Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60, m. m
1959-04-02 · 178 sidor, varav 170 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 170 av 178 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1959:150, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
1
Nr 150
Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60, m. m.;
given Stockholms slott den 24 april 1959.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 april
1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning frågan om
komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret
1 9 5 9 / 6 0 och vissa därmed sammanhängande spörsmål.
Härvid har jag att anmäla, att riksräkenskapsverket i två särskilda skrivelser
den 2 april 1959 framlagt dels redogörelse för approximativ beräkning
rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1958/59 (bihang A), dels
ock förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1959/60 (bihang
B).
1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. År ISO
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken
1. Den internationella utvecklingen. Det ekonomiska läget i utlandet under
senare delen av år 1958 och början av år 1959 har enligt den reviderade
nationalbudgeten för år 1959 (bihang D) karakteriserats av en viss återhämtning
efter den tidigare konjunkturdämpningen. I Förenta staterna beräknas
såväl den reala bruttonationalprodukten som industriproduktionen
något ha överstigit den nivå från vilken nedgången år 1957 började. Konjunkturförbättringen
bär burits upp av en fortsatt expansion för den privata
konsumtionen och de offentliga utgifterna. Lageravvecklingen synes vidare
ha upphört och förbylts i en moderat lageruppbyggnad. Av de privata investeringarna
i fasta anläggningar har bostadsbyggandet visat en markant ökning,
medan investeringarna i övrigt, som skars ned kraftigt under konjunkturnedgången,
visat endast svaga tecken på återhämtning. Framför allt
med hänsyn härtill men också till att en viss del av lageruppbyggnaden och
produktionshöjningen i början av år 1959 stått i samband med farhågor för
en arbetskonflikt under sommaren torde den i och för sig sannolika fortsatta
produktionsökningen i Förenta staterna få ett långsammare förlopp
än under uppsvingets första fas.
Den successiva försämringen av de transoceana råvaruländernas valutaläge
synes ha hejdats främst med hjälp av internationella krediter. Vidare
har den allmänna råvaruprisnivån stabiliserats och vissa råvarupriser börjat
stiga. Dessa omständigheter i förening med den amerikanska konjunkturuppgången
torde kunna medföra en viss ökning av den västeuropeiska
exporten till omvärlden. Den inomeuropeiska handeln, som sjönk mellan år
1957 och år 1958, synes ha undergått en viss stabilisering under senare delen
av år 1958. Även här kan en viss förbättring tänkas äga rum. Detta
sammanhänger med att även i Västeuropa, där produktionsutvecklingen
stagnerade under år 1958, utsikterna för en viss aktivisering av ekonomin
förbättrats, även om inte några markerade expansionstendenser ännu gjort
sig gällande. Både den offentliga och den privata konsumtionen kan i de
tlesta västeuropeiska länder antas komma att öka under år 1959. På investeringsområdet
präglas läget av expanderande bostadsproduktion och ökade
offentliga investeringar, medan föreliggande överkapacitet inom viktiga industriområden
verkar hämmande på företagens investeringsbenägenhet. Totalt
sett bedöms emellertid produktionsutvecklingen under år 1959 för de
flesta västeuropeiska länderna medföra en förbättring och i ett par fall en
betydande förbättring jämfört med år 1958. Enligt de officiella bedömningarna
väntas den reala bruttonationalprodukten öka med tre procent eller
mera i Förenta staterna, Nederländerna och Norge. Den brittiska totalproduktionen
återhämtades redan under fjärde kvartalet år 1958 och beräknas
komma att stiga ytterligare under år 1959. Även i Västtyskland och Danmark
räknar man med en fortsatt ökning, medan den franska bruttonationalprodukten
synes komma att ligga kvar på nivån från år 1958.
3
Kungl. Maj.is proposition nr 150 år 1959
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Genom det nya material som
framkommit har kunskapen om utvecklingen under år 1958 nu blivit säkrare.
De beräkningar som presenterades i den preliminära nationalbudgeten
har sålunda på en del områden reviderats. Nu föreliggande uppgifter
förändrar dock inte huvuddragen i den bild av den ekonomiska utvecklingen
som lämnades vid årsskiftet. Den privata konsumtionen synes ha ökat kraftigare
från år 1957 till år 1958 än enligt de preliminära siffrorna, medan
den offentliga sektorns utgifter för konsumtion och investering synes ha
något överskattats. En revidering har även vidtagits för utrikeshandelns
del, där siffrorna för såväl exporten som importen höjts inte oväsentligt. En
förnyad beräkning av bruttonationalprodukten för år 1958 har givit vid handen,
att denna jämfört med år 1957 torde ha stigit med blott omkring en halv
procent, vilket är mindre än vad som tidigare beräknats.
Expansionen i utrikeshandeln avbröts under år 1958. Siffermässigt
redovisas en minskning av exportvolymen med en procent och en ökning
av importvolymen med två procent. Värdemässigt minskade exporten
med två procent och importen med tre procent. Inför övergången vid årsskiftet
1958—1959 till en ny tulltaxa och en ny statistisk varuförteckning forcerades
emellertid tullbehandlingen i december, varigenom utrikeshandelssiffrorna
för år 1958 i realiteten avser en längre period än normalt. På grund
av den låga fraktnivån under året försämrades sjöfartsnettot med 155 miljoner
kronor och underskottet i bytesbalansen ökade från 130 miljoner kronor
år 1957 till ca 250 miljoner kronor år 1958. Trots detta ökade valutareserven
under år 1958 med omkring 150 miljoner kronor och följaktligen
uppgick den ,s. k. förskjutningsposten till omkring 400 miljoner kronor. Under
år 1958 låg genomsnittspriserna för exportvarorna två procent och för
importvarorna fem procent lägre än år 1957. Bytesförhållandet förbättrades
således med tre procent.
Vad den inhemska efterfrågan beträffar utgjorde investeringsverksamheten
det mest expansiva elementet under år 1958. ökningen av de
totala bruttoinvesteringarna från år 1957 till år 1958 uppgick till omkring
Guld- och valutareserven
Miljoner kronor
31/12
31/12
31/12
31/3
31/12
31 IS
1955
1956
1957
1958
1958
1959
1. Riksbankens valutareserv:
Guld ....................
1426
1376
1134
1052
1053
1058
Konvertibla valutor......
1006
1084
1229
1 238
1404
1419
Övriga valutor ..........
— 2
-12
-3
-35
-12
—
Summa
2 4.10
2 448
2 360
2 254
2 445
2 477
2. Affärsbankernas valutabe- hållning..................
121
317
478
403
546
602
Summa totalt
2 551
2 765
2 838
2 657
2 991
3 079
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
sex procent i fasta priser räknat. De privata bruttoinvesteringarna steg volymmässigt
med sju procent och de offentliga med tre procent. Den ökade
realkapitalbildningen gällde till mycket stor del industriinvesteringarna. På
bostadsbyggandets område ökade investeringarna med fyra procent. K o nsumtioncn
av varor och tjänster visade en något långsammare ökningstakt.
Den offentliga konsumtionen steg med ca tre procent och den
privata konsumtionen med mellan två och tre procent i volym. Konsumtionsökningen
synes till viss del ha skett på bekostnad av sparandet inom
hushållssektorn. Hushållens sammanlagda disponibla inkomster kan nämligen
beräknas ha ökat med endast mellan fyra och fem procent, medan
konsumtionen i löpande priser har stigit med ca sex procent.
Inkom st utvecklingen kännetecknades under fjolåret av en något
mera dämpad ökningstakt än under de föregående åren. Räknat på
årsmedeltalen steg den genomsnittliga timförtjänsten för industriarbetare
med fem procent från år 1957 till år 1958. På grund av förkortningen av
den ordinarie arbetstiden blev emellertid stegringen av årsförtjänsterna
lägre och stannade vid omkring tre procent. Den totala lönesumman ökade
med ca tre och en halv procent. Konsumentpriserna var stabila under
större delen av fjolåret.
Den kraftiga lageruppbyggnad som ägde rum under åren 1955—1957
upphörde under år 1958 och lämnade sålunda inte något bidrag till den
totala efterfiågans ökning. Enligt beräkningar från bruttonationalproduktens
användningssida steg totalproduktionen med en halv procent
från år 1957 till år 1958. Alternativa beräkningar som utgått från näringsgrenssidan
tyder dock på en något större ökning. Antalet sysselsatta kan
bedömas ha varit i stort sett oförändrat mellan åren 1957 och 1958. Eftersom
den yrkesverksamma befolkningen samtidigt fortsatte att växa, blev
resultatet eu viss stegring av antalet arbetslösa.
Liksom i den preliminära nationalbudgeten förutses för år 1959 på u trikes
handelns område en oförändrad exportvolym och en tvåprocentig
ökning av importvolymen jämfört med år 1958. Den förnyade prognosen
innebär emellertid en uppjustering av handelsvolymen, eftersom siffrorna
för år 1958 nu höjts jämfört med dem som kom till användning i den
preliminära nationalbudgeten. Sålunda väntas nu exporten av verkstadsprodukter
förbli i stort sett oförändrad jämfört med år 1958, eftersom man
synes kunna räkna med en uppgång i aktivitetsnivån i våra nordiska grannländer
och i Nederländerna, d. v. s. i länder där den svenska verkstadsindustrin
bär betydande marknader. Aktuella uppskattningar av exporten av
papper, papp och järnmalm tyder på lägre värden för år 1959 än för år
1958, medan däremot exporten av handelsfärdigt järn och stål kan beräknas
komma att stiga. Beträffande importen räknar man nu med ett i stort sett
oförändrat värde för maskiner och instrument. Däremot väntas importen av
bränsle öka och importen av bilar samt handelsfärdigt järn och stål minska.
Både export- och importpriserna beräknas sjunka, de förra med fyra procent
och de senare med två procent. Bytesförhållandet skulle därvid för
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
sämras med två procent. Delvis på grund härav och delvis på grund av
den beräknade importvolymökningen ökar bytesbalansens underskott kalkylmässigt
med ca 300 miljoner kronor. Den faktiska utvecklingen av valutareserven
kommer emellertid att bero på förskjutningspostens storlek under
år 1959.
Liksom föregående år förutses investeringarna även under år
1959 komma att uppvisa den största ökningstakten. Totalt sett har ökningen
av investeringarna i fast kapital från år 1958 till år 1959 beräknats till
drygt en miljard kronor eller närmare sex procent. Av ökningen faller omkring
350 miljoner på den privata sektorn, 200 miljoner på kommunerna
och 500 miljoner på staten, allt räknat i 1958 års priser. Motsvarande procentuella
ökningstal blir respektive tre, sex och tolv. I förhållande till den
preliminära nationalbudgeten innebär den nya beräkningen en betydande
uppjustering på nästan samtliga områden. Främst gäller detta industrins
nyinvesteringar i såväl byggnader som maskiner och apparater. Med ledning
av kommerskollegiums vårenkät beräknas nu industriinvesteringarna komma
att öka med drygt ett hundratal miljoner kronor i stället för att minska
med ungefär samma belopp, såsom antogs i den preliminära nationalbudgeten.
För den offentliga konsumtionen väntas en ökning med fyra procent,
vilket innebär en något stegrad ökningstakt i förhållande till utvecklingen
under fjolåret. Däremot beräknas den privata konsumtionen stiga
något långsammare. Resultatet av de nyligen avslutade löneförhandlingarna
för innevarande år tyder på att den totala lönesumman torde komma att
öka med omkring tre procent från år 1958 till år 1959. De för konsumtion
disponibla inkomsterna beräknas likaså stiga med ca tre procent. Konsumentpriserna
väntas uppvisa en endast begränsad stegring under loppet
av innevarande år men med hänsyn till att priserna i början av år 1959
legat något över genomsnittet för år 1958 kan prisuppgången 1958—1959,
räknat på årsmedeltalen, kalkyleras till omkring en procent. Den privata
konsumtionen skulle således vid oförändrat sparande kunna stiga med omkring
två procent i volym.
Den stagnation i den totala efterfrågan som låg bakom den svaga produktionsuppgången
i fjol synes under innevarande år komma alt efterträdas
av en inte oväsentlig ökning. Denna efterfrågeökning väntas — sedan
en del därav tillgodosetts genom importstegring och lagerminskning — åstadkomma
en uppgång i den totala produktionen med drygt två
procent. Liksom föregående år väntas byggnads- och anläggningsverksainheten
svara för den största ökningen. För industrins vidkommande antas
möjligheter finnas för någon böjning av produktionsnivån. Endast för skogsbruket
förutses relativt kraftigt vikande aktivitet. Den förutsedda stegringen
av totalproduktionen väntas emellertid leda till en endast begränsad
uppgång i sysselsättningen utöver föregående års nivå. Produktionsökningen
torde nämligen i första hand komma till stånd genom en stegring
av produktiviteten.
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
Reviderad nationalbudget för år 1959
Miljoner kronor i 1958 års priser
1958
Förändring 1958—59
Miljoner
kronor
Procent
Tillgång
Produktion ........................................
59 600
+ 1400
+ 2
Import ............................................
12 250
+ 250
+ 2
Lagerminskning ....................................
100
+ 400
Summa tillgång
71950
+ 2 050
+ 3
Användning
Privat bruttoinvestering ............................
10 750
+ 350
+ 3
Statlig bruttoinvestering ............................
4 400
+ 500
+ 12
Kommunal bruttoinvestering ........................
3 350
+ 200
+ 6
Export ............................................
12 000
0
0
Privat konsumtion ................................
33 850
+ 700
+ 2
Statlig konsumtion..................................
3 000
+ 100
+ 3
Kommunal konsumtion..............................
4 600
+ 200
+ 4
Summa användning
71 950
+ 2 050
+ 3
Enligt den sammanfattande bedömning som presenteras i den reviderade
nationalbudgeten kan en viss konjunkturuppgång väntas i vårt land under
år 1959. Denna konjunkturuppgång torde dock inte bli av samma storleksordning
som redovisats för högkonjunkturåren. Icke desto mindre framstår
den nu förutsedda ökningstakten för produktionen som relativt hög,
eftersom den internationella konjunkturutvecklingen i år alltjämt synes
komma att präglas av en viss fördröjning av konjunkturuppsvinget. En
fortsatt fördröjning in över år 1960 skulle komma att tillspetsa konflikten
mellan de målsättningar som å ena sidan avser den fulla sysselsättningens
bevarande och å andra sidan upprätthållandet av en ur olika synpunkter
tillräcklig valutareserv. Skulle återigen nästa år komma att präglas av en
snabbt insättande internationell högkonjunktur, aktualiseras de för närvarande
endast latenta riskerna för inflationistiska prisstegringar.
3. Den ekonomiska politiken. När statsverkspropositionen lades fram i
januari var jag med hänsyn till ovissheten om konjunkturutvecklingen inte
redo att förorda, att den ekonomiska politiken under nästa budgetår då
bands vid det ena eller andra av flera möjliga alternativ i fråga om de
samhällsekonomiska utvecklingstendenserna. Jag ansåg med andra ord, att
man borde vänta med att ta ställning till den ekonomiska politiken under
nästa budgetår, till dess att den ekonomiska bedömningen kunde göras säkrare.
Jag framhöll härvid, att ett tillfälle härtill erbjöd sig vid framläggandet
av den sedvanliga kompletteringspropositionen.
Bakgrunden till denna avvaktande hållning vid årsskiftet var givetvis, att
den internationella ekonomiska situationen vid denna tidpunkt tedde sig
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
7
mycket labil och svårbedömbar. Å ena sidan kunde det inte uteslutas, att
en mera allmän och deciderad konjunkturåterhämtning utomlands lät vänta
på sig relativt länge. Därvid trädde risken för ökade svårigheter i vad avser
sysselsättningen och vår valutareserv i förgrunden. I ett sådant läge
påkallades kraftfulla offentliga insatser för att stödja sysselsättningen,
varvid problemet bland annat blev att utforma denna politik på sådant sätt
att den inte ställde otillåtligt stora krav på valutatillgångarna.
A andra sidan låg i konjunkturperspektivet också risker av närmast motsatt
art. Det fanns redan tendenser, som pekade hän mot en mera allmän
internationell konjunkturåterhämtning under loppet av nästa budgetår. En
sådan utveckling aktualiserade omedelbart frågan om vår egen inflationsbcredskap.
En ny ekonomisk expansion skulle ställa ökade krav på den
ekonomiska politikens styrka och jag framhöll, att i ett dylikt läge frågan
om en skärpning av finanspolitiken på ett särskilt sätt kom i förgrunden.
Frågan uppställer sig nu i vilka avseenden utvecklingen sedan årsskiftet
givit oss säkrare utgångspunkter för att bedöma det fortsatta ekonomiska
förloppet. Den reviderade nationalbudgeten för år 1959, för vilken redogjorts
i det föregående, synes ge belägg för att en konjunkturförbättring sedan
någon tid är på väg i flertalet för vår utrikeshandel betydelsefulla
länder. Expansionen är emellertid i allmänhet inte påfallande snabb och
inga säkra tecken finns för närvarande på att tempot skulle accelerera nämnvärt
eller ens bibehållas. På de flesta håll har man ännu åtskillig väg kvar
till en fullt utbildad högkonjunktur med hög sysselsättningsgrad. Genom att
de privata investeringarna och särskilt industrins investeringar i flertalet
länder ännu inte lämnat något egentligt bidrag till förbättringen i det ekonomiska
klimatet, saknar utvecklingen för närvarande ett av sina mest dynamiska
inslag.
För Sveriges vidkommande innebär det anförda, att förutsättningar ännu
inte tycks finnas för ett mera allmänt uppsving av vår export med därav
följande stimulans även på övriga delar av vår ekonomi men att det inte
heller är aktuellt att nu räkna med risker för att depressiva impulser av
någon betydelse under året kommer att överföras till vårt land utifrån.
Vi synes därför inte behöva räkna med någon nedgång av vår export med
åtföljande ogynnsamma konsekvenser för sysselsättning och valutareserv.
När man i nationalbudgeten nu räknar med en uppgång år 1959 av vår
totalproduktion med drygt två procent — och därmed skulle den stagnation
i produktionen som inträdde förra året redan vara ett passerat stadium —
bygger alltså denna utveckling tills vidare inte på den för svensk ekonomi
»klassiska» stimulansfaktorn i konjunkturuppgångens inledningsfas, nämligen
exporten. Uppgången är i stället ett resultat av en stegring av konsumtionen
och framför allt den inhemska realkapitalbildningen.
I själva verket framstår denna autonoma, måttliga expansion som ett
— i den givna internationella situationen — av den ekonomiska politiken
eftersträvat mål och också i väsentliga avseenden som ett resultat av den
8
Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1959
förda politiken. Den förutsedda mycket betydande uppgången av investeringsverksamheten
omfattar såväl den offentliga som den privata sektorn.
De offentliga investeringarnas ökning är till en del resultatet av åtgärder i
direkt sysselsättningsstödjande syfte. Expansionen avser en rad väsentliga
samhällsområden med stora uppdämda investeringsbehov, exempelvis vattenkraften,
vägarna, vatten- och avloppsnätet, undervisningsväsendet och
sjukvården. Också bostadsbyggandets glädjande uppgång är resultatet av
den forcerade igångsättning som sysselsättningsläget gjort både möjlig och
önskvärd.
Även den ökning av de privata investeringarna — inte minst industrins
—- som nu förutses för år 1959 återspeglar aktiva åtgärder från det allmännas
sida för att påverka utvecklingen i önskad riktning. Stor betydelse
för uppsvinget i industriinvesteringarna synes exempelvis möjligheterna att
ta i anspråk investeringsfonder ha, möjligheter som fått ökad betydelse genom
den kompletterande lagstiftning på området som beslutats av innevarande
års riksdag. Även i andra avseenden har myndigheterna underlättat
investeringsverksamheten. Den av industrin planerade investeringsökningen
— som innebär en väsentlig omsvängning i planerna sedan i höstas
■—- torde däremot knappast ha sin grund i en förskjutning av näringslivets
förväntningar i riktning mot en tillspetsad och eventuellt inflationistisk
högkonjunktur. Investeringsökningen även inom den privata sektorn framstår
därmed såsom i hög grad »styrd». Sannolikheten för att investeringarna
skulle spontant expandera i sådan utsträckning att risk för inhemska balansrubbningar
uppträder synes därför för närvarande liten.
I detta sammanhang ligger det nära till hands att understryka de på det
hela taget goda erfarenheterna av de senare årens ansträngningar att påverka
investeringarna i konjunkturstyrande syfte. Genom olika dämpande
åtgärder under högkonjunkturåren vid mitten av 1950-talet kunde stegringstakten
i industrins investeringar begränsas. Men alltsedan slutet av år
1957, då konjunkturavmattningen begynte, har en stark ökning av industriinvesteringarna
inträtt tack vare olika lättnader och direkta stimulanser
från det offentligas sida.
Vad beträffar den i nationalbudgeten förutsedda privata konsumtionsökningen
förefaller den mig vara väl förenlig med en politik, som även i ett
läge av internationell konjunkturavmattning måste syfta till en viss om än
måttfull expansion i vår ekonomi. Bakgrunden till den lugna konsumtionsökningen
är bland annat de löneuppgörelser som träffats i år mellan
arbetsmarknadens parter. Den begränsade lönestegringen bidrar samtidigt
till att befästa den stabilitet i prisutvecklingen som inträdde för ett år sedan
och som beräknas fortfara även under år 1959.
Stegringstakten vad beträffar såväl konsumtionen som investeringsverksamheten
måste avvägas med hänsyn till både sysselsättningsutvecklingen
och konsekvenserna ur valutasynpunkt. Nationalbudgeten förutser visserligen
under år 1959 ett underskott i bytesbalansen och sannolikt därför
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
också eu nedgång av våra valutatillgångar, vilket kan bli det pris vi måste
betala för att upprätthålla sysselsättningen och öka produktionen i ett läge
utan exportexpansion. Med den inriktning av våra produktionsresurser som
vi nu förutser skulle en minskning av valutareserven närmast kunna sägas
innebära ett utnyttjande av likvida tillgångar för investering i nya realkapitaltillgångar
inom för vårt näringsliv och vårt samhällsliv i övrigt väsentliga
områden. Att driva den inhemska expansionen i snabbare takt — och
därmed belasta valutareserven ytterligare — synes å andra sidan icke tillrådligt.
Den framstegstakt vi nu räknar med ligger förhållandevis högt i jämförelse
med de flesta andra länders, i synnerhet om det beaktas, att vi i
vårt land inte behöver se tillbaka på någon produktionsnedgång under de
närmast föregående åren, såsom på åtskilliga håll i utlandet. Vi förutser
vidare för år 1959 en produktionsutveckling som innebär en viss total
sysselsättningsökning. Även om därmed inte nås någon radikal och snabb
absorption av den arbetslöshet, som idag kvarstår, synes läget på arbetsmarknaden
med framgång kunna hållas under kontroll genom fullföljande
av en aktiv och selektiv sysselsättningspolitik.
Jag påpekade redan i finansplanen i januari, att arbetslöshetssiffrorna under
hösten 1958, liksom för hela fjolåret, legat något högre än ett år tidigare.
I januari steg antalet arbetslösa ytterligare, vilket givetvis var ägnat
att inge bekymmer. Arbetslöshetssiffrorna har emellertid därefter nedgått
väsentligt. Mot nästan 73 000 arbetslösa i januari redovisades i februari ca
60 000 och i mars ca 45 000. Föregående år var motsvarande siffror 59 000,
56 000 och 55 000. Liksom i fjol visar aprilsiffrorna en mindre uppgång,
nämligen till 46 000, men detta är 13 000 mindre än i april förra året. Antalet
arbetslösa medlemmar i arbetslöshetskassorna i procent av hela medlemsantalet
ligger i februari, mars och april lägre än för ett år sedan och
i mars och april på samma nivå som under motsvarande månader 1957.
Förbättringen har varit särskilt påtaglig i byggnadsfacket. Även om arbetslöshetstalen
från de nämnda räkningarna kan ha påverkats av tillfälligheter
— i januari i höjande, i februari och mars i sänkande riktning — vilka
tenderat att ge en överdriven bild av omsvängningen i sysselsättningsläget
under de senaste månaderna, synes det dock vara ställt utom allt tvivel alt de
sjunkande arbetslöshetstalen väsentligen återspeglar ett reellt resultat av det
allmännas åtgärder för att stödja sysselsättningen.
Jag har vid flera tidigare tillfällen haft anledning att redogöra för den
principiella innebörden av sysselsättningspolitiken liksom för den råd av
olika konkreta åtgärder som vidtagits, och jag skall icke här på nytt gå in
på dessa frågor i detalj. Politikens kännetecken är som bekant alt på olika
sätt främja arbetskraftens rörlighet såväl geografiskt som yrkesmässigt samt
alt därutöver med punktvis insalta åtgärder vid behov direkt stödja sysselsättningen.
Utvecklingen kommer även i fortsättningen, att kräva en kraftfull
och vaksam sysselsättningspolitik. Arbetsmarknadsorganens insatser
måste ständigt anpassas till förändringarna i sysselsättningsläget. Det är en
angelägen uppgift alt ytterligare reducera arbetslöshetssiffrorna. Såsom jag
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
tidigare har deklarerat kan det inte vara aktuellt att slå av på det allmännas
insatser i detta avseende, förrän sysselsättningsläget har stabiliserats på en
högre nivå.
Ett väsentligt drag i sysselsättningspolitiken har också varit dess selektiva
karaktär, i det att ekonomisk-politiska åtgärder med tonvikten på generella
expansiva verkningar i stort sett undvikits. Detta har varit angeläget
med hänsyn till att marginalen i själva verket är ganska smal mellan den
senaste tidens dämpade konjunktur och ett läge med alltför stark inhemsk
expansion i förhållande till omvärlden. Med speciell hänsyn till valutareserven
har det även varit en strävan att välja så importsnåla områden som
möjligt för de direkta punktinsatserna.
Såsom jag redovisade redan i statsverkspropositionen belastas innevarande
års statsbudget med stora kostnader för sysselsättningspolitiken. En aktuell
beräkning ger vid handen, att det i jämförelse med tidigare högkonjunkturår
onormala arbetsmarknadsläget medfört en direkt kassamässig
merbelastning för staten under budgetåret 1958/59 på i runt tal 450 miljoner
kronor. Om hänsyn även tas till sådana kostnader som kommer att ge
utslag först under påföljande budgetår stiger siffran för de statliga extrakostnaderna
för sysselsättningsåtgärder över budgeten till 700 miljoner
kronor. Trots detta begränsar sig, som framgår av min fortsatta redogörelse
för budgetläget, totalbudgetunderskottet under innevarande budgetår
till 1,8 miljard kronor, vilket är mindre än vad uppskattningarna i statsverkspropositionen
gav anledning förmoda. En jämförelse med underskottet
i totalbudgeten under budgetåret 1957/58, vilket uppgick till mellan
1,1 och 1,2 miljard kronor, visar på en relativt måttlig ökning av budgetens
expansiva effekt mellan de båda budgetåren trots den mycket aktiva arbetsmarknads-
och sysselsättningspolitik som drivits och drives innevarande
budgetår.
Det torde med fog kunna sägas, att den förda politiken under konjunkturnedgången
sedan slutet av år 1957 — med tyngdpunkten lagd på de
selektiva åtgärderna — i väsentliga stycken uppnått de eftersträvade syftena.
Den ekonomiska politiken har inte bara relativt smidigt kunnat anpassas
till konjunkturförändringarna utan även genom sin tonvikt på investeringarna
kunnat utformas efter den mera långsiktiga målsättningen
att ge ett vidgat utrymme för realkapitalbildningen.
När jag framhåller att den hittills bedrivna sysselsättningspolitiken varit
framgångsrik, får detta omdöme ses i förhållande till de möjligheter som
förelegat för ett land av Sveriges storlek och med dess beroende av den internationella
konjunkturen att föra en självständig konjunkturpolitik. Med
den höga värdering av den fulla sysselsättningen som är allmänt gällande
i vårt land framstår det som en angelägen uppgift att stödja alla strävanden
att genom internationell samverkan skapa förutsättningar för eu expansiv
utveckling. Behovet av en sådan samverkan understrykes av det förhållandet
att de åtgärder som varje land för sig vidtager för att förbättra sin
betalningsbalans, tenderar att via minskad import begränsa utrymmet för
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1059
andra länders export och därmed leda till en allmän sammankrympning av
handel och produktion.
Strävanden att uppnå en såvitt möjligt samstämd ekonomisk politik har
under det senaste årtiondet förekommit såväl inom den europeiska ekonomiska
samarbetsorganisationen, OEEC, som i Förenta Nationernas olika
organ. Sedan år 1956 har ett särskilt arbetsutskott inom organisationen, benämnt
finansministrarnas ställföreträdare, träffats till regelbundna överläggningar
i ekonomisk-politiska frågor av gemensamt intresse. Under det
senaste året har denna verksamhet ägt rum med utgångspunkt från en av
OEEC:s ministerråd utfärdad rekommendation till medlemsregeringarna att
bedriva en expansionsfrämjande ekonomisk politik.
Mot bakgrunden av vad jag nyss anfört är det naturligt, att ansträngningarna
inom OEEC att uppnå större samstämmighet i medlemsländernas
ekonomiska politik och därmed främja en snabb expansion utan jämviktsrubbande
störningar har erhållit aktivt stöd från svensk sida liksom från de
övriga skandinaviska länderna. Fortsatta strävanden i denna riktning framstår
enligt min mening som angelägna, särskilt i nuvarande konjunkturfas,
och man bör från svensk sida vara beredd att positivt pröva de möjligheter
som erbjuder sig till en intensifiering och breddning av det europeiska samarbetet
i dessa hänseenden.
Samtidigt torde det dock vara skäl att uttala en varning mot överdriven
optimism i fråga om verkningarna av ett dylikt samarbete. Erfarenheten
tyder på att möjligheterna är begränsade att på denna väg uppnå väsentliga
resultat, inte minst därför att prioriteringen av målen för den ekonomiska
politiken växlar från land till land. Vid avvägningen av den ekonomiska
politikens mål visar sålunda de icke-skandinaviska länderna ofta en större
tolerans mot eu viss arbetslöshet och stagnation i välståndsökningen än vad
vi är beredda att göra.
Av större praktiskt värde synes den internationella kreditgivning ha varit
som under efterkrigstiden kunnat äga rum enskilda länder emellan men
också med anlitande av Internationella valutafonden, Världsbanken samt
— för Europas del — den europeiska betalningsunionen. Den utvidgning av
valutafondens resurser som planeras kommer att medge ett väsentligt större
bidrag från fondens sida till den internationella likviditeten, vilket är av
betydelse i nuvarande läge icke minst för Europas del. Sålunda har ju numera
flertalet europeiska länder beslutat att för löpande transaktioner hålla
sina valutor fritt utbytbara mot dollar, samtidigt som den automatiska kreditgivningen
inom hetalningsunionens ram ersatts av den europeiska fonden
med dess betydligt stramare utlåningsvillkor. Ehuru utvecklingen på
valutaområdet sedan årsskiftet, då omläggningen av de europeiska betalningsförhållandena
ägde rum, i det stora hela ej givit anledning till bekymmer,
föreligger självfallet ingen garanti för alt störningar icke kan uppträda
längre fram.
Ett verksamt bidrag särskilt till de mindre utvecklade ländernas ekonomiska
framåtskridande lämnar den fortgående stegringen av Världsban
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
kens utlåning. Värdet av en dylik kreditgivning till dessa länder har understrukits
av de senaste årens erfarenheter. Den har möjliggjort för länderna
ifråga att trots råvaruprisfall och därmed minskade valutainkomster upprätthålla
sin import från industriländerna.
En avgörande betingelse för en fortsatt svensk välståndsutveckling är att
vi liksom hittills kan hålla och utvidga våra exportpositioner på de internationella
marknaderna. Konkurrensen har skärpts under de senaste åren till
följd av omsvängningen i konjunkturläget. I samma riktning verkar den
förskjutning mot ökad restriktivitet i den ekonomiska politiken som ägt rum
i flera länder. Konkurrensvillkoren kommer vidare att påverkas av de marknadsplaner
som nu antingen redan börjat förverkligas eller är föremål för
diskussioner mellan berörda parter. Ett visst stöd åt den svenska exporten i
nuvarande läge uppnås genom de vidgade möjligheter till statliga exportkreditgarantier
varom förslag framlagts för riksdagen. Likaså bör den inom
handelsdepartementet nyligen tillsatta exportberedningen kunna finna vägar
att underlätta exportarbetet i ett hårdnande försäljningsklimat. På längre
sikt framstår dock självfallet kostnadsutvecklingen som den avgörande
faktorn.
Inför detta perspektiv är det nödvändigt att upprätthålla en hög investeringsnivå
för att fortgående höja effektiviteten i det svenska näringslivet.
De i viss mån ändrade betingelserna för vår utrikeshandel undgår icke att
påverka utformningen av den ekonomiska politiken. En genomgång av hithörande
problem blir en betydelsefull del av uppdraget för den förnyade
långtidsutredning som jag har för avsikt att begära Kungl. Maj :ts bemyndigande
att tillkalla inom den närmaste tiden.
Riskerna för expansionistiska överdrifter inom den svenska ekonomin
under återstoden av år 1959 är, så vitt vi nu kan se, inte särskilt stora.
Såsom jag redan framhållit förutses en lugn konsumtionsutveckling och de
starkt stigande investeringarna synes inte heller medföra risk för jämviktsrubbningar.
Statsbudgeten är utan tvekan en expansiv faktor i utvecklingen.
Detta gav redan de i statsverkspropositionen redovisade siffrorna vid
handen, och de nya beräkningar vartill jag återkommer i det följande bestyrker
ytterligare detta intryck. Men det bör observeras, att verkningarna
av statsbudgeten under år 1959 redan är beaktade i den reviderade nationalbudgetens
bedömning av den reala utvecklingen.
Det är emellertid givet, att inte minst utvecklingen mot stigande underskott
i statsbudgeten riktar uppmärksamheten på det förhållandet, att de
samhällsekonomiska förändringar som inträder under loppet av år 1959
och den ekonomiska politik, inklusive finanspolitiken, som föres under året
har den största betydelse för vårt utgångsläge i början av år 1960 och utvecklingen
därefter.
Den internationella konjunkturen under år 1960 kan visserligen inte nu
bedömas med någon större säkerhet. Än mer gäller detta för utvecklingen
på längre sikt. En fortsättning av tendenserna i dagsläget skulle innebära
en relativt måttlig expansion. Om och när denna utveckling kan väntas
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
13
övergå i en högkonjunktur av den markerade styrka som karakteriserade
förloppet under åren 1954—1957 låter sig inte i dag avgöras. Det kan inte
heller uteslutas, att den nu inträdda uppgången avstannar relativt snart
och att konjunkturen glider in i ett nytt avmattningsskede. En mer omfattande
internationell depression måste däremot bedömas som osannolik.
En nedgång i sysselsättningen av den omfattning som förekom under förkrigstidens
ekonomiska kriser framstår i de flesta länder som politiskt oacceptabel.
I samma riktning verkar den utrikespolitiska spänningen, som
inte bara medför rustningsutgifter av betydande storlek utan även gjort
en snabb framstegstakt till ett viktigt inslag i kampen mellan de konkurrerande
politiska systemen.
Såsom det mest sannolika alternativet för den ekonomiska utvecklingen
synes vi böra räkna med en relativt väl hävdad internationell konjunktur
under år 1960. Liksom vid årsskiftet har jag anledning att ånyo understryka
riskerna av att gå in i ett sådant skede med ett betydande och stigande
budgetunderskott.
Den översyn av budgetberäkningarna för de närmaste budgetåren som
nu företagits pekar snarast på ännu något större underskott och upplåningsbehov
än vad som redovisades i årets statsverksproposition. En realistisk
bedömning visar — under förutsättning att inkomstsidan inte förstärkes —
på ett totalt underskott för nästa budgetår som icke understiger tre miljarder
kronor, med ett driftbudgetunderskott om minst en miljard. För de
därpå följande båda budgetåren ökar underskottet ytterligare med mellan
en halv och en miljard kronor. Beträffande de förutsättningar varpå dessa
beräkningar vilar får jag hänvisa till min redogörelse i det följande. Jag vill
här endast tillfoga, att det stora finansieringsbehov som de nämnda underskottsbeloppen
representerar utgör den ofrånkomliga kostnadsmässiga sidan
av de positiva insatser på samhällslivets olika områden, som en överväldigande
majoritet av riksdagen hittills ansett vara självklara eller i varje
fall i hög grad angelägna. Väsentligen gäller det kostnaderna för vårt försvar,
våra kommunikationer, de gamlas vård och försörjning, familjepolitiken,
utbyggnaden av undervisning och forskning samt en råd eftersatta
vårdområden; därtill i varje fall under nästa budgetår relativt stora kostnader
för arbetslöshetsbekämpande åtgärder som en följd av det internationella
konjunkturlägets återverkningar på vår arbetsmarknad.
Fn oförändrad finanspolitik utsätter oss för successivt ökade risker att i
framtiden råka ut för överslag i den svenska ekonomin. Den uppladdning
av likviditeten som budgetperspektivet tyder på, innebär ett balansrubbande
element i ekonomin, ökningen av bankernas likviditet försvårar sålunda
möjligheterna att med penningpolitiska medel påverka bankutlåningen. Den
samtidiga ansvällningen av den privata sektorns banktillgodohavanden skapar
utrymme för en snabb stegring i efterfrågan vid en uppgång av konjunkturen.
Den ökade likviditeten verkar dessutom i sig själv utgiftsstimulerande.
Att en skärpning av finanspolitiken är erforderlig inför utsikten av en
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1950
mer markerad internationell konjunkturförbättring torde jag inte behöva
särskilt framhålla. Jag vill emellertid understryka, att ett nedbringande av
budgetunderskotten kan visa sig vara påkallat även om det nuvarande internationella
konjunkturläget skulle bestå oförändrat. Det förhållandet att
arbetsmarknadsläget nödvändiggör offentliga insatser i sysselsättningsstödjande
syfte kan sålunda inte i och för sig tagas till intäkt för att avstå från
en förstärkning av budgeten. Eu på längre sikt framgångsrik sysselsättningspolitik
förutsätter, att budgetunderskotten begränsas därhän att den inre
och yttre balansen i vår ekonomi icke äventyras.
Den bild av vår ekonomi under år 1959 som jag givit i det föregående är
emellertid sådan, att den inte motiverar någon omedelbar drastisk skärpning
av finanspolitiken. Tvärtom har jag i det föregående givit uttryck för
den uppfattningen, att den grad av expansion inom ekonomin som förutses
bör eftersträvas ej minst ur sysselsättningssynpunkt. Jag vill i detta sammanhang
påpeka, att vid de överläggningar beträffande budgetpolitiken som
nyligen förekommit mellan representanter för de fyra demokratiska partierna
bedömde även ledarna för två av oppositionspartierna det samhällsekonomiska
läget så att de inte var beredda att förorda sådana åtgärder som
medförde en omedelbar väsentlig reduktion av det statliga upplåningsbehovet.
Det är dock uppenbart — och därom synes en hög grad av enighet råda —
att även om ett beslut om en skärpning av finanspolitiken för dagen icke är
nödvändigt kan detta förhållande ej innebära annat än ett uppskov för en
begränsad tid. För ett uppskov talar, att avvägningen av de nödvändiga beskattningsåtgärdernas
omfattning och utformning vid en senare tidpunkt
kan grundas på en säkrare bedömning av de ekonomiska utvecklingstendenserna
under år 1960. I höst kan också den nu arbetande besparingsutredningens
resultat väntas föreligga, varigenom det blir lättare att avgöra i vilken
utsträckning det är en framkomlig och önskvärd väg att reducera budgetunderskottet
under framförliggande budgetår med hjälp av besparingar.
En nackdel med ett uppskov är omfattningen av den likviditetsuppladdning
i banksystemet som följer av den förutsedda statsupplåningen. Emellertid
skulle ett beslut i maj i år om införande av en generell varubeskattning —
det alternativ som närmast varit under övervägande — av administrativa
skäl inte få effekt förrän tidigast från och med september månad. Ett motsvarande
beslut i höst kan avse årsskiftet. Ett uppskov behöver alltså i praktiken
endast innebära ett dröjsmål på fyra månader. Efter att ha vägt skälen
för och emot finner regeringen sig inte böra nu föreslå någon skärpning av
finanspolitiken.
Situationen är i vissa avseenden densamma som i juni förra året. Då som
nu lät sig läget relativt väl överblickas för det närmaste halvåret, men när
perspektivet utsträcktes över det kommande kalenderårsskiftet saknades
närmare hållpunkter för en säker bedömning. Jag uttalade därför i den
förnyade finansplanen, att det då inte var möjligt och inte heller nödvändigt
att ta närmare ställning till vilken ekonomisk politik som borde föras
Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
15
under det påföljande året. På samma sätt talar i dag övervägande skäl för
att vänta med ett slutligt ställningstagande i vad avser den ekonomiska politik,
som bör föras under budgetårets senare hälft.
Ett uppskov med sådana beslut som väsentligt reducerar de framförliggande
årens stora budgetunderskott — hur rimligt uppskovet än är i
dagsläget — gör inte en sådan reduktion mindre motiverad. Visserligen är
kraven på finanspolitiken beroende av de samhällsekonomiska utvecklingslinjerna.
Så stora underskott och ett så stort upplåningsbehov som i det
föregående angivits som sannolika kan emellertid inte tolereras i längden.
Så vitt nu kan ses blir en väsentlig reduktion av budgetunderskottet nödvändig
redan under år 1960. Förslag i detta syfte synes därför erforderliga
redan vid årets höstriksdag. Jag har härvid förutsatt att den internationella
konjunkturen icke kommer att vändas i klart depressiv riktning. Om detta
mot förmodan inträffar, skulle självfallet förutsättningarna även för den
svenska ekonomiska politiken radikalt förändras.
Enligt min mening kan en tillräcklig begränsning av budgetunderskottet
inte nås enbart genom besparingar i budgeten eller stark återhållsamhet med
nya utgifter, i varje fall icke om åtgärderna skall ha stöd av folkets flertal.
Såvitt jag kan se är det därför orealistiskt att föreställa sig att vi kan slippa
undan ett beslut om en väsentlig förstärkning av budgetens inkomstsida.
Det förekommer på sina håll, att man inte endast har överdrivna föreställningar
om besparingsmöjligheterna i budgeten i allmänhet utan att man
också anser, att de av mig i olika sammanhang gjorda långsiktiga bedömningarna
av budgetutvecklingen bygger på onödigt pessimistiska förutsättningar.
Man hänvisar sålunda till att kostnaderna för de sysselsättningsfrämjande
åtgärderna i nuvarande sysselsättningsläge innebär en tillfällig
ansvällning av statsutgifterna, som faller bort automatiskt i ett förbättrat
konjunkturläge, eventuellt redan under loppet av nästa budgetår. Vidare
hänvisas till att statsinkomsterna skulle automatiskt öka snabbare i ett konjunkturuppsving
än vad som förutsatts i de av mig åberopade kalkylerna.
I och för sig är det självklart att det föreligger ett automatiskt samband
mellan statsfinanser och samhällsekonomi. Man måste emellertid tillmäta
effekten härav de rätta proportionerna. Det är riktigt, alt för nu löpande
budgetår den aktiva sysselsättningspolitiken drar betydande kostnader. Jag
bar i det föregående belyst detta med siffror. De i riksstatsförslaget för
nästa budgetår upptagna anslagen i arbetslöshetsbekämpande syfte understiger
emellertid de nu beräknade kostnaderna för innevarande budgetår
med ett par hundra miljoner kronor. Marginalen för ytterligare nedskärningar
under de påföljande budgetåren i takt med eu konjunkturförbättring
är därför begränsad och kan knappast överstiga ett par hundra miljoner
kronor. I själva verket framstår det som mycket sannolikt, alt ytterligare
anslagsmedel måste tillkomma under budgetåret 1959/60 för att den sysselsättningspolitiska
målsättningen skall kunna fullföljas. En fortlöpande
produktions- och sysselsättningsökning är nödvändig redan för att bereda
arbetstillfällen åt de betydligt större ungdomskullar som nu går ut på ar
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1950
betsmarknaden. .lag bär redan tidigare uttalat och vill på nytt slå fast, att en
konjunkturåterhämtning i första hand bör få resultera i sjunkande arbetslöshetssiffror
och först i andra hand i sjunkande utgifter för de offentliga
sysselsättningsbefrämjande åtgärderna.
Vad beträffar utvecklingen av statsinkomsterna bygger de tidigare åberopade
beräkningarna av långsiktstendenserna på antagandet om en årlig
treprocentig stegring av skatteunderlaget. Detta är givetvis ett schablonmässigt
antagande och den faktiska utvecklingen kan komma att ske både
i snabbare och i långsammare takt. Varje procentenhets variation i detta
antagande motsvarar omkring 150 miljoner kronor på budgetens inkomstsida.
Emellertid måste vid sådana alternativa inkomstantaganden en motsvarande
korrigering ske av utgiftssidan, varvid i mycket runda tal varje
procentenhet kan beräknas motsvara 75 miljoner kronor, väsentligen ett
uttryck för löneautomatik. Netto förbättras alltså budgeten — jag bortser då
från de utgifter som är direkt avhängiga av sysselsättningsläget och som
jag berört i det föregående — med omkring 75 miljoner kronor vid ett antagande
om en procents snabbare stegring av skatteunderlaget. Det är uppenbart,
att vid måttliga variationer i de grundläggande antagandena förändras
icke nämnvärt de slutsatser som jag dragit beträffande budgetunderskottens
storleksordning. Jag vill tillägga, att jag utgår från att vid en
flerårsbedömning av ifrågavarande slag det inte kan vara rimligt att införa
förutsättningen om en rent inflationistisk utveckling av skatteunderlaget.
Redan en förutsättning om en fullt utbildad högkonjunktur innebär i själva
verket, att kraven på finanspolitiken skärps i riktning mot en balansering
av totalbudgeten.
Sammanfattningsvis vill jag säga, att vi inte kommer ifrån att väsentligt
reducera budgetunderskotten och att detta därför påkallar en inkomstförstärkning.
Möjligheten av en markerad konjunkturåterhämtning utomlands
ställer ökade krav på finanspolitikens styrka. Om dessa krav icke tillgodoses,
förstärks de expansionistiska konjunkturtendenserna, varvid en skadlig
uppdrivning av pris- och kostnadsnivån blir följden. Det torde råda allmän
enighet om att en sådan utveckling bör undvikas. Men även i ett mera
dämpat internationellt konjunkturläge kan en alltför kraftig underbalansering
av budgeten i längden bli farlig, inte minst med hänsyn till påfrestningarna
på valutareserven. Det kan i ett sådant läge bli nödvändigt att,
för att över huvud taget kunna fullfölja en kraftfull sysselsättningspolitik,
neutralisera icke önskade generella effekter från budgeten genom att via
en skärpt beskattning kanalisera köpkraft till de punkter av ekonomin där
pengarna gör mest nytta ur sysselsättningssynpunkt.
Regeringen kommer för sin del att vara beredd att ta konsekvensen av
en progressiv och solidarisk samhällspolitik genom att ställa erforderliga
förslag om ökade inkomster till statskassan. Den tvekar ej heller att säga,
att inkomstbehovet av allt att döma är av sådan storlek att någon form av
generell varubeskattning till det väsentliga måste lösa problemet. Redan i
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
17
finansplanen i januari gavs eif visst förord för en sådan linje. Ingenting har
sedan dess framkommit som jävar denna syn. Åtskilliga skäl synes tala för
att en sådan beskattning kan behöva sättas in redan från årsskiftet. Jag avstår
därför från att nu lägga fram andra tänkbara skatteförslag, exempelvis
förslag om skärpt inkomstbeskattning eller en ytterligare punktbeskattning.
Det är i detta sammanhang angeläget att peka på sambandet mellan den
samhällsutveckling vi vill främja och finanspolitiken. Vi kräver trygghet i
sysselsättningen, trygghet på ålderdomen och vid sjukdom, trygghet mot
främmande våld. Vi har lärt oss, att dessa trygghetsproblem endast kan
lösas i solidarisk samverkan. Erfarenheten har också lärt oss, att åtskilliga
andra grundläggande behov och funktioner bäst tillgodoses genom gemensamma
ansträngningar inom samhällets ram. Vi vill ge fullgod utbildning,
tillgänglig för alla. Vi anser oss böra ge forskningen tillräckliga resurser för
att föra utvecklingen framåt och förbättra våra levnadsvillkor. De tekniska
omvälvningarna och den fortgående välståndshöjningen ställer samtidigt
ständigt nya krav på ökade samhälleliga insatser. Men denna utveckling
kräver självfallet att samhället ges tillräckliga resurser att genomföra den
politik som i stor enighet beslutats. Det är i och för sig naturligt och mänskligt
att vi, när detta behov av resurser ger sig tillkänna i form av krav på
skattehöjning, känner en viss olust. Den känslan bör emellertid kunna övervinnas
i vetskapen om att den insats som begärs av oss är till för att trygga
det uppnådda välståndet och möjliggöra fortsatta framsteg.
4. Budgetläget» Jag torde inledningsvis få beröra utfallet av riksstaten för
budgetåret 1958/59. I årets statsverksproposition beräknades underskottet på
totalbudgeten för innevarande budgetår komma att uppgå till ca 2,2 miljarder
kronor, vilket var nära 700 miljoner kronor mer än enligt riksstaten.
Förnyade beräkningar har visat, att nämnda underskott nu kan vänlas stanna
vid ca 1,8 miljard kronor.
Riksräkenskapsverket har i sin approximativa beräkning rörande utfallet
av statsregleringen för budgetåret 1958/59 (bihang A) upptagit inkomsterna
på driftbudgeten till 12 641 miljoner kronor. Ämbetsverket har sedermera
i en den 11 april 1959 överlämnad promemoria redovisat den verkan som
det nya avtalet om statstjänstemännens löner beräknas få för affärsverkens
inleverans av överskottsmedel. Med hänsyn till dessa beräkningar bör förenämnda
belopp nedjusteras till 12 636 miljoner kronor. Detta belopp är detsamma
som redovisades i statsverkspropositionen. Bakom dessa siffror ligger
emellertid vissa förskjutningar i beräkningarna för de olika inkomsttitlarna.
Sålunda har titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. uppräknats
med 100 miljoner kronor i förhållande till de senast redovisade
kalkylerna, medan inkomsterna av tullmedel, omsättningsskatt å motorfordon,
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt av energiskatt
nedräknats med sammanlagt 70 miljoner kronor.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr ISO
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
I fråga om driftbudgetens utgifter har, utöver de i propositionen nr 2 till
årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit
126 miljoner kronor, varav 45 miljoner kronor avser kostnader för arbetslöshetens
bekämpande, 45 miljoner kronor medel till beredskapsarbeten på
vägar och gator, 25 miljoner kronor kostnader för de statsanställdas lönehöjningar
och 9 miljoner kronor kostnader för den svenska FN-styrkan. De
av arbetsmarknadsskäl betingade anslagsöverskridandena, som redovisades
i statsverkspropositionen och som nu kan beräknas till i runt tal 60 miljoner
kronor liksom merbelastningen på 17 miljoner kronor på anslaget till
skatteersättning till kommunerna, väntas komma att uppvägas av besparingar
på andra anslag. Reservationsmedelsförbrukningen, som tidigare antogs
komma att uppgå till 300 miljoner kronor, beräknas nu till 75 miljoner
kronor. Denna relativt stora skillnad beror till större delen på att behållningarna
på reservationsanslagen under försvarshuvudtiteln, som tidigare
väntades minska, nu beräknas komma att öka med 125 miljoner
kronor.
Beträffande kapitalbudgeten har sedan föregående redovisningstillfälle å
tilläggsstat äskats ytterligare drygt 23 miljoner kronor, varav 17,5 miljoner
kronor avser anslag till statens lånefond för den mindre skeppsfarten och 5
miljoner kronor anslag till fiskerilånefonden. I båda dessa fall har äskandena
motiverats av arbetsmarknadsskäl. Behållningarna å anslagen under
kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropositionen komma att minska
med 250 miljoner kronor under 1958/59. Enligt nu gjorda beräkningar antas
anslagsförbrukningen komma att stanna vid 150 miljoner kronor. Det
totala medelsbehovet på kapitalbudgeten för 1958/59 beräknas nu till 1 738
miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor mindre än de uppskattningar
som redovisades i årets statsverksproposition.
Dispositionen av rörliga krediter kan väntas minska under budgetåret med
170 miljoner kronor, till stor del beroende på att SJ:s behov av dylika rörelsemedel
nedgått till följd av bland annat en omläggning av fraktredovisningen.
Minskningen antogs tidigare bli endast 25 miljoner kronor.
1 förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga
riksstaten uppgår förändringarna i det beräknade utfallet av totalbudgeten
för 1958/59 sammanfattningsvis till följande belopp:
Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten
Inkomstförändringar
Minskad inkomst av tullar ........................ — 15
Minskad inkomst av omsättningsskatt å motorfordon . . — 10
Minskad inkomst av regleringsavgift och accis å fett
varor
in. m..................................... — 17
Merinkomst å tobaksskattetileln .................... -j- 15
Minskad inkomst av omsättnings- och utskänknings
skatt
å spritdrycker ............................ . 40
— 1 552
Kungl. Mnj. ts proposition nr 150 år 1959
19
Minskning å energiskattetiteln .................... — 15
Merinkomster av statens affärsverksfonder ........ + 24
Minskad inkomst från fonden för statens aktier...... — 48
Övriga inkomstförändringar....................... -f- 9 -— 97
Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Fortsatt
prisrabattering av smör .................. — 31
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande..........—116
Beredskapsarbeten på vägar och gator.............. — 120
Byggande av riksvägar, länsvägar och ödebygdsvägar . . — 25
Kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka — 15
Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar
...........................................— 5
Täckningsanslag för lönehöjningar ................ — 25
Övriga anslag .................................... — 6 — 343
Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten
............................................. -|- 75
Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten
Kredit till Turkiet ................................ — 4
Lånefonden för bostadsbyggande .................. — 50
Räntefria lån till bostadsbyggande.................. — 25
Fiskerilånefonden ................................ — 5
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ......— 18
Övriga anslag .................................... — 4 — 106
Anslagsöverskridanden och besparingar
Merutgifter å anslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor
.................................... — 32
Merutgifter å anslaget till bidrag till vissa omskolningskurser
........................................ — 22
Merutgifter å anslaget till skatteersättning till kommunerna
in. m................................... — 17
Merutgifter å anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten
inom det allmänna skolväsendet ............ — 10
Merutgifter å anslaget till bidrag till driften av folkskolor
m. m................................... — 25
Merutgifter å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten
m. m. vid yrkesskolor .......................... — 10
Besparingar å anslaget till kapitalmedelsförluster och
ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån ...... -(- 11
Besparingar å anslaget till bostadsrabatter .......... -f- 43
Besparingar å anslaget till de allmänna läroverkens avlöningar
...................................... -f- 21
Merutgifter och besparingar i övrigt (netto) .......... -f- 42 -|- 1
Minskad förbrukning av anslagsbehållningarna på kapi
talbudgeten
...................................... 4. 25
20
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
Minskad disposition av rörliga krediter .............. + 170
Minskad fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassorna
tillkommande arbetsgivarbidrag ................ — 4
Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott l 831
Sammanställningen visar, att totalbudgetutfallet kan väntas bli i runt tal
280 miljoner kronor sämre än enligt riksstaten. Inkomstminskningarna uppgår
härvid till netto 97 miljoner kronor. Tilläggsstaterna har medfört utgiftsökningar
på drift- och kapitalbudgeten med sammanlagt 450 miljoner
kronor. Förbrukningen av anslagsbehållningarna väntas däremot tillsammantagna
bli 100 miljoner kronor mindre än vad som beräknades vid fastställandet
av riksstaten och dispositionen av rörliga krediter, som antogs bli
oförändrad, beräknas minska med 170 miljoner kronor.
Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget
för budgetåret 1959/60. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens
inkomster till 12 896 miljoner kronor, medan dess utgifter upptogs till 13 495
miljoner kronor. Vidare kalkylerades med en återföring från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel med (netto) 150 miljoner kronor. Jag
redovisade följaktligen ett underskott på driftbudgeten om (12 896 — 13 495
+ 150 =) 449 miljoner kronor. Behållningarna på driftbudgetens reservationsanslag
beräknades minska med 100 miljoner kronor under det kommande
budgetåret.
Enligt nu föreliggande beräkningar skulle driftbudgetens inkomster komma
att uppgå till 12 709 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med
187 miljoner kronor i förhållande till de i statsverkspropositionen redovisade
uppgifterna men en ökning med 73 miljoner kronor i förhållande till det
nu beräknade utfallet för innevarande budgetår. Den angivna inkomstsiffran
bygger på riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning, för vilken
jag i det följande lämnar en särskild redogörelse, dock med en av mig föreslagen
nedräkning av inkomstskattetiteln.
Riksräkenskapsverkets förnyade beräkning, kompletterad med de uppgifter
ämbetsverket lämnat i den tidigare nämnda promemorian angående
det nya löneavtalets återverkningar på affärsverkens inleverans av överskottsmedel,
utvisar en nettominskning av driftbudgetens inkomster med
87 miljoner kronor i förhållande till riksstatsförslaget. Riksräkenskapsverket
har därvid upptagit inkomstskattetiteln till i jämförelse med statsverkspropositionen
oförändrat belopp, 6 000 miljoner kronor. Avskaffandet från
och med den 1 januari 1960 av den extra bolagsskatten, varom förslag förutsatts
skola föreläggas riksdagen sedan beslut fattats om den allmänna
tilläggspensioneringens genomförande, medför emellertid ett inkomstbortfall
för statsverket, som under budgetåret 1959/60 berör källskatteuppbörden
under två uppbördsterminer och som kan uppskattas till 60 å 70 miljoner
kronor. Med tillämpning av gängse avrundningsregler har jag under inkomstskattetiteln
räknat med 5 900 miljoner kronor. Beträffande den statliga
inkomstskatten för fysiska personer har jag liksom riksräkenskapsver
-
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
kel räknat med oförändrad uttagningsprocent. Inkomstberäkningen utgår
beträffande den allmänna ekonomiska utvecklingen från i stort sett samma
förutsättningar som gällde för den tidigare beräkningen. I förhållande till
denna har dock nedräkningar beträffande bland annat inkomsterna av bensin-,
varu- och energiskatt samt statlig nöjesskatt ansetts erforderliga.
Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket i detta sammanhang starkt understryka
de osäkerhetsmoment som även vid denna tidpunkt föreligger vid
beräkningen av inkomsterna och framför allt beträffande inkomstskattetiteln.
Liksom i statsverkspropositionen har räknats med en återföring (netto)
från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel om 150 miljoner
kronor.
Beträffande utgifterna på driftbudgeten lämnas i det följande en utförlig
redogörelse. Av denna framgår, att den största förändringen i förhållande till
de i statsverkspropositionen framlagda förslagen hänför sig till kostnader till
följd av den nyligen träffade uppgörelsen om de statsanställdas löner. De
merutgifter för lönehöjningar som belastar driftbudgetens utgiftssida uppskattas
sålunda till sammanlagt 66 miljoner kronor för det kommande budgetåret.
Vidare bar bidragsanslagen till byggnadsarbeten inom skolväsendet
höjts med 26 miljoner kronor i förhållande till vad som beräknades för
ändamålet i statsverkspropositionen. Däremot har anslaget till reglering avprisstegringar
under försvarshuvudtiteln minskats med 20 miljoner kronor.
Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till statsverkspropositionen
innebär en höjning av utgifterna med 78 miljoner kronor från
13 495 till 13 573 miljoner kronor.
De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har
sammanställts i särskild tabell. Enligt denna understiger inkomsterna utgifterna
med 864 miljoner kronor. Detta belopp skall emellertid reduceras
med 150 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel
som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola återföras från budgetutjämningsfonden.
Underskottet uppgår därefter till 714 miljoner kronor.
I statsverkspropositionen redovisades, som tidigare nämnts, ett underskott
på 449 miljoner kronor.
Vid en bedömning av driftbudgetens sannolika utfall måste hänsyn även
tagas till bland annat nettoförändringen av behållningarna under reservationsanslagen.
Dessa behållningar kan beräknas minska med 150 miljoner
kronor under det kommande budgetåret. Medelsförbrukningen uppskattades
tidigare till 100 miljoner kronor. Underskottet torde dessutom komma att öka
på grund av tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden
på grund av exempelvis sannolika merkostnader för åtgärder i
sysselsättningsfrämjande syfte, eventuella lönehöjningar år 1960 för de statsanställda
samt merkostnader för arbetstidsförkortningen. I detta sammanhang
kan upplysningsvis nämnas, att under budgetåren 1957/58 och 1958/
59 äskats tilläggsstatsanslag på driftbudgeten med 512 respektive 319 miljoner
kronor för andra utgiftsändamål än löner.
22
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
Drift
Miljoner
-
1952/53
1953/54
1954/55
Inkomster..................................
7 808
8 535
8 907
Utgifter....................................
7 647
8 130
8 619
Överskott eller underskott
2161
2405
2288
Avsättning till (■—) resp. återföring från ( + )
budgetutjämningsfonden av kommunalskatte-
medel (netto) ............................
—
—
—
överskott eller underskott
161
405
288
1 Därav riksstat 12 521, tilläggsstat I och II 344 mkr.
2 Reservationsmedelsförändringar inräknade.
3 Efter avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken (se motsvarande
tabell i föregående års finansplan).
4 Inkl. 65 mkr kända anslagsöverskridanden på förslagsanslag.
För att ytterligare belysa läget på driftbudgeten lämnas en sammanställning
av driftbudgetsaldon för 1950/51—1959/60 med fördelning på driftbudgetens
allmänna del och automobilskattemedlens specialbudget samt reservationsmedelsförändringar.
Sedan statsverkspropositionen avlämnades, kan i fråga om kapitalbudgeten
noteras en ökning av investeringsanslagens summa med netto ca 10 miljoner
kronor. Denna ökning är till huvudsaklig del sammansatt av dels det nytillkomna
anslaget å ca 9 miljoner kronor till förvärv av Stockholm-Roslagens
järnvägar, dels den föreslagna anslagsökningen å ca 12 miljoner kronor i
förhållande till det preliminära beloppet för byggnadsarbeten vid sinnessjuk
-
Kapiial
Miljoner
-
1952/53
1953/54
1954/55
Investeringsanslag ........................
1 838
1 947
2 102
Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida
medel..........................
- 818
— 914
— 1 025
Återstående medelsbehov
=1 020
31 033
31 077
1 Därav riksstat 2 382 samt tilläggsstat I och II 106 mkr.
2 Därav 2 mkr å tilläggsstat II.
3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.
budgeten
kronor
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
23
1955/56
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
enl. riks- staten
enl. stv.
prop. 1959
ny be- räkning
enl. stv.
prop. 1959
ny be- räkning
10 072
10 691
12 019
12 733
12 636
12 636
12 896
12 709
9 691
10 978
12 120
12 521
12 739
112 865
13 495
13 573
2381
2- 287
2- 101
212
- 103
- 229
- 599
- 864
- 250
- 100
— 250
- 200
— 150
- 150
+ 150
+ 150
3 - 225
3- 571
3- 451
12
- 253
- 379
- 449
- 714
Reservationsmedelsminskning ..
Underskott inkl. reservations-
- 150
4- 365
- 75
- 100
- 150
medelsminskning .
- 138
- 618
- 454
- 549
- 864
husen, dels ock en minskning å ca 12 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningssiffra av anslagsbehovet för inlösen av aktier
i LKAB.
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels
såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas
uppgå till 976 miljoner kronor. Då investeringsanslagens summa, efter
den förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 741 miljoner
kronor, kvarstår för investeringarnas genomförande ett medelsbehov av
(2 741 —- 976 =) 1 765 miljoner kronor, vilket belopp i den investeringsplan
budgeten
kronor
1955/56
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
enl. riks- staten
enl. stv.
prop. 1959
ny be- räkning
enl. stv.
prop. 1959
ny be- räkning
2 272
2 046
2 510
2 382
2 464
*2 488
2 731
2 741
— 1 244
- 1 403
— 1 306
— 898
— 898
2— 900
- 970
— 976
3 1 028
3 643
31 204
1 484
1 566
1 588
1 761
1 765
Minskning
av anslagsbehållning-
175
250
150
25
25
Totalt återstående medelsbehov
för kapitalbudgeten (inkl. för- ändring av anslagsbehållning- arna) ........................
1 659
1816
1 738
1 786
1 790
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
Drift-
budget-
saldo
Allmänna
budgeten
Automo-
bilskatte-
budgeten
Reserva-
tionsme-
delsför-
ändringar
1950/51 ..........................
• • +
371
+ 396
+ 150
- 175
1951/52 ..........................
• • + 1
084
+ 929
+ 17
+ 138
1952/53 ..........................
• • +
161
+ 396
- 214
- 21
1953/54..........................
405
+ 319
- 89
+ 175
1954/55 ..........................
+
288
+ 129
+ 83
+ 76
1955/56 ..........................
225
- 409
+ 205
- 21
1956/57 ..........................
571
- 632
+ 29
+ 32
1957/58 ..........................
451
- 557
+ 301
- 195
1958/59 (enligt senaste beräkning)
1959/60 (enligt det kompletterade
. . -
454
- 557
+ 178
- 75
riksstatsförslaget) ........
1 Exklusive tillkommande utgifter.
1 _
864
- 844
+ 130
- 150
som nu framlägges på sedvanligt sätt redovisas under rubriken Lånemedel.
Till detta belopp skall läggas den beräknade förbrukningen av äldre anslagsmedel,
25 miljoner kronor. Det totala medelsbehovet för kapitalbudgetens
del kan således anges till 1 790 miljoner kronor. Även till denna beräkning
får givetvis fogas en reservation för eventuella tilläggsstatsanslag.
Det är mycket vanskligt att nu förutsäga, vilken förändring som myndigheternas
disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret kan undergå under
nästa budgetår. Det torde dock finnas anledning att räkna med en mindre
ökning, uppskattningsvis 50 miljoner kronor.
Totalbudgeten
Miljoner kronor
1958/59
1959/60
enl. stv.
ny be-
enl. stv.
ny be-
prop. 1959
räkning
prop. 1959
räkning
överskott (+) eller underskott (—)
på driftbudgeten................
— 253
— 379
- 449
- 714
Reservationsmedelsminskning på
driftbudgeten, m. m.............
— 365
- 75
— 100
— 150
Fondering hos riksgäldskontoret av
sjukkassorna tillkommande arbets-
givarbidrag ....................
+ 40
+ 41
+ 40
+ 39
Avsättning (+) resp. återföring (—)
av kommunalskattemedel (netto)..
+ 150
+ 150
— 150
— 150
Medelsbehov på kapitalbudgeten efter
avdrag för avskrivningar o. dyl...
- 1 566
— 1 588
- 1 761
- 1 765
Minskning av anslagsbehållningar på
kapitalbudgeten ................
— 250
— 150
- 25
- 25
ökad (—) resp. minskad (+) dispo-
sition av rörliga krediter........
+ 25
+ 170
- 25
— 50
Totalbudgetens underskott
- 2 219
- 1831
- 2 470
2 - 2 815
2 Exklusive tillkommande utgifter.
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter
under innevarande och nästa budgetår har drift- och kapitalbudgeten
på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet redovisas i föregående
tabell.
I tabellen har beaktats, att avsättningen till respektive återföringen från
budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte utgör någon kassamässig
utgift eller inkomst för staten.
Som framgår av tabellen skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret
1959/60 ge ett underskott på totalbudgeten om 2 815 miljoner kronor mot
1 831 miljoner kronor för innevarande budgetår. Jag vill i detta sammanhang
erinra om vad jag tidigare anfört beträffande eventuellt tillkommande utgifter
i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden och beträffande
osäkerheten i inkomstberäkningarna och dessas beroende av de antaganden
som gjorts om den samhällsekonomiska utvecklingen. En realistisk bedömning
av utfallet, så långt detta är möjligt med utgångspunkt från i dagsläget
kända tendenser, synes peka på ett totalbudgetunderskott och ett behov av
nyupplåning under nästa budgetår av minst tre miljarder kronor.
För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade underskottet på
totalbudgeten för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande
totalbudgetens saldon under budgetåren 1950/51—1957/58 tillika med de nu
beräknade saldona
för budgetåren
1958/59 och 1959/60.
Budgetår
Totalbud-
Budgetår
Totalbud-
getsaldo
getsaldo
1950/51 ...........
....... - 324
1955/56 .............
..... - 598
1951/52 ...........
....... + 434
1956/57 .............
..... - 762
1952/53 ...........
....... - 746
1957/58 ..............
..... - 1 135
1953/54 ...........
....... -1098
1958/59 ..............
..... - 1 831
1954/55 ...........
....... - 1 085
1959/60 ..............
.....1 - 2815
1 Exklusive tillkommande utgifter.
I statsverkspropositionen lämnades vissa uppgifter för att utöver det aktuella
budgetförslaget ge material även för en bedömning av den statsfinansiella
utvecklingen på längre sikt. Sålunda refererades en av riksräkenskapsverket
i anslutning till den ordinarie inkomstberäkningen verkställd kalkyl
avseende den statliga inkomstutvecklingen till och med budgetåret 1961/62.
Kalkylen utgick från verkets beräkningar för 1959/60 och därmed från de
antaganden om den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling
som låg till grund för dessa. För utvecklingen från och med år 1960 baserades
beräkningarna på antagandet om att såväl fysiska personers som
bolags inkomster skulle stiga med tre procent årligen. Beräkningen utgick
vidare från att gällande skatteregler och övriga bestämmelser, som har inflytande
på statens inkomster, skulle förbli oförändrade.
I samband med den förnyade beräkningen av statsinkomsterna under
nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket med bibehållande av de
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
nyss refererade schablonmässiga allmänna förutsättningarna även omprövat
kalkylerna över statsinkomsternas utveckling på längre sikt. Enligt
denna revidering skulle de årliga förändringarna kunna sammanfattas på
följande sätt (miljoner kronor):
1959/60— 1960/61—
1960/61 1961/62
Driftbudgetens kassamässiga inkomster........... -j- 520 -f- 580
Återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
................................ -f- 75 — 200
Summa -f- 595 -f- 380
Statsinkomsternas årliga ökning vid oförändrade skatteregler kan uppskattas
till i genomsnitt en halv miljard kronor vid den förut antagna stegringstakten
i skatteunderlaget. Härvid har hänsyn inte tagits till det skattebortfall
som kan komma att inträffa i samband med genomförandet av
en allmän tilläggspensionering, bland annat som följd av den extra bolagsskattens
slopande. Å andra sidan får beaktas, att statskassan kan förutsättas
komma att tillföras en viss inkomstförstärkning genom höjda folkpensicnsavgifter.
En procentenhets höjning av denna avgift kan för helår beräknas
ge ett nettotillskott av statsinkomster på ca 200 miljoner kronor.
Beträffande den framtida utgiftsutvecklingen bör inledningsvis framhållas,
att denna självfallet är beroende av statsmakternas beslut. Man kan
följaktligen inte göra en prognos i vanlig mening på detta område. Den följande
redovisningen bör alltså uppfattas som räkneexempel, baserade på
bland annat kända tendenser i utgiftsutvecklingen av närmast automatisk
natur samt i övrigt vissa antaganden om vad som kan anses vara realistiskt
i fråga om svårfrånkomliga anslagsuppräkningar på områden som för närvarande
uppvisar klara brister och eftersläpningar. Det har vidare förutsatts,
att redan fattade beslut skall fullföljas. Mot den bakgrunden kan man, som
jag framhöll senast i årets finansplan, räkna med en »normal» automatisk
årlig utgiftsstegring, bortsett från pris- och lönestegringar, under driftbudgetens
olika departementsbuvudtitlar, exklusive försvaret, om minst 300 miljoner
kronor. Denna ökning är ett uttryck för befolkningsmässigt betingade
förändringar, t. ex. det ökande antalet folkpensionärer, samt genomslag av
redan beslutade utbyggnader och reformer på bland annat sådana områden
som forskningen, yrkesundervisningen, det högre och lägre undervisningsväsendet
i övrigt, ungdomsvården, nykterbetsvården, fångvården, sinnessjukvården
samt civilförsvaret. Det torde vara realistiskt att dessutom räkna med
en viss reserv för vad som kan tillkomma utöver rent automatiska utgiftsökningar.
För teknisk fördyring på försvarshuvudtiteln tillkommer ökade utgifter
med ca 70 miljoner kronor per år. Vidare stiger utgifterna för förräntning
av statsskulden, vilka är direkt beroende av storleken av riksgäldskontorets
upplåning samt räntelägets böjd. Som exempel kan nämnas, att dessa utgif
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
27
ter mellan budgetåren 1958/59 och 1959/60 beräknas stiga med nära 100
miljoner kronor. Vid eventuella förändringar av de statsanställdas löne- och
pensionsförmåner bär man att räkna med att varje procents stegring motsvarar
ett belopp av omkring 50 miljoner kronor. Den utlovade successiva
höjningen av folkpensionerna kommer att öka statens direkta kostnader
med betydande belopp. Bland enskilda nya poster kan nämnas utbetalningen
under budgetåret 1960/61 av premier på ca 150 miljoner kronor för premiesparandet
under åren 1955 och 1956.
Även på investeringssidan föreligger mycket starka krav på utbyggnad. I
det sammanhanget kan som exempel pekas på önskemålet om en upprustning
av vägnätet. För affärsverken, som utgör en viktig del av vårt näringsliv,
torde det vara nödvändigt att uppehålla en omfattande investeringsverksamhet
under de närmaste åren. Betydande investeringar kommer att erfordras
för vattenkraftens fortsatta utbyggnad, för atomenergins utnyttjande
och för att på längre sikt förbättra SJ:s driftresultat.
I detta sammanhang kan kanske sägas, att man som minusposter i beräkningen
borde uppta merutgifterna under innevarande och nästkommande
budgetår för de statliga initiativen i direkt sysselsättningsskapande syfte.
Det är givet, att vissa statsutgifter automatiskt sjunker vid en väsentlig förbättring
av sysselsättningsläget i samband med en konjunkturuppgång.
Detta gäller exempelvis bidraget till arbetslöshetskassorna samt kostnaderna
för omskolning, beredskapsarbeten och vissa industribeställningar. Det kan
emellertid konstateras, att huvuddelen av de igångsatta arbetena är sådana
som hållits tillbaka under högkonjunkturen och som hänför sig till områden,
där statliga insatser är nödvändiga även på längre sikt oavsett konjunkturförhållandena.
Man bör vara medveten om att varje reduktion av den
statliga investeringsverksamheten kommer att gå ut över ändamål av hög
angelägenhetsgrad. Samhällsutvecklingen går dessutom i den riktningen att
kraven på kapacitetsökning i stor utsträckning kommer på sådana områden
som traditionellt ingår i den offentliga verksamheten såsom utbildning,
sjukvård, kraftförsörjning och kommunikationer.
Sammanfattningsvis visar de gjorda kalkylerna, att man har anledning
vänta, att totalbudgetsaldona för budgetåren 1960/61 och 1961/62 vid ett
»normalt» konjunkturläge — utan vare sig depression eller inslag av inflationistisk
inkomst- och prisutveckling — kommer att ge underskott som
är ca eu halv till en miljard större än det som förutses för nästa budgetår.
Dessa uppskattningar pekar alltså på ett uppenbart behov av förstärkning
av budgetens inkomstsida. Lika uppenbart är att läget påkallar stark återhållsamhet
med nya utgifter och en fortlöpande omprövning av sådana tidigare
beslutade anslag som vid hård granskning numera kan befinnas
mindre angelägna. Åtgärder i detta syfte är nödvändiga för att öka den ur
samhällsekonomiska synpunkter önskvärda finanspolitiska rörelsefriheten
och för att skapa underlag för en fortsatt progressiv reformverksamhet.
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
Översikt av riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning
Riksräkenskapsverkets såsom bihang B redovisade förnyade beräkning
har endast avsett de större och speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlarna
och bygger på från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter samt
under hand inhämtade kompletterande upplysningar.
I samband med redovisningen av de förnyade beräkningarna av inkomstskattetiteln
framhåller riksräkenskapsverket att det icke funnit anledning
att frångå det antagande om den totala lönesummans utveckling, som gjordes
i decemberberäkningen och som innebar en uppgång år 1959 med tre
procent jämfört med 1958 och en viss fortsatt stegring under de första månaderna
1960. Ämbetsverket erinrar dock i detta sammanhang om att inkomstutvecklingen
för denna senare tidsperiod kommer att påverkas av såväl
fortsatt arbetstidsförkortning som, därest riksdagen antager lag därom,
den allmänna tilläggspensioneringen. För därav berörda grupper kan kostnaden
för dessa båda reformer beräknas motsvara något mer än fyra procent
av nu utgående lönebelopp. Riksräkenskapsverket har icke funnit det
möjligt att i nuvarande läge bedöma på vad sätt den föreslagna tilläggspensioneringen
slutligt kommer att påverka löneutvecklingen, ej heller dess
inverkan i stort på samhällsekonomin. Vad beträffar aktiebolagen antogs
vid decemberberäkningen, att den sammanlagda taxerade inkomsten skulle
bli något mindre vid 1959 års taxering än vid 1958 års taxering. Mellan 1959
och 1960 års taxeringar räknades inte med någon förskjutning i bolagens
taxerade inkomster. Ämbetsverket förutsatte därvid, att de skärpta bestämmelserna
för varulagervärdering skulle komma att tillämpas först vid 1961
års taxering. Ämbetsverket har inte funnit anledning att nu ändra dessa antaganden.
Riksräkenskapsverket har liksom vid decemberberäkningen förutsatt,
att den statliga inkomstskatten för fysiska personer under hela budgetåret
1959/60 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 100 procent,
och att den extra bolagsskatten tills vidare bibehålies.
Riksräkenskapsverket förordar med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment
som även vid denna tidpunkt föreligger vid beräkningen, att
den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. i
det nu föreliggande riksstatsförslaget uppföres med samma belopp som i
årets statsverksproposition, d. v. s. 6 000 miljoner kronor.
De förnyade beräkningarna har i övrigt föranlett riksräkenskapsverket
att förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1959/60
upptages till dessa i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp
(miljoner kronor):
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Enligt stats-
Enligt riks-
Ökning ( + )
verkspropo-
sitionen
räkenskaps- verkets änd- ringsförslag
Minskning (—)
Lotterivinstskatt....................
. 84
82
- 2
Omsättnings- och expeditionsstämplar .
. 83
84
+ 1
Bensinskatt.........................
. 850
825
-25
V aruskatt...........................
. 320
310
- 10
Regleringsavgift och accis å fettvaror .
. 45
40
- 5
Statlig nöjesskatt ...................
. 55
45
- 10
Energiskatt.........................
. 520
510
- 10
Tipsmedel..........................
. 107
105
- 2
Postverket .........................
. 25
28
+ 3
Domänverket.......................
. 10
1
- 9
Nettominskning.....................
- 69
Nedräkningarna under inkomsttitlarna bensinskatt, varuskatt, energiskatt
samt regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. är betingade av vederbörande
myndigheters förnyade överväganden med beaktande av tendenser sedan
föregående beräkningstillfälle. Den beräknade minskningen under inkomsttiteln
statlig nöjesskatt sammanhänger med de i propositionen nr 97 till
1959 års riksdag föreslagna lättnaderna i nöjesbeskattningen.
Vid beräkningen av de affärsdrivande verkens överskott har riksräkenskapsverket
liksom vid decemberberäkningen utgått från oförändrad lönenivå.
Den beräknade ökningen under inkomsttiteln postverket är huvudsakligen
betingad av de i propositionen nr 94 till 1959 års riksdag föreslagna
nya villkoren för postbefordran av tidningar. Beträffande affärsverken i
övrigt räknar ämbetsverket med i förhållande till årets statsverksproposition
ändrat utfall endast för domänverket, vars inkomster på grund av den
sannolika avsättnings- och prisutvecklingen beräknas minska väsentligt.
Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna under titeln upptages med
ett formellt belopp av 1 miljon kronor.
I den under föregående avsnitt omnämnda promemorian av den 11 april
1959 har riksräkenskapsverket jämväl gjort en förnyad beräkning av affärsverkens
överskott under nästkommande budgetår. Ämbetsverket har därvid
inhämtat kompletterande uppgifter angående den inverkan på de beräknade
överskottens storlek som det nu träffade avtalet angående statstjänstemännens
löner från och med 1 januari 1959 kan antas få. De inkomster som nu
beräknas av affärsverksfonderna utgör för postverket 20, televerket 95, statens
vattenfallsverk 160 och för domänverket ett formellt belopp av 1 miljon
kronor. För statens järnvägars del upptages inkomsttiteln till oförändrat 1
miljon kronor.
Riksräkenskapsverkets senaste beräkning av affärsverkens överskott innebär
en ytterligare minskning med 18 miljoner kronor, varför den sammanlagda
nettominskningen av driftbudgetens inkomster i förhållande till det
i januari framlagda riksstalsförslaget enligt ämbetsverkets förslag blir 87
miljoner kronor.
30
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
Utgiftsför ändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60
I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret
1959/60 upptogs utgifter om sammanlagt 13 495 miljoner kronor å
driftbudgeten och investeringsanslag med tillhopa 2 731 miljoner kronor å
kapitalbudgeten. Av förstnämnda belopp föll 12 501 miljoner kronor på
egentliga statsutgifter och 994 miljoner kronor på utgifter för statens kapitalfonder.
I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till vissa ändringar
beträffande utgifterna å riksstaten. Vidare har riksdagen i fråga
om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden i
flertalet fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen har därvid på några
punkter medfört förändringar i beloppen.
I avseende å driftbudgeten har följande förändringar skett.
För andra huvudtiteln medför det i propositionen nr 98 framlagda förslaget
om inrättande av en ny vattendomstol en ökning med 0,4 miljon kronor.
Anslagen under tredje huvudtiteln minskar med netto 0,2 miljon kronor.
Minskningen hänför sig till anslaget till Förenta Nationerna.
Under fjärde huvudtiteln minskar anslagssumman med 9,0 miljoner kronor.
De största minskningarna faller på anslagen till reglering av prisstegringar
och flygvapnets luftförsvarsrobot, vilka nedgår med 20,0 respektive
4,0 miljoner kronor. Å andra sidan medför det i propositionen nr 152 äskade
anslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner en ökning
med 11,0 miljoner kronor. I övrigt må bland ökningarna nämnas sammanlagt
1,7 miljon kronor till ersättning till försvarets fastighetsfond, 0,7 respektive
1,0 miljon kronor till anslagen till avlöningar till aktiv personal
in. fl. vid marinen och flygvapnet samt 1,0 miljon kronor till avlöningsanslaget
för försvarets personalvård.
Femte huvudtiteln uppvisar en nettoökning med 0,5 miljon kronor. Propositionen
nr 121 om inrättande av befattningar som socialattaché medför
en ökning med 0,2 miljon kronor.
Anslagen under åttonde huvudtiteln ökar med netto 24,4 miljoner kronor.
Ökningen hänför sig till bidragsanslagen till byggnadsarbeten inom
skolväsendet, vilka i propositionen nr 82 upptages till sammanlagt 26,1 miljoner
kronor mer än vad som beräknats för ändamålet i statsverkspropositionen.
Å andra sidan innebär äskandena i propositionerna nr 99 och 105,
att 1,6 miljon kronor av det i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln
beräknade beloppet för ökat stöd åt forskning överföres till tionde huvudtiteln.
Nionde huvudtiteln minskar med netto 0,3 miljon kronor till följd av i
propositionen nr 148 angående statligt stöd till jordbrukets rationalisering
in. m. framlagda förslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 ur 1959
31
För tionde huvudtiteln redovisas en nettoökning med 1,7 miljon kronor,
främst beroende på förenämnda överföring från åttonde huvudtiteln.
Elfte huvudtiteln företer en nettominskning med 0,8 miljon kronor. Ökning
sker beträffande bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund med 0,4 miljon kronor. Däremot minskar byggnadsbidraget
till nämnda sjukvårdsinrättningar med 1,0 miljon kronor.
För tolfte huvudtiteln medför det i propositionen nr 152 äskade anslaget
till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. en
ökning med 55,0 miljoner kronor.
Under utgifter för statens kapitalfonder föreslår jag i det följande en ökning
av huvudtiteln avskrivning av nga kapitalinvesteringar med 6,1 miljoner
kronor.
Den totala nettoökningen av driftbudgetens utgifter i förhållande till
statsverkspropositionen uppgår till 77,8 miljoner kronor.
I fråga om kapitalbudgetens investeringsanslag redovisas följande
förändringar.
Statens affärsverksfonder ökar med 9,1 miljoner kronor till följd av det
i propositionen nr 50 framlagda förslaget om införlivande med statens järnvägar
av Stockholm-Roslagens järnvägar.
Under statens allmänna fastighetsfond föreligger en nettoökning med 12,2
miljoner kronor. Ökningar med 12,1 respektive 0,5 miljoner kronor faller
på anslagen till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. och
till utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Å andra sidan minskar
anslaget till vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården med 0,4 miljon kronor.
Fonden för statens aktier minskar med 11,7 miljoner kronor, med vilket
belopp äskandet i propositionen nr 55 om anslag till inlösen av aktier i
LKAB understiger det i statsverkspropositionen beräknade.
Den totala nettoökningen av kapitalbudgetens investeringsanslag i förhållande
till statsverkspropositionen uppgår till 9,6 miljoner kronor.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1959/60
Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposilion var i viss omfattning
upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande invesleringsanslag
icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla
de förändringar som betingas av de definitiva anslagsäskandena.
Under statens allmänna fastighetsfond har till vissa byggnadsarbeten
in. in. vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
i statsverkspropositionen preliminärt upptagits ett investeringsanslag å
4 ()()() 000 kronor samt ett däremot svarande avskrivningsanslag å 2 000 000
kronor. I propositionen nr 88 har sedermera för nästa budgetår äskats eu
medelsanvisning å 3 600 000 kronor, varför avskrivningsanslaget nedräknas
32
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
till 1 800 000 kronor. Anslagen till nybyggnad för biblioteksdepå, byggnadsarbeten
för universitetet i Stockholm, nybyggnad för lärarhögskolan i Malmö
samt vissa byggnadsarbeten för slöjdlärarseminariet har definitivt äskats
med samma belopp som de i statsverkspropositionen för motsvarande ändamål
beräknade. Däremot svarande avskrivningsanslag upptages alltså med
de tidigare, preliminärt beräknade beloppen. Till vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus in. m. har i propositionen nr 87 definitivt äskats ett
anslag å 51 090 000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till det
preliminärt beräknade beloppet med 12 090 000 kronor. Motsvarande avskrivningsanslag
upptages med 25 545 000 kronor i stället för 19 500 000
kronor i statsverkspropositionen. Till utbyggande av akademiska sjukhuset
i Uppsala beräknades i statsverkspropositionen ett preliminärt anslag å
3 500 000 kronor. I propositionen nr 95 har emellertid äskats 4 000 000 kronor,
varför avskrivningsanslaget höjes från 1 750 000 kronor till 2 000 000
kronor. Anslagen till vissa skyddsrumsanläggningar och anordnande av en
civilförsvarsskola m. m. har definitivt äskats med samma belopp som de i
statsverkspropositionen preliminärt upptagna, varför motsvarande avskrivningsanslag
inte undergår någon ändring.
De nu erforderliga jämkningarna i förhållande till statsverkspropositionens
förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar framgår
av följande översikt.
ökning ( + )
Minskning (—)
Kronor
Statens allmänna fastighetsfond:
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården (prop. nr 88) ................ — 200 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (prop.
nr 87) ................................................ + 6 045 000
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. nr 95) + 250 000
Summa + 6 095 000
Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de justeringar av de under
förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning av riksdagens
beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1959/60 i härefter angiven fond anvisa följande reservationsanslag,
nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet:
Vissa bgggnadsarbeten m. m. vid statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården...... 1 800 000
Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
33
Ecklesiastikdepartementet:
Nybyggnad för biblioteksdepå ..............
Byggnadsarbeten för universitetet i Stockholm
Nybyggnad för lärarhögskolan i Malmö......
Vissa byggnadsarbeten för slöjdlärarseminariet
400 000
850 000
100 000
250 000
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m.................................
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
.....................................
Vissa skyddsrumsanläggningar..............
Anordnande av en civilförsvar sskola m. m.
25 545 000
2 000 000
1 900 000
650 000
Kapitalbudgeten för budgetåret 1959/60
I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1959/60 jämte därvid
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.
Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner.
En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall
av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning
framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag
på 2 741 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida
har i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar
under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka
hänför sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de
avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare
under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte
har de i investeringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel inom
fonderna och övriga kapitalmedel underkastats översyn.
En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under
olika kapitalfonder ger följande resultat. I.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ......................... 3 203 000
B. Televerkets fond......................... 315 900 000
V. Statens järnvägars fond .................. 358 610 000
1). Statens vattcnfallsverks fond.............. 467 602 000
E. Domänverkets fond...................... 700 000 1 146 015 000
3 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr ISO
34
Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
II.
in.
iv.
v.
VI.
VII.
VIII.
IX.
Luftfartsfonden......................................... 49 800 000
Statens allmänna fastighetsfond.......................... 149 978 700
Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond ................. 166 600 000
B. Försvarets fabriksfond ................... 5 400 000
Statens utlåningsfonder ................................
Fonden för låneunderstöd..............................
Fonden för statens aktier..............................
Fonden för förlag till statsverket
172 000 000
754 700 200
235 994 700
171 069 600
7 300 000
Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 45 025 000
B. Jordfonden............................... 8 000 000
C. Arrendeegnahemsfonden .................... 900 000
D. Statens reproduktionsanstalts fond......... 180 000 54105 000
Summa kronor 2 740 963 200
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond......................... 6 201 000
B. Televerkets fond........................ 256 100 000
C. Statens järnvägars fond.................. 210 600 000
D. Statens vattenfallsverks fond.............. 96 300 000
E. Domänverkets fond...................... 701 000 569 902 000
II. Luftfartsfonden......................................... 1 651 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.......................... 90 196 200
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond................. 131 051 000
B. Försvarets fabriksfond.................... 3 701 000 134 752 000
V. Statens utlåningsfonder................................. 22 550 000
VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 97 007 600
VII. Fonden för statens aktier.............................. 1000
VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 5 000 000 IX.
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 20 756 300
C. Arrendeegnahemsfonden .................... 425 000
D. Statens reproduktionsanstalts fond ........ 181 000 21 362 300
Summa kronor 942 422 100
Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgår av följande
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
35
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1959/60
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ........................— 2 998 000
B. Televerkets fond......................... 59 800 000
C. Statens järnvägars fond.................. 148 010 000
D. Statens vattenfallsverks fond.............. 371 302 000
E. Domänverkets fond...................... — 1 000 576 113 000
II. Luftfartsfonden........................................ 48 149 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.......................... 59 782 500
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond................... 35 549 000
B. Försvarets fabriksfond..................... 1 699 000 37 248 000
V. Statens utlåningsfonder.................................. 732 150 200
VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 138 987 100
VII. Fonden för statens aktier .............................. 171 068 600
VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 2 300 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.. 24 268 700
B. Jordfonden................................ 8 000 000
C. Arrendeegnahemsfonden...................... 475 000
D. Statens reproduktionsanstalts fond.......... — 1 000 32 742 700
Säger 1 798 541 100
Avgår kapitalåterbetalning:
O reglerade kapitalmedelsförluster................. 1 000 000
övrig kapitalåterbetalning....................... 32 500 000 33 500 000
Summa kronor 1 765 041 ICO
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret
1959/60 jämte därtill fogade stater i enlighet med
här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda budgetår
å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen
svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel
kronor 1 765 041 100.
36
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.
.lag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i den
beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades
i statsverkspropositionen, med följande undantag.
Jag förordar att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet
m. in. upptages till 5 900 miljoner kronor. Jämfört med riksräkenskapsverkets
förslag innebär detta en nedräkning med 100 miljoner
kronor, föranledd av att förslag om slopande av den extra bolagsskatten
förutsatts skola föreläggas riksdagen, sedan beslut fattats om genomförande
av en allmän tilläggspensionering.
Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med
gällande grunder för budgetåret 1959/60 avsättning ske till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas
på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare
avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa
avsättningar och återföringar liksom i statsverkspropositionen beräknas
resultera i en nettoåterföring av 150 miljoner kronor.
Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att
detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som
gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår
nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som
skall ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1959 års taxering
vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 §
förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda
procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1958.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, alt
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1959/60 med
100 procent av grundbeloppet; samt
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1959/60 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade
specifikationen.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Alice Magnusson
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Bilaga 1
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1959/60
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. 3
Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a)
Skatt å inkomst och förmö-
genhet m. m., bevillning ..
5 900 000 000
b)
Kupongskatt, bevillning .. .
8 000 000
c)
Utskiftningsskatt och er-
sättningsskatt, bevillning ..
1 000 000
d)
Fondskatt, bevillning.....
14 000 000
e)
Skogsvårdsavgifter, bevill-
ning....................
13 000 000
f)
Bevillningsavgifter för sär- skilda förmåner och rättig-
heter, bevillning..........
1 500 000
g)
Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning...............
90 000 000
h)
Lotterivinstskatt, bevillning
82 000 000
i)
Omsättnings- och expedi- tionsstämplar m. m., bevill-
ning....................
84 000 000 6 193 500 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ... 385 000 000
b) Bensinskatt, bevillning .... 825 000 000 1 210 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning...... 690 000 000
b) Varuskatt, bevillning..... 310 000 000
c) Omsättningsskatt å motorfordon,
bevillning......... 140 000 000
d) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning 40 000 000
e) Skatt å kaffe, bevillning . . 23 000 000
f) Tobaksskatt, bevillning.... 850 000 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning.
................... 13 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevillning
................. 22 000 000
i) Omsättnings- och utskänk
ningsskatt
å spritdrycker,
bevillning................ 1 200 000 000
j) Omsättningsskatt å vin, bevillning
................. 90 000 000
k) Maltdrycksskatt, bevillning. 105 000 000
l) Skatt å läskedrycker, bevillning
.................... 67 000 000
Kungl. Maj. ts proposition nr i50 år 1959
39
m) Statlig nöjesskatt, bevillning 45 000 000
n) Energiskatt, bevillning .... 510 000 000
11. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter..................
2. Inkomster vid fångvården...............
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och för
säkringsrådet.
..........................
4. Bidrag till pensionsstyrelsen..............
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
..........................
6. Inkomster vid statens geotekniska institut .
7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
att tillföras automobilskattemedlen.....
8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,
att tillföras automobilskattemedlen.....
9. Avgifter för registrering av motorfordon...
10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut....................
11. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet.............................
12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen..
13. Inkomst av myntning och justering......
14. Kontrollstämpelmedel....................
15. Bidrag till bank- och fondinspektionen ....
16. Bidrag till sparbanksinspektionen.........
17. Bidrag för revision av sparbankerna......
18. Inkomster vid tandläkarhögskolorna......
19. Avgifter för granskning av biograf bilder...
20. Inkomster vid matematikmaskinnämnden ...
21. Inkomster vid lantbruksnämnderna.......
22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd----
23. Inkomster vid statens centrala frökontroll
anstalt.
................................
24. Inkomster vid statens växtskyddsanstalt ...
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt
.............................
26. Inkomster vid statens maskinprovningar...
27. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt.................................
28. Inkomster vid veterinärhögskolan.........
29. Inkomster vid lantmäteriväsendet........
30. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ...
31. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill
verkningen.
............................
32. Skeppsmätningsavgifter..................
33. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
...................................
34. Inkomster vid statens provningsanstalt ....
35. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
36. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
..................................
37. Fyr- och båkmedel......................
38. Lotspenningar..........................
39. Försäljning av sjökort m. m.............
105 000 000 11 508 500 000
700 000
2 500 000
3 900 000
225 000
250 000
1 000 000
5 200 000
1 300 000
8 000 000
4 900 000
80 000
1 500 000
5 800 000
1 000 000
500 000
350 000
400 000
350 000
330 000
2 000 000
1 800 000
350 000
1 600 000
800 000
250 000
300 000
800 000
700 000
13 500 000
2 000 000
40 000
450 000
1 000 000
2 300 000
6 000 000
100 000
14 500 000
11 000 000
500 000
40 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
40. Inkomster vid statens skeppsprovningsan
stalt.
...... ........................... 800:000
41. Patent- och varumärkes- samt registrerings
avgifter.
............................... 11 500 000
42. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
.................................. 500 000
43. Bidrag till försäkringsinspektionen........ 1 200 000
44. Inkomster av statens gruvegendom....... 4 000 000
45. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium
................................. 3 800 000
46. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
................................. 550 000
47. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
................................. 375 000
48. Inkomster vid statens sinnessjukhus...... 50 000 000
49. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg............... 25 000
50. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka
.................................. 320 000
51. Inkomster vid karolinska sjukhuset....... 36 000 000
52. Inkomster vid serafimerlasarettet......... 9 000 000
53. Inkomster vid statens institut för folkhälsan 475 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................. 30 000 000
2. Totalisatormedel........................ 35 000 000
3. Tipsmedel.............................. 105 000 000
4. Lotterimedel............................ 115 000 000
5. Övriga diverse inkomster................ 17 000 000
12
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning.................... 20 000 000
2. Televerket.............................. 95 000 000
3. Statens järnvägar....................... 1 000 000
4. Statens vattenfallsverk.................. 160 000 000
5. Domänverket........................... 1 000 000 III.
II. Riksbanksfonden
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond......... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens i> 1 725 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 040 000
4. Byggnadsstyrelsens » 12 426 000
5. Generaltullstyrelsens » 240 000
6. Uppsala universitets » 455 000
7. Lunds universitets » 555 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 110 000
9. Medicinalstyrelsens » 6 025 000
10. Karolinska sjukhusets » 700 000
216 820 000
302 000 000
027 320 000
277 000 000
15 000 000
23 277 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
41
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond................ 28 625 000
2. Försvarets fabriksfond................... 2 650 000 31 275 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond............ 9 000
2. Värnpliktslån ef onden.................... 100
3. Statens bostadslånefond................. 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................. 12 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............. 4 500 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................. 48 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden................... 450 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 155 000 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder....... 100
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrin....................... 510 000
11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .. 925 000
12. Statens bosättningslånefond.............. 2 000 000
13. Vattenkraftslånefonden.................. 300 000
14. Luftfartslånefonden...................... 175 000
15. Tullverkets båtlånefond.................. 500
16. Statens lånefond för universitetsstudier.... 250 000
17. Allmänna studielånefonden............... 400 000
18. Lånefonden för inventarier i studentbostäder 100 000
19. Gödselvårdslånefonden................... 100
20. Statens kalkbrukslånefond............... 100
21. Jordbrukets lagerhusfond................ 650 000
22. Statens mejerilånefond................... 1 000
23. Jordbrukets maskinlånefond.............. 1 000 000
24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.. 100 000
25. Statens slakterilånefond.................. 100
26. Fonden för supplementär jordbrukskredit.. 170 000
27. Kraftledningslånefonden................. 240 000
28. Elektrifieringslånefonden................. 100
29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
motordrift.............................. 100
30. Egnahemslånefonden.................... 4 800 000
31. Arrendelånefonden...................... 100
32. Arbetarsmåbrukslånefonden.............. 100
33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond............... 100
34. Kronotorparnas inventarielånefond........ 100
35. Statens avdikningslånefond............... 1 800 000
36. Täckdikningslånefonden.................. 15 000
37. Bevattningslånefonden................... 1 000
38. Fiskerilånefonden....................... 300 000
39. Statens fiskredskapslånefond............. 100
40. Virkesmätningslånefonden................ 100
41. Skogsväglånefonden..................... 3 000
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
42. Statens skogslånefond................... 100
43. Lånefonden för insamling av skogsfrö..... 100
44. Hemslöjdslånefonden.................... 75 000
45. Industrilånefonden...................... 30 000
46. Statens hantverkslånefond............... 55 000
47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000
48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 450 000
49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 85 000
50. Sjöfartsverkets båtlånefond.............. 270 000
51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. 725 000 175 472 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond................
2. Statskontorets » ................
3. Lantbruksstyrelsens » ................
4. Riksbankens » ................
5. Riksgäldskontorets » ................
VII. Fonden för statens aktier...................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden.................
2. Civila tjänstepensionsfonden..............
3. Militära tjänstepensionsf onden............
4. Allmänna familj epensionsfonden..........
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.....
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ..
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet . . . .
2. Övriga diverse kapitalfonder.............
1 150 000
8 400 000
3 000
4 000 000
100 13 553 100
30 000 000
56 000 000
1 500 000
175 000
4 500 000
9 000 000
30 000 71 205 000
28 800 000
15 800 000 44 600 000
681 382 100
Summa kronor 12 708 702 100
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
43
Förslag till
Investeringsstater för budgetåret 1959/60
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
inom fonden........... 6 200 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. —2 998 000
8 203 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 6 000 000
inom fonden.......... 250 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 59 800 000
315 900 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 5 500 000
inom fonden........... 205 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 148 010 000
358 610 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 5 700 000
inom fonden........... 90 500 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 371 302 000
467 602 000
£. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
inom fonden........... 700 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. —1 000
Bilaga 2
. 3 203 000
3 203 000
315 900 000
315 900 000
358 610 000
358 610 000
467 602 000
467 602 000
700 000
700 000
700 000
44
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
II. Luftfartsfonden
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 49 800 000
från riksstaten......... 100 000
inom fonden........... 1 550 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 48 149 000
49 800 000 49 800 000
III. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 149 978 700
från riksstaten......... 67 498 200
inom fonden........... 22 197 000
Övriga kapitalmedel...... 501 000
Investeringsbemyndigande. 59 782 500
149 978 700 149 978 700
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 166 600 000
från riksstaten......... 117 200 000
inom fonden........... 13 850 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 35 549 000
166 600 000 166 600 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 5 400 000
inom fonden........... 3 700 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 1 699 000
5 400 000 5 400 000 V.
V. Statens utlåningsfonder
Lånefonden för bostadsbyggande
Investeringsbemyndigande. 700 000 000 Investeringsanslag........ 700 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100
45
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ........ 9 000
från riksstaten......... 5 400 000
Investeringsbemyndigande . 3 600 000
9 000 000 9 000
Luftfartslåne fonden
Investeringsbemyndigande . 15 000 000 Investeringsanslag......... 15 000
Statens lånefond för universitetsstudier
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... S 000 000 Investeringsanslag........ 8 000
Allmänna studielånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 9 100 000 Investeringsanslag........ 9 100
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyndigande . 3 000 000 Investeringsanslag........ 3 000
Kronotorparnas inventarielånefond
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 50 000 Investeringsanslag........ 50
Fiskerilånefonden
Investeringsbemyndigande. 800 000 Investeringsanslag........ 800
Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.
Investeringsbemyndigande. 6 000 000 Investeringsanslag........ 6 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag........ 3 000
Sjöfartsverkets båtlånefond
Investeringsbemyndigande. 750 000 Investeringsanslag........ 750
Summa investeringsbemyndiganden
för statens utlåningsfonder.
........... 732 150 200 VI.
VI. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 235 994
från riksstaten......... 73 994 600
Övriga kapitalmedel...... 23 013 000
Investeringsbemyndigande. 138 987 100 _
000
000
000
000
000
000
000
000
000
000
000
700
235 994 700
285 994 700
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
VII. Fonden för statens aktier
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag
Investeringsbemyndigande.. 171 068 600
171 069 600
VIII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel........ 5 000 000 Summa investeringsanslag
Investeringsbemyndigande... 2 300 000
7 300 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Väg- och vattenhyggnadsverkets förrådsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
från riksstaten.......... 2 656 300
inom fonden............ 18 000 000
Övriga kapitalmedel....... 100 000
Investeringsbemyndigande.. 24 268 700
45 025 000
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande . 8 000 000 Investeringsanslag .......
C. Arrendeegnahemsfonden
Investeringsanslag........
225 000
200 000
475 000
900 000
D. Statens reproduktionsanstalts fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
inom fonden ............. 180 000
Övriga kapitalmedel........ 1 000
Investeringsbemyndigande ... — 1 000
180 000
Avskrivningsmedel
från riksstaten ........
Övriga kapitalmedel......
Investeringsbemyndigande.
Säger beträffande samtliga investeringsstater för:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
från riksstaten....... 301 424 100
inom fonden......... 611 877 000
Övriga kapitalmedel____ 29 121 000
Investeringsbemyndigande 1 798 541 100
2 740 963 200
.. 171 069 600
171 069 600
... 7 300 000
7 300 000
.. 45 025 000
45 025 000
... 8 000 000
900 000
900 000
____ 180 000
180 000
2 740 963 200
2 740 963 200
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
47
Innehåll
Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken ........................ 2
1. Den internationella utvecklingen.................................... 2
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet .......................... 3
3. Den ekonomiska politiken.......................................... 6
4. Budgetläget ...................................................... 17
Översikt av riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning ................ 28
Utgiflsförändringar i riksstalsförslaget för budgetåret 1959/60 ................. 30
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1959/60 .............. 31
Kapitalbudgeten för budgetåret 1959/60.................................... 33
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.......... 36
Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1959/60 38
Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1959/60 ............ 43
Bihang A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59
Bihang B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Bihang C: Driftbudgeten för budgetåret 1959/60
Bihang D: Reviderad nationalbudget för år 1959
590588 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
opaginerad Kontrollera mot PDF
BIHANG A
RIKSRÄKENSKAPSVERKETS
BERÄKNING AV
BUDGETUTFALLET 1958/59
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59
1
Bihang A
Till KONUNGEN I
I enlighet med föreskrifterna i den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen
får riksräkenskapsverket härmed avgiva approximativ beräkning
rörande utfallet av driftbudgeten för hugetåret 1958/59.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1059. 1 samt. Nr 150. Bihang A
2
Knngl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som före den 2
april 1959 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till riksdagen avlämnade
propositioner äro avsedda att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för
nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda redan anvisade eller
äskade tilläggsstatsanslag uppgår till 319,14 miljoner kronor (jfr riksdagens
skrivelse den 11 december 1958, nr B 130, samt propositionerna nr
2 och 125 till 1959 års riksdag).
Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet
med motsvarande beräkningar för föregående budgetår avser även förändringen
i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i regel
på de inom riksräkenskapsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna
av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter
för budgetårets åtta första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar
med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende
budgetårets fyra sista månader.
Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens
inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas
understiga de i riksstaten uppförda med 92,11 miljoner kronor. För de
inkomsttitlar, som ingå i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna
budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas en netlobrist å 92,48 miljoner kronor, medan inkomsterna
å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att
överstiga de ursprungligen beräknade med netto 0,37 miljon kronor. Sistnämnda
belopp motsvarar praktiskt taget överskottet å de till automobilskattemedlens
specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomsterna å titeln
för skatt å inkomst och förmögenhet in. m. beräknas, på sätt närmare framgår
av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad inkomstberäkning
för budgetåret 1959/60, komma att uppgå till det i riksstaten upptagna
beloppet. Riksstatens övriga inkomsttitlar beräknas alltså sammanlagt
utvisa en nettobrist på 92,11 miljoner kronor.
Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna, om
man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas
komma att utvisa en nettobesparing å 3,14 miljoner kronor. De belopp,
som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas
i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angivas i
efterföljande sammanställning.
Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59
3
Merutgifter Besparingar
Milj. kr. Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna.............. —
II. Justitiedepartementet...................... 1,10
III. Utrikesdepartementet...................... — 2,41
IV. Försvarsdepartementet..................... 3,28 —
V. Socialdepartementet........................ 2,85 •—
VI. Kommunikationsdepartementet.............. — 4,08
VII. Finansdepartementet....................... 11,43
VIII. Ecklesiastikdepartementet.................. 31,48
IX. Jordbruksdepartementet.................... — 16,14
X. Handelsdepartementet...................... 1,35 —
XI. Inrikesdepartementet....................... — 0,96
XII. Civildepartementet......................... — 19,40
XIII. Oförutsedda utgifter....................... — 0,71
XIV. Riksdagen och dess verk in. in.............. 0,07 —
Säger 51,56 43,70
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden............................ — 1,00
II. Riksgäldsfonden........................... — 10,00
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster — —
Säger — 11,00
Summa 51,56 54,70
Nettobesparing 3,14
Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av
beräknade nettomerutgifter å finansdepartementets och ecklesiastikdepartementets
huvudtitlar om 11,43 miljoner kronor respektive 31,48 miljoner kronor
samt beräknade nettobesparingar under jordbruksdepartementets huvudtitel
å 16,14 miljoner kronor och under civildepartementets huvudtitel
å 19,40 miljoner kronor. Den för finansdepartementets huvudtitel redovisade
nettomcrutgiften sammanhänger främst med att anslaget till skatteersättning
till kommunerna in. in. beräknas bli överskridet med 17,03 miljoner
kronor, medan å anslaget till kostnader för årlig taxering väntas uppkomma
en besparing å 3,85 miljoner kronor. Beträffande den nettomerutgift
som beräknas uppkomma å ecklesiastikdepartementets huvudtitel må framhållas,
att anslagen till bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet, till bidrag till driften av folkskolor in. in. och till bidrag till
byggnadsarbeten in. m. vid yrkesskolor beräknas bli överskridna med 10,19
respektive 24,79 och 10,20 miljoner kronor, medan de allmänna läroverkens
avlöningsanslag beräknas uppvisa en besparing å 21,07 miljoner kronor.
Den för jordbruksdepartementets huvudtitel redovisade nettobesparingen
beror i huvudsak på att av det å tilläggsstat I anvisade anslaget till fort
-
4
Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
satl prisrabattering av smör beräknas 15,87 miljoner kronor icke komma
att utbetalas under nu löpande budgetår. Den för civildepartementets huvudtitel
redovisade nettobesparingen är att hänföra till anslaget till täckning
av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering in. m., vilket
anslag i enlighet med vad som förutsatts vid anslagets beviljande beräknas
i allmänhet icke hliva taget i anspråk av de avlöningsutbetalande myndigheterna.
