnas genom byråns

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

inordning, under det att nämnden icke tillräckligt beaktat de olägenheter

denna åtgärd skulle medföra. Det dubbelarbete, som enligt nämnden skulle

förekomma, är endast skenbart. Det torde icke kunna göras gällande, att

en sammanslagning av instanserna skulle medföra någon minskning av betydelse

i fråga om den sammanlagda arbetstid, som nu åtgår för ärendenas

handläggning. Däremot skulle civilförsvarschefens möjligheter att ägna

sig åt sina mest angelägna, praktiskt betonade uppgifter såsom civilförsvarschef

komma att ytterligare beskäras. Göromålen såsom föredragande

i överståthållarämbetet skulle nämligen medföra avsevärt merarbete i förhållande

till vad som nu åligger civilförsvarschefen såsom förslagsgivare

och remissinstans. Den bättre kontakt mellan överståthållaren och civilförsvarschefen,

som nämnden ansett önskvärd, kan ernås även med nuvarande

organisationsform genom att civilförsvarschefen i ärenden av

större vikt personligen framlägger sina synpunkter inför överståthållaren.

Praktisk sakkunskap kan i varje erforderlig situation tillföras överståthållarämbetet

genom civilförsvarsbyrån även vid gällande organisation. Med

den av nämnden föreslagna organisationen skulle civilförsvarschefen få en

dubbelställning, som kunde medföra olägenheter. Härom anför ämbetet.

Civilförsvarschefen har att tillse att kommuner och enskilda fullgöra vad

dem åligger enligt civilförsvarsförfattningarna. Denna skyldighet föranleder

en mångfald förhandlingar och erinringar om vederbörandes skyldigheter

i ena eller andra avseendet. Civilförsvarschefen kan nu i sådana sammanhang

uppträda som en självständig målsman för civilförsvaret och försöka

driva vad han ur fackmässiga synpunkter anser önskvärt. I regel

torde sådana förhandlingar och erinringar leda till resultat utan att överståthållarämbetets

ingripande behöver påkallas. Ofta kan på frivillig väg

nås bättre resultat än om ifrågavarande åtgärder skola vidtagas på grund

av ett överståthållarämbetets föreläggande. Och därest i något fall överståthållarämbetet

i ett till detta hänskjutet ärende måste av exempelvis

ekonomiska hänsyn intaga en mera restriktiv ståndpunkt än civilförsvarschefen,

måste det anses av vikt att den, som i första hand har att framhålla

de fackmässiga synpunkterna, intager en i förhållande till ämbetet självständig

ställning. Om civilförsvarschefen blir tjänsteman i överståthållarämbetet,

måste det befaras, att hans ställning i sådana förhandlingssituationer

försvagas. Vetskapen om att civilförsval^chefen är en överståthållarämbetets

tjänsteman kan komma att ge förhandlingarna en preliminär prägel,

som ej främjar ett gott resultat.

Ämbetet anser, att de av organisationsnämnden framförda synpunkterna

kunna tillgodoses med enklare och mindre olägliga åtgärder än de av nämnden

föreslagna och framhåller härutinnan följande.

Vissa åtgärder böra vidtagas för att förhindra onödigt dubbelarbetet. Delegation

av beslutanderätten kan utan författningsändringar ske beträffande

vissa ärendegrupper, där så befinnes lämpligt. I fråga om en del ärenden,

som nu passera överståthållarämbetet utan att bli föremål för någon egentlig

handläggning, kan en förenkling ske så att ärendena gå direkt till och

från civilförsvarschefen. Det kan måhända vara lämpligt, att civilförsvars
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

chefen får instruktionsenlig skyldighet att hålla överståthållaren underrättad

om viktigare frågor rörande civilförsvaret. Vissa ärenden, t. ex. remisser

av större betänkanden, kunna vara av det slag, att det ter sig onödigt,

att civilförsvarschefen genomgår hela ärendet och därefter avgiver särskilt

yttrande. På sätt försöksvis redan tillämpats bör i sådana fall civilförsvarschefens

skriftliga yttrande kunna ersättas med att denne är närvarande vid

ärendets föredragning inom överståthållarämbetet och därvid muntligen

framlägger sina synpunkter.

Elghammar anser sig sakna tillräckligt lång egen erfarenhet av de fördelar

och olägenheter, som äro förknippade med civilförsvarsbyråns nuvarande

ställning i förhållande till överståthållarämbetet för att kunna avgiva

någon bestämd rekommendation beträffande detta spörsmål. Om ett inordnande

i överståthållarämbetet anses böra äga rum, torde starka skäl

tala för att civilförsvarsbyrån bildar en särskild avdelning vid sidan av

kansliavdelningarna. Det synes emellertid sannolikt, att önskad rationalisering

och tidsvinst kan vinnas enklare med bibehållande i stort sett av

civilförsvarsbyråns nuvarande ställning till överståthållarämbetet, om ärenden

av mindre vikt ledas förbi överståthållarämbetet direkt till och från

civilförsvarschefen samt om beslutanderätt i lämplig omfattning delegeras

till civilförsvarschefen.

Vad angår försvarsa v del ningen anför statskontoret, att vid

bifall till organisationsnämndens hemställan om byråns inordnande i överståthållarämbetet

det icke synes påkallat, att ha en speciell försvarsavdelning

inom ämbetet. Statskontoret förordar därför, att en utredning

kommer till stånd för att utröna, under vilka former den nuvarande försvarsavdelningen

kan avvecklas, i samband varmed den i ämbetets personalförteckning

upptagna tjänsten som civilförsvarsdirektör bör indragas.

Överståthållarämbetet anser, att befattningen som civilförsvarsdirektör bör

ändras till en befattning som assessor. Den nuvarande tjänstetiteln synes

nämligen kunna föranleda viss oklarhet utåt beträffande befattningshavarens

ställning. Frågan om anställningsform och lönegrad torde få avgöras

i samband med de ställningstaganden, som kunna föranledas av

länsstyrelseutredningens nu överarbetade förslag. — Grönhagen uttalar

liknande synpunkter.

Departementschefen.

Organisationsnämndens undersökning av civilförsvarsbyrån har, såsom

framgår av vad jag tidigare anfört, visat, att den nuvarande organisationen

är behäftad med uppenbara brister. Dessa brister ha ifråga om vissa arbetsuppgifter

medfört en eftersläpning, som ur beredskapssynpunkt måste

väcka bekymmer. Det är därför angeläget, att byrån nu omorganiseras på

ett sätt, som snarast kan eliminera dessa olägenheter. Nämndens förslag

innebär enligt min mening en i stort sett acceptabel lösning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

21

Då organisationsnämnden började sin undersökning hade civilförsvarsbyrån

en organisation, som i huvudsak grundade sig på civilförsvarets indelning

i tjänstegrenar. Handläggningen av ärenden angående inskrivning,

personalregistrering, utbildning och mobilisering var uppdelad på ett antal

enheter, vilka var för sig handlade samtliga ifrågavarande arbetsuppgifter

för någon eller några tjänstegrenar. Vid sidan härav funnos en avdelning

för tekniska ärenden (byggnadstekniska ärenden, skyddsrum, teknisk

tjänst, alarmering in. in.) och en avdelning för administrativa ärenden

(inkl. förrådsärenden). Organisationsnämndens förslag innebär, att den

vertikala uppdelningen av de arbetsuppgifter, som icke äro tekniska eller

administrativa, skall ersättas med en horisontell organisation, enligt vilken

inskrivning och utbildning samt planläggning av utbildning och mobilisering

m. m. sammanföras till för dessa uppgifter gemensamma organ. Genom

en redan införd mekanisering har personalregistreringen för samtliga

tjänstegrenar koncentrerats till ett organ. Förslaget innebär vidare, att

förutsättningar skapas för en nödvändig kvalitativ förbättring av stabsarbetet

ifråga om operativ planläggning, utbildningsplanläggning samt

administrativa och ekonomiska frågor, i det att antalet befattningar för

mera kvalificerade arbetsuppgifter ökas.

Remissmyndigheterna ha allmänt sett ej haft något att erinra mot den

föreslagna organisationen. Även jag anser, att civilförsvarsbyrån bör utformas

i huvudsak på det sätt, som nämnden förordat. Beträffande en av detaljerna

i förslaget rörande sektionsindelning, nämligen frågan om förrådets

ställning, ha flera remissinstanser — bland dem civilförsvarschefen och

överståthållarämbetet — haft en annan uppfattning än nämnden. Dessa

myndigheter anse, att förrådet bör sammanslås med förvaltningssektionen

och att i samband därmed den av nämnden föreslagna förvaltningsjuristen

i stället skulle placeras såsom chef för den sålunda sammanslagna sektionen.

Jag ansluter mig till denna av remissmyndigheterna förordade

lösning.

