Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder för avskrivning av vissa studielån

1961-02-17 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:55, Angående åtgärder för avskrivning av vissa studielån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55 år 1961

1

Nr 55

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder för

avskrivning av vissa studielån; given Stockholms

slott den 17 februari 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om stöd från och med den 1 juli 1961

åt de studieskuldsatta genom avskrivning av 25 procent av kapitalskulden

å studielån med statlig kreditgaranti samt å lån från statens lånefond för

universitetsstudier och allmänna studielånefonden ävensom å lån för studier

från värnpliktslånefonden. Ifrågavarande avskrivning förutsättes äga rum

vid första amorteringstillfället efter det att systemet trätt i kraft. Avskrivningen

föreslås omfatta för budgetåret 1961/62 den då befintliga skulden i

fråga om såväl lån, vilka börjat amorteras före den 1 juli 1961, som lån vilka

börjar amorteras under nämnda budgetår. Från och med budgetåret

1962/63 skall enligt förslaget avskrivningen omfatta lån, som börjar amorteras

under respektive budgetår. Kreditinstitut, som utlämnat studielån

med statlig kreditgaranti, förutsättes bli ersatta för det avskrivna lånebeloppet

genom utbetalning från det under åttonde huvudtiteln upptagna

anslaget till kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti.

För ifrågavarande ändamål äskas för budgetåret 1961/62 ett förslagsanslag

av 22 miljoner kronor. Garantilånenämnden föreslås bli den

myndighet, som i första hand skall svara för centrala åtgärder i samband

med förslagets genomförande. Kostnaderna för avskrivning av studielån ur

de berörda statliga lånefonderna — 15 miljonor kronor budgetåret 1961/62

— förutsättes bli debiterade respektive fond. För den minskning av inflytande

amorteringar, som avskrivningen medför, bör fonderna enligt förslaget

successivt kompenseras genom en motsvarande ökning av investeringsanslagen

till dem. Under kapitalbudgeten erfordras dock nästa budgetår

ingen medelsanvisning för detta ändamål.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19G1. Jf samt. Nr 65

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 februari 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga angående

åtgärder för avskrivning av vissa studielån och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkten 325, föreslagit riksdagen att, i avbiaan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1961/62 till Kostnader för avskrivning

av vissa studielån med statlig kreditgaranti beräkna ett förslagsanslag av

22 000 000 kronor.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

I. Inledning

Den 23 maj 1951 framlade 19Jfjf års allmänna skattekommitté ett betänkande

angående studiekostnaders behandling i beskattningshänseende (SOU

1951: 13). Betänkandet innehöll förslag till rätt i vissa fall till avdrag vid

inkomsttaxeringen för kapitalavbetalning av studieskuld. Efter sedvanlig

remissbehandling av betänkandet förordnade Kungl. Maj:t den 20 juni

1952, att handlingarna i ärendet skulle överlämnas till skattelagssakkunniga

för att tagas i övervägande vid fullgörandet av det åt dem anförtrodda

utredningsuppdraget.

Skattelagssakkunniga1 har i anledning härav med en den 20 januari 1960

dagtecknad skrivelse överlämnat ett betänkande i ämnet »Studiekostnader

vid beskattningen» (SOU 1960: 6), innefattande författningsförslag med bestämmelser

om avdrag i vissa fall för amorteringar av studieskulder.

I det följande kommer till en början att redogöras för de olika former

av studielån som det statliga studiesociala stödet innefattar. Därefter redo
-

1 Regeringsrådet F. H. Björne, ordförande, och kammarrättsassessorn E. G. Eklund.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

visas de i skattelagsakkunnigas betänkande framställda förslagen jämte en

sammanfattning av de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen.

I anslutning till beredningen av skattelagssakkunnigas betänkande

har inom finansdepartementet utarbetats en promemoria angående stöd åt

de studieskuldsatta, dagtecknad den 23 augusti 1960 och i det följande benämnd

för slag spromemorian. Vidare har inom finansdepartementet utarbetats

en promemoria angående vissa tekniska frågor rörande avskrivning

av studielån, dagtecknad den 22 december 1960 och i det följande benämnd

den tekniska promemorian.

En redogörelse kommer att lämnas för såväl de förslag angående viss avskrivning

av studielån som framlagts i nyssnämnda promemorior som remissinstansernas

synpunkter härpå. I anslutning därtill redovisas även de

kostnader som ett förverkligande av ifrågavarande förslag kan beräknas

medföra. Slutligen kommer att till Kungl. Maj:ts prövning framställas mina

förslag i ämnet.

II. Nuvarande former av lånestöd åt studerande

Ur statens lånefond för universitetsstudier (SFS 1956: 578, ändr. 1960:

407) kan universitets- och högskolestuderande med god studiebegåvning

utan säkerhet av borgen efter behovsprövning erhålla studielån (s. k. räntefritt

studielån) av högst 2 500 kronor för år. När särskilda omständigheter

därtill föranleder kan lånebeloppet höjas upp till 3 500 kronor. Studielånen

är räntefria till och med andra året efter det kalenderår, då låntagaren varit

berättigad att lyfta sista delen av honom senast tilldelat lån. Därefter utgår

ränta (med för närvarande 2 y2 procent). Lånen beviljas av statsstipendienämnderna

samt utlämnas och administreras av postsparbanken. Samtidigt

med att nytt eller fortsatt lån beviljas fastställer vederbörande statsstipendienämnd

amorteringsvillkor för hela den dittills beviljade lånesumman.

Därvid gäller som regel, att amorteringen påbörjas tredje året efter det då

lån senast beviljades samt att låntagaren alltid skall ha återbetalt sina

studielån före utgången av femtonde året efter det då lån senast beviljades

honom. Generalpoststyrelsen kan medge förändringar i amorteringsvillkoren.

Om styrelsen inte anser sig kunna bevilja begärd förändring, skall

ärendet överlämnas till garantilånenämnden för prövning och avgörande.

Vid utgången av 1960 uppgick den sammanlagda utlåningen från fonden

till 54,9 miljoner kronor. Utlåningen beräknas 1960/61 till 12,6 miljoner

kronor och 1961/62 till 13,6 miljoner kronor; den utgjorde 7 miljoner kronor

1956/57, 8,1 miljoner kronor 1958/59 och 9,2 miljoner kronor 1959/60. De

inflytande amorteringarna beräknas 1960/61 till cirka 1,6 miljoner kronor.

Studielån med statlig kreditgaranti (garantilån till studerande) är den för

universitets- och högskolestuderande vanligaste låneformen (SFS 1950: 469,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

ändr. 1956:260, 1956:579, 1960:405). Lånen skall avse studiekostnader

och kan utgå till studerande som ådagalagt studielämplighet och är i behov

av studiekredit. Lånen, som beviljas för ett år i sänder av statsstipendienämnderna,

utlämnas av riksbanken, affärsbanker, sparbanker m. fl. utan

annan säkerhet än den statliga garantien. Räntesatsen (för närvarande 5 *4

procent) fastställes av Kungl. Maj:t i anslutning till det allmänna ränteläget.

Något högsta lånebelopp är ej fixerat; det individuella lånebehovet

är avgörande för lånets storlek, som bestämmes av statsstipendienämnderna

på grundval av en av sökanden uppgjord budget. Fortsatt lån kan erhållas

så länge låntagaren kan styrka att studier bedrives med omsorg och framgång.

Varje gång nytt eller fortsatt lån beviljas, fastställer statsstipendienämnden

amorteringsplan för hela den dittills beviljade lånesumman. Planen

börjar löpa tre år senare om inte utbildningen då fortfarande pågår.

Amorteringstiden får bestämmas till högst femton år, och amorteringens

början sättes i regel till tredje året efter det då kreditgaranti senast beviljades.

Förändringar i amorteringsvillkoren kan i vissa fall beslutas av vederbörande

kreditinstitut eller eljest av garantilånenämnden.

Den sammanlagda lånesumman avseende lån av förevarande slag med

statlig kreditgaranti uppgick den 30 juni 1960 till 130,1 miljoner kronor.

Totalt utlånades under 1959/60 37,3 miljoner kronor. Utlåningen uppgick

till 22 miljoner kronor 1956/57 och 33 miljoner kronor 1958/59. Stegringen

under de senaste budgetåren torde främst sammanhänga med det ökade

studerandeantalet.

I enlighet med beslut av 1952 och 1957 års riksdagar har tillkommit en

speciell låneform, garantilån åt flykting studenter (SFS 1952: 570; ny författning

1957: 276). Numera är emellertid, efter beslut av 1960 års riksdag,

flyktingstudenter i studiesocialt hänseende jämställda med svenska universitets-

och högskolestuderande och kan alltså erhålla garantilån på samma

villkor som gäller för övriga studerande. Den sammanlagda lånesumman av

tidigare beviljade studielån med statlig kreditgaranti åt flyktingstudenter

uppgick den 30 juni 1960 till cirka 500 000 kronor.

Genom lån med statlig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk eller

därmed jämförlig examen (s.k. akademikerlån), (SFS 1946:676; ändr.

1956: 580) kan vederbörande givas möjlighet till en planmässig amortering

av samtliga sina studieskulder genom att dessa sammanföres till ett lån

med statlig kreditgaranti. Med jämförlig examen avses bland annat examen

som avlagts av folkskollärare, hortonomer, teckningslärare och sjukgymnaster.

I akademikerlån ingår inte lån från lånefonden för universitetsstudier,

allmänna studielånefonden eller från värnplikt slånefonden, vilka lån även

efter examen består såsom separata. Fråga om akademikerlån blir i praktiken

aktuell antingen för den som förutom studielån med statlig kreditgaranti

— garantilån till studerande — har bank- eller privatlån eller för den

som uteslutande har lån av det senare slaget. Beslut om den statliga kredit
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

garantien fattas av garantilanenämnden. Den prövning som härvid sker syftar

bland annat till att i förekommande fall begränsa lånebeloppet till vad

som kan anses motsvara normala studiekostnader med hänsyn till den sökandes

examen. Amorteringen påbörjas i allmänhet inom ett år efter avlagd

examen. I övrigt gäller samma regler som för garantilån till studerande.

Lånesumman av akademikerlån var 61,4 miljoner kronor den 30 juni 1960.

Utlåningen uppgick 1956/57 till 12,4 miljoner kronor, 1958/59 till 6,8 miljoner

kronor och 1959/60 till 6,4 miljoner kronor. Av det utlånade beloppet

sistnämnda budgetår hänförde sig 3,7 miljoner kronor till överflyttade garantilån

till studerande och garantilån åt flyktingstudenter. Amorteringarna

under budgetåret 1959/60 utgjorde 8,8 miljoner kronor. Akademikerlånen

kan successivt väntas avta i omfattning.

Lr allmänna studielånefonden beviljas enligt allmänna studiehjälpsreglementet

(SFS 1958: 326; ändr. 1959: 326, 1960: 203) räntefria studielån till

elever vid vissa högre yrkesutbildande skolor, nämligen sådana skolor som

är statliga eller ställda under statlig tillsyn och som icke är hänförbara till

kategorien universitet och högskolor. Beslut om tilldelande av dylika lån

fattas av studiehjälpsnämnden, som också fastställer amorteringsvillkor. I

alla andra hänseenden gäller samma bestämmelser som för lån från lånefonden

för universitetsstudier. Den sammanlagda utlåningen från allmänna

studielånefonden uppgick vid utgången av 1960 till 86,6 miljoner kronor.

Utlåningen beräknas 1960/61 till 19 miljoner kronor och 1961/62 till 22

miljoner kronor; den utgjorde 11,4 miljoner kronor 1956/57, 16,5 miljoner

kronor 1958/59 och 18,5 miljoner kronor 1959/60. De inflytande amorteringarna

beräknas 1960/61 till 7,5 miljoner kronor.

Ur värnpliktslånefonden kan räntefritt lån, värnpliktslån, enligt en särskild

kungörelse (SFS 1945:494; ändr. 1960:241) beviljas värnpliktig,

som helt eller delvis undergått utbildning till värnpliktig officer, underofficer

eller reservofficer eller som skadats till följd av olycksfall eller annorledes

ådragit sig sjukdom under militärtjänstgöring. Lån beviljas endast

i den mån så prövas erforderligt för underlättande av den sökandes yrkesutbildning

eller för utövande av yrke eller näring, varav sökanden har sin

bärgning, eller för övergång till annan verksamhet, allt under förutsättning

att förhållanden under militärtjänstgöringen bidragit till att framkalla eller

öka föreliggande lånebehov. Det övervägande flertalet lån tilldelas för studier

vid statliga eller under statlig tillsyn ställda undervisningsanstalter.

Högsta lånebelopp är 5 000 kronor. Lånen är borgensfria samt räntefria

även under amorteringstiden, vilken uppgår till tio år efter det att lånet

erhållits. Lånen beviljas av försvarets socialbyrå (från och med den 1 april

1961 av försvarets civilförvaltning) men utbetalas och administreras av

riksbanken. Den sammanlagda utlåningen från värnpliktslåncfonden avseende

lån beviljade för studieändamål beräknas den 31 december 1960 ha

uppgått till 2,8 miljoner kronor. Utlåningen beräknas 1960/61 till omkring

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

405 000 kronor; den utgjorde i runda tal 440 000 kronor 1956/57, 575 000

kronor 1958/59 och 615 000 kronor 1959/60. De inflytande amorteringarna

beräknas 1960/61 till cirka 450 000 kronor.

Slutligen torde i detta sammanhang böra nämnas lån med statlig kreditgaranti

åt den som genomgått polisskola (s. k. polislån). Bestämmelserna för

ifrågavarande låneform (SFS 1948: 210) överensstämmer i huvudsak med

dem som gäller för akademikerlån, dock att amorteringstiden uppgår till

högst tio år. Beslut om statlig kreditgaranti meddelas av garantilånenämnden.

Den sammanlagda lånesumman uppgick den 30 juni 1960 till cirka

100 000 kronor.

TIT. Avdragsrätt vid amortering av studieskulder

Såsom inledningsvis anförts framlade skattelagssakkunniga den 20 januari

1960 ett betänkande, »Studiekostnader vid beskattningen» (SOU 1960: 6)

med förslag till bestämmelser om avdrag i vissa fall för amorteringar av

studieskulder.

Över skattelagssakkunnigas betänkande har yttranden avgivits av statskontoret,

kammarrätten, riksskattenämnden, skolöverstyrelsen, överstyrelsen

för yrkesutbildning, kanslern för rikets universitet, socialstyrelsen, överståthållarämbetet,

samtliga länsstyrelser, garantilånenämnden, studiehjälpsnämnden,

Landsorganisationen i Sverige, Statstjänstemännens riksförbund,

Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Svenska

stadsförbundet, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges förenade

studentkårer, Sveriges industriförbund, Taxeringsnämndsordförandenas

riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation, varjämte Sveriges

lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk såsom gemensamt

yttrande åberopat ett av Lantbrukets skattedelegation avgivet utlåtande

över betänkandet. Yttranden har vidare inkommit från Sveriges liberala

studentförbund och Sveriges socialdemokratiska studentförbund.

Universitetskanslern har vid sitt utlåtande fogat yttranden från rektorsämbetet

vid universitetet i Uppsala ävensom teologiska, juridiska, medicinska,

humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna därstädes,

rektorsämbetet jämte juridiska fakulteten vid universitetet i Lund,

större akademiska konsistoriet vid universitetet i Göteborg, rektorsämbetet

vid Stockholms högskola samt stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid

högskolan ävensom rektorsämbetena vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

och tandläkarhögskolan i Stockholm.

Överståthållarämbetet har insänt ett av stadskollegiet i Stockholm avgivet

yttrande över betänkandet, varjämte garantilånenämnden översänt till

nämnden inkomna yttranden i ämnet av statsstipendienämnderna i Uppsala

och Stockholm.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

Skattelagssakkunniga

Skattelagssakkunnigas författningsförslag innebär i huvudsak följande. I

fråga om lån ur statens lånefond för universitetsstudier och studielån med

statlig kreditgaranti föreslås rätt till avdrag för amortering intill 60 procent

av det under året i enlighet med fastställd amorteringsplan erlagda beloppet.

I fråga om annan studieskuld än som nyss nämnts skall enligt förslaget

i princip gälla, att hänsyn till den av amorteringsskyldighet föranledda

nedsättningen i skatteförmågan skall tagas inom ramen för det avdrag

om högst 3 000 kronor för väsentligen nedsatt skatteförmåga, som

enligt 50 § kommunalskattelagen och 9 § förordningen om statlig inkomstskatt

kan medges efter taxeringsnämnds eller prövningsnämnds särskilda

beprövande. Skattelagssakkunniga föreslår därutöver, att sådant avdrag

även skall kunna ifrågakomma för den vars inkomst understigit existensminimum,

om vederbörande på grund av studier eller utbildning under

beskattningsåret blott i begränsad omfattning kunnat ägna sig åt förvärvsarbete.

I skattelagssakkunnigas betänkande lämnas en uttömmande redogörelse

för skälen för och emot hänsynstagande vid beskattningen till kostnader

för utbildning. De sakkunniga framhåller i samband härmed att, för den

händelse hänsyn från det allmännas sida anses böra tagas till det förhållandet

att vissa personer med dyrbarare utbildning tynges av studieskulder,

denna grupps speciella förhållanden i stället kan beaktas genom direkta

statsbidrag till amorteringarna. De sakkunniga tillägger, att åtskilliga skäl

kan anföras för att stödet till personer med tyngande studieskulder får

denna form. De sakkunniga har likväl inte ansett det ligga inom ramen för

uppdraget att såsom alternativ till de ifrågasatta avdragsreglerna upprätta

förslag till statsbidrag enligt de nu antydda grunderna. Med hänsyn till de

betänkligheter, som de sakkunniga funnit att avdragsalternativet obestridligen

är ägnat att framkalla, finner de sakkunniga dock ett system med direkta

bidrag vara förtjänt att närmare övervägas, om särskilda åtgärder

anses erforderliga för att minska bördan för personer som tynges av studieskulder.

Yttranden

Den opinion, som kommer till synes i remissyttrandena, är enig i fråga

om behovet av åtgärder i syfte att lätta den ekonomiska bördan för de

studieskuldsatta. Sådana åtgärder tillstyrkes sålunda genomgående.

Rörande formen för de ifrågasatta åtgärderna har olika uppfattningar

kommit till synes. Det övervägande flertalet remissinstanser tillstyrker, att

rätt till avdrag för amortering av studieskuld införes i huvudsaklig överensstämmelse

med det av skattelagssakkunniga utarbetade förslaget. I vissa

yttranden förordas dock att samhällets stöd ges i form av direkta bidrag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition nr 55 år 1961

Till förmån för det av utredningen berörda förslaget, att direkta bidrag lämnas

till de studieskuldsatta, uttalar sig härvid överståtliållarämbetet, länsstyrelsen

i Södermanlands län, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges socialdemokratiska

studentförbund, Svenska landskommunernas förbund och

Svenska stadsförbundet. I några yttranden, som reservationsvis framförts

inom remissinstanserna, har synpunkterna på ett dylikt direkt bidrag närmare

utförts. Sådana yttranden har avgivits bland annat inom juridiska

fakulteten i Lund av professorn C. Welinder (med principiellt instämmande

av professorn P. Nilsson-Stjernquist) och av en minoritet inom garantilånenämnden

(professorn B. Rexed och numera t.f. avdelningschefen S.

Moberg).

Professor Welinder framhåller att om man väl i skattelagstiftningen inför

principen, att avdrag får ges för ett slag av amorteringar, man har tagit

ett steg som kan få svåröverskådliga konsekvenser. Reservanten understryker,

att det inte blott är akademiker, som kan känna skuldamorteringar

som en börda, vilken minskar deras skatteförmåga. Om man likväl i syfte

att uppmuntra högre studier vill underlätta amortering av studieskulder

synes det vara mer rationellt att direkt efterskänka viss del av lånen.

Garantilånenämndens minoritet framhåller som sin uppfattning, att den

på längre sikt enda godtagbara lösningen av studieskuldsättningens problem

är en utvidgad stipendiering. I dagens läge synes dock enligt reservanternas

mening en rad omständigheter tala för en studiesocial reform i syfte att

efter studietidens slut stödja de skuldsatta. Detta bör, framhålles det i det

särskilda yttrandet, ske genom ett system för bidrag till amorteringar å studieskulder

eller avskrivning av dessa skulder till viss del.

IV. Avskrivning av viss del av studieskulder

Mot bakgrunden av de invändningar, som anförts mot förslaget om ändringar

i skattelagstiftningen för att underlätta amortering av studielån, har

det ansetts motiverat att undersöka huruvida det åsyftade stödet skulle

kunna ges i en form som inte vore behäftad med de antydda svagheterna.

Ett ytterligare skäl för en dylik omprövning har ansetts vara, att den föreslagna

avdragsrätten mindre väl skulle låta sig principiellt och praktiskt

inpassas i det system för samhällets åtaganden på det studiesociala området,

som successivt byggts upp under 50-talet och alltjämt befinner sig under

utveckling. Det av skattelagssakkunniga antydda alternativet med direkta

statsbidrag för avskrivning av studieskulder har därför tagits upp till behandling

i den inledningsvis berörda, inom finansdepartementet utarbetade

förslagspromemorian av den 23 augusti 1960 angående stöd åt studieskuldsatta.

Över de i promemorian framförda synpunkterna och förslagen har yttran
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

den avgivits av statskontoret, riksriikenskapsverket, skolöverstyrelsen, överstyrelsen

för yrkesutbildning, garantilånenämnden, studiehjälpsnämnden,

försvarets socialbyrå, Statstjänstemannens riksförbund (SR), Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO) samt Sveriges förenade studentkårer

(SFS). Härjämte har garantilånenämnden överlämnat från statsstipendienämnderna

i Lund och Stockholm till nämnden avgivna yttranden

över promemorian. Vidare har i anledning av de i promemorian framställda

förslagen socialinstitutens elevkårers organisation (SEO) inkommit med en

skrift.

Förslagspromemorian

Behovet av stödåtgärder. I promemorian erinras om att den

kraftigt stegrade tillströmningen till universitet och högskolor under efterkrigstiden

och femtiotalet medfört en både absolut och relativ ökning av

antalet studerande från ekonomiskt mindre starka grupper i samhället. Det

statliga stipendiesystemet har visserligen under samma tid utbyggts förhållandevis

snabbt. Det av studentsociala utredningen uppställda målet,

en 26-procentig stipendiering, har nu helt uppnåtts. Från och med budgetåret

1960/61 har stipendieringen vidgats ytterligare, och antalet stipendier

innevarande budgetår motsvarar 47 procent av de nyinskrivna.

Även efter denna utbyggnad av stipendiesystemet, som för övrigt först

om några år kommer att ha helt slagit igenom bland de studerande, återstår

dock — framhålles det vidare i promemorian — ett stort behov av

kompletterande studiefinansieringsformer. Stipendierna utgår endast under

halva studietiden och täcker då blott ungefär hälften av studiekostnaderna.

De stipendierade är alltså hänvisade till att på annat sätt — i flertalet fall

genom lånefinansiering — täcka de återstående kostnaderna under studietiden.

Stipendiesystemet kommer dessutom även efter den beslutade utbyggnaden

att omfatta endast hälften av de studerande. De övriga blir

också i fortsättningen hänvisade till att vid sidan av eventuellt föräldrabidrag

och eget förvärvsarbete finansiera sina studier genom upptagande av

lån. Dessa förhållanden synes enligt promemorian böra ses i samband med

att den högre utbildningen bland annat till följd av den ökade stipendieringen

alltmer drar till sig studerande från ekonomiskt mindre bärkraftiga

familjer. Denna förskjutning i rekryteringen av de studerande bidrar —

trots stipcndicringen — till en ökning av det totala behovet av lånefinansiering.

Det ter sig därför som en angelägen uppgift att, anföres det i promemorian,

lindra verkningarna av den studieskuldsättning, som nu erfordras

för genomförandet av en högre utbildning.

I fortsättningen framhålles att de akademiker, som redan avslutat sina

studier och som nu amorterar eller står inför uppgiften att börja amortera

uppkomna studieskulder, till sitt förfogande haft stipendier i väsentligt

mindre omfattning än som för närvarande gäller. Denna studentgeneration

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

har därför i de fall där föräldrabidrag saknats eller varit otillräckliga måst

ådra sig stora studieskulder. Mot denna bakgrund synes det enligt promemorian

från rättvisesynpunkt angeläget, att samhällets insatser för att lätta

de studieskuldsattas situation bringas att omfatta jämväl denna kategori.

Enligt skattelagssakkunnigas förslag skulle avdragsrätten komma att gälla

också de akademikerlån, som enligt vad förut nämnts kan beviljas folkskollärare

och vissa andra grupper tillhörande studiehjälpsnämndens verksamhetsområde.

Däremot skulle avdragsrätten inte omfatta amorteringar

av lån från allmänna studielånefonden. Dessa skulle i stället motivera rätt

till avdrag för nedsatt skatteförmåga. I promemorian framhålles, att det

ter sig principiellt föga motiverat att på detta sätt avgränsa det reguljära

stödet åt de studieskuldsatta så att det tillkommer endast en del av dem som

tillhör studiehjälpssystemet. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten av

att man ekonomiskt stimulerar även utbildningsvägarna utanför universitetsväsendet

synes enligt promemorian stödåtgärderna böra omfatta också

lånen från allmänna studielånefonden och — av samma skäl — även lån

för studier från värnpliktslånefonden.

En fortsatt utbyggnad av stipendiesystemet kommer, understrykes det

vidare, att successivt minska behovet av åtgärder som tar sikte på att underlätta

de studieskuldsattas problem. Vid införande av ett system av stödåtgärder

måste därför betonas vikten av att systemet ges en sådan utformning

att det kan anpassas till andra, på det direkta behovet bättre inriktade

studiesociala åtgärder. I promemorian betonas att åtgärder för att

förbättra läget för skuldsatta akademiker och andra studerande — oberoende

av åtgärdernas tekniska utformning — i sak innebär en stipendiering i

efterskott efter studiernas avslutande. Det framhålles, att det då ligger i

sakens natur, att villkoret att bli berättigad till detta »efterskottsstipendium»

är att ha ådragit sig studieskulder. Betraktat som en utbyggnad av

det existerande stipendiesystemet måste detta framstå som föga rationellt.

Att åtgärder av ifrågavarande slag i dagens läge ändå förordas, betingas enligt

promemorian främst av att en fullständig utbyggnad av stipendiesystemet

av ekonomiska skäl synes kunna förverkligas först under en ganska

lång period. Det i det följande redovisade förslaget angående viss avskrivning

av studieskulder bör därför — framhålles det vidare — i första hand

ses som en komplettering till det nuvarande stipendiesystemet.

Utformningen av stödet. Utformningen av det av skattelagssakkunniga

åsyftade stödet synes enligt förslagspromemorian uppnås effektivast

och administrativt enklast genom en för alla enhetlig procentuell avskrivning

av studieskulden. Systemets principiella utformning sammanfattas

i promemorian på följande sätt.

1) Avskrivningen föreslås liksom enligt de sakkunnigas förslag omfatta

lån ur statens lånefond för universitetsstudier och lån med statlig kreditgaranti

avseende studiekostnader samt, utöver vad de sakkunniga föreslagit,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 55 år 1961

även lån ur allmänna studielånefonden och lån för studier ur värnpliktslånefonden.

Någon prövning av behovet utöver den som redan nu sker i de

lånebeviljande nämnderna föreslås inte skola förekomma.

2) Avskrivningens storlek bör bestämmas så att den ger samma totala

stöd som skulle ha utgått enligt de sakkunnigas förslag. Den avdragsprocent

som förordas däri motsvarar enligt vad de sakkunniga uttalar en avskrivning

med knappt 25 procent. Avskrivningen synes därför böra fastställas

till 25 procent.

3) Förslaget innebär att staten helt påtar sig den mot avskrivningen

svarande delen av studieskulden inklusive räntekostnader från och med

första amorteringstillfället. Stödet går därmed utöver vad de sakkunniga

föreslagit.

Betydande fördelar i förhållande till skattelagssakkunnigas förslag följer

av den föreslagna uppbyggnaden av stödet, framhålles det i fortsättningen.

Stödet erhåller sålunda en vidare omfattning, genom att även andra utbildningsvägar

än de akademiska inkluderas. I och med att avskrivningen sker

med en för alla enhetlig procentsats blir stödets storlek dessutom oberoende

av den enskildes inkomst. Systemets uppläggning innebär därmed att också

de som saknar förvärvsarbete, däribland främst de gifta icke förvärvsarbetande

kvinnliga akademikerna, blir delaktiga av stödet.

I förevarande promemoria lämnas endast en översiktlig redogörelse för

den tekniska utformningen av det föreslagna systemet. Härom anföres sålunda

bland annat följande.

Beträffande lån, som beviljas efter systemets ikraftträdande, torde avskrivningen

böra ske i den administrativt enkla formen att studieskulden,

då lånet beviljas, av vederbörande nämnd nedskrives med 25 procent.

Samtidigt härmed fastställes amorteringsplanen i sitt nedskrivna skick.

Amorteringarna bör i regel fördelas med lika belopp över amorteringstiden.

Där behov av en annan fördelning av amorteringarna kan bedömas föreligga

ger redan nuvarande bestämmelser möjlighet till en anpassning av

amorteringsplanen i enlighet härmed.

För sådana studieskulder beträffande vilka amorteringsplaner vid systemets

ikraftträdande redan börjat löpa bör systemet av praktiska skäl ges

en något annorlunda utformning. En generell nedskrivning av alla dessa

redan fastställda amorteringsplaner skulle komma att medföra ett betydande

administrativt merarbete. Därtill kommer att många av dem som

tillhör denna grupp av skuldsatta har en förhållandevis kort återstående

amorteringstid. De kan därför väntas vilja fortsätta med de redan fastställda

amorteringsbeloppen för att i stället tillgodogöra sig stödet i form

av en motsvarande förkortning av amorteringstiden. Mot denna bakgrund

bör som huvudregel för stödets insättande vis å vis den hiir ifrågavarande

gruppen gälla, att avskrivningen koncentreras till slutet av amorteringstiden,

varvid alltså amorteringsskyldigheten iir fullgjord när ett belopp motsvarande

avskrivningen skulle återstå att erlägga. Det bör dock finnas möjlighet

för låntagaren att — om han i stället önskar en likformig fördelning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

av avskrivningen över hela den återstående amorteringsperioden — efter

hänvändelse till vederbörande kreditinstitut få envar av de återstående

amorteringarna nedsatta med 25 procent.

Yttranden

Flertalet av de myndigheter och organisationer, som avgivit yttranden

över förevarande promemoria, biträder de däri framförda förslagen samt

understryker behovet av åtgärder i syfte att lindra verkningarna av den

studieskuldsättning, som genomförandet av en högre utbildning ofta

medför.

Garantilånenämnden uttalar i huvudsak följande.

Även med den omfattning, det statliga stipendiesystemet för universitets-

och högskolestuderande fått under innevarande budgetår, omfattar

det endast ungefär halva levnadskostnaden under ungefär halva studietiden

för icke fullt halva antalet studerande. Under överskådlig tid framåt måste

därför flertalet studerande skuldsätta sig till relativt höga belopp för sin

utbildning. Mot den här skisserade bakgrunden har garantilånenämnden

tidigare tillstyrkt, att avdragsrätt för amortering av studieskulder införes.

Nämnden har ansett åtgärder i här berört avseende särskilt angelägna icke

minst av hänsyn till den stora grupp av redan yrkesverksamma, starkt

skuldsatta akademiker, vilka aldrig nåtts av de studiesociala reformer i

form av vidgad stipendiering, som under de senaste åren kommit deras

yngre kamrater till gagn. Garantilånenämnden vidhåller sin uppfattning,

att effektiva åtgärder syftande till en lösning av de studieskuldsattas ekonomiska

problem snarast möjligt bör vidtagas.

De förslag, som framförts i finansdepartementets promemoria, är otvivelaktigt

ägnade att bidraga till en dylik lösning. Från de synpunkter garantilånenämnden

har att företräda kan nämnden således tillstyrka förslaget.

Nämnden vill i detta sammanhang understryka, att nämnden härvid icke

vägt och värderat det nu framlagda förslaget mot de förslag, som tidigare

framlagts rörande avdragsrätt vid beskattningen för amorteringar av studieskulder.

Den föreslagna avskrivningen avses enligt departementspromemorian omfatta

lån ur statens lånefond för universitetsstudier, lån med statlig kreditgaranti

avseende studiekostnader, lån ur allmänna studielånefonden samt

lån för studier ur värnpliktslånefonden.. Garantilånenämnden anser det

särskilt värdefullt, att de två sistnämnda lånefonderna även medtagits.

Statsstipendienämnden i Lund finner, att det i promemorian framlagda

förslaget, vilket fyller den dubbla uppgiften att hjälpa studieskuldsatta

akademiker och utgöra en komplettering av nu existerande studiesociala

stödåtgärder, är att föredraga framför skattelagssakkunnigas förslag.

Skolöverstyrelsen anser vissa av de i promemorian angivna fördelarna

med förslaget uppenbara.

Överstyrelsen för yrkesutbildning betonar, att det i promemorian framförda

förslaget synes vara förmånligare för de studerande än det tidigare

framlagda. Överstyrelsen tillägger dock, att även promemorians förslag

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961 13

måste anses såsom en dellösning i det att ett betydande antal studerande,

som \ ant tvungna att upptaga lan i andra former än de i promemorian

nämnda, inte kommer i åtnjutande av en önskvärd lättnad vid amorteringen

av sina studieskulder. Enligt överstyrelsen är det därför önskvärt,

att den statliga stipendieverksamheten bygges ut i så rask takt som de ekonomiska

resurserna medger.

Försvarets socialbyrå framhåller, att de av förslaget berörda lånen från

värnpliktslånefonden närmast har karaktär av kompensation för den längre

tids militärtjänstgöring, som den enskilde tvångsvis ålagts eller frivilligt

åtagit sig. Kompensationsformens värde har — anför socialbyrån vidare —

alltid stått i relation till de andra motsvarande möjligheter, vilka kunnat

stå öppna för den värnpliktslåneberättigade. Enligt byrån är det angeläget,

att denna relation icke ändras.

SACO konstaterar — efter att ha bemött i promemorian resta invändnmgar

mot skattelagssakkunmgas förslag — att en generell 25-procentig

nedskrivning av studielånen har ungefär samma ekonomiska innebörd som

nyssnämnda sakkunnigas förslag både genomsnittligt för den berörda gruppen

och i stort sett också för de berörda individerna för sig. SACO anför

vidare bland annat följande.

Dessutom innebär departementsförslaget vissa ekonomiska fördelar järnfört

med skattelagssakkunmgas förslag. Salunda skall nedskrivningen omfatta

även akademiker som på grund av lag eller obefintlig inkomst inte kan

utnyttja ett skatteavdrag. Detta gäller icke blott äkta makar som saknar

taxerad inkomst utan även de fall då makes avdragsrätt inte kan utnyttjas.

Vidare blir även räntan på den avskrivna delen av studieskulden i sin helhet

aysknven. Nedskrivningen omfattar automatiskt även lån ur allmänna studie!

anef onden och studielån ur värnpliktslånefonden. Slutligen blir den ekolättnaden

jämfört med skattelagssakkunnigas förslag större under

de första yrkesverksamma åren, då amorteringsbördan är tyngst.

Den föreslagna nedskrivningen kan betraktas som ett generellt stipendium

i efterskott. Genom sin konstruktion har detta betydande fördelar

j amf ort med det nuvarande naturastipendiesystemet, vilket är behovsprövat

med hänsyn till föräldrarnas inkomst. Studieskuldnedskrivningen kommer

aw ,verka utjämnande på naturastipendiesystemets ojämnheter och tröskelctlekter.

Förslaget måste således från studiefinansieringssynpunkt betecknas

som ett betydande framsteg.

TCO anser, att i departementspromemorian anförts skäl för ett avskrivningssystem,

vilka motiverar införande i någon form av ett sådant.

SR hävdar, att den riktiga principiella lösningen av de studieskuldsattas

problem är den som organisationen gav uttryck åt vid sitt tillstyrkande av

skattelagssakkunnigas förslag. Emellertid anser sig förbundet detta till trots

icke vilja motsätta sig, att förslagen i promemorian genomföres såsom en

iörsta stödåtgärd, eftersom det skulle väcka besvikelse i vida kretsar, om

icke lättnad i någon form omgående erbjöds de studieskuldsatta.

SFS finner, att departementspromemorians förslag kan betraktas som en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

tänkbar åtgärd, med vilkens hjälp man till en viss del kan eliminera de

negativa verkningarna av de studerandes stora skuldsättning.

Enligt statskontoret, som erinrar om att ämbetsverket i yttrande över

skattelagssakkunnigas betänkande fann, att utvägen med direkta bidrag i

stipendieform vore att föredraga framför det däri framlagda förslaget med

skatteavdrag, synes det i promemorian föreslagna systemet med generell

avskrivning av studielån icke böra införas. En vidare utbyggnad av stipendiesystemet

är enligt ämbetsverket främsta medlet att astadkomma en

lättnad i de ekonomiska villkoren för den studerande ungdomen. Statskontoret

anför tillika bland annat följande.

Statskontoret får understryka det föga tillfredsställande i att utan vidare

anpassa ett stipendiestöd till hur stora studieskulder vederbörande ådragit

sig. Tekniskt sett är det icke heller tillfredsställande, att lån beviljas till

visst belopp, varav samtidigt en del efterskänkes utan att ens såsom villkor

skulle uppställas att studierna fullföljts. En stipendiering i efterskott synes

— om en sådan över huvud taget bör införas — lämpligast på ett eller

annat sätt böra anknytas till uppnådda studieresultat.

Med den å sistone starkt ökade stipendiegivningen, lättheten på arbetsmarknaden

att erhålla arbeten under ferietid samt de bredare folklagrens

förbättrade ekonomiska ställning torde studieskulderna per capita för de

skuldsatta alltmera tendera att minska. Den totala skuldbördan för en

färdigutbildad akademiker synes också — sedd i relation till dennes inkomstmöjligheter

— te sig mindre än tidigare. Den komplettering av den

statliga stödverksamheten för studieändamål, som nu synes angelägnast, är

därför att på ett eller annat sätt hjälpa de studerande, som icke^ kunnat

komma i åtnjutande av den utökade stipendieverksamheten. Svårigheter

föreligger emellertid att avgöra, vilka dessa är. En gränsdragning måste

alltid te sig vansklig och bli föremål för kritik. Statskontoret får för sin del

föreslå, att möjligheter öppnas att avskriva viss del av bestående studieskulder

av i promemorian avsett slag efter prövning i varje särskilt fall.

Studiehjälp snämnden, som erinrar om att nämnden i yttrande över

skattelagssakkunnigas betänkande tillstyrkte däri framlagt förslag, har icke

funnit skäl frångå sitt i nämnda yttrande redovisade ståndpunktstagande.

Studiehjälpsnämnden anser sig därför icke kunna biträda det i promemorian

framställda förslaget.

Nämndens ordförande samt ledamoten av nämnden, undervisningsrådet

Brevner, har i ett reservationsvis framlagt yttrande uttalat, att nämnden

bort i huvudsak tillstyrka departementspromemorians förslag såsom en

framkomlig väg att lindra de studieskuldsattas ekonomiska börda.

Vikten av att förslagets genomförande inte leder till någon skärpning

av lånepraxis understrykes av SACO, SR, SFS och SEO. SACO erinrar

dessutom om att privata lån enligt skattelagssakkunnigas förslag i viss

mån skulle kunna bli avdragsgilla efter särskild prövning av taxeringsnämnd

enligt reglerna om nedsatt skatteförmåga. Organisationen förutsätter,

att i sådana fall, då avdrag skulle ha erhållits för privat studielån en
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961 15

ligt skattelagssakkunnigas förslag, möjlighet skall föreligga att få sådana

äldre privata studielån omskrivna till akademikerlån efter prövning av

gar antil ånenämnden.

Frågan om avdragsprocentens storlek beröres av flera remissinstanser.

Garantilånenämnden uttalar, att de i promemorian anförda

argumenten för avskrivning av 25 procent av den totala studieskulden i och

för sig likaväl kan motivera en 15- eller 40-procentig avskrivning. Nämnden

erinrar i detta sammanhang om att den i sitt remissvar över skattelagssakkunnigas

betänkande förordade, att avdrag borde medges med 100 procent

av det årliga amorteringsbeloppet. Skolöverstyrelsen ifrågasätter om icke

en högre avskrivningsprocent än den föreslagna kan vara motiverad. TCO

förutsätter, att en höjning av avskrivningsnivån kan företas, då nödvändiga

utredningar i saken hunnit verkställas. Även SACO och SEO finner

en höjning av den föreslagna avskrivningens storlek motiverad. SFS föreslår,

att avskrivningen fastställes till 40 procent av den totala studieskulden.

Den för den enskilde låntagaren lämpligaste tidpunkten för avskrivning

av studielån diskuteras av flera remissinstanser. SACO

anför bland annat följande.

När det gäller vid vilken tidpunkt amorteringslättnaden skall insättas är

det önskvärt med största möjliga valfrihet för den skuldsatte. Normalt bör

man kunna räkna med att nedskrivningen kommer att jämnt fördelas över

amorteringsperioden, såsom förutsättes i promemorian. När det gäller de

nytillkommande lanen är det angeläget med en liberal prövningspolitik i

sadana fall då den skuldsatte t. ex. på grund av familjebildning önskar att

nedskrivningen skall koncentreras till de första amorteringarna. När det

gäller lan, vilkas amortenngsplaner redan börjat löpa, innebär promemorian

att avskrivningen antingen skall kunna jämnt fördelas eller koncentreras

till de sista amorteringarna.

Riksräkenskapsverket begränsar sig i sitt yttrande till att behandla d e

redovisningstekniska följderna av förslaget. Erforderliga

medel för avskrivningskostnader avseende lån med statlig kreditgaranti kan

enligt verket anvisas under det under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget

till avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti. Ifråga om redovisningen

av avskrivningen av lån från de tre utlåningsfonderna diskuterar

ämbetsverket olika lösningar men förordar följande.

Avskrivningen kan ske med anlitande av till fondernas avskrivningskonto

avsatta medel. Då investeringarna i fonderna avskrives indirekt med 100

procent, finns redan med nuvarande avskrivningsregler full täckning för en

sadan avskrivning. För att kompensera det bortfall av medel för utlåning,

som avskrivningen innebär, erfordras emellertid en ökning av de i fonderna

anvisade mvesteringsanslagen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

V. Undersökning av vissa tekniska frågor

Såsom inledningsvis anförts har inom finansdepartementet utarbetats en

promemoria — dagtecknad den 22 december 1960 — angaende vissa tekniska

frågor rörande avskrivning av studielån (den tekniska promemorian).

Över denna promemoria har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

generalpoststyrelsen, garantilånenämnden, studiehjälpsnämnden,

försvarets civilförvaltning, fullmäktige i riksbanken, Svenska

bankföreningen samt Svenska sparbanksföreningen. Försvarets civilförvaltning

har vid sitt utlåtande fogat yttrande från försvarets socialbyrå.

Den tekniska promemorian

Till grund för de i den tekniska promemorian framställda förslagen ligger

det i förslagspromemorian redovisade förslaget om avskrivning av 25 procent

av den kapitalskuld, som förefinns vid första amorteringstillfället efter

den tidpunkt, då systemet trätt i kraft. Sistnämnda tidpunkt har förutsatts

vara den 1 juli 1961.

I fråga om lån, för vilka amorteringsplanen fastställts och börjat löpa vid

systemets ikraftträdande, bygger den tekniska promemorians förslag på att

kreditinstitutens fordran på statsverket, avseende den mot avskrivningen

svarande delen av kapitalskulden, till fullo skall betalas i anslutning till det

forsta amorteringstillfället efter ikraftträdandet. Förslaget innebär vidare,

att låntagaren står för hela kapitalskulden och alltsa även för räntan på

denna intill dess avskrivning av viss del av skulden skett.

Till en början beröres i promemorian vissa frågor av anslag steknisk

natur, som aktualiseras i samband med ett genomförande av

det föreslagna avskrivningssystemet. Beträffande lån med statlig kreditgaranti,

d. v. s. garantilån till studerande, akademikerlån, garantilan åt flyktingstudenter

och polislån, anföres bland annat följande.

För täckande av kostnader, som för närvarande uppstår vid avskrivning

av lån med statlig kreditgaranti, finns ett särskilt anslag upptaget under

åttonde huvudtiteln. Hittills har anslaget utnyttjats enbart för avskrivning

av lån i vissa fall då låntagaren avlidit. Erforderliga medel för den avskrivning,

som avses i promemorian, torde beträffande lånen med statlig kreditgaranti

lämpligast kunna anvisas under nämnda anslag. Anslaget bör således

från och med budgetåret 1961/62 uppräknas med det belopp, som erfordras

för täckning av nu ifrågavarande avskrivning.

De åtgärder, som i fråga om administration och medelsutbetalningar

kommer att åvila statsverket, synes lämpligen helt böra ankomma på garantilånenämnden.

Nämnden handlägger andra frågor rörande de statliga

garantierna för studielån, och den är kreditanstalternas normala kontakt
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55 år 1961

organ. I den mån kontrollåtgärder erfordras, kan dessa ske genom garantilånenämnden.

Erforderliga anvisningar till kreditanstalterna bör utfärdas

av nämnden.

Investeringar i statens lånefond för universitetsstudier, allmänna studielånefonden

och vär?ipliktslå?iefondeji är — såsom framhålles i promemorian

— redan under det budgetår, då investering sker, indirekt avskrivna med

hela sitt belopp. Full täckning finns sålunda för de kostnader, som uppstår

vid avskrivning av lån från dessa fonder. I fortsättningen anföres följande.

Av såväl redovisningstekniska skäl som med hänsyn till önskvärdheten

att undvika kontanta betalningar från statsverket till postsparbanken respektive

Sveriges riksbank, vilka administrerar dessa lån, bör respektive

lånefond debiteras för de belopp som skall avskrivas. Avskrivningen av

dessa kan således begränsas till bokföringsåtgärder hos kreditanstalterna

och statskontoret. I detta sammanhang bör det dock observeras, att avskrivningen

innebär, att de inflytande amorteringarna kommer att minska.

De bortfallande amorteringarna måste täckas genom en motsvarande ökning

av investeringsanslagen. Beträffande universitetsstudielånefonden och

allmänna studielånefonden inträder denna verkan från och med budgetåret

1962/63 och för värpliktslånefonden redan från och med budgetåret

1961/62.

I promemorian behandlas därefter det tekniska tillvägagångssätt,

som för den föreslagna avskrivningen förordas beträffande

varje av systemet berörd låneform. Därvid skiljes mellan lån, som enligt

fastställd amorteringsplan börjat amorteras före den 1 juli 1961, och lån,

som enligt fastställd amorteringsplan börjat amorteras efter den 30 juni

1961. För samtliga låneformer föreslås, att — från och med den dag systemet

trätt i kraft — avskrivning sker första förfallodagen för amortering.

Såvitt gäller lån, vilka börjat amorteras före den 1 juli 1961, föreslås avskrivningsbeloppet

beräknat på den kapitalskuld, som föreligger den 1 juli

1961 enligt ursprungligen fastställd eller sedermera ändrad amorteringsplan.

I fråga om övriga lån föreslås avskrivningsbeloppet beräknat på den

kapitalskuld, som föreligger före första amorteringen enligt fastställd amorteringsplan.

För fastställande av den kapitalskuld, som bör läggas till grund för beräkningen

av avskrivningsbeloppet avseende sådana lån, som enligt fastställd

amorteringsplan börjat amorteras före den 1 juli 1961, lämnas i promemorian

vissa närmare anvisningar. Rörande dessa — liksom beträffande andra

detaljfrågor av främst teknisk art — torde få hänvisas till handlingarna i

ärendet.

I promemorian förutsättes, att därest tvekan föreligger för kreditanstalten

rörande beräkningen av det belopp, på vilket avskrivning skall ske,

ärendet bör underställas garantilånenämnden.

I fråga om lån, vilkas amortering påbörjats före systemets ikraftträdande,

bör enligt förslaget gälla att, därest låntagaren önskar att avskrivningen

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7/ saml. Nr 66

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 55 år 1961

skall få formen av en över hela den återstående amorteringstiden fördelad

minskning av amorteringen, amorteringsplanen i enlighet härmed ändras

av kreditanstalten från och med nästfoljande förfallodag. En motsvarande

bestämmelse bör enligt förslaget gälla för sådana lån, vilkas amortering påbörjats

efter den 1 juli 1961 men vilkas amorteringsplaner fastställts före

nämnda datum. För övriga lån föreslås, att betalningslindringen sprides

jämnt över hela amorteringstiden samt att amorteringsplanen fastställes

under hänsynstagande till att så blir fallet. Det förutsättes, att det lånebeviljande

organet, redan i samband med att lånet beviljas, lämnar meddelande

om hur reglerna för avskrivning skall tillämpas.

Det belopp, som skall skrivas av, bör enligt promemorian beräknas av

den kreditanstalt som handhar lånet. Vidare föreslås att garantilånenämndens

beslut i fråga om avskrivningsberättigad låneskuld inte får överklagas.

I promemorian behandlas slutligen vissa frågor rörande utbetalning

av medel m. m. i samband med avskrivningen.

Såvitt gäller garantilån föreslås i huvudsak följande. Kreditanstalten

rekvirerar den summa, som skall avskrivas, hos garantilånenämnden genom

insändande före förfallodagen av ett rekvisitionskort för varje lån. Samtidigt

meddelas låntagaren om avskrivningen och om möjligheten för honom

att i förekommande fall få amorteringsplanen ändrad. Garantilånenämnden

utbetalar före förfallodagen från vederbörligt anslag det sammanlagda

avskrivningsbeloppet till kreditanstalten.

Avskrivning av lån ur statens lånefond för universitetsstudier, allmänna

studielånefonden samt vämpliktslånefonden bör enligt promemorian handläggas

av postsparbanken respektive riksbanken på samma sätt som föreslagits

i fråga om garantilån, dock att det belopp som avskrivits debiteras

den fond det i varje särskilt fall gäller. Redovisning av gjorda avskrivningar

bör årligen ske till statskontoret. Kopia av redovisningen bör enligt

förslaget sändas till lånemyndigheten — garantilånenämnden, studiehjälpsnämnden

respektive försvarets civilförvaltning — som i sina anslagsäskanden

rörande respektive fonder bör göra anmälan om gjorda avskrivningar.

Yttranden

Samtliga myndigheter och organisationer, som yttrat sig över den tekniska

promemorian, tillstyrker de däri föreslagna principerna för de berörda

lånemyndigheternas och kreditinstitutens handläggning av frågor rörande

avskrivning av studielån. Några remissinstanser har dock framfört vissa

kommentarer samt förslag till kompletterande bestämmelser.

Enligt gällande bestämmelser kan i vissa fall individuell avskrivning av

studielån redan nu ske. Skulle efter förslagets genomförande fråga om såväl

generell som individuell avskrivning samtidigt bli aktuell

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Mcij:ts proposition nr 55 år 1961

för ett lån, synes enligt statskontoret praktiska skiil tala för en enhetlig behandling

av alla de med promemorian avsedda avskrivningsfallen, även om

därmed vissa olägenheter kan komma att uppstå genom skilda beslut beträffande

en och samma låntagare. Garantilånenämnden fäster uppmärksamheten

på att kompletterande bestämmelser synes erfordras för att klarlägga

rättsläget i det fall, att låntagaren avlider före tidpunkten för den

första amorteringen. Enligt nämndens mening bör i sådana fall kapitalskulden

regelmässigt nedskrivas med 25 procent.

Garantilånenämnden framhåller vidare, att den förutsätter att avskrivna

belopp icke blir föremål för beskattning och att detta förhållande —

om så erfordras — säkerställes genom bestämmelser i skattelagarna.

I fråga om principerna för utbetalning av belopp som avskrivits

av garantilån framhåller riksräkenskapsverket, att då

garantilånenämnden icke har dragningsrätt på statsverkets checkräkning,

nämnden bör rekvirera erforderliga medel för utbetalning av avskrivningsbelopp

till kreditanstalterna från den myndighet, som äger utbetala vederbörligt

anslag. Statskontoret ifrågasätter lämpligheten av att kreditanstalterna

från samma anslag kommer att erhålla likvid genom såväl nämnden

som statskontoret samt yttrar bland annat följande.

Bestyret med utbetalning och bokföring torde kräva särskild personal.

Statskontorets fondbyrå, som har för ändamålet skolade tjänstemän, kan

beräknas utan förstärkning av personalen kunna ombesörja nämnda arbetsuPPoi_fter-

Bek visi tion skor t skulle i sa fall upprättas i fyra exemplar, varav

två tillställes nämnden, som efter prövning av avskrivningsbeloppet påstämplar

de båda exemplaren och vidarebefordrar det ena till statskontoret

för utbetalning och anslagsbelastning.

Avskrivning av lån, som av en eller annan anledning uppsagts till

återbetalning före den första amorteringen, synes enligt statskontoret

inte böra ifrågakomma. I fråga om lån, som uppsagts till återbetalning,

anför garantilånenämnden följande.

Frågan om avskrivning helt eller delvis av uppsagda lån, vilka av låntagaren

icke återbetalts, förutsättes därvid av nämnden bli föremål för uppmärksamhet

i annan ordning, varvid hänsyn bör tagas främst till de omständigheter,

vilka orsakat låntagarens bristande betalningsförmåga.

I anslutning härtill föreslår garantilånenämnden, att om låntagaren inte

åtnöjes med kreditanstaltens beslut i avskrivningsärende, ärendet bör efter

yttrande av kreditanstalten underställas nämnden. Detta bör dock inte

gälla beträffande beslut i avskrivningsärende, som fattats av generalpoststyrelsen

eller riksbanken.

Frågan om kostnader för den administrativa handläggningen

av avskrivningssystemet har berörts av garantilånenämnden,

som framhåller att om den föreslagna reformen skall träda i kraft den

1 juli 1901 förberedelserna inom nämnden måste påbörjas redan under

innevarande budgetår. Nämnden yttrar dessutom i huvudsak följande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

I första hand betyder detta, att ett tilläggsanslag av 10 000 kronor för

budgetåret 1960/61 avseeende omkostnader för iordningställande av blanketter

m. m. kräves. Enligt nämndens mening är vidare dess nuvarande

personalstyrka ej tillräcklig för handläggningen av förberedelserna. En förstärkning

av denna torde sålunda krävas redan under innevarande budgetar

med dels en extra tjänsteman i amanuensgrad, dels ett skrivbiträde. Kostnaderna

härför beräknas till cirka 10 000 kronor. Garantilånenämnden hemställer

därför, att ett tilläggsanslag till avlöningar och omkostnader av tillhopa

20 000 kronor för budgetåret 1960/61 beviljas.

Även under budgetåret 1961/62 beräknar garantilånenämnden behov

föreligga av samma personalförstärkning. Nämnden hemställer således, att

det i årets statsverksproposition föreslagna anslaget till avlöningar, å

93 000 kronor, höjes med 32 000 kronor till 125 000 kronor. Vidare torde

garantilånenämndens omkostnader under nästa budgetår komma att öka

till följd av administrationen av avskrivningssystemet. Denna kostnadsökning,

vari ingår bland annat inköp av viss kontorsutrustning, beräknas

till cirka 5 000 kronor. Garantilånenämnden hemställer därför, att det i statsverkspropositionen

föreslagna anslaget av 27 000 kronor till omkostnader

höjes till 32 000 kronor.

VI. Kostnadsberäkningar

Under hand har från garantilånenämnden erhållits en inom nämndens

kansli upprättad överslagsberäkning av de kostnader som reformen beräknas

komma att medföra under budgetaren 1961/62 1966/67. Kalkylen

grundar sig på en summering av de lån, som beviljats till och med den 30

juni 1960, samt en beräkning av långivningen innevarande budgetår. Budgetåret

1966/67 har valts som sista budgetår i kalkylen av det skälet, att

den totala utlåning, för vilken staten på ett eller annat sätt kan beräknas

ha iklätt sig förbindelse vid reformens förutsatta ikraftträdande, kan antagas

ha avskrivits senast nämnda budgetår. Med beaktande av den för

respektive låneformer gällande praxis beräknas nämligen den genomsnittliga

tiden mellan tidpunkterna för beviljande av lån och första amorteringstillfället

till högst sex år. I kalkylen har därjämte hänsyn tagits till en

antagen omfattning av lån, som därutöver i vissa fall beviljas från och med

budgetåret 1961/62 till och med budgetåret 1966/67 och under denna tidsperiod

avskrives.

Vidare utgår kostnadskalkylen från den tekniska promemorians förslag,

att avskrivningen budgetåret 1961/62 skall avse såväl alla de lån, som

börjat amorteras före den 1 juli 1961, som de lan vilka börjar amorteras

under nämnda budgetår. Den beräknade avskrivningen under därpå följande

budgetår avser lån, som under respektive budgetår skulle komma in i

amorteringsgången. I överslagsberäkningen förutsättes dessutom, att erforderliga

medel för avskrivning av garantilån anvisas från åttonde huvudtitelns

anslag till kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55 år 1961

kreditgaranti. Kostnaderna för avskrivning av län ur de statliga lånefonderna

förutsiittes däremot komma att belasta respektive fonder. I enlighet med

den tekniska promemorians förslag har därvid räknats med att den minskning

av de till fonderna inflytande amorteringarna, som avskrivningen kommer

att medföra, kompenseras genom en motsvarande ökning av investeringsanslagen.

I samband med den i det föregående lämnade redogörelsen för olika former

av lånestöd åt studerande har redovisats utlåningen avseende garantilån

samt från de olika lånefonderna. Den sammanlagda lånesumman, för

vilken säkerhet av statlig kreditgaranti lämnats, uppgick den 30 juni 1960

till 192,1 miljoner kronor. Den sammanlagda utlåningen den 31 december

1960 från lånefonderna utgjorde 144,3 miljoner kronor; härvid har i fråga

om värnpliktslånefonden endast räknats med lån vilka beviljats för studier.

I nämnda totala lånesummor ingår emellertid ett stort antal lån, å vilka

amorteringar ännu icke börjat inflyta. Vid beräkning av kostnaderna budgetåret

1961/62 för den föreslagna avskrivningen av studielån har hänsyn

tagits endast till lån, å vilka amortering påbörjats före den 1 juli 1961 eller

kan beräknas bli påbörjad under 1961/62. Den sammanlagda lånesumman

av garantilån, vilkas amorteringsplaner börjat löpa före den 1 juli 1961, har

med utgångspunkt i utestående lån den 30 juni 1960 beräknats till 75

miljoner kronor, medan motsvarande summa för sådana garantilån, å vilka

amortering torde komma att påbörjas under budgetåret 1961/62 har beräknats

till 15 miljoner kronor. Den totala utlåningen från universitetslånefonden

avseende lån å vilka amorteringen påbörjats före den 1 juli 1961

har på likartat sätt beräknats till 13 miljoner kronor, medan utlåningen avseende

lån som börjar amorteras under nästa budgetår har förutsatts komma

att uppgå till 5 miljoner kronor. Motsvarande summor har för allmänna

studielånefondens del uppskattats till 27 respektive 13 miljonor kronor och

för värnpliktslånefondens del till 0,7 miljoner kronor respektive 0,5 miljoner

kronor. Den sammanlagda summan av den utlåning, som under budgetåret

1961/62 kan beräknas bli föremål för avskrivning, uppgår till 14-9,2 miljoner

kronor. I enlighet med förevarande förslag har antagits, att 25 procent av

ifrågavarande summa kommer att avskrivas nämnda budgetår, vilket alltså

innebär ett belopp av i runt tal 37 miljoner kronor.

I följande sammanställning redovisas den uppgjorda beräkningen avseende

vart och ett av budgetåren 1961/62—1966/67 av avskrivningsberättigade

lånesummor samt av kostnaderna för en tjugofemprocentig avskrivning.

Beräkningen omfattar, som förut nämnts, endast sådana lån som kan

bli föremål för avskrivning under perioden 1961/62—1966/67. Det har förutsatts,

att en genomsnittlig tid av sex år förflyter mellan det att ett lån

beviljats och den första amorteringen sker. Lån som medgivits under budgetåret

1960/61 har således i princip antagits komma in i amorteringsgången

1966/67. Undantag härifrån utgör dels akademikerlån och polislån,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55 år 1961

för vilka amorteringen i allmänhet börjar ett år efter beviljandet, dels

lån från allmänna studielånefonden, där motsvarande tid antagits vara fyra

år. De för budgetåren 1965/66 och 1966/67 redovisade totala lånesummorna

från sistnämnda fond utgör en uppskattning, som grundar sig på omfattningen

av dels den nuvarande, dels den för budgetåren 1961/62 och

1962/63 beräknade utlåningen. Hänsyn har vidare endast tagits till den beräknade

utlåning från värnpliktslånefonden som avser studier; sådana lån

utgör i genomsnitt cirka 90 procent av den totala utlåningen från fonden.

Beräkningen har givit följande resultat.

Budgetår

varunder

avskriv- ning sker

Lån med statlig

kreditgaranti

Lånefonden för

unversitetsstudier

Allmänna studie- lånefonden

Värnplikts-

lånefonden

Samtliga

låneformer

Avskriv- ningsbe- rät tigad

utlåning

milj. kr.

A vskriv- nings- belopp

milj. kr.

Avskriv- ningsbe- rättigad

utlåning

milj. kr.

Avskriv-

nings-

belopp

milj. kr.

Avskriv- ningsbe- rättigad

utlåning

milj. kr.

Avskriv- nings- belopp

milj. kr.

Avskriv - ningsbe- rättigad

utlåning

milj. kr.

Avskriv- nings- belopp

milj. kr.

Avskriv- ningsbe- rättigad

utlåning

milj. kr.

Avskriv- nings- belopp

milj. kr.

1961/62 ..

90

22

18

4,5

40

10,0

1,2

0,3

149,2

37

1962/63 ..

18

5

7

2,0

16

4,0

0,5

0,1

41,5

11

1963/64 ..

24

6

7

2,0

18

4,5

0,5

0,1

49,5

12

1964/65 ..

33

8

8

2,0

19

5,0

0,6

0,1

60,6

15

1965/66 ..

37

9

8

2,0

22

5,5

0,7

0,2

67,7

17

1966/67 ..

42

11

12

3,0

23

5,5

0,7

0,2

77,7

20

Summa

244

61

60

15,5

138

34,5

4,2

1,0

446,2

112

Av sammanställningen framgår, att kostnaden för den föreslagna avskrivningen

av garantilån, vilken bör upptagas under driftbudgeten, har beräknats

till 22 miljoner kronor budgetåret 1961/62 samt att lånefonderna samma

budgetår kan komma att belastas med en avskrivning av sammanlagt

nära 15 miljoner kronor. Minskningen av kostnaderna budgetåret 1962/63

har ansetts bero på att avskrivning detta budgetår — liksom de därpå

följande budgetåren — blir aktuell endast för de lån, som då kommer in

i amorteringsgången. Den stigande tendens, som sammanställningen utvisar

i fråga om kostnaderna efter budgetåret 1962/63, sammanhänger med de

senaste årens ökning av antalet studerande. Totalt har för tiden 1961/62—

1966/67 kostnaden för avskrivning av garantilån beräknats till 61 miljoner

kronor. Lånefonderna har under samma tid beräknats komma att bli belastade

med en avskrivning uppgående till sammanlagt 51 miljoner kronor.

Som utvecklats i det föregående har det förutsatts, att lånefonderna kompenseras

för det bortfall av amorteringar, som kommer att inträffa, därest

25 procent av utlåningen från fonderna avskrives. Ifrågavarande amorteringsbortfall

inträffar för universitetslånefondens och allmänna studielånefondens

del först från och med budgetåret 1962/63. Orsaken härtill är, att

amorteringar av lån från fonderna verkställes blott en gång om året — i

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55 år 1961

december — vilket vid tillämpning av de i den tekniska promemorian föreslagna

reglerna kommer att innebära, att de första nedskrivna amorteringsbeloppen

inflyter i fonderna först i december 1962.

I följande sammanställning redovisas det beräknade bortfallet av amorteringar

avseende lånefonderna under budgetåren 1961/62—1964/65. För

universitetslånefondens del har redovisningen dock utsträckts till och med

budgetåret 1966/67, vilket sammanhänger med den i jämförelse med övriga

fonder längre tid som förflyter mellan det att lån beviljats och den första

amorteringen inflyter. Från och med budgetåret 1967/68 kan således lån

från fonden, vilka beviljats 1961/62 och vilkas amorteringsplaner fastställts

med hänsynstagande till den föreslagna avskrivningen, i princip beräknas ha

kommit in i amorteringsgången. För lån från de båda övriga fonderna har

detta förhållande förutsatts inträffa redan budgetåret 1965/66. Under

övergångstiden fram till budgetåren 1965/66 respektive 1967/68 har vid

beräkningen av amorteringsbortfallet hänsyn tagits till att vissa låntagare

kan antagas komma att begära, att avskrivningen skall få formen av en

över hela amorteringstiden fördelad minskning av amorteringsbeloppen. För

värnpliktslånefondens del har — på grund av den förhållandevis korta

amorteringstiden för lån ur denna fond — antagits att samtliga låntagare

kommer att begära sådan minskning. I fråga om de båda övriga fonderna

har förutsatts, att omkring hälften av låntagarna kommer att begära lägre

amortering. Från dessa utgångspunkter har följande siffror över beräknad

amortering och amorteringsbortfall erhållits.

Lånefonden för

universitetsstudier

Allmänna studielånefonden

Värapliktslånefonden

Budgetår

Beräknad amortering

Amorte-

Beräknad amortering

Amorte-

Beräknad amortering

Amorte-

Ursprung-

lig

Efter av- skrivning

rings-

bortfall

Ursprung-

lig

Efter av- skrivning

rings - bortfall

Ursprung-

lig

Efter av- skrivning

rings-

bortfall

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

kr.

kr.

kr.

19G1/G2 ..

1,9

_

_

10,0

_

500 000

375 000

125 000

19G2/G3 ..

2,4

2,1

0,3

11,8

10,3

1,5

500 000

375 000

125 000

1963/64 ..

2,9

2,5

0,4

13,7

12,0

1,7

500 000

375 000

125 000

1964/65 ..

3,4

3,0

0,4

16,8

14,7

2,1

500 000

375 000

125 000

1965/66 ..

3,9

3,4

0,5

—

—

—

—

—

—

1966/67 ..

4,8

4,2

0,6

—

—

—

—

—

—

I detta sammanhang torde få anmälas garantilånenämndens framställning

angaende medelsanvisning för budgetåret 1961/62 till det i riksstaten under

åttonde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Kostnader för avskrivning

av vissa studielån med statlig kreditgaranti. Från ifrågavarande anslag

har hittills bestritts kostnader för avskrivning av lån med statlig kreditga
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

ranti i vissa fall då låntagaren avlidit. Anslaget är för innevarande budgetår

uppfört med 100 000 kronor (statsliggaren s. 637).

Garantilånenämnden hemställer, att medelsanvisningen för ifrågavarande

ändamål höjes med 50 000 kronor till 150 000 kronor budgetåret 1961/62.

Som motivering härför anför nämnden följande.

Under budgetåret 1959/60 avskrevs å 8 akademikerlån 82 159 kronor

och å 8 garantilån till studerande 66 212 kronor eller å tillsammans 16 lån

sammanlagt 148 371 kronor. I samtliga fall orsakades avskrivningen av

låntagarens frånfälle. För närvarande är ytterligare 16 dödsfall anmälda

hos nämnden, aktualiserande avskrivning av en garantisumma på sammanlagt

cirka 162 000 kronor.

VII. Departementschefen

Den totala studieskuldsättningen har under senare år tilltagit i en omfattning

som är ägnad att väcka allvarlig oro. Under perioden 1951/52—

1959/60 har antalet närvarande studerande vid universitet och högskolor

stigit från över 18 000 till nära 33 000. Under samma tid har den årliga

summan av studielån förmedlade av statsstipendienämnderna, d. v. s. garantilån

till studerande samt lån från statens lånefond för universitetsstudier,

stigit från 9,5 till över 46,5 miljoner kronor. Denna ökning beror dels

på en förskjutning från icke-statliga till statliga lån, dels på en ökad lånebenägenhet

bland de studerande, vilken bland annat betingas av stegrade

levnadskostnader och av att föräldrarnas bidrag till barnens högre studier

i form av lån eller gåvor kraftigt minskat. Självfallet har härigenom den

individuella skuldsättningen starkt ökat.

Med en ökad studieskuldsättning utsättes ett växande antal personer med

högre utbildning för ekonomiska påfrestningar, vilka i många fall inte står

i rimlig proportion till inkomsternas storlek. Särskilt kännbart torde detta

förhållande vara för vissa relativt lågavlönade grupper. För det stora flertalet

låntagare sammanfaller dessutom amorteringarna under de första åren

efter examen med familjebildning och bosättning.

I skilda sammanhang har understrukits angelägenheten av att främja

rekryteringen till högre studier av begåvade och studielämpliga ungdomar

utan hänsynstagande till deras individuella ekonomiska möjligheter till

högre utbildning. Det torde stå klart, att den bästa rekryteringsfrämjande

åtgärden är stipendiering. Det statliga stipendiesystemet har under det senaste

årtiondet utbyggts förhållandevis snabbt. När den utbyggnad, varom

1960 års riksdag fattade beslut, om något år slagit igenom, kommer omkring

hälften av de studerande att under i genomsnitt halva studietiden ha

ungefär hälften av sina studiekostnader täckta. Återstående kostnader

måste sålunda täckas på annat sätt, i betydande grad genom lån. Den omständigheten,

att stipendieringen redan nu vidgat rekryteringen av stude
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts -proposition nr 55 år 1961

rande från ekonomiskt mindre bärkraftiga samhällsskikt, har samtidigt

skärpt behovet av studiekredit.

En långsiktig lösning av studiefinansieringsproblemen bör enligt min mening

främst ske genom någon form av utbyggnad av stipendiesystemet. Jag

vill i detta sammanhang erinra om att studiesociala utredningen enligt sina

direktiv har att verkställa en översyn av de studiesociala åtgärderna på den

högre utbildningens område. Denna översyn förutsättes utmynna i ett

handlingsprogram, som dels bör utformas mot bakgrunden av vad som kan

anses vara praktisk samhällsekonomisk politik i fråga om att satsa på utbildning,

dels också bör utförligt och konkret belysas med hänsyn till dess

samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenser. Utredningen skall

även pröva hur avvägningen mellan olika direkta stödformer, såsom stipendier

och lån, på lämpligaste sätt bör ske. I avvaktan på de sakkunnigas

förslag framstår det enligt min mening som en angelägen uppgift att genom

omedelbara åtgärder lindra verkningarna av den studieskuldsättning, som

utgör ett så framträdande inslag i det nuvarande studiefinansieringssystemet.

Frågan om studiekostnaders behandling i skattehänseende har länge diskuterats.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen har

frågan utretts av skattelagssakkunniga, som i fjol lagt fram ett betänkande

i ämnet. Skattelagssakkunniga har bland annat utarbetat ett förslag om rätt

att vid inkomstbeskattning under vissa förutsättningar erhålla avdrag för

60 procent av amorteringar av studielån med statlig kreditgaranti samt av

lån från statens lånefond för universitetsstudier. I betänkandet redovisas

ingående både de motiv som talar för och de som talar mot en sådan anordning.

I samband därmed har de sakkunniga uttalat, att åtskilliga skäl kan

anföras för att — därest hänsyn från det allmännas sida anses böra tas till

den omständigheten att vissa personer med dyrbarare utbildning tynges av

studieskulder — denna grupps speciella förhållanden i stället kan beaktas genom

direkta statsbidrag till amorteringarna. På grund av de betänkligheter,

som de föreslagna avdragsreglerna är ägnade att framkalla, har de sakkunniga

funnit, att ett sådant system med direkta bidrag kan vara värt att

överväga. Frågan om ett dylikt bidragssystem har dock inte legat inom

ramen för de sakkunnigas uppdrag.

Såsom framgår av den i augusti 1960 upprättade promemorian angående

stöd åt de studieskuldsatta — förslagspromemorian — har vid ärendets fortsatta

beredning frågan om införande av någon form av bidragssystem ytterligare

övervägts. Den effektivaste och administrativt enklaste formen för ett

sådant system uppnås enligt promemorian genom en för alla enhetlig procentuell

avskrivning av studieskulden. Avskrivningens storlek föreslås bli

25 procent, vilket kommer att ge i stort sett samma totala stöd som den av

skattelagssakkunniga föreslagna avdragsrätten. Avskrivningen föreslås

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

vidare omfatta icke blott studielån med statlig kreditgaranti och lån från

statens lånefond för universitetsstudier utan även lån från allmänna studielånefonden

samt lån för studier från värnpliktslånefonden; promemorien går

sålunda i detta avseende betydligt längre än skattelagssakkunnigas förslag.

I den i december 1960 upprättade promemorian angående vissa tekniska

frågor rörande avskrivning av studielån — den tekniska promemorian —

behandlas frågan om tidpunkten och formerna för avskrivningen samt statens

utbetalning till kreditinstituten av de mot avskrivningen svarande beloppen.

Promemorians förslag innebär i huvudsak följande. Budgetåret

1961/62 nedskrives med 25 procent den då befintliga skulden i fråga om

såväl de lån, vilka börjat amorteras före den 1 juli 1961, som de lån, vilka

börjar amorteras under nämnda budgetår. Budgetåren därefter omfattar

avskrivningen de lån som börjar amorteras under respektive budgetår. Kreditinstituten

ersättes för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti

från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till kostnader för avskrivning

av sådana lån. Kostnaderna för avskrivning av lån från de statliga

lånefonderna debiteras respektive fonder. Den minskning av de till fonderna

inflytande amorteringarna, som avskrivningen medför, bör enligt promemorian

successivt kompenseras genom en motsvarande ökning av investeringsanslagen

till fonderna.

De invändningar av principiell och annan art mot den av skattelagssakkunniga

utformade avdragsrätten, som kommit fram i diskussionen, och som

även redovisats i de sakkunnigas betänkande, kan sammanfattas på följande

sätt.

Förslaget bryter mot principen att avdrag inte medges för kapitalavbetalningar

av skuld eller för utbildningskostnad. Det framstår som svårt att ge

en tillfredsställande principiell motivering för en avdragsrätt av föreslagen

art. Ett förverkligande av förslaget skulle därför komma att framstå som

ett privilegium för en viss grupp skatteskyldiga.

En rätt till avdrag för amorteringar av vissa studielån innebär även att

strävandena att förenkla skattelagstiftningen motverkas, och ett icke oväsentligt

merarbete för taxeringsnämnderna kan befaras. Ett särskilt skäl att

tillmäta dessa synpunkter vikt är, att skattelagstiftningen för närvarande

är föremål för en samlad översyn; partiella reformer på skattelagstiftningens

område bör inte utan mycket vägande skäl genomföras, medan denna översyn

pågår.

Avdragsrätten skulle till följd av skatteskalans progressivitet medföra,

att stödets omfattning växer med den skattskyldiges inkomst. Det framstår

inte som en rimlig avvägning att stödet blir minst för den som bäst behöver

det. Det skulle helt utebli hos sådana som saknar förvärvsinkomst, bland

annat hos kvinnliga akademiker som exempelvis för vårdnaden av sina barn

avstår från förvärvsarbete.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

Om man väger avdragsrätten mot rätten till avskrivning, medför den

senare enligt min mening vissa uppenbara fördelar. Stödets omfattning

kommer inte att bero av låntagarens inkomst utan kommer i stället att stå

i direkt proportion till den utbildning han genomgått och för vilkens genomförande

han skuldsatt sig. Avskrivningen av studieskulderna är administrativt

enkel och föga kostsam att handlägga. Den kommer med den utformning

som föreslagits att med en gång komma alla de låntagare tillgodo, som

för närvarande håller på att amortera sina studieskulder eller som börjar

göra detta vid den tidpunkt avskrivningsrätten införes. I motsats till vad

som skulle ha blivit fallet vid ett genomförande av skattelagssakkunnigas

förslag, kommer räntan på den del av lånet som skrives av att — såsom

framgår av den tekniska promemorian — falla bort vid första amorteringstillfället.

Avskrivningssystemet får sin främsta betydelse för de akademiker,

som nu amorterar eller just skall börja amortera sina studieskulder

men som inte haft tillgång till stipendier i samma utsträckning som dagens

och morgondagens studentgenerationer kommer att få. Dessa akademiker

har därför i oproportionerligt hög grad tvingats att skuldsätta sig. Från

rättvisesynpunkt är det angeläget att även denna kategori blir delaktig av

samhällets stödåtgärder för att lindra studieskuldsättningens bördor. Men

även för dagens studentgeneration utgör avskrivningen — i avvaktan på

ett framtida utbyggt stipendieringssystem — en värdefull komplettering till

de studiesociala åtgärderna under utbildningstiden.

På grund av det förhållandet, att rätten till avskrivning måste förutsätta

en skuld, kommer visserligen de, som av någon anledning i förväg återbetalat

sina lån, inte att bli delaktiga av reformen. Någon absolut rättvisa i

detta hänseende torde dock inte vara möjlig att åstadkomma och hade heller

inte varit möjlig vid ett genomförande av skattelagssakkunnigas förslag.

Från de utgångspunkter jag här redovisat förordar jag, att ett avskrivningssystem

införes med den huvudsakliga utformning som angivits i de

båda promemoriorna. Jag finner således, att den i förslagspromemorian

valda avskrivningsandelen, nämligen 25 procent, är rimligt avvägd. En avskrivning

av denna omfattning innebär en avsevärd lättnad i den skuldbörda,

som åvilar och med nuvarande studiefinansieringssystem kan komma

att åvila de studieskuldsatta.

Mot den i det föregående framlagda överslagsberäkningen avseende kostnaderna

för avskrivningen av studielån under perioden 1961/62—1966/67

har jag inte funnit anledning till erinran. För budgetåret 1961/62 beräknas

ett medelsbehov på riksstaten av cirka 22 miljoner kronor; därtill kommer

en debitering samma budgetår å de statliga fonderna av omkring 15

miljoner kronor. Det bör understrykas, att överslagsberäkningen — i synnerhet

vad gäller kostnaderna från och med budgetåret 1962/63 — bör

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

betraktas som en uppskattning av totalkostnaderna för reformens genomförande

under de närmaste budgetåren.

Jag föreslår, att medel till kostnader för avskrivning av studielån med

statlig kreditgaranti anvisas under det nu under åttonde huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till kostnader för avskrivning av vissa studielån med

statlig kreditgaranti. Garantilånenämnden har, såsom framgår av min tidigare

lämnade redogörelse, hemställt om en ökning med 50 000 kronor till

150 000 kronor av medelsanvisningen under nämnda anslag för avskrivning

enligt nu gällande regler av lån i vissa fall, bland annat då låntagare avlidit.

Med beaktande även av medelsbehovet för sådan avskrivning förordar jag,

att ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres med ett avrundat

belopp av 22 000 000 kronor.

Ett genomförande av avskrivningssystemet innebär också, att investeringsanslagen

till statens lånefond för universitetsstudier, allmänna studielånefonden

samt värnpliktslånefonden efter hand bör ökas i relation till det

bortfall av amorteringar, som orsakas av avskrivningarna. Det torde få

ankomma på berörda lånemyndigheter att för respektive budgetår beräkna

storleksordningen av ifrågavarande amorteringsbortfall.

Härutöver vill jag ytterligare framhålla följande. En reform, som går ut

på att minska den enskildes lånekostnader genom att erbjuda honom fördelaktigare

villkor än som är vanligt på lånemarknaden, kommer naturligtvis

att öka antalet legitima låneansökningar. De fördelaktigare lånevillkoren

kan väl också i enstaka fall tänkas komma att fresta till försök att få till

stånd lån för andra syften än studier. Nuvarande villkor för erhållande av

lån samt av respektive lånemyndigheter tillämpad praxis utgör emellertid

en spärr mot ett obehörigt utnyttjande av lånemöjligheterna. Garantilån

och lån från de statliga lånefonderna utlämnas inte utan att sökanden

styrkt studielämplighet samt behov av studiekredit. Vid lånets utbetalning

skall därtill i regel styrkas, att låntagaren bedriver studier vid avsedd läroanstalt.

Lån beviljas endast för ett år i sänder, och för att erhålla fortsatt

lån måste låntagaren kunna styrka att studier alltjämt bedrives med omsorg

och framgång. Jag förutsätter emellertid, att statsstipendienämnderna

och övriga lånemyndigheter inför den ökning av låneansökningsfrekvensen,

som kan förväntas, skärper sin uppmärksamhet på frågor av här berörd art

samt att garantilånenämnden, sedan erfarenheter av systemets tillämpning

vunnits, fortlöpande redovisar dessa och, om behov därav skulle visa sig

föreligga, vidtar erforderliga åtgärder.

Med anledning av vissa synpunkter, som framkommit vid remissbehandlingen

av de båda departementspromemoriorna, vill jag vidare framhålla

följande.

Garantilånenämnden har rest frågan huruvida avskrivna belopp kan tänkas

bli föremål för beskattning. Efter samråd med chefen för finansdepar
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961

tementet vill jag uttala, att någon grund för inkomstbeskattning av vederbörande

låntagare för avskrivet lånebelopp inte synes föreligga.

Statskontoret har föreslagit, att utbetalning till kreditanstalterna av belopp,

som avskrivits av lån med statlig kreditgaranti, skall ombesörjas av

ämbetsverkets fondbyrå i stället för — som förutsatts i den tekniska promemorian

— av garantilånenämnden. Då statskontorets förslag synes mig

mest rationellt och då det kan genomföras utan särskild personalförstärkning

förordar jag för egen del att utbetalningen sker på det av ämbetsverket

föreslagna sättet.

Garantilånenämnden har med hänvisning till de kostnader, som den administrativa

handläggningen av avskrivningssystemet kan väntas ge upphov

till, hemställt om ytterligare medelsanvisning till avlöningar och omkostnader

vid nämnden. För innevarande budgetår torde medel för ifrågavarande

ändamål böra anvisas genom överskridande av berörda anslag.

Med hänsyn till svårigheten att nu överblicka storleksordningen av nämnda

kostnader för budgetåret 1961/62 torde samma förfaringssätt böra tilllämpas

även nästa budgetår.

Med anledning av vissa synpunkter, som framkommit rörande utformningen

och tillämpningen av de föreslagna reglerna för avskrivningen av

studielån, vill jag fästa uppmärksamheten på följande av remissinstanserna

berörda frågor, nämligen klarläggandet av rättsläget om låntagaren avbryter

sina studier eller avlider, frågan om avskrivning av lån som uppsagts till

återbetalning, låntagarens rätt att överklaga beslut av lånemyndighet m. m.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att lösa dylika spörsmål liksom

frågan om avskrivningssystemets detaljutformning i övrigt. Jag förutsätter

därvid, att garantilånenämnden — i förekommande fall efter samråd med

övriga berörda myndigheter — skall avge förslag till härutinnan erforderliga

föreskrifter. Vidare förutsätter jag, att de tillämpningsbestämmelser och

anvisningar, som kan komma att krävas, får meddelas av garantilånenämnden

och övriga berörda lånemyndigheter.

Slutligen vill jag upptaga två detaljfrågor, som inte anknyter till den nu

aktuella reformen men som berör låneverksamheten i dess helhet.

Genom beslut av föregående års riksdag (Prop. 1960:89; SU 131; Ilskr

314) utvidgades naturastipendiesystemet till att omfatta de studerande vid

jordbrukets högskolor. Redan dessförinnan hade ifrågavarande läroanstalter,

med undantag av den högre trädgårdskursen vid Alnarps lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitut, såtillvida infogats i det studiesociala stödsystemet, att

de studerande vid läroanstalterna äger rätt att söka statsgaranterat studielån

och lån från statens lånefond för universitetsstudier. Jag förordar nu,

att sistnämnda rätt utvidgas till alt även omfatta de studerande vid den

högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet. Därest riksdagen inte har något

att erinra mot detta skulle således de hortonomie studerande bli delaktiga

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55 år 1961

av samma studiesociala förmåner som övriga studerande vid högre utbildningsanstalter.

Vidare har Sveriges jordbrukskasseförbund i skrivelse den 2 februari 1961

hemställt om rätt för jordbrukskassa att utlämna lån med statlig kreditgaranti

åt den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen. I

skrivelsen hänvisas till att enligt gällande bestämmelser jordbrukskassa må

utlämna garantilån till studerande. Med anledning härav tillstyrker jag

bifall till jordbrukskasseförbundets framställning. Därest riksdagen inte har

något att erinra däremot torde således även lån. med statlig kreditgaranti åt

den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen få utlämnas av

jordbrukskassa.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

a) att godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för avskrivning av kapitalskuld å lån med statlig kreditgaranti

åt den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig

examen, å garantilån till studerande, å garantilån åt

flyktingstudenter, å lån med statlig kreditgaranti åt den

som genomgått polisskola samt å lån från statens lånefond

för universitetsstudier och allmänna studielånefonden ävensom

å lån för studier från värnpliktslånefonden;

b) att till Kostnader för avskrivning av vissa studielån

med statlig kreditgaranti för budgetåret 1961/62 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 22 000 000

kronor;

c) att medgiva, att den under förslagsanslaget Garantilånenämnden:

Avlöningar upptagna anslagsposten Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal må budgetåren

1960/61 och 1961/62 överskridas i den utsträckning, som

fordras i anledning av avskrivningssystemets införande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1961 31

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ...................................................... 2

II. Nuvarande former av lånestöd åt studerande...................... 3

III. Avdragsrätt vid amortering av studieskulder...................... 6

Skattelagssakkunniga ......................................... 7

Yttranden ................................................... 7

IV. Avskrivning av viss del av studieskulder.......................... 8

Förslagspromemorian ......................................... 9

Yttranden ................................................... 12

V. Undersökning av vissa tekniska frågor............................ 16

Den tekniska promemorian.................................... 16

Yttranden ................................................... 18

VI. Kostnadsberäkningar ........................................... 20

VII. Departementschefen ............................................ 24

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angaende dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier åt studerande vid univers a1 i texten
  2. SU 1961:131 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. s. 1 i texten
  3. BevU 1961:57 Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla 1. att förslag om avdragsrätt för amortering av studieskuld förelägges riksdagen efter i motionerna 1:569 och 11:674 angiven s. 4 i texten