Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under senare delen av produktionsåret 1951/52

1952-03-21 · 126 sidor, varav 124 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 124 av 126 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:176, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under senare delen av produktionsåret 1951/52

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

1

JNr 176.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i

prisreglerande syfte på jordbrukets område under senare

delen av produktionsåret 1951/52; given Stockholms

slott den 21 mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Genom beslut den 15 mars 1952 har Kungl. Maj :t godkänt en mellan

representanter för regeringen, å ena, samt representanter för Sveriges lantbrultsförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk, å andra sidan, träffad

överenskommelse angående grunderna för prissättningen å jordbrukets produkter

för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952.

Enligt den sålunda av Kungl. Maj :t godkända överenskommelsen skola

av det kalkylmässiga underskottet för sagda tid, beräknat till 328,5 miljoner

kronor, omkring 42,5 miljoner kronor täckas genom prishöjningar. I

statliga pristillägg förutsättes jordbruket skola tillföras ett beräknat belopp

av 245 miljoner kronor. Återstoden, omkring 41 miljoner kronor, skall enligt

överenskommelsen lämnas okompenserad.

Prishöjningarna beröra huvudsakligen slaktvaror, ost och smör. Sålunda

höjas priserna på slaktvaror med i genomsnitt 10 öre per kilogram. Vidare

höjas ostpriserna i partihandeln med i genomsnitt cirka 30 öre per kilogram

och smörpriset i partihandeln likaledes med 30 öre per kilogram. I

samband med höjningen av smörpriset skall även partipriset på margarin

höjas med samma belopp.

Det belopp av 245 miljoner kronor, som jordbruket enligt överenskommelsen

avses skola tillföras i statliga pristillägg, förutsättes skola disponeras

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 176.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

med 145 miljoner kronor till mjölkpristillägg, 52 miljoner kronor till pristillägg

för svin samt 48 miljoner kronor till arealbidrag för 1951 års veteodling.

I propositionen hemställes om medgivande för Kungl. Maj :t att vidtaga

erforderliga åtgärder för reglering av produktions- och avsättningsförhållandena

på jordbrukets område under återstoden av innevarande regleringsår,

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i överenskommelsen.

För prisreglerande åtgärder på jordbrukets område äskas å

tilläggsstat II för budgetåret 1951/52 ett anslag å 235 miljoner kronor.

Med anledning av att förlusten å Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

under innevarande verksamhetsår kan förutses komma att väsentligt

överstiga det belopp, som tidigare beräknats, äskas vidare å tilläggsstat

II för budgetåret 1951/52 ett reservationsanslag å 75 miljoner kronor till

kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.

I propositionen begäres slutligen bemyndigande att av de medel, som stå

till förfogande för upprätthållande av prisregleringen på jordbrukets område,

disponera högst 200 000 kronor för utbetalande av bidrag till jordbrukare

i Norrbottens och i Kalmar län, vilka i särskilt hög grad träffats av

regn- och översvämningsskador sommaren 1951.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176..

3

i

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om åtgärder i

prisreglerande sgfte på jordbrukets område för tiden den 1 januari—den 31

augusti 1952 samt anför därvid.

Vid överläggningar, som våren 1951 ägde rum mellan statens jordbruksnämnd,

å ena, samt representanter för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet

Landsbygdens folk, å andra sidan, nåddes enighet om att —

med hänsyn till ovissheten om pris- och löneutvecklingen efter utgången

av år 1951 — frågan om prissättningen på jordbrukets produkter för det

dåvarande skulle lösas endast för tiden den 1 september—den 31 december

1951 och att nya förhandlingar skulle upptagas för tiden den 1 januari—den

31 augusti 1952. Den överenskommelse om prissättningen under förstnämnda

period, som den 20 april 1951 träffades mellan berörda parter, innebar

bland annat — förutom prisförändringar i fråga om olika produkter och

förnödenheter — att någon justering av priserna under avtalstiden med

tillämpning av den s. k. fyraprocentregeln icke skulle ske. Vid sådant förhållande

ansågs det icke erforderligt med någon omräkning av jordbrukskalkylen

i augusti 1951. En sådan omräkning avsågs i stället skola ske i

samband med de förhandlingar, som förutsattes komma att äga rum beträffande

prissättningen för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 27 april 1951 godkänt överenskommelsen,

förelädes densamma riksdagen genom proposition nr 207/1951 och

vann även riksdagens godkännande (jordbruksutskottets utlåtande nr 42, riksdagens

skrivelse nr 335). I samband därmed anvisade riksdagen å riksstaten

för budgetåret 1951/52 bland annat dels till Prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område ett reservationsanslag av 34 000 000 kronor, dels till

Kostnader i samband med Svenska spannm ålsaktiebolagets verksamhet ett

reservationsanslag av 105 000 000 kronor.

Vidare medgav riksdagen Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under regleringsåret 1951/52 av produktions- och avsättnings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

förhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med

de riktlinjer, som angivits i propositionen.

I skrivelse den 10 januari 1952 framlade statens jordbruksnämnd förslag

till vissa prishöjningar å jordbruksprodukter i enlighet med en mellan

nämnden, å ena, samt representanter för Sveriges lantbruksförbund och

Riksförbundet Landsbygdens folk (jordbrukets förhandlingsdelegation), å

andra sidan, träffad överenskommelse. Vid skrivelsen hade fogats, bland

annat, en promemoria rörande jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåret 1951/52, vilken upprättats av de kalkylsakkunniga, ävensom

protokoll från sammanträden med jordbruksnämndens råd den 27 november

1951 och den 8 januari 1952, vid vilka kalkylen granskats, överenskommelsen

godkändes av Kungl. Maj :t den 11 januari 1952.

Kungl. Maj :t har vidare den 15 mars 1952 godkänt en överenskommelse,

som träffats mellan representanter för regeringen, å ena, samt jordbrukets

förhandlingsdelegation, å andra sidan, angående grunderna för prissättningen

på jordbruksprodukter för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952. Denna

fråga torde nu böra underställas riksdagen.

I detta sammanhang torde jag även få anmäla, att jordbruksnämnden i

skrivelse den 18 mars 1952 hemställt om ett tilläggsanslag för att täcka

ökade kostnader för Svenska spannmålsaktiebolaget under innevarande regleringsår.

Jag torde slutligen här få erinra om att länsstyrelserna i Kalmar och Norrbottens

län i särskilda framställningar den 31 december 1951 hemställt om

anvisande av medel för utbetalande av bidrag till jordbrukare i sagda län,

som under år 1951 drabbats av översvämnings- eller regnskador. Jämväl

dessa frågor torde lämpligen nu böra upptagas.

Den reviderade kalkylen över jordbrukets inkomster och

kostnader under produktionsåret 1951/52.

I syfte att erhålla ett underlag för omprövningen av prissättningen på

jordbrukets produkter under senare delen av produktionsåret 1951/52 har

statens jordbruksnämnd låtit genom kalkylsakkunniga utarbeta en reviderad

kalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under nyssnämnda

produktionsår.1 Denna kalkyl, vilken till huvudsaklig del justerades den

21 november 1951 men beträffande arbetskostnadsposten den 3 januari

1952, torde i sitt slutliga skick få fogas som bilaga 1 till detta protokoll. Jag

vill redan här anmärka, att vid upprättandet av kalkylen hänsyn icke tagits

till kostnadsökningar på grund av lönehöjningar under år 1952.

1 Ledamöter av kalkylsakkunniga ha varit generaldirektören O. A. V. Söderström, ordförande,

samt byråchefen E. E. E. Carbell, agronomie licentiaten S. J. R. Holmström, byråchefen L. J. F.

Juréen, avdelningschefen C. P. F. Lindskog, agronomen C.-E. T. Odhner, direktören A. H. H.

Stensgård och filosofie licentiaten B. H. Åstrand.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

5

I sin skrivelse den 10 januari 1952 har jordbruksnämnden lämnat en

sammanfattande redogörelse för innebörden och resultaten av kalkylen.

Nämnden redogör till en början för beräkningarna av jordbrukets

inkomster och behandlar därvid först beräkningarna av skörden. Nämnden

anför härom.

På liknande sätt som under tidigare år grunda sig de nu verkställda inkomstberäkningarna

vad beträffar vegetabiiier i främsta rummet på de preliminära

resultaten av den representativa arealinventeringen den 1 juni 1951

samt på de beräkningar rörande skördeutfallet år 1951, som företagits på

grundval av årsväxt- och skörderapporterna. Vid detta kalkyltillfälle ha

använts rapporterna per den 15 oktober. Vid beräkningen av animalieproduktionen

ha kalkylsakkunniga haft ledning av bland annat preliminära

resultat från den representativa husdjursräkningen den 1 juni 1951. Vid

beräkningarna ha de sakkunniga i övrigt bland annat haft att utgå från

Kungl. Maj :ts beslut den 27 april 1951 angående prissättningen på jordbrukets

produkter under tiden den 1 september—den 31 december 1951.

I jämförelse med normkalkylen visar den nu föreliggande kalkylen följande

mera anmärkningsvärda arealförskjutningar. Den för brödsädsodling

använda arealen utgör 425 800 hektar, vilket är 8 200 hektar mindre

än i normkalkylen. Minskningen faller helt på höstvete och råg och beror

på att utvintringen varit större än normalt. Vårvetearealen har emellertid

varit av rekordartad omfattning. I förhållande till år 1950 företer dock

brödsädsarealen år 1951 en minskning med drygt 40 000 hektar. I fråga

om fodersäd föreligger en ökning i förhållande till år 1950 med 23 200 hektar

men en minskning i förhållande till normkalkylen för 1951 med 12 000

hektar, ökningen från år 1950 kommer huvudsakligen på korn. Även odlingen

av ärter och vicker har ökat något. Den sammanlagda arealen säd

har år 1951 varit mindre än år 1950 men större än under något tidigare

efterkrigsår. Den understiger emellertid arealen säd 1936/40 med 151 700

hektar. Oljeväxtodlingen har år 1951 nått en ny rekordareal eller 190 000

hektar mot under förra året 168 800 hektar. Odlingen av sockerbetor har år

1951 varit något mindre än året dessförinnan men var dock fortfarande i

nivå med odlingen under 1944—46, då den hittills största arealen förekom.

Arealen potatis har varit i stort sett oförändrad, medan odlingen av foderrotfrukter

fortsatt att gå tillbaka. Även arealen vall till hö har visat fortsatt

minskning.

De på grundval av skörderapporterna beräknade hektarskördarna år 1951

äro i fråga om samtliga växtslag utom korn och blandsäd lägre än de antagna

normskördarna. För foderrotfrukter och potatis är nedgången relativt

liten, medan den för övriga växtslag, särskilt vete, är större". Jämfört med

de definitiva hektarskördarna för år 1950 föreligger ökning för vårråg,

korn, havre, blandsäd, ärter och potatis men minskning för vete, höstråg,

sockerbetor, foderrotfrukter och vallhö.

Beträffande skörden av sockerbetor har en av Svenska sockerfabriksakticbolaget

i mitten av november 1951 företagen beräkning kommit till användning.

Efter denna översikt över areal- och skördeförhållanden behandlar jordbruksnämnden

inkomstberäkningarna för olika vegetabiliska produkter och

anför därvid.

Jordbrukets inkomster av brödsäd (vete och råg) år 1951/52 beräknas

i den nu föreliggande kalkylen till 160,8 miljoner kronor mot 289,o miljoner

kronor i normkalk ylen (normkalkylens inkomstbelopp inklusive beräknade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

inkomstökningar enligt prisöverenskommelsen våren 1951), alltså en minskning

med 128,2 miljoner kronor. Den starka nedgången sammanhänger

främst med den till följd av svartrostangrepen minskade hektarskörden av

vete men även med den minskade arealen. För övrig spannmål noteras en

obetydlig minskning från 67,o till 64,2 miljoner kronor, d. v. s. med 2,8 miljoner

kronor.

Inkomsterna av stråfoder beräknas nu till 9,i miljoner kronor mot 6,7

miljoner kronor i normkalkylen. Uppgången sammanhänger med att priserna

på stråfoder stigit.

Inkomsterna av potatis visa en stegring från 171,7 miljoner kronor i normkalkylen

till 200,o miljoner kronor i den föreliggande kalkylen eller med

28,3 miljoner kronor. Uppgången beror på en rätt väsentlig höjning av

prisnivån på matpotatis i samband med bland annat 1951 års svaga potatisskörd.

Kvantiteten fabrikspotatis är eljest på grund av knappheten lägre

än i normkalkylen.

Inkomsterna av sockerbetsodlingen visa en nedgång från 135,9 miljoner

kronor i normkalkylen till 126,9 miljoner kronor i den föreliggande kalkylen.

Nedgången sammanhänger främst med minskad hektarskörd men även med

något minskad areal.

I fråga om oljeväxterna föreligger en inkomstminskning från 203,9 miljoner

kronor till 192,7 miljoner kronor i den nu omräknade kalkylen. Detta

innebär en nedgång med 11,2 miljoner kronor. Nedgången sammanhänger

med såväl minskad areal som lägre hektarskörd. För spånadsväxterna redovisas

ett inkomstbelopp av 5,6 miljoner kronor mot 4,7 miljoner kronor i

normkalkylen. Uppgången beror främst på större fröskörd.

Den fältmässiga odlingen av köksväxter har för år 1950/51 beräknats

tillföra jordbruket en inkomst av 42,i miljoner kronor. De sakkunniga ha

ansett sig böra — för år 1951/52 — räkna med en höjning av 20 procent

av nyss angivet belopp och ha alltså för detta år insatt en inkomstsumma

av 50,5 miljoner kronor i kalkylen. Detta belopp överstiger normkalkylens

inkomstsumma med 1,9 miljoner kronor.

Inkomsterna av tobaksodlingen ha beräknats till samma belopp som i

normkalkylen, d. v. s. l,i miljoner kronor.

Jordbrukets totala inkomster av vegelabilier utgöra enligt den omräknade

kalkylen 810,9 miljoner kronor mot 928,6 miljoner kronor enligt normkalkylen.

Nedgången, vilken utgör 117,7 miljoner kronor, beror, som framgått

av det föregående, på väsentligt minskade inkomster av brödsäd men även

i viss mån på en nedgång i inkomsterna av oljeväxter, sockerbetor och

fodersäd.

Beträffande jordbrukets inkomster av animaliska produkter anför nämnden.

Jordbrukets totala inkomster av mjölk och mejeriprodukter utgöra enligt

den omräknade kalkylen 1 468,3 miljoner kronor mot 1 527,3 miljoner kronor

i normkalkylen. Nedgången, 59,o miljoner kronor, sammanhänger med

att nu beräknats lägre invägning vid mejerier under året 1951/52 än enligt

normkalkylen. Detta i sin tur beror på dels lägre koantal, dels lägre produktion

i medeltal per ko.

Beträffande jordbrukets inkomster av äggproduktionen och slakten av

fjäderfä räkna de sakkunniga med en inkomstökning från 188,7 miljoner

kronor i normkalkylen till 202,7 miljoner kronor i den reviderade kalkylen,

vilket innebär en ökning med 14,o miljoner kronor. Äggproduktionen har

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

7

visserligen antagits bli lägre än i normkalkylen, men detta uppväges mer

än väl av att priset på ägg nu beräknats till 290 öre per kilogram mot 260

öre per kilogram i normkalkylen.

I samband med redogörelsen för jordbrukets inkomster av slaktdjur anmärker

jordbruksnämnden att hemslakten alltsedan ransoneringstiden uppskattats

med ledning av tämligen osäkert material. För att få en säkrare

uppfattning om dess storlek ha i samband med arealinventeringen och husdjur

sr åkningen den 1 juni 1951 inhämtats uppgifter om antalet hemslaktade

men icke veterinärbesiktigade djur samt, för kontroll, även uppgifter

om totalantalet slaktade och till slakt försålda djur under år 1950. Med ledning

av de uppgifter som sålunda erhållits har i den reviderade kalkylen

gjorts en beräkning av hemslakten, varvid denna för storboskap, större

kalv och häst kommit att överstiga den uppskattning, som låg till grund

för normkalkylen. För övriga djurslag visa de nu verkställda beräkningarna

en nedgång jämfört med normkalkylen.

Beträffande den nu behandlade inkomstposten anför nämnden i övrigt.

Jordbrukets totala inkomster av slaktdjur visa en ökning från 956,o miljoner

kronor i normkalkylen till 983,2 miljoner kronor. Uppgången, som utgör

27,2 miljoner kronor, beror huvudsakligen på ökad slakt av storboskap.

De i kalkylen tillämpade priserna ha beräknats med utgångspunkt från de

erhållna avräkningspriserna under år 1950/51. Hänsyn har härvid tagits

till de under innevarande produktionsår kända förändringarna i priserna

på hudar samt till den kostnadsstegring vid slakterierna, som uppkommit

under loppet av år 1950/51 till följd av höjda löner och järnvägsfrakter.

Prisnivån år 1951/52 på organ, inälvor och slakterifett har antagits genomsnittligt

bli densamma som under år 1950/51, ehuru de vid kalkyltillfället

gällande priserna borde ha föranlett en något högre beräkning.

Övriga inkomstposter bland animalierna (militärhästar, ull och export

av levande djur) svarade i normkalkylen för ett belopp av 8,o miljoner kronor.

Till följd av en nedgång i priserna på ull beräknas inkomsterna av

dessa poster nu sjunka med 1,6 miljoner kronor till 6,4 miljoner kronor.

De beräkningar, som nu verkställts rörande kreaturskapitalets förändringar,

ha resulterat i en nedgång under 1951/52 av 50,7 miljoner kronor

mot 18,3 miljoner kronor i normkalkylen. Minskningen jämfört med normkalkylen

är främst en följd av en ytterligare reduktion av kostammen.

.Jordbrukets totala inkomster av animalier (utan beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) utgöra enligt den reviderade kalkylen 2 660,6

miljoner kronor mot 2 680,o miljoner kronor i normkalkylen. Nedgången,

vilken utgör 19,4 miljoner kronor, beror huvudsakligen på minskade mjölkinkomster.

Den sammanlagda inkomstsumman för jordbruket under år 1951/52

(med hänsyn tagen jämväl till förändringen i kreaturskapitalet) beräknas

enligt den nu föreliggande kalkylen till 3 420,8 miljoner kronor mot 3 590,3

miljoner kronor enligt normkalkylen (inklusive beräknade inkomstökningar

enligt prisövercnskommelsen våren 1951). Inkomstminskningen, vilken utgör

169,5 miljoner kronor, beror, såsom framgår av det föregående, främst

på minskade brödsäds- och mjölkinkomster.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Jordbrukets kostnader ha i kalkylen sammanförts i fyra huvudgrupper,

nämligen arbetskostnader, kapitalkostnader, kostnader för förnödenheter

samt frakter in. m. Beträffande kostnadsberäkningarna framhåller

jordbruksnämnden till en början, att dessa nu liksom vid andra kalkyltillfällen

bygga på statistik över kvantiteter, priser och löner, så långt dylik

statistik föreligger.

På jordbrukskalkylens kostnadssida representera arbetskostnaderna det

största beloppet. Nämnden framhåller, att vid kalkylomräkningen ägnats

stor uppmärksamhet åt jordbrukets arbetskraftsvolym, särskilt med hänsyn

till verkningarna av dels en vid bearbetningen inom den jordbruksekonomiska

undersökningen företagen maximering av antalet uppgivna arbetstimmar,

dels en i samma undersökning företagen förändring av relationerna

mellan timlöner för olika familjemedlemmar. En utförlig redogörelse

för beräkningarna av arbetskraftsvolymen i kalkylen ha kalkylsakkunniga

lämnat i en särskild promemoria. Denna torde som bilaga 2 få fogas

till detta protokoll. I en ytterligare promemoria, vilken torde få fogas som

bilaga 3 till protokollet, ha kalkylsakkunniga behandlat frågan om vissa

kostnader, som icke blivit till fullo beaktade i jordbrukskalkylen.

Beträffande de nu utförda beräkningarna av arbetskostnaderna anför

jordbruksnämnden i sin skrivelse i övrigt följande.

Alltsedan 1946/47 har arbetsvolymen för varje nytt produktionsår beräknats

ur föregående års genom avdrag med 1,5 procent. Till grund för denna

reducering har legat den genomsnittliga förändringen av arbetskraftsvolymen

enligt »Räkenskapsresultat för svenska jordbruk».

Under pågående arbete med typjordbrukskalkyler bar det visat sig, att

arbetsvolymen i räkenskapsresultaten i hög grad påverkats av bland annat

utförda maximeringar av familjemedlemmars uppgivna arbetstider. Kalkylsakkunniga

ha därför funnit det nödvändigt att göra en omräkning av uppgifterna

i räkenskapsresultaten.

Ovannämnda maximering av arbetstiden skulle, om den enbart inneburit

ett tillrättaläggande av felaktiga uppgifter, icke medfört något fel i volymberäkningarna.

Den har emellertid verkställts efter schematiskt verkande

regler, som dessutom ändrades 1946. Maximeringen har genom denna ändring

minskat under senare år. Härigenom har arbetsvolymens verkliga

minskning dämpats.

I räkenskaperna ha vidare räknats med förändrade relationer mellan limlönerna

för olika familjemedlemmar —- förändringar, som icke motsvarat

den faktiska löneutvecklingen. Även detta har påverkat utvecklingen av arbetsvolymen,

enär totala antalet arbetstimmar vid gårdarna beräknats som

fullgoda manstimmar genom att dividera lönesummorna med timlöner för

vuxna manliga arbetare.

Båda de omnämnda omständigheterna ha verkat i samma riktning, och

kalkylsakkunniga funno det därför hösten 1951 nödvändigt att göra eu omräkning

av arbetsvolymens minskning per år från och med år 1945/46 till

och med år 1949/50, vilket var det sista år för vilket räkenskapsresultat då

förelågo. Genom denna omräkning fick man i stället för tidigare antagna

1,5 procent en minskning på 3,o procent per år.

Vid behandlingen av jordbrukskalkylen i jordbruksnämndens råd den 27

november 1951 framkom önskemål om ytterligare undersökningar rörande

arbetsvolymens utveckling. Dessa, som verkställts av de kalkylsakkunniga,

ha givit följande resultat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

9

Om man utgår från vissa konstanta relationstal mellan timlönerna för

olika familjemedlemmar och tar med samtliga genom maximering borträknade

timmar, ha de sakkunniga funnit, att arbetsvolymernas förändring

från år 1939/40 till och med år 1945/46 icke kan skilja sig mycket från vad

man tidigare räknat med. Om arbetsvolymerna beräknas med de korrektioner

för dålig skörd m. m„ som den s. k. enprocentsutredningen tidigare

använt, får man i de nya beräkningarna, beroende på valet av utgångsvärde,

1,16 eller 1,25 procent, mot 1,2 procent vid tidigare beräkningar. Kalkylsakkunniga

ha icke funnit anledning att ändra beräkningen av arbetsvolymen

fram till och med år 1945/46.

De sakkunniga ha därför utgått från år 1945/46 och beräknat minskningen

per år till och med år 1950/51, för vilket sistnämnda år nu tämligen

fullständiga uppgifter föreligga. Resultatet blir 2,94 procent per år. Detta

skenbart exakta, men i verkligheten med ett betydande medelfel behäftade

tal, har använts för beräkning av arbetsvolymerna till och med 1951/52.

För sistnämnda år ha emellertid de sakkunniga ansett det befogat att medelst

ett särskilt tillägg taga hänsyn till den förskjutning i lönerelationerna

mellan män och kvinnor, som ägt rum i 1951 års lantarbetaravtal. Man erhåller

på detta sätt en arbetsvolym för 1951/52 av 951,07 miljoner timmar

mot 1 031,u miljoner timmar enligt normkalkylen.

Vid upprättandet av normkalkylen funnos lönestatistiska uppgifter tillgängliga

till och med löneåret 1948/49. I den nu föreliggande beräkningen

har hänsyn dessutom kunnat tagas till timförtjänster enligt socialstyrelsens

lönestatistik för löneåret 1949/50, vilka nu föreligga preliminärt.

De totala arbetskostnaderna uppgå för år 1951/52 enligt de nu verkställda

beräkningarna till 2 088,o miljoner kronor mot 2 253,3 miljoner kronor i

normkalkylen. Minskningen jämfört med normkalkylen uppgår till 165,3

miljoner kronor. Den beräknade sänkningen av arbetskraftsvolymen har

medfört en kostnadsminskning av cirka 175 miljoner kronor. Genom att beräkningarna

ha baserats på den senaste lönestatistiken uppkommer emellertid

samtidigt en kostnadsökning av cirka 10 miljoner kronor. I

I anslutning till sin nu återgivna redogörelse för de föreliggande beräkningarna

av arbetskostnaderna har jordbruksnämnden i sin skrivelse berört

vissa kalkyler rörande de felmarginaler, som omge arbetskostnadsberäkningarna.

Dessa kalkyler ha redovisats i den förut omtalade särskilda

promemorian. I denna promemoria har angivits ett belopp av storleksordningen

100 miljoner kronor såsom den felmarginal åt vartdera hållet, vilken

omger arbetskostnadsposten. Nämnden framhåller, att detta belopp ger uttryck

åt de ackumulerande felmarginalerna sedan år 1938/39. Då kalkylresultatet

avser att visa den förändring i inkomst- och kostnadsutvecklingen,

som ägt rum sedan basåret 1938/39, omges följaktligen även slutresultatet

av ungefärligen lika stora felmarginaler enbart till följd av osäkerheten

i arbetskostnadsposten. Av de sakkunnigas promemoria framgår vidare

alt man vet mycket litet om i vilken grad räkenskapsmaterialet i fråga om

utvecklingen i arbetsvolymen är representativt för landets samtliga jordbruk

med mer än 5 hektar åker och alt vissa ytterligare fel till följd av bristande

representativitet äro tänkbara. De sakkunniga ha å andra sidan framhållit,

att befolknings- och skattestatistiska data — vilka visserligen enbart

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Iiungl. Maj:ts proposition nr 176.

beröra antalet sysselsatta personer ■— tyda på en årlig minskning i arbetsvolymen

av samma storleksordning som de sakkunniga antagit.

Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i jordbrukskalkylen

kostnaderna för avskrivning och underhåll av markanläggningar (grundförbättringar),

ekonomibyggnader samt maskiner och redskap, vidare kostnaderna

för elektricitet samt räntekostnaderna.

Kostnadsposten grundförbättringar upptogs i normkalkylen till 17,9 miljoner

kronor år 1951/52 och beräknas nu till 21,o miljöner kronor.

Beträffande avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader omtalar

jordbruksnämnden, att kalkylsakkunniga denna gång gjort ett tillfälligt

avsteg från gängse beräkningsmetodik. Vid förfrågningar hos lantbruksnämnderna

i de olika länen har det nämligen konstaterats, att byggnadsverksamheten

inom jordbruket på grund av bland annat de höga trävarupriserna

icke är av normal omfattning. Något kvantitativt mått på inskränkningen

i jordbrukets byggnadsverksamhet ha de sakkunniga dock icke ansett

sig kunna erhålla ur uttalanden från lantbruksnämnderna. Till följd

av volymminskningen komma emellertid jordbrukets utgifter för byggnader

för närvarande icke helt att följa den utveckling, som erhålles genom att

på en fast kostnadsbas på vanligt sätt tillämpa index för pris- och löneutvecklingen.

De olika synpunkter i den berörda frågan, som de sakkunniga ansett sig

kunna anföra, sammanfattar jordbruksnämnden sålunda.

Principiellt torde kunna hävdas, att de för avskrivning och underhåll av

ekonomibyggnaderna enligt återanskaffningsprincipen beräknade årliga

kostnaderna äro att anse som en ersättning för utnyttjandet av byggnaderna

under ett visst år. Denna ersättning bör utifrån dessa synpunkter

rimligtvis beräknas med hänsyn till rådande pris- och löneläge. Det synes

dock berättigat att vid ställningstagandet i viss mån beakta prisstegringens

karaktär och varaktighet.

Om en dylik prisstegring blir av kort varaktighet, är det naturligt, att

byggnadsverksamheten nedgår. I sådant fall blir kostnadsstegringen totalt

sett icke av den omfattning, som beräkningsmässigt erhålles utan hänsynstagande

till volymminskningen under högprisperioden.

Vid bedömandet av kostnadsberäkningen för ekonomibyggnader ha de

sakkunniga även — liksom vid föregående beräkning — uppmärksammat

det förhållandet, att de stigande priserna på skogsprodukter samtidigt bidraga

till ökade inkomster för en del av jordbrukarna, vilka inkomster icke

äro redovisade i totalkalkylen. Å andra sidan måste uppmärksammas, att

de stigande träpriserna äro en realitet ur kostnadssynpunkt för de jordbrukare,

som icke ha egen skog. En avvägning med hänsyn härtill är givetvis

praktiskt ogenomförbar.

Med hänsyn till angivna omständigheter ha kalkylsakkunniga vid de nu

verkställda beräkningarna låtit prisutvecklingen för trävaror från och med

den 1 januari 1950 följa prisutvecklingen för övriga materialier. De på

grundval av denna beräkningsmetodik erhållna kostnaderna för avskrivning

och underhåll av ekonomibyggnader uppgå för år 1951/52 till 175,8

miljoner kronor mot 183,7 miljoner kronor i normkalkylen. Minskningen

utgör 7,9 miljoner kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

11

Beträffande övriga kapitalkostnader anför jordbruksnämnden.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap

visa en ökning från 285,8 miljoner kronor i normkalkylen till 311,8 miljoner

kronor i den föreliggande kalkylen, ökningen, 26,o miljoner kronor,

beror bland annat på stigande maskinpriser samt större inköp av traktorer

än vad som beräknades i normkalkylen.

Jordbrukets kostnader för elektricitet upptagas i den föreliggande kalkylen

till 54,5 miljoner kronor mot 45,4 miljoner kronor enligt normkalkylen.

Ökningen, 9,i miljoner kronor, beror på en höjning av energiavgifterna

våren 1951 samt införandet av elskatt sommaren 1951.

Räntekostnaderna ha ökat från 312,5 miljoner kronor i normkalkylen

till 315,5 miljoner kronor i den nu föreliggande kalkylen.

De sammanlagda kapitalkostnaderna enligt nu utförda beräkningar uppgå

till 878,6 miljoner kronor mot 845,3 miljoner kronor enligt normkalkylen.

Ökningen, 33,3 miljoner kronor, beror huvudsakligen på ökade kostnader

för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap.

Av jordbrukets kostnader för förnödenheter avse de viktigaste posterna

driv- och smörjmedel, handelsgödselmedel och kalk samt köpfodermedel.

Härtill komma vissa mindre förnödenhetsposter, som i kalkylen sammanförts

under rubriken »diverse förnödenheter».

Beträffande driv- och smörjmedelskostnaderna ha de sakkunniga framhållit,

att vissa svårigheter förelegat vid fastställandet av drivmedelsförbrukningen

per traktor och år. Härom anför jordbruksnämnden följande.

De sakkunniga konstatera, att den senaste undersökningen av drivmedelsförbrukningen

avsåg år 1949. Med den nuvarande starka ändringen i

fråga om såväl traktorernas antal som användningsområden kunna förändringar

i användningstiden per traktor av betydelse ur kalkylsynpunkt inträffa

under så kort tid som ett eller ett par år. De sakkunniga erinra om

att den ökade traktoriseringen nu främst sker vid mindre gårdar, där traktorns

årliga användningstid för den egna brukningsdelens behov bör vara

mindre än den genomsnittliga driftstiden per traktor och år. Å andra sidan

kan emellertid förutsättas, att en del av de till mindre brukningsdelar inköpta

traktorerna användas i gemensam drift. Det förhållandet kan delvis

eliminera den ovannämnda tendensen till minskning av det genomsnittliga

antalet driftstimmar.

Med hänsyn till att den starka utökningen av traktorbeståndet till övervägande

del torde gälla relativt små brukningsdelar, ha de sakkunniga i

metodiskt hänseende utgått ifrån att de traktorer, varmed traktorbeståndet

beräknas öka under 1950/51 och 1951/52, ha samma genomsnittliga årliga

driftstid som traktorer vid jordbruk i storlcksgruppen 20—30 hektar enligt

undersökningen för år 1949.

Med tillämpning av den beräkningsmetod, för vilken nu redogjorts, uppgå

kostnaderna för driv- och smörjmedel år 1951/52 till 78,5 miljoner kronor

mot 80,2 miljoner kronor enligt normkalkylen.

I samband med beräkningarna av driv- och smörjmedelskostnaderna ha

de sakkunniga upptagit en diskussion om traktorernas användning i skogsarbete

och inverkan härav på jordbrukskalkylen. Denna diskussion återger

jordbruksnämnden på följande sätt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Kalkylsakkunniga ha bland annat konstaterat, att det icke är sannolikt,

att det överskott av dragkraft, som sett ur enbart jordbruksdriftens synpunkt

föreligger, numera i högre grad än under basåret utnyttjas för dragarbete

utanför det egentliga jordbruket.

De sakkunniga framhålla vidare, att hästar vid övergång till traktordrift

nu i vissa fall kvarhållas huvudsakligen för skogsdriftens behov och att en

korrigering härför icke kan göras i jordbrukskalkylen.

Enligt de sakkunnigas mening skulle dragkraften och särskilt traktorerna

i stor utsträckning kunna utnyttjas effektivare och sålunda till lägre

kostnad än som sker vid de mindre brukningsdelarna. En dylik effektivisering

betingas emellertid av förloppet i jordbrukets yttre rationalisering

liksom av möjligheterna att utveckla den gemensamma maskinanvändningen.

Beträffande övriga förnödenhetsposter anför jordbruksnämnden.

I normkalkylen upptogos kostnaderna för handelsgödsel och kalk till

200,5 miljoner kronor. I föreliggande kalkyl beräknas motsvarande kostnader

till 249,5 miljoner kronor. Kostnadsstegringen beror huvudsakligen på

rätt väsentligt höjda priser på kväve- och fosfatgödsel.

Även i fråga om köpfodermedel föreligger en ökning av kostnaderna i jämförelse

med normkalkylen. I den senare räknades med 260,5 miljoner kronor

(inklusive beräknad kostnadsökning enligt prisöverenskommelsen våren

1951), medan man nu kommit fram till 271,6 miljoner kronor, d. v. s.

ett 11,1 miljoner kronor högre belopp.

Samlingsposten »diverse förnödenheter» visar en minskning från 67,o

miljoner kronor till 66,4 miljoner kronor, främst beroende på minskade

kostnader för skördegarn.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter år 1951/52 utgöra

enligt nu föreliggande beräkningar 666,o miljoner kronor mot 608,2 miljoner

kronor enligt normkalkylen. Ökningsbeloppet utgör 57,8 miljoner kronor.

Under samlingsrubriken frakter m. in. ingå några kostnadsposter, vilka

ej äro att hänföra till vare sig kapital- eller förnödenhetskostnader.

Jordbrukets kostnader för frakter beräknas nu till 88,4 miljoner kronor

mot 89,6 miljoner kronor i normkalkylen. Nedgången beror huvudsakligen

på att man nu räknar med lägre kostnader för mjölkfrakter till följd av

mindre mjölkkvantiteter än enligt normkalkylen.

Kostnaderna för mjölkkontrollen upptagas i den föreliggande kalkylen till

5,6 miljoner kronor liksom i normkalkylen.

Seminkostnaderna uppgå enligt den reviderade kalkylen till 7,o miljoner

kronor mot 7,i miljoner kronor enligt normkalkylen.

Posten allmänna omkostnader uppgår enligt* den omräknade kalkylen

till 37,8 miljoner kronor mot 37,2 miljoner kronor enligt normkalkylen.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för frakter m. m. år 1951/52 visa

en nedgång från 139,5 miljoner kronor i normkalkylen till 138,8 miljoner

kronor i den nu föreliggande kalkylen.

Den sammanlagda kostnadssumman för jordbruket under år 1951/52 utgör

enligt den nu utförda kalkylomräkningen 3 771,4 miljoner kronor mot

3 846,3 miljoner kronor enligt normkalkylen (inklusive den beräknade kostnadsökningen

för köpfodermedel enligt prisöverenskommelsen våren 1951).

Minskningen av kostnaderna utgör 74,9 miljoner kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

13

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

sammanfattar jordbruksnämnden i följande tablå. Det bör ånyo erinras

om att beräkningarna, i vad avser år 1951/52, skett utan hänsynstagande

till de kostnadsökningar, vilka uppkomma längre fram, sedan väntade lönehöjningar

genomförts.

1951/52

1938/39

1950/51

Vårkalkylen1

Reviderade

beräkningar

Inkomster, milj. kr..........

1371,5

2 3 307,0

3 590,3

3 420,8

Kostnadsindex..............

Basinkomst framskriven me-

100,00

240,76

263,12

258,00

delst kostnadsindex, milj. kr.

Kalkylmässigt inkomstöver-

1 371,5

3 302,0

3 608,7

3 538,5

skott ( + ) eller -underskott

(—) milj. kr...............

_

+ 5,0

- 18,4

- 117,7

Den reviderade kalkylen har som förut nämnts behandlats av jordbruksnämndens

råd vid sammanträden den 27 november 1951 och den 8 januari

1952. Slutgranskningen av kalkylen ägde rum vid sistnämnda sammanträde,

då rådet enhälligt godkände densamma. Flertalet jordbrukarrepresentanter

i rådet (herrar Blomkvist, Ekström, Erlansson, Liedberg, Hjalmar

Svensson och fru Gärda Svenson) ha emellertid i ett gemensamt uttalande

till protokollet anfört vissa erinringar mot den föreliggande kalkylen. De

ha sålunda ansett, att den i förhållande till den lejda arbetskraften längre

övertiden för jordbrukarna och övriga familjemedlemmar borde beaktas

vid arbetskostnadsberäkningarna, att med hänsyn till den starka reduktionen

av arbetskostnaderna i kalkylen vissa kostnader borde upptagas,

vilka nu ej till fullo infångades i beräkningarna, samt att jordbrukets inkomster

av mejerimjölk borde sänkas med fyra procent. Andra rådsledamöter

(herrar Carlborn, Degerstedt, Falk, Axel Johansson, fru Ida Magnusson

samt herrar Möller och Oscar Persson) ha gjort ett uttalande av den

innebörden, att en eventuell omräkning av kalkylens inkomstsida även

borde omfatta andra produkter än mjölken, i främsta rummet fläsk och

matpotatis. Ytterligare andra ledamöter (herrar Borg och Borgström) ha

uttalat, att tillräckligt underlag för en nybedömning av utvecklingen från

november icke förelåge utom såvitt anginge arbetskostnaderna.

Statens priskontrollnämnd har i skrivelse till jordbruksnämnden den 18

december 1951 gjort vissa erinringar mot beräkningarna av jordbrukets

inkomster av matpotatis. Nämnden anser, att det i kalkylen upptagna priset

på matpotatis år 1951/52 — 21,so kronor per deciton — med hänsyn till det

höga potatispriset komme att ökas väsentligt. Enligt nämndens mening

borde potatispriset för år 1951/52 upptagas till lägst 24 kronor per deciton. 1 2

1 Inklusive beräknade inkomst- ocli kostnadsökningar enligt prisöverenskommelsen våren

1951.

2 Exklusive stimulansinkomster för sockerbetor (4''2 milj. kr).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

I sin skrivelse erinrar priskontrollnämnden i fortsättningen om att den

vid behandlingen av den våren 1951 upprättade normkalkylen uttalat, att

den ansåge att en snabbundersökning borde företagas beträffande jordbrukarnas

stegrade inkomster och kostnader för skogsbruket och att resultatet

av denna undersökning borde beaktas vid behandlingen av kalkylen.

Priskontrollnämnden anför i denna fråga i övrigt följande.

Den sålunda påyrkade undersökningen har numera igångsatts. Nämnden

förutsätter, att resultatet av undersökningen föreligger vid de instundande

prisförhandlingarna. Enligt nämndens mening måste det alltjämt anses rimligt,

att den starka ökningen av skogsinkomsterna beaktas vid förhandlingarna.

Det bör därvid särskilt understrykas, att skogsinkomsterna, som

redan vid vårkalkylens upprättande voro höga, sedan dess undergått en

ytterligare kraftig stegring. Enligt nämndens mening bör hänsyn till de

höga skogsinkomsterna i första hand tagas på så sätt, att de avräknas mot

den del av den väntade höjningen av lantarbetarlönen, som enligt tillämpade

regler skulle falla på brukarnas och familjernas arbetskraft. Vad därefter

kan återstå av nettoinkomstökningen från skogsprodukterna bör användas

dels för att täcka lönekostnadsstegringen för den lejda arbetskraften och

dels för utjämning av underskottet i kalkylen.

Priskontrollnämnden uttalar till sist, att felet i beräkningen av arbetskostnadsposten

under de senaste åren tillfört jordbruket väsentliga merinkomster.

Även om man icke i vanliga fall omprövade de föregående årens

inkomst- och kostnadsförhållanden, syntes dock storleksordningen av det

ifrågavarande felet motivera att vid årets prissättning hänsyn skulle tagas

till dessa merinkomster.

Jordbruksnämnden har för sin del godkänt kalkylen i oförändrat skick.

Överenskommelsen den 10 januari 1952.

I sin skrivelse den 10 januari 1952 har statens jordbruksnämnd anmält

att, med utgångspunkt från den omräknade jordbrukskalkylen, överläggningar

hållits mellan nämnden samt jordbrukets förhandlingsdelegation. Vid

dessa överläggningar hade enighet nåtts om en prisöverenskommelse av följande

lydelse.

»Vid de förhandlingar, som upptagits mellan statens jordbruksnämnd

och jordbrukets förhandlingsdelegation om prissättningen på jordbrukets

produkter för tiden 1 januari—1 september 1952, har enighet nåtts om

följande:

1. Till grund för prissättningen skall ligga den kalkyl över jordbrukets

inkomster och kostnader, som slutgiltigt granskats på rådssammanträde

den 8 januari 1952 och som visar ett underskott av cirka 118 miljoner kronor.

2. Vid kalkylens uppgörande har hänsyn icke kunnat tagas till sådana

kostnadsökningar, som kunna inträffa under nyss angivna tid som följd

av höjda lantarbetarlöner och lönehöjningar i övrigt. Uppskattning av dessa

kostnadsökningar kommer senare att göras.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj:ts proposition nr 176.

3. Priserna på brödsäd och oljeväxter av 1951 års skörd kunna nu icke

ändras, eftersom dessa produkter i största utsträckning redan levererats

från jordbruket. Förhandlingar om prissättning på ifrågavarande produkter

av 1952 års skörd skola upptagas redan innevarande januari.

4. Nedan angivna justeringar av priserna på animaliska produkter skola

vidtagas omedelbart:

a) Priset på lconsumtionsmjölk höjes med 3 öre per liter, varav jordbruket

erhåller 2 öre per liter och detaljhandeln 1 öre per liter.

b) Ostpriset höjes med cirka 25 öre per kilogram, varav jordbruket erhåller

10 å 15 öre och återstoden utgör marginalförbättring till handeln.

c) Priset på sterilgrädde höjes med 10 öre per liter.

d) Baspriserna i avtalet mellan jordbruksnämnden och Sveriges slakteriförbund

höjas med 20 öre per kilogram för nötkött och 35 öre per kilogram

för fläsk. Det konstateras, att slakteriförbundet redan vidtagit prishöjningar,

som såvitt angår fläsk motsvara hela höjningen, medan nötköttspriset icke

uppnått den nu gällande basprisnivån.

e) I fråga om ägg räknas med ett medelpris av 3 kronor per kilogram

för hela produktionsåret 1951/52.

5. Det belopp, varmed nuvarande basprisnivå för kött och fläsk överskridits

under tiden 1 september—31 december 1951, gottskrives jordbruket såsom

inkomst under återstående del av produktionsåret.

6. Prishöjningen å ost medför att de lager av ost, som den 13 januari

1952 finnas hos mejerier och lagringsberättigade partihandlare, undergå

en värdeökning. Denna lagervärdeökning skall uttagas genom en särskild

avgift och de influtna medlen skola tillföras jordbruket för att disponeras

enligt senare överenskommelse mellan jordbruksnämnden och Svenska mejeriernas

riksförening u. p. a.

7. Nuvarande mjölkpristillägg, clearingbidrag och utjämningsbidrag

in. m. för mjölk och mejeriprodukter skola tills vidare utgå enligt oförändrade

grunder i avvaktan på slutlig överenskommelse angående prissättningen

för tiden 1 januari—31 augusti 1952.

8. Jordbruksnämnden är beredd att som hittills till prövning upptaga

önskemål om justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter

i den mån så erfordras för att täcka inkomstbortfall på grund av att

förutsatta prisförbättringar icke helt kunna uttagas.

9. Vinst, som uppstått och kommer att uppstå vid export av svenska

oljeväxtfröer eller därav beredda oljor, skall, i den mån den icke åtgår

för att täcka clearingkassans löpande utgifter, få användas för att täcka

förluster på export av mejeriprodukter.

10. överläggningar skola senare upptagas om kompensation för kostnadsökningar

till följd av väntade lönehöjningar.»

Enligt vad jordbruksnämnden anmält ha till den återgivna prisöverenskommelsen

fogats följande protokollsanteckningar.

»1. Jordbruksnämnden förklarar sig beredd alt med det snaraste undersöka

i vad mån importavgifter erfordras till skydd för avsättningen av och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

prisbildningen å svenska jordbruksprodukter inom landet samt, om detta

visar sig vara fallet, föreslå sådana avgifter.

2. Eventuella marginalökningar å mjölk och mejeriprodukter utöver dem

som förutsatts vid överenskommelsen skola ej få medföra minskning av de

förutsatta producentpriserna.

3. Jordbruksnämnden är beredd att så snart lämpligen kan ske upptaga

till prövning frågan om höjning av flaskmjölksersättningen.»

Den inkomstförbättring, som skulle tillföras jordbruket genom de prisändringar

vilka förutsatts i överenskommelsen, anger jordbruksnämnden i

följande sammanställning.

Varuslag

Mejerivaror.

Kvantitet

1 000 lit.

resp. ton

Prishöj n.

öre per

kg/lit.

Därav till

jordbruket

öre

komst

för jord- bruket

milj. kr.

Summa

milj. kr.

Stand. mjölk..................

. 891900

3,0

2,0

17,8

K-mjölk utanför mejeri.......

. 145 400

3,0

3,0

4,4

K-mjölk till hemmaiörbrukning.

. 486 700

3,0

3,0

14,6

Ost..........................

. 53 000

25,0

10,0—15,0

6,0

Sterilgrädde...................

. 4 500

10,0

10,0

0,5

43,3

Köttvaror.

Nötkött.......................

95,4

20,0

20,0

19,1

Fläsk........................

163,2

35,0

35,0

57,1

Organ, inälvor o. slakterifett ...

4,5

80,7

Ägg..........................

64,0

10,0

10,0

6,4

6,4

Summa 130,4

Beträffande de i sammanställningen upptagna beloppen framhåller jordbruksnämnden,

att de avse den inkomstförbättring, som jordbruket erhåller

för helt år. För perioden januari—augusti 1952 kommer cirka 8/12 av

den i sammanställningen upptagna totalsumman jordbruket till godo. Kompensationen

i form av prishöjningar utgör sålunda (V12 X 130,4 =) 87

miljoner kronor. Härtill kommer emellertid den i överenskommelsen angivna

prisstegrings vinsten å ost med cirka 1,5 miljoner kronor samt slakteriförbundets

»skuld» om cirka 5,o miljoner kronor eller tillhopa cirka 6,5

miljoner kronor. Totalbeloppet uppgår sålunda till 93,5 miljoner kronor.

Till jämförelse härmed anmärker jordbruksnämnden att a/12 av kalkylunderskottet,

118 miljoner kronor, utgör cirka 78,5 miljoner kronor. Prisöverenskommelsen

innebär sålunda att jordbruket för tiden 1 januari—31

augusti 1952 såsom delkompensation erhåller ett belopp, vilket med omkring

15 miljoner kronor överstiger det underskott kalkylen utvisar för samma

tid utan hänsynstagande till de kostnadsökningar, vilka uppkomma längre

fram, sedan väntade lönehöjningar genomförts.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

17

Beträffande utgångsläget för ifrågavarande prisförhandlingar har jordbruksnämnden

anfört att den, med hänsyn till att överläggningar om nya

kollektivavtal ännu icke påbörjats, icke ansett det vara möjligt att lägga

fram förslag till definitiv prissättning på jordbruksprodukter för tiden den 1

januari—den 31 augusti 1952. Nämnden hade emellertid ansett, att man icke

kunde avvakta den tidpunkt, då läget på lönefronten klarnat. Skälet härför

vore främst, att ett uppskov med sådana prisjusteringar, som marknadsmässigt

kunde uttagas, endast skulle innebära att man längre fram sannolikt

finge företaga större justeringar, därest jordbruket under förenämnda

period skulle kunna erhålla någon mera väsentlig del av en skälig inkomstförbättring

på annat sätt än genom ökade subventioner. Nämnden hade

därför ansett att en delkompensation snarast möjligt borde lämnas, som

gåve jordbruket täckning för det konstaterade underskottet i kalkylen jämte

visst mindre tilläggsbelopp. Vidare har nämnden framhållit, att de prisjusteringar,

som lämpligen kunna företagas, uteslutande berörde animalieområdet.

Anledningen härtill vore att flertalet viktiga vegetabiliska produkter

''— brödsäd, oljeväxter, sockerbetor m. m. — redan till största delen levererats

från jordbruket.

Såsom bakgrund till de prishöjningar på animaliska produkter, som upptagits

i överenskommelsen, redogör nämnden i sin skrivelse för försörjningsläget

i fråga om sagda produkter. Nämnden framhåller härvid till en

början, att konsumtionen av animaliska livsmedel under åren 1949 och 1950

visat en i stort sett fortgående stegring, vilken främst torde ha betingats av

den genomsnittliga förbättring av den reella inkomststandarden, som ägde

rum under dessa år. Denna tendens till ökad animaliekonsumtion har emellertid

för åtskilliga varuslag brutits under år 1951. Anledningen synes enligt

nämnden vara, att prisläget efter de prisjusteringar, som ägde rum den

1 januari och den 1 september sagda år, kommit upp till en sådan nivå.

att ett köpmotstånd givit sig till känna trots den betydande stegring av den

nominella inkomstnivån, som förekommit under året.

Jordbruksnämnden redogör härefter för läget för skilda animaliska produkter.

Beträffande mjölk och mejeriprodukter anför nämnden.

Konsumtionsminskningen har varit särskilt märkbar på mejeriprodukter.

Till belysning härav lämnas följande siffror över förändringarna i konsumtionen

av dessa produkter per capita och år.

i 939

1949

1950

1951 (prel.)

Konsumtionsmjölk.........

......... lit.

193,9

228,2

221,4

215,8

Tjock grädde .............

3.7

0.7

2,0

1,8

Tunn grädde..............

1.6

6,2

4,6

4,1

Smör......................

......... kg

in

13,8

13.6

11,8

Margarin..................

9,4

10,0

11,2

12.6

Ost, helfet ................

4,9

1,3

4,9

5.3

Ost, halvfet...............

0,9

5,1

2,0

1,9

Särskilt anmärkningsvärd är nedgången i smörkonsumtionen under År

1951. Förbrukningen har som synes minskat på ett år med 1,3 kilogram

per person eller med 13 procent. Det bör emellertid framhållas, att smör2

liihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 176.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

konsumtionen efter en mycket stark nedgång under 1951 års första hälft

visat en viss återhämtning under höstens lopp. Även nedgången i gräddförbrukningen

är betydande. Det kan tilläggas att minskningen har blivit

särskilt markerad efter den prishöjning med 15 och 25 öre per liter för

tunn respektive tjock grädde, som trädde i kraft den 1 september förra året.

Jordbruksnämnden framhåller härefter, att nedgången i smör- och gräddkonsumtionen

medfört, att ett betydande överskott av mjölk uppkommit.

Detta har måst avsättas genom export, främst i form av smör. De priser,

som därvid kunnat uttagas, ha legat väsentligt lägre än hemmamarknadspriserna.

I fråga om avsättningssvårigheterna nämnes, att sådana började

göra sig märkbara redan vid ingången av år 1951, då övergångslagret uppgick

till cirka 4 900 ton. Beträffande den följande utvecklingen på smörmarknaden

anför nämnden.

Situationen försämrades ytterligare, då den viktigaste köparen av svenskt

smör — Västtyskland — på grund av valutasvårigheter våren 1951 måste

införa ett importstopp. Detta upphävdes visserligen i juli, men samtidigt

sänktes genom en tullhöjning smörpriset till 5 kronor 44 öre eif tyska gränsen

från tidigare 5 kronor 63 öre per kilogram.

Avbrottet i exporten till Västtyskland medförde att inlagringen av smör

under sommaren 1951 blev väsentligt mera omfattande än normalt. De statliga

smörlagren nådde sin största storlek under första hälften av september,

då de uppgingo till nära 17 000 ton. Emellertid har man senare, trots

stora svårigheter, lyckats finna köpare till det svenska smöröverskottet, och

de priser, som därvid kunnat uttagas, kunna betecknas som i stort sett

tillfredsställande även i jämförelse med de priser, som erhållits vid export

till Västtyskland.

Den totala smörexporten år 1951 uppgick till sammanlagt 26 300 ton med

fördelning på olika länder enligt nedanstående tablå. Exporten till Finland,

Tjeckoslovakien och Östtyskland har till stor del utgjorts av lagersmör.

Ton

Västtyskland................................... 8 600

Tjeckoslovakien................................ 5 000

Finland....................................... 4 000

Canada........................................ 2 900

Östtyskland.................................... 2 800

Schweiz....................................... 1 700

Frankrike och Nordafrika...................... 1 200

Övriga länder.................................. 100

Summa 26 300

Lagren av smör den 1 januari 1952 voro mindre än ett år tidigare eller

cirka 3 600 ton mot nyss angivna 4 900 ton. Exportutsikterna för det kommande

året kunna dock icke betraktas som gynnsamma. Prisläget har visserligen

under senare tid företett en viss åtstramning, men exportpriserna

ligga alltjämt betydligt under den inhemska prisnivån. Härtill kommer den

omständigheten, att Västtysklands egen smörproduktion beräknas ha stigit,

och att dess importbehov därför i fortsättningen kommer att bli mindre än

tidigare. Detta förhållande har kommit till uttryck däri, att den exportkvantitet

för smör, som intagits i 1952 års handelsavtal med Västtyskland, uppgår

till endast 9 000 ton. Möjligheten att på tyska marknaden avsätta denna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

kvantitet kommer att bli beroende på den fortsatta tyska tullpolitiken. Från

svensk sida har krav på nedsättning av den tyska smörtullen framställts.

Till övriga länder torde export av smör i mera betydande kvantiteter i fortsättningen

endast kunna ske till Tjeckoslovakien och Östtyskland. Den export

av smör, som under år 1951 skett till andra länder, kan anses ha

varit av mera tillfällig karaktär.

I fortsättningen erinrar jordbruksnämnden om den produktionsomläggning

inom jordbruket, som rekommenderats våren 1951. Nämnden anför

härom.

Till följd av den produktionsomläggning, som rekommenderades av nämnden

på våren 1951, har mjölkproduktionen successivt nedgått. Alltjämt förefinns

dock ett relativt stort överskott, vilket användes för smörproduktion.

Svenska mejeriernas riksförening har angivit att smöröverskottet under år

1952 kan beräknas till drygt 20 000 ton, under förutsättning att några större

förändringar i produktionen eller konsumtionen av smör icke inträffa. Från

jordbruksorganisationernas sida har hävdats, att en höjning av smörpriset

på hemmamarknaden under sådana förhållanden icke skulle medföra ökade

inkomster för jordbruket utan i stället ytterligare försvåra avsättningen.

Jordbruksnämnden delar denna uppfattning och har därför icke nu föreslagit

någon prishöjning på smör. Även för övriga mejeriprodukter kunna mera

betydande prisstegringar väntas medföra sjunkande konsumtion med därav

eventuellt följande avsättningssvårigheter. Nämnden har emellertid ansett

det erforderligt att genomföra en höjning av priset på standardiserad konsumtionsmjölk

med 3 öre per liter, varav 2 öre skulle tillfalla jordbruket

och 1 öre åtgå till höjd marginal inom detaljhandeln. Ifrågavarande höjning

betingas — förutom av ökade behandlings- och distributionskostnader —

främst av önskemålet att uppehålla mjölkproduktionen inom konsumtionsmjölksdistrikten

i en omfattning, som svarar mot konsumtionen. Det har

under det gångna kalenderåret på vissa orter uppstått svårigheter att få

fram tillräckligt med mjölk för att täcka behovet, vilket sammanhänger

med att den tidigare prisuppgörelsen när det gällde mjölkproduktionens lönsamhet

visade samma återhållsamhet i underskotts- som i övcrskottsområden.

Den prishöjning, som nu föreslagits, är avsedd att helt komma de

mjölkförsäljande företagen till godo och skall alltså icke utjämnas eller

clearas.

I fråga om ost hade jordbruksorganisationerna, enligt vad jordbruksnämnden

upplyser, ansett att eventuella prishöjningar böra genomföras med försiktighet.

Med hänsyn till väntade lönestegringar samt till att kött- och

fläskpriserna samtidigt föreslagits höjda hade dock nämnden och organisationerna

ansett att en höjning med omkring 25 öre per kilogram bör kunna

genomföras utan större risk för konsuintionsminskning. Enligt de kalkyler,

som uppgjorts inom nämnden sedan överenskommelsen träffats, beräknas

en genomsnittlig prishöjning på ost med 23 öre per kilogram, varav cirka

It öre tillfalla jordbruket, medan 2 respektive 10 öre åtgå till höjda marginaler

i grossist- och dctaljhandelslcdet. — För grädde har endast föreslagits

cn mindre höjning av priset på sterilgrädden med 10 öre per liter.

Även beträffande kött och fläsk redogör jordbruksnämnden i sin skrivelse

för hittillsvarande marknadsutveckling samt för utsikterna framåt. I fråga

om kött och fläsk bär nämnden ansett att relativt stora prishöjningar kunna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

vidtagas utan nämnvärd risk för avsättningssvårigheter för inhemska slaktprodukter.

Slakten av storboskap har visserligen under den hittills gångna

delen av innevarande regleringsår varit så stor, att betydande lager fått

läggas upp. Nämnden bedömer emellertid denna situation som övergående

och anser att man på något längre sikt med största säkerhet alltjämt har att

räkna med ett ganska stort importbehov.

Nämnden upplyser vidare, att en mindre import av fläsk skett från Danmark

till julen. Genom mul- och klövsjukeepizootien i detta land har emellertid

denna import stoppats i början av december. För att upprätthålla

balansen i den svenska försörjningen med fläsk har det då blivit nödvändigt

att ytterligare höja priset på fläsk.

Utsikterna för fläskproduktionen under 1952 anger jordbruksnämnden

vara i vass mån svårbedömbara. Enligt betäckningsstatistiken skulle försörjningsläget

för fläsk bli ganska ansträngt, men denna statistik torde för

närvarande vara behäftad med sådana brister, att den icke kan ge en tillförlitlig

uppfattning om den kommande utvecklingen. Höstens svinräkning

lämnar en annan bild av produktionsmöjligheterna, vilken närmast ger anledning

till att räkna med samma totalproduktion av slaktsvin som under

föregående år.

Statistiken över konsumtionen av kött och fläsk ger vid handen, anföres

vidare, att en viss minskning i förbrukningen har ägt rum under höstmånaderna.

Nämnden anser emellertid denna minskning vara av så obetydlig

omfattning att, efter de justeringar av lönenivån som äro att vänta, någon

större förändring i konsumtionen icke torde komma att inträffa sedan den

höjning av priserna genomförts som förutsättes i uppgörelsen. Härför talar

också enligt nämnden det förhållandet att den föreslagna prishöjningen

på fläsk i stort sett svarar mot den prishöjning, som redan ägt rum under

höstens lopp. För nötkött ligga emellertid de nuvarande partipriserna under

gällande baspriser. Några betydande avsättningssvårigheter för kött och

fläsk anser nämnden dock icke vara sannolika under den närmaste tiden.

Nämnden bortser härvid dock givetvis från det temporära överskott på nötkött,

som uppkommit under senare tid till följd av onormalt stor utslagning.

Beträffande ägg erinrar jordbruksnämnden i sin skrivelse om att prisbildningen

på denna vara för närvarande är helt fri med det undantaget

att import av ägg bör företagas och exporten av ägg stoppas, om producentpriset

tenderar att överstiga 3 kronor 75 öre per kilogram. Under den gångna

delen av regleringsåret har producentpriset legat relativt högt, beroende

på de goda priser som utvunnits vid export under hösten 1951. Äggexporten

under kalenderåret 1951 har emellertid varit mindre än föregående år men

bär dock uppgått till en så pass stor kvantitet som cirka 9 000 ton mot cirka

12 500 ton 1950. Genom att skillnader mellan de utländska och inhemska

fodermedelspriserna fortfarande kvarstå, har nämnden under hösten 1951

upptagit frågan om uttagande av utjämningsavgift vid export av ägg. Nämnden

har emellertid meddelat Sveriges export- och importförening för ägg

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

21

att nämnden icke kommer att föreskriva utjämningsavgift så länge producentprisnoteringen

icke överstiger 3 kronor 50 öre per kilogram och föreningen

samtidigt uttager frivillig avgift av cirka 25 öre per kilogram vid

export av ägg. Nämnden har också meddelat alt utjämningsavgift icke skall

utlagas, då producentpriset tenderar att nedgå till en alltför låg nivå men

att sagda nivå kommer att bestämmas senare.

Delvis på grund härav, framhåller jordbruksnämnden till slut, har producentnoteringen

icke vid något tillfälle överstigit 3 kronor 45 öre per kilogram.

Detta pris har emellertid gällt oförändrat från regleringsårets början

till den 21 december 1951, då det sänktes till 3 kronor 25 öre per kilogram.

Då de utvunna exportpriserna i stort sett äro normerande för den inhemska

prisbildningen är det givetvis svårt, framhåller nämnden, att nu bedöma

prisutvecklingen framåt. Man har med hänsyn till de goda priser, som utvunnits

under hösten, ansett sig böra uppräkna det i jordbrukskalkylen intagna

medelpriset med 10 öre per kilogram till 3 kronor per kilogram.

Överenskommelsen har, såsom redan nämnts, godkänts av Kungl. Maj :t

den 11 januari 1952.

Överenskommelsen den 15 mars 1952 och Kungl. Maj:ts beslut

samma dag.

På sätt förut påpekats kunde vid uppgörandet av den kalkyl, som enligt

överenskommelsen den 10 januari 1952 skall ligga till grund för prissättningen

å jordbrukets produkter under tiden den 1 januari—den 31 augusti

1952, hänsyn icke tagas till sådana kostnadsökningar, som kunde inträffa

under sagda tid som följd av höjda lantarbetarlöner och lönehöjningar i

övrigt. Det förutsattes med hänsyn härtill, att en uppskattning av dessa

kostnadsökningar skulle göras senare och att överläggningar då även skulle

upptagas om kompensation för dessa kostnadsökningar.

Dylika överläggningar ägde rum under februari och början av mars 1952.

De fördes till en början mellan statens jordbruksnämnd, å ena, samt jordbrukets

förhandlingsdelegation å andra sidan. I sitt senare skede fördes de

direkt mellan representanter för regeringen och förhandlingsdelegationen.

Därvid träffades den 8 mars 1952 en preliminär överenskommelse. Denna

byggde bland annat på vissa preliminära uppskattningar rörande de kostnadsökningar,

som skulle införas å kalkylens utgiftssida med hänsyn till

höjda lantarbetarlöner och lönehöjningar i övrigt. Höjningen av lantarbetarlönen

hade därvid — med utgångspunkt från att ett av Svenska lantarbetsgivareföreningen

och Svenska lantarbetareförbundet preliminärt tillstyrkt

nytt löneavtal beräknades medföra en nominell höjning av lantarbetarlönen

med i genomsnitt 50 öre per timme jämte viss semesterersättning — antagits

komma att medföra en höjning av arbetskostnadsposten i kalkylen med

ett belopp, motsvarande 506 miljoner kronor för helt år. De av lönehöjningar

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

i övrigt föranledda kostnadsökningarna hade uppskattats till 58 miljoner kronor

för helt år.

Jämväl i fråga om de inkomster, som skulle tillföras jordbruket, byggde

den preliminära överenskommelsen i vissa avseenden på uppskattningar.

Sedan statens jordbruksnämnd av mig anmodats att inkomma med yttrande

över det beräkningstekniska underlaget för den preliminära uppgörelsen,

har nämnden den 12 mars 1952 avgivit sådant yttrande. I detta har

nämnden framställt erinringar mot vissa av de siffror, som i uppgörelsen

upptagits såväl å kostnads- som å inkomstsidan. Av dessa erinringar

torde — med hänyn till utformningen av den slutliga överenskommelsen —

endast de som beröra utgiftssidan här behöva beröras.

Rörande arbetskostnadsposten har jordbruksnämnden framhållit att den

reella löneförbättringen per timme — under vissa i skrivelsen gjorda förutsättningar

— synes vara 1 å 2 öre lägre än den nominella och att underskottet

därigenom med de principer, som tillämpas i jordbrukskalkylen,

minskas med 10 å 20 miljoner kronor för helt år. Vidare har nämnden anfört

att även posten övriga kostnadsstegringar till följd av lönehöjningar

synes komma att uppgå till ett något lägre belopp än det, som angivits i

den preliminära uppgörelsen.

Beträffande beräkningen av arbetskostnadsposten har jordbruksnämnden

anfört följande.

Den nominella höjningen av lantarbetarlönen torde i genomsnitt bli 50

öre i timmen. Vissa specialbestämmelser medföra en höjning av lönen utöver

detta belopp, medan andra bestämmelser inverka sänkande. Dessa i

olika riktning verkande faktorer torde icke nämnvärt påverka genomsnittet.

Härutöver har emellertid en ny bestämmelse intagits i avtalet angående

arbetstidens början och slut på arbetsplatsen. Bestämmelsen innebär att arbetsgivarna

icke längre skola betala för den spilltid, som uppkommer vid

arbetarnas färd ut till fältet. En inom lantarbetsgivarföreningen den 6 mars

gjord beräkning visar att en kostnadsbesparing härigenom uppkommer för

arbetsgivarna med i genomsnitt ca 1 öre i timmen räknat på allt jordbruksarbete.

Man har emellertid i denna kalkyl räknat med genomsnittliga vägavstånd

för samtliga jordbruk. Riktigare torde vara att räkna med vägavstånden

vid de genomsnittligt större brukningsdelar, som använda lejd arbetskraft.

De genomsnittliga vägavstånden vid dessa brukningsdelar torde

kunna anges till ca 800 meter mot i kalkylen tillämpade 600 meter. I kalkylen

har man vidare räknat med 42 procent för växtodlingsarbetenas andel

av det totala antalet manstimmar för jordbruksdriften (djurskötselarbetena

beröras icke av den nya bestämmelsen). Enligt totalkalkylen utgör emellertid

utearbetena ca 2/s av jordbruksarbetet. Räknas härmed samt med vägavståndet

800 meter kan kostnadsbesparingen anges till ca 2 öre i timmen.

Härvid har antagits att den nya bestämmelsen kommer att kunna fullt utnyttjas.

Den reella löneförbättringen synes sålunda vid gjorda förutsättningar vara

1 å 2 öre lägre än den nominella. Med de principer som tillämpas i jordbrukskalkylen

reduceras underskottet härigenom med 10 å 20 miljoner kronor

för helt år. Större delen av fältarbetet under ett produktionsår faller på sommarhalvåret.

Med hänsyn härtill torde för den tid, som uppgörelsen avser,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

kunna räknas med ungefär två tredjedelar av nyssnämnda belopp eller med

7 respektive 14 miljoner kronor. Det må emellertid tilläggas att den nya bestämmelsen

sannolikt icke kommer att kunna utnyttjas hundraprocentigt. I

förenämnda promemoria har med hänsyn härtill gjorts en reduktion med

50 procent. Något statistiskt underlag för denna halvering saknas emellertid.

Nämnden anser att effekten av den nya bestämmelsen bör beaktas i totalkalkylen.

Hur detta skall ske torde få närmare undersökas av kalkylsakkunniga,

som därvid ha möjlighet att utföra mera ingående beräkningar av

den ekonomiska betydelsen av den nya bestämmelsen än som nu varit möjligt.

Beträffande det belopp, som beräknats för övriga kostnadsökningar, har

nämnden anfört.

Sammansättningen av posten »Övriga kostnadsökningar» framgår av följande

tablå.1

Milj kr

Ekonomibyggnader och grundförbättringar .......................... 8

Avskrivningar och underhåll för maskiner............................ 10

Elektricitet ........................................................ 4

Köpfodermedel.................................................... 20

Övrigt (maskinhåliare, frakter etc.) .................................. 4

Mejeriernas kostnader.............................................. 7,5

Slakteriernas kostnader ............................................ 4,5

Summa 58,0

2/3 härav 38,7

Av ovanstående delposter torde med beaktande av nu kända lönestegringar

kostnaderna för ekonomibyggnader och grundförbättringar öka med

ytterligare 3 miljoner kronor för helt år. Större lönestegringar än preliminärt

beräknats ha även skett för mejerier och slakterier, vilkas kostnader till

följd härav öka med ytterligare cirka 4 miljoner kronor. På grund av lönestegringar

öka vidare kostnaderna för mjölkkontroll med l,i miljon kronor.

(Denna post ej upptagen i tablån.) Å andra sidan har kostnadsökningen

för köpfodermedel betydligt överskattats. Enligt nämndens beräkningar torde

beloppet 6,7 miljoner kronor vara ett riktigare mått på den väntade kostnadsstegringen.

Enligt januariöverenskommelsen skola vidare överläggningar

om kompensation för konsekvensprisstegringar endast gälla sådana

prisstegringar, som äro föranledda av ökade löner. Med beaktande härav torde

delposten elektricitet böra uteslutas, enär någon taxeändring icke inträffat

sedan januariuppgörelsen träffats. Efter nämnda justeringar reduceras

posten övriga kostnadsstegringar med 9,2 miljoner kronor för helt år

eller med 6,i miljoner kronor för 8 månader. Även frakterna komma emellertid

att öka, varvid avdragsbeloppet 6,i miljoner kronor stannar vid cirka

4,3 miljoner kronor. Det må tilläggas att ovan berörda kostnadsstegringar i

verkligheten kunna bli större än beräknat på grund av att eventuella löneglidningar

från tidpunkten för novemberkalkylens upprättande till årsskiftet

1951/52 icke kunnat beaktas.

1 Denna" tablå företeddes av jordbrukets förhandlingsdelegation på ett tidigt stadium av förhandlingarna

med nämnden. Till tablån var fogad den anmärkningen att beräkningarna endast

innefattade 10 procent stegring av arbetslönerna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Sedan jordbruksnämndens granskning verkställts, ägde nya överläggningar

rum mellan representanter för regeringen samt jordbrukets förhandlingsdelegation.

Därvid träffades den 15 mars 1952 en överenskommelse, vilken

samma dag godkändes av Kungl. Maj :t. överenskommelsen är av följande

innehåll.

»Genom beslut den 11 januari 1952 godkände Kungl. Maj:t en den 10

januari 1952 träffad överenskommelse mellan statens jordbruksnämnd

samt en av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

folk utsedd förhandlingsdelegation angående vissa omedelbara prishöjningar

in. m. å animaliska produkter för tiden den 1 januari—den 31 augusti

1952. I överenskommelsen hade förutsatts att nya överläggningar senare

skulle upptagas angående kompensation för kostnadsökningar till följd av

väntade lönehöjningar, enär dessa kostnadsökningar icke kunnat beaktas

vid uppgörandet av den kalkyl, som skulle ligga till grund för prissättningen.

Efter överläggningar mellan representanter för regeringen, å ena, samt

nyssnämnda förhandlingsdelegation, å andra sidan, har nu —- under förutsättning

av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — träffats följande

slutliga överenskommelse rörande grunderna för prissättningen å

jordbrukets produkter för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952.

1. överenskommelsen den 10 januari 1952 innebär, att till grund för prissättningen

under nu ifrågavarande tid skall läggas den kalkyl över jordbrukets

inkomster och kostnader under regleringsåret 1951/52, som slutgiltigt

granskats vid sammanträde med jordbruksnämndens råd den 8 januari

1952 och som utvisar ett underskott av cirka 118 miljoner kronor

för hela regleringsåret eller alltså för tiden den 1 januari—den 31 augusti

1952 cirka 78,5 miljoner kronor. Eftersom vid kalkylens uppgörande hänsyn

icke kunnat tagas till sådana kostnadsökningar, som kunna inträffa

under tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952 som följd av höjda lantarbetarlöner

och lönehöjningar i övrigt, har emellertid i överenskommelsen

angivits, att uppskattning av dessa kostnadsökningar skulle komma att

göras senare.

Med ledning av det avtal, som nu träffats mellan Svenska ^^arbetsgivareföreningen

och Svenska lantarbetareförbundet rörande lönerna efter

utgången av år 1951, ävensom till de löneavtal, som under den hittills

gångna delen av år 1952 slutits beträffande andra arbetargrupper på områden,

vilka direkt eller indirekt inverka på jordbrukets kostnader, ha nyssnämnda

kostnadsökningar nu för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952

uppskattats till ett belopp som å kalkylens inkomstsida motsvarar omkring

343.5 miljoner kronor. Å andra sidan ha de prishöjningar, som angivits i

överenskommelsen den 10 januari 1952, beräknats tillföra jordbruket en

inkomst av cirka 93,5 miljoner kronor.

Det kalkylmässiga inkomstunderskottet för tiden den 1 januari—den 31

augusti 1952 skall följaktligen nu beräknas till (78,5 -f- 343,5 — 93,5 =)

328.5 miljoner kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

2. Av det i punkt 1 angivna underskottet avses omkring 42,5 miljoner kronor

skola täckas genom prishöjningar i enlighet med vad som angives i

punkt 3. I statliga pristillägg skall jordbruket tillföras ett beräknat belopp

av 245 miljoner kronor att disponeras på sätt angives i punkt 5. Återstoden,

omkring 41 miljoner kronor, skall lämnas okompenserad med hänsyn till

svårigheten att i nuvarande marknadsläge genomföra längre gående prishöjningar.

3. De prishöjningar, som avses i denna överenskommelse, äro följande:

Beräknad

inkomstökn.

milj. kr.

a) Baspriserna i avtalet mellan statens jordbruksnämnd och

Sveriges slakteriförbund höjas med i genomsnitt cirka 10 öre per

kilogram .................................................. 15

b) Ostpriserna höjas i partihandeln med i genomsnitt cirka 30

öre per kilogram. Eftersom denna prishöjning medför en värdestegring

å de lager av ost, som vid tiden för höjningen finnas i

lager hos mejerier och lagringsberättigade partihandlare, skall en

särskild lagervärdeökningsavgift uttagas å dylika lager. De medel,

som inflyta härigenom, skola tillföras jordbruket för att disponeras

enligt senare överenskommelse mellan jordbruksnämnden

och Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. Genom prishöjningen

och uttagandet av denna avgift beräknas jordbruket komma att

tillföras .................................................... 10,5

c) För mjölk och grädde, som säljes i med kapsyl försluten

flaska, höjes flasktillägget till 5 öre per flaska i hela landet .... 1

d) Med hänsyn till marknadsläget samt bebådade prishöjningar

å brödsäd beräknas jordbrukets inkomst av trädgårdsprodukter

respektive spannmål komma att med omkring 3 miljoner respektive

1 miljon kronor överstiga de belopp, som upptagits i den senaste

kalkylen .............................................. 4

e) Priset på smör i partihandeln höjes med 30 öre per kilogram 12

Summa 42,5

4. Genom höjning av priserna på fettråvaror skall partipriset på margarin

höjas med samma belopp som partipriset på smör, d. v. s. 30 öre per

kilogram. Av den inkomstökning, som clearingkassan för fettvaror härigenom

erhåller, skola högst 10 miljoner kronor användas för att bestrida

kostnaderna för de i punkt 5 angivna pristilläggen.

5. Det belopp av 245 miljoner kronor, som jordbruket skall tillföras i statliga

pristillägg, skall disponeras på följande sätt.

Milj. kr

a) Ett belopp av 145 miljoner kronor skall användas dels till utbetalande

av pristillägg med 3 öre per kilogram för all mjölk, som

levererats eller levereras till mejeri under tiden den 1 september

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj ds proposition nr 176.

Milj. kr

1951—den 31 augusti 1952, dels till differentiering för tiden mars

—augusti 1952 av mjölkpriset mellan olika produktionsområden

och leverantörer enligt en mellan statens jordbruksnämnd och jord
-

brukets förhandlingsdelegerade överenskommen plan, även innefattande

kompensation för tidigare utgående körlinjebidrag, dels, i

den mån beloppet ej åtgår för nu nämnda ändamål, ställas till

Svenska mejeriernas riksförenings förfogande för regleringsändamål

........................................................ 145

b) För utbetalande av pristillägg med 30 kronor för varje under

tiden den 1 september 1951—den 31 augusti 1952 levererat svin av

viss minsta vikt, ett beräknat belopp av ...................... 52

c) För utbetalande av arealbidrag med 150 kronor för varje hektar

av den areal, varå vete odlats under år 1951 enligt uppgifterna

till 1951 års allmänna jordbruksräkning, ett beräknat belopp av . . 48

Summa 245

Skulle jordbruket genom den i punkt 3 angivna höjningen av partipriset

på smör under tiden fram till den 1 september 1952 tillföras större inkomstökning

än 12 miljoner kronor, skall det under a) i denna punkt

upptagna beloppet till Svenska mejeriernas riksförenings förfogande minskas

i motsvarande mån.

6) överenskommelsen den 10 januari 1952 skall, i den mån den icke

ändras genom denna överenskommelse, fortfarande gälla intill utgången

av innevarande regleringsår.»

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader.

I sin förut omnämnda skrivelse den 18 mars 1952 har jordbruksnämnden

hemställt om ett tilläggsanslag av 75 miljoner kronor till täckande av Svenska

spannmålsaktiebolagets kostnader under regleringsåret 1951/52.

I fråga om storleken av dessa kostnader och av de medel, som ställts till

förfogande för ändamålet, inhämtas av skrivelsen, att sammanlagt närmare

153,2 miljoner kronor ha varit disponibla för att täcka bolagets kostnader

under regleringsåren 1950/51 och 1951/52. Enligt bokslutet för verksamhetsåret

1950/51 uppgick bolagets förlust under detta år till drygt 70,4

miljoner kronor. För att täcka kostnaderna under innevarande regleringsår

återstå sålunda cirka 82,8 miljoner kronor.

I skrivelse till jordbruksnämnden den 28 februari 1952 har bolaget uppskattat

kostnaderna för verksamhetsåret 1951/52 till 156,5 miljoner kronor.

I den beräkning, som låg till grund för anslagsäskandet till 1951 års riksdag,

upptogos dessa kostnader till 75 miljoner kronor. Såsom orsaker till

ökningen av kostnaderna ha angivits den import av brödsäd, som det svaga

skördeutfallet nödvändiggjort, samt den ytterligare stegring av priserna på

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

27

Importerade fodervaror, som ägt rum. I summan 156,5 miljoner kronor ingår

ett beräknat belopp av cirka 15 miljoner kronor svarande mot de merpriser,

som bolaget betalat vid inköp enligt meddelade anvisningar av vissa

varor i Argentina. Storleken av sistnämnda belopp, vilket bokföres i särskild

ordning, kan emellertid ej med säkerhet fastställas, förrän ifrågavarande

importköp hunnit helt avvecklas.

Bolagets uppskattning av kostnaderna för verksamhetsåret 1951/52 fram
-

går av följande tablå, där värdetalen avse miljoner kronor.

A. Kostnader för beredskapslagring av

300 000 ton brödsäd .................................... 6,o

Avgår: inbetalad prisskillnad ..........................—5,5 0,5

B. Kostnader och förlust vid import och försäljning av

1) 277 000 ton vete .................................... 56,o

2) 40 000 ton råg .................................... 12,s 68,5

C. Kostnader och förlust vid import och försäljning av

1) 162 000 ton majs .................................. 53,o

2) 10 000 ton sorghum ................................ 2,o

3) 27 000 ton korn .................................... 7,o

4) 22 000 ton havre .................................. 4,o 66,o

D. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 69 300 ton

vetekli ................................................ 10,o

E. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av 125 000 ton

oljekraftfoder ......................................... 2,5

F. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland .................. 2,o

G. Räntor ............................................... 6,o

H. Allmänna kostnader ................................... l,o

Summa kostnader 156,5

Jordbruksnämnden framhåller att man, eftersom beloppet 156,5 miljoner

kronor ej är exakt, synes böra räkna med att ett tilläggsanslag av cirka 75

miljoner kronor kommer att erfordras för att jämte det belopp å cirka 83

miljoner kronor, som återstår av tidigare anvisade medel, täcka spannmålsbolagets

kostnader under regleringsåret 1951/52.

Frågan om särskilt stöd åt vissa jordbrukare, som drabbats

av översvämnings- eller regnskador.

Såsom inledningsvis nämnts ha länsstyrelserna i Kalmar och Norrbottens

län hemställt om särskilt bidrag till jordbrukare i sagda län, vilka under

år 1951 drabbats av översvämnings- eller regnskador. I fråga om Kalmar

län gäller framställningen gottgörelse för skador, som vållats genom Emåns

m. fl. vattendrags översvämning våren 1951. Beträffande Norrbottens län

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

begäres särskilt stöd åt jordbrukare i länet, vilkas höskörd slagit fel till

följd av regn under sommaren 1951.

över framställningarna ha yttranden avgivits av lantbruksstyrelsen och

statskontoret.

Länsstyrelsen i Kalmar län, som med sin skrivelse överlämnat ett flertal

ansökningar om ersättningar av statsmedel för förluster i anledning av

förenämnda översvämningsskador, har i skrivelsen närmare redogjort för

uppkomsten av skadorna och för dessas omfattning.

Länsstyrelsen framhåller därvid att det utmärkande för väderleken i länet

under vintern 1950/51 varit de för sydsvenska förhållanden ovanligt

rikliga snöfallen vilka förorsakat mycken skadegörelse på såväl skog som

byggnader. Någon nämnvärd avsmältning ägde icke rum förrän i början av

april månad 1951, då vårfloden, förstärkt av samtidigt inträffande regn, satte

in och medförde översvämningar med skadegörelse på mark, vägar, broar

och annan egendom, övervägande antalet av de skadelidande äro ägare och

arrendatorer av marker längs Emån och dess bifloder Silverån och Gårdvedaån.

Nämnda vattendrag ha tidigare vid upprepade tillfällen förorsakat

översvämningar. De hitintills under senare år mest förlustbringande ha inträffat

åren 1931, 1936 och 1945.

För att värdera de uppkomna översvämningsskadorna har länsstyrelsen

enligt vad som anföres i skrivelsen utsett särskilda värderingsmän. Av deras

berättelse framgår, att antalet skadelidande med ersättningsanspråk

uppgår till 269. I detta antal äro inräknade 22 skadelidande med uteslutande

andra skador än skördeskador. Den skadade arealen jordbruksjord anges

till sammanlagt 1 830 hektar. Skadorna ha uppskattats till sammanlagt

910 000 kronor. Härav avse 798 000 kronor skördeskador och 112 000 kronor

skador å annan egendom.

Länsstyrelsen har vidare lämnat vissa uppgifter om de skadelidandes ekonomiska

förhållanden. Enligt dessa äro de flesta av de skadelidande innehavare

av mindre och medelstora jordbruk, medan endast ett fåtal befinner

sig i särskilt goda ekonomiska förhållanden.

Länsstyrelsen framhåller som sin åsikt, att statsmedel böra anvisas till

att lindra förlusterna. Länsstyrelsen understryker att översvämningarna

haft ovanligt svår karaktär, att de torde komma att inverka på kommande

års skördemöjligheter samt att de skadelidande icke kunnat genom försäkringar

skydda sig mot skador av ifrågavarande slag.

Vad angår ersättningarnas storlek anser länsstyrelsen det rimligt, att

de skadelidande stå en viss självrisk. Styrelsen finner det skäligt, att ersättning

lämnas till de sökande med generellt 50 procent av det belopp, vartill

skadorna värderats, samt att ersättning därutöver får utgå efter behovsprövning

med ytterligare högst 25 procent av nämnda belopp. Länsstyrelsen

hemställer slutligen, att de kostnader, som styrelsen haft i samband

med värderingsmännens uppskattning av skördeskadorna — 5 690 kronor

90 öre — måtte bestridas av statsmedel.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

29

Lantbruksstyrelsen uttalar att enligt dess mening de principer, som tilllämpats

vid värderingen av översvämningsskadorna, kunna godtagas. Styrelsen

har genom att vissa av dess chefstjänstemän besökt översvämningsområdet

själv kunnat bilda sig en uppfattning om skadorna och understryker

vad länsstyrelsen uttalat om dessas svårartade karaktär. Skadorna ha

särskilt svårt drabbat de jordbrukare, som deltaga i vissa Emån berörande

sänknings- och invallningsföretag. Statsbidrag för att utföra ifrågavarande

företag har sökts hos Kungl. Maj :t och lantbruksstyrelsen. För 23 skadelidande,

som deltaga i företagen, uppgå förlusterna till sammanlagt 238 000

kronor. Dessa skadelidande svara för 80 procent av de beräknade totalkostnaderna

för utförandet av sänknings- och invallningsföretagen.

Lantbruksstyrelsen upplyser om att den inom kort, på grund av att förhållandet

mellan företagens kostnad och båtnad är ogynnsamt, kommer att

till Kungl. Maj :t överlämna ansökningar om statsbidrag till företagen. Då

kostnaderna för företagens utförande äro av sådan storleksordning, att deltagarna

icke ensamma förmå svara för dessa, och då företagens genomförande

enligt styrelsens mening är av stort allmänt och socialt intresse, finner

styrelsen skälen för särskilt stöd till företagen tungt vägande. Närmare

förslag till utformning av sådant stöd kommer att övervägas av styrelsen

vid behandlingen av ärendet rörande statsbidrag till företagen.

Vad angår frågan om ersättning av statsmedel för översvämningsskadorna

år 1951 uttalar lantbruksstyrelsen, att enligt dess uppfattning sådan ersättning

icke bör utgå för dylika skador. Styrelsen hänvisar jämväl till den

ståndpunkt, som härvidlag intagits i propositionen nr 382/1946 angående

ersättning för vissa översAämningsskador m. m. samt i propositionen nr

79/1951 angående stödlån till jordbrukare. Styrelsen anser sig därför icke

kunna tillstyrka bifall till föreliggande framställning om statsbidrag till

täckning av de förluster, som uppstått genom Emåns översvämning år 1951.

På grund av skadornas omfattning och då dessa i stor utsträckning drabbat

mindre och medelstora jordbruk, vilkas innehavare eller brukare icke

befinna sig i särskilt goda ekonomiska omständigheter, anser sig lantbruksstyrelsen

dock böra föreslå, att utöver stödlån möjlighet skall beredas att

lämna räntefria amorteringslån till dem, som på grund av skadorna råkat

i allvarliga ekonomiska svårigheter. Vidare förordar styrelsen att för reparation

av mera omfattande skador på fasta anläggningar av betydelse för

jordbruksdriftens uppehållande skola lämnas avskrivningslån mod som regel

högst 50 procent av det belopp vartill skadorna uppskattats.

Beträffande de grunder, enligt vilka räntefria lån och avskrivningslån

böra utgå, anför styrelsen i huvudsak följande.

För de räntefria lånen bör gälla samma stränga behovsprövning som

föreskrevs i fråga om stödlånen för 1950 års skördeskador. De böra utgå

med belopp motsvarande högst hälften av den lidna förlusten. Beträffande

amorteringstid, säkerhet m. m. torde bestämmelserna i kungörelsen om 1951

års stödlån (nr 766/1951) böra tillämpas. Lånen synas liksom sistnämnda

lån kunna beviljas av lantbruksnämnden i samarbete med hushållningssällskapet.

De torde vidare kunna bestridas från det anslag, ur vilket stödlånen

utlämnas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

I de fall då jordbrukare drabbats av jämväl andra skador än skördeskador

böra de förstnämnda skadorna få inräknas i det totala skadebelopp, för

vilket lån skall beräknas.

För avskrivningslånen böra gälla grunder liknande dem som fastställdes

av 1945 års riksdag efter förslag i propositionen nr 389/1945. För att avskrivning

skall kunna ske bör fordras, att de reparationsarbeten som avses

med lånen skola vara utförda inom förslagsvis ett eller två år. Lånen, som

böra beviljas av lantbruksnämnden i samarbete med hushållningssällskapet,

torde utan olägenhet kunna utgå ur anslaget till bidrag till jordbrukets rationalisering.

Skadorna av ifrågavarande slag uppgå till ungefär 75 000 kronor

och eventuella avskrivningslån torde sammanlagt komma att uppgå till

högst 30 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen uttalar till slut, att den icke ansett sig böra bedöma

om och i vad mån ersättning bör utgå för skador utanför jordbruket.

Statskontoret uttalar att ifrågavarande jordbrukare icke böra beredas gottgörelse

i annan ordning än den som kungörelsen om stödlån till jordbrukare

(nr 766/1951) anvisar. Beträffande ersättning till andra än jordbrukare

framhåller statskontoret, att specificerade uppgifter saknas om skadornas

storlek samt om de skadelidandes förmögenheter, inkomster, försörjningsplikt

och sådana ekonomiska omständigheter i övrigt, som kunna inverka på

bedömandet av i vilken utsträckning ett tillmötesgående av framställningen

kan anses befogat. Ett avgörande av ärendet i denna del synes därför förutsätta

en komplettering av utredningen. Ämbetsverket påpekar även att till

bidrag till dessa skadelidande synes kunna disponeras högst 50 000 kronor

från undsättningsfonden under innevarande budgetår.

Ersättningen till de värderingsmän, som uppskattat skadorna, bör enligt

statskontorets mening bestridas från den i länsstyrelsernas avlöningsstat

upptagna posten till ersättning till sakkunniga för biträde vid utredningar,

m. m.

Länsstyrelsen i Norrbottens län hemställer i sin förenämnda skrivelse att

ett belopp av 325 000 kronor skall ställas till länsstyrelsens förfogande för

inköp av hö till jordbrukare inom länet, vilkas höskörd slagit fel. Av den

motivering för framställningen, som anförts i länsstyrelsens skrivelse, må

här återgivas följande.

Länsstyrelsen framhåller inledningsvis att 1951 års skörd av stråfoder

och potatis i länet på grund av synnerligen ogynnsamma väderleksförhållanden

under sommaren kommit att bli avsevärt mindre och av betydligt

sämre beskaffenhet än under normala förhållanden.

Enligt länsstyrelsens mening skulle de sämst ställda jordbrukarna i vissa

av länets inlandskommuner icke vara hjälpta med stödlån enligt kungörelsen

nr 766/1951. Härvid syftar länsstyrelsen på de kommuner där stråfodret till

mycket betydande och i vissa fall övervägande del hämtas från naturliga

slåtterängar. Höet på dylika ängar har nämligen på grund av det myckna

regnandet och därav förorsakat högt vattenstånd blivit i stor utsträckning

helt fördärvat.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Länsstyrelsen omtalar i fortsättningen att den, sedan från skilda håll

gjorts framställningar om dess medverkan till hjälp åt de hårdast drabbade

jordbrukarna, anmodat vederbörande landsfiskaler alt i samråd med de berörda

kommunernas organ utreda hjälpbehovet.

Med utgångspunkt från resultatet av dessa utredningar har länsstyrelsen

funnit en mera allmän hjälpverksamhet erforderlig inom följande kommuner

nämligen Överkalix, Korpilombolo, Tärendö, Paj ala, Junosuando och

Karesuando. Antalet hushåll inom dessa kommuner, som skulle behöva bidrag

för inköp av hö, utgör omkring 960 stycken. Den kvantitet hö, som

i dessa fall skulle behöva anskaffas, har beräknats till cirka 2 300 ton.

Kostnaderna för inköp av denna kvantitet hö har länsstyrelsen uppskattat

till 305 000 kronor.

Länsstyrelsen framhåller emellertid, att även inom de kommuner, där

en mera allmän hjälpverksamhet icke synts erforderlig, säkerligen enstaka

fall komma att yppa sig, där ett oundgängligt behov av hjälp är för handen

och där av en eller annan anledning lån icke kunna ifrågakomma. Det

vore självfallet av stort värde, om länsstyrelsen efter verkställd utredning

kunde få lämna bidrag även i sådana fall. Med anledning härav anser länsstyrelsen

att en viss höjning av det nyss angivna beloppet bör ske. Länsstyrelsen

hemställer därför, att till dess förfogande skall ställas ett belopp av

325 000 kronor för utbetalning av bidrag för inköp av hö.

Lantbruksstyrelsen vitsordar att fodersituationen för vintern blivit oroande

i de trakter av Norrbottens län, där man är starkt beroende av avkastningen

av slåtterängarna för försörjningen av nötkreaturen, men framhåller

att det genomsnittliga skadebeloppet per- familj endast är 317 kronor.

Med de inkomster, som för närvarande kunna utfås från egen skog och

arbete utom hemmet, bör enligt styrelsens mening en skördeskada av denna

storlek icke vara av avgörande betydelse för flertalet av de hjälpbehövande.

Styrelsen finner det därför naturligast att dessa hänvisas att söka

stödlån i likhet med andra därtill berättigade. På grund härav anser lantbruksstyrelsen,

att länsstyrelsens framställning ej nu bör föranleda någon

åtgärd. Därest det vid prövningen av ansökningar om stödlån skulle visa sig,

att verkliga katastroffall föreligga, bör det senare kunna övervägas att medge

avskrivning efter prövning från fall till fall.

Statskontoret avstyrker bifall till länsstyrelsens framställning under hänvisning

till att enligt den ståndpunkt, som statsmakterna hittills ha intagit,

hjälpverksamhet vid skador av förevarande art icke bör ske i form av

understöd utan genom stödlån.

Departementschefen.

I propositionen nr 207/1951 angående åtgärder i prisreglcrande syfte på

jordbrukets område under regleringsåret 1951/52 gjordes vissa uttalanden

rörande försörjningsprogrammet för innevarande regleringsår. Enligt dessa

borde försörjningsprogrammet liksom under de senaste åren utformas med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

utgångspunkt från att livsmedelsbehovet i största möjliga utsträckning borde

läckas genom inhemsk produktion. Därjämte borde man emellertid, med

hänsyn bland annat till den ur vår synpunkt ogynnsamma utveckling av

pris- och avsättningsförliållanden på världsmarknaden, som ägt rum under

den senaste tiden, eftersträva en viss förskjutning av produktionsinriktningen.

Därvid borde man söka öka självförsörjningsgraden på de områden,

där underskott förelåge, främst fodermedel samt socker, kött och fläsk. Å

andra sidan borde man söka reducera överskotten av sådana produkter, beträffande

vilka svårigheter förelåge att vinna avsättning utomlands till tillfredsställande

priser. Det framhölls även, att man genom en dylik förskjutning,

vilken i förhållande till den totala jordbruksproduktionen endast behövde

bli av relativt ringa omfattning, kunde vinna dels en ur ekonomiska

synpunkter mera ändamålsenlig inriktning av produktionen, dels en ökning

av självförsörjningsgraden och en minskning av jordbrukets beroende av

en i nuvarande läge mycket oviss exportmarknad.

Någon mera väsentlig förändring i de faktorer, som lågo till grund för

denna bedömning, har hittills ej inträffat. Prisläget på världsmarknaden

för vegetabilier är alltjämt mycket högt, särskilt för brödsäd. Samtidigt äro

exportmöjligheterna för flertalet animaliska produkter alltjämt otillfredsställande.

Det försörjningsprogram, som angavs våren 1951, torde sålunda

i sina huvuddrag alltjämt böra vara vägledande.

Vad den inhemska produktionsutvecklingen angår måste det konstateras,

att utbytet av 1951 års odling i flera avseenden blivit sämre än man hoppats.

Härvidlag må först och främst erinras om de svåra skördeskador, som

drabbade jordbruket till följd av svartrostangreppen å vete och som medfört

att ett betydande underskott uppstått i vår brödsädsförsörjning. Även

skörden av fodersäd blev mindre tillfredsställande. Detsamma gäller sockerbetsskörden.

Mjölkproduktionen visar likaså en förhållandevis betydande

nedgång. Häremot är givetvis intet att erinra i den mån nedgången utgör

ett led i en sådan produktionsomläggning, som nyss berörts, och sålunda

motsvaras av produktionsökning på andra områden. Nedgången torde emellertid

delvis även bero på andra faktorer. Härvidlag må erinras om den muloch

klövsjukeepizooti, som härjade under slutet av år 1951 och början av

innevarande år.

De förhållanden, som jag nu berört, ha givetvis ej kunnat undgå att påverka

resultatet av jordhrukskalkylen. I den reviderade kalkyl, som förelåg

i början av år 1952 och som enligt den förut berörda överenskommelsen den

10 januari 1952 skall ligga till grund för prissättningen å jordbrukets produkter

under tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952, ha sålunda jordbrukets

inkomster upptagits till ett belopp, som med omkring 170 miljoner

kronor understiger den i vårkalkylen angivna summan. Minskningen beror

främst på den svaga brödsädsskörden och nedgången i mjölkproduktionen.

Samtidigt ha emellertid ändringar skett även på utgiftssidan. Den viktigaste

av dessa gäller beräkningen av jordbrukets arbetskostnadsvolym.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

33

I jordbruksnämndens skrivelse och i den såsom bilaga 2 till detta protokoll

fogade promemorian har utförligt redogjorts för de förhållanden, som

föranlett att de tidigare gjorda beräkningarna rörande förändringarna i

jordbrukets arbetsvolym under de senaste åren blivit felaktiga, och för det

resultat, till vilket man kommit vid den hösten 1951 gjorda omräkningen.

Här må endast erinras om att vid denna omräkning jordbrukets arbetsvolym

för regleringsåret 1951/52 upptagits till omkring 951 miljoner arbetstimmar,

medan densamma i den våren 1951 upprättade normalkalkylen upptagits

till omkring 1 031 miljoner arbetstimmar. Sammanlagt motsvarar denna

minskning vid det löneläge, som rådde hösten 1951, en minskning av arbetskostnadsposten

med i runt tal 165 miljoner kronor. Jag vill i detta sammanhang

även erinra om dels att de kalkylsakkunniga understrukit, att beräkningarna

rörande arbetskostnadsposten trots den korrigering, som nu

gjorts, fortfarande äro ganska osäkra, dels att minskningen av arbetsvolymen

inom jordbruket åtminstone i viss utsträckning torde ha medfört att

jordbrukarna i ökad utsträckning kommit att uppdraga vissa arbeten, såsom

transporter in. m., åt arbetskraft utanför jordbruket, utan att detta hittills

kunnat beaktas i kalkylen.

Främst till följd av ändringen i fråga om arbetsvolymen utvisar även

kostnadssidan en minskning. På grund av att åtskilliga andra poster ökat

stannar minskningen dock vid omkring 75 miljoner kronor. Sammanlagt

visar kalkylen efter de vidtagna justeringarna ett underskott av omkring

118 miljoner kronor — kostnadsökningar till följd av lönehöjningar under

år 1952 härvid ej beaktade.

I överensstämmelse med den uppfattning, åt vilken jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation givit uttryck i den av Kungl. Maj :t

godkända överenskommelsen den 10 januari 1952, anser även jag, att kalkylen

i nu angivet skick bör läggas till grund vid prövningen av frågan om

utformningen av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för

återstoden av innevarande regleringsår. Till spörsmålet om de förändringar,

som böra vidtagas i kalkylen på grund av kostnadsökningar till följd av

lönehöjningar under tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952, återkommer

jag i det följande.

Vad jag nyss sagt om att kalkylen bör läggas till grund för prisregleringen

under återstoden av innevarande regleringsår innebär emellertid ej att

jag anser det nuvarande kalkylsystemet i allo tillfredsställande. Detta

system har visserligen under de gångna åren obestridligen varit av mycket

stort värde, då det gällt att mäta förändringarna i jordbrukets ekonomiska

läge. Samtidigt har det emellertid, trots att kalkylmetoderna successivt förbättrats,

efter hand framstått som allt klarare, att man svårligen på detta

sätt kan få någon fullt exakt redovisning av jordbrukets ställning. Det torde

vara tillräckligt att i detta hänseende hänvisa till vad jordbruksnämnden anfört

angående storleken av de felmarginaler, som kunna föreligga. Genom

3 liihung till riksdagens protokoll 19C>2. 1 samt. AV 176.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

att prisregleringen helt baserats på kalkylerna har man vidare kommit att

eftersträva en exakthet i regleringen, som på grund av de föreliggande felmarginalerna

i verkligheten blott blivit skenbar men som det oaktat medfört

eu betydande och ur flera synpunkter mindre lämplig bundenhet. Det

kan även påpekas, att de omräkningar av kalkylen, som under de senaste

åren måst företagas med ganska korta mellanrum, visat sig mycket betungande.

Goda skäl föreligga enligt min uppfattning för att man skall söka

finna en form för prisregleringen, som innebär att denna sker efter mera

schematiska regler och dessutom i högre grad än det nuvarande systemet

medger en smidig anpassning till förändringar i produktions- och avsättningsförhållandena

ävensom i den allmänna löne- och kostnadsutvecklingen.

Jag har för avsikt att inom den närmaste tiden hos Kungl. Maj :t hemställa

om bemyndigande att tillkalla sakkunniga för att verkställa en utredning

rörande denna fråga.

Jag torde härefter få återgå till frågan om grunderna för prisregleringen

på jordbrukets produkter för återstoden av innevarande regleringsår. Såsom

nyss nämnts utvisade den reviderade kalkylen för regleringsåret

1951/52 ett underskott av omkring 118 miljoner kronor för hela regleringsåret

eller omkring 78,5 miljoner kronor för tiden den 1 januari—den 31

augusti 1952 — hänsyn då ej tagen till kostnadsökningar på grund av höjning

av lantarbetarlönerna eller andra lönehöjningar under nämnda tid.

Genom de prisjusteringar, som vidtogos i anslutning till den av Kungl.

Maj :t godkända överenskommelsen den 10 januari 1952, beräknades jordbruket

komma att tillföras ett inkomsttillskott av 93,5 miljoner kronor.

Därigenom hade sålunda det då föreliggande underskottet blivit täckt och

till och med förvandlats till ett mindre överskott.

Det kunde emellertid redan då förutses, att situationen skulle bli en helt

annan och att ett mycket betydande underskott åter skulle förligga, då avtalsförhandlingarna

för år 1952 slutförts och man i kalkylen kunde taga

hänsyn till de kostnadsökningar, som voro att vänta som följd av höjda

lantarbetarlöner och lönehöjningar i övrigt. Det var vidare klart, att detta

underskott endast till en mindre del skulle kunna täckas genom prishöjningar

på jordbruksprodukter, detta med hänsyn såväl till den exceptionella

inkomstminskning som träffat jordbruket genom svartrostangreppen å 1951

års veteodling som ock genom att en stor del av regleringsåret redan gått

till ända och bland annat nästan hela saluöverskottet av vegetabiliska produkter

redan avyttrats. Ett utbetalande av statliga pristillägg utöver de redan

utgående framstod under sådana omständigheter som den i föreliggande

situation enda möjliga lösningen.

Medan förhandlingar pågingo mellan Svenska lantarbetsgivareföreningen

och Svenska lantarbetareförbundet angående lönevillkoren för lantarbetare

för år 1952, inleddes under februari månad mellan statens jordbruksnämnd

och jordbrukets förhandlingsdelegation överläggningar rörande prissättningen

å jordbrukets produkter för tiden den 1 januari—den 31 augusti

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

35

1952. Därvid diskuterades bland annat — förutom prishöjningar å vissa

produkter — införande av ett nytt allmänt mjölkpristillägg samt ett differentierat

mjölkpristillägg till förmån för de mindre jordbruken. Vidare diskuterades

utbetalande av ett statligt pristillägg för fläsk ävensom ett särskilt

arealbidrag för 1951 års veteodling. Med hänsyn till att resultatet av

överläggningarna helt var beroende av i vilken utsträckning statliga pristillägg

kunde påräknas och till den föreliggande tidsnöden kommo emellertid

överläggningarna i sitt slutskede att föras mellan representanter för regeringen

och förhandlingsdelegationen. Därvid nåddes den överenskommelse,

för vars innehåll tidigare redogjorts och vilken i stora drag innebär att

av ett till 328,5 miljoner kronor beräknat inkomstunderskott omkring 42,5

miljoner kronor skola täckas genom prishöjningar och ett beräknat belopp

av 245 miljoner kronor genom statliga pristillägg, medan återstoden, 41 miljoner

kronor, lämnas okompenserad.

Överenskommelsen innebär givetvis en kompromiss mellan olika synpunkter.

Hänsyn har sålunda tagits bland annat till marknadsläget, till den

osäkerhet som vidlåder kalkylen samt till att det även ur jordbrukets synpunkt

framstår som mindre önskvärt, att prisregleringen i alltför hög grad

skall baseras på statliga pristillägg. Enligt min mening utgör den även en

skälig avvägning mellan alla de olika intressen, som här kräva beaktande.

Vad angår fördelningen av de belopp, som enligt överenskommelsen skola

tillföras jordbruket, har redan nämnts, att de marknadsmässiga möjligheterna

att erhålla en inkomstökning genom prishöjningar varit mycket begränsade.

Det har vidare i nuvarande läge framstått som särskilt önskvärt

att undvika en höjning av priset på konsumtionsmjölk utöver den som vidtogs

i januari 1952. Prishöjningarna ha därför i stort sett begränsats till

vissa justeringar av priserna på slaktprodukter, ost och smör. För att undvika

alltför starka rubbningar av avsättningsmöjligheterna för smör har

även en höjning av margarinpriset ansetts böra vidtagas.

Vid den prissättning på jordbrukets produkter, som ägde rum våren 1951,

sökte man stimulera till den produktionsomläggning i riktning mot ökad

produktion av spannmål samt kött och fläsk, som ansågs önskvärd. Denna

synpunkt gör sig givetvis alltjämt gällande. Det torde emellertid nu vara

nödvändigt, att prisavvägningen sker så att även mjölkproduktionen erhåller

en viss kompensation för de ökade omkostnaderna. Samtidigt anser jag

det angeläget, att man vid prisregleringen skall taga särskild hänsyn till de

mindre jordbrukens intressen bland annat så att dessa erhålla ett särskilt

stöd för sin mjölkproduktion. Vad fläskproduktionen angår synes i betraktande

av prisnivån å fodermedel en ytterligare stimulans erforderlig, om

denna produktion skall kunna hållas uppe i önskvärd omfattning. Slutligen

synes det motiverat att även brödsädsodlingen skall erhålla del av de medel,

som nu skola fördelas, detta med hänsyn både till förlusterna på grund av

svartrostangreppen förliden höst och till angelägenheten av att intresset för

odlingen ej skall minskas.

De synpunkter, som jag nu anfört, ha delats av jordbrukets förhandlings
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungi. Maj.ts proposition nr 176.

delegation. De ha även enligt min mening blivit på ett tillfredsställande sätt

beaktade i den av Kungl. Maj :t godkända överenskommelsen. Av det totala

beloppet av 245 miljoner kronor erhåller sålunda mjölkproduktionen huvudparten

eller 145 miljoner kronor, medan fläskproduktionen erhåller ett beräknat

belopp av 52 miljoner kronor och veteodlingen ett beräknat belopp

av 48 miljoner kronor.

V''ad angår dispositionen av de belopp, som kunna komma att ställas till

förfogande såsom pristillägg för mjölkproduktionen, fördes innan den slutliga

överenskommelsen träffades överläggningar mellan statens jordbruksnämnd

och jordbrukets förhandlingsdelegation. Vid dessa överläggningar

rådde enighet om att en förhållandevis stor del av sagda belopp borde utgå

i form av ett allmänt mjölkpristillägg för all mjölk, som levererats eller

levereras till mejeri under innevarande produktionsår. Då den övervägande

delen av mjölkproduktionen faller på de mindre och medelstora jordbruken,

innebär en dylik anordning i realiteten även att dessa jordbruk erhålla den

största delen av det sammanlagda pristilläggsbeloppet. Samtidigt rådde

emellertid också enighet om att de mindre jordbruken härutöver borde erhålla

ett ytterligare tillskott för sin mjölkproduktion i form av ett differentierat

mjölkpristillägg (leveranstillägg). Det framstod vidare som önskvärt

att detta leveranstillägg skulle sammanföras med de clearingtillägg, som nu

utgå.

I överensstämmelse med de överläggningar, som sålunda förts, har i den

slutliga överenskommelsen förutsatts att nyssnämnda belopp av 145 miljoner

kronor till en början skall användas för utbetalande av ett allmänt

mjölkpristillägg med 3 öre per kilogram för all mjölk, som levererats eller

levereras till mejeri under innevarande regleringsår. Härför har beräknats

åtgå ett belopp av 112,5 miljoner kronor. Beträffande detta belopps fördelning

på brukningsdelar i olika storleksgrupper kan nämnas att det med ledning

av tillgängliga statistiska uppgifter rörande mjölkleveranser från jordbruk

av olika storlek kan beräknas att omkring 36 procent kommer att

utgå till brukningsdelar i storleksgruppen 2—10 hektar, cirka 28 procent

till brukningsdelar i storleksgruppen 10—20 hektar, omkring 11 procent till

brukningsdelar i storleksgruppen 20—30 hektar samt cirka 25 procent till

större brukningsdelar.

Vidare har avsetts att ett beräknat belopp av 20 miljoner kronor skall disponeras

för att tillsammans med de medel, som nu användas för utbetalande

av clearingtillägg, genomföra en ökad differentiering av mjölkpriset till

de mindre jordbrukens förmån. Denna ökade differentiering avses skola

åstadkommas genom en kombination av de extra mjölkpristillägg, som utgå

i norra Sverige, samt ett nytt s. k. leveranstillägg. Nämnda leveranstillägg,

vilket avses skola innefatta kompensation även för tidigare utgående körlinjebidrag,

skall utgå med 5 öre per kilogram mjölk för den del av varje

enskild jordbrukares mejerileverans, som ligger mellan 4 000 och 10 000

kilogram per år. Leveranstillägget skall utgå för leveranser under tiden 1

mars—31 augusti 1952.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj. ts proposition nr 176.

I enlighet med det nu anförda skall alltså enligt överenskommelsen varje

jordbrukare, som under tiden den 1 mars—den 31 augusti 1952 till mejeri

levererar mer än 2 000 kilogram mjölk, erhålla ett särskilt leveranstillägg

av 5 öre per kilogram av den överskjutande myckenheten upp till en sammanlagd

bidragskvantitet av 3 000 kilogram. Härvid är då att märka, att de

nuvarande clearingtilläggen bortfalla, medan i stället de extra mjölkpristilläggen

i norra Sverige ökas.

Sammanlagt beräknas utbetalandet av leveranstillägg enligt de linjer, som

nu angivits, draga en kostnad av omkring 53 miljoner kronor per år eller

för tiden den 1 mars—den 31 augusti 1952 cirka 27 miljoner kronor. Av sistnämnda

belopp beräknas omkring 7 miljoner kronor komma att täckas av

medel, som nu användas för utbetalande av clearingtillägg, och omkring 20

miljoner kronor av statsmedel. Återstoden av de medel, som Svenska mejeriernas

riksförening nu använder för utbetalande av clearingtillägg, förutsätles

komma att åtgå för höjningen av de extra mjölkpristilläggen i norra

Sverige,

Beträffande den verkan, som införandet av ett leveranstillägg enligt nu

angivna riktlinjer samt slopandet av clearingtilläggen och höjningen av de

extra mjölkpristilläggen i norra Sverige får för jordbruket i olika delar av

landet, torde jag få hänvisa till en inom Sveriges lantbruksförbund upprättad

promemoria, vilken torde få bifogas detta protokoll såsom bilaga i.

Den del av beloppet å 145 miljoner kronor, som ej åtgår för utbetalande

av allmänt mjölktillägg och leveranstillägg enligt nyss angivna grunder,

skall som förut nämnts ställas till Svenska mejeriernas riksförenings

förfogande för regleringsändamål. I detta sammanhang vill jag emellertid

även erinra om att det i överenskommelsen stadgats att om jordbruket till

följd av prishöjningen å smör skulle tillföras större inkomstökning än det

förutsatta beloppet av 12 miljoner kronor, skall motsvarande minskning ske

i fråga om de statliga pristilläggen till mjölkproduktionen. Denna bestämmelse

kan dock knappast tänkas få praktisk betydelse för annan del av

mjölkbidragen än den del som skall ställas till Svenska mejeriernas riksförenings

förfogande för regleringsändamål.

Beträffande arealbidragen för vete vill jag framhålla, att det synes skäligt

att även spannmålsodlingen skall erhålla någon del av de medel, vilka nu

skola tillföras jordbruket såsom kompensation för kostnadsstegringar under

regleringsåret 1951/52. Med hänsyn till de skador, som träffade veteodlingen

genom svartrostangreppen år 1951, torde det vara lämpligast, att sagda del

helt kommer veteodlingen till godo. Den enda praktiskt framkomliga vägen

att nu lämna ett tillskott till denna odling synes vara att utbetala arealbidrag

i förhållande till 1951 års odling. Detta underlättas av att man vid bestämmandet

av bidragen kan bygga på de uppgifter angående odlingens omfattning,

som jordbrukarna lämnat till 1951 års allmänna jordbruksräkning i

samband med uppgifter till den allmänna fastighetstaxeringen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Vad slutligen gäller de särskilda pristilläggen för fläsk vill jag utöver vad

jag tidigare anfört allenast framhålla att det med hänsyn till kostnadsutvecklingen,

särskilt i fråga om fodermedel, synes angeläget att fläskproduktionen

skall erhålla ett ytterligare stöd. Såvitt framgår av betäckningsstatistiken

har nämligen den hittillsvarande prissättningen icke varit sådan,

att den i tillräcklig utsträckning främjat den önskade produktionsomläggningen

i riktning mot ökad fläskproduktion.

Syftet med den höjning av priset på fettråvaror för margarintillverkning

in. in., som genomförts i samband med höjningen av partipriset på smör,

är som förut nämnts ej att utjämna något underskott i clearingkassan för

fettråvaror utan att förebygga en ur avsättningssynpunkt olämplig rubbning

av försäljningen av smör respektive margarin. Med hänsyn härtill synes det

lämpligt att de medel, som inflyta genom sagda prishöjning, få tagas i anspråk

för att bestrida en del av kostnaderna för de nu nämnda statliga pristilläggen.

Härför fordras emellertid riksdagens godkännande. Den av prishöjningen

föranledda inkomstökningen för clearingkassan torde kunna beräknas

till omkring 10 miljoner kronor. Under förutsättning att riksdagen

ej har något att erinra däremot torde alltså av kassans medel ett belopp av

högst 10 miljoner kronor få användas för att bestrida kostnaderna för utbetalande

av pristillägg för innevarande regleringsår enligt nu angivna grunder.

Återstoden av de erforderliga medlen, eller (245 — 10 —) 235 miljoner

kronor, torde böra anvisas genom särskilt anslag å riksstaten.

Jag torde härefter få upptaga frågan om anvisande av ytterligare medel

för bestridande av kostnader för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Å riksstaten för innevarande budgetår är för detta ändamål uppfört ett

reservationsanslag av 105 miljoner kronor. Då anslaget äskades, beräknades

att 27 miljonår kronor skulle behövas utöver tidigare anvisade medel för

att täcka kostnaderna under verksamhetsåret 1950/51, medan medelsbehovet

för innevarande regleringsår uppskattades till 75 miljoner kronor.

Enligt vad jordbruksnämnden uppgivit beräknas emellertid kostnaderna

för innevarande regleringsår nu komma att uppgå till omkring 156,5 miljoner

kronor. För att täcka dessa kostnader stå i runt tal 83 miljoner kronor

till förfogande. Då det förra beloppet endast utgör en uppskattning, har

jordbruksnämnden föreslagit, att ett tilläggsanslag av 75 miljoner kronor

nu skall anvisas.

Jag biträder detta jordbruksnämndens förslag och förordar alltså, att å

liiläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår till kostnader i samband

med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet skall anvisas ett anslag

av 75 miljoner kronor. Anslaget torde böra ges reservationsanslags karaktär.

Slutligen torde jag få upptaga frågan om särskilt stöd åt vissa jordbrukare,

vilka drabbats av översvämnings- eller regnskador.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

39

Såsom framgått av det föregående ha framställningar om dylikt stöd gjorts

dels av länsstyrelsen i Kalmar län i anledning av skador, som vållats genom

Emåns in. fl. vattendrags översvämning våren 1951, dels av länsstyrelsen

i Norrbottens län i anledning av att höskörden i vissa delar av länet slagit

fel till följd av regn under sommaren samma år. Statskontoret har avstyrkt

bifall till framställningarna under hänvisning till de möjligheter att

erhålla stödlån, som finnas för ifrågavarande jordbrukare. Samma ståndpunkt

har lantbruksstyrelsen intagit till framställningen från länsstyrelsen

i Norrbottens län. Beträffande spörsmålet om ersättning för översvämningsskadorna

i Kalmar län har lantbruksstyrelsen föreslagit, att de skadelidande

jordbrukarna skola kunna, förutom stödlån, få räntefria amorteringslån

samt dessutom, då det gäller mera omfattande skador på fasta anläggningar

av betydelse för jordbruksdriftens uppehållande, även avskrivningslån.

Vad angår spörsmålet om och i vad mån det allmänna bör ingripa i fall,

då betydande skördeskador tillfogas jordbrukare i vissa delar av landet, ansluter

jag mig i princip till den ståndpunkt, som min företrädare i ämbetet

intog vid anmälan av frågan om utlämnande av stödlån till jordbrukare för

förluster på grund av ogynnsamma väderleksförhållanden hÖ6ten 1950

(prop. nr 79/1951). Han uttalade då, att ett särskilt ingripande från det allmännas

sida utöver vad som sker inom ramen för jordbruksregleringen

endast syntes böra förekomma då så kunde anses påkallat av trängande sociala

skäl. Sådana särskilda åtgärder ha även förliden höst vidtagits i anledning

av bland annat de svartrostskador, som uppstått på 1951 års veteskörd

(prop. nr 219/1951; r. skr. nr 381). Åtgärderna innebära, att möjlighet

skapats att utlämna särskilda stödlån. Dessa lån beviljas i allmänhet ej

till högre belopp än som motsvarar hälften av den förlust vederbörande

lidit. Lånen löpa med 4 procent ränta. Amorteringstiden är som regel fem

år men kan under vissa förutsättningar utsträckas till tio år.

Möjlighet att erhålla dylikt stödlån föreligger ej endast för jordbrukare,

som år 1951 lidit skada till följd av svartrostangrepp, utan även för jordbrukare,

som sagda år tillfogats mera betydande regn- eller översvämningsskador.

De jordbrukare, som avses i de nu ifrågavarande framställningarna, kunna

sålunda erhålla stödlån i anledning av de översvämnings- och regnskador

de lidit. Några ytterligare generella hjälpåtgärder från det allmännas

sida synas därför i och för sig knappast motiverade, särskilt om hänsyn tages

till att gällande lånebestämmelser ge möjlighet att, då så kan anses påkallat,

bevilja lån upp till ett belopp motsvarande hela skadan ävensom

att utsträcka amorteringstiden till högst tio år. Vad särskilt gäller skadorna

till följd av Emåns översvämning vill jag vidare påpeka, att skador av samma

anledning förekommit vid upprepade tillfällen under de senaste årtiondena.

Det synes under sådana förhållanden vara mest ändamålsenligt, att

man från det allmännas sida inriktar sig på att stödja sådana åtgärder, vilka

kunna vara ägnade att till rimlig kostnad förebygga dylika skador.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Inom båda de områden, som avses i framställningarna, torde det emellertid

föreligga åtskilliga fall, där trots det nu anförda en särskild hjälp från

det allmännas sida i anledning av regn- eller översvämningsskador å 1951

års skörd kan vara motiverad. Jag tänker härvid främst på sådana fall, där

den skadelidande på grund av sjukdom, stor försörjningsbörda eller liknande

omständigheter är i mycket svag ekonomisk ställning, där skadan medfört

en förhållandevis betydande förlust och där det från början är uppenbart

att han svårligen skulle kunna återbetala ett honom beviljat stödlån.

I de fall, då den skadelidande allenast arrenderar en brukningsdei, torde

vidare ett stöd utöver lånemöjligheten stundom även eljest kunna vara påkallat.

Såsom statskontoret påpekat kan visserligen undsättningsfonden användas

för utbetalande av bidrag i sådana fall som nu nämnts. Sammanlagt få

emellertid av fondens medel under innevarande budgetår disponeras högst

50 000 kronor. I själva verket kan ej på långt när hela detta belopp beräknas

bli disponibelt för nu ifrågavarande stödverksamhet. Erfarenhetsmässigt

måste man nämligen räkna med att anspråk på bidrag ur fonden kommer

att riktas även från en rad andra håll. För att möjlighet skall finnas

att i behövlig omfattning bispringa sådana skadelidande jordbrukare i Kalmar

och Norrbottens län, som nämnts i det föregående, torde Kungl. Maj :t

därför, därest riksdagen ej har något att erinra däremot, böra äga att för

detta ändamål disponera sammanlagt högst 200 000 kronor av de medel,

som för innevarande budgetår stå till förfogande för den prisreglerande

verksamheten på jordbrukets område. Beloppet torde, därest så skulle visa

sig erforderligt, böra få användas för utbetalande av stöd i anledning av likartade

skador även i andra delar landet. Jag torde i detta sammanhang få

erinra om att Kungl. Maj :t tidigare (prop. nr 245/1950; r. skr. nr 357/1950)

bemyndigats att för liknande ändamål, nämligen för särskilt stöd till jordbrukare

i vissa delar av Norrland, disponera högst 150 000 kronor av motsvarande

medel för budgetåret 1949/50. Av sistnämnda belopp ha emellertid

närmare 72 000 kronor icke utnyttjats och torde icke heller i framtiden

komma att tagas i anspråk för ändamålet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under tiden intill den 1 september 1952 av

produktions- och avsättningsförhållandena på jordbrukets

område i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som jag angivit i det föregående;

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52

under nionde huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av 235 000 000 kronor;

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

41

b) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 75 000 000

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Liizell.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

43

Bilaga 1.

PM

rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1951/52.

Till grund för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets

produkter under produktionsåret 1951/52 utarbetades på våren 1951 en förkalkyl

över den vid normala väderleksförhållanden samt under angivna förutsättningar

beträffande priser, löner och räntor förväntade utvecklingen

av jordbrukets inkomster och kostnader under nämnda produktionsår (Kungl.

Maj :ts prop. 207/1951, bilaga 6). Med utgång från bl. a. en preliminär uppskattning

av 1951 års skörd, framlägges nu en reviderad inkomst- och kostnadskalkyl

för 1951/52.1 Rörande uppläggningen och innebörden av denna

kalkyl få de sakkunniga anföra följande.

I metodiskt hänseende ansluta sig de här framlagda beräkningarna i huvudsak

till motsvarande undersökningar i den våren 1951 upprättade normkalkylen.

Desamma avse sålunda att belysa de procentuella förändringarna

i jordbrukets inkomster respektive kostnader i jämförelse med produktionsåret

1938/39, som kunna förväntas inträffa under år 1951/52. Beräkningarna

äro på samma sätt som i normkalkylen begränsade till att

avse enbart den egentliga jordbruksdriften. Liksom beträffande tidigare

jordbrukskalkyler gäller vidare, att de absoluta talen för inkomster och kostnader

icke äro direkt jämförbara med varandra, varför en jämförelse måste

grundas på de indextal, som framräknats med året 1938/39 såsom basår.

Beräkningen av jordbrukets inkomster år 1951/52 grundar sig i vad avser

den vegetabiliska produktionen i främsta rummet på de preliminära resultaten

av den respresentativa arealinventeringen den 1 juni 1951 samt de beräkningar

rörande skördeutfallet år 1951, som företagits på grundval av årsväxt-

och skörderapporterna per den 15 oktober 1951. Den animaliska produktionen

har uppskattats med ledning av de preliminära resultaten från

den representativa husdjursräkningen den 1 juni 1951 samt en beräkning

av fodertillgångarna, varjämte beträffande fläskproduktionen även statistiken

över antalet betäckta suggor kommit till användning. Härjämte ha resultaten

från en särskild representativ undersökning om slakten i samband

med husdj ursräkningen 1951 använts för beräkningen av hemslakten. Vid

beräkningarna ha de sakkunniga i övrigt bl. a. haft att utgå från Kungl.

Maj:ts av riksdagen sedermera godkända beslut av den 27 april 1951 angående

prissättningen på jordbrukets produkter under tiden den 1 september—

den 31 december 1951.

Kostnadsberäkningen bygger nu liksom vid andra kalkyltillfällen på statistik

över kvantiteter, priser och löner, så långt dylik statistik föreligger.

Vid kvantitetsberäkningarna, exempelvis i fråga om handelsgödsel och köp
1

Föreliggande inkomst- och kostnadskalkyl justerades av kalkylsakkunniga den 21 november

1951 utom beträffande arbetskostnadsposten, som justerades den 3 januari 1952.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

fodermedel, ha för produktionsåret 1951/52 införts andra kvantiteter än

för år 1950/51 i de fall, där en förändring med relativt god säkerhet kunnat

förväntas.

Prisstatistik har, exempelvis för maskiner och reservdelar, drivmedel

m. in., funnits tillgänglig t. o. m. oktober eller november 1951. I fråga om lantarbetarlönerna

har kunnat tillämpas preliminära resultat enligt socialstyrelsens

lönestatistik för år 1949/50.

Särskild uppmärksamhet har vid kalkylomräkningen ägnats jordbrukets

arbetskraftsvolym, bl. a. med hänsyn till verkningarna av den vid bearbetningen

inom jordbruksekonomiska undersökningen företagna maximeringen

av antalet uppgivna arbetstimmar. Anledning till speciella undersökningar

och överväganden har även funnits i fråga om kostnaderna för ekonomibyggnader

samt driv- och smörjmedel. Vid beräknandet av kostnaderna för

ekonomibyggnader har sålunda ansetts motiverat att med hänsyn till de

onormala förhållandena på trävarumarknaden för tillfället göra avsteg från

gängse beräkningsmetodik. I samband med kostnadsberäkningen för drivoch

smörjmedel har förts en principiell diskussion över verkningarna i

jordbrukskalkylen av att jordbruk och skogsbruk icke kunna särskiljas i

vad gäller kostnaderna för den dragkraft, som disponeras av jordbrukarna.

I samband med revideringen av förkalkylen för år 1951/52 har även en

översyn av inkomst- och kostnadskalkylen för år 1950/51 företagits. Härvid

ha i allmänhet statistiska uppgifter förelegat för hela regleringsåret, även

om de i vissa fall ännu äro preliminära.

Jordbrukets inkomster.

1951 års skörd.

I tabell 1 göres en jämförelse mellan de faktiskt använda arealerna enligt

arealinventeringen den 1 juni 1951 och de arealer för olika grödor, varmed

räknades i vårkalkylen.

Den för brödsädsodling använda arealen uppgår till 425 800 ha eller 8 200

ha mindre än vad man räknade med i vårkalkylen. Minskningen faller helt

på höstvete och råg och sammanhänger med att utvintringen blivit större än

normalt. Vårvetearealen har emellertid blivit av rekordartad omfattning. 1

förhållande till år 1950 företer brödsädsarealen i år en minskning med drygt

40 000 ha. I fråga om fodersäden föreligger en ökning i förhållande till år

1950 med 23 200 ha men en minskning i förhållande till normkalkylen för

1951 med 12 000 ha. Ökningen från år 1950 kommer huvudsakligen på korn.

Även odlingen av ärter och vicker har ökat något. Den sammanlagda arealen

säd är i år mindre än år 1950 men större än under något tidigare efterkrigsår.

Den understiger emellertid arealen säd 1936—40 med 151 700 ha. Oljeväxtodlingen

har i år nått en ny rekordareal eller 190 000 ha mot under förra

året 168 800 ha. Odlingen av sockerbetor är i år något mindre än i fjol men

är fortfarande i nivå med odlingen under 1944—46, då den hittills största

arealen förekom. Arealen potatis är i år ungefär lika stor som i fjol, medan

odlingen av foderrotfrukter fortsatt att gå tillbaka. Även arealen vall till hö

har visat fortsatt minskning.

Arealen träda och obrukad åker har i år ökat till 1949 års nivå. Den sammanlagda

skördade arealen är i år 5 000 ha mindre än 1950 men 37 000 ha

större än 1936—40.

Härmed äro de viktigaste arealförskjutningarna berörda. I övrigt hänvisas

till tabellen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år.

45

Åren

År

År

År

År

1936—40

1947

1948

1949

1950

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

Höstvete...................

231 297

140 862

172 792

167 736

178219

Vårvete....................

75 644

151 633

142 859

139 464

160 940

Höstråg....................

181 193

110 394

155 561

130 956

J. 126 697

Vårråg....................

8 020

4771

4 279

3 912

Summa brödsäd

496154

407660

475 491

442068

465 856

Korn......................

102 344

100 033

87 806

86 084

93 952

Havre.....................

656 769

529 156

489 648

501 794

502 334

Blandsäd..................

259 793

287 610

281600

309 377

318 089

Summa fodersäd

1 018 906

916 799

859054

897255

914 375

Kokärter..................

J. 19 727

15 650

14 638

14 279

12 051

Foderärter.................

5 886

6 562

8 521

| 11032

Vicker.....................

4 777

4 544

3 521

5 280

Summa trintsäd

24 504

26080

24 721

28080

23083

Summa säd

1 639 664

1 350 539

1 359 266

1 887 403

1 403 314

Potatis....................

132 847

142 292

147 875

134 566

130 492

Sockerbetor ................

52 514

48 240

47 551

49 287

54 428

Foderrotfrukter............

69 684

60 933

60 807

53 959

49 718

Summa potatis och rotfrukter

266 046

251 465

256 233

237 812

234 638

Grönfoder av säd o. baljväxter

98 752

122 498

134 126

118 654

105 680

Vall till bo och ensilage ....

1379 444

1 352 230

1318 524

1297 499

1 274 610

Vall till fröskörd...........

Vall till grönfoder och avbet-

1

42 053

37 46b

40 044

37 247

ning ....................

Permanent betesvall........

| 231191

1330 180

333166

316 560

144 676

161 221

Summa foderväxter

1 709 387

1 846 961

1 823 282

1 772 757

1 723 434

Oljeväxter.................

|

44 209

78 731

141 836

168 808

Spånadsväxter.............

1 10 311

5 612

5 743

6 499

6 788

Köksväxter................

7 562

8 727

10 090

9 834

Andra växtslag............

1

7 853

10 686

12 946

9 464

Summa specialodlingar

10 311

65 236

103 887

171 371

194 894

Summa skördad areal

3 514 307

3 514 201

3 542 668

3 549 343

3 556 280

Träda och obrukad åkerjord

223 040

208 005

181 830

177 405

172 172

Summa åkerjord

3 737 347

3 722 206

3 724 498

3 726 748

3 728 452

År 1951

Prognos

våren

1951

hektar

Prel.

*/e 1951

hektar

151 000

175 000

104 00U

4 000

148 100

179 900

}■ 97 800

434 000

425800

100 000

530 000

320000

110 500

501 500

325 600

950 000

937 600

12 000

12 300

11000

12 200

23 000

24 500

1 407 000

1 387 900

130 000

55 000

47 000

130 800

54 000

46 600

232 000

231 400

100 000

1 255 000

37 000

101 600

1261000

39 200

140 000

165000

134 200

181 500

1 697 000

1 717 600

195 000

6 000

10 0O0

10 000

190 000

5 500

9 700

9 000

221 000

214 200

3 557 000

3 551000

170 000

177 600

3 727 000

3 728 500

På grundval av arealuppgifterna och de förut omnämnda årsväxt- och

skördcrapporterna per den 15 oktober 1951 har en kvantitativ beräkning av

1951 års skörd verkställts. I likhet med föregående år har denna även i år

utförts enligt två metoder, kallade metod I och III. Vid beräkningarna enligt

metod I ha för varje växtslag de definitiva hektarskördarna under närmast

föregående 10-årsperiod, d. v. s. åren 1941—50, satts i relation till respektive

års skördeomdöme för oktober månad. Ur de erhållna kvoterna ha enkla

medelvärden framräknats. Dessa koefficienter uttrycka sålunda den genomsnittliga

skörden [»er enhet i skördeomdömet för ifrågavarande period och

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 176,

Tabell 2 a. Skörd per hektar, kg.

1931/40

1941/45

1916

1947

1948

1949

1950

1951

Höstvete ..................

2 350

1920

2 470

1

250

2 480

2 540

2 440

1720

Vårvete ..................

1820

1470

1740

1

470

1 920

1950

1890

1280

Höstråg....................

Vårråg....................

1880

1 700

1860

1

250

2 040

2 080

1 950

1810

1 340

1060

1 190

940

1 140

1 210

1 180

1210

Korn......................

2 020

1850

2 040

1

760

2 200

2 070

2 230

2 260

Havre ....................

1800

1 390

1470

1

280

1 620

1670

1610

1630

Blandsäd..................

2 130

1700

1860

1

500

2 030

2 090

2 060

2120

Arter......................

1510

1 280

1400

1

170

1 650

1420

''1530

H 550

Vicker ....................

1570

1 290

1 400

1

130

1550

1440

21 480

21510

Potatis....................

14 300

12 900

13 550

12

360

15 390

12 780

13 290

13 790 i

Sockerbetor................

35300

34 000

32 420

30

950

38 030

35 910

36 350

32 800 i

Foderrotfrukter............

37 700

32 800

32 550

27

820

34 210

35160

35 350

32 880 ''

Hö från odlad jord ........

3 480

3 040

4 000

2

430

3 260

3 670

3 630

3 360 !

Hö från naturlig äng ......

1210

1160

1380

1

180

1200

1 290

1320

1310

Tabell 2 b. Totalskörd, mil], kg.

1931/40

1941/45

1946

1947

1948

1949

1950

1951

Höstvete ..................

5311

342-3

523-7

176-2

428-0

426-6

434-6

254-4

Vårvete ..................

128-8

149-4

157-2

222-8

274 4

271-8

304-3

230-1

Summa vete

659-9

4917

680 9

399 0

702-4

698 4

738-9

484''5

Höstråg ..................

374-3

345-5

284-2

138-1

317-1

272-0

1243-7

/ 172-3

Vårråg....................

10-2

7-6

4''9

4-5

4-9

4-7

\ 3-3

Summa råg

384-5

353 0

289 1

142-6

822 0

276-7

243-7

175-6

Summa brödsäd

1044 4

844-7

970-0

541-6

1 024-4

975 1

982-6

6601

Korn......................

213-2

190 9

182-8

1760

192-9

177-9

209-5

250-0

Havre ....................

1183-3

807-4

782-8

678-2

792-5

840-2

8(>7-0

820-0

Blandsäd..................

535-9

475-4

515''0

432-1

572-4

648-0

653-6

688-9

Summa fodersäd

1 932 4

1473 7

1 480-6

1 286-3

1 557-8

1666 1

1 670 1

1 768-9

i

| Ärter......................

30-3

37-0

31-9

25-1

35-0

32-4

U8-4

''19-0

[ Vicker ....................

70

7-2

6-o

5-1

5-5

7-6

217"4

s18-5

1 Potatis....................

1 897-7

1 835-2

1941-0

1758-3

2 276-5

1 719-7

l 734-2

1803-6

j Sockerbetor................

1 746-6

1812-6

1 776-4

1 493-1

1 808-2

1770-1

1 978-4

1 777-0

1 Foderrotfrukter ............

2 825-8

2177-4

2127-7

1 695-3

2 030-2

1 897-4

1 757-6

1 530-8

j Hö från odlad jord ........

4 7902

4 047-5

5 386-4

o 362*3

4 298-0

4 758-5

4 628-1

4 232-7

[ Hö från naturlig äng......

479-0

362-8

328-7

281-8

285-7

309-2

316-1

314-1

växtslag. Den för år 1951 beräknade skörden har erhållits genom att multiplicera

nämnda medeltal med skördeomdömet för den 15 oktober 1951. Denna

metod överensstämmer helt med den, som föregående år använts vid beräkningarna,

även då under benämningen metod I. Metod III grundar sig på

de i årsväxt- och skörderapporterna per den 15 oktober uppgivna hektarskördarna,

och resultatet motsvarar de av statistiska centralbyrån beräknade

skördekvantiteterna.

Resultaten av beräkningarna ha sammanfattats i tabellerna 2 a och 2 b, i

vilka till jämförelse medtagits även de av statistiska centralbyrån beräknade

definitiva skördeuppgifterna för dels åren 1946—50, dels perioderna 1931—

40 och 1941—45. 1 2

1 Endast kokärter, tidigare både kok- och foderärter.

2 Vicker och foderärter, tidigare endast vicker.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

47

Som tidigare påpekats (senast i höstkalkylen 1950, se bilaga 1 prop. 76/

1951) ge beräkningarna enligt metod I numera tämligen regelmässigt mindre

kvantiteter än de direkta hektarskördsuppgifterna. Skillnaden i resultat

mellan de båda metoderna torde huvudsakligen vara att hänföra till brister

i den vid metod I använda metodiken. Kvantiteterna enligt metod I beräknas

nämligen under förutsättning att de normerade skördarna (de faktiska

skördarna multiplicerade med kvoten mellan skördeomdöme och sltördesiffran

3,o) under 10-årsperioden 1941—50 motsvaras av de för innevarande

år förväntade konditionstalen för medelskörd (3,o). Så torde emellertid

icke vara fallet med hänsyn till att skördarna under ett flertal år av

perioden 1941—50 otvivelaktigt påverkades av bl. a. bristande tillgång på förnödenheter,

främst handelsgödselmedel. Detta medförde att anspråken på en

medelskörd sänktes. Enär tillgången på förnödenheter för växtodlingen numera

är relativt tillfredsställande och sviterna av den bristande tillgången under

förra delen av 1940-talet torde ha övervunnits, ha anspråken på en medelskörd

åter höjts. Metod I medför sålunda för vissa växtslag en systematisk underskattning

av skörderesultatet. Härtill kommer att metoden ej heller tager

full hänsyn till den sekulära skördeökningen, vilken att döma av de senaste

årens faktiska skördar åter börjat göra sig gällande åtminstone för vissa

växtslag. Enär beräkningarna grunda sig på medeltal för närmast föregående

10-årsperiod, blir eftesläpningen i sistnämnda hänseende ca 5 år.

Särskilda undersökningar verkställdes till kalkylen hösten 1950 för att

göra det möjligt att beakta nu berörda brister i metod I i fråga om växtslag,

för vilka uppgifter enligt metod III icke föreligga. (I överensstämmelse med

tidigare förfaringssätt har nämligen, där så kunnat ske, skördeuppskattningen

enligt metod III begagnats, eftersom den grundar sig på direkt uppgivna

hektarskördar.) På grundval av undersökningsmaterialet ha de sakkunniga

funnit erforderligt att vid detta kalkyltillfälle höja de enligt metod I

beräknade hektarskördarna för ärter och potatis med 5 respektive 3 procent.

Hektarskörden för foderrotfukter ha de sakkunniga icke funnit anledning

att korrigera.

Beträffande sockerbetor har som vanligt en av Svenska sockerfabriksaktiebolaget

i början av november företagen beräkning kommit till användning.

Enligt denna kan skörden av sockerbetor beräknas till 32 800 kg per hektar

och totalskörden till 1 777 milj. kg.

De på ovan angivet sätt beräknade hektarskördarna jämföras i följande

tablå med de våren 1951 antagna normskördarna för 1951/52 samt de definitiva

skördarna år 1950.

Definitiv

Antagen norm-

Skördeuppskattning

Växtslag

skörd år

1950

skörd våren

1951

per den

kg/ha

I6/io 1951

i % av

kg/ha

kg/ha

normskörden

Höstvete...............

2 440

2 500

1720

69

Vårvete................

1 890

1950

1280

66

Höstråg................

Vårråg..................

1 950

2 030

1810

89

, ... 1 180

1 350

1 210

90

Korn ..................

2 230

2 200

2 260

103

Havre ..................

1610

1 750

1 630

93

Blandsäd...............

2 060

2 075

2 120

102

Ärter ..................

1 530

1650

1 550

94

Potatis..................

.... 13 290

14 500

13 790

95

Sockerbetor ............

.. .. 36 350

35 500

32 800

92

Foderrotfrukter..........

. .. . 35 350

34 000

32 880

97

Hö från odlad jord.....

3 630

3 625

3 360

93

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

De nu beräknade hektarskördarna äro i fråga om samtliga växtslag utom

korn och blandsäd lägre än de antagna normskördarna. För potatis och foderrotfrukter

är nedgången relativt liten, medan den för övriga växtslag, särskilt

vete, är större. Jämfört med de definitiva hektarskördarna för år 1950

föreligger ökning för vårråg, korn, havre, blandsäd, ärter och potatis men

minskning för vete, höstråg, sockerbetor, foderrotfrukter och vallhö.

Fodertillgångarna och foderförbrukningen år 1951/52.

På grundval av de ovan gjorda beräkningarna av 1951 års skörd samt vissa

andra uppgifter ha sammanställningar utarbetats över fodertillgångarna.

Den beräknade totala produktionen av olika grödor har därvid reducerats för

lagringsförluster, varefter återstående kvantiteter fördelats på direktkonsumtion,

industriell förbrukning, utsäde och foder. De för utfodring tillgängliga

kvantiteterna ha uttryckts i foderenheter, varjämte kvantiteten smältbar

äggvita och torrsubstans beräknats. Med ledning av de längre fram i promemorian

återgivna beräkningarna av kreatursantalet ha vidare de disponibla

fodermedelstillgångarna fördelats på olika grenar av den animaliska produktionen.

Beträffande det i dessa beräkningar anförda statistiska materialet må följande

framhållas. För vete och råg ha avrens och utfodring antagits utgöra

20 respektive 25 procent av skörden. Av kornskörden ha 75 milj. kg beräknats

åtgå för direkt konsumtion och industriell förbrukning. Av inhemsk

havre beräknas åtgå 25 milj. kg för framställning av gryn.

I fråga om halm har räknats med samma procentuella förändring i skörden

per hektar som den för år 1951 preliminärt uppskattade kärnskörden

utvisar i förhållande till genomsnittsskörden åren 1948—50. Utfodringen av

halm har beräknats på samma sätt som tidigare. Av potatis har räknats

med en förbrukning av 825 milj. kg matpotatis och 215 milj. kg fabrikspotatis.

Kvantiteterna sockerbetsblast och hlast av foderrotfrukter ha som

vanligt beräknats motsvara 50 respektive 20 procent av de redovisade rotskördarna.

Beträffande de inhemska fodertillgångarnas komplettering med importerade

fodermedel må nämnas, att man för år 1951/52 räknat med mindre

kvantiteter oljekraftfoder än för år 1950/51 och med i stort sett oförändrade

kvantiteter importerad fodersäd och kli.

I följande tablå ha sammanställts huvudresultaten av de verkställda beräkningarna

rörande tillgången på vegetabiliskt foder i foderenheter räknat

under stallfodringsperioderna åren 1950/51 och 1951/52.

1950/51

milj. fe

1951/52

milj. fe

Förändring

i % från

(prognos)

1950/51

Inhemsk foderskörd och produkter därav. ..

5 024

4 842

— 3-6

Importfoder (netto).........

337

308

— 8-6

Summa

5 361

5 150

— 39

Därav

Kraftfoder.............

1933

1965

+ I''?

Stråfoder..............

2 944

2 732

— 7-2

Saftfoder..............

484

453

— 6*4

Som framgår av tablån kan tillgången på vegetabiliskt foder under stallfodringsperioden

1951/52 preliminärt beräknas bli nära 4 procent lägre än

under år 1950/51. Nedgången sammanhänger främst med en minskning av

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

49

den inhemska tillgången på hö. Fodertillgångarnas halt av smältbar äggvita

och koncentrationsgrad beräknas under år 1951/52 bli ungefär densamma

som under år 1950/51.

Beräkningarna rörande förbrukningen av foder under stallfodringsperioden

för varje särskilt djurslag ha baserats på vissa utfodringsnormer samt

uppskattningar rörande stallfodringsperiodens längd. Samma utfodringsnormer

ha använts som i tidigare kalkyler. Uppdelningen av foderåret på

stallfodrings- och betesperiod bygger delvis på direkta undersökningar och

delvis på erfarenhetsmässiga uppskattningar. I fråga om de för normala

år tillämpade utfodringsnormerna samt stallfodringsperiodens längd kan

nämnas, att desamma nära överensstämma med tal, som använts vid beräkningar

inom 1942 års jordbrukskommitté rörande foderförbrukningen under

1930-talet.

Beräkningarna över förbrukningen av vegetabiliskt stallfoder visa till

följd av den beräknade minskningen av djurantalet och animalieproduktionen

en nedgång mellan åren 1950/51 och 1951/52 med drygt 2 procent.

Härvid har dock icke kunnat beaktas bl. a., att betesgången i höst varit

ovanligt lång, vilket verkar ytterligare reducerande på den beräknade stallfoderförbrukningen.

Vegetabilier.

Brödsäd.

År 1950/51. Saluöverskottet och löneförmalningen av brödsäd av 1950

års skörd redovisas i följande tablå. Saluöverskottet utgöres av jordbrukarnas

försäljning till spannmålshandeln och kvarnarna, reducerad för försäljningen

av utsäde samt försäljningen av brödsäd för utfodring. (Beräkningssättet

överensstämmer med det för basåret tillämpade.) Löneförmalningen

har under år 1950/51 uppgått till 52 milj. kg vete och 23 milj. kg råg.

Löneförmalningen av vete antages liksom tidigare fördela sig på höst- och

vårvete i samma proportioner som saluöverskottet.

Saluöverskott

milj. kg

Höstvete............ 291

Vårvete............ 194

Råg................ 136

Summa brödsäd 621

Genomsnittspriserna på brödsäd under år 1950/51 ha beräknats med användning

av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter

under månaderna september, december, mars och juni (nämligen de månader,

för vilka prisuppgifter inhämtas) samt jordbrukarnas faktiska försäljningar

under augusti—september, oktober—december, januari—mars

och april—augusti enligt Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik.

Efter avdrag från kvarnpriserna för handelsmarginal och frakter samt efter

justering för kvalitet (jfr Kungl. Maj:s prop. 212/1949 s. 103—104), ha

producentpriserna för höstvete, vårvete och råg preliminärt beräknats till

respektive 30,oo, 33,15 och 28,70 kr/dt.

.4r 1951/52. De till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteterna

brödsäd av 1951 års skörd ha beräknats på grundval av den tidigare

anförda skördeuppskattningen. Skörden har därvid reducerats för lagrings4

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 176.

Löneförmalning

milj. kg

31

21

23

Summa

milj. kg

322

215

159

75

696

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.is proposition nr 176.

förluster (2 procent), avrens och utfodring samt utsäde. Avrens och utfodring

har antagits utgöra för vete 20 procent och för råg 25 procent av skörden

mot i vårkalkylen 10 respektive 15 procent. De nya procenttalen ha

erhållits dels med utgång från det definitiva resultatet för år 1950/51, dels

med ledning av överslagsberäkningar om brödsädsförsäljningens storlek, baserade

på uppgifter om leveranserna under augusti—september 1951 samt

med ledning av uppgifter om andelen icke kvarnduglig vara i leveranserna.

Vid beräkningen av utsädet har för höstvete och höstråg räknats med de

hösten 1950 besådda arealerna och för vårvete och vårråg med de våren

1951 besådda arealerna samt med en utsädeskvantitet per hektar av 220 kg

för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för råg.

Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten

brödsäd redovisas i följande sammanställning.

Höstvete,

milj. kg

Skörd................... 254 4

Avgår: lagringsförlust .... 5''1

avrens o. utfodring 50''9

utsäde........... 36''1

Kvarstår till försäljning och

löneförmalning........ 162''3

Vårvete,

Summa

vete,

Råg,

Summa

brödsäd,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

230-1

4845

175-6

660 1

4''6

97

3-5

13-2

46-0

96-9

43-9

140-fe

40-5

76-6

22-4

99-0

139-0

301-3

105-8

407-1

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande

sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning

under år 1938/39 samt åren 1947/48—1951/52.

Skörd av brödsäd, milj. kg.

1938

1947

1948

1949

1950

1951"

Höstvete ......

........ 668

176

428

426

435

254

Vårvete........

........ 137

223

274

272

304

230

Råg...........

....... . 374

143

322

277

244

176

Summa

brödsäd 1179

542

1 024

975

983

660

Saluöverskott och

lön eförm alning,

milj. kg.

1938/39 1947/48

1948/49 1949/50

1950/51

1951/52*

Vete ..........

664

308

597

610

537

301

Råg...........

247

in

254

232

159

106

Summa brödsäd 911

419

851

842

696

407

Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet (månadsmedeltal av

de fastställda garantipriserna vägda med fördelningen av brödsädsleveranserna

på olika månader) utgöra år 1951/52 för höstvete 40,35 kr/dt, för vårvete

42,60 kr/dt och för råg 38,85 kr/dt. Med användning av de av kvarnarna

erlagda priserna för mottagna kvantiteter under september i år (justerade

för handelsmarginal, frakter och kvalitet) samt med hänsyn till den under

året stigande prisskalan ha priserna på höstvete, vårvete och råg preliminärt

beräknats till respektive 39,40, 40,70 och 38,15 kr/dt.

'' Preliminärt.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176. 51

Korn.

Åren 1950/51 och 1951/52. Den beräknade förbrukningen av korn (för

andra ändamål än utfodring) framgår av följande tablå (milj. kg).

1950/51 1951/52

Grynkvarnar.......................... 4 4

Bryggerier och mälterier .............. 39 42

Brännerier........................... 3 3

Export .............................. 1 1

Husbehovsförmalning i Norrland ...... 25 25

Summa 72 75

Genomsnittspriset på korn — ett ovägt medeltal av priserna på foder- och

maltkorn — har under 1950/51 utgjort 29,53 kr/dt. Priset för år 1951/52 har

med utgång från föreliggande noteringar beräknats till 36,75 kr/dt.

Havre, hö och halm.

Aren 1950/51 och 1951/52. Försäljningen av havre, hö och halm har i samråd

med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå och utrikeshandelsbyrå beräknats

pa följande sätt.

Havre, milj. kg.

1938/39

1950/51

1951/52

Grvnkvarnar ..

............ 40

18

25

Armén........

............ 25

19

7

9

Åkerier.......

............ 15

5

Skogskörslor ..

50

45

Export........

4

3

Summa 132

88

87

Hö, milj. kg.

1938/39

1950/51

1951/52

Armén........

9

9

Åkerier.......

10

7

Skogskörslor ..

40

35

Export.........

0

0

Summa 88

59

51

Halm, milj. kg.

1938/39

1950/51

1951/52

Armén.........

8

8

Åkerier........

5

5

Skogskörslor .. .

20

15

Industriell förbrukning..... —

2

2

Export........

0

0

Summa 42

35

30

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Priset på havre (enkelt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre)

har under år 1950/51 uppgått till 27,12 lcr/dt. Priset på havre för år 1951/52

har med utgång från föreliggande noteringar upptagits till 32,75 kr/dt.

Noteringen på hö har under år 1950/51 uppgått till 10,72 kr/dt. Efter avdrag

för presshyra, tråd och extrafrakter om sammanlagt ca l,oo kr/dt kan

det pris, som bör upptagas i inkomstkalkylen, anges till 9,70 kr/dt för år

1950/51. Producentpriset på hö år 1951/52 har med utgång från föreliggande

noteringar upptagits till 15 kr/dt.

Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar för höstsädshalm

och efter avdrag för presshyra, tråd och extrafrakter om sammanlagt

l,oo kr/dl beräknats till 2,so kr/dt för år 1950/51. För år 1951/52 beräknas

priset med ledning av föreliggande noteringar till 5 kr/dt.

Kokärter.

Åren 1950/51 och 1951/52. Skörden av kokärter åren 1950 och 1951 har

beräknats till 18,4 och 19,0 milj. kg. Med tillämpning av tidigare använda

beräkningsmetoder ha de till försäljning och hemmaförbrukning disponibla

kvantiteterna kokärter åren 1950/51 och 1951/52 beräknats på följande sätt.

1950/51 1951/52

milj. kg milj. kg

Skörd............................ 18''4 19-0

Avgår: lagringsförlust, 1 %.......... 0-2 0‘2

avrens, 7 / ................ 1‘3 l-3

utsäde..................... 2-9 2-9

Kvarstår.......................... 14° 14’6

Genomsnittspriset för kokärter 1950/51 har på grundval av lantbruksförbundeis

noteringar beräknats till 47,78 kr/dt. Priset för år 1951/52 har med

utgång från föreliggande noteringar beräknats till 55,so kr/dt.

Matpotatis.

Åren 1950/51 och 1951/52. Liksom i vårkalkylen 1951 räknas för år 1950/

51 med en inhemsk förbrukning av 825 milj. kg matpotatis. Samma kvantitet

upptages även för år 1951/52. Någon export av potatis av någon större betydelse

har icke ägt rum det senaste året och beräknas för närvarande ej

heller för år 1951/52.

Priset på matpotatis har för år 1950/51 beräknats till 18,47 kr/dt. Beräkningen

grundar sig på stockholmsnoteringen reducerad för mellanhandsmarginal

samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av

månadsnoteringarna till årsmedeltal ha liksom tidigare skett med ledning av

de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av året,

som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning

(jfr Kungl. Maj :ts prop. 246/1943 s. 105).

För år 1951/52 har räknats med ett pris av 21,50 lcr/dt.

Fabrikspotatis.

År 1950/51. Förbrukningen av fabrikspotatis har under år 1950/51 uppgått

till 197 milj. kg, varav 116 milj. kg för tillverkning av potatisstärkelse

och 81 milj. kg för brännvinstillverkning. Priset på fabrikspotatis beräknas

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

53

till i genomsnitt 35 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Då stärkelsehalten

beräknas till 16,5 procent, erhålles ett pris per deciton av 8,25 kronor.

Tillverkningen av potatisstärkelse och potatisbrännvin beräknas till respektive

20,4 milj. kg och 17,9 miljoner normalliter.

År 1951/52. Enligt uppgifter från jordbruksnämndens vegetabiliebyrå beräknas

vid föreliggande skörd 215 milj. kg potatis komma att användas för

industriella ändamål, varav 135 milj. kg för tillverkning av potatismjöl och

80 milj. kg för brännvinstillverkning. Stärkelsehalten beräknas bli normal

eller 17,5 procent, och priset upptages till 42 öre per hektoliter och stärkelseprocent.

Härvid erhålles ett pris per deciton av 10,so kronor. Beräkningen av

fabrikspotatisförbrukningen är baserad på en tillverkning av potatisstärkelse

och potatisbrännvin av respektive 25 milj. kg och 18 milj. normalliter.

Sockerbetor.

År 1950/51. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget uppgick

arealen till 54 427 hektar. Skörden per hektar har av sockerbolaget angivits

till 363 dt och totalskörden till 1 978 milj. kg med en genomsnittlig

sockerhalt av 16,88 procent. Råsockermängden uppgick till ca 305 milj. kg.

Enligt statsmakternas beslut höjdes grundpriset för sockerbetor år 1950

till följd av ökade produktionskostnader med 5 öre/dt till 5,35 kr/dt. Dessutom

skulle enligt bestämmelserna grundpriset i stimulerande syfte ökas

med 1 öre/dt för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstiger 50 000

hektar. Grundpriset skall dock icke överstiga 5,55 kr/dt, vilket pris uppnås

vid en odling av minst 54 000 hektar. Då den av sockerbolaget uppgivna

arealen i Sverige utgör 54 427 hektar blir grundpriset för betor av 1950 års

skörd följaktligen 5,55 kr/dt. Vid anförda sockerhalt erhålles ett pris av

5,87 kr/dt. Lägges härtill arealtillägg, täckningskostnadsersättning samt tilllägg

enligt 63-dygnsregeln om sammanlagt Ö,i5 kr/dt erhålles ett genomsnittspris

av 6,02 kr/dt.

Den höjning av grundpriset, som uppkommer genom de särskilda pristilläggen

vid arealer fr. o. m. 50 200 t. o. in. 54 000 hektar, uppgår till 20 öre/

dt. Med tillägg för sockerhalt över 16 procent blir höjningen 21 öre/dt eller

i värde räknat 4,2 milj. kr.

År 1951/52. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget i mitten

av november beräknas skörden per hektar av sockerbetor till 328 dt och

totalskörden till 1 777 milj. kg. Sockerhalten anges till 17,9 procent. Råsockermängden

beräknas samtidigt till ca 295 milj. kg.

Enligt statsmakternas beslut skall grundpriset för sockerbetor höjas till

6,25 kr/dt, varav 0,23 kr/dt skall anses som stimulanstillägg men inräknas i

jordbrukskalkylen. Detta tillägg utgår dock endast om sockerbetsarealen

överstiger 50 (100 hektar. Dessutom skall i ytterligare stimulerande syfte,

enligt vissa regler, ett särskilt pristillägg utgå, därest sockerbetsodlingen visar

sig överstiga 54 200 hektar. Då arealen nått endast 54 102 hektar, kommer

emellertid något särskilt pristillägg ej att utgå. Med utgång från grundpriset

6,25 kr/dt och en sockerhalt av i 7,9 procent samt med inräknande av

arealtillägg, täckningskostnadsersättning och tillägg enligt 63-dygnsregeln erhålles

priset 7.14 kr/dt, vilket upptagits i kalkylen.

Oljeväxter.

År 1950/51. Från Oljeväxtintressentföreningen ha uppgifter erhållits om

dess sammanlagda inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1950 års skörd samt

däremot svarande betalningsbelopp (såväl kvantiteter som värden med avdrag

för försålt utsäde).

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Fröslag

Frökvantitet,

ton

Värde,

1 000-tal

kronor

Höstraps ...........

............. 107 110

86 732

Höstrybs ...........

............. 6 837

5 608

Vårraps ............

............. 70 187

52 013

Vårrybs.............

............. 6 744

4 850

Vitsenap............

............. 6 784

4 070

Summa 197 662

153 273

Oljedådra...........

............. 132

93

Oljelin..............

............. 45 069

34 776

Diverse.............

............. 25

20

Totalt 242 888

188 162

Är 1951/52. I följande tablå ha sammanställts preliminära uppgifter om

oljeväxtskörden år 1951/52 (exklusive utsäde) enligt uppgifter från Oljeväxtintressentföreningen.

Totalarealen är densamma som i tabell 1 och har

fördelats på olika fröslag med ledning av Oljeväxtintressentföreningens uppgifter

om tecknade arealer, vilka ej ännu äro fullständiga.

Fröslag

Areal,

Skörd,1

Fris,1

Värde,

ha

kg/ha

totalt, ton

öre/kg

milj. kr

Höstraps....

.......... 87 000

1780

154 900

70

108-4

Höstrybs....

.......... 15 000

1110

16 700

70

1T7

Vårraps....,

........... 38 700

i no

43 000

70

30-1

Vårrybs ....

.......... 12 760

890

11400

70

8-0

Vitsenap....

.......... 11120

990

11000

75

8-3

Summa 164 580

237 000

166-5

Oljedådra . .

.......... 1270

i no

1400

65

0-9

Oljelin.....

.......... 24150

1 310

31600

80

25-3

Totalt 190 000 270000 192''?

Det beräknade olje- och foderinnehållet i 1950 års skörd utgjorde 89 respektive

127 milj. kg. 1951 års skörd beräknas ge 100 milj. kg olja och 137

milj. kg foder.

Sp&nadsväxter.

År 1950/51. Med ledning av ännu delvis preliminära uppgifter från Riksförbundet

Lin och hampa ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter

avdrag för utsädeskostnader) beräknats till 5,o milj. kr. Inkomsterna fördela

sig med 2,5 milj. kr på linhalm, 1,7 milj. kr på linfrö, 0,7 milj. kr på

hamphalm och 0,i milj. kr på hampfrö.

År 1951/52. Även värdet av 1951 års odling av spånadsväxter har beräknats

med ledning av preliminära uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.

Värdet av linhalm beräknas till 3,2 milj. kr, av linfrö till 1,3 milj. kr, av

hamphalm till 0,9 milj. kr och av hampfrö till 0,2 milj. kr. (Värdet av linoch

hampfrö räknat exklusive kostnader för utsäde.) Det sammanlagda värdet

av 1951 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 5,6 milj. kr.

1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exklusive utsäde.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

55

Fältmässigt odlade köksväxter.

Arealer. Uppgifter föreligga nu enligt den representativa arealinventeringen

den 1 juni 1951 om den sammanlagda arealen av fältmässigt odlade

köksväxter under året. Uppgifterna avse endast totalarealen, dock med undantag

för bruna bönor, för vilka arealen redovisas separat. Totalt är 1951

års areal (9 700 ha) enligt inventeringen ca 100 ha lägre än 1950 års (9 834

ha), vilket motsvarar ca 1 procents nedgång.

Priser. När vårkalkylen 1951 upprättades voro priserna för de fältmässigt

odlade köksväxterna av 1950 års skörd delvis kända t. o. m. februari 1951,

delvis endast t. o. m. december 1950. Från en av uppgiftslämnarna saknades

vid nämnda tillfälle uppgifter om priserna för 1950 års skörd. Till nu föreliggande

kalkyl ha prisberäkningarna för 1950/51 kunnat avslutas. De definitiva

priserna avvika från de i vårkalkylen 1951 preliminärt beräknade för

olika produkter, men förändringarna gå i olika riktningar, och den sammanlagda

inverkan på de beräknade inkomstbeloppen är en ytterst obetydlig

sänkning.

I fråga om 1951 års skörd föreligger hittills endast prisstatistik från en av

de tre uppgiftslämnarna. En jämförelse har gjorts mellan priserna enligt

denna uppgiftslämnare hösten 1950 respektive hösten 1951. De hösten 1951

noterade priserna äro avsevärt högre än under hösten 1950 för så gott som

samtliga produktslag, för flera växtslag 50 procent högre.

Hektar skördar. Beträffande hektarskördarna föreligga icke några nya

uppgifter.

Beräknade inkomstsummor. För produktionsåret 1950/51 har som tidigare

omnämnts den definitiva prisberäkningen medfört mindre justeringar

för olika produktslag. Sammanlagt resultera dessa justeringar i en minskning

av den i vårkalkylen 1951 beräknade inkomstsumman med 0,24 milj. kr.

För produktionsåret 1951/52 räknades i vårkalkylen 1951 med en ökning

av inkomstsumman motsvarande 15 procent av den för år 1950/51 samtidigt

preliminärt beräknade summan. Inkomstsumman för år 1950/51 har, som

redovisats ovan, nu slutgiltigt beräknats till ungefär samma belopp som i

vårkalkylen. Bl. a. på grund av de kraftiga prisstegringar under höstmånaderna,

som nu ha kunnat inregistreras för år 1951 i jämförelse med 1950,

ha de sakkunniga ansett sig böra räkna med en ökning av inkomstsumman

för år 1951/52 motsvarande 20 procent av den nu för år 1950/51 beräknade

summan.

Inkomstbeloppen redovisas i följande översikt.

År

Milj. kr

Index

1938/39.........

..... 139

100''0

1947/48.........

..... 39-5

284-2

1948/49.........

..... 44''5

320''1

1949/50 .........

..... 47 2

339 6

1950/51 .........

..... 42-1

303-3

1951/52.........

..... 505

363-3

Tobak.

.1 ren 1950/51 och 1951/52. Jordbrukets inkomster av tobaksodling år

1951/52 ha beräknas med ledning av preliminära uppgifter från Tobaksmonopolet.

Jordbrukets inkomster av tobaksodling åren 1938/39 samt 1950/51 och

1951/52 framgå av följande tablå.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

År

Antal

Av tobaks-

Areal, monopolet in-

Pris,

Värde,

Index

1938/39

= 100

odlare

ha köpt kvantitet

öre/kg

milj. kr

tobaksblad, ton

1938/39 . .

. 1 526

241 365

116

0-42

100-0

1950/51 ..

804

186 343

295

1-01

240-0

1951/52 ..

762

170 320

335

1-07

254-8

Animalier.

Mjölk.

År 1950/51. Mjölkinvägningen vid mejerierna har under produktionsåret

1950/51 uppgått till 3 858 milj. kg, vilken kvantitet med 1,7 procent understiger

invägningen under år 1949/50. Försäljningen av konsumtionsmjölk

utanför mejeri, hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk samt kvantiteten

mjölk för beredning av lantsmör ha upptagits oförändrade från vårkalkylen

1951. Förbrukningen av fodermjölk har beräknats med utgång från

antalet liv-, göd- och spädkalvar och en helmjölksgiva per kalv och år av

respektive 200, 360 och 10 kg samt en uppskattad mindre kvantitet helmjölk

till smågrisar.

År 1951/52. De ovan utförda beräkningarna av mjölkproduktionens storlek

under år 1950/51 ge till resultat en produktion per ko av samma storlek

som under 1949/50. Utvecklingen i mjölkavkastningen per ko under år

1951/52 är f. n. svårbedömbar. På grund härav ha de sakkunniga räknat

med en avkastningsökning under år 1951/52, som ansluter sig till den på

något längre sikt fortgående stegringen, d. v. s. 1,5 procent per år. Med utgång

från den så erhållna mjölkmängden per ko och det i samband med beräkningarna

rörande slakten och kreatur santalet erhållna koantalet (se under

rubriken Köttproduktionen) har den totala mjölkproduktionen beräknats.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen under åren 1938/39 samt

1947/48—1951/52 sammanfattas i följande tablå, vilken även belyser mjölkinvägningen

vid mejerierna.

Medelkoantal, 1 000-tal

Procentuell förändring sedan

föregående år ....

Produktion per ko, kg ...

Procentuell förändring sedan

föregående år.....

Total mjölkproduktion,

milj. kg...............

Procentuell förändring sedan

föregående år.....

Invägning vid mejerier,

milj. kg .............

Procentuell förändring sedan

föregående år.....

1938/39

1920

1947/48

1 795

1948/49

1 726

2 455

- 3-4

2 433

- 3-8

2 634

—

- 2-5

+ 8-3

4 714

4 367

4 546

—

- 5-8

4- 4-1

3 129

3 316

3 541

+ 3-6

- 5-8

+ 6-8

1949/50

1 690

1950/51

1 664

1951/52

1622

- 2-1

2 904

— 1-5

2 904

— 2-5

2 948

+ 10-3

± 0-0

+ 1-5

4 908

4 833

4 782

+ 8‘0

- 1-5

- 1-1

3 923

3 858

3 825

+ 10-8

- 1-7

- 0-9

Kvantiteterna mjölk för andra ändamål än mejerileveranser under år

1951/52 ha beräknats på samma sätt som för år 1950/51 (jfr ovan).

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under åren 1938/

39 samt 1947/48—1951/52 sammanfattas i följande tablå (milj. kg).

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition, nr 176.

57

1938/39 1947/48 1948/49 1949/50 1950/51 1951/52

Invägning vid mejerier........ 3129 3 316 3 541 3 923 3 858

Konsumtionsmjölk utanför me
-

jen

240

Konsumtionsmjölk för hemma
förbrukning

................ 537

Mjölk till lantsmör........... 420

Fodermjölk................. 388

Total mjölkproduktion 4 714

153

543

130

225

4 367

153

532

105

215

4546

153

522

65

245

4908

153

512

60

250

3 825

150

502

55

250

4 833 4 782

Inkomsterna av mejerimjölk.

Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invägd mjölk har

utförts enligt samma metod som tillämpats i vårkalkylen 1951. Närmare redogörelse

för principerna finns intagen i Kungl. Maj :ts proposition nr

245/1950, s. 130—132.

Vid beräkning av försäljningsinkomsterna har en fördelning av mejerimjölkens

användning på olika tillverkningar måst företagas. För åren

t. o. m. 1950/51 har denna fördelning kunnat baseras på föreliggande mejeristatistik,

medan för året 1951/52 en prognos har upprättats. Den gjorda

fördelningen redovisas i följande tablå (milj. kg).

1951/52

1949/50

1950/51

Enl. vår-

Rev. be-

Fetthalt, procent..

....... 3''69

3-72

kalkylen

3-73

räkning

3-73

Helmjölk till:

Stand. mjölk .. ..

....... 771

747

724

740

Grädde .........

....... 270

258

275

223

Ost............

423

397

394

415

Torrmjölk m. m.

....... 45

48

50

50

Smör...........

....... 2 400

2 394

2 569

2 384

Svinn..........

....... 14

14

14

13

Summa 3 923

3 858

4 026

3 825

Med utgångspunkt från mjölkmängd, fetthalt och uppgift om mjölkåtgång

för respektive produktslag har mejeriproduktionen av olika produkter

kunnat fastställas.

Vid beräkning av mejeriernas intäkter för olika produktslag har för åren

t. o. m. 1950/51 använts försålda kvantiteter för mjölk och grädde respektive

tillverkade kvantiteter för smör och ost (osten med avdrag för lagringsförlust).

För år 1951/52 har använts på ovan beskrivet sätt beräknade kvantiteter.

I fråga om priserna har t. o. m. år 1950/51 använts föreliggande

minut- eller partipriser med avdrag för handelsmarginaler. För år 1951/52

har tillämpats de priser som gällt från 1 september 1951.

I likhet med vad som tillämpats fr. o. in. år 1950 ha utjämningsavgifterna

ej avdragits från produktpriserna och redovisas sålunda ej separat utan ingå

i försäljningsinkomsterna för respektive produktslag.

Vad beträffar den planerade försäljningen av 3,5-procentig konsumtionsmjölk

har i föreliggande beräkning ingen hänsyn tagits härtill, då det för

närvarande är omöjligt att förutsäga, vilken omfattning denna försäljning

kommer att få.

Från mejeriernas beräknade intäkter för de olika produkterna ha mejerikostnaderna

avdragits. Beräkningen av dessa grundar sig på en undersök
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

ning för år 1946 över då gällande kostnader per kilogram mjölk för olika

tillverkningar, vilka kostnader för senare år framräknats med ledning av

Svenska mejeriernas riksförenings mejerikostnadsindex. I förhållande till

vårkalkylen 1951 ha mejerikostnaderna stigit med i genomsnitt 5 procent.

Den genomsnittliga höjningen av lönerna för mejerianställda beräknades i

vårkalkylen, då avtalsförhandlingarna ännu ej voro slutförda, till 28 procent.

I nu föreliggande beräkning har lönestegringen under år 1951 beräknats

till 25 procent för mejeriarbetare och skolad mejeripersonal samt 17

procent för kontorsanställda. Den genomsnittliga höjningen för samtliga

mejerianställda uppgår till ca 24 procent, alltså en lönestegring, som med

4 enheter understiger den som förutsattes i vårkalkylen.

I fråga om de statliga bidragen ha införts belopp, beräknade enligt de

grunder, som gällt för utbetalning av dylika bidrag. Allmänt mjölkpristilllägg

har beräknats till 42,4 öre per kilogram invägt mjölkfett för produktionsåret

1951/52.

Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejcrimjölk, milj. kr.

Beräknade inkomster

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

Försäljningsinkomster

K-mjölk ..................................

}■ 143-5

229-7

234-8

234-5

Grädde....................................

111-3

107-8

99-5

Ost........................................

123-7

125-1

1400

Torrmjölk m. m...........................

J. 2635

11-4

13-2

14-2

Smör......................................

493-4

546-5

566-4

Utjämningsavgifter (balansposter)............

—

+ 0-1

—

—

Extra prishöjning på fiaskmjölk m. m.......

—

—

1-5

2-2

Summa

407 0

969 6

1 0289

1050 8

Statliga bidrag

Allmänt mjölkpristillägg ..................

17-4

118-3

78-4

605

Extra tillägg i norra Sverige ..............

—

21-1

240

24-5

Lokala missväxtbidrag .....................

—

6-0

—

—

Körlinjebidrag ............................

—

6-3

1-8

—

Merfrakttillägg ............................

—

0-2

o-i

—

Restit. av allmänt mjölkpristillägg..........

—

—

— 1-8

—

Summa

17-4

151-9

102 8

85 0

Summa beräknade inkomster ..............

424-4

1121-5

1131 7

1141 8

Mejeriernas mjölklikvider1 ....................

Skillnad mellan mjölklikvider och beräknade

—

1129 0

1158 6

inkomster................................

Tillägg i prognosberäkningen ..............

Prognosens summa

7-5

26-9

12-8

1154-6

Till de på ovan angivet sätt beräknade mejeriinkomsterna har gjorts ett

tillägg, vilket dels skall motsvara de inkomster, som ej särskilt kunnat beräknas,

dels skall utgöra en korrektion i övrigt av skillnaden mellan utbetalda

mjölklikvider och beräknade mejeriinkomster. Tillägget bar beräknats

med ledning av skillnaden mellan utbetalda likvider och beräknade inkomster

under perioden 1946/47—1950/51. Denna skillnad uppgår till i genomsnitt

12,8 milj. kr, vilken summa tillagts de beräknade inkomsterna för år

1951/52.

1 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,

exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176. 59

I tabell 3 bär jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som

framgår av tabellen beräknas dessa uppgå till 1 154,6 milj. kr för 1951/52,

vilket innebär en sänkning av vårkalkylens prognos med 57,6 milj. kr.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster

av mejerimjölk har i följande sammanställning anförts hur likviden, räknat

i öre per kg invägd mjölk, fördelar sig på produktpriser respektive statliga

bidrag.

Likvider i öre per kilogram mjölk 19Å6/Å7—1951/52.

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Försäljningsinkomster

........ 22-68

24-40

2514

24-91

27-37

27-97

Statliga bidrag .......

........ 1-16

2''98

2 75

3-87

2-66

2-22

Summa 23 84

27-38

27-89

28-78

3003

30-19

Priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken, den hemmaförbrukade

konsumtionsmjölken samt mjölk till lantsmör ha upptagits

oförändrade från vårkalkylen 1951.

Producent- och kontantbidrag för mjölk.

Enligt uppgift från Svenska mejeriernas riksförening beräknas det sammanlagda

beloppet för producent- och kontantbidrag år 1950/51 till 71,o

milj. kr. För år 1951/52 beräknas samma belopp som för år 1950/51.

Ägg och slaktfjäderfä.

Åren 1950/51 och 1951/52. För en bedömning av äggproduktionens utveckling

föreligger bl. a. dels resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland

den 23 april 1951, dels uppgifter om partihandelns inköp av ägg. Hönsräkningen

visar jämfört med räkningen våren 1950 en obetydlig minskning

av antalet vuxna höns. Enär nedgången, som utgjorde 0,7 procent, är mindre

än den på längre sikt fortgående årliga ökningen av produktionen per höna,

torde emellertid en reducering av hönsstammen ej ha medfört minskning

av totalproduktionen. Partihandelns inköp av ägg ha under år 1950/51 varit

3,6 procent mindre än under år 1949/50. På grundval av de båda materialen

ha de sakkunniga räknat med samma äggproduktion för år 1950/51 som för

år 1949/50 eller 83 milj. kg. Detta innebär, att en viss konsumtionsökning

har ägt rum under år 1950/51, vilket förefaller sannolikt med hänsyn till

pris- och inkomstutvecklingen. Den nu upptagna kvantiteten är 2 milj. kg

lägre än i vårkalkylen.

För en bedömning av 1951/52 års äggproduktion föreligger ännu mycket

ofullständigt material. Hönsräkningen i våras antyder ingen större förändring

av rekryteringen (kycklingantalet var jämfört med våren 1950 3,8 procent

större i år). Slakten av höns har enligt Svenska ägghandelsförbundets

statistik i år varit större än i fjol. Partihandelns inköp av ägg ha under sommaren

och förhösten i år varit 10 å 15 procent mindre än under motsvarande

tid 1950. Under oktober har emellertid den säsongmässiga minskningen av

ägginköpen varit svagare än i fjol, och partihandelns inköp ha enligt preliminära

uppgifter varit knappt 5 procent mindre än under förra året. Med

hänsyn till bl. a. nu nämnda faktorer ha kalkylsakkunniga räknat med en

sänkning av äggproduktionen under år 1951/52 till 80 milj. kg.

Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)

har under år 1950/51 uppgått till 272 öre/kg. För år 1951/52 har

räknats med ett pris av 290 öre/kg.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Värdet av f jäderfäslakten år 1950/51 har liksom i vårkalkylen 1951 beräknats

med utgång från värdet år 1949/50 samt prisutvecklingen för slakthöns

enligt Svenska ägghandelsförbundets noteringar. För år 1951/52 har räknats

med en mindre prishöjning.

Jordbrukets andel av äggproduktion och fjäderfäslakt har, liksom vid den

i våras uppgjorda kalkylen, satts till 80 procent.

Beräkningarna av äggproduktion och fjäderfäslakt sammanfattas i följande

sammanställning.

\ _

Äggproduktion,

Pris,

Värde,

milj. kr

Fjäderfäslak- tens värde

Totalt

• *8

Jordbruket

öre/kg

Totalt

Jordbruket

(jordbruket]

milj. kr

1938/39 ........

60-9

53-3

141

85-8

75-1

59

1950/51 ........

83-0

66-4

272

225-8

180-6

16-9

1951/52 ........

Köttproduktionen

80-0

64-0

290

232-0

185-6

17-1

År 1050/51. Den marknadsförda slakten har liksom tidigare beräknats med

utgång från totalantalet marknadsförda slaktdjur och medelslaktvikter under

det senaste år, då fullständiga uppgifter härom förelågo (i livsmedelskommissionens

ransoneringsstatistik) samt de därefter inträdda relativa

förändringarna i antalet besiktigade slaktdjur enligt veterinärstyrelsens statistik

och i medelvikterna av slaktade kroppar inom slakteriföreningarna.

Hemslakten har sedan ransoneringstiden uppskattats med ledning av tämligen

osäkert material. För att få en säkrare uppfattning härom har i samband

med arealinventeringen och husdjursräkningen den 1 juni 1951 inhämtats

uppgifter om antalet hemslaktade icke veterinärbesiktigade djur

samt för kontroll härav även uppgifter om totalantalet slaktade och till slakt

försålda djur under år 1950.

Undersökningen av slakten har liksom arealinventeringen och husdj ursräkningen

utförts på stickprovsbasis1 och omfattat ca 10 procent av antalet

brukningsdelar över 2 hektar åker i hela riket utom fjällbygden i Jämtland

samt inlandet i Västerbotten och Norrbotten.

För de delar av landet, som icke berörts av undersökningen (fjällbygden

i Jämtland samt inlandet i Västerbotten och Norrbotten), har slakten per

arealenhet storleksgruppvis antagits vara densamma som i närmast angränsande

områden. Antalet slaktade djur vid brukningsdelar med mindre än 2

hektar åker har beräknats riksområdesvis med utgång från relationen mellan

antalet djur vid brukningsdelar med 0—2 och 2—10 hektar åker enligt

1944 års jordbruksräkning och antalet slaktade djur vid brukningsdelar med

2—10 hektar åker enligt undersökningen för år 1950. Slakten vid gårdar

med mindre än 2 hektar åker har antagits fördela sig på marknadsförd slakt

och hemslakt på samma sätt som slakten vid brukningsdelar med 2—10

hektar åker.

Skillnaden mellan den från undersökningen erhållna totalslakten, varmed

avses det totala antalet slaktade och till slakt försålda djur, och hemslakten,

som omfattar för enskilt hushålls behov behållna, icke veterinärbesiktigade

slaktdjur, utgöres av marknadsförda slaktdjur och hemslaktade veterinärbesiktigade

slaktdjur. Denna s. k. marknadsförda slakt har jämförts med

den med utgång från velerinärstyrelsens löpande statistik över antalet besiktigade

slaktdjur beräknade marknadsförda slakten (jfr ovan). Jämförelsen

har visat, att den marknadsförda slakten i undersökningen i fråga om samt
1

Redogörelse för den använda metodiken finnes bl. a. i en artikel i nr 2/1951 av Jordbruksekonomiska

Meddelanden.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

liga djurslag utom mindre kalv understiger den med ledning av löpande

statistik beräknade marknadsförda slakten. Differensen är särskilt stor för

hästar. Med ledning av relationen mellan talen för den marknadsförda slakten

enligt de båda materialen har den i undersökningen för år 1950 erhållna

hemslakten uppräknats respektive nedräknats. Man har härvid antagit, att

redovisningen av hemslakten i undersökningen är lika fullständig som redovisningen

av den marknadsförda slakten.

Resultaten av beräkningarna över hemslakten (för enskilt hushålls behov

behållna, icke veterinärbesiktigade slaktdjur) ha sammanställts i följande

tablå (antal djur).

Sista ranson- Enligt vårkal- Enligt de nya

ringsåret kylen 1951 beräkningarna

1948/49 1949/50 1950

Storboskap................ 1 300 1 300 3100

Större kalv................ 9 400 7 500 26 000

Mindre kalv .............. 96 400 76 500 73 700

Får och getter............ 36 200 33 500 17 000

Häst..................... — — 200

Svin...................... 403 500 300 000 261000

Som synes är hemslakten av storboskap, större kalv och häst större enligt

de nya beräkningarna än enligt ransoneringsstatistiken för år 1948/49 och

beräkningarna för år 1949/50, medan slakten av övriga djurslag är mindre.

Den starka nedgången i slakten av svin, vilken för år 1949/50 i huvudsak

avser julslakten 1949 och för år 1950 julslakten 1950, sammanhänger till

Tabell 4. Köttproduktionen år 1950/51.

Djurslag

Antal djur

Medelslaktvikt,

kg

Total slaktvikt,

ton

Storboskap

Marknadsförd slakt......

415 100

2125

88196

Hemslakt ..............

3100

150-0

465

Summa

418 200

212-0

88 661

Större kate

Marknadsförd slakt......

420 400

52-6

22125

Hemslakt...............

26 000

500

1300

Summa

446 400

52 5

23425

Mindre kalu

Marknadsförd slakt......

582 900

20-6

12 028

Hemslakt...............

73 700

19-0

1400

Summa

656 600

20-5

13 428

Får och getter

123 100

16-6

2 049

Hemslakt ..............

17 000

150

255

Summa

140100

164

2 304

Häst

Marknadsförd slakt ____

33100

354-7

11742

Hemslakt...............

200

3300

66

Summa

»3300

854-G

11808

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kunql. Maj.ts proposition nr 176.

stor del med att slakten av hushållssvin vid slakterier och därmed även

besiktningen av desamma har ökat betydligt under senare år.

Medelslaktvikterna på hemslaktade djur ha under de senaste åren antagits

vara desamma som under det sista ransoneringsåret. I samband med

undersökningarna av antalet hemslaktade djur ha emellertid beräkningar

av medelslaktvikterna gjorts med utgång från uppgifter om hemslaktens

fördelning på olika delar av landet samt medelslaktvikterna på djur saluförda

hos slakteriföreningarna. Med ledning av dessa beräkningar ha medelslaktvikterna

på hemslaktade djur höjts jämfört med tidigare.

Resultaten av beräkningarna rörande slakten under år 1950/51 framgå av

tabell 4.

På grundval av kvantitetsberäkningarna i tabell 4 och de på vanligt sätt

beräknade slaktdjurspriserna kunna inkomsterna från slakten av nötkreatur,

får och häst angivas på följande sätt

Djurslag

Kvantitet,

Pris,

Värde,

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap .......

............. 88-7

286

253-7

Större kalv.......

............. 23-4

371

86-8

Mindre kalv......

............. 13-4

295

39-5

Får..............

............. 2-3

334

7-7

Häst.............

............. 11-8

Summa 1396

151

17-8

405 5

År 1951/52. Med ledning av de preliminära resultaten av den representativa

husdjursräkningen den 1 juni 1951, den för tiden 1 juni—15 september

1951 beräknade slakten av kor samt en under samma tid antagen rekrytering

har koantalet beräknats till 1 643 000 djur vid början av år 1951/52 eller

27 000 djur mindre än vad som antogs i normkalkylen. Det totala antalet

storboskap (oxar, tjurar, kor och ungnöt) har beräknats till 2 170 000 djur.

Rekryteringen av ungnötsgruppen under år 1951/52 har med hänsyn till

den pågående ökningen av ungdjursuppfödningen till slakt beräknats till

408 000 djur mot 394 000 djur under år 1950/51. Slakten av storboskap har

bedömts komma att uppgå till 450 000 djur. Antalet storboskap vid 1951/52

års slut beräknas sålunda sjunka med 42 000 djur till 2 128 000 djur. Härav

beräknas 1 600 000 st utgöra kor.

Kalvantalet i september 1952 antages bli detsamma som i september 1951

eller 485 000 djur. Antalet under år 1951/52 födda kalvar beräknas med ledning

av medelkoantalet och kalvprocenten (91 procent)1 till 1 476 000 st.

Härav beräknas 1 068 000 st komma att slaktas. Slakten av större kalv respektive

mindre kalv antages år 1951/52 utgöra ungefär lika stor andel av

totala kalvslakten som under år 1950/51.

Slakten av får har uppskattats till 115 000 djur. Beräkningen förutsätter

att fårstammen icke minskar ytterligare.

Antalet slaktade hästar beräknas till 30 000 under år 1951/52. Någon särskild

inkomst av hästexport har ej upptagits.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1951/52 ha använts

samma medelslaktvikter, som tidigare angivits för år 1950/51.

Vid beräkningen av producentpriserna på slaktdjur av nötkreatur, bäst

och svin år 1951/52 har man utgått från de för år 1950/51 erhållna avräkningspriserna.

Till dessa priser ha lagts de höjningar av baspriserna på kött

1 Procenttalet höjt från tidigare 90. Procenttalet 91 har framkommit genom jämförelse

mellan antalet kalvar, som kommit till nyttig användning, och medelkoantalet under år 1950/51.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

63

och fläsk i partihandelsledet, som ägt rum mellan åren 1950/51 och 1951/52.

Hänsyn har dessutom tagits till förändringarna mellan åren 1950/51 och

1951/52 i priserna på hudar. De den 12 november 1951 gällande priserna på

hudar ha antagits gälla under återstoden av år 1951/52. Prisnivån år 1951/52

på organ, inälvor och slakterifett har antagits genomsnittligt bli densamma

som under år 1950/51, ehuru de nu gällande priserna skulle ge anledning till

en något högre beräkning. Hänsyn har även tagits till de förändringar i genomsnittspriserna

jämfört med 1950/51, som blivit en följd av ändrad prisområdesindelning

i början av år 1951. Priserna ha vidare minskats med hänsyn

till den kostnadsökning för slakterierna, som har uppkommit under loppet

av år 1950/51 genom höjda löner och järn vägsfrakter. De efter anförda

tillägg och avdrag erhållna priserna för nötkreatur, häst och svin ha upptagits

i kalkylen för år 1951/52.

I fråga om fårkött har priset under år 1951/52 med hänsyn till den hittillsvarande

och sannolika framtida prisutvecklingen antagits bli 425 öre/kg,

vilket i jämförelse med år 1950/51 innebär en ökning med 91 öre/kg.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna ha sammanställts i följande

tablå.

Djurslag

Antal

slaktdjur

Medelslakt- vikt, kg

Köttpro- duktion,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Storboskap...

......... 450 000

212-0

95-4

318

303-4

Större kalv ..

......... 433 000

52-5

22-7

395

89-7

Mindre kalv .

......... 635 000

20-5

13-0

329

42-8

Får.........

......... 115 000

16-4

1-9

425

8-1

Häst........

......... 30 000

354-6

10-6

175

18-6

Summa

143-6

462-6

Fläskproduktionen.

År 1950/51. Antalet slaktsvin och medelslaktvikten för de marknadsförda

svinen år 1950/51 har beräknats på samma sätt som slakten av övriga djurslag

(jfr under rubiken Köttproduktionen). Medelslaktvikten på de hemslaktade

svinen har liksom tidigare upptagits till 90 kg. Resultatet av beräkningarna

för svin framgår av följande tablå.

Antal Medelslakt- Total slaktdjur

vikt, kg vikt, ton

Marknadsförd slakt................... 1 863 400 78-5 146 351

Hemslakt............................ 261 000 90-0 23 490

Summa 2 124 400 79 9 169 841

Är 1951/52. Kvoten mellan totalantalet producerade svin år 1950/51 och

antalet suggbetäckningar ett år tidigare utgör 9,31. Med hänsyn till den ökning

av slaktåldern, som inträtt under år 1950/51, ger denna kvot tillämpad

för år 1951/52 ett för litet antal slaktsvin. Beaktas denna under ett år inträffade

ökning erhålles kvoten 9,44. Under antagande av oförändrad representativitet

i betäckningsstatistiken kan nämnda kvot användas för beräkning

av totalproduktionen av slaktsvin under år 1951/52. Under förutsättning

av samma intervall mellan betäckning och slakt vid 1951/52 års början som

vid dess slut har totalproduktionen av svin under år 1951/52 beräknats till

2 015 000 st. Medelslaktvikten har härvid antagits bli densamma som vid

produklionsårets början, d. v. s. 81,o kg.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Medelpriset för år 1950/51 har på vanligt sätt beräknats med ledning av

slakteriföreningarnas avräkningspriser. För år 1951/52 har priset på svin

beräknats i samband med priserna på nötkreatur och häst (jfr ovan).

Beräkningarna av svinslaktens storlek under åren 1950/51 och 1951/52 ha

sammanställts i följande tablå.

Å r

Antal

slaktsvin,

1000 st

Medelslakt- vikt, kg

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

1950/51 .....

1951/52 ......

............ 2124

............ 2 015

79’9

81-0

169-8

163-2

281

319

477-1

520-6

Försäljning av

militärhästar.

Åren 1950/51 och 1951/52. I samband med beräkningarna rörande husdj

ursantalets förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna

rörande beräknad försäljning och inköp av militärhästar. Resultatet av

beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl. Maj :ts

prop. 267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning.

1950/51 1951/52

Militärens inköp

Antal

Milj. kr

Antal

Milj. kr

Remonter.......................

... 600

1-3

500

1-0

Övriga hästar...................

790

1-2 2-5

729

1-2 2-2

Avgår

Slakt av militärhästar............

,. .. 1 420

0 7

645

0-5

Försäljning till jordbrukare .....

.... 470

0-5 1-2

215

0-2 0-7

Nettoinkomst för jordbruket.....

1-3

1-5

Export av levande d]ur.

År 1950/51. Exporten av levande djur har under år 1950/51 omfattat

1 265 nötkreatur och 8 svin till ett sammanlagt värde för jordbruket av 1,8

milj. kr.

År 1951/52. Enligt vad som upplysts från lantbruksförbundet synes man

kunna räkna med en export av ca 1 500 nötkreatur samt ett mindre antal

svin till ett sammanlagt värde för jordbruket av 2,o milj. kr. Någon nämnvärd

export av hästar torde icke vara att räkna med under året.

Ull.

Åren 1950/51 och 1951/52. Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats

med ledning av antalet tackor. Medelpriset på ull inklusive statligt pristillägg

(100 öre/kg) har med utgång från föreliggande noteringar för 1950/

51 beräknats till 940 öre/kg. För år 1951/52 har räknats med ett medelpris

av 630 öre/kg. Vid kalkyltillfället rådande priser ha härvid antagits gälla

under resten av året.

Förändringar i kreaturskapitalet.

Åren 1950/51 och 1951/52. Antalet djur vid slutet av år 1950/51 har beräknats

med utgång från resultaten av den representativa husdjursräkningen

den 1 juni 1951 samt de sedvanliga korrigeringar, som erfordras, för att

erhålla antalet djur vid produktionsårets slut.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 176,

65

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september &r 1939 samt åren 1918—52,

1000-tal djur.

1939

1948

1949

1950

1951

1952

Hästar

3 år och däröver............

502

432

408

383

360

340

Unghästar..................

78

35

24

23

22

19

Föl ........................

48

14

16

14

11

11

Summa unghästar och föl

126

49

40

37

33

30

Summa hästar exkl. militärhästar

628

481

448

420

393

370

Militärhästar

7

17

16

15

14

14

Nötkreatur

Oxar ......................

7

2

1

1

1

1

Tjurar, 2 år och däröver____

31

25

17

17

17

17

Kor........................

1920

1755

1697

1684

1643

16(0

Summa oxar, tjurar och kor

1958

1782

1715

1702

1661

1618

Ungnöt ....................

564

500

487

493

509

510

Kalvar under 1 år..........

467

393

411

483

485

485

Summa nötkreatur

2 989

2675

2613

2 678

2 655

2 613

Svin

Fargaltar ..................

5

4

4

4

4

4

Modersuggor................

156

128

132

135

136

136

Summa

161

132

136

139

140

140

Tabell 6. Husdjursbeståndets värde den 15 september åren 1918—52.

Pris,

Värde i milj. kronor

kronor

per st.

1948

1949

1950

1951

1952

Hästar''

3 år och däröver ..........

1000

432-0

408-0

383-0

360-0

34 00

Unghästar..................

1100

38-5

26-4

25-3

24 "2

20-9

Föl ........................

450

6-3

7-2

6 3

50

5-0

Summa

476-8

4416

4146

389 2

365-9

Nötkreatur

Kor, tjurar och oxar.......

650

1158-3

1 114-8

1 06-3

1 079-6

1 051-7

Ungnöt ....................

575

287-5

280-n

2*3-5

292-7

293-2

Kalvar....................

175

68-8

71-9

81-5

84-9

84-9

Summa

1 514 6

1 466-7

1 474-3

1457-2

1 429-8

Svin

(Fargaltar och modersuggor)..

300

39-6

40-8

41-7

42-0

42-0

Totalsumma

2 031 0

1 949 1

1 930 6

1 88S-4

1 837-7

Värdeförändring från närmast

föregående år...............

—

- 81-9

- 18-5

- 42-2

- 50-7

* Exkl. militärhästar.

5 Diliang till riksdagens prootkoll 1952. 1 samt. Nr 176.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Tabell 7. Översikt över jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1950/51—1951/52,

1951/52

1938/39

1950/51

Vårkalkylen 1

Reviderade

beräkningar

Varuslag m. m.

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

l .

Kvantitet.

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Höstvete ........

556

16-95

94-2

322

30 00

96-6

296

40-25

119-1

162

39-40

63-8

Vårvete ........

108

18-80

20-3

215

33-15

71-3

261

42-15

liu-o

139

40-70

56-6

Håg ............

247

15-9S

39 4

159

28-70

45 6

157

38-15

59-9

106

38-15

40-4

Korn............

96

14-02

13-5

72

29-53

21-3

75

37-00

27-8

75

36*7 6

27-6

Havre ..........

132

11-30

14-9

88

2712

23-9

93

32 00

29-7

87

32*75

28-5

Kokärter........

15-0

19-14

2-9

140

47-78

6*7

15-3

62-00

9-5

14-6

55''50

8-1

Oljeväxter ......

—

—

—

—

_

188^2,

—

—

203-9

—

—

192-7

Spånadsväxter . .

—

—

—

—

—

5-0

—

—

4-7

—

—

5-6

Potatis, mat- ....

755

572

43-2

825

18-47

1524

825

17-50

144-4

825

21-50

177-4

> , fabriks- .

Sockerbetor......

273

4-50

12-3

197

8-25

16-3

260

10-50

27-3

215

10-50

22-6

1834

299

54-8

1978

602

1191

1950

6-97

135-9

1777

7-14

126-9

Hö..............

88

5-64

5-0

59

9-70

5-7

52

11-00

5-7

51

15-oo

7-6

Halm ..........

42

2 19

09

35

2-80

l-o

30

3-25

l-o

30

5-00

1-5

Köksväxter......

—

—

13-9

—

—

42-1

—

—

48-6

—

—

50-5

Tobak ..........

0-4

116

0-4

0-3

295

1-0

0-3

335

1-1

0-3

335

1-1

Mejerimjölk......

K-mjölk utanför

3129

13-56

424 4

3 858

30 03

1158 6

4 026

29-66

1 212-2

3 825

30-19

1154-6

mejeri ........

K-mjölk till hem-

240

22-53

54-1

153

36-60

56-0

150

37-55

56-3

150

37-56

56-3

maförbrukning

537

13-86

74 4

512

33-42

1711

502

34-71

174-2

502

34-71

174-2

Lantsmörmjölk ..

Producent- och

kontantbidrag

420

10-77

45-2

60

21-15

12-7

55

22-10

12-2

55

22-10

12-2

för mjölk......

—

—

3-5

—

—

71-0

—

—

72-4

—

71-0

Ägg ............

53-8

141

75-1

664

272

180-6

66''4

260

172-7

64-0

290

185-6

Slakt av fjäderfä

—

—

5-9

—

—

16 9

—

—

16-0

—

—

17-1

Storboskap......

89-0

105

93-5

88-7

286

253-7

83-8

342

286-6

954

318

303-4

Kalv, större ....

34''3

151

51-8

23-4

371

86-8

251

426

107-0

22-7

395

89-7

> , mindre....

13-1

98

12-8

13-4

295

39-5

12-9

387

49-9

13-0

329

42-8

Får ............

3''4

174

5-9

2-3

334

7-7

1-7

365

6-2

1-9

425

8-1

Häst............

11-8

44

5-2

11-8

151

17-8

8-8

203

17-9

10-6

175

186

Svin............

145-G

135

196-6

169 8

281

477-1

161-7

302

488-4

163-2

319

520-6

Miltärhästar ....

—

—

0-5

—

—

1-3

—

—

1-6

—

—

1-5

Ull..............

Export av levande

0-7

185

1-3

0-5

940

4-6

04

1225

5-4

0-5

630

2-9

djur ..........

—

—

5-6

—

—

1-8

—

—

l-o

—

—

2-0

Summa inkomster

—

—

1 871 5

—

—

3353 4

—

—

3608 6

—

—

3471 5

Index

Förändringar i

—

—

100-0

—

—

244-5

—

—

263-1

—

—

253 1

kroat u rskap italet

—

—

—

—

—

- 42-2

—

—

- 18-3

—

—

— 50-7

Summa

—

—

1371-5

—

—

3 8112

—

—

3 590-3

—

—

3 420 8

Index

—

—

100-0

—

—

241-4

—

—

261-8

—

—

249-4

Hästantalets förändringar har som vanligt beräknats med ledning av betäckningsstatistik

och antagen avgång ävensom beräknade försäljningar och

inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda djur beaktats.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar

behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen. An
-

1 Inkl. beräknade inkomstökningar enligt prisöverenskommelsen våren 1951.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176. 67

talet oxar och tjurar i september 1952 har bibehållits oförändrat i förhållande

till antalet i september 1951.

Antalet fargaltar och modersuggor i september 1951 och 1952 antages bli i

stort sett detsamma, som beräknats för september 1950.

På grund av osäkerheten att bedöma höngantalet och dess förändringar

har detsamma -— liksom i vår kalkylen 1951 — tills vidare uteslutits ur beräkningen.

Förfaringssättet har samma inverkan på beräkningsresultatet

som om hönsantalet varit kvar och hållits oförändrat.

Vid värderingen av kreaturskapitalet ha samma priser använts som i vårkalkylen

1950 (jfr Kungl. Maj :ts prop. 245/1950 s. 146—147).

Tabell 8. Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1950/51 och 1951/52,

milj. kr.

1951/52

1938/39

1950/51

Revide-

Ökning( 4-)

kalkylen 1

rade be- räkningar

eller minsk- ning (-)

Brödsäd...........................

153-9

213-5

289-0

67-0

307-6

160-8

64-2

326-9

- 128-2

- 2''8

+ 193

Övrig spannmål....................

31-3

51-9

Potatis och sockerbetor.............

110-3

287-8

Stråfoder..........................

5-9

6-7

193-2

6-7

208-6

9-1

198-3

+ 2-4

— 10-3

Olje- och spånadsväxter............

Köksväxter och tobak..............

14-3

43l

49-7

51-6

+ 1-9

Summa vegetabiliska produkter

3157

796-2

928-6

810-9

- 117-7

Index

luo-o

252-2

294-1

256-9

Mjölk och mejeriprodukter..........

601-6

1 469-4

1527-3

1468-3

- 59 0

Ägg och slaktfjäderfä...............

81-0

197-5

188-7

202-7

+ 140

Slaktdjur..........................

365-8

882-6

7-7

956-0

8-0

983-2

6-4

+ 27-2

- 1-6

övrigt.............................

7-4

Summa animaliska produkter

1055-8

2 557-2

2 680 0

2 660-6

- 194

Index

ldO-0

242-2

253-8

252-0

—

Samtliga inkomster

13715

3353-4

3608 6

3 471 5

- 137-1

Index

lOO-o

244-5

263-1

253-1

—

Förändringar i kreaturskapitalet

—

-42-2

-18-3

-50-7

- 32-4

Summa

1 371-5

3311 2

3 590-3

3 420 8

- 169 5

Index

luo-o

241-4

261-8

249-4

—

Jordbrukets kostnader.

Arbetskostnader.

Lönestatistik och avtal Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 för bl. a.

produktionsåren 1950/51 och 1951/52 funnos lönestatistiska uppgifter tillgängliga

t. o. in. löneåret 1948/49. Dessutom fanns vid nämnda kalkyl det

då nyligen träffade avtalet om lantarbetarlönerna fr. o. m. 1 januari 1951.

Vid framskrivningen av avtalslönen med hänsyn till dess relation till uppnådda

limförtjänster enligt lönestatistiken tillämpades det nämnda löneavtalet

för hela året 1951/52.

I den nu upprättade beräkningen har hänsyn kunnat tagas till timförtjäns
-

1 Inkl. beräknade inkomstökningar enligt prisöverenskommelsen våren 1951.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

ter enligt socialstyrelsens lönestatistik för löneåret 1949/50, som nu föreligger

preliminärt. De statistiska uppgifterna för det nämnda löneåret ge till

resultat en genomsnittlig timförtjänst, som med 3,66 öre överstiger den i vårkalkylen

genom framskrivning beräknade timförtjänsten för samma år.

Arbetskraftsvolymen. Alltsedan 1946/47 har arbetskraftsvolymen för varje

nytt produktionsår beräknats ur föregående års genom avdrag med 1,5 procent.

Till grund för denna reducering ligger den genomsnittliga förändringen

av arbetskraftsvolymen enligt »Räkenskapsresultat för svenska jordbruk».

En närmare redogörelse för beräkningarna återfinnes i »Betänkande

angående arbets- och kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen» (SOU

1950: 29).

Under pågående arbete med typjordbrukskalkyler har det visat sig, att

arbetskraftsvolymen i räkenskapsresultaten i hög grad har påverkats av utförda

maximeringar av familjemedlemmarnas uppgivna arbetstider och av

successiva förändringar i relationerna mellan timlönerna för olika familjemedlemmar.

Kalkylsakkunniga ha därför funnit det nödvändigt att göra en

omräkning av uppgifterna i räkenskapsresultaten.

Ovannämnda maximering av arbetstiden skulle, om den enbart inneburit

ett tillrättaläggande av felaktiga uppgifter, icke medfört något fel i volymberäkningarna.

Den har emellertid verkställts efter schematiskt verkande

regler, som dessutom ändrades 1946. Det är främst på grund av denna

ändring, som de genom maximering borttagna timmarna minskat väsentligt

under senare år. År 1949/50 utgjorde de 1,8 procent av familjernas arbetstimmar

och år 1939/40 6,2 procent.

Förhållandet mellan två familjemedlemmars timlöner inverkar endast på

arbetsvolymens årliga förändringar i den mån, som lönerelationen själv förändras.

Om t. ex. en kvinnotimme ett år värderas till 60 procent av en inanstimme,

men nästa år till 80 procent, skulle vid oförändrade arbetstider ändå

den beräknade totala arbetsvolymen, uttryckt i manstimmar, öka. Räkenskapsresultatens

arbetskraftsvolym framkommer efter omräkning av arbetstimmar

för andra familjemedlemmar än brukaren till fullgoda manstimmar

med användning av förhållandet mellan timlöner. Om dessa timlöner motsvarat

verkligt utbetalda timlöner, skulle den hittillsvarande kostnadsutvecklingen

vara riktigt återgiven i kalkylen. Nu visar det sig, att timlönerna

i räkenskapsresultaten icke ändras på samma sätt som faktiskt utbetalda

timlöner enligt socialstyrelsens statistik. I den senare är förhållandet mellan

mans- och kvinnotimlön nära oförändrad från 1939 till 1950. I räkenskapsresultaten

stiger kvinnolönen i procent av manslönen nästan för varje år.

Någon tillfredsställande förklaring härtill har inte givits. Eftersom socialstyrelsens

statistik kommer till användning för beräkning av faktiskt utbetalda

timlöner för fullgoda manliga arbetare, bör samma statistik också

ligga till grund för beräkningarna av motsvarande timantal.

Om man utgår från vissa konstanta relationstal mellan timlönerna för

olika familjemedlemmar (resp. 0,86 och 0,67 för övriga manliga fam.med!, och

för kvinnl. fam.medl.) och tar med samtliga genom maximering borträknade

timmar, finner man, att arbetsvolymens förändring från 1939/40 t. o. m.

1945/46 inte kan skilja sig mycket från vad man tidigare räknat med. På

grund av olikheter i beräkningsmetoder in. m. är det svårt att exakt fixera

skillnadens storlek. Sakkunniga utgå därför från 1945/46 och beräkna minskningen

per år t. o. in. 1950/51, för vilket sistnämnda år nu tämligen fullständiga

uppgifter föreligga. Resultatet blir 2,94 procent per år. Detta skenbart

exakta, men i verkligheten med ett betydande medelfel behäftade tal har

använts för beräkning av arbetsvolymerna t. o. m. 1951/52. För 1951/52 ha

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

69

sakkunniga ansett det befogat att taga hänsyn till den förskjutning i lönerelationer

mellan män och kvinnor, som ägt rum i 1951 års lantarbetaravtal.

Detta har skett på så sätt, att man undersökt verkan av en höjning i lönerelation

från 0,67 till 0,7i på 1950/51 års arbetsvolym. Effekten uppgår till

0,76 procent. På den enligt ovan med konstanta lönerelationer och faktorn

2,94 beräknade arbetsvolymen bär sedan tillagts 0,76 procent. Man erhåller på

detta sätt en arbetsvolym för 1951/52 av 951,07 milj. tim. För 1950/51 erhålles

972,49 milj. tim. I en särskild PM lämna de sakkunniga en närmare redogörelse

för såväl tidigare som nu utförda beräkningar.

Frågan om arbetsvolymens storlek förutsättes bli upptagen till förnyad

behandling i vårkalkylen 1952.

För att ytterligare belysa frågan ha de sakkunniga ånyo undersökt möjligheterna

att ur statistiska data över landsbygdsbefolkningens och den yrkesverksamma

jordbruksbefolkningens förändringar samt ur uppgifter om

antalet inkomsttagare i jordbruket draga slutsatser rörande ändringar i

jordbrukets arbetskraftsvolym. Någon metod, som skulle kunna ersätta den

hittills använda, har icke framkommit. Beräkningarna tyda emellertid genomgående

på en betydligt större minskning av volymen än 1,3 procent om

året.

Verkningarna av ny semesterlag. I vårkalkylen beaktades vid utarbetandet

av arbetskostnadskalkylen verkningarna av den nya semesterlagen för

produktionsåret 1951/52. För de två månader under 1950/51 (juli och

augusti 1951), vilka även ha berörts av lagen, togs icke någon hänsyn i beräkningarna.

Semesterlagens verkningar ha nu beaktats på samma sätt som

i vårkalkylen. Antalet semestertimmar i relation till antalet arbetade timmar

har följaktligen för år 1950/51 (förutsatt två veckors semester) beräknats

till 4,2 procent samt för år 1951/52 (förutsatt tre veckors semester)

6,4 procent.

Framskrivningen av statistiklönerna. Som bekant har hittills beräkningen

av den genomsnittliga timlönen för de aktuella kalkylåren verkställts

genom framskrivning av den senaste kända timförtjänsten enligt socialstyrelsens

lönestatistik med ledning av avtalslönens utveckling sedan motsvarande

tidpunkt.

Fr. o. in. vårkalkylen 1951 utföres beräkningen av timförtjänsten för de

aktuella kalkylåren enligt en annan metod än tidigare. Förändringen består

däri, att löneberäkningen för de år, för vilka lönestatistik ännu icke finnes,

nu göres med utgångspunkt från avtalslönen för resp. produktionsår. Denna

uppräknas med en s. k. överbetalningsfaktor, vilken erhålles genom division

av den enligt statistiken konstaterade genomsnittliga timförtjänsten

med den för motsvarande tidsperioder beräknade avtalslönen för ordinarie

tid. Överbetalningsfaktorn, sådan den tillämpas vid beräkningen, är ett

femårigt medeltal av omnämnda faktor för de enskilda åren.

Vidare verkställdes redan i höstkalkylen 1950 en beräkningsteknisk justering

med hänsyn till förskjutningen av redovisningsperioderna i socialstyrelsens

lönestatistik. Båda de här omnämnda justeringarna diskuteras relativt

ingående i texten till vårkalkylen (Kungl. Maj :ts prop. nr 207/1951, s.

ISO—186).

Timförtjänsterna. Den senast beräknade genomsnittliga timförtjänsten

enligt socialstyrelsens lönestatistik avser, som nämnts, löneåret 1949/505

och uppgår till 190,81 öre per timme. Den avser vägd limförtjänst för samtliga

kategorier av lantarbetare. Framskrivningen enligt nu tillämpad metod

framgår närmare av följande översikt. 1

1 Förutsatt ''ju 1919—00/''u 1950.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Beräkning av faktor för förhållandet mellan timförtjånst och avtalsenlig

timlön för ordinarie tid (»överbetalningsfaktorn»)

Löneår V13--30/11

Avtalslön Observerad timförtjänst

Öre/tim. Rel. tal öre/tim. Rel. tal

1944/45 ......

..... 117-45

1945''46......

..... 128 20

1946 47 ......

..... 137-69

1947/48 ......

..... 167-58

1948/49 ......

..... 171-21

1949 50 ......

..... 176-02

1950 51......

..... 200-09

1951/52 ......

..... 202-15

100

119-20

101-5

100

135-12

105-4

100

147-00

106-8

100

175-34

104-6

100

182-85

106-8

100

190-81

108-4

De i föregående tablå redovisade avtalslönerna respektive timförtjänsterna

enligt lönestatistiken avse, som framgår av tablån, löneåret (*/„—”/u).

I jordbrukskalkylen måste givetvis tillämpas löner för produktionsår. Dessa

erhållas genom att avtalslönerna uträknas för produktionsår, varefter uppräkning

sker med den s. k. överbetalningsfaktorn. Detta led i beräkningarna

framgår av följande tablå.

Uppräkning av avtalslönen med överbetalningsfaktorn

År

Avtalslön,

produktions- år, öre/tim.

> Överbe t.- faktor»

b

Uppräknad

avtalslön

öre/tim.

Verklig timför- tjänst beräknad

på basis av

lönestatistiken

öre/tim.

1949 50 .....

..... 174-52

1-064

185-69

188-48

1950 51 .....

..... 193-84

1 064

206-25

—

1951/52 .....

..... 202-15

1-064

215-09

—

Löneberäkningen i föregående tablå är baserad på en överbetalningsfaktor,

vilken i sin tur bygger på observerade timförtjänster per arbetad timme

under löneår med två veckors semester. Hänsynstagande till den längre

semestern under år 1951/52 har nu liksom i vårkalkylen gjorts genom ett

särskilt tillägg motsvarande 2,2 procent på avtalslön för ordinarie tid. Tilllägget

utgör 4,45 öre per timme. Efter denna justering av timlönen för

1951/52 erhålles följande serie för genomsnittlig timförtjänst att tillämpa

i kalkylen.

Vårkalkylen

Reviderad

beräkning

1948/49 ....................... 181-32

1949/50 ....................... 184-82 188-48

1950 51 ....................... 2 5-28 206-25

1951/52 ....................... 218-53 219-54

Kostnadssummor. I tabell 9 redovisas beräkningen av jordbrukets arbetskostnader

på basis av de i det föregående diskuterade genomsnittliga timförtjänsterna

och arbetsvolymerna.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Tabell 9. Beräkning av Jordbrukets arbetskostnader.

71

År

Arbetsvolym,

milj. mt o.

rmt

Beräknad

timförtjänst,

öre

Kalkylbelopp

Kalkylbelopp enligt

äldre volymberäkning

Milj. kr

Index

milj. kr

Index

1938/39 ......

1 232''50

67-62

833-4

100-0

833-4

ioo-o

1945/46 ......

1 128-97

132-28

1493-4

179-2

1 493-4

179-2

1946/47 ......

1 095-78

145-01

1 577-2

189-2

1 600-8

192-1

1647/48 ......

1 063-56

170-61

1 808-6

217-0

1 862-9

223-5

1948 49 ......

1 032-29

18132

1871-7

224-6

1 956-3

234-7

194 V50 ......

1 001-94

188-4 8

1 888-5

226-6

2 003-1

240-4

1950 51 ......

972-49

206-25

2 005-8

240-7

2 159-0

259-1

1951/52 ......

951-07

219-54

2 088-0

250-5

2 263-7

271-6

Kapitalkostnader.

Grundförbättringar, avskrivning och underhåll.

Kostnaderna för grundförbättringar ha alltsedan vårkalkylen 1947 redovisats

enligt grunder, som angivils av de sakkunniga för utredning rörande

frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.

Justering har nu verkställts med hänsyn till de ytterligare lönestatistiska

uppgifter, som tillkommit sedan vårkalkylen 1951, prisutvecklingen för tegelrör

samt förändringen i de från staten utbetalade bidragen.

Täckdikningskostnader. Arbetskostnaderna visa en mindre höjning sedan

vårkalkylen 1951, vilket står i samband med att de tillgängliga definitiva

uppgifterna enligt socialstyrelsens statistik över genomsnittliga timförtjänster

under löneåret 1949/50 är något högre (ca 1 öre) än de tidigare preliminärt

beräknade lönerna för samma år. Av större betydelse äro emellertid

de prisstegringar på tegelrör, som ha inträffat. Kostnaderna för underhåll

och avskrivning av täckdiken, som för år 1951/52 i vårkalkylen uppgingo

till 10,59 milj. kr, beräknas nu till 12,74 milj. kr.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1950 voro de från staten utbetalade bidragen

till täckdikning under budgetåret 1949/50 kända och uppgingo till

0,54 milj. kr. Vid nämnda beräkningstillfälle var även planeringens omfattning

under kalenderåren 1949 och 1950 känd. Planeringen under de båda

nämnda åren var av sådan omfattning, att de beviljade statsbidragen till

täckdikningar och dithörande täckta avlopp uppgingo till följande belopp.

År 1949 ................ 1-44 milj. kronor

> 1950 ................ 1*38 » »

Med hänsyn till den sålunda, i förhållande till de under budgetåret 1949/

50 utbetalade bidragen, betydande planeringen räknades i vårkalkylen med,

att dräneringens omfattning och därmed även utbetalandet av statliga bidrag

under åren 1950/51 och 1951/52 skulle öka i jämförelse med de för

tidigare budgetår angivna beloppen. För produktionsåret 1950/51 räknades

med att arbetenas omfattning skulle bli sådan, att 1 milj. kr statliga bidrag

skulle utbetalas. För år 1951/52 räknades med, att den utbetalda bidragssumman

skulle komma att uppgå till samma belopp som de beviljade anslagen

under åren 1949 och 1950.

Till föreliggande kalkyl har emellertid meddelats från lantbruksstyrclsen,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

att de under år 1950/51 utbetalda bidragen endast uppgått till 0,58 milj. kr,

alltså obetydligt mera än under budgetåret 1949/50. Det samband mellan

bidragsbeviljade och utförda arbeten, som de sakkunniga i vårkalkylen räknade

med, har alltså icke uppnåtts. Orsaken anses till huvudsaklig del stå

att finna i bristen på arbetskraft. Hittills synes ingen förändring i fråga

om täckdikningsarbetenas omfattning föreligga, och inom lantbruksstyrelsen

anser man sig icke ännu kunna göra något uttalande över de slutförda

arbetenas omfattning under året 1951/52. Den nu konstaterade summan

för utbetalda bidrag under senaste budgetåret har därför tills vidare tillämpats

även för år 1951/52.

Kostnader för underhåll av större öppna diken. Kostnaderna för underhåll

av öppna avloppsdiken ha i likhet med täckdikningskostnaderna justerats

med hänsyn till den definitiva lönestatistiken för lantarbetare år 1950.

Längden av underhållskrävande öppna avloppsdiken har liksom i vårkalkylen

1950 hållits oförändrad. Orsaken härtill diskuteras närmare i texten till

vårkalkylen (Kungl. Maj :ts prop. nr 207/1951, s. 190). Justeringen av vårkalkylens

siffror är som synes obetydlig.

Beräkningarna av jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas

i tabell 10, där även avdrag gjorts för de statliga bidragen.

Tabell 10. Jordbrukets kostnader tör grundförbättringar, milj. kr.

År

Täck-

diknings-

kostnader

Kostnader för

underhåll av

större öppna

diken

Avgår

statsbidrag

Nettosumma

= jordbrukets

kostnader

Index

Vårkalkylen.

1938/39 ..............

.

7-54

100-0

1949/50 ..............

9-82

7-46

0-54

10*74

222-0

1950/51 ..............

10-37

8-35

1-00

17-72

235-0

1951/52 ..............

10-5»

8-72

1-40

17-91

237-5

Reviderad beräkning.

1949/50 ..............

9-52

7-57

0 54

16-55

219-5

1950/51 ..............

11-27

8-46

0-58

19-15

254 0

1951/52 ..............

12-74

8-82

0-58

20-98

2782

Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader ha fr.

o. m. vårkalkylen 1948 beräknats i enlighet med anvisningar efter särskild

undersökning av de sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens

inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. m. Beräkningsmetodiken

innebär framräkning av en i den speciella utredningen beräknad

kostnadssumma av 123,5 milj. kr för avskrivning och underhåll av jordbrukets

ekonomibyggnader år 1946. Framräkningen verkställes så långt

möjligt enligt utvecklingen av en riksindex för ekonomibyggnadskostnader

utarbetad inom Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader (SFL).

Beräkningen behandlas relativt utförligt i vårkalkylen 1948 (Kungl. Maj :ts

prop. nr 275/1948).

I samband med nu verkställd beräkning ha de sakkunniga funnit anledning

till särskilda överväganden på grund av den starka stegringen av bygg
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

nadskostnaderna till följd av bl. a. höjda priser på trävaror fr. o. in. första

delen av år 1950. Hur priserna på trävaror utvecklats framgår av följande

översikt, vari prisindex för trävaror omräknats med januari 1950 som bas.

Index för trävaror, januari 1950 = 100

Januari..........

...... 100-0

1951 Januari..........

...... 174-6

Februari.........

...... 1000

Februari.........

...... 174-6

Mars............

Mars...........

...... 214-4

April............

...... 123-4

April............

...... 214-4

Maj .............

Maj .............

...... 220-4

Juni.............

Juni.............

Juli..............

...... 123-8

Juli ............

...... 226-7

Augusti..........

Augusti.........

...... 226-7

September.......

...... 138-0

September ......

...... 226-7

Oktober.........

...... 138-0

November........

...... 138-0

December .......

...... 138-0

Som synes ha priserna på trävaror sedan januari 1950 undergått en stegring

med sammanlagt 127 procent. Härav faller största delen på år 1951.

Med hänsyn till den exceptionella prisstegringen på trävaror, vilken inträffat

samtidigt med andra betydande kostnadsstegringar såväl för material

som arbete, ha de sakkunniga ansett önskvärt att erhålla kännedom

om huruvida prisstegringarna kunna ha påverkat byggnadsverksamhetens

omfattning inom jordbruket. För detta ändamål ha inhämtats uppgifter

från de olika lantbruksnämnderna. De frågor, som framställts till lantbruksnämnderna,

ha endast avsett tendensen i fråga om olika förändringar

inom jordbrukets byggnadsverksamhet. Lantbruksnämndernas uppgifter avse

till huvudsaklig del ekonomibyggnaderna, enär nämnderna i sin verksamhet

i allmänhet icke ha befattning med låneverksamhet till bostäder.

Av svaren har framgått, att ifrågavarande byggnadsverksamhet först

ökade, efter det att den statliga byggnadsregleringen fr. o. in. 15 oktober

1949 upphävdes. Det har vidare framgått, att den starka prisstegringen på

trävaror, i synnerhet under senare delen av 1950 och hittills under 1951,

ånyo medfört en nedgång. Det framhålles även från lantbruksnämnderna,

att icke endast de höga träpriserna utan även kostnadsstegringarna i övrigt

samt brist på kompetent arbetskraft inom byggnadsbranschen äro

orsak till den konstaterade nedgången. Lantbruksnämnderna ha i allmänhet

icke kunnat göra några uttalanden om huruvida förändringen i fråga

om byggnadsverksamheten varit olika för ekonomibyggnader respektive bostäder.

Inom flertalet län anses, att jordbrukarna nu i viss omfattning uppskjuta

redan planerade nybyggnader och i stället antingen söka avhjälpa

bristerna genom tillfälliga reparationer eller helt enkelt uppskjuta byggnadsföretagen

i väntan på gynnsammare prisrelationer. Detta gäller dock i

huvudsak, där virke från egen skog saknas.

Av visst intresse i samband med beräkningen av jordbrukets kostnader

för ekonomibyggnader är även att lantbruksnämnderna i flertalet fall uppgivit,

att många jordbrukare övergå till annat byggnadsmaterial än trä, så

långt detta låter sig göra. Denna förändring är emellertid mest märkbar

inom områden och vid gårdar, där eget virke icke finnes. Inom skogsbygderna,

där flertalet jordbrukare ha egen skog, uppges förskjutningen mot

andra byggnadsmaterialier än trä vara obetydlig.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Utan att kunna ange något kvantitativt mått på inskränkningen i jordbrukets

byggnadsverksamhet anse sig de sakkunniga bl. a. på grund av här

omnämnda uttalanden från lantbruksnämnderna kunna utgå ifrån, att

byggnadsverksamheten inom jordbruket f. n. icke är av normal omfattning.

Därav följer även, att ökningen av jordbrukets utgifter för byggnader

f. n. icke helt följer den utveckling, som erhålles genom att på en fast

kostnadsbas tillämpa index för pris- och löneutvecklingen.

I fråga om hänsynstagandet till en dylik volymförändring i jordbrukskalkylen

kunna olika synpunkter anföras. Principiellt torde kunna hävdas,

att de för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnaderna enligt återanskaffningsvärdeprincipen

beräknade årliga kostnaderna äro att anse som

en ersättning för utnyttjandet av byggnaderna under ett visst år. Denna ersättning

bör utifrån dessa synpunkter rimligtvis beräknas med hänsyn till

rådande pris- och löneläge. Det synes dock berättigat att vid ställningstagandet

i viss mån beakta prisstegringens karaktär och varaktighet.

Om en dylik prisstegring blir av kort varaktighet, är det naturligt, att

byggnadsverksamheten nedgår — - detta i all synnerhet om prisstegringen å

byggnadsmaterialier är väsentligt starkare än prisstegringen för andra varugrupper.

I sådant fall blir kostnadsstegringen totalt sett icke av den omfattning,

som beräkningsmässigt erhålles utan hänsynstagande till volymminskningen

under högprisperioden.

Vid bedömandet av kostnadsberäkningen för ekonomibyggnader ha de

sakkunniga även —- nu liksom vid föregående beräkning — uppmärksammat

det förhållandet, att de stigande priserna på skogsprodukter, vilka i

jordbrukskalkylen bidraga till höjande av jordbrukets produktionskostnader,

samtidigt bidraga till ökade inkomster för en del av jordbrukarna,

vilka inkomster icke äro redovisade i totalkalkylen. Anledning till erinran

häremot synes icke föreligga, om man uppfattar kalkylen enbart som ett instrument

för att följa den egentliga jordbruksdriftens inkomst- och kostnadsutveckling.

Då kalkylen emellertid användes som underlag för prisregleringar,

kan man vid ett tillfälle med exceptionella prisstegringar på

trävaror icke bortse ifrån, att jordbrukarna delvis själva äro leverantörer

av de trävaror, som medföra starkt höjda byggnadskostnader i kalkylen.

Å andra sidan måste uppmärksammas, att de stigande träpriserna är en

realitet ur kostnadssynpunkt för de jordbrukare, som icke ha egen skog.

En avvägning med hänsyn härtill är givetvis praktiskt ogenomförbar.

Med hänsyn till de anförda omständigheterna ha de sakkunniga ansett,

att ett tillfälligt avsteg i fråga om metoderna för kostnadsberäkningen för

ekonomibyggnader bör övervägas. Ett direkt hänsynstagande till den minskade

byggnadsverksamheten är icke möjligt, enär kännedom saknas om

storleken av denna nedgång. I stället ha verkställts beräkningar enligt olika

alternativ med hänsyn till träprisutvecklingens inverkan på byggnadskostnaderna

i kalkylen. I alternativ I har beräkningen utförts med fullt hänsynstagande

till samtliga pris- och lönestegringar. I ett andra alternativ

(II) har däremot utvecklingen av priserna på trävaror lämnats obeaktad

fr. o. in. januari 1950. Prisstegringen på byggnadsmaterialier i beräkningen

har från nämnda tidpunkt i alternativ II fått följa utvecklingen för andra

materialier än trävaror.

I följande översikt visas indexserierna för materialpriser (lanlbruksförbundets

index) enligt de olika alternativen. Dessutom har medtagits prisindex

för trävaror.

Den gängse framskrivningen av SFL:s index enligt utvecklingen av lantbruksförbundets

(SL:s) månadsindex för byggnadskostnader ha utförts enligt

de båda alternativen.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Index för materialpriser, index 1946 — 100.

Trävaror

Allt material

Allt material,

men exkl. trävaror

1946 .......

....... 100-0

(I)

100-0

fr. o. m. jan. 1950

(II)

1000

1947 .......

....... 109-3

104-2

1042

1948 .......

....... 1240

113 0

1130

1949 .......

....... 128-9

117-0

117-0

1950 .......

....... 159-7

134-2

118-8

1951.......

....... 277-7

207-5

145-6

1952 .......

....... 292-3

218-7

1541

Framskrivning av SFL.s index med SL:s index.

SFL:s index

1935/37=100

SL:s index

1950 = 100 1949 = 100

I II

SFL:s index framräknad

med SL:s index

I II

1938 .......... 109-9

1939 .......... 113-7

1946 .......... 181-6

1947 .......... 193-7

1948 .......... 205-1

1949 ......

..... 204-7

1000

204-7

1950 ......

..... 218-9

100-0

101-5

218-9

207-8

1951 ......

140-1

121 9

306-7

249-5

1952 ......

146-7

127-6

321-1

261-2

Framskrivning av kostnaderna. Med tillämpande av de båda olika alternativen

har på vanligt sätt verkställts framskrivning av den kostnadssumma,

som genom inventering och särskilda beräkningar fastställts för år 1946.

I tablån införas även kostnadssummor enligt vårkalkylen 1951. Dessa summor

ha erhållits vid tillämpande av samma beräkningsmetod som i alternativ

I och äro alltså jämförbara med siffror enligt nämnda alternativ.

Framskrivning av 1946 års kostnadssumma med SFL.s index.

SFL:s index

Kalenderår

Produktionsår

Index

1946 = 100

milj. kr

milj. kr.

1938/39

= 100

I II1

I II''

I II''

I

II''

Reviderad beräkning

1938

60-5 60-5

74-7

1939 (1938/39) ...

62-6 62-6

77-3

76-4

1000

1946 (1945/46) ...

. 100 0 100-0

123-5

120-3

157-5

1947 (1946/47) ...

. 106-7 106-7

131-8

1290

168-8

1948 (1947/48) ...

. 112 9 112-9

139-4

136-9

179 2

1949 (1948/49) ...

. 112-7 112-7

139-2 139-2

139-3

182-3

1950 (1949/50) ...

. 120-5 114-4

148 8 141-3

145-6 140-6

190 6

184-0

1951 (1950/51) ...

. 168-9 137-4

208-6 169-7

188-7 160-2

247-0

209-7

1952 (1951/52) ...

. 176-8 143-8

218-3 177-6

215-1 175-0

281-5

229-1

Kostnadssummor

enligt vårkalkylen

1950/51 .........

1711

1951/52 .........

182-9

1 Prisutvecklingen för trävaror har i alternativ It fr. o. m. 1 Jan. 1950 fått följa prisutvecklingen

för övriga matcrlalicr.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Vid gängse beräkningsmetod, d. v. s. då priserna på trävaror tillåtas att

i sin helnet slå igenom i beräkningarna, erhålles nu en kostnadsstegring av

32,7 milj. kr för år 1951/52 jämfört med vår kalkylen 1951.

I alternativ II, där prisstegringen på trävaror fr. o. in. januari 1950 endast

tillåtits slå igenom i takt med övriga materialprisstegringar, erhålles en

kostnadssumma, som för år 1951/52 med 40,i milj. kr understiger den nu

beräknade kostnadssumman enligt alternativ I.

De sakkunniga ha med hänsyn till förut anförda överväganden i den nu

aktuella kalkylen för ekonomibyggnader inräknat kostnadssummor enligt

alternativ II.

Siloanläggningar. Kostnaderna för siloanläggningar ha alltjämt i avvaktan

på pågående utredning beräknats på samma volym som i vårkalkylen

1951. Utredningen kan beräknas föreligga till nästa vårkalkyl. För närvarande

bar följaktligen endast prisutvecklingen beaktats. Detta har gjorts enligt

samma principer som för ekonomibyggnader (alt. II).

Kostnaderna för ekonomibyggnader och siloanläggningar redovisas i tabell

11.

Tabell 11. Jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader, mil], kr.

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

Yårkalkylen.

Ekonomibyggnader ........

Siloanläggningar ..........

76-40

0*03

145-60

0 67

171-10

0''67

182-90

0-78

Summa

76-43

146 27

17177

183-68

Index 1938/39 = 100

100-0

191-4

224-7

240-3

Reviderad, beräkning.

Ekonomibyggnader ........

j Siloanläggningar ..........

76-40

003

140-60

0-66

160-20

0-64

175-00

0-76

Summa

76-43

141-26

160 84

175-76

Index 1938/39 = 100

1000

184-8

210-4

230''0

Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll.

Avskrivningskostnader. Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 tillämpades

för avskrivningsberäkningen resultaten av undersökningar över jordbrukets

inköp av nya maskiner och redskap under år 1950. Dessa undersökningar

voro i fråga om traktorerna definitiva, men för övriga maskiner och

redskap preliminära. Undersökningen över jordbrukets anskaffning av andra

maskiner och redskap än traktorer under 1950 har emellertid sedermera

slutförts

Den i vårkalkylen preliminärt beräknade inköpssumman för maskiner och

redskap (exkl. traktorer) 1950 uppgick till 136,3 milj. kr. Den definitiva

summan uppgår till 138,7 milj. kr. Det nämnda beloppet avser emellertid

endast de maskiner och redskap, för vilka inköpskostnaderna fastställas i

den numera inom Jordbrukets Utredningsinstitut årligen verkställda s. k.

maskinenkäten. Utanför denna undersökning ligga kostnaderna för mjölktransportkärl,

vilka, på grund av att jordbrukarna icke svara för alla hithörande

kostnader, äro föremål för särskild undersökning. Efter tillägg av

inköpskostnaderna för mjölktransportkärl erhålles för år 1950 en redovisad

investering i andra maskiner och redskap än traktorer av 143,o milj. kr.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

77

Lägges härtill de belopp, som investerades i traktorer, erhålles en total redovisad1

inköpssumma av 263,9 milj. kr 1950. Inköpssummorna framgå av föl

jande tablå (värden i tusental kronor).

De i enkät-

Mjölktrans-

Trakto-

Total-

År

under ök-

portflaskor

S:a redo-

rer enl.

summa

Index

1938 = 100

ningen med- tagna

enl. särskild

undersök-

visat exkl.

traktorer

särsk. un- dersök-

inkl.

trak-

grupperna

ning

ningar

torer

1938 ...,

... 40 406

1 503

41 909

20 971

62 880

100''0

1946 ...,

... 91 759

2 563

94 322

29 787

124 109

197-4

1947 ....

... 101 640

2 387

104 027

53 965

157 992

25P3

1948 ....

... 119 939

2 418

122 357

90 192

212 549

338-0

1949 ....

,.. 125 904

3 213

129 117

102 156

231 273

367-8

1950 ....

,.. 138 659

4 362

143 021

2120 874

263 895

419-7

1951 ...

. . .

.

•

8 137 615

.

Uppskattning av inköpen under 1951. Som synes har i fråga om de två

förstnämnda grupperna för år 1951 i ovanstående tablå icke införts några

belopp. Vid avskrivningsberäkningen har förutsatts, att inköpsvolymen för

andra maskiner och redskap än traktorer under 1951 blir densamma som

under 1950.

I fråga om traktorerna har inom Jordbrukets Utredningsinstitut inhämtats

uppgifter från traktorfirmorna om den sannolika försäljningen under

1951. Enligt dessa uppgifter skulle försäljningen av jordbrukstraktorer under

1951 komma att uppgå till ca 13 000, vilket är ca 500 mera än år 1950.

Liksom vid tidigare beräkningstillfällen ha traktorerna för prognosåret värdeberäknats

enligt medelpriserna för nya jordbrukstraktorer under det senaste

år, för vilket statistik föreligger, i detta fall 1950.

Den totala ökningen av inköpssummorna under 1950 jämfört med närmast

föregående år för annat än traktorer står till huvudsaklig del i samband

med ökad inköpsvolym. I någon mån inverka dock även de prisstegringar,

som under 1950 ägde rum i fråga om vissa maskiner och redskap. I följande

tablå anges inköpssummorna under de fyra senaste åren, reducerade till 1938

års prisläge, i jämförelse med de redovisade inköpssummorna för år 1938.

Volymökningen är sedan 1938 som synes 166 procent (värdetal i tusental

kronor).

Övriga maskiner

År

Traktorer

och redskap

samt mjölktrans-

Summa

Index

portkärl

1938 ............

......... 20 971

41 909

62 880

100-0

1947 ............

......... 32 509

78 216

110 725

176-1

1948 ............

........ 52 437

88 472

140 909

224-1

1949 ............

......... 58 043

89 169

147 212

234-1

1950 ............

......... 69 080

98 364

167 444

266-3

Beräkning av avskrivningskostnader. På grundval av nu tillgängliga definitiva

uppgifter om maskininköpens storlek under 1950, preliminär undersökning

över traktorinköpen 1951 samt med hänsyn till omnämnda uppskattningar

i fråga om inköpen av andra maskiner och redskap än traktorer

1 Vagnar, lastbilar, elmotorer, pumpar och vissa andra grupper ligga utanför beräkningarna.

— 2 Exkl. dragbilar. — 8 Preliminär undersökning.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

under 1951 har avskrivningsberäkningen justerats och framförts t. o. m.

1951/52. 1 denna beräkning har hänsyn kunnat tagas till prisförändringarna

t. o. in. oktober 1951. Prisstegringarna sedan den tid vårkalkylen 1951

upprättades äro betydande för såväl traktorer som övriga maskiner och redskap.

I följande tablå visas aktuella prisindex (1938 — 100).

1950 1951

Traktorer .......................... 183"3 200-5

Övriga maskiner och redskap........ 145-4 166-8

Avskrivningskostnaderna redovisas i följande tablå för år 1938/39 samt

1947/48—1951/52.

Avskrivningskostnader i 1 000-tal kr beräknade

å återanskaffningsvärde för

År

Övriga redo- visade ma-

summa

redovisade

Relativa tal

1938/39 = 100

traktorer

skiner och

maskiner och

redskap

redskap

m. m.

m. m.

A

B

C

A

B

C

Vårkalkylen

1938/39 ....

4 927

29 830

34 757

ioo-o

ioo-o

ioo-o

1947/48 ....

18 028

64 448

82 476

365''9

216-1

237-3

1948/49 ....

25199

73 948

99 147

511-4

247-9

285-3

1949/50 ....

31 952

81 287

113 239

648-5

272-5

325-8

1950/51 ....

40 698

87 202

127 900

826-0

292-3

368-0

1951/52 ....

46 495

92 615

139 110

943-7

3105

400-2

Reviderad beräkning

1938/39 ....

4 927

29 830

34 757

100-0

ioo-o

ioo-o

1947/48 ....

18 059

64 448

82 507

366-5

216-1

237-4

1948/49 ....

24 385

73 948

98 333

494-9

247-9

282-9

1949/50 ....

31822

81 287

113 109

645-9

272-5

325-4

1950/51 ....

41 782

95 772

137 554

848-0

321-1

395-8

1951/52 ....

50 744

109 163

159 907

1 029-9

366-0

460-1

För produktionsåret 1950/51 uppgå de nu beräknade avskrivningskostnaderna

till 137,6 milj. kr mot 127,9 milj. kr enligt vårkalkylen 1951 samt för

produklionsåret 1951/52 till 159,9 milj. kr mot 139,i milj. kr enligt vårkalkylen.

Underhållskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap

beräknas genom framskrivning med utgångspunkt från storleken av

dessa kostnader för hela jordbruket enligt deklarationsundersökningen. Vid

upprättandet av vårkalkylen 1951 funnos uppgifter enligt denna undersökning

t. o. m. år 1949. Nytt material från deklarationsundersökningen kan

föreligga först till nästa vårkalkyl.

Framskrivningen av kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen

för de aktuella kalkylåren har tidigare gjorts med hänsyn till utvecklingen

av reservdelspriserna samt timförtjänster till arbetare vid reparationsverkstäder.

Till den nu upprättade kalkylen har emellertid erhållits uppgifter

från priskontrollnämnden över verkstadstaxornas utveckling fr. o. m.

1948. Index över utvecklingen av timförtjänsterna vid reparationsverkstäder

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

har därför ersatts med index över verkstadstaxornas utveckling. (Uppgifterna

över verkstadstaxorna avse den vid reparationsarbeten debiterade ersättningen

per manstimme för olika dyrorter.) Speciell hänsyn har tagits till

det förhållandet, att samtliga verkstäder nu anses tillgodogöra sig de tillåtna

högsta taxorna, under det att en viss del av verkstäderna under 1948 icke

icke tillfullo utnyttjade maximitaxorna.

Den senaste höjningen av verkstadstaxorna medgavs att gälla fr. o. m.

1 februari 1951. De då beslutade taxorna ligga i medeltal 20,8 procent högre

än medeltalet för år 1948. Enligt beräkningar inom priskontrollnämnden har

till den angivna procentuella stegringen lagts två enheter med hänsyn till de

i det föregående omnämnda förhållandena i fråga om verkstädernas utnyttjande

av de fastställda maximitaxorna.

Priserna på reservdelar ha sedan 1948 stigit med 21,7 procent. I följande

tablå visas utvecklingen av vägd index för reservdelar och verkstadstaxor

(0,60 X index för verkstadstaxor + 0,40 X prisindex för reservdelar).

1949 ............

........... 100-0

1950 ............

........... 100-2

1951............

........... 113-3 *

1952 ............

........... 116-6

I samband med att en annan index tillämpats än tidigare för framskrivningen

av kostnadssumman enligt deklarationsundersökningen har även

beaktats, att detta påverkar den faktor, som användes för beräknandet av

inverkan på underhållskostnaderna genom den alltjämt fortgående ökningen

av maskinparkens volym. Framskrivningen av kostnadssumman för år 1949

i enlignet med vad i det föregående anförts samt med hjälp av de i föregående

tablå angivna indextalen för reservdelspriser och verkstadstaxor

redovisas i följande översikt, där de framräknade kostnadssummorna för

kalenderår även omräknats till produktionsår (värdetal i milj. kr).

Underhålls-

Kostnadssum- mor efter upp-

Index för

Kostnadssum-

Omräk- nat till

produk-

År

kostnader

enligt dekl.- undersök-

räkning med

3''5 % per år å

1949 års

verkst.- taxor och

reservdels-

mor fr. o. m.

1950 enl. kol.

B framräkna-

ningen

summa

(volymökning)

priser,

1949 = 100

de med pris- index

tionsår

A

B

C

D

E

1946

.. 9Pl

_

_

_

1947

(1946 47)

. . 98-5

—

—

—

96-o

1948

(1947/48)

.. 110-5

—

—

—

106-6

1949

(1948/49)

.. 120-3

—

100-0

—

117-1

1950

(1949 50)

. . —

124-5

100-2

124-7

123-2

1951

(1950/51)

—

128-7

113-3

145-8

138-8

1952

(1951/52)

—

132-9

116-6

155-0

151-9

Index,

1938/39

= 100

F

222-2

246-8

271-1

285-2

321-3

351-6

Sammandrag. Totalkostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner

och redskap redovisas i följande tabell.

Som synes föreligger en mindre justering för produktionsåren 1948/49

och 1949/50, vilket har sin grund i att prisindex för traktorer numera omräknats

med hänsyn till ökat underlag.

, De totala kostnaderna för maskiner och redskap uppgå enligt beräkningarna

till 311,8 milj. kr år 1951/52 mot 285,8 milj. kr enligt vårkalkylen.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader

för maskiner och redskap.

År

Avskrivnings- kostnader,

milj. kr

Underhålls- kostnader,

milj. kr

Summa,

milj. kr

Index

1938/39 = 100

Vårkalkylen.

1938/39 ..............

34-8

43-2

78-0

100-0

1948/49 ..............

99-1

117-1

216-2

277-2

1949/50 ..............

113''2

125-4

238-6

305-9

1950/51 ..............

127-9

138-8

266-7

341-9

1951/52 ..............

139-1

146-7

285-8

366''4

Reviderad beräkning.

1938/39 ..............

34-8

43-2

78-0

1000

1948/49 ..............

98-3

117-1

215-4

276-2

1949/50 ..............

113-1

123-2

236-3

302 9

1950/51 ..............

137-6

138-8

27H*4

354" 4

1951/52 ..............

159-9

151-9

311-8

399-7

De justerade kostnadssummorna för åren 1948/49—1951/52 jämföras i

följande tablå med motsvarande summor enligt vårkalkylen 1951 (värdetal

i milj. kr).

År

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Vårkalkylen

1951

216-2

238-6

266-7

285-8

Reviderad

beräkning

215-4

236-3

276-4

311-8

ökning ( + ) eller

minskning ( —) i

jämf. med vårkalk.

- 0-8

- 2-3

+ 9-7

+ 26-0

Elektricitet.

Efter upprättandet av vårkalkylen 1951 ha inträffat tvenne förändringar,

som verka höjande på elkostnaderna, nämligen höjning av energiavgifterna

fr. o. m. den 1 april 1951 och införande av elskatt fr. o. m. den 20 juni 1951.

Inverkan av höjda energiavgifter. De av priskontrollnämnden medgivna

höjningarna avsågos kunna träda i kraft den 1 april 1951. Enär det av tekniska

skäl ansågs vara svårt att i vissa fall genomföra höjningen från

nämnda datum, medgavs från priskontrollnämndens sida, att man i dylika

fall efter särskild ansökan hos nämnden i undantagsfall skulle få tillstånd

att höja avgiften retroaktivt fr. o. m. den 1 jan. 1951. I huvudsak ha de

höjda taxorna dock tillämpats fr. o. m. den 1 april 1951, och i de nu föreliggande

beräkningarna har förutsatts, att så genomgående varit fallet.

Den medgivna höjningen gäller energiavgiften, som höjes från 6 till 7 öre

per kilowattimme, där elkraftsutredningens normaltariff tillämpas. Där

nämnda utrednings mellantariff tillämpas, medgives en höjning med 2

öre per kilowattimme, vilket i regel innebär höjning från 12 till 14 öre per

kilowattimme. Vidare har medgivits, att i de fall beslutade höjningar av

energiavgiften icke äro tillräckliga för att motsvara kostnadsstegringen, särskilda

medgivanden kunna lämnas för höjning av grundavgifterna.

Eftersom den medgivna höjningen i huvudsak gäller endast energiavgiften,

kan procenttalet icke direkt tillämpas för beräkning av stegringen av

jordbrukets elkostnader. Inom priskontrollnämnden har emellertid beräknats,

att den genomsnittliga höjningen av eltaxorna för jordbrukets del

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungi. Maj.ts proposition nr 176.

uppgår till 9 procent räknat på de totala kostnaderna (grundavgift och

energiavgift). I föreliggande kalkyler har räknats med denna höjning fr.

o. in. den 1 april 1951.

Inverkan av elskatt. Med anledning av riksdagens beslut om skatt på

elektrisk kraft fr. o. in. den 20 juni 1951 har i den föreliggande beräkningen

beaktats även den kostnadsstegring, som föranledes härav. Elskatten utgår

med 10 procent av erlagda kraftavgifter för högspänd ström (som dock

huvudsakligen förbrukas inom storindustrin och till järnvägsdrift) samt

med 1 öre per kilowattimme för lågspänd ström. Den sistnämnda skattesatsen

motsvarar omkring 10 procent av det genomsnittliga priset på lågspänd

ström, vilket även förutsatts i kalkylsakkunnigas beräkning.

De totala elektricitetslcostnaderna kunna efter justering för taxehöjning

och elskatt anges till följande belopp.

Tabell 13. Jordbrukets kostnader för elektricitet, milj. kr.

r

Kostnader

Kostnadsökning på grund av

Produktionsår

enligt vår- kalkylen

1951

höjning av

energiav-

elskatt

summa

Justerade

kostnader

giftema

1950/51 .................

42-74

1-60

0-74

2-34

45-08

1951/52 .................

45-43

4-09

4-95

9-04

54’47

Räntekostnader.

Åren 1949/50—1951/52. Beräkningarna av jordbrukets räntekostnader ha

skett med tillämpning av den metod, som på sin tid föreslogs av de sakkunniga

för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på

jordbrukets arbetskostnader m. m. (Se redogörelse för denna metod i Kungl.

Maj :ts prop. nr 212/1949, s. 164 ff.) Metoden innebär bl. a. ett beaktande

av den kostnadsstegring, som är en följd av ökningen av kapitalvolymens

värde efter basåret.

Resultaten av beräkningarna rörande jordbrukets räntekostnader redovisas

i tabell 14.

Kostnader för förnödenheter.

Driv- och smörjmedelskostnader.

Åren 1949/50—1951/52. Kostnadsberäkningarna för driv- och smörjmedel

baserades i vårkalkylen 1951 på nya undersökningar såväl i fråga om

antalet traktorer som förbrukningen av drivmedel per traktor. Sålunda utnyttjades

resultaten från en speciell bearbetning av den genom Kungl. Arméförvaltningen

verkställda undersökningen beträffande motorredskap

in. in. i september—oktober 1950. I fråga om traktordriften avsåg undersökningen

icke endast antalet traktorer vid nämnda tidpunkt utan dessutom

bl. a. förbrukningen av olika drivmedel under år 1949.

Vid det nämnda kalkyltillfället (våren 1951) funnos även liksom tidigare

möjligheter till viss kontroll av beräkningarna genom jämförelser med

dels kostnadsutvecklingen för driv- och smörjmedel enligt den s. k. deklarationsundersökningen,

dels de i kalkylen beräknade kvantiteterna motorfotogen

respektive motorbrännolja och motsvarande kvantiteter enligt uppgifter

från oljebolagen.

(J Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 170.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

I Kungl. Maj :ts prop. nr 207/1951 lämnas (med början å s. 202) en relativt

ingående redogörelse över det material, som under senare år kunnat

utnyttjas för belysande av drivmedelsanvändningen.

De kalkylsakkunniga ha nu liksom tidigare övervägt olika möjligheter

till förbättrad kännedom om hithörande frågor. Det må erinras om, att

arméförvaltningens undersökning vad drivmedelsförbrukningen beträffar

avsåg år 1949. Det är ingalunda säkert, att den genomsnittliga drivmedelsförbrukning

per traktor, som konstaterades för nämnda år, alltjämt är den

x-iktiga. Den ökade traktoriseringen sker nu främst vid mindre gårdar, där

traktorns årliga användningstid för den egna brukningsdelens behov bör

vara mindre än den genomsnittliga årsanvändningen per traktor för samtliga

brukningsdelar. Detta förhållande sänker den genomsnittliga driftstiden

per traktor och år. Ä andra sidan kan emellertid påvisas faktorer, som

verka i motsatt riktning. Så kan exempelvis det förhållandet, att de till

mindre bnikningsdelar inköpta traktorerna ofta användas i gemensam drift,

Tabell 14. Beräkning av jordbrukets räntekostnader.

! Lantbrukskapitalet med

Lantbrukskapitalet med

fördelning på fastighets-

fördelning på lånekapital

A

och driftskapital, milj. kr

B

och eget kapital, milj. kr

1938/

1949/

1950/

1951/

1938/

1949/

1950/

1951/

39

50

51

52

39

50

51

52

Fastighetskapital ..

2866

3168

3168

3168

Lånat kapital

Driftskapilal

Kreaturskapital ..

1388

2 447

2 554

2 692

Inteckningslån ...

Övriga lån ......

1280

635

1280

635

1280

635

1 280

635

Maskin- och red-

skapskapital ....

301

875

1029

1203

Summa

1915

1 915

1 915

1915

Förrådskapital ...

400

623

724

825

Fältinventarieka- pital ...........

214

444

466

502

Eget kapital

Därav:

Ej belånat fastig-

1888

Arbete..........

100

226

240

248

hetskapital......

1586

1888

1888

Utsäde.........

84

153

155

171

Ej belånat drifts-

Konstgödsel.....

30

65

71

83

kapital.........

1668

3 754

4138

4 587

Summa

2303

4 389

4 773

5 222

Summa

3254

5 642

6 026

6475

Summa lantbruks-

kapital

5169

7 557

7 941

8 390

Summa lantbruks-

Index ...........

100-0

146-2

153-6

162-3

kapital

5169

7 557

7 941

8 390

Vid beräkningarna till-

Beräkningarnas slut-

lämpade räntesatser

resultat,

milj.

kr

D

G

1938/

1949/

1950/

1951/

1938/

1949/

1950/

1951/ i

39

50

51

52

39

50

51

52 i

Ldnat kapital

Lånat kapital

Inteckningslån ...

3''25

3-18

3-37

3-47

Inteckningslån ...

41-6

40-7

431

444

3-98

3-91

4-30

4-53

Övriga lån.......

25-3

24-8

27-7

28-8

Eget kapital

Eget kapital

Ej belånat fastig-

Ej belånat fastig-

65-7

680

66-8

66’4

hetskapital......

4-14

3-00

3-54

3-53

hetskapital.....

Ej belånat drifts-

Ej belånat drifts-

158-9

175-7

kapital.........

4''44

3-90

3-84

3-83

kapital.........

74-1

146-4

I medeltal........

4o0

3-70

3-73

3-76

Summa

206-7

2799

296s

315-s

Index...........

100-0

1354

1434

152-6

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

delvis eliminera den tendens till minskning av det genomsnittliga antalet

driftstimmar, som det mindre jordbrukets traktorisering eljest borde mediöra.

I samma riktning verkar även den för varje år alltmer ökade mångsidigheten

i traktorernas användning.

De olika faktorer, som alltså kunna medföra förändringar i traktorernas

genomsnittliga årsanvändning, göra varje bedömning av denna utveckling

vansklig. Med den nuvarande starka ändringen i fråga om såväl traktorernas

antal som användningsområden kunna förändringar i användningstiden

per traktor av betydelse ur kalkylsynpunkt inträffa under så kort tid

som ett eller ett par år.

I fråga om förbrukningen av bensin pågår inom jordbruksnämndens administrativa

byrå en beräkning baserad på restitutionsansökningarna under

år 1950. Denna anses dock icke kunna vara avslutad tidigare än i december

månad 1951, vilket dock innebär, alt resultaten kunna föreligga i god

tid till vårkalkylen 1952. Såvitt nu kan bedömas, torde undersökningen

kunna ge en tillförlitlig bild av drivmedelsförbrukningen till bensindrivna

traktorer 1950 — alltså ett år senare än nu tillämpad undersökning — eftersom

inköpen under nämnda år knappast kunna anses ha varit störda

av exceptionella omständigheter. I fråga om förbrukningen av fotogen och

brännolja är det angeläget, att förnyade direktundersökningar så snart som

möjligt verkställas.

I samband med beräkningarna över kostnaderna för driv- och smörjmedel

ha de sakkunniga upptagit diskussion om traktorernas användning i

skogsarbete och inverkan härav på jordbrukskalkylens totalresultat. Som

bekant har det i kalkylen icke varit möjligt att genomgående strängt skilja

jordbruket från andra verksamhetsgrenar, exempelvis skogsbruk och trädgårdsbruk.

Vissa kostnadsposter ha måst medtagas i sin helhet, vilket innebär,

att även andra kostnader än de, som borde belasta det egentliga jordbruket,

i något fall äro inkluderade i kalkylen. Ä andra sidan ha kostnadsposter

för jordbruket måst utelämnas, enär det icke varit möjligt att fastlägga

deras storlek och utveckling. I allmänhet kan ett dylikt tillvägagångssätt

accepteras på grund av kalkylens karaktär av indexberäkning. Vägande

erinringar mot systemet kan dock göras, om en viss kostnadspost undergår

stora förändringar på grund av strukturella förskjutningar i jordbrukets

kostnadssammansättning.

Kostnaderna för driv- och smörjmedel äro till sin helhet medtagna för

de traktorer, som finnas vid jordbruken, oavsett alt traktorerna givetvis i

viss omfattning användas även för skogsbruk. Detta gäller även i fråga om

kostnaderna för avskrivning och underhåll. Det är "därför uppenbart, att

kostnader, som rätteligen böra belasta skogsbruket, äro inkluderade i nämnda

poster.

Ett belysande av, hur detta påverkar det totala kalkylresultatet, åstadkonmies

enklast genom cn granskning av kostnaderna i kalkvlen för den

totala dragkraften. y

I basåret för kalkylen, 1938/39, fanns enligt beräkningarna 21 800 traktorer

och dragbilar samt 628 000 hästar (därav 502 000 arbetshästar). Dessa

traktorer och hästar svarade då för dragkraftförsörjningen inom jordbruket

samt skogsbruket, i den mån jordbrukarna utföra skogskörslor.

För närvarande (slutet av november 1951) finnas enligt beräkningarna

80 700 traktorer och dragbilar jämte 396 000 hästar (därav 363 000 arbetshästar).

Dessa traktorer och hästar svara nu liksom i basåret "emensamt

för tillgodoseendet av jordbrukarnas behov av dragkraft till jordbruk och

skogskörslor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Kostnaderna för dragkraften ingingo för basaret till sin licllict i kalkylen

liksom nu. Kostnaderna för hästarna framträda visserligen icke direkt i kalkylen,

men de påverka den, exempelvis genom att arbete åtgår för skötseln

samt genom att det foder hästarna förbruka undandrages produktionen.

På grund av minskningen av hästbeståndet har foder successivt frigjorts

för animalieproduktionen och bidragit till produktionsutvecklingen. För närvarande

kan beräknas, att förbrukningen av foder till hästar per år är omkring

560 milj. foderenheter lägre än under basåret. Vad som skett kalkylmässigt,

på grund av att hästar ersatts av traktorer, är följaktligen, att kostnaderna

för traktorer ökat och medfört en direkt stegring av kostnaderna

i kalkylen, samtidigt med att kostnaderna för hästbeståndet minskat, vilket

i sin tur bl. a. tagit sig uttryck i ökning av intäkterna samt påverkat kalkylbalansen

i motsatt riktning som de ökade traktorkostnaderna.

Något principiellt fel i jordbrulcskalkylen uppkommer alltså icke på grund

av det förhållandet, att en i kalkylen totalt medtagen kostnad för den av

jordbrukarna disponerade dragkraften undergått en strukturell förändring

i form av ökat antal traktorer och minskat antal hästar. Ett systematiskt

fel uppkommer däremot, om det med jordbrukarnas traktorer och hästar

utanför det egentliga jordbruket (för skogsdrift in. m.) utförda dragarbetet

nu är av en annan storleksordning än under basåret.

Tyvärr torde icke finnas något material, som kan ge eu fullständig och

kvantitativ belysning av delta spörsmål. Det förefaller dock icke sannolikt,

att arbetsvolymen för jordbrukets dragkraft utanför jordbruket skulle ha

ökats exempelvis sedan förkrigsåren. Jordbrukarnas skogskörslor omfatta

som bekant till största delen utsläpning och framkörning av skogsprodukterna

till bilvägar eller flottleder. Till viss del bedriva emellertid jordbrukarna

även längre transporter av skogsprodukter med hästar och traktorer.

Dylik körning har dock efterhand minskat. Pa grund av bilismens utveckling,

byggandet av bättre skogsvägar, som möjliggöra lastbilstransporter i

större skala samt den minskade tillgången på arbetskraft knuten till jordbruket

ha transporterna av skogsprodukter i allt större omfattning kommit

att ske med lastbilar. Detta gäller icke endast transporter, som tidigare gjordes

med hästfordon, utan även tidigare järnvägstransporter. Så ha exempelvis

massafabrikerna under senare år utsträckt sin hämtning av massaveden med

lastbil till områden, varifrån transporterna tidigare gingo med järnväg. Även

i fråga om brännved ha lastbilarna övertagit en allt större andel av transporterna

in till konsumtionscentra. Timmertransporterna till sågverken ske

även i större omfattning med lastbil nu än före kriget. Härigenom ha transporterna

till järnvägsstation — den sektor av skogstransporterna, som

jordbrukarna tidigare i stor omfattning svarade för — reducerats.

Enligt de sakkunnigas mening är det alltså icke sannolikt, att det överskott

av dragkraft, som sett ur enbart jordbruksdriftens synpunkt föreligger,

numera i högre grad är under basåret utnyttjas för dragarbete utanför

det egentliga jordbruket.

Ett problem av delvis annan art är, att hästar vid övergång till traktordrift

nu i vissa fall kvarhållas huvudsakligen för skogsdriftens behov och

att en korrigering härför icke kan göras i jordbrukskalkylen.

Dessa problem böra givetvis ägnas fortsatt uppmärksamhet. Det kan i

detta sammanhang förtjäna påpekas, att dragkraften och särskilt traktorerna

i stor utsträckning skulle kunna utnyttjas effektivare och sålunda

till lägre kostnad än som nu sker vid de mindre brukningsdelarna. En dylik

effektivisering betingas emellertid av förloppet i jordbrukets yttre rationalisering

liksom av möjligheterna att utveckla den gemensamma maskinanvändningen.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Antalet traktorer och dragbilar i drift.

Komplettering av arméförvaltningens undersökning. Till den undersökning

över traktorbeståndet i september—oktober 1950, som tillämpades i vårkalkylen

1951, ha nu inkommit vissa kompletterande uppgifter, vilka föranlett

en justering av det beräknade totalantalet traktorer. Justeringen innebär

en minskning med 300.

Efter denna komplettering erhållas 59 750 st. egentliga traktorer vid tidpunkten

för räkningen mot preliminärt 60 050 st.

Den så erhållna justeringen av traktorantalet i september—oktober 1950

medför en motsvarande justering av det i vårkalkylen 1951 (Kungl. Maj:ts

prop. nr 207/1951, s. 205) angivna antalet egentliga traktorer för produktionsåren

1948/49 och 1949/50.

År

1948/49

1949/50

Enligt vårkalkylen

1951

43 200

54 300

Korrigerad beräkning

i höstkalkylen

1951

42 900

54 000

Jordbrukets anskaffning av nya traktorer under 1951. Som tidigare omnämnts

(jfr avdelningfen »Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll»),

föreligga resultat av en preliminär undersökning om jordbrukets

traktoranskaffning under 1951. Denna visar en anskaffning av ca 13 000

nya traktorer för jordbruket under året mot 10 000 enligt antagande i vårkalkylen

1951. På grund av att traktorinköpen alltjämt ligga på en oväntat

hög nivå, ha de sakkunniga även tagit under omprövning den tidigare antagna

siffran om inköpens storlek under år 1952. I vårkalkylen förutsattes

inköpen under nämnda år komma att uppgå till 9 000 traktorer. Det har nu

i stället räknats med 10 000. Detta skulle innebära en minskning av anskaffningen

med 3 000 st. jämfört med det nu för innevarande år preliminärt

beräknade antalet. Antagandet om minskning av traktorinköpen under

nästkommande år har sin grund i dels att anskaffningen i år torde få anses

vara påverkad av kännedom om en kommande investeringsavgift, dels att

behovet efter hand bör bli mättat i den mån traktorbeståndet ökas.

De redovisade inköpen av traktorer åren 1947—50 såväl som preliminärt

beräknad anskaffning under år 1951 och uppskattning för år 1952 återfinnas

i följande tablå. I tablån ha inköpssiffrorna även omräknats till produktionsår.

Kalender- Produktionsår

år

Antal till jordbruket inköpta traktorer..... 1947 7 332

» » » » ..... 1948 11309 1947/48 9 983

5 * » » » ..... 1949 11 173 1948/49 11 218

» » » - » ..... 1950 12 490 1949/50 12 051

Uppskattat antal......................... 1951 13 000 1950/51 12 830

» » ......... ............ 1952 10 000 1951/52 11 000

Framskrivning av antalet traktorer enligt traktorräkningen 1950. Vid beräkningen

av antalet traktorer under produktionsåren 1950/51 och 1951/52

har som vanligt tagits hänsyn till nedskrotning av gamla traktorer. Resultaten

av 1950 års traktorräkning ha visat, att den nedskrotning av traktorer,

som under de senaste åren räknats med i jordbrukskalkylen, varit för hög.

Vid bedömningen av denna fråga i samband med framskrivningen av antalet

traktorer för de kommande åren bör dock beaktas, att en betydande del av

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

det antal traktorer, som anskaffades för 15 å 20 år sedan, nu måste vara av

sådan beskaffenhet, att vid den fortsatta betydande tillförsel av nya traktorer,

som räknats med i kalkylen, nedskrotningen måste bliva betydande.

De sakkunniga ha nu räknat med att 2 400 traktorer komma att nedskrotas

under produktionsåret 1950/51 samt 2 900 under år 1951/52 (i vårkalkylen

2 000 respektive 2 500).

Med i det föregående anförda anskaffningssiffror såsom underlag och vid

beräknad nedskrotning enligt vad som anförts i det föregående erhålles följande

beräkning över antalet i drift varande traktorer under produktionsåren

1950/51 och 1951/52.

År

Vid

prod.-

Inköpt

under

året

Uppskattad

avgång

Vid prod.-

Beräknat

genomsnitt-

D:o av-

årets

(skrotning)

slut

ligt antal i

rundat

början

under året

drift

1950/51.....

.. . 59 750

12830

2 400

70180

64 965

65 000

1951/52.....

.. . 70180

11000

2 900

78 280

74230

74 200

Dragbilar. Eftersom antalet dragbilar endast kan bedömas genom särskilda

undersökningar finnes nu inget nytt material för belysande av denna

fråga. I beräkningarna ha alltså förutsatts 8 500 dragbilar i jordbruket enligt

räkningen i september—oktober 1950.

Jeepar. Nu företagen beräkning bygger på samma antal jeepar som enligt

vårkalkylen 1951. Antalet framgår av följande tablå.

1947/48 ............ 425

1948/49 ............ 450

1949/50 ............ 475

1950/51 ............ 500

1951/52 ............ 525

Fördelning med hänsyn till olika drivmedel.

Traktorer. I texten till vårkalkylen 1951 redogöres för den förbättrade

uppdelning av traktorerna med hänsyn till olika drivmedel, som på grund

av verkställd inventering då kunde genomföras. Någon ny undersökning i

fråga om traktorernas fördelning med hänsyn till användning av olika drivmedel

föreligger icke. Däremot har liksom i vårkalkylen fördelning av den

förutsatta ökningen av traktorbeståndet för fotogen- och brännolj edrivna

traktorer under åren 1950/51 och 1951/52 verkställts med ledning av motsvarande

fördelning för de traktorer, som inköptes under kalenderåret 1950.

Utvecklingen av de bensindrivna traktorernas antal har bedömts med hänsyn

till inköpen under 1951, enär uppgifter kunnat erhållas. En förskjutning

mot fotogendrivna traktorer äger ånyo rum vad. beträffar nyanskaffningen.

Detta sammanhänger med frågan om restitution av bensinskatten.

Uppgifterna över antalet försålda bensintraktorer under år 1951 medför ett

avsevärt mindre antal bensindrivna traktorer under ar 1951/52 (5 550 st.)

än vad som räknades med i vårkalkylen 1951 (6 100 st.).

Dragbilar. Dragbilarna fördelades i vårkalkylen 1951 enligt resultaten av

den förut omnämnda inventeringen under hösten 1950. Något nytt material

föreligger icke.

Fördelningen av traktorer och dragbilar med hänsyn till dnvmedelsslag

redovisas i tabell 15 för åren 1948/49—1951/52 enligt den föregående diskussionen.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

87

Tabell 15. Jordbrukstraktorer, dragbilar och Jeepar fördelade med

hänsyn till drivmedelsslag.

1951/52

1948/49

1949/50

1950/51

Vår-

Reviderad

kalkyl

beräkning

Hjultraktorer.

Bensindrivna....................

2 700

4 100

5 000

6100

5 550

Brännoljedrivna med startbensin ..

1950

2 400

3 000

3 350

3 500

> utan >

5 500

6 900

8 500

9 500

9 900

Motorfotogendrivna ..............

32 300

40150

48 050

52 900

54 800

Summa

42 450

53 550

64 550

71 850

73 750

Bandtraktorer.

Bensindrivna ....................

50

50

50

50

50

Brännoljedrivna med startbensin ..

70

70

70

70

70

> utan >

80

80

80

80

80

Motorfotogendrivna ..............

250

250

250

250

250

Summa

450

450

460

450

450

Totalsumma traktorer

42 900

54000

65 000

72 300

74 200

Ökning sedan föreg. år

—

11100

11000

7 800

9 200

Dragbilar.

i

Bensindrivna ....................

3 900

3 900

3 900

3 900

3 900

Motorfotogendrivna..............

4 600

4 600

4 600

4 600

4 600

Summa

8500

8500

8 500

8500

8500

Jeepar.............................

450

475

500

525

525

Förbrukningen av drivmedel samt antalet driftstimmar per traktor och år.

Traktorer. Inledningsvis har omnämnts, att beräkningarna i vårkalkylen

1951 baserades på uppgifter om drivmedelsförbrukningen per traktor enligt

undersökning i samband med traktorinventeringen hösten 1950. Något nytt

material för bedömande av denna fråga föreligger ännu icke, men en undersökning

över bensinförbrukningen per traktor på basis av restitutionsansökningama

har, som tidigare omnämnts, ställts i utsikt till vårkalkylen 1952.

Vid behandlingen av denna fråga ha emellertid de sakkunniga med hänsyn

till att den starka utökningen av traktorbeståndet till övervägande del

torde gälla relativt små brukningsdelar, där den årliga driftstiden per traktor

är lägre än den genomsnittliga, gjort en justering av beräkningarna i

vårkalkylen för åren 1950/51 och 1951/52. Man har härvid utgått ifrån, att

de traktorer, varmed traktorbeståndet beräknas öka under de båda nämnda

åren, ha samma genomsnittliga årliga driftstid som traktorer vid jordbruk

i storleksgruppen 20—30 ha enligt undersökningen 1950. Den nämnda undersökningen

avser drivmedelsförbrukningen 1949.

Vid behandlingen av denna fråga ha de kalkylsakkunniga även räknat

med ett annat alternativ, ehuru detta icke införts i sammandragstabellerna.

Detta alternativ, som ger i det närmaste samma resultat för år 1951/52

som det i slutberäkningarna tillämpade, diskuteras i korthet efter den övriga

texten om driv- och smörjmedelskostnaderna. I

I följande översikt redovisas:

kol. 1. i vårkalkylen 1951 för alla åren samt i föreliggande kalkyl för åren

1948/49—1949/50 tillämpad drivmedelsförbrukning i genomsnitt för

olika grupper av traktorer;

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

kol. 2. nu tillämpad drivmedelsförbrukning för de traktorer, som enligt

kostnadsberäkningarna tillkommit under produktionsåren 1950/51

och 1951/52 (20 200 st.);

kol. 3. nu erhållen genomsnittlig drivmedelsförbrukning per traktor 1950/

51;

kol. 4. nu erhållen genomsnittlig drivmedelsförbrukning per traktor 1951/

1

2 3

4

Hjullraktorer:

Bensindrivna....................

1500

1 400 1 480

1 470

Brännoljedrivna med startbensin..

3 650

1 800 3 280

3 070

» utan »

3 650

1 800 3 300

3 090

Fotogendrivna ..................

Bandtraktorer:

2 850

2 150 2 730

2 660

Bensindrivna....................

1050

Brännoljedrivna med startbensin..

9 350

» utan »

9 350

Fotogendrivna ..................

Dragbilar:

4 000

Bensindrivna....................

520

Fotogendrivna..................

850

Dragbilar. Beräkningarna i vårkalkylen äro

oförändrade.

Antalet driftstimmar per traktor och år. För beräknandet av förbrukningen

av smörjmedel har nu liksom tidigare beräknats ett mot drivmedelsförbrukningen

svarande genomsnittligt antal driftstimmar per traktor. Härvid

har för förbrukningen per timme tillämpats samma normer som vid de närmast

föregående kalkylerna (liter/tim.).

Hjultraktorer:

Bensindrivna.................................. 3-5

Brännoljedrivna med startbensin................ 7-0

» utan » 7-0

Fotogendrivna ................................ 6-5

Bandtraktorer:

Bensindrivna.................................. 50

Brännolj edrivna med startbensin................ 7-0

» utan » 7*0

Fotogendrivna ................................ 6-5

Dragbilar:

Bensindrivna.................................. 50

Fotogendrivna ................................ 5-0

Utvecklingen av de nyinköpta traktorernas genomsnittliga storlek, som

kan vara av visst intresse, då det gäller drivmedelsförbrukningen per timme,

är känd fr. o. m. 1929. Under de senare åren har genomsnittsstorleken

varit relativt konstant. Dock voro de under år 1950 anskaffade traktorerna

något större (28,8 hkr på remskivan) än de, som anskaffades under de närmast

föregående åren (27,2 hkr 1949 och 25,9 hkr 1948).

Med tillämpande av förut angivna normer för drivmedelsförbrukning per

timme samt uppskattad drivmedelsförbrukning per maskin och år erhålles

följande antal driftstimmar per traktor och år i genomsnitt:

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

1949/50 1950/51

1951/52

Hjultraktorer:

Bensindrivna.....................

. . 430

420

420

Brännoljedrivna med startbensin ..

.. 520

470

440

» utan »

.. 520

470

440

Fotogendrivna...................

.. 440

420

410

Bandtraktorer:

Bensindrivna ....................

1949/50-1951/52

210

Brännoljedrivna med startbensin . .

... 1 340

» utan -

. . . 1 340

Fotogendrivna...................

610

Dragbilar:

Bensindrivna.....................

100

Fotogendrivna...................

170

Förbrukning av startbensin per traktor.

I vårkalkylen 1951 baserades beräkningarna över förbrukningen av startbensin

på de resultat, som erhållits i den förut omnämnda undersökningen

över bl. a. drivmedelsförbrukningen hösten 1950. I nu verkställd beräkning

har förbrukningen av startbensin till traktorer under åren 1950/51 och 1951/

52 omräknats med hänsyn till förut redovisad omräkning av förbrukningen

av motorfotogen och motorbrännolja.

Startbensin, liter per traktor och år

1949/50 1950/51 1951/52

Hjultraktorer:

Brännoljedrivna med startbensin .. 290 260 240

Fotogendrivna.................... 150 140 140

Bandtraktorer: 1949/50—1951/52

Brännoljedrivna med startbensin.............. 250

Fotogendrivna .............................. 220

Dragbilar:

Fotogendrivna .............................. 135

Totala antalet traktortimmar.

Med utgångspunkt från förut angivna beräkningar dels över antalet traktorer,

dragbilar och jeepar under de olika nu aktuella produktionsåren, dels

över antalet driftstimmar per maskin och år erhålles följande totala antal

driftstimmar för olika produktionsår (milj. tim.).

År

Traktorer

Relativa tal,

1938/39 = 100

Dragbilar

Jeepar

Vårkalkylen

1938/39 ................

...... 80

100-0

0-9

0-27

1948/49 ................

...... 19-8

246-6

1-2

1949/50 ................

...... 24-8

309-2

1-2

0-29

1950/51 ................

...... 29-4

367-1

1-2

0-30

1951/52 ................

Reviderad beräkning

...... 32-9

411-3

1-2

0-32

1938/39 ................

...... 8-0

1000

0-9

—

1948/49 ................

...... 190

245-0

1-2

0-27

1949/50 ................

...... 24-6

307-5

1-2

0-29

1950/51 ................

...... 28-1

351-3

1-2

0-30

1951/52 ................

...... 311

388-8

1-2

0-32

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Förbrukning av smörjolja per timme.

Liksom i vårkalkylen har räknats med följande smörj oljeförbrukning per

timme.

Till fotogen- och brännoljedrivna hjultraktorer och samtliga

bandtraktorer ............................................ 0-25 kg/tim.

Till bensindrivna hjultraktorer .............................. 0T5 >

Till samtliga dragbilar ...................................... 0T5 >

Till jeepar.................................................. 0T4 >

översikt beträffande prisutvecklingen för drivmedel.

I följande tablå anges priser under olika pristerminer för traktordrivmedel

fr. o. m. april 1948. Priserna på motorfotogen och motorbrännolja ha seden

vårkalkylen 1951 ökat med 1 respektive 0,5 öre i april månad. I juli inträffade

en sänkning, som återställde priset till samma nivå som före höjningen

i april. Fr. o. in. mitten av oktober föreligger åter en mindre prisstegring.

Bensinpriset har visat en liknande utveckling och är för närvarande

2 öre högre än vid tiden för vårkalkylen.

Priser under olika pristerminer för olika traktordrivmedel fr. o. m.

april 1948.

Period

ui/4 _ i/s 1948......

8/6 1948 —u/3 1949

12/s -12/6 1949......

i3/fi _ae/8 1949......

a7/s —20/io 1949.....

21/io— 8/i2 1949 .....

9/ia 1949—16/» 1950

n/g _i4/5 1950......

15/ä — V6 l950......

2/e — 7/9 1950......

8/9 _36/10 1950.....

27io-

-14/12

1950

15/ia—

-20/12

1950

27is-

—31/l2

1950

7i-

-18/2

1951.

19/g_26/4 1951

2 7^— 6/7 1951 .

7/7—15/10 195!

ie/io 1951 t. v.

Pris i öre per liter inkl. zontillägg (nu 1’75 öre)

Motorfotogen Motorbrännolja Bensin

20-25

20-25

69-75

20-25

19-75

68-75

20-25

19-25

69’75

19-75

18-25

69-75

19-25

17-75

69-75

21-75

19-75

72-75

22-75

21-75

72-75

23-75

2U25

72-75

2375

2125

73-75

23-75

21-75

74-75

24-25

21-75

74-75

24-25

22 25

74-75

25-25

22-25

74-75

25 25

23-75

74-75

25-25

23 75

54 75

26-25

24-75

54-75

27-25

25-25

57-75

26-25

24-75

56-75

26-75

25-25

56-75

En omläggning har skett i fråga om prisberäkningen för bensin. Förat

bär tillämpats priser i lånefläskor vid bensinpump. Då emellertid jordbrukarnas

inköp av bensin till traktordriften huvudsakligen torde ske i fat,

har nu tillämpats fatpriser. Den föregående tablån över prisutvecklingen har

korrigerats i enlighet härmed. Fatpriset är genomgående 1 öre lägre per liter

än pris i låneflaskor.

Liksom vid tidigare beräkningar har förutsatts, att förbrukningen av drivoch

smörjmedel är jämt fördelad under produktionsåret. Under denna förutsättning

erhållas följande år smedelpriser, öre/lit. för drivmedel samt öre/

kg för smörjolja.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

91

Motorfotogen

Motorbrännolja

Bensin

Smörjolja

Vårkalkylen

1948/49 .............

____ 20-13

19-29

70-22

160-00

1949,50 ..............

2267

20-79

73-89

169-00

1950/51 ..............

. . . . 25-57

23-83

62-43

178-48

1951/52 ...............

26-25

24-75

55-75

180-00

Reviderad beräkning

1948/49 ..............

20-13

19-29

69-22

160-00

1949/50 ..............

____ 22-67

20-79

72-89

169-00

1950/51 ..............

____ 25-68

23-85

62-33

186-63

1951/52 ..............

____ 26-69

25-19

56-75

200-00

Kostnadsberäkningar.

Med utgångspunkt från i det föregående redovisade beräkningar över

kvantiteter och priser ha kalkylsakkunniga beräknat kostnaderna för drivoch

smörjmedel enligt följande översikt.

1948/49 1949/50

Kvantitet,

m3 resp. ton

Milj. kr

Kvantitet,

m3 resp. ton

Milj. kr

Vårkalkylen

Motorfotogen, m3.............

97 535

19-63

120 050

27-22

Motorbrännolja, m3...........

28961

55 9

35 531

7-39

Bensin, m3...................

13 751

9-66

17 264

12-76

Summa drivmedel

140 247

34-88

172 845

47-37

Smörjolja, ton................

Totalsumma

5 042

8-07

4295

6 236

10-54

57-91

Reviderad beräkning

Motorfotogen, m3 ............

96 965

19-52

119 338

27-05

Motorbrännolja, m3 ..........

28 596

5-52

35 348

7-35

Bensin, m3 ..................

13 721

9-50

17 212

1255

Summa drivmedel

139 282

3454

171 898

46-95

Smörjolja, ton ..............

Totalsumma

5 001

8-00

42-54

6197

1047

57-42

1950/51

1951/52

Vårkalkylen

Motorfotogen, m3.............

140 570

35-94

155 675

40 86

Motorbrännolja, m3...........

42 831

10 21

48 306

11 96

Bensin, m''!...................

20071

12-53

22 565

12 58

Summa drivmedel

203 472

58-68

226 546

6540

.Smörjolja, ton ..............

Totalsumma

7 354

13 13

71-81

8198

14 76

80-16

Reviderad beräkning

Motorfotogen, m3 ............

136 087

34 95

150 678

40-22

Motorbrännolja, m3 ..........

39 293

9-37

42 739

10 77

Bensin, m3 ..................

19 332

12-05

21179

12-02

Summa drivmedel

194 712

56 37

214 596

63 01

Smörjolja, ton..................

Totalsumma

7 020

13-10

69-47

7 752

15-50

78-51

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt in. m.

Beräkningarna av restituerad bensinskatt äro utförda enligt samma principer

som i vårkalkylen (Kungl. Majrts prop. nr 207/1951, s. 211—212) och

framgår av följande översikt.

År

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Beräknad förbrukning av

driv-

Beräknad

bensin, m3

Drag-

restituerad

Trak-

Summa

summa, milj. kr

torer

bilar

(270 kr/ms)

4 100

2 030

6 130

1‘66

6 200

2 030

8 230

2‘22

7 450

2 030

^9 480

0’85

8 210

2 030

10 240

—

lieräkningarnas slutresultat.

I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörj - medel för basåret jämte produktionsåren 1948/49—1951/52. Enligt beräkningen

för år 1951/52 skulle kostnaderna för detta år uppgå till 78,51 milj.

kr, vilket är 9,89 milj. kr mera än vad nu beräknats för år 1950/51. Den nu

beräknade kostnaden för år 1951/52 är 1,65 milj. kr lägre än enligt vårkalkylen.

Tabell 16. Jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel i sammandrag.

milj. kr.

Drivmedel

År

Motor-

fotogen,

motor-

brännolja,

bensin

Avgår

restitu-

tion

Särskild

lcorr.-post

f. 1948/491 2

(avdrag)

Netto- summa

för driv- medel

Smörj-

medel

Total-

summa

Index 1

1938/39 |

= 100 i

]

Väikalkylen.

1938/39 ...........

_

_

_

13-12

lOO-o i

1948/49 ...........

34-88

1-66

074

32-48

8-07

40-65

309-1

1949/50...........

47-87

2-22

—

45-15

10-54

55-69

424-5 ;

1950/51...........

58-68

0-88

—

57-80

1313

70-93

540-6

1951/52...........

65’40

—

—

65-40

1476

80-16

611-0

Reviderad beräkning.

1938/39 ...........

.

13-12

1

100-O

1948/49 ...........

34-54

1-66

0-74

32-14

8-oo

40-14

305-9

1949/50 ...........

46-95

2-22

—

44-73

10-47

5520

420-7

1950/51 ...........

56-87

0-85

—

55-52

13-10

68-62

523 0

1951/52 ...........

63-01

—

—

63-01

15-50

78-51

598-4

Jämförelse med uppgifter om drivmedelsförbrukningen från

oljebolagen m. m.

I vårkalkylen 1951 infördes en tablå med jämförande siffror över beräknad

drivmedelsförbrukning enligt de senaste kalkylerna. Nämnda tablå har

här kompletterats med siffror enligt den nu föreliggande beräkningen.

1 Därav andel, för vilken restitution beräknas utgå, */s x 9 480 = 3 160 m8. Rest.-summa:

270 x 3 160 = 0''85 miljoner kronor.

2 Redogörelse över orsakerna till denna post ingår i bl. a. Kungl. Maj:ts prop. nr 207/1951,

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 176.

93

Drivmedelskvantiteter, milj. liter Därav motorÄr

Höstkalkyl Vårkalkyl Höstkalkyl brännolja och

1950 1951 1951 motorfotogen

1948/49 ........... 154-3 140-2 139‘3 125-6

1949 50 ........... 189-4 172-8 171-9 154-7

1950,51 ........... 222-6 203 5 194-7 175-4

1951/52 ........... — 226-5 214-6 193 4

De ungefärliga uppgifter över försäljningen av motorfotogen oeh tnotorbrännolja

till jordbrukstraktorer, som lämnats av oljebolagen, ha gett följande

totalsummor. För år 1950 ha dragits bort vissa kvantiteter för lagringsinköp,

vilka sedan tillagts den uppskattade försäljningen under år 1951.

Motorbrännolja, Motorfotogen, Summa,

milj. liter milj. liter milj. liter

1949 .............. 37-0 125-9 162-9

1950 .............. 44-8 149-6 194 4

1951 .............. 49-7 157-7 207-4

1949/50 ............ 42-2 141-7 183-9

1950/51 ............ 48-1 155-0 203-1

1 det föregående har i samband med diskussionen av beräkningar över

»förbrukning av drivmedel samt antalet driftstimmar per traktor och år»

omnämnts, att kalkyl sakkunniga även räknat enligt ett annat alternativ,

som bl. a. av beräkningstekniska skäl icke tillämpats i sluttabellerna. I

nämnda alternativ förutsattes, att samtliga de traktorer, som inköptes under

produktionsåret 1949/50 eller tidigare, skulle kräva den drivmedelsmängd,

som erhölls i genomsnitt enligt undersökningen 1950.1 Beräkningen innebar,

att ytterligare ca 6 000 traktorer antogos förbruka den högre mängden drivmedel

per traktor, utöver det antal, som i nu tillämpad beräkning antages

ha den nämnda drivmedelsförbrukningen. Härvid räknades emellertid med,

att de traktorer, som enligt kalkylberäkningarna tillkomma såsom utökning

av beståndet under åren 1950/51 och 1951/52, ha den lägre förbrukning av

drivmedel per traktor, som enligt undersökningen erhölls för traktorer vid

gårdar med 10—20 ha åker. Som redan i annat sammanhang omnämnts,

ligga kostnadssummorna enligt de båda alternativen nära varandra, vilket

framgår av följande jämförelse (kostnadssummor, milj. kr).

1950/51 1951/52

I sluttabellen infört beräkningsresultat ........ 68''6 78-5

I föregående text diskuterat beräkningsresultat 69-7 77 8

Handelsgödsel och kalk.

Handelsgödsel.

Åren 1950/51 och 1951/52. För gödselåret 1950/51 (juli—juni) äro uppgifterna

om förbrukningen nu definitiva. För gödselåret 1951/52 har en förnyad

prognos verkställts med ledning av nu tillgängliga uppgifter om produktion,

import och förväntad efterfrågan. Priserna, vilka liksom tidigare

avse stockholmsområdet och äro beräknade som ovägda medeltal av månadsprisema,

äro definitiva för år 1950/51. För år 1951/52 ha årsmedelspriserna

1 Denna undersökning avsåg drivmedelsförbrukningen 1949.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

beräknats med utgång från de nu t. o. m. januari 1952 fastställda priserna

samt den vanliga under året stigande prisskalan.

Som framgår av tabell 17 räknar man för år 1951/52 jämfört med såväl

år 1950/51 som normkalkylen för 1951/52 med ökad förbrukning av kalksalpeter,

svavelsyrad ammoniak och thomasfosfat. Å andra sidan räknas

jämfört med år 1950/51 med minskad förbrukning av chilesalpeter, kalkkväve,

kalkammonsalpeter och superfosfat och jämfört med normkalkylen

för år 1951/52 med minskad förbrukning av kalkkväve och kalisalt. Nedgången

för kalkammonsalpeter är delvis skenbar, enär förbrukningen under

år 1951/52 helt utgöres av 20,5 %-ig vara mot tidigare nästan helt 15,5 %-ig

vara. I fråga om superfosfat beräknas de under år 1951/52 tillgängliga kvantiteterna

icke räcka till lika stor förbrukning som under år 1950/51.

Den samlade förbrukningen av

de olik

a gödselslagen belyses

som

vanligt

av följande tablå.

Gödselslag

1920;

29

1930/

39

1938/

39

1948/

49

1949/

50

1950/

Öl

1951/

52

Kvävehaltiga (15''5 %)....

. . . 70

150

179

262

385

440

462

Fosfat (20 %) ..........

. . . 170

250

305

405

494

527

520

Kalisalt (40 %) .........

.. . 60

75

88

99

131

129

130

Jordbrukskalk.

Åren 19i9/50—1951/52. Kostnaderna för jordbrukskalk ha beräknats på

samma sätt som i årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finnes

intagen i Kungl. Maj :ts prop. nr 212/1949.

Kalkkvantiteterna för år 1950 beräknades i vårkalkylen genom framskrivning

av 1949 års tillverkning enligt kommerskollegii statistik med ledning av

utvecklingen av försäljningen under år 1950 i jämförelse med närmast föregående

år vid tio av de största försäljningsenheterna. Vid nu företagen omräkning

ha de i vårkalkylen använda kvantiteterna ersatts med nu tillgängliga

preliminära uppgifter från kommerskollegium över tillverkningen av

jordbrukskalk för år 1950. Kvantiteterna för år 1950 ha i enlighet med tidigare

tillämpade principer fått gälla även för kalenderåren 1951 och 1952.

Beträffande prisunderlaget må erinras om att från de fyra största försäljningsenheterna

i landet införskaffas årsmedelpriser, vilka sammanvägas

till årsmedelpris för bränd kalk respektive kalkstensmjöl. Uppgifterna avse

pris vid fabrik. Under året ha inträffat vissa prishöjningar på kalk. Kvantitets-,

pris- och kostnadsutvecklingen för kalk belyses av följande uppgifter.

År

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

kr/ton

Kostnad,

milj. kr

Index,

1938/39=10#

Vårkalkylen

1938/39 ..........

306-7

17-61

5-40

100-0

1948/49 ..........

327-5

26-16

8-57

158-7

1949/50 ..........

315-2

26-75

8-43

156-1

1950/51 ..........

307 2

27-92

8-58

158-9

1951/52 ..........

303-0

29-20

8-85

163-9

Reviderad beräkning

1949/50 ..........

314-9

26-75

8 42

155-9

1950/51 ..........

306-4

28-30

8-67

160-6

1951/52 ..........

301-6

30-25

9-12

168 9

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176. 95

Tabell 17. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och jordbrukskalk.

1938/39

1950/51

1951/52

Enl. vårkalkylen

Rev. beräkning

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Chilesalpeter........

47 000

8-17

28 000

9-13

25 000

8-15

25 000

10-61

(1738)

(32-61)

(32-61)

(42-43)

Kalksalpeter........

66 000

ll-oi

236 000

51-16

230 000

49-86

290 000

72-21

(16-68)

(21-68)

(21-68)

(24-90)

Kalkkväve..........

29 000

4-98

73 000

18-15

70 000

18-09

55 000

18-69

(17-18)

(24-86)

(25-84)

(33-98)

Svavelsyrad amm. ..

21000

3 36

15 000

4-13

10 000

2-84

19 000

6-95

(16-00)

(27-66)

(28-40)

(36-60)

Kalkammonsalpeter .

‘4 200

0-67

1 70 000

14-09

1 65 000

13-47

2 43 000

13-43

(15-85)

(20-13)

(20-72)

(31-24)

Kalisalt, 40 %........

88 400

10-94

129 000

25-32

135 000

2515

130 000

23-27

(12-37)

(19-63)

(1863)

(17-90)

Superfosfat, 19—20 %

281 000

20-37

523 000

71-96

500 000

71-60

515 000

91-57

(7-25)

(13-76)

(14-32)

(17-78)

Benmjöl............

2 700

0-29

—

—

—

—

—

—

(10-80)

Thomasfosfat.......

22 000

1-53

20 000

2-67

18 000

2-46

21000

3-66

(6-95)

(13-37)

(13-65)

(17-48)

Summa

61-32

196-61

191-62

240-39

Index......

lOO-o

320-6

312-5

3920

Jordbrukskalk......

306 700

5''40

306 400

8*67

303 000

8-85

301600

9-12

(1-760)

(2-830)

(2-920)

(3-025)

Summa

66-72

205-28

200-47

219-51

Index ......

100-0

307-7

300-5

374-0

Köpfodermedel.

Aren 1950/51 och 1951/52. För produktionsåret 1950/51 äro uppgifterna

om både kvantiteterna och priserna nu definitiva. För produktionsåret 1951/

52 har en förnyad prognos verkställts med ledning av nu kända uppgifter

om försäljning, produktion och import in. m. Härjämte har hänsyn tagits

till de prisändringar, som ha ägt rum sedan senaste kalkyltillfället. Vidare

har beräkningen av kostnaderna för foder till äggproduktionen utanför jordbruket

reviderats i anslutning till prognosen rörande äggproduktionen samt

med hänsyn till förändringar i priserna på olika fodermedel.

Beräkningarna rörande kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna

18 och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till

de för år 1951/52 lämnade uppgifterna.

Kraftfoder. I fråga om importerad fodersäd och importerat kli in. in. räknas

för år 1951/52 med samma totalkvantitet som för år 1950/51 eller 278

milj. kg. Fördelningen på olika slag av importfodermedel blir delvis en annan

än under år 1950/51, som framgår av tabell 18. Vid kostnadsberäkningen ha

använts de av spannmålsbolaget fastställda förbrukarpriserna fritt fordon

i importhamn, vilka liksom de upptagna priserna för övriga kraftfoderslag

korrespondera mot de för basåret använda priserna.

’ lö''5 %-ig vara. — 2 206 %-\g vara.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

För vete-, råg- och kornkli lämnas i följande tablå vissa detaljer ur beräkningarna.

Som synes beräknas förbrukningen av kli år 1951/52 bli nära nog

densamma som år 1950/51.

1950/51

ton

1951/52

ton

Vetekli

Inhemskt, framvunnet vid handels-

förmalning....................

Inhemskt, framvunnet vid löneför-

malning.......................

Importerat......................

99 500

11700

100 230

100 000

11 700

100 000

Summa

211 430

211 700

Rågkli

Framvunnet vid handelsförmalning

> > löneförmalning...

11700

1700

12 000

1 700

Summa

13 400

13 700

Havrekli

Framvunnet vid handelsförmalning

16 700

19 000

Kornkli

Framvunnet vid handelsförmalning

j> » husbehovsförmal-

1000

1 000

ning i Norrland ...............

6 250

6 250

Summa

7 250

7 250

Summa kli

248 780

251 650

Oljekraftfoder, totalt........................

195 460

175 000

Importerad fodersäd, totalt ..............

169 900

176 000

I fråga om importerat vetekli ha vid kostnadsberäkningen använts de av

spannmålsbolaget fastställda förbrukarpriserna fritt fordon i importhamn.

För inhemskt vetekli samt råg- och havrekli ha priserna för år 1950/51 beräknats

med ledning av föreliggande noteringar samt för kornkli med ledning

av uppgifter frän vissa kvarnar. Friserna för år 1951/52 ha beräknats

med utgång från nu gällande priser.

Under rubriken »övrigt» ingår för åren 1950/51 och 1951/52 den beräknade

förbrukningen av tapioka- och maniokamjöl, risfodermjöl, majsglutenfoder

och melasserat kli.

I fråga om oljekraftfoder räknas för år 1951/52 med en minskning av

totalförbrukningen jämfört med år 1950/51. Priserna äro de av spannmålsbolaget

tillämpade förbrukarpriserna fritt fordon i importhamn.

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor har förbrukningen

åren 1950/51 och 1951/52 beräknats i samråd med Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Priserna på melass och betfor till andra jordbrukare än betodlare

för år 1951/52 äro de för försäljningssäsongen 1951/52 fastställda. Med hänsyn

till att sockerbolaget numera till skillnad från tidigare uttager en särskild

avgift om 1 kr/dt för fathyra vid köp av melass och med hänsyn till

att ytterst få jordbrukare tillhandahålla egna fat, har det eljest använda

förbrukarpriset ökats med 1 kr/dt.

Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning

att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter drank

och att potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har även

som vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hl drav.

Förbrukarpriserna på drank och drav ha erhållits från Sveriges bränneriidkarförening

och Aktiebolaget Stockholms bryggerier.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel.

97

A. Krafifoder.

1938/39

1950/51

1951/52

Enl. vårkalkylen

Rev. beräkning

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Majs...............

95 300

1693

106 500

34-39

100 000

32-50

105 000

38-82

(17-76)

(32-29)

(32-60)

(36-50)

Sorghum............

—

—

41 350

13-17

—

—

53 000

18-82

(31-85)

(35-50)

Kom (importerat) ..

—

—

21800

5-92

—

—

12 000

4-32

(27-14)

(3600)

Havre (importerad)..

—

—

250

0-06

—

—

—

—

(26-00)

Fodervete(importerat)

—

—

—

—

—

6 000

2-19

Kli av vete:

(36-50)

inhemskt........

1

{ 111200

33-55

120 300

37-29

in 700

37-70

1 133 750

17-08

j (30-17)

(31-00)

(33-75)

importerat.......

f (12-77)

) 100230

28-68

100 000

29-50

100 000

32-50

)

l (28-61)

(29-60)

(32-50)

Kli av råg .........

27 900

3T4

13 700

3-97

14 800

4-87

13 700

4-49

(11-24)

(28-99)

(89-60)

(32-75)

> > havre.......

20 850

1-86

16 700

3-36

17 800

3-56

19000

3-80

(8-90)

(20-12)

(20-00)

(20-00)

» > korn ........

13 500

1-62

7 250

1-70

7150

1-50

7 250

1-88

(11-24)

(23-5u)

(21-00)

(26-00)

»övrigt»............

4 000

0-45

>7 640

2-54

—

—

21800

0-63

(11-24)

Linkakmjöl och lin-

21000

452

10 940

5-40

12 000

6-12

9 000

504

frökakor/expeller ..

(21-52)

(49-35)

(51-00)

(56-00)

Sojamjöl, jordnötsmjöl

—

—

10 310

5-59

11300

6-55

8 000

5-04

och -kakor........

(54-25)

(58-00)

(63-00)

Raps- och senapsmjöl

—

—

1980

0-73

300

o-ll

8 000

3-36

(36-83)

(37-00)

(42-00)

Övrigt oljekraftfoder

220 000

45 03

172 230

76-37

185 000

83-25

150 000

75-00

(20-47)

(44-34)

(45-00)

(50-00)

Summa

9053

21543

20475

233-09

B. Fabriksavfall.

Melass:

betodlare ........

1

i 23120

1-44

23 400

1-47

23 000

1-45

l 53 260

3-71

| (6-23)

(6-30)

(6-30)

övriga jordbrukare

1 (6-96)

\ 38170

9-54

20 000

5-40

26 000

8-58

)

( (2500)

(27-00)

(33-00)

Sockersnitsel........

7 900

0-57

—

—

—

—

8 5 200

1-73

(7-28)

(33-25)

Betmassa:

betodlare .........

1

( 795 720

2''35

790 000

2-87

792 000

2-38

ll 007000

252

J (0295)

(0*800)

(0300)

övriga jordbrukare

(0-25)

j 61310

0-62

65 000

0-68

32 000

0-51

J

1 (1-018)

(1-050)

(1-600)

1 Tapioka- och maniokamjöl, risfodcrmjöl, majsglutenfoder och melasserat kli.

'' Tapioka- och maniokamjöl samt risfodcrmjöl.

3 Importerad melasserad trockcnsnltzel.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 176.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Tabell 18 (forts.).

Betfor:

betodlare .........

övriga jordbrukare

Drank, hl ..........

Drav, hl............

Summa

C. Animaliskt foder

m. m.

Köttfodermjöl.......

Blodmjöl...........

Foderbenmjöl.......

Dikalciumfo^fat.....

Dinatriumfosfat.....

Blandat mineralfoder

Fiskmjöl............

Fiskehsilage.........

Fodertran ..........

Vitaminfodermedel ..

Foderjäst ..........

Summa

1938/39

1950/51

1951/52

Enl. vårkalkylen

Rev. beräkning

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

| 9 440

1-66

10 000

1-75

8 600

2-28

) (17-50)

(17-50)

(26-50)

[

17(H0

4-30

17 000

4-93

19 700

7-34

)

( (25-25)

(29-00)

(37-25)

1 681 000

0-42

1 157 000

0-46

1561000

062

1124 000

0-45

(0-25)

(0‘40)

(0-40)

(0-40)

425 900

0-45

358 000

0-72

372 000

0-74

386 000

0-87

(1-05)

(2-00)

(2-00)

(2-25)

7-67

2108

17''96

2559

2 665

0-47

6 110

2-23

6 300

2-86

6100

2-78

(17-70)

(36-44)

(37-50)

(45-50)

122

0-04

119

O

O

»I

125

0-07

120

007

(31-50)

(55-00)

(55-00)

(55-00)

911

0''19

5 060

1-49

5 000

167

5 050

1-94

(20-50)

(29-50)

(33-35)

(38-50)

1052

0-22

3 850

1-91

2 900

1-55

4100

2 26

(21-00)

(49-65)

(53-50)

(55-00)

609

012

877

043

1810

0-97

1100

0 60

(20-00)

(48-70)

(53-5")

(55-00)

5 254

1-89

18 210

9-25

19 500

11-21

20 000

11-82

(35-90)

(50-80)

(57-50)

(56-60)

5 461

1-26

8 785

6-19

9 800

6 98

10 000

7-28

(23-00)

(70-42)

(71-25)

(72-75)

_

_

1800

031

1 700

0-29

1 800

0-32

(17-00)

(16-86)

(17-75)

1550

2-06

3 000

9-30

3 000

9-75

3 000

9-45

(13300)

(310-00)

(325-00)

(315-00)

44

0-07

5 450

7-98

5 200

8-11

6 200

10-04

(152-00)

(146-35)

(156-00)

(162-00)

_

_

450

0-46

560

0-50

550

057

(100-00)

(90-00)

(104-00)

6-32

39-61

43-46

46-63

Animaliskt foder m. m. Med hänsyn till att rapporteringen av kvantiteterna

för vissa varuslag under denna rubrik numera sker per kalenderhalvår

har redovisningen vid detta kalkyltillfälle omlagts. Kvantiteter och priser för

köttfodermjöl, blodmjöl, foderbenmjöl, dikalciumfosfat, dinatriumfosfat,

blandat mineralfoder samt vitaminfodermedel avse sålunda tiden 1/7—30/&

i stället för tidigare 1/9—31/8. I fråga om de olika posterna under denna

rubrik må i övrigt följande framhållas.

Förbrukningen av blandat mineralfoder beräknas, liksom i vårkalkylen,

fortsätta att öka under år 1951/52. Tillgången på råvaror för denna förnödenhet

har nämligen förbättrats, varför ett bättre tillgodoseende av efterfrågan

förväntas. Även förbrukningen av dikalciumfosfat och dinatriumfosfat

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

99

väntas öka, medan förbrukningen av oblandat foderbenmjöl väntas bli oförändrad.

(Av de tre sistnämnda förnödenheterna upptagas som vanligt endast

de kvantiteter, som försålts eller beräknats komma att försäljas i oblandat

skick.) De t. o. m. slutet av oktober 1951 inträdda prisförändringarna ha beaktats.

Förbrukningen av fiskmjöl väntas öka under år 1951/52 i samband med

bl. a. ökad tillgång, medan förbrukningen av fiskensilage väntas bli oförändrad.

Hänsyn har tagits till redan skedda prishöjningar.

Förbrukningen av fodertran och övriga vitaminfodermedel har under det

sistlidna året stigit och ökningen har i fråga om andra vitaminfoder än

från antagits fortsätta även under innevarande år. Förändringarna i priserna

t. o. m. oktober 1951 på dessa varuslag ha beaktats.

Förörukningen av köttfodermedel, blodmjöl och foderjäst under år 1951/

52 har antagits bli ungefär lika stor som under år 1950/51. För blodmjöl

tillämpas ännu samma priser som under år 1949/50. Priserna under detta

år ha också insatts i kalkylen för åren 1950/51 och 1951/52. För köttfodermjöl

och foderjäst däremot har hänsyn tagits till de i år höjda priserna.

Kostnader för foder till äggproduktionen utanför jordbruket. Några förändringar

i metoderna att beräkna dessa kostnader ha icke skett (om beräkningsmetoderna

se Kungl. Maj :ts prop. 280/1947 s. 134—136). Hänsyn har

som redan nämnts endast tagits till förändringar i kvantiteter och priser.

Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr.

1951/52

1938/39

1950/51

Enl. vår-

Reviderad

kalkylen 1

beräkning

Kraftfoder........................

90-53

215-43

230-55

23309

Fabriksavfall......................

7-07

21-08

17-96

25-59

Animaliskt foder in. in.............

632

39-61

43-46

46-63

Summa

104-52

276-12

291-97

305-31

Index

100-0

264-2

279-3

292-1

Avgår kostnader för foder till ägg-

produktionen utanför jordbruket .

6-27

30 51

31-47

33-74

Nettosumma

98-25

245-61

260-50

271-57

Index

100-0

250-0

265-1

276-4

Diverse förnödenheter.

Skördegarn. I fråga om förbrukade kvantiteter skördegarn föreligga inga

uppgifter utöver de som funnos till vårkalkylen 1951. 1 vårkalkylen räknades

för produktionsåret 1950/51 med ett genomsnittligt pris för skördegarn

av 2,45 kr/kg. Nu tillämpat pris för nämnda år är 2,40 kr/kg. För året 1951/52

räknades i vårkalkylen med ett pris av 2,70 kr/kg. Prisstegringarna på detta

område ha emellertid hittills icke blivit av den omfattning som förutsattes.

I den nu upprättade kalkylen har räknats med samma pris som för år

1950/51.

Kostnaderna för skördegarn under produktionsåret 1950/51, som i vårkalkylen

beräknades till 17,20 milj. kr, uppgå enligt nu verkställd beräkning

1 Inkl. beräknad kostnadsökning enligt prisövcrenskommelsen våren 1951.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

till 16,so milj. kr. Den för år 1951/52 beräknade kostnadssumman är likaledes

16,80 milj. kr mot 18,oo milj. kr enligt vårkalkylen.

Hösalt. Kostnaderna för hösalt beräknas på grund av en mindre prisstegring

till något högre belopp än i vårkalkylen.

AlV-syra och andra foderkonserveringsmedel. För produktionsåret 1950/

51 föreligga nu definitiva uppgifter beträffande förbrukningen av AlV-syra

och myrsyra, ensilan samt biologiska konserveringsmedel.

Förbi ukningen av AlV-syra visar en kraftig ytterligare minskning under

det gångna året. 1949/50 års kvantitet uppgick till 3 600 ton, medan förbrukningen

under 1950/51 stannat vid 2 400 ton. Detta motsvarar endast 32 procent

av förbrukningen under år 1945/46, då denna var som störst (7 400

ton). Förbrukningen av andra foderkonserveringsmedel än AlV-syra har

fortsatt att öka. Kostnaden för dessa är dock densamma som i vårkalkylen.

Den diskuterade förbrukningen av här redovisade foderkonserveringsmedel

innebär icke, att ensileringen nedgått, utan torde i stället kunna förklaras

genom ökad användning av melass samt inläggning av ensilage i hogsilor

utan tillsatsmedel.

Kvantiteter och kostnader framgå av följande tablå.

Å r

Kvant.,

AlV-syra

Pris,

kr/ton

ton

Vårkalkylen

1938/39 ....

1 051

127-50

1948/49 ....

5 800

133-00

1949/50 ....

3 600

139-00

1950/51 ....

3 600

158-00

1951/52 ....

3 600

158-00

Reviderad beräkning

1938/39

1051

127-50

1949/50 ....

3 600

139 00

1950/51

2 400

158-00

1951/52 ....

2 400

158-00

Kostn.,

Övriga foderkon- serveringsmedel

Kvant., Kostn.,

Summa

kostn.,

milj. kr

milj. kr

ton

milj. kr

0-13

_

-

0-13

0-77

87-5

0-15

0-92

0-50

300-2

0-51

1-01

0-57

252-5

0-64

1-21

0-57

252-5

064

1-21

013

—

—

0 13

0-50

300-2

0-51

1-01

0 38

298-5

0 64

1-02

0-38

298-5

0-64

1-02

Utsäde. Denna kostnadspost avser liksom i tidigare beräkningar de merkostnader

(kostnader för rensning, handelskostnader m. m.), som jordbruket

får vidkännas vid inköp av utsäde. Kostnaderna avse spannmåls- och

oljeväxtutsäde.

Växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel. Kostnadsberäkningen uttordes i

vårkalkylen på basis av en särskild undersökning över jordbrukets förbrukning

av hithörande varuslag under år 1938 samt åren 1948—1950. Då någon

undersökning över förbrukningen år 1951 ännu icke kunnat verkställas, har

nu räknats med samma kostnadssummor som i vårkalkylen.

Hästskor och hästskosöm. Kvantiteterna ha korrigerats med hansyn till

minskningen i antalet hästar. I basåret räknades med 3 575 ton hästskor

samt 900 ton söm och hakar. Nu beräknade kvantiteter äro för år 1950/51

2 680 respektive 680 ton. Dessa kvantiteter ha tillämpats även för åren

1949/50 och 1951/52. Efter vårkalkylen ha inträffat prisstegringar för såväl

hästskor som söm och hakar.

Silfilter. Kostnaderna äro liksom tidigare beräknade på fast kvantitet. I

vårkalkylen beaktades prisstegringen på bomull i december 1950 (ca 70 procent).

Efter vårkalkylen har inträffat en ytterligare prishöjning i april 1951.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Denna såväl som en mindre del av prishöjningen i december 1950 har emellertid

eliminerats genom senare prissänkningar. Nu beräknad kostnadssumma

för 1951/52 är därför något lägre än enligt vårkalkylen.

Torvströ. I fråga om torvströ föreligger en mindre prisstegring. Kvantiteterna

äro oförändrade.

Sammandrag av jordbrukets kostnader för diverse förnödenheter återfinnes

i tabell 20.

Tabell 20. Kostnader för diverse förnödenheter i sammandrag, milj. kr.

1950/51

1951/52

1938/39

Vår-

Rev.

Vår-

Rev.

kalkyl

kalkyl

kalkyl

kalkyl

Skördegarn..................................

2-87

17-20

16-80

18-90

16-80

Hösalt......................................

0-48

1-29

1-35

1-30

1-55

Foderkonserveringsmedel.....................

0l8

1-21

1-02

1-21

1-02

Växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel m. m.

1-39

16-65

16-65

19 94

19-94

Hästskor....................................

2-21

3-40

3-27

347

3-89

Hästskosöm.................................

1-90

2-25

1-77

2-25

2-24

Silfilter.....................................

0-97

2-43

2-66

2-69

2-59

Torvströ............... ...................

4-32

7-02

7-42

7''25

8-42

Utsäde......................................

3-20

9-80

9-80

10-oo

10-00

Summa

1747

61-25

60-74

67-01

6645

Index

100-0

350-6

347-7

383-6

380-4

Frakter m. m.

Frakter.

Mjölkfrakter. Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter äro som

vanligt baserade på uppgifter från Svenska mejeriernas riksförening beträffande

tör det första kostnaderna för infrakter per ton mjölk, för det andra

den procentuella andel, för vilken mejerierna betalat frakt, samt för det

tredje förändringarna i invägd mjölkkvantitet. Beträffande fraktkostnaderna

per ton finnas uppgifter t. o. m. juli månad 1951.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 förelågo pris- och löneförändringar,

som kunde förutsättas verka i olika riktningar, nämligen sänkning av bensinpriset

fr. o. m. 1 januari 1951 (bortfallet av den extra bensinskatten)

samt höjning av chaufförlönerna. Det var dock redan vid kalkyltillfället

känt, att lastbilstaxorna icke nämnvärt hade påverkats av förändringarna.

På grund därav gjordes i vårkalkylen icke några särskilda beräkningar vare

sig med hänsyn till sänkt bensinpris eller höjda löner.

I nu föreliggande kalkyl ha fraktkostnaderna per ton för år 1950/51 beräknats

till 16,54 kr i genomsnitt mot 16,69 kr i vårkalkylen — alltså ;en

mindre sänkning. Hittills föreliggande uppgifter ha icke givit anledning att

räkna med någon förändring av denna kostnad för produktionsåret 1951/52.

De beräknade mjölkkvantiteterna äro mindre än enligt vårkalkylen. För

år 1951/52 räknades i nämnda kalkyl med en infraktad mjölkmängd av

4 026 milj. kg, medan motsvarande siffra nu stannar vid 3 825 milj. kg. Sedan

hänsyn tagits till de omnämnda faktorerna, erliålles följande kostnadssummor

för de nu aktuella produktionsåren (milj. kr).

Reviderad

beräkning

6326

6272

1950/51

1951/52

Vårkalkylen

65-43

66 61

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Från Svenska Lasttrafikbilägareförbundet har meddelats uppgifter om betydligt

höjda frakttaxor. Då emellertid mjölktransporterna till stor del äro

kontrakterade, är det oklart, vid vilken tidpunkt taxehöjningarna här kunna

komma att slå igenom. Det har därför ansetts befogat, att tills vidare räkna

med samma fraktkostnader per ton mjölk som under 1950/51.

Bilfrakter. I vårkalkylen räknades med oförändrade kostnader för bilfrakter

på grund av vad som tidigare anförts beträffande överväganden om

pris- och lönerörelsernas sannolika inverkan på transporttaxorna. Lastbilstaxorna

visa från våren t. o. in. september månad 1951 enligt nu tillgängliga

uppgifter en genomsnittlig höjning med ca 20 procent.

Kostnaderna för bilfrakter beräknade på fast bas stiga med anledning av

de konstaterade taxehöjningarna till 17,29 milj. kr för år 1951/52 (14,57 milj.

kr enligt vårkalkylen).

Jårnvägsfrakter. I vårkalkylen 1951 beaktades de då redan beslutade höjningarna

av järnvägarnas frakttaxor. Någon anledning till justering av vårkalkylens

siffror har alltså icke förelegat i fråga om denna kostnadspost.

(De i vårkalkylen beräknade höjningarna kommenteras i Kungl. Maj :ts prop.

nr 207/1951, s. 223—224.)

Mjölkkontroll.

Antalet kontrollassistenter. Enär statistik över kontrollverksamheten under

kontrollåret 1950/51 ännu icke föreligger, finnas heller inga definitiva

uppgifter över antalet kontrollassistenter under nämnda år. Därför ha vårkalkylens

siffror hållits oförändrade såväl för år 1950/51 som för år 1951/52.

Assistenternas löner. Liksom i tidigare kalkyler ha assistentlönerna för

kontroliår tillämpats för produktionsår utan omräkning. De i vårkalkylen

tillämpade lönerna för kontrollåret 1949/50 voro preliminära. De ytterligare

lönestatistiska uppgifter, som senare inkommit till Svenska Lantarbetsgivareföreningen

resultera icke i någon förändring av de i vårkalkylen tillämpade

lönesummorna för det nämnda kontrollåret. För 1950/51 räknades i vårkalkylen

med en lönehöjning om 540 kr per år. Nu tillgängliga uppgifter ge

vid handen, att lönehöjningen genomsnittligt stannat vid 527 kr per assistent

och år. Den angivna lönen för 1950/51 har även tillämpats för år 1951/52.

Något nytt avtal för detta år föreligger nämligen ännu icke.

Från lantbrukstyrelsen har erhållits uppgifter om utbetalningen av statliga

bidrag till kontrollverksamheten under kontrollåret 1950/51. För kontrollåret

1951/52 har liksom i vår kalkylen räknats med anslag enligt statsverkspropositionen.

Verkningarna av den något lägre lön, som nu räknats

med i jämförelse med vårkalkylen, elimineras av den stigande levnadskostnaderna,

vilka påverka den beräknade kostnaden för mat och logi till assistenterna

—- för produktionsåret 1951/52 1 296 kr. Den i följande tablå be
-

Produktions-

Antal verk-

Beräknad

årskostnad

år

samma

assistenter

per assistent,

kr

Vårkalkylen

1949/50 .....

. 1091

5 310

1950 51 .....

. 1 000

5 850

1951/52 .....

. 1000

5 850

Reviderad kalkyl

1949/50 .....

. 1091

5 310

1950/51 .....

. 1000

5 979

1951/52 .....

. 1000

6 023

Total

Avgår

Kostnad

kost-

statliga

för jord-

nad,

bidrag,

bruket,

milj. kr

milj. kr

milj. kr

579

026

5 53

5''85

0-29

5 56

585

0 40

545

5''79

0-26

5 53

598

0‘31

5-67

6 02

0''40

5''62

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

räknade årskostnaden per assistent inkluderar förutom lön samt beräknad

kostnad för mat och logi även ett belopp av 50 kr per assistent och år för

materialförbrukning.

Seminkostnader.

Kostnaderna för seminverksamheten medtogos för första gången i jordbrukskalkylen

våren 1951. Beräkningarna baserades på en särskild utredning.

En utförlig redogörelse finnes i texten till vårkalkylen (Kungl. Maj :ts

prop. 207/1951,''s. 224—226).

Beräkningarna i vårkalkylen voro baserade på uppgifter över de totala

seminkoslnaderna t. o. m. år 1949. För de följande åren verkställdes framskrivning

med hänsyn till förväntad ökning av seminverksamheten. Till nu

föreliggande beräkning har erhållits uppgifter över kostnaderna även för år

1950. Dessa uppgifter föranleda emellertid praktiskt taget ingen förändring

av de för aktuella produktionsår beräknade seminkostnaderna.

Kostnaderna redovisas i följande tablå med fördelning på kostnad för tjurhållning

respektive övriga kostnader (milj. kr).

Kalender-

Total

semin-

kostn.

. .. 0''72

Avgår

tjur-

Övriga seminkostnader, medtagna i kalkylen

Stegring sedan

år

1945.......

kost-

nader

0-21

år

0 51

Produktionsar

närmast föreg. ar

(procent)

1946 .......

. . . 1-42

0 31

in

1945/46

0-91

—

1947 .......

. .. 2-08

0-48

1-60

1946/47

143

58

1948 .......

. .. 3-42

0-69

2-73

1947/48

2-35

63

1949 .......

. . . 4-88

0-79

4-09

1948 49

3 63

54

1950 .......... 587

Allmänna omkostnader.

0-88

4-99

1949,50

1950/51

1951/52

469

5-86

7-03

29

(25)

(20)

Kostnadsposten »Allmänna omkostnader» kunde i vårkalkylen 1951 beräknas

med utgångspunkt från preliminära uppgifter enligt den jordbruksekonomiska

undersökningen för bokföringsåret 1949/50. Till den reviderade

beräkningen har erhållits definitiva uppgifter för nämnda bokföringsår, vilka

resultera i en obetydlig höjning av kostnadsposten i jämförelse med vårkalkylen.

De olika delposterna under samlingsrubriken »Frakter m. m.» återfinnas

i tabell 21.

Tabell 21. Kostnader för frakter ni. in. i sammandrag, milj. kr.

1950/51

1951/52

1938/39

1949/50

Vår-

Rev.

Vår-

Rev.

kalkyl

beräkn.

kalkyl

beräkn.

Mjölkfrakter.......................

15-70

63’5 6

65-43

63-26

66-61

62’ 72

Övriga frakter:

Biifrakter.........................

7-13

14-57

14-67

15-57

14-67

17-29

Järnvägstransporter................

5-00

6*74

7-30

7-30

8-43

8-43

Summa frakter

27-83

84 87

87-30

8613

89 61

8844

Mjölkkontroll.......................

1-91

5-53

5-66

5-67

5-66

5-62

Seminkostnader.....................

—

4-fi9

5 90

5-80

7-08

7-03

Allmänna omkostnader..............

17-09

37-82

37-22

37 82

37-22

37-82

Summa

40-83

13291

135-98

135-48

189-47

138-91

Index

100-o

283-8

290-4

289-3

297-8

296-6

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Tabell 22. Jordbrukets kostnader 1 sammandrag, milj. kr.

1951/52

1938/39

1950/51

Vår- kalkylen 1

Reviderade

beräkningar

ökning ( + )

eller minsk- ning (-)

Arbetskostnader ..................

833-4

2 005-8

2 253-3

2 088-0

- 165-3

Index

100-0

240-7

270-4

250-5

—

Kapitalkostnader:

7-5

19-2

17-9

210

+ 31

Grundförbättringar ............

Ekonomibyggnader ............

76’4

160-8

183-7

175-8

- 7-9

Maskiner och redskap..........

78-0

276"4

285-8

311-8

+ 26-0

Elektricitet....................

17-5

45-1

45-4

54''5

+ 9-1

Räntekostnader ...............

206-7

296-5

312-5

3155

+ 3-0

Summa kapitalkostnader

386 1

798-0

845-3

878-6

Index

100-0

206-7

218-9

227-6

—

Förnödenheter:

Driv- och smörjmedel..........

131

68-6

80-2

78-5

- 1-7

Handelsgödsel och kalk.........

66-7

205-8

200-5

249-5

+ 490

Köpfodermedel ................

98-2

245-6

260-5

271-6

+ 111

Diverse förnödenheter .........

17-5

60-7

67-0

66-4

- 0-6

Summa förnödenheter

195-5

580-2

608-2

1666-0

Index

100-0

296-8

311-1

340 7

—

Frakter m. m.:

27-8

86-1

89-6

88-4

- 1-2

1-9

5-7

5-6

5-6

_

7-0

- o-l

_

5-9

7-1

17-1

37-8

37-2

37''8

+ 0-6

Summa frakter m. m.

46-8

135-5

139-5

138-8

Index

100-0

289-6

298-1

296-6

—

Summa kostnader

14618

3 519 5

3846 8

3 7714

- 74-9

Index

100-0

240-76

263-12

258-00

Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

har sammanfattats i följande tablå.

1938/39

Inkomster, milj. kr ............ 1 3715

Kostnadsindex ............ 100-00

Basinkomst, framskriven medelst

kostnadsindex, milj. kr....... 1 3715

Kalkylmässigt inkomstöverskott

( f ) eller -underskott (-), milj.

kr ......................... — 1

1951/52

Vår- Reviderade

kalkylen2 beräkningar

1950/51

33 307-0

240-76

3 302-0

+ 5-0

3 590 3

263-12

3 608-7

- 18-4

3 420-8

258 00

3 538-5

- 117-7

1 Inkl. beräknad kostnadsökning lör köp fodermedel enligt prisöverenskommelsen våren_1951"

2 Inkl. beräknade inkomst- och kostnadsökningar enligt prisöverenskommelsen våren 1951.

3 Exkl. stimulansinkomster för sockerbetor (4 2 milj. kr.).

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

105

Bilaga 2.

PM

angående arbetskraftsvolymen i jordbrukskalkylen.

I. Arbetskostnadsberäkningen.

Enligt principerna för jordbrukskalkylen skall arbetslön tillgodoräknas

jordbruket för allt arbete i den egentliga jordbruksdriften, vare sig detta utföres

av lejda arbetare eller av jordbrukarna själva och deras familjer. För

att få fram de totala arbetskostnaderna fastställes dels det totala antalet arbetade

timmar under produktionsåret, dels en timlön. Enligt nu tillämpade

beräkningsmetoder framräknas timlön för fullgod manlig arbetskraft. Det

beräknade antalet arbetstimmar skall alltså avse just sådan arbetskraft. I

den mån som arbete utföres av kvinnor, minderåriga etc. måste man räkna

om deras arbetstid till fullgoda manstimmar. För att kostnadsutvecklingen

skall bli riktigt bedömd, måste omräkningen ske med hjälp av lönerelationer,

d. v. s. förhållandet mellan en viss arbetares lön och lönen för fullgod

manlig arbetare. År lönen för en kvinna 70 procent av en mans, skall omräkning

ske med detta tal, oavsett om det är en riktig mätare på förhållandet

mellan deras arbetsprestationer.

Beräkningarna av arbetskraftsvolymen i jordbrukskalkylen grunda sig

dels på arbetsvolymen för basåret 1938/39, dels på skattningar av de årliga

minskningarna sedan dess.

II. Tidigare beräkningar.

Till grund för beräkningarna av arbetsvolymen har under senare år legat

de resultat, som successivt under tiden 1947—1950 blevo framlagda av särskilda

sakkunniga (den s. k. enprocentutredningen), vilkas Betänkande angående

arbets- och kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen är dagtecknad

15 februari 1950 (SOU 1950: 29). En omfattande specialutredning över jordbrukets

arbetskostnader av professor K. F. Svärdström var fogad till betänkandet.

Här nedan lämnas en kort redogörelse för de sakkunnigas beräkningar

och förslag i vad de röra arbetsvolymen.

A. Basarets arbetskraftsvolym.

Man ansåg sig icke vid beräkning av arbetsvolymen ha funnit bärande motiv

för en ny precisering av basårets arbetskostnadsbelopp, 793,6 milj. kr.

Det däremot svarande löneläget bedömdes vara 64,39 öre per timme, vilket

gav en total arbetsvolym av 1 232,5 milj. timmar. Detta motsvarade 90,9 procent

av den arbetsvolym, som Svärdström beräknat för basåret med ledning

av Räkenskapsresultat frän svenska jordbruk'' samt data från social- 1

1 Meddelanden från Kungl. Lantbruksslyrelsen. Äldre serie 1914/15 — 1938/39, ny följd 1939/40

och följande år, alla utarbetade av professor L. Nanneson.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

styrelsens statistik över lantarbetarlöner.1 Som motiv för denna reduktion

framhölls bl. a., att de räkenskapskontrollerade jordbruken ha en högre

arbetsförbrukning per hektar än jordbruk i allmänhet, sammanhängande

med deras högre djurantal per hektar och deras inriktning på mera arbetskrävande

grödor. Underlaget för siffermässig precisering av skillnaden betecknas

som ganska bräckligt.

B. Den ärliga minskningen.

I den citerade utredningen framhålles, att det med hänsyn till kalkylens

karaktär av indexberäkning är vida viktigare att känna arbetsvolymens förändringar

än dess absoluta storlek. Förändringarna i total arbetsåtgång påverkas

dels av den totala jordbruksarealens storlek, dels av ändringar i arbetsförbrukning

per hektar.

För bedömning av arealerna användas jordbruksräkningarna 1937 och

1944, de enda år för vilka ängsarealen är känd. Utredningen arbetade nämligen

icke med åker- utan med jordbruksareal. Därmed avses summan av

åkerarealen och den med hänsyn till skördeavkastningen till åker omräknade

ängsarealen. För denna omräkning användes faktorn 0.397366, vilket

är förhållandet mellan medelhektarskörd i skördeenheter hos naturlig äng

och arealen för foderväxter 1937-—1944. Man finner en genomsnittlig årlig

minskning med 0,16 procent.

Arbetsförbrukningen per hektar jordbruks jord framräknades för tiden

1939/40—1945/46 från Räkenskapsresultaten (1938/39 års siffror från samma

källa äro icke jämförbara med följande års på grund av omläggningar i

redovisning). Därvid höjde man den redovisade arbetsförbrukningen per

hektar for de tre åren 1939/40, 1940/41 och 1941/42 med resp. 4,7, 10,2 och

5,5 manstimmar, på grund av låga skördar. Fn rätlinjig utjämning av de

korrigerade värdena gav en årlig minskning av 1,04 procent. Lägges därtill

ovannämnda arealkorrektion 0,16 procent, erhålles siffran 1,20 procent per år.

Vid behandling av nyssnämnda korrektioner åberopades inom LK-delegationen

som ytterligare skäl för desamma de stora militärinkallelserna under

åren 1939/40 och 1940/41.

Enligt 1940 och 1945 års folkräkningar skulle den yrkesverksamma befolkningen

inom jordbruket ha minskat 2 procent per år under 1940-talets

första hälft. Efter en kritisk diskussion av denna siffra godtog enprocentutredningen

1,2 procent årlig minskning av basårsvolymen fram t. o. in.

1945/46.

För tiden efter detta år ansågos många skäl tala för en starkare nedgång,

särskilt den starka avflyttningen från landsbygden. Trots att siffrorna från

Räkenskapsresultaten ej gåvo belägg för så stor ändring, bedömde de sakkunniga

det vara rimligt att räkna med 1,5 procent årlig minskning fr. o. m.

1946/47, men denna siffra beräknades då på volymen för nästföregående år.

I redogörelsen för slutresultaten betonas upprepade gånger beräkningarnas

osäkerhet, varjämte de betydande ekonomiska konsekvenserna av eventuella

misstag framhållas. Felen kunna lätt ackumuleras under en följd av

år. Man framhåller också behovet av omprövning av beräkningsmetoderna

från tid till annan.

Resultatet av sakkunnigas beräkningar, här framräknade även för senare

år, kan sammanfattas i nedanstående tabell över arbetsvolymens minskning

åren 1939/40—1951/52. 1

1 Lönestatistisk årsbok.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

107

Tabell 1. Minskning i arbetsvolym enligt enprocentutredningen.

(I procent av basårsvolymen.)

År

%

År

»

1938/39................

0’00

1943/46................

8-io

1939/40...............

1*20

1946/47................

9-77

1940/41...............

2''40

1947/48................

IG''13

1941/42................

3 (JO

1948/49................

12-4 6

1942 43................

4 80

1949 50................

13-77

1943/44................

6''00

1950/51................

15-07

1914/45................

7''20

1951/52................

16-34

III. Reviderade beräkningar.

Statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen fingo den 2 februari 1951

i uppdiag att efter samråd med Jordbrukets utredningsinstitut framlägga

förslag till s. k. typjordbrukslcalkyler. I detta arbete deltaga fem av de kalkylsakkunniga.

Därvid har bl. a. arbetsredovisningen hos de i Räkenskapsresultaten

ingående gårdarna blivit föremål för grundlig diskussion. Det upplystes

på ett tidigt stadium (slutet av maj) av arbetsledaren för den jordbruksekonomiska

undersökningen agr. dr L. Gustafsson, att normerna för

det s. k. maximeringsförfarandet förändrats, så att numera endast ett ringa

antal timmar borttogos från brukarnas egna uppgifter. I fråga om storleken

av maximeringen hänvisade han till sin avhandling,1 där uppgifter publicerats

för åren 1945/46, 1946/47 och 1947/48. Även för några andra år ställde

han opublicerat material till förfogande. En granskning gav vid handen, att

det vore nödvändigt med en närmare undersökning av primärlistorna. De

stencilerade promemorior, som årligen utlämnats till bokföringslcontoren, ha

gjorts tillgängliga för kalkylsakkunniga. Dessa promemorior innehålla bl. a.

anvisningar för maximeringen och för omräkning av arbetstid till fullgoda

manstimmar. Även sättet för denna senare omräkning visade sig ha en direkt

systematisk verkan på den beräknade arbetsvolymen. De tryckta berättelserna

innehålla inga upplysningar om dessa för bedömningen av deras innehåll

ytterst väsentliga förhållanden. Nedan lämnas först en kort beskrivning

av metodiken.

A. Maximering av arbetstid för familjens arbete.

Enligt anvisningar till bokföringskontoren för det första året med fullständigare

arbetsrcdovisning, 1939/40, skulle under rubriken »arbetsredovisning»

införas de av brukaren redovisade arbetstimmarna, varvid dock

brukarens egen arbetstid liksom övriga manliga familjemedlemmars icke

skulle få överstiga 2 600 timmar per år. Uppgavs flera, tog man helt enkelt

bort de överstigande timmarna. Därvid togs viss hänsyn till arbete utanför

»lanthushållning, skog och körslor» enligt tämligen komplicerade regler.

Som exempel kan anföras, att om brukaren redovisat 3 000 timmar för arbete

i lanthushållning, skog och körslor och dessutom 500 timmar för annan

verksamhet, allt arbete reducerades till 2 800 timmar. Under sådana förhållanden

lag alltså maximeringsgränsen högre än då inget arbete i annan verksamhet

förekommit. Det påpekas i anvisningarna, att vissa jämkningar kunde

vara berättigade. Vid intensiv drift och litet arbete utanför jordbruket

skulle man kunna få räkna med något högre maximital.

Reglerna kvarstodo oförändrade t. o. in. 1945/46. Aret därpå framhölls

emellertid i anvisningarna, att man med hänsyn till rådande arbetskrafts
1

L. Gustafsson: Arbetskraften som produktionsfaktor i svenskt jordbruk.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

brist borde göra maximeringen mindre snäv än tidigare, och detta särskilt

då man hade anledning att antaga, att familjemedlemmarna verkligen presterat

ett större antal effektiva arbetstimmar än enligt tidigare tillämpade

maximigränser. Detta har haft till följd, att maximeringen numera nedgått

till mindre än 2 procent, vilket framgår av tabell 2. Före beräkningen av denna

tabell har följande gallring av brukarnas uppgifter blivit utförd på kalkylsakkunnigas

föranstaltande:

1) Gårdar med jämnt 2 600 arbetstimmar för brukaren (insatta normaltal)

ha borttagits. .

2) Uppseendeväckande höga uppgifter ha avlägsnats, nämligen i fall med

mer än 3 500 arbetstimmar för brukaren eller övriga manliga familjemedlemmar,

samt sådana fall, där mer än 2 500 timmar egentligt jordbruksarbete

uppgivits för hustrun. Dessutom ha något tiotal gårdar borttagits, där bokföraren

ansett sig böra reducera brukarens uppgifter med mer än 50 procent.

Uppgifterna i tabell 2 äro även av andra skäl approximativa och kunna

icke direkt användas för en beräkning av maximeringsförfarandets effekt.

Tabell 2. Genom maximering borttagna arbetstimmar i procent av godkända

arbetstimmar.

1Q9Q/40

1942/43 .....

4-7

1945/46 ......

4-9

1948/49 ......

1-7

1940/41

5*8

1943/44 ......

6-5

1946/47 ......

4-2

1949/50 ......

1-8

1941/42 ......

4''9

1944/45 ......

4-4

1947/48 ......

17

Bortsett från att maximeringsreglerna verka i hög grad schematiskt, har

deras olika tillämpning under periodens förra och senare del kommit att

dölja en fortgående minskning i arbetsåtgången.

B. Lönerelationernas inverkan på arbetsvolijmen för manliga och kvinnliga

famil jemedlemmar.

Enligt tidigare citerade anvisningar till bokföringskontoren skola arbetstimmar

för övrig manlig och för kvinnlig familjearbetskraft omräknas till

manstimmar med s. k. prestationskoefficienter. Dessa beräknas ur timlöner,

som angivits för varje år. Så anges t. ex. att 1939/40 en fullgod manstimme

för brukaren skall ersättas med 70 öre. För övriga manliga familjemedlemmar

voro motsvarande tal 60—65 öre och för kvinnlig fullgod arbets
40
kraft

40 öre. Detta år anses alltså en kvinnotimme vara värd ^ = 0-57 av

140

en manstimme. För 1949/50 är motsvarande tal jgQ~= 0-78. Den totala arbetsförbrukning,

som man får fram ur Räkenskapsresultaten, är tydligen

beroende på vilket värde man anser att en kvinnotimme har. I kalkylen

beräknas totalkostnaderna genom att medeltimlönen för fullgoda manliga

arbetare multipliceras med antalet timmar. Hade man räknat om familjens

arbetskraft med faktiskt utbetalda timlöner för motsvarande lejd arbetskraft,

kunde ingenting invändas, ty då hade en omräknad timme också blivit

betald med timlön till fullgod manlig arbetare. Men de i Räkenskapsresultaten

använda »timlönerna» för andra familjemedlemmar än för brukaren

själv äro inga löner, utan bedömningar av arbetsprestationer. Går man till

socialstyrelsens statistik — som ju användes i kalkylen för framräkning av

arbetskostnaderna — finner man, att varken kvinnolöner eller löner till icke

fullgod manlig arbetskraft utvecklats på det sätt, som anges i Räkenskapsresultaten.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Omräkningarna i Räkenskapsresultaten lia kommit annat familjearbete

än brukarens att betyda mer för totala arbetsvolymen än för lönekostnaderna,

vilket medför ett fel i de totala arbetskostnaderna. Man måste därför

räkna om hela arbetsförbrukningen.

Under försöken att räkna fram effekten av ovannämnda båda faktorer

(maximering och lönerelationer) visade det sig, att de tryckta redogörelserna

för Räkenskapsresultaten icke alltid innehålla jämförbara siffror, eftersom

beräkningsmetoderna ändrats utan att detta redovisats i texten. Vissa

direkta fel konstaterades också. Man tvingades därför att använda de sammandragstabeller,

som uppgjorts vid den jordbrulcsekonomiska undersökningen.

"Detta blev mycket tidsödande, eftersom ett betydande antal överförings-

och summeringsfel först måste rättas. Till sammanträdet med jordbruksnämndens

råd i november 1951 kunde dock en genomförd beräkning

framläggas, även om den innehöll vissa approximationer, t. ex. vid övergången

från''timmar per brukningsdel till timmar per hektar.

C. Nya beräkningar.

De nya beräkningar, som genomförts under december 1951, skilja sig

i ett viktigt avseende från de föregående. Nu har nämligen konsekvent räknats

med åkerareal och icke med jordbrultsjord.

I enprocentutredningen ha beräkningarna av timförbrukning skett per

hektar jordbruksjord. Professor Svärdström använder sig av 1944 års jordbruksräkning

i vad det gäller arealerna. Slåtteräng, kultiverad betesäng och

annan betesäng omräknades av honom till jordbruksjord med hjälp av förhållandet

mellan avkastningen i skördeenheter per hektar för »naturlig

äng» och för »arealen av foderväxter» i genomsnitt under perioden 1941—

45 (SOS Jordbruk och Boskapsskötsel). Han beräknade total jordbruksjord

för varje undergrupp (storleksgrupp inom område) och använde denna

vid vägnings- och medeltalsberäkningar. Enligt hans uppgifter översteg

jordbruksjorden 1944 åkerjorden med 8,96 procent av åkerarealen. Statistiska

centralbyrån anger i Jordbrulcsräkningen 1944, att den framräknat

jordbruksj orden med hjälp av de vid 1944 års allmänna fastighetstaxering

erhållna värdena per hektar åker och olika slag av äng. Skillnaden mellan

jordbruksjord och åkerareal uppgår enligt denna beräkning endast till 4,73

procent av åkerarealen. (I Räkenskapsresultaten grupperar man efter åkerareal,

väger med ett slags utjämnade åkerarealer, »standardtal», men räknar

timförbrukning per hektar jordbruksjord.)

Mot beräkningen per hektar jordbruksjord kan man over huvud taget

invända, att detta mått varierar med årsmån och beräkningsmetoder. För

närvarande beräknas t. ex. den reducerade ängsarealen som regel så, att

man får uppgift om ängs- och hagmarksareal, antal betesdagar samt slag

av djur, samt om normal vallskörd på gården. Med kännedom om djurens

näringsbehov och efter avdrag av tillskottsfoder beräknas en avkastning

från ängen, som sättes i relation till vallskördcn. Den scnaic antages vanligen

vara 1 800—2 000 fe per hektar.

Givetvis kan man i sammanställningar få större stabilitet i silfrorna genom

att använda medeltal såsom Svärdström gjort, men det bjuder ändock

emot att låta skörderelationer avgöra arealen. Såväl Svärdström som Räkenskapsresultaten

gruppera gårdarna efter åkerareal. I de senare sker

följande justering vid grupperingen. Om jordbruksarealen på en gård överstiger

mittvärdet för den åkerarealsgrupp, som ligger närmast over den

grupp, till vilken gården enligt sin åkerareal skulle föras, uppflyttas den

i närmast högre grupp. Enligt underhandsuppgift från dr Gustafsson be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

rör uppflyttningen högst ett 50-tal gårdar per år. Han har icke kunnat

uppgiva, hur länge ovan angivna regel tillämpats, men tror att uppflyttning

efter snarlika grunder ägt rum alla år.

De fel, som uppstått genom denna omgruppering, ha ej kunnat beaktas

i de nu utförda sammanställningarna. Alla vägningar av medeltal ha nu

skett efter åkerareal. Härvid kunna vissa skillnader uppkomma mot Svärdströms

siffror. Dels bli medeltalen högre, beroende på skillnaden mellan

total åker- och jordbruks]ordsareal, dels uppkomma skillnader som bero

på att förhållandet mellan åkerjord och jordbruksjord är olika inom undergrupperna.

Svärdströms siffror påverkas av eventuella förskjutningar

i jordbruks]ordsarealen hos gårdarna mellan åren. De nya beräkningarna påverkas

endast i den mån, som dessa förskjutningar haft ett inflytande på

grupperingarna av gårdarna efter åkerareal enligt den tidigare nämnda

justeringsregeln.

Övergång från jordbruksjord till åkerjord i beräkningarna medför ingen

skillnad i de relativa ändringarna av arbetsvolymen, om gårdarna i Räkenskapsresultaten

undergå samma förändringar i fråga om ängsarealerna som

hela landets jordbruk. Eftersom det icke finns några uppgifter om ängsareal

senare än 1944, är detta en öppen fråga. Ängsarealerna vid bokföringsgårdarna

voro 1944 något större än de voro för hela landet enligt

Svärdströms beräkning, men detta kan bero på att olika skördeår använts

vid omräkning till jordbruksjord.

Den nya beräkningen är utförd så, att man såvitt möjligt direkt erhåller

timantalet för enbart lanthushållningen. Vid tidigare beräkning användes

procenttal i de tryckta berättelserna för reduktion från totalt arbete i jordbruk

till arbete i lanthushållning.

Nedanstående tablå anger hur timantalet nu blivit framräknat för varje

storleksgrupp inom varje område. Tid och ersättning för driftsledning ingå

icke i beräkningarna.

Storleksgrupp I—V.

a) Familjens arbetskraft.

Direkta timuppgifter för allt arbete i jordbruk finnas för alla slag av familjemedlemmar.

1) 1939/40—1944/45.

Den procentuella andelen i lanthushållning kan fastställas ur kvoten

kostnad för manuellt arbete i lanthushållningen,

kostnad för allt manuellt familjearbete.

Härvid antages, att allt redovisat kvinnoarbete hör till lanthushållningen.

Arbete i hushållet redovisas ej. Denna kostnad avdrages alltså

först i både tälj are och nämnare i ovanstående bråk, och det därefter

erhållna procenttalet användes på alla manliga familjemedlemmarnas

arbete. Detta tal antages alltså vara detsamma för brukaren som

för övriga manliga familjemedlemmar.

2) 1945/46—1950/51.

Kostnadsredovisning finnes för alla kategoriers arbete i lanthushållningen.

Procenttal erhållas därur för varje kategori.

b) Lejd arbetskraft.

Faktiska kostnader för lanthushållningen finnas i form av differens mellan

kostnad för allt arbete och för familjearbete. Division med kalkylens

timlön ger timantal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Storleksgrupp VI—VII.

a) Familjens arbetskraft.

Bokföringen redovisar manliga familjemedlemmars arbete som kostnad,

men ej särskilt för lanthushållningen. Däremot äro samtliga kostnader

för manuellt arbete fördelade på lanthushållning och övrigt. Lanthushållningens

procentuella andel användes för framräkning av brukarens arbete

i lanthushållningen. Omräkning till tid sker med användning av kalkylens

timlön. Kvinnligt jordbruksarbete antages ej förekomma i dessa

grupper.

b) Lejd arbetskraft.

Kostnad för lanthushållning beräknas med ovanstående procenttal. Summan

divideras med kalkylens timlön för erhållande av timmar.

Det bör observeras, att användningen av kalkyllön för framräkning av

timantal ur kostnadssummor innebär, alt arbetsvolymen i sådana fall helt

bestämmes av bokföringsgårdarnas kostnadsutveckling. Det sätt, på vilket

naturaförmånernas värde bedömts vid bokföringen, får därför ett inflytande

på timantalet, särskilt före den 1 november 1945, då statlönesystemet

avskaffades i kollektivavtalen. Ha förmånerna bedömts lägre än vad som

skedde, då enprocentutredningen justerade kalkylens timlöner under vissa

år, betyder detta, att vår räknemetod ger för lågt timantal.

Utredningens justeringar av timlönen på grund av naturaförmåner i procent

av korrigerade värden framgå av nedanstående siffror.

År 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46

I °/o av korr. tal---- (2-88) 2-67 2-35 2-12 1-99 1-29 0-61 0-00

Dessa justeringars verkan på volymberäkningarna äro angivna i tabell

6. Tabell 3 innehåller underlaget till beräkningarna av arbetsvolymens förändringar.

Observera i fråga om denna tabell:

1) Romerska siffror beteckna storleksgrupp efter åkerareal.

Beteckning I II in IV V VI VII

Hektar åker...... 2—5 5—10 10—20 20—30 30—50 50—100 över 100

2) Olika delar av landet äro angivna med områdesbeteckningar.

Ssl: Skåne—Hallands slättbygder,

Smb: sydsvenska mellanbygden,

Msl: mellersta Sveriges slättbygder,

Msk: södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder,

N: norra Sverige.

3) Vid framräkning av arbetsvolym tas ingen hänsyn till den faktiska

arbetsförbrukningen vid gårdar med 2—5 hektar åker. För dem insättes

i stället medelförbrukningen per hektar av arbete vid gårdar

med 5—10 hektar åker. Detta kan förefalla mycket men har sin förklaring

däri, att arbetsåtgången per hektar vid de minsta brukningsdelarna

är 3—4 gånger högre än vid de stora gårdarna. Metoden tilllämpades

vid enprocentutredningens beräkningar och har icke nu varit

föremål för ny diskussion. Härigenom minskas den totala arbetsvolymen

för hela jordbruket med drygt 10 procent.

4) Uppgifter ha i några fall saknats för gårdar med 30—50 hektar åker

i Norrland, och saknas helt och hållet för ännu större norrländska

jordbruk. Vid beräkningarna av total volym ha vägda medelvärden

för alla områden med uppgifter kommit till användning. Det ringa

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

antalet större gårdar inom Smb och Msk har motiverat en sammanslagning

av grupperna VI och VII för dessa områden.

5) Siffrorna i tabell 3 bygga på brukarnas egna uppgifter. Ingen annan

gallring eller justering av dessa ha ägt rum än den, som finnes beskriven

förut i denna promemoria. Den tidigare maximeringens inverkan

är alltså helt och hållet eliminerad.

6) Talen för 1950/51 äro preliminära. Ett antal bokslut finnas ännu

icke tillgängliga för bearbetning. Det är möjligt, att en bearbetning

av det fullständiga materialet kan komma att ge något avvikande

värden.

7) Inom grupperna VI och VII utföra kvinnliga familjemedlemmar föga

arbete i lanthushållningen. Manligt familjearbete i dessa grupper har

helt redovisats på brukaren.

Tabell 3. Arbete i lanthushållningen, timme per hektar åker.

Brukaren

Övr. mani.

fam.-medl.

Kvinnl.

fam.-med.

Lejd arbetskraft

1—V

VI—VII

Samtl.

Samtl.

Samtl.

I—V

VI—VII

Samtl.

1939/40

170-4

30

135-3

49-4

77-3

89"2

224-3

117-5

1940/41

165-5

3-8

131-5

50-7

74-2

86-5

217-6

1140

1941/42

169-7

IT

134-3

45-2

69-5

84-4

211-6

111-1

1942/43

170-7

2-9

135-5

50-1

72-7

88-0

233-3

118-5

1943/44

170-2

6-0

135-8

45-2

69-4

84-5

222-0

113-3

1944/45

174-3

6-4

1391

49-6

660

83-4

210-8

110-0

1945/46

177-3

4-0

141-0

493

63-9

78-3

202-0

104-2

1946/47

187-0

6-9

149-2

44 5

65-4

69-2

185-4

93 6

1947/48

183-7

6-1

146-5

43-4

57-0

58-3

163-3

80-3

1948/49

186-2

6-3

148-5

39-5

57-5

55-1

162-2

77-6

1949/50

187-3

10-5

150-2

40-5

56-0 -

52-9

154-6

74-2

1950/51

iyi-o

9-7

1530

34-9

54-5

48-1

136-9

66-7

Anm. Se kommentarer i texten.

Tabell 4. Timlöner, öre.

Löner enligt PM till

Löner till lantarbetare2

År

Timlön

enl.

kalkyl

Räkenskapsresultat1

manliga

kvinnliga

fullg.

mani.

övr. mani.

fam.-medl.

kvinnl.

fam.-medl.

samtl.

> 18 år

med

kost o.

logi

min-

der-

åriga

samtl.

-> 18 år

med

kost o.

logi

min-

der-

åriga

1939/40 ....

72-91

70

65

40

67

54

44

48

_

34

1940/41 ....

82-81

80

70

45

72

58

45

49

—

35

1941/42 ....

9200

90

75

55

82

65

52

53

—

41

1942/43 ....

101-06

95

75

65

91

74

61

60

—

46

1943/44 ....

106-55

105

80

65

101

83

67

67

—

52

1944/45 ....

118-98

115

90

75

106

91

73

74

—

58

1945/46 ....

132-28

125

105

85

121

101

80

79

—

63

1946/47 ....

145-01

135

115

no

135

114

93

94

73

75

1947/48 ....

170-61

160

140

125

147

124

99

104

82

79

1948/49 ....

181-82

165

150

130

177

143

117

107

95

89

1949/50 ....

188-48

180

180

140

184

159

125

115

103

91

1950/51 ....

206-25

200

200

160

—

—

—

—

—

1951/52 ....

219-54

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1949/50 i % av

1939/40 ....

259

257

277

350

275

294

284

240

—

268

1 Då alternativa löner angivits i PM, står här det högsta värdet, som i stort sett varit normgivande.

2 Lönestatistisk årsbok 1949 tab. 7 och 9. Motsvarande tabeller för tidigare år.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176. 113

Tabell 5. Lönerelationer (X).

(LÅ = Lönestatistisk årsbok)

Bokförings- eller löneår

_

Övr. mani.

fam.-medl.

enl. Räken- sk.resultat

Mani. arb.

med kost

o. logi

LÅ

Minder-

åriga

mani.

LÅ

Kvinnlig arbetskraft

enl.

Räken-

sk.res.

samt! kv.

fyllda

18 år

LÅ

minder-

åriga

kvinnor

LÅ

Avtalslöner

kv. i nä- ringsliv,

(ej jbr)

LÅ

ladu-

gård

ute-

arb.

1939/40 ......

93

81

66

57

72

51

73

66

59

1940/41 ......

88

81

63

56

68

49

73

65

61

1941/42 ......

83

79

63

61

65

50

69

63

62

1942/43 ......

79

81

67

68

66

51

69

67

61

1943 44 ......

76

82

66

62

66

51

73

72

61

1944/45 ......

78

86

69

65

70

55

71

73

63

1945/48 ......

84

84

66

68

65

52

69

73

64

1946/47 ......

85

84

69

82

70

56

71

76

64

1947/48 ......

83

84

67

78

71

54

70

77

6t>

1948/49 ......

91

81

66

79

60

50

71

76

67

1949/50 ......

100

86

68

78

63

49

71

76

69

1950/51 ......

100

—

—

80

—

—

75

80

—

Medeltal utom

1950/51 ....

86

83

—

68

67

52

71

71

63

Anm. I kol. 1 och 4 sker jämförelse med timlön till fullgod1 manlig arbetare enligt Räkenskapsresultaten,

i kol. 2, 3, 5 och 6 med manliga arbetare fyllda 18 år i lönestatistiken. Kol. 7

och 8 jämför avtalslöner för män och kvinnor i samma arbete. Kol. 9 ger en jämförelse mellan

mans- och kvinnolöner i industri, hantverk, transportväsen, allmän tjänst etc. (LÅ 1949 tab.

35).

D. Lönerelationer.

För hopvägning av timuppgifterna i tabell 3 till en enda siffra per hektar

åker för hela landet erfordras uppgifter om lönerelationer. I tabell 4 lämnas

olika löneuppgifter, i tabell 5 några serier med lönerelationstal.

Räkenskapsresultatens lön för fullgod arbetskraft förändras i mycket

nära samma takt som timlön i kalkylen, men den antagna löneutvecklingen

för kvinnor skiljer sig, som tidigare påpekats, mycket starkt från lönestatistikens.

Här uppstår frågan, med vilka grupper i lönestatistiken »övriga

manliga familjemedlemmar» resp. »kvinnliga familjemedlemmar» böra

jämföras. Båda grupperna innehålla såväl fullgod som minderårig och

överårig arbetskraft. Denna skall emellertid enligt instruktionerna till bokförarna

vara omräknad till fullgod arbetskraft av resp. slag. Vilka lönerelationer,

som härvid använts, är okänt. Att man i Räkenskapsresultaten

trots detta räknat med lägre lön för andra manliga familjemedlemmar än för

brukaren torde bero därpå, att löneläget för arbetare med kost och logi -—

som det här är fråga om —- ligger lägre än för arbetare utan naturaförmån.

Under senaste åren har alltmera hänsyn tagits till de fysiska prestationerna,

vilket i än högre grad varit fallet med kvinnoarbetet. Utan tvivel har mekaniseringen

av jordbruksarbetet gjort den svagare arbetskraften betydligt

mera effektiv än tidigare.

Vårt problem är dock att bedöma kostnadsutvecklingen enligt lönestatistiken.

I denna visa lönerna för arbetare med kost och logi en svag relativ stegring

i förhållande till samtliga manliga arbetares löner. Samtliga kvinnors

lön jämfört med samtliga mäns visar ingen systematisk gång alls inom jordbruket,

i motsats till vad som är fallet inom industrien. Särskilt påfallande

är nedgången åren 1948/49 och 1949/50. En granskning av lönestatistiken

8 Iiihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt Nr 176.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

ger vid handen, att löneuppgifterna för kvinnor i jordbruket bygga på ett

förhållandevis litet material (år 1949 831 personer, varav 334 med naturaförmån;

år 1939 730, varav 253 med natura) och att en stark förskjutning

skett bland uppgiftslämnarna, så att antalet mjölkerskor gått ned betydligt,

medan egentliga jordbruksarbetare ökat i antal. Statistiken tillåter ej ett särskiljande

av kvinnliga arbetare med kost och logi före år 1946. Det skulle

strida mot hittills tillämpade principer att använda löneutvecklingen för

kvinnor utanför jordbruket, även om vissa skäl skulle kunna anföras härför.

Verkan av en sådan beräkning illustreras i tabell 6 kolumn C. Kalkylsakkunniga

ha helt enkelt satt kvinnolönen till 67 procent av manslönen

alla år. Avtalslönemas utveckling tyda på en förskjutning av detta relationstal

uppåt under 1951. En höjning från 67 till 71 procent skulle för 1950/51

betyda en ökning i total arbetsvolym för detta år med 0,76 procent.

Tabell 6. Totalt arbete i timme per hektar åker, enligt olika antaganden

om lönerelationer.

Lönerelationer: a = för övriga manliga familjemedlemmar,

b = för kvinnliga familjemedlemmar.

Lön

e r e 1 a t i o

ner

År

a = 0-86

b = 0-67

A

a = enl. tab.

5 kol. 2

b = 067

B

a = 0-86

b = enl. tab.

5 kol. 9

C

korr. på kol. A

genom omräk- ning för natura- förmåner

D

korr. på

kol. A för

dåliga

skördeår

E

1939/40......

347-1

344-6

340-9

+ 3-2

+ 5-1

1940/41......

338-8

336-3

334-4

+ 2-7

+ 11-1

1941/42......

330-8

327-7

327-4

+ 6-0

1942/43......

345-8

343-3

341-4

+ 2-4

—

1943/44......

332-7

330-3

+ 1-4

—

1944/45......

336-0

336-0

333-3

+ 0-7

—

1945/46......

329-4

328-5

0-0

—

1946/47......

324-9

323-9

322-9

—

—

1947/48......

302-2

301-4

301-7

—

—

1948/49......

298-6

296-6

298-6

—

—

1949/50......

296-7

296-7

297-9

—

1950/51......

286-2

286-2

287-3

—

För övriga manliga familjemedlemmar göres dels en beräkning med det

konstanta relationstalet 0,86 (tabell 6 kolumn A), dels med den i tabell 5

angivna serien för arbetare med kost och logi (tabell 6 kolumn B). Tabell 6

anger total arbetsförbrukning per hektar enligt ovan redovisade beräkningsgrunder.

För beräkningarna B och C har 1949/50 års lönerelation antagits

gälla även 1950/51. Under D angivas verkningarna i timme per hektar av

de korrektioner för naturaförmåners värde, som diskuterades förut i promemorian.

Det bör observeras, att korrektionerna icke beröra familjearbetet

i grupperna I—V, som är direkt redovisat i timmar. Under E slutligen anföras

de justeringar, som enprocentutredningen gjorde på arbetsvolymerna

de tre åren 1939/40, 1940/41 och 1941/42 på grund av dåligt skördeutfall.

De uppgingo till resp. 4,7, 10,2 och 5,5 timmar per hektar jordbruksjord, vilket

vid 8,96 procents skillnad mellan åker- och jordbruksjord motsvarar resp.

5,i, ll,i och 6,o timmar per hektar åker.

Kalkylsakkunniga ha icke utfört motsvarande justeringar för något senare

år.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

115

E. Arealer.

Tabell 7 redovisar arealer enligt Statistisk Årsbok. Den totala åkerarealen

stiger mellan varje jordbruksråkning, beroende på nyodling, men avgången

av åkerareal registreras endast vid jordbruksräkningarna. I följande beräkningar

antages åkerarealen regelbundet minska på samma sätt som den gjort

mellan de båda jordbruksräkningarna, eller med 2 342 hektar per år. Denna

serie är angiven i tabell 8. Arealen brukad åker visar en svagt stigande tendens

under samma tid. För ängsareal finnas inga siffror efter 1944.

Tabell 7. Arealer, 1 090-tal hektar.

(Enl. Statistisk Årsbok)

Total

åker-

areal

Areal träda

och obrukad

åker

Areal

brukad

åker

Ängs-

areal

1932 1

3 725

261

34.64

1091

1936

3 739

234

3 505

—

19371

3 731

231

3497

1019

1938

3 735

220

3 515

—

1939

3 738

216

3 522

—

1940

3 745

207

3 536

—

1941

3 747

188

3 559

—

1942

3 752

175

3 577

—

1943

3 758

194

3 564

—

Total

åker-

areal

Areal träda

och obrukad

åker

Areal

brukac

åker

Ängs-

areal

1944 1

3 715

204

3511

942

1945

3 717

209

3 508

—

1946

3 720

205

3 515

—

1947

3 722

208

3 514

—

1948

3 725

181

3 544

—

1949

3 727

177

3 550

—

1950

3 728

172

3 556

—

1951

(3 729)

178

3 551

—

1 Jordbruksräkning.

Tabell 8. Beräkningar av den total arbetsvolymen.

År

Beräknad

åkerareal

i 1 000 ha

Totalt arbete, milj. tim.

(tim. per ha enligt tab. 6)

A

A1

korr. för

D

A 1

korr. för

E

A1

korr. för både

D och E

B

G

1939/40

3 725

1293

1305

1312

1324

1284

1270

1940/41

3 722

1261

1271

1302

1312

1 252

1245

1941/42

3 720

1 231

1210

1253

1 262

1 219

1218

1942/43

3 718

1286

1295

1286

1 295

1276

1269

1943/44

3 715

1243

1 248

1243

1248

1236

1227

1944/45

3 713

1248

1250

1248

1 250

1248

1 238

1945/46

3 711

1 226

1222

1 219

1946/47

3 708

1 205

1201

1 197

1947/48

3 706

1120

1 117

1118

1948/49

3 704

1 106

1099

1 106

1949/50

3 701

1098

1098

1 103 !

1950/51

3 699

1059

1059

1063 !

1 Beteckningarna D och E, se även tab. 6. D är verkan av en omräkning av kalkyltimlöner

med hänsyn till naturaförmåner, E justeringar för de dåliga skördarna åren 1939/40—1941/42.

F. Total arbetsvolijm.

Timmar per hektar gånger åkerareal ger det totala timantalet, som uträknats

i tabell 8. Siffrorna kunna ej direkt jämföras med basårsvolymen, som

enligt vad som tidigare anförts är beräknad på annat sätt.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj. ts proposition nr 176.

För att ur tabell 8 kunna erhålla ett enkelt uttryck för den tendens till

sänkning, som alla fyra timserierna uppvisa, beräknas den s. k. lineära

regressionen av arbetsvolymen med tiden. Detta innebär, att man ersätter

den ojämna kurva, som erhålles om talen avprickas i ett diagram, med räta

linjer, vilkas lutning ange den genomsnittliga årliga minskningen. Beräkningarna

ge följande resultat.

Beräkning på grundval av följande

perioder

1939/40—45/46 1945/46—50/51

Timmar per hektar åker beräknade ur: årlig minskning regr. i % av

i % av bas medeltal

A. Omräknade Räkenskapsresultat (tab. 3)

med följande faktorer:

0,86 för övriga mani. fam.-medlemmar

0,67 för kvinnl. fam.-medlemmar..........j

A korr. för D i tab. 6 (natura)............ 0 74

A korr. för E i tab. 6 (dålig skörd)........ 1’02

A korr. för både D och E................ 116

A, men med lönerelation 0,71 för kvinnoarbete

1950/51 ..........................

B. Siffrorna från tab. 3, omräknade med lönerelationerna

för arbetare med kost och logi

för »övr. mani. fam.-medl.»:

0,67 för kvinnl. fam.-medlemmar..........

B, men med lönerel. 0,71 för kvinnoarbete

1950/51 ..............................

C. Siffrorna från tab. 3. Faktorn 0,86 för ovr.

mani. fam.-medl. Kvinnl. fam.-medl. tid omräknad

enl. lönerelationer för kvinnoarbete

i industrien m. ........................

2-94

2-84

2-88

2-78

2-71

Om man antar, att tidigare undersökningar riktigt beskrivit utvecklingen

fram t. o. m. 1945/46, kan verkan av olika procentuella minskningar efter

denna tid direkt uttryckas i tal, som ange den sammanlagda minskningen i

procent av basvolymen för resp. beräkningar. Vi erhålla:

Procentuell årlig minskning

Beräknad minskning från

basåret 1938/39

successivt från 1945/46

1950/51

1951/52

2-71

20-16

22-32

2-78

20-44

22-66

2-84

20-69

22-94

2-88

20-85

23-13

2-94

21-10

23-42

Vårkalkyl 1951 1-50

15-07

16-34

Nov.-kalkyl 1951 3-00

21-34

23-70

Som framgått av det föregående föreligger alltjämt oklarhet om det statistiska

materialets beskaffenhet pa ett par punkter. Av stor vikt är fragan, i

vilken grad det använda materialet är representativt för landets samtliga

jordbruk med mer än 5 hektar åker. Det är känt, att de i Räkenskapsresultaten

ingående gårdarna i genomsnitt ha högre driftsintensitet och få högre

skördar än jordbruk i allmänhet. Av särskild vikt för arbetsvolymen är mekaniseringsgraden

och dess förändringar. Några beräkningar över bokföringsgårdarnas

representativitet i detta avseende föreligga icke.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

117

När kalkylsakkunniga tagit ställning till föreliggande beräkningar, ha

följande synpunkter varit avgörande. Med hänsyn till punkternas lägen i en

grafisk framställning och i viss mån även till befolkningsstatistiska data

har det synts lämpligt att uppdela tiden efter 1939/40 i två perioder. De

sakkunniga ha därvid valt 1945/46 som gränsår. Under den förra perioden

avtar arbetsvolymen relativt sakta och oregelbundet, under den senare går

minskningen betydligt snabbare. Någon avmattning i denna utveckling kan

för närvarande icke iakttagas, men måste så småningom vara att vänta.

Om arbetsvolymerna beräknas med de korrektioner för dålig skörd in. m.,

som enprocentutredningen tidigare använt, får man i de nya beräkningarna,

beroende på valet av utgångsvärde, 1,16 eller 1,25 procent, mot 1,2 procent vid

tidigare beräkningar. Skillnaderna mellan dessa tre tal motsvara visserligen

något 10-tal milj. kr i slutresultatet, men ligga långt inom de felgränser, till

vilka sakkunniga återkomma nedan. De ha icke heller funnit det nödvändigt

att nu försöka göra någon ny beräkning av basårets arbetsvolym. Därigenom

förblir arbetsvolymen ända t. o. in. 1945/46 oförändrad jämfört med vårkalkylen

1951.

Vid beräkning av lönerelationer ha sakkunniga icke ansett sig böra direkt

använda någon av de talserier, som kunna hämtas ur lönestatistiken, utan

föredraga en mera schematisk beräkning med konstanta lönerelationer. Härför

talar för manliga arbetares del, att löneutvecklingen för arbetare med

kost och logi — som ju närmast skulle motsvara lönen för andra manliga

familjemedlemmar än brukaren — i viss utsträckning direkt påverkar den

timlön för vuxna manliga arbetare, som ligger till grund för timlön i kalkylen.

För kvinnliga familjemedlemmar blir förhållandet annorlunda. De starka

variationerna i lönestatistikens siffror göra det visserligen väl befogat att

även för dem använda utjämnade värden. Sakkunniga anse sig dock icke

kunna bortse ifrån den höjning av kvinnolönen i relation till manslöner, som

skett i 1951 års lantarbetsavtal. Då vissa principiella skäl kunna anföras mot

en framskrivning av arbetsvolymen med förändrad lönerelation i prognosen,

har man i stället gjort ett särskilt tillägg. Detta uppgår till 0,76 procent av

den enligt ovan angivna metod beräknade arbetsvolymen för 1951/52. Tilllägget

har beräknats ur timuppgifterna för 1950/51 (tabell 3), under antagande

att lönerelationen för kvinnliga familjemedlemmar förändras från 67

till 71 procent.

Sakkunniga utföra sin beräkning av arbetsvolymen 1950/51 och 1951/52

under antagande att den successiva årliga minskningen efter 1945/46 uppgått

till 2,94 procent. Detta till synes exakta tal svarar mot lutningen hos den

lineära regressionslinje, som tillpassats till data för åren 1945/46—1950/51.

De sakkunniga vilja framhålla, att de framlagda resultaten äro omgivna

av betydliga statistiska felmarginaler. Det må först nämnas, att valet av undersökningsperioder,

av regressionsmetodik samt av regressionsfunktioner

är en bedömningsfråga, som dock i detta fall får högst betydliga ekonomiska

konsekvenser. Att så blir fallet sammanhänger med att spridningen i de observerade

timantalen kring regressionslinjerna är ganska stor. Avvikelserna

äro icke att betrakta som »fel», utan äro i huvudsak uttryck för verkliga

variationer i arbetsförbrukning, vilka sammanhänga med årliga växlingar i

produktionens storlek in. fl. faktorer.

En uppfattning om ovannämnda variationers verkan på regressionsberäkningarnas

säkerhet erhåller man genom beräkning av medelfelen. För ovannämnda

regressionskoefficient 2,94 procent är medelfelet ca 0,45 procent.

Detta innebär, att man icke vågar hälla mer än 2 mot 1 på att det »sanna»

värdet ligger inom gränserna 2,5— 3,4 procent. Ställer man högre krav, t. ex.

alt man skall kunna hålla 20 mot 1 på att verkligen ha inringat det sanna

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

värdet, bli gränserna 2,o—3,8 procent. Uttryckt i milj- kr motsvara ovannämnda

marginaler avvikelser från det beräknade värdet för 1951/52 på

resp. 65 och 130 milj. kr åt vardera hållet. Denna beräkning avser endast

rent statistiska felmarginaler för perioden efter 1945/46. Felmarginaler av

nästan samma storleksordning omge även beräkningarna för perioden 1938/

39—1945/46. Att vissa ytterligare fel kunna uppstå genom undersökningsmaterialets

representativitet har tidigare berörts. Å andra sidan vilja de sakkunniga

framhålla, att bedömningar av arbetskraftsvolymen enligt befolknings-

och skattestatistiska data — som visserligen enbart beröra antalet sysselsatta

personer — tyda på en årlig minskning av samma storleksordning

som den av de sakkunniga antagna.

Med tillämpning av en årlig successiv reduktion med 2,94 procent från

1945/46 blir arbetsvolymen för 1950/51 78,90 procent av basårets. För

1951/52 erhålles först genom framräkning 76,58 procent, vartill sedan

skall läggas förutnämnda korrektion på 0,76 procent, motsvarande 0,58

procent av basårsvolymen, eller tillsammans 77,17 procent. Beräkningarnas

slutresultat återfinnas i redogörelsen för kalkylen.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

119

Bilaga 3.

PM

angående vissa andra kostnadsposter än arbetskostnaderna.

Förändringar i jordbrukets användning av arbetskraft stå i samband med

strukturella förändringar i jordbrukets kostnadssammansättning och inverka

sålunda även på andra kostnadsposter. Vid konstaterande av en stark

minskning av arbetskraftens användning finnes därför anledning undersöka,

huruvida härmed sammanhängande förändringar under andra kostnadsposter

blivit tillfullo beaktade. De kostnadsposter, som härvid i första rummet

komma i fråga, äro kostnaderna för gemensam maskinanvändning, reparationer

och underhåll samt transporter och annan anlitad service.

Kalkylsakkunniga ha ägnat uppmärksamhet åt dessa frågor och funnit,

att förskjutningar föreligga, som icke äro beaktade i kalkylen. Det har emellertid

icke nu varit möjligt att ingående undersöka dessa problem, enär tillräckligt

undersökningsmaterial ej finnes tillgängligt. Förhållandet kan därför

här endast allmänt belysas.

Vad beträffar kostnaderna för den gemensamma maskinanvändningen är

att märka, att kostnaderna för avskrivning och delvis även för underhåll av

de maskiner, som användas av maskinhållarna, äro med under jordbrukets

maskinkostnader. Likaså torde kostnaderna för använda driv- och smörjmedel

där finnas medtagna. Den del av ersättningarna till maskinhållarna, som

motsvarar ersättning för maskinskötarnas arbete, administrationskostnader

in. in., har däremot hittills icke kunnat beaktas. En utredning bedrives inom

Jordbrukets utredningsinstitut för att söka få kännedom om jordbrukets

kostnader för maskinhållareverksamheten. Uppgifter ha hittills ingått från

något över hälften av alla maskinhållare, men det är icke möjligt att på

basis härav ännu fixera en kostnadssiffra. Av materialet synes dock kunna

dragas den slutsatsen, att den kostnad, som för närvarande här är obeaktad,

håller sig inom ramen av 10 milj. kr.

I fråga om byggnadskostnaderna får bemärkas, att beräkningen i kalkylen

baserar sig på en fast volym för förnyelse och underhåll av jordbrukets

ekonomibyggnader. Kostnadsändringarna äro därför helt beroende av

förändringarna i materialpriser och arbetslöner. Vid fixerandet av ifrågavarande

volym, vilken baserade sig på en undersökning inom Statens forskningskommitté

för lantmannabyggnader och avsåg kostnadsläget 1942—46,

har den beräknade totalkostnaden reducerats för det underhålls- och reparationsarbete,

som utförts av jordbrukets egen arbetskraft. Anledningen till att

så skett är, att kostnaden för detta arbete varit redovisad under posten

»jordbrukets arbetskostnader». I den mån som sådant underhålls- och reparationsarbete

emellertid icke längre utföres av den egna arbetskraften utan

verkställes av andra mot särskilt avtalad ersättning, så medverkar detta

uppenbarligen till en minskning av den redovisade arbetskraftsvolymen och

samtidigt till en ökning utav kostnaderna för ekonomibyggnaderna. En förändring

i denna riktning har säkerligen ägt rum såväl före åren 1942—46

soin efter denna tidpunkt, och den kostnadsökning, som därigenom skulle

uppkomma på posten »ekonomibyggnader», har icke blivit beaktad. Det är

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj. ts proposition nr 176.

givetvis omöjligt att utan närmare undersökning konstatera hur stor den

föreliggande förskjutningen varit. Storleksgraden kan emellertid bedömas

därav, att de avdrag för eget arbete, som verkställts vid kostnadssummans

fixerande för 1946, uppgick till 6 procent av de totala årskostnaderna för

byggnader (förnyelse och underhåll). Räknat på 1951/52 års kostnader

motsvarar detta 10,5 milj. kr, vilket sålunda representerar ökningen sedan

1946, om inget reparationsarbete längre utföres av jordbrukets egen arbetskraft.

Den verkliga ökningen måste sålunda representera ett lägre belopp.

Kostnadsutvecklingen för jordbrukets byggnader enligt jordbruksnämndens

deklarationsundersökning visar en väsentligt starkare procentuell ökning i

byggnadskostnaderna än den ökning, som kommer till uttryck i jordbrukskalkylen.

Emellertid inkluderar nämnda deklarationsundersökning även

kostnader för bostadsbyggnader vid jordbruket, varför de båda undersökningarna

icke äro direkt jämförbara. Det är troligt, att den starkare ökning,

som kommer till uttryck i deklarationsundersökningen, till avsevärd del

beror på att särskilt bostadsbyggnaderna varit föremål för upprustning

och reparationer. Vidare får beaktas, att de kostnader, som här

redovisas, påverkas av förändringar i byggnadsverksamhetens omfattning.

Vidare är det ovisst, huruvida de icke avdragsgilla kostnaderna för ny-, tilloch

ombyggnad under tidigare år blivit så fullständigt redovisade i deklarationerna

som under de senare åren. Det är därför icke möjligt att på deklarationsundersökningens

material bygga en beräkning av kostnaderna

för jordbrukets ekonomibyggnader.

Vad vidare angår kostnaderna för transporter och annan av utomstående

lämnad service till jordbruket är det sannolikt, att dessa undergått en större

ökning än som kommer till uttryck i kalkylen. Det är emellertid icke möjligt

att nu bilda sig en uppfattning om storleken av de förskjutningar, som här

kunna föreligga.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

121

Bilaga 4.

PM

angående omläggning av prisdiiferentieringen å mjölk.

Sedan åtskilliga år har i norra delarna av landet lämnats ett särskilt s. k.

extra pristillägg å mjölk. Detta utgår pr kg mjölkfett för den vid mejerierna

invägda mjölken samt inom olika områden med olika belopp motsvarande

lägst cirka 1 öre pr kg och högst cirka 5 öre pr kg mjölk. Ändamålet med

detta pristillägg har varit att anpassa mjölkpriset till producenterna efter

de skiftande naturliga produktionsbetingelserna. Det har under senare år

totalt belöpt på cirka 23,5 milj. kr och har helt bestritts med statsmedel.

År 1951 infördes från 1 september ett nytt slags pristillägg, kallat clearingtillägg,

enligt den överenskommelse angående prisregleringen, som träffades

under våren samma år. Bakgrunden härtill var den, att man till följd av

mjölkproduktionens ökning samt avsättningsförhållandena icke fann sig

kunna genomföra en allmän prishöjning å mjölk och mejeriprodukter samt

att man önskade få till stånd en viss omläggning av jordbrukets produktionsinriktning.

Därför genomfördes prishöjningar endast för övriga jordbruksprodukter.

Tillägget skulle i princip fördelas på den mjölk, som inväges

inom områden med relativt små möjligheter att utnyttja prisförhöjningarna

enligt överenskommelsen. I sak innebär detta, att tillägget företrädesvis

skulle utgå till jordbruk, som på grund av olika förhållanden i

första hand äro och framgent måste bli beroende av mjölkproduktionen såsom

inkomstkälla. Hit kunna hänföras jordbruk med ogynnsamma naturliga

betingelser för annan produktion än mjölkproduktion ävensom i övrigt

mindre jordbruk, där en inriktning på annan produktion av driftsekonoiniska

skäl icke lämpligen kan ske. Även om vissa prishöjningar senare företagits

å mejeriprodukter, kvarstå likväl de motiv, som föranledde clearinglilläggets

införande.

Clearingtillägget utgår i likhet med det extra mjölkpristillägget med olika

belopp efter en geografisk områdesindelning. Till skillnad från det extra

mjölkpristillägget utgår clearingtillägget även till jordbruk inom de sämre

jordbruksområdena i södra Sverige. Pristillägget varierar mellan 0,5 och 2,4

öre pr kg mjölk.

Clearingtillägget finansieras dels med medel, som erhållits genom eu från

1 september 1951 företagen prishöjning å grädde och ost, vilka i detta sammanhang

pålades häremot svarande ökning av utjämningsavgiften, dels genom

uttagande av den genom prishöjningen inträdda lagervärdeökningen å

ost, dels slutligen med medel, som erhållas genom restitution av utjämningsavgift

vid export av mejeriprodukter. För helt år beräknas clearingtilllägget

belöpa på sammanlagt cirka 25 milj. kr.

Vidare infördes i slutet av 1941 ett särskilt körlinjebidrag, som då var avsett

att befrämja leveranser av mjölk från avlägset boende producenter. I

princip har körlinjebidraget utgått med ett belopp pr kg mjölk motsvarande

hälften av vad vederbörande mejeris kostnad för intransport av mjölk

överstigit den genomsnittliga kostnaden i hela landet. Körlinjebidraget minskades

i september 1950 med 0,is öre pr kg, varvid emellertid till områdena i

norra Sverige lämnades kompensation genom höjning av det extra mjölk
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

pristillägget. Från 1 januari 1951 borttogs körlinjebidraget helt utan att någon

kompensation då lämnades i form av annat tillägg å mjölkpriset. På

grund av framställningar från producenthåll har senare varit fråga om att i

någon form återinföra detsamma.

Vid överläggningar, som ägt rum i början av innevarande år rörande

prisregleringarna på jordbrukets område för återstående delen av produktionsåret

1951/52, ansågs det lämpligt att en del av de ökade subventionerna

till mjölkproduktionen skulle ges i sådan form, att de medförde en prisförbättring

speciellt inom områden med sämre produktionsförutsättningar. Motiven

voro i huvudsak desamma som föranledde clearingtilläggets införande.

Samtliga nu berörda åtgärder syfta till att differentiera mjölkpriset efter

olika kostnadsförhållanden och produktionsinriktningar, vilka betingas av

skiftningar i de naturliga förutsättningarna. Detta gäller även körlinjebidraget.

Transportkostnaderna för mjölken bli nämligen högst inom områden

med spridd bebyggelse och små leveranskvantiteter från de enskilda jordbruken.

Då det givetvis är förenat med betydande olägenheter att tillämpa flera

olika bidragsformer för i stort sett enahanda ändamål, var det angeläget, att

den ökade differentiering, som det i år blev fråga om, icke ledde till införande

av ytterligare en bidragsform. I stället var det önskvärt att söka minska

bidragsformernas antal och förenkla systemet. Därjämte hade praktiska svårigheter

och olägenheter yppat sig beträffande tillämpningen av clearingtilllägget

i södra och mellersta Sverige, detta på grund av svårigheter att åstadkomma

en efter de naturliga förhållandena anpassad områdesindelning, och

det har varit omöjligt att få en sådan områdesindelning, som även ansluter

sig till gränserna för mejeriernas tillförselområden. Dessa olägenheter ha befunnits

så stora, att det uppkommit en utbredd önskan om att man skulle

söka finna en annan form än regionalt fixerade bidrag för utbetalande av

tillägg härstädes.

På grund av nu berörda förhållanden har inom jordbruksorganisationerna

i samråd med statens jordbruksnämnd utarbetats en plan för mjölkprisets

differentiering efter mera enhetliga och enkla grunder. Planen innebär,

att clearingtillägget slopas såsom bidragsform och att ett nytt tillägg, kallat

leveranstillägg, införes. Samtidigt inarbetas i systemet viss kompensation

för tidigare utgående körlinjebidrag genom anpassning av de nämnda tilläggens

storlek. Efter en sådan omändring skall differentieringen ske på två

vägar, nämligen dels genom extra mjölkpristillägg i norra Sverige, baserat

på en områdesindelning, dels genom leveranstillägg, som i norra Sverige

kompletterar det extra mjölkpristillägget samt i andra delar av landet ersätter

claringtillägget. Något särskilt körlinjebidrag skall enligt planen icke

utgå.

Planen har godkänts av såväl Svenska mejeriernas riksförening och jordbrukets

förhandlingsdelegation som av jordbruksnämnden.

Leveranstillägget.

Leveranstillägget skall enligt planen utgå med 5 öre pr kg mjölk på viss

del av den enskilda jordbrukarens mejerileverans, nämligen på den del härav,

som ligger mellan 4 000 och 10 000 kg pr år. (Sker utbetalning halvårsvis

skall bidraget utgå på den del av leveransen, som ligger mellan 2 000 och

5 000 kg under halvåret.) Vid leverans av 10 000 kg eller mer på ett år erhåller

jordbrukaren sålunda ett belopp av 300 kr. Genom att en bottenleverans

av 4 000 kg undantages från tillägg komma jordbrukare med årsleverans

av 4 000 kg eller mindre icke att erhålla något tillägg. Denna anpass
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

123

ning av leveranstillägget är främst föranledd av det nuvarande producentbidraget,

som kvarstår oförändrat. Producentbidraget utgår nämligen med

12 öre pr kg mjölk, när den enskilde jordbrukarens mejerileverans ej överstiger

4 000 kg och uppgår sålunda vid 4 000 kgs årsleverans till 480 kr pr

år. Sistnämnda årsbelopp utgår också för högre leveranser upp till 7 000 kg

pr år. Äro årsleveranserna ännu större, minskar bidragsbeloppet med 3 öre

för varje överskjutande kg och upphör helt vid leveranser över 23 000 kg.

Producentbidraget ger sålunda en stor prisförbättring åt de minsta leverantörerna,

medan denna förbättring snabbt avtar och till slut helt upphör, när

leveranserna öka. Leveranstillägget är avsett att ge en prisförbättring för

de jordbrukare, som ha något större mjölkleveranser och som i allmänhet

äro starkt beroende av mjölkproduktionen. Den genomsnittliga prisförbättringen

blir störst vid en årsleverans av 10 000 kg. Leveranstillägget ger då

3 öre pr kg i genomsnitt för hela leveransen, men denna prisförbättring

Leveranstillägg i kombination med producentbidrag.

Mjölkleverans per år

1 000 kg

Bidragsbelopp per leverantör

kronor

Genomsnittlig prisförbättring

öre pr kg levererad mjölk

Producent-

bidrag

Leverans-

tillägg

Summa

Producent- bidrag |

Leverans-

tillägg

Summa

1.....................

120

120

12-00

__

12-00

2.....................

240

—

240

12-00

—

12-00

3.....................

360

—

360

12-00

—

12-00

4.....................

480

—

480

12-oo

—

12-00

5.....................

480

50

530

9-60

1-0

10-60

6.....................

480

100

580

8-00

1-07

9-67

7.....................

480

150

630

6-86

2-14

9-00

8.....................

450

200

650

5-63

2-50

8-13

9.....................

420

250

670

4-67

2-78

7-46

10.....................

390

300

690

3-90

3-00

6-90

11.....................

360

300

660

3-27

2''73

6-00

12.....................

330

300

630

2-76

2-50

5-26

13.....................

300

300

600

2-31

2-31

4-62

14.....................

270

300

570

1-93

2-14

4-07

15.....................

240

300

540

1-60

2-00

3-60

16.....................

210

300

510

1-31

1*K7

3-18

17.....................

180

300

480

1-06

1-76

2-82

18.....................

150

300

450

0-83

1-67

2-60

19.....................

120

300

420

0-63

1-58

2-21

20.....................

90

300

390

0-45

1-50

1-95

21.....................

60

300

360

0-28

1-43

1-71

22.....................

30

300

330

0-13

1-36

1-49

23.....................

0

300

300

0

1-30

1-80

24.....................

0

300

300

0

1-25

1-25

25.....................

0

300

300

0

1-20

1-20

30.....................

0

300

300

0

1-00

l-oo

40.....................

0

300

300

0

0-75

0-76

50.....................

0

300

300

0

0-60

0-60

60.....................

0

300

300

0

0-50

0-50

70.....................

0

300

300

0

0-43

0-43

80.....................

0

300

300

0

0-40

0-40

90.....................

0

300

300

0

0-83

0-38

100.....................

0

300

300

0

0-80

0-30

200.....................

0

300

300

0

015

0-16

300.....................

0

300

300

0

0-10

0-10

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

minskas, ju mera årsleveransen avviker — uppåt eller nedåt — från 10 000

kg
Utförda

undersökningar ha visat, att detta system medför prisförbättring

framförallt åt jordbrukarna i skogsbygderna och Norrland, enär jordbrukarnas

leveranser härstädes mestadels ligga i storleksordningen omkring

10 000 kg, medan de större jordbruken företrädesvis äro belägna i slättbygderna

och övergångsområdena mellan slättbygd och skogsbygd. Leveranstillägget

medför därför en prisdifferentiering icke blott mellan mindre och

större jordbruk utan även mellan områden med sämre respektive bättre

produktionsbetingelser. På grund härav har det befunnits kunna i södra Sverige

ersätta clearingtillägget, varigenom man där slipper tillämpa en områdesindelning

och når en smidigare anpassning till de skiftande förhållandena.

Även i de nordligare delarna av landet medför det såsom komplettering

till det extra mjölkpristillägget en smidigare anpassning.

Verkan av leveranstillägget för de enskilda jordbrukarna och dess förhållande

till producentbidraget framgår närmare av tablå på s. 123.

Leveranstillägget beräknas med ovan angivna utformning (5 öre pr kg

mjölk inom leveranssektorn 4 000—10 000 kg) draga en kostnad av cirka 53

milj. kr för helt år. Det har därmed med stöd av 1949 års mjölkmängder

beräknats utfalla med följande fördelning på de större naturliga jordbruksområdena.

Leveranstilläggets fördelning på större naturliga jordbruksområden.

Leveranstillägg

Områdesindelning

Total mjölkin- vägning år 1949

Totalt belopp

Medelbelopp

på all in- vägd mjölk

ton

%

milj. kr

%

öre/kg

Norra Sverige..........................

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

454 550

12-4

8-64

16-2

1-90

dalbygder............................

1179174

32-0

21-42

40-2

1-82

Södra och mellersta Sveriges slättbygder ..

2 045 710

55-6

23-23

43-5

1-14

Hela riket

3 079 434

100-0

53-29

100-0

1-45

Av tablån framgår också huru stor prishöjning, som genom leveranstilllägget

i genomsnitt erhålles för all den inom respektive områden invägda

mjölken.

Ändringar av extra mjölkpristillägget.

Leveranstillägget är emellertid icke tillräckligt att i norra Sverige ersätta

det nuvarande clearingtillägget och samtidigt ge dessa områden en skälig

del av de ökade belopp, som i detta sammanhang skulle tillföras jordbruket.

Därför har det varit nödvändigt att också vidtaga en höjning av de extra

mjölkpristilläggen. Därvid har man haft att taga hänsyn dels till de bortfallande

clearingtilläggen, som i norra Sverige varierat mellan 1 och 2,4 öre på

all invägd mjölk, dels till det tidigare utgående körlinjebidraget, som utgått

med växlande belopp och som, om det fortfarande varit i tillämpning, för

närvarande skulle varierat mellan 0,2 och 0,3 öre pr kg i genomsnitt för de

olika pristilläggsområdena.

Slutligen har företagits en omprövning av den hittills tillämpade indel
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

125

ningen i olika pristilläggsområden (för närvarande 4 st) för det extra mjölkpristillägget.

Med stöd av klimatologiska och typografiska kartor har befunnits,

att Jämtland läns mejeriförenings område, som nu tillhör 3:e pristilläggsområdet,

bör jämställas med Västerbottens läns kustbygd och därför

överföras till 2:a pristilläggsområdet, dock med undantag av Gäddede mejeris

tillförselområde, som överförts till l:a pristilläggsområdet. Vidare har

Hälsingland avskilts från 3:e pristilläggsområdet och sammanförts med

vissa delar av Dalarna till ett nytt 4:e pristilläggsområde. Återstående del

av nuvarande 4:e pristilläggsområdet bildar ett nytt 5:e pristilläggsområde.

De av dessa förhållanden föranledda ändringarna i det extramjölkpristilllägget

för norra Sverige medföra följande kostnadsökningar:

1. Den ändrade områdesindelningen vid i övrigt oförändrade

prislägen.............................................. 1,43 milj. kr

2. Ersättning för tidigare utgående körlinjebidrag............. 1,90 » >

3. Höjning i övrigt av extra mjölkpristillägget................ 6,65 » »

Summa 9,98 milj. kr

Det extra mjölkpristillägget bör liksom hittills utbetalas med visst belopp

pr kg mjölkfett. Enligt planen skola tilläggen utgå med de belopp, som angivas

i nedanstående sammanställning, där nuvarande extra mjölkpristillägg

medtagits till jämförelse. De nya pristilläggsområdena ha i sammanställningen

uppspaltats, där det varit behövligt för att visa förändringarna.

Storleken av de extra mjölkpristilläggen.

Mjölkens

medel-

fetthalt

Nuvarande extra

pristillägg

Extra pristillägg

enligt ny plan

Pristilläggsområden enligt planen

Öre pr

kg

mjölk-

fett

Motsva- rar öre

pr kg

mjölk

öre pr

kg

mjölk-

fett

Motsva- rar öre

pr kg

mjölk

Nr 1 a) Norrbottens län, Västerbottens lappmark,

Backeområdet i Västernorrland........

3-85

134

5-10

180

6-93

b) Gäddede mejeris område i Jämtland....

3-98

85

3''37

180

7-16

Nr 2 a) Västerbottens kustland................

3-94

121

4-77

165

6-50

b) Jämtlands län exkl. Gäddede mejeriom- råde ävensom Särna mejeris område i

Kopparbergs län......................

4-05

85

3''44

165

6-68

Nr 3 a) Västernorrlands län utom Backe mejeri- område ...............................

3-89

85

3''30

130

5-Ofi

Nr 4 a) Hälsingland...........................

3-79

85

3-21

100

379

b) Leksand, Mora, Rättvik och Vansbro me- jeriområden i Kopparbergs län.........

4-00

25

1''00

100

4-00

Nr 5 Övriga Kopparbergs län, Gästrikland,

Gävleortens mejeriförenings område i

Uppsala och Västmanlands län, Värm- land, Örebro läns bergslag samt Tössebo

och Vedbo härader i Älvsborgs län.....

3-71

25

0''9S

30

1-11

Område 5 tillhör södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder enligt

indelningen i naturliga jordbruksområden men har sedan många år erhållit

extra mjölkpristillägg.

Olikheter i mjölkens fetthalt medföra som synes rätt stora skillnader i

pristillägg pr kg mjölk vid lika pristillägg pr kg mjölkfett.

Sammanställas ovanstående tillägg pr kg mjölk med de hittillsvarande

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

clearingtilläggen samt de nya leveranstilläggen, erhålles en överblick över

de prisförändringar, som den nya fördelningsplanen medför. Därvid upptages

beträffande leveranstilläggets storlek de medelbelopp pr kg invägd

mjölk, som angivits i en föregående tablå för tre naturliga jordbruksområden.

Det bör emellertid vid studiet av siffrorna i följande sammanställning

beaktas, att leveranstillägget, såsom förut visats, varierar de enskilda

leverantörerna emellan, nämligen från 0 till 3 öre, medan övriga tillägg äro

lika stora för all invägd mjölk inom respektive områden. Prisförbättringen

för den enskilde jordbrukaren erhålles därför, om man i sammanställningen,

i stället för det genomsnittliga leveranstillägget, insätter det tillägg, som

vederbörande jordbrukare erhåller vid sin leveransmängd.

Prisdifferentieringens verkan i sammandrag. Pristillägg i öre pr kg mjölk.

Från 1 sept. 1951

tillämpat system

Pristillägg enligt ny

fördelningsplan

Område

Extra

mjölk-

pris-

till.

Clea- riug- till.1

Summa

: Extra

mjölk- p ris- till.

Leve-

ranstill.

medel-

tal

Summa

Ökning

mot nu- varande

A. Områden med extra mjölk- pristillägg:

8-83

1 a) Norrbotten/lappmarken

5-16

2-40

7-56

6-93

1-90

1-27

b) Gäddede-området......

3-37

2-40

5-77

7-16

1-90

9-06

3-29

2 a) Västerbottens kustl.....

4''77

2-40

7-17

6-50

1-90

8-40

1-23

b) Jämtland.............

3’44

2-40

5-88

6-68

1-90

8-58

2-70

3 Västernorrland........

3-30

2-40

5''70

5-06

1-90

0-96

1-26

4 a) Hälsingland...........

3-21

1-80

5-oi

3-79

1''90

5’G9

0-68

b) Övre Dalarna (Leksand,

2-56

5-90

3-34

Mora m. m.)..........

5-00

1-56

4-00

1-90

5 a) Vissa områden........

0-93

1-5

2-43

1-11

1-82

2''93

0*50

b) Andra områden.......

0-93

l-o

1-93

Ml

1-82

2-93

100

Medeltal område 5.....

0-93

1-11

2-04

1-11

1-82

2-93

0-89

Summa områden 1 — 5

B. Södra o. mellersta Sveriges

2-86

1-85

4-71

4-09

1-87

5-96

1-25

skogs- o. dalbygder utom 5:e

pristilläggsområdet:

0

l-o

l-o

0

1-82

0''82

a) Vissa områden........

1-82

b) Andra områden........

0

0-5

0-5

0

1-82

1-82

1-32

C. Södra o. mellersta Sveriges

slättbygder:

0

0-5

0-5

0

1-14

1-14

0-64

Vissa mindre områden.. ..

Huvuddelen..............

0

0

0

0

1-14

1-14

1-14

Den starka ökning av de sammanlgda pristilläggen, som uppkommit för

vissa områden enligt den nya fördelningsplanen, bero på att dessa områden

överförts till pristilläggsområden med högre tillägg. Detta gäller Gäddede

mejeris tillförselområde, Jämtlands och övre Dalarna. Pristilläggsområde 5

hör i naturgeografiskt hänseende till södra och mellersta Sveriges skogsoch

dalbygder och får sålunda jämföras med den övriga delen av detta område

(B-oinrådet), som omfattar småländska höglandet m. m. Område 5 har

också en lång gräns mot områden, där inga extra pristillägg utgå.

1 Clearingtilläggen ha här utsatts med nominella belopp pr kg. Enär de emellertid utbetalats

efter 1950 års mjölkmängder med 1/ia pr månad, avvika de verkliga utbetalningarna i vissa

fall något från de nominella beloppen. Inom område 4 b) har clearingtillägget utgått med olika

storlek (1*6—1''8) i olika trakter, varför ett vägt medeltal här anförts.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Medelsåtgång och anslagsbehov.

Åtgången av medel till prisdifferentieringen före den nu ifrågavarande

omläggningen har för helt år beräknats till:

För extra mjölkpristillägg................ 23,4 milj. kr

För clearingtillägg....................... 25,1 » »

Summa 48,5 milj. kr

Efter omläggning enligt den uppgjorda planen beräknas medelsbehovet

utgöra:

För extra mjölkpristillägg................ 33,4 milj. kr

För leveranstillägg...................... 53,3 > »

Summa 86,7 milj. kr

Omläggningen medför sålunda en ökning av medelsbehovet med 86,7 —

48,5 = 38,2 eller i runt tal 38 milj. kr. Enär den beräknade medelsåtgången

för leveranstillägget bygger på en i viss mån osäker fördelning av mjölkleverantörerna

på olika storleksgrupper, kan den verkliga åtgången dock

komma att avvika från den beräknade inom vissa gränser. Vidare påverkas

åtgången av medel för såväl det extra mjölkpristillägget som för leveranstillägget

givetvis utav förändringar i mjölkinvägningens storlek.

Den uppgjorda planen för mjölkprisets differentiering är avsedd att för

innevarande produktionsår tillämpas endast under 6 månader, d. v. s. under

mars—augusti 1952. Med hänsyn till mjölkproduktionens säsongvariationer

kan emellertid förutses, att mer än hälften av den ökade medelsåtgången

för helt år måste falla på dessa månader, ökningen av medelsbehovet för

innevarande produktionsår har på grund härav beräknats till 20 milj. kr.

Såsom förut nämnts bestrides det extra mjölkpristillägget av statsmedel,

medan clearingtillägget bestrides av svenska mejeriernas riksförening

med medel, som inflyta genom avgift å försåld grädde och ost samt restituerade

utjämningsavgifter vid export av mejeriprodukter. Det har förutsatts,

att de medel, varöver mejeriernas riksförening innevarande år förfogar

för nämnda ändamål, i stället skola användas för prisdifferentiering

enligt den nu uppgjorda planen. Av statsmedel skulle sålunda för differentieringen

av mjölkpriset under produktionsåret 1951/52 behöva anvisas

20 milj. kr utöver de belopp, som tidigare anvisats för extra mjölkpristiHägg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:347 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under senare delen av produkti a1 i texten
  2. JoU 1952:48 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 39 i texten
  3. JoU 1952:39 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under senare delen av produktionsåret 1951/5 s. 1 i texten