Sök i Ratio Lex

Angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m

1955-01-21 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:57, Angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 57

1

Nr 57

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

stödlån till jordbrukare, m. m.; given Stockholms slott

den 21 januari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med hänsyn till föreliggande lånebehov föreslås i propositionen, att —

utöver de medel, som ställts till förfogande enligt beslut av föregående års

riksdag — ett belopp av 25 000 000 kronor skall anvisas till stödlån åt jordbrukare,

som år 1954 tillfogats skördeskador på grund av ogynnsam väderlek.

Vidare föreslås, att av beräknade besparingar å det för budgetåret 1954/

55 anvisade reservationsanslaget till Prisreglerandc åtgärder på jordbrukets

område 6 000 000 kronor skall tagas i anspråk för behovsprövande bidrag

utan återbetalningsskyldighet till av skördeskadorna särskilt hårt drabbade

jordbrukare, därav 1 000 000 kronor skall användas för att förstärka bidragsgivningen

i övre Norrland.

1 Ttihang till riksdagens protokoll 1955. t samt. Nr 57

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 57

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om anslag till

stödlån till jordbrukare, in. m. samt anför därvid följande.

Med anledning av de skador, som uppstått på 1950 och 1951 års skördar,

anvisades under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, till Stödlån till

jordbrukare dels ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1950/51, dels ock ett investeringsanslag av

20 000 000 kronor å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1951/52. Enligt

beslut av 1952 års riksdag (prop. 1952: 253, JoU 58, rskr. 448) fick

nämnda två investeringsanslag tagas i anspråk jämväl för utlämnande av

stödlån med anledning av 1952 års skördeskador. Vidare anvisades av 1953

års riksdag under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, till Stödlån

till jordbrukare ett investeringsanslag av 30 000 000 kronor å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53.

Efter förslag i propositionen 1954: 223 medgav föregående års riksdag

enligt i huvudsak de grunder, som förordats i propositionen, att nu omförmälda

tidigare anvisade investeringsanslag fick tagas i anspråk för utlämnande

av stödlån med anledning av 1954 års skördeskador samt anvisade

till samma ändamål under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, till

Stödlån till jordbrukare ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor (prop.

1954:223, JoU 47, rskr. 392). Bestämmelser rörande sistnämnda låneverksamhet

har meddelats i kungörelsen den 10 december 1954 (nr 723) om

stödlån till jordbrukare.

Till komplettering av de år 1952 beslutade stödlånen lämnades även särskilda

bidrag utan återbetalningsskyldighet på villkor, som närmare utformades

av lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation.

För ändamålet användes medel, som redan tillförts

jordbruket inom jordbrukskalkylens ram men som icke tagits i anspråk.

Sammanlagt stod cirka 5 000 000 kronor till förfogande för sådana bidrag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 57

I skrivelse den 4 januari 1955 liar statens jordbruksnämnd hemställt, dels

att ytterligare 25 000 000 kronor måtte anvisas till stödlån åt jordbrukare

på grund av 1954 års skördeskador, dels att till jordbrukare, som särskilt

hårt drabbats av skördeskadorna, måtte få utbetalas särskilda bidrag utan

återbetalningsskyldighet. För sistnämnda ändamål föreslås skola användas

5 000 000 kronor av beräknade besparingar å reservationsanslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1954/55.

Framställningen har föregåtts av överläggningar mellan jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation, vid vilka förhandlingsdelegationen

godtagit nämndens förslag angående bidragsbeloppets storlek. Nämnden

har i ärendet även samrått med chefen för lantbruksstyrelsen, vilken

förklarat sig biträda nämndens framställning.

Jordbruksnämnden lämnar i sin skrivelse först eu redogörelse för en utredning

rörande omfattningen av skadorna på 1954 års skörd. Utredningen

bygger dels på skörderapporterna för den 15 oktober 1954, dels på vissa i

samband med dessa rapporter från hushållningssällskapen inhämtade uppgifter,

dels ock på de särskilda lokala undersökningar i vissa län, för vilka

närmare redogjorts redan i propositionen 1954: 223 (s. 3—6). De från hushållningssällskapen

inhämtade uppgifterna har erhållits efter en från nämnden

i skrivelse den 5 oktober 1954 till alla hushållningssällskap riktad förfrågan,

huruvida på grund av den rikliga nederbörden hösten 1954 skördeskador,

överstigande 20 respektive 40 procent av värdet av en normal skörd,

förekommit inom kommun (församling) eller del av kommun. Om detta

var fallet, skulle hushållningssällskapet lämna förteckning över de skadade

områdena.

Uppgifterna från hushållningssällskapen visar enligt jordbruksnämndens

sammanställningar, att skördeskadorna geografiskt sett kan lokaliseras till

i huvudsak två områden, nämligen ett i norra Sverige, bestående av Västerbottens

och Norrbottens ävensom vissa delar av Västernorrlands län, samt

ett i södra Sverige, bestående av delar utav Kronobergs, Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus och Hallands län. Dessutom har delar av Jönköpings och

Älvsborgs län drabbats av skördeskador. Inom övriga delar av landet har

skörden skadats i enstaka kommuner.

Skördeskador, överstigande 40 procent av värdet av normalskörd har förekommit

endast i Västerbotten och Norrbotten samt inom ett fåtal kommuner

i Kronobergs, Kristianstads och Malmöhus län. Inom tio av hushållningssällskapsområdena

har skadorna icke varit av sådan omfattning, att 20 procent

av en normal skörd för hela församlingar eller större områden inom

församlingar skadats.

De i anslutning till avgivandet av nu ifrågavarande uppgifter av hushållningssällskapen

lämnade svarsskrivelserna ger en ytterligare belysning av

skördeutfallet, skördeskadorna och de metoder, som använts vid avgränsningen

av skadeområdena. Jordbruksnämnden har sammanfattat de i skrivelserna

framförda synpunkterna på följande sätt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 57

1. Områden där skördeskadorna inom ko m m un eller

del av k o in in u n icke uppgår till 20 procent

Stockholms län. Skador uppgående till 20 procent förekommer icke inom

någon kommun.

Uppsala län. Årets skördeutfall är gott, inom vissa delar mycket gott.

Södermanlands län. Enstaka brukningsdelar har drabbats av skördeskador

överstigande 20 procent.

Östergötlands län. Skillnaden mellan det värde, årets skörd skulle ha haft,

om bärgningsförhållandena varit normala, och den nu erhållna skörden överstiger

icke i någon kommun 20 procent.

Kalmar läns norra. Skördeskador av nämnvärd omfattning förekommer

icke i någon kommun.

Kalmar läns södra. Vissa skördeskador förekommer på en del håll •—

främst på fastlandsdelen — men är dock icke av den omfattningen, att de

uppgår till 20 procent.

Gotlands län. Inga skördeskador av storleksordningen 20 procent förekommer.

Värmlands län. Nederbörden har försenat mognaden och försvårat skörd

och bärgning. Skadorna genom eftersommarens och höstens nederbörd synes

dock i regel ej ha överstigit 20 procent av värdet av normal skörd. Utöver

de förluster, som orsakats av nederbörd under den egentliga vegetationsperioden,

åstadkom kraftiga regn under tiden för vårsådden skador. I många fall

måste omsådd företagas med försening och större höstskador som följd.