I fråga om socialdepartementets huvudtitel bör framhållas, att
lör denna huvudtitel, för vilken redovisas en nettomerutgift på allenast
2,85 miljoner kronor, beräknas å ena sidan merutgifter å anslagen till bidrag
till erkända arbetslöshetskassor och till bidrag till vissa omskolningskurser
in. in. å 32,10 respektive 22,49 miljoner kronor samt å andra sidan
besparingar å anslagen till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa
bostadsbyggnadslån och till bostadsrabatter å 11,18 respektive 42,62 miljoner
kronor. Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsältes
på grund av merinkoinster å de till automobilskattemedlens specialbudget
hörande inkomsttitlarna samt besparingar å anslag under specialbudgeten
komma att via anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond
tillföras 2,32 miljoner kronor. Det enligt riksstaten och tilläggsstaten
beräknade överskottet å automobilskattemedlens specialbudget, 177,23
miljoner kronor, beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten komma
att stiga till 179,55 miljoner kronor.
Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet
av driftbudgeten komma att belastas med brister å inkomsttitlar
å netto 92,48 miljoner kronor samt tillföras besparingar å anslag å netto
3.14 miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo
mellan inkomster och utgifter (överskott) på 211,66 miljoner kronor. Mot
detta belopp och de beräknade besparingarna å anslag få ställas dels de beräknade
bristerna å inkomsttitlar och dels sammanlagda beloppet av de
anslag, som enligt vad som framhållits i det föregående anvisats eller förutsatts
komma att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Härvid erhålles totalt ett belopp att överföras från budgetutjämningslonden
om (92,48 -f- 319,14 — 211,66 — 3,14=) 196,82 miljoner kronor eller
i runt tal 200 miljoner kronor. Nyssnämnda i riksstaten upptagna saldo
mellan inkomster och utgifter på i runt tal 210 miljoner kronor avser till
ett belopp av 200 miljoner kronor avsättning till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, medan återstående 10 miljoner kronor motsvara
det beräknade formella överskottet å statsregleringen. Angivna avsättning
beräknas nu till 150 miljoner kronor. Det formella överskott, som beräknats
i riksstaten, skulle alltså förbytas i ett formellt underskott på 350 miljoner
kronor.
Riksräkenskapsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å
driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma
sätt som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning
av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.
Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59
5
Minskning (—)
resp. ökning (-)-)
Milj. kr.
IV. Försvarsdepartementet............................... -f 125,00
VI. Kommunikationsdepartementet........................ — 200,00
X. Handelsdepartementet................................ -f- 20,00
XI. Inrikesdepartementet................................. — 20,00
- 75,00
Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att minskas med
sammanlagt 75 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp,
som i det föregående beräknats komma att överföras från budgetutjämningsfonden,
erhålles ett belopp av (200 + 75 =) 275 miljoner kronor. Sistnämnda
summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda utgifterna
kunna beräknas komma att överstiga de sammanlagda inkomsterna
under innevarande budgetår.
Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan också,
om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat
och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat ha utgifterna
upptagits till sammanlagt (12 521,12 + 319,14 ==) 12 840,26 miljoner
kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket överstiga
detta belopp med i runt tal 75 miljoner kronor motsvarande den beräknade
förbrukningen av reservationer. Utgifterna kunna alltså beräknas komma
att uppgå till ett sammanlagt belopp av 12 915 miljoner kronor. Då inkomsterna
beräknas till 12 640 miljoner kronor kan alltså det kassamässiga underskottet
beräknas till cirka 275 miljoner kronor.
I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Renlund
samt byråcheferna Faxelius och Thorson varjämte byrådirektören Säfström
varit föredragande. Stockholm den 2 april 1959.
Underdånigst
GÖSTA RENLUND
STIG SÄFSTRÖM
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Bilaga
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida
under budgetåret 1958/59
I riksstatcn
Beräknat
Brist att
Merin-
beräknat
utfall
ersättas
komst att
belopp
av
tillföras
budgetut-
budgetut-
jämnings-
jämnings-
fonden
fonden
A. Egentliga statsinkomster
Skatter:
Tusental
kronor
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögen-
het m. m., bevillning........
6 100 000
6 100 000
—
—
b) Kupongskatt, bevillning.....
7 000
7 500
—
500
c) Utskiftningsskatt och ersätt-
ningsskatt, bevillning........
1000
10 500
—
9500
d) Fondskatt, bevillning........
15 000
14 000
1000
—
e) Skogsvårdsavgift^, bevillning
13 000
12 800
200
—
f) Bevillningsavgifter för särskil-
da förmåner och rättigheter,
bevillning..................
1250
1600
—
350
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt, bevill-
ning......................
90 000
100 000
—
10 000
h) Lotterivinstskatt, bevillning..
80 000
78 000
2 000
—
i) Omsättnings- och expeditions-
stämplar m. m., bevillning ...
80 000
84 000
—
4 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning.....
360 000
360 000
—
—
b) Bensinskatt, bevillning......
750 000
750 000
—
—
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning........
670 000
655 000
15 000
—
b) Varuskatt, bevillning........
300 000
305 000
—
5 000
c) Omsättningsskatt å motorfor-
don, bevillning.............
150 000
140 000
10 000
—
d) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning ...
57 000
40 000
17 000
—
e) Skatt å kaffe, bevillning.....
21000
23 000
—
2 000
f) Tobaksskatt, bevillning......
810 000
825 000
—
15 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill-
ning......................
13 000
13 000
—
—
h) Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag, bevillning
20 000
24 000
—
4 000
i) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker, be-
villning...................
1 200 000
1 160 000
40 000
—
j) Omsättningsskatt å vin, bevill-
ning .......................
85 000
85 000
—
—
k) Maltdrycksskatt, bevillning ..
105 000
105 000
—
—
1) Skatt å läskedrycker, bevill-
ning......................
65 000
65 000
—
—
in) Statlig nöjesskatt, bevillning. .
60 000
53 000
7 000
—
n) Energiskatt, bevillning......
500 000
485 000
15 000
—
Säger för skatter
11553 250
11 496 400
107 200
50 350
Bih. »4: Riksräkenskapsuerket: Budgetutfnllet 1958/59
7
I riksstaten
Beräknat
Brist att
Merin-
beräknat
utfall
ersättas
komst att
belopp
av
tillföras
budgetut-
budgetut-
jämnings-
jämnings-
fonden
fonden
Tusental
kronor
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1.
Vattendomstolsavgifter.......
700
400
300
—
2.
Inkomster vid fångvården ....
2 300
2 300
—
—
3.
Bidrag till riksförsäkringsanstal-
ten och försäkringsrådet......
3 900
4 000
—
100
4.
Bidrag till pensionsstyrelsen . ..
225
225
—
—
5.
Inkomster vid statens vårdan-
stalter för alkoholmissbrukare .
200
220
—
20
6.
Inkomster vid statens geotek-
niska institut................
900
1200
—
300
7.
Förrättningsavgifter vid statens
bilinspektion, att tillföras auto-
mobilskattemedlen.............
3 200
3 400
—
—
8.
Inkomster vid väg- och vatten-
byggnadsverket, att tillföras
aulomobilskattemedlen.........
1300
1400
—
—
9.
Avgifter för registrering av mo-
torfordon...................
6 800
7 700
—
900
10.
Inkomster vid Sveriges meteoro-
logiska och hydrologiska institut
4 400
4 500
—
100
11.
Bidrag till statens bränslekon-
trollerande verksamhet.......
50
80
—
30
12.
Inkomster vid länsarkitekts-
organisationen...............
1850
1 100
750
—
13.
Inkomst av myntning och juste-
ring........................
6 000
7 200
—
1200
14.
Kontrollstämpelmedel........
900
1000
—
100
15.
Bidrag till bank- och fondinspek-
tionen......................
490
500
—
—
16.
Bidrag till sparbanksinspektio-
nen........................
320
325
—
—
17.
Bidrag för tillsyn över sparban-
kerna.......................
1
1
—
—
18.
Bidrag för revision av sparban-
kerna.......................
325
305
20
—
19.
Inkomster vid tandläkarhögsko-
lorna.......................
350
525
—
175
20.
Avgifter för granskning av bio-
grafbilder...................
280
250
30
—
21.
Inkomster vid lantbruksnämn-
derna.......................
1750
1675
75
—
22.
Inkomster vid statens jordbruks-
nämnd......................
375
330
45
—
23.
Inkomster vid statens centrala
frökontrollanstalt............
1 500
1 775
—
275
24.
Inkomster vid statens lantbruks-
kemiska kontrollanstalt.......
250
230
20
—
25.
Inkomster vid statens maskin-
provningar...................
200
175
25
—
26.
Inkomster vid statens veterinär-
medicinska anstalt...........
800
820
—
20
27.
Inkomster vid vcterinärhögsko-
lan.........................
025
670
—
45
28.
Inkomster vid lantmäteriväsen-
det.........................
12 800
12 300
500
—
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
I riksstaten
Beräknat
Brist att
Merin-
beräknat
utfall
ersättas
komst att
belopp
av
tillföras
budgetut-
budgetut-
jämnings-
jämnings-
fonden
fonden
Tusental
kronor
29. Inkomster vid rikets allmänna
kartverk....................
1900
2100
_
200
30. Avgifter för statskontroll å krigs-
materieltillverkningen........
35
35
_
_
31. Skeppsmätningsavgifter.......
450
515
—
65
32. Inkomster vid Sveriges geolo-
giska undersökning...........
900
1300
_
400
33. Inkomster vid statens prov-
ningsanstalt.................
2 500
2 250
250
_
34. Inkomster vid flygtekniska för-
söksanstalten................
8 300
4 500
3 800
_
35. Inkomster vid statens institut
för konsumentfrågor..........
50
50
—
_
36. Fyr- och båkmedel...........
13 500
13 200
300
_
37. Lotspenningar...............
14 000
10 250
3 750
_
38. Försäljning av sjökort m. m. ..
450
480
—
30
39. Inkomster vid statens skepps-
provningsanstalt.............
700
675
25
_
40. Patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifter..........
11500
10 500
1000
—
41. Avgifter för registrering i för-
enings- m. fl. register........
500
400
100
—
42. Bidrag till försäkringsinspektio-
nen........................
1150
1200
_
_
43. Inkomster av statens gruvegen-
dom........................
3 600
5 500
—
1900
44. Inkomster vid statens bakterio-
logiska laboratorium..........
2 800
2 800
_
_
45. Inkomster vid statens rättske-
miska laboratorium..........
525
550
_
25
46. Inkomster vid statens farmacev-
tiska laboratorium...........
375
400
_
25
47. Inkomster vid statens sinnes-
sjukhus.....................
42 300
35 000
7 300
_
48. Inkomster vid statens skol- och
yrkeshem på Salbohed och i Vä-
nersborg....................
25
25
—
—
49. Inkomster vid statens anstalt
för fallandesjuka.............
280
260
20
_
50. Inkomster vid karolinska sjuk-
huset.......................
39 173
34 000
5173
_
51. Inkomster vid serafimerlasaret-
tet.........................
8 865
9 300
_
435
52. Inkomster vid statens institut
för folkhälsan................
425
425
—
—
Säger för uppbörd i statens verksamhet
207 094
190 321
23 483
6 345
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel...................
27 000
24 000
3 000
_
2. Totalisatormedel..............
35 000
35 000
_
_
3. Tipsmedel....................
100 000
92 000
8 000
_
4. Lotterimedel.................
117 000
114 000
3 000
_
5. Övriga diverse inkomster.....
10 000
15 000
5 000
Säger för diverse inkomster
289 000
280 000
14 000
5 000
Säger för egentliga statsinkomster
12 049 344
11966 721
144 683
61695
Bili. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59
9
I riksstaten
Beräknat
Brist att
Merin-
beräknat
utfall
ersättas
komst att
belopp
av
tillföras
budgetut-
budgetut-
jämnings-
jämnings-
fonden
fonden
Tusental
kronor
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning ........
23 000
14 000
9 000
—
2. Televerket..................
75 000
95 000
—
20 000
3. Statens järnvägar ............
1000
—
1 000
—
4. Statens vattenfallsverk.......
135 000
180 000
—
45 000
5. Domänverket...............
35 000
9 000
26 000
—
Säger för statens affärsverksfonder
269 000
298 000
36 000
65 000
II. Riksbanksfonden...............
15 000
15 000
—
—
III. Statens allmänna fastighetsfond .
24 724
25 000
—
276
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond.....
26 255
26 000
255
—
2. Försvarets fabriksfond.......
2 775
2 850
—
75
Säger för försvarets fonder
29 030
28 850
255
75
V. Statens utlåningsfonder.........
154 367
160 600
—
6 233
VI. Fonden för låneunderstöd......
10 988
12 700
—
1712
VII. Fonden för statens aktier......
85 000
37 300
47 700
—
/III. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden......
28 000
35 000
—
7 000
2. Civila tjänstepensionsfonden ..
1410
1450
—
40
3. Militära tjänstepensionsfonden.
4. Allmänna familj epensionsfon-
165
170
—
5
den........................
4 030
4 200
—
170
5. Statens pensionsanstalts pen- sionsfond ...................
6. Pensionsfonden för vissa riks-
9 200
8 800
400
—
dagens verk ................
25
28
—
3
Säger för statens pensionsfonder
42 830
49 648
400
7 218
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till
utlandet....................
38 000
34 350
3 650
—
2. Övriga diverse kapitalfonder .
14 500
12 500
2 000
—
Säger för diverse kapitalfonder
52 500
46 850
5 650
—
Säger för inkomster av
statens kapitalfonder
683 439
673 948
90 005
80 514
Tillsammans
12 732 783
12 640 669
234 688
142 209
Ilihanij till riksdagens /irolokull 1959. 1 samt. År 15U. liihang A
opaginerad Kontrollera mot PDF
BIHANG B
RIKSRÄKENSKAPSVERKETS
INKOMSTBERÄKNING
Kiingl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
Bih. B. Riksrukenskapsverkets inkomstberäkning
1
Bihang B
Till KONUNGEN
Enligt den för riksräkenskapsverkel gällande instruktionen åligger det ämbetsverket
att före den 5 april till Kungl. Maj:t avlämna förslag till förnyad
beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna vid
nästföljande statsreglering. För fullgörande av detta uppdrag bar riksrä1
Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr iso. Bihang B
opaginerad Kontrollera mot PDF
•2
Kiingl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
kenskapsverket från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar
rörande inkomsterna under budgetåret 1959/60 på de större inkomsttitlarna
samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Vid bedömandet av
titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. ha utnyttjats nu tillgängligt
material angående inkomstutvecklingen, den inom ämbetsverket förda uppbördsstatistiken
samt under hand inhämtade kompletterande upplysningar.
I sin beräkning i december 1958 anförde riksräkenskapsverket, att man icke
syntes kunna räkna med någon snabb förbättring av konjunkturläget i Sverige
under 1959. I stället ansåg ämbetsverket, att en stagnation av den totala
produktionen under 1959 icke var osannolik.
De allmänna förutsättningar beträffande den ekonomiska utvecklingen,
som angåvos i riksräkenskapsverkets decemberberäkning, synas alltjämt
kunna läggas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster under
budgetåret 1959/60. I det följande framlägger riksräkenskapsverket resultatet
av de förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas uppbörden
av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte
även koinmunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag,
som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen
uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 000
miljoner kronor, vilket överensstämde med riksräkenskapsverkets förslag.
Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,
har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet
för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkomman
-
de budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner
kronor):
1958/59 1959/60
Inkomster
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar ............ 10 680 11 250
Kvarstående skatt .................................... 710 470
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen
och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare .. 325 320
Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m....... 300 325
Summa inkomster 12 015 12 365
Utgifter
Kommunalskattemedel ................................ 4 250 4 570
Överskjutande skatt .................................. 840 850
Övriga restitutioner.................................... 50 50
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen
och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare.. 325 320
Förskott m. m. till sjukkassorna........................ 445 550
Omf öringar............................................ 30 30
Summa utgifter 5 940 6 370
Nettoinkomst på titeln 6 075 5 995
Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 3
Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets
decemberberäkning, där motsvarande uppställning återfinnes
på s. 33. En jämförelse med denna uppställning visar vissa förändringar,
vilkas orsaker komma att beröras i det följande.
Genom källskattesyslemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten
för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken
av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december 1958
gjordes vissa antaganden om löneinkomstens utveckling under åren 1958
och 1959, vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda räknades med en ökning
av lönesumman under 1958 med ca 4 procent. Vid denna beräkning
utnyttjades bl. a. löpande uppgifter om genomsnittlig timförtjänst och
sysselsättning för industriarbetare. Beträffande inkomstutvecklingen under
år 1959 framhöll riksräkenskapsverket, att man i första hand hade att
ta hänsyn till två kända faktorer, nämligen dels att lönenivån till följd av
löneglidning under 1958 vid ingången av 1959 skulle överstiga den för 1958
genomsnittliga och dels den fortsatta minskningen av arbetsveckan under
1959. I stort sett ansågs dessa båda faktorer neutralisera varandra. Ämbetsverket
anförde vidare, att trots konjunkturavmattningen torde även under
1959 någon löneglidning uppåt kunna påräknas, vilket under förutsättning av
en i stort sett oförändrad sysselsättning skulle medföra en motsvarande
stegring av lönesumman. Om någon ökning av lönesumman därutöver
kunde komma att bli en följd av 1959 års avtalsrörelse lät sig då icke överblicka.
Riksräkenskapsverket ansåg sig likväl med hänsyn till vad som var
känt om utgångsläget för avtalsrörelsen kunna antaga, att denna åtminstone
skulle leda till kompensation för inkomstbortfallet till följd av den minskade
arbetsveckan. Med hänsyn till vad sålunda anförts om inkomstutvecklingen,
räknade riksräkenskapsverket med en viss stegring av lönesumman
under 1959, varvid förutsatts ungefär oförändrad sysselsättning.
Sedan numera residtatet av löneavtalet för industriarbetarna är känt,
kan löneutvecklingen under innevarande år bedömas med något större säkerhet
än i december. De antaganden, som då lades till grund för beräkningarna,
synas emellertid i huvudsak alltjämt vara giltiga. Med utgångspunkt
härifrån har riksräkenskapsverket icke funnit anledning att frångå det antagande
om den totala lönesummans utveckling, som gjordes i decemberberäkningen
och som innebar en uppgång med ca 3 procent.
För de första månaderna under år 1960 räknade riksräkenskapsverket i
sin inkomstberäkning i december med ytterligare någon stegring av lönesumman.
För denna tidsperiod kommer inkomstutvecklingen att påverkas av
såväl fortsatt arbetstidsförkortning som, därest riksdagen antager lag därom,
den allmänna tilläggspensioneringen. För därav berörda grupper kan kostnaden
för dessa båda reformer beräknas motsvara något mera än 4 procent
av nu utgående lönebelopp. Riksräkenskapsverket har icke funnit det möjligt
alt i nuvarande läge bedöma, på vad sätt den föreslagna tilläggspensioneringen
slutligt kommer alt påverka löneutvecklingen ej heller dess inverkan
i stort på samhällsekonomin. I avvaktan på bättre möjlighet att
4
Kungl. Mnj. ts proposition nr 150 år 1959
bedöma dessa komplicerade frågor har ämbetsverket — som icke håller för
osannolikt att eu förbättring av konjunkturen kan inträffa under senare
delen av budgetåret 1959/60 — icke ansett sig böra frångå det i december
1958 gjorda antagandet om inkomstutvecklingen under första delen av år
1960.
Vid sin beräkning i december 1958 kunde riksräkenskapsverket utnyttja
uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen
i september 1958. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek
under uppbördsterminerna i november 1958 och januari 1959 överensstämma
väl med vad riksräkenskapsverket antog i sin senaste beräkning. Till
följd härav har den preliminära A-skatten antagits inflyta med samma belopp
under uppbördsåret 1959—60 som tidigare antagits.
Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst
synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat
antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1958 och
som sammanlagt innebar någon uppgång under såväl 1959 som 1960. För
ifrågavarande inkomsttagare, vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt,
komma de från och med år 1959 höjda folkpensionsavgifterna att nämnvärt
påverka skatteuppbörden först under uppbördsåret 1961—62.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen, att den sammanlagda
taxerade inkomsten skulle bli något mindre vid 1959 års taxering
än vid 1958 års taxering. Mellan 1959 och 1960 års taxeringar räknades inte
med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster. Ämbetsverket förutsatte
därvid, att de skärpta bestämmelserna för varulagervärdering skulle
komma att tillämpas först vid 1961 års taxering. Riksräkenskapsverket har
icke funnit anledning att nu ändra dessa antaganden.
Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande delen
fullgöras av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till samma
belopp som i decemberberäkningen 1958, eller till 500 miljoner kronor för
såväl innevarande budgetår som för budgetåret 1959/60. Liksom vid sin
beräkning i december har riksräkenskapsverket härvid förutsatt, att fyllnadsbetalningar
komma att verkställas under våren 1959 och våren 1960 i
sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna
1959 och 1960 liksom hittills blir av obetydlig storleksordning.
Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare
till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande
restantier in. in. visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar
inga eller endast mindre avvikelser i jämförelse med decemberberäkningen.
Vad utgifterna på titeln beträffa ha förskott m. in. till sjukkassorna,
som beräknats på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten i
skrivelse den 17 mars 1959, upptagits till ett 75 miljoner kronor lägre belopp
för budgetåret 1958/59 och ett 50 miljoner kronor lägre belopp för
budgetåret 1959/60 än i decemberberäkningen, som i denna del byggde på
uppgifter, vilka lämnats av riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 8 november
1958. I det under ifrågavarande rubrik upptagna beloppet ingå för
Bill. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 5
budgetåret 1958/59 41 miljoner kronor, utgörande den del av arbetsgivarbidragen
som överförts till allmänna sjukförsäkringsfonden. För budgetåret
1959/60 ingår ett belopp av 39 miljoner kronor, som av riksförsäkringsanstalten
beräknats skola avsättas till nämnda fond. Riksräkenskapsverket
vill i detta sammanhang påpeka, hur utfallet av hela inkomstskattetiteln
påverkas av titelns sammankoppling med den allmänna sjukförsäkringen
och beräkningen av transaktionerna mellan inkomsttiteln och sjukkassornas
konton. De förbättringar av utfallet av inkomstskattetiteln, som
nu antagas för innevarande och nästkommande budgetår i jämförelse med
decemberberäkningen, äro sålunda till största delen hänförliga till riksförsäkringsanstaltens
ändrade beräkningar av utbetalningarna till sjukkassorna.
För kommunalskattemedel och överskjutande skatt ha smärre ändringar
vidtagits till följd av definitiva uppgifter om den kommunala utdebiteringen
och justeringar i taxeringsresultatet. Övriga restitutioner och omföringar
lia upptagits med samma belopp som i beräkningen i december 1958.
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna
tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den
behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för
budgetåret 1958/59 till 6 100 miljoner kronor och förordar, att samma titel
i det slutliga riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60 uppföres med oförändrat
6 000 miljoner kronor.
Beträffande de avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som enligt de förnyade beräkningarna böra
verkställas under budgetåren 1958/59 och 1959/60, finnes inget skäl till
ändring av de i december 1958 beräknade beloppen. De beräknade avsättningarna
och återföringarna under de båda budgetåren ha sammanställts i
nedanstående tablå (miljoner kronor):
1958/59 1959/60
Avsättning................................ 350 250
Återföring................................ 200 100
Nettoavsättning resp. nettoåterföring........ 150 — 150
Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 90 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den
17 mars 1959 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster
uppföras med oförändrat belopp i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår
likaledes, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret
1959/60 får kvarstå oförändrat.
Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 84 miljoner
kronor. Därvid höjdes riksräkenskapsverkets förslag med 2 miljoner
kronor med hänsyn till föreslagen höjning av avgiften vid tippning, vilket
skulle medföra, att större belopp kom att utdelas till vinnarna. Under denna
förutsättning och under antagande att det särskilda lotteriet för teater och
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
konst kommer att anordnas även under budgetåret 1959/60, beräknar generalpoststyrelsen
i sin förenämnda skrivelse inkomsterna på ifrågavarande
titel till 82 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som för innevarande
år beräknar inkomsterna på titeln till 78 miljoner kronor, föreslår, att de i
riksstaten uppföras med 82 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen
uppförts med 83 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse
beräknar generalpoststyrelsen ifrågavarande inkomster för innevarande
budgetår till 84 miljoner kronor och förordar att de för budgetåret 1959/60
upptagas med likaledes 84 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,
att inkomsterna på titeln i enlighet med generalpoststyrelsens förslag i riksstaten
upptagas med 84 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mera
än i statsverkspropositionen.
Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen till
385 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades
samtidigt till 360 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet
och länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten
vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1958 till 332,5 miljoner
kronor, vilket är 7 procent mera än det föregående år debiterade beloppet.
Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i Aissa fall med
erläggande av automobilskatt (SFS 395/1957) kunna drygt 14 miljoner
kronor hänförliga till budgetåret 1958/59 beräknas inflyta först under budgetåret
1959/60. Å andra sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år
1958 att drygt 12 miljoner kronor avseende debiteringen i februari 1958 inlevererades
först under innevarande budgetår. Med utgångspunkt från de
anförda uppgifterna och under antagande, att den vid sidan av huvuddebiteringen
inflytande fordonsskatten kommer att öka i ungefär samma takt
som den ordinarie uppbörden, har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna
på titeln till 360 miljoner kronor för budgetåret 1958/59. Reträffande
utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår finner ämbetsverket
ingen anledning revidera de i december gjorda antagandena, innebärande
att inkomsterna på titeln skulle öka med 25 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten
uppföres med oförändrat 385 miljoner kronor.
Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 850 miljoner kronor.
För innevarande budgetår beräknas inkomsterna på denna inkomsttitel
till 750 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vatlenbyggnadsstyrelsen,
generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen erhållna uppgifter föreslår
riksräkenskapsverket, att titeln bensinskatt i riksstaten uppföres med
825 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Ilih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 7
Tullmedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i december
till 690 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.
I skrivelse den 17 mars 1959 har generaltullstyrelsen funnit
sig sakna anledning frångå sin i november 1958 gjorda beräkning, enligt
vilken uppbörden av tullmedel upptagits till 690 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
föreslår, att titeln tullmedel i riksstaten upptages med oförändrat
690 miljoner kronor.
Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits
320 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade
beiåkningar ge tillsammans ett belopp av 310 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,
som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln
till 305 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med 310 miljoner
kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen
uppförd med 140 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse
till riksräkenskapsverket den 13 mars 1959 beräknat inkomsterna på
denna titel till 135 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket samma dag
upptagit denna skatt till 115 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som
för innevarande budgetår har beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel
till 140 miljoner kronor, föreslår, att inkomsterna för budgetåret 1959/60
upptagas med likaledes 140 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen.
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen
upptagits med 45 miljoner kronor, vilket belopp byggde
på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.
Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar uppskattat inkomsterna på
titeln till 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i riksstaten
uppföres med 40 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre
än i statsverkspropositionen.
Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1958 denna titel
till 850 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.
Tobaksmonopolet har vid förnyad beräkning den 17 mars 1959 föreslagit
att inkomsttiteln under budgetår* 1959/60 upptages till oförändrat
850 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som uppskattat inkomstutfallct
för löpande budgetår till 825 miljoner kronor, föreslår, att titeln tobaksskatt
i riksstaten upptages till samma belopp som i statsverkspropositionen
eller 850 miljoner kronor.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel är i statsverkspropositionen
upptagen med 1 200 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,
som i november uppskattade inkomsterna på titeln till 1 180 miljoner kronor,
har även i skrivelse den 13 mars 1959 angivit inkomsterna på titeln
till detta belopp. Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknat
inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt till 1 160 miljoner
kronor, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 1 200 miljoner
kronor, vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverkspropositionen
till 90 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade
beräkning angivit inkomsterna till samma belopp. Riksräkenskapsverket
föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 90 miljoner
kronor.
Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 105 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har även i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna
till detta belopp. Riksräkenskapsverket, som för innevarande
budgetår beräknat intäkterna på ifrågavarande titel till 105 miljoner kronor,
föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner
kronor.
Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 67 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har också vid förnyad beräkning angivit
inkomsterna till 67 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln
i riksstaten uppföres med 67 miljoner kronor, vilket är samma belopp
som i statsverkspropositionen.
Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen
med 55 miljoner kronor. I proposition nr 97 till 1959 års riksdag har
föreslagits vissa lättnader i nöjesbeskattningen. Dessa skulle medföra en
sänkning av statens nöjesskatteintäkter med omkring 5,5 miljoner kronor.
Med hänsyn till den nedåtgående tendensen i nöjesskatteuppbörden föreslår
riksräkenskapsverket, därest förslagen i nämnda proposition bli av riksdagen
antagna, att inkomsterna av nöjesskatt i riksstaten uppföras med 45
miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med
520 miljoner kronor. I sina förnyade beräkningar ha kontrollstyrelsen och
generaltullstyrelsen beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 505
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknat intäkterna av energiskatt
för innevarande år till 485 miljoner kronor, föreslår, att titeln i riksstaten
uppföres med 510 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.
Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
9
Totalisatormedlen upptogos i statsverkspropositionen med 35 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten
uppföres med oförändrat 35 miljoner kronor.
Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel upptagits
med 107 miljoner kronor, vilket innebar en uppräkning av riksräkenskapsverkets
förslag i december med 12 miljoner kronor. Uppräkningen föranleddes
av en föreslagen höjning av avgiften vid tippning. Enligt från aktiebolaget
Tipstjänst erhållna beräkningar skulle tipsmedlen med den förhöjda
avgiften nu kunna beräknas inflyta med 102,9 miljoner kronor under
nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår
beräknar tipsmedlen till 92 miljoner kronor, föreslår, att titeln i riksstaten
uppföres med 105 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mindre
än i statsverkspropositionen.
Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen till 115 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat
115 miljoner kronor.
För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december
1958 ett belopp av 25 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen.
Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av generalpoststyrelsen
i oktober 1958 till 17 miljoner kronor. Vid sin beräkning ansåg
sig styrelsen med postsparbanksfullmäktige alltjämt icke kunna upptaga
något belopp såsom vinstmedel från postgirot och postsparbanken.
Riksräkenskapsverket vidhöll sin åsikt, att avskrivning på statsobligationer,
vilka kunna förutsättas aldrig komma att realiseras med förlust, i varje
fall icke borde ske i större utsträckning än att viss vinst erhölles från
ifrågavarande rörelsegrenar och uppräknade bl. a. av denna anledning generalpoststyrelsens
beräkningar med 8 miljoner kronor. Departementschefen
anslöt sig liksom tidigare år till riksräkenskapsverkets uppfattning i
denna fråga.
I skrivelse den 12 mars 1959 har generalpoststyrelsen bl. a. till följd av
ökade driftskostnader räknat ned postverkets inkomstöverskott under budgetåret
1959/60 till 14 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har fortfarande
icke ansett sig kunna upptaga något belopp som vinstmedel från postgirot
och postsparbanken. Sedan i proposition nr 94 till 1959 års riksdag
föreslagits nya villkor för postbefordran av tidningar, har riksräkenskapsverket
under hand inhämtat, att ett antagande av förslaget skulle öka postverkets
överskott med 5 å 6 miljoner kronor för nästkommande budgetår.
I enlighet med departementschefens uttalande i statsverkspropositionen angående
postsparbankens och postgirots avskrivningsbehov och under förutsättning
alt den nya tidningsförordningen antages av riksdagen beräknar
riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till ed (8 l 6 —)
2 Bihang till riksdagens protokoll l!)C>i). 1 samt. Sr ISO. Bihang It
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
14 miljoner kronor högre belopp än generalpoststyrelsen och föreslår sålunda,
att inkomsttiteln postverket i riksstaten uppföres med 28 miljoner
kronor, vilket är 3 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Televerket. Denna inkomsttitel upptogs i statsverkspropositionen med 105
miljoner kronor. Telestyrelsen har i skrivelse den 12 mars 1959 anfört, att
styrelsen icke funnit anledning att ändra det i statsverkspropositionen upptagna
överskottet. Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna på titeln
televerket upptages till oförändrat 105 miljoner kronor.
Statens järnvägar. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med
1 miljon kronor. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 17 mars 1959 beräknat,
att resultatet av rörelsen för budgetåret 1959/60 skulle utvisa i
stort sett balans mellan inkomster och utgifter. Härvid har medräknats det
i statsverkspropositionen upptagna driftbidraget på 100 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår, att ifrågavarande titel i riksstaten upptages
med oförändrat 1 miljon kronor.
Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel upptogs i statsverkspropositionen
med 160 miljoner kronor. I anslutning till av vattenfallsstyrelsen
företagen förnyad beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln även
i riksstaten upptages med 160 miljoner kronor.
Domänverket. I enlighet med domänstyrelsens beräkning föreslog riksräkenskapsverket
i december 1958, att denna titel skulle upptagas med 10
miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen. I
skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 mars 1959 har domänstyrelsen
framhållit, att utvecklingen av marknaden för trävaror och massa samt en
bedömning av lagersituationen i landet, främst för råvaror, visar, att de
tidigare antagandena om avsättning och prisutveckling sannolikt äro för
optimistiska. Styrelsen förutser nu, att något överskott av domänverket
icke kan påräknas för 1959. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln domänverket
i riksstaten uppföres med 1 miljon kronor, vilket är 9 miljoner
kronor mindre än i statsverkspropositionen.
I fråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräkning
inom riksräkenskapsverket, bar ämbetsverket icke funnit anledning
förorda någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.
Riksräkenskapsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräkningarna,
liksom den tidigare inkomstberäkningen, äro grundade på förutsättningarna,
att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett detsamma
som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke
störes genom mera omfattande arbetskonflikter.
Bib. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
11
I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda,
att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1959/60 upptagas med
nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp:
Enligt stats-
Enligt riksräken-
Ökning ( + )
verksproposi-
tionen
skapsverkets
ändringsförslag
Minskning (—)
Kronor
Kronor
Kronor
Lotterivinstskatt............
Omsättnings- och expeditions-
84 000 000
82 000 000
- 2 000 000
stämplar ................
83 000 000
84 000 000
+ 1 000 000
Bensinskatt................
850 000 000
825 000 000
- 25 000 000
Varuskatt.................
Regleringsavgift och accis å
320 000 000
310 000 000
- 10 000 000
fettvaror ................
45 000 000
40 000 000
- 5 000 000
Statlig nöjesskatt ..........
55 000 000
45 000 000
- 10 000 000
Energiskatt................
520 000 000
510 000 000
- 10 000 000
Tipsmedel..................
107 000 000
105 000 000
- 2 000 000
Postverket ................
25 000 000
28 000 000
+ 3 000 000
Domänverket ..............
10 000 000
1 000 000
- 9 000 000
Den sammanlagda nettominskningen i
förhållande till det
ursprungliga
riksstatsförslaget blir sålunda 69 miljoner kronor.
I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under
nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket även omprövat de kalkyler
över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades
i bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1958. Enligt dessa
förnyade kalkyler skulle statsinkomsternas förändringar under de schablonmässiga
förutsättningar som gavs i bilaga E, under budgetåren 1960/61
och 1961/62 kunna sammanfattas på följande sätt, varvid decemberberäk
-
ningens belopp medtagits som jämförelse
(miljoner
kronor):
1960/61
1961/62
december-
ny beräk-
december-
ny beräk-
beräkning
ning
beräkning
ning
Skatt å inkomst och för-
mögenhet in. m...........
+ 200
+ 300
+ 400
+ 400
Övriga inkomsttitlar ........
+ 260
+ 220
+ 210
+ 180
Samtliga inkomster
+ 460
+ 520
+ 610
+ 580
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel som de nu företagna beräkningarna för budgetåren
1960/61 och 1961/62 motivera framgå av nedanstående tablå (miljoner
kronor):
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
1960/61
1961/62
Avsättning...............
........... 200
200
Återföring ...............
........... 425
225
Nettoåterf öring...........
........... 225
25
I handläggningen av detta ärende ha förutom undertecknade deltagit
byråcheferna Ehnbom och Faxelius. Stockholm den 2 april 1959.
Underdånigst
GÖSTA RENLUND
TORE THORSON
(föredragande)
59058 S Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
opaginerad Kontrollera mot PDF
BIIIANG C
DRIFTBUDGETEN
FÖR
BUDGETÅRET 1959/60
Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Bih. C. Driftbudgeten 1959/60
1
Bihang C
DRIFTBUDGETEN
FÖR BUDGETÅRET 1959/60
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 1.50. Bihang G
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Driftbudgeten för
Inkomster
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
Milj. kr.
ändringar
Milj. kr.
Milj. kr.
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter..........................
11 669,5
— 161,0
11 508,5
II. Uppbörd i statens verksamhet......
216,8
—
216,8
III. Diverse inkomster ................
304,0
— 2,0
302,0
Säger
12 190,3
— 163,0
12 027,3
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder..........
301,0
— 24,0
277,0
II. Riksbanksfonden..................
15,0
--
15,0
III. Statens allmänna fastighetsfond ....
23,3
—
23,3
IV. Försvarets fonder ................
31,3
—
31,3
V. Statens utlåningsfonder............
175,5
—
175,5
VI. Fonden för låneunderstöd..........
13,5
—
13,5
VII. Fonden för statens aktier..........
30,0
—
30,0
VIII. Statens pensionsfonder ............
71,2
-—
71,2
IX. Diverse kapitalfonder..............
44,6
—
44,6
Säger
705,4
- 24,0
681,4
Summa inkomster å driftbudgeten
12 895,7
- 187,0
12 708,7
Återföring från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel.................
150,0
—
150,0
Beräknat underskott å statsregleringen....
449,6
714,4
Summa
13 495,3
13 673,1
Bih. C. Driftbudgeten 1959/60
3
budgetåret 1959/60
Utgifter
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna......
4,5
—
4,5
II. Justitiedepartementet..............
129,1
+ 0,4
129,5
III. Utrikesdepartementet..............
75,9
- 0,2
75,7
IV. Försvarsdepartementet ............
2 836,0
— 9,0
2 827,0
V. Socialdepartementet ..............
3 907,8
-f- o,5
3 908,3
VI. Kommunikationsdepartementet ....
1 135,7
—
1 135,7
VII. Finansdepartementet ..............
788,9
—
788,9
VIII. Ecklesiastikdepartementet..........
1 696,9
+ 24,4
1 721,3
IX. Jordbruksdepartementet............
455,7
— 0,3
455,4
X. Handelsdepartementet.............
272,9
+ 1,7
274,6
XI. Inrikesdepartementet..............
765,5
— 0,8
764,7
XII. Civildepartementet ................
411,2
-f- 55,0
466,2
XIII. Oförutsedda utgifter ..............
1,0
1,0
XIV. Riksdagen och dess verk m. in.....
20,4
--
20,4
Säger
12 501,5
+ 71,7
12 573,2
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden ..................
12,5
—
12,5
II. Riksgäldsfonden ..................
685,0
—
685,0
III. Avskrivning av nya kapitalinveste-
ringar..........................
295,3
+ 6,1
301,4
IV. Avskrivning av oreglerade kapital-
medelsförluster..................
1,0
1,0
Säger
993,8
+ 6,1
999,9
Summa utgifter å driftbudgeten
13 495,3
+ 77,8
13 573,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
BIHANG D
REVIDERAD
NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1959
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
1
Bihang D
Reviderad nationalbudget för år 1959
I. Inledning
Föreliggande nationalbudget är en reviderad version av den preliminära
nationalbudget, som publicerades vid årsskiftet i samband med statsverkspropositionen.
Med hänsyn till utlandskonjunkturens betydelse i nuvarande
läge för inte bara takten utan även själva riktningen av vår produktionskurva
har det ansetts vara påkallat att i föreliggande budget använda relativt
stort utrymme till beskrivningen av det internationella ekonomiska läget
och vår utrikeshandel. Fastän man inte kan peka på några bestämda nya
tendenser i utvecklingen, föreligger dock vissa nyansförskjutningar, som
kan vara till hjälp för bedömningen av utlandskonjunkturen och den därmed
sammanhängande efterfrågan på våra exportprodukter. I vissa avseenden
är också hållpunkterna för bedömningen av den inhemska efterfrågans
utveckling något säkrare än de var vid årsskiftet. Först och främst har vi
nu säkrare kunskap om utvecklingen under 1958 och därmed om bakgrunden
för utvecklingen under innevarande år, eftersom nationalräkenskaperna
för fjolåret har kompletterats på flera punkter. För analysen av tendenserna
under innevarande år står till förfogande en av kommerskollegium utförd
ny enkätundersökning av industrins planerade kapitalinvesteringar. Även
andra myndigheter har bidragit med statistiska sammanställningar och analyser.
Läget har också klarnat med hänsyn till löneutvecklingen under innevarande
år i och med att avtal träffats mellan arbetsmarknadens parter.
De nya informationerna har motiverat vissa revideringar av den prognos
för 1959, som i försörjningsbalansens form redovisades i den preliminära
nationalbudgeten. Bedömningen av den totala produktionsutvecklingen kan
sägas vara något mera optimistisk nu än för ett kvartal sedan och pekar på
en ökning av den relativt låga expansionstakt som karakteriserade 1958.
Den ger dock uttryck för den uppfattningen att, såvitt man nu kan se, någon
markerad omsvängning i konjunkturläget inte kommer till stånd under innevarande
år. 1
1 Bihang titt riksdagens protokoll 1959. t samt. Nr ISO. Bihang D
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
II. Sveriges ekonomi 1958
De reviderade beräkningar av försörjningsbalansen för år 1958 som nedan
framläggs, förändrar icke huvuddragen i den bild av den ekonomiska
utvecklingen 1957—1958 som lämnades i den preliminära nationalbudgeten.
Den privata konsumtionen syns ha ökat något kraftigare från 1957 till 1958
än enligt de preliminära siffrorna medan den offentliga sektorns utgifter
för konsumtion och investering på vissa punkter syns ha varit något överskattade
i den preliminära försörjningsbalansen. En betydande revidering
har dock vidtagits såtillvida att siffrorna för såväl exporten som importen
höjts icke obetydligt. Förklaringen härtill ligger i första hand i en ur ekonomisk-statistisk
synpunkt tillfällig störande brist i redovisningstekniken
för importen och exporten. Detta har medfört att de siffror som intagits i
försörjningsbalansen för importen och exporten under år 1958 sannolikt
innebär en icke obetydlig överskattning av utrikeshandeln för detta år. Här
-
Tabell II: 1. Försörjningsbalansen 1954—1958 i löpande priser
Miljoner kronor
1954
1955
1956
1957
1958
Förändring
prel.
1957—1958
Miljoner
kronor
Procent
Tillgäng
1.
Bruttonationalprodukt till mark-
45 140
48 980
53 220
57 450
59 580
+ 2130
— 330
^ ce
+1
2.
Import av varor, eif............
Minskning av lager m. m.......
9190
10 340
11440
12 570
12 240
3.
90
—
—
—
130
+ 130
4.
Summa tillgång
54 420
59 320
64 660
70020
71 950
+ 1930
+ 3
Användning
5.
Privat inhemsk bruttoinvestering
7 990
8 470
9 330
9 880
10 720
+ 840
+ 9
6.
Offentlig inhemsk bruttoinveste- ring ............................
5 900
6160
6 730
7 460
7 780
+ 320
+ 4
7.
Ökning av lager m. m...........
—
960
690
1290
—
— 1290
8.
Export av varor, fob, och nettot
av tjänster ....................
9 030
9 920
11340
12 440
12 000
— 440
— 4
9.
Privat konsumtion..............
26 200
28 040
30 290
31870
33 840
+ 1970
+ 6
10.
Offentlig konsumtion............
5 300
5 770
6 280
7 080
7 610
+ 530
+ 7
11.
Summa användning
54 420
59 320
64 660
70 020
71 950
+ 1930
+ 3
Bruttonationalproduktens förändring
sedan föregående år1................
—
+8''/i %
+8*/t %
+ 8%
+3*/s %
1 Avrundat till halva procent.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
3
Tabell II: 2. Försörjningsbalansen 1954—1958 i 1954 års priser
Miljoner kronor
1954
1955
1956
1957
1958
Förändring
prel.
1957—1958
Miljoner
kronor
Procent
Tillgång
1.
Bruttonationalprodukt till mark-
45140
46 970
48 580
50 510
50830
+
320
4- 1
2.
Import av varor, eif............
9190
10 210
10 870
11650
11880
+
230
+ 2
3.
90
_
_
_
120
+
120
4.
Summa tillgång
54 420
57 180
59450
62 160
62 830
670
+ 1
Användning
5.
Privat inhemsk bruttoinvestering
7 990
8170
8 470
8 580
9 200
+
620
+ 7
6.
Offentlig inhemsk bruttoinveste- ring ............................
5 900
5 880
6 070
6 450
6 670
+
220
+ 3
7.
ökning av lager m. m...........
—
890
590
1060
—
—
1060
8.
Export av varor, fob, och nettot
av tjänster ....................
9 030
9 580
10 610
11530
11480
_
50
0
9.
Privat konsumtion..............
26 200
27 270
28 080
28 670
29 400
+
730
+ 3
10.
Offentlig konsumtion ..........
5 300
5 390
5 630
5 870
6 080
+
210
+ 3
11.
Summa användning
54 420
57 180
59450
62160
62 830
+
670
+ 1
Bruttonationalproduktens förändring
sedan föreeående år1................
+ 4 %
+&!,%
+ 4 %
+ ''!,%
1 Avrundat till halva procent.
igenom har även den uppskattning av bruttonationalprodukten som indirekt
framkommer ur beräkningarna av konsumtion, investering, lagerförändring
samt import och export blivit osäkrare än normalt.
1. Inhemska bruttoutgifter
De totala bruttoinvesteringarna (inkl. reparationer och underhåll) beräknas
från 1957 till 1958 ha ökat med omkring 7 procent i löpande priser
och med ca 6 procent i fasta priser.
Den ökande realkapitalbildningen kan till mycket stor del hänföras till
industriinvesteringarna (se tabell 3 a). Enligt kommerskollegiums marsenkät
ökade dessa, exklusive underhåll, med 17 procent för byggnader och
anläggningar och med 19 procent för maskiner och apparater. För underhålls-
och reparationsverksamheten kan däremot någon procents minskning
mellan 1957 och 1958 beräknas ha ägt rum.
Bostadsbyggandet under 1958 beräknas ha inneburit en igångsättning av
omkring 68 000 lägenheter, d. v. s. en ökning med några tusen jämfört med
1957. Antalet färdigställda lägenheter som 1957 uppgick till ca 64 500 beräknas
under 1958 ha minskat med drygt 2 000. Stocken av pågående byggen
syns ha varit ej oväsentligt större än under 1957 medan den genomsnittliga
storleken av de påbörjade lägenheterna varit något mindre än under
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
Tabell II: 3 a. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade på ändamål
Miljoner kronor i löpande priser
Förändring
i procent
i 1954
års
priser
1954
1955
1956
1957
1958
1954-
1955-
1956-
1957-
prel.
1955
1956
1957
1958
1
Bostäder ............
3 049
3 209
3 479
3 750
3 911
+
2
+
3
+
4
+
4
2.
Jordbruk, skogsbruk
och fiske............
1027
970
1013
1066
1 081
8
2
+
1
_
2
3.
Egentlig industri ....
2 800
2 977
3 243
3 345
3 744
+
1
+
2
0
+
11
4.
Kraft- och belysnings- verk ................
860
813
888
973
1127
11
+
4
+
7
+
15
5.
Handel..............
288
340
396
422
451
+
15
+ 12
+
4
+
7
6.
Samfärdsel (exkl.
vägar) ..............
2 553
2 775
3148
3 465
3 589
+
5
+
6
+
3
+
2
7.
Förvaltning, sociala
ändamål ............
567
601
643
752
761
+
2
+
1
+
11
+
1
8.
Skolor och kyrkor....
513
519
541
558
622
—
3
—
2
—
2
+
11
9 a.
Väg- och gatuarbeten
684
777
862
1027
1120
+
9
+
6
+
15
+
6
9b.
Vatten, avlopp m. m.
349
380
414
467
507
+
2
+
5
+
10
+
7
10.
Militära investeringar
1201
1271
1427
1512
1589
+
2
+
4
—
1
+
4
Summa
13 891
14 632
16 054
17 337
18 502
+
1
+
4
+
3
+
6
1957. Dessa förhållanden sammantagna innebär för bostadsinvesteringarna
(d. v. s. de under respektive år nedlagda kostnaderna) en ökning av nyoch
ombyggnadsverksamheten mellan 1957 och 1958 på drygt 10 procent.
För bostadsinvesteringarna inklusive underhåll har ökningen beräknats
till 4 procent.
De privata investeringarna ökade under 1958 enligt beräkningarna med
ca 7 procent, medan ökningen inom den offentliga sektorn uppgick till 3
Tabell II: 3 b. Bruttoinvesteringar 1954r—1958, uppdelade i privata och offentliga
Miljoner kronor i löpande priser
Förändring i
års priser
procent i 1954
1954
1955
1956
1957
1958
prel.
1954-
1955
1955-
1956
1956-
1957
1957-
1958
Privata bruttoinvesteringar
7 990
8 471
9 326
9 879
10 723
+
2
+
4
+
1
+ 7
Offentliga bruttoinveste-
ringar....................
5 901
6161
6 728
7 458
7 779
0
+
3
+
6
+ 3
1. Statliga................
3 303
3 453
3850
4178
4 421
—
1
+
5
+
4
+ 5
därav: affärsverk ......
1318
1338
1447
1560
1633
—
5
+
3
+
4
+ 4
aktiebolag......
151
173
251
247
295
+
8
+
36
—
5
+ 18
2. Kommunala ..........
2 598
2 708
2 878
3 280
3 358
0
+
1
+
10
+ 1
därav: affärsverk ......
509
535
570
593
619
—
1
+
2
+
1
+ 3
aktiebolag och
752
0
13
— 9
stiftelser ........
723
676
703
820
—
10
+
Summa
13 891
14 632
16 054
17 337
18 502
+
1
+
4
+
3
+ 6
Anm. I statliga aktiebolags investeringar ingår fr. o. m. den 1/10 1957 LKAB till 95 procent
i stället för 50 procent som tidigare. De volymförändringstal mellan 1956—1957 resp. 1957—
1958 som erhålls om andelen bibehålls vid 50 procent, uppgår för statliga aktiebolag till resp.
—10 och ■— 1 procent, för statliga investeringar totalt till resp. + 3 och + 4 procent, för
offentliga till + 6 och + 3 och för privata investeringar till + 1 och + 8 procent.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
5
Tabell II: 3 c. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade efter typ
Miljoner kronor i löpande priser
Förändring i
års priser
procent
i 1954
1954
1955
1956
1957
1958
prel.
1954-
1955
1955-
1956
1956-
1957
1957-
1958
Byggnader och anläggningar
7 925
8 414
9147
9 876
10 533
+ 2
+ 3
+ 4
+ 6
därav: underhåll........
2 222
2 404
2 627
2 861
2 948
+ 4
+ 2
4- 3
+ 1
Maskiner och apparater ..
5 966
6218
6 907
7 461
7 969
0
+ 4
+ 3
+ 5
därav: underhåll........
1 954
2 124
2 397
2 561
2 671
+ 3
+ 6
+ 2
+ 1
Summa
13 891
14 632
16 054
17 337
18 502
+ 1
+ 4
+ 3
+ 6
därav: underhåll........
4176
4 528
5 024
5 422
5 619
+ 3
+ 4
+ 3
+ 1
procent (se tabell 3 b). Expansionen inom sistnämnda sektor får främst
ses mot bakgrunden av ökade investeringar för vägar och gator, försvar,
el- och gasverk samt skolväsen.
Enligt tabell 3 c synes investeringsverksamheten under 1958 ha inneburit
ökningar såväl för byggnader och anläggningar som för maskiner och apparater.
Tonvikten har därvid legat på nybyggnader och nyanskaffningar
medan reparations- och underhållsverksamheten har kännetecknats av en
mera dämpad ökningstakt. För utförligare kommentarer rörande investeringsutvecklingen
hänvisas till kap. VII.
Den privata konsumtionen ökade med ca 2 1/2 procent i volym och med
ca 6 procent i värde från 1957 till 1958 (se tabell 4). I motsats till 1956 —
Tabell II: 4. Privat konsumtion 1954—1958
Miljoner kronor i löpande priser
Förändring i procent
i 1954
års priser
1954
1955
1956
1957
1958
1954-
1955-
1956-
1957-
prel.
1955
1956
1957
1958
8 589
9 126
9 787
9 882
10 314
+ 2
+
i
0
+ 2
Spritdrycker och viner......
1087
1219
1408
1507
1523
+ 5
+
ii
- 11
- 11
867
892
896
949
1072
+ 4
+
1
+ 3
+ 3
2 251
2 406
2 694
2 909
3 215
+ 4
+
4
+ 4
+ 4
Bränsle och lyse............
1223
1363
1 679
1 617
1827
+ 11
+
5
— 7
+ 11
3 446
3 643
3 856
4 025
4 168
+ 6
4
+ 3
+ 2
1842
1965
2 097
2 404
2 485
+ 6
+
5
+ 11
+ 2
1724
1899
2 085
2 457
2 755
+ 6
+
7
+ 13
+ 9
1 149
1 181
1205
1245
1306
0
—
4
- 4
— 1
Sjukvård,hygien,hemvård etc.
1571
1685
1803
1886
2 037
+ 5
+
4
+ 3
+ 4
Övrigt......................
2 308
2 440
2 544
2 718
2 855
+ 3
1
+ 3
+ 2
Summa
26 057
27 819
30 054
31 599
33 557
+ 4
+
3
+ 2
+ 3
102
no
118
129
135
+ 3
+
6
+ 6
+ 4
245
321
347
370
383
+ 17
+
2
+ 3
0
200
210
227
227
237
+ 2
+
1
0
+ 2
Total privat konsumtion
26 204
28 040
30 292
31 871
33 838
+ 4
+
3
+ 2
+ 3
därav: Varaktiga varor....
3 177
3 319
3 512
4 052
4181
+ 3
+
4
+ 11
+ 1
Tjänster ..........
6 567
7 034
7 545
8 013
8 660
+ 4
+
1
+ 2
+ 3
Övrigt ............
16 460
17 687
19 235
19 806
20 997
+ 4
+
4
0
+ 3
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
Tabell II: 5. Offentlig konsumtion 1954—1958
Miljoner kronor
Löpande priser
1954
1955
1956
1957
1958
Förändring
i procent
1957—1958
Kommunal konsumtion........
3 007
3 392
3 691
4 232
4 589
+ 8
därav: löner..............
2 095
2 391
2 622
2 946
3182
+ 8
Statlig konsumtion............
2 294
2 373
2 587
2 853
3 019
+ 6
därav: löner..............
1539
1660
1783
1969
2122
+ 8
Total offentlig konsumtion
5 301
5 765
6 278
7 085
7 608
+ 7
1954 års priser
Total offentlig konsumtion
5 301
5 387
5 627
5 874
6 076
+ 3
därav: kommunal konsumtion
3 007
3169
3 307
3 508
3 666
+ 5
statlig konsumtion....
2 294
2 218
2 320
2 366
2 410
+ 2
1957 da konsumtionsökningen främst hänförde sig till varaktiga konsumtionsvaror,
var den reala ökningen i konsumtionen 1957—1958 huvudsakligen
lokaliserad till icke varaktiga varor samt olika slag av konsumenttjänster.
