Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1961162 till viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor

1961-03-11 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:104, Angående anslag för budgetåret 1961162 till viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 1961

1

Nr 104

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1961162 till viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor;

given Stockholms slott den 17 mars 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven af Gei jer stam

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att för budgetåret 1961/62 skall anvisas ett reservationsanslag

av 600 000 kronor att disponeras av Kungl. Maj :t för bestridande

av kostnader för en intensifierad upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1961

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars

1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet af Geijerstam fråga om anslag för budgetåret 1961/62 till viss

upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor samt anför därvid följande.

Riksdagens skriveke 1959: 226

I motioner till 1959 års riksdag (1:367 och 11:448) behandlades vissa

aktuella ungdomsfrågor mot bakgrunden av utvecklingen på ungdomsområdet.

Ungdomen betecknades som i stort sett duktig och skötsam. Trots

detta vore det direkt felaktigt att avgränsa ungdomsproblemen till dem

som direkt hemfallit åt brottslig verksamhet eller andra grova oarter. Även

andra ungdomar hade svårt att finna sig tillrätta i samhället, där de unga

mötte något som närmast kunde benämnas normlöshet. Det skulle vara av

synnerligen stort värde med en allmän upplysningskampanj i syfte att få

till stånd en likartad bedömning och något så när likartade och sunda

normer från hemmens sida i ungdoms- och uppfostringsfrågor. En sådan

upplysningskampanj skulle lämpligen kunna ske via radio, TV och press.

Vidare borde lämpliga former sökas för en samverkan mellan hem, skola

och kamratkrets m. fl.

Allmänna beredningsutskottet fann i sitt utlåtande (nr 23) att förslagen

att sätta igång en upplysningskampanj och att söka finna former för samverkan

mellan hem, skola och kamratkrets borde närmare övervägas. Utskottet

ansåg sig inte böra gå in på frågan hur en dylik upplysning borde

utformas men ville framhålla, att de moderna kommunikationsmedlen självfallet

borde komma till användning. Särskilt borde beaktas att televisionen

visat sig ha ett starkt grepp över ungdomarna. Utskottet hemställde att

riksdagen skulle hos Kungl. Maj :t anhålla om en utredning rörande dessa

frågor. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (Rskr 226).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr lOi år 1961

3

Kommunala kampanjer

I sin serie Råd och anvisningar har socialstyrelsen givit ut ett särskilt

häfte som behandlar upplysningsmöten och andra aktioner för föräldrar i

ungdomsfrågor (nr 132, november 1960). Styrelsen anför, att kommunernas

åtgärder i allmänt förebyggande ungdomsarbete i regel tar sikte direkt på

ungdomen i det att kommunerna i olika former stöder ungdomens föreningsliv

i orten och även anordnar ungdomsverksamhet i egen regi. Men

det har också under senare tid förekommit, att kommunerna i det förebyggande

ungdomsarbetet vänder sig till de vuxna med en informationsverksamhet,

som skall vara dessa till hjälp i deras fostran av de unga.

Den kommunala informationsverksamheten i ungdomsfrågor för vuxna

omfattar, anför socialstyrelsen, vanligen upplysningsmöten, dit alla föräldrar

som har skolbarn inbjudes. Ett annat sätt att nå föräldrarna med

råd om uppfostran är att dela ut broschyrer. Även annonsering i de lokala

dagstidningarna med förmaningar till föräldrarna har förekommit.

Såsom ansvariga för dessa kommunala aktioner står ofta två eller flera

kommunala organ gemensamt, i regel barnavårdsnämnden och dessutom

omväxlande skolstyrelsen, polismyndigheten och ungdomsstyrelse, om sådant

eller motsvarande organ är inrättat.

Socialstyrelsen anför vidare, att anordnande av upplysningsmöten för föräldrar

givetvis kan ske på olika sätt, beroende på de lokala förutsättningarna

i kommunen. Ett exempel på upplysningsmöten utgör den serie av föräldraträffar,

som barnavårdsnämnden i Örebro genomfört och beträffande

vilken närmare upplysningar lämnas.

Broschyrer med råd och förklaringar har, fortsätter socialstyrelsen, utdelats

av flera kommuner. En broschyr, som kommit att stå som typförebild,

är den som framställts av barnavårdsnämnden i Södertälje. Den behandlar

i korthet sådana spörsmål som fickpengar, utespring, rökning och

alkoholvanor.

Socialstyrelsen rekommenderar bl. a., att barnavårdsnämnderna och de

övriga ifrågakommande lokala organen samverkar med föreningarna i orten

— varvid förutom ungdomsföreningar och föräldraföreningar kvinnoorganisationerna

nämnes särskilt — vid anordnande av föräldramöten, vid utarbetande

av föräldrabroschyrer och vid vidtagande av liknande åtgärder.

Förslag av statens ungdomsråd

Statens ungdomsråd tillsattes enligt Kungl. Maj :ts beslut den 20 november

1959. Ungdomsrådets uppgift är att samordna och stimulera de frivilliga

organisationernas arbete bland ungdom och för ungdomens fostran samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 704 år 1961

att främja samverkan med motsvarande verksamhet från de berörda myndigheternas

sida ävensom med hem och skola. Ungdomsrådet består av

20 ledamöter, som representerar olika ideella, religiösa, politiska och idrottsliga

organisationer samt kommunerna och berörda ämbetsverk m. fl.

Riksdagens förenämnda skrivelse överlämnades av Kungl. Maj :t till statens

ungdomsråd för att tagas i beaktande vid fullgörande av det rådet meddelade

uppdraget.

Statens ungdomsråd lade med anledning härav i skrivelse den 9 november

1960 fram vissa allmänna riktlinjer för en intensifierad upplysningsverksamhet

på ungdomsområdet, som rådet ansåg böra komma till stånd.

Huvudsyftet med en dylik verksamhet skulle vara att underlätta ungdomens

anpassning till samhällslivet. Ungdomsrådet ansåg det mindre

lämpligt — om inte omöjligt — att i en upplysningsverksamhet ta sikte på

alla faktorer av betydelse för verksamheten. Ett urval måste här ske. Upplysningsverksamheten

borde behandla väsentliga problem rörande hemmen

och föräldrarna, skolan och dess kontakter med föräldrarna, kamratkretsen

och gänget samt föreningslivet. Vidare borde problem i samband med alkoholbruket

uppmärksammas. Upplysningsverksamheten borde i första hand

rikta sig till ungdomen. Men den borde också rikta sig till de vuxna. Den

skulle verka opinionsskapande utan att därför ge sken av att servera en för

alla färdig lösning av problemen.

Beträffande uppläggningen av verksamheten i övrigt anförde ungdomsrådet

i huvudsak följande.

För att upplysningsverksamheten skall nå full effekt och väcka den uppmärksamhet

som åsyftas måste samtliga massmedia tas i anspråk — press,

film, radio och TV samt eventuellt broschyrer.

För att också få så många människor som möjligt att aktivt sysselsätta

sig med problemen bör i princip hela organisations-Sverige sysselsättas. Genom

diskussionsgrupper, studiecirklar, föredrag osv. bör så många som

möjligt av de aktiva inom våra föreningar arbeta igenom problemet att

främja för livet i samhället nödvändiga, gemensamma värderingar.

Den intensifierade upplysningsverksamheten bör i starten stödjas av

annonser i rikspressen, såväl dags- som veckopress, och i lokaltidningarna.

Dessutom bör tidningarna helt naturligt intresseras för att följa upp diskussionen

på sina textsidor.

Ett antal korta spelfilmer bör inspelas, eventuellt i samarbete med TV.

Man bör hellre välja en å två av mycket hög klass än flera filmer av sämre

klass.

Helt naturligt bör samarbetet med radio och TV utvecklas på olika sätt.

Helst bör, under tiden den intensifierade upplysningsverksamheten varar,

dessa organ till en inte ringa del färgas av denna verksamhet. Redan i förberedelsearbetet

bör radio- och TV-ledning ges tillfälle att delta.

I det föregående har betonats den roll, som organisationslivet har för upplysningsverksamhetens

genomförande. Generellt gäller för kontakten med

organisationerna, att dessa bör forberedas och informeras i mycket god tid.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 704 år 1961

5

I övrigt torde organisationernas egna förslag och initiativ, i den mån de

inrymmes i den allmänna ramen för upplysningsverksamheten, böra särskilt

uppmärksammas.

Ungdomsrådet hemställde, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt en särskild

expertberedning att ytterligare utreda frågan.

Förslag av 1960 års ungdomsupplysningsutredning

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 tillkallade jag

fyra utredningsmän1 med uppdrag att i samråd med statens ungdomsråd

skyndsamt utreda och framlägga förslag rörande innehållet i och utformningen

av en med statligt stöd bedriven upplysnings- och propagandaverksamhet

i ungdomsfrågor. Vid utredningsarbetet skulle särskilt beaktas möjligheterna

att stödja verksamhet av ifrågavarande slag som bedrives av

kommuner och enskilda organisationer.

Utredningsmännen, som antagit benämningen 1960 års ungdomsupplysningsutredning,

har i skrivelse den 8 mars 1961 lagt fram förslag beträffande

statligt stöd till viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor.

Utredningen upplyser, att dess arbete ännu inte är slutfört. Utredningen

har emellertid ansett sig böra redan nu framlägga vissa delförslag i syfte

att möjliggöra att en viss verksamhet på området skall kunna igångsättas

under hösten 1961. Det är utredningens avsikt att vid en senare tidpunkt

avlämna slutliga förslag. Utredningen har under arbetets gång haft samråd

med bl. a. kontaktmän som utsetts av statens ungdomsråd.

Utredningen anser, att en intensifierad upplysnings- och propagandaverksamhet

i ungdomsfrågor är motiverad. Denna verksamhet skall bl. a. gå ut

på att ge information om dagens ungdom och den förändrade samhällssituationen.

Problemen bör ställas under debatt och föras ut till ungdomarna

själva, till deras föräldrar och till allmänheten. En uppgift bör vara att fylla

ut det tomrum som f. n. finns i fråga om information rörande de positiva

dragen i dagens situation. Utredningen avråder från att en tidsbestämd

kampanj anordnas på detta område. Verksamheten bör i stället läggas upp

på något längre sikt. Den bör nå ut till allmänheten på de vägar som redan

finns (statliga och kommunala myndigheter, folkrörelser, ungdomens egna

organisationer, kommunal ungdomsverksamhet, föräldraföreningar, radio,

television och press). En förstärkning och samordning av dessa vägar bör

komma till stånd.

Utredningen upplyser, att Sveriges radio under hand ställt sig positiv till

tanken att få till stånd en utökning av ungdomsprogrammen i radio och

television och även beträffande ungdomsprogrammens förläggning tids
i

Rektorn G. Dahlander, redaktörerna Carin Beckius och R. Lundgren samt ungdomsintendenten

Anna-Greta Gustafson.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 1961

mässigt. Sveriges radio har vidare ställt i utsikt att den förlagsverksamhet

av ljusband och filmkopior, som nyligen satts i gång, skall kunna ställas

till ungdomsorganisationernas disposition. När det gäller pressen tror utredningen

att det vore värdefullt om sociala och andra med ungdomsfrågor

sysselsatta statliga och kommunala myndigheter, liksom ungdomsorganisationerna,

tog kontakt med pressens organisationer i syfte att vidga journalisternas

möjligheter till fortbildning på ungdomsområdet.

Viss upplysning till föräldrarna bör kunna lämnas genom broschyrer om

barns och ungdomars utveckling, utarbetade av psykiatrer och psykologer

m. fl. Dessa broschyrer bör distribueras till föräldrar och andra vårdnadshavare

i anslutning till utbetalningen av de allmänna barnbidragen.

Kontakterna mellan skola och olika ungdomsorganisationer bör stimuleras.

Lärarna bör därvid informeras om förefintlig verksamhet på ungdomsområdet

i orten.

Utredningen framhåller ungdomsorganisationernas och folkbildningsarbetets

stora betydelse för en positiv ungdomsfostran. För att stimulera dessa

organisationer föreslår utredningen, att varje år skall framställas en kortfilm,

som kan användas av organisationerna. Statens ungdomsråd bör utse

en filmjury bestående av tre specialister på film och två representanter för

rådet. Juryn skall lämna förslag om vilken ungdomsfilm som skall framställas.

Den bör dessutom kunna ta upp till behandling frågor om stöd till

andra ungdomsfilmer, som framställes av ungdoms- och folkrörelseorganisationer

m. fl. Den ungdomsfilm, som enligt förslaget skall produceras

varje år, skall åtföljas av råd och anvisningar för det möte som filmen skall

användas vid. Kostnaderna för denna filmverksamhet beräknas till ca

200 000 kronor för år.

Utredningen föreslår vidare, att länskonferenser skall anordnas för behandling

av ungdomsfrågor inom varje län. Till dessa konferenser bör länsstyrelserna

kalla representanter för kommuner, skolväsende samt ungdomsoch

folkbildningsorganisationer m. fl. Konferenserna — benämnda »Ungdomen

och länet» — bör planeras att genomföras hösten 1961. Ett statligt

bidrag av 100 000 kronor bör anvisas för ändamålet.

Slutligen föreslår utredningen att s. k. punktkampanjer, dvs. kortvariga

och intensiva kampanjer i vissa speciella och begränsade frågor, skall komma

till stånd. Som exempel på en lämplig sådan nämner utredningen en av

Samarbetsnämnden i alkoholfrågan planerad kampanj mot anskaffande av

rusdrycker till ungdomar. Utredningen föreslår, att 300 000 kronor årligen

anvisas till dylika punktaktioner. Statens ungdomsråd bör vara rådgivande

organ för verksamheten.

Utredningen hemställer, att 600 000 kronor anvisas för planering och

igångsättning av den ifrågavarande upplysningsverksamheten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1961

7

Föredraganden

Ungdomsfrågorna har under senare år stått i centrum för den offentliga

debatten och på olika sätt uppmärksammats från det allmännas sida. Detta

får ses mot bakgrunden av en utveckling, som givit ungdomsproblemen en

annan dimension än tidigare och gjort dem mer svårbemästrade. Samhällets

ändrade struktur, familjens nya ställning och en rad andra faktorer har

medverkat härtill. Ungdomen har kommit i en helt ny situation, där gamla

bindningar och normer inte håller eller inte har samma betydelse som förr.

Sådana ting och mycket annat anses i sin tur ligga bakom den kraftiga

stegringen av ungdomsbrottsligheten och alkoholbruket bland ungdomen,

där situationen ger anledning till allvarlig oro, även om endast en relativt

liten del av ungdomen berörs.

Det allmännas åtgärder har i detta läge satts in över ett mycket vidsträckt

fält. Ungdomspolitiken ingår som ett naturligt led i det reformarbete, som

bedrives på en rad samhällsområden såsom familje- och bostadspolitiken,

samhällsplaneringen, skolan och yrkesutbildningen. Men också i fråga om

ungdomens fostran och vård i egentlig bemärkelse måste åtgärderna sättas

in på bred front. Målsättningen är att främja ungdomens positiva anpassning

till samhället. Självfallet skall ungdomens fostran till goda ansvarskännande

medborgare i första hand ske i hemmen men det gäller att aktivisera

intresset för uppfostringsfrågorna hos föräldrarna och att genom

upplysning och på annat sätt stödja dem i denna deras viktiga uppgift.

Stort avseende har fästs vid de fostrande och förebyggande åtgärder, som

här åsyftas. Verksamhet av denna art bedrives främst genom skolan, barnavårdsnämnderna

samt de frivilliga organisationerna. I den nya barnavårdslagen,

som trätt i kraft den 1 januari i år, har stor vikt lagts vid förebyggande

verksamhet. Den pågående utbyggnaden av den psykiska barna- och

ungdomsvården och den nyligen beslutade försöksverksamheten på familjerådgivningens

område är betydelsefulla led i den utveckling som pågår

på detta område liksom åtgärderna för att öka tillgången på fritidslokaler

m. m. Upplysning i ungdomsvårds- och uppfostningsfrågor har spelat en

inte obetydlig roll och bedrivits både genom myndigheter och organisationer

och i lokala kampanjer.

Det har framstått som naturligt att i arbetet med påverkan av ungdomarna

och deras föräldrar i allt större omfattning engagera de resurser som

finns hos olika ideella organisationer, framför allt hos ungdomens egna

sammanslutningar. Dessas verksamhet stödes bl. a. genom anslag under

åttonde huvudtiteln till ungdomsledarutbildning, fritidsverksamhet m. in.

För att samordna och stimulera de frivilliga organisationernas arbete och

för att främja samverkan med berörda myndigheter ävensom med hem och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 704 år 1961

skola har statens ungdomsråd inrättats. Det är min förhoppning att ungdomsrådets

arbete skall kunna vara till nytta för såväl organisationernas

som de berörda statliga och kommunala myndigheternas ungdomsvårdande

och ungdomsfostrande verksamhet.

Med det sagda har jag velat i största korthet antyda bakgrunden till den

nu föreliggande frågan. Riksdagen har tagit upp spörsmålet om en upplysningskampanj

i ungdomsfrågor. Statens ungdomsråd har funnit att det

finns behov av en upplysningsverksamhet på ungdomsområdet med huvudsyfte

att underlätta ungdomens anpassning till samhällslivet. Innehållet i

och utformningen av en dylik verksamhet utredes av 1960 års ungdomsupplysningsutredning

på grundval av en av statens ungdomsråd med skrivelse

i november 1960 framlagd förberedande utredning.

Utredningen har ännu inte avslutat sitt arbete. Den har emellertid lagt

fram delförslag avsedda att möjliggöra att en viss verksamhet kan sättas

igång redan under nästa budgetår.

Utredningen har avrått från en tidsbestämd kampanj och har i stället

uttalat sig för andra stimulerande åtgärder som utredningen tänker sig

ingå i ett mera långsiktigt program. Denna fråga kan inte upptas till närmare

prövning förrän utredningen slutfört sitt arbete. Med hänsyn till den

oroande utvecklingen av ungdomsasocialiteten och läget på ungdomsvårdsområdet

över huvud anser jag emellertid liksom utredningen det angeläget

att åtgärder för att stimulera och intensifiera den genom olika organ pågående

upplysningsverksamheten i hithörande frågor snarast kan komma

till stånd. Jag ansluter mig därför till förslaget att medel skall ställas till

förfogande för upplysningsverksamhet på ungdomsområdet under nästa

budgetår.

I fråga om riktlinjerna för denna verksamhet innehåller både ungdomsrådets

och utredningens skrivelser flera värdefulla uppslag, som bör tillvaratas.

Jag hälsar med tillfredsställelse den positiva inställning som enligt

vad utredningen upplyser kommit till uttryck från Sveriges radios sida.

Radio, television och press kan självfallet spela en central roll i den ifrågavarande

verksamheten. Medverkan från skolans sida är angelägen. I övrigt

synes det inte möjligt att i detalj ta ställning till de av utredningen framlagda

förslagen utan utredningens slutliga betänkande och remissbehandlingen

av detta torde få avvaktas.

Mycket talar emellertid för att den intensifierade upplysningsverksamheten

enligt utredningens tanke bör sättas igång hösten 1961 som en samordnad

aktion över hela landet. Den centralt ledda kampanjstarten skulle

därvid i så stor utsträckning som möjligt följas av lokala aktioner av den

typ som under de senaste åren förekommit i ett stort antal städer under

medverkan av skola, barnavårdsmyndigheter, föräldraföreningar, ungdoms
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10i år 1961

9

organisationer m. fl. I anslutning härtill skulle de av utredningen förordade

länskonferenserna kunna fylla en uppgift.

Inom ramen för denna upplysningsverksamhet hösten 1961 eller separat

bör också finnas möjlighet att stödja punktkampanjer av den typ som representeras

av den av Samarbetsnämnden i alkoholfrågan planlagda kampanjen

mot anskaffande av rusdrycker till ungdom. Beträffande denna kampanj

vill jag nämna, att enligt vad jag inhämtat syftet med densamma är

att mobilisera folkopinionen mot den anskaffning av rusdrycker till ungdom,

som nu äger rum i betydande utsträckning och som är en kraftigt bidragande

orsak till ökningen av ungdomsfylleri och ungdomskriminalitet.

Kampanjen skall enligt föreliggande planer väsentligen genomföras i folkrörelsernas

regi under medverkan av press, radio, television osv. och i samråd

med statens ungdomsråd. Nya systemaktiebolaget har utfäst sig att bestrida

vissa kostnader för kampanjen. Det synes mig angeläget att en kampanj

av detta slag kommer till stånd.

Filmer som är lämpliga att använda för upplysning och såsom underlag

för diskussioner i ungdomsfrågor synes vidare kunna vara värdefulla

medel i upplysningsverksamheten. Åtgärder för att producera eller stödja

produktionen av sådana filmer bör kunna komma i fråga. Broschyrer synes

under vissa förutsättningar kunna vara nyttiga, även om jag ställer mig

tveksam till att i sådan form meddela generella konkreta uppfostringsråd

och anvisningar om utespring, fickpengar, tobaksbruk o. dyl.; sådana torde

liksom hittills bäst utformas och distribueras lokalt som ett led i kommunala

kampanjer. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att närmare

bestämma hur anvisade medel skall användas sedan mera utarbetade förslag

lagts fram. I sådan ordning torde även få beslutas om upplysningsverksamhetens

ledning och organisation. Jag vill dock redan nu framhålla att

man här bör undvika att tillskapa nya organ och att därför den erfarenhet

som finnes hos berörda centrala myndigheter, statens ungdomsråd och organisationerna

själva i så stor utsträckning som möjligt bör utnyttjas. Den

efter lokala önskemål differentierade upplysningsverksamheten ute i kommunerna

förutsätter jag även i fortsättningen kommer att bedrivas i de

former, man på varje ort finner lämpliga, och i huvudsak icke bekostas av

statsmedel.

Det av utredningen för nästa budgetår föreslagna anslagsbeloppet 600 000

kronor synes lämpligt avvägt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj. ts proposition nr lOi år 1961

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor för

budgetåret 1961/62 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Wilhelmsson

Svenska Tryckeriaktiebolaget. Stockholm 1961

610510

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:226 Skrivelse till Konungen i anledning av Kwngl. Maj:ts proposition med förslag till åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet m. to. a1 i texten
  2. SU 1961:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1961162 till viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor jämte i ämnet väckta m s. 1 i texten
  3. ABU 1961:23 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1901 s. 10 i texten
  4. ABU 1961:18 Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder i syfte att skydda barn och ungdom mot osunda, förråande och moralupplösande skrifter. s. 9 i texten