Kopparbergs län. Av det höstvete, som försålts, torde 30—40 procent vara

av så låg kvalitet, att det måste rubriceras som fodersäd. Detsamma torde

gälla 15 ä 20 procent av all försåld råg. Fodersäden har varit av relativt hygglig

kvalitet. Dock har vattenhalten varit hög. En mindre del av stråsädsarealen

har ej kunnat skördas, enär marken icke kunnat bära skördemaskinerna.

En de! jordbrukare har fått vidkännas betydande förluster. För hela

gillesområden eller delar därav överstiger skördeslcadan dock ej 20 procent.

Gävleborgs län. Vårsådda sädesgrödor är nederbördsskadade med minst 10

-—30 procent av värdet. Skörden av havre har decimerats i betydande omfattning

av den s. k. bollnässjukan. Härigenom har omkring 25 procent av havrearealen

totalskadats och 50—60 procent av samma areal skadats i större

eller mindre utsträckning.

2. Områden där skördeskadorna ino in k o in in un eller

del av kommun överstiger 20 procent

Jönköpings län. Den fuktiga väderleken liar för alla grödor utom slåtteroch

betesvallar medfört försenad utveckling och mognad, varav följt förluster

såväl kvantitativt som kvalitativt. Höstvetet har angripits av mjöldagg,

axfusarios och stråbassjukdomar. Skadorna beräknas till 35 procent av normalt

skördevärde. Vårveteskörden har skadats till 40 procent och rågen till

minst 25 procent. Kornet har i stort sett normalt värde, medan havren lämnat

minst 10 procent mindre än normalt värde. Potatisen har i ovanligt hög grad

skadats av bladmögel och brunröta, och skörden beräknas vara nedsatt med

minst 25 procent. Skadorna på foderrotfrukterna uppges till 30 procent och

på hö till 10 procent. Oljeväxter och övriga grödor har i genomsnitt lämnat

skörd av normalt värde. Till dessa förluster bör även läggas den starka fördyringen

av skördearbetet samt försenat och försvårat höstbruk. Sällskapet

understryker vidare, att hela länet drabbats av skador och att det varit mycket

vanskligt att draga en klar gräns mellan områden med skador över- eller

understigande 20 procent.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 57

Kronobergs lön. Uppskattningen av skatteområdena har grundats på en

jämförelse mellan skörderapporterna den 15 juli och den 15 oktober samt

på uppgifter om skördens kvalitet. Skadorna har beräknats utgöra 20—40

procent av normalskörd i 49 kommuner och mer än 40 procent i 8 kommuner.

Blekinge län. Skador överstigande 20 procent av en normalskörd har uppgivits

för endast ett fåtal kommuner. Enär skörden av potatis och foderrotfrukter

ej var avslutad vid uppgifternas avlämnande, har sällskapet icke

kunnat bedöma den definitiva storleken av skadorna, men det har befarats,

att den låga slärkelsehalten i potatisen skulle ogynnsamt påverka skördevärdet.

Kristianstads län. Uppgifter om betydande skördeskador har inkommit

från de flesta kommuner. Endast i den södra delen av länet understiger de 20

procent av eu normalskörd.

Malmöhus län. Skadorna på höstsäd avser främst råg, där mycket stora

groddskador förekommit. Groddskador förekommer även på vete, ehuru i

något mindre omfattning. Havren har på många håll icke kunnat bärgas. Av

såväl havre som korn har mycket spillsäd stannat på fälten. Potatisskörden

är mycket växlande och på många håll har potatisgrödan helt fördärvats.

Upptagning och bortkörning av sockerbetor har erbjudit mycket stora svårigheter,

och skörden har på sina håll blivit mycket ringa på grund av att

fälten stått under vatten. Mycket hö har fördärvats och icke kunnat bärgas.

Av oljeväxterna har vitsenapen lämnat det sämsta utbytet.

Hallands län. Skadorna överstiger i regel 20 procent för flertalet kommuner,

och i vissa fall uppvisar hela kommuner för enstaka växtslag skador

överstigande 40 procent. I vissa kommuner har totalskador uppstått genom

översvämning och i något fall genom orkanartad storm.

Göteborgs och Bohus län. Stråsädsskörden har drabbats av ganska betydande

kvalitetsskador. Västra Sveriges lantmäns centralförening har till sällskapet

uppgivit höga vattenhalter och i fråga om vårvete betydande groddskador

inom stora delar av länet. Skador överstigande 20 procent av en normalskörd

har redovisats för ett fåtal kommuner.

Älvsborgs läns norra. Skörden inom sällskapets område betecknas som något

under medelmåttan. Brödsäden har, med enstaka undantag, till följd av

rotdödare samt strå- och axfusarioser lämnat svag avkastning. Vårsäden

har i regel blivit groddskadad under bärgningstiden. Skador överstigande

20 procent av eu normalskörd har redovisats för ett fåtal kommuner.

Älvsborgs läns södra. Kvalitetsslcadorna har för alla grödor uppskattats till

i genomsnitt 22 procent inom samtliga kommuner. Vid sidan av denna grovt

schematiska uppskattning ter sig de uppgivna kvantitetsförlusterna tämligen

obetydliga.

Skaraborgs län. Skador överstigande 20 procent redovisas för ett tjugotal

kommuner.

Örebro län. Endast ett fåtal gillesstyrelser har uppskattat skadorna till

20 procent och däröver.

Västmanlands län. I några kommuner har man underlåtit att insända

uppgifter. Detta torde bero på att man ansett skadorna vara relativt måttliga.

" Hushållningssällskapet anser det troligt, att man i de kommuner, som

rapporterat de största skördeskadorna, i någon mån överdrivit situationen.

Västcrnorrlands län. Skador överstigande 20 procent har uppgivits för

ett fyrtiotal kommuner. Därvid har hänsyn även tagits till skador genom

angrepp av bladmögel och den s. k. bollnässjukan.

Jämtlands lön. Endast tre kommuner redovisar skador överstigande 20

procent. Därutöver har emellertid ett tjugotal kommuner rapporterat mer

än 20 procent skador för del av respektive kommun, varierande mellan 5

och 90 procent av hela åkerarealen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

K un f/l. Ma j: Is proposition nr 57

Västerbottens län. Eu nedsättning av det skördade grovfodrets näringsvärde

bestyrkes av höanalyser, som givit 20—35 procent sämre resultat än

normalt. Kvaliteten är på en del hö så undermålig, att detta vid utfodring

kan väntas förorsaka störningar i djurens hälsotillstånd. De vid mejerierna

inom länet invägda mjölkkvantiteterna visar också redan en påtaglig nedgång,

beroende på såväl mindre individuell produktion som ökad utslagning.

Skador på mellan 20 och 40 procent har uppgivits för 12 kommuner

samt överstigande 40 procent för 15 kommuner.

Norrbottens lön. Eu detaljerad uppskattning av skadorna på stråfodret

har genomförts under den gångna sommaren, varvid som grund för utredningen

legat uppgifter lämnade från jordbrukarna och ett antal stickprovskontroller

utförda av lantbruksnämndens eller hushållningssällskapets befattningshavare.

Liknande undersökning har även utförts för potatis och

todersäd. Skador på mellan 20 och 40 procent har uppgivits för 13 socknar

och skador överstigande 40 procent för 20 socknar.

På grundval av de i hushållningssällskapens skrivelser lämnade uppgifterna

har jordbruksnämnden företagit uppskattningar av skördeskadornas

omfattning. Nämnden har därvid sökt göra en värdering av förlusten inom

de områden, för vilka uppgivits mer än tjugoprocentiga skador. Förfaringssättet

därvid samt resultatet av beräkningarna har av nämnden redovisats

på i huvudsak följande sätt.

