Sök i Ratio Lex

Angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöning sanslag för budgetåret 1963/64 m. m

1963-03-15 · 136 sidor, varav 118 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 118 av 136 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:110, Angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöning sanslag för budgetåret 1963/64 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

1

Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medelsbehoven

under försvarsgrenarnas avlöning sanslag för budgetåret

1963/64 m. m.; given Stockholms slott den 15

mars 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

/ Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begäres för budgetåret 1963/64 anslag om sammanlagt

923,306 miljoner kronor under fjärde huvudtiteln. Huvuddelen av de

äskade medlen hänför sig till försvarsgrenarnas anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. och värnpliktiga.

Förslag framläggs om förbättrade värnpliktsförmåner m. m. till en sammanlagd

kostnad av ca 57 miljoner kronor. Lägsta penningbidrag till värnpliktig

höjs sålunda från 2 kr. 75 öre till 4 kr. Övriga penningbidrag höjs

i motsvarande mån. Ett utryckningsbidrag om 200 kr. införes. Utbildnings-

och tjänstgöringspremier föreslås skola höjas med i genomsnitt

60 %. Antalet fria resor för värnpliktig under första tjänstgöring ökas

från 3 till 5. Slutligen föreslås, att grupplivförsäkring enligt statens grupplivreglemente

skall införas för värnpliktiga in. fl.

I fråga om försvarsgrenarnas aktiva personal föreslås bl. a. följande.

1—4306 03 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 110

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

I anslutning till 1960 års beslut om befälsordningen vid armén utbytes ett

antal lägre officers- och underofficersbeställningar vid specialtruppslagen

mot högre. Jämväl vid marinen och flygvapnet utbytes lägre underofficersbeställningar

mot högre. Vid samtliga försvarsgrenar föreslås vidare beställningar

för rustmästare och överfurir (motsvarande) i utbyte mot beställningar

för underbefäl i lägre lönegrad. Vid armén föreslås personalförstärkningar

vid bl. a. försvarsområdesstaberna, arméns helikopterskola

och krigsskolan. För marinens del erfordras personal för bl. a. en ny statsisbrytare.

Behoven av personalförstärkning vid flygvapnet sammanhänger

väsentligen med den fortsatta utbyggnaden av strilsystemet, tillkomsten

av robotförband samt ökat behov av meteorolog- och trafikledarpersonal.

I sammanhanget anmäles också ett av chefen för flygvapnet avgivet förslag

rörande verksamheten vid Barkarby flygdepå (F 8).

En redogörelse lämnas för rationaliseringsverksamheten inom krigsmakten.

Slutligen underställes viss organisationsändring i försvarets fabriksstyrelse

riksdagens prövning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

3

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 mars 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

[1] Översikt över framlagda förslag m. m.

I statsverkspropositionen har i avbidan bl. a. på 1962 års försvarskommittés

betänkande åtskilliga anslagspunkter upptagits med beräknade belopp.

I särskilda propositioner har härefter förslag framlagts i vissa anslagsfrågor.

Tidigare denna dag har anmälts 1962 års försvar skommittés

betänkande samt anslag till anskaffning av tygmateriel in. m. (motsvarande)

och investeringar i försvarets fastighetsfond. I det följande framläggs

förslag i fråga om återstående anslag som upptagits med beräknade belopp

i statsverkspropositionen. I sammanhang härmed redogör jag för rationaliseringsverksamheten

inom krigsmakten samt tar upp en fråga om organisationsförändring

i försvarets fabriksstyrelse. Nu framlagda förslag har

anpassats med hänsyn till den utgiftsram som angivits i statsverkspropositionen

(bil. 6, s. 13), 3 919,133 miljoner kronor. Av följande sammanställning

framgår storleken av preliminärt beräknade och slutligt äskade anslagsbelopp

samt i vilken proposition slutliga förslag framlagts.

I sammanhanget bör erinras om att beredningen av försvarets arbetsgrupps

för teleunderliåll förslag den 1 december 1962 rörande underhållsverksamheten

ifråga om teleteknisk materiel kommer att anmälas i annat sammanhang.

Till propositionen 1962: 110 anmäldes, att frågan om försvarsgrensledningarnas

(utom försvarsgrensförvaltningarna) organisation m. m. behövde

prövas ytterligare och att en överarbetning av ingivna organisationsförslag

pågick inom försvarsdepartementet. Denna överarbetning är nu i

det närmaste klar. Arbetet har i första hand avsett grunddragen i försvarsgrensledningarnas

(utom förvaltningarna) organisation, principerna för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Belopp

Förslag

framlagt i

proposi- tion nr

Anslag

jrel. beräknat

kr.

slutligt förslag

kr.

Driftbudgeten

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar .............

13 800 000

13 500 000

107

Försvarets intendenturverk: Avlöningar ............

6 400 000

7 000 000

D:o: Omkostnader ............................

350 000

460 000

Marinförvaltningen: Avlöningar ...................

16 500 000

16 300 000

33

Flygförvaltningen: Avlöningar .....................

37 500 000

37 300 000

31

Armén

Avlöningar till aktiv personal m.fl..................

320 000 000

317 000 000

Avlöningar m.m. till värnpliktiga ..................

93 700 000

91 000 000

108

Intendenturmateriel m.m.: Beklädnad m.m..........

56 300 000

56 700 000

Anskaffning av tygmateriel m.m....................

410 000 000

412 000 000

108

Hemvärnets övningar.............................

2 950 000

3 450 000

80

Marinen

Avlöningar till aktiv personal m.fl.................

127 000 000

125 000 000

Avlöningar m.m. till värnpliktiga ..................

19 300 000

19 300 000

108

Fartygsbyggnader m.m. ..........................

108 000 000

122 000 000

Anskaffning av vapenmateriel m.m.................

82 000 000

67 000 000

108

Bidrag till sjövärnskåren .........................

400 000

485 000

80

Flygvapnet

Avlöningar till aktiv personal m.fl..................

154 000 000

156 000 000

Avlöningar m.m. till värnpliktiga ..................

15 100 000

15 200 000

Anskaffning av flygmateriel m.m...................

939 300 000

929 225 000

108

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

Industriell krigsberedskap: Årskostnader för industriell

34 715 000

33 182 000

krigsberedskap ...............................

700 000

700 000

D:o: Engångskostnader för industriell krigsberedskap

5 000 000

5 000 000

Familjebidrag ..................................

38 500 000

38 500 000

80

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m.m.............

3 625 000

4 200 000

Lottaorganisationen..............................

1 185 000

1 400 000

80

Reseersättningar till värnpliktiga m.fl...............

13 900 000

13 900 000

74

Försvarsmedicinsk forskning.......................

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggna-

1 500 000

1 200 000

ders delfond..................................

121 282 000

124 751 000

44

D:o : Befästningars delfond.....................

38 700 000

38 700 000

44

Inredning m.m. av vissa kontorslokaler.............

1 000 000

1 000 000

Vissa attitydundersökningar ......................

—

64 000

Reglering av prisstegringar.......................

Kapitalbudgeten

100 000 000

2 762 707 000

100 000 000

2 751 517 000

Kasernbyggnaders delfond:

13 400 000

108

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål ........

15 425 000

Bvggnadsarbeten för armén.......................

42 200 000

42 200 000

108

Byggnadsarbeten för marinen......................

10 000 000

9 815 000

108

Byggnadsarbeten för flygvapnet ...................

7 400 000

10 500 000

108

Flygfältsarbeten m.m.............................

18 000 000

23 500 000

108

Markförvärv för övningsfält m.m..................

Befästningars delfond:

7 600 000

11 600 000

109

Berghangarer ...................................

2 500 000

—

Anordnande av vissa drivmedelsförråd..............

13 900 000

—

Vissa ammunitionsförråd.........................

15 200 000

—

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

5

Anslag

Belopp

Förslag

framlagt i

proposi- tion nr

prel. beräknat''slutligt förslag

kr. kr.

Uppställningsplatser för radarstationer .............

9 300 000

_

Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatte-

rier .........................................

19 500 000

—

Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen m.m.

34 700 000

—

Tygmaterielförråd i berg .........................

1 500 000

--

Bergverkstäder vid flygvapnet.....................

600 000

—

Fullträffsäkra uppehållsplatser ....................

5 000 000

—

Anläggningar för robotvapen .....................

3 800 000

—

Övriga befästningsarbeten ........................

19 800 000

—

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål.......

—

34 500 000

108

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) ....

30 000 000

33 000 000

108

Befästningsarbeten för armén .....................

—

8 100 000

108

Befästningsarbeten för marinen ...................

—

26 800 000

108

Befästningsarbeten för flygvapnet..................

—

54 200 000

108

Markförvärv för befästningar .....................

1 000 000

1 000 000

108

257 425 000

268 615 000

Summa driftbudget och kapitalbudget

3 020132 000

3 020 132 000

ärendesfördelningen samt ansvarsförhållandena i stabsarbetet. För närvarande

föreligger utarbetat ett principförslag till organisation av de tre försvarsgrensstaberna.

Detaljutformningen av organisationerna och närmare

prövning av personalbehoven återstår att utföra.

Det är min avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att fastställa principorganisationer

för de tre försvarsgrensstaberna samt att uppdraga åt försvarsgrenscheferna

att i medelsäskandena för budgetåret 1964/65 inkomma med förslag

till personalorganisationer på grundval av dessa principorganisationer

och inom personalramar som fastställes i uppdraget. Genom dessa personalramar

skall tillgodoses de minskningar av personalomfattningen vid ifrågavarande

staber som det enligt uttalanden i propositionen 1961: 109 och i

statsutskottets utlåtande 1961: 90 ansetts nödvändigt att vidtaga.

[2] Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom

försvaret

På motsvarande sätt som skett tidigare år torde i detta sammanhang

böra lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret, som bedrivits under medverkan av dåvarande

statens organisationsnämnd intill den 1 juli 1961 och statskontoret

för tiden därefter.

Armén

Vid anmälan av propositionen 1962: 110 (s. 3) berördes den fortlöpande

översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som

skett och sker genom organisationsnämnden och statskontoret. Denna över
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 110- år 1963

syn har i första hand till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar

såväl i organisationen som —- inom ramen för fastställda personalstater —

beträffande personal för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag,

som chefen för armén på grundval av en av organisationsnämnden gjord

principutredning avgivit i samråd med nämnden, har Kungl. Maj:t i brev

den 18 november 1955 meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen

av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid arméns förband.

Ändringarna skall enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de

olika förbanden, sedan kompletterande undersökningar vid vederbörande

förband verkställts. Sistnämnda uppgift åvilar numera statskontoret.

I propositionerna 1957: 110 (s. 96), 1958: 110 (s. 159), 1959: 110 (s. 20),

1960: 110 (s. 18) och 1961: 110 (s. 30) anmäldes att Kungl. Maj:t under

åren 1956—1960, på grundval av förslag från chefen för armén i samråd

med organisationsnämnden, fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid vissa i propositionerna angivna förband m. m.

I anslutning till riksdagens beslut i anledning av förslag av Kungl. Maj:t

i propositionerna 1958: 110 (s. 63—67 och 105—106), 1959: 115 (s. 3—24)

och 1959: 117 (s. 2—12 och 28) har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut

den 20 maj 1960 meddelat dels bestämmelser om indragning av Karlsborgs

luftvärnsregemente och Göta artilleriregemente jämte omorganisation av

vissa förband m. in. inom armén, dels vissa övergångsbestämmelser i anledning

av berörda förbands m. m. omorganisation, dels ock provisoriska

bestämmelser om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid

det i Karlsborg nyorganiserade signalförbandet — Göta signalkår, från och

med den 1 juli 1962 Göta signalregemente — med arméns fallskärmsjägarskola,

vid Skaraborgs pansarregemente med pansartruppskolan och Livregementets

husarer, vid Livgrenadjärregementet med infanteriets stridsskola

(tidigare benämnd infanteriskjutskolan), vid Hallands regemente med

infanteriets kadett- och aspirantskola ävensom vid Göteborgs luftvärnskår,

numera Göta luftvärnsregemente, med arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola

samt luftvärnets kadett- och aspirantskola. Vidare har Kungl. Maj:t

meddelat beslut om arméns skyddsskolas förläggande till Svea livgarde

samt om viss ändring av organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Livgrenadjärregementet med stridsskolan.

Under 1961 har Kungl. Maj:t, efter det organisationsnämnden verkställt

kompletterande undersökningar och chefen för armén i samråd med

nämnden avgivit på undersökningarna grundade förslag, meddelat beslut

om organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid hemvärnets

stridsskola, staben för Örebro försvarsområde samt Norrbottens regemente

med Norrbottens pansarbataljon och Norrlands signalbataljon. Vidare har

Kungl. Maj :t på förslag av chefen för armén meddelat beslut angående ändrad

militärterritoriell indelning i fred inom VI. militärområdet, innebärande

att Jokkmokks försvarsområde stabsmässigt skilts från Kiruna försvars
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

7

område och överförts till Bodens försvarsområde. Med anledning av den av

Kungl. Maj:t i propositionen 1961:123 föreslagna och av riksdagen (SU

113; rskr. 282) beslutade flyttningen från och med den 1 april 1963 av

Svea artilleriregemente till Östgöta luftvärnsregementes kasernetablissement

har Kungl. Maj :t meddelat dels beslut angående inrättande av en

avvecklingsorganisation för Östgöta luftvärnsregemente jämte ändrad organisation

av vissa förband inom II., IV. och VII. militärområdena m. m., dels

provisoriska bestämmelser angående organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

i fred vid Gotlands artillerikår med Gotlands luftvärnsdivision och

vid Svea artilleriregemente, dels ock vissa särskilda bestämmelser angående

organisation av Gotlands luftvärnsdivision.

Under 1962 har Kungl. Maj:t på förslag av chefen för armén meddelat

beslut angående viss ändring av organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Upplands signalregemente med arméns signalskola och signaltrnppernas

kadett- och aspirantskola samt fastställt dels provisorisk personalorganisation

av stabs- och förvaltningsorganen i fred vid tygförvaltningsskolan

med arméingenjörkadettskolan och försvarets radioanstalts

värnpliktskontingent, m. m., dels ock provisorisk organisation av arméns

hundskola. Vidare har Kungl. Maj:t, efter det statskontoret verkställt undersökningar

och chefen för armén avgivit därpå grundade förslag, meddelat

beslut angående organisation av fastighetsförvaltningen i Karlsborg

samt av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid staben för Umeå-Stornmans

försvarsområden och arméns cenfralförråd av tggmateriel. I sistnämnda

beslut har tillika uppdragits åt fortifikationsförvaltningen att i

samråd med chefen för armén, armétvgförvaltningen och maskinpersonalberedningen

så snart ske kan utreda frågan hur fastighetsförvaltningarna

vid Bodens tvgstation och Stockholms tvgstation lämpligast bör anordnas

samt att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag i ämnet. Sedermera har

Kungl. Maj :t utvidgat uppdraget till att jämväl avse en översyn av maskintjänstens

organisation vid de fasta maskinanläggningarna vid Gotlands tvgstation

och arméns centralförråd av ammunition, varvid förekommande

möjligheter att samordna tjänsten vid olika maskinanläggningar bör beaktas.

Härjämte har Kungl. Maj:t på förslag av chefen för armén meddelat beslut

avseende vissa förberedande åtgärder för artilleriskjutskolans flyttning

till Älvdalen samt IV. militärbefälsstabens flyttning till Strängnäs.

Chefen för armén har vidare på grundval av organisationsundersökningar

avgivit förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Livgardesskvadronen

med Stockholms stabskompani. Något beslut i ärendet

bar icke meddelats i avvaktan på ett ställningstagande till frågan om indragning

av Livgardesskvadronen eller förläggning av densamma och stabskompaniet

till andra i Stockholmsområdet befintliga militära etablissement.

Av arméchefen på grundval av statskontorets undersökningar ingivna för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kiingl. Maj:ts proposition, nr 110 år 1963

slag angående stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid staberna för Strängnäs

och Kalix försvarsområden, vid Göta pansarlivgarde och Skånska pansarregementet

samt vid arméns helikopterskola ävensom ett av arméchefen

ingivet förslag beträffande krigsskolan är under beredning i försvarsdepartementet.

Detsamma gäller de ytterligare åtgärder, som föranledes av artilleriskjutskolans

flyttning till Älvdalen. Jag återkommer härtill i det

följande vid anmälan av arméns allmänna avlöningsanslag.

Statskontoret har verkställt kompletterande undersökningar och avgivit

därpå grundade förslag till chefen för armén beträffande Göta signalregemente.

Vidare har en bearbetning av frågan angående organisationen vid

Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår efter sammanslagning

av arméns truppregister på Gotland avslutats under hösten 1961 med förslag

till chefen för armén. Kompletterande undersökningar av stabs- och

förvaltningstjänsten pågår vid arméns hundskola. Vidare pågår en kontinuerlig

uppföljning vid förband (motsvarande) av materielhanteringen

och förrådslokalernas rationella utformning.

Marinen

I propositionerna 1958: 110 (s. 298 f. och 372 ff.), 1959: 110 (s. 21), 1960:

110 (s. 19), 1961: 110 (s. 32) och 1962: 110 (s. 5) redogjordes för de beslut

som Kungl. Maj:t meddelat rörande stabs- och förvaltningstjänsten vid

de olika kustartilleriförsvaren. Ytterligare anmäldes i propositionen 1960:

110 (s. 19 ff.) att undersökningar genom organisationsnämndens försorg ägt

rum vid flottans skolor i Karlskrona och vid marinstaben, såvitt det gällde

expeditionstjänsten inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar,

huvudsakligen berörande förrådstjänsten, genomförts vid intendentur-

och sjukvårdsförvaltningarna inom marinkommando Syd, ävensom att

marinchefen ingivit på undersökningarna grundade förslag. Vidare anmäldes

i propositionen 1962: 110 (s. 6) att, sedan riksdagen fattat beslut (rskr.

1960: 402) om att marinverkstäderna i Karlskrona skulle organiseras som

ett statligt aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts

av departementschefen i propositionen 1960: 184 och av statsutskottet i

dess utlåtande 1960: 206, Kungl. Maj:t på grundval av ett av marinchefen,

efter samråd med organisationsnämnden, ingivet förslag i ämnet genom

beslut den 16 juni 1961 meddelat bestämmelser angående provisorisk organisation

av förvaltningsorganen vid marinkommando Sgd. — I samma brev

har Kungl. Maj:t uppdragit åt statskontoret att, med beaktande av vad i propositionen

1960: 184 anförts av föredragande departementschefen, så snart

ske kan verkställa organisationsundersökningar som grundval för ett förslag

till slutlig organisation av förvaltningsverksamheten vid marinkommando

Syd. Enligt brevet skall chefen för marinen därefter hava att till

Kungl. Maj :t ingiva förslag i ämnet.

Vad beträffar Stockholms örlogsvarv torde få erinras om att riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

9

(rskr. 1960: 402) beslutat alt örlogsvarvet skall organiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen angivit i propositionen 1960:

184. Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december 1960 uppdragit

åt chefen för marinen att — i samråd med marinförvaltningen och med noggrant

beaktande av vad departementschefen enligt förenämnda proposition

anfört i ämnet — inom marinledningen utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma

med fullständigt förslag till utformning av en ny organisation av

Stockholms örlogsvarv. Sedan överbefälhavaren med yttrande överlämnat ett

av chefen för marinen efter samråd med marinförvaltningen avgivet förslag

i ämnet, har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1962 meddelat

provisoriska bestämmelser angående organisation av Stockholms örlogsvarv

att tillämpas från och med den 1 juli 1962 tills vidare till och med den 30

juni 1965. I beslutet har uppdragits åt statskontoret att, med beaktande av

vad i propositionerna 1960: 184 och 1962: 88 anförts av föredragande departementschefen,

så snart ske kan verkställa organisationsundersökningar

som grundval för ett till kommande förläggning till Muskö närmare anpassat

förslag till organisation av örlogsvarvet. I anslutning härtill har Kungl. Maj :t

föreskrivit, att chefen för marinen skall, efter samråd med vederbörande

centrala förvaltningsmyndigheter och statskontoret, senast den 1 december

1964 till Kungl. Maj:t hava inkommit med förslag till organisation av Stockholms

örlogsvarv vid förläggning på Muskö. Sedermera har Kungl. Maj:t

genom beslut den 15 februari 1963 föreskrivit att statskontoret skall vid fullgörandet

av sina uppdrag enligt förenämnda båda brev samråda med 1960

års försvarsledningsutredning, att de åt statskontoret och chefen för marinen

lämnade uppdragen rörande Stockholms örlogsvarv skall avse jämväl

organisationen av den förvaltningsverksamhet, som nu bedrives inom intendentur-,

sjukvårds- och byggnadsförvaltningarna samt kamrerarkontoret

vid marinkommando Ost, att statskontorets undersökningar vid marinkommando

Syd och Ost samt Stockholms örlogsvarv skall avse även sådana

funktioner vid marinkommandostaberna, som bedömes lämpligen böra samordnas

med eller påverkas av motsvarande funktioner vid marinkommandonas

förvaltningsorgan och Stockholms örlogsvarv, samt att det åt chefen för

marinen givna uppdraget rörande Stockholms örlogsvarv m. m. skall redovisas

senast den 1 november 1965.

I propositionerna 1960: 110 (s. 20), 1961: 110 (s. 33) och 1962: 110 (s. 6)

anmäldes beträffande organisationen av expeditionstjänsten inom marinstaben

att chefen för marinen, sedan organisationsnämnden slutfört sina

undersökningar vid staben, ingivit därav föranlett förslag men att Kungl.

Maj :t genom beslut den 11 december 1959 anbefallt marinchefen att företaga

ytterligare utredning beträffande vissa organisationsenheter inom staben,

bland dem stabens tryckeri, och att avge därav betingat förslag före

utgången av maj 1960. Det omförmäldes också att marinchefen ingivit sådant

förslag, syftande hland annat till alt tryckeriet från och med den 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr ltO år t963

juli 1961 skulle överföras till marinförvaltningens normaliebyrå. Såsom

framgår av 1961 års statsverksproposition (bil. 6, s. 109) har Kungl. Maj:t

emellertid den 30 september 1960 uppdragit åt försvarets civilförvaltning att

i samråd med vederbörande myndigheter utreda förutsättningarna för och

konsekvenserna av en sammanslagning av försvarets hjälptryckerier.

En redogörelse för resultatet av utredningen har numera i form av en

promemoria ingivits av civilförvaltningen. Utredningen har dock icke berört

frågan, huruvida marinförvaltningens kontorsoffsetanläggning skall ingå i

marinstaben eller i marinförvaltningen. Med hänsyn bland annat till att

Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1962 (finansdepartementet) uppdragit

åt statskontoret att utreda ändamålsenligheten och konsekvenserna i

kostnadshänseende av nuvarande spridning av statsförvaltningens tryckeriresurser

m. m. har promemorian för kännedom överlämnats till statskontoret.

I avvaktan på resultaten av den anbefallda utredningen synes marinstabens

tryckeri böra kvarstå i staben. — Vad beträffar expeditionstjänsten i

övrigt inom marinstaben har ställning därtill ansetts icke böra tagas i avvaktan

på pågående översyn av bland annat marinledningens organisation.

Chefen för marinen har — på grundval av statskontorets undersökningar

— avgivit förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid

Berga örlogsskolor, Karlskrona örlogsskolor och sjökrigsskolan. Förslagen

är under beredning i försvarsdepartementet. Jag återkommer härtill i det

följande vid anmälan av marinens allmänna avlöningsanslag. En av marinchefen

lämnad redogörelse för erfarenheter av viss försöksorganisation vid

Luleå marina bevakningsområde vilar med hänsyn till pågående utredning

om den regionala ledningsorganisationen.

Organisationsnämnden slutförde 1961 vissa av Kungl. Maj:t genom beslut

den 3 juni 1960 anbefallda undersökningar beträffande förutsättningarna

för att sammanföra expeditionstjänsten vid Malmö marina bevakningsområde

och staben för Malmö försvarsområde. Organisationsundersökningar

pågår vid 1. helikopterdivisionen.

Flygvapnet

I propositionen 1962: 110 (s. 9 ff.) lämnades en redogörelse för rationaliseringsarbetet

vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter. I detta

sammanhang torde därför endast få erinras om att under medverkan av organisationsnämnden

undersökningar och försök beträffande stabs- och förvaltningstjänsten

under åren 1958—1960 ägt rum vid Blekinge flygflottilj

(F 17) och Bråvalla flygflottilj (F 13) m. m. samt att chefen för flygvapnet

i anslutning till nämndens rapporter framlagt vissa i propositionen närmare

redovisade förslag. Sedan riksdagen, i enlighet med förslag i propositionen,

godkänt där angivna grunder för utformning av personalstaterna avseende

flygvapnets förband i fred, har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1962

fastställt organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

11

Bråvalla och Blekinge flygflottiljer m. m. I beslutet har tillika uppdragits åt

flygvapenchefen att, inom ramen för tillgänglig personal och i den utsträckning

så kan ske med hänsyn till tillgängliga lokaler m. m., genomföra motsvarande

förändringar i personalorganisationen vid övriga flygflottiljer och

Norrbottens flygbaskår (F 21). Därvid skall tjäna till ledning, för jaktflottiljer

(utom F 3) och F 21 den för F 13 fastställda organisationen och för övriga

flottiljer den för F 17 fastställda. Slutlig organisation av stabs- och

förvaltningstjänsten vid de enskilda flygförbanden avses sedermera skola

fastställas efter förslag av flygvapenchefen i samråd med statskontoret.

Chefen för flygvapnet har vidare avgivit förslag — på grundval av statskontorets

undersökningar — till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid krigsflygskolan, Södermanlands flygflottilj och Norrbottens flygbaskår

samt förslag till omorganisation av Barkarby flygdepå, för vilken

gällande organisationsbeslut meddelats den 16 juni 1961. Förslagen är under

beredning i försvarsdepartementet. Jag återkommer härtill i det följande

vid anmälan av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning under

budgetåret 1963/64 beträffande de förband m.m., i fråga om vilka förslag

framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter därför

att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår -— Kungl.

Maj:t jämväl för budgetåret 1963/64 skall äga vidtaga de jämkningar i

fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning av

beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna

för ordinarie personal, samt bereda särskild ersättning åt personal,

som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny

organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

Åberopande det anförda hemställer jag

att Kungl. Maj:t måtte bereda riksdagen tillfälle avgiva

yttrande med anledning av vad sålunda anförts.

[3] Organisationsförändring inom försvarets fabriksstyrelse

Enligt beslut av 1943 års riksdag (prop. 1943: 180; första särskilda utsk.

1943:2; rskr. 1943:319) ombildades den provisoriskt inrättade försvarsväsendets

verkstadsnämnd till ett permanent ämbetsverk, benämnt försvarets

fabriksstyrelse. Enligt beslutet skulle verksamheten inom ämbetsverket

bedrivas på två byråer, fabriksbyrån och administrativa byrån. Med hänsyn

till fabriksverkets ökade produktion medgav Kungl. Maj:t att från och med

den 1 januari 1945 provisoriskt inrättades en särskild byrå, anläggningsbyrån.

Denna byrå infogades i fabriksstyrelsens organisation genom beslut

av 1960 års riksdag (prop. 1960: 110; statsutsk. 1960: 114; rskr. 1960: 291).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Genom beslut den 15 februari 1963 har Kungl. Maj:t medgivit, att en

fristående tvätteribyrå tills vidare provisoriskt inrättas inom fabriksstyrelsen.

Samtidigt har en tjänst vid försvarets fabriksverk för överingenjör i lönegrad

högst Be 1 utbytts mot en tjänst för överingenjör, chef för försvarets

fabriksstyrelses tvätteribyrå i lönegrad Be 3. Den beslutade organisationsändringen

innebär, att det för närvarande under fabriksstyrelsen lydande

ledningsorganet för tvätterierna, tvätteriernas driftledning, sammanförs

med en del av fabriksbyrån, tvätt- och beklädnadssektionen. Förändringen

har vidtagits efter framställning från fabriksstyrelsen i skrivelse

den 14 december 1962, över vilken statskontoret avgivit yttrande.

Tvätteribyrån synes vara erforderlig för framtiden och bör därför permanent

ingå i fabriksstyrelsens organisation. Frågan om dess inrättande

bör därför i överensstämmelse med vad som skett åren 1943 och 1960 underställas

riksdagens prövning. Kungl. Maj :t bör emellertid — även om

organisationen tidigare underställts riksdagens prövning — ha befogenhet

att själv besluta om sådana ändringar i fabriksstyrelsens interna organisation,

som kan genomföras utan att behov uppkommer av tjänster vilkas

inrättande ankommer på riksdagen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad i det föregående föreslagits rörande försvarets

fabriksstyrelses organisation.

FJÄRDE HUVUDTITELN

[4] Försvarets intendenturverk: Avlöningar

1963/64 (förslag) .........................

Anslag

7 000 000

Efter förslag i proposition 1962:168 har riksdagen beslutit (SU 157;

rskr. 367), att arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens intendenturavdelning

och flygförvaltningens intendenturbyrå skall utgå ur organisationen

från och med den 1 juli 1963 samt att från och med sagda dag

ett för försvaret gemensamt centralt intendenturverk, benämnt försvarets

intendenturverk, skall inrättas. Genom beslut den 6 juni 1962 har inrättats

en särskild delegation (intendenturförvaltningsdelegationen) för uppgifter

sammanhängande med omorganisationen.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1963/64 upptaga nya förslagsanslag till

Försvarets intendenturverk: Avlöningar och Försvarets intendenturverk:

Omkostnader med allenast beräknade belopp i avbidan på att frågan angående

medelsbehoven under anslagen kunde slutligt beredas. Avlöningsanslaget

har upptagits med 6 400 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963 13

Intendenturförvaltningsdelegationen (skr. 28/2 1963) hemställer, att förevarande

anslag uppföres med 7 000 000 kr.

Delegationen anför, att avlöningskostnaderna för den inom de olika förvaltningsenheterna

verksamma personalen för innevarande budgetår har

redovisats så att militär personal i byråchefs eller högre ställning samt civil

personal och personal i arvodesbefattning redovisats på respektive central

förvaltningsmyndighets avlöningsanslag samt militär personal i övrigt

på vederbörande försvarsgrens anslag till avlöningar m. m. till fast anställd

personal. Efter organiserandet av försvarets intendenturverk kommer

all för verket avsedd personal, förtecknad i vid proposition 1962: 168 fogad

bilaga att avlönas från verkets avlöningsanslag.

Intendenturförvaltningsdelegationen har att till Kungl. Maj :t avgiva förslag

om tillsättning av eller att själv tillsätta för verket inrättade tjänster.

Arbetet härmed har enligt delegationen ännu inte avslutats, varför det inte

är möjligt för delegationen att f. n. avgiva något med tillämpning av sedvanliga

beräkningsgrunder utformat förslag beträffande intendenturverkets

avlöningskostnader. Delegationen har därför valt att beräkna medelsbehovet

under avlöningsstatens poster till ordinarie tjänstemän, till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal, till rörligt tillägg och till kompensation

för höjda folkpensionsavgifter med utgångspunkt i den för intendenturverket

beslutade personaluppsättningen samt en avlöningskostnad

för varje tjänst, motsvarande lönegradens näst högsta löneklass.

Såvitt intendenturförvaltningsdelegationen bedömer, kommer flertalet

av de på personalförteckningen för intenden/turverket upptagna civila tjänsterna

att besättas med personal, som nu är knuten till arméintendenturförvaltningen

och vederbörande organisationsenheter inom marinförvaltningen,

flygförvaltningen och försvarets civilförvaltning. Då emellertid personaluppsättningen

för det nya verket är mindre än för de nuvarande enheterna,

kan man enligt delegationen förutse att vissa övertalighetsproblem uppkommer.

Det ankommer på delegationen att i samråd med försvarets personalnämnd

vidtaga eller föreslå åtgärder för att i möjligaste mån bemästra

dessa problem. Enligt delegationens uppfattning blir viss personalförstärkning

övergångsvis erforderlig i samband med övergången till den

nya organisationen. Omfattningen och varaktigheten av denna personalförstärkning

kan enligt delegationen inte nu överblickas.

Det är enligt delegationen således för närvarande inte möjligt att bedöma

i vad mån erforderliga övergångsåtgärder kommer att påverka anslagsposterna

under intendenturverkets avlöningsstat. Med hänsyn till svårigheterna

att mera exakt beräkna medelsbehovet under anslagsposten till

övrig icke-ordinarie personal föreslår delegationen, att denna post för budgetåret

1963/64 gives beteckningen förslagsvis.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Departementschefen

Försvarets intendenturverk skall jämlikt beslut av 1962 års riksdag

(SU 157; rskr. 367) efter förslag i proposition 1962: 168 inrättas från och

med den 1 juli 1963. Med hänsyn till att för verket inrättade tjänster ännu

inte tillsatts kan avlöningskostnaderna inte uppskattas med tillämpning av

sedvanliga beräkningsgrunder. Jag bär inte någon erinran mot intendenturförvaltningsdelegationens

beräkning av medelsbehovet under förevarande

anslag. Under anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, upptages ett belopp av 2 000 kr., vilket avses för

gottgörelse till militärveterinär vid hinder att utöva enskild praktik. Med

hänsyn till svårigheterna att exakt beräkna medelsbehovet under anslaget

bör samtliga poster i avlöningsstaten för budgetåret 1963/64 upptagas förslagsbetecknade.

Någon ändring i det till propositionen 1962: 168 fogade

förslaget till personalförteckningar ifrågasättes icke. Jag hemställer, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med till

proposition 1962: 168 fogade förteckning över tjänster (beställningar)

fastställa personalförteckning för försvarets intendenturverk;
b)

fastställa följande avlöningsstat för försvarets intendenturverk,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 075 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 215 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 2 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 2 540 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 075 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................................... 92 300

Summa kr. 7 000 000

c) till Försvarets intendenturverk: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

Försvarets intendenturverks Omkostnader Anslag

1963/64 (förslag) ....................................... 460 000

Anslaget har, av skäl som angivits under föregående punkt, i årets stats
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963 15

vårproposition (bil. 6, punkt 14) upptagits till ett allenast beräknat belopp

av 350 000 kr.

Intendenturförvaltningsdelegationen hemställer, att anslaget uppföres

med 460 000 kr.

Arméintendenturförvaltningens omkostnadsanslag har för innevarande

budgetår uppförts med 285 000 kr. I sina äskanden för budgetåret 1963/64

har arméintendenturförvaltningen uppskattat medelsbehovet till 312 000 kr.

För marinförvaltningens och flygförvaltningens del har i ämbetsverkens

äskanden för nästa budgetår angivits, att omkostnadsanslagen i samband med

att vederbörliga intendenturenheter utgår ur organisationen kan minska

med (58 000 + 36 000 =) 94 000 kr.

Någon motsvarande beräkning av omorganisationens inverkan på försvarets

civilförvaltnings omkostnadsanslag har inte anmälts i ämbetsverkets

anslagsäskanden. Enligt vad som under hand inhämtats från civilförvaltningen

beräknas omkostnaderna för de delar, vilka överflyttas till intendenturverket,

uppgå till omkring 36 000 kr.

Enligt nu angivna utgångspunkt skulle medelsbehovet under intendenturverkets

omkostnadsanslag uppgå till 456 000 kr.

Intendenturförvaltningsdelegationen har under medverkan av de nuvarande

organisationsenheterna sökt uppskatta medelsbehovet för budgetåret

1963/64 under intendenturverkets omkostnadsanslag, varvid hänsyn tagits

till den beslutade förläggningen av verket till förhyrda lokaler i Solna samt

till att särskilt engångsanslag — i årets statsverksproposition beräknat till

1 000 000 kr. — skall anvisas för inredning m. in. av dessa lokaler.

Departementschefen

Jag har inte någon erinran mot intendenturförvaltningsdelegationens beräkning

av medelsbehovet under förevarande anslag. Jag hemställer således,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets intendenturverk: Omkostnader för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 460 000 kr.

6] Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1961/62 .............................. 278 500 000 276 746 480

1962/63 .............................. 270 000 000

1963/64 (förslag) ............... 317 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 30) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag

av 320 000 000 kr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara fallet,

om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet redovisade

personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstämmelse

mellan anslag och belastning har anslagen för varje budgetår

beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen

på anslag för tidigare budgetår.

Yrkande

Chefen för armén (skr. 14/8, 29/8, 31/8, 8/12 1962 och 30/1 1963) hem
-

ställer, att anslaget höjes med 46 579 000 kr.

ökning Minskning Summa

A. Personalförändringar beträffande

arméstaben .............................. + 94 199

B. Arméns flygorganisation (helikopterskolan

i Boden)

1 kapten eller löjtnant År 21/17/15

— major eller kapten Ao 25/

21, 2 kaptener År 21, 6 kaptener

eller löjtnanter År 21/17/

15, 1 löjtnant År 17/15, 7 fanjunkare

eller sergeanter Ao/Ar

15/13, 3 rustmästare eller överfurirer

År 13/11, 2 underofficerare

A: 18, 1 arméingenjör Ao 21, 2

tyghantverkare Ao 13, 2 armétekniker

Ao 11, 2 förrådsmän Ae

7, 2 kanslibiträden Ae 7 och 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål

tillkommer; 1 flyglärare Ag

13 utgår ................................. + 590 854

C. Personalförändringar vid militärbefälsstaberna
I.

militårbefålsstaben

1) 1 bilförare Ae 7 — bilförare och

garageförman Ae 9 ............ 1 308

IV. militårbefålsstaben

2) 1 kontorsbiträde Ae 5 — kans
libiträde

Ae 7 .................. 1 344

VI. militårbefålsstaben

3) 1 tryckeriföreståndare Ae 13 ... 18 696

4) 1 radiotelegrafist Ao 13 ......... 18 696

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ls proposition nr 110 ilr 1963

17

VII. militurbefälsstaben

5) 1 bilförare Ae 7 — bilförare och

garageförman Ag 9 ............

6) 1 förrådsförvaltare Ag 13 —

Agl5 ..............................

ökning

1 308

1 902

Minskning

D. Personalförändringar beträffande

försvarsområdesstaberna

1) 4 överstar Bo 1—Bo 3 ............ 20 400

2) 7 överstar B: 1—B: 3 ............ 12 495

3) 11 officerare A: 24 (biträdan
de

mobiliseringsofficerare) 122 738

4) 1 förrådsförman Ag 9 vid fo 11

(ej indragning vid vakans) ... —

5) 1 kanslibiträde Ao 7 vid fo 41

— kansliskrivare Ag 11 ...... 2 160

6) 1 förvaltare Ao 17 och 1 under
officer

A: 18 tillkommer

vid fo 43; 1 förrädsmästare

Ae 13 vid fo 43 — fanjunkare

Ao 15; 1 biträde för

skriv- och kontorsgöroinäl

(halvtid) vid fo 43 tillkommer

................................. 36 112

7) 1 kapten Ao 21 vid fo 44 ......... 28 260

8) 1 förvaltare Ao 17, 1 rustmästa
re

Ao 13, 1 kontorist Ao 9 och 2

förrådsinän Ae 7 tillkommer

vid fo 51 ........................... 75 828

9) 1 major Ao 25, 2 förvaltare Ao

17, 1 tekniski biträde Ae 5, 3

biträden för skriv- och kontorsgöromål,

1 förrådsförman

Ae 9 och eu förråd små n Ae

7 tillkommer vid fo 67; I

officer A: 24 utgår vid fo 67;

2 officerare A: 24 vid fo 67 —

kaptener Ao 21; 1 förrådsförvaltare

Ae 13 vid fo 67 —

förvaltare Ao 17; 1 förrådsförvaltare

Ae 13 vitl fo 67 —

fanjunkare Ao 15 ............... 185 478

2—4388 83 Hihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr no

Summa

+ 43 344

-1- 483 471

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

E. Personalförändringar beträffande

utbildningsanstalter

Krigsskolan

1) 7 kaptener eller löjtnanter Ar/

21/17/15, 1 rustinäslare Ao 18,

1 officer A: 24, 1 underofficer

A: 18, 1 kanslibiIräde Ae

7, 1 biträde för skriv- och

kontorsgöroinål och 8 ekonomibiträden

Ae 5 tillkommer;

1 officer A: 24 — A: 28

samt 1 fanjunkare Ao 15 —

underofficer A: 18 ............ 2(17 112

Gymnastik- och idrottsskolan

2) 1 major eller kapten Ao 25/21

(skolchef) ........................ 81 500

8) 1 kapten eller löjtnant År 21/17/

15 25 062

4) 1 instruktör Ae 18 — lärare Ae

17 4 296

Infanteriets stridsskola

5) 8 majorer eller kaptener Ao 25/

21 (avdelningschefer och lärare)

— överstelöjtnanter el
-

ler majorer Ao 27/25 ......... 16 002

6) 2 kaptener År 21 (andre lärare) 52 920

Pansartmppskolan

7) 1 överstelöjtnant eller major

Ao 27/25 (skolchef) — överste

Bo 1 ........................... 14 580

8) 1 kapten Ao 21 (förste lärare i

taktik) — major Ao 25 ...... 6 684

9) 1 kapten Ao 21 (förste lärare i

truppföring och trupputbildning)

—- major Ao 25 ......... 6 684

10) 1 kapten Ao 21 — major Ao 25

(förste försöksofficer) ......... 6 684

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ku ngt. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

It)

ökning Minskning

A rméns fältarbetsskola

11) 1 kapten Ao 21 (förste försöks
officer)

— major eller kapten

Ao 25/21 ........................... .‘1240

12) 1 kapten Ao 21 (förste lära
re)

— major eller kapten Ao

25/21 .............................. .1240

13) 1 förvaltare Ao 17 (biträdande

lärare) ........................... 22 992

Arméns signalskola

14) 1 kapten Ao21 (lärare i taktik) 26 460

15) 2 yrkeslärare Ae It) ............... 17 232

Infanteriets kadett- och aspirantskola

16) 1 överstelöjtnant eller major

Ao 27/25 (skolehef) — överstelöjtnant

Ao 27 ............... 1992

17) 1 major eller kapten År 25/21

(ställföreträdande skolehef) 29 802

Övriga ut bildningsanstalter

18) 1 major eller kapten Ao 25/21

vid artilleri- och ingenjörofficersskolan

(lärare i sam
-

bandstjänst) ..................... 31 500

19) 1 major eller kapten År 25/21

vid arméns underofficersskola

(chef för stabsbiträdesskolan)

................................. 29 802

20) 1 major Ao 25 vid arméns täll
skärmsjägarskola

(skolchef) 33 144

21) 1 major Ao 25 vid artilleri
skjutskolan

(avdelningschef

och lärare) — överstelöjtnant

eller major Ao 27/25 ......... 1 992

22) 7 ingenjörer Ag 17 vid arméns

radar- och luftvärnsmekanikerskola

— ingenjörer Ag It) 17 556

23) 1 major Ao 25 vid arméns un
derhållsskola

(skolchef) —

överstelöjtnanl eller major

Ao 27/25 ........................... 1 992

Summa

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

ökning Minskning

24) 1 major Ao 25 vid arméns mo
torskola

(skolchef) — överstelöjtnant

eller major Ao

27/25 ............................... 1 092

25) 1 kansliskrivare Ao 11 vid lyg
förvaltningsskolan

— kontorsskrivare

Ao 13 ............ 1 812

F. Förstärkning av befälskategorier

vid vissa förband och truppslag

1) 34 löjtnanter Ao 17/15 — kap
tener

Ao 21 ..................... 220 116

2) 20 fanjunkare Ao 15 — för
valtare

Ao 17 ..................... 45 200

3) 23 sergeanter Ao 13 — förvalta
re

Ao 17 ........................... 98 164

ti. Förändringar i övrigt beträffande

vissa personalstater.

Kavalleriet, pansartrupperna, luftvärnet,

ingenjörtrupperna och signaltrupperna
1)

1 ryttmästare Ao 21 vid K 3

(utbildningsofficer) —- major

Ao 25 ........................ 6 684

2) 1 officer A: 24 vid I 6 (kasern
officer)

........................... 10 962

3) 1 underofficer A: 18 vid I 7

(expeditionsunderofficer) ... 7 816

4) 2 löjtnanter Ao 17/15 — majo
rer

Ao 25 (stabschefer, varav

en vid Lv 4) ..................... 26 172

5) 1 kapten A*> 21 vid Lv 4 (chef

för utbildningsavdelningen)

— överstelöjtnant Ao 27 ...... 10 668

6) 1 officer A: 24 vid Lv 4 (ka
sernofficer)

..................... 10 962

7) 1 underofficer A: 18 vid Lv 4

(föreståndare för divisionsexpeditionen)

..................... 7 816

8) 1 överste Bo 1 vid Ing 2 (kår
chef)

— Bo 3..................... 5 100

Summa

+ 686 272

+ 363 480

s. 21 Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

21

ökning Minskning

9) 1 major Ao 25 vid Ing 3 (chef

för utbildningsbataljonen) ... 34 740

10) 1 underofficer A: 18 vid Ing 1

(chef för transportcentralen) 8 471

11) 1 kaplen Ao 21 vid signaltrup
perna

.............................. 26 460

12) 1 löjtnant Ao 17/15 vid signal
trupperna

........................ 19 950

13) I fanjunkare Ao 15 vid signal
trupperna

........................ 18816

14) 1 sergeant Ao 13 vid signal
trupperna

....................... 16 824

Fälttygkåren

15) 1 kapten Ao 21 vid KATF (cen
tralplaneringen)

............... 28 260

16) 1 kapten Ao 21 vid KATF (un
derrättelseorganisationen)

... 28 260

17) 2 förvaltare Ao 19 (chefer för

ammunitionsförråd) ......... 48 464

18) 2 förvaltare Ao 17 vid Stock
holms

och Bergslagens tygstationer

........................ 44 076

19) 1 förvaltare Ao 17 vid Lv 6 —

fanjunkare Ao 15 ............... 2 256

Intendent urkåren

20) 1 förvaltare Ao 17 vid fo 18/16

(uppbördsman för intendentur-

och sjukvårdsmateriel)

21) I förvaltare Ao 17 vid arméns

intendenturförråd i Stockholm

(chef för förrådsavdelningen)

— förvaltare Ao 19 2 496

Tygtekniska kåren

22) 1 armédirektör av 2. graden Ao

25 (biträdande försvarsattaché

i Washington) — armédirektör

av 1. graden Ao 27 ... 3 780

23) 3 arméingenjörer av 1. graden

Ao 23 (stabsingenjörer vid

militärbefälsstaber) — armédirektörer

av 2. graden Ao 25 10 392

Stimma

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

24) 3 artnéingenjörer Ae 21 vid

Karlsborgs, Smålands och

Gotlands tygstationer (verkstadschefer)

— arméingenjörer

av 1. graden Ao 23 ......... 9 420

251 1 arméingenjör Ae 21 vid Lv 4

(regementsvapeningenjör) —

arméingenjör av 1. graden

Ao 23 .............................. 3 180

261 2 arméingenjörer Ae 19 vid Lv

5 och Lv 6 (vapeningenjör) —

Ao 21 .............................. 5 664

27) 4 arméingenjörer Ae 19 vid Lv

6, Ing 1, T 1 och T 3 (regementsmotoringenjörer)

—

Ao 21 .............................. 11280

28) 1 arméingenjör Ae 19 vid ar
méns

signalskola (lärare) —

Ao 21 .............................. 2 844

29) 2 ingenjörer Ag 17 vid Lv 4 och

arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola

(robotingenjörer)

— arméingenjörer Ao

21 10 704

30) 1 armédireklör av 2. graden Ao

25 vid tygförvaltningsskolan

(teknisk chef för utbildningsavdelning

och utbildnings
-

verkstäder) ...................34 740

31) 1 arméingenjör av 1. graden Ao

23 vid I 7 (verkstadschef) ... 29 640

32) 1 arméingenjör Ae 21 vid I 10

(regemenlsmoloringenjör) —

arméingenjör av 1. graden Ao

23.................................... 3 180

33) 1 arméingenjör Ae 19 vid I 7

(regementsmotoringenjör) —

arméingenjör av 1. graden Ao

23 6 024

34) 1 arméingenjör av 1. graden Ao

23 vid I 6 (regementsmotoringenjör)

........................... 29 640

Summa

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kuiif/I. Mnj:ls proposition nr 110 år 1963

23

ökning Minskning

35) 3 arméingenjörer Ao 21 vid I 5,

I 18 och Lv 4 (regementsmotoringen

jörer) .................. 81 180

36) 1 arméingenjör Ae 10 vid 1 20

(regementsmotoringenjör) ... 23 616

37) 18 lörste tyghantverkare Ao 15

förste tygverkinästare Ao

17 40 680

38) 45 armétekniker Ao 11 — förs
te

armétekniker Ao 13 ......... 82 620

Fortifikationskåren

39) 2 överstar Bo 1 vid FortF och

IV. militärbelälsstaben ...... 09 432

40) 1 överstelöjtnant Ao 27 vid V.

militärbefälsstaben ............ 37 128

41) 1 överstelöjtnant eller major

Ao 27/25 vid III. militärbefälsstaben

— överstelöjtnant Ao

27 1 992

42) 3 kaptener Ao 21 vid FortF

samt I. och IV. militärbefälsstaberna

— majorer Ao 25 ... 10 644

Fältläkarkåren

43) 1 bataljonsläkare Ao 21 vid Lv

4 — regementsläkare Ao 23 3 180

44) 1 bataljonsläkare Ao 21 vid P 2 26 460

H. Förändringar beträffande arméns

underbefäl sorganisation

142 furirer Ao(e) 8/7 rusl
mästarc

Ao 13 .................. 625 936

I. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal

m. m.

1 översköterska Ae 12, 4 undersköterskor

Ae 5 och 8 sjukvårdsbiträden

Ae 5 utgår ...

■I. Övriga personalförändringar

1) 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid I 4 (personaldetaljen)
-

Summa

+ 937 161

■f 625 936

144 144

10 440

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

2) 2 förrådsmän Ae 7 vid I 14

(tygavdelningen) ............... 24 408

3) 1 biträde för skriv- och kon
torsgöromål,

halvtid, vid I 16

(sjukvårdsavdelningen) ...... 5 220

4) 3 biträden för skriv- och kon
torsgöromål

vid I 19, heltid,

samt Lv 3 och Ing 3, halvtid

(kassaavdelningarna) ......... 22 842

5) 1 kanslibiträde Ae 7 vid K 1

(proviantredovisning)— kontorist

Ae 9 ........................ 1 308

6) 2 rustmästare eller överlurirer

Ao 13/11, 1 förste reparatör

Ae 10, 5 förrådsmän Ae 7, leldare

Ag 7 samt 1 biträde för

skriv- och kontorsgöromål vid

P 1 ................................. 129 720

7) 1 rustmästare eller överfurir Ao

13/11 och 5 förrådsmän Ae 7

vid P 2 ........................... 76 926

8) 1 vägförman Ae 13 vid I 7 (ka
sernvårdsavdelningen)

...... 16 824

9) 2 förrådsförmän Ag 9 vid A 1

— förste förrådsförmän Ae

10 1 464

10) 2 förrådsmän Ae 7 vid Al —

förste förrådsmän Ae 8 ...... 1 248

11) 1 kanslibiträde Ae 7 vid A 1

(proviantredovisning) -—kontorist

Ae 9 ........................ 1 308

12) 1 förste förrådsförmän Ae 10

vid Lv 4 (förråd för robotinateriel)

........................ 14 244

13) 1 biträde för skriv- och kon
torsgöromål

vid Lv 5 (personaldetaljen)

..................... 10 440

14) 1 biträde för skriv- och kon
torsgöromål

vid T 1 (personaldetaljen)

..................... 10 440

15) 28 biträden för skriv- och kon
torsgöromål

— kontorsbi
-

Summa

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

25

ökning Minskning Summa

träden Ao 5; 44 kontorsbiträden

Ao 5 — biträden för

skriv- och kontorsgöromål;

2 kontor sbiträden Ao 5 utgår 29 000 + 300 832

K. Förändringar i övrigt

1) Ökade kostnader för flygtillägg

och hopptillägg .....................

2) Avlöningar till indelt manskap

3) Arvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid

fasta utbildningsanstalter

4) Arvoden för tillsyn och bevakning

av byggnader in. m.......

5) Arvode till ögonläkare ............

6) Arvoden för livsmedelskontroll

7) Ersättning för förlorad arbets
arbetsförtjänst

vid brandövningar

m. in.........................

8) Ekiperingsersättningar .........

9) Skrivdagar och skrivmånader ...

10) Assistenter för frivilligfrågor ...

11) Personal för vissa byggnadsun
derhållsuppgifter

..................

12) Tillfälligt anställd personal ...

13) Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

...............

14) Frivillig personal ..................

15) Aspirantanställda ..................

L. 1962 års lönereglering

1) Generell lönehöjning ............... 26 000 000

2) Lönegradsuppflyttningar m. in. 10 645 060

3) Förbandsövningsersättningar ... 5 000 000 + 41 645 060

M. Folkpensionsavgifter .................. + 61 052

N. Avrundning .............................. 2 851

Summa + 46 579 000

58 130

6 000

125 000

136 600

450

1 000

7 500

10 000

31 662

128 700

67 142

7 150

329 000 + 894 334

Motiv

Av de av chefen för armén anförda motiven må följande återgivas.

B. Statskontoret har under år 1961 genomfört organisationsundersök
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2(j Kungl. \fnj:ls proposition nr t It) nr t!>63

ningar vid arméns helikopterskola i Boden och avlämnat utredning med

förslag till provisorisk organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred

in. in. Chefen för armén biträder i allt väsentligt statskontorets förslag till

personalorganisation.

Chefen för armén föreslår i enlighet med statskontorets förslag, alt helikopterskolans

organisation skall omfatta skolchef, skolstab, flygkompani,

baskompani och teknisk avdelning. Repetitionsövningsförband hör lyda direkt

under skolchefen och särskilda kurser lyda direkt under honom eller

ingå i flygkompaniet.

Frågan om en flygorganisation för armén underställdes första gången

riksdagens prövning år 11)58 (prop. 110, s. 348—350, 353—354). Efter lörslag

av Kungl. Maj:t har under budgetåren 1958/63 inrättats ett antal beställningar

och tjänster för verksamheten. För helikopterskolan i Boden

finns f. n. inrättade beställningar och tjänster enligt följande.

Beställning/tjänst

Befattning

Stat

1 överstelöjtnant eller major Ao 27/25

Skolchef

I 19

1 kapten, ryttmästare eller löjtnant

År 21/17/15

Utbildningsofficer

1 19

1 kapten eller ryttmästare År 21

Kompanichef

1 19

3 fanjunkare eller sergeanter Ao 15/13

Flyglärare

I 19

2 flyglärare Agl3

—

1 19

1 arméingenjör Ao 21

Skolingenjör

TygK

1 förste tygverkmästare Ao 17

Chef för stationsavdelning

TygK

1 förste tyghantverkare Ao 15

Chef för tillsynsavdelning

TygK

1 förste tvghantverkare Ao 15

Chef för helikopter- och flyg-

TygK

plantropp

17 armétekniker Ao 11

Lagchefer, instruktörer

TygK

1 tekniskt biträde Ae 7

—

I 19

I övrigt tjänstgör kommenderad personal vid skolan.

Flygparken vid helikopterskolan omfattar f. n. 16 helikoptrar och 8 flygplan.

Statskontorets organisationsförslag har uppgjorts med utgångspunkt i

att flygtidsultaget vid skolan uppgår till minst 6 000 timmar per år.

Statskontorets förslag rörande skolans ställning inom arméns organisation

och dess anknytning till flygvapnet innebär i huvudsak följande. Helikopterskolan

anses med anledning av anknytningen i materielavseende till

flygvapnet böra organisatoriskt hänföras till två försvarsgrenar. Även flygsäkerhetsljänslen

anses motivera detta. Då skolan emellertid är ett arméförband,

anses skolchefen inte böra underställas chefen för F 21. Samarbetet

förutsättes i stället hl i reglerat genom inom armén och flygvapnet

utfärdade instruktioner, vilka för båda parter klarlägger ansvarsområden

och direktivrätt samt innehåller övriga inom vederbörlig försvarsgren

erforderliga bestämmelser för helikopterskolan. I fråga om flygsäkerhetstjänsten

är dock helikopterskolan att jämställa med ett under

chefen för flygvapnet lydande förband, då denna tjänst handhas centralt

inom krigsmakten av centrala flygsäkerhetsledningen, underställd chefen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj As proposition nr 110 är 1963

27

för flygvapnet. I fråga om flygmaterielunderhållet förutsättes helikopterskolan

erhålla tekniskt bistånd från F 21. Eftersom skolan är ett för hela

armén gemensamt förband, anses verksamheten böra regleras av chefen

för armén. Ordervägen för sådan verksamhet som utbildning, övningar och

försök anses därför böra gå direkt från chefen för armén till chefen för

helikopterskolan. I de ärenden, som direkt sammanhänger med eller beror

av verksamheten inom VI. militärområdet, t. ex. krigsförberedelsearbete,

övningar och operativ utbildning, anses militärbefälhavaren — såsom i

nuläget — böra ha skolan sig direkt underställd. Skolan föreslås i förvaltningshänseende

samt i disciplinärt avseende ävensom i vad rör inre

tjänst och allmän ordning lyda under chefen för Ing 3 och inta samma

ställning som en till Ing 3 hörande bataljon. Däremot anses skolchefen böra

vara egen förvaltningsmyndighet i ärenden rörande utbildning, övningar

och försök vid skolan samt i fråga om medel som ställes till hans förfogande.

I detta hänseende anses han böra ha regementschefs befogenheter och

vara direkt underställd — förutom chefen för armén — vederbörande centrala

förvaltningsmyndigheter.

I fråga om personalorganisationen föreslår chefen för armén, att den beställning

för utbildningsofficer som för närvarande är uppförd på I 19

stat uppflyttas till beställning för major eller kapten i Ao 25/21 och överföres

till helikopterskolans stat. En på I 19 stat uppförd tjänst för flyglärare

i Ag 13 anses böra utgå. Övriga beställningar och tjänster som nu är

uppförda på I 19 stat föreslås överförda till särskild stat för helikopterskolan.

Utöver de beställningar och tjänster som nu finns inrättade för

helikopterskolan föreslår arméchefen inrättande av beställningar, arvodesbefattningar

och tjänster enligt följande.

Beställning/arvodesbefattning/tjänst

Befattning

Stal

1 kapten År 21

Kompanichef

1 kapten År 21 Försöksofficer

1 kapten eller löjtnant År 21/17/15 Skoladjutant

1 kapten eller löjtnant År 21/17/15 Utbildningsadjutant

4 kaptener eller löjtnanter År 2l/l7/15l,lutonchefer, flygkompaniet

1 löjtnant År 17/15 Plutonchef, baskompaniet

4 fanjunkare eller sergeanter År 15/13 Ställföreträdande plutonchefer

1 fanjunkare eller sergeant Ao 15/13 Flyglärare

1 fanjunkare eller sergeant Ao 15/13 Biträde åt tygförrådsförvaltare

1 fanjunkare eller sergeant Ao 15/13 Kompanikvartermästare

Helikop
terskolan
-

t*

Ftk

Helikopterskola

n

1 rustmästare eller överfurir År 13/11 Tillsynsman för utbildningsanord
ningar
1

rustmästare eller överfurir År 13/11 Fotounderbefäl

1 rustmästare eller överfurir År 13/11 Ställföreträdande chef för räddnings-

och service! ropp

1 underofficer A: 18 Expeditionsföreståndare

1 underofficer A: 18 Chef för räddnings- och

servicetropp

opaginerad Kontrollera mot PDF

2,S Kungl. Maj.fs

Beställning/arvodesbefatt ning/tjänst

proposition nr 110 år 1063

Befattning

Stat

1 arméingenjör Ao 21

Lärare

TygK

1 tyghantverkare Ao 13

Chef för materieltropp

>

1 tyghantverkare Ao 13

Lärare

»

2 armetekniker Ao 11

Lagchefer, instruktörer

»

2 förrädsmän Ae 7

—

Helikop-

1 kanslibiträde Ae 7

Chef för skrivcentralen

terskolan

»

1 kanslibiträde Ae 7

Vid tekniska avdelningen

»

1 biträde för skriv-och kontorsgöromål Vid skrivcentralen

*

i reglerad befordringsgång

C. 2) Innehavaren av ifrågavarande tjänst är sekreterare åt militärbefälhavaren

och stabschefen samt svarar för biblioteksärenden.

3) Chefen för armén föreslår, att en tjänst i Ae 13 inrättas för föreståndaren

för VI. militärbefälsstabens tryckeri. Befattningen uppehälles för

närvarande av en frivilligt tjänstgörande värnpliktig sergeant. Arméchefen

anser det önskvärt, att tryckeriet kan kontinuerligt fortsätta verksamheten.

En förutsättning härför anses vara att föreståndaren ges en fastare anställningsform.

Försvarets civilförvaltning har i yttrande över förslaget under denna

punkt uttalat, att civil tjänst såsom föreståndare för tryckeriet bör placeras

i lönegrad 13 med tjänstebenämningen tryckeriförman.

4) Bodens radio är i organisatoriskt avseende hänförd till VI. militärbefälsstaben

och som chef skall tjänstgöra en sergeant vid signaltrupperna,

som är placerad vid staben. I övrigt betjänas radiostationen av en radioassistent

i Ae 13 och två telegrafister i Ae 11. Dessas tjänster redovisas vid

S 1. Med hänsyn till att Bodens radio utöver de rent militära funktionerna

är kustradiostation och sjöräddningscentral i Bottenviken är det enligt

arméchefen önskvärt, att chefskapet vid stationen skiftar så sällan som

möjligt. En civil tjänst anses därför höra inrättas.

D. 1) och 2) Enligt gällande personalförteckningar finns på personalförteckningar

för armén följande beställningar och arvodesbefattningar för

försvarsområdesbefälhavare:

7 beställningar för överste Bo 3 eller arvodesbefattningar B: 3

1 beställning för överste Bo 3 eller arvodesbefattning B: 1

t beställning för överste Bo 1

3 beställningar för överste Bo I eller arvodesbefattningar B: t

7 arvodesbefattningar B: 1.

Chefen för armén anser denna lönegrads- och löneklassplacering inte

vara i överensstämmelse med de uppgifter och det ansvar som är förenade

med befattningarna. Enligt arméchefen ökar försvarsområdesstabernas uppgifter

kontinuerligt. Sålunda har praktiskt taget alla nya uppgifter inom

totalförsvaret, vilka kräver militär medverkan, ålagts försvarsområdesorganisationen.

Även inom den rent militära sektorn anses arbetsomfånget och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr HD år 1063

29

ansvaret öka. Försvarsområdesbetalhavarna har sålunda ålagts ökat ansvar

för inobiliseringsplanläggning, bl. a. till följd av förbandsindragningar,

samt för samordning av åtgärder för kuppförsvaret. Chefen för armén anser

det nödvändigt att samtliga försvarsområdesbefälhavare är aktiva officerare

och att de placeras i lägst lönegrad Bo 3. Med hänsyn till bl. a. vissa försvarsområdens

betydelse ur operativ synpunkt bör vidare enligt arméchefen

ett mindre antal försvarsområdesbefälhavare placeras i lönegrad Bo 4.

Utbyte av beställningar för överste i Bo 1 samt arvodesbefattningar i B: 1

och B: 3 mot beställningar för överste i Bo 3 samt höjning av vissa befattningar

till Bo 4 bör enligt arméchefen genomföras i etapper. Härvid

föreslår chefen för armén, att från och med nästa budgetår samtliga beställningar

för överste i Bo 1 utbytes mot beställningar för överste i Bo 3 samt

arvodesbefattningar i B: 1 mot arvodesbefattningar i B: 3. Därefter bör enligt

arméchefen vissa befattningar höjas till Bo 4 samt i samband med befattningshavares

avgång från arvodesbefattningar i B: 3 dessa utbytas mot

beställningar för överste i Bo 3. Första sådan avgång från arvodesbefattning

beräknas ske under år 1965.

3) Arbetsbelastningen vid försvarsområdesstabernas mobiliseringsavdelningar

har enligt arméchefen efter hand ökat. Mobiliseringsavdelningen vid

fo 61/62 har förstärkts vid fastställande av organisationen av stabs- och

förvaltningstjänsten in. m. i fred därstädes. Statskontoret (statens organisationsnämnd)

har vid organisationsundersökningar vid fo 43 och fo 67

konstaterat, att bl. a. mobiliseringsavdelningarna bör förstärkas. Enligt arméchefen

föreligger behov av personalförstärkningar även vid de försvarsområdesstaber,

vilkas organisation inte översetts de senaste åren. Med hänsyn

till befälsläget vid förbanden är det enligt arméchefen inte möjligt att

kommendera aktiv personal från dessa för att täcka behoven vid försvarsoinrådesstaberna.

Chefen för armén föreslår därför, att arvodesbefattningar

för pensionerade officerare i A: 24, avsedda för biträdande mobiliseringsofficerare,

inrättas vid fo 11, fo 14, fo 21, fo 22, fo 23, fo 34, fo 35, fo 43,

fo 52, fo 53 och fo 66.

4) Chefen för armén hemställer, att eu tjänst för förrådsförman i Ag 9

vid fo 11 (intendenturavdelningen) i Hälsingborg, vilken enligt föreskrift

i gällande personalförteckning skall indragas vid vakans, måtte få bibehållas.

Intendenturförrådsförvaltaren vid fo 11, som är placerad vid fostaben i

Malmö, skall leda arbetet även vid förrådsgruppen i Hälsingborg och lämnar

förrådsförman nen i Hälsingborg högst en gång per vecka erforderliga

order för förrådstjänsten. Ett bortfall av arbetsledningen i Hälsingborg

kommer enligt arméchefen att väsentligt försvåra intendenturförrådstjänstens

bedrivande därstädes.

61 Dåvarande statens organisalionsnämnd har under år 1961 utfört eu

kompletterande översyn av stabs- och förvaltningstjänsten in. in. vid fo

43. Chefen för armén biträder de av orgunisationsnämnden redovisade för
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

slagen till vissa ändringar i organisationen. En aktiv underofficer, förvaltare

i Ao 17, föreslås sålunda tillkomma vid intendenturavdelningen

med förvaltningsexpeditionen, som är uppdelad mellan Strängnäs och

Malmköping. Förvaltaren anses böra vara ansvarig för båda expeditionerna

och avses leda arbetet i Strängnäs. Därjämte föreslås, att förvaltningsexpeditionen

i Strängnäs tillföres eu arvodesanställd underofficer i A: 18

för biträde med rutinmässigt mobiliserings- eller försvarsplanläggningsarbete.

Vidare bör förvaltningsexpeditionen tillföras ett halvtidstjänstgörande

biträde för skriv- och kontorsgöromål. En fanjunkare i Ao 15 vid fortifikationskåren

föreslås tillkomma i utbyte mot förrådsmästare i Ae 13.

Efter samråd med statskontoret föreslås slutligen, att fo 43 tilldelas 60

arbetsmånader per år för intendenturförrådstjänst.

7) Beträffande motiven till förslaget under denna punkt torde få hänvisas

till de handlingar som kommer att tillställas vederbörande utskott.

8) Statskontoret bar genomfört en översyn av verksamheten vid försvarsområdesstaben

vid fo 67 i syfte att organisatoriskt anpassa staben till

vidgade arbetsuppgifter bl. a. på grund av ökat mobiliseringsarbete, större

materielhantering och stegrat antal övningar inom området. Chefen för

armén har med några undantag biträtt statskontorets förslag med anledning

av undersökningen.

Statskontoret har föreslagit, att stabens mobiliseringsavdelning med

hänsyn till arbetsbelastningen och de speciella förhållandena inom ett gränsförsvarsområde

förses med två mobiliseringsofficerare, varav en anses

böra vara arvodist. Chefen för armén anser, att båda mobiliseringsofficerarna

bör vara aktiva och att eu av dem skall vara major. Arméchefen

hänvisar härvid till alt vid staben för fo 11, där förhållandena

är likartade, finns en beställning för major i Ao 25, avsedd för mobiliseringsofficer.

Statskontoret har i yttrande över arméchefens förslag till

organisation vid mobiliseringsavdelningen avstyrkt detta bl. a. med

hänvisning till att utredning pågår rörande försvarets regionala ledning.

Instruktörspersonalen vid utbildningsavdelningen bör enligt statskontoret

förstärkas, bl. a. på grund av ökad frekvens i fråga om utbildning

av repetitionsövningsförband. Statskontoret har föreslagit, att utbildningsavdelningens

personal skall förstärkas med en aktiv kommenderad underofficer

alternativt en rustinästare eller överfurir som ordinarie instruktör

med placering vid utbildningsavdelningen men även med uppgifter inom

hemvärnsavdelningen eller vid annan enhet enligt försvarsområdesbefälhavarens

bestämmande. Chefen för armén föreslår, att en beställning för fanjunkare

i Ao 15 inrättas för ändamålet. Statskontoret har förklarat sig

inte vilja motsätta sig en sådan lösning.

Statskontoret har inte föreslagit någon ändring av nuvarande organisation

av lygavdelningen. Befattningen som lygofficer är f. n. avsedd för en

officer i arvodesbefattning. Befattningen skall dock hållas vakant om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj.ls proposition nr 110 år 1963

.''il

tjänsten uppehälles av kapten på aktiv stat. Chefen för armén anser, att befattningen

med hänsyn till områdets betydelse hör avses för kapten på

aktiv stat och föreslår, att en beställning för kapten i Ao 21 vid fälttygkåren

inrättas i utbyte mot eu arvodesbefattning i A: 24.

Statskontoret har föreslagit, alt en kapten placeras som intendent vid

staben i stället för en officer i arvodesbefattning. Detta motiveras bl. a. med

att intendenten föreslås vara chef även för fortifikationsavdelningen. Vidare

har statskontoret föreslagit, att en beställning för förvaltare i Ao 17 inrättas

för föreståndaren för förvaltningsexpeditionen. Arméchefen biträtter

förslagen. Förvaltarbeslällningen anses böra tillkomma i utbyte mot eu

beställning för fanjunkare eller sergeant.

Vid förråd lydande under intendenten anses en förvaltare i Ao 17 på

intendenturkärens stat böra placeras som uppbördsman för intendenturoch

sjukvårdsmateriel. En arvodesbefattning för underofficer i A: 18 anses

därvid böra utgå.

Läger verksamheten vid fn (57 har enligt statskontoret väsentligt utvidgats.

Statskontoret föreslår därför, att i stabens organisation tillkommer

en underofficer i arvodesbefattning i A: 18, lägerföreståndare. Denne anses

böra redovisas på intendenturavdelningen och vara underställd intendenten.

Chefen för armén biträder förslaget.

Statskontoret bar föreslagit, att organisationen vid stabens fortifikationsav

delning förstärkes. Sålunda anser ämbetsverket, att intendenten i stället för

som nu barackofficeren i A: 24 bör avses såsom avdelningschef och att han

bör biträdas av aktiva fortifikationsunderofficerare, en förvaltare i Ao 17

och en fanjunkare i Ao 15, båda på fortifikationskårens stat, och i utbyte

mot 2 förrådsmästare i Ae ltl. 1 likhet med statskontoret föreslår chefen för

armén att intendenten blir chef för fortifikationsavdelningen, varvid arvodesbefattningen

i A: 24 för barackofficer kan utgå.

överbefälhavaren har yttrat sig över arméchefens förslag beträffande

organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid fn 67. Överbefälhavaren

biträder förslagen samt anför beträffande mobiliseringsofficerarna bl. a.

följande. Mobiliseringsoflicerens arbetsuppgifter kräver att denne genomgått

militär högskola och att han har en mot sina arbetsuppgifter svarande

löneställning. Fo 67 trupper i krig utgöres av ett stort antal fältförband utöver

lokalförsvarsförbanden, vilket innebär att det operativa krigsplanläggningsarbetet

är av så stor omfattning, att den personal som skall handlägga

dessa ärenden måste äga stor skicklighet, kunnighet och arbetsförmåga.

Detta anses särskilt gälla mobiliseringsofficeren. Denne utför bl. a.

även självständigt en del av del operativa krigsplanläggningsarbetet. Mobiliseringsofficerens

vidgade arbetsuppgifter anses leda till att kraven på biträdande

mobiliseringsofficeren ökas. överbefälhavaren anser, att den biträdande

mobiliseringsofficeren bör vara eu aktiv kapten. Beträffande organisationen

av stabens fortifikationsavdelning anser överbefälhavaren, att

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

intendenten tills vidare provisoriskt kan vara chef för avdelningen i avvaktan

på nytt fastighetsförvaltningsreglemente. överbefälhavaren anser

dock att intendenten i princip inte böra vara chef för en avdelning där

befästningsfrågorna är de helt dominerande.

E. 1) Chefen för armén återkommer med förslag till förstärkning av

krigsskolans personalresurser med anledning av den till följd av 1960 års

befälsbeslul utökade undervisningen, innebärande bl. a. uppdelning på två

årskurser (jfr prop. 1962: 110, s. 48—50).

Chefen för armén beräknar behovet av officerare för att leda utbildningen

till 1 utbildningsofficer, 1 utbildningsadjutant och 8 lärare gemensamma

för de båda kurserna, 1 kompanichef och 4 lärare, tillika avdelningschefer,

vid yngre kursen samt 1 kompanichef, 6 avdelningschefer och

6 lärare vid äldre kursen. Undantas beställningarna för utbildningsofficer

och utbildningsadjutant disponerar krigsskolan enligt personalförteckningen

19 beställningar för lärare. Om det av chefen för armén angivna

totala behovet av lärare och avdelningschefer skall tillgodoses, erfordras

7 nya beställningar för alternativt kapten eller löjtnant. Av dessa avses 1

för eu för de båda kurserna gemensam lärare i stabs- och sambandstjänst,

2 för lärare i taktik vid äldre kursen samt 4 för avdelningschefer och taktiklärare

vid yngre kursen.

Chefen för armén föreslår ånyo, att arvodesbefattningar inrättas dels

för en officer i A: 24, avsedd för skoladjutant vid stabsavdelningen, dels för

en underofficer i A: 18, avsedd för kasernunderofficer (jfr prop. 1962: 110,

s. 49).

Statskontoret har i avgivet yttrande ansett, att prövning av frågan om en

arvodesbefattning för skoladjutant skall inrättas bör anstå, tills krigsskolans

nya organisation fungerat någon tid.

Förvaltningsansvaret vid krigsskolan är enligt arméchefen f. n. uppdelat

så att en intendent svarar för intendenlur- och kasernvårdstjänsten

medan en av lärarna utses till tygofficer. Chefen för armén föreslår, att även

tygtjänsten anförtros intendenten, soin därvid i stället anses böra benämnas

förvaltningsofficer samt placeras i löneklass A: 28.

Vidare upprepar arméchefen sin hemställan för innevarande budgetår

om utbyte av en beställning för fanjunkare vid övningskompaniet mot en

arvodesbefattning för underofficer i A: 18, avsedd för kompaniadjutant för

yngre kursen och reservofficerskursen.

Genom övergången till utbildning med dubbla kurser kommer enligt

arméchefen behovet av skrivpersonal att öka. Skrivcentralen anses böra

utökas från 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål till att omfatta ett

kanslibiträde som chef samt 6 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Slutlig ställning till utspisningssystem vid krigsskolan har enligt arméchefen

ännu inte tagits. Med hänsyn till den ökade portionsstyrkan anser

arméchefen dock att antalet ekonomibiträden måste utökas med 3 från

och med nästa budgetår.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:Is proposition nr 111) nr 196H

33

5) Arniéchelen föreslår, att 3 av 5 förste lärare och avdelningschefer vid

infanteriets stridsskola uppflyttas till överstelöjtnanter eller majorer Ao 27/

25 för att möjliggöra större kontinuitet. Sådan uppflyltning anses böra ske

beträffande dels förste läraren i taktik och truppföring, tillika chef för utbildningsavdelning

IV, dels förste läraren i trupputbildning, tillika chef för

läraravdelning III, dels ock förste läraren i taktik, tillika chef för försöksavdelningen.

6) De föreslagna beställningarna för kapten avses för speciallärare i

sambandstjänst respektive stridsfordonstjänst. F. n. är dessa lärare endast

deltidstjänstgörande, men med hänsyn till utbildningens omfattning anses

beställningar böra inrättas.

7—10) Med hänsyn till utvidgningen av pansartruppernas organisation

och verksamhet anser chefen för armén, att en viss förstärkning bör ske i

fråga om personalen vid pansartruppskolan. Sålunda anses chefen för skolan

böra uppflyttas till Bo 1. Denne lyder direkt under pansarinspektören i

fråga om utbildning och verksamhet. I fråga om förläggning, inre tjänst och

allmän ordning lyder chefen för pansartruppskolan under chefen för P 4,

som också är förvaltningsmyndighet för pansartruppskolan. Skolchefen har

regementschefs ansvar i fråga om anslag för övningar och ammunition,

samt i övrigt bataljonschefs ansvar. Uppflyttning anses också böra ske av

tjänsterna för förste läraren i taktik, som är kurschef för den till pansartruppskolan

anknutna pansarofficersskolan, förste läraren i truppföring och

trupputbildning samt förste försöksofficeren, som är chef för skolans försöksavdelning

och leder försöksverksamheten vid skolan efter direktiv i

stort från skolchefen.

11) Förste försöksofficeren vid arméns fältarbetsskola leder under skolchefen

försöksverksamheten vid skolan. Denna verksamhet bär enligt arméchefen

väsentligt utökats främst genom senare års ökade motorisering och

användning av maskinella hjälpmedel inom armén. Förste försöksofficeren

är f. n. kommenderad till fältarbetsskolan. Arméchefen föreslår, att beställningen

överföres till skolan i samband med att den höjes.

15) Yrkeslärarna är avsedda att undervisa i ellära, radioteknik, transistorteknik

och materielkunskap vid leknikerskola II, signalteknikerkurs, signalmekanikerkurs

samt vid kurser för mekanikerpersonal med eu total undervisningsskyldighet

för en var av lärarna av 28 lektionstimmar per vecka.

Befattningshavarna bör enligt arméchefen ha examen från tekniskt läroverk,

teleteknisk linje. Utbildningens omfattning har ökat och den alltmer

komplicerade materielen anses ställa större krav på undervisningens kvalitet.

18) Undervisningen vid artilleri- och ingenjörofficersskolan bedrives år

ligen på en artilleri-, en luftvärns-, en ingenjör- och en signalofficersskola.

Vid samtliga skolor erfordras eu lärare i sambandstjänst som tillika är chef

för signalofficersskolan. Vid AIDS finns redan beställningar för heltids3—4366

83 Bihang till riksdagens protokoll 19t>3. I samt. Nr 110

s. 34 Kontrollera mot PDF

Kiint/l. Maj:Is proposition nr 110 år 1960

34

anställda lärare och chefer för samtliga skolor utom signalofficersskolan.

Chefen för armén föreslår, att AIOS tillföres eu beställning för major eller

kapten i Ao 25/21, avsedd för en lärare i sambandstjänst, tillika chef för

signalofficersskolan.

21) Undervisningen vid artilleriskjutskolan är sedan år 1960 omorganiserad,

varvid läraravdelningar har organiserats. Den viktigaste undervisningen

leds av läraravdelning I (taktik och stridsteknik) och läraravdelning

II (underrättelse- och eldledningstjänst samt skjutning). Förste läraren

och chefen för läraravdelning I är överstelöjtnant eller major. Chefen

för armén anser, att motsvarande beställning bör inrättas för förste läraren

och chefen för försöksavdelning II. Genom alternativ beställning ökas enligt

arméchefen möjligheterna till lämpligt personval varjämte kontinuiteten

gynnas.

22) Genom beslut den 7 april 1961 har Kungl. Maj:t inrättat 9 tjänster

för ingenjör i Ag 17, avsedda för robot 067 (Hawk). Innehavarna av dessa

tjänster är f. n. under utbildning i USA. De 5 ingenjörer som avses för

arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) kommer beträffande

robotsystem 067 alt ha motsvarande uppgifter som övriga 5 ingenjörer i

Ae/Ag 19 vid RMS har beträffande övriga luftvärnssystem. Chefen för armén

anser därför, att även löneställningen bör vara densamma. Arméchefen

föreslår också, att de 2 övriga tjänsterna i Ag 17 utbytes mot beställningar

för arméingenjör i Ao 21 och avses för RMS och Lv 4 (se punkten G. 29).

23) Arméns underhållsskola är i vad avser utbildning, övningar och

försök direkt underställd chefen för armén. 1 disciplinärt avseende samt i

vad rör inre tjänst och allmän ordning ävensom i törvaltningshänseende

är skolan underställd chefen för T 2. Skolcheten har enligt arméchefen

på grund av avsevärt utökad kurs- och iörsöksverksamhet tått ökade

arbetsuppgifter och ökat ansvar, vilket anses motivera den begärda lönegradsuppflyttningen.

25) Chefen för armén föreslår i enlighet med förslag av försvarets civilförvaltning,

att en kontorsskrivartjänst i Ao 10, avsedd för kassagöromål,

tillkommer vid tygförvaltningsskolan i utbyte mot eu tjänst som kansliskrivare

i Ao 11.

F. 1)—3) Efter Kungl. Maj:ts förslag i proposition 1960: 109 har riksdagen

fattat principbeslut om ny befälsordning för armén. Riksdagen anslöt

sig därvid till principen att en precisering av befälsbehoven inom arméns

truppslag skulle klarläggas på grundval av en detaljmässig redovisning av

det personella innehållet i krigsorganisationen. Eu sådan redovisning förelåg

i samband med principbeslutet endast för infanteriet och kavalleriet.

Riksdagen biföll då framlagda förslag beträffande personalbehoven för dessa

truppslag. Härvid inrättades hl. a. vid varje infanteriregemente 2

beställningar för kapten i Ao 21, varav en i utbyte mot en beställning för

ordinarie löjtnant, samt 4 beställningar för förvaltare i trupptjänst. För

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1900

35

atl la behoven vid arméns övriga truppslag på motsvarande sätt preciserade

tillsattes 1961) års befälsstalsdelegation, vars arbete fortfarande

pågår.

1962 års riksdag beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i proposition

1902: 110 alt beställningar för förvaltare i truppljänst skulle tillkomma

vid truppslag, vilkas personalorganisation inte anpassats till 1960 års principbeslut

beträffande ny befälsordning för armén. Härigenom har 57 beställningar

för förvaltare i Ao 17 tillkommit i utbyte mot samma antal beställningar

för ordinarie fanjunkare (styckjunkare) och sergeanter. Chefen för

armén anser, alt fortsatta personalförbättringar bl. a. beträffande antalet

kaptener och förvaltare i truppljänsl vid förutnämnda truppslag är

angelägna från utbildnings-, rekryterings- och rättvisesynpunkter. Arméchefen

föreslår sålunda, atl i utbyte mot lika mänga beställningar för löjtnant

i Ao 17/15 tillkommer kaptensbeställningar i Ao 21 till ett antal av

2 vid 1 7, 2 vid 1 It), 2 vid I 15, 6 vid pansartrupperna, 1 vid artilleriet, 6 vid

luftvärnet, 1 vid ingenjörtrupperna, 6 vid signaltrupperna samt 8 vid trängtrupperna.

Vidare föreslås, alt beställningar för förvaltare i trupptjänsl i Ao

17 tillkommer i ett antal av 2 vid vardera 1 7, I 10 och I 15 i utbyte mot 3

beställningar för fanjunkare i Ao 15 och 3 beställningar för sergeant i Ao 13,

7 vid pansarlrupperna i utbyte mot 3 beställningar för fanjunkare i Ao 15

och 4 beställningar för sergeant i Ao 13, ti vid artilleriet i utbyte mot 3 beställningar

för styckjunkare i Ao 15 och 3 beställningar för sergeant i Ao 13,

6 vid luftvärnet i utbyte mot 3 beställningar för styckjunkare i Ao 15 och 3

beställningar för sergeant i Ao 13, 5 vid ingenjörtrupperna i utbyte mot 2

beställningar för fanjunkare i Ao 15 och 3 beställningar för sergeant i Ao 13,

5 vid signaltrupperna i utbyte mot 2 beställningar för fanjunkare i Ao 15 och

3 beställningar för sergeant i Ao 13 samt 8 vid trängtrupperna i utbyte mot

4 beställningar för fanjunkare i Ao 15 och 4 beställningar för sergeant i

Ao 13.

G. I) Genom underrättelsetjänstens ökade betydelse och därmed sammanhängande

utökning av fjärrspaningsförbanden har utbildningsoinfånget vid

K 3 ökats sedan 1961). Nuvarande tillgäng på regementsofficerare inom kavalleriet

medger enligt arméchefen inte att major placeras vid K 3. En omplacering

från K 4 till K 3 anses inte lämplig, hl. a. därför att behovet av

regementsofficer vid K 4 är motiverat av att kavalleriets kadett- och aspirantskola

jämte annan för Iruppslaget gemensam utbildning är förlagd dit.

Enligt föreliggande planer kommer enligt arméchefen K 3 att ha större

värnpliktsstyrka är A 7 och S3 samt i stort samma som Ing 3. Vid samtliga

dessa förband är utbildningsolficeren regementsofficer.

2) Befattningshavaren avses vara chef för kasernvårdsavdelningen, som

lyder direkt under regementschefen. Enligt nuvarande organisation vid I 6

är regementsintendenlen samtidigt kasernofficer. Chefen för armén anser

dock, alt omfattningen av kasern vårdsärendena vid pansarregementena krä
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1963

ver särskild kasernolTicer. Vid I 6 kommer i samband med att regementet

omvandlas till blandat pansarregemente all bedrivas omtattande utbyggnadsarbeten.

Chefen för armén anser det angeläget, alt regementet tillföres

kasernofficer redan under utbyggnadsskedel.

Fortifikationsförvaltningen, som haft att avge yttrande över arméchefens

förslag under denna punkt, anser det synnerligen angeläget att kasernollicer

tillkommer vid regementet.

3) Arméchefen hemställer, att en arvodesbefattning för underofficer i A: 18

inrättas vid 1 7 och avses för expeditionsunderofficer vid kassaavdelningen

med placering på Revingehed. Enligt arméchefen kommer regementets verksamhet

på Revingehed alt öka i samband med regementets omorganisation

till pansarregemente. Arbetsuppgifterna vid kassaavdelningen i Ystad anses

inte medge någon omdisponering av personal till Revingehed.

Försvarets civilförvaltning har yttrat sig över lörslaget under denna

punkt. Kassaarbetet vid 1 7 är enligt civilförvaltningen onödigt arbetskrävande

och tungrott. Civilförvaltningen anser del angeläget, att kassatjänsten

vid Revingehed kan anordnas på ett lämpligare sätt än för närvarande. En

förutsättning härför anser civilförvaltningen vara att den föreslagna befattningen

inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker således bitall till lörslaget.

5)__7) I samband med att kv4 ombildats till regemente och utbildningen

med luftvärnsroboten Hawk skall börja vid regementei hösten 1963 måste

enligt arméchefen två utbildningsdivisioner upprättas. Utbildningsorganisationens

omfattning och mångskiftande art anses motivera, åt! för befattningen

som utbildningsofficer och chef för utbildningsavdelningen vid regementet

avses en beställning för överstelöjtnant. Beställningen anses böra

tillkomma i utbyte mot en beställning för kapten. Därjämte anses böra tillkomma

en arvodesbefattning lör underotlicer i A: 18, avsedd för stabsunderofficer

och föreståndare för divisionsexpeditionen. Ombildningen av Lv 4

till regemente och påbörjandet av utbildningen med luftvärnssystemet Hawk

kommer vidare att medföra, att törbandel tillföres ny materiel och att utbyggnader

kommer att ske. Härvid ökar arbetsuppgifterna för kasernofficeren.

Enligt nuvarande organisation är regementsintendenten samtidigt

kasernofficer. Chefen för armén anser det inte vara möjligt för intendenten

att medhinna de nya kasernvårdsuppgifterna vid sidan av sitt ordinarie arbete,

varför regementet anses böra tillföras en arvodesbefattning för kasernofficer

och chef för kasernvårdsavdelningen. Denne avses tillika vara chef

för kaserntroppen, som anses böra omorganiseras till kasernbatteri.

Fortifikationsförvaltningen har yttrat sig över lörslaget att inrätta en

arvodesbefattning för kasernofficer och tillstyrker detsamma.

8) Chefen för armén anser Ing 2 redan nu vara av regementes storlek. Det

årliga utbildningsbehovet är enligt arméchefen lika stort som och i vissa fall

större än vid flera av arméns nuvarande regementen. En rationell utbildningsorganisation

vid Ing 2 anses kräva två utbildningsbataljoner. Chelen

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

för armén föreslår, att Ing 2 omvandlas till regemente och att beställningen

för förbandschef uppflyttas från överste i Bo 1 till överste i Bo 3.

9) Utbildningsofficeren vid Ing 3 är för närvarande tillika chef för utbildningsbataljonen.

Utbildningsofficerens övriga uppgifter har enligt arméchelen

medfört, att han inle kunnat tjänstgöra som bataljonschef i önskvärd

omfattning, varigenom kårchefen belastats med uppgifter, som normalt inle

skall tillkomma denne. Arméchefen anser sålunda att en rationell utbildningsorganisation

vid Ing 3 kräver en särskild befattning för utbildningsbataljonschef

samt att denne bör vara major.

11)—14) Beträffande motiven till förslagen under dessa punkter torde få

hänvisas till de handlingar som kommer all överlämnas Till vederbörande

utskott.

17) För chefer för nytillkommande centralförråd för ammunition bör

enligt arméchefen tillkomma 2 beställningar för förvaltare i Ao 19.

18) I samband med omorganisation av arméns centralförråd för tygtnateriel

indrogs i enlighet med arméchefens förslag genom beslut av 1962

års riksdag 2 beställningar för förvaltare. Vid den organisationsundersökning

som låg till grund för arméchefens förslag hade nian utgått från att 30

förvaltare fanns vid tygstationerna. Del verkliga antalet var enligt arméchefen

endast 28. Om organisationen skall kunna fungera erfordras 28 förvaltare,

varför chefen för armén hemställer, alt två beställningar för förvaltare

i Ao 17 tillkommer och avses för Stockholms och Bergslagens tygstationer.

19) Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 maj 1960 skall en beställning för

förvaltare i Ao 1 7 överföras från A 2 och övergångsvis omplaceras till Lv 6.

Därjämte föreskrives, att vid förråd lydande under tygofficeren skall finnas

en förvaltare och en styckjunkare eller fanjunkare. Enligt gällande personalförteckning

finns under fälttygkåren inte upptagen någon beställning för

fanjunkare, avsedd för Lv 6. Chefen för armén föreslår, att en beställning

för fanjunkare i Ao 17 tillkommer vid Lv 6 i utbyte mot eu beställning för

förvaltare i samband med den till Lv 6 omplacerade förvaltarens avgång

under första halvåret 1963.

20) Innehavaren av ifrågavarande beställning avgår med ålderspension

den 30 september 1963. Enligt gällande personalförteckning skall beställningen

indragas vid uppkommande vakans. Den må enligt personalförteckningen

övergångsvis avses för fn 18/16. Chefen för armén åberopar, att dåvarande

statens organisalionsnämnd eller en undersökning år 1958 vid fo 18/16

funnit, alt en förvaltare bör avses såsom uppbördsman för intendentur- och

sjukvårdsmateriel med hänsyn lill den omfattning, svårighetsgrad och ansvar,

som arbetet vid tjänslen fält vid dubbelförsvarsområdet och hemställer,

all en beställning för förvaltare inrättas vid fo 18/16 från och med den

I oktober 1963.

25) och 26) I samband med indragningen av luftvärnsförband har luft
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Knngl. Mnj:ts proposition nr III) år 1963

värnets utbildning koncentrerats bil de återstående förbanden. På grund

härav och till följd av anskaffning av ny, mer komplicerad luftvärnsmateriel

anses vapeningenjörernas arbetsuppgifter vid Lv4, Lv 5 och Lv6 ha

ökat.

29) Såsoin tidigare nämnls har inrättats it tjänster i Ag 17, avsedda för

robot 367 (Hawk). Arméchefen föreslår, att 7 av dessa tjänster uppflyttas

till Ag 19 (jfr punkt E. 22) samt all de 2 återstående tjänsterna utbytes

mot beställningar för arméingenjör i Ao 21. Den ena av dessa avses för

lärare vid teknisk undervisning rörande robot 367 vid arméns radar- och

luftvärnsrnekanikerskola, den andra för robotingenjör vid Lv 4. Den sistnämnde

avses svara för robotsystemels funktion och viss undervisning.

30) Utbildningen vid lygförvaltningsskolan kommer atl öka (jfr prop.

1962: 110, s. 25 ff). Arméchefen föreslår därför, atl en ny befattningshavare

skall tillkomma för planläggning och samordning av undervisningen, för

kvalificerad iärarverksamhel sand såsom chef för ulbildningsverksläderna

vid skolan.

32)— 34) Chefen för armén anser, att den tekniska utbildningen vid 1 6,

I 7 och I It) kommer alt öka i omfattning, då regementena omvandlats till

s. k. blandade pansarregementen. Regementsmoloringenjörerna bör leda denna

utbildning. Dessa anses böra ha samma löneslällning som moloringenjörerna

vid P 2 och 1* 4, nämligen Ao 23.

35) Fordonsbeståndet vid I 5 är stort och kommer enligt arméchefen att

ökas, främst genom tillförsel av bandvagnar, varför del behov av en motoringenjör

som redan anses föreligga, kommer atl öka. 1 18 bör enligt chefen

för armén senast i samband med att regementet skall ingå i pansartrupperna

tillföras en moloringenjör. Lv 4 är ombildat lill regemente och utbildning

med luftvärnssystemet Hawk skall börja vid detsamma. Chefen för

armén anför, atl tillförseln av robotmaleriel även medför stor ökning av antalet

stamfordon. Regementet anses därför böra tillföras eu motoringenjör.

36) Fordonsbeståndet vid I 26 med K 4 skall enligt arméchefen ökas,

främst genom all förbandet tillföres bandvagnar, varför del behov av motoringenjör

som redan anses föreligga, kommer atl öka.

37) och 38) Efter förslag i proposition 1962: Ilo (s. 25 tf) har under innevarande

budgetår genomförts vissa personalförändringar vid tygtekniska

kåren. Arméchefen föreslår för nästa budgetår viss fortsatt uppflyttning

av kårens inästar- och teknikerpersonal.

39)—42) Genom beslut av 1962 års riksdag har skett eu viss utbyggnad

av fortifikationskåren. Chefen för armén finner det angeläget, att denna

utbyggnad fortsätter under budgetåret 1963/64. Huvuddelen av de föreslagna

personalförändringarna avser befattningar vid militärbefälsstaber, vilka berörs

av 1960 års försvarsledningsutredning. Personalen i inilitärbefälsstabernas

sektion Vill, som redan nu löser uppgifter för samtliga försvarsgrenar,

bedöms emellertid erforderlig oavsett hur den regionala ledningen i övrigt

kan komma all organiseras.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj-.ts proposition nr 111) år 1963

43) Lv 4 är sedan den 1 juli 1962 regemente. I överensstämmelse härmed

bör enligt arméchefen inrättas eu beställning för regementsläkare i Ao 23 i

utbyte mot en bataljonsläkarbeslällning i Ao 21.

H. Enligt nu gällande grunder för befordran bör enligt arméchefen härför

lämpad furir utnämnas till överfurir efter 6 ars tjänst. Rustmästarbeställning

bör erhållas efter minst 16 års tjänst som furir och överfurir. Befordran

sker enligt praxis efter ålder. Utbyggnaden av underbefälskadern

bör enligt chefen för armén ske så, att befordran kan ske i förenämnd

ordning. Med hänsyn härtill föreslås alt 142 rustmästarbeställningar tillkommer

från och med nästa budgetår i utbyte mot samma antal furirsbeställningar.

I. 1)—3) Till följd av centralisering av den slutna förbandssjukvården

anses tjänster för sjukvårdspersonal kunna utgå enligt följande.

Förband Övertalig7personal Sluten vård vid

I 5 och A 4 1 sjukvårdsbiträde I 5

I 21 och T 3 1 undersköterska T 3

Ing 1 och krigsskolan 1 översköterska1, 2 undersköterskor, 4 sjukvårdsbiträden

—

Lv 7 1 undersköterska, 2 sjukvårdsbiträden F 21

1 Indragen 1.1.1963.

Ytterligare en tjänst för sjukvårdsbiträde kan därjämte utgå till följd av

att A 2 indragits.

J. 1) och 2 ) Beträffande motiven för förslagen under dessa punkter torde

lä hänvisas till de handlingar som kommer alt tillställas riksdagens vederbörande

utskott.

3) Skrivarbetet och expeditionsgöromålen vid sjukvårdsavdelningen vid

1 16 har enligt arméchefen ökat avsevärt genom tillkomsten av infanteriets

kadett- och aspirantskola samt genom alt regementei har vår- och höstinryckningar.

4) Genom försvarets civilförvaltnings försorg har personalbehovsberäkningar

utförts vid I 19 och Lv 3 kassaavdelningar. Därvid har framkommit

att för I 19 erfordras ytterligare eu tjänsl för biträde för skriv- och kontorsgörotnål

och för Lv 3 etl dylikl biträde med halvtidstjänstgöring. Personalförstärkningen

har bedömts bli bestående.

Efter undersökningar vid Ing 3 har statskontoret funnit behov föreligga

av ytterligare en Ijiinst för biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring

vid kassaavdelningen. Personalbehovet anses vara föranlett

av arméns helikopterskolas förvaltningsmässiga anknytning till Ing 3. Härutöver

har dåvarande statens organisationsnämnd i rapport den 5 januari

1961 konstaterat att ytterligare Ivå halvtidstjänstgörande biträden för skrivoch

kontorsgöromål är erforderliga vid tyg- respektive intendenturavdelningen

vid Ing 3. Dessa behov har ej upptagits i arméchefens petita.

6) Statskontoret har genomfört kompletterande undersökning beträffan
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kunyl. Mnj:Is proposition nr Ilo dr 196.1

de vissa delar av stabs- och förvaltningstjänsten vid P 1. Under denna punkt

redovisas de personalförändringar som arméehefen på grundval av statskontorets

rapport bedömt erforderliga.

7) Statskontoret har utfört kompletterande undersökningar jämväl beträffande

P 2. Arméchefens förslag med anledning härav framgår av sammanställningen.

8) Chefen för armén anför, all omfallande övningar med stridsvagnar

och andra banddrivna fordon bedrives på Revingehed i anledning av omorganisationen

av I 7 till pansarregemente. Övningsfältet vid Revingehed

beräknas bli avsevärt utökat och förutses bli militärområdesövningsfält för

pansarförbandens övningar i kompani och bataljon. Arméchefen föreslår

därför, alt en vägavdelning inrättas och all I 7 tillföres en tjänst för vägförman

i Ae 13, avsedd för chefen för den sålunda föreslagna vägavdelningen.

För tif i ko Höns för no It ii i nye n anför i yttrande över ifrågavarande förslag,

att inrättandet av tjänsten synes nödvändigt både med hänsyn till påfrestningarna

på del nuvarande övningsfältet vid Revingehed genom omfattande

övningar med stridsvagnar och andra banddrivna fordon samt till pågående

och planerad omfattande utvidgning av övningsfältet. Förvaltningen tillstyrker

förslaget.

9) —11 j t samband med A I:s förflyttning till Linköping den 1 april

1963 skall viss personal överföras till regementet från Östgöta luftvärnsregeinentes

avvecklingsorganisation (Lv 2 A). Den personal som skall överföras

är enligt arméehefen bl. a. följande, nämligen 2 förrådsförmän i Ag 9, 2

förrådsinän i Ac 7 och ell kanslibiträde i Ae 7, sysselsatt med proviantredovisning.

Beträffande denna personals lönegradsplacering anför chefen för

armén, att vid förband av regementes storlek finns 2 tjänster för förste

förrådsförmän i Ae It), som tillkommit i utbyte mot lägre tjänster, samt

att från och med den 1 juli 1962 vid varje regemente och kår tillkommit 2

tjänster för förste lörrådsmän i Ae 8 och en tjänst för kontorist i Ae 9 (proviantredovisning)

i utbyte mot 2 tjänster för förrådsinän i Ae 7 och en

tjänst för kanslibiträde i Ao(e) 7. Chefen för armén föreslår, att motsvarande

lönegradsuppflyttningar genomföres även för den från Lv 2 A till A 1

överförda personalen.

12) Chefen för armén anför, att förrådsarbetet med robotmateriel vid Lv 4

blir, sedan regementet tillförts robot 367, av sådan omfattning att en kvalificerad

arbetsledare erfordras. En förste förrådsförmän anses böra avses

för uppgiften.

13) Beträffande motiven till förslaget under denna punkt hänvisas till

de handlingar som kommer alt tillställas vederbörande utskott.

14) Statskontoret har enligt arméehefen uttalat, att vid personaldetaljen

vid T 1 erfordras från och med budgetåret 1962/63 en ökning med ett

biträde för skriv- och konlorsgöromål under förutsättning att antalet truppregistrerade

ej nedgår. Då antalet trupp registrerade inte nedgått, föreslår

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 dr 1963

41

chefen för armén att ett biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkommer

från och med nästa budgetår.

15) Chefen för armén föreslår, att i enlighet med nu tillämpade principer

för reglerad befordringsgång 28 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 inrättas vid

arméns förband (motsvarande) i utbyte mot samma antal tjänster för biträde

för skriv- och kontorsgöromål. Vidare bör enligt arméchefen 44

vid arméns förband (motsvarande) inrättade övertaliga tjänster för kontorsbiträde

i Ao 5 utbytas mot tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Slutligen föreslår chefen för armén att 2 tjänster för kontorsbiträde

i Ao 5, som finns inrättade utöver fastställd personalorganisation,

utgår ur vederbörlig personalförteckning. För upplysning om hur tjänsterna

fördelas på olika förband in. in. torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Genom beslut den 14 december 1962 har Kungl. Maj:t medgivit att kontoristen

i Ao 9 Maj-Britt M. Pettersson vid kassaavdelningen vid A 6 skulle få

fortsättningsvis i avvaktan på yttrande från försvarets sjukvårdsstyrelse

tjänstgöra vid regementets mobiliseringsavdelning samt att förordnande afl

bestrida å kontorist ankommande göromål skulle få meddelas vid kassaavdelningen

under nämnda provtjänstgöring. Försvarets civilförvaltning har

i skrivelse den 2 januari 1968, med åberopande bl. a. av att sjukvårdsstyrelsen

anser omplaceringen ur medicinsk synpunkt lämplig, föreslagit dels att

Maj-Britt Pettersson må tjänstgöra vid mobiliseringsavdelningen, varvid en

av de vid avdelningen placerade kanslibiträdestjänsterna skall hållas vakant,

dels att vid regementets kassaavdelning må utöver fastställd personal

organisation finnas inrättad en tjänst för kontorist i Ae 9.

K. 2) Antalet ständigt tjänstgörande, indelta vicekorpraler bar minskat

med en. Kostnadsminskningen beräknas till 6 000 kr.

3) Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor

beräknar chefen för armén till 985 000 kr. eller 125 000 kr. mer än vad

som anvisats för innevarande budgetår. Av ökningen hänför sig 91 000 kr.

till lönehöjningar och 34 000 kr. till ökad verksamhet, som betingas av

omorganisationen av pansartrupperna, genomförandet av den nya befälsordningen

för armén, utvidgningen av psykologiundervisningen vid krigsskolan,

arméns underofficersskola och kadett- och aspirantskolorna samt utbildningen

av reservofficerare vid reservofficerskurserna 1 och II.

4) Kostnaderna för bestridande av arvoden för lillsynsmän för byggnader,

övningsfält, förråd in. m. vid militärområdena samt för civil vakthållning

vid tygförval t ni ngsskolan har för innevarande budgetår beräknats till

742 600 kr. varjämte 20 000 kr. ställts till försvarets civilförvaltnings förfogande

för tillgodoseende av uppkommande oundgängliga behov av tillsyn

och bevakning in. in. Chefen för armén räknar med en ökning av medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål med 73 400 kr., främst till följd av ökat

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

antal objekt. Till civilförvaltningens förfogande stående medel upptages till

oförändrat 20 000 kr.

Sedermera har arméchefen i skrivelse den 40 januari 1063 anmält att

ifrågavarande medelsbehov för tillsyn och bevakning inom militärområdena

och vid tygförvaltningsskolan beräknas uppgå till 879 200 kr. Ökningen -—- 136 600 kr. — sammanhänger enligl arméchefen huvudsakligen med decentralisering

av mobiliseringsförråden.

5) Till följd av beslutade lönehöjningar anses arvodet till ögonläkare vid

den militära ögonpolikliniken vid karolinska sjukhuset böra uppräknas från

13 200 kr. till 13 650 kr.

6) Enligl gällande bestämmelser äger civil veterinär, med vilken avtal

träffats om biträde med hygienisk livsmedelskontroll, uppbära 100 kr. i årsarvode

för ettvart förband, som omfallas av avtalet. Vid särskild törrättning

om minst tre timmar ulgär arvode med 60 kr. utöver årsarvodet. Årsarvodet

utgör ersättning bl. a. för undervisning i livsmedelshygien under högst två

timmar årligen vid förbanden. Chefen lör armén anlör, att det med nuvarande

arvoden föreligger svårigheter att få civila veterinärer att åtaga sig

livsmedelskontrollen inom försvaret. Undervisningen av den personal som

handhar livsmedel, anses böra utökas till fyra timmar. Chefen för armén

föreslår sålunda, att årsarvodet höjes till 600 kr., varvid undervisningsskyldigheten

anses kunna utökas till fyra timmar, samt att ersättningen för

särskild förrättning höjes till 75 kr. Ökningen av arvodena beräknas kunna

rymmas inom ramen för oförändrad medelsanvisning, 60 000 kr.

7) Fortifikationsförvaltningen beräknar medelsbehovet till ersättningar

för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar in. in. till 43 880 kr. Chefen

för armén föreslår att 44 000 kr. avses för ändamålet, innebärande en minskning

med 1 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

10) Chefen för armén räknar för nästa budgetår med 251 Ijänstgöringsmänader

för assistenter för frivilligfrågor, vilket innebär en ökning av antalet

tjänster med 2 och av antalet tjänstgöringsmånader med 27. ökningen

förorsakas enligt arméchelen av att rekryterings- och utbildningsverksamheten

vid arméstaben och försvarsområdesstaberna har måst intensifieras.

Därjämte har en mindre reserv till chefens för armén förfogande för uppkommande

oundgängliga behov visat sig önskvärd. Arméchefen föreslår att

6 tjänstgöringsmånader tilldelas för ändamålet. Merkostnaderna för det

ökade antalet tjänstgöringsmånader beräknas till 31 662 kr.

11) Med anledning av förslag av fortifikationsförvaltningen beräknar

chefen för armén merkostnaderna under nästa budgetår för personal för

vissa byggnadsunderhållsuppgifter in. in. till 128 700 kr., varav 11 700 kr.

hänför sig till lönehöjningar.

12) Behovet av skrivmånader till följd av krigsorganisatoriska förändringar

beräknas till 374 månader, innebärande en ökning med 74 månader.

Härav föranledd kostnadsökning anges till 67 142 kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 dr 1963

43

13) Chelen för armén beräknar, att delposten till avlöningar åt civila

lärare för underbefälsutbildning för nästa budgetår bör upptagas till 450 000

kr., innebärande en ökning med 5 000 kr. i förhållande till innevarande

budgetår. Den totala kostnadsökningen beräknas till 7 150 kr.

14) Chefen för armén beräknar, att behovet av tjänstgöringsmånader för

lill frivillig tjänstgöring inkallad personal under nästa budgetår för annan

personal än befäl ökar med 100 månader till 700 månader. Med hänsyn till

anslagsbelastningen och då viss minskning av behovet av tjänstgöringsmånader

för befäl kan uppstå, föreslår chefen för armén inte någon ökning

av för innevarande budgetår anvisade medel.

15) Antalet tjänstgöringsdagar för instruktörsaspiranter beräknas öka

med 10 960. Merkostnaden, beräknad efter 30 kr. för dag, utgör 329 000 kr.

Arméchefen har härvid förutsatt, att antalet instruktörs- (tekniker-) aspiranter

skall öka från nuvarande 600 till 640.

Departementschefen

Jag behandlar i det följande armécliefens yrkanden punktvis i den ordning

de förut omnämnts. De förslag som inte särskilt nämns har jag inte

ansett mig kunna tillstyrka.

B. I anslutning till arméchefens förslag om organisationen av stabs- och

förvaltningstjänsten i fred vid helikopterskolan i Boden föreslår jag vissa

personalförändringar. Vid I 19 för närvarande redovisade, för skolan avsedda

beställningar och tjänster bör överföras till särskild stat för skolan.

På denna bör vidare tillkomma beställningar för 3 kaptener eller ryttmästare

i År 21 (kompanichef samt försöks- och utbildningsofficerare), 4

överfurirer i Ao 11 (kompanikvartermästare, tillsynsman för utbildningsanordningar,

fotounderbefäl och ställföreträdande chef för räddnings- och

servicetropp) samt 2 arvodesunderofficerare i A: 18 (expeditionsföreståndare

och chef för räddnings- och servicetropp). Vid Ing 3 bör tillkomma en

beställning för fanjunkare i Ao 15 (kompaniadjutant vid kasernkompani)

samt eu kasernofficersbefattning i A: 24. En arvodesbefattning i A: 18 för

chef för kasernpluton vid Ing 3 kan härvid utgå. Fälttygkåren bör tillföras

en beställning för fanjunkare i Ao 15 (biträde åt tygförrådsförvaltare).

Slutligen föreslår jag, att vid tygtekniska kåren tillkommer beställningar

för en arméingenjör i Ae 21, 2 tyghantverkare i Ao 13 och 2 armétekniker

i Ao 11. Vad gäller icke-ordinarie civil personal beräknar jag medel för

nytillkommande tjänster i enlighet med arméchefens förslag. Då beslut

om tjänsternas inrättande kan fattas av Kungl. Maj:t torde slutlig ställning

till lönegrad och anställningsform få tas i samband med den slutliga

prövningen av organisationsförslaget. Vid anmälan av flygvapnets anslag

i det följande återkommer jag med förslag till personalförändringar som berör

flygvapnet.

Hclikopterskolans behov av militär och civilmilitär personal ur armén

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

utöver av mig tillstyrkta förändringar bör tills vidare tillgodoses genom

kommendering.

C. Jag bar inte någon erinran mot att den för sekreterare åt militärbefäl

b avaren och stabschefen vid IV. militärbefälsstaben avsedda tjänsten föi

biträde för skriv- och kontorsgöromål höjcs till tjänst för kanslibiträde i

Ae7-

Vid VI. militärbefälsstaben bör tillkomma eu tjänst för tryckeriförman

i Ae 13 samt en tjänst för radiotelegrafist i Ae 11, avsedd för Bodens radio.

Härvid bör även övriga för radiostationen avsedda tjänster, nämligen en

radioassistenttjänst i Ae 13 — som bör avses för chef för stationen och 2

radiotelegrafisttjänster i Ae 11 överföras från S 1 stat till staten för VI.

militärbefälsstaben.

I). Försvarsområdena bär under senaste åren successivt pålagts vidgade

uppgifter. Försvarsområdenas viktiga roll i försvarsorganisationen har därigenom

ytterligare understrukits. Fragan om ändrad anställningsform för

vissa försvarsområdesbefälhavare synes emellertid böra prövas i samband

med pågående översyn av försvarets regionala ledning. Frågan om ändrad

lönegradsplacering bör prövas i annat sammanhang.

I likhet med arméchefen anser jag, att förstärkning bör ske av personalen

vid vissa försvarsområdesstabers mobiliseringsavdelningar. Jag tillstyrker,

att 5 arvodesbefattningar i A: 24 för biträdande mobiliseringsofficer

inrättas, en vid ett vart av fo 14, fo 21, fo 43, fo 52 och fo 66.

Mot förslaget att en tjänst för förrådsförman i Ag 9 vid fo 11 skall bibehållas

har jag inte något att erinra.

I anslutning till förslag rörande organisationsändringar vid fo 43 bör

vissa personalförändringar komma till stånd. Enligt gällande personalförteckning

avses en beställning för fanjunkare i Ao 15 vid fortifikationskåren

för fo 43, varjämte i personalförteckningen meddelats föreskrift om indragning

av cn förrådsmästartjänst i Ae 13 vid uppkommande ledighet.

Arméchefens förslag om inrättande av en fanjunkarbeställning i utbyte mot

en förrådsmästartjänst erfordrar således inte någon åtgärd. I enlighet med

arméchefens förslag bör däremot vid fo 43 tillkomma en beställning för förvaltare

i Ao 17, avsedd för föreståndare för förvaltningsexpeditionen i

Strängnäs. Vidare bör tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad underofficer

i A: 18, avsedd för expeditionsunderofficer. Jag räknar slutligen

medel för civil icke-ordinarie personal i den omfattning arméchefen föreslagit.

Inrättandet av tjänster torde sedermera få prövas av Kungi. Maj :t.

Vid fo 51 bör tillkomma beställningar för en förvaltare i Ao 17 (fälttygkåren)

och en rustmästare i Ao 13 samt tjänster för en kontorist i Ae 9 och

2 förrådsmän i Ae 7.

I anslutning till förslag beträffande organisationsändringar vid staben

för fo 67 bör vissa personalförändringar komma till stånd. Jag tillstyrker,

att mobiliseringsavdelningen förstärkes med en major i Ao 25 såsom mobi
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Killigl. Mnj:ta proposition nr 110 År 1063

45

liseringsofficer. Utbildningsavdelningen bör förstärkas med en fanjunkare

i Ao lä. Då befattningen som tygofficer redan uppehälles av kapten på aktiv

stat erfordrar arméchefens förslag i denna del inte någon åtgärd. Den för

tygofficer avsedda arvodesbefatlningen för officer i A: 24 bör dock utgå.

Nuvarande arvodesbefattning för intendent vid staben bör enligt min mening

bibehållas t. v. För föreståndaren för förvaltningsexpeditionen bör tillkomma

eu beställning för förvaltare i Ao 17 i utbyte mot en beställning för

fanjunkare i Ao 15. En beställning för förvaltare i Ao 17 bör vidare inrättas

på intendenturkårens stat och avses för uppbördsman för intendentur-

och sjukvårdsmateriel. Härvid kan en befattning för förrådsunderofficer

i A: IN utgå. För lägerföreståndare föreslår jag att eu arvodesbefattning

i A: 18 tillkommer. Eu för barackofficer avsedd arvodesbefattning

i A: 24 bör utgå. Vid fortifikationsavdelningen bör vidare tillkomma

beställningar för en förvaltare i Ao 17 och en fanjunkare i Ao 15, båda på

fortifikationskårens stat, i utbyte mot 2 tjänster för förrådsförvaltare i

Ae 13. övergångsvis bör dock dels dessa sistnämnda tjänster finnas kvar

men indras vid vakans, dels fanjunkarbeställningen hållas vakant så länge

den ena lörrådsförvaltartjänsten uppehälles. Beträffande övriga icke-ordinarie

tjänster, om vilkas inrättande Kungl. Maj:t äger besluta, ansluter jag

mig i storl till arméchefens förslag och beräknar medel för föreslagna

tjänster.

E. Till följd av den utökade utbildningsverksamheten vid krigsskolan

bör ytterligare beställningar för avdelningschef och lärare tillkomma vid

skolan från och med nästa budgetår. .lag tillstyrker att 5 beställningar för

kapten eller löjtnant i År 21/17/15 inrättas vid skolan. Vidare bör 2 arvodesbefattningar

tillkomma vid skolan, nämligen eu för kasernunderofficer i

A: 18 och en för förvaltningsoffieer i A: 28 i utbyte mot eu arvodesbefattning

i A:24.Eu beställning för överfurir i Ao 11 (kompaniadjutant) bör tillkomma

i utbyte mot en beställning för fanjunkare i Ao 15. Vidare bör en

tjänst för kanslibiträde i Ae 7, avsedd för chef för skrivcentralen, inrättas

vid skolan.

Arméchefens förslag beträffande infanteriets slridsskola bör såtillvida

bifallas, att en beställning för major eller kapten i Ao 25/21, avsedd för

chefen för försöksavdelningen, utbytes mot beställning för överstelöjtnant

eller major i Ao 27/25.

I samband med utvidgningen av pansartruppernas organisation bör viss

förstärkning ske av personalen vid pansartruppskolan. Jag föreslår, att den

för skolchef avsedda beställningen i Ao 27/25 uppflyttas till Bo 1. Därjämte

föreslår jag, atl en beställning för major eller kapten i Ao 25/21 tillkommer

vid skolan i utbyte mot en beställning för kapten i Ao 21 och avses för

förste lärare i taktik. För förste försöksoflicer vid skolan bör tillkomma

en majorsbeställning i Ao 25 i utbyte mot en beställning för kapten i Ao 21.

Beställningen för förste försöksofficer vid arméns fältarbetsskola bör

uppflyttas frän kapten i Ao 21 till major i Ao 25.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4(5

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Jag tillstyrker vidare, att en beställning för major i Ao 25, avdelningschef

och lärare vid artilleriskjutskolan, utbytes mot eu beställning för

överstelöjtnant eller major i Ao 27/25.

Arméchefens förslag till uppflyttning av 7 ingenjörtjänster i Ag 17 vid

arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola till tjänster för ingenjör i Ag It)

kan jag biträda.

Jag har heller inte någon erinran mot alt beställningen för skolchef vid

arméns underliållsskola uppflyttas från major i Ao 25 till överstelöjtnant

eller major i Ao 27/25.

F. Efter samråd med 1960 års befälsstatsdelegation anser jag mig kunna

tillstyrka, att vissa personalförbättringar sker vid truppslag, vilkas personalorganisationer

inte anpassats till 1960 års principbeslut beträffande ny befälsordning

för armén. Jag föreslår således, att i enlighet med annéchefens

förslag 34 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot beställningar

för kapten i Ao 21. Jag tillstyrker vidare arméchefens förslag till fortsatt

utbyte av fanjunkar-(styckjunkar-)beställningar mot beställningar för förvaltare

i trupptjänst utom i vad avser luftvärnet, där jag endast kan tillstyrka

att 3 förvaltarbeställningar tillkommer. Således bör enligt min mening

beställningar för 19 fanjunkare (styckjurikare) i Ao 15 och 21 sergeanter

i Ao 13 utbytas mot 40 förvaltarbeställningar i Ao 17. I avbidan på resultaten

av befälsstatsdelegationens arbete bör också ett antal beställningar

för sergeant vid andra förband (truppslag) än infanteriet utbytas mot beställningar

för fanjunkare (styckjunkare). Jag anser mig således böra föreslå,

att sammanlagt 170 beställningar för sergeanter i Ao 13 utbytes mot

lika många beställningar för fanjunkare (styckjunkare) i Ao 15. Enligt

mitt förslag bör således utbyte ske av 7 sergeantsbeställningar vid ett vart

av I 7, I 10 och I 15 mot lika många fanjunkarbeställningar, 4 sergeantsbeställningar

vid kavalleriet mot 4 fanjunkarbeställningar, 23 sergeantsbeställningar

vid pansartrupperna mot 23 fanjunkarbeställningar, 38 sergeantsbeställningar

vid artilleriet mot 38 styckjunkarbeställningar, 24 sergeantsbeställningar

vid luftvärnet mot 24 styckjunkarbeställningar, 24 sergeantsbeställningar

vid ingenjörtrupperna mot 24 fanjunkarbeställningar,

14 sergeantsbeställningar vid signaltrupperna mot 14 fanjunkarbeställningar

samt 22 sergeantsbeställningar vid trängtrupperna mot 22 fanjunkarbeställningar.

1962 års riksdag har (rskr. 401) godkänt de i proposition 1962:173

framlagda förslagen angående omorganisation av pansartrupperna. Pansartrupperna

och pansarinfanteriet skall således från och med den 1 april 1963

sammanföras till ett truppslag, benämnt pansartrupperna. Pansartrupperna

skall omfatta följande förband, nämligen P 1, P 2, P 4, P 5, I 6, 1 7, 1 10 och

I 18 med P 1 G. Enligt gällande personalförteckning redovisas infanteriets

personal förbandsvis, medan pansartrupperna har gemensam personalstat.

Det bör ytterligare övervägas vilken redovisningsmetod som i fortsättningen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

47

är lämpligast för pansar trupper na och jag är för närvarande inte beredd att

laga ställning i saken. Jag utgår dock från att del får ankomma på Kungl.

Maj:t att besluta i denna fråga.

G. 1)—14) Vid kavalleriet bör i enlighet med arméchefens förslag tillkomma

en beställning för major i Ao 25 i utbyte mot beställning för ryttmäslare

i Ao 21. Beställningen avses för utbildningsofficer vid K 3.

Jag biträder förslaget om inrättande av eu arvodesbefattning för kasernofficer

i A: 24 vid 1 6.

För expeditionsunderofficer vid 1 7 bör i enlighet med arméchefens förslag

inrättas eu arvodesbefattning för underofficer i A: 13.

Jag bär inte någon erinran mot arméchefens förslag att som chef för

utbildningsavdelningen vid Lv 4 avse en överstelöjtnant i Ao 27. Därvid

bör en kaptensbeställning i Ao 21 utgå. Jag kan även tillstyrka att 2 arvodesbefattningar

tillkommer vid Lv 4, den ena för officer i A: 24 och avsedd för

kasernofficer och den andra för underofficer i A: 18 och avsedd för föreståndare

för divisionsexpeditionen.

Utbildningsverksamheten vid Ing 2 är jämförbar med motsvarande verksamhet

vid regementena. Jag föreslår därför, att Ing 2 ombildas till regemente

Göta ingenjörregemente — från och med nästa budgetår. I enlighet

med arméchefens förslag bör därvid en beställning för kårchef i Bo 1

utbytas mot beställning för regementschef i Bo 3.

Förslaget om inrättande av en majorsbeställning i Ao 25 vid ingenjörtrupperna

för chef för utbildningsbataljonen vid Ing 3 kan jag biträda.

1 enlighet med arméchefens förslag bör vid signaltrupperna inrättas beställningar

för eu kapten i Ao 21, eu löjtnant i Ao 17/15, en fanjunkare i

Ao 15 samt en sergeant i Ao 13.

1 anslutning till vad jag anfört i 1963 års statsverksproposition (bil. 6,

punkt 130) vid anmälan av anslaget Militärhögskolan: Avlöningar, föreslår

jag att en kaptensbeställning i Ao 21 vid vardera ingenjörtrupperna, signaltrupperna

och trängtrupperna utgår.

15) —19) Jag kan tillstyrka, att 2 förvaltare i Ao 19 tillkommer vid fälttygkåren

och avses för nya ainmunitionsförråd.

Jag anser i likhet med armécliefen, att 2 förvaltarbeställningar i Ao 17

bör tillkomma vid lalttygkåren och avses för tygstationer.

För Lv 6 bör i enlighet med arméchefens förslag på fälttygkårens stat

tillkomma eu beställning för fanjunkare i Ao 15 i utbyte mot en förvaltarbeställning

i Ao 17.

20) Få intendent urkårens stat bör tillkomma eu beställning för förvaltare

i Ao 17 vid fo 18/16, avsedd för uppbördsman för intendentur- och sjukvårdsmateriel.

22)—38) I likhet med arméchefen anser jag att vissa beställningar för

vapeningenjör vid luftvärnet bör uppflyttas i lönegrad. Jag föreslår, att en

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

beställning för arméingenjör av 1. graden i Ae 23 tillkommer vid Lv 4 i

utbyte mot en beställning för arméingenjör i Ae 21 samt att vid Lv 5 och

Lv 6 tillkommer 2 beställningar för arméingenjör i Ae 21 i utbyte mot 2

beställningar för arméingenjör i Ae 19.

Jag föreslår vidare, att 2 ingenjörtjänster i Ag 17 vid Lv 4 och arméns

radar- och luftvärnsmekanikerskola ersättes med beställningar för arméingenjör

i Ae 21.

Förslaget att inrätta eu beställning för armédirektör av 2. graden i Ao 25

vid tygförvaltningsskolan kan jag biträda. Innehavaren av beställningen

skall vara teknisk chef för utbildningsavdelning och utbildningsverkstäder.

Jag tillstyrker att regementsmotoringenjörerna vid I 10 och 1 7 uppflyttas

till arméingenjörer av 1. graden i Ae 23 samt att en beställning för arméingenjör

av 1. graden i Ae 23 inrättas vid I 6 och avses för regementsmotoringenjör.

Jag föreslår vidare, att för regementsmotoringenjörer inrättas beställningar

för en arméingenjör i Ae 21 vid vardera I 18 och Lv 4 samt för en

arméingenjör i Ae 19 vid vardera 1 5 och I 20.

I övrigt kan jag beträffande förslagen rörande tygtekniska kåren under

denna punkt tillstyrka, att 10 beställningar för förste tygverkmästare i

Ao 17 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för förste tyghantverkare

i Ao 15 samt att 32 beställningar för förste armétekniker i

Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för armétekniker

i Ao 11.

39)—42) Vid fortifikationskåren föreslår jag följande personalförändringar.

Vid IV. militärbefälsstaben bör tillkomma en beställning för överste

i Bo 1 i utbyte mot en beställning för överstelöjtnant i Ao 27. V. militärbefälsstaben

bör tillföras en beställning för överstelöjtnant i Ao 27 i utbyte

mot en beställning för major i Ao 25. Vidare föreslår jag i enlighet med

arméchefens förslag, att en beställning för överstelöjtnant eller major i

Ao 27/25 vid III. militärbefälsstaben uppflyttas till beställning för överstelöjtnant

i Ao 27 samt att 2 beställningar för kapten i Ao 21 upflyttas till

beställningar för major i Ao 25.

I anslutning till vad jag anfört i proposition 1963: 107 angående omorganisation

av fortifikationsförvaltningen bör vidare beställningar för en

överste i Bo 1 och en överstelöjtnant i Ao 27 utgå ur fortifikationskårens

stat, varjämte en beställning för major i Ao 25 bör tillkomma i utbyte mot

eu beställning för kapten i Ao 21.

43) Av arméchefens förslag till förändringar beträffande fältläkarkåren

kan jag endast biträda förslaget att en beställning för bataljonsläkare

i Ao 21 vid Lv 4 utbytes mot eu beställning för regementsläkare i Ao 23.

H. Jag föreslår, att för nästa budgetår 120 rustmästarbeställningar i

Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för ordinarie

furir.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj: Is proposition nr III) är 19 Ii''.i

49

I det föregående liar jag under punkterna B., D. och E. föreslagit inrättande

av eu beställning för rustinäslare samt 5 beställningar för överfurir.

Antalet beställningar för instruktörs-(tekniker-)aspiranter bör i anslutning

till förslag av arinéc.hefen (jfr K. 15) från och med nästa budgetår

ökas med 40.

Utgående från vad jag sålunda anfört beräknar jag kadern av underbefäl

och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) vid armén för nästa budgetår

på sätt framgår av följande sammanställning.

Budgetår

1962/63

1963/64

Kustmästare................

92

1 047

överfurirer.............

2 029

2 034

1 420

Furirer..................

1 540

Instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter)..........

600

640

Summa

5 095

5141

I. Beträffande sjukvårdspersonal bör till följd av rationalisering följande

tjänster indras, nämligen 5 undersköterskor i Ae 7 samt 6 sjukvårdsbiträden

i Ae 5. Jag har härvid inte tagit ställning till förslaget i vad rör Lv 7.

1)—14) Det anmälda ytterligare behovet av aktivt underbefäl vid P 1

och P 2 bör tills vidare tillgodoses genom kommendering. Jag kan inte biträda

förslaget om böjning av eu tjänst för kanslibiträde vid K 1. Vad gäller

övriga förslag till personalförändringar beträffande civil icke-ordinarie personal

beräknar jag medel för vidtagande av förändringar i huvudsaklig

överensstämmelse med myndigheternas förslag. Det ankommer på Kungi.

Maj:t att besluta om inrättande av tjänsterna.

Eu tjänst för skogvaktare i Ao 13 bör överföras till P 1 från IV. militärbefälsstaben.

15) I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång bör såsom

aimechefen föreslagit 28 tjänster för kontorsbilräde i Ao 5 tillkomma i utbyte

mot samma antal tjänster för biträde lör skriv- och kontorsgöromål.

Vidare tillstyrker jag förslaget, att 44 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5,

vilka icke beräknas kunna besättas med formellt kompetenta innehavare,

eisättes med tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Därjämte

kan 2 nu befintliga kontorsbiträdestjänster, som finns inrättade utöver

fastställd personalorganisation, utgå ur personalförteckningen.

.lag t Öl eslåi vidare, atl eu tjänst för kontorist i Ao 9 inrättas vid A (> och

avses för Maj-Britt M. Petersson. En tjänst för ordinarie kanslibiträde vid

mobiiiseringsa vdel ningen bör hållas vakant så länge förenämnda tjänst

finnes inrättad.

K. Arvodet till ögonläkaren vid den militära ögonpolikliniken vid karo4—43ti6

63 Hiliany till riksdagens protokoll 19611. 1 samt. Nr 110

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

linska sjukhuset bör i enlighet med arméchefens förslag uppräknas trån

13 200 kr. till 13 650 kr.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att reglera arvode och undervisningsskyldighet

för veterinär som anlitas för hygienisk livsmedelskontroll.

Medelsanvisningen förutsättes bli oförändrad.

Jag räknar med en ökning av antalet tjänstgöringsmånader för assistenter

för frivilligfrågor med 12 månader.

Till personal för vissa byggnadsunderhållsuppgifter beräknar jag på

grund av lönehöjningar en merkostnad av 11 700 kr.

För att bereda möjligheter att med hänsyn till krigsorganisatoriska förändringar

m. m. anställa tillfällig personal föreslår jag en anslagsuppräkning

med 40 000 kr.

Jag föreslår inte någon ändring beträffande tilldelning av antalet tjänstgöringsmånader

och medelsanvisningen för till frivillig tjänstgöring inkallad

personal.

Såsom jag tidigare under punkten G. omnämnt, beräknar jag för instruktörsaspiranter

(teknikeraspiranter) en ökning med 40 tjänster.

Medel för arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta

utbildningsanstalter beräknas för närvarande under anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, medan under

icke-ordinarieposten medel beräknas för civila timlärare för underbefälsutbildning.

Med anledning av förslag av försvarets lärarutredning (skr.

28/2 1963) beräknar jag för budgetåret 1963/64 medel för ifrågavarande

ändamål under anslagsposten till icke-ordinarie personal. I fråga om medelsbehovet

godtar jag arméchefens beräkningar.

Arméchefens medelsbehovsberäkningar i övrigt under denna punkt kan

jag godtaga.

1 proposition 1962: 168 angående organisation m. m. av försvarets centrala

intendenturförvaltning anförde föredraganden (s. 71) bl. a., att om

en gemensam intendenturkår tillkom borde för intendenturverket avsedda

beställningar på aktiv stat uppföras på den gemensamma kårens stat. 1

den mån frågan om gemensam intendenturkår inte kunde lösas före den

1 juli 1963 borde enligt föredraganden de för det nya ämbetsverket avsedda

militära beställningarna tills vidare redovisas på verkets personalförteckning

varvid lönegradsbeteckningen för dessa beställningar borde vara År.

Samtidigt borde enligt föredraganden beställningar för intendenturpersonal,

avsedda för arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens intendenturavdelning

och flygförvaltningens intendenturbyrå, vakanthållas. Av en

vid propositionen fogad bilaga framgår att antalet militära beställningar i

den centrala intendenturförvaltningen nedgår från 74 till 45. Ytterligare 6

beställningar kan dock erfordras bland annat för de centrala staberna. Provisoriska

åtgärder beträffande personal för handläggning av kårärenden

anses också kunna bli nödvändiga.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

51

Då något förslag i kårfrågan ännu inte framlagts och definitiva förslag

rörande försvarsgrensstaberna ännu inte föreligger, är behovet av beställningar

för intendenter utom intendenturverkets organisation alltjämt svårt

att beräkna. Förslag till definitiv organisation beträffande beställningar för

intendenturpersonal kan således nu ej framläggas. 1 enlighet med vad som

anförts i proposition 1962: 168 bör beställningar för intendenturofficerare

till antal och grader motsvarande dem som finns inrättade på intendenturverkets

stat iöras över stat och hållas vakanta. Det i proposition 168 redovisade

personalöverskottet begränsas såsom också angivits i propositionen

av behovet av intendenturpersonal i staberna samt för handläggning av

kårärenden. Den personal som inte behövs inom intendenturverkets organisation

hör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande få tas i anspråk för

nämnda ändamål. 1 den mån beställningar är vakanta och inte behövs,

skall de bibehållas vakanta. Behov kan vidare uppkomma att för viss personal

meddela förordnande att med vikariatslön bestrida göromål i högre

lönegrad än den vederbörande innehar. Till följd av överföringen av personal

till intendenturverket uppkommer vissa besparingar under anslaget

vilka beaktas vid anslagsberäkningen. Jag föreslår vidare, att beställningen

för generalintendent i Bo 5 såsom under alla förhållanden icke erforderlig

indras från och med nästa budgetår. I sammanhanget erinras om att jag i

proposition 1963:33 föreslagit indragning av beställningen för marinöverintendent

i Bo 4 varjämte jag i proposition 1963:31 föreslagit, att en beställning

för överste i Bo 1 i intendenturbefattning skall utgå vid flygförvaltningen.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 1 februari 1963 med anledning av

en av försvarets civilförvaltning i skrivelse den 19 december 1962 gjord

framställning medgivit, att kansliskrivaren i Ao 11 vid Lv 6 U. M. Waltbrand

från och med den 1 mars 1963 tills vidare må i innehavande tjänst

vara placerad vid marinkommando Väst, varvid en tjänst för kansliskrivare

i Ae 11 vid marinkommandot skall hållas vakant. Vidare har i beslutet anförts,

att Kungl. Maj:t framdeles ville underställa riksdagens prövning

frågan om överföring från och med den 1 juli 1963 av den av Waldbrand

innehavda tjänsten för kansliskrivare i Ao 11 från Lv 6 till marinkommando

Väst samt om indragning från och med samma dag av förenämnda tjänst

för kansliskrivare i Ae 11 vid marinkommandot, .lag föreslår med anledning

här av, att den av Waltbrand innehavda tjänsten för kansliskrivare i

Ao 11 överföres från Lv 6 till marinkommando Väst. Till denna fråga liksom

till 1 råga ii om indragning av den extra ordinarie kansliskrivartjänsten

vid marinkommandot återkommer jag senare vid anmälan av marinens allmänna

avlöningsanslag.

Chefen för armén har i skrivelse den 15 februari 1963 med anledning av

Kungl. Maj :ts uppdrag den 20 maj 1960 inkommit med förslag till indrag
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kunyl. Muj:ts proposition lir Ilo dr 1963

ning och omdisponering av vissa ordinarie tjänster vid Lv 6 och A 1. Jag

föreslår med anledning av arméchefens förslag, dels att eu tjänst för köksföreståndare

i Ao 12 vid Lv 6 ocii en tjänst för föiTådsförman i Ao 9 vid A 1

indrages, dels att en tjänst t Öl* lörrådsiörman i Ao 9 öveitöres trän A 1 till

tygförvaltningsskolan.

Genom beslut den 1 februari 1963 har Kungl. Maj:t med anledning

av förslag av fortifikationsförvaltningen och maskinpersonalberedningen

— meddelat bestämmelser angående klassificering av de fasta maskinanläggningarna

vid vissa förband i Linköping in. in. Med anledning av beslutet

föreslår jag dels inrättande från och med den 1 juli 1963 av eu tjänst för

maskinchef i Ao 19 vid I 4 i utbyte mot en tjänst för maskinchef i Ao 17,

dels indragning vid 1 4 av en tjänst för reparatör i Ao 8 samt, vid uppkommande

ledighet, av en tjänst för maskinmästare i Ao 14.

I enlighet med vad jag anfört i årets statsverksproposition (bil. 6,

punkt 34) under anslaget Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal bör

huvuddelen av den för närvarande kollektivavtalsanställda personalen, som

är avsedd för eldningstjänst, erhålla tjänstemannaanställning. Avlöningskostnaderna

för den personal som anställes som tjänstemän bör härvid öveiföras

till försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag från försvarsgrenarnas

anslag till avlöningar till arbetarpersonal. För arméns del har jag föreslagit,

att sammanlagt55arbetare i eldningstjänst erhåller anställning i Ag 7.

Med hänsyn härtill hör förevarande anslag uppräknas med ca 800 000 kr.

Jag vill i detta sammanhang anmäla fråga om rätt att i vissa tall uppbära

ekiperingshjälp. Militära beställningshavare och sådana civilmilitäi a

beställningshavare, som är skyldiga att inneha tjänstedräkt, kan vid övergång

mellan olika organisationsenheter inom försvaret åsamkas särskilda

ekiperingskostnader. Enligt gällande bestämmelser utgår inte ekiperingshjälp

för den nyanskaffning som erfordras i samband med en sådan övergång

om vederbörande i annan tidigare anställning vid försvaret uppburit

ekiperingshjälp. Det synes mig emellertid skäligt att bestäliningshavaie i

sådana fall kan tillerkännas förnyad ekiperingshjälp. Kungl. Maj:t bör

således enligt min mening inhämta riksdagens bemyndigande att få besluta

om dylik ersättning.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar

in. in. vid armén och kostnaderna för år 1962 beslutade lönehöjningar samt

med ledning av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande

budgetår beräknar jag anslaget lör budgetåret 1963/64 till 317 000 000 kr.

(+ 47 000 000 kr.).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1903

a) bemvndiga Kungl. Maj:t att besluta om förnyad ekiperingshjälp

åt beställningshavare vid övergång mellan olika

organisationsenheter inom försvaret;

b) bemyndiga Kungl. Maj :l att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för armén samt de övriga

åtgärder som föranledcs av vad jag föreslagit i det föregående;
c)

godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal in. fl., afl tillämpas under budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................... .................................. 133 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 7 900 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 100 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 83 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 90 700 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 4 020 000

Summa kr. 319 720 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 2 600 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för arméns

rid- och körskola .............................. 120 000

Nettoulgift kr. 317 000 000

d ) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 317 000 000 kr.

[7] Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Anslag

53 600 000

57 550 000

91 000 000

Nettoulgift

53 847 597

1961/62 ............

1962/63 ............

1963/64 (förslag)

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 196S

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 35) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar

m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag

av 93 700 000 kr.

Enligt sina direktiv har 1962 års försvarskommitté haft att i samband

med övervägandena av frågan om kostnadsramen för det militära försvaret

göra en översyn av de värnpliktigas allmänna avlöningsförmåner. Till dessa

har kommittén hänfört både de värnpliktigas egna förmåner enligt värnpliktsavlöningskungörelsen

(SF nr 485/58 med ändringar) och förmåner

till de värnpliktigas anhöriga enligt familjebidragsförordningen (SF nr 99/46

med ändringar).

De värnpliktiga erhåller enligt värnpliktsavlöningskungörelsen dels kontanta

förmåner (penningbidrag och premier), dels vissa naturaförmåner (fri

kost, beklädnad, förläggning och sjukvård samt fria resor). 1 förevarande

sammanhang upptar kommittén till prövning penningbidrag m. m., premier

och fria resor vid övningsuppehåll och tjänstledighet. Såvitt avser förmåner

enligt familjebidragsförordningen har kommittén i första hand övervägt

behovet av förbättring av 1''arniljepenningen.

Innan jag upptager försvarets civilförvaltnings äskanden till behandling

vill jag anmäla försvarskommitténs förslag beträffande de värnpliktigas

förmåner enligt värnpliktsavlöningskungörelsen. Försvarskommitténs överväganden

rörande behovet av förbättring av familjepenningen har redovisats

i propsitionen 1963: 70.

Nuvarande förmåner m.ni.

Under tiden för anbefalld tjänstgöring erhåller värnpliktig penningbidrag.

Sådant utgår för närvarande med för dag räknat 2 kr. 75 öre till menig

med mindre än 304 tjänstgöringsdagar, 3 kr. 75 öre till annan menig

och till vicekorpral (motsvarande) samt med belopp från 4 kr. 75 öre

till 12 kr. för annat befäl. Dessa belopp har gällt sedan den 1 juli 1959.

Förändring i fråga om lägsta penningbidraget sedan 1915 är följande.

(Beloppen i öre).

År

1915—1941

jl941—1948

1948—1952

1952—1959

1959—

Belopp.............

50

100

150

250

275

Då det lägsta penningbidraget höjdes år 1952 med en krona för dag och

övriga penningbidrag procentuellt i motsvarande grad motiverades åtgärden

främst av de stegringar av levnadskostnaderna som inträtt efter 1948

(prop. 1952: 1, bil. 6, rskr. 4).

I propositionen 1958: 110 (s. 328—333) lämnades en kortfattad redo
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 110 år 1903

55

görelse för ett av 1954 års värnpliktsavlöningsulredning avgivet förslag till

värnpliktsavlöningskungörelse. Utredningen hade bl. a. föreslagit att penningbidragen

skulle höjas och ett särskilt utryckningsbidrag införas. Detta

bidrag var avsett att utgå till värnpliktig som utryckt från första tjänstgöring

för att täcka ofrånkomliga utgifter från utryckningsdagen till första

avlöningstillfället i civil verksamhet. Departementschefen ansåg det i och

för sig skäligt med en förbättring av de värnpliktigas ekonomiska förmåner

men kunde likväl ej tillstyrka utredningens förslag. Riksdagen gjorde ej

erinran häremot (rskr. 1958: B 83).

I 1959 års statsverksproposition (bil. (5, s. 158) upptogs ånyo till prövning

frågan om en inkomstförbättring för de värnpliktiga. Av den inkomstförbättring

som värnpliktsavlöningsutredningen föreslagit ansåg sig departementschefen

emellertid endast kunna tillstyrka höjningen av penningbidragen.

Höjningen utgjorde ca 10 % av då gällande belopp. Förslaget om

införande av utryckningsbidrag tillstyrktes ej. Riksdagen följde departementschefens

förslag (rskr. 4).

Enligt värnpliktsavlöningskungörelsen utgår till olika kategorier värnpliktiga

med längre tjänstgöring än värnpliktiga i allmänhet två slag av

premier, benämnda utbildningspremier och tjänstgöringspremier.

Enligt beslut vid 1949 års riksdag (prop. 202, rskr. 215) är premierna

skattefria.

Utbildningspremie utgår till värnpliktig som med godkännande betyg

genomgått befälsutbildning. Det lägsta beloppet, 100 kr., utgår till värnpliktig,

som genomgått underbefälsutbildning, och det högsta, 5 000 kr., till

reservofficersaspirant i flygförartjänst vid flygvapnet. För underofficersutbildning

utgör premien normalt 1 200 kr. och för officersutbildning 2 400 kr.

Utbildningspremierna tillkom år 1942 efter förslag av 1941 års försvarsutredning.

Utredningen anförde, att ett system med tvångsvis uttagning av

vissa värnpliktiga för utbildning till befäl under viss längre tid krävde —

därest systemet i tillämpningen skulle bli effektivt — att de sålunda uttagna

ekonomiskt kompenserades för de särskilda bördor, som pålades dem.

Premierna har höjts dels 1940 (prop. 1946: 346) då de fördubblades, dels

1952 (prop. 1952: 1, bil. 6), då de uppräknades med ytterligare 20 %.

Tjänstgöringspremie utgår till alla värnpliktiga med längre tjänstgöring

än värnpliktiga i allmänhet. Såsom villkor för att erhålla tjänstgöringspremie

gäller att den värnpliktige icke blivil berättigad till utbildningspremie

för utbildning anordnad under samma tjänstgöring. Tjänstgöringspremie

utgår med 100 kr. för varje hel premieberättigad tjänstgöringsperiod

om 20 dagar.

Tjänstgöringspremie infördes är 1958 (prop. 1958: 110) efter förslag av

1954 års värnpliktsavlöningsutredning. Premiebeloppet bar stått oförändrat

sedan tjänstgöringspremierna beslutades. Jämväl dessa premier är skattefria.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj:la proposition nr 110 år 1963

Enligt värnpliktsavlöningskungörelsen äger värnpliktig vid övningsuppehåll

och annan tjänstledighet under tiden för första tjänstgöring åtnjula

tre fria resor. Under tjänstgöring, soin fullgöres i direkt anslutning till

första tjänstgöring (i fredstid i de flesta fall = befälsutbildning av något

slag) äger värnpliktig därutöver åtnjuta en fri resa för varje påbörjad period

av tre månader, som tjänstgöringen anses omfatta. Under annan tjänstgöring

äger värnpliktig åtnjuta en fri resa för varje hel tjänstgöringsperiod

om tre månader som inkallelsen avser, dock att, därest inkallelsen

avser längre tid än eu sådan tjänstgöringsperiod, sagda förmån skall utgå

även i fall, då sista tjänstgöringsperioden icke uppgår till tre men överstiger

två månader. Fri resa vid tjänstledighet skall i första hand utgå vid

övningsuppehåll. Bestämmelserna i fråga har varit gällande sedan år 1948.

1954 ars värnpliktsavlöningsulredning föreslog, att antalet fria resor

skulle ökas så all de värnpliktiga skulle äga möjlighet att i medeltal en

gång varannan månad på kronans bekostnad hesöka sitt hem.

Föredragande departementschefen (prop. 1958: NO) ansåg sig av kostnadsskäl

icke kunna tillstyrka utredningens förslag i förevarande hänseende.

Riksdagen gjorde inte någon erinran mot departementschefens ställningstagande.

Förevarskommitténs förslag

Försvarskommittén anser det naturligt att de värnpliktigas förmåner

från tid till annan måste omprövas med hänsyn till prisutvecklingen. Försvarskommittén

anser vidare all förändringar i värnpliktsförmånerna icke

bör bestämmas uteslutande med hänsyn till prisutvecklingen. Man måste

enligt kommitténs mening också beakta den allmänna slandardstegringen.

Ej heller får man bortse från att värnpliklsförmånernas storlek kan ha

betydelse för de värnplikligas allmänna inställning till försvaret.

Försvarskommittén erinrar om all penningbidraget höjdes senast år 1959

och att höjningen då hlev något lägre än vad som svarade mot konsumentprisindex’

stegring från tidpunkten för närmast föregående höjning (år

1952). Enligt försvarskommitténs mening finns del därför skäl att vid prövning

av penningbidragets storlek beakta prisutvecklingen sedan år 1952.

Konsumentprisindex visar från 1952 till september 1962 en stegring från

126 till 171. Detta motiverar all penningbidraget räknas upp till ca .‘16 %

över 1952 års nivå. Detta skulle innebära alt lägsta penningbidraget sattes

till 8 kr. 40 öre. Eu något större höjning synes emellertid motiverad. Kommittén

vill dock erinra om alt de värnpliktiga fått en icke oväsentlig standardförbättring

under senare år genom hl. a. bättre förplägnad, bättre beklädnad

och genom efter hand upprustade förläggningslokaler.

Försvarskommittén har i förevarande sammanhang även övervägt det

av 1954 års värnpliktsavlöningsulredning väckta förslaget om ett utryckningsbidrag

till värnpliktig efter fullgjord första tjänstgöring. Förslag i

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

57

denna riktning har senare framförts i flera motioner i riksdagen och i framställningar

från politiska ungdomsförbund. Del synes kommittén rikligt afl

en del av en inkomstförstärkning för en värnpliktig under längre sammanhängande

tjänstgöring avsättes för att utbetalas efter utryckningen. Härigenom

får den värnpliktige möjlighet att tillgodose ofrånkomliga utgiftsbehov

som kan föreligga omedelbart efter militärtjänstgöringens slut.

På anförda skäl har försvarskommittén ansett sig böra föreslå alt lägsta

penningbidraget för värnpliktig under första tjänstgöring höjes från 2 kr.

75 öre för dag till 4 kr. Detta är en uppräkning med ca 45 % i förhållande

till den nivå, som gällt sedan år 1959. Övriga penningbidrag bör också höjas

med i genomsnitt 45 %. Ett utryckningsbidrag om 200 kr. bör härutöver

utgå till värnpliktig som fullgjort första tjänstgöring (tjänstgöring i en

följd) om minst 180 dagar i ett sammanhang; dock att den som utan eget

förvållande, t. ex. på grund av sjukdom, tvingas fullgöra tjänstgöringen i

kortare tjänstgöringsomgångar, bör äga rätt till utryckningsbidrag efter en

sammanlagd tjänstgöring av 180 dagar. Utryckningsbidrag bör utbetalas

vid hemförlovning närmast efter den tidpunkt då den värnpliktige blivit

berättigad till utryckningsbidrag, i allmänhet efter avslutad första tjänstgöring

(tjänstgöring i en följd). Utbetalningen bör i regel ske till den värnpliktiges

hemortsadress.

Försvarskommittén erinrar om att utbildningspremierna stått oförändrade

sedan år 1952. Enligt kommitténs mening utgör premierna en väsentlig

förutsättning för tillfredsställande resultat vid utbildningen av värnpliktigt

befäl och därmed för tillräcklig kvalitet hos krigsförbanden. Prisstegringen

under senare år har otvivelaktigt minskat premiernas realvärde. Eu

uppräkning synes därför befogad. Försvarskommittén föreslår, alt utbildningspremierna

höjes procentuellt lika mycket som penningbidragen, räknat

från år 1952, d.v. s. med 60 %. Motsvarande höjning bör göras beträffande

Ijänstgöringspremierna vilkas nivå bestämts med utgångspunkt i utbildningspremiernas

storlek år 1958.

Önskemål om en utvidgning av antalet fria resor haj- framförts både av

1954 års värnpliktsavlöningsutredning och i motioner i riksdagen. Utökning

av antalet fria resor är enligt kommitténs mening ett led i strävan att avpassa

de värnpliktigas förmåner efter rimliga behov. Försvarskommittén

förordar att antalet fria resor för värnpliktig vid övningsuppehåll och annan

tjänstledighet under tiden för första tjänstgöring ökas från tre till fem.

Inom försvarskommittén har ifrågasatts huruvida icke värnpliktig borde

ges möjlighet att resa för nedsatt pris även med andra kollekliva transportmedel

än järnväg. Försvarskommittén iir medveten om alt full rättvisa

mellan värnpliktiga från olika orter inle kan åsladkommas och all rabatteringen

på järnväg i första hand tillkommit av kommersiella skäl. Kommittén

anser emellertid att dessa frågor bör övervägas ytterligare. En prövning

härutinnan synes i första hand böra ske genom försorg av försvarets

civilförvaltning.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kunql. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Om kostnaderna för införande av utryckningsbidrag och ökat antal fria

resor lägges till föreslagna penningbidragsbelopp, skulle detta enligt försvarskommittén

svara mot en höjning av lägsta penningbidraget till 5 kr.

Kostnaderna för de av försvarskommittén sålunda föreslagna förmånsförbättringarna

beräknas till totalt drygt 50 miljoner kronor. Av detta belopp

belöper ca 30 miljoner kronor på höjningen av penningbidragen, ca 10 miljoner

kronor på utryckningsbidragen, ca 4 miljoner kronor på ytterligare

fria resor och ca 6,5 miljoner kronor på uppräkning av premier.

Försvarskommittén har utgått från att detaljerade förslag till bestämmelser

om penningbidrag och premier utarbetas genom Kungl. Maj.ts försorg.

Kommittén har ägnat uppmärksamhet åt de förmåner som utgår till efterlevande

i samband med värnpliktigs frånfälle. Enligt värnpliktsavlöningskungörelsen

skall begravningshjälp om 600 kr. utgå till dödsboet efter

värnpliktig som avlidit under tjänstgöring m. in. Förmånerna härvidlag överensstämmer

med dem som utgår till statsanställda enligt statens allmänna

avlöningsreglemente. Till efterlevande anhörig kan vidare utgå livränta eller

annan ersättning enligt bestämmelserna i militärersättningsförordningen.

Från flera håll har enligt försvarskommittén hävdats, att begravningshjälpen

vid värnpliktigs död är otillräcklig. Efterlevande till statsanställda

in. fl. över 21 års ålder, som anställts för att utföra arbete minst 18 timmar

i veckan, har genom reglemente den 14 december 1962 (SF 698) tillförsäkrats

ett efterlevandeskydd om lägst 2 000 kr. Till efterlevande till annan

personal utgår enligt vissa förutsättningar begravningshjälp om 2 000 kr.

Grupplivskydd finns också för anställda inom den kommunala och den privata

sektorn. Kommittén finner att de angivna förhållandena talar för att

frågan om efterlevandeskyddet för värnpliktigs anhörig bör göras till föremål

för skyndsam utredning, varvid särskilt bör uppmärksammas förutsättningarna

att införa någon form av ersättningar motsvarande grupplivskyddet.

Anslagsäskanden för badgetåret 1963/64

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/8 1962) hemställer, att anslaget höjes

med 1 670 000 kr. Ämbetsverket utgår därvid från nu gällande förmåner till

värnpliktiga.

Chefen för armén beräknar antalet tjänstgöringsdagar vid armén under

nästa budgetår till 14 456 000 dagar. Dessa fördelar sig med 11 575 000

dagar på första tjänstgöring, med 2 400 000 dagar på repetitionsövningar,

med 180 000 dagar på befälsövningar i samband med repetitionsövningar,

med 51 000 dagar på särskilda befälsövningar samt med 250 000 dagar på

tjänstgöring för blivande instruktörsaspiranter. Det sammanlagda antalet

dagar överstiger med omkring 266 000 det antal, som ligger till grund för

medelsanvisningen för innevarande budgetår (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

118). Härvid ökar antalet tjänstgöringsdagar avseende första tjänstgöring

med 275 000 medan antalet tjänstgöringsdagar för särskilda befälsövningar

minskar med 9 000.

Civilförvaltningen beräknar medelsbehovet för penningbidrag m. m. för

nästa budgetår med utgångspunkt i förenämnda antal tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga till 49 140 000 kr. eller 1 540 000 kr. mer än vad som beräknats

för innevarande budgetår. Kostnaderna för hopptillägg till värnpliktig

personal i fallskärmsjägartjänst samt kostnaderna för flygtillägg in. m.

till värnpliktig personal beräknas till 240 000 (+ 40 000) kr. På grundval

av från chefen för armén lämnade uppgifter angående antalet till premier

berättigade värnpliktiga beräknar civilförvaltningen medelsbehovet för premier

till 8 940 000 kr., vilket innebär en ökning med 90 000 kr. Kostnaderna

för inkvarteringsersättningar beräknas till oförändrat 900 000 kr. Det sammanlagda

medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar m. m. till

värnpliktiga beräknas således till (49 140 000 + 240 000 + 8 940 000 +

900 000 =) 59 220 000 kr.

Departementschefen

I sitt betänkande har 1962 års försvarskommitté föreslagit förbättringar

i fråga om till värnpliktiga utgående förmåner. Sålunda har förslag framlagts

om dels höjning av penningbidrag, familjepenning och premier, dels

ökat antal fria resor, dels ock införande av särskilt utryckningsbidrag.

Vad först beträffar penningbidrag och utryckningsbidrag har kommittén

föreslagit, att det lägsta nuvarande penningbidraget höjes med 1 kr. 25 öre

lör dag till 4 kr. för dag samt att ett utryckningsbidrag om 200 kr. härutöver

skall utgå till värnpliktig som fullgjort första tjänstgöring (tjänstgöring

i en följd) om minst 180 dagar i ett sammanhang, övriga penningbidrag

anses böra höjas i motsvarande mån, d. v. s. med ca 45 %. Beträffande

utbildnings- och tjänstgöringspremier föreslås en uppräkning med

60 %. Antalet fria resor för värnpliktig vid övningsuppehåll och annan

tjänstledighet under tiden för första tjänstgöring (däremot svarande del

av tjänstgöring i en följd) föreslås utökat från tre till fem. Slutligen förordar

kommittén att familjepenningens maximibelopp höjes med i genomsnitt

25 %.

1 likhet med försvarskommittén anser jag det naturligt, att de värnpliktigas

förmåner omprövas med hänsyn till prisutvecklingen. Jag kan

även ansluta mig till kommitténs uppfattning, att man vid omprövning av

ifrågavarande förmåner jämväl bör beakta den allmänna standardstegring

som sker i samhället. Vidare bör man, som kommittén påpekat, icke bortse

från den betydelse värnpliktsförmånerna kan ha för de värnpliktigas allmänna

inställning till försvaret.

Den höjning av de värnpliktigas penningbidrag som kommittén föreslår

är något högre än vad som betingas av prisutvecklingen. Som framgår av

opaginerad Kontrollera mot PDF

lid

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

det föregående anser jag en sådan något större uppräkning av penningbidragen

motiverad. Jag finner det vidare lämpligt att en del av avlöningsförbättringen

för de värnpliktiga på sätt kommittén föreslagit utbetalas i

form av utryckningsbidrag i samband med utryckningen. Vid en förbättring

av värnpliktsförmånerna synes det också motiverat att det vid skilda

tillfällen framförda önskemålet om utökat antal fria resor under liden för

första tjänstgöring vinner beaktande. Vid prövning av försvarskommitténs

förslag om höjning av penningbidraget, införande av utryckningsbidrag

samt ökning av antalet fria resor bar jag funnit förslaget väl avvägt, och

jag kan därför ansluta mig till detsamma.

.lag tillstyrker alltså, att penningbidraget höjes med i genomsnitt 45 %

och föreslår, att penningbidragen för olika förekommande värnpliktskategorier

fastställes till de belopp som framgår av följande sammanställning.

Menig som icke tillgodoräknats tjänstgöringstid av

sammanlagt 304 dagar .................................

Annan menig, vicekorpral .................................

Korpral .........................................................

Furir ............................................................

Överfurir, rustmästare .......................................

Sergeant .........................................................

Fänrik, fanjunkare ..........................................

Löjtnant, förvaltare ..........................................

Kapten och högre .............................................

Penningbidrag

Nu

Förslag

2: 75

4: -

3: 75

5: 50

4: 75

7: —

5: 50

8: —

6: —

8: 75

6: 75

9: 75

8: 25

12: —

10: —

14: 50

12: —

17: 50

Beträffande utryckningsbidraget innebär mitt ställningstagande alt ett

dylikt bidrag om 200 kr. bör utgå till värnpliktig som fullgjort första tjänstgöring

(tjänstgöring i en följd). År tjänstgöringen uppdelad i omgångar

skall utryckningsbidrag icke utgå med mindre eu av omgångarna haft en

längd av minst 180 dagar. Såsom kommittén funnit bör utryckningsbidrag

kunna utgå även om värnpliktig exempelvis på grund av sjukdom tvingats

fullgöra tjänstgöringen i kortare omgångar; i dessa fall bör värnpliktig

äga rätt till utryckningsbidrag efter eu sammanlagd tjänstgöring om 180

dagar. Jag förutsätter, att utryckningsbidraget utbetalas vid utryckning

närmast efter den tidpunkt då den värnpliktige blivit berättigad till sådant

bidrag samt att utbetalningen som regel sker till den värnpliktiges hemortsadress.

Slutligen innebär mitt nyssnämnda ställningstagande att jag förordar,

att värnpliktig skall vara berättigad till fem fria resor vid övningsuppehåll

och annan tjänstledighet under liden för första tjänstgöring (däremot svarande

tjänstgöring i en följd). Beträffande värnpliktig som fullgör tjänstgöring

utöver normal första tjänstgöring gäller i huvudsak att vederböran
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr Ilo är 1963

Öl

de är berättigad till en fri resa för varje hel tjänstgöringsperiod om tre

månader som inkallelsen avser. Jag föreslår att denna regel ändras så alt

eu tri resa i avsedda fall må erhållas för varje tvåmånadersperiod.

Försvarskommittén har ifrågasatt, om icke värnpliktiga borde ges möjlighet

atl resa för nedsatt pris även med andra kollektiva transportmedel

ån järnväg. 1 likhet med kommittén anser jag att denna fråga bör närmare

övervägas, i första hand genom försvarets civilförvaltnings försorg.

Sammantaget innebär det av mig nu tillstyrkta förslaget förmånsförbättringar

av eu storlek, som motsvarar höjning av lägsta penningbidraget med

5 kr.

Utbildningspremierna har varit oförändrade sedan år 1952. Tjänstgöringspremierna,

vilka infördes år 1958, har bestämts med utgångspunkt

i utbildningspremiernas storlek. Med hänsyn främst till prisstegringar under

senare år synes eu uppräkning av premierna väl motiverad. Försvarskommittén

bar föreslagit eu höjning av premierna med 60 %, eller, räknat

från år 1962, en procentuellt lika stor höjning som den vilken förordats

beträffande penningbidragen.

För egen del tillstyrker jag, atl premierna genomsnittligt höjes med ca

60 %. Eu differentierad höjning av utbildningspremierna synes emellertid

lämplig. Det torde vara ställt utom tvivel att utbildningspremierna utgör

eu viktig förutsättning för goda resultat vid utbildningen av värnpliktigt

befäl och därmed tillräcklig kvalitet hos krigsförbanden. När det gäller

officersutbildningen, som sker efter frivilligt åtagande, synes utbildningspremierna

ha stor betydelse från rekryteringssynpunkt. Vid bestämmandet

av premiebeloppen bör dessa på lämpligt sätt avrundas. Med hänsyn till

vad sålunda anförts föreslår jag, att premierna för genomgången underbefälsutbildning,

f. n. 100 kr. för underbefälsutbildning under den för värnpliktiga

i allmänhet gällande tjänstgöringstiden och 200 kr. för dylik utbildning

under viss förlängd tjänstgöring, tiöjes till 150 kr. respektive

.‘100 kr. Vidare bör premierna för genomgången underofficers- och officersutbildning,

nu normalt 1 200 kr. respektive 2 400 kr., höjas till 2 000

kr. för underofficersutbildning och 4 000 kr. för officersutbildning. Övriga

utbildningspremier bör uppräknas i stort sett i motsvarande mån. När det

gäller höjningen av olika utbildningspremier har jag under hand sainrått

med 1960 års värnpliktsutredning som funnit de av mig förordade höjningarna

lämpligt avvägda inbördes. Detaljerat förslag beträffande de av

mig förordade ändringarna av utbildningspremierna framgår av en sammanställning

som torde få intagas som bilaga till detta statsrådsprotokoll

(bilaga 1).

.lag föreslår vidare att tjänstgöringspremierna, vilka nu utgår med 100

kr. för varje hel premieberättigande tjänstgöringsperiod vilket belopp

ansluter till lägsta förekommande utbildningspremie — uppräknas till

150 kr. Premierna för de särskilda belalsövningarna bör dock under beak
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

tande av att dessa övningar fullgöres av i allmänhet något äldre värnpliktiga

höjas från 250 kr. till 500 kr.

Försvarskommitténs förslag om höjd familjepenning har anmälts i proposition

1963: 70, varvid föreslagits en höjning av familjepenningen med

genomsnittligt ca 25 % samt en fördubbling av begravningsbidraget vid

familjemedlems död.

Kostnaderna för föreslagna förbättringar av värnpliktsförmånerna beräknas

för nästa budgetår uppgå till ca 56,5 miljoner kronor. Av detta belopp

belöper ca 30 miljoner kronor på höjning av penningbidragen, ca 10 miljoner

kronor på utryckningsbidrag, ca 4 miljoner kronor på ökat antal fria

resor, ca 6,5 miljoner kronor på uppräkning av premier och ca 6 miljoner

kronor på höjning av familjepenningen. Härtill bör läggas den kostnadsökning

om ca 0,5 miljon kronor som kan uppskattas inträda till följd av beslutad

ändring av normerna för beviljande av familjebidrag till näringsidkare

(prop. 1962: 188, L2U nr 42, rskr. 371). Sammanlagt torde således

bär ifrågavarande kostnader för nästa budgetår komma att uppgå till ca

57 miljoner kronor.

De av mig föreslagna förbättringarna av de värnpliktigas förmåner bör

genomföras från och med den 1 juli 1963. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att besluta om erforderlig ändring i värnpliktsavlöningskungörelsen.

Försvarskommittén har också tagit upp frågan om en förbättring av

efterlevandeskyddet för värnpliktigs anhörig och anser att denna fråga bör

göras till föremål för skyndsam utredning, varvid särskilt bör uppmärksammas

förutsättningarna för att införa någon form av ersättningar motsvarande

grupplivskyddet för de anställda i statlig tjänst. I likhet med kommittén

anser jag det viktigt att denna fråga får en snabb lösning och jag

har därför låtit utreda densamma inom försvarsdepartementet. Försäkringsskyddet

för arbetstagare som omfattas av statens grupplivförsäkring

gäller under arbetstagarens värnpliktstjänstgöring. Samma är förhållandet

med arbetstagare, som grupplivförsäkrats i Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag.

Gjorda undersökningar visar att försäkringsskydd under värnpliktstjänstgöring

och däremot svarande tjänstgöring inom krigsmakten och

civilförsvaret i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för arbetstagare

i statens tjänst kan införas även för dem som icke redan har sådant

skydd. Jag föreslår att grupplivskydd införes fr. o. m. den 1 juli 1963.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj ;t att bestämma, vilka personalkategorier

som skall erhålla grupplivskydd, samt att taga ställning till förutsättningarna

för rätt till försäkringsbelopp ävensom att utfärda de övriga

föreskrifter i ämnet som befinnes erforderliga. Kostnaderna för grupplivförsäkring

åt de värnpliktiga, som icke för närvarande har sådant skydd, beräknas

uppgå till ca 150 000 kr. per år; dessa kostnader bör bestridas på

samma sätt som kostnaderna för grupplivförsäkringen av arbetstagare i

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr tlO år 1963

63

statens tjänst. Jag förutsätter, att statens grupplivnämnd skall handlägga

även ärenden rörande ifrågavarande grupplivförsäkring. Vid införande av

grupplivskydd kominer i allmänhet behov av särskild begravningshjälp

icke att föreligga. Begravningshjälp kan för närvarande enligt värnpliktsavlöningskungörelsen

utgå med 600 kr. Jag föreslår, att bestämmelsen ändras

så att begravningshjälpen höjes till 2 000 kr. varigenom överensstämmelse

erhålles med begravningshjälpen till grupplivförsäkrad arbetstagare. Det

bör få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om samordning av förmåner

enligt värnpliktsavlöningskungörelsen och grupplivförsäkringen.

Jag övergår så till att behandla frågan om beräkningen av anslaget

Armén: Avlöningar m. in. till värnpliktiga för nästa budgetår. Försvarets

civilförvaltning har föreslagit, att anslaget vid oförändrade förmåner uppföres

med 59,22 miljoner kronor. Jag har icke funnit anledning till erinran

mot civilförvaltningens beräkningar av antalet tjänstgöringsdagar för

nästa budgetår. Med hänsyn till anslagsbelastningen m. m. synes anslaget

emellertid vid oförändrade förmåner ha kunnat uppföras med i runt tal

57 miljoner kronor. Av i det föregående angivna kostnadsökningar avseende

penningbidrag, utryckningsbidrag och premier faller ca 34 miljoner kronor

på armén. Förevarande anslag bör därför uppföras med (57 + 34 =)

91 miljoner kronor, innebärande en ökning med 33,45 miljoner kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) fatta beslut om förbättrade förmåner för värnpliktiga

m. m. i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;

b) till Armén: Avlöningar m.m. till värnpliktiga för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 000 kr.

[8] Marinen s Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1961/62 .............................. 107 000000 116613 214

1962/63 .............................. 106 000 000

1963/64 (förslag) ............... 125 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 64) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar

till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag

av 127 000 000 kr.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgre
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

64

narnas allmänna avlöningsanslag torde få hänvisas till vad som anförts

därom vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkande

Chefen för marinen (skr. 14/8 1962) hemställer, att anslaget höjes med

17 830 000 kr.

ökning Minskning Summa

A. Förändringar beträffande marinledningen
Marinförvaltningen
1)

1 kommendörkapten av 2. gra
den

eller kapten Ao 25/21 —

kommendörkapten av 2. graden

Ao 25 (nautisk assistent) 3 174

2) 1 kapten Ao 21 — major Ao 25

(vapenplaneringen) ............ 6 619

3) 3 marindirektörer av 2. graden

A o 25 — marindirektörer av

1. graden Ao 27 (fartygsplaneringen

och verkstadsbyrån) 11 340

Marinledningen i övrigt

4) 2 pensionerade officerare A: 24

(marinstaben) .................. 22 512

5) 1 pensionerad officer A: 24 —

A: 28 (marinstaben) ......... 2 713

6) 1 marinöverläkare Bo 1 — Bo 4 7 848

7) Avlöningsförstärkning till 1

förste marinläkare Ao 25 (marinöverläkarens

assistent) ... 15 000

8) 1 pensionerad underofficer A:

18 (marinöverläkarens expedition)

........................... 8 148

+ 77 354

B. Förändringar beträffande vissa utbildningsanstalter
Kustartilleriets

skjutskola

1) 1 chef Bo 1 — Bo 3 ............... 5 100

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 ur 19(13

S jökrigsskolan

2) 1 chef Bo 1 — Bo 3 ...............

3) 1 souschef Ao 25 —Ao 27/25 ...

4) 1 kapten Ao 21 .....................

Berga örlogsskolor

5) 5 underofficerare av 2. graden

Ao 13 — förvaltare Ao 17 (1.

instruktionsunderof ficer are)

ökning Minskning

5 100

1 944

27 300

21 360

Karlskrona örlogsskolor

6) 1 chef Bo 1— Bo 3.................. 5 100

7) 2 kommendörkaptener av 2.

graden Ao 25 — kommendörkaptener

av 1. eller 2. graden

Ao 27/25 (bataljonschefer) ... 3 880

8) 1 kapten Ao 21 — kommendör
kapten

av 1. eller 2. graden

Ao 27/25 (utbildningsavd.) ... 8 676

9) 4 löjtnanter Ao 17/15 — kapte
ner

Ao 21 (kompanichefer) 26 040

10) 3 underofficerare av 2. graden

Ao 13 — förvaltare Ao 17 (1.

lärare) ........................... 12 816

11) 1 underofficer av 2. graden Ao

13 — förvaltare Ao 17 (expeditionsföreståndare)

......... 4 272

12) I adjunkt Ae 23 lektor Ae

27/25 .............................. 5 496

Kustartilleriets mekanikerskola

13) 4 underofficerare av 2. graden

Ao 13 — förvaltare Ao 17 (1.

lärare) ........................... 17 068

Kustartilleriets radarskola

14) 2 underofficerare av 2. graden

Ao 13 — förvaltare Ao 17 (1.

lärare) ........................... 8 534

Marinens sjukvårdsskola

15) 1 marinläkare av 1. graden Ao

23 ................................. 30 492

5—4360 03 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 110

65

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

(jg K ii ny l. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

16) 1 underofficer av 2. graden Ao

13 — förvaltare Ao 17 ...... 4 272

17) 2 instruktionssköterskor Ag 16/

14 — Ae 16/14 .................. —

C. Marinens helikopterorganisation

1) 2 kaptener Ao 21 (kustartille
riet)

.............................. 64 000

2) 3 flaggunderofficerare Ao 15

(kustartilleriet) ............... 58176

D. Personal för ny isbrytare

1 kommendörkapten av 1. eller 2.

graden Ao 27/25, 1 kapten Ao 21,

1 förvaltare Ao 19, 4 flaggunderofficerare

Ao 15, 3 underofficerare

av 2. graden Ao 13, 7 högbåtsmän

Ao 11 ....................................

E. Förändringar i övrigt beträffande

militär och civilmilitär personal

Flottan

1)

1 kommendör Bo 1 — Bo 3

(sjögående förbandschef) ...

5 100

2)

1 kommendörkapten av 1 gra-

den Ao 27 — kommendör Bo

1 (vapenavd. vid ÖVS) ......

11 196

3)

1 kapten Ao 21 (samverkans-

officer) ...........................

27 360

4)

1 förvaltare Ao 17 — Ao 19

(chef för Ruda radio) .........

2 508

5)

1 flaggunderofficer med vika-

riatslön i A 17 — förvaltare

Ao 17 (fartygschef å tender)

—

6)

1 flaggunderofficer Ao 15 —

förvaltare Ao 17 (fartygschef

å »Sigrun») .....................

2 256

7)

1 flaggunderofficer Ao 15 —

förvaltare Ao 17 (MKO) ...

2 256

8)

1 underofficer av 2. graden Ao

13 — förvaltare Ao 17 (ma-

skintjänstchef å »Belos») ...

4 372

Summa

+ 187 510

+ 112 176

+ 331 632

s. 67 Kontrollera mot PDF

Knngl. Muj:ls proposition nr 110 ur 1903

67

ökning Minskning

9) 50 underofficerare av 2. graden

Ao 15 — flaggunderofficerare

Ao 15 ..................... 100 800

10) (5 underofficerare Ao 15/18

(övertaliga) utgår............... 112 608

11) 1 flaggkorpral Ao 10 — Ao 18 2 616

12) 104 högbåtsmän Ao 11 — förste

högbåtsmän Ao 18 ......... 190 944

Kustartilleriet

13) 1 chef för marinkommando Nord

Bo 3—Bo 4........................ 2 748

14) 1 chef för Gotlands kustar
tilleriförsvar

Bo 1—Bo 3 ... 5 100

15) 2 överstelöjtnanter Ao 27 — vi
kariatslöneförordnanden

B 1

(tygmästare vid SK och BK) 24 340

16) 1 kapten Ao 21 (chef för vapen -

officersskola) .................. 27 000

17) 7 förvaltare Ao 17 — Ao 19 (vid

kustartilleriförsvarens tygförvaltningar

m. m.) ............ 17 619

18) 13 flaggunderofficerare Ao 15

— vikariatslöneförordnanden

A 17 (instruktionsunderofficerare

vid KA 1 —- KA 5) ........................... 29 393

19) 50 underofficerare av 2. graden

Ao 13 — flaggunderofficerare

Ao 15 ........................ 99 800

20) 10 överfurirer Ao 11 — flagg
furirer

Ao 13 .................. 18 360

21) 15 furirer Ae 8/7 — överfurirer

Ao 11 ........................... 38 445

Flottan och/eller kustartilleriet

22) 10 beställningar för underoffi
cer

av 2. graden Ao 13 vakanthålles

.....................

Marinintendent urkåren

23) 1 marinöverintendent Bo 4

överföres från marinförvaltningen

........................... 57 564

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

08

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

Mariningen jörkåren

24) 1 marindirektör av 1. graden

Ao 27 — avdelningsdirektör

Bo 1 (fartygsavdelningen vid

ÖVS) .............................. 11 1%

25) 1 marindirektör av 1. graden

Ao 27 — vikariatslöneförordnande

B 1 (stabsingenjör vid

kustflottan) ..................... 11 196

Marinläkarkåren

26) 1 förste marinläkare Ao 24 —

Ao 25 jämte avlöningsför
-

stärkning (MKS) ............... 16 824

27) 1 förste marinläkare Ao 24 —

Ao 25 (MKO) .................. 1 824

28) 1 marinläkare av 1. graden Ao

23 — förste marinläkare Ao

24 (GbK) ........................ 1 668

29) 5 marinläkare av 2. graden, 1

marinläkarstipendiat ......... 49 668

F. Övriga personalförändringar

1) 1 chef för Stockholms örlogs
varv

Bo 3 — Bo 4 ............... 2 748

2) 4 pensionerade officerare A: 28

(marinkommandostaberna) 55 876

3) 5 pensionerade officerare A: 24

(MKO, MKS, MKV, NK och

SK) ................................. 56 280

4) 1 adjunkt Ae 23 (KA 4 instruk
törsskola)

........................ 30 492

5) 2 skogvaktare Ae 13 — Ae 15

(MKO och SK) .................. 4 080

6) 1 teletekniker Ae 13 (Ruda ra
dio)

................................. 10 824

7) 1 biträdande köksföreståndare

Ae 10 (BK) ..................... 14 244

8) 1 förrådsförman Ae 9 — förste

förrådsförman Ae 10 (MKV) 792

9) 1 förrådsförman Ae 9 (MKO) 14 352

10) 1 kontorist Ae 9 — kansliskrivare

Ae 11 (MKO) ............ 1 572

Summa

+ 649 545

s. 69 Kontrollera mot PDF

Knntjl. Maj:Is proposition nr till År 1!)li.''l

ökning Minskning

11) 1 biträde för skriv- och kon
torsgöromål

— kanslibiträde

Ae 7 (sekr. åi stabschefen vid

MKO) .............................. 1 860

12) 2 ekonoinibiträden Ae 5 (KÖS) 22 032

G. Förändringar i övrigt

1) Avlöningar till fänrikar ......... 177 760

2) Arvode till arkivföreståndare

vid MKO ........................... 250

3) Marinens kustbevakning ...... 6 600

4) Tillsynsman vid befästningar 22 700

5) Arvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid marinens

fasta utbildningsanstal
ler

.................................... 112 000

6) Arvoden till civila lärare vid underbefälsskolorna

och marinens

tekniska skola ..................... 35 000

7) Kontorsbud ........................ 175 000

8) Extra personal i eldningstjänst 190 000

9) Tillfälligt anställd personal ... 35 000

10) Ekiperingsersättningar ......... 35 000

11) Tjänstetidsbefordran ............ 133 040

12) Vikariatslöneförordnanden ... 6 441

13) Avlöningar till viss personal i

verkstadsdrift ..................... 5 000

14) Ersättning för avlöningskostna
der

på statens isbrytarfartyg ... 400 000

15) Ersättning för avlöningskostna
der

på sjöinätningsfartyg ...... 600 000

16) Höjda sjötillägg för viss personal

.................................... 200 000

H. 1962 års lönereglering

1) Generell lönehöjning ............... 10 041 800

2) Lönegradsuppflyttningar m. m. 4 910 827

3) FörbandsövningsersäIlningar ... 1 530 000

I. Folkpensionsavgifter .................. I

.1. Avrundning

69

Summa

+ 221 152

285 171

16 482 627

89 863

36 688

17 830 000

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 nr 1963

Motiv

Av de av chefen för marinen anförda motiven må följande återges.

A 1)—3) Yrkandena avseende marinförvaltningen har anmälts i propositionen

33 till innevarande års riksdag.

7) Med hänsyn till pågående upprustning av sjukvårdstjänsten har arbetsomfånget

inom marinöverläkarens stab under senare år ökat i omfång.

Staben, som ledes av marinöverläkarens assistent (förste marinläkare i Ao

25), omfattar numera sjukvårdsdetalj, personaldetalj, forskningsdetalj, militärdetalj

(för taktik och ABC-skydd) och expedition. För att marinöverläkaren

skall kunna driva den ökade verksamheten bör han enligt chefen

för marinen som stabschef ha eu högt meriterad assistent, som odelat kan

ägna sig åt sammanhållande och ledande uppgifter. Då erfarenheterna visat

att den för assistenten fastställda tjänstgöringstiden om 5 timmar per dag

är för kort med hänsyn till föreliggande arbetsuppgifter, föreslår marinchefen.

att ifrågavarande assistentbefattning förenas med heltidstjänstgöring.

Till följd av den utökade tjänstgöringsskyldigheten anses avlöningsförstärkning

böra utgå med 15 000 kr. för år.

1962 års försvarssjukmirdsutredning (FSU 62), som avgivit utlåtande

över föreslagna personalförändringar rörande marinläkarkåren, har beträffande

förevarande yrkande anfört följande.

FSU 62 planerar alt under detta är avlämna delbetänkande rörande bl. a.

den fredsmässiga förbandssjukvårdens ordnande. Ett flertal alternativ föreligger

för diskussion alltifrån den ytterligheten att den fredsmässiga sjukvården

helt skall ombesörjas av civila läkare och sjukvårdsanstalter till den

andra ytterligheten av en stark koncentration inom krigsmakten av fredssjukvården.

Oberoende av hur den fredsmässiga sjukvården kommer att

ordnas finnes emellertid ett krav inom varje försvarsgren på ett antal heltidsanställda

stabsläkare för krigsplanering. Dessa stabsläkarbefattningar

är av nyckelkaraktär för krigssjukvården. Befattningshavarna bör ha god

medicinsk utbildning och de bör helst inneha specialistkompetens. De bör

vidare ha erfarenhet av stabsarbete samt om möjligt ha genomgått militärhögskolan

eller försvarshögskolan. Tillkomsten av dessa befattningar, som

utredningen ser det, binder icke ställningstagandena avseende den fredsmässiga

förbandssjukvårdens framtida utformning. Med hänsyn till det

anförda tillstyrker utredningen alt befattningen som marinöverläkarens assistent

förenas med heltidstjänstgöring. Avlöningsförstärkning bör utgå i form

av arvode, vilket skall vara konkurrenskraftigt, men vars storlek utredningen

saknar anledning att nu gå in på.

8) Personalärendena vid marinöverläkarens stab handläggs f. n. av arvodesanställda

marinläkare av 2. graden, som på personaldetaljen fullgör sin

årliga tjänstgöringsskyldighet om 60 dagar. Enligt marinchefen synes det

ändamålsenligt att till förmån för andra uppgifter avlasta dessa läkare den

expeditionella delen av personalärendena. En arvodesbefattning i A: 18 för

pensionerad underofficer föreslås därför tillkomma vid marinöverläkarens

expedition.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:1a proposition nr t it) år 1963

11 3) För souschef vid sjökrigsskolan finns f. n. en beställning i Ao 25.

Souschefens ansvar och arbetsuppgifter är enligt chefen lör marinen jämförbara

med utbildningsofficerens vid krigsskolan, för vilken från och med

den 1 januari 1963 inrättats en beställning för överstelöjtnant eller major i

Ao 27/Ao 25 (jfr. prop. 1962: 110, s. 61). Marinchefen anför vidare, att souschefen

under sommarhalvåret, då chefen för sjökrigsskolan tungerar som

sjögående förbandsehef, övertar eu stor del av dennes uppgifter i vad avser

den landbaserade utbildningen. Marinchefen föreslår, alt för souschefen vid

sjökrigsskolan från och med nästa budgetår inrättas en beställning i Ao

27 eller Ao 25 i utbyte mot nuvarande beställning i Ao 25.

I) Statskontoret har den 20 februari 1962 redovisat resultatet av utförda

organisationsundersökningar vid sjökrigsskolan. Därvid har bl. a. påvisats

behov av ytterligare en officersbefattning vid skolans stab (bataljonsadjutant).

T anslutning härtill föreslår marinchefen, att en kaptensbeställning i

Ao 21 från och med nästa budgetår tillkommer på sjökrigsskolans stat.

5) Marinchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1962: 110, s. 73) att 5 förvaltarbeställningar

tillkommer för förste instruktionsunderotficerare vid följande

skolor ingående i llerga örlogsskolor, nämligen marinens underofficersskola,

artilleriskolan, radarskolan, ubålsjaktskolan och skyddstjänstskolan. I samband

härmed föreslås indragning av motsvarande antal beställningar för underofficer

av 2. graden. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 28 juni 1962 må

tills vidare beställningshavare vid bestridande av befattningen för förste instruktionsunderofficer

vid marinens underofficersskola med undervisning i

maskinlära, skeppsbyggeri och ångteknik erhålla vikariatslöneförordnande

(vikariatsförordnande) såsom vid uppehållande av beställning i Ao 17.

7)—il) De under förevarande punkter redovisade yrkandena i chefens

för marinen anslagsäskanden har samband med ett av marinchefen den 5

november 1962 framlagt förslag till ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Karlskrona örlogsskolor. Detta förslag bygger i huvudsak

på av statens organisationsnämnd utförda organisationsundersökningar vid

örlogsskolorna.

Kommendörkaptenerna av 2. graden är chefer för örlogsskolornas utbildningsbataljoner,

bataljon af Trolle och bataljon Sparre, vilka numera

vardera har en utbildningskonlingent av i medeltal cirka I 000 elever. —

Kaptenen är chef för utbildningsavdelningen, där planläggning och organisation

sker av utbildningen vid örlogsskolorna. -— Löjtnanterna är kompanichefer.

Enligt marinchefen kan inom ramen för tillgängliga kaptensbeställningar

vid flottan kaptener avses för endast 2 av de vid örlogsskolorna

organiserade 6 kompanierna. — Av underofficerarna av 2. graden är 3

förste lärare och uppbördsmän vid övningsanläggningar för respektive

skjut-, skydds- och signalutbildning och 1 föreståndare för skolexpeditionen

vid örlogsskolornas centralavdelning.

12) Som motiv för omvandling av en för adjunkt i elteknik vid marinens

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ls proposition nr Ilo är t!)63

tekniska skola avsedd tjänst i Ae 23 till lektorstjänst i Ae 27/25 liar chefen

Tör marinen anfört i huvudsak följande.

Kompetenskraven för adjunktur vid marinens tekniska skola har likställts

med de som gäller för adjunktur vid sjöbefälsskolorna, vilket bl. a.

innebär två ars undervisningsvana. Enligt nuvarande praxis kan civilingenjöi

utnämnas till adjunkt i lönegrad 2.''i eller lektor i lönegrad 25 respektive

27 vid tekniskt gymnasium ulan någon som helst undervisningsvana.

Undervisningen vid marinens tekniska skola är jämställd med gymnasieundervisning

och tjänstgöringsskyldigheten för lärarna är densamma som

vid ett gymnasium. I likhet med fallet vid till exempel sjöbefälsskola bör

därför även vid marinens tekniska skola möjlighet finnas för avancemang

till lektorat.

Elteknik är ett myckel centralt och viktigt ämne för marinen. Del är

därför ur utbildningssynpunkt nödvändigt att marinens tekniska skola tillföres

en kompetent lärare som kan verka vid skolan under en följd av år.

Det är dessutom avsikten alt nämnde lärare i egenskap av huvudlärare i elteknik

skall ansvara för detta ämne vid marinens samtliga skolor i Karlskrona.

För att säkerställa afl god lärarkrafl erhålles, synes det vara erforderligt

att en tjänst för adjunkt omvandlas till lektorstjänst.

överstyrelsen för yrkesutbildning, som avgivit utlåtande över förevarande

yrkande, tillstyrker att eu lektorstjänst tillkommer vid marinens tekniska

skola.

13) — It) Vid kustartilleriets radar- och mekanikerskolor måste enligt

marinchefen kraven på militära lärare ställas minst lika höga som på lärare

vid civila yrkesskolor. Vid förstnämnda skolor anses varje yrkesgren böra

vara företrädd av en särskilt kvalificerad lärare. F. n. är 4 förvaltarbeställningar

i Ao 17, av vilka 3 vid mekanikerskolan och 1 vid radarskolan, avsedda

för förste instruktionsunderofficerare. Vid dessa skolor tjänstgör

emellertid ytterligare (i underofficerare, 4 vid mekanikerskolan (motor-, min-,

verkstads- och maskintjänsl) och 2 vid radarskolan (teknisk radartjänst),

med åligganden och ansvar som förste instruktionsunderofficerare. Sistnämnda

4 underofficerare vid mekanikerskolan åtnjuter jämlikt beslut av

Kungl. Maj:t den 28 juni 1962 vikariatslöneförordnande (vikariatsförordnande)

såsom vid uppehållande av beställning i Ao 17.

Marinchefen föreslår nu all 6 förvaltarbeställningar i Ao 17 från och

med nästa budgetår tillkommer i utbyte mot beställningar för underofficer

av 2. graden i Ao 13 och avses för förste instruktionsunderofficerare vid

kustartilleriets mekaniker- och radarskolor.

17) Vid den numera till Alvsborgs kuslartilleriregemente förlagda marinens

sjukvård sskola tjänstgör 2 instruktionssköterskor, vilka med stöd av

heslut vid 1962 års höstriksdag (rskr. nr 402) från och med 1/1 1963 är placerade

i lönegrad Ag 17. Dä behovet av ifrågavarande instruktionssköterskor

är stadigvarande, föreslår marinchefen i samråd med försvarets sjukvårdsstyrelse

att dessa tjänster blir extra ordinarie.

D) Genom beslut den 1 december 1961 bemyndigade Kungl. Maj:t ma
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

TA

rinförvaltningen att teckna kontrakt om leverans av ett nytt isbrytarfartyg,

som beräknas bli levererat under nästa budgetår. Provtur bedömes kunna

äga rum senast under januari 1964. Den nya isbrytaren blir av ungefär samma

storlek som den senast tillkomna isbrytaren Oden.

Tillkomsten av en ny isbrytare medför enligt chefen för marinen behov

av ytterligare personal. Marinchefen framhåller, att den äldsta av nuvarande

isbrytare, Atle, vilken under en följd av år utnyttjats som reservfartyg, huvudsakligen

varit bemannad med reservpersonal och värnpliktiga; för fartyget

har endast tillkommit en förvaltarbeställning avsedd för maskintjänsfcchef.

Vidare bedömes Atle ännu någon tid komma att kvarstå såsom reservfartyg.

Då den nya isbrytaren icke anses kunna bemannas med enbart reservpersonal

och värnpliktiga, föreslår marinchefen, att sammanlagt 17 nya beställningar

tillkommer, nämligen för 1 kommendörkapten av 1. eller 2. graden

i Ao 27/25 (fartygschef), 1 kapten i Ao 21 (förste officer), 1 förvaltare

i Ao 19 (uppbördsmaskinist), 4 flaggunderofficerare i Ao 15 (däcksuppbördsman,

uppbördselektriker, förste maskinist och redogörare), 5 underofficerare

av 2. graden i Ao 13 (vakthavande maskinister) samt 7 högbåtsmän i

Ao 11 (däcksunderbefäl, kock, radiotelegrafist och vakthavande maskinrumsbefälhavare).

Enligt marinchefen erfordras vidare 2 löjtnanter för bemanning av den

nya isbrytaren. Med hänsyn till föreliggande vakanser bland löjtnanterna vid

flottan äskas emellertid icke nu några nya beställningar för denna personal.

Slutligen anmäles, att behov föreligger av ytterligare 2 högbåtsmän, därest

förutsatt automatisering av maskinmanövreringen på den nya isbrytaren ej

kommer till stånd.

E 5) Den hösten 1961 utrangerade tendern Sprängaren kommer att ersättas

av en nybyggd tender, Achilles. Med hänsyn härtill föreslår marinchefen,

att en för fartygschef på tender avsedd förvaltarbeställning i Ao

17, vilken nu får uppehållas endast medelst förordnande, får tillsättas.

6) Fartygschef å tvättbytesfartyget Sigrun, vilket levererades hösten

1961, är för närvarande en flaggunderofficer. Fartygschefens ansvar och arbetsuppgifter

motiverar enligt marinchefen afl för befattningen bör avses

en beställning för förvaltare i Ao 17. Förvaltarbeställningen föreslås lillkomma

i utbyte mot en beställning för flaggunderofficer i Ao 15.

8) Det nuvarande dykeri- och bärgningsfartyget Belos ersättes under

1963 med ett nytt fartyg, vilket ävenledes kommer att få namnet Belos. För

maskintjänstchef A nya Belos, som får en mer komplicerad utrustning än

sin föregångare, bör enligt marinchefen avses en förvaltare. En förvaltarbeställning

i Ao 17 föreslås därför tillkomma från och med nästa budgetår

i utbyte mot en beställning för underofficer av 2. graden i Ao 13.

9) , 18) och 19) Chefen för marinen har i särskild ordning hemställt, att

eu marin befälsutredning tillsätts. Eu sådan utredning bedömes mycket

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Knngl. Mnj.ts proposition nr 110 år 1063

angelägen bl. a. med hänsyn till de otillfredsställande befordringstörhållanden

som no råder inom vissa befälskårer. Med hänsyn till att alltmer kvalificerade

uppgifter och ökat ansvar måst åläggas flertalet underofficeiaie

anser marinchefen del motiverat att, i avvaktan på resultatet av en särskild

befälsutredning, för nästa budgetår föreslå förbättringar för vissa underofficerare.

Sålunda föreslås — under erinran om att vissa truppförvaltarbeställningar

från och med innevarande budgetår tillkommit vid sådana

personalkårer inom armén, vid vilka betälsbehovet icke närmare preciseiats

— alt 13 flaggunderofficerare i Irupptjänsl vid kustartilleriet erhåller vikarialslöneförordnanden

såsom lörvaltare. Vidare hemställer marinchefen, att

tillhopa 100 beställningar för underofficerare av 2. graden, 50 vid vardera

flottan och kustartilleriet, utbytes mot flaggunderofficersbeställningar. Marinchefen

har härvid i avvaktan pa personalkarutredningens pågående öveisyn

icke förutsatt utbyten i fråga om underofficerare i teknisk tjänst.

10) Marinchefen anmäler, att för budgetåret 106.3/64 erfordras 108 beställningar

i lönegrad Ao 15/13 för övertaliga underofficerare på särskild

stat. Detta innebär en minskning med 6 dylika beställningar i lörhållande

till innevarande budgetår.

11) Från och med innevarande budgetår uppflyttades höghätsmännen

från lönegrad Ao 9 till Ao 11 och förste högbåtsmännen från lönegrad Ao 11

till Ao 13. Med hänsyn härtill anser marinchefen det rättvist att den vid flottan

övergångsvis kvarstående flaggkorpralsbeställningen i Ao 10 från och

med nästa budgetår placeras i lönegrad Ao 13.

12) Med hänsyn till tjänsteåldern för nuvarande högbåtsmän vid flottan

hör enligt marinchefen 104 beställningar för förste högbåtsman i Ao 13 tillkomma

i utbyte mot motsvarande antal beställningar för högbåtsman i Ao

II.

16) Chefen för marinen återkommer till sitt senast i föregående års äskande

(jfr prop. 1962: 110, s. 74) framförda törslag rörande inrättande av

eu för chef för kustartilleriets vapenofficersskola avsedd beställning för

kapten i Ao 21. Marinchefen framhåller, att kvarstående behov av kaptener

enligt den genom generalorder (nr 1326/1959) lastställda fredsorganisationen

nu utgöres av ifrågavarande kapten. Vidare erinras i sammanhanget

om att personalbehovet för vapenofficersskolan endast utgöres av skolchefen.

20) och 21) Kustartilleriets underbefälskär enligt det är 1958 reviderade

förslaget av år 1955 är ännu icke fullt utbyggd, bör att så skall bil fallet eifordras

att 70 beställningar för flaggfurir och 26 beställningar för överfurir

tillkommer i utbyte mot 96 furirsbeställningar. Med hänsyn till åldersfördelningen

hland underbefälet föreslår marinchefen, att för nästa budgetår omvandling

sker av 10 beställningar för överfurir i Ao 11 till beställningar för

flaggfurir i Ao 13 samt av 15 furirsbeställningar i Ae 8/7 till beställningar

för överfurir i Ao 11.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

75

22) Marinchefen anmäler, att sammanlagl 10 underofficerare (5 vid

flottan och 5 vid kustartilleriet), vilka nu genomgår utbildning i teknisk

tjänst, beräknas bli antagna som mariningenjörer i reglerad befordringsgång

under hösten 1063. Härvid räknar marincbefen med att 10 beställningar

för underofficer av 2. graden vid flottan och kustartilleriet vakanthålles.

F 2) Beträffande förslaget att inrätta eu arvodesbefattning i A: 28 för

pensionerad officer vid envar av marinkommandostaberna anför marinchelen

i huvudsak följande.

Marinkommandostaberna har under hela efterkrigstiden ålagts allt större

arbetsuppgifter beträffande krigsförberedelsearbetet och mobiliseringsplanläggning

utan att staberna kunnat förstärkas med mot de nya uppgifterna

svarande nya befattningshavare. Situationen är nu sådan alt väsentliga arbetsuppgifter

inom nämnda områden måste eftersättas, vilket medför minskad

effektivitet beträffande marinens krigsberedskap.

1 flottans krigsorganisation ingår ett stort antal hjälpfartyg, som f. n. bemannas

nästan uteslutande med krigsplacerad militär personal. För att dels

minska behovet av att i fred utbilda sådan personal, dels i krigsorganisationen

få tillgång till de kunskaper om hjälpfartyg och de erfarenheter beträffande

dessas egenskaper som normalt besitles av fartygens fredsbesättning,

är det önskvärt att flottan i krig kan disponera i vart fall den kvalificerade

delen av befälet på ett stort antal av ifrågavarande fartyg. Sådan disposition

kan åstadkommas inom ramen för gällande föreskrifter men fordrar ett

tidskrävande och kvalificerat samarbete mellan militära myndigheter och

fartygens rederier (ägare). Detta arbete bör åläggas marinkommandostaberna.

Med liänsyn till pågående utredning av den militära regionala led

ningen vill chefen för marinen f. n. icke föreslå att marinkommandostaberna

förstärks med stampersonal. Chefen för marinen föreslår därför att vid

envar av staberna inom marinkommando Nord, Ost, Syd och Väst tillkommer

en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 28.

3) Som motiv för förslaget att inrätta 5 arvodesbefattningar i A: 24 för

pensionerade officerare, säkerhetsofficerare, med placering vid marinkommando

Ost, Syd och Väst samt Stockholms och Norrlands kuslartilleriförsvar,

anför chefen för marinen i huvudsak följande.

Ärenden berörande säkerhetstjänsten har alltmer ökat i omfattning beroende

på dels den fortlöpande moderniserings- och nybyggnadsverksamheten,

dels ökade krav på effektivare säkerhetstjänst. Bl. a. har nya föreskrifter

och anvisningar utfärdats beträffande sekretessen kring upphandling eller

arbete för statens behov, som med hänsyn till rikets säkerhet bör hemlighållas.

Dessa föreskrifter innebär en ökad kontrollverksamhet beträffande

leverantörer och entreprenörer etc. EU ökande antal viktiga anläggningar i

land ställer vidare ökade krav på bevakning och tillsyn. Antalet ärenden rörande

utlänningars tillträde till skyddsområden och övriga ärenden angående

tillträde till befästningar m. m. visar även ökning.

Ärenden rörande säkerhetstjänst handlägges för närvarande vid marinkommando-

och kustartilleri försvarsstaber av skilda befattningshavare vid

sidan av annan tjänst. För att möjliggöra den inspektions- och kontrollverksamhet,

som en effektiv säkerhetstjänst kräver, och för alt över huvud laget

effeklivera säkerhetstjänsten behövs särskilda befattningshavare vid nämn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7(i Kungl. Mnj:ts proposition nr 110 dr 1963

da staber för dessa uppgifter. 1 likhet med vad som är fallet beträtfande

inilitärbefälsstaberna bör därför arvodesbefattningar för säkerhetsofficerare

inrättas vid marinkommandostaber och vissa kustartilleriförsvarsstaber. Vid

marinkommando Nord och Norrlands kustartilleriförsvar kan därvid gemensam

befattningshavare avses, vilken bör placeras vid kustartilleriförsvarsstaben.

Av övriga kustartilleriförsvar föreslås tills vidare endast att eu dylik

tjänst inrättas vid Stockholms kustartilleriförsvar. De föreslagna befattningshavarna

bör även i mån av lid biträda med sammanställning av mobiliserings-

och krigsplaner vid respektive staber.

1) Föregående är föreslog marinchefen all I tjänster för adjunkt skulle

tillkomma för instruktörsskolan vid Älvsborgs kustartilleriregemente (jtr

prop. 1962: HD, s. 78—79). Innevarande budgetår har it dylika tjänster in

rättats. Marinchefen föreslår nu, att ytterligare en adjunktstjänst i Ae 28

tillkommer från och med nästa budgetår.

7.) 1 samband med den rationalisering av utbildningsorganisationen inom

kustartilleriet som ägt rum på senare år har viss utbildning, som tidigare

varit förlagd till andra kustartilleriförband, överförts till Karlskrona kustartilleriregemente.

Samtidigt härmed har utbildningen inom Karlskrona

kustartilleriregemente koncentrerats, bl. a. genom all den i högre grad än

tidigare sammanförts Till Kungsholmsfort. Portionsanlalet vid tortels matinrättning

är därför regelmässigt så stort, att eu biträdande köksföreståndare

erfordras. Sedan budgetåret 1959/60 har eu biträdande köksföreståndare

i Ag 10 med avlöning från medel avsedda för avlöning av personal för

tillfälliga arbetsuppgifter ianspråktagils vid ifrågavarande matinrättning.

Då behov av denna befattningshavare även fortsättningsvis kommer att föreligga,

föreslås, att en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ae 10 tillkommer

vid Blekinge kustartilleriförsvar, avsedd för Kungsholmsfort.

G l) Chefen för marinen räknar med att antalet fänrikar under nästa

budgetår blir 74, varav 45 vid flottan, 24 vid kustartilleriet och 5 vid marininlendenturkåren.

Jämfört med innevarande budgetår innebär detta en ökning

med sammanlagi 10 fänrikar.

2) Till arkivföreståndare vid marinkommando Ost har sedan är 1958

utgått ett arvode av 500 kr. för är. Med hänsyn till den allmänna löneutvecklingen

sedan arvode! inrättades synes enligl marinchefen en reglering

nu hefogad. Marinchefen föreslår därför all arvode! höjes med 250 kr.

8) Medelsbehovet för arvoden lill tillsynsmän vid marinens kustbevakning

beräknas av marinchefen för nästa budgetår till 53 400 kr., innebärande

en ökning med 6 600 kr. Ökningen anses erforderlig med hänsyn till dels

tillkomst av nya bevakningsobjekt (krigsförråd och utrustningsdepåer), dels

vissa önskvärda arvodesförhöjningar.

t) Medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid befästningar in. m.

inom kustartilleriförsvaren beräknas öka med 22 700 kr. till 405 600 kr.

Härvid har marinchefen räknat med dels en mindre ökning av arvodesbeloppen

till deltidsanställda tillsynsmän, dels arvode till ytterligare en heltids
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 År 1963

77

anställd tillsynsman, vilken erfordras på grund av omorganisation av maskintjänsten

vid Stockholms kustartilleriförsvar.

5) För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens

fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar marinchefen för nästa

budgetär i runt tat 517 000 (+ 112 000) kr. Orsaken till uppräkningen är

höjda timarvodesbelopp (cirka 47 000 kr.) samt ökat antal läsavdelningar

och tillkomst av nya skolor och kurser. Sålunda har bl. a. medel beräknats

för marinens sjukvårdsskola, för vilken arvodeskostnaderna hittills bestritts

från övningsanslaget men som nu förutsättes skola få en fastare organisation,

och kustartilleriets vapenofficersskola, vilken förutsättes skola inrättas

(jfr p. E 16).

6) Under förutsättning att eu tjänst för adjunkt i Ae 23 från och med

nästa budgetår tillkommer vid Älvsborgs kustartilleriregemente (jfr p. F 4)

utgör enligt marinchefen medelsbehovel för arvoden till civila lärare vid

underbefälsskolorna och marinens tekniska skola 265 000 (—35 000) kr.

8) Förslaget har anmälts i årets statsverksproposition (bil. 6, punkterna

34 och 68).

9) Med hänsyn till föreliggande behov vid främst regionala och lokala

myndigheter hör medlen för tillfälligt anställd personal enligt marinchefen

uppräknas med 35 000 kr.

14) Inkomsterna under den särskilda uppbördsposlen Ersättning för avlöningskostnader

på statens isbrytarfartyg har chefen för marinen beräknat

till 1 000 000 kr., innebärande en ökning med 400 000 kr. Beräkningen är

gjord med utgångspunkt i en sträng vinter. Vidare har hänsyn tagits till

att eu ny isbrytare beräknas tillkomma vintern 1961.

15) Marinchefen framhåller, till den verksamhet som bedrivs av personal

ur flottan inom ramen för sjöfartsstyrelsens isbrytar- och sjömätningstjänst

till sin natur är skild från marinens förbandsproducerande verksamhet.

Såsom framgår av föregående punkt tillgodoförs förevarande anslag årligen

från anslag till sjöfartsändamål ett belopp motsvarande avlöningskostnaderna

för vid marinen anställda officerare, underofficerare och underbefäl

under den tid de tjänstgör på isbrytarfartyg. Marinchefen föreslår nu,

atl motsvarande skall gälla beträffande avlöningskostnaderna för personal

tjänstgörande på sjörnätningslärtyg. För nästa budgetår beräknas dessa

kostnader till 600 000 kr.

1 skrivelse den 21 januari 1963 har chefen för marinen framlagt förslag

om inrättande av en beställning för heltidstjänstgörande marinläkare, avsedd

för ubåtshygieniska uppgifter. Marinchefen anför därvid bl. a. all

hittills gjorda undersökningar entydigt visal, atl de medicinska problem som

sammanhänger med vistelse i slutna rum under längre tidsperioder icke

torde kunna lösas utan kontinuerliga arbetsinsatser av högt kvalificerad

militärmedieinsk expertis, som bär ingående kunskap om marinens arbets
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1963

förhållanden och stridsproblem samt uppfattning om de konstruktionsmässiga

möjligheterna att åstadkomma praktiskt användbara lösningar för

ubåtstjänslen. För ifrågavarande uppgifter hör enligt marinchefen en beställning

för specialmarinläkare i ABr 23 tillkomma från och med nästa

budgetår. Beställningshavaren anses böra erhålla avlöningsförstärkning med

hänsyn till att han icke kan beräknas åtnjuta inkomst från civil läkarverksamhet.

1962 års försvarssjukvårdsutredning har avgivit utlåtande över förevarande

yrkande. Enligt utredningen är de med den föreslagna specialmarinläkarbefattningen

förenade arbetsuppgifterna av kvalificerad natur samt har

betydelse för lösandet av vissa problem av speciell karaktär för marinen.

Förslaget att inrätta ifrågavarande tjänst anses vidare ligga i linje med utredningens

strävan att tillskapa heltidsbefattningar inom försvarsgrensledningarna

för läkare med forskningsutbildning. Med hänsyn till att den specialmarinläkartjänst

som inrättades år 1961 (jfr prop. 1961: 110, s. 151)

jämväl var avsedd för arbetsuppgifter inom det dykeritekniska området har

utredningen noga övervägt om ytterligare en tjänst inom området erfordras.

Utredningen har därvid funnit att vid sidan av den tidigare för lösande av

fysiologiska problemställningar i samband med dykning inrättade specialmarinläkartjänsten

den nu föreslagna befattningen, som avses för ubåtshygien

med särskild inriktning på det slutna rummets hygien, är motiverad.

Utredningen tillstyrker därför att den föreslagna specialmarinläkarbeställningen

inrättas.

Chefen för marinen föreslår (skr. 21/1 1963) att i enlighet med nu tilllämpade

principer för reglerad befordringsgång 6 kontorsbiträdestjänster i

Ao 5 inrättas vid marinens förband (motsvarande) i utbyte mot samma

antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Vidare kan enligt

marinchefen 11 vid ifrågavarande förband (motsvarande) inrättade tjänster

för kontorsbiträde i Ao 5, vilka beräknas icke kunna besättas med formellt

kompetenta innehavare, utbytas mot tjänster för biträde för skrivoch

kontorsgöromål. Marinchefen anmäler slutligen, att 4 ordinarie kontorsbiträdestjänster,

vilka enligt vederbörlig personalförteckning för marinen

övergångsvis må finnas inrättade, kan indragas från och med nästa budgetår.

För upplysning om hur tjänsterna fördelas på olika förband m. m.

torde få hänvisas till marinchefens framställning i ämnet.

De partemen tschefen

Jag behandlar i det följande marinchefens yrkanden punktvis i den ordning

de anmälts. De förslag som inte särskilt nämns har jag inte ansett mig

kunna tillstyrka.

A. I anslutning till vad som förutsatts i propositionen nr 33 till årets

riksdag angående medelsbehovet under anslaget Marinförvaltningen: Av
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 110 är 1963

79

löningar för budgetåret 1963/64 föreslår jag, att en kaptensbeställning i

Ao 21 vid kustartilleriet, avsedd för marinförvaltningens vapenplanering,

utbytes mot maj or sbeställning i Ao 25, att en kaptensbeställning i Ao 21

vid marinintendenturkåren, avsedd för ämbetsverkets centralplanering, utbytes

mot beställning för kommedörkapten av 2. graden i Ao 25 samt att

eu löjtnantsbeställning i Ao 17/15 vid flottan utgår.

Med hänsyn till arten och omfattningen av förekommande arbetsuppgifter

anser jag det motiverat, att arbetstiden för marinöverläkarens assistent,

vilken innehar beställning för förste marinläkare i Ao 25, omregleras till

deltidstjänstgöring. 1 samband därmed bör avlöningsförstärkning utgå till

ifrågavarande marinläkare med 15 (JOO kr. för år.

Marinchefens förslag om inrättande av en arvodesbefattning i A: 18 lör

pensionerad underofficer vid marinöverläkarens expedition kan jag tillstyrka.

B. Beträffande sjökrigsskolan och Karlskrona örlogsskolor har chefen

för marinen framlagt förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

i fred. Dessa förslag är alltjämt under beredning i försvarsdepartementet.

Ställning torde dock redan nu kunna tas till vissa med stabs- och

förvaltningsorganisationen sammanhängande frågor.

Vid sjökrigsskolan bör sålunda nuvarande souschefsbeställning i

Ao 25 omvandlas till beställning i alternativt Ao 27/25 med tjänstebenämning

chef för utbildningsavdelningen. För denna avdelning bör vidare tillkomma

en kaptensbeställning i Ao 21. 1 samband härmed bör eu löjtnantsbeställning

i Ao 17/15 vid flottan indragas.

Jag föreslår vidare, att för nämnda skola inrättas beställningar vid flottan

för en förvaltare i Ao 17 (intendenturavdelningen) och 5 högbåtsmän

1 Ao It (vaktchefer och föreståndare för budcentralen). Ifrågavarande beställningar

bör emellertid vakanthållas så länge nuvarande, för motsvarande

befattningar avsedda civila tjänstemän kvarstår i tjänst. Slutligen torde

2 beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 13 (1 vid vardera flottan

och kustartilleriet), vilkas innehavare för närvarande tjänstgör som kasernunderofficer

respektive tyguppbördsman vid sjökrigsskolan, kunna indragas.

Beträffande Karlskrona örlogsskolor föreslår jag, att beställningar

för en kapten i Ao 21 (chef för utbildningsavdelningen) och 4

löjtnanter i Ao 17/15 (kompanichefer) utbytes mot beställningar för en

kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ao 27/25 och 4 kaptener i Ao 21.

Jag kan även tillstyrka, att en för expeditionsföreståndare vid örlogsskolorna

avsedd förvaltarbeställning i Ao 17 tillkommer i utbyte mot eu beställning

för underofficer av 2. graden i Ao 13.

Härutöver bör vid förevarande skolor tillkomma 3 arvodesbefattningar

för pensionerade underofficerare i A: 18 i utbyte mot samma antal beställningar

för underofficer av 2. graden i Ao 13.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr tlO dr 1963

Genom beslut den 14 december 1962 har Kungl. Maj:t medgivit, att eu

tjänst för lektor i Ag 27/25 får finnas inrättad vid Karlskrona örlogsskolor

från och med den 1 januari 1963 tills vidare intill den 1 juli samma år.

Därvid skall en adjunktstjänst i Ae 23 vakanthållas. Från och med nästa

budgetår bör i enlighet med marinchelens förslag förenämnda adjunktstjänst

utbytas mot en tjänst för lektor i Ae 27/25.

Med anledning av marinchefens förslag under 14. vill jag erinra om att

Kungl. Maj:t tidigare denna dag på mitt förslag förordnat, att 2 förste instruktionsunderofficerare

vid kustartilleriets radarskola får meddelas vikariatslöneförordnande

(vikariatsförordnande) i lönegrad A 17. Förslaget

att 2 tjänster för instruktionssköterska — numera i Ag 17 — skall extraordinariesättas

tillstyrker jag.

Slutligen vill jag anmäla, att chefen för marinen den 25 september 1961

avgivit ett förslag rörande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Berga örlogsskolor. Med anledning av förslaget, vilket för närvarande

är under beredning inom försvarsdepartementet, vill jag i detta sammanhang

föreslå, att en för kompaniadjutant vid kasernkompaniet avsedd förvaltarbeställning

i Ao 17 vid uppkommande vakans utbytes mot beställning

för flaggunderofficer i Ao 15.

1). För närvarande finns fyra statsisbrytare. Under nästa budgetår tillkomer

ytterligare eu sådan. Dä den äldsta av nuvarande isbrytare, Atle,

torde komma att kvarstå, i vart fall som reservfartyg, innebär tillkomsten

av det nya fartyget att organisationen utökas. Detta medför i och för sig

ett behov av personalökning. Emellertid avses den i fred för isbrytarverksamheten

ianspråktagna personalen för andra befattningar i krig. I avvaktan

på en närmare precisering av personalbehoven för marinens krigsorganisation,

vilken bör verkställas i samband med förestående översyn av marinens

befälsstater, är jag icke beredd tillstyrka någon statökning i anslutning

till att en ny isbrytare tillkommer. Däremot bör vissa jämkningar vidtagas

i personalstaterna för att dessa skall bli bättre anpassade till behovet

för den utökade isbrytarverksamheten. Med dessa utgångspunkter föreslår

jag, att beställningar för eu kommendörkapten av 2. graden i Ao 25, en kapten

i Ao 21, en förvaltare i Ao 19 och 2 flaggunderofficerare i Ao 15 tillkommer

från och med den 1 oktober 1963. I samband härmed bör beställningar

för 2 löjtnanter i Ao 17/15 och 2 underofficerare i Ao 15/13, de sistnämnda å

särskild stat för övertaliga, indragas. Vidare bör en övergångsvis kvarstående

beställning för förvaltare i Ao 17 indragas. Vid bifall till detta förslag

bör under nästa budgetår 2 beställningar för kommendörkapten av 2. graden

vid flottan disponeras för fartygschef på isbrytare.

E. En översyn av befälsordningen vid marinen liknande den som skett vid

armén torde, såsom jag tidigare uttalat, kunna påbörjas tidigast under år

1963. Relationerna mellan obefordrade och befordrade underofficerare är

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1963

81

för närvarande betydligt oförmånligare vid marinen än vid infanteriet. Skäl

synes alltså föreligga att vidta vissa jämkningar härvidlag utan alt avvakta

resultaten av en översyn. Jag har härvid särskilt beaktat att något förslag

till ändrad organisation beträffande underofficerspersonal i teknisk tjänst

vid marinen icke kan föreläggas årets riksdag. Jag anser mig böra föreslå

ett utbyte av 150 beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 13,

varav 100 vid flottan och 50 vid kustartilleriet, mot beställningar för flaggunderofficer

i Ao 15.

Jag anser mig böra biträda marinchefens förslag att tillsätta en för fartygschef

på tender avsedd förvaltarbeställning i Ao 17, vilken nu får uppehållas

endast med förordnande.

Vidare tillstyrker jag att en för fartygschef å tvättbytesfartyget Sigrun

avsedd flaggunderofficersbeställning i Ao 15 utbytes mot förvaltarbeställning

i Ao 17.

För maskintjänstchefen på det nya dykeri- och bärgningsfartyget Belos

bör avses en förvaltarbeställning i Ao 17. Jag föreslår, att en övergångsvis

kvarstående förvaltarbeställning omdisponeras och avses för nämnda befattning.

I samband härmed bör en beställning för underofficer av 2. graden

i Ao 13 indragas.

Jag föreslår, att för chef för kustartilleriets vapenofficersskola inrättas

en beställning för kapten i Ao 21. I samband härmed bör en löjtnantsbeställning

i Ao 17/15 vid kustartilleriet utgå.

I likhet med marinchefen räknar jag med att 6 beställningar för övertaliga

underofficerare i Ao 15/13 indrages. Vidare bör indragning ske av 3 vakanta

förvaltarbeställningar i Ao 17, tidigare avsedda för befattningar, vilka

ej längre ingår i organisationen.

Vid anslagsberäkningen tar jag hänsyn till att högst 9 beställningar för

underofficer av 2. graden vakanthålles för underofficerare, som efter

genomgången teknisk utbildning erhåller extra ordinarie mariningenjörsbeställning.

Med anledning av att 12 ordinarie maringenjörsbeställningar

enligt vad jag inhämtat tillsatts med underofficerare bör vidare motsvarande

antal beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 13, av vilka 11

vid flottan och 1 vid kustartilleriet, indragas.

Såvitt avser marinens underbefäl föreslår jag, att 60 beställningar för

högbåtsman i Ao 11 vid flottan utbytes mot beställningar för förste högbåtsman

i Ao 13 samt att 15 furirsbeställningar i Ao 8/7 vid kustartilleriet omvandlas

till beställningar för överfurir i Ao 11. Vidare kan jag biträda marinchefens

förslag att uppflytta en vid flottan övergångsvis kvarstående

flaggkorpral från lönegrad Ao 10 till Ao 13.

F. Chefen för marinen har bl. a. föreslagit, att vid var och en av marinkominandostaberna

skall tillkomma dels en pensionerad officer i A: 28 för

mobiliseringsplanläggning, dels en pensionerad officer i A: 24 för ärenden

6—4360 03 Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 110

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

rörande säkerhetstjänsten. För ifrågavarande arbetsuppgifter vid marinkommandostaberna

synes viss personalförstärkning erforderlig. Jag finner

det emellertid tills vidare vara tillfyllest, om för berörda uppgifter inrättas

en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i A: 24 vid envar av

staberna för marinkommando Nord, Ost, Syd och Väst.

Förslaget om inrättande av ytterligare en adjunktstjänst i Ae 23 för instruktörsskolan

vid Älvsborgs kustartilleriregemente kan jag biträda. Jag

bar heller icke funnit anledning till erinran mot att en extra ordinarie tjänst

för biträdande köksföreståndare tillkommer vid Blekinge kustartilleriförsvar.

Tjänsten bör placeras i lönegrad Ae 12.

G. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva frågan om höjt arvode

till arkivföreståndare vid marinkommando Ost.

För timarvoden m. in. till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare

samt till civila lärare för underbefälsutbildning in. in. beräknar jag för

nästa budgetår — under icke-ordinarieposten (jfr arméns motsvarande

anslag) —- i runt tal 800 000 kr., innebärande en ökning med ca 100 000 kr.

Jag har därvid förutsatt, att uppkommande arvodeskostnader vid marinens

sjukvårdsskola alltjämt skall bestridas från övningsanslag. Vidare bar jag

beaktat ett av marinchefen i särskild skrivelse den 20 februari 1963 anmält

medelsbehov för arvoden vid musikaspirantutbildning.

Av marinchefen föreslaget utbyte av ekonomivärnpliktiga mot kontorsbud

kan jag icke tillstyrka. Medel för anställande av ytterligare kontorsbud

bör därför icke beräknas.

För tillfälligt anställd personal bör medelsanvisningen ökas med 10 000

Ur.

Med hänsyn till i det föregående föreslagna utbyten av underofficersbeställningar

av 2. graden mot flaggunderofficersbeställningar torde kostnaderna

för personliga vikariatslöneförordnanden minska med ca 300 000 kr.

i förhållande till innevarande budgetår.

Inkomstposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift torde för

nästa budgetår kunna upptagas till 400 000 (+ 295 000) kr. med hänsyn

främst till omorganisation vid Stockholms örlogsvarv.

Inkomstposten Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg

beräknar jag, med beaktande bl. a. av att en ny isbrytare tillkommer,

till 825 000 (+ 225 000) kr.

Marinchefens förslag att avlöningskostnaderna för personal på sjömätningsfartyg

slutligt skall belasta anslag för sjöfartsändamål kan jag icke

biträda. Jag räknar ej heller med bifall till förslaget om höjning av sjötilllägget

för viss personal.

I enlighet med vad jag föreslagit i årets statsverksproposition (bil. 6,

s. 119) beräknar jag medel för inrättande av 10 tjänster för eldare i Ag 7.

Marinchefens under denna punkt i övrigt redovisade beräkningar av förändringar

under anslaget lämnar jag utan erinran.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

83

Marinchefens i skrivelse den 21 januari 1963 framförda förslag om inrättande

av en beställning för specialmarinläkare i ABr 23, vilket förslag

tillstyrkts av 1962 års försvarssjukvårdsutredning, anser jag mig böra biträda.

Till innehavaren av denna tjänst bör utgå avlöningsförstärkning med

15 000 kr. för år.

Beträffande i marinchefens skrivelse den 21 januari 1963 föreslagna förändringar

i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 och för biträdespersonal

i reglerad befordringsgång har jag icke funnit någon anledning till

erinran.

I anslutning till ett av mig i årets statsverksproposition framlagt förslag

om inrättande av en tjänst för förste byråsekreterare i Ae 23 vid försvarets

radioanstalt (jfr prop. 1963: 1, bil. 6, punkt 127) räknar jag med att antalet

tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring inkallad personal minskas

med 12.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 192) har jag bl. a. föreslagit att 3

beställningar för lärare i År 25/21 tillkommer vid militärhögskolan, varav

en avsedd för undervisning på marinlinjen. I enlighet härmed bör vid bifall

till detta förslag en kaptensbeställning i Ao 21 vid flottan indragas.

Under erinran om vad jag i det föregående vid anmälan av arméns allmänna

avlöningsanslag anfört föreslår jag, att vid marinkommando Väst

tillkommer en tjänst för kansliskrivare i Ao 11 i utbyte mot en dylik tjänst

i Ae 11.

Beträffande vakanthållande m. m. av beställningar för intendenturofficerare

i samband med inrättandet av försvarets intendenturverk vill jag hänvisa

till vad jag anfört därom vid anmälan av motsvarande anslagsfråga

för armén.

Med beaktande av dels vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar

m. m. vid marinen dels kostnaderna för år 1962 beslutade lönehöjningar

samt med ledning av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande

budgetår beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 125 000 000

kr., vilket innebär en anslagshöjning med 19 000 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för marinen samt de övriga

åtgärder som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;
b)

godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1963/64:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 54 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 750 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 675 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 33 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 35 200 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................................. 1 600 000

Summa kr. 126 225 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 400 000

2. Ersättning för avlöningskostnader på statens

isbrytarfartyg .......................................... 825 000

Nettoutgift kr. 125 000 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.

[9] Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Anslag Nettoutgift

1961/62 ....................................... 11 200 000 11 099 298

1962/63 ....................................... 11 400 000

1963/64 (förslag) ........................ 19 300 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 69) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag

av 19 300 000 kr.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 1 130 000

kr.

Civilförvaltningen grundar sina anslagsberäkningar på uppgifter från

chefen för marinen om dels antalet tjänstgöringsdagar under budgetåret

1963/64 och dessas fördelning på olika kategorier värnpliktiga, dels antalet

till premier berättigade värnpliktiga. Antalet tjänstgöringsdagar

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

85

förutsattes uppgå till sammanlagt ca 2 600 000, vilket innebär en ökning

med 210 000 dagar. Med hänsyn härtill beräknas kostnaderna för penningbidrag

och sjötillägg öka med 1 160 000 kr. Medelsbehovet för premier

har för nästa budgetår angetts till 1 640 000 kr., innebärande en ökning

med 270 000 kr. Efter förslag av chefen för marinen har civilförvaltningen

nedräknat anslaget med 300 000 kr., utgörande uppskattade avlöningskostnader

för värnpliktiga tjänstgörande på isbrytare och sjömätningsfartyg.

Ifrågavarande medel, som förutsatts slutligt skola bestridas från anslag

för sjöfartsändamål, bör enligt civilförvaltningen tillgodoföras förevarande

anslag som särskilda uppbördsmedel.

Departementschefen

Vid anmälan av arméns motsvarande anslag i det föregående har jag

framlagt förslag om förbättrade förmåner åt värnpliktiga. För marinens

vidkommande innebär detta förslag en kostnadsökning av i runt tal

6 400 000 kr., varav ca 4 200 000 kr. för höjt penningbidrag, ca 1 200 000

kr. för utryckningsbidrag och ca 1 000 000 kr. för höjda premier. Av civilförvaltningen

med hänsyn till ökat antal tjänstgöringsdagar m. m. föreslagen

anslagsuppräkning med (1 160 000 + 270 000 =) 1 430 000 kr. kan

jag godtaga. Däremot kan jag inte biträda förslaget om att under anslaget

upptaga särskilda uppbördsmedel avseende avlöningsförmåner till värnpliktiga

på statens isbrytarfartyg och sjömätningsfartygen. Anslaget bör

därför uppföras med (11 400 000 + 6 400 000 + 1 430 000 =) avrundat

19 300 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 19 300 000 kr.

[10] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1961/62 .............................. 136 000 000 132 175 262

1962/63 .............................. 134 000 000

1963/64 (förslag) ............... 156 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 89) har Kungl. Majrt föreslagil

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag

av 154 000 000 kr.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag torde få hänvisas till vad som anförts

härom i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

Yrkande

Chefen för flygvapnet (skr. 14/8 1962) hemställer, att anslaget höjes med

22 530 000 kr. Sedermera har flygvapenchefen (skr. 23/1 1963) inkommit

med vissa ytterligare förslag.

ökning

A. Förändringar beträffande flygstaben

m. m.

1) 1 förvaltare Ao 17 — Ao 19 (te
leavdelningen)

.................. 2 496

2) 1 kansliskrivare Ao 11 — kon
torsskrivare

Ao 13 (sekr. åt

flygvapenchefen) ............... 1 812

3) 1 kansliskrivare Ao 11 — kon
torsskrivare

Ao 13 (registra
tor)

.............................. 1 812

4) 1 kontorist Ao 9 — kansliskri
vare

Ao 11 (sekr. åt chefen

för flygstaben) .................. 1 680

5) 2 kontorsskrivare Ae 13, 2 kans
liskrivare

Ae 11, 6 kontorister

Ae 9 och 4 kanslibiträden (expeditionsföreståndare

m. fl.)

tillkommer; 12 biträden för

skriv- och kontorsgöromål

och 4 pensionerade underofficerare

A: 18 utgår ............ 42 388

6) 1 expeditionsvakt Ao 7 — tek
niker

Ao 10 ..................... 2 316

7) 1 undersköterska Ae 5 (flyg
vapnets

medicinska undersökningscentral)

............... 12 372

Minskning Summa

+ 64 876

B. Förändringar beträffande flygförvaltningen
1)

1 kapten Ao 21 — major eller

kapten Ao 25/21, 1 flygingenjör

Ae 21 — flygdirektör av

2. graden Ao 25 ............... 9 370

1 flygdirektör av 1. graden Ao

27 och 1 flygingenjör av 1.

graden Ao 23 utgår (flygplanavdelningens

vapenbyrå) 69 840

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1963

87

2) 1 flygingenjör av 1. graden Ao

23 — flygdirektör av 2. graden

Ao 25 ........................

1 flygdirektör av 1. graden Ao

27 utgår (flygplanavdelningens

flygplanbyrå) ............

3) 1 överstelöjtnant eller major

Ao 27/25 och 1 major eller

kapten Ao 25/21; 1 kapten Ao

21 — överstelöjtnant eller

major Ao 27/25 (försökscentralen)

...........................

4) 1 flygingenjör av 1. graden Ao

23 utgår (personal- och utbildningssektionen)

............

C. Förändringar beträffande stridslednings-

och luftbevakningsorganisationen
1)

1 sektorledare Bo 1, 3 överste
löjtnanter

Ao 27, 2 majorer

Ao 25, 5 kaptener Ao 21, 4 förvaltare

Ao 17, 10 fanjunkare

Ao 15, 6 rustmästare eller

överfurirer Ao 13/11, 10 furirer

Ae 8/7 och 1 pensionerad

officer A: 24 ...............

2) 2 flygdirektörer av 1. graden

Bo 1, 1 flygdirektör av 2. graden

Ao 25 och 3 flygingenjörer

av 1. graden Ao 23 ......

15 flygtekniker Ao 11 utgår ...

ökning Minskning

3 420

38 520

73 614

31 320

878 052

222 836

230 430

D. Förändringar beträffande teleorganisationen
1)

1 kapten Ao 21 och 1 fanjunka
re

Ao 15 (telemotmedel) ... 46 020

2) 1 fanjunkare Ao 15, 1 assistent

Aell, 8 tekniker Ae 9 och 4

assistenter Ae 10 — Aell

(krigsmaktens gemensamma

fjärrskriftnät) .................. 151 812

Summa

— 53 276

+ 870 458

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

3) 2 assistenter Ae 11 och 3 assis
tenter

Ae 10 — Ae 11 (flygvapnets

telefaxcentral) ...... 36 324

4) 1 radioassistent Ae 13 — radio
kommissarie

Ae 17 och 6 radioassistenter

Ae 13 — förste

radioassistenter Ae 15 (flygvapnets

radionät) ............ 16 277

5) 8 furirer Ae 8/7 — rustmästare

eller över furirer Ao 13/11

(luftförsvarscentraler) ...... 27 592

E. Förändringar beträffande luftvärnsrobotorganisationen

1 kapten Ao 21, 4 fanjunkare Ao 15,

1 rustmästare eller överfurir Ao

13/11 och 2 förste verkmästare

Ao 17 .................................... 162 854

1 förste verkmästare Ao 17 och 3

mästare Ao 13 (vakantsatta beställningar)

........................... 79 080

1 förrådsförvaltare Ao 17 och 10

flygtekniker Ao 10 utgår............ 175 083

F. Förändringar beträffande utbildningsanstalter
1)

1 major Ao 25 — överstelöjtnant

eller major Ao 27/25

(chef för stridsledningssko
-

lan) ................................. 1 890

2) 1 major Ao 25 — överstelöjt
nant

eller major Ao 27/25

(chef för bastjänstskolan) ... 1 890

3) 1 major Ao 25 — överstelöjt
nant

eller major Ao 27/25

(chef för bomb- och skjutskolan)

........................... 1 890

4) 1 major Ao 25 (F 20) ......... 33 144

5) 1 kapten Ao 21 — major Ao

25 och 1 planeringsingenjör

Ae 23 (försöksanläggningen

för robotändamål vid F 2) ... 37 800

Summa

+ 278 025

+ 66 851

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

89

ökning Minskning

6) 1 kapten Ao 21 — major Ao 25

(FÖFS) ........................... 6 684

7) 2 driftingenjörer Ae 19 (F 2,

FRAS) ........................... 50 976

8) 2 furirer Ae 8/7 — rustmästa
re

eller överfurirer Ao 13/11

(markstridsskolan) ............ 6 780

9) 1 förste mästare Ao 15 (tek
niska

skolan) .................. 18 816

G. Personal för frivilligverksamhet

9 fanjunkare Ao 15 och 7 pensionerade

officerare A: 24 ...............

H. Förändringar i övrigt beträffande

militär personal

1) 9 rustmästare eller överfurirer

Ao 13/11 (vaktchefer inom

stridsledningsorganisationen) 146 520

2) 17 sergeanter Ao 13 — förvalta
re

Ao 17 (utbildningsledare

vid specialkompani) ......... 72 505

3) 32 överfurirer Ao 11 — rustmäs
tare

Ao 13 ........................ 58 752

4) 34 flottilj poliser Ao 11 — Ao 13 62 424

5) 541 flygtekniker Ao 11 — förste

flygtekniker Ao 13 ............ 993 276

I. Förändringar beträffande personal

för den militära väderlekstjänsten

1) 1 meteorolog Ao 21, 1 meteorolog

Ao 19 och 1 meteorolog i

reglerad befordringsgång (flyg
-

stabens väderleksavdelning) 76 740

2) 1 meteorolog i reglerad beford
ringsgång

(robotförsöksplatsen

i övre Norrland) .................. 22 992

3) 1 meteorolog i reglerad beford
ringsgång

(MKO) ............... 22 992

4) 1 meteorolog Ao 21, 1 meteoro
logassistent

Ae 11 och 2 tekniska

biträden Ae 7 (stridsledningsorganisationen)

............ 67 204

Summa

+ 159 870

+ 250 360

+ 1 333 477

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning

5) 4 förste meteorologassistenter

Ae 15 .............................. 75 264

2 meteorologer i reglerad befordringsgång

utgår (väderskolan)

6) 1 förste meteorologassistent Ae

15 (väderradar på Gotland) ... 18 816

7) 1 förste stabsmeteorolog Ag 27

— Ao 27 (flygstabens väderleksavdelning)

.................. —

8) 3 meteorologer Ae 19 — Ao 19 —

9) Återbesättande av 1 vakant be
ställning

för meteorolog i reglerad

befordringsgång ......... —

Minskning

42 168

.1. Förändringar beträffande trafikledarpersonal
1)

1 stabstrafikledare Ao 25 och 2

trafikledare Ao 19 (trafikledarskolan)

........................ 85 716

2) 1 trafikledare Ao 19 och 1 tra
fikledare

i reglerad befordringsgång

(tornkontroll) ...... 45 449

3) 1 förste trafikledare Ao 21 och 1

trafikledare i reglerad befordringsgång

(regional radarövervakning)

........................... 48 283

4) 3 trafikledare Ao 19 och 2 tra
fikledare

i reglerad befordringsgång

(lokal radarövervakning)

........................... 114 884

5) 5 trafikledare Ao 19 och 5 tra
fikledare

i reglerad befordringsgång

(landningsradar) ... 227 245

K. Förändringar i övrigt beträffande

teknikerpersonal

1) 52 förste verkmästare Ao 17 —

Ao 19 (stationsavdelningsche
fer

vid baskompani) ......... 131 196

2) 1 förste verkmästare Ao 17 —

Ao 19 (lärare vid robotdivision)

................................. 2 523

Summa

+ 241 840

+ 521 577

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

91

Vapenpersonal

3) 2 mästare Ao 13 — förste verk
mästare

Ao 17 (F 3 och F 4)

Elteknisk personal

4) 2 mästare Ao 13 — förste verk
mästare

Ao 17 (F 4 och F 5)

5) 13 förste mästare Ao 15 — förs
te

verkmästare Ao 17 och 5

mästare Ao 13 — förste verkmästare

Ao 17 (chefer för

el tropp) ...........................

6) 2 förste mästare Ao 15 — förste

verkmästare Ao 17, 1 mästare

Ao 13 — förste verkmästare

Ao 17 och 2 flygtekniker Ao 11

— förste mästare Ao 15 (lärare

vid FRAS) .....................

7) 2 förste mästare Ao 15 — förste

verkmästare Ao 17, 1 mästare

Ao 13 — förste verkmästare

Ao 17, 8 flygtekniker Ao 11

— förste mästare Ao 15 och 3

flygtekniker Ao 11 — mästare

Ao 13 (lärare vid FTS) .........

8) 12 flygtekniker Ao 11 — förste

mästare Ao 15 och 4 flygtekniker

Ao 11 — mästare Ao 13

(för central tillsyn) ............

9) 13 flygtekniker Ao 11 — förste

mästare Ao 15 och 5 flygtekniker

Ao 11 — mästare Ao 13

(kommenderingsreserv) ......

ökning Minskning Summa

8 556

8 556

50 744

16 495

45 003

53 400

59 074 + 375 547

L. Personalförändringar i samband

med förslag i ÖB 62 .................. (+ 608 636)

M. Övriga personalförändringar

1) 2 pensionerade officerare (CVM

och CVV) A: 24..................

21 924

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

2) 5 undersköterskor Ae 5 och 6

sjukvårdsbiträden Ae 5 utgår

(centralisering av sluten för
bandssjukvård)

.................. 124 080

3) 1 ekonomibiträde Ae 5 (F 10) 11016

4) 1 ekonomibiträde Ae 5 (F 12) 11016

5) 1 kokerska Ae 7 (F 13) ......... 12 204

6) 1 biträdande köksföreståndare

Ae 12, 2 kokerskor Ae 7 och

8 ekonomibiträden Ae 5 (för

viss luftförsvarscentral) ...... 144 168

7) 1 förste reparatör Ae 10 (F 4) 16 032

8) 4 förste reparatörer Ae 10 (F 10,

F 12, F 13 och F 18) ............ 58 416

9) 1 värmeskötare Ae 8 (fjärde

eskaderstaben) .................. 14 424

10) 4 biträden för skriv- och kon
torsgöromål

med halvtidstjänstgöring

(kassaavd. vid

F10, F12, F15 och F 18) ... 21418

11) 9 biträden för skriv- och kon
-

torsgöromål — kontorsbiträden

Ao 5, 9 kontorsbiträden

Ao 5 — biträden för skrivoch

kontorsgöromål ............

N. Förändringar i övrigt

1) Arvoden till tillsynsmän vid

krigsflygfält m. m................... 21 800

2) Arvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter

och skolor ... 112 500

3) Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

............... 35 500

4) Extra teknikerpersonal ............ 1 000 000

5) Extra personal i eldningstjänst 245 000

6) Tillfälligt anställd personal ...... 60 000

7) Avlöningar till viss personal i

verkstadsdrift ........................ 300 000

Summa

+ 186 538

— 825 200

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963 93

ökning Minskning Summa

O. 1962 års lönereglering

1) Generell lönehöjning ............... 11 527 732

2) Lönegradsuppflyttningar ni. m. 5 829 713

3) Förbandsövningsersättningar ... 1 100 000 + 18 457 445

P. Folkpensionsavgifter .................. + 130 223

Motiv

Av de av flygvapenchefen anförda motiven må följande återges.

A. 1) Beställningen är avsedd för teleförvaltaren och chefen för huvudcentralen

i krigsmaktens fjärrskriftnät, tillika chef för flygvapenchefens

signalstation.

B. 1) Under denna punkt föreslår flygvapenchefen bland annat att en

beställning för kapten utbytes mot beställning för major/kapten. Innehavaren

av ifrågavarande befattning skall vara militärteknisk expert särskilt

i vad avser siktes- och vapensystemens praktiska användning. Han är vidare

vapenbyråns kontaktman med flygstaben, försvarsstaben och övriga staber

samt dess representant vid operationsanalytiska spel och utredningar.

Kontinuitet i befattningen är önskvärd, varför personalbyten enbart till

följd av befordran bör undvikas. Befattningen bör därför vara placerad som

major/kapten.

3) Vid försökscentralen sker bland annat teknisk och taktisk ^provning

av nya flygplantyper, innan dessa tilldelas flygförbanden. På grund

av flygmaterielens ökande komplicitet kräver utprovningen en allt större

arbetsinsats. För att leverans av nya flygplan och övrig flygmateriel, som

utprovas vid försökscentralen, ej skall försenas fordras enligt flygvapenchefen,

att personalen vid försökscentralen utökas. I huvudsak anföres följande.

För utprovning av nya vapensystem finns en systemgrupp organiserad.

Gruppen arbetar för närvarande med utprovning av vapensystem 35 D och

35 F. Den samordnar utprovning av flygplan med sikte, radar, datacentraler,

navigeringsutrustning och raketer samt vad avser 35 F även målsökande robotar.

Vidare ingår i utprovningsprogrammet service- och testutrustningar

för flygplan och robotar samt utrustning för flygplan i högsta startberedskap

(hydraul-, elkraft-, kyl- och startaggregat). Systemgruppen skall samordna

utprovningen av angivna komponenter och svara för att vapensystemet

blir en fungerande enhet, innan det tas i bruk vid förbanden.

Angivna arbetsuppgifter har hittills — i brist på särskild personal —

ålagts sektionschefer och militärassistent. Detta har emellertid medfört att

ulprovningsprogrammet fördröjts och andra viktiga arbetsuppgifter måst

eftersättas. Det är nödvändigt att särskild personal tillkommer för sammanhållande

uppgifter inom systemgruppen. Stora krav måste ställas på

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

personalens teoretiska och praktiska kvalifikationer. Chefen för flygvapnet

föreslår att för angivna arbetsuppgifter tillkommer en överstelöjtnant/major

och en major/kapten.

C. För närmare upplysningar rörande innebörden av förslagen under

denna punkt torde få hänvisas till de handlingar som kommer att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott.

D. 2) Principiell uppbyggnad, personalbehov m. in. för krigsmaktens gemensamma

fjärrskriftnät har närmare redovisats i proposition 1960: 110

(s. 120—121). I denna angavs huvudcentralens personalbehov till 5 vaktföreståndare

(underofficerare) och 16 tekniker (tekniska biträden) för att

ombesörja trafiken. Flygvapenchefen upprepar sitt i föregående års äskande

(jfr prop. 1962: 110, s. 93) framförda förslag att en fanjunkarbeställning

samt 2 tjänster för tekniker i Ae 9 skall tillkomma. Teknikertjänsterna

anses erforderliga för att centralen skall kunna betjänas på ett tillfredsställande

sätt utan att övertidsarbete skall behöva tillgripas.

För den trafiktekniska kontrollen i huvudcentralen tillkom genom beslut

av 1962 års riksdag (prop. 1962: 110, s. 105) 4 tjänster för assistent

i Ae 10. Flygvapenchefen hävdar, att 5 assistenter erfordras och motiverar

detta i huvudsak sålunda.

Verksamheten i huvudcentralen — och därmed den trafiktekniska kontrollen

— pågår dygnet runt. På grund av de speciella kunskaper som krävs

av assistenterna är det omöjligt att vid förfall för någon av dem utnyttja

tillfälligt tjänstgörande personal som ersättare. Antalet assistenter måste

beräknas så att det täcker behovet av ersättare vid semester och sjukdom.

Med ett — med hänsyn till semester, sjukdagar och helger — normalt arbetstidsuttag

av 45 veckor per år och 42 arbetstimmar per vecka erfordras

för att täcka årets 8 760 arbetstimmar 4,6 man. Ytterligare en tjänst erfordras

därför för assistent avsedd för den trafiktekniska kontrollen.

Flygvapenchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1962: 110, s. 93—94) att för

vardera av de 3 undercentralerna tillkommer 2 tjänster för tekniker i

Ae 9. Detta anses erforderligt för att möjliggöra bemanning med kvalificerad

personal under hela dygnet.

3) I militärorganisatoriskt underlag för budgetåret 1962/63 anmälde chefen

för flygvapnet behov av 5 assistenter i Ae 11 för betjäning av flygvapnets

telefaxcentral (jfr prop. 1962: 110, s. 94). 1962 års riksdag beslutade

om inrättande av 3 tjänster för assistent i Ae 10 för detta ändamål.

Verksamheten vid centralen pågår dygnet runt och har hittills kunnat

bedrivas med hjälp av tillfälligt kommenderade underofficerare och underbefäl

från flygvapnets förband. På grund av arbetsbelastningen vid förbanden

och kravet på ingående kunskap om materielen kan denna lösning icke

utan stora olägenheter för verksamheten vid förbanden och tjänsten vid

telefaxcentralen tillgripas för att erhålla den för kontinuerlig verksamhet

erforderliga bemanningen med 5 befattningshavare. Chefen för flyg
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

95

vapnet föreslår därför, att ytterligare 2 tjänster för assistent, vilka liksom

befintliga 3 tjänster föreslås bli placerade i Ae It, tillkommer för telefaxcentralen.

4) Chefen för flygvapnet anför i huvudsak följande rörande förslagen

under denna punkt.

Radionätet inom flygvapnet omorganiseras för närvarande. De nuvarande

radiostationerna vid flygledningen och flottilj flygplatserna utbytes därvid

mot 20 från förbindelsesynpunkt lämpligare belägna radiostationer

(huvudstation och 19 understationer), vilka var och en kan betjäna

flera abonnenter, t. ex. flottilj-, övnings- och krigsflygplatser samt luftförsvarscentraler.

Under omläggningsperioden 1963/64—1967/68 bedömes det

möjligt att bemanna de nya radiostationerna genom att disponera om tillgänglig

civil telegrafistpersonal (62 st.). I fred erfordras egentligen totalt

66 telegrafister. Chefen för flygvapnet önskar emellertid avvakta vidare erfarenheter

från omläggningsperioden, innan utökning av antalet tjänster

föreslås. Av funktions- och beredskapsskäl anses samtliga stationer i radionätet

böra hållas i gång i fred. Radiostation med fredsflottilj som abonnent

kommer att vara i drift sannolikt cirka 60 timmar/vecka, medan övriga stationers

drifttid/vecka sannolikt ej kommer att överstiga 45 timmar.

Huvudstationen avses — i likhet med den vid flygledningen nu befintliga

radiostationen -— skola underställas chefen för flygstabens teleavdelning.

Understationerna ansluts funktionsmässigt och administrativt till

närmast liggande fredsflottilj.

Chef för huvudstationen bör enligt flygvapenchefen vara en radiokommissarie

i 17 lönegraden. Ställföreträdande chef för huvudstationen

bör vara förste radioassistent i A 15. Chef för understation, som har en

eller flera fredsflottilj er (motsvarande) som abonnenter, bör likaledes vara

en förste radioassistent i A 15. För ledning och övervakning av trafiken

erfordras under respektive stations öppenhållningstid ständigt en kvalificerad

telegrafist. Då denna tid är så lång (12 timmar/dag) att förste radioassistenten

inte ensam kan klara denna uppgift, erfordras även ersättare

för denne. Han bör vara radioassistent. Utöver nu nämnda tjänster erfordras

— liksom för närvarande — tjänster för radioassistenter och -telegrafister.

De nya tjänsterna bör tillkomma genom omvandling av befintliga. Förutsatt

bemanning av radiostationerna i fred genom omfördelning av nuvarande

antal radioassistent- och radiotelegrafisttjänster samt flygvapenchefens

förslag till nya tjänster i utbyte mot radioassistent- och radiotelegrafisttjänster

framgår av följande tablå.

För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet, att 7 tjänster för

radioassistent i Ae 13 utbytes mot en tjänst för radiokommissarie i Ae 17

och 6 tjänster för förste radioassistent i Ae 15.

5) Flygvapenchefen återkommer till sitt i föregående års äskande (jfr

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kiingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

Bemanning i

fred genom

Bemanning i fred med förslag

omfördelning

av nuvarande

till nya tjänster i utbyte mot

radioassistent- och radiotele-

De nya tjänsterna erfordras

fr.o.m. budgetår

antal tjänster

grafisttjänster. (Förslag till

Radiostation1

för telegrafist-

nya tjänster fet stil)

personal

Radio-

Radio-

Radio-

1. radio-

Radio-

Radio-

assis-

teie-

kommi8-

assis-

assis-

tele-

1963/64

1964/65

1965/66-

tent

graflst

sarie

tent

tent

gradat

1967/68

(Ae 18)

(Ae 11)

(Ae 17)

(Ae 15)

(Ae 13)

(Ae 11)

Huvudstation

i krig

1

2

1

1

1

1 Ae 15

1 Ae 13

Understation

1 ...

1

1

21

1

»

2...

2

2

1

1

2

1 Ae 15

»

3...

2

2

1

1

2

1 Ae 15

»

4...

1

1

21

1

»

5...

1

1

21

1

»

6...

1

1

21

1

»

7 ...

2

2

1

1

2

1 Ae 15

»

8...

2

2

1

1

2

1 Ae 15

»

9...

2

2

1

1

2

1 Ae 15

»

10...

2

1

1

1

1

1 Ae 15

»

11 ...

4

2

1

1

2

2

1 Ae 17

(Huvudstation i fred)

1 Ae 15

Understation

12...

2

2

1

1

2

1 Ae 15

»

13...

1

1

»1

1

»

14...

1

2

1

1

1

1 Ae 15

1 Ae 13

»

15...

2

1

1

1

1

1 Ae 15

»

16...

1

1

21

1

»

17 ...

1

1

21

1

»

18...

2

2

1

1

2

1 Ae 15

»

19s ..

1

1

*1

1

Summa

32

30

1

12

21

28

1 Ae 17

6 Ae 15

4 Ae 15

1 Ae 13

2 Ae 15

1 Ae 13

1 Belägenheten av respektive radiostation framgår av

särskild bilaga till chefens för flyg-

vapnet förslag till äskanden.

2 Tillika chef för radiostationen.

8 T. v. normalt ej bemannad i

fred. Personalen förstärker understation 18.

prop. 1962: 110, s. 92—93) framförda förslag rörande utbyte av 8 beställningar

för furir i Ae 8/7 mot 8 beställningar för rustmästare/överfurir

i Ao 13/11 avsedda för signalunderbefäl vid luftförsvarscentraler. Som

motiv härför anföres att tjänsten vid luftförsvar scentralerna kommer att

ställa stora krav på den befattningshavare som placeras som signalunderbefäl

i fråga om både yrkeskunskaper och förmåga att leda underställd

personal. Befattningen bör därför uppehållas av rustmästare eller överfurir.

E. För närmare upplysningar rörande innebörden av förslagen under

denna punkt torde få hänvisas till de handlingar som kommer att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott.

F. 7) Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr. prop. 1962: 110, s. 90) att

2 tjänster för driftingenjör i Ae 19 tillkommer vid flygvapnets radarskola

(FRAS). Som stöd för framställningen anföres i huvudsak följande.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1960

97

I chefens för flygvapnet skrivelse (24/11 1969) föreslogs att FRAS vid

fullt utbyggd organisation skulle disponera åtta driftingenjörer i Ae 19.

Två av dessa avsågs för undervisning vid operativa kurser och sex för undervisning

av teknisk personal. Av de ingenjörer som för närvarande är

placerade vid F 2 är två avdelade för den förstnämnda undervisningen och

fyra för den sistnämnda.

Genom att flygvapnet under 1961 erhållit och de närmast följande åren

i ökad omfattning kommer att erhålla ny och mera komplicerad telemateriel

har ett stort behov av omskolning av teknisk personal på nya teletekniska

utrustningar uppstått. Innan denna omskolning kan äga rum måste

dock lärarna vid FRAS utbildas vid instruktörskurser. Samtidigt som detta

sker skall den fortsatta utbildningen av teknisk personal på den äldre inaterielen

fortgå. Vid den tekniska sektionen erfordras för dessa uppgifter

tillsammans sex driftingenjörer. För att nödvändig utbildning skall kunna

genomföras på ett godtagbart sätl fordras att det personalbehov, som anmäldes

av chefen för flygvapnet i ovan nämnd skrivelse, nu tillgodoses.

8) Chefen för flygvapnet motiverar det föreslagna tjänsteutbytet på i

huvudsak följande sätt.

Instruktörerna vid utbildningsanstalterna bör vara av hög kvalitet. Man

bör också med hänsyn till önskemålet om kontinuitet i utbildningen kunna

räkna med dem för längre lid. På grund av löneställningen har omsättningen

av furirer vid F 14 (tidigare FGS) varit stor. För att motverka detta

bör instruktörerna vara rustmästare/överfurirer. Verkställd undersökning

beträffande instruktörsbehovel av trupputbildarunderbefäl visar att behovet

kan tillgodoses inom befintligt antal beställningar genom omfördelning.

9) Beställningen är avsedd för eu lärare för utbildning av flygplan- och

vapentekniker vid flygvapnets tekniska skola. Flygvapenchefen anför, att

antalet elever, som utbildas vid skolan, måste fördubblas, för att behovet

av flygtekniker under de närmaste åren skall kunna tillgodoses. Denna utökning

av utbildningsvolymen erfordras endast under ett begränsat antal

år, varför behovel av lärare kan tillgodoses genom att personal från förbanden

utnyttjas som lärare vid skolan. För utbildning av flygplan- och

vapentekniker föreligger dock behov atl konstant öka utbildningskapaciteten

i en sådan omfattning att ytterligare eu lärare bör tillkomma för denna

undervisning.

H. 1) Flygvapenchefen upprepar silt föregående år (jfr prop. 1962: HD,

s. 96 och 106) framförda förslag alt beställningar för rustmästare eller överlurirer

tillkommer avsedda för vaktchefer för de viktigaste objekten inom

strilorganisationen. Departementschefen ansåg sig ej kunna tillstyrka förslaget

för innevarande budgetår utan anförde all det torde kunna ifrågasättas

om ej bevakning kunde ordnas tillfredsställande med enbart värnpliktig

personal. I vad avser uppgiften för vaktcheferna att svara för vidareutbildningen

i markstridstjänst av värnpliktiga vid anläggningarna anförde

departementschefen att i första hand möjligheterna borde prövas att utnyttja

annan aktiv personal som tjänstgör vid anläggningarna.

7—4306 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr Ilo

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kunyl. Maj:ts jiroposilion nr 116 år 1963

Flygvapenchefen anför, att vid beräkningen av antalet värnpliktiga för

flygvapnet i samband med överbefälhavarens utredningar har behov av

värnpliktiga som vaktchefer inom strilorganisationen ej förutsetts.

Enligt flygvapenchefen liar den personal som i strilanläggningarna upptagits

i operativa befattningar samt i vissa fall i stabs- och förvaltningstjänst

beräknats med utgångspunkt i arbetsuppgifter inom respektive tjänsteområde.

Någon kapacitet för markstridsutbildning av värnpliktiga rymmes ej

inom denna personaluppsättning. Skali de värnpliktiga under andra perioden

av värnpliktstjänstgöringen vid strilanläggningarna kunna få reglementerad

markstridsutbildning måste enligt flygvapenchefen särskild personal

tillkomma härför.

För inhämtande av närmare upplysningar rörande förslaget torde i övrigt

1a hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

2) Chefen för flygvapnet motiverar det föreslagna tjänsteutbytet i huvudsak

sålunda.

Vid specialkompanierna finns eu fanjunkare som utbildningsledare.

Denne ansvarar för, planlägger självständigt och leder under kompanichefen

all militärutbildning. Vid varje flottilj utbildas i regel omkring 350 värnpliktiga

per år uppdelade i fyra omgångar. Härtill kommer fortsatt militärutbildning

av all övrig militär- och civilmilitär personal. Utbildningsledaren

har en befattning motsvarande förvaltare i trnpptjänst vid infanteriförband.

3) —5) Chefen för flygvapnet anför som motiv för förslagen, att det är

synnerligen angeläget att befordran till »förstetjänst» för underbefäl kan ske

vid uppnådd ålder skompetens för befordran. Detta kan ske genom att alternativa

beställningar för rustmästare/överfurir, floltiljpolis i Ao 13/Ao It,

respektive förste flygtekniker/flygtekniker införes. Med hänsyn till antalet

befintliga åldersmässigt befordringskompetenta underbefäl för befordran

till »förstetjänst» räknar flygvapenchefen för nästa budgetår kostnader för

utbyte av 32 beställningar för överfurir mot samma antal beställningar för

rustmästare, av 34 beställningar för flottiljpolis i Ao 11 mot beställningar

för flottiljpolis i Ao 13 samt av 541 beställningar för flygtekniker i Ao 11

mot beställningar för förste flygtekniker i Ao 13.

I. 1) Under denna punkt föreslår flygvapenchefen bland annat, att 2

beställningar för meteorolog, den ena i Ao 19 och den andra i reglerad

befordringsgång, tillkommer vid flygstabens väderleksavdelning. Denna

förstärkning erfordras för tjänsten vid prognoscentralen. För denna har

genom riksdagsbeslut år 1962 tillkommit 2 beställningar för meteorolog i

Ae 19 (prop. 1962: 110, s. 106). Det underlag för verksamheten vid de lokala

väderleksorganen som rutinmässigt framställs vid prognoscentralen

täcker cirka 12 timmar per dygn de dagar då flygverksamheten pågår, övningsverksamheten

vid flygförbanden har emellertid i ökande omfattning

förlagts till kvällar och nätter. Det är därför enligt flygvapenchefen nöd
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 110 år 1963

99

vändigl, atl det meteorologiska underlag som lämnas för övningsverksamhet

under annan tid än dagtid har samma omfattning och kvalitet som det som

lämnas för verksamheten under dygnets ljusa del. Verksamheten vid beredskapsförbanden

och för flygräddningsljänsten kräver dessutom att väderleksuppföljning

äger rum kontinuerligt hela dygnet och att meteorolog är

beredd att omgående utfärda erforderliga flygprognoser. Ytterligare 2

beställningar erfordras därför för prognoscentralen.

4) För närmare upplysningar rörande förslagen under denna punkt torde

tå hänvisas till de handlingar som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

f)) Rörande dessa förslag anför flygvapenchefen bland annat följande.

Personalbehovet för yrkesutbildning vid väderskolan uppgår, utöver skolchet,

till ö lärare för utbildning av väderleksbiträden samt eu lärare för

undervisningen av väderleksunderbefäl i mättjänst. Dessutom krävs ett tekniskt

biträde för expeditionella göromäl. För dessa behov finns vid väderskolan

beställningar för skolchefen, meteorolog i Ao 21, och för 2 meteorologer

i reglerad befordringsgång samt eu tjänst för tekniskt biträde i

Ae 7. Eu tredje lärare har varit kommenderad till skolan sedan den 1 augusti

1961. Denne lärare liksom de lärare, som upprätthåller de 2 meteorologbefattningarna,

är förste meteorologassistenter i Ae 15. Dessa har visat sig

mycket lämpliga för denna undervisningsverksamhet. Även i fortsättningen

synes därför undervisningen böra bedrivas av lärarpersonal med motsvarande

kompetens, varigenom meteorolog utöver skolchefen icke behöver

tagas i anspråk. Chefen för flygvapnet föreslår, att 4 tjänster för förste

meteorologassistent i Ae 15 inrättas vid F 12 avsedda för väderskolan, 2

av dessa tjänster i utbyte mot 2 beställningar för meteorolog i reglerad

befordringsgång. Utökningen av antalet lärarbefatlningar från 3 till 4 motiveras

med atl utbildningen av väderleksunderbefäl tillkommit.

6t För att erhålla nödvändig geografisk utspridning och täckning av

vindmätningen i landet samt för alt öka informationerna om vädret från

områden med för närvarande få observationer kommer en radarstation atl

från och med år 1963 placeras på Gotland. Verksamheten där avses bland

annat omfatta s. k. radiosonderingar, d. v. s. mätning med hjälp av ballongburna

instrument av temperatur och fuktighet i högre luftlager. Sådana

mätningar erfordras som underlag för bland annat radarräckviddsprognoser

och för prognoser av flygvädret i östersjöområdet. För den rutinmässiga

mätverksamhelen avses värnpliktig personal. För ledning och för att säkerställa

att mätleknisk sakkunskap kontinuerligt finns tillgänglig bör avses

en förste meteorologassistent. Chefen för flygvapnet föreslår därför att eu

tjänst för förste meteorologassistent i Ae 15 inrättas vid F 13.

.1. 1 ) Under år 1961 har inom flygstaben, bland annat i samarbete med

luftfartsstyrelsen, utretts möjligheterna att inrätta en för flygvapnet och

luftfartsslyrelsen gemensam trafikledarskola. Utredningen har visat att

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kanyl. Maj.ls prupusil ion nr 110 Or Ii)6\‘f

detta icke är möjligt främst på grund av olikhet i fråga om utbildningsmål.

Vid flygvapnet bör därför enligt flygvapenchefen tillkomma eu

trafikledarskola. Ett samgående med luftfartsverket inom vissa delar av

undervisningen genom gemensamt utnyttjande av lärare och utbildningsmateriel

är dock möjligt och hör i största möjliga utsträckning komma till

stånd.

Utbildningen vid flygvapnets trafikledarskola hör enligt chefen för flygvapnet

omfatta grundläggande utbildning i lorntrafikledning och radartjänst

för nyanställda trafikledare, speciella kurser för den regionala och

lokala radarövervakningen och för landningsradar samt vidareutbildning av

äldre trafikledare. Vid trafikledarskoian skall även utbildas värnpliktiga

trafikledare och trafikledarbiträden. Av beredskapsskäl anses det även nödvändigt

att trafikledare inom luftfartsstyrelsen får viss utbildning i militär

trafikledningstjänst.

Behovet av lärare vid trafikledarskoian har enligt flygvapenchefen beräknats

med utgångspunkt i del utbildningsbehov som kommer att finnas

sedan den planerade utbyggnaden av trafikledningsorganisationen genomförts.

Det extra lärarbehov som följer av den mer omfattande utbildningen

under trafikledningsorganisationens uppbyggnadsperiod beräknas kunna

tillgodoses genom kommenderingar. För att utbildningsverksamheten vid

trafikledarskoian skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt fordras

att kvalificerad lärarpersonal avses särskilt för detta ändamål. Som lärare,

fast knutna till skolan, behövs — vid genomförd organisation — 4

trafikledare, varav en bör avses som skolchef. För närvarande finns en beställning

för förste trafikledare i Ao 21, avsedd för trafikledarutbildning.

Chefen för flygvapnet föreslår, alt beställningar tillkommer nästa budgetår

för en stabstrafikledare i Ao 25 och 2 trafikledare i Ao 1!).

2) Under denna punkt föreslår flygvapenchefen bland annat att beställning

för eu trafikledare i reglerad befordringsgång tillkommer avsedd för

arméns helikopterbas i Boden. Torntrafikledningen är uppbyggd på samma

sätt som vid flygvapnet, varför med hänsyn till beredskap för räddningstjänst

antalet trafikledare per bas bör beräknas till 3. För närvarande

finns 2 beställningar för trafikledare för ifrågavarande bas, en i Ao 21

och en i reglerad befordringsgång.

3) De föreslagna beställningarna avses för den regionala radarcentralen

för Göteborgs flyginformationsområde (Radar Väst). Förslag föreligger från

luftfartsstyrelsen att en övre luftled skall öppnas inom Göteborgs flyginformationsområde.

Tillkomsten av eu sådan övre luftled kommer att medföra

restriktioner för flygvapnet, som ytterligare begränsar möjligheterna att

bedriva flygövningar i göteborgsområdet. Vikten av att Radar Väst tas i

bruk ökar i och med tillkomsten av en övre luftled. För Radar Väst bör,

liksom för övriga radarcentraler (jfr prop. 1962: 110, s. 99), avses 7 beställningar

för trafikledare ur flygvapnet, av vilka flygvapenchefen äskar

2 för nästa budgetår.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo är 19611

101

4) Beställningarna avses för den lokala radarövervakningen (jfr prop.

1061: 110, s. 185) vid F 3, F 5, F 6, F 11 och F 16.

5) Ytterligare 5 landningsradar (jfr prop. 1961: 110, s. 186) beräknas

komma att tagas i bruk under nästa budgetår. Av flygvapenchefen föreslagna

beställningar avses för F 1, F 6, F 10, F 11 och F 15.

Luftfartsstyrelsen har yttrat sig (skr. 30/10 1962) över chefens för flygvapnet

förslag till förändringar beträffande trafikledarpersonal vid flygvapnet.

Styrelsen anför, att den föreslagna ökningen förefaller rimlig med

hänsyn till arfen och omfattningen av den militära flygverksamheten. Vidare

anför styrelsen att den i likhet med flygvapnet beräknar personal för

bemanning av regional radarcentral i västra Sverige (Radar Väst) från och

med budgetåret 1963/64. Luftfartsstyrelsen framhåller, atl den är införstådd

med att flygvapnet upprättar eu egen trafikledarskola, som emellertid kommer

att intimt samarbeta med luftfartsverkets motsvarande skola. Med

hänsyn till nödvändigheten av alt civil och militär trafikledning samverkar

så effektivt som möjligt i fredstid och att dessa organisationer i krigstid

snabbt kan omvandlas till eu integrerad organisation är det enligt styrelsens

mening angeläget, alt alla möjligheter utnyttjas att samordna organisationerna

och verksamheten inom dessa.

K. 3) Med hänsyn till tillkomsten av attack- och jaktrobotar har hittills

13 beställningar för mästare (vapen) vid flottiljerna utbytts mot samma

antal beställningar för förste verkmästare (jfr senast prop. 1962: 110, s.

102 och 106). Del sammanlagda behovet av sådana utbyten har bedömts

till 15. Med hänsyn till robotmaterielens leveranstukt föreslår flygvapenchefen,

att de återstående förändringarna — utbyte av 2 beställningar för

mästare i Ao 13 mot beställningar för förste verkmästare i Ao 17 — genomföres

nästa budgetår.

4) Vid televerkstäderna vid flottiljernas (motsvarande) materielavdelningar

har sedan 1955 tillkommit 16 beställningar för verkmästare i utbyte

mot beställningar för mästare (jfr senast prop. 1962: 110, s. 101—102 och

106). Chefen för flygvapnet har tidigare angivit att totalt 17 sådana beställningar

behövde utbytas, varvid F 5 undanlagils vid beräkningarna. Då

emellertid omfattningen av verksamheten vid F 5 numera motiverar att

som arbetsledare även vid denna verkstad avses eu mer kvalificerad befattningshavare,

bör ett utbyte ske också vid F 5.

5) I syfte alt höja insatsberedskapen bedrivs tjänsten inom flygvapnet

i alll högre grad i form av fältmässiga övningar på förbandens krigsbaser.

Denna verksamhet har medfört krav på ökad planläggning centralt inom

flottiljen (motsvarande). Den alll mer dominerande teletekniska tjänsten

motiverar enligt flygvapenchefen, att eu befattningshavare vid baskompanierna

särskilt åläggs alt inom flottiljen (motsvarande) biträda vid planläggningen

i vad avser teletekniska frågor. För denna verksamhet bör avses

eu av cheferna för i kompanierna ingående elektrotroppar. Chefen för flyg
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1000

vapnet anför, att det utökade ansvaret motiverar alt för befattningen avses

verkmästare. För detta ändamål erfordras att 18 beställningar för förste

verkmästare i Ao 17 tillkommer i utbyte mot beställningar för förste mästare

i Ao 15 eller mästare i Ao 13.

6) Vid flygvapnets radarskola och flygvapnets tekniska skola tjänstgör

såsom lärare dels verkmästare och mästare, dels flygtekniker. Kungl. Maj:l

bär den 16 juni 1961 och den 16 november 1962 medgivit, att vissa av dessa

befattningshavare förordnas afl bestrida göromål som eljest ankommer på

befattningshavare i högre lönegrad, verkmästare i Ao 19 och övriga i högst

Ao 16.

Som lärare vid radarskolan tjänstgör 2 flygtekniker med vikariatslöneförordnande

i högst Ao 16. För detta ändamål bör 2 beställningar tillkomma

för förste mästare i Ao 15 i utbyte mot teknikerbeställningar i Ao 11.

7) Vid tekniska skolan tjänstgör såsom chefer för instruktionsverkstäder

3 mästare. Dessa har mer omfattande arbetsuppgifter och större ansvar

än de övriga lärarna. För befattningarna bör avses verkmästare. Flygvapenchefen

föreslår, all 3 beställningar för förste verkmästare i Af) 17 tillkommer

i utbyte mot beställningar för 2 förste mästare i Ao 15 och eu mästare

i Ao 13. Vidare tjänstgör 11 flygtekniker som lärare med vikariatslöneförordnande

i högst Ao 16. För detta ändamål bör tillkomma 8 förste mästare

i Ao 15 och 3 mästare i Ao 13 i utbyte mot beställningar för flygtekniker

i Ao 11.

8) De mer omfattande tillsynerna av kompaniernas flygplan sker sedan

några år centraliserat vid tlottiljverksläderna. Den eltekniska personal som

ingår i tillsynslaget utgörs för närvarande av flygtekniker. Utökningen av

teleteknisk materiel i flygplanen och materielens koinplicitet motiverar enligt

flygvapenchefen, all arbetsledare!! för i Ii 1 Isynslaget ingående elpersonal

är mästare. Vid alla flottiljer sand vid F 21 bör därför eu beställning

för förste mästare i Ao 15 eller mästare i Ao 13 tillkomma i utbyte mot beställning

för flygtekniker i Ao 11. Totalt erfordras, alt 16 beställningar utbytes.

9) Inom flygvapnet bar biltills ej räknats med någon reserv för kommenderingar

in. in. Genom omdisponering av beställningar bar det blivit möjligt

att inom ramen för tillgängliga beställningar avse eu reserv. När del gäller

reserven av mästare erfordras dock alt 18 beställningar för flygtekniker i

Ao 11 omvandlas till beställningar för förste mästare i Ao 15 eller mästare i

Ao 13.

M. 1) Omfattningen av mobiliseringsarbetet vid de centrala verkstäderna

har i samband med alt flygvapnets verkstadstjänst i krig omorganiserades

den 1 januari 1961 ökat genom att samarbete numer krävs med de

flesta av flygvapnets truppregistreringsmyndigheter. För handläggning av

huvudsakligen mobiliseringsärenden finns vid centrala flygverkstaden i

Arboga en befattning för pensionerad officer i A: 24. Motsvarande befattning

saknas vid de båda övriga centrala flygverkstäderna.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr ItO år 1963

103

Vid centrala flygverkstaden i Malmslätt har tidigare funnits en befattning

för pensionerad officer i lönegrad A: 24. Den 30 september 1949 överfördes

mobiliseringsarbetet — i samband med ovannämnda befattningshavares

avgång ur tjänsten — på en civil tjänsteman, som samtidigt tjänstgjorde

som skyddsingenjör och säkerhetschef. Denne tjänsteman har i allt större

utsträckning fått andra arbetsuppgifter varför det ej längre är möjligt för

denne att även svara för mobiliseringsfrågor. För handläggning av dessa

ärenden föreslår flygvapenchefen att en officer i arvodesbefattning tillkommer.

Denne bör tillika svara för säkerhetsfrågor och vakttjänst.

Handläggningen av mobiliseringsärenden, säkerhets- och bevakningsfrågor

samt ledning av driftvärnet vid centrala flygverkstaden i Västerås har

luttills varit fördelad på 3 befattningshavare. Mobiliseringsärendena har

sålunda handlagts av en driftingenjör i Ae 19. Denne befattningshavare

kommer inom kort att avgå med pension. I samband därmed bör enligt

flygvapenchefen tillkomma en befattning för pensionerad officer som mobiliseringsofficer.

Denne bör även svara för säkerhets- och bevakningsfrågor

samt leda driftvärnet vid flygverkstaden. I samband med att en befattning

för pensionerad officer tillkommer, kan en tjänst för driftingenjör i Ae 19

vid flygverkstaden indras.

2) Vid flygvapnet centraliseras den slutna förbandssjukvården.

Enligt försvarets sjukvårdsstyrelses uppfattning är sjukvårdsarbetet vid

mottagningarna på flygförbandens sjukhus i regel av så ringa omfattning

att personalen, om den slutna vården läggs ned, kan begränsas till en översköterska

vid varje förband för den öppna vården. Centraliseringen av den

Förband

Erforderlig personal

övertalig personal

Sluten

vård vid

F 2

1 översköterska

1 sjukvårdsbiträde

1 undersköterska

I 1 och KSS

F 3

1 översköterska

1 undersköterska

1 sjukvårdsbiträde

I 4 och A 1

F 4

1 oversköterska

1 undersköterska''

1 sjukvårdsbiträde

1 5

F 6

1 översköterska

1 undersköterska

1 sjukvårdsbiträde

S 2

F 9

1 översköterska

1 undersköterska

1 sjukvårdsbiträde

Lv 6

F 14

1 översköterska

1 undersköterska

1 sjukvårdsbiträde

I 16

F 16/

F 20

1 översköterska

1 undersköterska

1 sjukvårdsbiträde’

S 1

F 18

1 Indra

* Indra

t översköterska

gen 1.1.1963

?es 1.4.1963

1 undersköterska 1

1 sjukvårdsbiträde

HÖS

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ta proposition nr 110 dr 1963

slutna vården vid flygvapnet framgår av tabell (s. 103). Vid samtliga förband

utom b 3, F 16/F 20 och F 18 är centraliseringen redan genomförd.

Sjukvårdsstyrelsen anser, alt den slutna vården jämväl vid dessa förband

med fördel kan centraliseras.

3) På grund av ökad verksamhet vid eu luftbevakningsanläggning anknuten

till b 10 bar portionsstyrkan fördubblats och avses skola ökas ytterligare.

Arbetsbelastningen för ekonomipersonalen har således stigit avsevärt,

varför flottiljen tilldelats tjänstgöringsmånader för etl extra ekonomibiträde

under hela hudgetåret 1962/63. Behovet är stadigvarande, varför

chefen för flygvapnet föreslår, all eu tjänst för ekonomibiträde i Ae 5 inrättas

vid F 10.

4) Vid en luftbevakningsanläggning anknuten till F 12 har utspisning

av personalen i anläggningen hittills kunnat ske endast genom att ekonomipersonal

ianspråklagits från flottiljens malinrällning. 1 anläggningen finns

köksavdelning som väl lämpar sig för utspisning även under fredstid. Behovet

är stadigvarande och ekonomipersonalen vid flottiljen är ej beräknad

för tillgodoseende härav. Flygvapenchefen föreslår därför, att en tjänst för

ekonomibiträde i Ae 5 inrättas vid F 12.

5) Vid en luftbevakningsanläggning anknuten till F 13 finns två ekonomibiträden.

Med anledning av ökad verksamhet och då utspisning av värnpliktig

personal sker samtliga dagar i veckan har behovet av ekonomipersonal

beräknats till tre personer. Behovet är stadigvarande. Anläggningen

är belägen på stort avstånd från F 13. Arbetet måste därför skötas självständigt

heträftande såväl anskaffning av livsmedel som ansvar för förplägnaden.

Civilförvallningen har därför medgivit att en extra kokerska må

vara anställd under hela budgetåret 1962/63. Chefen för flygvapnet föreslår,

att en tjänst för kokerska i Ae 6 tillkommer vid F 13.

6) Innehavarna ar'' föreslagna tjänster är avsedda för att ombesörja utspisning

i viss luft försvarsanläggning. För tiden den 1 mars—30 juni 1963

har medel beräknats för tillfällig anställning av extra ekonomipersonal under

sammanlagt 20 tjänstgöringsmånader (jfr prop. 1962: 110, s. 103

och 107).

7) Under 1961 tillfördes F 4 5 länkstationer inom sin sektor. Dessa

bär medfört eu väsentlig ökning av den kvalificerade maskinpersonalens

arbetsuppgifter i fråga om tillsyn avseende värme- och vattensystem samt

sanitära och elektriska system. Anläggningarna är placerade över hela sektorn.

Anbefallda tillsyner (en gång/vecka) anses kräva så stor arbetsinsats,

all en befattningshavare ständigt är engagerad för nämnda uppgifter. Med

hänsyn till kravet på tekniskt kunnande bör förste reparatör avses härför.

Fortifikationsförvaltningen tillstyrker tillkomsten av en tjänst för förste

reparatör för uppgifterna.

8) Föreslagna tjänster avses för reparatörer som skall sköta värme- och

vattensystem samt sanitära och elektriska installationer vid vissa luftförsvarsanläggningar.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963 105

9) Innehavaren av föreslagen tjänst avses för teknisk tillsyn och skötsel

av VVS- och elinstallationer vid och i anslutning till ett krigsflygfält.

10) Försvarets civilförvaltning har undersökt behovet av biträdespersoual

vid F 10, F 12 och F 15 kassaavdelningar och därvid funnit, att ett halvlidstjänstgörande

biträde för skriv- och kontorsgöromål bör tillkomma vid

vart och ett av förbanden.Civilförvaltningen föreslår dessutom, att en Ijänst

för halvtidstjänstgörande biträde för skriv- och kontorsgöromål inrättas vid

F 18 kassaavdelning.

Övriga förslag under denna punkt berör förändringar beträffande konlorsbiträdestjänster

i Ao 5 i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång

för hiträdespersonal (jfr i det föregående under arméns motsvarande

anslag). För upplysning om hur tjänsterna fördelas på olika förband

in. m. torde få hänvisas till chefens för flygvapnets skrivelse i ärendet

(23/1 1963).

N. 1) För arvoden till tillsynsman vid krigsflygfält och övningsflygplatser

m. in. beräknar chefen för flygvapnet ett belopp av 75 500 kr., vilket

innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 21 800 kr.

Ökningen beror dels på tillkomsten av nya anläggningar, dels på cn uppräkning

med 20 % av arvodenas storlek med hänsyn till löneutvecklingen

för löneplansanställd personal åren 1960—1963.

2) För arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid flygvapnets

fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar chefen för flygvapnet

ett belopp av 672 500 kr., innebärande en ökning i förhållande till innevarande

budgetår med 112 500 kr. Ökningen beror främst på höjning av

arvodena (32 500 kr.), ökad utbildning vid flygvapnets radarskola och

stridsledningsskolan med anledning av tillkomst av luftförsvarsroboten typ

Bloodhound II, uppsättning av Stril 60 sand tillkomst av från elektronisk

synpunkt mera komplicerade versioner av flygplan J 35 (44 800 kr. resp.

25 000 kr.) samt slutligen ett från 90 till 120 för år ökat antal elever i

elektroteknikerkurser vid flygvapnets tekniska skola (5 000 kr.).

3) Kostnaderna för timarvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

beräknar chefen för flygvapnet till 425 500 kr., vilket innebär en uppräkning

med 35 500 kr. i förhållande till anslagets storlek för innevarande

budgetår. Höjningen beror främst på att antalet undervisningstimmar i

allmänbildande ämnen ökar med cirka 3 000 timmar vid Hallands flygkår

(cirka 84 500 kr.) samt ökad kostnad för utbildning av underbefäl i stridsledningstjänst

vid krigsflygskolan (cirka 10 000 kr.). Däremol beräknas

medelsbehovet för undervisningen vid förberedande fältflygarskolan minska

med cirka 65 000 kr.

6) För personal som enligt försvarets civilförvaltnings medgivande atiställes

för fullgörande av tillfälliga arbetsuppgifter beräknar chefen för

flygvapnet ett belopp av 195 000 kr., vilket med 60 000 kr. överstiger anslaget

för innevarande budgetår. Flygvapenchefen motiverar böjningen i huvud
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Ktingl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

sak sålunda. Ett avsevärt behov av extra arbetskraft vid såväl staber som

förband föreligger sedan en följd av år. Vid både flygstaben och eskaderstaberna

finns behov av tillfälligt anställd skrivbiträdespersonal, vilket inte

tillgodosetts på grund av pågående utredningar. Vid förbanden föreligger

brist på biträdespersonal främst vid mobiliseringsavdelningarna men även

vid kassaavdelningarna. Sammanlagt uppgår del beräknade merbehovet till

cirka 100 tjänstgöringsmånader. Härför beräknas en kostnad av 60 000 kr.

Chefen för flygvapnet bedömer bristen på biträdespersonal vid mobiliseringsavdelningarna

vara allvarlig. Stora svårigheter föreligger att medhinna

även rena rutinuppgifter, 1. ex. adressförändringar och omregistreringar,

vilket minskar möjligheterna att hålla krigsplaceringarna aktuella med

hänsyn till lokal rekrytering, övergången till 4 inryckningsomgångar per

år för den värnpliktiga personalens första tjänstgöring har medfört behov

av krigsplacering ända upp till 4 gånger om året. Bristen på biträdespersonal

försenar krigsplaceringsarbetet.

7) Flygvapenchefen räknar med att uppbördsposten Avlöningar till viss

personal i verkstadsdrift i enlighet med flygförvaltningens beräkningar för

budgetåret 1963/64 höjs med 300 000 kr. till 1 800 000 kr.

O. 3) Antalet förbandsövningsdygn för budgetåret 1963/64 beräknar flygvapenchefen

till 22 000.

Såsom framgått av det föregående har statskontoret under år 1962

fortsatt sina organisationsundersökningar vid flygvapnet. På grundval av

undersökningarna bar chefen för flygvapnet (skr. 11/12 1962) framlagt

förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid F 5, b 11 och

F 21. I den mån flygvapenchefens förslag avviker från statskontorets

anges detta i det följande.

Statskontorets förslag till organisation av F 21 anknyter nära till gällande

principorganisation för sektorflottilj. Verksamheten vid F 21 är i flera

avseenden lik den som bedrives vid sektorflottilj men uppvisar vissa

skillnader, som bl. a. betingas av F 21 speciella ställning som bas- och

slrilförband i övre Norrland. De omfattande uppgifterna medför att F 21

är ett av flygvapnets största fredsförband. Chefen för flygvapnet föreslår

därför i likhet med statskontoret, att förbandet i fortsättningen benämnes

Norrbottens flygflottilj med organisation i stort i likhet med sektorflottilj.

Vad gäller teknisk underhållstjänst föreslår statskontoret bl. a. att F 21

ålägges ansvar för underhåll av arméflygmateriel för arméns helikopterskola

i Boden. Mot denna principiella ansvarsfördelning har chefen för

flygvapnet intet att erinra. Chefen för flygvapnet förutsätter därvid att

av statskontoret föreslagen tjänst såsom tredje flottiljingenjör vid F 21 inrättas,

då befattningen främst motiveras av tillkomst av helikoptermateriel

vid F 21 och den tekniska tjänsten vid arméns helikopterskola.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

107

(lliefens för flygvapnet förslag till personalförändringar vid F 21, som i

stort ansluter sig till den av statskontoret föreslagna personalorganisationen

framgår i huvudsak av följande tabell, ökat personalbehov redovisas

främst inom stril- och basorganisationen till följd av dess stora omfattning

såväl ansvarsmässigt som geografiskt.

Avd.

(motsv.)

Befattning

Beställning/

tjänst

Lgr

Antal

Kostnad

kr.

ök-

ning

minsk-

ning

Basavd.

llaschef

Överstelöjtnant1

Ao 27

i

38''520

Strilavd.

Utbildningsofficer

Kapten 2

Ao 21

i

—

28 260

»

Stridsledningsofficer

Kapten

Ao 21

i

—

»

»

Löjtnant

Ao 17

—

1

»

Chef luftförsvarsgrupp-

Officer i

A: 24

i

—

1F546

central

arvodesbe-

fattning

Stabsavd.!

Föreståndare för bok-

Rustmästare/

Ao 13/11

i

—

17 760

och kartförråd

överfurir

Byggnadsavd.

Kasernföreståndare

Förvaltare

Ao 17

i

—

1 „

»

»

Civil

Ae 15

—

1

/ 2 2d6

»

Bitr. »

Fanjunkare

Ao 15

i

—

»

»

Civil

Ag 13

—

1

lntendenturavd.

Kontorsbiträde

Civil

Ae 5

i

—

12 372

»

Kokerska 8

Civil

Ag 6

i

—

13 044

Materielavd.

3. flottiljingenjör

Flygingenjör 4

Ae 21

i

—

28 260

(Ae 21)

Mobiliserings-

Kanslibiträde 5

Civil

Ae 7

i

—

13 716

avd.

Kassaavd.

Kontorsbiträde

Civil

Ae 5

7.

—

6 186

1 Statskontoret

tar föreslagit överstelöjtn

mt eller major.

2 Statskontoret har redovisat behov av kapten eller löjtnant.

8 Statskontoret har angett kokerska eller ekonomibiträde.

1 För helikoptermateriel vid F 21 och teknisk tjänst för arméns helikopterskola.

6 Va kontorsbiträde (tjänstgöringsmånader) utgår.

Flygvapenchefen motiverar sitt förslag att som baschef avse en överstelöjlnanl

i stället för som statskontoret angivit överstelöjtnant eller major

i huvudsak på följande sätt.

Baschefens stora ansvarsområde, bl. a. som baschef och samordnare av

bastjänsten inom F 21 vidsträckta ansvarsområde, samt den särskilda vikt,

som bör tillmätas ledningen av basijänsten inom övre Norrland ställer stora

krav på ifrågavarande befattningshavare. Då CF 21 på grund av den stora

geogra fiska spridningen av F 21 förband och anläggningar ofta befinner sig

på resor kommer baschefen därvid att tilldelas befogenheter och ansvar som

eljest brukar åvila flottiljchefen.

När del gäller befallningen som utbildningsofficer vid strilavdelningen

räknar flygvapenchefen med en kapten, medan statskontoret redovisat behov

av kapten eller löjtnant. Den omfattande utbildningsverksamheten vid

F21 sand de kvalitetskrav som ställs vid ledning av denna verksamhet

opaginerad Kontrollera mot PDF

KIN

Kunql. Maj :ts proposition nr 110 år tU(i3

motiverar enligt flygvapenchefen — med avsteg från ordningen vid övriga

sektorflottiljer — att för befattningen avses en beställning som kapten.

Statskontorets förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid F 5 innebär i princip att nuvarande organisation i stort bibehålies

och anpassas efter den normalorganisation som statskontoret föreslagil

för övriga flottiljer (motsvarande). Viss personalförstärkning föreslås

tillkomma främst för expeditionstjänsten. Chefens för flygvapnet

förslag till personalförändringar vid F 5, som i stort ansluter sig till den

av statskontoret föreslagna personalorganisationen, framgår i huvudsak

av följande tablå.

Avd.

(motsv.)

Befattning

Beställning/

tjänst

Cgr

Antal

Kostnad

kr.

ök-

ning

minsk-

ning

fBasavd.

Bascbef

Överstelöjtnant/

Ao 27/25

i

—

1

major 1

V 1 992

»

»

Major

Ao 25

—

1

1

Stabsavd.

Skriv- och kontors-

Civil

Regi.

i

—

10 440

biträde

befg.

»

Föreståndare för bok-

Rustmästarc/

Ao 13/11

i

—

15 864

och kartförråd

överfurir

Byggnadsavd.

Kasern föreståndare

Förvaltare

Ao 17

i

—

1 _

»

»

Civil

Ae 17

—

1

J

»

Kansliskrivare

Civil

Ag 11

—

1

-14 988

Sjukvårdsavd.

Sjukvårdsnnderbefäl2

Rustmästare/

Ao 13/11

i

—

15 864

överfurir

Teleavd.

Teleofficer

Kapten

Ao 21

i

—

| 6 528

»

»

Löjtnant

Ao 17

—

1

Mobiliserings-

Skriv- och kontors-

Civil

Regi.

k/,

—

15 660

avd.

biträde

befg.

Kassaavd.

»

Civil

»

v,

—

5 220

Flygskolorna

Chef för flygskola

Överstelöjtnant/

Ao 27/25

2

—

3 984

major 1

Major

—

—

2

KÖKS

Chef för förberedande

Major

Ao 25

1

—

| 6 684

faltflygarskolan

Kapten

Ao 21

—

1

'' Statskontoret anger regementsofficer.

2 Främst avsedd för kondifjonstest och undertryckskammarprov.

Chefen för flygvapnet räknar med beställning för överstelöjtnant/major

som baschef, medan statskontoret angivit regementsofficer. Som motiv härför

anför flygvapenchefen i huvudsak följande.

Baschefen vid F 5 bör vid sidan av sin ordinarie uppgift som baschef

åläggas ansvar för samordning av bl. a. flygsäkerhetsfrågor och därmed

sammanhängande verksamhet. De utökade uppgifterna samt baschefens

ställning inom staben som ställföreträdare för CF 5 är ansvarsmässigt av

storleksordning att höra åvila en överstelöjtnant.

Som chef för flygskola bär statskontoret angivit regementsofficer men

enligt flygvapenchefen bör för denna befattning avses överstelöjtnant/

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kmujl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963 109

major. Detla motiveras lrämsl med att kvalificerad flygchef med lång

förbandserfarenhet av flygtjänst — vilket är önskvärt från utbildningsoch

flygsäkerhetssynpunkt ej skall behöva omplaceras enbart tör att tå

möjlighet till befordran.

Statskontorets förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid F 11 innebär bl. a. utöver anpassningen av organisationen vid F 11

till den för normalflottilj att en särskild avdelning i flottiljstaben tillkommer

för operations- och underrättelsetjänsten vid flottiljen. Chefen lör

flygvapnet understryker vikten av att operations- och underrättelsetjänsten

för flygspaningen — med hänsyn till dess centrala ställning och betydelse

för spaningstjänsten inom hela krigsmakten — blir företrädd genom en

särskild ledningsorganisation. Härigenom skapas bättre förutsättningar

för att kunna leda och följa upp denna för vårt försvar så viktiga verksamhetsgren

samt på ett rationellt sätt svara för de omfattande planläggningsoch

samverkansuppgifterna i samband därmed.

Chefens för flygvapnet förslag till personalförändringar, som vid F 11

i stort grundas på statskontorets förslag till personalorganisation, framgår

av följande tablå, ökat behov av personal föreligger hl. a. inom operationsoch

underrättelseavdelningen där beställningar för en major och en kapten

föreslås tillkomma.

Avd.

(motsv.)

Befattning

beställning/

tjänst

Lgr

Antal

Kostnad

kr.

ök-

ning

minsk-

ning

Operations- och

Chef för operations-

Major

Ao 25

i

—

33 144

underrättelse-

och underrättelseavd.

avd.

»

Underrättelseofficer

Kapten ''

Ao 21

i

—

20 460

Stabsavd.

Föreståndare för bok-

Rustmästarr/

Ao 13/11

i

—

15 864

och kartförråd

överfurir

bvggnadsavd.

Kasernföreståndare

Fanjunkare

Ao 15

i

—

l -

»

»

Civil

Ae 15

—

1

J

Kassaavd.

Skriv- och kontors

Civil

Regi.

i/„

—

5 220

biträde

befg.

1 Statskontoret

anger kapten/löjtnant.

Departementschefen

Jag torde först få la upp vissa frågor som sammanhänger med verksamheten

vid Barkarby flygdepå (F8).

Efter förslag i propositionen 1961: 110 (s. 51—54) beslöts vid 1961 års

riksdag att hland annat för administration av flygbasen på Barkarby, sedan

Svea flygflottilj indragits, skulle finnas eu organisation benämnd Barkarhy

flygdepå (F8). Till flygdepån skulle förläggas en flygtransportdivision

och, tills vidare, den del av flygledningens flygavdelning vid vilken flyg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 år 1900

ning med propellerflygplan bedrives. Den del av nämnda flygavdelning, vid

vilken flygning med jetflygplan äger rum, skulle förläggas till Västmanlands

flygflottilj, där en ny hangar förutsattes skola uppföras för ändamålet.

Kungl. Maj :t fastställde den 16 juni 1961 organisation av Barkarby

flygdepå.

Vid 1962 års riksdag godkändes i propositionen nr 110 (s. 23 25) fram
lagda

förslag om att de första två luftvärnsrobotdivisionerna typ Bloodhound

II skulle förläggas till flygdepån och att den grundläggande utbildningen

på ifrågavarande system skulle centraliseras till eu särskild skoldivision

därstädes. Till det av chefen för flygvapnet anmälda totalbehovet

av personal för robotdivisionerna togs icke ställning, men el t antal beställningar

av olika slag inrättades för ändamålet. Flygvapenchefen hade föreslagit

att till F 8 skulle förläggas även en robotverkstad. En för chef för

sådan verkstad avsedd flygdirektörsbeställning av 2. graden inrättades

också, men detta förklarades icke innebära att slutlig ställning togs till

hur underhållet av ifrågavarande robotmateriel borde organiseras. — Av

den till propositionen lämnade redogörelsen för flygvapenchefens förslag

framgick att behovet av personal vid F 8, utöver den som erfordrades vid

robotdivisioner och robotverkstad, icke kunde anges förrän ytterligare utredning

gjorts.

I en av överbefälhavaren med yttrande den 16 januari 1963 överlämnad

skrivelse har chefen för flygvapnet framlagt förslag till organisation av

F 8. Förslagen innebär i huvudsak att flygdepån omvandlas till flottilj —

Svea flygflottilj — med organisation och personaluppsättning inom stabsoch

förvaltningstjänstens område lämpade efter den organisation som fastställts

för annan flygflottilj än sektorflottilj samt att flygledningens flygtjänst

omlägges.

Jag redogör först för förslagen i sistnämnda hänseende. Med hänsyn

bland annat till svårigheterna för personal i flygledningen att utföra flygtjänst

så långt från arbetsplatsen som i Västerås föreslår chefen för flygvapnet

att det beslutade inrättandet av en jetflygavdelning vid F 1 ej genomföres

och att ej heller den för avdelningen avsedda hangaren uppföres.

I stället föreslås följande. Personal, som under tiden för placering vid flygledningen

måste bedriva sin flygtjänst på moderna jetflygplan, bör göra

detta genom tjänstgöring vid lämplig flottilj. En mindre del av denna personal,

som ej hinner flyga vid flottilj utanför Stockholmsområdet, bör flyga

på Södertörns flygflottilj (F 18). Detta medför att vissa utrymmen för flygplan

och någon utökning av den tekniska personalen erfordras vid F 18.

Förslag härom avser flygvapenchefen att framlägga senare. När flygtjänsten

vid F 18 kan igångsättas, kan flygledningens flygning på jetplan vid

F 8 helt avvecklas. — Av kostnadsskäl måste flygledningens jetflygning

starkt begränsas, och antalet förare som utför sådan flygning vid flottilj

kommer att successivt minska. Övriga förare bör flyga propellerplan vid

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ta proposition nr 110 år 1963

111

F 8. Anlalel av dessa förare beräknas öka successivt under 1960-talet. Flygtidsförbrukningen

ökar därvid med ca 40 %, jämfört med nuläget, och det

blir nödvändigt att till F 8 överföra ytterligare ca 15 propellerflygplan. De

beställningar och tjänster som avsetts för jetflygavdelningen vid F 1 bör

utnyttjas vid F 8.

Luftfartsstyrelsen liar i yttrande över flygvapenchefens förslag anfört,

bland annat, att fortsatt flygning på Barkarby tills vidare bör kunna accepteras

trots den ökade verksamheten med propellerflygplan, under den av

styrelsen i tidigare sammanhang angivna förutsättningen att en samarbetsgrupp

representerande flygvapnet och styrelsen följer utvecklingen och att,

om det senare skulle visa sig erforderligt, all flygverksamhet flyttas bort

från Barkarby. Den föreslagna utökade jetflygningen vid F 18 vill styrelsen

icke motsätta sig under förutsättning att detta icke medför restriktioner

för den civila flygtrafiken och alt berörda trafikledningsorgan har kapacitet

alt utöva en säker trafikkontroll.

Förslaget, att F 8 skall ombildas till flygflottilj, motiveras bland annat

med att F 8 genom organiserandet av robotdivisioner tillföres förband med

operativa uppgifter och i storlek väl kan jämföras med nuvarande flottiljer.

Även eu utökad flygverksamhet åberopas som motiv. — Uppbyggnaden

av en flottilj stab skulle innebära, att en robot-, eu flyg- och bas-, en trafiklednings-

samt en mobiliserings- och en kassaavdelning skulle tillkomma.

— överbefälhavaren har i sitt yttrande biträtt förslaget till omorganisation

av F 8 från flygdepå till flygflottilj.

Enligt flygvapenchefen behöver vid bifall till organisationsförslagen tillkomma

73 beställningar och tjänster på avlöningsanslag, bortsett från robotdivisionernas

personalbehov; redogörelse för flygvapenchefens förslag

i sistnämnda hänseende lämnas i annat sammanhang. 9 beställningar och

tjänster anses kunna indragas. Vidare föreslås några lönegradsförändringar.

Förslagen framgår i huvudsak av följande sammanställning (s. 112).

Flygvapenchefens förslag bygger på att F 8 framdeles skall ha till huvudsakliga

uppgifter dels att — liksom nu — administrera krigsflygbasen

Barkarby och förrådsuppställningen av krigsflygplan därstädes, dels att

bedriva utbildning och övningar in. in. på luftvärnsroboten 368 vid två divisioner,

vilket redan tidigare beslutats, dels att ombesörja underhåll av

materiel för nämnda rohotdivisioner och ytterligare en sådan division inom

östra Mellansverige, dels ock att vara bas för viss flygverksamhet, vilken

förutsättes öka i omfattning. I fråga om de verksamhetsgrenar som sålunda

föreslås tillkomma eller få större omfattning tillstyrker jag att verkstadsresurser

tillföres F 8 för robotunderbåll och atl den blivande verkstaden

skall kunna betjäna även en framdeles uppsatt tredje robotdivision.

Beträffande flygverksamheten vid F 8 vill jag anföra följande.

Vid anmälan till propositionen 1961: 110 av fråga om verksamheten vid

förutvarande Svea flygflottilj (F 8) redogjorde jag för två av chefen för

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 är 1963

Avd.

befattning

Beställning

Lönegrad

Antal

eller enhet

eller tjänst

(-klass)

ök-

minsk-

ning

ning

_

Flottiljchef

Flottiljchef

Bo 3

1

—

Chef för Barkarby

Överstelöjtnant

Ao 27

—

1

flygdepå

Flottiljstab

Robotavd.

Robotchef

»

»

1

Flyg- och

basavd.

Flyg- och baschef

Major

Ao 25

1

—

Stabsavd.

Stabs underofficer

Förvaltare

Ao 17

1

_

»

Fanjunkare

Ao 15

—

1

Chef för bud-

Rustmästare/

Ao 13/11

1

—

central

överfurir

Tekniker

Ae 11

1

_

Biträde för skriv- och

regi. bef.gång

1

—

Intenden-

kontorsgöromål

Stabsunderofficer

F anjunkare / sergeant

Ao 15/13

1

—

turavd.

Sjukvårds-

»

Arvodesbefattning

A: 18

—

1

Sjukvårdsunder-

Rustmästare/

Ao 13/11

1

—

avd.

befäl

överfurir

Sjukvårdsförmån

Sjukvårdsförmån

Ae 9

—

1

Materielavd.

Teknisk chef

Flygdirektör av 1. gr.

Ao 27

1

» »

Flygdirektör av 2. gr.

Ao 25

—

1

Andre flottilj-

Flygingenjör av 1. gr.

Ao 23

1

—

ingenjör

(Å planeringsde-

Förste verkmästare

Ao 17

1

taljen)

Chef för flyg- och

» »

Ao 19

1

robotverkstad

Verkmästare, tele

» »

Ao 17

1

Teleavd.

Chef

Kapten

Ao 21

1

_

T eleunderofficer

Fanjunkare''

Ao 15

1

—

Lärare

Fanjunkare/sergeant

Ao 15/13

2

—

»

Rustmästare/överfurir/

Ao 13/11,

2

—

Mobilise-

furir

Biträde för skriv- och

Ae 8/7

regi. bef.gång

1

ringsavd.

Kassaa vd.

kontorsgöromål

(halvtid)

Kontorist

Ao 9

1

_

Biträde för skriv- och

regi. bef.gång

1

_

Förband utom

kontorsgöromål

(halvtid)

Chef för special-

Förvaltare

Ao 17

1

robotdivisioner

komp. utbildnings- pluton

Flygförare

F anjunkare/sergeant

Ao 15/13

25

_

Plutonchefer

»

»

2

Chef för utbild-

Rustmästare/överfurir

Ao 13/11

1

_

ningsförråd

Chef för kör-

»

1

É»

central

Garageförman

Garageförman

Ae 10

_

1

Expeditionsunder-

befäl

Rustmästare/överfurir

Ao 13/11

2

Instruktör

»

»

2

Flottiljpolis

Flottiljpolis

»

3

_

Förste mästare/

Ao 15/13

—

3

mästare

Förste flygtekniker/

5

Ao 13/11

flygtekniker

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj: Is proposition nr titt iir Ii) ti-t

113

flygvapnet utarbetade alternativa organisationsförslag. Förslagen överensstämde

med varandra bland annat däri, all jetflygning med flygledningens

flygavdelning skulle förläggas till Västmanlands flygflottilj (Fl) i Västerås.

Enligt det ena förslaget (A) skulle F8 alltjämt utnyttjas för transportoch

räddningsflygning samt den del av flygledningens flygavdelning vid

vilken flygning med propellerflygplan ulföres. 1 del andra förslaget (B) förutsattes

att sistnämnda del av flygledningens flygavdelning skulle förläggas

till Södertörns flygflottilj (F 18), medan transport- och räddningsflyget

skulle baseras på Bromma eller Arlanda. För egen del anförde jag bland annat,

att jag ansåg mig böra tillstyrka att flygverksamhet i den omfattning

och av del slag flygvapenchefen föreslagit i vart fall tills vidare bibehölls

vid F 8. Jag erinrade om att ifrågavarande verksamhet icke krävde några

investeringar vid F 8 och uttalade, att åtgärder alltså icke behövde vidtagas

som skulle kunna åberopas som skäl ur ekonomisk synpunkt mot att framdeles

ytterligare begränsa organisationen. — Riksdagen godkände vad sålunda

anförts.

Sedan beslut fattades om att vid F 8 tills vidare bibehålla flygverksamhet

av den omfattning och art som avsågs i förenämnda alternativ

A, har förutsättningarna för att på Barkarby bedriva fredsmässig flygning

ändrats. Jag syftar härvid på att — såsom redovisats i proposition

1962: 190 — utredningar igångsatts i syfte att i huvudsak friställa Järvafältet

från militär verksamhet för att möjliggöra fältets användning för civil

statlig verksamhet samt för bostadsexploatering. En utgångspunkt för dessa

utredningar är visserligen, att anläggningarna vid Barkarby flygfält under

överblickbar tid skall disponeras för militära ändamål. När det gäller att

bestämma vilken verksamhet som skall vara förlagd dit, måste man emellertid

självfallet överväga i vad mån olika verksamhetsformer lämpligen kan

bedrivas under de nya villkor som man har att räkna med sedan Järvafältet

exploaterats för bland annat bostadsbebyggelse. Eu framsynt planering kräver,

att man försöker bedöma betingelserna för verksamheten även efter

det att exploateringen kommit till stånd. Härvid ser jag intet skäl att ifrågasätta

lämpligheten av att till F 8 förlägga robotförband och robotverkstad.

Däremot bör man enligt min mening icke inrikta sig på att på lång sikt

bibehålla transport- och helikopterflygning samt flygning med flygledningens

flygavdelning vid F 8. Jag har funnil, all del bör undersökas vilka

åtgärder som erfordras för afl möjliggöra, all vid F8 från och med den

1 juli 1968 icke skall förekomma annan flygning än sådan som är nödvändig

på grund av att F 8 bibehålies som krigsbas och användes för förrådsuppställning

av krigsflygpian. Uppdrag afl utreda denna fråga och inkomma

med förslag i ämnet bör lämnas ål chefen för flygvapnet.

Del är mot denna bakgrund jag prövat flygvapenchefens föreliggande

förslag till organisation och personaluppsättning för F 8. Förbandet hör

enligt min mening benämnas Barkarby flygkår. För dess chef räknar jag

8—4366 63 Bihang till riksdagens protokoll 19 ti ii. I samt. Nr 110

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr till är 1963

med en beställning för överste i Bo 1. En beställning för överstelöjtnant i

Ao 27 kan därvid utgå. .lag föreslår vidare alt eu beställning lör kapten i

Ao 21 (chef för skoldivisionen, jfr prop. 1962: 110, s. 24) utbytes mot beställning

för major i Ao 2f), avsedd för chef för robotavdelningen, tillika

chef för skoldivisionen, samt alt eu beställning för flygdirektör av 2. graden

i Ao 25 utbytes mot beställning för flygdirektör av 1. graden i Ao 27 tchel

för materielavdelningen). För materieiavdelningen räknar jag också med

beställningar för en förste verkmästare i Ao 19 och 2 törste verkmästare i

Ao 17. Jag räknar i övrigt med att beställningar tillkommer för en förvaltare

i Ao 17 (stabsunderofficer på kårexpeditionen), en fanjunkare i Ao 15

(utbildningsledare vid specialkompaniet) och 6 överfurirer i Ao 11 (varav

en chef för budcentral, 2 lärare vid teleavdelningen, ett expeditionsunderbefäl

vid vartdera baskompaniet och specialkompaniet och en chef tör itlbildningsförrådet).

Samtidigt kan en beställning för fanjunkare i Ao 15

utgå. Beställningar för 2 överfurirer i Ao 11 i utbyte mot tjänster för eu

sjukvårdsförmån i Ae 9 och eu garageförman i Ae 10 bör även tillkomma.

Ifrågavarande beställningar bör emellertid tillsättas först i samband med inträffande

ledighet i de civila tjänsterna. Slutligen kan en vakant tjänst för

kontorsskrivare i Ao 13 och 4 tjänster i Ae 10 och lägre lönegrader, varav 3

vakanta, indragas. 1 fråga om arvodesbefattningar och icke-ordinarie tjänster

ankommer det på Kungl. Maj: t att besluta i samband med att organisation

för F8 fastslälles. .lag har därvid beräknat medel för icke-ordinarie

civil personal i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda tabell

(s. 112). I likhet med chefen för flygvapnet har jag räknat med att de beställningar

som tidigare avsetts för flygledningens jetflygavdelning vid

förläggning till F 1 får användas för F 8 behov. Vidare räknar jag med att

beställningar in. in. vid F 8 A må kunna disponeras i mån av behov.

.lag övergår härefter till att behandla flygvapenchefens yrkanden

under avlöningsanslaget för näsla budgetår. De förslag jag inte särskilt

nämner har jag inte ansett mig kunna tillstyrka.

B. Flygvapenchefens förslag att utbyta eu kaptensbeställning i Ao 21

vid vapenbyrån i flygförvaltningen mot eu beställning för alternativt major

eller kapten i Ao 25/21 anser jag mig kunna biträda. Jag kan också tillstyrka

att eu beställning för alternativt överstelöjtnant eller major i

Ao 27/25 inrättas för försökscentralen.

Under hänvisning till de förslag som jag framlagt till personalförändringar

vid flygförvaltningen (prop. 1963: 31, s. 28 —29) föreslår jag, att eu

beställning för flygingenjör av 1. graden i Ao 23 tillkommer avsedd för personal-

och utbildningssektionen. Vid bifall till mitt förslag att en avdelningsdirektörst

jänst i Bo 1 inrättas för vapenbyrån räknar jag med att en beställning

för flygdirektör av 1. graden i Ao 27 utgår ur flygvapnets personalförteckning.

C. De föreslagna nya beställningarna för stridslednings- och luftbevak
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: Is proposition nr III) dr Ii) Ii il

nr.

ningsorganisationen avses för en luflförsvarscentral typ 1, eu radargruppeentral

och ett antal radarstationer. Den relativt betydande personaltorstärkning,

som flygvapenchefen föreslagil, anser jag mig böra tillstyrka för

att den omfattande investeringen i modern materiel skall ge åsyftad effekthöjning

hos vårt luftförsvar. Jag föreslår sålunda, att beställningar tillkommer

för en sektorledare i Bo 1, eu överstelöjtnant i Ao 27 (luftbevakningsledare),

2 majorer i Ao 25 (en för chefrobotledare och en för chefjaktledare),

5 kaptener i Ao 21 (eu för biträdande luftbevakningsledare, 2 för

chefradarjaktledare, en för biträdande robotledare och eu för biträdande

jaktledare), 4 förvaltare i Ao 17 (eu för chef för radargruppcentral och 3

för chefradarjaktledare), It) fanjunkare i Ao 15 (bland annat 3 för radarjaktledare,

3 för målföljningsledare och I för ställföreträdande chef för

radargruppcentral), 6 överfurirer i Ao It samt 10 furirer i Ae 8/7. Härvid

räknar jag med alt ti löjtnanlsbeställningar i Ao 17/15 kan utgå. Jag har för

några befattningar beräknat personal med lägre löneställning än flygvapenchefen

gjort, exempelvis för chef för radargruppcentral för vilken befattning

enligt min mening bör avses eu kvalificerad underofficer, förvaltare.

En sådan ordning bör bidra till att skapa förutsättningar för eu lämpligt

utformad underofficerskarriär inom slridsledningsorganisalionen. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att - med hänsyn till materiellägel — besluta

från vilken tidpunkt de av mig föreslagna beställningarna skall få utnyttjas.

Såvitt nu kan bedömas bör beställningarna i varje fall icke tillsättas

före den 1 januari 1964.

Föreslagna beställningar för civilmilitär personal avses för befattningshavare

för ledning av underhållstjänsten inom strilorganisationen. 1 detta

sammanhang vill jag erinra om att föregående års riksdag biföll mitt förslag

(prop. 1962: 110, s. 108—109) om att inrätta eu tjänst för förste driftingenjör

i Be 1 avsedd som teknisk chef för el t ledningsorgan för drift och

underhåll av all luftbevaknings- och stridsledningsmateriel inom viss luflförsvarssektor.

Kungl. Maj:t har vidare den 9 mars 1962 medgivit inrättande

på verkstadstitel för centrala flygverkstaden i Arboga av en tjänst för

driftingenjör i Ag 23 och en tjänst för driftingenjör i Ag 21 avsedda att ingå

i nämnda ledningsorgan. De nu framförda förslagen avser dels omvandling

av ifrågavarande tjänster till civilmilitära beställningar, dels tillkomst av

ytterligare beställningar för befattningar inom vissa andra luftförsvarssektorer.

Jag anser mig emellertid i förevarande sammanhang endast kunna

tillstyrka, att en tjänst för förste driftingenjör i Be 1 tillkommer. Avlöningskostnaderna

bör i likhet med tidigare medgivna tjänster för här aktuellt

ändamål bestridas från verkstadstitel. Såsom flygvapenchefen föreslagit bör

15 beställningar för flygtekniker i Ao 11 utgå.

D. Med anledning av förevarande förslag tillstyrker jag, att tjänster tillkommer

för 1 assistent i Ae 10 och 4 tekniker i Ae 9 för krigsmaktens gemensamma

fjärrskriftnät samt för 1 assistent i Ae It) för flygvapnets tele
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 It)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1060

faxcentral. Såvitt avser flygvapnets radionät kan jag endast tillstyrka, atl

en tjänst för radioassislenl i Ae 13 utbytes mot tjänst för förste radioassistent

i Ae 15, avsedd som chef för huvudstationen i radionätet. Jag anser

mig vidare böra föreslå, all 7 furirsbeslällningar i Ae 8/7 avsedda för signalunderbefäl

i luftförsvarscentraler utbytes mot beställningar för överfurir i

Ao 11.

E. Flygvapenchefens förslag liil förändringar inom luftvärnsrobotorganisationen

vid Barkarby flygdepå anser jag mig böra tillstyrka. Jag räknar

således med att beställningar tillkommer för en kapten i Ao 21 (chef för

övningsdivisionen), 4 fanjunkare i Ao 15, eu överfurir i Ao 11 och 2 förste

verkmästare i Ao 17 samt att därvid beställningar för eu förrådsförvaltare

i Ao 17 och 10 flygtekniker i Ao 11 indrages. Jag har vidare räknat med att

vakantsatta beställningar för en förste verkmästare i Ao 17 och 3 mästare

1 Ao 13 får utnyttjas vid robotförbanden. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att med hänsyn till materiellägel — besluta från vilken tidpunkt

de föreslagna beställningarna skall få utnyttjas.

F. Jag anser mig kunna tillstyrka, att 2 tjänster för driftingenjör i Ae 19

tillkommer för flygvapnets radarskola. Enligt under hand inhämtade upplysningar

erfordras med hänsyn till rekryteringsläget föreslagen mästarbeställning

för lärare vid tekniska skolan först efter den 1 juli 1964, varför

jag ej anser mig nu böra ta ställning till förslaget. 1 övrigt kan jag under

förevarande punkt endast biträda flygvapenchefens förslag om utbyte av

2 beställningar för furir i Ae 8/7 mot beställningar för överfurir i Ao II.

H. I likhet med föregående år (prop. 1962: 110, s. 106) anser jag mig

icke kunna tillstyrka den föreslagna ordningen för bevakning av centraler

och radarstationer inom strilorganisationen. Inga nya omständigheter har

framkommit i flygvapenchefens utredning, som motiverar ell frångående

av mitt tidigare ställningstagande. Jag anser mig också böra avvakta vad

1960 års värnpliktsutredning kan föreslå beträffande utnyttjande av värnpliktig

personal för huvudsakligen vakttjänst.

Jag är icke beredd att tillstyrka det föreslagna utbytet av beställningar

för utbildningsledare vid specialkompani. En översyn av befälsordningen

vid flygvapnet liknande den som skett vid armén torde som jag tidigare

uttalat tidigast kunna påbörjas under år 1963. Relationen mellan obefordrade

och befordrade underofficerare är f. n. betydligt oförmånligare vid

flygvapnet än vid infanteriet. Skäl synes alltså föreligga att vidtaga vissa

jämkningar härvidlag utan att avvakta resultaten av en översyn. Jag anser

mig böra föreslå ett utbyte av 100 beställningar för sergeant i Ao 13 mot

samma antal beställningar för fanjunkare i Ao 15.

I övrigt kan jag endast tillstyrka, att 26 beställningar för rustmästare

i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal överfurirsbeställningar i Ao 11

och att 200 flygteknikerbeställningar i Ao 11 utbytes mot beställningar för

förste flygtekniker i Ao 13. Jag har härvid räknat med att 11 rustmästar
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr till år 1963

117

beställningar avses för tidigare sjukvårdsförmån, som erhållit underbefälsanställning

vid flygvapnet i samband med ny organisation av stabs- och

förvaltningstjänsten (prop. 1962: 110, s. 20).

I. Såvitt avser föreslagna förändringar för den militära väderlekstjänsten

tillstyrker jag, att beställningar tillkommer för 2 meteorologer i Ao 21

( en för flygstabens väderleksavdelning och eu för stridsledningsorganisationen).

Jag föreslår vidare, att 4 tjänster för förste meteorologassistent i

Ae 15 inrättas, varvid 2 beställningar för meteorolog i reglerad befordringsgång

kan indragas. Av dessa tjänster är en avsedd för väderradar på

Gotland. För stridsledningsorganisationen räknar jag även med tjänster för

en meteorologassistent i Ae 11 och 2 tekniska biträden i Ae 7.

,1. Fn fortsatt förstärkning av trafikledarorgamisationen synes erforderlig.

Jag föreslår därför att sammanlagt 9 beställningar för trafikledare tillkommer,

av vilka en i Ao 19 för trafikledarutbildning, en i reglerad befordringsgång

för tornkontroll vid arméns helikopterskola, en i Ao 21 och en i

reglerad befordringsgång för regional radarcentral för Göteborgs flyginformationsområde,

2 i Ao 19 för lokal radarövervakning samt — med beaktande

av leveranstakten för landningsradar — 2 trafikledare i Ao 19 och en

i reglerad befordringsgång för landningsradar. Jag förutsätter, att utformningen

av trafikledarutbildningen ytterligare överväges i samråd med luftfartsstvrelsen.

K. Jag tillstyrker, att <1 beställningar för förste verkmästare i Ao 17, av

vilka eu vid F 4 tillhörande kategorien elektrotekniker, tillkommer i utbyte

mot beställningar för mästare i Ao 13.

Med anledning av flygvapenchefens förslag i övrigt rörande beställningar

för elteknisk personal föreslår jag, åt! sammanlagt följande antal beställningar

tillkommer, nämligen 24 för förste verkmästare i Ao 17, 18 för

förste mästare i Ao 15 och 5 för mästare i Ao 13, i utbyte mot 47 beställningar

för flygtekniker i Ao 11.

M. Jag tillstyrker, att 2 arvodesbefattningar i A: 24 för pensionerad

officer inrättas för mobiliseringsofficer, en vid centrala flygverkstaden

i Mahnslätt och en vid centrala flygverkstaden i Västerås. Härvid kan en

tjänst för driftingenjör i Ae 19 (med avlöning från verkstadstitel) vid flygverkstaden

i Västerås utgå.

Mot föreslagen centralisering av sjukvården vid vissa av flygvapnets

förband har jag icke någon erinran, och jag räknar med att tjänster för 5

undersköterskor i Ae 5 och 6 sjukvårdsbiträden i Ae 5 indrages.

Vad gäller under 3—9 redovisade förslag till personalförändringar beträffande

civil icke-ordinarie personal beräknar jag medel för vidtagande

av förändringar i huvudsaklig överensstämmelse med myndigheternas förslag.

Det ankommer på Kungl. Maj:l all heslula om inrättande av tjänsterna.

Beträffande förändringar i övrigt i fråga om tjänster för kontorsbiträde

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 IS

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

i Ao 5 och för biträde för skriv- och kontorsgöromål har jag intet att erinra

mot flygvapenchefens förslag.

N. Flygvapenchefens förslag till arvoden till tillsynsman vid krigsflygfält

m. in. tillstyrker jag.

För timarvoden till dellidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta

utbildningsanstalter och skolor samt arvoden till civila lärare för underbefälsntbildning

beräknar jag under icke-ordinarieposten (jfr arméns

motsvarande anslag) sammanlagt i runt tal 1 065 000 kr., innebärande eu

ökning med 115 000 kr.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 140) har jag föreslagit att sammanlagt

15 arbetare i eldningstjänst skall erhålla anställning i Ag 7. Jag

har vid beräkningen av förevarande anslag därför inräknat omkring 190 000

kr. för detta ändamål.

Jag anser mig kunna tillstyrka att posten Tillfälligt anställd personal

upptas till 540 000 kr., innebärande en höjning med 20 000 kr.

Mot flygvapenchefens förslag om uppräkning av uppbördsposten Avlöningar

till viss personal i verkstadsdrift med 300 000 kr. har jag intet att

erinra.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 192) har jag föreslagit, att 3 beställningar

för lärare i År 25/21, av vilka 2 avsedda för undervisning på

flyglinjen skall tillkomma vid militärhögskolan. 1 enlighet härmed bör •—

vid bifall till dessa förslag beställningar för 2 kaptener i Ao 21 utgå ur

flygvapnets personalförteckning.

I samband med att flygfältshyrån i flygförvaltningen överföres till fortifikationsförvaltningen

fr. o. in. den 1 juli 1963 (jfr prop. 1963:31, s. 30)

bör 2 tjänster, en för byråintendent i Ao 21 och en för ingenjör i högst

Ae 15 överföras till flygstaben.

En beställning för musikdirektör av I. graden i Ao 21 på övergångsstat

vid flygvapnet kan numera indragas sedan vederbörande innehavare

avgåtl med pension.

Beträffande vakant hållande in. in. av beställningar för intendenturofficerare

i samband med inrättandet av försvarets inlendenturverk vill jag

hänvisa till vad jag anfört därom vid anmälan av motsvarande anslagsfråga

för armén.

Jag övergår härefter till alt behandla personal- och organisationsförändringar

vid de flottiljer (motsvarande) som under år 1962 blivit organisationsundersökta.

För F21, som i fortsättningen hör benämnas Norrbottens flygflottilj,

anser jag mig kunna tillstyrka att beställningar tillkommer för en överstelöjtnant

i Ao 27 (baschef), en kapten i Ao 21 (utbildningsofficer) och en

flygingenjör i Ae 21 (3. flottiljingenjör) för helikoptermaterial m. m. Jag

förutsätter, att F 21 ålägges ansvar för underhåll av arméflygmateriel för

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 110 år 1963 119

arméns helikopterskola i Boden, .lag förordar vidare att för stiidsledningsofficer

inrättas en beställning för kapten i Ao 21 i utbyte mot beställning

för löjtnant i Ao 17/15. Som chef för luftförsvarsgruppcentral räknar jag

vidare med en befattning i A: 24 för pensionerad officer. Jag beräknai

vidare medel för inrättande av 4 ic.ke-ordinarie civila tjänster, som bör inrättas

efter prövning av Kungl. Maj:l.

För F 5 kan jag tillstyrka alt en beställning för överfurir i Ao 11 (sjukvårdsunderbefäl)

tillkommer, .lag beräknar också medel för inrättande av

3 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.

Såvitt avser flygvapenchefens förslag till förändringar vid F 11 kan jag

tillstyrka, att eu operations- och underrättelseavdelning skapas. .Tåg kan

också biträda att 2 beställningar tillkommer för denna avdelning, eu för

major i Ao 25 (chef) och eu för kapten i Ao 21 (underrättelseofficer). Vid

bifall härtill bör 2 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utgå. Jag beräknar

medel för en halvtidstjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Med skrivelse den 20 mars 1962 bär chefen för flygvapnet framlagt förslag

att eu yrkesgren, stridslednings- och luftbevakningstjänst (striltjänst),

bör tillkomma vid flygvapnet för underbefäl. Enligt kungörelsen den 1 juni

1956 angående rekrytering av underbefäl på aktiv stat vid försvaret in. m.

(SF 378/56) kan vid flygvapnet — utöver fältflygare och flygnavigatörer —

kontraktsanställas ynglingar som önskar genomgå utbildning till furir inom

yrkesgrenarna trupputbildare och signalister. Inom sistnämnda yrkesgren

har sedan år 1954 även inrymts underbefäl avsedda för striltjänst. Kraven

på ökad specialisering har enligt flygvapenchefen medfört att utbildningen

efter hand kommit att inriktas efter två skilda linjer, en för signaltjänsl

och en för striltjänst. För att få överensstämmelse med rådande förhållanden

bör därför enligt flygvapenchefens mening yrkesgrenen stridsledningsoch

luftbevakningstjänst tillkomma.

Försvarets civilförvaltning har icke något alt erinra mot flygvapenchefens

förslag.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka flygvapenchefens förslag, att

yrkesgrenen stridslednings- och luftbevakningstjänst (striltjänst) tillkommer

vid flygvapnet. Det torde vid bifall härtill - få ankomma på Kungl.

Maj:l att närmare reglera denna fråga.

I anslutning till riksdagens beslut med anledning av propositionen 1962:

88 angående marinens tekniska personal in. in. har Kungl. Maj:t den 6 juni

1962 meddelat bestämmelser angående lån till flygingenjörer i vissa fall,

varvid koslnaderna skall bestridas från fjärde huvudtitelns anslag till exlra

utgifter. Bestämmelserna har i princip samma innebörd som motsvarande

bestämmelser för lån till arméingenjör under utbildning vid teknisk högskola

in. in. och till viss teknisk personal vid marinen vid viss utbildning.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj;ts proposition nr 110 år 1963

i vilka fall kostnaderna skall bestridas från vederbörande försvarsgrens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl. Jag anser detta vara ändamålsenligt

och föreslår därför, alt kostnaderna för lån till flygingenjörer i fortsättningen

skall bestridas från anslaget Flygvapnet: Avlöningar till aktiv

personal m. fl.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar

in. m. vid flygvapnet och kostnaderna för år 1962 beslutade lönehöjningar

samt med ledning av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande

budgetår beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 156 000 000

kr., vilket innebär eu anslagsökning med 22 000 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för flygvapnet samt de övriga

åtgärder som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;
b)

godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under

budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 70 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis .............................. 1 300 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 300 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................... 38 000 000

5. Rörligt lillägg, förslagsvis ........................... 44 500 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .......................................... 2 200 000

Summa kr. 157 800 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 800 000

Neftoutgift kr. 156 000 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 156 000 000

kr.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

121

[11] Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Anslag Nettoutgift

1961/62 .............................. 8 650 000 8 586 879

1962/63 .............................. 9 280 000

1963/64 (förslag) ............... 15 200 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 94) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar m. in. till värnpliktiga beräkna ett förslagsanslag av

15 100 000 kr.

På grundval av uppgifter från chefen för flygvapnet om antalet tjänstgöringsdagar

och antalet till premier berättigade värnpliktiga beräknar försvarets

civilförvaltning medelsbehovet under ifrågavarande anslag till

9 800 000 kr., innebärande eu anslagshöjning med 520 000 kr. Det ökade

medelsbehovet föranleds huvudsakligen av att antalet tjänstgöringsdagar

förutses öka med omkring 137 000 till ca 2 802 000. I det föregående har

jag under arméns motsvarande anslag framlagt förslag om förbättrade förmåner

åt värnpliktiga. Härigenom uppkommer för flygvapnets del en koslnadsökning

av i runt tal 5 600 000 kr., varav ca 3 900 000 kr. för höjda penningbidrag,

ca 1 500 000 kr. för utryckningsbidrag och ca 200 000 kr. för

höjda premier. Med beaktande av i det föregående angivna kostnadsökningar

avseende förbättrade förmåner och ökat antal tjänstgöringsdagar

samt under hänsynstagande jämväl till belastningen under budgetåret 1961/

62 föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 15 200 000 kr.

Detta innebär en anslagsuppräkning med 5 920 000 kr. Jag får således hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar in. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 15 200 000 kr.

[12] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

Anslag Nettoutgift Behållning

1961/62 ........................... ''36 000 000 28 073 413 23 248 301

1962/63 ........................... 37 000 000

1963/64 (förslag) ............... 33 182 000

1 Härutöver har 1 800 000 kr. överförts från anslaget Reglering av prisstegringar.

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1961/62

5 668 000 kr. bundna genom utlagda beställningar.

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 125) har Kungl. Maj:1 föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1963/64

beräkna ett reservationsanslag av 34 715 000 kr.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 1963

Yrkand e

Försvarets forskningsanstalt (skr. 13/8 1962) föreslår, att anslaget

minskas med 1 243 000 kr. samt hemställer om bemyndigande att utlägga

beställningar på materiel för forskningsändamål intill ett belopp av 2 500 000

kr. utöver anvisade medel.

Ökning Minskning

1. Prisstegringar .......................................... 500 000

2. 1962 års lönereglering................................. 1 700 000

3. överföring av tjänster till avlöningsanslag .... 2 657 000

4. Anpassning till kostnadsram och hänsynstagande

till reservationer ............................ 786 000

2 2ÖÖ 00Ö 3 443 000

— 1 243 000

M o t i v

1. Det äskade beloppet för prisstegringar, 500 000 kr., utgör 2,5 % av

den del av det för innevarande budgetår anvisade anslaget, som avses för

annat än löner, arvoden och resekostnader.

3. Det under denna punkl upptagna beloppet utgör den av forskningsanstalten

beräknade kostnadsminskningen under anslaget vid bifall till

av forskningsanstalten framlagda förslag om överförande av vissa tjänster

till anstaltens avlöningsanslag.

4. Forskningsanstalten beräknar behovet av ytterligare medel för forskningsverksamhet

under nästa budgetår till 2 500 000 kr. Med hänsyn till

reservationsbehållningens storlek och den av överbefälhavaren anvisade anslagsramen

föreslås emellertid en minskning av anslaget med 768 000 kr.

1 särskild skrivelse har forskningsanstalten närmare redogjort för hur

anslaget avses skola användas. Då redogörelse härför inte bör lämnas till

statsrådsprotokollet, torde få hänvisas till de handlingar som kommer att

tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen

i innevarande års statsverksproposition (bil. 6, punkt 123) har jag föreslagit

inrättande av ett visst antal extra ordinarie tjänster under forskningsanstaltens

avlöningsanslag i utbyte mot motsvarande extra tjänster

på förevarande anslag. Med anledning härav bör förevarandc anslag minskas

med 1 650 000 kr. Med hänsyn till den ram för utgifterna för det militära

försvaret som föreslås för nästa budgetår anser jag mig böra föreslå

eu ytterligare minskning under anslaget, som bör uppföras med 33 182 000

kr., vilket belopp med hänsyn till befintliga reservationer bör vara tillfyllest.

Liksom för innevarande budgetår bör medgivande inhämtas till att materielbeställningar

utlägges till ett belopp av 2 500 000 kr. utöver anvisade

medel.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963 123

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 33 182 000 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar

av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet

må utläggas inom en kostnadsram av 2 500 000 kr.

[13] Årskostnader för industriell krigsheredskap

Anslag Nettnutgift

''1961/62 ................................................... 700 000 699 404

1962/63 ................................................... 700 000

1963/64 (förslag) .................................... 700 000

1 Anslaget Armétygförvaltningen: Årskostnader för industriell krigsheredskap.

I årets statsverksproposition (bil. 6. punkt 152) bär Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på slutförandet av beredningen av en av armétygförvaltningen

avlämnad utredning rörande det framtida behovet av beredskapsmaskiner

m. in., till Årskostnader för industriell krigsheredskap för

budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 700 000 kr. Beredningen

av ärendet har ännu inte kunnat slutföras, varför hänsyn ej kan tagas till

resultatet av denna vid den slutliga beräkningen av förenämnda anslag för

nästa budgetår.

Armétygförvaltningen hemställer (skr. 7/8 1962), att anslaget uppföres

med oförändrat belopp, 700 000 kr. Anslaget är avsett att bestrida kostnader

sammanhängande med förvaltningen av ämbetsverket underställda s. k.

skuggfabriker och maskiner. Fasta utgifter för lokalhyror, uppvärinningsoch

kraftavgifter och löner till vakter och tillsynsmän beräknas till minst

380 000 kr. För kontinuerliga reparations- och underhållsarbeten å byggnader

och maskiner m.m. erfordras 265 000 kr. Ersättningarna till försvarets

fabriksfond beräknas slutligen uppgå till 55 000 kr.

Jag tillstyrker armétygförvaltningens förslag och hemställer således, afl

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen atl

till Årskostnader för industriell krigsheredskap för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kr.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Knngt. Moj.ls proposition nr till år 1!)63

[14j Engångskostnader för industriell krigsheredskap

Anslag Nettoutgift Behållning

''1961/62 ........................... -4600 000 5 000 812 Ml 272 391

1962/63 ........................... 4 850 000

1963/64 (förslag) ............ 5 000 000

1 Anslaget Armétygförvaltningen: Engångskostnader för industriell krigsheredskap.

2 Härutöver har överförts 200 000 kr. från anslaget Reglering av prisstegringar.

9 Häri ingår ett belopp av 4 900 000 kr, utgörande kontant behållning av armétygförvaItningens

beredskapskapital.

Reservalionsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1961/62 bunden

intill ett belopp av i runt tal 8 340 000 kr.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkl 152) bar Kungl. Maj:l föreslagit

riksdagen ad, i avbidan på slutförandet av beredningen av armétygförvaltningens

utredning rörande det framtida behovet av beredskapsmaskiner

in. in., till Engångskostnader för industriell krigsheredskap för budgetåret

1963/64 beräkna ell reservationsanslag av 5 000 000 kr. Såsom anförts

under föregående punkt har beredningen av ärendet ännu inte kunnat slutföras,

varför även förevarande anslag måste slutligt beräknas utan hänsynstagande

till dennas resultat.

Armétygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 250 000 kr. Från

ifrågavarande anslag skall bestridas för försvaret gemensamma kostnader

för investeringar i syfte att främja och i vissa fall möjliggöra krigsproduklion.

Det av armétygförvaltningen för nästa budgetår äskade beloppet grundar

sig på av ämbetsverket i samråd med övriga berörda försvarsförvaltningar

gjorda beräkningar. Armétygförvaltningen beräknar för egen räkning

ett behov av 1 200 000 kr. för att slutföra anskaffningen av maskiner

för tillverkning av granatkastarammunition och fullfölja planerad utbyggnad

av maskinparken för tillverkning av artilleriammunition. För anskaffning

av maskiner för tillverkning av annan ammunition än till granatkastare

och artilleripjäser beräknar ämbetsverket ett belopp av 1 200 000 kr.

För att förbättra tillgången på verktygsutrustning och mätdon för ammunitionstillverkning

erfordras ett belopp av 300 000 kr. Slutligen äskas för

armétygförvaltningens egen räkning ett belopp av 800 000 kr. för fortsatt

anskaffning av maskinutrustning för tillverkning av viss skyddsinateriel

främst skyddsmasker och tnaskeringsnät. För arméintendenturförvaltningen

upptar ämbetsverket anskaffning av verktyg för viss intendenturmaterieltillverkning

till eif belopp av 140 000 kr. och för marinförvaltningen

anskaffning av verktyg för vass minmateriel till ett belopp av 160 000

kr. För vissa installationsarbeten ifråga om maskinutrustning in. in. i

lokaler för underhåll av flygmateriel upptager armétygförvaltningen för

flygförvaltningens räkning ett belopp av 350 000 kr., och 600 000 kr. äskas i

syfte att minska forlifikationsförvaltningens brist på vissa slag av gjut
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110> år 1963

125

formar. För anskaffning av vissa för läkeniedelsframställning erforderliga

apparater och maskiner upptar armétygförvaltningen slutligen ett

belopp av ,‘150 000 kr. för försvarets sjukvårdsstyrelses räkning.

Medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag beräknas

således av armétygförvaltningen till (1 200 000 + 1 200 000 + 300 000 +

800 000 + 140 000 t 160 000 f 350 000 | 600 000 + 350 000 =) 5 100 000

kr.

Departementschefen

För egen del föreslår jag, att anslaget höjes med 150 000 kr. och således

uppföres med 5 000 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Engångskostnader för industriell krigsberedskap

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

5 000 000 kr.

[15] Familjebidrag

Anslag Nettoutgift

1961/62 .............................. 34 500 000 33 478 014

1962/63 .............................. 33 000 000

1963/64 (förslag) ............... 38 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 161) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Familjebidrag

för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 38 500 000 kr.

Försvarets civilförvaltning föreslår, att anslaget höjes med 7 000 000 kr.

Ämbetsverket uppskattar medelsbehovet för familjebidrag vid nuvarande

familjepenningbelopp till 35 546 000 kr., varav omkring 22 098 000 kr. för

värnpliktiga inkallade till befäls- och repetitionsövning. Antalel tjänslgöringsdagar

anger civilförvaltningen till ca 16 810 000 för första tjänstgöring

och 3 048 000 för befäls- och repetitionsövningar. Civilförvaltningen

har uppskattat den genomsnittliga familjebidragskostnaden per man och

tjänstgöringsdag till 80 öre vid första tjänstgöring och till 7 kr. 25 öre vid

befäls- och repetitionsövning. I sina anslagsäskanden har civilförvaltningen,

i avvaktan på ställningstagande till ett av ämbetsverket i särskild ordning

avgivet förslag till höjd familjepenning in. in., räknat med att familjepenningen

med hänsyn till fördyrade livsmedelskostnader höjes med 12,5 %.

Denna höjning beräknas medföra en kostnadsökning av 3 110 000 kr. Till

följd av beslutad ändring av normerna för beviljande av familjebidrag

in. in. till näringsidkare (prop. 1962: 188; L-U nr 42; rskr. 371) beräknas

vidare medelsbehovet öka med 500 000 kr. Övriga utgifter under

anslaget beräknas slutligen till 200 000 ( 25 000) kr. Medelsbehovet för

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ls proposition nr 11(} år 1963

nästa budgetår utgör således enligt civilförvaltningens beräkningar

sammanlagt (35 546 000 + 3 110 000 + 500 000 + 200 000 =) avrundat

40 000 000 kr., innebärande en ökning med 7 000 000 kr.

Departementschefen

Föregående budgetår uppgick utgifterna under familjebidragsanslaget

till i runt tal 33,5 miljoner kronor. Med utgångspunkt i denna belastning synes

anslaget för nästa budgetår vid oförändrade förmåner ha kunnat uppföras

med 32 miljoner kronor. Ilänsyn bar härvid tagits till att antalet

tjänstgöringsdagar för befäls- och repetitionsövningar till följd av förskjutning

av vissa dylika övningar från hösten till våren 1962 var relativt stort

under föregående budgetår. Såsom framgår av punkt 7 i det föregående

bör emellertid anslaget för nästa budgetår uppräknas dels med 6 miljoner

kronor till följd av mitt i propositionen 1963: 70 framlagda förslag om förhöjd

familjepenning in. in., dels med 0,5 miljon kronor med anledning av

beslutad ändring av normerna för beviljande av familjebidrag in. in. till näringsidkare.

Anslaget bör således för nästa budgetår uppföras med (32 000 000 +

6 000 000 + 500 000 =) 38 500 000 kr. .lag hemställer, under erinran om

att anslagshöjningen utgör 5 500 000 kr., att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Familjebidrag för budgetåret 1963/64 anvisa ett

förslagsanslag av 38 500 000 kr.

jl6] Heseersättningar till värnpliktiga m. fl.

Anslag Nettoutgift

1961/62 .............................. 8 000 000 8 598 195

1962/63 .............................. 8 800 000

1963/64 (förslag) ............... 13 900 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 175) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Reseersättningar

till värnpliktiga in.fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag

av 13 900 000 kr.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget till följd av höjda

järnvägstaxor in. m. och anslagsbelastningen under budgetåret 1961/62 ökas

med 1 200 000 kr. I det föregående har jag under anslaget Armén: Avlöningar

in. m. till värnpliktiga anmält förslag om utökade förmåner till värnpliktiga.

Antalet fria resor för värnpliktig under tiden för första tjänstgöring

(tjänstgöring i en följd) föreslås därvid skola ökas från tre till fem.

Detta torde medföra en kostnadsökning under förevarande anslag av ca

4 000 000 kr. Med beaktande av sålunda angivna kostnadsökningar föreslår

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1903

1 27

jag, att anslaget uppföres med 13 900 000 kr., innebärande en anslagsökning

med 5 100 000 kr. .lag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Reseersättningar till värnpliktiga m.fl. för budgetåret

1903/04 anvisa ett förslagsanslag av 13 900 000 kr.

[17] Inredning in. in. av vissa kontorslokaler Anslag

1903/04 (förslag) ................................................ 1000 000

Efter förslag i propositionen 1902: 108 har riksdagen beslutit (SU 157;

rskr. 307) om inrättande från och med den 1 juli 1903 av försvarets intendenturverk.

Eu särskild delegation har inrättats för uppgifter sammanhängande

med omorganisationen av försvarets centrala intendenturförvaltning.

Vidare har Kungl. Maj:t den 19 oktober 1902 föreskrivit, att försvarets

intendenturverk provisoriskt skall förläggas till Solna centrum i avbidan

på ställningstagande till byggnadsstyrelsens förslag med anledning av

Kungl. Maj:ts uppdrag den 18 maj 1902 att närmare utreda förutsättningarna

för att förlägga intendenturverket till Märsta. 1 anslutning härtill har

Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att efter samråd med fortifikationsförvaltningen

och inlendenturförvaltningsdelegationen gå i författning

om förhyrning i Solna centrum av för försvarets intendenturverk erforderliga

lokaler. Under budgetåret 1903/04 torde kostnader uppkomma

för inredning m. in. av dessa lokaler. I årets statsverksproposition (bil.

0, s. 274) liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på att dessa

kostnader kan fastställas, till Inredning in. in. av vissa kontorslokaler

upptaga ett reservationsanslag till ett beräknat belopp av 1 000 000 kr.

lntendenlnrförvaltningsdelegalionen hemställer, att anslaget uppföres

med 1 000 000 kr. Delegationen anför, att beräkningarna rörande behovet

av särskilda anslagsmedel för inredning in. in. av de numera förhyrda

lokalerna i Solna centrum ännu inte har kunnat slutföras, då dessa lokalers

utformning först helt nyligen kunnat fastställas. Medelsbehovet har dock

enligt delegationen kunnat överblickas så långt, att det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet 1 000 000 kr. kan antagas under alla förhållanden

bli erforderligt. Det synes enligt delegationen inte uteslutet, att det

kan visa sig vara omöjligt att hålla kostnaderna inom det angivna beloppet

och att således ytterligare medel kan bli erforderliga.

Departementschefen

I enlighet med intendenturförvaltningsdelegationens förslag bör förevarande

anslag för nästa budgetår uppföras med 1 000 000 kr. .lag hemställer

således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inredning in. in. av vissa kontorslokaler för budgetåret

1903/04 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

[18] Vissa attitydundersökningar

1962/63 .......................

1963/64 (förslag) ...........

För bestridande av kostnaderna för vissa attitydundersökningar i anslutning

till studier och prognoser i syfte att erhålla underlag för åtgärder

avsedda att förbättra rekryteringen av aktivt befäl har för budgetåret

1962/63 under förevarande anslagsrubrik anvisats ett anslag av 38 000 kr.

(prop. 1962:110, p. 17).

Överbefälhavaren (skr. 9/1 1963) hemställer för nästa budgetår om

ytterligare 64 000 kr. för fortsatta attitydundersökningar. Av angivna utgifter

anses 17 200 kr. hänförliga till budgetåret 1962/63. Enligt överbefälhavaren

erfordras för attitydundersökningar för budgetåren 1963/66

ytterligare sammanlagt 114 000 kr. överbefälhavaren grundar sin beräkning

på uppgifter från militärpsykologiska institutet. Enligt överbefälhavaren

bör följande undersökningar komma till stånd under budgetåren

1963/66, nämligen uppföljning under 1963 och 1964 av en under innevarande

budgetår gjord undersökning rörande officers- och underofficersuttagna

värnpliktiga, undersökning rörande inställningen till underbefälsoch

underofficersyrkena med år 1961 inskrivna underbefälsuttagna värnpliktiga

samt med värnpliktiga under underbefälsutbildning ävensom uppföljning

under 1965 och 1966 av de av sistnämnd undersökning berörda

värnpliktiga. Överbefälhavaren anser dock, att slutlig ställning icke nu

bör tagas till huruvida sagda uppföljning under 1965 och 1966 bor genomföras.

överbefälhavaren avser pröva i vilken utsträckning möjlighet kan

föreligga att efter budgetåret 1963/64 inrymma undersökningar av ifrågavarande

art i militärpsykologiska institutets ordinarie verksamhet.

Departementschefen

Jag föreslår, att 64 000 kr. anvisas för nästa budgetår för utförande av

attitydundersökningar i huvudsak enligt överbefälhavarens förslag. Medlen

bör liksom för innevarande budgetår anvisas under ett särskilt anslag,

Vissa attitydundersökningar. Vad avser till innevarande budgetår hänförliga

ytterligare utgifter har Kungl. Maj :t genom beslut den 8 mars 1963

medgivit, att för ändamålet förskottsvis må disponeras ett belopp av 14 000

kr. av fjärde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa attitydundersökningar för budgetåret 1963/64

anvisa ett anslag av 64 000 kr.

Anslag

38 000

64 000

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj-.tx proposition nr 110 ur 1963

129

fl9] Reglering av prisstegringar

Anslag Nettoutgift

1959/69 .............................. 40 000 000 17 400 000

1960/61 .............................. 60 000 000 60 000 000

1961/62 ..............................\-80 000 000 =79 800 000

1962/63 .............................. 80 000 000

1963/64 (förslag) ............... 100 000 000

1 Varav 20 000 000 kr. å tilläggsstat II.

2 Härutöver 4 000 000 kr. avseende anslaget Reglering av prisstegringar för budgetåret

1961/62 å tilläggsstat II för budgetåret 1962/63.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 206) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Reglering

av prisstegringar för budgetåret 1963/64 beräkna ett anslag av

100 000 000 kr.

Förevarande anslag skall utnyttjas för att på sätt närmare framgår av

propositionerna 1959: 119, 1960: 110 (punkt 12) och 1961: 110 (punkt 24)

täcka sådana prisfördyringar på reservationsanslag och obetecknade anslag

under fjärde huvudtiteln som inträffar från den tidpunkt anslagen

beräknas intill utgången av det budgetår för vilket de anvisats.

Vid anmälan av förevarande anslagsfråga i statsverkspropositionen hävdade

jag, att ytterligare uppgifter om prisutvecklingen in. m. borde avvaktas

innan slutlig ställning togs till anslagsbeloppet för nästa budgetår.

Då visst ytterligare material nu föreligger, torde jag ånyo få anmäla anslagsfrågan.

Dessförinnan torde jag emellertid få redogöra för dispositionen

av det för budgetåret 1961/62 anvisade anslaget m. in. Jag torde också

få anmäla ett av försvarets prisregleringsdelegation framlagt förslag rörande

ändring i mätningen av förändringar av den fast anställda personalens

kontanta förmåner vid prisberäkningarna.

Dupositionen av för budgetåret 1961/62 anvisat anslag

Resultatet av verkställda indexberäkningar för budgetåret 1961/62 framgår

av följande sammanställning.

Indexserie avseende

Indextal, maj 1960 — 100

Aug.

1961

Nov.

1961

Febr.

1962

Maj

1962

Medeltal

1961/62

Fjärde huvudtiteln..................

104,2

103,4

104,6

104,0

106,6

104,6

107,2

105,1

105,7

104,3

Samtliga reservationsanslag..........

I fråga om reservationsanslag och obetecknade anslag utvisar prisberäkningarna

alltså eu ökning med 4,3 enheter. Nettoresultatet av prisreg9—4360

03 Rihang till riksdagens protokoll 1963. t samt. Nr 110

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

leringen på dessa anslag, vilka för ifrågavarande budgetår uppförts med

sammanlagt 1 838 miljoner kronor, bör följaktligen — förutsatt att förslagsanslagen

icke överskridits mer än prisindexberäkningarna ger vid handen

( 1 838 \

4,3 x - —- = ) avrundat 79 miljoner

kronor.

Till förfogande för prisregleringen för budgetåret 1961/62 har stått —

förutom anslagen Reglering av prisstegringar och Reglering av prisstegringar

för budgetåret 1961/62 — en reservation om 3 miljoner kr. under

anslaget Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. in. (jfr prop. 1961:

110, p. 24). Kungl. Maj:t har den 2 och 30 mars 1962, den 28 juni 1962

samt den 1 mars 1963 meddelat beslut om dispositionen av de för prisreglering

avseende budgetåret 1961/62 tilll förfogande ställda medlen. Med

hänsyn till inträffade prissänkningar har anslaget Flygvapnet: Drift och

underhåll av flygmateriel m. in., delposten till Kungl. Maj :ts disposition reducerats

med 8 miljoner kronor. För kompensation för prisstegringar har

härvid — med beaktande av att en medelsanvisning om 0,2 miljon kronor

å tilläggsstat 11 för budgetåret 1961/62 förutsatts skola medföra reducering

av medlen för priskompensation — fått tagas i anspråk högst (79 + 8 —

0,2 —) 86,8 miljoner kronor. Genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut har

sammanlagt 86,8 miljoner kronor tillgodoförts i riksstaten för budgetåret

1961/62 anvisade reservationsanslag enligt följande.

Anslag

Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet

Armétygförvaltningen: Engångskostnader för industriell krigs
-

beredskap .................................................................. 200 000

Armén: Beklädnad in. m.................................................... 1 280 000

Armén: Inventarier m. m. ................................................ 250 000

Armén: Övningar in. in.................................................... 1 300 000

Armén: Anskaffning av drivmedelsutrustning ..................... 100 000

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m............................ 14 500 000

Armén: Underhåll av tygmateriel m. m............................... 4 300 000

Armén: Hemvärnets övningar............................................. 75 000

Armén: Hemvärnets intendenturmateriel m. m...................... 25 000

Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m.................................. 300 000

Marinen: Beklädnad m. m................................................. 190 000

Marinen: Inventarier m. m................................................. 60 000

Marinen: övningar m. m................................................. 1 000 000

Marinen: Fartygsbyggnader m. in........................................ 2 500 000

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m...................... 3 000 000

Marinen: Underhåll av fartyg m. m..................................... 3 800 000

Belopp

(kronor)

nn nnn

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1063 131

. , Belopp

Anslag (kronor)

Flygvapnet: Beklädnad m. m.............................................. 200 000

Flygvapnet: Inventarier m. m........................................... 60 000

Flygvapnet: övningar m. in.............................................. 600 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. ni....................• • 39 000 000

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot .......................................... 3 700 000

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., anslagsposten

B. Underhållskostnader m. m............................... 7 100 000

Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning ............... 75 000

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ...... 1 800 000

Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av vass utrustning

..................................................................... 200 000

Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel 150 000

Sjukvårdsmateriel ............................................................ 75 000

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m................... 100 000

Vissa signalförbindelser m. m.............................................. 700 000

Järnvägskrigsbromateriel ....................................... 100 000

Summa kr. 86 800 000

Ramen för försvarshuvudtiteln för budgetåret 1961/62 har — med borträknande

av anslag och anslagsbelopp av prisregleringskaraktär — utgjort

2 956,7 miljoner kr. i prisläge maj 1960. Till följd av prisstegringar skall

ramen enligt försvarsindex uppräknas med 5,7 %. I medelprisläge för

5 / 2 956 7 \

budgetåret 1961/62 uppgår ramen således till I 2 956,7 -f 5,7 x ’ =j

avrundat 3 125,2 miljoner kronor.

För budgetåret 1961/62 har enligt budgetredovisningen utgifterna under

fjärde huvudtiteln — bortsett från anslag till bärgning av regalskeppet

Wasa, svenska FN-styrkor och svenska övervakningskontingenten i Korea

samt visst, för budgetåret 1958/59 beviljat reservationsanslag — uppgått

till i runt tal 3 036,9 miljoner kronor. Vidare har reservationerna under

sagda budgetår ökat med ca 45,8 miljoner kronor. Slutligen har, såsom

framgår av det föregående, ett belopp av 8 miljoner kronor med hänsyn

till prissänkningar överförts till budgetutjämningsfonden. Summan av sagda

belopp understiger den prisomräknade ramen för budgetåret 1961/62 med

(3 125,2 —- 3 036,9 -— 45,8 — 8,0 =) 34,5 miljoner kronor. Ramen har alltså

underutnyttjats med detta belopp.

Utvecklingen under budgetåret 1962/63

För prisregleringen under innevarande budgetår skall i huvudsak tilllämpas

samma regler som för budgetåret 1961/62. Såvitt gäller driftbudge
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

132

ten skall således nettoresullatet av prisregleringen under budgetåret 1962/

63 i princip motsvara en hundradel av summan av i riksstaten för detta

budgetår anvisade anslag med undantag för anslag och anslagsbelopp av

prisregleringskaraktär — 3 103,9 miljoner kronor i pris- och löneläge

maj 1961 — multiplicerad med skillnaden mellan indextalet för maj 1961

och genomsnittsindextalet för budgetåret 1962/63.

Hittills framräknade indextal för prisförändringar under försvarshuvudtiteln

framgår av följande sammanställning.

Indexserie avseende

Indextal, maj 1961 = 100

Maj

1962

Aur.

1962

Nov.

1962

Fjärde huvudtiteln ....................................

Samtliga reservationsanslag.............................

103,9

102,5

105,6

103,1

105,6

102,9

Indextal skall beräknas för ytterligare två tillfällen under innevarande

budgetår — för februari och maj 1963. Tendenserna kring årsskiftet

1962—1963 kan delvis belysas med den i partiprisindex ingående indexserien

för maskiner och transportmedel, vilken har betydande inverkan på indextalen

för försvarskostnaderna. Nämnda serie visar för innevarande budgetår

följande utveckling: 1962, juli—augusti 150, september—oktober 151,

november 150, december 151 och 1963, januari 151. Det må vidare erinras om

att enligt gällande tvåårsavtal på arbetsmarknaden vissa höjda löner utgår

från och med den 1 januari 1963. I vilken utsträckning dessa lönehöjningar

kommer att påverka prisutvecklingen på här relevanta varugrupper under

första halvåret 1963 torde icke f. n. kunna bedömas med säkerhet.

Hittills tillgängligt material beträffande prisutvecklingen under budgetåret

1962/63 synes ge vid handen att det för innevarande budgetår anvisade

prisregleringsanslaget sannolikt kommer att räcka.

Förslag till ändrad mätning av förändringar av den fast anställda personalens kontanta

förmåner

Prisförändringarna avseende anslagen under fjärde huvudtiteln mätes

och sammanställes till indextal kvartalsvis med begagnande av de metoder

och det prismaterial som angivits i propositionerna 1959:119, 1960:110

och 1961:110. Såvitt avser anslag till avlöningar till tjänstemän in. fl.

(anslagsgrupp F 1 a) skall gruppindextalet beräknas på grundval av två

prisindexserier, av vilka den ena avser uppgifter rörande löneutvecklingen

för statstjänstemän och den andra betecknats som icke indexreglerad del.

Vid beräkning av indextalet avseende löneutvecklingen för statstjänstemän

beaktas såväl generella höjningar som höjningar enligt den s.k.

B-listan. I enlighet med de antagna principerna för försvarsindexberäk
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr It!) är 1963

133

ningarna mätes löneutvecklingen på grundval av uppgifter avseende statsförvaltningen

i allmänhet. Lndextalet avseende den del av anslagsgrupp

F 1 a, som betecknats som icke indexreglerad, beräknas på grundval av

uppgifter om kostnadsförändringar på försvarshuvudtitelns avlöningsanslag

till följd av inträffade förändringar på den s.k. C-listan, innefattande

särskilda arvoden och tillägg, traktamenten man.

1 skrivelse den 7 december 1962 har försvarets prisregleringsdelegation

framlagt förslag till ändring i mätningen av förändringen av den fast

anställda personalens kontanta förmåner vid beräkning av försvarsindex.

Delegationen har därvid erinrat om att resultaten av de senaste årens

löneförhandlingar för statstjänstemän i hög grad påverkats av förändringar

på B- och C-listorna. Sålunda utgjorde år 1962 den generella lönehöjningen

6,5 % och höjningarna enligt B- och C-listorna 4,4 %. Hur den

totala löneökningen fördelar sig vid varje särskilt avtalstillfälle är enligt

delegationen främst eu förhandlingsfråga. Höjningarnas fördelning mellan

B- och C-listorna kan vidare vara annorlunda för försvaret än för statsförvaltningens

civila sektor. Den nuvarande metoden för beräkning av

försvarsindexens delserie för anslagsgrupp F 1 a, enligt vilken höjningarna

på B-listan mätes på grundval av uppgifter avseende statsförvaltningen i

allmänhet och höjningarna på C-listan på grundval av uppgifter avseende

enbart försvaret, kan därför enligt delegationens uppfattning leda till att

prisförändringar inom försvaret mätes på ett sätt som icke överensstämmer

med de principer som ligger till grund för försvarsprisindex.

Försvarets prisregleringsdelegation föreslår, att kostnadsförändringarna

såvitt avser anslag till avlöningar till tjänstemän in.fl. (anslagsgrupp F 1 a)

i fortsättningen mätes med hjälp av en enda indexserie. De generella höjningarna

och höjningarna på B-listan bör beaktas i sin helhet. Av höjningarna

på C-listan bör endasl beaktas de kostnadshöjningar som för

myndigheter i allmänhet belastar avlöningsanslag. I enlighet med de allmänna

principerna för försvarsindexberäkningarna bör enligt delegationen

löneutvecklingen för den fast anställda personalen mätas på grundval av

uppgifter avseende statsförvaltningen i allmänhet. Den föreslagna ändringen

bör, enligt delegationens mening, genomföras senast i försvarsindexens

hudgctårslänk för budgetåret 1963/64.

Departementschefen

Under avd. I i det föregående har jag föreslagil, att samma grunder för

prisregleringen av försvarsutgifterna som gäller under innevarande budgetår

skall tillämpas under budgetåren 1963/67. Någon ändring synes ej heller

vara aktuell i fråga om villkoren för utnyttjande av förevarande anslag.

I vad gäller inverkan på indexberäkningarna av förändringar beträffande

den fast anställda personalens kontanta förmåner ansluter jag mig till vad

försvarets prisregleringsdelegation föreslagit. Kostnadsförändringar beträf
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kutigl. Maj:Is proposition nr 110 är 19611

fande anslag till avlöningar till tjänstemän in. fl. bör således från och med

budgetåret 1963/64 mätas med en indexserie, vilken ger uttryck åt dels

de generella lönehöjningarna och höjningarna på B-listan, dels höjningar

på C-listan i den mån dessa medför kostnadshöjningar under avlöningsanslag.

Anslaget för nästa budgetår bör enligt min mening slutligt uppföras

med det i förslaget till riksstat preliminärt upptagna beloppet, 100 miljoner

kronor. Som framgått av det anförda har för prisregleringen såvitt avser

budgetåret 1961/62 tagits i anspråk sammanlagt 86,8 miljoner kronor. För

innevarande budgetår torde inemot 80 miljoner kronor bli erforderliga. Anledning

alt för budgetåret 1963/64 anta att medelsbehovet skulle bli lägre

synes inte föreligga. Med hänsyn härtill och under beaktande av att summan

av reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln

vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisningar för budgetåret

1963/64 blir ca 10 % högre än för budgetåret 15)62/63, synes del lämpligt

att anslaget höjes till nyss angivet belopp, 100 miljoner kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, åt) Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Reglering au prisstegringar för budgetåret 1963/64

anvisa ett anslag av 100 000 000 kr.

Med bifall till vari föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

delta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Eric Wachtmeister

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Sammanställning av utgående och föreslagna utbildningspremier

Kategori

Premiebelopp i kr.

Nu

Förslag

I. Värnpliktig, som genomgått underbefälsutbildning under tjänstgö- ring jämlikt 27 § 1 mom. A. värnpliktslagen..................

100

150

It. Värnpliktig vid armén eller marinen, som uttagits för underbefäls- utbildning och som genomgått sådan utbildning under tjänstgöring

jämlikt 27 g 1 mom. K. första stycket värnpliktslagen ..........

200

300

III. Värnpliktig, som avses i 27 § 1 mom. C. första stycket värnplikts- lagen och som genomgått underofficersutbildning vid flottan ....

1 000

1 600

IV. Värnpliktig, som uttagits för underofficersutbildning och som genom- gått sådan utbildning under tjänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. B.

första stycket värnpliktslagen;

Värnpliktig, som avses i 27 § 1 mom. C. andra stycket värnplikts- lagen och som genomgått officersutbildning vid flottan;

Officersaspirant vid marinen, reservofficersaspirant vid flottan, som

icke avlagt sjökaptensexamen, reservofficersaspirant vid kust- artilleriet samt marinintendents- och reservintendentsaspirant,

vilka genomgått utbildning fram till kadettskola;

Keservofficersaspirant vid flottan, som avlagt sjökaptensexamen och

som genomgått kadettskola;

Officersaspirant, reservofficersaspirant i marktjänst och reserv- intendentsaspirant vid flygvapnet, som genomgått utbildning fram

till officerskurs (reservofficerskurs) .........................

1 200

2 000

V. Keservofficersaspirant i marktjänst vid flygvapnet, som genomgått

reservofficerskurs ........................................

1 800

3 000

VI. Värnpliktig, som uttagits för officersutbildning och som genomgått

kadettskola, krigsskola yngre kurs eller motsvarande utbildning;

Officersaspirant vid marinen, reservofficersaspirant vid flottan, som

icke avlagt sjökaptensexamen, reservofficersaspirant vid kust- artilleriet samt marinintendents- och reservintendentsaspirant,

vilka genomgått kadettskola (för officersaspirant vid marinen och

marinintendentsaspirant sjökrigsskolans lägre kurs);

Officersaspirant och reservintendentsaspirant vid flygvapnet, som

genomgått officerskurs (reservofficerskurs) ...................

2 400

4 000

VII. Värnpliktig, som är antagen för utbildning till reservofficer vid armén

och som genomgått reservofficerskurs I;

Värnpliktig, som är antagen för utbildning till reservoflicer vid

armén och som genomgått reservofficerskurs 11................

2 500

4 000

VIII. Keservofficersaspirant i flygförartjänst vid flygvapnet, som genom- gått utbildning till och med grundläggande llygslagsutbildning. ..

4 000

6 500

IX. Keservofficersaspirant i flygförartjänst vid flygvapnet, som genom- gått fortsatt llygslagsutbildning och reservofficerskurs .........

5 000

8 000

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. översikt över framlagda förslag m. m................................................. 3

2. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsän dringar inom försvaret

..................-........................................................................ 5

3. Organisationsförändring inom försvarets fabriksstyrelse ........................ 11

4. Försvarets intendenturverk: Avlöningar ............................................. 12

5. Försvarets intendenturverk: Omkostnader .......................................... 14

6. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................................ 15

7. Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga .......................................... 53

8. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................................ 63

9. Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga ....................................... 84

10. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.................................. 85

11. Flygvapnet: Avlöningar m. in. till värnpliktiga .................................... 121

12. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ..................... 121

13. Årskostnader för industriell krigsberedskap ....................................... 123

14. Engångskostnader för industriell krigsberedskap ................................. 124

15. Familjebidrag ................................................................................. 125

16. Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.............................................. 126

17. Inredning m. m. av vissa kontorslokaler ............................................. 127

18. Vissa attitydundersökningar ............................................................ 128

19. Reglering av prisstegringar ............................................. 129

Bilaga .......................................................................................... 135

K L BECKMANS TRYCKERIER AB - STHLM 1963

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöning sanslag för budgetåret 1963/6lf m. m. j a1 i texten
  2. SU 1963:114 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöningsanslag för budgetåret 196316b m. in. jämte i ämnet vä s. 1 i texten
  3. ABU 1963:25 Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till fria resor för värnpliktiga. s. 4 i texten