Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 30 juni 19i3 (nr Hi) om tillståndstvång för byggnadsarbete samt angående fortsatt giltighet av samma lag

1956-03-02 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:85, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 30 juni 19i3 (nr Hi) om tillståndstvång för byggnadsarbete samt angående fortsatt giltighet av samma lag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1956

1

Nr 85

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 1 § lagen den 30 juni 19i3

(nr Hi) om tillståndstvång för byggnadsarbete samt

angående fortsatt giltighet av samma lag; given Stockholms

slott den 2 mars 1956.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen

den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete samt angående

fortsatt giltighet av samma lag.

GUSTAF ADOLF

John Ericsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete föreslås skola erhålla förlängd

giltighet t. o. in. den 30 juni 1958.

Det förutsättes, att vid prövningen av byggnadstillståndsärenden, som berör

de större tätorterna, större vikt än tidigare lägges vid en sådan bedömning

av ärendena, som främjar en ur samhällets synpunkt lämplig förläggning

av företagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 85

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 85 år 1956

F örslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång

för byggnadsarbete samt angående fortsatt giltighet av samma lag

Härigenom förordnas, dels att 1 § lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång

för byggnadsarbete1 skall erhålla följande ändrade lydelse, dels ock

att lagen, vilken enligt lag den 15 april 1955 (nr 127) gäller till och med

den 30 juni 1956, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1958.

(Gällande lydelse:)

1

Vid krig eller krigsfara, vari riket

befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden,

äger Konungen, i den mån

det finnes erforderligt för att upprätthålla

ett fast penningvärde och

befrämja en ändamålsenlig användning

av förnödenheter och arbetskraft,

förordna, att 2—7 §§ i denna

lag skola äga tillämpning.

(Föreslagen lydelse:)

I den mån det finnes erforderligt

för att upprätthålla ett fast penningvärde

och befrämja en ändamålsenlig

användning av förnödenheter och

arbetskraft, äger Konungen förordna,

att 2—7 §§ i denna lag skola äga

tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1956.

1 Senaste lydelse av lagen i vissa delar, se SFS 1948: 186 och 749.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1956

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari

1956.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Norup, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,

Nordenstam, Lindström, Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga angående förlängd

giltighet av lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete samt anför.

Lagen den 30 juni 1943 (nr 444; ändr. nr 186/1948 och 749/1948) om tillståndstvång

för byggnadsarbete utgör ett led i statsmakternas strävan att

upprätthålla ett fast penningvärde och främja en ändamålsenlig användning

av förnödenheter och arbetskraft. Lagen gäller — sedan dess giltighetstid

vid olika tillfällen blivit förlängd, senast genom lag den 15 april 1955 (nr

127) — till och med den 30 juni 1956.

Enligt 1 § i lagen äger Konungen under vissa förutsättningar förordna,

att 2—7 §§ i lagen skall äga tillämpning. Har dylikt förordnande meddelats,

följer därav att byggnadsarbete icke får bedrivas utan särskilt tillstånd

(byggnadstillstånd). Sådant tillstånd meddelas av Konungen eller, i den

mån Konungen förordnar därom, av myndighet, åt vilken Konungen uppdrager

att utöva tillsyn över tillämpningen av lagen, eller myndighet, som

är underordnad tillsynsmyndigheten.

Genom kungörelse den 29 juli 1943 (nr 640) med tillämpningsföreskrifter

till lagen, vilken kungörelse trätt i kraft den 1 augusti 1943, har Kungl.

Maj :t förordnat, att 2—7 §§ i lagen skall äga tillämpning samt meddelat

tillämpningsföreskrifter till lagen.

Enligt dessa tillämpningsföreskrifter, vilka ändrats vid flera tillfällen,

får åtskilliga slag av byggnadsarbeten bedrivas utan byggnadstillstånd.

Härom ävensom beträffande frågan hur tillståndsgivningen är ordnad torde

jag få hänvisa till propositionen nr 181 till 1954 års riksdag. Den där lämnade

redogörelsen är alltjämt aktuell; sedan byggnadsregleringen dryftades

vid 1954 års riksdag har således ej vidtagits någon ändring i hithörande

bestämmelser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1956

I nuvarande läge med ett investeringstryck, som vida överstiger resurserna

av arbetskraft och material, är byggnadsregleringen ett effektivt och

nödvändigt instrument i den ekonomiska politiken.

För att belysa investeringsönskemålen må hänvisas till följande sammanställning:
-

Tablå 1. Till länsarbetsnämnderna inkomna ansökningar om

byggnadstillstånd och igångsättningstillstånd för bostadshus.

Kostnad i milj. kr.

Byggnadsarbetets art

1953

1954

1955

Bostadshus....................

1 915,21

2 319,3

2 497,7

Jordbruk, skogsbruk och fiske____

2,6

1,5

5,3

Industri .................

Kraft- och belysningsverk (ej stat-

282,9

625,2

522,9

liga)........................

Samfärdsel (ej de statliga kommu-

168,3

184,0

76,6

nikationsverkens investeringar)

124,1

162,9

205,9

Handel .................

243,4

383,7

247,5

Förvaltning, sociala ändamål m.m.

Skolor, kyrkor, samlingslokaler

273,9

211,9

196,2

m. m...............

Vägar och gator (ej statliga), vat-

332,2

380,1

383,6

ten och avlopp ..............

377,4

422,9

471,1

Militära arbeten...............

16,4

37,3

48,7

3 736,4

4 728,8

4 655,5

1 Uppgifterna för 1953 avser såväl flerfamiljshus som egnahem

men uppgifterna för 1954 och 1955 endast flerfamiljshus.

Som framgår av tablån var det belopp, som avsågs med inkomna ansökningar

om byggnadstillstånd, avsevärt större år 1954 än år 1953. Den höga

nivån har i stort sett bibehållits under 1955 även om en viss avmattning

kunnat förmärkas under senare delen av året. Investeringsönskemålen är

alltfort av en sådan storleksordning att de vida överstiger det beräknade

investeringsutrymmet. Detta framgår bl. a. av följande tablå.

Tablå 2. Tillståndsbudget samt anmälda investeringsönskemål.

Kostnad i milj. kr.

Byggnadsarbetets art

Tillstånds-

budget

1956

Anmälda

investerings- önskemål för

1956

Jordbruk, skogsbruk och fiske......

3

ingen uppgift

Industri..........................

200

570

Kraft- och belysningsverk (ej statliga)

100

300

Samfärdsel (ej de statliga kommuni-

kationsverkens investeringar) ....

100

233

Handel..........................

81

446

Förvaltning, sociala ändamål m.m...

175

645

Skolor, kyrkor, samlingslokaler m. m.

273

920

Vägar och gator (ej statliga), vatten

och avlopp ....................

240

370

Militära arbeten..................

90

220

Diverse arbeten ..................

120

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1956

Byggnadsarbetarkåren har även under 1955 företett en ökning, vilket

framgår av följande sammanställning över det beräknade antalet medlemmar

i byggnadsfackförbunden vid slutet av åren 1951—1955.

Tablå 3. Antal medlemmar i byggnadsfackförbunden

1951

1952

1953

1954

1955

Byggnadsarbetareförbundet..........

115 000

119 500

122 000

129 000

132 400

därav träarbetare ................

42 000

41 500

41 000

42 900

43 700

grovarbetare m. fl...........

52 000

56 000

58 500

62 000

64 700

rörarbetare m.fl...........

16 000

16 000

16 000

16 700

16 800

anläggningsarbetare........

5 000

6 000

6 500

7 400

7 200

Murareförbundet ..................

14 500

15 100

15 100

15 400

15 800

Målareförbundet....................

18 200

18 800

18 500

18 800

19 700

ökningen av byggnadsarbetarkåren har, såsom framgår av sammanställningen,

varit störst för byggnadsgrovarbetarna, men även för träarbetarna

noteras en icke obetydlig stegring i antalet. Antalet murare har ökat med 400

och antalet målare med närmare tusentalet. Ett visst mindre tillskott av utländska

byggnadsarbetare har erhållits. Antalet sådana arbetare var den 1

oktober 1955 2 705 mot 2 323 samma tid 1954.

Byggnadsarbetskraften har under 1955 varit fullt sysselsatt. En säsongnedgång

i byggnadsverksamheten under de kallaste vintermånaderna har

liksom tidigare år ej helt kunnat undvikas. Säsongarbetslösheten vintern

1955 blev dock relativt låg. I detta sammanhang åberopar jag följande

sammanställning1.

De åtgärder för säsongutjämning och överflyttning av byggnadsarbetskraft

mellan överskotts- och underskottsorter, för vilka min företrädare i

ämbetet redogjorde i propositionen nr 75 till 1955 års riksdag, har även under

det senast gångna året fullföljts. Särskilt har aktiviteten inriktats på att

genom utbildningskurser söka tillgodose det stora behovet av träarbetare.

Som riktpunkt för tillståndsgivningen har för år 1956 liksom för tidigare

år inom byggnadsberedningen upprättats en investeringsbudget, som

anger ramen för tillstånd under detta år för byggnads- och anläggningsverksamhet

inom olika huvudområden. I bihang 2 av inkomstbilagan till

årets statsverksproposition bar lämnats en redogörelse för denna budget.

Ett sammandrag av tillståndsbudgeten återfinnes även i den förut åberopade

såsom tablå 2 betecknade sammanställningen.

Tillståndsbudgeten för år 1956 skiljer sig från 1955 års budget främst i

följande avseenden. Den för icke statliga kraft- och belysningsverk upptagna

kvoten har nedsatts från 120 till 100 miljoner kronor samt civilförsvarets

kvot från 20 till 10 miljoner kronor. Vidare har åtgärder vidtagits för att

nedbringa ålderdomshemsbyggandet under 1956 att motsvara en kostnad

1 Se s. 6.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1956

Tablå 4. Arbetslösheten bland byggnadsarbetare på ett 70-tal större orter1

Arbetslösa i % av medlemsantalet i fackförbunden

1948

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

Jan. 1 ................

12,4

9,9

5,2

5,0

12,0

8,1

6,1

7,9

» 15 ................

14,0

12,3

6,0

5,4

11,2

9,0

7,9

7,9

Febr. 1 ................

14,1

14,3

13,0

5,8

5,7

10,5

10,5

7,8

» 15 ................

14,0

13,9

12,4

5,7

6,2

12,2

12,5

7,9

Mars 1 ................

14,4

13,9

11,0

5,0

6,4

10,5

12,5

9,0

» 15 ................

13,5

13,5

9,2

4,3

5,5

8,3

8,8

7,0

April 1 ................

12,1

11,5

7,2

5,1

5,9

7,1

6,5

6,1

» 15 ................

8,3

10,0

5,5

3,9

5,3

5,6

5,7

5,8

Maj 1 ................

5,0

7,7

3,6

2,8

3,3

3,6

3,7

3,7

» 15 ................

3,8

4,6

1,8

1,8

2,5

2,7

2,6

2,6

Juni 1 ................

2,4

3,0

1,2

1,0

1,7

2,2

1,7

2,1

» 15 ................

1,9

2,2

0,8

0,7

1,2

1,5

1,4

1,5

Juli 1 ................

1,9

1,8

0,7

0,5

1,3

1,4

1,0

1,1

» 15 ................

1,2

1,4

0,6

0,4

0,9

1,0

0,8

0,52

Aug. 1 ................

1,1

1,3

0,5

0,5

1,0

1,1

0,8

0.6

» 15 ................

1,4

1,2

0,6

0,4

1,1

1,1

1,0

0,8

Sept. 1 ................

1,7

1,6

0,7

0,6

1,4

1,2

0,9

1,0

» 15 ................

2,3

1,8

0,6

0,6

1,5

1,3

0,9

1,1

Okt. 1 ................

2,9

2,0

0,7

0,8

2,0

1,3

1,0

1,1

. 15 ................

3,6

2,6

1,0

0,8

2,4

1,7

1,1

1,4

Nov. 1 ................

4,8

3,4

1,2

1,4

3,3

2,2

1,6

1,9

» 15 ................

6,2

4,3

1,4

1,7

4,3

2,9

1,9

2,4

Dec. 1 ................

7,2

5,0

1,9

2,3

5,4

3,7

2,7

3,3

» 15 ................

8,2

6,0

2,5

2,9

7,2

4,6

3,4

4,7

1 Tiden febr. 1948—okt. 1949 endast 48 orter.

2 Före 15 juli 1955: Arbetslösa medlemmar inom fackförbunden i procent av medlemsantalet

Efter 15 juli 1955: På arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa kassamedlemmar i procent av

antalet medlemmar i byggnadsfackförbundens arbetslöshetskassor.

av 25 miljoner kronor mot omkring 40 miljoner kronor år 1955. I stället

har hälso- och sjukvårdskvoten förstärkts med 30 miljoner kronor till 120

miljoner kronor, varjämte ecklesiastikdepartementets kvot ökats från 210

till 220 miljoner kronor för att möjliggöra en utökning av byggnader för

yrkesskole- och gymnasieutbildning samt akademisk utbildning. Med

hänsyn till angelägenheten av att motverka en överansträngning av byggnadsmarknaden

under våren och sommaren har föreskrivits, att de olika

bygSnadskvoterna under första halvåret 1956 med vissa undantag endast

må utnyttjas till 25 procent. Beträffande den omfattning, i vilken återstoden

av de olika byggnadskvoterna må tagas i anspråk, kommer sedermera

beslut att meddelas.

Det bör anmärkas, att tillståndsbudgeten är att betrakta som enbart ett

arbetsinstrument, som ger riktlinjer för tillståndsgivningen. Ändringar i

tillståndsbudgeten kan företagas i den mån så erfordras för att i varje läge

ernå en snabb anpassning av planerna efter de ekonomiska förändringarna

och arbetsmarknadsläget.

Som närmare framgår av finansplanen i årets statsverksproposition råder

alltfort ett övertryck i ekonomin och situationen ger ökat eftertryck

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1956

åt kravet på återhållsamhet i den inhemska hushållningen med stöd av en

restriktiv ekonomisk politik. Såsom tidigare anförts är byggnadsregleringen

ett instrument i den återhållsamma politiken. De uppgifter jag anfört i det

föregående ger ett klart uttryck såväl för det bestående höga investeringstrycket

som arbetskraftsresursernas fulla utnyttjande. Jag anser det därför

nödvändigt att byggnadsregleringen vid sidan av de finans- och kreditpolitiska

åtgärderna tills vidare bibehålies i syfte att i nuvarande läge

begränsa investeringarna.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag, att lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete erhåller förlängd giltighet. Beträffande tiden för förlängningen

vill jag hänvisa till att chefen för finansdepartementet den 12

september 1955 tillkallat särskilda sakkunniga för utredning av spörsmål

sammanhängande med den fulla sysselsättningens ekonomi in. in. Frågan

om byggnadsregleringen som ett instrument i den ekonomiska politiken

torde i samband härmed komma att bli föremål för de sakkunnigas överväganden.

I avvaktan härpå synes lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete

böra erhålla förlängd giltighet till och med den 30 juni 1958.

I lagens 1 § anges, att Konungen »vid krig eller krigsfara, vari riket

befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden»

äger — i den mån det finnes erforderligt för att upprätthålla ett

fast penningvärde och befrämja en ändamålsenlig användning av förnödenheter

och arbetskraft — förordna att 2—7 §§ i lagen skola äga tillämpning.

Det synes mig lämpligt att de citerade ordalagen i nu förevarande sammanhang

uteslutes ur lagtexten.

Jag övergår nu till att behandla en speciell fråga, som delvis berör byggnadsregleringslagens

tillämpning, nämligen spörsmålet om näringslivets

lokalisering.

Byggnadsregleringens främsta uppgift har varit att tjäna som ett investeringsbegränsande

instrument i en samhällsekonomi, där efterfrågan

på varor och tjänster tenderat att överstiga tillgångarna. Vid prövningen

av ansökningar om byggnadstillstånd har bl. a. tillgången på arbetskraft

såväl för byggnadsarbete som för annan produktiv verksamhet tillmätts

stor betydelse. Behovet av ett differentierat näringsliv, nödvändigheten av

följdinvesteringar m. in. har också varit synpunkter som beaktats vid

byggnadstillståndsgivningen. Härigenom har byggnadsregleringen i vissa

fall kommit att användas även i lokaliseringspolitiskt syfte.

Under senare år har frågan om näringslivets lokalisering blivit alltmer

aktuell icke endast i vårt land utan även i andra länder. Sålunda finnes

från de stora industriländerna, bl. a. England och Frankrike, exempel på

att staten medelst särskild lagstiftning tvingats ingripa för att hindra

en ur samhällets synpunkt olämplig koncentration av näringslivet.

Även i vårt land har statliga åtgärder vidtagits, som direkt eller indirekt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1956

haft inflytande på valet av förläggningsort icke endast för vissa grenar

av förvaltningen utan även för vissa enskilda företag. Utöver den lokaliseringspolitiska

verksamhet, som bedrivits i samband med byggnadsregleringen,

må följande nämnas. Vissa statliga industriföretag har grundats

bl. a. med hänsyn till önskemålet att förbättra försörjningsmöjligheterna

i vissa delar av landet. Kommunikationspolitiken har utformats med hänsyn

till önskvärdheten av att förutsättningar skapas för ett differentierat

och mångsidigt näringsliv i olika delar av landet. Företagarföreningarna,

som i stor utsträckning driver sin verksamhet med statsmedel, har tillkommit

med samma önskemål för ögonen. De skall eftersträva att till landsbygden

och dess tätorter samt till områden med outvecklat näringsliv

förlägga sådan företagsamhet som har förutsättningar att med framgång

bedrivas där. Den sedan år 1954 existerande statliga lånegarantien till hantverks-

och småindustriföretag är också ett viktigt instrument i denna verksamhet.

Vid prövningen av varje ärende om statlig lånegaranti tillmätes

lokaliseringssynpunkterna stor vikt.

Till 1952 års riksdag framlades på grundval av lokaliseringsutredningens

år 1951 avgivna förslag (SOU 1951:6) proposition angående samhällets

åtgärder för näringslivets lokalisering (prop. 1952:127). Riksdagens beslut

i frågan blev i huvudsak följande. Behovet av samhällets inflytande på

företagens val av förläggningsort vitsordades. Den statliga verksamheten

på lokaliseringsområdet skulle tills vidare vara en försöksverksamhet och

förläggas till arbetsmarknadsstyrelsen, där en särskild byrå för lokaliseringsärenden

inrättades. Dess uppgift skulle i huvudsak vara att göra utredningar

ägnade att skapa bättre förutsättningar för bedömandet av de

aktuella näringspolitiska problemen i vissa orter och inom vissa områden,

att insamla material av betydelse för verksamheten samt att lämna företagen

direkt rådgivning.

Den av arbetsmarknadsstyrelsen bedrivna försöksverksamheten, som

nu pågått i ett antal år, har utan tvekan varit av betydelse. Man kan peka

på flera konkreta exempel, där genom arbetsmarknadsstyrelsens åtgärder

företag förlagts till platser, som ur samhällelig synpunkt varit lämpliga,

men där utan ingripande av styrelsen något företag sannolikt ej skulle

kommit till stånd. Ett nära samarbete har etablerats med industriens organisation

för lokaliseringsfrågor, industriens produktionsråd, såväl som med

byggnadsberedningen, närmast i syfte att därmed komma i kontakt med

företag som har för avsikt att nyetablera eller utvidga sin verksamhet.

Samhällets möjligheter att ingripa har emellertid varit begränsade, enär

den lokaliseringspolitiska verksamheten huvudsakligen endast har rådgivande

karaktär. Samma erfarenhet av den rådgivande verksamhetens

otillräcklighet har gjorts i England.

Att samhället bör skaffa sig ett större inflytande över näringslivets lokalisering

har under senare år kommit till uttryck på flera olika sätt bl. a.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1956

motionsvägen i riksdagen och i den allmänna debatten. Detta har främst

motiverats med att den nuvarande utvecklingen mot en koncentration av

näringslivet till större befolkningscentra och som följd härav ett ständigt

vikande befolkningsunderlag inom andra områden av vårt land är betänklig

och att samhället på detta område har ett ansvar, som det icke kan

undandraga sig. Uttunningen av befolkningen har i vissa landsändar redan

hunnit gå så långt, att utkomstmöjligheterna för den kvarvarande befolkningen

torde ha försämrats. Samtidigt anföres exempel på att i dessa

områden gjorda investeringar i av samhället uppförda lokaler eller i industri-

och serviceanläggningar står outnyttjade. Å andra sidan har storstädernas

starka dragningskraft med åtföljande starka tillströmning av

arbetskraft medfört svårigheter och torde i framtiden komma att skapa

än större problem, om ingenting göres för att påverka utvecklingen.

De svårigheter som i de större tätorterna möter på det samhälleliga planet

hänför sig bl. a. till de stora krav på offentliga investeringar av olika

slag, som följer med stora befolkningscentra, såsom bostäder, transportanordningar,

vägar och gator, vatten och avlopp, skolor, sjukhus etc. Kraven

på dylika investeringar är nu så stora att svårighet uppstått att tillgodose

dem i den takt som i och för sig vore önskvärd. De spelar också så

stor roll i den totala investeringsverksamheten på de större orterna, att de

kan inverka oförmånligt på t. ex. industriens möjligheter att tillgodose

sina produktiva investeringar. Arbetskraftsanhopningen i de större städerna

är icke heller utan olägenheter. Genom de långa avstånd mellan hem och

arbetsplats, som ofta uppstår i storstäderna, måste relativt lång tid anslås

åt resor, vilket torde betyda en mindre rationell användning av fritiden.

Ur samhällets synpunkt är det ett primärt intresse att arbetskraftsresurserna

utnyttjas så effektivt som möjligt. Varje ort har sitt optimum, men

det är givetvis omöjligt att angiva detta i exakta siffror. Så mycket torde

dock stå klart att en tätorts ständiga befolkningstillväxt ingalunda är ett

kriterium på att dess produktiva resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt.

Tvärtom tyder allt på att vissa tätortsområden i vårt land nått en sådan

storleksordning att risk förefinnes för uppkomsten av desorganisationsföreteelser,

som kan leda till ett mindre effektivt utnyttjande av våra

totala produktiva resurser. Om samhället påverkar lokaliseringen så att

näringslivets expansionstakt minskar i de större tätorterna men ökar i de

områden, som nu har stora utflyttningar, underlättas möjligheterna att

komma tillrätta med tidigare nämnda problem. De större tätorternas expansion

hejdas och flykten från landsbygden kan minska. Det skapas därvid

också förutsättningar för en bättre befolkningsbalans mellan tätorterna

och den egentliga landsbygden genom att befolkningen i större utsträckning

än annars kan bo kvar på landsbygden och ha sitt arbete i närliggande

tätorter. Härtill medverkar även de snabba och förbättrade kommunikationer,

som motorismens och vägnätets utveckling skapat.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1956

Om det sålunda ur hela samhällets synpunkt kan betraktas som angeläget

att vidtaga åtgärder för att hejda den ytterligare tillväxten av främst

de största tätorterna, är det även angeläget att motverka orealistiska och

överdrivna föreställningar om fördelar av näringslivets spridning som icke

sällan gör sig gällande. Uppfattningen att så gott som varje kommun skall

kunna industrialiseras är verklighetsfrämmande. Det primära i strävandena

till ett i skilda delar av landet allsidigt utvecklat näringsliv är givetvis

att företagsekonomiska förutsättningar finnes för företagens förläggning

till en viss ort eller viss del av landet.

Samhällets strävanden på detta område kan inriktas på två vägar. Å ena

sidan kan positiva åtgärder vidtagas för att stimulera företag att etablera

sig inom områden där det ur samhällets synpunkt anses angeläget att

stödja utvecklingen av ett allsidigare näringsliv. Som jag tidigare anfört

har flera dylika åtgärder i syfte att förlägga företag till vissa områden redan

vidtagits, såsom den rådgivande lokaliseringsverksamheten, företagarföreningarnas

verksamhet och kreditgarantin till hantverk och småindustri.

Dessa grenar kan och bör ytterligare utvidgas. Kommunikationspolitiken

kan hedrivas med särskilt hänsynstagande till de områden i landet där

det av samhälleliga synpunkter anses motiverat att stimulera näringslivets

utveckling. Statens egen företagarverksamhet dikteras redan nu ofta av

dessa motiv, vilket allt framgent bör ske. Å andra sidan talar starka skäl

för att samhällets åtgärder även bör inriktas på att motverka ytterligare

expansion i de större tätorterna. Med hänsyn till den utveckling, som pågått

de senare åren och alltjämt pågår mot en allt starkare befolkningskoncentration

till de större städerna, och med hänsyn till de stora problem

denna utveckling skapar synes det nödvändigt att samhället nu ingriper

med effektivare åtgärder än hittills.

Vid valet av medel för att motverka den icke önskvärda expansionen i vissa

orter kan givetvis flera utvägar tänkas. För närvarande synes det ligga närmast

till hands att anknyta till byggnadsregleringen, som enligt vad jag

tidigare anfört redan i viss utsträckning kommit till användning i syfte att

främja den eftersträvade utvecklingen. Någon ändring av lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete synes för detta ändamål ej erforderlig. Vid

prövningen av byggnadstillståndsärenden som berör de större tätorterna

bör emellertid större vikt än tidigare läggas vid en sådan bedömning av

ärendena, som främjar en ur samhällets synpunkt lämplig förläggning av

företagen.

Anknytningen av den statliga lokaliseringspolitiken till den nuvarande

byggnadsregleringen får ses som ett praktiskt arrangemang under nuvarande

förhållanden. Därigenom undvikes bl. a. en dubbelprövning av ärendena,

då de nämligen på samma gång kan prövas såväl ur byggnadstillståndssynpunkt

som lokaliseringssynpunkt. Det förhållandet att sistnämnda

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1956

synpunkt beaktas inom ramen för byggnadsregleringen bör givetvis icke

vara ett hinder för att byggnadsregleringen avskaffas, när den ur andra

synpunkter ej längre bedömes behövlig. Behovet av en samhällelig lokaliseringspolitik

torde kvarstå även sedan byggnadsregleringen avskaffats.

Man kan nämligen ganska bestämt utgå från, att det under icke överskådlig

tid framåt kommer att finnas vissa orter, främst de nuvarande stora

befolkningscentra, i vilka tendensen till en icke önskvärd befolkningslconcentration

kommer att kvarstå. När byggnadsregleringen avskaffas,

torde därför en ny lagstiftning, som ger samhället möjlighet att öva ett

avgörande inflytande på näringslivets lokalisering inom vissa orter och

områden, bliva erforderlig.

I enlighet med vad som anförts i det föregående har inom socialdepartementet

upprättats förslag till

lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 30 juni 1943 (nr 44-4-) om

tillståndstvång för byggnadsarbete samt angående fortsatt giltighet av samma

lag.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över lagförslaget,

av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemstäl

lan bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Alf Björnelid

1 Denna bilaga, som är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

utelämnats.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1956

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 23 februari

1956.

Närvarande:

justitieråden Lech,

Regner,

Gösta Lind,

regeringsrådet Lorichs.

Enligt lagrådet den 18 februari 1956 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

27 januari 1956, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 30 juni 1943

(nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete samt angående fortsatt giltighet

av samma lag.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet G. Engström.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Sverker Jonson

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1956

13

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, lagrådets den 23 februari

1956 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 27 januari 1956 remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 30 juni

19k3 (nr H4-) om tillståndstvång för byggnadsarbete samt angående fortsatt

giltighet av samma lag samt hemställer, att förslaget, som av lagrådet

lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Karin Wickström

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:232 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Muj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av lagen den 30 juni 1943 a1 i texten
  2. 3LU 1956:15 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av lagen den 30 juni 19t3 s. 1 i texten
  3. BU 1956:25 Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om vidtagande av åtgärder i enlighet härmed. Motionen II: 454 utmynnar i yrkande att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj s. 3 i texten