Som framgår av tabell 4 ökade sålunda de reala konsumtionsutgifterna
för varaktiga varor med drygt 10 procent från 1956 till 1957 samtidigt
som utgifterna för ej varaktiga varor förblev oförändrade. Från 1957
till 1958 däremot, steg konsumtionen av varaktiga varor med endast ca
1 procent medan utgifterna för icke varaktiga varor ökade med ca 3 procent
i fasta priser räknat, ökningen i konsumtionen 1957—1958 synes delvis
ha skett på bekostnad av minskat sparande inom hushållssektorn. Hushållens
sammanlagda disponibla inkomster (räknade exklusive betalade
försäkringspremier och inklusive erhållna försäkringsutfall) kan nämligen
beräknas ha ökat med endast mellan 4 och 5 procent medan konsumtionen
i löpande priser stigit med ca 6 procent.
Livsmedelskonsumtionen har ökat med ca 2 procent i volym, ökad konsumtion
registreras för matfett, inhemska frukter och sydfrukter samt olika
slag av specerier medan förbrukningen av drycker minskat. Konsumtionen
av spritdrycker har kraftigt reducerats från 1957 till 1958 bl. a. till följd av
höjningen av sprit- och vinpriserna i februari 1958. Nedgången i den sammanlagda
konsumtionsvolymen för spritdrycker och vin som trots en ökning
för vinets del utgör ca 10 procent är av ungefär samma storlek som
prisökningen, varför hushållens utgifter för spritdrycker och vin i värde räknat
förblev ungefär oförändrade från 1957 till 1958.
Beträffande hushållens inköp av textila beklädnadsvaror och skor, för
vilka varor enligt den preliminära nationalbudgeten konsumtionen uppskattades
ha minskat med ett par procent pekar de reviderade beräkningarna i
stället på att en mindre ökning skulle ha ägt rum 1957—1958 i fasta priser
räknat. Inköpen av inventarier av olika slag syns däremot ha stigit i mindre
utsträckning än vad som preliminärt kunde uppskattas med ledning av uppgifter
om inköpen under årets tre första kvartal. De reviderade siffrorna anger
sålunda en uppgång med knappt 2 procent i fasta priser.
7
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1059
Nyinköpen av personbilar visade en mindre tillbakagång under 1958 jämfört
med 1957. Hushållens sammanlagda utgifter för bilar och motorcyklar
d. v. s. utgifter för nyinköp plus utgifter för drift och underhåll steg däremot
med närmare 10 procent i fasta priser och med drygt 10 procent i värde från
1957 till 1958. Bland övriga poster i den privata konsumtionen kan nämnas
en uppgång för bostadsny tf jandet med drygt 4 procent samt en ökning av
bränsleförbrukningen med drygt 10 procent, främst förorsakad av kyligare
väderlek under 1958 än under 1957.
Den offentliga konsumtionen d. v. s. statens och kommunernas löpande utgifter
för sjukvård, undervisning, försvar, administration in. in. steg med ca
7 procent i löpande priser och med ca 3 procent i fasta priser från 1957 till
1958 (se tabell 5).
2. Utrikeshandel, lager och bruttonationalprodukt
Som framgår av tabell 6 redovisas en förbättring av den svenska handelsbalansen
med ca 70 miljoner kronor från 1957 till 1958. Genom en nedgång
i fraktnivån minskade samtidigt rederiernas nettoinsegling i utländsk sjöfart
med ca 150 miljoner kronor och saldot på bytesbalansen visade eu försämring
från ett underskott på ca 130 miljoner kronor 1957 till ca 240 miljoner
kronor 1958. Som tidigare nämnts föreligger emellertid av statistiska
skäl risk för att handelsbalansens och därigenom även bytesbalansens utfall
för år 1958 icke är helt jämförbart med tidigare års. En betydande del av den
kraftiga ökning som handelsstatistiken visar för såväl exporten som för importen
under december 1958 i förhållande till tidigare månader, torde nämnligen
vara betingad av en tillfällig forcering i den statistiska redovisningen
av utrikeshandeln.1 Ehuru det inte är möjligt att med någon säkerhet avgöra
vilken nettoeffekt detta kan ha haft på 1958 års handelsbalans, så kan
dock konstateras att de siffror över utrikeshandeln som återfinns i tabell C,
innebär en överskattning av såväl importen som exporten under 1958.
Importen visade enligt dessa siffror en nedgång med ca 3 procent i värde
och en ökning med ca 2 procent i volym från 1957 till 1958. Betraktas i stället
utvecklingen från januari—november 1957 till januari—november 1958
1 I handelsstatistiken registreras en importvara som importerad när den tullbehandlats och
rapport härom ingått till tullstyrelsen samt en exportvara som exporterad när exportörens
anmälan om utförseln granskats och inrapporterats till tullstyrelsen. Normalt föreligger av arbetstekniska
skäl beträffande importen en viss eftersläpning i tullbehandlingen av importen i
dels den meningen att vissa varor finnes införda till riket utan att ännu vara slutgiltigt tullbehandlade
och dels i den meningen att en viss mängd importvaror normalt ligger i importhamnarna
i avvaktan på tullbehandling. Normalt föreligger likaså av arbetstekniska skäl beträffande
exporten en viss eftersläpning i granskning och inrapportering till tullstyrelsen av
exportörernas anmälningar av sin utförsel. I samband med övergången till en ny tulltaxa och
en ny statistisk varuförteckning vid årsskiftet 1958/59 ägde under december 1958 rum eu tillfällig
återhämtning av denna eftersläpning på såväl import- som exportsidan. Den beräkning
av bruttonationalprodukten från användningssidan, som presenteras i tabellerna 1 och 2, har
påverkats härav. Forceringen på exportsidan har haft eu höjande effekt på siffran för bruttonationalprodukten
medan forceringen på importsidan haft eu sänkande effekt. Delvis har forceringen
på importsidan bestått i påskyndad tullbehandling av varor i importhamnarna. I den
mån detta har återspeglats i lager- och investeringsstatistiken motverkas härigenom den sänkande
effekten på bruttonationalprodukten av forceringen på importsidan.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Tabell II: 6. Bytesbalansen 1954—1958
Miljoner kronor
1954
1955
1956
1957
1958
Förändring
1957—1958
i procent
Löpande priser
Export av varor, fob..........
8196
8 933
10 067
11062
10 807
- 2
Import av varor, eif..........
Handelsbalansens saldo........
9192
10 337
11 434
12 567
12 242
- 3
- 996
- 1404
- 1 367
- 1505
- 1435
Nettoinsegling1................
Utländska fartygs utgifter i
712
860
1057
1233
1088
- 12
Sverige ....................
163
165
188
172
160
— 7
Övriga tjänster m. m. netto ..
- 45
- 35
+ 25
- 30
- 50
Bytesbalansens saldo
- 166
- 414
- 97
- 130
- 237
1954 års priser
Export av varor, fob..........
8196
8 680
9 581
10 464
10 380
- 1
Import av varor, eif..........
Handelsbalansens saldo........
9192
10212
10 874
11648
11 881
+ 2
-996
- 1532
- 1293
- 1 184
- 1501
Nettoinsegling1 ..............
Utländska fartygs utgifter i
712
781
834
935
1010
+ 8
Sverige ....................
163
160
174
153
136
- 11
Övriga tjänster m. m. netto ..
- 45
- 35
+ 24
- 28
- 49
Bytesbalansens säl do
- 166
- 626
- 261
- 124
- 404
1 Bruttoinsegling i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.
visar importen en nedgång med närmare 6 procent i värde, vilket kan uppskattas
ha motsvarat en nedgång volymmässigt sett på i runt tal 1 procent.
Mellan dessa perioder sjönk importvolymen av bl. a. bränslen och drivmedel,
handelsfärdigt järn och stål och textila råvaror, vilket till väsentlig del kan
sättas i samband med omslaget från lageruppbyggnad under 1957 till lagerminskning
eller avtagande lagerökning i den svenska ekonomin under 1958.
Vidare inträffade en minskning av importen av framför allt transportmedel
medan däremot importen av maskiner och instrument liksom livsmedelsimporten
visade en mindre stegring.
Exporten visade enligt handelsstatistiken en nedgång med ca 2 procent i
värde och ca 1 procent i volym från 1957 till 1958. Räknat från januari—
november 1957 till samma period 1958 sjönk exporten med närmare 5 procent
i värde och kan uppskattas ha minskat med ca 4 procent i volym.
Nedgången i exporten mellan dessa både perioder hänför sig framför allt till
järnmalm och trävaror. Även för övriga skogsprodukter inträffade en
mindre nedgång i exporten. Den tidigare expansionen av den svenska exporten
av maskiner och instrument bröts under 1958 och för perioden januari—
november 1958 var exportvärdet för denna varugrupp ca 2 procent lägre än
under samma period 1957. Däremot ökade utförseln av transportmedel och
för såväl fartyg som bilar noterades en betydande ökning i exportens värde.
Utförseln av jordbruksprodukter, som ökade mycket kraftigt från 1956 till
1957, visade en fortsatt kraftig uppgång även under 1958.
Genomsnittspriserna för den totala importen sjönk något mer än genomsnittspriserna
för den totala exporten från 1957 till 1958 och bytesförhållan
-
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
9
Tabell Ils 7. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1954—1958
Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år
1. Gruvor, järn- och stålverk, andra metallverk
samt järngrossister................
2 Verkstads- och varvsindustri ..........
3. Jord- och stenindustri ................
4. Sågverk, pappersmassefabriker och trä
varuhandel
............................
5. Trävaru- och pappersindustri samt grafisk
industri ..............................
6. Livsmedelsindustri och viss livsmedels
handel1
..............................
7. Textil- och sömnadsindustri samt textil
handel.
...............................
8. Läder- och gummivaruindustri, skohan
dei,
lädergrossister samt kemisk-teknisk
industri ..............................
9. Bränsle (utom i egentlig industri)......
10. Summa ..............................
11. Förändringar i kreaturskapital..........
12. Variation i uttag ur skog..............
13. Summa lagerförändringar
14. Summa lagerförändringar i 1954 års
priser 1 * * * * * 7
1954
1955
1956
1957
1958
prel.
- 50
+
20
+ 110
+
190
- 10
- 30
+
690
+ 600
+
690
+ 90
+ 10
+
10
+ 20
+
30
- 10
1 + 320
+
230
- 10
+
50
+ no
J
- 130
0
- 10
+
40
- 130
+ 10
0
- 50
+
80
- 70
+ 40
+
30
0
+
50
- 40
- 80
+
90
+ 130
+
130
- 60
+ 90
+ 1070
+ 790
+ 1260
- 120
- 30
—
80
- 80
+
10
+ 10
- 150
—
30
- 20
+
20
- 20
- 90
+
960
+ 690
+ 1290
- 130
- 90
+
890
+ 590
+ 1060
- 120
1 Inkl. lagerförändringar av brödsäd hos jordbrukarna.
Anm. För livsmedelsindustri, textilindustri och sömnadsindustri och läderindustri samt delar
av träindustri gäller siffrorna exklusive varor under arbete.
Källor: Uppgifter från jordbruksnämnden (för livsmedel och kreaturskapital), från skogsstyrelsen
(för skogsuttag), från vinststatistiken samt från kommerskollegium (för övriga områden).
det förbättrades härigenom med i runt tal 3 procent. Den positiva effekten
på bytesbalansen av att bytesförhållandet förbättrades motverkades emellertid
av att nedgången i fraktnivån minskade nettointäkterna från sjöfarten.
Delvis är ett sådant samband en automatisk följd av att importen i motsats
till exporten värderas inklusive fraktkostnader; en nedgång i fraktsatserna
har härigenom samtidigt en sänkande effekt på importpriserna.
Nu föreliggande reviderade uppgifter över lagerförändringarna under 1958
bekräftar i stort sett den bild av lagerutvecklingen 1957—1958, som läm
nades
i den preliminära nationalbudgeten. De uppgifter som ges i tabell
7 beträffande lagerförändringarna inom statistiskt belysta varuområden pekar
sålunda på att den kraftiga lageruppbyggnad, som ägde rum under
åren 1955—1957, icke fortsatt under 1958. Det får uppmärksammas att
forceringen av tullbehandlingen av importen vid slutet av 1958 kan ha
medfört en ansvällning av lagren inom områden som icke är täckta av
lagerstatistik. Har en sådan lagerökning inträffat kommer den ej till uttryck
i tabell 7.
Lagren inom industrin, vilka totalt i löpande priser steg med drygt eu
miljard kronor under 1957 kan uppskattas ha sammanlagt stigit i endast
liten utsträckning under 1958 i löpande priser räknat. För flertalet branscher
syns färdigvarulagren ha fortsatt att stiga medan lagren av råvaror
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
något reducerats. Inom verkstadsindustrin syns härigenom en viss normalisering
av råvarulagren ha kommit till stånd under loppet av 1958 att
döma av konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar för verkstadsindustrin.
Bränslelagren, som ökade kraftigt under åren 1955—1957, har under 1958
reducerats inom såväl handeln som sannolikt även industrin. Inom flertalet
övriga statistiskt belysta områden av handeln syns likaså en nedskärning
av lagerhållningen ha ägt rum under 1958.
Den totala produktionen inom landet visade en i jämförelse med närmast
tidigare år svag stegring från 1957 till 1958. Enligt de beräkningar som
här presenterats i tabell 2, skulle bruttonationalprodukten mätt i fasta priser
ha stigit med endast ca en halv procent från 1957 till 1958 mot en ökning
med ca 4 procent från 1956 till 1957. Dessa beräkningar av bruttonationalprodukten
har utgått från användningssidan, d. v. s. har erhållits genom
att summan av konsumtion, investering, lagerökning och export minskats
med värdet av import och lagerminskning. Kalkyler över bruttonationalprodukten
från produktionssidan med utgångspunkt huvudsakligen från
statistik över produktionen inom olika näringsgrenar anger en ökning med
ca 1 1/2 procent i fasta priser från 1957 till 1958; med hänsyn härtill samt
med hänsyn till den tidigare berörda osäkerheten i beräkningarna av nationalprodukten
från användningssidan torde det vara realistiskt att räkna med
att bruttonationalprodukten ökat något mer än en halv procent i fasta priser
från 1957 till 1958.
Den avsaktning i produktionsstegringen som dock alldeles tydligt ägt
rum under 1958 hänför sig i första hand till stagnationen i industrins produktion,
vilken kan uppskattas ha varit av praktiskt taget samma storlek
1958 som 1957. Vidare syns jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten
ha minskat något under 1958 jämfört med 1957. Uppgången i den totala
produktionen inom landet beror främst på den kraftiga stegringen i byggnads-
och anläggningsverksamheten mellan 1957 och 1958 samt på att den
offentliga konsumtionen fortsatte att stiga under 1958; staten och kommunernas
bidrag till denna verksamhet kan uppskattas ha ökat med ca 4 procent
från 1957 till 1958.
Som framgår av tabell 1 steg bruttonationalprodukten i löpande marknadspriser
enligt beräkningarna från användningssidan med drygt 3 1/2 procent
från 1957 till 1958. Detta innebär en total genomsnittlig prisökning
på ca 3 procent räknat för hela bruttonationalprodukten. Prisuppgången
1957—1958 hänför sig främst till konsumtionsnyttiglieterna, medan prisstegringen
för investeringarna blev tämligen begränsad som framgår av
följande tablå, där prisindextal för konsumtion och investering beräknats
på en halv procent när med utgångspunkt från tabellerna 1 och 2 (1957 =
= 100):
Privat bruttoinvestering ................... 101
Offentlig bruttoinvestering.................. 101
Privat konsumtion ........................ 103,5
Offentlig konsumtion ...................... 104
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
11
III. Den internationella utvecklingen
1. Förenta staterna
Under intryck av i första hand den påtagliga försvagningen inom det privata
investeringsområdet sjönk den amerikanska bruttonationalprodukten
i löpande priser från toppnivån under tredje kvartalet 1957 till första kvartalet
1958 med ca 4,2 procent. Konjunkturförbättringen från våren 1958 medförde
sedan en successiv återhämtning, men siffrorna för fjärde kvartalet
ger vid handen att det volymmässigt sett dock fortfarande återstod 0,4 procent
att återhämta innan man kommit tillbaka till nivån från tredje kvartalet
1957 (se diagram 1).
Av de olika huvudkomponenterna i bruttonationalprodukten utgjorde de
inhemska bruttoinvesteringarna den viktigaste nedgångsfaktorn. Inom företagssektorn
hade de mycket stora nyinvesteringarna i maskiner och anläggningar
skapat produktionsmöjligheter som översteg den rådande totala efterfrågan
på varor och tjänster. Redan mot slutet av 1956 märktes tecken
på att den totala efterfrågan inte kunde hålla jämna steg med utbyggnaden
av produktionsmöjligheterna eller ens med den löpande produktionen. Investeringsplanerna
reviderades men först under fjärde kvartalet 1957 registrerades
den första minskningen av de totala utgifterna för maskiner och
anläggningar. Nedgången blev därefter stark. Under loppet av ett år (3 kv.
1957—3 kv. 1958) sjönk dessa utgifter med drygt 21 procent; motsvarande
volymnedgång var ytterligare ett par procentenheter större. Under de sista
tre månaderna 1958 och första kvartalet 1959 noterades sedan en svag återhämtning.
Denna ökning var dock endast till en mindre del förlagd till industrin.
Mot slutet av 1957 inträffade en lagerminskning, som kulminerade
redan följande kvartal. Även efter det att industriproduktionen och handelns
och industrins leveranser ånyo börjat stiga fortsatte emellertid lagerminskningen
om än i avsaktande takt. I november kom den första lagerökningen
sedan recessionens början. Denna ökning avspeglade dock huvudsakligen en
uppbyggnad av bilhandlarnas lager. I december noterades en allmän och
ganska stor lagerökning inom detaljhandeln, som mer än väl uppvägde den
samtidiga nedgången inom industrin och partihandeln. Det totala resultatet
för fjärde kvartalet blev en viss lagerökning räknat i fasta priser. Denna
hänförde sig emellertid helt till jordbruksprodukterna medan lagervolymen
i övrigt sjönk svagt.
Inom den kvarstående delen av den privata investeringssektorn, byggnadsverksamheten,
var utvecklingen under 1958 oenhetlig. Bostadsbyggandet visade,
delvis som en följd av konjunkturpolitiskt motiverade kreditlättnader,
en kraftig expansion. Värdet av nyuppförda bostäder var omkring 5 procent
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Diagram III: 1. Förenta staternas brutto- Diagram III: 2. Bruttoinvesteringarnas ut
nationalprodukt
och dess användning veckling inom olika områden i Förenta
1957—1958 staterna 1957—1958
Bruttonationalprodukt
röretagens maskininuesteringar
Priuat konsumtion
Bostadsbyggande
Offentliga inköp
Lagerför ändring
Priuat Drurtoinuestering
inkl laqertörandrinq
Anm. Kvartalssiffror säsongutj ämnade och uppmultiplicerade till årsnivå. 1954 års priser.
Källor: Survey of Current Business samt Economic Report of the President.
högre än 1957. Igångsättningen steg samtidigt med 15 procent (räknat i antal
lägenheter); större delen av denna ökning hänförde sig till senare delen
av 1958. Bostadsbyggandets ökning uppvägdes emellertid helt av minskat
byggande inom industrin -— en nedgång på 31 procent jämfört med 1957 —
samt i mindre grad inom public Utilities. Industrins byggnadsinvesteringar
sjönk successivt till fjärde kvartalet då en viss stabilisering syntes inträda
på en nivå som med nästan 38 procent understeg motsvarande läge ett år
tidigare.
Nedgångstendenserna inom näringslivet motverkades från början av 1958
av en aktivare offentlig utgiftspolitik. Om man jämför utvecklingen av den
totala privata investeringsverksamheten med kurvan för de offentliga inköpen
av varor och tjänster (jämför diagram 1) ser man dock att den direkta
utgiftsstegringen för de offentliga köpen var jämförelsevis begränsad
under den egentliga nedgångsfasen för att sedan växa samtidigt som de privata
investeringarna stabiliserades och återhämtades (framför allt genom
avtagande lagerminskningar). Volymförändringen för de totala federala köpen
av varor och tjänster uppgick till närmare 10 procent (4 kv. 1957—4 kv.
1958). Delstaternas och kommunernas utgifter (framför allt för väganläggningar
och skolbyggen) fortsatte att expandera såväl under 1957 som 1958.
Den totala offentliga byggnadsverksamheten, som till största delen ligger
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
13
utanför den federala sektorn men som samtidigt erhåller stora federala bidrag,
steg sålunda från december 1957 till samma månad 1958 med omkring
10 procent.
En inte oväsentlig del av höjningen av de offentliga utgifterna tog formen
av arbetslöshetsunderstöd och andra transfereringar till hushållen. Från
tredje kvartalet 1957 till samma period 1958 steg dessa utbetalningar med
24 procent och bidrog därmed verksamt till den anmärkningsvärda stabilitet
som präglade hushållens totala inkomster under konjunkturnedgången. På
grund av sysselsättningsminskningen och en förkortning av den genomsnittliga
arbetsveckans längd föll löneinkomsterna likväl från tredje kvartalet
1957 till andra kvartalet 1958 med 3 procent. Däremot ökade jordbrukarinkomsterna
och bibehölls höga utdelningar från bolagen. Resultatet blev
att de totala personliga inkomsterna när de var som lägst — under första
kvartalet 1958 — endast understeg toppnivån från tredje kvartalet 1957 med
1,3 procent. Nedgången i de reala disponibla inkomsterna var 2,5 procent.
Hushållens konsumtion under nedgångsfasen sjönk mindre än deras inkomster
nämligen med 0,7 procent (i löpande priser); det ägde med andra
ord rum en inte obetydlig nedgång i den genomsnittliga sparkvoten. Det
står klart att denna måttliga konsumtionsminskning knappast utgjorde någon
grund för en kumulativ fortsättning av dämpningen inom företagssektorn.
Från första till fjärde kvartalet 1958 ökade den privata konsumtionen i
löpande priser med 3,4 procent, varav större delen utgjorde en volymuppgång.
De disponibla inkomsterna steg samtidigt med 3,2 procent som en följd
av högre lönesatser och ökad sysselsättning. Sparkvoten sjönk således åter
något. Den starkaste procentuella konsumtionsuppgången ägde rum i fråga
om de varaktiga varorna, bland vilka bilarna under fjärde kvartalet möttes
av ökat köpintresse för första gången på ett år. Nedgången i bilinköpen,
vilka (inkl. bildelar) under de senaste fyra åren svarat för 5—7 procent av
de totala konsumtionsutgifterna, var närmare 15 procent (3 kv. 1957—3
kv. 1958) och utgjorde direkt och indirekt ett starkt återhållande element
i konjunkturuppgången från våren 1958. Index för bilproduktionen visar att
man trots en mycket stark ökning mot slutet av förra året inte kom upp
till nivån från november 1957.
Den amerikanska exporten, vars nedgång kom att sammanfalla med avmattningen
i den inhemska efterfrågan och som fick ett relativt starkt recessivt
inflytande, behandlas närmare i avsnittet om den internationella
handeln.
Under första kvartalet 1959 har uppgången i den amerikanska ekonomin
fortsatt efter ungefär samma linjer som under senare delen av förra året.
Preliminära beräkningar tyder på att bruttonationalprodukten nu även i
fasta priser överträffat toppnivån från tredje kvartalet 1957. Den totala industriproduktionen
uppnådde i mars hl. a. under intryck av en förbättring
inom stålproduktionen en nivå som låg drygt 1 procent högre än i juli
1957. Den högre produktionsintensileten inom stålindustrin, som trots eu
14
Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
väsentlig kapacitetsutvidgning under 1958 utnyttjade över 90 procent av produktionskapaciteten
i mars 1959 mot ungefär 52 procent ett år tidigare,
har emellertid inte inneburit en normal återhämtning från konjunkturnedgången.
Delvis har den varit ett utslag för marknadens farhågor för ett produktionsstopp
från mitten av 1959, då stålarbetarnas treåriga löneavtal går
ut. Denna faktor är en förklaring till den moderata lageruppbyggnad som
ägt rum under de första månaderna och har också påverkat siffrorna för
orderingången starkt.
Kapitalvaruindustrierna, vilkas produktionsnivå i februari 1959 alltjämt
låg drygt 5 procent lägre än i februari 1957, har — bortsett från den speciella
utvecklingen på stålområdet — inte visat tecken på någon snabbare
återhämtning. I detta förhållande återspeglas främst två faktorer. Den första
är den allmänna återhållsamheten i fråga om företagens fasta investeringar.
De senaste årens kapacitetshöjningar syns fortfarande vara tillräckliga
för väsentliga produktionsökningar. Utgifterna för maskiner och
anläggningar i näringslivet, vilka under första kvartalet i år beräknas ha
varit ungefär 4 procent högre än under fjärde kvartalet i fjol, kan knappast
under den närmaste framtiden väntas öka i någon mera uppdriven
takt. Den senaste enkäten över företagens investeringsplaner anger en uppgång
från 1958 till 1959 på ca 4 procent. Häri ryms en sådan återhämtning
av industrins investeringsutgifter, att dessa under andra kvartalet beräknas
nå upp till en nivå som understiger toppläget under 1957 med omkring 25
procent. Av intresse är att totalinvesteringarna (enligt näringslivets planer >
efter den successiva ökningen under första hälften av 1959 väntas komma
att ligga kvar på andra kvartalets nivå under senare delen av året.
Den andra faktorn, som hittills verkat tillbakahållande på kapitalvarutillverkningen,
är bilarna. Den snabba produktionsuppgång, som väntades
när de nya modellerna introducerades under senhösten förra året, har undan
för undan fördröjts av arbetskonflikter av olika slag. Den säsongrensade
indexen utvisar en produktionsnedgång från december till februari på
omkring 9 procent varefter en inte oväsentlig återhämtning syns ha ägt
rum. Någon klar bild av köpintresset har inte heller framkommit. Till den
allmänna osäkerheten bidrar också konkurrensen från den europeiska bilindustrin
och planerna på en utbyggd amerikansk småbilsproduktion. Avsättningsprognoserna
för den amerikanska bilindustrin innebär en ökning
med ca 30 procent jämfört med 1958.
Konsumtionsvaruindustrin syns räkna med en fortsatt efterfrågeökning.
Orderingången har vuxit samtidigt som handelns lager trots en viss ökning
fortfarande betraktas som alltför små. Dessa ökningstendenser bottnar
först och främst i den gynnsamma utvecklingen av de personliga inkomsterna,
som fortsatt att verka stimulerande på den privata konsumtionen.
Från december till februari steg inkomstnivån med 1,3 procent. Transtereringsinkomsterna
steg samtidigt något. Medan man vad beträffar den
genomsnittliga arbetsveckans längd i industrin återhämtat hela den tidigare
minskningen har nedgången i arbetslösheten emellertid varit begrän
-
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
15
säd. Trots att industriproduktionen i mars återvunnit hela nedgången från
sommaren 1957 till april 1958 låg arbetslöshetsprocenten närmare en tredjedel
så högt som i juli 1957. Detta förhållande, som delvis står i samband
med produktionsrationaliseringen inom industrin, förklarar också att transfereringsutbetalningarna
alltjämt är betydande. Den officiella amerikanska
bedömningen syns emellertid gå ut på en relativt kraftig minskning av arbetslösheten
under årets lopp. I samband härmed kan nämnas att den förlängning
av tidsperioden för arbetslöshetshjälp som gällt fram till 1 april i
år utsträckts till halvårsskiftet.
Den ekonomiska politiken har också i allt högre grad inriktats på att
hindra inflationstendenser från att göra sig gällande. De federala inköpen
väntas visserligen fortsätta att stiga, men minskningen av arbetslöshetshjälpen
antas dämpa de totala utgifternas ökningstakt. Budgetförslaget för
1959/60 utgår från att balans mellan inkomster och utgifter skall kunna
ernås. Man räknar med att inkomsterna skall stiga med 13 procent samtidigt
som utgifterna skärs ned med 5 procent. Denna minskning innebär
dock i realiteten en betydligt mindre inskränkning av det offentliga bidraget
till den totala inhemska efterfrågan då ungefär hälften representerar
bortfall av en stor extraordinär utgift (betalning till internationella valutafonden).
Man torde också kunna räkna med att budgetbehandlingen resulterar
i en viss höjning av det ursprungliga utgiftsförslaget.
De kreditpolitiska åtgärderna bar också dikterats av önskemålet att bibehålla
den under andra hälften av 1958 inträdda prisstabiliteten. Ränteläget
har justerats uppåt — i april 1959 var Federal Reserve-bankernas diskonto
3 procent — och kreditläget har stramats åt. Både parti- och konsumentpriserna
steg svagt från december till januari varefter en mindre tillbakagång
ägt rum i februari. Farhågorna för en fortsatt prisuppgång stärks av
de stora lönekrav som framförts från bl. a. stålarbetarna, vilkas avtalsresultat
ofta blir normerande för andra grupper.
Frågan är i vilken grad bostadsbyggandet, som räknat i antal påbörjade
lägenheter sjönk något från december till januari, skall påverkas av det
förändrade kreditmarknadsläget. Enligt en bedömning (gjord vid årsskiftet
av Department of Commerce) skulle bostadsbyggandet på grund av kapitalbrist
mattas under loppet av året — framför allt under andra halvåret —
så att den totala igångsättningen stannar på 1958 års nivå.
De skisserade förändringstendenserna inom den amerikanska ekonomin
ger som troligaste alternativ för utvecklingen under 1959 en fortsatt uppgång.
Ingen av huvudkomponenterna i bruttonationalprodukten (utom möjligen
exporten) pekar nedåt. Den fortsatta uppgången i den privata konsumtionen
och de offentliga utgifterna samt den — visserligen svaga — tendensen
till ökade fasta investeringar kan också väntas föra med sig en lageruppbyggnad
i både industrin och handeln. I frånvaron av spekulativa
element i konjunkturuppgången (här bortses da från läget pa stålområdet)
torde ökningstakten dock bli relativt moderat och lägre än den som karakteriserade
uppsvingets första fas.
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
2. Den internationella handeln
I tabell 1 har sammanfattats de viktigaste förskjutningarna i det internationella
varuutbytet mellan januari—september 1957 och 1958. Det framgår
att den amerikanska konjunktursvackan inte innebar någon minskning
av exporten från Västeuropa till Förenta staterna. Däremot sjönk införseln
till Förenta staterna från gruppen »övriga världen» med nära 3 procent.
Denna utveckling reflekterar först och främst en skillnad i efterfrågeläget
för olika varuområden. Den amerikanska produktionsnedgången drabbade
i särskilt hög grad bas- och kapitalvaruindustrierna och gick parallellt med
en minskning av bl. a. råvarulagren. Importen av industriråvaror skars ned
— från januari—september 1957 till samma period förra året var volymnedgången
omkring 4 procent — och för flera varor ackompagnerades efterfrågeminskningen
av prissänkningar. Prisfallet på dessa produkter förstärktes
också av den samtidiga nedgången i det västeuropeiska och japanska
råvarubehovet. Å andra sidan steg den amerikanska efterfrågan för
färdigvaror, i första hand konsumtionsvaror, vilket starkt gynnade det västeuropeiska
näringslivet. Den i tabellen angivna ökningssiffran för OEECländernas
export till Förenta staterna för de tre första kvartalen förbättrades
kraftigt under fjärde kvartalet så att den totala ökningen för 1958 jämfört
med 1957 blev nära 9 procent.
Jämförelsen mellan 1957 och 1958 av den amerikanska exporten påverkas
starkt av de speciella faktorer som verkade exporthöjande under första
hälften av 1957. Förutom de agrara produkterna och oljan kan nämnas kolutförseln,
som efter att den europeiska bristsituationen snabbt förbytts i
sin motsats skurits ned kraftigt. Om man försöker rensa bort den effekt
som dessa faktorer haft och enbart beaktar verkan av den allmänna konjunkturavmattningen
i Västeuropa, reduceras nedgången i den amerikanska
utförseln till detta område under de tre första kvartalen 1958 uppskattningsvis
till hälften. Totalt sett föll exportvärdet med närmare 18 procent
från andra kvartalet 1957 till första kvartalet 1958, varefter en svag återhämtning
ägde rum. I förening med en påtaglig stabilitet i importen till
stor del beroende på den relativt väl hävdade inhemska konsumtionsefterfrågan
sjönk överskottet i bytesbalansen därmed från 2,5 miljarder dollar
under andra kvartalet 1957 till 0,8 miljarder under tredje kvartalet förra
året; för de sista tre månaderna 1958 redovisades ett överskott på 1,3 miljarder
dollar.
Tillsammans med tämligen små förändringar i de övriga posterna i den
västeuropeiska betalningsbalansen gentemot Förenta staterna åstadkom den
skildrade export- och importutvecklingen ett starkt guld- och dollarintlöde
till Europa. Närmare hälften av den amerikanska valutaavtappningen på
3,4 miljarder dollar under 1958 gick sålunda till de västeuropeiska länderna.
Därtill kom valutatillströmningen från råvaruländerna vilkas reserver beräknas
ha sjunkit med närmare 2 miljarder dollar från mitten av 1957 till hösten
förra året. Denna nedgång skulle dock ha varit avsevärt större om inte
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
17
Tabell III: 1. Värdemässiga förändringar i den internationella handeln 1957—19581
Procenttal
Export (fob) till
Förenta
staterna
OEEC-områ-
det
Övriga världen exkl.
Japan, Kanada och
öststaterna
Export (fob) från
Förenta staterna..........................
- 26,5
- 10,6
OEEC-området............................
+ 3,2
- 3,8
+ 0,2
Övriga världen exkl. Japan, Kanada och
öststaterna..............................
-2,7
- 7,7 (eif.)
1 De första tre kvartalen 1958 i förhållande till samma period 1957.
Källa: OEEG, Foreign Trade, Serie I.
en del av råvaruområdets underskott i handeln täckts genom kapitalimport
och utländsk hjälp. Genom dessa kapitalrörelser mildrades trycket från det
1 tabell 1 åskådliggjorda efterfrågebortfallet för råvaruområdets exportprodukter.
Den importminskning, som med en viss eftersläpning följde på
den härav föranledda inkomstminskningen blev därigenom jämförelsevis begränsad.
Det utomeuropeiska inflytandet på de västeuropeiska ländernas export och
ekonomiska aktivitet var framför allt på grund av den amerikanska efterfrågeökningen
positivt under 1958. Efter en både pris- och volymmässig nedgång
under andra kvartalet (jämfört med motsvarande kvartal 1957) steg
volymen av den västeuropeiska exporten till omvärlden i förhållande till föregående
år så mycket att den samtidiga prisnedgången mer än väl uppvägdes.
Ökningarna för exportvärdet blev 3 och 6 procent för tredje respektive
fjärde kvartalet i förhållande till samma kvartal året dessförinnan. Den
amerikanska importen från Europa ökade framför allt vad beträffar personbilar,
byggnadsmaterial och lantbruksmaskiner. Eftersom man väntar att de
amerikanska konsumenternas inkomster skall fortsätta att stiga under 1959
medan jordbruksinkomsterna och bostadsbyggandet knappast kommer att
understiga fjolårets nivå syns utsikterna för en åtminstone bibehållen och
eventuellt ökad europeisk utförsel till Förenta staterna vara goda. Skulle den
amerikanska konjunkturförbättringen bli mera markerad även inom företagsinvesteringarnas
område blir utsikterna självfallet gynnsammare. I så
fall skulle förmodligen också råvaruländernas ställning förbättras och därmed
deras importmöjligheter. Redan vid slutet av 1958 syntes för övrigt tecken
på att importnedskärningen och kapitalrörelserna åstadkommit en viss
stabilisering av råvaruländernas valutareserver; i januari—februari sjönk
dock det yttre sterlingområdets import från Storbritannien med 15 procent
jämfört med motsvarande period 1957. Utvecklingen av den europeiska importen
syns också verka i denna riktning. Den brittiska införseln från övriga
sterlingområdet steg sålunda så mycket under november—januari i förhållande
till exporten att handelsbalansen gentemot detta område åter blev nc
2
B i haag till riksdagens protokoll 1959. I samt. Nr ISO. Bihanq D
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
gativ. Även om råvaruländerna skulle använda den eventuella stegringen i
exportintäkterna till att i första hand åter bygga upp sina reserver torde
man så småningom kunna räkna med en viss stimulans åt importen.
Den intraeuropeiska handeln, som svarar för omkring hälften av de västeuropeiska
ländernas hela export, sjönk värdemässigt med knappt 4 procent
från januari—september 1957 till samma period 1958. Avmattningen på
investeringsområdet, upphörandet av lageruppbyggnaden samt skärpta importrestriktioner
(Frankrike) utgjorde orsakerna till denna utveckling, som
under årets lopp allt mer övergick från volymmässiga minskningar till prisreduktioner.
Volymförändringen gentemot samma kvartal 1957 blev under
tredje kvartalet positiv -j- 2,1 procent; motsvarande siffra för fjärde kvartalet
gav vid handen en ytterligare något större ökning. Den värdemässiga utvecklingen
innebar visserligen en fortlöpande minskning från kvartal till
kvartal av nedgången i förhållande till 1957 men det samtidiga prisfallet var
dock så starkt att exportvärdet under fjärde kvartalet alltjämt understeg
jämförelsekvartalet med 1,5 procent. Av de olika länderna registrerade Danmark
och Nederländerna en påtaglig exportökning under 1958. Den västtyska
exporten till OEEC-området låg kvar på ungefär samma nivå som 1957, medan
exporten från andra länder sjönk. Den allmänna nedgången i den intraeuropeiska
handeln motverkades dock i betydande utsträckning av den västtyska
importexpansionen. Värdemässigt steg nämligen den tyska OEECimporten
med nästan 8 procent från 1957 till 1958, vilken ökning motsvarar
1 procent av den totala intraeuropeiska handeln.
Utvecklingen av den totala importvolymen kvartal för kvartal framgår av
tabell 2. För Storbritannien, Västtyskland och Nederländerna har återhämtningen
och ökningen under andra halvåret 1958 varit påtaglig, medan tendenserna
för de övriga länderna är ganska oklara; den höga brittiska siffran
för fjärde kvartalet står emellertid delvis i samband med en omläggning
av tulltaxan vid årsskiftet 1958/1959, vilken kraftigt stimulerade importaktiviteten.
De västeuropeiska ländernas guld- och valutareserver, som steg kraftigt
som en följd av förskjutningen i terms of trade och minskningen av importen
från omvärlden, har hittills i år utvecklats gynnsamt. Någon förbättring
av förhållandet mellan export- och importpriserna, som under fjärde
kvartalet sjönk tillbaka till nivån från början av året, kan man dock knappast
räkna med. På de internationella råvarumarknaderna har det genomsnittliga
prisläget stabiliserats och åter börjat stiga något trots förekomsten
av stora produktionsöverskott främst för agrara produkter. Den amerikanska
utvecklingen tyder snarast på en tendens till smärre inhemska
prisstegringar, som dock kan bli svåra att förverkliga vad beträffar exporten
till Västeuropa. På exportsidan syns samtidigt det europeiska prisläget vara
svagt vikande.
Av de olika länderna framstår Storbritannien och Frankrike som särskilt
intressanta med hänsyn till valutaläget. I bägge dessa länder har den förändring
av valuta- och handelspolitiken, som konvertibiliteten och för Frankrike
19
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
Tabell IIIs 2. Importvolymens förändring 1957—1958 i vissa västeuropeiska länder
Index: 1 kv. 1957 = 100
Storbritannien
Västtyskland..
Frankrike
Nederländerna
Belgien ......
Danmark
Norge........
1957
2 kv.
3 kv.
4 kv.
97
95
97
99
104
114
101
85
85
93
91
91
98
93
98
87
87
98
104
92
97
1958
1 kv. 2
96
107
98
85
93
96
98
kv.
3
94
103
100
88
91
91
106
kv. 4
97
113
82
89
90
103
99
kv.
103
123
88
99
109
Källa: OEEC, Foreign Trade, Serie I.
devalveringen i samband med frilistning och inhemsk åtstramning innebar,
slagit väl ut. Pundets ställning har stärkts och den brittiska guld- och valutareserven
har fortsatt att stiga fram t. o. m. februari. I samband med en större
återbetalning till internationella valutafonden sjönk reserven något i mars.
Den franska valutaställningen beräknas ha förbättrats med omkring 600
miljoner dollar från årsskiftet och fram till mars. Denna ökning, som
bl. a. utgör resultatet av ett minskat underskott i handelsbalansen, har gjort
att det franska behovet av utländska krediter nu försvunnit. De franska
återbetalningarna av EPU-skulderna väntas — liksom andra laneåterbetalningar
— endast i begränsad omfattning falla på 1959. 3
3. Produktionsutvecklingen i Västeuropa under 1958
Under loppet av 1957 mattades expansionen i de västeuropeiska länderna
alltmer och övergick under förra året i en allt tydligare stagnation. Den
aggregerade bruttonationalprodukten för OEEC-området, som under perioden
1952—1957 volymmässigt stigit med omkring 5 procent om året, beräknas
ha ökat med 1—2 procent från 1957 till 1958. Bakom denna tillväxt ligger
minskningar för flera mindre länder (Norge, Finland, Belgien) samt
Storbritannien och ökningar för Västtyskland, Frankrike, Italien samt Sverige,
Nederländerna och Danmark.
Med utgångspunkt från den faktiska förändringen under de senaste åren
och den förväntade utvecklingen av bruttonationalprodukten under 1959
kan man urskilja vissa grupper av länder med olika totala utvecklingsmönster.
Både för Storbritannien och Sverige tar produktionsutvecklingen under
1957—1959 formen av en relativt jämn kurva med ganska svag positiv lutning.
Bakom avmattningen under 1958 ligger i båda fallen ett efterfrågebortfall
från exporten och från lagerområdet. Den brittiska exportvolymen minskade
med knappt 3 procent från 1957 till 1958 vilket kan sägas ha neutraliserat
bortåt hälften av efterfrågetillskottet från den privata konsumtionen.
Dämpningen av lagerinvesteringarna, som ägde rum i båda länderna under
1958 trots ofrivilliga lagerökningar i stål- och kolindustrierna (Storbritan
-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Tabell 111: 3. Förändringar i den reala bruttonationalprodukten i vissa europeiska länder och
Förenta staterna 1957—1958 samt 1958—1959 (prognos)
Procenttal
1957—1958
1958—1959
Storbritannien ..
Västtyskland....
Frankrike ......
Nederländerna ..
Belgien ........
Danmark ......
Norge ..........
Sverige ........
Finland ........
Förenta staterna
-0,5
+
+ 3
+
+ 2
0
+ 1
+ +
- 1
+
+ 1
+
- 1
+ +
+ 0,5
+
- 2
+
-3
+ +
Anm. + + > 3 %.
Källor: Den officiella statistiken för olika länder, officiella prognoser samt prognoser av icke
officiella forskningsinstitut.
nien) och skogsvaruindustrierna (Sverige), bidrog absolut sett dock mycket
mera än exportminskningen till produktionsstagnationen. Både i Storbritannien
och i Sverige motsvarade lageromslaget omkring 2 procent av bruttonationalprodukten.
Man får emellertid inte glömma att ändringen i lagerpolitiken
till betydande del sammanhängde med den faktiska och anteciperade
exportnedgången. Lagerutvecklingen utgjorde också huvudorsaken
till den inträffade minskningen av importvolymen för i första hand råvaror,
bränslen o. dyl. Förutom den privata konsumtionen bidrog både de
offentliga utgifterna och den privata investeringsverksamheten under 1958
till att hålla uppe efterfrågenivån. Den expansionskraft, som präglade den
svenska investeringsverksamheten både på industrisidan och inom bostadsbyggandet
hade emellertid inte någon påtaglig motsvarighet i Storbritannien.
Bostadsbyggandet sjönk i fasta priser med nära 7 procent från 1957,
och den övriga investeringsverksamheten överträffade 1957 års siffror med
endast 1 procent; denna ökning var helt förlagd till de tre första kvartalen
1958. Utvecklingen från kvartal till kvartal under 1957—1958 framgår av
diagram 3.
Till den andra gruppen kan hänföras länder, vilkas produktionsutveckling
efter en mer eller mindre kraftig avmattning åter syns tilltaga. För
Danmark och Nederländerna inföll konjunkturdämpningen på ett tidigare
stadium än annorstädes, delvis som följd av en valutapolitiskt motiverad
åtstramningspolitik. Under andra hälften av 1958 blev emellertid tecknen
på en återhämtning allt starkare och den förväntade nedgången i bruttonationalprodukten
mellan 1957 och 1958 vändes att döma av preliminära
uppgifter i en svag ökning. I båda länderna härrörde den expansiva effekten
på ekonomin främst från exporten. Volymökningen under andra halvåret
var i Nederländerna omkring 10 procent jämfört med samma period
1957 medan motsvarande danska siffra var drygt 8 procent. Det ökade ex
-
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
21
Diagram III: 3. Storbritanniens bruttonationalprodukt och dess användning 1957—1958
Miljoner
pund
Htoo
Miljoner
pund
4200
Bruttonationalprodukt
Privat konsumtion
Export
Offentlig konsumtion
Bruttotnuesteringar
exkl. lager
Anm. Säsongutjämnade kvartalssiffror uttryckta i 1954 års priser (factor cost).
Källa: The Times Review of Industry.
portbidraget till bruttonationalprodukten motverkades i Nederländerna i
första hand av en nedskärning av företagens investeringar i fasta anläggningar
och lager, medan samtliga huvudkomponenter utom lagren i den
danska bruttonationalprodukten blev större än 1957. I denna ländergrupp
ingår också Norge, där man enligt nationalbudgeten väntar en total produktionsökning
på ca 4 procent under 1959 efter den nedgång som ägde rum
förra året, samt Belgien, där produktionsutvecklingen nu totalt sett tyder
på en stabilisering. Den norska ekonomin karakteriserades under 1958 av
en successiv tillbakagång som dock mot slutet av året följdes av en viss förbättring
både vad beträffar exporten och industriproduktionen. Denna till
trots blev nedgången av exporten av varor och tjänster mellan 1957 och
1958 värdemässigt It) procent. I denna minskning avspeglas elt mycket kraftigt
fraktprisfall, som trots ökad fraktvolym sänkte nettointäkterna från
fraktrörelsen med 20 procent. Varuexporten sjönk samtidigt med 6 procent
varav ungefär drygt hälften motsvarades av prissänkningar. Förutom nedgången
i exportkonjunkturen medverkade också det felslagna fisket till produktionsdämpningen.
Bidragen till bruttonationalprodukten minskade för
skogsbruket, fisket, valfångsten och skeppsfarten medan övriga sektorer
expanderade.
Den tredje och sista gruppen representeras av länder, vilkas ekonomi
präglats av en jämförelsevis stark expansion under de senaste åren men
som under 1958 erfarit en sänkning av takten i denna expansion. Hit hör
22
Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
Frankrike, Västtyskland, Italien och Österrike. Särskilt markerad är denna
avsaktning för Frankrike, som längre än andra länder syntes opåverkat av
den allmänna konjunkturdämpningen i världen. Bakom denna utveckling,
som under 1959 väntas innebära att bruttonationalproduktens volym stannar
kvar på förra årets nivå, ligger först och främst en nedgång i den privata
och offentliga konsumtionsvolymen. Investeringarnas ökningstakt dämpades
visserligen också — främst på grund av minskat bostadsbyggande —
men översteg alltjämt 1957 års nivå med 3 procent. För de andra länderna
i denna grupp fortsatte den privata och offentliga konsumtionen att stiga
om än med något lägre hastighet än under 1957. Till skillnad från de övriga
länderna tilltog den västtyska investeringsverksamheten något snabbare än
tidigare. En väsentlig roll spelade härvidlag expansionen inom byggnadsoch
anläggningsverksamlieten, som stimulerades kraftigt av det lättare läget
på kreditmarknaden. Tillskottet till bruttonationalprodukten från lagersidan
syns för Västtysklands del helt ha uteblivit under 1958 medan det
däremot var betydande i Frankrike. Den italienska och österrikiska lagerutvecklingen,
för vilken inga totalsiffror föreligger, torde ha inneburit en
reduktion av råvarulagren medan behållningarna för de bearbetade produkterna
trots minskningar inom vissa områden under senare delen av 1958
alltjämt låg på en i förhållande till den allmänna ekonomiska aktiviteten
hög nivå. I samtliga länder bidrog en dämpning av exportexpansionen till
den inträffade produktionsavmattningen. Graden av denna dämpning var
dock något olika, ökningstalet för den franska exportvolymen sjönk från
-f- 10,0 procent till -f- 3,4 procent; bortser man från utförseln till det övriga
franc-området var ökningen mellan 1957 och 1958 1 procent. Både för
Frankrike och Västtyskland, vars exportvolym steg med 3,7 procent mot
nära 14 procent mellan 1956 och 1957, präglades utvecklingen under 1958
av en successiv förbättring från kvartal till kvartal. I Österrike vidgades
mot slutet av året klyftan gentemot exportnivån 1957 åter; nedgången mellan
de två åren blev 4,5 procent.
En viss uppfattning om storleken av det produktionsbortfall, som tillbakagången
under 1957—1958 inneburit för industrin inom olika länder
kan man få genom att jämföra industriproduktionen månad för månad med
tidigare högsta kvartalsgenomsnitt och summera avvikelserna (tabell 4).
Sätter man detta kumulerade underskott i relation till den maximala produktionsnivån
under perioden får man ett tidsmässigt uttryck för underutnyttjandet
(kolumn 5 och 6). Denna mycket schematiska beräkning visar
alltså hur mycket man förlorat genom att en redan uppnådd produktionsnivå
ej kunnat hållas men tar inte hänsyn till att produktionen i själva
verket kanske kunnat bli ännu högre på grund av i utgångsläget outnyttjad
eller under perioden ytterligare utbyggd kapacitet.
Av tabellen framgår att för de båda åren sammanlagt »förlusten» för Förenta
staterna och Belgien uppgår till något mer än en månadsproduktion.
»Förlusten» i Danmark, Norge och Nederländerna motsvarar drygt en halv
månads produktion. För övriga länder är bortfallet ringa (möjligtvis med
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
23
Tabell ''III: 4. Produktionsbortfall inom industrin i olika länder
Index: 1953 = 100
Land
Produktions-
Kumulerat underutnyttjande
maximum
1957
1958
2 + 3
Månader
4/1
Arbets-
dagar
i
2
3
4
5
6
Förenta staterna................
109 4-56
125 1—57
27
33
in
117
138
150
1,27
1,20
32
30
118 1—57
39
30
69
0,58
15
f 127 4-56
1 15
57
72
0,56
14
\128 2—57
129 1—57
39
33
72
0,56
14
1116 4—55
(117 3—57
156 1—58
l 9
33
42
0,36
9
1
30
30
0,19
5
121 1—58
—
18
18
0,15
4
1147 2—57
(151 1—58
139 1—58
\ 3
3
6
0,04
1
1
3
3
0,02
1/2
Anm. I kolumn 1 har även ifrågavarande kvartal angetts.
I kolumn 6 har räknats med att månaden innehåller 25 arbetsdagar.
undantag för Storbritannien, där underskottet beräknats till 9 arbetsdagars
produktion). Det kumulerade underskottet är enligt tabellen klart koncentrerat
till 1958. Endast Danmark och Nederländerna uppvisar en (obetydlig)
övervikt för 1957.
För Västtyskland ger emellertid de uppgifter, som finns att tillgå om kapacitetsutny
tf jandet en annan bild. Från mitten av 1957 till samma tid i
fjol sjönk sålunda kapacitetsutnyttjandet med 8—10 procent varefter en
svag förbättring inträdde. I detta land kan ju också ökningen av kapaciteten
under senare år beräknas ha varit relativt hög. De nederländska siffrorna
tyder på en nedgång i kapacitetsutnyttjandet på 8 procent från första
till fjärde kvartalet 1957, som sedan låg kvar på denna nivå till och med
tredje kvartalet 1958 (senare uppgifter saknas). Enligt en engelsk bedömning
(gjord vid det senaste årsskiftet) skulle produktionen i de metallbearbetande
industrierna behöva ökas med bortåt 20 procent för att man där
skulle komma upp till en normal utnyttjandegrad.
A ktuella utvecklingstendenser
Som framgått av föregående avsnitt har investeringsverksamheten (inklusive
lagren) tillsammans med exportutvecklingen utgjort huvudelementet i
den västeuropeiska stagnationen. Föreliggande prognoser och indikatorer för
investeringarna tyder på en begränsad uppgång under 1959. Tendenserna
är dock oenhetliga både när del gäller olika investeringssektorer och olika
länder. De fasta företagsinvesteringarna hämmas liksom i Förenta staterna
på flera områden av en föreliggande överkapacitet hos de existerande produktionsanläggningarna
(se föregående avsnitt). I Storbritannien sjönk
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
värdet av industriinvesteringarna med 6 procent under fjärde kvartalet
jämfört med samma period 1957. Att döma av enkäter om utvecklingen under
1959 väntas denna nedgång fortsätta och förstärkas. I denna riktning
pekar också orderna för nya industribyggnader som under förra året var 13
procent mindre än 1957; motsvarande jämförelse för fjärde kvartalet anger
en nedgång med 24 procent. Även för maskiner och annan utrustning räknar
man med en nedgång; orderstocken för hemmamarknaden var för verktygsmaskinerna
omkring en tredjedel lägre vid slutet av 1958 än vid motsvarande
tidpunkt ett år tidigare trots en samtidig minskning i leveranserna. Upphävandet
av regleringen av företagens kapitalanskaffning i början av januari
syns dock kunna verka i investeringsökande riktning; näringslivets upplåning
har stigit kraftigt sedan dess. Vidare har avskrivningsreglerna för
nyinvesteringar gjorts förmånligare. Industrins uppskattade totala investeringsnedskärning
beräknas under alla omständigheter bli i det närmaste
kompenserad av en fortsatt uppgång inom tjänste- och distributionsområdet,
som står mera direkt i samband med den jämförelsevis stabila privata konsumtionen
än andra sektorer.
För de franska och västtyska företagsinvesteringarna präglas läget av en
starkare optimism än i Storbritannien, vilket är naturligt med hänsyn till
produktionsutvecklingen under de senaste åren. En allmän avsaktning väntas
dock äga rum. I Frankrike torde ökningen av företagens totala investeringsvolym
komma att ligga något under den sexprocentiga stegring som
ägde rum 1957—1958. I Västtyskland har förmärkts tecken på en förnyad
uppgång för näringslivets byggnadsinvesteringar, som till skillnad från den
övriga byggnadsverksamheten, varit tämligen opåverkade av det lätta läget
på kapitalmarknaden under större delen av 1958. Maskinorderna, som sjönk
vid mitten av 1958, har åter stigit mot slutet av året; orderingången från
hemmamarknaden var sålunda 4 procent större under fjärde kvartalet 1958
än under samma period 1957. Enligt den norska nationalbudgeten väntas
maskininvesteringarnas volym öka med omkring 6 procent från 1958 till
1959 medan byggnadsverksamheten exklusive bostäder av allt att döma
minskar något. Omkring 70 miljoner kronor av den totala ökningen av maskininvesteringarna
på 180 miljoner norska kronor beräknas hänföra sig till
importsidan. De nederländska företagsinvesteringarna, vilkas volym sjönk
med 9 procent från 1957 till 1958 beräknas mellan 1958 och 1959 återta ungefär
en procentenhet av denna nedgång medan de danska prognoserna tyder
på en fortsatt investeringsökning. I Finland visar statistiken över beviljade
bySgnadstillstånd på en viss ökning av näringslivets byggnadsverksamhet
under 1959; industrins investeringsbenägenhet syns dock vara relativt låg.
Bostadsbyggandet, som i högre grad än andra fasta investeringar är känsligt
för ändringar i den ekonomiska politiken och som i ett flertal länder släpat
efter i förhållande till efterfrågan, har framträtt som ett av de viktigaste
expansiva elementen i den västeuropeiska konjunkturbilden. Olika former
av offentligt stöd samt räntesänkningar och förbättrad kredittillgång har
stimulerat till en ganska allmän aktivitetshöjning mot slutet av 1958. I Västyskland
väntar man att bostadsproduktionen efter den säsongmässiga ned
-
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
25
gången under de första månaderna i år skall visa en fortsatt expansion. I de
skandinaviska länderna är förhållandet liknande. För Belgien och Nederländerna
noterades en ökning av bostadsbyggandet under senare delen av 1958,
vilken kan väntas fortsätta under innevarande år. I Storbritannien syns
det privata byggandet nu åter tillta men samtidigt är den kommunala bostadsproduktionen
på nedåtgående vad beträffar antalet färdigställda lägenheter;
en tendens till ökad igångsättning har emellertid gjort sig gällande.
Det franska budgetanslaget till bostadsbyggandet har höjts med 25 procent
för innevarande år.
Som ett led i den allmänna omläggningen av den ekonomiska politiken
bar även i övrigt de offentliga investeringsutgifterna ökat i viss utsträckning i
ett antal länder. Ändringen av den offentliga utgiftspolitiken under 1958 syns
dock mera ha gällt konsumtionsområdet än investeringarna. För innevarande
år föreligger däremot en ganska allmän tendens till offentlig investeringsexpansion.
Sitt kanske tydligaste utslag har denna tendens fått i det brittiska
tillkännagivandet om en tioprocentig investeringsökning under 1959/
1960 jämfört med föregående budgetår och i den nederländska prognosen
om en volymstegring på 12 procent från 1958 till 1959.
Även om förändringen i lagerkonjunkturen i Västeuropa inte präglats av
samma häftighet som i Förenta staterna har den haft ett betydande inflytande
både på de europeiska och transoceana ländernas ekonomi. Övergången
från lageruppbyggnad till oförändrad och i många fall minskad lagerhållning
bar varit tydligast på råvaruområdet. En mycket stor del av den volymmässiga
minskningen av Västeuropas import från råvaruländerna kan hänföras
till denna utveckling. Också för de inhemskt producerade basprodukterna
har den ändrade lagerpolitiken givit starka utslag. Särskilt markerad har
minskningen av stållagren varit, framför allt i Västtyskland och Storbritannien.
Medan man i det förstnämnda landet på basis av en förnyad uppgång i
stålorderna räknar med att man nu passerat bottenläget råder stor osäkerhet
om den närmaste framtidens utveckling av stållagren i Stobritannien; någon
mera allmän lagerökning väntas i varje fall inte förrän i tredje kvartalet.
Även i övrigt syns den allmänna tendensen i Västeuropa ha inneburit en lageravveckling
eller i varje fall en lägre takt i lageruppbyggnaden; det stora
undantaget är kollagren som trots en ganska kraftig produktions- och importbegränsning
i det närmaste tredubblats under loppet av 1958. Eftersom lagerhållningarna
även för andra produkter av allt att döma fortfarande anses
vara för stora kan man knappast räkna med någon efterfrågestimulans från
denna faktor under de kommande månaderna. Detta torde dock mindre gälla
för lagren av importerade råvaror, soin efter nedskärningen under loppet av
1958 tycks ha stabiliserats (undantaget härifrån är naturligtvis lagren av
importkol) än för andra varor.
Den produktionsavmattning som följt i spåren på efterfrågedämpningen
inom export- och investeringssektorn (inklusive lagren) bar medfört en
böjning av arbetslösheten i de flesta västeuropeiska länderna. Ett genomgående
drag har emellertid varit att industrin friställt färre arbetare än vad
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
nedgången i industriproduktionen skulle låtit förmoda. Inom stora produktionsområden
har man i stället förkortat arbetstiden samtidigt som produktionen
per sysselsatt sjunkit. Denna tendens innebär emellertid att en ökad
varuefterfrågan inte i första hand behöver leda till någon större minskning
i arbetslösheten ulan kan i stället ta sig uttryck i ett intensivare utnyttjande
av den redan anställda arbetskraften. En sådan utveckling kan komma att
äga rum t. ex. i Västtyskland, som till skillnad från andra länder såväl under
1958 som i början av 1959 haft en lägre arbetslöshet än ett år tidigare.
Antalet korttidsarbetande var här bortåt fyra gånger större vid slutet av förra
året än vid årsskiftet 1957/1958. Även i Storbritannien där man efter en
ganska påtaglig ökning under senare delen av 1958 sett arbetslösheten (i
förhållande till labour force) stabiliseras på 2,8 procent under januari—
februari för att i mars sjunka till 2,5 procent, har ökningen av antalet korttidsanställda
varit påfallande stor under förra året.
Om man således kan tänka sig att ett allmänt produktionsuppsving i
första skedet får endast en mindre verkan på sysselsättningen, torde också
lönehöjningen — både vad beträffar avtalslönerna och löneglidningen — bli
av samma begränsade omfattning 1959 som under 1958. I Danmark och
Tyskland har en arbetstidsförkortning skett med full lönekompensation. Den
danska löneutvecklingen påverkas vidare av att detaljhandelsprisernas höjning
utlöst kompensationstillägg till löntagare och pensionärer medan man
i Norge med hjälp av subventioner sökt förhindra att konsumentprisindex
överskrider den gräns, vid vilken löneförhandlingar skall upptas. I Frankrike
har bl. a. minimilönerna höjts för att delvis kompensera de prishöjningar
som den skärpta ekonomiska politiken medfört. Även i Nederländerna är en
höjning av — det centralt bestämda — löneläget eventuellt att räkna med.
Den fortgående om än avsaktande höjningen av det allmänna löneläget
beräknas ha inneburit en stabilisering eller förbättring av reallönerna, eftersom
konsumtionspriserna samtidigt — framför allt som följd av de lägre
importpriserna — stigit endast i begränsad omfattning. Stabiliteten i de personliga
inkomsterna, till vilken bl. a. en utvidgad arbetslöshetshjälp bidragit,
har utgjort grundvalen för den hävdade konsumtionsefterfrågan. Någon tendensändring
syns härvidlag knappast vara att vänta utom möjligen i Frankrike,
där konsumtionsvolymen kan komma att pressas ned något från 1958
till 1959 genom subventionsbortfallet, taxehöjningarna och övriga åtgärder
i samband med devalveringen vid årsskiftet. I Storbritannien har konsumtionssiffrorna
stigit sedan hösten då avbetalningsregleringen upphävdes.
Räknat i fasta priser var den privata konsumtionen närmare 2 procent större
under fjärde än under tredje kvartalet. De utestående avbetalningsskulderna
steg från oktober förra året till februari i år med inte mindre än 22 procent.
En ytterligare ökning av den privata konsumtionen kan emotses som en
följd av de betydande skattelättnader och låneåterbetalningar som tillkännagivits
i budgeten för 1959/60. I Västtyskland har avsaktningen i konsumtionstillväxten
givit upphov till en diskussion om en allmän prissänkning i
syfte att öka konsumenternas köpkraft. Den nederländska och danska kon
-
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
27
sumtionsbenägenheten syns å andra sidan vara tilltagande; de officiella
kalkylerna för 1959 räknar med en volymökning på 3—5 procent jämfört
med förra året.
Den skisserade utvecklingen av investeringarna och konsumtionen under
den närmaste framtiden borde i och för sig innebära en viss höjning av den
intraeuropeiska handeln. Den statistik som föreligger för de första månaderna
i år ger dock ingen enhetlig bild av läget. Den brittiska exporten har
fortsatt att stiga och låg i januari—februari omkring 2 procent över fjolårsnivån
samtidigt som importen från det övriga OEEC-området (non sterling)
emellertid sjönk med drygt 4 procent. Den franska exportens ställning har
förbättrats påtagligt efter devalveringen strax före årsskiftet, som medförde
att prisläget för viktiga produkter (t. ex. stål) kommit att understiga de
europeiska konkurrenternas. Importfördyringen syns samtidigt mer än väl
ha uppvägt effekten av liberaliseringsåtgärderna — omkring 90 procent av
OEEC-importen är nu frisläppt — och vissa tullsänkningar. För Nederländernas
del visar siffrorna på en ökning av OEEC-handeln (både exporten och
importen) under januari och februari på ca 7 procent jämfört med 1958. Den
tyska utrikeshandeln har också fortsatt att expandera; OEEC-importen var
nära 5 procent större under de två första månaderna i år än under 1958, medan
exportökningen var drygt 3 procent.
För vissa av de för Sveriges export viktigaste länderna föreligger prognoser
för den totala importens förändring från 1958 till 1959. I Danmark och Nederländerna
räknar man med en volymökning för varuimporten på 10—15
respektive 9 procent medan motsvarande norska siffra (inklusive fartyg)
uppskattas till 4—5 procent. I de två förstnämnda länderna torde en inte
oväsentlig del av importökningen avse en lagerpåfyllning. Också i Storbritannien
förutses en importökning, bl. a. som följd av de vidtagna konsumtionsstimulerande
åtgärderna.
Resultatet av de tull- och importkvotändringar som hittills vidtagits inom
sexstatssamarbetet har endast i mycket begränsad utsträckning kommit
utanförstående länder till del och den princip om nondiskriminering på vilken
det västeuropeiska samarbetet efter kriget varit grundad, upprätthålles
sålunda inte längre. Även om de direkta verkningarna på omfattningen av
handelsutbytet hittills torde ha varit små, har de psykologiska konsekvenserna
av den etablerade diskrimineringen varit betydande. Så länge ansträngningarna
att nå en tillfredsställande långsiktig uppgörelse med sexstatsgruppen
ej krönts med framgång, inger hotet om en varaktig ekonomisk
splittring i Europa allvarliga farhågor för framtiden.
28
Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
IV. Utrikeshandeln
1. Bytesbalansen
Liksom i den preliminära nationalbudgeten beräknas nu för 1959 exportvolymen
förbli oförändrad och importvolymen öka med 2 procent. Detta
innebär emellertid i realiteten en upprevidering av den absoluta nivån
eftersom det faktiska utfallet 1958 av såväl export- som importvolymen blivit
större än vad som tidigare beräknats. Som framgår av kapitel II så är
omkring 3 procent av såväl import- som exportvolymen 1958 att hänföra
till den forcerade tullbehandlingen vid årsskiftet. Med hänsyn härtill skulle
kalkylen för 1959 innebära en ökning från 1958 till 1959 med 3 procent
för exportvolymen och 5 procent för importvolymen.
Exportvärdet uppgick till 10 807 miljoner kronor 1958, vilket är 2 procent
mindre än 1957. Importvärdet uppgick till 12 242 miljoner kronor,
vilket representerar en värdemässig minskning med nära 3 procent. Handelsbalansen
förbättrades med 70 miljoner kronor 1958 jämfört med 1957
och resulterade i ett underskott om 1 435 miljoner kronor. Beräkningarna
för 1959 antyder ett väsentligt ökat underskott till 1 800 miljoner kronor.
Bland större förändringar jämfört med tidigare beräkningar må för 1959
på exportsidan nämnas ett lägre värde för skogsindustriprodukter och järnmalm,
i båda fallen huvudsakligen beroende på en lägre genomsnittlig prisnivå.
1 En uppjustering i exportvärdet har däremot gjorts för vissa sektorer
av verkstadsområdet. På importsidan noteras nu ett högre beräknat värde
för maskiner och instrument, handelsfärdigt järn och stål samt bränsle.
Även för vissa andra varugrupper har smärre uppjusteringar gjorts.
Genomsnittspriserna för exporten låg 1958 2 procent lägre än 1957 och
för importen knappt 5 procent lägre. Terms of trade har alltså under det
gångna året förbättrats med mellan 2 och 3 procent. Beräkningarna för
1959 ger vid handen ett med 2 procent försämrat bytesförhållande. Genomsnittligt
beräknas exportprisnivån minska med 4 procent och importprisnivån
med 2 procent. (Tabell 1.)
Vad utbytet av tjänster angår förutsättes någon förbättring av sjöfartens
intäktsnetto framför allt beroende på en ökning av handelsflottans
storlek. Nedgången i sjöfartsnettot från 1957 till 1958 med 155 miljoner kronor
får tillskrivas den låga fraktnivån under året. Nettot för övriga löpande
betalningar uppskattas för 1958 till — 50 miljoner kronor och då för närvarande
ingenting pekar på några större förändringar under 1959 har i ta
1
Här och i den efterföljande behandlingen av de olika varuområdena behandlas inte inverkan
av forceringen i tullstatistiken, då denna är svår att uppskatta annat än för exporten och
importen totalt sett.
29
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
Tabell IV: 1. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisutveckling 1956—1959
Procentuella förändringar från föregående år
1957
1958
1959
prel.
rev.
Export värde ..........................
+ 10
- 2
- 2
- 4
volym..........................
+ 9
■- 1
0
0
pris............................
+ 1
- 2
- 2
— 4
Import värde ..........................
+ 10
- 3
0
0
volym..........................
+ 7
+ 2
+ 2
+ 2
pris............................
+ 3
- 5
- 2
- 2
Exportpriser
2
+ 3
0
- 2
Importpriser
1 Genom att siffrorna avrundats brister de skenbart i överensstämmelse.
bell 2 upptagits ett i förhållande till 1958 oförändrat belopp. Underskottet i
bytesbalansen 1959 skulle därför jämfört med föregående år uppvisa en försämring
på mer än 300 miljoner kronor.
Nettot av kapitaltransaktionerna har för 1959 beräknats till ■— 65 miljoner
kronor mot —11 miljoner kronor under 1958. Detta valutautflöde
motsvaras av det belopp som Sverige under 1959 ska inbetala till IMF enligt
det förslag om ökning av Sveriges kvot i fonden vilket har framlagts för
riksdagen.
2. Valutareserven
Den totala valutareserven har från utgången av 1952 till utgången av
1958 ökat med 31 procent, medan årsvärdet av importen under samma tid
Tabell IV: 2. Bytesbalansen 1957—1959
Miljoner kronor
1957
1958
1959
prognos
Export av varor, fob................................
11062
10 807
10 400
Import av varor, eif................................
12 567
12 242
12 200
Handelsbalansens saldo
- 1505
- 1435
- 1800
Sjöfartsnetto ........................................
+ 1405
+ 1250
+ 1300
Övriga tjänster m. m. netto..........................
- 30
- 50
— 50
Bytesbalansens saldo
- 130
- 2,3.5
- 530
Kända kapitaltransaktioner..........................
- 33
- 11
- 65
Valutareservens teoretiska förändring ................
- 163
- 246
— 615
Förskjutningspost...................................
+ 236
+ 399
Valutareservens faktiska förändring
+ 73
+ 153
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
ökat med drygt 36 procent. Förändringarna i valutareservens »varaktighet»
i importmånader framgår av nedanstående tablå:
1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958
1,5 3,3 2,3 2,8 3,1 3,9 3,3 3,0 2,9 2,7 2,9
En förändring av valutareserven på 1 000 miljoner kronor under 1959 motsvaras
av cirka en importmånad. Den beräknade avtappningen under 1958
på 246 miljoner kronor utbyttes mot ett valutainflöde på 153 miljoner kronor
och följaktligen uppgick den s. k. förskjutningsposten till 399 miljoner
kronor. År 1956 var den 454 och 1957 var den 236 miljoner kronor. Teoretiskt
borde enligt beräkningen i tabell 2 valutareserven minska med 615
miljoner kronor under 1959. Med hänsyn till att kunskapen om förskjutningsposten
är begränsad kan någon säker prognos över tendensen för innevarande
år inte göras. Men om reserven antas försämras med nämnda belopp,
skulle det betyda att dess värde i importmånader sjönk tillbaka till
1950 års nivå. Om å andra sidan förskjutningsposten för 1959 blev av samma
storleksordning, som den varit de senaste åren, skulle valutareserven
minska med endast omkring ett par hundra miljoner kronor.
Den svenska valutareserven har under efterkrigstiden visat en anmärkningsvärd
regelbundenhet i säsongvariationerna. Varje år har den nått högsta
värdet vid december eller januari månads utgång varpå en snabb avtappning
följt. Det lägsta värdet under året noteras i allmänhet i april men någon
gång har avtappningen fortsatt ytterligare en månad. Den återhämtning
som därefter inträtt har dock ofta beskrivit ett mindre regelbundet
förlopp. Frånsett åren 1949 och 1951 då landets valutareserv fördubblades
vid de kraftiga återhämtningarna under dessa års senare del, så har dylika
säsongvariationer rört sig inom årsintervall av storleksordningen 300—600
miljoner kronor. Därvid har ett års maximivärde nästan genomgående varit
högre än det föregående årets, och den totala valutareserven har vuxit från
0,6 miljard kronor vid slutet av 1948 till 2,3 år 1951 och till 3,0 år 1958.
Affärsbankerna uppnår oftast det största värdet på valutareserven i
januari eller februari, medan riksbanken speciellt under senare år uppnått
maximivärdet redan i november eller december. Däremot registreras
de minsta värdena samtidigt (april eller maj). Före 1955 var inte en dylik
skillnad så påtaglig. Affärsbankerna var då netto räknat valutaskuldsatta
och förändringarna i landets totala valutareserv var likformiga med förändringarna
i riksbankens. De sista fyra åren har emellertid affärsbankernas
andel av valutareserven varit tilltagande och uppgår nu till omkring 20
procent (ca 600 milj. kr.) därav. Samtidigt tycks den trendmässiga ökningen
i riksbankens valutainnehav ha stannat vid omkring 2 400 miljoner kronor,
kring vilket värde säsongsvängningarna uppgår till ca 300 miljoner
kronor. Affärsbankernas valutareserv kännetecknas av ökande variationer
och differensen under ett år mellan högsta och lägsta belopp uppgår numera
till omkring 350 miljoner kronor. Därmed har förändringarna i affärsbankernas
valutareserv kommit att avspegla förändringarna i den totala
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
31
Tabell IV: 3. Guld- och valutareserven december 1956—mars 1959
Miljoner kronor
31/12
31/12
31/3
31/12
31/3
1956
1957
1958
1958
1959
1.
Riksbankens valutareserv
Guld ..............................
1376
1134
1052
1053
1058
Konvertibla valutor................
1084
1229
1238
1404
1419
Övriga valutor ....................
- 12
- 3
- 35
- 12
—
Summa
2 448
2 360
2 254
2 445
2 477
2.
Affärsbankernas valutabehållning . ..
317
478
403
546
602
Summa totalt
2 765
2 838
2 657
2 991
3 079
reserven. Denna strukturella förändring torde ha sin orsak i ändrat beteende
från affärsbankernas sida. På grund av det svenska exportöverskottet
under hösten är pundvalutan billig och samtidigt är affärsbankernas likviditet
god. Inför vårens importöverskott och fördyring av pundet behåller
därför affärsbankerna influten valuta i stället för att som tidigare sälja den
till riksbanken.
På grund av omläggningen i handelsstatistiken vid årsskiftet 1958/59
påverkades handelssiffrorna positivt för december men negativt för januari
och möjligen även för februari. Jämför man nu, för att i någon män eliminera
effekten av denna felkälla, december 1958—februari 1959 med samma
period i fjol, finner man att importöverskottet för den sista 3-månadersperioden
var blott 346 miljoner kronor mot 601 miljoner kronor föregående år.
Exporten steg nämligen med 9 procent medan importvärdet sjönk med 1
procent. Uppgången i exporten beror emellertid huvudsakligast på två spesiella
faktorer, dels den gynsamma issituationen för skeppningarna av
skogsindustriprodukter, dels en tillfällig uppgång i fartygsexporten. De klimatiska
förhållandena påverkar inte i samma grad importen, men med tanke
på det samtidiga importprisfallet torde en volymmässig importstegring ha
skett. Någon tendens till ändrad exportkonjunktur döljer sig således knappast
bakom förbättringen av handelsbalansen under denna period. Men den
säsongmässiga avtappningen av valutareserven på våren, som under senare
år börjat redan i februari, tycks dock i år vara framskjuten ytterligare någon
månad. (Tabell 3.) 3
3. Handeln med olika länderområden
Den svenska handelsbalansen visade 1958 ett starkt minskat underskott
på dollarområdet samtidigt som underskottet på EMA-området — länder
anslutna till europeiska monetära avtalet som fr. o. m. 1959 ersatt EPU,
den europeiska betalningsunionen — ökade kraftigt. Utvecklingen var sålunda
vad beträffar dollarområdet den motsatta mot 1957, medan för EMAområdet
den tidigare tendensen till ökat underskott bar intensifierats un
-
32 Kungl. Mnj:ts proposition nr 150 år 1959
Tabell TV: 4. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder 1937—1958
Miljoner kronor
Import
Export
Handelsbalans
1957
1958
1957
1958
1957
1958
EMA-länder ..................
9 031
9 024
8 487
7 994
544
—
1030
Dollarländer..................
2 260
1922
932
1229
—
1328
—
693
Övriga länder ................
1276
1296
1643
1584
+
367
+
288
Totalt
12 567
12 242
11062
10 807
—
1505
1435
Storbritannien................
1741
1718
1980
1766
+
239
+
48
Västtyskland.................
2 769
2 855
1569
1537
—
1200
L 318
Frankrike, Saar ..............
387
450
572
478
+
185
+
28
Danmark ....................
520
491
587
640
+
67
+
149
Norge........................
463
406
1090
1135
+
627
+
729
Nederländerna................
849
928
671
527
—
178
—
401
Förenta staterna..............
1608
1296
529
629
—
1079
—
667
Anm. Importen av flytande bränslen har fördelats efter inköpsland. — Till EMA-länder har
förts OEEC-länder, sterlingområdet utom OEEC samt Indonesien.
der 1958. Mot bakgrund av den återgång till regionalt sett mera normala
leveransförhållanden för bränslen, som inträffat under 1958, ter sig detta
som en naturlig utveckling. Den väsentliga orsaken till försämringen i handelsbalansen
på EMA-området var dock inte nämnda förhållande eftersom
importen i realiteten visade en minskning. Avgörande var att exporten visade
en än större nedgång. (Tabell 4.)
Med undantag av Danmark och Norge var exporten till samtliga västeuropeiska
länder mindre 1958 än 1957. Speciellt markant var exportnedgången
till Storbritannien, Nederländerna och Frankrike.
På den brittiska marknaden är det framför allt skogsprodukterna, i första
hand trävarorna, som rönt minskad efterfrågan. Likaså gick exporten av
järnmalm tillbaka medan exporten av fläsk ökade. Även på den nederländska
marknaden drabbades i första hand vår export av skogsprodukter av försämrade
avsättningsmöjligheter. Exportminskningen hänförde sig emellertid
även till de flesta andra varugrupperna varvid särskilt spannmål samt bilar
må nämnas. Vad Frankrike beträffar minskade exporten av skogsprodukter,
maskiner och fartyg. Utförseln till Västtyskland gick inte ned i samma utsträckning
som exporten till tidigare nämnda länder. Nedgången hänförde sig
främst till järnmalm, smör och spannmål, i mindre utsträckning även till trävaror
medan utförseln av papper, järn och stål samt maskiner ökade. Den
ökade exporten till Norge föll främst på fartyg och bilar samt i viss mån även
på livsmedel. Exportökningen på Danmark bars i första hand upp av ökad
efterfrågan på maskiner och bilar.
Importminskningen från EMA-länderna avsåg i första hand Belgien, Norge
och de nederländska kolonierna medan importen från Västtyskland och Nederländerna
ökade. Minskningen av importen från Belgien hänförde sig i
första hand till järn- och metallområdet samt till bränslen. Importen från
Norge av bl. a. kopparmalm, svavelkis och nickel gick tillbaka.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
33
Diagram IV: 1. Sveriges export till vissa länder
Förändring i miljoner kronor från 1957 till 1958. 3
Minskning
ökning
Colombia
-------+163.4
USA
_______ _______i + 100.3
Finland
+ 75.1
Danmark
1+5*--
Norge
..............d + 15. H
Soujetunionen
jj + 3i.i
Brasilien
+191
Austr. Statsförb.
gg +18 5
Syctafr. Unionen.
=j +16.5
Venez.uela
+1b0
Jugoslaoiea
=j^ + 12.8
-15.3 m
Indien
- 16.3 gg
ösnyskland
-un ^
Belgien
- 17. b ^==
Chile
- 208
Spanien
- 2H.o j
Japan
- si.a tTTzsr
Västtyskland
- 48.5 \ -=
kina
- 58 9 t— ---ÉE
Argentina
-no t
Frankrike
- 143 8 =" ----
Nederländerna
- 214 0 1 - --- - —- - ------ - -------- ==
Storbritannien
3 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr ISO. Bihang D
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
Den förbättrade balansen på dollarområdet 1958 är att hänföra till Förenta
staterna. Främst berodde detta på en minskad införsel men även på en något
ökad export. Så gott som samtliga varugrupper med undantag av maskiner
visade lägre importvärde 1958 än 1957. Den största importminskningen föll
på bränslen, men även den mindre importen av livsmedel och färdigtextilier
må framhållas. På exportsidan märks framför allt den minskade utförseln
av järnmalm och den starka exportökningen för bilar.
Bakom den från 1957 till 1958 i det närmaste oförändrade handelsbalansen
på Sydamerika döljer sig stora förändringar för de enskilda länderna. Sålunda
gav varuutbytet med Colombia ett stort överskott 1958 jämfört med
ett underskott 1957, bl. a. beroende på det gångna årets jagarleveranser. Huvudsakligen
beroende på de sänkta kaffepriserna förbättrades handelsbalansen
på Brasilien. Däremot försämrades den på Argentina på grund av ökad
import av spannmål och en nedgång i exporten av pappersmassa, järn och
stål samt bilar för vilka importrestriktionerna skärptes under året.
Vad beträffar handeln med Östeuropa kännetecknas den av balans mellan
import och export. Importen av bränslen från Polen och exporten av massa
och livsmedel till Östtyskland minskade.
De olika ländernas handels- och valutapolitik kan i vissa fall förväntas
komma att avsevärt påverka våra exportutsikter. Beträffande den handelspolitiska
aspekten må nämnas att Frankrike i väsentlig utsträckning liberaliserat
sin handel. De fördelar som detta innebär syns dock delvis motverkas
av den samtidigt företagna devalveringen av den franska valutan.
För de ekonomiskt underutvecklade länderna innebar konjunkturomslaget
i Förenta staterna och Västeuropa en kraftig belastning på valutareserverna
på grund av de minskade råvaruköpen till fallande priser. Bland länder som
på tidigt stadium haft valutasvårigheter hör de till EMA anslutna Indien och
Indonesien, som redan 1957 skärpte importrestriktionerna samt Australien
och Nya Zeeland. Importreglerande åtgärder vidtogs under 1958 även i en del
S3fdamerikanska länder. Bland annat infördes importstopp i Argentina. Från
årsskiftet 1959 ersattes detta med en helt fri valutamarknad för alla exportoch
importbetalningar, kombinerad med ett system av importskatter och depositionsavgifter
för importvaror. Denna omläggning bör ses mot bakgrund
av den vid årsskiftet införda konvertibiliteten för EPU-länder. I Peru företogs
under det gångna året generella tullhöjningar, och i Chile höjdes deposilionsavgiften
för importen. Vad gäller Brasilien har det sjunkande kaffepriset
väsentligt försämrat valutaläget, vilket resulterat i upprepade inskränkningar
i valutautbudet. Då överskottssituationen på kaffemarknaden
är en företeelse, som syns komma att kvardröja, torde Brasiliens valutaläge
inte komma att undergå någon förbättring under 1959.
Med undantag av Sovjet undergick de förhållanden, som är av betydelse
för avsättningen av exportvaror på Östeuropa inte någon större förändring
1958, varför exporten 1959, såvitt nu kan bedömas, i det stora hela torde bli
av samma omfattning som 1958. Beträffande Sovjet avser det nyss slutna treårsavtalet
en väsentlig utvidgning av handeln samt en större kontinuitet. Då
Bili. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
35
avtalet i stor utsträckning är baserat på förväntningar om avsättningen av
den ryska oljan i Sverige, medför detta att en viss osäkerhet måste råda beträffande
faktiska utbytet. Avsättningsmöjligheterna på Polen är under 1959
bl. a. beroende på i vilken omfattning leveranser mot betalning i fri valuta
kan komma till stånd.
4. Importutvecklingen för olika varugrupper
Den forisatta importvolymökningen på 2 procent som beräknas inträffa
från 1958 till 1959 hänförs främsl till bränslen, flygplan och handelsfärdigt
järn och stål. I tabell 5 återfinns importvärdet fördelat på varugrupper samt
deras relativa förändringar 1957—1959.
Förbrukningen av fasta bränslen minskade något under 1958, vilket i förening
med en lagernedgång, som främst hänförde sig till förra delen av året,
resulterade i en stark minskning i importen av såväl kol som koks. För flytande
bränslen kom en lagerökning till stånd, som tillsammans med en ökad
förbrukning ledde till en ökad import. Den volymmässigt ungefär oförändrade
totala bränsleimporten 1958 infördes till väsentligt lägre genomsnittspriser
än föregående år, och importvärdet blev därför betydligt mindre 1958
än 1957. Någon lagerförtäring i samma omfattning som 1958 av fasta bränslen
förutses inte för 1959, varför den som något lägre beräknade förbrukningen
förutses komma att behöva täckas genom en viss ökning av importen.
Även för flytande bränslen förutses en ökning i införseln 1959, vilken
delvis kommer att gå till en ökad lagerhållning. Beräkningarna ger vid handen
en på grund av höjda priser på vissa produkter något högre genomsnittlig
prisnivå för flytande bränslen och en väsentligt lägre för fasta. Införselvärdet
beräknas bli högre än i fjol.
Under 1958 syns lagren av handelsfärdigt järn och stål ha skurits ned i
samma omfattning som de ökade 1957 varför importen minskade betydligt.
För 1959 förutses importen bli lika stor som 1957. Då den genomsnittliga
prisnivån beräknas bli lägre 1959 väntas importvärdet bli mindre än 1958.
Importen av metaller förutses öka något 1959, men genomsnittspriserna
från 1958 torde åter stiga.
Importen av varaktiga konsumtionsvaror (exkl. bilar) visade under 1958
eu fortsatt uppgång, huvudsakligen beroende på en ökad införsel av televisionsapparater.
Ökningen beräknas fortsätta 1959. Exporten av maskiner
och instrument torde gå tillbaka 1959. Detta verkar även återhållande på
importen av varor ur denna grupp. För 1959 förutses därför en ungefär
oförändrad import av maskiner och instrument.
Importen av bilar och sammansättningsdelar ökade 1958 medan antalet
nyregistreringar minskade. På grund av att en lageruppgång kommit till
stånd och eftersom nyregistreringarna 1959 väntas minska ytterligare beräknas
importen av bilar och sammansättningsdelar bli betydligt lägre 1959.
Vidare förutses eu fortsatt nedgång av fartygsimporten men en betydande
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
Tabell IV: 5. Importen av varor 1957—1959
Miljoner kronor
1957
1958
1959
Procentuell förändring
prognos
1957—1958
1958—1959
Livsmedel m. m.........................
1861
1858
1800
— 0,2
-3,1
Mineraliska och fossila ämnen............
2 615
2 176
2 260
— 16,8
+ 3,9
Kemiska produkter, färger m. m.........
773
774
790
+ 0,1
+ 2,1
Hudar, skinn, pälsverk, kautschuk ......
336
320
320
— 4.8
0
Textilvaror.............................
1227
1159
1145
— 5,5
— 1,2
Oädla metaller och arbeten därav........
1 704
1553
1525
— 8,9
-1,8
Maskiner, transportmedel och instrument.
3180
3 422
3 360
+ 7,6
-1,8
övrigt.................................
871
980
1000
+ 12,5
+ 2,0
Summa
12 567
12 242
12 200
— 2,6
— 0,3
ökning av importen av flygplan. Importen av vapen och ammunition ökade
1958 och beräknas ligga kvar på 1958 års nivå.
Den volymmässigt svaga importökningen för färdigtextilier 1958 uppvägdes
av en något lägre genomsnittlig prisnivå så att importvärdet 1958 var
lika stort som 1957. Inte heller för 1959 väntas någon ökning. Införseln
av ull var större 1958 än 1957 medan förhållandet var det motsatta för de
flesta andra textilråvarorna. Lägre importpriser erbjöds under året för de två
största råvarorna, ull och bomull. För 1959 har inte räknats med några
väsentliga importökningar, och för ull och bomull har förutsetts en nedgång
i den kvantitativa införseln. Under 1958 sjönk ullnoteringarna successivt
fram till oktober månad, och genomsnittliga importpriset beräknas komma
att ligga lägre 1959 än 1958; även importpriset för bomull väntas komma
att ligga något lägre 1959. Importvärdet för textila råvaror och garner beräknas
komma att sjunka ytterligare 1959.
Importvolymen för livsmedel var något större 1958 än 1957, och även för
1959 förutses en viss volymökning. Importvärdet 1958 var lika stort som
1957. För 1959 beräknas prisnivån sjunka något och importvärdet för livsmedel
torde understiga föregående års. 5
5. Exportutvecklingen för olika varugrupper
Skogsindustriprodukternas minskade andel av det totala exportvärdet
från 38 procent 1957 till 34 procent 1958 berodde främst på en nedgång i
trävaru- och massaexporten. Konsumtionen av sågade och hyvlade trävaror
i Västeuropa torde ha minskat från 1957 till 1958 samtidigt som befintliga
lager i köparländerna syns ha gått tillbaka. Den vid början av 1958 beräknade
exportkvantiteten fann bl. a. av denna anledning inte avsättning under
året. Indikatorer för bostadsbyggandet och aktuella uppskattningar av
förbrukningen 1959 visar på en något ökad konsumtion i Västeuropa. Lagersituationen
för skogsprodukter i Västeuropa utgör även ett positivt inslag
i bilden. Som nämnts har lagren minskat, troligen dock i allmänhet
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
37
inte i sådan utsträckning att de är för små för den löpande konsumtionen.
En ytterligare nedskärning får dock bedömas som mindre sannolik inte
minst med tanke på att det sänkta ränteläget i köparländerna förbilligat
lagerhållningen. Exportvärdet väntas emellertid komma att bli inte obetydligt
mindre då beräkningarna för 1959 ger vid handen en avsevärt lägre genomsnittlig
prisnivå. En väsentlig nedgång såväl kvantitetsmässigt som
värdemässigt kunde 1958 noteras i rundvirkesexporlen och en ytterligare
sänkning i exportvärdet torde komma att äga rum även 1959.
Massaexporten har sedan 1956 visat en tillbakagång. Denna har under 1958
främst drabbat den mekaniska massan för vilken produktionsinskränkningar
fått vidtagas medan nedgången 1957 i första hand hänförde sig till den kemiska.
Den huvudsakliga förklaringen till den lägre exporten av mekanisk
massa är det under senare år skärpta läget på tidningspappersmarknaden.
För 1959 förutses en viss återhämtning i exportkvantiteten men till lägre
priser. Exportvärdet 1959 av kemisk massa torde bli av samma storlek som
1958. För tidningspapper räknas med en mindre exportökning men till lägre
priser. Wallboar dexpor ten torde öka i såväl volym som värde.
Leveranserna av järnmalm låg 1958 på en väsentligt lägre nivå än 1957.
Exporten minskade framför allt till Västtyskland och Storbritannien. Exportpriserna
låg på en obetydligt lägre nivå 1958 än 1957. För 1959 kan en
ytterligare minskning av leveranserna förutses och till lägre genomsnittspriser
än 1958.
Trots det pressade marknadsläget 1958 kom exportvolymen av handelsfärdigt
järn och stål att bli något större än 1957. För 1959 beräknas något större
utförsel till lägre genomsnittspriser.
Den avsevärda ökningstakten under senare år i exporten av maskiner
och instrument till trots syns den svenska importandelen på viktigare
marknader såsom De sex och Storbritannien ha minskat något. Exportvärdet
för 1958 blev något större än föregående år, ty efter de tre första kvartalens
successiva avmattning i exportvärdet blev årsnivån ändå hög, på grund
av december månads höga exportsiffra. Exportvärdet för varaktiga konsumtionsvaror
(exkl. bilar) ökade något även under 1958, varför minskningen
hänförde sig till varor av investeringskaraktär. Inom sistnämnda grupp har
dock utvecklingen varit splittrad om man ser till varornas olika användningsområden.
Nedgången hänförde sig så gott som uteslutande till maskiner
för byggnads- och anläggningsverksamhet medan andra investeringsmaskiner
levererades i större utsträckning än 1957. Mot bakgrund av det
rådande konjunkturläget i Västeuropa och speciellt i fråga om investeringskon
junkluren syns avsättningsmöjligheterna med undantag för ett par
länder komma att bli sämre 1959 än 1958. En avsevärd del av maskinexporten
riktar sig dock till utomeuropeiska marknader, och ehuru man på vissa
håll torde kunna räkna med en ökad avsättning, har andra områden på
grund av valutaskäl svårigheter att tillgodose sina importbehov i önskvärd
omfattning. De försämrade avsättningsmöjligheterna avtecknade sig bl. a.
i en inte oväsentlig nedgång i orderstockarna och minskad orderingång un
-
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Tabell IV: 6. Exporten av varor 1957—1959
Miljoner kronor
1957
1958
1959
Procentuell förändring
prognos
1957—1958
1958—1959
Livsmedel m. m.........................
520
486
370
— 6,5
— 23,9
Trävaror................................
1343
1059
980
— 21,1
- 7,5
Massa, papper etc.......................
2 828
2 666
2 620
- 5,7
— 1,7
Järnmalm, järn och stål m. m...........
2 536
2 395
2195
— 5,6
— 8,4
Maskiner, transportmedel och instrument.
2 887
3159
3135
+ 9,4
— 0,8
Övrigt.................................
948
1042
1100
+ 9,9
+ 5,6
Summa
11 062
10 807
10 400
— 2,3
— 3,8
därav: skogsindustriprodukter..........
4171
3 725
3 600
— 10,7
— 3,4
verkstadsprodukter1 ............
3 514
3 814
3 810
+ 8,5
- 0,1
1 Ur grupp XV: stat. nr 1346—1362, 1396, 1399, 1400, 1403—1404:1, 1433—1554, 1556—
1570: 3, 1626—1663: 2 samt grupperna XVI—XIX.
der 1958. Exporten av fartyg ökade avsevärt under 1958. En viss ökning
kan emotses även under 1959. Bilexporten ökade kraftigt även under 1958.
Förenta staterna är nu den avgjort största enskilda marknaden och var
också den mest expansiva under det gångna året. Ehuru ej av samma omfattning
som 1958 torde en viss ökning kunna förutses även under 1959
framför allt på Förenta staterna. För hela gruppen maskiner, transportmedel
och instrument räknas med praktiskt taget oförändrad export såväl
värde- som volymmässigt.
Exportvärdet för livsmedelsgruppen minskade 1958 jämfört med 1957.
Detta innebar emellertid en väsentlig volymmässig ökning eftersom den
genomsnittliga prisnivån låg betydligt lägre än föregående år. Smöröverskottet
på världsmarknaden resulterade i en stark nedgång i exportkvantiteten
för denna vara. Samtidigt reducerades exportpriserna och exportvärdet
blev mindre än hälften mot 1957. Det relativt ogynnsamma skördeutfallet
för brödsäd under 1957 återspeglades 1958 i en betydande nedgång i
exporten av råg och vete. 1957 års normala rapsskörd gav däremot utrymme
för en exportökning. Vidare må nämnas en väsentlig uppgång i exporten av
fläsk och även av korn. Beräkningarna pekar på en ytterligare sänkning av
exportvärdet för 1959. Därvid förutses smörexporten komma att ligga på en
låg nivå; vidare torde den dåliga rapsskörden under 1958 komma att föra
med sig en exportminskning. Härjämte väntas en reducering av exporten av
fläsk.
Exportens sammansättning och utveckling 1957—1959 framgår av tabell
6. 6
6. Förändringar i Sveriges andel av världsexporten av vissa varor
Avmattningen av den svenska exporten kan ses som resultatet av en samverkan
av två olika krafter. Den ena är utvecklingen i den totala efterfrå
-
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
39
gan på sådana varm- som Sverige exporterar — och denna har närmare belysts
i föregående avsnitt — medan den andra är förändringarna i importandelen
i avsättningsländerna för den svenska exporten. Dessa förändringar i
importandelen, som i viss mån ger ett uttryck för utvecklingen av konkurrensläget
skall i detta avsnitt, så långt möjliggöres genom nu tillgänglig statistik,
belysas med statistik över utvecklingen inom några varugrupper, tillsammans
omfattande ca 60 procent av den svenska exporten i värde räknat.
Det kan emellertid vara av intresse att inledningsvis först ge en allmän
bild över utvecklingen av den svenska exporten av vissa industriprodukter
ställd i relation till motsvarande utveckling för ett antal av de största industriländerna
utom östblocket. Av tabell 7 framgår Sveriges och 10 andra
industriländers andel av den totala exporten från dessa länder av hel- och
halvfabrikat till världen som helhet under åren 1955—1958.
Uppgifterna i tabellen visar att den svenska andelen varit stigande under
dessa år. Vidare finner man att andelen för Västtyskland samtidigt ökat
kraftigt medan andelarna för bl. a. Storbritannien och Förenta staterna gått
tillbaka. Dessa förändringar kan dock vara resultatet även av andra faktorer
är förändringar i konkurrensläget: Efterfrågan kan ha utvecklats olika
för skilda varor och varugrupper och i skilda avsättningsområden —■ exempelvis
OEEC-länderna jämfört med råvaruländerna — och dessa olikheter
kan ha varit av sådan art och omfattning att de drabbat de skilda export
-
Tabell IV: 7. 11 industriländers andel av den sammanlagda exporten från dessa länder av hcloch
halvfabrikat till världen som helhet 1955—1958 samt juli—december 1957 och 1958
Procenttal
Exportländer
1955
1956
1957
1958
Juli—dece
1957
mber
1958
Storbritannien............
19,7
19,1
18,1
18,0
17,8
17,8
Västtyskland.............
15.4
16,4
17,5
18,6
18,4
19,4
Belgien-Luxemburg........
6,5
6,7
6,0
5,9
5,8
5,8
Frankrike ................
9,3
7,8
8,0
8,5
7,6
8,6
Italien....................
3,4
3,6
3,8
4,1
4,0
4,2
Nederländerna............
3,8
3,5
3,5
3,9
3,7
4,0
Sverige ..................
2,7
2,8
2,9
3,0
2,9
3,1
Schweiz..................
3,5
3,5
3,4
3,4
3,5
3,5
Förenta staterna..........
24,5
25,2
25,4
23,2
24,6
22,1
Ganada ..................
6,1
5,8
5,5
5,4
5,5
5,4
Japan ....................
5,1
5,7
5,9
6,0
6,4
6,1
Summa
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
Anm. Tabellen bygger på uppgifter och beräkningar av exporten — värderad i dollar — av
sådana varor, som hänförs till huvudavdelningarna 5—8 av Standard International Trade
Classification (SITC). (Av den totala svenska exportens värde 1957 bestod 57 procent av sådana
varor.) De varor som inte ingår i nämnda kategori är i huvudsak råvaror samt i övrigt
alla livsmedelsvaror, drycker, tobak och bränslen. Bland råvaror räknas därvid bl. a. sågade
och hyvlade trävaror, massa och malm.
För 1957 beräknas värdet för de i tabellen medtagna ländernas export av ifrågavarande
produkter ha utgjort 88 procent av värdet för den totala exporten av dessa produkter från
länderna utom östblocket och Kina.
Källa: Board of Trade Journal, 27 March 1959.
40
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
Tabell IV: 8. Andelar av importen från samtliga länder till vissa europeiska områden
för exporten av sågade och hyvlade barrträvaror från Sverige och från andra
viktigare exportområden
Procenttal
Från
Sverige
Övriga Europa Sovjetunionen Canada
Perioden januari—september
Till \
1956
1957
1958
1956
1957
1958
1956
1957
1958
1956
1957
1958
1. Storbritannien........
31
34
27
33
31
31
14
18
17
19
14
21
2. Storbritannien, Väst-
tyskland, Nederländer-
na, Belgien, Danmark
34
35
30
41
40
40
12
14
14
10
7
11
3. Hela Europa ........
29
28
23
51
51
54
10
12
8
6
Anm. Uppgifterna gäller importen mätt i standards och avser följande nummer i SITC:
243—02, Lumber, sawn, planed, grooved, tongued, etc. —• conifer, samt 632—Öl, Boxes, cases,
crates and parts thereof.
Källa: UN och FAO, Timber Bulletin for Europé.
länderna olika. Detta gör att mer bestämda slutsatser rörande konkurrenslägets
utveckling inte kan dras av tabellen.
I det följande skall utvecklingen i importandelarna för följande större
varugrupper behandlas: (1) sågade och hyvlade barrträvaror, (2) papper
och papp, (3) massa, (4) verkstadsprodukter utom fartyg och (5) handelsfärdigt
järn och stål. Dessa varugruppers procentuella andel av den totala
svenska exporten 1958 uppgick till respektive 8, 9, 14, 24 och 5 procent.
Främst till följd av begränsningen i föreliggande statistik behandlas härvid
importandelarna endast i vissa industriländer, till vilka dock en större
del av ifrågavarande svenska export går. Genom att de skilda varugrupperna
behandlas för sig och genom nämnda begränsning i antalet studerade
avsättningsländer kan förekommande förändringar i importandelarna här
i större utsträckning än förändringarna i tabell 7 betraktas som ett uttryck
för konkurrenslägets utveckling. Vid en jämförelse mellan tabell 7 och följande
tabeller i detta avsnitt bör vidare beaktas att bland de varor, på vilka
statistiken i tabell 7 bygger, massa och ifrågavarande barrträvaror ej ingår.
Sistnämnda båda varugrupper behandlas däremot som nämnts i det följande.
Av tabell 8 framgår importandelarnas storlek under perioden januari—
september av åren 1956—1958 för exporten av sågade och hyvlade barrträvaror
mätt i standards från Sverige och från andra viktigare exportområden
till hela Europa, till Storbritannien enbart och till fem av de viktigaste avnämarländerna
för den svenska exporten av dessa trävaror (i det följande
kallade importområde 2).
Uppgifterna i tabellen kan ses mot bakgrund av bl. a. att exporten till
Storbritannien och till samtliga länder i importområde 2 1958 uppgick till
42 respektive 86 procent av den totala svenska trävaruexporten — mätt i
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
41
Tabell IV: 9. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden och
Storbritannien för exporten av papper och papp (exklusive träfiberplattor)
från Sverige, Finland och Canada
Procenttal
\ Från
Sverige
Finland
Canada
\
Perioden januari—juni
Till \
1956
1957
1958
1956
1957
1958
1956
1957
1958
Sexstatsmarknaden............
25
24
24
17
19
21
3
2
2
Storbritannien................
24
22
19
13
15
17
31
33
33
Anm. Tabellen bygger på uppgifter om importen i värde räknat och avser varugrupp 641
i SITC: Paper and Paperboard.
Källa: OEEC Statistical Bulletins, Foreign Trade, Serie IV.
standards. Från 1957 till 1958 minskade den svenska trävaruexporten till
såväl länderna i importområde 2 som till världen som helhet med 22 procent.
Mellan de perioder av dessa båda år, som uppgifterna i tabell 8 hänför
sig till, alltså januari—september, minskade den svenska trävaruexporten
till länderna i importområde 2 ännu mer, nämligen 28 procent. Samtidigt
minskade dessa länders totala trävaruimport med endast 14 procent. Hälften
av nedgången i den svenska trävaruexporten till nämnda länder under
denna tid kan således sägas ha uppstått genom en minskning i den svenska
exportens importandel.
Beträffande utvecklingen från januari—september 1956 till motsvarande
period 1957 framgår det av tabellen att såväl Sverige som »övriga Europa»
behöll sin importandel nästan oförändrad i importområde 2. Samtidigt
ökade Sovjetunionen sin importandel i detta importområde med drygt 2
procentenheter medan Canada minskade sin andel där med 3 procentenheter.
Sistnämnda förskjutningar var till största delen följden av en ökning
respektive en minskning av Sovjetunionens och Canadas export till Storbritannien.
Från januari—september 1957 till motsvarande period 1958 minskade Sveriges
importandel med drygt 5 procentenheter i importområde 2. Denna
minskning berodde i första hand på att importandelen i Storbritannien
sjönk med 7 procentenheter. Nedgången i Sveriges importandel i Storbritannien
motsvarades praktiskt taget helt av en uppgång i Canadas importandel
i Storbritannien. Ökningen i Canadas importandel i Storbritannien
— Canadas export dit ökade med 27 procent till 188 tusen standards — kan
ställas i samband med bl. a. att trampfrakterna i oceanfart sjönk kraftigt
mellan ifrågavarande perioder. Exempelvis sjönk U. K. Ghambcr of Shipping’s
specialindex för träfrakter med i genomsnitt 34 procent från åren
1957 till 1958 som helhet. I detta sammanhang kan också nämnas att Finland
ökade sin importandel i Storbritannien med närmare 3 procentenheter
till 22 enheter mellan ifrågavarande perioder 1957 och 1958. Denna utveckling
i exporten på Storbritannien, vilken således står i skarp kon
-
42
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
Tabell IV: 10. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden och
Storbritannien för exporten av trämassa från Sverige och fyra andra större exportländer
Procenttal
Från
Sexstatsmarknaden
Storbritannien..... * i
Sverige
Finland
Norge
Canada och Förenta
staterna
Perioden januari—juni
1956
1957
1958
1956
1957
1958
1956
1957
1958
1956
1957
1958
44
47
44
16
14
18
10
9
8
12
13
13
36
34
37
19
20
20
19
19
17
20
20
17
Anm. Tabellen bygger på uppgifter om importen i värde räknat och avser varugrupp 251
i SITG: Pulp and Waste Paper.
Källa: OEEC Statistical Bulletins, Foreign Trade, Serie IV.
trast till utvecklingen för den svenska exporten, kan till väsentlig del ha berott
på de möjligheter att sänka priserna som de finska exportörerna torde
ha fått vid devalveringen av den finska marken med 28 procent i september
1957.
Tabell 9 våsar importandelarnas storlek under första hälften av åren
1956—1958 för exporten — i värde räknat — av papper och papp (exklusive
träfiberplattor) från Sverige, Finland och Canada till sexstatsmarknaden och
Storbritannien.
De tre exportländerna i tabellen är de största exportörerna av papper och
papp till sexstatsmarknaden och Storbritannien tillhopa. Dessa båda importområden
tar tillsammans drygt hälften av Sveriges export av papper
och papp. Av exporten 1958 gick sålunda 35 procent till sexstatsmarknaden
och 19 procent till Storbritannien.
Av tabellen framgår att Sverige och Canada har hållit sina importandelar
på sexstatsmarknaden ungefär oförändrade under de tre halvårsperioderna,
medan importandelen för den finländska exporten dit visat en klart stigande
trend. Vidare har importandelen för den svenska exporten till Storbritannien
haft en klart fallande trend, samtidigt som Finlands och — mindre
markerat — Canadas importandelar ökat där. Av det sagda framgår att det
för papp- och pappersexporten — liksom för trävaruexporten — syns ha
varit främst i Storbritannien som de större exportörerna har konkurrerat
om importandelarna. Det ligger vidare nära till hands att associera nedgången
för Sverige och uppgången för Finland och Canada också när det
gäller importandelarna för papp- och pappersexporten med samma faktorer,
som bör ha medverkat till motsvarande förändringar i importandelarna
för trävaruexporten från dessa tre exportländer, alltså devalveringen av den
finska marken i september 1957 och — med tanke på exporten från Canada
— minskningar i oceantrampfrakterna från 1957 till 1958. Ett närmare studium
av olika undergrupper — tidningspapper å ena sidan och övrigt papper
samt papp å andra sidan — syns också ge vid handen att förändringarna
Bill. I): Reviderad nationalbudget för år 1959
43
Tabell TV: 11. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden, Norge,
Förenta staterna, Danmark och Storbritannien för exporten av järn och stål
från Sverige, Frankrike, Västtyskland och Belgien-Luxemburg
Procenttal
\ Från
Sverige
Frankrike
Västtyskland
Belgien-
Luxemburg
\
Till \
1956
1957
1958
1956
1957
1958
1956
1957
1958
1956
1957
1958
Sexstatsmarknaden.....
4,2
3,7
3,5
20,6
18,6
17,6
15,7
20,9
20,2
30,9
26,4
27,4
Norge, Danmark, Förenta
staterna, Storbritannien
5,8
6,5
7,4
15,3
14,6
8,5
12,4
16,9
16,1
23,4
20,1
19,2
Anm. Tabellen bygger på uppgifter om importen i värde räknat och avser varugrupp 681 i
SITC: Iron and Steel. Denna varugrupp omfattar bl. a. hela gruppen handelsfärdigt järn och
stål, varom talas i den i detta kapitel ingående prognosen för utrikeshandeln. I den svenska
exporten 1957 utgjorde sådant handelsfärdigt järn och stål ca 80 procent av varugrupp 681.
Källa: OEEG Statistical Bulletins, Foreign Trade, Serie IV.
i importandelarna inle till större delen berott på ef terf rågeförskjutningar
mellan olika varuslag.
Av tabell 10 framgår importandelarnas storlek under första hälften av
åren 1956—1958 för exporten av massa — i värde räknat — till sexstatsmarknaden
och Storbritannien från Sverige och fyra andra större exportländer.
Av den svenska massaexporten 1958 gick 41 procent till sexstatsmarknaden
och 32 procent till Storbritannien.
Uppgifterna i tabellen tyder inte på någon mer påtaglig förändring i importandelen
för den svenska massaexporten mellan ifrågavarande perioder.
Av tabellen framgår vidare att inte heller för de övriga importländerna har
någon mer markerad trendmässig förändring i importandelarna inträffat
mellan de tre halvårsperioderna vare sig för exporten på sexstatsmarknaden
eller på Storbritannien. En viss ökning för Finland och en viss minskning
för Norge och för Canada och Förenta staterna tillhopa mellan ifrågavarande
perioder 1957 och 1958 kan dock iakttas.
Företagna beräkningar tyder på att från första halvåret 1957 till första
halvåret 1958 har exporten till ifrågavarande avsättningsländer av mekanisk
massa och dissolvingmassa hävdat sig markerat sämre än exporten av
annan kemisk massa än dissolvingmassa. Denna utveckling syns åtminstone
delvis böra ställas samman med nedgången i importandelen för den norska
massaexporten, i vilken den mekaniska massan väger mycket tyngre än för
de övriga exportländerna.
I tabell 11 finns uppgifter om importandelarna under första halvåret
1956—1958 för exporten av järn och stål — i värde räknat — från Sverige,
Frankrike, Västtyskland och Belgien-Luxemburg till sexstatsmarknaden och
lill Norge, Förenta staterna, Danmark och Storbritannien.
Bortsett från Sverige är de i tabellen medtagna enskilda exportländerna
de tre största exportörerna av järn och stål till OEEC-länderna. Till importområdena
i tabellen gick sammanlagt ungefär två tredjedelar av den sven
-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
Tabell IV: 12. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden, Norge,
Förenta staterna, Danmark och Storbritannien för exporten av verkstadsprodukter
exklusive fartyg från Sverige och vissa andra exportområden
Procenttal
Från
Sverige
Förenta
Storbritannien
Sexstats-
staterna
marknaden
Perioden januari—juni
Till ''
1956
1957
1958
1956
1957
1958
1956
1957
1958
1956
1957
1958
Sexstatsmarknaden.....
Norge, Danmark, Förenta
3,3
3,2
2,8
20,6
20,2
20,0
14,0
13,7
13,1
50,9
52,8
52,9
staterna, Storbritannien
7,1
7,1
7,0
11,7
11,7
8,5
17,5
17,7
19,0
39,3
42,1
43,6
Anm. Tabellen bygger på uppgifter om importen i värde räknat och avser följande nummer
i SITC: 699, Manufactures of Metals, 7, Machinery and Transport Equipment utom 735, Ships
and Boats.
Källa: OEEC Statistical Bulletins, Foreign Trade, Serie IV.
ska exporten av järn och stål 1958. Hälften därav gick till sexstatsmarknaden
enbart.
Av tabellen framgår att importandelen för den svenska exporten på sexstatsmarknaden
— kol- och stålunionens länder — haft en minskande trend
från första halvåret 1956 till första halvåret 1958, under det att motsatsen
gällt för exporten till de övriga fyra importländerna. Beträffande de övriga
exportländerna i tabellen har importandelarna genomgående haft en
vikande trend mellan dessa halvårsperioder för Frankrike och BelgienLuxemburg
medan en ökning inträffat för den västtyska exporten.
Tabell 12 visar importandelarnas storlek under första hälften av åren
1956—1958 för exporten —- i värde räknat — av verkstadsprodukter, exklusive
fartyg, till sexstatsmarknaden och till Norge, Förenta staterna, Danmark
och Storbritannien från Sverige och från de viktigaste exportområdena.
Av den svenska exporten av dessa verkstadsprodukter 1958 gick 18 procent
till sexstatsmarknaden, 11 procent till Norge, 10 procent till Förenta
staterna, 7 procent till Danmark och 4 procent till Storbritannien. Uppgifterna
i tabellen tyder på att importandelen för den svenska exporten till
sexstatsmarknaden har minskat mellan ifrågavarande perioder. Importandelarna
för den svenska exporten till de övriga i tabellen upptagna länderna
har däremot genomsnittligt förblivit ungefär oförändrade.
Denna utveckling för den svenska exporten kan jämföras med vissa, i annat
sammanhang gjorda beräkningar1 rörande utvecklingen under den förra
stagnationsperioden i den västeuropeiska kapitalvaruindustrin, som inträffade
1952—1953. Mellan dessa båda år sjönk andelen för den svenska exporten
av verkstadsprodukter — till såväl världen som helhet som till bl. a.
Nordamerika och Västeuropa tagna för sig. Minskningen i dessa andelar
1 Se Meddelanden från Konjunkturinstitutet, hösten 1958 sid. 16 o. f.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
45
blev därvid, relativt sett, avsevärt större för exporten till världen som helhet
än för exporten till de båda sistnämnda områdena.
Beträffande importandelarna för exporten från de övriga länderna och
länderområdena visar uppgifterna i tabellen att andelarna för exporten från
sexstatsmarknaden haft en klart stigande trend genomgående medan en viss
minskning registrerats för Förenta staterna. För exporten från Storbritannien
är utvecklingen mer svårbestämd.
Värdet för den svenska exporten av de verkstadsprodukter som uppgifterna
i tabell 12 avser — alltså bl. a. exklusive fartyg — ökade med ca 4 procent
till 2 570 miljoner kronor från 1957 till 1958. Därvid ökade exportvärdet
för färdiga bilar med 34 procent till 277 miljoner kronor medan exportvärdet
för de övriga varorna i denna grupp ökade med endast drygt 1
procent. Av denna ökning i bilexporten gick en dominerande del till Förenta
staterna.
Som framgår av följande tablå över exporten 1957 och 1958 av personoch
lastbilar i tusental enheter från de sex största exportländerna i världen
syns den svenska exporten ha hävdat sig mycket väl under denna tid.
1957 1958 Förändring 1957—
1958 i procent
Västtyskland............ 584,3 733,1 + 25
Storbritannien .......... 549,6 599,3 + 9
Frankrike .............. 251,9 374,3 + 49
Förenta staterna ........ 373,1 301,7 — 19
Italien.................. 119,1 169,3 + 42
Sverige.................. 24,4 37,1 + 52
Totalt 1 902,4 2 214,8 + 16
Bilexporten från dessa sex länder torde uppgå till ungefär 98 procent
av den totala världsexporten av bilar. Denna export bestod till fyra femtedelar
av personbilar och bussar och till en femtedel av lastbilar. Även den
svenska exporten av lastbilar enbart hävdade sig bättre från 1957 till 1958
än lastbilsexporten från de övriga länderna i genomsnitt. Den svenska lastbilsexporten
ökade nämligen med 2 procent mellan dessa båda år medan
lastbilsexporten från de fem övriga länderna minskade med 6 procent.
Slutligen kan här nämnas att den svenska personbilsexportens importandel
i Förenta staterna syns ha sjunkit från 1957 till 1958. Den totala importen
av personbilar till detta land ökade nämligen med ungefär 80 procent
till ca 375 000 bilar mellan dessa båda år medan importen från Sverige
endast ökade med 65 procent till 19 300 bilar.
46
Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
V. De privata konsumenternas ekonomi
1. De disponibla inkomsterna
a) Löner
Sedan den preliminära nationalbudgeten framlades har på en del områden
ny lönestatistik framkommit, varigenom löneberäkningarna för 1958
kunnat revideras. Revideringen innebär emellertid endast oväsentliga justeringar
i förhållande till den preliminära beräkningen. Beträffande industriarbetare
föreligger numera socialstyrelsens lönestatistik avseende fjolårets
sista kvartal. Enligt denna låg den genomsnittliga timförtjänsten i
november 1958 4,8 procent högre än vid samma tidpunkt föregående år.
Eftersom de avtalsmässiga lönehöjningarna för i fjol beräknas till ca 2 1/2
procent, utgjorde löneglidningen under loppet av 1958 närmare 2 1/2 procent
mot ca 3 procent under 1957 och 3 1/2 procent under 1956. Den successiva
avmattningen på arbetsmarknaden har sålunda kommit till uttryck
i avsaktande löneglidning. Räknat på årsgenomsnitt steg den genomsnittliga
timförtjänsten för industriarbetare med 5 procent från 1957 till 1958.
Samtidigt förkortades den ordinarie arbetstiden för ca 90 procent av industriarbetarna
med en timme per vecka, vilket gör att för dessa stegringen i
år sförtjänsterna blev mindre eller endast 3 procent.
För industritjänstemän registrerades en lönestegring på drygt 5 procent,
varav ca 3 1/2 procent genom de centrala avtalen. För handelsanställda utgjorde
löneökningen 4—5 procent. Lantarbetarna fick sina avtalslöner höjda
med ca 3 1/2 procent, vartill kom ca 2 procent som kompensation för höjda
bostadsavgifter. Löneglidningen på detta område beräknas ha varit obetydlig.
Statstjänstemännens löner ökade med ca 3 procent till följd av höjda
månadslöner och med drygt 1 procent till följd av tjänsteförteckningsändringar
m. in. Om man tar hänsyn till den samtidiga arbetstidsförkortningen
uppstår en ytterligare lönelyftning i relation till arbetstiden med ca 1 /2 procent.
Sammanvägs lönehöjningarna för olika grupper och näringsgrenar, finner
man att den genomsnittliga lönenivån har stigit med ca 4 1/2 procent från
1957 till 1958. På grund av arbetstidsförkortningen blev stegringen i årsförtjänsterna
totalt sett drygt 1 procent lägre. Den totala sysselsättningen
har beräknats varit i stort sett oförändrad mellan 1957 och 1958 och den
sammanlagda effekten av överflyttningar mellan näringsgrenar med olika
löneläge och av förändringar i övertids- och korttidsarbetets omfattning kan
förmodas ha varit endast obetydlig, ökningen av den totala lönesumman
från 1957 till 1958 kan därmed beräknas till omkring 3 1/2 procent eller
till samma tal som erhölls vid de preliminära beräkningarna.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
47
Någon underbyggd bedömning av löneutvecklingen under innevarande år
kunde inte presenteras i den preliminära nationalbudgeten. Eftersom avtalsförhandlingarna
nu i det närmaste har slutförts, kan emellertid inkomstförändringarna
bättre överblickas. Vägledande för hela avtalsrörelsen blev
den i mars träffade centrala överenskommelsen mellan SAF och LO. Enligt
denna uppgörelse angavs för lönehöjningar under 1959 en kostnadsram
motsvarande 2 procent vid arbete på tidlön och 11/2 procent vid ackordsarbete.
Lönejusteringarnas fördelning inom denna kostnadsram lämnades
till parterna inom respektive avtalsområden. De därpå följande förbundsvisa
förhandlingarna på SAF—LO-området har snabbt avslutats och i samtliga
fack har den centrala uppgörelsen kommit att tillämpas. För den största
löntagargruppen — industriarbetarna — kan den genomsnittliga avtalsmässiga
timförtjänsthöjningen för 1959 beräknas till inemot 2 procent. Därvid
har hänsyn tagits till speciella tillägg inom branscher med utpräglad
låglönekaraktär såsom sågverk, tändsticksfabriker, bagerier, konservfabriker,
tobaksfabriker m. in. Även för skogsbruket och för byggnadsarbetarna
beräknas de nya avtalen ha resulterat i en genomsnittlig timlönestegring på
ca 2 procent. $$
Enligt uppgörelsen förband sig SAF och LO att verka för att de för
överenskommelsen vägledande riktlinjerna skulle följas även för andra
grupper än de direkt berörda (avtalsförhandlingarna för sjöfolket och anställda
inom hotell- och restaurangbranschen undantogs dock från detta
åtagande). De avtalsmässiga lönehöjningarna kom också ehuru med vissa
undantag att hålla sig omkring 2 procent även för stora grupper utanför
SAF:s och LO:s gemensamma område. Bland de grupper som fått sina avtalslöner
höjda med mer än 2 procent märks bl. a. handelsanställda som
erhållit en genomsnittlig lönelyftning på drygt 2 1/2 procent. Eftersom någon
reduktion för den samtidiga arbetstidsförkortningen inte äger rum blir
lönehöjningen i relation till arbetstiden drygt 4 1/2 procent.
Industritjänstemännens löner har höjts med ca 2 procent. Statstjänstemännen
fick sina löner höjda med 2 procent, vartill kommer upplyftningen
av vissa tjänster till högre lönegrader. På grund av arbetstidsförkortningen
blir den genomsnittliga lönestegringen per timme räknat ytterligare något
större. Den genomsnittliga avtalsmässiga höjningen av lönenivån för samtliga
löntagare under 1959 kan sålunda beräknas till omkring 2 procent.
Lönestegringarna genom löneglidningen är svårare att förutse. Med hänsyn
till arbetsmarknadsläget bör man dock kunna räkna med alt den avsaktning
i löneglidningstakten som ägt rum de senaste åren kommer att
fortsätta även under innevarande år. Med detta antagande kan den genomsnittliga
lönenivåns stegring till följd av löneglidningen beräknas till ca
1 1/2 procent. Totalt sett skulle den genomsnittliga lönenivån för samtliga
löntagare därmed komma att sliga med omkring .‘i 1/2 procent från 1958 till
1959.''
Den totala lönesumman påverkas också av sysselsättningsläget och arbetstidsförkortningen.
Antalet sysselsatta personer har beräknats komma
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
Tabell V: 1. De privata konsumenternas inkomster och utgifter 1957—1959
1958
Förändring
Miljoner kronor
1957—1958
1958—1959
i löpande priser.
prognos
Inkomster
Löner..............................................
32 200
+ 1100
+ 1000
Enskilda företagares inkomster......................
5 400
0
0
1) Jordbrukare....................................
2 500
— 100
2) Övriga företagare..............................
2 900
+ 100
Kapitalinkomster (netto)............................
500
0
0
Inkomstöverföringar ................................
3 800
+ 500
+ 200
Utbetalda försäkringsbelopp ........................
1700
+ 100
+ 100
Ofördelad restpost av inkomster ....................
2 900
+ 200
+ 200
Summa
46 500
+ 1900
+ 1500
Utgifter
Direkta skatter och avgifter ........................
9 600
+ 450
+ 500
Försäkringspremier..................................
1800
0
0
Konsumtion........................................
33 300
+ 1900
+ 1000
Sparande (exkl. försäkringssparande) ................
1800
— 450
0
Summa
46 500
+ 1900
+ 1500
Källa för 1957—1958: Konjunkturinstitutets nationalräkenskaper.
att öka något 1958—1959 om man ser till årsgenomsnitten. Genom arbetstidsförkortningen
reduceras emellertid årsförtjänsterna för de berörda grupperna,
främst industriarbetarna, med 2 procent och den totala lönesumman
med drygt 1 procent. Den totala lönesummans ökning från 1958 till 1959
kan således beräknas till ca 3 procent, ett procenttal som ligger mellan de
två alternativ som kom till användning i den preliminära nationalbudgeten.
b) Övriga inkomster
Ännu föreligger endast osäkra uppgifter rörande utveckligen av andra inkomster
än löner under 1958. För jordbrukarnas inkomster beräknas en
minskning med ca 3 procent ha inträtt från 1957 till 1958. Övriga företagares
inkomster syns däremot ha ökat med ca 2 procent, medan kapitalinkomsterna
under samma period förblev oförändrade. Något nytt material har
ej framkommit som föranleder en justering av den preliminära nationalbudgetens
prognos för utvecklingen från 1958 till 1959 — praktiskt taget oförändrade
jordbrukar- och kapitalinkomster samt en något lägre ökning än
1957—1958 i övriga företagares inkomster.
Inkomstöverföringarna från det offentliga till hushållen ökade under 1958
med ca 500 miljoner kronor. Därav svarade folkpensionerna och barnbidragen
för vardera ca 200 miljoner kronor. Från 1958 till 1959 beräknas ökningen
av inkomstöverföringarna komma att uppgå till ca 200 miljoner kronor.
Denna sammanhänger främst med ökade statliga kostnader för folkpensioneringen.
Till hushållen utbetalda försäkringsbelopp ökade 1957—1958 med
drygt 100 miljoner kronor. En något mindre ökning har förutsetts för 1959.
Dill. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
49
c) Direkta skatter och avgifter samt försäkringspremier
Hushållens inbetalningar av direkta skatter och avgifter ökade 1957—1958
med ca 450 miljoner kronor. För innevarande år har stegringen utöver 1958
års nivå beräknats till 500 miljoner kronor. Inkomstöverföringarna från
det offentliga beräknas å andra sidan som nämnts endast stiga med 200
miljoner. Detta innebär att nettot av förändringarna i överföringarna under
1959, i motsats till under 1958, skulle komma att utfalla till förmån för det
offentliga. Hushållens utgifter för försäkringspremier ökade med knappt 50
miljoner kronor 1957—1958 och förutses under innevarande år komma att
öka ungefär lika mycket.
I betydelsen summa inkomster minus direkta skatter, avgifter och försäkringspremier
ökade hushållens för konsumtion disponibla inkomster 1957—
1958 med 1,5 miljard kronor eller nära 4 1/2 procent. Ökningen från 1958 till
1959 kan beräknas till 1 miljard kronor eller ca 3 procent. (Tabell 1.)
2. Konsumentpriserna
Under inflytande av den internationella konjunkturavmattningen utvecklades
under fiolåret de svenska konsumentpriserna jämförelsevis lugnt. Uppgången
i konumentprisindex under årets lopp var 2,8 procent och ägde huvudsakligen
rum under första kvartalet. Den härrörde i första hand från
kostnadssidan som ett resultat av administrativa åtgärder och med löneutvecklingen
sammanhängande tjänsteprisstegringar. Av indexhöjningen kan
nämligen 1,3 procent återföras på höjda indirekta skatter och 0,9 procent på
dyrare tjänster. Beräknat på årsmedeltalen blev emellertid prisstegringen
1957—1958 nära 4 1/2 procent d. v. s. av samma storleksordning som 1955—
1956 och 1956—1957, beroende på den relativt kraftiga prisstegringen augusti
1957—april 1958.
Utvecklingen av konsumentprisindex under 1957 och 1958 kontrasterar
mot den som registrerats för parti- och importpriserna. Speciellt gäller detta
om man begränsar sig till att se på totalindexserierna. Medan konsumentprisindex
under perioden stigit med 7 procent har parti- och importprisindexarna
sjunkit med 2 respektive 16 procent. Den grundläggande orsaken
till skiljaktigheter i utvecklingen mellan berörda prisindexar är att råvaror,
halvfabrikat och konsumtionsvaror av stapelvarukaraktär, vilka utgör dominerande
komponenter i framför allt importprisindex, har fallit i pris medan
däremot höjningar inträffat i fråga om indirekta skatter, tjänster samt
mera individualiserade konsumtionsvaror som väger tungt i konsumentprisindex.
Om den sistnämnda indexens vikter tillämpas även på importprisindex
erhålls en sins emellan mycket god överensstämmelse med avseende på
de konsumtionsvaror som ingår i båda indexserierna.
Utsikterna till att den stabilitet som präglat prisutvecklingen under större
delen av fjolåret kommer att bestå även under 1959 kan bedömas som relativt
gynnsamma. Om den prisnivå som uppnåddes i mars förblir oförändrad un4
llihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 150. Bihang D
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
der resten av året skulle den genomsnittliga prishöjningen mellan 1958 och
1959 komma att begränsas till 1/2 procent. Eventuella rubbningar av denna
stabilitet kan snarare väntas uppkomma ur den inhemska prisbildningen
än via de internationella prisrörelserna. Kurvan över råvaruprisutvecklingen
pekar visserligen uppåt för närvarande. Någon påtaglig inverkan därav
på de svenska konsumentpriserna är dock inte trolig. Råvaruprisuppgången
är mycket modest och i viss mån spekulativt betonad, så att den snart
kan komma att bromsas upp. Dessutom bär priserna inom berörda varuområden
till stor del redan fastställts för 1959. Även en relativt kraftig råvaruprisuppgång
skulle således knappast på allvar slå igenom förrän 1960.
Det ansträngda konkurrensläget inom flera av dessa varuområden torde
också i och för sig stimulera till att producenterna försöker bära eventuella
kostnadsstegringar själva.
Världsmarknadspriserna för livsmedel har på sistone varit på nedgående
och väntas sjunka ytterligare fram till hösten. Genom det löpande prisavtalets
konstruktion påverkas de svenska livsmedelspriserna i samma riktning.
Någon utlösning av de i avtalet ingående spärreglerna kan nämligen inte
väntas inträffa före avtalsperiodens utgång den 31 augusti 1959. Även i det
nya preliminära prisavtalet för jordbruksprodukter, vilket avses gälla under
de därpå följande sex åren, stipuleras viss anknytning till världsmarknadspriserna.
De nu gällande spärreglerna — fem-, sex- och tjugofemprocentsreglerna
— slopas och ersätts med två nya: en treprocentsregel och en
regel om automatisk anknytning av jordbrukarinkomsterna till industriarbetarlönerna
i de två lägsta dyrortsgrupperna. Enligt den senare skall årslönens
förändringar (inkl. löneglidning) medföra den förändring av importavgifterna
som erfordras för att möjliggöra en motsvarande procentuell ökning
i basjordbrukarnas årsinkomst (storleksgruppen 10—20 hektar).
Enligt treprocentsregeln avses vid upp- eller nedgång i världsmarknadspriserna
en korrigering av importavgifterna och därmed de inhemska priserna
komma att ske förhållandevis snabbt, så att sistnämnda priser återföres
mot den gällande mittprisnivån. Till grund för denna spärregel ligger två
nya indexar, nämligen världsmarknads- och kostnadsindex (VM- och Kindex).
VM-index omfattar de ur det svenska jordbrukets synpunkt viktigaste
av de varor som går i internationell handel. K-index omfattar såväl
kostnader för drift och underhåll som normala avskrivningar av byggnader
ooh maskiner samt räntekostnader för lånat kapital. De i detta index medtagna
posterna har beräknats motsvara ungefär hälften av totalkostnaderna
för bas- och normjordbruk. I kostnadsindex ingår däremot inte ränta å eget
kapital och inte heller arbetskostnader. Då skillnaden mellan K-index och
VM-index i tre månader i följd överstigit 3 procent skall importavgifterna
och prisgränserna för konsumtionsmjölk justeras så, att medeltalet av nominella
producentprisindex för de tre månaderna beräknas komma att ändras
med hälften av nyssnämnda skillnad, d. v. s. med minst 1 1/2 procent.
Justeringar av införselavgifterna till följd av ändringar i K-index eller
ändringar i industriarbetarnas löner medför — i motsats till justeringar för
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
51
ändringar i VM-index — att den nominella producentprisnivån kommer att
överstiga eller understiga gällande genomsnittliga mittprisnivå. Överstiger
ändringar av importavgifterna till följd av ändringar i K-index eller industriarbetarlönen
genomsnittligt 3 procent skall mittpriserna höjas eller sänkas
med samma belopp som det, med vilket importavgiften höjts eller sänkts
på grund av nämnda förändringar.
Ingen av prisavtalets två nya spärregler torde hinna få någon inverkan
på 1959 års prisnivå. Livsmedelspriserna väntas emellertid komma att höjas
något från 1 september 1959 till följd av de höjningar av importavgifterna
som skall vidtas vid det nya prisavtalets ikraftträdande. Effekten därav på
årets prisnivå kommer sannolikt att neutraliseras av prisfall under våren
och sommaren under förutsättning att den förväntade kraftiga nedgången i
världsmarknadspriserna verkligen inträffar. Med hänsyn härtill bör man
kunna räkna med genomsnittligt i det närmaste oförändrade livsmedelspriser
under 1959.
Beträffande riskerna för stabilitetsstörningar via den inhemska prisbildningen
knyter sig det största intresset till tjänsteområdet. Här uppstår frågan
i vad mån årets lönestegring kommer att slå igenom i form av en ökning
av priserna. Sambandet mellan lönestegring och dylika prisstegringar
är emellertid långt ifrån fullständigt. Erfarenheter från tidigare år antyder
att man bör kunna räkna med att ifrågavarande tjänster kommer att stiga
med ungefär halverad lönestegringstakt, d. v. s. med 11/2 procent under
1959, motsvarande 0,2 procent på totalindex.
Sannolikheten för autonoma prisstegringar under innevarande år kan betraktas
som mycket obetydlig. De stegringar som är eller kan bli aktuella
är främst av administrativ natur. Häribiand märks en till den 1 juli beslutad
hyreshöjning samt en planerad höjning av vissa SJ-taxor. Den sammanlagda
effekten av dessa åtgärder på prisnivån torde understiga 0,1
procent.
I frånvaro av skärpningar i den indirekta beskattningen kan den sammanlagda
ökningen i konsumentpriserna från 1958 till 1959 beräknas bli
ca 1 procenl. Någon allmän omsättningsskatt syns inte komma att införas
i år. 3
3. Konsumtion och sparande
Enligt den nyligen slutförda nationalräkenskapen ökade hushållen från
1957 till 1958 sin konsumtion av varor och tjänster med 1,9 miljard kronor
eller 0 procent i löpande priser och med 2 1/2 procent i fasta priser. Den
reala ökningen översteg därmed med ca 1/2 procent den som inträffade
1956—1957. Eftersom priserna som nämnts steg med 4 1/2 procent förslog
inte tillskottet i disponibel inkomst till utgiftsökningens täckande. Denna
blev möjlig endast genom alt hushållen minskade sitt sparande från 1957
till 1958 med ca 450 miljoner kronor, varigenom sparkvoten sjönk med inemot
2 procentenheter. Utvecklingen av den privata konsumtionen under
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
de senaste åren, totalt och för huvudgrupperna, framgår av kap II tabell 4
och sid. 5—7.
Utvecklingen från 1958 till 1959 har beräknats ge ett tillskott med ca
1 miljard kronor i hushållens disponibla inkomster. Härav beräknas ca en
tredjedel bli absorberade av höjda konsumentpriser. Hushållen kan således
1958—1959 öka sin reala konsumtion med inemot 700 miljoner kronor eller
omkring 2 procent under förutsättning att det sparade beloppet bibehålies
oförändrat och att prisstegringen inte blir större än som kalkylerats. Möjligheten
av en lägre volymökning i samband med en uppgång i hushållssparande!
ter sig föga sannolik ehuru den inte helt kan uteslutas. Å andra sidan
kan utrymmet för större konsumtionsökning genom ytterligare nedpressning
av sparkvoten antas vara snävt begränsat, med hänsyn till att
sparandet 1958 sjönk till en osedvanligt låg nivå. Prognosen om en tvåprocentig
ökning av konsumtionsvolymen stämmer också överens med den analys
av efterfrågetendenserna på olika varuområden, som redovisades i den
preliminära nationalbudgeten. Det material som sedan dess tillkommit har
inte givit någon anledning till ändring av analysens konklusioner.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
53
VI. Den offentliga verksamheten
1. Staten
Den statsfinansiella utvecklingen
De sammanställningar av statsfinanserna som redovisas i det följande
grundas helt på statsbokföringen för 1957 och 1958 och 1957/58 samt riksstaten
för 1958/59 och budgetförslaget för 1959/60, i de båda senare fallen
med därefter vidtagna kompletteringar.
Utvecklingen av stålens inkomster redovisas i tabell 1. Den behållna inkomsten
av direkta skatter väntas minska med ca 200 miljoner kronor mellan
budgetåren 1958/59 och 1959/60. Härvid har räknats med att den extra
bolagsskatten slopas fr. o. in. 1960. Uppbördssystemets konstruktion medför
att statens inkomster av direkta skatter varierar mycket starkt mellan våroch
hösthalvåren. Under vårhalvåren inbetalas kvarstående skatt och fyllnadsskatt
medan överskjutande skatt utbetalas från statskassan under
hösthalvåren. Under första halvåret 1959 beräknas summan av kvarstående
skatt och fyllnadsskatt uppgå till drygt 1 200 miljoner kronor eller ca 300
miljoner kronor mindre än våren 1958 medan utbetalningarna av överskjutande
skatt hösten 1959 kan beräknas till ungefär samma belopp som hösten
1958. Statens totala inkomster av direkta skatter första halvåret 1959 kan
beräknas bli ca 100 miljoner kronor lägre än våren 1958.
Statens inkomster av indirekta skatter beräknas komma att stiga med 490
miljoner kronor eller 10 procent från 1957/58 till 1958/59. Stegringen är betingad,
förutom av eu automatisk ökning, också av att höjningen av de indirekta
skatterna på våren 1958 får full effekt först under budgetåret 1958/59.
För budgetåret 1959/60 tyder de förnyade uppskattningarna på en ökning
med ca 225 miljoner kronor. De totala statsinkomsterna kan beräknas öka
med knappt 75 miljoner kronor eller drygt en halv procent mellan 1958/59
och 1959/60.
Statens löpande utgifter har sammanställts i tabell 2. De löpande utgifterna
består lill ungefär två tredjedelar av överföringsutgifter och till ca en
tredjedel av konsumtionsutgifter, d. v. s. löner, hyror och andra omkostnader
för annat än investeringar, överföringsutgifterna var under andra halvåret
1958 ca 225 miljoner kronor större än under första halvåret, främst till
följd av höjningen av de individuella folkpensionsbeloppen samt ökade räntekostnader.
På grundval av utfallsberäkningarna för hela budgetåret
1958/59 kan överföringsutgifterna under första halvåret 1959 uppskattas
komma ait bli något lägre än under hösten 1958. För hösthalvåret 1959 kan
förutses en ny, huvudsakligen automatisk ökning av de direkta inkomstöverföringarna
till hushållen, medan subventionerna beräknas sjunka, överföringarna
till kommunerna kan emellertid beräknas öka och sammanlagt
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Tabell VI: 1. Statens inkomster 1957—1959/60
Miljoner kronor
Direkta skatter ..............
Indirekta skatter..............
Inkomst av kapital och rörelse
1. Räntor och utdelningar ..
2. Vinst från affärsverk ....
Övriga inkomster ............
Summa
1957
1958
1957/58
Utfall
1958/59
Prognos
1959/60
Prognos
I
II
I
II
3 525
2 308
418
304
114
118
6 369
1940
2 211
182
126
56
98
4 431
4 270
2 648
540
323
217
130
7 588
2 231
2 445
201
101
100
98
4 975
6 210
4 859
722
449
273
228
12 019
6 397
5 345
663
370
293
231
12 636
6195
5 569
681
404
277
264
12 709
Källa: Riksräkenskapsverket.
kan statens överföringsutgifter komma att stiga med drygt 200 miljoner kronor
mellan första och andra halvåret 1959. Ökningen mellan 1957/58 och
1958/59 uppskattas till 875 miljoner kronor och för 1959/60 beräknas en
ytterligare ökning med ca 300 miljoner kronor.
Den statliga konsumtionen beräknas ha stigit från 1957 till 1958 med 6
procent i löpande priser och 2 procent i volym. Från 1958 till 1959 beräknas
i den preliminära nationalbudgeten den statliga konsumtionens volym stiga
med 4 procent. Någon anledning att revidera denna uppskattning syns inte
föreligga.
En sammanfattning av den statsfinansiella utvecklingen under 1957 och
1958 samt 1957/58—1959/60 har gjorts i tabell 3. I uppgifterna om statens
investeringar ingår dels investeringsutgifterna på driftbudgeten, främst under
försvars- och kommunikationsdepartementets huvudtitlar, dels avskrivningsmedel
för realinvestering och dels slutligen investeringsbemyndiganden
Tabell VI: 2. Statens löpande utgifter 1957—1959/60
Miljoner kronor
1957
1958
1957/58
1958/59
1959/60
Utfall
Prognos
Prognos
I
II
I
II
Inkomst överföringar......
2 642
2 849
3 346
3 510
6195
7 070
7 374
1. Räntor....................
236
325
248
340
573
615
685
2. Subventioner ..............
308
337
441
448
778
948
862
3. Direkta inkomstöverföringar
till hushåll och organisationer
1402
1456
1599
1 736
3 055
3 357
3 461
4. Inkomstöverföringar till kom-
muner ....................
696
731
1058
1046
1789
2150
2 366
Konsumtion ................
1490
1363
1602
1417
2 965
3 250
3 488
1. Löner och pensioner........
970
999
1060
1062
2 059
2. Övrigt ....................
520
364
542
355
906
Summa
4132
4 212
4 948
4 987
9160
10 320
10 862
Källa: Riksräkenskapsverket.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
55
Tabell VI: 3. Statens ekonomiska verksamhet 1957—1959/60
Miljoner kronor
1957
1958
1957/58
1958/59
1959/60
Utfall
Prognos
Prognos
I
II
I
II
A. Inkomstöverföringar till sta-
ten........................
6 369
4 431
7 588
4 975
12 019
12 636
12 709
B. Inkomstöverföringar från sta-
ten........................
2 642
2 849
3 346
3 570
6195
7 070
7 374
C. Disponibel inkomst (A—B)
3 727
1582
4 242
1405
5 824
5 566
5 335
D. Konsumtion ..............
1490
1363
1602
1417
2 965
3 250
3 488
E. Bruttoinvesteringar ........
1421
1351
1348
1256
2 699
3157
3 509
F. Finansiellt sparande
(C D—E) ................
816
— 1132
1292
— 1268
160
— 841
— 1662
G. Utlåning..................
507
533
731
479
1264
1031
1 192
H. Checkräkning i riksbanken,
steriliseringar, folkpensione-
ringsfonden................
419
90
194
— 457
284
— 450
I. Diverse transaktioner ......
— 258
522
— 366
199
156
I
Förskott ..................
— 202
243
— 233
260
10
•
Andra ....................
— 56
279
— 133
— 61
146
J. Upplåning (G + H + I — F)
— 148
2 277
— 733
1489
1544
1422
2 854
K. Upplåning exkl. H ........
— 567
2187
— 927
1946
1260
1872
2 854
för realinvestering på kapitalbudgeten. Den del av investeringarna i statens
kapitalfonder som finansierats på annat sätt ingår således inte. De statliga
investeringarna behandlas närmare i kapitel VII.
Skillnaden mellan statens inkomster och dess överföringsutgifter representerar
den för konsumtion och investering disponibla inkomsten (rad C i
tabell 3). Statens disponibla inkomst minskar från 1957/58 till 1958/59 och
kan beräknas sjunka ytterligare från 1958/59 till 1959/60. Den disponibla
inkomsten varierar mycket starkt mellan vår- och hösthalvåren, vilket
främst är ett resultat av variationerna i inkomsterna. Verkan härav på
de disponibla inkomsterna har under 1957 och 1958 ytterligare förstärkts
genom att överföringsutgifterna stigit från vår- till hösthalvåren. Konsumtionsutgifterna
och den del av investeringsutgifterna som finansieras
över budgeten har emellertid varierat i motsatt riktning och i någon
mån dämpat variationsbredden mellan finansieringsöverskotten under vårhalvåren
och finansieringsunderskotten under hösthalvåren. Finansieringssaldot
— det finansiella sparandet — motsvaras av nettoförändringar i statens
finansiella tillgångar och skulder. Det finansiella sparandet1 steg från
1957 med 340 miljoner kronor till plus ca 20 miljoner kronor för hela 1958
mot att ha varit positivt under första halvåret med drygt 1 290 miljoner
kronor och negativt under andra halvåret med 1 270 miljoner kronor. Under
budgetåren 1958/59 och 1959/60 kan förutses betydande förskjutningar
i negativ riktning. För vårhalvåret 1959 kan det finansiella sparandet uppskattas
till ett positivt belopp av storleksordningen 400 -450 miljoner kro
1
Det bär beräknade finansiella sparandet avviker från det som beräknats från nationalräkenskaperna.
Skillnaden sammanhänger bl. a. med att vissa statliga utgifter hänförts till olika
perioder.
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
nor eller i runt tal 850 miljoner kronor mindre än under vårhalvåret 1958
och för hösthalvåret till ett avsevärt större negativt belopp än hösten 1958.
Statsskuldens förändring (rad J i tabell 3) beror, förutom av det finansiella
sparandets storlek, också av omfattningen av statens utlåning, förändringar
av kassa (varmed här avses statsverkets och riksgäldskontorets
checkräkningar i riksbanken), förändringar av tillgodohavanden på bundna
räkningar i riksbanken samt av transaktioner vid sidan av riksstaten. Statens
utlåning domineras av utlåningen för bostadsändamål som under senare
år uppgått till 800 å 900 miljoner kronor. Till utlåning har i tabell 3
också förts statens aktieteckningar i LKAB samt rörliga krediter till vissa
myndigheter. Under hösten 1958 skedde en återbetalning av rörliga krediter
med netto 270 miljoner kronor. De rörliga krediterna växlar starkt mellan
halvåren och kan förutses komma att öka under våren 1959. För hela
budgetåret 1958/59 har räknats med en minskning på 170 miljoner kronor.
Förändringarna av medel på bundna räkningar (»steriliseringsmedel») i
riksbanken har under de sistförflutna åren uppgått till betydande belopp och
utgör en viktig förklaringsfaktor till förändringarna i statsskulden (rad J i
tabell 3) sådan den redovisas av riksgäldskontoret. På rad K i tabell 3 redovisas
statsskuldens utveckling efter avdrag för dessa avsättningar och återföringar
(häri har också inkluderats förändringarna på statsverkets och riksgäldskontorets
checkräkningar). Detta belopp motsvarar det statliga utgiftsöverskottet
eller inkomstöverskottet. Transaktionerna med steriliseringsmedlen
är fr. o. in. 1959 avslutade så när som på 90 miljoner kronor som kvarstår
i riksbanken för framtida investeringar i LKAB och som skall återföras
till bolaget först senare. På rad I i tabell 3 har slutligen sammanförts vissa
transaktioner vid sidan av riksstaten. Till stor del utgörs dessa av förskott
som inte överlagts på riksstatsanslag under hösthalvåret utan först i samband
med budgetredovisningen påförts riksstatsanslagen.
Det totala utgiftsöverskottet uppgick under andra halvåret 1958 till 1 946
miljoner kronor. Samtidigt skedde en minskning av steriliseringsmedel och
checkräkningstillgodohavanden med 457 miljoner kronor, varför statsskuldens
ökning begränsades till 1 489 miljoner kronor. För hela budgetåret 1958/59
uppskattas utgiftsöverskottet till 1 872 miljoner kronor, vilket för vårhalvåret
1959 skulle innebära ett överskott av storleksordningen ett hundratal
miljoner kronor. För budgetåret 1959/60 förutses ett totalunderskott (exklusive
tillkommande utgifter) på ca 2 850 miljoner kronor. Med ledning
härav kan underskottet för 1959 uppskattas till ca 2 700 miljoner kronor.
Kreditmarknadsaspekter
Som närmare belystes i den preliminära nationalbudgeten utgör variationerna
i det statliga utgiftsöverskottet den viktigaste faktorn bakom förändringar
i affärsbankernas likvida tillgångar och därmed i hela banksystemets
kreditkapacitet. Även de säsongmässiga fluktuationerna i statens upplåning
motsvaras av en säsongmässig variation i affärsbankernas utlåning till staten
och i deras inlåning, medan inlåningen i övriga kreditinstitut visar eu
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
57
Tabell VI: 4. Vissa kreditinstituts ut- och inlåning 1957—1958
Miljoner kronor
1957
1958
I
II
Hela
I
II
Hela
året
året
Statens utgiftsöverskott gentemot marknaden
— 567
2187
1620
— 927
1946
1019
Kreditinstitutens utlåning
Utlåning till staten
Affärsbanker......................
— 223
1038
815
— 312
868
556
Sparbanker och posten............
139
182
Övrig utlåning
Affärsbanker1 ....................
499
— 311
188
743
123
866
Sparbanker och posten............
948
959
Kreditinstitutens inlåning
Affärsbanker........................
— 87
1 260
1 173
74
1649
1 723
Sparbanker ........................
240
222
462
235
247
482
Postsparbanken ....................
94
47
141
70
77
147
Postgiro............................
— 132
220
88
— 104
98
— 6
1 Utlåning till allmänheten (disponerat belopp).
Anm. Inlåningen i affärsbankerna inkluderar gottgjorda räntor.
jämnare utveckling. Variabiliteten i affärsbankernas utlåning till staten
sammanhänger förutom med den totala statsupplåningens variationer också
med delvis säsongmässigt betingade motsatta variationer i affärsbankernas
utlåning till allmänheten. Som framgår av tabell 4 överstiger de förra dock
avsevärt de senare. Affärsbankernas innehav av statspapper har under hösthalvåren
1957 och 1958 ökat med 1 040 respektive 870 miljoner kronor mot
att ha minskat under vårhalvåren med 200—300 miljoner kronor. Utlåningen
till allmänheten ökade med 500 miljoner kronor under vårhalvåret
1957 och minskade under hösten med över 300 miljoner kronor. Variationsbredden
minskades dock under 1958, då en stor utlåningsökning under vårhalvåret
följdes av en fortsatt ökning under hösten. Affärsbankernas inlåning
har under hösthalvåren 1957 och 1958 ökat med 1 200 respektive 1 650
miljoner kronor efter att ha minskat något under vårhalvåret 1957 och ökat
något under våren 1958.
Utvecklingen på kreditmarknaden under 1959 kommer liksom under de
senaste åren att domineras av ett stort statligt upplåningsbeliov. Då inkomstöverskottet
under vårhalvåret blir avsevärt mindre än våren 1958 torde ansvällningen
av kreditinstitutens och framför allt affärsbankernas inlåningsräkningar
komma att fortsätta under våren i snabbare takt än våren 1958
och ytterligare förstärkas under hösten 1959. Utvecklingen av affärsbankernas
likviditet och inlåningsräkningar kommer vid givet statligt upplåningshehov
att 1)1. a. bero av möjligheterna att placera denna upplåning på marknaden
utanför affärsbankerna och riksbanken. Utvecklingen nndcr tidigare
år ger eu viss ledning för eu bedömning av dessa möjligheter, som med hän
-
58 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
syn till osäkerheten i en rad faktorer dock med nödvändighet får karaktären
av räkneexempel.
Det statliga upplåningsbehovet 1959 kan med ledning av tabell 3 uppskattas
till i mycket runt tal 2 700 miljoner kronor. Härav kan uppskattningsvis
400 miljoner kronor absorberas av kapitalmarknadsinstitutens (försäkringsbolag,
sparbanker, posten, jordbrukskassor) trendmässigt stigande
placeringsbehov, som endast obetydligt påverkas av det statliga utgiftsöverskottets
storlek. I riksbanksbalansen motsvaras statens nettoskuld till riksbanken
plus riksbankens valutareserv i stort sett av den utelöpande sedelmängden
och girofordringar på riksbanken. En ökning av den utelöpande
sedelmängden, som inte motverkas av en minskning av statliga myndigheters
eller affärsbankernas relativt stabila checktillgodohavanden i riksbanken,
balanseras därför huvudsakligen av en ökning av riksbankens valutareserv
och/eller en ökning av riksbankens statspappersinnehav. Den utelöpande
sedelmängden har under senare år stigit med 200—250 miljoner kronor
årligen och för 1959 förutsätts en fortsatt ökning av samma storleksordning.
Riksbankens valutareserv kan under 1959 komma att minska med
säg 200 miljoner kronor. Under förutsättning att inga större förändringar
inträffar i riksbankens övriga tillgångar och skulder skulle riksbankens
innehav av statspapper under 1959 kunna öka med i runt tal 400 miljoner
kronor. Behovet att placera statspapper i affärsbankerna skulle under dessa
betingelser komma att bli ca 1 900 miljoner kronor eller 3 1/2 gånger större
än 1958 och mer än dubbelt så stort som 1957. En dylik ökning av affärsbankernas
utlåning till staten måste kraftigt öka innehavet av statspapper
i relation både till den övriga utlåningen och till den totala inlåningen. Den
senare relationen har varit stigande under senare år och uppgick vid slutet
av 1958 till 26,7 procent mot 26,0 och 22,1 procent vid slutet av 1957 och
1956.
Vissa uppgifter till belysning av affärsbanksinlåningens fördelning på
poststorlekar1 samt insättarekategorier har sammanställts i tabell 5. Uppgifterna
avser maj månads slut respektive år, d. v. s. en tidpunkt då inlåningsräkningarnas
belopp regelmässigt är låga på grund av inbetalningarna
av kvarskatt och fyllnadsskatt under vårmånaderna. Affärsbankernas totala
inlåning ökade under femårsperioden juni 1953—maj 1958 med drygt
en tredjedel och var störst i fråga om poster med mindre än 100 000 kronors
behållning. I fråga om poster på mer än 100 000 kronor var ökningen av det
sammanlagda beloppet ungefär 25 procent, samtidigt som antalet poster steg
snabbare och den genomsnittliga behållningen sålunda minskade. Inlåningsökningen
under juni 1957—maj 1958 översteg avsevärt årsgenomsnittet för
hela femårsperioden.
Uppgifter om affärsbanksinlåningens fördelning på insättarkategorier
finns tillgängliga endast för poster över 100 000 kronor, vilka svarat för
drygt 40 procent av den totala inlåningsökningen under juni 1953—maj 1958
1 Med »post» avses en insättares sammanlagda tillgodohavanden på olika räkningar vid ett
bankkontor.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
59
Tabell VI: 5. Affärsbankernas inlåning 1953—1958
Antal poster vid
Belopp
Förändring
Belopp
slutet av maj
vid
(procent)
vid
slutet
slutet
1953
1968
av maj
juni
juni
av maj
1953
1953—
1957—
1958
(mkr)
maj
maj
(mkr)
1958
1958
Total inlåning från allmänheten........
10 585
+ 34
+ 10
14143
Poster under 100 000 kronor ..........
4 762
+ 44
+ 13
6 856
Poster på 100 000 kronor och däröver ..
5 978
7 712
5 823
4- 25
+ 8
7 287
Industri............................
1377
1546
2 479
+ 7
+ 17
2 658
Handel och servicenäringar..........
1207
1377
607
+ 9
+ 13
662
Samfärdsel..........................
279
247
374
— 19
— 10
303
Försäkrings- och finansväsen........
577
588
635
+ 25
— 7
796
Allmänna verk och inrättningar......
1092
1461
1 171
+ 72
+ 3
2 016
statliga ..........................
150
211
354
+ 45
— 2
512
kommunala ......................
942
1250
817
+ 84
+ 5
1504
Jordbruk ..........................
62
121
12
+ 117
+ 13
26
Arbetsmarknads- och branschsamman-
slutningar........................
337
435
230
+ 33
+ 3
305
Övrigt..............................
1047
1937
315
-r 05
+ 27
521
Källa: Bank- och fondinspektionen.
och vilkas sammanlagda belopp utgjorde drygt hälften av den totala inlåningen
i slutet av maj 1958. Under femårsperioden som helhet ökade offentliga
myndigheters affärshankstillgodohavanden mycket starkt men en stagnation
inträffade under det sista året av perioden. Industrins inlåning i affärsbankerna
minskade mellan 1953 och 1957 men ökade med 17 procent
från 1957 till 1958. Industrins tillgodohavanden i affärsbankerna (i poster
på 100 000 kronor och däröver) steg från maj 1957 till maj 1958 i avsevärt
snabbare takt än affärsbankernas utlåning till industrin. Inlåningen i procent
av utlåningen som i maj 1953 var 111 och i maj 1957 hade fallit till
102, var i maj 1958 114. Handelns och servicenäringarnas bankinlåning har
utvecklats på ungefär samma sätt som industrins, men inlåning och upplåning
har mellan 1957 och 1958 utvecklats parallellt. Inlåningens relation till
upplåningen var både 1957 och 1958 ca 25 procent.
Sparbankernas inlåning (insättarnas behållning) har från slutet av juni
1953 till slutet av juni 1958 ökat med 3 750 miljoner kronor (42 procent)
eller något mer än affärsbankernas inlåning från allmänheten, som
från maj 1953 till maj 1958 ökade med 3 500 miljoner kronor (34 procent).
Insättarnas tillgodohavanden i postsparbanken har under samma tid ökat
med 1 070 miljoner kronor eller med drygt 39 procent. Från slutet av juni
1957 till slutet av juni 1958 har däremot såväl sparbankernas som postsparbankens
inlåning ökat något långsammare än affärsbankernas.
60
Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1959
2. Kommunerna
Den kommunala konsumtionen beräknades i den preliminära nationalbudgeten
ha ökat från 1957 till 1958 med 8 procent i löpande priser och med
4 procent i volym. Reviderade beräkningar visar att den kommunala konsumtionens
volymökning mellan 1957 och 1958 blev 5 procent. Den kommunala
konsumtionens volymmässiga ökning från 1958 till 1959 beräknades
i den preliminära nationalbudgeten till 4 procent. Något nytt material som
kunnat föranleda en revision av denna prognos har inte framkommit, och
prognosen för den kommunala konsumtionen får därför kvarstå oförändrad.
De kommunala investeringarnas utveckling behandlas i kapitel VII.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
61
VII. Investeringarna
Trots den under de senaste åren successivt fortskridande konjunkturavinattningen
har det, såsom framgått av kapitel II, inte inträffat någon dämpning
av den totala investeringsaktiviteten. Volymmässigt har de totala bruttoinvesteringarna
under perioden 1954—1958 stigit med i genomsnitt 3,5 procent
per år, och ökningen har varit mera markant i slutet än i början av
perioden. Även om utvecklingen av de privata investeringarna varit ojämnare
kan man inte heller vad dessa beträffar konstatera någon dämpning.
Det hindrar inte att det under denna period otvivelaktigt har skett en avmattning
i den privata investeringsviljan. Till en början var denna till stor
del framkallad av den ekonomiska politiken, senare har den kompenserats
genom en successiv liberalisering av politiken kompletterad med vissa direkt
investeringsstimulerande åtgärder.
Mest påtagligt kan detta utvecklingsmönster konstateras vad gäller byggnads-
och anläggningsverksamheten, som för övrigt under de senaste åren
stigit snabbare än investeringarna i maskiner och apparater. Efter en drastisk
åtstramning av byggnadsregleringen från hösten 1954 fram till hösten
1955 har tillståndsgivningen därefter successivt ökat. Samtidigt har regleringen
liberaliserats: byggnadstillstånd i tidigare mening krävs inte längre
utan endast igångsättningstillstånd, vilka meddelas av de lokala arbetsmarknadsmyndigheterna.
Från och med den 1 april 1959 har försöksvis
även kravet på igångsättningstillstånd slopats för vissa städer. Den starka
ökningen fr. o. m. 1957 av för industri och handel beviljade byggnads- och
igångsättningstillstånd mognade ut i en betydande ökning av dessa i investeringar
under 1958. Då strömmen av inkomna nya ansökningar för dessa
ändamål under 1958 varit av mindre omfattning än de samtidigt beviljade
tillstånden, har den tidigare uppdämda kön successivt avverkats. Samtidigt
har även bostadsbyggandet och den offentliga byggnads- och anläggningsverksamheten
stigit. Inslaget av beredskapsarbeten har emellertid under de
två senaste åren blivit alltmera påtagligt. Utvecklingen av arbetsmarknadsläget
och sammankrympningen av den tidigare kön av projekt i väntan
på byggnads- och igångsättningstillstånd gjorde det nödvändigt med en
direkt stimulans av den privata investeringsviljan under 1958. Denna har
främst åstadkommits genom att arbetsmarknadsstyrelsen sedan i maj 1958
huvudsakligen efter individuell prövning av de planerade projekten medgivit
utnyttjande av företagens investeringsfonder. Konsekvensen härav för
investeringsutvecklingen under 1959 skall närmare beröras speciellt i samband
med diskussionen av industrins investeringar.
62
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
1. Utgångspunkten för investeringsprognosen för 1959
I den preliminära nationalbudgeten underströks starkt den betydande osäkerhet
som måste vidlåda en investeringsprognos utförd i ett läge med så
oklara perspektiv för konjunkturutvecklingen som det då föreliggande.
Detta gör det nödvändigt med en grundlig omprövning av prognosen. Även
om konjunkturperspektiven fortfarande är långt ifrån klara föreligger dock
på betydelsefulla punkter nytt statistiskt material som möjliggör en sådan
revidering. Sålunda har konjunkturinstitutet framlagt nya beräkningar av
bruttoinvesteringarna under 1958; en redogörelse för dessa har lämnats i
kapitel II. Vidare har kommerskollegium under mars månad företagit en
ny undersökning av investeringsplanerna inom industrin. Likaledes har genom
Sveriges varvsindustriförenings försorg genomförts en ny undersökning
av den väntade omfattningen under 1959 av fartvgsleveranser till
svenska redare. Nya uppskattningar av den sannolika utvecklingen av investeringarna
inom statens affärsdrivande verk föreligger också. Vidare kan
innebörden av planerna för den statliga bostadslånegivningen för innevarande
och närmast följande budgetår nu överblickas något klarare.
Det i den preliminära nationalbudgeten redovisade »räkneexemplet» för
1959 års tillståndsberoende byggnads- och anläggningsverksamhet (exkl.
bostäder) har reviderats. Detta har skett med stöd av nu föreliggande statistik
över igångsättningen av här berörda projekt under sista kvartalet
1958 samt fram till mitten av februari 1959. Härvid har också resultaten
av den av arbetsmarknadsstyrelsen i mitten av februari utförda byggnadsinventeringen
utnyttjats. Enligt den reviderade kalkylen skulle här berörda
investeringar komma att öka med ca 12 procent från 1958 till 1959. Detta
innebär en betydande uppjustering i förhållande till den preliminära kalkylen.
Uppjusteringen sammanhänger bl. a. med att såväl beviljandet av
igångsättningstillstånd som den faktiska igångsättningen under sista kvartalet
1958 blev väsentligt större än man tidigare ansåg sig ha anledning att
räkna med. Det har också nu synts rimligt att uppjustera antagandet om
igångsättningen under innevarande år. Denna har förutsatts bli av en omfattning
som motsvarar genomsnittet av 1957 och 1958 års siffror, vilket
dock innebär att den skulle bli i runt tal 15 procent lägre än under 1958.
Liksom i den preliminära kalkylen har byggnadstiderna antagits förbli oförändrade
under 1959.
Denna kalkyl rörande den tillståndsberoende byggnads- och anläggningsverksamheten
är av betydelse speciellt för bedömning av handelns och kommunernas
samt i viss mån även industrins byggnads- och anläggningsinvesteringar
under 1959. Det bör dock understrykas att den med nödvändighet
är behäftad med betydande felmarginaler beroende såväl på svårigheterna
att tolka den statistik på vilken den bygger som på det faktum att resultaten
starkt påverkas av de schablonmässigt fixerade antagandena om byggnadstid
och igångsättning under perioden från byggnadsinventeringen till
årets slut.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
6 3
2. Prognos för investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
De under våren 1958 fastställda niedelsramarna för den statliga bostadslåneverksamheten
under innevarande budgetår kunde beräknas medgiva en
igångsättning av bostadsbyggen med sammanlagt 59 000 lägenheter varav
drygt 40 000 i tertiärbelånade flerfamiljshus. Härtill får läggas uppskattningsvis
4 000 lägenheter i icke statsbelånade hus. I avsikt alt befrämja
en hög sysselsättningsnivå under vintern sökte arbetsmarknadsmyndigheterna
få till stånd en koncentration av igångsättningen av dessa byggen till tredje
kvartalet 1958. Detta medförde att omkring 2/3 av de ursprungliga låneramarna
togs i anspråk redan under höslhalvåret, vilket under rådande arbetsmarknadssituation
nödvändiggjort en utökning av dessa under våren. De
numera genom tilläggsstat utökade medelsramarna för statliga tertiärlån för
flerfamiljshus medger med nuvarande belåningsvärden ett påbörjande av
dylika byggen med sammanlagt ca 50 000 lägenheter. Häri ingår åtminstone
3 000 lägenheter i hus vilka med stöd av särskilda dispenser beräknas ha
igångsatts redan under andra kvartalet 1958 d. v. s. före budgetårets in
O
O .O
gång. Då likartade dispenser kan förutsättas komma att meddelas även i ar
torde siffran 50 000 lägenheter kunna gälla såsom en uppskattning av igångsättningen
av tertiärbelånade flerfamiljshus under innevarande budgetår.
Inräknas dels pensionärshem vilka beviljats statsbidrag, dels inte statligt
belånade hus, syns det vad beträffar flerfamiljshus rimligt att räkna med
att under innevarande budgetår sammanlagt skall komma att igångsättas
byggen med 54 000 lägenheter. Då igångsättningen av sådana byggen under
senare hälften av 1958 uppgick till 32 500 lägenheter skulle det enligt denna
kalkyl komma att falla ca 21 500 på vårhalvåret, d. v. s. ett par tusen
lägenheter mer än under samma period 1958.
Det i den senaste statsverkspropositionen föreslagna minimiprogrammet
för bostadsbyggnadsverksamheten under 1959/60 omfattar ca 44 000 lägenheter
i flerfamiljshus (inkl. inte statligt belånade hus). Arbetsmarknadsmyndigheternas
förhandsbesked om storleken av de ramar som slår till de
lokala myndigheternas disposition under budgetåret 1959/60 har i år lämnats
tidigare än i fjol. Med anledning härav syns del rimligt att räkna med
att igångsättningen under andra halvåret — såsom avsikten är — skall
komma att ytterligare koncentreras till tredje kvartalet. För andra halvåret
såsom helhet har man dock vad beträffar flerfamiljshusen snarast anledning
att räkna med att igångsättningen kan bli något lägre än under samma
period 1958. Utvecklingen kommer härvidlag att anpassas till arbetsmarknadsläget.
Om behov härav visar sig föreligga kommer, enligt vad som
anförts i statsverkspropositionen, en utökning av ramen utövei minimiprogrammet
att ske under våren 1960 i likhet med vad som blivit fallet innevarande
år.
Vad småhusbyggandet beträffar konstaterades eu avmattning av byggnadsviljan
under 1958. Inom de kommuner för vilka månadsstatistik före
-
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
ligger igångsattes under 1958 småhusbyggen med ca 9 750 lägenheter mot
ca 11 200 under 1957. Att döma av statistiken över beviljade ansökningar om
egnahemslån har en likartad nedgång skett på landsbygden. De för innevarande
budgetår gällande låneramarna (egnahemslån samt tertiärlån för
rad- och kedjehus) skulle fullt utnyttjade medge en total igångsättning under
innevarande budgetår av småhusbyggen med inemot 19 000 lägenheter
häri inkluderat även inte statligt belånade hus. Minimiplanen för budgetåret
1959/60 är av samma storlek. Även om man kan räkna med en viss
återhämtning av byggnadsviljan syns det dock för närvarande mest realistiskt
att utgå från att igångsättningen av småhusbyggen under hela kalenderåret
1959 skall komma att stanna vid i runt tal 18 000 lägenheter. Inte
desto mindre torde egnahemslåneramen för innevarande budgetår kunna
förutsättas komma att utnyttjas till följd av en kompenserande ökning av
ombyggnadsverksamheten.
Med stöd av ovan redovisade antaganden och under förutsättning av oförändrade
byggnadstider samt en viss ökning av bostadsunderhållet har det
totala bostadsbyggandet beräknats öka med omkring 200 miljoner kronor
från 1958 till 1959, vilket belopp införts i tabell 3.
Jordbruk
Investeringarna i ekonomibyggnader har antagits bli av samma omfattning
1959 som 1958, medan en minskning förutsatts av inköpen av maskiner
och redskap föranledd av en beräknad nedgång av traktorinköpen.
Industri
Huvudresultaten av den undersökning av de aktuella investeringsplanerna
inom industrin som kommerskollegium företagit i mars återges i tabell 1.
För jämförelses skull redovisas även oktoberenkäten 1958. Vad beträffar
den egentliga industrins investeringar innebär den nya enkäten en uppjustering
av siffran för 1958 med 1 procent i förhållande till den tidigare.1 Revideringen
gäller så gott som enbart siffran för maskiner och apparater. Enligt
de föreliggande beräkningarna var den egentliga industrins totala bruttoinvesteringar
(inkl. utgifter för reparationer och underhåll) volymmässigt
omkring 11 procent högre under 1958 än under 1957. För byggnader och
anläggningar uppges ökningen till 12 procent och för maskiner och apparater
till 11 procent. Såsom betonats i den preliminära nationalbudgeten
måste speciellt den kraftiga ökningen av maskininvesteringarna ses i förbindelse
med investeringsavgiftens slopande fr. o. m. ingången av 1958. Dels
kan avskaffandet av investeringsavgiften naturligtvis i och för sig ha verkat
stimulerande, dels torde dess slopande ha lett till att företagen för
att undgå investeringsavgift sökte förskjuta planerade maskinanskaffningar
från senare delen av 1957 till början av 1958.
Enligt den nu genomförda marsenkäten planerar företagen inom den egentliga
industrin en ökning av nyinvesteringarna i byggnader och anläggningar
1 Med egentlig industri avses här grupperna 1—11 i tabell 1.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
65
Tabell VII: 1. Investeringsplaner inom industrin för 1959
Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning (miljoner kronor)
Bvssnader och anläggningar
Investeringar i maskiner
och apparater
Enligt
Enligt vårenkäten
Enligt
Enligt
höstenkäten
höstenkäten
vårenkäten
Be-
Pia-
Be-
Pia-
Därav av-
Be-
Pia-
Be-
Pia-
räk-
nera-
räk-
nera-
sedda att
räk-
nera-
räk-
nera-
nade
de
nade
de
påbörjas
nade
de
nade
de
kost-
utgif-
kost-
utgif-
senare än
kost-
utgif-
kost-
utgif-
nader
ter
nader
ter
1 april
nader
ter
nader
ter
1958
1959
1958
1959
1958
1959
1958
1959
1.
2.
94
96
94
96
5
77
74
70
76
Metall- och verkstads-
543
680
398
389
377
465
115
489
608
därav:
154
317
järn- och stålverk ....
verkstadsindustri (inkl.
91
118
77
130
26
125
287
metallverk, exkl.
233
233
224
270
79
303
274
316
322
74
38
76
65
10
61
47
73
41
3.
Jord- och stenindustri
30
29
31
24
13
43
37
46
51
4.
Träindustri ..........
31
35
32
36
17
56
31
59
37
5-6.
Massa-, pappers- och
113
150
49
401
309
372
392
113
108
därav:
träsliperier och cellu-
168
127
142
159
57
53
54
65
19
nannersbruk och papp-
162
137
154
176
fabriker............
40
34
43
55
9
7.
Livsmedelsindustri....
82
87
96
90
43
98
78
in
83
8. Dryckesvaru- och to-
15
17
12
17
15
13
17
17
5
9.
Textil- och sömnads-
14
22
7
48
39
52
50
13
17
10.
Läder-, hår- och gum-
18
20
22
4
6
5
7
4
21
11.
Kemisk-teknisk indu- stri ..................
55
35
57
49
14
116
96
97
98
Summa
833
819
836
954
272
1 366
1302
1387
1504
12.
El-, gas- och vatten-
784
917
767
911
146
165
141
158
168
Totalt
1617
1 736
1603
1865
418
1531
1443
1545
1672
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och
Källa: Kommerskollegiums investeringsenkäter.
bilar.
med 14 procent från 1958 till 1959 medan de i oktober räknade med en
minskning på ett par procent. För maskiner och apparater uppgår den nu
planerade ökningen till drygt 8 procent att jämföra med en minskning på
5 procent enligt oktoberenkäten. Skillnaden mellan oktober- och marsenkäten
får inte utan vidare uppfattas såsom ett indicium på en stigande investeringsvilja.
Flera års erfarenhet har nämligen, såsom framgår av tabell
2, visat att det normalt sker en uppjustering av investeringsplanerna
från oktober till mars, vilket med den tillämpade enkättekniken får betrak5
Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr ISO. Bihang D
66 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Tabell VII: 2. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar
Förändring 1 procent
1954—
1955
1955—
1956
1956—
1957
1957—
1958
1958—
1959
Byggnader och anläggningar
Planerat i oktober året innan........
+ 48
+ 22
+ 12
+ 15
- 2
Planerat i mars samma år ..........
Faktiskt inträffad förändring:
+ 40
+ 33
+ 25
+ 19
+ 14
löpande priser ....................
+ 11
+ 9
+ 5
+ 17
fasta priser ......................
+ 7
+ 3
0
+ 17
Maskiner och apparater
Planerat i oktober året innan........
+ 1
- 2
- 10
+ 7
- 5
Planerat i mars samma år ..........
Faktiskt inträffad förändring:
+ 10
+ 14
+ 4
+ 25
+ 8
löpande priser ....................
+ 4
+ 7
0
+ 19
fasta priser ......................
- 2
+ 1
- 4
+ 19
Källa: Kommerskollegiums investeringsenkäter.
tas såsom en naturlig följd av att planerna under denna tid hunnit bli mera
fullständigt utarbetade. Erfarenheterna från tidigare år har emellertid också
visat att de i mars uppgivna investeringsplanerna aldrig kommit att realiseras
helt varken då det gällt byggnader och anläggningar eller maskiner och
apparater. Vad beträffar byggnader och anläggningar har detta i varje fall
till och med 1957 direkt sammanhängt med den återhållande verkan som
byggnadsregleringen utövat. Fastän inte heller den för 1958 planerade investeringsökningen
(19 procent enligt enkäten i mars 1958) kom att helt
realiseras var dock avvikelsen detta år obetydlig. Detta får tillskrivas den
tidigare berörda successiva liberaliseringen av byggnadstillståndsgivningen
med en stark ökning av beviljade byggnads- och igångsättningstillstånd
sedan 1956.
Även om ökningen sedan i höstas av de uppgivna planerna för byggnadsoch
anläggningsinvesteringar under 1959 till en del kan ha karaktären av en
rutinmässig uppjustering av det slag som berörts ovan är det dock påtagligt
att det här delvis också är fråga om helt nya projekt, vilka tillkommit sedan
i höstas. En verksamt bidragande orsak härtill är de möjligheter som öppnats
för företagen att efter medgivande från arbetsmarknadsstyrelsen utnyttja
tidigare avsatta investeringsfonder och i förening härmed vid taxeringen
göra en extra avskrivning motsvarande 10 procent av de utnyttjade
fondmedlen. Under tiden fr. o. m. maj 1958 fram till mitten av mars 1959
har arbetsmarknadsstyrelsen beviljat tillstånd till utnyttjande av investeringsfonder
motsvarande ett sammanlagt belopp på 285 miljoner kronor för
företag inom den egentliga industrin. Den helt övervägande delen härav gäller
investeringar i byggnader och anläggningar. Tillstånden har i stor utsträckning
förknippats med krav på en snabb igångsättning av projekten
och större delen av de frisläppta medlen avses skola utnyttjas under 1959
och vintern 1959/60. Fram till och med mitten av mars 1959 har omkring
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
67
40 miljoner kronor lyfts av den del av investeringsfonderna som enligt bestämmelserna
finns insatta i riksbanken. Detta skulle motsvara ett totalt
utnyttjande av investeringsfondsmedel på 100 miljoner kronor, varav uppskattningsvis
tre fjärdedelar kan hänföras till den egentliga industrin. Därtill
kommer investeringsfonder enligt äldre förordningar enligt vilka ingen
insättning i riksbanken erfordrades. Intresset från företagens sida för att
nu söka få utnyttja uppsamlade investeringsfondsmedel förstärks av det
faktum att det är oklart huruvida tillstånd av detta slag kommer att beviljas
efter den 30 juni, vilket är den tidsgräns som arbetsmarknadsstyrelsen
tills vidare uppställt. Genom en ändring i lagstiftningen har möjlighet öppnats
för företagen att erhålla Kungl. Maj :ts medgivande att få ta investeringsfond
i anspråk för mer tidskrävande investeringar, vilket ytterligare
torde stimulera nyinvesteringar. Det är under sådana omständigheter rimligt
att räkna med en inte obetydlig ökning av industrins byggnads- och anläggningsverksamhet
från 1958 till 1959. Det förefaller dock sannolikt att ökningen
inte blir fullt så stor som företagen räknat med i sina uppgifter till
kommerskollegium. Beräkningar med utgångspunkt från statistiken över
meddelade och utnyttjade igångsättningstillstånd samt de senaste byggnadsinventeringarna
pekar på en ökning av storleksordningen 10 procent.
När det gäller maskininvesteringarna under 1959 är utnyttjandet av investeringsfonderna
främst av indirekt betydelse. Den nu konstaterade uppjusteringen
av planerna sedan i höstas kan för övrigt mot bakgrunden av erfarenheterna
från tidigare år betraktas som normal. Detta innebär samtidigt ett
konstaterande av att det inte skett någon reduktion av investeringsviljan sedan
i höstas, vilket med då rådande läge inte kunde betraktas såsom uteslutet.
Även de nu redovisade siffrorna innebär dock att tendensen vad beträffar
maskininvesteringarna är svagt nedåtriktad inom större delen av
industrin. Det bör nämligen framhållas att man för ett enda betydande investeringsprojekt
inom järn- och stålindustrin noterar en ökning från 1958
till 1959 som är större än ökningen av totalsiffran för hela den egentliga industrins
maskininvesteringar. Borträknas ifrågavarande projekt ändras totalsiffran
från en ökning på drygt 8 procent till en minskning på några procent.
I investeringsprognosen i tabell 3 har antagits att industrins investeringar
skall öka med sammanlagt 150 miljoner kronor från 1958 till 1959 eller 4
procent av den motsvarande bruttoinvesteringen under 1958. Av denna ökning
beräknas 100 miljoner kronor falla på byggnader och anläggningar samt
50 miljoner kronor på investeringar i maskiner och apparater.
Kraftverk m. m.
Även vad beträffar el-, gas- och vattenverkens investeringar visar marsenkäten,
såsom framgår av tabell 1 (grupp 12) något högre ökningstal än
oktoberenkälen. Här är emellertid förändringen en följd av såväl en nedjustering
av siffran för 1958 som en uppjustering av planerna. Det syns mot
bakgrunden av de nya siffrorna berättigat att genomföra en viss uppjustering
68
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
av ökningstalen för 1959. Den i tabell 3 för kraft- och belysningsverk angivna
ökningen på 125 miljoner kronor innefattar förutom en betydande
ökning av statens vattenfallsverks investeringar samt en ökning av investeringarna
i AB Atomenergi även en viss ökning av de kommunala kraftverksinvesteringarna,
medan de privata beräknas komma att bli av ungefär samma
omfattning som under 1958.
Handelsflotta
Enligt en under mars företagen enkätundersökning kan de svenska varvens
leveranser till svenska rederier beräknas bli lägre 1959 än de var 1958.
Även importen av nya fartyg beräknas komma att minska. Sammanlagt har
investeringarna i handelsflottan antagits minska med 75 miljoner kronor
från 1958 till 1959.
Handel
Tidigare nämnda beräkningar med utgångspunkt från byggnads- och
igångsättningstillståndsstatistiken pekar på en inte oväsentlig ökning av
handelns byggnadsinvesteringar. Även investeringarna i handelslokaler i
bostadshus får antas komma att öka till följd av den ökade byggnadsverksamheten
i flerfamiljshus. Med stöd av dessa uppgifter har handelns byggnadsinvesteringar
uppskattats stiga med 75 miljoner kronor från 1958 till
1959. Även här är det fråga om en uppjustering sedan i höstas, vilken liksom
då det gäller industrin delvis får sättas i förbindelse med utnyttjandet
av investeringsfonderna. Under perioden maj 1958—mitten av mars 1959
hade arbetsmarknadsstyrelsen medgivit ett utnyttjande av investeringsfonder
till ett belopp av omkring 50 miljoner kronor för investeringar i handelslokaler.
Statliga investeringar
De aktuellaste uppgifterna rörande de statliga kommunikationsverkens
investeringar tyder på att ökningen av dessa kan komma att bli något större
än man räknade med i den preliminära nationalbudgeten. Detta sammanhänger
delvis med att beräkningarna för 1958 nedjusterats med drygt
40 miljoner kronor. Totalt uppgår den i tabell 3 ingående investeringsökningen
för kommunikationsdepartementets affärsverk till i runt tal 200
miljoner kronor. Härav faller närmare hälften på vattenfallsverkets investeringar.
Även för televerket, statens järnvägar och luftfartsverket förutses
betydande ökningar. För SJ:s del är det närmast fråga om en återhämtning
av den investeringsminskning som inträffade under 1958.
Under förutsättning att beredskapsanslagen för vägarbeten i arbetslöshetsbekämpande
syfte utnyttjas fullt kan de statliga väginvesteringarna
beräknas komma att öka med i runt tal 100 miljoner kronor, inkluderat
en ökning även av reparations- och underhållsarbetena. Omfattningen av
beredskapsarbetena kommer givetvis att bero på utvecklingen av arbets
-
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
69
Tabell VII: 3. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1958 till 1959
Miljoner kronor i 1958 års priser
1958
Förändring 1958—1959
Byggna- der och
anlägg- ningar
övrigt
Summa
Byggna- der och
anlägg- ningar
övrigt
Summa
Bostäder................................
3911
3 911
+ 200
_
+
200
Jordbruk, skogsbruk och fiske ..........
Egentlig industri........................
561
520
1081
—
- 5
—
5
1120
2 624
3 744
+ 100
+ 50
+
150
Kraft-, gas- och belysningsverk..........
830
297
1127
+ 85
+ 40
+
126
Handel m. m. (endast byggnader)........
451
—
451
+ 75
—
+
75
Samfärdsel..............................
813
2 776
3 589
+ no
-30
+
80
Enskild: motorfordon..................
_
1375
1375
—
—
—
handelsflotta ................
_
775
775
—
-75
—
76
övrigt........................
41
46
87
+ 15
+ 15
+
30
Statlig................................
647
503
1150
+ no
+ 40
+
150
Kommunal ..........................
125
77
202
- 15
- 10
—
25
Förvaltnings- och sociala ändamål ......
587
174
761
+ 80
—
+
80
Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål ..
290
105
395
+ 75
+ 5
+
80
Förvaltning och diverse ändamål ......
297
69
366
+ 5
- 5
55
Skolor och kyrkor ......................
545
77
622
+ 50
+ 5
+
Väg- och gatuarbeten m. m.............
1554
73
1627
+ 175
+ 100
+
176
Militära investeringar....................
161
1428
1589
+ 25
+
125
Summa
10 533
7 969
18 502
+ 900
+ 160
+ 1
060
därav: enskilda........................
5 439
5 284
10 723
+ 380
- 35
+
345
statliga........................
2 094
2 327
4 421
+ 320
+ 200
+
520
kommunala....................
3 000
358
3 358
+ 200
- 5
+
195
marknadssituationen; inträffar en minskning av arbetslösheten kan ökningen
av de statliga väginvesteringarna väntas bli mindre.
De militära investeringarna beräknas öka med 125 miljoner kronor. Härav
faller 100 miljoner kronor på materielanskaffning och 25 miljoner kronor
på anläggningsarbeten delvis bedrivna såsom beredskapsarbeten.
Kommunala investeringar
Några nya uppgifter om kommunernas investeringsplaner föreligger inte
bortsett från de kommunala industriföretag som ingår i tabell 1. Den företagna
revideringen av den tillståndsberoende byggnads- och anläggningsverksamheten
har dock föranlett en viss uppjustering av de kommunala
investeringarna i jämförelse med prognosen i den preliminära nationalbudgeten.
ökningen i förhållande till i höstas ligger till stor del på posten
skolor där en ökad statlig bidragsgivning beräknas komma att medföra en
inte oväsentlig investeringshöjning. En uppjustering har även skett av posterna
vägar, gator, vatten- och avlopp samt förvaltning och sociala ändamål.
Trots denna uppjustering av prognosen för kommunernas investeringar
håller sig den totala ökningen från 1958 till 1959 ändå under det
belopp på 250 miljoner kronor som kommunerna själva under hösten rapporterade
till statistiska centralbyrån.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1959
Tabell Vilt 4. Finansiellt sparande 1954—1958
Miljoner kronor
1954
1955
1956
1957
1958
Privata sektorn ............
- 150
- 300
- 200
+ 350
+ 450
Offentliga sektorn..........
0
- 100
+ 100
- 450
- 650
a) staten................
- 550
+ 150
+ 400
- 300
- 200
b) kommunerna..........
+ 550
- 250
- 300
- 150
- 450
Utlandet ..................
+ 150
+ 400
+ 100
+ 100
+ 200
Summa
0
0
0
0
0
Anm. Det här beräknade statliga finansiella sparandet avviker från det som beräknats i kap.
VI. Skillnaden sammanhänger bl. a. med att vissa statliga utgifter hänförts till olika perioder.
Källa: Konjunkturinstitutet.
3. Kreditmarknadsaspekter
Utvecklingen av det finansiella sparandet 1954—1958 inom olika sektorer
har behandlats i den preliminära nationalbudgeten. De reviderade beräkningarna
redovisas i tabell 4. Den offentliga sektorn har haft ett från
1957 till 1958 växande negativt finansiellt sparande. Kommunernas finansiella
sparande har kraftigt minskats medan statens något svagare förskjutits
i positiv riktning. Den offentliga sektorns växande finansieringsunderskott
motsvaras av ett ökat underskott i bytesbalansen och en ökning av
den privata sektorns finansieringsöverskott. Den senare ökningen sammanhänger
med en nedgång i företagens finansieringsunderskott. Företagens
reala bruttoinvesteringar (inkl. lager) har minskat vid en i huvudsak oförändrad
intäktsnivå.
Vissa av företagens viktigare lånetransaktioner under 1956—1958 har
sammanställts i tabell 5. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning
ökade enligt tabellen under 1958 med i det närmaste 800 miljoner kronor
eller med ca 250 miljoner kronor mer än under 1957. ökningen i upplåningen
har framför allt ägt rum i affärsbankerna medan ökningen av upplåningen
på kapitalmarknaden var mindre än 1957. ökningen i upplåningstakten
under 1958 hänförde till första halvåret medan upplåningsökningen
under senare delen av året var lika stor som 1957. För tiden efter november
1958 saknas ännu uppgifter om affärsbankernas utlåning till näringslivet.
Affärsbankernas totala utlåning till allmänheten har emellertid under december
1958—februari 1959 ökat med 150 miljoner kronor jämfört med
en minskning under samma tid 1957/1958 på ca 110 miljoner kronor. Även
företagens bankinlåning ökade kraftigt under 1958 vilket förklarar att den
nyss berörda förskjutningen i positiv riktning av företagssektorns finansiella
sparande (d. v. s. en lägre ökningstakt i företagens nettoupplåning)
kunnat ske samtidigt med en betydande upplåningsökning och en inte oväsentlig
ökning av de kommersiella krediterna från utlandet. Detta utvecklingsmönster
antyder att det totala finansiella företagssparandet varit mycket
ojämnt fördelat mellan överskotts- och underskottsföretag (eller -branscher).
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
71
Tabell VII: 5. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning på
kreditmarknaden 1956—1958
Miljoner kronor
1956
1957
1958
I
II
Hela
året
I
II
Hela
året
I
II
Hela
året
Obligationer och förlagsbevis ..
78
- 46
32
30
85
115
19
29
48
Aktier........................
140
no
250
88
58
146
85
33
118
Försäkringsbolagens reverslån
140
249
in
123
234
till näringslivet.............
Affärsbanker1 ................
130
72
202
109
141
-159
- 18
32
- 2
30
301
91
392
därav: industri..............
148
- 96
52
- 90
- 50
-140
149
— 25
124
handel och service-
85
76
161
näringar ..........
- 26
- 22
- 48
80
34
114
samfärdsel ..........
19
- 41
- 22
42
14
56
67
40
107
Summa
489
- 23
466
25»
281
540
516
276
792
1 Uppgifterna avser november—maj och maj—november.
Beträffande utvecklingen under 1959 kan man räkna med en betydande
förskjutning i negativ riktning av den offentliga sektorns finansiella sparande.
Häremot står ett i kapitel IV beräknat underskott i bytesbalansen av
storleksordningen 500—600 miljoner kronor. Ett realiserande av den offentliga
finansiella sparandeminskningen förutsätter emellertid också en
ökning av den privata sektorns finansieringsöverskott. Då hushållssektorns
sparande kan förutses bli av ungefär samma storlek 1959 som 1958 tyder
kalkylen på en fortsatt förskjutning i positiv riktning av företagssektorns
finansiella sparande. En sådan utveckling förefaller inte osannolik med
hänsyn till att företagens totala realinvesteringar liksom mellan 1957 och
1958 till följd av lagerminskning kan förutses minska även mellan 1958
och 1959.
72
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Vin. Produktionen och arbetsmarknaden
Enligt de reviderade beräkningar som konjunkturinstitutet utfört från
bruttonationalproduktens användningssida steg den totala produktionen
(bruttonationalprodukten till marknadspris) med en halv procent från 1957
till 1958, vilket är något mindre än vad som kalkylerades med i den preliminära
nationalbudgeten. Alternativa beräkningar, som utgått från näringsgrenssidan
och vilkas resultat finns återgivna i tablån på sidan 79, tyder
dock på ett något högre resultat. Totalt sett kan antalet sysselsatta bedömas
ha förblivit ungefär oförändrat 1958.
Fjolårets stagnation i den totala efterfrågan, som låg bakom den svaga
produktionsuppgången, syns i enlighet med vad som beskrivits i de tidigare
kapitlen under 1959 komma att efterträdas av en ny inte oväsentlig ökning.
Efterfrågeökningen väntas sedan en del därav tillgodosetts genom importstegring
och lagerminskning åstadkomma en uppgång i den inhemska produktionen
med drygt 2 procent. För sysselsättningens del beräknas återverkan
därav bli, att trenden möjligen vändes uppåt igen, så att sysselsättningen
genomsnittligt kommer att ligga högre 1959 än föregående år.
Liksom föregående år väntas byggnads- och anläggningsverksamheten
svara för den både relativt och absolut sett största ökningen. Även för jordbruket,
kraftverken, bostadsnyttjandet samt det offentligas verksamhet innebär
kalkylerna en betydande uppgång. För industrins vidkommande antas
möjligheter finnas för någon höjning av produktionsnivån. Relativt kraftigt
vikande aktivitet förutses för skogsbruket. 1
1. Produktionen
Industrin
Den totala industriproduktionens volym låg 1958 enligt Industriförbundets
index kvar på 1957 års nivå. Produktionsökningar förekom som framgår
av tabell 1 främst inom livsmedelsindustrin och trävaruindustrin med
5 resp. 2 procent, men sannolikt också inom verkstäderna. Uppgången för
verkstadsindustrin höll kvar produktionen inom industrins metallsektor på
en oförändrad nivå trots att minskningar registrerades för järnmalmsgruvorna
samt järn- och metallverken med 7 resp. 1 procent. För träsektorns
del kan resultatet också beräknas ha blivit oförändrat genom att ökningen
för träindustrin uppvägdes av en lika stor minskning för massa- och pappersfabrikerna.
På konsumtionsområdet orsakade bl. a. den hårda utländska
konkurrensen att textil- och beklädnadsindustrin samt läder- och skoindustrin
båda måste sänka sin produktion med 6—7 procent från 1957.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
7 a
Tabell Vills 1. Industriproduktionen 1956—februari 1959
Procentuell förändring från motsvarande period
föregående år
1957
1958
1959
jan.—
febr.
Helår
1 kv.
2 kv.
3 kv.
4 kv.
Hela industrin........................
3
0
1
- 1
- 1
0
- 1
Kapitalvaruindustri ................
4
0
0
- 1
0
1
- 1
Konsumtionsvaruindustri............
1
0
3
- 2
- 3
0
— 2
Malmbrytning och metallindustri----
4
0
0
- 1
0
1
i
därav: järnmalmsgruvor ..........
4
- 7
2
- 3
- 10
— 15
— 13
järn- och metallverk ......
4
- 1
— 5
- 6
0
6
u
sysselsättning i verkstads- industri ...................
2
- 1
-1
- 2
- 2
- 2
- 3
Träindustri .........................
2
2
3
1
3
3
- 13
Massa- och pappersindustri..........
ö
- 2
0
- 7
— 5
2
4
Livsmedelsindustri ..................
0
5
10
4
i
3
— 4
Textil- och sömnadsindustri..........
1
-6
-3
- 7
- 8
- 6
— 3
Läder- och skoindustri..............
7
- 7
-2
- 9
- 10
- 9
— 11
Källa: Industriförbundets index.
Även om variationerna i den totala industrins volym varit små kan man
dock av den säsongrensade kurvan i diagram 1 utläsa en svagt vikande tendens
under fjolårets första hälft, varefter någon återhämtning skett. Produktionen
under januari—februari 1959 kan beräknas ha varit lika stor som
genomsnittet för 1958. Lägre låg främst träindustrin, järnmalmsbrytningen
samt läder- och skoindustrin. Högre än genomsnittligt för 1958 låg vid årsskiftet
i första hand produktionen av järn och stål samt massa- och papper.
En bedömning av efterfrågeläget och produktionsvillkor inom olika avsnitt
har gett till resultat, att den stagnerande utvecklingen för industriproduktionens
del kan väntas bli förbytt i en svagt uppåtriktad tendens en
bit in på 1959. Därigenom skulle möjlighet finnas, att 1959 års genomsnitt
förs upp något över föregåends års nivå. I sammanställningen på sidan 79
är den antagna tendensen markerad med en ökning på 1 procent från 1958
till 1959.
Som framgår av tabell 2 sjönk antalet utförda arbetstimmar inom verkstadsindustrin
(exkl. varven) med 2 procent från 1957 till 1958. Med hänsyn
tagen till produktivitetsstegringen kan produktionen beräknas ha blivit
ungefär oförändrad. Produktionen ökade sannolikt något inom de mekaniska
verkstäderna, minskade något inom de elektriska och blev ungefär
oförändrad inom järn- och metallmanufakturområdet. Hemmamarknaden
höll sig betydligt bättre uppe än exportmarknaden. Sysselsättningsminskningen
i förhållande till föregående år var i början av 1959 av samma omfattning
som genomsnittligt för 1958. Sedan en trolig produktivitetsökning
tagits med i beräkningen pekade sysselsättningssiffrorna vid årsskifte! hän
mot någon minskning i tillverkningen för export och någon ökning i tillverkningen
för hemmamarknaden. Enligt investeringsprognosen ökar efter
-
74
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Tabell VIII: 2. Antal utförda arbetstimmar inom verkstadsindustrin (exkl. varven)
Procentuella förändringar vid jämförelse
med motsvarande period föregående år
Hemmamarknad
Export-
marknad
Totalt
1958
1. kv.......................
- 2
- 2
- 2
2. kv.......................
- 2
- 4
- 3
3. kv.......................
- 1
- 6
- 2
4. kv. ......................
0
- 8
- 2
Hela året ..................
- 1
- 5
- 2
1959
jan.-febr....................
- 2
- 4
- 2*/,
Källa: Industrins utredningsinstitut.
frågan på maskiner något på den svenska marknaden under 1959. Även beträffande
de varaktiga konsumtionsvarorna väntas ökningar. Eftersom även
exportefterfrågan på verkstadsprodukter syns hålla sig på en relativt hög
nivå är det sannolikt att verkstadsindustrins (exkl. varv) produktion kommer
att stiga något 1959. Om man tar hänsyn till den statistiska förvillelse
som utrikeshandelns decembersiffror åstadkommer tyder importkalkylen
dock på att en del av efterfrågeökningen för maskiner tillgodoses genom
import. Vidare förutses färdigvarulagren minska något. Enligt konjunkturinstitutets
konjunkturbarometer i april har vissa förbättringstendenser
gjort sig gällande inom verkstadsindustrin under första kvartalet i år. Orderingången
har varit större än under senare delen av 1958, vilket framför
allt gällt hemmamarknadsorderna. Denna tendens väntas bli bestående
även under andra kvartalet.
Uppgången i produktion och sysselsättning vid varven fortsatte även 1958.
Om man ser till årsgenomsnitten ökade antalet utförda arbetstimmar med
ett par procent från 1957, vilket är en betydligt avsaktad takt jämfört med
tidigare år. Den försämrade sjöfartskonjunkturen har gjort sig alltmer
märkbar och sysselsättningen har vissa månader under det senaste halvåret
legat lägre än nivån ett år tidigare. Beställningarna av nya fartyg har varit
mycket få och produktionen har till största delen skett på bekostnad av
orderstockarna, som under 1958 sjönk från 278 fartyg på 3,9 miljoner bruttoton
till 222 fartyg på 3,2 miljoner bruttoton. För de mindre varven och
reparationsavdelningarna har direkta sysselsättningssvårigheter uppstått
med permitteringar som följd. För de större varven är däremot en hög sysselsättningsnivå
tryggad även innevarande år.
Utvecklingen inom verkstadsområdet återverkar på järn- och metallverken.
Efter återhämtningen för deras del under tredje kvartalet 1958 har
produktionen fortsatt på en hög nivå. Därigenom kom produktionsnedgången
vid jämförelse mellan helåren 1957 och 1958 att stanna vid 1 procent.
I jan.—febr. 1959 noterades en stegring på 11 procent från samma månader
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
75
Diagram VIII: 1. Produktionsvolymen inom industrin juK 1957—januari 1959
Säsongrensad index: 1956 = 100.
Hela industrin
Kapitaluaruindustrin
tlassa- och pappers,
Industrin
Konsutntionsuaruindustria
liusmedelsiudustrin.
Textil- och
beKlädnadsindustrin.
Sysselsättning i
uerKstadsindustrin
juli. aug. sept. okt. nou dec jan febr mars apr. maj juni
juli
Källa: Industriförbundets index.
ett år tidigare. Av säsongrensade serier att döma låg produktionen i januari—februari
kvar på nivån från slutet av 1958. Den kraftiga stegringen
beror således på att produktionen var mycket låg under första hälften av
1958. Inom järn- och stålområdet har nu lageravvecklingen hos förbrukarna
upphört och svaga tendenser till lagerpåfyllnad bär uppträtt. Möjligheter
syns finnas att något öka fjolårets export av handelsfärdiga varor. När
det dessutom kan beräknas att förbrukningen av järn och stål inom verkstäderna
och byggnadsområdet ökar finns det grund för ett antagande om
någon uppgång i produktionen inom järn- och metallverken 1959 jämfört
med 1958.
76
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
Järnmalmsbrytningen gick ned med 7 procent från 1957 till 1958 och
antalet sysselsatta vid gruvorna sjönk med 2 ä 3 procent. Bakgrunden härtill
var den försvagade stålkonjunkturen, som medförde en avsevärd exportnedgång.
Konsumtionen av malm var än lägre än produktionen, varför
följden blev en lagerökning hos både stålverk och gruvor. Under 1959 räknar
man med något stigande stålproduktion såväl här hemma som ute i
världen, men detta väntas i första hand slå på stålverkens lager. Den svenska
exporten beräknas sjunka ytterligare något. På grund av trycket från
lagersidan måste man kalkylera med en lägre produktion vid järnmalmsgruvorna
1959 än 1958.
För de sex ledande västeuropeiska importländerna beräknas importminskningen
av sågade trävaror ha uppgått till omkring 250 000 standards
eller 10 procent. En avsevärd del av denna nedgång i avsättningen föll på
Sverige. Trots detta kom de svenska sågverkens produktion att bli så stor
att 1957 års nivå passerades med god marginal, vilket bl. a. får ses mot
bakgrund av att sågverken planerat för en långt gynnsammare exportkonjunktur
än den som realiserades. Den inhemska förbrukningen, som de senaste
åren motsvarat inemot tre fjärdedelar av exporten, steg som en följd
av den livliga byggnadsverksamheten. Eftersom tillförseln av trävaror var
betydligt större blev dock resultatet en lageruppgång under 1958 på mellan
100 000 och 200 000 standards. Föreliggande uppgifter tyder på att den
västeuropeiska trävaruförbrukningen har börjat vända uppåt igen under
intryck av det stigande bostadsbyggandet och läget för exporten har ljusnat
något. I utrikeshandelsavsnittet räknar man med en exportuppgång för
Sveriges del på 5 å 6 procent från 1958 till 1959. Trots detta kan produktionen
beräknas minska beroende på den starka depressiva inverkan från
lagersidan. Kring årsskiftet föll också aktiviteten vid sågverken ned på en
nivå, som är betydligt lägre än ett år tidigare.
De senaste årens betydande uppgång i produktionen inom massa- och
pappersindustrin förbyttes 1958 i en nedgång på 2 procent om jämförelse
görs med 1957. Minskningen faller helt och hållet på massan (—5 procent),
medan pappersproduklionen låg kvar på föregående års nivå. Antalet anställda
påverkades inte av den relativt måttliga tillbakagången i produktionen
utan förblev i det närmaste oförändrat. Bakgrunden till avmattningen
är att finna i de avsättningssvårigheter som uppstod på de utländska marknaderna
till följd av låg konsumtionsstegring i kombination med lagerreduktion.
Hårdast drabbades den mekaniska massan, som fick vidkännas en
exportnedgång på drygt 16 procent. Totalt för hela massaområdet inskränkte
sig exportminskningen till 3 procent. Massalagren beräknas ha undergått
någon stegring under 1958. Pappersexporten ökade däremot något.
Som en följd av den befintliga överkapaciteten hos världens skogsindustrier
har konkurrensen tilltagit, vilket bl. a. resulterat i sänkta priser. Av
diagram 1 framgår att produktionskurvan varit svagt uppåtriktad sedan
bottennivån nåddes under andra kvartalet 1958. Innevarande år väntas en
mindre kvantitativ exportuppgång för både papper och massa. Det finns
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
77
därigenom underlag för en fortsatt begränsad dragning uppåt av produktionen
under 1959, trots att massalagren är något större än normalt.
Efter den begränsade uppgången under 1956 och 1957 minskade produktionen
inom textil- och beklädnadsindustrin under 1958 med 6 procent
jämfört med 1957. Antalet anställda arbetare sjönk samtidigt med 5 procent
om man ser till årsgenomsnitten; nedgången i förhållande till föregående
år ökade successivt under året och uppgick vid årsskiftet till 8 procent.
Importen av färdigtextilier fortsatte att stiga. Samtidigt steg också
konsumtionen, fastän i mindre grad, varför resultatet blev en ny ökning av
importandelen i den svenska textilkonsumtionen. Trots att lagren av färdigvaror
sjunkit något fanns det enligt konjunkturinstitutets konjunkturbarometer
i mars en tendens bland företagen att anse dem som för stora.
Den säsongrensade kurvan i diagram 1 antyder att den starkt nedåtriktade
trenden i textil- och beklädnadsindustrins produktion skulle ha brutits vid
mitten av 1958 och ersatts av en viss stabilitet på den lägre nivån. Enligt den
senaste konjunkturbarometern kan emellertid en viss ytterligare nedgång
förutses. Orderingången var under vintermånaderna lägre än ett år tidigare
men väntas under våren, om man undantar trikåindustrin, bli kvar på fjolårsnivån.
Jordbruket
Liksom i den preliminära nationalbudgeten räknar jordbruksnämnden nu
enligt vad som framgår av tabell 3 med, att jordbrukets produktion 1958 var
1 procent lägre än 1957 och 2 procent lägre än genomsnittet för 1950-talet.
Försämringen var framför allt lokaliserad till vegetabilierna, för vilka en
produktionsminskning på sammanlagt 15 procent noterades till följd av
Tabell VIII: 3. Jordbrukets produktion 1957—1959
1958*
Procentuell volymföränd-
milj. kr.
ring från föregående år
19581
1959*
Vegetabiliska slutprodukter........................
790
- 15
27
därav: brödsäd.................................
230
- 19
74
potatis och sockerbetor ..................
370
- 7
1
oljeväxter ...............................
90
-39
17
Animalier ........................................
3 390
3
- 1
därav: mjölk och mejeriprodukter ...............
1650
- 3
- 2
slaktdjur................................
1490
10
1
Total bruttoprodukton............................
4 180
- 1
4
Avgår: förnödenheter* ..........................
1080
0
0
Återstår: jordbrukets bidrag till bruttonational-
produkten...............................
3100
- 1
5
1 Preliminär.
* Prognos under antagande av normal väderlek.
* Handelsgödsel, köpfoder, frakter, elektricitet, drivmedel m. m.
Källa: Statens jordbruksnämnd.
78
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
nedgång i den odlade arealen och det dåliga vädret under eftersommaren.
Animalieproduktionen steg totalt med 3 procent genom att ökningen för kött
och fläsk något mer än uppvägde minskningen för mjölk och mejeriprodukter.
För 1959 förutses för jordbrukets del en uppgång i den totala bruttoproduktionen
med 4 procent. Eftersom inköpen utifrån av förnödenheter antas
komma att ligga kvar på fjolårets nivå, beräknas bidraget till bruttonationalprodukten
stiga med 5 procent. Bakom den kalkylerade ökningen på inte
mindre än 27 procent för de vegetabiliska slutprodukterna ligger dels antagandet
om normal väderlek dels det förhållandet att fjolårsskörden var svag.
Den höstbesådda arealen var 1958 nära 50 procent större än 1957 och av
ungefär samma storlek som medeltalet för den senaste femårsperioden.
Sådden skedde under gynnsamma förhållanden och övervintringen har gått
bra. Animalieproduktionen förutses minska något till följd av den fortsatta
nedgången för mjölkprodukterna.
Skogsbruket
Skogsbrukets produktion (mätt som bidraget till bruttonationalprodukten)
kan beräknas ha minskat med 1 procent från 1957 till 1958. Under innevarande
år kan nedgången antas bli av betydligt större omfattning eller
omkring 7 procent. Dessa förändringstal stämmer relativt väl överens med
den preliminära nationalbudgetens.
Avverkningarna av massaved gick ned redan förra vintern, då en minskning
på närmare 10 procent registrerades. Samtidigt sjönk priserna med
nästan lika mycket. Nedgången för massaveden kompenserades 1958 i det
närmaste av ett ökat uttag av sågtimmer. Sågtimmerpriserna höjdes 1958
med 5 procent över nivån ett år tidigare. För 1959 förutses en minskning i
den totala avverkningsvolymen med omkring 10 procent. Den mest betydande
nedgången väntas sågtimret undergå, på grund av det inträffade kraftiga
prisfallet på 20 procent samt den goda lagertillgången i förädlingsledet.
Men minskningen är betydande även för massaveden både kvantitets- och
prismässigt. Förklaringen till att bidraget till bruttonationalprodukten beräknas
minska mindre än avverkningarna är, att skogsvårdsarbetena väntas
öka och att skogsuttagen uppskattas bli lägre än tillväxten och en pluspost
därigenom tillkommer i kalkylerna.
Övriga näringsgrenar
By99nads- och anläggningsverksamheten noterade en produktionsstegring
på 6 procent från 1957 till 1958 och bidrog därigenom med det största tillskottet
till ökningen i totalproduktionen mellan dessa år. En närmare beskrivning
av utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten
finns i kapitel VII. Enligt de där gjorda kalkylerna kan produktionsökningen
1959 väntas bli 8 procent.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
79
För de övriga näringsgrenarna framgår de antagna förändringarna av
tablån. Det föreligger inga större avvikelser gentemot den preliminära uppskattningen
vid årsskiftet.
Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar
De antagna volymförändringarna i de olika näringsgrenarnas produktion
sammanfattas i efterföljande tablå: 2
Förändring
1957—1958
Procent
Näringsgren
Förändring 1958—1959
Procent Milj. kr. i 1958
års priser
Industri..........................................
0
1
200
Kraft- och belysningsverk ........................
4
5
100
Byggnads- och anläggningsverksamhet..............
6
8
400
Jordbruk .........................................
-1
5
150
Skogsbruk........................................
-1
— 7
— 150
Summa kraft- och varuproduktion
1
2
700
Statens och kommunernas bidrag till produktionen
av den offentliga konsumtionen..................
4
4
250
Bostadsnyttjande .................................
4
4
150
Handel och samfärdsel............................
2
2
250
Konsumenttjänster................................
0
2
50
Summa tjänster
2
3
700
Totalt
1
2
1400
Den framräknade ökningen från 1958 till
1959 uppgår till
1 400 miljoner
kronor eller drygt 2 procent. Varorna och tjänsterna bidrar med en absolut
sett lika stor ökning, vilket i relativa tal betyder en något större uppgång
för tjänstesidan. Uppjusteringarna i förhållande till den preliminära nationalbudgeten
har nästan uteslutande företagits för varuproduktionens del.
2. Arbetsmarknaden
Sgsselsättningen
I den preliminära nationalbudgeten beräknades befolkningen i de arbetsföra
åldrarna ha ökat med omkring 45 000 personer under loppet av 1958.
Enligt reviderade beräkningar har den faktiska ökningen varit något mindre.
Det visar sig nämligen att invandringsöverskottet har sjunkit mer än
man med hänsyn till uppgifterna avseende årets första hälft hade anledning
räkna med. Det är givet att åtstramningen på arbetsmarknaden här har
gjort sig gällande. Nettoimmigrationen har också under tidigare år visat sig
vara starkt konjunkturkänslig. Sålunda sjönk nettoimmigrationen från
11 800 under 1952 till endast 1 700 under 1953 för att 1954 stiga till 7 000
och 1955 till 17 400. Konjunkluravmattningen i fjol medförde en ny nedgång
från 18 000 under 1957 till 8 300 under 1958. Särskilt markant har nedgången
varit för den i skogsbruket sysselsatta finländska arbetskraften.
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
Några direkta uppgifter till belysning av förändringarna i den yrkesverksamma
befolkningen finns inte tillgängliga. Utgående från förändringar i
befolkningen i arbetsför ålder och från vissa antaganden om yrkesintensiteten
och dess långsiktiga förändringar för olika kön, civilstånds- och åldersgrupper
skulle arbetsstyrkan till följd av naturlig befolkningstillväxt ha ökat
med ca 21 000 personer och till följd av nettoimmigration med ca 5 000 personer
under loppet av 1958. Ovanstående ökningstal torde dock innebära en
överskattning av den faktiska förändringen. Den angivna immigrationsvinsten
måste nämligen åtminstone delvis anses ha varit fiktiv, betingad av eftersläpningar
vid registreringen av utländsk arbetskraft. För det andra
bör man kunna utgå ifrån att konjunkturavmattningen har medfört en något
svagare ökning av den yrkesverksamma befolkningen än som hade varit
fallet under ett högkonjunkturår. De försämrade möjligheterna att erhålla
arbete bör sålunda ha lett till sjunkande yrkesintensitet. Inom de yngre årsgrupperna
har också en påtaglig tendens till förlängd fortsatt utbildning
kunnat konstateras. Med hänsyn till ovanstående faktorer har ökningen av
den totala arbetsstyrkan under 1958 reviderats till omkring 20 000 personer.
Samtidigt har antalet vid arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa ökat med
13 000, antalet sysselsatta vid beredskapsarbeten och arkivarbeten med ca
3 000 och antalet personer i utbildningskurser för arbetslösa med ca 1 000.
Sammanställs dessa uppgifter om arbetsstyrkans tillväxt och arbetslöshetens
förändring, finner man att det totala antalet sysselsatta personer bör ha
stigit endast obetydligt under loppet av 1958. Även om man ser till årsgenomsnitten,
finner man att den totala sysselsättningen har varit i stort
sett oförändrad mellan 1957 och 1958. Utvecklingen inom olika näringsgrenar
har dock inte varit enhetlig. Medan antalet sysselsatta inom industrin
samt jord- och skogsbruket har minskat inte oväsentligt, har å andra sidan
en motsvarande stor ökning förelegat inom byggnadsverksamheten och på
tjänsteområdet.
Ökningen av den totala arbetsstyrkan under innevarande år har beräknats
till ca 24 000 personer. Därvid har hänsyn tagits endast till den naturliga
befolkningstillväxten. Ökningen är liksom i fjol koncentrerad på de yngsta
och på de äldre årsgrupperna, under det att arbetsstyrkan i mellanåldrarna
minskar i antal. Arbetskraftstillskottet från nettoimmigration är svårare att
uppskatta. Som redan tidigare nämnts visar den utländska arbetskraften
stor konjunkturbetingad rörlighet. Därvid är också konjunkturläget i andra
länder av stor vikt, särskilt i våra nordiska grannländer varifrån den utländska
arbetskraften i stor utsträckning rekryteras. Det har här antagits
att arbetskraftstillskottet från nettoimmigration under innevarande år i likhet
med fjolåret blir endast obetydlig. Med detta antagande skulle ökningen
av arbetsstyrkan, räknat på årsgenomsnitt, bli lika stor 1958—1959 som
1957—1958 eller 0,7 procent.
Frågan är nu om den för innevarande år beräknade stegringen i totalproduktionen
med drygt 2 procent är tillräckligt stor för att kunna leda till en
sysselsättningsuppgång som motsvarar denna ökning av arbetsstyrkan. Här
-
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
81
Diagram VIII: 2. Antal anställda arbetare inom industrin
Säsongrensad index: 1956 = 100.
Industrin, totalt
Massa- och pappersindustria
Metall- och uerkstadslndustrin
Textil- och beklädnadsindustrin
juli aug.sept. okt.nou da. jan.febr.mars apr. maj juni
-19ST/l958 —— M5»/w9
Källa: Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik.
vid blir produktivitetens utveckling av avgörande betydelse. Räknar man
med att produktivitetsförbättringen blir lika stor som i fjol, d. v. s. omkring
11/2 procent, skulle den totala arbetsvolymen behöva stiga med ca 1/2 procent
för att den angivna produktionsökningen skulle komma till stånd. Eftersom
sysselsättningen på grund av arbetstidsförkortningen skulle behöva
stiga mer än den yrkesverksamma befolkningen, skulle också den från 1957
till 1958 friställda arbetskraften kunna absorberas. En så låg produktivitetsförbättring
som i fjol är dock inte sannolik under en uppgångsperiod. Den
var en följd av ofullständigt utnyttjande av sysselsatt arbetskraft som nu
kan tas i anspråk. Man vet också erfarenhetsmässigt att produktionsökningar
efter en konjunkturavmattning i första hand uppkommer genom stegrad
produktivitet och först med en viss eftersläpning leder till stigande sysselsättning.
Räknar man i stället med att produktiviteten ökar med drygt 3
procent — en siffra som utgör medeltalet för efterkrigstiden — skulle sysselsättningsnivån
bli i stort sett oförändrad 1958—1959. Detta fall innebär
eu ytterligare ökning av arbetslösheten i ungeför samma omfattning som i
fjol. Den sannolika utvecklingen ligger troligtvis någonstans mitt emellan
båda dessa hypotetiska fall.
Vad industrin beträffar kan den beräknade produktionsuppgången på ca 1
procent inte väntas leda till någon ökning av antalet sysselsatta arbetare
utan man bör räkna med en fortsatt mindre nedgång i förhållande till 1958
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. AV 150. Bihang D
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
Diagram VIII: 3. Antalet arbetslösa
juli auq. sept. oKt. noi>. dec. jcm, febr. mors april rnaj juni
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
om man ser på årsgenomsnitten. Däremot torde den successiva minskningen
i industrins sysselsättning, som av säsongrensade siffror att döma har ägt
rum alltsedan slutet av 1957, komma att upphöra under årets lopp. Av diagram
2 framgår att minskningen i antalet anställda industriarbetare har varit
störst inom textil- och beklädnadsindustrin där nedgången också syns
fortsätta. Även inom träindustrin har sysselsättningen sjunkit inte oväsentligt
alltsedan sista kvartalet 1958. Massa- och pappersindustrin är den enda
industrigrupp som i början av innevarande år redovisade högre antal anställda
arbetare än under samma tid 1958. Stegringen från februari 1958 till
februari 1959 utgjorde dock endast 1 1/2 procent. Under samma tid redovisade
textil- och beklädnadsindustrin en minskning med 9 procent, gruvindustrin
med 8 1/2 procent och träindustrin med 6 procent. För industrin
som helhet var sysselsättningsnedgången 3 1/2 procent.
Inom byggnads- och anläggningsverksamheten bör den enligt investeringsberäkningarna
förutsedda höga aktiviteten också leda till något ökad sysselsättning
jämfört med årsgenomsnittet för 1958. Däremot tyder produktionskalkylen
på en minskning för den i skogsbruket sysselsatta arbetskraften,
under det sysselsättningen inom de tjänsteproducerande sektorerna kan
väntas stiga i ungefär samma omfattning som 1957—1958.
Arbetslösheten
Från 1957 till 1958 ökade antalet arbetslösa inte oväsentligt. För innevarande
år torde man kunna räkna med en i stort sett oförändrad arbetslöshet,
om årsmedeltalet för 1959 jämförs med 1958. Uppgifterna om arbetslösheten
under årets tre första månader ger emellertid en ganska dålig väg
-
83
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
ledning när det gäller att bedöma rådande utvecklingstendenser på arbetsmarknaden
eftersom de är i hög grad påverkade av den onormalt tidiga våren.
Utvecklingen av det totala antalet vid arbetsförmedlingarna registrerade
arbetslösa framgår av diagram 3. Att arbetslösheten genom den kraftiga
sänkningen från januari till mars kommit att understiga fjolårsnivån kan
dock inte tas som tecken på en påtaglig konjunkturförbättring. Nedgången
måste till viss del hänföras till olikheter i väderleksförhållanden under båda
dessa år. I motsats till i fjol har särskilt byggnadsverksamheten kunnat
hållas på eu hög nivå. Även de intensifierade sysselsättningsfrämjande åtgärder
som satts in sedan förra hösten torde ha medverkat härtill. Det visar
sig också att av den totala minskningen i antalet försäkrade arbetslösa från
mars 1958 till mars 1959 inte mindre än 80 procent faller på minskad arbetslöshet
bland byggnadsarbetarna. Den höga byggaktiviteten har också
gynnat en del andra branscher. Sålunda var arbetslösheten inom byggnadsämnesindustrin
och jord- och stenindustrin väsentligt lägre i mars 1959
än vid samma tid 1958. Inom övriga industrigrupper låg arbetslösheten däremot
fortfarande något högre än under förra året. Inom jordbruket har den
säsongmässiga minskningen av arbetslösheten kommit minst en månad tidigare.
Även inom skogsbruket har arbetslösheten sjunkit, den var dock alltjämt
högre än i fjol och en ny stegring kan väntas vid awerkningssäsongens
slut. Den tidiga våren har i första hand påverkat arbetsmarknadsläget
i Syd- och Mellansverige. Inom de nordligaste länen har arbetslösheten sjunkit
mindre och låg i mars kvar på fjolårsnivån.
Utvecklingen på arbetsmarknaden har alltså under årets första kvartal
kännetecknats av utpräglade säsongrörelser. Någon påtaglig förändring i det
allmänna läget syns inte ha inträffat. Sysselsättningssvårigheterna syns
vara störst för inte utbildad arbetskraft. En markant ökning jämfört med
förra året har också ägt rum bland de arbetslösa som inte är med i arbetslöshetsförsäkringen
och av vilka drygt en fjärdedel utgörs av ungdomar under
18 år.
Balansen på arbetsmarknaden
Vid bedömningen av graden av balans på arbetsmarknaden behöver man
gå tillbaka till ett jämförelseår under vilket produktionsresurserna kan förutsättas
ha blivit fullt utnyttjade. Bruttonationalprodukten har emellertid
enligt ut fall sberäkningen för 1958 legat klart under den nivå man skulle
kunna nå upp till under förutsättning av full sysselsättning och av vad man
under tidigare år kunnat räkna med som »normal» ökning av produktiviteten.
Innebörden av detta »deflationsgap» skall här illustreras med en kalkyl,
som utgår från förutsättningen att det 1957 — då bruttonationalprodukten
ökade med 4 procent -— rådde balans på arbetsmarknaden och att en årlig
produktivitetsökning på 3 procent — genomsnittet för åren 1950—1957 —
kan betraktas som »normal». Godtyckligheten i dessa antaganden är givetvis
84
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
betydande och motiverar att kalkylen på sedvanligt sätt ges den anspråkslösa
benämningen räkneexempel. För att markera detta har de använda siffrorna
rundats till halva procenttal.
Under 1958 kan ökningen av den yrkesverksamma befolkningen beräknas
ha uppgått till knappa en procent, men denna ökning mer än uppvägdes av
arbetstidsförkortningen, vars effekt på arbetsutbudet kan beräknas till minus
1,5 procent. Det för produktionsökning disponibla arbetsutbudet minskade
alltså netto räknat med en halv procent (jämför nedanstående tablå).
Det förutsättes nu att man på grund av tillväxten i realkapitalet, fortskridande
rationaliseringar in. m. borde kunna räkna med en »normal» produktivitetsökning
på omkring 3 procent. En dylik »normal» produktivitetsstegring
borde, vid en minskning av det disponibla arbetsutbudet med en halv
procent, möjliggöra en produktionsökning på 2,5 procent. Eftersom det faktiska
ökningstalet för 1958 stannade vid en halv procent, skulle alltså »deflationsgapet»
i betydelsen av under 1958 utebliven men i och för sig möjlig
produktionsökning kunna beräknas till omkring 2 procent av 1957 års totala
produktion.
Prognos
1958 1959
1. Ökning av yrkesverksam befolkning.............. + 1 +1
2. Lagstadgad arbetstidsförkortning ................ — lx/> — lVa
3. Från föregående år kvarstående arbetsreserv...... + x/2
4. För produktionsökning disponibelt arbetsutbud
(1+2 + 3).............................. —- */2 0
5. Från föregående år kvarstående produktivitets
reserv.
........................................ + l1/2
6. Hypotetisk produktivitetsökning.................. + 3 +3 7 8 9
7. Möjlig produktionsökning (4 + 5 + 6) ............ + 2lj2 + 4*/s
8. Aktuell produktionsökning ...................... + 1/2 + 21U
9. »Deflationsgap» (7—8) .......................... 2 2
Ökningen av arbetslösheten under 1958 kan uppskattas till en halv procent
av arbetsutbudet. Resten av »deflationsgapet» på 1,5 procent skulle,
sett från arbetskraftssidan, kunna hänföras till olika former av statistiskt
inte registrerad »undersysselsättning» och därmed sammanhängande produktionsförluster.
Dylika förluster kan uppkomma såväl genom en inte registrerad
förkortning av arbetstiden och en minskning av arbetstempot som
genom en av arbetsmarknadsläget betingad kortsiktig omflyttning av arbetskraft.
Antagandet om en »normal» produktivitetsökning förutsätter med
andra ord en fördelning av arbetskraftsresurserna, som kan ha varit ur
struktursynpunkt mer rationell under de år för vilka genomsnittet beräknats
än under det år under vilket ett »deflationsgap» uppkommit. »Deflationsgapet»
representerar alltså dels en under det löpande året utebliven produktionsökning,
dels de häremot svarande outnyttjade resurserna, som kvar
-
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
85
står till det följande året och då kan utnyttjas för produktionsökning. De
outnyttjade resurserna kan, sett från arbetsmarknadssidan, blott delvis lokaliseras
i form av arbetslöshet, d. v. s. som en kvarstående arbetsreserv. Resten
består av inte kvantifierbara element vilka i tabellen sammanförts under
benämningen »kvarstående produktivitetsreserv».
Man kan nu på analogt sätt göra en på försörjningsbalansen för 1959
grundad »deflationsgapskalkyl». Under 1959 beräknas ökningen av den yrkesverksamma
befolkningen återigen komma att uppgå till nära en procent
av totala arbetsutbudet, varemot liksom under 1958 står en något större
minskning av arbetsutbudet på grund av arbetstidsförkortningen. Tages
emellertid nu också hänsyn till den från 1958 kvarstående arbetsreserven, så
skulle totalt sett det disponibla arbetsutbudet — i timmar räknat — ej behöva
minska under 1959. En fortsatt »normal» produktivitetsstegring plus
den från 1958 kvarstående produktivitetsreserven skulle emellertid ge utrymme
till en produktionsökning på 4,5 procent. Eftersom den faktiska
produktionsökningen enligt nationalbudgeten skulle komma att uppgå till
omkring 2,5 procent, slutar räkneexemplet för 1959 i ett »deflationsgap» på
två procent — »gapet» skulle med andra ord bibehållas oförändrat under
1959.1 Förutsatt samma grad av »undersysselsättning» som under 1958 skulle
också arbetslösheten förbli i stort sett oförändrad. Antalet sysselsatta
skulle då komma att öka ungefär lika mycket som ökningen av den yrkesverksamma
befolkningen.
1 Betydande deflationsgap av det slag som här beräknats för Sverige skulle med säkerhet
kunna beräknas för flertalet västeuropeiska länder och för Förenta staterna. Som en jämförelse
kan nämnas att för Storbritannien angivits en möjlig ökning av bruttonationalprodukten för
åren 1959—60 på sammanlagt i runt tal 10 procent (National Institute of Economic and Social
Research).
86
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
IX. Sammanfattande bedömning
En förnyad beräkning av bruttonationalprodukten för 1958 har givit vid
handen att denna jämfört med 1957 torde ha stigit med blott omkring en
halv procent, vilket är mindre än vad den tidigare uppskattningen givit anledning
förmoda. Å andra sidan har den preliminära nationalbudgetens prognos
för bruttonationalproduktens förändring under 1959 reviderats uppåt
från dryga en till dryga två procent. I stället för en i stort sett oförändrad
produktionsutveckling på relativt låg nivå skulle man alltså nu kunna räkna
med någon förstärkning av ökningstakten under 1959 jämfört med 1958.
Denna ökningstakt torde inte bli av den storleksordning som redovisats för
tidigare högkonjunkturår men framstår icke desto mindre internationellt
sett som relativt hög, eftersom den internationella konjunkturutvecklingen
i år alltjämt i stort sett syns komma att präglas av en viss fördröjning av
konjunkturuppsvinget. I de länder, där produktionsutsikterna för 1959 ter
sig gynnsammare än för Sverige, har man i regel — i motsats till i Sverige
-— haft att ta igen en tidigare nedgång.
Konjunkturläget i utlandet
I Förenta staterna har produktionen under våren överstigit den nivå från
vilken nedgången 1957 startade. Det säsongrensade index för industriproduktionen
var i mars 1959 drygt en procent högre än i augusti 1957.
Bruttonationalprodukten fjärde kvartalet 1958 låg volymmässigt räknat
blott några tiondels procent lägre än tredje kvartalet 1957 och har under
första kvartalet i år troligen överstigit den gamla toppnivån med ett par
procent.
Att produktionsökningen kommer att fortsätta under 1959 syns det i och
för sig knappast råda någon tvekan om. Härför talar det förhållandet att
man syns kunna räkna med säkra ökningar i efterfrågan på vissa områden
och troliga ökningar på andra samt att ingen klar nedgångstendens föreligger
på något område. Den offentliga byggnadsverksamheten, som till
största delen äger rum i delstaternas och de lokala myndigheternas regi,
steg med 10 procent under loppet av 1958 och kan förväntas fortsätta att
stiga under innevarande år. De federala utgifterna kommer också att öka,
om än i svagare takt än under sista halvåret 1958. Lagerförändringarna är
som alltid svåra att förutse. Lagerminskningen har totalt sett upphört och
bl. a. under intryck av strejkhotet inom stålindustrin förbytts i en viss lagerökning.
Med hänsyn till den kraftiga lageravveckling som redan ägt rum,
borde räknat för hela kalenderåret 1959 varje påverkan från detta område
få expansiv karaktär.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
87
Den privata investeringen representerar alltjämt det stora frågetecknet.
Exklusive bostadsbyggandet registrerades totalt sett en svag ökning från
tredje till fjärde kvartalet 1958. Men industriinvesteringarna i maskiner och
utrustning visar alltjämt inga tecken till markerat uppsving och industribyggena
har sjunkit successivt under hela 1958. Den privata investeringen
kommer sannolikt att stiga något under 1959. Industriinvesteringarna kommer
dock, såvitt man nu kan se, tydligen alltjämt att ligga avsevärt under
1957 års toppnivå. Därför saknas också i den nuvarande konjunkturbilden
ett av de viktigaste kännetecken som brukar karakterisera en stabil expansion.
Det ser ut som om det skulle ta ännu någon tid innan den av offentliga
transfereringar och ett relativt lågt sparande stöttade konsumtionsvaruefterfrågan
skulle leda till ökade beställningar och — efter kanske ytterligare
lagernedgång i vissa led — till en klart markerad expansion inom
kapitalvarusektorn.
Den antydda eftersläpningen mellan konsumtions- och kapitalvaruproduktionen
illustreras därav att den förra i februari låg knappt 5 procent
över toppnivån 1957 men den senare alltjämt 5 procent under. Konsumtionsindustrins
orderingång har ökat kraftigt, under det att t. ex. maskinorderna
har ökat endast måttligt. Inom kapitalvaruindustrin har man dessutom
att räkna med outnyttjad kapacitet på olika områden och förmodligen
med relativt sett större lagerhållning än i konsumtionsvaruindustrin.
Slutligen kan man också peka på det förhållandet att exporten av kapitalvaror
till Västeuropa lidit och alltjämt lider av stagnationen inom detta område.
En sammanvägning av tendenserna på olika områden pekar emellertid
otvetydigt på en fortsatt expansion. Presidentrapporten anger som hållpunkt
för bedömningen av 1959 års bruttonationalprodukt en siffra, som med cirka
7 procent överstiger genomsnittet för 1958. Denna prognos innebär att
ökningen jämfört med 1957 skulle komma att uppgå till 4 procent. Arbetslösheten
skulle därmed, även efter amerikanska förhållanden, alltjämt komma
att ligga på en relativt hög nivå. Fruktan för förnyade prisstegringar
plus den uppfattningen att prisstabilitet är nödvändig för en stabil produktionsexpansion
har emellertid allt mer kommit att dominera den ekonomiska
politiken, vilket kommit till uttryck både i budgetförslaget och de på senare
tid genomförda räntehöjningarna.
Västeuropas export till Förenta staterna — särskilt av färdiga konsumtionsvaror
— har hållits väl uppe och i genomsnitt värdemässigt till och
med ökat 9 procent mellan 1957 och 1958. Samtidigt har försvagningen av
den västeuropeiska investeringskonjunkturen hårt drabbat den traditionella
importen av kapitalvaror från Förenta staterna. Eu i stort sett samtidig konjunkturavmattning
i de bägge områdena karakteriserad av relativt stabil
konsumtion och vikande investeringar har alltså på grund av skillnaden i
handelns struktur medfört eu avsevärd förbättring av Västeuropas bytesbalans
gentemot Förenta staterna trots att nedgången haft avsevärt mindre
omfattning inom förstnämnda område. Det är sannolikt att denna förbätt
-
88
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959
ring står sig under den närmaste framtiden. Med hänsyn till den förbättrade
konjunkturen i Förenta staterna borde man kunna räkna med någon ökning
av Västeuropas export till detta område, samtidigt som Förenta staternas
export till Västeuropa alltjämt tycks kämpa med vissa svårigheter.
Västeuropas export till råvaruländerna har också hållits uppe relativt väl
under det att dessas export på grund av konjunkturdämpningen i industriländerna
sjunkit både till Förenta staterna och Västeuropa, överskotten
gentemot Förenta staterna och råvaruländerna har resulterat i en kraftig
ökning av Västeuropas valutareserv'', som vid slutet av 1958 var 3,3 miljarder
dollar större än ett år tidigare. I råvaruländerna har valutareserverna
tjänat som buffertar, vilka fångat upp effekten av försämringen i exportkonjunkturen,
som härigenom hindrats från att nämnvärt slå igenom i deras
import från industriländerna. Den internationella kreditgivningen har också
visat sig mer elastisk än man kanske tidigare räknat med. Det är möjligt
att den befarade krisen för den svagaste länken i trekantshandeln mellan
Västeuropa, råvaruländerna och Förenta staterna på detta sätt redan
kunnat övervinnas eftersom konjunkturen i Förenta staterna nu är på väg
uppåt och råvarupriserna i stort sett stabiliserats och på några områden
t. o. m. noterat kraftiga stegringar (framför allt ull och kautschuk men även
i viss mån koppar och tenn). Dessa faktorer skulle möjligen redan under
innevarande år kunna ge svängrum för någon uppgång i råvaruländernas
efterfrågan på industriprodukter.
Värdet av den västeuropeiska intrahandeln sjönk under första halvåret
1958 och låg för hela året värdemässigt sett 3 procent under genomsnittet
för 1957. Under sista kvartalet i fjol nådde den emellertid nästan upp till
nivån ett år tidigare. Sammankrympningen i intrahandeln speglar konjunktura
vmattningen under fjolåret och tendensen mot slutet av året till förnyad
uppgång. Intrahandelns samband med konjunkturutvecklingen illustreras
därav, att den enda väsentliga uppgången på importsidan representeras
av Västtyskland, som hela tiden fortsatt en oavbruten konjunkturuppgång,
under det att exportökningar noteras för Danmark och Holland, vilka
tack vare dessa ökningar dragits upp från en redan 1956—57 inträdd konjunkturdämpning.
Förutsättningen för att en sådan konjunkturstimulans
till »småländerna» skall kunna bli av varaktig betydelse är emellertid, att
de större länderna -— Frankrike, Storbritannien och Västtyskland — samtidigt
kommer in i en markerad expansionsfas.
I Frankrike präglas den ekonomiska utvecklingen i mycket hög grad av
skärpningen av den ekonomiska politiken. Industriproduktionen föll under
andra halvåret 1958 och låg i december 4 procent under decembersiffran för
1957. Politiken syftar till en nedskärning av den privata konsumtionen och
till en ungefär kompenserande ökning framför allt av exporten och den offentliga
konsumtionen. Ökningen i reala bruttonationalprodukten, som under
1958 uppgick till 2 procent, torde under sådana förhållanden avta och eventuellt
helt upphöra. Importen förutses öka något vad beträffar den del, som
härrör från franc-området, men förbli ungefär oförändrad för övriga områden.
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
89
I Västtyskland syns för närvarande en förnyad uppgång vara på väg inom
näringslivets investeringar och inom bostadsbyggandet efter en till synes
tillfällig uppbromsning under 1958. Orderläget både inom liemmamarknadsoch
exportindustrin har förbättrats under de senaste månaderna. Däremot
har på grund av de relativt blygsamma ökningarna i hushållens realinkomster
den privata konsumtionen på senare tid börjat stagnera och detta kan i
sin tur medföra en avmattning i den hittills höga ökningstakten för importen.
Bruttonationalprodukten ökade med ungefär 3 procent under 1958. Ökningen
väntas fortsätta under 1959 i ungefärligen oförändrad takt, vilket
bör kunna ge utrymme även åt nya realinkomststegringar för löntagarna.
Någon nämnvärd ökning av sysselsättningen kan däremot knappast komma
till stånd, eftersom arbetslösheten ligger på en rekordlåg nivå och tillskotten
till befolkningen i de arbetsföra åldrarna successivt avtagit. Denna faktor,
som tidigare spelat en stor roll i den tyska högkonjunkturen, torde i
framtiden komma att få en underordnad betydelse.
I Storbritannien låg den reala bruttonationalprodukten under fjolårets
sista kvartal alltjämt något under den toppsiffra, som nåtts redan under
andra kvartalet 1957. En mindre uppgång ägde rum mellan tredje och fjärde
kvartalet, men denna kan i sin helhet återföras på den med lättnaderna
i avbetalningshandeln sammanhängande ökningen i den privata konsumtionen.
De i den nya budgeten signalerade skattesänkningarna innebär en ny
kraftig stimulans till den privata konsumtionen. Exporten har stigit successivt
fr. o. m. andra kvartalet 1958, men behöver öka stegringtakten något för
att 1959 års genomsnitt skall uppnå genomsnittet för 1957. Den offentliga
investeringen (inkl. det kommunala bostadsbyggandet) har varit på nedåtgående
under hela 1958 men väntas öka kraftigt fr. o. in. det nya budgetåret.
Under 1958 understeg industrins investeringar 1957 års nivå med en
procent. Nedgången under fjärde kvartalet var — jämfört med läget ett år
tidigare — 6 procent. Den senaste enkäten på detta område tyder alltjämt
på en kraftig minskning under 1959. Vid enkättillfället har hänsyn dock ej
kunnat tas till den stimulans, som den nya budgetens lättnader i avskrivningsreglerna
kan tänkas innebära. Näringslivets övriga investeringar har,
trots tendensen till successiv avmattning, legat så högt, att totalt sett den
privata investeringen under 1958 överskridit genomsnittet för 1957. En sammanvägning
av de motstridiga tendenserna på olika områden tyder på ett par
procents uppgång av nationalprodukten under 1959.
Det finns en grupp av smärre, men för den svenska exporten inte desto
mindre betydelsefulla länder, som visat eu markerad tendens till uppsving
under loppet av 1958. I Norge, Danmark och Holland har således industriproduktionen
för sista kvartalet i stort sett återförts till det läge som rådde
före nedgången. Även i Belgien och Finland har en uppgång ägt rum under
1958, men i dessa fall ligger den hittills uppnådda nivån alltjämt mer än
10 procent under tidigare uppnådda toppnivåer. Redan bibehållandet av den
vid slutet av förra året uppnådda nivån för industriproduktionen innebär för
nyssnämnda fem länder att 1959 års genomsnitt kommer att ligga över ge
-
90
Kungl. Maj.ts proposition nr ISO år 1959
nomsnittet för 1958. Det är sannolikt att uppgången kommer att fortsätta
även sedan tidigare maxima uppnåtts eller passerats. Men samtidigt kan
man för vissa länder peka på tecken till en viss uppbromsning av expansionen
just som man återhämtat tidigare förlorad terräng och är på väg att
ta ytterligare ett steg framåt. I de länder konjunkturkurvan hittills haft
en viss likhet med bokstaven »V», skulle denna med andra ord så smått ha
börjat anta formen av ett kvadratrottecken.
Småländernas, inklusive Sveriges, chanser att expandera under 1959 är intimt
förknippade med utvecklingen av de större ländernas industriproduktion.
Det har ovan visats skäl för att man under 1959 skulle kunna räkna
med en ganska betydande stegring av nationalprodukten i Förenta staterna,
med moderat stegring i Västtyskland, med en mindre uppgång i Storbritannien
och snarast med stagnation i Frankrike. Industriproduktionen kan avvika
från men ansluter sig i regel ganska nära till utvecklingen av totalproduktionen.
Nedan har OEEC:s säsongrensade siffror använts för att belysa
utvecklingen på industriområdet i nyssnämnda länder (genomsnittet 1958
= 100).
1958
1959
Oktober
November
December
Januari
Februari
Förenta staterna............
103
105
106
107
107
Västtyskland................
101
102
101
99
101
Storbritannien..............
99
101
101
101
100
Frankrike ..................
99
98
97
97
101
Mönstret stämmer inte helt med de prognoser för genomsnitten av förändringarna
i totalproduktionen (bruttonationalprodukten) som förut antytts.
I Förenta staterna ligger redan nu industriproduktionen på en nivå
som överstiger genomsnittet för 1958 väsentligt. I de övriga länderna har
emellertid de senaste månadernas siffror i stort sett visat stagnation kring
fjolårsnivån. För Västtysklands och Storbritanniens del betyder detta att
en uppgång borde sätta in relativt snabbt och relativt kraftigt om den med
prognosen för bruttonationalprodukten förenliga utvecklingen inom industrisektorn
skall realiseras.
Tendensen i utvecklingen ger inte något intryck av ett sådant uppsving,
som följde på avmattningen efter Korea-kriget och inledde de följande årens
högkonjunktur. En skillnad ligger som nämnts däri att man i Västtyskland,
även vid fullt utnyttjade produktionsresurser, knappast kan hålla samma
expansionstakt som tidigare. I de övriga länderna är den ekonomiska politiken
inte så expansiv, som den med hänsyn till förekomsten av lediga produktionsresurser
skulle kunna vara. I Frankrike och Storbritannien spelar
valutahänsynen stor roll. För Förenta staterna spelar valutahänsynen ingen
roll, men där inriktas som nämnts uppmärksamheten på inflationsfaran.
Det råder näppeligen något tvivel om att man för dessa länder skulle kunna
räkna fram betydande »deflationsgap».
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
91
Det är värt att uppmärksamma, att när här i det föregående talats om
Västeuropas konjunktur och Västeuropas intrahandel etc. och skilts mellan
de små och stora länderna inom detta område, så bör man ha i minnet
att dessa distinktioner snart kan visa sig ointressanta vid en fortsatt splittring
genom en ensidig integration av sexstatsområdet. Det kan då bli anledning
att skilja mellan tendenserna för produktion, handel, valutareserv
etc. inom sexstatsmarknaden i motsats bl. a. till utvecklingen för övriga
Västeuropa. Redan nu torde en medlem i »Sexland» bättre än tidigare kunna
tillgodogöra sig en expansionsimpuls från konjunkturuppgången i något
annat medlemsland (t. ex. i Nederländerna) och analogt uppnå att en kontraktion
(t. ex. i Frankrike) i första hand får bäras av »de övriga». Importökningar
riktas inåt och importbegränsningar riktas utåt. Tendenser
till en dylik utveckling via en omriktning av handeln kan göra sig gällande
innan omläggningen av tullmurarna verkligen gjort omriktningen motiverad.
Konjunkturläget i Sverige
Ur svensk synpunkt är det av speciellt intresse att man nu syns kunna
räkna med en lyftning av aktivitetsnivån i våra nordiska grannländer och
i Nederländerna. Tillsammans svarar dessa länder nämligen för en betydande
del av vår export. Den norska nationalbudgeten räknar med en volymmässig
importökning på nära 5 procent och den nederländska med omkring
10 procent. Den danska importökningen beräknas bli av storleksordningen
10—15 procent. Med hänsyn till dessa nya siffror och den vikt dessa länder
har för den svenska utrikeshandeln ter sig förhoppningarna om en förbättring
av vår exportkonjunktur nu mer motiverade än vad de gjorde vid
årsskiftet. Å andra sidan ter sig chanserna — och riskerna — för en allmän
internationell högkonjunkturvåg redan under innevarande år snarast något
mindre på grund av den till synes bestående långsamheten i produktionsuppgången
i de större ländernas produktionsutveckling.
Svagheten i den nuvarande internationella konjunkturen ligger i stagnationen
i industriinvesteringarna. Just på detta område syns man emellertid
räkna med uppgång i våra nordiska grannländer d. v. s. i länder där den
svenska verkstadsindustrin har betydande marknader. En pluspost representeras
av bostadsbyggandet utomlands, som tycks vara uppåtgående i
nästan hela Västeuropa. En dylik utveckling bör gynnsamt påverka vår trävaruexport.
En faktor som hittills syns ha verkat i motsatt riktning representeras
av den ökade konkurrenskraften på detta område från Kanada
(minskade fraktsatser), från Sovjet (priskonkurrens) och från Finland (devalvering).
Dessa länder har tack vare relativa kostnadssänkningar i viss
mån kunnat tränga undan Sverige särskilt på den engelska marknaden. Liknande
tendenser har gjort sig gällande i fråga om exporten av papper och
papp. Däremot syns vår verkstadsexports andel av den totala verkstadsimporten
till våra viktigaste marknader ha hållits relativt väl uppe, och den
svenska exportens andel av järn- och stålimporten kunnat öka åtminstone
på Storbritannien. Av industriländernas (exkl. östblockets) lotala export av
92
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
övriga industriprodukter syns den svenska andelen hållit sig ungefär konstant
eller snarast ökat under de senaste åren.
På exportområdet har det inte framkommit något som föranleder nämnvärda
korrigeringar av den i den preliminära nationalbudgeten gjorda bedömningen.
Jämfört med denna har dock exportvärdet för skogsindustriprodukter
och järnmalm nedjusterats något, i båda fallen beroende på en sänkning
av prisantagandet. Sålunda förväntas för 1959 priserna för trävaror komma
att ligga i genomsnitt 12 procent, för massa 7 procent samt för papper och
papp 6 procent under genomsnittet för 1958. Å andra sidan har jämfört med
tidigare beräkningar en uppjustering av exportvärdet gjorts för vissa sektorer
av verkstadsområdet. För hela exporten beräknas genomsnittliga prisnivån
för i år komma att ligga omkring 4 procent lägre än 1958 och 6 procent
lägre än 1957. Volymmässigt beräknas jämfört med 1958 exporten
minska för järnmalm (6 %), minska mycket kraftigt för livsmedel (26 %)
men öka för trävaror (6 %), massa (8 %), papp och papper (2 %) samt för
oädla metaller och arbeten därav (3 %).
En summering av tendenserna på olika områden tyder på att exportvolymen
i år kommer att förbli i stort sett oförändrad jämfört med 1958. Det är
samma prognos som enligt den preliminära nationalbudgeten. Den förnyade
prognosen implicerar emellertid en revidering uppåt av absoluta nivån för
exportvolymen under 1959, eftersom siffran för 1958 nu höjts jämfört med
den som kom till användning i den preliminära nationalbudgeten. Eftersom
siffran för 1958 innefattar fiktiva uppjusteringar betingade av en statistisk
omläggning vid årsskiftet, implicerar prognosen för 1959 realiter även att
exportvolymen för detta år kommer att ligga ett par tre procent över 1958
års nivå.
Det har ej synts föreligga någon anledning att revidera nationalbudgetens
pris- och volymantaganden vad beträffar förändringen av importen mellan
1958 och 1959. Importpriserna beräknas genomsnittligt sett komma att sjunka
med 2 procent. Prissänkningar förutses t. ex. för vissa livsmedel, för
kol samt för järn och stål. För volymen har räknats med en ökning om
2 procent, som främst är att hänföra till en större import av bränslen, kemiska
produkter, handelsfärdigt järn och stål. Även för volymberäkningen
av importen gäller att jämförelsen mellan 1958 och 1959 blir lidande av den
statistiska omläggningen vid årsskiftet, så att prognosen avsevärt underskattar
den ökning som faktiskt kan förväntas komma att äga rum.
I den preliminära nationalbudgeten beräknades terms of trade förbli oförändrade
under 1959 jämfört med 1958. Den nu förutsedda ytterligare nedgången
i exportprisnivån på nära 2 procent (till minus fyra procent) innebär
en lika stor försämring av terms of trade och motsvarar i och för sig en
försämring av handelsbalansen med omkring 150 miljoner kronor, ökningen
av importvolymen vid oförändrad exportvolym innebär en ytterligare försämring
på omkring 200 miljoner kronor. Rent kalkylmässigt framkommer
härigenom en ökning av handelsbalansens underskott på omkring 350 miljoner
kronor, vilket i stort sett skulle betyda en motsvarande försämring av
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
93
valutautvecklingen jämfört med 1958. Under sistnämnda år ökade valutareserven
med 150 miljoner kronor. Förutsatt att den s. k. »förskjutningsposten»
blir lika stor under 1959 som under 1958 skulle valutareserven under
1959 komma att minska med ett par hundra miljoner kronor.
Nya hållpunkter för bedömningen av lagerutvecklingen under 1959 saknas.
Den utförda revideringen av lagerberäkningen för 1958 har i stort sett
konfirmerat den i den preliminära nationalbudgeten använda förutsättningen
om en måttlig total lagerminskning under 1958. Den mest betydande avvikelsen
avser verkstads- och varvsindustrin. Här räknades tidigare med en
lagerminskning, under det att de nya siffrorna anger en lagerökning med
omkring hundra miljoner kronor. Under de fyra sista åren har lagerökningen
på detta område uppgått till sammanlagt drygt två miljarder kronor i löpande
priser — en viss minskning i fortsättningen ter sig därför sannolik.
Resultatet av konjunkturinstitutets verkstadsbarometer för april anger också
att lagren av verkstadsprodukter på sina håll betraktas som för höga och
nu är på väg att minskas. Lagren av skogsindustrins produkter ökade med
mer än hundra miljoner kronor under 1958 efter att ha legat praktiskt taget
oförändrade 1956—57 och ökat med omkring en halv miljard kronor
åren 1954—55. En viss lagerminskning inträffade under 1958 för textiloch
sömnadsbranschens del. Enligt senaste barometerresultatet betraktas
textillagren emellertid fortfarande som för höga. I stort sett tyder tendenserna
inom lagerområdet på en fortsatt nedgång under 1959. Enligt den reviderade
beräkningen minskade lagren under 1958 med hundra miljoner
kronor. Diskrepansen mellan beräkningen av bruttonationalprodukten för
1958 från produktions- respektive efterfrågesidan kan möjligen tolkas så att
lagren i själva verket ökade under detta år. Den från den preliminära nationalbudgeten
bibehållna prognosen om en lagerminskning på en halv miljard
kan därför realiter tänkas betyda en ungefär oförändrad lagerhållning
under 1959.
Den mest betydande revideringen som gjorts av siffrorna i den preliminära
nationalbudgeten avser storleken av investeringen i fast kapital. Med
hänsyn till det nya material som framkommit syns det finnas anledning till
justeringar uppåt nästan efter hela linjen. Främst gäller detta industrins
nyinvesteringar i såväl byggnader som i maskiner och apparater. Kommerskollegiums
marsenkät visar, jämfört med novemberenkäten, en betydande
uppjustering av investeringsplanerna inom flertalet branscher. Visserligen
vet man från tidigare enkäter att dylika förskjutningar hör till regeln, liksom
att planerna regelmässigt brukar ligga över det faktiska investeringsutfallet.
Förskjutningen är emellertid denna gång så stor att den bör motivera
en betydande revidering uppåt av den preliminära nationalbudgetens
investeringssiffra.
Enligt höstenkäten planerade företagen inom den egentliga industrin en
minskning av byggnadsinvesteringarna (exkl. industrins personalbostäder)
med 2 procent — vårenkäten visar i stället eu planerad ökning på omkring
14 procent. Omsvängningen är särskilt markant inom metall- och
94
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
verkstadsindustrin samt inom massa- och pappersindustrin. För industrins
investeringar i maskiner och apparater angav marsenkäten en ökning på 8
procent mot en minskning på 5 procent enligt oktoberenkäten. Omsvängningen
är markant för jord- och stenindustrin samt för massa- och pappersindustrin.
En alltjämt i stort sett oförändrad nedgångssiffra redovisas för
trävaruindustrin (närmare 40 procent) och för livsmedelsindustrin (25 procent).
Med utgångspunkt från enkätresultaten kan ökningen av totala investeringen
på olika industriområden uppskattas till drygt ett hundratal
miljoner kronor i stället för den minskning med ungefär samma belopp,
som kalkylerades med i den preliminära nationalbudgeten.
Nya uppgifter om igångsatta och pågående arbeten inom bostadsbyggandet
motiverar en revidering uppåt av investeringen även på detta område: till
en ökning utöver 1958 års nivå på 200 miljoner kronor från 50 miljoner
enligt den preliminära nationalbudgeten. Ytterligare justeringar: för kraftverken
en höjning till 125 från 75 miljoner, för handeln till 75 från 50, för
vägar till 175 från 115, för de militära investeringarna till 125 från 105, för
sjukvård och skolor till omkring 135 från förut 80 miljoner. Till någon del
beror dock de nu nämnda uppjusteringarna på att utgångslägets nivå d. v. s.
investeringsvolymen för 1958 något överskattats och att i själva verket en
del därav faller på 1959 — detta gäller t. ex. investeringarna i bostäder, vägoch
gatuarbeten samt de militära investeringarna. Totalt sett har ökningen
av investeringen i fast kapital från 1958 till 1959 beräknats till omkring 1,1
miljard, vilket är 600 miljoner eller omkring en procent av bruttonationalprodukten
mer än enligt den preliminära nationalbudgeten. Av ökningen
mellan 1958 och 1959 faller omkring 350 miljoner på den privata sektorn,
200 miljoner på kommunerna och drygt 500 miljoner på staten, allt räknat
i 1958 års priser. Motsvarande procentuella ökningstal blir respektive 3, 6
och 12.
Den volymmässiga ökningen under 1958 av den offentliga konsumtionen
angavs i den preliminära nationalbudgeten till fyra procent både vad beträffar
den statliga och den kommunala andelen. Dessa siffror har nu korrigerats,
och enligt de nya beräkningarna ökade den kommunala konsumtionen
med fem procent men den statliga blott med två. Den sammanlagda ökningen
blev omkring tre procent. För 1959 förutses en något stegrad ökningstakt
— liksom i den preliminära nationalbudgeten har denna anslagits till
fyra procent.
Den statsfinansiella utvecklingen — upplåningens storlek och fördelning
på olika långivare — har främst intresse ur synpunkten av banksystemets
och allmänhetens likviditet d. v. s. av finansieringsberedskapen inför t. ex.
en konjunkturell uppgång av efterfrågan på olika områden. Statens budget
har under de senaste åren kännetecknats av stora utgiftsöverskott. För de två
åren 1957 och 1958 uppgick den sammanlagda upplåningen i kreditinstituten
(inkl. nettoupplåningen i riksbanken) till omkring 2,6 miljarder. Av
detta belopp har endast en mindre del eller omkring en halv miljard
täckts genom nettoskuldsättning i riksbanken (= förändring av statens
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
95
tillgodohavanden i riksbanken och av riksbankens statspappersinnehav).
Eftersom riksbankens övriga utlåning och dess valutainnehav varit nästan
konstant under de bägge åren, motsvaras riksbankens utlåning till staten i
stort sett av en ökning i sedelmängden, som regelmässigt brukar stiga med
200 å 300 miljoner kronor om året. Av den övriga statsupplåningen har omkring
700 miljoner placerats på kapitalmarknaden (sparbanker, posten och
försäkringsbolag) under det att resten eller omkring 1,4 miljarder utgöres
av upplåning i affärsbankerna, ökningen av affärsbankernas innehav av
statspapper åren 1957—58 representerar omkring 45 procent av deras samtidiga
totala utlånings- och inlåningsökning. Genom denna utveckling har
affärsbankernas likviditet successivt ökat. Detta illustreras därav att summa
riksbanksgiro, skattkammarväxlar och obligationer (väsentligen stats- och
hypoteksobligationer) i procent av skulderna (exkl. eget kapital) successivt
vuxit från 27,1 procent vid slutet av 1956 till 31,5 resp. 32,8 procent åren
1957 och 1958.
Statens upplåningsbehov under 1959 kan grovt räknat uppskattas till
samma belopp som sammanlagt för de båda åren 1957 och 1958 d. v. s. till
drygt två och en halv miljard kronor. Den ökning av affärsbankernas likviditet
(statspapper plus fordringar på riksbanken), som en dylik upplåning
i och för sig kan beräknas medföra, skulle såtillvida kunna förväntas bli
större än under perioden 1957—58 som upplåningen på kapitalmarknaden
och likviditetsminskningen genom sedelmängdökningen nu hänför sig till
ett och inte till två år. Å andra sidan verkar det sannolikt att valutareserven
kommer att sjunka, vilket i motsvarande mån reducerar affärsbankernas
likviditet. Netto räknat skulle därmed likviditetstillskottet i affärsbankerna
kunna beräknas bli av samma storleksordning 1959, som den sammanlagda
ökningen åren 1957 och 1958. Härigenom skulle alltså en avsevärd
ökning av affärsbankslikvidileten komma till stånd.
Möjligheterna att bedöma utvecklingen av den privata konsumtionen har
nu blivit säkrare än de var när den preliminära nationalbudgeten framlades,
eftersom ny löne- och konsumtionsstatislik framkommit för 1958 och
resultatet av löneförhandlingarna för 1959 i stora drag kan överblickas.
Räknat på årsmedeltalen steg den genomsnittliga timförtjänsten för industriarbetare
med 5 procent från 1957 till 1958. På grund av förkortningen av
den ordinarie arbetstiden blev emellertid stegringen av årsförljänsterna lägre
och stannade vid omkring 3 procent. Den totala lönesumman ökade mellan
1957 och 1958 med omkring 3,5 procent. Enskilda företagares inkomster beräknas
ha varit ungefär oförändrade. De för konsumtion disponibla personliga
inkomsterna ökade med omkring 1,5 miljard eller dryga 4 procent. Den
privata konsumtionen ökade samtidigt volymmässigt med 2,5 procent och
värdemässigt med drygt 1,9 miljard eller ca 6 procent. Det personliga sparandel
minskade alltså med över 400 miljoner kronor.
Enligt uppgörelsen mellan SAF och LO angavs för löneförhöjningar under
1959 eu kostnadsram motsvarande 2 procent vid arbete på tidlön och
1,5 procent vid ackordsarbete. De faktiska avtalen både inom och utom de
96
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
av uppgörelsen direkt berörda områdena har också hållit sig kring dessa
procenttal, så att den genomsnittliga avtalsmässiga höjningen av lönenivån
för samtliga löntagare kan förutses komma under 1959 överstiga 1958 års
nivå med ca 2 procent. Sedan hänsyn tagits till den lagstadgade arbetstidsförkortningen
och under förutsättning av någon avsaktning i löneglidningen
samt någon ökning av antalet sysselsatta kan den totala lönesummans
ökning beräknas till i runt tal 1 miljard eller omkring 3 procent.
(Denna siffra ligger mitt emellan de alternativ, som kom till användning
i den preliminära nationalbudgeten.) Övriga inkomster beräknas öka med
omkring en halv miljard. Eftersom de hushållens inkomster belastande direkta
skatterna och avgifterna också förutses komma att öka med en halv
miljard, så skulle de för konsumtion disponibla inkomsterna komma att
öka lika mycket som lönesumman d. v. s. med 1 miljard kronor.
Under början av 1959 har konsumentpriserna legat något över genomsnittet
för 1958, vilket i och för sig — under förutsättning av oförändrade
priser resten av året — höjer genomsnittet för 1959 något över fjolårets genomsnitt.
Tages vidare hänsyn till en viss effekt av lönehöjningarna på
tjänstepriserna kan konsumtionsprisnivån för innevarande år beräknas
komma att ligga omkring en procent över fjolårsnivån. En sådan prisstegring
skulle fördyra 1958 års konsumtion med omkring 300 miljoner kronor.
Ay den kalkylerade inkomstökningen på en miljard skulle då återstå 700
miljoner, vilket räcker till en volymmässig ökning av konsumtionen med
omkring 2 procent. Utvecklingstendenserna på olika konsumtionsområden
pekar också på en konsumtionsökning av denna storleksordning, som alltså
skulle förutsätta att hushållens sparande förblir oförändrat mellan 1958
och 1959.
Den nationalbudget för 1959, som nedan uppställts på grundval av den
förut gjorda bedömningen av efterfrågan på olika områden, överensstämmer
på de flesta punkter med den preliminära nationalbudgeten. Den enda väsentliga
förändringen avser som nämnts en kraftig uppjustering av den
totala investeringen, som dragit med sig en ungefär lika stor upprevidering
av bruttonationalprodukten — från drygt en procent enligt den preliminära
nationalbudgeten till drygt två procent enligt den reviderade. Det kan synas
motiverat att nu höja siffran även för importen samt att — med hänsyn
till den på vissa områden nu mer optimistiska bedömningen av utlandskonjunkturen
— också revidera prognosen för exportvolymen uppåt. Dylika
höjningar impliceras dock av de oförändrade prognossiffrorna. Som förut
påpekats överskattas statistiskt den av utrikeshandeln under 1958 uppnådda
nivån. En prognos som utgår från denna överskattning, underskattar
i motsvarande mån förändringen mellan 1958 och 1959. Eftersom underskattningen
torde gälla i lika mån för importen som för exporten, skulle
ett försök att korrigera dessa med hänsyn till den statistiska felkällan
dock ej påverka siffran för bruttonationalproduktens eller bytesbalansens
förändring.
97
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 195!)
Nationalbudget för 1959
Miljoner kronor i 1958 års priser
1958
Förändring 1958—59
Miljoner
kronor
Procent
Tillgång
Produktion ....................
59 600
+ 1400
+ 2
Import ...............................
12 250
+ 250
+ 2
Lagerminskning ............................
100
+ 400
Summa tillgång
71 950
+ 2 050
+ 3
Användning
Privat bruttoinvestering ..................
10 750
-f- 350
Statlig bruttoinvestering ....................
4 400
+ 500
+ 12
Kommunal bruttoinvestering ...............
3 350
+ 200
+ 6
Export ..............................
12 000
0
0
Privat konsumtion..........................
33 850
+ 700
+ 2
Statlig konsumtion........................
3 000
+ 100
+ 3
Kommunal konsumtion...........................
4 600
+ 200
+ 4
Summa användning
71950
+ 2 050
+ 3
Den samhällsekonomiska balansen
För den ekonomiska politiken är det av vikt att kunna bedöma förutsättningarna
för ett fullt utnyttjande av produktionsresurserna med bibehållande
av ett stabilt penningvärde. Realiserandet av dessa bägge målsättningar
hänger samman med tillräckligheten och utvecklingen av valutreserven
d. v. s. det »internationella svängrummet» för den ekonomiska politiken.
Prognosen för försörjningsbalansen ger inte i och för sig svar på dessa
frågor men kan användas som en utgångspunkt för bedömningen av den
samhällsekonomiska balansen på produktions-, pris- och valutaområdet.
Vid bedömningen av balansen på produktionsområdet kan noteras att
bruttonationalprodukten redan år 1958 legat under den nivå man skulle
kunna nått upp till under förutsättning av full sysselsättning och av vad
man under tidigare år kunnat räkna som »normal» ökning av produktiviteten.
Delvis har detta underutnyttjande av produktionsresurserna kommit
till uttryck i en registrerad ökning av arbetslösheten. Dessutom har man
sannolikt också haft att räkna med en dold d. v. s. statistiskt icke redovisad
förkortning av arbetstiden och ökning av arbetslösheten samt produktivitetsförluster
betingade t. ex. av en med det speciella arbetsmarknadsläget
sammanhängande omflyttning av arbetskraft mellan olika produktionsområden.
Denna situation synes i stort sett komma att karakterisera utvecklingen
även under innevarande år.
Under 1959 förutses den yrkesverksamma befolkningen komma att öka
med mellan en halv och en procent. Den lagstadgade arbetstidsförkortningen
motsvarar emellertid i och för sig en något större reducering av utbudet
av arbetskraft. Även om sysselsättningen — d. v. s. antalet sysselsatta
7 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr ISO. Bihang D
98
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
— ökar lika mycket som tillskottet till den yrkesverksamma befolkningen,
skulle alltså arbetsvolymen — mätt i antalet arbetstimmar — komma att
minska något. Detta är också den prognos för utvecklingen under 1959 man
kommer fram till med beaktande å ena sidan av den förutsedda totala produktionsökningen
på dryga 2 procent och å andra sidan av en »normal»
produktivitetsstegring på omkring 3 procent. Produktionsökningen skulle
alltså räcka till att absorbera tillskotten till den yrkesverksamma befolkningen
men däremot skulle genomsnittligt sett samma arbetslöshet komma
att kvarstå som under 1958. Man skulle också, liksom under 1958, under
1959 ha att räkna med ett »deflationsgap» i den meningen att den totala
produktionen vid ett fullt utnyttjande av produktionsresurserna skulle
kunna bli större än den nu enligt produktionskalkylen faktiskt förväntas
bli. En närmare precisering blir emellertid med nödvändighet ganska luftig
och får närmast karaktären av ett sådant räkneexempel som givits i sista avsnittet
i kap. VIII. Självklart är också att t. ex. en annan utlandskonjunktur
eller annan ekonomisk politik än den som förutsetts och förutsatts i föreliggande
nationalbudget också direkt kommer alt modifiera den bild av balansen
på arbetsmarknads- och produktionsområdet som ovan antytts.
Ett försök till konkretisering av balansläget på olika marknader tyder på
att, jämfört med genomsnittet för 1958, den största produktionsökningen
(8 procent) och en därmed sammanhängande sysselsättningsökning skulle
komma till stånd inom byggnads- och anläggningsverksamheten. Även inom
tjänsteområdet bör man kunna räkna med en ökning av sysselsättningen.
Vad industrin beträffar torde det med hänsyn till den förutsedda efterfrågeutvecklingen
på olika områden vara rimligt att räkna med någon procents
produktionsökning, varemot svarar en mindre nedgång av genomsnittliga
sysselsättningen. Ser man till utvecklingen under året innebär emellertid
denna prognos, att den successiva minskningen av industrins sysselsättning,
som av säsongrensade siffror alt döma har ägt rum alltsedan slutet av
1957, skulle upphöra under årets lopp.
På prisområdet kan stabiliteten för närvarande sägas vara ett faktum.
Konsumtionspriserna har legat praktiskt taget oförändrade sedan april 1958
d. v. s. under omkring ett år. Utvecklingen under fjolåret syns visa, att ett
»deflationsgap» inte hindrar vissa autonoma kostnadsstegringar från att
slå igenom, men att prisstegringarna också i stort sett begränsas härtill.
Stabiliteten under den närmaste framtiden skulle då i första hand komma
att bero på utvecklingen av import- och lönekostnaderna. Importpriserna
väntas, som redan nämnts, snarast komma att sjunka under 1959. Den avtalsmässiga
lönehöjningen kan under återstoden av året förutses slå igenom
på vissa prisområden. Men totalt sett torde, så vilt man nu kan se, konsumtionspriserna
under 1959 inte komma att överstiga genomsnittet för
1958 med nämnvärt mer än en procent.
Vid en konsumtionsprisstegring på en procent skulle den beräknade nominalinkomststegringen
för hushållen på 3 procent komma att motsvara en
realinkomststegring på omkring 2 procent. Denna stegring är något mindre
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
99
än den stegring på dryga 2 procent som beräknats för den reala bruttonationalprodukten.
Vid jämförelsen bör emellertid den senare reduceras
med hänsyn till försämringen av terms of trade, som i och för sig motsvarar
ett par hundra miljoner kronor. Man skulle därmed komma fram till samma
ökning såväl för den reala nationalinkomsten som för hushållens reala inkomster.
Utvecklingen på valutaområdet beror i stort sett på graden av synkronisering
mellan utlandskonjunkturen och hemmakonjunkturen. När de två rör
sig parallellt, som de till synes gjort under de senaste åren, så händer inget
särskilt på valutafronten. Hålls den inhemska konjunkturen tillbaka i förhållande
till utlandets tenderar valureserven att öka, vilket illustreras av utvecklingen
under de allra senaste åren i Danmark, Nederländerna och Storbritannien.
För Sveriges del pekar utvecklingen på senare tid snarast på
möjligheten att hemmakonjunkturen på lite längre sikt kan komma att löpa
något före utlandskonjunkturen. Å ena sidan har hemmakonjunkturen visat
sig mera expansiv än som räknats med i den preliminära nationalbudgeten,
vilket kommit till uttryck i en betydande justering av ökningstalen för investeringen
och nationalprodukten. A andra sidan har utlandskonjunkturen
ännu inte givit ett klart och entydigt intryck av det rejäla uppsving,
som man kanske väntat och hoppats på. Utvecklingen pekar visserligen
uppåt men inte mer än att den reviderade prognosen för den svenska nationalprodukten
— trots »deflationsgapet» — ligger relativt högt uppe internationellt
sett. Det bör därvid bemärkas att vi inte har någon tidigare absolut
produktionsnedgång att ta igen, och att en med en dylik »igentagning»
sammanhängande och kanske därför relativt instabil expansion karakteriserar
flera länder. Ett symptom på denna skiljaktighet i hemma- och utlandskonjunkturen
kan sägas vara att industriinvesteringarna — det mest dynamiska
elementet i den ekonomiska utvecklingen — i Sverige i motsats
till i utlandet expanderat mycket starkt under 1958 och syns komma att
fortsätta expansionen under 1959 och in på 1960. På finansieringssidan
stöds denna utveckling av en betydande likviditet både hos bankerna och
hos företagen. På utrikeshandelssidan kommer nyssnämnda skiljaktighet
till uttryck däri att den förutsedda importvolymen för 1959 ligger 4 procent
över 1957 års nivå under det att exportvolymen på grund av försvagningen
i den utländska efterfrågan inte syns komma upp till 1957 års läge. Detta
aktualiserar risken för en sådan betydande valutaavtappning, som illustreras
av prognosen för betalningsbalansen. Under innevarande år torde nedgången
av valutareserven dock knappast kunna bli av eu sådan storleksordning
att den sjunker under det med hänsyn till den ekonomisk politikens
svängrum tolerabla.
Uppjusteringen av investerings- och produktionsprognoserna speglar i
stor utsträckning statsmakternas ansträngningar att hålla eu hög och jämn
sysselsättning. Riskerna för eu inhemsk likviditetsuppladdning och samtidig
valutaavtappning sammanhänger därför i grund och botten med att
ambitionsgraden i den svenska sysselsättningspolitiken är högre än i de
100
Kvngl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959
flesta andra länder. I själva verket torde man i detta avseende kunna tala
om en förskjutning flerstädes utomlands av målsättningarna innebärande
en accentuering av prisstabiliteten och valutaförsvaret — båda uppfattade
såsom egenvärden — på bekostnad av sysselsättningen och produktionen.
Denna förskjutning innebär att en till full sysselsättning syftande politik här
hemma — full i meningen av sysselsättningsgraden under de senaste högkonjunkturåren
— ej kan räkna på samma stöd som tidigare från en parallell
utveckling utomlands. Detta problem för den svenska ekonomiska politiken
kan på längre sikt snarast komma att försvåras, vilket sammanhänger
därmed att i de stora länderna befolkningstillskotten i de arbetsföra åldrarna
under de närmaste åren kommer att vara relativt sett mindre än t. ex.
i de skandinaviska länderna. Dessa behöver då hålla en jämfört med de
större länderna relativt hög ökningstakt för produktionen och därmed för
importen redan för att bibehålla en viss given sysselsättningsgrad. Om då
dessutom ambitionsgraden för sysselsättningen är relativt hög kan den ekonomiska
politiken komma alt möta betydande svårigheter på valutafronten.
Rih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
101
Tabellförteckning
II. 1. Försörjningsbalansen 1954—-1958 i löpande priser................ 2
2. Försörjningsbalansen 1954—1958 i 1954 års priser .............. 3
3 a. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade på ändamål........ 4
3 b. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade i privata och offentliga 4
3 c. Bruttoinvesteringar 1954—-1958, uppdelade efter typ .......... 5
4. Privat konsumtion 1954—1958 ................................ 5
5. Offentlig konsumtion 1954—1958 .............................. 6
6. Bytesbalansen 1954—1958 .................................... 8
7. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1954—1958.. 9
III. 1. Värdemässiga förändringar i den internationella handeln 1957—1958 17
2. Importvolymens förändring 1957—1958 i vissa västeuropeiska länder 19
3. Förändringar i den reala bruttonationalprodukten i vissa europeiska
länder och Förenta staterna 1957—1958 samt 1958—1959 (prognos) 20
4. Produktionsbortfall inom industrin i olika länder................ 23
IV. 1. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisutveckling 1956—1959 .... 29
2. Bytesbalansen 1957—1959 ..................................... 29
3. Guld- och valutareserven december 1956—mars 1959 ............ 31
4. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder 1957—1958.... 32
5. Importen av varor 1957—1959 ................................ 36
6. Exporten av varor 1957—1959 ................................ 38
7. 11 industriländers andel av den sammanlagda exporten från dessa
länder av hel- och halvfabrikat till världen som helhet 1955—1958
samt juli—december 1957—1958................................ 39
8. Andelar av importen från samtliga länder till vissa europeiska om
råden
för exporten av sågade och hyvlade barrträvaror från Sverige
och från andra viktigare exportområden........................ 40
9. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden
och Storbritannien för exporten av papper och papp (exklusive
träfiberplattor) från Sverige, Finland och Canada................ 41
10. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden och
Storbritannien för exporten av trämassa från Sverige och fyra andra
större exportländer............................................ 42
11. Andelen av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden,
Norge, Förenta staterna, Danmark och Storbritannien för exporten
av järn och stål från Sverige, Frankrike, Västtyskland och BelgienLuxemburg.
.................................................. 43
12. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden,
Norge, Förenta staterna, Danmark och Storbritannien för exporten
av verkstadsprodukter från Sverige och vissa andra exportområden 44
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959
V. 1. De privata konsumenternas inkomster och utgifter 1957—1959 ... 48
VI. 1. Statens inkomster 1957—1959/60 .............................. 54
2. Statens löpande utgifter 1957—1959/60 ......................... 54
3. Statens ekonomiska verksamhet 1957—1959/60 .................. 55
4. Vissa kreditinstituts ut- och inlåning 1957—1958 ................ 57
5. Affärsbankernas inlåning 1953—1958............................ 59
VII. 1. Investeringsplaner för 1959 inom industrin...................... 65
2. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins
investeringar................................................. 66
3. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1958 till 1959 69
4. Finansiellt sparande 1954—1958................................ 70
5. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning på kreditmarknaden
1956— 1958 .................................................. 71
VIII. 1. Industriproduktionen 1956—januari 1959........................ 73
2. Antal utförda arbetstimmar inom verkstadsindustrin (exkl. varven) 74
3. Jordbrukets produktion 1957—1959 ............................ 77
Diagramförteckning
III. 1. Förenta staternas bruttonationalprodukt och dess användning
1957— 1958 ................................................... 12
2. Bruttoinvesteringarnas utveckling inom olika områden i Förenta
staterna 1957—1958 .......................................... 12
3. Storbritanniens bruttonationalprodukt och dess användning 1957—-
1958 ........................................................ 21
IV. 1. Sveriges export till vissa länder............................... 33
VIII. 1. Produktionsvolymen inom industrin juli 1957—januari 1959...... 75
2. Antal anställda arbetare inom industrin........................ 81
3. Antalet arbetslösa............................................ 82
Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959
103
Innehåll
I. Inledning ...................................................... 1
II. Sveriges ekonomi 1958 ........................................... 2
1. Inhemska bruttoutgifter ...................................... 3
2. Utrikeshandel, lager och bruttonationalprodukt.................. 7
III. Den internationella utvecklingen................................... 11
1. Förenta staterna.............................................. 11
2. Den internationella handeln.................................... 16
3. Produktionsutvecklingen i Västeuropa under 1958 ............... 19
IV. Utrikeshandeln .................................................. 28
1. Bytesbalansen................................................ 28
2. Valutareserven................................................ 29
3. Handeln med olika länderområden ............................. 31
4. Importutvecklingen för olika varugrupper ...................... 35
5. Exportutvecklingen för olika varugrupper ...................... 36
6. Förändringar i Sveriges andel av världsexporten av vissa varor . . 38
V. De privata konsumenternas ekonomi ............................... 46
1. De disponibla inkomsterna .................................... 46
2. Konsumentpriserna............................................ 49
3. Konsumtion och sparande .................................... 51
VI. Den offentliga verksamheten ...................................... 53
1. Staten ...................................................... 53
2. Kommunerna ................................................ 60
VII. Investeringarna.................................................. 61
1. Utgångspunkten för investeringsprognosen för 1959 .............. 62
2. Prognos för investeringsutvecklingen inom olika områden ........ 63
3. Kreditmarknadsaspekter ...................................... 70
Vin. Produktionen och arbetsmarknaden ................................ 72
1. Produktionen ................................................ 72
2. Arbetsmarknaden ............................................ 79
IX. Sammanfattande bedömning ...................................... 80
590588 Stockholm 1959, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (6)
6 kopplingar.
- Rskr. 1959:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om avsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfo s. 1 i texten
- SU 1959:135 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59. s. 2 i texten
- SU 1959:136 Utlåtande i anledning av motioner, väckta i anslutning till Kungl. Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1959/60 m. m. s. 1 i texten
- SU 1959:137 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1959/60. s. 10 i texten
- BevU 1959:50 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959 s. 1 i texten