Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60, m. m

1959-04-02 · 178 sidor, varav 170 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 170 av 178 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:150, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

1

Nr 150

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60, m. m.;

given Stockholms slott den 24 april 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 april

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning frågan om

komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret

1 9 5 9 / 6 0 och vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Härvid har jag att anmäla, att riksräkenskapsverket i två särskilda skrivelser

den 2 april 1959 framlagt dels redogörelse för approximativ beräkning

rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1958/59 (bihang A), dels

ock förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1959/60 (bihang

B).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. År ISO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken

1. Den internationella utvecklingen. Det ekonomiska läget i utlandet under

senare delen av år 1958 och början av år 1959 har enligt den reviderade

nationalbudgeten för år 1959 (bihang D) karakteriserats av en viss återhämtning

efter den tidigare konjunkturdämpningen. I Förenta staterna beräknas

såväl den reala bruttonationalprodukten som industriproduktionen

något ha överstigit den nivå från vilken nedgången år 1957 började. Konjunkturförbättringen

bär burits upp av en fortsatt expansion för den privata

konsumtionen och de offentliga utgifterna. Lageravvecklingen synes vidare

ha upphört och förbylts i en moderat lageruppbyggnad. Av de privata investeringarna

i fasta anläggningar har bostadsbyggandet visat en markant ökning,

medan investeringarna i övrigt, som skars ned kraftigt under konjunkturnedgången,

visat endast svaga tecken på återhämtning. Framför allt

med hänsyn härtill men också till att en viss del av lageruppbyggnaden och

produktionshöjningen i början av år 1959 stått i samband med farhågor för

en arbetskonflikt under sommaren torde den i och för sig sannolika fortsatta

produktionsökningen i Förenta staterna få ett långsammare förlopp

än under uppsvingets första fas.

Den successiva försämringen av de transoceana råvaruländernas valutaläge

synes ha hejdats främst med hjälp av internationella krediter. Vidare

har den allmänna råvaruprisnivån stabiliserats och vissa råvarupriser börjat

stiga. Dessa omständigheter i förening med den amerikanska konjunkturuppgången

torde kunna medföra en viss ökning av den västeuropeiska

exporten till omvärlden. Den inomeuropeiska handeln, som sjönk mellan år

1957 och år 1958, synes ha undergått en viss stabilisering under senare delen

av år 1958. Även här kan en viss förbättring tänkas äga rum. Detta

sammanhänger med att även i Västeuropa, där produktionsutvecklingen

stagnerade under år 1958, utsikterna för en viss aktivisering av ekonomin

förbättrats, även om inte några markerade expansionstendenser ännu gjort

sig gällande. Både den offentliga och den privata konsumtionen kan i de

tlesta västeuropeiska länder antas komma att öka under år 1959. På investeringsområdet

präglas läget av expanderande bostadsproduktion och ökade

offentliga investeringar, medan föreliggande överkapacitet inom viktiga industriområden

verkar hämmande på företagens investeringsbenägenhet. Totalt

sett bedöms emellertid produktionsutvecklingen under år 1959 för de

flesta västeuropeiska länderna medföra en förbättring och i ett par fall en

betydande förbättring jämfört med år 1958. Enligt de officiella bedömningarna

väntas den reala bruttonationalprodukten öka med tre procent eller

mera i Förenta staterna, Nederländerna och Norge. Den brittiska totalproduktionen

återhämtades redan under fjärde kvartalet år 1958 och beräknas

komma att stiga ytterligare under år 1959. Även i Västtyskland och Danmark

räknar man med en fortsatt ökning, medan den franska bruttonationalprodukten

synes komma att ligga kvar på nivån från år 1958.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.is proposition nr 150 år 1959

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Genom det nya material som

framkommit har kunskapen om utvecklingen under år 1958 nu blivit säkrare.

De beräkningar som presenterades i den preliminära nationalbudgeten

har sålunda på en del områden reviderats. Nu föreliggande uppgifter

förändrar dock inte huvuddragen i den bild av den ekonomiska utvecklingen

som lämnades vid årsskiftet. Den privata konsumtionen synes ha ökat kraftigare

från år 1957 till år 1958 än enligt de preliminära siffrorna, medan

den offentliga sektorns utgifter för konsumtion och investering synes ha

något överskattats. En revidering har även vidtagits för utrikeshandelns

del, där siffrorna för såväl exporten som importen höjts inte oväsentligt. En

förnyad beräkning av bruttonationalprodukten för år 1958 har givit vid handen,

att denna jämfört med år 1957 torde ha stigit med blott omkring en halv

procent, vilket är mindre än vad som tidigare beräknats.

Expansionen i utrikeshandeln avbröts under år 1958. Siffermässigt

redovisas en minskning av exportvolymen med en procent och en ökning

av importvolymen med två procent. Värdemässigt minskade exporten

med två procent och importen med tre procent. Inför övergången vid årsskiftet

1958—1959 till en ny tulltaxa och en ny statistisk varuförteckning forcerades

emellertid tullbehandlingen i december, varigenom utrikeshandelssiffrorna

för år 1958 i realiteten avser en längre period än normalt. På grund

av den låga fraktnivån under året försämrades sjöfartsnettot med 155 miljoner

kronor och underskottet i bytesbalansen ökade från 130 miljoner kronor

år 1957 till ca 250 miljoner kronor år 1958. Trots detta ökade valutareserven

under år 1958 med omkring 150 miljoner kronor och följaktligen

uppgick den ,s. k. förskjutningsposten till omkring 400 miljoner kronor. Under

år 1958 låg genomsnittspriserna för exportvarorna två procent och för

importvarorna fem procent lägre än år 1957. Bytesförhållandet förbättrades

således med tre procent.

Vad den inhemska efterfrågan beträffar utgjorde investeringsverksamheten

det mest expansiva elementet under år 1958. ökningen av de

totala bruttoinvesteringarna från år 1957 till år 1958 uppgick till omkring

Guld- och valutareserven

Miljoner kronor

31/12

31/12

31/12

31/3

31/12

31 IS

1955

1956

1957

1958

1958

1959

1. Riksbankens valutareserv:

Guld ....................

1426

1376

1134

1052

1053

1058

Konvertibla valutor......

1006

1084

1229

1 238

1404

1419

Övriga valutor ..........

— 2

-12

-3

-35

-12

—

Summa

2 4.10

2 448

2 360

2 254

2 445

2 477

2. Affärsbankernas valutabe- hållning..................

121

317

478

403

546

602

Summa totalt

2 551

2 765

2 838

2 657

2 991

3 079

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

sex procent i fasta priser räknat. De privata bruttoinvesteringarna steg volymmässigt

med sju procent och de offentliga med tre procent. Den ökade

realkapitalbildningen gällde till mycket stor del industriinvesteringarna. På

bostadsbyggandets område ökade investeringarna med fyra procent. K o nsumtioncn

av varor och tjänster visade en något långsammare ökningstakt.

Den offentliga konsumtionen steg med ca tre procent och den

privata konsumtionen med mellan två och tre procent i volym. Konsumtionsökningen

synes till viss del ha skett på bekostnad av sparandet inom

hushållssektorn. Hushållens sammanlagda disponibla inkomster kan nämligen

beräknas ha ökat med endast mellan fyra och fem procent, medan

konsumtionen i löpande priser har stigit med ca sex procent.

Inkom st utvecklingen kännetecknades under fjolåret av en något

mera dämpad ökningstakt än under de föregående åren. Räknat på

årsmedeltalen steg den genomsnittliga timförtjänsten för industriarbetare

med fem procent från år 1957 till år 1958. På grund av förkortningen av

den ordinarie arbetstiden blev emellertid stegringen av årsförtjänsterna

lägre och stannade vid omkring tre procent. Den totala lönesumman ökade

med ca tre och en halv procent. Konsumentpriserna var stabila under

större delen av fjolåret.

Den kraftiga lageruppbyggnad som ägde rum under åren 1955—1957

upphörde under år 1958 och lämnade sålunda inte något bidrag till den

totala efterfiågans ökning. Enligt beräkningar från bruttonationalproduktens

användningssida steg totalproduktionen med en halv procent

från år 1957 till år 1958. Alternativa beräkningar som utgått från näringsgrenssidan

tyder dock på en något större ökning. Antalet sysselsatta kan

bedömas ha varit i stort sett oförändrat mellan åren 1957 och 1958. Eftersom

den yrkesverksamma befolkningen samtidigt fortsatte att växa, blev

resultatet eu viss stegring av antalet arbetslösa.

Liksom i den preliminära nationalbudgeten förutses för år 1959 på u trikes

handelns område en oförändrad exportvolym och en tvåprocentig

ökning av importvolymen jämfört med år 1958. Den förnyade prognosen

innebär emellertid en uppjustering av handelsvolymen, eftersom siffrorna

för år 1958 nu höjts jämfört med dem som kom till användning i den

preliminära nationalbudgeten. Sålunda väntas nu exporten av verkstadsprodukter

förbli i stort sett oförändrad jämfört med år 1958, eftersom man

synes kunna räkna med en uppgång i aktivitetsnivån i våra nordiska grannländer

och i Nederländerna, d. v. s. i länder där den svenska verkstadsindustrin

bär betydande marknader. Aktuella uppskattningar av exporten av

papper, papp och järnmalm tyder på lägre värden för år 1959 än för år

1958, medan däremot exporten av handelsfärdigt järn och stål kan beräknas

komma att stiga. Beträffande importen räknar man nu med ett i stort sett

oförändrat värde för maskiner och instrument. Däremot väntas importen av

bränsle öka och importen av bilar samt handelsfärdigt järn och stål minska.

Både export- och importpriserna beräknas sjunka, de förra med fyra procent

och de senare med två procent. Bytesförhållandet skulle därvid för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

sämras med två procent. Delvis på grund härav och delvis på grund av

den beräknade importvolymökningen ökar bytesbalansens underskott kalkylmässigt

med ca 300 miljoner kronor. Den faktiska utvecklingen av valutareserven

kommer emellertid att bero på förskjutningspostens storlek under

år 1959.

Liksom föregående år förutses investeringarna även under år

1959 komma att uppvisa den största ökningstakten. Totalt sett har ökningen

av investeringarna i fast kapital från år 1958 till år 1959 beräknats till

drygt en miljard kronor eller närmare sex procent. Av ökningen faller omkring

350 miljoner på den privata sektorn, 200 miljoner på kommunerna

och 500 miljoner på staten, allt räknat i 1958 års priser. Motsvarande procentuella

ökningstal blir respektive tre, sex och tolv. I förhållande till den

preliminära nationalbudgeten innebär den nya beräkningen en betydande

uppjustering på nästan samtliga områden. Främst gäller detta industrins

nyinvesteringar i såväl byggnader som maskiner och apparater. Med ledning

av kommerskollegiums vårenkät beräknas nu industriinvesteringarna komma

att öka med drygt ett hundratal miljoner kronor i stället för att minska

med ungefär samma belopp, såsom antogs i den preliminära nationalbudgeten.

För den offentliga konsumtionen väntas en ökning med fyra procent,

vilket innebär en något stegrad ökningstakt i förhållande till utvecklingen

under fjolåret. Däremot beräknas den privata konsumtionen stiga

något långsammare. Resultatet av de nyligen avslutade löneförhandlingarna

för innevarande år tyder på att den totala lönesumman torde komma att

öka med omkring tre procent från år 1958 till år 1959. De för konsumtion

disponibla inkomsterna beräknas likaså stiga med ca tre procent. Konsumentpriserna

väntas uppvisa en endast begränsad stegring under loppet

av innevarande år men med hänsyn till att priserna i början av år 1959

legat något över genomsnittet för år 1958 kan prisuppgången 1958—1959,

räknat på årsmedeltalen, kalkyleras till omkring en procent. Den privata

konsumtionen skulle således vid oförändrat sparande kunna stiga med omkring

två procent i volym.

Den stagnation i den totala efterfrågan som låg bakom den svaga produktionsuppgången

i fjol synes under innevarande år komma alt efterträdas

av en inte oväsentlig ökning. Denna efterfrågeökning väntas — sedan

en del därav tillgodosetts genom importstegring och lagerminskning — åstadkomma

en uppgång i den totala produktionen med drygt två

procent. Liksom föregående år väntas byggnads- och anläggningsverksainheten

svara för den största ökningen. För industrins vidkommande antas

möjligheter finnas för någon böjning av produktionsnivån. Endast för skogsbruket

förutses relativt kraftigt vikande aktivitet. Den förutsedda stegringen

av totalproduktionen väntas emellertid leda till en endast begränsad

uppgång i sysselsättningen utöver föregående års nivå. Produktionsökningen

torde nämligen i första hand komma till stånd genom en stegring

av produktiviteten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Reviderad nationalbudget för år 1959

Miljoner kronor i 1958 års priser

1958

Förändring 1958—59

Miljoner

kronor

Procent

Tillgång

Produktion ........................................

59 600

+ 1400

+ 2

Import ............................................

12 250

+ 250

+ 2

Lagerminskning ....................................

100

+ 400

Summa tillgång

71950

+ 2 050

+ 3

Användning

Privat bruttoinvestering ............................

10 750

+ 350

+ 3

Statlig bruttoinvestering ............................

4 400

+ 500

+ 12

Kommunal bruttoinvestering ........................

3 350

+ 200

+ 6

Export ............................................

12 000

0

0

Privat konsumtion ................................

33 850

+ 700

+ 2

Statlig konsumtion..................................

3 000

+ 100

+ 3

Kommunal konsumtion..............................

4 600

+ 200

+ 4

Summa användning

71 950

+ 2 050

+ 3

Enligt den sammanfattande bedömning som presenteras i den reviderade

nationalbudgeten kan en viss konjunkturuppgång väntas i vårt land under

år 1959. Denna konjunkturuppgång torde dock inte bli av samma storleksordning

som redovisats för högkonjunkturåren. Icke desto mindre framstår

den nu förutsedda ökningstakten för produktionen som relativt hög,

eftersom den internationella konjunkturutvecklingen i år alltjämt synes

komma att präglas av en viss fördröjning av konjunkturuppsvinget. En

fortsatt fördröjning in över år 1960 skulle komma att tillspetsa konflikten

mellan de målsättningar som å ena sidan avser den fulla sysselsättningens

bevarande och å andra sidan upprätthållandet av en ur olika synpunkter

tillräcklig valutareserv. Skulle återigen nästa år komma att präglas av en

snabbt insättande internationell högkonjunktur, aktualiseras de för närvarande

endast latenta riskerna för inflationistiska prisstegringar.

3. Den ekonomiska politiken. När statsverkspropositionen lades fram i

januari var jag med hänsyn till ovissheten om konjunkturutvecklingen inte

redo att förorda, att den ekonomiska politiken under nästa budgetår då

bands vid det ena eller andra av flera möjliga alternativ i fråga om de

samhällsekonomiska utvecklingstendenserna. Jag ansåg med andra ord, att

man borde vänta med att ta ställning till den ekonomiska politiken under

nästa budgetår, till dess att den ekonomiska bedömningen kunde göras säkrare.

Jag framhöll härvid, att ett tillfälle härtill erbjöd sig vid framläggandet

av den sedvanliga kompletteringspropositionen.

Bakgrunden till denna avvaktande hållning vid årsskiftet var givetvis, att

den internationella ekonomiska situationen vid denna tidpunkt tedde sig

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

7

mycket labil och svårbedömbar. Å ena sidan kunde det inte uteslutas, att

en mera allmän och deciderad konjunkturåterhämtning utomlands lät vänta

på sig relativt länge. Därvid trädde risken för ökade svårigheter i vad avser

sysselsättningen och vår valutareserv i förgrunden. I ett sådant läge

påkallades kraftfulla offentliga insatser för att stödja sysselsättningen,

varvid problemet bland annat blev att utforma denna politik på sådant sätt

att den inte ställde otillåtligt stora krav på valutatillgångarna.

A andra sidan låg i konjunkturperspektivet också risker av närmast motsatt

art. Det fanns redan tendenser, som pekade hän mot en mera allmän

internationell konjunkturåterhämtning under loppet av nästa budgetår. En

sådan utveckling aktualiserade omedelbart frågan om vår egen inflationsbcredskap.

En ny ekonomisk expansion skulle ställa ökade krav på den

ekonomiska politikens styrka och jag framhöll, att i ett dylikt läge frågan

om en skärpning av finanspolitiken på ett särskilt sätt kom i förgrunden.

Frågan uppställer sig nu i vilka avseenden utvecklingen sedan årsskiftet

givit oss säkrare utgångspunkter för att bedöma det fortsatta ekonomiska

förloppet. Den reviderade nationalbudgeten för år 1959, för vilken redogjorts

i det föregående, synes ge belägg för att en konjunkturförbättring sedan

någon tid är på väg i flertalet för vår utrikeshandel betydelsefulla

länder. Expansionen är emellertid i allmänhet inte påfallande snabb och

inga säkra tecken finns för närvarande på att tempot skulle accelerera nämnvärt

eller ens bibehållas. På de flesta håll har man ännu åtskillig väg kvar

till en fullt utbildad högkonjunktur med hög sysselsättningsgrad. Genom att

de privata investeringarna och särskilt industrins investeringar i flertalet

länder ännu inte lämnat något egentligt bidrag till förbättringen i det ekonomiska

klimatet, saknar utvecklingen för närvarande ett av sina mest dynamiska

inslag.

För Sveriges vidkommande innebär det anförda, att förutsättningar ännu

inte tycks finnas för ett mera allmänt uppsving av vår export med därav

följande stimulans även på övriga delar av vår ekonomi men att det inte

heller är aktuellt att nu räkna med risker för att depressiva impulser av

någon betydelse under året kommer att överföras till vårt land utifrån.

Vi synes därför inte behöva räkna med någon nedgång av vår export med

åtföljande ogynnsamma konsekvenser för sysselsättning och valutareserv.

När man i nationalbudgeten nu räknar med en uppgång år 1959 av vår

totalproduktion med drygt två procent — och därmed skulle den stagnation

i produktionen som inträdde förra året redan vara ett passerat stadium —

bygger alltså denna utveckling tills vidare inte på den för svensk ekonomi

»klassiska» stimulansfaktorn i konjunkturuppgångens inledningsfas, nämligen

exporten. Uppgången är i stället ett resultat av en stegring av konsumtionen

och framför allt den inhemska realkapitalbildningen.

I själva verket framstår denna autonoma, måttliga expansion som ett

— i den givna internationella situationen — av den ekonomiska politiken

eftersträvat mål och också i väsentliga avseenden som ett resultat av den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1959

förda politiken. Den förutsedda mycket betydande uppgången av investeringsverksamheten

omfattar såväl den offentliga som den privata sektorn.

De offentliga investeringarnas ökning är till en del resultatet av åtgärder i

direkt sysselsättningsstödjande syfte. Expansionen avser en rad väsentliga

samhällsområden med stora uppdämda investeringsbehov, exempelvis vattenkraften,

vägarna, vatten- och avloppsnätet, undervisningsväsendet och

sjukvården. Också bostadsbyggandets glädjande uppgång är resultatet av

den forcerade igångsättning som sysselsättningsläget gjort både möjlig och

önskvärd.

Även den ökning av de privata investeringarna — inte minst industrins

—- som nu förutses för år 1959 återspeglar aktiva åtgärder från det allmännas

sida för att påverka utvecklingen i önskad riktning. Stor betydelse

för uppsvinget i industriinvesteringarna synes exempelvis möjligheterna att

ta i anspråk investeringsfonder ha, möjligheter som fått ökad betydelse genom

den kompletterande lagstiftning på området som beslutats av innevarande

års riksdag. Även i andra avseenden har myndigheterna underlättat

investeringsverksamheten. Den av industrin planerade investeringsökningen

— som innebär en väsentlig omsvängning i planerna sedan i höstas

■—- torde däremot knappast ha sin grund i en förskjutning av näringslivets

förväntningar i riktning mot en tillspetsad och eventuellt inflationistisk

högkonjunktur. Investeringsökningen även inom den privata sektorn framstår

därmed såsom i hög grad »styrd». Sannolikheten för att investeringarna

skulle spontant expandera i sådan utsträckning att risk för inhemska balansrubbningar

uppträder synes därför för närvarande liten.

I detta sammanhang ligger det nära till hands att understryka de på det

hela taget goda erfarenheterna av de senare årens ansträngningar att påverka

investeringarna i konjunkturstyrande syfte. Genom olika dämpande

åtgärder under högkonjunkturåren vid mitten av 1950-talet kunde stegringstakten

i industrins investeringar begränsas. Men alltsedan slutet av år

1957, då konjunkturavmattningen begynte, har en stark ökning av industriinvesteringarna

inträtt tack vare olika lättnader och direkta stimulanser

från det offentligas sida.

Vad beträffar den i nationalbudgeten förutsedda privata konsumtionsökningen

förefaller den mig vara väl förenlig med en politik, som även i ett

läge av internationell konjunkturavmattning måste syfta till en viss om än

måttfull expansion i vår ekonomi. Bakgrunden till den lugna konsumtionsökningen

är bland annat de löneuppgörelser som träffats i år mellan

arbetsmarknadens parter. Den begränsade lönestegringen bidrar samtidigt

till att befästa den stabilitet i prisutvecklingen som inträdde för ett år sedan

och som beräknas fortfara även under år 1959.

Stegringstakten vad beträffar såväl konsumtionen som investeringsverksamheten

måste avvägas med hänsyn till både sysselsättningsutvecklingen

och konsekvenserna ur valutasynpunkt. Nationalbudgeten förutser visserligen

under år 1959 ett underskott i bytesbalansen och sannolikt därför

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

också eu nedgång av våra valutatillgångar, vilket kan bli det pris vi måste

betala för att upprätthålla sysselsättningen och öka produktionen i ett läge

utan exportexpansion. Med den inriktning av våra produktionsresurser som

vi nu förutser skulle en minskning av valutareserven närmast kunna sägas

innebära ett utnyttjande av likvida tillgångar för investering i nya realkapitaltillgångar

inom för vårt näringsliv och vårt samhällsliv i övrigt väsentliga

områden. Att driva den inhemska expansionen i snabbare takt — och

därmed belasta valutareserven ytterligare — synes å andra sidan icke tillrådligt.

Den framstegstakt vi nu räknar med ligger förhållandevis högt i jämförelse

med de flesta andra länders, i synnerhet om det beaktas, att vi i

vårt land inte behöver se tillbaka på någon produktionsnedgång under de

närmast föregående åren, såsom på åtskilliga håll i utlandet. Vi förutser

vidare för år 1959 en produktionsutveckling som innebär en viss total

sysselsättningsökning. Även om därmed inte nås någon radikal och snabb

absorption av den arbetslöshet, som idag kvarstår, synes läget på arbetsmarknaden

med framgång kunna hållas under kontroll genom fullföljande

av en aktiv och selektiv sysselsättningspolitik.

Jag påpekade redan i finansplanen i januari, att arbetslöshetssiffrorna under

hösten 1958, liksom för hela fjolåret, legat något högre än ett år tidigare.

I januari steg antalet arbetslösa ytterligare, vilket givetvis var ägnat

att inge bekymmer. Arbetslöshetssiffrorna har emellertid därefter nedgått

väsentligt. Mot nästan 73 000 arbetslösa i januari redovisades i februari ca

60 000 och i mars ca 45 000. Föregående år var motsvarande siffror 59 000,

56 000 och 55 000. Liksom i fjol visar aprilsiffrorna en mindre uppgång,

nämligen till 46 000, men detta är 13 000 mindre än i april förra året. Antalet

arbetslösa medlemmar i arbetslöshetskassorna i procent av hela medlemsantalet

ligger i februari, mars och april lägre än för ett år sedan och

i mars och april på samma nivå som under motsvarande månader 1957.

Förbättringen har varit särskilt påtaglig i byggnadsfacket. Även om arbetslöshetstalen

från de nämnda räkningarna kan ha påverkats av tillfälligheter

— i januari i höjande, i februari och mars i sänkande riktning — vilka

tenderat att ge en överdriven bild av omsvängningen i sysselsättningsläget

under de senaste månaderna, synes det dock vara ställt utom allt tvivel alt de

sjunkande arbetslöshetstalen väsentligen återspeglar ett reellt resultat av det

allmännas åtgärder för att stödja sysselsättningen.

Jag har vid flera tidigare tillfällen haft anledning att redogöra för den

principiella innebörden av sysselsättningspolitiken liksom för den råd av

olika konkreta åtgärder som vidtagits, och jag skall icke här på nytt gå in

på dessa frågor i detalj. Politikens kännetecken är som bekant alt på olika

sätt främja arbetskraftens rörlighet såväl geografiskt som yrkesmässigt samt

alt därutöver med punktvis insalta åtgärder vid behov direkt stödja sysselsättningen.

Utvecklingen kommer även i fortsättningen, att kräva en kraftfull

och vaksam sysselsättningspolitik. Arbetsmarknadsorganens insatser

måste ständigt anpassas till förändringarna i sysselsättningsläget. Det är en

angelägen uppgift alt ytterligare reducera arbetslöshetssiffrorna. Såsom jag

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

tidigare har deklarerat kan det inte vara aktuellt att slå av på det allmännas

insatser i detta avseende, förrän sysselsättningsläget har stabiliserats på en

högre nivå.

Ett väsentligt drag i sysselsättningspolitiken har också varit dess selektiva

karaktär, i det att ekonomisk-politiska åtgärder med tonvikten på generella

expansiva verkningar i stort sett undvikits. Detta har varit angeläget

med hänsyn till att marginalen i själva verket är ganska smal mellan den

senaste tidens dämpade konjunktur och ett läge med alltför stark inhemsk

expansion i förhållande till omvärlden. Med speciell hänsyn till valutareserven

har det även varit en strävan att välja så importsnåla områden som

möjligt för de direkta punktinsatserna.

Såsom jag redovisade redan i statsverkspropositionen belastas innevarande

års statsbudget med stora kostnader för sysselsättningspolitiken. En aktuell

beräkning ger vid handen, att det i jämförelse med tidigare högkonjunkturår

onormala arbetsmarknadsläget medfört en direkt kassamässig

merbelastning för staten under budgetåret 1958/59 på i runt tal 450 miljoner

kronor. Om hänsyn även tas till sådana kostnader som kommer att ge

utslag först under påföljande budgetår stiger siffran för de statliga extrakostnaderna

för sysselsättningsåtgärder över budgeten till 700 miljoner

kronor. Trots detta begränsar sig, som framgår av min fortsatta redogörelse

för budgetläget, totalbudgetunderskottet under innevarande budgetår

till 1,8 miljard kronor, vilket är mindre än vad uppskattningarna i statsverkspropositionen

gav anledning förmoda. En jämförelse med underskottet

i totalbudgeten under budgetåret 1957/58, vilket uppgick till mellan

1,1 och 1,2 miljard kronor, visar på en relativt måttlig ökning av budgetens

expansiva effekt mellan de båda budgetåren trots den mycket aktiva arbetsmarknads-

och sysselsättningspolitik som drivits och drives innevarande

budgetår.

Det torde med fog kunna sägas, att den förda politiken under konjunkturnedgången

sedan slutet av år 1957 — med tyngdpunkten lagd på de

selektiva åtgärderna — i väsentliga stycken uppnått de eftersträvade syftena.

Den ekonomiska politiken har inte bara relativt smidigt kunnat anpassas

till konjunkturförändringarna utan även genom sin tonvikt på investeringarna

kunnat utformas efter den mera långsiktiga målsättningen

att ge ett vidgat utrymme för realkapitalbildningen.

När jag framhåller att den hittills bedrivna sysselsättningspolitiken varit

framgångsrik, får detta omdöme ses i förhållande till de möjligheter som

förelegat för ett land av Sveriges storlek och med dess beroende av den internationella

konjunkturen att föra en självständig konjunkturpolitik. Med

den höga värdering av den fulla sysselsättningen som är allmänt gällande

i vårt land framstår det som en angelägen uppgift att stödja alla strävanden

att genom internationell samverkan skapa förutsättningar för eu expansiv

utveckling. Behovet av en sådan samverkan understrykes av det förhållandet

att de åtgärder som varje land för sig vidtager för att förbättra sin

betalningsbalans, tenderar att via minskad import begränsa utrymmet för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1059

andra länders export och därmed leda till en allmän sammankrympning av

handel och produktion.

Strävanden att uppnå en såvitt möjligt samstämd ekonomisk politik har

under det senaste årtiondet förekommit såväl inom den europeiska ekonomiska

samarbetsorganisationen, OEEC, som i Förenta Nationernas olika

organ. Sedan år 1956 har ett särskilt arbetsutskott inom organisationen, benämnt

finansministrarnas ställföreträdare, träffats till regelbundna överläggningar

i ekonomisk-politiska frågor av gemensamt intresse. Under det

senaste året har denna verksamhet ägt rum med utgångspunkt från en av

OEEC:s ministerråd utfärdad rekommendation till medlemsregeringarna att

bedriva en expansionsfrämjande ekonomisk politik.

Mot bakgrunden av vad jag nyss anfört är det naturligt, att ansträngningarna

inom OEEC att uppnå större samstämmighet i medlemsländernas

ekonomiska politik och därmed främja en snabb expansion utan jämviktsrubbande

störningar har erhållit aktivt stöd från svensk sida liksom från de

övriga skandinaviska länderna. Fortsatta strävanden i denna riktning framstår

enligt min mening som angelägna, särskilt i nuvarande konjunkturfas,

och man bör från svensk sida vara beredd att positivt pröva de möjligheter

som erbjuder sig till en intensifiering och breddning av det europeiska samarbetet

i dessa hänseenden.

Samtidigt torde det dock vara skäl att uttala en varning mot överdriven

optimism i fråga om verkningarna av ett dylikt samarbete. Erfarenheten

tyder på att möjligheterna är begränsade att på denna väg uppnå väsentliga

resultat, inte minst därför att prioriteringen av målen för den ekonomiska

politiken växlar från land till land. Vid avvägningen av den ekonomiska

politikens mål visar sålunda de icke-skandinaviska länderna ofta en större

tolerans mot eu viss arbetslöshet och stagnation i välståndsökningen än vad

vi är beredda att göra.

Av större praktiskt värde synes den internationella kreditgivning ha varit

som under efterkrigstiden kunnat äga rum enskilda länder emellan men

också med anlitande av Internationella valutafonden, Världsbanken samt

— för Europas del — den europeiska betalningsunionen. Den utvidgning av

valutafondens resurser som planeras kommer att medge ett väsentligt större

bidrag från fondens sida till den internationella likviditeten, vilket är av

betydelse i nuvarande läge icke minst för Europas del. Sålunda har ju numera

flertalet europeiska länder beslutat att för löpande transaktioner hålla

sina valutor fritt utbytbara mot dollar, samtidigt som den automatiska kreditgivningen

inom hetalningsunionens ram ersatts av den europeiska fonden

med dess betydligt stramare utlåningsvillkor. Ehuru utvecklingen på

valutaområdet sedan årsskiftet, då omläggningen av de europeiska betalningsförhållandena

ägde rum, i det stora hela ej givit anledning till bekymmer,

föreligger självfallet ingen garanti för alt störningar icke kan uppträda

längre fram.

Ett verksamt bidrag särskilt till de mindre utvecklade ländernas ekonomiska

framåtskridande lämnar den fortgående stegringen av Världsban
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

kens utlåning. Värdet av en dylik kreditgivning till dessa länder har understrukits

av de senaste årens erfarenheter. Den har möjliggjort för länderna

ifråga att trots råvaruprisfall och därmed minskade valutainkomster upprätthålla

sin import från industriländerna.

En avgörande betingelse för en fortsatt svensk välståndsutveckling är att

vi liksom hittills kan hålla och utvidga våra exportpositioner på de internationella

marknaderna. Konkurrensen har skärpts under de senaste åren till

följd av omsvängningen i konjunkturläget. I samma riktning verkar den

förskjutning mot ökad restriktivitet i den ekonomiska politiken som ägt rum

i flera länder. Konkurrensvillkoren kommer vidare att påverkas av de marknadsplaner

som nu antingen redan börjat förverkligas eller är föremål för

diskussioner mellan berörda parter. Ett visst stöd åt den svenska exporten i

nuvarande läge uppnås genom de vidgade möjligheter till statliga exportkreditgarantier

varom förslag framlagts för riksdagen. Likaså bör den inom

handelsdepartementet nyligen tillsatta exportberedningen kunna finna vägar

att underlätta exportarbetet i ett hårdnande försäljningsklimat. På längre

sikt framstår dock självfallet kostnadsutvecklingen som den avgörande

faktorn.

Inför detta perspektiv är det nödvändigt att upprätthålla en hög investeringsnivå

för att fortgående höja effektiviteten i det svenska näringslivet.

De i viss mån ändrade betingelserna för vår utrikeshandel undgår icke att

påverka utformningen av den ekonomiska politiken. En genomgång av hithörande

problem blir en betydelsefull del av uppdraget för den förnyade

långtidsutredning som jag har för avsikt att begära Kungl. Maj :ts bemyndigande

att tillkalla inom den närmaste tiden.

Riskerna för expansionistiska överdrifter inom den svenska ekonomin

under återstoden av år 1959 är, så vitt vi nu kan se, inte särskilt stora.

Såsom jag redan framhållit förutses en lugn konsumtionsutveckling och de

starkt stigande investeringarna synes inte heller medföra risk för jämviktsrubbningar.

Statsbudgeten är utan tvekan en expansiv faktor i utvecklingen.

Detta gav redan de i statsverkspropositionen redovisade siffrorna vid

handen, och de nya beräkningar vartill jag återkommer i det följande bestyrker

ytterligare detta intryck. Men det bör observeras, att verkningarna

av statsbudgeten under år 1959 redan är beaktade i den reviderade nationalbudgetens

bedömning av den reala utvecklingen.

Det är emellertid givet, att inte minst utvecklingen mot stigande underskott

i statsbudgeten riktar uppmärksamheten på det förhållandet, att de

samhällsekonomiska förändringar som inträder under loppet av år 1959

och den ekonomiska politik, inklusive finanspolitiken, som föres under året

har den största betydelse för vårt utgångsläge i början av år 1960 och utvecklingen

därefter.

Den internationella konjunkturen under år 1960 kan visserligen inte nu

bedömas med någon större säkerhet. Än mer gäller detta för utvecklingen

på längre sikt. En fortsättning av tendenserna i dagsläget skulle innebära

en relativt måttlig expansion. Om och när denna utveckling kan väntas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

13

övergå i en högkonjunktur av den markerade styrka som karakteriserade

förloppet under åren 1954—1957 låter sig inte i dag avgöras. Det kan inte

heller uteslutas, att den nu inträdda uppgången avstannar relativt snart

och att konjunkturen glider in i ett nytt avmattningsskede. En mer omfattande

internationell depression måste däremot bedömas som osannolik.

En nedgång i sysselsättningen av den omfattning som förekom under förkrigstidens

ekonomiska kriser framstår i de flesta länder som politiskt oacceptabel.

I samma riktning verkar den utrikespolitiska spänningen, som

inte bara medför rustningsutgifter av betydande storlek utan även gjort

en snabb framstegstakt till ett viktigt inslag i kampen mellan de konkurrerande

politiska systemen.

Såsom det mest sannolika alternativet för den ekonomiska utvecklingen

synes vi böra räkna med en relativt väl hävdad internationell konjunktur

under år 1960. Liksom vid årsskiftet har jag anledning att ånyo understryka

riskerna av att gå in i ett sådant skede med ett betydande och stigande

budgetunderskott.

Den översyn av budgetberäkningarna för de närmaste budgetåren som

nu företagits pekar snarast på ännu något större underskott och upplåningsbehov

än vad som redovisades i årets statsverksproposition. En realistisk

bedömning visar — under förutsättning att inkomstsidan inte förstärkes —

på ett totalt underskott för nästa budgetår som icke understiger tre miljarder

kronor, med ett driftbudgetunderskott om minst en miljard. För de

därpå följande båda budgetåren ökar underskottet ytterligare med mellan

en halv och en miljard kronor. Beträffande de förutsättningar varpå dessa

beräkningar vilar får jag hänvisa till min redogörelse i det följande. Jag vill

här endast tillfoga, att det stora finansieringsbehov som de nämnda underskottsbeloppen

representerar utgör den ofrånkomliga kostnadsmässiga sidan

av de positiva insatser på samhällslivets olika områden, som en överväldigande

majoritet av riksdagen hittills ansett vara självklara eller i varje

fall i hög grad angelägna. Väsentligen gäller det kostnaderna för vårt försvar,

våra kommunikationer, de gamlas vård och försörjning, familjepolitiken,

utbyggnaden av undervisning och forskning samt en råd eftersatta

vårdområden; därtill i varje fall under nästa budgetår relativt stora kostnader

för arbetslöshetsbekämpande åtgärder som en följd av det internationella

konjunkturlägets återverkningar på vår arbetsmarknad.

Fn oförändrad finanspolitik utsätter oss för successivt ökade risker att i

framtiden råka ut för överslag i den svenska ekonomin. Den uppladdning

av likviditeten som budgetperspektivet tyder på, innebär ett balansrubbande

element i ekonomin, ökningen av bankernas likviditet försvårar sålunda

möjligheterna att med penningpolitiska medel påverka bankutlåningen. Den

samtidiga ansvällningen av den privata sektorns banktillgodohavanden skapar

utrymme för en snabb stegring i efterfrågan vid en uppgång av konjunkturen.

Den ökade likviditeten verkar dessutom i sig själv utgiftsstimulerande.

Att en skärpning av finanspolitiken är erforderlig inför utsikten av en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1950

mer markerad internationell konjunkturförbättring torde jag inte behöva

särskilt framhålla. Jag vill emellertid understryka, att ett nedbringande av

budgetunderskotten kan visa sig vara påkallat även om det nuvarande internationella

konjunkturläget skulle bestå oförändrat. Det förhållandet att

arbetsmarknadsläget nödvändiggör offentliga insatser i sysselsättningsstödjande

syfte kan sålunda inte i och för sig tagas till intäkt för att avstå från

en förstärkning av budgeten. Eu på längre sikt framgångsrik sysselsättningspolitik

förutsätter, att budgetunderskotten begränsas därhän att den inre

och yttre balansen i vår ekonomi icke äventyras.

Den bild av vår ekonomi under år 1959 som jag givit i det föregående är

emellertid sådan, att den inte motiverar någon omedelbar drastisk skärpning

av finanspolitiken. Tvärtom har jag i det föregående givit uttryck för

den uppfattningen, att den grad av expansion inom ekonomin som förutses

bör eftersträvas ej minst ur sysselsättningssynpunkt. Jag vill i detta sammanhang

påpeka, att vid de överläggningar beträffande budgetpolitiken som

nyligen förekommit mellan representanter för de fyra demokratiska partierna

bedömde även ledarna för två av oppositionspartierna det samhällsekonomiska

läget så att de inte var beredda att förorda sådana åtgärder som

medförde en omedelbar väsentlig reduktion av det statliga upplåningsbehovet.

Det är dock uppenbart — och därom synes en hög grad av enighet råda —

att även om ett beslut om en skärpning av finanspolitiken för dagen icke är

nödvändigt kan detta förhållande ej innebära annat än ett uppskov för en

begränsad tid. För ett uppskov talar, att avvägningen av de nödvändiga beskattningsåtgärdernas

omfattning och utformning vid en senare tidpunkt

kan grundas på en säkrare bedömning av de ekonomiska utvecklingstendenserna

under år 1960. I höst kan också den nu arbetande besparingsutredningens

resultat väntas föreligga, varigenom det blir lättare att avgöra i vilken

utsträckning det är en framkomlig och önskvärd väg att reducera budgetunderskottet

under framförliggande budgetår med hjälp av besparingar.

En nackdel med ett uppskov är omfattningen av den likviditetsuppladdning

i banksystemet som följer av den förutsedda statsupplåningen. Emellertid

skulle ett beslut i maj i år om införande av en generell varubeskattning —

det alternativ som närmast varit under övervägande — av administrativa

skäl inte få effekt förrän tidigast från och med september månad. Ett motsvarande

beslut i höst kan avse årsskiftet. Ett uppskov behöver alltså i praktiken

endast innebära ett dröjsmål på fyra månader. Efter att ha vägt skälen

för och emot finner regeringen sig inte böra nu föreslå någon skärpning av

finanspolitiken.

Situationen är i vissa avseenden densamma som i juni förra året. Då som

nu lät sig läget relativt väl överblickas för det närmaste halvåret, men när

perspektivet utsträcktes över det kommande kalenderårsskiftet saknades

närmare hållpunkter för en säker bedömning. Jag uttalade därför i den

förnyade finansplanen, att det då inte var möjligt och inte heller nödvändigt

att ta närmare ställning till vilken ekonomisk politik som borde föras

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

15

under det påföljande året. På samma sätt talar i dag övervägande skäl för

att vänta med ett slutligt ställningstagande i vad avser den ekonomiska politik,

som bör föras under budgetårets senare hälft.

Ett uppskov med sådana beslut som väsentligt reducerar de framförliggande

årens stora budgetunderskott — hur rimligt uppskovet än är i

dagsläget — gör inte en sådan reduktion mindre motiverad. Visserligen är

kraven på finanspolitiken beroende av de samhällsekonomiska utvecklingslinjerna.

Så stora underskott och ett så stort upplåningsbehov som i det

föregående angivits som sannolika kan emellertid inte tolereras i längden.

Så vitt nu kan ses blir en väsentlig reduktion av budgetunderskottet nödvändig

redan under år 1960. Förslag i detta syfte synes därför erforderliga

redan vid årets höstriksdag. Jag har härvid förutsatt att den internationella

konjunkturen icke kommer att vändas i klart depressiv riktning. Om detta

mot förmodan inträffar, skulle självfallet förutsättningarna även för den

svenska ekonomiska politiken radikalt förändras.

Enligt min mening kan en tillräcklig begränsning av budgetunderskottet

inte nås enbart genom besparingar i budgeten eller stark återhållsamhet med

nya utgifter, i varje fall icke om åtgärderna skall ha stöd av folkets flertal.

Såvitt jag kan se är det därför orealistiskt att föreställa sig att vi kan slippa

undan ett beslut om en väsentlig förstärkning av budgetens inkomstsida.

Det förekommer på sina håll, att man inte endast har överdrivna föreställningar

om besparingsmöjligheterna i budgeten i allmänhet utan att man

också anser, att de av mig i olika sammanhang gjorda långsiktiga bedömningarna

av budgetutvecklingen bygger på onödigt pessimistiska förutsättningar.

Man hänvisar sålunda till att kostnaderna för de sysselsättningsfrämjande

åtgärderna i nuvarande sysselsättningsläge innebär en tillfällig

ansvällning av statsutgifterna, som faller bort automatiskt i ett förbättrat

konjunkturläge, eventuellt redan under loppet av nästa budgetår. Vidare

hänvisas till att statsinkomsterna skulle automatiskt öka snabbare i ett konjunkturuppsving

än vad som förutsatts i de av mig åberopade kalkylerna.

I och för sig är det självklart att det föreligger ett automatiskt samband

mellan statsfinanser och samhällsekonomi. Man måste emellertid tillmäta

effekten härav de rätta proportionerna. Det är riktigt, alt för nu löpande

budgetår den aktiva sysselsättningspolitiken drar betydande kostnader. Jag

bar i det föregående belyst detta med siffror. De i riksstatsförslaget för

nästa budgetår upptagna anslagen i arbetslöshetsbekämpande syfte understiger

emellertid de nu beräknade kostnaderna för innevarande budgetår

med ett par hundra miljoner kronor. Marginalen för ytterligare nedskärningar

under de påföljande budgetåren i takt med eu konjunkturförbättring

är därför begränsad och kan knappast överstiga ett par hundra miljoner

kronor. I själva verket framstår det som mycket sannolikt, alt ytterligare

anslagsmedel måste tillkomma under budgetåret 1959/60 för att den sysselsättningspolitiska

målsättningen skall kunna fullföljas. En fortlöpande

produktions- och sysselsättningsökning är nödvändig redan för att bereda

arbetstillfällen åt de betydligt större ungdomskullar som nu går ut på ar
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1950

betsmarknaden. .lag bär redan tidigare uttalat och vill på nytt slå fast, att en

konjunkturåterhämtning i första hand bör få resultera i sjunkande arbetslöshetssiffror

och först i andra hand i sjunkande utgifter för de offentliga

sysselsättningsbefrämjande åtgärderna.

Vad beträffar utvecklingen av statsinkomsterna bygger de tidigare åberopade

beräkningarna av långsiktstendenserna på antagandet om en årlig

treprocentig stegring av skatteunderlaget. Detta är givetvis ett schablonmässigt

antagande och den faktiska utvecklingen kan komma att ske både

i snabbare och i långsammare takt. Varje procentenhets variation i detta

antagande motsvarar omkring 150 miljoner kronor på budgetens inkomstsida.

Emellertid måste vid sådana alternativa inkomstantaganden en motsvarande

korrigering ske av utgiftssidan, varvid i mycket runda tal varje

procentenhet kan beräknas motsvara 75 miljoner kronor, väsentligen ett

uttryck för löneautomatik. Netto förbättras alltså budgeten — jag bortser då

från de utgifter som är direkt avhängiga av sysselsättningsläget och som

jag berört i det föregående — med omkring 75 miljoner kronor vid ett antagande

om en procents snabbare stegring av skatteunderlaget. Det är uppenbart,

att vid måttliga variationer i de grundläggande antagandena förändras

icke nämnvärt de slutsatser som jag dragit beträffande budgetunderskottens

storleksordning. Jag vill tillägga, att jag utgår från att vid en

flerårsbedömning av ifrågavarande slag det inte kan vara rimligt att införa

förutsättningen om en rent inflationistisk utveckling av skatteunderlaget.

Redan en förutsättning om en fullt utbildad högkonjunktur innebär i själva

verket, att kraven på finanspolitiken skärps i riktning mot en balansering

av totalbudgeten.

Sammanfattningsvis vill jag säga, att vi inte kommer ifrån att väsentligt

reducera budgetunderskotten och att detta därför påkallar en inkomstförstärkning.

Möjligheten av en markerad konjunkturåterhämtning utomlands

ställer ökade krav på finanspolitikens styrka. Om dessa krav icke tillgodoses,

förstärks de expansionistiska konjunkturtendenserna, varvid en skadlig

uppdrivning av pris- och kostnadsnivån blir följden. Det torde råda allmän

enighet om att en sådan utveckling bör undvikas. Men även i ett mera

dämpat internationellt konjunkturläge kan en alltför kraftig underbalansering

av budgeten i längden bli farlig, inte minst med hänsyn till påfrestningarna

på valutareserven. Det kan i ett sådant läge bli nödvändigt att,

för att över huvud taget kunna fullfölja en kraftfull sysselsättningspolitik,

neutralisera icke önskade generella effekter från budgeten genom att via

en skärpt beskattning kanalisera köpkraft till de punkter av ekonomin där

pengarna gör mest nytta ur sysselsättningssynpunkt.

Regeringen kommer för sin del att vara beredd att ta konsekvensen av

en progressiv och solidarisk samhällspolitik genom att ställa erforderliga

förslag om ökade inkomster till statskassan. Den tvekar ej heller att säga,

att inkomstbehovet av allt att döma är av sådan storlek att någon form av

generell varubeskattning till det väsentliga måste lösa problemet. Redan i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

17

finansplanen i januari gavs eif visst förord för en sådan linje. Ingenting har

sedan dess framkommit som jävar denna syn. Åtskilliga skäl synes tala för

att en sådan beskattning kan behöva sättas in redan från årsskiftet. Jag avstår

därför från att nu lägga fram andra tänkbara skatteförslag, exempelvis

förslag om skärpt inkomstbeskattning eller en ytterligare punktbeskattning.

Det är i detta sammanhang angeläget att peka på sambandet mellan den

samhällsutveckling vi vill främja och finanspolitiken. Vi kräver trygghet i

sysselsättningen, trygghet på ålderdomen och vid sjukdom, trygghet mot

främmande våld. Vi har lärt oss, att dessa trygghetsproblem endast kan

lösas i solidarisk samverkan. Erfarenheten har också lärt oss, att åtskilliga

andra grundläggande behov och funktioner bäst tillgodoses genom gemensamma

ansträngningar inom samhällets ram. Vi vill ge fullgod utbildning,

tillgänglig för alla. Vi anser oss böra ge forskningen tillräckliga resurser för

att föra utvecklingen framåt och förbättra våra levnadsvillkor. De tekniska

omvälvningarna och den fortgående välståndshöjningen ställer samtidigt

ständigt nya krav på ökade samhälleliga insatser. Men denna utveckling

kräver självfallet att samhället ges tillräckliga resurser att genomföra den

politik som i stor enighet beslutats. Det är i och för sig naturligt och mänskligt

att vi, när detta behov av resurser ger sig tillkänna i form av krav på

skattehöjning, känner en viss olust. Den känslan bör emellertid kunna övervinnas

i vetskapen om att den insats som begärs av oss är till för att trygga

det uppnådda välståndet och möjliggöra fortsatta framsteg.

4. Budgetläget» Jag torde inledningsvis få beröra utfallet av riksstaten för

budgetåret 1958/59. I årets statsverksproposition beräknades underskottet på

totalbudgeten för innevarande budgetår komma att uppgå till ca 2,2 miljarder

kronor, vilket var nära 700 miljoner kronor mer än enligt riksstaten.

Förnyade beräkningar har visat, att nämnda underskott nu kan vänlas stanna

vid ca 1,8 miljard kronor.

Riksräkenskapsverket har i sin approximativa beräkning rörande utfallet

av statsregleringen för budgetåret 1958/59 (bihang A) upptagit inkomsterna

på driftbudgeten till 12 641 miljoner kronor. Ämbetsverket har sedermera

i en den 11 april 1959 överlämnad promemoria redovisat den verkan som

det nya avtalet om statstjänstemännens löner beräknas få för affärsverkens

inleverans av överskottsmedel. Med hänsyn till dessa beräkningar bör förenämnda

belopp nedjusteras till 12 636 miljoner kronor. Detta belopp är detsamma

som redovisades i statsverkspropositionen. Bakom dessa siffror ligger

emellertid vissa förskjutningar i beräkningarna för de olika inkomsttitlarna.

Sålunda har titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. uppräknats

med 100 miljoner kronor i förhållande till de senast redovisade

kalkylerna, medan inkomsterna av tullmedel, omsättningsskatt å motorfordon,

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt av energiskatt

nedräknats med sammanlagt 70 miljoner kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr ISO

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

I fråga om driftbudgetens utgifter har, utöver de i propositionen nr 2 till

årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit

126 miljoner kronor, varav 45 miljoner kronor avser kostnader för arbetslöshetens

bekämpande, 45 miljoner kronor medel till beredskapsarbeten på

vägar och gator, 25 miljoner kronor kostnader för de statsanställdas lönehöjningar

och 9 miljoner kronor kostnader för den svenska FN-styrkan. De

av arbetsmarknadsskäl betingade anslagsöverskridandena, som redovisades

i statsverkspropositionen och som nu kan beräknas till i runt tal 60 miljoner

kronor liksom merbelastningen på 17 miljoner kronor på anslaget till

skatteersättning till kommunerna, väntas komma att uppvägas av besparingar

på andra anslag. Reservationsmedelsförbrukningen, som tidigare antogs

komma att uppgå till 300 miljoner kronor, beräknas nu till 75 miljoner

kronor. Denna relativt stora skillnad beror till större delen på att behållningarna

på reservationsanslagen under försvarshuvudtiteln, som tidigare

väntades minska, nu beräknas komma att öka med 125 miljoner

kronor.

Beträffande kapitalbudgeten har sedan föregående redovisningstillfälle å

tilläggsstat äskats ytterligare drygt 23 miljoner kronor, varav 17,5 miljoner

kronor avser anslag till statens lånefond för den mindre skeppsfarten och 5

miljoner kronor anslag till fiskerilånefonden. I båda dessa fall har äskandena

motiverats av arbetsmarknadsskäl. Behållningarna å anslagen under

kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropositionen komma att minska

med 250 miljoner kronor under 1958/59. Enligt nu gjorda beräkningar antas

anslagsförbrukningen komma att stanna vid 150 miljoner kronor. Det

totala medelsbehovet på kapitalbudgeten för 1958/59 beräknas nu till 1 738

miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor mindre än de uppskattningar

som redovisades i årets statsverksproposition.

Dispositionen av rörliga krediter kan väntas minska under budgetåret med

170 miljoner kronor, till stor del beroende på att SJ:s behov av dylika rörelsemedel

nedgått till följd av bland annat en omläggning av fraktredovisningen.

Minskningen antogs tidigare bli endast 25 miljoner kronor.

1 förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga

riksstaten uppgår förändringarna i det beräknade utfallet av totalbudgeten

för 1958/59 sammanfattningsvis till följande belopp:

Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten

Inkomstförändringar

Minskad inkomst av tullar ........................ — 15

Minskad inkomst av omsättningsskatt å motorfordon . . — 10

Minskad inkomst av regleringsavgift och accis å fett
varor

in. m..................................... — 17

Merinkomst å tobaksskattetileln .................... -j- 15

Minskad inkomst av omsättnings- och utskänknings
skatt

å spritdrycker ............................ . 40

— 1 552

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj. ts proposition nr 150 år 1959

19

Minskning å energiskattetiteln .................... — 15

Merinkomster av statens affärsverksfonder ........ + 24

Minskad inkomst från fonden för statens aktier...... — 48

Övriga inkomstförändringar....................... -f- 9 -— 97

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Fortsatt

prisrabattering av smör .................. — 31

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande..........—116

Beredskapsarbeten på vägar och gator.............. — 120

Byggande av riksvägar, länsvägar och ödebygdsvägar . . — 25

Kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka — 15

Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar

...........................................— 5

Täckningsanslag för lönehöjningar ................ — 25

Övriga anslag .................................... — 6 — 343

Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten

............................................. -|- 75

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Kredit till Turkiet ................................ — 4

Lånefonden för bostadsbyggande .................. — 50

Räntefria lån till bostadsbyggande.................. — 25

Fiskerilånefonden ................................ — 5

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ......— 18

Övriga anslag .................................... — 4 — 106

Anslagsöverskridanden och besparingar

Merutgifter å anslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor

.................................... — 32

Merutgifter å anslaget till bidrag till vissa omskolningskurser

........................................ — 22

Merutgifter å anslaget till skatteersättning till kommunerna

in. m................................... — 17

Merutgifter å anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten

inom det allmänna skolväsendet ............ — 10

Merutgifter å anslaget till bidrag till driften av folkskolor

m. m................................... — 25

Merutgifter å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten

m. m. vid yrkesskolor .......................... — 10

Besparingar å anslaget till kapitalmedelsförluster och

ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån ...... -(- 11

Besparingar å anslaget till bostadsrabatter .......... -f- 43

Besparingar å anslaget till de allmänna läroverkens avlöningar

...................................... -f- 21

Merutgifter och besparingar i övrigt (netto) .......... -f- 42 -|- 1

Minskad förbrukning av anslagsbehållningarna på kapi
talbudgeten

...................................... 4. 25

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Minskad disposition av rörliga krediter .............. + 170

Minskad fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassorna

tillkommande arbetsgivarbidrag ................ — 4

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott l 831

Sammanställningen visar, att totalbudgetutfallet kan väntas bli i runt tal

280 miljoner kronor sämre än enligt riksstaten. Inkomstminskningarna uppgår

härvid till netto 97 miljoner kronor. Tilläggsstaterna har medfört utgiftsökningar

på drift- och kapitalbudgeten med sammanlagt 450 miljoner

kronor. Förbrukningen av anslagsbehållningarna väntas däremot tillsammantagna

bli 100 miljoner kronor mindre än vad som beräknades vid fastställandet

av riksstaten och dispositionen av rörliga krediter, som antogs bli

oförändrad, beräknas minska med 170 miljoner kronor.

Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget

för budgetåret 1959/60. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens

inkomster till 12 896 miljoner kronor, medan dess utgifter upptogs till 13 495

miljoner kronor. Vidare kalkylerades med en återföring från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel med (netto) 150 miljoner kronor. Jag

redovisade följaktligen ett underskott på driftbudgeten om (12 896 — 13 495

+ 150 =) 449 miljoner kronor. Behållningarna på driftbudgetens reservationsanslag

beräknades minska med 100 miljoner kronor under det kommande

budgetåret.

Enligt nu föreliggande beräkningar skulle driftbudgetens inkomster komma

att uppgå till 12 709 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med

187 miljoner kronor i förhållande till de i statsverkspropositionen redovisade

uppgifterna men en ökning med 73 miljoner kronor i förhållande till det

nu beräknade utfallet för innevarande budgetår. Den angivna inkomstsiffran

bygger på riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning, för vilken

jag i det följande lämnar en särskild redogörelse, dock med en av mig föreslagen

nedräkning av inkomstskattetiteln.

Riksräkenskapsverkets förnyade beräkning, kompletterad med de uppgifter

ämbetsverket lämnat i den tidigare nämnda promemorian angående

det nya löneavtalets återverkningar på affärsverkens inleverans av överskottsmedel,

utvisar en nettominskning av driftbudgetens inkomster med

87 miljoner kronor i förhållande till riksstatsförslaget. Riksräkenskapsverket

har därvid upptagit inkomstskattetiteln till i jämförelse med statsverkspropositionen

oförändrat belopp, 6 000 miljoner kronor. Avskaffandet från

och med den 1 januari 1960 av den extra bolagsskatten, varom förslag förutsatts

skola föreläggas riksdagen sedan beslut fattats om den allmänna

tilläggspensioneringens genomförande, medför emellertid ett inkomstbortfall

för statsverket, som under budgetåret 1959/60 berör källskatteuppbörden

under två uppbördsterminer och som kan uppskattas till 60 å 70 miljoner

kronor. Med tillämpning av gängse avrundningsregler har jag under inkomstskattetiteln

räknat med 5 900 miljoner kronor. Beträffande den statliga

inkomstskatten för fysiska personer har jag liksom riksräkenskapsver
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

kel räknat med oförändrad uttagningsprocent. Inkomstberäkningen utgår

beträffande den allmänna ekonomiska utvecklingen från i stort sett samma

förutsättningar som gällde för den tidigare beräkningen. I förhållande till

denna har dock nedräkningar beträffande bland annat inkomsterna av bensin-,

varu- och energiskatt samt statlig nöjesskatt ansetts erforderliga.

Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket i detta sammanhang starkt understryka

de osäkerhetsmoment som även vid denna tidpunkt föreligger vid

beräkningen av inkomsterna och framför allt beträffande inkomstskattetiteln.

Liksom i statsverkspropositionen har räknats med en återföring (netto)

från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel om 150 miljoner

kronor.

Beträffande utgifterna på driftbudgeten lämnas i det följande en utförlig

redogörelse. Av denna framgår, att den största förändringen i förhållande till

de i statsverkspropositionen framlagda förslagen hänför sig till kostnader till

följd av den nyligen träffade uppgörelsen om de statsanställdas löner. De

merutgifter för lönehöjningar som belastar driftbudgetens utgiftssida uppskattas

sålunda till sammanlagt 66 miljoner kronor för det kommande budgetåret.

Vidare bar bidragsanslagen till byggnadsarbeten inom skolväsendet

höjts med 26 miljoner kronor i förhållande till vad som beräknades för

ändamålet i statsverkspropositionen. Däremot har anslaget till reglering avprisstegringar

under försvarshuvudtiteln minskats med 20 miljoner kronor.

Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till statsverkspropositionen

innebär en höjning av utgifterna med 78 miljoner kronor från

13 495 till 13 573 miljoner kronor.

De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har

sammanställts i särskild tabell. Enligt denna understiger inkomsterna utgifterna

med 864 miljoner kronor. Detta belopp skall emellertid reduceras

med 150 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel

som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola återföras från budgetutjämningsfonden.

Underskottet uppgår därefter till 714 miljoner kronor.

I statsverkspropositionen redovisades, som tidigare nämnts, ett underskott

på 449 miljoner kronor.

Vid en bedömning av driftbudgetens sannolika utfall måste hänsyn även

tagas till bland annat nettoförändringen av behållningarna under reservationsanslagen.

Dessa behållningar kan beräknas minska med 150 miljoner

kronor under det kommande budgetåret. Medelsförbrukningen uppskattades

tidigare till 100 miljoner kronor. Underskottet torde dessutom komma att öka

på grund av tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden

på grund av exempelvis sannolika merkostnader för åtgärder i

sysselsättningsfrämjande syfte, eventuella lönehöjningar år 1960 för de statsanställda

samt merkostnader för arbetstidsförkortningen. I detta sammanhang

kan upplysningsvis nämnas, att under budgetåren 1957/58 och 1958/

59 äskats tilläggsstatsanslag på driftbudgeten med 512 respektive 319 miljoner

kronor för andra utgiftsändamål än löner.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Drift
Miljoner
-

1952/53

1953/54

1954/55

Inkomster..................................

7 808

8 535

8 907

Utgifter....................................

7 647

8 130

8 619

Överskott eller underskott

2161

2405

2288

Avsättning till (■—) resp. återföring från ( + )

budgetutjämningsfonden av kommunalskatte-

medel (netto) ............................

—

—

—

överskott eller underskott

161

405

288

1 Därav riksstat 12 521, tilläggsstat I och II 344 mkr.

2 Reservationsmedelsförändringar inräknade.

3 Efter avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken (se motsvarande

tabell i föregående års finansplan).

4 Inkl. 65 mkr kända anslagsöverskridanden på förslagsanslag.

För att ytterligare belysa läget på driftbudgeten lämnas en sammanställning

av driftbudgetsaldon för 1950/51—1959/60 med fördelning på driftbudgetens

allmänna del och automobilskattemedlens specialbudget samt reservationsmedelsförändringar.

Sedan statsverkspropositionen avlämnades, kan i fråga om kapitalbudgeten

noteras en ökning av investeringsanslagens summa med netto ca 10 miljoner

kronor. Denna ökning är till huvudsaklig del sammansatt av dels det nytillkomna

anslaget å ca 9 miljoner kronor till förvärv av Stockholm-Roslagens

järnvägar, dels den föreslagna anslagsökningen å ca 12 miljoner kronor i

förhållande till det preliminära beloppet för byggnadsarbeten vid sinnessjuk
-

Kapiial
Miljoner
-

1952/53

1953/54

1954/55

Investeringsanslag ........................

1 838

1 947

2 102

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel..........................

- 818

— 914

— 1 025

Återstående medelsbehov

=1 020

31 033

31 077

1 Därav riksstat 2 382 samt tilläggsstat I och II 106 mkr.

2 Därav 2 mkr å tilläggsstat II.

3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.

s. 23 Kontrollera mot PDF

budgeten

kronor

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

23

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

enl. riks- staten

enl. stv.

prop. 1959

ny be- räkning

enl. stv.

prop. 1959

ny be- räkning

10 072

10 691

12 019

12 733

12 636

12 636

12 896

12 709

9 691

10 978

12 120

12 521

12 739

112 865

13 495

13 573

2381

2- 287

2- 101

212

- 103

- 229

- 599

- 864

- 250

- 100

— 250

- 200

— 150

- 150

+ 150

+ 150

3 - 225

3- 571

3- 451

12

- 253

- 379

- 449

- 714

Reservationsmedelsminskning ..

Underskott inkl. reservations-

- 150

4- 365

- 75

- 100

- 150

medelsminskning .

- 138

- 618

- 454

- 549

- 864

husen, dels ock en minskning å ca 12 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningssiffra av anslagsbehovet för inlösen av aktier

i LKAB.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels

såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas

uppgå till 976 miljoner kronor. Då investeringsanslagens summa, efter

den förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 741 miljoner

kronor, kvarstår för investeringarnas genomförande ett medelsbehov av

(2 741 —- 976 =) 1 765 miljoner kronor, vilket belopp i den investeringsplan

budgeten

kronor

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

enl. riks- staten

enl. stv.

prop. 1959

ny be- räkning

enl. stv.

prop. 1959

ny be- räkning

2 272

2 046

2 510

2 382

2 464

*2 488

2 731

2 741

— 1 244

- 1 403

— 1 306

— 898

— 898

2— 900

- 970

— 976

3 1 028

3 643

31 204

1 484

1 566

1 588

1 761

1 765

Minskning

av anslagsbehållning-

175

250

150

25

25

Totalt återstående medelsbehov

för kapitalbudgeten (inkl. för- ändring av anslagsbehållning- arna) ........................

1 659

1816

1 738

1 786

1 790

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Drift-

budget-

saldo

Allmänna

budgeten

Automo-

bilskatte-

budgeten

Reserva-

tionsme-

delsför-

ändringar

1950/51 ..........................

• • +

371

+ 396

+ 150

- 175

1951/52 ..........................

• • + 1

084

+ 929

+ 17

+ 138

1952/53 ..........................

• • +

161

+ 396

- 214

- 21

1953/54..........................

405

+ 319

- 89

+ 175

1954/55 ..........................

+

288

+ 129

+ 83

+ 76

1955/56 ..........................

225

- 409

+ 205

- 21

1956/57 ..........................

571

- 632

+ 29

+ 32

1957/58 ..........................

451

- 557

+ 301

- 195

1958/59 (enligt senaste beräkning)

1959/60 (enligt det kompletterade

. . -

454

- 557

+ 178

- 75

riksstatsförslaget) ........

1 Exklusive tillkommande utgifter.

1 _

864

- 844

+ 130

- 150

som nu framlägges på sedvanligt sätt redovisas under rubriken Lånemedel.

Till detta belopp skall läggas den beräknade förbrukningen av äldre anslagsmedel,

25 miljoner kronor. Det totala medelsbehovet för kapitalbudgetens

del kan således anges till 1 790 miljoner kronor. Även till denna beräkning

får givetvis fogas en reservation för eventuella tilläggsstatsanslag.

Det är mycket vanskligt att nu förutsäga, vilken förändring som myndigheternas

disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret kan undergå under

nästa budgetår. Det torde dock finnas anledning att räkna med en mindre

ökning, uppskattningsvis 50 miljoner kronor.

Totalbudgeten

Miljoner kronor

1958/59

1959/60

enl. stv.

ny be-

enl. stv.

ny be-

prop. 1959

räkning

prop. 1959

räkning

överskott (+) eller underskott (—)

på driftbudgeten................

— 253

— 379

- 449

- 714

Reservationsmedelsminskning på

driftbudgeten, m. m.............

— 365

- 75

— 100

— 150

Fondering hos riksgäldskontoret av

sjukkassorna tillkommande arbets-

givarbidrag ....................

+ 40

+ 41

+ 40

+ 39

Avsättning (+) resp. återföring (—)

av kommunalskattemedel (netto)..

+ 150

+ 150

— 150

— 150

Medelsbehov på kapitalbudgeten efter

avdrag för avskrivningar o. dyl...

- 1 566

— 1 588

- 1 761

- 1 765

Minskning av anslagsbehållningar på

kapitalbudgeten ................

— 250

— 150

- 25

- 25

ökad (—) resp. minskad (+) dispo-

sition av rörliga krediter........

+ 25

+ 170

- 25

— 50

Totalbudgetens underskott

- 2 219

- 1831

- 2 470

2 - 2 815

2 Exklusive tillkommande utgifter.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter

under innevarande och nästa budgetår har drift- och kapitalbudgeten

på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet redovisas i föregående

tabell.

I tabellen har beaktats, att avsättningen till respektive återföringen från

budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte utgör någon kassamässig

utgift eller inkomst för staten.

Som framgår av tabellen skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret

1959/60 ge ett underskott på totalbudgeten om 2 815 miljoner kronor mot

1 831 miljoner kronor för innevarande budgetår. Jag vill i detta sammanhang

erinra om vad jag tidigare anfört beträffande eventuellt tillkommande utgifter

i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden och beträffande

osäkerheten i inkomstberäkningarna och dessas beroende av de antaganden

som gjorts om den samhällsekonomiska utvecklingen. En realistisk bedömning

av utfallet, så långt detta är möjligt med utgångspunkt från i dagsläget

kända tendenser, synes peka på ett totalbudgetunderskott och ett behov av

nyupplåning under nästa budgetår av minst tre miljarder kronor.

För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade underskottet på

totalbudgeten för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande

totalbudgetens saldon under budgetåren 1950/51—1957/58 tillika med de nu

beräknade saldona

för budgetåren

1958/59 och 1959/60.

Budgetår

Totalbud-

Budgetår

Totalbud-

getsaldo

getsaldo

1950/51 ...........

....... - 324

1955/56 .............

..... - 598

1951/52 ...........

....... + 434

1956/57 .............

..... - 762

1952/53 ...........

....... - 746

1957/58 ..............

..... - 1 135

1953/54 ...........

....... -1098

1958/59 ..............

..... - 1 831

1954/55 ...........

....... - 1 085

1959/60 ..............

.....1 - 2815

1 Exklusive tillkommande utgifter.

I statsverkspropositionen lämnades vissa uppgifter för att utöver det aktuella

budgetförslaget ge material även för en bedömning av den statsfinansiella

utvecklingen på längre sikt. Sålunda refererades en av riksräkenskapsverket

i anslutning till den ordinarie inkomstberäkningen verkställd kalkyl

avseende den statliga inkomstutvecklingen till och med budgetåret 1961/62.

Kalkylen utgick från verkets beräkningar för 1959/60 och därmed från de

antaganden om den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling

som låg till grund för dessa. För utvecklingen från och med år 1960 baserades

beräkningarna på antagandet om att såväl fysiska personers som

bolags inkomster skulle stiga med tre procent årligen. Beräkningen utgick

vidare från att gällande skatteregler och övriga bestämmelser, som har inflytande

på statens inkomster, skulle förbli oförändrade.

I samband med den förnyade beräkningen av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket med bibehållande av de

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

nyss refererade schablonmässiga allmänna förutsättningarna även omprövat

kalkylerna över statsinkomsternas utveckling på längre sikt. Enligt

denna revidering skulle de årliga förändringarna kunna sammanfattas på

följande sätt (miljoner kronor):

1959/60— 1960/61—

1960/61 1961/62

Driftbudgetens kassamässiga inkomster........... -j- 520 -f- 580

Återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

................................ -f- 75 — 200

Summa -f- 595 -f- 380

Statsinkomsternas årliga ökning vid oförändrade skatteregler kan uppskattas

till i genomsnitt en halv miljard kronor vid den förut antagna stegringstakten

i skatteunderlaget. Härvid har hänsyn inte tagits till det skattebortfall

som kan komma att inträffa i samband med genomförandet av

en allmän tilläggspensionering, bland annat som följd av den extra bolagsskattens

slopande. Å andra sidan får beaktas, att statskassan kan förutsättas

komma att tillföras en viss inkomstförstärkning genom höjda folkpensicnsavgifter.

En procentenhets höjning av denna avgift kan för helår beräknas

ge ett nettotillskott av statsinkomster på ca 200 miljoner kronor.

Beträffande den framtida utgiftsutvecklingen bör inledningsvis framhållas,

att denna självfallet är beroende av statsmakternas beslut. Man kan

följaktligen inte göra en prognos i vanlig mening på detta område. Den följande

redovisningen bör alltså uppfattas som räkneexempel, baserade på

bland annat kända tendenser i utgiftsutvecklingen av närmast automatisk

natur samt i övrigt vissa antaganden om vad som kan anses vara realistiskt

i fråga om svårfrånkomliga anslagsuppräkningar på områden som för närvarande

uppvisar klara brister och eftersläpningar. Det har vidare förutsatts,

att redan fattade beslut skall fullföljas. Mot den bakgrunden kan man, som

jag framhöll senast i årets finansplan, räkna med en »normal» automatisk

årlig utgiftsstegring, bortsett från pris- och lönestegringar, under driftbudgetens

olika departementsbuvudtitlar, exklusive försvaret, om minst 300 miljoner

kronor. Denna ökning är ett uttryck för befolkningsmässigt betingade

förändringar, t. ex. det ökande antalet folkpensionärer, samt genomslag av

redan beslutade utbyggnader och reformer på bland annat sådana områden

som forskningen, yrkesundervisningen, det högre och lägre undervisningsväsendet

i övrigt, ungdomsvården, nykterbetsvården, fångvården, sinnessjukvården

samt civilförsvaret. Det torde vara realistiskt att dessutom räkna med

en viss reserv för vad som kan tillkomma utöver rent automatiska utgiftsökningar.

För teknisk fördyring på försvarshuvudtiteln tillkommer ökade utgifter

med ca 70 miljoner kronor per år. Vidare stiger utgifterna för förräntning

av statsskulden, vilka är direkt beroende av storleken av riksgäldskontorets

upplåning samt räntelägets böjd. Som exempel kan nämnas, att dessa utgif
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

27

ter mellan budgetåren 1958/59 och 1959/60 beräknas stiga med nära 100

miljoner kronor. Vid eventuella förändringar av de statsanställdas löne- och

pensionsförmåner bär man att räkna med att varje procents stegring motsvarar

ett belopp av omkring 50 miljoner kronor. Den utlovade successiva

höjningen av folkpensionerna kommer att öka statens direkta kostnader

med betydande belopp. Bland enskilda nya poster kan nämnas utbetalningen

under budgetåret 1960/61 av premier på ca 150 miljoner kronor för premiesparandet

under åren 1955 och 1956.

Även på investeringssidan föreligger mycket starka krav på utbyggnad. I

det sammanhanget kan som exempel pekas på önskemålet om en upprustning

av vägnätet. För affärsverken, som utgör en viktig del av vårt näringsliv,

torde det vara nödvändigt att uppehålla en omfattande investeringsverksamhet

under de närmaste åren. Betydande investeringar kommer att erfordras

för vattenkraftens fortsatta utbyggnad, för atomenergins utnyttjande

och för att på längre sikt förbättra SJ:s driftresultat.

I detta sammanhang kan kanske sägas, att man som minusposter i beräkningen

borde uppta merutgifterna under innevarande och nästkommande

budgetår för de statliga initiativen i direkt sysselsättningsskapande syfte.

Det är givet, att vissa statsutgifter automatiskt sjunker vid en väsentlig förbättring

av sysselsättningsläget i samband med en konjunkturuppgång.

Detta gäller exempelvis bidraget till arbetslöshetskassorna samt kostnaderna

för omskolning, beredskapsarbeten och vissa industribeställningar. Det kan

emellertid konstateras, att huvuddelen av de igångsatta arbetena är sådana

som hållits tillbaka under högkonjunkturen och som hänför sig till områden,

där statliga insatser är nödvändiga även på längre sikt oavsett konjunkturförhållandena.

Man bör vara medveten om att varje reduktion av den

statliga investeringsverksamheten kommer att gå ut över ändamål av hög

angelägenhetsgrad. Samhällsutvecklingen går dessutom i den riktningen att

kraven på kapacitetsökning i stor utsträckning kommer på sådana områden

som traditionellt ingår i den offentliga verksamheten såsom utbildning,

sjukvård, kraftförsörjning och kommunikationer.

Sammanfattningsvis visar de gjorda kalkylerna, att man har anledning

vänta, att totalbudgetsaldona för budgetåren 1960/61 och 1961/62 vid ett

»normalt» konjunkturläge — utan vare sig depression eller inslag av inflationistisk

inkomst- och prisutveckling — kommer att ge underskott som

är ca eu halv till en miljard större än det som förutses för nästa budgetår.

Dessa uppskattningar pekar alltså på ett uppenbart behov av förstärkning

av budgetens inkomstsida. Lika uppenbart är att läget påkallar stark återhållsamhet

med nya utgifter och en fortlöpande omprövning av sådana tidigare

beslutade anslag som vid hård granskning numera kan befinnas

mindre angelägna. Åtgärder i detta syfte är nödvändiga för att öka den ur

samhällsekonomiska synpunkter önskvärda finanspolitiska rörelsefriheten

och för att skapa underlag för en fortsatt progressiv reformverksamhet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Översikt av riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning

Riksräkenskapsverkets såsom bihang B redovisade förnyade beräkning

har endast avsett de större och speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlarna

och bygger på från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter samt

under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

I samband med redovisningen av de förnyade beräkningarna av inkomstskattetiteln

framhåller riksräkenskapsverket att det icke funnit anledning

att frångå det antagande om den totala lönesummans utveckling, som gjordes

i decemberberäkningen och som innebar en uppgång år 1959 med tre

procent jämfört med 1958 och en viss fortsatt stegring under de första månaderna

1960. Ämbetsverket erinrar dock i detta sammanhang om att inkomstutvecklingen

för denna senare tidsperiod kommer att påverkas av såväl

fortsatt arbetstidsförkortning som, därest riksdagen antager lag därom,

den allmänna tilläggspensioneringen. För därav berörda grupper kan kostnaden

för dessa båda reformer beräknas motsvara något mer än fyra procent

av nu utgående lönebelopp. Riksräkenskapsverket har icke funnit det

möjligt att i nuvarande läge bedöma på vad sätt den föreslagna tilläggspensioneringen

slutligt kommer att påverka löneutvecklingen, ej heller dess

inverkan i stort på samhällsekonomin. Vad beträffar aktiebolagen antogs

vid decemberberäkningen, att den sammanlagda taxerade inkomsten skulle

bli något mindre vid 1959 års taxering än vid 1958 års taxering. Mellan 1959

och 1960 års taxeringar räknades inte med någon förskjutning i bolagens

taxerade inkomster. Ämbetsverket förutsatte därvid, att de skärpta bestämmelserna

för varulagervärdering skulle komma att tillämpas först vid 1961

års taxering. Ämbetsverket har inte funnit anledning att nu ändra dessa antaganden.

Riksräkenskapsverket har liksom vid decemberberäkningen förutsatt,

att den statliga inkomstskatten för fysiska personer under hela budgetåret

1959/60 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 100 procent,

och att den extra bolagsskatten tills vidare bibehålies.

Riksräkenskapsverket förordar med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment

som även vid denna tidpunkt föreligger vid beräkningen, att

den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. i

det nu föreliggande riksstatsförslaget uppföres med samma belopp som i

årets statsverksproposition, d. v. s. 6 000 miljoner kronor.

De förnyade beräkningarna har i övrigt föranlett riksräkenskapsverket

att förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1959/60

upptages till dessa i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp

(miljoner kronor):

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Enligt stats-

Enligt riks-

Ökning ( + )

verkspropo-

sitionen

räkenskaps- verkets änd- ringsförslag

Minskning (—)

Lotterivinstskatt....................

. 84

82

- 2

Omsättnings- och expeditionsstämplar .

. 83

84

+ 1

Bensinskatt.........................

. 850

825

-25

V aruskatt...........................

. 320

310

- 10

Regleringsavgift och accis å fettvaror .

. 45

40

- 5

Statlig nöjesskatt ...................

. 55

45

- 10

Energiskatt.........................

. 520

510

- 10

Tipsmedel..........................

. 107

105

- 2

Postverket .........................

. 25

28

+ 3

Domänverket.......................

. 10

1

- 9

Nettominskning.....................

- 69

Nedräkningarna under inkomsttitlarna bensinskatt, varuskatt, energiskatt

samt regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. är betingade av vederbörande

myndigheters förnyade överväganden med beaktande av tendenser sedan

föregående beräkningstillfälle. Den beräknade minskningen under inkomsttiteln

statlig nöjesskatt sammanhänger med de i propositionen nr 97 till

1959 års riksdag föreslagna lättnaderna i nöjesbeskattningen.

Vid beräkningen av de affärsdrivande verkens överskott har riksräkenskapsverket

liksom vid decemberberäkningen utgått från oförändrad lönenivå.

Den beräknade ökningen under inkomsttiteln postverket är huvudsakligen

betingad av de i propositionen nr 94 till 1959 års riksdag föreslagna

nya villkoren för postbefordran av tidningar. Beträffande affärsverken i

övrigt räknar ämbetsverket med i förhållande till årets statsverksproposition

ändrat utfall endast för domänverket, vars inkomster på grund av den

sannolika avsättnings- och prisutvecklingen beräknas minska väsentligt.

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna under titeln upptages med

ett formellt belopp av 1 miljon kronor.

I den under föregående avsnitt omnämnda promemorian av den 11 april

1959 har riksräkenskapsverket jämväl gjort en förnyad beräkning av affärsverkens

överskott under nästkommande budgetår. Ämbetsverket har därvid

inhämtat kompletterande uppgifter angående den inverkan på de beräknade

överskottens storlek som det nu träffade avtalet angående statstjänstemännens

löner från och med 1 januari 1959 kan antas få. De inkomster som nu

beräknas av affärsverksfonderna utgör för postverket 20, televerket 95, statens

vattenfallsverk 160 och för domänverket ett formellt belopp av 1 miljon

kronor. För statens järnvägars del upptages inkomsttiteln till oförändrat 1

miljon kronor.

Riksräkenskapsverkets senaste beräkning av affärsverkens överskott innebär

en ytterligare minskning med 18 miljoner kronor, varför den sammanlagda

nettominskningen av driftbudgetens inkomster i förhållande till det

i januari framlagda riksstalsförslaget enligt ämbetsverkets förslag blir 87

miljoner kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Utgiftsför ändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret

1959/60 upptogs utgifter om sammanlagt 13 495 miljoner kronor å

driftbudgeten och investeringsanslag med tillhopa 2 731 miljoner kronor å

kapitalbudgeten. Av förstnämnda belopp föll 12 501 miljoner kronor på

egentliga statsutgifter och 994 miljoner kronor på utgifter för statens kapitalfonder.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till vissa ändringar

beträffande utgifterna å riksstaten. Vidare har riksdagen i fråga

om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden i

flertalet fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen har därvid på några

punkter medfört förändringar i beloppen.

I avseende å driftbudgeten har följande förändringar skett.

För andra huvudtiteln medför det i propositionen nr 98 framlagda förslaget

om inrättande av en ny vattendomstol en ökning med 0,4 miljon kronor.

Anslagen under tredje huvudtiteln minskar med netto 0,2 miljon kronor.

Minskningen hänför sig till anslaget till Förenta Nationerna.

Under fjärde huvudtiteln minskar anslagssumman med 9,0 miljoner kronor.

De största minskningarna faller på anslagen till reglering av prisstegringar

och flygvapnets luftförsvarsrobot, vilka nedgår med 20,0 respektive

4,0 miljoner kronor. Å andra sidan medför det i propositionen nr 152 äskade

anslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner en ökning

med 11,0 miljoner kronor. I övrigt må bland ökningarna nämnas sammanlagt

1,7 miljon kronor till ersättning till försvarets fastighetsfond, 0,7 respektive

1,0 miljon kronor till anslagen till avlöningar till aktiv personal

in. fl. vid marinen och flygvapnet samt 1,0 miljon kronor till avlöningsanslaget

för försvarets personalvård.

Femte huvudtiteln uppvisar en nettoökning med 0,5 miljon kronor. Propositionen

nr 121 om inrättande av befattningar som socialattaché medför

en ökning med 0,2 miljon kronor.

Anslagen under åttonde huvudtiteln ökar med netto 24,4 miljoner kronor.

Ökningen hänför sig till bidragsanslagen till byggnadsarbeten inom

skolväsendet, vilka i propositionen nr 82 upptages till sammanlagt 26,1 miljoner

kronor mer än vad som beräknats för ändamålet i statsverkspropositionen.

Å andra sidan innebär äskandena i propositionerna nr 99 och 105,

att 1,6 miljon kronor av det i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln

beräknade beloppet för ökat stöd åt forskning överföres till tionde huvudtiteln.

Nionde huvudtiteln minskar med netto 0,3 miljon kronor till följd av i

propositionen nr 148 angående statligt stöd till jordbrukets rationalisering

in. m. framlagda förslag.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 ur 1959

31

För tionde huvudtiteln redovisas en nettoökning med 1,7 miljon kronor,

främst beroende på förenämnda överföring från åttonde huvudtiteln.

Elfte huvudtiteln företer en nettominskning med 0,8 miljon kronor. Ökning

sker beträffande bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund med 0,4 miljon kronor. Däremot minskar byggnadsbidraget

till nämnda sjukvårdsinrättningar med 1,0 miljon kronor.

För tolfte huvudtiteln medför det i propositionen nr 152 äskade anslaget

till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. en

ökning med 55,0 miljoner kronor.

Under utgifter för statens kapitalfonder föreslår jag i det följande en ökning

av huvudtiteln avskrivning av nga kapitalinvesteringar med 6,1 miljoner

kronor.

Den totala nettoökningen av driftbudgetens utgifter i förhållande till

statsverkspropositionen uppgår till 77,8 miljoner kronor.

I fråga om kapitalbudgetens investeringsanslag redovisas följande

förändringar.

Statens affärsverksfonder ökar med 9,1 miljoner kronor till följd av det

i propositionen nr 50 framlagda förslaget om införlivande med statens järnvägar

av Stockholm-Roslagens järnvägar.

Under statens allmänna fastighetsfond föreligger en nettoökning med 12,2

miljoner kronor. Ökningar med 12,1 respektive 0,5 miljoner kronor faller

på anslagen till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. och

till utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Å andra sidan minskar

anslaget till vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skolor tillhörande barna-

och ungdomsvården med 0,4 miljon kronor.

Fonden för statens aktier minskar med 11,7 miljoner kronor, med vilket

belopp äskandet i propositionen nr 55 om anslag till inlösen av aktier i

LKAB understiger det i statsverkspropositionen beräknade.

Den totala nettoökningen av kapitalbudgetens investeringsanslag i förhållande

till statsverkspropositionen uppgår till 9,6 miljoner kronor.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1959/60

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposilion var i viss omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande invesleringsanslag

icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla

de förändringar som betingas av de definitiva anslagsäskandena.

Under statens allmänna fastighetsfond har till vissa byggnadsarbeten

in. in. vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

i statsverkspropositionen preliminärt upptagits ett investeringsanslag å

4 ()()() 000 kronor samt ett däremot svarande avskrivningsanslag å 2 000 000

kronor. I propositionen nr 88 har sedermera för nästa budgetår äskats eu

medelsanvisning å 3 600 000 kronor, varför avskrivningsanslaget nedräknas

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

till 1 800 000 kronor. Anslagen till nybyggnad för biblioteksdepå, byggnadsarbeten

för universitetet i Stockholm, nybyggnad för lärarhögskolan i Malmö

samt vissa byggnadsarbeten för slöjdlärarseminariet har definitivt äskats

med samma belopp som de i statsverkspropositionen för motsvarande ändamål

beräknade. Däremot svarande avskrivningsanslag upptages alltså med

de tidigare, preliminärt beräknade beloppen. Till vissa byggnadsarbeten vid

statens sinnessjukhus in. m. har i propositionen nr 87 definitivt äskats ett

anslag å 51 090 000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till det

preliminärt beräknade beloppet med 12 090 000 kronor. Motsvarande avskrivningsanslag

upptages med 25 545 000 kronor i stället för 19 500 000

kronor i statsverkspropositionen. Till utbyggande av akademiska sjukhuset

i Uppsala beräknades i statsverkspropositionen ett preliminärt anslag å

3 500 000 kronor. I propositionen nr 95 har emellertid äskats 4 000 000 kronor,

varför avskrivningsanslaget höjes från 1 750 000 kronor till 2 000 000

kronor. Anslagen till vissa skyddsrumsanläggningar och anordnande av en

civilförsvarsskola m. m. har definitivt äskats med samma belopp som de i

statsverkspropositionen preliminärt upptagna, varför motsvarande avskrivningsanslag

inte undergår någon ändring.

De nu erforderliga jämkningarna i förhållande till statsverkspropositionens

förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar framgår

av följande översikt.

ökning ( + )

Minskning (—)

Kronor

Statens allmänna fastighetsfond:

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården (prop. nr 88) ................ — 200 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (prop.

nr 87) ................................................ + 6 045 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. nr 95) + 250 000

Summa + 6 095 000

Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de justeringar av de under

förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning av riksdagens

beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1959/60 i härefter angiven fond anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

Vissa bgggnadsarbeten m. m. vid statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården...... 1 800 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

33

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnad för biblioteksdepå ..............

Byggnadsarbeten för universitetet i Stockholm

Nybyggnad för lärarhögskolan i Malmö......

Vissa byggnadsarbeten för slöjdlärarseminariet

400 000

850 000

100 000

250 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m.................................

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

.....................................

Vissa skyddsrumsanläggningar..............

Anordnande av en civilförsvar sskola m. m.

25 545 000

2 000 000

1 900 000

650 000

Kapitalbudgeten för budgetåret 1959/60

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1959/60 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner.

En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall

av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning

framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag

på 2 741 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida

har i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar

under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka

hänför sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de

avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare

under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte

har de i investeringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel inom

fonderna och övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under

olika kapitalfonder ger följande resultat. I.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ......................... 3 203 000

B. Televerkets fond......................... 315 900 000

V. Statens järnvägars fond .................. 358 610 000

1). Statens vattcnfallsverks fond.............. 467 602 000

E. Domänverkets fond...................... 700 000 1 146 015 000

3 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr ISO

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

II.

in.

iv.

v.

VI.

VII.

VIII.

IX.

Luftfartsfonden......................................... 49 800 000

Statens allmänna fastighetsfond.......................... 149 978 700

Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ................. 166 600 000

B. Försvarets fabriksfond ................... 5 400 000

Statens utlåningsfonder ................................

Fonden för låneunderstöd..............................

Fonden för statens aktier..............................

Fonden för förlag till statsverket

172 000 000

754 700 200

235 994 700

171 069 600

7 300 000

Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 45 025 000

B. Jordfonden............................... 8 000 000

C. Arrendeegnahemsfonden .................... 900 000

D. Statens reproduktionsanstalts fond......... 180 000 54105 000

Summa kronor 2 740 963 200

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond......................... 6 201 000

B. Televerkets fond........................ 256 100 000

C. Statens järnvägars fond.................. 210 600 000

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 96 300 000

E. Domänverkets fond...................... 701 000 569 902 000

II. Luftfartsfonden......................................... 1 651 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.......................... 90 196 200

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond................. 131 051 000

B. Försvarets fabriksfond.................... 3 701 000 134 752 000

V. Statens utlåningsfonder................................. 22 550 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 97 007 600

VII. Fonden för statens aktier.............................. 1000

VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 5 000 000 IX.

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 20 756 300

C. Arrendeegnahemsfonden .................... 425 000

D. Statens reproduktionsanstalts fond ........ 181 000 21 362 300

Summa kronor 942 422 100

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgår av följande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

35

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1959/60

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ........................— 2 998 000

B. Televerkets fond......................... 59 800 000

C. Statens järnvägars fond.................. 148 010 000

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 371 302 000

E. Domänverkets fond...................... — 1 000 576 113 000

II. Luftfartsfonden........................................ 48 149 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.......................... 59 782 500

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond................... 35 549 000

B. Försvarets fabriksfond..................... 1 699 000 37 248 000

V. Statens utlåningsfonder.................................. 732 150 200

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 138 987 100

VII. Fonden för statens aktier .............................. 171 068 600

VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 2 300 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.. 24 268 700

B. Jordfonden................................ 8 000 000

C. Arrendeegnahemsfonden...................... 475 000

D. Statens reproduktionsanstalts fond.......... — 1 000 32 742 700

Säger 1 798 541 100

Avgår kapitalåterbetalning:

O reglerade kapitalmedelsförluster................. 1 000 000

övrig kapitalåterbetalning....................... 32 500 000 33 500 000

Summa kronor 1 765 041 ICO

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret

1959/60 jämte därtill fogade stater i enlighet med

här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda budgetår

å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen

svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel

kronor 1 765 041 100.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

.lag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i den

beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades

i statsverkspropositionen, med följande undantag.

Jag förordar att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

m. in. upptages till 5 900 miljoner kronor. Jämfört med riksräkenskapsverkets

förslag innebär detta en nedräkning med 100 miljoner

kronor, föranledd av att förslag om slopande av den extra bolagsskatten

förutsatts skola föreläggas riksdagen, sedan beslut fattats om genomförande

av en allmän tilläggspensionering.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

gällande grunder för budgetåret 1959/60 avsättning ske till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare

avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa

avsättningar och återföringar liksom i statsverkspropositionen beräknas

resultera i en nettoåterföring av 150 miljoner kronor.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att

detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som

gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår

nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,

oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som

skall ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1959 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 §

förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1958.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, alt

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1959/60 med

100 procent av grundbeloppet; samt

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1959/60 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade

specifikationen.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alice Magnusson

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Bilaga 1

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1959/60

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

1. 3

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a)

Skatt å inkomst och förmö-

genhet m. m., bevillning ..

5 900 000 000

b)

Kupongskatt, bevillning .. .

8 000 000

c)

Utskiftningsskatt och er-

sättningsskatt, bevillning ..

1 000 000

d)

Fondskatt, bevillning.....

14 000 000

e)

Skogsvårdsavgifter, bevill-

ning....................

13 000 000

f)

Bevillningsavgifter för sär- skilda förmåner och rättig-

heter, bevillning..........

1 500 000

g)

Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning...............

90 000 000

h)

Lotterivinstskatt, bevillning

82 000 000

i)

Omsättnings- och expedi- tionsstämplar m. m., bevill-

ning....................

84 000 000 6 193 500 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning ... 385 000 000

b) Bensinskatt, bevillning .... 825 000 000 1 210 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning...... 690 000 000

b) Varuskatt, bevillning..... 310 000 000

c) Omsättningsskatt å motorfordon,

bevillning......... 140 000 000

d) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning 40 000 000

e) Skatt å kaffe, bevillning . . 23 000 000

f) Tobaksskatt, bevillning.... 850 000 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevillning.

................... 13 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, bevillning

................. 22 000 000

i) Omsättnings- och utskänk
ningsskatt

å spritdrycker,

bevillning................ 1 200 000 000

j) Omsättningsskatt å vin, bevillning

................. 90 000 000

k) Maltdrycksskatt, bevillning. 105 000 000

l) Skatt å läskedrycker, bevillning

.................... 67 000 000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr i50 år 1959

39

m) Statlig nöjesskatt, bevillning 45 000 000

n) Energiskatt, bevillning .... 510 000 000

11. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter..................

2. Inkomster vid fångvården...............

3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och för
säkringsrådet.

..........................

4. Bidrag till pensionsstyrelsen..............

5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

..........................

6. Inkomster vid statens geotekniska institut .

7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,

att tillföras automobilskattemedlen.....

8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,

att tillföras automobilskattemedlen.....

9. Avgifter för registrering av motorfordon...

10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut....................

11. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet.............................

12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen..

13. Inkomst av myntning och justering......

14. Kontrollstämpelmedel....................

15. Bidrag till bank- och fondinspektionen ....

16. Bidrag till sparbanksinspektionen.........

17. Bidrag för revision av sparbankerna......

18. Inkomster vid tandläkarhögskolorna......

19. Avgifter för granskning av biograf bilder...

20. Inkomster vid matematikmaskinnämnden ...

21. Inkomster vid lantbruksnämnderna.......

22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd----

23. Inkomster vid statens centrala frökontroll
anstalt.

................................

24. Inkomster vid statens växtskyddsanstalt ...

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt

.............................

26. Inkomster vid statens maskinprovningar...

27. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt.................................

28. Inkomster vid veterinärhögskolan.........

29. Inkomster vid lantmäteriväsendet........

30. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ...

31. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill
verkningen.

............................

32. Skeppsmätningsavgifter..................

33. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

...................................

34. Inkomster vid statens provningsanstalt ....

35. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten

36. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

..................................

37. Fyr- och båkmedel......................

38. Lotspenningar..........................

39. Försäljning av sjökort m. m.............

105 000 000 11 508 500 000

700 000

2 500 000

3 900 000

225 000

250 000

1 000 000

5 200 000

1 300 000

8 000 000

4 900 000

80 000

1 500 000

5 800 000

1 000 000

500 000

350 000

400 000

350 000

330 000

2 000 000

1 800 000

350 000

1 600 000

800 000

250 000

300 000

800 000

700 000

13 500 000

2 000 000

40 000

450 000

1 000 000

2 300 000

6 000 000

100 000

14 500 000

11 000 000

500 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

40. Inkomster vid statens skeppsprovningsan
stalt.

...... ........................... 800:000

41. Patent- och varumärkes- samt registrerings
avgifter.

............................... 11 500 000

42. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

.................................. 500 000

43. Bidrag till försäkringsinspektionen........ 1 200 000

44. Inkomster av statens gruvegendom....... 4 000 000

45. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium

................................. 3 800 000

46. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

................................. 550 000

47. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

................................. 375 000

48. Inkomster vid statens sinnessjukhus...... 50 000 000

49. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg............... 25 000

50. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

.................................. 320 000

51. Inkomster vid karolinska sjukhuset....... 36 000 000

52. Inkomster vid serafimerlasarettet......... 9 000 000

53. Inkomster vid statens institut för folkhälsan 475 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel............................. 30 000 000

2. Totalisatormedel........................ 35 000 000

3. Tipsmedel.............................. 105 000 000

4. Lotterimedel............................ 115 000 000

5. Övriga diverse inkomster................ 17 000 000

12

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.................... 20 000 000

2. Televerket.............................. 95 000 000

3. Statens järnvägar....................... 1 000 000

4. Statens vattenfallsverk.................. 160 000 000

5. Domänverket........................... 1 000 000 III.

II. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond......... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens i> 1 725 000

3. Beskickningsfastigheternas » 1 040 000

4. Byggnadsstyrelsens » 12 426 000

5. Generaltullstyrelsens » 240 000

6. Uppsala universitets » 455 000

7. Lunds universitets » 555 000

8. Sjöfartsstyrelsens » 110 000

9. Medicinalstyrelsens » 6 025 000

10. Karolinska sjukhusets » 700 000

216 820 000

302 000 000

027 320 000

277 000 000

15 000 000

23 277 000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

41

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond................ 28 625 000

2. Försvarets fabriksfond................... 2 650 000 31 275 000

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond............ 9 000

2. Värnpliktslån ef onden.................... 100

3. Statens bostadslånefond................. 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby................................. 12 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer............. 4 500 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen................. 48 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden................... 450 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 155 000 000

9. Lånefonden för lantarbetarbostäder....... 100

10. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrin....................... 510 000

11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .. 925 000

12. Statens bosättningslånefond.............. 2 000 000

13. Vattenkraftslånefonden.................. 300 000

14. Luftfartslånefonden...................... 175 000

15. Tullverkets båtlånefond.................. 500

16. Statens lånefond för universitetsstudier.... 250 000

17. Allmänna studielånefonden............... 400 000

18. Lånefonden för inventarier i studentbostäder 100 000

19. Gödselvårdslånefonden................... 100

20. Statens kalkbrukslånefond............... 100

21. Jordbrukets lagerhusfond................ 650 000

22. Statens mejerilånefond................... 1 000

23. Jordbrukets maskinlånefond.............. 1 000 000

24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.. 100 000

25. Statens slakterilånefond.................. 100

26. Fonden för supplementär jordbrukskredit.. 170 000

27. Kraftledningslånefonden................. 240 000

28. Elektrifieringslånefonden................. 100

29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

motordrift.............................. 100

30. Egnahemslånefonden.................... 4 800 000

31. Arrendelånefonden...................... 100

32. Arbetarsmåbrukslånefonden.............. 100

33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond............... 100

34. Kronotorparnas inventarielånefond........ 100

35. Statens avdikningslånefond............... 1 800 000

36. Täckdikningslånefonden.................. 15 000

37. Bevattningslånefonden................... 1 000

38. Fiskerilånefonden....................... 300 000

39. Statens fiskredskapslånefond............. 100

40. Virkesmätningslånefonden................ 100

41. Skogsväglånefonden..................... 3 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

42. Statens skogslånefond................... 100

43. Lånefonden för insamling av skogsfrö..... 100

44. Hemslöjdslånefonden.................... 75 000

45. Industrilånefonden...................... 30 000

46. Statens hantverkslånefond............... 55 000

47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000

48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 450 000

49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 85 000

50. Sjöfartsverkets båtlånefond.............. 270 000

51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. 725 000 175 472 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond................

2. Statskontorets » ................

3. Lantbruksstyrelsens » ................

4. Riksbankens » ................

5. Riksgäldskontorets » ................

VII. Fonden för statens aktier...................

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.................

2. Civila tjänstepensionsfonden..............

3. Militära tjänstepensionsf onden............

4. Allmänna familj epensionsfonden..........

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.....

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ..

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet . . . .

2. Övriga diverse kapitalfonder.............

1 150 000

8 400 000

3 000

4 000 000

100 13 553 100

30 000 000

56 000 000

1 500 000

175 000

4 500 000

9 000 000

30 000 71 205 000

28 800 000

15 800 000 44 600 000

681 382 100

Summa kronor 12 708 702 100

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

43

Förslag till

Investeringsstater för budgetåret 1959/60

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden........... 6 200 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. —2 998 000

8 203 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 6 000 000

inom fonden.......... 250 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 59 800 000

315 900 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 5 500 000

inom fonden........... 205 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 148 010 000

358 610 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 5 700 000

inom fonden........... 90 500 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 371 302 000

467 602 000

£. Domänverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden........... 700 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. —1 000

Bilaga 2

. 3 203 000

3 203 000

315 900 000

315 900 000

358 610 000

358 610 000

467 602 000

467 602 000

700 000

700 000

700 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

II. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 49 800 000

från riksstaten......... 100 000

inom fonden........... 1 550 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 48 149 000

49 800 000 49 800 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 149 978 700

från riksstaten......... 67 498 200

inom fonden........... 22 197 000

Övriga kapitalmedel...... 501 000

Investeringsbemyndigande. 59 782 500

149 978 700 149 978 700

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 166 600 000

från riksstaten......... 117 200 000

inom fonden........... 13 850 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 35 549 000

166 600 000 166 600 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 5 400 000

inom fonden........... 3 700 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 1 699 000

5 400 000 5 400 000 V.

V. Statens utlåningsfonder

Lånefonden för bostadsbyggande

Investeringsbemyndigande. 700 000 000 Investeringsanslag........ 700 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ........ 9 000

från riksstaten......... 5 400 000

Investeringsbemyndigande . 3 600 000

9 000 000 9 000

Luftfartslåne fonden

Investeringsbemyndigande . 15 000 000 Investeringsanslag......... 15 000

Statens lånefond för universitetsstudier

Avskrivningsmedel

från riksstaten......... S 000 000 Investeringsanslag........ 8 000

Allmänna studielånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten......... 9 100 000 Investeringsanslag........ 9 100

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyndigande . 3 000 000 Investeringsanslag........ 3 000

Kronotorparnas inventarielånefond

Avskrivningsmedel

från riksstaten......... 50 000 Investeringsanslag........ 50

Fiskerilånefonden

Investeringsbemyndigande. 800 000 Investeringsanslag........ 800

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

Investeringsbemyndigande. 6 000 000 Investeringsanslag........ 6 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag........ 3 000

Sjöfartsverkets båtlånefond

Investeringsbemyndigande. 750 000 Investeringsanslag........ 750

Summa investeringsbemyndiganden

för statens utlåningsfonder.

........... 732 150 200 VI.

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 235 994

från riksstaten......... 73 994 600

Övriga kapitalmedel...... 23 013 000

Investeringsbemyndigande. 138 987 100 _

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

700

235 994 700

285 994 700

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

VII. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag

Investeringsbemyndigande.. 171 068 600

171 069 600

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel........ 5 000 000 Summa investeringsanslag

Investeringsbemyndigande... 2 300 000

7 300 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vattenhyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

från riksstaten.......... 2 656 300

inom fonden............ 18 000 000

Övriga kapitalmedel....... 100 000

Investeringsbemyndigande.. 24 268 700

45 025 000

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande . 8 000 000 Investeringsanslag .......

C. Arrendeegnahemsfonden

Investeringsanslag........

225 000

200 000

475 000

900 000

D. Statens reproduktionsanstalts fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

inom fonden ............. 180 000

Övriga kapitalmedel........ 1 000

Investeringsbemyndigande ... — 1 000

180 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten ........

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

från riksstaten....... 301 424 100

inom fonden......... 611 877 000

Övriga kapitalmedel____ 29 121 000

Investeringsbemyndigande 1 798 541 100

2 740 963 200

.. 171 069 600

171 069 600

... 7 300 000

7 300 000

.. 45 025 000

45 025 000

... 8 000 000

900 000

900 000

____ 180 000

180 000

2 740 963 200

2 740 963 200

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

47

Innehåll

Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken ........................ 2

1. Den internationella utvecklingen.................................... 2

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet .......................... 3

3. Den ekonomiska politiken.......................................... 6

4. Budgetläget ...................................................... 17

Översikt av riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning ................ 28

Utgiflsförändringar i riksstalsförslaget för budgetåret 1959/60 ................. 30

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1959/60 .............. 31

Kapitalbudgeten för budgetåret 1959/60.................................... 33

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.......... 36

Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1959/60 38

Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1959/60 ............ 43

Bihang A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59

Bihang B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

Bihang C: Driftbudgeten för budgetåret 1959/60

Bihang D: Reviderad nationalbudget för år 1959

590588 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG A

RIKSRÄKENSKAPSVERKETS

BERÄKNING AV

BUDGETUTFALLET 1958/59

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59

1

Bihang A

Till KONUNGEN I

I enlighet med föreskrifterna i den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen

får riksräkenskapsverket härmed avgiva approximativ beräkning

rörande utfallet av driftbudgeten för hugetåret 1958/59.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1059. 1 samt. Nr 150. Bihang A

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Knngl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som före den 2

april 1959 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till riksdagen avlämnade

propositioner äro avsedda att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för

nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda redan anvisade eller

äskade tilläggsstatsanslag uppgår till 319,14 miljoner kronor (jfr riksdagens

skrivelse den 11 december 1958, nr B 130, samt propositionerna nr

2 och 125 till 1959 års riksdag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet

med motsvarande beräkningar för föregående budgetår avser även förändringen

i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i regel

på de inom riksräkenskapsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna

av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter

för budgetårets åtta första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar

med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende

budgetårets fyra sista månader.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens

inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas

understiga de i riksstaten uppförda med 92,11 miljoner kronor. För de

inkomsttitlar, som ingå i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna

budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas en netlobrist å 92,48 miljoner kronor, medan inkomsterna

å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att

överstiga de ursprungligen beräknade med netto 0,37 miljon kronor. Sistnämnda

belopp motsvarar praktiskt taget överskottet å de till automobilskattemedlens

specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomsterna å titeln

för skatt å inkomst och förmögenhet in. m. beräknas, på sätt närmare framgår

av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad inkomstberäkning

för budgetåret 1959/60, komma att uppgå till det i riksstaten upptagna

beloppet. Riksstatens övriga inkomsttitlar beräknas alltså sammanlagt

utvisa en nettobrist på 92,11 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna, om

man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas

komma att utvisa en nettobesparing å 3,14 miljoner kronor. De belopp,

som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas

i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angivas i

efterföljande sammanställning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59

3

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.............. —

II. Justitiedepartementet...................... 1,10

III. Utrikesdepartementet...................... — 2,41

IV. Försvarsdepartementet..................... 3,28 —

V. Socialdepartementet........................ 2,85 •—

VI. Kommunikationsdepartementet.............. — 4,08

VII. Finansdepartementet....................... 11,43

VIII. Ecklesiastikdepartementet.................. 31,48

IX. Jordbruksdepartementet.................... — 16,14

X. Handelsdepartementet...................... 1,35 —

XI. Inrikesdepartementet....................... — 0,96

XII. Civildepartementet......................... — 19,40

XIII. Oförutsedda utgifter....................... — 0,71

XIV. Riksdagen och dess verk in. in.............. 0,07 —

Säger 51,56 43,70

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden............................ — 1,00

II. Riksgäldsfonden........................... — 10,00

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster — —

Säger — 11,00

Summa 51,56 54,70

Nettobesparing 3,14

Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av

beräknade nettomerutgifter å finansdepartementets och ecklesiastikdepartementets

huvudtitlar om 11,43 miljoner kronor respektive 31,48 miljoner kronor

samt beräknade nettobesparingar under jordbruksdepartementets huvudtitel

å 16,14 miljoner kronor och under civildepartementets huvudtitel

å 19,40 miljoner kronor. Den för finansdepartementets huvudtitel redovisade

nettomcrutgiften sammanhänger främst med att anslaget till skatteersättning

till kommunerna in. in. beräknas bli överskridet med 17,03 miljoner

kronor, medan å anslaget till kostnader för årlig taxering väntas uppkomma

en besparing å 3,85 miljoner kronor. Beträffande den nettomerutgift

som beräknas uppkomma å ecklesiastikdepartementets huvudtitel må framhållas,

att anslagen till bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet, till bidrag till driften av folkskolor in. in. och till bidrag till

byggnadsarbeten in. m. vid yrkesskolor beräknas bli överskridna med 10,19

respektive 24,79 och 10,20 miljoner kronor, medan de allmänna läroverkens

avlöningsanslag beräknas uppvisa en besparing å 21,07 miljoner kronor.

Den för jordbruksdepartementets huvudtitel redovisade nettobesparingen

beror i huvudsak på att av det å tilläggsstat I anvisade anslaget till fort
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

satl prisrabattering av smör beräknas 15,87 miljoner kronor icke komma

att utbetalas under nu löpande budgetår. Den för civildepartementets huvudtitel

redovisade nettobesparingen är att hänföra till anslaget till täckning

av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering in. m., vilket

anslag i enlighet med vad som förutsatts vid anslagets beviljande beräknas

i allmänhet icke hliva taget i anspråk av de avlöningsutbetalande myndigheterna.

I fråga om socialdepartementets huvudtitel bör framhållas, att

lör denna huvudtitel, för vilken redovisas en nettomerutgift på allenast

2,85 miljoner kronor, beräknas å ena sidan merutgifter å anslagen till bidrag

till erkända arbetslöshetskassor och till bidrag till vissa omskolningskurser

in. in. å 32,10 respektive 22,49 miljoner kronor samt å andra sidan

besparingar å anslagen till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa

bostadsbyggnadslån och till bostadsrabatter å 11,18 respektive 42,62 miljoner

kronor. Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsältes

på grund av merinkoinster å de till automobilskattemedlens specialbudget

hörande inkomsttitlarna samt besparingar å anslag under specialbudgeten

komma att via anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond

tillföras 2,32 miljoner kronor. Det enligt riksstaten och tilläggsstaten

beräknade överskottet å automobilskattemedlens specialbudget, 177,23

miljoner kronor, beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten komma

att stiga till 179,55 miljoner kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet

av driftbudgeten komma att belastas med brister å inkomsttitlar

å netto 92,48 miljoner kronor samt tillföras besparingar å anslag å netto

3.14 miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo

mellan inkomster och utgifter (överskott) på 211,66 miljoner kronor. Mot

detta belopp och de beräknade besparingarna å anslag få ställas dels de beräknade

bristerna å inkomsttitlar och dels sammanlagda beloppet av de

anslag, som enligt vad som framhållits i det föregående anvisats eller förutsatts

komma att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Härvid erhålles totalt ett belopp att överföras från budgetutjämningslonden

om (92,48 -f- 319,14 — 211,66 — 3,14=) 196,82 miljoner kronor eller

i runt tal 200 miljoner kronor. Nyssnämnda i riksstaten upptagna saldo

mellan inkomster och utgifter på i runt tal 210 miljoner kronor avser till

ett belopp av 200 miljoner kronor avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, medan återstående 10 miljoner kronor motsvara

det beräknade formella överskottet å statsregleringen. Angivna avsättning

beräknas nu till 150 miljoner kronor. Det formella överskott, som beräknats

i riksstaten, skulle alltså förbytas i ett formellt underskott på 350 miljoner

kronor.

Riksräkenskapsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å

driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma

sätt som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning

av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59

5

Minskning (—)

resp. ökning (-)-)

Milj. kr.

IV. Försvarsdepartementet............................... -f 125,00

VI. Kommunikationsdepartementet........................ — 200,00

X. Handelsdepartementet................................ -f- 20,00

XI. Inrikesdepartementet................................. — 20,00

- 75,00

Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att minskas med

sammanlagt 75 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp,

som i det föregående beräknats komma att överföras från budgetutjämningsfonden,

erhålles ett belopp av (200 + 75 =) 275 miljoner kronor. Sistnämnda

summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda utgifterna

kunna beräknas komma att överstiga de sammanlagda inkomsterna

under innevarande budgetår.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan också,

om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat

och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat ha utgifterna

upptagits till sammanlagt (12 521,12 + 319,14 ==) 12 840,26 miljoner

kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket överstiga

detta belopp med i runt tal 75 miljoner kronor motsvarande den beräknade

förbrukningen av reservationer. Utgifterna kunna alltså beräknas komma

att uppgå till ett sammanlagt belopp av 12 915 miljoner kronor. Då inkomsterna

beräknas till 12 640 miljoner kronor kan alltså det kassamässiga underskottet

beräknas till cirka 275 miljoner kronor.

I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Renlund

samt byråcheferna Faxelius och Thorson varjämte byrådirektören Säfström

varit föredragande. Stockholm den 2 april 1959.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

STIG SÄFSTRÖM

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Bilaga

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida

under budgetåret 1958/59

I riksstatcn

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

A. Egentliga statsinkomster

Skatter:

Tusental

kronor

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögen-

het m. m., bevillning........

6 100 000

6 100 000

—

—

b) Kupongskatt, bevillning.....

7 000

7 500

—

500

c) Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning........

1000

10 500

—

9500

d) Fondskatt, bevillning........

15 000

14 000

1000

—

e) Skogsvårdsavgift^, bevillning

13 000

12 800

200

—

f) Bevillningsavgifter för särskil-

da förmåner och rättigheter,

bevillning..................

1250

1600

—

350

g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevill-

ning......................

90 000

100 000

—

10 000

h) Lotterivinstskatt, bevillning..

80 000

78 000

2 000

—

i) Omsättnings- och expeditions-

stämplar m. m., bevillning ...

80 000

84 000

—

4 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning.....

360 000

360 000

—

—

b) Bensinskatt, bevillning......

750 000

750 000

—

—

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning........

670 000

655 000

15 000

—

b) Varuskatt, bevillning........

300 000

305 000

—

5 000

c) Omsättningsskatt å motorfor-

don, bevillning.............

150 000

140 000

10 000

—

d) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning ...

57 000

40 000

17 000

—

e) Skatt å kaffe, bevillning.....

21000

23 000

—

2 000

f) Tobaksskatt, bevillning......

810 000

825 000

—

15 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill-

ning......................

13 000

13 000

—

—

h) Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag, bevillning

20 000

24 000

—

4 000

i) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker, be-

villning...................

1 200 000

1 160 000

40 000

—

j) Omsättningsskatt å vin, bevill-

ning .......................

85 000

85 000

—

—

k) Maltdrycksskatt, bevillning ..

105 000

105 000

—

—

1) Skatt å läskedrycker, bevill-

ning......................

65 000

65 000

—

—

in) Statlig nöjesskatt, bevillning. .

60 000

53 000

7 000

—

n) Energiskatt, bevillning......

500 000

485 000

15 000

—

Säger för skatter

11553 250

11 496 400

107 200

50 350

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. »4: Riksräkenskapsuerket: Budgetutfnllet 1958/59

7

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental

kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1.

Vattendomstolsavgifter.......

700

400

300

—

2.

Inkomster vid fångvården ....

2 300

2 300

—

—

3.

Bidrag till riksförsäkringsanstal-

ten och försäkringsrådet......

3 900

4 000

—

100

4.

Bidrag till pensionsstyrelsen . ..

225

225

—

—

5.

Inkomster vid statens vårdan-

stalter för alkoholmissbrukare .

200

220

—

20

6.

Inkomster vid statens geotek-

niska institut................

900

1200

—

300

7.

Förrättningsavgifter vid statens

bilinspektion, att tillföras auto-

mobilskattemedlen.............

3 200

3 400

—

—

8.

Inkomster vid väg- och vatten-

byggnadsverket, att tillföras

aulomobilskattemedlen.........

1300

1400

—

—

9.

Avgifter för registrering av mo-

torfordon...................

6 800

7 700

—

900

10.

Inkomster vid Sveriges meteoro-

logiska och hydrologiska institut

4 400

4 500

—

100

11.

Bidrag till statens bränslekon-

trollerande verksamhet.......

50

80

—

30

12.

Inkomster vid länsarkitekts-

organisationen...............

1850

1 100

750

—

13.

Inkomst av myntning och juste-

ring........................

6 000

7 200

—

1200

14.

Kontrollstämpelmedel........

900

1000

—

100

15.

Bidrag till bank- och fondinspek-

tionen......................

490

500

—

—

16.

Bidrag till sparbanksinspektio-

nen........................

320

325

—

—

17.

Bidrag för tillsyn över sparban-

kerna.......................

1

1

—

—

18.

Bidrag för revision av sparban-

kerna.......................

325

305

20

—

19.

Inkomster vid tandläkarhögsko-

lorna.......................

350

525

—

175

20.

Avgifter för granskning av bio-

grafbilder...................

280

250

30

—

21.

Inkomster vid lantbruksnämn-

derna.......................

1750

1675

75

—

22.

Inkomster vid statens jordbruks-

nämnd......................

375

330

45

—

23.

Inkomster vid statens centrala

frökontrollanstalt............

1 500

1 775

—

275

24.

Inkomster vid statens lantbruks-

kemiska kontrollanstalt.......

250

230

20

—

25.

Inkomster vid statens maskin-

provningar...................

200

175

25

—

26.

Inkomster vid statens veterinär-

medicinska anstalt...........

800

820

—

20

27.

Inkomster vid vcterinärhögsko-

lan.........................

025

670

—

45

28.

Inkomster vid lantmäteriväsen-

det.........................

12 800

12 300

500

—

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental

kronor

29. Inkomster vid rikets allmänna

kartverk....................

1900

2100

_

200

30. Avgifter för statskontroll å krigs-

materieltillverkningen........

35

35

_

_

31. Skeppsmätningsavgifter.......

450

515

—

65

32. Inkomster vid Sveriges geolo-

giska undersökning...........

900

1300

_

400

33. Inkomster vid statens prov-

ningsanstalt.................

2 500

2 250

250

_

34. Inkomster vid flygtekniska för-

söksanstalten................

8 300

4 500

3 800

_

35. Inkomster vid statens institut

för konsumentfrågor..........

50

50

—

_

36. Fyr- och båkmedel...........

13 500

13 200

300

_

37. Lotspenningar...............

14 000

10 250

3 750

_

38. Försäljning av sjökort m. m. ..

450

480

—

30

39. Inkomster vid statens skepps-

provningsanstalt.............

700

675

25

_

40. Patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifter..........

11500

10 500

1000

—

41. Avgifter för registrering i för-

enings- m. fl. register........

500

400

100

—

42. Bidrag till försäkringsinspektio-

nen........................

1150

1200

_

_

43. Inkomster av statens gruvegen-

dom........................

3 600

5 500

—

1900

44. Inkomster vid statens bakterio-

logiska laboratorium..........

2 800

2 800

_

_

45. Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium..........

525

550

_

25

46. Inkomster vid statens farmacev-

tiska laboratorium...........

375

400

_

25

47. Inkomster vid statens sinnes-

sjukhus.....................

42 300

35 000

7 300

_

48. Inkomster vid statens skol- och

yrkeshem på Salbohed och i Vä-

nersborg....................

25

25

—

—

49. Inkomster vid statens anstalt

för fallandesjuka.............

280

260

20

_

50. Inkomster vid karolinska sjuk-

huset.......................

39 173

34 000

5173

_

51. Inkomster vid serafimerlasaret-

tet.........................

8 865

9 300

_

435

52. Inkomster vid statens institut

för folkhälsan................

425

425

—

—

Säger för uppbörd i statens verksamhet

207 094

190 321

23 483

6 345

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel...................

27 000

24 000

3 000

_

2. Totalisatormedel..............

35 000

35 000

_

_

3. Tipsmedel....................

100 000

92 000

8 000

_

4. Lotterimedel.................

117 000

114 000

3 000

_

5. Övriga diverse inkomster.....

10 000

15 000

5 000

Säger för diverse inkomster

289 000

280 000

14 000

5 000

Säger för egentliga statsinkomster

12 049 344

11966 721

144 683

61695

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bili. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59

9

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental

kronor

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning ........

23 000

14 000

9 000

—

2. Televerket..................

75 000

95 000

—

20 000

3. Statens järnvägar ............

1000

—

1 000

—

4. Statens vattenfallsverk.......

135 000

180 000

—

45 000

5. Domänverket...............

35 000

9 000

26 000

—

Säger för statens affärsverksfonder

269 000

298 000

36 000

65 000

II. Riksbanksfonden...............

15 000

15 000

—

—

III. Statens allmänna fastighetsfond .

24 724

25 000

—

276

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.....

26 255

26 000

255

—

2. Försvarets fabriksfond.......

2 775

2 850

—

75

Säger för försvarets fonder

29 030

28 850

255

75

V. Statens utlåningsfonder.........

154 367

160 600

—

6 233

VI. Fonden för låneunderstöd......

10 988

12 700

—

1712

VII. Fonden för statens aktier......

85 000

37 300

47 700

—

/III. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden......

28 000

35 000

—

7 000

2. Civila tjänstepensionsfonden ..

1410

1450

—

40

3. Militära tjänstepensionsfonden.

4. Allmänna familj epensionsfon-

165

170

—

5

den........................

4 030

4 200

—

170

5. Statens pensionsanstalts pen- sionsfond ...................

6. Pensionsfonden för vissa riks-

9 200

8 800

400

—

dagens verk ................

25

28

—

3

Säger för statens pensionsfonder

42 830

49 648

400

7 218

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till

utlandet....................

38 000

34 350

3 650

—

2. Övriga diverse kapitalfonder .

14 500

12 500

2 000

—

Säger för diverse kapitalfonder

52 500

46 850

5 650

—

Säger för inkomster av

statens kapitalfonder

683 439

673 948

90 005

80 514

Tillsammans

12 732 783

12 640 669

234 688

142 209

Ilihanij till riksdagens /irolokull 1959. 1 samt. År 15U. liihang A

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG B

RIKSRÄKENSKAPSVERKETS

INKOMSTBERÄKNING

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Bih. B. Riksrukenskapsverkets inkomstberäkning

1

Bihang B

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverkel gällande instruktionen åligger det ämbetsverket

att före den 5 april till Kungl. Maj:t avlämna förslag till förnyad

beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna vid

nästföljande statsreglering. För fullgörande av detta uppdrag bar riksrä1

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr iso. Bihang B

opaginerad Kontrollera mot PDF

•2

Kiingl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

kenskapsverket från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar

rörande inkomsterna under budgetåret 1959/60 på de större inkomsttitlarna

samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Vid bedömandet av

titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. ha utnyttjats nu tillgängligt

material angående inkomstutvecklingen, den inom ämbetsverket förda uppbördsstatistiken

samt under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

I sin beräkning i december 1958 anförde riksräkenskapsverket, att man icke

syntes kunna räkna med någon snabb förbättring av konjunkturläget i Sverige

under 1959. I stället ansåg ämbetsverket, att en stagnation av den totala

produktionen under 1959 icke var osannolik.

De allmänna förutsättningar beträffande den ekonomiska utvecklingen,

som angåvos i riksräkenskapsverkets decemberberäkning, synas alltjämt

kunna läggas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster under

budgetåret 1959/60. I det följande framlägger riksräkenskapsverket resultatet

av de förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas uppbörden

av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte

även koinmunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag,

som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen

uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 000

miljoner kronor, vilket överensstämde med riksräkenskapsverkets förslag.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,

har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet

för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkomman
-

de budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner

kronor):

1958/59 1959/60

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar ............ 10 680 11 250

Kvarstående skatt .................................... 710 470

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare .. 325 320

Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m....... 300 325

Summa inkomster 12 015 12 365

Utgifter

Kommunalskattemedel ................................ 4 250 4 570

Överskjutande skatt .................................. 840 850

Övriga restitutioner.................................... 50 50

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare.. 325 320

Förskott m. m. till sjukkassorna........................ 445 550

Omf öringar............................................ 30 30

Summa utgifter 5 940 6 370

Nettoinkomst på titeln 6 075 5 995

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 3

Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets

decemberberäkning, där motsvarande uppställning återfinnes

på s. 33. En jämförelse med denna uppställning visar vissa förändringar,

vilkas orsaker komma att beröras i det följande.

Genom källskattesyslemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten

för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken

av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december 1958

gjordes vissa antaganden om löneinkomstens utveckling under åren 1958

och 1959, vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda räknades med en ökning

av lönesumman under 1958 med ca 4 procent. Vid denna beräkning

utnyttjades bl. a. löpande uppgifter om genomsnittlig timförtjänst och

sysselsättning för industriarbetare. Beträffande inkomstutvecklingen under

år 1959 framhöll riksräkenskapsverket, att man i första hand hade att

ta hänsyn till två kända faktorer, nämligen dels att lönenivån till följd av

löneglidning under 1958 vid ingången av 1959 skulle överstiga den för 1958

genomsnittliga och dels den fortsatta minskningen av arbetsveckan under

1959. I stort sett ansågs dessa båda faktorer neutralisera varandra. Ämbetsverket

anförde vidare, att trots konjunkturavmattningen torde även under

1959 någon löneglidning uppåt kunna påräknas, vilket under förutsättning av

en i stort sett oförändrad sysselsättning skulle medföra en motsvarande

stegring av lönesumman. Om någon ökning av lönesumman därutöver

kunde komma att bli en följd av 1959 års avtalsrörelse lät sig då icke överblicka.

Riksräkenskapsverket ansåg sig likväl med hänsyn till vad som var

känt om utgångsläget för avtalsrörelsen kunna antaga, att denna åtminstone

skulle leda till kompensation för inkomstbortfallet till följd av den minskade

arbetsveckan. Med hänsyn till vad sålunda anförts om inkomstutvecklingen,

räknade riksräkenskapsverket med en viss stegring av lönesumman

under 1959, varvid förutsatts ungefär oförändrad sysselsättning.

Sedan numera residtatet av löneavtalet för industriarbetarna är känt,

kan löneutvecklingen under innevarande år bedömas med något större säkerhet

än i december. De antaganden, som då lades till grund för beräkningarna,

synas emellertid i huvudsak alltjämt vara giltiga. Med utgångspunkt

härifrån har riksräkenskapsverket icke funnit anledning att frångå det antagande

om den totala lönesummans utveckling, som gjordes i decemberberäkningen

och som innebar en uppgång med ca 3 procent.

För de första månaderna under år 1960 räknade riksräkenskapsverket i

sin inkomstberäkning i december med ytterligare någon stegring av lönesumman.

För denna tidsperiod kommer inkomstutvecklingen att påverkas av

såväl fortsatt arbetstidsförkortning som, därest riksdagen antager lag därom,

den allmänna tilläggspensioneringen. För därav berörda grupper kan kostnaden

för dessa båda reformer beräknas motsvara något mera än 4 procent

av nu utgående lönebelopp. Riksräkenskapsverket har icke funnit det möjligt

alt i nuvarande läge bedöma, på vad sätt den föreslagna tilläggspensioneringen

slutligt kommer alt påverka löneutvecklingen ej heller dess inverkan

i stort på samhällsekonomin. I avvaktan på bättre möjlighet att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mnj. ts proposition nr 150 år 1959

bedöma dessa komplicerade frågor har ämbetsverket — som icke håller för

osannolikt att eu förbättring av konjunkturen kan inträffa under senare

delen av budgetåret 1959/60 — icke ansett sig böra frångå det i december

1958 gjorda antagandet om inkomstutvecklingen under första delen av år

1960.

Vid sin beräkning i december 1958 kunde riksräkenskapsverket utnyttja

uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen

i september 1958. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek

under uppbördsterminerna i november 1958 och januari 1959 överensstämma

väl med vad riksräkenskapsverket antog i sin senaste beräkning. Till

följd härav har den preliminära A-skatten antagits inflyta med samma belopp

under uppbördsåret 1959—60 som tidigare antagits.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat

antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1958 och

som sammanlagt innebar någon uppgång under såväl 1959 som 1960. För

ifrågavarande inkomsttagare, vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt,

komma de från och med år 1959 höjda folkpensionsavgifterna att nämnvärt

påverka skatteuppbörden först under uppbördsåret 1961—62.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen, att den sammanlagda

taxerade inkomsten skulle bli något mindre vid 1959 års taxering

än vid 1958 års taxering. Mellan 1959 och 1960 års taxeringar räknades inte

med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster. Ämbetsverket förutsatte

därvid, att de skärpta bestämmelserna för varulagervärdering skulle

komma att tillämpas först vid 1961 års taxering. Riksräkenskapsverket har

icke funnit anledning att nu ändra dessa antaganden.

Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande delen

fullgöras av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till samma

belopp som i decemberberäkningen 1958, eller till 500 miljoner kronor för

såväl innevarande budgetår som för budgetåret 1959/60. Liksom vid sin

beräkning i december har riksräkenskapsverket härvid förutsatt, att fyllnadsbetalningar

komma att verkställas under våren 1959 och våren 1960 i

sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna

1959 och 1960 liksom hittills blir av obetydlig storleksordning.

Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare

till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande

restantier in. in. visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar

inga eller endast mindre avvikelser i jämförelse med decemberberäkningen.

Vad utgifterna på titeln beträffa ha förskott m. in. till sjukkassorna,

som beräknats på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten i

skrivelse den 17 mars 1959, upptagits till ett 75 miljoner kronor lägre belopp

för budgetåret 1958/59 och ett 50 miljoner kronor lägre belopp för

budgetåret 1959/60 än i decemberberäkningen, som i denna del byggde på

uppgifter, vilka lämnats av riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 8 november

1958. I det under ifrågavarande rubrik upptagna beloppet ingå för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bill. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 5

budgetåret 1958/59 41 miljoner kronor, utgörande den del av arbetsgivarbidragen

som överförts till allmänna sjukförsäkringsfonden. För budgetåret

1959/60 ingår ett belopp av 39 miljoner kronor, som av riksförsäkringsanstalten

beräknats skola avsättas till nämnda fond. Riksräkenskapsverket

vill i detta sammanhang påpeka, hur utfallet av hela inkomstskattetiteln

påverkas av titelns sammankoppling med den allmänna sjukförsäkringen

och beräkningen av transaktionerna mellan inkomsttiteln och sjukkassornas

konton. De förbättringar av utfallet av inkomstskattetiteln, som

nu antagas för innevarande och nästkommande budgetår i jämförelse med

decemberberäkningen, äro sålunda till största delen hänförliga till riksförsäkringsanstaltens

ändrade beräkningar av utbetalningarna till sjukkassorna.

För kommunalskattemedel och överskjutande skatt ha smärre ändringar

vidtagits till följd av definitiva uppgifter om den kommunala utdebiteringen

och justeringar i taxeringsresultatet. Övriga restitutioner och omföringar

lia upptagits med samma belopp som i beräkningen i december 1958.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna

tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för

budgetåret 1958/59 till 6 100 miljoner kronor och förordar, att samma titel

i det slutliga riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60 uppföres med oförändrat

6 000 miljoner kronor.

Beträffande de avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt de förnyade beräkningarna böra

verkställas under budgetåren 1958/59 och 1959/60, finnes inget skäl till

ändring av de i december 1958 beräknade beloppen. De beräknade avsättningarna

och återföringarna under de båda budgetåren ha sammanställts i

nedanstående tablå (miljoner kronor):

1958/59 1959/60

Avsättning................................ 350 250

Återföring................................ 200 100

Nettoavsättning resp. nettoåterföring........ 150 — 150

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 90 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den

17 mars 1959 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster

uppföras med oförändrat belopp i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår

likaledes, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret

1959/60 får kvarstå oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 84 miljoner

kronor. Därvid höjdes riksräkenskapsverkets förslag med 2 miljoner

kronor med hänsyn till föreslagen höjning av avgiften vid tippning, vilket

skulle medföra, att större belopp kom att utdelas till vinnarna. Under denna

förutsättning och under antagande att det särskilda lotteriet för teater och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

konst kommer att anordnas även under budgetåret 1959/60, beräknar generalpoststyrelsen

i sin förenämnda skrivelse inkomsterna på ifrågavarande

titel till 82 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som för innevarande

år beräknar inkomsterna på titeln till 78 miljoner kronor, föreslår, att de i

riksstaten uppföras med 82 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen

uppförts med 83 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse

beräknar generalpoststyrelsen ifrågavarande inkomster för innevarande

budgetår till 84 miljoner kronor och förordar att de för budgetåret 1959/60

upptagas med likaledes 84 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,

att inkomsterna på titeln i enlighet med generalpoststyrelsens förslag i riksstaten

upptagas med 84 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mera

än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen till

385 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades

samtidigt till 360 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet

och länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten

vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1958 till 332,5 miljoner

kronor, vilket är 7 procent mera än det föregående år debiterade beloppet.

Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i Aissa fall med

erläggande av automobilskatt (SFS 395/1957) kunna drygt 14 miljoner

kronor hänförliga till budgetåret 1958/59 beräknas inflyta först under budgetåret

1959/60. Å andra sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år

1958 att drygt 12 miljoner kronor avseende debiteringen i februari 1958 inlevererades

först under innevarande budgetår. Med utgångspunkt från de

anförda uppgifterna och under antagande, att den vid sidan av huvuddebiteringen

inflytande fordonsskatten kommer att öka i ungefär samma takt

som den ordinarie uppbörden, har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna

på titeln till 360 miljoner kronor för budgetåret 1958/59. Reträffande

utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår finner ämbetsverket

ingen anledning revidera de i december gjorda antagandena, innebärande

att inkomsterna på titeln skulle öka med 25 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten

uppföres med oförändrat 385 miljoner kronor.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 850 miljoner kronor.

För innevarande budgetår beräknas inkomsterna på denna inkomsttitel

till 750 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vatlenbyggnadsstyrelsen,

generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen erhållna uppgifter föreslår

riksräkenskapsverket, att titeln bensinskatt i riksstaten uppföres med

825 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ilih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 7

Tullmedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i december

till 690 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.

I skrivelse den 17 mars 1959 har generaltullstyrelsen funnit

sig sakna anledning frångå sin i november 1958 gjorda beräkning, enligt

vilken uppbörden av tullmedel upptagits till 690 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

föreslår, att titeln tullmedel i riksstaten upptages med oförändrat

690 miljoner kronor.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

320 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade

beiåkningar ge tillsammans ett belopp av 310 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,

som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln

till 305 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med 310 miljoner

kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen

uppförd med 140 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse

till riksräkenskapsverket den 13 mars 1959 beräknat inkomsterna på

denna titel till 135 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket samma dag

upptagit denna skatt till 115 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som

för innevarande budgetår har beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel

till 140 miljoner kronor, föreslår, att inkomsterna för budgetåret 1959/60

upptagas med likaledes 140 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen.

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen

upptagits med 45 miljoner kronor, vilket belopp byggde

på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.

Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar uppskattat inkomsterna på

titeln till 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i riksstaten

uppföres med 40 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre

än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1958 denna titel

till 850 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.

Tobaksmonopolet har vid förnyad beräkning den 17 mars 1959 föreslagit

att inkomsttiteln under budgetår* 1959/60 upptages till oförändrat

850 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som uppskattat inkomstutfallct

för löpande budgetår till 825 miljoner kronor, föreslår, att titeln tobaksskatt

i riksstaten upptages till samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 850 miljoner kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel är i statsverkspropositionen

upptagen med 1 200 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,

som i november uppskattade inkomsterna på titeln till 1 180 miljoner kronor,

har även i skrivelse den 13 mars 1959 angivit inkomsterna på titeln

till detta belopp. Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknat

inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt till 1 160 miljoner

kronor, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 1 200 miljoner

kronor, vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverkspropositionen

till 90 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade

beräkning angivit inkomsterna till samma belopp. Riksräkenskapsverket

föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 90 miljoner

kronor.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 105 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har även i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna

till detta belopp. Riksräkenskapsverket, som för innevarande

budgetår beräknat intäkterna på ifrågavarande titel till 105 miljoner kronor,

föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner

kronor.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 67 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har också vid förnyad beräkning angivit

inkomsterna till 67 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln

i riksstaten uppföres med 67 miljoner kronor, vilket är samma belopp

som i statsverkspropositionen.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

med 55 miljoner kronor. I proposition nr 97 till 1959 års riksdag har

föreslagits vissa lättnader i nöjesbeskattningen. Dessa skulle medföra en

sänkning av statens nöjesskatteintäkter med omkring 5,5 miljoner kronor.

Med hänsyn till den nedåtgående tendensen i nöjesskatteuppbörden föreslår

riksräkenskapsverket, därest förslagen i nämnda proposition bli av riksdagen

antagna, att inkomsterna av nöjesskatt i riksstaten uppföras med 45

miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med

520 miljoner kronor. I sina förnyade beräkningar ha kontrollstyrelsen och

generaltullstyrelsen beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 505

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknat intäkterna av energiskatt

för innevarande år till 485 miljoner kronor, föreslår, att titeln i riksstaten

uppföres med 510 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

9

Totalisatormedlen upptogos i statsverkspropositionen med 35 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten

uppföres med oförändrat 35 miljoner kronor.

Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel upptagits

med 107 miljoner kronor, vilket innebar en uppräkning av riksräkenskapsverkets

förslag i december med 12 miljoner kronor. Uppräkningen föranleddes

av en föreslagen höjning av avgiften vid tippning. Enligt från aktiebolaget

Tipstjänst erhållna beräkningar skulle tipsmedlen med den förhöjda

avgiften nu kunna beräknas inflyta med 102,9 miljoner kronor under

nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår

beräknar tipsmedlen till 92 miljoner kronor, föreslår, att titeln i riksstaten

uppföres med 105 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mindre

än i statsverkspropositionen.

Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen till 115 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat

115 miljoner kronor.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december

1958 ett belopp av 25 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen.

Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av generalpoststyrelsen

i oktober 1958 till 17 miljoner kronor. Vid sin beräkning ansåg

sig styrelsen med postsparbanksfullmäktige alltjämt icke kunna upptaga

något belopp såsom vinstmedel från postgirot och postsparbanken.

Riksräkenskapsverket vidhöll sin åsikt, att avskrivning på statsobligationer,

vilka kunna förutsättas aldrig komma att realiseras med förlust, i varje

fall icke borde ske i större utsträckning än att viss vinst erhölles från

ifrågavarande rörelsegrenar och uppräknade bl. a. av denna anledning generalpoststyrelsens

beräkningar med 8 miljoner kronor. Departementschefen

anslöt sig liksom tidigare år till riksräkenskapsverkets uppfattning i

denna fråga.

I skrivelse den 12 mars 1959 har generalpoststyrelsen bl. a. till följd av

ökade driftskostnader räknat ned postverkets inkomstöverskott under budgetåret

1959/60 till 14 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har fortfarande

icke ansett sig kunna upptaga något belopp som vinstmedel från postgirot

och postsparbanken. Sedan i proposition nr 94 till 1959 års riksdag

föreslagits nya villkor för postbefordran av tidningar, har riksräkenskapsverket

under hand inhämtat, att ett antagande av förslaget skulle öka postverkets

överskott med 5 å 6 miljoner kronor för nästkommande budgetår.

I enlighet med departementschefens uttalande i statsverkspropositionen angående

postsparbankens och postgirots avskrivningsbehov och under förutsättning

alt den nya tidningsförordningen antages av riksdagen beräknar

riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till ed (8 l 6 —)

2 Bihang till riksdagens protokoll l!)C>i). 1 samt. Sr ISO. Bihang It

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

14 miljoner kronor högre belopp än generalpoststyrelsen och föreslår sålunda,

att inkomsttiteln postverket i riksstaten uppföres med 28 miljoner

kronor, vilket är 3 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Televerket. Denna inkomsttitel upptogs i statsverkspropositionen med 105

miljoner kronor. Telestyrelsen har i skrivelse den 12 mars 1959 anfört, att

styrelsen icke funnit anledning att ändra det i statsverkspropositionen upptagna

överskottet. Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna på titeln

televerket upptages till oförändrat 105 miljoner kronor.

Statens järnvägar. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med

1 miljon kronor. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 17 mars 1959 beräknat,

att resultatet av rörelsen för budgetåret 1959/60 skulle utvisa i

stort sett balans mellan inkomster och utgifter. Härvid har medräknats det

i statsverkspropositionen upptagna driftbidraget på 100 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att ifrågavarande titel i riksstaten upptages

med oförändrat 1 miljon kronor.

Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel upptogs i statsverkspropositionen

med 160 miljoner kronor. I anslutning till av vattenfallsstyrelsen

företagen förnyad beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln även

i riksstaten upptages med 160 miljoner kronor.

Domänverket. I enlighet med domänstyrelsens beräkning föreslog riksräkenskapsverket

i december 1958, att denna titel skulle upptagas med 10

miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen. I

skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 mars 1959 har domänstyrelsen

framhållit, att utvecklingen av marknaden för trävaror och massa samt en

bedömning av lagersituationen i landet, främst för råvaror, visar, att de

tidigare antagandena om avsättning och prisutveckling sannolikt äro för

optimistiska. Styrelsen förutser nu, att något överskott av domänverket

icke kan påräknas för 1959. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln domänverket

i riksstaten uppföres med 1 miljon kronor, vilket är 9 miljoner

kronor mindre än i statsverkspropositionen.

I fråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräkning

inom riksräkenskapsverket, bar ämbetsverket icke funnit anledning

förorda någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.

Riksräkenskapsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräkningarna,

liksom den tidigare inkomstberäkningen, äro grundade på förutsättningarna,

att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett detsamma

som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke

störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bib. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

11

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda,

att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1959/60 upptagas med

nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp:

Enligt stats-

Enligt riksräken-

Ökning ( + )

verksproposi-

tionen

skapsverkets

ändringsförslag

Minskning (—)

Kronor

Kronor

Kronor

Lotterivinstskatt............

Omsättnings- och expeditions-

84 000 000

82 000 000

- 2 000 000

stämplar ................

83 000 000

84 000 000

+ 1 000 000

Bensinskatt................

850 000 000

825 000 000

- 25 000 000

Varuskatt.................

Regleringsavgift och accis å

320 000 000

310 000 000

- 10 000 000

fettvaror ................

45 000 000

40 000 000

- 5 000 000

Statlig nöjesskatt ..........

55 000 000

45 000 000

- 10 000 000

Energiskatt................

520 000 000

510 000 000

- 10 000 000

Tipsmedel..................

107 000 000

105 000 000

- 2 000 000

Postverket ................

25 000 000

28 000 000

+ 3 000 000

Domänverket ..............

10 000 000

1 000 000

- 9 000 000

Den sammanlagda nettominskningen i

förhållande till det

ursprungliga

riksstatsförslaget blir sålunda 69 miljoner kronor.

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket även omprövat de kalkyler

över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades

i bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1958. Enligt dessa

förnyade kalkyler skulle statsinkomsternas förändringar under de schablonmässiga

förutsättningar som gavs i bilaga E, under budgetåren 1960/61

och 1961/62 kunna sammanfattas på följande sätt, varvid decemberberäk
-

ningens belopp medtagits som jämförelse

(miljoner

kronor):

1960/61

1961/62

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Skatt å inkomst och för-

mögenhet in. m...........

+ 200

+ 300

+ 400

+ 400

Övriga inkomsttitlar ........

+ 260

+ 220

+ 210

+ 180

Samtliga inkomster

+ 460

+ 520

+ 610

+ 580

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel som de nu företagna beräkningarna för budgetåren

1960/61 och 1961/62 motivera framgå av nedanstående tablå (miljoner

kronor):

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

1960/61

1961/62

Avsättning...............

........... 200

200

Återföring ...............

........... 425

225

Nettoåterf öring...........

........... 225

25

I handläggningen av detta ärende ha förutom undertecknade deltagit

byråcheferna Ehnbom och Faxelius. Stockholm den 2 april 1959.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

TORE THORSON

(föredragande)

59058 S Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIIIANG C

DRIFTBUDGETEN

FÖR

BUDGETÅRET 1959/60

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Bih. C. Driftbudgeten 1959/60

1

Bihang C

DRIFTBUDGETEN

FÖR BUDGETÅRET 1959/60

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 1.50. Bihang G

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Driftbudgeten för

Inkomster

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

Milj. kr.

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter..........................

11 669,5

— 161,0

11 508,5

II. Uppbörd i statens verksamhet......

216,8

—

216,8

III. Diverse inkomster ................

304,0

— 2,0

302,0

Säger

12 190,3

— 163,0

12 027,3

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder..........

301,0

— 24,0

277,0

II. Riksbanksfonden..................

15,0

--

15,0

III. Statens allmänna fastighetsfond ....

23,3

—

23,3

IV. Försvarets fonder ................

31,3

—

31,3

V. Statens utlåningsfonder............

175,5

—

175,5

VI. Fonden för låneunderstöd..........

13,5

—

13,5

VII. Fonden för statens aktier..........

30,0

—

30,0

VIII. Statens pensionsfonder ............

71,2

-—

71,2

IX. Diverse kapitalfonder..............

44,6

—

44,6

Säger

705,4

- 24,0

681,4

Summa inkomster å driftbudgeten

12 895,7

- 187,0

12 708,7

Återföring från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel.................

150,0

—

150,0

Beräknat underskott å statsregleringen....

449,6

714,4

Summa

13 495,3

13 673,1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. C. Driftbudgeten 1959/60

3

budgetåret 1959/60

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna......

4,5

—

4,5

II. Justitiedepartementet..............

129,1

+ 0,4

129,5

III. Utrikesdepartementet..............

75,9

- 0,2

75,7

IV. Försvarsdepartementet ............

2 836,0

— 9,0

2 827,0

V. Socialdepartementet ..............

3 907,8

-f- o,5

3 908,3

VI. Kommunikationsdepartementet ....

1 135,7

—

1 135,7

VII. Finansdepartementet ..............

788,9

—

788,9

VIII. Ecklesiastikdepartementet..........

1 696,9

+ 24,4

1 721,3

IX. Jordbruksdepartementet............

455,7

— 0,3

455,4

X. Handelsdepartementet.............

272,9

+ 1,7

274,6

XI. Inrikesdepartementet..............

765,5

— 0,8

764,7

XII. Civildepartementet ................

411,2

-f- 55,0

466,2

XIII. Oförutsedda utgifter ..............

1,0

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. in.....

20,4

--

20,4

Säger

12 501,5

+ 71,7

12 573,2

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden ..................

12,5

—

12,5

II. Riksgäldsfonden ..................

685,0

—

685,0

III. Avskrivning av nya kapitalinveste-

ringar..........................

295,3

+ 6,1

301,4

IV. Avskrivning av oreglerade kapital-

medelsförluster..................

1,0

1,0

Säger

993,8

+ 6,1

999,9

Summa utgifter å driftbudgeten

13 495,3

+ 77,8

13 573,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG D

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1959

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

1

Bihang D

Reviderad nationalbudget för år 1959

I. Inledning

Föreliggande nationalbudget är en reviderad version av den preliminära

nationalbudget, som publicerades vid årsskiftet i samband med statsverkspropositionen.

Med hänsyn till utlandskonjunkturens betydelse i nuvarande

läge för inte bara takten utan även själva riktningen av vår produktionskurva

har det ansetts vara påkallat att i föreliggande budget använda relativt

stort utrymme till beskrivningen av det internationella ekonomiska läget

och vår utrikeshandel. Fastän man inte kan peka på några bestämda nya

tendenser i utvecklingen, föreligger dock vissa nyansförskjutningar, som

kan vara till hjälp för bedömningen av utlandskonjunkturen och den därmed

sammanhängande efterfrågan på våra exportprodukter. I vissa avseenden

är också hållpunkterna för bedömningen av den inhemska efterfrågans

utveckling något säkrare än de var vid årsskiftet. Först och främst har vi

nu säkrare kunskap om utvecklingen under 1958 och därmed om bakgrunden

för utvecklingen under innevarande år, eftersom nationalräkenskaperna

för fjolåret har kompletterats på flera punkter. För analysen av tendenserna

under innevarande år står till förfogande en av kommerskollegium utförd

ny enkätundersökning av industrins planerade kapitalinvesteringar. Även

andra myndigheter har bidragit med statistiska sammanställningar och analyser.

Läget har också klarnat med hänsyn till löneutvecklingen under innevarande

år i och med att avtal träffats mellan arbetsmarknadens parter.

De nya informationerna har motiverat vissa revideringar av den prognos

för 1959, som i försörjningsbalansens form redovisades i den preliminära

nationalbudgeten. Bedömningen av den totala produktionsutvecklingen kan

sägas vara något mera optimistisk nu än för ett kvartal sedan och pekar på

en ökning av den relativt låga expansionstakt som karakteriserade 1958.

Den ger dock uttryck för den uppfattningen att, såvitt man nu kan se, någon

markerad omsvängning i konjunkturläget inte kommer till stånd under innevarande

år. 1

1 Bihang titt riksdagens protokoll 1959. t samt. Nr ISO. Bihang D

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

II. Sveriges ekonomi 1958

De reviderade beräkningar av försörjningsbalansen för år 1958 som nedan

framläggs, förändrar icke huvuddragen i den bild av den ekonomiska

utvecklingen 1957—1958 som lämnades i den preliminära nationalbudgeten.

Den privata konsumtionen syns ha ökat något kraftigare från 1957 till 1958

än enligt de preliminära siffrorna medan den offentliga sektorns utgifter

för konsumtion och investering på vissa punkter syns ha varit något överskattade

i den preliminära försörjningsbalansen. En betydande revidering

har dock vidtagits såtillvida att siffrorna för såväl exporten som importen

höjts icke obetydligt. Förklaringen härtill ligger i första hand i en ur ekonomisk-statistisk

synpunkt tillfällig störande brist i redovisningstekniken

för importen och exporten. Detta har medfört att de siffror som intagits i

försörjningsbalansen för importen och exporten under år 1958 sannolikt

innebär en icke obetydlig överskattning av utrikeshandeln för detta år. Här
-

Tabell II: 1. Försörjningsbalansen 1954—1958 i löpande priser

Miljoner kronor

1954

1955

1956

1957

1958

Förändring

prel.

1957—1958

Miljoner

kronor

Procent

Tillgäng

1.

Bruttonationalprodukt till mark-

45 140

48 980

53 220

57 450

59 580

+ 2130

— 330

^ ce

+1

2.

Import av varor, eif............

Minskning av lager m. m.......

9190

10 340

11440

12 570

12 240

3.

90

—

—

—

130

+ 130

4.

Summa tillgång

54 420

59 320

64 660

70020

71 950

+ 1930

+ 3

Användning

5.

Privat inhemsk bruttoinvestering

7 990

8 470

9 330

9 880

10 720

+ 840

+ 9

6.

Offentlig inhemsk bruttoinveste- ring ............................

5 900

6160

6 730

7 460

7 780

+ 320

+ 4

7.

Ökning av lager m. m...........

—

960

690

1290

—

— 1290

8.

Export av varor, fob, och nettot

av tjänster ....................

9 030

9 920

11340

12 440

12 000

— 440

— 4

9.

Privat konsumtion..............

26 200

28 040

30 290

31870

33 840

+ 1970

+ 6

10.

Offentlig konsumtion............

5 300

5 770

6 280

7 080

7 610

+ 530

+ 7

11.

Summa användning

54 420

59 320

64 660

70 020

71 950

+ 1930

+ 3

Bruttonationalproduktens förändring

sedan föregående år1................

—

+8''/i %

+8*/t %

+ 8%

+3*/s %

1 Avrundat till halva procent.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

3

Tabell II: 2. Försörjningsbalansen 1954—1958 i 1954 års priser

Miljoner kronor

1954

1955

1956

1957

1958

Förändring

prel.

1957—1958

Miljoner

kronor

Procent

Tillgång

1.

Bruttonationalprodukt till mark-

45140

46 970

48 580

50 510

50830

+

320

4- 1

2.

Import av varor, eif............

9190

10 210

10 870

11650

11880

+

230

+ 2

3.

90

_

_

_

120

+

120

4.

Summa tillgång

54 420

57 180

59450

62 160

62 830

670

+ 1

Användning

5.

Privat inhemsk bruttoinvestering

7 990

8170

8 470

8 580

9 200

+

620

+ 7

6.

Offentlig inhemsk bruttoinveste- ring ............................

5 900

5 880

6 070

6 450

6 670

+

220

+ 3

7.

ökning av lager m. m...........

—

890

590

1060

—

—

1060

8.

Export av varor, fob, och nettot

av tjänster ....................

9 030

9 580

10 610

11530

11480

_

50

0

9.

Privat konsumtion..............

26 200

27 270

28 080

28 670

29 400

+

730

+ 3

10.

Offentlig konsumtion ..........

5 300

5 390

5 630

5 870

6 080

+

210

+ 3

11.

Summa användning

54 420

57 180

59450

62160

62 830

+

670

+ 1

Bruttonationalproduktens förändring

sedan föreeående år1................

+ 4 %

+&!,%

+ 4 %

+ ''!,%

1 Avrundat till halva procent.

igenom har även den uppskattning av bruttonationalprodukten som indirekt

framkommer ur beräkningarna av konsumtion, investering, lagerförändring

samt import och export blivit osäkrare än normalt.

1. Inhemska bruttoutgifter

De totala bruttoinvesteringarna (inkl. reparationer och underhåll) beräknas

från 1957 till 1958 ha ökat med omkring 7 procent i löpande priser

och med ca 6 procent i fasta priser.

Den ökande realkapitalbildningen kan till mycket stor del hänföras till

industriinvesteringarna (se tabell 3 a). Enligt kommerskollegiums marsenkät

ökade dessa, exklusive underhåll, med 17 procent för byggnader och

anläggningar och med 19 procent för maskiner och apparater. För underhålls-

och reparationsverksamheten kan däremot någon procents minskning

mellan 1957 och 1958 beräknas ha ägt rum.

Bostadsbyggandet under 1958 beräknas ha inneburit en igångsättning av

omkring 68 000 lägenheter, d. v. s. en ökning med några tusen jämfört med

1957. Antalet färdigställda lägenheter som 1957 uppgick till ca 64 500 beräknas

under 1958 ha minskat med drygt 2 000. Stocken av pågående byggen

syns ha varit ej oväsentligt större än under 1957 medan den genomsnittliga

storleken av de påbörjade lägenheterna varit något mindre än under

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Tabell II: 3 a. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade på ändamål

Miljoner kronor i löpande priser

Förändring

i procent

i 1954

års

priser

1954

1955

1956

1957

1958

1954-

1955-

1956-

1957-

prel.

1955

1956

1957

1958

1

Bostäder ............

3 049

3 209

3 479

3 750

3 911

+

2

+

3

+

4

+

4

2.

Jordbruk, skogsbruk

och fiske............

1027

970

1013

1066

1 081

8

2

+

1

_

2

3.

Egentlig industri ....

2 800

2 977

3 243

3 345

3 744

+

1

+

2

0

+

11

4.

Kraft- och belysnings- verk ................

860

813

888

973

1127

11

+

4

+

7

+

15

5.

Handel..............

288

340

396

422

451

+

15

+ 12

+

4

+

7

6.

Samfärdsel (exkl.

vägar) ..............

2 553

2 775

3148

3 465

3 589

+

5

+

6

+

3

+

2

7.

Förvaltning, sociala

ändamål ............

567

601

643

752

761

+

2

+

1

+

11

+

1

8.

Skolor och kyrkor....

513

519

541

558

622

—

3

—

2

—

2

+

11

9 a.

Väg- och gatuarbeten

684

777

862

1027

1120

+

9

+

6

+

15

+

6

9b.

Vatten, avlopp m. m.

349

380

414

467

507

+

2

+

5

+

10

+

7

10.

Militära investeringar

1201

1271

1427

1512

1589

+

2

+

4

—

1

+

4

Summa

13 891

14 632

16 054

17 337

18 502

+

1

+

4

+

3

+

6

1957. Dessa förhållanden sammantagna innebär för bostadsinvesteringarna

(d. v. s. de under respektive år nedlagda kostnaderna) en ökning av nyoch

ombyggnadsverksamheten mellan 1957 och 1958 på drygt 10 procent.

För bostadsinvesteringarna inklusive underhåll har ökningen beräknats

till 4 procent.

De privata investeringarna ökade under 1958 enligt beräkningarna med

ca 7 procent, medan ökningen inom den offentliga sektorn uppgick till 3

Tabell II: 3 b. Bruttoinvesteringar 1954r—1958, uppdelade i privata och offentliga

Miljoner kronor i löpande priser

Förändring i

års priser

procent i 1954

1954

1955

1956

1957

1958

prel.

1954-

1955

1955-

1956

1956-

1957

1957-

1958

Privata bruttoinvesteringar

7 990

8 471

9 326

9 879

10 723

+

2

+

4

+

1

+ 7

Offentliga bruttoinveste-

ringar....................

5 901

6161

6 728

7 458

7 779

0

+

3

+

6

+ 3

1. Statliga................

3 303

3 453

3850

4178

4 421

—

1

+

5

+

4

+ 5

därav: affärsverk ......

1318

1338

1447

1560

1633

—

5

+

3

+

4

+ 4

aktiebolag......

151

173

251

247

295

+

8

+

36

—

5

+ 18

2. Kommunala ..........

2 598

2 708

2 878

3 280

3 358

0

+

1

+

10

+ 1

därav: affärsverk ......

509

535

570

593

619

—

1

+

2

+

1

+ 3

aktiebolag och

752

0

13

— 9

stiftelser ........

723

676

703

820

—

10

+

Summa

13 891

14 632

16 054

17 337

18 502

+

1

+

4

+

3

+ 6

Anm. I statliga aktiebolags investeringar ingår fr. o. m. den 1/10 1957 LKAB till 95 procent

i stället för 50 procent som tidigare. De volymförändringstal mellan 1956—1957 resp. 1957—

1958 som erhålls om andelen bibehålls vid 50 procent, uppgår för statliga aktiebolag till resp.

—10 och ■— 1 procent, för statliga investeringar totalt till resp. + 3 och + 4 procent, för

offentliga till + 6 och + 3 och för privata investeringar till + 1 och + 8 procent.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

5

Tabell II: 3 c. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade efter typ

Miljoner kronor i löpande priser

Förändring i

års priser

procent

i 1954

1954

1955

1956

1957

1958

prel.

1954-

1955

1955-

1956

1956-

1957

1957-

1958

Byggnader och anläggningar

7 925

8 414

9147

9 876

10 533

+ 2

+ 3

+ 4

+ 6

därav: underhåll........

2 222

2 404

2 627

2 861

2 948

+ 4

+ 2

4- 3

+ 1

Maskiner och apparater ..

5 966

6218

6 907

7 461

7 969

0

+ 4

+ 3

+ 5

därav: underhåll........

1 954

2 124

2 397

2 561

2 671

+ 3

+ 6

+ 2

+ 1

Summa

13 891

14 632

16 054

17 337

18 502

+ 1

+ 4

+ 3

+ 6

därav: underhåll........

4176

4 528

5 024

5 422

5 619

+ 3

+ 4

+ 3

+ 1

procent (se tabell 3 b). Expansionen inom sistnämnda sektor får främst

ses mot bakgrunden av ökade investeringar för vägar och gator, försvar,

el- och gasverk samt skolväsen.

Enligt tabell 3 c synes investeringsverksamheten under 1958 ha inneburit

ökningar såväl för byggnader och anläggningar som för maskiner och apparater.

Tonvikten har därvid legat på nybyggnader och nyanskaffningar

medan reparations- och underhållsverksamheten har kännetecknats av en

mera dämpad ökningstakt. För utförligare kommentarer rörande investeringsutvecklingen

hänvisas till kap. VII.

Den privata konsumtionen ökade med ca 2 1/2 procent i volym och med

ca 6 procent i värde från 1957 till 1958 (se tabell 4). I motsats till 1956 —

Tabell II: 4. Privat konsumtion 1954—1958

Miljoner kronor i löpande priser

Förändring i procent

i 1954

års priser

1954

1955

1956

1957

1958

1954-

1955-

1956-

1957-

prel.

1955

1956

1957

1958

8 589

9 126

9 787

9 882

10 314

+ 2

+

i

0

+ 2

Spritdrycker och viner......

1087

1219

1408

1507

1523

+ 5

+

ii

- 11

- 11

867

892

896

949

1072

+ 4

+

1

+ 3

+ 3

2 251

2 406

2 694

2 909

3 215

+ 4

+

4

+ 4

+ 4

Bränsle och lyse............

1223

1363

1 679

1 617

1827

+ 11

+

5

— 7

+ 11

3 446

3 643

3 856

4 025

4 168

+ 6

4

+ 3

+ 2

1842

1965

2 097

2 404

2 485

+ 6

+

5

+ 11

+ 2

1724

1899

2 085

2 457

2 755

+ 6

+

7

+ 13

+ 9

1 149

1 181

1205

1245

1306

0

—

4

- 4

— 1

Sjukvård,hygien,hemvård etc.

1571

1685

1803

1886

2 037

+ 5

+

4

+ 3

+ 4

Övrigt......................

2 308

2 440

2 544

2 718

2 855

+ 3

1

+ 3

+ 2

Summa

26 057

27 819

30 054

31 599

33 557

+ 4

+

3

+ 2

+ 3

102

no

118

129

135

+ 3

+

6

+ 6

+ 4

245

321

347

370

383

+ 17

+

2

+ 3

0

200

210

227

227

237

+ 2

+

1

0

+ 2

Total privat konsumtion

26 204

28 040

30 292

31 871

33 838

+ 4

+

3

+ 2

+ 3

därav: Varaktiga varor....

3 177

3 319

3 512

4 052

4181

+ 3

+

4

+ 11

+ 1

Tjänster ..........

6 567

7 034

7 545

8 013

8 660

+ 4

+

1

+ 2

+ 3

Övrigt ............

16 460

17 687

19 235

19 806

20 997

+ 4

+

4

0

+ 3

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Tabell II: 5. Offentlig konsumtion 1954—1958

Miljoner kronor

Löpande priser

1954

1955

1956

1957

1958

Förändring

i procent

1957—1958

Kommunal konsumtion........

3 007

3 392

3 691

4 232

4 589

+ 8

därav: löner..............

2 095

2 391

2 622

2 946

3182

+ 8

Statlig konsumtion............

2 294

2 373

2 587

2 853

3 019

+ 6

därav: löner..............

1539

1660

1783

1969

2122

+ 8

Total offentlig konsumtion

5 301

5 765

6 278

7 085

7 608

+ 7

1954 års priser

Total offentlig konsumtion

5 301

5 387

5 627

5 874

6 076

+ 3

därav: kommunal konsumtion

3 007

3169

3 307

3 508

3 666

+ 5

statlig konsumtion....

2 294

2 218

2 320

2 366

2 410

+ 2

1957 da konsumtionsökningen främst hänförde sig till varaktiga konsumtionsvaror,

var den reala ökningen i konsumtionen 1957—1958 huvudsakligen

lokaliserad till icke varaktiga varor samt olika slag av konsumenttjänster.

Som framgår av tabell 4 ökade sålunda de reala konsumtionsutgifterna

för varaktiga varor med drygt 10 procent från 1956 till 1957 samtidigt

som utgifterna för ej varaktiga varor förblev oförändrade. Från 1957

till 1958 däremot, steg konsumtionen av varaktiga varor med endast ca

1 procent medan utgifterna för icke varaktiga varor ökade med ca 3 procent

i fasta priser räknat, ökningen i konsumtionen 1957—1958 synes delvis

ha skett på bekostnad av minskat sparande inom hushållssektorn. Hushållens

sammanlagda disponibla inkomster (räknade exklusive betalade

försäkringspremier och inklusive erhållna försäkringsutfall) kan nämligen

beräknas ha ökat med endast mellan 4 och 5 procent medan konsumtionen

i löpande priser stigit med ca 6 procent.

Livsmedelskonsumtionen har ökat med ca 2 procent i volym, ökad konsumtion

registreras för matfett, inhemska frukter och sydfrukter samt olika

slag av specerier medan förbrukningen av drycker minskat. Konsumtionen

av spritdrycker har kraftigt reducerats från 1957 till 1958 bl. a. till följd av

höjningen av sprit- och vinpriserna i februari 1958. Nedgången i den sammanlagda

konsumtionsvolymen för spritdrycker och vin som trots en ökning

för vinets del utgör ca 10 procent är av ungefär samma storlek som

prisökningen, varför hushållens utgifter för spritdrycker och vin i värde räknat

förblev ungefär oförändrade från 1957 till 1958.

Beträffande hushållens inköp av textila beklädnadsvaror och skor, för

vilka varor enligt den preliminära nationalbudgeten konsumtionen uppskattades

ha minskat med ett par procent pekar de reviderade beräkningarna i

stället på att en mindre ökning skulle ha ägt rum 1957—1958 i fasta priser

räknat. Inköpen av inventarier av olika slag syns däremot ha stigit i mindre

utsträckning än vad som preliminärt kunde uppskattas med ledning av uppgifter

om inköpen under årets tre första kvartal. De reviderade siffrorna anger

sålunda en uppgång med knappt 2 procent i fasta priser.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1059

Nyinköpen av personbilar visade en mindre tillbakagång under 1958 jämfört

med 1957. Hushållens sammanlagda utgifter för bilar och motorcyklar

d. v. s. utgifter för nyinköp plus utgifter för drift och underhåll steg däremot

med närmare 10 procent i fasta priser och med drygt 10 procent i värde från

1957 till 1958. Bland övriga poster i den privata konsumtionen kan nämnas

en uppgång för bostadsny tf jandet med drygt 4 procent samt en ökning av

bränsleförbrukningen med drygt 10 procent, främst förorsakad av kyligare

väderlek under 1958 än under 1957.

Den offentliga konsumtionen d. v. s. statens och kommunernas löpande utgifter

för sjukvård, undervisning, försvar, administration in. in. steg med ca

7 procent i löpande priser och med ca 3 procent i fasta priser från 1957 till

1958 (se tabell 5).

2. Utrikeshandel, lager och bruttonationalprodukt

Som framgår av tabell 6 redovisas en förbättring av den svenska handelsbalansen

med ca 70 miljoner kronor från 1957 till 1958. Genom en nedgång

i fraktnivån minskade samtidigt rederiernas nettoinsegling i utländsk sjöfart

med ca 150 miljoner kronor och saldot på bytesbalansen visade eu försämring

från ett underskott på ca 130 miljoner kronor 1957 till ca 240 miljoner

kronor 1958. Som tidigare nämnts föreligger emellertid av statistiska

skäl risk för att handelsbalansens och därigenom även bytesbalansens utfall

för år 1958 icke är helt jämförbart med tidigare års. En betydande del av den

kraftiga ökning som handelsstatistiken visar för såväl exporten som för importen

under december 1958 i förhållande till tidigare månader, torde nämnligen

vara betingad av en tillfällig forcering i den statistiska redovisningen

av utrikeshandeln.1 Ehuru det inte är möjligt att med någon säkerhet avgöra

vilken nettoeffekt detta kan ha haft på 1958 års handelsbalans, så kan

dock konstateras att de siffror över utrikeshandeln som återfinns i tabell C,

innebär en överskattning av såväl importen som exporten under 1958.

Importen visade enligt dessa siffror en nedgång med ca 3 procent i värde

och en ökning med ca 2 procent i volym från 1957 till 1958. Betraktas i stället

utvecklingen från januari—november 1957 till januari—november 1958

1 I handelsstatistiken registreras en importvara som importerad när den tullbehandlats och

rapport härom ingått till tullstyrelsen samt en exportvara som exporterad när exportörens

anmälan om utförseln granskats och inrapporterats till tullstyrelsen. Normalt föreligger av arbetstekniska

skäl beträffande importen en viss eftersläpning i tullbehandlingen av importen i

dels den meningen att vissa varor finnes införda till riket utan att ännu vara slutgiltigt tullbehandlade

och dels i den meningen att en viss mängd importvaror normalt ligger i importhamnarna

i avvaktan på tullbehandling. Normalt föreligger likaså av arbetstekniska skäl beträffande

exporten en viss eftersläpning i granskning och inrapportering till tullstyrelsen av

exportörernas anmälningar av sin utförsel. I samband med övergången till en ny tulltaxa och

en ny statistisk varuförteckning vid årsskiftet 1958/59 ägde under december 1958 rum eu tillfällig

återhämtning av denna eftersläpning på såväl import- som exportsidan. Den beräkning

av bruttonationalprodukten från användningssidan, som presenteras i tabellerna 1 och 2, har

påverkats härav. Forceringen på exportsidan har haft eu höjande effekt på siffran för bruttonationalprodukten

medan forceringen på importsidan haft eu sänkande effekt. Delvis har forceringen

på importsidan bestått i påskyndad tullbehandling av varor i importhamnarna. I den

mån detta har återspeglats i lager- och investeringsstatistiken motverkas härigenom den sänkande

effekten på bruttonationalprodukten av forceringen på importsidan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Tabell II: 6. Bytesbalansen 1954—1958

Miljoner kronor

1954

1955

1956

1957

1958

Förändring

1957—1958

i procent

Löpande priser

Export av varor, fob..........

8196

8 933

10 067

11062

10 807

- 2

Import av varor, eif..........

Handelsbalansens saldo........

9192

10 337

11 434

12 567

12 242

- 3

- 996

- 1404

- 1 367

- 1505

- 1435

Nettoinsegling1................

Utländska fartygs utgifter i

712

860

1057

1233

1088

- 12

Sverige ....................

163

165

188

172

160

— 7

Övriga tjänster m. m. netto ..

- 45

- 35

+ 25

- 30

- 50

Bytesbalansens saldo

- 166

- 414

- 97

- 130

- 237

1954 års priser

Export av varor, fob..........

8196

8 680

9 581

10 464

10 380

- 1

Import av varor, eif..........

Handelsbalansens saldo........

9192

10212

10 874

11648

11 881

+ 2

-996

- 1532

- 1293

- 1 184

- 1501

Nettoinsegling1 ..............

Utländska fartygs utgifter i

712

781

834

935

1010

+ 8

Sverige ....................

163

160

174

153

136

- 11

Övriga tjänster m. m. netto ..

- 45

- 35

+ 24

- 28

- 49

Bytesbalansens säl do

- 166

- 626

- 261

- 124

- 404

1 Bruttoinsegling i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.

visar importen en nedgång med närmare 6 procent i värde, vilket kan uppskattas

ha motsvarat en nedgång volymmässigt sett på i runt tal 1 procent.

Mellan dessa perioder sjönk importvolymen av bl. a. bränslen och drivmedel,

handelsfärdigt järn och stål och textila råvaror, vilket till väsentlig del kan

sättas i samband med omslaget från lageruppbyggnad under 1957 till lagerminskning

eller avtagande lagerökning i den svenska ekonomin under 1958.

Vidare inträffade en minskning av importen av framför allt transportmedel

medan däremot importen av maskiner och instrument liksom livsmedelsimporten

visade en mindre stegring.

Exporten visade enligt handelsstatistiken en nedgång med ca 2 procent i

värde och ca 1 procent i volym från 1957 till 1958. Räknat från januari—

november 1957 till samma period 1958 sjönk exporten med närmare 5 procent

i värde och kan uppskattas ha minskat med ca 4 procent i volym.

Nedgången i exporten mellan dessa både perioder hänför sig framför allt till

järnmalm och trävaror. Även för övriga skogsprodukter inträffade en

mindre nedgång i exporten. Den tidigare expansionen av den svenska exporten

av maskiner och instrument bröts under 1958 och för perioden januari—

november 1958 var exportvärdet för denna varugrupp ca 2 procent lägre än

under samma period 1957. Däremot ökade utförseln av transportmedel och

för såväl fartyg som bilar noterades en betydande ökning i exportens värde.

Utförseln av jordbruksprodukter, som ökade mycket kraftigt från 1956 till

1957, visade en fortsatt kraftig uppgång även under 1958.

Genomsnittspriserna för den totala importen sjönk något mer än genomsnittspriserna

för den totala exporten från 1957 till 1958 och bytesförhållan
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

9

Tabell Ils 7. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1954—1958

Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år

1. Gruvor, järn- och stålverk, andra metallverk

samt järngrossister................

2 Verkstads- och varvsindustri ..........

3. Jord- och stenindustri ................

4. Sågverk, pappersmassefabriker och trä
varuhandel

............................

5. Trävaru- och pappersindustri samt grafisk

industri ..............................

6. Livsmedelsindustri och viss livsmedels
handel1

..............................

7. Textil- och sömnadsindustri samt textil
handel.

...............................

8. Läder- och gummivaruindustri, skohan
dei,

lädergrossister samt kemisk-teknisk

industri ..............................

9. Bränsle (utom i egentlig industri)......

10. Summa ..............................

11. Förändringar i kreaturskapital..........

12. Variation i uttag ur skog..............

13. Summa lagerförändringar

14. Summa lagerförändringar i 1954 års

priser 1 * * * * * 7

1954

1955

1956

1957

1958

prel.

- 50

+

20

+ 110

+

190

- 10

- 30

+

690

+ 600

+

690

+ 90

+ 10

+

10

+ 20

+

30

- 10

1 + 320

+

230

- 10

+

50

+ no

J

- 130

0

- 10

+

40

- 130

+ 10

0

- 50

+

80

- 70

+ 40

+

30

0

+

50

- 40

- 80

+

90

+ 130

+

130

- 60

+ 90

+ 1070

+ 790

+ 1260

- 120

- 30

—

80

- 80

+

10

+ 10

- 150

—

30

- 20

+

20

- 20

- 90

+

960

+ 690

+ 1290

- 130

- 90

+

890

+ 590

+ 1060

- 120

1 Inkl. lagerförändringar av brödsäd hos jordbrukarna.

Anm. För livsmedelsindustri, textilindustri och sömnadsindustri och läderindustri samt delar

av träindustri gäller siffrorna exklusive varor under arbete.

Källor: Uppgifter från jordbruksnämnden (för livsmedel och kreaturskapital), från skogsstyrelsen

(för skogsuttag), från vinststatistiken samt från kommerskollegium (för övriga områden).

det förbättrades härigenom med i runt tal 3 procent. Den positiva effekten

på bytesbalansen av att bytesförhållandet förbättrades motverkades emellertid

av att nedgången i fraktnivån minskade nettointäkterna från sjöfarten.

Delvis är ett sådant samband en automatisk följd av att importen i motsats

till exporten värderas inklusive fraktkostnader; en nedgång i fraktsatserna

har härigenom samtidigt en sänkande effekt på importpriserna.

Nu föreliggande reviderade uppgifter över lagerförändringarna under 1958

bekräftar i stort sett den bild av lagerutvecklingen 1957—1958, som läm
nades

i den preliminära nationalbudgeten. De uppgifter som ges i tabell

7 beträffande lagerförändringarna inom statistiskt belysta varuområden pekar

sålunda på att den kraftiga lageruppbyggnad, som ägde rum under

åren 1955—1957, icke fortsatt under 1958. Det får uppmärksammas att

forceringen av tullbehandlingen av importen vid slutet av 1958 kan ha

medfört en ansvällning av lagren inom områden som icke är täckta av

lagerstatistik. Har en sådan lagerökning inträffat kommer den ej till uttryck

i tabell 7.

Lagren inom industrin, vilka totalt i löpande priser steg med drygt eu

miljard kronor under 1957 kan uppskattas ha sammanlagt stigit i endast

liten utsträckning under 1958 i löpande priser räknat. För flertalet branscher

syns färdigvarulagren ha fortsatt att stiga medan lagren av råvaror

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

något reducerats. Inom verkstadsindustrin syns härigenom en viss normalisering

av råvarulagren ha kommit till stånd under loppet av 1958 att

döma av konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar för verkstadsindustrin.

Bränslelagren, som ökade kraftigt under åren 1955—1957, har under 1958

reducerats inom såväl handeln som sannolikt även industrin. Inom flertalet

övriga statistiskt belysta områden av handeln syns likaså en nedskärning

av lagerhållningen ha ägt rum under 1958.

Den totala produktionen inom landet visade en i jämförelse med närmast

tidigare år svag stegring från 1957 till 1958. Enligt de beräkningar som

här presenterats i tabell 2, skulle bruttonationalprodukten mätt i fasta priser

ha stigit med endast ca en halv procent från 1957 till 1958 mot en ökning

med ca 4 procent från 1956 till 1957. Dessa beräkningar av bruttonationalprodukten

har utgått från användningssidan, d. v. s. har erhållits genom

att summan av konsumtion, investering, lagerökning och export minskats

med värdet av import och lagerminskning. Kalkyler över bruttonationalprodukten

från produktionssidan med utgångspunkt huvudsakligen från

statistik över produktionen inom olika näringsgrenar anger en ökning med

ca 1 1/2 procent i fasta priser från 1957 till 1958; med hänsyn härtill samt

med hänsyn till den tidigare berörda osäkerheten i beräkningarna av nationalprodukten

från användningssidan torde det vara realistiskt att räkna med

att bruttonationalprodukten ökat något mer än en halv procent i fasta priser

från 1957 till 1958.

Den avsaktning i produktionsstegringen som dock alldeles tydligt ägt

rum under 1958 hänför sig i första hand till stagnationen i industrins produktion,

vilken kan uppskattas ha varit av praktiskt taget samma storlek

1958 som 1957. Vidare syns jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten

ha minskat något under 1958 jämfört med 1957. Uppgången i den totala

produktionen inom landet beror främst på den kraftiga stegringen i byggnads-

och anläggningsverksamheten mellan 1957 och 1958 samt på att den

offentliga konsumtionen fortsatte att stiga under 1958; staten och kommunernas

bidrag till denna verksamhet kan uppskattas ha ökat med ca 4 procent

från 1957 till 1958.

Som framgår av tabell 1 steg bruttonationalprodukten i löpande marknadspriser

enligt beräkningarna från användningssidan med drygt 3 1/2 procent

från 1957 till 1958. Detta innebär en total genomsnittlig prisökning

på ca 3 procent räknat för hela bruttonationalprodukten. Prisuppgången

1957—1958 hänför sig främst till konsumtionsnyttiglieterna, medan prisstegringen

för investeringarna blev tämligen begränsad som framgår av

följande tablå, där prisindextal för konsumtion och investering beräknats

på en halv procent när med utgångspunkt från tabellerna 1 och 2 (1957 =

= 100):

Privat bruttoinvestering ................... 101

Offentlig bruttoinvestering.................. 101

Privat konsumtion ........................ 103,5

Offentlig konsumtion ...................... 104

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

11

III. Den internationella utvecklingen

1. Förenta staterna

Under intryck av i första hand den påtagliga försvagningen inom det privata

investeringsområdet sjönk den amerikanska bruttonationalprodukten

i löpande priser från toppnivån under tredje kvartalet 1957 till första kvartalet

1958 med ca 4,2 procent. Konjunkturförbättringen från våren 1958 medförde

sedan en successiv återhämtning, men siffrorna för fjärde kvartalet

ger vid handen att det volymmässigt sett dock fortfarande återstod 0,4 procent

att återhämta innan man kommit tillbaka till nivån från tredje kvartalet

1957 (se diagram 1).

Av de olika huvudkomponenterna i bruttonationalprodukten utgjorde de

inhemska bruttoinvesteringarna den viktigaste nedgångsfaktorn. Inom företagssektorn

hade de mycket stora nyinvesteringarna i maskiner och anläggningar

skapat produktionsmöjligheter som översteg den rådande totala efterfrågan

på varor och tjänster. Redan mot slutet av 1956 märktes tecken

på att den totala efterfrågan inte kunde hålla jämna steg med utbyggnaden

av produktionsmöjligheterna eller ens med den löpande produktionen. Investeringsplanerna

reviderades men först under fjärde kvartalet 1957 registrerades

den första minskningen av de totala utgifterna för maskiner och

anläggningar. Nedgången blev därefter stark. Under loppet av ett år (3 kv.

1957—3 kv. 1958) sjönk dessa utgifter med drygt 21 procent; motsvarande

volymnedgång var ytterligare ett par procentenheter större. Under de sista

tre månaderna 1958 och första kvartalet 1959 noterades sedan en svag återhämtning.

Denna ökning var dock endast till en mindre del förlagd till industrin.

Mot slutet av 1957 inträffade en lagerminskning, som kulminerade

redan följande kvartal. Även efter det att industriproduktionen och handelns

och industrins leveranser ånyo börjat stiga fortsatte emellertid lagerminskningen

om än i avsaktande takt. I november kom den första lagerökningen

sedan recessionens början. Denna ökning avspeglade dock huvudsakligen en

uppbyggnad av bilhandlarnas lager. I december noterades en allmän och

ganska stor lagerökning inom detaljhandeln, som mer än väl uppvägde den

samtidiga nedgången inom industrin och partihandeln. Det totala resultatet

för fjärde kvartalet blev en viss lagerökning räknat i fasta priser. Denna

hänförde sig emellertid helt till jordbruksprodukterna medan lagervolymen

i övrigt sjönk svagt.

Inom den kvarstående delen av den privata investeringssektorn, byggnadsverksamheten,

var utvecklingen under 1958 oenhetlig. Bostadsbyggandet visade,

delvis som en följd av konjunkturpolitiskt motiverade kreditlättnader,

en kraftig expansion. Värdet av nyuppförda bostäder var omkring 5 procent

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Diagram III: 1. Förenta staternas brutto- Diagram III: 2. Bruttoinvesteringarnas ut
nationalprodukt

och dess användning veckling inom olika områden i Förenta

1957—1958 staterna 1957—1958

Bruttonationalprodukt

röretagens maskininuesteringar

Priuat konsumtion

Bostadsbyggande

Offentliga inköp

Lagerför ändring

Priuat Drurtoinuestering

inkl laqertörandrinq

Anm. Kvartalssiffror säsongutj ämnade och uppmultiplicerade till årsnivå. 1954 års priser.

Källor: Survey of Current Business samt Economic Report of the President.

högre än 1957. Igångsättningen steg samtidigt med 15 procent (räknat i antal

lägenheter); större delen av denna ökning hänförde sig till senare delen

av 1958. Bostadsbyggandets ökning uppvägdes emellertid helt av minskat

byggande inom industrin -— en nedgång på 31 procent jämfört med 1957 —

samt i mindre grad inom public Utilities. Industrins byggnadsinvesteringar

sjönk successivt till fjärde kvartalet då en viss stabilisering syntes inträda

på en nivå som med nästan 38 procent understeg motsvarande läge ett år

tidigare.

Nedgångstendenserna inom näringslivet motverkades från början av 1958

av en aktivare offentlig utgiftspolitik. Om man jämför utvecklingen av den

totala privata investeringsverksamheten med kurvan för de offentliga inköpen

av varor och tjänster (jämför diagram 1) ser man dock att den direkta

utgiftsstegringen för de offentliga köpen var jämförelsevis begränsad

under den egentliga nedgångsfasen för att sedan växa samtidigt som de privata

investeringarna stabiliserades och återhämtades (framför allt genom

avtagande lagerminskningar). Volymförändringen för de totala federala köpen

av varor och tjänster uppgick till närmare 10 procent (4 kv. 1957—4 kv.

1958). Delstaternas och kommunernas utgifter (framför allt för väganläggningar

och skolbyggen) fortsatte att expandera såväl under 1957 som 1958.

Den totala offentliga byggnadsverksamheten, som till största delen ligger

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

13

utanför den federala sektorn men som samtidigt erhåller stora federala bidrag,

steg sålunda från december 1957 till samma månad 1958 med omkring

10 procent.

En inte oväsentlig del av höjningen av de offentliga utgifterna tog formen

av arbetslöshetsunderstöd och andra transfereringar till hushållen. Från

tredje kvartalet 1957 till samma period 1958 steg dessa utbetalningar med

24 procent och bidrog därmed verksamt till den anmärkningsvärda stabilitet

som präglade hushållens totala inkomster under konjunkturnedgången. På

grund av sysselsättningsminskningen och en förkortning av den genomsnittliga

arbetsveckans längd föll löneinkomsterna likväl från tredje kvartalet

1957 till andra kvartalet 1958 med 3 procent. Däremot ökade jordbrukarinkomsterna

och bibehölls höga utdelningar från bolagen. Resultatet blev

att de totala personliga inkomsterna när de var som lägst — under första

kvartalet 1958 — endast understeg toppnivån från tredje kvartalet 1957 med

1,3 procent. Nedgången i de reala disponibla inkomsterna var 2,5 procent.

Hushållens konsumtion under nedgångsfasen sjönk mindre än deras inkomster

nämligen med 0,7 procent (i löpande priser); det ägde med andra

ord rum en inte obetydlig nedgång i den genomsnittliga sparkvoten. Det

står klart att denna måttliga konsumtionsminskning knappast utgjorde någon

grund för en kumulativ fortsättning av dämpningen inom företagssektorn.

Från första till fjärde kvartalet 1958 ökade den privata konsumtionen i

löpande priser med 3,4 procent, varav större delen utgjorde en volymuppgång.

De disponibla inkomsterna steg samtidigt med 3,2 procent som en följd

av högre lönesatser och ökad sysselsättning. Sparkvoten sjönk således åter

något. Den starkaste procentuella konsumtionsuppgången ägde rum i fråga

om de varaktiga varorna, bland vilka bilarna under fjärde kvartalet möttes

av ökat köpintresse för första gången på ett år. Nedgången i bilinköpen,

vilka (inkl. bildelar) under de senaste fyra åren svarat för 5—7 procent av

de totala konsumtionsutgifterna, var närmare 15 procent (3 kv. 1957—3

kv. 1958) och utgjorde direkt och indirekt ett starkt återhållande element

i konjunkturuppgången från våren 1958. Index för bilproduktionen visar att

man trots en mycket stark ökning mot slutet av förra året inte kom upp

till nivån från november 1957.

Den amerikanska exporten, vars nedgång kom att sammanfalla med avmattningen

i den inhemska efterfrågan och som fick ett relativt starkt recessivt

inflytande, behandlas närmare i avsnittet om den internationella

handeln.

Under första kvartalet 1959 har uppgången i den amerikanska ekonomin

fortsatt efter ungefär samma linjer som under senare delen av förra året.

Preliminära beräkningar tyder på att bruttonationalprodukten nu även i

fasta priser överträffat toppnivån från tredje kvartalet 1957. Den totala industriproduktionen

uppnådde i mars hl. a. under intryck av en förbättring

inom stålproduktionen en nivå som låg drygt 1 procent högre än i juli

1957. Den högre produktionsintensileten inom stålindustrin, som trots eu

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

väsentlig kapacitetsutvidgning under 1958 utnyttjade över 90 procent av produktionskapaciteten

i mars 1959 mot ungefär 52 procent ett år tidigare,

har emellertid inte inneburit en normal återhämtning från konjunkturnedgången.

Delvis har den varit ett utslag för marknadens farhågor för ett produktionsstopp

från mitten av 1959, då stålarbetarnas treåriga löneavtal går

ut. Denna faktor är en förklaring till den moderata lageruppbyggnad som

ägt rum under de första månaderna och har också påverkat siffrorna för

orderingången starkt.

Kapitalvaruindustrierna, vilkas produktionsnivå i februari 1959 alltjämt

låg drygt 5 procent lägre än i februari 1957, har — bortsett från den speciella

utvecklingen på stålområdet — inte visat tecken på någon snabbare

återhämtning. I detta förhållande återspeglas främst två faktorer. Den första

är den allmänna återhållsamheten i fråga om företagens fasta investeringar.

De senaste årens kapacitetshöjningar syns fortfarande vara tillräckliga

för väsentliga produktionsökningar. Utgifterna för maskiner och

anläggningar i näringslivet, vilka under första kvartalet i år beräknas ha

varit ungefär 4 procent högre än under fjärde kvartalet i fjol, kan knappast

under den närmaste framtiden väntas öka i någon mera uppdriven

takt. Den senaste enkäten över företagens investeringsplaner anger en uppgång

från 1958 till 1959 på ca 4 procent. Häri ryms en sådan återhämtning

av industrins investeringsutgifter, att dessa under andra kvartalet beräknas

nå upp till en nivå som understiger toppläget under 1957 med omkring 25

procent. Av intresse är att totalinvesteringarna (enligt näringslivets planer >

efter den successiva ökningen under första hälften av 1959 väntas komma

att ligga kvar på andra kvartalets nivå under senare delen av året.

Den andra faktorn, som hittills verkat tillbakahållande på kapitalvarutillverkningen,

är bilarna. Den snabba produktionsuppgång, som väntades

när de nya modellerna introducerades under senhösten förra året, har undan

för undan fördröjts av arbetskonflikter av olika slag. Den säsongrensade

indexen utvisar en produktionsnedgång från december till februari på

omkring 9 procent varefter en inte oväsentlig återhämtning syns ha ägt

rum. Någon klar bild av köpintresset har inte heller framkommit. Till den

allmänna osäkerheten bidrar också konkurrensen från den europeiska bilindustrin

och planerna på en utbyggd amerikansk småbilsproduktion. Avsättningsprognoserna

för den amerikanska bilindustrin innebär en ökning

med ca 30 procent jämfört med 1958.

Konsumtionsvaruindustrin syns räkna med en fortsatt efterfrågeökning.

Orderingången har vuxit samtidigt som handelns lager trots en viss ökning

fortfarande betraktas som alltför små. Dessa ökningstendenser bottnar

först och främst i den gynnsamma utvecklingen av de personliga inkomsterna,

som fortsatt att verka stimulerande på den privata konsumtionen.

Från december till februari steg inkomstnivån med 1,3 procent. Transtereringsinkomsterna

steg samtidigt något. Medan man vad beträffar den

genomsnittliga arbetsveckans längd i industrin återhämtat hela den tidigare

minskningen har nedgången i arbetslösheten emellertid varit begrän
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

15

säd. Trots att industriproduktionen i mars återvunnit hela nedgången från

sommaren 1957 till april 1958 låg arbetslöshetsprocenten närmare en tredjedel

så högt som i juli 1957. Detta förhållande, som delvis står i samband

med produktionsrationaliseringen inom industrin, förklarar också att transfereringsutbetalningarna

alltjämt är betydande. Den officiella amerikanska

bedömningen syns emellertid gå ut på en relativt kraftig minskning av arbetslösheten

under årets lopp. I samband härmed kan nämnas att den förlängning

av tidsperioden för arbetslöshetshjälp som gällt fram till 1 april i

år utsträckts till halvårsskiftet.

Den ekonomiska politiken har också i allt högre grad inriktats på att

hindra inflationstendenser från att göra sig gällande. De federala inköpen

väntas visserligen fortsätta att stiga, men minskningen av arbetslöshetshjälpen

antas dämpa de totala utgifternas ökningstakt. Budgetförslaget för

1959/60 utgår från att balans mellan inkomster och utgifter skall kunna

ernås. Man räknar med att inkomsterna skall stiga med 13 procent samtidigt

som utgifterna skärs ned med 5 procent. Denna minskning innebär

dock i realiteten en betydligt mindre inskränkning av det offentliga bidraget

till den totala inhemska efterfrågan då ungefär hälften representerar

bortfall av en stor extraordinär utgift (betalning till internationella valutafonden).

Man torde också kunna räkna med att budgetbehandlingen resulterar

i en viss höjning av det ursprungliga utgiftsförslaget.

De kreditpolitiska åtgärderna bar också dikterats av önskemålet att bibehålla

den under andra hälften av 1958 inträdda prisstabiliteten. Ränteläget

har justerats uppåt — i april 1959 var Federal Reserve-bankernas diskonto

3 procent — och kreditläget har stramats åt. Både parti- och konsumentpriserna

steg svagt från december till januari varefter en mindre tillbakagång

ägt rum i februari. Farhågorna för en fortsatt prisuppgång stärks av

de stora lönekrav som framförts från bl. a. stålarbetarna, vilkas avtalsresultat

ofta blir normerande för andra grupper.

Frågan är i vilken grad bostadsbyggandet, som räknat i antal påbörjade

lägenheter sjönk något från december till januari, skall påverkas av det

förändrade kreditmarknadsläget. Enligt en bedömning (gjord vid årsskiftet

av Department of Commerce) skulle bostadsbyggandet på grund av kapitalbrist

mattas under loppet av året — framför allt under andra halvåret —

så att den totala igångsättningen stannar på 1958 års nivå.

De skisserade förändringstendenserna inom den amerikanska ekonomin

ger som troligaste alternativ för utvecklingen under 1959 en fortsatt uppgång.

Ingen av huvudkomponenterna i bruttonationalprodukten (utom möjligen

exporten) pekar nedåt. Den fortsatta uppgången i den privata konsumtionen

och de offentliga utgifterna samt den — visserligen svaga — tendensen

till ökade fasta investeringar kan också väntas föra med sig en lageruppbyggnad

i både industrin och handeln. I frånvaron av spekulativa

element i konjunkturuppgången (här bortses da från läget pa stålområdet)

torde ökningstakten dock bli relativt moderat och lägre än den som karakteriserade

uppsvingets första fas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

2. Den internationella handeln

I tabell 1 har sammanfattats de viktigaste förskjutningarna i det internationella

varuutbytet mellan januari—september 1957 och 1958. Det framgår

att den amerikanska konjunktursvackan inte innebar någon minskning

av exporten från Västeuropa till Förenta staterna. Däremot sjönk införseln

till Förenta staterna från gruppen »övriga världen» med nära 3 procent.

Denna utveckling reflekterar först och främst en skillnad i efterfrågeläget

för olika varuområden. Den amerikanska produktionsnedgången drabbade

i särskilt hög grad bas- och kapitalvaruindustrierna och gick parallellt med

en minskning av bl. a. råvarulagren. Importen av industriråvaror skars ned

— från januari—september 1957 till samma period förra året var volymnedgången

omkring 4 procent — och för flera varor ackompagnerades efterfrågeminskningen

av prissänkningar. Prisfallet på dessa produkter förstärktes

också av den samtidiga nedgången i det västeuropeiska och japanska

råvarubehovet. Å andra sidan steg den amerikanska efterfrågan för

färdigvaror, i första hand konsumtionsvaror, vilket starkt gynnade det västeuropeiska

näringslivet. Den i tabellen angivna ökningssiffran för OEECländernas

export till Förenta staterna för de tre första kvartalen förbättrades

kraftigt under fjärde kvartalet så att den totala ökningen för 1958 jämfört

med 1957 blev nära 9 procent.

Jämförelsen mellan 1957 och 1958 av den amerikanska exporten påverkas

starkt av de speciella faktorer som verkade exporthöjande under första

hälften av 1957. Förutom de agrara produkterna och oljan kan nämnas kolutförseln,

som efter att den europeiska bristsituationen snabbt förbytts i

sin motsats skurits ned kraftigt. Om man försöker rensa bort den effekt

som dessa faktorer haft och enbart beaktar verkan av den allmänna konjunkturavmattningen

i Västeuropa, reduceras nedgången i den amerikanska

utförseln till detta område under de tre första kvartalen 1958 uppskattningsvis

till hälften. Totalt sett föll exportvärdet med närmare 18 procent

från andra kvartalet 1957 till första kvartalet 1958, varefter en svag återhämtning

ägde rum. I förening med en påtaglig stabilitet i importen till

stor del beroende på den relativt väl hävdade inhemska konsumtionsefterfrågan

sjönk överskottet i bytesbalansen därmed från 2,5 miljarder dollar

under andra kvartalet 1957 till 0,8 miljarder under tredje kvartalet förra

året; för de sista tre månaderna 1958 redovisades ett överskott på 1,3 miljarder

dollar.

Tillsammans med tämligen små förändringar i de övriga posterna i den

västeuropeiska betalningsbalansen gentemot Förenta staterna åstadkom den

skildrade export- och importutvecklingen ett starkt guld- och dollarintlöde

till Europa. Närmare hälften av den amerikanska valutaavtappningen på

3,4 miljarder dollar under 1958 gick sålunda till de västeuropeiska länderna.

Därtill kom valutatillströmningen från råvaruländerna vilkas reserver beräknas

ha sjunkit med närmare 2 miljarder dollar från mitten av 1957 till hösten

förra året. Denna nedgång skulle dock ha varit avsevärt större om inte

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

17

Tabell III: 1. Värdemässiga förändringar i den internationella handeln 1957—19581

Procenttal

Export (fob) till

Förenta

staterna

OEEC-områ-

det

Övriga världen exkl.

Japan, Kanada och

öststaterna

Export (fob) från

Förenta staterna..........................

- 26,5

- 10,6

OEEC-området............................

+ 3,2

- 3,8

+ 0,2

Övriga världen exkl. Japan, Kanada och

öststaterna..............................

-2,7

- 7,7 (eif.)

1 De första tre kvartalen 1958 i förhållande till samma period 1957.

Källa: OEEG, Foreign Trade, Serie I.

en del av råvaruområdets underskott i handeln täckts genom kapitalimport

och utländsk hjälp. Genom dessa kapitalrörelser mildrades trycket från det

1 tabell 1 åskådliggjorda efterfrågebortfallet för råvaruområdets exportprodukter.

Den importminskning, som med en viss eftersläpning följde på

den härav föranledda inkomstminskningen blev därigenom jämförelsevis begränsad.

Det utomeuropeiska inflytandet på de västeuropeiska ländernas export och

ekonomiska aktivitet var framför allt på grund av den amerikanska efterfrågeökningen

positivt under 1958. Efter en både pris- och volymmässig nedgång

under andra kvartalet (jämfört med motsvarande kvartal 1957) steg

volymen av den västeuropeiska exporten till omvärlden i förhållande till föregående

år så mycket att den samtidiga prisnedgången mer än väl uppvägdes.

Ökningarna för exportvärdet blev 3 och 6 procent för tredje respektive

fjärde kvartalet i förhållande till samma kvartal året dessförinnan. Den

amerikanska importen från Europa ökade framför allt vad beträffar personbilar,

byggnadsmaterial och lantbruksmaskiner. Eftersom man väntar att de

amerikanska konsumenternas inkomster skall fortsätta att stiga under 1959

medan jordbruksinkomsterna och bostadsbyggandet knappast kommer att

understiga fjolårets nivå syns utsikterna för en åtminstone bibehållen och

eventuellt ökad europeisk utförsel till Förenta staterna vara goda. Skulle den

amerikanska konjunkturförbättringen bli mera markerad även inom företagsinvesteringarnas

område blir utsikterna självfallet gynnsammare. I så

fall skulle förmodligen också råvaruländernas ställning förbättras och därmed

deras importmöjligheter. Redan vid slutet av 1958 syntes för övrigt tecken

på att importnedskärningen och kapitalrörelserna åstadkommit en viss

stabilisering av råvaruländernas valutareserver; i januari—februari sjönk

dock det yttre sterlingområdets import från Storbritannien med 15 procent

jämfört med motsvarande period 1957. Utvecklingen av den europeiska importen

syns också verka i denna riktning. Den brittiska införseln från övriga

sterlingområdet steg sålunda så mycket under november—januari i förhållande

till exporten att handelsbalansen gentemot detta område åter blev nc
2

B i haag till riksdagens protokoll 1959. I samt. Nr ISO. Bihanq D

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

gativ. Även om råvaruländerna skulle använda den eventuella stegringen i

exportintäkterna till att i första hand åter bygga upp sina reserver torde

man så småningom kunna räkna med en viss stimulans åt importen.

Den intraeuropeiska handeln, som svarar för omkring hälften av de västeuropeiska

ländernas hela export, sjönk värdemässigt med knappt 4 procent

från januari—september 1957 till samma period 1958. Avmattningen på

investeringsområdet, upphörandet av lageruppbyggnaden samt skärpta importrestriktioner

(Frankrike) utgjorde orsakerna till denna utveckling, som

under årets lopp allt mer övergick från volymmässiga minskningar till prisreduktioner.

Volymförändringen gentemot samma kvartal 1957 blev under

tredje kvartalet positiv -j- 2,1 procent; motsvarande siffra för fjärde kvartalet

gav vid handen en ytterligare något större ökning. Den värdemässiga utvecklingen

innebar visserligen en fortlöpande minskning från kvartal till

kvartal av nedgången i förhållande till 1957 men det samtidiga prisfallet var

dock så starkt att exportvärdet under fjärde kvartalet alltjämt understeg

jämförelsekvartalet med 1,5 procent. Av de olika länderna registrerade Danmark

och Nederländerna en påtaglig exportökning under 1958. Den västtyska

exporten till OEEC-området låg kvar på ungefär samma nivå som 1957, medan

exporten från andra länder sjönk. Den allmänna nedgången i den intraeuropeiska

handeln motverkades dock i betydande utsträckning av den västtyska

importexpansionen. Värdemässigt steg nämligen den tyska OEECimporten

med nästan 8 procent från 1957 till 1958, vilken ökning motsvarar

1 procent av den totala intraeuropeiska handeln.

Utvecklingen av den totala importvolymen kvartal för kvartal framgår av

tabell 2. För Storbritannien, Västtyskland och Nederländerna har återhämtningen

och ökningen under andra halvåret 1958 varit påtaglig, medan tendenserna

för de övriga länderna är ganska oklara; den höga brittiska siffran

för fjärde kvartalet står emellertid delvis i samband med en omläggning

av tulltaxan vid årsskiftet 1958/1959, vilken kraftigt stimulerade importaktiviteten.

De västeuropeiska ländernas guld- och valutareserver, som steg kraftigt

som en följd av förskjutningen i terms of trade och minskningen av importen

från omvärlden, har hittills i år utvecklats gynnsamt. Någon förbättring

av förhållandet mellan export- och importpriserna, som under fjärde

kvartalet sjönk tillbaka till nivån från början av året, kan man dock knappast

räkna med. På de internationella råvarumarknaderna har det genomsnittliga

prisläget stabiliserats och åter börjat stiga något trots förekomsten

av stora produktionsöverskott främst för agrara produkter. Den amerikanska

utvecklingen tyder snarast på en tendens till smärre inhemska

prisstegringar, som dock kan bli svåra att förverkliga vad beträffar exporten

till Västeuropa. På exportsidan syns samtidigt det europeiska prisläget vara

svagt vikande.

Av de olika länderna framstår Storbritannien och Frankrike som särskilt

intressanta med hänsyn till valutaläget. I bägge dessa länder har den förändring

av valuta- och handelspolitiken, som konvertibiliteten och för Frankrike

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

Tabell IIIs 2. Importvolymens förändring 1957—1958 i vissa västeuropeiska länder

Index: 1 kv. 1957 = 100

Storbritannien

Västtyskland..

Frankrike

Nederländerna

Belgien ......

Danmark

Norge........

1957

2 kv.

3 kv.

4 kv.

97

95

97

99

104

114

101

85

85

93

91

91

98

93

98

87

87

98

104

92

97

1958

1 kv. 2

96

107

98

85

93

96

98

kv.

3

94

103

100

88

91

91

106

kv. 4

97

113

82

89

90

103

99

kv.

103

123

88

99

109

Källa: OEEC, Foreign Trade, Serie I.

devalveringen i samband med frilistning och inhemsk åtstramning innebar,

slagit väl ut. Pundets ställning har stärkts och den brittiska guld- och valutareserven

har fortsatt att stiga fram t. o. m. februari. I samband med en större

återbetalning till internationella valutafonden sjönk reserven något i mars.

Den franska valutaställningen beräknas ha förbättrats med omkring 600

miljoner dollar från årsskiftet och fram till mars. Denna ökning, som

bl. a. utgör resultatet av ett minskat underskott i handelsbalansen, har gjort

att det franska behovet av utländska krediter nu försvunnit. De franska

återbetalningarna av EPU-skulderna väntas — liksom andra laneåterbetalningar

— endast i begränsad omfattning falla på 1959. 3

3. Produktionsutvecklingen i Västeuropa under 1958

Under loppet av 1957 mattades expansionen i de västeuropeiska länderna

alltmer och övergick under förra året i en allt tydligare stagnation. Den

aggregerade bruttonationalprodukten för OEEC-området, som under perioden

1952—1957 volymmässigt stigit med omkring 5 procent om året, beräknas

ha ökat med 1—2 procent från 1957 till 1958. Bakom denna tillväxt ligger

minskningar för flera mindre länder (Norge, Finland, Belgien) samt

Storbritannien och ökningar för Västtyskland, Frankrike, Italien samt Sverige,

Nederländerna och Danmark.

Med utgångspunkt från den faktiska förändringen under de senaste åren

och den förväntade utvecklingen av bruttonationalprodukten under 1959

kan man urskilja vissa grupper av länder med olika totala utvecklingsmönster.

Både för Storbritannien och Sverige tar produktionsutvecklingen under

1957—1959 formen av en relativt jämn kurva med ganska svag positiv lutning.

Bakom avmattningen under 1958 ligger i båda fallen ett efterfrågebortfall

från exporten och från lagerområdet. Den brittiska exportvolymen minskade

med knappt 3 procent från 1957 till 1958 vilket kan sägas ha neutraliserat

bortåt hälften av efterfrågetillskottet från den privata konsumtionen.

Dämpningen av lagerinvesteringarna, som ägde rum i båda länderna under

1958 trots ofrivilliga lagerökningar i stål- och kolindustrierna (Storbritan
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Tabell 111: 3. Förändringar i den reala bruttonationalprodukten i vissa europeiska länder och

Förenta staterna 1957—1958 samt 1958—1959 (prognos)

Procenttal

1957—1958

1958—1959

Storbritannien ..

Västtyskland....

Frankrike ......

Nederländerna ..

Belgien ........

Danmark ......

Norge ..........

Sverige ........

Finland ........

Förenta staterna

-0,5

+

+ 3

+

+ 2

0

+ 1

+ +

- 1

+

+ 1

+

- 1

+ +

+ 0,5

+

- 2

+

-3

+ +

Anm. + + > 3 %.

Källor: Den officiella statistiken för olika länder, officiella prognoser samt prognoser av icke

officiella forskningsinstitut.

nien) och skogsvaruindustrierna (Sverige), bidrog absolut sett dock mycket

mera än exportminskningen till produktionsstagnationen. Både i Storbritannien

och i Sverige motsvarade lageromslaget omkring 2 procent av bruttonationalprodukten.

Man får emellertid inte glömma att ändringen i lagerpolitiken

till betydande del sammanhängde med den faktiska och anteciperade

exportnedgången. Lagerutvecklingen utgjorde också huvudorsaken

till den inträffade minskningen av importvolymen för i första hand råvaror,

bränslen o. dyl. Förutom den privata konsumtionen bidrog både de

offentliga utgifterna och den privata investeringsverksamheten under 1958

till att hålla uppe efterfrågenivån. Den expansionskraft, som präglade den

svenska investeringsverksamheten både på industrisidan och inom bostadsbyggandet

hade emellertid inte någon påtaglig motsvarighet i Storbritannien.

Bostadsbyggandet sjönk i fasta priser med nära 7 procent från 1957,

och den övriga investeringsverksamheten överträffade 1957 års siffror med

endast 1 procent; denna ökning var helt förlagd till de tre första kvartalen

1958. Utvecklingen från kvartal till kvartal under 1957—1958 framgår av

diagram 3.

Till den andra gruppen kan hänföras länder, vilkas produktionsutveckling

efter en mer eller mindre kraftig avmattning åter syns tilltaga. För

Danmark och Nederländerna inföll konjunkturdämpningen på ett tidigare

stadium än annorstädes, delvis som följd av en valutapolitiskt motiverad

åtstramningspolitik. Under andra hälften av 1958 blev emellertid tecknen

på en återhämtning allt starkare och den förväntade nedgången i bruttonationalprodukten

mellan 1957 och 1958 vändes att döma av preliminära

uppgifter i en svag ökning. I båda länderna härrörde den expansiva effekten

på ekonomin främst från exporten. Volymökningen under andra halvåret

var i Nederländerna omkring 10 procent jämfört med samma period

1957 medan motsvarande danska siffra var drygt 8 procent. Det ökade ex
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

21

Diagram III: 3. Storbritanniens bruttonationalprodukt och dess användning 1957—1958

Miljoner

pund

Htoo

Miljoner

pund

4200

Bruttonationalprodukt

Privat konsumtion

Export

Offentlig konsumtion

Bruttotnuesteringar

exkl. lager

Anm. Säsongutjämnade kvartalssiffror uttryckta i 1954 års priser (factor cost).

Källa: The Times Review of Industry.

portbidraget till bruttonationalprodukten motverkades i Nederländerna i

första hand av en nedskärning av företagens investeringar i fasta anläggningar

och lager, medan samtliga huvudkomponenter utom lagren i den

danska bruttonationalprodukten blev större än 1957. I denna ländergrupp

ingår också Norge, där man enligt nationalbudgeten väntar en total produktionsökning

på ca 4 procent under 1959 efter den nedgång som ägde rum

förra året, samt Belgien, där produktionsutvecklingen nu totalt sett tyder

på en stabilisering. Den norska ekonomin karakteriserades under 1958 av

en successiv tillbakagång som dock mot slutet av året följdes av en viss förbättring

både vad beträffar exporten och industriproduktionen. Denna till

trots blev nedgången av exporten av varor och tjänster mellan 1957 och

1958 värdemässigt It) procent. I denna minskning avspeglas elt mycket kraftigt

fraktprisfall, som trots ökad fraktvolym sänkte nettointäkterna från

fraktrörelsen med 20 procent. Varuexporten sjönk samtidigt med 6 procent

varav ungefär drygt hälften motsvarades av prissänkningar. Förutom nedgången

i exportkonjunkturen medverkade också det felslagna fisket till produktionsdämpningen.

Bidragen till bruttonationalprodukten minskade för

skogsbruket, fisket, valfångsten och skeppsfarten medan övriga sektorer

expanderade.

Den tredje och sista gruppen representeras av länder, vilkas ekonomi

präglats av en jämförelsevis stark expansion under de senaste åren men

som under 1958 erfarit en sänkning av takten i denna expansion. Hit hör

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Frankrike, Västtyskland, Italien och Österrike. Särskilt markerad är denna

avsaktning för Frankrike, som längre än andra länder syntes opåverkat av

den allmänna konjunkturdämpningen i världen. Bakom denna utveckling,

som under 1959 väntas innebära att bruttonationalproduktens volym stannar

kvar på förra årets nivå, ligger först och främst en nedgång i den privata

och offentliga konsumtionsvolymen. Investeringarnas ökningstakt dämpades

visserligen också — främst på grund av minskat bostadsbyggande —

men översteg alltjämt 1957 års nivå med 3 procent. För de andra länderna

i denna grupp fortsatte den privata och offentliga konsumtionen att stiga

om än med något lägre hastighet än under 1957. Till skillnad från de övriga

länderna tilltog den västtyska investeringsverksamheten något snabbare än

tidigare. En väsentlig roll spelade härvidlag expansionen inom byggnadsoch

anläggningsverksamlieten, som stimulerades kraftigt av det lättare läget

på kreditmarknaden. Tillskottet till bruttonationalprodukten från lagersidan

syns för Västtysklands del helt ha uteblivit under 1958 medan det

däremot var betydande i Frankrike. Den italienska och österrikiska lagerutvecklingen,

för vilken inga totalsiffror föreligger, torde ha inneburit en

reduktion av råvarulagren medan behållningarna för de bearbetade produkterna

trots minskningar inom vissa områden under senare delen av 1958

alltjämt låg på en i förhållande till den allmänna ekonomiska aktiviteten

hög nivå. I samtliga länder bidrog en dämpning av exportexpansionen till

den inträffade produktionsavmattningen. Graden av denna dämpning var

dock något olika, ökningstalet för den franska exportvolymen sjönk från

-f- 10,0 procent till -f- 3,4 procent; bortser man från utförseln till det övriga

franc-området var ökningen mellan 1957 och 1958 1 procent. Både för

Frankrike och Västtyskland, vars exportvolym steg med 3,7 procent mot

nära 14 procent mellan 1956 och 1957, präglades utvecklingen under 1958

av en successiv förbättring från kvartal till kvartal. I Österrike vidgades

mot slutet av året klyftan gentemot exportnivån 1957 åter; nedgången mellan

de två åren blev 4,5 procent.

En viss uppfattning om storleken av det produktionsbortfall, som tillbakagången

under 1957—1958 inneburit för industrin inom olika länder

kan man få genom att jämföra industriproduktionen månad för månad med

tidigare högsta kvartalsgenomsnitt och summera avvikelserna (tabell 4).

Sätter man detta kumulerade underskott i relation till den maximala produktionsnivån

under perioden får man ett tidsmässigt uttryck för underutnyttjandet

(kolumn 5 och 6). Denna mycket schematiska beräkning visar

alltså hur mycket man förlorat genom att en redan uppnådd produktionsnivå

ej kunnat hållas men tar inte hänsyn till att produktionen i själva

verket kanske kunnat bli ännu högre på grund av i utgångsläget outnyttjad

eller under perioden ytterligare utbyggd kapacitet.

Av tabellen framgår att för de båda åren sammanlagt »förlusten» för Förenta

staterna och Belgien uppgår till något mer än en månadsproduktion.

»Förlusten» i Danmark, Norge och Nederländerna motsvarar drygt en halv

månads produktion. För övriga länder är bortfallet ringa (möjligtvis med

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

23

Tabell ''III: 4. Produktionsbortfall inom industrin i olika länder

Index: 1953 = 100

Land

Produktions-

Kumulerat underutnyttjande

maximum

1957

1958

2 + 3

Månader

4/1

Arbets-

dagar

i

2

3

4

5

6

Förenta staterna................

109 4-56

125 1—57

27

33

in

117

138

150

1,27

1,20

32

30

118 1—57

39

30

69

0,58

15

f 127 4-56

1 15

57

72

0,56

14

\128 2—57

129 1—57

39

33

72

0,56

14

1116 4—55

(117 3—57

156 1—58

l 9

33

42

0,36

9

1

30

30

0,19

5

121 1—58

—

18

18

0,15

4

1147 2—57

(151 1—58

139 1—58

\ 3

3

6

0,04

1

1

3

3

0,02

1/2

Anm. I kolumn 1 har även ifrågavarande kvartal angetts.

I kolumn 6 har räknats med att månaden innehåller 25 arbetsdagar.

undantag för Storbritannien, där underskottet beräknats till 9 arbetsdagars

produktion). Det kumulerade underskottet är enligt tabellen klart koncentrerat

till 1958. Endast Danmark och Nederländerna uppvisar en (obetydlig)

övervikt för 1957.

För Västtyskland ger emellertid de uppgifter, som finns att tillgå om kapacitetsutny

tf jandet en annan bild. Från mitten av 1957 till samma tid i

fjol sjönk sålunda kapacitetsutnyttjandet med 8—10 procent varefter en

svag förbättring inträdde. I detta land kan ju också ökningen av kapaciteten

under senare år beräknas ha varit relativt hög. De nederländska siffrorna

tyder på en nedgång i kapacitetsutnyttjandet på 8 procent från första

till fjärde kvartalet 1957, som sedan låg kvar på denna nivå till och med

tredje kvartalet 1958 (senare uppgifter saknas). Enligt en engelsk bedömning

(gjord vid det senaste årsskiftet) skulle produktionen i de metallbearbetande

industrierna behöva ökas med bortåt 20 procent för att man där

skulle komma upp till en normal utnyttjandegrad.

A ktuella utvecklingstendenser

Som framgått av föregående avsnitt har investeringsverksamheten (inklusive

lagren) tillsammans med exportutvecklingen utgjort huvudelementet i

den västeuropeiska stagnationen. Föreliggande prognoser och indikatorer för

investeringarna tyder på en begränsad uppgång under 1959. Tendenserna

är dock oenhetliga både när del gäller olika investeringssektorer och olika

länder. De fasta företagsinvesteringarna hämmas liksom i Förenta staterna

på flera områden av en föreliggande överkapacitet hos de existerande produktionsanläggningarna

(se föregående avsnitt). I Storbritannien sjönk

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

värdet av industriinvesteringarna med 6 procent under fjärde kvartalet

jämfört med samma period 1957. Att döma av enkäter om utvecklingen under

1959 väntas denna nedgång fortsätta och förstärkas. I denna riktning

pekar också orderna för nya industribyggnader som under förra året var 13

procent mindre än 1957; motsvarande jämförelse för fjärde kvartalet anger

en nedgång med 24 procent. Även för maskiner och annan utrustning räknar

man med en nedgång; orderstocken för hemmamarknaden var för verktygsmaskinerna

omkring en tredjedel lägre vid slutet av 1958 än vid motsvarande

tidpunkt ett år tidigare trots en samtidig minskning i leveranserna. Upphävandet

av regleringen av företagens kapitalanskaffning i början av januari

syns dock kunna verka i investeringsökande riktning; näringslivets upplåning

har stigit kraftigt sedan dess. Vidare har avskrivningsreglerna för

nyinvesteringar gjorts förmånligare. Industrins uppskattade totala investeringsnedskärning

beräknas under alla omständigheter bli i det närmaste

kompenserad av en fortsatt uppgång inom tjänste- och distributionsområdet,

som står mera direkt i samband med den jämförelsevis stabila privata konsumtionen

än andra sektorer.

För de franska och västtyska företagsinvesteringarna präglas läget av en

starkare optimism än i Storbritannien, vilket är naturligt med hänsyn till

produktionsutvecklingen under de senaste åren. En allmän avsaktning väntas

dock äga rum. I Frankrike torde ökningen av företagens totala investeringsvolym

komma att ligga något under den sexprocentiga stegring som

ägde rum 1957—1958. I Västtyskland har förmärkts tecken på en förnyad

uppgång för näringslivets byggnadsinvesteringar, som till skillnad från den

övriga byggnadsverksamheten, varit tämligen opåverkade av det lätta läget

på kapitalmarknaden under större delen av 1958. Maskinorderna, som sjönk

vid mitten av 1958, har åter stigit mot slutet av året; orderingången från

hemmamarknaden var sålunda 4 procent större under fjärde kvartalet 1958

än under samma period 1957. Enligt den norska nationalbudgeten väntas

maskininvesteringarnas volym öka med omkring 6 procent från 1958 till

1959 medan byggnadsverksamheten exklusive bostäder av allt att döma

minskar något. Omkring 70 miljoner kronor av den totala ökningen av maskininvesteringarna

på 180 miljoner norska kronor beräknas hänföra sig till

importsidan. De nederländska företagsinvesteringarna, vilkas volym sjönk

med 9 procent från 1957 till 1958 beräknas mellan 1958 och 1959 återta ungefär

en procentenhet av denna nedgång medan de danska prognoserna tyder

på en fortsatt investeringsökning. I Finland visar statistiken över beviljade

bySgnadstillstånd på en viss ökning av näringslivets byggnadsverksamhet

under 1959; industrins investeringsbenägenhet syns dock vara relativt låg.

Bostadsbyggandet, som i högre grad än andra fasta investeringar är känsligt

för ändringar i den ekonomiska politiken och som i ett flertal länder släpat

efter i förhållande till efterfrågan, har framträtt som ett av de viktigaste

expansiva elementen i den västeuropeiska konjunkturbilden. Olika former

av offentligt stöd samt räntesänkningar och förbättrad kredittillgång har

stimulerat till en ganska allmän aktivitetshöjning mot slutet av 1958. I Västyskland

väntar man att bostadsproduktionen efter den säsongmässiga ned
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

25

gången under de första månaderna i år skall visa en fortsatt expansion. I de

skandinaviska länderna är förhållandet liknande. För Belgien och Nederländerna

noterades en ökning av bostadsbyggandet under senare delen av 1958,

vilken kan väntas fortsätta under innevarande år. I Storbritannien syns

det privata byggandet nu åter tillta men samtidigt är den kommunala bostadsproduktionen

på nedåtgående vad beträffar antalet färdigställda lägenheter;

en tendens till ökad igångsättning har emellertid gjort sig gällande.

Det franska budgetanslaget till bostadsbyggandet har höjts med 25 procent

för innevarande år.

Som ett led i den allmänna omläggningen av den ekonomiska politiken

bar även i övrigt de offentliga investeringsutgifterna ökat i viss utsträckning i

ett antal länder. Ändringen av den offentliga utgiftspolitiken under 1958 syns

dock mera ha gällt konsumtionsområdet än investeringarna. För innevarande

år föreligger däremot en ganska allmän tendens till offentlig investeringsexpansion.

Sitt kanske tydligaste utslag har denna tendens fått i det brittiska

tillkännagivandet om en tioprocentig investeringsökning under 1959/

1960 jämfört med föregående budgetår och i den nederländska prognosen

om en volymstegring på 12 procent från 1958 till 1959.

Även om förändringen i lagerkonjunkturen i Västeuropa inte präglats av

samma häftighet som i Förenta staterna har den haft ett betydande inflytande

både på de europeiska och transoceana ländernas ekonomi. Övergången

från lageruppbyggnad till oförändrad och i många fall minskad lagerhållning

bar varit tydligast på råvaruområdet. En mycket stor del av den volymmässiga

minskningen av Västeuropas import från råvaruländerna kan hänföras

till denna utveckling. Också för de inhemskt producerade basprodukterna

har den ändrade lagerpolitiken givit starka utslag. Särskilt markerad har

minskningen av stållagren varit, framför allt i Västtyskland och Storbritannien.

Medan man i det förstnämnda landet på basis av en förnyad uppgång i

stålorderna räknar med att man nu passerat bottenläget råder stor osäkerhet

om den närmaste framtidens utveckling av stållagren i Stobritannien; någon

mera allmän lagerökning väntas i varje fall inte förrän i tredje kvartalet.

Även i övrigt syns den allmänna tendensen i Västeuropa ha inneburit en lageravveckling

eller i varje fall en lägre takt i lageruppbyggnaden; det stora

undantaget är kollagren som trots en ganska kraftig produktions- och importbegränsning

i det närmaste tredubblats under loppet av 1958. Eftersom lagerhållningarna

även för andra produkter av allt att döma fortfarande anses

vara för stora kan man knappast räkna med någon efterfrågestimulans från

denna faktor under de kommande månaderna. Detta torde dock mindre gälla

för lagren av importerade råvaror, soin efter nedskärningen under loppet av

1958 tycks ha stabiliserats (undantaget härifrån är naturligtvis lagren av

importkol) än för andra varor.

Den produktionsavmattning som följt i spåren på efterfrågedämpningen

inom export- och investeringssektorn (inklusive lagren) bar medfört en

böjning av arbetslösheten i de flesta västeuropeiska länderna. Ett genomgående

drag har emellertid varit att industrin friställt färre arbetare än vad

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

nedgången i industriproduktionen skulle låtit förmoda. Inom stora produktionsområden

har man i stället förkortat arbetstiden samtidigt som produktionen

per sysselsatt sjunkit. Denna tendens innebär emellertid att en ökad

varuefterfrågan inte i första hand behöver leda till någon större minskning

i arbetslösheten ulan kan i stället ta sig uttryck i ett intensivare utnyttjande

av den redan anställda arbetskraften. En sådan utveckling kan komma att

äga rum t. ex. i Västtyskland, som till skillnad från andra länder såväl under

1958 som i början av 1959 haft en lägre arbetslöshet än ett år tidigare.

Antalet korttidsarbetande var här bortåt fyra gånger större vid slutet av förra

året än vid årsskiftet 1957/1958. Även i Storbritannien där man efter en

ganska påtaglig ökning under senare delen av 1958 sett arbetslösheten (i

förhållande till labour force) stabiliseras på 2,8 procent under januari—

februari för att i mars sjunka till 2,5 procent, har ökningen av antalet korttidsanställda

varit påfallande stor under förra året.

Om man således kan tänka sig att ett allmänt produktionsuppsving i

första skedet får endast en mindre verkan på sysselsättningen, torde också

lönehöjningen — både vad beträffar avtalslönerna och löneglidningen — bli

av samma begränsade omfattning 1959 som under 1958. I Danmark och

Tyskland har en arbetstidsförkortning skett med full lönekompensation. Den

danska löneutvecklingen påverkas vidare av att detaljhandelsprisernas höjning

utlöst kompensationstillägg till löntagare och pensionärer medan man

i Norge med hjälp av subventioner sökt förhindra att konsumentprisindex

överskrider den gräns, vid vilken löneförhandlingar skall upptas. I Frankrike

har bl. a. minimilönerna höjts för att delvis kompensera de prishöjningar

som den skärpta ekonomiska politiken medfört. Även i Nederländerna är en

höjning av — det centralt bestämda — löneläget eventuellt att räkna med.

Den fortgående om än avsaktande höjningen av det allmänna löneläget

beräknas ha inneburit en stabilisering eller förbättring av reallönerna, eftersom

konsumtionspriserna samtidigt — framför allt som följd av de lägre

importpriserna — stigit endast i begränsad omfattning. Stabiliteten i de personliga

inkomsterna, till vilken bl. a. en utvidgad arbetslöshetshjälp bidragit,

har utgjort grundvalen för den hävdade konsumtionsefterfrågan. Någon tendensändring

syns härvidlag knappast vara att vänta utom möjligen i Frankrike,

där konsumtionsvolymen kan komma att pressas ned något från 1958

till 1959 genom subventionsbortfallet, taxehöjningarna och övriga åtgärder

i samband med devalveringen vid årsskiftet. I Storbritannien har konsumtionssiffrorna

stigit sedan hösten då avbetalningsregleringen upphävdes.

Räknat i fasta priser var den privata konsumtionen närmare 2 procent större

under fjärde än under tredje kvartalet. De utestående avbetalningsskulderna

steg från oktober förra året till februari i år med inte mindre än 22 procent.

En ytterligare ökning av den privata konsumtionen kan emotses som en

följd av de betydande skattelättnader och låneåterbetalningar som tillkännagivits

i budgeten för 1959/60. I Västtyskland har avsaktningen i konsumtionstillväxten

givit upphov till en diskussion om en allmän prissänkning i

syfte att öka konsumenternas köpkraft. Den nederländska och danska kon
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

27

sumtionsbenägenheten syns å andra sidan vara tilltagande; de officiella

kalkylerna för 1959 räknar med en volymökning på 3—5 procent jämfört

med förra året.

Den skisserade utvecklingen av investeringarna och konsumtionen under

den närmaste framtiden borde i och för sig innebära en viss höjning av den

intraeuropeiska handeln. Den statistik som föreligger för de första månaderna

i år ger dock ingen enhetlig bild av läget. Den brittiska exporten har

fortsatt att stiga och låg i januari—februari omkring 2 procent över fjolårsnivån

samtidigt som importen från det övriga OEEC-området (non sterling)

emellertid sjönk med drygt 4 procent. Den franska exportens ställning har

förbättrats påtagligt efter devalveringen strax före årsskiftet, som medförde

att prisläget för viktiga produkter (t. ex. stål) kommit att understiga de

europeiska konkurrenternas. Importfördyringen syns samtidigt mer än väl

ha uppvägt effekten av liberaliseringsåtgärderna — omkring 90 procent av

OEEC-importen är nu frisläppt — och vissa tullsänkningar. För Nederländernas

del visar siffrorna på en ökning av OEEC-handeln (både exporten och

importen) under januari och februari på ca 7 procent jämfört med 1958. Den

tyska utrikeshandeln har också fortsatt att expandera; OEEC-importen var

nära 5 procent större under de två första månaderna i år än under 1958, medan

exportökningen var drygt 3 procent.

För vissa av de för Sveriges export viktigaste länderna föreligger prognoser

för den totala importens förändring från 1958 till 1959. I Danmark och Nederländerna

räknar man med en volymökning för varuimporten på 10—15

respektive 9 procent medan motsvarande norska siffra (inklusive fartyg)

uppskattas till 4—5 procent. I de två förstnämnda länderna torde en inte

oväsentlig del av importökningen avse en lagerpåfyllning. Också i Storbritannien

förutses en importökning, bl. a. som följd av de vidtagna konsumtionsstimulerande

åtgärderna.

Resultatet av de tull- och importkvotändringar som hittills vidtagits inom

sexstatssamarbetet har endast i mycket begränsad utsträckning kommit

utanförstående länder till del och den princip om nondiskriminering på vilken

det västeuropeiska samarbetet efter kriget varit grundad, upprätthålles

sålunda inte längre. Även om de direkta verkningarna på omfattningen av

handelsutbytet hittills torde ha varit små, har de psykologiska konsekvenserna

av den etablerade diskrimineringen varit betydande. Så länge ansträngningarna

att nå en tillfredsställande långsiktig uppgörelse med sexstatsgruppen

ej krönts med framgång, inger hotet om en varaktig ekonomisk

splittring i Europa allvarliga farhågor för framtiden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

IV. Utrikeshandeln

1. Bytesbalansen

Liksom i den preliminära nationalbudgeten beräknas nu för 1959 exportvolymen

förbli oförändrad och importvolymen öka med 2 procent. Detta

innebär emellertid i realiteten en upprevidering av den absoluta nivån

eftersom det faktiska utfallet 1958 av såväl export- som importvolymen blivit

större än vad som tidigare beräknats. Som framgår av kapitel II så är

omkring 3 procent av såväl import- som exportvolymen 1958 att hänföra

till den forcerade tullbehandlingen vid årsskiftet. Med hänsyn härtill skulle

kalkylen för 1959 innebära en ökning från 1958 till 1959 med 3 procent

för exportvolymen och 5 procent för importvolymen.

Exportvärdet uppgick till 10 807 miljoner kronor 1958, vilket är 2 procent

mindre än 1957. Importvärdet uppgick till 12 242 miljoner kronor,

vilket representerar en värdemässig minskning med nära 3 procent. Handelsbalansen

förbättrades med 70 miljoner kronor 1958 jämfört med 1957

och resulterade i ett underskott om 1 435 miljoner kronor. Beräkningarna

för 1959 antyder ett väsentligt ökat underskott till 1 800 miljoner kronor.

Bland större förändringar jämfört med tidigare beräkningar må för 1959

på exportsidan nämnas ett lägre värde för skogsindustriprodukter och järnmalm,

i båda fallen huvudsakligen beroende på en lägre genomsnittlig prisnivå.

1 En uppjustering i exportvärdet har däremot gjorts för vissa sektorer

av verkstadsområdet. På importsidan noteras nu ett högre beräknat värde

för maskiner och instrument, handelsfärdigt järn och stål samt bränsle.

Även för vissa andra varugrupper har smärre uppjusteringar gjorts.

Genomsnittspriserna för exporten låg 1958 2 procent lägre än 1957 och

för importen knappt 5 procent lägre. Terms of trade har alltså under det

gångna året förbättrats med mellan 2 och 3 procent. Beräkningarna för

1959 ger vid handen ett med 2 procent försämrat bytesförhållande. Genomsnittligt

beräknas exportprisnivån minska med 4 procent och importprisnivån

med 2 procent. (Tabell 1.)

Vad utbytet av tjänster angår förutsättes någon förbättring av sjöfartens

intäktsnetto framför allt beroende på en ökning av handelsflottans

storlek. Nedgången i sjöfartsnettot från 1957 till 1958 med 155 miljoner kronor

får tillskrivas den låga fraktnivån under året. Nettot för övriga löpande

betalningar uppskattas för 1958 till — 50 miljoner kronor och då för närvarande

ingenting pekar på några större förändringar under 1959 har i ta
1

Här och i den efterföljande behandlingen av de olika varuområdena behandlas inte inverkan

av forceringen i tullstatistiken, då denna är svår att uppskatta annat än för exporten och

importen totalt sett.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

Tabell IV: 1. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisutveckling 1956—1959

Procentuella förändringar från föregående år

1957

1958

1959

prel.

rev.

Export värde ..........................

+ 10

- 2

- 2

- 4

volym..........................

+ 9

■- 1

0

0

pris............................

+ 1

- 2

- 2

— 4

Import värde ..........................

+ 10

- 3

0

0

volym..........................

+ 7

+ 2

+ 2

+ 2

pris............................

+ 3

- 5

- 2

- 2

Exportpriser

2

+ 3

0

- 2

Importpriser

1 Genom att siffrorna avrundats brister de skenbart i överensstämmelse.

bell 2 upptagits ett i förhållande till 1958 oförändrat belopp. Underskottet i

bytesbalansen 1959 skulle därför jämfört med föregående år uppvisa en försämring

på mer än 300 miljoner kronor.

Nettot av kapitaltransaktionerna har för 1959 beräknats till ■— 65 miljoner

kronor mot —11 miljoner kronor under 1958. Detta valutautflöde

motsvaras av det belopp som Sverige under 1959 ska inbetala till IMF enligt

det förslag om ökning av Sveriges kvot i fonden vilket har framlagts för

riksdagen.

2. Valutareserven

Den totala valutareserven har från utgången av 1952 till utgången av

1958 ökat med 31 procent, medan årsvärdet av importen under samma tid

Tabell IV: 2. Bytesbalansen 1957—1959

Miljoner kronor

1957

1958

1959

prognos

Export av varor, fob................................

11062

10 807

10 400

Import av varor, eif................................

12 567

12 242

12 200

Handelsbalansens saldo

- 1505

- 1435

- 1800

Sjöfartsnetto ........................................

+ 1405

+ 1250

+ 1300

Övriga tjänster m. m. netto..........................

- 30

- 50

— 50

Bytesbalansens saldo

- 130

- 2,3.5

- 530

Kända kapitaltransaktioner..........................

- 33

- 11

- 65

Valutareservens teoretiska förändring ................

- 163

- 246

— 615

Förskjutningspost...................................

+ 236

+ 399

Valutareservens faktiska förändring

+ 73

+ 153

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

ökat med drygt 36 procent. Förändringarna i valutareservens »varaktighet»

i importmånader framgår av nedanstående tablå:

1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958

1,5 3,3 2,3 2,8 3,1 3,9 3,3 3,0 2,9 2,7 2,9

En förändring av valutareserven på 1 000 miljoner kronor under 1959 motsvaras

av cirka en importmånad. Den beräknade avtappningen under 1958

på 246 miljoner kronor utbyttes mot ett valutainflöde på 153 miljoner kronor

och följaktligen uppgick den s. k. förskjutningsposten till 399 miljoner

kronor. År 1956 var den 454 och 1957 var den 236 miljoner kronor. Teoretiskt

borde enligt beräkningen i tabell 2 valutareserven minska med 615

miljoner kronor under 1959. Med hänsyn till att kunskapen om förskjutningsposten

är begränsad kan någon säker prognos över tendensen för innevarande

år inte göras. Men om reserven antas försämras med nämnda belopp,

skulle det betyda att dess värde i importmånader sjönk tillbaka till

1950 års nivå. Om å andra sidan förskjutningsposten för 1959 blev av samma

storleksordning, som den varit de senaste åren, skulle valutareserven

minska med endast omkring ett par hundra miljoner kronor.

Den svenska valutareserven har under efterkrigstiden visat en anmärkningsvärd

regelbundenhet i säsongvariationerna. Varje år har den nått högsta

värdet vid december eller januari månads utgång varpå en snabb avtappning

följt. Det lägsta värdet under året noteras i allmänhet i april men någon

gång har avtappningen fortsatt ytterligare en månad. Den återhämtning

som därefter inträtt har dock ofta beskrivit ett mindre regelbundet

förlopp. Frånsett åren 1949 och 1951 då landets valutareserv fördubblades

vid de kraftiga återhämtningarna under dessa års senare del, så har dylika

säsongvariationer rört sig inom årsintervall av storleksordningen 300—600

miljoner kronor. Därvid har ett års maximivärde nästan genomgående varit

högre än det föregående årets, och den totala valutareserven har vuxit från

0,6 miljard kronor vid slutet av 1948 till 2,3 år 1951 och till 3,0 år 1958.

Affärsbankerna uppnår oftast det största värdet på valutareserven i

januari eller februari, medan riksbanken speciellt under senare år uppnått

maximivärdet redan i november eller december. Däremot registreras

de minsta värdena samtidigt (april eller maj). Före 1955 var inte en dylik

skillnad så påtaglig. Affärsbankerna var då netto räknat valutaskuldsatta

och förändringarna i landets totala valutareserv var likformiga med förändringarna

i riksbankens. De sista fyra åren har emellertid affärsbankernas

andel av valutareserven varit tilltagande och uppgår nu till omkring 20

procent (ca 600 milj. kr.) därav. Samtidigt tycks den trendmässiga ökningen

i riksbankens valutainnehav ha stannat vid omkring 2 400 miljoner kronor,

kring vilket värde säsongsvängningarna uppgår till ca 300 miljoner

kronor. Affärsbankernas valutareserv kännetecknas av ökande variationer

och differensen under ett år mellan högsta och lägsta belopp uppgår numera

till omkring 350 miljoner kronor. Därmed har förändringarna i affärsbankernas

valutareserv kommit att avspegla förändringarna i den totala

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

31

Tabell IV: 3. Guld- och valutareserven december 1956—mars 1959

Miljoner kronor

31/12

31/12

31/3

31/12

31/3

1956

1957

1958

1958

1959

1.

Riksbankens valutareserv

Guld ..............................

1376

1134

1052

1053

1058

Konvertibla valutor................

1084

1229

1238

1404

1419

Övriga valutor ....................

- 12

- 3

- 35

- 12

—

Summa

2 448

2 360

2 254

2 445

2 477

2.

Affärsbankernas valutabehållning . ..

317

478

403

546

602

Summa totalt

2 765

2 838

2 657

2 991

3 079

reserven. Denna strukturella förändring torde ha sin orsak i ändrat beteende

från affärsbankernas sida. På grund av det svenska exportöverskottet

under hösten är pundvalutan billig och samtidigt är affärsbankernas likviditet

god. Inför vårens importöverskott och fördyring av pundet behåller

därför affärsbankerna influten valuta i stället för att som tidigare sälja den

till riksbanken.

På grund av omläggningen i handelsstatistiken vid årsskiftet 1958/59

påverkades handelssiffrorna positivt för december men negativt för januari

och möjligen även för februari. Jämför man nu, för att i någon män eliminera

effekten av denna felkälla, december 1958—februari 1959 med samma

period i fjol, finner man att importöverskottet för den sista 3-månadersperioden

var blott 346 miljoner kronor mot 601 miljoner kronor föregående år.

Exporten steg nämligen med 9 procent medan importvärdet sjönk med 1

procent. Uppgången i exporten beror emellertid huvudsakligast på två spesiella

faktorer, dels den gynsamma issituationen för skeppningarna av

skogsindustriprodukter, dels en tillfällig uppgång i fartygsexporten. De klimatiska

förhållandena påverkar inte i samma grad importen, men med tanke

på det samtidiga importprisfallet torde en volymmässig importstegring ha

skett. Någon tendens till ändrad exportkonjunktur döljer sig således knappast

bakom förbättringen av handelsbalansen under denna period. Men den

säsongmässiga avtappningen av valutareserven på våren, som under senare

år börjat redan i februari, tycks dock i år vara framskjuten ytterligare någon

månad. (Tabell 3.) 3

3. Handeln med olika länderområden

Den svenska handelsbalansen visade 1958 ett starkt minskat underskott

på dollarområdet samtidigt som underskottet på EMA-området — länder

anslutna till europeiska monetära avtalet som fr. o. m. 1959 ersatt EPU,

den europeiska betalningsunionen — ökade kraftigt. Utvecklingen var sålunda

vad beträffar dollarområdet den motsatta mot 1957, medan för EMAområdet

den tidigare tendensen till ökat underskott bar intensifierats un
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Mnj:ts proposition nr 150 år 1959

Tabell TV: 4. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder 1937—1958

Miljoner kronor

Import

Export

Handelsbalans

1957

1958

1957

1958

1957

1958

EMA-länder ..................

9 031

9 024

8 487

7 994

544

—

1030

Dollarländer..................

2 260

1922

932

1229

—

1328

—

693

Övriga länder ................

1276

1296

1643

1584

+

367

+

288

Totalt

12 567

12 242

11062

10 807

—

1505

1435

Storbritannien................

1741

1718

1980

1766

+

239

+

48

Västtyskland.................

2 769

2 855

1569

1537

—

1200

L 318

Frankrike, Saar ..............

387

450

572

478

+

185

+

28

Danmark ....................

520

491

587

640

+

67

+

149

Norge........................

463

406

1090

1135

+

627

+

729

Nederländerna................

849

928

671

527

—

178

—

401

Förenta staterna..............

1608

1296

529

629

—

1079

—

667

Anm. Importen av flytande bränslen har fördelats efter inköpsland. — Till EMA-länder har

förts OEEC-länder, sterlingområdet utom OEEC samt Indonesien.

der 1958. Mot bakgrund av den återgång till regionalt sett mera normala

leveransförhållanden för bränslen, som inträffat under 1958, ter sig detta

som en naturlig utveckling. Den väsentliga orsaken till försämringen i handelsbalansen

på EMA-området var dock inte nämnda förhållande eftersom

importen i realiteten visade en minskning. Avgörande var att exporten visade

en än större nedgång. (Tabell 4.)

Med undantag av Danmark och Norge var exporten till samtliga västeuropeiska

länder mindre 1958 än 1957. Speciellt markant var exportnedgången

till Storbritannien, Nederländerna och Frankrike.

På den brittiska marknaden är det framför allt skogsprodukterna, i första

hand trävarorna, som rönt minskad efterfrågan. Likaså gick exporten av

järnmalm tillbaka medan exporten av fläsk ökade. Även på den nederländska

marknaden drabbades i första hand vår export av skogsprodukter av försämrade

avsättningsmöjligheter. Exportminskningen hänförde sig emellertid

även till de flesta andra varugrupperna varvid särskilt spannmål samt bilar

må nämnas. Vad Frankrike beträffar minskade exporten av skogsprodukter,

maskiner och fartyg. Utförseln till Västtyskland gick inte ned i samma utsträckning

som exporten till tidigare nämnda länder. Nedgången hänförde sig

främst till järnmalm, smör och spannmål, i mindre utsträckning även till trävaror

medan utförseln av papper, järn och stål samt maskiner ökade. Den

ökade exporten till Norge föll främst på fartyg och bilar samt i viss mån även

på livsmedel. Exportökningen på Danmark bars i första hand upp av ökad

efterfrågan på maskiner och bilar.

Importminskningen från EMA-länderna avsåg i första hand Belgien, Norge

och de nederländska kolonierna medan importen från Västtyskland och Nederländerna

ökade. Minskningen av importen från Belgien hänförde sig i

första hand till järn- och metallområdet samt till bränslen. Importen från

Norge av bl. a. kopparmalm, svavelkis och nickel gick tillbaka.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

33

Diagram IV: 1. Sveriges export till vissa länder

Förändring i miljoner kronor från 1957 till 1958. 3

Minskning

ökning

Colombia

-------+163.4

USA

_______ _______i + 100.3

Finland

+ 75.1

Danmark

1+5*--

Norge

..............d + 15. H

Soujetunionen

jj + 3i.i

Brasilien

+191

Austr. Statsförb.

gg +18 5

Syctafr. Unionen.

=j +16.5

Venez.uela

+1b0

Jugoslaoiea

=j^ + 12.8

-15.3 m

Indien

- 16.3 gg

ösnyskland

-un ^

Belgien

- 17. b ^==

Chile

- 208

Spanien

- 2H.o j

Japan

- si.a tTTzsr

Västtyskland

- 48.5 \ -=

kina

- 58 9 t— ---ÉE

Argentina

-no t

Frankrike

- 143 8 =" ----

Nederländerna

- 214 0 1 - --- - —- - ------ - -------- ==

Storbritannien

3 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr ISO. Bihang D

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Den förbättrade balansen på dollarområdet 1958 är att hänföra till Förenta

staterna. Främst berodde detta på en minskad införsel men även på en något

ökad export. Så gott som samtliga varugrupper med undantag av maskiner

visade lägre importvärde 1958 än 1957. Den största importminskningen föll

på bränslen, men även den mindre importen av livsmedel och färdigtextilier

må framhållas. På exportsidan märks framför allt den minskade utförseln

av järnmalm och den starka exportökningen för bilar.

Bakom den från 1957 till 1958 i det närmaste oförändrade handelsbalansen

på Sydamerika döljer sig stora förändringar för de enskilda länderna. Sålunda

gav varuutbytet med Colombia ett stort överskott 1958 jämfört med

ett underskott 1957, bl. a. beroende på det gångna årets jagarleveranser. Huvudsakligen

beroende på de sänkta kaffepriserna förbättrades handelsbalansen

på Brasilien. Däremot försämrades den på Argentina på grund av ökad

import av spannmål och en nedgång i exporten av pappersmassa, järn och

stål samt bilar för vilka importrestriktionerna skärptes under året.

Vad beträffar handeln med Östeuropa kännetecknas den av balans mellan

import och export. Importen av bränslen från Polen och exporten av massa

och livsmedel till Östtyskland minskade.

De olika ländernas handels- och valutapolitik kan i vissa fall förväntas

komma att avsevärt påverka våra exportutsikter. Beträffande den handelspolitiska

aspekten må nämnas att Frankrike i väsentlig utsträckning liberaliserat

sin handel. De fördelar som detta innebär syns dock delvis motverkas

av den samtidigt företagna devalveringen av den franska valutan.

För de ekonomiskt underutvecklade länderna innebar konjunkturomslaget

i Förenta staterna och Västeuropa en kraftig belastning på valutareserverna

på grund av de minskade råvaruköpen till fallande priser. Bland länder som

på tidigt stadium haft valutasvårigheter hör de till EMA anslutna Indien och

Indonesien, som redan 1957 skärpte importrestriktionerna samt Australien

och Nya Zeeland. Importreglerande åtgärder vidtogs under 1958 även i en del

S3fdamerikanska länder. Bland annat infördes importstopp i Argentina. Från

årsskiftet 1959 ersattes detta med en helt fri valutamarknad för alla exportoch

importbetalningar, kombinerad med ett system av importskatter och depositionsavgifter

för importvaror. Denna omläggning bör ses mot bakgrund

av den vid årsskiftet införda konvertibiliteten för EPU-länder. I Peru företogs

under det gångna året generella tullhöjningar, och i Chile höjdes deposilionsavgiften

för importen. Vad gäller Brasilien har det sjunkande kaffepriset

väsentligt försämrat valutaläget, vilket resulterat i upprepade inskränkningar

i valutautbudet. Då överskottssituationen på kaffemarknaden

är en företeelse, som syns komma att kvardröja, torde Brasiliens valutaläge

inte komma att undergå någon förbättring under 1959.

Med undantag av Sovjet undergick de förhållanden, som är av betydelse

för avsättningen av exportvaror på Östeuropa inte någon större förändring

1958, varför exporten 1959, såvitt nu kan bedömas, i det stora hela torde bli

av samma omfattning som 1958. Beträffande Sovjet avser det nyss slutna treårsavtalet

en väsentlig utvidgning av handeln samt en större kontinuitet. Då

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bili. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

35

avtalet i stor utsträckning är baserat på förväntningar om avsättningen av

den ryska oljan i Sverige, medför detta att en viss osäkerhet måste råda beträffande

faktiska utbytet. Avsättningsmöjligheterna på Polen är under 1959

bl. a. beroende på i vilken omfattning leveranser mot betalning i fri valuta

kan komma till stånd.

4. Importutvecklingen för olika varugrupper

Den forisatta importvolymökningen på 2 procent som beräknas inträffa

från 1958 till 1959 hänförs främsl till bränslen, flygplan och handelsfärdigt

järn och stål. I tabell 5 återfinns importvärdet fördelat på varugrupper samt

deras relativa förändringar 1957—1959.

Förbrukningen av fasta bränslen minskade något under 1958, vilket i förening

med en lagernedgång, som främst hänförde sig till förra delen av året,

resulterade i en stark minskning i importen av såväl kol som koks. För flytande

bränslen kom en lagerökning till stånd, som tillsammans med en ökad

förbrukning ledde till en ökad import. Den volymmässigt ungefär oförändrade

totala bränsleimporten 1958 infördes till väsentligt lägre genomsnittspriser

än föregående år, och importvärdet blev därför betydligt mindre 1958

än 1957. Någon lagerförtäring i samma omfattning som 1958 av fasta bränslen

förutses inte för 1959, varför den som något lägre beräknade förbrukningen

förutses komma att behöva täckas genom en viss ökning av importen.

Även för flytande bränslen förutses en ökning i införseln 1959, vilken

delvis kommer att gå till en ökad lagerhållning. Beräkningarna ger vid handen

en på grund av höjda priser på vissa produkter något högre genomsnittlig

prisnivå för flytande bränslen och en väsentligt lägre för fasta. Införselvärdet

beräknas bli högre än i fjol.

Under 1958 syns lagren av handelsfärdigt järn och stål ha skurits ned i

samma omfattning som de ökade 1957 varför importen minskade betydligt.

För 1959 förutses importen bli lika stor som 1957. Då den genomsnittliga

prisnivån beräknas bli lägre 1959 väntas importvärdet bli mindre än 1958.

Importen av metaller förutses öka något 1959, men genomsnittspriserna

från 1958 torde åter stiga.

Importen av varaktiga konsumtionsvaror (exkl. bilar) visade under 1958

eu fortsatt uppgång, huvudsakligen beroende på en ökad införsel av televisionsapparater.

Ökningen beräknas fortsätta 1959. Exporten av maskiner

och instrument torde gå tillbaka 1959. Detta verkar även återhållande på

importen av varor ur denna grupp. För 1959 förutses därför en ungefär

oförändrad import av maskiner och instrument.

Importen av bilar och sammansättningsdelar ökade 1958 medan antalet

nyregistreringar minskade. På grund av att en lageruppgång kommit till

stånd och eftersom nyregistreringarna 1959 väntas minska ytterligare beräknas

importen av bilar och sammansättningsdelar bli betydligt lägre 1959.

Vidare förutses eu fortsatt nedgång av fartygsimporten men en betydande

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Tabell IV: 5. Importen av varor 1957—1959

Miljoner kronor

1957

1958

1959

Procentuell förändring

prognos

1957—1958

1958—1959

Livsmedel m. m.........................

1861

1858

1800

— 0,2

-3,1

Mineraliska och fossila ämnen............

2 615

2 176

2 260

— 16,8

+ 3,9

Kemiska produkter, färger m. m.........

773

774

790

+ 0,1

+ 2,1

Hudar, skinn, pälsverk, kautschuk ......

336

320

320

— 4.8

0

Textilvaror.............................

1227

1159

1145

— 5,5

— 1,2

Oädla metaller och arbeten därav........

1 704

1553

1525

— 8,9

-1,8

Maskiner, transportmedel och instrument.

3180

3 422

3 360

+ 7,6

-1,8

övrigt.................................

871

980

1000

+ 12,5

+ 2,0

Summa

12 567

12 242

12 200

— 2,6

— 0,3

ökning av importen av flygplan. Importen av vapen och ammunition ökade

1958 och beräknas ligga kvar på 1958 års nivå.

Den volymmässigt svaga importökningen för färdigtextilier 1958 uppvägdes

av en något lägre genomsnittlig prisnivå så att importvärdet 1958 var

lika stort som 1957. Inte heller för 1959 väntas någon ökning. Införseln

av ull var större 1958 än 1957 medan förhållandet var det motsatta för de

flesta andra textilråvarorna. Lägre importpriser erbjöds under året för de två

största råvarorna, ull och bomull. För 1959 har inte räknats med några

väsentliga importökningar, och för ull och bomull har förutsetts en nedgång

i den kvantitativa införseln. Under 1958 sjönk ullnoteringarna successivt

fram till oktober månad, och genomsnittliga importpriset beräknas komma

att ligga lägre 1959 än 1958; även importpriset för bomull väntas komma

att ligga något lägre 1959. Importvärdet för textila råvaror och garner beräknas

komma att sjunka ytterligare 1959.

Importvolymen för livsmedel var något större 1958 än 1957, och även för

1959 förutses en viss volymökning. Importvärdet 1958 var lika stort som

1957. För 1959 beräknas prisnivån sjunka något och importvärdet för livsmedel

torde understiga föregående års. 5

5. Exportutvecklingen för olika varugrupper

Skogsindustriprodukternas minskade andel av det totala exportvärdet

från 38 procent 1957 till 34 procent 1958 berodde främst på en nedgång i

trävaru- och massaexporten. Konsumtionen av sågade och hyvlade trävaror

i Västeuropa torde ha minskat från 1957 till 1958 samtidigt som befintliga

lager i köparländerna syns ha gått tillbaka. Den vid början av 1958 beräknade

exportkvantiteten fann bl. a. av denna anledning inte avsättning under

året. Indikatorer för bostadsbyggandet och aktuella uppskattningar av

förbrukningen 1959 visar på en något ökad konsumtion i Västeuropa. Lagersituationen

för skogsprodukter i Västeuropa utgör även ett positivt inslag

i bilden. Som nämnts har lagren minskat, troligen dock i allmänhet

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

37

inte i sådan utsträckning att de är för små för den löpande konsumtionen.

En ytterligare nedskärning får dock bedömas som mindre sannolik inte

minst med tanke på att det sänkta ränteläget i köparländerna förbilligat

lagerhållningen. Exportvärdet väntas emellertid komma att bli inte obetydligt

mindre då beräkningarna för 1959 ger vid handen en avsevärt lägre genomsnittlig

prisnivå. En väsentlig nedgång såväl kvantitetsmässigt som

värdemässigt kunde 1958 noteras i rundvirkesexporlen och en ytterligare

sänkning i exportvärdet torde komma att äga rum även 1959.

Massaexporten har sedan 1956 visat en tillbakagång. Denna har under 1958

främst drabbat den mekaniska massan för vilken produktionsinskränkningar

fått vidtagas medan nedgången 1957 i första hand hänförde sig till den kemiska.

Den huvudsakliga förklaringen till den lägre exporten av mekanisk

massa är det under senare år skärpta läget på tidningspappersmarknaden.

För 1959 förutses en viss återhämtning i exportkvantiteten men till lägre

priser. Exportvärdet 1959 av kemisk massa torde bli av samma storlek som

1958. För tidningspapper räknas med en mindre exportökning men till lägre

priser. Wallboar dexpor ten torde öka i såväl volym som värde.

Leveranserna av järnmalm låg 1958 på en väsentligt lägre nivå än 1957.

Exporten minskade framför allt till Västtyskland och Storbritannien. Exportpriserna

låg på en obetydligt lägre nivå 1958 än 1957. För 1959 kan en

ytterligare minskning av leveranserna förutses och till lägre genomsnittspriser

än 1958.

Trots det pressade marknadsläget 1958 kom exportvolymen av handelsfärdigt

järn och stål att bli något större än 1957. För 1959 beräknas något större

utförsel till lägre genomsnittspriser.

Den avsevärda ökningstakten under senare år i exporten av maskiner

och instrument till trots syns den svenska importandelen på viktigare

marknader såsom De sex och Storbritannien ha minskat något. Exportvärdet

för 1958 blev något större än föregående år, ty efter de tre första kvartalens

successiva avmattning i exportvärdet blev årsnivån ändå hög, på grund

av december månads höga exportsiffra. Exportvärdet för varaktiga konsumtionsvaror

(exkl. bilar) ökade något även under 1958, varför minskningen

hänförde sig till varor av investeringskaraktär. Inom sistnämnda grupp har

dock utvecklingen varit splittrad om man ser till varornas olika användningsområden.

Nedgången hänförde sig så gott som uteslutande till maskiner

för byggnads- och anläggningsverksamhet medan andra investeringsmaskiner

levererades i större utsträckning än 1957. Mot bakgrund av det

rådande konjunkturläget i Västeuropa och speciellt i fråga om investeringskon

junkluren syns avsättningsmöjligheterna med undantag för ett par

länder komma att bli sämre 1959 än 1958. En avsevärd del av maskinexporten

riktar sig dock till utomeuropeiska marknader, och ehuru man på vissa

håll torde kunna räkna med en ökad avsättning, har andra områden på

grund av valutaskäl svårigheter att tillgodose sina importbehov i önskvärd

omfattning. De försämrade avsättningsmöjligheterna avtecknade sig bl. a.

i en inte oväsentlig nedgång i orderstockarna och minskad orderingång un
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Tabell IV: 6. Exporten av varor 1957—1959

Miljoner kronor

1957

1958

1959

Procentuell förändring

prognos

1957—1958

1958—1959

Livsmedel m. m.........................

520

486

370

— 6,5

— 23,9

Trävaror................................

1343

1059

980

— 21,1

- 7,5

Massa, papper etc.......................

2 828

2 666

2 620

- 5,7

— 1,7

Järnmalm, järn och stål m. m...........

2 536

2 395

2195

— 5,6

— 8,4

Maskiner, transportmedel och instrument.

2 887

3159

3135

+ 9,4

— 0,8

Övrigt.................................

948

1042

1100

+ 9,9

+ 5,6

Summa

11 062

10 807

10 400

— 2,3

— 3,8

därav: skogsindustriprodukter..........

4171

3 725

3 600

— 10,7

— 3,4

verkstadsprodukter1 ............

3 514

3 814

3 810

+ 8,5

- 0,1

1 Ur grupp XV: stat. nr 1346—1362, 1396, 1399, 1400, 1403—1404:1, 1433—1554, 1556—

1570: 3, 1626—1663: 2 samt grupperna XVI—XIX.

der 1958. Exporten av fartyg ökade avsevärt under 1958. En viss ökning

kan emotses även under 1959. Bilexporten ökade kraftigt även under 1958.

Förenta staterna är nu den avgjort största enskilda marknaden och var

också den mest expansiva under det gångna året. Ehuru ej av samma omfattning

som 1958 torde en viss ökning kunna förutses även under 1959

framför allt på Förenta staterna. För hela gruppen maskiner, transportmedel

och instrument räknas med praktiskt taget oförändrad export såväl

värde- som volymmässigt.

Exportvärdet för livsmedelsgruppen minskade 1958 jämfört med 1957.

Detta innebar emellertid en väsentlig volymmässig ökning eftersom den

genomsnittliga prisnivån låg betydligt lägre än föregående år. Smöröverskottet

på världsmarknaden resulterade i en stark nedgång i exportkvantiteten

för denna vara. Samtidigt reducerades exportpriserna och exportvärdet

blev mindre än hälften mot 1957. Det relativt ogynnsamma skördeutfallet

för brödsäd under 1957 återspeglades 1958 i en betydande nedgång i

exporten av råg och vete. 1957 års normala rapsskörd gav däremot utrymme

för en exportökning. Vidare må nämnas en väsentlig uppgång i exporten av

fläsk och även av korn. Beräkningarna pekar på en ytterligare sänkning av

exportvärdet för 1959. Därvid förutses smörexporten komma att ligga på en

låg nivå; vidare torde den dåliga rapsskörden under 1958 komma att föra

med sig en exportminskning. Härjämte väntas en reducering av exporten av

fläsk.

Exportens sammansättning och utveckling 1957—1959 framgår av tabell

6. 6

6. Förändringar i Sveriges andel av världsexporten av vissa varor

Avmattningen av den svenska exporten kan ses som resultatet av en samverkan

av två olika krafter. Den ena är utvecklingen i den totala efterfrå
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

39

gan på sådana varm- som Sverige exporterar — och denna har närmare belysts

i föregående avsnitt — medan den andra är förändringarna i importandelen

i avsättningsländerna för den svenska exporten. Dessa förändringar i

importandelen, som i viss mån ger ett uttryck för utvecklingen av konkurrensläget

skall i detta avsnitt, så långt möjliggöres genom nu tillgänglig statistik,

belysas med statistik över utvecklingen inom några varugrupper, tillsammans

omfattande ca 60 procent av den svenska exporten i värde räknat.

Det kan emellertid vara av intresse att inledningsvis först ge en allmän

bild över utvecklingen av den svenska exporten av vissa industriprodukter

ställd i relation till motsvarande utveckling för ett antal av de största industriländerna

utom östblocket. Av tabell 7 framgår Sveriges och 10 andra

industriländers andel av den totala exporten från dessa länder av hel- och

halvfabrikat till världen som helhet under åren 1955—1958.

Uppgifterna i tabellen visar att den svenska andelen varit stigande under

dessa år. Vidare finner man att andelen för Västtyskland samtidigt ökat

kraftigt medan andelarna för bl. a. Storbritannien och Förenta staterna gått

tillbaka. Dessa förändringar kan dock vara resultatet även av andra faktorer

är förändringar i konkurrensläget: Efterfrågan kan ha utvecklats olika

för skilda varor och varugrupper och i skilda avsättningsområden —■ exempelvis

OEEC-länderna jämfört med råvaruländerna — och dessa olikheter

kan ha varit av sådan art och omfattning att de drabbat de skilda export
-

Tabell IV: 7. 11 industriländers andel av den sammanlagda exporten från dessa länder av hcloch

halvfabrikat till världen som helhet 1955—1958 samt juli—december 1957 och 1958

Procenttal

Exportländer

1955

1956

1957

1958

Juli—dece

1957

mber

1958

Storbritannien............

19,7

19,1

18,1

18,0

17,8

17,8

Västtyskland.............

15.4

16,4

17,5

18,6

18,4

19,4

Belgien-Luxemburg........

6,5

6,7

6,0

5,9

5,8

5,8

Frankrike ................

9,3

7,8

8,0

8,5

7,6

8,6

Italien....................

3,4

3,6

3,8

4,1

4,0

4,2

Nederländerna............

3,8

3,5

3,5

3,9

3,7

4,0

Sverige ..................

2,7

2,8

2,9

3,0

2,9

3,1

Schweiz..................

3,5

3,5

3,4

3,4

3,5

3,5

Förenta staterna..........

24,5

25,2

25,4

23,2

24,6

22,1

Ganada ..................

6,1

5,8

5,5

5,4

5,5

5,4

Japan ....................

5,1

5,7

5,9

6,0

6,4

6,1

Summa

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

Anm. Tabellen bygger på uppgifter och beräkningar av exporten — värderad i dollar — av

sådana varor, som hänförs till huvudavdelningarna 5—8 av Standard International Trade

Classification (SITC). (Av den totala svenska exportens värde 1957 bestod 57 procent av sådana

varor.) De varor som inte ingår i nämnda kategori är i huvudsak råvaror samt i övrigt

alla livsmedelsvaror, drycker, tobak och bränslen. Bland råvaror räknas därvid bl. a. sågade

och hyvlade trävaror, massa och malm.

För 1957 beräknas värdet för de i tabellen medtagna ländernas export av ifrågavarande

produkter ha utgjort 88 procent av värdet för den totala exporten av dessa produkter från

länderna utom östblocket och Kina.

Källa: Board of Trade Journal, 27 March 1959.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Tabell IV: 8. Andelar av importen från samtliga länder till vissa europeiska områden

för exporten av sågade och hyvlade barrträvaror från Sverige och från andra

viktigare exportområden

Procenttal

Från

Sverige

Övriga Europa Sovjetunionen Canada

Perioden januari—september

Till \

1956

1957

1958

1956

1957

1958

1956

1957

1958

1956

1957

1958

1. Storbritannien........

31

34

27

33

31

31

14

18

17

19

14

21

2. Storbritannien, Väst-

tyskland, Nederländer-

na, Belgien, Danmark

34

35

30

41

40

40

12

14

14

10

7

11

3. Hela Europa ........

29

28

23

51

51

54

10

12

8

6

Anm. Uppgifterna gäller importen mätt i standards och avser följande nummer i SITC:

243—02, Lumber, sawn, planed, grooved, tongued, etc. —• conifer, samt 632—Öl, Boxes, cases,

crates and parts thereof.

Källa: UN och FAO, Timber Bulletin for Europé.

länderna olika. Detta gör att mer bestämda slutsatser rörande konkurrenslägets

utveckling inte kan dras av tabellen.

I det följande skall utvecklingen i importandelarna för följande större

varugrupper behandlas: (1) sågade och hyvlade barrträvaror, (2) papper

och papp, (3) massa, (4) verkstadsprodukter utom fartyg och (5) handelsfärdigt

järn och stål. Dessa varugruppers procentuella andel av den totala

svenska exporten 1958 uppgick till respektive 8, 9, 14, 24 och 5 procent.

Främst till följd av begränsningen i föreliggande statistik behandlas härvid

importandelarna endast i vissa industriländer, till vilka dock en större

del av ifrågavarande svenska export går. Genom att de skilda varugrupperna

behandlas för sig och genom nämnda begränsning i antalet studerade

avsättningsländer kan förekommande förändringar i importandelarna här

i större utsträckning än förändringarna i tabell 7 betraktas som ett uttryck

för konkurrenslägets utveckling. Vid en jämförelse mellan tabell 7 och följande

tabeller i detta avsnitt bör vidare beaktas att bland de varor, på vilka

statistiken i tabell 7 bygger, massa och ifrågavarande barrträvaror ej ingår.

Sistnämnda båda varugrupper behandlas däremot som nämnts i det följande.

Av tabell 8 framgår importandelarnas storlek under perioden januari—

september av åren 1956—1958 för exporten av sågade och hyvlade barrträvaror

mätt i standards från Sverige och från andra viktigare exportområden

till hela Europa, till Storbritannien enbart och till fem av de viktigaste avnämarländerna

för den svenska exporten av dessa trävaror (i det följande

kallade importområde 2).

Uppgifterna i tabellen kan ses mot bakgrund av bl. a. att exporten till

Storbritannien och till samtliga länder i importområde 2 1958 uppgick till

42 respektive 86 procent av den totala svenska trävaruexporten — mätt i

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

41

Tabell IV: 9. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden och

Storbritannien för exporten av papper och papp (exklusive träfiberplattor)

från Sverige, Finland och Canada

Procenttal

\ Från

Sverige

Finland

Canada

\

Perioden januari—juni

Till \

1956

1957

1958

1956

1957

1958

1956

1957

1958

Sexstatsmarknaden............

25

24

24

17

19

21

3

2

2

Storbritannien................

24

22

19

13

15

17

31

33

33

Anm. Tabellen bygger på uppgifter om importen i värde räknat och avser varugrupp 641

i SITC: Paper and Paperboard.

Källa: OEEC Statistical Bulletins, Foreign Trade, Serie IV.

standards. Från 1957 till 1958 minskade den svenska trävaruexporten till

såväl länderna i importområde 2 som till världen som helhet med 22 procent.

Mellan de perioder av dessa båda år, som uppgifterna i tabell 8 hänför

sig till, alltså januari—september, minskade den svenska trävaruexporten

till länderna i importområde 2 ännu mer, nämligen 28 procent. Samtidigt

minskade dessa länders totala trävaruimport med endast 14 procent. Hälften

av nedgången i den svenska trävaruexporten till nämnda länder under

denna tid kan således sägas ha uppstått genom en minskning i den svenska

exportens importandel.

Beträffande utvecklingen från januari—september 1956 till motsvarande

period 1957 framgår det av tabellen att såväl Sverige som »övriga Europa»

behöll sin importandel nästan oförändrad i importområde 2. Samtidigt

ökade Sovjetunionen sin importandel i detta importområde med drygt 2

procentenheter medan Canada minskade sin andel där med 3 procentenheter.

Sistnämnda förskjutningar var till största delen följden av en ökning

respektive en minskning av Sovjetunionens och Canadas export till Storbritannien.

Från januari—september 1957 till motsvarande period 1958 minskade Sveriges

importandel med drygt 5 procentenheter i importområde 2. Denna

minskning berodde i första hand på att importandelen i Storbritannien

sjönk med 7 procentenheter. Nedgången i Sveriges importandel i Storbritannien

motsvarades praktiskt taget helt av en uppgång i Canadas importandel

i Storbritannien. Ökningen i Canadas importandel i Storbritannien

— Canadas export dit ökade med 27 procent till 188 tusen standards — kan

ställas i samband med bl. a. att trampfrakterna i oceanfart sjönk kraftigt

mellan ifrågavarande perioder. Exempelvis sjönk U. K. Ghambcr of Shipping’s

specialindex för träfrakter med i genomsnitt 34 procent från åren

1957 till 1958 som helhet. I detta sammanhang kan också nämnas att Finland

ökade sin importandel i Storbritannien med närmare 3 procentenheter

till 22 enheter mellan ifrågavarande perioder 1957 och 1958. Denna utveckling

i exporten på Storbritannien, vilken således står i skarp kon
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Tabell IV: 10. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden och

Storbritannien för exporten av trämassa från Sverige och fyra andra större exportländer

Procenttal

Från

Sexstatsmarknaden

Storbritannien..... * i

Sverige

Finland

Norge

Canada och Förenta

staterna

Perioden januari—juni

1956

1957

1958

1956

1957

1958

1956

1957

1958

1956

1957

1958

44

47

44

16

14

18

10

9

8

12

13

13

36

34

37

19

20

20

19

19

17

20

20

17

Anm. Tabellen bygger på uppgifter om importen i värde räknat och avser varugrupp 251

i SITG: Pulp and Waste Paper.

Källa: OEEC Statistical Bulletins, Foreign Trade, Serie IV.

trast till utvecklingen för den svenska exporten, kan till väsentlig del ha berott

på de möjligheter att sänka priserna som de finska exportörerna torde

ha fått vid devalveringen av den finska marken med 28 procent i september

1957.

Tabell 9 våsar importandelarnas storlek under första hälften av åren

1956—1958 för exporten — i värde räknat — av papper och papp (exklusive

träfiberplattor) från Sverige, Finland och Canada till sexstatsmarknaden och

Storbritannien.

De tre exportländerna i tabellen är de största exportörerna av papper och

papp till sexstatsmarknaden och Storbritannien tillhopa. Dessa båda importområden

tar tillsammans drygt hälften av Sveriges export av papper

och papp. Av exporten 1958 gick sålunda 35 procent till sexstatsmarknaden

och 19 procent till Storbritannien.

Av tabellen framgår att Sverige och Canada har hållit sina importandelar

på sexstatsmarknaden ungefär oförändrade under de tre halvårsperioderna,

medan importandelen för den finländska exporten dit visat en klart stigande

trend. Vidare har importandelen för den svenska exporten till Storbritannien

haft en klart fallande trend, samtidigt som Finlands och — mindre

markerat — Canadas importandelar ökat där. Av det sagda framgår att det

för papp- och pappersexporten — liksom för trävaruexporten — syns ha

varit främst i Storbritannien som de större exportörerna har konkurrerat

om importandelarna. Det ligger vidare nära till hands att associera nedgången

för Sverige och uppgången för Finland och Canada också när det

gäller importandelarna för papp- och pappersexporten med samma faktorer,

som bör ha medverkat till motsvarande förändringar i importandelarna

för trävaruexporten från dessa tre exportländer, alltså devalveringen av den

finska marken i september 1957 och — med tanke på exporten från Canada

— minskningar i oceantrampfrakterna från 1957 till 1958. Ett närmare studium

av olika undergrupper — tidningspapper å ena sidan och övrigt papper

samt papp å andra sidan — syns också ge vid handen att förändringarna

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bill. I): Reviderad nationalbudget för år 1959

43

Tabell TV: 11. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden, Norge,

Förenta staterna, Danmark och Storbritannien för exporten av järn och stål

från Sverige, Frankrike, Västtyskland och Belgien-Luxemburg

Procenttal

\ Från

Sverige

Frankrike

Västtyskland

Belgien-

Luxemburg

\

Till \

1956

1957

1958

1956

1957

1958

1956

1957

1958

1956

1957

1958

Sexstatsmarknaden.....

4,2

3,7

3,5

20,6

18,6

17,6

15,7

20,9

20,2

30,9

26,4

27,4

Norge, Danmark, Förenta

staterna, Storbritannien

5,8

6,5

7,4

15,3

14,6

8,5

12,4

16,9

16,1

23,4

20,1

19,2

Anm. Tabellen bygger på uppgifter om importen i värde räknat och avser varugrupp 681 i

SITC: Iron and Steel. Denna varugrupp omfattar bl. a. hela gruppen handelsfärdigt järn och

stål, varom talas i den i detta kapitel ingående prognosen för utrikeshandeln. I den svenska

exporten 1957 utgjorde sådant handelsfärdigt järn och stål ca 80 procent av varugrupp 681.

Källa: OEEG Statistical Bulletins, Foreign Trade, Serie IV.

i importandelarna inle till större delen berott på ef terf rågeförskjutningar

mellan olika varuslag.

Av tabell 10 framgår importandelarnas storlek under första hälften av

åren 1956—1958 för exporten av massa — i värde räknat — till sexstatsmarknaden

och Storbritannien från Sverige och fyra andra större exportländer.

Av den svenska massaexporten 1958 gick 41 procent till sexstatsmarknaden

och 32 procent till Storbritannien.

Uppgifterna i tabellen tyder inte på någon mer påtaglig förändring i importandelen

för den svenska massaexporten mellan ifrågavarande perioder.

Av tabellen framgår vidare att inte heller för de övriga importländerna har

någon mer markerad trendmässig förändring i importandelarna inträffat

mellan de tre halvårsperioderna vare sig för exporten på sexstatsmarknaden

eller på Storbritannien. En viss ökning för Finland och en viss minskning

för Norge och för Canada och Förenta staterna tillhopa mellan ifrågavarande

perioder 1957 och 1958 kan dock iakttas.

Företagna beräkningar tyder på att från första halvåret 1957 till första

halvåret 1958 har exporten till ifrågavarande avsättningsländer av mekanisk

massa och dissolvingmassa hävdat sig markerat sämre än exporten av

annan kemisk massa än dissolvingmassa. Denna utveckling syns åtminstone

delvis böra ställas samman med nedgången i importandelen för den norska

massaexporten, i vilken den mekaniska massan väger mycket tyngre än för

de övriga exportländerna.

I tabell 11 finns uppgifter om importandelarna under första halvåret

1956—1958 för exporten av järn och stål — i värde räknat — från Sverige,

Frankrike, Västtyskland och Belgien-Luxemburg till sexstatsmarknaden och

lill Norge, Förenta staterna, Danmark och Storbritannien.

Bortsett från Sverige är de i tabellen medtagna enskilda exportländerna

de tre största exportörerna av järn och stål till OEEC-länderna. Till importområdena

i tabellen gick sammanlagt ungefär två tredjedelar av den sven
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Tabell IV: 12. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden, Norge,

Förenta staterna, Danmark och Storbritannien för exporten av verkstadsprodukter

exklusive fartyg från Sverige och vissa andra exportområden

Procenttal

Från

Sverige

Förenta

Storbritannien

Sexstats-

staterna

marknaden

Perioden januari—juni

Till ''

1956

1957

1958

1956

1957

1958

1956

1957

1958

1956

1957

1958

Sexstatsmarknaden.....

Norge, Danmark, Förenta

3,3

3,2

2,8

20,6

20,2

20,0

14,0

13,7

13,1

50,9

52,8

52,9

staterna, Storbritannien

7,1

7,1

7,0

11,7

11,7

8,5

17,5

17,7

19,0

39,3

42,1

43,6

Anm. Tabellen bygger på uppgifter om importen i värde räknat och avser följande nummer

i SITC: 699, Manufactures of Metals, 7, Machinery and Transport Equipment utom 735, Ships

and Boats.

Källa: OEEC Statistical Bulletins, Foreign Trade, Serie IV.

ska exporten av järn och stål 1958. Hälften därav gick till sexstatsmarknaden

enbart.

Av tabellen framgår att importandelen för den svenska exporten på sexstatsmarknaden

— kol- och stålunionens länder — haft en minskande trend

från första halvåret 1956 till första halvåret 1958, under det att motsatsen

gällt för exporten till de övriga fyra importländerna. Beträffande de övriga

exportländerna i tabellen har importandelarna genomgående haft en

vikande trend mellan dessa halvårsperioder för Frankrike och BelgienLuxemburg

medan en ökning inträffat för den västtyska exporten.

Tabell 12 visar importandelarnas storlek under första hälften av åren

1956—1958 för exporten —- i värde räknat — av verkstadsprodukter, exklusive

fartyg, till sexstatsmarknaden och till Norge, Förenta staterna, Danmark

och Storbritannien från Sverige och från de viktigaste exportområdena.

Av den svenska exporten av dessa verkstadsprodukter 1958 gick 18 procent

till sexstatsmarknaden, 11 procent till Norge, 10 procent till Förenta

staterna, 7 procent till Danmark och 4 procent till Storbritannien. Uppgifterna

i tabellen tyder på att importandelen för den svenska exporten till

sexstatsmarknaden har minskat mellan ifrågavarande perioder. Importandelarna

för den svenska exporten till de övriga i tabellen upptagna länderna

har däremot genomsnittligt förblivit ungefär oförändrade.

Denna utveckling för den svenska exporten kan jämföras med vissa, i annat

sammanhang gjorda beräkningar1 rörande utvecklingen under den förra

stagnationsperioden i den västeuropeiska kapitalvaruindustrin, som inträffade

1952—1953. Mellan dessa båda år sjönk andelen för den svenska exporten

av verkstadsprodukter — till såväl världen som helhet som till bl. a.

Nordamerika och Västeuropa tagna för sig. Minskningen i dessa andelar

1 Se Meddelanden från Konjunkturinstitutet, hösten 1958 sid. 16 o. f.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

45

blev därvid, relativt sett, avsevärt större för exporten till världen som helhet

än för exporten till de båda sistnämnda områdena.

Beträffande importandelarna för exporten från de övriga länderna och

länderområdena visar uppgifterna i tabellen att andelarna för exporten från

sexstatsmarknaden haft en klart stigande trend genomgående medan en viss

minskning registrerats för Förenta staterna. För exporten från Storbritannien

är utvecklingen mer svårbestämd.

Värdet för den svenska exporten av de verkstadsprodukter som uppgifterna

i tabell 12 avser — alltså bl. a. exklusive fartyg — ökade med ca 4 procent

till 2 570 miljoner kronor från 1957 till 1958. Därvid ökade exportvärdet

för färdiga bilar med 34 procent till 277 miljoner kronor medan exportvärdet

för de övriga varorna i denna grupp ökade med endast drygt 1

procent. Av denna ökning i bilexporten gick en dominerande del till Förenta

staterna.

Som framgår av följande tablå över exporten 1957 och 1958 av personoch

lastbilar i tusental enheter från de sex största exportländerna i världen

syns den svenska exporten ha hävdat sig mycket väl under denna tid.

1957 1958 Förändring 1957—

1958 i procent

Västtyskland............ 584,3 733,1 + 25

Storbritannien .......... 549,6 599,3 + 9

Frankrike .............. 251,9 374,3 + 49

Förenta staterna ........ 373,1 301,7 — 19

Italien.................. 119,1 169,3 + 42

Sverige.................. 24,4 37,1 + 52

Totalt 1 902,4 2 214,8 + 16

Bilexporten från dessa sex länder torde uppgå till ungefär 98 procent

av den totala världsexporten av bilar. Denna export bestod till fyra femtedelar

av personbilar och bussar och till en femtedel av lastbilar. Även den

svenska exporten av lastbilar enbart hävdade sig bättre från 1957 till 1958

än lastbilsexporten från de övriga länderna i genomsnitt. Den svenska lastbilsexporten

ökade nämligen med 2 procent mellan dessa båda år medan

lastbilsexporten från de fem övriga länderna minskade med 6 procent.

Slutligen kan här nämnas att den svenska personbilsexportens importandel

i Förenta staterna syns ha sjunkit från 1957 till 1958. Den totala importen

av personbilar till detta land ökade nämligen med ungefär 80 procent

till ca 375 000 bilar mellan dessa båda år medan importen från Sverige

endast ökade med 65 procent till 19 300 bilar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

V. De privata konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

a) Löner

Sedan den preliminära nationalbudgeten framlades har på en del områden

ny lönestatistik framkommit, varigenom löneberäkningarna för 1958

kunnat revideras. Revideringen innebär emellertid endast oväsentliga justeringar

i förhållande till den preliminära beräkningen. Beträffande industriarbetare

föreligger numera socialstyrelsens lönestatistik avseende fjolårets

sista kvartal. Enligt denna låg den genomsnittliga timförtjänsten i

november 1958 4,8 procent högre än vid samma tidpunkt föregående år.

Eftersom de avtalsmässiga lönehöjningarna för i fjol beräknas till ca 2 1/2

procent, utgjorde löneglidningen under loppet av 1958 närmare 2 1/2 procent

mot ca 3 procent under 1957 och 3 1/2 procent under 1956. Den successiva

avmattningen på arbetsmarknaden har sålunda kommit till uttryck

i avsaktande löneglidning. Räknat på årsgenomsnitt steg den genomsnittliga

timförtjänsten för industriarbetare med 5 procent från 1957 till 1958.

Samtidigt förkortades den ordinarie arbetstiden för ca 90 procent av industriarbetarna

med en timme per vecka, vilket gör att för dessa stegringen i

år sförtjänsterna blev mindre eller endast 3 procent.

För industritjänstemän registrerades en lönestegring på drygt 5 procent,

varav ca 3 1/2 procent genom de centrala avtalen. För handelsanställda utgjorde

löneökningen 4—5 procent. Lantarbetarna fick sina avtalslöner höjda

med ca 3 1/2 procent, vartill kom ca 2 procent som kompensation för höjda

bostadsavgifter. Löneglidningen på detta område beräknas ha varit obetydlig.

Statstjänstemännens löner ökade med ca 3 procent till följd av höjda

månadslöner och med drygt 1 procent till följd av tjänsteförteckningsändringar

m. in. Om man tar hänsyn till den samtidiga arbetstidsförkortningen

uppstår en ytterligare lönelyftning i relation till arbetstiden med ca 1 /2 procent.

Sammanvägs lönehöjningarna för olika grupper och näringsgrenar, finner

man att den genomsnittliga lönenivån har stigit med ca 4 1/2 procent från

1957 till 1958. På grund av arbetstidsförkortningen blev stegringen i årsförtjänsterna

totalt sett drygt 1 procent lägre. Den totala sysselsättningen

har beräknats varit i stort sett oförändrad mellan 1957 och 1958 och den

sammanlagda effekten av överflyttningar mellan näringsgrenar med olika

löneläge och av förändringar i övertids- och korttidsarbetets omfattning kan

förmodas ha varit endast obetydlig, ökningen av den totala lönesumman

från 1957 till 1958 kan därmed beräknas till omkring 3 1/2 procent eller

till samma tal som erhölls vid de preliminära beräkningarna.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

47

Någon underbyggd bedömning av löneutvecklingen under innevarande år

kunde inte presenteras i den preliminära nationalbudgeten. Eftersom avtalsförhandlingarna

nu i det närmaste har slutförts, kan emellertid inkomstförändringarna

bättre överblickas. Vägledande för hela avtalsrörelsen blev

den i mars träffade centrala överenskommelsen mellan SAF och LO. Enligt

denna uppgörelse angavs för lönehöjningar under 1959 en kostnadsram

motsvarande 2 procent vid arbete på tidlön och 11/2 procent vid ackordsarbete.

Lönejusteringarnas fördelning inom denna kostnadsram lämnades

till parterna inom respektive avtalsområden. De därpå följande förbundsvisa

förhandlingarna på SAF—LO-området har snabbt avslutats och i samtliga

fack har den centrala uppgörelsen kommit att tillämpas. För den största

löntagargruppen — industriarbetarna — kan den genomsnittliga avtalsmässiga

timförtjänsthöjningen för 1959 beräknas till inemot 2 procent. Därvid

har hänsyn tagits till speciella tillägg inom branscher med utpräglad

låglönekaraktär såsom sågverk, tändsticksfabriker, bagerier, konservfabriker,

tobaksfabriker m. in. Även för skogsbruket och för byggnadsarbetarna

beräknas de nya avtalen ha resulterat i en genomsnittlig timlönestegring på

ca 2 procent. $$

Enligt uppgörelsen förband sig SAF och LO att verka för att de för

överenskommelsen vägledande riktlinjerna skulle följas även för andra

grupper än de direkt berörda (avtalsförhandlingarna för sjöfolket och anställda

inom hotell- och restaurangbranschen undantogs dock från detta

åtagande). De avtalsmässiga lönehöjningarna kom också ehuru med vissa

undantag att hålla sig omkring 2 procent även för stora grupper utanför

SAF:s och LO:s gemensamma område. Bland de grupper som fått sina avtalslöner

höjda med mer än 2 procent märks bl. a. handelsanställda som

erhållit en genomsnittlig lönelyftning på drygt 2 1/2 procent. Eftersom någon

reduktion för den samtidiga arbetstidsförkortningen inte äger rum blir

lönehöjningen i relation till arbetstiden drygt 4 1/2 procent.

Industritjänstemännens löner har höjts med ca 2 procent. Statstjänstemännen

fick sina löner höjda med 2 procent, vartill kommer upplyftningen

av vissa tjänster till högre lönegrader. På grund av arbetstidsförkortningen

blir den genomsnittliga lönestegringen per timme räknat ytterligare något

större. Den genomsnittliga avtalsmässiga höjningen av lönenivån för samtliga

löntagare under 1959 kan sålunda beräknas till omkring 2 procent.

Lönestegringarna genom löneglidningen är svårare att förutse. Med hänsyn

till arbetsmarknadsläget bör man dock kunna räkna med alt den avsaktning

i löneglidningstakten som ägt rum de senaste åren kommer att

fortsätta även under innevarande år. Med detta antagande kan den genomsnittliga

lönenivåns stegring till följd av löneglidningen beräknas till ca

1 1/2 procent. Totalt sett skulle den genomsnittliga lönenivån för samtliga

löntagare därmed komma att sliga med omkring .‘i 1/2 procent från 1958 till

1959.''

Den totala lönesumman påverkas också av sysselsättningsläget och arbetstidsförkortningen.

Antalet sysselsatta personer har beräknats komma

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Tabell V: 1. De privata konsumenternas inkomster och utgifter 1957—1959

1958

Förändring

Miljoner kronor

1957—1958

1958—1959

i löpande priser.

prognos

Inkomster

Löner..............................................

32 200

+ 1100

+ 1000

Enskilda företagares inkomster......................

5 400

0

0

1) Jordbrukare....................................

2 500

— 100

2) Övriga företagare..............................

2 900

+ 100

Kapitalinkomster (netto)............................

500

0

0

Inkomstöverföringar ................................

3 800

+ 500

+ 200

Utbetalda försäkringsbelopp ........................

1700

+ 100

+ 100

Ofördelad restpost av inkomster ....................

2 900

+ 200

+ 200

Summa

46 500

+ 1900

+ 1500

Utgifter

Direkta skatter och avgifter ........................

9 600

+ 450

+ 500

Försäkringspremier..................................

1800

0

0

Konsumtion........................................

33 300

+ 1900

+ 1000

Sparande (exkl. försäkringssparande) ................

1800

— 450

0

Summa

46 500

+ 1900

+ 1500

Källa för 1957—1958: Konjunkturinstitutets nationalräkenskaper.

att öka något 1958—1959 om man ser till årsgenomsnitten. Genom arbetstidsförkortningen

reduceras emellertid årsförtjänsterna för de berörda grupperna,

främst industriarbetarna, med 2 procent och den totala lönesumman

med drygt 1 procent. Den totala lönesummans ökning från 1958 till 1959

kan således beräknas till ca 3 procent, ett procenttal som ligger mellan de

två alternativ som kom till användning i den preliminära nationalbudgeten.

b) Övriga inkomster

Ännu föreligger endast osäkra uppgifter rörande utveckligen av andra inkomster

än löner under 1958. För jordbrukarnas inkomster beräknas en

minskning med ca 3 procent ha inträtt från 1957 till 1958. Övriga företagares

inkomster syns däremot ha ökat med ca 2 procent, medan kapitalinkomsterna

under samma period förblev oförändrade. Något nytt material har

ej framkommit som föranleder en justering av den preliminära nationalbudgetens

prognos för utvecklingen från 1958 till 1959 — praktiskt taget oförändrade

jordbrukar- och kapitalinkomster samt en något lägre ökning än

1957—1958 i övriga företagares inkomster.

Inkomstöverföringarna från det offentliga till hushållen ökade under 1958

med ca 500 miljoner kronor. Därav svarade folkpensionerna och barnbidragen

för vardera ca 200 miljoner kronor. Från 1958 till 1959 beräknas ökningen

av inkomstöverföringarna komma att uppgå till ca 200 miljoner kronor.

Denna sammanhänger främst med ökade statliga kostnader för folkpensioneringen.

Till hushållen utbetalda försäkringsbelopp ökade 1957—1958 med

drygt 100 miljoner kronor. En något mindre ökning har förutsetts för 1959.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Dill. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

49

c) Direkta skatter och avgifter samt försäkringspremier

Hushållens inbetalningar av direkta skatter och avgifter ökade 1957—1958

med ca 450 miljoner kronor. För innevarande år har stegringen utöver 1958

års nivå beräknats till 500 miljoner kronor. Inkomstöverföringarna från

det offentliga beräknas å andra sidan som nämnts endast stiga med 200

miljoner. Detta innebär att nettot av förändringarna i överföringarna under

1959, i motsats till under 1958, skulle komma att utfalla till förmån för det

offentliga. Hushållens utgifter för försäkringspremier ökade med knappt 50

miljoner kronor 1957—1958 och förutses under innevarande år komma att

öka ungefär lika mycket.

I betydelsen summa inkomster minus direkta skatter, avgifter och försäkringspremier

ökade hushållens för konsumtion disponibla inkomster 1957—

1958 med 1,5 miljard kronor eller nära 4 1/2 procent. Ökningen från 1958 till

1959 kan beräknas till 1 miljard kronor eller ca 3 procent. (Tabell 1.)

2. Konsumentpriserna

Under inflytande av den internationella konjunkturavmattningen utvecklades

under fiolåret de svenska konsumentpriserna jämförelsevis lugnt. Uppgången

i konumentprisindex under årets lopp var 2,8 procent och ägde huvudsakligen

rum under första kvartalet. Den härrörde i första hand från

kostnadssidan som ett resultat av administrativa åtgärder och med löneutvecklingen

sammanhängande tjänsteprisstegringar. Av indexhöjningen kan

nämligen 1,3 procent återföras på höjda indirekta skatter och 0,9 procent på

dyrare tjänster. Beräknat på årsmedeltalen blev emellertid prisstegringen

1957—1958 nära 4 1/2 procent d. v. s. av samma storleksordning som 1955—

1956 och 1956—1957, beroende på den relativt kraftiga prisstegringen augusti

1957—april 1958.

Utvecklingen av konsumentprisindex under 1957 och 1958 kontrasterar

mot den som registrerats för parti- och importpriserna. Speciellt gäller detta

om man begränsar sig till att se på totalindexserierna. Medan konsumentprisindex

under perioden stigit med 7 procent har parti- och importprisindexarna

sjunkit med 2 respektive 16 procent. Den grundläggande orsaken

till skiljaktigheter i utvecklingen mellan berörda prisindexar är att råvaror,

halvfabrikat och konsumtionsvaror av stapelvarukaraktär, vilka utgör dominerande

komponenter i framför allt importprisindex, har fallit i pris medan

däremot höjningar inträffat i fråga om indirekta skatter, tjänster samt

mera individualiserade konsumtionsvaror som väger tungt i konsumentprisindex.

Om den sistnämnda indexens vikter tillämpas även på importprisindex

erhålls en sins emellan mycket god överensstämmelse med avseende på

de konsumtionsvaror som ingår i båda indexserierna.

Utsikterna till att den stabilitet som präglat prisutvecklingen under större

delen av fjolåret kommer att bestå även under 1959 kan bedömas som relativt

gynnsamma. Om den prisnivå som uppnåddes i mars förblir oförändrad un4

llihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 150. Bihang D

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

der resten av året skulle den genomsnittliga prishöjningen mellan 1958 och

1959 komma att begränsas till 1/2 procent. Eventuella rubbningar av denna

stabilitet kan snarare väntas uppkomma ur den inhemska prisbildningen

än via de internationella prisrörelserna. Kurvan över råvaruprisutvecklingen

pekar visserligen uppåt för närvarande. Någon påtaglig inverkan därav

på de svenska konsumentpriserna är dock inte trolig. Råvaruprisuppgången

är mycket modest och i viss mån spekulativt betonad, så att den snart

kan komma att bromsas upp. Dessutom bär priserna inom berörda varuområden

till stor del redan fastställts för 1959. Även en relativt kraftig råvaruprisuppgång

skulle således knappast på allvar slå igenom förrän 1960.

Det ansträngda konkurrensläget inom flera av dessa varuområden torde

också i och för sig stimulera till att producenterna försöker bära eventuella

kostnadsstegringar själva.

Världsmarknadspriserna för livsmedel har på sistone varit på nedgående

och väntas sjunka ytterligare fram till hösten. Genom det löpande prisavtalets

konstruktion påverkas de svenska livsmedelspriserna i samma riktning.

Någon utlösning av de i avtalet ingående spärreglerna kan nämligen inte

väntas inträffa före avtalsperiodens utgång den 31 augusti 1959. Även i det

nya preliminära prisavtalet för jordbruksprodukter, vilket avses gälla under

de därpå följande sex åren, stipuleras viss anknytning till världsmarknadspriserna.

De nu gällande spärreglerna — fem-, sex- och tjugofemprocentsreglerna

— slopas och ersätts med två nya: en treprocentsregel och en

regel om automatisk anknytning av jordbrukarinkomsterna till industriarbetarlönerna

i de två lägsta dyrortsgrupperna. Enligt den senare skall årslönens

förändringar (inkl. löneglidning) medföra den förändring av importavgifterna

som erfordras för att möjliggöra en motsvarande procentuell ökning

i basjordbrukarnas årsinkomst (storleksgruppen 10—20 hektar).

Enligt treprocentsregeln avses vid upp- eller nedgång i världsmarknadspriserna

en korrigering av importavgifterna och därmed de inhemska priserna

komma att ske förhållandevis snabbt, så att sistnämnda priser återföres

mot den gällande mittprisnivån. Till grund för denna spärregel ligger två

nya indexar, nämligen världsmarknads- och kostnadsindex (VM- och Kindex).

VM-index omfattar de ur det svenska jordbrukets synpunkt viktigaste

av de varor som går i internationell handel. K-index omfattar såväl

kostnader för drift och underhåll som normala avskrivningar av byggnader

ooh maskiner samt räntekostnader för lånat kapital. De i detta index medtagna

posterna har beräknats motsvara ungefär hälften av totalkostnaderna

för bas- och normjordbruk. I kostnadsindex ingår däremot inte ränta å eget

kapital och inte heller arbetskostnader. Då skillnaden mellan K-index och

VM-index i tre månader i följd överstigit 3 procent skall importavgifterna

och prisgränserna för konsumtionsmjölk justeras så, att medeltalet av nominella

producentprisindex för de tre månaderna beräknas komma att ändras

med hälften av nyssnämnda skillnad, d. v. s. med minst 1 1/2 procent.

Justeringar av införselavgifterna till följd av ändringar i K-index eller

ändringar i industriarbetarnas löner medför — i motsats till justeringar för

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

51

ändringar i VM-index — att den nominella producentprisnivån kommer att

överstiga eller understiga gällande genomsnittliga mittprisnivå. Överstiger

ändringar av importavgifterna till följd av ändringar i K-index eller industriarbetarlönen

genomsnittligt 3 procent skall mittpriserna höjas eller sänkas

med samma belopp som det, med vilket importavgiften höjts eller sänkts

på grund av nämnda förändringar.

Ingen av prisavtalets två nya spärregler torde hinna få någon inverkan

på 1959 års prisnivå. Livsmedelspriserna väntas emellertid komma att höjas

något från 1 september 1959 till följd av de höjningar av importavgifterna

som skall vidtas vid det nya prisavtalets ikraftträdande. Effekten därav på

årets prisnivå kommer sannolikt att neutraliseras av prisfall under våren

och sommaren under förutsättning att den förväntade kraftiga nedgången i

världsmarknadspriserna verkligen inträffar. Med hänsyn härtill bör man

kunna räkna med genomsnittligt i det närmaste oförändrade livsmedelspriser

under 1959.

Beträffande riskerna för stabilitetsstörningar via den inhemska prisbildningen

knyter sig det största intresset till tjänsteområdet. Här uppstår frågan

i vad mån årets lönestegring kommer att slå igenom i form av en ökning

av priserna. Sambandet mellan lönestegring och dylika prisstegringar

är emellertid långt ifrån fullständigt. Erfarenheter från tidigare år antyder

att man bör kunna räkna med att ifrågavarande tjänster kommer att stiga

med ungefär halverad lönestegringstakt, d. v. s. med 11/2 procent under

1959, motsvarande 0,2 procent på totalindex.

Sannolikheten för autonoma prisstegringar under innevarande år kan betraktas

som mycket obetydlig. De stegringar som är eller kan bli aktuella

är främst av administrativ natur. Häribiand märks en till den 1 juli beslutad

hyreshöjning samt en planerad höjning av vissa SJ-taxor. Den sammanlagda

effekten av dessa åtgärder på prisnivån torde understiga 0,1

procent.

I frånvaro av skärpningar i den indirekta beskattningen kan den sammanlagda

ökningen i konsumentpriserna från 1958 till 1959 beräknas bli

ca 1 procenl. Någon allmän omsättningsskatt syns inte komma att införas

i år. 3

3. Konsumtion och sparande

Enligt den nyligen slutförda nationalräkenskapen ökade hushållen från

1957 till 1958 sin konsumtion av varor och tjänster med 1,9 miljard kronor

eller 0 procent i löpande priser och med 2 1/2 procent i fasta priser. Den

reala ökningen översteg därmed med ca 1/2 procent den som inträffade

1956—1957. Eftersom priserna som nämnts steg med 4 1/2 procent förslog

inte tillskottet i disponibel inkomst till utgiftsökningens täckande. Denna

blev möjlig endast genom alt hushållen minskade sitt sparande från 1957

till 1958 med ca 450 miljoner kronor, varigenom sparkvoten sjönk med inemot

2 procentenheter. Utvecklingen av den privata konsumtionen under

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

de senaste åren, totalt och för huvudgrupperna, framgår av kap II tabell 4

och sid. 5—7.

Utvecklingen från 1958 till 1959 har beräknats ge ett tillskott med ca

1 miljard kronor i hushållens disponibla inkomster. Härav beräknas ca en

tredjedel bli absorberade av höjda konsumentpriser. Hushållen kan således

1958—1959 öka sin reala konsumtion med inemot 700 miljoner kronor eller

omkring 2 procent under förutsättning att det sparade beloppet bibehålies

oförändrat och att prisstegringen inte blir större än som kalkylerats. Möjligheten

av en lägre volymökning i samband med en uppgång i hushållssparande!

ter sig föga sannolik ehuru den inte helt kan uteslutas. Å andra sidan

kan utrymmet för större konsumtionsökning genom ytterligare nedpressning

av sparkvoten antas vara snävt begränsat, med hänsyn till att

sparandet 1958 sjönk till en osedvanligt låg nivå. Prognosen om en tvåprocentig

ökning av konsumtionsvolymen stämmer också överens med den analys

av efterfrågetendenserna på olika varuområden, som redovisades i den

preliminära nationalbudgeten. Det material som sedan dess tillkommit har

inte givit någon anledning till ändring av analysens konklusioner.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

53

VI. Den offentliga verksamheten

1. Staten

Den statsfinansiella utvecklingen

De sammanställningar av statsfinanserna som redovisas i det följande

grundas helt på statsbokföringen för 1957 och 1958 och 1957/58 samt riksstaten

för 1958/59 och budgetförslaget för 1959/60, i de båda senare fallen

med därefter vidtagna kompletteringar.

Utvecklingen av stålens inkomster redovisas i tabell 1. Den behållna inkomsten

av direkta skatter väntas minska med ca 200 miljoner kronor mellan

budgetåren 1958/59 och 1959/60. Härvid har räknats med att den extra

bolagsskatten slopas fr. o. in. 1960. Uppbördssystemets konstruktion medför

att statens inkomster av direkta skatter varierar mycket starkt mellan våroch

hösthalvåren. Under vårhalvåren inbetalas kvarstående skatt och fyllnadsskatt

medan överskjutande skatt utbetalas från statskassan under

hösthalvåren. Under första halvåret 1959 beräknas summan av kvarstående

skatt och fyllnadsskatt uppgå till drygt 1 200 miljoner kronor eller ca 300

miljoner kronor mindre än våren 1958 medan utbetalningarna av överskjutande

skatt hösten 1959 kan beräknas till ungefär samma belopp som hösten

1958. Statens totala inkomster av direkta skatter första halvåret 1959 kan

beräknas bli ca 100 miljoner kronor lägre än våren 1958.

Statens inkomster av indirekta skatter beräknas komma att stiga med 490

miljoner kronor eller 10 procent från 1957/58 till 1958/59. Stegringen är betingad,

förutom av eu automatisk ökning, också av att höjningen av de indirekta

skatterna på våren 1958 får full effekt först under budgetåret 1958/59.

För budgetåret 1959/60 tyder de förnyade uppskattningarna på en ökning

med ca 225 miljoner kronor. De totala statsinkomsterna kan beräknas öka

med knappt 75 miljoner kronor eller drygt en halv procent mellan 1958/59

och 1959/60.

Statens löpande utgifter har sammanställts i tabell 2. De löpande utgifterna

består lill ungefär två tredjedelar av överföringsutgifter och till ca en

tredjedel av konsumtionsutgifter, d. v. s. löner, hyror och andra omkostnader

för annat än investeringar, överföringsutgifterna var under andra halvåret

1958 ca 225 miljoner kronor större än under första halvåret, främst till

följd av höjningen av de individuella folkpensionsbeloppen samt ökade räntekostnader.

På grundval av utfallsberäkningarna för hela budgetåret

1958/59 kan överföringsutgifterna under första halvåret 1959 uppskattas

komma ait bli något lägre än under hösten 1958. För hösthalvåret 1959 kan

förutses en ny, huvudsakligen automatisk ökning av de direkta inkomstöverföringarna

till hushållen, medan subventionerna beräknas sjunka, överföringarna

till kommunerna kan emellertid beräknas öka och sammanlagt

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Tabell VI: 1. Statens inkomster 1957—1959/60

Miljoner kronor

Direkta skatter ..............

Indirekta skatter..............

Inkomst av kapital och rörelse

1. Räntor och utdelningar ..

2. Vinst från affärsverk ....

Övriga inkomster ............

Summa

1957

1958

1957/58

Utfall

1958/59

Prognos

1959/60

Prognos

I

II

I

II

3 525

2 308

418

304

114

118

6 369

1940

2 211

182

126

56

98

4 431

4 270

2 648

540

323

217

130

7 588

2 231

2 445

201

101

100

98

4 975

6 210

4 859

722

449

273

228

12 019

6 397

5 345

663

370

293

231

12 636

6195

5 569

681

404

277

264

12 709

Källa: Riksräkenskapsverket.

kan statens överföringsutgifter komma att stiga med drygt 200 miljoner kronor

mellan första och andra halvåret 1959. Ökningen mellan 1957/58 och

1958/59 uppskattas till 875 miljoner kronor och för 1959/60 beräknas en

ytterligare ökning med ca 300 miljoner kronor.

Den statliga konsumtionen beräknas ha stigit från 1957 till 1958 med 6

procent i löpande priser och 2 procent i volym. Från 1958 till 1959 beräknas

i den preliminära nationalbudgeten den statliga konsumtionens volym stiga

med 4 procent. Någon anledning att revidera denna uppskattning syns inte

föreligga.

En sammanfattning av den statsfinansiella utvecklingen under 1957 och

1958 samt 1957/58—1959/60 har gjorts i tabell 3. I uppgifterna om statens

investeringar ingår dels investeringsutgifterna på driftbudgeten, främst under

försvars- och kommunikationsdepartementets huvudtitlar, dels avskrivningsmedel

för realinvestering och dels slutligen investeringsbemyndiganden

Tabell VI: 2. Statens löpande utgifter 1957—1959/60

Miljoner kronor

1957

1958

1957/58

1958/59

1959/60

Utfall

Prognos

Prognos

I

II

I

II

Inkomst överföringar......

2 642

2 849

3 346

3 510

6195

7 070

7 374

1. Räntor....................

236

325

248

340

573

615

685

2. Subventioner ..............

308

337

441

448

778

948

862

3. Direkta inkomstöverföringar

till hushåll och organisationer

1402

1456

1599

1 736

3 055

3 357

3 461

4. Inkomstöverföringar till kom-

muner ....................

696

731

1058

1046

1789

2150

2 366

Konsumtion ................

1490

1363

1602

1417

2 965

3 250

3 488

1. Löner och pensioner........

970

999

1060

1062

2 059

2. Övrigt ....................

520

364

542

355

906

Summa

4132

4 212

4 948

4 987

9160

10 320

10 862

Källa: Riksräkenskapsverket.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

55

Tabell VI: 3. Statens ekonomiska verksamhet 1957—1959/60

Miljoner kronor

1957

1958

1957/58

1958/59

1959/60

Utfall

Prognos

Prognos

I

II

I

II

A. Inkomstöverföringar till sta-

ten........................

6 369

4 431

7 588

4 975

12 019

12 636

12 709

B. Inkomstöverföringar från sta-

ten........................

2 642

2 849

3 346

3 570

6195

7 070

7 374

C. Disponibel inkomst (A—B)

3 727

1582

4 242

1405

5 824

5 566

5 335

D. Konsumtion ..............

1490

1363

1602

1417

2 965

3 250

3 488

E. Bruttoinvesteringar ........

1421

1351

1348

1256

2 699

3157

3 509

F. Finansiellt sparande

(C D—E) ................

816

— 1132

1292

— 1268

160

— 841

— 1662

G. Utlåning..................

507

533

731

479

1264

1031

1 192

H. Checkräkning i riksbanken,

steriliseringar, folkpensione-

ringsfonden................

419

90

194

— 457

284

— 450

I. Diverse transaktioner ......

— 258

522

— 366

199

156

I

Förskott ..................

— 202

243

— 233

260

10

•

Andra ....................

— 56

279

— 133

— 61

146

J. Upplåning (G + H + I — F)

— 148

2 277

— 733

1489

1544

1422

2 854

K. Upplåning exkl. H ........

— 567

2187

— 927

1946

1260

1872

2 854

för realinvestering på kapitalbudgeten. Den del av investeringarna i statens

kapitalfonder som finansierats på annat sätt ingår således inte. De statliga

investeringarna behandlas närmare i kapitel VII.

Skillnaden mellan statens inkomster och dess överföringsutgifter representerar

den för konsumtion och investering disponibla inkomsten (rad C i

tabell 3). Statens disponibla inkomst minskar från 1957/58 till 1958/59 och

kan beräknas sjunka ytterligare från 1958/59 till 1959/60. Den disponibla

inkomsten varierar mycket starkt mellan vår- och hösthalvåren, vilket

främst är ett resultat av variationerna i inkomsterna. Verkan härav på

de disponibla inkomsterna har under 1957 och 1958 ytterligare förstärkts

genom att överföringsutgifterna stigit från vår- till hösthalvåren. Konsumtionsutgifterna

och den del av investeringsutgifterna som finansieras

över budgeten har emellertid varierat i motsatt riktning och i någon

mån dämpat variationsbredden mellan finansieringsöverskotten under vårhalvåren

och finansieringsunderskotten under hösthalvåren. Finansieringssaldot

— det finansiella sparandet — motsvaras av nettoförändringar i statens

finansiella tillgångar och skulder. Det finansiella sparandet1 steg från

1957 med 340 miljoner kronor till plus ca 20 miljoner kronor för hela 1958

mot att ha varit positivt under första halvåret med drygt 1 290 miljoner

kronor och negativt under andra halvåret med 1 270 miljoner kronor. Under

budgetåren 1958/59 och 1959/60 kan förutses betydande förskjutningar

i negativ riktning. För vårhalvåret 1959 kan det finansiella sparandet uppskattas

till ett positivt belopp av storleksordningen 400 -450 miljoner kro
1

Det bär beräknade finansiella sparandet avviker från det som beräknats från nationalräkenskaperna.

Skillnaden sammanhänger bl. a. med att vissa statliga utgifter hänförts till olika

perioder.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

nor eller i runt tal 850 miljoner kronor mindre än under vårhalvåret 1958

och för hösthalvåret till ett avsevärt större negativt belopp än hösten 1958.

Statsskuldens förändring (rad J i tabell 3) beror, förutom av det finansiella

sparandets storlek, också av omfattningen av statens utlåning, förändringar

av kassa (varmed här avses statsverkets och riksgäldskontorets

checkräkningar i riksbanken), förändringar av tillgodohavanden på bundna

räkningar i riksbanken samt av transaktioner vid sidan av riksstaten. Statens

utlåning domineras av utlåningen för bostadsändamål som under senare

år uppgått till 800 å 900 miljoner kronor. Till utlåning har i tabell 3

också förts statens aktieteckningar i LKAB samt rörliga krediter till vissa

myndigheter. Under hösten 1958 skedde en återbetalning av rörliga krediter

med netto 270 miljoner kronor. De rörliga krediterna växlar starkt mellan

halvåren och kan förutses komma att öka under våren 1959. För hela

budgetåret 1958/59 har räknats med en minskning på 170 miljoner kronor.

Förändringarna av medel på bundna räkningar (»steriliseringsmedel») i

riksbanken har under de sistförflutna åren uppgått till betydande belopp och

utgör en viktig förklaringsfaktor till förändringarna i statsskulden (rad J i

tabell 3) sådan den redovisas av riksgäldskontoret. På rad K i tabell 3 redovisas

statsskuldens utveckling efter avdrag för dessa avsättningar och återföringar

(häri har också inkluderats förändringarna på statsverkets och riksgäldskontorets

checkräkningar). Detta belopp motsvarar det statliga utgiftsöverskottet

eller inkomstöverskottet. Transaktionerna med steriliseringsmedlen

är fr. o. in. 1959 avslutade så när som på 90 miljoner kronor som kvarstår

i riksbanken för framtida investeringar i LKAB och som skall återföras

till bolaget först senare. På rad I i tabell 3 har slutligen sammanförts vissa

transaktioner vid sidan av riksstaten. Till stor del utgörs dessa av förskott

som inte överlagts på riksstatsanslag under hösthalvåret utan först i samband

med budgetredovisningen påförts riksstatsanslagen.

Det totala utgiftsöverskottet uppgick under andra halvåret 1958 till 1 946

miljoner kronor. Samtidigt skedde en minskning av steriliseringsmedel och

checkräkningstillgodohavanden med 457 miljoner kronor, varför statsskuldens

ökning begränsades till 1 489 miljoner kronor. För hela budgetåret 1958/59

uppskattas utgiftsöverskottet till 1 872 miljoner kronor, vilket för vårhalvåret

1959 skulle innebära ett överskott av storleksordningen ett hundratal

miljoner kronor. För budgetåret 1959/60 förutses ett totalunderskott (exklusive

tillkommande utgifter) på ca 2 850 miljoner kronor. Med ledning

härav kan underskottet för 1959 uppskattas till ca 2 700 miljoner kronor.

Kreditmarknadsaspekter

Som närmare belystes i den preliminära nationalbudgeten utgör variationerna

i det statliga utgiftsöverskottet den viktigaste faktorn bakom förändringar

i affärsbankernas likvida tillgångar och därmed i hela banksystemets

kreditkapacitet. Även de säsongmässiga fluktuationerna i statens upplåning

motsvaras av en säsongmässig variation i affärsbankernas utlåning till staten

och i deras inlåning, medan inlåningen i övriga kreditinstitut visar eu

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

57

Tabell VI: 4. Vissa kreditinstituts ut- och inlåning 1957—1958

Miljoner kronor

1957

1958

I

II

Hela

I

II

Hela

året

året

Statens utgiftsöverskott gentemot marknaden

— 567

2187

1620

— 927

1946

1019

Kreditinstitutens utlåning

Utlåning till staten

Affärsbanker......................

— 223

1038

815

— 312

868

556

Sparbanker och posten............

139

182

Övrig utlåning

Affärsbanker1 ....................

499

— 311

188

743

123

866

Sparbanker och posten............

948

959

Kreditinstitutens inlåning

Affärsbanker........................

— 87

1 260

1 173

74

1649

1 723

Sparbanker ........................

240

222

462

235

247

482

Postsparbanken ....................

94

47

141

70

77

147

Postgiro............................

— 132

220

88

— 104

98

— 6

1 Utlåning till allmänheten (disponerat belopp).

Anm. Inlåningen i affärsbankerna inkluderar gottgjorda räntor.

jämnare utveckling. Variabiliteten i affärsbankernas utlåning till staten

sammanhänger förutom med den totala statsupplåningens variationer också

med delvis säsongmässigt betingade motsatta variationer i affärsbankernas

utlåning till allmänheten. Som framgår av tabell 4 överstiger de förra dock

avsevärt de senare. Affärsbankernas innehav av statspapper har under hösthalvåren

1957 och 1958 ökat med 1 040 respektive 870 miljoner kronor mot

att ha minskat under vårhalvåren med 200—300 miljoner kronor. Utlåningen

till allmänheten ökade med 500 miljoner kronor under vårhalvåret

1957 och minskade under hösten med över 300 miljoner kronor. Variationsbredden

minskades dock under 1958, då en stor utlåningsökning under vårhalvåret

följdes av en fortsatt ökning under hösten. Affärsbankernas inlåning

har under hösthalvåren 1957 och 1958 ökat med 1 200 respektive 1 650

miljoner kronor efter att ha minskat något under vårhalvåret 1957 och ökat

något under våren 1958.

Utvecklingen på kreditmarknaden under 1959 kommer liksom under de

senaste åren att domineras av ett stort statligt upplåningsbeliov. Då inkomstöverskottet

under vårhalvåret blir avsevärt mindre än våren 1958 torde ansvällningen

av kreditinstitutens och framför allt affärsbankernas inlåningsräkningar

komma att fortsätta under våren i snabbare takt än våren 1958

och ytterligare förstärkas under hösten 1959. Utvecklingen av affärsbankernas

likviditet och inlåningsräkningar kommer vid givet statligt upplåningshehov

att 1)1. a. bero av möjligheterna att placera denna upplåning på marknaden

utanför affärsbankerna och riksbanken. Utvecklingen nndcr tidigare

år ger eu viss ledning för eu bedömning av dessa möjligheter, som med hän
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

syn till osäkerheten i en rad faktorer dock med nödvändighet får karaktären

av räkneexempel.

Det statliga upplåningsbehovet 1959 kan med ledning av tabell 3 uppskattas

till i mycket runt tal 2 700 miljoner kronor. Härav kan uppskattningsvis

400 miljoner kronor absorberas av kapitalmarknadsinstitutens (försäkringsbolag,

sparbanker, posten, jordbrukskassor) trendmässigt stigande

placeringsbehov, som endast obetydligt påverkas av det statliga utgiftsöverskottets

storlek. I riksbanksbalansen motsvaras statens nettoskuld till riksbanken

plus riksbankens valutareserv i stort sett av den utelöpande sedelmängden

och girofordringar på riksbanken. En ökning av den utelöpande

sedelmängden, som inte motverkas av en minskning av statliga myndigheters

eller affärsbankernas relativt stabila checktillgodohavanden i riksbanken,

balanseras därför huvudsakligen av en ökning av riksbankens valutareserv

och/eller en ökning av riksbankens statspappersinnehav. Den utelöpande

sedelmängden har under senare år stigit med 200—250 miljoner kronor

årligen och för 1959 förutsätts en fortsatt ökning av samma storleksordning.

Riksbankens valutareserv kan under 1959 komma att minska med

säg 200 miljoner kronor. Under förutsättning att inga större förändringar

inträffar i riksbankens övriga tillgångar och skulder skulle riksbankens

innehav av statspapper under 1959 kunna öka med i runt tal 400 miljoner

kronor. Behovet att placera statspapper i affärsbankerna skulle under dessa

betingelser komma att bli ca 1 900 miljoner kronor eller 3 1/2 gånger större

än 1958 och mer än dubbelt så stort som 1957. En dylik ökning av affärsbankernas

utlåning till staten måste kraftigt öka innehavet av statspapper

i relation både till den övriga utlåningen och till den totala inlåningen. Den

senare relationen har varit stigande under senare år och uppgick vid slutet

av 1958 till 26,7 procent mot 26,0 och 22,1 procent vid slutet av 1957 och

1956.

Vissa uppgifter till belysning av affärsbanksinlåningens fördelning på

poststorlekar1 samt insättarekategorier har sammanställts i tabell 5. Uppgifterna

avser maj månads slut respektive år, d. v. s. en tidpunkt då inlåningsräkningarnas

belopp regelmässigt är låga på grund av inbetalningarna

av kvarskatt och fyllnadsskatt under vårmånaderna. Affärsbankernas totala

inlåning ökade under femårsperioden juni 1953—maj 1958 med drygt

en tredjedel och var störst i fråga om poster med mindre än 100 000 kronors

behållning. I fråga om poster på mer än 100 000 kronor var ökningen av det

sammanlagda beloppet ungefär 25 procent, samtidigt som antalet poster steg

snabbare och den genomsnittliga behållningen sålunda minskade. Inlåningsökningen

under juni 1957—maj 1958 översteg avsevärt årsgenomsnittet för

hela femårsperioden.

Uppgifter om affärsbanksinlåningens fördelning på insättarkategorier

finns tillgängliga endast för poster över 100 000 kronor, vilka svarat för

drygt 40 procent av den totala inlåningsökningen under juni 1953—maj 1958

1 Med »post» avses en insättares sammanlagda tillgodohavanden på olika räkningar vid ett

bankkontor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

59

Tabell VI: 5. Affärsbankernas inlåning 1953—1958

Antal poster vid

Belopp

Förändring

Belopp

slutet av maj

vid

(procent)

vid

slutet

slutet

1953

1968

av maj

juni

juni

av maj

1953

1953—

1957—

1958

(mkr)

maj

maj

(mkr)

1958

1958

Total inlåning från allmänheten........

10 585

+ 34

+ 10

14143

Poster under 100 000 kronor ..........

4 762

+ 44

+ 13

6 856

Poster på 100 000 kronor och däröver ..

5 978

7 712

5 823

4- 25

+ 8

7 287

Industri............................

1377

1546

2 479

+ 7

+ 17

2 658

Handel och servicenäringar..........

1207

1377

607

+ 9

+ 13

662

Samfärdsel..........................

279

247

374

— 19

— 10

303

Försäkrings- och finansväsen........

577

588

635

+ 25

— 7

796

Allmänna verk och inrättningar......

1092

1461

1 171

+ 72

+ 3

2 016

statliga ..........................

150

211

354

+ 45

— 2

512

kommunala ......................

942

1250

817

+ 84

+ 5

1504

Jordbruk ..........................

62

121

12

+ 117

+ 13

26

Arbetsmarknads- och branschsamman-

slutningar........................

337

435

230

+ 33

+ 3

305

Övrigt..............................

1047

1937

315

-r 05

+ 27

521

Källa: Bank- och fondinspektionen.

och vilkas sammanlagda belopp utgjorde drygt hälften av den totala inlåningen

i slutet av maj 1958. Under femårsperioden som helhet ökade offentliga

myndigheters affärshankstillgodohavanden mycket starkt men en stagnation

inträffade under det sista året av perioden. Industrins inlåning i affärsbankerna

minskade mellan 1953 och 1957 men ökade med 17 procent

från 1957 till 1958. Industrins tillgodohavanden i affärsbankerna (i poster

på 100 000 kronor och däröver) steg från maj 1957 till maj 1958 i avsevärt

snabbare takt än affärsbankernas utlåning till industrin. Inlåningen i procent

av utlåningen som i maj 1953 var 111 och i maj 1957 hade fallit till

102, var i maj 1958 114. Handelns och servicenäringarnas bankinlåning har

utvecklats på ungefär samma sätt som industrins, men inlåning och upplåning

har mellan 1957 och 1958 utvecklats parallellt. Inlåningens relation till

upplåningen var både 1957 och 1958 ca 25 procent.

Sparbankernas inlåning (insättarnas behållning) har från slutet av juni

1953 till slutet av juni 1958 ökat med 3 750 miljoner kronor (42 procent)

eller något mer än affärsbankernas inlåning från allmänheten, som

från maj 1953 till maj 1958 ökade med 3 500 miljoner kronor (34 procent).

Insättarnas tillgodohavanden i postsparbanken har under samma tid ökat

med 1 070 miljoner kronor eller med drygt 39 procent. Från slutet av juni

1957 till slutet av juni 1958 har däremot såväl sparbankernas som postsparbankens

inlåning ökat något långsammare än affärsbankernas.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1959

2. Kommunerna

Den kommunala konsumtionen beräknades i den preliminära nationalbudgeten

ha ökat från 1957 till 1958 med 8 procent i löpande priser och med

4 procent i volym. Reviderade beräkningar visar att den kommunala konsumtionens

volymökning mellan 1957 och 1958 blev 5 procent. Den kommunala

konsumtionens volymmässiga ökning från 1958 till 1959 beräknades

i den preliminära nationalbudgeten till 4 procent. Något nytt material som

kunnat föranleda en revision av denna prognos har inte framkommit, och

prognosen för den kommunala konsumtionen får därför kvarstå oförändrad.

De kommunala investeringarnas utveckling behandlas i kapitel VII.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

61

VII. Investeringarna

Trots den under de senaste åren successivt fortskridande konjunkturavinattningen

har det, såsom framgått av kapitel II, inte inträffat någon dämpning

av den totala investeringsaktiviteten. Volymmässigt har de totala bruttoinvesteringarna

under perioden 1954—1958 stigit med i genomsnitt 3,5 procent

per år, och ökningen har varit mera markant i slutet än i början av

perioden. Även om utvecklingen av de privata investeringarna varit ojämnare

kan man inte heller vad dessa beträffar konstatera någon dämpning.

Det hindrar inte att det under denna period otvivelaktigt har skett en avmattning

i den privata investeringsviljan. Till en början var denna till stor

del framkallad av den ekonomiska politiken, senare har den kompenserats

genom en successiv liberalisering av politiken kompletterad med vissa direkt

investeringsstimulerande åtgärder.

Mest påtagligt kan detta utvecklingsmönster konstateras vad gäller byggnads-

och anläggningsverksamheten, som för övrigt under de senaste åren

stigit snabbare än investeringarna i maskiner och apparater. Efter en drastisk

åtstramning av byggnadsregleringen från hösten 1954 fram till hösten

1955 har tillståndsgivningen därefter successivt ökat. Samtidigt har regleringen

liberaliserats: byggnadstillstånd i tidigare mening krävs inte längre

utan endast igångsättningstillstånd, vilka meddelas av de lokala arbetsmarknadsmyndigheterna.

Från och med den 1 april 1959 har försöksvis

även kravet på igångsättningstillstånd slopats för vissa städer. Den starka

ökningen fr. o. m. 1957 av för industri och handel beviljade byggnads- och

igångsättningstillstånd mognade ut i en betydande ökning av dessa i investeringar

under 1958. Då strömmen av inkomna nya ansökningar för dessa

ändamål under 1958 varit av mindre omfattning än de samtidigt beviljade

tillstånden, har den tidigare uppdämda kön successivt avverkats. Samtidigt

har även bostadsbyggandet och den offentliga byggnads- och anläggningsverksamheten

stigit. Inslaget av beredskapsarbeten har emellertid under de

två senaste åren blivit alltmera påtagligt. Utvecklingen av arbetsmarknadsläget

och sammankrympningen av den tidigare kön av projekt i väntan

på byggnads- och igångsättningstillstånd gjorde det nödvändigt med en

direkt stimulans av den privata investeringsviljan under 1958. Denna har

främst åstadkommits genom att arbetsmarknadsstyrelsen sedan i maj 1958

huvudsakligen efter individuell prövning av de planerade projekten medgivit

utnyttjande av företagens investeringsfonder. Konsekvensen härav för

investeringsutvecklingen under 1959 skall närmare beröras speciellt i samband

med diskussionen av industrins investeringar.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

1. Utgångspunkten för investeringsprognosen för 1959

I den preliminära nationalbudgeten underströks starkt den betydande osäkerhet

som måste vidlåda en investeringsprognos utförd i ett läge med så

oklara perspektiv för konjunkturutvecklingen som det då föreliggande.

Detta gör det nödvändigt med en grundlig omprövning av prognosen. Även

om konjunkturperspektiven fortfarande är långt ifrån klara föreligger dock

på betydelsefulla punkter nytt statistiskt material som möjliggör en sådan

revidering. Sålunda har konjunkturinstitutet framlagt nya beräkningar av

bruttoinvesteringarna under 1958; en redogörelse för dessa har lämnats i

kapitel II. Vidare har kommerskollegium under mars månad företagit en

ny undersökning av investeringsplanerna inom industrin. Likaledes har genom

Sveriges varvsindustriförenings försorg genomförts en ny undersökning

av den väntade omfattningen under 1959 av fartvgsleveranser till

svenska redare. Nya uppskattningar av den sannolika utvecklingen av investeringarna

inom statens affärsdrivande verk föreligger också. Vidare kan

innebörden av planerna för den statliga bostadslånegivningen för innevarande

och närmast följande budgetår nu överblickas något klarare.

Det i den preliminära nationalbudgeten redovisade »räkneexemplet» för

1959 års tillståndsberoende byggnads- och anläggningsverksamhet (exkl.

bostäder) har reviderats. Detta har skett med stöd av nu föreliggande statistik

över igångsättningen av här berörda projekt under sista kvartalet

1958 samt fram till mitten av februari 1959. Härvid har också resultaten

av den av arbetsmarknadsstyrelsen i mitten av februari utförda byggnadsinventeringen

utnyttjats. Enligt den reviderade kalkylen skulle här berörda

investeringar komma att öka med ca 12 procent från 1958 till 1959. Detta

innebär en betydande uppjustering i förhållande till den preliminära kalkylen.

Uppjusteringen sammanhänger bl. a. med att såväl beviljandet av

igångsättningstillstånd som den faktiska igångsättningen under sista kvartalet

1958 blev väsentligt större än man tidigare ansåg sig ha anledning att

räkna med. Det har också nu synts rimligt att uppjustera antagandet om

igångsättningen under innevarande år. Denna har förutsatts bli av en omfattning

som motsvarar genomsnittet av 1957 och 1958 års siffror, vilket

dock innebär att den skulle bli i runt tal 15 procent lägre än under 1958.

Liksom i den preliminära kalkylen har byggnadstiderna antagits förbli oförändrade

under 1959.

Denna kalkyl rörande den tillståndsberoende byggnads- och anläggningsverksamheten

är av betydelse speciellt för bedömning av handelns och kommunernas

samt i viss mån även industrins byggnads- och anläggningsinvesteringar

under 1959. Det bör dock understrykas att den med nödvändighet

är behäftad med betydande felmarginaler beroende såväl på svårigheterna

att tolka den statistik på vilken den bygger som på det faktum att resultaten

starkt påverkas av de schablonmässigt fixerade antagandena om byggnadstid

och igångsättning under perioden från byggnadsinventeringen till

årets slut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

6 3

2. Prognos för investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

De under våren 1958 fastställda niedelsramarna för den statliga bostadslåneverksamheten

under innevarande budgetår kunde beräknas medgiva en

igångsättning av bostadsbyggen med sammanlagt 59 000 lägenheter varav

drygt 40 000 i tertiärbelånade flerfamiljshus. Härtill får läggas uppskattningsvis

4 000 lägenheter i icke statsbelånade hus. I avsikt alt befrämja

en hög sysselsättningsnivå under vintern sökte arbetsmarknadsmyndigheterna

få till stånd en koncentration av igångsättningen av dessa byggen till tredje

kvartalet 1958. Detta medförde att omkring 2/3 av de ursprungliga låneramarna

togs i anspråk redan under höslhalvåret, vilket under rådande arbetsmarknadssituation

nödvändiggjort en utökning av dessa under våren. De

numera genom tilläggsstat utökade medelsramarna för statliga tertiärlån för

flerfamiljshus medger med nuvarande belåningsvärden ett påbörjande av

dylika byggen med sammanlagt ca 50 000 lägenheter. Häri ingår åtminstone

3 000 lägenheter i hus vilka med stöd av särskilda dispenser beräknas ha

igångsatts redan under andra kvartalet 1958 d. v. s. före budgetårets in
O

O .O

gång. Då likartade dispenser kan förutsättas komma att meddelas även i ar

torde siffran 50 000 lägenheter kunna gälla såsom en uppskattning av igångsättningen

av tertiärbelånade flerfamiljshus under innevarande budgetår.

Inräknas dels pensionärshem vilka beviljats statsbidrag, dels inte statligt

belånade hus, syns det vad beträffar flerfamiljshus rimligt att räkna med

att under innevarande budgetår sammanlagt skall komma att igångsättas

byggen med 54 000 lägenheter. Då igångsättningen av sådana byggen under

senare hälften av 1958 uppgick till 32 500 lägenheter skulle det enligt denna

kalkyl komma att falla ca 21 500 på vårhalvåret, d. v. s. ett par tusen

lägenheter mer än under samma period 1958.

Det i den senaste statsverkspropositionen föreslagna minimiprogrammet

för bostadsbyggnadsverksamheten under 1959/60 omfattar ca 44 000 lägenheter

i flerfamiljshus (inkl. inte statligt belånade hus). Arbetsmarknadsmyndigheternas

förhandsbesked om storleken av de ramar som slår till de

lokala myndigheternas disposition under budgetåret 1959/60 har i år lämnats

tidigare än i fjol. Med anledning härav syns del rimligt att räkna med

att igångsättningen under andra halvåret — såsom avsikten är — skall

komma att ytterligare koncentreras till tredje kvartalet. För andra halvåret

såsom helhet har man dock vad beträffar flerfamiljshusen snarast anledning

att räkna med att igångsättningen kan bli något lägre än under samma

period 1958. Utvecklingen kommer härvidlag att anpassas till arbetsmarknadsläget.

Om behov härav visar sig föreligga kommer, enligt vad som

anförts i statsverkspropositionen, en utökning av ramen utövei minimiprogrammet

att ske under våren 1960 i likhet med vad som blivit fallet innevarande

år.

Vad småhusbyggandet beträffar konstaterades eu avmattning av byggnadsviljan

under 1958. Inom de kommuner för vilka månadsstatistik före
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

ligger igångsattes under 1958 småhusbyggen med ca 9 750 lägenheter mot

ca 11 200 under 1957. Att döma av statistiken över beviljade ansökningar om

egnahemslån har en likartad nedgång skett på landsbygden. De för innevarande

budgetår gällande låneramarna (egnahemslån samt tertiärlån för

rad- och kedjehus) skulle fullt utnyttjade medge en total igångsättning under

innevarande budgetår av småhusbyggen med inemot 19 000 lägenheter

häri inkluderat även inte statligt belånade hus. Minimiplanen för budgetåret

1959/60 är av samma storlek. Även om man kan räkna med en viss

återhämtning av byggnadsviljan syns det dock för närvarande mest realistiskt

att utgå från att igångsättningen av småhusbyggen under hela kalenderåret

1959 skall komma att stanna vid i runt tal 18 000 lägenheter. Inte

desto mindre torde egnahemslåneramen för innevarande budgetår kunna

förutsättas komma att utnyttjas till följd av en kompenserande ökning av

ombyggnadsverksamheten.

Med stöd av ovan redovisade antaganden och under förutsättning av oförändrade

byggnadstider samt en viss ökning av bostadsunderhållet har det

totala bostadsbyggandet beräknats öka med omkring 200 miljoner kronor

från 1958 till 1959, vilket belopp införts i tabell 3.

Jordbruk

Investeringarna i ekonomibyggnader har antagits bli av samma omfattning

1959 som 1958, medan en minskning förutsatts av inköpen av maskiner

och redskap föranledd av en beräknad nedgång av traktorinköpen.

Industri

Huvudresultaten av den undersökning av de aktuella investeringsplanerna

inom industrin som kommerskollegium företagit i mars återges i tabell 1.

För jämförelses skull redovisas även oktoberenkäten 1958. Vad beträffar

den egentliga industrins investeringar innebär den nya enkäten en uppjustering

av siffran för 1958 med 1 procent i förhållande till den tidigare.1 Revideringen

gäller så gott som enbart siffran för maskiner och apparater. Enligt

de föreliggande beräkningarna var den egentliga industrins totala bruttoinvesteringar

(inkl. utgifter för reparationer och underhåll) volymmässigt

omkring 11 procent högre under 1958 än under 1957. För byggnader och

anläggningar uppges ökningen till 12 procent och för maskiner och apparater

till 11 procent. Såsom betonats i den preliminära nationalbudgeten

måste speciellt den kraftiga ökningen av maskininvesteringarna ses i förbindelse

med investeringsavgiftens slopande fr. o. m. ingången av 1958. Dels

kan avskaffandet av investeringsavgiften naturligtvis i och för sig ha verkat

stimulerande, dels torde dess slopande ha lett till att företagen för

att undgå investeringsavgift sökte förskjuta planerade maskinanskaffningar

från senare delen av 1957 till början av 1958.

Enligt den nu genomförda marsenkäten planerar företagen inom den egentliga

industrin en ökning av nyinvesteringarna i byggnader och anläggningar

1 Med egentlig industri avses här grupperna 1—11 i tabell 1.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

65

Tabell VII: 1. Investeringsplaner inom industrin för 1959

Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning (miljoner kronor)

Bvssnader och anläggningar

Investeringar i maskiner

och apparater

Enligt

Enligt vårenkäten

Enligt

Enligt

höstenkäten

höstenkäten

vårenkäten

Be-

Pia-

Be-

Pia-

Därav av-

Be-

Pia-

Be-

Pia-

räk-

nera-

räk-

nera-

sedda att

räk-

nera-

räk-

nera-

nade

de

nade

de

påbörjas

nade

de

nade

de

kost-

utgif-

kost-

utgif-

senare än

kost-

utgif-

kost-

utgif-

nader

ter

nader

ter

1 april

nader

ter

nader

ter

1958

1959

1958

1959

1958

1959

1958

1959

1.

2.

94

96

94

96

5

77

74

70

76

Metall- och verkstads-

543

680

398

389

377

465

115

489

608

därav:

154

317

järn- och stålverk ....

verkstadsindustri (inkl.

91

118

77

130

26

125

287

metallverk, exkl.

233

233

224

270

79

303

274

316

322

74

38

76

65

10

61

47

73

41

3.

Jord- och stenindustri

30

29

31

24

13

43

37

46

51

4.

Träindustri ..........

31

35

32

36

17

56

31

59

37

5-6.

Massa-, pappers- och

113

150

49

401

309

372

392

113

108

därav:

träsliperier och cellu-

168

127

142

159

57

53

54

65

19

nannersbruk och papp-

162

137

154

176

fabriker............

40

34

43

55

9

7.

Livsmedelsindustri....

82

87

96

90

43

98

78

in

83

8. Dryckesvaru- och to-

15

17

12

17

15

13

17

17

5

9.

Textil- och sömnads-

14

22

7

48

39

52

50

13

17

10.

Läder-, hår- och gum-

18

20

22

4

6

5

7

4

21

11.

Kemisk-teknisk indu- stri ..................

55

35

57

49

14

116

96

97

98

Summa

833

819

836

954

272

1 366

1302

1387

1504

12.

El-, gas- och vatten-

784

917

767

911

146

165

141

158

168

Totalt

1617

1 736

1603

1865

418

1531

1443

1545

1672

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och

Källa: Kommerskollegiums investeringsenkäter.

bilar.

med 14 procent från 1958 till 1959 medan de i oktober räknade med en

minskning på ett par procent. För maskiner och apparater uppgår den nu

planerade ökningen till drygt 8 procent att jämföra med en minskning på

5 procent enligt oktoberenkäten. Skillnaden mellan oktober- och marsenkäten

får inte utan vidare uppfattas såsom ett indicium på en stigande investeringsvilja.

Flera års erfarenhet har nämligen, såsom framgår av tabell

2, visat att det normalt sker en uppjustering av investeringsplanerna

från oktober till mars, vilket med den tillämpade enkättekniken får betrak5

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr ISO. Bihang D

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Tabell VII: 2. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar

Förändring 1 procent

1954—

1955

1955—

1956

1956—

1957

1957—

1958

1958—

1959

Byggnader och anläggningar

Planerat i oktober året innan........

+ 48

+ 22

+ 12

+ 15

- 2

Planerat i mars samma år ..........

Faktiskt inträffad förändring:

+ 40

+ 33

+ 25

+ 19

+ 14

löpande priser ....................

+ 11

+ 9

+ 5

+ 17

fasta priser ......................

+ 7

+ 3

0

+ 17

Maskiner och apparater

Planerat i oktober året innan........

+ 1

- 2

- 10

+ 7

- 5

Planerat i mars samma år ..........

Faktiskt inträffad förändring:

+ 10

+ 14

+ 4

+ 25

+ 8

löpande priser ....................

+ 4

+ 7

0

+ 19

fasta priser ......................

- 2

+ 1

- 4

+ 19

Källa: Kommerskollegiums investeringsenkäter.

tas såsom en naturlig följd av att planerna under denna tid hunnit bli mera

fullständigt utarbetade. Erfarenheterna från tidigare år har emellertid också

visat att de i mars uppgivna investeringsplanerna aldrig kommit att realiseras

helt varken då det gällt byggnader och anläggningar eller maskiner och

apparater. Vad beträffar byggnader och anläggningar har detta i varje fall

till och med 1957 direkt sammanhängt med den återhållande verkan som

byggnadsregleringen utövat. Fastän inte heller den för 1958 planerade investeringsökningen

(19 procent enligt enkäten i mars 1958) kom att helt

realiseras var dock avvikelsen detta år obetydlig. Detta får tillskrivas den

tidigare berörda successiva liberaliseringen av byggnadstillståndsgivningen

med en stark ökning av beviljade byggnads- och igångsättningstillstånd

sedan 1956.

Även om ökningen sedan i höstas av de uppgivna planerna för byggnadsoch

anläggningsinvesteringar under 1959 till en del kan ha karaktären av en

rutinmässig uppjustering av det slag som berörts ovan är det dock påtagligt

att det här delvis också är fråga om helt nya projekt, vilka tillkommit sedan

i höstas. En verksamt bidragande orsak härtill är de möjligheter som öppnats

för företagen att efter medgivande från arbetsmarknadsstyrelsen utnyttja

tidigare avsatta investeringsfonder och i förening härmed vid taxeringen

göra en extra avskrivning motsvarande 10 procent av de utnyttjade

fondmedlen. Under tiden fr. o. m. maj 1958 fram till mitten av mars 1959

har arbetsmarknadsstyrelsen beviljat tillstånd till utnyttjande av investeringsfonder

motsvarande ett sammanlagt belopp på 285 miljoner kronor för

företag inom den egentliga industrin. Den helt övervägande delen härav gäller

investeringar i byggnader och anläggningar. Tillstånden har i stor utsträckning

förknippats med krav på en snabb igångsättning av projekten

och större delen av de frisläppta medlen avses skola utnyttjas under 1959

och vintern 1959/60. Fram till och med mitten av mars 1959 har omkring

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

67

40 miljoner kronor lyfts av den del av investeringsfonderna som enligt bestämmelserna

finns insatta i riksbanken. Detta skulle motsvara ett totalt

utnyttjande av investeringsfondsmedel på 100 miljoner kronor, varav uppskattningsvis

tre fjärdedelar kan hänföras till den egentliga industrin. Därtill

kommer investeringsfonder enligt äldre förordningar enligt vilka ingen

insättning i riksbanken erfordrades. Intresset från företagens sida för att

nu söka få utnyttja uppsamlade investeringsfondsmedel förstärks av det

faktum att det är oklart huruvida tillstånd av detta slag kommer att beviljas

efter den 30 juni, vilket är den tidsgräns som arbetsmarknadsstyrelsen

tills vidare uppställt. Genom en ändring i lagstiftningen har möjlighet öppnats

för företagen att erhålla Kungl. Maj :ts medgivande att få ta investeringsfond

i anspråk för mer tidskrävande investeringar, vilket ytterligare

torde stimulera nyinvesteringar. Det är under sådana omständigheter rimligt

att räkna med en inte obetydlig ökning av industrins byggnads- och anläggningsverksamhet

från 1958 till 1959. Det förefaller dock sannolikt att ökningen

inte blir fullt så stor som företagen räknat med i sina uppgifter till

kommerskollegium. Beräkningar med utgångspunkt från statistiken över

meddelade och utnyttjade igångsättningstillstånd samt de senaste byggnadsinventeringarna

pekar på en ökning av storleksordningen 10 procent.

När det gäller maskininvesteringarna under 1959 är utnyttjandet av investeringsfonderna

främst av indirekt betydelse. Den nu konstaterade uppjusteringen

av planerna sedan i höstas kan för övrigt mot bakgrunden av erfarenheterna

från tidigare år betraktas som normal. Detta innebär samtidigt ett

konstaterande av att det inte skett någon reduktion av investeringsviljan sedan

i höstas, vilket med då rådande läge inte kunde betraktas såsom uteslutet.

Även de nu redovisade siffrorna innebär dock att tendensen vad beträffar

maskininvesteringarna är svagt nedåtriktad inom större delen av

industrin. Det bör nämligen framhållas att man för ett enda betydande investeringsprojekt

inom järn- och stålindustrin noterar en ökning från 1958

till 1959 som är större än ökningen av totalsiffran för hela den egentliga industrins

maskininvesteringar. Borträknas ifrågavarande projekt ändras totalsiffran

från en ökning på drygt 8 procent till en minskning på några procent.

I investeringsprognosen i tabell 3 har antagits att industrins investeringar

skall öka med sammanlagt 150 miljoner kronor från 1958 till 1959 eller 4

procent av den motsvarande bruttoinvesteringen under 1958. Av denna ökning

beräknas 100 miljoner kronor falla på byggnader och anläggningar samt

50 miljoner kronor på investeringar i maskiner och apparater.

Kraftverk m. m.

Även vad beträffar el-, gas- och vattenverkens investeringar visar marsenkäten,

såsom framgår av tabell 1 (grupp 12) något högre ökningstal än

oktoberenkälen. Här är emellertid förändringen en följd av såväl en nedjustering

av siffran för 1958 som en uppjustering av planerna. Det syns mot

bakgrunden av de nya siffrorna berättigat att genomföra en viss uppjustering

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

av ökningstalen för 1959. Den i tabell 3 för kraft- och belysningsverk angivna

ökningen på 125 miljoner kronor innefattar förutom en betydande

ökning av statens vattenfallsverks investeringar samt en ökning av investeringarna

i AB Atomenergi även en viss ökning av de kommunala kraftverksinvesteringarna,

medan de privata beräknas komma att bli av ungefär samma

omfattning som under 1958.

Handelsflotta

Enligt en under mars företagen enkätundersökning kan de svenska varvens

leveranser till svenska rederier beräknas bli lägre 1959 än de var 1958.

Även importen av nya fartyg beräknas komma att minska. Sammanlagt har

investeringarna i handelsflottan antagits minska med 75 miljoner kronor

från 1958 till 1959.

Handel

Tidigare nämnda beräkningar med utgångspunkt från byggnads- och

igångsättningstillståndsstatistiken pekar på en inte oväsentlig ökning av

handelns byggnadsinvesteringar. Även investeringarna i handelslokaler i

bostadshus får antas komma att öka till följd av den ökade byggnadsverksamheten

i flerfamiljshus. Med stöd av dessa uppgifter har handelns byggnadsinvesteringar

uppskattats stiga med 75 miljoner kronor från 1958 till

1959. Även här är det fråga om en uppjustering sedan i höstas, vilken liksom

då det gäller industrin delvis får sättas i förbindelse med utnyttjandet

av investeringsfonderna. Under perioden maj 1958—mitten av mars 1959

hade arbetsmarknadsstyrelsen medgivit ett utnyttjande av investeringsfonder

till ett belopp av omkring 50 miljoner kronor för investeringar i handelslokaler.

Statliga investeringar

De aktuellaste uppgifterna rörande de statliga kommunikationsverkens

investeringar tyder på att ökningen av dessa kan komma att bli något större

än man räknade med i den preliminära nationalbudgeten. Detta sammanhänger

delvis med att beräkningarna för 1958 nedjusterats med drygt

40 miljoner kronor. Totalt uppgår den i tabell 3 ingående investeringsökningen

för kommunikationsdepartementets affärsverk till i runt tal 200

miljoner kronor. Härav faller närmare hälften på vattenfallsverkets investeringar.

Även för televerket, statens järnvägar och luftfartsverket förutses

betydande ökningar. För SJ:s del är det närmast fråga om en återhämtning

av den investeringsminskning som inträffade under 1958.

Under förutsättning att beredskapsanslagen för vägarbeten i arbetslöshetsbekämpande

syfte utnyttjas fullt kan de statliga väginvesteringarna

beräknas komma att öka med i runt tal 100 miljoner kronor, inkluderat

en ökning även av reparations- och underhållsarbetena. Omfattningen av

beredskapsarbetena kommer givetvis att bero på utvecklingen av arbets
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

69

Tabell VII: 3. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1958 till 1959

Miljoner kronor i 1958 års priser

1958

Förändring 1958—1959

Byggna- der och

anlägg- ningar

övrigt

Summa

Byggna- der och

anlägg- ningar

övrigt

Summa

Bostäder................................

3911

3 911

+ 200

_

+

200

Jordbruk, skogsbruk och fiske ..........

Egentlig industri........................

561

520

1081

—

- 5

—

5

1120

2 624

3 744

+ 100

+ 50

+

150

Kraft-, gas- och belysningsverk..........

830

297

1127

+ 85

+ 40

+

126

Handel m. m. (endast byggnader)........

451

—

451

+ 75

—

+

75

Samfärdsel..............................

813

2 776

3 589

+ no

-30

+

80

Enskild: motorfordon..................

_

1375

1375

—

—

—

handelsflotta ................

_

775

775

—

-75

—

76

övrigt........................

41

46

87

+ 15

+ 15

+

30

Statlig................................

647

503

1150

+ no

+ 40

+

150

Kommunal ..........................

125

77

202

- 15

- 10

—

25

Förvaltnings- och sociala ändamål ......

587

174

761

+ 80

—

+

80

Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål ..

290

105

395

+ 75

+ 5

+

80

Förvaltning och diverse ändamål ......

297

69

366

+ 5

- 5

55

Skolor och kyrkor ......................

545

77

622

+ 50

+ 5

+

Väg- och gatuarbeten m. m.............

1554

73

1627

+ 175

+ 100

+

176

Militära investeringar....................

161

1428

1589

+ 25

+

125

Summa

10 533

7 969

18 502

+ 900

+ 160

+ 1

060

därav: enskilda........................

5 439

5 284

10 723

+ 380

- 35

+

345

statliga........................

2 094

2 327

4 421

+ 320

+ 200

+

520

kommunala....................

3 000

358

3 358

+ 200

- 5

+

195

marknadssituationen; inträffar en minskning av arbetslösheten kan ökningen

av de statliga väginvesteringarna väntas bli mindre.

De militära investeringarna beräknas öka med 125 miljoner kronor. Härav

faller 100 miljoner kronor på materielanskaffning och 25 miljoner kronor

på anläggningsarbeten delvis bedrivna såsom beredskapsarbeten.

Kommunala investeringar

Några nya uppgifter om kommunernas investeringsplaner föreligger inte

bortsett från de kommunala industriföretag som ingår i tabell 1. Den företagna

revideringen av den tillståndsberoende byggnads- och anläggningsverksamheten

har dock föranlett en viss uppjustering av de kommunala

investeringarna i jämförelse med prognosen i den preliminära nationalbudgeten.

ökningen i förhållande till i höstas ligger till stor del på posten

skolor där en ökad statlig bidragsgivning beräknas komma att medföra en

inte oväsentlig investeringshöjning. En uppjustering har även skett av posterna

vägar, gator, vatten- och avlopp samt förvaltning och sociala ändamål.

Trots denna uppjustering av prognosen för kommunernas investeringar

håller sig den totala ökningen från 1958 till 1959 ändå under det

belopp på 250 miljoner kronor som kommunerna själva under hösten rapporterade

till statistiska centralbyrån.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1959

Tabell Vilt 4. Finansiellt sparande 1954—1958

Miljoner kronor

1954

1955

1956

1957

1958

Privata sektorn ............

- 150

- 300

- 200

+ 350

+ 450

Offentliga sektorn..........

0

- 100

+ 100

- 450

- 650

a) staten................

- 550

+ 150

+ 400

- 300

- 200

b) kommunerna..........

+ 550

- 250

- 300

- 150

- 450

Utlandet ..................

+ 150

+ 400

+ 100

+ 100

+ 200

Summa

0

0

0

0

0

Anm. Det här beräknade statliga finansiella sparandet avviker från det som beräknats i kap.

VI. Skillnaden sammanhänger bl. a. med att vissa statliga utgifter hänförts till olika perioder.

Källa: Konjunkturinstitutet.

3. Kreditmarknadsaspekter

Utvecklingen av det finansiella sparandet 1954—1958 inom olika sektorer

har behandlats i den preliminära nationalbudgeten. De reviderade beräkningarna

redovisas i tabell 4. Den offentliga sektorn har haft ett från

1957 till 1958 växande negativt finansiellt sparande. Kommunernas finansiella

sparande har kraftigt minskats medan statens något svagare förskjutits

i positiv riktning. Den offentliga sektorns växande finansieringsunderskott

motsvaras av ett ökat underskott i bytesbalansen och en ökning av

den privata sektorns finansieringsöverskott. Den senare ökningen sammanhänger

med en nedgång i företagens finansieringsunderskott. Företagens

reala bruttoinvesteringar (inkl. lager) har minskat vid en i huvudsak oförändrad

intäktsnivå.

Vissa av företagens viktigare lånetransaktioner under 1956—1958 har

sammanställts i tabell 5. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning

ökade enligt tabellen under 1958 med i det närmaste 800 miljoner kronor

eller med ca 250 miljoner kronor mer än under 1957. ökningen i upplåningen

har framför allt ägt rum i affärsbankerna medan ökningen av upplåningen

på kapitalmarknaden var mindre än 1957. ökningen i upplåningstakten

under 1958 hänförde till första halvåret medan upplåningsökningen

under senare delen av året var lika stor som 1957. För tiden efter november

1958 saknas ännu uppgifter om affärsbankernas utlåning till näringslivet.

Affärsbankernas totala utlåning till allmänheten har emellertid under december

1958—februari 1959 ökat med 150 miljoner kronor jämfört med

en minskning under samma tid 1957/1958 på ca 110 miljoner kronor. Även

företagens bankinlåning ökade kraftigt under 1958 vilket förklarar att den

nyss berörda förskjutningen i positiv riktning av företagssektorns finansiella

sparande (d. v. s. en lägre ökningstakt i företagens nettoupplåning)

kunnat ske samtidigt med en betydande upplåningsökning och en inte oväsentlig

ökning av de kommersiella krediterna från utlandet. Detta utvecklingsmönster

antyder att det totala finansiella företagssparandet varit mycket

ojämnt fördelat mellan överskotts- och underskottsföretag (eller -branscher).

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

71

Tabell VII: 5. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning på

kreditmarknaden 1956—1958

Miljoner kronor

1956

1957

1958

I

II

Hela

året

I

II

Hela

året

I

II

Hela

året

Obligationer och förlagsbevis ..

78

- 46

32

30

85

115

19

29

48

Aktier........................

140

no

250

88

58

146

85

33

118

Försäkringsbolagens reverslån

140

249

in

123

234

till näringslivet.............

Affärsbanker1 ................

130

72

202

109

141

-159

- 18

32

- 2

30

301

91

392

därav: industri..............

148

- 96

52

- 90

- 50

-140

149

— 25

124

handel och service-

85

76

161

näringar ..........

- 26

- 22

- 48

80

34

114

samfärdsel ..........

19

- 41

- 22

42

14

56

67

40

107

Summa

489

- 23

466

25»

281

540

516

276

792

1 Uppgifterna avser november—maj och maj—november.

Beträffande utvecklingen under 1959 kan man räkna med en betydande

förskjutning i negativ riktning av den offentliga sektorns finansiella sparande.

Häremot står ett i kapitel IV beräknat underskott i bytesbalansen av

storleksordningen 500—600 miljoner kronor. Ett realiserande av den offentliga

finansiella sparandeminskningen förutsätter emellertid också en

ökning av den privata sektorns finansieringsöverskott. Då hushållssektorns

sparande kan förutses bli av ungefär samma storlek 1959 som 1958 tyder

kalkylen på en fortsatt förskjutning i positiv riktning av företagssektorns

finansiella sparande. En sådan utveckling förefaller inte osannolik med

hänsyn till att företagens totala realinvesteringar liksom mellan 1957 och

1958 till följd av lagerminskning kan förutses minska även mellan 1958

och 1959.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Vin. Produktionen och arbetsmarknaden

Enligt de reviderade beräkningar som konjunkturinstitutet utfört från

bruttonationalproduktens användningssida steg den totala produktionen

(bruttonationalprodukten till marknadspris) med en halv procent från 1957

till 1958, vilket är något mindre än vad som kalkylerades med i den preliminära

nationalbudgeten. Alternativa beräkningar, som utgått från näringsgrenssidan

och vilkas resultat finns återgivna i tablån på sidan 79, tyder

dock på ett något högre resultat. Totalt sett kan antalet sysselsatta bedömas

ha förblivit ungefär oförändrat 1958.

Fjolårets stagnation i den totala efterfrågan, som låg bakom den svaga

produktionsuppgången, syns i enlighet med vad som beskrivits i de tidigare

kapitlen under 1959 komma att efterträdas av en ny inte oväsentlig ökning.

Efterfrågeökningen väntas sedan en del därav tillgodosetts genom importstegring

och lagerminskning åstadkomma en uppgång i den inhemska produktionen

med drygt 2 procent. För sysselsättningens del beräknas återverkan

därav bli, att trenden möjligen vändes uppåt igen, så att sysselsättningen

genomsnittligt kommer att ligga högre 1959 än föregående år.

Liksom föregående år väntas byggnads- och anläggningsverksamheten

svara för den både relativt och absolut sett största ökningen. Även för jordbruket,

kraftverken, bostadsnyttjandet samt det offentligas verksamhet innebär

kalkylerna en betydande uppgång. För industrins vidkommande antas

möjligheter finnas för någon höjning av produktionsnivån. Relativt kraftigt

vikande aktivitet förutses för skogsbruket. 1

1. Produktionen

Industrin

Den totala industriproduktionens volym låg 1958 enligt Industriförbundets

index kvar på 1957 års nivå. Produktionsökningar förekom som framgår

av tabell 1 främst inom livsmedelsindustrin och trävaruindustrin med

5 resp. 2 procent, men sannolikt också inom verkstäderna. Uppgången för

verkstadsindustrin höll kvar produktionen inom industrins metallsektor på

en oförändrad nivå trots att minskningar registrerades för järnmalmsgruvorna

samt järn- och metallverken med 7 resp. 1 procent. För träsektorns

del kan resultatet också beräknas ha blivit oförändrat genom att ökningen

för träindustrin uppvägdes av en lika stor minskning för massa- och pappersfabrikerna.

På konsumtionsområdet orsakade bl. a. den hårda utländska

konkurrensen att textil- och beklädnadsindustrin samt läder- och skoindustrin

båda måste sänka sin produktion med 6—7 procent från 1957.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

7 a

Tabell Vills 1. Industriproduktionen 1956—februari 1959

Procentuell förändring från motsvarande period

föregående år

1957

1958

1959

jan.—

febr.

Helår

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

Hela industrin........................

3

0

1

- 1

- 1

0

- 1

Kapitalvaruindustri ................

4

0

0

- 1

0

1

- 1

Konsumtionsvaruindustri............

1

0

3

- 2

- 3

0

— 2

Malmbrytning och metallindustri----

4

0

0

- 1

0

1

i

därav: järnmalmsgruvor ..........

4

- 7

2

- 3

- 10

— 15

— 13

järn- och metallverk ......

4

- 1

— 5

- 6

0

6

u

sysselsättning i verkstads- industri ...................

2

- 1

-1

- 2

- 2

- 2

- 3

Träindustri .........................

2

2

3

1

3

3

- 13

Massa- och pappersindustri..........

ö

- 2

0

- 7

— 5

2

4

Livsmedelsindustri ..................

0

5

10

4

i

3

— 4

Textil- och sömnadsindustri..........

1

-6

-3

- 7

- 8

- 6

— 3

Läder- och skoindustri..............

7

- 7

-2

- 9

- 10

- 9

— 11

Källa: Industriförbundets index.

Även om variationerna i den totala industrins volym varit små kan man

dock av den säsongrensade kurvan i diagram 1 utläsa en svagt vikande tendens

under fjolårets första hälft, varefter någon återhämtning skett. Produktionen

under januari—februari 1959 kan beräknas ha varit lika stor som

genomsnittet för 1958. Lägre låg främst träindustrin, järnmalmsbrytningen

samt läder- och skoindustrin. Högre än genomsnittligt för 1958 låg vid årsskiftet

i första hand produktionen av järn och stål samt massa- och papper.

En bedömning av efterfrågeläget och produktionsvillkor inom olika avsnitt

har gett till resultat, att den stagnerande utvecklingen för industriproduktionens

del kan väntas bli förbytt i en svagt uppåtriktad tendens en

bit in på 1959. Därigenom skulle möjlighet finnas, att 1959 års genomsnitt

förs upp något över föregåends års nivå. I sammanställningen på sidan 79

är den antagna tendensen markerad med en ökning på 1 procent från 1958

till 1959.

Som framgår av tabell 2 sjönk antalet utförda arbetstimmar inom verkstadsindustrin

(exkl. varven) med 2 procent från 1957 till 1958. Med hänsyn

tagen till produktivitetsstegringen kan produktionen beräknas ha blivit

ungefär oförändrad. Produktionen ökade sannolikt något inom de mekaniska

verkstäderna, minskade något inom de elektriska och blev ungefär

oförändrad inom järn- och metallmanufakturområdet. Hemmamarknaden

höll sig betydligt bättre uppe än exportmarknaden. Sysselsättningsminskningen

i förhållande till föregående år var i början av 1959 av samma omfattning

som genomsnittligt för 1958. Sedan en trolig produktivitetsökning

tagits med i beräkningen pekade sysselsättningssiffrorna vid årsskifte! hän

mot någon minskning i tillverkningen för export och någon ökning i tillverkningen

för hemmamarknaden. Enligt investeringsprognosen ökar efter
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Tabell VIII: 2. Antal utförda arbetstimmar inom verkstadsindustrin (exkl. varven)

Procentuella förändringar vid jämförelse

med motsvarande period föregående år

Hemmamarknad

Export-

marknad

Totalt

1958

1. kv.......................

- 2

- 2

- 2

2. kv.......................

- 2

- 4

- 3

3. kv.......................

- 1

- 6

- 2

4. kv. ......................

0

- 8

- 2

Hela året ..................

- 1

- 5

- 2

1959

jan.-febr....................

- 2

- 4

- 2*/,

Källa: Industrins utredningsinstitut.

frågan på maskiner något på den svenska marknaden under 1959. Även beträffande

de varaktiga konsumtionsvarorna väntas ökningar. Eftersom även

exportefterfrågan på verkstadsprodukter syns hålla sig på en relativt hög

nivå är det sannolikt att verkstadsindustrins (exkl. varv) produktion kommer

att stiga något 1959. Om man tar hänsyn till den statistiska förvillelse

som utrikeshandelns decembersiffror åstadkommer tyder importkalkylen

dock på att en del av efterfrågeökningen för maskiner tillgodoses genom

import. Vidare förutses färdigvarulagren minska något. Enligt konjunkturinstitutets

konjunkturbarometer i april har vissa förbättringstendenser

gjort sig gällande inom verkstadsindustrin under första kvartalet i år. Orderingången

har varit större än under senare delen av 1958, vilket framför

allt gällt hemmamarknadsorderna. Denna tendens väntas bli bestående

även under andra kvartalet.

Uppgången i produktion och sysselsättning vid varven fortsatte även 1958.

Om man ser till årsgenomsnitten ökade antalet utförda arbetstimmar med

ett par procent från 1957, vilket är en betydligt avsaktad takt jämfört med

tidigare år. Den försämrade sjöfartskonjunkturen har gjort sig alltmer

märkbar och sysselsättningen har vissa månader under det senaste halvåret

legat lägre än nivån ett år tidigare. Beställningarna av nya fartyg har varit

mycket få och produktionen har till största delen skett på bekostnad av

orderstockarna, som under 1958 sjönk från 278 fartyg på 3,9 miljoner bruttoton

till 222 fartyg på 3,2 miljoner bruttoton. För de mindre varven och

reparationsavdelningarna har direkta sysselsättningssvårigheter uppstått

med permitteringar som följd. För de större varven är däremot en hög sysselsättningsnivå

tryggad även innevarande år.

Utvecklingen inom verkstadsområdet återverkar på järn- och metallverken.

Efter återhämtningen för deras del under tredje kvartalet 1958 har

produktionen fortsatt på en hög nivå. Därigenom kom produktionsnedgången

vid jämförelse mellan helåren 1957 och 1958 att stanna vid 1 procent.

I jan.—febr. 1959 noterades en stegring på 11 procent från samma månader

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

75

Diagram VIII: 1. Produktionsvolymen inom industrin juK 1957—januari 1959

Säsongrensad index: 1956 = 100.

Hela industrin

Kapitaluaruindustrin

tlassa- och pappers,

Industrin

Konsutntionsuaruindustria

liusmedelsiudustrin.

Textil- och

beKlädnadsindustrin.

Sysselsättning i

uerKstadsindustrin

juli. aug. sept. okt. nou dec jan febr mars apr. maj juni

juli

Källa: Industriförbundets index.

ett år tidigare. Av säsongrensade serier att döma låg produktionen i januari—februari

kvar på nivån från slutet av 1958. Den kraftiga stegringen

beror således på att produktionen var mycket låg under första hälften av

1958. Inom järn- och stålområdet har nu lageravvecklingen hos förbrukarna

upphört och svaga tendenser till lagerpåfyllnad bär uppträtt. Möjligheter

syns finnas att något öka fjolårets export av handelsfärdiga varor. När

det dessutom kan beräknas att förbrukningen av järn och stål inom verkstäderna

och byggnadsområdet ökar finns det grund för ett antagande om

någon uppgång i produktionen inom järn- och metallverken 1959 jämfört

med 1958.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Järnmalmsbrytningen gick ned med 7 procent från 1957 till 1958 och

antalet sysselsatta vid gruvorna sjönk med 2 ä 3 procent. Bakgrunden härtill

var den försvagade stålkonjunkturen, som medförde en avsevärd exportnedgång.

Konsumtionen av malm var än lägre än produktionen, varför

följden blev en lagerökning hos både stålverk och gruvor. Under 1959 räknar

man med något stigande stålproduktion såväl här hemma som ute i

världen, men detta väntas i första hand slå på stålverkens lager. Den svenska

exporten beräknas sjunka ytterligare något. På grund av trycket från

lagersidan måste man kalkylera med en lägre produktion vid järnmalmsgruvorna

1959 än 1958.

För de sex ledande västeuropeiska importländerna beräknas importminskningen

av sågade trävaror ha uppgått till omkring 250 000 standards

eller 10 procent. En avsevärd del av denna nedgång i avsättningen föll på

Sverige. Trots detta kom de svenska sågverkens produktion att bli så stor

att 1957 års nivå passerades med god marginal, vilket bl. a. får ses mot

bakgrund av att sågverken planerat för en långt gynnsammare exportkonjunktur

än den som realiserades. Den inhemska förbrukningen, som de senaste

åren motsvarat inemot tre fjärdedelar av exporten, steg som en följd

av den livliga byggnadsverksamheten. Eftersom tillförseln av trävaror var

betydligt större blev dock resultatet en lageruppgång under 1958 på mellan

100 000 och 200 000 standards. Föreliggande uppgifter tyder på att den

västeuropeiska trävaruförbrukningen har börjat vända uppåt igen under

intryck av det stigande bostadsbyggandet och läget för exporten har ljusnat

något. I utrikeshandelsavsnittet räknar man med en exportuppgång för

Sveriges del på 5 å 6 procent från 1958 till 1959. Trots detta kan produktionen

beräknas minska beroende på den starka depressiva inverkan från

lagersidan. Kring årsskiftet föll också aktiviteten vid sågverken ned på en

nivå, som är betydligt lägre än ett år tidigare.

De senaste årens betydande uppgång i produktionen inom massa- och

pappersindustrin förbyttes 1958 i en nedgång på 2 procent om jämförelse

görs med 1957. Minskningen faller helt och hållet på massan (—5 procent),

medan pappersproduklionen låg kvar på föregående års nivå. Antalet anställda

påverkades inte av den relativt måttliga tillbakagången i produktionen

utan förblev i det närmaste oförändrat. Bakgrunden till avmattningen

är att finna i de avsättningssvårigheter som uppstod på de utländska marknaderna

till följd av låg konsumtionsstegring i kombination med lagerreduktion.

Hårdast drabbades den mekaniska massan, som fick vidkännas en

exportnedgång på drygt 16 procent. Totalt för hela massaområdet inskränkte

sig exportminskningen till 3 procent. Massalagren beräknas ha undergått

någon stegring under 1958. Pappersexporten ökade däremot något.

Som en följd av den befintliga överkapaciteten hos världens skogsindustrier

har konkurrensen tilltagit, vilket bl. a. resulterat i sänkta priser. Av

diagram 1 framgår att produktionskurvan varit svagt uppåtriktad sedan

bottennivån nåddes under andra kvartalet 1958. Innevarande år väntas en

mindre kvantitativ exportuppgång för både papper och massa. Det finns

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

77

därigenom underlag för en fortsatt begränsad dragning uppåt av produktionen

under 1959, trots att massalagren är något större än normalt.

Efter den begränsade uppgången under 1956 och 1957 minskade produktionen

inom textil- och beklädnadsindustrin under 1958 med 6 procent

jämfört med 1957. Antalet anställda arbetare sjönk samtidigt med 5 procent

om man ser till årsgenomsnitten; nedgången i förhållande till föregående

år ökade successivt under året och uppgick vid årsskiftet till 8 procent.

Importen av färdigtextilier fortsatte att stiga. Samtidigt steg också

konsumtionen, fastän i mindre grad, varför resultatet blev en ny ökning av

importandelen i den svenska textilkonsumtionen. Trots att lagren av färdigvaror

sjunkit något fanns det enligt konjunkturinstitutets konjunkturbarometer

i mars en tendens bland företagen att anse dem som för stora.

Den säsongrensade kurvan i diagram 1 antyder att den starkt nedåtriktade

trenden i textil- och beklädnadsindustrins produktion skulle ha brutits vid

mitten av 1958 och ersatts av en viss stabilitet på den lägre nivån. Enligt den

senaste konjunkturbarometern kan emellertid en viss ytterligare nedgång

förutses. Orderingången var under vintermånaderna lägre än ett år tidigare

men väntas under våren, om man undantar trikåindustrin, bli kvar på fjolårsnivån.

Jordbruket

Liksom i den preliminära nationalbudgeten räknar jordbruksnämnden nu

enligt vad som framgår av tabell 3 med, att jordbrukets produktion 1958 var

1 procent lägre än 1957 och 2 procent lägre än genomsnittet för 1950-talet.

Försämringen var framför allt lokaliserad till vegetabilierna, för vilka en

produktionsminskning på sammanlagt 15 procent noterades till följd av

Tabell VIII: 3. Jordbrukets produktion 1957—1959

1958*

Procentuell volymföränd-

milj. kr.

ring från föregående år

19581

1959*

Vegetabiliska slutprodukter........................

790

- 15

27

därav: brödsäd.................................

230

- 19

74

potatis och sockerbetor ..................

370

- 7

1

oljeväxter ...............................

90

-39

17

Animalier ........................................

3 390

3

- 1

därav: mjölk och mejeriprodukter ...............

1650

- 3

- 2

slaktdjur................................

1490

10

1

Total bruttoprodukton............................

4 180

- 1

4

Avgår: förnödenheter* ..........................

1080

0

0

Återstår: jordbrukets bidrag till bruttonational-

produkten...............................

3100

- 1

5

1 Preliminär.

* Prognos under antagande av normal väderlek.

* Handelsgödsel, köpfoder, frakter, elektricitet, drivmedel m. m.

Källa: Statens jordbruksnämnd.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

nedgång i den odlade arealen och det dåliga vädret under eftersommaren.

Animalieproduktionen steg totalt med 3 procent genom att ökningen för kött

och fläsk något mer än uppvägde minskningen för mjölk och mejeriprodukter.

För 1959 förutses för jordbrukets del en uppgång i den totala bruttoproduktionen

med 4 procent. Eftersom inköpen utifrån av förnödenheter antas

komma att ligga kvar på fjolårets nivå, beräknas bidraget till bruttonationalprodukten

stiga med 5 procent. Bakom den kalkylerade ökningen på inte

mindre än 27 procent för de vegetabiliska slutprodukterna ligger dels antagandet

om normal väderlek dels det förhållandet att fjolårsskörden var svag.

Den höstbesådda arealen var 1958 nära 50 procent större än 1957 och av

ungefär samma storlek som medeltalet för den senaste femårsperioden.

Sådden skedde under gynnsamma förhållanden och övervintringen har gått

bra. Animalieproduktionen förutses minska något till följd av den fortsatta

nedgången för mjölkprodukterna.

Skogsbruket

Skogsbrukets produktion (mätt som bidraget till bruttonationalprodukten)

kan beräknas ha minskat med 1 procent från 1957 till 1958. Under innevarande

år kan nedgången antas bli av betydligt större omfattning eller

omkring 7 procent. Dessa förändringstal stämmer relativt väl överens med

den preliminära nationalbudgetens.

Avverkningarna av massaved gick ned redan förra vintern, då en minskning

på närmare 10 procent registrerades. Samtidigt sjönk priserna med

nästan lika mycket. Nedgången för massaveden kompenserades 1958 i det

närmaste av ett ökat uttag av sågtimmer. Sågtimmerpriserna höjdes 1958

med 5 procent över nivån ett år tidigare. För 1959 förutses en minskning i

den totala avverkningsvolymen med omkring 10 procent. Den mest betydande

nedgången väntas sågtimret undergå, på grund av det inträffade kraftiga

prisfallet på 20 procent samt den goda lagertillgången i förädlingsledet.

Men minskningen är betydande även för massaveden både kvantitets- och

prismässigt. Förklaringen till att bidraget till bruttonationalprodukten beräknas

minska mindre än avverkningarna är, att skogsvårdsarbetena väntas

öka och att skogsuttagen uppskattas bli lägre än tillväxten och en pluspost

därigenom tillkommer i kalkylerna.

Övriga näringsgrenar

By99nads- och anläggningsverksamheten noterade en produktionsstegring

på 6 procent från 1957 till 1958 och bidrog därigenom med det största tillskottet

till ökningen i totalproduktionen mellan dessa år. En närmare beskrivning

av utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten

finns i kapitel VII. Enligt de där gjorda kalkylerna kan produktionsökningen

1959 väntas bli 8 procent.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

79

För de övriga näringsgrenarna framgår de antagna förändringarna av

tablån. Det föreligger inga större avvikelser gentemot den preliminära uppskattningen

vid årsskiftet.

Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar

De antagna volymförändringarna i de olika näringsgrenarnas produktion

sammanfattas i efterföljande tablå: 2

Förändring

1957—1958

Procent

Näringsgren

Förändring 1958—1959

Procent Milj. kr. i 1958

års priser

Industri..........................................

0

1

200

Kraft- och belysningsverk ........................

4

5

100

Byggnads- och anläggningsverksamhet..............

6

8

400

Jordbruk .........................................

-1

5

150

Skogsbruk........................................

-1

— 7

— 150

Summa kraft- och varuproduktion

1

2

700

Statens och kommunernas bidrag till produktionen

av den offentliga konsumtionen..................

4

4

250

Bostadsnyttjande .................................

4

4

150

Handel och samfärdsel............................

2

2

250

Konsumenttjänster................................

0

2

50

Summa tjänster

2

3

700

Totalt

1

2

1400

Den framräknade ökningen från 1958 till

1959 uppgår till

1 400 miljoner

kronor eller drygt 2 procent. Varorna och tjänsterna bidrar med en absolut

sett lika stor ökning, vilket i relativa tal betyder en något större uppgång

för tjänstesidan. Uppjusteringarna i förhållande till den preliminära nationalbudgeten

har nästan uteslutande företagits för varuproduktionens del.

2. Arbetsmarknaden

Sgsselsättningen

I den preliminära nationalbudgeten beräknades befolkningen i de arbetsföra

åldrarna ha ökat med omkring 45 000 personer under loppet av 1958.

Enligt reviderade beräkningar har den faktiska ökningen varit något mindre.

Det visar sig nämligen att invandringsöverskottet har sjunkit mer än

man med hänsyn till uppgifterna avseende årets första hälft hade anledning

räkna med. Det är givet att åtstramningen på arbetsmarknaden här har

gjort sig gällande. Nettoimmigrationen har också under tidigare år visat sig

vara starkt konjunkturkänslig. Sålunda sjönk nettoimmigrationen från

11 800 under 1952 till endast 1 700 under 1953 för att 1954 stiga till 7 000

och 1955 till 17 400. Konjunkluravmattningen i fjol medförde en ny nedgång

från 18 000 under 1957 till 8 300 under 1958. Särskilt markant har nedgången

varit för den i skogsbruket sysselsatta finländska arbetskraften.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Några direkta uppgifter till belysning av förändringarna i den yrkesverksamma

befolkningen finns inte tillgängliga. Utgående från förändringar i

befolkningen i arbetsför ålder och från vissa antaganden om yrkesintensiteten

och dess långsiktiga förändringar för olika kön, civilstånds- och åldersgrupper

skulle arbetsstyrkan till följd av naturlig befolkningstillväxt ha ökat

med ca 21 000 personer och till följd av nettoimmigration med ca 5 000 personer

under loppet av 1958. Ovanstående ökningstal torde dock innebära en

överskattning av den faktiska förändringen. Den angivna immigrationsvinsten

måste nämligen åtminstone delvis anses ha varit fiktiv, betingad av eftersläpningar

vid registreringen av utländsk arbetskraft. För det andra

bör man kunna utgå ifrån att konjunkturavmattningen har medfört en något

svagare ökning av den yrkesverksamma befolkningen än som hade varit

fallet under ett högkonjunkturår. De försämrade möjligheterna att erhålla

arbete bör sålunda ha lett till sjunkande yrkesintensitet. Inom de yngre årsgrupperna

har också en påtaglig tendens till förlängd fortsatt utbildning

kunnat konstateras. Med hänsyn till ovanstående faktorer har ökningen av

den totala arbetsstyrkan under 1958 reviderats till omkring 20 000 personer.

Samtidigt har antalet vid arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa ökat med

13 000, antalet sysselsatta vid beredskapsarbeten och arkivarbeten med ca

3 000 och antalet personer i utbildningskurser för arbetslösa med ca 1 000.

Sammanställs dessa uppgifter om arbetsstyrkans tillväxt och arbetslöshetens

förändring, finner man att det totala antalet sysselsatta personer bör ha

stigit endast obetydligt under loppet av 1958. Även om man ser till årsgenomsnitten,

finner man att den totala sysselsättningen har varit i stort

sett oförändrad mellan 1957 och 1958. Utvecklingen inom olika näringsgrenar

har dock inte varit enhetlig. Medan antalet sysselsatta inom industrin

samt jord- och skogsbruket har minskat inte oväsentligt, har å andra sidan

en motsvarande stor ökning förelegat inom byggnadsverksamheten och på

tjänsteområdet.

Ökningen av den totala arbetsstyrkan under innevarande år har beräknats

till ca 24 000 personer. Därvid har hänsyn tagits endast till den naturliga

befolkningstillväxten. Ökningen är liksom i fjol koncentrerad på de yngsta

och på de äldre årsgrupperna, under det att arbetsstyrkan i mellanåldrarna

minskar i antal. Arbetskraftstillskottet från nettoimmigration är svårare att

uppskatta. Som redan tidigare nämnts visar den utländska arbetskraften

stor konjunkturbetingad rörlighet. Därvid är också konjunkturläget i andra

länder av stor vikt, särskilt i våra nordiska grannländer varifrån den utländska

arbetskraften i stor utsträckning rekryteras. Det har här antagits

att arbetskraftstillskottet från nettoimmigration under innevarande år i likhet

med fjolåret blir endast obetydlig. Med detta antagande skulle ökningen

av arbetsstyrkan, räknat på årsgenomsnitt, bli lika stor 1958—1959 som

1957—1958 eller 0,7 procent.

Frågan är nu om den för innevarande år beräknade stegringen i totalproduktionen

med drygt 2 procent är tillräckligt stor för att kunna leda till en

sysselsättningsuppgång som motsvarar denna ökning av arbetsstyrkan. Här
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

81

Diagram VIII: 2. Antal anställda arbetare inom industrin

Säsongrensad index: 1956 = 100.

Industrin, totalt

Massa- och pappersindustria

Metall- och uerkstadslndustrin

Textil- och beklädnadsindustrin

juli aug.sept. okt.nou da. jan.febr.mars apr. maj juni

-19ST/l958 —— M5»/w9

Källa: Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik.

vid blir produktivitetens utveckling av avgörande betydelse. Räknar man

med att produktivitetsförbättringen blir lika stor som i fjol, d. v. s. omkring

11/2 procent, skulle den totala arbetsvolymen behöva stiga med ca 1/2 procent

för att den angivna produktionsökningen skulle komma till stånd. Eftersom

sysselsättningen på grund av arbetstidsförkortningen skulle behöva

stiga mer än den yrkesverksamma befolkningen, skulle också den från 1957

till 1958 friställda arbetskraften kunna absorberas. En så låg produktivitetsförbättring

som i fjol är dock inte sannolik under en uppgångsperiod. Den

var en följd av ofullständigt utnyttjande av sysselsatt arbetskraft som nu

kan tas i anspråk. Man vet också erfarenhetsmässigt att produktionsökningar

efter en konjunkturavmattning i första hand uppkommer genom stegrad

produktivitet och först med en viss eftersläpning leder till stigande sysselsättning.

Räknar man i stället med att produktiviteten ökar med drygt 3

procent — en siffra som utgör medeltalet för efterkrigstiden — skulle sysselsättningsnivån

bli i stort sett oförändrad 1958—1959. Detta fall innebär

eu ytterligare ökning av arbetslösheten i ungeför samma omfattning som i

fjol. Den sannolika utvecklingen ligger troligtvis någonstans mitt emellan

båda dessa hypotetiska fall.

Vad industrin beträffar kan den beräknade produktionsuppgången på ca 1

procent inte väntas leda till någon ökning av antalet sysselsatta arbetare

utan man bör räkna med en fortsatt mindre nedgång i förhållande till 1958

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. AV 150. Bihang D

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Diagram VIII: 3. Antalet arbetslösa

juli auq. sept. oKt. noi>. dec. jcm, febr. mors april rnaj juni

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

om man ser på årsgenomsnitten. Däremot torde den successiva minskningen

i industrins sysselsättning, som av säsongrensade siffror att döma har ägt

rum alltsedan slutet av 1957, komma att upphöra under årets lopp. Av diagram

2 framgår att minskningen i antalet anställda industriarbetare har varit

störst inom textil- och beklädnadsindustrin där nedgången också syns

fortsätta. Även inom träindustrin har sysselsättningen sjunkit inte oväsentligt

alltsedan sista kvartalet 1958. Massa- och pappersindustrin är den enda

industrigrupp som i början av innevarande år redovisade högre antal anställda

arbetare än under samma tid 1958. Stegringen från februari 1958 till

februari 1959 utgjorde dock endast 1 1/2 procent. Under samma tid redovisade

textil- och beklädnadsindustrin en minskning med 9 procent, gruvindustrin

med 8 1/2 procent och träindustrin med 6 procent. För industrin

som helhet var sysselsättningsnedgången 3 1/2 procent.

Inom byggnads- och anläggningsverksamheten bör den enligt investeringsberäkningarna

förutsedda höga aktiviteten också leda till något ökad sysselsättning

jämfört med årsgenomsnittet för 1958. Däremot tyder produktionskalkylen

på en minskning för den i skogsbruket sysselsatta arbetskraften,

under det sysselsättningen inom de tjänsteproducerande sektorerna kan

väntas stiga i ungefär samma omfattning som 1957—1958.

Arbetslösheten

Från 1957 till 1958 ökade antalet arbetslösa inte oväsentligt. För innevarande

år torde man kunna räkna med en i stort sett oförändrad arbetslöshet,

om årsmedeltalet för 1959 jämförs med 1958. Uppgifterna om arbetslösheten

under årets tre första månader ger emellertid en ganska dålig väg
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

ledning när det gäller att bedöma rådande utvecklingstendenser på arbetsmarknaden

eftersom de är i hög grad påverkade av den onormalt tidiga våren.

Utvecklingen av det totala antalet vid arbetsförmedlingarna registrerade

arbetslösa framgår av diagram 3. Att arbetslösheten genom den kraftiga

sänkningen från januari till mars kommit att understiga fjolårsnivån kan

dock inte tas som tecken på en påtaglig konjunkturförbättring. Nedgången

måste till viss del hänföras till olikheter i väderleksförhållanden under båda

dessa år. I motsats till i fjol har särskilt byggnadsverksamheten kunnat

hållas på eu hög nivå. Även de intensifierade sysselsättningsfrämjande åtgärder

som satts in sedan förra hösten torde ha medverkat härtill. Det visar

sig också att av den totala minskningen i antalet försäkrade arbetslösa från

mars 1958 till mars 1959 inte mindre än 80 procent faller på minskad arbetslöshet

bland byggnadsarbetarna. Den höga byggaktiviteten har också

gynnat en del andra branscher. Sålunda var arbetslösheten inom byggnadsämnesindustrin

och jord- och stenindustrin väsentligt lägre i mars 1959

än vid samma tid 1958. Inom övriga industrigrupper låg arbetslösheten däremot

fortfarande något högre än under förra året. Inom jordbruket har den

säsongmässiga minskningen av arbetslösheten kommit minst en månad tidigare.

Även inom skogsbruket har arbetslösheten sjunkit, den var dock alltjämt

högre än i fjol och en ny stegring kan väntas vid awerkningssäsongens

slut. Den tidiga våren har i första hand påverkat arbetsmarknadsläget

i Syd- och Mellansverige. Inom de nordligaste länen har arbetslösheten sjunkit

mindre och låg i mars kvar på fjolårsnivån.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har alltså under årets första kvartal

kännetecknats av utpräglade säsongrörelser. Någon påtaglig förändring i det

allmänna läget syns inte ha inträffat. Sysselsättningssvårigheterna syns

vara störst för inte utbildad arbetskraft. En markant ökning jämfört med

förra året har också ägt rum bland de arbetslösa som inte är med i arbetslöshetsförsäkringen

och av vilka drygt en fjärdedel utgörs av ungdomar under

18 år.

Balansen på arbetsmarknaden

Vid bedömningen av graden av balans på arbetsmarknaden behöver man

gå tillbaka till ett jämförelseår under vilket produktionsresurserna kan förutsättas

ha blivit fullt utnyttjade. Bruttonationalprodukten har emellertid

enligt ut fall sberäkningen för 1958 legat klart under den nivå man skulle

kunna nå upp till under förutsättning av full sysselsättning och av vad man

under tidigare år kunnat räkna med som »normal» ökning av produktiviteten.

Innebörden av detta »deflationsgap» skall här illustreras med en kalkyl,

som utgår från förutsättningen att det 1957 — då bruttonationalprodukten

ökade med 4 procent -— rådde balans på arbetsmarknaden och att en årlig

produktivitetsökning på 3 procent — genomsnittet för åren 1950—1957 —

kan betraktas som »normal». Godtyckligheten i dessa antaganden är givetvis

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

betydande och motiverar att kalkylen på sedvanligt sätt ges den anspråkslösa

benämningen räkneexempel. För att markera detta har de använda siffrorna

rundats till halva procenttal.

Under 1958 kan ökningen av den yrkesverksamma befolkningen beräknas

ha uppgått till knappa en procent, men denna ökning mer än uppvägdes av

arbetstidsförkortningen, vars effekt på arbetsutbudet kan beräknas till minus

1,5 procent. Det för produktionsökning disponibla arbetsutbudet minskade

alltså netto räknat med en halv procent (jämför nedanstående tablå).

Det förutsättes nu att man på grund av tillväxten i realkapitalet, fortskridande

rationaliseringar in. m. borde kunna räkna med en »normal» produktivitetsökning

på omkring 3 procent. En dylik »normal» produktivitetsstegring

borde, vid en minskning av det disponibla arbetsutbudet med en halv

procent, möjliggöra en produktionsökning på 2,5 procent. Eftersom det faktiska

ökningstalet för 1958 stannade vid en halv procent, skulle alltså »deflationsgapet»

i betydelsen av under 1958 utebliven men i och för sig möjlig

produktionsökning kunna beräknas till omkring 2 procent av 1957 års totala

produktion.

Prognos

1958 1959

1. Ökning av yrkesverksam befolkning.............. + 1 +1

2. Lagstadgad arbetstidsförkortning ................ — lx/> — lVa

3. Från föregående år kvarstående arbetsreserv...... + x/2

4. För produktionsökning disponibelt arbetsutbud

(1+2 + 3).............................. —- */2 0

5. Från föregående år kvarstående produktivitets
reserv.

........................................ + l1/2

6. Hypotetisk produktivitetsökning.................. + 3 +3 7 8 9

7. Möjlig produktionsökning (4 + 5 + 6) ............ + 2lj2 + 4*/s

8. Aktuell produktionsökning ...................... + 1/2 + 21U

9. »Deflationsgap» (7—8) .......................... 2 2

Ökningen av arbetslösheten under 1958 kan uppskattas till en halv procent

av arbetsutbudet. Resten av »deflationsgapet» på 1,5 procent skulle,

sett från arbetskraftssidan, kunna hänföras till olika former av statistiskt

inte registrerad »undersysselsättning» och därmed sammanhängande produktionsförluster.

Dylika förluster kan uppkomma såväl genom en inte registrerad

förkortning av arbetstiden och en minskning av arbetstempot som

genom en av arbetsmarknadsläget betingad kortsiktig omflyttning av arbetskraft.

Antagandet om en »normal» produktivitetsökning förutsätter med

andra ord en fördelning av arbetskraftsresurserna, som kan ha varit ur

struktursynpunkt mer rationell under de år för vilka genomsnittet beräknats

än under det år under vilket ett »deflationsgap» uppkommit. »Deflationsgapet»

representerar alltså dels en under det löpande året utebliven produktionsökning,

dels de häremot svarande outnyttjade resurserna, som kvar
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

85

står till det följande året och då kan utnyttjas för produktionsökning. De

outnyttjade resurserna kan, sett från arbetsmarknadssidan, blott delvis lokaliseras

i form av arbetslöshet, d. v. s. som en kvarstående arbetsreserv. Resten

består av inte kvantifierbara element vilka i tabellen sammanförts under

benämningen »kvarstående produktivitetsreserv».

Man kan nu på analogt sätt göra en på försörjningsbalansen för 1959

grundad »deflationsgapskalkyl». Under 1959 beräknas ökningen av den yrkesverksamma

befolkningen återigen komma att uppgå till nära en procent

av totala arbetsutbudet, varemot liksom under 1958 står en något större

minskning av arbetsutbudet på grund av arbetstidsförkortningen. Tages

emellertid nu också hänsyn till den från 1958 kvarstående arbetsreserven, så

skulle totalt sett det disponibla arbetsutbudet — i timmar räknat — ej behöva

minska under 1959. En fortsatt »normal» produktivitetsstegring plus

den från 1958 kvarstående produktivitetsreserven skulle emellertid ge utrymme

till en produktionsökning på 4,5 procent. Eftersom den faktiska

produktionsökningen enligt nationalbudgeten skulle komma att uppgå till

omkring 2,5 procent, slutar räkneexemplet för 1959 i ett »deflationsgap» på

två procent — »gapet» skulle med andra ord bibehållas oförändrat under

1959.1 Förutsatt samma grad av »undersysselsättning» som under 1958 skulle

också arbetslösheten förbli i stort sett oförändrad. Antalet sysselsatta

skulle då komma att öka ungefär lika mycket som ökningen av den yrkesverksamma

befolkningen.

1 Betydande deflationsgap av det slag som här beräknats för Sverige skulle med säkerhet

kunna beräknas för flertalet västeuropeiska länder och för Förenta staterna. Som en jämförelse

kan nämnas att för Storbritannien angivits en möjlig ökning av bruttonationalprodukten för

åren 1959—60 på sammanlagt i runt tal 10 procent (National Institute of Economic and Social

Research).

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

IX. Sammanfattande bedömning

En förnyad beräkning av bruttonationalprodukten för 1958 har givit vid

handen att denna jämfört med 1957 torde ha stigit med blott omkring en

halv procent, vilket är mindre än vad den tidigare uppskattningen givit anledning

förmoda. Å andra sidan har den preliminära nationalbudgetens prognos

för bruttonationalproduktens förändring under 1959 reviderats uppåt

från dryga en till dryga två procent. I stället för en i stort sett oförändrad

produktionsutveckling på relativt låg nivå skulle man alltså nu kunna räkna

med någon förstärkning av ökningstakten under 1959 jämfört med 1958.

Denna ökningstakt torde inte bli av den storleksordning som redovisats för

tidigare högkonjunkturår men framstår icke desto mindre internationellt

sett som relativt hög, eftersom den internationella konjunkturutvecklingen

i år alltjämt i stort sett syns komma att präglas av en viss fördröjning av

konjunkturuppsvinget. I de länder, där produktionsutsikterna för 1959 ter

sig gynnsammare än för Sverige, har man i regel — i motsats till i Sverige

-— haft att ta igen en tidigare nedgång.

Konjunkturläget i utlandet

I Förenta staterna har produktionen under våren överstigit den nivå från

vilken nedgången 1957 startade. Det säsongrensade index för industriproduktionen

var i mars 1959 drygt en procent högre än i augusti 1957.

Bruttonationalprodukten fjärde kvartalet 1958 låg volymmässigt räknat

blott några tiondels procent lägre än tredje kvartalet 1957 och har under

första kvartalet i år troligen överstigit den gamla toppnivån med ett par

procent.

Att produktionsökningen kommer att fortsätta under 1959 syns det i och

för sig knappast råda någon tvekan om. Härför talar det förhållandet att

man syns kunna räkna med säkra ökningar i efterfrågan på vissa områden

och troliga ökningar på andra samt att ingen klar nedgångstendens föreligger

på något område. Den offentliga byggnadsverksamheten, som till

största delen äger rum i delstaternas och de lokala myndigheternas regi,

steg med 10 procent under loppet av 1958 och kan förväntas fortsätta att

stiga under innevarande år. De federala utgifterna kommer också att öka,

om än i svagare takt än under sista halvåret 1958. Lagerförändringarna är

som alltid svåra att förutse. Lagerminskningen har totalt sett upphört och

bl. a. under intryck av strejkhotet inom stålindustrin förbytts i en viss lagerökning.

Med hänsyn till den kraftiga lageravveckling som redan ägt rum,

borde räknat för hela kalenderåret 1959 varje påverkan från detta område

få expansiv karaktär.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

87

Den privata investeringen representerar alltjämt det stora frågetecknet.

Exklusive bostadsbyggandet registrerades totalt sett en svag ökning från

tredje till fjärde kvartalet 1958. Men industriinvesteringarna i maskiner och

utrustning visar alltjämt inga tecken till markerat uppsving och industribyggena

har sjunkit successivt under hela 1958. Den privata investeringen

kommer sannolikt att stiga något under 1959. Industriinvesteringarna kommer

dock, såvitt man nu kan se, tydligen alltjämt att ligga avsevärt under

1957 års toppnivå. Därför saknas också i den nuvarande konjunkturbilden

ett av de viktigaste kännetecken som brukar karakterisera en stabil expansion.

Det ser ut som om det skulle ta ännu någon tid innan den av offentliga

transfereringar och ett relativt lågt sparande stöttade konsumtionsvaruefterfrågan

skulle leda till ökade beställningar och — efter kanske ytterligare

lagernedgång i vissa led — till en klart markerad expansion inom

kapitalvarusektorn.

Den antydda eftersläpningen mellan konsumtions- och kapitalvaruproduktionen

illustreras därav att den förra i februari låg knappt 5 procent

över toppnivån 1957 men den senare alltjämt 5 procent under. Konsumtionsindustrins

orderingång har ökat kraftigt, under det att t. ex. maskinorderna

har ökat endast måttligt. Inom kapitalvaruindustrin har man dessutom

att räkna med outnyttjad kapacitet på olika områden och förmodligen

med relativt sett större lagerhållning än i konsumtionsvaruindustrin.

Slutligen kan man också peka på det förhållandet att exporten av kapitalvaror

till Västeuropa lidit och alltjämt lider av stagnationen inom detta område.

En sammanvägning av tendenserna på olika områden pekar emellertid

otvetydigt på en fortsatt expansion. Presidentrapporten anger som hållpunkt

för bedömningen av 1959 års bruttonationalprodukt en siffra, som med cirka

7 procent överstiger genomsnittet för 1958. Denna prognos innebär att

ökningen jämfört med 1957 skulle komma att uppgå till 4 procent. Arbetslösheten

skulle därmed, även efter amerikanska förhållanden, alltjämt komma

att ligga på en relativt hög nivå. Fruktan för förnyade prisstegringar

plus den uppfattningen att prisstabilitet är nödvändig för en stabil produktionsexpansion

har emellertid allt mer kommit att dominera den ekonomiska

politiken, vilket kommit till uttryck både i budgetförslaget och de på senare

tid genomförda räntehöjningarna.

Västeuropas export till Förenta staterna — särskilt av färdiga konsumtionsvaror

— har hållits väl uppe och i genomsnitt värdemässigt till och

med ökat 9 procent mellan 1957 och 1958. Samtidigt har försvagningen av

den västeuropeiska investeringskonjunkturen hårt drabbat den traditionella

importen av kapitalvaror från Förenta staterna. Eu i stort sett samtidig konjunkturavmattning

i de bägge områdena karakteriserad av relativt stabil

konsumtion och vikande investeringar har alltså på grund av skillnaden i

handelns struktur medfört eu avsevärd förbättring av Västeuropas bytesbalans

gentemot Förenta staterna trots att nedgången haft avsevärt mindre

omfattning inom förstnämnda område. Det är sannolikt att denna förbätt
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

ring står sig under den närmaste framtiden. Med hänsyn till den förbättrade

konjunkturen i Förenta staterna borde man kunna räkna med någon ökning

av Västeuropas export till detta område, samtidigt som Förenta staternas

export till Västeuropa alltjämt tycks kämpa med vissa svårigheter.

Västeuropas export till råvaruländerna har också hållits uppe relativt väl

under det att dessas export på grund av konjunkturdämpningen i industriländerna

sjunkit både till Förenta staterna och Västeuropa, överskotten

gentemot Förenta staterna och råvaruländerna har resulterat i en kraftig

ökning av Västeuropas valutareserv'', som vid slutet av 1958 var 3,3 miljarder

dollar större än ett år tidigare. I råvaruländerna har valutareserverna

tjänat som buffertar, vilka fångat upp effekten av försämringen i exportkonjunkturen,

som härigenom hindrats från att nämnvärt slå igenom i deras

import från industriländerna. Den internationella kreditgivningen har också

visat sig mer elastisk än man kanske tidigare räknat med. Det är möjligt

att den befarade krisen för den svagaste länken i trekantshandeln mellan

Västeuropa, råvaruländerna och Förenta staterna på detta sätt redan

kunnat övervinnas eftersom konjunkturen i Förenta staterna nu är på väg

uppåt och råvarupriserna i stort sett stabiliserats och på några områden

t. o. m. noterat kraftiga stegringar (framför allt ull och kautschuk men även

i viss mån koppar och tenn). Dessa faktorer skulle möjligen redan under

innevarande år kunna ge svängrum för någon uppgång i råvaruländernas

efterfrågan på industriprodukter.

Värdet av den västeuropeiska intrahandeln sjönk under första halvåret

1958 och låg för hela året värdemässigt sett 3 procent under genomsnittet

för 1957. Under sista kvartalet i fjol nådde den emellertid nästan upp till

nivån ett år tidigare. Sammankrympningen i intrahandeln speglar konjunktura

vmattningen under fjolåret och tendensen mot slutet av året till förnyad

uppgång. Intrahandelns samband med konjunkturutvecklingen illustreras

därav, att den enda väsentliga uppgången på importsidan representeras

av Västtyskland, som hela tiden fortsatt en oavbruten konjunkturuppgång,

under det att exportökningar noteras för Danmark och Holland, vilka

tack vare dessa ökningar dragits upp från en redan 1956—57 inträdd konjunkturdämpning.

Förutsättningen för att en sådan konjunkturstimulans

till »småländerna» skall kunna bli av varaktig betydelse är emellertid, att

de större länderna -— Frankrike, Storbritannien och Västtyskland — samtidigt

kommer in i en markerad expansionsfas.

I Frankrike präglas den ekonomiska utvecklingen i mycket hög grad av

skärpningen av den ekonomiska politiken. Industriproduktionen föll under

andra halvåret 1958 och låg i december 4 procent under decembersiffran för

1957. Politiken syftar till en nedskärning av den privata konsumtionen och

till en ungefär kompenserande ökning framför allt av exporten och den offentliga

konsumtionen. Ökningen i reala bruttonationalprodukten, som under

1958 uppgick till 2 procent, torde under sådana förhållanden avta och eventuellt

helt upphöra. Importen förutses öka något vad beträffar den del, som

härrör från franc-området, men förbli ungefär oförändrad för övriga områden.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

89

I Västtyskland syns för närvarande en förnyad uppgång vara på väg inom

näringslivets investeringar och inom bostadsbyggandet efter en till synes

tillfällig uppbromsning under 1958. Orderläget både inom liemmamarknadsoch

exportindustrin har förbättrats under de senaste månaderna. Däremot

har på grund av de relativt blygsamma ökningarna i hushållens realinkomster

den privata konsumtionen på senare tid börjat stagnera och detta kan i

sin tur medföra en avmattning i den hittills höga ökningstakten för importen.

Bruttonationalprodukten ökade med ungefär 3 procent under 1958. Ökningen

väntas fortsätta under 1959 i ungefärligen oförändrad takt, vilket

bör kunna ge utrymme även åt nya realinkomststegringar för löntagarna.

Någon nämnvärd ökning av sysselsättningen kan däremot knappast komma

till stånd, eftersom arbetslösheten ligger på en rekordlåg nivå och tillskotten

till befolkningen i de arbetsföra åldrarna successivt avtagit. Denna faktor,

som tidigare spelat en stor roll i den tyska högkonjunkturen, torde i

framtiden komma att få en underordnad betydelse.

I Storbritannien låg den reala bruttonationalprodukten under fjolårets

sista kvartal alltjämt något under den toppsiffra, som nåtts redan under

andra kvartalet 1957. En mindre uppgång ägde rum mellan tredje och fjärde

kvartalet, men denna kan i sin helhet återföras på den med lättnaderna

i avbetalningshandeln sammanhängande ökningen i den privata konsumtionen.

De i den nya budgeten signalerade skattesänkningarna innebär en ny

kraftig stimulans till den privata konsumtionen. Exporten har stigit successivt

fr. o. m. andra kvartalet 1958, men behöver öka stegringtakten något för

att 1959 års genomsnitt skall uppnå genomsnittet för 1957. Den offentliga

investeringen (inkl. det kommunala bostadsbyggandet) har varit på nedåtgående

under hela 1958 men väntas öka kraftigt fr. o. in. det nya budgetåret.

Under 1958 understeg industrins investeringar 1957 års nivå med en

procent. Nedgången under fjärde kvartalet var — jämfört med läget ett år

tidigare — 6 procent. Den senaste enkäten på detta område tyder alltjämt

på en kraftig minskning under 1959. Vid enkättillfället har hänsyn dock ej

kunnat tas till den stimulans, som den nya budgetens lättnader i avskrivningsreglerna

kan tänkas innebära. Näringslivets övriga investeringar har,

trots tendensen till successiv avmattning, legat så högt, att totalt sett den

privata investeringen under 1958 överskridit genomsnittet för 1957. En sammanvägning

av de motstridiga tendenserna på olika områden tyder på ett par

procents uppgång av nationalprodukten under 1959.

Det finns en grupp av smärre, men för den svenska exporten inte desto

mindre betydelsefulla länder, som visat eu markerad tendens till uppsving

under loppet av 1958. I Norge, Danmark och Holland har således industriproduktionen

för sista kvartalet i stort sett återförts till det läge som rådde

före nedgången. Även i Belgien och Finland har en uppgång ägt rum under

1958, men i dessa fall ligger den hittills uppnådda nivån alltjämt mer än

10 procent under tidigare uppnådda toppnivåer. Redan bibehållandet av den

vid slutet av förra året uppnådda nivån för industriproduktionen innebär för

nyssnämnda fem länder att 1959 års genomsnitt kommer att ligga över ge
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO år 1959

nomsnittet för 1958. Det är sannolikt att uppgången kommer att fortsätta

även sedan tidigare maxima uppnåtts eller passerats. Men samtidigt kan

man för vissa länder peka på tecken till en viss uppbromsning av expansionen

just som man återhämtat tidigare förlorad terräng och är på väg att

ta ytterligare ett steg framåt. I de länder konjunkturkurvan hittills haft

en viss likhet med bokstaven »V», skulle denna med andra ord så smått ha

börjat anta formen av ett kvadratrottecken.

Småländernas, inklusive Sveriges, chanser att expandera under 1959 är intimt

förknippade med utvecklingen av de större ländernas industriproduktion.

Det har ovan visats skäl för att man under 1959 skulle kunna räkna

med en ganska betydande stegring av nationalprodukten i Förenta staterna,

med moderat stegring i Västtyskland, med en mindre uppgång i Storbritannien

och snarast med stagnation i Frankrike. Industriproduktionen kan avvika

från men ansluter sig i regel ganska nära till utvecklingen av totalproduktionen.

Nedan har OEEC:s säsongrensade siffror använts för att belysa

utvecklingen på industriområdet i nyssnämnda länder (genomsnittet 1958

= 100).

1958

1959

Oktober

November

December

Januari

Februari

Förenta staterna............

103

105

106

107

107

Västtyskland................

101

102

101

99

101

Storbritannien..............

99

101

101

101

100

Frankrike ..................

99

98

97

97

101

Mönstret stämmer inte helt med de prognoser för genomsnitten av förändringarna

i totalproduktionen (bruttonationalprodukten) som förut antytts.

I Förenta staterna ligger redan nu industriproduktionen på en nivå

som överstiger genomsnittet för 1958 väsentligt. I de övriga länderna har

emellertid de senaste månadernas siffror i stort sett visat stagnation kring

fjolårsnivån. För Västtysklands och Storbritanniens del betyder detta att

en uppgång borde sätta in relativt snabbt och relativt kraftigt om den med

prognosen för bruttonationalprodukten förenliga utvecklingen inom industrisektorn

skall realiseras.

Tendensen i utvecklingen ger inte något intryck av ett sådant uppsving,

som följde på avmattningen efter Korea-kriget och inledde de följande årens

högkonjunktur. En skillnad ligger som nämnts däri att man i Västtyskland,

även vid fullt utnyttjade produktionsresurser, knappast kan hålla samma

expansionstakt som tidigare. I de övriga länderna är den ekonomiska politiken

inte så expansiv, som den med hänsyn till förekomsten av lediga produktionsresurser

skulle kunna vara. I Frankrike och Storbritannien spelar

valutahänsynen stor roll. För Förenta staterna spelar valutahänsynen ingen

roll, men där inriktas som nämnts uppmärksamheten på inflationsfaran.

Det råder näppeligen något tvivel om att man för dessa länder skulle kunna

räkna fram betydande »deflationsgap».

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

91

Det är värt att uppmärksamma, att när här i det föregående talats om

Västeuropas konjunktur och Västeuropas intrahandel etc. och skilts mellan

de små och stora länderna inom detta område, så bör man ha i minnet

att dessa distinktioner snart kan visa sig ointressanta vid en fortsatt splittring

genom en ensidig integration av sexstatsområdet. Det kan då bli anledning

att skilja mellan tendenserna för produktion, handel, valutareserv

etc. inom sexstatsmarknaden i motsats bl. a. till utvecklingen för övriga

Västeuropa. Redan nu torde en medlem i »Sexland» bättre än tidigare kunna

tillgodogöra sig en expansionsimpuls från konjunkturuppgången i något

annat medlemsland (t. ex. i Nederländerna) och analogt uppnå att en kontraktion

(t. ex. i Frankrike) i första hand får bäras av »de övriga». Importökningar

riktas inåt och importbegränsningar riktas utåt. Tendenser

till en dylik utveckling via en omriktning av handeln kan göra sig gällande

innan omläggningen av tullmurarna verkligen gjort omriktningen motiverad.

Konjunkturläget i Sverige

Ur svensk synpunkt är det av speciellt intresse att man nu syns kunna

räkna med en lyftning av aktivitetsnivån i våra nordiska grannländer och

i Nederländerna. Tillsammans svarar dessa länder nämligen för en betydande

del av vår export. Den norska nationalbudgeten räknar med en volymmässig

importökning på nära 5 procent och den nederländska med omkring

10 procent. Den danska importökningen beräknas bli av storleksordningen

10—15 procent. Med hänsyn till dessa nya siffror och den vikt dessa länder

har för den svenska utrikeshandeln ter sig förhoppningarna om en förbättring

av vår exportkonjunktur nu mer motiverade än vad de gjorde vid

årsskiftet. Å andra sidan ter sig chanserna — och riskerna — för en allmän

internationell högkonjunkturvåg redan under innevarande år snarast något

mindre på grund av den till synes bestående långsamheten i produktionsuppgången

i de större ländernas produktionsutveckling.

Svagheten i den nuvarande internationella konjunkturen ligger i stagnationen

i industriinvesteringarna. Just på detta område syns man emellertid

räkna med uppgång i våra nordiska grannländer d. v. s. i länder där den

svenska verkstadsindustrin har betydande marknader. En pluspost representeras

av bostadsbyggandet utomlands, som tycks vara uppåtgående i

nästan hela Västeuropa. En dylik utveckling bör gynnsamt påverka vår trävaruexport.

En faktor som hittills syns ha verkat i motsatt riktning representeras

av den ökade konkurrenskraften på detta område från Kanada

(minskade fraktsatser), från Sovjet (priskonkurrens) och från Finland (devalvering).

Dessa länder har tack vare relativa kostnadssänkningar i viss

mån kunnat tränga undan Sverige särskilt på den engelska marknaden. Liknande

tendenser har gjort sig gällande i fråga om exporten av papper och

papp. Däremot syns vår verkstadsexports andel av den totala verkstadsimporten

till våra viktigaste marknader ha hållits relativt väl uppe, och den

svenska exportens andel av järn- och stålimporten kunnat öka åtminstone

på Storbritannien. Av industriländernas (exkl. östblockets) lotala export av

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

övriga industriprodukter syns den svenska andelen hållit sig ungefär konstant

eller snarast ökat under de senaste åren.

På exportområdet har det inte framkommit något som föranleder nämnvärda

korrigeringar av den i den preliminära nationalbudgeten gjorda bedömningen.

Jämfört med denna har dock exportvärdet för skogsindustriprodukter

och järnmalm nedjusterats något, i båda fallen beroende på en sänkning

av prisantagandet. Sålunda förväntas för 1959 priserna för trävaror komma

att ligga i genomsnitt 12 procent, för massa 7 procent samt för papper och

papp 6 procent under genomsnittet för 1958. Å andra sidan har jämfört med

tidigare beräkningar en uppjustering av exportvärdet gjorts för vissa sektorer

av verkstadsområdet. För hela exporten beräknas genomsnittliga prisnivån

för i år komma att ligga omkring 4 procent lägre än 1958 och 6 procent

lägre än 1957. Volymmässigt beräknas jämfört med 1958 exporten

minska för järnmalm (6 %), minska mycket kraftigt för livsmedel (26 %)

men öka för trävaror (6 %), massa (8 %), papp och papper (2 %) samt för

oädla metaller och arbeten därav (3 %).

En summering av tendenserna på olika områden tyder på att exportvolymen

i år kommer att förbli i stort sett oförändrad jämfört med 1958. Det är

samma prognos som enligt den preliminära nationalbudgeten. Den förnyade

prognosen implicerar emellertid en revidering uppåt av absoluta nivån för

exportvolymen under 1959, eftersom siffran för 1958 nu höjts jämfört med

den som kom till användning i den preliminära nationalbudgeten. Eftersom

siffran för 1958 innefattar fiktiva uppjusteringar betingade av en statistisk

omläggning vid årsskiftet, implicerar prognosen för 1959 realiter även att

exportvolymen för detta år kommer att ligga ett par tre procent över 1958

års nivå.

Det har ej synts föreligga någon anledning att revidera nationalbudgetens

pris- och volymantaganden vad beträffar förändringen av importen mellan

1958 och 1959. Importpriserna beräknas genomsnittligt sett komma att sjunka

med 2 procent. Prissänkningar förutses t. ex. för vissa livsmedel, för

kol samt för järn och stål. För volymen har räknats med en ökning om

2 procent, som främst är att hänföra till en större import av bränslen, kemiska

produkter, handelsfärdigt järn och stål. Även för volymberäkningen

av importen gäller att jämförelsen mellan 1958 och 1959 blir lidande av den

statistiska omläggningen vid årsskiftet, så att prognosen avsevärt underskattar

den ökning som faktiskt kan förväntas komma att äga rum.

I den preliminära nationalbudgeten beräknades terms of trade förbli oförändrade

under 1959 jämfört med 1958. Den nu förutsedda ytterligare nedgången

i exportprisnivån på nära 2 procent (till minus fyra procent) innebär

en lika stor försämring av terms of trade och motsvarar i och för sig en

försämring av handelsbalansen med omkring 150 miljoner kronor, ökningen

av importvolymen vid oförändrad exportvolym innebär en ytterligare försämring

på omkring 200 miljoner kronor. Rent kalkylmässigt framkommer

härigenom en ökning av handelsbalansens underskott på omkring 350 miljoner

kronor, vilket i stort sett skulle betyda en motsvarande försämring av

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

93

valutautvecklingen jämfört med 1958. Under sistnämnda år ökade valutareserven

med 150 miljoner kronor. Förutsatt att den s. k. »förskjutningsposten»

blir lika stor under 1959 som under 1958 skulle valutareserven under

1959 komma att minska med ett par hundra miljoner kronor.

Nya hållpunkter för bedömningen av lagerutvecklingen under 1959 saknas.

Den utförda revideringen av lagerberäkningen för 1958 har i stort sett

konfirmerat den i den preliminära nationalbudgeten använda förutsättningen

om en måttlig total lagerminskning under 1958. Den mest betydande avvikelsen

avser verkstads- och varvsindustrin. Här räknades tidigare med en

lagerminskning, under det att de nya siffrorna anger en lagerökning med

omkring hundra miljoner kronor. Under de fyra sista åren har lagerökningen

på detta område uppgått till sammanlagt drygt två miljarder kronor i löpande

priser — en viss minskning i fortsättningen ter sig därför sannolik.

Resultatet av konjunkturinstitutets verkstadsbarometer för april anger också

att lagren av verkstadsprodukter på sina håll betraktas som för höga och

nu är på väg att minskas. Lagren av skogsindustrins produkter ökade med

mer än hundra miljoner kronor under 1958 efter att ha legat praktiskt taget

oförändrade 1956—57 och ökat med omkring en halv miljard kronor

åren 1954—55. En viss lagerminskning inträffade under 1958 för textiloch

sömnadsbranschens del. Enligt senaste barometerresultatet betraktas

textillagren emellertid fortfarande som för höga. I stort sett tyder tendenserna

inom lagerområdet på en fortsatt nedgång under 1959. Enligt den reviderade

beräkningen minskade lagren under 1958 med hundra miljoner

kronor. Diskrepansen mellan beräkningen av bruttonationalprodukten för

1958 från produktions- respektive efterfrågesidan kan möjligen tolkas så att

lagren i själva verket ökade under detta år. Den från den preliminära nationalbudgeten

bibehållna prognosen om en lagerminskning på en halv miljard

kan därför realiter tänkas betyda en ungefär oförändrad lagerhållning

under 1959.

Den mest betydande revideringen som gjorts av siffrorna i den preliminära

nationalbudgeten avser storleken av investeringen i fast kapital. Med

hänsyn till det nya material som framkommit syns det finnas anledning till

justeringar uppåt nästan efter hela linjen. Främst gäller detta industrins

nyinvesteringar i såväl byggnader som i maskiner och apparater. Kommerskollegiums

marsenkät visar, jämfört med novemberenkäten, en betydande

uppjustering av investeringsplanerna inom flertalet branscher. Visserligen

vet man från tidigare enkäter att dylika förskjutningar hör till regeln, liksom

att planerna regelmässigt brukar ligga över det faktiska investeringsutfallet.

Förskjutningen är emellertid denna gång så stor att den bör motivera

en betydande revidering uppåt av den preliminära nationalbudgetens

investeringssiffra.

Enligt höstenkäten planerade företagen inom den egentliga industrin en

minskning av byggnadsinvesteringarna (exkl. industrins personalbostäder)

med 2 procent — vårenkäten visar i stället eu planerad ökning på omkring

14 procent. Omsvängningen är särskilt markant inom metall- och

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

verkstadsindustrin samt inom massa- och pappersindustrin. För industrins

investeringar i maskiner och apparater angav marsenkäten en ökning på 8

procent mot en minskning på 5 procent enligt oktoberenkäten. Omsvängningen

är markant för jord- och stenindustrin samt för massa- och pappersindustrin.

En alltjämt i stort sett oförändrad nedgångssiffra redovisas för

trävaruindustrin (närmare 40 procent) och för livsmedelsindustrin (25 procent).

Med utgångspunkt från enkätresultaten kan ökningen av totala investeringen

på olika industriområden uppskattas till drygt ett hundratal

miljoner kronor i stället för den minskning med ungefär samma belopp,

som kalkylerades med i den preliminära nationalbudgeten.

Nya uppgifter om igångsatta och pågående arbeten inom bostadsbyggandet

motiverar en revidering uppåt av investeringen även på detta område: till

en ökning utöver 1958 års nivå på 200 miljoner kronor från 50 miljoner

enligt den preliminära nationalbudgeten. Ytterligare justeringar: för kraftverken

en höjning till 125 från 75 miljoner, för handeln till 75 från 50, för

vägar till 175 från 115, för de militära investeringarna till 125 från 105, för

sjukvård och skolor till omkring 135 från förut 80 miljoner. Till någon del

beror dock de nu nämnda uppjusteringarna på att utgångslägets nivå d. v. s.

investeringsvolymen för 1958 något överskattats och att i själva verket en

del därav faller på 1959 — detta gäller t. ex. investeringarna i bostäder, vägoch

gatuarbeten samt de militära investeringarna. Totalt sett har ökningen

av investeringen i fast kapital från 1958 till 1959 beräknats till omkring 1,1

miljard, vilket är 600 miljoner eller omkring en procent av bruttonationalprodukten

mer än enligt den preliminära nationalbudgeten. Av ökningen

mellan 1958 och 1959 faller omkring 350 miljoner på den privata sektorn,

200 miljoner på kommunerna och drygt 500 miljoner på staten, allt räknat

i 1958 års priser. Motsvarande procentuella ökningstal blir respektive 3, 6

och 12.

Den volymmässiga ökningen under 1958 av den offentliga konsumtionen

angavs i den preliminära nationalbudgeten till fyra procent både vad beträffar

den statliga och den kommunala andelen. Dessa siffror har nu korrigerats,

och enligt de nya beräkningarna ökade den kommunala konsumtionen

med fem procent men den statliga blott med två. Den sammanlagda ökningen

blev omkring tre procent. För 1959 förutses en något stegrad ökningstakt

— liksom i den preliminära nationalbudgeten har denna anslagits till

fyra procent.

Den statsfinansiella utvecklingen — upplåningens storlek och fördelning

på olika långivare — har främst intresse ur synpunkten av banksystemets

och allmänhetens likviditet d. v. s. av finansieringsberedskapen inför t. ex.

en konjunkturell uppgång av efterfrågan på olika områden. Statens budget

har under de senaste åren kännetecknats av stora utgiftsöverskott. För de två

åren 1957 och 1958 uppgick den sammanlagda upplåningen i kreditinstituten

(inkl. nettoupplåningen i riksbanken) till omkring 2,6 miljarder. Av

detta belopp har endast en mindre del eller omkring en halv miljard

täckts genom nettoskuldsättning i riksbanken (= förändring av statens

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

95

tillgodohavanden i riksbanken och av riksbankens statspappersinnehav).

Eftersom riksbankens övriga utlåning och dess valutainnehav varit nästan

konstant under de bägge åren, motsvaras riksbankens utlåning till staten i

stort sett av en ökning i sedelmängden, som regelmässigt brukar stiga med

200 å 300 miljoner kronor om året. Av den övriga statsupplåningen har omkring

700 miljoner placerats på kapitalmarknaden (sparbanker, posten och

försäkringsbolag) under det att resten eller omkring 1,4 miljarder utgöres

av upplåning i affärsbankerna, ökningen av affärsbankernas innehav av

statspapper åren 1957—58 representerar omkring 45 procent av deras samtidiga

totala utlånings- och inlåningsökning. Genom denna utveckling har

affärsbankernas likviditet successivt ökat. Detta illustreras därav att summa

riksbanksgiro, skattkammarväxlar och obligationer (väsentligen stats- och

hypoteksobligationer) i procent av skulderna (exkl. eget kapital) successivt

vuxit från 27,1 procent vid slutet av 1956 till 31,5 resp. 32,8 procent åren

1957 och 1958.

Statens upplåningsbehov under 1959 kan grovt räknat uppskattas till

samma belopp som sammanlagt för de båda åren 1957 och 1958 d. v. s. till

drygt två och en halv miljard kronor. Den ökning av affärsbankernas likviditet

(statspapper plus fordringar på riksbanken), som en dylik upplåning

i och för sig kan beräknas medföra, skulle såtillvida kunna förväntas bli

större än under perioden 1957—58 som upplåningen på kapitalmarknaden

och likviditetsminskningen genom sedelmängdökningen nu hänför sig till

ett och inte till två år. Å andra sidan verkar det sannolikt att valutareserven

kommer att sjunka, vilket i motsvarande mån reducerar affärsbankernas

likviditet. Netto räknat skulle därmed likviditetstillskottet i affärsbankerna

kunna beräknas bli av samma storleksordning 1959, som den sammanlagda

ökningen åren 1957 och 1958. Härigenom skulle alltså en avsevärd

ökning av affärsbankslikvidileten komma till stånd.

Möjligheterna att bedöma utvecklingen av den privata konsumtionen har

nu blivit säkrare än de var när den preliminära nationalbudgeten framlades,

eftersom ny löne- och konsumtionsstatislik framkommit för 1958 och

resultatet av löneförhandlingarna för 1959 i stora drag kan överblickas.

Räknat på årsmedeltalen steg den genomsnittliga timförtjänsten för industriarbetare

med 5 procent från 1957 till 1958. På grund av förkortningen av

den ordinarie arbetstiden blev emellertid stegringen av årsförljänsterna lägre

och stannade vid omkring 3 procent. Den totala lönesumman ökade mellan

1957 och 1958 med omkring 3,5 procent. Enskilda företagares inkomster beräknas

ha varit ungefär oförändrade. De för konsumtion disponibla personliga

inkomsterna ökade med omkring 1,5 miljard eller dryga 4 procent. Den

privata konsumtionen ökade samtidigt volymmässigt med 2,5 procent och

värdemässigt med drygt 1,9 miljard eller ca 6 procent. Det personliga sparandel

minskade alltså med över 400 miljoner kronor.

Enligt uppgörelsen mellan SAF och LO angavs för löneförhöjningar under

1959 eu kostnadsram motsvarande 2 procent vid arbete på tidlön och

1,5 procent vid ackordsarbete. De faktiska avtalen både inom och utom de

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

av uppgörelsen direkt berörda områdena har också hållit sig kring dessa

procenttal, så att den genomsnittliga avtalsmässiga höjningen av lönenivån

för samtliga löntagare kan förutses komma under 1959 överstiga 1958 års

nivå med ca 2 procent. Sedan hänsyn tagits till den lagstadgade arbetstidsförkortningen

och under förutsättning av någon avsaktning i löneglidningen

samt någon ökning av antalet sysselsatta kan den totala lönesummans

ökning beräknas till i runt tal 1 miljard eller omkring 3 procent.

(Denna siffra ligger mitt emellan de alternativ, som kom till användning

i den preliminära nationalbudgeten.) Övriga inkomster beräknas öka med

omkring en halv miljard. Eftersom de hushållens inkomster belastande direkta

skatterna och avgifterna också förutses komma att öka med en halv

miljard, så skulle de för konsumtion disponibla inkomsterna komma att

öka lika mycket som lönesumman d. v. s. med 1 miljard kronor.

Under början av 1959 har konsumentpriserna legat något över genomsnittet

för 1958, vilket i och för sig — under förutsättning av oförändrade

priser resten av året — höjer genomsnittet för 1959 något över fjolårets genomsnitt.

Tages vidare hänsyn till en viss effekt av lönehöjningarna på

tjänstepriserna kan konsumtionsprisnivån för innevarande år beräknas

komma att ligga omkring en procent över fjolårsnivån. En sådan prisstegring

skulle fördyra 1958 års konsumtion med omkring 300 miljoner kronor.

Ay den kalkylerade inkomstökningen på en miljard skulle då återstå 700

miljoner, vilket räcker till en volymmässig ökning av konsumtionen med

omkring 2 procent. Utvecklingstendenserna på olika konsumtionsområden

pekar också på en konsumtionsökning av denna storleksordning, som alltså

skulle förutsätta att hushållens sparande förblir oförändrat mellan 1958

och 1959.

Den nationalbudget för 1959, som nedan uppställts på grundval av den

förut gjorda bedömningen av efterfrågan på olika områden, överensstämmer

på de flesta punkter med den preliminära nationalbudgeten. Den enda väsentliga

förändringen avser som nämnts en kraftig uppjustering av den

totala investeringen, som dragit med sig en ungefär lika stor upprevidering

av bruttonationalprodukten — från drygt en procent enligt den preliminära

nationalbudgeten till drygt två procent enligt den reviderade. Det kan synas

motiverat att nu höja siffran även för importen samt att — med hänsyn

till den på vissa områden nu mer optimistiska bedömningen av utlandskonjunkturen

— också revidera prognosen för exportvolymen uppåt. Dylika

höjningar impliceras dock av de oförändrade prognossiffrorna. Som förut

påpekats överskattas statistiskt den av utrikeshandeln under 1958 uppnådda

nivån. En prognos som utgår från denna överskattning, underskattar

i motsvarande mån förändringen mellan 1958 och 1959. Eftersom underskattningen

torde gälla i lika mån för importen som för exporten, skulle

ett försök att korrigera dessa med hänsyn till den statistiska felkällan

dock ej påverka siffran för bruttonationalproduktens eller bytesbalansens

förändring.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 195!)

Nationalbudget för 1959

Miljoner kronor i 1958 års priser

1958

Förändring 1958—59

Miljoner

kronor

Procent

Tillgång

Produktion ....................

59 600

+ 1400

+ 2

Import ...............................

12 250

+ 250

+ 2

Lagerminskning ............................

100

+ 400

Summa tillgång

71 950

+ 2 050

+ 3

Användning

Privat bruttoinvestering ..................

10 750

-f- 350

Statlig bruttoinvestering ....................

4 400

+ 500

+ 12

Kommunal bruttoinvestering ...............

3 350

+ 200

+ 6

Export ..............................

12 000

0

0

Privat konsumtion..........................

33 850

+ 700

+ 2

Statlig konsumtion........................

3 000

+ 100

+ 3

Kommunal konsumtion...........................

4 600

+ 200

+ 4

Summa användning

71950

+ 2 050

+ 3

Den samhällsekonomiska balansen

För den ekonomiska politiken är det av vikt att kunna bedöma förutsättningarna

för ett fullt utnyttjande av produktionsresurserna med bibehållande

av ett stabilt penningvärde. Realiserandet av dessa bägge målsättningar

hänger samman med tillräckligheten och utvecklingen av valutreserven

d. v. s. det »internationella svängrummet» för den ekonomiska politiken.

Prognosen för försörjningsbalansen ger inte i och för sig svar på dessa

frågor men kan användas som en utgångspunkt för bedömningen av den

samhällsekonomiska balansen på produktions-, pris- och valutaområdet.

Vid bedömningen av balansen på produktionsområdet kan noteras att

bruttonationalprodukten redan år 1958 legat under den nivå man skulle

kunna nått upp till under förutsättning av full sysselsättning och av vad

man under tidigare år kunnat räkna som »normal» ökning av produktiviteten.

Delvis har detta underutnyttjande av produktionsresurserna kommit

till uttryck i en registrerad ökning av arbetslösheten. Dessutom har man

sannolikt också haft att räkna med en dold d. v. s. statistiskt icke redovisad

förkortning av arbetstiden och ökning av arbetslösheten samt produktivitetsförluster

betingade t. ex. av en med det speciella arbetsmarknadsläget

sammanhängande omflyttning av arbetskraft mellan olika produktionsområden.

Denna situation synes i stort sett komma att karakterisera utvecklingen

även under innevarande år.

Under 1959 förutses den yrkesverksamma befolkningen komma att öka

med mellan en halv och en procent. Den lagstadgade arbetstidsförkortningen

motsvarar emellertid i och för sig en något större reducering av utbudet

av arbetskraft. Även om sysselsättningen — d. v. s. antalet sysselsatta

7 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr ISO. Bihang D

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

— ökar lika mycket som tillskottet till den yrkesverksamma befolkningen,

skulle alltså arbetsvolymen — mätt i antalet arbetstimmar — komma att

minska något. Detta är också den prognos för utvecklingen under 1959 man

kommer fram till med beaktande å ena sidan av den förutsedda totala produktionsökningen

på dryga 2 procent och å andra sidan av en »normal»

produktivitetsstegring på omkring 3 procent. Produktionsökningen skulle

alltså räcka till att absorbera tillskotten till den yrkesverksamma befolkningen

men däremot skulle genomsnittligt sett samma arbetslöshet komma

att kvarstå som under 1958. Man skulle också, liksom under 1958, under

1959 ha att räkna med ett »deflationsgap» i den meningen att den totala

produktionen vid ett fullt utnyttjande av produktionsresurserna skulle

kunna bli större än den nu enligt produktionskalkylen faktiskt förväntas

bli. En närmare precisering blir emellertid med nödvändighet ganska luftig

och får närmast karaktären av ett sådant räkneexempel som givits i sista avsnittet

i kap. VIII. Självklart är också att t. ex. en annan utlandskonjunktur

eller annan ekonomisk politik än den som förutsetts och förutsatts i föreliggande

nationalbudget också direkt kommer alt modifiera den bild av balansen

på arbetsmarknads- och produktionsområdet som ovan antytts.

Ett försök till konkretisering av balansläget på olika marknader tyder på

att, jämfört med genomsnittet för 1958, den största produktionsökningen

(8 procent) och en därmed sammanhängande sysselsättningsökning skulle

komma till stånd inom byggnads- och anläggningsverksamheten. Även inom

tjänsteområdet bör man kunna räkna med en ökning av sysselsättningen.

Vad industrin beträffar torde det med hänsyn till den förutsedda efterfrågeutvecklingen

på olika områden vara rimligt att räkna med någon procents

produktionsökning, varemot svarar en mindre nedgång av genomsnittliga

sysselsättningen. Ser man till utvecklingen under året innebär emellertid

denna prognos, att den successiva minskningen av industrins sysselsättning,

som av säsongrensade siffror alt döma har ägt rum alltsedan slutet av

1957, skulle upphöra under årets lopp.

På prisområdet kan stabiliteten för närvarande sägas vara ett faktum.

Konsumtionspriserna har legat praktiskt taget oförändrade sedan april 1958

d. v. s. under omkring ett år. Utvecklingen under fjolåret syns visa, att ett

»deflationsgap» inte hindrar vissa autonoma kostnadsstegringar från att

slå igenom, men att prisstegringarna också i stort sett begränsas härtill.

Stabiliteten under den närmaste framtiden skulle då i första hand komma

att bero på utvecklingen av import- och lönekostnaderna. Importpriserna

väntas, som redan nämnts, snarast komma att sjunka under 1959. Den avtalsmässiga

lönehöjningen kan under återstoden av året förutses slå igenom

på vissa prisområden. Men totalt sett torde, så vilt man nu kan se, konsumtionspriserna

under 1959 inte komma att överstiga genomsnittet för

1958 med nämnvärt mer än en procent.

Vid en konsumtionsprisstegring på en procent skulle den beräknade nominalinkomststegringen

för hushållen på 3 procent komma att motsvara en

realinkomststegring på omkring 2 procent. Denna stegring är något mindre

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

99

än den stegring på dryga 2 procent som beräknats för den reala bruttonationalprodukten.

Vid jämförelsen bör emellertid den senare reduceras

med hänsyn till försämringen av terms of trade, som i och för sig motsvarar

ett par hundra miljoner kronor. Man skulle därmed komma fram till samma

ökning såväl för den reala nationalinkomsten som för hushållens reala inkomster.

Utvecklingen på valutaområdet beror i stort sett på graden av synkronisering

mellan utlandskonjunkturen och hemmakonjunkturen. När de två rör

sig parallellt, som de till synes gjort under de senaste åren, så händer inget

särskilt på valutafronten. Hålls den inhemska konjunkturen tillbaka i förhållande

till utlandets tenderar valureserven att öka, vilket illustreras av utvecklingen

under de allra senaste åren i Danmark, Nederländerna och Storbritannien.

För Sveriges del pekar utvecklingen på senare tid snarast på

möjligheten att hemmakonjunkturen på lite längre sikt kan komma att löpa

något före utlandskonjunkturen. Å ena sidan har hemmakonjunkturen visat

sig mera expansiv än som räknats med i den preliminära nationalbudgeten,

vilket kommit till uttryck i en betydande justering av ökningstalen för investeringen

och nationalprodukten. A andra sidan har utlandskonjunkturen

ännu inte givit ett klart och entydigt intryck av det rejäla uppsving,

som man kanske väntat och hoppats på. Utvecklingen pekar visserligen

uppåt men inte mer än att den reviderade prognosen för den svenska nationalprodukten

— trots »deflationsgapet» — ligger relativt högt uppe internationellt

sett. Det bör därvid bemärkas att vi inte har någon tidigare absolut

produktionsnedgång att ta igen, och att en med en dylik »igentagning»

sammanhängande och kanske därför relativt instabil expansion karakteriserar

flera länder. Ett symptom på denna skiljaktighet i hemma- och utlandskonjunkturen

kan sägas vara att industriinvesteringarna — det mest dynamiska

elementet i den ekonomiska utvecklingen — i Sverige i motsats

till i utlandet expanderat mycket starkt under 1958 och syns komma att

fortsätta expansionen under 1959 och in på 1960. På finansieringssidan

stöds denna utveckling av en betydande likviditet både hos bankerna och

hos företagen. På utrikeshandelssidan kommer nyssnämnda skiljaktighet

till uttryck däri att den förutsedda importvolymen för 1959 ligger 4 procent

över 1957 års nivå under det att exportvolymen på grund av försvagningen

i den utländska efterfrågan inte syns komma upp till 1957 års läge. Detta

aktualiserar risken för en sådan betydande valutaavtappning, som illustreras

av prognosen för betalningsbalansen. Under innevarande år torde nedgången

av valutareserven dock knappast kunna bli av eu sådan storleksordning

att den sjunker under det med hänsyn till den ekonomisk politikens

svängrum tolerabla.

Uppjusteringen av investerings- och produktionsprognoserna speglar i

stor utsträckning statsmakternas ansträngningar att hålla eu hög och jämn

sysselsättning. Riskerna för eu inhemsk likviditetsuppladdning och samtidig

valutaavtappning sammanhänger därför i grund och botten med att

ambitionsgraden i den svenska sysselsättningspolitiken är högre än i de

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kvngl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

flesta andra länder. I själva verket torde man i detta avseende kunna tala

om en förskjutning flerstädes utomlands av målsättningarna innebärande

en accentuering av prisstabiliteten och valutaförsvaret — båda uppfattade

såsom egenvärden — på bekostnad av sysselsättningen och produktionen.

Denna förskjutning innebär att en till full sysselsättning syftande politik här

hemma — full i meningen av sysselsättningsgraden under de senaste högkonjunkturåren

— ej kan räkna på samma stöd som tidigare från en parallell

utveckling utomlands. Detta problem för den svenska ekonomiska politiken

kan på längre sikt snarast komma att försvåras, vilket sammanhänger

därmed att i de stora länderna befolkningstillskotten i de arbetsföra åldrarna

under de närmaste åren kommer att vara relativt sett mindre än t. ex.

i de skandinaviska länderna. Dessa behöver då hålla en jämfört med de

större länderna relativt hög ökningstakt för produktionen och därmed för

importen redan för att bibehålla en viss given sysselsättningsgrad. Om då

dessutom ambitionsgraden för sysselsättningen är relativt hög kan den ekonomiska

politiken komma alt möta betydande svårigheter på valutafronten.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Rih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

101

Tabellförteckning

II. 1. Försörjningsbalansen 1954—-1958 i löpande priser................ 2

2. Försörjningsbalansen 1954—1958 i 1954 års priser .............. 3

3 a. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade på ändamål........ 4

3 b. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade i privata och offentliga 4

3 c. Bruttoinvesteringar 1954—-1958, uppdelade efter typ .......... 5

4. Privat konsumtion 1954—1958 ................................ 5

5. Offentlig konsumtion 1954—1958 .............................. 6

6. Bytesbalansen 1954—1958 .................................... 8

7. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1954—1958.. 9

III. 1. Värdemässiga förändringar i den internationella handeln 1957—1958 17

2. Importvolymens förändring 1957—1958 i vissa västeuropeiska länder 19

3. Förändringar i den reala bruttonationalprodukten i vissa europeiska

länder och Förenta staterna 1957—1958 samt 1958—1959 (prognos) 20

4. Produktionsbortfall inom industrin i olika länder................ 23

IV. 1. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisutveckling 1956—1959 .... 29

2. Bytesbalansen 1957—1959 ..................................... 29

3. Guld- och valutareserven december 1956—mars 1959 ............ 31

4. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder 1957—1958.... 32

5. Importen av varor 1957—1959 ................................ 36

6. Exporten av varor 1957—1959 ................................ 38

7. 11 industriländers andel av den sammanlagda exporten från dessa

länder av hel- och halvfabrikat till världen som helhet 1955—1958

samt juli—december 1957—1958................................ 39

8. Andelar av importen från samtliga länder till vissa europeiska om
råden

för exporten av sågade och hyvlade barrträvaror från Sverige

och från andra viktigare exportområden........................ 40

9. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden

och Storbritannien för exporten av papper och papp (exklusive

träfiberplattor) från Sverige, Finland och Canada................ 41

10. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden och

Storbritannien för exporten av trämassa från Sverige och fyra andra

större exportländer............................................ 42

11. Andelen av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden,

Norge, Förenta staterna, Danmark och Storbritannien för exporten

av järn och stål från Sverige, Frankrike, Västtyskland och BelgienLuxemburg.

.................................................. 43

12. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden,

Norge, Förenta staterna, Danmark och Storbritannien för exporten

av verkstadsprodukter från Sverige och vissa andra exportområden 44

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

V. 1. De privata konsumenternas inkomster och utgifter 1957—1959 ... 48

VI. 1. Statens inkomster 1957—1959/60 .............................. 54

2. Statens löpande utgifter 1957—1959/60 ......................... 54

3. Statens ekonomiska verksamhet 1957—1959/60 .................. 55

4. Vissa kreditinstituts ut- och inlåning 1957—1958 ................ 57

5. Affärsbankernas inlåning 1953—1958............................ 59

VII. 1. Investeringsplaner för 1959 inom industrin...................... 65

2. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar................................................. 66

3. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1958 till 1959 69

4. Finansiellt sparande 1954—1958................................ 70

5. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning på kreditmarknaden

1956— 1958 .................................................. 71

VIII. 1. Industriproduktionen 1956—januari 1959........................ 73

2. Antal utförda arbetstimmar inom verkstadsindustrin (exkl. varven) 74

3. Jordbrukets produktion 1957—1959 ............................ 77

Diagramförteckning

III. 1. Förenta staternas bruttonationalprodukt och dess användning

1957— 1958 ................................................... 12

2. Bruttoinvesteringarnas utveckling inom olika områden i Förenta

staterna 1957—1958 .......................................... 12

3. Storbritanniens bruttonationalprodukt och dess användning 1957—-

1958 ........................................................ 21

IV. 1. Sveriges export till vissa länder............................... 33

VIII. 1. Produktionsvolymen inom industrin juli 1957—januari 1959...... 75

2. Antal anställda arbetare inom industrin........................ 81

3. Antalet arbetslösa............................................ 82

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

103

Innehåll

I. Inledning ...................................................... 1

II. Sveriges ekonomi 1958 ........................................... 2

1. Inhemska bruttoutgifter ...................................... 3

2. Utrikeshandel, lager och bruttonationalprodukt.................. 7

III. Den internationella utvecklingen................................... 11

1. Förenta staterna.............................................. 11

2. Den internationella handeln.................................... 16

3. Produktionsutvecklingen i Västeuropa under 1958 ............... 19

IV. Utrikeshandeln .................................................. 28

1. Bytesbalansen................................................ 28

2. Valutareserven................................................ 29

3. Handeln med olika länderområden ............................. 31

4. Importutvecklingen för olika varugrupper ...................... 35

5. Exportutvecklingen för olika varugrupper ...................... 36

6. Förändringar i Sveriges andel av världsexporten av vissa varor . . 38

V. De privata konsumenternas ekonomi ............................... 46

1. De disponibla inkomsterna .................................... 46

2. Konsumentpriserna............................................ 49

3. Konsumtion och sparande .................................... 51

VI. Den offentliga verksamheten ...................................... 53

1. Staten ...................................................... 53

2. Kommunerna ................................................ 60

VII. Investeringarna.................................................. 61

1. Utgångspunkten för investeringsprognosen för 1959 .............. 62

2. Prognos för investeringsutvecklingen inom olika områden ........ 63

3. Kreditmarknadsaspekter ...................................... 70

Vin. Produktionen och arbetsmarknaden ................................ 72

1. Produktionen ................................................ 72

2. Arbetsmarknaden ............................................ 79

IX. Sammanfattande bedömning ...................................... 80

590588 Stockholm 1959, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om avsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfo s. 1 i texten
  2. SU 1959:135 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59. s. 2 i texten
  3. SU 1959:136 Utlåtande i anledning av motioner, väckta i anslutning till Kungl. Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1959/60 m. m. s. 1 i texten
  4. SU 1959:137 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1959/60. s. 10 i texten
  5. BevU 1959:50 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959 s. 1 i texten

Visa alla 6