Värderingen av förlusterna har skett enligt två skilda metoder. Till grund

för bägge beräkningarna har lagts arealfördelningen inom de olika församlingarna

enligt 1951 års jordbruksräkning och de i prisuppgörelsen för regleringsåret

1954/55 överenskomna priserna. Dessutom avses i bägge fallen

med »normal» hektar skörd — för alla grödor utom oljeväxter — medeltalet

för åren 1948, 1949 och 1950 inom olika kommuner. Som normal hektarskörd

av oljeväxter har betraktats det tal, som erhålles, om 1954 års skörd

omräknas med hjälp av 1954 års skördeomdöme till medelgod skörd (d. v. s.

till skördeomdömet 3,0). Hektarskördar för oljeväxterna åren 1948—1950

kan nämligen icke erhållas för de olika kommunerna.

Enligt den första metoden har värdet av de normala skördarna för skadeområdena

beräknats. Därefter har, med hänsyn till hushållningssällskapens

uppgifter om den relativa omfattningen av skadorna, värdet av skördeskadorna

bestämts. Med denna metod kan förlusten uppskattas till cirka

90 000 000 kronor, varav drygt 20 000 000 kronor avser skördeskador inom

de områden, där skadorna överstiger 40 procent.

Den andra metoden uppskattar den totala skörden inom skadeområdena

på grundval av de i årsväxt- och skörderapporterna den 15 oktober 1954

för varje kommun uppgivna skördarna eller skördeomdömena. Värdet av

1954 års skörd har sedan jämförts med normalskörden. Härvid torde dock

i huvudsak icke annat än en kvantitativ jämförelse erhållas, eftersom

skörderapporterna icke uttryckligen tager hänsyn till kvalitetsskador. Å

andra sidan torde denna metod ge en något säkrare uppfattning om skadornas

relativa omfattning vid jämförelser mellan länen. Den sammanlagda

förlusten utgör enligt det senare beräkningssättet cirka 50 000 000 kronor,

varav cirka 10 000 000 kronor för kommuner med minst fyrtioprocentiga

skador.

Av de olika grödorna synes potatisen mest ha drabbats av skador. Värdet

av kvantitetsminskningen för denna gröda uppgår sålunda till inemot

20 000 000 kronor, varav nära 5 000 000 kronor inom områden med minst

lyrtioprocentiga skador. Värdet av den kvantitetsmässiga nedgången till

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kungl. Majrts proposition nr 57

följd av skördeskadorna är därnäst störst för sockerbetor inom områdena

med mellan tjugo- och fyrtioprocentiga skador samt för korn inom områden

med fyrtioprocentiga eller större skador.

Jordbruksnämnden uttalar, att de anförda beräkningarna av skördeskadorna

naturligtvis är mycket ungefärliga, beroende dels på den osäkerhet

i skördeuppskattningarna, som man alltid får räkna med vid onormalt

skördeutfall, dels på osäkerheten i det uppgiftsmaterial, som framkommit i

skrivelserna från flera hushållningssällskap. För två län, Norrbottens och

Malmöhus län, har visst jämförelsematerial funnits tillgängligt, och detta

har fått belysa osäkerheten. Nämnden anför härom bland annat följande.

Hushållningssällskapet i Norrbottens län har vid uppskattningen av

normalskörden för fodersäd utgått från en areal, som är 10 procent högre

än den enligt 1954 års arealinventering redovisade, trots att denna även innefattar

de 15,5 procent av länets åkerareal, för vilka icke redovisats skördeskador,

som uppgått till minst 20 procent. Den av sällskapet såsom normal

uppgivna hektarskörden för fodersäd ligger vidare 17 procent över medeltalet

för åren 1948—1950. Dessa skiljaktigheter har lett till att normalskörden

av fodersäd enligt hushållningssällskapets beräkningar ligger 55

procent över nämndens beräkning av normalskörd. Den normala totala potatisskörden

enligt hushållningssällskapet överstiger av liknande skäl nämndens

beräkning med 30 procent. Beträffande sällskapets och nämndens uppskattning

av normalskörden av hö från odlad jord är däremot överensstämmelsen

relativt god.

För Malmöhus län har hushållningssällskapet successivt översänt uppgifter

från gårdar, som uppgivit skördeskador. Formulär för dessa uppgifter

har sällskapet tillställt samtliga jordbrukare i Luggude härad samt de

jordbrukare inom övriga delar av länet, som framställt särskild begäran

därom. Uppgifterna har därefter inom jordbruksnämnden sammanställts församlingsvis.

Den för varje gård uppgivna skadeprocenten — innefattande

även kvalitetsskador — och de skadade arealerna har multiplicerats, varefter

en sammanräkning av den på detta sätt framräknade »totalskadan» skett.

Denna bearbetning har givit vid handen, att skadorna utgjort en mycket

ringa del av totalskörden inom flertalet av de kommuner, som uppgivit mer

än tjugoprocentiga skador. För en del av de skadade arealerna har emellertid

icke uppgivits skadeprocent. Dessa har därför summerats för sig. Om

nämnden skulle utgå från att dessa arealer skadats helt, vilket icke är troligt,

uppgår ändock icke antalet kommuner med skördeskador, överstigande

20 procent, till mer än 13 stycken. Enligt hushållningssällskapets skrivelse

var motsvarande antal 59 stycken. Beräknas skadeheloppet för Malmöhus

län på grundval av de individuella uppgifterna från dessa 13 kommuner erhallés,

om hänsyn lages endast till arealer med uppgiven skadeprocent, en

förlust på 3 000 000 kronor. Betraktas den areal, för vilken skadeprocent ej

uppgivils, som totalskadad, ökar förlusten till 4 000 000 kronor. Dessa belopp

skall jämföras med det av nämnden på grundval av hushållningssällskapets

uppgifter beräknade skördeskadan om cirka 17 000 000 kronor. Med

hänsyn till ''att skillnaden mellan dessa båda uppskattningar är liögst väsentlig,

har det varit angeläget att söka utröna, vilken av dem som bäst överensstämmer

med de verkliga förhållandena. Den säkraste kontrollmöjlighet,

som därvidlag stått till buds, har förelegat i fråga om sockerbetsodlingen.

Eu jämförelse bar sålunda kunnat göras mellan den skada på sockerbelsskörden,

som uppgivits på formulären till hushållningssällskapet i

Malmöhus län från varje gård, och den procentuella avvikelse i 1954 års

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mcij:ts proposition nr 57

skörd från normalskörd, som nämnden framräknat på grundval av uppgifter

från Svenska sockerfabriksaktiebolaget om de definitiva skördarna

för varje gård. Därvid har framkommit, att cirka 60 procent av uppgifterna

visar samma skadeprocent enligt brukaren som enligt sockerbolagets uppgifter

eller faller inom intervallen 10 procentenheter över respektive under

detta tal. Vidare har 10 procent av brukarna räknat med skördeskador, som

i jämförelse med sockerbolagets uppgifter visat sig vara klart för låga (skördeminskningen

har skattats mer än 10 procentenheter för lågt). Å andra sidan

har det visat sig, att 30 procent av brukarna antagit, att skadorna skulle bli

mer än 10 procentenheter större än vad den definitiva skörden utvisat. Av

detta framgår, alt brukarna tämligen väl förutsett skadornas omfattning.