Organisationsnämnden har förordat, att civilförsvarsbyrån organisatoriskt

skall inordnas såsom en särskild byrå i överståthållarämbetet. Detta

förslag har föranlett en mycket kritisk gensaga från överståthållarämbetets

sida. Ämbetet anser, att de av organisationsnämnden angivna fördelarna

av en sådan anordning skulle kunna i allt väsentligt ernås inom ramen för

gällande organisationsform. Ett genomförande av nämndens förslag skulle

däremot i andra hänseenden medföra avsevärda olägenheter. På grund av

vad överståthållarämbetet anfört och då det dessutom enligt min mening är

mindre lämpligt att — såsom vid bifall till nämndens förslag skulle bliva

fallet — i anslagshänseende bryta ut den lokala civilförsvarsadministrationen

i Stockholm ur sammanhanget med landets övriga civilförsvarsområden,

anser jag mig icke böra tillstyrka nämndens förslag i denna del.

Jag har emellertid för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att instruktionsledes

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

utfärda bestämmelser om på vilket sätt samordningen i vissa avseenden

mellan ämbetet och byrån bör ordnas. Det torde därjämte ankomma på

överståthållarämbetet att till undvikande av dubbelarbete i lämplig omfattning

delegera beslutanderätten i vissa ärenden på civilförsvarschefen och

att i övrigt vidtaga de förenklingar i arbetsfördelningen, som äro möjliga.

En fråga av betydelse för personaltilldelningen är, huruvida civilförsvarsbyrån

skall övertaga vissa utbildningsuppgifter som nu handhas av enskilda

föreningar. Organisationsnämnden har föreslagit, att den obligatoriska

civilförsvarsutbildning, som f. n. fullgöres av Stockholmsområdets

civilförsvarsförbund och luftskyddsföreningarna i staden, d. v. s. utbildningen

av block- och liemskyddsledare samt 18-åriga kvinnor, i fortsättningen

skall ske i civilförsvarsbyråns egen regi. Detta förslag har tillstyrkts

av statskontoret och civilförsvarsstvrelsen, medan civilförsvarschefen och

civilförsvarsförbundet ansett, att nuvarande ordning bör bestå. Även om

vissa principiella skäl kunna åberopas för att den obligatoriska utbildningen

bör bedrivas av civilförsvarsmyndigheterna och att frivilligrörelsen

bör ägna sig åt den frivilliga utbildningen, är jag icke beredd att nu förorda

en ändring i de rådande förhållandena i Stockholms civilförsvarsområde.

Man bör nu med de frivilliga organisationernas medverkan försöka

att avverka den betydande eftersläpning, som fortfarande vidlåder utbildningen,

och avvakta närmare erfarenheter av byråns möjligheter att efter

omorganisationen genomföra ett acceptabelt utbildningsprogram. Sedan sådana

erfarenheter vunnits samt större klarhet skapats beträffande i vilken

utsträckning frivilligrörelsen skall engageras i en snabbutbildning av hemskyddspersonalen

vid beredskapstillstånd eller krig, torde frågan efter anmälan

av civilförsvarsstyrelsen få tagas upp till omprövning. Man bör därvid

icke bortse från den betydelse, som denna verksamhet kan ha för föreningarnas

allmänna strävanden att väcka och vidmakthålla intresset för

civilförsvaret. Tills vidare torde alltså civilförsvarschefen — givetvis med

bibehållet ansvar för utbildningen — fortfarande kunna anlita civilförsvarsförbundets

och luftskyddsföreningarnas bistånd med anordnandet av den

obligatoriska utbildningen för block- och liemskyddsledare samt 18-åriga

kvinnor.

I samband med undersökningen av den byggnadstekniska sektionens

arbetsuppgifter har organisationsnämnden övervägt, om icke slutbesiktningen

av nybyggda enskilda skyddsrum borde utföras genom de kommunala

byggnadsnämndernas försorg samtidigt som dessa utföra övrig besiktning

av vederbörande fastighet. Enligt 33 § civilförsvarslagen åvilar det

byggnadsnämnd att i samband med prövning av ansökan om byggnadslov

tillse, att byggnadsföretaget överensstämmer med bestämmelserna i civilförsvarslagens

fjärde kapitel och med stöd därav meddelade t öreskrifter.

Kontroll av själva skyddsrumsbyggandet åvilar likaledes nämnden enligt

de allmänna bestämmelserna i 87 och 140 §§ byggnadsstadgan. Jämlikt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

11 § civilförsvarskungörelsen åligger det civilförsvarschefen bl. a. att tillse,

att statliga myndigheter, kommuner och enskilda fullgöra sina skyldigheter

i avseende på civilförsvaret, ävensom att vid vägran eller underlåtenhet

att efterkomma anmaning härom anmäla förhållandet till länsstyrelsen,

i den mån så erfordras för erhållande av rättelse. I ett den 22 juni 1951

utfärdat cirkulär till samtliga civilförsvarschefer och byggnadsnämnder

har Kungl. Maj :t erinrat om dessa bestämmelser och framhållit, att en

effektiv kontroll från civilförsvarschefernas sida torde kunna ernås endast

genom att civilförsvarscheferna noggrant följa denna byggnadsverksamhet.

Vad Stockholms civilförsvarsområde beträffar består det av flera

olika kommuner, var och en med sin byggnadsnämnd. Med hänsyn bl. a.

till att den nuvarande enhetliga bedömningen av skyddsrummen skulle

upphöra, om besiktningen överflyttades till kommunerna, har organisationsnämnden

ansett, att besiktning av nya skyddsrum alltjämt bör äga

rum genom civilförsvarsbyråns försorg. Då det ur civilförsvarssynpunkt

är önskvärt med en enhetlig slutinspektion av skyddsrummen anser jag i

likhet med nämnden, att civilförsvarsbyrån bör tilldelas sakkunskap, som

kan fullgöra civilförsvarschefens skyldigheter i dessa avseenden. I det

följande räknar jag alltså med personal för denna uppgift. Jag vill emellertid

framhålla, att det byggnadsnämnderna författningsmässigt åvilande ansvaret

för skyddsrumsbestämmelsernas efterlevnad givetvis icke ändras vid

bifall till detta förslag.

Organisationsnämnden har vidare föreslagit, att den periodiska efterbesiktningen

av skyddsrum i fastigheter byggda före 1945 skall upphöra.

Mot detta förslag har civilförsvarschefen anmält betänkligheter och erinrat

om de stora ekonomiska värden, som ligga i de i skyddsrummen installerade

luftreningsaggregaten m. m. För egen del är jag icke f. n. beredd att förorda,

att efterbesiktningen helt och hållet upphör. Sådan besiktning torde

alltså fortfarande tills vidare böra äga rum stickprovsvis i den utsträckning,

som sektionens personal hinner med.

Tjänsten som civilförsvarschef bör, såsom nämnden föreslagit, överföras

på löneplan 2 och tillsättas genom förordnande för viss tid. Jag förordar,

att tjänsten placeras i Cp 13.

C.hefen för centralsektionen, vilken hör vara civilförsvarschefens ersättare

men ej nödvändigtvis chef för utrymnings- och socialtjänsten, torde

i enlighet med nämndens förslag böra placeras i Ce 31.

Tjänstetiteln för chefen för organisationsdetaljen bör, såsom statens

lönenämnd anföVt, vara förste byråinspektör. Mot den föreslagna lönegraden

Ce 27 har jag ej något att erinra. De båda assistenterna på denna detalj

lorde böra placeras i Ce 20 och det kvalificerade biträdet i Ce 11. På detaljen

bör vidare i enlighet med förslaget finnas ett biträde i reglerad befordringsgång.

De vid remissbehandlingen framkomna yrkandena om ytterligare

fast personal på denna detalj kan jag ej tillstyrka.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

I likhet med statskontoret anser jag, att den befattning, som för handläggning

av frågor rörande undanförsel och förstöring föreslås nyinrättad

på verkskyddsdetaljen, placeras i 24 lönegraden. Befattningshavaren bör

erhålla tjänstetiteln byråinspektör och tills vidare vara anställd såsom

extra tjänsteman. På denna detalj bör vidare — förutom 1 förste byråinspektör

Ce 27 såsom detaljchef — finnas 1 kanslibiträde Ce 11 och 1 biträde

i reglerad befordringsgång. Inspektörerna böra icke få åtaga sig att mot

ersättning medverka vid uppgörande av verkskyddsplaner eller vid sådan

verkskyddsutbildning, som icke bedrives av civilförsvarsmyndighet.

För personaldetaljen föreslår jag följande personal, nämligen 1 byråinspektör

Ce 24 såsom detaljchef, 3 assistenter Ce 20, av vilka den ene huvudsakligen

skall handlägga anståndsärenden och de båda andra tjänstgöra såsom

inskrivningsförrättare, 1 kontorist Ce 13 vid plåtregistret samt 4 kanslibiträden;

antalet biträden i befordringsgången torde böra begränsas till 7.

Utbildningsdetaljens personalbehov beräknar jag till 1 förste byråinspektör

Ce 27, en assistent Ce 20 samt 2 biträden i befordringsgången. Detaljens

chef bör icke få åtaga sig instruktörsuppdrag i civilförsvarsutbildningen.

I fråga om byggnadstekniska sektionen har jag ingen annan erinran

mot nämndens förslag än att biträdet på sektionen enligt min mening torde

kunna placeras i den reglerade befordringsgången. Sektionen skulle alltså

bestå av 1 förste byråingenjör Ce 29, 1 förste byråingenjör Ce 27, 2 byråingenjörer

Ce 24 och ett biträde i befordringsgången.

Enligt vad jag tidigare förordat böra förrådet och förvaltningssektionen

sammanslås och förvaltningsjuristen placeras som chef för den sammanslagna

sektionen. Löneställningen för denne befattningshavare bör enligt

min mening vara Ce 29 och tjänstetiteln förste byråsekreterare. Sektionschefen

torde böra biträdas av 1 assistent Ce 20. Övrig personal vid sektionen

bör utgöras av 1 kanslibiträde Ce 11 vid expeditionen, 1 förrådsbokförare

Ce 16 och 1 kanslibiträde Ce 11 vid bokföringsdetaljen, 1 kanslibiträde Ce 11

och 5 skrivbiträden vid skrivcentralen, 1 förrådsförvaltare Ce 19 och ett

biträde i befordringsgången vid förrådet samt 1 expeditionsvakt Ce 9 och

1 telefonist i reglerad befordringsgång.

Centralsektionens chef bör deltaga i utformningen av direktiven för förrådshållningen

i frågor, som röra planläggning, mobilisering och utbildning.

Den av mig förordade organisationen framgår i schematisk uppställning

av härvid fogade bilaga C.

Jag förutsätter, att bestämmelserna i kungörelsen angående reglerad

befordringsgång skola i full utsträckning gälla för all den skrivbiträdespersonal,

som enligt vad förut sagts skall ingå i byråns fasta organisation.

Det torde böra ankomma på överslåthållarämbetet att i den arbetsordning,

som författningsenligt av länsstyrelse skall fastställas för den lokala

civilförsvarsmvndigheten, fastslå byråns organisation i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag sålunda förordat.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

Vid bifall till mitt förslag skulle vid byrån finnas 51 heltidsanställda

befattningshavare. Med tillämpning av de beräkningsgrunder, som organisationsnämnden

angivit, skulle förslaget innebära en kostnadsökning i förhållande

till nuvarande organisation med ca 8 000 kronor. Anslagsuppräkningen

för nästa budgetår torde emellertid icke kunna begränsas till detta

belopp. Tillfällig personal erfordras nämligen alltjämt, särskilt under en

övergångsperiod för avarbetande av nu föreliggande balanser. Vidare torde

vissa befattningshavare övergångsvis få kvarstå i tidigare innehavda högre

lönegrader.

Såsom överståthållarämbetet föreslagit torde civilförsvarsdirektörsbefattningen

vid ämbetet böra indragas och ersättas med en assessorstjänst.

Denna fråga tager jag upp i annat sammanhang.

Jag återkommer i det följande till anslagsäskandena beträffande civilförsvarsbyrån

i Stockholm och till de ändringar i personalförteckningen

för civilförsvarsområdenas administration, som föranledas av mina framförda

förslag.

Civilförsvarsorganisationen på Gotland.

Föreliggande förslag.

Fr. o. in. den 1 januari 1952 utgör Gotlands län ett enda civilförsvarsområde.

Sedan civilförsvarsdirektörstjänsten vid länsstyrelsen i Gotlands län blivit

vakant, har fråga uppkommit om indragning av nämnda tjänst och i samband

därmed om viss omorganisation av civilförsvarets administration i

botteninstansen.

Civilförsvarsstyrelsen har i yttrande den 19 februari 1952 över en skrivelse

den 30 januari samma år från länsstyrelsen i Gotlands län, vari länsstyrelsen

berör dessa organisationsfrågor, framlagt förslag till viss omorganisation

av civilförsvaret i länet.

Civilförsvarsstyrelsen anser, att i stället för civilförsvarsdirektörstjänsten

bör inrättas en heltidstjänst som civilförsvarschef för civilförsvarsområdet.

På innehavaren av denna tjänst, vilken borde placeras i lönegrad Ce 31,

skulle huvudparten av länsstyrelsens civilförsvarsärenden kunna överflyttas.

Länsstyrelsen skulle i stort sett endast handlägga de ärenden, i fråga

om vilka länsstyrelsen utgör överordnad myndighet i förhållande till civilförsvarschefen,

såsom besvär över civilförsvarschefens beslut m. in. Vissa

personalärenden och skyddsrumsärenden ävensom ärenden av kameral

natur borde även i fortsättningen avgöras av länsstyrelsen.

Under innevarande budgetår har länsstyrelsen under anslaget till Civilförsvarsområdenas

administration: Avlöningar tilldelats 15 000 kronor för

tillfällig personal m. m. Enligt civilförsvarsstyrelsens mening bör i samband

med inrättandet av en heltidstjänst som civilförsvarschef även civil
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

försvarsbyrån — vilken icke bör inordnas i länsstyrelsen — givas en

fastare organisation. Styrelsen föreslår därför, att en assistenttjänst i Ce 16

inrättas. På innehavaren av denna tjänst skulle ankomma att biträda civilförsvarschefen

i planläggningsarbetet m. m. Dessutom torde fordras ett

heltidsanställt kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

Kostnaderna för grundlöner för den föreslagna organisationen skulle

uppgå till 24 276 kronor. Visst belopp torde vidare vara erforderligt för

vikarier och tillfällig personal.

Departementschefen.

Förslaget att civilförsvarsdirektörstjänsten i Gotlands län skall indragas

och ersättas med en heltidstjänst som civilförsvarschef för Gotlands civilförsvarsområde

innebär, att arbetsfördelningen mellan länsstyrelsen och

civilförsvarschefen skulle ske efter i stort sett samma linjer, som jag nyss

förordat beträffande Stockholms civilförsvarsområde. Då en sådan organisationsform

synes vara ändamålsenlig även för Gotlands civilförsvarsområde,

anser jag mig böra tillstyrka förslaget. Till fråga om indragning av

tjänsten som civilförsvarsdirektör återkommer jag i annat sammanhang.

Tjänsten som civilförsvarschef på Gotland torde i enlighet med civilförsvarsstyrelsens

förslag böra placeras i Ce 31. Förslaget om inrättande av en

heltidstjänst som assistent i Ce 16 vid civilförsvarsbyrån är jag icke beredd

att nu tillstyrka. Däremot anser jag mig kunna biträda förslaget om anställande

av ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

Till frågan om anslagsberäkning och ändring av personalförteckningen

återkommer jag i det följande.

Anslagsberäkningar.

1. Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ........................ 2 420 000 2 866 242

1951/52 (statsliggaren s. 1079) . . 2 770 000

1952/53 (förslag) ................ 3 370 000

Yrkanden.

I. Civilförsvarsstyrelsen (skr. 21/8 1951) hemställer, att anslaget höjes

med 546 800 kronor.

ökn. el.

minskn.

1. Arvoden till kretschefer.................................................. -f- 20 000

2. All extra personal uppföres på extra ordinarie stat.......................... —

3. 1 chef för Göteborgs civilförsvarsområde Ce 37 .............................. 4- 13 660

4. a) 1 byrådirektör Ce 31 i st. f. 1 förste byråinspektör Ce 27 i Malmö........... 4- 2 424

b) Minskat arvode till civilförsvarschefen i Malmö........................... — 3180

5. 3 nya tjänster som teknisk expert......................................... 4- 49 680

6. Omräkning............................................................. 4- 464 216

+ 546 800

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

II. Civilförsvarsnämnden i Norrköping (skr. 1/12 1949) hemställer, att

assistenttjänsten i Ce 16 i Norrköpings civilförsvarsområde uppflyttas till

20 lönegraden.

III. Länsstyrelsen i Jämtlands län (skr. 30/1 1950) hemställer, att assistenttjänsten

i Ce 16 i Östersunds civilförsvarsområde uppflyttas till Ce 20.

IV. Länsstyrelsen i Kopparbergs län (skr. 22/1 1951) och länsstyrelsen i

Norrbottens län (skr. 1/11 1951) hemställa om inrättande av ytterligare

heltidstjänster inom civilförsvarets administration i länen.

V. Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund (skr. 25/1 1952) hemställer,

att arvodestjänsterna som tekniker ombildas till tjänster som civilförsvarsingenjörer

i Ce 29.

Motiv.

Il) Riket är indelat i 100 kretsar. På kretschef ankommer att under

fred närmare taga del av planläggningen inom de civilförsvarsområden, som

ingå i kretsen. Till kretschefen anknytas även förbindelsetekniska anordningar,

med vilkas funktionerande och utnyttjande han måste vara förtrogen.

Det är skäligt, att ersättning utgår för detta arbete. Av kretscheferna

äro ca 85 tillika civilförsvarschefer. Ersättningen till dem torde

böra uppgå till 180 kronor per år utöver arvodet som civilförsvarschef.

Till övriga kretschefer bör utgå ersättning med 300 kronor per år. Medelsbehovet

blir alltså (85xl80 + 15x 300) i runt tal 20 000 kronor.

2) Styrelsen har tidigare begärt, att extra personal skall överföras till

extra ordinarie anställning. Dessa framställningar ha delvis tillgodosetts.

F. n. äro 31 befattningshavare extra, varjämte den reglerade befordringsgången

för kontorspersonal icke tillämpas i full utsträckning. Personalen

bör beredas det minimimått av trygghet, som överförande till extra ordinarie

stat och tillämpning av reglerad befordringsgång innebär.

3) I Göteborg är polismästaren Fontell civilförsvarschef och polisintendenten

Hernroth ställföreträdande civilförsvarschef. Endast till Hernroth,

som de facto utövar befattningen som civilförsvarschef, utgår arvode med

9 120 kronor per år. Huvuddelen av detta belopp uppbäres av Göteborgs

stad såsom kompensation för den del av tjänstetiden, som Hernroth ägnar

åt civilförsvaret. Splittringen av tiden mellan två befattningar innebär

uppenbara olägenheter. Ett civilförsvarsområde av den storleksordning,

varom här är fråga, kräver en ständig ledning och översyn. Enbart de

löpande göromålen fordra, att civilförsvarschefen finnes ständigt till hands

och kan ägna hela sin tid åt verksamheten. En reglerad befattning som

civilförsvarschef bör därför inrättas. Områdets stora betydelse ur civilförsvarssynpunkt

kräver, att till innehavare av befattningen utses en högt

kvalificerad arbetskraft. Befattningen bör därför placeras i Ce 37. Länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län delar den uppfattning, civilförsvarsstvrelsen

framfört. Vid bifall till styrelsens förslag skulle medelsbehovet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 132.

öka med 22 780 kronor, motsvarande lön enligt Ce 37, och minska med

9 120 kronor, motsvarande nämnda arvode.

4 a och b) I Malmö finnes en heltidsanställd civilförsvarschef med årsarvode

om 9 180 kronor. Innehavaren av befattningen, en pensionerad

överstelöjtnant, uppnår 65 års ålder under år 1951. Han bör avgå senast

den 30 juni 1952. Länsstyrelsen har under hand föreslagit, att polismästaren

i staden skall förordnas såsom civilförsvarschef. Denne skulle allenast

avgöra större ledningsfrågor av principiell och allmän natur. De löpande

göromålen skulle avgöras av en ställföreträdande civilförsvarschef. Befattningen

som ställföreträdande civilförsvarschef skulle sammanslås med förste

byråinspektörsbefattningen i lönegrad Ce 27, varvid sistnämnda tjänst skulle

ombildas till en byrådirektörsbefattning i Ce 31.

5) I sin anslagsframställning för budgetåret 1951/52 hemställde styrelsen,

att 5 nya teknikerbefattningar skulle inrättas. Statsmakterna anvisade

medel för allenast 2 av dessa befattningar. Därmed finnas i riket 12 heltidsanställda

tekniker. Såsom en fortsättning på utbyggnaden av teknikerorganisationen

böra medel ställas till förfogande för ytterligare 3 sådana

befattningar. Erfarenheterna från det gångna året ha understrukit behovet

av tekniker i den lägsta instansen. Sedan nu byggandet av allmänna skyddsrum

kommit igång, kan arbetsbelastningen beräknas bli än större.

Mot styrelsens förslag på denna punkt har reservation avgivits av en

ledamot i styrelsen, ledamoten av riksdagens andra kammare F. Thapper,

vilken anser, att ytterligare tjänster som teknisk expert ej böra inrättas.

II. Då staten övertog civilförsvarets administration, fanns å byrån i Norrköping

anställd bl. a. ordinarie överkonstapeln i 19 lönegraden O. Hertz,

vilkens befattning var uppförd på polisverkets stat. Enligt Kungl. Maj:ts

beslut angående personalorganisationen i civilförsvarsområdena skall i

Norrköping finnas en assistent i Ce 16, å vilken tjänst Hertz erhållit förordnande.

Trots att Hertz genom löneklassplacering och personlig lönefyllnad

f. n. i stort sett kommer att bibehållas vid de löneförmåner, som

han åtnjutit i den kommunala tjänsten, lär han se sig nödsakad begära

avsked från den statliga befattningen och återgå i polistjänst, enär han

eljest går miste om varje ålderstillägg och förorsakas försämring i sina

pensionsförhållanden. För stadens del giver detta anledning till allvarliga

farhågor, emedan Hertz förordnats såsom överkonstapel, med förbigående

av för en sådan tjänst eljest mera meriterade, på grund av förtjänster inom

civilförsvaret och i avsikt att detta även fortsättningsvis skulle vara hans

verksamhetsområde. Spörsmålet om Hertz’ återgång till polisverksamhet

har framträtt med ytterligare skärpa därigenom, att stadens löne- och

pensionsnämnd i skrivelse till stadsfullmäktige tillstyrkt fullmäktige besluta

att från tjänsteförteckningen under poliskammaren utesluta ifrågavarande

överkonstapelstjänst.

III. Till innehavare av assistenttjänsten i Ce 16 i Östersunds civilför
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 132.

svarsområde har förordnats överkonstapeln i 19 lönegraden K. V. Lindberg.

Därest löneställningen ej på något sätt förbättras, synes ett personbyte

vara oundvikligt, vilket skulle förorsaka stora olägenheter för arbetet på

byrån. Ortens betydelse ur civilförsvarssynpunkt motiverar även en uppflyttning

av tjänsten.

IV. Inom Ludvika civilförsvarsområde föreligger enligt länsstyrelsen i

Kopparbergs län ett uppenbart behov av en permanent heltidsbefattning

för assistentgöromål. Tjänsten bör placeras i Ce 16.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser påkallat, att två assistenttjänster

inrättas i länet, en i Ce 19 i Nederkalix civilförsvarsområde och en i Ce 16

i Gällivare civilförsvarsområde.

V. Behovet av dessa tjänster är varaktigt. Enligt av Kungl. Maj :t utfärdade

anvisningar bör anställning mot arvode i största möjliga utsträckning

undvikas.

Yttranden.

I. Statskontoret. Frågan om arvoden till kretschefer har prövats vid såväl

1950 som 1951 års riksdagar utan att vinna statsmakternas bifall. Enligt

statskontorets mening föreligga ej tillräckliga skäl att bevilja arvoden åt

dessa befattningshavare. Styrelsens hemställan, att den extra anställningsformen

för kontorspersonal nu helt skall överges, torde böra upptagas till

behandling först sedan resultatet av organisationsundersökningen föreligger.

Statskontoret anser sig icke på grundval enbart av föreliggande framställning

kunna biträda styrelsens förslag till lösning av civilförsvarschefsfrågan

i Göteborg och Malmö. Beslutet rörande civilförsvarschefen i Stockholm

föregicks av en organisationsundersökning genom statens organisanämnds

försorg; en dylik undersökning bör verkställas, innan motsvarande

fråga för Göteborg och Malmö upptages till prövning och avgörande. I anslutning

till den av styrelseledamoten Thapper avgivna reservationen anser

statskontoret sig böra avstyrka inrättandet av ytterligare teknikerbefattningar

utöver vad som beslutades vid 1951 års riksdag. Statens lönenämnd

erinrar beträffande civilförsvarets ledning i Göteborg och Malmö, att den

organisation, som f. n. tillämpas i Göteborg och som där enligt civilförsvarsstyrelsen

medfört, att verksamheten blivit lidande av rådande dualism,

nu föreslås för Malmös del. Därest den av styrelsen för Göteborg förordade

organisationen anses böra genomföras, har lönenämnden icke funnit anledning

till erinran mot löneställningen, Ce 37, för civilförsvarschefen. Vad

angår lönegradsplaceringen för ställföreträdande civilförsvarschefen i Malmö

kan lönenämnden icke tillstyrka högre lönegrad än Ce 29.

III. Civilförsvarsstijrelsen anser starka skäl i och för sig tala för eu uppflyftning

av assistenttjänsten i Östersunds civilförsvarsområde. Samma förhållande

gäller emellertid flera andra tjänster inom civilförsvarsområdenas

administration. Styrelsen anser därför, att en allmän översyn av organisa
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

tionen inom civilförsvarsområdena är erforderlig. I avbidan på resultatet

av denna utredning bör länsstyrelsens framställning ej föranleda någon

åtgärd.

IV. Civilförsvarsstyrelsen uttalar, att inrättandet av nya lönegradsplacerade

befattningar inom civilförsvarets administration bör prövas för hela

landet i ett sammanhang.

V. Statskontoret. Även om det i och för sig kan vara befogat att i viss

utsträckning bereda extra ordinarie anställning åt innehavare av permanenta

arvodesbefattningar, anser sig statskontoret ej kunna förorda någon

ökning av antalet pensionsberättigade tjänster inom civilförsvaret, innan

statens organisationsnämnd verkställt undersökning av verkets personaloch

arbetsförhållanden. Statens lönenämnd. Då behovet av befattningarna

synes varaktigt har nämnden ej funnit anledning till erinran mot framställningen.

Civilförsvarsstyrelsen tillstyrker framställningen. I varje fall

böra befattningarna ombildas till Cg-tjänster.

Departementschefen.

I likhet med civilförsvarsstyrelsen anser jag skäligt, att ersättning bör

utgå för det arbete, som åvilar kretscheferna. Jag föreslår, att ersättningen

bestämmes till 150 kronor för kretschef, som tillika är civilförsvarschef,

och 225 kronor för annan kretschef, allt för år räknat.

Jag delar civilförsvarsstyrelsens uppfattning, att Göteborgs civilförsvarsområde

bör ställas under ledning av en heltidsanställd civilförsvarschef.

Befattningen torde böra placeras i Ce 33. Vad angår ledningen av civilförsvaret

i Malmö, synes det av civilförsvarsstyrelsen framförda förslaget,

att polismästaren förordnas som civilförsvarschef och att uppgifterna för

den ställföreträdande civilförsvarschefen läggas på förste byråinspektören

vid civilförsvarsbyrån, vara den under rådande förhållanden lämpligaste

lösningen. Jag tillstyrker därför en sådan anordning. Befattningen som

förste byråinspektör torde böra uppflyttas från Ce 27 till Ce 29. Såsom

arvode till civilförsvarschefen torde böra avses ett belopp av 3 000 kronor

för år.

Ett stort antal av befattningshavarna inom civilförsvarsområdenas administration

innehar endast extra anställning. Vid bifall till mina tidigare

framförda förslag skulle av 182 heltidsanställda befattningshavare 55 inneha

extra anställning. Av dessa tillhöra 32 den reglerade befordringsgången.

Jag förordar, att fr. o. m. nästa budgetår bestämmelserna i kungörelsen

angående reglerad befordringsgång göras tillämpliga i full utsträckning

beträffande hälften av antalet i den sistnämnda kategorien, d. v. s.

16 biträden.

Civilförsvarsstyrelsens hemställan, att 3 nya tjänster som teknisk expert

skulle inrättas, anser jag mig icke böra biträda, liksom ej heller civila

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

statsförvaltningens tjänstemannaförbunds förslag om extra-ordinariesättning

av samtliga teknikertjänster.

Från olika håll ha framställningar gjorts om uppflyttning i lönegrad av

tjänster inom civilförsvarsområdenas administration samt om inrättande

av ytterligare heltidstjänster. Den nuvarande personalorganisationen har

gällt i stort sett oförändrad sedan den 1 juli 1949. Dessförinnan svarade

kommunerna för dessa förvaltningsuppgifter. Några erfarenheter av en

statlig administration på området förelågo icke vid organisationens fastställande.

Enligt min mening är tiden nu inne för en översyn av personalorganisationen

i civilförsvarets botteninstans. Härvid bör utredas dels

i vad mån arvodesavlönade heltidstjänstgörande befattningshavare böra

uppföras på personalplanen och dels den inbördes avvägningen mellan de

olika på personalplanen uppförda assistent- och biträdestjänsternas lönegradsplacering.

Jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att förordna

om en sådan utredning. I avbidan på utredningens resultat kan jag

icke tillstyrka någon annan ändring i fråga om personalorganisationen,

än att jag föreslår, att assistenttjänsten i Ce 16 i Norrköpings civilförsvarsområde

tills vidare, så länge den nuvarande befattningshavaren O. Hertz

innehar tjänsten, uppflyttas till Ce 19.

Till civilförsvarscheferna i andra civilförsvarsområden än Stockholms,

Göteborgs och Malmö utgå f. n. arvoden, som variera mellan lägst 360 och

högst 1 800 kronor. Jag förordar, att dessa arvoden fr. o. m. nästa budgetår

uppräknas med ca 10 procent.

Vid bifall till mina nu framförda förslag skulle anslaget å ena sidan öka

med i runda tal 16 000 kronor för kretschef sarvoden, 11 000 kronor för

omreglering av civilförsvarschefssysslan i Göteborg och 25 000 kronor för

den 10-procentiga höjningen av civilförsvarschefernas arvoden samt å andra

sidan minska med ca 5 000 kronor på grund av omändringen i Malmö.

Förslaget till omorganisation av civilförsvarsbyrån i Stockholm medför en

kostnadsökning av ca 50 000 kronor och inrättandet av en heltidstjänst

som civilförsvarschef på Gotland ca 17 000 kronor. Härtill komma automatiska

utgiftsstegringar på grund av löneklassuppflyttningar, höjningen

av det rörliga tillägget från 12 till 32—33 procent m. m. med ca 486 000

kronor. Nettoökningen på anslaget skulle alltså bli 600 000 kronor.

Anslaget beräknas sålunda: arvoden till civilförsvarschefer m. m. 325 000

(+37 000) kronor, avlöningar till icke-ordinarie personal 2 650 000

(+293 000) kronor samt rörligt tillägg 395 000 (+270 000) kronor.

Anslaget bör alltså uppföras med (325 000+2 650 000+395 000) 3 370 000

(+600 000) kronor.

Förslagen föranleda vissa ändringar i personalförteckningen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande personalförteckning för civilförsvarsområdenas

administration:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

Personalförteckning.

Tjänsteman å ordinarie stat.

Befattning

1 civilförsvarschef

Extra ordinarie tjänstemän i

1 civilförsvarschef

1 civilförsvarschef

1 byrådirektör

1 förste byråingenjör

2 förste byråinspektörer

1 förste byråsekreterare

1 förste byråingenjör

3 förste byråinspektörer

Lönegrad

.................. Cp 13

högre lönegrad än Ce 24.

.................. Ce 33

Ce 31

.................. Ce 31

.................. Ce 29

.................. Ce 29

Ce 29

.................. Ce 27

Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsområdenas

administration att tillämpas tills vidare fr. o. in.

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden till civilförsvarschef er in. m., för
slagsvis

.............................. 325 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 2 650 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis 395 000

Summa förslagsanslag kronor 3 370 000;

c) till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 370 000

kronor.

2. Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader.

1950/51

1951/52 (statsliggaren s. 1084)

1952/53 (förslag)

Anslag

350 000

410 000

620 000

Nettoutgift

628 970

Yrkande.

Civilförsvarsstyrelsen (skr. 21/8 1951 och 16/2 1952)

slaget höjes med 485 000 kronor.

hemställer, att an
-

Utgifter

1950/51

91 220

290 801

Anslag

1951/52

50 000

170 000

Förslag

110 000

595 000

ökning

60 000

425 000

1. Reseersättningar

2. Expenser.......

485 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Motiv.

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

33

1) Utbyggnaden av fullträffsäkra skyddsrumsanläggningar har nu kommit

igång. Kompletteringen av under åren 1945—1948 ofullständigt utrustade

enskilda skyddsrum pågår. Civilförsvarets radionät är utbyggt.

Ytterligare utbyggnad av alarineringsanläggningar kommer att genomföras.

För dessa ändamål kräves en fortlöpande tillsyn och kontroll, vilken utövas

huvudsakligen av de vid vissa länsstyrelser placerade civilförsvarsteknikerna.

Civilförsvarsstyrelsen beräknar, att teknikernas reseverksamhet

fordrar en medelstilldelning per tekniker och budgetår av 7 000 kronor i

Västernorrlands och Norrbottens län samt 6 000 kronor i övriga delar av

landet. För teknikernas resor skulle således erfordras tillhopa 74 000 kronor.

Till den lokala civilförsvarsadministrationens resor i övrigt beräknar

civilförsvarsstyrelsen ett belopp av 36 000 kronor. Styrelsen räknar härvid

med att en intensiv planläggningsverksamhet, vilken påkallar en utökning

av reseverksamheten, kommer att genomföras, sedan nya anvisningar för

specialplanläggning utfärdats, vilket beräknas ske före innevarande budgetårs

utgång. Anslagsposten till reseersättningar skulle alltså upptagas

till (74 000 + 36 000) 110 000 kronor.

2) På grund av belastning och prishöjningar bör posten uppräknas med

70 000 kronor.

Inskrivning, registrering och inkallande av civilförsvarspersonal sker f. n.

för flertalet civilförsvarsområden enligt ett system, som bygger på manuell

utskrift av erforderliga handlingar. Detta arbete är synnerligen omfattande

och krävande, i synnerhet inom de större civilförsvarsområdena, där också

bristerna i det nuvarande systemet gjort sig särskilt gällande. Krigsplaceringsorder

och andra för intagande av civilförsvarsberedskap nödvändiga

registreringshandlingar ha sålunda icke kunnat hållas aktuella. För Stockholms

civilförsvarsområde har nyligen genomförts en mekaniserad redovisning

av allmänna civilförsvarets och hemskyddets personal med hjälp

av adresseringsinaskiner enligt samma system, som tillämpas vid de

militära truppregistreringsmyndigheterna och vid folkbokföringen. Härigenom

beräknar man kunna ernå en effektivare redovisning och registrering

av civilförsvarspersonalen. Liknande omläggning pågår i Göteborgs

civilförsvarsområde. Även för andra civilförsvarsområden skulle en övergång

till mekaniserad personalregistrering innebära väsentliga fördelar.

Utan ökning av administrationspersonalen skulle därigenom en effektivisering

av registreringen kunna ske samt personalberedskapen ökas. Detta

gäller i första hand de större civilförsvarsområdena, d. v. s. de större städerna,

men styrelsen undersöker möjligheterna all sammanföra detta arbete

för flera civilförsvarsområden exempelvis omkring dessa städer. Med utgångspunkt

från av statens organisationsnämnd ursprungligen uppgjorda

förslag räknar styrelsen till en början med 10 standardanläggningar till

3- - Bilxang till riksdagens protokoll 11)52. I samt. Nr 132.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

en kostnad av ca 25 000 kronor per anläggning eller sammanlagt 250 000

kronor.

Länsstyrelserna ha anmält behov av förvaringsutrymmen för hemliga

handlingar till en kostnad av 50 000 kronor. Dessutom föreligger behov att

anskaffa ytterligare kontorsmöbler för 15 000 kronor.

I samband med rationalisering av registreringsarbetet tillhandahåller

styrelsen civilförsvarscheferna blanketter för kallelse av civilförsvarspliktiga

till utbildning. Dupliceringsapparater för mångfaldigande av kallelserna

finnas f. n. i de större civilförsvarsområdena. För övriga civilförsvarsområden

bör en anskaffning nu begränsas till 100 apparater. Styrelsen

anser, att spritduplikatorer för en kostnad av 400 kronor stycket äro lämpliga

för detta ändamål. För inköpet skulle alltså åtgå ett belopp av 40 000

kronor.

I enlighet med det anförda erfordras för expenser en medelsanvisning

av sammanlagt (170 000 + 70 000 + 250 000 + 50 000 + 15 000 + 40 000)

595 000 kronor.

Yttrande.

Statskontoret. Spörsmålet om anordnande av en mekaniserad personalregistrering

undandrager sig i väsentlig mån statskontorets bedömande.

Ämbetsverket anser sig emellertid böra ifrågasätta, huruvida icke anvisandet

av ett så avsevärt medelsbelopp som 250 000 kronor för detta ändamål

bör grundas på en närmare utredning, huruvida och i vad mån oundgängligt

behov av en på sådant sätt anordnad registrering föreligger inom de

olika områden, som avses.

Departementschefen.

Till reseersättningar upptager jag i enlighet med civilförsvarsstyrelsens

förslag ett belopp av 110 000 kronor, vilket innebär en höjning med 60 000

kronor.

I fråga om anslagsposten till expenser beräknar jag, att ytterligare 50 000

kronor erfordras till följd av belastningen och inträffade prisökningar.

Styrelsens begäran om medel till inköp av adresseringsmaskinanläggningar

anser jag mig böra tillstyrka i så måtto, att jag förordar inköp av tre

dylika anläggningar. Härför beräknar jag ett belopp av 75 000 kronor. För

anskaffning av stålskåp till vissa civilförsvarsområden för förvaring av

hemliga handlingar torde 25 000 kronor anvisas. Civilförsvarsstyrelsens övriga

yrkanden om ökade medel under anslagsposten anser jag mig icke böra

tillstyrka. Vid bifall till mina förslag skulle medelsbehovet för expenser

ökas med (50 000+75 000+25 000) 150 000 kronor.

Anslaget i dess helhet skulle alltså uppräknas till (410 000+60 000+

150 000) 620 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 620 000

kronor.

/

Utbildnings- och övningsverksamhet.

Statens civilförsvarsskola.

Ärendets tidigare handläggning.

I sin anslagsskrivelse den 30 augusti 1950 framförde civilförsvarsstyrelsen

första gången förslag om en omorganisation av statens civilförsvarsskola.

I den dåvarande skolan, som var förlagd till styrelsens ämbetslokaler

i Stockholm, kunde endast teoretisk undervisning äga rum. Det var

dessutom ej möjligt att ordna en sådan otvungen samvaro eleverna emellan,

som kunde stimulera ett fritt tankeutbyte om de problem, som utbildningen

avhandlade. Verksamheten vid skolan borde därför flyttas till någon annan

plats. Styrelsen skisserade två alternativ för skolans förläggning. Enligt

det ena alternativet skulle skolan anordnas i en planerad bergrumsanläggning

utanför Örebro. Det andra alternativet avsåg, att det till Göta trängregementes

kompani i Nora (T2 N) hörande förläggningsetablissementet

skulle utnyttjas för skolans räkning.

Sedermera föreslog styrelsen i skrivelse den 21 september 1950, att, intill

dess en permanent organisation kunde genomföras, en provisorisk anordning

skulle prövas redan under budgetåret 1950/51. Skolan borde givas

internatskaraktär och förläggas till plats, där möjligheter funnes till även

praktiska övningar; kursverksamheten borde bedrivas kontinuerligt och utbildningskapaciteten

väsentligt utökas. Med anledning härav uttalade dåvarande

departementschefen till det vid propositionen 248/1950 fogade statsrådsprotokollet,

att han tillstyrkte en dylik omläggning av undervisningen

från vårterminens början 1951. Även riksdagen ansåg, att skolan borde omorganiseras

och givas internatskaraktär. Sedan erforderliga medel ställts

till förfogande, startade civilförsvarsstyrelsen kursverksamhet av internatskaraktär

dels i Österskär och dels i Gimo. Dessutom har under någon tid

kursverksamhet bedrivits även i Sigtuna.

i skrivelse den 16 oktober 1950 framlade civilförsvarsstyrelsen beräkningar

över medelsbehovet för civilförsvarsskolan enligt det alternativ, som

innebar, att den permanenta skolan skulle förläggas till Örebro. Enligt beräkningarna

skulle enligt då gällande priser engångskostnaden uppgå till

1 129 380 kronor och den årliga kostnaden för anläggningens drift till

661 204 kronor.

Vidare beräknade civilförsvarsstyrelsen i skrivelse den 22 januari 1951

medelsbehovet för skolan vid förläggning till T2N i Nora. Engångskost
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

naderna upptogos till 1 088 000 kronor och de årliga kostnaderna till

630 000 kronor. Över detta förslag inhämtades yttranden från vissa militära

myndigheter samt från statskontoret och statens lönenämnd.

Till det vid propositionen 154/1951 fogade statsrådsprotokollet uttalade

föredragande departementschefen, att han icke var beredd att giva sitt förord

för något av de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna alternativen. Innan

förslag i ärendet framlades för riksdagen, borde ytterligare undersökningar

göras, därvid även andra alternativ än de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna

torde få prövas. Utbildningen borde därför tills vidare bedrivas efter

i stort sett samma provisoriska linjer som tidigare.

Sedermera uppdrog Kungl. Maj :t åt civilförsvarsstyrelsen att ytterligare

utreda frågan.

i''öreliggande förslag.

Civilförsvarsstgrelsen har i skrivelse den 11 januari 1952 redogjort för

sin utredning i ämnet. Styrelsen har undersökt flera olika alternativ för

skolans förläggning. Av dessa alternativ ha — förutom den tidigare omnämnda

förläggningen i Nora — endast Sturehov, en herrgårdsanläggning

i Botkyrka kommun, Stockholms län, ansetts som en tänkbar förläggningsplats

för skolan.

Styrelsen har gjort en ekonomisk jämförelse mellan de båda alternativen

Nora och Sturehov. Kostnaderna enligt Nora-projektet skulle uppgå till

977 000 kronor i engångskostnad och 666 000 kronor i årlig driftkostnad,

medan vid en förläggning till Sturehov statens engångskostnader skulle

utgöra 1 339 000 kronor och driftkostnaderna 654 300 kronor. Vid Sturehov-alternativet

skulle tillkomma vissa ombyggnadsarbeten in. m. för

530 000 kronor att bekostas av Stockholms stad såsom ägare till anläggningen;

utgifter för ränta och amortering av detta kapital äro inräknade

i driftkostnaden. Jämförelsen ger enligt civilförsvarsstyrelsen vid handen,

att den större engångsinsatsen vid Sturehov-alternativet uppväges av en

lägre driftkostnad, varför de båda alternativen med tanke på ett framtida

längre utnyttjande äro fullt jämförbara ur ekonomisk synpunkt.

Civilförsvarsstyrelsen anser, att Sturehov är att föredraga framför Nora

såsom förläggningsplats för skolan på grund av bättre möjligheter att erhålla

lärare och föreläsare, att hålla kontakt med civilförsvarsstyrelsen och

att göra studiebesök på olika anläggningar av intresse för civilförsvaret.

Dessutom framhålles fördelen av en samverkan med hemvärnets närbelägna

stridsskola i Vällinge.

Yttranden.

Över civilförsvarsstyrelsens utredning ha yttranden avgivits av överbefälhavaren

— efter hörande av chefen för armén — statskontoret, byggnadsstyrelsen,

riksantikvarieämbetet och statens lönenämnd.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

överbefälhavaren tillstyrker civilförsvarsstyrelsens förslag. Statskontoret

och byggnadsstyrelsen förorda, att frågan ytterligare utredes. Byggnadsstyrelsen

påpekar särskilt, att frågan om utnyttjande av en bergrumsanläggning

för ändamålet icke synes ha ägnats erforderlig uppmärksamhet.

Riksantikvarieämbetet anser den avsedda användningen av Sturehov oförenlig

med ställets karaktär av en kulturhistoriskt värdefull och särpräglad

anläggning och avstyrker därför bestämt förslaget. Statens lönenåmnd yttrar

sig om vissa personal- och lönefrågor.

Departementschef en.

För att bilda mig en uppfattning om civilförsvarsstyrelsens förslag har

jag besökt Nora och Sturehov.

Enligt min mening kan icke något av de föreliggande förslagen läggas

till grund för en proposition till riksdagen. Vad Nora-etablissemanget beträffar,

har jag vid mitt besök där kommit till den uppfattningen, att en

förläggning dit icke är helt lämplig. Till följd av de mindre goda kommunikationerna

med Stockholm kan det bli svårt att få erforderlig tillgång

på tillfälliga lärare och experter för undervisningen. En annan olägenhet

är, att lokaliteterna enligt min mening icke äro så väl disponerade för ändamålet.

Sturehov-projektet har visserligen obestridliga fördelar genom

anläggningens närhet till Stockholm och grannskapet med hemvärnets

stridsskola, men med hänsyn till den kritik, som ur kulturhistoriska synpunkter

riktats mot detta alternativ, anser jag det icke böra läggas till

grund för ett förslag till riksdagen. Båda de nämnda alternativen synas

därjämte ur driftekonomiska synpunkter ställa sig relativt ofördelaktiga.

Vad slutligen angår det tidigare framförda förslaget om förläggning av

skolan till en bergrumsanläggning vid Örebro är det numera ej aktuellt.

Arbetena med bergrummet lära nämligen ha fortskridit så långt, att möjlighet

icke längre föreligger att vidtaga anordningar för att använda anläggningen

som civilförsvarsskola.

Jag anser mig alltså icke kunna förorda en lösning enligt något av de

tre föreliggande alternativen. Då jag emellertid i likhet med min företrädare

anser, att civilförsvaret behöver en permanent anläggning för detta

ändamål, bör en ny utredning komma till stånd med uppgift att framlägga

ytterligare alternativa förslag. Därvid böra även möjligheterna att

lör skolan fredsanvända någon annan bergrumsanläggning än den tidigare

föreslagna undersökas. Vidare bör utredas, hur en särskilt för ändamålet

uppförd anläggning ställer sig i ekonomiskt avseende. Möjligheterna att

förvärva någon för ändamålet lämplig byggnad böra emellertid icke lämnas

ur sikte. Med hänsyn till att kursdeltagarna komma att vistas på skolan

under en förhållandevis kort tid, torde anspråken i fråga om förläggningsutrymmen

och inredning kunna anpassas till en enklare standard än

enligt nu föreliggande förslag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 132.

I avbidan på resultatet av en sådan utredning torde skolverksamheten

få bedrivas efter samma linjer som hittills.

Kostnaderna för en sådan provisorisk anordning ha för innevarande

budgetår uppskattats till 585 000 kronor. För nästa budgetår beräknar jag

oförändrat belopp.

Obligatorisk skolundervisning i olycksfallsvård oeh brandskydd.

Ärendets tidigare handläggning.

I proposition nr 81 till 1948 års riksdag med förslag till lag om ändring

i civilförsvarslagen m. m. tillstyrkte föredragande departementschefen ett

av 1945 års civilförsvarsutredning framfört förslag, att obligatorisk undervisning

i brandskydd och olycksfallsvård skulle meddelas i skolorna. Denna

utbildning skulle syfta till att efter hand meddela den uppväxande ungdomen

elementär kunskap om eldsläckning och sjukvård, så att någon

grund funnes att bygga på om i ett skärpt läge en forcerad massutbildning

skulle behöva tillgripas. Undervisningen skulle omfatta 10 timmar och förläggas

till folkskolans sista klass eller däremot svarande klass i högre läroanstalter.

Departementschefen föreslog vidare, att det skulle föreligga skyldighet

för folkskollärare och gymnastiklärare att medverka vid denna utbildning.

För detta ändamål borde utbildningen vid seminarier och gymnastiska

centralinstitutet kompletteras. För redan befintlig lärarpersonal

borde frivilliga instruktörskurser anordnas. Vidare uttalades, att, intill

dess lärarpersonalen erhållit erforderlig utbildning, speciella instruktörer

måste i stor utsträckning anlitas vid undervisningen i skolorna. Även sedan

lärarpersonalen utbildats, borde det vara möjligt att utnyttja utanför skolan

stående fackinstruktörer.

Vad departementschefen sålunda föreslog föranledde ingen erinran från

riksdagens sida.

Frågan hur de med undervisningen förenade kostnaderna skulle täckas

berördes icke i propositionen.

Till de föreslagna frivilliga instruktörskurserna ha alltsedan budgetåret

1948/49 medel till statsbidrag årligen anvisats under anslaget till Bidrag

till vissa frivilliga organisationer.

1 fråga om de övriga åtgärder, som borde vidtagas i anledning av uttalandena

i nämnda proposition, avgav skolöverstyrelsen i en till ecklesiastikdepartementet

ingiven skrivelse den 3 juni 1949 efter samråd med civilförsvarsstyrelsen

närmare förslag. Överstyrelsen hemställde därjämte om

medel till täckande av kostnaderna, vilka beräknades till 97 100 kronor.

Även i anslagsframställningar för budgetåren 1950/51 och 1951/52 äskades

medel för ändamålet. Medel ha emellertid ej anvisats.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Yrkanden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

39

Skolöverstyrelsen (skr. 31/8 1951) hemställer, att för budgetåret 1952/53

tillhopa 93 400 kronor måtte anvisas för ifrågavarande ändamål.

Förslag

1. Instruktörsarvoden:

a) Folkskoleseminarier.................................................... 11 500

b) Småskoleseminarier.................................................... 4 900

c) Folkskolor m. m....................................................... 50 000

2. Materielkostnader:

a) Folkskoleseminarier.................................................... 5 000

b) Småskoleseminarier.................................................... 2 000

c) Allmänna läroverk m. m............................................... 20 000

93 400

Motiv.

1 a) Vid utbildning i seminarierna är det nödvändigt att gymnastiklärarna

biträdas av fackinstruktörer. Varje klassavdelning bör under utbildningen

delas i två grupper, vardera med sin instruktör. För varje

klassavdelning och tredagarsutbildning beräknas kostnaderna till (18 timmar

å 8 + 5 kronor) 234 kronor. Då antalet avdelningar i ifrågavarande

klasser torde komma att utgöra 49, böra kostnaderna beräknas till (49 x 234)

i runt tal 11 500 kronor.

1 b) Kostnaden per klassavdelning beräknas till 234 kronor och antalet

avdelningar till 21.

1 c) I hur stor utsträckning fackinstruktörer behöva anlitas låter sig

icke tillförlitligt bedömas. För 10 timmars undervisning kan sammanlagda

instruktionsarvodet beräknas till 80 kronor. Överstyrelsen föreslår, att

50 000 kronor anvisas till arvoden åt fackinstruktörer i folkskolor, fortsättningsskolor,

allmänna läroverk, högre kommunala skolor och statsunderstödda

enskilda skolor.

2 a) och b) Kostnaderna beräknas till ca 100 kronor per klassavdelning.

2 c) Skolornas kassor för anskaffning av undervisningsmateriel äro redan

tidigare hårt ansträngda, varför medel böra anvisas i särskild ordning.

Departementschefen.

Av redogörelsen framgår, att riksdagen redan tidigare anslutit sig till ett

förslag om att obligatorisk utbildning i olycksfallsvård och brandskydd

skulle anordnas i skolorna. En sådan utbildning medför vissa kostnader

för instruktörsarvoden och förbrukningsmateriel.

Med chefen för ecklesiastikdepartementet bar jag överenskommit, att hithörande

medelsäskanden skola tagas upp under elfte huvudtiteln.

Jag förordar, att för nästa budgetår ett belopp av 75 000 kronor anvisas

för ändamålet. Beloppet torde böra upptagas som en särskild anslagspost

under anslaget till Utbildnings- och övningsverksamhet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

Beräkning av anslaget till Utbildnings- och övningsverksamhet.

Anslag Nettoutgift

1950/51 2 000 000 5 525 192

1951/52 (statsliggaren s. 1085) 2 830 000

1952/53 (förslag) ................ 5 235 000

Yrkande.

Civilförsvarsstyrelsen (skr. 21/8 1951) hemställer, att för de ändamål,

som icke innefattas i den egentliga verksamheten vid statens civilförsvarsskola,

4 575 000 kronor måtte anvisas.

1. Informations- och upplysningsverksamhet samt inspelning

av film...........................................

2. Central och lokal utbildning inom länen (inkl. utbildning

av bevakningspolis).................................

3. Övningar, anordnade av civilförsvarsstyrelsen, m. m. ...

4. Lokala övningar...................................

5. Ersättningar jäml. avlöningsreglementet för civilförsvars
Jpersonal.

.........................................

ö.lutbildning av personal vid de statliga myndigheternas

verkskydd........................................

7. Kostnader för studier och deltagande i utbildningskurser

i utlandet.........................................

Anslag

1951/52

, ökn. el.

Förslag . ,

minskn.

50 000

50 000 —

1 520 000

5 000

200 000

4 000 000 + 2 480 000

5 000

200 000 —

300 000

300 000 —

150 000

— — 150 000

20 000

20 000 —

2 245 000

4 575 000 + 2 330 000

Motiv.

2) Belastningen under budgetåret 1950/51 utgjorde 4 907 992 kronor. Utbildningen,

som tidigare icke kunnat fullföljas planenligt, har under föregående

budgetår tagit fart och starkt intensifierats. Ändock har utbildningsläget

icke nått det uppställda målet. Under innevarande budgetår

kommer den stegrade takten i utbildningsverksamheten att fortsätta. När

utbildningsläget blivit sådant, att all personal fått en första utbildning, är

en minskning i utbildningsintensiteten och utbildningskostnaderna att förvänta.

Detta läge torde kunna uppnås under budgetåret 1952/53. Men även

därefter erfordras en ganska omfattande utbildning dels av nytillkommen

personal, dels ock i form av repetitionsutbildning. Styrelsen beräknar avgången

av personal till ca 100 000 kvinnor och män per år, varför motsvarande

nyutbildning erfordras. Repetitionskontingenten uppskattas till

ca 250 000 kvinnor och män per år. Den årliga utbildningskontingenten

skulle alltså — även sedan förut omnämnda utbildningsläge nåtts — omfatta

350 000 personer. Med hänsyn till vad nu sagts och till belastningen

å anslagsposten beräknar styrelsen medelsbehovet för nästa budgetår till

4 000 000 kronor.

6) I enlighet med vad statsutskottet anfört i utlåtande nr 154/1951 torde

ifrågavarande kostnader i fortsättningen böra bestridas från vederbörande

verks omkostnadsanslag.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

41

De part em entschefcn.

Mot civilförsvarsstyrelsens beräkningar har jag ej något att erinra. Anslaget

torde alltså i fråga om nu avsedda anslagsposter ökas med 2 330 000

kronor.

I enlighet med vad jag tidigare anfört upptager jag för verksamheten

vid civilförsvarsskolan ett oförändrat belopp av 585 000 kronor samt för

obligatorisk skolundervisning i brandskydd och olycksfallsvård en ny

anslagspost om 75 000 kronor.

Anslaget torde alltså uppföras med (2 245 000 + 2 330 000 + 585 000 +

75 000) 5 235 000 kronor. Därest riksdagen icke uttalar erinran däremot,

torde från anslaget därjämte få bestridas kostnaderna för den av mig

tidigare förordade utredningen om civilförsvarsskolans förläggning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 235 000 kronor.

Skyddsanordningar vid Norrköpings vattenverk.

Drätselkammarens framställning.

I skrivelse den 29 januari 1952 har drätselkammaren i Norrköpings stad

hemställt om största möjliga statsbidrag för anordnande av delar av stadens

vattenverk i fullträffsäkert skick i samband med tillbyggnad av vattenverket.

Merkostnaden för insprängning i berg av anläggningens mest sårbara

delar har beräknats till 220 000 kronor.

Yttrande.

Civilförsvarsstgrelsen anser det vara ur civilförsvarssynpunkt av största

betydelse, att detta vattenverks mest sårbara delar genom förläggning i

berg erhålla fullträffsäkert skydd. Styrelsen tillstyrker därför, att utbyggnaden

av verket sker på föreslaget sätt samt att Norrköpings stad beviljas

statsbidrag med två tredjedelar av den till 220 000 kronor beräknade

merkostnaden.

Departementschefen.

I likhet med civilförsvarsstyrelsen anser jag, att den anläggning, om

vilken här är fråga, är av den art, att de mest sårbara delarna av verket

böra givas fullträffsäkert skydd. Jag tillstyrker därför, att Norrköpings stad

beviljas statsbidrag för ändamålet. Bidragets storlek beräknar jag till

145 000 kronor. Anläggningen torde, såvitt nu kan bedömas, icke hinna

bliva färdigställd under budgetåret 1952/53. Med hänsyn till de principer,

som tillämpats beträffande statsbidrag till fullträffsäkra kommunala tek
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Maj.ts proposition nr 132.

niska verk, synes därför något belopp icke böra uppföras för ändamålet för

nästa budgetår. Jag utgår ifrån att, därest riksdagen icke nu framställer

erinran däremot, medel för statsbidrag till anläggningen anvisas för det

budgetår, varunder den kan beräknas bliva färdigställd.

Vad föredragande departementschefen, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla samt förordna, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C.-G. Carlström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholms civilförsvarsbyrås organisation hösteri 1950

Civilförsvarschef (arvode 12000:—)

Avd.cheC.(arvode 6 864;.—)

Förste byräsekr^ Cg 29

2 Arvodister [

1 Arvodisi

1 Utbildn.asslst, arvode

1 Kansllbitr, Cg 11

Avd I: Administrativa och kamerala ärenden, förrädsärenden

SEKTION 3

Uttagnlng o. förfogande

etc rörande

lokaler o. fordon

SEKTION 2

Uttagning o. inskrlvn.

av personal

Register

SEKTION 4

Förråd, utrustningsfrågor
-

1 Sektionsch. Ce 20

1 Förrådsbokh. 16

1 Registrator Cg 14

1 Assistent 14

3 Kont. bitr. 8

1 Telefonist Ce 8

1 Exp.vakt 9

1 Förrådsförv.Ce19

1.Kont.bitr, 8

1 Sektionsch.. Ce 20

1 Assistent 14

1 Kont.bltr. 8

2 Skrivbitr. Cg 6

1 ^Sektionsch. Cg 16

1 Kont.bitr. 8

5 Bitr. arvode

(halvtid)

SEKTION 1

Allmänna skydds- Enskilda skyddsrum,

rum. teknisk tjänst, källarmursgenomförblndelser,

brott

alarmering

1 Sektionsch. Cg 271 Sektionsch.= Av1

Kont.bitr. 8 delningschef

1 Byråing. Ce 24

nlsk tjänst, förbindelser, alarmering

Avd III: Byggnadstekn. frågor, tek
-

SEKTION 2

SEKTION 1 SEKTION 2

Organisationsplaner, Verkskydd, ordnlngskrigsplanläggning

o. bevakningstjänst.

Tjänstegrenar. som undanförsel o. förej

höra till 2- 4 störing

Register

1 Sektionsch. Cg 221 Sektionsch. Ce 27

1 Assistent

Ce 141 Assistent 14

3 Kont.bitr, Cg 81 ^Kanslibitr. Cg 11

1 Skrivbitr.

Avd II: Organisation, planläggning, utbildning

Register

>1 ''Skrivbitr.

1 Sektionsch. Cg 20

1 Kont.bitr.. 8

2 Skrivbitr. 6

Register

1 Sektionsch. Cg 20

1 Assistent 14

1 Kont.bitr. 8

1 Skrivbitr. 4

Register''

DiversejJrbetsuppgifter

t I 1 Extra tjänsteman Cg 27

CD 1 Kont,biträde (halvtid)

Cö

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

Bilogo B

Statens organisationsnämnds förslag till ny organisation

Organisationsdetalj

Detalj för verkskydd, undanförsel och förstöring

Ce 27

Ce 13

Anstånd

Ce 13

Inskrivning

Ce 22

Ce 20

Ce 11

Cenfralsektion

Plåtregister

Personaldetalj

Ce 25

Ce 31

Ce 13

Huvudregister

Ce 11

Sökregister

Civilför
svarschef
-

Assessor

Ce 27

Cp 14

Ce 30

Viss

direktivrätt

Förråd

Ce 19

Byggnadsteknisk sektion

Ce 29 Ce 27

Ce 11

Expedition

Ce 13

Bokföringsdetalj

Ce 16 Ce 13

Förvaltningssektion

Skrivcentral

Ce 24

Expeditionsvakt

Telefonist

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 132.

45

Bilada C

Departementschefens förslag till ny organisation

Organisationsdetali

Ce 27

Ce 20

Ce 11

Detalj för verkskydd, ondanförsel och förstöring

Ce 27

Ce 11

Anstånd

Inskrivning

Ce 20.

Ce 11

Ce 31

Ce 13

Ce 11

Ce 24

Ce 11

Sökregister

Ce 27

Ce 20

Cp 13

Byggnadsteknisk sektion

Ce 29

Ce 27

Ce 24

Expedition

Ce 16

Skrivcentral

Ce 20

Ce 11

Telefonist

Ce 29

Förråd

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till civilförsvaret m. m. a1 i texten
  2. SU 1952:182 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till civilförsvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. SU 1952:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag under landsstaten för budgetåret 1952/53 jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten