Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av byggnadsstyrelsen, m. m

1962-03-02 · 105 sidor, varav 102 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 102 av 105 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:98, Angående omorganisation av byggnadsstyrelsen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

1

Nr 98

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av byggnadsstyrelsen, m. m.; given Stockholms

slott den 2 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag rörande avveckling av djurgårdsnämnden

och omorganisation av byggnadsstyrelsen.

I fråga om djurgårdsnämnden föreslås, att nämnden skall avvecklas och

dess återstående arbetsuppgifter överflyttas till byggnadsstyrelsen den 1 juli

1964.

Vad beträffar byggnadsstyrelsen föreslås en genomgripande omorganisation

av väsentliga delar av ämbetsverket och i samband därmed en kraftig

upprustning av styrelsens personella resurser. Härigenom skapas ökade förutsättningar

för styrelsen att kunna rationellt, effektivt och ekonomiskt leda

den omfattande statliga byggnadsverksamhet, som erfordras for genomförande

av beslutade eller planerade reformer inom olika områden av samhällslivet.

Omorganisationen innebär bl. a., att verkets ledning förstärkes med

två nya chefsbefattningar, vilkas innehavare skall ha till uppgift att närmast

under generaldirektören sammanhålla och samordna verksamheten. A idare

föreslås en ändring av byråindelningen, varigenom antalet permanenta

byråer ökas från sex till åtta. Uppgifter som sammanhänger med bokföring

och ekonomisk kontroll förutsättes koncentrerade till den administrativa

byrån. För- och efterkalkylering samt upprättande av byggnadskostnadsindex

skall åvila en särskild avdelning. Vid sidan av de permanenta enheterna

skall vid behov kunna inrättas speciella byråer för vissa byggnadsprojekt av

större omfattning. Dessa byråer föreslås kompletterade med lämpligt sammansatta

programkommittéer, varigenom särskilda byggnadskommittéer i

fortsättningen icke kommer att behöva tillsättas. Vidare förordas inrättandet

1 Jiihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 98

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

av två rådgivande organ för samhällsplaneringsfrågor och för tekniska frågor.

I förenklande syfte föreslås även vissa anslagstekniska förändringar.

I propositionen framlägges förslag om en förstärkning av byggnadsstyrelsen

med ett 50-tal nya tjänster. Vidare uppflyttas ett betydande antal tjänster

i högre lönegrad. Dessutom omändras en rad extra tjänster till extraordinarie,

varigenom verkets personalorganisation ges ökad stadga.

Slutligen äskas anslag för nästa budgetår till byggnadsstyrelsens verksamhet

med sammanlagt 8 416 000 kr. De i propositionen framlagda förslagen

innebär en ökning i förhållande till motsvarande anslag innevarande budgetår

med i runt tal 2 439 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

3

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 2 mars 1962.

N ärva rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

— efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående

omorganisation av byggnadsstgrelsen, m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har jag vid anmälan av de frågor, som tillhör

regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna under riksstatens sjätte

huvudtitel (bil. 8, p. 42), hemställt att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition rörande byggnadsstyrelsens organisation,

för budgetåret 1962/63 till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar m. m. preliminärt

beräkna ett anslag av 9 000 000 kr. Vidare har jag vid behandlingen

av anslaget till avlöningar till djurgårdsnämnden (VI ht p. 55) anfört,

att jag vid framläggandet av förslag rörande omorganisation av byggnadsstyrelsen

även avsåg att redovisa mitt ställningstagande till frågan om avveckling

av djurgårdsnämnden. Hithörande frågor torde nu få tagas upp till

fortsatt behandling.

A. AVVECKLING AV DJURGÅRDSNÄMNDEN

I. Inledning

1. Utredningsuppdraget m. m.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1959 uppdrog

jag åt tre sakkunniga att utreda frågan om djurgårdsnämndens uppgifter

och därmed sammanhängande spörsmål. I yttrande till statsrådsprotokollet

samma dag anförde jag bl. a., att de sakkunniga borde närmare klarlägga

samt redovisa arten och omfattningen av de uppgifter, som ännu syntes

återstå för djurgårdsnämndens del. Vidare borde förslag framläggas,

hur sådana uppgifter, som kunde beräknas återstå vid en viss framtida

tidpunkt, med hänsyn till statens ekonomiska intressen bäst borde slutfö
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

ras eller eljest lösas samt om de härför lämpligaste organisatoriska formerna.

I fråga om organisationen framhöll jag, att i första hand möjligheterna

att överföra återstående uppgifter till byggnadsstyrelsen borde undersökas.

De sakkunniga borde även överväga huruvida riksdagens inflytande

i frågor rörande försäljning av statlig mark på Djurgården fortfarande

med hänsyn till exploateringsverksamhetens framtida omfattning behöver

tillgodoses i särskild ordning. Som sakkunniga tillkallade jag generaldirektören

R. G. Renlund, tillika ordförande, numera överintendenten

S. E. Granström och numera ledamoten av riksdagens första kammare, ombudsmannen

F. J. H. Persson.

De sakkunniga, som antagit benämningen djurgårdsnämndsutredningen,

har den 17 januari 1961 överlämnat ett betänkande med förslag rörande avveckling

av djurgårdsnämnden och överförande av dess återstående uppgifter

till annat organ (stencilerat). Betänkandet var enhälligt.

Över djurgårdsnämndsutredningens betänkande har utlåtanden avgivits

av bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, kammarkollegiet, statskontoret, riksantikvarieämbetet,

lantmäteristyrelsen, överståtliållarämbetet (efter hörande

av Stockholms stadskollegium), vetenskapsakademien samt — såvitt avser

betänkandets kap. 6 angående behovet av särskilda statliga markorgan

—- fortifikationsförvaltningen, försvarets fastighetsnämnd och domänstyrelsen.

Därjämte har riksmarskalksämbetet och fullmäktige i riksgäldskontoret

inkommit med yttranden.

Djurgårdsnämnden har dels avgivit utlåtande över betänkandet, dels

i särskild skrivelse den 26 januari 1962 lämnat den av utredningen förutsatta

tidsplanen för slutförandet av nämndens återstående arbetsuppgifter.

2. Djurgårdsnärnndens nuvarande arbetsuppgifter och organisation m. m.

I det följande lämnas först en redogörelse för de historiska förhållanden,

som ligger till grund för djurgårdsmarkens nuvarande användning och för

den tidigare statliga exploateringsverksamheten på Djurgården.

Djurgården överfördes år 1810 i statens ägo, varvid emellertid den regerande

Konungen förbehölls dispositionsrätten över området. Som eu följd

av denna rätt har Djurgårdens förvaltning varit uppdragen åt ämbetsmän,

som utsetts av Konungen personligen; denna förvaltning utövas f. n. av en

avdelning inom riksmarskalksämbetet, benämnd djurgårdsförvaltningen.

Djurgården har i stort fått karaktären av ett fritidsområde för huvudstadens

invånare. Emellertid har en rad upplåtelser av djurgårdsmark till

skilda ändamål ägt rum, på senare tid i regel under medverkan av Kungl.

Maj it i statsrådet och riksdagen. Sålunda har mark ställts till förfogande

för en rad undervisningsanstalter, vetenskapliga institutioner, sjukhus m. m.

Vidare har till Stockholms stad upplåtits bl. a. Hjorthagen och Värtahamnen,

delar av Ladugårdsgärde samt Kaknäsområdet. Slutligen har kronan

själv bedrivit en ganska omfattande exploateringsverksamhet.

Denna verksamhet har krävt en särskild organisation. Sålunda tillskapades

år 1910 den s. k. djurgårdskommissionen för att ombesörja exploateringen

av vissa mindre områden. Sedan grunderna för användningen av

kronans mark pa Norra Djurgården öster om Lidingövägen klarlagts ge
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

nom avtal med Stockholms stad (1928 års ladugårdsgärdesavtal) bestämdes

vid 1930 års riksdag att kommissionen skulle handhava den förestående^ exploateringen

av Ladugårdsgärdet och även förvalta huvuddelen av

varande område. I samband härmed erhöll Kungl. Maj :t bemyndigande att

försälja mark utan riksdagens hörande vid exploatering genom kommissionens

försorg. Riksdagen tillförsäkrades medinflytande genom vissa bestämmelser

om kommissionens sammansättning. Sedermera uppdrogs åt kommissionen

att förhandla om stadsplaneavtal och genomfora exploatering a

tre kronan tillhöriga områden i Stockholm utanför Djurgarden, bl. a. hon
radsbergs-Mariebergsområdet.

Djurgårdskommissionens åligganden i fråga om exploateringsverksamheten

övertogs den 1 juli 1947 av ett nytt organ, djur g år ds nämnden. Nämnden

erhöll därjämte vissa nya uppgifter, främst att verka för en andamalsenlig

och enhetlig disposition av statens mark på Djurgården.

Djurgårdsnämndens återstående exploateringsuppgifter hänför sig tid tre

områden, nämligen Ladugårdsgärdet och Östermalm, Marieberg och konradsberg

på Kungsholmen samt Frescati, Lappkärrsberget och Torphagen

inom stadsdelen Brunnsviken. Exploateringen inom det förstnämnda området

är numera till större delen slutförd. Under nämndens förvaltning eller

vård och inseende kvarstår dock vissa områden, som enligt stadsplanen reserverats

för allmänt ändamål eller idrottsändamål eller vilkas slutliga disposition

eljest av skilda orsaker ej blivit löst. Detsamma är förhållandet

med vissa angränsande områden; i första hand märkes därvid den nordöstra

delen av Ladugårdsgärdet, för vilken ett stadsplaneförslag godkänts av

1960 års riksdag (prop. 114; SU 125; Rskr 253). Enligt planen skall har

uppföras bostads- och kontorshus jämte vissa industri- och lagerbyggnader;

tomtmarken har redan till stor del försålts.

Inom det andra huvudområdet, beläget på Kungsholmen, har exploateringen

av Marieberg i det närmaste slutförts, medan Konradsberg sannolikt måste

behållas för sjukhusändamål under ytterligare lång tid. Beträffande det

tredje huvudområdet, som ligger inom stadsdelen Brunnsviken, fastställdes

grunderna för exploateringen vid 1959 års riksdag (prop. 106; SU 103; Rskr

256). För närvarande pågår arbetet med upprättande av stadsplan för de delar

av området, som är avsedda för studentbostäder in. in. i anslutning till

Stockholms universitet.

Det sammanlagda försäljningsvärdet av djurgårdsnämndens återstående

exploateringsområden — med undantag för Konradsberg uppskattas av

nämnden till ca 60 mkr.

Beträffande djurgårdsnämndens uppgifter i vad avser planläggningen av

den återstående statliga djurgårdsmarkens användning kan nämnas, att albetet

på upprättandet av en dis positions plan sedan ett antal år pågått inom

nämnden. Planen avser att åstadkomma en slutgiltig avvägning mellan å

ena sidan markbehov för allmän och enskild bebyggelse, trafikleder in. in.

och å andra sidan intresset att bevara Djurgården som naturlig park.

Vidare har nämnden jämlikt sin instruktion även att fungera som remiss
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

organ åt bl. a. riksmarskalksämbetet i frågor om markupplåtelser på Djurgården.

Slutligen har nämnden i begränsad omfattning biträtt vissa myndigheter

i ärenden rörande avyttring av kronomark i och utanför Stockholm.

Djurgårdsnämnden består av ordförande samt ytterligare fyra ledamöter,

de senare skall tillhöra riksdagen. Nämndens personal utgöres av en

kanslichef och två ingenjörer jämte viss biträdespersonal. Härjämte äger

nämnden anlita expertis. Avlöningar och arvoden till ledamöter, personal

och experter liksom omkostnader för nämndens kansli bekostas från särskilda

anslag på riksstaten. För budgetåret 1961/62 uppgår nämndens avlönings

anslag till 184 000 kr. och omkostnadsanslag till 12 000 kr.

Kostnaderna för exploateringsverksamheten bestrides i övrigt från diversemedelstiteln

Djurgårdsnämndens markförsäljningsmedel på vilken influtna

exploateringsinkomster redovisas. För dessa kostnader fastställes

efter förslag av nämnden årligen en utgiftsstat av Kungl. Maj :t. För budgetåret

1961/62 upptar denna stat utgifter med sammanlagt omkring 2,7 mkr.

Inkomsterna av djurgårdsnämndens markförsäljningar tillföres numera

i huvudsak investeringsstaten för statens allmänna fastighetsfond. Summan

av nämndens och kommissionens markförsäljningsinkomster från 1931

t. o. m. budgetåret 1960/61 uppgår till 128 mkr., varav en tredjedel avser

de fem senaste budgetåren.

II. Djurgårdsnämndsutredningen

1. Återstående arbetsuppgifter

Utredningen framhåller inledningsvis att djurgårdsnämndens exploateringsverksamhet

ännu är av relativt stor omfattning och omspänner betydande

värden. Det anses därför uppenbart att alltjämt stora krav, inte minst

i ekonomiskt och tekniskt avseende, måste ställas på det organ, som har

det omedelbara ansvaret för denna verksamhet, och att de skäl som föranlett

inrättandet av en för dessa speciella uppgifter särskilt anpassad organisation

ännu äger giltighet. Utredningen har också ansett sig kunna konstatera

att djurgårdsnämndens exploateringsuppgifter icke omedelbart kan

övertagas av annan myndighet. Enligt utredningens mening bör således

djurgårdsnämnden bibehållas, till dess att de åt nämnden anförtrodda uppgifter,

som är av större omfattning, i huvudsak slutförts.

Utredningen övergår härefter till frågan när sådana nga förutsättningar

för exploateringsverksamheten kan beräknas komma att inträda, att en ändring

av organisationen är motiverad.

Inom nu aktuella exploateringsområden räknar utredningen med att stadsplane-

och avtalsfrågorna i stort sett skall bli lösta under loppet av år 1962.

Även härefter kan dock en del planarbeten, väsentligen avseende ändringar

i 1931 års stadsplan för ladugårdsgärdesområdet, återstå.

Föi sälj ningen eller upplåtelsen av tomtmark beräknas av utredningen, om

icke oförutsedda hinder uppstår, kunna vara i huvudsak avslutad vid ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

gången av år 1962. Ännu olösta planfrågor, vissa evakueringsproblem samt

frågor rörande finansiering av studentbostäder och industriella anläggningar

synes emellertid kunna verka fördröjande och föranleda att försäljning

av en del tomtmark måste utsträckas över en något längre tidrymd.

Även de på exploateringsorganet ankommande gatu- och ledningsarbetena

beräknas vara i huvudsak avslutade år 1962. Inom bl. a. Torphagen Lappkärrsområdet

kan emellertid vissa sådana arbeten av större omfattning antagas

pågå även under år 1963.

Utredningens tidsuppskattning inbegriper ej Konradsbergsområdet, vars

slutliga disposition f. n. ter sig tämligen osäker. På grund härav och med

hänsyn till områdets relativt begränsade storlek har utredningen bedömt

ifrågavarande område endast böra tillmätas sekundär betydelse för den nu

aktuella organisationsfrågan.

Enligt vad utredningen inhämtat torde någon ytterligare exploateringsmark

på Djurgården för enskild bebyggelse icke komma att redovisas i djurgårdsnämndens

dispositionsplan, som skulle framläggas under år 1961. Ej

heller i övrigt synes inom Stockholm i kronans ägo finnas någon mark,

som under överskådlig tid kan tänkas bli exploaterad genom statligt organ.

Statens exploateringsverksamhet i Stockholm under den tidsperiod som nu

kan överblickas kan därför beräknas vara avslutad i och med att sådana åt

djurgårdsnämnden hittills uppdragna uppgifter slutförts. Utredningen har

därvid förutsatt, att någon statlig exploateringsverksamhet icke kommer att

bedrivas i fråga om det s. k. Järvafältet.

Utredningen har således bedömt det sasom sannolikt, att redan under något

av de närmaste åren djurgårdsnämndens exploateringsuppdrag torde

vara i stort sett avslutade och att därför —i enlighet med vad som förutsattes

vid nämndens tillkomst — en ändring av verksamhetens organisation

från och med en näraliggande tidpunkt är påkallad. När det gäller att bestämma

denna tidpunkt blir bedömningen säkrare vid ett senare ställningstagande

än i nuläget. Enligt utredningens mening bör det därför uppdragas

åt djurgårdsnämnden att förslagsvis före den 1 februari 1962 anmäla i vad

män större avvikelser i den av utredningen beräknade tidsplanen inträffat

eller kan beräknas inträffa, varvid nämnden i så fall bör ange orsakerna

härtill. Utredningen anser på basis av föreliggande, huvudsakligen från djurgårdsnämnden

införskaffade material att en ändrad organisationsform är

möjlig att genomföra från och med den 1 januari, alternativt den 1 juli,

1963. Emellertid bör fastställandet av tidpunkten för genomförandet såsom

förut nämnts bli beroende av de faktiska förhållanden som djurgårdsnämnden

har att anmäla.

2. Omorganisationens genomförande m. m.

Utredningen tar först upp frågan om lämpligheten av att till byggnadsstyrelsen

överföra djurgårdsnämndens vid utgången av år 1962 återstående uppgifter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

Vad först exploateringsverksamheten beträffar anses rent principiellt behandlingen

av de stadsplaneärenden, varom efter den valda tidpunkten kan

bli fråga, vara väl förenlig med byggnadsstyrelsens verksamhet. Särskilt är

detta givetvis fallet beträffande mark, vilken enligt gällande stadsplan avsetts

för allmänna byggnader. Utredningen finner sålunda, att samma betänkligheter

ej längre är för handen som vid djurgårdsnämndens tillkomst,

då vissa invändningar restes mot att byggnadsstyrelsen som central myndighet

på stadsplaneväsendets område skulle företräda markägaren vid ny planläggning

för exploatering av större omfattning.

Utredningen anser vidare, att sådana markförsäljningsfrågor, som ej är

slutbehandlade vid utgången av år 1962, lämpligen bör överflyttas till befintlig

förvaltningsmyndighet i stället för att ett särskilt organ skall bibehållas

för handhavande av ett fåtal ärenden årligen. Byggnadsstyrelsen är på grund

av sina förvaltnings- och övriga uppgifter enligt utredningens uppfattningbäst

lämpad att mottaga denna verksamhet. Försäljningsfrågorna bör härvid

behandlas i den ordning som gäller för försäljning av statlig mark över

huvud. Utredningen pekar särskilt på möjligheten för Kungl. Maj:t att, om

så befinnes lämpligt för att ernå större smidighet, begära riksdagens medgi\ande

innan avtal i de enskilda fallen slutligt träffats. Utredningen har med detta

ställningstagande ansett det icke behövligt att, såsom i direktiven för utredningen

ifrågasatts, tillgodose riksdagens inflytande i hithörande frågor i särskild

ordning.

o Utredningen anser ej heller, att betänkligheter föreligger i fråga om att

låta byggnadsstyrelsen övertaga djurgårdsnämndens ansvar för gatu- och

ledmngsarbeten. Uppgifter, som ankommer på djurgårdsnämnden i samband

med byggandet av Stockholms universitet vid Frescati, finner utredningen

ävenledes utan tvekan ligga inom byggnadsstyrelsens kompetensområde. Övrig

med exploateringen förbunden verksamhet, som kan beräknas återstå vid

utgången av år 1962, torde väsentligen vara av administrativ natur. Jämväl

dessa uppgifter torde utan större svårighet kunna överflyttas till byggnadsstyrelsen.

Vissa smärre områden som omfattas av exploateringsverksamheten torde

f. n. närmast ha karaktären av naturlig park. Det ändamålsenligaste organet

för sådana områdens skötsel och vård torde, så länge denna karaktär består,

iara djurgårdsförvaltningen. Det synes därför utredningen lämpligt,

att vid överförandet av djurgårdsnämndens verksamhet till byggnadsstyrelsen

vården och inseendet över sådana områden i nämnda avseende får mot

viss ersättning för kostnaderna tills vidare omhänderhavas av djurgårdsförvaltningen.

Vad beträffar frågan om den slutliga dispositionen av Djurgårdens mark

förutsätter utredningen, att de väsentligaste hithörande problemen kommer

att på en gång prövas i samband med den allmänna dispositionsplanen. Sedan

ställning tagits till innehållet i denna plan, synes sålunda väsentligt

enklare förutsättningar finnas att i fortsättningen handhava de uppgifter,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

som gäller markdispositionsfrågor. Utredningen anser, att byggnadsstyrelsen

är ett lämpligt organ för att ombesörja sådana eventuellt uppkommande

frågor inom ramen för den allmänna planen.

Även djurgårdsnämndens uppgifter i fråga om att tillhandagå riksmarskalksämbetet

med råd och utredningar i ärenden rörande markupplåtelser

på den del av Djurgården, som omfattas av den kungliga dispositionsrätten,

bör enligt utredningens mening kunna övertagas av byggnadsstyrelsen. Utredningen

påpekar emellertid, att styrelsen i framtiden kan tänkas bli försatt

i en sådan situation att den anser sig företräda ett statligt intresse, som

står i visst motsatsförhållande till intresset av Djurgårdens bevarande som

park och fritidsområde. Mot bakgrund härav har utredningen ansett befogat

att undersöka om icke en viss organisatorisk förstärkning är påkallad inom

riksmarskalksämbetet. Denna förstärkning torde enligt utredningens mening

kunna ernås om ämbetet utser en särskild rådgivande nämnd till djurgårdsförvaltningen

i frågor rörande disposition av mark eller andra betydelsefulla

frågor rörande Djurgården. Nämnden skulle bestå av förslagsvis

sex ledamöter av vilka fem skulle utses av riksmarskalksämbetet enligt föislag

av de institutioner vilkas intressen kan anses bliva berörda i sammanhanget.

Utredningen framhåller sålunda, att en ledamot lämpligen kan föreslås

av vetenskapsakademien som företrädare för naturvården, en av riksantikvarieämbetet

som företrädare för kulturvården, en av Stockholms stad

som företrädare för det lokala parkvårdande intresset, en av riksgäldsfullmäktige

som representant för det allmänna och utövare av riksdagens insyn

i djurgårdsfrågor och slutligen en av byggnadsstyrelsen som föietiädare

för den statliga förvaltningens intresse. Riksmarskalken eller chefen för

djurgårdsförvaltningen synes böra vara nämndens ordförande.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen, att djurgårdsnämndens efter

utgången av år 1962 återstående arbetsuppgifter med nämnd inskränkning

överföres till byggnadsstyrelsen och att djurgårdsnämnden avvecklas efter

nämnda tidpunkt. En viss jämkning med avseende på tidpunkten kan emellertid

komma i fråga beroende på eventuella avvikelser i den beräknade

tidsplan, som djurgårdsnämnden enligt utredningens förslag skulle få i uppdrag

att anmäla före den 1 februari 1962.

Beträffande omorganisationens genomförande bör enligt utredningen den

föreslagna tidpunkten ge djurgårdsnämnden möjligheter att dessförinnan

bedriva sin verksamhet på sådant sätt, att övergången till den nya organisationen

kan ske utan men för återstående arbetsuppgifters ändamålsenliga

handläggning. Utredningen har vidare utgått från att de av djurgårdsnämndens

befattningshavare, som icke söker sig anställning på annat håll, skall

kunna beredas anställning hos byggnadsstyrelsen inom ramen för dess då

gällande personalstat. Utredningen anser sålunda, att övertagandet av de

uppgifter av förhållandevis ringa omfattning, som utredningen beräknat

återstå för djurgårdsnämnden vid utgången av år 1962, icke bör medföra

några ökade kostnader för byggnadsstyrelsens organisation. Skulle däremot

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

utvecklingen fram till denna tidpunkt ge vid handen att verksamhetens omfattning

till en början blir större än som nu kan förutses, synes vissa temporära

personalförstärkningar kunna bli erforderliga. Härmed förbundna

kostnader torde i så fall böra bestridas av inkomsterna från exploateringsverksamheten.

Som en följd av djurgårdsnämndens avveckling bör föreskrifter utfärdas

för byggnadsstyrelsen med avseende på de till styrelsen överförda arbetsuppgifterna.

Dessa föreskrifter torde ges formen av dels ändringar i styrelsens

instruktion, dels — beträffande de tidsbegränsade uppgifterna —- särskilda

Kungl. brev. Utredningen förutsätter att vid byggnadsstyrelsens nu''

arande organisation huvuddelen av den verksamhet, som övertages från

djurgårdsnämnden, inordnas i intendentsbyrån.

Med hänsyn till att djurgårdsnämnden i några fall biträtt vid markförsäljningsärenden

vid sidan av sitt instruktionsenliga arbetsområde har under

utredningsarbetets gång satts i fråga om förevarande organisationsspörsmål

borde ses i ett något vidare sammanhang. Utredningen framför i anslutning

liäi till vissa synpunkter pa behovet av ett särskilt statligt markorgan i första

hand för rådgivning vid försäljningsärenden. Med hänvisning till försvarets

fastighetsnämnds sedan 1955 utvidgade befogenheter framhåller utredningen

därvid som sin mening, att inrättandet av ytterligare ett fristående

organ för markfrågor knappast är motiverat. Utredningen anför fortsättningsvis

följande.

Om behov av ytterligare samordning av vissa fastighetsförvaltningsspörsmal

i nuläget ändå anses föreligga, torde ifrågavarande uppgifter böra anknytas

till ett redan befintligt organ, varvid i första hand försvarets fastighetsnamnd

bör ifrågakomma. En lösning i denna riktning kan bedömas

kräva endast relativt begränsade åtgärder. Sålunda bör åt nämnden försöksvis

kunna uppdragas att, i de fall Kungl. Maj :t eller statlig myndighet

finner viss fråga om försäljning för bebyggelse eller motsvarande ändamål

av annan kronan tillhörig mark än försvarets böra behandlas med särskild

hänsyn till andra intressen än dem vederbörande myndigheter företräder,

biträda statlig myndighet i markförsäljningsfrågorna bl. a. genom att verkställa

utredningar och om så erfordras å myndighetens vägnar förhandla

med kommunala organ ävensom på grundval härav eller eljest hos myndigheten

föiesla de åtgärder som kan finnas påkallade. Erforderlig samverkan

med vederbörande fastighetsförvaltande myndighet torde därvid smidigt

kunna ernås, om representant för myndigheten ingår som ledamot i nämnden

vid behandlingen av fråga som rör av myndigheten förvaltad mark.

Med hänsyn till den kyrkliga jordens speciella natur och ordningen för

sådan jords försäljning synes däremot nämndens biträde vad gäller dessa

markfrågor böra begränsas till att på begäran tillhandagå med erforderlig

rådgivning och liknande uppgifter.

Skulle behov föreligga att inte endast för de nu ifrågasatta uppgifterna

utan även för nuvarande verksamhet till nämnden anknyta ytterligare teknisk

expertis, bör detta uppmärksammas i samband med behandlingen av

personalfrågorna vid djurgårdsnämndens avveckling.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

11

III. Yttrandena

Utredningens förslag om en avveckling av djurgårdsnämnden har vid remissbehandlingen

i princip biträtts eller lämnats utan erinran. I vad avser

vissa delar av betänkandet har ett antal remissinstanser dock framlört särskilda

synpunkter. En samlad redogörelse för djurgårdsnämndens ställningstaganden

kommer att lämnas i ett följande avsnitt.

Byggnadsstyrelsen har i fråga om tidpunkten för djurgårdsnämndens avveckling

och överförandet av nämndens uppgifter till styrelsen framhållit

angelägenheten av att beslut i ärendet fattas på ett tidigt stadium. Med hänsyn

till dels önskvärdheten av en ej alltför kort övergångstid, dels lämpligheten

av att omläggningen sker i samband med ett budgetårsskifte förordar

styrelsen, att nämndens avveckling sker per den 1 juli 1963. Representanter

för byggnadsstyrelsen bör därvid i god tid före omläggningen beredas

tillfälle att följa nämndens verksamhet. Styrelsen önskar särskilt deltaga i

nämndens arbete med dispositionsplanen för djurgårdsmarken. Helt oberoende

av den tidpunkt som kan komma att fastställas för omläggningen bör

möjlighet vidare hållas öppen att till styrelsen överflytta djurgårdsnämndens

befattning med Frescatiområdet så snart exploateringen för universitetet

börjar. Styrelsen utgår från att styrelsen vid övertagandet av djurgårdsnämndens

arbetsuppgifter skall äga anställa den personal, som för dessa

uppgifter kan visa sig oundgängligen erforderlig och att kostnaderna för

personalen övergångsvis får bestridas av inkomsterna från exploateringsverksamheten.

Några remissinstanser har givit uttryck åt en viss tveksamhet beträffande

den av utredningen föreslagna tidpunkten för omorganisationen. Sålunda

anser fullmäktige i riksgäldskontoret, att någon bestämd dag för avvecklingen

av djurgårdsnämnden tills vidare icke bör fixeras. Riksmarskalksämbetet

framhåller med hänvisning till intresset av att bevara Djurgården som

park, att nämnden ej bör avskaffas innan dispositionsplanen för Djurgården

blivit definitivt av statsmakterna fastställd och förhandlingarna med Stockholms

stad slutförda. Liknande synpunkter framföres av kammarkollegiet

— som anser att planen bör underställas riksdagens prövning — och lantmäteristyrelsen.

Härutöver framhåller kammarkollegiet, att det starkt måste

ifrågasättas, om djurgårdsnämndens exploateringsuppgifter kommer att ha

slutförts vid den av utredningen beräknade tidpunkten. Med hänsyn till

bl. a. önskvärdheten av att ej försvaga nämndens förhandlingsposition bör

enligt kollegiets mening överhuvudtaget icke på förhand fixeras en viss tidpunkt,

vid vilken den nuvarande organisationen skall brytas. Kollegiet förordar

därför, att nämnden tills vidare bibehålies intill dess nämndens återstående

arbetsuppgifter i huvudsak slutförts.

I några utlåtanden hänvisas till den pågående utredningen angående

byggnadsstyrelsens organisation. Enligt statskontorets mening bör åt utred
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

ningen uppdragas att pröva på vad sätt inlemmandet av djurgårdsnämndens

arbetsuppgifter i byggnadsstyrelsen bör komma till stånd. Kammarkollegiet

och lantmäteristgrelsen anser, att ett eventuellt överförande av djurgårdsnämndens

arbetsuppgifter till byggnadsstyrelsen bör anstå tills dess utredningen

framlagt sitt förslag.

Utredningens förslag om förstärkning av djurgårdsförvaltningen med en

rådgivande nämnd tillstyrkes av bl. a. riksmarskalksämbetet och Stockholms

stadskollegium. Stadskollegiet understryker i anslutning härtill angelägenheten

av att programmet för djurgårdsmarkens skötsel får en mera

aktiv utformning och att erforderliga resurser ställs till förfogande. Den

föreslagna nämnden borde sålunda få som första uppgift att framlägga en

plan för pånyttfödelse av Djurgården som rekreationsområde.

Utredningens uppfattning att ett för hela statsförvaltningen gemensamt

markorgan icke är motiverat delas av fortifikationsförvaltningen, försvarets

fastighetsnämnd och domänstyrelsen. Bostadsstyrelsen framhåller däremot,

att samordningsproblemen icke är av den begränsade omfattning som utredningen

förutsatt. Det betecknas som tvivelaktigt om förslaget rörande utvidgning

av försvarets fastighetsnämnds uppgifter inrymmer önskvärda garantier

för att nämnden alltid anlitas där så enligt förslagets syfte bör ske. Enligt

styrelsens mening föreligger behov av en ytterligare samordning av statens

och kyrkans markförsäljning utöver det som f. n. kan tillgodoses genom

försvarets fastighetsnämnd.

Djurgårdsnämnden framhåller i sitt yttrande, att nämndens återstående

exploateringsverksamhet påverkas av en rad olika faktorer, som var för sig

kan vara svåra att överblicka och som sammantagna gör verksamheten mycket

komplicerad. Som exempel på sådana faktorer anför nämnden stadsplaneförhandlingar

med de kommunala myndigheterna, friställande av markområden

från befintlig användning samt samordning av bebyggelse med

gatu- och ledningsarbeten. Dessa faktorer, över vilka exploateringsorganet

icke ensamt kan råda, kan verka fördröjande, och försök att forcera verksamheten

måste vanligen medföra ett försämrat ekonomiskt resultat. I fråga

om flera exploateringsobjekt har tidsförskjutningar uppstått, och utredningens

tidsplan framstår redan på grund härav som orealistisk. Härtill

kommer att utredningen ansett det möjligt att vid avvecklingen helt bortse

från sådana fullföljdsarbeten i fråga om exploateringen, som kvarstår efter

markförsäljningarna. Enligt nämndens mening skulle emellertid detta innebära

åsidosättande av väsentliga krav i fråga om verksamhetens praktiska

och ekonomiska handhavande. Ett brytande av kontinuiteten i verksamheten

måste förorsaka störningar i avtalsförhållanden med åtföljande risk för

skadeståndsanspråk från avtalsparters sida. Därest nämnden i dagens läge

trots alla osäkra faktorer skulle söka ange hur lång awecklingsperiod, som

erfordras, nödgas nämnden nöja sig med att uttala, att exploateringsverksamheten

icke kan vara i huvudsak avslutad före utgången av år 1966.

Beträffande den av utredningen föreslagna överföringen av djurgårds
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

nämndens återstående uppgifter till byggnadsstyrelsen framhåller nämnden,

att starka invändningar av såväl principiell som praktisk art alltjämt kvalstår

mot ett sammanförande hos ett och samma centrala statliga ämbetsverk

av markexploateringsuppgifter med tillsynen över stadsplaneväsendet. Enligt

nämndens mening skulle bevakandet av kronans intressen såsom markägare

ogynnsamt påverka styrelsens obundenhet i de planvårdande uppgifterna.

Därtill anser nämnden, att behovet av affärsmässighet och smidighet

vid markfrågornas handläggning svårligen kan tillgodoses med byggnadsstyrelsens

nuvarande organisation.

Enligt djurgårdsnämndens mening bör andra organisatoriska lösningar

av föreliggande spörsmål övervägas. Nämnden framhåller, att åtskilliga betydelsefulla

frågor rörande kronans markinnehav inom Stockholmsområdet

under den närmaste framtiden kommer att aktualiseras och kräva sin lösning,

varvid en samordnad prövning erfordras mellan å ena sidan kronans

olika långsiktiga markbehov för skilda ändamål och å andra sidan markbehov

för andra ändamål. Tillgodoseendet av dessa skilda intressen kan i regel

icke erhållas genom överenskommelser av engångsnatur utan kräver en

fortlöpande utrednings- och förhandlingsverksamhet från den statliga sidan.

Ett för sådana arbetsuppgifter särskilt avpassat fristående organ, försett

med erforderlig expertis och med uppgift att samordna olika statliga

intressen, är erforderligt. En närmare utredning av hithörande spörsmål är

enligt djurgårdsnämndens mening motiverad innan slutlig ställning tages

till frågan om nämndens upphörande och om hur de kvarstående arbetsuppgifterna

i fortsättningen skall handläggas.

I skrivelse den 26 januari 1962 har djurgårdsnämnden närmare angivit

omfattningen av nämndens återstående arbetsuppgifter. Rörande tidsplanen

för exploateringsverksamheten framhålles bl. a. följande.

Inom den nordöstra delen av Ladugårdsgärdet, för vilken stadsplaneförslag

godkänts av 1960 års riksdag, har tomtmarken till stor del forsalts.

Vissa tomter har dock ännu ej kunnat friställas från förutvarande användning.

Inom hela området pågår gatu- och ledningsarbeten. Vissa mindre

stadsplanefrågor återstår också att lösa. Markförsäljningarna beraknas vara

avslutade under åren 1964—1965 och exploateringen i huvudsak ar 1967.

Detta torde innebära en försening med ett å två år i förhallande till utredningens

tidsschema. ...

Beträffande de övriga områden på Östermalm, som fortfarande förvaltas

av nämnden, är frågan om en revision av stadsplanen för vissa kvarter öster

om Lidingövägen — bl. a. förutvarande kasernområden — under utredning.

Ett av staden nyligen framlagt förslag till s. k. zonplan för innerstaden synes

få betydelse för stadsplaneförhandlingarna. Tidpunkten för dessas slutförande

är svår att angiva, ehuru stadsplanerevisionen torde komma att försenas

minst ett år i förhållande till den av utredningen angivna tidpunkten.

Efterföljande exploateringsåtgärder kan antagas vara slutförda tidigast år

1966 Vissa andra uppgifter återstår också att lösa, bl. a. friställande av

kvarteret Fältöversten norr om Karlaplan från nuvarande användning samt

vissa gatu-och ledningsarbeten.

I fråga om Mariebergsområdet återstår endast en försäljning, som beraknas

kunna äga rum år 1963 eller 1964. För Konradsberg pågår förhandlingar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

om en stadsplanerevision, som synes behöva utsträckas över en tidrymd av

2—3 år. J

Vad angår områdena inom stadsdelen Brunnsviken, som enligt 1959 års

riksdags beslut avses disponeras för bl. a. Stockholms universitet, erfordras

förhandlingar med staden angående avloppsledningar och Roslagsvägens

dragning. Förhandlingar med skogs- och lantbruksakademien pågår beträffande

friställandet av Experimentalfältet. För den östra delen av Stora

Lappkärrsberget, som är avsedd för studentbostäder, har en stadsplanetävhng

hålhts; en erforderlig omtävling pågår och beräknas vara slutförd våren

1962. Stadsplan torde kunna föreligga i början av år 1963, en försening

med ett a två år i förhållande till utredningens tidsplan. Tomtförsäliningarna

kan beraknas bli genomförda under åren 1963—1964 och exploateringen

i huvudsak utförd år 1966. För Torphagen är stadsplanen beroende av Roslagsvagens

utformning, varför ett genomförande av bebyggelsen torde komma

att fördröjas och ligga åtminstone ett år senare än för Lappkärrsberget.

Beträffande dispositionsplanen för djurgårdsmarkens användning framhåller

nämnden, att vissa delfrågor fortfarande är föremål för överläggningar

med berörda intressenter. Anspråk på markreservationer föreligger

från ett antal institutioners sida. Under år 1962 väntas vidare de förslag till

markreservation komma att framläggas, som föranledes av generalplanen

för tekniska högskolans utbyggnad. Vissa trafikledsfrågor kommer även att

vara av betydelse för planläggningen. Vidare måste principerna för planens

genomförande klarläggas genom förhandlingar med staden. Förslag till dispositionsplan

torde kunna framläggas för statsmakternas ställningstagande

under senare delen av år 1963, d. v. s. två år senare än som angivits i djurgårdsnämndsutredningens

betänkande.

Enligt djurgårdsnämndens mening är avsevärda olägenheter förenade med

att redan nu fastställa en tidpunkt för nämndens upphörande. Svårigheter

skulle uppkomma för nämnden att under tvånget av ett fixerat tidsschema

genomföra förhandlingar och träffa för verksamheten erforderliga avtal. Ett

ställningstagande till tidpunkten för nämndens upphörande bör därför icke

ske förrän förutsättningar och konsekvenser säkrare kan överblickas. Åt

nämnden bör kunna uppdragas att i god tid anmäla, när förutsättningarna

för ett slutligt ställningstagande föreligger. Nämnden torde därjämte ha att

i samband med sina årliga anslagsäskanden redovisa verksamhetens omfattning.

B. BYGGNADSSTYRELSENS ORGANISATION

I. Inledning

1. Utredningsuppdraget m. m.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den 28 november

1960 direktören i Svenska riksbyggen förening u. p. a. E. J. Severin, tillika

ordförande, professorn vid tekniska högskolan i Stockholm N. O. Ahrbom,

direktören i Svenska industribyggen aktiebolag S. A. R. Dahlberg, överdi
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

15

rektören i statskontoret P. A. V. Tammelin och byråchefen i civildepartementet

R. I. T:son Wetterblad att såsom sakkunniga verkställa översyn av byggnadsstyrelsens

organisation. De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1960

års byggnadsstyrelseutredning, har den 12 september 1961 avlämnat delbetänkandet

Byggnadsstyrelsens organisation (SOU 1961:48). För utredningen

återstår härefter vissa frågor vilka enligt utredningen icke är av sådan

natur, att de påverkar genomförandet av utredningens nu föreliggande förfdag.

Över betänkandet har yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen,

arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, medicinalstyrelsen,

generalpoststyrelsen, telestyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, djurgårdsnämnden, statskontoret,

riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen,

lantmäteristyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens institut

för byggnadsforskning, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Uppsala,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län (den sistnämnda

länsstyrelsen efter hörande av länsarkitekten och överlantmätaren

i länet), kanslern för rikets universitet (efter hörande av rektorsämbetena

vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm samt drätselnämnden

vid universitetet i Göteborg och lärarkollegiet vid karolinska institutet),

överstyrelsen för de tekniska högskolorna (efter hörande av kollegienämnden

vid tekniska högskolan i Stockholm, tekniska högskolans i Stockholm

byggnadskommitté och kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola),

statens råd för samhällsforskning, administrationsutredningen, fångvårdens

byggnadskommitté, kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande,

kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, mentalsjukvårdsberedningen,

organisationskommittén för medicinska högskolan

i Umeå, organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, postutredningen

1956, 1955 års universitctsutredning och utredningen om universitetens

egendomsförvaltning.

Härjämte har yttranden över betänkandet avgivits av riksmarskalksämbetet

(efter hörande av Kungl. Djurgårdens förvaltning och ståthållarämbetena

på de Kungl. slotten), Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas

förbund, Svenska landstingsförbundet, Svenska teknologföreningen,

Tjänstemännens centralorganisation (TCO; efter hörande av Statstjänstemannaförbundet),

Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund

u. p. a. (HSB), Svenska arkitekters riksförbund (SAR), Svenska

byggnadsentreprenörföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska

byggnadsingenjörers riksförbund (SBR), Svenska kommunal-tekniska

föreningen, Värme-, ventilations- och sanitetstekniska föreningen (VVS-tckniska

föreningen), Svenska riksbyggen förening u. p. a., Svenska väg- och

vattenbyggares riksförbund (SVR), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO; efter hörande av Svenska museimannaföreningens facksektion)

och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), varjämte Aktiebolaget

Bostadsforskning, Föreningen Civilekonomer i allmän tjänst (CIAT) och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Svenska museimannaföreningen inkommit med skrifter. Landsorganisationen

i Sverige, som förklarat sig icke finna anledning att avgiva eget yttrande

i ärendet, har överlämnat yttrande från Svenska byggnadsarbetareförbundet.

2. Byggnadsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter och organisation m. m.

Byggnadsstyrelsens verksamhet regleras genom instruktionen för styrelsen

den 27 juli 1961 (nr 452), byggnadslagen, byggnadsstadgan och vissa

andra författningar ävensom genom särskilda beslut av Kungl. Maj :t.

Enligt instruktionen är byggnadsstyrelsen central statsmyndighet för

ärenden rörande planläggning av bebyggelse och byggnadsväsende i övrigt.

Styrelsen är chefsmyndighet för länsarkitektsorganisationen och har att

meddela erforderliga föreskrifter för denna organisation. Det åligger styrelsen

att förvalta de under styrelsen ställda delfonderna av statens allmänna

fastighetsfond. Styrelsen har att anskaffa lokaler för statsmyndigheterna,

utreda behovet av statliga byggnadsföretag samt verkställa förhyrningar för

statens räkning, allt i den mån dessa uppgifter icke ankommer på annan

myndighet. Vidare skall styrelsen efter vederbörligt uppdrag projektera och

utföra byggnadsföretag för kronans räkning. Styrelsen har också till uppgift

att handha föreskriven kontroll över driftsekonomien vid värmeanläggningar.

Slutligen föreskrives i instruktionen att styrelsen skall insamla och

bearbeta kunskapsmaterial inom styrelsens verksamhetsområde ävensom

utöva den rådgivande verksamhet och utgiva de publikationer som kan föranledas

härav.

Byggnadsstyrelsens tekniska och ekonomiska fastighetsförvaltning avser

de fastigheter, som redovisas på slottsbyggnadernas delfond, beskickningsfastigheternas

delfond och byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna

fastighetsfond. Kungl. Djurgården förvaltas dock av djurgårdsförvaltningen

och djurgårdsnämnden. Även i vissa andra fall är styrelsens tekniska förvaltningsuppgifter

begränsade.

Styrelsens utredande, projekterande och byggande verksamhet avser i stort

sett följande slag av byggnader.

1. Byggnader som redovisas på de av styrelsen förvaltade delfonderna,

såvida byggnadsverksamheten icke uppdragits åt tillfälliga organ. För närvarande

är ett sådant organ verksamt, nämligen tekniska högskolans i Stockholm

byggnadskommitté.

2. Byggandet av lokaler för fångvårdens räkning är anförtrodd fångvårdens

byggnadskommitté. Byggnadsstyrelsen har emellertid hittills fått i uppdrag

att utföra huvuddelen av dessa byggnadsföretag. Byggnaderna redovisas

på fångvårdsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden.

3. Byggnader för Uppsala och Lunds universitet. Den byggnadsverksamhet,

som avser Akademiska sjukhuset i Uppsala, handhas dock av en särskild

kommitté. Förevarande byggnader redovisas på respektive universitets

delfond av allmänna fastighetsfonden.

4. Byggnader för mentalsjukvård utredes och projekteras av mentalsjukvårdsberedningens

byggnads- och utrustningsdelegation, medan byggnadsstyrelsen

i allt väsentligt svarar för byggandet. Byggnaderna redovisas på

medicinalstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition, nr 98 år 1962

5. På postverkets fond redovisade lokaler för postverket, vilkas byggnadskostnad

överstiger 100 000 kr.

6. På televerkets fond redovisade lokaler för televerket, vilkas byggnadskostnad

i allmänhet överstiger 400 000 kr.

7. Vissa på luftfartsfonden redovisade byggnader, vilka bestämmes efter

samråd mellan byggnadsstyrelsen och luftfartsstyrelsen.

8. Centrala ämbetsbyggnader för försvaret, vilka redovisas på försvarets

fastighetsfond.

9. Byggnader, som förvaltas av riksgäldsfullmäktige och riksbanken.

10. Icke statliga undervisningssjukhus, där statsbidrag utgår för vissa lokaler.

Bebyggelse inom övriga delfonder av allmänna fastighetsfonden, d. v. s.

generaltullstyrelsens, sjöfartsstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder,

utföres av vederbörande verk respektive kommittén för karolinska sjukhusets

fortsatta utbyggande. Byggnader, som redovisas på statens järnvägars,

statens vattenfallsverks och domänverkets affärsverksfonder utföres av vederbörande

f örvaltningsmyndigh et.

Byggnadsstyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef samt såsom

ledamöter en byggnadschef, fyra byggnadsråd och två byråchefer. En av ledamöterna

skall vara generaldirektörens ställföreträdare. Hos styrelsen är

anställda tjänstemän i enlighet med gällande personalförteckning samt dessutom

annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

Inom styrelsen finnes sex byråer, nämligen administrativa byrån, byggnadsbyrån,

intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån och utredningsbyrån,

samt en värmeteknisk avdelning. Av dessa föreslås administrativa

byrån och värmetekniska avdelningen av byråchefer, byggnadsbyrån av

byggnadschefen samt övriga byråer av byggnadsråd.

En tablå över byggnadsstyrelsens nuvarande organisation torde såsom bilaga

(Bilaga 1) ik fogas till statsrådsprotokollet.

1 fråga om de olika byråernas och värmetekniska avdelningens verksamhet

och organisation gäller i huvudsak följande.

Administrativa bgrån handlägger ärenden, som rör styrelsens medelsförvaltning,

organisation och personal samt juridiska och administrativa ärenden,

vilka ej tillhör annan byrå. Byrån består av fyra avdelningar, nämligen

allmänna avdelningen, personalavdelningen, ombudsmannaavdelningen

och kameralavdelningen. Under personalavdelningen sorterar på byrån placerad

personal för hela styrelsens gemensamma behov, nämligen skrivcentral,

telefonväxel, expeditionsvakter, bibliotek, arkiv och kontorsmaterielförråd

samt byråns kansli.

Vtredningsbgrån handlägger ärenden, som avser utredning och projektering

av byggnadsfrågor t. o. m. huvudhandlingar samt granskning av förslag

till byggnadsföretag och vad därmed äger samband.

Byråns organisation bär på grund av arbetsuppgifternas väsentligt ökade

omfattning under de senaste åren undergått flera förändringar. På byrån

ankommande uppgifter är f. n. fördelade på i huvudsak fem enheter, nämli
2

Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 98

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ls proposition nr 98 år 1962

gen en allmän avdelning, en avdelning för universitet och högskolor i allmänhet,

en enhet för utbyggnaden av Stockholms universitet vid Frescati,

en anstaltssektion samt en särskild arbetsgrupp med personal från såväl utredningsbyrån

som byggnadsbyrån för frågor rörande planering, projektering

och byggande av radio- och televisionshus i Stockholm. De olika enheterna

har en huvudsakligen fristående ställning i förhållande till varandra

och har sålunda i viss mån karaktär av självständiga byråer.

Byggnadsbyrån är verkställande organ i avseende på ny-, om- och tillbyggnader.

Byrån svarar dessutom för byggnadsärendenas projektering under

hela projekteringsskedet beträffande byggnads-, VVS- och el-konstruktioner

samt beträffande arkitekthandlingar efter huvudhandlingarna, allt i samråd

med vederbörande utredningsorgan. Kostnadsberäkning och kostnadsuppskattning

för styrelsens byggnadsärenden samt erforderliga tekniska utredningar

och geotekniska undersökningar utföres på byrån. Vid sidan av den

by§§ande verksamheten tillhandahåller byrån sakkunskap åt övriga byråer

i fråga om kostnader, byggnadsteknik, geoteknik, VYS- och el-teknik samt

handhar den rådgivande och upplysande verksamhet, som sammanhänger

med styrelsens centrala ställning inom husbyggnadsområdet.

Byrån består av åtta avdelningar, nämligen entreprenadavdelningen, egenregiavdelningen,

byggnadstekniska avdelningen, VVS-avdelningen, el-avdelningen,

ekonomiavdelningen, samordnings- och kalkylavdelningen samt allmänna

avdelningen. Under egen-regiavdelningen sorterar eu arbetschef sorganisation

samt under entreprenadavdelningen en distriktsorganisation omfattande

sju distrikt.

Intendentsbyrån handlägger ärenden beträffande under styrelsens förvaltning

ställda, staten tillhöriga fastigheter samt vissa nybyggnadsfrågor. Förvaltningen

omfattar i första hand fastigheter, som redovisas på byggnadsstyrelsens

delfond, beskickningsfastigheternas delfond och slottsbyggnadernas

delfond, dock med undantag för Kungl. Djurgården. Byrån handlägger

vidare uppgifter beträffande möblering av vissa statliga representationslokaler

m. in. samt remisser i frågor rörande fastighetsförvaltning, köp och försäljning

av fastigheter för statens räkning m. m. Byrån handhar även förhyrning

av lokaler för statsverkets räkning och uthyrning av lokaler i förvaltade

fastigheter. Arbetsuppgifterna fördelas i stort på sex avdelningar:

Stockholms-, landsorts- och slottsavdelningarna, som tillsammans bildar

inrikessektionen under en gemensam chef, samt hyresavdelningen, allmänna

avdelningen och utrikesavdelningen.

Kulturhistoriska byrån handlägger ärenden rörande statliga byggnadsminnesmärken

samt kyrkor, kapell och andra byggnader eller anordningar

på kyrkotomt ävensom begravningsplatser och byggnader på dessa inklusive

krematorier, begravningskapell och kolumbarier. De grundläggande bestämmelserna

för byråns verksamhet återfinnes huvudsakligen i dels kungörelsen

rörande det offentliga byggnadsväsendet, dels kungörelsen om begravningsplatser

samt gravsättning och eldbegängelse m. m.

Planbyrån handlägger de ärenden som berör bebyggelseplaneringen och

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

huvuddelen av de ärenden som avser byggande, vilka ankommer på styrelsen

vid tillämpningen av byggnadslagstiftningen. Byrån arbetar i princip på

följande sex avdelningar, nämligen avdelningen för översiktlig planläggning,

avdelningen för detaljplaner, avdelningen för utredning och information,

juridiska avdelningen, samhällsvetenskapliga avdelningen samt vatten- och

avloppstekniska avdelningen.

Värmetekniska avdelningens huvudsakliga arbetsuppgifter består av bränslekontroll,

utredningar av större värmetekniska frågor samt i viss mån

granskning av värmetekniska program. Därtill kommer tillsyn över byggnadsstyrelsens

värmepersonal, frågor rörande personal vid samtliga av

bränslekontroll berörda värmeanläggningar och anbudsgranskning samt

konstruktions- och besiktningsarbete. Den bränslekontrollerande verksamheten

omfattar statsverkets och riksdagens byggnader med undantag av dem,

som järnvägsstyrelsen och försvarets myndigheter förvaltar. Därjämte äger

landstingen rätt att ansluta sina anläggningar mot en avgift, vars storlek

Kungl. Maj :t årligen fastställer. För närvarande är 20 landsting anslutna.

Till byggnadsstyrelsen är sedan år 1953 knutet ett råd för översiktlig

planläggning. Rådet fungerar som en samarbetsdelegation mellan centrala

ämbetsverk samt vissa andra institutioner och sammanslutningar, som hai

intressen att bevaka i samband med den översiktliga planläggningen. Dess

huvuduppgift är att verka för utformning av enhetliga bedömningsgrunder

inom olika sektorer av samhällsplaneringen. Det har vidare bedrivit viss utredningsverksamhet

för att belysa principiella planläggningsfrågor.

I rådet ingår representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen, skolöverstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas

förbund och statens råd för samhällsforskning. Ordförande är generaldirektören

och chefen för byggnadsstyrelsen samt vice ordförande och föredragande

chefen för styrelsens planbyrå. Till rådet har vidare knutits vissa experter.

Vid rådets tillkomst utsågs ledamöterna och experterna av vederbörande

myndighet eller institution efter hemställan från byggnadsstyrelsen. Sedermera

har rådet utsett ledamöter och experter efter initiativ av rådet självt

eller av respektive myndighet eller institution.

Enligt instruktionen den 27 juli 1961 (nr 453) för länsarkitektsorganisationen

skall varje län utgöra ett länsarkitektsdistrikt, som förestås av en

länsarkitekt. Personalen utgöres härjämte av biträdande länsarkitekter, arkitekter,

ingenjörer och biträdespersonal.

Länsarkitektsorganisationen har till uppgift att biträda byggnadsstyrelsen

och länsstyrelserna vid fullgörandet av deras uppgifter med avseende å planläggnings-

och byggnadsväsendet, att handha den närmaste tillsynen över

kronans under byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastigheter samt all

utöva arkitektverksamhet för statsverkets räkning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

II. Byggnadsstyrelseutredningen

1. Allmänt angående byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter m. m.

Utredningen konstaterar, att arbetsvolymen inom byggnadsstyrelsens

byggnads- och förvaltningsverksamhet ungefär fördubblats under 1950-talet.

Motsvarande relativa tillväxt ägde rum under femtonårsperioden 1935—

1950. Byggnadsverksamhetens produktionsvärde i 1960 års prisläge, som år

1935 var 25 mkr., hade år 1950 stigit till 65 mkr. och år 1960 till 125 in kr

Motsvarande värden för reparations- och underhållskostnader var resp. 3,5,

7,5 och 14,0 mkr. samt för byggnadsvärdet å byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastighetsfond resp. 300, 650 och 1 140 mkr.

Den statliga husbyggnadsverksamhetens framtida årsvolym är enligt utredningens

uppfattning icke möjlig att förutsäga med någon större säkerhet.

Utredningen har emellertid införskaffat vissa uppgifter rörande den sannolika

byggnadsvolymen under 1960-talet för hittills aktualiserade byggnadsobjekt

inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde. Enligt dessa uppgifter

skulle styrelsens byggnadsverksamhet under decenniet medföra följande

medelsförbrukning (mkr. i 1960 års priser).

1961/62....

.. 210,1

1966/67......

264,3

1962/63....

.. 284,6

1967/68......

251,8

1963/64....

.. 349,6

1968/69......

229,6

1964/65....

.. 368,6

1969/70......

227,1

1965/66....

.. 307,1

Summa

2 492,8

Uppgifterna antyder att byggnadsstyrelsen de närmaste åren får att svara

för en synnerligen starkt ökad byggnadsverksamhet, vilken redan budgetåret

1963/64 kan innebära ungefär en tredubbling i jämförelse med byggnadsvolymen

år 1960. Det synes dock utredningen ligga närmast till hands

antaga, att investeringsökningen under den närmaste femårsperioden sker

i något långsammare takt än de lämnade uppgifterna anger. Vidare torde efter

hand nya byggnadsbehov uppkomma. Utredningen anser det därför föga

sannolikt, att en nedgång i byggnadsverksamhetens volym kommer att ske

efter år 1965.

Utredningen anför, att drygt två tredjedelar av såväl total- som årsinvesteringarna

synes komma att avse ett fåtal större byggnadsobjekt inom områden

där en exceptionellt stark utbyggnad pågår eller planeras. Enligt de

till utredningen lämnade uppgifterna beräknas sålunda investeringarna under

budgetåret 1964/65 för universitet och högskolor, mentalsjukvård, fångvård

samt radio och television uppgå till sammanlagt ca 270 mkr. Dessa investeringar

kan till en betydande del beräknas vara av i princip engångskaraktär,

även om byggnadstiderna kommer att bli av avsevärd längd. Sam
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

tidigt finnes anledning räkna med att för den tidsperiod som nu kan överblickas

den årliga byggnadsvolymen, oberäknat större investeringsobjekt av

den art som nyss nämnts, kommer att vara av minst samma storleksordning

som under större delen av 1950-talet, d. v. s. lägst 80 mkr. och att den kan

nå upp till ett produktionsvärde per år av inemot 200 mkr.

Det av byggnadsstyrelsen förvaltade fastighetsbeståndet torde enligt utredningen

komma att öka snabbt och en tredubbling inom en femtonarsperiod

bedömes såsom sannolik. Nybyggnadsvärdet å byggnadsstyrelsens delfond

kan beräknas ha stigit till omkring 2 000 mkr. år 1965 och till inemot

3 000 mkr. i början av 1970-talet. Ungefär motsvarande relativa utveckling

är att förvänta beträffande beskickningsfastigheternas delfond.

Utredningen erinrar vidare om att jämsides med den kvantitativa tillväxten

av byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter en djupgående förändring agt

rum bl. a. beträffande teknik och metoder inom byggandet, vilket sjalvlallet

i hög grad kommit att påverka styrelsens verksamhet inom hela dess arbetsområde

Den snabba utvecklingen inom samhällslivets och på teknikens olika

områden har därför medfört ett växande behov av central ledning, samordning

och vidareutveckling vad gäller planläggnings- och husbvggnadsfragorna.

Härigenom har byggnadsstyrelsens ställning som central statlig myndighet

inom planväsende och byggnadsväsende enligt utredningen blivit mera

accentuerad än förut.

Mot bakgrund av utvecklingen under de senaste årtiondena och uppskattningarna

rörande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter under 1960-talet konstaterar

utredningen sammanfattningsvis, att styrelsen nu av allt att doma

står i början av en period, som kännetecknas av en synnerligen snabb ökning

av arbetsuppgifternas omfattning. Denna utveckling sammanfaller i tiden

med en period, under vilken bristen på tekniker synes bil allt mera markerad.

Det har för utredningen framstått som angeläget att snara åtgärder

vidtages för att möta det uppkomna läget. En översyn av huvuddragen i

byggnadsstyrelsens organisation har därför bedömts böra föregå en narmare

analys i fråga om organisationsdetaljer och behovet av biträdande personal

etc Utredningen har vidare bedömt de modifikationer av styrelsens

samhet, som kan bli eu följd av ifrågasatta förändringar i gränsdragningen

mot andra verks eller organs uppgifter, ha så begränsad räckvidd, att de in e

rimligen kan påverka organisationens utformning i stort.

Mot bakgrund av byggnads- och förvaltningsuppgifternas starka tillväxt

och den ökade betydelsen av styrelsens uppgifter som central myndighet

inom plan- och byggnadsväscndet har utredningen inte ansett sig bora underlåta

att antydningsvis ifrågasätta, om det inte relativt snart kan visa sig

befogat alt även med hänsyn till styrelsens interna organisationsproblem

åter taga upp frågan om avgränsningen av verkets ambetsbefattnmg till ornyad

prövning. Den hittillsvarande utvecklingen torde ej kunna fortgå utan

att de problem, som sammanhänger med kompetensområdet, leder till komplicerade

och relativt kostnadskrävande organisationslösningar utan medtoljande

vinster i effektivitetshänseende. 1 särskilt hög grad torde detta galla

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

i fråga om verksamhetens samordning och planering samt administrativ

edning och kontroll. Redan nu kan enligt utredningens uppfattning flera

skal åberopas för bildandet av ett särskilt organ för byggande och fastighetsförvaltning.

°

För utredningens del synes någon reform med avseende på styrelsens förvaltningsformer

icke vara aktuell. Utredningen utgår således från att byggnadsstyrelsen

skall bibehållas vid sin nuvarande verkstyp.

Utredningen har vidare övervägt frågan, huruvida som ledamöter i byggnadsstyrelsen

lämpligen bör ingå andra personer än tjänstemän vid verket

men har icke funnit att styrelsens arbetsuppgifter motiverar någon ändrad

organisation på denna punkt.

Utredningen har funnit, att byggnadsstyrelsens verksamhetsområde med

hansyn till uppgifternas kvalitativa och kvantitativa representation kan

sammanfattas i följande tio större funktionsgrupper, nämligen administrana

inklusive juridiska och kamerala frågor, lokalplanering, programarbete,

projektering, byggande, fastighetsförvaltning inklusive förhyrning, bränslekontroll,

kultur- och konsthistorisk byggnadsvård samt centrala uppgifter

Hmj!™endet °Ch motsvarande uppgifter beträffande byggnadsväsenclet.

Mellan flera av funktionsgrupperna finnes ett starkt samband varför

eu samordning är erforderlig. Lika viktig är emellertid kravet på specialisering,

vilket skarpes genom arbetsvolymens tillväxt och uppgifternas alltmer

komplicerade natur.

2. Verksledning

Utvecklingen av byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och de ökade kraven

i fråga om bl. a. ledning, samordning och specialisering gör enligt utredningen

en förstärkning av styrelsens ledning nödvändig. Flera olika lösnmgar

har diskuterats. Valet har funnits böra stå mellan två huvudalterna
förutsättas

SynCS Cn Strikt 8enomförd specialisering på byråer böra

Det ena alternativet innebär inrättandet av två eller flera avdelningar var

och en under ledning av en teknisk direktör och uppdelad i två eller flera

byråer. En sadan lösning medför att i förhållande till nuvarande ordning

ytterhgare en organisationsnivå mellan generaldirektören och byråernas chefer

införes. Tankbart är härvid även att låta vissa uppgifter sortera direkt

under generaldirektören liksom att låta teknisk direktör samtidigt förestå

viss byrå. Till foljd av det samband som råder mellan olika grupper av uppgifter

inom ämbetsverket är det knappast möjligt att ange, vilken kombination

av grupper som är mest ändamålsenlig vid en fördelning av uppgifterna

ineHan generaldirektören och de tekniska direktörerna. Bl. a. är detta i viss

mån beroende av kompetens och intresseinriktning hos de personer, som kan

forvarvas till ledande befattningar. Därest det nu diskuterade alternativet

skulle valjas, har utredningen emellertid för sin del stannat för att förorda

en lösning med två tekniska direktörer, varav en för fastighetsförvaltning

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

bränslekontroll, lokalplanering och programmering samt en för projektering,

byggande och styrelsens uppgifter för byggnadsväsendet. Övriga arbetsuppgifter,

d. v. s. planväsende, kultur- och konsthistorisk byggnadsvård

ävensom administration, synes i så fall böra ledas direkt av generaldirek
t0

Utredningens andra alternativ innebär, att verkets ledning förstärkes med

eu överdirektör i souschefs ställning, överdirektören bor i sa fall följa styrelsens

hela verksamhet och biträda generaldirektören vid utövandet av dennes

ämbete. Han bör ha till särskild uppgift att åstadkomma samordning

mellan de olika byråernas arbete. Vidare bör han efter uppdrag av genera

direktören i dennes ställe kunna avgöra viss grupp eller visst slag av ärenden

eller alla till en eller flera byråer hörande ärenden. Detta alternativ innebär

till skillnad mot det föregående alternativet en förstärkning av verksledningen

utan att ytterligare en organisationsnivå införes.

Efter vilket av de två nämnda huvudalternativen verksledningens organisation

bör sökas, anser utredningen ytterst vara beroende av verksamhetens

omfattning och organisationens härav beräknade totala storlek. Den

mera tyngande administration, som torde bli följden av en lösning efter det

först diskuterade alternativet, anser utredningen således inte kunna forordas

med mindre ett sådant steg framtvingas av en ytterligare ökning av arbetsmängden.

Även om en lösning efter dessa linjer sålunda for narvarande

synes innebära en överorganisation, är det dock möjligt att verksamheten

framdeles kan komma att öka så väsentligt, att en omprövning blir påkallad.

Utredningen har därför slutligen stannat för att föreslå, att en tjänst såsom

överdirektör med nyss nämnda arbetsuppgifter inrattas vid byggnadss yrelsen.

Därest en organisationsförändring på förevarande punkt efter n

gon tid skulle visa sig erforderlig, anser utredningen att en sådan anpassning

relativt enkelt kan genomföras efter förslag av styrelsen själv.

Verksamhetens omfattning och ekonomiska betydelse motiverar emellertid

redan nu en ytterligare förstärkning i styrelsens ledning genom inrättandet

av ett mindre stabsorgan för samordnings- och andra organisationsfrågor.

Utredningen föreslår därför, att en särskild organisationsavdelnmg inrättas

och ställes direkt till ledningens förfogande.

Den byråindelning, som utredningen i det följande föreslår, har utformats

så att den avsetts vara anpassbar till båda de diskuterade lösningarna av

Aerksledningens konstruktion.

3. Byråindelning m. m.

Permanenta byråer

För att styrelsens verksamhet skall kunna bedrivas effektivt och ekonomiskt

samt tillgodose högt ställda kvalitetskrav erfordras enligt utredningen

en sådan gruppering av arbetsuppgifterna, att en klar och entydig samt

med hänsyn till sak, funktion eller annan grund ändamålsenlig arbets- och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Zrrf7lell:ing CrnåS'' DC sannolika växlingarna i arbetsmängden för

byggnadsstyrelsen nödvändiggör också en elastisk organisation.

I-ST6” i>å by§§nadsstyrelsens organisation numera väsentligt

betsområd! nJ Z0™4 ^dovisade utvecklingen inom styrelsens ar
betsområde

har saval gransdragningen mellan olika byråers uppgifter som

sammansättningen i övrigt av vissa byråers verksamhet kommit att framstå

som otidsenlig. En av de mest framträdande bristerna när det gäller gränsdragningen

mellan byråerna är uppdelningen mellan utredningsbyrån och

yggnadsbyrån pa olika avsnitt av projekteringen. Den nu rådande arbets
v

ttZn ^ bL a,°klarheter 1 -svarsfördelningen. En samordning

av styrelsens experter under en projektledare försvåras också. Utredningen

har funnit att projektering och byggande bör skiljas åt på olika enheter

Inom bveebran h ^ arbetsf5rdeln5n§ dämpas så gott som konsekvent

Z n f r t °:;ngt- Proiekk''ringsuppgifterna har numera fått såra

siå nå drmg’ U redn»ngen f-nit att särskilda enheter bör koncentre
Insvf/f

,?g HarVid ha1'' Utrednin§en även beaktat det vidgade

ansvar för projekteringen som vid den förordade lösningen bör läggas på

projektenngsorganet inom styrelsen. ög pa

Projektering och byggande skall föregås dels av eu mera långsiktig planenng

dels av upprättandet av ett byggnadsprogram. Utredningen betonar

särskilt vikten av dessa förberedande åtgärder och framhåller vidare att

programarbetet normalt bör utföras av tjänstemän hos styrelsen, givetvis

under erforderligt samarbete med nyttjaren m. fl. Utredningen har funnit

att en noggrann och effektiv handläggning av dessa uppgifter måste vara

garanterade i organisationen. Utredningen har sålunda kommit till att en

ny hyra bor inrattas för planerings- och programarbete beträffande statliga

byggnadsföretag. Denna byrå benämnes förslagsvis lokalplaneringsbyrån.

De arbetsuppgifter, som åvilar byggnadsstyrelsen som central myndighet

mom husbyggnadsområdet, har till följd av utvecklingen påtagligt ökat i

omfattning, varjamte den hithörande verksamheten blivit av mera komplicerad

natur. Utredningen erinrar om att det bör ankomma på centralorganet

att med uppmärksamhet följa utvecklingen på husbyggnadsområdet och

draga, till att framja en rationalisering av byggnadsverksamheten. Häroi

erfordras en kontinuerlig och auktoritativ arbetsinsats från styrelsens

sida. Denna insats bör bl. a. sikta till en fortlöpande översyn och utformning

av husbyggnadsnormerna i anvisningarna till byggnadsstadgan (BABS). De

storre krav pa styrelsen, som således numera ställes i denna för byggnadsfacket

sa väsentliga verksamhet, gör det enligt utredningens mening nödvändigt,

att styrelsens resurser förstärkes. Detta synes lämpligen böra ske

genom inrättandet av en särskild teknisk byrå, sammansatt av experter på

olika tekniska ^^byggnadsfrågor. Ett ytterligare motiv för en sådan åtgärd

a|ratt,styrelsens byggande verksamhet nu nått en sådan volym, att en särski

d byggnadsbyrå utan tvekan erfordras enbart för denna verksamhet.

Utredningen har ej funnit anledning ifrågasätta ett bibehållande av nuvarande

planbvrån.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposiiion nr 98 år 1962

Byggnadsstyrelsen förvaltar en betydande del av landets förnämsta byggnadsminnesmärken.

Styrelsen är för sin byggande och förvaltande verksamhet

därför beroende av den specialinriktade arkitektexpertis, som finnes

inom kulturhistoriska byrån. Vid förvaltningen och underhållet av slott och

andra märkliga statliga bygnader måste intendentsbyrån således ha nära

samarbete med denna byrå. Också med den nuvarande utredningsbyrån förekommer

dylikt samarbete. Planbyrån är vidare i stigande omfattning i behov

av kulturhistoriska byråns speciella sakkunskap, t. ex. i fråga om ingrepp

i kulturhistoriskt märkliga stadsbilder och miljöer eller i fråga om sådana

motsättningar mellan gammalt och nytt som allt oftare uppkommer vid

städernas ombyggande och tillväxt.

För kulturhistoriska byråns verksamhet är å andra sidan nära tillgång till

den tekniska sakkunskap, som finnes inom de projekterande och byggande

byråerna, av stort värde. Utredningen har därför kommit till att kulturhistoriska

byrån har sin naturliga hemvist i byggnadsstyrelsen och att byrån,

även om den är förhållandevis liten, bör bestå som självständig enhet.

Behovet av en särskild byrå för styrelsens fastighetsförvaltning finner utredningen

ej behöva närmare motiveras. På denna byrå bör samtliga med

fastighetsförvaltningen sammanhängande uppgifter handläggas. Det har diskuterats

om icke lämpligen det rent tekniska byggnadsunderhållet bör anförtros

åt byggnadsbyrån. Då dessa uppgifter har en från nybyggnadsverksamheten

artskild karaktär, som kräver särskild skolning och erfarenhet,

har utredningen funnit att de bästa garantierna för en ekonomisk och tekniskt

fullgod underhållsverksamhet erhålles, om densamma bibehålies i förvaltningsorganet.

Däremot bör större om- och tillbyggnader på inrikesfastigheter,

vilka nu i viss utsträckning projekteras och utföres genom intendentsbyråns

försorg, enligt utredningen överföras till respektive projekteringsbyrån

och byggnadsbyrån.

För ett riktigt handhavande av nybyggnadsverksamheten för beskicknings

fastigheterna utomlands anser utredningen de erfarenheter av utländska

förhållanden, som erhålles via förvaltningen, vara en stor tillgång. Det

bör också beaktas, att en stor del av projektering och byggledning vad gäller

utrikes fastigheter utlämnas till arkitekter på platsen och vederbörande beskickning.

Dessa förhållanden jämte de goda erfarenheterna av nuvarande

ordning för handläggning av byggnadsfrågor för de utrikes beskickningarna

talar enligt utredningen för att uppgifterna bibehålies vid en särskild enhet

inom styrelsens förvaltningsorgan. Härigenom vinnes också förenklingar ur

administrativ synpunkt med hänsyn till samarbetet med utrikesdepartementet.

Utredningen föreslår att benämningen intendentsbyrån bibehålies för styrelsens

förvaltningsorgan.

Värmetekniska avdelningens ställning inom byggnadsstyrelsen har förut

diskuterats i olika sammanhang. Två tidigare utredningar har föreslagit, att

den bränslekontrollerande verksamheten bör inordnas i den byrå som svarar

för fastighetsförvaltningen. Även byggnadsstyrelseutredningen konstate
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

rar, att bränslekontrollen har nära samband med förvaltningen. Utredningen

anser sålunda att det bör ankomma på det bränslekontrollerande organet

att till den som är ansvarig för förvaltningen lämna de förslag, vartill kontrollen

ger anledning. Det förhållandet att byggnadsstyrelsen skall utöva

värmekontroll även för statliga fastighetsbestånd, som icke förvaltas av styrelsen,

samt för landstingens räkning synes icke ge anledning till att modifiera

detta bedömande. Den bränslekontrollerande verksamheten torde ej

heller påkalla sådana ställningstaganden från styrelsens sida att den motiverar

en särskild ledamot i styrelsen. Utredningen föreslår således, att värmetekniska

avdelningen inordnas i intendentsbyrån.

En administrativ byrå slutligen utgör enligt utredningen en självklar enhet

inom styrelsen.

Särskilda byråer

Den förestående starka ökningen av styrelsens byggnadsverksamhet betingas

väsentligen av ett fåtal projekt av sällan förekommande storleksordning.

Vid sådana större byggnadsobjekt ställes speciella krav på planering,

programutredning och projektering, vilka vanligen icke kan tillgodoses utan

särskilda organisatoriska anordningar. De olika delarna av arbetet är också

vanligen tidsmässigt och funktionellt inflätade i och beroende av varandra

och pågår parallellt under i stort sett hela byggnadstiden. Dessa förhållanden

medför enligt utredningen, att starka skäl finnes för en gemensam ledning

av hela detta arbete. Organisationen av byggnadsstyrelsens uppgifter för nu

avsedda byggnadsobjekt kan inte utan vidare inordnas i den permanenta byråindelning

som utredningen skisserat. Ett av de mera framträdande skälen

härtill är behovet av kvalificerade ledare, som kan ägna hela sin tid för uppgiften.

Utredningen räknar med att i nuvarande läge erforderliga toppkrafter

härför knappast kan förvärvas under byråchefsplanet. En möjlig lösning är

att förse styrelsen med flera permanenta projekteringsbyråer och förutsätta

att styrelsen fördelar arbetet mellan dessa inbördes samt mellan dessa och

övriga byråer efter omständigheterna i det enskilda fallet. Utredningen anser

emellertid att ett sådant alternativ ej ger tillräcklig elasticitet och smidighet

åt organisationen utan förordar i stället att särskilda, för det speciella

faliet anpassade organisationsenheter — särskilda byråer — inrättas. Dessa

enheter bör anknytas till styrelsen på samma sätt som de permanenta byråerna,

varigenom de får tillgång till styrelsens administrativa och tekniska

resurser och ställes under gemensam ledning med verksamheten i övrigt.

Med hänsyn till de förberedande arbetenas vikt och omfattning anser utredningen

det ändamålsenligt att Kungl. Maj:t utser lämpligt sammansatta

programkommittéer eller programdelegationer med representanter för bl. a.

huvudmannen och eventuellt även för berörda departement. Dessa organs

ledning bör samordnas med ifrågavarande byrå inom byggnadsstyrelsen. En

sådan kommitté bör fungera som kontaktorgan mellan styrelsen och huvudmannen

även under projekterings- och byggnadstiden, men bör i övrigt ej

ha befattning med verksamheten under dessa skeden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

Genom förslaget med särskilda byråer kombinerade med nyssnämnda organ

anser utredningen även, att en ersättning för byggnadskommittéer och

liknande organ tillskapats, varför nya sådana i fortsättningen ej blir erforderliga.

Utredningen finner det vara möjligt att, även om särskilda byråer inrättas

för vissa byggnadsprojekt, själva byggandet kan anförtros åt byggnadsbyrån.

Lämpligheten härav i de enskilda fallen kan vara beroende av flera omständigheter.

Utvägen att för ett objekt bilda ett särskilt organ för projekteringen

och ett för byggandet anser utredningen också böra hållas öppen.

De särskilda organens sammansättning och arbetsuppgifter blir sålunda

enligt utredningen beroende av förhållandena i varje särskilt fall. Dessa

frågor torde bäst kunna överblickas av byggnadsstyrelsen, som därför synes

böra vara förslagsställare. Beslutanderätten bör dock tillkomma Kungl.

Maj :t.

Utredningen föreslår att de särskilda byråernas chefer, vilka bör benämnas

byggnadsråd, i styrelsens plenum skall ha att taga befattning enbait

med ärenden som rör vederbörande byrå.

För nu förestående byggnadsverksamhet anser utredningen, att särskilda

byråer bör övervägas för Stockholms universitet, radio- och TV-hus i Stockholm,

universitetet och Chalmers tekniska högskola i Göteborg, universitetet

och ny teknisk högskola i Lund samt för mentalsjukvård och fångvård.

Det är emellertid tänkbart, att det kan visa sig lämpligt att åt en byrå uppdraga

flera av dessa objekt. Utredningen ifrågasätter, om inte en av de

nämnda byråerna bör placeras i Göteborg och en i Lund eller Malmö. Ett

ställningstagande härtill blir beroende av bl. a. möjligheterna att rekrytera

erforderlig personal.

Utredningen, som framhåller eventualiteten av ytterligare viss reform

med avseende på byggnadsstyrelsens ledning, anser att man vid ett sådant

tillfälle också bör ha vunnit tillräckliga erfarenheter av systemet med särskilda

byråer samt att säkrare bedömanden då bör kunna ske med avseende

på arbetsuppgifternas utveckling. Det är också möjligt att ett annat

läge på arbetsmarknaden inträtt och att därför behovet av tekniker blir

lättare att tillgodose. Det torde då enligt utredningen också kunna visa sig

lämpligt att anknyta de särskilda byråernas uppgifter till den permanenta

byråindelningen på sätt här nyss antytts. En sådan anpassning av styrelsens

organisation efter utvecklingen bedömer utredningen icke komma att

möta större svårigheter. Det bör ankomma på styrelsen själv att uppmärksamma

dessa frågor och komma med erforderliga föxslag.

Rådgivande organ

Den organisatoriska splittringen inom den översiktliga planläggningens

område finner utredningen medföra ett starkt behov av ett samordnande

organ. Det till byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning

liar härvidlag en viktig funktion att fylla. Ett sådant råd bör därför enligt

utredningen bibehållas. Rådet bör emellertid ej längre bedriva utrednings
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

verksamhet utan vara ett rent samordningsorgan. De stora och väsentliga

frågorna för rådet torde även i fortsättningen komma att avse den översiktliga

planläggningen. Rådet bör emellertid kunna behandla också andra med

samhällsplanering förbundna problem.

Rådets behov av kansli bör lämpligen kunna tillgodoses genom byggnadsstyrelsens

planbyrå. Särskilda medel för avlöning av personal åt rådet är

således icke längre nödvändiga. Utredningen förutsätter då, att erforderliga

medel kommer att ställas till disposition för en ändamålsenlig och tillräcklig

organisation av planbvrån.

Utredningen har ej funnit anledning föreslå någon förändring med avseende

på rådets sammansättning. Det bör emellertid nu ges en något fastare

form. Utredningen föreslår därför att rådets ledamöter, förutom representanterna

för byggnadsstyrelsen, på förslag av styrelsen förordnas av Kungl.

Maj :t för en tid av tre år. Såsom rådets ordförande bör styrelsens generaldirektör

fungera och såsom dess vice ordförande och föredragande chefen

för styrelsens planbyrå. Rådets benämning synes samtidigt böra ändras,

förslagsvis till byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering. Byggnadsstyrelsen

bör ha möjlighet att från fall till fall adjungera ledamöter eller tillkalla

särskilda sakkunniga och experter.

Vid handläggning av ärenden rörande tekniska frågor, som sammanhänger

med byggnadsstyrelsens ställning som central myndighet på husbyggandets

område samt vid utarbetande aAT tekniska anvisningar m. m. är det nödvändigt

för styrelsen att samråda med åtskilliga parter, intressenter och expertinstanser.

Ett sådant samråd torde oftast kunna äga rum genom direkt

kontakt med representanter för de i varje särskilt fall närmast berörda

parterna. Vid handläggning av frågor av större vikt och omfattning eller

av principiell betydelse torde det emellertid inte sällan vara motiverat att

samrådet sker inom en för ändamålet särskilt tillsatt kommitté eller arbetsgrupp.

Detta förfaringssätt bör bland annat ifrågakomma, då det gäller att

revidera och komplettera de tekniska anvisningarna till byggnadsstadgan.

Då de första anvisningarna av denna art skulle utarbetas, förutsatte Kungl.

Maj:t att byggnadsstyrelsen skulle utföra arbetet i samråd med särskilda

sakkunniga. Även vid de sedermera genomförda omarbetningarna av anvisningarna

har byggnadsstyrelsen med Kungl. Maj :ts medgivande tillkallat

sakkunnigkomittéer, med vilka samråd ägt rum.

Samråd och samarbete enligt de angivna principerna måste förutsättas

komma att äga rum även i framtiden. I och med att byggnadsstyrelsens

åliggande att utfärda anvisningar till byggnadsstadgan utvidgats att avse

praktiskt taget alla tekniska frågor inom husbyggandet samt anvisningarna

genom den nya byggnadsstadgan får giltighet för huvudparten av husbyggnadsverksamheten

i landet, finnes det emellertid anledning att taga upp frågan

om en mera fast organiserad form för en fortlöpande samverkan mellan

byggnadsstyrelsen och företrädare för berörda parter på husbyggandets

område. En sådan samverkan skulle kunna ske inom ett permanent organ,

i vilket ingår sakkunskap på olika tekniska områden.

Behovet av ett permanent samarbetsorgan bör också ses mot bakgrund

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

av den form, som anvisningarna till byggnadsstadgan (BABS) nu erhållit.

Enligt 76 § byggnadsstadgan har byggnadsstyrelsen att utfärda råd och anvisningar,

vilka för att bli bindande kräver Kungl. Maj:ts fastställelse.

BABS 1960 har efter samråd emellan kommunikationsdepartementet och

byggnadsstyrelsen icke fastställts av Kungl. Maj :t och har sålunda ej bindande

form. Det kan i den nuvarande situationen på det tekniska området

vara en fördel att normerna icke är alltför fastlåsta och att de utan större

omgång låter sig justeras. Men för att de utfärdade normerna under sin

giltighetstid ändå så långt möjligt skall respekteras, är det angeläget att

bvggnadsstyrelsen vid normernas utfärdande har stöd hos de berörda paiterna.

Organet, som lämpligen kan benämnas byggnadsstyrelsens tekniska rad,

bör vid behov och på kallelse av byggnadsstyrelsen sammanträda för att

dryfta frågor av större vikt eller av principiell betydelse för att lämna råd

till byggnadsstyrelsen. Härigenom torde förutsättningarna vidgas för styrelsen

att fullgöra sina krävande och mångskiftande uppgifter som centralmyndighet

på husbyggnadsområdet.

I rådet bör ingå representanter för de mera väsentliga verksamhetsgrenarna

inom husbyggandet. Det synes utredningen lämpligt att rådet begränsas

till att omfatta förslagsvis högst 16 personer representerande forsknings-

och projekteringsverksamhet, byggnadsarbetare och byggnadsföretagare

samt byggnadsnämnder. I rådet bör ingå byggnadsstyrelsens generaldirektör

som ordförande och chefen för tekniska byrån som vice ordförande

och föredragande. Erforderlig sekreterarhjälp m. m. bör tillhandahållas rådet

av byggnadsstyrelsen. Styrelsen bör liksom beträffande planrådet ha

möjlighet att från fall till fall vid sidan av rådet eller som adjungerade ledamöter

av rådet tillkalla särskilda sakkunniga och experter.

Utredningen har funnit att rådet bör tjänstgöra endast som rådgivande

sakkunnigorgan. Beslut i de ärenden som behandlas av rådet skall sålunda

i vanlig ordning fattas av byggnadsstyrelsen. Rådet bör ej heller bedriva

någon självständig, utåtriktad verksamhet. Rådets ledamöter, förutom representanterna

för byggnadsstyrelsen, bör på förslag av styrelsen förordnas a\

Kungl. Maj :t för en tid av tre år.

Till de icke statsanställda ledamöterna av de båda föreslagna råden synes

böra utgå särskild ersättning. För detta ändamål bör medel beräknas

på styrelsens avlöningsanslag. För första budgetåret har medelsåtgången

uppskattats till 10 000 kr.

Organisation för vissa arbetsuppgifter

Bokföring och ekonomisk kontroll

Bokföring och ekonomisk kontroll förekommer f. n. på såväl administrativa

byrån som utrednings-, byggnads- och intendentsbyråerna. Med eu sådan

decentralisering följer enligt utredningen lätt en bristande enhetlighet

såväl i fråga om bokföringens uppläggning som beträffande metoder och

hjälpmedel för dess utförande, varjämte risken för dubbelarbete ökar. Även

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

beträffande principerna för kostnadsredovisningen synes samordningssvårigheter

föreligga. Med styrelsens bokföringssystem föreligger också svårigheter

att snabbt kunna erhålla sammanställning av vissa kostnadsuppgifter.

Tillräckliga resurser synes även saknas för att lämna regelbunden information

beträffande medelsdispositioner och det ekonomiska läget för pågående

arbeten och uppdrag till underlag för den ekonomiska kontrollen. Dessa svårigheter

befarar utredningen kan öka avsevärt vid stigande omslutning och

allt större antal byggnadsobjekt m. m.

Enligt utredningens mening måste bästa möjliga garantier skapas för att

verksledningen på snabbaste och effektivaste sätt skall kunna tillförsäkras

information om det ekonomiska läget och för att en effektiv kostnadsövervakning

skall kunna utövas samt underlag för erforderliga kostnadsanalyser

etc. erhållas. Utredningen anser vidare, att detta mål måste nås genom en

effektivisering av bokföring och redovisning, varigenom onödiga felkällor

i görligaste man undvikes och dubbelarbete i största utsträckning elimineras.

Väsentligt härvid synes utredningen vara, att antalet bokföringar och

redovisningar nedbringas till ett minimum och samtidigt samordnas så

långt som möjligt. I den mån så erfordras för att dessa resultat skall kunna

uppnås måste styrelsen tillföras ytterligare resurser, varjämte organisationen

måste ges en sådan utformning att den befordrar dessa syften. De krav,

som med denna målsättning måste ställas på bokföringen i fråga om snabbhet,

korrekthet och detaljrikedom, kan tillgodoses, även om arbetsvolymen

kraftigt stegras, genom att insätta i marknaden tillgängliga bokföringsanläggningar.

En eventuell kombination av manuella och maskinella system

eller av maskinella system av olika mekaniseringsgrad måste emellertid avvägas

rätt för att arbetsprocessen skall kunna förlöpa så jämnt och störningsfritt

som möjligt.

Det successivt ökade behovet av snabb tillgång till detaljerade och aktuella

data för såväl planering som kontroll har inom alla områden visat sig

framtvinga samordning av förekommande bokföringssystem och nödvändiggjort

en högre grad av mekanisering än tidigare på detta område. Ett sammanförande

av de olika bokföringsenheterna — ej blott organisatoriskt utan

även genom att lokalt samla dem hos en enda organisationsenhet — skapar

enligt utredningens mening de bästa förutsättningarna för ledningen att

kunna utnyttja bokföringen som ett instrument för ekonomisk ledning och

övervakning av verksamheten. En sådan lösning medför också att den erforderliga

maskinparken kan dimensioneras efter det samlade behovet samt

att förekommande bokföringssystem kan utformas i anslutning härtill.

Utredningen föreslår, att redovisnings- och bokföringsuppgiftcrna på de

olika byråerna sammanslås till en ekonomiavdelning placerad på den administrativa

byrån. Till denna byrå överföres den dispositions- och kostnadsbokföring,

som föres på den nuvarande byggnadsbyråns ekonomiavdelning

liksom de specialbokföringar av skilda slag, som förekommer på intendentsbyrån

och utredningsbyrån. Det skall åvila ekonomiavdelningen att

genom regelbundna rapporter hålla berörda tekniska byråer informerade

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

om medelsdispositioner och om den ekonomiska ställningen för uppdrag och

arbeten samt att tillhandahålla dem erforderliga sammanställningar och utdrag

ur bokföringen.

Utredningen föreslår även, att utanordningar skall tecknas av chefen föi

ekonomiavdelningen i förening med chefen för dess kamerala sektion på

grundval av attest från vederbörande byrå. Attestskyldigheten skall i princip

åvila respektive byråchef men skall av denne kunna delegeras.

Förslaget att sammanföra de olika bokföringskontoren till en organisationsenhet

innebär icke att utredningen föreslår bortflyttning av det reella

ekonomiska ansvaret från de olika tekniska byråerna. Ansvaret skall alltjämt

vila på dessa och det måste därför ankomma på dem att analysera

de från det gemensamma bokföringskontoret kommande rapporterna och

verkställa erforderliga jämförelser med uppnådda arbetsresultat. För utförande

av dessa arbetsuppgifter måste en mindre ekonomiavdelning eller motsvarande

anordning på de berörda tekniska byråerna bibehållas. Dessa a%- delningar skall fungera som stabsorgan och är sålunda icke avsedda att utvecklas

till lokala bokföringskontor.

Framställningar till Kungl. Maj:t

Vid upprättandet av framställningar till Kungl. Maj:t under olika skeden

av ett byggnadsärende liksom vid framställningar angående fastighetsfondens

driftstat är det enligt utredningens mening av vikt att administrativa

byrån medverkar med hänsyn såväl till den formella behandlingen som till

sambandet med byråns bokföringsuppgifter. Utredningen föreslår därför, att

nämnda framställningar skall upprättas av vederbörande fackbyrå i samarbete

med administrativa byrån, vilken självfallet jämväl skall svara för

äskanden på driftbudgeten.

Kostnadsberäkning och efterkalkylering

Kalkyleringsuppgifterna handhas f. n. av byggnadsbyråns samordningsoch

kalkylavdelning. Kostnadsuppskattningar och kostnadsberäkningar skall

utföras vid flera tillfällen och för skilda ändamål under en byggnads tillblivelse.

Till grund för beräkningar och uppskattningar måste läggas tillförlitliga

uppgifter rörande kostnader för olika material, konstruktioner,

metoder m. m. Ett värdefullt hjälpmedel är därvid sådana kostnadsanalyser

som kan göras vid och genom efterkalkyler. Avsaknaden f. n. av sådana

efterkalkyler har påtalats som en stor olägenhet. Det till styrelsens förfogande

stående materialet tillåter noggranna efterkalkyler endast för egenregiföretag.

Även bokföringen för entreprenadbyggen bör dock vara en nöjaktig

utgångspunkt för överslagsmässiga kalkyler rörande t. ex. kostnad

per volyms- eller annan lämplig enhet. Det finnes således enligt utredningen

anledning att det omfattande bokföringsmaterial rörande offentliga byggnader,

som styrelsen har tillgång till, utnyttjas för sådana efterkalkyler som

materialet tillåter. Särskild personal synes böra avdelas för dessa uppgifter.

För utarbetande av det byggnadskostnadsindex, som ingår i styrelsens

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

arbetsuppgifter, erfordras material och personal av i stort sett samma slag

som för kalkylarbetet. Utredningen har funnit att denna uppgift därför lämpligen

kan samordnas med detta arbete.

Kalkylerings- och indexuppgifterna anser utredningen bäst lösas, om de

samlas i en enda arbetsgrupp inom styrelsen. Huruvida gruppen skall föriäggas

till viss byrå anser utredningen emellertid tveksamt. Det synes därför

böra ankomma på styrelsen själv att med ledning av vunna erfarenheter

taga ställning till denna fråga. I den nya organisationens begynnelseskede

torde övervägande skäl dock tala för att arbetsgruppen såsom en

särskild kalkylavdelning direkt underställes verksledningen.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis föreslår således utredningen följande vad gäller verkets

ledning och indelning i byråer.

Byggnadsstyrelsen organiseras med en generaldirektör och chef, en överdirektör

och souschef samt följande åtta permanenta byråer, nämligen,

en administrativ byrå för administrativa, juridiska och kamerala uppgifter,

en lokalplaneringsbyrå för planering och utredningar avseende statens lokalbehov

samt utarbetande av byggnadsprogram,

en projekteringsbyrå för projektering av byggnadsföretag (totalprojektering

från skiss till fullständiga bygghandlingar),

en byggnadsbyrå för utförande av byggnadsföretag på entreprenad eller

under vissa speciella förutsättningar i egen regi,

en intendentsbyrå för fastighetsförvaltning inklusive köp och försäljning

av fastigheter samt förhyrning av lokaler ävensom bränslekontroll,

en kulturhistorisk byrå som skall svara för styrelsens uppgifter avseende

den kultur- och konsthistoriska byggnadsvården,

en planbyrå för handhavande av byggnadsstyrelsens uppgifter som central

myndighet inom planväsendet samt

en teknisk byrå för handhavande av motsvarande verksamhet beträffande

byggnadsväsendet.

I styrelsen föreslås därjämte skola ingå en organisationsavdelning, vilken

ges ställning såsom stabsorgan, samt en kalkylavdelning.

För vissa exceptionellt stora byggnadsobjekt eller för viss art av byggnader

och under vissa förutsättningar i övrigt föreslås att Kungl. Maj:t

efter förslag av byggnadsstyrelsen skall kunna inrätta särskilda byråer för

programutredningar, projektering och/eller byggande.

Til! byggnadsstyrelsen anknytes slutligen två rådgivande organ, nämligen

byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering och byggnadsstyrelsens

tekniska råd, vilka har anslutning till planbyråns respektive tekniska byråns

arbetsuppgifter.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

33

4. De olika byråernas organisation i stort

Fördelningen i detalj av arbetsuppgifter mellan byråerna liksom byråernas

organisatoriska uppbyggnad är enligt utredningen väsentligen uppgifter

som ankommer på styrelsen att lösa internt. I förevarande avseende föreslår

utredningen i huvudsak följande.

Utredningen finner ej anledning föreslå någon principiell ändring av a dministrativa

byråns organisation. Byrån föreslås sålunda indelad

i tre avdelningar, nämligen en allmän avdelning och en personalavdelning

med i princip samma arbetsuppgifter som i nuvarande organisation, samt

en ekonomiavdelning. Med hänsyn till de vidgade arbetsuppgifterna anser

utredningen att ekonomiavdelningen bör uppdelas i en kameralsektion och

en sektion för driftbokföring. På byrån bör slutligen liksom nu finnas en

ombudsman, vilken enligt byråchefens bestämmande kan placeras direkt

under denne eller på allmänna avdelningen.

Lokalplaneringsbyrån förutsättes bli ett planerande och utredande

organ för att på ett ändamålsenligt och rationellt sätt tillgodose

statens lokalbehov inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde. Den skall

också ha att granska och yttra sig över lokal- och byggnadsärenden, i de

avseenden byråns kompetensområde anger. Byråns verksamhet kan enligt

utredningen funktionellt uppdelas i två huvudgrupper av arbetsuppgifter,

nämligen dels allmänna utredningar och planeringar, dels programarbete

med anknytning till aktuella byggnadsprojekt. Det synes lämpligt att byråns

organisation följer denna indelning. Utredningen föreslår således, att

byrån indelas i en planeringsavdelning och en programavdelning.

'' Bland byråns personal bör ett ganska differentierat kunskaps- och erfarenhetsområde

vara representerat. Såväl teknisk utbildning inom olika fack

som ekonomisk och samhällsvetenskaplig utbildning samt erfarenheter av

organisationsfrågor och allmän administration kan vara en lämplig grund

för handhavande av olika uppgifter inom byrån. Några speciella kompetenskrav

synes inte böra införas för innehavare av tjänster inom byrån.

Byråns chef bör benämnas byggnadsråd.

Projekteringsbyråns huvuduppgift blir att på grundval av de

av Kungl. Maj:t fastställda byggnadsprogrammen svara för projektering av

byggnadsföretag fram till fullständiga bygghandlingar. Byrån skall i samarbete

med administrativa byrån utforma framställningarna till Kungl.

Maj:t i byggnadsärendenas andra skede och således även svara för äskandena

av erforderliga byggnadsmedel.

För närvarande utföres all projektering för byggnadsstyrelsens räkning

av enskilda företag, som engageras av styrelsen. Så bör även för framtiden

ske i övervägande antalet fält. Denna projekteringsverksamhet måste givetvis

ske under erforderlig ledning och kontroll från den ansvariga myndighetens

sida. För att övervakningen skall fungera tillfredsställande torde

det vara lämpligt att beställaren tillhandahåller klara direktiv i form av

normer in. in., som ger vissa riktlinjer ur arkitektoniska och byggnadstek
3

Bihang till riksdagens protokoll 1902.1 samt. Nr 98

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

niska synpunkter. Härigenom underlättas och förenklas kontroll och ledning

i den löpande verksamheten. I arkitektoniskt avseende bör denna normerande

verksamhet handhas av projekteringsbyrån. För att lösa motsvarande

uppgifter i fråga om konstruktioner m. m. bör erfordras i stort sett

samma sakkunskap, som förutsättes ingå i den tekniska byrån, som därför

bör omhänderha dessa uppgifter. Den förenkling av projekteringsbyråns

uppgifter på konstruktörssidan, som blir en följd av en sådan lösning, bör

beaktas vid bedömningen av erforderliga kvalifikationer hos personalen på

de bägge byråerna. Det får härvid förutsättas, att de ledande krafterna

bör placeras på tekniska byrån. Denna bör sålunda biträda även vid uppkommande

tekniska problem av principiell art eller eljest av större vikt,

vilka kan medföra behov av speciell teknisk sakkunskap. Den löpande normala

verksamheten bör däremot helt ombesörjas av projekteringsbyrån.

Omfattningen och betydelsen av byggnadsstyrelsens projekterande och

byggande verksamhet motiverar enligt utredningens åsikt en organisation,

som möjliggör projektering genom eget organ till viss mindre del. Härtill

kommer värdet av att styrelsens befattningshavare lämnas möjligheter att

hålla den direkta kontakt med yrket, som endast egen projekteringsverksamhet

kan ge. Utan en sådan kontakt får man räkna med att rekryteringen

av kvalificerad personal till styrelsen ytterligare försvåras. Det torde numera

knappast förekomma något företag eller organ i riket med tillnärmelsevis

så omfattande byggnadsverksamhet som byggnadsstyrelsen, vilket icke

ansett det förmånligt att till sig knyta ett eget arkitekt- eller projekteringskontor.

Byråns organisation bör enligt utredningen utformas på ett principiellt

enkelt sätt. I organisationen skall ingå samtliga de huvudslag av fackmän

som normalt deltar i projekteringsarbetet, nämligen arkitekter, byggnadskonstruktörer,

värme-, ventilations- och sanitetstekniker och elektrotekniker.

Härjämte bör tillgång till väg- och vattenbyggnadstekniker finnas. I

allmänhet bör för större objekt ett projektledarlag organiseras, vilket utväljes

bland de för det speciella fallet mest lämpade fackmännen, bland

vilka en skall vara projektledare med ansvar för arbetet under projekteringsskedet.

Det bör ankomma på byråns chef att för varje objekt eller för

visst slag av objekt utse detta lag. Byråns mera formellt betonade organisation

bör emellertid på sedvanligt sätt återspegla de i arbetet representerade

facken, varvid konstruktörerna lämpligen bör samlas under en gemensam

kvalificerad chef.

Utredningen föreslår att projekteringsbyrån organiseras i en arkitektavdelning

och en konstruktionsavdelning samt ett projektering skontor för

egen projektering. Till detta bör ett ritkontor anslutas. Dessutom bör finnas

ett gemensamt kansli. Personalcirkulation mellan projekteringskontoret

och avdelningarna förutsättes. Någon indelning av arkitektavdelningen

i sektioner synes ej vara erforderlig eller lämplig. Däremot bör konstruktionsavdelningen

indelas i en byggnadsteknisk sektion, en VVS-sektion, en

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

el-sektion och en VoV-sektion. Projekteringskontoret synes böra vara direkt

underställt byråns chef.

Byggnadsbyråns huvuduppgift blir att, sedan bygghandlingar

mottagits från projekteringsbyrån, utföra eller genom entreprenör låta utföra

byggnadsföretagen och att därefter överlämna byggnaderna till vederbörande

förvaltningsorgan. Byrån skall ansvara för byggnadsmedlens användning.

Byråns organisation blir avhängig av bl. a. egenregiverksamhetens

framtida omfattning. Beträffande denna verksamhet anför utredningen

bl. a. följande.

Då egenregi-organisationen inrättades var syftet härmed bl. a. att motverka

konsekvenserna av kartellbildningar inom byggnadsbranschen. Detta

skäl synes numera ej längre föreligga. Däremot kan enligt utredningen en

sådan organisation vara motiverad av andra skäl. Statliga byggnadsobjekt

har i viss omfattning karaktär av specialarbeten, vilka endast vissa storföretag

kan åtaga sig. För sådana speciella byggnadsföretag har styrelsen själv

tillgång till arbetare och arbetsledare, vilka skaffat sig betydande erfarenhet

inom vederbörande områden. Arbetenas utförande i egen regi torde här

ge särskilt goda betingelser för tekniskt goda lösningar och god byggekonomi.

Vid om- och tillbyggnadsarbeten på äldre statliga byggnader är det vidare

ofta svårt att i förväg bestämma arbetsvolymen. Oförutsedda fördröjningsmoment

uppstår tid efter annan vid dessa företag. Särskilda hänsyn

måste också tagas, i de fall verksamheten i byggnaden måste fortgå under

byggnadsarbetets gång. Här nämnda objekt kan i regel ej utlämnas mot

fasta entreprenadanbud. Fall förekommer också, då på grund av särskilda

omständigheter rimliga entreprenadanbud ej kan erhållas. Detta kan ha sin

orsak i att byggnadsplatsen är avlägsen i förhållande till större tätort eller

förhållanden av annat motsvarande slag.

Egenregi-byggena under den senast förflutna femårsperioden ävensom

nu pågående byggnadsföretag i egen regi har av utredningen undersökts ur

nu nämnda synpunkter. Utredningen har härav kunnat dra den slutsatsen att

omkring 60 procent av byggnadsvolymen motiverat egen regi av de sagda

skälen. Återstoden av byggnaderna har utförts i egen regi väsentligen för

att hålla den befintliga organisationen effektivt sysselsatt. De angivna procenttalen

gäller i stort sett både för byggnads-, VVS- och el-arbeten.

En viss krympning av egenregi-verksamheten synes således vara motiverad.

Utredningen vill emellertid uttala att något material, som medger en

kostnadsmässig jämförelse mellan byggnadsverksamhet på entreprenad respektive

i egen regi, icke kunnat ställas till utredningens förfogande. Bedömandena

måste därför göras utifrån delvis vaga utgångspunkter.

Utredningen har från byggnadsstyrelsen inhämtat, att byggnadsarbeten

i egen regi på flera platser kommer att avslutas redan de närmaste åren,

varvid styrelsen kommer att avveckla organisationen på dessa platser. Härigenom

kommer antalet byggnadsarbetare att minskas från nuvarande ca

350 till under 250. Under senare år har en minskning av arbetsstyrkan från

drygt 600 man skett. I fråga om VVS-installationer kommer antalet arbetare

att relativt snart minskas från nuvarande drygt 70 till knappt 60 och beträffande

el-installationer från omkring 190 till 175. På el-sidan innebär

detta, om utvecklingen under de senaste åren medräknas, en minskning

inom ett fåtal år till ungefär halva arbetsstyrkan.

En viss ytterligare minskning av egenregi-verksamheten planeras av styrelsen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Mot bakgrund av den så skisserade utvecklingen finner utredningen, att

några förslag från dess sida rörande egenregi-verksamhetens krympning

f. n. icke är påkallade.

Sedan slutet av år 1960 bär för byggnadsledning och byggnadskontroll vid

entreprenadbyggen en distriktsorganisation med sju distrikt inrättats. Denim

är f. n. under utbyggnad. En sådan utveckling finner utredningen ändamålsenlig.

Utredningen räknar med att verksamhetens ökning väsentligen

bör återspeglas i en konsolidering och utvidgning av organisationen inom

distrikten, medan någon större ökning av personalens numerär inom den

centrala ledningen ej skall bli erforderlig. Detta torde emellertid medföra

behov av ytterligare delegering till distrikten av befogenheter och ekonomiskt

ansvar.

Utredningen föreslår, att byggnadsbyrån organiseras med en byggnadschef,

en biträdande byggnadschef och fem avdelningar, nämligen en entreprenadavdelning,

en egenregiavdelning för byggnadsarbeten, en VVS-avdelning,

en el-avdelning samt en i förhållande till den nuvarande krympt ekonomiavdelning

såsom förut närmare utvecklats. Till byrån bör härjämte

höra ett kansli.

Erforderlig elasticitet i organisationen bör kunna ernås huvudsakligen

genom ett varierande antal sektioner inom entreprenadavdelningen. Principen

för arbetsfördelning mellan sektionerna torde böra förbehållas byggnadschefen

alt besluta om eller, i de fall övriga byråers verksamhet anses

bli påverkad härav, verksledningen.

Utredningen har funnit det nödvändigt att så långt möjligt renodla förvaltningsverksamhetens

verkställande funktioner och att begränsa intendentsbyråns

arbetsområde till dessa. Härigenom bör byråns löpande

arbete bli enklare, och tidigare svårigheter att kombinera utredande och

planerande uppgifter med de verkställande blir i stort sett undanröjda.

Eu underhållsavdelning bör anförtros det löpande underhållet och därmed

förbunden verksamhet ävensom fastigheternas skötsel och drift. Avdelningen

indelas i ett antal underhållssektioner. En sektion bör lämpligen

reserveras för planläggnings- och upphandlingsuppgifter m. m. Sektionen

bör vidare handha kalkylfrågor och utarbeta underhållskostnadsindex. Särskild

personal för driftkontroll, som ej avser ren värmekontroll, bör härjämte

placeras på sektionen. Vid sidan av denna sektion synes f. n. en utökning

från tre till fem sektioner för det tekniska underhållet vara nödvändig.

En fastighetsavdelning inrättas för köp och försäljning av fastigheter,

fastighetsvärdering, fastigheternas rättsliga vård, remisser i allmänna förvaltningsspörsmål

och liknande frågor. Avdelningen skall företräda ägarens

intressen i planfrågor m. m. Den skall vidare handha på ägaren ankommande

författningsenliga skyldigheter i olika avseenden. Till avdelningen

bör byråns registerföring och arkiv förläggas liksom erforderligt ritkontor.

Därest djurgårdsnämndens återstående uppgifter kommer att överföras

till byggnadsstyrelsen, förutsättes de böra inplaceras på en för ändamålet

utbyggd fastighetsavdelning. En hy res avdelning bibehålies för samma upp
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

gifter som avdelningen nu har. Vtrikesavdelningen synes också böra ingå i

organisationen med oförändrat arbetsområde. Den till byrån överflyttade

värmetekniska avdelningen bör ingå i byrån som en särskild bränslekontrollavdelning.

Slutligen torde ett gemensamt kansli erfordras. Till detta synes

bl. a. personalen för ekonomiska övervakningsuppgifter kunna anknytas.

Kulturhistoriska byrån får i stort sett oförändrade uppgifter.

Utredningen är inställd på att en viss förstärkning av byråns kapacitet bör

ske men uppskjuter ett ställningstagande i denna fråga till ett senare tillfälle.

Planbyråns arbetsuppgifter fördelar sig i stort sett på två huvudgrupper,

varav en grupp utgöres av remisser och jämförliga löpande ärenden,

samt en grupp av utrednings- och utvecklingsarbete, information, rådgivning

och allmänt samordnande uppgifter.

Utredningen är av den bestämda uppfattningen, att den minskning i den

löpande verksamheten, som blir en följd av 1960 års ändringar i byggnadslagstiftningen,

icke medför minskning av planbyråns behov av personella

resurser. I stället bör ökad vikt tillmätas byråns rådgivande och samordnande

verksamhet ävensom utvecklingsarbetet. För denna sistnämnda verksamhet

torde inom byrån på ett helt annat sätt än hittills krävas medverkan

av alla de slag av fackmän, som visar intresse för och förmåga att bidraga

till samhällsplaneringens utveckling. Dessa olika fackmän synes icke

böra isoleras i särskilda avdelningar utan samlas till arbetsgrupper inom

avdelningar efter funktion.

En avdelning för samordning och information bör ha som huvuduppgift

att dels genom kontakter med de regionala och lokala plan- och byggorganen

verka för samordning av deras verksamhet m. m., dels medverka i utredningsarbetet

inom detaljplanläggningens område. En avdelning för översiktlig

planläggning skall för byggnadsstyrelsens del medverka i arbetet för

en riktig utveckling av den översiktliga samhällsplaneringen. En direkt kontaktlinje

skall gå till byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering för vilket

avdelningen skall hålla kanslipersonal. En allmän avdelning bör handha

remisser o. d. En juridisk avdelning bör liksom nu medverka i hela byråns

verksamhet i övrigt. Slutligen erfordras en expedition med arkiv.

För ett organ med tekniska byråns arbetsuppgifter torde en lämplig

organisation kunna baseras på de olika kunskapsområden, som bör vara

företrädda inom byrån. Dessa kunskapsområden täcker husbyggandets alla

tekniska sektorer. Därtill kommer vissa funktions- och måttfrågor m. in.,

som hänger samman med normverksamheten ävensom frågor rörande ritningsnoriner,

beskrivningar och arkivhandlingar m. m. Slutligen måste byrån

också ägna stor uppmärksamhet åt informationsfrågor. Av praktiska

skäl är det nödvändigt att föra samman de olika arbetsuppgifterna i ett

tämligen begränsat antal avdelningar, varvid emellertid avdelningscheferna

bör behärska huvudparten av de frågor som faller under resp. avdelning.

Utöver löpande samarbete direkt mellan avdelningarna torde det inte

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ls proposition nr 98 år 1962

sällan bli aktuellt att organisera tillfälliga eller permanenta samarbetsgrupper

för avgränsade specialfragor. Samverkan genom sådana grupper måste

också förutsättas komma att äga rum mellan tekniska byrån och övriga

byråer inom byggnadsstyrelsen. Ett nära samarbete måste etableras med

projekteringsbyrån. I vissa delar av anvisningsarbetet måste ett nära samarbete

upprätthållas mellan planbyrån och tekniska byrån. Kontakt med

iorskningen förutsättes som en självklarhet. Egen forskning bör däremot

inte bedrivas inom byrån. Utredningen föreslår en indelning av byrån i tre

avdelningar med följande arbetsuppgifter.

Allmänna avdelningen: allmänna byggnadsfrågor, administrativa frågor

angående handläggning av bvggnadsärenden, frågor angående utformning

av ritningar, beskrivningar, byggnadslovshandlingar och arkivhandlingar

in. m., information samt redigering av skrifter, meddelanden, typbeskrivningar

m. m., ritkontor. Konstruktionsavdelningen: byggnadsstatiska och

konstruktiva frågor angående olika konstruktioner av betong, murverk, stål,

lättmetall och trä in. in., typgranskning av fabrikstillverkade monteringsfardiga

byggnadselement, belastningsfrågor, säkerhetsfrågor, dimensionei

ingsprinciper. Hit föres även geotekniska frågor, markundersökningar och

ytavvägningar m. m., jordtryck och stabilitetsfrågor, grundvatten- och dräneringsfrågor,

markarbeten (schaktning, sprängning och spontning in. m.),

grundläggning och markförstärkning (pålning, injektering m. m.). Materialavdelningen:

provningsmetoder, byggnadstekniska frågor angående fukt-,

värme-, ljudisolering och brandskydd samt skorstenar, eldstäder och ventilationskanaler

m. m„ beklädnadsmaterial, ytbehandlingar, golvbeläggningsmaterial,

underhålls- och driftsfrågor. Till denna avdelning hänföres

också installationsfrågorna. Inom byrån erfordras härjämte en expedition.

Utredningen föreslår att byråns chef benämnes överingenjör.

Organisationsavdelningens arbetsuppgifter blir att biträda

verksledningen med att fortlöpande tillse att organisationen är fullt rationell

och effektiv med hänsyn till verksamhetens utveckling. Avdelningen bör

vara kontaktorgan mellan styrelsen och statskontoret. Också vid organiserandet

av nya arbetsenheter inom styrelsen bör avdelningen kunna fylla en

viktig funktion. Avdelningens chef bör vara organisationsföredragande inom

styrelsen.

Avdelningen bör ges en variabel organisation förslagsvis med en fast del

bestående av en chef och en kanslist samt en rörlig del vars personal cirkulerar

mellan avdelningen och byråerna. För den rörliga delen bör två

tjänster beräknas.

De särskilda byråerna kommer att få arbetsuppgifter av varierande

art och omfattning samt arbeta under skilda betingelser. Relativt stor

frihet måste därför tillkomma byggnadsstyrelsen vid det närmare bestämmandet

av deras organisation.

Man torde få utgå ifrån att byråerna i allmänhet bör innehålla de olika

slag av fackmän, som normalt medverkar i motsvarande verksamhet i övrigt.

Det är emellertid enligt utredningen inte uteslutet att det i vissa fall

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

kan visa sig mera ändamålsenligt att låta tjänstemän, t. ex. VVS- och eltekniker,

anknutna till övriga byråer, medverka även i en särskild byrås

verksamhet.

En typorganisation för särskild byrå synes närmast böra motsvara projekteringsbyråns,

därest byrån även handhar byggandet kompletterad med

ett organ för byggnadskontrollen. Om VVS- och el-tekniker ingår i särskild

byrå, bör det prövas ifall dessa icke lämpligen kan deltaga vid såväl projekteringen

som byggnadskontrollen.

De särskilda byråernas organisation får således bestämmas från fall till

fall med hänsyn till det aktuella behovet. En tänkbar lösning är här att den

projekterande arkitekten anställes som chef för byrån i byggnadsråds ställning

och att övriga fackmän utses av styrelsen i samråd med denne. Den

relativt stora frihet och smidighet i anställningsförhållandena, som systemet

med särskilda byråer bedömts möjliggöra, torde påtagligt underlätta

en lösning efter dessa riktlinjer. Härigenom torde bl. a. den tekniska arbetskraften

bli bättre utnyttjad, behovet av kontrollerande organ minskas och

sannolikt ansenlig tid och betydande kostnader sparas.

Utredningen anser att denna fråga allvarligt bör övervägas av byggnadsstyrelsen

vid prövning av organisationen för projektering av nu förestående

större byggnadsföretag.

5. Personalfrågor

I sitt organisationsförslag har utredningen i första hand sökt främja tillgången

på kvalificerad personal i ledande ställning hos byggnadsstyrelsen.

Utredningen har vidare på olika sätt sökt bereda väg för sådana anställnings-

och arbetsformer, vilka kan bidraga till att lösa styrelsens rekryteringsproblem.

För att dessa olika förslag skall få avsedd effekt erfordras

emellertid också att lönefrågorna och anställningsvillkoren i övrigt får en

godtagbar lösning. I detta sammanhang framhåller utredningen att rådande

brist på kvalificerade tekniker haft svåra verkningar för byggnadsstyrelsen.

Enligt utredningens mening är det angeläget, att styrelsens teknikerlöner

i möjligaste mån anpassas efter läget på allmänna arbetsmarknaden

genom bl. a. kontraktsanställning.

Den förslagna tjänsten som överdirektör torde vid jämförelse med motsvarande

tjänster inom andra verk böra placeras i lönegrad Bp 5. I anslutning

härtill anför utredningen att löneställningen för generaldirektörstjänsten

i lämpligt sammanhang bör omprövas.

Löneställningen för de permanenta byråernas chefer samt för chefer för

avdelningar och sektioner bör enligt utredningen på sedvanligt sätt prövas

med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalitet. En viss differentiering i lönesättningen

för dessa tjänster synes befogad. Utredningen bedömer likaså

ytterligare tjänster som avdelningsdirektör samt byrådirektörer i den för

dessa tillämpade högre lönegraden motiverade.

Cheferna på de särskilda byråerna bör kallas byggnadsråd. Eu rörligare

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

lönesättning torde kunna ernas genom tillämpning av kontraktsanställning,

högstlönegrader eller göromålsförordnanden. Hinder bör inte möta att på

dessa byråer i viss utsträckning ha extra ordinarietjänster och ej heller att

till dem knyta innehavare av tjänster placerade på de permanenta byråerna.

För chefstjänsterna pa de bada föreslagna fristående avdelningarna —

organisations- och kalkylavdelningen — bör med hänsyn till behovet av en

smidig rekrytering högstlönegradsystem komma i fråga, varvid för avdelningsdirektör

tillämpad lönegrad bör vara övre gräns.

Ett genomförande av utredningens förslag förutsätter att vissa chefstjänster

inrättas från och med budgetåret 1962/63. Utredningen föreslår att följande

tjänster inrättas från den 1 juli 1962.

I samband med inrättandet av en tjänst som överdirektör i lönegrad Bp 5

kan nuvarande arvode till generaldirektörens ställföreträdare indragas. Såsom

chefer för organisationsavdelningen och kalkglavdelningen föreslås två

nya tjänster som avdelningsdirektör alternativt byrådirektör (högstlönegrad).

De ökade uppgifter, som utredningen föreslagit för administrativa

byråns allmänna avdelning, motiverar inrättandet av en ny byrådirektörstjänst

för anslagsfrågor in. m. Som chef för ekonomiavdelningen erfordras

härjämte en byrådirektörstjänst. För chefsposten på den nyinrättade

lokalplaneringsbyrån föreslås en byggnadsrådstjänst. För byråns bägge avdelningar

erfordras dessutom två nya chefsbefattningar, varav åtminstone

en synes böra vara avdelningsdirektör. På projekteringsbyråns konstruktionsavdelning

torde en avdelningsdirektör som chef icke kunna undvaras.

De nuvarande chefstjänsterna på byggnadsbyråns VVS- och el-avdelningar

synes böra placeras på projekteringsbyrån. Med anledning härav bör två nya

chefstjänster lägst på byrådirektörsnivå beräknas på dessa avdelningar inom

byggnadsbyrån. På intendentsbyråns stora underhållsavdelning torde en

avdelningsdirektör som chef vara klart motiverad. En sådan tjänst bör därför

inrättas. För chefen för tekniska byrån föreslår utredningen att en ny

överingenjörstjänst inrättas. Motsvarande tjänst i nuvarande organisation

innehas av en kontraktsanställd överingenjör. Byrån synes härjämte böra

förstärkas med en tjänst som byrådirektör alternativt avdelningsdirektör

som chef på konstruktionsavdelningen. Med hänsyn till de särskilda byråernas

speciella natur och den förslagna ordningen för deras inrättande torde

byggnadsstyrelsen efter hand få inkomma med erforderliga förslag till lösning

av dessa byråers personalfrågor.

De sammanlagda kostnaderna för de nu föreslagna fjorton tjänsterna,

som bestrides från resp. avlöningsanslag och byggnadsanslag enligt särskild

förskottsstat, har utredningen för budgetåret 1962/63 beräknat till omkring

0,6 mkr., varav enligt den fördelning mellan olika anslag som föreslås i efterföljande

avsnitt, 0,4 mkr. belöper på avlöningsanslag och 0,2 mkr. på bva''"- nadsanslag.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

41

6. Anslagsfrågor

Avlöningar till byggnadsstyrelsens personal bestrides nu dels från avlöningsanslag

på driftbudgeten, varvid fördelning på skilda avlöningsstater

sker beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet och värmeledningspersonal,

dels från anslaget Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. in. på driftbudgeten, dels från projekteringsanslag under fonden

för förlag till statsverket, dels från byggnadsanslag å kapitalbudgeten, varvid

kostnaderna för huvuddelen av personalen förskottsvis bestrides enligt

en av Kungl. Maj :t fastställd stat och i bokslutet för varje budgetår av

byggnadsstyrelsen fördelas mellan de tillgängliga byggnadsanslagen och för

viss numera fast anställd personal på byggnadsföretagen enligt uppgift

ca 50 — bestrides direkt från byggnadsanslag, dels ock från fastighetsfondens

utgiftsstat. För styrelsens omkostnadsanslag sker vidare fördelning på

två omkostnadsstater på samma sätt som för avlöningsanslaget. Även de

kostnader som bestrides från utrednings- och projekteringsanslagen fördelas

slutligen om möjligt mellan vederbörande byggnadsanslag.

Av administrativa byråns personal avlönas ungefär hälften från avlöningsanslag

och hälften från byggnadsanslag. Personalen på utredningsbyrån

avlönas från såväl avlöningsanslag som från utrednings- och projekteringsanslag.

På byggnadsbyrån utgår lön till byggnadschefen och en byrådirektör

från avlöningsanslag och till övrig personal från byggnadsanslag.

Huvuddelen av intendentsbyråns tjänstemän avlönas från avlöningsanslag

men vissa befattningshavare från fastighetsfondens stat. Kostnaderna

för personalen på planbyrån, kulturhistoriska byrån och värmetekniska

avdelningen slutligen bestrides helt från avlöningsanslag.

I syfte att söka begränsa antalet anslag, avlönings- och omkostnadsstater

samt avdelningar på personalförteckningen föreslår utredningen följande.

.. .

All byggnadsstyrelsens personal avlönas antingen från avlöningsanslag

på driftbudgeten eller enligt av Kungl. Maj :t fastställd förskottstat.

Kostnaderna enligt nämnda stat fördelas i bokslutet för vederbörande

budgetår mellan tillgängliga byggnadsanslag eller, om byggnadsanslag ej

beviljats av riksdagen för visst objekt som är under projektering, det särskilda

projekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket. Dessa

sistnämnda kostnader fördelas sedermera enligt nu tillämpade normer.

Det särskilda utredningsanslaget slopas och vederbörande kostnader bestrides

från avlöningsanslaget. Avlöningsstaten kompletteras i anslutning

härtill med en förslagspost för avlöningar till tillfällig personal m. m., vilken

inte får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande. Från denna post

bör i princip kostnader för utredningar, som utföres av experter och konsulter

etc. utanför styrelsen, betalas. Posten bör emellertid också kunna utnyttjas

för en provisorisk anpassning av personalnumerären inom vederbörande

byråer efter byggnadsverksamhetens omfattning. En sådan anordning

motiveras av tidsintervallet på närmare ett år mellan förslagen till

äskanden på driftbudgeten och till stat på kapitalbudgeten.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Avlönings- respektive omkostnadsstaterna liksom avdelningarna av personalförteckningen

för byggnadsstyrelsens personal i allmänhet och för

värmeledningspersonal sammanslås.

Från avlöningsanslag bestrides kostnaderna för generaldirektören, överdirektören

och all personal inom administrativa byrån, lokalplaneringsbyran,

intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån, tekniska byrån

och organisationsavdelningen samt enligt förenämnda förskottsstat kostnaderna

för all personal inom projekteringsbyrån, byggnadsbyrån inklusive

tast anstallda tjänstemän som nu avlönas direkt från byggnadsanslag, de

särskilda byråerna och kalkylavdelningen.

Förskottsstaten kompletteras med en ordinariepost. I gengäld sammanslås

posten till avlöningar till icke-ordinarie personal med posten till avlöningar

till biträdande ingenjörer och arkitekter m. fl. till en förslagsvis

beraknad post, som icke får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande.

Hl. Yttrandena

Behovet av en omorganisation av b y g g n a d s s t y r e 1- s e n med hansyn till ökningen av styrelsens arbetsuppgifter och utvecklingen

i övrigt inom dess verksamhetsområde har understrukits i ett 20-tal remissvar,

bl. a. av styrelsen själv, andra centrala ämbetsverk, representanter

tor byggbranschen, organisationer samt myndigheter och organ för vilkas

rakning styrelsen handhar byggnadsverksamhet. I allmänhet har härvid

angelägenheten av en förstärkning av styrelsens resurser påtalats.

Av de remissinstanser som yttrat sig mera allmänt över betänkandet

har det stora flertalet intagit en positiv hållning till de framlagda förslagen

i stort. I en del svar har invändningar rests mot vissa avsnitt av betankandet,

varjämte förslag i olika frågor framförts.

Frågan om utbrytning av uppgifterna inom plan- och

byggnadsvasendet från byggnadsstyrelsens verksamhetsområde

har behandlats i flera av remissvaren. I en del fall föreslås

att frågan göres till föremål för ytterligare utredning. Lantmäteristyrelsen

anför sålunda, att ur allmänna förvaltningssynpunkter en kombination

mom ett och samma organ av så artskilda arbetsuppgifter som, å ena

sidan, myndighetsutövning i förvaltningsrättslig bemärkelse och, å andra

sidan, byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning i regel torde betraktas

som mindre lämplig. Med hänsyn härtill och till att arbetsuppgifterna

kvantitativt är så omfattande, att det torde vara förenat med påtagliga organisatoriska

svårigheter att sammanhålla dem inom ett organ, synes den av

utredningen antydningsvis ifrågasatta omprövningen av byggnadsstyrelsens

arbetsuppgifter motiverad. Styrelsen ifrågasätter om inte i avvaktan på en

sådan omprövning omorganisationen av byggnadsstyrelsen nu bör begränsas

till sådana drag i den organisatoriska uppbyggnaden, som ter sig i stort

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

sett fristående från frågan om arbetsuppgifternas avgränsning. Liknande

synpunkter framföres av djurgårdsnämnden. Statskontoret erinrar om riksdagsrevisorernas

år 1960 framlagda förslag rörande en allsidig utredning av

planväsendets centrala ledning. Enligt ämbetsverkets mening bör en sådan

omprövning av planeringsorganisationen i stort nu igångsättas. Även länsstyrelserna

i Uppsala, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län, Svenska

stadsförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, SABO och Svenska

byggnadsindustriförbundet ifrågasätter huruvida icke ytterligare utredning

av ifrågavarande spörsmål bör komma till stånd.

Några remissinstanser anser, att tiden redan nu är inne att dela byggnadsstyrelsen

i två verk. Svenska teknologföreningen anser detta ur organisatorisk

synpunkt nödvändigt och föreslår inrättandet av ett byggverk,

vartill skulle hänföras de av utredningen föreslagna lokalplanerings-, projekterings-,

byggnads- och intendentsbyråerna samt de särskilda byråerna

för vissa större byggnadsobjekt. Till en av föreningen föreslagen byggnadsstyrelse

skulle hänföras planbyrån, tekniska byrån — med uppgifter inom

byggnadsväsendet — och kulturhistoriska byrån samt de av utredningen

föreslagna tekniska rådet och rådet för samhällsplanering. En liknande

uppdelning föreslås också av statens institut för byggnadsforskning, Svenska

kommunal-tekniska föreningen och SAR. De tva sistnämnda remissinstanserna

anser att ett planverk bör tillföras även vissa uppgifter, som nu

sorterar under bostadsstyrelsens tekniska byrå.

Även vissa andra frågor rörande byggnadsstyrelsens

verksamhetsområde har berörts i en del av remissvaren.

Administrationsutredningen anmäler att vid genomgång av bl. a. organisationen

för handläggning av utrikesförvaltningens byggnadsärenden fråga

uppkommit om byggnadsstyrelsens utrikesavdelning bör bibehållas med

nuvarande funktioner inom styrelsen eller om dess verksamhet bör mera intimt

samordnas med departementets administrativa förvaltning. Utredningen

har emellertid ej några erinringar mot byggnadsstyrelseutredningens

förslag i berörd del men understryker samtidigt det angelägna i att sådana

personalförstärkningar inom utrikesavdelningen undvikes som kan föranleda

olägenheter vid en framtida organisationsförändring. Icke heller utredningen

om universitetens egendomsförvaltning har ur sina synpunkter

någon erinran mot nu föreslagna reformer av byggnadsstyrelsen.

Enligt postutredningen bör planeringen av poströrelsens lokalbehov åvila

generalpoststyrelsen liksom lokalprogram för postala byggnader till stor del

måste bygga på överväganden inom postverket. Utredningar i dessa avseenden

synes därför framdeles liksom hittills böra i första hand ankomma på

generalpoststyrelsen. Den tekniska expertis, som styrelsen har för bl. a.

dessa uppgifter, bör därför bibehållas och i förekommande fall ingå i delegationer,

genom vilka samarbetet mellan byggnadsstyrelsen och nyttjaren

enligt betänkandet eventuellt skulle kunna ordnas.

Telestyrelsen anser, att övervägande skäl numera talar för att utförandet

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Knngl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

av samtliga för televerkets drift erforderliga byggnader anförtros åt telestyrelsen

på sätt som gäller beträffande järnvägs- och vattenfallsstyrelserna

samt försvarsväsendet och domänstyrelsen. Vid behov av byggnad för

central förvaltning bör däremot byggnadsstyrelsen engageras liksom hittills.

Mot bakgrund av den förestående ökningen av byggnadsstyrelsens

verksamhet pekar fångvårdsstyrelsen på möjligheten för vissa redan befintliga

organ, som har viss byggnadsteknisk personal anställd för ledning

och kontroll av reparations- och underhållsarbeten samt ny- och tillbyggnadsarbeten

av mindre omfattning, att åtaga sig att svara för ny- och tillbyggnadsarbeten

i något större utsträckning än vad nu är fallet. Fångvårdsstyrelsen

med dess byggnadssektion nämnes som exempel. Även SAR

i rågasätter om inte vissa byggnads- och fastighetsförvaltande uppgifter kan

överföras till andra ämbetsverk.

Djurgårdsnamnden anser, att omfattningen av byggnadsstyrelsens åligganden

inger starka betänkligheter mot att ålägga styrelsen nämndens återstående

uppgifter. Därtill kommer invändningar av principiell art, vilka

synes vara avgörande, så länge tillsyn över planväsende och byggnadsväsende

kvarligger hos styrelsen. Byggnadsstyrelseutredningen svnes enligt

nämnden icke heller ha visat, att fördelar i något avseende skulle vinnas

vid genomförande av djurgårdsnämndsutredningens förslag. Att inplacera

nämndens uppgifter i en underordnad avdelning inom ett stort centralt

verk med en mångfald andra uppgifter synes nämnden icke tillfredsställanae.

Djurgårds förvaltningen framhåller, att byggnadsstyrelsen vid överflyttande

dit av djurgårdsnämndens uppgifter avseende disposition av djurgårdsmark

kommer att intaga en mycket ömtålig dubbelställning. Å ena sidan

har styrelsen att genomföra dispositionsplanen och därvid tillse, att Djurgardens

för friluftsändamål reserverade markområden icke inskränkes. Å

andra sidan skall styrelsen anskaffa mark för statlig bebyggelse inom stockholmsområdet

till billigt pris. Avvägningen mellan dessa ofta mot varandra

stridande önskemål synes böra anförtros åt ett utomstående organ innan

frågan undenstalles Kungl. Maj:t. Den av djurgårdsnämndsutredningen föreslagna

rådgivande nämnden har här enligt förvaltningen en av sina främsta

uppgifter.

Enligt HSB och Svenska riksbyggen synes ett bibehållande av den kulturhistoriska

byråns verksamhet i anslutning till byggnadsstyrelsen riktigt.

Samarbetet med övriga kulturvårdande myndigheter bör kunna ske på samma

satt som hittills. Riksantikvarieämbetet kan däremot icke biträda det av

utredningen framlagda förslaget till organisation och arbetsuppgifter för

kulturhistoriska byrån. Frågan om en avvägning av de båda ämbetsverkens

uppgifter avseende byggnadsminnesvården måste enligt ämbetets uppfattning

bli föremål för ytterligare överväganden. Enligt vad som nyligen bekantgjorts

kommer en utredning om ämbetets organisation och arbetsuppgifter

att igångsättas under loppet av innevarande år. Ämbetet hemställer,

att frågorna om kulturhistoriska byrån icke avgöres förrän denna utredning

slutförts. Svenska museimannaföreningens facksektion redovisar i stort

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 45

sett samma synpunkter rörande kulturhistoriska byrån som riksantikvarieämbetet.

I fråga om s. k. le k mannainslag i byggnadsstyrelsen anser

postutredningen att de synpunkter, vilka vanligen åberopas som motiv

för inrättande av lekmannastyrelser, tillgodoses genom de av byggnadsstyrelseutredningen

föreslagna rådgivande organen. Liknande synpunkter anföres

av statstjänstemannaförbundet.

Beträffande sättet för förstärkningen av verksledningens organisation

har olika meningar yppats från remissinstansernas sida. Utredningens

förslag med en överdirektör och en organisationsavdelning med

stabsfunktioner tillstyrkes av byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statstjänstemannaförbundet, SBR och Svenska riksbyggen. Byggnadsstyrelsen

anser det emellertid vara klart att en delning av organisationen

i flera avdelningar kan bli nödvändig. Huruvida styrelsen nu uppnått

eller inom de närmaste åren kan väntas uppna en storleksordning, som gör

detta motiverat, kan vara tveksamt. Styrelsen hyser närmast den uppfattningen

att så inte är fallet. Då styrelsen åtminstone f. n. avböjer alternativet

med ett par nya toppkrafter och ansluter sig till lösningen med en överdirektör

beror detta framför allt på att styrelsen i nuvarande läge bedömer

olägenheterna av att införa en ny organisationsnivå mellan generaldirektören

och byråcheferna i dagens situation väga tyngre än fördelarna härav.

Därvid har beaktats, förutom den tyngre handläggningsordningen med olika

organisationsnivåer, de ökade svårigheter som kan förväntas vid rekrytering

av tekniska byråchefer, om dessa så att säga sättes ned genom tillskapandet

av en ny instans mellan dem och generaldirektören, överdirektörsalternativet

ger också större möjligheter till smidig fördelning av ärendena

mellan generaldirektören och överdirektören allt efter ärendenas art

och vederbörandes personliga intressen och inriktning. Det förordade alternativet

ställer sig även något billigare. Styrelsen förutskickar emellertid

att, när närmare erfarenheter vunnits, styrelsen kommer att taga upp berörda

organisationsfråga och anmäla den för Kungl. Maj :t, om därtill skulle

bli anledning.

Flera remissinstanser ifrågasätter om verksledningen icke redan nu bör

förstärkas utöver vad utredningen föreslagit. SACO anser, att ingenting talar

emot att styrelsens verksamhet mycket snart kommer att ha ökat i den

utsträckningen, att kraftigare förstärkning, än den utredningen förordat,

i någon form visar sig effektiv. SABO finner, att verksledningen vid ett bibehållande

av nuvarande verkstyp ofrånkomligen måste förstärkas och pekar

på önskvärdheten att välja en lösning som medger anpassbarhet efter

lämplighetssynpunkter i anslutning till vunnen erfarenhet och nya omständigheter.

SAR — som förordat att byggnadsstyrelsen uppdelas i två

skilda verk — instämmer i utredningens uppfattning att det i och för sig

är olämpligt att införa ytterligare en nivå i organisationen. Ä andra sidan

måste organisationen enligt förbundet anses alltför omfattande för att möj
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

liggöra den föreslagna lösningen med en souschef. Organisationskommittén

för teknisk högskola i Lund finner att behovet av en överdirektör synes föreligga

redan nu oavsett den förestående expansionen av byggnadsstyrelsens

verksamhet. En ändamålsenlig lösning torde enligt kommittén i nuläget

kunna ernås om — utan ändring av överdirektörens ställning och uppgifter

eller den föreslagna organisationen i övrigt — möjlighet skapas att

genom kontraktsanställning för viss tid ställa kvalificerade hjälpkrafter

till ledningens förfogande särskilt för frågor avseende universitet och högskolor

samt eventuellt andra på särskild byrå ankommande uppgifter. Statens

råd för byggnadsforskning är inne på i princip samma tanke som organisationskommittén.

Andra remissinstanser ansluter sig till det av utredningen diskuterade alternativet

med två tekniska direktörer. Kollegienämnden vid tekniska högskolan

i Stockholm och högskolans byggnadskommitté framhåller att i realiteten

en fördelning av byråerna mellan generaldirektören och överdirektören

liksom en delegering av beslutanderätt till byråcheferna blir nödvändig.

Det oaktat torde belastningen på generaldirektören och överdirektören

bil av sådan omfattning att det med fog kan ifrågasättas om icke arbetet

borde handhas av tre personer i stället för två. Om så icke redan nu kan

anses vara fallet, torde så småningom en personalförstärkning i nämnda

riktning bli nödvändig. Statskontoret framhäver, att den omfattande organisationen

ställer mycket höga krav på verksledningen främst vid samordningen

mellan de olika enheterna men jämväl på grund av anhopningen

av ärenden som icke anses kunna delegeras till byråcheferna. Redan produktionsdelen

inom styrelsen torde sålunda kräva en särskild organisationsnivå

mellan generaldirektören och byråcheferna. En sådan mellaninstans

erfordras enligt statskontorets mening även för huvuddelen av styrelsens

övriga verksamhetsområden. Statskontoret förordar därför, att två befattningshavare

inskjutes som mellaninstans mellan generaldirektören och

byråcheferna. Ett sammanförande av projekterings- och byggnadsbyråerna

under gemensam ledning bör därvid övervägas. För övriga byråer kan olika

kombinationsmöjligheter tänkas, varvid hänsyn torde få tagas till kompetens

och intresseinriktning hos personer i ledande befattningar. Enligt

statskontorets mening torde det icke vara nödvändigt att i förväg uppdraga

exakta gränslinjer mellan de grupper av funktioner eller byråer som skulle

sammanföras under respektive avdelningschef. Statskontoret är icke berett

att ge sin anslutning till förslaget om inrättande av en organisationsavdelning.

Det behov av rationaliseringsexpertis som kan göra sig gällande i samband

med omorganisationen, torde nämligen vara av den art att det bör tillgodoses

genom statskontorets försorg. Även Svenska byggnadsentreprenörföreningen

och Svenska byggnadsindustriförbundet anser, att man redan

nu bör taga steget fullt ut genom att införa ytterligare en organisationsnivå

och inrätta de avdelningar, vilka utredningen behandlat i anslutning till

sitt första alternativ. Den lösning som utredningen härvid rekommenderat

forordas. Inom en enhet bör sammanföras projekterings- och byggnadsby
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

råerna, de särskilda byråerna och kalkylavdelningen. Ur upphandlingssynpunkt

skulle det nämligen medföra fördelar för styrelsen att ha alla erfarenheter

samlade inom en enhet. Att inrätta ytterligare en organisationsnivå

skulle dessutom befästa ansvarsfördelningen och rutinen vid olika ärendens

handläggning skulle kunna förbättras. Det är, framhålles det, väsentligt

att byggnadsstyrelsens handläggning av byggnadsärenden genom hela

produktionskedjan kan tjäna som föredöme för behandling av byggnadsärenden

överhuvudtaget. Också enligt HSB:s mening utgör det av utredningen

redovisade alternativet med två souschefer en bättre lösning. Det

föreslagna stabsorganet anser förbundet vara erforderligt och lämpligt.

Även ett alternativ med tre direktörer antydes. SVR, som finner det av

utredningen diskuterade alternativet med två tekniska direktörer vara att

föredraga framför det föreslagna, ifrågasätter sålunda om inte utredningen

i sitt fortsatta arbete bör undersöka om för ledning av vissa av de övriga

byråerna en tredje teknisk direktör erfordras. Införandet av en organisationsnivå

med tekniska direktörer är ägnat att leda till ett förbättrat samarbete

mellan de organisationsenheter där detta är speciellt viktigt, såsom

mellan projekterings- och byggnadsbyråerna.

Utredningens förslag rörande indelningen i permanenta byråer

har i allt väsentligt tillstyrkts av de remissinstanser som yttrat sig i denna

fråga, nämligen bl. a. byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen, lantmäteristyrelsen,

tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd och högskolans

byggnadskommitté, kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola,

kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande, organisationskommittén

för teknisk högskola i Lund, HSB, SBR, Svenska byggnadsentreprenörföreningen,

Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska

byggnadsindustriarbetareförbundet, Svenska riksbyggen och SACO.

Vissa smärre erinringar har emellertid framförts i en del av svaren. För

att undvika namnlikhet med planbyrån föreslår sålunda byggnadsstyrelsen

att lokalplaneringsbyrån i stället benämnes utredningsbyrån.

I viss mån tveksam synes fortifikationsförvaltningen den gränslinje vara,

som utredningen drar upp mellan programarbete och projektering. Även

organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå framhåller det

som mindre lämpligt att programarbetet isoleras från projekteringen, varför

ordningen för dessa ärendens handläggning bör upptagas till omprövning.

Å andra sidan understrykes i flera remissvar vikten av att den av utredningen

föreslagna lokalplaneringsbyrån inrättas. Statskontoret anser att

grundtanken att varje större funktionsgrupp skulle sammanhållas inom en

byrå — bortsett från projekteringen — blivit beaktat i reformförslaget.

Chefen för värmetekniska avdelningen hos byggnadsstyrelsen har anmält

avvikande mening rörande avdelningens ställning inom styrelsen och menar

att den alltjämt bör vara en fristående avdelning vid sidan av byråerna.

Med hänsyn till avdelningens speciella uppgifter och det behov av specialisering,

som utredningen i övrigt funnit erforderligt, torde det enligt stats
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

tjänstemannaförbundet vara styrkt, att verksamheten bäst gagnas vid ett

bibehållande av avdelningen såsom en självständig enhet.

Beträffande VVS-området framför VVS-tekniska föreningen bl. a. följande.

Utvecklingen inom byggnadstekniken ger tydliga belägg för vikten

av att projekterande och anläggande verksamhet genomföres under en mycket

direkt samverkan mellan olika deltagare i projektet. Av detta skäl kan

den föreslagna uppläggningen vad VVS-frågorna beträffar anses fullt i sin

ordning. Förslaget att inordna VVS-tekniska frågor under i huvudsak tre

olika byråer medför dock den nackdelen, att fackområdet som sådant kommer

att få vissa svårigheter att med tillräcklig kraft hävda de synpunkter

rörande den byggnadstekniska utformningen, som är av väsentlig betydelse

för VVS-<anläggningarnas funktion och ekonomiska drift. En huvudman

för det VVS-tekniska området med tillräckligt stark ställning inom styrelsens

organisation hade av flera skäl varit önskvärd.

I flera yttranden understrykes behovet av samordning av de olika byråernas

verksamhet. Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola anför

sålunda att den föreslagna uppdelningen givetvis inte får utesluta, att byggnadsbyrån

i förekommande fall inkopplas på projekteringsstadiet så att

nödvändig anpassning sker mellan projektering och byggande. Vidare framhålles

att det i praktiken är viktigt att tekniska byråns samarbete med befintliga

institutioner för byggnadsforskning sker i relativt fast form för att

forskningsresultat i tillämpliga fall skall bli utnyttjade i styrelsens verksamhet.

Även kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande

framhåller vikten av kontakt och samarbete mellan byråerna, varvid inte

minst viktigt är att byggnadsteknisk expertis med omedelbar kontakt med

pågående byggnadsverksamhet medverkar redan på projekteringsstadiet. Å

andra sidan framhåller institutet för byggnadsforskning att styrelsen för

sitt byggande i egen regi ej i större utsträckning än andra byggherrar och

projektorer bör kunna påräkna hjälp från tekniska byrån. Gränsen mellan

byggnadsstyrelsen som byggande och förvaltande organ och som myndighet,

vilken utfärdar anvisningar, måste nämligen vara fullt klar. Vidare anser

institutet, att verkets egen projektering och byggnadsverksamhet bör redovisas

som särskilda enheter i verkets organisation och ekonomi.

Utredningens förslag rörande särskilda byråer för vissa större

byggnadsobjekt eventuellt kompletterade med programkommittéer

eller liknande organ tillstyrkes i huvudsak av fångvårdsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,

statskontoret, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, rektorsämbetet

vid universitetet i Lund, drätselnämnden vid universitetet i Göteborg,

lärarkollegiet vid karolinska institutet, kollegienämnden vid tekniska

högskolan i Stockholm och högskolans byggnadskommitté, Chalmers tekniska

högskola, organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, postutredningen,

universitetsutredningen, statstjänstemannaförbundet och SBR.

Byggnadsstyrelsen anser emellertid att åtminstone till en början endast

tre byråer erfordras, nämligen radio- och TV-byrån, universitetsbyrån samt

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

anslaltsbyrån. Så långt som möjligt bör enligt styrelsen projekteringen för

samtliga universitet och högskolor hållas samman av en byråchef, då erfarenheterna

från en universitetsort bör utan omgång kunna tillgodogöras för

övriga orter. I fråga om anstaltsbyrån bör enligt styrelsens uppfattning gälla,

att mentalsjukvårdsberedningen och fångvårdens byggnadskommitté liksom

hittills bör ha ansvaret för programmeringen och anslagsäskandena inom

respektive områden, givetvis med erforderligt tekniskt biträde från anstaltsbyrån.

Till denna byrå, som motsvarar den nu fristående anstaltssektionen

inom nuvarande utredningsbyrån med den skillnaden att projekteringen

i fortsättningen skall föras fram till färdiga bygghandlingar, bör enligt

styrelsen mentalsjukvårdsberedningens tekniska personal överföras. Genom

möjligheten att inrätta särskilda byråer bedömer styrelsen att särskilda

byggnadskommittéer icke skall behöva tillsättas. Däremot bör enligt styrelsen

särskilda programkommittéer i vissa fall tillsättas för större objekt.

Också universitetsutredningen anser förslaget om särskilda byråer ge en

mycket värdefull möjlighet till en smidig anpassning av byggnadsstyrelsens

organisation till dess arbetsuppgifter. En sådan anpassbarhet anser utredningen

vara den första förutsättningen för att det skall vara möjligt att

anförtro en enda verksorganisation den omfattande byggnadsproduktion varom

blir fråga. Det föreliggande utbyggnadsprogrammet motiverar särskilda

byråer på samtliga universitetsorter. Programkommittéerna är en nödvändig

beståndsdel i den byggnadsorganisation, som skall svara för och handha

utbyggnaden av de högre läroanstalterna.

Rektorsämbetet vid universitetet i Lund understryker betydelsen av ett

nära samarbete mellan universitetet och den särskilda byrån för universitetet

och tekniska högskolan i Lund, vilken självklart bör förläggas till Lund. Ämbetet

tillstyrker livligt förslaget om tillsättande av programkommittéer eller

programdelegationer i vilka den lokala universitetsmyndigheten måste ha en

stark och mångsidig representation. Liknande synpunkter i fråga om det

lokala inflytandet anföres av organisationskommittén för teknisk högskola

i Lund, lärarkollegiet vid karolinska institutet, drätselnämnden vid Göteborgs

universitet samt tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd och

högskolans byggnadskommitté.

Enligt fångvårdsstyrelsens mening bör det föreslagna programorganet ges

en starkare ställning än som antydes i betänkandet. Fångvårdens byggnadskommitté

bör härvid kunna tjäna som mönster.

Fångvårdens byggnadskommitté framhåller att betydande fördelar synes

vara att vinna, om den ifrågasatta särskilda byrån för bl. a. fångvårdsärenden

svarar för såväl programutredning och projektering som byggande. Å

andra sidan framhåller kommittén att i fråga om byggnadsverksamheten

för fångvården icke sådana skäl framlagts som motiverar en ändring av

gällande ordning med en kommitté som beslutande organ i fråga om programulrcdning

och projektering.

Enligt statskontoret bör en fastare samordning mellan de särskilda byråerna

och projektcringsbyrån böra ske för att bl. a. skapa garantier för

4 Ttiliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 98

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

att de erfarenheter i olika projekteringsfrågor, som vinnes inom de särskilda

byråerna, kan komma den permanenta projekteringsbyrån till godo.

Statstjänstemannafärbundet kan ej finna, att utredningen förebragt bärande

skäl för att särskilda byråer placeras i Göteborg och Lund eller

Malmö.

Universitetskanslern, rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala och

Stockholm, organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå, kommittén

för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, kommittén för Akademiska

sjukhusets i Uppsala utbyggande, länsstyrelsen i Uppsala län, landstingsförbundet,

mentalsjukvårdsberedningen och SAR hyser tveksamhet intör

inrättandet av särskilda byråer eller föredrar fristående byggnadskommittéer.

Från flera av dessa remissorgan framhålles emellertid samtidigt

att förslaget med särskilda byråer i och för sig innebär en förbättring av

organisationen.

Institutet för byggnadsforskning ifrågasätter om de av utredningen föreslagna

samarbetsformerna de olika byråerna emellan ger erforderlig fasthet

åt byggherrefunktionen. Produktionen av en byggnad från programstadium

till färdig byggnad bör bilda en obruten enhet. Erfarenheterna bör samtidigt

tillåtas gå i motsatt riktning. Den föreslagna organisationen bör bl. a.

därför kompletteras med en form som ger möjlighet att till ett visst byggnadsobjekt

knyta en stab, en »byggherregrupp», som följer och leder arbetet

för detta objekt från program till färdig byggnad. De av utredningen föreslagna

särskilda byråerna borde kunna ges uppgifter och form som motsvarar

kraven på sådana byggherregrupper. De kunde rekryteras från de

fasta byråerna med personal i ledarställning och dessutom bestå av bl. a.

representanter för dem som skall använda den färdiga byggnaden. Byggherregrupperna

skulle vara verkställande organ och visserligen vara tillfälliga

— för varje större byggobjekt eller grupp av likartade objekt — men

dock bilda en arbetsform av permanent karaktär. Även SACO ifrågasätter

om inte vissa sammanhållande funktioner borde införas. Om den föreslagna

organisationen något modifierades, kunde i regel för varje projekt eller

grupp av projekt avdelas en projektledare med uppgift att samordnande

följa projektet från projekteringens början till dess de färdiga byggnaderna

övertages av intendentsbyrån. Vidare bör utomstående konsulterande

projektorer smidigt kunna lotsas med projektet genom hela produktionskedjan.

Behovet av särskilda byråer för vissa större byggnadsprojekt skulle

då inte heller göra sig så starkt gällande anser SACO. SVR är inne på samma

tanke och föreslår, att för samordningsarbetet projektledare avdelas att

för varje grupp av projekt fungera som samordningsmän.

Utredningens förslag angaende två rådgivande organ anknutna

till byggnadsstyrelsen — byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering

(planrådet) och byggnadsstyrelsens tekniska råd (tekniska rådet) — har

i allmänhet tillstyrkts av de remissorgan som direkt uttalat sig i frågan. Förslaget

har i intet fall helt avstyrkts.

Tillstyrkande yttranden har avlämnats av bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

bostadsstyr elsen, byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, organisationskommittén

för teknisk högskola i Lund, statens råd för byggnadsforskning, statens

institut för byggnadsforskning, länsstyrelsen i Uppsala län, statstjänstemannaförbundet,

WS-telcniska föreningen, Svenska byggnadsentreprenörföreningen,

Svenska byggnadsindustriförbundet, SABO, Svenska riksbyggen

och Svenska landskommunernas förbund.

I vissa fall har avvikande meningar beträffande rådens status anmälts.

Lantmäteristyrelsen ifrågasätter om det icke med hänsyn till ärendenas

skiftande art vore bättre med i de enskilda fallen tillsatta kommittéer, vilkas

sammansättning bättre kunde anpassas till de aktuella uppgifterna.

Detta synes enligt styrelsen särskilt gälla beträffande det tekniska rådets

kompetensområde. De permanenta råden torde dock inte utesluta, att för

beredning av vissa större frågor särskilda kommittéer tillkallas. Mot den

bakgrunden anser sig styrelsen i princip kunna biträda förslaget beträffande

såväl tekniska rådet som planrådet, varvid styrelsen utgår från att den

liksom hittills skall vara representerad i sistnämnda råd. Med hänsyn till

att fråga väckts om en omprövning av avgränsningen av byggnadsstyrelsens

arbetsuppgifter synes det dock styrelsen mindre lämpligt att nu fixera

rådens formella status, varför styrelsen ifrågasätter^ om de icke till en

början bör ges en mer informell karaktär. I avvaktan på utredningens fortsatta

arbete och förslag beträffande det centrala planorganet föreslår också

SVR att den nuvarande ordningen vad gäller rådet för översiktlig planläggning

bibehålies. HSB biträder förslaget beträffande planrådet men anser,

när det gäller att komplettera de tekniska anvisningarna till byggnadsstadgan,

det hittills tillämpade systemet med tillkallade speciella sakkunniga

kommittéer bättre än att rådgivningen organiseras i ett mera permanent

och högtidligt organ. De tekniska anvisningarna omspänner ett så stort

kunskapsområde, att det inte är tänkbart, att ett fåtal personer skall kunna

besitta tillräckliga insikter i alla frågor. En liten kommitté på ett par,

tre personer för varje specialområde skulle ge ett betydligt snabbare och

bättre resultat. Det nuvarande systemet bör enligt HSB bibehållas såsom

varande rörligare och säkert effektivare. Det understrykes att de sakkunniga

inte bör tillsättas i alltför högtidliga former. Det blir då gärna fråga om

honnörsposter med därmed följande högtidlig tungroddhet.

I vissa fall framföres förslag beträffande rådens sammansättning. I fråga

om planrådet föreslår lantbruksslyrelsen att Kungl. Maj:ts förordnande av

ledamöter i rådet skall grundas på förslag upprättat inom vederbörande i

rådet företrätt organ. Det är nämligen enligt styrelsen av vikt att rådet behåller

sin karaktär av samarbetsorgan mellan de verk, institutioner och

sammanslutningar, som har intressen att bevaka i samband med den översiktliga

planläggningen. HSB, kommunal-tekniska föreningen och TCO anser

sig böra vara representerade i tekniska rådet. SBR yrkar att förbundet

skall vara representerat i båda råden och medicinalstyrelsen framhåller att

hygienisk expertis bör finnas inom de två råden.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungi. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Förslagen rörande bokföring och ekonomisk kontroll tillstyrkes

av bl. a. fångvårdsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

postutredningen, statstjänstemannaförbundet och SBR.

Byggnadsstyrelsen ifrågasätter emellertid starkt om inte en särskild byrå

borde inrättas för samtliga kamerala funktioner och bokföringsuppgifter.

Styrelsen ansluter sig doek f. n. till utredningens förslag men utgår från

att frågan om den slutliga organisationen av ekonomiavdelningens funktioner

får, om erfarenheterna skulle ge anledning därtill, framdeles upptagas

till en ny förutsättningslös utredning.

Fayvårdsstyrelsen uttalar det önskemålet, att byggnadsstyrelsen genom

den föreslagna omläggningen av bokföringen och den ekonomiska kontrollen

får resurser att tillhandagå även de utomstående myndigheter, för vilkas

rakning byggnadsföretag utföres och vilka har att utanordna medel

härför, med specificerade redovisningar för varje sådant företag.

Enligt riksrevisionsverkets mening bör utövandet av den centrala kostnads-

och investering skontrollen koncentreras till administrativa byråns

ekonomiavdelning. Nämnda avdelning bör därför dela det reella ekonomiska

ansvaret med de olika tekniska byråerna samt verkställa all erforderlig

kostnadsanalys. Härigenom bortfaller den av utredningen föreslagna attestskyldigheten

liksom behovet av en mindre ekonomiavdelning eller motsvarande

anordning på de berörda tekniska byråerna. Å andra sidan kommer

storre krav att ställas på den administrativa byråns medverkan vid handläggningen

av mera betydelsefulla frågor av ekonomisk innebörd, vilket påkallar

en såväl kvalitativ som kvantitativ förstärkning av byråns resurser.

Cl ÅT anser att handläggningen av alla ekonomiska frågor bör sammanföras

till en särskild ekonomibyrå, vars chef skall erhålla plats och stämma

i rådets styrelse. Till den av föreningen föreslagna ekonomibyrån bör även

överföras vissa andra uppgifter, såsom arbetet med anslagsframställningar,

personalärenden och uppgifter rörande verkets inre organisation.

Utredningens förslag rörande kalkylavdelningen och dess arbetsuppgifter

till styrkes av byggnadsstyrelsen, postutredningen, statstjänstemannaförbundet,

SBR och HSB.

Beträffande de olika byråernas organisation har synpunkter

lämnats i närmare 20 yttranden. I allmänhet beröres här behovet av förstärkningar

inom planbyrån eller framföres önskemål om komplettering

med vissa personalkategorier etc. Utredningens förslag till indelning i avdelningar

och sektioner lämnas väsentligen utan erinringar.

I fråga om administrativa byrån framhåller statstjänstemannaförbundet

vikten av att den organiseras så att personalfrågorna kan handläggas

med största möjliga smidighet och effektivitet. Enligt SACO:s uppfattning

bör ombudsmannen sortera direkt under byråns chef.

I flera yttranden understrykes nödvändigheten av att planbyrån förses

med erforderlig samhällsvetenskapligt utbildad arbetskraft. Detta torde enligt

SACO:s mening vara en förutsättning för byråns verksamhet. Även lönefrågorna

måste enligt organisationen ägnas särskild uppmärksamhet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

Med den betydelse som måste tillerkännas byrån är av yttersta vikt, att

den personellt, kvalitativt och kvantitativt får möjlighet att klara av sina

stora och svårlösta problem. SACO anser utredningens förslag till organisation

av planbyrån vara gott. Även statens råd för samhällsforskning understryker

vikten av att personer med samhällsvetenskaplig utbildning i större

utsträckning än hittills tages i byggnadsstyrelsens tjänst på bl. a. planbyrån.

Enligt kommunal-tekniska föreningen bör planbyrån ges större kapacitet

vad beträffar översiktlig planering samt dessutom utrustas med expertis

i frågor rörande trafik, landskapsvård och fastighetsvärdering. Enligt

föreningen synes en kännbar brist i dessa avseenden nu föreligga. SVR finner

det uppenbart, att personalorganisationen på planbyrån behöver överses.

Liknande synpunkter framföres även av bostadsstyrelsen och Svenska

landskommunernas förbund, vilka även understryker det centrala planorganets

stora roll som samordnare och ledare av planväsendet i landet.

Svenska landstingsförbundet framhåller landstingens goda erfarenheter

av byggnadsstyrelsens bränslekontrollerande verksamhet och understryker

angelägenheten av att denna verksamhet beredes sådana betingelser, att den

väl förmår fylla sina även för landstingen betydelsefulla uppgifter.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller bl. a., att det är av stor betydelse ur

sysselsättningspolitisk synpunkt att de offentliga investeringarna planlägges

och projekteras på ett tidigt stadium. Sådana uppgifter torde i den föreslagna

organisationen huvudsakligen ankomma på projekteringsbyrån eller

de särskilda byråerna. Detta torde enligt styrelsen innebära ökade uppgifter

för projekteringsbyrån jämfört med vad utredningen förutsett. Styrelsen

framhåller det som angeläget att organisationen utbygges så att icke

minst nu nämnda uppgifter i möjligaste man kan lösas på ett tillfredsställande

sätt. SVR ställer sig tveksam till förslaget att indela projekteringsbyrån

i en projekteringsavdelning, som utför ritningar och fullständiga handlingar

för vissa byggnader, och tva granskande avdelningar, val av en arkitekt-

och en konstruktionsavdelning, som granskar av konsulter utförda

handlingar för övriga byggnader. För att erhålla bättre överensstämmelse

med gängse uppdelning av konsulterna och för att säkerställa bättre toppkrafter

inom varje tekniskt fack, föreslår SVR att byrån indelas i en arkitektavdelning,

en byggnadsteknisk avdelning, en VVS-avdelning, en el-sektion

och en VoV-sektion. Varje sådan avdelning eller sektion kan indelas i

två grupper, en för egen projektering och en för granskning av konsulternas

arbeten. Härigenom torde enligt SVR även den växelverkan mellan projektering

och granskning, som utredningen eftersträvat, lättare kunna uppnås.

Byggnadsstyrelsen föreslår att VVS-personalen inom projekteringsbyrån

av lönetekniska skäl skall bilda en särskild avdelning direkt under byråchefen

i stället för en sektion tillhörande konstruktionsavdelningen.

SAR anser att styrelsens befattning med övervakning av projektering och

byggande ej bör tillåtas bli av sådan omfattning att ett onödigt och dyrbart

dubbelarbete blir följden. Då det kan förutsättas att styrelsen vid anlitande

av fristående konsulter endast använder sig av kvalificerade och an
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:is proposition nr 98 år 1962

svarsmedvetna sådana, bör enligt SAR en stor del av ansvaret för projektens

genomförande — inklusive byggnadsledning — med fördel kunna läggas

på konsulterna. Ett arkitektkontor för projektering i styrelsens egen

regi skall enligt SAR:s åsikt icke ges större omfattning och dess uppgifter

bör begränsas till huvudsakligen utredande projekteringsverksamhet. Samma

förhållande, som enligt betänkandet motiverar en krympning av byggnadsbyråns

egenregiverksamhet, utgör delvis grunden för denna uppfattning.

Utredningens ställningstagande i fråga om egenregiverksamhet

e n s omfattning synes enligt SVR väl underbyggt och SVR anser sig kunna

stödja förslaget. De ekonomiska konsekvenserna vid ställningstaganden i

fråga om egenregiverksamhetens omfattning bör beaktas noggrannare än

hittills. HSB anser, att styrelsen själv genom egen personal bör projektera

viss verksamhet och bibehålla visst byggande i egen regi. Båda dessa verksamheter

tillför styrelsen värdefullt erfarenhetsmaterial framhåller HSB.

I fråga om löne- och anställningsvillkoren för byggnadsstyrelsens

personal erinrar fortifikationsförvaltningen om att anpassningen

till löneläget på allmänna arbetsmarknaden måste avse all personal och

inte endast den tekniska samt är av den uppfattningen att kontraktsanställning

kan komma att erfordras i ökad utsträckning. Också väg- och vatlenbgggnadsstgrelsen

finner, att i nuvarande läge på arbetsmarknaden frågan

om tillgripande av kontraktsanställning i ökad utsträckning förtjänar

allt beaktande. Statstjänstemannaförbundet framhåller bl. a., att lönernas

anpassning efter allmänna arbetsmarknaden bör gälla även ingenjörspersonal,

samt att rörligare lönesättning genom utnyttjande av kontraktsanställning

och högstlönegrader såsom utredningen föreslagit bör komma till stånd.

Förbundet rekommenderar, att kanslister i ökad utsträckning tages i anspråk

inom styrelsen. Vidare anser förbundet, att vissa av de uppgifter, som

nu utföres av arkitekter och civilingenjörer bör kunna handläggas av lägre

ingenjörspersonal, varjämte vissa rutinärenden, som nu utföres av sådana

tekniker bör kunna överföras till dugande tjänstemän i kontorskarriären.

SACO är av den åsikten att den föreslagna organisationen kommer att främja

tillgången på kvalificerad personal i ledande ställning hos styrelsen. Om

det åsyftade malet skall nas måste emellertid lönegradsplaceringarna för

denna personal förbättras, även om de kompletteras med kontraktsanställning.

SAR påpekar angelägenheten av att inrätta tjänster med attraktionskraft

på högt kvalificerade fackmän. Förslagsvis bör högre tjänster (avdelningsdirektör,

byråchef och däröver) anordnas som förordnandetjänster

eller tillsättas genom kontraktsanställning.

Medicinalstyrelsen framhåller betydelsen av att lönesättningen utformas

så, att rekryteringen av kompetent teknisk personal till övriga statliga ämbetsverk

icke försvåras genom konkurrens med byggnadsstyrelsen. Telestyrelsen

anför liknande synpunkter på konkurrensproblemet. Styrelsen tilllägger

att, så länge det totalt sett råder brist på tekniker inom landet, det

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

av utredningen angivna målet att säkerställa kvalificerade tekniker i erforderlig

utsträckning svårligen kan uppnås i praktiken. Däremot kan åtgärder

i en eller annan form, vilka är ägnade att starka de statliga fore agens onkurrenskraft

på arbetsmarknaden, förbättra den nuvarande kritiska situationen.

Det enda alternativet härtill vore med nu radande utvecklmgste - dens att medvetet nedskära de statliga tekniska uppgifterna.

Drätselnämnden vid universitetet i Göteborg finner det uppenbart att en

successiv förstärkning på det lokala planet av den personal, som skaU

handha den omedelbara tillsynen och vården av fastigheterna ar oundgängligen

nödvändig. Organisationskommittén för medicinska hogskolan i

Umeå och länsstyrelsen i Västerbottens län anför likartade synpunkter.

Bqqqnadsstyrelsen anför, att nuvarande system för avloningarnas

och omkostnadernas bestridande uppenbarligen medför

en försvårad överblick av personalfrågorna och medelsdispositionerna. Styrelsen

har därför intet att invända mot utredningens förslag till foren - lingar. Styrelsen förutsätter emellertid härvid, att omläggningen icke får

begränsa de möjligheter styrelsen f. n. har att anpassa sin personal ef er

växande uppgifter. Styrelsen understryker särskilt vad utredningen uttalat

med anledning av det nuvarande utredningsanslagets slopande och ersättande

med en särskild post på avlöningsstaten for avlöningar till tillfällig

personal, att posten bör kunna utnyttjas för en provisorisk anpassning av

personalnumerären inom vederbörande byråer efter den utredande och byggande

verksamhetens omfattning. Vidare utgår styrelsen från att de uppgifter

av omkostnadsnatur, som kan uppstå i samband med att posten användes

för personalutgifter, får bestridas från denna post. Skulle denna

uppfattning ej godtagas måste på styrelsens omkostnadsstat upptagas en

särskild post, som motsvarar här ifrågavarande post på avlöningsstaten.

Utredningens förslag att begränsa antalet anslag, avlönings- och omkostnadsstater

samt avdelningar på personalförteckningen får aven enligt riksrevisionsverket

anses innebära förbättring i förhållande till vad nu gal er,

varför verket tillstyrker detsamma. Med anledning av vad byggnadsstyrelsen

anfört rörande bestridande av vissa omkostnader från avlöningsanslaget,

anför riksrevisionsverket att enligt dess mening ifrågavarande omkostnader

i vanlig ordning bör bestridas från omkostnadsanslaget. Statstjanstemannaförbundet

understryker, att genomförandet av förslaget rörande omläggning

av anslagen icke får begränsa styrelsens nuvarande möjligheter

att på ett smidigt sätt anpassa och avlöna sin personal.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

C. BYGGNADSSTYRELSENS ANSLAGSFRAMSTÄLLNING

1 skrivelse den 10 oktober 1961 har byggnadsstyrelsen hemställt om anslag

tor verksamheten under budgetåret 1962/63.

I skrivelsen erinrar styrelsen inledningsvis om att byggnadsstyrelseutredningen

ansett, att ett genomförande av dess förslag förutsätter sammanlagt

t toTo tjä,nster 1 byrådirektörs- och högre ställning fr. o. m budgetåret

,„OCh att det skuIle ank°mma på styrelsen att för nämnda budgetår

därtill föreslå det ytterligare antal tjänster, som jämsides med de nya organisationsformerna

motiverades av den väntade ökade arbetsvolymen.

yggnadsstyrelsen ansluter sig med vissa detalj erinringar till utredningens

förslag och anför fortsättningsvis i huvudsak följande.

Byggnadsverksamhetens omslutning kommer att öka från omkring 150

mkr. år 1961 till omkring 250 mkr. budgetåret 1962/63. Byggnadskostnaderna

för de objekt som projekteras budgetåret 1962/63 uppskattas till 300—

350 mkr. Styrelsen har anpassat sina äskanden till dessa bedömningar av

den framtida omslutningen av byggnadsverksamheten. För att icke föregripa

utredningens fortsatta arbete har styrelsen, bortsett från en underinspektorstjanst

och några biträdestjänster, helt avstått från att föreslå

onskvarda personalökningar inom planbyrån, kulturhistoriska byrån och

varmetekmska avdelningen. För intendentsbyrån föreslås endast en mindre

personaloknmg på grund av den successiva ökningen i fastighets- och hyresbeståndet.

Vad beträffar tekniska byrån har styrelsen utgått från att dess

dimensionering skall närmare övervägas under utredningens fortsatta arbete.

Pa grund av den allmänna löneutvecklingen är det nödvändigt, att åtskdliga

befintliga tjänster, framför allt tekniska, löneregleras. Personalsvarigheterna

har ytterligare skärpts under det sista året. Avgången bland

den tekniska personalen har varit kännbar. Särskilt ifråga om arkitekter

oc civilingenjörer har det varit svårt att få uppkomna vakanser återbesatta.

Det har heller icke varit möjligt att till styrelsen som icke-ordinarie högskoletekniker

knyta det antal, som varit motiverat av ökningen i arbetsvolymen.

Avgången bland styrelsens byggnadsingenjörspersonal har också

vård kannbar. Det har visserligen visat sig möjligt att någorlunda fylla uppkomna

vakanser i lönegraderna 17, 19 och 21, men det har därvid ofta rört

sig om personal utan tillräcklig praktisk erfarenhet. Det måste ur statsverkets

synpunkt vara ofördelaktigt, om byggnadsstyrelsen skall träna upp

byggnadsingenjörer och därefter, sedan de blivit verkligt nyttiga, nödgas

avsta från deras tjänster.

StyreJsen har ingående dryftat hur svårigheterna skall kunna bemästras,

lillsattandet av särskilda av byggnadsstyrelseutredningen föreslagna programmeringskommittéer

för vissa större objekt kan innebära lättnader. Vidare

eftersträvar styrelsen en successiv förenkling av olika rutiner. Genom

en langt gående delegering av beslutanderätt har man även sökt uppnå en

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

så smidig och snabb handläggning av ärendena som möjligt. En ytterligare

ökning på olika tekniska byråer av inslaget av administrativ personal med

skiftande utbildning bör också ske. Styrelsen har försökt att till sig knyta

deltidsanställda arkitekter, vilket dock icke givit några resultat. Slutligen

ämnar styrelsen successivt göra ytterligare försök med så kallade totalentreprenader,

varigenom någon lättnad i de administrativa bestyren beräknas

kunna vinnas.

Om marknadslönerna för den tekniska personalen fortsätter att stiga i de

senaste årens takt, kommer styrelsen att få än större svårigheter att behålla

den nuvarande personalen och rekrytera ny personal. Erfarenheterna

från försöken att organisera en särskild radio- och TV-byrå visar, att det

torde bli särskilt svårt att få de kvalificerade chefstjänsterna besatta. Det

är icke osannolikt att det blir nödvändigt att under nästa budgetår vid nyrekrytering

tillgripa kontraktsanställning för teknisk chefspersonal i vissa

fall.

Styrelsen övergår härefter till beräkningen av avlönings- och omkostnadsanslagen

och utgår därvid från byggnadsstyrelseutredningens i det föregående

redovisade förslag rörande kostnadernas fördelning mellan olika anslag.

över byggnadsstyrelsens framställning har yttrande avgivits av statskontoret

och riksrevisionsverket i samband med yttrande över utredningens

betänkande samt av byggnadsstyrelseutredningen. Härjämte har statens

lönenåmnd avgivit yttrande rörande vissa yrkanden angående löneregleringar

och nya tjänster.

1. Byggnadsstyrelsen: Avlöningar

Anslag

1960/61 .......................... 4 082 000

1961/62 (statsliggaren s. 420)........ 4 718 000

1962/63 (förslag) ................ 6 915 000

Byggnadsstyrelsen hemställer, att anslaget höjes med 3 358 700 kr., varav

ca 1 120 000 kr. avser reella personalförstärkningar och löneförbättringar,

medan ca 2 240 000 kr. hänför sig till ändrad redovisning av avlöningskostnader.

ökning eller

minskning

I. Löneregleringar m. m.

Kalkylavdelningen

1. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .............

2. 2 förste byråingenjörer Ag 23/Ae 21—Ae 23

3. 2 byråingenjörer Ag 20—Ae 21 ...

4. 1 byråingenjör Ag 19—Ae 21 .....

Administrativa byrån

5. 1 byråchef Bo 1—byggnadsråd Bo 3

Nettoutgift

3 999 000

+ 4 392

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

allmänna avdelningen

6. 1 förste byråsekreterare Ag 21—Ae 21..................

personalavdelningen

7. 1 byrådirektör Ae 24—Ao 26 ..........................

8. 1 förste byråsekreterare Ao 21—Ao 23..................

ombudsmannaavdelningen

9. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 ..........................

ekonomiavdelningen

10. 1 förste kansliskrivare Ae 12—kontorsskrivare Ae 13

11. 1 kamrerare Ao 21—Ao 23............................

12. 1 byråsekreterare Ae 19—kamrerare Ae 21..............

13. 1 kassör Ao 10—Ao 12 ..............................

Utredningsbyrån

kansliet

14. 1 intendent Ao 23—förste byråsekreterare Ao 23 ........

planeringsavdelningen

15. 1 förste byråsekreterare Ag 21—byrådirektör Ae 24......

16. 1 intendent Ag 23—byrådirektör Ae 24..................

17. 1 tekniker Ae 11—Ae 13 ..............................

programavdelningen

18. 1 byrådirektör Ag 26—Ae 26 ..........................

19. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24 ..........................

20. 1 intendent Ag 23—byrådirektör Ae 24 ................

Pro j ekteringsbyrån

21. 1 byggnadsråd Bo 3—Bp 4 ............................

kansliet

22. 1 byråsekreterare Ae 19—förste byråsekreterare Ae 21 ....

23. 1 amanuens Ae 17—förste byråsekreterare Ae 21 ........

arkitektavdelningen

24. 2 byrådirektörer Ag 26/Ae 23—Ae 26 ..................

25. 1 byrådirektör Ag 26—Ae 26 ..........................

26. 3 byrådirektörer Ag 24—Ae 26 ........................

27. 1 byråarkitekt Ae 21—byrådirektör Ae 24 ..............

28. 1 intendent Ag 23—Ae 23 ............................

29. 1 byråarkitekt Ag 21—intendent Ae 23 ................

byggnadstekniska sektionen

30. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23—Ae 26 ....................

31. 1 byrådirektör med arvode motsvarande löneklass 26-—

byrådirektör Ae 26....................................

32. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 26 ... .......................

33. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24 ..........................

34. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24........

35. 1 förste byråingenjör Ag 23—Ae 23 ....................

36. 1 byråingenjör Ae 21—intendent Ae 23 ................

ökning eller

minskning

+ 3 804

+ 1428

+ 1752

+ 912

+ 1512

+ 1 284

+ 1 860

+ 1512

+ 1 680

+ 1644

+ 1 512

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

59

ökning ellet

minskning

37. 1 byråingenjör Ag 21—Ae 21 ..........................

38. 1 byråingenjör Ae 20—Ae 21 ..........................

39. 1 byråingenjör Ag 20—Ae 21 ..........................

40. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ..........................

el-sektionen

41. 1 förste byråingenjör Ag 23—Ae 23 ....................

VVS-avdelningen

42. 1 byrådirektör Ag 26—Ae 26 ..........................

43. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24........ —

44. 1 förste byråingenjör Ag 23—Ae 23....................

45. 1 byråingenjör Ag 21—Ae 21 ..........................

standardiseringsgruppen

46. 2 byråingenjörer Ag 20—Ae 21 ........................

47. 1 ingenjör Ag 18—byråingenjör Ae 21 ..................

Byggnadsbyrån

entreprenadavdelningen

48. 1 byrådirektör Ae 26—avdelningsdirektör Be 1 .......... —

49. 1 förste byråingenjör Ae 23—byrådirektör Ae 24........ —

50. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ..........................

egen-regiavdelningen

51. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ..........................

V V S-avdelningen

52. 6 byråingenjörer Ag 21—Ae 21 ........................

el-avdelningen

53. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24 ..........................

54. 2 byråingenjörer Ag 21/Ae 19—Ae 21 ..................

ekonomiavdelningen

55. 1 byrådirektör Ag 24/Ae 23—Ae 26 ....................

distriktsorganisationen

56. 3 förste byråingenjörer Ag 23/Ae 21—Ae 23 ............

57. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 19—förste byråingenjör Ae 23.. —

58. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 18—förste byråingenjör Ae 23 . . —

59. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 17—förste byråingenjör Ae 23 .. —

60. 1 byråingenjör Ag 21—förste byråingenjör Ae 23........ —

61. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ............................

Intendentsbyrån

kansliavdelningen

62. 1 kanslibiträde Ao 7—kontorist Ao 9 .................. 4" 1 5?2

63. 1 kanslibiträde Ag 7—Ae 7 ............................

underhållsavdelningen

64. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24.......................... ~“

65. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ................ + 2 640

66. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24 ........ + 1 680

67. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 .......................... + 2 640

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Ökning eller

minskning

68. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24 ........ + 1 680

69. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 .......................... _}. 2 640

70. 1 byråingenjör Ao 21—förste byråingenjör Ao 23 ...... + 3 096

71. 1 byråingenjör Ae 21—förste byråingenjör Ae 23 ........ -f- 3 096

72. 1 ingenjör Ae 17—byråingenjör Ae 19.................. -f 2 508

73. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 .......................... -j_ 2 640

74. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .......................... -j- 3612

75. 1 förste byråingenjör Ag 23—Ae 23.................... .

76. 1 byråingenjör Ag 21—förste byråingenjör Ae 23 ...... + 3 096

77. 1 byråingenjör Ag 19—Ae 19.......................... _

78. 1 ingenjör Ae 15—Ae 17.............................. _}_ 2 268

fastighetsavdelningen

79. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .......................... _j_ 3612

80. 1 byråingenjör Ao 21—förste byråingenjör Ao 23 ........ + 3 096

81. 1 kontorsskrivare Ae 13—bokhållare Ae 15 .............. + 2 040

bränslekontrollavdelningen

82. 1 byråchef Be 1—avdelningsdirektör Be 1 .............. .

83. 1 reparatör Ae 8—förste reparatör Ae 10................ -f 1 524

hyresavdelningen

84. 1 fastighetsintendent Ae 24—byrådirektör Ae 26 ........ -f 3 612

85. 1 kansliskrivare Ae 10—förste kansliskrivare Ae 12...... + 1 752

utrikesavdelningen

86. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24.......................... .

87. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 .......................... _|_ 2 640

88. 1 byråingenjör Ag 21—Ae 21 .......................... _

89. 1 kontorsbiträde Ag 5—Ae 5 .......................... ..

Kulturhistoriska byrån

avdelningen för utredning och information

90. 1 intendent Ae 23—byrådirektör Ae 24 ................ -j- l 584

avdelningen för granskning

91. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .......................... _|_ 3 432

92. 1 byråarkitekt Ao 21—Ao 24.......................... 4 524

Planbyrån

expeditionen

93. 1 kontorist Ao 9—kansliskrivare Ao 10................-f- 804

arkivet

94. 1 kontorsbiträde Ae 5—kanslibiträde Ae 7 .............. -j- l 224

avdelningen för samordning och information

95. 1 byråarkitekt Ae 21—intendent Ae 23 ................ -f 3 096

avdelningen för översiktlig planläggning

96. 1 byrådirektör Ao 24—Ao 26.......................... 3012

97. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .......................... 3012

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

61

allmänna avdelningen

98. 2 byråarkitekter Ae 21—byrådirektörer Ae 24............

juridiska avdelningen

99. 1 byrådirektör Ae 24—Ao 26 ..........................

Tekniska byrån

100. 2 kanslibiträden Ae 7—kontorister Ae 9 ................

101. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23—Ae 26....................

102. 1 ingenjör Ae 15—Ae 17 ..............................

103. 1 kontorsbiträde Ao 5—kanslibiträde Ao 7 ..............

104. 1 byrådirektör Ag 24/Ae 21—Ae 26....................

105. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24........

106. 1 byråingenjör Ag 19—Ae 21 ..........................

107. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23—Ae 26 ....................

108. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 26 ..........................

109. 1 förste byråingenjör Ae 23—byrådirektör Ae 24........

110. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 19—förste byråingenjör Ae 23 ..

111. 1 ingenjör Ag 12—Ae 15..............................

112. arvoden för särskilda utredningar ......................

Anstaltsbyrån

från mentalsjukvårdsbe
113.

2 byrådirektörer Ae 26 redningens byggnads- och

114. 1 förste byråingenjör Ae 23 utrustningsdelegation

överförda tjänster

115. 1 byrådirektör Ag 24/Ae 23—Ae 26 ....................

116. 1 byråingenjör Ag 21—förste byråingenjör Ae 23........

117. 1 byråingenjör Ag 19—Ae 21..........................

II. Nya tjänster

Verksledningen in. m.

118. 1 överdirektör Bp 5 ..................................

119. 1 kontorist Ao 9 ....................................

120. särskilda ersättningar till icke statsanställda ledamöter i de

rådgivande organen...................................

Organisationsavdelningen

121. 1 byrådirektör—avdelningsdirektör högst Be 1 ..........

122. 1 förste byråsekreterare Ae 21 ........................

123. 1 kanslibiträde Ae 7 ..................................

124. arvoden till ersättare för cirkulationspersonal ..........

Kalkylavdelningen

125. 1 byrådirektör—avdelningsdirektör högst Be 1 ..........

126. 2 förste byråingenjörer Ae 23..........................

ökning eller

minskning

+ 9 048

+ 3 432

+ 2 928

+ 2148

+ 1248

+ 3 432

+ 1 584

+ 2 640

+ 3 432

+ 1 584

+ 2 940

+ 2 856

+ 30 000

+ 163 896

+ 52 584

+ 14 544

+ 10 000

+ 42 840

+ 26 988

+ 13 080

+ 58 500

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 dr 1962

ökning elie

minskning

Administrativa byrån

allmänna avdelningen

127. 1 byrådirektör Ae 24 ................................. 31 512

128. 1 förste byråsekreterare Ae 23 ........................ -j- 29 928

129. 1 förste byråsekreterare Ag 21 ........................ 26 988

personalavdelningen

130. 1 förste byråsekreterare Ae 21 ........................ -{- 26 888

131. 1 vaktmästare Ao 8 .................................. _j_ 13 738

132. 2 kontorsbiträden Ae 5............................... 22 440

ekonomiavdelningen

133. 1 byrådirektör Ae 26.................................. _j_ 34 944

134. 1 kamrerare Ae 21 ................................... _j_ 26 988

135. 1 kontorist Ae 9..................................... ,j_ 14 544

U tredningsbyrån

136. 1 byggnadsråd Bo 3.................................. _j_ 47 232

kansliet

137. 1 förste kansliskrivare Ao 12 .......................... _i_ ig 955

planeringsavdelningen

138. 1 avdelningsdirektör Bo 1 ............................ 42 840

programavdelningen

139. 1 avdelningsdirektör Bo 1 ............................ _|_ 42 840

Proj ekteringsbyrån

konstruktionsavdelningen

140. 1 avdelningsdirektör Be 1 ............................ .

kansliet

141. 1 förste byråsekreterare Ae 23 ...................... .

arkitektavdelningen

142. 1 byrådirektör Ae 24............................ .

el-sektionen

143. 1 byrådirektör Ae 26 ..............

144. 1 byrådirektör Ae 24............................ .

V o V-sektionen

145. 1 byrådirektör Ae 26.......................

VVS-avdelningen

146. 1 avdelningsdirektör Be 1...................

1 byrådirektör Ae 26......................

standardiseringsgruppen

147. 1 byrådirektör Ae 26 ............................. .

Byggnadsbyrån

entreprenadavdelningen

148. 1 byrådirektör Ae 26..........................

149. 1 byråingenjör Ae 21 ..............

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 dr 1962

63

ökning eller

minskning

V V S-avdelningen

150. 1 byrådirektör Ae 24 . .

distriktsorganisationen

151. 5 byråingenjörer Ae 21

Intendentsbyrån

152. 1 avdelningsdirektör Be 1 ............................ + 42 840

153. 1 byråingenjör Ae 21 ................................ + 26 088

154. 1 kanslibiträde Ae 7 .................................. + I3 888

155. 1 kontorsbiträde A 5.................................. + H 220

bränslekontrollavdelningen

156. 1 underinspektör Ag 17 .............................. + 21960

157. 1 maskinist Ao 9 .................................... + 14 544

158. 1 eldare Ae 7 ........................................ + l3080

hyresavdelningen

159. 1 byråsekreterare A 19................................ “t" 24 348

160. 1 kontorist Ae 9 .................................... + 14^44

Planbyrån

161. 3 kontorsbiträden Ae 5................................ + 33 883

Tekniska byrån

162. 1 överingenjör Bo 3 .................................. + 47 232

163. 1 avdelningsdirektör Bo 1 ............................ + 42 840

Anstaltsbyrån

164. 1 byggnadsråd Be 3 ..................................

165. 2 förste byråingenjörer Ae 23...........................

+ 902 760

III. Personal, hittills avlönad med andra medel än medel från

avlöningsanslag.

Administrativa byrån

166. 1 förste kansliskrivare Ae 12 .......................... + l8 818

167. 1 kanslibiträde Ae 7 .................................. + 12 444

168. 2 kontorsbiträden Ae 5 ................................ + 22 440

169. 1 förste expeditionsvakt Ae 9 .......................... + 14 544

170. 5 expeditionsvakter Ae 7 ........... + 64 200

171. 1 expeditionsvakt Ag 7 ................................ + 14 544

172. 1 kontorist Ae 9...................................... + 16 H6

173. 1 kanslibiträde Ae 7 .................................. + 12 444

174. 8 kontorsbiträden Ae 5 ............................... + 94 656

175. 2 kontorsbiträden Ae 5 ............................... + 23 052

176. 2 kontorsbiträden Ae 5 .............................. + 23 664

177. 1 kansliskrivare Ae 10 ................................ + 16 956

178. 1 kontorsbiträde Ae 5 ................................ + 11220

179. 1 byrådirektör Ae 24 ................................. + 33 192

180. 1 kamrerare Ae 17................................... + 21 960

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

ökning eller

minskning

181. 2 bokhållare Ae 15 .................................. 39 672

182. 1 kontorsskrivare Ae 13 .............................. _|_ 17 868

183. 2 kontorister Ae 9.................................... _|_ 29 904

184. 8 kanslibiträden Ae 7 ................................ -j- 106 908

185. 1 kanslibiträde Ag 7 .................................. 12 444

186. 2 kontorsbiträden A 5 ................................ -j- 22 440

187. 1 byråsekreterare Ae 19 .............................. _j_ 24 348

188. 1 kamrerare Ae 17.................................... 23 124

189. 1 kansliskrivare Ae 10 ................................ -f- 15 312

190. 1 kontorist Ae 9...................................... _|_ 16 116

191. 3 kanslibiträden Ae 7 ................................ 38 676

192. 6 kontorsbiträden A 5 ................................ _j_ 67 320

Utredningsbyrån

193. 1 amanuens Ag 15.................................... _|_ 18 816

194. 2 kontorister Ag 9.................................... 29 904

195. 1 förste byråsekreterare Ag 21 ........................ _|_ 28 416

196. 1 byrådirektör Ag 24................................. 31 512

197. 1 kontorsbiträde Ag 5 ................................ _j_ 11220

198. 1 byrådirektör Ag 26 . ................................ _|_ 33 192

199. 1 byrådirektör Ag 24 ................................ _|_ 29 928

200. 1 intendent Ag 23 .................................... 28 416

201. 1 byråingenjör Ae 21................................. 28 416

202. 1 byråingenjör Ag 21 ................................ _|_ 25 632

Proj ekteringsbyrån

203. 2 byrådirektörer Ae 26

204. 1 intendent Ae 23

205. 2 byråarkitekter Ae 21

Intendentsbyrån

206. 1 kanslibiträde Ag 7 .................................. 13 080

207. 1 förste byråingenjör Ag 23............................ _j_ 29 928

208. 1 förste byråingenjör Ag 23 .......................... 29 928

209. 1 förste byråingenjör Ag 23 .......................... -f. 29 928

210. 1 byråingenjör Ag 19................................. 24 348

211. 1 byråingenjör Ag 21 ................................ + 26 988

212. 1 kontorsbiträde Ag 5 ................................ n 220

213. 1 husföreståndarinna Ae 12 .......................... _j_ 16 956

214. 1 trädgårdsmästare Ae 10............................. 15 312

215. 1 värmeskötare och reparatör Ae 9 .................... -)- 14 544

216. arvode för särskilda utredningar....................... 16 000

Tekniska byrån

217. 2 kanslibiträden Ae 7 ................................ 29 088

218. 1 kontorsbiträde Ae 5 ................................ _j_ n 222

219. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23............................ _|_ 34 944

220. 1 byråsekreterare Ae 19 .............................. _|_ 23 124

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 är 1962 65

ökning eller

minskning

221. 1 ingenjör Ae 15 .................................... + 19 812

222. 1 byrådirektör Ae 26 ................................ 34 ^44

223. 1 byrådirektör Ag 24/Ae 21 .......................... + 31 512

224. 1 förste byråingenjör Ag 23 ............................ + 28 416

225. 1 byråingenjör Ag 19 + 23 *24

226. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23 ............................ + 34 944

227. 1 byrådirekör Ag 24.................................. + 31 512

228. 1 förste byråingenjör Ae 23........................... + 29 928

229. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 19 ............................ + 28 416

230. 1 byråingenjör Ae 21 ................................ + 26 988

231. 1 ingenjör Ag 12 .................................... + 16 H6

232. 1 laboratoriebiträde Ag 5..............................

+ 1 723 374

IV. Personal, hittills avlönad med medel från avlöningsanslag.

Administrativa byrån

233. arvoden bestämda av Knngl. Maj :t .................... 3 000

Projekteringsbyrån

234. 1 byggnadsråd Bo 3 .................................. 47 232

235. 1 avdelningsdirektör Bo 1 ............................ 42 840

236. 1 byrådirektör Ao 26 ................................. 34 944

237. 1 intendent Ae 23 ................................... — 28 416

238. 1 intendent Ao 23 .................................... 28 416

239. 1 byråsekreterare Ae 19 .............................. 24 348

240. 1 amanuens Ae 17 ................................... * 21 960

Byggnadsbyrån

241. 1 byggnadschef Bp 4................................. '' 49 596

242. 1 kanslibiträde Ao 7 .................................. 13 93®

243. 3 kontorsbiträden Ao 5 .............................. '' 33 660

Planbyrån

244. minskning av i icke-ordinarieposten inräknade medel, 60 000

kr., till rådet för översiktlig planläggning .............. — 30 000

Anstaltsbyrån

245. 1 avdelningsdirektör Bo 1 ............................ 42 840

246. 1 byrådirektör Ae 26 ................................ 33192

— 433 524

V. Omräkningar

247. löneregleringar i anl. av beslut av 1961 års riksdag........ - 32 834

248. avlöningar till tillfällig personal in. in................. j- 800 000

249. vikariats- och övertidsersättningar in. m................. + 53 700

250. löneklassuppflyttningar m. in......................... + 78 160

251. kompensation för höjda folkpensionsavgifter ............ + 37 500

+ 1 002 194

Totalt + 3 358 700

5 Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 98

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

M o t in

118., 119. I enlighet med förslag av byggnadsstyrelseutredningen upptages

en ny tjänst som överdirektör i Bp 5. Därjämte bör såsom biträde åt hohonom

finnas en kontorist i Ao 9.

125. I och med att den nuvarande kalkylsektionen utbytes mot en fristående

kalkylavdelning, synes kravet på den nya avdelningschefens kvalifikationer

böra ställas avsevärt mycket högre än vid nuvarande organisation.

Inom den enskilda verksamheten är löneläget för personal med de ingående

kunskaper som erfordras för kalkylchefen mycket högt. Om den av byggnadsstyrelseutredningen

föreslagna tjänsten skall kunna besättas med person

som tillnärmelsevis uppfyller nu nämnda krav, bör kalkylchefsbefattningen

icke placeras lägre än i B 1. En ny tjänst som avdelningsdirektör i Be 1

föreslås därför.

126. Med hänsyn till de höga krav som måste ställas på sakkunskap och

erfarenhet beträffande kalkylering inom VVS- och elfacken bör dessa tjänster,

som föreslås nyinrättade, placeras lägst i Ae 23.

127., 128. Byggnadsstyrelseutredningen har med hänsyn till administrativa

byråns allmänna avdelnings ökade arbetsuppgifter förutsatt, att avdelningen

förstärkes med en byrådirektörstjänst, vilken styrelsen föreslår inrättad i

Ae 24. Därutöver erfordras ytterligare förstärkning, som tills vidare beräknas

till en halv arbetskraft. Styrelsen föreslår, att medel räknas för en befattningshavare

med full tjänstgöring, därvid den andra delen av hans tjänst

ansetts som en nödvändig förstärkning av ombudsmannasidan. Uppgifterna

för ombudsmannen har nämligen blivit av så stor omfattning, att han icke

längre hinner att ensam svara för på honom ankommande uppgifter. Dessutom

har ombudsmannen icke någon medhjälpare, som vid hans frånvaro

kan träda i hans ställe. Efter utflyttningen av intendentsbyrån blir behovet

av förstärkning än större. Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter

som skulle ankomma på den nye befattningshavaren och som förutsätter en

tingsmeriterad jurist med goda erfarenheter av både administrativt arbete

och praktisk juridisk verksamhet, bör tjänsten placeras i lägst Ae 23.

130. Arbetsmängden för personalföredragandena har ökat så starkt, att

personalavdelningen måste förstärkas. Detta har föranletts inte enbart av

personalens ansvällning utan även av den betydande tid som bl. a. pensionsfrågorna

numera tar i anspråk. Byggnadsstyrelseutredningen har förutsatt,

att dylika frågor avseende styrelsens arbetarepersonal, som hittills handlagts

på byggnad sbyrån, skall ankomma på personalavdelningen. Styrelsen hemställer,

att denna förstärkes med en förste byråsekreterare i Ae 21.

132. Vid årsskiftet 1961/62 flyttar intendentsbyrån, som omfattar över 90

personer, till nya lokaler. För byrån har måst anordnas särskild telefonväxel.

För skötseln av denna erfordras två telefonister i Ae 5.

133. Chefen för ekonomiavdelningen kommer att ha sig underställda närmare

50 befattningshavare och får till uppgift bl. a. att i förening med chefen

för kameralsektionen inom avdelningen teckna samtliga utanordningsbeslut

och att besluta i övriga ärenden av ekonomisk och kameral natur, som

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

delegeras till honom. Det förutsattes vidare, att avdelningschefen kommer att

deltaga i styrelsens sammanträden och förhandlingar beträffande ekonomiska

frågor, redovisning o. dyl. Med hänsyn till de krav på såväl erfai enhet i

ekonomiska och kamerala frågor som organisationsförmåga som bör ställas

på avdelningschefen, bör tjänsten placeras i lägst Ae 26.

134. På chefen för driftbokföringssektionen inom ekonomiavdelningen

kommer att vila ett betydande ansvar och därför skulle en tjänst i samma

lönegrad som chefstjänsten för kameralsektionen, d. v. s. A 24, vara motiverad.

Styrelsen inskränker sig t. v. till att föreslå en kamreraretjänst i Ae 21.

135. På kameralsektionen förslås en ny kontoristtjänst i Ae 9.

136. Byggnadsstyrelseutredningen har föreslagit, att en byggnadsrådstjänst

för utredningsbyråns chef skall inrättas. I anslutning härtill föreslås, att

tjänsten i likhet med nuvarande byggnadsrådstjänster placeras i Bo 3.

137. Åtskilligt av det arbete som ankommer på utredningsbyråns kansli

kan med fördel överlåtas till icke högskoleutbildad personal under förutsättning

att sådan personal med nöjaktiga kvalifikationer finnes tillgänglig. Om

delegering av uppgifter i erforderlig utsträckning skall kunna genomföras,

bedömer styrelsen behov föreligga av en tjänst som förste kansliskrivare i

lägst Ao 12.

138., 139. Utredningsbyrån skall enligt byggnadsstyrelseutredningens förslag

organiseras på två avdelningar, nämligen en planeringsavdelning och en

programavdelning. Föx- chefsbefattningarna pa dessa avdelningar har utredningen

föreslagit två nya tjänster, varav åtminstone en ansetts böra vara avdelningsdirektör.

Enligt styrelsens uppfattning måste på de båda chefsposternas

innehavare ställas mycket höga krav. Styrelsen anser jämväl att med

tjänsterna förenade arbetsuppgifter och ansvar är likvärdiga. Två nya tjänster

såsom avdelningsdirektör i Bo 1 bör därför inrättas.

I de fall viss tjänst till följd av omorganisationen bedömts böra överföras

från nuvarande byggnadsbyrån till den nya projekteringsbyrån men samtidigt

behov av tjänst i samma lönegrad beräknats alltjämt föreligga inom

byggnadsbyrån, har styrelsen för enkelhets skull föredragit att bibehålla

tjänsten vid denna byrå och i stället upptagit förslag om nyinrättad tjänst

vid projekteringsbyrån. Detta gäller bl. a. för cheferna för byggnadsbyråns

VVS- och el-avdelningar, beträffande vilka byggnadsstyrelseutredningen föreslagit

överflyttning till projekteringsbyrån och nya befattningar vid byggnadsbyrån.

14(h Chef för projekteringsbyråns konstruktionsavdelning bör vara avdelningsdirektör

i lönegrad Be 1 enligt byggnadsstyrelseutredningens förslag.

141. Genom ett utbyggt kansli med tillräckligt kvalificerade befattningshavare

räknar styrelsen med att de tekniskt utbildade tjänstemännen skall

kunna avlastas administrativa uppgifter i betydande omfattning. Om detta

skall bli möjligt måste kansliet ledas av en person med kvalificerad utbildning

och erforderlig erfarenhet. Styrelsen hemställer därför att en tjänst som

förste byråsekreterare i Ae 23 inrättas för kansliets chef.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

142. Personalen på arkitektavdelningen behöver förstärkas. Med hänsyn

till förefintliga vakanser på avdelningen och byggnadsstyrelseutredningens

fortsatta arbete inskränker sig styrelsen i förevarande sammanhang till att

föreslå inrättandet av endast en ny tjänst som byrådirektör i Ae 24.

143., 144. På el-sektionen bör inrättas en tjänst såsom byrådirektör i Ae

26 för sektionens chef. Tjänsten har av utredningen föreslagits för byggnadsbyråns

el-avdelning. Härjämte erfordras en ny tjänst som byrådirektör i Ae

24. Sektionen erhåller härigenom en stomme av minimistorlek.

145. Chef för VoV-sektionen bör vara byrådirektör i Ae 26. Denna sektion

är ny. Den föreslagna tjänsten har ej upptagits av utredningen. Detta

förhållande torde sammanhänga med att utredningen tänkt sig att utnyttja

en tjänst för motsvarande uppgifter inom planbyrån. Med hänsyn till planbyråns

personalbehov, vilket för övrigt understrukits av utredningen, anser

styrelsen emellertid en försvagning av byrån nu icke kunna genomföras. Vederbörande

tjänst avser styrelsen använda för andra arbetsuppgifter.

146. På VVS-avdelningen föreslår styrelsen en tjänst som avdelningsdirektör

i Be 1, avsedd för avdelningens chef, samt en byrådirektörstjänst i Ae 26.

Styrelsen har haft synnerligen stora svårigheter att rekrytera kompetent

VVS-personal. Mot bakgrund av VVS-installationernas under senare år allt

mera komplicerade natur och deras ökade andel av de totala investeringarna

kan styrelsen ej längre undvara kvalificerade VVS-ingenjörer vid projekteringen.

Härvid erfordras erfarna fackmän med specialisering såväl på ventilationsområdet

som på värme- och sanitetsteknik.

147. För att leda standardiserings- och typiseringsarbete har styrelsen

hittills anlitat bl. a. en konsulterande arkitekt. Med hänsyn till den ekonomiska

betydelsen av detta arbete anser styrelsen, att en fastare organisation

härför nu inte längre kan undvaras. Styrelsen föreslår därför att en

byrådirektörstjänst i Ae 26 inrättas för arbetsgruppens chef.

148., 149. Åtskilliga av de byggnadsföretag, för vilka byggnadsbyråns entreprenadavdelning

har ansvaret — institutionsbyggnader, sjukhus, radiooch

TV-hus — ställer stora anspråk på avdelningens ledning i vad avser

såväl högt tekniskt kunnande som lång erfarenhet inom byggnadsbranschen.

Även kraven på vederbörandes personliga kvalifikationer måste ställas

högt. Dessa förhållanden jämte de stora ekonomiska värden, för vilka ledningen

har ansvaret, gör att de till denna hörande tjänsterna måste göras

ekonomiskt lockande, om de skall kunna besättas med personal som fvller

de nödvändiga kraven. Inom motsvarande enskilda verksamhet, från

vilken styrelsen har att rekrytera sin personal, är löneläget högt. Som

chefer för byggnadssektionerna erfordras två byrådirektörstjänster i resp.

Ae 26 och Ae 24. En av dem skall vara avdelningschefens ställföreträdare.

Styrelsens förslag i detta sammanhang innebär bl. a., att en ny tjänst i Ae

26 nyinrättas. Chefen för uppliandlingssektionen föreslås placerad i Ae 21,

för vilket ändamål erfordras en ny tjänst.

150. Byggnadsbyråns VVS-avdelning bör organiseras på två sektioner, en

för entreprenader och en för egen regi. En av sektionscheferna bör vara avdel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962 t)9

ningschefens ställföreträdare och placeras i Ae 24. Denna tjänst föreslås

nyinrättad. För den andra sektionen finnes en tjänst i Ae 23.

151. Inom entreprenadavdelningens distriktsorganisation fordras ett antal

byråingenjörstjänster i A 21 som kontrollanter för byggnads-, rör- och

el-arbeten. Framför allt inom installationsfacket har behovet av kontrollanter

visat sig mycket starkt. Med placering av en rörkontrollant och en elkontrollant

inom varje distrikt, erfordras 14 tjänster enbart för installationsfacket,

vartill kommer minst en byggnadskontrollant i varje distrikt

för själva husbyggnadsverksamheten. Med hänsyn till att distriktsorganisationen

ännu är under uppbyggnad har styrelsen stannat vid att föreslå, att

som extraordinarie endast inrättas sex tjänster i A 21. För detta ändamål

erfordras fem nya sådana tjänster.

152. I enlighet med förslag av byggnadsstyrelseutredningen bör en ny

tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 inrättas på intendentsbyrans underhållsavdelning.

153. På grund av ökningen av det av styrelsen förvaltade fastighetsbeståndet

i Stockholm och Stockholms län erfordras på underhållsavdelningen

en ny byråingenjörstjänst i Ae 21 (byggnadskontrollant).

154. På den nuvarande slottssektionen saknas biträdespersonal. Sektionen

anlitar intendentsbyråns expedition och styrelsens gemensamma skrivcentral

för skrivhjälp och andra expeditionsgöromål. I och med att intendentsbyrån

flyttar till nya lokaler och sektionen därvid placeras i annat

våningsplan än byråns expedition, bortfaller så gott som helt möjligheten

till hjälp med kontorsgöromål. Behov föreligger för övrigt sedan länge av

ett biträde, som vid sidan av kontorsarbetet kan avlasta den tekniska peisonalen

vissa göromål. Då byråns allmänna uppgifter ökar, bedömer styi elsen

det icke möjligt att överflytta någon befattningshavare från expeditionen

till slottssektionen. Styrelsen föreslår därför, att en ny kanslibiträdestjänst

i Ae 7 inrättas.

155. Den nya planerings- och upphandlingssektionen måste tillföras erforderlig

biträdeshjälp för expeditionsgöromål. Det kanslibiträde, som nu

finnes, handlägger vissa relativt kvalificerade ärenden och bör därför icke

åläggas göromål, som kan utföras av personal i lägre tjänsteställning. Vad

styrelsen nyss nämnt om konsekvenserna av byråns flyttning gäller även

planerings- och upphandlingssektionen. Styrelsen föreslår därför, att en ny

biträdestjänst i reglerad befordringsgång inrättas vid sektionen.

156. För att icke föregripa resultatet av byggnadsstyrelseutredningens

fortsatta arbete har byggnadsstyrelsen i fråga om bränslekontrollavdelningen

icke föreslagit annan personalförstärkning än en underinspektörstjänst

i Ag 17. På grund av det starkt ökade antalet anläggningar, som står under

avdelningens tillsyn, har styrelsen sett sig nödsakad att redan nu tills vidare

anställa en befattningshavare i denna lönegrad, varvid han avlönas av medel,

som innevarande budgetår sparats i anledning av att vissa tjänster tidvis

stått obesatta. För att kunna behålla befattningshavaren nästa budgetår

erfordras medel för eu tjänst i Ag 17.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

157. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 13 maj 1960 angående klassificering

av vissa fasta maskinanläggningar m. m. skall som ansvarsman vid värmeanläggningen

i kvarteret Björnen i Stockholm vara placerad en maskinist

i lönegrad A 9. Med anledning härav hemställer byggnadsstyrelsen, att en

tjänst som maskinist (ansvarsman) i Ao 9 inrättas för denna anläggning.

158. Av den personal som f. n. sköter värmeanläggningen i kvarteret

Björnen i Stockholm — en montör, med arvode motsvarande löneklass 12,

och en eldare i Ae 7 — avses montören flyttas till vattenfallsstyrelsen i

Råcksta, medan eldaren önskar kvarstanna i innerstaden och bli överförd

till styrelsens tjänst. Styrelsen föreslår att för nästa budgetår medel inräknas

i byggnadsstyrelsens avlöningsstat för den sistnämnda tjänsten som eldare

i Ae 7.

159. Arbetsförhållandena på liyresavdelningens landsortsdetalj är numera

så ansträngd att om icke personalförstärkning tillföres avdelningen,

hyresuppbörden och hyresutbetalningarna icke kommer att kunna effektueras

tidsenligt. Avdelningschefen och dennes närmaste man, en byråsekreterare,

måste avlastas vissa kvalificerade göromål om verksamheten på

avdelningen skall kunna skötas. För detta ändamål förslår styrelsen, att

en amanuensbefattning inrättas. Arbetet förutsättes skola bedrivas självständigt

och av befattningshavaren kräves kameral utbildning och goda

insikter i hyresfrågor.

160. Hyresavdelningens bostadsdetalj erfordrar en förstärkning med en

kontorist som skall dels biträda föreståndaren rent allmänt, dels tilldelas

egna kvalificerade göromål. Befattningshavaren skall bl. a. äga befogenhet

att besluta om ändrade redovisningsterminer och att i viss omfattning medge

uppskov med hyresinbetalning.

161. Planbyråns arkiv, som f. n. omhänderhas av fyra befattningshavare i

^ ^ A 10, behöver på grund av det svällande arkivmaterialet förstärkas

med en kartriterska i lönegrad Ae 5. Avdelningen för översiktlig planläggning

och den juridiska avdelningen saknar f. n. till avdelningarna knuten biträdeshjälp

och måste därför anlita byråns expedition. Då denna fått allt

större svårigheter att tillhandagå med hjälp måste för att avdelningarna

skall kunna sköta sina uppgifter på ett godtagbart sätt dessa förstärkas

med var sitt biträde i reglerad befordringsgång.

162., 163. Den nuvarande chefen för den byggnadstekniska avdelningen

är kontraktsanställd. Chefskapet för den nya tekniska byrån innebär ökade

arbetsuppgifter och större ansvar. Bl. a. förutsättes att byråns chef skall

ingå som ledande kraft i det av byggnadsstyrelseutredningen föreslagna

byggnadsstyrelsens tekniska råd. I enlighet med vad byggnadsstyrelseutredningen

föreslagit bör en chefstjänst i Bo 3 inrättas. Innehavaren av befattningen

bör benämnas överingenjör. Enligt utredningen bör vidare en chefstjänst

som byrådirektör alternativt som avdelningsdirektör inrättas på konstruktionsavdelningen.

Då denne tillika skall vara överingenjörens ställföreträdare

föreslås att tjänsten placeras i Bo 1 och därmed sättes i nivå med

stallföreträdaretjänsterna på Övriga tekniska bvråer.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

1G4. Enligt byggnadsstyrelseutredningen skall särskild projekteringsbyrå

förestås av byggnadsråd. Styrelsen föreslår i enlighet härmed, att en byggnadsrådsbefattning

i Be 3 inrättas på anstaltsbyrån.

165. Anstaltsbyrån måste i viss utsträckning förses med olika slag av

fackmän såsom statiker, VVS- och el-tekniker. Dessa bör genom den ingående

kännedom de kan förskaffa sig om byråns speciella byggnader

kunna medverka till en ekonomisk typisering och förenkling av konstruktioner

och installationer i förhållande till vad nu sker. De skall därjämte

medverka vid projektering och upprättande av bygghandlingarna. Skall byrån

kunna förvärva personer med de erforderliga kvalifikationerna måste

till byråns förfogande stå två tjänster i Ae 23 (statiker, VVS) och eu i Ae

21 (el). Av dessa tjänster finnes f. n. endast den senare, varför de två Övriga

behöver nyinrättas och placeras på byråns konstruktionsavdelning.

166. _192. Sammanlagt bör kostnaderna för 58 personer på administra
tiva

byrån föras över från byggnadsanslag till avlöningsanslaget.

193._202. Elva personer på utredningsbyrån har hittills avlönats från i

huvudsak utredningsanslaget och dessa lönekostnader bör nu föras över till

avlöningsanslaget.

203.—205. Lönekostnaderna för fem personer på projekteringsbyrån, vilka

nu avlönas med utredningsmedel, bör föras över till förskottsstat.

206.—216. På intendentsbyrån avlönas nu tio personer från huvudsakligen

fastighetsfondens stat. Kostnaderna för dessa personer bör belasta

avlöningsanslaget.

217._232. Lönekostnaderna för sammanlagt 17 personer på den föreslag
na

tekniska byrån bör överföras från byggnadsmedel till avlöningsanslaget.

234._243., 245., 246. Sju personer på projekteringsbyrån, fem på bygg
nadsbyrån

och två på anstaltsbyrån har hittills avlönats från avlöningsanslaget.

I enlighet med utredningens förslag bör kostnaderna för dessa personer

bestridas från förskottsstat.

248. Byggnadsstyrelsen tillstyrker byggnadsstyrelseutredningens förslag

att det nuvarande anslaget Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

in. in. slopas och att vederbörande kostnader i stället bestrides från avlöningsanslaget.

I enlighet härmed bör avlöningsstaten kompletteras med en

förslagspost för avlöningar till tillfällig personal in. in. I fråga om det äskade

beloppets storlek hänvisar styrelsen till tidigare framställning den 14 augusti

1961 angående anslag för budgetåret 1962/63 till utredningar rörande

tillämnade byggnadsföretag m. in. Av nämnda skrivelse framgår i huvudsak

följande.

Anslaget utgick under budgetåren 1959/60—1961/62 med resp. 240 000,

500 000 och 700 000 kr. Nettoutgiften under hudgetåren 1959/60 och 1960/

61 var resp. 188 600 och 665 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1959/60

utgjorde reservationen å anslaget 395 900 kr. Ett år senare var motsvarande

belopp 230 000 kr., vilken summa dock disponerats för beslutade utredningar.

För budgetåret 1961/62 beräknade styrelsen den del av anslaget, som

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

ej hänförde sig till generalplanekostnader, till 300 000 kr. Sist nämnda

kostnader beräknades till 400 000 kr. De för budgetåret tillgängliga medlen

jämte möjliga tillgodoföranden från projekterings- och byggnadsanslag

kan beräknas bliva i sin helhet tagna i anspråk för redan pågående utredningar

och för sådana som nu kan förutses.

I fråga om medelsbehovet för budgetåret 1962/63 anför styrelsen följande.

På grundval av idétävlingen rörande plan för förläggning av Stockholms

universitet bör en generalplan upprättas för universitetet. Vidare är befintgeneralplaner

för de markområden, som disponeras av Karolinska mediko-kirurgiska

institutet och Chalmers tekniska högskola, föråldrade bl. a.

med hänsyn till universitetsutredningens förslag och måste därför överses.

Kostnaderna för dessa planer uppskattas till (200 000 4- 150 000 4- 50 000)

400 000 kr.

Den del av anslaget, som ej hänför sig till generalplanearbetena, måste

raknas upp med 100 000 kr. Höjningen är betingad av de ökade anspråk på

utredningar, som föranledes av statsmakternas beslut i fråga om upprustning

av verksamheten på bl. a. jordbrukets område, samt av väntade krav

på utredningar på vårdområdet särskilt rörande specialskolor för handikappade.

Vidare reses ständigt nya krav på utredningar rörande mark- och

lokalbehov för institutioner i Stockholmsregionen, vilka har central förvaltningskaraktär.

Samtidigt anmäler styrelsen att av de under år 1960 antagna riktlinjerna

för handläggning av byggnadsfrågor ej framgår om kostnaderna för ett

visst byggnadsobjekt, som bestridits av utredningsanslaget, kan ersättas

redan i samband med att projekteringsmedel anvisas ur det särskilda projekteringsanslaget

under fonden för förlag till statsverket eller om utredningsanslag

kan ersättas först när byggnadsanslag anvisats. Styrelsen har

vid sin beräkning av utredningsanslagets storlek förutsatt att de av utredningsmedel

bestridda initialkostnaderna för ett byggnadsföretag skall ersättas

när projekteringsanslag anvisas.

Sammanlagt erfordras således under budgetåret 1962/63 för generalplane-

och utredningsarbeten (400 000 -f 400 000) 800 000 kr.

Yttranden

Vid utarbetande av sitt betänkande har byggnadsstyrelseutredningen förutsatt

att ett fullständigt personalförslag för budgetåret 1962/63 skulle

utarbetas av styrelsen och utredningen i samråd samt redovisas i anslutning

till styrelsens anslagsäskanden dels i petitan hösten 1961, dels i förslaget

till förskottsstat våren 1962. Sådant samråd har enligt utredningen

agt rum under petitaarbetet, varjämte utredningen tagit del av petitan under

hand.

Den av styrelsen redovisade förändringen beträffande avlöningskostnadernas

fordelning mellan olika anslag ansluter sig enligt utredningen till

dess förslag. Utredningen anser sig kunna stödja byggnadsstyrelsens förslag

rörande nya tjänster. Utredningen kan dock ej nu uttala sig om behovet

av biträdespersonal i kontorstjänst.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Utredningen tillägger att förslaget till extraordinariesättning av extra

tjänster med hänsyn till den ökade arbetsvolymen och styrelsens rekryteringsproblem

ter sig rimligt och att styrelsens förslag till lönereglering av

chefstjänster för byråer överensstämmer med de intentioner, varåt uttryck

getts i betänkandet.

De smärre jämkningar i utredningens förslag, som styrelsen av lönetekniska

och motsvarande skäl förordat, ger ej anledning till erinran från

utredningens sida.

Utredningen uttalar att de i styrelsens petita lämnade förslagen, såvitt

utredningen nu kan bedöma, icke kommer att föregripa resultaten av utredningens

fortsatta arbete.

2. Byggnadsstyrelsen: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1960/61 ......................

509 600

540 200

1961/62 (statsliggaren s. 423)----

559 000

1962/63 (förslag)...............

801 000

Byggnadsstyrelsen hemställer, att anslaget hö;

jes med 310

800 kr.

Nettoutgift

Anvisat

Ökning eller

1960/61

1961/62

minskning

1. Sjukvård m. m. ..................

13 100

16 700

+ 9 500

2. Reseersättningar..................

113 700

119 000

+ 90 500

3. Bränsle, lyse och vatten ...........

53 500

34 500

+ 19 700

4. Övriga expenser..................

361 600

386 800

+ 190 100

5. Publikationstryck.................

83 200

12 000

+ 6 000

Nettoinkomst Beräknat

1960/61

1961/62

6. Särskilda uppbördsmedel: Försäljning

av publikationer..................

84 700

10 000

— 5 000

+ 310 800

M o t in

Vid beräkningen av omkostnadsanslaget har styrelsen utgått från nuvarande

antal befattningshavare, för vilka omkostnaderna skall bestridas av

anslaget. Detta antal befattningshavare uppgår till 202. Vid bifall till styrelsens

förslag skulle antalet öka med 115 befattningshavare till 317. ökningen

motsvarar avrundat 57 procent, ökade medel måste räknas för dessa

115 tillkommande tjänstemän. I brist på andra beräkningsgrunder bör man

utgå från att de nytillkomna befattningshavarna i medeltal kräver i stort

sett motsvarande omkostnader, som erfordras för nuvarande befattningshavare.

1. I enlighet härmed bör posten Sjukvård m. m., som nu motsvaras av

två poster om 15 500 och 1 200 kr. under respektive styrelsens verksamhet i

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

allmänhet och styrelsens värmeledningspersonal ökas till sammanlagt avrundat

26 200 kr.

2. Posten Reseersättningar bör ökas på samma sätt till avrundat 187 000

kr. Med hänsyn till att utrednings- och tekniska byråernas personal företager

resor i större utsträckning än övrig personal bör posten ökas med

ytterligare 15 000 kr. till 202 000 kr. Från och med den 1 juli 1961 har traktamentskostnaderna

stigit med drygt tio procent, vilket föranleder en ytterligare

uppräkning av reseposten med ca 7 500 kr. till 209 500 kr.

3., 4. I posten Expenser ingår nu dels 49 000 kr. för engångsutgifter, varav

45 000 kr. för särskilda anläggningar, och dels 96 200 kr. för övriga utgifter

för dessa anläggningar. Till dessa belopp bör vid en beräkning av

anslagsökningen hänsyn icke tagas. Till grund för beräkningen bör således

läggas (421 300 — 49 000 — 96 200) 276 100 kr. 57 procent av detta

belopp uppgår till avrundat 157 400 kr. För de 38 helt nya tjänsterna erfordras

engångsanskaffningar av möbler m. m. till ett beräknat belopp av sammanlagt

57 000 kr. Byggnadstekniska avdelningen, vars expensutgifter

f. n. bestridas från förskottsstat, erlägger i likhet med flera statliga myndigheter

bidrag till statens betongkommitté. Då någon ändring härutinnan

icke bör ske, bör medel för bidraget, 10 000 kr., inräknas i styrelsens expenspost.

På sätt framgår av särskild skrivelse skall i omkostnadsanslaget

inräknas 130 600 kr. för särskilda anläggningar. Beträffande den närmare

motiveringen för detta belopp hänvisas till skrivelsen, för vilken i detta

sammanhang någon närmare redogörelse icke torde böra lämnas. Posten

Expenser skulle alltså för nästa budgetår upptagas med (276 100 + 157 400

-f- 57 000 -j- 10 000 -f- 130 600) 631 100 kr. Beloppet bör fördelas med 54 200

kr. på delposten Bränsle, lyse och vatten samt 576 900 kr. på delposten Övriga

expenser.

5. I fråga om posten till Publikationstrvck föreslås en höjning till

18 000 kr.

Yttranden

Byggnadsstyrelseutredningen har intet att erinra mot styrelsens sätt att

beräkna omkostnadsanslaget.

Riksrevisionsverket erinrar om att byggnadsstyrelsen i anslutning till utredningens

förslag om det nuvarande utredningsanslagets slopande och ersättande

med en särskild post på avlöningsstaten för avlöningar till tillfällig

personal uttalat, att styrelsen utgår från att de utgifter av omkostnadsnatur,

som kan uppstå i samband med att posten användes för personalutgifter,

får bestridas från denna post samt att om denna uppfattning ej

skulle godtagas, på styrelsens omkostnadsstat upptages en särskild post,

som motsvarar ifrågavarande post på avlöningsstaten. Enligt riksrevisionsverkets

mening bör ifrågavarande omkostnader i vanlig ordning bestridas

från omkostnadsanslaget.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

75

D. DEPARTEMENTSCHEFEN

I. Avveckling av djurgårdsnämnden

Djurgårdsnämnden har till uppgift att handha statens exploateringsverksamhet

i Stockholm samt att verka för en enhetlig och ändamålsenlig disposition

av statens mark på Djurgården. Den senare uppgiften konkretiseras

i åligganden för nämnden att verkställa en allmän planläggning i fråga

om djurgårdsmarkens användning för skilda ändamål samt att bitrada vid

markupplåtelseärenden.

Den av nämnden bedrivna exploateringsverksamheten och dess arbete

med uppgörandet av en dispositionsplan för Djurgården är att betrakta som

uppdrag av engångsnatur. En avveckling av nämnden är därför påkallad,

när angivna verksamhet nått ett sådant stadium att väsentligt ändrade betingelser

för organisationen föreligger. Detta förutsattes också vid nämndens

tillkomst år 1947. Efter en kartläggning i detalj av nämndens arbetsuppgifter

har djurgårdsnämndsutredningen föreslagit, att nämnden skall

avvecklas och dess återstående uppgifter överflyttas till byggnadsstyrelsen

den 1 januari alternativt den 1 juli 1963. Viss reservation vad gäller tidpunkten

har emellertid lämnats med hänsyn till de närmare uppgifter för verksamhetens

fortgång som nämnden förutsatts skola redovisa. Sådana uppgifter

har sedermera lämnats av nämnden i januari 1962.

Utredningens förslag har i allmänhet fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen.

Viss tvekan har emellertid i några yttranden yppats rörande

den föreslagna tidpunkten för djurgårdsnämndens avveckling. Härvid

har bl. a. nämnden själv uttalat, att en fixering av denna tidpunkt f. n. icke

bör ske.

Frågan om avveckling av djurgårdsnämnden och därmed sammanhängande

spörsmål har aktualiserats vid flera tillfällen under senare år. För egen

del anser jag, att med den nu framlagda utredningen erforderligt underlag

föreligger för ett slutligt ställningstagande i frågan.

Även om en relativt sen tidpunkt väljes för djurgårdsnämndens avveckling,

kommer likväl då alt finnas kvar vissa på nämnden vilande uppgifter,

vilka måste överföras till annat statligt organ. Såsom djurgårdsnämndsutredningen

framhållit, ligger det närmast till hands att dessa uppgifter övertages

av byggnadsstyrelsen. Denna fungerar som central myndighet för den

civila statliga fastighetsförvaltningen och svarar bl. a. för förvaltningen av

de delfonder av allmänna fastiglietsfonden, varå djurgårdsmarken redovisas.

Jag ansluter mig därför till utredningens förslag, att vid djurgårdsnämndens

avveckling dess återstående uppgifter skall överföras till byggnadsstyrelsen.

Genom de av utredningen och nämnden lämnade uppgifterna torde vara

klarlagt, att nämndens exploatcringsverksamhet nu befinner sig i etl avslutande

skede. Viss osäkerhet kan dock ännu anses föreligga i fråga .om tidsplanen

för avslutandet av denna verksamhet. Med hänsyn härtill finner jag

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Knnyl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

bl. a. täljande principiella synpunkter böra vara vägledande vid valet av

tidpunkt för omorganisationens genomförande.

Sådana inom eller utom stadsplan belägna områden, som avsetts för allmänna

byggnader, bör utan olägenhet kunna överföras till byggnadsstyrelsens

förvaltning praktiskt taget oberoende av tidsplanen för exploateringen

för enskild bebyggelse. De av styrelsen nu förvaltade fastigheterna är i princip

av samma natur som nämnda områden, varför deras överförande icke

tillför styrelsen uppgifter av nytt slag. Med tanke på styrelsens åligganden

att svara för statlig lokalanskaffning och byggnadsverksamhet torde dessutom

en sådan överföring komma att medföra uppenbara fördelar ur samordningssynpunkt.

I särskilt hög grad gäller detta i fråga om universitetsområdet

vid Frescati. Utbyggnaden av Stockholms universitet, för vilken

byggnadsstyrelsen svarar, innebär för styrelsen en omfattande och komplicerad

arbetsuppgift. Fn särskild tjänsteman har inom byggnadsstyrelsen

förordnats att med byggnadsråds ställning handlägga planerings- och programfrågorna

för utbyggnaden. Behovet av en närmare samordning av byggnadsfrågorna

och därmed förbundna åtgärder av exploateringskaraktär har

i samband med planeringsarbetet kommit att framstå som allt klarare. Jag

ämnar därför föreslå Kungi. Maj :t, att förvaltningen av universitetsområdet

vid lämplig tidpunkt skall överföras från djurgårdsnämnden till byggnadsstyrelsen.

Vidare har erfarenheten visat, att vid en planmässigt bedriven exploateringsverksamhet

ett slutförande av exploateringen för enstaka områden av

skilda orsaker kan komma att taga längre tid än ursprungligen beräknats.

Jag kan med hänsyn till byggnadsstyrelsens kompetens på området ej finna,

att ett överförande till styrelsen i begränsad omfattning av vissa fullföljdsarbelen

till exploateringen skulle kunna medföra större olägenheter.

Eventuella risker härför bör kunna elimineras genom samarbete mellan

nämnden och styrelsen under ett övergångsskede. Övervägande skäl talar

vidare för att kontinuiteten i verksamheten säkrast garanteras, om tidpunkten

för övergången till en ny organisation bestämmes i så god tid, att de

berörda organen med tillräcklig noggrannhet hinner förbereda omställningen.

Jag kan följaktligen icke heller dela de från ett par remissorgan framförda

farhågorna att staten genom ett beslut om djurgårdsnämndens avveckling

skulle försättas i ett sämre förhandlingsläge.

I likhet med utredningen anser jag, att djurgårdsnämndens exploateringsuPP§ifter

bör vara i huvudsak slutförda, innan en ändrad organisation genomföres.

Detta är motiverat av såväl principiella som praktiska skäl. Försiktigheten

bjuder också, att byggnadsstyrelsen icke belastas med nya uppgifter

förrän den i vissa avseenden mycket genomgripande omorganisation

av styrelsen, som jag i efterföljande avsnitt kommer att föreslå, i praktiken

genomförts samt verksamhetsformerna och arbetsrutinerna enligt de nya

riktlinjerna hunnit stabiliseras.

Med beaktande av nu anförda synpunkter och de tidsuppgifter, som lämnats

av djurgårdsnämnden, förordar jag avveckling av nämnden vid en något

senare tidpunkt än den av utredningen föreslagna. Jag anser att en be
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 08 år 1062

tryggande tidsmarginal kommer att stå till nämndens förfogande, därest

omorganisationen genomföres ett år senare än som angivits av utredningen

eller den 1 juli 1964.

Enligt min mening bör det åligga nämnden att, i enlighet med vad nämnden

själv uttalat, senast under år 1963 framlägga en plan för djurgårdsmarkens

framtida disposition. Jag förutsätter'', att nämnden även i övrigt

bedriver sin verksamhet så, att överförandet av de återstående arbetsuppgifterna

till byggnadsstyrelsen vid den av mig fixerade tidpunkten i möjligaste

mån underlättas. I samband med anslagsäskandena för budgetåret

1964/65 bör byggnadsstyrelsen och djurgårdsnämnden i samråd framlägga

förslag rörande personalens anställningsförhållanden m. m. och verksamhetens

bedrivande under övergångsskedet. Vid avvecklingen bör beaktas personalens

berättigade intressen.

Liksom utredningen anser jag att det fåtal försäljningsärenden, vilka kan

beräknas bli överflyttade till byggnadsstyrelsen, bör kunna utan olägenhet

behandlas i den ordning, som gäller för avyttring in. m. av statlig mark i

övrigt.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser

för byggnadsstyrelsen rörande handhavandet av de överförda uppgifterna

ävensom övergångsbestämmelser i anledning av den föreslagna omorganisationen.

Till frågan om uppgifternas närmare inordnande i byggnadsstyrelsens

organisation återkommer jag i det följande vid behandlingen av styrelsens

byråorganisation.

I anslutning till sitt förslag bär utredningen förordat, att riksmarskalksämbetet

skulle utse en särskild rådgivande nämnd till djurgårdsförvaltningen

i frågor om disposition av mark m. m. rörande Djurgården. I nämnden

skulle riksmarskalken eller chefen för djurgårdsförvaltningen vara ordförande;

övriga fem ledamöter skulle föreslås av respektive vetenskapsakademien,

riksantikvarieämbetet, Stockholms stad, riksgäldsfullmäktige och

byggnadsstyrelsen. Kostnaderna för nämnden skulle bestridas av djurgårdskassan.

Ifrågavarande förslag har allmänt tillstyrkts vid remissbehandlingen.

Djurgårdens bevarande som park i största möjliga utsträckning är enligt

min mening ett angeläget samhällsintresse. Det torde därför finnas skäl att

det parkvårdande organet — djurgårdsförvaltningen — på angivet sätt förstärkes

oavsett den nu föreslagna omorganisationen. Då den rådgivande

nämndens verksamhet helt ligger inom ramen för djurgårdskassans ändamål,

bör kostnaderna bestridas med kassans medel. Jag ansluter mig således

till utredningens förslag i denna del och föreslår, att det skall ankomma på

berörda statsorgan att, vid ifrågakommande initiativ från riksmarskalksämbetets

sida, lämna den medverkan som förutsatts för nämndens verksamhet.

Utredningen har slutligen anfört vissa synpunkter i fråga om behandlingen

av en del statliga markfrågor och ansett, att en mindre utvidgning av försvarets

fastighetsnämnds uppgifter borde övervägas. Beredningen av dessa

spörsmål är ännu icke avslutad inom vederbörande departement.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

II. Omorganisation av byggnadsstyrelsen

1. Vissa organisationsfrågor rörande samhällsplaneringen

I direktiven för byggnadsstyrelseutredningen framhävde jag bl. a., att utredningens

huvuduppgift var att skyndsamt utarbeta förslag till en ändamålsenlig

och effektiv organisation för statens husbyggnadsverksamhet och

fastighetsförvaltning. Med tanke härpå ansåg jag att den i och för sig betydelsefulla

frågan om avgränsningen av byggnadsstyrelsens verksamhetsområde

tills vidare borde lämnas åsido och att utredningen således hade att

utgå från att styrelsen alltjämt skulle vara den centrala myndigheten för

bl. a. planväsendet.

I sitt betänkande har byggnadsstyrelseutredningen erinrat om ifrågavarande

uttalanden i utredningsdirektiven och understrukit att utredningen

bedrivit sitt arbete och utformat sina förslag från här angivna utgångspunkter.

Utredningen har emellertid ansett sig böra ifrågasätta, om det med

hänsyn till utvecklingen beträffande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter inte

relativt snart kan visa sig befogat att taga upp frågan om en avgränsning av

styrelsens ämbetsbefattning till förnyad prövning. I flera remissyttranden

föreslås i anslutning härtill att bl.a. uppgifterna inom plan- och byggnadsväsendet

bör brytas ut ur styrelsens verksamhet eller förordas att frågan om

planväsendets organisation göres till föremål för särskild utredning.

Frågan rörande planväsendets organisation, vilken får ses som ett delspörsmål

i det omfattande problemkomplexet rörande organisationen av

samhällsplaneringen i vidaste bemärkelse, har tidigare berörts i skilda sammanhang.

Härvid har förslag väckts rörande bl. a. samordnande åtgärder på

samhällsplaneringens område. Jag vill i detta sammanhang erinra om några

av de väsentligaste förslagen.

Relativt vittsyftande samordningsförslag beträffande organisationen på

länsplanet framlades av 1948 års länsstyrelseutredning i dess betänkande

angående länsstyrelsernas organisation och ställning inom länsförvaltningen

(SOU 1950: 28). Förslagen ledde emellertid endast till en reformering av

länsstyrelsernas inre organisation, varjämte samordningen av bl. a. planeringsverksamheten

hos olika länsorgan utvecklades genom vissa åtgärder i

syfte att skapa bättre förutsättningar för samverkan på tjänstemannaplanet.

År 1950 framlades av kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation

ett betänkande med förslag rörande planväsendets uppgifter och organisation

(SOU 1950: 45). Kommittén fann, att den på längre sikt mest rationella

lösningen av planväsendets centrala ledning vore att inrätta ett fristående

organ. Av olika skäl, främst ovissheten om planuppgifternas framtida omfattning,

samt om en statlig lokaliseringspolitisk verksamhet skulle komma

att upptagas, hade emellertid kommittén ansett, att tillsynen över planväsendet

och byggnadsväsendet tills vidare borde ankomma på byggnadsstyrelsen.

Dessa frågor borde dock anförtros en särskild avdelning inom sly
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

relsen under ledning av en överdirektör och indelad i två byråer. Även 1947

års byggnadsstyi*elseutredning föreslog i anslutning till sist nämnda förslag

i sitt betänkande rörande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och organisation

(SOU 1952:35) att bl. a. ledningen av planväsendet skulle förläggas

till en särskild avdelning inom styrelsen.

Båda de sist berörda förslagen anmäldes i 1954 års statsverksproposition

(VI ht. s. 67—70), varvid föredragande departementschefen bl. a. framhöll,

att utvecklingen sedan stadsplanekommitténs betänkande framlagts i vissa

avseenden gjort dess organisationsförslag mindre aktuellt. Depaitementschefen

hänvisade härvid bl. a. till att vissa i sammanhanget betydelsefulla

frågor utreddes av 1951 års byggnadsutredning samt till förslagen i 1946

års vatten- och avloppssakkunnigas betänkande (SOU 1951: 26) rörande organisationen

för den statliga vatten- och avloppsverksamheten. Denna och

organisationen för planväsendet borde lämpligen prövas i ett sammanhang.

Riksdagen anslöt sig till departementschefens uppfattning.

1946 års vatten- och avloppssakkunniga hade förordat att vatten- och avloppsfrågorna

skulle anförtros åt en till byggnadsstyrelsen knuten nämnd,

som under ledning av en överdirektör skulle utgöra en avdelning i styrelsen.

Frågan behandlades i samband med spörsmålet om vattenvårdens upprustning

vid 1957 års riksdag. I propositionen nr 49 föreslogs, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

vatten- och avloppsbyrå samt fiskeristyrelsens tillsynsavdelning

skulle överföras till byggnadsstyrelsen. Förslaget blev emellertid

icke bifallet av riksdagen (Rskr nr 381). Vattenvårdsfrågan behandlades

sedermera vid 1958 års riksdag, då den nuvarande organisationen på

området beslutades.

Planväsendets organisation berördes även av statens byggnadsbesparingsutredning

i dess år 1957 avlämnade betänkande (SOU 1957: 47). Planväsendet

och därmed likartade uppgifter borde enligt förslaget läggas på en särskild

myndighet och en utredning härom tillsättas.

I sin år 1960 avgivna berättelse (§19) upptog riksdagens revisorer frågan

om planväsendets centrala ledning till behandling. Revisorerna framhöll

härvid bl. a., att redan de för samhällsbyggandet gällande författningarna

medförde att ett icke ringa antal myndigheter och befattningshavare

inkopplades på planfrågorna, varvid centralt främst märktes byggnadsstyrelsen.

Bland myndigheter som bedrev översiktlig planeringsverksamhet

nämndes vidare arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, skolöverstyrelsen,

lantbruksstyrelsen och lantmäteristyrelsen. Även kammarkollegiet samt fiskeristyrelsen

med statens vatteninspektion framhölls ha centrala uppgittei

som berörde planväsendet. Bland regionala organ med uppgifter i planfrågor

omnämnde revisorerna länsstyrelse, länsarkitektkontor, länsarbetsnämnd,

länsbostadsnämnd, vägförvaltning med distriktsingenjör för vatlenoch

avloppsfrågor, lantbruksnämnd och lantmäterikontor.

Efter erinran om de tidigare övervägandena rörande med planväsendet

sammanhängande organisationsfrågor föreslog revisorerna att frågan om

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

samhällsplaneringens centrala organisation skulle göras till föremål för eu

allsidig utredning. Revisorerna anförde i anslutning härtill bl. a. följande

synpunkter.

Den moderna samhällsutvecklingen hade enligt revisorerna haft till följd,

att behovet av översiktlig planering blivit alltmer framträdande och för framtiden

kunde väntas göra sig gällande med ökad styrka. Den pågående befolkningsomflyttningen,

vilken främst medförde en tillväxt av tätorterna,

ställde sålunda bestämda krav på samhällenas utbyggnad icke minst så vitt

gällde områden för bostads- och industribebyggelse, vägar och andra kommunikationsleder

samt allmänna inrättningar av skilda slag. Alla dessa åtgärder

avsåg investeringar till högst avsevärda belopp. Redan av detta skäl

var det, framhöll revisorerna, av yttersta vikt, att utbyggnaden icke feldimensionerades

eller erhöll en olämplig lokalisering. För människornas

trivsel var det vidare inte mindre betydelsefullt, att problemen härvidlag löstes

på ett ändamålsenligt sätt. Detta gällde f. ö. icke blott bebyggelseplaneringen

i mera inskränkt bemärkelse. Allteftersom vattenkraften exploaterades

och andra ingrepp i landskapsbilden gjordes, anmälde sig nämligen

spörsmålet, om icke tiden var inne för en mera allomfattande landskapsplanering,

inom vilken även naturvården erhöll sin tillbörliga plats. Det var

enligt revisorerna med andra ord en fråga om gestaltningen av hela den

miljö i vilken dagens och morgondagens människor hade att leva, verka och

finna rekreation.

Vidare framhölls att förhållandena på förevarande område kännetecknades

därav, att någon självständig planmyndighet icke fanns inrättad utan

att hithörande förvaltningsuppgifter fullgjordes av en rad olika ämbetsverk.

Det aktuella läget innebar alltså, att den centrala och översiktliga samhällsplaneringen

var starkt splittrad, och att denna ordning åt verksamheten

måste förläna ett drag av tyngd och omständlighet, som icke kunde undgå

att verka hämmande på planarbetet. Icke minst förelåg enligt revisorerna

risk för att mindre rationella lösningar kom till stånd i sådana fall, då viss

fråga ingick i ett större, sakligt sett sammanhängande komplex men av administrativa

skäl fick en isolerad behandling. Genom det till byggnadsstyrelsen

knutna rådet för översiktlig planläggning hade, framhöll revisorerna,

icke olägenheterna, som var förbundna med den organisatoriska splittringen

på området, kunnat hävas.

Revisorerna skisserade även vissa konturer till en gemensam planmyndighet.

I flera remissyttranden över förslaget framfördes emellertid kritik

häremot, varvid i allmänhet anfördes att frågan om samhällsplaneringens

organisation borde angripas allsidigt och förutsättningslöst.

Statsutskottet yttrade (SU 1961: 116) i anledning av revisorernas förslag

bl. a. att vägande skäl skulle kunna anföras för en omprövning av planeringsorganisationen

i stort. Emellertid kunde resultaten av ett flertal då

pågående sakkunnigutredningar förväntas påverka ett ställningstagande till

föreliggande spörsmål. Härvid nämndes utredningarna om den bostadspolitiska

organisationen, om byggnadsstyrelsens organisation, om den samhäl
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

81

leliga lokaliseringsverksamheten och om naturskyddets organisationsproblem.

En samlad prövning borde därför tills vidare anstå, varvid det dock

var av största vikt att utbildade former för samarbetet mellan berörda myndigheter

ytterligare utvecklades. Utskottet förutsatte slutligen, att Kungl.

Maj :t hade sin uppmärksamhet riktad på problemet och tog de initiativ, som

eventuellt kunde visa sig påkallade.

Av de tidigare nämnda utredningarna har, förutom byggnadsstyrelseutredningen,

bostadspolitiska organisationskommittén numera framlagt sitt

betänkande. Under år 1962 torde vidare förslag från 1960 års naturvårdsutredning

vara att förvänta. Det bör här framhållas, att flera andra utredningar

f. n. pågår i frågor som har nära samband med samhällsplaneringens

organisation. Sålunda återstår för 1951 års byggnadsutredning, som år 1957

avlämnade sitt huvudbetänkande, ännu att behandla vissa frågor rörande

regionplanering in. in. Bostadsbyggnadsutredningen har att överväga frågor,

som äger samband med bostadsbyggandets planering. Vidare behandlar vattenvårdskommittén

bl. a. organisationen inom vattenvårdens område och

länsförvaltningsutredningen frågan om länsförvaltningens organisation. I

sistnämnda utrednings uppdrag intager spörsmålet om samordning av samhällsplaneringsfrågor

på länsplanet en framskjuten plats.

För egen del vill jag i förevarande sammanhang ytterligare betona de

snabba förändringarna av samhället, som föranledes av bl. a. befolkningsomflyttningarna,

den stigande levnadsstandarden, strukturomvandlingen

inom näringslivet och bilismens expansion. För att kunna tillgodose de behov,

denna utveckling medför inom samhällsbyggandet, kräves varje år avsevärda

investeringar i anläggningar och byggnader. För att bl. a. riskerna

för felinvesteringar skall elimineras, måste vikten av en samordning av verksamheten

hos berörda statsorgan kraftigt understrykas. En större sammanhållning

i organisatoriskt avseende inom samhällsplaneringen i vidsträckt

bemärkelse ter sig därför såsom högst angelägen. Såsom en första åtgärd i

detta syfte föreslår jag i det följande vissa ändringar beträffande det till

byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning. En lösning av

problemet i hela dess vidd synes emellertid, såvitt nu kan bedömas, icke kunna

ernås utan ytterligare rätt vittgående åtgärder. Vilka konkreta organisatoriska

anordningar, som från här antydda synpunkter bör vidtagas, kan

självfallet inte avgöras förrän en allsidig utredning av hithörande frågor

verkställts. En sådan utredning bör anförtros åt en i vanlig ordning tillkallad

sakkunnigkommitté. Med hänsyn till de invecklade frågekomplex del

här gäller krävs emellertid en ingående analys av problemställningarna samt

ett klarläggande och angivande av de närmare riktlinjerna för sakkunnigkommitténs

arbete. Den förberedande undersökning som sålunda erfordras

synes mig lämpligen böra uppdragas åt en särskild arbetsgrupp med företrädare

för de närmast berörda departementen.

I detta sammanhang vill jag även ta upp frågan om forskning på samhällsplaneringens

område. Sådan forskning har hittills bedrivits i förhållandevis

ringa omfattning och ulan den samordning, som krävs för elt ratt

Bihang till riksdagens protokoll 1902. Isaml.Nr 98

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

tionellt och effektivt utnyttjande av resurserna. Under senare år har behovet

av en intensifierad forskning på detta område blivit alltmer framträdande.

Med hänsyn härtill bör enligt min mening den nämnda sakkunnigkommittén

taga även denna fråga under bedömning.

Innan jag övergår till att närmare redogöra för mina förslag till omorganisation

av byggnadsstyrelsen vill jag framhålla, att jag härvid beaktar den

förestående utredningen om samhällsplaneringens organisation. Vid omorganisationen

av byggnadsstyrelsen föreslår jag sålunda, att plan- och byggnadsväsendet

skall inordnas i styrelsen på sådant sätt, att förändringar i

styrelsens organisation i detta avseende skall kunna vidtagas utan större

olägenheter.

2. Allmänt rörande byggnadsstyrelsens organisation

Byggnadsstyrelsens nuvarande organisation grundar sig på beslut av statsmakterna

år 1918. Genom en organisationsförändring 1925, varvid byggnadsbyråns

utredningsavdelning ombildades till en självständig byrå, fick ämbetsverket

i huvudsak sin nuvarande utformning. Den nu mer än 40-åriga

organisationen svarar av flera skäl icke längre mot tidens krav. Personalen

har sedan 1925 i det närmaste tiodubblats. Enbart under 1950-talet har verksamhetens

omfattning ungefär fördubblats. Vidare kan en mycket kraftig expansion

av byggnads- och förvaltningsuppgifterna väntas under innevarande

decennium. Redan pågående eller beslutade utbyggnader av lokaler bl. a.

för högre utbildning och forskning, för telefoni, radio och television samt

för mentalsjukvård och fångvård pekar sålunda mot en fördubbling av den

nuvarande byggnadsverksamheten redan under de närmaste åren. I detta

läge är det enligt min mening nödvändigt, att en genomgripande omorganisation

och en kraftig personell upprustning av byggnadsstyrelsen genomföres

utan tidsutdräkt så att styrelsen blir i stånd att rationellt, effektivt

och ekonomiskt leda den omfattande byggnadsverksamhet, som erfordras

för förverkligande av beslutade och planerade reformer inom olika områden

av samhällslivet. Vid omorganisationen och upprustningen bör särskilt beaktas

att uppgifternas alltmer komplicerade natur och vidgade betydelse

ställer ännu större krav än tidigare på specialisering, entydig arbetsfördelning

och klar ansvarsfördelning. Samtidigt härmed skärpes fordringarna

på styrelsens ledning och på samordningen av styrelsens olika delar. Det är

vidare viktigt, att styrelsens organisation erhåller ökad flexibilitet för att

med enklast möjliga medel kunna anpassas efter arbetsvolymens successiva

tillväxt och variationer.

Mot den bakgrund, som här tecknats, vill jag med tillfredsställelse konstatera,

att byggnadsstyrelseutredningen efter ett forcerat utredningsarbete

kunnat framlägga ett betänkande inom sådan tid, att en proposition i ämnet

kan föreläggas årets riksdag.

Byggnadsstyrelseutredningens förslag till organisation av byggnadsstyrelsen

innebär i korthet följande.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Verksledningen förstärkes med en överdirektör i souschefs ställning jämte

ett mindre stabsorgan i form av en organisationsavdelning. Som ett alternativ

härtill har utredningen prövat behovet av ytterligare en organisationsnivå

mellan verkschefen och byråcheferna, innebärande att två tjänster som

teknisk direktör skulle inrättas. Utredningen har emellertid bedömt den sistnämnda

lösningen icke nu vara påkallad.

Utredningen räknar vidare med att vissa byggnadsföretag av sällan förekommande

art och storleksordning kan komma att kräva organisatoriska anordningar,

som inte lämpligen kan tillgodoses inom ramen för eu fast byråindelning.

Med hänsyn härtill föreslår utredningen att, vid sidan av de permanenta

byråerna, särskilda byråer skall kunna inrättas av Kungl. Maj :t efter

förslag av byggnadsstyrelsen. Dessa bör enligt utredningens mening kunna

kompletteras med programkommittéer eller motsvarande organ. Sådana

särskilda byggnadskommittéer, som f. n. leder vissa större utbyggnadsprojekt,

behöver vid denna organisation icke inrättas i fortsättningen.

Utredningens förslag till permanent byråindelning innebär, att byggnadsstyrelsens

nuvarande sex byråer jämte en fristående avdelning ersättes med

åtta byråer, nämligen en administrativ byrå för administrativa, juridiska och

kamerala uppgifter, en lokalplaneringsbyrå för planering av statens lokalfrågor

m. m. och för programutredningar, en projekteringsbyrå för projektering

t. o. m. fullständiga bygghandlingar, en byggnadsbyrå för själva byggandet,

en intendentsbyrå för fastighetsförvaltning inklusive bränslekontroll,

en kulturhistorisk byrå för styrelsens uppgifter avseende kultur- och

konsthistorisk byggnadsvård, en planbyrå för styrelsens uppgifter som centralt

organ inom planväsendet samt en teknisk byrå för motsvarande åligganden

inom byggnadsväsendet. För kostnadsuppskattningar och kostnadsberäkningar

vid byggnadsföretag, vilka skall verkställas vid flera byråers befattning

med ett byggnadsärende, samt för efterkalkylering och indexarbete

föreslås en särskild kalkylavdelning, direkt underställd verksledningen.

För att uppnå en effektiv organisation för bokföring och ekonomisk kontroll

bör enligt utredningens mening dessa uppgifter centraliseras till en ekonomisk

avdelning inordnad i administrativa byrån.

Utredningen förordar vidare, att två rådgivande organ inrättas vid byggnadsstyrelsens

sida, nämligen byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering,

vilket avses ersätta det nuvarande rådet för översiktlig planläggning, samt

byggnadsstyrelsens tekniska råd, vars verksamhet skall anknyta till tekniska

byråns uppgifter.

Utredningen har i detta sammanhang ej lämnat fullständigt förslag till

personalorganisation för byggnadsstyrelsen, utan förklarat sig ämna återkomma

till dessa frågor senare. För budgetåret 1962/03 har utredningen förutsatt

att styrelsens personalbehov skall kunna tillgodoses efter förslag av

styrelsen själv i samråd med utredningen. Utredningen har emellertid avgivit

förslag rörande inrättande av vissa ledande befattningar från och med

den 1 juli 1902.

Slutligen föreslår utredningen vissa förenklingar rörande styrelsens anslag.

(i-f Dihang till riksdagens protokoll 19Ci2. 1 samt. Nr 98

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Utredningens förslag har i allt väsentligt tillstyrkts vid remissbehandlingen.

För egen del finner jag förslaget väl ägnat att läggas till grund för en

omorganisation och upprustning av byggnadsstyrelsen. I det följande kommer

jag att redovisa mina ställningstaganden till de olika avsnitten i utredningens

förslag. Av praktiska skäl vill jag härvid först behandla frågan om

byråorganisationen och vissa därmed omedelbart sammanhängande spörsmål.

Därefter kommer jag att framlägga mitt förslag beträffande verksledningen

och slutligen tar jag ställning till personal- och anslagsfrågorna.

3. Byråorganisationen m. m.

Utvecklingen inom byggnadsst3rrelsens verksamhetsområde nödvändiggör,

såsom förut påpekats, en klar och entydig arbets- och ansvarsfördelning mellan

styrelsens olika enheter. För att främja effektivitet och ekonomi i organisationen

bör denna fördelning syfta till att ge enheterna ensartade och ändamålsenligt

avgränsade arbetsuppgifter. Vid styrelsens indelning i byråer

bör härvid enligt min mening såsom byggnadsstyrelseutredningen föreslagit

funktionsprincipen tillämpas.

I likhet med utredningen finner jag en omorganisation i första hand erforderlig

i fråga om nuvarande utredningsbyrån och byggnadsbyrån. De mest

framträdande organisatoriska bristerna i den bestående byråorganisationen

hänför sig nämligen till den olämpliga fördelningen mellan de båda byråerna

av olika avsnitt i projekteringsarbetet och i sammanförandet inom nämnda

byråer av sinsemellan olikartade uppgifter. Jag biträder därför utredningens

förslag, att en byrå inrättas för planering, utredning och programmering

rörande statens lokalfrågor. Såsom byggnadsstyrelsen förordat bör denna byrå

lämpligen kallas utredningsbyrån. En byrå — vilken med hänsyn till vad

jag föreslår i det följande bör benämnas första projekteringsbyrån — bör

svara för styrelsens allmänna projekteringsarbete på grundval av föreliggande

programhandlingar fram till fullständiga bygghandlingar. Ansvaret

för själva byggandet bör förläggas till en uteslutande för denna uppgift organiserad

byggnadsbyrå. En förstärkning av styrelsens resurser är vidare

motiverad av de alltmer ökade kraven på styrelsen med avseende på dess

allmänna uppgifter inom byggnadsväsendet. Dessa uppgifter bör därför brytas

ut ur den nuvarande byggnadsbyrån och förläggas till en nyinrättad

teknisk byrå.

En administrativ byrå finner jag självklart böra ingå i organisationen.

Förslaget rörande en planbyrå och en kulturhistorisk byrå föranleder ej heller

invändning från min sida.

Styrelsens fastighetsförvaltning bör liksom nu omhänderhas av intendentsbyrån.

I enlighet med vad utredningen föreslagit torde värmetekniska avdelningen

med hänsyn till bränslekontrollens nära samband med fastighetsförvaltningen

inordnas i denna byrå.

Såsom utredningen uppmärksammat, kommer byggnadsstyrelsens verksamhet

under 1960-talet att bl. a. avse vissa exceptionellt stora byggnadsob
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

jekt. Detta förhållande betingas väsentligen av den pågående utbyggnaden

inom universitets- och högskoleväsendet. Projekt av denna art har hittills i

vissa fall icke ansetts böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen utan har anförtrotts

fristående organ i form av särskilda byggnadskommittéer. Då en större

organisation torde innebära avsevärda fördelar bl. a. genom tillgång till

bättre tekniska, ekonomiska och administrativa resurser, ökade möjligheter

till utvecklingsarbete samt goda betingelser för att samla vidgad erfarenhet

och att åstadkomma samordning mellan skilda byggnadsuppgifter, bör enligt

min mening fristående byggnadskommittéer i fortsättningen icke nyinråttas.

I stället bör byggnadsstyrelsens organisation tillföras sådana förstärkningar

och ges sådan flexibilitet, att styrelsen kan förutsättas effektivt genomföra

projekt av nämnda storleksordning.

När det gäller själva byggandet utgår jag från att byggnadsbyrån vid behov

skall kunna svara för även de största projekten. I likhet med utredningen

och ett antal remissinstanser finner jag däremot, att programarbetet

och ledningen av projekteringen kan fordra särskilda organisatoriska anordningar.

Jag kan i stort sett biträda utredningens förslag till lösning av

denna fråga. Möjlighet bör sålunda finnas att inom byggnadsstyrelsen för

mycket stora eller eljest särpräglade byggnadsprojekt inrätta speciella enheter

vid sidan av den permanenta byråindelningen. Dessa enheters chefer

torde vanligen böra ges byggnadsråds ställning och efter förslag av byggnadsstyrelsen

tillsättas av Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill föreslår jag, att bemyndigande

lämnas Kungl. Maj :t att vid behov inrätta dylika tjänster. Erforderlig

personal i övrigt på dessa speciella byråer bör lämpligen avdelas

från styrelsens permanenta byråer och då i första band från utredningsbyrån

och första projekteringsbyrån.

För närvarande bedömer jag behov föreligga av två speciella byråer. Med

hänsyn till bl. a. den nuvarande organisationen för utbyggnaden inom mentalsjukvård

och fångvård bör en sådan byrå inrättas för denna och därmed

jämförlig byggnadsverksamhet -—- andra projekteringsbyrån. Vidare bör en

byrå inrättas för i huvudsak universitets- och högskoleulbyggnaderna i Göteborg

och Lund -— tredje projekteringsbyrån. Inom en snar framtid torde det

därjämte bli nödvändigt att inrätta en särskild projekteringsbyrå för i första

hand utbyggnaden av Stockholms universitet vid Frescati. Det bör ankomma

på byggnadsstyrelsen att närmare fördela projekteringsarbetet mellan de

olika byråerna, varvid praktiskt-organisatoriska synpunkter bör vara avgörande.

I likhet med utredningen finner jag det ändamålsenligt, att för större

byggnadsföretag programkommittéer med företrädare för nyttjaren och andra

intressenter, i förekommande fall även kommunala, utses av Kungl. Maj :t.

I allmänhet torde det vara lämpligt, att den representant för byggnadsstyrelsen

som jag förutsätter böra ingå i sådan kommitté, blir chefen eller eventuellt

annan högre tjänsteman inom vederbörande projekteringsbyrå. Kommittéernas

behov av utredningspcrsonal bör, såsom jag förut antytt, huvudsakligen

tillgodoses genom utredningsbvråns försorg. Härigenom erhålles

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

samordning mellan byggnadsstyrelsens programarbete och det programarbete,

som bedrives av kommittéerna, liksom även kontinuitet i byggnadsärendenas

handläggning. Det torde få ankomma på byggnadsstyrelseutredningen

att i sitt fortsatta arbete beakta denna fråga vid den mera ingående

bedömningen av personalbehovet inom utredningsbyrån.

Tillsättandet av en programkommitté bör enligt min mening icke innebära,

att byggnadsstyrelsens uppgifter rörande byggnadsärendena begränsas.

Styrelsen bör sålunda även i dessa fall göra vederbörande framställningar

till Kungl. Maj :t samt efter erforderligt samråd med kommittén svara för

projekteringen och byggandet.

Vad beträffar frågan om organisationen för bokföring och ekonomisk kontroll

samt för kostnadsberäkning och efterkalkylering vill jag anföra följande.

Bokföring och ekonomisk kontroll är i nuvarande organisation förlagda

till administrativa byråns kameralavdelning samt till olika enheter inom

styrelsens tekniska byråer. Ett sådant system kan, då arbetsuppgifterna är av

mindre omfattning, i och för sig innebära vissa fördelar. Utredningen har

emellertid framhållit, att åtskilliga ganska betydande olägenheter är förenade

med detta system och att dessa olägenheter kommer att ytterligare

accentueras vid den ökade arbetsvolym som väntas under 1960-talet.

I likhet med utredningen finner jag det synnerligen angeläget, att garantier

skapas för att verksledningen snabbt och effektivt skall kunna tillförsäkras

information om det ekonomiska läget beträffande byggnadsverksamhet

och fastighetsförvaltning. Lika viktigt är att en effektiv kostnadsövervakning

kan utövas och att tillfredsställande underlag erhålles för erforderliga

kostnadsanalyser. Härför erfordras en effektivisering av bokföring och

redovisning, främst genom samordning av förekommande bokföringssystem

och en högre grad av mekanisering av bokföringsarbetet.

Organisatoriskt ställer dessa förhållanden krav på en större koncentration

än f. n. i arbetets handhavande inom styrelsen. Jag biträder på grund

härav utredningens förslag, att de olika bokföringsenheterna skall sammanföras

till en ekonomiavdelning inom administrativa byrån. På denna avdelning

skall bl. a. ankomma att genom regelbundna rapporter hålla berörda

tekniska byråer informerade om medelsdispositioner och om den ekonomiska

ställningen för uppdrag och arbeten m. m.

Här avsedda åtgärder är emellertid endast att betrakta som ett första steg

mot en slutlig lösning av denna fråga. Ett fullföljande av omorganisationen

kräver en omsorgsfull och detaljerad planering av såväl bokföringssystemen

som de därmed sammanhängande rutinerna. Härför erfordras ytterligare ingående

utredning, vilken enligt byggnadsstyrelseutredningens mening bör

anförtros åt en särskild sakkunnig. Jag kommer därför senare denna dag

att begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla en sådan sakkunnig.

Under omställningsperioden kommer vidare olika övergångsanordningar i

fråga om bokföringens organisation att erfordras. I avbidan på resultatet

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kurigl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

av utredningen är jag icke beredd att taga ställning till frågan om förändringar

med avseende på attestskyldighet och utanordningsbeslut. Ett ställningstagande

till förslaget att mindre ekonomiavdelningar eller motsvarande

anordningar skall bibehållas på de berörda tekniska byråerna bör av samma

skäl anstå.

Enligt min uppfattning är det angeläget, att byggnadsstyrelsen tilldelas erforderliga

resurser för att med tillräcklig omsorg kunna utföra de kostnadsuppskattningar

och kostnadsberäkningar, vilka skall ligga till grund för

Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut i byggnadsärenden. För ett ekonomiskt

byggande kan vidare analyser och delberäkningar erfordras för att belysa de

kostnadsmässiga konsekvenserna av olika alternativa lösningar. Såsom utredningen

påpekat bör också efterkalkyler verkställas. En med hithörande

arbete sammanhängande uppgift är slutligen att utarbeta byggnadskostnadsindex

och index för kostnadsreglering av husbyggnadsentreprenader. Jag delar

utredningens uppfattning, att dessa uppgifter bäst torde lösas, om de

samlas i en enda arbetsgrupp inom styrelsen. Då denna arbetsgrupp kommer

alt få betjäna eller eljest har samband med flera av styrelsens byråer,

tillstyrker jag utredningens förslag, att arbetsgruppen såsom en särskild

kalkylavdelning ingår i organisationen vid sidan av byråerna.

Däremot kan jag på av statskontoret anförda skäl icke biträda utredningens

förslag att en fristående organisationsavdelning inrättas som ett stabsorgan

åt verksledningen.

De olika byråernas interna organisation synes i allt väsentligt kunna lösas

enligt byggnadsstyrelseutredningens förslag.

Administrativa byrån bör lämpligen indelas i en allmän avdelning, en personalavdelning

och en ekonomiavdelning, varvid den sistnämnda indelas i

en kameralsektion och en sektion för kostnadsbokföring. På byrån bör slutligen

styrelsens ombudsman vara placerad.

Utredningens förslag att utredningsbyrån (lokalplaneringsbyrån) indelas

i en planeringsavdelning och en programavdelning samt förses med en gemensam

expedition kan jag tillstyrka. Jag ansluter mig också till utredningens

uttalanden, att ett differentierat kunskaps- och erfarenhetsområde bör

vara representerat bland byråns personal och att såväl teknisk utbildning

inom olika fack som ekonomisk och samhällsvetenskaplig utbildning samt

erfarenheter av organisationsfrågor m. m. kan vara lämplig grund för handhavandet

av olika uppgifter inom byrån. Härigenom räknar jag med att byråns

inrättande skall vidga möjligheterna att överföra uppgifter från svårrekryterad

personal med kvalificerad teknisk utbildning till andra personalkategorier.

Första projektcringsbyråns organisation bör enligt min mening lämpligen

anknyta till de i projekteringsarbetet deltagande huvudslagen av fackmän.

Varje fack bör bilda en avdelning inom byrån. Jag föreslår sålunda att byrån

indelas i en arkitektavdelning, en byggnadsteknisk avdelning, en värme-,

ventilations- och sanitetsteknisk avdelning, eu elektroteknisk avdelning och

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

en \äg- och vattenbyggnadsteknisk avdelning. Byrån bör härjämte i enlighet

med byggnadsstyrelsens förslag förses med en avdelning för standardiserings-

och utvecklingsarbete ävensom med ett gemensamt kansli.

Utredningen har ansett, att omfattningen och betydelsen av byggnadsstyrelsens

projekterande och byggande verksamhet motiverar en organisation

som möjliggör projektering genom eget organ till viss mindre del. Huvuddelen

av projekteringsarbetet förutsättes dock alltjämt skola utföras av utomstående

konsulter. Emot dessa riktlinjer har jag intet att invända. Huruvida

det egna projekteringsarbetet bör bedrivas i ett särskilt projekteringskontor

eller direkt inom de olika avdelningarna är ett spörsmål, vartill jag nu icke

är beredd att taga ställning. Det synes mig lämpligt att utredningen, som

under sitt fortsatta arbete har att mera ingående undersöka personalbehovet

inom byrån, ytterligare överväger ifrågavarande organisationsspörsmål.

Byggnadsbyråns huvuduppgifter skall vara att, sedan bygghandlingar

mottagits från projekteringsorganet, utföra byggnadsföretagen genom entreprenör

eller i egen regi. Egenregiverksamhetens omfattning har under senare

år avsevärt reducerats. En viss ytterligare minskning planeras av byggnadsstyrelsen.

Detta är enligt min uppfattning lämpligt. Det torde vidare

bora undersökas om inte verksamheten inom det elektrotekniska facket vtterligare

bör krympas något.

Jag föreslår med avvikelse i vissa avseenden från utredningens förslag

att byggnadsbyrån indelas i en entreprenadavdelning och en egenregiavdelning

för byggnadsarbeten, en värme-, ventilations- och sanitetsteknisk

avdelning, en elektroteknisk avdelning och en allmän avdelning.

Såsom chef för allmänna avdelningen bör den av utredningen föreslagna biträdande

byggnadschefen fungera. I avdelningen bör kansliet inordnas. Till

entreprenadavdelningen bör en regional organisation för byggnadsledning och

byggnadskontroll anslutas samt till egenregiavdelningen liksom nu en arbetschefsorganisation.

Frågan om antalet regionala enheter, deras närmare

uPPg1fter otc. ingår i byggnadsstyrelseutredningens uppdrag att vidare undersöka.

Intendentsbyrån bör i enlighet med byggnadsstyrelseutredningens förslag

organiseras i en underhållsavdelning, uppdelad i fem underhållssektioner

samt en planerings- och upphandlingssektion, en fastighetsavdelning, en

hyresavdelning, en utrikesavdelning, en bränslekontrollavdelning och ett

gemensamt kansli. Djurgårdsnämndens återstående arbetsuppgifter förutsattes

bli förlagda till den härför anpassade fastighetsavdelningen.

Jag bitrader byggnadsstyrelseutredningens förslag i fråga om kulturhistoriska

byråns organisation samt vidare utredningens förslag att planbyrån

skall indelas i en avdelning för samordning och information, en avdelning

för översiktlig planläggning, en allmän avdelning, en juridisk avdelning

och en expedition med arkiv. I detta sammanhang vill jag understryka

önskvärdheten av att bland planbyråns personal bör ingå olika slag

av fackmän med samhällsvetenskaplig och annan utbildning, vilka genom

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

sin kunskap och erfarenhet på skilda specialområden kan bidraga till ett

effektivt lagarbete för vidareutveckling av samhällsplaneringen.

Tekniska byrån bör enligt min mening, såsom utredningen föreslagit,

tills vidare organiseras i en allmän avdelning, en konstruktionsavdelning,

en materialavdelning och en expedition med ai''kiv. Med hänsyn till installationsteknikens

betydelse i byggnadsverksamheten och för dess ekonomi förordar

jag emellertid att byggnadsstyrelseutredningen ytterligare undersöker

hur installationsfrågorna organisatoriskt skall handläggas inom byrån.

I det föregående har angivits huvuddragen i den planerade fördelningen

av projekteringsarbetet mellan första projekteringsbyrån och de speciella

byråerna —- andra och tredje projekteringsbyråerna. Det har vidare förutsatts,

att byggnadsstyrelsen skall äga från praktiskt-organisatoriska synpunkter

bestämma den närmare arbetsfördelningen mellan de olika projekteringsbyråerna.

Med hänsyn härtill får det även ankomma pa byggnadsstyrelsen

att fixera byråernas organisation alltefler omfattningen och karaktären

av de arbetsuppgifter, som anförtros respektive byrå. Huvudprincipen

för de speciella byråernas organisation bör vara att de med avseende

på projekteringsuppgifterna skall byggas upp efter samma mönster som

första projekteringsbyrån och erhålla fackmän av skilda slag från denna.

När det gäller organisationen av andra projekteringsbyrån bör med beaktande

av redan bestående organisation och föreslagen överflyttning av personal

från mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation två

avdelningar inrättas, nämligen en för programmerings- och projekteringsledning

för mentalsjukvårdsbyggnader och en för fångvårdsbyggnader m. m.

Föreslagen personal i övrigt redovisas enligt huvudprincipen för organisationen

på första projekteringsbyrån.

4. Byggnadsstyrelsens ledning m. m.

Jag anser det uppenbart att verksamhetens väsentligt ökade omfattning

och de olika uppgifternas alltmer komplicerade karaktär f. n. ställer betydligt

större fordringar på byggnadsstyrelsens ledning än förut. Det är

bl. a. angeläget, att tillräckliga resurser finnes för att tillse att erforderlig

samordning av de olika byråernas verksamhet kommer till stånd. Vidare

synes en fördelning på flera personer av sådana ledande, kontrollerande

och beslutande funktioner, vilka nu måste utövas av verkschefen ensam

och därför i längden måste bli alltför betungande för denne, inte längre

kunna anstå. En förstärkning av byggnadsstyrelsens ledning bör därför

enligt min mening ske.

Byggnadsstyrelseutredningen har övervägt två alternativ för en sådan

förstärkning. Det ena går ut på att en tjänst som överdirektör och souschef

skall inrättas och det andra innebär, att närmast under generaldirektören

skall finnas två tekniska direktörer. Utredningen har stannat för att f. n.

förorda det förra alternativet men samtidigt anfört, att en omprövning av

frågan framdeles kan bli påkallad. Behovet av en förstärkning av verkslcd
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

ningen har i allmänhet understrukits vid remissbehandlingen och flera remissinstanser,

däribland statskontoret, har ansett att alternativet med två

direktörer redan nu bör väljas.

Efter att ha övervägt de skilda för- och nackdelar, som är förenade med

de olika förslagen, har jag kommit till den uppfattningen, att organisationen

av byggnadsstyrelsens ledning bör lösas efter de principer som förordats

av bl. a. statskontoret. Härvid bör behovet av samordning och gemensam

ledning av dels projektering och byggande, dels fastighetsförvaltning

och lokalplanering samt de administrativa och ekonomiska funktionerna

i första hand tillgodoses. Jag föreslår på grund härav att administrativa

hyrån, utredningsbyrån, intendentsbyrån och kalkylavdelningen underställes

eu avdelningschef samt att första projekteringsbyrån, de för vissa större

objekt organiserade specialbyråerna och byggnadsbyrån samordnas under

en teknisk direktör. Kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska hyrån,

vilka huvudsakligen representerar styrelsens myndighetsuppgifter, anser jag

lämpligen böra direkt underställas generaldirektören. Jag har härvid beaktat

att nämnda byråer kan komma att beröras av den i det föregående

föreslagna särskilda utredningen rörande den statliga organisationen av

samhällsplaneringen och därmed sammanhängande spörsmål.

I enlighet med nu gällande ordning bör generaldirektören i princip ha

ensam beslutanderätt i de ärenden, i vars prövning han deltar. Såsom ledamöter

i styrelsen skall ingå den tekniske direktören, avdelningschefen

och byråcheferna. Som ställföreträdare för generaldirektören bör, efter förslag

a^ denne, förordnas tekniske direktören eller avdelningschefen.

Den nuvarande organisatoriska splittringen inom samhällsplaneringens

område motiverar enligt min uppfattning, såsom tidigare framhållits att

det till byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning ges

en fastare form. Att en utredning rörande den statliga organisationen av

samhällsplaneringen in. m. kommer att tillsättas kan icke få utgöra något

hinder härför, eftersom en ändrad organisation inom området kan beräknas

bli genomförd först efter ett flertal år. Jag biträder sålunda byggnadsstyrelseutredningens

förslag om inrättandet av byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering.

I rådet bör, liksom i dess nuvarande motsvarighet, ingå

representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen,

lantmäteristyrelsen, skolöverstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statens råd för samhällsforskning, Svenska stadsförbundet och Svenska

landskommunernas förbund.

Behov av ett permanent samarbetsorgan föreligger också i anslutning till

byggnadsstyrelsens uppgift att utfärda tekniska anvisningar till byggnadsstadgan

och därmed sammanhängande verksamhet. I överensstämmelse

med byggnadsstyrelseutredningens förslag bör därför ett byggnadsstyrelsens

tekniska råd inrättas. Såsom utredningen föreslagit bör detta tills vidare

omfatta 16 ledamöter. Av dessa bör en ledamot representera vardera

statens råd för byggnadsforskning, Svenska arkitekters riksförbund, Svenska

väg- och vattenbyggares riksförbund, Värme-, ventilations- och sani
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år i 962

letstekniska föreningen, Svenska elektroingenjörers riksförening, Svenska

byggnadsarbetareförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen,

Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas

förbund, stadsarkitektföreningen och byggnadsinspektorsföreningen

samt två ledamöter representera de kooperativa och allmännyttiga

bostadsföretagen. o

Nu nämnda ledamöter i de båda råden bör för en tid av högst tre ar xorordnas

av Kungl. Maj :t på förslag av byggnadsstyrelsen efter samråd med

vederbörande myndighet, organisation eller företag. Byggnadsstyrelsens generaldirektör

bör vara ordförande i båda råden. Chefen för planbyrån bor i

denna sin egenskap vara vice ordförande och föredragande i rådet för samhällsplanering

samt chefen för tekniska byrån inneha samma funktioner

i tekniska rådet. Rådens behov av kansli anser jag kunna tillgodoses genom

de nämnda byråernas försorg. Byggnadsstyrelsen bör vidare ha möjlighet

att_vid sidan av råden eller som adjungerade ledamöter av dessa — till
kalla

särskilda sakkunniga och experter. Jag föreslår slutligen att till icke

statsanställda ledamöter i råden skall utgå särskild ersättning enligt grunder

som torde få fastställas av Kungl. Maj :t.

En tablå över den nu föreslagna organisationen för byggnadsstyrelsens

verksledning och byråindelning torde såsom bilaga (Bilaga 2) få fogas till

statsrådsprotokollet för denna dag.

5. Personalfrågor

Den nya organisationen av byggnadsstyrelsen förutsätter bl. a. inrättande

av ett betydande antal nya tjänster. Såsom jag tidigare föreslagit skall

verkets ledning förstärkas med två högre tjänster, nämligen en som teknisk

direktör och en som avdelningschef. Den tekniske direktören bör placeras

i lönegraden B 5 och avdelningschefen i B 4. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att senare taga ställning till om innehavarna av dessa

tjänster skall vara extra ordinarie eller förordnas på viss tid. Genom denna

förstärkning av verksledningen torde behovet av ett särskilt arvode till generaldirektörens

ställföreträdare bortfalla.

Jag har intet att erinra mot att en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1

inrättas på den nya kalkylavdelningen. Vidare förordar jag att på denna

avdelning inrättas två nya tjänster som förste byråingenjör alternativt förste

aktuarie i Ae 23.

Genom den nya byråindelningen erhåller chefen för den administrativa

byrån större ansvar och mera omfattande arbetsuppgifter än tidigare. Bl. a.

med hänsyn härtill bör hans tjänst i lönehänseende jämställas med chefstjänsterna

på övriga byråer och placeras i Bo 3. Vidare bör hans tjänstetitel

ändras till byggnadsråd. På administrativa byråns allmänna avdelning toide

vidare inrättas en tjänst som byrådirektör i Ae 24 och en tjänst som forste

byråsekreterare i Ae 23. Vidare bör en befattning som kontorist i Ae 9

placeras på avdelningen. Befattningshavaren skall ha till uppgift att In tralla

avdelningschefen och tekniske direktören. Personalavdelningen bör för
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

starkas med en förste byråsekreterare i Ae 21 samt två kontorsbiträden i reglerad

bcfordringsgång. Chefen för ekonomiavdelningen bör i enlighet med

styrelsens förslag vara byrådirektör i Ae 26. Chefen för kostnadsbokföringssektionen

torde placeras i Ae 21 med tjänstetiteln förste revisor. På kameralsektionen

bör en tjänst som kontorist i Ae 9 inrättas. Övriga förslag till

nya tjänster på administrativa byrån anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Jag tillstyrker de föreslagna nya tjänsterna på utredningsbyrån, dock med

den modifikationen att tjänsterna bör vara extra-ordinarie i stället för, som

styrelsen begärt, ordinarie.

Chefen för första projekteringsbyrån torde liksom motsvarande befattningshavare

på nuvarande utredningsbyrån vara placerad i Bo 3. 1 övrigt har

jag icke annan erinran mot de föreslagna nya tjänsterna på denna byrå än

att chefen för el-avdelningen bör vara avdelningsdirektör i Be 1 i stället för

byrådirektör i Ae 26. Vidare bör de av styrelsen för anstaltsbyrån begärda

två tjänsterna som förste byråingenjör i Ae 23 inplaceras på projekteringsbyråns

byggnadstekniska avdelning respektive VVS-avdelning.

Mot styrelsens förslag till nya tjänster på byggnadsbyrån har jag ingen

annan erinran än att beteckningen på de fem nya tjänsterna i Ae 21 inom

distriktsorganisationen bör vara byggnadsinspektör. Den nuvarande chefen

för byrån är placerad i lönegraden Bp 4 med byggnadschefs tjänstetitel.

Vid uppkommande vakans bör tjänsten ändras till tjänst som byggnadsråd

i Be 3.

Styrelsens förslag till nya tjänster på intendentsbyråns underhållsavdelning

till st j rker jag, dock att tjänsten som kontorsbiträde bör placeras i reglerad

befordringsgång. Jag har heller icke något att erinra mot att på bränslekontrollavdelningen

inrättas en tjänst som maskinist i Ao 9 och en tjänst

som eldare i Ae 7. Utrikesavdelningen bör förstärkas med en kontor sskrivare

i Ae 13 på grund av avdelningens ökade arbetsuppgifter för utrikesrepresentationens

personalbostadsärenden. På hyresavdelningen bör inrättas

en tjänst som byråassistent i Ae 19 och en som kontorist i Ae 9.

I fråga om planbyrån föreslår jag inrättandet av en tjänst som kartbiträde

och en som kontorsbiträde, båda i reglerad befordringsgång, på bvråns

expedition.

Tekniska byråns chef bör vara överingenjör i Be 3 och chefen för byråns

konstruktionsavdelning avdelningsdirektör i Be 1.

Vidare bör två tjänster som byggnadsråd i Be 3 inrättas för cheferna för

andra och tredje projekteringsbyråerna.

Mitt förslag innebär, att sammanlagt 52 nya tjänster nyinrättas hos

byggnadsstyrelsen.

Styrelsens förslag till extra-ordinariesättning av ett antal befintliga tjänster

anser jag mig böra biträda. Vidare förordar jag ändrad lönegradsplacering

m. in. för ett antal befintliga tjänster. En översiktlig tablå över hela den

föreslagna personalorganisationen torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet

(Bilaga 3). I tablån har upptagits dels samtliga tjänster för vilka

kostnaderna avses skola bestridas från avlöningsanslaget, dels alla ordina
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungt. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

rie tjänster samt extra-ordinarie tjänster i lägst lönegraden 21, för vilka

kostnaderna förutsättes komma att bestridas från byggnadsanslag.

Jag vill anmäla, att mina förslag beträffande byggnadsstyrelsens personaluppsättning,

i vad de angår de olika befattningarnas lönegradsplacering,

har varit föremål för överläggningar mellan företrädare för kommunikations-

och civildepartementen samt vederbörande personalorganisationer och

därvid godtagits av organisationerna.

Kungl. Maj :t bör äga i den utsträckning, som erfordras i samband med

genomförandet av de av mig i det föregående förordade förslagen, uppföra

tjänster å övergångsstat och utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.

6. Anslagsfrågor

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens personal bestrides f.n. från dels avlöningsanslag

på driftbudgeten, varvid fördelning på skilda avlöningsstater

sker beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet och styrelsens

värmeledningspersonal, dels anslag till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. in. på driftbudgeten, dels projekteringsanslag under fonden

för förlag till statsverket, dels byggnadsanslag å kapitalbudgeten, dels fastighetsfondens

utgiftsstat. Från byggnadsanslag bestrides kostnaderna för

huvuddelen av personalen på byggnadsbyrån förkottsvis enligt en av Kungl.

Maj :t fastställd stat, varvid i bokslutet för varje budgetår kostnaderna av

styrelsen fördelas mellan de tillgängliga byggnadsanslagen. För viss numera

fast anställd personal på byggnadsföretag bestrides lönekostnaderna direkt

från byggnadsanslag. Även de kostnader, som bestrides från utredningsoch

projekteringsanslagen, fördelas slutligen om möjligt mellan vederbörande

byggnadsanslag. Även styrelsens omkostnadsanslag fördelas på två

omkostnadsstater på samma sätt som avlöningsanslaget.

Det nuvarande systemet för bestridande av avlöningar och omkostnader

är komplicerat och svåradministrerat. Byggnadsstyrelseutredningen har därför

i förenklande syfte föreslagit, att all byggnadsstyrelsens personal skall

avlönas antingen från avlöningsanslag på driftbudgeten eller enligt en av

Kungl. Maj :t fastställd förskottsstat. En följd härav skulle bl. a. bli att det

särskilda utredningsanslaget skulle slopas och vederbörande kostnader bestridas

från avlöningsanslaget.

I likhet med riksrevisionsverket finner jag en förenkling på detta område

önskvärd. Jag förordar därför, att avlöningskostnaderna för generaldirektören,

tekniske direktören och avdelningschefen, kostnaderna för de

tvenne råden och kostnaderna för all personal på administrativa byrån, utredningsbyrån,

intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska

byrån bestrides från avlöningsanslaget, dock att avlöningskostnaderna

för tre tjänster i Ae 9, Ae 10 och Ae 12 å intendentsbyrån alltjämt bör

bestridas från fastighetsfondens utgiftsstat. Jag delar vidare uppfattningen,

alt kostnaderna för projektering och byggande bör belasta byggnadsverksamheten

och förordar i enlighet härmed att kostnaderna för all personal

inom projekteringsbyråerna, byggnadsbyrån, inklusive last anställda tjäns
7

Bihang till riksdagens protokoll 1062. 1 samt. Nr 98

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

temän som nu avlönas direkt från byggnadsanslag, och kalkylavdelningen

bestrides enligt förskottsstat, vilken fastställes av Kungl. Maj:t. Förskottsstaten

bör därvid kompletteras med en ordinariepost. De nuvarande posterna

för avlöningar till icke-ordinarie personal och för avlöningar till biträdande

ingenjörer och arkitekter m. fl. sammanslås till en förslagsvis beräknad

post, som icke får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande. Kostnaderna

enligt förskottsstaten bör i bokslutet för vederbörande budgetår

fördelas mellan tillgängliga byggnadsanslag eller, om byggnadsanslag ännu

icke beviljats av riksdagen för visst objekt som är under projektering, det

särskilda projekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket.

Jag delar däremot icke uppfattningen, att det nuvarande utredningsanslaget

bör slopas och ersättas med en särskild post till tillfällig personal

under avlöningsanslaget. Enligt min mening bör utredningsanslaget i stället

bibehållas med sin nuvarande konstruktion men bör belastas endast med

kostnaderna för utredningar, som utföres av experter och konsulter m. fl.

utanför styrelsen. Härigenom erhålles en strikt uppdelning mellan avlöningar

och omkostnader för styrelsens fasta personal å ena sidan och å den andra

en lättöverskådlig särredovisning av kostnaderna för konsultuppdragen på

utredningssidan. Jag förordar att utredningsanslaget upptages med oförändrat

belopp av 700 000 kr. för nästa budgetår.

Mitt förslag innebär vidare, att endast en stat upptages under ettvart av

anslagen till avlöningar och omkostnader och att personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen begränsas till att omfatta endast personal avlönad från

avlöningsanslaget och personal avlönad av byggnadsmedel.

Den personaluppsättning för byggnadsstyrelsen, som jag förordat i det

föregående, innebär att sammanlagt 307 tjänstemän kommer att avlönas

från avlöningsanslaget jämfört med 202 f. n. Avlöningskostnaderna — inklusive

rörligt tillägg — för denna personal beräknar jag till 6 724 300 kr.

Härjämte tillstyrker jag byggnadsstyrelsens förslag om att sammanlagt 76 000

kr. ställes till styrelsens förfogande för att inom intendentsbyrån, planbyrån

och tekniska byrån användas för särskilda utredningar och arvoden till viss

expertis m. m. Jag biträder även förslaget om att 10 000 kr. anvisas för bestridande

av ersättningar till icke statsanställda ledamöter av de rådgivande

organen. Liksom hittills bör för arvode till organisationsföredragande beräknas

1 200 kr. Anslagsposten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

beräknar jag till 103 500 kr. Vid bifall till mina förslag bör således avlöningsanslaget

upptagas med 6 915 000 kr. innebärande en ökning med

2 197 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Från omkostnadsanslaget skall i fortsättningen bestridas omkostnaderna

för de tjänstemän, som avses skola avlönas från styrelsens ordinarie avlöningsanslag.

Byggnadsstyrelsen har vid beräkningen av omkostnadsanslaget använt en

schematisk beräkningsmetod, enligt vilken de olika anslagsposterna räknas

upp i stort sett i direkt proportion till det ökade antalet tjänster. I de fall där

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

någon mera exakt beräkningsmetod icke står till buds har jag i princip intet

att erinra häremot. Uppräkningsprocenten bör dock justeras med hänsyn till

att jag förordat inrättandet av ett mindre antal tjänster än det av byggnadsstyrelsen

äskade.

I enlighet härmed beräknar jag för sjukvård in. m. — inberäknat den tidigare

särskilda anslagsposten för värmeledningspersonalen — ett belopp av

25 000 kr., vilket innebär en ökning med 8 300 kr. i förhållande till innevarande

budgetår. Anslagsposten till reseersättningar bör höjas med 71 000 kr.

till 190 000 kr. Av höjningen utgör 7 500 kr. en automatisk uppräkning till

följd av höjda traktamenten.

Delposten till bränsle, lyse och vatten torde höjas med 5 500 kr. till 40 000

kr. på grund av utökade lokaler och höjda bränslekostnader.

Delposten till övriga expenser bör räknas upp generellt med 120 800 kr. för

styrelsens ordinarie, löpande expenser. Härjämte beräknar jag dels ett engångsbelopp

av 40 000 kr. för nyanskaffning av möbler m. in. för de 28 helt nya

tjänster, som jag tidigare föreslagit till inrättande under avlöningsanslaget,

dels ett belopp av 10 000 kr. som bidrag till statens betongkommitté, vilket

tidigare bestritts av förskottsmedel. I enlighet med vad byggnadsstyrelsen

föreslagit i särskild skrivelse -— av vilken riksdagens vederbörande utskott

torde beredas tillfälle att taga del — beräknar jag en ökning för särskilda

anläggningar med 34 000 kr., varav 28 000 kr. utgör engångsbelopp. Ett för

innevarande budgetår beräknat engångsbelopp av 49 000 kr., varav 45 000

kr. för särskilda anläggningar, utgår. Delposten ökar således enligt mitt förslag

med 156 200 kr. till 543 000 kr.

Anslagsposten till publikationstryck bör i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag räknas upp med 6 000 kr. till 18 000 kr. Till följd härav bör posten

Särskilda uppbördsmedel beräknas till 15 000 kr. eller 5 000 kr. högre än

för innevarande budgetår, vilket medför en motsvarande minskning av medelsbehovet.

I enlighet med vad jag sålunda anfört torde byggnadsstyrelsens omkostnadsanslag

böra uppföras med (559 000 -f- 242 000) 801 000 kr.

III. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

I. besluta om avveckling av djurgårdsnämnden från och

med den 1 juli 1964 och överförande av dess kvarstående

uppgifter till byggnadsstyrelsen i enlighet med vad jag föreslagit

i det föregående;

II. godkänna av mig i det föregående föreslagna riktlinjer

för omorganisation av byggnadsstyrelsen;

III. bemyndiga Kungl. Maj:l att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för byggnadsstyrelsen som föranledes av

vad jag föreslagit i det föregående;

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

IV. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanordningar

som erfordras i anledning av omorganisationen;

V. godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 1 365 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. 11 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal....... 3 884 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 549 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 103 500

Summa kr. 6 915 000

VI. för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under sjätte

huvudtiteln anvisa

a) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av

6 915 000 kr.,

b) till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 801 000 kr.,

c) till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. ett reservationsanslag av 700 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Bo Järmark

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

97

Bilaga 1

Tablå över byggnadsstyrelsens nuvarande organisation

Inten
dents
byrån
-

Kultur
historiska
byrån
-

Utred
nings
byrån
-

Admini
strativa
byrån
-

Plan
-

Bygg
-

nads
-

Värme
tekniska
avdel
ningen
-

G eneraldirektör

Rådet för översiktlig

planläggning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tablå över förslaget till ny organisation för byggnadsstyrelsen

«©

00

l:a pro
-

Plan
-

2: a projckteringsbyrån
-

Tek
niska
byrån
-

Inten
dents
byrån
-

Kultur
histo
riska
byrån
-

Utred
nings
byrån
-

3:e pro
-

Kalkyl
avdel
ningen
-

nads
-

Admi
nistra
tiva
byrån
-

Teknisk direktör

Avdelningschef

Ev. en ytterligare

projekteringsbyrå
-

Generaldirektör

Byggnadsstyrelsens råd

för samhällsplanering

Byggnadsstyrelsens tekniska

råd

ta

a

a

ta

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

99

Bilaga 3

Tablå över tjänster hos byggnadsstyrelsen efter omorganisationen

(exkl. extra ordinarie och extra tjänster i A 1—20

på förskottsstat)

Personal avlönad från avlöningsanslag

Antal och tjänstebenämning Lönegrad

1 Generaldirektör.............. Bp 6

1 Teknisk direktör .... Be 5 eller Bp 5

1 Avdelningschef......Be 4 eller Bp 4

Administrativa byrån

1 Byggnadsråd................ Bo 3

Allmänna avdelningen

1 Avdelningsdirektör .......... Bo 1

1 Byrådirektör................ Ae 24

1 Förste byråsekreterare........ Ae 23

1 Förste byråsekreterare........ Ae 21

1 Byråingenjör................ Ag 21

1 Maskinchef.................. Ae 17

1 Kontorist .................. Ao 9

1 Kontorist .................. Ae 9

1 Reparatör.................. Ag 9

1 Kontorsbiträde............ A 1—5

Personalavdelningen

1 Byrådirektör .............. Ae 26

1 Byrådirektör .............. Ao 24

1 Förste byråsekreterare ......Ae 21

1 Förste biblioteksassistent .... Ae 13

1 Förste kansliskrivare........ Ae 12

1 Materialförvaltare .......... Ae 10

1 Kansliskrivare.............. Ao 10

1 Kontorist.................. Ae 9

2 Förste expeditionsvakter .... Ao 9

1 Kanslibiträde............... Ao 7

4 Kanslibiträden ............ Ae 7

3 Expeditionsvakter.......... Ao 7

7 Expeditionsvakter.......... Ae 7

1 Expeditionsvakt............ Ag 7

23 Kontorsbiträden .......... A 1—5

Ombudsmannaavdelningen

1 Byrådirektör................ Ae 26

Ekonomiavdelningen

1 Byrådirektör................ Ae 26

Antal och tjänstebenämning 1 Lönegrad

Kostnadsbokföringssektionen

1 Förste revisor...............Ae 21

1 Kamrerare.................. Ao 17

1 Kamrerare.................. Ae 17

2 Bokhållare.................. Ae 15

2 Kontorsskrivare............. Ae 13

1 Förste kansliskrivare ..... Ae 12

1 Kansliskrivare .............. Ae 10

6 Kontorister.................Ae 9

1 Kanslibiträde............... Ao 7

6 Kanslibiträden.............. Ae 7

1 Kanslibiträde.............. Ag 7

3 Kontorsbiträden...........A 1—5

Kameralsektionen

1 Byrådirektör................ Ao 24

1 Förste byråsekreterare........ Ao 23

1 Förste byråsekreterare........ Ae 21

1 Kamrerare.................. Ae 17

1 Kanslist.............. Af 9-—Ae 13

1 Kassör..................... Ao 12

1 Kansliskrivare .............. Ao 10

1 Kontorist .................. Ao 9

3 Kontorister................. Ae 9

1 Kanslibiträde............... Ao 7

4 Kanslibiträden.............. Ae 7

6 Kontorsbiträden........... A 1—5

Utredningsbyrån

1 Byggnadsråd................ Be 3

Kansliet

1 Förste byråsekreterare........ Ao 23

1 Amanuens............Af 15—Ae 19

1 Förste kansliskrivare......... Ae 12

1 Kansliskrivare .............. Ae 10

2 Kontorister................. Ag 9

1 Kontorsbiträde............ A 1—5

Planering

1 Avdelningsdirektör .......... Be 1

1 Byrådirektör................ Ae 26

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

Antal och tjänstebenämning Lönegrad

1 Byrådirektör................ Ae 24

1 Byrådirektör................ Ag 24

1 Förste byråsekreterare........ Ae 23

1 Ingenjör.............. högst Ae 15

1 Kontorsbiträde............ A 1—5

Programmering

1 Avdelningsdirektör .......... Be 1

1 Byrådirektör................ Ao 26

1 Byrådirektör................ Ae 26

2 Byrådirektörer.............. Ae 24

1 Byråingenjör................ Ae 21

1 Byråingenjör................ Ag 21

Intendentsbyrån

1 Byggnadsråd................ Bo 3

Kansliavdelningen

1 Förste byråsekreterare........ Ae 23

l Amanuens............Af 15—Ae 19

1 Kansliskrivare .............. Ae 10

1 Kontorist .................. Ao 9

3 Kanslibiträden.............. Ae 7

2 Kontorsbiträden .......... A 1—5

Vnderhållsavdelningen

1 Avdelningsdirektör........... Be 1

Underhållsseklion 1

1 Byrådirektör................ Ae 24

1 Förste byråingenjör.......... Ao 23

1 Byråingenjör................ Ao 21

2 Byråingenjörer.............. Ae 21

1 Byråingenjör................ Ag 21

1 Byråingenjör................ Ao 19

Underhållssektion 2

1 Byrådirektör................ Ae 24

1 Förste byråingenjör.......... Ao 23

1 Byråingenjör................ Ao 21

2 Byråingenjörer.............. Ae 21

1 Byråingenjör................ Ao 19

1 Byråingenjör................ Ae 19

Underhållssektion 3

1 Byrådirektör................ Ae 24

1 Förste byråingenjör.......... Ao 23

2 Byråingenjörer.............. Ae 21

1 Byråingenjör................ Ag 21

1 Byråingenjör................ Ao 19

1 Ingenjör.............. högst Ae 15

Antal och tjänstebenämning Lönegrad

Underhållssektion 4

1 Byrådirektör................ Ao 24

1 Förste byråingenjör ..........Ao 23

1 Förste byråingenjör.......... Ae 23

2 Byråingenjörer.............. Ae 19

Underhållssektion 5

1 Byrådirektör................ Ao 24

1 Intendent.................. Ae 23

1 Byråingenjör................ Ae 21

1 Byråingenjör................ Ag 19

1 Kanslibiträde ............... Ae 7

Planerings- och upphandlingssektionen

1 Byrådirektör................ Ae 26

1 Förste byråingenjör.......... Ae 23

3 Byråingenjörer.............. Ae 21

1 Byråingenjör................ Ael9

1 Ingenjör.................... Ae 17

1 Kanslibiträde ............... Ao 7

1 Kontorsbiträde............ A 1—5

Fastighetsavdelningen

1 Byrådirektör................ Ae 26

1 Förste byråingenjör.......... Ao 23

1 Byråingenjör................Ag 19

1 Bokhållare.................. Ae 15

2 Kansliskrivare .............. Ae 10

1 Kontorist|.................. Ao 9

1 Kontorist .................. Ae 9

Bränslekontrollavdelningen

1 Avdelningsdirektör .......... Be 1

1 Inspektör .................. Ae 24

1 Förste byråingenjör......Ae 21/Ag 23

1 Byråingenjör................ Ae 21

2 Underinspektörer............ Ae 19

3 Underinspektörer............ Ae 17

1 Kontorist .................. Ao 9

2 Maskinchefer................ Ao 13

1 Förste maskinist ............ Ao 11

2 Förste reparatörer ........... Ae 10

1 Förste reparatör1............ Ae 10

4 Maskinister................. Ao 9

1 Maskinist .................. Ae 9

2 Reparatörer ................ Ae 9

2 Värmeskötare............... Ae 8

2 Eldare ..................... Ae 7

Hyresavdelningen

1 Fastighetsintendent.......... Ae 26

2 Förste byråsekreterare........ Ae 23

1 Tjänsten omprövas vid uppkommande vakans.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Antal och tjänstebenämning Lönegrad

1 Förste byråingenjör.......... Ae 23

1 Amanuens............Af 15—Ae 19

1 Byråassistent ............... Ae 19

1 Kontorsskrivare............. Ag 13

1 Förste kansliskrivare ........ Ae 12

2 Kontorister.................Ae 9

2 Kanslibiträden..............Ao 7

1 Kanslibiträde ...............Ae 7

2 Kontorsbiträden .......... A 1—5

Ulrikesavdelningen

1 Avdelningsdirektör .......... Bo 1

1 Byrådirektör................Ae 24

2 Byråingenjörer..............Ae 21

1 Amanuens............Af 15—Ae 19

1 Bokhållare.................. Ae 15

1 Kontorsskrivare............. Ae 13

1 Kontorist .................. Ae 9

1 Kanslibiträde ............... Ao 7

1 Kontorsbiträde............ A 1—5

Kulturhistoriska byrån

1 Byggnadsråd................ Bo 3

Expeditionen, arkivet

1 Kansliskrivare .............. Ao 10

1 Kontorist .................. Ae 9

1 Kanslibiträde ............... Ae 7

1 Kontorsbiträde............ A 1—5

Avdelningen för utredning och information

1 Avdelningsdirektör .......... Bo 1

1 Byrådirektör................ Ae 24

1 Intendent.................. Ag 23

Avdelningen för granskning

1 Byrådirektör................ Ae 26

1 Byrådirektör................ Ao 24

1 Intendent .................. Ag 23

Planbyrån

1 Byggnadsråd................ Bo 3

Expeditionen, arkivet

1 Kansliskrivare .............. Ao 10

1 Kansliskrivare .............. Ae 10

1 Kontorist .................. Ae 9

2 Kanslibiträden.............. Ao 7

1 Kartbiträde .............. A 3—7

2 Kontorsbiträden .......... A 1—-5

Antal och tjänstebenämning Lönegrad

Avdelningen för samordning och

information

1 Avdelningsdirektör .......... Bo 1

1 Byrådirektör................ Ao 24

1 Byrådirektör................ Ag 24

1 Förste byråsekreterare........ Ae 23

1 Förste byråsekreterare........ Ag 21

1 Byråingenjör................ Ag 21

1 Kontorsbiträde............A 1—5

Avdelningen för översiktlig planläggning

1 Avdelningsdirektör.......... Be 1

1 Byrådirektör................ Ao 26

1 Byrådirektör................Ae 26

1 Byrådirektör................Ae 24

1 Byrådirektör................ Ag 24

Allmänna avdelningen

1 Avdelningsdirektör .......... Bo 1

1 Byrådirektör................Ao 26

2 Byrådirektörer..............Ae 24

1 Intendent .................. Ae 21

Juridiska avdelningen

1 Byrådirektör................ Ao 26

1 Byrådirektör................Ae 26

1 Förste byråsekreterare........ Ag 21

1 Amanuens............Af 15—Ae 19

Tekniska byrån

1 Överingenjör................ Be 3

Expeditionen, arkivet

1 Kontorist .................. Ae 9

1 Kanslibiträde ............... Ae 7

1 Kontorsbiträde............ A 1—5

Allmänna avdelningen

1 Byrådirektör................ Ae 26

1 Förste byråsekreterare........Ae 23

1 Ingenjör.................... Ae 17

1 Kanslibiträde ............... Ao 7

Konstruktionsavdelningcn

1 Avdelningsdirektör .......... Be 1

2 Byrådirektörer.............. Ae 26

1 Byrådirektör................ Ae 24

1 Förste byråingenjör.......... Ae 23

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Antal och tjänstebenämning Lönegrad

Materialavdelningen

1 Avdelningsdirektör .......... Be 1

2 Byrådirektörer.............. Ae 26

1 Förste byråingenjör.......... Ae 23

Antal och tjänstebenämning Lönegrad

1 Byråingenjör................ Ae 21

1 Ingenjör.............. högst Ae 15

1 Institutionsbiträde ........ A 1—5

Personal avlönad från förskottsstat

Ordinarie tjänster samt extra ordinarie tjänster i lägst lönegrad A 21

Kalkylavdelningen

1 Avdelningsdirektör .......... Be 1

1 Byrådirektör................ Ae 26

2 Förste byråingenjörer........ Ae 23

2 Förste byråingenjörer/förste ak
tuarier.

.................... Ae 23

3 Byråingenjörer.............. Ae 21

Första projekteringsbyrån

1 Byggnadsråd................ Bo 3

Kansliet

1 Förste byråsekreterare........ Ae 23

1 Förste byråsekreterare........ Ae 21

Arkitektavdelningen

1 Avdelningsdirektör

1 Byrådirektör.....

8 Byrådirektörer ...

2 Byrådirektörer ...

1 Byrådirektör......

1 Intendent.......

2 Intendenter .....

Byggnadstekniska avdelningen

1 Avdelningsdirektör .......... Be 1

3 Byrådirektörer.............. Ae 26

2 Byrådirektörer.............. Ae 24

1 Intendent.................. Ae 23

2 Förste byråingenjörer........ Ae 23

5 Byråingenjörer.............. Ae 21

V V S-avdelningen

1 Avdelningsdirektör .......... Be 1

2 Byrådirektörer.............. Ae 26

1 Byrådirektör................ Ae 24

2 Förste byråingenjörer........ Ae 23

2 Byråingenjörer.............. Ae 21

El-avdelningen

1 Avdelningsdirektör .......... Be 1

1 Byrådirektör................ Ae 24

1 Förste byråingenjör.......... Ae 23

1 Byråingenjör................ Ae 21

Vo V-avdelningen

1 Byrådirektör................ Ae 26

Standardisering m. m.

1 Byrådirektör................ Ae 26

2 Byråingenjörer.............. Ae 21

Andra projekteringsbyrån

1 Byggnadsråd................ Be 3

Avdelningen för programmering och projekteringsledn

ing (mentalsjukvård)

1 Avdelningsdirektör .......... Bo 1

2 Byrådirektörer.............. Ae 26

1 Förste byråingenjör.......... Ae 23

Avdelningen för programmering och projekteringsledning

(fångvård, ungdomsvård,

alkoholistvård m. m.)

2 Byrådirektörer..............Ae 26

1 Förste byråingenjör.......... Ae 23

1 Byråingenjör................ Ae 21

Tredje projekteringsbyrån

1 Byggnadsråd................ Be 3

Byggnadsbyrån

1 Byggnadschef .............. Bp 4

(vid uppkommande vakans ändras

tjänsten till byggnadsråd Be 3)

..... Bo 1

.....Ao 26

..... Ae 26

..... Ae 24

Ae 21/Ag 24

..... Ao 23

..... Ae 23

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Antal och tjänstebenämning Lönegrad

Allmänna avdelningen

1 Avdelningsdirektör (tillika byggnadschefens

stf).............. Be 1

1 Byrådirektör................ Ae 24

1 Kontorist ..............Ao 7/Ae 9

Entreprenadavdelningen

1 Avdelningsdirektör .......... Be 1

1 Byrådirektör................ Ae 26

1 Byrådirektör................ Ae 24

7 Byråingenjörer.............. Ae 21

Egenregiavdelningen

1 Byrådirektör................ Ae 26

1 Byrådirektör................ Ae 24

3 Byråingenjörer.............. Ae 21

2 Kontorsbiträden .......... A 1—5

VV S-avdelningen

1 Byrådirektör................ Ae 26

1 Byrådirektör................ Ae 24

Antal och tjänstebenämning Lönegrad

1 Förste byråingenjör.......... Ae 23

8 Byråingenjörer.............. Ae 21

El-avdelningen

1 Byrådirektör................ Ae 26

2 Byrådirektörer.............. Ae 24

3 Byråingenjörer........... Ae 21

Distriktsorganisationen

Entreprenad

3 Förste Byggnadsinspektörer ... Ae 24

4 Byggnadsinspektörer......... Ae 23

8 Byggnadsinspektörer......... Ae 21

Egen regi

1 Byrådirektör................ Ae 26

2 Arbetschefer................ Ae 24

Anm. 44 tjänster som kontorsbiträde i A 1—5, varav 33 under avlöningsanslaget, är placerade

i Ao 5.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Innehållsf ör teckning

A. Avveckling av djurgårdsnämnden.......................... 3

I. Inledning.................

1. Utredningsuppdraget m. m

2. Djurgårdsnämndens nuvar

nisation m. m...........

II. Djurgårdsnämndsutredningen

2. Omorganisationens genomförande m. m...............

III. Yttrandena.......................................... jj

B. Byggnadsstyrelsens organisation............................ 14

I. Inledning............................................ 14

1. Utredningsuppdraget m. m........................... 14

2. Byggnadsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter och organisation

m. m..................................... 16

II. Byggnadsstyrelseutredningen .......................... 20

1. Allmänt angående byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter m.m. 20

2. Verksledning...................................... 22

3. Byråindelning m. m................................. 23

Permanenta byråer ................................ 23

Särskilda byråer .................................. 26

Rådgivande organ.................................. 27

Organisation för vissa arbetsuppgifter ................ 29

Bokföring och ekonomisk kontroll.................. 29

Framställningar till Kungl. Maj:t.................. 31

Kostnadsberäkning och efterkalkylering ............ 31

Sammanfattning .................................. 32

4. De olika byråernas organisation i stort................ 33

5. Personalfrågor .................................... 39

6. Anslagsfrågor...................................... 41

III. Yttrandena.......................................... 42

C- Byggnadsstyrelsens anslagsframställning .................... 56

1- Byggnadsstyrelsen: Avlöningar...................... 57

2. Byggnadsstyrelsen: Omkostnader .................... 73

D. Departementschefen...................................... 75

I. Avveckling av djurgårdsnämnden ...................... 75

II. Omorganisation av byggnadsstyrelsen.................... 78

1. Vissa organisationsfrågor rörande samhällsplaneringen... . 78

2. Allmänt rörande byggnadstyrelsens organisation........ 82

3. Byråorganisationen m. m............................. 84

4- Byggnadsstyrelsens ledning m. m..................... 89

O 05 05 ^ w w

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 105

5. Personalfrågor .................................... 91

6. Anslagsfrågor...................................... 93

III. Hemställan.......................................... 95

Bilaga 1. Tablå över byggnadsstyrelsens nuvarande organisation .. 97

Bilaga 2. Tablå över förslaget till ny organisation för byggnadsstyrelsen

............................................ 98

Bilaga 3. Tablå över tjänster hos byggnadsstyrelsen efter omorganisationen

.......................................... 99

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620298

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:230 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ris ''proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i S a1 i texten
  2. SU 1962:99 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. 3LU 1962:27 Utlåtande i anledning av motion angående skydd mot jordvärdestegring, m. m. Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens andra kammare väckt motion, nr 615 s. 10 i texten