Den relativt svaga tendens mot en försiktig bedömning, som jordbrukarnas

uppgifter utvisar, är förklarlig med hänsyn till att betkampanjen icke hade

börjat, när uppgifterna lämnades. Det må tilläggas, att skördeutsikterna i

stora delar av Skåne senare ytterligare försämrades, vilket torde ha varit

en bidragande orsak till att de på ett tidigare stadium bedömda skadorna i

vissa fall underskattats.

Den gjorda jämförelsen ger enligt jordbruksnämnden eu antydan om att

den beräkning, som grundats på de individuella uppgifterna, har en helt

annan grad av säkerhet än de uppskattningar av skadeprocenten, som utförts

kommunvis genom hushållningssällskapets försorg. Huruvida en liknande

osäkerhet förelegat i andra län vid bedömningen av skadornas omfattning

kan icke avgöras med bestämdhet. De nyss anförda uppgifterna för

Norrbottens län tyder emellertid på att så kan ha varit fallet. Under alla förhållanden

synes man enligt nämnden kunna utgå från att det förut angivna

beloppet av cirka 90 000 000 kronor överstiger skördeskadornas totala

omfattning.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse efter redogörelsen för de verkställda

undersökningarna av skördeskadornas omfattning upplyst, att nämnden

— sedan riksdagen bifallit propositionen 1954: 223 om utlämnande av

stödlån till jordbrukare och kungörelse angående stödlån utfärdats — den

14 december 1954 höll sammanträde med jordbrukets förhandlingsdelegation

och representanter för lantbruksstyrelsen, varvid eventuella ytterligare

åtgärder för att mildra verkningarna av skördeskadorna diskuterades. Vid

denna tidpunkt hade emellertid endast en mindre del av de väntade ansökningarna

om stödlån kommit in till lantbruksnämnderna. Det blev härigenom

enligt nämnden vid sammanträdet klarlagt, att man kunde ta slutlig

ställning till regleringen av skördeskadorna, först sedan riksdagen avslutat

sin höstsession. Man nådde vidare enighet om att ett nytt sammanträde

skulle hållas omedelbart efter det att ansökningstiden för stödlånen

gått ut, d. v. s. efter den 31 december 1954. Vid detta sammanträde skulle

såväl lånebehovet som frågan om kontanta bidrag till de av skördeskadorna

hårdast drabbade jordbrukarna tagas upp till förnyad behandling.

De nya överläggningarna ägde rum den 4 januari 1955. Härvid meddelade

chelen för lantbruksstyrelsen, att enligt från lantbruksnämnderna inkomna

uppgifter antalet före ansökningstidens utgång den 31 december 1954 ingivna

ansökningar om stödlån på grund av 1954 års skördeskador uppgick

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj.ts proposition nr 57

till närmare 13 000, innefattande begäran om lån med sammanlagt cirka

36 000 000 kronor. Såsom lån hade t. o. m. den 31 december 1954 beviljats

omkring 6 000 000 kronor. Med ledning av upplysningar från nämnderna

beräknade lantbruksstyrelsen det återstående lånebehovet till omkring

28 000 000 kronor. Därvid var emellertid att märka, att uppgifterna om lånebehovet

var ungefärliga samt att ansökningar, som inkommit efter den

31 december 1954, skulle tagas upp till prövning av lantbruksnämnderna,

om särskilda skäl därtill föranledde. Sådana ansökningar kunde väntas inkomma

i relativt stort antal, och det skulle vara önskvärt, att nämnderna

kunde vara relativt liberala vid bedömningen av huruvida de skulle upptagas

till saklig prövning. Med beaktande härav kunde enligt lantbruksstyrelsen

det totala lånebehovet uppskattas till åtminstone 35 000 000 kronor.

Då endast omkring 11 800 000 kronor står till förfogande för ifrågavarande

ändamål, erfordras alltså ett anslag av ytterligare minst 23 000 000

kronor. Med hänsyn till att beräkningen av lånebehovet alltjämt är omgiven

med rätt stora osäkerhetsmarginaler anser sig emellertid jordbruksnämnden

icke kunna uppskatta det samlade behovet av ytterligare medel

till lägre belopp än 25 000 000 kronor.

Vad härefter angår frågan om kontanta bidrag till de av skördeskadorna

hårdast drabbade jordbrukarna knyter nämnden i sin förevarande skrivelse

an till det i nämndens skrivelse den 19 oktober 1954 (prop. 1954: 223,

s. 8) gjorda påpekandet, att vissa besparingar kan påräknas på det för

innevarande regleringsår anvisade prisregleringsanslaget å 200 000 000 kronor

till följd av, bland annat, en reduktion av medelsbehovet för mjölkpristilläggen.

Nämnden har nu närmare undersökt storleken av dessa besparingar

och anför härom i huvudsak följande.

Medelsbehovet för det allmänna mjölkpristillägget upptogs i anslagsberäkningen

våren 1954 till 107 500 000 kronor för regleringsåret 1954/55.

Med hänsyn till de uppgifter om mjölkinvägningen vid mejeri, som tillkommit

därefter och som visar på en nedgång i invägningen, beräknas nu medelsåtgången

för det allmänna mjölkpristillägget komma att uppgå till

99 600 000 kronor för 1954/55. Skillnaden gentmot vårens beräkning uppgår

sålunda till 7 900 000 kronor. Vid beräkningen av besparingen på det

extra mjölkpristillägget till olika delar av norra Sverige har det ej varit

möjligt att direkt utgå från anslagsberäkningen för 1954/55, enär det i

samband med denna ej uppgjordes någon regional fördelning. I stället har

från Svenska mejeriernas riksförening erhållits uppgifter om på vad sätt

en förändring i invägningen av en procent påverkade det extra mjölkpristillägget

i olika delar av norra Sverige under regleringsåret 1953/54. I följande

tablå har sammanställts riksföreningens uppgifter samt en beräkning

över förändringen i tillägget från 1953/54 till 1954/55. Förändringen

av invägningen i olika områden 1954/55 jämfört med 1953/54 har beräknats

i samråd med riksföreningen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 57

1 procent ändring

Beräknad förändring

Minskning av det

av invägningen

av invägningen från

extra mjölkpris-

motsvarar,

1953/54 till 1954/55,

tillägget 1953/54

kronor

procent

—1954/55,

kronor

Norrbottens län......

...... 52 250

— 20

1 045 000

Västerbottens län ....

...... 100 520

— 8

804 160

Västernorrlands län ..

...... 55 845

— 5

279 225

Jämtlands län.......

...... 45 965

— 5

229 825

Hälsingland..........

...... 22 730

— 3

68 190

Gästrikland m. m. ...

...... 6 985

0

0

Kopparbergs län.....

...... 11860

0

0

Värmlands län.......

...... 12 600

+ 1

1 12 600

Örebro län..........

...... 3 110

0

0

Älvsborgs län........

...... 2105

0

0

Summa 2 413 800

1 Ökning.

Det extra mjölkpristillägget utgjorde 31 400 000 kronor under regleringsåret

1953/54. För regleringsåret 1954/55 erhålles då (31 400 000—■

2 400 000 =) 29 000 000 kronor. I vårkalkylen 1954 upptogs det extra mjölkpristillägget

till 32 300 000 kronor. Skillnaden mellan de i våras och de nu

gjorda beräkningarna utgör således 3 300 000 kronor.

Den totala besparingen av statsmedel uppgår sålunda enligt de anförda

beräkningarna till (7 900 000 + 3 300 000 =) 11 200 000 kronor. Därest

riksdagen ger sitt bifall till att prisregleringsmedel får användas till kontanta

bidrag åt jordbrukare, som särskilt hårt drabbats av skördeskador,

synes man dock av flera skäl böra sätta bidragsbeloppet lägre än den beräknade

besparingen på anslagen. För det första är denna beräkning självfallet

tämligen osäker, eftersom man än så länge känner den faktiska mjölkinvägnmgen

vid mejerierna endast för en kortare del av det löpande regleringsåret.

För det andra bör uppmärksammas, att besparingen endast delvis

kan anses vara en följd av de inträffade skördeskador^. Fn betydelsetull

faktor, som bör beaktas i sammanhanget, är att det nu har visat sig,

att man i vårkalkylen 1954 räknade med en större mjölkinvägning vid normal

skörd än som i och för sig var berättigat. Den verkliga invägningen

regleringsåret 1953/54 blev nämligen 122 000 ton lägre än man räknade

med våren 1954. Den beräknade invägningen för 1953/54 var i hög grad

vägledande för prognosen för 1954/55. Härav följer, att en besparing av

ungefär samma storleksordning som under 1953/54 bör inträffa även under

det löpande året, helt oberoende av den minskning av anslagsbehovet, som

kan sättas i samband med skördeskadorna och därav föranledd nedgång

i mjölkproduktionen. Besparingen på anslaget till mjölkpristillägg under

1953/54 blev 3 400 000 kronor. Det må vidare framhållas, att den nu för

1954/55 beräknade invägningen ligger endast 48 000 ton lägre än den faktiska

under närmast föregående regleringsår och att det allmänna mjölkpristillägget

för denna kvantitet utgör 1 300 000 kronor. Lägges härtill det

tidigare för det extra mjölkpristillägget på motsvarande sätt beräknade

beloppet erhålles summan (1 300 000 + 2 400 000 =) 3 700 000 kronor. Enligt

nämndens uppfattning bör detta belopp kunna betraktas som ett minimum

vid en bedömning av den effekt, som skördeskadorna haft och kominer

att ha på mjölkproduktionen under regleringsåret 1954/55. Går man

i stället ut från de totalt beräknade besparingarna men gör avdrag för

»prognosfelet», erhålles summan (7 900 000 + 3 300 000 — 3 400 000 =)

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 57

7 800 000 kronor, -vilket belopp i detta sammanhang snarast bör betraktas

som ett maximibelopp.

Det kan tilläggas, att Iåneansökningarna i de delar av landet, där extra

mjölkpristillägg utgår, utgör omkring två tredjedelar av det totalt ansökta

beloppet. Om man utgår "från att bidrag lämnas till »norra» Sverige, som

svarar mot besparingen på det extra mjölkpristillägget, samt att bidrag

till övriga delar av landet lämnas i ungefär samma proportion till de ansökta

beloppen, som härvid blir fallet i norra Sverige, skulle det totala bi
(o
—

• 3 300 000 =) 5 000 000 kronor.

Nämnden föreslår med utgångspunkt från överväganden av nu relaterad

art, att av den besparing på mjölkpristilläggen, som kan påräknas under

löpande regleringsår, 5 000 000 kronor får användas till kontanta bidrag åt

jordbrukare, som är i trängande behov av ekonomiskt stöd till följd av att

de drabbats av skördeskador utav katastrofal natur. Detta förslag kan sägas

innebära, att staten till förmån för dessa jordbrukare avstår från den »anslagsvinst»,

som i annat fall skulle uppkomma för staten på grund av årets

skördeskador.

Jordbruksnämnden upplyser, alt jordbrukets förhandlingsdelegation vid

sammanträdet den 4 januari 1955 godtog nämndens förslag angående bidragsbeloppets

storlek. I fråga om formerna för utbetalning av bidraget var

däremot meningarna delade. De under överläggningarna framförda synpunkterna

samt jordbruksnämndens egen uppfattning har nämnden sammanfattat

på följande sätt.

Under det att flertalet av ledamöterna i förhandlingsdelegationen i likhet

med jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen förordade ett system med

behovsprövning, vilket skulle göra det möjligt att bringa de jordbrukare

effektiv hjälp, som har det största behovet därav, ville representanterna för

de nordligare länen hellre se ett eller annat system förverkligat, som förutsatte

utbetalande av generella bidrag. För Norrbottens och Västerbottens

del föreslogs, att bidragen skulle utgå i proportion till mjölkinvägningen.

Enligt nämndens uppfattning talar starka skäl emot att bidrag lämnas till

samtliga mejerileverantörer, oavsett om de drabbats av skördeskador eller

ej. I det stora antal fall, där skördeskador inträffat, skulle vidare bidragen

utgå utan att någon som helst hänsyn skulle tagas till jordbrukets ekonomiska

bärkraft. Nämnden anför som exempel, att ett stort antal mejerileverantörer

med goda sltogsinkomster eller i övrigt god ekonomisk ställning

enligt detta system skulle komma i åtnjutande av bidrag, medan ett icke

föraktligt antal icke-mejerilcverantörer utan skogsinkomster eller med i övrigt

svag ekonomisk ställning skulle utestängas från möjligheten att erhålla

bidrag. Redan eu dylik bristfällighet i bidragssystemet är enligt nämndens

mening ett tillräckligt skäl för att det icke bör genomföras. Härtill kommer,

att generella bidrag till mejerileverantörerna skulle medföra, att de belopp,

som kan komma i fråga för varje enskild leverantör, blir obetydliga jämfört

med de faktiska förluster, som hårt träffat jordbrukarna inom de svårast

skadade områdena. Därest det av nämnden föreslagna totala bidragsbeloppet

godlages, får man räkna med alt ett generellt bidrag till Norrbottens

län kommer alt uppgå till endast cirka 150 kronor och i Västerbottens

län till cirka 100 kronor per brukningsdel. Härvid har ändock förutsatts,

att de båda norrlandslänen skulle särbehandlas i fråga om sättet för utbetalande

av bidragen, något som nämnden icke anser bör komma i fråga.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 57

Därest behovsprövning slopas även i övriga delar av landet och de kontanta

bidragen i stället över lag bindes vid mjölkinvägningen, skulle det genomsnittliga

bidraget per brukningsdel i riket komma att uppgå till endast 20

kronor. Nämnden framhåller slutligen, att ett system med generella bidrag

strider mot de principer för prissättningen, som bör gälla under ett år, då

4-procentregeln icke har aktualitet. Om ett system innefattande behovsprövning

avvisas till förmån för ett system med generella bidrag, torde böra

ifrågasättas, huruvida icke det totala bidragsbeloppet bör avräknas, när förhandlingar

i sinom tid upptages angående den kompensation, som jordbruket

kan göra anspråk på i den mån kostnadsstegringar inträffar.

Nämnden föreslår därefter, att de kontanta bidragens fördelning skall genomföras

i två etapper. I den första företages centralt en fördelning av totalbeloppet

på lantbruksnämnderna av lantbruksstyrelsen i samråd med representanter

för jordbruksnämnden, Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet

Landsbygdens folk. Den slutliga fördelningen sker därefter lokalt

genom lantbruksnämndernas försorg, vilka därvid lämpligen bör ha kontakt

med representanter för jordbrukets organisationer.

Bidragen bör vidare enligt jordbruksnämnden ges den formen, att stödlånen,

efter särskild ansökning och prövning, helt eller delvis avskrives.

Möjligheten bör emellertid hållas öppen att pröva ansökningar om bidrag,

även från jordbrukare, som icke ansökt om stödlån. Avskrivningen av stödlånen

kan lämpligen företagas på den eller de första amorteringar av lånen,

som ursprungligen avsetts skola komma till stånd.

Med en till jordbruksdepartementet den 21 januari 1955 inkommen skrivelse

har Norrbottens läns hushållningssällskap för kännedom överlämnat

dels en av länsveterinären Nils Enequist verkställd undersökning om inverkan

av det skördeskadade fodret på kreaturens hälsotillstånd i Norrbottens

län, dels ock inom sällskapet gjorda sammanställningar av utvecklingen

utav mjölkinvägningen vid mejeri, slakten och foderinköpen under hösten

1954 jämfört med motsvarande tid år 1953.

Av Enequists undersökning framgår, bland annat, att en stor del av korna

i Norrbottens län för att skydda sig mot bristtillstånd minskat sin mjölkproduktion.

Vissa kor har dock så stora mjölkanlag, att de i samband med

kalvning in. m. har haft svårt att minska produktionen, varför de råkat ut

för bristtillstånd. Härutöver har förekommit mögelförgiftningar och andra

foderskador. Bristerna i foderstaterna har hos korna visat sig antingen i

form av akuta sjukdomar, såsom pareser, kramper in. in., eller i form av

allmän svaghet, mag- och tarmrubbningar samt sterilitet. Vanligast synes

därvid pareserna ha varit. Dessa anses i normala fall vara relativt lätta att

bota, men sjukdomen har i Norrbottens län under hösten 1954 uppträtt atypiskt

med diarré, kramp och hjärtsvaghet, och dödsprocenten i densamma

har varit stor (omkring 10 procent). I fråga om svinen nämnes, att ett antal

tall av toxisk leverdystrofi uppträtt i Piteå veterinärdistrikt i samband med

utfodring med malet hö. Beträffande hästarna anför Enequist, att bristtillstånden

ännu ej manifesterat sig i sjukdomstillstånd sannolikt beroende på

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 57

att hästarna i allmänhet ännu ej satts i timmerarbete. Där så skett, har

emellertid den svaga utfodringen i kombination med hårt arbete haft till

följd ett kraftigt uppblossande av den smittsamma blodbristen.

Med hänsyn till fodrets dåliga kvalitet finner Enequist, att djuren hittills

klarat sig rätt bra, även om avkastningen blivit liten. Vidare konstateras, att

sjukdomstillstånden ej varit så påtagliga i de delar av länet, där relativt

stora mängder tillskottsfoder kunnat inköpas. Vad gäller framtiden måste

man emellertid räkna med en försämring av djurens kondition och av höets

vitaminhalt. Med hänsyn härtill finner Enequist det nödvändigt att till överkomliga

priser anskaffa mera foder av god kvalitet, såsom prima hö, melass,

hetfor, vetekli samt mineral- och vitaminfoder, om kreatursstammen i Norrbottens

län utan alltför stor avgång skall kunna bibehållas fram till sommarbetet

1955.

Av de utav hushållningssällskapet gjorda sammanställningarna framgår

bland annat, att mjölkinvägningen inom Norrbottens läns producentförenings

område under tiden augusti—december 1954 varit i genomsnitt 23,3

procent lägre än under samma tid år 1953. I kommentaren till sammanställningarna

uttalas, att den låga invägningen kan väntas bestå ej blott under

återstående del av vintern utan även under den kommande sommaren till

följd av en betydande utslagning. Beträffande storboskap har nämligen

slakten under tiden augusti—december 1954 enligt uppgifter från Norrbottens

slakteriförening varit nära 9 procent större än ett år tidigare. Foderinköpen

slutligen har under hösten 1954 ökat högst väsentligt. Enligt uppgilter

från Norrbottens lantmannaförbund uppgår ökningen för hö respektive

fodersäd och mineralfoder till 16 respektive 25—30 procent, för oljekraftfoder

till 55 procent och för betfor till 73 procent. I fråga om melass har

försäljningen hösten 1954 varit mer än fyra gånger så stor som hösten 1953.

I detta sammanhang torde även få anmälas, att lantbruksstyrelsen i skrivelse

den 8 januari 1955 hemställt om ett särskilt statsbidrag å 8 500 kronor

till Norrbottens läns hushållningssällskap till täckande av de extra kostnader,

som sällskapet fått vidkännas i samband med inventeringen av 1954

års skördeskador i Norrbottens län. Till stöd för sin framställning anför

styrelsen i huvudsak följande.

Hushållningssällskapen i vissa län, där skörden under vegetationsperioden

förlidet år på grund av synnerligen ogynnsamma väderleksförhållanden

skadats i mera väsentlig utsträckning, har under hösten 1954 låtit utföra eu

inventering av skördeskadornas omfattning inom respektive verksamhetsområden.

Ifrågavarande hushållningssällskap har, enligt vad lantbruksstyrelsen

under hand inhämtat, i allmänhet kunnat ordna denna inventering

på sådant sätt, att kostnaderna icke blivit alltför betungande för sällskapen.

I Norrland drabbades emellertid bland annat Norrbottens län särskilt svårt

av skadegörelsen. För att klargöra skadornas omfattning igångsatte hushållningssällskapet

en omfattande inventering, vilken medförde avsevärda kostnader.

Sålunda har eif stort antal av sällskapets tjänstemän under längre

eller kortare tid fått helt ägna sig åt denna uppgift. Härigenom har sällskapet

åsamkats extra resekostnader till ett belopp av 6 065 kronor. Härtill

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 57

kommer kostnader, som sällskapet fått vidkännas för annonsering, blanketttryck,

telefon och extra personal in. m. till ett sammanlagt belopp av 2 435

kronor. Sällskapets sammanlagda extra kostnader i samband med inventeringen

uppgår sålunda till ett belopp av 8 500 kronor. Detta belopp är av

sådan storleksordning, att det med hänsyn till sällskapets redan förut hårt

ansträngda omkostnadsanslag måste inverka menligt på verksamheten i övrigt.

Inventeringen har enligt styrelsens mening varit av ett betydande värde,

då det gällt att klarlägga omfattningen i stort av skadorna, och synes likaså

bli till god hjälp vid fördelningen av de låne- och bidragsmedel, som ställts

eller kan komma att ställas till förfogande av statsmedel. Såväl med hänsyn

härtill som til! att sällskapets ekonomi är hårt ansträngd, finner styrelsen

det skäligt, att sällskapet erhåller täckning av statsmedel för de kostnader,

som sällskapet fått vidkännas i samband med inventeringen. Därest den

framställning om anvisande av ett belopp å 5 000 000 kronor till utbetalande

av bidrag för skördeskador, som statens jordbruksnämnd gjort, vinner bifall,

synes ersättningen till hushållningssällskapet enligt styrelsens mening

lämpligen kunna utgå ur dessa medel.

Över jordbruksnämndens framställning har statskontoret och riksräkenskapsverket

avgivit utlåtanden den 12 respektive den 15 januari 1955.

Statskontoret förklarar sig icke ha funnit anledning till erinran mot jordbruksnämndens

framställning i vad den avser utlämnande av stödlån och

medelsanvisning därtill. Därest statsbidrag anses böra utgå, synes sådana

enligt statskontoret endast böra utlämnas efter behovsprövning, lämpligen

— såsom jordbruksnämnden förordat— i den formen, att viss del av utlämnat

stödlån avskrives. Avskrivning bör därvid verkställas först sedan låntagaren

under viss tid fullgjort amorteringar och övriga lånevillkor utan

anmärkning. Låntagaren bör då kunna befrias från den eller de sista amorteringarna.

Bidrag bör enligt statskontorets mening ej ifrågakomma i fall,

då lån icke begärts. Statskontoret förutsätter, att det belopp, som kan komma

att utgå i statsbidrag, skall avräknas, när de av jordbruksnämnden omnämnda

förhandlingarna i sinom tid upptages angående den kompensation,

som jordbruket kan göra anspråk på, i den mån kostnadsstegringar

inträffar. Om sådan avräkning icke göres, bör enligt statskontorets mening

bidragskostnaderna redovisas under särskilt anslag.

Riksräkenskapsverket finner det icke blott lämpligt utan även önskvärt,

att de av jordbruksnämnden föreslagna bidragen för jordbrukare, som erhållit

stödlån, lämnas i den formen, att stödlånen helt eller delvis avskrives.

Riksräkenskapsverket, som förutsätter, att de av jordbruksnämnden begärda

ytterligare medlen till stödlån får anvisas på tilläggsstat till riksstaten för

löpande budgetår, anser det, med hänsyn till de genom gällande budgetordning

fastställda formerna för redovisningen av ianspråktagna medel för avskrivning

av gjorda investeringar, nödvändigt att samtidigt å tilläggsstat

under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppföres ett

anslag, från vilket medel till täckning av angivna avskrivningar av stödlånen

kan anvisas att utgå. Det föreligger emellertid intet hinder för att sistnämnda

anslag uppföres med ett formellt belopp av 100 kronor och att sedan till

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 57

anslaget av den vid innevarande budgetårs ingång förefintliga reservationen

å anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område överföres ett

mot behovet av avskrivningsmedel svarande belopp.

Rätteligen borde enligt riksräkenskapsverket av budgettekniska skäl också

uppföras ett särskilt anslag under nionde huvudtiteln för bidrag till sådana

jordbrukare, som ej erhåller stödlån. Enär dessa bidrag sammanlagt torde

komma att uppgå till ett jämförelsevis ringa belopp, vill riksräkenskapsverket

icke motsätta sig, att bidragen anvisas att utgå från prisregleringsanslaget,

även om regleringen av utbetalningarna skulle förenklas genom anvisning

av ett särskilt anslag, som kunde ställas till lantbruksstyrelsens förfogande.

Över lantbruksstyrelsens framställning om bidrag till Norrbottens läns

hushållningssällskap för kostnader i samband med inventeringen av skördeskadorna

år 1954 har statskontoret avgivit utlåtande den 12 januari 1955.

Statskontoret förklarar sig därvid med hänsyn till föreliggande omständigheter

ej vilja motsätta sig bifall till styrelsens hemställan.

Departementschefen

Frågan om statligt stöd åt de jordbrukare, som år 1954 lidit skördeskador

på grund av ogynnsam väderlek, underställdes genom propositionen

1954: 223 riksdagens prövning. Enligt riksdagens beslut, som i huvudsak

innebar bifall till propositionen, kan sådana jordbrukare under vissa förutsättningar

erhålla stödlån av statsmedel. Låneverksamheten skall enligt

beslutet finansieras dels genom anlitande av odisponerade medel — omkring

6 800 000 kronor — av de investeringsanslag, som riksdagen tidigare

anvisat till stödlån i anledning av skördeskador under åren 1950—1952,

dels genom ett av 1954 års riksdag till Stödlån till jordbrukare anvisat investeringsanslag

å 5 000 000 kronor. Med hänsyn till svårigheten att med tillförlitlighet

beräkna medelsbehovet har förutsatts, att ytterligare medel framdeles

kan komma att erfordras.

Enligt vad jordbruksnämnden upplyst i sin skrivelse den 4 januari 1955

representerar de före ansökningstidens utgång den 31 december 19o4 ingivna

låneansökningar, som redan bifallits eller preliminärt ansetts kunna

bifallas, ett sammanlagt belopp av omkring 34 000 000 kronor. Såsom nämnden

anfört, erfordras emellertid härutöver vissa medel för låneansökningar,

som ingivits därefter men likväl bör upptagas till prövning. På grund härav

och med hänsyn till att beräkningen av lånebehovet alltjämt är ganska osäker,

tillstyrker jag jordbruksnämndens förslag, att för utlämnande av stödlån

skall ytterligare anvisas ett investeringsanslag av 25 000 000 kronor.

Anslaget torde böra uppföras å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1954/55 under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, samt benämnas

Stödlån till jordbrukare.

Vid anmälan av propositionen 1954:223 framhöll jag, bland annat, att

förslaget om stödlån då framlades i syfte alt skapa möjlighet för snar hjälp

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 57

till de jordbrukare, som var i trängande behov därav. Jag förklarade mig

emellertid ha för avsikt att — sedan jordbruksnämnden avslutat en närmare

undersökning av skördeskadornas art och omfattning — på nytt taga

upp frågan om bistånd åt de av skördeskadorna drabbade och därvid överväga,

om och i vilken mån ytterligare hjälpåtgärder, däribland eventuellt

i form av behovsprövade bidrag utan återbetalningsskyldighet, kunde belinnas

påkallade. Riksdagen hade icke något att invända mot nämnda uttalanden

och erinrade därjämte om att jordbruksnämnden som en tänkbar

utväg att bestrida kostnaderna för eventuella bidrag angivit de besparingar,

som under innevarande budgetår till följd av minskade mjölkleveranser

kommer att uppstå å den del av reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område, som avsetts för mjölkpristillägg.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har jordbruksnämnden

nu slutfört sin utredning angående skadorna på 1954 års skörd samt

underställt ärendet Kungl. Maj :ts prövning. Utredningen ger vid handen,

att skadorna geografiskt kan lokaliseras till i huvudsak två områden, ett

i norra Norrland och ett i södra Götaland. Därjämte har emellertid delar av

Jönköpings och Älvsborgs län drabbats av svårare skador. Inom övriga delar

av landet har skörden i allmänhet skadats endast i enstaka kommuner.

I de av de ogynnsamma väderleksförhållandena drabbade områdena har

skadorna i icke obetydlig utsträckning varit av mycket allvarlig karaktär

och orsakat de enskilda jordbrukarna betydande avbräck. Genom att jordbrukarna

beretts möjlighet till lån, har verkningarna av skördeskadorna i

viss mån mildrats. Emellertid förhåller det sig utan tvekan så, att den ekonomiska

ställningen för åtskilliga av de jordbrukare, som särskilt hårt drabbats

av skadorna, försämrats i sådan utsträckning, att det icke är tillräckligt

med lånemöjligheterna. Enligt min mening är det därför nödvändigt att för

dylika tall bereda tillfälle till ytterligare hjälp.

Enligt jordbruksnämndens förslag bör det ytterligare stödet ges i form av

efter särskild ansökning behovsprövade bidrag utan återbetalningsskyldighet.

Det totala beloppet för dylika bidrag har av nämnden föreslagits till

5 000 000 kronor och avses skola bestridas av medel, som beräknas komma

att sparas på ur prisregleringsanslaget utgående statliga mjölkpristillägg

till iölJd av de i samband med skördeskadorna minskade mjölkleveranserna

till mejeri. Av vad i ärendet förekommit framgår, att det vid överläggningarna

i frågan mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation rått

enighet om att bidragen bör bestridas av denna besparing och att det totala

bidragsbeloppet bör utgöra 5 000 000 kronor. I fråga om fördelningen av bidragen

har meningarna däremot varit delade. Sålunda har vissa av ledamöterna

i förhandlingsdelegationen förordat, att generella bidrag skall utgå.

Flertalet ledamöter liksom även lantbruksstyrelsen har däremot biträtt nämndens

förslag.

För min del vill jag biträda förslaget, att den ytterligare hjälpen skall

lämnas i form av bidrag utan återbetalningsskyldighet.

Beträffande fördelningen av bidragen vill jag understryka, att syftet med

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 57

17

dessa uppenbarligen bör vara att bringa hjälp åt sådana av skördeskador

drabbade jordbrukare, som är i störst behov därav och beträffande vilka

man kan räkna med att bidragen verkligen kommer till nytta. Med hänsyn

till att endast begränsade medel kan stå till förfogande för ändamålet torde

redan ur denna synpunkt ett system med generellt utgående bidrag vara

olämpligt. Jag ansluter mig därför till jordbruksnämndens förslag, att bidrag

skall utgå efter behovsprövning. Det synes mig därvid angeläget, att bidragen

ej beviljas efter några alltför schematiska regler utan — med nödig hänsyn

tagen till det disponibla totalbeloppet — så långt möjligt awäges efter

det föreliggande hjälpbehovet, i den mån detta uppkommit genom skördeskadan.

Jordbruksnämndens förslag innebär som nämnt, att ett belopp av 5 000 000

kronor skall ställas till förfogande för bidragsgivningen. Av utredningen i

ärendet framgår emellertid, att de ogynnsamma väderleksförhållandena skapat

ett speciellt problem för jordbrukarna i övre Norrland. Där har nämligen

den ovanligt rikliga nederbörden i juli och augusti 1954 medfört en mycket

bekymmersam fodermedelssituation. Sålunda har hushållningssällskapet i

Norrbottens län beräknat, att länets jordbrukare, efter en minskning av sina

kreatursbesättningar med i genomsnitt 12 procent, under vinterhalvåret

1954—1955 måste inköpa icke mindre än omkring 22 000 ton hö, 4 800 ton

melass och 7 150 ton betfor utöver normala inköp av äggviterikt koncentrerat

foder och mineralfoder. Den av länsveterinären i Norrbottens län verkställda

undersökningen visar vidare, att allvarliga bristtillstånd hos husdjuren

uppkommit bland annat till följd av skördens dåliga kvalitet. Enär situationen

i detta hänseende kan väntas bli förvärrad under vinterns lopp, är det

enligt länsveterinären nödvändigt att anskaffa foder av god kvalitet till överkomlig

kostnad. Detta speciella problem för jordbrukarna i övre Norrland

påkallar enligt min mening särskilt beaktande.

På grund av nyssberörda förhållande föreslår jag, att den av jordbruksnämnden

förordade medelsanvisningen ökas till 6 000 000 kronor alt utlämnas

på de av nämnden föreslagna villkoren. Av detta belopp bör 1 000 000

kronor 1''å användas för att förstärka bidragsgivningen till jordbrukarna i

övre Norrland utöver vad jordbruksnämnden avsett med sitt förslag. Med

hänsyn till skadornas omfattning och karaktär torde största delen av sistnämnda

belopp böra utgå till jordbrukare i Norrbottens län.

Av de anvisade medlen bör såsom jordbruksnämnden föreslagit 5 000 000

kronor centralt fördelas på lantbruksnämnderna av kmtbruksstyrelsen i

samråd med representanter för jordbruksnämnden, Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk. Återstoden — 1 000 000 kronor

- - torde i enahanda ordning böra fördelas på lantbruksnämnderna i

övre Norrland. Ehuru denna särskilda medelsanvisning närmast är föranledd

av den uppkomna fodermedelssituationen, bör enligt min mening några

speciella villkor icke uppställas för bidragens användning. Den slutliga

fördelningen av de till förfogande ställda medlen bör i enlighet med jordbruksnämndens

förslag äga rum genom lantbruksnämndernas försorg. Där
2

Uiliuwj till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. .Yr 57

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 57

vid bör vederbörande lantbruksnämnd samråda med representanter för hushållningssällskapet

och jordbrukets organisationer.

Beträffande utformningen av bidragsgivningen kan jag i stort sett biträda

vad jordbruksnämnden därvidlag föreslagit. Bidragen synes sålunda i första

hand böra lämnas i form av avskrivning av en eller flera amorteringar å

stödlån, som beviljats på grund av skördeskada under år 1954. Enligt min

mening torde det emellertid böra avgöras från fall till fall vilken eller vilka

amorteringar som därvid skall komma i fråga. Med hänsyn till de skiftande

situationer, som kan föreligga, vill jag därjämte föreslå, att möjlighet skall

linnas att utgiva kontant bidrag. Särskilt i övre Norrland, där på grund av

den särskilda medelsanvisningen av 1 000 000 kronor bidragsmöjligheterna

blir något större än i landet i övrigt, torde behov därav föreligga. Såsom

nämnden föreslagit bör även jordbrukare, som icke ansökt om stödlån, kunna

komma i åtnjutande av bidrag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen att meddela

närmare föreskrifter i ämnet.

Lantbruksstyrelsens framställning om ett särskilt statsbidrag å 8 500 kronor

till täckande av Norrbottens läns hushållningssällskaps särskilda kostnader

i samband med inventeringen av 1954 års skördeskador finner jag mig

böra biträda. Därest riksdagen bifaller förslaget om utlämnande av bidrag

i anledning av dylika skördeskador, torde sålunda av det härför anvisade beloppet

8 500 kronor få disponeras till ersättning till Norrbottens läns hushållningssällskap.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit beträffande bidrag till av

1954 års skördeskador hårt drabbade jordbrukare torde av tillgängliga medel

under reservationsanslaget för innevarande budgetår till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område få disponeras högst 6 000 000 kronor för ändamålet.

I den mån bidragen lämnas i form av avskrivning å stödlån, som

beviljats i anledning av nämnda skördeskador, bör medel till täckning av

dessa avskrivningar beredas från ett å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1954/55 under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar

uppfört anslag. Såsom riksräkenskapsverket anfört, torde ifrågavarande anslag

endast behöva upptagas med ett formellt belopp, och medelsbehovet tillgodoses

genom överförande av ett mot avskrivningarna svarande belopp från

reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Chefen

för finansdepartementet kommer senare under riksdagens lopp att göra

hemställan härom i samband med anmälan av proposition angående ytterligare

anslagsäskanden å tilläggsstat II. Sådana bidrag, som lämnas kontant,

torde få anvisas att utgå från prisregleringsanslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

1) att till Stödlän till jordbrukare å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1954/55 under kapitalbudgeten, fonden

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 57

för låneunderstöd, anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000

kronor; samt

2) att medgiva, att bidrag med anledning av 1954 års skördeskador

må med anlitande av tillgängliga medel under

reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område utlämnas till ett belopp av högst 6 000 000 kronor,

i enlighet med de grunder, som förordats i det föregående.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

660109. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. JoU 1955:36 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utlämnande av stödlån till jordbrukare m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  2. Rskr. 1955:118 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  3. JoU 1955:6 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten