Sök i Ratio Lex

Angående blindoch dövskolväsendets organisation m. m

1965-03-05 · 77 sidor, varav 77 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 77 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:70, Angående blindoch dövskolväsendets organisation m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

1

Nr 70

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående blind- och dövskolväsendets

organisation m. m., given Stockholms slott den

5 mars 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag om successivt införande av en statlig obligatorisk

tioårig grundskola för barn, som är blinda, döva, hörsel- eller talskadade

med början läsåret 1965/66 i årskurserna 1—5. Vidare föreslås att ungdomar med

dylika handikapp skall ges möjligheter till frivillig utbildning på yrkesskol-,

fackskol- och gymnasienivå.

Den obligatoriska utbildningen för blinda elever avses liksom hittills vara

förlagd till blindinstitutet på Tomteboda. De nuvarande upptagningsskolorna

för döva i Stockholm (Manilla), Lund, Vänersborg och Härnösand föreslås ingå

i den nya skolorganisationen som låg- och mellanstadieskolor. Högstadiet för

döva föreslås förlagt till Örebro.

I samband med övergången till grundskola föreslås en omfattande upprustning

av hjälpmedelsbeståndet i blind- och dövskolorna samt av den hörseltekniska

utrustningen. Kostnaderna för denna upprustning, som avses bli genomförd

under en femårsperiod, beräknas till ca 2,8 milj. kr.

Slutligen framläggs förslag om medelsanvisningar till blind- och dövskolorna,

till förskolor och skolhem för döva barn samt till resor för blind- och dövskolelever

jämte ledsagare. För nästa budgetår kan den sammanlagda anslagssumman

för ifrågavarande ändamål beräknas till 16 772 000 kr., vilket innebär en

utgiftsökning i förhållande till innevarande budgetår med 2 621 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 70

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

JJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, SvenEric

Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor angående blindoch

dövskolväsendets organisation m. m. samt anför.

I årets statsverksproposition (bil. 10 s. 236) anförde jag, att jag hade för

avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att i särskild proposition framlägga förslag om

förstärkningar av utbildningsresurserna inom blind- och dövskoleområdet. På

min hemställan har Kungl. Maj:t under punkterna D 22 D 28 i nämnda bilaga

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1965/66 beräkna

till Statens blindskolor m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.

till Statens blindskolor m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.

till Statens dövskolor m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 7 200 000 kr.

till Statens dövskolor m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.

till Statens dövskolor m. m.: Engångsanskaffning av utrustning m. m. ett

reservationsanslag av 400 000 kr.

till Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn ett förslagsanslag av

472 000 kr.

till Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare ett förslagsanslag av

330 000 kr.

Sedan beredningen av frågorna rörande blind- och dövskolväsendets organisation

ävensom rörande medelsanvisningar för nyss angivna ändamål numera

avslutats, anhåller jag att ånyo få anmäla desamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

3

I. Blind- och dövskolväsendets utbildningsmål

och organisation

A. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet

den 5 december 1961 såsom sakkunniga för att verkställa utredning

rörande blind- och dövskolväsendets utbildningsmål och organisation undervisningsrådet

Karin Lundström, riksdagsledamoten, folkskolläraren Gunnel

Olsson och budgetsekreteraren i ecklesiastikdepartementet Göran Göransson.

Åt Lundström uppdrogs att sasom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga, som antagit benämningen blind- och dövskolutredningen, har

den 1 december 1964 avlämnat betänkandena Grundskola för blinda och döva

(SOU 1964: 61) samt Läroplan för grundskola för döva och hörselskadade (SOU

1964: 62).

Över nämnda betänkanden har yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, som

hört länsskolnämnderna och styrelserna för berörda skolor, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

medicinalstyrelsen, karolinska mediko-kirurgiska institutet,

centrala studiehjälpsnämnden, 1960 års blindvårdsutredning, utredningen

för översyn av 1954 års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna,

Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet,

Norrbottens läns landsting, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges

akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens riksförbund

(SR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), som bifogat yttranden från

Svenska facklärarförbundet, Sveriges lärarförbund, Sveriges skolledarförbund

och Sveriges småskollärarförbund (lärarförbunden) och Svensk sjuksköterskeförening,

Föreningen Sveriges blindlärare, Svenska synpedagogers förening,

Dövskolornas rektorsförening, Hörselpedagogernas förening, Svenska dövlärarsällskapet,

Svenska otolaryngologförbundet, Hörselfrämjandets riksförbund,

Svenska förbundet för specialundervisning, Föräldraföreningen vid blindinstitutet

pa Tomteboda, Döva barns malsmäns riksförbund, Föräldraföreningen vid

statens skolor för döva på Manilla, De blindas förening och Sveriges dövas riksförbund.

B. Nuvarande ordning för undervisning av blinda och döva

Jämlikt 2 § skollagen den 6 juni 1962 (nr 319) skall varje kommun sörja

för undervisningen av barn i grundskola och främja åtgärder i syfte att bereda

barn och ungdom undervisning i yrkesskola, fackskola och gymnasium. Beträffande

undervisningen av blinda, döva och vissa psykiskt efterblivna hänvisas

i 6 § skollagen till vad därom är särskilt stadgat.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

I blindskolestadgan den 13 maj 1960 (nr 508) fastslås skyldigheten för staten

att sörja för undervisningen av blinda, blinda med även annat lyte samt

dem som på grund av nedsatt syn ej kan följa undervisningen vid det allmänna

skolväsendet. Stadgan upptar grundläggande bestämmelser rörande de statliga

blindskolornas målsättning, undervisning och organisation.

Målet för undervisningen av blinda barn och vuxna är enligt blindskolestadgans

nuvarande lydelse att främja de blindas anpassning i samhället och

göra det möjligt för dem att själva förtjäna sitt uppehälle. Blindskolan skall

ge skolpliktiga barn allmän skolbildning, som motsvarar folkskolans bildningsmål,

samt öva de blindas förmåga till självständig verksamhet och bereda dem

erforderlig yrkesutbildning.

Den obligatoriska undervisningen omfattar 11 årskurser. Årskurserna 1—8

avser huvudsakligen teoretisk utbildning och årskurserna 9—11 yrkesutbildning.

Lärotiden kan, om det erfordras, utsträckas med högst ett år.

Utöver den obligatoriska skolundervisningen samt vuxenutbildningen finns

inom den statliga skolorganisationen för undervisning av blinda vid blindinstitutet

på Tomteboda sedan år 1954 en förskolekonsulentavdelning, som lämnar

råd och anvisningar rörande vården och undervisningen av synskadade förskolebarn.

På avdelningen finns tre konsulenter, som betjänar vardera ett

distrikt. Förskolekonsulenterna erhåller anmälningar om blinda barn genom

medicinalstyrelsen, distriktssköterskorna, barnavårdscentralerna och lasarettens

ögonavdelningar. Konsulenterna besöker de synskadade barnen, söker lära

känna varje enskilt barn och dess hemförhållanden, gör fortlöpande anteckningar

om besöken samt ger föräldrarna hjälp och anvisningar beträffande barnens

fostran och vård.

För blinda förskolebarn, som inte kan erhålla erforderlig hjälp av föraldrarna,

finns ett begränsat antal barnhemsplatser. Barnhemmen för blinda barn har

upprättats och utrustats genom privata initiativ.

Den obligatoriska skolundervisningen för blinda barn och ungdomar meddelas

vid blindinstitutet på Tomteboda. Vid skolan undervisas årligen ca 160

elever i åldern 7—19 år.

De blinda barnen inhämtar under folkskoleåren i huvudsak ett kunskapsmått,

som motsvarar folkskolans. Många av blindinstitutets elever övergår till skolor

för seende: realskolor, grundskolans högstadium, folkhögskolor, husmoderskurser

och yrkesskolor eller till utbildning i näringslivet. Yrkesvägledning och

yrkespraktik meddelas under sista folkskoleåret och första yrkesåret, dels på

institutet och dels på valda arbetsplatser.

Genom institutets studiebibliotek betjänas blinda elever, som får sin undervisning

i skolor för seende. Eleverna erhåller en stor del av de läroböcker, som

används vid respektive skola för seende, utskrivna med punktskrift eller intalade

på band, samt lärarbesök från blindinstitutet. De blindas förenings bibliotek

tillhandagår dessa utplacerade elever med viss facklitteratur i punktskrift

och med talböcker, när det gäller skönlitteratur.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Elevernas tre sista år vid institutet ägnas i huvudsak åt yrkesutbildningen.

Vanligast är hantverksyrken, t. ex. korgmakeri, vävning, pianostämning, stickning

och hushållsarbete, men institutet har också framgångsrikt prövat andra

utbildningsvägar, såsom utbildning i industri- och kontorsyrken.

Vid skolorna och kurserna för vuxna synskadade anordnas utbildning för synskadade

över 15 års ålder i form av anpassnings-, omskolnings- och yrkesundervisning.

Tiden för utbildningen varierar mellan tre månader och tre år. En

fullständig anpassningskurs omfattar i regel ett läsår.

Blinda med komplicerat lyte erhåller för närvarande undervisning vid vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte i Lund. Eleverna vid vårdanstaltens

skoldel kommer nästa budgetår att överföras till en ny blindskola i Örebro.

Undervisningen av elever med synsvårigheter, dvs. elever, som inte behöver

blindundervisning, framför allt inte blindskrifts- och orienteringsundervisning,

men väl speciell teknik och metodik samt speciella hjälpmedel för att kunna

tillägna sig undervisningen inom det allmänna skolväsendet, samt av elever,

som trots hörselsvårigheter eller talsvårigheter kan följa undervisningen inom

det allmänna skolväsendet med hjälp av specialundervisning, regleras av bestämmelserna

om specialundervisning i 5 kap. 42—46 §§ skolstadgan. Specialundervisning

sker antingen i specialklass eller som särskild specialundervisning

jämsides med vanlig undervisning.

De grundläggande bestämmelserna om undervisningen av döva, hörselskadade

och talskadade är intagna i dövskolestadgan den 13 maj 1960 (nr 509).

Enligt stadgan skall statens dövskolor meddela undervisning av döva i syfte

att främja deras anpassning i samhället och göra det möjligt för dem att själva

förtjäna sitt uppehälle. Dövskolan skall så långt det kan ske införa eleverna i

normalspråket, ge dem allmän skolbildning, som motsvarar folkskolans bildningsmål,

samt bereda dem erforderlig yrkesutbildning. Med döv jämställs i

stadgan den som på grund av nedsatt hörsel eller centrala språk- och talrubbningar

inte kan följa undervisningen vid det allmänna skolväsendet.

Stadgan upptar bestämmelser om undervisning i förskola för döva barn som

ej uppnått skolpliktig ålder, i allmänna dövskolor för skolpliktiga döva elever

samt i skolhem för skolpliktiga döva med även annat lyte.

Landet är indelat i fyra upptagningsområden för dövskolorna, det östra, södra,

västra och norra, med dövskolorna i Stockholm, Lund, Vänersborg och Härnösand

som upptagningsskolor inom respektive område. Skolchefen i varje kommun

insänder årligen före den 1 april till upptagningsskolan uppgifter rörande

skolpliktiga döva elever. Intagning av elever i dövskola sker vartannat år.

Barn med mera betydande hörselrester överförs efter någon tids prövning

i upptagningsskola till statens skola för hörselslcadade i Örebro. Skolan är avsedd

för elever med sådana hörsel- och språkrester och förutsättningar i övrigt,

att språkutvecklingen hos dem kan ske väsentligt snabbare än hos (ivriga elever

vid barndomsskolorna. Intagning i örebroskolan sker liksom i upptagningsskolorna

vartannat år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Döva barn, som på grund av psykisk efterblivenhet eller andra handikapp

ej kan följa undervisningen i upptagningsskola, har hittills erhållit sin undervisning

i skolhem för döva, där undervisningen är i hög grad individualiserad.

Undervisningen av dessa elever är fr. o. m. innevarande läsår förlagd till Gnesta.

Undervisningen av normalbegåvade barn med centrala språkrubbningar är tills

vidare förlagd till skolan för hörselskadade i Örebro och sammanförd till en

pedagogisk enhet under en studierektor.

Till Manillaskolan i Stockholm är knutna ett antal klasser vid Eugeniahemmet

för gravt rörelsehindrade döva eller hörselskadade barn. Undervisningen

i dessa klasser bedrivs i den utsträckning det är möjligt efter samma linjer

som i dövskolorna och i hörselklasserna men är med hänsyn till elevernas dubbla

handikapp utpräglat individuellt inriktad.

För de döva eller hörselskadade elevernas fördelning på upptagningsskola,

Örebroskolan och skolhemmet för döva å ena sidan samt på hörselklass, särskild

specialundervisning eller vanlig klass å andra sidan finns inga entydigt

bestämda regler. Gränserna för skolornas verksamhetsområden är av många

skäl flytande. Så är t. ex. frågan om placering av elev i Örebroskolan eller i

hörselklass bl. a. beroende av om hörselklass finns tillgänglig på elevens hemort.

Elever, som något eller några år erhållit undervisning i Örebroskolan, överförs

också i vissa fall till hörselklass eller till vanlig klass.

Under de två sista åren av den obligatoriska skolgången och, om så erfordras

för en fullständig yrkesutbildning, under ett eller två frivilliga påbyggnadsår

erhåller de döva ungdomarna sin undervisning i j ortsättnings skolorna i

Vänersborg och Växjö. Undervisningen vid fortsättningsskolan i Vänersborg

för pojkar har fått en delvis annan uppläggning än vid fortsättningsskolan i

Växjö för flickor. Medan den förra är klart yrkesinriktad och differentierad på

ett relativt stort antal yrkeslinjer, är den senare mera inriktad på fortsatt teoretisk

undervisning och är föga differentierad.

Med hänsyn till att det i regel är mycket svårt för döva ungdomar att följa

den teoretiska undervisningen i vanliga klasser, även när det är fråga om

uttalat begåvade döva, lade 1945 års dövstumsutredning fram förslag om att

en särskild teoretisk fortsättningsskoUinje skulle inrättas för studieintresserade

döva ungdomar. Försöksverksamhet med sådan undervisning startades vid

skolan på Blockhusudden på Djurgården i Stockholm på initiativ av Svenska

Scoutförbundets stiftelse för hörselskadad ungdom. De positiva erfarenheterna

av verksamheten ledde till att den teoretiska fortsättningsskolan övertogs av

staten från läsåret 1961/62. Realexamen har avlagts av sammanlagt ett 20-tal

elever vid denna skola.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

7

C. Utredningens synpunkter och förslag rörande

blindundervisningen

1. Grundskola för blinda och synskadade

a. Blindundervisningens mål och innehåll

Utredningen erinrar om att det i skollagen anges, att den genom samhällets

försorg bedrivna undervisningen har till syfte att meddela eleverna kunskaper

och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling

till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

Denna målsättning för verksamheten inom det allmänna skolväsendet bör

enligt utredningens mening generellt gälla även för specialskolorna Utredningen

förklarar, att nu gällande målsättning för blindundervisningen vid jämförelse

med grundskolan präglas av en viss ensidig inriktning mot nyttosynpunkterna.

Liksom inom det allmänna skolväsendet bör inom specialskolväsendet gälla, att

barnen med skolans hjälp skall få en så ljus och positiv barndomstid som möjligt

och ungdomarna en ungdomstid med meningsfullt studium och arbete, som

inriktar dem på en framtid som medlemmar i samhället. Generellt bör enligt

utredningen gälla även för eleverna inom specialskolväsendet, att deras verksamhet

efter den obligatoriska skolgångens slut bör kunna avse antingen fortsatt

yrkesförberedelse eller direkt yrkesverksamhet.

Med denna målsättning som utgångspunkt föreslår utredningen, att blindskolväsendet

skall omfatta en obligatorisk grundskola samt en frivillig påbyggnad

på denna, som ger möjlighet till studier och utbildning på yrkesskol-, fackskol-

och gymnasienivå. I nära samarbete med hemmen och i samverkan med

övriga skolor samt genom egen inre och yttre differentiering skall blindskolan

ytterst syfta till att hjälpa varje enskild elev att nå så långt, tränga så djupt

och famna så vitt, som hans förutsättningar medger.

b. Skolpliktsbestämmelser

Jämlikt blindskolestadgan gäller för blinda barn nu särskild skolplikt. Denna

inträder, när barnet uppnår för allmän skolplikt stadgad ålder eller när barnet

efter skolålderns inträde drabbas av blindhet. Om barnet lider av sjukdom,

när skolplikten inträder, skall barnets skolgång uppskjutas så länge hinder föreligger.

Till skillnad från skolpliktsbestämmelserna inom det allmänna skolväsendet

upptar ej blindskolestadgan bestämmelser om medgivande för elev

att börja skolgången vid sex års ålder eller att uppskjuta skolgången på grund

av bristande mognad. Utredningen föreslår att bestämmelserna i skollagen om

sådant medgivande skall äga motsvarande tillämpning beträffande blinda, döva

eller talskadade barn. Utredningen föreslår dessutom att dessa barn skall liksom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

alla andra barn ha lagfäst rättighet till skolgång, varför 30 och 31 §§ skollagen

föreslås bli kompletterade med bestämmelser om skolplikt för sådana barn.

Skolplikten föreslås inträda, när barnet uppnår för allmän skolplikt stadgad

ålder eller när barnet efter skolålderns inträde drabbas av blindhet, dövhet

eller grav talskada.

Skolplikten för blinda men i övrigt normalutvecklade elever omfattar, som

tidigare framhållits, f. n. en lärotid vid blindskola av 11 år. Lärotiden kan, om

så erfordras, av skolans styrelse utsträckas med högst 1 år. Skolplikten skall

dock upphöra senast med utgången av den årskurs, som slutar det kalenderår,

då eleven fyller 19 år.

Inom den åttaåriga »folkskoledelen» av blindskolans obligatoriska skolgång

eftersträvas att uppnå det bildningsmål, som motsvarar folkskolans. Erfarenhetsmässigt

visar det sig emellertid enligt utredningen, att detta ej helt låter

sig göras trots ett relativt högt timantal per vecka.

Största betydelsen vid bestämmandet av den obligatoriska skolgångens

längd måste enligt utredningen tillmätas det förhållandet, att de sensoriska och

auditiva metoder, som renodlat måste tillämpas i undervisningen av blinda,

kräver längre tid och mer individuell instruktion än när de kan kombineras

med visuell undervisning. Utredningen förklarar, att ett med grundskolan likvärdigt

mål icke kan nås inom en nioårig lärogång utan att härför erfordras

minst en tioårig grundskola för blinda.

Som tidigare framhållits, inträder skolplikten för blinda, när eleven fyller

7 år, och upphör senast med utgången av den årskurs, då eleven fyller 19 år.

Övergången från en 8-årig folkskola till en 10-årig grundskola skulle med i

övrigt oförändrade bestämmelser innebära en utsträckning av den obligatoriska

skolgången till 21 år. Eleven skulle till men för sin utveckling och anpassning

i samhället alltför sent utträda ur skolpliktsåldern. Alternativet att låta skolplikten

inträda vid 5 eller 6 års ålder kan ej heller förordas av utredningen.

De blinda förskolebarnen är i många avseenden senare utvecklade än seende

barn och bör ej för tidigt skiljas från hemmet. Utredningen föreslår därför, att

skolplikten i blindskola inträder vid 7 års ålder enligt de bestämmelser, som

gäller för det allmänna skolväsendet. Vidare föreslås att den obligatoriska skolgången

skall omfatta endast grundskolan för blinda, dvs. 10 år. Därvid upphör

skolplikten senast med utgången av den årskurs, då eleven fyller 17 år. Fortsatt

utbildning efter genomgången obligatorisk skola bör enligt utredningen för

blinda liksom för seende vara frivillig och omfatta skolformerna yrkesskola,

fackskola och gymnasium. Risken för att de blinda vid bortfallet av en obligatorisk

yrkesutbildning efter barndomsskolans slut icke skulle få sitt behov av

utbildning tillgodosett i lika stor utsträckning som hittills bedöms av utredningen

som ringa. Garantier för en riktig utveckling är de blindas klart uttalade

och visade vilja att erhålla en gedigen utbildning samt grundskolans utformning

med studierådgivning, yrkesvägledning, praktisk yrkesorientering och förberedande

yrkesutbildning. För skolpliktiga blinda, som på grund av bristande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965

förståndsutveckling eller annat lyte ej kan tillgodogöra sig undervisningen vid

blindinstitutet utan måste intas på skolhem, föreslår utredningen att som hittills

särskilda bestämmelser skall gälla och att dessa barn skall garanteras att få

stanna kvar lika länge som elever i särskola, dvs. till 21 år med rätt till förlängning

till 23 år.

c. Stadieindelning i grundskola för blinda

Med utgångspunkt från förslaget om en tioårig obligatorisk grundskola för

blinda har utredningen i samband med läroplansarbetet ingående prövat de

olika skolstadiernas lämpliga längd och innehåll. Utvecklingspsykologiska, praktiskt-pedagogiska

och organisatoriska skäl talar enligt utredningen för att stadieindelningen

i grundskolan för blinda bör ansluta sig till den allmänna grundskolans

men att särskilda hänsyn måste tagas till handikappet och blindundervisningens

speciella problematik vid bestämning av stadiernas längd inbördes.

Utredningen framhåller, att det erfarenhetsmässigt visar sig, att flertalet blinda

barn med hjälp av en adekvat förskoleträning och småskolemetodik lär sig läsa,

skriva och räkna utan nämnvärd försening. De blindas handikapp är med andra

ord i huvudsak av fysisk-teknisk natur. Först i andra hand och indirekt hindras

de intellektuella verksamheterna. Tillfredsställande praktiska färdigheter nås

däremot senare och först efter lång och mödosam träning. De skolämnen, som

övar dessa färdigheter, förekommer mest frekvent på mellanstadiet. Käpptekniken

kan ej påbörjas på allvar förrän på detta stadium, ej heller hemkunskapen.

Mycket tid kräver på mellanstadiet också maskinskrivningen, gymnastiken

och idrotten, sinnes- och motorikövningarna samt slöjden, vilka samtliga

måste uppta större del av timplanen än i den allmänna grundskolan. Eftersom

visuella metoder inte kan användas, krävs extra tid även för de teoretiska

ämnena främst orienteringsämnena. Utredningen föreslår därför, att det

extra skolåret i huvudsak tillförs mellanstadiet. Om detta stadium görs tillräckligt

rymligt, bör enligt utredningen tyngdpunkten av anpassningsundervisningen

kunna förläggas hit och grunden i övriga ämnen läggas så stadig

och bred, att i varje fall de två sista åren av högstadiet helt kan parallelläggas

med grundskolan för seende. Parallelläggningen av undervisningen på högstadiet

anses angelägen bl. a. med hänsyn till önskvärdheten att kunna slussa elever

till och från högstadiet för seende.

Enligt utredningens mening bör sålunda grundskolan för blinda organiseras

på tre stadier: ett treårigt lågstadium, ett fyraårigt mellanstadium och ett

treårigt högstadium. Utredningen förklarar sig väl medveten om att många

av de skäl, som anförts för utökningen av mellanstadiet, också kan åberopas

för en utökning av låg- respektive högstadiet och därmed också av den sammanlagda

skolgångens längd. Erfarenheterna bör enligt utredningen utvisa,

huruvida införandet av ett elfte frivilligt påbyggnadsår kan vara motiverat.

Den av utredningen föreslagna skolorganisationen, som på högstadiet och i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

påbyggnaderna på detta är nära integrerad dels med det allmänna skolväsendet

och dels med skolorna för vuxna synskadade har en sådan flexibilitet, att

den kan ge utrymme även för ett elfte obligatoriskt skolar, om utvecklingen

inom skolvärlden i övrigt eller andra förhållanden gör detta påkallat.

Även beträffande de olika stadiernas inbördes längd anser utredningen att

det bör råda en viss grad av anpassningsbarhet till enskilda elevers eller elevgruppers

behov. Bl. a. anses att sent skolmogna elever genom placering i skolmognadsklass

bör kunna ges möjlighet till en mjukare inskolning och eventuellt

ett extra småskoleår. Vid behov bör vidare enligt utredningen vissa kursmoment

i t. ex. modersmål och matematik kunna överföras från lågstadiet till det rymligare

mellanstadiet. I fråga om högstadiet föreslås, att elev, som ej före skolpliktens

upphörande tillfredsställande genomgått den sista årskursen, skall medges

rätt att fullfölja skolgången, om han bedöms kunna tillgodogöra sig undervisningen.

d. Specialundervisning, särskild undervisning och stödundervisning

I blindundervisningen måste liksom i annan undervisning den gängse pedagogiken

avpassas för de vanliga eleverna, dvs. de från flertalet icke alltför

starkt avvikande. Blindskolans elevklientel är emellertid erfarenhetsmässigt

starkt heterogent, och utredningen anser det därför både med hänsyn till det

allmänna undervisningsresultatet och den enskilde eleven av vikt, att grundskolan

för blinda tillförs sådana speciella undervisningsanordningar, som gör

det möjligt att beakta särlingarnas problem i högre grad än vad nu är fallet.

Inom det allmänna skolväsendet kan elever i specialklass, som har andra svårigheter

än de, som föranlett hänvisningen till specialklass, enligt skolstadgans

nuvarande formulering jämväl erhålla annat slag av specialundervisning. I analogi

härmed bör enligt utredningens mening elever, som »specialskoleplacerats»

på grund av att de är blinda, ges extra stöd och hjälp, när de utöver blindheten

har andra svårigheter. Inrättandet av hjälpklasser skulle medföra, dels att intellektuellt

utvecklingshämmande blinda elever skulle få en för dem bättre

avpassad undervisning och därigenom nå längre i sin utveckling, dels att försöksplacering

av vissa elever kunde ske i sådana klasser före en eventuell överföring

till skolhemmet i Örebro. Under läsåret 1963/64 bedrevs vid blindinstitutet

försöksverksamhet med särskild specialundervisning, dvs. specialundervisning

jämsides med klassundervisning. Behov av sadan undervisning är konstaterat

för elever med anpassningssvårigheter, rörelsesvårigheter, hörselsvårigheter

samt tal-, läs- och skrivsvårigheter.

Blinda elever, som jämte blindheten har ett fysiskt eller psykiskt handikapp,

vilket omöjliggör för dem att följa undervisningen i vanlig blindklass,

bör däremot enligt utredningen i regel erhålla skolplacering i skolhemmet i Örebro.

Sådana dubbelhandikappade elever är exempelvis blinda med hörselskador,

inklusive de dövblinda, blinda med rörelsehämningar, inklusive nevrosedynbarn

och rullstolsfall.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Utredningen föreslår, att liksom inom det allmänna skolväsendet särskild

undervisning skall kunna ordnas för elever, som på grund av sjukdom eller

liknande omständigheter ej kan delta i det vanliga skolarbetet, och att även

särskild stödundervisning skall få anordnas.

e. Blindskolans högstadium

Utredningen förklarar, att endast ett fåtal av blindinstitutets elever fullgör

hela sin obligatoriska skolgång vid institutet och att därför, trots en genomsnittlig

nyintagning av ca 20 elever per år, elevunderlaget för en tioårig grundskola

för blinda kan beräknas stanna vid ca 150 elever. Realistiskt torde man

enligt utredningen kunna räkna med att på högstadiet endast 50% av en

årskull fortfarande behöver undervisning i blindskolan.

För närvarande är undervisningen för blinda, i övrigt normalt utvecklade

elever centraliserad till en enda skola, dvs. blindinstitutet på Tomteboda. Med

hänsyn till det begränsade elevunderlaget och till att så många elever som

möjligt bör beredas tillfälle till skolgång tillsammans med seende kommer ett

särskilt högstadium inom blindundervisningsväsendet att omfatta ett mycket

begränsat antal elever. Denna föga omfattande högstadieenhet bör enligt utredningens

mening lämpligen förläggas till blindinstitutet, vilket innebär, att

blindinstitutet vid övergången till en ny skolorganisation successivt omorganiseras

till en fullständigt utbyggd grundskola för blinda med lågstadium, mellanstadium

och högstadium. Högstadiet bör enligt utredningen utformas så, att

det kan dels ge en adekvat undervisning och utbildning åt sådana skolpliktiga

blinda eller gravt synskadade elever, som ej kan följa undervisningen inom det

allmänna skolväsendet, dels utgöra en central för erforderlig hjälp åt skolpliktiga

elever, som kunnat överföras till det allmänna skolväsendet samt dels möjliggöra

åtgärder för att främja de blinda ungdomarnas fortsatta studier och

yrkesutbildning efter den obligatoriska skolans slut.

Beträffande önskvärdheten av överföring av elever till skolor för seende

uttalar utredningen bl. a. följande.

Skolan måste alltid för att kunna fungera tillfredsställande utgöra en del av

samhället. Detta innebär, att den inte får begränsa sig till att ge eleverna kunskap

om samhället utan eftersträva att stärka elevernas samhörighet med och föra

eleverna in i samhället, så att inte specialskolans elever vid skoltidens slut

upplever sig själva som främlingar i det omgivande samhället. Det måste därför

alltid vara av värde, att synskadade barn och ungdomar inte vistas i den

kollektiva internatmiljön längre än nödvändigt, och utredningen finner det

angeläget, att blindskolan tillförs ökade resurser för att kunna föra eleverna

tillbaka till hemmiljön, när de nått så långt i fråga om skolning och anpassning,

att de utan alltför mycket hjälp och utan alltför stora påfrestningar kan

fungera sida vid sida med seende.

Skolorganisatoriskt innebär möjligheten att överföra blinda elever till det

allmänna skolväsendet en acceptabel praktisk lösning av tillvalsproblemen.

Det allmänna skolväsendet kan med sitt större elevunderlag tillhandahålla

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

rikare tillvals- och differentieringsmöjlighcter än vad som är möjligt inom

blind skolan. Genom att blindskolan har samverkat med skolorna för seende

och vuxenutbildningen för synskadade har det redan i stor utsträckning blivit

möjligt att öppna andra vägar än de, som leder till de traditionella blindyrkena.

Enligt utredningens mening bör detta också vara en framkomlig väg att i

grundskolan för blinda ordna ett högstadium, vilket karakteriseras av ett fritt

successivt tillval. Utredningen föreslår alltså, att den utplacering av blinda

elever i skolor för seende, som sker redan med nuvarande skolsystem, skall fortgå

även i grundskolan för blinda och i möjligaste mån ökas till att omfatta än

fler elever. På nästa stadium, dvs. på yrkesskol-, fackskol- och gymnasienivån,

är problemet likartat. Ett tiotal elever per årskurs ger inte underlag för upprättandet

av fristående linjer och skolor, men genom samverkan med skolor

för seende och med vuxenutbildningen bör det vara möjligt att med hänsynstagande

till den enskilde elevens förutsättningar hålla lämpliga studievägar

öppna. Det kan antas, att sådana blinda elever som redan i grundskolan kan

placeras sida vid sida med seende och klara av sina studier, skall våga träffa

ett djärvare och mera nyanserat val av tillvalsgrupp, linje och yrkesutbildning

än om de går kvar i blindskola och inte känner sig säkra på att deras metoder,

kunskaper och arbetstakt skall hålla måttet i de seendes arbetsgemenskap.

Studiegången igenom måste den synskadade eleven i skola för seende

givetvis kunna räkna med experthjälp från blindskolan. Om svårigheterna blir

för stora för eleven, bör han beredas möjlighet att återgå till blindskolan.

Utredningen förklarar, att valet av studieväg måste väl förberedas i blindskolan

i samverkan mellan klassföreståndaren, läkaren, yrkesvalsläraren och psykologen

samt ske i nära samverkan med hemmen. Före överföringen till skolan

för seende bör den mottagande skolan väl informeras om hur eleven bäst bör

hjälpas. I vissa hänseenden är blinda elever, som undervisas i skolor för seende,

att betrakta som korrespondenselever. De är bl. a. beroende av böcker och

studieanvisningar från institutet. Den enskilde eleven och den berörda skolan

bör i detta avseende kunna påräkna erforderlig service från blindinstitutet.

För att detta skall bli möjligt, föreslår utredningen att Tomtebodas nuvarande

studiebibliotek utbyggs till pedagogisk hjälpmedelscentral med uppgift att i

samverkan med Bokförlaget för blindskrift främja produktion, distribution av

och information om punkt- och talböcker samt andra slag av hjälpmedel i blindskolans

undervisning. Hjälpmedelscentralen bör bl. a. föreslå former för redigering

och teknisk framställning av undervisningshjälpmedel och i begränsad

omfattning framställa sådan materiel. Utredningen förklarar, att i centralens

uppgifter givetvis bör ingå utexperimenterande av och försök med ny pedagogisk

och teknisk materiel.

I hjälpmedelscentralens uppgift bör enligt utredningen även kunna ingå att

organisera och leda viss kursverksamhet för elever avgångna från blindskolorna,

i syfte att ge dessa information om nyheter på de tekniska hjälpmedlens område

jämte tränings- och repetitionskurser i dessa medels användning.

Utredningen föreslår, att centralen förestås av en heltidsanställd jöreståndare

med blindlärarutbildning. Till centralen bör enligt utredningens mening knytas

— förutom teknikerna — också de reselärare, som skall vägleda och ge service

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts -proposition nr 70 år 1965

åt varje enskild blind elev, sam får sin undervisning i skola för seende, samt

ge information till de mottagande lärarna samt till eleverna om vad det innebär

att ha en blind kamrat.

2. Läroplan för grundskola för blinda

Utredningen förklarar, att en väsentlig förutsättning för att en nära samverkan

mellan specialskolorna och det allmänna skolväsendet skall kunna åstadkommas

är att bestämmelserna om undervisningens målsättning och innehåll i

specialskolorna i huvudsak ansluter sig till motsvarande inom det allmänna

skolväsendet. Utredningen har utformat ett förslag till gemensam skolstadga

för specialskolorna för blinda, döva och talskadade barn från den utgångspunkten,

att innehållet i utfärdad skollag och skolstadga för skolor inom det allmänna

skolväsendet skall i tillämpliga delar vara gällande inom specialskolväsendet.

Detta gäller grundläggande bestämmelser om målsättningen, undervisningen,

skolplikten, skolhälsovården, läsårets längd, lektioner och raster,

specialundervisning, betyg, elevers skyldigheter och rättigheter, lärares skyldigheter

och rättigheter, kollegier och konferenser etc.

Enligt utredningens förslag till skolorganisation skall undervisningen på blindskolans

låg- och mellanstadium bl. a. syfta till att ge de blinda eleverna en

sådan grundläggande utbildning, som gör det möjligt för flertalet blinda elever

att på högstadiet och på det gymnasiala stadiet fortsätta sin utbildning i skolor

för seende eller i skolor för vuxna synskadade. Utredningen har med hänsyn

härtill ingående övervägt möjligheterna att tillämpa läroplanen för grundskolan

inom det allmänna skolväsendet också inom blindskolväsendet och funnit att

detta bör vara möjligt. Läroplanen för grundskolan har getts en sådan syftning

och ett sådant innehåll, att den väl lämpar sig för att vara normgivande också

för undervisningen i specialskolorna. Utredningen föreslår, att läroplanen för

grundskolan fastställs att gälla även för blindskolan med de modifieringar,

som framgår av utredningens läroplansanvisningar. På skolöverstyrelsen bör

enligt utredningen ankomma att utfärda de ytterligare anvisningar, som kan

visa sig vara erforderliga vid läroplanens tillämpning. Denna läroplan skall i

tillämpliga delar gälla för de elever i skolhemmet i Örebro, vilka kan tillgodogöra

sig grundskolans undervisning. För övriga elever i skolhemmet förordar

utredningen, att läroplanen för siirskolan, som är föremål för översyn för att

närmas till grundskolans läroplan, fastställs att gälla. Vid undervisningen av

blinda pa det gymnasiala stadiet föreslås att i tillämpliga delar skall följas

de läroplaner, som gäller för yrkesskolor, fackskolor och gymnasier inom

det allmänna skolväsendet.

Enligt utredningens förslag till läroplansanvisningar skall undervisningen i

blindskolorna jämlikt skollagens första paragraf ha till syfte att meddela eleverna

kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande

samhällsmedlemmar. Den obligatoriska tioåriga blindskolan skall ge

de skolpliktiga blinda barnen allmän skolbildning, som motsvarar grundskolans

bildningsmål samt öva deras förmåga till självständig verksamhet för att underlätta

deras liv i de seendes värld. Sammanfattningen i läroplanen för grundskolan

av de mest väsentliga synpunkterna på skolans uppgift och de viktigaste

riktlinjerna för dess arbete äger i sin helhet giltighet för blindundervisningen.

I förslaget till läroplansanvisningar framhålls vidare bl. a., att det vid tilllämpningen

av avsnittet det fria tillvalet skall beaktas, att vad som i läroplanen

sägs om årskurserna 7, 8 och 9 i blindskolan avser årskurserna 8, 9 och 10.

Utredningen framlägger i anvisningarna förslag till timplaner, som ersätter

i Läroplan för grundskolan upptagna timplaner samt bygger på den förutsättningen,

att den obligatoriska lärogången för blinda men i övrigt normalt

utvecklade elever fastställs att omfatta 10 år samt att lärogången fördelas på

ett 3-årigt lågstadium, ett 4-årigt mellanstadium och ett 3-årigt högstadium.

Utredningen förklarar, att den vid utformningen av timplaneförslaget eftersträvat

att genomföra en sådan reducering av veckotimtalet, som skett inom

det allmänna skolväsendet. Arbetet i blindskolan kräver av eleverna en stark

koncentration och är därför mycket tröttande. Eleverna bör enligt utredningen

bli delaktiga av den allmänt genomförda arbetstidsförkortningen och vid en

eventuell övergång till femdagarsvecka får timtalet per dag inte bli för högt.

I följande sammanställning jämförs grundskolans veckotimtal med utredningsförslaget.

Antal veckotimmar i grundskolan för blinda och i den allmänna grundskolan

Timplan

Antal veckotimmar i

årskurs

i

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Utredningens förslag

23

25

32

34

35

35

35

36

36

36

Grundskola ........

20

24

30

34

35

35

35

35

35

—

Differens

+3

+ 1

+ 2

±0

±0

±0

±0

+ 1

+ 1

Som framgår av sammanställningen har blindskolan enligt förslaget fortfarande

något högre schemabunden arbetstid än den allmänna grundskolan.

Anledningen härtill är, att timplanen måste ge utrymme för dels den allmänna

grundskolans ämnen och dels de för blindskolan specifika ämnena. Vidare

måste erfarenhetsmässigt de blinda eleverna beredas fler träningstillfällen under

kvalificerad lärarledning än seende barn. Utredningen framhåller, att hänsyn

till den något utökade schemabundna arbetstiden bör tas vid bestämmandet

av hemuppgifternas omfattning. Det anses även angeläget, att inte något av

de i den allmänna grundskolan förekommande ämnena utesluts eller redu
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965 15

ceras så kraftigt, att slutresultatet försämras. Bl. a. bör i blindskolan de estetiska

ämnena ges ett större utrymme än de har i nu gällande timplan.

Beträffande utredningens förslag till läroplansanvisningar torde i övrigt få

hänvisas till s. 53—75 i betänkandet Grundskola för blinda och döva.

3. Blinda ungdomars fortsatta utbildning efter den obligatoriska skolan

Utredningen finner det ytterst angeläget, att samtliga blinda elever ges tillfälle

och möjligheter till fortsatt utbildning efter den obligatoriska skolans slut.

Avgörande för huruvida blinda ungdomar skall kunna fortsätta sin utbildning

efter den obligatoriska skolan får ej vara deras förmåga att konkurrera med

seende ungdomar om tillgängliga utbildningsplatser, utan organisationen av

denna utbildning måste ges sådana resurser och sådan utformning, att den kan

tillgodose alla blinda ungdomars varierande utbildningsbehov. Endast ett fåtal

blinda elever kan efter genomgången grundskola väntas vara tillräckligt rustade

att direkt möta kraven i förvärvslivet. Generellt är de blinda eleverna

i högre grad än de seende beroende av tillgång till fortsatt teoretisk eller praktisk

utbildning för att uppnå optimal förmåga till självförsörjning.

Beträffande den under senare år i allt större utsträckning tillämpade överföringen

av blinda elever till skolgång utanför blindskolan gäller att överföringen

kunnat genomföras i ett större antal fall och från tidigare årskurser när

det varit fråga om elever, som valt en teoretiskt betonad studieväg, än när

det gällt elever med praktisk inriktning. Elever, som fullgjort hela den obligatoriska

skolgången inom blindskolans ram, ca 25 % av en årskull, har undantagslöst

varit sådana, som erhållit praktisk yrkesutbildning. Differenserna i

studiegång för teoretiskt respektive praktiskt inriktade blinda elever synes

enligt utredningen närmast ha sin orsak i att blindhetens hämmande inverkan

utfaller olika på teoretiska och praktiska utbildningslinjer och även på olika

skolstadier.

Utredningen beräknar behovet av antalet utbildningsplatser för blinda elever

på det gymnasiala stadiet, dvs. i gymnasium, fackskola eller yrkesskola, till ca

20 per årskull. Därtill kommer behov av utbildningsplatser för enstaka elever

som tidigare undervisats i synklasser inom grundskolan eller inom det allmänna

skolväsendet i övrigt. Dessa elever bör enligt utredningens mening också i mån

av behov ges likartad hjälp som de blinda eleverna under den fortsatta utbildningen.

Även med inräknande av dessa elever kommer dock det totala elevantalet

på det gymnasiala stadiet att vara för lågt för att medge upprättandet av

egna skolor eller permanenta utbildningslinjer för blinda. I stället anser utredningen,

att en flexibel och till det årliga utbildningsbehovet avpassad ungdomsskola

för blinda bör kunna organiseras genom en nära samverkan mellan å ena

sidan grundskolan för blinda och å andra sidan det allmänna skolväsendet

respektive undervisningsväsendet för vuxna synskadade.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Blinda ungdomar, som väljer en teoretisk studieväg i gymnasium eller i

fackskola, föreslås erhålla sin utbildning inom det allmänna skolväsendet. Under

utbildningstiden bör eleverna enligt utredningen utöver en avgiftsfri utbildning

erhålla studie- eller utbildningsbidrag, som gör det möjligt för dem att

bedriva studier utan skuldsättning. Utredningen förutsätter att den av riksdagen

begärda skyndsamma utredningen angående de handikappades särskilda

studieekonomiska problem kommer att utarbeta ett förslag i denna riktning.

Intill dess föreslår utredningen ingen ändring i nuvarande förhållanden.

Utredningen föreslår, att det bör ankomma på blindskolan att vidta erforderliga

åtgärder för att främja en lämplig skolplacering av eleverna och sörja för

att lärare och medelever i den mottagande skolan erhåller erforderlig orientering

och information om hur den blinde eleven bäst bör hjälpas tillrätta. Vidare

anser utredningen att de blinda eleverna under sin studietid i skolor för seende

bör kunna påräkna en avgiftsfri hjälp och service från blindskolans reselärare

och från den pedagogiska hjälpmedelscentralen i blindskolan.

En väsentlig förutsättning för att ett ökat antal blinda elever efter genomgången

grundskola skall kunna fortsätta en teoretisk studiegång i skolor för

seende är, att eleverna även på det gymnasiala stadiet erhåller tillgång till

undervisningshjälpmedel, som i möjligaste mån är likvärdiga med dem, som

kommer till användning inom det allmänna skolväsendet. Erforderliga lärooch

läseböcker samt övrig studiemateriel måste överföras till punktskrift eller

talbok för att de blinda eleverna skall kunna tillgodogöra sig studieinnehållet

oberoende av andras hjälp. Vidare måste denna undervisningsmateriel ständigt

förnyas och hållas aktuell på samma sätt som inom det allmänna skolväsendet.

Genom att skolupplagorna för blinda är av begränsad storlek och därför relativt

dyra i framställning måste enligt utredningens mening genom ett statligt åtagande

garanteras, att de utplacerade blinda eleverna erhåller en jämn tillgång

till en standardmässigt godtagbar undervisningsmateriel. Den av utredningen

föreslagna hjälpmedelscentralen avses få till uppgift att handha ledningen av

produktionen av undervisningshjälpmedel inte endast för grundskolestadiet

utan även för det gymnasiala stadiet.

Elever, som undervisas inom det allmänna skolväsendet, bör enligt utredningen

kunna låna blindskriftmaskiner från blindskolan och som personlig gåva

erhålla bandspelare. Kostnaderna härför beräknas till ca 10 000 kr. per år.

Utredningen anser, att även de praktiskt inriktade eleverna för sin allmänna

utveckling och anpassning torde vara mest betjänta av att stanna högst tio

år på skolinternatet. Efter den tionde årskursen bör i regel den egentliga anpassningsundervisningen,

den praktiska yrkesorienteringen och anlagsprövningen

vara slutförd, så att eleven med stöd och hjälp från blindskolan kan genomgå

yrkesutbildning utan att vara internatplacerad.

Enligt utredningens frekvensberäkningar kan antalet elever, som väljer utbildning

i yrkesskola, väntas uppgå till ca 10 per årskurs. Inrättandet av en

speciell yrkesskola eller permanenta utbildningslinjer för denna elevkategori

skulle medföra en icke önskvärd begränsning av valmöjligheterna. I stället

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965

bör man enligt utredningens mening eftersträva att göra organisationen så

flexibel, att den kan anpassas till det arliga behovet av utbildningsplatser inom

skilda yrken eller yrkesområden.

Utredningen nämner, att blindvardsutredningen i samband med sin översyn

av anpassnings- och yrkesundervisningen för vuxna synskadade avser att även

framlägga förslag till organisation av yrkesutbildning för barndomsblinda. Blindoch

dövskolutredningen vill för sin del endast understryka vikten av att den

mera direkt på arbetsmarknaden inriktade omskolningen av nyblinda vuxna

inte får återverka på målsättningen för de blinda ungdomarnas yrkesutbildning,

vilken enligt utredningen måste syfta till att ge dem en yrkesutbildning,

som såväl teoretiskt som praktiskt är likvärdig med den, som kommer deras

seende kamrater i vanliga yrkesskolor till del, och som ger dem så stor framtida

valfrihet som möjligt inom det speciella yrkesområdet.

4. Personalbehov

Den statliga undervisningen av blinda elever kommer i den föreslagna skolorganisationen

att i huvudsak koncentreras till grundskolan för blinda på Tomteboda,

skolhemmet för blinda i Örebro samt till skolorna för vuxna synskadade

i Kristinehamn och Växjö.

Ändringarna i personalbehovet vid övergång till en organisation med grundskola

berör i första hand skolan på Tomteboda och skolhemmet i Örebro eftersom

de skall handha undervisningen av elever, som är i skolplikt^ ålder. Först

1 andra hand och indirekt påverkas personalbehovet i övriga skolor. Utredningen

framhåller, att dess beräkningar rörande personalbehovet i stora delar

måste bli preliminära, enär organisationen endast ofullständigt prövats i praktisk

försöksverksamhet.

Vid beräkningen av personalbehovet för den nya skolorganisationen utgår

utredningen från att undervisningen på samtliga stadier skall meddelas av

lärare med blindlärarutbildning. Lärarkategorierna bör enligt utredningen i

övrigt vara desamma som inom det allmänna skolväsendet, bl. a. för att vid

lärarrekry tering underlätta samverkan mellan respektive blindskola och det

lokala skolväsendet.

Utredningen föreslår därför, att blindskolväsendet vid övergången till grundskola

successivt tillförs nya lärarkategorier, småskollärare, folkskollärare, yrkesvalslärare

etc. Utredningen framhåller, att man genom anställning av småskollärare

vinner en önskvärd breddning av rekryteringsbasen samt förstärkning

av lågstadiets metodik.

För att stärka tillsynen och vården av speciellt de små barnen föreslår utredningen,

att tjänster som elevhems]öre ståndarinnor nyinrättas. För att ge

skolledaren ökade möjligheter att aktivt leda och handleda personalen föreslår

utredningen viss förstärkning av skolledningen samt ökad medverkan av

psykologisk, kurativ och psykiatrisk expertis. För att ytterligare effektivisera och

nyansera arbetet med uppspårande av blinda barn föreslår utredningen att

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt Nr 70

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

ytterligare en tjänst som förskolekonsulent, avsedd för person med förskolepedagogisk

grundutbildning inrättas.

I följande sammanställning redovisas det av utredningen framräknade totala

personalbehovet.

Totala personalbehovet vid blindskolorna

Befattningshavare

Sko

1 a

Tomteboda

Örebro

Kristinehamn

Växjö

Rektor ..........................

1

1

1

1

Studierektor ......................

1

3

—

—

Föreståndare .....................

1

—

—

—

Kontorsskrivare ..................

1

—

—

—

Kansliskrivare ....................

—

1

—

—

Kontorsbiträde ...................

2

2

2

2

Blindlärare i läroämnen............

9

—

1

—

Blindlärare- folkskollärare..........

8

—

—

—

Blindlärare- småskollärare..........

7

—

—

—

Blindlärare- särskollärare ..........

—

9

—

—

Förskollärare .....................

—

2

—

—

Yrkeslärare ......................

6

—

2

4

Yrkesvalslärare ...................

1

—

—

—

Övningslärare ....................

9>/2

3

—

—

Anpassningslärare .................

—

—

4

1

Anpassningslärare, bitr.............

—

—

2

1

Förskolekonsulent .................

4

—

—

—

Läkare ..........................

2

2

2

2

Översköterska ....................

1

V/t

—

—

Sköterska ........................

—

—

2

2

Psykolog .........................

2

2

2

2

Kurator .........................

1

1

—

—

Arbetsterapeut ...................

—

1

—

—

Sjukgymnast .....................

—

1

—

—

Biblioteksassistent ................

1

—

—

—

Tekniker .........................

3

—

—

—

Fritidsledare ......................

2

—

2

2

Husmor ..........................

1

1

—

—

Husmor, bitr......................

1

—

—

—

Kokerska ........................

2

2

—

—

Sömmerska ......................

3

1

—

—

Ekonomibiträde ..................

18

22

1

5

Elevhemsföreståndare .............

5

5

—

—

Skötare ..........................

—

30

—

—

Vårdare .........................

18

—

—

—

Vaktmästare .....................

1

2

1

1

Maskinist ........................

1

1

—

—

Värmeskötare ....................

1

1

—

—

Eldare ...........................

1

—

—

—

1 Arvode/nedsättning av undervisningsskyldigheten.

2 Arvode.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

5. Kostnader

19

Kostnaderna för avlöningar enligt den föreslagna personalorganisationen vid

fullt utbyggd grundskola för blinda beräknas av utredningen till ca 4 850 000

kr. enligt 1964 års löner.

Medelsbehovet till omkostnader beräknas till 1 023 000 kr. med den fördelning

på olika poster som framgår av följande sammanställning.

Omkostnader

Delpost

Tomte-

boda

Örebro

Kristine-

hamn

Växjö

Summa

1. Sjukvård åt personal ..............

4 000

2 500

600

200

7 300

2. Reseersättning ....................

52 000

1 700

5 300

4 200

63 200

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse, vatten ............

100 000

50 000

12 000

15 000

177 000

b. Övrigt ........................

27 000

20 000

12 000

3 000

62 000

4. Övriga utgifter:

a. Undervisnings- och arb.mtrl.....

25 000

25 000

32 500

7 500

90 000

b. Inventarier och maskiner

(grundbelopp) ..................

20 000

10 000

15 000

5 000

50 000

c. Tvätt och renhållning...........

19 000

10 000

9 000

2 000

40 000

d. Kosthåll (inkl. personalkost) .....

115 000

125 000

55 000

295 000

e. Beklädnad för elever............

50 000

25 000

75 000

f. Skyddsbeklädnad ...............

1 000

500

100

1 600

g. Utrustn.bidrag åt avgående elever

8 000

4 000

40 000

33 000

85 000

h. Sjukvård åt elever .............

13 000

21 000

6 000

3 000

43 000

i. Tandvård åt elever .............

14 000

5 000

17 000

4 000

40 000

j. Utgifter för elever som undervisas

utanför skolan på Tomteboda ..

65 000

65 000

k. Fickpengar åt elever ............

20 000

6 000

26 000

5. Vissa kostnader för tillfälliga anpass-

ningskurser .......................

63 000

Bruttoomkostnader kr. 1 183 100

6. Särskilda uppbördsmedel 160 000

Nettoomkostnader kr. 1 023 000

Beräkningar rörande kostnader för engångsanskaffning av utrustning redovisas

i ett särskilt avsnitt rörande blind- och dövskolornas behov av hjälpmedelsupprustning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965

D. Utredningens synpunkter och förslag rörande

dövundervisningen

1. Teknisk och medicinsk audiologi

Utredningen förklarar, att dess förslag om en omfattande upprustning av undervisningen

för döva och hörselskadade bl. a. maste ses mot bakgrunden av det

kontinuerliga arbete, som utförts inom den tekniska och medicinska audiologien.

Att successivt förnya den tekniska utrustningen i takt med forskningens framsteg

och att följa upp eleverna medicinskt-audiologiskt under hela deras skoltid

måste enligt utredningen ingå som naturliga åtgärder inom dövundervisningen.

Utredningen lämnar därför en sammanfattande redogörelse för aktuella förhållanden

inom teknisk och medicinsk audiologi.

Utredningen framhåller, att vi i vårt land har goda möjligheter för en uttömmande

otologisk och medicinsk-audiologisk utredning för hörselskadade barn.

En mera omfattande teknisk uppföljning av det enskilda fallet sker emellertid

ej. Vid institutet för teknisk audiologi i Stockholm undersöks i mån av tid förhållandena

för barn med svåra hörselskador. Kontrollerna visar förvånansvärt

ofta, att barnen har tilldelats hörapparater, som inte kan anses lämpliga. Vid

lättare hörselskador spelar apparatvalet mindre roll, beroende på dels att apparaterna

i allmänhet är relativt lika, dels den reserv barnets relativt goda hörselrester

innebär. Vid svårare hörselskador är förhållandena annorlunda. Här gäller

det att söka utnyttja det lilla område av resterande hörsel barnet har, att tillse

att hörapparatens frekvenskurva är lämplig, att apparaten ljudstyrkebegränsar

vid en nivå som är lämplig med hänsyn till barnets obehagsnivå, att eventuell

automatisk volymkontroll eller kompression utnyttjas etc. Ju mindre hörselrester

barnet har desto större omsorg måste ägnas val och inställning av förstärkarapparaturen.

Svårigheterna att på bästa sätt infoga de tekniska hjälpmedlen i undervisningen,

att hålla materielen i funktionsdugligt skick samt att sörja för underhåll,

avskrivning och nyanskaffning gör det enligt utredningen klart motiverat, att en

teknisk avdelning tillförs varje dövskola. Utredningen föreslår därför att till

varje dövskola knyts en kvalificerad ingenjör. Erfarenheterna från utlandet ger

vid handen, att en skola med ca 100 elever bildar lämpligt underlag för hel

tjänst. Med hänsyn till önskvärdheten av ett intensifierat samarbete mellan

hörcentralerna, förskolorna och hörselklasserna och dessas likartade behov av

teknikerhjälp bör enligt utredningen möjligheterna att genom samverkan bilda

underlag för sådana tjänster prövas.

Beträffande den medicinska audiologien nämner utredningen bl. a., att man

numera har möjlighet till diagnostisering av en hörselskada redan från första

levnadsdagarna och t. o. m. under fosterstadiet. Annu saknas emellertid en tillräckligt

omfattande organisation och personaltillgång för riksomfattande undersökningar.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965

De till länslasarettens öronavdelningar knutna hörcentralerna har i Sverige

blivit de naturliga centralerna för den hörselvårdande verksamheten. Utredningen

förklarar, att hörcentralernas personella och tekniska utrustning emellertid

för närvarande är mycket varierande, och att för många av dessa centraler

omhändertagandet av döva och svårt hörselskadade barn torde komma att delvis

ligga utanför verksamheten. Hörcentralernas uppgifter kommer här till en viss

grad att bli gallrande. De tar hand om sådana fall som kan få hjälp med tillgängliga

resurser. Övriga barn remitteras till närmaste universitetssjukhus eller

centrallasarett. De hörselskadade barnen är så fåtaliga, att varje hörcentral har

för litet underlag för att kunna skaffa sig tillräcklig erfarenhet eller för att kunna

anställa den personal som behövs för omhändertagandet av dessa barn.

Sedan 1951 har vid Karolinska sjukhusets öron-näs-halsklinik funnits en bamaudiologisk

institution med resurser för utredning, behandling och kortare tids

omhändertagande av barn med hörselproblem. Institutionen har till att börja

med inte haft något bestämt upptagningsområde, utan barn har tagits emot från

hela landet. Under senare år har barnaudiologisk verksamhet även tagits upp på

andra platser i Sverige, och institutionen har därför kommit att bli central för

barn inom mellersta delen av vårt land.

Utredningen anser, att efter hand liknande institutioner bör inrättas vid samtliga

regionsjukhus. De mest komplicerade fallen, som behöver en längre tids

undersökning, observation och behandling, avses bli omhändertagna i den planerade

riksanstalten i Sigtuna för döva barn med komplikationer till dövheten.

De flesta barnen kommer numera så tidigt till utredning, att det som regel ej

är tal om placering vid förskola. Men även om barnet har åldern inne för förskoleundervisning,

får föräldrarna under någon tid efter den första utredningen i

allmänhet göra ett försök i hemmet. I enstaka fall kan man på grund av speciella

hem- eller arbetsförhållanden måhända ej påräkna tillräckligt omfattande insatser,

om barnet vistas hemma; da brukar en omedelbar skolplacering rekommenderas.

Erfarenheten har enligt utredningen visat, att om man placerar ett barn direkt

vid förskola efter det att föräldrarna första gången fått ordentligt besked och

instruktioner, kommer dessa att i allt för hög grad förlita sig på att skolan tar

hand om barnets fostran och undervisning. Om föräldrarna i stället under ett

eller flera år själva arbetar med sitt barn, kommer de på ett helt annat sätt

att bli insatta i alla dess problem och aktivt delta även sedan barnet kommit

in vid eu skola.

2. Förskoletindervisningen

1951 års utredning rörande de nya vetenskapliga rönen på audiologiens och

audiometriens område i vården av döva barn föreslog i sitt betänkande (SOU

1955: 20) att landstingen och städerna utanför landsting borde vara huvudmän

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965

för förskoleundervisningen för döva och hörselskadade och att till verksamheten

borde utgå statsbidrag. En statlig förskola hade då redan inrättats i Boden.

Utbyggnaden av förskoleundervisningen har i stort sett följt det av 1951

års utredning skisserade förslaget. Visserligen har ej lagstadgats om åläggande

för landsting och städer utanför landsting att sörja för inrättandet av förskolor

för döva och ej heller om förskoleplikt för döva smabarn, men utbyggnaden av

förskoleundervisningen och hemundervisningen har efter frivilliglinjen kunnat

genomföras i en sådan omfattning, att samtliga förskolebarn, vars föräldrar

önskar få sina barn placerade vid förskolor för döva och hörselskadade, kan

erhålla sådan undervisning. För närvarande finns 13 förskolor upprättade, som

drivs i landstingens eller städernas regi. Vidare har ett antal landsting startat

förskoleundervisning i form av hemundervisning åt hörselskadade smabarn utan

att särskild förskola inrättats. Såväl till den förra som till den senare verksamhetsformen

utgår statsbidrag.

Enligt utredningens mening talar de positiva erfarenheterna av den skedda

utbyggnaden på området för ett bibehollcinde av friviUiglinjen. Den förskoleundervisning,

som för närvarande bedrivs i varierande former, alltid i nära

samarbete med barnens hem och föräldrar, tillfredsställer högt ställda anspråk

och synes åtnjuta föräldrarnas till hörselskadade barn fulla förtroende.

Utredningen är därför inte beredd att föreslå införandet av ett statligt huvudmannaskap

eller obligatorisk förskoleundervisning. Utredningen förordar en

fortsatt utbyggnad efter frivilliglinjen under landstingens huvudmannaskap. Utredningen

vill i sammanhanget understryka angelägenheten av att de landsting,

som av skilda anledningar ännu ej utbyggt den pedagogiska förskoleverksamheten,

kartlägger behovet av sådan verksamhet och vidtar åtgärder för att

sådan verksamhet kommer till stånd.

Beträffande den statliga förskolan i Boden konstaterar utredningen att den

under tioårsperioden väl fyllt sitt ändamål och utgjort ett stimulerande inslag i

dövundervisningsväsendet. Utredningen finner det emellertid icke motiverat att

bibehålla en enda statlig institution i en i övrigt regionalt bedriven förskoleverksamhet

och föreslår därför, att statens engagemang i förskolan i Boden avvecklas

och att skolan utan kostnad får övertas av landstinget i Norrbottens län

samt att statsbidrag till förskoleverksamheten i länet därefter utgår i enlighet

med de för landet i övrigt gällande bestämmelser. Förskolans styrelse, i vilken

ingår företrädare för den medicinska hörselvården i länet har vid överläggningar

med utredningen ställt sig positiv till förslaget, att skolan övertas av landstinget.

Utredningen har i frågan även haft överläggningar med företrädare för Norrbottens

läns landsting. Man är från landstingets sida ej benägen att överta verksamheten

dels av ekonomiska skäl, dels emedan den i sin nuvarande form är

välskött och omfattad med förtroende. De årliga driftkostnaderna för skolan

är relativt höga, läsåret 1963/64 ca 300 000 kr. för fjorton barn.

Utredningen förklarar sig hysa full förståelse för de från landstingets repre
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

sentanter framförda synpunkterna men finner likväl så starka skäl tala för att

samtliga sektorer av den förebyggande medicinska, tekniska och pedagogiska

hörsel vården på förskolestadiet bör ha samma huvudman, att utredningen, trots

den tveksamhet, som uttalats av ett antal företrädare för landstinget i Norrbottens

län, framlägger förslag om landstingets övertagande av förskoleverksamheten

i länet. Inte minst bör enligt utredningen det kontinuerliga arbetet

med de hörselskadade barnens föräldrar i form av kurser, information och hemvägledning

kunna underlättas och intensifieras, om, som utredningen föreslår,

förskoleverksamheten och hörcentralen får samma huvudman. Även om ett gott

samarbete mellan institutionerna är etablerat, anser utredningen det inte helt

tillfredsställande ur barnens och föräldrarnas synpunkt, att två olika myndigheter

i samma stad och län skall ha hand om de åtgärder som behövs för att de

hörselskadade barnen skall få den rätta medicinska, tekniska och pedagogiska

behandlingen. Med hänsyn till att tillgången på utbildad och specialiserad arbetskraft

för den hörselvårdande verksamheten t. v. är och även inom en överskådlig

framtid torde komma att vara begränsad, är det angeläget att tillgängliga

personalresurser disponeras så att de på bästa sätt kommer verksamheten

till gagn. Att på bästa sätt nyttiggöra t. ex. de utbildade förskollärarna för såväl

förskolans som hörcentralens uppgifter skulle enligt utredningen rimligen underlättas,

om samma huvudman kunde disponera denna personal och organisera dess

tjänstgöring.

Utredningen föreslår därför, att skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen får i

uppdrag att träffa erforderliga avtal med landstinget. Härvid bör även utredas

huruvida det med hänsyn till det väntade elevunderlaget för skolan och allmänna

uppläggningen av organisationen av hörselvården inom länet är mest

ändamålsenligt att behålla förskoleundervisningen i dess nuvarande form eller

om andra verksamhetsformer kan komma ifråga.

3. Grundskola för döva och hörselskadade

a. Centralisering eller decentralisering

Frågan om döva och hörselskadade barns placering i klasser för döva, i hörselklasser

eller i vanliga klasser med hjälp av särskild specialundervisning är nära

förbunden med frågan om skolornas och klassernas lokalisering. Uppfattningarna

om hur langt det är möjligt eller önskvärt att centralisera eller decentralisera

skolväsendet för döva och hörselskadade går emellertid starkt isär.

Utredningen är väl medveten om att man bland de döva och hörselskadade

eleverna liksom bland andra elevkategorier kan urskilja grupper, som kräver

olika pedagogiska åtgärder och behandling, vilket kan motivera en differentiering

av eleverna på olika skolformer och klasstyper. I det svåra arbetet att utveckla

språk och tal hos elever med hörselskador kan det även vara mera moti
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

verat och många gånger nödvändigt att arbeta med relativt homogena undervisningsgrupper.

Ursprungligen sökte man lösa differentieringsproblemet genom

en tvådelning: skolor för hörande och skolor för döva. Utvecklingen inom pedagogiken,

medicinen och tekniken visade emellertid mycket snart, att »dövbarriären»

kunde både flyttas och genomträngas. Ett stort antal av de elever, som

tidigare betecknades som döva, befanns ha användbara hörselrester, till vilket

man tog hänsyn vid reformering av skolorganisationen. Skolan för hörselskadade

i Örebro upprättades med huvudsaklig uppgift att tillgodose gränsklientelets

behov. Inom det allmänna skolväsendet inleddes en utbyggnad av specialundervisningen.

Hörselskadade elever erbjöds specialundervisning vid sidan om

undervisningen i vanlig klass eller i hörselklass. För närvarande finns sålunda

följande skolplaceringsmöjligheter utmed den i princip kontinuerliga hörselvariabeln:

vanlig klass, särskild specialundervisning, hörselklass, örebroklass,

dövklass. I tätorter som Stockholm, Göteborg och Malmö utnyttjas i huvudsak

alternativen vanlig klass, hörselklass och dövskola, medan man i skolkommuner

utan tillgång till hörselklasser i huvudsak litar till alternativen vanlig klass,

örebroklass eller dövskola. Efterhand som hörselklassorganisationen byggs ut i

länen runt om i landet, kan man enligt utredningens mening där vänta sig

en liknande utveckling som i storstäderna. Allt fler hörselskadade elever kan

erhålla undervisning i hemorten eller så nära hemorten, att de kan bo hemma

över veckosluten, speciellt när övergången till femdagarsvecka blivit mera allmän.

Utbyggnaden av hörselklassorganisationen kan med andra ord väntas leda

till att elevunderlaget för Örebroskolan sjunker.

Utredningen nämner att eleverna i de olika länen har kunnat hänvisas till

undervisning i dövskolor i den utsträckning, som man kan förvänta med

ledning av frekvensberäkningarna. Däremot har man endast i ett fåtal län

kunnat erbjuda elever undervisning i hörselklass eller särskild specialundervisning

i erforderlig omfattning. Möjligheterna att erhålla undervisning i hörselklass

synes ännu så länge i huvudsak vara förbehållna eleverna i de större

tätorterna. Genom samverkan över kommungränserna och även över länsgränserna

har emellertid även ett mindre antal elever från övriga skolkommuner

kunnat erbjudas undervisning i hörselklass. Uttagningsprocenten till hörselklasser

är inom samtliga regioner avsevärt lägre än vad som svarar mot behovet.

Genomsnittligt har endast hälften av det antal elever, som är i behov av

undervisning i hörselklass, kunnat beredas sådan undervisning. I de nordligaste

länen är uttagningsprocenten lägre än i mellersta och södra Sverige. Inte endast

de långa skolvägarna utan även bristen på specialutbildade lärare synes enligt

utredningen ha utgjort hinder för en utbyggnad av hörselundervisningen, eftersom

särskild specialundervisning för hörselskadade endast i obetydlig omfattning

insatts som komplement eller alternativ till undervisningen i hörselklass. Enligt

utredningens mening är det synnerligen angeläget, att inte endast de gravt hörselskadades

utan även de lindrigt eller måttligt hörselskadades skolsituation

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

tillräckligt uppmärksammas, varför inte minst de möjligheter, som den särskilda

specialundervisningen erbjuder, i möjligaste mån bör utnyttjas.

Utredningen finner, att varierande möjligheter till undervisning och skolplacering

måste ställas till förfogande för de döva och hörselskadade barnen. Därvid

bör enligt utredningen i princip eftersträvas att eleverna undervisas så nära det

egna hemmet och så nära det allmänna skolväsendet som möjligt. Ökade möjligheter

härtill erbjuds bl. a. genom den fortskridande urbaniseringsprocessen och

de förbättrade kommunikationerna, vilka medverkar till att allt fler skolkommuner

kan få underlag för upprättandet av små »hörselskolor».

Utredningen understryker emellertid att önskemålet att decentralisera verksamheten

inte får tillgodoses på bekostnad av barnets rätt till en adekvat undervisning

i en god skolform, vilken har tillgång till den omfattande pedagogiska,

medicinska och tekniska expertis och den specialutrustning, som krävs för att på

bästa möjliga sätt hjälpa barnet att kompensera sitt handikapp.

b. Förslag till skolorganisation

Utredningen förklarar, att dess förslag till skolorganisation väsentligen baserar

sig på uppfattningen, att undervisningen av döva, hörsel- eller gravt talskadade

elever i möjligaste mån bör integreras med det övriga skolväsendet,

samt att man i den mån det är möjligt utan att eftersätta de pedagogiska

kraven mera målmedvetet bör satsa på en decentralisering av verksamheten,

så att fler elever, framför allt i den lägre skolåldern, kan bo hemma eller hålla

en nära kontakt med det egna hemmet.

Allt eftersom barnen blir äldre och deras fostran och undervisning får mera

skolmässiga former, kan man emellertid enligt utredningen förvänta, att såväl

målsmän som elever är mera beredda att acceptera och förstå nödvändigheten

av den centralisering av skolverksamheten, som behövs för att eleverna skall

få en med grundskolan likvärdig undervisning. Inte endast det låga elevunderlaget

utan även elevernas skiftande handikapp, som redan på låg- och mellanstadiet

kräver speciell pedagogisk behandling och differentiering av eleverna,

lägger hinder i vägen för en alltför långtgående decentralisering av skolorganisationen.

På grundskolans högstadium måste en ytterligare koncentration

av skolorganisationen ske för att ge tillräckligt underlag för ett fritt val av

tillvalsgrupper och linjer för eleverna.

Utredningen har vid bedömandet rörande utformningen av den framtida skolorganisationen

haft att ta hänsyn till två elevkategorier, vars handikapp är

likartade, men som i undervisningen kräver olika pedagogisk behandling och

metodik. Gruppen hörselskadade kan i regel erhålla tillfredsställande undervisning

inom det allmänna skolväsendet med dess möjligheter till specialundervisning.

Gruppen döva, som erbjuder betydligt större problem i undervisningen

och därför måste ha tillgång till eu speciell utrustning och expertis, måste

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965

i regel ha sin undervisning ordnad genom skolväsendet för döva. Härtill kommer

dock en tredje grupp, elever med centrala språk- och talrubbningar föranledda

av annan orsak än dövhet, vilka hittills undervisats inom dövskoleorganisationens

ram. Dessas undervisning beräknas bli förlagd till skola för talskadade

i Sigtuna i anslutning till skola för döva med vissa komplikationer.

Med ledning av gjorda undersökningar beräknar utredningen, att sammanlagda

antalet elever, som är i behov av undervisning i hörselklass eller i klasser

för döva och hörselskadade, icke överstiger 1,5 promille av det totala elevantalet.

Ca 1 promille beräknas vara i behov av undervisning i hörselklass och ca 0,5

promille i klasser för döva och hörselskadade. Övriga elever med hörselnedsättning

beräknas kunna undervisas i vanlig klass, eventuellt med insats av särskild

specialundervisning. Med utgångspunkt från att årskullarna skolbarn uppgår

till drygt 100 000 innebär detta, att hörselklasserna i riket årligen kan beräknas

erhålla ett nytillskott av ca 100 elever per år och skolorna för döva och

hörselskadade ca 50 elever per år.

Gruppen hörselskadade, dvs. elever, som är i behov av undervisning i hörselklass,

omfattar alltså enligt utredningens frekvensberäkningar ca 1 000 i den

obligatoriska skolan. Härtill kommer ett 1 000-tal elever, som under en del avskoltiden

på grund av hörselskada är i behov av särskild specialundervisning.

Enligt bestämmelserna i skolstadgan fordras minst 5 elever för inrättandet av

hörselklass, 8—14 elever för två hörselklasser och därutöver får en klass inrättas

för varje påbörjat 7-tal elever. För särskild specialundervisning får anslås 5

veckotimmar för en elev och därutöver 2 veckotimmar för varje ytterligare

elev. Av frekvensberäkningarna framgår emellertid, att endast mycket stora

skolkommuncr har underlag för inrättandet av hörselklasser, och utbyggnaden

av hörselklassorganisationen har därför inte kunnat ske i önskvärd omfattning.

Detta torde vara en av anledningarna till att den statliga skolan för

hörselskadade (Örebroskolan) behållit ett relativt konstant elevantal. Då utredningens

undersökningar visat, att sådana elever, som nu ingår i »Örebrogruppen»,

i stor utsträckning kan undervisas och utbildas inom det allmänna skolväsendet

under förutsättning att vissa relativt begränsade resurser tillskapas, har utredningen

ingående prövat möjligheterna att genom en indelning av riket i elevområden

upprätta ett ökat antal hörselklasser, givetvis förlagda till vanliga

skolor för hörande.

En i utredningens huvudbetänkande redovisad beräkning (s. 167—169) av elevunderlaget

för hörselklasser i elevområden av nuvarande gymnasieregioners storlek

visar att elevområden av sådan storlek i regel inte har tillräckligt elevunderlag

för inrättande av hörselklasser, trots att regionerna i vissa fall är till ytvidden

så stora, att upp till 50 % av eleverna inte dagligen kan åka till och från

skolkommunen utan måste inackorderas. Elevområden av läns storlek skulle

erfordras för att ge underlag för en hörselklassorganisation för grundskolans

åldersstadier och med klasser av A(a)-typ. Utredningen vill emellertid inte för
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

orda en sådan lösning, eftersom den i flertalet landsändar skulle leda till att

mer än 50% av eleverna skulle behöva inackordering under skoltiden. Utredningen

föreslår i stället att länsskolnämnderna vid den planering länsvis, som

enligt utredningens mening är erforderlig och som lämpligen bör ske i samråd

med länets hörcentral, i den första utbyggnadsetappen utgår från elevområden

av i regel gymnasieregions storlek och genom en kombination av hörselklasser

och den särskilda specialundervisningen i görligaste mån sörjer för

elevernas behov av specialundervisning. Utredningens förslag innebär konkret,

att man i tätorter i de elevområden (gymnasieregioner), som har underlag för

lägst 2 å 3 hörselklasser/kliniker, inrättar sådana främst för att tillgodose lågoch

mellanstadiets behov. De hörselskadade elevernas åldersmässiga gruppering

skilda år bör enligt utredningen bli bestämmande för om respektive hörsellärare

i huvudsak skall tjänstgöra som klasslärare eller kliniklärare. Undervisningen bör

alltså anordnas som hörselklassundervisning för elevgrupp, som kan bilda undervisningsgrupp

av erforderlig homogenitet, och i övrigt som klinikundervisning.

Elever i kommuner eller elevområden, som inte har underlag för hörselklasser,

bör hänvisas till särskild specialundervisning. Om denna undervisningsform

visar sig ge otillräcklig hjälp, bör eleven hänvisas till skolgång i närmaste

tätort med hörselklass.

Utredningen framhåller, att det speciellt när behovet av lärartimmar inte

är tillräckligt stort för att medge inrättandet av en hel lärartjänst i regel är

svårt för en kommun att erhålla utbildad lärare för uppgiften. Problemet skulle

enligt utredningen i ett stort antal fall kunna lösas, om läraren kunde kombinera

sin tjänstgöring med annan form av specialundervisning. Utredningen

anser, att de lärare, som det här är fråga om, bör ges möjlighet att vid behov

komplettera sin utbildning.

Det ungefärliga antal hörselklasser/kliniker, som enligt utredningen bör kunna

upprättas centralt inom respektive län vid ett genomförande av den av

utredningen förordade decentraliserade uppbyggnaden, framgår av följande

tabell. Utredningen understryker, att fördelningen på enskilda skolkommuner

inte innebär någon lämplighetsgradering utan på grund av lokala förhållanden

eller andra skäl, t. ex. närheten till befintlig hörcentral eller förskola, kan bli

en annan än i den i sammanställningen angivna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Beräknat antal centrala hörselklasser/kliniker inom respektive län

Län

Skolkommuner

Antal klasser

kliniker

A

Stockholm ............................................

13— 14

B

Förortskommuner -)- Södertälje .........................

3— 4

C

Uppsala ..............................................

3— 4

D

2— 3

E

Linköping ............................................

3— 4

Norrköping ...........................................

3— 4

F

3— 4

G

3— 4

H

2— 3

I

1— 2

K

Karlskrona ...........................................

2— 3

L

Kristianstad ..........................................

2— 3

M

Hälsingborg ...........................................

3— 4

2— 3

5— 6

N

Halmstad .............................................

2— 3

0

Göteborg .............................................

9— 10

2— 3

P

3— 4

R

Lidköping ............................................

2— 3

2— 3

S

Karlstad ..............................................

3— 4

T

Örebro ...............................................

3— 4

u

Västerås ..............................................

3— 4

W

3 4

x

Gävle ................................................

3— 4

Y

Sundsvall .............................................

3— 4

z

2 3

AC

3— 4

BD

3— 4

Summa

96—126

En utbyggnad av en central hörselklass- eller klinikorganisation enligt detta

förslag bör enligt utredningens mening vara möjlig att genomföra under loppet

av 1960-talet inom respektive län. Kvantitativt innebär förslaget en fördubbling

av den nuvarande organisationen i riket. Utredningen vill emellertid

understryka vikten av att den centrala organisationen inom länet samtidigt

kompletteras med särskild specialundervisning för de elever, som av olika skäl

inte kan eller bör undervisas genom den centrala organisationens försorg.

Beträffande specialskolväsendet jör döva och hörselskadade gäller, att man

inom detta även i fortsättningen är hänvisad till att koncentrera skolorganisationen

i betydligt större utsträckning än inom t. ex. hörselklassorganisationen.

Orsakerna härtill är den mera komplicerade undervisningen och det betydligt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965

lägre elevunderlaget. Undervisningen av elever med obetydliga eller obefintliga

hörselrester erbjuder på skolväsendets och teknikens nuvarande utvecklingsstadium

problem av sådan storleksordning, att man för överskådlig tid måste

ha dövskolor av internattyp vid sidan om de i kommunal regi, lokalt eller regionalt

anordnade »hörselskolorna». Endast härigenom kan f. n. garanteras, att

samtliga elever erhåller en adekvat vård och undervisning, tillgång till utbildade

lärare och övrig expertis samt fullgod och rätt använd teknisk utrustning.

Utredningen föreslår därför, att skolhemmet för döva med även annat lyte

samt upptagningsskolorna ingår även i den nya skolorganisationen, de sistnämnda

i första hand som låg- och mellanstadieskolor.

Med hänsyn till angelägenheten av att man prövar möjligheterna att decentralisera

även dövskolans verksamhet har utredningen under läsåret 1963/64

och 1964/65 i samarbete med skolöverstyrelsen låtit upprätta externa försöksklasser

för elever, som annars skulle hänvisats till skolgång i dövskola i Örebro,

Stockholm eller Lund. Erfarenheterna av anordningen är positiva. Utredningen

förordar därför, att anordningen med externa klasser för döva och hörselskadade

kommer till användning i den nya skolorganisationen, i första hand på

lågstadiet. Utredningen anser att det bör ankomma på dövskolornas ledning

att utnyttja möjligheterna att inrätta externa klasser, när de samlade omständigheterna

gör en sådan anordning möjlig. Enligt utredningens mening bör dessa

klasser t.v. organisatoriskt och pedagogiskt lyda under närmaste dövskola och

undervisas av lärare med dövlärarutbildning. Det lokala skolväsendet bör tillhandahålla

skollokaler, teknisk utrustning, undervisningsmateriel, förbrukningsmateriel

och skolmåltider, medan dövskolväsendet bör förutom lärare tillhandahålla

erforderlig specialistvård.

Utformningen av högstadiet inom, specialskolväsendet för döva och

hörselskadade bjuder liksom andra grenar inom handikappundervisningen på

speciella problem, enär elevunderlaget är relativt begränsat, maximalt 40—50

elever per årskurs. Då anordningen med fritt tillval endast i mycket begränsad

omfattning prövats i px-aktisk försöksverksamhet finns t. v. ej underlag för säkrare

bedömanden, men erfarenheterna från exempelvis hörselklassernas högstadium

tyder enligt utredningen på att tillvalsmöjligheterna skulle bli alltför

begränsade om högstadieundervisningen splittrades på samtliga upptagningsskolor.

För att tillförsäkra samtliga döva och hörselskadade elever en högstadieundervisning,

som reellt kan erbjuda ett fritt tillval, föreslår utredningen att

i första hand en fullständig högstadieskola utbyggs i en centralt belägen skolkommun.

Förläggningsorten för denna skola bör ha goda kommunikationer,

ett väl utbyggt skolväsen och ett differentierat näringsliv, så att elevenia kan

erhålla erforderligt antal praktikantplatser för den praktiska yrkesorienteringen.

Enligt utredningens mening lämpar sig Örebro väl för ändamålet. Utredningen

räknar vidare med att elevunderlaget för den nuvarande Örebroskolan kommer

att minska i takt med utbyggnaden av hörsclklasscrna och de externa klasser,

som avses kunna förläggas till det allmänna skolväsendet, varför behovet av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

nybyggnad för högstadieskolan i Örebro anses kunna begränsas till ett 10-tal

klassrum och ett par specialsalar. Behovet av övriga undervisningslokaler bör

enligt utredningen kunna tillgodoses dels inom den nuvarande skolbyggnaden

och dels genom samverkan med den centrala yrkes- och fackskola för döva och

hörselskadade, som enligt utredningens mening bör ersätta de nuvarande fortsättningsskoloma

i Växjö och Vänersborg, samt vara förlagd till Örebro, så att

denna skola kan samordna sin verksamhet med högstadieskolans. Representanter

för Örebro stad har vid preliminära överläggningar med utredningen förklarat,

att lämplig tomtmark kan ställas till förfogande såväl för en högstadietillbyggnad

genom utvidgning av den nuvarande skoltomten som för en yrkes- och fackskola

på ett närliggande tomtområde.

Utredningen förklarar, att en relativt hård belastning på Örebroskolans lokalresurser

kan förväntas, innan utbyggnaden av hörselklass- och den externa klassorganisationen

genomförts. Utredningen räknar därför med att under en övergångsperiod

viss högstadieundervisning meddelas även vid upptagningsskolorna

enligt skolöverstyrelsens bestämmande.

Utredningen föreslår, att under övergångstiden innan utredningens förslag

till högstadium genomförts, i de fall, då elevunderlag finns för en anordning med

ett frivilligt nionde teoretiskt påbyggnadsår vid upptagningsskola, skolans styrelse

hos skolöverstyrelsen inger förslag om organisation och läroplan för ett

sådant år för de elever, vilka önskar detta. Tim- och kursplaner för detta frivilliga

påbyggnadsår i upptagningsskolan bör enligt utredningen i huvudsak

kunna motsvara dem, som tillämpas i den nuvarande försöksskolans åttonde

årskurs, och genomgången av detta år bör i förekommande fall kunna tillgodoräknas

som ett års fullgörande av den fortsättningsskolplikt, som för närvarande

finns för alla dövskolans elever.

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag för den framtida skolorganisationen,

att den obligatoriska skolan för undervisning av hörsel- eller talskadade

samt döva elever bör omfatta följande varianter: särskild specialundervisning

i anslutning till vanlig klass, undervisning i specialklass inom den allmänna

grundskolan, specialskola eller skolhem. Inom det allmänna skolväsendet

bör således finnas »hörselskolor» med hörselklasser och hörselkliniker i ett 30- tal skolkommuner samt därjämte en lokalt anordnad specialundervisning. Inom

det obligatoriska specialskolväsendet bör finnas fyra låg- och mellanstadieskolor

samt en högstadieskola för döva och hörselskadade, ett skolhem för döva med

även annat lyte samt en riksinstitution för diagnostisering, undervisning och

vård av gravt talskadade normalbegåvade barn och döva barn med vissa komplikationer.

Utredningen förutsätter, att den lilla grupp döva barn med grav

rörelsehämning, som behöver särskild medicinsk behandling och särskilda vårdresurser

med hänsyn till rörelsehindret, erhåller sin utbildning inom vård- och

skolorganisationen för rörelsehindrade.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

c. Skolpliktsbestämmelser

Enligt dövskolestadgan (SFS 1960:509) gäller särskild skolplikt för döva

barn. Skolplikten inträder, när barnet uppnår för allmän skolplikt stadgad ålder

eller när barnet efter skolålderns inträde drabbas av dövhet. Lider barnet av

sjukdom, när skolplikten inträder, skall barnets skolgång uppskjutas så länge

hinder föreligger. Skolplikten omfattar en lärotid vid dövskola av 10 år men

skall dock upphöra senast med utgången av den årskurs, som slutar det kalenderår

då eleven fyller 18 år.

Intagning i dövskola av skolpliktiga elever skall jämlikt 14 § dövskolestadgan

ske vid höstterminens början varje år med udda årtal. Styrelsen för skola kan

dock, om särskilda skäl föreligger, för visst fall medge intagning på annan tid.

Utredningen framhåller att det nu tillämpade systemet med vartannatårsintagning

och uppdelning av eleverna i relativt homogena parallellklasser organisatoriskt

och pedagogiskt medför vissa fördelar men samtidigt icke oväsentliga

nackdelar. Systemet har bl. a. till följd att hälften av dövskolornas elever börjar

sin egentliga skolgång först vid åtta års ålder och går ut i förvärvslivet med ett

års försening. De negativa verkningarna för den årskull elever, som genom intagningsbestämmelsernas

nuvarande utformning får en försenad skolstart, kan visserligen

motverkas i den mån dessa elever erhåller förskoleundervisning, men med

hänsyn dels till att de gravt hörselskadade eleverna bör beredas undervisning

så tidigt som möjligt för att utveckla språket och dels till att deras skolgång

på grund av handikappet måste göras längre än de fullsinnades, förordar utredningen

en sådan ändring av intagningsbestämmelsema, att samma bestämmelser

kommer att gälla för dövskolan som för den allmänna grundskolan. De

pedagogiska fördelar, som kan erhållas genom den nuvarande indelningen av

eleverna i tre parallella klasser, kan enligt utredningens mening uppnås genom

den i grundskolan tillämpade gruppundervisningen och övriga anordningar

för en individualiserad undervisning.

Den nuvarande tioåriga skolpliktstiden för döva elever är, förklarar utredningen,

närmast jämförbar med den obligatoriska skolgång, som var fullt genomförd

inom det allmänna skolväsendet år 1948. Grundskolans nioåriga lärogång borde

alltså motsvaras av elvaårig lärogång inom dövskoleväsendet, om jämförelsetalen

och dövskolans nuvarande målsättning och innehåll hålls oförändrade. Enligt 1 §

dövskolestadgan har den nu tioåriga lärogången inom dövskoleväsendet det

dubbla syftet att ge eleverna dels normalspråk och allmän skolbildning och

dels yrkesutbildning. Likvärdighet mellan dövskolans och den allmänna grundskolans

utbildningsmål synes enligt utredningen kunna nås på två vägar. Antingen

kan lärogången i dövskola med oförändrat utbildningsmål utsträckas

till att omfatta elva år eller också kan den tioåriga lärogången behållas men

den egentliga yrkesutbildningen ges efter den obligatoriska skolgångens slut.

Av samma skäl som anförts beträffande blindskoleväsendet förordar utredningen

det senare alternativet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Utredningen föreslår, att det extra år inom den obligatoriska skolgången,

som utredningen bedömer vara nödvändigt för att de döva eller gravt hörselskadade

eleverna skall kunna uppnå det för grundskolan uppställda bildningsmålet,

i första hand tillförs lågstadiet, som sålunda blir 4-årigt. Utredningen

förklarar sig väl medveten om att ett extra år kunde behövas även på mellanstadiet

för att ge ökad tid för t. ex. orienteringsämnena eller på högstadiet, när

tillvalsämnen och linjeval tillkommer, men utredningen finner det mest angeläget

att på det grundläggande stadiet ge tillräcklig tid att bygga upp språk

och tal. En utökad tid på lågstadiet bör enligt utredningen komma undervisningen

på följande stadier till godo.

Med hänsyn till det erkänt svåra handikapp dövheten utgör i undervisningssammanhang,

bör enligt utredningens mening den valfrihet ifråga om ämnen,

som i grundskolan gäller för elever och malsmän, utsträckas att i dövskolan

även i viss utsträckning omfatta skolstadiernas längd. Om det för en enskild

elev eller grupp av elever bedöms vara lämpligt, anser utredningen att efter

skolöverstyrelsens prövning även mellanstadiet bör kunna tillföras ett frivilligt

påbyggnadsår.

4. Läroplan för grundskola för döva och hörselskadade

Utredningen har i sitt läroplansarbete utgått från att för dövskolan framgent

skall gälla den målsättning, som är angiven i skollagens första paragraf,

och att dövskolan alltså — med beaktande av sin specifika uppgift att ge eleverna

språk och tal — skall bedriva sin undervisning i syfte att meddela eleverna

kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja

elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande

samhällsmedlemmar. Utredningen framlägger förslag till läroplan för

grundskolan för döva och hörselskadade i separat betänkande (SOU 1964:62).

Även om speciella pedagogiska arbetsprinciper och i vissa ämnen en särskilt

avpassad metodik måste tillämpas vid skolundervisning av handikappade, måste

enligt utredningens mening viktiga huvudprinciper vara gemensamma för all

fostran och undervisning, oavsett de enskilda elevernas skoltillhörighet. Utredningens

förslag till ny läroplan för skolorna för döva och hörselskadade sammanfaller

därför i stora delar med grundskolans läroplan. Det bör emellertid observeras,

att läroplansförslaget avser en 10-årig skola med ett lågstadium omfattande

1—4 årskursen, ett 3-årigt mellanstadium samt ett 3-årigt högstadium.

Vid tillämpningen av grundskolans läroplan på mellan- och högstadiet inom

grundskolan för döva och hörselskadade beräknas därför årskurs 5 i dövskolan

ungefär motsvara årskurs 4 i grundskolan, årskurs 6 motsvara årskurs 5 osv.

Vid avslutad tionde årskurs i dövskolan beräknas eleverna trots sitt handikapp

ha uppnått det mått av kunskaper och färdigheter som grundskolans elever

efter årskurs 9.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965 33

I avdelning I .av Läroplan för grundskolan behandlas grundskolans syftemål

och anges allmänna riktlinjer för skolans inre arbete. Utredningen har funnit,

att kapitlet i sin helhet kan tillämpas inom grundskolan för döva och hörselskadade.

Avdelning 11, Allmänna anvisningar för skolans verksamhet, har på

några punkter närmare kommenterats i läroplansförslaget. Vissa avsnitt är

ej helt tillämpliga inom dövskoleorganisationen. De föreslås utgå vid avsnittets

tillämpning i dövskolorna. Andra avsnitt har något utvidgats av utredningens

läroplansgrupp.

Avdelning III behandlar timplanerna. Denna avdelning har helt omarbetats,

bl. a. pa grund av att en tioårig skolpliktstid och en särskild stadieindelning

föreslås för dövskolan.

Utredningen har vid uppgörandet av sitt förslag till timplaner för låg- och

mellanstadiet i stort sett bibehållit det veckotimtal, som föreskrivs i nu gällande

undervisningsplan för dövskolan. Det sammanlagda antalet undervisningstimmar

per vecka är liksom för närvarande genomsnittligt högre på dövskolans

lågstadium än motsvarande timtal i den allmänna grundskolan. På

mellanstadiet är veckotimtalen för jämförbara åldersgrupper inom de båda

skolformerna identiska. I följande sammanställning redovisas de olika årskursernas

veckotimtal.

Antal veckotimmar i grundskolan för döva och i den allmänna grundskolan

Skola

Antal veckotimmar i

årskurs

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Dövskolan .......

26

28

32

34

35

35

35

36

36

36

Grundskolan .....

20

24

30

34

35

35

35

35

35

Differens

+ 6

+ 4

+ 2

±0

±0

±0

±0

+ 1

+ 1

—

Avdelning IV i Läroplan för grundskolan, Kursplaner med anvisningar och

kommentarer, har en sådan utformning, att innehållet enligt utredningens mening

i stora delar bör kunna tjäna till ledning i grundskolan för döva och hörselskadade.

Vissa avvikelser har dock bedömts nödvändiga.

Särskilda tim- och kursplaner har ej uppgjorts för dövundervisningens speciella

skoltyper: skolhemmet i Gnesta och den planerade institutionen i Sigtuna

för gravt talskadade normalbegåvade barn och döva barn med vissa komplikationer.

Förutom de jämkningar i timplanen, som är möjliga enligt läroplansanvisningarna,

förutsätts att skolöverstyrelsen medger avvikelser från gällande normer

i den omfattning som bedöms nödvändig. Kursinnehållet i särskolans läroplan

beräknas i tillämpliga delar gälla för skolhem, där döva barn med psykisk

efterblivenhet erhåller undervisning. På likartat sätt anses kursinnehållet i Läroplan

för grundskolan böra tjäna till ledning vid undervisningen av normalbegåvade

barn med grava talskador.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 19G5. 1 samt. Nr 70

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Utredningen förklarar, att skolöverstyrelsen under en övergångsperiod med

särskild uppmärksamhet bör följa lärarnas och elevernas möjligheter att arbeta

enligt grundskolenormerna. De modifieringar av skolans inre arbete, som vunna

erfarenheter härvid kan ge anledning till, bör därefter kunna genomföras, exempelvis

genom att tilläggsanvisningar utfärdas av skolöverstyrelsen.

Huvudprincipen för det pedagogiska arbetet inom dövskolan bör enligt utredningen

vara att söka skapa bästa möjliga betingelser för en optimal språk- och

talutveckling hos eleverna. Då utredningen anser, att varje barn med alla medel

skall bringas till utveckling på möjligast allsidiga sätt, föreslås att eleverna skall

kunna få stödundervisning medelst åtbördsspråk.

Beträffande utredningens förslag till läroplan för grundskola för döva och

hörselskadade torde i övrigt få hänvisas till det särskilda betänkande (SOU

1964:62), i vilket utredningen framlagt ifrågavarande förslag, samt till s.

177—185 i huvudbetänkandet.

5. Döva och hörselskadade ungdomars fortsatta utbildning efter den

obligatoriska skolan

Enligt utredningens mening bör det genom den från åtta till tio år förlängda

grundutbildningen framgent bli möjligt att i den ungdomsskola för döva och

hörselskadade, vilken bör följa pa grundskolan, i större utsträckning göra de

hörselhandikappade rättvisa och tillgodose deras individuella utbildningsbehov.

Skillnaden i yrkesutbildningens målsättning, uppläggning och innehåll för pojkar

och flickor bör enligt utredningen givetvis försvinna och samtliga studievägar

och yrkeslinjer stå öppna för alla utan uppdelning efter kön.

För att de döva och hörselskadade ungdomarna framgent skall få tillgång

till största möjliga antal utbildningssektorer och samtidigt kunna garanteras

en fullgod undervisning, föreslår utredningen, att de efter genomgången grundskola

bereds möjlighet till fortsatt utbildning dels inom det allmänna skolväsendet

och dels inom specialskolväsendet.

Elever, som bedöms ha förutsättningar för att följa undervisningen i skola för

hörande, föreslås efter prövning i varje enskilt fall kunna fortsätta sin utbildning

efter grundskolan för döva och hörselskadade i yrkesskola, fackskola eller gymnasium

inom det allmänna skolväsendet. Ledningen för den avlämnande dövskolan,

i regel högstadieskolan i Örebro, bör enligt utredningen genom samverkan

med skolledningen i elevens hemkommun verka för att sådan undervisning kommer

till stånd samt att erforderliga hjälpmedel och stödåtgärder i övrigt ställs

till elevernas förfogande. I de fall da elevunderlaget pa en ort är tillräckligt stort

för att medge, att man låter de döva och hörselskadade bilda egen undervisningsgrupp

eller klass i högre skola för hörande, bör sadan klass om möjligt

anordnas på denna ort.

Utredningen anser, att undervisningen på detta skolstadium till stor del torde

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965 35

kunna ges av den högre skolans ordinära ämneslärare. En lärare med specialutbildning

— t. ex. någon vid hörselklass eller dövskola anställd lärare eller en

ämneslärare med hörselpedagogisk vidareutbildning — anses dock böra stå till

elevernas förfogande för sådan specialundervisning, som anordnas även för

elever vid högre skolor.

Utredningen föreslår, att de nuvarande fortsättningsskolorna avvecklas och

ersätts av skolor ovanför grundskolan för döva och hörselskadade, som erbjuder

hörselhandikappade ungdomar likartade utbildningsmöjligheter, som står till

buds inom det allmänna skolväsendet, dvs. gymnasie-, fackskol- och yrkesskolundervisning.

Antalet elever, som kan väntas välja en teoretisk, respektive praktisk studiegång

i de nya skolorna, kan enligt utredningen tills vidare ej med säkerhet beräknas.

Med ledning av elevernas nuvarande fördelning i fortsättningsskolorna

uppskattar utredningen den förra gruppen till 30 ä 40 och den senare till Ilo ä

120 vid en lärogång, som genomsnittligt omfattar 4 ä 6 terminer.

Beträffande skolornas lokalisering gäller att det låga elevunderlaget gör en

viss koncentration nödvändig, för att inte antalet valmöjligheter skall för starkt

begränsas. Även vid en koncentration av undervisningen till två skolenheter,

vilket föreslås av utredningen, anses det emellertid med hänsyn till den allmänna

inriktning och målsättning, som bör gälla för undervisningen, av väsentlig

vikt att denna nära anknyts till det allmänna skolväsendet och till de utbildningsmöjligheter,

som erbjuds inom näringslivet. Undervisningen bör därför

enligt utredningen vara förlagd till skolkommuner med ett rikt differentierat

skolväsen och näringsliv. Vidare anses det önskvärt, att dessa trots koncentrationen

relativt små skolenheter kan anslutas till annan dövundervisning, så att

specialutbildade lärare och övrig expertis, undervisningslokaler samt teknisk

utrustning kan utnyttjas så effektivt som möjligt.

Teoretiskt inriktade hörselhandikappade elever kan för närvarande inom dövskolväsendets

ram bedriva realskol-, försöksskol- och gymnasiestudier vid skolan

på Blockhusudden i Stockholm. Erfarenheterna av verksamheten är positiva.

Enligt utredningens mening bör denna verksamhet ingå även i den nya skolorganisationen

men ombildad till en ungdomsskola med gymnasie- och viss fackskolundervisning

(social och ekonomisk fackskola). Pedagogiskt och administrativt

föreslås skolan bli underställd ledningen för Manillaskolan. Undervisningen

bör enligt utredningen bedrivas som en kombination av direkt undervisning

och handledd korrespondensundervisning. Utredningen beräknar skolans

omfattning till omkring 30 elever, varav 20 tillhörande fackskolgruppen och 10

gym nasiegruppen.

Yrkesskolundervisningen och undervisningen på teknisk linje i fackskola bör

enligt utredningens mening på likartat sätt samordnas med dövskolans högstadium

och följaktligen förläggas till Örebro. Utredningen förslår att eu yrkesoch

fackskola för sammanlagt ca Ilo + 20 = 130 elever skall uppföras på tomt

skild från högstadieskolan men ställas under samma ledning som denna. Där
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

igenom möjliggörs, att viss personal, lokaler och utrustning kan utnyttjas gemensamt.

Representanter för Örebro stad har vid överläggningar med utredningen

förklarat att staden är beredd att ställa lämplig tomtmark till förfogande för

skolan.

6. Personalbehov

Utredningen föreslår, att dövskolorna successivt tillförs i huvudsak samma

lärarkategorier — givetvis med erforderlig specialutbildning — som finns inom

det allmänna skolväsendet.

Genom att småskollärare tillförs undervisningen på lågstadiet bör det enligt

utredningens mening vara möjligt att avveckla det nuvarande systemet med

biträdande lärare. Utredningen anser att den individualisering av undervisningen,

som systemet med biträdande lärare avser att tillgodose, bör möjliggöras på likartat

sätt som inom det vanliga skolväsendet, nämligen genom gruppindelning,

specialundervisning och alternativa kurser.

För förstärkning av den yrkesvägledande verksamheten i dövskolorna föreslår

utredningen, att skolorna tillförs yrkesvalslärare. För att bistå främst de

äldre eleverna föreslås vidare, att kuratorstjänster inrättas vid skolorna i Stockholm

och Örebro.

För att personal med lämplig utbildning för ledning av vårdarbetet skall

finnas tillgänglig alla veckans dagar, föreslår utredningen, att varje skola, utöver

nuvarande elevhemsföreståndare, tilldelas ytterligare en sådan befattningshavare,

som har utbildning från socialt bamavårdsseminarium eller motsvarande.

Elevhemsföreståndare bör enligt utredningen leda och handleda vårdarna,

fördela arbetsuppgifterna och klargöra vilka uppgifter som bör ges prioritet samt

över huvud taget verka för att omvårdnaden blir så nyanserad, att varje enskild

elev känner trivsel och trygghet.

Dessutom föreslås en förstärkning i fråga om teknisk personal och psykologer.

Utredningen föreslår, att skolornas ledning förstärks med studierektorer samt

att i specialskolans styrelse ingår representant för den lokala skolstjrelsen. För

en rationell handläggning av administration och ekonomisk förvaltning föreslås

vidare en gemensam ledning för dövundervisningen i Stockholm, respektive

Örebro.

Personalbehovet i den av utredningen föreslagna skolorganisationen framgår

av följande sammanställning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Personalbehovet vid dövskolorna

37

a. Ordinarie och extra ordinarie personal.

Befattningshavare

Härnösand

Lund

Mauilla

Gnesta

V änersborg

........

Örebro

Sigtuna

Summa

G

Gy

+F

Sem

G

Y+F

a. Tjänster

Rektor ...............

1

i

1

1

4

Rektor (ABp 25) ......

1

1

2

Rektor (ABp 24) ......

1

1

Studierektor (21) ......

1

1

1

1

1

1

i

1

1

1

10

Psykolog .............

1

1

Dövlärare:

Lärare i läroämnen ..

4

17

8

29

Folkskollärare .......

6

6

7

1

6

9

2

37

Småskollärare .......

7

8

8

2

7

12

2

46

Talpedagog:

Folkskollärare .......

2

2

Småskollärare .......

1

1

Förstadielärare (15) ....

3

3

6

Lärare i yrkesämnen

(15/17)

13

13

Övningslärare:

Gymnastik (18) .....

1

1

1

1

2

6

Teckning (16) .......

V»

7»

1

V*

1

3''/»

Slöjd (15) ..........

2

2

2

1

2

2

11

Hemkunskap (15) ...

1

1

Ingenjör ..............

7*

Va

i

7»

1

1

47»

Sköterska (13) ........

1

i

1

1''/«

l*/«

6

Kurator ..............

i

1

1

3

Elevhemsföreståndare

(12/13) .............

2

2

2

1

2

3

1

13

Husmor (12/13) .......

1

1

1

1

1

1

6

Kontorsskrivare (13) ...

1

1

2

Kansliskrivare (11) ....

1

1

1

1

1

1

6

Vårdare (9) ..........

8

6

10

5

8

16

14

67

Maskinist (9) .........

1

1

1

1

1

5

Vaktmästare (9) .......

2

1

2

1

1

1

1

2

11

Värmeskötare (9) .....

1

1

2

Trädgårdsförman (9) ...

1

1

2

Kokerska (7) ..........

1

1

1

1

2

2

8

Sömmerska (6) ........

1

1

1

1

1

5

Kontorsbiträde (5) ....

1

1

1

1

1

i

6

Ekonomibiträde (5) ...

10

7

13

10

12

5

57

Anm.

G = Grundskola

Gy = Gymnasieundervisning

F = Fackskolundervisning (i Stockholm social och ekonomisk, i Örebro teknisk)

Sem = Dövlärarseminarium

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965

b. Arvodesanställd personal: Skolläkare, barnpsykiater, audiolog, otolog, foniater,

tandläkare, psykolog, kurator, yrkesvalslärare, timlärare, personal för fritidssysselsättning,

praktikanter.

c. Kollektivanställd personal: Städpersonal.

7. Kostnader

Kostnaderna för avlöningar enligt den av utredningen föreslagna personalorganisationen

beräknas till ca 8,5 milj. kr. enligt 1964 års löneläge.

Beträffande omkostnaderna förklarar utredningen, att behovet av medel

under de olika delposterna endast kan beräknas ungefärligt innan erfarenhet

vunnits av organisationen. Merkostnaderna för den föreslagna förlängningen

av grundutbildningen från åtta till tio år motverkas delvis av de besparingar

som vinns genom att dövskolklasser ansluts till det allmänna skolväsendet och

att yrkesutbildningen koncentreras till en skola. Utredningen gör därför vid

sin bedömning av medelsbehovet till omkostnader för dövskolorna en schablonmässig

uppräkning av innevarande års anslag med 15 %. Dessutom räknar utredningen

med ytterligare kostnader om 49 000 kr. för fritidsverksamhet, lägerskolor

m. m. samt 117 000 kr. för den planerade Sigtunainstitutionen. Härtill

kommer kostnader för av utredningen föreslagen upprustning ifråga om undervisningshjälpmedel

och teknisk utrustning (se s. 40).

E. Genomförandet av den föreslagna organisationen

1. Tidsplan för övergång till grundskola för blinda och döva

Utredningen föreslår att övergången till grundskola för döva och blinda skall

ske med början läsåret 1965/66 i årskurserna 1—5 och med en årlig utbyggnad

omfattande en årskurs. Då intagning av elever i dövskoloma hittills skett vartannat

år innebär förslaget att den successiva övergången till tillämpning av

grundskolans läroplan genomförs enligt följande tidsplan.

Tidsplan för övergång till grundskola inom blind- och dövskolväsendet

Läsår

Års

i u r s

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

B D

B D

B D

B D

B D

B D

B D

B D

B D

B D

1965/66 .........

G G

G —

G G

G —

G G

F —

F F

F —

F F

F —

1966/67 .........

G G

G G

G —

G G

G —

G G

F —

F F

F —

F F

1967/68 .........

G G

G G

G G

G —

G G

G —

G G

F —

F F

F —

1968/69 .........

G G

G G

G G

G G

G —

G G

G —

G G

F —

F F

1969/70 .........

G G

G G

G G

G G

G G

G —

G G

G —

G G

F —

1970/71 .........

G G

G G

G G

G G

G G

G G

G —

G G

G —

G G

Anm. B = blindskola, D = dövskola, G = grundskola och F = folkskola, respektive fortsättningsskola.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Enligt utredningens tidsplan når den första årskursen av dövskolans och blindskolans

elever högstadiet läsåret 1968/69 och den första årskullen elever lämnar

grundskolan vid utgången av läsåret 1970/71. Avvecklingen av de nuvarande

fortsättningsskolorna inleds läsåret 1969/70, och den nya skolorganisationen för

elevernas undervisning i yrkesskola, fackskola och gymnasium bör stå färdig att

fungera fr. o. m. läsåret 1971/72. Utredningen föreslår att skolöverstyrelsen skall

erhålla i uppdrag att utföra den detaljplanering och framlägga de förslag till

åtgärder, som under övergångstiden är erforderliga med hänsyn till:

1. de nuvarande upptagningsskolornas omvandling till låg- och mellanstadieskolor,

2. Örebroskolans och Tomtebodaskolans omvandling till grundskola med låg-,

mellan- och högstadium,

3. avvecklingen av de nuvarande fortsättningsskolorna och utbyggnaden av

yrkesskol-, fackskol- och gymnasieundervisningen samt

4. behovet av lärare och övrig personal i den nya skolorganisationen.

Benämningen på skolorna inom specialskolväsendet är för närvarande: statens

skola för döva, statens skola för hörselskadade, blindinstitutet, statens

skolhem för döva etc. Enligt utredningens mening bör specialskolornas karaktär

av skolor för handikappade inte särskilt markeras i skolornas namn. Utredningen

föreslår, att skolorna i samband med övergången till en grundskoleorganisation

ges egennamn, som lämpligen kan ha lokal eller personell anknytning.

2. Behov av hjälpmedelsupprustning

Utredningen förklarar att specialskolorna i samband med skolreformen bör

ges samma standard beträffande pedagogiska hjälpmedel som den vanliga grundskolan.

Resultatet av en av utredningen i samverkan med skolöverstyrelsens

hjälpmedelsbyrå gjord inventering av specialskolornas bokbestånd och materielbestånd

i övrigt visar att hjälpmedelssituationen på vissa områden är närmast

prekär. Apparatbeståndet för audivisuell undervisning är helt otillräckligt och

laborationsutrustning för elevförsök i regel obefintlig på skolorna. Att med dagens

materielförråd ens tillnärmelsevis söka realisera grundskolans intentioner

i de naturorienterande ämnena är enligt utredningen inte möjligt.

Utredningen framhåller att problemet rörande användbarheten av olika hjälpmedel

i regel inte ligger på »föremålsplanet» utan på det »metodiska planet» och

att ett metodiskt rätt utnyttjat pedagogiskt hjälpmedel kan visa sig verkningsfullt

även vid undervisning av mycket gravt handikappade elever.

För blindskolorna anser utredningen att det genom den föreslagna pedagogiska

hjälpmedelscentralen (s. 12) skall bli möjligt att bättre tillgodose behovet av

läro- och läseböcker. Centralen skulle bl. a. ha till uppgift att kartlägga behovet

av nyproduktion av böcker, undersöka vilka böcker som lämpligen kan över
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

föras till blindskrift, utarbeta manuskript, samarbeta med tryckerier för tryckning

av de nya böckerna samt göra långtidsplanering för bokproduktionen.

Beträffande dövskolorna föreslår utredningen att en kommitté för undervisningshjälpmedel

tillsätts, bestående av representanter för grundskolans låg-,

mellan- och högstadier, representanter för gymnasiala skolstadier samt en representant

för skolöverstyrelsen. Kommitténs främsta uppgift skulle vara att verka

för att de pedagogiska hjälpmedlen i dövskolorna håller en standard, som är jämförbar

med den inom skolväsendet i övrigt samt att den årliga nyproduktionen

sker tillfredsställande.

Utredningen framlägger en plan för hjälpmedelsupprustning vid blind- och

dövskolorna under perioden för övergång till grundskola. Kostnaderna för denna

upprustning beräknas för blindskolorna till 867 000 kr. och för dövskolorna till

889 000 kr. Kostnaderna föreslås fördelade på en femårsperiod med årliga kostnader

om 173 000 kr. för blindskolorna och 178 000 kr. för dövskolorna. För dövskolorna

tillkommer dessutom årliga kostnader för nyanskaffning av hörselteknisk

utrustning med 202 000 kr.

3. Blind- och dövskolornas lokalbehov

En förutsättning för att undervisningen av blinda och döva elever skall kunna

bedrivas i enlighet med de för grundskolan bärande tankarna och idéerna är

inte endast fullgoda pedagogiska och tekniska hjälpmedel utan även tillgång

till undervisningslokaler i tillräckligt antal, försedda med inredning och installationer,

som underlättar en riktig användning av moderna undervisningshjälpmedel.

Vidare krävs utrymmen för elevernas fritidssysselsättning och trivsamma

elevhem.

Utredningen har i samband med inventeringen av skolornas hjälpmedel även

gjort en inventering av lokalbeståndet och redovisar det beräknade behovet av

ny- och ombyggnad vid de skilda skolorna under perioden för övergång till grundskola.

En genomgripande om- och tillbyggnad för Manillaskolan anses nödvändig

och bör enligt utredningen ges högsta angelägenhetsgrad. Utredningen har därför

redan i ett tidigt skede av utredningsarbetet tillsammans med representanter

för byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen inlett arbetet med utarbetandet av

lokalprogram för skolan.

Beträffande skolan för döva i Lund föreslås en ny- och ombyggnad som siktar

till att successivt omvandla den nuvarande internatskolan till dagskola. Elevförläggningarna

bör enligt utredningen snarast flyttas ut från huvudbyggnaden

och den nuvarande internatdelen ombyggas till lokaler för undervisnings- och

fritidsändamål: slöjdsal, grupprum, rytmikrum, teknikerrum, expeditionsutrymmen

och hobbylokaler. Vidare föreslås att skolan genom om- eller nybyggnad

ges en tidsenlig gymnastik- och badavdelning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

För elever, som inte genom upprättandet av externa klasser i Malmö och andra

orter samt genom vidgad användning av skolskjutsar kan bo i det egna hemmet

eller beredas plats i inackorderingshem, föreslår utredningen att inkvartering

ordnas i små elevinternat. Varje sådant elevhem skulle vara avsett för 8—10

elever.

Vidare föreslås nybyggnad i Örebro för grundskola samt yrkes- och fackskola

för döva och hörselskadade.

För skolorna i Vänersborg och Gnesta krävs enligt utredningen vid övergången

till grundskola endast smärre kompletteringar av lokalbeståndet. I fråga om

skolan i Härnösand föreslår utredningen bl. a. att möjligheten prövas att göra

elevhemmet mera tidsenligt.

Vid Tomtebodaskolan bör enligt utredningen två fristående små elevhem uppföras

och de internatutrymmen som härigenom kan friställas genom ombyggnad

göras disponibla för undervisningsändamål.

Utredningen föreslår, att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att — på grundval

av utredningens principförslag till om- och tillbyggnad vid blind- och dövskoloma

under perioden för övergång till grundskola — i samverkan med skolöverstyrelsen

färdigställa byggnadsprogram för skolorna och fortsätta projekteringen

fram till och med färdigställande av bygghandlingar.

4. Lärarutbildningsfrågor och behov av pedagogiskt utvecklingsarbete

Förverkligandet av skolreformen i specialskolorna medför enligt utredningen

dels ändrade och skärpta krav på utbildning av lärare för undervisningen och

dels ett ökat behov av pedagogiskt utvecklingsarbete i dessa skolor.

Utredningen förklarar sig på grund av problemens storleksordning och med

hänsyn till den lämpliga tidsplanen för utredningens arbete inte ha funnit det

möjligt att ta upp lärarutbildningsfrågorna till ingående behandling. Med hänsyn

till dessa frågors betydelse för den föreslagna reformen av specialskolväsendet

föreslår utredningen att de blir föremål för särskild utredning.

Beträffande behovet av forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete i specialskolorna

framhåller utredningen bl. a. att det i utredningsarbetet gång efter

annan har kunnat konstateras, att en rad av metodiska och pedagogiska åtgärder

i blind- och dövundervisningen i huvudsak vilar på empirisk grund och behöver

verifieras av forskning för att man i det pedagogiska utvecklingsarbetet skall få

en fastare grund att stå på. Enligt utredningens mening är det av betydelse att

man genom forskning får belyst den handikappade elevens situation i olika skoloch

hemmiljöer samt det ena eller andra handikappets inverkan på elevens

psykiska utveckling och emotionella och sociala anpassning.

Aktuella objekt för forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete är även frågor

som rör inlärningen, individualiseringen av undervisningen och yrkesrådgivningen.

På blindsidan är det bl. a. av intresse att finna lämplig kombination av

böcker på punktskrift, talboken och språklaboratoriet i undervisningen, metoder

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

att öka de blindas förmåga till koncentration i inlärningssituationer, att undersöka

i hur stor omfattning blindheten har inverkan på barnets förmåga att inlära

och lagra minnesbilder etc. Eör de döva och hörselskadade är användningen av

film och bild i kombination med lämplig text av motsvarande intresse som talboken

för de blinda. Vidare bör åtbördsspråkets roll i undervisningen närmare

bli undersökt.

Utredningen föreslår, att anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete uppräknas

med 50 000 kr. att användas till stöd för forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete

inom här berörd handikappundervisning.

5. Specialskolornas ledning och tillsyn

Vid sina överväganden rörande specialskolornas lokala ledning och administration

har utredningen ansett sig böra utgå från att de nuvarande särskilda styrelserna

för dessa skolor t. v. behålles. De pedagogiska och administrativa arbetsuppgifternas

mångfald och storlek talar emellertid enligt utredningen för att specialskolorna

framgent liksom skolorna inom det kommunala skolväsendet bör ha

tillgång till ett fullt utbyggt skolkansli. Detta skulle uppnås om även specialskolorna

blev underställda den lokala skolstyrelsen i kommunen. Erfarenheterna

av den organisation av skolväsendets centrala, regionala och lokala ledning som

tillämpas från den 1 oktober 1964 samt av försöksverksamheten med externa

klasser och grupper bör enligt utredningen utvisa när och i vilka former detta

bör ske.

Länsskolnämnderna, som regionalt har att svara för tillsynen av dövskolorna

samt för planläggningen av hörselklassorganisationen i det allmänna skolväsendet,

behöver enligt utredningen under det förestående utbyggnadsskedet ett

kraftfullt expertstöd.

Skolöverstyrelsens konsulentorganisation föreslås därför förstärkt till att förutom

dövkonsulenten omfatta en heltidsanställd hörselkonsulent. Dessutom föreslås

att en inspektörstjänst för blind- och dövundervisningsfrågor inrättas

fr. o. m. det år då grundskolan börjar inrättas i specialskolorna, att den placeras

vid en centralt belägen länsskolnämnd som inom sitt område har såväl blindskola

som dövskola och att innehavaren av denna tjänst skall fungera som

konsult för övriga länsskolnämnder vid handläggningen av blind- och dövundervisningsfrågor.

Vidare föreslår utredningen att 45 000 kr. tillförs anslaget till

pedagogiskt utvecklingsarbete för försöksverksamhet med regionala synkonsulenter.

Utredningen understryker även angelägenheten av att den sektion inom skolöverstyrelsen

som har att handlägga »kontakter med målsmän, med myndigheter

och med föreningar o. d. på handikappundervisningens och handikappvårdens

område» verkligen blir funktionsduglig samt förklarar sig förutsätta, att personalbehovet

inom denna enhet följs med uppmärksamhet och blir föremål för

förnyade överväganden när den en tid prövats i funktion.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965

F. Yttranden

43

Utredningens förslag har i allmänhet mottagits mycket positivt av remissinstanserna,

som starkt understryker att det är samhällets skyldighet att tillhandahålla

en god undervisning åt de syn- och hörselhandikappade barnen. Flera remissinstanser,

däribland skolöverstyrelsen, förklarar sig i allt väsentligt kunna

biträda de förslag utredningen framlagt. Socialstyrelsen, Svenska arbetsgivareföreningen

och Svenska otolaryngologförbundet tillstyrker samtliga förslag. Avvikande

meningar har emellertid också anförts. Dessutom har önskemål framförts

om ytterligare utredning av vissa frågor. Svenska synpedagogers förening

finner sålunda betänkandet som helhet mycket väl genomtänkt och ambitiöst

utarbetat men anser att de gravt synskadades problem inte beaktats i relation

till deras betydelse och föreslår att en liknande grundlig utredning rörande de

synskadade i grundskolan kommer till stånd. Även De blindas förening anser att

de problem svnsvaga barn möter i skolor för seende bör bli föremål för utredning.

Några remissinstanser förordar ytterligare utredning angående de dövas yrkesutbildning.

I det följande kommer i första hand att redovisas de frågor, beträffande vilka

remissinstanserna framfört erinringar eller gjort särskilda uttalanden.

Utredningens förslag att samma målsättning bör gälla för undervisningen

i blind- och dövskolorna som för undervisningen i det allmänna skolväsendet

biträds i huvudsak av samtliga remissinstanser. Styrelserna för så gott

som samtliga dövskolor anser emellertid liksom Svenska dövlärarsällskapet att

utredningen överskattat utvecklingsmöjligheterna hos de döva barnen. Styrelsen

för dövskolan på Manilla är ense med utredningen i fråga om målsättningen för

specialskolornas undervisning men framhåller att den höga målsättningen givetvis

inte bör ses som ett självändamål eller få verka tyngande och försvårande

för en från strängt realistiska och erfarenhetsmässiga grunder utgående anpassning

av de handikappade till det allmänna skolväsendets normer. Även medicinalstyrelsen

understryker att den i betänkandet redovisade målsättningen för

undervisningen inte får bli ett självändamål samt framhåller att en harmonisk

anpassning av individen till tillvaron under alla förhållanden måste vara det

centrala.

Det med utgångspunkt från angivna målsättning för undervisningen i specialskolorna

framförda förslaget att blind- och dövskolväsendet skall omfatta eu

obligatorisk grundskola samt en frivillig påbyggnad på

denna, som ger möjligheter till utbildning på yrkesskol-, f a c k s k o 1- och

gymnasienivå tillstyrks också av så gott som samtliga remissinstanser.

Svenska dövlärarsällskapet förklarar emellertid att man om beteckningen grundskola

införs på dövskolan måste ansvara för att den ger samma kompetensvärde

som den allmänna grundskolan. Sällskapet föreslår därför att i skollagen skall

fastställas att undervisningen i princip skall motsvara undervisningen i grundskolan

och att ifrågavarande skolor skall benämnas specialskolor för döva.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Även utredningens förslag i fråga om skolpliktsbestämmelser biträds

i stort sett av samtliga remissinstanser. Styrelsen för vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte föreslår dock att samma skolpliktsbestämmelser

skall gälla för blindskolan i Örebro som för blindinstitutet på Tomteboda.

Förslaget att grundskolan för blinda skall omfatta ett treårigt lågstadium,

ett fyraårigt mellanstadium och ett treårigt högstadium och att viss

grad av anpassningsbarhet till enskilda elevers eller elevgruppers behov bör råda

tillstyrks genomgående. Skolöverstyrelsen framhåller beträffande skolstadiernas

längd att stadiegränserna inte behöver hållas så strikt i skolformer där undervisningen

kan och bör individualiseras.

Utredningens uppfattning att högstadiet för blinda bör förläggas till blindinstitutet

och att detta successivt bör omorganiseras till en fullständigt utbyggd

grundskola för blinda delas av remissinstanserna. Då det gäller gränsdragningen

mellan blindinstitutet och skolhemmet i Örebro (Ekeskolan) är emellertid meningarna

något delade. Utredningens uttalande att blinda med komplicerat lyte

skall hänvisas till skolhemmet i Örebro får enligt skolöverstyrelsen inte tolkas så

att även elever, som begåvningsmässigt är väl utvecklade, skall hänvisas till

detta skolhem. Medicinalstyrelsen finner det också felaktigt att blinda barn, som

inte är utvecklingsstörda men med grava rörelsehämningar, hänförs till skolhemmet

i Örebro samt föreslår att de rörelsehämmade blinda och döva barnen

skall erhålla sin skolgång antingen på samma ställe som icke rörelsehämmade

blinda och döva eller vid regioninstitution för rörelsehämmade. Utredningen för

översyn av 1954 års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna,

Statstjänstemännens riksförbund och Svensk sjuksköterskeförening anser inte

heller att normalbegåvade blinda bör placeras i Örebro. Styrelsen för blindinstitutet

förklarar däremot att blinda elever, som har ytterligare ett fysiskt eller

psykiskt handikapp, i Örebroskolan skulle få den bästa möjliga, individuellt tillrättalagda

undervisningen samt finner i likhet med Föreningen Sveriges blindlärare

den av utredningen gjorda gränsdragningen mellan blindinstitutet och

skolhemmet i Örebro tillfredsställade.

Det av utredningen gjorda uttalandet om att högstadiet vid blindinstitutet

bör utformas så att det bl. a. kan utgöra en central för erforderlig hjälp åt skolpliktiga

elever, som kunnat överföras till det allmänna skolväsendet, och att

blindinstitutets nuvarande studiebibliotek bör utbyggas till en pedagogisk

hjälpmedelscentral kommenteras av ett stort antal remissinstanser.

Angelägenheten av en skyndsam utbyggnad av den föreslagna hjälpmedelscentralen

understryks av bl. a. lärarförbunden, styrelsen för blindinstitutet, De

blindas förening och föräldraföreningen vid blindinstitutet. De blindas förening

anser att hjälpmedelscentralen även bör lämna service till studerande vid universitet

och högskolor. Styrelserna för skolorna för vuxna synskadade i Kristinehamn

och Växjö förklarar att centralen måste få sådan storlek och utformning

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts -proposition nr 70 år 1965

att den kan betjäna även vuxenskolornas elever och länsskolnämnden i Norrbottens

län och Svenska synpedagogers förening att även behovet av hjälpmedel

för de synsvaga, som hela sin skoltid går i det reguljära skolväsendet, bör beaktas.

Arbetsmarknadsstyrelsen och 1960 års blindvårdsutredning föreslår att

skolöverstjTelsen och arbetsmarknadsstyrelsen skall få i uppdrag att antingen

utvidga den föreslagna hjälpmedelscentralen eller skapa en fristående institution

med sådana resurser att alla studerande utan avseende på skoltillhörighet får

studievägledning och undervisningshjälpmedel.

Beträffande frågan om överföring av blinda barn till skolor

för seende förklarar De blindas förening sig dela utredningens allmänna

uppfattning. Föreningen understryker emellertid att det enda acceptabla motivet

för en dylik åtgärd bör vara att åtgärden är klart motiverad med hänsyn till

barnets bästa. Enligt föreningens mening är det av allra största vikt att såväl

föräldrar som skolmyndigheter får sådana informationer att de blir i stånd att

objektivt pröva vad som verkligen är bäst för barnet. Föreningen anser det även

av betydelse att föräldrarnas intresse av att medverka till en överflyttning till

skolor för seende inte motverkas av att överflyttningen blir ekonomiskt ofördelaktig.

Lärarförbunden framhåller att resultatet av en överföring till det allmänna

skolväsendet i mycket hög grad blir beroende på den eller de mottagande lärarnas

möjligheter att hjälpa eleverna tillrätta. För att bästa möjliga förutsättningar

skall skapas i detta avseende föreslår förbunden att ett lägre elevantal än

vad som svarar mot normaltalet skall få tillämpas i de fall att svårt handikappad

elev tas emot i en undervisningsavdelning.

Centrala studiehjälp snämnden har inte något att erinra mot utredningens uttalande

om att blinda elever under sin utbildning efter den obligatoriska skolgången

utöver en avgiftsfri utbildning bör erhålla ett så utformat studiestöd

att samhället övertar de speciella studie- och levnadskostnaderna för denna kategori

studerande. En samordning i bestämmelserna mellan förmåner som utgår

enligt det studiesociala systemet och det särskilda stöd som i övrigt kan vara

motiverat för de handikappade ter sig enligt nämndens mening angelägen. För

att underlätta bedömningen av de åtgärder som kan behöva vidtas för att lämna

de handikappade avsett stöd under utbildningstiden och för att befrämja en

önskvärd samordning av bestämmelserna härför avser nämnden att genomföra

en kartläggning av nuvarande förhållanden och föreslagna åtgärder på detta

område.

Då det gäller personalbehovet för blindundervisningen

biträder samtliga de remissinstanser, som uttalat sig i denna fråga, i stort sett

utredningens förslag. Angelägenheten av att personella resurser ställs till förfogande

i tillräcklig utsträckning understryks i ett stort antal yttranden. Flera

remissinstanser, däribland länsskolnämnderna i Södermanlands, Kristianstads,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Hallands, Älvsborgs, Värmlands och Örebro län samt lärarförbunden och 8 venska

synpedagogers förening betonar särskilt behovet av en utbyggnad av konsulentorganisationen

för blinda förskolbarn. I andra yttranden framhålls behovet av

psykologisk och social expertis.

Utredningens förslag att förskolundervisningen för döva barn

skall vara frivillig och att huvudmannaskapet skall ligga hos landstingen tillstyrks

av bl. a. socialstyrelsen, länsskolnämnderna i Kronobergs och Västmanlands

län samt styrelsen för dövskolan på Manilla. Länsskolnämnden i Norrbottens

län framhåller att inga olägenheter av någon art förmärks av att förskolan

i Boden är statlig. Såväl landstinget som kommunen och centrallasarettet

är representerade i styrelsen för skolan och det regionala inflytandet är redan

nu tryggat. Nämnden finner inte anledning att inta en avgjord ståndpunkt i

fråga om skolans ställning. Norrbottens läns landsting, Sveriges dövas riksförbund

och styrelsen för förskolan i Boden vill däremot inte acceptera förslaget

att denna skola skall överlåtas på landstinget. Styrelsen för skolan nämner i sitt

yttrande att av de 15 elever, som f. n. undervisas vid förskolan, endast 6 kommer

från Norrbottens län och att såväl skolan som elevhemmet är för stort för

länets behov.

Remissinstanserna instämmer i allmänhet i utredningens principiella ställningstagande

att samtliga elever bör undervisas så nära det egna hemmet som

möjligt. En utbyggnad av hörselklassorganisationen anses av bl. a.

länsskolnämnderna i Södermanlands, Kronobergs, Kristianstads, Älvsborgs, Västmanlands,

Värmlands och Kopparbergs län samt Svenska otolaryng olo gförbundet

och Hörselfrämjandets riksförbund som i högsta grad angelägen. Hörselpedagogernas

förening hävdar att en del av de elever som nu undervisas i dövskola

skulle beredas bättre utvecklingsmöjligheter i hörselklass. Länsskolnämnden i

Älvsborgs län förklarar att en decentralisering måste ske med försiktighet och

med i första hand elevens bästa för ögonen i varje särskilt fall. Liknande synpunkter

framförs av styrelsen för dövskolan i Härnösand, som betonar att decentralisering

ej får ske på bekostnad av barnets rätt till en adekvat undervisning

i en god skolform. Svenska dövlärarsällskapet anser att de av utredningen

föreslagna anordningarna bör prövas ingående innan definitivt beslut fattas om

dövskolans framtida utformning i sin helhet.

Tanken på en avveckling av skolan för hörselskadade i Örebro kritiseras i

några remissyttranden. Dövskolornas rektor sförening förklarar t.ex. att en avveckling

av denna skolform skulle innebära en sådan försämring av differentieringsmöjligheterna

att de förbättringar i fråga om undervisningsmöjligheterna,

som utredningens förslag i övrigt förväntas medföra, i hög grad skulle motverkas

eller rent av omintetgöras. Även styrelserna för dövskolorna i Växjö, Lund,

Härnösand, Vänersborg och Gnesta samt Svenska dövlärarsällskapet uttalar sig

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

för ett bibehållande av klasser av Örebrotyp. Dylika klasser bör enligt dövlärarsällskapet

finnas i Stockholm, Göteborg och Malmö.

I fråga om do v skolornas lokalisering framförs olika förslag i remissyttrandena.

Döva barns målsmäns riksförbund förklarar, att det är av stor

vikt att skolorna placeras i orter med differentierat näringsliv och som kan

absorbera föräldrarna ur arbetsmarknadssynpunkt, samt föreslår att dövskolorna

i Härnösand och Vänersborg i stället skall förläggas till Sundsvall och Göteborg.

Även Hörselfrämjandets riksförbund anser Göteborg mera lämplig som förläggningsort

för en dövskola än Vänersborg.

Skolöverstyrelsen tillstyrker i likhet med styrelsen för dövskolan i Lund att

högstadiet förläggs till Örebro men framhåller att vissa skäl talar för en förläggning

till Stockholm. Styrelsen för dövskolan på Manilla framhåller att det skulle

innebära en svår förlust för dövlärarseminariet om Stockholm blir utan högstadium

samt föreslår med hänsyn härtill samt med hänsyn till eleverna vid de till

Manilla knutna skolorna att högstadium anordnas såväl på Manilla som i Örebro.

Sveriges dövas riksförbund understryker däremot betydelsen av att högstadieundervisningen

förläggs till en ort. Dövskolornas rektors förening anser att

Örebroskolan bör vara helt skild från skolor för helt döva samt avstyrker den

föreslagna förläggningen av högstadiet till Örebro såvida inte Örebroklientelet

överförs till nya skolor. Samma uppfattning har styrelsen för dövskolan i Vänersborg,

som föreslår att högstadiet skall förläggas till Vänersborg eller Trollhättan.

Så gott som samtliga remissinstanser biträder förslaget att grundskolan

för döva skall omfatta ett fyraårigt lågstadium, ett treårigt mellanstadium

och ett treårigt högstadium. Styrelsen för fortsättnings skolan i Vänersborg anser

dock att även mellanstadiet bör vara fyraårigt och att skolplikten bör omfatta

elva år. Dövskolornas rektor sförening och Svenska dövlärarsällskapet anser också

att det frivilliga påbyggnadsår utredningen föreslagit på mellanstadiet bör göras

obligatoriskt och att mellanstadiet i grundskolan för döva således bör vara fyraårigt.

Lärarförbunden framhåller att ansträngningar måste göras för att förmå

enskilda elever eller grupper av elever att om så erfordras utnyttja möjligheten

till ett frivilligt påbyggnadsår på mellanstadiet.

Styrelserna för dövskolorna i Härnösand, Örebro och Vänersborg samt Dövskolornas

rektorsförening och Svenska dövlärarsällskapet ställer sig tveksamma

eller avvisande till förslaget att intagning av nybörjare i dövskolorna skall ske

varje år och inte som nu endast vartannat. Rektorsföreningen framhåller att

möjligheterna till en gruppering efter begåvning och andra för skolframgången

viktiga faktorer skulle försämras vid en övergång till elevintagning varje år.

Styrelsen för fortsättningsskolan i Växjö tillstyrker däremot förslaget samt framhåller

att varjeårsintagning ger eleverna möjlighet att gå om en klass. Bland de

remissinstanser som tillstyrker varjeårsintagning av elever i dövskolorna märks

vidare skolöverstyrelsen, flera länsskolnämnder samt lärarförbunden, som därvid

förklarar sig förutsätta generösare bestämmelser om delning av'' klasser.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Utredningen har vid utarbetandet av sitt förslag till läroplan för

grundskola för döva och hörselskadade så nära som möjligt

följt de mål och de riktlinjer, som den allmänna grundskolan anger i sin

läroplan. Skolöverstyrelsen förordar att läroplanen för grundskolan i stället

fastställs att gälla även för skolorna för döva och hörselskadade och att överstyrelsen

bemyndigas att utfärda de tillägg till och avvikelser från läroplanen

som av utredningen bedömts nödvändiga. Dövskolornas rektorsjörening varnar

för tillämpning av schablonartade analogilösningar och för ett raserande av viktiga

element i den organisation av undervisningen, som under generationer utvecklats

på erfarenheters grund.

Sveriges dövas riksförbund förklarar att allmänbildningen bör vara det primära

vid undervisningen för de döva och själva tal- och hörselträningen av

sekundär betydelse. Förbundet anser sig inte nog kunna understryka hur viktigt

kunskapsinhämtandet är för de döva. De värsta stötestenarna för de vuxna döva

är enligt förbundet inte svårigheten att få kontakt med hörande utan det största

hindret är den döves bristande kunskap om det samhälle han skall klara sig

själv i. Förbundet understryker också mycket starkt åtbördsspråkets betydelse.

Utredningen har beträffande de dövas fortsatta utbildning

efter grundskolan föreslagit att skolan på Blockhusudden i Stockholm

skall ombildas till en ungdomsskola med gymnasium samt social och ekonomisk

fackskola och att fortsättningsskolorna i Vänersborg och Växjö skall ersättas av

en central yrkes- och fackskola med teknisk linje i Örebro. Dessa förslag kritiseras

av bl. a. länsskolnämnderna i Älvsborgs, Örebro och Västmanlands län, styrelsen

för Örebroskolan, TCO, lärarförbunden, Döva barns målsmäns riksförbund

och Hörselfrämjandets riksförbund, som anser att den högre utbildningen

bör vara förlagd till en ort. Även skolöverstyrelsen finner starka skäl tala för att

utbildningen samlas till en ort samt förklarar att Örebro därvid bör komma i

fråga. Överstyrelsen anser det emellertid tänkbart att externa klasser och avdelningar

kan spridas även till gymnasiala skolor utanför Örebro samt framhåller

även angelägenheten av att man innan arbetet med byggnads- och lokalprogram

påbörjas noggrant överväger i vilken omfattning klasser med döva och hörselskadade

elever kan förläggas till lokaler inom den allmänna skolan. Överstyrelsen

föreslår att den får i uppgift att göra en sådan undersökning. Andra remissinstanser,

däribland flera länsskolnämnder samt styrelsen för dövskolan på

Manilla, förklarar sig biträda utredningens förslag. Styrelsen för dövskolan i

Härnösand ifrågasätter liksom styrelsen för fortsättnings skolan i Vänersborg

lämpligheten av att överge skolan i Vänersborg samt förordar även att frågan

i vad mån en yrkesskola i Örebro beräknas komma att utnyttjas av de döva

eleverna framför en yrkesutbildning på hemorten ytterligare utreds innan ett

nybygge för en sådan skola igångsätts. Dövskolornas rektorsjörening föreslår att

hela problemkomplexet om de döva och hörselskadade ungdomarnas fortsatta

utbildning blir föremål för ytterligare utredning. Arbetsmarknadsstyrelsen och

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965 49

Svenska dövlärarsällskapet förordar ytterligare utredning angående de dövas

yrkesutbildning.

Utredningens förslag beträffande personalbehovet för dövskolorna

tillstyrks i stort sett av samtliga de remissinstanser som uttalat sig i

denna fråga. Förslaget att dövskolorna successivt skall tillföras i huvudsak samma

lärarkategorier som finns i det allmänna skolväsendet, dvs. småskollärare,

folkskollärare och ämneslärare tillstyrks sålunda genomgående. Styrelsen för

dövskolan i Härnösand och Dövskolornas rektorsjörening anser emellertid att

det nuvarande systemet med biträdande lärare bör bibehållas så att individuell

undervisning kan bedrivas i minst samma omfattning som hittills. Enligt Sveriges

dövas riksförbund bör kuratorstjänster inrättas vid samtliga dövskolor och

inte bara vid skolorna i Stockholm och Örebro som utredningen föreslagit.

Skolöverstyrelsen förklarar sig dela utredningens uppfattning att skolorna om

de skall kunna tillgodogöra sig de många framsteg som gjorts och görs på det

medicinskt-tekniska området måste ha kvalificerad tillgång till rådgivande medicinsk

och psykologisk expertis samt aktivt medverkande teknisk personal. Behovet

av barnpsykiatrisk, barnpsykologisk och social expertis är enligt medicinalstyrelsen

och medicinska fakulteten vid Karolinska institutet av annan storleksordning

än som framkommer i betänkandet. Varje syn- eller hörselhandikappat

barn bör enligt medicinalstyrelsen ha rätt att få sin situation allsidigt utredd och

belyst regelbundet under sin utveckling. Regionsjukhusens audiologiska avdelningar

respektive ögonavdelningar anses vara de lämpligaste centra för en dylik

regelbunden utredningsverksamhet inte bara under förskole- och skolåldern utan

även fram till en slutlig anpassning i yrkeslivet.

Den föreslagna tidsplanen för övergång till grundskola

för blinda och döva tillstyrks i allmänhet av remissinstanserna. Länsskolnämnden

i Örebro län, föräldraföreningen vid blindinstitutet och De blindas

förening understryker vikten av att övergången till grundskola sker tidigast

möjligt. Ett uppskov med genomförandet av grundskolan för blinda skulle enligt

De blindas förening medföra allt mer ökade svårigheter vid överföring av elever

från blindinstitutet till skolor för seende. Några remissinstanser ifrågasätter

emellertid lämpligheten av att forcera övergången och föreslår start 1966/67.

Ett relativt stort antal av remissinstanserna har uttalat sig angående utredningens

förslag om hjälpmedelsupprustning för blind- och dövskolorna.

Angelägenheten av en skyndsam upprustning i detta avseende betonas

därvid genomgående. Svenska dövlärarsällskapet finner de av utredningen béräknade

beloppen otillräckliga och Svenska otolaryng olo g förbundet förklarar att

utredningens förslag i detta avseende torde vara ett minimum.

I fråga om byggnadsbehovet framhåller flera remissinstanser, däribland

medicinalstyrelsen, Statstfänstemännens riksförbund, Sveriges dövas riksförbund

och föräldraföreningen vid blindinstitutet behovet av nya elevhem.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 19G5. 1 saml. Nr 70

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Lärarjörbunden förklarar att det med hänsyn till att förslag om lärarutbildning

för den allmänna grundskolan inom kort kommer att föreligga syns

naturligt att resultatet av denna utredning beaktas innan en mera definitiv

ställning tas till vilken utbildning de vid specialskolorna verksamma lärarna skall

ha. Statstjänstemännens riksförbund finner det däremot otillfredsställande att

utredningen varken preciserat hur lärarna skall rekryteras (grundutbildning)

eller vilken specialutbildning, som normalt bör bli erforderlig. Flera remissinstanser,

bl. a. Dövskolornas rektor sförening och Döva barns målsmäns riksförbund

betonar att åtgärder måste vidtas för att säkra tillgången på personal.

Hörselpedagogernas förening understryker att en utbyggnad av hörselklassorganisationen

bl. a. kräver en omedelbar upprustning av hörsellärarutbildningen.

1960 års blindvårdsutredning föreslår att samtlig lärarpersonal som utbildas i

landet skall tillföras ökade kunskaper i metodiken för handikappundervisningen.

Utredningen har beträffande specialskolornas ledning och tillsyn

föreslagit att de nuvarande särskilda styrelserna för skolorna tills vidare

skall bibehållas. Detta förslag biträds av bl. a. skolöverstyrelsen, som emellertid

anser att mycket talar för att det skulle vara till gagn för verksamheten om skolorna

fick en bättre kommunal förankring. Samordningssträvandena mellan specialskolorna

och det kommunala skolväsendet skulle enligt överstyrelsen också

underlättas om hela verksamheten vore underställd den kommunala skolstyrelsen.

Överstyrelsen förordar att förutsättningarna härför ytterligare utreds. Några

remissinstanser, däribland länsskolnämnderna i Jönköpings, Kronobergs och

Jämtlands län, anser att specialskolorna bör inordnas i den kommunala skolorganisationen.

Enligt medicinalstyrelsen hade det varit önskvärt att i betänkandet

redovisats närmare utredning om eventuella möjligheter att förlägga även

specialskolorna under landstingens huvudmannaskap. Statstjänstemännens riksförbund

beklagar att utredningen inte funnit det möjligt att föreslå ett ändrat

huvudmannaskap för ifrågavarande skolor.

Förslaget om inrättande av en gemensam inspektörstjänst för blind- och dövundervisningsfrågor

med placering vid en centralt belägen länsskolnämnd kritiseras

av bl. a. länsskolnämnderna i Malmöhus och Gävleborgs län, styrelserna

för dövskolorna i Stockholm (Manilla), Härnösand, Vänersborg, Örebro och

Gnesta, 1960 års blindvårdsutredning, lärarförbunden, Dövskolornas rektorsförening,

Dövlär ar sällskap et och De blindas förening, vilka remissinstanser

framför förslag om skilda inspektörs tjänster för blindundervisningen och dövundervisningen

samt förslag om tjänstens eller tjänsternas placering till skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen samt några länsskolnämnd er tillstyrker däremot

utredningens förslag om en gemensam inspektörstjänst för blind- och dövundervisningsfrågor.

Som lämplig placering för denna tjänst nämns skolnämnden för

Stockholms stad och län samt länsskolnämnderna i Värmlands och Örebro län.

Flera remissinstanser instämmer i förslaget om anställande av en hörselkonsulent

i skolöverstyrelsen. Medicinska fakulteten vid Karolinska institutet föreslår

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

att varje länsskolnämnd skall kompletteras med en tjänsteman med audiologisk

sakkunskap, audiolog, hörselvårdskonsulent eller dylikt, som skall samråda med

intagningsinstitutionen vid placering av barn i dövskola, hörselklass etc. Regionala

hörselvårds- och synkonsulentcr förordas av bl. a. flera länsskolnämnder.

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet finner det angeläget att

i varje län, där särskild konsulent inte blir knuten till länsskolnämnden, en lärare

för synsvaga och en lärare för hörselsvaga, båda med speciell utbildning, utses

att på deltid biträda med konsulentuppgifter ute i kommunerna.

G. Departementschefen

Vid avvägningen mellan de olika utgiftsändamål, för vilka samhället svarar,

måste, som jag tidigare i olika sammanhang framhållit, utbildningsinsatserna

för handikappade barn och ungdomar prioriteras mycket högt. Även de handikappade

maste nämligen nu fa del av reformarbetet på skolans område och genom

förbättrade utbildningsmöjligheter beredas tillfälle att på bästa sätt möta

de krav, som våra dagars samhälle ställer på den enskilde. Blind- och dövskolutredningens

huvuduppgift har varit att undersöka, hur en utbyggnad av den

obligatoriska undervisningen vid skolorna för blinda och döva bör ske för att

den i största möjliga mån skall kunna motsvara grundskolan inom det allmänna

skolväsendet. Utredningen har i enlighet med sina direktiv även framlagt förslag

om hur utbildningen efter den obligatoriska skolgångens slut lämpligen bör

ordnas för de syn- och hörselhandikappade. Förslag har också framlagts om åtgärder

för att öka möjligheterna till lämplig undervisning inom det allmänna

skolväsendet för elever med lindrigare syn- eller hörselskada.

Jag avser att nu i första hand behandla frågor rörande utbildning av blinda

och döva. Problemen för de syn- eller hörselskadade, som kan undervisas i det

allmänna skolväsendet, beaktas i annat sammanhang.

De förslag utredningen framlagt har av remissinstanserna i allmänhet mottagits

mycket positivt och jag har för min del funnit utredningens förslag väl ägnade

att läggas till grund för ett principbeslut rörande skolorganisationen för de

barn och ungdomar, som är i behov av utbildning inom specialskolväsendet för

blinda, döva och talskadade.

Utredningen anser, att den målsättning som gäller för undervisningen

i det allmänna skolväsendet även skall gälla för undervisningen i specialskolorna

och att undervisningen alltså i enlighet med vad som sägs i skollagens första

paragraf skall ha till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter

samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska

människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

Med utgångspunkt i denna målsättning föreslår utredningen, att blind- och

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

dövskolväsendet skall omfatta en obligatorisk grundskola samt en frivillig påbyggnad

på denna, som ger möjligheter till utbildning på yrkesskol-, fackskoloch

gymnasienivå. Dessa förslag av utredningen har vunnit i stort sett allmän

anslutning bland remissinstanserna, dock att några av dessa anser, att utredningen

varit alltför optimistisk beträffande de döva barnens utvecklingsmöjligheter.

Jag tror för min del, att en optimistisk målsättning, parad med ett realistiskt

handlande, är nödvändig i detta sammanhang och tillåter mig erinra om

att jag i prop. 1962: 54 angående reformering av den obligatoriska skolan m. m.

uttalade, att varje människas rätt till allsidig utveckling av sina anlag och intressen

är avgörande för skolans mål och undervisningens innehåll. Detta gäller

givetvis även beträffande specialskolorna, vilka därför, trots sina speciella

uppgifter på grund av elevernas handikapp, bör ha samma målsättning som det

allmänna skolväsendet med en undervisning, anpassad efter elevernas förutsättningar

och behov. Jag finner det också riktigt, att utbildningen för dessa

elever organiseras på liknande sätt som inom det allmänna skolväsendet samt

biträder utredningens förslag, att skolorganisationen för blinda och döva skall

omfatta en obligatorisk grundskola och att möjligheter skall ges till fortsatt frivillig

utbildning på yrkesskol-, fackskol- och gymnasienivå. Genom att utbildningen

efter grundskolan föreslås bli frivillig kommer införandet av grundskola

för blinda och döva i enlighet med utredningens förslag inte att innebära någon

förlängning av den obligatoriska skolgången, trots att saväl grundskolan för

blinda som grundskolan för döva föreslås bli tioårig.

Skollag och skolstadgabör enligt utredningens uppfattning i tilllämpliga

delar gälla även för specialskolväsendet. Läsåret föreslås sålunda skola

omfatta 39 veckor och vidare skall särskild specialundervisning, dvs. specialundervisning

jämsides med klassundervisning, kunna anordnas även inom blindoch

dövskolväsendet. Mot dessa förslag har jag inte något att erinra. Jag biträder

även utredningens förslag att det skall vara statens skyldighet att tillhandahålla

utbildning för de elever som behöver undervisning i specialskolor för

blinda, döva eller talskadade.

I stället för de bestämmelser om särskild skolplikt för blinda och döva

barn, som är upptagna i nu gällande stadgor för specialskolorna, föreslår utredningen,

att bestämmelser om skolplikt för dessa barn och om deras rätt till undervisning

intas i skollagen. Skolplikten skall enligt utredningens förslag inträda

när barnet uppnår för allmän skolplikt stadgad ålder och, om den ej fullgjorts

dessförinnan, upphöra med utgången av det kalenderår, då barnet fyller sjutton

år. I fråga om den som har att fullgöra sin skolplikt vid statligt skolhem för

blinda eller döva föreslås dock skola gälla samma skolpliktsbestämmelser som

för elever vid särskola. Jag tillstyrker att skolplikten för blinda, döva och talskadade

barn bestäms till tio år. För närvarande är jag inte beredd att föreslå

särskilda skolpliktsbestämmelser för blinda och döva barn med annat fysiskt

eller psykiskt handikapp. Elev i skolhem för blinda eller döva bör dock givetvis

äga rätt att erhålla utbildning under lika lång tid som elev i särskola. Det är

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

min avsikt att senare denna dag i förslag angående vissa ändringar i skollagen,

till vilket jag får hänvisa, närmare behandla frågor rörande skolplikten för ifrågavarande

elever och dess tillämpning.

Bestämmelser rörande fördelningen på klasser och grupper av

eleverna vid specialskolorna bör meddelas av skolöverstyrelsen.

Intagning av nybörjare inom blindskolväsendet äger, liksom inom

det allmänna skolväsendet, rum varje år, medan inom dövskolväsendet tillämpas

ett system med intagning vartannat år. Avsikten med vartannatårsintagningcn

har varit, att man önskat erhålla mera homogena undervisningsgrupper.

Med hänsyn till de negativa verkningarna för de årskullar döva elever, som genom

de nuvarande intagningsbestämmelsernas utformning får en försenad skolstart,

förordar utredningen övergång till årlig intagning av elever i dövskolorna.

Några remissinstanser har uttalat farhågor för att en övergång till varjeårsintagning

skulle medföra en försämring av möjligheterna att ge barnen en tillfredsställande

undervisning. De skäl, som anförts för att intagning av elever i

dövskolorna bör ske varje år, har jag emellertid funnit vara starka och jag biträder

därför i princip detta förslag. Innan övergång till årlig intagning vid dövskolorna

slutligt bestämts bör emellertid överstyrelsen, där så befinnes vara det

lämpligaste, äga medge intagning endast vartannat år. Höstterminen 1965 får

intagning av elever i dövskolorna äga rum enligt nu gällande intagningsbestämmelser.

Enligt utredningens förslag skall grundskolan för blinda omfatta

ett treårigt lågstadium, ett fyraårigt mellanstadium och ett treårigt högstadium.

Som motivering för sitt förslag beträffande skolstadiernas längd framhåller utredningen,

att det erfarenhetsmässigt visat sig, att flertalet blinda med hjälp av

en adekvat förskoleträning och småskolemetodik lär sig läsa, skriva och räkna

utan nämnvärd försening. På mellanstadiet kräver däremot ämnen som orientering

och käppteknik, maskinskrivning, gymnastik och slöjd mycken tid. Utredningen

anser, att erfarenheterna skall få utvisa, om införandet av ett elfte frivilligt

påbyggnadsår kan vara motiverat samt föreslår, att det även beträffande

de olika stadiernas längd skall råda en viss grad av anpassningsbarhet till enskilda

elevers eller elevgruppers behov. Utredningens förslag till stadieindelning

i grundskolan för blinda har vunnit allmän anslutning bland remissinstanserna.

Jag biträder såväl förslaget till stadiernas längd som förslaget att skolstadiernas

längd skall kunna anpassas efter elevernas behov.

Högstadiet för blinda bör i enlighet med utredningens förslag förläggas till

blindinstitutet på Tomteboda. Beträffande de blinda elever, som på grund av

fysiskt eller psykiskt handikapp inte kan följa undervisningen i vanlig blindklass,

har utredningen föreslagit, att de skall erhålla utbildning vid skolhemmet i

Örebro. Några remissinstanser har med anledning av sistnämnda förslag uttalat,

att normalbegåvade blinda barn inte bör hänvisas till detta skolhem. Enligt

min mening måste emellertid varje blind elevs skolplacering avgöras med hänsyn

till var han eller hon kan erhålla den bästa undervisningen och vården. Den

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965

elev som utan att det medför svårigheter för honom själv och för skolan bedömes

böra få sin undervisning vid blindinstitutet bör också placeras där, även

om han har ett dubbelt handikapp. Också normalbcgåvade dubbelhandikappade,

t. ex. dövblinda och blinda rullstolsfall, torde emellertid i allmänhet ha stora

svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen vid blindinstitutet. Elever, som

är i behov av en mycket individualiserad undervisning och vård, bör därför placeras

vid skolhemmet i Örebro, som inte är avsett att vara enbart en särskola

för blinda utan också en dövskola och en skola för blinda med svåra rörelsehinder.

Utredningen anser, att högstadiet vid blindinstitutet bör utformas så, att det

kan utgöra en central för erforderlig hjälp åt skolpliktiga elever, vilka kunnat

överföras till det allmänna skolväsendet samt också ge hjälp åt blinda ungdomar

under deras fortsatta studier och yrkesutbildning efter den obligatoriska

skolans slut. Utredningen föreslår därför att blindinstitutets nuvarande studiebibliotek

byggs ut till en pedagogisk hjälpmedelscentral. Angelägenheten

av att den föreslagna hjälpmedelscentralen snarast kommer till stånd

understryks i flera remissyttranden. Önskemål framförs även om att samtliga

studerande utan avseende på skoltillhörighet bör få studievägledning och undervisningshjälpmedel.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag i prop.

1965:1 (bil. 10, s. 248) föreslagit att medel anvisas till tekniska stödåtgärder (anskaffning

av material, skolskjutsanordningar, personell assistens m. m.) för undervisning

av handikappade elever. Jag förklarade där, att skolöverstyrelsen i

samband med sina anslagsäskanden för nästa budgetår borde ytterligare överväga

formerna för statens insatser på ifrågavarande område och därvid, såvitt

gäller främst erforderliga materiella resurser, pröva om och på vad sätt de pedagogiska

hjälpmedelscentralerna lämpligen kan medverka. Jag förutsatte vidare,

att överstyrelsen skulle överväga vilka anordningar som kan vidtas för att underlätta

undervisning i vanliga skolor av ifrågavarande barn och ungdomar. Definitiv

ställning till vilka uppgifter, som skall ankomma på den föreslagna hjälpmedelscentralen

vid blindinstitutet, bör enligt min mening inte tas förrän överstyrelsen

hunnit framlägga de förslag, som dessa överväganden kan leda till.

Detta bör emellertid inte hindra, att studiebiblioteket vid blindinstitutet byggs

ut till en pedagogisk hjälpmedelscentral fr. o. m. nästa budgetår. Bl. a. med

tanke på att antalet blinda elever är alltför lågt för att medge upprättandet av

egna skolor eller permanenta linjer på det gymnasiala stadiet, är det angeläget

att resurserna för att hjälpa de blinda elever, som undervisas i det allmänna

skolväsendet snarast förbättras. I samband med behandlingen av anslaget till

avlöningar vid blindskolorna kommer jag att föreslå inrättandet av vissa tjänster

för en hjälpmedelscentral vid blindinstitutet. Hjälpmedelscentralen bör kunna

underlätta blinda elevers övergång till skolor för seende inte endast genom

att tillhandahålla undervisningshjälpmedel utan även genom att till centralen

knyts reselärare.

Beträffande frågan om studiestöd åt ifrågavarande elever vill jag fram
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

hålla, att jag finner det angeläget att en samordning kommer till stånd mellan

det studiesociala systemet och nuvarande särskilda stödformer. Resultatet av den

kartläggning av nuvarande förhållanden och föreslagna åtgärder på detta område,

som centrala studiehjälpsnämnden avser att genomföra, bör avvaktas innan

ställning tas till frågan om hur studiestödet åt olika grupper av handikappade

bör utformas.

Utredningen anser, att läroplanen för grundskolan bör fastställas

att gälla även för blindskolan med de modifikationer, som framgår av utredningens

läroplansanvisningar. Mot detta förslag, som allmänt accepterats av remissinstanserna,

har jag inte något att erinra. Jag tillstyrker alltså, att timplanen

för grundskolan för blinda skall uppta 23 veckotimmar i årskurs 1, 25

veckotimmar i årskurs 2, 32 veckotimmar i årskurs 3, 34 veckotimmar i årskurs

4, 35 veckotimmar i årskurserna 5, 6 och 1 samt 36 veckotimmar i årskurserna

8, 9 och 10. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att de estetiska ämnena enligt

utredningens förslag får ett större utrymme än de har i nu gällande timplaner

för blindskolan. Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att utfärda de ytterligare

anvisningar till läroplanen för grundskolan som kan visa sig erforderliga.

Utredningen har beträffande personalbehovet för blindskolorn

a bl. a. föreslagit, att blindskolväsendet vid övergången till grundskola skall

tillföras nya lärarkategorier, småskollärare, folkskollärare, yrkesvalslärare etc.

Mot detta förslag har jag i princip inte något att erinra. Då emellertid lärarutbildningsfrågorna,

så som utredningen förordat, bör bli föremål för särskild utredning

är jag inte nu beredd att ta närmare ställning till vilka lärarkategorier

som bör finnas inom blind- och dövskolväsendet. Jag tillstyrker dock, att även

småskollärare skall kunna utbildas till blindlärare. Jag återkommer till vissa

personalfrågor i mina förslag till medelsanvisningar för blind- och dövskolväsendet

för nästa budgetår.

Förskolundervisningen för döva barn bör enligt utredningens

mening liksom hittills vara frivillig och ligga hos landstingen. I enlighet med

denna uppfattning anser utredningen, att statens engagemang i förskolan i

Boden skall avvecklas. Utredningens uppfattning att förskolundervisningen

skall vara frivillig och i princip ordnas genom landstingens försorg delar jag. Däremot

är jag inte beredd att i detta sammanhang föreslå någon ändring i fråga

om den statliga förskolan i Boden. Emellertid bör frågan om Norrbottens läns

landstings övertagande av skolan tagas upp av statens nämnd för förhandlingar

med kommunerna.

Utredningen föreslår, med utgångspunkt i sin principiella uppfattning att

samtliga elever skall undervisas så nära det allmänna skolväsendet som möjligt,

en avsevärd utbyggnad av hörselklassorganisationen. Flera remissinstanser

understryker, att en sådan utbyggnad är i högsta grad angelägen.

Jag delar denna uppfattning och framlägger i anslutning härtill i annat sammanhang

förslag om utbyggnad av utbildningen av bl. a. lärare för hörselskadade

barn.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts -proposition nr 70 år 1965

För de döva barnen är det emellertid även i fortsättningen nödvändigt med

skolor av internattyp. Utredningen föreslår därför att de nuvarande dövskolorna

i Stockholm, Lund, Vänersborg och Härnösand skall ingå i den nya skolorganisationen

som låg - och mellanstadieskolor för döva. För att

samtliga elever skall kunna tillförsäkras en högstadieundervisning, som kan erbjuda

olika tillvalsmöjligheter, föreslår utredningen vidare, att i första hand

en fullständig högstadieskola byggs ut i en centralt belägen skolkommun,

förslagsvis Örebro. Utredningen räknar med att elevunderlaget för den nuvarande

skolan för hörselskadade i Örebro kommer att minska i takt med utbyggnaden

av hörselklassorganisationen och att därför behovet av undervisningslokaler

för högstadieskolan delvis skall kunna tillgodoses inom den nuvarande skolbyggnaden

i Örebro. Flertalet remissinstanser biträder utredningens förslag beträffande

dövundervisningens lokalisering. Jag ansluter mig till förslaget att lågoch

mellanstadieundervisning för döva skall anordnas vid de nuvarande upptagningsskolorna

för döva och högstadieundervisningen förläggas till Örebro, där

undervisning alltså skall meddelas för hörselskadade på låg- och mellanstadiet

samt för döva och hörselskadade på högstadiet. Under en övergångstid bör, som

utredningen förordat, viss högstadieundervisning kunna meddelas även vid de

nuvarande upptagningsskolorna enligt skolöverstyrelsens bestämmande.

Undervisningen av normalbegåvade gravt talskadade barn, vilka erhåller

undervisning inom dövskolväsendet, samt av döva barn med vissa

komplikationer avses, som jag redovisat i prop. 1965:1 (bil. 10 s. 654»),

bli förlagd till Sigtuna. Särskolundervisning för döva barn meddelas vid skolhemmet

i Gnesta.

Möjligheten att förlägga externa dövskolklasser inom det allmänna

skolväsendet bör enligt utredningens mening regelmässigt utnyttjas, när tillräckligt

elevunderlag härför finns. Genom anordnandet av externa klasser erhåller

fler elever utbildning i närheten av sin hemort. Jag delar utredningens principiella

uppfattning att utbildningen bör decentraliseras i så stor utsträckning

som är möjligt utan att det sker på bekostnad av barnets rätt till en adekvat

undervisning i en god skolform och förordar därför, att överenskommelser träffas

med vederbörande kommuner om anordnandet av externa klasser i de fall

detta kan anses lämpligt.

Grundskolan för döva föreslås omfatta ett fyraårigt lågstadium, ett

treårigt mellanstadium och ett treårigt högstadium. Dessutom föreslås att skolöverstyrelsen

skall kunna medge, att även mellanstadiet i dövskolan tillförs ett

frivilligt extra år, om det för en enskild elev eller grupp av elever bedöms lämpligt

att så sker. I likhet med flertalet remissinstanser biträder jag utredningens

förslag beträffande skolstadiernas längd i grundskolan för döva.

Det av utredningen framlagda förslaget till läroplan för grundskola

för döva och hörselskadade följer så nära som möjligt de mål och de

riktlinjer som i läroplanen anges för den allmänna grundskolan. I förslaget hänvisas

också i stor utsträckning till läroplanen för grundskolan. Skolöverstyrelsen

föreslår, att läroplanen för grundskolan i stället skall fastställas att gälla även

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

för skolorna för döva och hörselskadade och att överstyrelsen skall bemyndigas

att utfärda de tillägg till och de avvikelser från läroplanen som av utredningen

bedömts nödvändiga. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag det lämpligast att

grundskolans läroplan fastställs att gälla även för ifrågavarande skolor och att

erforderliga avvikelser från läroplanen anges i form av läroplansanvisningar på

samma sätt som förordats beträffande grundskolan för blinda. Mot innehållet i

utredningens förslag till läroplan har jag inte något att erinra. Jag tillstyrker

alltså, att grundskolan för döva skall omfatta 26 veckotimmar i årskurs 1, 28

veckotimmar i årskurs 2, 32 veckotimmar i årskurs 3, 34 veckotimmar i årskurs

4, 35 veckotimmar i årskurserna 5, 6 och 7 samt 36 veckotimmar i årskurserna

8, 9 och 10. Jag vill beträffande undervisningen i dövskolan understryka utredningens

uttalande, att grundprincipen måste vara att varje barn med alla

medel skall bringas till utveckling på så allsidigt sätt som möjligt med hänsyn

tagen till sina förutsättningar. Även åtbördsspråket bör därvid utnyttjas.

För undervisningen vid skolhemmet i Gnesta samt den planerade riksinstitutionen

i Sigtuna för gravt talskadade normalbegåvade barn och döva barn med

vissa komplikationer bör, som utredningen förutsatt, skolöverstyrelsen äga medge

avvikelser från gällande normer i den omfattning som bedöms nödvändig.

Vid undervisningen av de normalbegåvade gravt talskadade barnen bör därvid

kursinnehållet i grundskolans läroplan tjäna till ledning.

Beträffande de dövas fortsatta utbildning efter grundsko1

a n föreslår utredningen att de nuvarande fortsättningsskolorna i Växjö och

Vänersborg skall ersättas av en central yrkes- och fackskola för döva och hörselskadade

i Örebro samt att den teoretiska fortsättningsskolan på Blockhusudden

i Stockholm skall ombildas till en ungdomsskola med gymnasium samt

social och ekonomisk fackskola. Flera remissinstanser kritiserar detta förslag

och förklarar, att den högre utbildningen bör vara förlagd till en ort. I några

yttranden föreslås ytterligare utredning av frågan om de dövas fortsatta utbildning

efter grundskolan. För egen del finner jag det från pedagogiska synpunkter

fördelaktigt, att den fortsatta utbildningen förläggs till en ort, lämpligen Örebro.

Med hänsyn till att utredningen förordat en delning av den gymnasiala utbildningen

mellan Stockholm och Örebro samt till de förslag om ytterligare utredning,

som framkommit vid remissbehandlingen, anser jag emellertid att det bör

uppdras åt skolöverstyrelsen att överväga hur den fortsatta utbildningen för de

döva och hörselskadade lämpligen skall organiseras.

Utredningen föreslår liksom för blindskolan att grundskolan för döva successivt

skall tillföras i huvudsak samma lärarkategorier som finns inom

det allmänna skolväsendet. Som jag tidigare framhållit, är jag, även om jag i

princip inte har något att erinra mot detta förslag, med hänsyn till att lärarutbildningsfrågorna

skall bli föremål för särskild utredning inte beredd att nu ta

ställning till förslaget. Beträffande personalbehovet i övrigt vill jag understryka

angelägenheten av att skolorna får tillgång till kvalificerad medicinsk,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

psykologisk och teknisk expertis. I fråga om den tekniska expertisen har utredningen

föreslagit att ingenjörstjänster inrättas vid dövskolorna. Utredningen

har samtidigt betonat önskvärdheten av ett intensifierat samarbete mellan hörcentralerna

och dövskolorna i fråga om teknikerhjälp. För egen del finner jag

det klart motiverat att skolorna får tillgång till teknisk expertis. Jag vill emellertid

framhålla, att de till länslasaretten och regionsjukhusen knutna hörcentralerna

har blivit de naturliga institutionerna för den hörselvårdande verksamheten.

Jag förordar därför att skolöverstyrelsen får i uppdrag att i samråd med

medicinalstyrelsen skyndsamt utreda förutsättningarna för och möjligheterna

till en samverkan på ifrågavarande område mellan hörcentralerna och dövskolorna

innan slutlig ställning tages till utredningens förslag. Utredningsarbetet bör

bedrivas så att konkreta åtgärder kan vidtagas redan fr. o. m. ingången av budgetåret

1965/66. Jag återkommer till personalfrågorna i mina förslag till medelsanvisningar

för nästa budgetår.

Övergången till grundskolans läroplan vid undervisningen

av blinda, döva och talskadade bör i enlighet med utredningens förslag ske successivt

med början i årskurserna 1—5 läsåret 1965/66. Skolöverstyrelsen bör erhålla

i uppdrag att utföra detaljplanering och att framlägga de förslag till åtgärder

som erfordras i samband med övergången till den nya skolorganisationen.

Utredningen, som anser att specialskolornas karaktär av skolor för handikappade

inte bör särskilt markeras, föreslår, att ifrågavarande skolor i samband

med övergången till grundskola ges egennamn. Mot detta förslag har jag inte

något att erinra. Det bör emellertid ankomma på skolöverstyrelsen att fatta beslut

i denna fråga.

En omfattande upprustning i fråga om undervisningshjälpmedel

och hörselteknisk utrustning bör, som utredningen föreslagit, komma

till stånd i samband med övergången till grundskola. Jag återkommer till

denna fråga i mina förslag till medelsanvisningar för nästa budgetår.

Under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete har skolöverstyrelsen för

nästa budgetår äskat medel för forskning och utvecklingsarbete inom handikappundervisningen

(prop. 1965:1, bil. 10 s. 210). Det får ankomma på Kungl. Maj:t

att efter förslag av skolöverstyrelsen besluta om anvisande av medel ur nämnda

anslag till ifrågavarande ändamål liksom till försöksverksamhet med regionala

synkonsulenter. Därigenom torde vad utredningen härutinnan förordat kunna

tillgodoses.

De särskilda styrelserna för specialskolorna bör som utredningen förordat tills

vidare bibehållas. Jag har för avsikt att senare denna dag återkomma till denna

fråga i förslag angående vissa ändringar i skollagen.

De årliga driftkostnaderna för den föreslagna skolorganisationen beräknas av

utredningen enligt 1964 års kostnadsläge för blindskolorna till ca 6 milj. kr. och

för dövskolorna till närmare 11 milj. kr., varav närmare 1 milj. kr. avser den planerade

riksinstitutionen i Sigtuna för gravt talskadade normalbegåvade barn

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

och döva barn med vissa komplikationer. För innevarande budgetår har till

driftkostnader för blindskolorna anvisats något mer än 5 milj. kr. och till driftkostnader

för dövskolorna något mer än 8 milj. kr. Det bör emellertid observeras,

att de av utredningen beräknade kostnadsökningarna inte enbart hänför

sig till kostnaderna för införande av grundskola för blinda, döva och talskadade,

utan att en stor del av dessa ökade kostnader är motiverade av en under alla förhållanden

nödvändig upprustning i skilda hänseenden av specialskolorna.

H. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. godkänna av mig angivna grunder och riktlinjer för organisationen

av skolväsendet för blinda, döva, hörsel- och talskadade

barn (specialskolan), innebärande

a) att specialskolan skall omfatta tio årskurser fördelade på

låg-, mellan- och högstadium enligt de bestämmelser Kungl.

Maj:t meddelar,

b) att läroplanen för grundskolan skall tillämpas med de

jämkningar som kan finnas erforderliga,

c) att läsåret skall omfatta 39 veckor,

d) att specialskolan i övrigt får i sina huvuddrag den utformning

och det innehåll, som jag i skilda hänseenden förordat;
2.

godkänna av mig förordade riktlinjer för övergången till

specialskola;

3. besluta att för ungdomar, som är blinda, döva eller hörselskadade,

skall vidtas åtgärder för att bereda dem fortsatt utbildning

efter specialskolan enligt de riktlinjer jag förordat i det

föregående.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

II. Anslagsberäkningar för budgetåret 1965/66

A. Statens blindskolor m. in.: Avlöningar

1962/63

1963/64

1964/65

3 185 000

3 660 000

3 980 000

4 335 000

Anslag

Nettoutgift

3 522 505

4 012 663

1965/66 (förslag)

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget uppräknas med 563 000 kr. Höjningen

betingas — förutom av beräknade utgiftsökningar på grund av lönehöjningar —

huvudsakligen av följande förslag.

1. Förändring av en extra ordinarie lärartjänst i läroämnen i Ae 19 till ordinarie

tjänst i Ao 21 (Tomteboda).

2. Återbesättande av en vakant ordinarie lärartjänst i läroämnen i Ao 21

(Tomteboda).

3. Sju nya icke-ordinarie lärartjänster i läroämnen.

4. En ny extra anpassningslärartjänst i Ag 19 (Växjö).

5. Två tjänster som barnhemsföreståndare i Ae 13 (Tomteboda).

6. En ny kanslibiträdestjänst (Växjö).

7. Ökade lönekostnader för skolan i Örebro.

8. Bortfall av kostnader för vårdanstalten i Lund.

9. En tjänst som föreståndare för hjälpmedelscentral i Ao 21 (Tomteboda).

10. Två nya tjänster som tekniker i Ae 13 (Tomteboda).

11. En halvtidstjänst som teckningslärare i Ae 18 (Tomteboda).

12. En ny tjänst som förskolkonsulent i Ae 21 (Tomteboda).

13. En kurator i Ao 15 (Tomteboda).

14. Utbyte av en tjänst som kansliskrivare i Ao 11 mot tjänst som kontorsskrivare

i Ao 13 (Tomteboda).

15. Uppräkning med 69 800 kr. av posten Arvoden och särskilda ersättningar

bestämda av Kungl. Maj:t.

Av överstyrelsens motiveringar för de framlagda förslagen framgår bl. a.

1—2. Föreningen Sveriges blindlärare har anhållit att två nya ordinarie lärartjänster

skall inrättas. Som skäl härför har föreningen anfört, att en förhållandevis

hög procent av lärarna är icke-ordinarie och att de dåliga utsikterna att

erhålla ordinarie tjänst i hög grad försvårar lärarrekryteringen. Styrelsen för

blindinstitutet har med anledning av denna framställning föreslagit, att en icke
-

följande.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965

ordinarie tjänst som lärare i läroämnen skall förändras till ordinarie samt att

en vakant ordinarie tjänst skall få återbesättas. Överstyrelsen ansluter sig till

de av föreningen framförda synpunkterna samt tillstyrker förslaget från blindinstitutet

om ordinariesättning av en icke-ordinarie tjänst samt återbesättande

av den vakanta tjänsten.

3. Överstyrelsen räknar med att för grundskolans påbörjande budgetår 1965/66

erfordras sex nya lärare i läroämnen. Vidare tillstyrker överstyrelsen ett förslag

från styrelsen för skolan i Växjö om inrättande av en icke-ordinarie lärartjänst,

vilken skulle ersätta en nuvarande timlärartjänst.

4. Skolan i Växjö är i stort behov av välkvalificerade lärare för orienteringsundervisningen

och det är svårt att få lämpliga timlärare. Överstyrelsen tillstyrker

därför att en extra anpassningslärartjänst i Ag 19 inrättas. Vid tjänstens inrättande

kan antalet timlärartimmar minskas med 30 veckotimmar.

5. Sedan lärarnas tillsynsskyldighet avskaffades med utgången av vårterminen

1962, handhas omvårdnaden av elevernas vid Tomteboda under fritid av

elevhemsföreståndare och vårdare. Pojk- och flickhemmen för elever tillhörande

klass 4 och högre klasser övervakas av tre elevhemsföreståndare, medan tillsynen

över småbarnshemmen, med 45 elever, ombesörjes av vårdare. Blindinstitutets

styrelse anför, att tillsynen av småbarnen icke fungerar tillfredsställande, och

anhåller om två nya tjänster som barnhemsföreståndare i Ae 13. Vårdarnas praktiska

arbetsuppgifter gör det svårt för dem att hinna med elevvården. Vidare besitter

vårdarna icke tillräcklig kompetens att organisera vården, som blivit alltmer

komplicerad på grund av att flera barn med psykiska svårigheter nu mottas

på skolan. Detta har även påpekats av blindinstitutets barnpsykiatriska konsult.

De framförda synpunkterna synes överstyrelsen vara i hög grad beaktansvärda

och överstyrelsen tillstyrker förslaget om inrättande av två tjänster som barnhemsföreståndare.

6. Till skriv- och bokföringshjälp vid skolan i Växjö utgår nu ett arvode av

4 000 kr. Samtliga övriga blindskolor har heltidsanställda befattningshavare för

dessa göromål. Enligt överstyrelsen råder ingen tvekan om att det vid skolan

behövs en heltidsanställd befattningshavare med minst kvalifikationer för kanslibiträdestjänst.

7—8. Under avlöningsanslaget för innevarande budgetår har upptagits lönekostnader

för Örebroskolan endast för sista kvartalet. Kostnaden för helt år har

av överstyrelsen i föregående års petita upptagits till 1 329 408 kr. Vid beräkning

av avlöningskostnaderna för blindskoleorganisationen budgetåret 1965/66 bör

således tilläggas 3/4 av helårsbeloppet, eller 997 056 kr. Dessutom tillkommer

ökade lönekostnader för skolan på grund av höjt rörligt tillägg. Bortfallet av

vårdanstalten i Lund beräknas medföra en minskning av lönekostnaderna med

1 273 000 kr.

Förslagen under p. 9—15 förs fram under hänvisning till blind- och dövskolutredningens

bedömning av personalbehovet vid övergång till grundskola. Av

den föreslagna uppräkningen av arvodesposten (p. 15) avser 21 500 kr. arvoden

åt skolpsykologer, 3 ()()() kr. arvode åt kurator vid skolan i Växjö, 2 500 kr. arvode

åt studierektor vid blindinstitutet, 22 800 kr. frilids- och lägerskolledning,

16 000 kr. arvoden för den föreslagna hjälpmedelscentralen och 4 000 kr. kostnader

för skrivhjiilp.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Departementschefen

Styrelsen för blindinstitutet på Tomteboda har i sitt yttrande över blind- och

dövskolutredningens betänkanden framhållit att redan lokalbristen lägger hinder

i vägen för en så snabb utbyggnad av antalet lärartjänster som den överstyrelsen

förordat i sina petita. För budgetåret 1965/66 erfordras enligt styrelsen

för blindinstitutet tre nya tjänster. Då en av de av överstyrelsen föreslagna ickeordinarie

lärartjänsterna avses ersätta en nuvarande timlärartjänst vid skolan i

Växjö föreslår jag att fyra nya icke-ordinarie lärartjänster inrättas (p. 3). Jag

föreslår att även småskollärare skall kunna utbildas till blindlärare och att de

nya lärartjänsterna skall kunna utnyttjas såväl för småskollärare med blindlärarutbildning

som för folkskollärare med blindlärarutbildning. Småskollärare

med blindlärarutbildning bör erhålla samma lönegradsplacering som smaskollärare

med dövlärarutbildning (biträdande lärare).

Som jag tidigare framhållit (s. 54) anser jag det angeläget att blindinstitutets

studiebibliotek byggs ut till en pedagogisk hjälpmedelscentral redan fr. o. m.

nästa budgetår. Jag tillstyrker därför att för en dylik hjälpmedelscentral inrättas

en ordinarie tjänst som föreståndare och beräknas medel för en tjänst i lönegrad

Ae 13 (p. 9 och 10). Den senare tjänsten bör benämnas assistent. Föreståndartjänstens

lönegrad torde få fastställas i annat sammanhang.

Vidare förordar jag, att medel beräknas för tva nya extra ordinarie tjänster

som elevhemsföreståndare vid blindinstitutet (p. 5). Elevhemsförestandare bör

placeras i lönegrad A 14 om vederbörande har genomgått av Sociala barna- och

ungdomsvårdsseminarict anordnad utbildningskurs för barnhemsföreståndare

eller annan utbildning, som skolöverstyrelsen finner svara häremot, samt eljest

i lönegrad A 13.

Vidare förordar jag att en tjänst som kurator i lönegrad Ao 17 inrättas (p. 13).

Tjänsten som kansliskrivare vid blindinstitutet bör utbytas mot en tjänst som

bokhållare i lönegrad Ao 15 (p. 14).

Beträffande överstyrelsens förslag i övrigt har jag inte något att erinra. Jag

beräknar dock något lägre kostnader för den nya skolan i Örebro än vad överstyrelsen

förutsatt (p. 7).

Blind- och dövskolutredningen har föreslagit, att vid skolan i Örebro skall finnas

anställda skötare i stället för vårdare. Jag tillstyrker även detta förslag. Den

som anställs som skötare bör under första anställningsåret efter vunnen behörighet

vara placerad i lönegrad A 10 och under andra och tredje anställningsåren

i lönegrad All, varefter befordran bör ske till lönegrad A 12. Det bör ankomma

på skolöverstyrelsen att fastställa behörighetskraven för ifrågavarande tjänster.

Vad jag här föreslagit beträffande lönegradsplaceringar m. m. har godtagits av

vederbörande personalorganisationer.

Anslaget bör, vid bifall till vad jag förordat, för nästa budgetår uppföras med

(3 980 000+355 000—) 4 335 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens blindskolor m. m., som föranleds

av vad jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens blindskolor

m. m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 950 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 114 000

3. Avlöningar till personal vid tillfälliga anpass
ningskurser

för nyblinda, förslagsvis.......... 169 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 1 685 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1417 000

Summa kr. 4 335 000

c) till Statens blindskolor m. in.''. Avlöningar för budgetåret

1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 335 000 kr.

B. Statens blindskolor m. m.: Omkostnader

1962/63 ...........

Anslag

Nettoutgift

1963/64 ..........

1964/65 ...........

t/TÖ JlJikJ

975 979

1965/66 (förslag) ..........

Följande sammanställning upptar för innevarande budgetår gällande omkostnadsstat

samt för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag till ändringar och

departementets anslagsberäkning.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 70 år 1965

Anvisat

1964/65

Föreslagen ändring 1965/66

Mynd. Dep.chefen

Utgifter

1. Sjukvård åt personal, förslagsvis

2. Reseersättningar, förslagsvis ...

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis

..................

b) Övriga expenser ...........

4. Övriga utgifter:

a) Undervisnings- och arbets
materiel,

förslagsvis........

b) Inventarier och maskiner, förslagsvis

..................

c) Tvätt och renhållning, förslagsvis

..................

d) Kosthåll, förslagsvis........

e) Beklädnad för elever, förslagsvis

.......................

f) Skyddsbeklädnad, förslagsvis

g) Utrustningsbidrag åt avgående

elever, förslagsvis.......

h) Sjukvård åt elever, förslagsvis

i) Tandvård åt elever, förslagsvis

j) Utgifter för dimitterade elever,

förslagsvis ............

k) Fickpengar, förslagsvis .....

l) Omkostnader vid fritidsverksamhet

...................

m) Lägerskolor, förslagsvis .....

5. Vissa kostnader för tillfälliga an
passningskurser

..............

Summa kr.

Särskilda uppbördsmedel

1. Inackorderingsavgifter ........

2. Ersättning för värme, elektrici
tet,

städning, tvätt, skyddsbeklädnad

m. m................

3. Försäljning av slöjdalster......

4. Kostersättning m. m..........

Nettoutgift kr.

8 000 + 1 500 + 1 000

30 000 +33 000 + 33 000

187 400

— 5 400

— 5 400

59 200

246 600

+10 800

+ 5 400 + 10 800

+ 5 400

92 500

of.

+173 000

100 000

+20 000

+ 20 000

63 000

of.

of.

340 500

—20 500

— 20 500

96 500

—10 500

— 10 500

1 300

of.

of.

84 700

of.

+ 300

64 400

of.

of.

41 000

of.

of.

25 000

+40 000

+ 40 000

25 700

— 5 700

— 5 700

1 000

+ 4 000

+ 4 000

6 000

941 600

of.

+27 300 of.

+200 600

63 000

of.

1 289 200

+67 200

+240 000

74 000

of.

of.

17 200

of.

of.

45 000

—20 000

— 20 000

63 000

199 200

—10 000

—30 000 — 10 000

— 30 000

1 090 000

+97 200

+270 000

Av skolöverstyrelsens motiveringar för de framförda äskandena framgår bl. a.

följande.

Den 1 juli 1965 flyttas skolhemmet vid vårdanstalten i Lund^ till den nya

blindskolan i Örebro och återstående avdelningar, arbetshem och vårdhem, stalls

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 70 år 1965 65

under medicinalstyrelsens överinseende. Överstyrelsen äskar sålunda i år icke

medel till vårdanstalten. Den nya blindskolan i Örebro kommer att motta ett

stort antal elever, som ej tidigare kunnat beredas plats, och avdelningar för

såväl förskolebarn som yrkeselever kommer att upprätthållas. Skolan beräknas

motta omkring 120 elever. Vårdanstalten i Lund har konstant haft ca 180

skyddslingar.

På grund av minskat antal elever och skyddslingar i blindskolorna torde kostnaderna

under förevarande anslag kunna något nedbringas. Skolstyrelserna äskar

sammanlagt i runt tal 975 000 kr. eller 115 000 kr. mindre än nu utgående

belopp. Överstyrelsen har ansett sig böra iaktta försiktighet i fråga om nedskärning

av vissa delposter, då erfarenhet av medelsåtgången vid den nya mera

differentierade institutionen i Örebro ännu saknas. I vissa fall, då överstyrelsen

ansett i äskandena framförda skäl bärande, har överstyrelsen tillstyrkt höjningar

av nuvarande delposter.

4 b). Skolstyrelserna har begärt en höjning av delposten Inventarier och maskiner

med i runt tal 20 000 kr. Tomteboda behöver medel till fortsatt upprustning

av elevrummen samt viss inredning av f. d. gymnastikbyggnader till andra

ändamål i samband med att den nya simhallsbyggnaden tas i bruk. Skolan i

Kristinehamn har bl. a. begärt medel till skrivmaskiner, till upprustning av yrkesprövningsverkstaden,

skolköket och anpassningsavdelningen (bandspelare och

annan modern teknisk apparatur). Skolan i Växjö har äskat ett mindre engångsanslag

för rumsinredning. De framställda kraven bör enligt överstyrelsens mening

tillgodoses. Överstyrelsen vill särskilt framhålla att skolornas initiativ till

anskaffande av modern apparatur för undervisningens förbättrande bör uppmuntras.

Beträffande förslagen om höjningar av posterna 2. Reseersättningar och 4 j).

Utgifter för dimitterade elever har hänvisning skett till blind- och dövskolutredningens

beräkningar rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål.

Depa rtementschejen

Som jag tidigare framhållit (s. 58) bör en omfattande upprustning i fråga om

undervisningshjälpmedel komma till stånd i samband med övergången till grundskola

för blinda. Jag beräknar för detta ändamål för nästa budgetår 173 000 kr.

Anslaget bör i enlighet med vad som angivits i departementsberäkningen uppräknas

med 270 000 kr. och således uppföras med (1 090 000+270 000=)

1 360 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens blindskolor m. m.: Omkostnader för budgetåret

1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 360 000 kr.

5 — Iiihamj till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 70

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

C. Statens dövskolor m. m.: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1962/63 ................................... 5 975 000 6 622 682

1963/64 ................................... 6 532 000 7 206 487

1964/65 ................................... 6 246 000

1965/66 (förslag) ........................... 7 570 000

Skolöverstyrelsen räknar i fråga om detta anslag med ett medelsbehov av

7 651 000 kr., vilket är 1 405 000 kr. mer än vad som anvisats för innevarande

budgetår. Den beräknade ökningen av medelsbehovet hänför sig — förutom till

automatiska kostnadsökningar — till följande förslag.

1. En lektorstjänst i Ae 27 vid dovlärarseminariet.

2. Sex tjänster som handledare i Ae 24 för dövlärarseminariet.

3. Åtta nya tjänster som lärare i läroämnen.

4. Tre nya tjänster som vårdare (två i Örebro och en i Gnesta).

5. Två nya ekonomibiträdestjänster (Örebro).

6. Ökat antal timlärartimmar.

7. Arvoden åt skolpsykologer.

8. Ökad medelsanvisning till arvoden åt audiologer.

9. Två heltids- och två halvtidstjänster som ingenjörer (Manilla, Örebro, Härnösand

och Lund).

10. Överföring av en ingenjörstjänst från anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete

(Vänersborg).

11. Utbyte av fem extra ordinarie tjänster som biträdande lärare mot fem ordinarie

småskollärartjänster.

12. Två kurator stjänster (Manilla och Örebro).

13. Fem nya tjänster som elevhemsföreståndare (Manilla, Lund, Vänersborg,

Härnösand och Örebro).

14. En tjänst som kontorsskrivare (Manilla).

15. Två nya kontorsbiträdestjänster (Härnösand och Lund).

16. Uppräkning av arvodesposten med anledning av blind- och dövskolutredningens

förslag.

Av överstyrelsens motiveringar för de framförda förslagen framgår bl. a.

följande.

1. Sedan en av överstyrelsen tillsatt expertutredning angående nya utbildningslinjer

vid speciallärarlinjerna vid lärarhögskolorna i sitt i februari 1964 avlämnade

förslag förordat inrättande av särskilda lektorstjänster för speciallärarutbildningen,

anser överstyrelsen, som tagit ställning till nämnda förslag, det

vara helt i linje härmed att knyta en lektorstjänst också till dövlärarseminariet.

Överstyrelsen understryker de av studierektor för seminariet framförda syn
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 70 år 1965

67

punkterna, att dövlärarkandidaterna är i behov av teoretiskt välkvalificerade

läi arkrafter icke blott för föreläsningar inom några centrala ämnesområden utan

aven för handledning av examensarbete, seminarieövningar och diskussioner

samt icke minst för orientering om pågående forskning på specialområdet. Eu

lektorstjänst förenad med en undervisningsskyldighet av 380 timmar pr läsår,

skulle innebära en avsevärd förbättring i nuvarande system med ett stort antal

specialföreläsare. Lektorn bör äga högt kvalificerade insikter i två av de ämnen

som ingår i seminariets undervisningsområde (exempelvis fonetik, språkpsykologi,

statistik, logopedi, dövpedagogik, akustik, audiologi), om möjligt ha kännedom

om eller erfarenhet av dövundervisning och i övrigt äga meritering för

undervisning vid lärarutbildningsanstalt.

2 Bl. a. för att kunna stimulera lärare att genomgå utbildning vid Manilla

fordras tillgång till kvalificerade lärarkrafter, handledare och ledare av lärarkandidaternas

undersökningsarbeten. Överstyrelsen tillstyrker därför ett av studierektor

framfört förslag om inrättande av sex fasta liandledartjänster eller övnmgsskollärartjänster

i Ae 24.

3. Överstyrelsen räknar med hänsyn till blind- och dövskolutredningens förslag

med ett behov av 15 nya lärare redan läsåret 1965/66. Då en så betydande

nyrekrytering av lärare inte torde vara möjlig att få till stånd redan under nästkommande

budgetår upptar överstyrelsen endast åtta nya tjänster i reglerad

befordringsgång.

4. För vården av Charlottendalseleverna vid skolan i Örebro finns en elevhemsföreståndare

och två vårdare. Styrelsen för nämnda skola har påpekat,

att det icke är möjligt att upprätta ett arbetsschema med tjänstgörande personer

dygnet runt med endast tre befattningshavare, samt anhållit om ytterligare

tva vardartjänster. Då elevgruppens förläggning till skolan är provisorisk i avvaktan

pa att den i särskild utredning föreslagna undervisningsanstalten för

dessa elever skall komma till stånd och då överstyrelsen därjämte finner det

nödvändigt, att denna elevgrupp sysselsätts och hålls samman som en särskild

enhet, anser överstyrelsen, att styrelsens krav på ytterligare vårdarpersonal

skall tillgodoses.

Vid skolan i Gnesta är flick- och pojkavdelningarna belägna helt skilda från

varandra och de kan ej som på Mogård vissa tider övervakas av en och samma

vardare. Detta elevklientel kan aldrig lämnas utan tillsyn. Överstyrelsen som

linner det nödvändigt, att hänsyn tas till lokalförhållandena, tillstyrker en nv

vardartjänst vid Gnestaskolan.

5. Styrelsen för skolan i Örebro har anhållit om två nya ekonomibiträdestjänster,

en för köket och en för städarbetet. Skolan disponerar nu fyra biträden

(tre i köket och en i städning) ävensom ett belopp ur omkostnadsstaten till

avlönande av kollektivanställd städpersonal, ungefär motsvarande två heltidsanställda

befattningshavare. Jämfört med övriga dövskolor är arbetskraften för

köksgöromålen och städningen i Örebroskolan lågt beräknad. Överstyrelsen anser,

att styrelsens beräkningar av behovet av dylik personal är realistiska, samt

föreslår att två nya ekonomibiträdestjänster inrättas.

7. Genom vissa undersökningar vid skolan på Manilla har konstaterats att

noggranna utredningar av barnpsykiatrisk ocli barnpsykologisk expertis är nödvändiga

för att ge eleverna rätt placering inom dövskolan och vid skolbyte;

likasa har i eu del fall pavisats påfallande dålig överensstämmelse mellan elevers

begå vn in gsn i va och deras skolprestationcr. Det anses nödvändigt att dessa undersökningar

utsträckes till att omfatta samtliga elever. Det har även konstaterats,

alt eleverna i vissa fall lider av allvarliga beteendesvärigheter och andra

komplicerade störningar på känslo- och viljelivets område. De mera kompliee''-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 70 år 1965

rade fallen har under senare år ökat och behovet av psykiatrisk-psykologisk expertis

har gjort sig allt starkare gällande även ur dessa synpunkter Enligt överstyrelsens

uppfattning är det synnerligen angeläget att medel stalls till förfogande

för anlitande av barnpsykiatrisk och barnpsykologisk expertis. Överstyi elsen

föreslår härför ett belopp av 23 000 kr. att fördelas av överstyrelsen.

Förslagen under p. 9—16 förs fram under hänvisning till blind- och dövskolutredningens

bedömning av personalbehovet vid dövskolorna. Beträffande ar\odesposten

(p. 16) föreslår överstyrelsen att utöver för innevarande budgetår beräknade

belopp 10 000 kr. skall anvisas för arvoden åt kuratorer i Harnösand

och Lund, 17 500 kr. för arvoden åt studierektorer, 38 000 kr. för timlärare vid

externa klasser och för stödundervisning m. m., 30 000 kr. för sekreterare och

skrivhjälp, 12 000 kr. för materielvård och 1000 kr. för fritids- och lägerskolledning.

Departementschefen

Frågan om utbildning av lärare för specialskolorna för blinda och döva bör

som jag tidigare framhållit (s. 55) bli föremål för särskild utredning. Då förslagen

om inrättande av en lektorstjänst och sex tjänster som handledare bor

bedömas i samband med den större frågan om organiserandet av lärarutbildningen

är jag inte nu beredd att tillstyrka dessa förslag (p. 1 och 2). Jag ar mte

heller beredd att nu tillstyrka förslaget om utbyte av fem extra ordinarie tjänster

som biträdande lärare mot ordinarie tjänster som småskollärare (p. 11).

Beträffande förslaget om inrättande av två heltidstjänster och två halvtidstjänster

som ingenjörer (p. 9) och den ingenjörstjänst som innevarande budgetår

avlönas ur anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete (p. 10) vill jag hanvisa till

vad jag i det föregående anfört angående samarbetet mellan dövskolorna och

hörcentralerna.

Innehavarna av de föreslagna fem nya tjänsterna som elevhemsforestandare

(p. 13) skulle enligt utredningen ha till uppgift att leda och handleda vårdarna,

fördela arbetsuppgifterna samt verka för att omvårdnaden blir så nyanserad, att

varje enskild elev känner trivsel och trygghet. Jag biträder förslaget och berakliar

medel för fem dylika tjänster. Innehavare av tjänst som elevhemsförestandare

bör placeras i lönegrad A 14 om vederbörande genomgått av Sociala barnaoch

ungdomsvårdsseminariet anordnad utbildningskurs for barnhemsforestandare

eller annan utbildning, som skolöverstyrelsen finner svara häremot, samt eljest

i lönegrad A13. . . .... „

Vidare förordar jag att två tjänster som kurator i lönegrad Ao 17 inrattas

(p. 12). . . „

Beträffande överstyrelsens förslag i övrigt har jag inte nagot att erinra.

Anslaget bör, vid bifall till vad jag förordat, uppräknas med 1 324 000 kr. och

således uppföras med (6 246 000+1 324 000=) 7 570 000 kr. Jag hemställer, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

sonalförteckningen för statens dövskolor m. m., som föranleds

av vad jag anfört i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens dövskolor

m.m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 990 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 272 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 2 882 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 426 000

Summa kr. 7 570 000

c) till Statens dövskolor m. m.: Avlöningar för budgetåret

1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 7 570 000 kr.

D. Statens dövskolor in. m.: Omkostnader

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag

1 940 000

2 020 000

1 985 000

2 075 000

Nettoutgift

1 918 908

1 986 799

Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande

omkostnadsstaten samt för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag till förändringar

och departementets anslagsberäkning.

Anvisat Föreslagen ändring 1965/66

Utgifter

1964/65

Mynd.

Dep.ehefen

1. Sjukvård åt personal, förslagsvis

15 800

of.

of.

2. Reseersättningar, förslagsvis ...

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten, för-

14 000

of.

of.

slagsvis ..................

360 000

of.

of.

b) Övriga expenser ...........

4. Övriga utgifter:

a) Undervisnings- och arbets-

57 000

417 000

of. -

of. -

materiel, förslagsvis........

b) Inventarier och maskiner, för-

107 000

+ 9 000

-f 9 000

slagsvis ..................

59 700

of.

of.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

i Kungl. Maj:ts proposition

nr 70 år 1965

<c) Tvätt och renhållning, för-

slagsvis ..................

93 400

of.

of.

d) Sjukvård åt elever, förslagsvis

43 000

+ 6 800

+ 6 800

e) Tandvård åt elever,förslagsvis

51 000

+ 7 000

+ 7 000

f) Bad åt elever, förslagsvis . . .

18 900

+ 2100

+ 2100

g) Kosthåll, förslagsvis .......

620 500

of.

of.

h) Utackordering av elever, för-

slagsvis ..................

269 000

+31 000

+31 000

i) Beklädnad för elever, förslags-

vis .......................

276 300

of.

of.

j) Fickpengar åt elever, förslags-

vis ......................

95 000

of.

of.

k) Parkers underhåll, förslagsvis

8 500

+ 1500

+ 1 500

1) Bibliotek, förslagsvis .......

9 400

+ 5 600

+ 5 600

m) Underhåll av hörselapparatur,

förslagsvis ................

38 000

+ 6 000

+ 6 000

n) Stipendier åt vissa skolplik-

tiga döva m. fl., förslagsvis . .

1 000

of.

of.

o) Omkostnader vid fritidsverk-

samhet ...................

7 000

+ 7 000

+ 8 000

p) Lägerskolor ...............

7 500

+ 7 500

+ 8 000

q) Information åt lärare och för-

äldrar ....................

— 1 703 200

+ 5 000 +88 500

+ 5 000

Summa kr. 2 150 000 —|—88 500 +90 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Ersättning för värme och lyse i

tjänstebostäder ..............

12 000

of.

of.

2. Ersättning för tvätt åt personal

3 000

of.

of.

3. Ersättning för kost åt personal..

75 000

of.

of.

4. Försålda arbeten och produkter

75 000 165 000

of.

—

of. —

Nettoutgift kr.

1 985 000

+88 500

+90 000

Av överstyrelsens motiveringar framgår bl. a. följande.

4 a). Delposten till undervisnings- och arbetsmateriel är hårt belastad. Skolorna

är i behov av en grundlig upprustning av undervisningsmaterielen och

överstyrelsen har för avsikt att framlägga förslag härom till ett kommande år.

För att avhjälpa de mest kännbara bristerna föreslår överstyrelsen emellertid

redan nu, att delposten budgetåret 1965/66 höjs till 116 000 kr., motsvarande

av skolorna begärt belopp.

4 h). Till utackordering av elever äskas för budgetåret 1965/66 från skolorna

sammanlagt 308 300 kr. på grund av väntad höjning av inackorderingsavgifterna.

Överstyrelsen anser sig böra tillstyrka höjning av delposten till 300 000

kr. Skolan i Lund har tillfälligt låg belastning beroende på att flera nyintagna

elever är bosatta i Lund eller dess närhet, ett förhållande som man icke kan

räkna med vid nyintagningen hösten 1965. Försöken med dövskolklasser anslutna

till lokalt skolväsen har likaså inneburit besparingar på detta anslag. Det

kan ej nu förutses, om liknande anknytningar kan ske budgetåret 1965/66.

Vidare har bostad tillfälligt beretts i internatet vid Manilla för vissa elever vid

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

fortsättningsskollinjen. Det är önskvärt, att dessa tämligen vuxna elever för

sin utveckling om möjligt bor bland hörande personer. Slutligen önskar överstyrelsen

ha möjlighet att genomföra ett förslag som väckts av ledningen för förskolverksamheten

i Danderyd och som innebär att ett litet antal döva barn från

Stockholms län, vilka under förskoleträningen vid hörcentralen på centrallasarettet

i Danderyd bott i särskilt väl lämpade fosterhem därstädes, skulle kunna

få bo kvar i dessa fosterhem även vid skolpliktstidens inträde och i vanlig ordning

få inackorderingsavgiften erlagd av Manillaskolan samt medfölja anordnad

skolskjuts till Manilla.

Beträffande delposterna 4 1). Bibliotek, 4 o). Omkostnader vid fritidsverksamhet,

4 p). Lägerskolor och 4 q). Information åt lärare och föräldrar har

hänvisning skett till blind- och dövskolutredningens beräkningar rörande medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål.

Departementschefen

Anslaget bör i enlighet med vad som angivits i min beräkning uppräknas med

90 000 kr. och således uppföras med (1 985 000 -f- 90 000 =) 2 075 000 kr. Jag

hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens dövskolor m. m.: Omkostnader för budgetåret

1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

2 075 000 kr.

E. Statens dövskolor ni. m.: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag

Nettoutgift

285 000

278 615

160 000

129 117

100 000

460 000

För här ifrågavarande ändamål har ett reservationsanslag varit uppfört på

riksstaten sedan budgetåret 1949/50. Av de anvisade anslagen har Kungl. Maj:t

i vissa fall reserverat bestämda belopp för särskilda ändamål, medan under

anslaget tillgängliga medel i övrigt disponerats av skolöverstyrelsen på sätt

överstyrelsen prövat lämpligt. De huvudsakliga utgiftsändamålen under de olika

budgetåren har varit följande: inredningsarbeten, nyanskaffning av inventarier

av olika slag, apparatur för prövning och träning av hörselrester, hörapparater,

böcker, film och filmapparater samt lek- och idrottsmateriel.

På anslaget fanns den 30 juni 1964 en bunden reservation av 114 177 kr.

Skolöverstyrelsen, som i sina ursprungliga förslag till anslagsäskanden för nästa

budgetår räknat med ett inedelsbchov av 275 000 kr. för engångsanskaffning

av utrustning m. m. till dövskolorna, föreslår i sitt utlåtande över blind- och

dövskolutredningens betänkanden att förevarande anslag erhåller den ändrade

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. May.ts proposition nr 70 år 1965

rubriken Engångsanskaffning av utrustning m. m. vid blind- och dövskolor

samt att anslaget för nästa budgetår uppförs med 553 000 kr. Enligt utredningens

beräkningar erfordras för upprustning i fråga om pedagogiska hjälpmedel

och teknisk utrustning m. m. under en femårsperiod årligen 173 000 kr.

för blindskolorna och 380 000 kr. för dövskolorna.

Beträffande motiveringen för utredningens och överstyrelsens förslag under

denna anslagspunkt torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, i vilka behovet

av utrustning m. m. redovisas i detalj.

Departementschefen

Överstyrelsens förslag om att även bidrag till utrustning m. m. vid blindskolor

skall utgå ur förevarande anslag är jag inte beredd att tillstyrka och jag

har därför under anslaget till omkostnader vid blindskolorna beräknat ett belopp

av 173 000 kr. för upprustning i fråga om undervisningshjälpmedel vid

dessa skolor. Det belopp överstyrelsen föreslagit för nästa budgetår, 553 000 kr.,

bör därför minskas med 173 000 kr.

Av det i överstyrelsens ursprungliga förslag till anslagsäskanden för nästa

budgetår beräknade medelsbehovet under förevarande anslag avser ca 80 000

kr. ändamål, vilka inte ingår i de av utredningen angivna beloppen. Då jag

finner såväl dessa ändamål som den av utredningen föreslagna upprustningen

angelägna föreslår jag, att för nästa budgetår anvisas dels 380 000 kr. i enlighet

med utredningens förslag, dels 80 000 kr. för i överstyrelsens ursprungliga förslag

till anslagsäskanden angivna ändamål.

Anslaget bör, vid bifall till vad jag nu förordat, uppföras med (100 000 +

360 000 =) 460 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens dövskolor m. m.: Engångsanskaffning av utrustning

m. m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 460 000 kr.

F. Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn

Anslag

Nettoutgift

1962/63 .......................

.............. 440 000

395 480

1963/64 .......................

.............. 405 000

468 860

1964/65 .......................

.............. 455 000

1965/66 (förslag)...............

.............. 472 000

Enligt kungörelsen 1956:252 (omtryckt med ändringar 1964: 458) utgår till

kommun eller landstingskommun ävensom till enskild, förening eller stiftelse

statsbidrag till förskolor, skolhem eller hemundervisning för döva och hörsel
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

skadade barn i förskoleåldern, som godkänts av skolöverstyrelsen. Statsbidraget

utgar i efterskott med 2 000 kr. för varje barn, som erhållit undervisning vid

förskolan, samt därutöver med 1 000 kr. för varje barn, som tillika varit intaget

i skolhem eller eljest genom huvudmannens försorg och på dennes bekostnad åtnjutit

vård och underhåll. Vidare utgår statsbidrag med 1 000 kr. för varje barn,

som — utan att ha varit inskrivet vid förskola — under redovisningsåret erhållit

regelbunden hemundervisning av förskolans lärare eller annan av skolöverstyrelsen

godkänd lärare. Sasom statsbidragsvillkor gäller bl. a., att undervisningen

är avgiftsfri och att huvudmannen i den utsträckning så kan ske mottager barn

från annat område än det, för vilket förskolan eller skolhemmet i första hand

avsetts, samt att, där huvudmannen är enskild, förening eller stiftelse, skäligt

bidrag till verksamheten lämnas av landstingskommun eller stad, som ej tillhör

landstingskommun.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjs med 17 000

kr. med hänsyn till väntade automatiska kostnadsökningar på grund av ökat

antal elever.

Departementschefen

Mot överstyrelsens beräkning av de automatiska kostnadsökningarna har jag

inte något att erinra. Jag tillstyrker att anslaget i enlighet med överstyrelsens förslag

uppförs med (455 000 -f 17 000 =) 472 000 kr. samt hemställer, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn för

budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 472 000 kr.

G. Resor för blind- och dövskolelever

jämte ledsagare

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag Nettoutgift

213 000 216 032

280 000 270 999

280 000

500 000

Ur förevarande anslag bestrids dels för elev, som vistas i skolinternat eller är

inackorderad genom skolans försorg, ersättning för kostnader för resor till och

från skolorten vid läsårets början och slut samt vid jullov och påsklov ävensom

ett lov under hösten, alltså för varje sådan elev åtta enkla resor om året, dels

för elev, som under skoltiden är bosatt i sitt hem eller i inackorderingshem,

kostnaderna för dagliga resor mellan skolan och hemmet, dels ock resekostnader

för barn, som kallats till skola för undersökning, samt vid resa, som föranleds

av yrkespraktik.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjs med 64 000 kr. Höjningen hänför

sig till följande förslag.

1. Resor för elever vid den nya blindskolan i Örebro.............. -)-41 000

2. Bortfall av kostnader för resor för elever vid vårdanstalten för

blinda i Lund.............................................. — 25 000

3. Skolskjutsar för vissa externatelever ......................... +30 000

4. Föräldraresor .............................................. +18 000

Summa kr. 64 000

Av överstyrelsens motiveringar för de framlagda förslagen inhämtas bl. a.

följande.

3. Skolelever, som har sina hem på skolorten eller i dess närhet, brukar

bo i hemmet och dagligen resa till och från skolan. Pa vissa hall, särskilt vid

Manillaskolan, är avstånden stora och kommunikationsmöjligheterna så komplicerade,

att särskilt nybörjarna icke ensamma kan resa mellan hemmet och

skolan. Hösten 1965 intas vid Manillaskolan fem barn boende i Danderyd, vilka

tidigare gått i förskola för döva. Ett par av dem är inackorderade i goda fosterhem,

där de funnit sig väl tillrätta. Då antalet är så stort, anser överstyrelsen

det befogat att särskild skolskjuts anordnas. Kostnaderna härför uppskattas till

ca 15 000 kr. Då liknande situationer kan uppstå även vid andra dövskolor

samt vid blindinstitutet på Tomteboda beräknar överstyrelsen för detta slag av

skolskjutsar ett belopp av 30 000 kr.

4. Överstyrelsen planerar att ge varje skola möjlighet att samla barnens målsmän

(en för varje barn) till gemensam sammankomst på skolan vid lämplig tid

under första skolåret och att därvid genom föredrag och demonstrationer ge

föräldrarna informationer om skolarbetet samt diskutera frågor, som speciellt

berör det egna barnet, något som kan bli av betydelse för behandlingen av barnet,

när det återvänder till hemmet under ferietid. Ett annat tillfälle under barnets

skoltid, då en liknande direkt kontakt hem—skola är önskvärd, är sista

skolåret i barndomsskolan, då eleven skall välja utbildningsgren. Vid ett par

dagars besök vid skolan av målsman med tillfälle till diskussioner med rektor,

lärare och beträffande dövskolorna med vederbörande dövkonsulent, bör betydligt

bättre samråd om den unges framtida möjligheter kunna åvägabringas än

som nu sker per korrespondens. Med nuvarande system vid dövskolorna med

vartannatårsintagning innebär överstyrelsens förslag ett möte om året för föräldrar

till en årskurs elever (vartannat år första årskursen och vartannat år

åttonde årskursen) eller ca 130 resor om året. För blindskolornas del skulle det

röra sig om ca 50 föräldraresor om året. Överstyrelsen beräknar biljettkostnaderna

till 18 000 kr.

Departementschefen

Ersättning för resekostnader för barn och ungdomar, som vistas på olika institutioner

för undervisning och vård, utgår för närvarande enligt varierande

grunder för olika grupper av handikappade. En översyn av gällande regler har

vidtagits i syfte att få till stånd enhetliga bestämmelser om dylik ersättning och

förslag i denna fråga har tidigare denna dag framlagts av chefen för socialdepartementet.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

I jämförelse med nu gällande bestämmelser beträffande resor för blind- och

dövskolelever jämte ledsagare innebär nämnda förslag en utökning av antalet

fria resor till och från skolorten till en resa per månad.

Mot överstyrelsens förslag om anordnande av skolskjutsar för vissa externatelever

(p. 3) och om möjligheter att samla barnens målsmän (p. 4) har jag inte

något att erinra. De av överstyrelsen under p. 1 och 2 beräknade kostnadsförändringarna

är av automatisk natur.

Därest riksdagen bifaller förslaget om nya enhetliga bestämmelser beträffande

ersättning för resekostnader för handikappade blir medelsbehovet under förevarande

anslag avsevärt större än det av överstyrelsen beräknade. Jag föreslår,

att anslaget uppförs med ett avrundat belopp av (280 000 + 220 000 =) 500 000

kr. samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare

för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Sonja Ahrling

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Blind- och dövskolväsendets utbildningsmål och organisation.......... 3

A. Inledning ........................................................ ®

B. Nuvarande ordning för undervisning av blinda och döva.............. 3

C. Utredningens synpunkter och förslag rörande blindundervisningen .... 7

1. Grundskola för blinda och synskadade .......................... 7

a. Blindundervisningens mål och innehåll........................ 7

b. Skolpliktsbestämmelser ..................................... 1

c. Stadieindelning i grundskola för blinda........................ 9

d. Specialundervisning, särskild undervisning och stödundervisning 10

e. Blindskolans högstadium .................................... 11

2. Läroplan för grundskola för blinda.............................. 13

3. Blinda ungdomars fortsatta utbildning efter den obligatoriska skolan 15

4. Personalbehov ................................................ 11

5. Kostnader .................................................. • • 19

D. Utredningens synpunkter och förslag rörande dövundervisningen...... 20

1. Teknisk och medicinsk audiologi ................................ 20

2. Förskoleundervisningen ........................................ 21

3. Grundskola för döva och hörselskadade.......................... 23

a. Centralisering eller decentralisering........................... 23

b. Förslag till skolorganisation ................................. 25

c. Skolpliktsbestämmelser ..................................... 31

4. Läroplan för grundskola för döva och hörselskadade.............. 32

5. Döva och hörselskadade ungdomars fortsatta utbildning efter den

obligatoriska skolan ........................................... 34

6. Personalbehov ................................................ 36

7. Kostnader .................................................... 38

E. Genomförandet av den föreslagna organisationen.................... 38

1. Tidsplan för övergång till grundskola för blinda och döva.......... 38

2. Behov av hjälpmedelsupprustning............................... 39

3. Blind- och dövskolornas lokalbehov ............................. 40

4. Lärarutbildningsfrågor och behov av pedagogiskt utvecklingsarbete 41

5. Specialskolornas ledning och tillsyn.............................. 42

F. Yttranden ....................................................... 43

G. Departementschefen .............................................. 51

H. Hemställan ...................................................... 59

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

II. Anslagsberäkningar för budgetåret 1965/66 ......................... 60

A. Statens blindskolor m. m.: Avlöningar .............................. 60

B. Statens blindskolor m. m.: Omkostnader............................ 63

C. Statens dövskolor m. m.: Avlöningar ............................... 65

D. Statens dövskolor m. m.: Omkostnader.............................. 68

E. Statens dövskolor m. m.: Engångsanskaffning av utrustning m. m..... 70

F. Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn...................... 71

G. Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare.................. 72

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande vård och undervisning av rörelsehindrade barn m. m. jämte vissa m a1 i texten
  2. 2LU 1965:53 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 s. 5 i texten
  3. SU 1965:101 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående blindoch döv skolväsendets organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten