Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder till främjande av bränsleförsörjningen

1952-02-22 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:87, Angående åtgärder till främjande av bränsleförsörjningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

1

Nr 87.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder till

främjande av bränsleförsörjningen; given Stockholms

slott den 22 februari 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas vissa förslag i syfte att öka torvproduktionen.

Ett treårsavtal bör träffas med torvproducenter om leverans av torv,

varvid producenterna skola garanteras ett visst försäljningspris samt kunna

erhålla anläggnings- och driftslån. För fortsatt inventering av torvmarker

genom Sveriges geologiska undersökning föreslås ett särskilt anslag av

60 000 kronor. Det hittillsvarande bidraget till Aktiebolaget Svensk torvförädling

för torvforskning föreslås höjt från 150 000 till 900 000 kronor för

att möjliggöra intensifierad forskning samt viss försöksverksamhet i fråga

om produktion av maskintorv och våtkolning av torv. I anledning av framställningar

från bränsleutredningen 1951 och statens bränslekommission

föreslås ett anslag av 300 000 kronor för åtgärder till främjande av en rationell

bränsleförsörjning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 87.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

22 februari 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

tionde huvudtiteln, punkterna 50 och 51, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53 såsom reservationsanslag

beräkna till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning

900 000 kronor samt till Bränsleteknisk forskning 300 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

Inledning.

I anslutning till Kungl. Maj :ts proposition nr 147 till 1950 års riksdag angående

anslag till ytterligare utbyggnad av Svenska skifferoljeaktiebolagets

anläggningar vid Kvarntorp m. m. väcktes i riksdagen motioner (I: 452 och

II: 536) om en utredning rörande den lämpligaste utformningen av vår

bränsleförsörjning. I motionerna framhölls bl. a., att det ur såväl handelspolitiska

som beredskapssynpunkter var av vital betydelse för vårt land

att söka skapa ekonomiska betingelser för ökad användning av inhemska

bränslen, och vissa utvägar antyddes att nyttiggöra skiffrar och torv i större

skala.

Riksdagen underströk i detta sammanhang (statsutsk. uti. nr 131, skr. nr

221) angelägenheten av att tillvarataga de bränslereserver, som finnas inom

landet. De i motionerna framförda uppslagen voro enligt riksdagens mening

av stort intresse och förtjänta av närmare uppmärksamhet. En allsidig utredning

av hithörande frågor borde lämpligen komma till stånd. Riksdagen

hemställde därför hos Kungl. Maj :t om utredning i angivna syfte.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

3

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t tillkallade jag den 28 februari 1951

särskilda sakkunniga1 — bränsleutredningen 1951 — för att utreda frågan om

den lämpligaste utformningen av vår bränsleförsörjning ur ekonomiska, handelspolitiska

och beredskapsmässiga synpunkter. I direktiven för de sakkunniga

framhöll jag, att utredningens huvudmål borde vara att med sikte närmast

på den kommande tioårsperioden anvisa framkomliga vägar, som kunde leda

till större trygghet mot tillfälliga avbrott i bränsleimporten och, om möjligt,

en minskning av vårt beroende av utlandet i fråga om bränsleförsörjningen.

De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en ökad användning av

inhemska bränslen såsom torv och skiffer borde närmare undersökas. Det pågående

forsknings- och utvecklingsarbetet på bränsleområdet skulle härvid

ägnas särskild uppmärksamhet och jag förordade, att en plan uppgjordes

för den fortsatta forskningen. Om en utvidgning eller samordning av det

på många håll bedrivna forsknings- och utvecklingsarbetet befanns lämplig,

borde de sakkunniga framlägga förslag härom. Jag framhöll vidare att utredningen

borde överväga, om bränsleimporten var sammansatt på det lämpligaste

sättet. Samtliga med lagerhållningen sammanhängande problem borde

även undersökas. Ehuru utredningen skulle behandla bränsleförsörjningen

på längre sikt borde hinder icke möta att taga upp frågor, som sammanhängde

med den akuta försämringen av bränsleläget.

Bränsleutredningen har den 12 september 1951 framlagt en preliminär

undersökning rörande utvecklingen av Sveriges energibalans under 1950- talet. Utredningen anser det uppenbart, att ökade energibehov komma att

framträda utöver vad som motsvarar befolkningstillväxten. Såväl den fortsatta

utvecklingen av tätorterna som den pågående omgestaltningen av landsbygdens

bostadsbestånd innebära starkt ökade behov för uppvärmning. Samfärdseln

inom landet beräknas fortsätta att växa. För den industriella produktionens

utveckling förutses en betydande ökning av den årliga elkraftförbrukningen.

Den fortskridande mekaniseringen av jordbruket medför likaledes

stegrad energiförbrukning. Åtgärder böra därför — anför utredningen

— vidtagas för att i varje fall förhindra, att beroendet av bränsleimporten

ytterligare ökas. Vattenkraften bör sålunda utbyggas i åtminstone nuvarande

arbetstakt. Produktionen av maskintorv, torvbriketter och frästorv bör

successivt ökas för att år 1960 omfatta 4 miljoner ton. För de närmaste åren

föreslås i första hand, att redan utdikade mossar avverkas enligt hittills

gängse metoder. Efterhand som inventering och utdikning av mossarna samt

den tekniska utvecklingen så medgiva bör en mera långtsiktande utvinning

i större skala av torvbriketter och därmed jämförliga maskintorvprodukter

påbörjas. Samtidigt böra försöken fullföljas att genom våtkolning

eller andra metoder utveckla torvmossarnas tillgodogörande i riktning mot

ökad industriell skala. Även skifferoljeproduktionen föreslås utbyggd. Industriens

bränsleförsörjning bör granskas ur effektivitetssynpunkt och så
1

F. d. regeringsrådet IL Fransén, ordf., f. d. överdirektören K.-G. Ljungdahl, direktören G. OIhammar,

ledamoten av riksdagens första kammare, överingenjören B. E. F. Petrén, t. f. generaldirektören

J. H. Qvistgaard, ordf. i statens bränslekommission F. Severin och direktören D Werner.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

dana åtgärder vidtagas att man inom byggnadsvärlden och på hyresmarknaden

beaktar behovet av bränslebesparing vid uppvärmning och ventilation.

Lagringen av importbränslen föreslås utökad. Vidare böra forskningen

och utvecklingsarbetet beträffande produktion, distribution och användning

av bränslen organiseras och givas en tryggad finansiering. Utredningen

har också betonat, att behovet av värme- och bränsleteknisk personal av

skilda kategorier bör tillgodoses för att möta den utveckling, som måste

komma till stånd.

I anslutning till den sålunda lämnade översikten har bränsleutredningen

hemställt om anvisande av medel för viss bränsleteknisk forsknings- och

försöksverksamhet under budgetåret 1952/53.

Till behandling föreligger vidare ett flertal andra framställningar, som i

olika avseenden beröra bränslefrågor.

Statens bränslekommission har föreslagit, att å kapitalbudgeten tidigare

anvisade investeringsanslag till För lagskapital för inköp av ved samt till

Förlagskapital för inköp av fossila bränslen måtte sammanföras till ett anslag

för anskaffande av ved samt torv eller andra fasta fossila ämnen. I anslutning

härtill har kommissionen lämnat vissa uppgifter om det aktuella

bränsleläget. Kommissionen har också hemställt om stödåtgärder till främjande

av torvproduktionen samt om anslag för försöksverksamhet på torvområdet.

Sveriges geologiska undersökning in. fl. myndigheter ha i gemensam skrivelse

föreslagit, att inventeringen av torvmarker skall fortsättas och att anslag

för ändamålet skall ställas till geologiska undersökningens förfogande.

För forskningsverksamhet på torvområdet ha medel begärts av Aktiebolaget

Svensk torvförädling.

I det följande lämnas en närmare redogörelse för de här angivna framställningarna.

Den aktuella bränslesituationen m. m.

1951 års riksdag anvisade å kapitalbudgeten, under fonden för förlag till

statsverket, såsom investeringsanslag dels till Förlagskapital för inköp av

ved å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 30 000 000 kronor

samt å riksstaten för innevarande budgetår samma belopp, dels ock till

Förlagskapital för inköp av fossila bränslen å nämnda tilläggsstat 25 000 000

kronor samt å innevarande budgetårs riksstat likaledes 25 000 000 kronor.

Statens bränslekommission (skr. 30/8 1951, PM 6/12 1951 och 19/1 1952)

har anmält, att av anslaget till förlagskapital för inköp av ved ha, efter

medgivande av Kungl. Maj :t, ca 2,7 miljoner kronor disponerats för förlagsmedel

till torvproducenter. Såsom förlagsmedel för ved ha endast utbetalats

ca 90 000 kronor. Kommissionen hade visserligen i början av år 1951 ingått

ett avtal med Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, enligt vilket förbundet

skulle söka få fram ca 2 miljoner m3 ved, för vilket ändamål kom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 87.

5

missionen skulle tillhandahålla förlagskapital. Den sammanlagda kvantiteten

anskaffad ved blev dock icke större än 18 000 in3. Kommissionen disponerar

emellertid ca 60 000 in3 ved, som anskaffats av domänstyrelsen.

Utgifterna under anslaget till förlagskapital för inköp av fossila bränslen

utgjorde föregående budgetår 10 miljoner kronor. Under tiden juli—december

1951 har kommissionen köpt kol för 27,8 miljoner kronor samt sålt kol

för 14 miljoner kronor.

Bränslekommissionen uttalar, att man vid en bedömning av den aktuella

bränslesituationen bör utgå från att normalt bränslebehov föreligger, oaktat

temperaturförhållandena varit gynnsamma. Kommissionen uppskattar

det totala bränslebehovet för eldningsändamål under ett normalår till ca

16 miljoner ekvivalenta ton stenkol, varvid de olika bränslena med avseende

på sitt värmevärde omräknats i stenkol. Härav beräknas omkring 12 miljoner

ton behöva importeras med följande fördelning, angiven i ton stenkol:

stenkol ......................... 5 miljoner (drygt)

koks ............................ 3 »

eldningsoljor..................... 4 »

Importmöjligheterna för 1952 har kommissionen beräknat med beaktande

av redan avtalsbunden import och genom uppskattningar beträffande

importen från andra länder. Kommissionen räknar med avtal om en kolimport

av 4,5 miljoner ton. Med hänsyn till att endast en mindre kvantitet

kol torde kunna importeras mot mjukvalutabetalning utöver redan avtalad

kvantitet, tvingas kommissionen liksom under år 1951 att göra stödköp av

kol i U. S. A. för täckning av det beräknade kolbehovet. För att en total

kolimport av 5,2 miljoner ton skall uppnås under 1952 torde sålunda stödköp

av ungefär 0,6 miljon ton bli erforderliga.

Behovet av koks uppgår till drygt 3 miljoner ton, medan importen beräknas

till endast 2,5 miljoner ton. Koksbristen väntas sålunda bestå under

hela år 1952.

Under år 1951 har en stor del av koksbristen kunnat täckas med brunkolsbriketter.

Kommissionen förordar att även under år 1952 en betydande

mängd brunkolsbriketter — ca 0,5 miljon ton — importeras. Hela kvantiteten

torde emellertid icke kunna ingå i försörjningen som ersättning för koks,

då brunkolsbriketter sannolikt också under 1952 komma att användas i

stället för ved. Under alla förhållanden anser kommissionen en koksransonering

vara nödvändig också under nästkommande bränsleår, vilket innebär

att stenkol måste användas i de större fastigheterna som ersättning för

utebliven kokstilldelning.

Förbrukningen av eldningsoljor ökar alltjämt men ökningen har under

senaste året av skäl, sammanhängande med importmöjligheterna, tenderat

att avstanna. Kommissionen understryker att importbehovet av fasta bränslen

är helt beroende av möjligheten att importera eldningsolja. De angivna

behovs- och importsiffrorna för fasta bränslen förutsätta alltså, att importen

av eldningsoljor i fortsättningen ungefär kommer att motsvara 1951 års

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

import, i stenkol räknat 3,3 miljoner ton. Under år 1951 producerades dessutom

inom landet eldningsoljor av importerad råolja till en kvantitet motsvarande

1,2 miljon ton stenkol.

Produktionen av maskintorv har under år 1951 uppgått till endast omkring

100 000 ton. Frästorv har producerats för tillverkning av 50 000 ton

briketter. För torvsäsongen 1952 räknar kommissionen med en utökning

av maskintorvproduktionen samt en bibehållen frästorvproduktion.

Den hittills milda vintern i förening med den omständigheten, att brunkolsbriketter

i ökad utsträckning använts som ersättningsbränsle för ved,

har enligt kommissionen medfört, att faran för brist å brännved synes vara

avvärjd för innevarande bränsleår. För anskaffning av den för bränsleåret

1952/53 erforderliga vedkvantiteten har kommissionen uppmanat kommunerna

att sörja för vedanskaffningen för egna anläggningar, såsom sjukhus,

skolor och ålderdomshem, samt att säkerställa behovet av ved för sådana

konsumenter, som av ekonomiska skäl icke själva kunna ordna sin vedförsörjning.

Kommissionen har vidare intensifierat propagandan för fritidshuggningen

samt haft vissa förhandlingar om vedleveranser med enskilda

skogsägare, skogsägareföreningar och domänverket.

Kommissionen framhåller, att de oberäkneliga förhållanden, som f. n.

råda på såväl den inhemska som den utländska bränslemarknaden, göra det

omöjligt att närmare ange de kvantiteter bränsle av olika slag, som kunna

anskaffas under budgetåret 1952/53. Kommissionen hemställer därför att

de till kommissionens förfogande ställda förlagsmedlen å tillhopa 110 miljoner

kronor under nästa budgetår måtte få disponeras såsom ett enda anslag

för anskaffande av ved samt torv eller andra fasta fossila bränslen efter

kommissionens gottfinnande.

Stöd åt den inhemska torvproduktionen m. m.

I syfte att främja torvproduktionen under år 1951 bemyndigade Kungl.

Maj :t den 25 maj 1951 statens bränslekommission att träffa avtal med torvproducenter

om tillverkning under nämnda år av sammanlagt högst 200 000

ton. maskintorv. Samtidigt medgav Kungl. Maj :t, att kommissionen fick intill

ett belopp av 6 000 000 kronor i mån av behov utlämna förlagskapital för

tillverkning av torv till producenter, med vilka avtal träffats. Kommissionen

ägde härför disponera det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51 å kapitalbudgeten anvisade investeringsanslaget till förlagskapital

för inköp av ved. Enligt ifrågavarande avtal garanterade kommissionen producenterna

ett försäljningspris av 50 kronor per ton torv av viss angiven

beskaffenhet. Vidare förband sig kommissionen att i form av räntefria lån

ställa förlagskapital till förfogande intill 80 procent av de beräknade totala

tillverkningskostnaderna, dock högst 40 kronor per ton. Den totala produktionen

under år 1951 beräknas stanna vid omkring 100 000 ton maskintorv,

varav från producenter som erhållit förlagsmedel ca 75 000 ton.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

7

Beträffande torvproduktionen under 1952 har Kungl. Maj :t den 1 februari

detta år bemyndigat bränslekommissionen att ingå avtal med torvproducenterna

om tillverkning av högst 400 000 ton torv för eldningsändamål,

varvid garantipriset bestämts till 40 kronor per ton. Kommissionen medgavs

samtidigt att utlämna driftslån intill ett belopp av 40 kronor per ton beräknad

årsproduktion.

Bränslekommissionen erinrar (skr. 30/8 och PM 6/12 1951) att den torvtillverkning,

som igångsattes år 1941 med visst statligt stöd och som år

1945 nådde en volym av 1,2 miljon ton, sedermera minskade för att efter

1948 års torvsäsong praktiskt taget upphöra. Efter sistnämnda år har den

tidigare ganska rikliga arbetsutrustningen i väsentlig omfattning skingrats

och arbetskraften övergått till annan verksamhet. Då kommissionen undersökte

möjligheterna att under 1951 få till stånd en produktion av maskintorv,

befunnos möjligheterna mycket begränsade. Med hänsyn till ovissheten

om den internationella utvecklingen bör maskintorvproduktionen fortsätta

som ett medel att trygga den aktuella bränsleförsörjningen. En produktion

av önskad omfattning kan emellertid enligt kommissionens uppfattning icke

komma till stånd om tiden för avtal med producenterna begränsas till endast

ett år. Kortvariga avtal medföra osäkerhet hos både producenter och

konsumenter. De förstnämnda komma icke att ha tillräcklig stimulans för

skapande av en effektiv produktionsapparat och en utbildad arbetarstam

samt av en solid kundkrets. På konsumentsidan hinner icke ett varaktigt

intresse för torvbränsle uppstå. En produktion efter dessa linjer blir betydligt

dyrbarare än om ett långtidsprogram lägges upp. Då ett dylikt program

sannolikt kommer att föreslås av bränsleutredningen, har kommissionen ansett,

att nu aktuella åtgärder för en fortsatt och ökad torvproduktion böra

avse en treårsperiod. Med hänsyn till de fördelar, som torde vinnas genom

denna längre avtalsperiod, anses en årlig maskintorvproduktion av 400 000

ton icke osannolik. En förutsättning härför är emellertid, att staten lämnar

ekonomiskt stöd åt producenterna.

Kommissionen berör även möjligheten att få till stånd avtal med vissa

torvkonsumenter om avsättning av torv. Ett visst intresse för torveldning

torde föreligga bl. a. hos statens järnvägar och arméförvaltningen. Förutsättningar

för långtidsavtal med konsumenter torde emellertid vara en

jämn och pålitlig tillgång till torv och en prissättning, som också vid fallande

kolpris är fördelaktig. Ett garantiavtal mellan t. ex. bränslekommissionen

och statens järnvägar, som tillförsäkrade statens järnvägar leveranser

av torv till ett pris, som kan konkurrera med även ett sänkt kolpris,

skulle kunna säkra avsättningen av ca 100 000 ton torv per år. Avtalet

skulle därvid utformas så att statens järnvägar icke behöver betala högre

pris för torv än som motsvarar 45 procent av det aktuella kolpriset. Om

marknadspriset för torv ligger högre, skall bränslekommissionen svara för

mellanskillnaden. Dylika garantiavtal mellan bränslekommissionen och

statliga köpare skulle bl. a. betyda, att handeln med torv förblev producentens

och konsumentens angelägenhet på ett annat sätt än om bränsle
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

kommissionen skulle inlösa torv hos en missnöjd producent och därefter

sälja torven till en ovillig konsument.

Kommissionen föreslår vidare att Kungl. Maj :t vidtager åtgärder för uppförande

av ytterligare en torvbrikettfabrik. F. n. finnes endast en sådan i

landet, nämligen den som drives av det statliga torvbolaget. Anläggningskostnaderna

för en dylik fabrik uppskattas till i runt tal It miljoner

kronor.

Kommissionen har sedermera (skr. 24/1 1952) anmält, att kommissionen

— under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande — träffat i huvudsak

följande överenskommelse med representanter för torvproducenterna. Producenterna

ingå ett treårsavtal med kommissionen för perioden 1953—1955

om årlig produktion av ca 400 000 ton torv för eldningsändamål. Producent

kan av staten begära inlösen av osålda kvantiteter torv till visst, av

staten garanterat pris. Garantipriset utgör 40 kronor för 1953 och 1954 års

produktion samt 35 kronor för tillverkning under 1955. Producent, som förbinder

sig att tillverka torv under samtliga tre år, skall av kommissionen

kunna beviljas anläggningslån för mossens utrustning med maskiner o. d.

intill ett belopp av högst 25 kronor per ton beräknad årsproduktion. Dylikt

lån skall löpa med 4 procents ränta samt återbetalas med en tredjedel varje

år. Kommissionen skall vidare för ett år i sänder kunna lämna räntefria

driftslån intill 25 kronor per ton beräknad torvproduktion. Driftslån skall

återbetalas successivt i förhållande till gjorda leveranser och senast den

31 oktober året efter det, då lånet erhölls.

Om kommissionen uppsäger avtalet till upphörande efter ett års produktion

skola två tredjedelar av beviljade anläggningslån avskrivas. Uppsäges

avtalet av kommissionen efter två års produktion, skall avskrivning ske med

en tredjedel. Avskrivning skall dock endast medges, om producenten förbinder

sig att under fem år bibehålla och vårda den vid torvtillverkningen

begagnade utrustningen. Driftslån skall däremot icke kunna avskrivas.

Därest den åsyftade tillverkningen i sin helhet kommer till stånd och

alla producenter helt utnyttja de erbjudna lånemöjligheterna, skulle medelsbehovet

utgöra för anläggningslån 10 miljoner kronor samt för driftslån

årligen under avtalsperioden 10 miljoner kronor. Kommissionen föreslår,

att anslagen till förlagskapital för inköp av ved och fossila bränslen utnyttjas

lör utlämnande av eventuella lån. Avsättningsgarantien innebär ett maximalt

belopp av 16 miljoner kronor under ett vart av åren 1953 och 1954

samt 14 miljoner kronor under 1955. Kommissionen förutser dock icke någon

mera omfattande inlösen av torv. Skulle en sådan omsvängning i förhållandena

inträda, att torv icke längre kan produceras till konkurrenskraftigt

pris, äger kommissionen möjlighet att häva treårsavtalet.

Bränsleutredningen understryker, att varje strävan att utvidga maskintorvproduktionen

är förtjänt av statsmakternas stöd. Utredningen tillstyrker

att treårsavtal om en årlig produktion av 400 000 ton torv upprättas.

Utredningen uttalar vidare, att en ny torvbrikettfabrik utan dröjsmål bör

komma till stånd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87,

£

Inventering av torvmarker.

Kungl. Maj :t har den 22 juni 1951 uppdragit åt bränslekommissionen

att under sommaren 1951 låta inventera vissa torvmossar i södra Sverige,

för vilket ändamål kommissionen ägde att taga i anspråk högst 60 000 kronor

av sitt omkostnadsanslag. Ifrågavarande inventering har utförts av

Sveriges geologiska undersökning.

Sveriges geologiska undersökning, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

och bränslekommissionen (gemensam skr. 18/12 1951) ha hemställt

om fortsatt inventering av torvmossar. Myndigheterna framhålla, att

geologiska undersökningen under åren 1917—1923 var sysselsatt med en

torvmarksinventering i Götaland och Svealand utom Dalarna. 1940 och 1943

utfördes vissa mindre kompletteringsarbeten, och under 1951 inventerades

vissa mossar i södra Sverige i enlighet med Kungl. Maj :ts i det föregående

angivna beslut. Till geologiska undersökningen har sammanförts ett flertal

äldre arkiv rörande tidigare mossinventeringar. F. n. pågår viss bearbetning

av dessa arkiv, varvid det visat sig, att särskilt de torvmarksrika delarna

i Småland, Västergötland och Halland behöva en ny överarbetning i

vad angår helt eller delvis okända torvmarker. De påbörjade inventeringsarbetena

böra fortsättas under de närmaste åren. De sammanlagda kostna
-

derna för ett års torvinventering beräknas enligt följande:

Två geologer i Cg 26 ........................................ 30 000

Sex patruller om en ledare och tre hantlangare under 2V2 månader 75 000

Komplettering av utrustningen .............................. 5 000

Summa kronor 110 000.

Patrullerna beräknas hinna inventera ca 10 000 hektar torvmarksyta om

året. Då det föreligger brist på torvtekniskt utbildade personer, böra torvgeologerna

även mot viss avgift i möjlig mån tillhandagå allmänheten med

undersöknings- och planläggningsarbeten. Inflytande inkomster föreslås

skola användas för att bestrida kostnaderna för den extra personal m. m.,

som undersökningar åt enskilda kräva. För att erhålla kvalificerad personal

böra garantier finnas att inventeringsarbetet äger bestånd under viss tid,

åtminstone fem år. Myndigheterna hemställa att för budgetåret 1952/53 ett

belopp av 110 000 kronor ställes till geologiska undersökningens förfogande

för ifrågavarande mossinventering. Då vissa förarbeten dessförinnan måste

påbörjas, bör härutöver för innevarande budgetår ett belopp av 50 000 kronor

anvisas till geologiska undersökningen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

Bränsleteknisk forsknings- och försöksverksamhet.

Rörande nu pågående forskning på det bränsletekniska området har

bränsleutredningen lämnat bl. a. följande uppgifter.

Genom anslag från statens tekniska forskningsråd understödjes allmän

bränsleteknisk forskning. Viss försöksverksamhet bedrives vid de tekniska

högskolorna. För utvecklingsarbete på byggnadsuppvärmningens område

lämnas understöd av statens kommitté för byggnadsforskning samt en under

Svenska värme- och sanitetstekniska föreningen hörande stiftelse för

forskning. På detta område verka även statliga förvaltningsorgan såsom

byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen. Statens hantverk sinstitut

driver i likhet med byggnadsstyrelsen ett särskilt pannlaboratorium.

Svenska uppfinnarkontoret understödjer den fria uppfinnarverksamheten

även inom eldningstekniken. Ångpanneföreningarna ha arbetat med de industriella

värmeprocesserna. Vad beträffar området för hushållens bränsleförbrukning

erinrar utredningen om verksamheten vid Hemmens forskningsinstitut.

Beträffande den inhemska bränsleproduktionen av torv och

skifferolja bedrives forskningsverksamhet av de statliga företagen Aktiebolaget

Svensk torvförädling och Svenska skifferoljeaktiebolaget.

Allmän bränsleforskning.

Bränsleutredningen har (skr. 12/9 och 28/11 1951) hemställt om ett särskilt

anslag för nästa budgetår av 1 000 000 kronor för åtgärder till främjande

av rationell bränsleförsörjning. Avsikten med anslaget är att möjliggöra

sådana åtgärder, för vilkas genomförande statsmedel eljest icke kunna

förväntas stå till förfogande men som äro nödvändiga för att bl. a. resultaten

av den statsunderstödda forskningen skola bliva tillgodogjorda. Utredningen

åsyftar samordning icke blott med anslagen till statens tekniska

forskningsråd och Aktiebolaget Svensk torvförädling samt vissa av bränslekommissionen

begärda medelsdispositioner utan även med anslagen till statens

kommitté för byggnadsforskning och till Svenska uppfinnarkontoret

ävensom med anslag, som kommuner och enskilda ställa till förfogande för

likartade ändamål.

Utredningen understryker att åtgärder snarast måste vidtagas för ekonomisering

vid användning av bränslen. Nuvarande anslag till forskning på

byggnadsuppvärmningens område äro otillräckliga. I fråga om hushållens

värmeförbrukning och lokaluppvärmning i allmänhet torde betydande besparingar

kunna vinnas. Utredningen föreslår icke f. n. någon försöks- eller

utredningsverksamhet på samfärdselns områden eller beträffande industriens

värmeproblem. Särskilda undersökningar rörande användningen av flytande

drivmedel inom jordbruk och skogsbruk äro icke heller f. n. erforderliga.

Däremot anser utredningen effektiva insatser från det allmänna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

nödvändiga för att utveckla produktionen inom landet av bränntorv och

skifferolja, där viktiga avsnitt falla utanför de statliga företagens intressesfärer

eller sakna plats i dessas finansieringsprogram. Slutligen torde det

föreslagna anslaget få disponeras även för sådana utgifter i samband med

utredningens egen verksamhet, som icke lämpligen böra belasta kommittéanslaget.

De i första hand aktuella arbetsuppgifterna äro enligt utredningen följande.

Allmänna byggnadsvärmeproblem. En högst betydande bränslebesparing

kan uppnås i hyreshus, där hyresgästernas ekonomiska intresse blivit inkopplat

genom mätning av bränsleförbrukningen. Något mätsystem, som kan

anses äga odelat förtroende, har emellertid ännu icke framkommit. Undersökningar

som kunna leda till ett lämpligt system för värmemätning i lägenheter

böra därför vidtagas. Vissa normer för inomhusklimat böra också

utarbetas. Eftersom en ändring av rumstemperaturen med 1° medför en

skillnad i bränslekonsumtion av 6 å 8 procent, är det vidare av stor betydelse

att temperaturen icke hålles högre än vad som motsvarar flertalets anspråk.

De faktiska temperaturvanorna böra sålunda kartläggas.

Den prisstegring på bränsle, som inträffat efter det andra världskrigets

utbrott, ersättes i allmänhet av hyresgästerna i form av bränsletillägg. Hyresvärdens

intresse att nedbringa de totala bränslekostnaderna reduceras

därigenom. Icke heller hyresgästerna ha något större intresse av att minska

bränsleåtgången, så länge icke kostnadsfördelningen på hyresgästerna grundar

sig på mätning. Möjligheterna att ändra de nuvarande reglerna på detta

område böra utredas. Såsom grundval härför fordras tekniskt-ekonomiska

utredningar.

Byggnadstekniska problem. Nu gällande byggnadsbestännnelser beträffande

värmeisolering äro icke fastställda med hänsyn till aktuella byggnadsoch

bränslekostnader och äro dessutom i viss mån ofullständiga. Genom

bränsleutredningen bör material insamlas och bearbetas för en revision av

nämnda bestämmelser. Frågan om lämpliga ventilationsanordningar och

fönsterkonstruktioner bör utredas ur tekniskt-ekonomiska synpunkter.

Lämpliga anvisningar för värmeledningsinstallationer böra utfärdas och

utbildning på området anordnas.

Eldningstekniska problem. De ökade bränslekostnaderna och svårigheterna

att anskaffa önskade bränslen ha skärpt kraven på pannornas ekonomi

och användbarhet för tillgängliga bränslen. F. n. är det svårt att elda med

kol i småpannor. Utredningen bör medverka till utvecklingen av en fullgod

koleldad mindre panna. Oljcbrännarna för småanläggningar äro ofullkomliga

och höra likaledes förbättras. Om den nuvarande utvecklingen i riktning

mot ökad användning av importerade bränslen även i utpräglade skogsbygder

skall kunna hejdas, måste effektivare värmeledningspannor konstrueras,

helst sådana typer, i vilka man kan elda med såväl torv som ved. Statistiska

undersökningar om driftskostnaderna vid olika uppvärmningssystem böra

företagas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

Systemfrågor. Vid nybebyggelse av större bostadsområden anordnas numera

ofta uppvärmning medelst gemensamma värmecentraler. Utredningsarbete

och försöksverksamhet på detta område pågå, men vissa kompletterande

undersökningar böra utföras med statsmedel för att åstadkomma en

allsidig belysning av fjärrvärmesystemets samhälleliga konsekvenser. Nya

system för uppvärmning t. ex. med varmvatten, elkraft eller på annat sätt

av bjälklag eller väggar böra studeras. Möjligheterna att medelst gas eller

elkraft decentralisera varmvattenberedningen till hushållen böra — liksom

andra vägar att motverka slöseriet med varmvatten — undersökas. Om

elkraft i framtiden i större omfattning skall kunna användas för byggnadsuppvärmning,

måste den utnyttjas på ett bättre sätt. Av särskilt intresse är

därvid att få till stånd en grundlig utredning rörande den s. k. värmepumpen.

Torvfrågor. Utvecklingsarbete rörande framställning av torvbränsle bedrives

av det statliga torvbolaget. Beträffande det rationella utnyttjandet av

detta bränsle förekommer däremot ej någon motsvarande verksamhet. Lämpliga

eldstäder för torvbränsle böra prövas och möjligheterna att framställa

torvkoks och torvkol samt torvgas undersökas.

Skifferoljefrågor. För en forcerad utveckling av skifferoljeindustrien böra

frågorna om svavelrening av rökgaser samt underjordisk förgasning studeras.

Utrymme härför har icke kunnat beredas inom den av skifferoljebolaget

planlagda försöksverksamheten.

Fördelningen av det begärda anslagsbeloppet på olika arbetsuppgifter har

av utredningen uppskattats enligt följande sammanställning.

Arbetsuppgift

Allmänna byggnadsvärmeproblem

1. Värmemätning ................

2. Normer för inomhusklimat . ..

3. Temperaturvanor .............

4. Bränslekostnadernas fördelning .

Kostnad

under

budgetåret

1952/53

50 000

50 000

20 000

10 000

Byggnadstekniska värmeproblem

5. Isolering ............................................ 50 000

6. Ventilation .......................................... 40 000

7. Fönster ............................................. 20 000

8. Värmeledningsinstallationer ........................... 10 000

Eldningstekniska problem

9. Stenkolspannor ...................................... 30 000

10. Oljebrännare för småanläggningar...................... 25 000

11. Vedpannor .......................................... 30 000

12. Driftundersökningar.................................. 25 000

Systemfrågor

13. Fjärrvärme .......................................... 30 000

14. Nya uppvärmningssystem............................. 50 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

13

Kostnad

under

budgetåret

1952/53

15. Vann vattenberedning ................................. 10 000

16. Elkraft för värmeändamål ............................ 20 000

Torvfrågor

17. Eldstäder ........................................... 40 000

18. Torvkoks och torvkol................................. 40 000

19. Torvgas ............................................. 20 000

Skifferolj ef rågor

20. Svavelrening av rökgaser.............................. 200 000

21. Underjordisk förgasning .............................. 200 000

Omkostnader i samband med bränsleutredningens verksamhet,

som icke böra täckas från kommittéanslaget................ 30 000

Summa kronor 1 000 000.

Utredningen understryker att de flesta arbetsuppgifterna icke kunna väntas

bli slutförda inom loppet av ett år. De angivna beloppen äro därför i

många fall att betrakta som delkostnader, vilka falla på budgetåret 1952/53.

Vidare kunna hittills oförutsedda uppgifter tillkomma, varigenom den slutliga

fördelningen kan komma att avvika från den nu föreslagna.

Speciell torvforskning.

Utöver vad bränsleutredningen anfört om forskning på torvområdet ha

särskilda framställningar om anslag för torvforskning m. m. gjorts av Aktiebolaget

Svensk torvförådling och bränslekommissionen.

Beträffande den av nyssnämnda aktiebolag bedrivna forskningsverksamheten

må här följande nämnas. Bolaget, som äges av staten, bildades 1939,

då urtima riksdagen beviljade 5 miljoner kronor till aktieteckning i bolaget.

Till planläggning av torvforskning m. m. anvisade 1947 års riksdag (prop.

nr 308, statsutsk. uti. nr 216, r. skr. nr 402) ett reservationsanslag av 200 000

kronor, vilket anslag ställdes till bolagets disposition att användas för arbetet

med den avsedda planläggningen samt för forsknings- och försöksarbete

på torvområdet. Riksdagen har sedermera för vart och ett av budgetåren

1949/50, 1950/51 och 1951/52 anvisat ett reservationsanslag av 150 000 kronor

till bidrag till bolagets forskning.

I fråga om forskningsverksamheten under budgetåret 1950/51 har bolaget

(skr. 13/8 1951) lämnat bl. a. följande uppgifter. Forskningsa^delningens

personal har bestått av en chef med sekreterare samt fyra gruppchefer med

vardera två assistenter eller tillhopa 14 personer. För verksamheten har disponerats

lokaler i Ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation i Stockholm.

Arbetet vid avdelningen har i stort följt ett av bolaget den 16 septem
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

ber 1950 framlagt program (se X ht 1951, s. 71). De sammanlagda kostnaderna

under nämnda budgetår uppgingo till 312 217 kronor, varav bolaget

av egna medel tillskjutit (312 217—150 000 =) 162 217 kronor.

Forskningsverksamheten bedrives fr. o. in. hösten 1951 i ett av bolaget

med egna medel för en kostnad av i runt tal 700 000 kronor uppfört forskningslaboratorium

i Lund. I samband härmed har arbetet organiserats på

sex avdelningar, nämligen en kontorsavdelning, en kemisk och en fysikalisk

avdelning samt en konstruktions-, en projekterings- och en driftsavdelning.

Driftsavdelningen har förlagts till bolagets anläggningar i Sösdala.

Personalen uppgår till sammanlagt 18 personer och de totala kostnaderna

för forskningsverksamheten under budgetåret 1951/52 ha av bolaget beräknats

till 380 000 kronor. Med hänsyn till den försämrade bränslesituationen

avser bolaget att under detta budgetår i högre grad än tidigare inrikta

forskningen på sådana uppgifter, vilka sammanhänga med torvens användning

som bränsle, främst vissa undersökningar rörande våtkolning.

För forsknings- och utvecklingsarbete under budgetåret 1952/53 hemställer

bolaget (skr. 13/8 1951) om statsbidrag å 2 400 000 kronor enligt föl
-

jande plan.

Ordinarie forskningsverksamhet............................. 400 000

Utvidgad experimentverksamhet rörande maskintorv .......... 500 000

Försöksanläggning för våtkolning........................... 1 500 000

Summa kronor 2 400 000.

Bolaget framhåller, att den ordinarie forskningsverksamheten under nästa

budgetår i övervägande grad skall koncentreras på avvattningsproblemet och

i stort sett kommer att följa samma linjer som under budgetåret 1951/52.

Arbetsprogrammet på maskintorvområdet omfattar i första hand efterbehandlingen

av torven. Avsikten är att utnyttja bolagets anläggningar på

Hästhagens mosse för experiment, inriktade på mekanisering av bärgningsoch

torkningsprocessen. För maskinanskaffning beräknas 400 000 kronor

samt för löner och övriga driftskostnader 100 000 kronor för nästa budgetår.

Beträffande behovet av en försöksanläggning för våtkolning framhålles i

en av bolaget upprättad PM bl. a. följande.

Torvförädlingens primära mål är att åstadkomma ett bränsle, som under

normala ekonomiska betingelser kan konkurrera med kol. Det allt överskuggande

problemet härvidlag är avvattningen. De metoder, som hittills

kunnat genomföras industriellt, baseras på lufttorkning och lida av flera

principiella olägenheter: de äro i hög grad beroende av torvkvaliteten, klimat

och väderlek inverka starkt på produktionen, varjämte arbetet är säsongbetonat

och medför betydande arbetskraftsproblem.

Dessa svårigheter kunna till stor del undvikas genom våtkolning och därpå

följande mekanisk avvattning. Denna metod fordrar emellertid mycket

stora anläggningar och dess ekonomiska möjligheter äro ännu otillräckligt

utredda. För att man skall få ett bestämt svar på frågan om våtkolningsprocessen

kan bli räntabel, är det nödvändigt att de tekniska och ekonomiska

problem, som äro förknippade med metoden, undersökas betydligt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

15

noggrannare än som tidigare skett. Till detta erfordras dock en försöksanläggning

i halvstor skala. Kapitalbehovet härför är stort och utsikterna att

få ett positivt resultat ovissa. Man är emellertid tvungen att göra ett försök

av denna storleksordning och med insats av alla tillgängliga resurser för att

få underlag för en säker ekonomisk kalkyl, utan vilken all diskussion om

våtkolningens utsikter hänger i luften.

Bolaget har framlagt förslag om uppförande av en försöksanläggning för

våtkolning i Sösdala. De kostnadsberäkningar, som framlagts, äro enligt bolaget

att betrakta som överslagskalkyler, då erforderligt underlag för mera

detaljerade beräkningar ej förelegat. Under förutsättning att vanlig ångpanneplåt

användes i de i anläggningen ingående tryckkärlen beräknas anläggningskostnaderna

till 920 000 kronor. Emellertid anses det önskvärt, att

anläggningen redan från början utformas så att den kan användas för en

längre tids försöksdrift. Under denna förutsättning böra vissa ytor utföras i

syrafast material. Härigenom stiga anläggningskostnaderna till 1 280 009

kronor. Driftskostnaderna för våtkolningsanläggningen beräknas till 220 009

kronor.

Bränslekommissionen (skr. 30/8 och PM 10/11 1951), som tillstyrker

torvbolagets medelsäskanden, har hemställt om ett anslag under innevarande

budgetår av 1 000 000 kronor för experiment och försöksdrift på torvområdet

vid sidan om det statliga företagets verksamhet. Anslaget bör användas

för att stödja experiment, som syfta till att konstruera eller förbättra

maskiner och metoder, samt för försöksdrift med nya konstruktioner.

Det är enligt vad kommissionen framhåller icke lämpligt, att alla

sådana uppgifter överlämnas till det statliga torvbolaget, som ju i sin försälj

ningsverksamhet konkurrerar med andra torvproducenter. Anslaget bör

vidare användas för anställande av en konsulent med uppgift att lämna

råd till producenter angående produktions-, arbetskrafts- och försälj ningsfrågor

m. m. Anslaget föreslås fördelat efter samråd med riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap och torvbolaget eller särskilt förordnade

experter.

Bränsleutredningen tillstyrker torvbolagets och bränslekommissionens

framställningar om medel för forsknings- och försöksverksamhet.

Departementschefen.

Sverige är i hög grad beroende av import för att täcka behovet av bränsle.

Förhållandena utomlands kunna därför kännbart påverka vår bränsleförsörjning.

Efter det andra världskrigets utbrott måste statsmakterna också

ingripa för att trygga vår försörjning på detta område, och handeln med

ett flertal bränslen reglerades. Mot slutet av 1940-talet kunde dock dessa

regleringar efter hand avvecklas.

I samband med skärpningen av det utrikespolitiska läget under år 1950

försämrades bränslesituationen ånyo. Möjligheterna att importera fossila

bränslen minskades avsevärt, och särskilda åtgärder ansågos nödvändiga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr S7.

för att bygga upp en reserv av såväl importerade som inhemska bränslen.

1951 års riksdag beviljade sålunda investeringsanslag till förlagskapital för

inköp av ved om tillhopa 60 miljoner kronor och för inköp av fossila bränslen

om sammanlagt 50 miljoner kronor. Härigenom har det blivit möjligt att

hittills trygga en jämn införsel av fossila bränslen. Betydande svårigheter

ha däremot förelegat att täcka efterfrågan på ved, och de förlagsmedel, som

anvisats för inköp av detta bränsle, ha endast i mycket ringa omfattning tagits

i anspråk härför. Prisutvecklingen på vedmarknaden har även ingivit

farhågor. Den hittills förhållandevis milda vintern har emellertid bidragit

till att förbättra det aktuella läget, och enligt bränslekommissionens bedömande

täcker tillgången på ved numera behovet under innevarande bränslesäsong.

Under nästa budgetår synes läget beträffande de fossila bränslena i huvudsak

förbli oförändrat. Någon nämnvärd ökning av importen från europeiska

länder torde icke vara att emotse och inköpen av amerikanska kol

böra därför fortsätta. Med hänsyn till den allvarliga bränslesituationen torde

även de i övrigt vidtagna åtgärderna för inköp och lagring av bränsle m. in.

böra fullföljas under budgetåret 1952/53. Bränslekommissionen har emellertid

framhållit, att man svårligen kan ange de kvantiteter bränsle av skilda slag,

som kunna anskaffas. Om riksdagen icke anför erinran häremot, torde de

förut nämnda investeringsanslagem till förlagskapital för inköp av ved och

till förlagskapital för inköp av fossila bränslen i fortsättningen få disponeras

för anskaffande av olika slags bränslen oberoende av anslagets rubricering.

Jag övergår härefter till frågan om möjligheten att på något längre sikt

förbättra vår bränsleförsörjning och intensifiera forskningen på området.

I direktiven för den år 1951 tillkallade bränsleutredningen framhöll jag,

att utformningen av vår bränsleförsörjning innefattade stora tekniska och

ekonomiska problem. Utredningen skulle bl. a. pröva möjligheten att minska

vårt beroende av utlandet i fråga om bränsle. Utredningen har nu i en preliminär

undersökning framhållit att ett flertal samverkande faktorer medför

att energibehovet inom landet kan väntas avsevärt öka under innevarande

årtionde. Härigenom accentueras ytterligare behovet av snara åtgärder i syfte

att förbättra vår bränsleförsörjning. Strävandena att utveckla den inhemska

bränsleproduktionen — främst vattenkraft, skiffer och torv — böra intensifieras.

Vad gäller vattenkraften är denna föremål för planmässig utbyggnad.

Frågan om skifferoljeindustriens ställning kommer i annat sammanhang

att föreläggas riksdagen. Möjligheterna att öka torvproduktionen skola

emellertid här närmare belysas.

Sverige är rikt på torvmossar. Flertalet av dem kan dock till följd av belägenhet,

torvens beskaffenhet etc. icke rimligen komma i fråga för produktion.

Man liar emellertid räknat med att från övriga mossar en torvbränslemängd

motsvarande ca'' 400 miljoner ton stenkol skulle kunna utvinnas.

Som jämförelse må nämnas, att importbehovet av bränsle för eldningsändamål

f. n. uppgår till — räknat i stenkol — ca 12 miljoner ton per år.

Om fullgoda tekniska möjligheter förelåge att utnyttja torven, skulle denna

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

vara av stor betydelse för vår bränsleförsörjning. Med hittills tillämpade

metoder har den dock i huvudsak endast blivit ett ersättningsbränsle. Under

åren närmast före det andra världskriget utgjorde tillverkningen av torv för

bränsleändamål sålunda blott ca 25 000 ton per år. Produktionen ökade sedan

kraftigt under krigsåren och uppgick år 1945 till omkring 1 250 000 ton,

motsvarande mer än 600 000 ton kol, men minskade därefter snabbt och

nedgick vad beträffar maskintorven till ungefärligen förkrigsnivån. Sedan

bränslekommissionen ingått avtal med torvproducenterna angående

tillverkning under 1951, varigenom producenterna tillförsäkrades ett garantipris

på torv samt vissa förlagsmedel, steg produktionen av maskintorv

nämnda år till ca 100 000 ton. Härjämte tillverkades omkring 50 000

ton torvbriketter. För 1952 har kommissionen bemyndigats ingå liknande

avtal om produktion intill 400 000 ton. Det är enligt min mening angeläget,

att möjligheterna att utnyttja torven som bränsle på allt sätt utvecklas.

Den nuvarande produktionen bör därför avsevärt höjas och forskningen

intensifieras. Målet bör vara att göra torven till ett konkurrenskraftigt

bränsle på flera områden, så att torvindustrien kan bli lönsam även under

normala förhållanden. Jag vill erinra om att bränsleutredningen förordat

att torvframställningen successivt ökas så att man år 1960 uppnår en produktion

av maskintorv, torvbriketter och frästorv om 4 miljoner ton, motsvarande

ca 2 miljoner ton stenkol.

Bränslekommissionen har nu hemställt om bemyndigande att ingå ett

treårsavtal med torvproducenterna om årlig tillverkning av torv för eldningsändamål

intill 400 000 ton. Enligt avtalet skola producenterna kunna

erhålla anläggnings- och driftslån, varjämte kommissionen förbinder sig att

inlösa osåld torv till visst garanterat pris, som för 1953 utgör 40 kronor, för

1954 likaledes 40 kronor samt för 1955 35 kronor för ton. Jag delar kommissionens

uppfattning, att ett flerårsavtal bör komma till stånd för att på

något längre sikt vidmakthålla intresset för torv hos såväl producenter som

konsumenter. Utformningen av det framlagda avtalsförslaget, för vilket en

närmare redogörelse lämnats i det föregående, synes kunna godtagas. Om

riksdagen ej har något att erinra häremot, bör kommissionen bemyndigas

ingå avtal av sådan innebörd.

Kommissionens förslag att eventuellt kontraktera leveranser till vissa

större konsumenter, såsom statens järnvägar och arméförvaltningen, varigenom

dessa skulle tillförsäkras torv till ett pris som efter vissa grunder understeg

det aktuella kolpriset, torde lämpligen böra ytterligare övervägas.

Av nu rådande prisläge att döma — det aktuella genomsnittspriset utgör

för stenkol 128 kronor per ton och för bränntorv 57 kronor 50 öre per ton

— torde avsättningsgarantien icke medföra några nämnvärda kostnader för

statsverket. I den mån utgifter av denna anledning likväl uppkomma, torde

de tills vidare få bestridas från det å tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till Omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta bränslen,

m. in. Jag förordar vidare, att mcdelsbehovct för utlämnande av anläggnings-

och driftslån tillgodoses från de förutnämnda å kapitalbudgeten

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. AV 87.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kangl. Maj.ts proposition nr 87.

anvisade investeringsanslagen till förlagskapital för inköp av ved och förlagskapital

för inköp av fossila bränslen, vilka anslag även böra tillgodoföras

återbetalda belopp. Särskild medelsanvisning synes f. n. icke erforderlig.

För en utvidgning av torvtillverkningen behövs en överblick över vilka

mossar, som äro lämpade för produktion. Genom Sveriges geologiska undersöknings

försorg har under år 1951 en mossinventering påbörjats. Nämnda

år täcktes kostnaderna härför av medel, som ställts till bränslekommissionens

förfogande för omkostnader. Av Sveriges geologiska undersökning,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap och bränslekommissionen

ha nu begärts tillhopa 160 000 kronor för innevarande och nästa budgetår

till fortsatt mossinventering. Myndigheterna ha vidare framhållit att inventeringen

bör fortgå under åtminstone fem år. Utan tvivel är det angeläget att

åtgärder vidtagas för att bättre kännedom skall vinnas om torvmarkemas

läge och beskaffenhet. Jag är emellertid icke beredd att föreslå någon

väsentligt ökad medelsanvisning för ändamålet utan förutsätter att inventeringen

under 1952 bedrives i ungefär samma omfattning som under 1951.

Jag förordar därför att 60 000 kronor anvisas såsom reservationsanslag för

budgetåret 1952/53 till Inventering av torvmossar.

Bränslekommissionens hemställan att förberedelser måtte vidtagas för

uppförande av en ny torvbrikettfabrik för en beräknad kostnad av 11 miljoner

kronor bör f. n. icke föranleda någon åtgärd. Jag förutsätter att styrelsen

för det statliga torvbolaget tar frågan under övervägande och därest

så befinnes påkallat framlägger förslag till erforderliga åtgärder.

Med hänsyn till torvproduktionens nuvarande tekniska läge förutsätter

en mera betydande ökning av tillverkningen ett omfattande forskningsarbete.

Det väsentliga problemet är här frågan om torvens avvattning. De hittillsvarande

metoderna för torvens utnyttjande bygga på lufttorkning, vilket

bl. a. innebär, att arbetet endast kan utföras på sommaren och att man i hög

grad är beroende av klimatförhållandena. För rationalisering av torvproduktionen

är det därför synnerligen angeläget att söka nå fram till sådana metoder,

som möjliggöra kontinuerlig industriell drift. Det forskningsarbete,

som bedrives av det statsägda Aktiebolaget Svensk torvförädling, har bl. a.

inriktats på våtkolningsmetoden, vid vilken torven avvattnas på mekanisk

väg. För att få klarlagt, om denna metod är räntabel, anses emellertid

nödvändigt att fortsatta undersökningar ske vid en försöksanläggning i

halvstor skala. Torvbolaget har för anordnande av en sådan anläggning

begärt anslag med 1 500 000 kronor. Jag anser det värdefullt att försök av

denna storleksordning kommer till stånd. En mindre del av kostnaderna

synes emellertid böra bäras av bolaget. Jag beräknar därför att staten bör

svara för i runt tal 1,2 miljon kronor av totalkostnaderna för försöksanläggningens

uppförande och drift. Då den fortsatta projekteringen av anläggningen

torde ta åtskillig tid, synes medelsanvisningen kunna uppdelas på två

budgetår. Med dessa utgångspunkter är jag beredd tillstyrka att för nästa

budgetår 500 000 kronor ställas till bolagets förfogande för sagda ändamål.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

19

Under åtskillig tid torde — oavsett hur våtkolningsförsöken utfalla —- de nuvarande maskintorvmetoderna i första hand komma i fråga vid torvtillverkning.

För utvecklingsarbete på detta område hemställer bolaget

om anslag med 500 000 kronor, varjämte för den ordinarie forskningsverksamheten

under nästa budgetår äskas 400 000 kronor. Som bidrag till bolagets

forskningsverksamhet under innevarande budgetår ha anvisats 150 000

kronor. Med hänsyn till vikten av att forsknings- och försöksverksamheten

intensifieras bör beloppet uppräknas för nästa budgetår. Jag kan dock icke

tillstyrka större höjning för båda här ifrågavarande ändamål än till sammanlagt

400 000 kronor, varigenom anslaget till bidrag till bolagets forsknings-

och försöksverksamhet under budgetåret 1952/53 skulle uppgå till

(500 000 + 400 000 ==) 900 000 kronor.

För understödjande av sådan torvforskning, som bedrives utanför det

statliga bolaget, samt för anställande av en torvkonsulent har bränslekommissionen

begärt anslag med 1 000 000 kronor. Jag delar kommissionens

uppfattning, att även andra producenter och forskare än det statliga bolaget

böra kunna komma i åtnjutande av bidrag till sådana försök, vilka

kunna bedömas vara värdefulla. Jag tillstyrker därför att vissa medel för

nästa budgetår ställas till kommissionens förfogande för detta ändamål. Jag

återkommer i det följande till frågan om anslagsberäkningen. Vad beträffar

förslaget om anställande av en torvkonsulent synes denna fråga icke böra

närmare övervägas i detta sammanhang utan behandlas som ett vanligt

personalärende vid kommissionen.

Bränsleutredningen har framhållit betydelsen av att åtgärder snarast vidtagas

till främjande av en rationell bränsleförsörjning. Utredningen har angivit

en rad aktuella arbetsuppgifter för rationalisering och försöksverksamhet

på bränsleområdet samt begärt ett anslag av 1 000 000 kronor för

undersökningar i dessa frågor. Utredningen avser att samordna det föreslagna

anslaget med övriga anslag från staten, kommuner och enskilda för

likartade ändamål. Jag har i det föregående understrukit, att åtgärder snarast

möjligt böra vidtagas i syfte att förbättra vår bränsleförsörjning. Jag

tillstyrker därför att undersökningar påbörjas rörande de frågor, bränsleutredningen

angivit. Det synes dock ej möjligt att redan i inledningsstadiet

ge verksamheten så vidsträckt omfattning som bränsleutredningen föreslagit.

Vissa av de nu tillämnade undersökningarna torde sålunda tills vidare

få uppskjutas eller såvitt möjligt bekostas av medel från annat håll.

Jag förordar — i anledning av de medelsäskanden, som gjorts av bränslekommissionen

och bränsleutredningen — att ett anslag av 300 000 kronor

anvisas för åtgärder till främjande av en rationell bränsleförsörjning. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter rörande

anslagets användning. Jag förutsätter emellertid, att det till större

delen utnyttjas för de av bränsleulredningen angivna ändamålen. Det torde

även få disponeras för sådana undersökningskostnader i samband med

utredningens verksamhet, vilka icke lämpligen böra belasta kommittéanslaget.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

I en \id föregående års riksdag väckt motion (II: 348) hemställdes om utredning

av frågan angående en fond för möjliggörande av forskning rörande

våra inhemska bränsletillgångar. I anledning härav uttalade riksdagen den

förhoppningen (statsutsk. uti. nr 197, skr. nr 372), att det skulle visa sig

möjligt för bränsleutredningen att anvisa framkomliga vägar för en lösning

av bränsleförsörjningens omfattande och svårbemästrade problem. Riksdagen

framhöll vidare, att frågan om finansieringen av forskning på detta område

diskuterats inom utredningen. Motionen föranledde ej annan åtgärd

från riksdagens sida än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t gav tillkänna

vad sålunda anförts.

Vid bifall till mina i det föregående framlagda förslag kan en förhållandevis

betydande forskningsverksamhet äga rum under nästa budgetår. Vidare

må framhållas att det torde bli anledning återkomma till dessa frågor, sedan

bränsleutredningen avgivit sitt slutgiltiga förslag rörande bränsleforskningens

ordnande. Innan ställning tages till det i nyssnämnda motion

framförda förslaget om en särskild forskningsfond, torde även resultatet

av pågående utredning om dispositionen av överskottsmedel i vissa clearingkassor

böra avvaktas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att för budgetåret 1952/53 under tionde huvudtiteln anvisa

såsom reservationsanslag

dels till Sveriges geologiska undersökning: Inventering av

torvmossar 60 000 kronor;

dels till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för

torvforskning 900 000 kronor;

dels ock till Åtgärder till främjande av en rationell bränsleförsörjning

300 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Groll.

527186. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:241 Skrivelse till Korning en i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till främjande av bränsleförsörjningen. a1 i texten
  2. SU 1952:132 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder till främjande av bränsleförsörjningen. s. 1 i texten
  3. BevU 1952:47 Betänkande i anledning av väckta motioner angående åtgärder till främjande av bränsleförsörjningen, m. m. s. 1 i texten