Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19i7 (nr 576) om statlig inkomstskatt, m. m

1965-01-04 · 70 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 65 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:14, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19i7 (nr 576) om statlig inkomstskatt, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ti år 1965

1

Nr 14

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 10 §

1 mom. förordningen den 26 juli 19i7 (nr 576) om

statlig inkomstskatt, m. m.; given Stockholms slott

den i januari 1965.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 inom. och 10 § 1 inom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt,

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr

577) om statlig förmögenhetsskatt;

3) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering

av folkpensioneringen;

4) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr

507) om allmän varuskatt;

5) förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251)

om särskild varuskatt ;

6) förordning angående ändring i förordningen den 5 mars 1948 (nr 85)

om försäljningsskatt;

7) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 apiil

1961 (nr 372) om bensinskatt;

8) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt;

9) förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. uppbördsförordningen den

5 juni 1953 (nr 272);

10) förordning om ändrad lydelse av 22 § 1 mom. taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623);

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

1 liiliang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 14

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1965

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller huvuddelen av de förslag till omläggning av den

uirekta och indirekta beskattningen som förutskickats i finansplanen. I propositionen

föreslås sålunda

1) nya skalor för den statliga inkomstskatten:

a) sänkning av progressionen i inkomstlägena 20 000—50 000 kr. för

gifta och 10 000—50 0*00 kr. för ogifta,

b) höjning av tudelningsgränsen vid sambeskattningen från omkring

24 500 kr. till omkring 34 000 kr.;

2) viss schablonisering av kommunalskatteavdraget vid taxering till statlig

inkomstskatt, innebärande skattelättnader för årsinkomster upp till

32 000 kr. för makar och 16 000 kr. för ogift;

3.) ändrade grunder för beräkning av folkpensionsavgift (f. n. 4 procent

av taxerad inkomst, maximiavgift 600 kr.), varigenom avgiften beräknas

efter 4 procent av beskattningsbar inkomst och maximeras till 1 200 kr.,

innebärande lägre avgift för årsinkomster upp till 24 500 kr. för makar och

21 000 kr. för ogift;

4) nya sjömansskattetabeller (nu gällande tabeller tillkom genom beslut

är 1961), i vilka iakttages de i denna proposition föreslagna lättnaderna i

inkomstbeskattningen liksom även de under åren 1962—1964 skedda förändringarna

i beskattningen;

5) höjning av skattepliktsgränsen för förmögenhetsskatten från nuvarande

80 000 kr. till 100 000 kr.;

6) höjning av omsättningsskatten (allmänna varuskatten) från 6 till 9

procent, varvid dock näringslivets maskininvesteringar undantages från

höjningen;

7) höjning av bensinskatten med 5 öre per liter;

8) höjning av tobaksskatten med 2 öre per cigarrett;

9) ändringar i punktbeskattningen:

a) skatten på tandkräm, munvatten o. likn. samt på socker, sirap, spelkort

och grammofonvaror slopas,

b) skatten på parfymer, kosmetika och choklad, som f. n. tas ut efter

i vissa fall 40 procent och i andra fall 65 procent, bestämmes enhetligt till 50

procent.

Reformerna avses träda i kraft den 1 juli 1965 i fråga om den indirekta

beskattningen samt den 1 januari 1966 (inkomståret 1966) i fråga om inkomstbeskattningen

(inkl. folkpensionsavgiften) och vid 1966 års taxering

i fråga om förmögenhetsskatten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år t965

3

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4§.

1 in o m. Från sammanlagda---nästföljande stycke.

Skattskyldig, som---kommunalskattelagen sägs.

Avdrag enligt första stycket för

kommunal skatt skall beräknas till

ett belopp motsvarande minst en

fjärdedel av den sammanräknade

nettoinkomsten (summan av den

skattskyldiges enligt denna förordning

fastställda inkomster från olika

förvärvskällor, minskad med avdrag

enligt första stycket för underskott).

Avdraget må dock icke vid tillämpning

av denna schablonregel beräknas

till högre belopp än 2 250 kronor

eller, för makar som under beskattningsåret

levt tillsammans, för dem

båda gemensamt till högre belopp än

4 500 kronor eller, för den som under

beskattningsåret varit ogift (varmed

jämställes änka, änkling eller

frånskild) och haft hemmavarande

barn under 18 år, till högre belopp

än 4 500 kronor. Bestämmelserna i

detta stycke skola icke äga tillämpning

på fysisk person, som enligt vad

därom är särskilt stadgat taxeras

till statlig inkomstskatt i det för

riket gemensamma distriktet, samt

ej heller på juridisk person annat

än i fall som avses i 6 § 3 mom.

Har sådan--------i fråga.

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1964:77 och av 10 J 1 mom. se 1961:623

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1965

10 §.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig---beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12

000

men

icke

16

000

16

000

»

20

000

20

000

»

»

30

000

30

000

*

»

40

000

40

000

9

»

60

000

60

000

»

»

100

000

100

000

9

»

150

000

150

000

kr.

kr.:

1 200

kr. för

12 000

»:

2 000

»

»

16 000

»:

3 200

»

20 000

*:

7 000

*

9

30 000

*:

11 300

*

»

40 000

*:

20 900

9

9

60 000

*:

42 500

»

»

100 000

»:

72 000

9

»

150 000

r. och 20 % av återstoden

»» 30 % t> »

» » 38 % » »

* * 43 % » »

» * 48 % * »

» » 54 % » *

» » 59 % » »

* * 65 % » »

För annan----beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

6 000

men

icke

9 000

kr.: 600

kr.

för

6 000

kr. och

20 %

av

återstoden

9 000

*

»

12 000

»: 1200

»

9 000

it

it

25 %

»

it

12 000

»

*

16 000

*: 1 950

»

»

12 000

it

*

30 %

»

»

16 000

»

i

20 000

»: 3 150

»

it

16 000

»

it

36 %

*

»

20 000

»

»

30 000

»: 4 590

»

»

20 000

it

»

41 %

»

it

30 000

»

»

40 000

»: 8 690

»

*

30 000

it

»

45 %

*

»

40 000

»

*

60 000

* : 13 190

9

it

40 000

it

»

49 %

it

it

60 000

*

it

100 000

»: 22 990

»

it

60 000

it

»

54 %

it

it

100 000

it

150 000

»: 44 590

»

»

100 000

it

»

59%

it

it

150 000

kr.

: 74 090

»

it

150 000

»

»

65 %

»

it

Ändå att---— denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

(Föreslagen lydelse)

1 mom. Statlig inkomstskatt--— angivna grundbelopp.

För skattskyldig —--beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12 000

men

icke

16 000

kr.:

1 200

kr.

för

12 000

kr. och

15 %

av

återstoden

16 000

»

»

20 000

*:

1 800

*

»

16 000

» »

22 %

9

»

20 000

»

»

24 000

*:

2 680

9

*

20 000

» *

27 %

9

a

24 000

»

»

30 000

*:

3 760

it

»

24 000

» *

34%

9

9

30 000

»

»

40 000

*:

5 800

»

»

30 000

» »

42 %

9

9

40 000

9

»

60 000

*:

10 000

»

»

40 000

* *

48 %

9

9

60 000

»

100 000

*:

19 600

it

»

60 000

it »

54%

9

9

100 000

»

150 000

*:

41 200

n

100 000

» »

59%

9

9

150 000

kr.

70 700

it

150 000

» it

65 %

9

9

För annan — — — beskattningsbara inkomsten;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 14 år 1965

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

6 000

men

icke

8 000

kr.:

600

kr.

för

6 000

kr.

och

15 %

av

återstoden

8 000

»

»

10 000

*:

900

»

»

8 000

»

»

22 %

*

»

10 000

*

»

15 000

*:

1 340

»

»

10 000

»

*

27 %

»

»

15 000

»

»

20 000

»:

2 690

»

»

15 000

»

»

31 %

»

*

20 000

»

25 000

»:

4 240

»

»

20 000

»

»

36 %

»

»

25 000

30 000

*:

6 040

»

»

25 000

*

»

40 %

*

»

30 000

»

»

40 000

»:

8 040

»

»

30 000

»

»

44 %

»

»

40 000

»

»

60 000

» ;

12 440

»

»>

40 000

»

49%

»

»

60 000

»

*

100 000

* :

22 240

»

60 000

»

54%

*

»

100 000

»

»

150 000

*:

43 840

»

100 000

*

»

59 %

»

»

150 000 kr.

73 340

»

»

150 000

»

»

65 %

»

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966. Äldre bestämmelser

gälla dock alltjämt i fråga om 1966 eller tidigare års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1966 eller tidigare år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr U år 1965

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577)

om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 9 och 10 §§ samt 11 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 om statlig förmögenhetsskatt1 skola erhålla ändrad lydelse

pa sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

9 §•

(Föreslagen lydelse)

Statlig förmögenhetsskatt---beskattningsbara förmögenheten

Såsom beskattningsbar---beskattningsårets utgång.

Därest för fysisk person eller

oskift dödsbo den skattepliktiga förmögenheten

överstiger trettio gånger

den sammanräknade nettoinkomsten

enligt förordningen om statlig

inkomstskatt, skall den beskattningsbara

förmögenheten utgöra ett

belopp, motsvarande trettio gånger

den sammanräknade nettoinkomsten,

dock minst femtio procent av

den skattepliktiga förmögenheten.

Därest för fysisk person eller

oskift dödsbo den skattepliktiga förmögenheten

överstiger trettio gånger

ett belopp, motsvarande summan

av de för den skattskyldige för ifrågavarande

beskattningsår enligt förordningen

om statlig inkomstskatt

fastställda inkomsterna av olika förvärvskällor,

minskad med enligt

samma förordning medgivna avdrag

för underskott å förvärvskälla

(sammanräknad nettoinkomst),

skall den beskattningsbara

förmögenheten utgöra ett belopp,

motsvarande trettio gånger den sammanräknade

nettoinkomsten, dock

minst femtio procent av den skattepliktiga

förmögenheten.

Har vid--------fråga är.

Beskattningsbar förmögenhet---kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

10 §.

Person, oskift dödsbo, ut- Fysisk person, oskift dödsbo, utländskt

bolag eller i 10 § 1 mom. för- ländskt bolag eller i 10 § 1 mom. för

ordningen om statlig inkomstskatt

omförmäld familjestiftelse skall icke

utgöra statlig förmögenhetsskatt,

därest den beskattningsbara förmögenheten

icke överstiger 80 000 kronor.

ordningen om statlig inkomstskatt

omförmäld familjestiftelse skall icke

utgöra statlig förmögenhetsskatt,

därest den beskattningsbara förmögenheten

icke överstiger 100 000 kronor.

Ej heller------5 000 kronor.

1 Senaste lydelse av 9 § se 1958:298 samt av 10 § och 11 § 1 mom. se 1957:106.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr li år 1965

7

11 §•

(Nuvarande lydelse)

1 m om. Statlig förmögenhetsskatt---familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 100 000 kronor.

fem promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger

80 000 kronor, dock lägst en krona;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

100 000 men icke 150 000 kr.: JOO kr. för JOO 000 kr. och 8 °/oo av återstoden;

150 000 * * 200 000 *: 500 » * 150 000 » * 10 "/oo * * ’

200 000 » » 400 000 »: 1 000 » » 200 000 » » 13 “/oo » » ;

400 000 * * 1 000 000 *: 3 600 » » 400 000 * » Jö’/oo * » 5

1 000 000 kr. : 13 200 » » 1 000 000 * » J«“/oo * *

(Föreslagen lydelse)

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt---familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 150 000 kronor:

åtta tiondedels procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten,

som överstiger 100 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

150 000 men icke 200 000 kr.: 400 kr. för 150 000 kr. och 1 % av återstoden;

200 000 » * 400 000 *: 900 » » 200 000 » » 1,3 % * * i

400 000 » » 1 000 000 »: 3 500 » » 400 000 » » 1,6 % » » >

1000 000 kr. : 13 100 * * 1 000 000 # » 1,8% »

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966. Äldre bestämmelser

gälla dock alltjämt i fråga om 1965 eller tidigare års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1965 eller tidigare år.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1965

Förslag

'' till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering

av folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 2—5 §§ lagen den 25 maj 1962 om finansiering

av folkpensioneringen skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

V i , \ (

Såsom bidrag till kostnaderna för

folkpensioneringen skall, såvitt ej

annat följer av vad i andra stycket

sägs, envar erlägga folkpensionsavgift

för år, då för honom beräknats

till statlig inkomstskatt taxerad

inkomst, under förutsättning att han

vid utgången av detta år fyllt minst

aderton och högst sextiosex år, att

han varit här i riket mantalsskriven

för året näst före taxeringsåret samt

att han vid tidpunkten för tryckningen

av stomme till inkomstlängd för

taxeringsåret var svensk medborgare.

Folkpensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad

året näst före taxeringsåret åtnjutit

folkpension i form av ålderspension

eller förtidspension, eller för

den, som avlidit före ingången av

året näst före taxeringsåret. Ej heller

skall folkpensionsavgift erläggas

av den, för vilken den till statlig inkomstskatt

taxerade inkomsten icke

uppgår till tvåtusenfyrahundra kronor

eller, om han skall taxeras enligt

för gift skattskyldig gällande bestämmelser

samt den med vilken han

skall samtaxeras icke enligt vad förut

sagts är fritagen från skyldighet

att erlägga folkpensionsavgift, den

sammanlagda taxerade inkomsten

för dem som sam taxeras icke uppgår

till tvåtusenfyrahundra kronor.

(Föreslagen lydelse)

§•

Såsom bidrag till kostnaderna för

folkpensioneringen skall, såvitt ej

annat följer av vad i andra stycket

sägs, envar erlägga folkpensionsavgift

för år, då för honom beräknats

till statlig inkomstskatt beskattningsbar

inkomst, under förutsättning

att han vid utgången av detta

år fyllt minst aderton och högst sextiosex

år, att han varit här i riket

mantalsskriven för året näst före

taxeringsåret samt att han vid tidpunkten

för tryckningen av stomme

till inkomstlängd för taxeringsåret

var svensk medborgare.

Folkpensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad

året näst före taxeringsåret åtnjutit

folkpension i form av ålderspension

eller förtidspension, eller för

den, som avlidit före ingången av

året näst före taxeringsåret.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr li år 1965

(Nuvarande lydelse)

3

Folkpensionsavgift skall utgå med

fyra procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt taxerade inkomst

med de begränsningar som

nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,

skola erlägga avgift med sammanlagt

högst sexhundra kronor. Därvid

skall iakttagas, att om vardera har

en taxerad inkomst överstigande sjutusenfemhundra

kronor, envar påföres

pensionsavgift med trehundra

kronor. Om endast den ene har en

taxerad inkomst överstigande sjutusenfemhundra

kronor, minskas i förekommande

fall dennes avgift så

att sammanlagda beloppet av avgifterna

ej överstiger sexhundra kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses

i andra stycket skall erlägga avgift

med högst sexhundra kronor.

Folkpensionsavgift må i intet fall

utgå med högre belopp än vad som

motsvarar summan av tio kronor

och en femtedel av den taxerade inkomsten

i vad denna överstiger tvåtusenfyrahundra

kronor; och skola

därvid avgiftspliktiga som samtaxeras

anses som en avgiftspliktig samt

avgiftsbeloppet fördelas mellan dem

i förhållande till varderas taxerade

inkomst.

Folkpensionsavgift avrundas i förekommande

fall nedåt till närmaste

hela krontal.

(Föreslagen lydelse)

§•

Folkpensionsavgift skall utgå med

fyra procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomst med de begränsningar

som nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,

skola erlägga avgift med sammanlagt

högst ettusentvåhundra kronor.

Därvid skall iakttagas, att om vardera

har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor,

envar påföres pensionsavgift med

sexhundra kronor. Om endast den

ene har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor,

minskas i förekommande fall dennes

avgift så att sammanlagda beloppet

av avgifterna ej överstiger ettusentvåhundra

kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses

i andra stycket skall erlägga avgift

med högst ettusentvåhundra kronor.

Har avgiftspliktig vid taxering till

statlig inkomstskatt erhållit sådant

särskilt avdrag för väsentligen nedsatt

skatteförmåga som avses i 9 §

2 mom. andra stycket förordningen

om statlig inkomstskatt, skall vid

tillämpning av 2 och 3 §§ med taxerad

inkomst avses vad som återstår,

sedan den taxerade inkomsten minskats

med nämnda avdrag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Har avgiftspliktig--------före dödsfallet.

Framställning som-------efter dödsåret.

I fråga--------statlig inkomstskatt.

5 §.

Folkpensionsavgift påföres i den Folkpensionsavgift påföres i den

kommun, där för den avgiftspliktige kommun, där för den avgiftspliktige

beräknats till statlig inkomstskatt beräknats till statlig inkomstskatt

taxerad inkomst. beskattningsbar inkomst.

Om debitering---—---i uppbördsförordningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i fråga om folkpensionsavgift, som påföres för år 1966 eller

tidigare år.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1965

11

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)

om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 14 §, 18 § 3 mom. och 69 § förordningen den

1 december 1959 om allmän varuskatt samt anvisningarna till 18 § samma

förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

14 §.

Skatten utgår med sex procent av Skatten utgår med nio procent

beskattningsvärdet. av beskattningsvärdet.

18

3 mom. För rörelse, i vilken ingår

tillhandahållande av monteringsfärdiga

trähus, skall skatten, i vad

avser tillhandahållande och uttag ur

rörelse av sådana hus, beräknas allenast

å 70 procent av den eljest skattepliktiga

omsättningen.

(Se vidare anvisningarna)

§•

3 mom. För rörelse, i vilken ingår

tillhandahållande av monteringsfärdiga

hus, skall skatten, i vad avser

tillhandahållande och uttag ur

rörelse av sådana hus, beräknas allenast

å 60 procent av den eljest skattepliktiga

omsättningen.

Enligt samma grunder skall skatten

beräknas för annan rörelse i vad

avser tillhandahållande och uttag av

maskiner och andra döda inventarier

med en beräknad varaktighetstid av

mer än tre år för stadigvarande användning

i jordbruk, skogsbruk, rörelse

eller annan yrkesmässig verksamhet.

Med tillhandahållande enligt första

eller andra stycket jämställes uthyrning

av där avsedda varor för

användning i jordbruk, skogsbruk,

rörelse eller annan yrkesmässig

verksamhet.

(Se vidare anvisningarna.)

69 §.

Skatten utgår med sex procent av Skatten utgår med nio procent av

beskattningsvärdet. beskattningsvärdet. Vid införsel till

riket av vara som angives i 18 § 3

mom. utgår dock skatten utom i fält

> Senaste lydelse av 14 och 69 §§ se 1961:625 samt av 18 § 3 mom. se 1959: 507.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

som avses i 6 § 2 mom. tulltaxeförordningen

med fem och fyra tiondedels

procent av beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet är------—- — varuskatten inbegripen.

Vid bestämmande---------— liknande prestation.

Anvisningar

till 18 §.

Avdragsrätt enligt-------allmän varuskatt.

Med material------- — såsom emballage.

Med m o n teringsfärdiga

hus förstås i 18 § 3 mom. första

stycket hus avsedda för stadigvarande

bruk, som för uppförande på fast

grund levereras antingen i form av

färdigställda byggnadselement, innefattande

fullständig sats av bjälklags-,

vägg- och takkonstruktioner

med tillhörande beklädnads- och isolering

smaterial samt byggnadssnickerier,

eller på motsvarande sätt färdigmonterade.

Till maskiner eller andra

inventarier som angives i 18 $

3 mom. andra stycket hänföras personbilar

och sådana med skåp-, stationsvagns-

eller personbilskarosseri

utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt

ej överstiger 1 800 kilogram, endast

om de är o avsedda att nyttjas i yrkesmässig

trafik. Till maskiner eller

andra inventarier räknas vid tillämpning

av 18 § 3 mom. även reservdelar,

verktyg eller tillbehör som normalt

ingå i leverans av sådana inventarier.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965. I samband med ikraftträdandet

skall följande iakttagas.

1. Med den inskränkning som följer av andra stycket äger förordningen

icke tillämpning i fråga om sådant tillhandahållande inom riket av vara

eller tjänsteprestation som skett före den 12 januari 1965 eller varom före

nämnda dag slutits skriftligt avtal vari vederlaget blivit till beloppet fastställt.

Vad nu sagts om verkan av skriftligt avtal gäller även i fråga om

införsel till riket, om den, för vars räkning införseln sker, före den 1 juli

1965 till generaltullstyrelsen skriftligen anmält sin avsikt att åberopa avtalet

vid införseln. Förordningen äger ej heller tillämpning i fråga om sådant

tillhandahållande genom postverkets försorg av periodiska publikationer,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr li år 1965

för vilket vederlag influtit till postverket före den 1 juli 1965, även om vederlaget

först därefter kommer mottagaren till godo.

Avser ett före den 12 januari 1965 slutet skriftligt avtal, vari vederlaget

blivit till beloppet fastställt, tillhandahållande inom riket av tjänsteprestation

som anges i 11 § förordningen om allmän varuskatt äger 14 § i dess

nya lydelse tillämpning på tjänsteprestationen från och med den dag

dock tidigast den 1 juli 1965 — då avtalet skulle upphöra att gälla, om det

med iakttagande av gällande uppsägningsvillkor uppsagts den 1 juni 196a.

Motsvarande gäller tillämpningen av bestämmelserna om uthyrning i 18 §

3 mom. . , .. ......

2. Bestämmelserna i första punkten om skriftligt avtal aga tillämpning

även på avtal, vari skriftlig viljeförklaring föreligger från endast den ena

parten, om avtalet fullgöres i enlighet med denna viljeförklaring.

Kan enligt avtalet vederlag som anges med bestämt belopp ändras om

kostnadsändring eller dylikt inträffar, anses vederlaget likväl fastställt till

beloppet, om vederlaget utgår utan ändring eller ändras endast i enlighet

med bestämmelse i avtalet om ändring i anslutning till ändring i officiellt

index eller, i fråga om entreprenadarbete eller motsvarande, i kollektivavtal.

. . . ..

3. Förordningen äger icke tillämpning å den redovisning av preliminär

allmän varuskatt som skall ske under juli månad 1965.

4. Omfattar redovisningsperiod eller beskattningsår tid såväl före som

efter denna förordnings bestämmelser skola tillämpas, gäller följande särskilda

bestämmelser.

Särskild deklaration för preliminär allmän varuskatt skall avgivas dels

för den del av redovisningsperioden som avser tid före utgången av juni

månad 1965 dels för återstoden av redovisningsperioden.

Vid taxering till allmän varuskatt skall skattepliktig omsättning, med

tillämpning av 28 § andra stycket förordningen om allmän varuskatt, anges

särskilt för tid före utgången av juni manad 196o och särskilt för tid därefter.

I fråga om taxering till allmän varuskatt för försäljning och uttag av

produkter från jordbruksfastighet gälla de särskilda bestämmelser som

Kungl. Maj :t meddelar.

5. Fordras eljest särskilda bestämmelser i fråga om denna förordnings

ikraftträdande, äger Kungl. Maj :t meddela sådana bestämmelser.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr H år 1965

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251)

om särskild varuskatt

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom., 6 § och 8 § 1 mom. förordningen

den 25 maj 1941 om särskild varuskatt samt bilagan till förordningen1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §•

1. Skatten utgår, i enlighet med 1. Skatten utgår med femtio provad

i förteckningen angives, anting- cent av varans beskattningsvärde.

en med däri angivet procenttal av

varans beskattningsvärde eller med

i förteckningen angivet belopp för

varuenhet eller viktenhet.

6 §•

1. Deklaration skall insändas till 1. Deklaration skall insändas till

kontrollstyrelsen senast å femtonde kontrollstyrelsen senast å femtonde

dagen i andra månaden efter varje dagen i andra månaden efter varje

kalendermånads utgång och innehål- kalendermånads utgång och inneIa

uPPgift om beskattningsvärdet el- hålla uppgift om beskattningsvärdet

ler, vad angar varor för vilka skat- av den skattepliktiga omsättningen,

ten utgår med belopp för varu- eller

viktenhet, angående kvantiteten av

de varor, för vilka skattskyldighet

inträtt under kalendermånaden.

Om särskilda---deklarationen avser.

2. I deklaration----— svensk frihamn.

Avdrag som nyss sagts skall avse Avdrag som nyss sagts skall avse

beskattningsvärdet, där fråga är om beskattningsvärdet.

vara, för vilken skatten utgår i förhållande

till värdet, samt kvantiteten,

där skatten utgår efter varu- eller

viktenhet.

Har vara, för vilken skatten utgår

med belopp för viktenhet, använts

för tillverkning av annan enligt denna

förordning skattepliktig vara, må

avdrag i deklaration göras med belopp

motsvarande skatten på den sålunda

använda varan.

På särskild------från köparen.

1 Förordningen omtryckt 1960:612. Senaste lydelse av bilagan se 1963:91.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr li år 1965

(Nuvarande lydelse)

8

1. Införes skattepliktig vara till riket

av annan än registrerad importör,

skall den skattskyldige, där ej

annat nedan stadgas, i samband med

tulltaxeringen av varan till tullmyndigheten

i införselorten i två exemplar

avlämna en på heder och samvete

avgiven deklaration angående

varans beskattningsvärde eller, vad

angår varor för vilka skatten utgår

med belopp för varu- eller viktenhet,

angående kvantiteten.

(Föreslagen lydelse)

§•

1. Införes skattepliktig vara till riket

av annan än registrerad importör,

skall den skattskyldige, där ej

annat nedan stadgas, i samband med

tulltaxeringen av varan till tullmyndigheten

i införselorten i två exemplar

avlämna en på heder och samvete

avgiven deklaration angående

varans beskattningsvärde.

Bilaga

Förteckning

över

varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas,

i tulltaxan hänlörliga till nedanstående tulltaxenumraer

Tulltaxenummer

Varuslag

ur 17.04''

ur 18.06

ur 20.04

Choklad- och---följande varugrupper:

choklad, med —--eller sötningsmedel,

karameller, praliner,---ersättningsmedel härför,

lakrits, innehållande---eller stycken,

marsipan, mandelmassa,---eller stycken,

marmelad och---eller stycken.

Anm. Skatt skall---s. k. fastlagsmassa.

ur 17 051

ur 21.07 J

Med socker---av läskedrycker.

Anm. Skatt skall---av glass.

ur 33.06

ur 38.19

Parfymer, toalettmedel---följande varugrupper:

parfymer och---av ättiketerpreparat,

puder med---eller ögonbryn.

Kemiska kompresser---för hårpermanentning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före

ikraftträdandet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 14 år 1965

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 5 mars 1948 (nr 85)

om försäljningsskatt

Härigenom förordnas, att 3 §, 5 § 1 mom. samt 18, 19 och 25 §§ förordningen

den 5 mars 1948 om försäljningsskatt ävensom bilagan till förordningen1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

3 §.

Registrerad säljare------

Vad i denna paragraf stadgas skall

icke äga tillämpning i fråga om vara,

för vilken skatten enligt vad nedan

i 5 § stadgas utgår med i förteckningen

angivet belopp för varuenhet.

5 §.

1 mom. Skatten utgår, i enlighet 1 mom. Skatten utgår med tjugo

med vad i förteckningen angives, an- procent av varans beskattningsvärde.

tingen med däri upptagen procent

av varans beskattningsvärde eller

med i förteckningen angivet belopp

för varuenhet.

I fråga---- —---- — för viktenhet.

(Föreslagen lydelse)

till konsument.

18 §.

Deklaration skall insändas till

kontrollstyrelsen senast å femtonde

dagen i andra månaden efter varje

kalendermånads utgång och innehålla

uppgift om beskattningsvärdet av

den skattepliktiga försäljningen eller,

i fråga om vara för vilken skatt

skall utgå med i förteckningen angivet

belopp för varuenhet, antalet

försålda enheter under kalendermånaden.

Deklarationen skall i förekommande

fall avse jämväl varor,

som av registrerad säljare uttagits

från rörelsen för annat ändamål än

försäljning eller som ingått i den

skattskyldiges lager vid den tid då

1 Senaste lydelse av 5 § 1 mom. och 19

lagan se 1960:615

Deklaration skall insändas till

kontrollstyrelsen senast å femtonde

dagen i andra månaden efter varje

kalendermånads utgång och innehålla

uppgift om beskattningsvärdet av

den skattepliktiga försäljningen. Deklarationen

skall i förekommande

fall avse jämväl varor, som av registrerad

säljare uttagits från rörelsen

för annat ändamål än försäljning

eller som ingått i den skattskyldiges

lager vid den tid då hans

registrering såsom säljare av skattepliktig

vara upphörde.

§ se 1949:100, av 18 § se 1959:94 samt av bi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 1b år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

hans registrering såsom säljare av

skattepliktig vara upphörde.

Om särskilda —--deklarationen avser.

19 §.

I deklaration---påförda försäljningsskatt.

På särskild —------från köparen.

Vad i denna paragraf stadgas angående

avdrag från beskattningsvärdet

skall i fråga om vara, för vilken

skatten skall utgå med i förteckningen

angivet belopp för varuenhet, i

stället avse avdrag från det enligt

deklarationen upplupna skattebeloppet.

25 §.

Då annan — — — varans beskattningsvärde.

Deklaration erfordras icke beträffande

vara, för vilken skatt utgår

med i förteckningen angivet belopp

för viktenhet eller varuenhet, ej heller

beträffande annan vara därest

denna införes till riket för annat ändamål

en försäljning. I fråga om vara

som sist sagts skall den skattskyldige

i stället till tullmyndigheten avlämna

skriftlig försäkran i två exemplar

rörande ändamålet med införseln;

dock att sådan försäkran

icke erfordras om det är uppenbart

att varan införes för annat ändamål

än försäljning eller användning i förvärvssyfte.

Deklaration erfordras icke beträffande

vara, för vilken skatt utgår

med i förteckningen angivet belopp

för viktenhet, ej heller beträffande

annan vara därest denna införes till

riket för annat ändamål än försäljning.

I fråga om vara som sist sagts

skall den skattskyldige i stället till

tullmyndigheten avlämna skriftlig

försäkran i två exemplar rörande

ändamålet med införseln; dock att

sådan försäkran icke erfordras om

det är uppenbart att varan införes

för annat ändamål än försäljning eller

användning i förvärvssyfte.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 14

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1965

Bilaga

Förteckning

över

varor, för vilka försäljningsskatt skall erläggas,

i tulltaxan upptagna under nedanstående tulltaxenummer

Tulltaxe-

nummer

Varuslag

Särskild

skattesats

för vissa

varor vid

import,

kr. för

100 kg

Minimiskatt (i kronor)

per kalenderår för re- gistrerad säljare med

skattepliktig försäljning

av enbart egen

tillverkning

eljest

i

2

3

4

5

ur 58.01

Mattor, knutna, även konfektione- rade:

innehållande natursilke..........

10 000

1 000

2 000

4 000

andra slag:

med högst---högst

25 000 .................

1 200

3 600

ur 71.01—

71.03

med mer än 250---— 1 m..

med mer än 450--- 1 m..

Naturpärlor och---tekniskt

bruk ............................

ur 71.12—

71.14

Varor av — — — tekniskt bruk

Anm. För urarmband — — —

vid ur.

—

1 200

ur 71.15

Varor av---tekniskt bruk ..

Anm. Skatt skall ej utgå för:

varor, vilka tidigare inom riket varit

föremål för försäljning till konsument,

samt ej heller för ordnar, medaljer och

märken av guld, silver, platina eller

annan ädel metall, där de utdelas så- som förtjänsttecken eller utan be- talning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före

ikraftträdandet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ti år 1965

19

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 april 1961 (nr 372)

om bensinskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 7 april 1961 om bensinskatt1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

Skatten utgår med trettioåtta öre Skatten utgår med fyrtiotre öre

för liter. för liter.

Skatten beräknas--- — av volymen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965. Äldre bestämmelser skola

dock alltjämt gälla i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden

före ikraftträdandet.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 16 juni 1961 (nr 394)

om tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 16 juni 1961 om tobaksskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

För tobaksvara----belopp, nämligen:

Varuslag

Vikt för

Belopp för

1 st. gram

1 st. öre

1 kg kr.

Cigarretter............

* II

t. o. m. 0,85

över 0,85

8,9

13,4

—

För cigarrettpapper---en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före

ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1961:626.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr U år 1965

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni

19531 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §•

1 mom. Har lokal---sådana tabeller.

Skattetabellerna skola---tilläggspensionsavgift, samt

att vid taxering för inkomsten icke

andra avdrag medgivas den skattskyldige

än dels ortsavdrag, och,

såvitt gäller i 2 mom. första stycket

3) avsedd skattskyldig, avdrag enligt

46 § 3 mom. kommunalskattelagen,

dels ock, såvitt angår taxeringen

till statlig inkomstskatt, för kommunala

utskylder med belopp, motsvarande

för skattekrona och skatteöre

det belopp, som enligt 3 mom. legat

till grund vid uträknandet av de i

vederbörlig tabell angivna utskylderna.

Tabellerna skola —

att vid taxering för inkomsten

icke andra avdrag medgivas den

skattskyldige än dels ortsavdrag,

och, såvitt gäller i 2 mom. första

stycket 3) avsedd skattskyldig, avdrag

enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen,

dels ock, såvitt angår

taxeringen till statlig inkomstskatt,

för kommunala utskylder med belopp,

motsvarande för skattekrona

och skatteöre det belopp, som enligt

3 mom. legat till grund vid uträknandet

av de i vederbörlig tabell

angivna utskylderna, eller med det

högre belopp som följer av 4 § 1

mom. tredje stycket förordningen

om statlig inkomstskatt.

— antal kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966. Förordningens bestämmelser

gälla dock redan dessförinnan i avseende på åtgärder som erfordras

för förordningens tillämpning efter ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1964:354.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 i år 1965

21

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 22 § 1 mom. taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 22 § 1 inom. taxeringsförordningen den 23 november

19561 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

22 §.

1 mom. Nedannämnda skattskyldiga---eljest till sammanlagt

minst 100 kronor,

4) fysisk eller juridisk person, vilkens

tillgångar av den art, som angives

i 3 § 1 mom. förordningen om

statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets

utgång haft ett värde

överstigande 80 000 kronor eller,

såvitt angår sådan juridisk person

som avses i 6 § 1 mom. b) nämnda

förordning, 5 000 kronor, samt

5) fysisk eller--— skattepliktig inkomst.

Vid bedömande---statlig förmögenhetsskatt.

Hava makar,---stycket kommunalskattelagen.

Skall skattskyldig ----deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning--— riket bosatta.

1 fråga------den avlidne.

4) fysisk eller juridisk person, vilkens

tillgångar av den art, som angives

i 3 § 1 mom. förordningen om

statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets

utgång haft ett värde

överstigande 100 000 kronor eller,

såvitt angår sådan juridisk person

som avses i 6 § 1 mom. b) nämnda

förordning, 5 000 kronor, samt

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966.

1 Senaste lydelse av 22 § 1 mom. se 1961:628.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 14 år 1965

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

4 januari 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om vissa ändringar

i den direkta och indirekta beskattningen samt anför därvid följande.

Inledning

Såsom jag förutskickade i finansplanen har jag för avsikt att föreslå

vissa reformer på beskattningens område.

Fördelningen mellan direkt och indirekt skatt och skattesystemets utformning

har som bekant utretts av den år 1960 tillkallade allmänna skatteberedningen1,

som den 10 juni 1964 avlämnade ett betänkande med förslag

till nytt skattesystem (SOU 1964:25). Förslagets huvudpunkter kan

anges som

a) omvandling för löntagarnas del av de avgifter för socialförsäkringens

grundförmåner, som påföres debetsedel, till arbetsgivaravgifter,

b) lättnader i den direkta beskattningen för enskilda personer,

c) slopande av energiskatten, den särskilda varuskatten och försäljningsskatten,

samt

d) höjning av den allmänna varuskatten, som samtidigt omlägges till

s. k. mervärdeskatt.

Allmänna skatteberedningens förslag har nu remissbehandlats. Yttranden

har inkommit från ett stort antal myndigheter och organisationer. De

inkomna yttrandena kommer inom kort att publiceras i serien Statens offentliga

utredningar.

Allmänna skatteberedningens utredningsuppdrag är emellertid icke uttömt

med det nu framlagda betänkandet. Bl. a. frågan om utformningen

av företagsbeskattningen i egentlig mening kvarstår och behandlas för närvarande

av skatteberedningen.

1 Ang. ledamöterna i allmänna skatteberedningen se riksdagsberättelsen år 1965 s. 201 f.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr H år 1965

Enligt min mening bör de delar av förslaget till nytt skattesystem som

avser socialförsäkringens finansiering genom ökat inslag av arbetsgivaravgifter

och den indirekta beskattningens omvandling icke bedömas fristående.

För att något så när kunna bedöma verkningarna av de föreslagna åtgärderna

torde det vara nödvändigt att se dem i sammanhang med den

egentliga beskattningen av företagen. Det framstår då som olämpligt att

på detta stadium, när företagsbeskattningen ännu befinner sig under utredning,

vidta för företagen och deras anställda så genomgripande och svåröverskådliga

åtgärder som skatteberedningens förslag på denna punkt innebär.

.

Jag är därför icke beredd att nu ta ställning till vad skatteberedningen

föreslagit i fråga om socialförsäkringens finansiering och om den indirekta

beskattningens utformning. Till beredningens förslag i övrigt återkommer

jag i den följande framställningen.

I finansplanen har jag redogjort för det aktuella budgetlaget och for det

behov av inkomstförstärkning som föreligger inför 1965/66 års budget.

Denna inkomstförstärkning synes kunna erhållas med nuvarande skattesystem.

Såsom framgår av finansplanen bör i detta sammanhang komma i

fråga en råd åtgärder som å ena sidan innebär en ökning av den indirekta beskattningen

men å andra sidan medför lättnader i den direkta beskattningen.

Till dessa lättnader kommer de i finansplanen omnämnda höjningarna av

barnbidrag och folkpensioner. Den i rådande läge nödvändiga ökningen av

statens inkomster kan genom ökningen av den indirekta beskattningen

åstadkommas samtidigt som lättnader ges framför allt åt pensionärerna,

barnfamiljerna och de lägre inkomsttagarna.

Jag anhåller att nu få anmäla de skattereformer jag nyss antytt och som

berör den statliga inkomstskatten och sjömansskatten, grunderna för beräkning

av folkpensionsavgift, den allmänna varuskatten (omsättningsskatten),

bensinskatten, tobaksskatten, den särskilda varuskatten samt försäljningsskatten.

I anslutning härtill torde jag även få uppta frågan om viss

justering av förmögenhetsskatten.

Den direkta beskattningen

Skatteberedningen

Allmänna skatteberedningens förslag i fråga om åtgärder på den direkta

beskattningens område innebär, att justeringar görs på flera punkter, tillsammantagna

syftande till en reduktion av den direkta skatten. Dessa skattelättnader

skall enligt förslaget uppnås genom höjning av ortsavdragen

och förvärvsavdragcn samt justering av skalorna för den statliga inkomstskatten

och för förmögenhetsskatten. Därjämte föreslås en höjning av de

allmänna barnbidragen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1965

Genom skatteberedningens förslag bibehålies alltså principerna för den

nuvarande direkta beskattningen. Ställningstagandet på denna punkt har

skett efter ingående överväganden framför allt på området för familjebeskattmngen,

dvs. i fråga om avvägningen av beskattningen mellan ensamstående

och familjer.

Remissyttrandena

Forslaget rörande den direkta beskattningen godtas i sina huvuddrag av

flertalet remissinstanser. Erinringar har gjorts i fråga om detaljer, men i

!a"hf har de h0rda myndigheterna och sammanslutningarna anslutit

sig hH forslaget i denna del och ansett det böra läggas till grund för lagstiftning.

I åtskilliga remissvar har emellertid framhållits, särskilt i fråga

om progressionen inom beskattningen samt familjebeskattningen, att beredningens

förslag måste ses allenast som en etapplösning i en utveckling

mot mera djupgående förändringar.

En kritisk inställning i väsentliga avseenden framkommer emellertid i

vissa yttranden. Landsorganisationen i Sverige (LO) framför erinringar mot

ett flertal punkter i förslaget. Sålunda förordar LO annan utformning av

or savdrag, skatteskalor, familjebeskattning och förmögenhetsbeskattning

liksom ett okat hänsynstagande till reformens verkningar på det kommunala

skatteunderlaget. LO anser, att ny lagstiftning härvidlag inte bör genomforas

innan utredningar av teknisk karaktär skett rörande innebörden

av andringar i skatteskalor och avdrag liksom beträffande etapperna för

en successiv övergång till individuell beskattning (särbeskattning av makar).

Em flera hänseenden likartad uppfattning framföres av Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund (SSU).

Länsstyrelsen i Skaraborgs län och Folkpartiets ungdomsförbund anser

att frågan om familjebeskattningen bör utredas på nytt innan det nuvarande

systemet ändras. Fredrika-Bremer-Förbundet avstyrker beredningens

orslag i denna del medan Sveriges socialdemokratiska studentförbund anser

att förslaget bör revideras i sin helhet.

framhållas01" ^ ^ pUnkterna 1 skatteberedningens förslag må följande

Ortsavdragen

Vid taxering till statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt medges

for narvarande ortsavdrag med 4 500 kr. för gifta och 2 250 kr. för

ensamstående. Det högre ortsavdraget medges även ogift med hemmavarande

barn under 18 år.

I fråga om detaljbestämmelserna rörande ortsavdragen och historiken

på området får jag hänvisa till allmänna skatteberedningens betänkande s

237—241.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr li år 1965

25

Skatteberedningen

Skatteberedningen framhåller, att frågan om ett skattefritt bottenbelopp

vid inkomstbeskattningen städse bedömts såsom ett betydelsefullt moment

vid denna beskattnings utformning. Detta är givetvis att se mot bakgrunden

av att en person med mindre inkomst kan avstå ringa eller intet härav i

skatt.

Vidare konstateras att i vårt land kravet på att lägre inkomster skall

vara fria från eller få en reducerad skatt i förhållande till vad som eljest

ifrågakommit traditionellt lösts genom att man vid inkomstberäkningen

medgivit ett särskilt avdrag, i gällande lagstiftning benämnt ortsavdrag men

av beredningen — sedan detta avdrags differentiering med hänsyn till dyrortsgrupper

numera avskaffats -— i dess förslag kallat grundavdrag. Det

nuvarande avdraget är så konstruerat att det tillföres alla inkomsttagare

oavsett inkomstläge, i den mån inkomsten förslår.

Andra metoder för att ge lägre inkomsttagare avsedd skattebefrielse eller

skattereduktion är givetvis tänkbara och har diskuterats i betänkandet.

Beredningen har emellertid funnit övervägande skäl tala för bibehållande

av den nuvarande ordningen med fasta ortsavdrag.

I anslutning till bedömningen av ortsavdragens storlek konstaterar beredningen,

att en uppräkning av avdragen är erforderlig för att kompensera

lägre inkomsttagare för en höjd indirekt beskattning och för att bibehålla

och något öka avdragens reella värde. Stöd för höjning erhålles även

vid en jämförelse mellan nuvarande avdrag och de normalbelopp, som anses

såsom existensminimum vid utmätning och införsel och vid tillämpning av

socialhjälpslagen. Det framhålles emellertid, att skilda omständigheter kan

medverka till ett i viss mån annat synsätt nu beträffande ortsavdragen än

tidigare. Härvid åsyftas den allmänna inkomstutvecklingen och den genomförda

socialpolitiska målsättningen samt därutöver vad den numera

tillgängliga undersökningen rörande s. k. låga inkomsttagare utvisar. — En

närmare redovisning för nu nämnda omständigheter har i betänkandet lämnats

på s. 71 f. och 246 f.

Skatteberedningen har sammanställt dessa omständigheter med vad som

förut konstaterats om skattebördans omfattning och om det ofrånkomliga

i att denna börda till väsentlig del bäres även av de breda lagren inkomsttagare.

Därvid har beredningen funnit att frågan om ortsavdragens storlek

kommit i ett, jämfört med tidigare, förändrat läge. Höjningar av avdragen

gynnar en begränsad grupp inkomsttagare bland vilka den övervägande delen

— deltidsanställda, personer som av olika skäl haft förvärvsarbete blott

en del av året osv. — har en helt annan skatteförmåga än den deras taxerade

inkomst ger uttryck för. Ä andra sidan kvarstår givetvis eu inte helt

obetydlig grupp låga inkomsttagare med en skatteförmåga som svarar mot

den skattepliktiga inkomsten. Beredningen framhåller att denna grupp

självfallet alltjämt måste beaktas men att perspektiven i avvägningsfrågan

uppenbart förskjutits. Därjämte tillkommer den omständigheten att en höj
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 4 år 1965

ning av ortsavdragen är synnerligen kostnadskrävande och ägnad att i motsvarande

mån förhindra andra reformer som ansetts böra föreslås.

Skatteberedningen föreslår, efter att ha prövat på frågan inverkande omständigheter,

att ortsavdragen år 1970 skall utgöra 6 000 kr. för gifta och

3 000 kr. för ensamstående skattskyldiga. Härvid har förutsatts att samma

avdrag skall gälla vid såväl den kommunala som den statliga taxeringen.

Reservationer. Skatteberedningens förslag i förevarande avseende är inte

enhälligt. Sålunda föreslår herrar Meidner och Nilstein, med instämmande

såsom särskilt yttrande av herr Östergren, att ortsavdragen år 1970 bestämmes

enligt följande:

för ensamstående 2 750 kr.

för makar utan barn 4 500 kr.

för makar med barn 5 500 kr.

för ofullständiga familjer 5 500 kr.

R em issyttrandena

Flertalet remissorgan tillstyrker beredningens förslag till ortsavdrag eller

lämnar det utan erinran. Principen att avdrag sker från den taxerade inkomsten

har således genomgående godtagits. Länsstyrelsen i Södermanlands

län framhåller emellertid att avdrag från den uträknade skatten ur flera

synpunkter vore att föredraga och att ett dylikt system kunde övervägas

för framtiden.

Socialstyrelsen förordar ett enhetligt ortsavdrag på 6 000 kr. Enligt styrelsens

förslag skulle detta ortsavdrag även gälla för gift skattskyldig, i den

mån han har inkomst. För make utan egen inkomst skulle alltså särskilt

ortsavdrag ej beräknas. Styrelsen antyder även möjligheten att differentiera

ortsavdraget efter inkomstens storlek så att avdraget blir större vid lägre

inkomster än vid högre.

Länsstyrelsen i Jönköpings län framhåller att ortsavdraget bör täcka

existensminimum.

Lägre ortsavdrag än de av skatteberedningens majoritet föreslagna förordas

i flera yttranden. Det reservationsvis framförda förslaget, innefattande

avdrag på resp. 2 750, 4 500 och 5 500 kr., vinner sålunda bifall av lantbruksstyrelsen

och arbetsmarknadsstyrelsen samt av Kooperativa förbundet,

LO, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO) och Kvinnliga akademikers förening. Även näringslivets

skattedelegation och flera handelskammare finner skäl för de

lägre avdragen, ehuru de slutligt förordar majoritetens förslag.

SSU föreslår att avdragen bestämmes till 2 500 kr. för ensamstående och

5 000 kr. för makar.

Sveriges husmodersföreningars riksförbund vill bibehålla nuvarande avdrag

å 4 500 kr. för barnlösa makar, men synes i övrigt ansluta sig till be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1965

redningens förslag, överståthållarämbetet ifrågasätter huruvida inte jämväl

avdraget för ensamstående bör behållas vid nuvarande nivå 2 250 kr.

Alternativt nämner ämbetet även beloppen 2 500 kr. för ogifta, 5 000 kr. för

gifta barnlösa samt 6 250 kr. för gifta med hemmavarande barn under 18 år.

Sveriges socialdemokratiska student^örbund förordar att de nuvarande

grundavdragen behålles.

Flera av de remissorgan, som förordar lägre grundavdrag än beredningen,

framhåller såsom en förutsättning för sin ståndpunkt att avdraget för nedsatt

skatteförmåga får vidgad tillämpning.

Skatteskalorna

Nuvarande skalor för den statliga inkomstskatten innefattar i botten ett

brett skikt i vilket skatten uttages efter 10 procent på den beskattningsbara

inkomsten (det s. k. proportionella skiktet) samt därefter inkomstskikt

med successivt stegrat skatteuttag. Maximum nås vid 65 procent. Det

proportionella skiktet sträcker sig upp till, beträffande ensamstående 6 000

kr. beskattningsbar inkomst och i fråga om makar 12 000 kr. beskattningsbar

inkomst. Skatt efter 65 procent tas ut i inkomstskikt från och med

150 000 kr. beskattningsbar inkomst, lika för makar och ensamstående.1

I övrigt får jag beträffande nuvarande och tidigare skatteskalor hänvisa

till betänkandet s. 249—252.

Skatteberedningen

I betänkandet framhålles inledningsvis att man vid bedömningen av skatteuttagets

storlek i olika inkomstlägen måste i viss mån beakta skattemedlens

användning och den inkomstomfördelning som därigenom åstadkommes.

Då en avsevärd del av skattemedlen användes för s. k. transfereringar,

sker omfördelning av samhällsinkomsten redan genom uttag av proportionell

skatt, och än mer genom en progressiv. Vidare erinras om vad som numera

är känt rörande de enligt inkomststatistiken låga inkomsttagarna samt

om önskemålet att för de breda skikten inkomsttagare ha en gemensam

skattesats och därigenom undgå den progressivitet som skapar den s. k.

marginalskatteproblematiken. Ett brett proportionellt skikt har i gällande

lagstiftning eftersträvats och beredningen har den meningen att så även

framdeles bör ske. Med hänsyn till det avsevärda skattebortfall, som skulle

föranledas av en sänkning av den för det proportionella skiktet f. n. gällande

skattesatsen, 10 procent, har beredningen stannat för att bibehålla denna

skattesats. Ett ytterligare skäl härför är att enligt beredningens mening en

längre gående progressionsutjämning bör eftersträvas på sikt. Ett lägre

skatteuttag i det första skiktet skulle te sig som ett hinder för en utveckling

i sådan riktning.

1 Nuvarande skatteskalor finns redovisade i tabell på s.29

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr H år 1965

Det proportionella skiktet föreslås år 1970 utsträckt på sätt anges i följande

sammanställning (motsvarande inkomstbelopp enligt nuvarande regler

anges som jämförelse).

Beredningens förslag ..........

Makar

Ensamstående

beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

mot-

svarande

årsinkomst

kr.

beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

mot-

svarande

årsinkomst

kr.

16 000

12 000

26 200

20 000

8 000

6 000

13 300

10 000

Nuvarande skatteskala ........

Ett sålunda bestämt proportionellt skikt innebär, med de ortsavdrag beredningen

föreslagit, att år 1970 50 procent av alla gifta och 57 procent av

de ensamstående skulle falla inom det proportionella skiktet. — De angivna

procenttalen grundar sig pa vissa i betänkandet redovisade beräkningar rörande

inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser år 1970. — Som jämförelse

nämnes att motsvarande siffror för år 1953 var 75 resp. 68 procent

och för år 1964 52 resp. 57 procent.

Beträffande skatteskalans utformning i skikten utöver det första framhåller

beredningen, att det här mindre än på flertalet andra områden är

möjligt att ange objektivt grundade omständigheter, som utvisar, hur ett

bedömande bör ske. I betänkandet sammanställes och belyses faktorer som

brukar åberopas i debatten i hithörande frågor. Sålunda behandlas inkomstbeskattningens

betydelse för utbudet av arbetskraft, inbegripet det s. k.

marginalskattetänkandet, och för det personliga sparandet, progressionens

inverkan på de anställdas löneanspråk samt progressionens eventuella samband

med skattefusk och skatteflykt. Beredningen framhåller att alla dessa

faktorer är av beskaffenhet att i större eller mindre grad, allt efter bedömarens

egen uppfattning, kunna inverka vid ett ställningstagande till skatteskalorna.

I betänkandet beröres även den problematik som orsakas av progressionen

i beskattningen och som sammanhänger med att vissa skattskyldiga,

exempelvis de med högre utbildning, förvärvar sin livsinkomst under färre

antal år än andra. Deras livsinkomst blir genom progressionen hårdare beskattad

än motsvarande livsinkomst för andra skattskyldiga.

Beredningen har i sammanhanget understrukit att det är den samlade

skattebördans fördelning mellan olika inkomsttagare som är utslagsgivande

vid bedömningen av vad som kan anses rimligt eller rättvist. En lindring i

progressiviteten ger en lättnad i statsskatten för inkomsttagare över det proportionella

skiktet, något som beredningen för övrigt ansett vara till viss

del motiverat redan med hänsyn till penningvärdeförändringen. Men andra

faktorer verkar, påpekas det, om än med begränsad tyngd, i motsatt riktning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 i år 1965

Som nyss nämts har beredningen föreslagit att uttagsprocenten 10 bibehålies

i det proportionella skiktet. Beredningen har vidare strävat efter att

hålla en måttlig, i förhållande till dagsläget starkt reducerad skattesats för

de närmast följande skikten i syfte att för breda grupper skattskyldiga i

möjlig mån begränsa den s. k. marginalskatten.

Den följande tabellen visar den av skatteberedningen föreslagna skatteskalan

i jämförelse med gällande skalor.

Gifta

Ogifta

Beskatt-

Nu-

Före-

Skillnad

Beskatt-

Nu-

Före-

Skillnad

ningsbar

varande

slagen

kol. 3—

ningsbar

varande

slagen

kol. 7—

inkomst

skala

skala

kol. 2

inkomst

skala

skala

kol. 6

1 000 kr.

%

%

1 000 kr.

%

%

1

2

3

4

5

6

7

8

— 12

10

10

— 6

10

10

—

12— 16

20

10

- 10

6— 8

20

10

- 10

16— 18

30

16

- 14

8— 9

20

16

— 4

18— 20

30

16

- 14

9— 10

25

16

— 9

20— 24

38

22

- 16

10— 12

25

22

- 3

24— 30

38

28

- 10

12— 15

30

28

- 2

30— 32

43

28

- 15

15— 16

30

28

— 2

32— 40

43

34

- 9

16— 20

36

34

- 2

40— 60

48

40

- 8

20— 30

41

39

— 2

60— 80

54

46

- 8

30— 40

45

44

— 1

80—100

54

46

- 8

40— 50

49

44

- 5

100—120

59

52

- 7

50— 60

49

49

—

120—150

59

52

- 7

60— 75

54

49

— 5

150—200

65

58

- 7

75—100

54

54

200—250

65

58

- 7

100—125

59

54

- 5

250—300

65

65

—

125—150

59

59

—

300—400

65

65

—

150—200

65

59

— 6

400—

65

65

—

200—

65

65

Skatteberedningen framhåller att den betydande reduktion av den statliga

inkomstskatten, som de föreslagna skalorna innebär jämfört med nu

gällande, givetvis varit åsyftad. Staten kompenseras enligt beredningens förslag

härför främst genom höjning av den indirekta skatten och omläggningen

av socialförsäkringsavgifterna.

Reservationer. I en reservation av herrar Meidner och Nilstein, med instämmande

av herr östergren, föreslås att de statliga inkomslskatteskalorna

år 1970 genomgående sänkes med en enhet i förhållande till majoritetens

förslag. Därjämte förordas viss ytterligare lindring av skalan för ensamstående.

Remissyttrandena

Beredningens förslag biträdes eller lämnas uttryckligen utan erinran av

kammarrätten, riksskattenämnden, lantbruksstyrelsen och flertalet läns
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1965

styrelser samt av Svenska sparbanksföreningen, Lantbrukets skattedelegation

och Yrkeskvinnors klubbars riksförbund.

Flera av de nämnda remissinstanserna framhåller i likhet med beredningen

vikten av en ytterligare sänkning av progressionen på sikt.

Vissa länsstyrelser jämte övervägande antalet hörda sammanslutningar

förordar att progressionen redan nu mildras mera än beredningen föreslagit.

Kooperativa förbundet och Kvinnliga akademikers förening biträder det.

förslag som framförts av herr Meidner m. fl. Flera remissinstanser förordar

en u Isträckning av det proportionella skiktet. Denna uppfattning företrädes

av länsstyrelserna i Blekinge, Kristianstads, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs

län, av Näringslivets skattedelegation, flera handelskammare, Svenska

företagares riksförbund samt av Statstjänstemännens riksförbund (SR)

och Sveriges konservativa studentförbund. I flera av dessa yttranden förordas

därjämte en mildring av skattesatserna i inkomstskikten över det

första. TCO anser att skatteskalan bör mildras inom en kostnadsram av

ungefär en miljard kr. jämfört med beredningens förslag. Denna sänkning

anges böra ske dels genom att inkomstskikten göres bredare, dels genom

att stegringen av skattesatserna göres mindre. Länsstyrelsen i Västmanlands

län förordar en jämfört med beredningen längre gående marginalskattesänkning

sålunda att skattesatserna i skalan för gifta sättes till 28

procent i skiktet 32 000—40 000 kr. beskattningsbar inkomst, mot beredningens

34 procent, och till 34 procent i skiktet 40 000—50 000 kr. mot beredningens

40 procent.

Övers tåt hållarämbetet ifrågasätter en lägre skattesats än 10 procent i det

proportionella inkomstskiktet. SACO framhåller att den statliga skatteskalan

borde utformas så att den statliga och kommunala marginalskatten inte

överskrider 50 procent i de inkomstskikt där löntagarna befinner sig. På

grundval av denna uppfattning förordar SACO en skala, som är i sin första

del progressiv med långsam upptrappning till ett brett »proportionellt» skikt

i skatteskalans mitt, där skattesatsen är exempelvis 35 procent. Därefter

sätter på nytt den progressiva beskattningen in i skatteskalans topp. Enligt

SACO:s mening bör därför marginalskatteuttaget i samtliga skikt utom det

första sänkas mera än såväl beredningen som reservanterna föreslagit.

I åtskilliga yttranden förordas mildare progression än vad beredningen

föreslagit utan att därvid utformningen av skatteskalorna närmare angives.

Till denna grupp kan räknas länsstyrelserna i Södermanlands, Östergötlands,

Hallands och Älvsborgs län, Handels arbetsgivareorganisation, Sveriges

grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation

samt Familjeföretagens förening.

Yttranden, i vilka förordas större progression än beredningen föreslagit,

har avgivits av LO, SSU och Sveriges socialdemokratiska studentförbund. I

samma riktning uttalar sig Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.

LO uttalar att reduktionen av skattesatserna i större utsträckning bör

komma de lägre inkomstklasserna till del jämfört med beredningens förslag.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr li år 1965

Detta bör enligt LO kunna ske utan att marginalskatteprocenten i förhållande

till nuläget behöver höjas för andra kategorier. Emellertid tillägger LO att

en fortsatt utbyggnad av det sociala trygghetssystemet möjliggör en mildare

progression på längre sikt.

SSU:s yttrande innefattar en fullständigt utformad skatteskala för makar.

Denna överensstämmer med den av beredningen föreslagna upp till en

beskattningsbar inkomst av 32 000 kr., där skattesatsen sålunda är 28 procent.

För inkomstskikten därefter förordar SSU mindre jämkningar än beredningen.

Skillnaden i skattesats växer från en till sju enheter. Sveriges

socialdemokratiska studentförbund framhåller att dess kritik mot förslaget

i denna del främst gäller de skattelindringar som de högsta inkomsttagarna

får enligt beredningens förslag men även det stora proportionella skikt som

uppstått i och med att beredningen inte tänkt sig möjligheten att ha en lägre

skattesats än 10 procent för de lägsta inkomsttagarna.

Familjebeskattningen

För närvarande gäller som bekant, att makar samtaxeras. Samtaxering

sker även av vissa ogifta som sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden.

Samtaxeringen innebär att makarna taxeras var och en för sin inkomst

men att i fråga om vissa avdrag och beräkningen av den statliga skatten makarna

i viss mån betraktas som en enhet. Det extra avdraget vid beräkning

av inkomst av kapital, maximum för det allmänna avdraget för livförsäkringspremier

samt ortsavdraget är således för makar tillsammans dubbelt

sä stort som för ensamstående. I den mån den ena maken inte kan utnyttja

sina avdrag tillkommer de i stället den andra maken. Om den ena makens

deklaration i sin helhet visar underskott får den andra maken dra av detta

underskott i sin deklaration.

1 fråga om beräkningen av statlig inkomstskatt gäller att skatten beräknas

på grundval av makarnas sammanlagda beskattningsbara inkomster.

Emellertid tillämpas en särskild skatteskala för makar och denna skala leder

till att makar får lägre skatt än en ogift med samma beskattningsbara

inkomst som makarna tillsammans så snart den beskattningsbara inkomsten

överstiger 6 000 kr. Skalorna är vidare så uppbyggda, att intill ungefär

24 500 kr. årsinkomst makarnas sammanlagda skatt motsvarar skatten för

två ensamstående, vardera med hälften av makarnas inkomst (tudelning).

Även vid förmögenhetsbeskattningen sker samtaxering av makar. Vid förmögenhetsberäkningen

får makarna inbördes kvitta underskott. Skatten beräknas

på grundval av en för makarna fastställd gemensam beskattningsbar

förmögenhet. Till skillnad från inkomstskatten tillämpas ej tudelning beträffande

förmögenhetsskatten; för denna skatt finnes blott en skala, gemensam

för ensamstående och makar.

Om hustru har förvärvsarbete (inkomst av jordbruksfastighet, rörelse

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr U år 1965

eller tjänst) är hon berättigad till s. k. förvärvsavdrag. Om makarna icke

har minderåriga barn utgör förvärvsavdraget 300 kr. Om barn finnes, utgår

i fråga om inkomst av rörelse eller tjänst högre förvärvsavdrag. Avdraget

bci äknas nämligen i dessa fall till 300 kr. plus 20 procent av förvärvsinkomsten,

dock högst till 2 000 kr. Om hustrun arbetar i mannens jordbruksfastighet

eller rörelse (s. k. taktisk sambeskattning) får mannen i princip ett förvärvsavdrag

om 300 kr.

Ensamstående med minderårigt barn (s. k. ofullständig familj) behandlas

i väsentliga hänseenden som gift. Detta gäller bl. a. förvärvsavdrag, ortsavdrag

och skala för statlig inkomstskatt. Beträffande rätt till förvärvsavdrag

för den ensamstående barnför sörj aren gäller, oberoende av kön, de regler

som tillämpas för hustru med egen inkomst. I ett hänseende är reglerna om

förvärvsavdrag gynnsammare för de ofullständiga familjerna än för makar,

nämligen för fall av inkomst av jordbruksfastighet. Sådan inkomst berättigar

nämligen den ensamstående barnförsörjaren till avdrag med 300 kr.

plus 20 procent av inkomsten av fastigheten, dock högst med 2 000 kr. (för

hustru gäller i detta fall, som nyss nämnts, att avdraget är maximerat till

300 kr.).

Skatteberedningen

Sam- eller särbeskattning. I betänkandet behandlas på s. 270—289 ingående

principfrågan om sam- eller särbeskattning av makar.

Skatteberedningens ställningstagande till frågan om sam- eller särbeskattning

av makar innebär att sambeskattningsprincipen föreslås bibehållen.

Beredningen framhåller emellertid att den är väl medveten om att omständigheter

och förhållanden, som i dagens läge måste te sig avgörande vid ett

ställningstagande, med samhällsutvecklingen — och kanske i en inte avlägsen

framtid — kan förändras. Här åsyftas särskilt den faktiska omfattningen

av de gifta kvinnornas förvärvsarbete och deras reella möjlighet att erhålla

och åtaga sig sådant arbete. En faktor, från vilken inte heller kan bortses,

är den föreliggande anpassningen till gällande skattesystem och konsekvenserna

av en omläggning av detta i förevarande hänseende. För skatteberedningen

har detta varit en tungt vägande synpunkt när det kunnat konstateras

att en övergång i dagens läge till särbeskattning inte väl låter sig

förenas med en skatteomfördelning till förmån för barnfamiljerna i allmän”

het. Sedan åter en sådan omfördelning nåtts, kan även detta medverka till

en perspektivförskjutning i särbeskattningsfrågan.

Beredningens förslag i denna del är enhälligt, men i ett särskilt yttrande

framhåller herrar Meidner, Nilstein och östergren att en långsiktig

och successiv övergång till ett individualistiskt skattesystem bör komma

till stånd. Till följd härav, anför dessa ledamöter, bör på lång sikt eftersträvas

ett skattesystem med en enhetlig skatteskala och särbeskattning av makar.

I ett dylikt system skulle, sedan det är slutligt utformat, inte finnas

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr li år 1965

plats för vare sig överflyttning av ortsavdrag eller andra avdrag mellan makarna,

ej heller för könsbundna förvärvsavdrag.

Frivillig särbeskattning. Ehuru skatteberedningen sålunda avvisar tanken

på eu generell särbeskattning, har den diskuterat införande av rätt till frivillig

särbeskattning i fall, där sambeskattningen leder till högre skatt. Sådan

effekt anges kunna f. n. uppkomma i 2 å 3 procent av alla äktenskap.

I betänkandet redovisas (s. 289—295) beräkningar rörande en sådan fakultativ

särbeskattning avsedd för makar, som båda har förvärvsinkomster.

Det konstateras emellertid, under förutsättning att beredningens förslag

rörande inkomstbeskattningen i övrigt genomföres, att särbeskattning skulle

vara av egentligt värde för makarna endast i mycket höga inkomstlägen

och i vissa inkomstkombinationer. Antalet sådana fall anges överslagsvis

till någon eller några få promille av samtliga äktenskap. Bestämmelserna i

ämnet måste därjämte bli mycket invecklade och i fall, där deras tillämpning

påkallades för prövning om skattelättnad kunde vinnas, administrativt

tyngande. I viss mån skulle de även inbjuda till skatteflykt. Beredningen

har mot bakgrunden av dessa bedömanden ansett sig inte böra förorda att

frivillig särbeskattning införes.

1 reservationer till skatteberedningens förslag yrkas dels av herrar

Meidner, Nilstein och östergren dels av herr Gustafson att rätt till frivillig

särbeskattning införes (betänkandet s. 696—697, 699).

Relationen mellan ortsavdragen. Skatteberedningen, som behandlat detta

avsnitt på s. 296—300 i betänkandet, förordar att den nuvarande relationen

mellan ortsavdragen för gifta och ogifta bibehålies. Som skäl härför anges

bl. a. att tudelningsprincipen, som enligt beredningens mening inte nu kan

överges, och tekniska synpunkter talar för att nu gällande förhållande 2 till 1

bibehålies. Beredningen har även diskuterats frågan om ett borttagande av

det dubbla ortsavdraget för familj med hemmavarande hustru men funnit

övervägande skäl tala häremot.

I detta sammanhang må erinras om att den förut omnämnda reservationen

av herr Meidner in. fl. rörande ortsavdragen innebär en förändrad

relation mellan gifta och ogifta såvitt avser äktenskap utan minderåriga

barn, där endast den ene maken har inkomst.

Tudelning. I betänkandet (s. 300—304) diskuteras olika avvägningar mellan

gifta och ogifta i skalorna för den statliga inkomstskatten. Skatteberedningen

bär stannat för att den nuvarande tudelningen bör bibehållas och utvidgas.

Beredningen bär funnit skäl i och för sig föreligga för att tudelningsprincipen

skall tillämpas fullt ut. Då detta emellertid skulle innebära eu

större differentiering av skattetrycket mellan ensamstående och gifta än

som från andra synpunkter kan anses önskvärd, har beredningen stannat

för att föreslå en tudelning upp till en beskattningsbar inkomst av 40 000

kr., motsvarande en årsinkomst av ungefär 55 000 kr. Den nuvarande tu
-

3 ftihanq till riksdagens protokoll 1065. I samt. .Vr 14

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 4 år 1965

delningsgränsen går vid en beskattningsbar inkomst av 16 000 kr., vilket

motsvarar en årsinkomst av ca 24 500 kr.

Skatteberedningens förslag är dock inte enhälligt. Herrar Meidner, Nilstein

och östergren föreslår i en reservation en lägre tudelningsgräns

än vad beredningens majoritet förordat (s. 696).

b örvärvsavdrag. I betänkandet behandlas frågan om förvärvsavdrag på s.

304 316. Beredningen föreslår på denna punkt att förvärvsavdrag icke vi
dare

skall medges makar, som saknar minderåriga barn. Om familjen har

hemmavarande barn skall enligt förslaget förvärvsavdrag medges enligt följande.

Gift kvinna, som haft inkomst av rörelse, vari hon varit verksam i ej blott

ringa omfattning, eller inkomst av eget arbete får avdrag med 25 procent av

inkomsten upp till 16 000 kr. I den mån inkomsten därtill förslår medges

dock alltid avdrag med 1 000 kr.

Gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet är berättigad till avdrag

för värdet av egen arbetsinsats i jordbruket intill ett belopp av 1 000 kr.

Gift man med inkomst av rörelse eller jordbruk, vari hustrun utfört arbete,

får avdrag med belopp motsvarande värdet av hustruns arbetsinsats

intill ett belopp av 1 000 kr.

Mot beredningens förslag har avgivits reservationer. Herrar Meidner,

Nilstein och östergren vill således bibehålla förvärvsavdrag för barnlösa

familjer och föreslår att gift kvinna med inkomst av rörelse eller inkomst

av eget arbete, då barn saknas, får avdrag med 1 000 kr. samt att det

nuvarande avdraget å 300 kr. vid faktisk sambeskattning bibehålies för familjer,

där barn icke finnes (s. 694). Samma mening i fråga om 300-kronorsavdraget

framföres i en reservation av herrar Gustafson och Sundin.

Dessa ledamöter föreslår även, att i familjer utan hemmavarande barn gift

kvinna, soin haft inkomst av rörelse eller inkomst av eget arbete, skall få

avdrag med 10 procent av inkomsten upp till 10 000 kr. I den mån inkomsten

förslår skall dock alltid medgivas avdrag med 300 kr. (s. 700).

Barnbidrag (betänkandet s. 316—329). Skatteberedningen bär med sitt

förslag syltat till en skatteomfördelning till barnfamiljernas förmån. Två

metoder har därvid ansetts kunna komma i fråga, nämligen höjning av det

generella barnbidraget eller införande av barnavdrag vid taxeringen. Beredningen

har ansett, att vägen över en höjning av barnbidraget är att föredraga

och föreslår en höjning från 700 kr. till 1 200 kr. år 1970. För övergångstiden

fram till år 1970 föreslås barnbidrag om 800 kr. år 1966, 880 kr. år

1967, 960 kr. år 1968 och 1 120 kr. år 1969.

Mot skatteberedningens förslag bär anmälts reservationer. En av

kommitténs ledamöter, herr östman, föreslår, att nuvarande barnbidrag på

700 kr. bibehålies för de två första barnen i en familj. För det tredje barnet

skulle bidrag utgå med 1 000 kr., för det fjärde med 1 300 kr., för det femte

med 1 600 kr. samt för det sjätte och vart följande barn med 1 900 kr. Där
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1965

till »kulle barnavdrag medges för barn upp till 18 år med 2 500 kr. Familjer,

som inte kan utnyttja barnavdragen, skulle i viss ordning tillgodoföras

motsvarande förmåner i form av »negativ» skatt (s. 702- 711).

Herrar Meidner, Nilstein och Ekström föreslår i fråga om reformens

ikraftträdande, att barnbidragen bestämmes till följande belopp: år 1966

med 800 kr., år 1967 med 930 kr., år 1968 med 1 000 kr. samt år 1969 med

1 120 kr. (s. 734).

Ofullständiga familjer (betänkandet s. 329—330). Skatteberedningen

framhåller, att gällande likställighet mellan ensamstående barnförsörjare

och fullständiga familjer såvitt avser rätt till ortsavdrag och förvärvsavdrag

samt tillämplig skatteskala nyligen prövats av riksdagen. Beredningen

har därför för egen del inte funnit anledning att aktualisera någon ändring

härutinnan vid skattesystemets omläggning.

Remissyttrandena

Sam- eller särbeskattning. Skatteberedningens uppfattning att sambcskattningen

tills vidare bör behållas som normal form för beskattning av

makar delas av nästan alla remissinstanser. I ett flertal yttranden uttalas

dock att särbeskattning från åtskilliga synpunkter sett är att töredra och

att denna beskattningsform torde böra införas inom en inte alltför avlägsen

framtid.

En mot beredningens förslag avvikande mening trainkommer endast i några

få yttranden. Länsstyrelsen i Skaraborgs län yrkar på att familjebeskattningen

förutsättningslöst utredes på nytt. Fredrika-Bremer-Förbundel avstyrker

beredningens hela förslag i fråga om familjebeskattningen. Folkpartiets

ungdomsförbund anser att generell särbeskattning bör införas redan nu.

Även socialstyrelsen synes närmast förorda övergång till särbeskattning.

LO föreslår, såsom ett första steg mot en framtida övergång till generell

särbeskattning, att barnlösa makar särbeskattas och därvid hän-föres till

skalan för ogifta. I samband med en sådan ändring skulle även relationen

mellan skalorna överses.

Sveriges socialdemokratiska studentförbund förordar att särbeskattning

genomföres av all inkomst av tjänst utom för sammanboende inkomsttagare

med hemmavarande barn under 16 år. Undantagsbestämmelsen skulle därefter

successivt ändras så att för varje år den ålder hos hemmavarande barn.

som berättigade till sambeskattning, sänktes med ett år.

Skatteberedningens bedömande atl rätt till frivillig särbeskattning

inte bör införas vid bibehållen sambeskattning vinner stöd

hos flertalet remissinstanser.

I ett betydande antal remissyttranden förordas emellertid att rätt till frivillig

särbeskattning införes. Det särbeskattningssystem, som reservationsvis

påyrkats av vissa ledamöter i beredningen, vinner sålunda stöd av arbet

smarknad sst yreisen och länsstyrelserna i Älvsborgs och Västerbottens

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr U år 1965

län, av Svenska sparbanksföreningen, handelskamrarna i Skåne, Småland,

Blekinge och Gävle samt Kooperativa förbundet, av TCO, SB, SACO, Yrkeskvinnors

klubbars riksförbund, Kvinnliga akademikers förening, Sveriges

husmodersföreningars riksförbund och Folkpartiets kvinnoförbund.

Relationen mellan ortsavdragen. Skatteberedningens förslag att behålla

den nuvarande relationen 2: 1 mellan ortsavdragen tillstvrkes eller lämnas

utan erinran i flertalet remissyttranden.

En annan relation än den nu gällande skulle i vissa fall bli följden av de

förslag till ortsavdrag som framkommit under remissbehandlingen av betänkandet.

Tudelning. Flertalet remissinstanser godtar de av skatteberedningen föreslagna

skatteskalorna och därmed även en tudelningsgräns vid ungefär

55 000 kr. årsinkomst.

Lägre tudelningsgräns törordas av arbetsmarknadsstyrelsen, Kooperativa

förbundet, Kvinnliga akademikers förening och Folkpartiets kvinnoförbund,

vilka torordat reservationen i fråga om skatteskalorna. TCO och SACO förordar

lägre tudelningsgräns än utredningsmajoriteten och synes vilja gå

längre an reservanterna i fråga om att närma skalan för ogifta till skalan

för makar. LO uttalar sig emot att höja tudelningsgränsen utöver vad som

för närvarande gäller. En liknande uppfattning framföres av lantbruksstyrelsen

och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Ä andra sidan har uttalanden gjorts till förmån för eu fullständigt genomförd

tudelning. Kammarrätten, länsstyrelserna i Östergötlands och Blekinge

län samt Sveriges konservativa stndentförbund företräder denna

ståndpunkt.

1 rkeskvinnors klubbars riksförbund synes förorda en gemensam skatteskala

för gifta och ogifta.

Förvärvsavdrag. Förslaget att förvärvsavdrag inte skall medges barnlösa

familjer godtas eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.

Den i betänkandet reservationsvis framförda uppfattningen att avdrag bör

medges även åt barnlösa biträdes emellertid av ett betydande antal

myndigheter och sammanslutningar. En utformning av avdraget i enlighet

med vad herrar Meidner, Nilstein och Östergren förordat tillstyrkes av

arbetsmarknadsstyrelsen samt länsstyrelserna i Jönköpings, Älvsborgs och

Jämtlands län, Kooperativa förbundet, TCO, SACO, SR, LO, SSU, Yrkeskvinnors

klubbars riksförbund samt Kvinnliga akademikers förening.

Reservationen av herrar Gustafson och Sundin biträdes av lantbruksstyrelsen,

länsstyrelserna i Östergötlands och Västmanlands län samt Folkpartiets

ungdomsförbund.

Handelskamrarna i Skåne, Småland och Blekinge förordar att förvärvsavdrag

medges åt barnlösa familjer med hälften av de belopp som beredningen

föreslår i fråga om barnfamiljer. Avdrag skulle således medges med

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr lb år 1965

12 1/2 procent av inkomsten upp till 16 000 kr., dock högst 2 000 kr. Minimiavdraget

skulle utgöra 500 kr.

Länsstyrelsen i Norrbottens län finner skäl tala för att det nuvarande

avdraget på 300 kr. för barnlös gift yrkeskvinna höjes till 500 kr.

Länsstyrelserna i Södermanlands, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens

län uttalar sig emot ett slopande av nyssnämnda avdrag på 300 kr. Jämväl

Sveriges handelsträdgårdsmäslareförbund anser förvärvsavdrag böra

medges även åt barnlösa.

Beredningens förslag beträffande familjer med be in in al varande

barn under 16 år, där hustrun har inkomst av rörelse eller

eget arbete, godtas i allmänhet av remissorganen. I några yttranden har

dock framförts förslag om annan utformning.

Länsstyrelsen i Malmöhus län förordar att avdragets maximum höjes till

5 000 kr. Även LO ifrågasätter ett högre avdrag än beredningen gjort. Länsstyrelserna

i Gotlands och Örebro län uttalar sig för lägre maximibelopp än

4 000 kr. Länsstyrelsen i Kalmar län ifrågasätter en utformning med fast

bottenavdrag på 1 000 kr. jämte 20 procent av inkomsten i skiktet mellan

1 000 kr. och 16 000 kr. Länsstyrelsen i Hallands län biträder utredningens

förslag i fråga om maximibeloppet och procentsatsen men förordar att avdraget

utformas enligt det nuvarande systemet med ett fast avdrag, förslagsvis

500 kr., jämte kvotavdrag.

Kammarrätten och riksskattenämnden förordar att förvärvsavdraget utformas

såsom ett rent kvotavdrag, således utan något minimibelopp.

I några yttranden har framförts uppfattningen att rätten till förvärvsavdrag

bör anknytas till de verkliga kostnaderna. Till denna grupp kan räknas

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus och

Örebro län samt Fredrika-Bremer-Förbundet. Av de nämnda instanserna

föreslår överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Malmöhus län en kombination

av schablonavdrag och avdrag för verkliga kostnader.

Sveriges husmodersföreningars riksförbund framhåller att förvärvsavdrag

bör tillgodoföras mannen i de fall hustrun inte kan sköta hemmet t. ex.

på grund av sjukdom.

Den åldersgräns hos barnet som berättigar till förvärvsavdrag — f. n. 16

år — har i några yttranden föreslagits höjd till 18 år.

Jämväl beredningens förslag om förvärvsavdrag, då hustrun bär

inkomst av jordbruksfastighet eller då hon biträder i mannens

jordbruk eller rörelse (faktisk sambeskattning), godtas

av flertalet remissorgan. I åtskilliga yttranden framföres dock erinringar.

Såsom framgått av den föregående redogörelsen förordar ett ganska stort

antal remissinstanser förvärvsavdrag också för barnlösa. Denna uppfattning

företrädes sålunda av bl. a. dem, som anslutit sig till någon av reservationerna

i fråga om förvärvsavdragen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr U år 1965

Lantbrukets skattedelegation och Föreningen Auktoriserade revisorer förordar

att hustru med inkomst av jordbruksfastighet erhåller kvotavdrag i

enlighet med vad beredningsmajoriteten föreslagit i fråga om rörelseinkomster.

Även i fallen av faktisk sambeskattning förordar Lantbrukets

skattedelegation högre avdrag än beredningen. I sådana fall, då barn finnes,

bör enligt delegationen maximibeloppet utgöra 2000 kr. Länsstyrelsen i

Älvsborgs län anser att utformningen av förvärvsavdraget i denna del bör

övervägas ytterligare.

Barnbidrag. Beredningens förslag om barnbidrag å 1 200 kr. biträdes i

allmänhet av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna. I åtskilliga

yttranden framhålles dock att vad utredningen föreslagit får anses såsom

ett minimibelopp.

Högre bidrag törordas uttryckligen av några remissorgan. Lantbruksstyrelsen

nämner 1 400 kr. som ett lämpligt belopp. Samma belopp förordas

av SSU, som därjämte påyrkar särskilda vårdbidrag på 2 000 kr. samt

ökat stöd till flerbarnsfamiljer och vissa studerande. I samma riktning uttalar

sig Sveriges socialdemokratiska studentförbund. Särskilda vårdnadsbidrag

förordas även av socialstyrelsen. Länsstyrelsen i Gotlands län, LO.

Lantbrukets skattedelegation och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund

tinner det önskvärt med en ytterligare omfördelning av skattebördan

till barnfamiljernas förmån.

Reservanten östmans yrkande om barnavdrag jämte det kontanta bidraget

vinner stöd av kammarrätten och länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Överståthållarämbetet, Yrkeskvinnors klubbars riksförbund och Folkpartiets

kvinnoförbund ifrågasätter införande av särskilda grundavdrag för

barn.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län finner frågan om skattebördans avvägning

med hänsyn till barnförekomst böra övervägas ytterligare under beaktande

av det stöd av socialpolitisk natur barnfamiljerna kan komma att erhålla.

Ofullständiga familjer. I denna del godtas betänkandet nästan genomgående

av remissinstanserna. Kammarrätten och överståthållarämbetet

ifrågasätter dock, om inte de ofullständiga familjerna i skattehänseende behandlas

alltför gynnsamt jämfört med övriga barnfamiljer.

Förmögenhetsbeskattningen

Skat teberedningen

Beredningen framhåller att den enligt direktiven haft att uppmärksamma

de frågor, som sammanhänger med beskattningen av förmögenhet och

dess avkastning. Emellertid har det av tidsskäl icke varit möjligt att till

behandling upptaga samtliga till förmögenhetsbeskattningen hörande frågor.

Då vissa skäl kan anföras mot att till en isolerad behandling bryta ut

vissa speciella frågor, har det övervägts att överhuvud inte behandla förmögenhetsbeskattningen

i förevarande sammanhang. Beredningen har

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1965

emellertid inom området för inkomstsbeskattningen föreslagit åtgärder,

motiverade bl. a. av förändringar i penningvärdet. Det har därför bedömts

såsom konsekvent att söka ernå även de jämkningar i förmögenhetsbeskattningen,

som har ett mera omedelbart samband med uppkomna penningvärdeförändringar

och förskjutningar i förmögenhetsfördelningen. De

jämkningar, varom då blir fråga, gäller det skattefria bottenbeloppet och

själva skatteskalan. Förslaget får, understrykes det, ses som ett provisorium

såtillvida att den mera fullständiga översynen redovisas först i ett

senare betänkande.

Såsom vtterligare skäl att redan nu jämka förmögenhetsbeskattningen

nämnes 1965 års allmänna fastighetstaxering och den höjning av taxeringsvärdena,

som därvid torde ifrågakomma. Den av beredningen föreslagna

förmögenhetsskatteskalan skulle dock enligt förslaget börja tillämpas först

vid 1967 års taxering.

I betänkandet redovisas visst statistiskt material rörande förmögenheternas

storlek och förändringar olika år (s. 339—341).

Skatteberedningen förordar att skalan för förmögenhetsskatten justeras

på sätt som framgår av denna tabell.

Beskattningsbar förmögenhet,

Skattesatser, °/0o

1000

kr.

Gällande

skala

Enligt skatte-

beredningens

förslag

80-

100-

125-

150-

200-

400

1000

100 ...............

5

0

125................

8

0

150 .............

8

7

200 ...............

10

7

- 400................

13

10

i ooo .............

16

14

18

18

Såsom framgår av tabellen börjar den föreslagna skalan med en skattesats

av 7 promille och slutar, såsom den nuvarande, med en skattesats av

1,8 procent. Den lägsta skattesatsen avser förmögenhet mellan 125 000 kr.

och 200 000 kr., vilket innebär en stark breddning av det första skiktet av

skalan i förhållande till vad nu gäller. Den följande stegringen i skattesats

är i det hela jämnt avvägd.

Reservationer. Mot den av beredningen föreslagna sänkningen av förmögenhetsskatten

vänder sig herr Ekström och förordar i stället en höjning

i motsvarande omfattning. Här kan även nämnas herr Welinders förslag

rörande omläggning av beskattningen av kapitalinkomst, så att avdraget

å 400 resp. 800 kr. enligt 39 § 3 mom. kommunalskattelagen å ena sidan

liöjes men å andra sidan begränsas till avkastningen å monetära tillgångar

(s. 746 f.).

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1965

Remissyttrandena

Den av beredningen föreslagna jämkningen av förmögenhetsbeskattningen

tillstyrkes eller lämnas utan erinran i flertalet yttranden.

En jämkning av mindre omfattning förordas dock i ett par yttranden

Sålunda finner länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län det tillräckligt om

skattepliktsgränsen höjes till 100 000 kr. Samma uppfattning i fråga om

skattephktsgransen företrädes av länsstyrelsen i Västmanlands län, som

emellertid därjämte förordar en mindre justering av skatteskalan. LO finner

viss jämkning av förmögenhetsskatten vara motiverad, särskilt med

ansyn till det förväntade resultatet av pågående fastighetstaxering, men

« 611 minsknin§ av det total* uttaget av förmögenhetsskatt.

Ö vers ta t hallar am betet, länsstyrelsen i Södermanlands län, SSU och Sveriges

socialdemokratiska student förbund anser att förmögenhetsbeskattningen bör

behallas oförändrad.

Fredrika-Bremer-Förbundet, som i fråga om inkomstbeskattningen förordat

en sarbeskattning av makar, framhåller att motsvarande princip bör

galla jämväl beträffande förmögenhetsbeskattningen.

I några remissyttranden förordas att, om förmögenhetsbeskattningen

jamkas, detta skall ske med verkan redan från och med 1966 års taxering.

Som skäl härför anföres att man härigenom kan mildra verkningarna av

de höjningar av taxeringsvärdena som pågående fastighetstaxering väntas

medföra. En sådan uppfattning företrädes av riksskattenämnden, länsstyrelserna

i Stockholms, Södermanlands, Hallands och Norrbottens län Närings

ivets skattedelegation, Handelns arbetsgivareorganisation, Sveriges

grossistforbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges hantverks- och industriorgamsatwn,

Svenska sparbanksföreningen, Familjeföretagens förening

samt handelskamrarna i Skåne, Småland och Blekinge.

Departementschefen

1 finansplanen för budgetåret 1965/66 har jag redogjort för behovet av

en retorm pa skatteområdet och för huvuddragen av de åtgärder, som ansetts

bora vidtagas. Av redogörelsen framgår, att denna reform är avsedd

att bh ett led i den sedan år 1959 pågående omläggningen av vårt skattesystem

till okat inslag av indirekta skatter. Å ena sidan höjs den indirekta

katten och a andra sidan sanks de direkta statliga skatterna. Såsom lag

narmare kominer alt visa i det följande avses, att den direkta skatten skall

sankas för alla - har bortses från bolag och andra juridiska personer vilkas

inkomstskatt inte berörs av förslaget — medan den indirekta beskattningen

okar Den sammanlagda effekten blir att den totala skattebördan minskar

stora6 °mSttagare> Vilkas inkomster kan betecknas som små och medel
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1965 41

Inledningsvis vill jag därjämte nämna, att en riktlinje vid val av medel

för att åstadkomma sänkningen av den direkta beskattningen varit alt icke

minska det kommunala beskattningsunderlaget. Härigenom undgås sådana

rubbningar i kommunernas finanser som inte blott genom att leda till höjda

utdebiteringar skulle motverka reformens syfte att sänka den direkta skatten

utan även skulle försvåra de åtgärder att främja en kommunal skatteutjämning

som planeras och som jag återkommer till i annat sammanhang.

Allmänna skatteberedningen har i sitt på försommaren år 1964 avlämnade

betänkande föreslagit viss omläggning av skattesystemet. Även beredningen

har syftat till att åstadkomma en omläggning av beskattningen mot

ökad indirekt skatt. Beredningens målsättning har vid remissbehandlingen

av betänkandet allmänt godtagits. Det i betänkandet framlagda förslaget innebär

i sina huvudpunkter en övergång till finansiering av socialförsäkringens

grundförmåner genom arbetsgivaravgifter för löntagarna, omläggning

av den indirekta beskattningen och sänkning av den direkta beskattningen

särskilt för barnfamiljerna. Av skäl som framgår av finansplanen

och av vad jag här inledningsvis anfört kommer skatteberedningens förslag

i fråga om socialförsäkringens finansiering liksom av den indirekta

beskattningen icke att tas upp i detta sammanhang annat än på vissa punkter.

Det har ansetts erforderligt, att de med dessa förslag förbundna problemen

blir ytterligare belysta, innan ställning till dessa komplicerade frågor

kan tas. Avsikten är att tillsätta departementala arbetsgrupper för den

erforderliga översynen av dessa spörsmål.

.lag vill emellertid understryka att, även om skatteberedningens förslag

inte i sin helhet nu kan bli föremål för lagstiftning, överensstämmelse råder

mellan det förslag, som jag här avser att framlägga och de allmänna riktlinjerna

i skatteberedningens förslag.

I det följande kommer jag att redovisa det nu aktuella reformförslagets

olika punkter. Därvid kommer först att behandlas den direkta beskattningens

utformning och därefter de i förevarande sammanhang aktuella indirekta

skatterna. Avslutningsvis lämnas en redogörelse för de individuella

och statsfinansiella verkningarna av reformen.

Den direkta beskattningen

Sam- eller särbeskattning

Det kanske största intresset bland allmänheten har knutits till den del

av skatteberedningens förslag som behandlar familjebeskattningen och

särskilt frågan om sam- eller särbeskattning av makar.

Skatteberedningen har ingående behandlat denna fråga. Beredningen föreslår

enhälligt, att den nuvarande sambeskattningsprincipen tills vidare

bibehålies men framhåller att samhällsutvecklingen, kanske i en inte avlägsen

framtid, kan leda till ändrat ståndpunktstagande. Sistnämnda för
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 14 år 1965

hållande understrykes i en reservation av de i beredningen ingående representanterna

för löntagarorganisationerna.

Ett tungt vägande skäl för skatteberedningen att avvisa tanken på en

omedelbar övergång till ett system med särbeskattning av makar torde ha

varit konsekvenserna av en omläggning av systemet. Eftersom makar med

nuvarande utformning av ortsavdrag och skatteskalor intar en i förhållande

till ensamstående förmånlig ställning i skattehänseende, leder en övergång

till ett särbeskattningssystem till en relativ skattehöjning för familjerna.

Vid remissbehandlingen har endast enstaka röster höjts för omedelbart

införande av ett särbeskattningssystem. Många remissinstanser har dock

uttalat principiella synpunkter för särbeskattningen och för införandet av

ett sådant system inom en inte avlägsen framtid.

Diskussionen av skatteberedningens förslag visar, att tiden ännu inte är

mogen för ett avgörande i frågan. Oberoende härav kan dock övervägas att

öppna möjlighet till frivillig särbeskattning i vissa fall av makar.

Frivillig särbeskattning

Allmänna skatteberedningen har diskuterat frågan om införande av rätt

till frivillig särbeskattning i sådana fall, där båda makarna har förvärvsinkomst

och sambeskattningen leder till högre skatt. Beredningen har emellertid

funnit, att sådan särbeskattning skulle med de av beredningen föreslagna

skatteskalorna vara av egentligt värde i ett mycket begränsat antal

fall samt vidare blott i mycket höga inkomstlägen och vissa inkomstkombinationer.

Vidare har beredningen ansett att bestämmelserna om frivillig

särbeskattning måste bli invecklade och deras tillämpning administrativt

tyngande. Mot bakgrunden bl. a. härav har beredningen inte ansett sig böra

förorda att möjlighet till frivillig särbeskattning införes. — I två reservationer

intas dock en motsatt ståndpunkt.

Även om skatteberedningens uppfattning i regel godtagits av remissinstanserna,

har reservationsyrkandena om frivillig särbeskattning vunnit instämmanden

i ett betydande antal remissyttranden.

Vid ett vägande av skälen för och emot en anordning med frivillig särbeskattning

har jag funnit att övervägande skäl talar för att kraven på särbeskattning

redan nu tillgodoses såtillvida, att möjlighet till frivillig särbeskattning

av arbetsinkomst öppnas redan för inkomståret 1966 (dvs. 1967

års taxering). Då den tekniska utformningen av bestämmelser på området

ännu icke är färdig, kan dock förslag i frågan inte framläggas i detta sammanhang.

Jag avser att återkomma vid en senare tidpunkt med förslag till

lagstiftning i ämnet.

Den frivilliga särbeskattningen av makar, som båda har förvärvsinkomst,

torde få ses som ett provisorium i avvaktan på att frågan om sam- eller särbeskattning

slutligt löses. Avsikten är att inom finansdepartementet tillsätta

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 1\ år 1965

en särskild arbetsgrupp för att skyndsamt överse familjebeskattningen och

därvid pröva de problem av teknisk och finanspolitisk art som är förknippade

med en övergång till fullständig eller modifierad särbeskattning.

Ortsavdrag och förvärvsavdrag

I allmänna skatteberedningens betänkande föreslås höjning av såväl de

statliga som kommunala ortsavdragen samt ändringar i reglerna för det

s. k. förvärvsavdrag som medges när gift kvinna har förvärvsarbete och i

vissa andra fall.

Flera skäl talar emellertid mot att i detta sammanhang ändra nuvarande

regler på dessa områden. För att bevara handlingsfriheten under den tid

frågan om familjebeskattningens utformning övervägs bör sådana åtgärder

som kan försvåra en framtida reform på området undvikas. Såväl ortsavdragen

som förvärvsavdragen hör intimt ihop med sambeskattningsfrågan.

Därtill kommer alt båda dessa avdragsformer, framför allt ortsavdragen, påverkar

det kommunala skatteunderlaget. Såsom jag förut antytt har en riktpunkt

för den av mig här föreslagna skattereformen varit att undvika åtgärder

som rubbar detta skatteunderlag och därmed försvårar genomförandet

av det förslag till kommunal skatteutjämning som jag ämnar framlägga

inom kort.

Mot bakgrunden härav har jag kommit till den slutsatsen att orts- och

förvärvsavdragen tills vidare bör lämnas oförändrade.

Skatteskalorna

Nuvarande skalor1 för den statliga inkomstskatten har kritiserats framför

allt för sin progressivitet. Särskilt påtalad i detta hänseende har den

s. k. skattepuckeln varit. Med detta uttryck har man avsett inkomstlägena

mellan ca 20 000 och ca 40 000 kr. för gifta samt ca 10 000 och ca 30 000 kr.

för ogifta; inom detta område har nämligen procenttalet för den marginella

beskattningen i relativt smala skikt stigit från 10 till över 40 procent. Allmänna

skatteberedningens förslag till nya skalor innebär en betydligt jämnare

progressivitetsstegring såväl i de nu nämnda inkomstskikten som däröver.

Även om skatteberedningens förslag av flertalet remissinstanser tillstyrkts

eller ock t. o. in. kritiserats för att inte vara tillräckligt långt gående i

progressionsutjämnande hänseende, har dock icke röster i motsatt riktning

saknats. Bland andra har LO uttalat, att en reduktion av skattesatserna i

större utsträckning bör komma de lägre inkomstklasserna till del.

Kritiken mot den s. k. skattepuckeln saknar icke fog. Jag är därför beredd

att inom ramen för tillgängliga resurser medverka till en mjukare

stegring av den statliga inkomstskattens progression i dessa inkomstlägen.

Däremot kan jag inte finna skäl för ändring av skalorna därutöver. Lika

angeläget synes vara, att söka lätta skattetrycket för dem, vilkas inkomster

1 Sc nästa sida.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr U år 1965

icke uppgår till sådant belopp att de hamnat i »puckeln». Det måste ihågkommas

att dessa inkomsttagare inte tar del av den skattelättnad som en

lindring av progressionen i skikten närmast över det proportionella ger dem

som har större inkomster. Av framför allt kostnadsskäl är det inte möjligt

att för närvarande sänka skatteuttaget i det proportionella skiktet. Den för

de små och medelstora inkomsterna önskvärda skattesänkningen kan emellertid

vinnas på annat sätt än genom ändringar i skatteskalan och jag återkommer

till den frågan i det följande.

Jag anser därför att justeringen av skatteskalorna nu hör begränsas till

att åsyfta en jämnare progressionskurva i inkomstskikten närmast över

det proportionella skiktet. Med utgångspunkt härifrån får jag föreslå de

skalor som framgår av denna uppställning. För att underlätta jämförelser

har i uppställningen angivits även gällande skalor och skillnaden mellan

procenttalen enligt nuvarande och föreslagna skalor.

Beskattningsbar inkomst,

kr.

Skatt inom skiktet, %

Gifta

Ensamstående

nu-

varande

skala

före-

slagen

skala

ändring

nu-

varande

skala

före-

slagen

skala

ändring

— 6 000............

10

10

10

10

6 000— 8 000...........

10

10

_

20

15

— 5

8 000— 9 000........

10

10

_

20

22

-f 2

9 000— 10 000...........

10

10

_

25

22

3

10 000— 12 000........

10

10

_

25

27

-f 2

12 000— 15 000............

20

15

- 5

30

27

— 3

15 000— 16 000............

20

15

- 5

30

31

i

16 000— 20 000..........

30

22

- 8

36

31

5

20 000— 24 000............

38

27

- 11

41

36

5

24 000— 25 000........

38

34

- 4

41

36

5

25 000— 30 000..........

38

34

- 4

41

40

— i

30 000— 40 000........

43

42

- 1

45

44

1

40 000— 60 000.........

48

48

49

49

60 000—100 000...........

54

54

_

54

54

100 000—150 000........

59

59

_

59

59

150 000— ......

65

65

—

65

65

—

Det bör måhända nämnas, att det förhållandet att i vissa skikt i skalan

för ensamstående procenttalet för skatteuttaget ökar inte i något fall leder

till högre skatt; lättnaderna i skatteuttaget i lägre skikt uppväger mer än

väl ökningen av skatteprocenten.

Om de föreslagna skatteskalorna ses isolerade leder de till en skatteininskning

för alla med beskattningsbar inkomst över 12 000 kr. för gifta

och 6 000 kr. för ogifta. Denna skattelättnad uppgår till högst 1 300 kr. för

gitta och 750 kr. för ensamstående. Detta maximum nås vid en beskattningsbar

inkomst på 40 000 kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj. ts proposition nr li år 1965

Jag vill emellertid understryka att de föreslagna skatteskalorna blott är

en del av ett reformkomplex. Jag återkommer senare till de individuella

verkningarna av hela den föreslagna skattereformen.

Skatteskalornas utformning har viss inverkan även på avvägningen avskatten

mellan gifta och ensamstående. I våra skilda skatteskalor för gifta

och ensamstående är tudelningsprincipen i viss omfattning inbyggd. Med

tudelning avses, som förut nämnts, att makars skatt motsvarar skatten för

två ensamstående, vardera med hälften av makarnas sammanlagda inkomster.

Tudelningsprincipen gäller för närvarande intill ca 24 500 kr. sammanlagd

inkomst för makar.

Genom de skatteskalor som allmänna skatteberedningen föreslagit skulle

gränsen för tudelningens upphörande höjas till ca 55 000 kr. årsinkomst för

makar.

I de av mig här förordade skalorna ligger tudelningsgränsen vid ca 54 000

kr. årsinkomst. Genom denna begränsade höjning av området för tudelningen

har uppnåtts å ena sidan att inkomstförskjutningarna inte rubbar

de nuvarande principerna för sambeskattningen av makar och å andra sidan

att en eventuell framtida övergång till ett särbeskattningssystem inte

försvåras onödigtvis.

Kommunalskatteavdraget

Den traditionella metoden för att åstadkomma skattelättnad för små

och medelstora inkomster är att höja ortsavdraget. Emot denna metod kan

flera invändningar resas. Förutom de tidigare nämnda olägenheterna av att

nu ändra ortsavdragens belopp kan nämnas, att effekten av en generell ortsavdragshöjning

för lägre inkomster blir ganska liten, särskilt i förhållande

till det skattebortfall som blir följden. Därtill kommer att skattelättnaden

på grund av inkomstskattens progressivitet blir mindre för den som har liten

inkomst än för den som har större inkomst.

En ur alla synpunkter bättre effekt torde kunna erhållas genom en viss

schablonisering av det vid taxering till statlig inkomstskatt medgivna avdraget

för kommunalskatt, som påförts närmast föregående år. En sådan

schablonisering leder till högre avdrag än som eljest skolat utgå blott för

den vars föregående år påförda kommunalskatt understigit schablonbeloppet.

Skattelättnaden begränsas även till den statliga inkomstskatten, folkpensionsavgiften

och avgifter till sjukvårdsförsäkringen; det kommunala skatteunderlaget

blir orubbat.

En viss schablonisering av kommunalskatteavdraget löser samtidigt eu

annan brist i nuvarande system. Om t. ex. en person ett år erlägger sjömansskatt

men nästa år tar anställning i land, kommer han att vid taxering

för inkomsten av denna anställning inte ha något avdrag för kommunalskatt

(sjömansinkomster blir nämligen inte föremål för vanlig taxering).

Visserligen är sjömansskatten uträknad så att hänsyn tagits till avdraget

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 14 år 1965

lör kommunalskatt, men den omedelbara effekten av nuvarande ordning blir

att den f. d. sjömannen vid sin första taxering i land får en kvarstående

skatt. Källskattetabellerna förutsätter nämligen, att avdrag för kommunalskatt

medges. En liknande situation uppkommer bl. a. för ungdomar, som

går ut i förvärvslivet, för utryckande värnpliktiga som återgår till civil anställning

och för dem som flyttar till Sverige från utlandet och tar anställning

här.

Det sagda ger vid handen, att inånga fördelar skulle vara att vinna med

den antydda schabloniseringen. Jag vill därför förorda en sådan åtgärd och

föreslår att avdrag för kommunalskatt skall medges vid taxeringen till statlig

inkomstskatt med minst en fjärdedel av beskattningsårets s. k. sammanräknade

nettoinkomst. Med denna term förstås summan av inkomsterna av

de olika förvärvskällorna, i förekommande fall minskad med avdrag för

underskott i förvärvskälla. Det på detta sätt beräknade minimiavdraget bör

dock inte få överstiga 4 500 kr. för makar och för ofullständiga familjer

samt 2 250 kr. för övriga skattskyldiga. Om den under närmast föregående

år påförda kommunalskatten överstiger minimibeloppet, skall avdrag 7nedges

med det taktiskt påförda beloppet. — Beträffande samtaxerade makar

bör schablonavdrag för kommunalskatt medges blott om makarnas sammanlagda

kommunalskatt för nästföregående år understiger en fjärdedel av

deras sammanlagda sammanräknade nettoinkomster, resp. 4 500 kr.

Med en sådan begränsning av schablonbeloppet kommer större avdrag än

som eljest skolat beräknas att medges dem vilkas årsinkomst närmast föregående

år understigit ca 32 000 kr. för makar och ca 16 000 kr. för ensamstående.

Därvid har jag räknat med en kommunal utdebitering av 17 kr.

Självfallet bör avdrag med schablonbelopp tillkomma endast enskilda personer;

anledning att låta bolag och andra juridiska personer utnyttja sådant

avdrag torde inte finnas. Vidare bör schablonavdrag inte medges den

som taxeras till statlig inkomstskatt i det för riket gemensamma distriktet.

Till denna kategori hör framför allt den utomlands stationerade diplomatiska

och konsulära personalen, som är befriad från skyldighet att erlägga

kommunalskatt för sina löneinkomster och för sina övriga inkomster erlägger

sådan skatt etter en starkt reducerad utdebitering, nämligen 5 kr. I

det gemensamma distriktet taxeras även vissa speciella slag av inkomster,

t. ex. royaltyinkomst. som upphäres av utomlands bosatta personer.

Folkpensionsavgiften

b olkpensionsavgitten beräknas enligt nuvarande ordning till 4 procent

av den taxerade inkomsten dock högst till 600 kr., lika för två makar som

för ogift. Om den taxerade inkomsten understiger 2 400 kr. uttages dock

inte avgift.

Anledningen till att avgift inte tas ut i sist nämnda fall är självfallet den

att en person med så låg inkomst inte ansetts ha förmåga att erlägga av
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr H år 1965

giften. I inkomstlaget närmast över det, där avgiftsbefrielse råder, tillämpas

en »trappa» som leder till att fulla 4 procent av den taxerade inkomsten tas

ut först när denna inkomst uppgår till 2 940 kr.

Genom att avgiften beräknas på grundval av den taxerade inkomsten, blir

beloppet förhållandevis stort för dem som bär låga inkomster. För makar

eller för ogift med hemmavarande barn blir avgiften t. ex. 200 kr. vid 5 000

kr. taxerad inkomst, medan den statliga inkomstskatten i detta fall blir

endast 50 kr. (10 procent av en beskattningsbar inkomst av 500 kr.). Avgiften

uppgår i detta fall till 40 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Om taxeringsnämnden i exemplet ansett att skatteförmågan är så nedsatt,

att ingen skatt bör erläggas på inkomsten, skulle ortsavdraget ha ökats

med ett extra avdrag om 500 kr., så att ingen beskattningsbar inkomst beräknats.

Enligt en särskild bestämmelse skall det extra avdraget beaktas

även vid beräkning av folkpensionsavgift såtillvida, att den taxerade inkomsten

minskas med avdragets belopp, dvs. i exemplet till (5 000 — 500 =)

4 500. Folkpensionsavgift påföres alltså, i exemplet med 180 kr., trots att

taxeringsnämnden ansett, att på grund av särskilda förhållanden skattefrihet

bör föreligga.

Kritik har från denna utgångspunkt framförts mot grunderna för beräkning

av folkpensionsavgift. Denna kritik kan enligt min uppfattning

icke frånkännas berättigande.

En betydligt bättre anpassning till skatteförmågan, sådan den tar sig

uttryck vid inkomsttaxeringen, skulle erhållas om avgiften beräknades på

grundval av den beskattningsbara inkomsten. Detta gäller icke blott i fall

av s. k. nedsatt skatteförmåga utan i alla fall av låg inkomst. Jag vill därför

förorda en sådan omläggning av beräkningsgrunderna, att avgiften beräknas

på den beskattningsbara i stället för den taxerade inkomsten.

En sådan omläggning ger, om avgiftsprocenten hålles oförändrad, lägre

avgifter för inkomster upp till ca 24 500 kr. för makar och ca 21 000 kr. för

ensamstående.

Samtidigt skulle folkpensionsavgifternas sammanlagda belopp minska

betydligt. Grund för ett sådant avgiftsbortfall föreligger emellertid inte.

Under senare år har folkpensionerna ökat väsentligt och förslag om ytterligare

pensionsförbättringar är avsedda att framläggas för årets riksdag.

Genom en fördubbling av avgiftsmaximum till 1 200 kr. skulle emellertid

i stort sett kompensation erhållas för det avgiftsbortfall som föranledes av

omläggningen. Med oförändrat procenttal för avgiftsuttaget skulle högre

avgift än för närvarande erläggas av den som har årsinkomst överstigande

24 500 kr. för makar och 21 000 kr. för ensamstående. Högsta avgift, 1 200

kr., skulle tas ut när årsinkomsten uppgår till eller överstiger ca 40 000 kr.

Den avgiftsökning som sålunda skulle uppkomma i högre inkomstlägen

uppvägs mer än väl av den reduktion av den statliga inkomstskatten, som

blir följden av de av mig förut föreslagna skalorna.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr li år 1965

Under åberopande av det anförda får jag förorda, att reglerna om beräkning

av folkpensionsavgift ändras så att avgift utgår med 4 procent av

den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten, dock högst med

1 200 kr. Om så sker, kan vissa särskilda regler slopas i lagen om finansiering

av folkpensioneringen som direkt föranletts av att avgift för närvarande

beräknas på den taxerade inkomsten i stället för på den beskattningsbara.

Förmögenhetsskatten

Såsom framgår av det föregående har allmänna skatteberedningen föreslagit

nya skalor för förmögenhetsskatten. De föreslagna skalorna innebär

dels att det skattefria bottenbeloppet höjes från nuvarande 80 000 kr. till

125 000 kr. dels att skatteuttaget i de olika förinögenhetsskikten upp till 1

milj. kr. minskas.

Vid remissbehandlingen har beredningens förslag i flertalet yttranden

accepterats eller lämnats utan erinran. Ett antal remissinstanser har dock

ansett att den föreslagna lättnaden i förmögenhetsbeskattningen är för stor

eller att ingen ändring alls bör ske i denna beskattningsform.

Nuvarande skattefria bottenbelopp fastställdes år 1957. Levnadskostnadsindex

har sedan dess stigit med i runt tal 25 procent. Jag kan därför

tdlstyrka, att detta bottenbelopp nu höjes i motsvarande mån, dvs. till

100 000 kr. Härigenom skyddas de mindre förmögenheterna från att på

grund av den allmänna prisnivåns höjning bli påförda skatt. Anledning till

justering därutöver av förmögenhetsskatteskalan torde inte föreligga.

På grund härav får jag föreslå den ändringen i förordningen om statlig

förmögenhetsskatt att sådan skatt icke skall utgå, när den beskattningsbara

förmögenheten icke överstiger 100 000 kr. Denna ändring föranleder en motsvarande

justering i taxeringsförordningen av bestämmelsen om inträde

av deklarationsplikt på grund av innehav av förmögenhet.

Ikraftträdandet

Den reform av den direkta beskattningen som jag här föreslagit bör träda

i kraft vid årsskiftet 1965/66 och tillämpas första gången i fråga om förmögenhetsskatten

\id 1966 års taxering och i fråga om den direkta beskattningen

i övrigt under inkomståret 1966 (1967 års taxering).

Sjömansskatten

Sjömän erlägger en särskild sjömansskatt, som ersätter statlig och kommunal

inkomstskatt samt folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift för

löneinkomsten ombord på svenskt fartyg. Sjömansskatt utgår för sjömän,

som är bosatta i Sverige, Danmark, Finland eller Norge, efter särskilda tabeller.

Övriga sjömän erlägger sjömansskatt med 15 procent av kontantlönen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj. ts proposition nr I t år 1965

Sjömansskatten är en definitiv källskatt och avdrages från månadslönen

genom redarens försorg. Deklaration och taxering av sjömansskatt sker

inte.

Sjömansskattetabelierna är fogade vid förordningen om sjömansskatt.

Nu gällande tabeller är i sin huvuddel fastställda av Kungl. Maj:t med

stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1961:188; BevU 79; rskr 410),

och kungörelse om fastställandet utfärdades den 26 januari 1962 (SFS

1962: 21). Till dessa tabeller fogades genom riksdagens beslut år 1962

(prop. 1962: 181; BevU 58; rskr 358; SFS 596) en ny kolumn, avsedd för

ogift sjöman med hemmavarande barn.

Sjömansskatten är i olika hänseenden direkt avvägd med hänsyn till beskattningen

i land. I princip bygger de nuvarande tabellerna på källskattetabellerna

för år 1961 men med beaktande av den skattereform som beslöts

av 1961 års höstriksdag. Grunderna för sjömansskattetabelierna

framgår av en vid prop. 1961: 6 fogad promemoria, med de ändringar som

betingas av dels 1961 års höstriksdags beslut angående den direkta beskattningen,

dels 1962 års höstriksdags beslut om skattelättnader för s. k. ofullständiga

familjer.

I nyssnämnda prop. 1961:6 framhöll jag bl. a. följande. Ett samband

måste råda mellan skattetrycket för sjömän och andra. Sjömansskattetabelierna

måste därför vid behov anpassas efter den skatt som gäller för inkomst

i land. Mera markerade ändringar i det allmänna skattetrycket bör

uppenbarligen avspeglas i sjömansskattetabelierna. I fråga om mera gradvis

skeende förändringar, exempelvis i fråga om de kommunala utdebiteringarna,

kan däremot ett omedelbart genomslag inte ske. Dessa förändringar

bör i stället beaktas, när tendenserna kan överblickas på något

längre sikt. Sjömansskattetabelierna bör därför överses med jämna mellanrum,

förslagsvis vart tredje år.

I de nuvarande sjömansskattetabelierna, vilka som nämnts bygger på

1961 års källskattetabeller, bär beaktats de »markerade ändringar i det allmänna

skattetrycket» som skett genom 1961 års beslut om höjning av

ortsavdragen, slopande av dyrortsgraderingen, ändring av skalorna för den

statliga inkomstskatten in. in. samt genom 1962 års beslut om beskattningen

av ofullständiga familjer.

De av mig i det föregående förordade förslagen i fråga om den statliga

inkomstskatten och folkpensionsavgiften bör självfallet i och för sig föranleda

omräkning av sjömansskattetabelierna. Med hänsyn till den lid som

förflutit sedan de allmänna grunderna för dessa tabeller fastställdes bör i

samband med denna omräkning även iakttas andra, hittills i fråga om sjömansskatten

ej beaktade förändringar i beskattningen som skett sedan

1961 års källskattetabeller uppgjordes. Jag avser här framför allt de år

1963 beslutade nya reglerna för avdrag vid taxering för sjukförsäkringsavgifter

och livförsäkringspremier in. m. samt 1964 års beslut i fråga om av4

U ihan g till riksdagens protokoll l''J65, 1 samt. Nr 14

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1965

drag för folkpensionsavgift. Därjämte bör de sedan år 1960 gradvis skedda

förskjutningarna i fråga om genomsnittlig kommunal utdebitering och

sjukförsäkringsavgifter komma till uttryck även i sjömansskattetabellerna.

I fråga om den kommunala utdebitering, som bör ligga till grund för

nya sjömansskattetabeller, vill jag framhålla följande. Enligt 1961 års promemoria

rörande sjömansskattetabellerna blev dessa uppgjorda med utgångspunkt

från eu kommunal utdebitering av 15 kr., motsvarande den

genomsnittliga utdebiteringen för år 1961 för hela riket. Den genomsnittliga

utdebiteringen har därefter stigit och uppgår för år 1965 till 17: 25 kr.

Emellertid kan diskuteras om utdebiteringsmedeltalet för hela riket bör

komma till användning beträffande sjömansskatten. Enligt tillgängliga

uppgifter härrör nämligen den huvudsakliga delen av sjömansskatten från

ett förhållandevis litet antal län. Fördelningen beträffande 1963 års sjömansskatt

framgår av denna uppställning.

Göteborgs och Bohus län ..............

Malmöhus län ........ ..............

Stockholms stad ......................

Stockholms län ......................

Kalmar län ..........................

Kristianstads län ......................

Älvsborgs län ........................

Västernorrlands län ..................

Blekinge län ........ ................

10 län varierande mellan 1,0 och 2,2 % . .

6 län med mindre än 1 % ............

31,5 % av sjömansskatten

17.1 % av sjömansskatten

11.1 % av sjömansskatten

59.7 % av sjömansskatten

5, 1 % av; sjömansskatten

3.7 % av sjömansskatten

3,6 % av sjömansskatten

3.0 % av sjömansskatten

3.1 % av sjömansskatten

2.8 % av sjömansskatten

81,0 % av sjömansskatten

14.8 % av sjömansskatten

4.2 % av sjömansskatten

100,0 % av sjömansskatten

Medelutdebiteringen för de län, vilkas invånare svarar för den större delen

av sjömansskatten är lägre än för landet i dess helhet. För Göteborgs

och Bohus län, Malmöhus län och Stockholms stad utgör medelutdebiteringen

för år 1965 15,73 kr., medan motsvarande tal för de län, som enligt

uppställningen representerar 81 procent av sjömansskatten, utgör 16,39 kr.

Under åberopande härav vill jag förorda, att sjömansskatten enligt de

nya tabellerna beräknas på grundval av en kommunal utdebitering av 16 kr.

De av mig i det föregående förordade förslagen rörande kommunalskatteavdraget,

skatteskalorna och folkpensionsavgiften bör givetvis beaktas vid

uppgörandet av de nya sjömansskattetabellerna.

De grunder som enligt min mening bör gälla i fråga om sjömansskatten

från och med år 1966 har sammanfattats i en promemoria, vilken torde

såsom Bilaga 1 få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungi. Maj. ts proposition nr l''i år 1965

I fråga om fastställandet av de nya sjömansskattetabellerna vill jag anföra

följande.

Uppgifter om medelutdebiteringen för år 1965 har först nyligen blivit

tillgängliga. Förslag till fullständiga tabeller föreligger därför icke för dagen.

Upprättandet av tabellerna är emellertid ett rent tekniskt arbete, sedan

väl grunderna för tabellerna fastställts. Detta tekniska arbete sker i stor utsträckning

maskinellt. Liksom vid 1961 års höstriksdag bör Kungl. Maj:t

erhålla bemyndigande alt med tillämpning av grunder, som godkänts av

riksdagen, utarbeta och fastställa tabellerna. Jag lår därtör förorda, att

Kungl. Maj :t hos riksdagen hemställer att de av mig i det föregående förordade

grunderna för de nya tabellerna måtte godkännas av riksdagen

samt att Kungl. Maj :t måtte erhålla nämnda bemyndigande.

Sjömansskatten ersätter, som nämnts, saväl statlig inkomstskatt och

folkpensionsavgift som kommunal inkomstskatt och sjukförsäkringsavgift.

Kommuner och allmänna försäkringskassor erhåller emellertid kompensation

för den minskning av inkomster på grund av de årliga taxeringarna

som föranledes av sjömansskatten. Bestämmelser härom tinns i 4 § förordningen

om sjömansskatt. Ersättningen beräknas till viss del av den sjömansskatt,

som under beskattningsåret erlagts av sjömän bosatta inom kommunen.

Nu gällande ersättningsregler (4 § 2 mom.) tillkom år 1962 (prop. 1962:

69; BevU 30; rskr 162; SFS 142). De föreslagna nya grunderna för sjömansskatten

torde nödvändiggöra en justering av dessa ersättningsregler.

Nya bestämmelser på området skall emellertid inte tillämpas förrän efter

halvårsskiftet 1967. Ersättningar för beskattningsåret 1966 utbetalas nämligen

först i augusti 1967.

Jag avser att vid senare tillfälle återkomma till denna fråga och föreslå

de ändringar i ersättningsreglerna som föranledes av de nya sjömansskattetabellerna.

Den indirekta beskattningen

Genomförandet av de i det föregående föreslagna lättnaderna i den direkta

beskattningen m. in. förutsätter ett ökat uttag av indirekt skatt i sådan

omfattning att samtidigt erforderlig inkomstförstärkning för staten

uppnås. Såsom jag framhållit i årets finansplan bör denna omfördelning av

beskattningen ske i första hand genom en höjning av den allmänna varuskatten

inom ramen för dess nuvarande allmänna konstruktion. Det framstår

emellertid såsom angeläget att inrikta eu sådan höjning på konsumtionen

i egentlig mening och eliminera den kostnadstördyrandc effekt på

näringslivets maskininvesteringar, som eljest automatiskt följer av en höjning

av skattesatsen för den allmänna varuskatten. Eu omläggning av skal
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1905

ten i detta syfte behandlas i det följande. — Av finansplanen framgår vidare,

att jag anser att -- med hänsyn till konjunkturläget och även till att investeringarna

i maskiner och andra inventarier undantas från varuskattehöj

ningen — skäl inte föreligger att förlänga giltigheten av det för år 1964

gällande särskilda investeringsavdraget för maskininvesteringar.

I detta sammanhang vill jag även framhålla, att det vid en fortsatt tilllämpning

av den allmänna varuskatten, men med högre skatteuttag, kan

finnas anledning att verkställa viss översyn av skattens tekniska utformning

för att tillvarataga möjligheten till förenklingar i dess handhavande

och tillämpning. Visst underlag för en sådan översyn har framkommit i

allmänna skatteberedningens betänkande och vid remissbehandlingen av

detta betänkande. Men även andra frågor har aktualiserats. Med hänsyn

härtill har en teknisk översyn av den allmänna varuskatten igångsatts inom

finansdepartementet, och min avsikt är att senare föreslå proposition

till riksdagen med förslag till ändring i förordningen om allmän varuskatt

på grundval av den igångsatta översynen. Jag avser även senare återkomma

beträffande sådana justeringar i tulltaxehänseende, som föranleds av ett genomförande

av de i det följande behandlade ändringarna i den indirekta

beskattningen.

Såsom framgått av vad jag anfört i finansplanen bör även punktbeskattningen

uppmärksammas. Av olika alternativa lösningar har jag härvidlag

ansett mig böra förorda att en höjning av den allmänna varuskatten kombineras

med en höjning av skatterna på bensin och på cigarretter. Framhållas

må att bensin liksom andra drivmedel och bränslen är undantagna

från allmän varuskatt. Om skatten på bensin höjes med 5 öre per liter och

skatten på cigarretter med 2 öre per styck kan höjningen av den allmänna

varuskatten begränsas till tre procentenheter, dvs. från nuvarande 6 till 9

procent. Därvid skapas utrymme inte endast för erforderlig inkomstförstärkning

utan också för vissa begränsningar och tekniska omläggningar i

punktbeskattningen, som framstår som särskilt motiverade. De åtgärder jag

härvidlag förordar går ut på att försäljningsskatten på grammofonvaror

samt den särskilda varuskatten på socker, sirap, spelkort, tandkräm, munvatten

m. fl. varor slopas samtidigt som den särskilda varuskatten på övriga

varor, dvs. choklad- och konfektyrvaror samt skönhetsmedel, parfymer, hårvatten

m. fl. dylika varor görs mera enhetlig.

Såsom redan framhållits i den tidigare redogörelsen avses samtliga åtgärder

beträffande den indirekta beskattningen skola träda i kraft den

1 juli 1965. Innan jag övergår till att närmare behandla förslagens utformning

synes lämpligt att redan i detta sammanhang ta upp en fråga av

mera principiell betydelse.

De åtgärder som föreslås på punktbeskattningens område innefattar såväl

höjningar som sänkningar och fullständiga avvecklingar av nu utgående

skatter. Detta aktualiserar frågan om särskilda åtgärder med av
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1965

seende på inneliggande lager av beskattade varor. Min principiella uppfattning

är, att de nu föreslagna höjningarna av bensin- och cigarrettbeskattningen

icke bör föranleda någon särskild mot skattehöjningen svarande

skatt på inneliggande lager. I konsekvens härmed bör icke heller någon avlyftning

ske av den skatt som belastar inneliggande lager av sådana varor,

som omfattas av sänknings- och avvecklingsförslagen. Denna fråga torde

ha störst betydelse i vad avser ändringarna i den särskilda varuskatten.

Här må beaktas att förslagen i fråga om det kemisk-tekniska området innebär

såväl en höjning som en sänkning och ett slopande av skatten. Detta

förhållande bör möjliggöra en omedelbar prisanpassning till den andrade

punktbeskattningen utan speciella åtgärder i fråga om lagren av redan beskattade

varor. Såvitt gäller socker och sirap samt choklad- och konfektyrvaror

bör beaktas, att dessa varor normalt har en relativt hog omsättningshastighet,

vilket tillsammans med möjligheterna till en lämplig avvagnmg

av lagerhållningen bör innebära, att en snabb prisanpassning kan förväntas.

Jag vill dock understryka, att erfarenheterna i detta hänseende från senast

genomförda punktskatteawecklingar inte motsvarat förväntningarna

och att därför viss tvekan förelegat inför här föreslagna åtgärder. Jag utgåi

emellertid ifrån, att de prisövervakande myndigheterna, inte minst i fråga

om de nu aktuella områdena, följer utvecklingen med största uppmärksamhet

och vidtager de åtgärder som finnes erforderliga för att motverka

en prisutveckling som inte står i överensstämmelse med den samlade effekten

av den föreslagna omläggningen av den indirekta beskattningen. Den

goda viljan att nå eu prisanpassning till skatteavvecklingen och dess förverkligande

i praktiken får, såsom jag redan framhållit i linansplanen, en a\- görande betydelse för bedömandet av möjligheterna att längre fram fortsätta

på den inslagna vägen i frågan om avvecklingen av punktskatter.

Jag övergår nu till att behandla utformningen av förslagen mot bakgrund

av angivna allmänna riktlinjer och under hänvisning till de förslag till

erforderliga författningsändringar som upprättats inom finansdepartementet.

Den allmänna varuskatten

Den allmänna varuskatten, som infördes från årsskiftet 1959/60, är en

generell skatt på konsumtionen inom landet av varor och av tjänster som

huvudsakligen avser varor. Införes skattepliktig vara till riket för direkt konsumtionsändamål,

erlägges skatten till tullverket i samband med varuinförseln.

I andra fall uttages och erlägges skatten till staten av dem, som yrkesmässigt

tillhandahåller skattepliktiga varor och tjänster till förbrukare. Såsom

skatten utformats omfattar den inte endast den privata och offentliga

konsumtionen utan även näringslivets anskaffningar av maskiner, in\entarier

och andra anläggningstillgångar samt vissa anskaffningar av omkostnadskaraktär.

I fråga om byggnadsarbeten träffar skatten dock endast

själva material förbrukningen, medan arbetskostnaden är skattefri.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:Is proposition nr l ''i år 1965

Skatten utgår sedan årsskiftet 1961/62 med 6 procent med priset inklusive

skatt såsom beskattningsvärde. För budgetåret 1965/66 beräknas skatten

med nuvarande utformning ge en intäkt av 3 900 milj. kr. Höjningen av

skattesatsen från 6 till 9 procent kan — under hänsynstagande till den i

det följande föreslagna elimineringen av skattesatshöjningen för vissa investeringar

samt till uppbördstekniska förskjutningar — beräknas medföra

en intäktsökning för nämnda budgetår av ca 1 450 milj. kr.

Den allmänna varuskatten är konstruerad med en enhetlig skattesats för

hela det skattepliktiga området och samma skattesats gäller vid skattepliktig

import. Nu gällande skattesats av 6 procent motsvarar 6,38 procent

på priset före skatt vid öppen debitering av skatten. Den föreslagna nya

skattesatsen 9 procent motsvarar sålunda 9,89 procent vid öppen debitering.

I tråga om två speciella beskattningsområden, nämligen servering samt

försäljning och uttag ur rörelse av monteringsfärdiga trähus, utgår lägre

skatt an för andra varor och tjänster som omfattas av skatten. Av praktiska

skal har detta emellertid icke åstadkommits genom en skattesatsdifferentiering

utan på det sättet att de skattskyldiga vid sin redovisning av preliminär

skatt får reducera den skattepliktiga omsättningen med viss procent

och inleverera belopp motsvarande den generella skattesatsen på den sålunda

reducerade skattepliktiga omsättningen. I fråga om monteringsfärdiga

trähus galler att skatten, i vad avser försäljning och uttag av sådana hus,

skall beiäknas på endast 70 procent av den totala skattepliktiga omsättningen.

Såsom redan antytts har jag ansett angeläget att i möjlig mån undantaga

näringslivets investeringar från en höjd beskattning. Med den allmänna

varuskattens konstruktion bör den naturliga lösningen vara att även

i fråga om investeringsvarorna införa en reduceringsregel av nyssnämnt

slag. Vid utformningen av en sådan regel måste emellertid beaktas, att skatten

såvitt gäller investeringar i byggnader och andra fastigheter belastar

endast byggnadsmaterialet, medan arbetskostnaderna faller utanför beskattningens

ram. Skattetekniskt sett är byggmästare, entreprenörer och byggnadshantverkare

att anse som konsumenter, som belastas med skatt på

samtliga sina inköp för verksamheten. Någon skattskyldighet föreligger icke

för deras entreprenadarbeten eller motsvarande. Härav följer att det inte

föreligger något direkt samband mellan den faktiska skattebelastningen för

ctt byggnadsarbete och det härför betingade vederlaget som fallet är vid

leverans t. ex. av en maskin till en producent. Det torde inte heller vara

möjligt annat än med stora svårigheter att i varje särskilt fall ange den

faktiska skattebelastningen för ett byggnadsarbete, speciellt om hänsyn

ä\en skall tagas till den skatt, som belastat byggnadsföretagens investeringar

och allmänna omkostnader.

Mot denna bakgrund är det inte möjligt att eliminera effekten av eu höjd

allmän varuskatt på investeringar i byggnader och andra fastigheter genom

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj. ts proposition nr 11 år 1965

eu reduceringsregel anknuten till vederlagen för utförda sådana mvesteringsarbeten.

För att åstadkomma detta inom skaltens ram skulle reduceringsregeln

i stället få appliceras på de skattepliktiga leveranserna till

byggnadsföretagen, dvs. på omsättningen i det i detta fall sista beskattningsledet.

Mot en sådan reduceringsregel med generell räckvidd kan emellertid

allvarliga invändningar göras. Regeln skulle bli tillämplig pa alla

slags byggnadsmaterial, kapitalvaror av skilda slag in. in., som normalt används

för såväl bostadsbyggande som anläggningar av investeringskaraktar.

Det kan ifrågasättas om det föreligger någon som helst möjlighet for leverantörerna

av sådana varor att i samhand med leveranserna gora en uppdelning

av vad som skall beskattas med eller utan reducering. Då det inte

kan anses motiverat att på detta område utsträcka reduceringsregelns giltighet

till att även omfatta vad som är att hänföra till konsumtion i egentlig

mening, talar övervägande skäl för att hålla investeringarna i fasta anläggningar

och motsvarande utanför reduceringen.

I enlighet härmed förordar jag att området, för vilket reduceringsregeln

bör gälla, begränsas till investeringar i maskiner och andra inventarier. Genom

att dessutom anknyta regeln till maskiner och inventarier med en lieraknad

varaktighetstid av mer än tre år, dvs. till vad som kan kallas avskrivningsobjekt,

bör tekniska avgränsningssvårigheter i allt väsentligt undgås.

1 mån av behov får det ankomma på riksskattenämnden att utfärda vägledande

anvisningar i ämnet.

För att genom reduceringsregeln helt eliminera skattesatshöjningens

kostnadsfördyrande verkningar bör regelns tillämpning icke vara begränsad

till investeringar i sådana verksamheter, som har avseende på skattepliktiga

varor och tjänster. Skäl talar för att regeln bör gälla all yrkesmässig

verksamhet och sålunda omfatta även sådant som trafikväsendet samt produktionen

och distributionen av elkraft och gas. En sådan generell räckvidd

av reduceringsregelns tillämpningsområde bör vara agnad att ytterligare

underlätta den praktiska tillämpningen. Jag förordar därför att reduceringssregeln

skall gälla maskiner och andra döda inventarier med en beräknad

varaktighetstid av mer än tre år vid försäljning eller uttag för stadigvarande

användning i jordbruk, skogsbruk, rörelse eller annan yrkesmässig

verksamhet. Med hänsyn till företag som bedriver verksamhet med användning

av förhyrda maskiner i stället för att för ändamålet anskaffa egen

maskinpark synes även uthyrning av ifrågavarande slags investeringsobjekt

böra omfattas av reduceringsregeln. Likaså bör till sådant objekt hänföras

reservdelar, verktyg och andra tillbehör som normalt ingår vid leverans

av ifrågavarande slag. Å andra sidan finner jag motiverat, att regeln

inte skall äga tillämpning på bilaccispliktiga motorfordon, dvs. personbilar

och sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade

lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger t 800 kilogram, utom nar sådant

fordon är avsett att nyttjas i yrkesmässig trafik.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1965

Höjningen av skattesatsen från 6 till 9 procent kan elimineras genom en

reducering av den skattepliktiga omsättningen till 66 2/3 procent. Detta

skulle betyda ett nytt reduceringstal utöver vad som nu gäller för monteringsfärdiga

trähus (70 %) och servering (80 eller 60 %). Även om man i

detta sammanhang torde kunna bortse från serveringsrörelserna är det från

redovisningsteknisk synpunkt önskvärt att så få reduceringstal som möjligt

kommer till användning. Härtill kommer att monteringsfärdiga hus kan anskaffas

för investeringsändamål och därför bör likställas med investeringar

i maskiner och andra inventarier. Dessa skäl talar för att samma reducering

bör gälla i båda fallen. Detta kan åstadkommas genom att göra nuvarande

70-procentsregel tillämplig även på investeringar i maskiner och andra inventarier.

En sådan reduktion skulle emellertid icke leda till en fullständig

eliminering av skattesatshöjningen. Med hänsyn till att tillämpningsområdet

för reduceringsregeln av skäl som nyss anförts måste begränsas

till nyinvesteringar i maskiner och andra inventarier, finner jag motiverat

med en något större reducering än vad som svarar mot den föreslagna

skattesatshöjningen. Jag finner därför rimligt att regeln utformas så, att

den skattepliktiga omsättningen får nedsättas till 60 procent och att samtidigt

nuvarande 70-procentsregel omändras i överensstämmelse härmed.

Detta betyder i fråga om maskiner och inventarier viss överkompensation,

genom att skatten blir 5,4 procent mot nu 6 procent. För monteringsfärdiga

trähus innebär förslaget även viss förmånsbehandling i så måtto att den

faktiska skattebelastningen stiger endast från 4,2 till 5,4 procent.

Den nu gällande 70-procentsregeln äger tillämpning endast på montelingsfärdiga

tiähus. Riksskattenämnden har utfärdat närmare anvisningar

angående vad som är att hänföra till sådana hus. Innebörden av7 dessa anvisningar

är i korthet, att det skall vara fråga om hus där i stommen och

takkonstruktionen ingående väggar, golv, bjälklag m. m. utgöres av byggnadselement

väsentligen av trä samt att leveransen omfattar en fullständig

sats av bjälklags-, vägg- och takkonstruktioner med tillhörande beklädnads-,

golv- och isoleringsmaterial, byggnadssnickerier in. m. Vidare bör det vara

fråga om hus som skall uppföras på fast grund för bostadsändamål eller

annan stadigvarande användning.

Viss kritik har förekommit mot den särställning som de monteringsfärdiga

trähusen i varuskattehänseende fått i jämförelse med sådana hus i annat

material. Vid den nu föreslagna höjningen av den allmänna varuskatten synes

därför skäligt att på detta område åstadkomma större likformighet i beskattningen.

Jag föreslår därför att den nya 60-procentsregeln skall gälla alla

monteringsfärdiga hus, oavsett vilket material de består av, samt att regeln

skall gälla inte endast vid leverans i form av en komplett sats av byggnadselement

för montering på byggplatsen utan även när leveransen sker av

redan vid fabrik färdigmonterade hus. Härigenom åstadkommes en något

förmånligare beskattning att av hittills utbildad praxis på grundval av

riksskattenämndens anvisningar inneburit.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj. ts proposition nr 11 är 1965

Nu gällande reduceringsregel för inonteringsfärdiga trähus äger icke

motsvarande giltighet vid skattepliktig införsel till riket. Behov härav synes

icke heller ha förelegat. Eu allmän reduceringsregel för investeringar i

maskiner och andra inventarier kan emellertid inte begränsas till försäljning,

uttag och uthyrning som sker inom landet. Motsvarande reducering

måste åstadkommas beträffande importen. I enlighet härmed föreslås

den ändringen i 69 § varuskatteförordningen, att vid annan införsel av varor,

som omfattas av den nya 60-procentsregeln, än sådan som består i återinförsel

av vara efter reparation utomlands skattesatsen skall utgöra 5,4

procent av beskattningsvärdet mot eljest 9 procent av nämnda värde.

Höjningen av den allmänna varuskatten och nu redovisade andra ändringar

i denna skatt avses skola träda i kraft den 1 juli 1965. På samma sätt

som gällde vid skattens införande liksom när den vid årsskiftet 1961/62 höjdes

från 4 till 6 procent erfordras särskilda bestämmelser som reglerar beskattningen

under övergången till den nya ordningen. Detta sammanhänger

med att dagen för skattskyldighetens inträde, dvs. i regel den dag då

likviden inflyter, är avgörande för skattesatsens storlek.

I analogi med vad som stadgades vid skattens införande och senare höjning

bör de nya bestämmelserna därför inte tillämpas i fråga om tillhandahållande

av vara eller tjänsteprestation inom riket före den 12 jan. 1965 eller

på grund av skriftligt avtal med bestämt pris, som slutits före nämnda

dag. Sker import på grundval av sådant avtal bör — likaledes enligt tidigare

mönster — fordras att avtalet anmäles till generaltullstyrelsen före den l

juli 1965 för att den 6-procentiga skattesatsen skall gälla. Vidare bor postprenumerationsavgift,

som före den 1 juli 1965 inbetalas till posten, i nu förevarande

hänseende godtagas som betalnings erläggande, även om medlen

av postverket redovisas först efter nämnda dag. Slutligen bör de nya bestämmelsernas

tillämpning såvitt gäller avtalsbunden uthyrning eller annan

avtalsbunden tjänsteprestation anknytas till den dag, efter utgången av juni

månad 1965, då avtalet skulle upphöra att gälla, om avtalet med iakttagande

av gällande uppsägningsvillkor uppsagts den 1 juni 1965. Motsvarande

bör gälla avtal avseende sådan uthyrning av maskiner och inventarier,

som omfattas av den föreslagna nya 60-procentsregeln.

I fråga om utformningen av dessa övergångsbestämmelser bör viss avvikelse

ske från den praxis som utbildats. I överensstämmelse med vad allmänna

skatteberedningen förordat vid en avlösning av den allmänna varuskatten

med eu högre generell mervärdeskatt bör kravet på skriftligt avtal

med bestämt pris anses vara tillgodosett, om endast ena parten avgivit

skriftlig viljeförklaring under förutsättning att avtalet fullgöres enligt denna,

samt om vederlaget utgår enligt i avtalet angivet pris utan utnyttjande

av i avtalet intagen klausul, som berättigar till justering av priset på grund

av inträffade kostnadsökningar eller dylikt. 1 enlighet med vad som iakttages

i praxis bör därjämte uttryckligen föreskrivas att bestämt pris anses

föreligga om detta anknutits till officiellt index eller — i fråga om

5 liihang till riksdagens protokoll 19G5. 1 samt. Nr It

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 1-i år 1965

enti epi enadarbeten till gällande kollektivavtal och prisjusteringen skett

i enlighet härmed.

Utöver nu nämnda övergångsbestämmelser behövs särskilda bestämmelser

som reglerar deklarations- och taxeringsförfarandet bl. a. med hänsyn

till att skattehöjningen enligt förslaget träder i kraft under ett löpande

beskattningsår.

Dessa bestämmelser bör gå ut på att i fall då redovisningsperiod omfattar

tid såväl före som efter halvårsskiftet 1965 särskilda deklarationer skall

avgivas för varje sådan del av perioden samt att vid taxering avseende beskattningsår,

som likaledes sträcker sig över nämnda halvårsskifte, den

skattepliktiga omsättningen skall fastställas särskilt för tiden före och för

tiden efter utgången av juni månad 1965. I princip bör detta gälla även

jordbrukarna. Med hänsyn till det för jordbrukarna gällande beskattningsförfarandet

synes dock tillämpningen av bestämmelserna kunna förenklas.

För jordbrukare, som redovisar inkomst enligt s. k. kontantmetod och för

vilka beskattningsåret normalt sammanfaller med kalenderåret, bör således

den skattepliktiga omsättningen vid 1966 års taxering och vid eftertaxering

för samma ar kunna fastställas för helt beskattningsår utan någon

uppdelning, varefter den på denna omsättning belöpande allmänna varuskatten

debiteras efter skattesatsen 7,5 procent. På samma sätt bör kunna

förfaras i fråga om jordbrukare med bokföringsmässig redovisning av inkomsten,

som har kalenderåret som beskattningsår. I de fall jordbruksdriften

upphört under loppet av andra halvåret 1965 eller jordbrukare med

bokföringsmässig redovisning av inkomst har brutet räkenskapsår bör det

i princip ske en uppdelning. Det synes dock onödigt att härvidlag kräva, att

jordbruksbilagan till självdeklarationen skall innehålla specificerade uppgifter

om egna uttag och konsumentförsäljningar, hänförliga till tiden före

och efter halvårsskiftet 1965. Uppdelningen bör kunna ske på grundval av

den för helt beskattningsår fastställda skattepliktiga omsättningen genom

en schablonmässig fördelning av denna i förhållande till beskattningsårets

fordelning på tid före och efter nämnda halvårsskifte. Närmare bestämmelser

om ett i enlighet härmed utformat taxerings- och debiteringsförfarande

för jordbrukarna torde få utfärdas av Kungl. Maj :t.

Försal jningsskatten

Enligt förordningen den 5 mars 1948 (nr 85) om försäljningsskatt uttages

sådan skatt på guldsmedsvaror, äkta mattor och grammofonvaror. Skatten

utgor för guldsmedsvaror 20 procent av priset inklusive skattens belopp;

vid import 20 procent av det beräknade konsumentpriset eller av varans

tullvärde jämte tull ökat med 25 procent. Samma skattesats gäller för äkta

mattor vid försäljning inom landet, medan skatten vid import av sådana

mattor utgår såsom en viktskatt med differentierade skattesatser. I fråga

om grammofonvaror utgår skatten såsom en styckeskatt enligt följande:

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 14 år 11)65

grammofonautomater 250 kr. per styck, andra skivväxlare och grammofoner

lägst 20 och högst 50 kr. per styck samt grammofonskivor 50 öre per spelsida

om speltiden är högst 8 minuter och eljest 1 kr. 50 öre per spelsida,

dvs. normalt 1 respektive 3 kr. per skiva.

Försäljningsskatten har med nuvarande utformning beräknats ge en intäkt

av 65 milj. kr. för budgetåret 1965/66, varav ca 10 milj. kr. torde falla

på grammofonvarorna. Yrkanden om slopande av den särskilda beskattningen

av dessa varor har framförts ett flertal gånger, bl. a. i samband med införandet

av den allmänna varuskatten. Vid den nu föreslagna höjningen av

den senare skatten föreligger enligt min mening skäl för en omprövning

av frågan. Det gäller här varor av annan karaktär än de mera lyxbetonade

varor som försäljningsskatten i övrigt omfattar. Även från skattetekniska

synpunkter kan skäl anföras för en sådan åtgärd, nämligen det förhållandet

att skatten utgår såsom en styckeskatt med fixerade skattesatser. Jag

föreslår därför, att försäljningsskatten på grammofonvaror avvecklas i samband

med höjningen av den allmänna varuskatten.

Den särskilda varuskatten

Enligt förordning den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt utgår

sådan skatt på socker och sirap, choklad- och konfektyrvaror, skönhetsmedel,

parfymer, hårvatten, tandkräm, munvatten m. fl. kemisk-tekniska artiklar

samt spelkort. Skatten utgör för socker 20 öre per kilogram, för sirap

16 öre per kilogram och för spelkort 1 kr. per lek. I övrigt utgår skatten

såsom en värdeskatt efter viss procent av varans beskattningsvärde. För

choklad- och konfektyrvaror utgöres detta värde av det lägsta priset exklusive

skatt vid försäljning i större poster till fristående återförsäljare (grossister),

medan priset exklusive skatt vid försäljning till detaljist utgör beskattningsvärde

i fråga om det kemisk-tekniska varuområdet. Vid skattepliktig

import utgår skatten på varans tullvärde med tillägg för tull. Skattesatserna

utgör 65 procent för choklad- och konfektyrvaror och skönhetsmedel,

40 procent för parfymer, hårvatten o. dyl. samt 20 procent för tandkräm,

munvatten, schamponeringsmedel m. m.

Den särskilda varuskatten har med nuvarande utformning beräknats ge

en intäkt av ca 330 milj. kr. för budgetåret 1965/66. Av detta belopp, vari

inte inräknats intäkterna från den särskilda utjämningsskatten på sötvaror

in. in., kan ca 180 milj. kr. beräknas falla på choklad- och konfektyrvaror,

ca 90 milj. kr. på det kemisk-tekniska varuområdet och ca 60

milj. kr. på socker, sirap och spelkort.

En höjning av den allmänna varuskatten från 6 till 9 procent motiverar

en omprövning av den särskilda varuskattens höjd och omfattning. Skäl föreligger

således enligt min mening att i beskattningshänseende likställa socker

och sirap med andra livsmedelsvaror. Om den särskilda beskattningen

av dessa varor slopas, elimineras även den kumulativa effekt som denna be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

Kungl. Maj. ts proposition nr 11 år 1965

skattning har genom att den även belastar råvaruförbrukningen inom olika

livsmedelsindustrier. Endast i fråga om choklad- och konfektyrvaruindustrin

är denna effekt eliminerad i nuvarande skattesystem.

Det synes även motiverat att nu tillgodose tidigare i olika sammanhang

framförda yrkanden om att slopa den särskilda varuskatten på tandkräm,

munvatten in. fl. dylika varor.

Vid en begränsning av den särskilda varuskattens räckvidd i enlighet härmed

bör emellertid också beaktas möjligheterna till förenklingar i den bestående

beskattningen. Såsom redan nämnts utgår skatten som en styckeskatt

i fråga om socker, sirap och spelkort. Om därför även den särskilda

beskattningen av spelkort slopas, skulle skatten i bestående delar helt utgå

såsom en värdeskatt och sålunda generellt ges en direkt anknytning till

varuvärdena.

I fråga om det keinisk-tekniska varuområdet finns nu tre olika skattesatser

— 65, 40 och 20 procent. Den lägsta av dessa skattesatser gäller följande

varugrupper enligt den vid nu gällande förordning fogade förteckningen

över det skattepliktiga varuområdet:

tandpulver och tandkräm; munvatten; ättiketerpreparat; schamponeringsmedel

parfymerade eller med tillsats av färgande, blekande eller hårväxtbefrämjande

ämnen, dock icke preparat med karaktär av hårfärgnings-,

hårbleknings- eller hårinpackningsmedel.

Praktiska skäl talar för att hela detta varuområde undantages från beskattning.

Därmed skulle den bestående beskattningen inom det kemisktekniska

varuområdet begränsas till de varugrupper, som faller under skattesatserna

65 procent (skönhetsmedel) och 40 procent (parfymer in. in.).

Från såväl kontroll- som redovisningssynpunkt är väsentliga fördelar att

vinna om en enhetlig skattesats införes för hela detta beskattningsområde

och därtill utsträckes till att även gälla choklad- och konfektyrvaruområdet.

Jag föreslår därför, att det för hela det kvarstående beskattningsområdet

fastställes en enhetlig procentsats av 50 procent. Vid denna skattesats

kan intäkten från det keinisk-tekniska varuområdet beräknas bli i

stort sett oförändrad. Om även skattesatsjusteringen för choklad- och konfektyrvaror

inräknas, kan ett intäktsbortfall för år med omkring 45 milj.

kr. beräknas uppkomma. Lägges härtill bortfallet genom den föreslagna

avvecklingen av skatten på socker, sirap och spelkort — ca 60 milj. kr. _

kan den totala intäktsminskningen i fråga om den särskilda varuskatten

beräknas uppgå till ca 105 milj. kr. Av uppbördstekniska skäl blir bortfallet

lägre än detta belopp för budgetåret 1965/66.

Jag föreslår en omläggning av den särskilda varuskatten i enlighet med

det nu anförda med verkan fr. o. m. den 1 juli 1965 i samband med höjningen

av den allmänna varuskatten.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ti år 1965

61

Bensinskatten

För bensin utgår dels en särskild skatt (bensinskatt) och dels allmän

energiskatt. Till skillnad mot tidigare behandlade punktbeskattade varor ar

bensin liksom andra drivmedel och bränslen undantagna från allmän varuskatt.

Bensinskatten utgår sedan årsskiftet 1961/62 med 38 öre per liter,

vartill kommer energiskatt med 9 öre per liter.

Det förhållandet att bensin inte omfattas av den allmänna varuskatten

motiverar vid en höjning av denna skatt att även bensinbeskattningen höjes.

Samma synpunkter kan anföras på motorbrännoljan, men då detta drivmedel

väsentligen användes i nyttotrafiken framstår icke en höjning av

brännoljebeskattningen som lika befogad som en höjning av bensinbeskattningen.

Liknande synpunkter kan anföras i fråga om gasolbeskattnmgen.

En höjning av drivmedelsbeskattningen bör därför begränsas till bensin och

jag föreslår att den särskilda bensinskatten med verkan fr. o. m. den 1 juli

1965 höjes med 5 öre per liter till 43 öre per liter. Detta kan beräknas medföra

en inkomstökning för staten av ca 150 milj. kr. för år raknat enligt

aktuella förbrukningssiffror. För budgetåret 1965/66 kan intaktsökningen

beräknas bli 125 milj. kr.

Tobaksskatten

I sin nuvarande form regleras tobaksbeskattningen genom förordningen den

16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt, vilken trädde i kraft den 1 juli 1961. Beskattningen

omfattar cigarrer, cigariller, cigarretter, röktobak, tuggtobak och

snus samt cigarrettpapper i detalj förpackningar. Skatten utgår med bestämda

belopp per styck eller viktsenhet; i fråga om cigarrer, cigariller och cigarretter

med olika efter styckevikten differentierade skattesatser. Nuvarande

skattesatser, som gällt sedan den 1 januari 1960, ar följande: for cigarrer

och cigariller 9,5 öre per styck om vikten är högst 1,7 gram per styck,

12,0 öre om vikten överstiger 1,7 men ej 3 gram, 12,4 ore om vikten överstiger

3 men ej 5 gram och 16,8 öre om vikten överstiger 5 gram; för cigarretter

6,9 öre per styck om vikten är högst 0,85 gram och 11,4 öre om vikten

är större; för röktobak, tuggtobak och snus respektive 54:25, 21:60 och

9: 10 kr. per kilogram samt för cigarrettpapper 2 öre per blad.

Tobaksskatten har med nuvarande skattesatser beräknats ge eu intäkt

av 1 050 milj. kr. för budgetåret 1965/66.

1 enlighet med vad tidigare anförts föreslås, att skatten på cigarretter höjes

med två öre per styck till 8,9 öre för cigarretter med en vikt av högst

0,85 gram och till 13,4 öre per styck för Övriga cigarretter. Övriga skattesatser

föreslås bli oförändrade. Justeringarna av skattesatsen, som i likhet

med de tidigare behandlade ändringarna i den indirekta beskattningen avses

skola träda i kraft den 1 juli 1965, kan för helt år beräknas medföra en

intäktsökning av 150 milj. kr. och för budgetåret 1965/66 ca 125 milj. kr.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj. ts proposition nr H år 1965

Verkningarna av reformen

De individuella verkningarna

Reformens verkningar i fråga om den direkta beskattningen blir skattesänkningar

för alla inkomsttagare utom de juridiska personerna, vilka, som

forut antytts, inte berörs av denna del av förslaget.

Schabloniseringen av kommunalskatteavdraget leder sålunda till skattelättnader

för inkomster upp till 32 000 kr. för makar och 16 000 kr. för

ensamstående. De största lättnaderna infaller för makar i 18 000-kronors
laget

(ca 320 kr.) och för ensamstående vid ca 9 000 kr. inkomst (ca 160

kr.).

Ändringen i skatteskalorna är i och för sig till fördel för inkomster som

överstiger 20 000 kr. för makar och 10 000 kr. för ensamstående. Största

\ erkningarna i absoluta tal (1 300 kr. för makar och 750 kr. för ensamstående)

infaller när inkomsten överstiger ca 50 000 kr. Den relativt sett

största skattesänkningen ligger — som jag strax återkommer till _ på de

lägre inkomsterna.

Omläggningen av folkpensionsavgiften leder såsom sådan till sänkningar

för lagre inkomster (upp till 23 000 kr. för makar och 21 000 kr. för ensamstående)

men till högre avgift i Övriga fall. Om hänsyn samtidigt tas

till kommunalskatteavdragets omkonstruktion uppkommer minskning av

folkpensionsavgiften för makar med upp till 24 500 kr. inkomst. Största

aAgiftsreduktion (drygt 180 kr. för makar och något mer än 90 kr för

ensamstående) infaller vid 5 000—18 000 kr. inkomst för makar och vid

3 000—18 000 kr. för ensamstående. Största avgiftsökningen är 600 kr. och

gäller vid inkomster överstigande 40 000 kr.

Tillsammantagna leder dessa tre åtgärder till skattelättnader, som framgår

av en tabell, vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende

som Bilaga 2. Skattelättnaderna uppgår för makar till 400 å 500 kr., när

inkomsten ligger mellan 9 000 och 32 000 kr., till 500 å 700 kr när inkomsten

ligger mellan 32 000 och 53 000 kr. samt till 700 kr. vid inkomster

överstigande 53 000 kr. För ensamstående är motsvarande skattelättnader

ca 200 kr. eller däröver vid inkomster mellan 4 000 och 16 000

kr. och 150 kr., när inkomsten uppgår till eller överstiger 51 000 kr.

I tabellen ar skattelättnaderna angivna i kronor. Om skattelättnaden i

stallet raknas i procent — tabellen anger statlig och kommunal (utdebitering

17 kr.) inkomstskatt samt sjukförsäkrings- och folkpensionsavgift^- men tar inte hänsyn till den höjning av barnbidraget, som Kungl. Maj:t

eslutat töreslå riksdagen — erhålles följande gruppering.

De föreslagna förändringarna i fråga om den indirekta beskattningen innebär

att ökningen av skatten får bäras av konsumenterna, dvs. av allmänheten.

En tabell har upprättats som visar hur stor i kronor räknat denna

s. 63 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr H år 1965

63

Skattelättnad med

Inkomstlagen

makar

ensamstående

— 8 000

8 000— 10 000

10 000— 19 000

19 000— 37 000

37 000— 79 000

79 000—135 000

135 000—

— 4 000

4 000— 5 000

5 000—11 000

11 000—15 000

15 000—21 000

21 000—25 000

25 000—

OU /o ciici mc t • • ..........

20 % men icke 30 % ........................

10 % » » 20 % ........................

5 % » » 10 % ........................

2 % » * 5 % ........................

1 % » » 2 % ........................

skatteökning kan beräknas bli i skilda inkomstlagen och för olika familjetyper.

Även denna tabell torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende

(Bilaga 3). Förutom ökningen av den indirekta skattebelastningen visar tabellen

även hur den totala skatten förändras genom reformen, om hänsyn

tas även till den förut nämnda höjning av barnbidragen, som avses skola ske

vid innevarande års riksdag.

Av tabellen kan utläsas, att väsentliga skattelättnader genom reformen bereds

barnfamiljerna utom i de allra högsta inkomstlägena, där skatteökningarna

i förhållande till inkomsterna måste betecknas som obetydliga. Det kan

för övrigt anmärkas, att de bakom tabellen liggande beräkningarna bygger

på ett schablonmässigt antagande att hela inkomsten (efter direkt skatt)

konsumeras; just i de högsta inkomstlägena, där sparförmågan ar stor, kan

det antas, att ett sådant generellt antagande icke är realistiskt. Man kan

därför på goda grunder räkna med att den indirekta skatt som enligt tabellen

erlägges av den som har stora inkomster i verkligheten är lägre än som

anges i tabellen.

I kronor räknat ligger skattelättnaden för de olika barnfamiljetyperna

högst vid 6 000—18 000 kr. inkomst.

För makar utan barn är skatteminskningen störst i samma inkomstlägen,

men_helt naturligt eftersom dessa makar inte får del av barnbidragshöj
ningen

— är de absoluta talen för skattelättnaderna lägre. Först vid 60 000

kr. inkomst kan någon egentlig skatteökning sägas uppkomma och ännu vid

80 000 kr. inkomst understiger den 300 kr.

För ensamstående slutligen kan man räkna med skattelättnader för inkomster

upp till 15 000 kr. För högre inkomster blir det visserligen en

ökning av den totala beskattningen men även i dessa fall ytterst måttlig.

300-kronorsgränsen överstiges först vid 35 000 kr.

Lättnaderna i förmögenhetsskatten innebär, att förmögenheter under

100 000 kr. befrias från skatt och att skatteminskningen för Övriga förmogenheter

blir 100 kr.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr U år 1965

De statsfinnnsiella verkningarna

Reformens syfte är att åstadkomma en inkomstförstärkning. Denna kan

beräknas på följande sätt — beloppen anges i milj. kr.

1. Höjning av omsättningsskatten, sedan verkningarna på

näringslivets maskininvesteringar in. m. eliminerats ......

2. Höjning av bensinskatten..........................

3. Höjning av tobaksskatten ............-...''"i!.".''!.''!.''!!

Summa höjningsposter

4. Ändringar i fråga om folkpensionsavgiften ..............

5. Ändringar i skalan för den statliga inkomstskatten ......

6. Andringar i fråga om kommunalskatteavdraget ..........

7. Införande av rätt till frivillig särbeskattning av makar ..

8. Ökning av barnbidraget.....................

9. Av höjningen av indirekta skatter förorsakade utlösningar

av indextillägg för folkpensionärer..................

10. Omläggning av punktbeskattningen .......

11. Sänkningen av förmögenhetsskatten ....................

Summa avgående poster

Nettoökning av statens inkomster alltså

För

budgetåret

1965/66

För helår

+ 1 450

+ 1 775

+ 125

+ 150

+ 125

+ 150

+ 1 700

+ 2 075

± 0

± 0

- 240

- 730

- 140

- 420

- 10

- 30

- 340

- 340

- 120

- 160

- 100

- 115

—

- 20

- 950

- 1 815

+ 750

+ 260

Sammanfattning

I det föregående bär jag redovisat de olika åtgärder på beskattningens

område, som i rådande statsfinansiella läge enligt min uppfattning bör genomföras.

Även om åtgärderna ytterst syftar till ökade inkomster för det

allmänna har dock kunnat vinnas avsevärda skattelättnader för barnfamiljerna

och för andra stora grupper i samhället. Sänkningarna i de direkta

skatterna uppgår till bortåt 400 milj. kr. för nästa budgetår under

vilket reformen föreslås skola successivt träda i kraft. För helt år räknat

uppgår dessa sänkningar till 1 200 milj. kr.

Skattelättnader genom reformen bereds alla med små och medelstora

inkomster. För barnfamiljer är dessa lättnader — både i absoluta och relativa

tal — mycket betydande och samtidigt ett uttryck för den, såsom

skatteberedningens förslag och de däröver avgivna remissutlåtandena visar,

allmänt eftersträvade omfördelningen av beskattningen till dessa familjers

formån. I de fall skatteökningar uppkommer, blir det inom varje

familjetyp blott i sådana inkomstlägen att ökningen inte kan sägas vara

stor. De förändringar i skattebördans fördelning som sker genom refor
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lb år 1965 65

men står helt i överensstämmelse med den allmänt vedertagna principen

om skatt efter förmåga.

Genom omläggningen av beskattningen erhålles därjämte utrymme för

att bereda folkpensionärerna allmänt önskade standardförbättringar och

för en reform på området för den kommunala skatteutjämningen.

Hemställan

Såsom jag tidigare nämnt avser jag att återkomma med förslag till författningsändringar

rörande vissa mera tekniska frågor som ingår i eller

sammanhänger med den av mig här förordade reformen.

Förslag i övrigt till författningsändringar för lagstiftning i enlighet med

de riktlinjer jag här angivit har upprättats inom finansdepartementet,

nämligen förslag till

1) förordning angående ändrad Igdelse av b § 1 mom. och 10 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1917 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 19b7 (nr 577)

om statlig förmögenhetsskatt;

3) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering

av folkpensioneringen;

4) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr

507) om allmän varuskatt;

5) förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 19b1 (nr 251)

om särskild varuskatt;

6) förordning angående ändring i förordningen den 5 mars 19b8 (nr 85)

om försäljningsskatt;

7) förordning angående ändrad Igdelse av 2 § förordningen den 7 april

1961 (nr 372) om bensinskatt;

8) förordning angående ändrad Igdelse av 2 § förordningen den 16 juni

1961 (nr 39b) om tobaksskatt;

9) förordning om ändrad Igdelse av b § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272); samt

10) förordning om ändrad Igdelse av 22 § 1 mom. taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

i proposition föreslå riksdagen att

dels antaga nämnda, inom finansdepartementet upprättade författningsförslag,

dels godkänna de grunder för nya sjömansskattetabeller som angivits i

det föregående samt bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med dessa grunder

upprätta och fastställa nya sjömansskattetabeller att gälla från och med

den 1 januari 1966.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1965

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Monica Gustafson

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1965

67

Bilaga 1

PM

angående de föreslagna sjömansskattetabellerna,

upprättad inom finansdepartementets rättsavdelning i december 1964

Såsom utgångspunkt för nya sjömansskattetabeller har valts källskattetabellen

för år 1965 vid kommunal utdebitering 16 kronor per skattekrona

men med beaktande av de ändringar i skattelagstiftningen som beslutats av

1965 års vårriksdag.

Omräkning av källskattetabellen. I vissa hänseenden har källskattetabellen

omarbetats. Sjömännen har ansetts böra få tillgodoräkna sig dels schablonavdrag

från löneinkomsten med 100 kronor, dels avdrag för sjukförsäkringsavgifter

med belopp motsvarande på sjömansinkomsten belöpande

avgift, dock lägst 150 kronor dels avdrag för försäkringspremier med 250

kronor för ensamstående och 500 kronor för gift skattskyldig. Med hänsyn

härtill har den mot olika månadsinkomster uträknade källskatten bestämts

under förutsättning att den skattskyldige erhåller dessa avdragsbelopp utöver

avdrag, som sägs i 4 § 1 mom. uppbördsförordningen. Vidare ingår

sjukförsäkringsavgiften i den omräknade tabellen med belopp, motsvarande

medeltalet för riket utom Stockholm, av de avgifter, som riksförsäkringsverket

bestämt skola gälla för år 1965. Tillika har iakttagits att för

gift sjöman icke beräknats någon avgift avseende hustrun.

Värdering av naturaförmåner. Förmån av fritt vivre har värderats till

200 kronor per månad i anslutning till de av centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden jämlikt 8 § uppbördsförordningen fastställda värdena

för år 1965.

Skatt för sjöman i närfart. Till kontant månadsinkomst har lagts värdet

av fritt vivre. Emot denna totala inkomst svarande skatt enligt den omräknade

källskattetabellen har beräknats, och skattbeloppet har därefter reducerats

med 10 kronor. Återstående belopp har upptagits såsom sjömansskatt

på den kontanta inkomsten.

Skatt för sjöman i fjärrfart. För gift sjöman har skatten bestämts på följande

sätt. Skatt på enbart den kontanta månadsinkomsten har beräknats

enligt den omräknade källskattetabellen och därefter minskats med 25 kronor.

Återstoden har i princip upptagits som fjärrfartsskatt. Vissa begränsningar

i den förmån som skattefriheten för det fria vivret innebär har

dock företagits. Om fjärrfartsskatten enligt huvudregeln skulle komma att

understiga 70 procent av källskatten å den totala inkomsten (d. v. s. skatt

enligt den omräknade källskattetabellen å såväl kontant inkomst som fritt

vivre), har nämligen fjärrfartsskatten i stället beräknats så att skatten å

den totala inkomsten reducerats med 30 procent, dock åtminstone med 25

kronor.

Fjärrfartsskatten för ogift sjöman avser att ge denne samma skattelindring

i kronor räknat som gift sjöman. Den skatt som den omräknade källskattetabellen

utvisar för en ogift person med en inkomst som motsvarat

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj. ts proposition nr 14 dr 1965

sjömannens totala inkomst (kontant inkomst -f fritt vivre) har därför reducerats

med det belopp varmed fjärrfartsskatten för gift sjöman med

samma inkomst understiger den omräknade källskatten för en gift person

i samma inkomstläge. Återstoden utgör skatt för ogift sjöman i fjärrfart.

Skatteberäkningen har i första hand skett i avseende å inkomstbelopp

för månad med 600 kronors intervall. För mellanliggande inkomster har

sedan skatten beräknats genom interpolering med rät linje.

Sjömansskatt understigande 5 kronor för månad har ej upptagits i tabellerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Förändringen av den totala direkta skatten i olika inkomstlagen genom mitt förslag

Kommunal utdebitering = 17 kr. per skattekrona.

Anm. Med total skatt avses statlig och kommunal inkomstskatt samt sjukförsäkrings- och folkpensionsavgift.

Års-

inkomst

kr.

Gift

Ensamstående

Nuvarande regler

ökning (+) eller minskning (—) av

skatten genom

Nuvarande regler

ökning ( + ) eller minskning (—) av

skatten genom

total

skatt

kr.

inkomst

efter

skatt

kr.

omlägg- ningen av

folkpensions- avgiften

kr.

änd- ringen i

skatte- skalorna

kr.

scha-

blonise-

ringen av

utskylds-

avdraget

kr.

totalt

kr.

total

skatt

kr.

inkomst

efter

skatt

kr.

omlägg- ningen av

folkpensions- avgiften

kr.

änd- ringen i

skatte- skalorna

kr.

scha-

blonise-

ringen av

utskylds-

avdraget

kr.

totalt

kr.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

15 000

18 000

20 000

22 000

25 000

30 000

40 000

50 000

60 000

80 000

100 000

150 000

432

789

1 373

1 956

2 552

3 420

4 298

4 842

5 529

6 588

8 736

13 590

18 807

24 354

35 851

48 215

80 138

3 568

5 211

6 627

8 044

9 448

11 580

13 702

15 158

16 471

18 412

21 264

26 410

31 193

35 646

44 149

51 785

69 862

- 144

- 182

- 182

- 182

- 182

- 182

- 172

- 105

- 40

+ 60

+ 226

+ 558

+ 600

+ 600

+ 600

+ 600

+ 600

- 19

- 101

- 241

- 593

- 1 159

- 1 273

- 1 300

- 1 300

- 1 300

- 1 300

— 94

- 120

- 205

- 227

- 250

- 284

- 319

- 295

- 310

- 249

- 84

- 238

- 302

- 387

- 409

- 432

- 466

- 491

- 419

- 451

- 430

- 451

- 601

- 673

- 700

- 700

- 700

- 700

657

1 246

1 830

2 426

3186

4 364

5 656

6 494

7 346

8 752

11 228

16 369

21 804

27 541

39 282

51 646

83 668

3 343

4 754

6 170

7 574

8 814

10 636

12 344

13 506

14 654

16 248

18 772

23 631

28 196

32 459

40 718

48 354

66 332

- 92

- 92

- 92

- 92

- 92

- 92

- 92

- 26

+ 40

+ 139

+ 305

+ 600

+ 600

+ 600

+ 600

+ 600

+ 600

- 7

- 89

- 105

- 91

- 141

- 150

- 274

- 482

- 659

- 742

- 750

- 750

- 750

- 750

- 103

- 126

- 148

- 145

- 125

- 47

- 195

- 218

- 240

- 244

- 306

- 244

- 183

- 167

- no

- 135

- 177

- 59

- 142

- 150

- 150

- 150

- 150

Kungl. Maj:ts proposition nr H dr 1965

opaginerad Kontrollera mot PDF

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 640960

M

O

Bilaga 3

Förändringen av den sammanlagda direkta och indirekta skatten i olika inkomstlagen genom mitt förslag

Kommunal utdebitering = 17 kr. per skattekrona.

Barnbidragshöjningen har räknats som en minskning av den direkta skatten.

Års-

inkomst

kr.

Ensamstående

Gift utan barn

Gift med ett barn

Gift med två barn

Gift med tre barn ><

Ökning ( + ) elle

r minskning ( —),

i kronor, av den 3

---------- co

direkta

skatten

in-

direkta

skatten

totala

skatten

direkta

skatten

in-

direkta

skatten

totala

skatten

direkta

skatten

in-

direkta

skatten

totala

skatten

direkta

skatten

in-

direkta

skatten

totala

skatten

direkta

skatten

in-

direkta

skatten

totäld

skatten Q

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

05

16

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

15 000

18 000

20 000

22 000

25 000

30 000

40 000

50 000

60 000

80 000

100 000

150 000

- 195

- 218

- 240

- 244

- 306

t - 244

- 183

- 167

- no

- 135

- 177

- 59

- 142

- 150

- 150

- 150

- 150

4- 74

+ 105

4- 136

+ 167

4- 195

4- 235

4- 273

4- 298

4- 324

4- 359

4- 415

4- 522

4- 623

4- 717

4- 900

4- 1 069

4- 1466

- 121

- 113

- 104

- 77

- in

9

4- 90

4- 131

4- 214

4- 224

4- 238

4- 463

4- 481

4- 567

4- 750

4- 919

4- 1 316

- 238

- 302

- 387

- 409

- 432

- 466

- 491

- 419

- 451

- 430

- 451

- 601

- 673

- 700

- 700

- 700

- 700

4- 79

4- 115

4- 146

4- 178

4- 209

4- 256

4- 303

4- 335

4- 364

4- 407

4- 470

4- 584

4- 689

4- 788

4- 976

4- 1 144

4- 1 544

- 159

- 187

- 241

- 231

- 223

- 210

- 188

- 84

— 87

— 23

4- 19

- 17

4- 16

4- 88

4- 276

4- 444

4- 844

- 438

- 502

- 587

- 609

- 632

- 666

- 691

- 619

- 651

- 630

- 651

- 801

- 873

- 900

- 900

- 900

- 900

4- 94

4- 130

4- 161

4- 193

4- 224

4- 271

4- 318

4- 350

4- 379

4- 422

4- 485

4- 599

-1- 704

4- 803

+ 991''

4- 1 159

4- 1 559

- 344

- 372

- 426

- 416

- 408

- 395

- 373

- 269

- 272

- 208

- 166

- 202

- 169

- 97

4- 91

4- 259

4-659

- 638

- 702

- 787

- 809

- 832

- 866

- 891

- 819

- 851

- 830

- 851

- 1 001

- 1 073

- 1 100

- 1 100

- 1 100

- 1 100

4- 109

4- 145

4- 176

4- 208

4- 239

4- 286

-1- 333

4- 365

4- 394

4- 437

-1- 500

4- 614

4- 719

4- 818

4- 1 006

4- 1 174

4- 1 574

- 529

- 557

- 611

- 601

- 593

- 580

- 558

- 454

- 457

- 393

- 351

- 387

- 354

- 282

- 94

+ 74

4- 474

- 838

- 902

- 987

- 1 009

- 1 032

- 1 066

- 1 091

- 1 019

- 1 051

- 1 030

- 1 051

- 1 201

- 1 273

- 1 300

- 1 300

- 1 300

- 1 300

4- 124

4- 160

4- 191

4- 223

4- 254

4- 301

4- 348

4- 380

4- 409

4- 452

4- 515

4- 629

4- 734

4- 833

4- l 021

4 1 189

4- 1 589

O

- 714 *5

- 742 §

- 796 ~

- 786 2''

- 778

a

n

- 765 ^

- 743 ■&*

- 639 g,

- 642 s

- 578 ^

Os

- 536

- 572

- 539

- 467

- 279

- in

4- 289

Kungl. Maj. ts proposition nr 14 år 1965

Doktrin (1)

  1. C. G. Kållner, Dechargens betydelse - ett praktiskt fall, FT 1977 nr 6 s. 288, på s. 292 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. SU 1965:151 Utlåtande i anledning av väckta motioner angående långsiktsplanering av statsbudgeten. s. 9 i texten
  2. Rskr. 1965:114 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av tf § 1 mom. och 10 § 1 mom. föror s. 1 i texten
  3. BevU 1965:16 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av \ § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1 s. 1 i texten
  4. 2LU 1965:17 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den 26 ju a1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1977 s. 288 C. G. Kållner, Dechargens betydelse - ett praktiskt fall s. 292 i texten