Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1966/67 m. m

1966-04-05 · 354 sidor, varav 299 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 299 av 354 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:125, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1966/67 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

1

Nr 125

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1966/67 m. m.;

given Stockholms slott den 21 april 1966.

Kungl. Maj :t vill hänned, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :t

Min allernådigste Herres och Konungs frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas, mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen,

den ekonomiska politiken. Det i statsverkspropositionen framlagda

riksstatsförslaget för budgetåret 1966/67 kompletteras med hänsyn

till senare inträffade förändringar i vad avser såväl budgetens inkomstsida

som dess utgiftssida. I samband härmed lämnas en förnyad beräkning

av budgetutfallet för innevarande budgetår. Beräkningen för innevarande

budgetår innebär att totalbudgeten blir balanserad. För nästa budgetår leder

beräkningarna till ett överskott på ca 250 milj. kr. Bägge dessa beräkningar

underskattar dock utgiftsutvecklingen eftersom några kostnader för bl. a.

böjda löner till de statsanställda ännu inte kunnat beräknas.

I anslutning till redovisningen av långtidsutredningens resultat och beräkningen

av den långsiktiga budgetutvecklingen behandlas den ekonomiska

politikens mer långsiktiga avvägningsproblem.

Såsom särskilda bilagor lämnas bl. a. en reviderad nationalbudget för år

1966, en promemoria angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen och

en långtidsbudget för budgetåren 1966/67—1970/71.

1 llihang till riksdagens protokoll l''JG6. 1 samt. AV 125

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 21 april 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Kling, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reviderad finansplan

och förnyad beräkning av inkomster för budgetåret 1966/67 jämte därmed

sammanhängande frågor och anför.

REVIDERAD FINANSPLAN 1966

Den internationella ekonomiska politiken

Konjunkturutvecklingen. Industriländernas ekonomiska aktivitet löper i

stort sett vidare i de banor som beskrevs i finansplanen. Tillväxttakten verkar

emellertid bli något snabbare än vad som tidigare förväntats. Produktionen

i Förenta staterna steg sålunda så kraftigt under fjolårets sista kvartal

att helårsnivån kom att ligga 5,5 % över 1964, och man räknar nu med

att detta resultat skall kunna upprepas i år. Takten i Västeuropas produktionsstegring

förefaller komma att öka något till 4 %. De allmänna utsikterna

för 1967 är givetvis mera oklara. För dagen finns dock knappast anledning

räkna med annat än att den internationella högkonjunkturen fortsätter.

I Västeuropa hänför sig de förstärkta expansionstendenserna i första

hand till EEC-området. Produktionen väntas där stiga med 4,3 % i år mot

3,5 % 1965. Inom EFTA saktar ökningen troligen av något, uppskattningsvis

till 2,8 % 1966 mot 3 % i fjol. För EFTA-staterna exklusive Storbritannien

är motsvarande siffror 3,7 % och 4,1 %. Uppsvinget i Frankrike och

Italien, där resursläget är gynnsamt, verkar nu fastare förankrat och kan

väntas uppväga inbromsningen i Västtyskland. I detta land genomförs f. n.

en dämpning av efterfrågetrycket genom att statsutgifterna begränsas och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

3

kreditmarknaden hålls stram; härigenom kan den redan av resursskäl dämpade

produktionstillväxten mattas ytterligare något. I de mindre EFTAländerna

sätter kapacitetsläget en tämligen snäv gräns för tillväxten. Efterfrågetrycket

i dessa länder är genomgående starkt men visar tecken på att

lätta under inflytande av stabiliseringsåtgärder. Storbritanniens nationalprodukt

förutses liksom 1965 överstiga fjolårsnivån med drygt 2 %. Man

räknar därvid med en något snabbare expansion under loppet av 1966 än

under förra året. Den brittiska arbetsmarknadssituationen är emellertid ytterst

ansträngd och betalningsbalansläget — som jag skall återkomma till

— sådant att ytterligare efterfrågebegränsningar kan bli aktuella.

Prisernas ökningstakt i Frankrike och Italien har minskat genom den tidigare

kraftiga åtstramningen och man tror inte att det pågående uppsvinget

skall skapa nya påfrestningar i år. Prisuppgången i Västeuropa i övrigt kan

visserligen inte ännu sägas ha dämpats påtagligt men tendenser till avsaktning

är märkbara. Partipriserna på industrivaror steg sålunda allmänt

långsammare i fjol än tidigare. Särskilt bör uppmärksammas att i Västtyskland

har ökningen i såväl industriarbetarnas timförtjänster som producentpriserna

för investeringsvaror avtagit. Den återhållsamma ekonomiska

politiken i detta land sedan hösten 1965 och motsvarande inriktning

i flera mindre industriländer kan efter hand ge mera tydliga utslag i form

av en lugnare prisutveckling. Mot bakgrund av övertryck på arbetsmarknaden

och en låg produktionsökning har den brittiska pris- och kostnadsutvecklingen

visat en stigande tendens. I Förenta staterna har fem års stigande

aktivitet reducerat arbetslösheten påtagligt och lett till ett allmänt

högt kapacitetsutnyttjande i industrin. I fjol översteg de avtalsmässiga lönehöjningarna

för första gången på länge produktivitetens ökning. Hittillsvarande

prishöjningar synes dock mera återspegla höjda priser på jordbruksprodukter

och importerade råvaror än någon allmän balansrubbning

i ekonomin. Fortfarande är den amerikanska prisstegringstakten avsevärt

lägre än i Västeuropa. Det är ännu för tidigt att avgöra om prisstegringstendenserna

kommer att förstärkas eller ej; från de amerikanska myndigheternas

sida har man vid flera tillfällen tillkännagett att man är beredd

att vid behov inskrida för att dämpa efterfrågan.

Den allmänt sett positiva bild, som kan tecknas av industriländernas produktionsutveckling

under 1966, anger att förutsättningarna för en inte oväsentlig

expansion av det internationella handelsutbytet är goda. Denna expansion

synes också gå i riktning mot en förbättrad balans mellan olika

länder och länderområden. Detta kan illustreras med prognosen för EECområdet,

som innebär att det samlade bytesbalansöverskottet skall minska

i år mot en ökning på 1,5 miljarder dollar 1965. En sådan utveckling rimmal

väl med Storbritanniens och USA:s strävanden att komma till rätta

med sina betalningsunderskott. Man kan också räkna med att råvaruländernas

exportutsikter, som förbättrades under senare delen av 1965, skall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

vara goda även i år. Det svaga likviditetsläget i dessa länder gör det samtidigt

troligt att deras import av industrivaror knappast ökar mera påtagligt

förrän ett stycke in på 1967.

Som mål för den amerikanska betalningsbalansen, som förra året visade

ett underskott på 1,3 miljarder dollar, har uppställts ungefärlig jämvikt under

1966. Uppnåendet av detta mål förutsätter att fjolårets försämring av

handelsbalansen återhämtas samtidigt som den kraftiga begränsningen av

de utgående kapitalrörelserna vidmakthålls. Viss tveksamhet har uttalats

om detta kan ske utan att ytterligare åtgärder vidtas för att dämpa den

interna efterfrågeökningen i USA. I sammanhanget kan konstateras att den

ekonomiska politiken i Förenta staterna bör underlättas av att den interna

och externa jämviktens krav numera i betydande mån synes sammanfalla.

En särskild osäkerhetsfaktor med hänsyn till effekten på betalningsbalansen

utgör i detta sammanhang de växande utgifterna för krigföringen i

Vietnam.

Övervinnandet av den brittiska betalningskrisen visar sig bli en rätt tidskrävande

process. Medan den första etappen i programmet för betalningsbalansen

— halverandet av underskottet från 1964 till 1965 — genomförts

framgångsrikt råder viss osäkerhet om möjligheterna att planenligt nå full

jämvikt redan i år. Det har ifrågasatts om detta mål kan förverkligas vid

ett sådant högt efterfrågetryck som föreligger internt i den brittiska ekonomin.

Graden av finanspolitisk restriktivitet i den statsbudget, som framläggs

i dagarna, kan därvid bli av central betydelse. Angelägenheten av en

kraftig förbättring av den brittiska betalningsbalansen understryks av att

krediterna från valutafonden, sammanlagt 2,5 miljarder dollar, skall vara

återbetalade senast 1970.

Betydelsen av återställd jämvikt i USA:s och Storbritanniens betalningsbalanser

för det internationella betalningssystemet har understrukits i olika

sammanhang. Avvecklingen av reservvalutaländernas underskott utgör också

utgångspunkten för de överläggningar som f. n. äger rum inom främst

»de tios» krets och inom valutafonden om en förstärkning av det rådande

likviditetssystemet. Ett upphörande av dessa underskott skulle emellertid

samtidigt betyda att en traditionell källa till likviditet bortfaller. En tillfredsställande

utveckling av världens produktion och handel kan därför

göra det nödvändigt att medvetet skapa nya reservtillgångar i stället. Någon

allmän brist på likviditet kan visserligen inte sägas föreligga f. n. Detta

kan emellertid knappast tas till intäkt för att skjuta arbetet på en reform

av likviditetssystemet på framtiden. För att undvika uppkomsten av en allmän

likviditetsbrist måste man i god tid ha träffat överenskommelse om

systemets utformning. Jag hoppas därför att de åsiktsskillnader som alltjämt

föreligger mellan de större länderna beträffande nödvändigheten och

innebörden av en förstärkning av det internationella likviditetssystemet

skall kunna utjämnas.

Under de senaste månaderna, då samarbetet inom EEC återupptagits i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij. ts proposition nr 125 år 1966 5

full utsträckning, synes atmosfären för en lösning av de europeiska integrationsproblemen

ha förbättrats. EFTA-länderna, som fortsatt att fördjupa

sin samverkan på olika områden, tog som bekant under 1965 ett initiativ

till närmare samarbete med EEC för att skapa förutsättningar för

en allmän avveckling av handelshindren mellan blocken. I avvaktan på att

möjligheterna för ett sådant samarbete närmare klarläggs, följer man från

svensk sida utvecklingen på integrationsområdet noga som en beredskap

för en eventuell framtida förhandlingssituation. Det är därvid av särskild

vikt att söka fastställa vilka olika restriktioner på den inhemska handlingsfriheten

som kan bli följden av det internationella samarbetets vidareutveckling.

Befinns därvid att något av de instrument som nu kan anlitas

för att främja målen för den ekonomiska politiken inte längre skulle stå

till fritt förfogande blir nästa led i den pågående beredskapsplaneringen

att undersöka med vilka andra medel dessa mål kan förverkligas.

Oavsett hur de europeiska marknadsproblemen kan komma att lösas

kvarstår som den väsentligaste bindningen av vår ekonomisk-politiska handlingsfrihet

det absoluta kravet på att den svenska ekonomins internationella

konkurrenskraft bibehålls och förstärks. De allmänna konjunkturtendenserna

i industriländerna förefaller relativt gynnsamma. Emellertid äger en

förskjutning rum under 1966 av expansionens tyngdpunkt från sådana länder

av central betydelse för vår export som de nordiska länderna och Västtyskland

till andra områden, samtidigt som produktionsökningen förblir låg

i Storbritannien. Detta gör att exportklimatet för svensk del inte är lika

gynnsamt.

Långtidsperspektiven. De internationella betingelserna för produktion och

handel måste ägnas skärpt uppmärksamhet eftersom Sveriges bytesbalans

— på längre sikt avgörande för sysselsättningsnivån och tillväxttakten —

sedan i fjol är ur jämvikt. Långtidsutredningen har utgått från ett grundläggande

antagande om fortsatt betydande expansion i världsekonomin. Förutsättningar

synes finnas för att produktionen i OECD-länderna fram till

1970 kan stiga i nästan samma takt som under decenniets första hälft, dvs.

med 5 % om året. Om dessa förutsättningar förverkligas så torde också den

internationella handeln fortsätta att stimuleras. Eu årlig stegring i OECDländernas

totala import med 6 å 7 % verkar trolig. I fråga om handelspolitiken

vill jag bara erinra att det är ovisst när och hur ett närmande mellan

de västeuropeiska liandelsblocken kan äga rum. Även utgången av

Kennedy-rundan är osäker. Försiktigtvis får man vara inställd på att svårigheterna

för utomstående länder att avsätta varor inom EEC ökar samtidigt

som stimulansen genom gemenskapen i EFTA torde avtaga.

Förutom utvecklingen på integrations- och tullområdena kan förskjutningar

i prioriteringen mellan skilda ekonomisk-politiska mål medföra att

det internationella klimatet blir kärvare än vad de reala förutsättningarna

och en summering av nationella planer synes ange. Ett stort antal västcuro
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

peiska länder upplevde under 1960-talets första hälft en större prisstegring

än under senare delen av föregående årtionde samtidigt som sysselsättningsoch

tillväxtmålen blivit bättre tillgodosedda. Det är redan av den anledningen

naturligt att den ekonomiska politiken alltmer inriktats på att hålla tillbaka

pris- och kostnadsstegringarna och detta har, som jag redan påpekat, skett

inte helt utan framgång. Dessutom har det ökade inbördes beroende som

följer med den vidgade internationella arbetsfördelningen i samverkan med

den förbättrade amerikanska konkurrensförmågan drivit fram den ökade

betoningen av stabilitetsmålen. Jag delar bedömningen i långtidsutredningen

att dessa faktorer torde göra sig gällande också i fortsättningen. Visserligen

har den amerikanska ekonomin på sistone utsatts för påfrestningar men

dels är avståndet till hittillsvarande europeisk prisstegringstakt fortfarande

stort, dels kan övertrycket så småningom mildras antingen genom åtstramande

åtgärder eller t. ex. genom en ändrad politisk situation i Sydostasien.

Som ett uttryck för den ökade tonvikten på stabilitet kan man också betrakta

det arbete som inom OECD:s ram nedläggs på att driva fram en mer

energisk, effektiv och internationellt sinnad politik för att undvika resp.

eliminera balansbristen i enskilda länders utrikes betalningar. Detta arbete

ingår som ett led i förhandlingarna om en likviditetsreform och syftar till

att åstadkomma en förstärkt disciplin i den ekonomiska politiken. Ännu kan

man inte bedöma de praktiska resultaten av dessa strävanden, men möjligen

leder de bl. a. till att politiken för att reglera den inhemska efterfrågan blir

mer återhållsam. Jag håller med utredningen om att det inte föreligger någon

generell brist på likviditet som skulle utgöra en överhängande risk för starkt

restriktiv ekonomisk politik. Ett stramare läge kommer dock att inträda

efter hand när dollarutflödet från USA upphör. Det är just för att möta den

situationen som de aktuella förhandlingarna syftar till att skapa ett system

för kompletterande likviditetstillskott.

Naturligtvis går det inte att bestämt säga varken i vad mån industriländernas

ökade ansträngningar att nå stabilitetsmålen kommer att lyckas eller

vilken effekten kommer att bli på tillväxten och handelsutbytet. Resultaten

och inverkan på ekonomin beror i hög grad på kombinationen av ekonomiskpolitiska

instrument och på hur snabbt störningstendenser angrips. Som jag

framhållit i tidigare finansplaner har motåtgärder ofta tenderat att sättas

in för sent och därför behövt bli drastiska. Även avsaknaden av mekanismer

för att främja produktionsfaktorernas rörlighet har krävt långvarig och

omfattande dämpning av efterfrågan för att åstadkomma önskad stabiliseringseffekt,

varvid återverkningarna på aktiviteten och sysselsättningen blivit

relativt starka. Särskilt har investeringsviljan drabbats, vilket kan göra

det svårt att prestera så stora produktivitetsökningar som förutsätts i de

nationella långtidsplanerna. Arbetsmarknadspolitiken och annan rörlighetsbefrämjande

politik är visserligen nu på flera håll under utbyggnad, men det

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

7

kommer säkert att dröja innan man når en sådan skala att den tillväxthämmande

effekten av stabiliseringsaktioner påtagligt tonas ned.

Svårigheterna för en framgångsrik europeisk stabiliseringspolitik är avsevärda.

Flera länder står liksom Sverige inför en bekymmersam utveckling

i fråga om arbetskraften. Krav på utjämning av löneskillnader och anspråk

på en utvidgad offentlig verksamhet gör det i och för sig rimligt att räkna

med betydande lcostnadsstegringar som inte uppvägs av högre produktivitet.

Men erfarenheten visar att de tidigare nämnda drivkrafterna bakom förskjutningen

av den ekonomiska politikens ökade tyngdpunkt mot stabiliteten

är av sådan karaktär att flera länder kan vara beredda att pruta på

målen i fråga om sysselsättning och tillväxt. Fasthålls uppställda ambitiösa

stabilitetsmål aktualiseras åtgärder för att hindra nämnda kostnadsstegringar

från att slå igenom i den allmänna prisnivån. Dessa kan i sin tur få

en olycklig inverkan på den ekonomiska aktiviteten. Å andra sidan bör

uppmärksammas att nu märkbara tendenser till en utjämning av efterfrågetrycket

mellan de västeuropeiska länderna underlättar strävandena att

trygga en tillfredsställande intern och extern jämvikt. Man kan vidare inte

utesluta att direkta inkomstpolitiska aktioner under sådana omständigheter

blir mer resultatrika än tidigare.

Med hänsyn till osäkerheten om i vilken utsträckning de ovan redovisade

tendenserna inom den ekonomiska politiken i andra länder kommer att realiseras

är det svårt att entydigt fastställa betingelserna för den svenska

ekonomiska utvecklingen under återstoden av 1960-talet sådana de bestäms

av produktions- och handelsutsikter utomlands. Även om man inte kan

göra precisa förutsägelser om konsekvenserna för Sveriges del är det dock

uppenbart att energiska ansträngningar görs i ett flertal länder för att

balansera såväl den interna ekonomin som de utrikes betalningarna. Resultaten

kan visa sig såväl i form av lägre efterfråge- och produktionsstegringar

än förutsett som i form av en långsammare pris- och kostnadsstegring. I

alla händelser blir det med största sannolikhet ur konkurrenssynpunkt alltmer

riskabelt för ett enskilt land att uppträda som om efterfrågeöverskott

och höga kostnadsstegringar kunde förväntas också i andra länder.

Konjunkturutvecklingen i Sverige

Den bild som framträder av Sveriges ekonomi under år 1965 har i den reviderade

nationalbudgeten inte undergått någon mera betydande förändring

i jämförelse med vad som redovisades i den preliminära nationalbudgeten.

Enligt senaste beräkningar stannade nationalproduktens tillväxt vid 3,2 %,

vilket innebär en obetydlig ned justering. Alltjämt förefaller det emellertid

tveksamt om de från »användningssidan» uppbyggda försörjningsbalanser
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Alaj. ts proposition nr 125 år 1966

na ger en fullt rättvisande bild av produktionsutvecklingen under 1965. Alternativa

kalkyler med utgångspunkt i produktionsstatistiken visar även i

reviderad version på en inte obetydligt högre tillväxt. Olikheten är desto

mera påfallande som de båda beräkningsmetoderna för närmast föregående

perioder gett tämligen väl överensstämmande resultat.

Tillväxten av den privata konsumtionen 1965 beräknas nu till 4,1 %, vilket

är 0,2 procentenheter mera än enligt de preliminära uppskattningarna.

Intrycket av snabb expansion av näringslivets och kommunernas investeringar

samt den offentliga konsumtionen kvarstår oförändrat. Däremot

beräknas tillväxttalet för statens investeringar vara lägre än man tidigare

räknat med. Det uppskattas nu till ca 1 %. Sammanlagt för investeringar

samt offentlig och privat konsumtion innebär de nya beräkningarna en obetydlig

uppjustering. Att nationalproduktens tillväxt ändock redovisas som

något lägre än enligt de kalkyler som lades fram i den preliminära nationalbudgeten,

beror på att lagerinvesteringarnas uppgång nu förefaller att

ha blivit något mindre och importvolymens ökning något större än enligt

dessa beräkningar.

Större delen av år 1965 präglades otvivelaktigt av ett högt uppdrivet efter - frågetryck inom Sveriges ekonomi men en klar dämpning synes ha inträtt

under årets sista kvartal. Denna torde bl. a. ha berott på den svaga konsumtionsutveckling

som inträdde efter skattehöjningen den 1 juli. Till bilden

hör även en förhållandevis svag exportutveckling för vissa stapelvaror samt

en successiv förbättring av balansen på byggnadsmarknaden.

Som följd av dessa förändringar i det allmänna ekonomiska klimatet inträdde

mot slutet av 1965 även på arbetsmarknaden en viss dämpning i efterfrågetrycket

som synes ha fortsatt under den del av 1966 som nu kan överblickas.

Arbetsmarknaden har självfallet inte kunnat undgå att påverkas

av den osedvanligt stränga vintern men omslaget blev i själva verket märkbart

redan innan väderleken kan ha varit av betydelse. För efterfrågan på

arbetskraft mätt i antalet lediga platser framträdde en dämpning av ökningstakten

från oktober. En direkt efterfrågeminskning ägde rum inom

byggnadsverksamheten och jord- och stenindustrin redan i november, medan

det för verkstadsindustrins del dröjde till februari. Även hotell- och

restaurangbranschen och handeln har berörts av denna utveckling, vilket synes

vara svårt att förklara om den inträdda avspänningen helt skulle ha

varit en följd av väderleksförhållandena. Utöver de tidigare nämnda orsakerna

har arbetsmarknadsläget också påverkats av det betydande tillskott

av utländsk arbetskraft som den svenska marknaden tillfördes under hösten

1965. Speciellt på icke yrkesutbildad arbetskraft kunde efterfrågan härigenom

tillgodoses i stor utsträckning.

Det övertryck som ändå under större delen av 1965 rådde på arbetsmarknaden

har satt sin prägel på löneutvecklingen under detta år. För industriarbetare

steg löneglidningen från 4,7 % under år 1964 till 5,7 % un
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

der år 1965, medan den avtalsmässiga löneökningen för det senare året beräknas

till knappt 4 %. För byggnadsarbetare minskade däremot löneglidningen

från 7 % till knappt 5 %. För samtliga anställda beräknas den genomsnittliga

lönenivån ha stigit drygt 8 %. Härav uppskattas löneglidningen

ha bidragit med 3,5 procentenheter.

Konsumentprisindex har under loppet av 1965 stigit med drygt 6 %. Index

har härigenom totalt sett stigit väsentligt snabbare under 1965 än under

närmast föregående år. En närmare jämförelse visar att detta i första hand

förklaras av att den indirekta beskattningen höjts och vidare av att bostadspostens

uppgång accelererat. Nettoprisindex — dvs. konsumentprisindex exklusive

indirekta skatter och subventioner — har under 1965 stigit med ca

4 % mot 4,5 % under 1964.

Det kan såsom jag tidigare framhållit råda en viss osäkerhet om hur stor

den totala produktionsökningen faktiskt kan ha varit under år 1965. Däremot

synes det obestridligt att efterfrågan varit större än den produktion

som kunnat frambringas inom landet vid ett -— åtminstone under större delen

av året — synnerligen höggradigt utnyttjande av tillgängliga resurser.

Det betydande underskott i bytesbalansen som uppkom under 1965 framstår

under sådana förhållanden som en direkt följd av en alltför hög efterfrågan.

Detta utesluter dock inte att en viss försämring av bytesbalansen

skulle ha inträtt även vid ett mera dämpat efterfrågetryck. Marknadsläget

blev nämligen påtagligt försvagat för trävaror, massa, papper och järnmalm

— alltså för produkter vilka sammanlagt svarar för inemot 40 % av den

svenska exporten. Samtidigt ökade importen kraftigt även i förhållande till

den totala efterfrågan. Den övernormala importtillväxten torde delvis ha uppkommit

oberoende av efterfrågeöverskottet. I vissa fall kan skillnader i det

relativa kostnadsläget ha spelat en roll. Detta förklarar förmodligen i hög

grad importen av beklädnadsvaror liksom även den import i vidare bemärkelse

som representeras av de stigande turistutgifterna utomlands. Det

finns emellertid ingen anledning att betvivla att det övertryck som rådde

inom samhällsekonomin under större delen av 1965 bidragit till den kraftiga

importökningen och det förefaller också att ha utövat en återhållande

effekt på exporten av verkstadsprodukter och övriga färdigvaror.

Utvecklingen inom Sveriges ekonomi under den hittills förflutna delen av

1966 har i stora drag motsvarat de bedömningar som lades fram i årets

finansplan. Såsom jag tidigare framhållit har efterfrågetrycket på arbetsmarknaden

otvivelaktigt dämpats och den inträdda förändringen kan inte

i sin helhet förklaras med hänvisning till verkningarna av den svåra vintern.

De beräkningar som nu kan göras beträffande utvecklingen av konsumtion

och investeringar innebär sålunda inte några genomgripande förändringar

i förhållande till kalkylerna i den preliminära nationalbudgeten.

Det privata näringslivets investeringar beräknas nu öka med 10 % i volym

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1960

från 1965 till 1966. En ytterligare uppjustering har skett i beräkningarna

avseende handelsflottans investeringar. Dessa synes komma att i runt tal

fördubblas från år 1965 till år 1966. För industrins investeringar förutses

en ökning med 13 %, vilket nära överensstämmer med tidigare bedömning.

Lagerinvesteringarna beräknas liksom i tidigare prognos sjunka med ca

700 milj. kr. till en i och för sig normal nivå av omkring 900 milj. kr.

Uppgången i de kommunala investeringarna kan nu på grundval av kommunernas

egna uppgifter beräknas stanna vid ca 8,5 %. Vissa omständigheter

tyder på att den faktiska investeringsökningen möjligen kan komma

att bli lägre. Länsarbetsnämndernas redovisning av faktisk och planerad

igångsättning av kommunala byggnadsföretag kan nämligen tolkas i den

riktningen. Härtill kommer att beslut fattats om att kontrollen genom igångsättningstillstånd

skall inbegripa även sjukhusbyggen. — För statliga investeringar

väntas en uppgång med 2,5 % i volym. I jämförelse med tidigare beräkningar

innebär detta en viss nedjustering som bl. a. är motiverad av de

anvisningar som utfärdats om minskad sysselsättning inom statliga anläggningsarbeten

under sommarhalvåret.

För bostadsbyggandet räknas med en i stort sett oförändrad investeringsvolym.

Denna kalkyl bygger på förutsättningen att det samhällsekonomiska

läget och utvecklingen av övrig byggnads- och anläggningsverksamhet

skall ge utrymme för en igångsättning av planerad omfattning. En

obetydlig neddragning kan dock även under denna förutsättning ifrågakomma

eftersom den förut emotsedda förkortningen av de onormalt långa

byggnadstiderna inte längre är lika trolig med hänsyn till de störningar

som vållats av den stränga vintern.

Det preliminära ramavtalet mellan SAF och LO har gett hållpunkter för

en bedömning av löneutvecklingen under 1966. Alltjämt föreligger dock en

betydande ovisshet med hänsyn till tjänstemannaavtalen, den faktiska löneglidningen

samt utfallet av förhandlingarna på förbundsnivå. På grunder

som jag senare redovisar uppskattar jag ökningen av lönesumman till 8 %.

Med denna utgångspunkt finns det av flera skäl anledning att räkna med

en lägre prisstegring under 1966 än under 1965. Härvid må bl. a. även beaktas

den skärpta prisövervakning som skall komma till stånd. Inklusive verkan

av de höjda indirekta skatterna kan konsumentprisindex väntas stiga

med ca 3,5 under loppet av 1966. För nettoprisindex kan uppgången uppskattas

till knappt 3 %. Prishöjningen antas till stor del härröra från stegrade

lönekostnader. En viss uppgång förutses även för hyror och livsmedelspriser.

Vid den förutsatta prisuppgången ökar hushållens realt disponibla inkomster

med ca 2 %. Den privata konsumtionens volym kan beräknas stiga

med 2,5 %.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med 5,5 % vilket innebär en

obetydlig uppjustering i förhållande till de preliminära kalkylerna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

Konjunkturinstitutet har lagt fram reviderade prognoser för utrikeshandeln

under 1966. Dessa har utarbetats med beaktande av den lättnad i det

inhemska efterfrågetrycket som inträtt från 1965 till 1966. Exportprognosen

visar på ett utfall som ligger något högre än enligt institutets ursprungliga

prognos till den preliminära nationalbudgeten. Jämfört med nationalbudgetens

slutprognos innebär den nya kalkylen dock en nedjustering. Totalt

beräknas varuexporten stiga med 5 % i volym. Om fartygsexporten frånräknas

blir siffran 7 %. Exporten av verkstadsprodukter väntas stiga med

12 % och exporten inom gruppen »övriga varor» i det närmaste lika mycket.

Bedömningen av stapelvaruexporten har inte undergått någon väsentlig

förändring sedan institutets föregående kalkyl. För massaexporten räknas

med en tillväxt om 8 % i volym. Exporten av trävaror väntas däremot

minska med drygt 5 % i volym och malmexporten öka endast obetydligt.

Eftersom turistnettot antas komma att försämras i samma takt som under

föregående år beräknas tillväxten av export, inklusive tj änstenetto, stanna

vid 4 %. Importvolymen beräknas enligt institutets nya kalkyl stiga med

knappt 4 %, vilket är något lägre än enligt den preliminära uppskattningen.

En sammanställning av dessa delprognoser visar att nationalprodukten

1966 kan beräknas stiga med 3,5 %. Även med beaktande av den hårda vinterns

följdverkningar förefaller detta att ligga i underkant i förhållande till

kapacitetsutrymmet. Det bör emellertid framhållas att efterfrågetrycket torde

bli ojämnt och alltjämt kan antas bli högt inom viktiga delar av näringslivet.

Samtidigt kan bytesbalansen beräknas ge ett oförändrat underskott,

som statistiskt redovisas till nära 1 500 milj. kr. Till en del är dock detta

underskott troligen fiktivt, eftersom betalningsbalansens restpost har in
-

Revidcrad försörjningsbalans för år 1966

(Milj. kr. i 1965 års priser)

Förändring

1965

Förändring 1965—1966

1964—1965

procent

milj. kr.

milj. kr.

procent

Tillgång

Bruttonationalprodukt ............

3

107 400

3 600

3,5

Import ..........................

11,5

22 800

900

4

Summa tillgång

5

130 200

4 500

35

Efterfrågan

Privat bruttoinvestering (ej bostäder)

7,5

14 800

1 450

10

Statlig bruttoinvestering (ej bostäder)

i

7 200

200

2,5

Kommunal bruttoinvestering (ej bo-

städer) ........................

9,5

6 100

500

8,5

Bostäder, bruttoinvestering........

2,5

7 100

- 100

-1

Lagerförändring..................

+ 1 600

- 700

Privat konsumtion................

4

56 300

1 400

2,5

Offentlig konsumtion..............

6,5

15 800

850

5,5

Export (inklusive tjänstenetto) ....

3

21 300

900

4

Summa efterfrågan

5

130 200

4 500

3,5

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

slag som torde kunna jämställas med reguljära valutaintäkter. Enligt långtidsutredningen

skulle ca 400 milj. kr. av restposten ha denna karaktär. Det

verkliga underskottet i bytesbalansen kan således beräknas till drygt 1 miljard

kr.

Vissa tecken tyder på att produktionsutrymmet kan komma att bli hårdare

utnyttjat under andra halvåret 1966 och första halvåret 1967 — eventuellt

med vissa risker för en förnyad överhettning på arbetsmarknaden.

Bostadsbyggandet enligt nu föreliggande program beräknas nämligen öka

i volym mellan halvåren, liksom även den privata konsumtionen och industriinvesteringarna.

Det är vidare åtminstone tänkbart att stapelvaruexporten

mot slutet av året kan komma in i en mera expansiv utveckling under

inflytande av ett omslag i den A’ästeuropeiska lagerkonjunkturen.

Sammanfattningsvis visar en jämförelse mellan Sveriges ekonomiska läge

1964 och sådant som det ter sig i prognoserna för 1966 att bytesbalansen

har försämrats under den mellanliggande perioden och att försämringen

kvarstår även sedan det speciellt under år 1965 intensiva övertrycket i ekonomin

lättat. Denna förändring har sannolikt berott på flera samverkande

omständigheter. Beträffande sådana stapelprodukter som massa, trävaror

och järnmalm synes det ha inträffat en konjunkturmässig försvagning som

sammanhänger med lager utvecklingen i Västeuropa. Den något långsammare

tillväxten inom Västeuropas industriländer har inte heller kunnat

undgå att påverka den svenska exportens utvecklingsmöjligheter liksom inte

heller de i vissa fall ökade handelshindren.

Fastän kostnadsstegringen inom det svenska näringslivet under år 1965

förefaller att internationellt sett ha varit jämförelsevis hög, föreligger det

inte några säkra indicier på att exportens utveckling allmänt sett försvagats

till följd av ett ogynnsamt kostnadsläge. Det är dock tänkbart att den

relativa kostnadsutvecklingen kan ha påskyndat en f. n. pågående integration

mellan nordamerikanska massafabriker och pappersbruk i Västeuropa

och härigenom bidragit till en viss försämring av marknadsläget för skandinavisk

massa.

På införselsidan har inträffat en viss höjning av den svenska importbenägenheten

avseende främst turisttjänster och beklädnadsvaror. I båda

dessa fall synes kostnadsläget i Sverige ha varit en åtminstone bidragande

faktor till importens utveckling. Denna torde i och för sig ha inneburit alt

produktionsfaktorer inom landet friställts för andra ändamål. Samtidigt

har emellertid kravet på exportens tillväxt och behovet av valutaintäkter

för importens finansiering stigit i motsvarande mån. Som följd härav skärps

bl. a. kraven på en snabbare, och mera kapitalkrävande, strukturomvandling

av det svenska näringslivet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

13

Samhällsekonomin på längre sikt

I kompletteringspropositionen till föregående års riksdag berörde jag vissa

långsiktiga awägningsproblem och framhöll då att synnerligen angelägna

behov gjorde sig gällande under de närmaste åren såväl på investeringsområdet

som inom offentlig konsumtion. Starka motiv kunde således anföras

för att till dessa områden överföra en ökad andel av samhällets resurser.

Under de år då investeringarnas och den offentliga konsumtionens andel

av nationalprodukten höjdes skulle den privata konsumtionens tillväxt i

motsvarande mån få hållas tillbaka. Av flera skäl syntes emellertid en sådan

utveckling inte kunna drivas alltför långt. Den del av ett ökat konsumtionsutrymme

varöver hushållen disponerar torde nämligen inte kunna

dämpas mer än till en viss gräns.

I avvaktan på den ytterligare belysning av dessa och andra avvägningsproblem,

som kunde framkomma genom långtidsutredningen, var jag då

inte beredd att ta en mer bestämd ställning i dessa frågor. Sedan långtidsutredningen

framlagt sin rapport (SOU 1966: 1) föreligger nu en utförlig

redovisning av å ena sidan de förutsättningar som föreligger för en fortsatt

expansion av vår ekonomi och å andra sidan de krav på ökade resurser som

beräknas komma att ställas från olika efterfrågeområden.

Utredningen har varit föremål för en omfattande remissbehandling. I

bilaga 9 återges i huvuddrag resultaten av långtidsutredningens arbete och

i samband därmed redogörs även i stort för remissinstansernas bedömning.

Det behöver inte särskilt understrykas att en betydande osäkerhet alltid

är förbunden med en framtidsbedömning av den art som långtidsutredningen

arbetar med. Varierande bedömningar kan därför göras av de sannolika

utvecklingstendenserna på olika områden och reservationer måste genomgående

fogas till de skilda förutsägelserna. Vad angår de framtidsperspektiv

för vår ekonomi som framlagts i långtidsutredningen har jag i likhet

med remissinstanserna inga väsentliga erinringar. Långtidsutredningens

bedömningar i fråga om de produktionsbetingelser och om de tendenser på

efterfrågesidan man har att räkna med för den närmaste femårsperioden

finner jag sålunda utgöra eu tjänlig utgångspunkt för den långsiktiga ekonomisk-politiska

planeringen.

Den bild av de samlade produktionsresursernas utveckling som anges i

långtidsutredningen innebär att nationalprodukten skulle kunna volymmässigt

öka med 4,2 % per år 1966—1970 mot 4,9 % per år 1961—1965. Den

lägre stegringstakten under kommande femårsperiod betingas helt av en

förväntad minskning i arbetskraftsutbudet. Nettotillskottet till befolkningen

i arbetsför ålder under perioden 1966—1970 beräknas bli endast hälften

så stort som under åren 1961—1965. Tillströmningen till arbetsmarknaden

begränsas vidare av att en växande andel ungdomar beräknas vara under

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

utbildning. En ökning av tillgången på arbetskraft blir därför i hög grad

beroende av att gifta kvinnor söker förvärvsarbete. Trots att detta väntas

ske i en utsträckning, som inte kan sägas vara pessimistiskt uppskattad,

förutses antalet förvärvsarbetande öka med endast 0,7 % per år.

Sedan hänsyn tagits till effekten av den arbetstidsförkortning till 42 1/2

timmar per vecka, som arbetsmarknadens parter nu träffat avtal om, kommer

arbetskraftens volym mätt i arbetstimmar att sjunka. Minskningen har

beräknats till 0,3 % per år 1966—1970.

En central fråga för bedömningen av den framtida utvecklingen blir i

vilken utsträckning denna minskning på arbetskraftssidan kan vägas upp

av att produktiviteten växer snabbare. En mycket kraftig stegring av produktionen

per arbetstimme ägde rum i det svenska näringslivet mellan sista

femårsperioden av 1950-talet och första hälften av 1960-talet. Långtidsutredningen

har antagit att produktivitetstillväxten skulle öka även i fortsättningen

och genomsnittligt uppgå till 4,5 % per år. Tillväxttaktens ökning

skulle dock inte bli lika stor som mellan föregående femårsperioder. Några

remissinstanser har anfört att olika skäl kan tala för en något mer optimistisk

bedömning på denna punkt. Jag vill i detta sammanhang framhålla

att den mycket gynnsamma utvecklingen under första hälften av 1960-talet

till viss del troligen kan sättas i samband med det osedvanligt jämna och

fulla utnyttjande av produktionsresurserna som vi då lyckades uppnå. De

extra produktivitetsvinster som uppkommit genom att vi undgått produktionsminskningar

till följd av konjunktur dämpningar utgör engångsvinster

som inte kan upprepas även om konjunkturförsvagningar i fortsättningen

skulle kunna undvikas. Det skulle vara ett mycket gott resultat om vi kunde

åstadkomma samma stabilt höga utnyttjande av produktionstillgångarna även

under senare delen av 1960-talet. Jag bedömer det således som gynnsamt om

vi kan uppnå den trendmässiga ökning av produktiviteten som långtidsutredningen

kalkylerat med. Den årliga ökningen av produktionen per arbetstimme

skulle därmed ligga icke oväsentligt över de produktivitetstal som

kalkylerats i flertalet andra OECD-länder.

De nämnda sannolika arbetskrafts- och produktivitetsförändringarna beräknas

av långtidsutredningen ge som resultat att nationalprodukten årligen

skulle kunna öka med 4,2 % åren 1986—1970. Denna ökningstakt ansluter

— trots en jämförelsevis låg ökning av antalet yrkesverksamma —

ganska väl till det beräknade genomsnittet för nationalproduktstegringen

inom OECD-länderna. Jämförelsen med andra länder utfaller gynnsammare

när man beaktar att en relativt stor levnadsstandardhöjning för vårt

lands del kommer att tas ut i form av en arbetstidsförkortning.

Som ett andra moment ingår i långtidsutredningen en sammanställning

av produktionsplanerna från de olika näringsgrenarna för perioden 1966—

1970. Kalkylerna bygger på expertutredningar om den förutsedda utvecklingen.

Det heter i långtidsutredningen att det mest kännetecknande draget

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

15

som framträder när delstudierna fogas samman är en allmän expansionsvilja

och tro på fortsatt framåtskridande. Insamlat planmaterial pekar mot

att investeringarna skulle stiga med 5,3 % och offentlig konsumtion med

5,8 % per år. Skulle man dessutom anta att privat konsumtion skulle tillväxa

i samma årliga takt som under första delen av 1960-talet blev resultatet

att nationalprodukten behövde öka med ca 5,2 % per år för att de olika

planerna skulle kunna realiseras.

Eftersom resurstillgångama inte bedöms medge en större produktionsökning

än 4,2 % per år skulle det alltså föreligga ett gap mellan å ena sidan

förefintliga ambitioner, planer eller behov och å andra sidan tillgängliga

resurser som motsvarar ungefär 1 % årlig ökning av nationalprodukten. Ett

annat mått på denna klyfta — och ett mått som mycket diskuterats — är

den arbetskraftsbrist som kan framräknas utifrån planmaterialet och som

av långtidsutredningen anges till omkring 200 000 förvärvsarbetande. Det

bör framhållas att planmaterial av denna art måste användas med stor försiktighet.

Även om tveksamhet således kan råda om den mer preciserade

innebörden av därur framräknade bristtal synes dock säkert att tendenserna

inom olika delar av ekonomin tydligt pekar mot att expansionsviljan är för

stark i förhållande till produktionsmöjligheterna.

I detta sammanhang bör även en annan aspekt på tolkningen av resultatet

av den planinventering som gjorts i långtidsutredningen starkt poängteras.

Att behoven enligt förefintliga planer överstiger tillgängliga resurser får

inte tas till intäkt för att en bristsituation på exempelvis arbetsmarknaden

måste komma att råda under återstoden av 1960-talet. En av långtidsutredningarnas

uppgifter är att söka finna ut i vad mån spänningar av denna

art föreligger inom ekonomin. Syftet därmed är givetvis att eventuella

problem skall upptäckas i tid och snabbt kunna lösas. Det är den ekonomiska

politikens uppgift att åstadkomma dessa lösningar. Vad den diskuterade

arbetskraftssituationen beträffar måste således bristtendenserna genom

ekonomisk-politiska åtgärder elimineras och bästa möjliga balans på

arbetsmarknaden söka åstadkommas. Förefintliga planer och ambitioner

måste anpassas till resurserna.

För valet av medel vid den prioritering av behov och fördelning av resurser

som sålunda blir nödvändig gäller de restriktioner som representeras av

de allmänt accepterade huvudmålsättningarna för den ekonomiska politiken:

full sysselsättning, rimlig prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna.

Vad bytesbalansen beträffar har i långtidsutredningen gjorts en prognos

för dess utveckling fram till 1970. Denna prognos utgår från de kostnadsoch

prisförhållanden som rådde under början av 1960-talet. I det föregående

har jag framhållit att försämringen i bytesbalansen efter år 1964 möjligen

återspeglar mera långsiktigt verkande förhållanden. I den mån kostnadsutvecklingen

i Sverige reducerat näringslivets förmåga att konkurrera med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

andra länder skulle därmed förutsättningarna för bedömningen av utrikesbalansens

utveckling i viss mån ha förändrats.

I långtidsutredningen förutses en klar förbättring av handelsbalansen

fram till 1970 vid en exportökning om 6,5 % och en importökning om 5 %

per år. Mot bakgrund av den bedömning av det internationella ekonomiska

klimatet som jag nyss gett är det också tänkbart att avvikelser i fråga om

ef terf rågetryck och kostnadsutveckling i förhållande till utlandet — vilka

inte kunnat beaktas i prognosen -— kan påverka handeln mer än hittills.

Den beräknade förbättringen av handelsbalansen 1965—1970, ca 1 200

milj. kr., uppvägs till viss del av en försämring i tjänstebalansen gentemot

utlandet om ca 300 milj. kr. I långtidsutredningen förutses ingen förändring

1965—1970 av sjöfartsnettot, men senare beräkningar tyder på en fortsatt

ökning — ca 300 milj. kr. — av nettobidraget till vår utrikesbalans. Övriga

tjänster förväntas däremot komma att medföra en ökande belastning, huvudsakligen

till följd av att underskottet på turismens konto antas svälla

ytterligare. Aktuella uppgifter tyder snarast på att långtidsutredningen underskattat

ökningen i detta underskott.

Bytesbalansen skulle enligt utredningens kalkyler komma att förbättras

med ungefär 900 milj. kr. varvid då beaktats den nyssnämnda uppräkningen

av sjöfartsnettot. Eftersom det beräknade faktiska underskottet 1965 uppgick

till drygt 1 000 milj. kr. skulle alltså balans i vårt varu- och tjänsteutbyte

med utlandet i det närmaste uppnås 1970. Som redan nämnts måste

man dock ta med i beräkningen att kalkylen bygger på förutsättningar beträffande

de relativa kostnadsförhållandena som möjligen ej längre är för

handen.

För de år som närmast ligger framför oss måste dessa problem ges en

förgrundsställning. Skapandet av balans i de utrikes betalningarna är en

förutsättning för att vi skall kunna fullfölja en framgångsrik politik för

full sysselsättning och snabb ekonomisk tillväxt.

Den lägsta målsättning som bör uppställas för utrikeshandeln är att vi

under perioden fram till 1970 skall uppnå balans i utrikesbetalningarna.

Eftersträvansvärt är att därutöver söka uppnå ett visst överskott under

senare delen av femårsperioden så att vår valutareserv, som kan beräknas

minska innevarande år, inte försämras under perioden i dess helhet. Det

önskvärda överskottet bör dessutom helst nå en sådan storlek att valutareserven

medger en eftersträvad ökning av u-landshjälpen.

En del av produktionsökningen fram till 1970 skulle enligt denna målsättning

komma att tas i anspråk för att förbättra bytesbalansen. Det tillgängliga

utrymmet för den årliga expansionen av inhemsk konsumtion och

investering reduceras därigenom till ca 4 %. Målet att därutöver uppnå ett

överskott för att inte under femårsperioden i dess helhet försvaga valutareserven

minskar utrymmet ytterligare till ca 3,8 % per år. För den interna

avvägningen av resurserna innebär det vidare att möjligheter måste bere
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

(las de utlandskonkurrerande näringarna att förbättra sin produktionskapacitet

och konkurrenskraft. En annan sida därav är att en motsvarande

återhållsamhet måste iakttas i fråga om efterfrågeutvecklingen och utbyggnaden

inom de utpräglade hemmamarknadsområdena.

När det gäller att ta ställning till frågan hur de internt tillgängliga resurserna

skall disponeras kan uppmärksamheten lämpligen till en början riktas

mot den privata konsumtionen och den stegring som för dess del kan

bedömas vara önskvärd. Därvid bör erinras om de utfästelser som gjorts till

pensionärer och studerande i fråga om dessas framtida inkomststandard

och konsumtion. Det innebär att en inteckning redan gjorts i de framtida

produktionsökningarna. Långtidsutredningen har uppskattat att dessa åtaganden

i förening med förutsedda förskjutningar mellan yrkesverksamma

och icke yrkesverksamma åldersgrupper tar i anspråk ungefär en procentenhet

av konsumtionsökningen. Vid exempelvis en årlig ökning av privat

konsumtion om 3,5 % skulle sålunda ökningen för de förvärvsarbetande

begränsas till 2,5 % per capita. De nu nämnda sifferexemplen ansluter sig

till den illustrerande awägningskalkyl som återfinns i långtidsutredningen.

En central fråga för den ekonomiska politiken är om det utrymme som med

en sådan ökning av privat konsumtion ges åt investeringar och offentlig

konsumtion utgör en lämplig fördelning av resurserna.

Av de remissinstanser som uttalat sig beträffande denna avvägningsfråga

har endast ett par förordat ett snävare utrymme för privat konsumtion än

det som upptas i långtidsutredningens kalkylexempel. Däremot har flera

instanser ifrågasatt om konsumtionsökningen verkligen kan hållas tillbaka

på detta sätt med hänsyn till de spänningar på löneområdet som det kan

vara förenat med — i ett yttrande sägs att ökningsalternativet är orealistiskt

lågt.

Att som riktmärke för den långsiktiga ekonomiska politiken utgå från eu

privat konsumtionsökning lägre än den som upptas i långtidsutredningens

kalkyl anser jag mig inte kunna förorda. A andra sidan anser jag med hänsyn

till angelägenheten av att söka tillgodose de stora behov som finns på

investeringsområdet och inom offentlig konsumtion att utrymmet för konsumtionsökning

inte bör göras nämnvärt vidare än vad som här diskuterats.

I detta sammanhang kan framhållas att den minskning av arbetstiden som

kommer att genomföras under de närmaste åren representerar en väsentlig

standardhöjning. Med beaktande av detta finner jag det rimligt att konsumtionens

andel av produktionsökningen får påverkas härav. En årlig stegring

av den privata konsumtionen av ungefär den storlek som långtidsutredingen

kalkylerat med eller ca 3,5 % synes mig sålunda vara en lämplig riktpunkt.

Med det mål jag tidigare angett för bytesbalansens och valutareservens

utveckling och med den angivna konsumtionsutvecklingen blir den möjliga

tillväxten för investeringar och offentlig konsumtion något lägre än vad som

2 llihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Xr 72,5

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

upptas i långtidsutredningens illustrerande exempel. Sålunda skulle detta

utrymme begränsas till ca 4,5 %. Hur de för dessa två områden tillgängliga

resurserna lämpligen skall fördelas mellan dem — och inom dessa mellan

olika ändamål — kommer jag senare att beröra. Jag vill dock redan här

ange en väsentlig utgångspunkt för denna avvägning. Som jag tidigare anfört

rörande målet i fråga om utrikeshandeln måste möjlighet ges åt investeringskrävande

rationalisering och produktionsökning inom exportindustrin

och de hemmamarknadsnäringar som utan nämnvärt tullskydd befriar oss

från en i annat fall nödvändig, valutakrävande import. På vad sätt strävandena

i denna riktning kan underlättas och stimuleras genom den ekonomiska

politiken återkommer jag också till i det följande. Hänsynen till bytesbalansproblemen

kräver då samtidigt försiktighet beträffande expansionstakten

inom de utpräglade hemmamarknadsområdena.

Budgetutvecklingen

Budgetläget 1965/66 och 1966/67. I årets finansplan angav jag att utfallet

av totalbudgeten för budgetåret 1965/66 då kunde beräknas innebära ett

överskott med drygt 200 milj. kr. Den förnyade beräkning som gjorts av

statsinkomster och statsutgifter under innevarande budgetår visar att inkomsterna

kan beräknas till oförändrat ca 29,8 miljarder kr. medan utgifterna

ökat med 200 milj. kr. till likaledes 29,8 miljarder kr. Det tidigare

redovisade överskottet har således försvunnit och totalbudgeten skulle därmed

uppvisa balans.

För budgetåret 1966/67 beräknade jag i finansplanen ett totalbudgetunderskott

på ca 200 milj. kr. Vid beräkningen av skatteunderlaget utgick

jag därvid från att lönesumman skulle öka med 7 % under år 1966 och med

5 % under år 1967. Riksrevisionsverket har i sin reviderade inkomstberäkning

för budgetåret 1966/67 antagit en ökning av lönesumman med ca 9 %

under år 1966 och ca 7 % under år 1967, dvs. ca 2 % högre vartdera året.

Som jag närmare kommer att utveckla i det följande räknar jag med att

den förda politiken bör leda till en lugnare inkomstutveckling. Jag beräknar

därför lönesummans ökning under år 1966 till 8 %. För år 1967 godtar

jag ämbetsverkets bedömning av lönesummans ökning.

Statsinkomsterna skulle med de angivna förutsättningarna under budgetåret

1966/67 sammanlagt öka med drygt 1,8 miljarder kr. från budgetåret

1965/66 till sammanlagt ca 31 670 milj. kr. De sammanlagda statsinkomsterna

skulle därvid uppgå till ett drygt 600 milj. kr. högre belopp än som

redovisades i statsverkspropositionen. Inkomstökningen kan återföras till

en ökning av inkomstskattetiteln med 900 milj. kr. samt en minskning av

de beräknade inkomsterna från den allmänna varuskatten med 200 milj.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

19

kr. och av övriga inkomster med ca 100 milj. kr. Ökningen av nettouppbörden

på inkomstskattetiteln jämfört med de tidigare beräkningarna beror

på följande faktorer. Ca 400 milj. kr. följer av att jag nu beräknar lönesummans

ökning för år 1966 till ca 8 % och 1967 till ca 7 % mot i statsverkspropositionen

antagna 7 resp. 5 %. Skatteuppbörden har vidare under de

senaste terminerna varit högre än vad som riksrevisionsverket tidigare antagit

vid en given ökning av skatteunderlaget. Detta förhållande medför för

nästa budgetår en uppräkning av skatteinkomsterna med likaledes 400 milj.

kr. Återstående drygt 100 milj. kr. följer av att förhandlingsläget på arbetsmarknaden

beräknas medföra vissa förskjutningar av inkomstskatteuppbörden

från budgetåret 1965/66 till budgetåret 1966/67. Minskningen

av den beräknade uppbörden av allmän varuskatt med 200 milj. kr. är till

betydande del en konsekvens av att uppbörden redan under budgetåret

1965/66 nu beräknas ligga på en lägre nivå än vad som beräknades i finansplanen.

Statsutgifterna för budgetåret 1966/67 beräknar jag nu till ca 31415

milj. kr. eller drygt 1,6 miljarder kr. mer än för innevarande budgetår. Motsvarande

ökning från budgetåret 1964/65 till 1965/66 beräknas nu till drygt

4 miljarder kr. Jämfört med beräkningarna i statsverkspropositionen innebär

den nya beräkningen för budgetåret 1966/67 en ökning med ca 175

milj. kr. Totalbudgeten för nästa budgetår skulle därvid uppvisa ett överskott

på ca 250 milj. kr.

Enligt vad jag här redovisat skulle totalbudgetens saldo för budgetåret

1965/66 förbättras jämfört med utfallet för budgetåret 1964/65 med ca 200

milj. kr. För budgetåret 1966/67 skulle en ytterligare förbättring av totalbudgetens

saldo uppstå med drygt 200 milj. kr. Vid en realistisk beräkning

av totalbudgetsaldot och dess utveckling måste emellertid beaktas att utgifterna

för såväl budgetåret 1965/66 som budgetåret 1966/67 är underskattade

eftersom vissa tillkommande utgifter inte medtagits. Främst bland

dessa är utgifterna för lönehöjningar åt de statsanställda åren 1966 och

1967. Förhandlingarna på detta område gör det ännu inte möjligt att beräkna

lönekostnaderna på någon säker grund. För att ändå markera de betydande

merutgifter som det här kan bli fråga om vill jag redovisa den

schablonberäkning som använts i långtidsbudgeten (bilaga 10). I övrigt

tillkommer utgifter för ytterligare prisregleringsmedel åt det militära försvaret,

för indextillägg åt folkpensionärerna och för fördyrade statliga omkostnader

m. in. Vid här vidtagna justeringar undviks den bristande överensstämmelsen

mellan budgetens inkomst- och utgiftssida, som ligger däri

att utgifterna i brist på säkra beräkningsgrunder upptas ofullständigt medan

inkomstsidan baseras på ett generellt antagande om lönesummans tillväxt.

Sammantagna kan de tillkommande utgifterna för budgetåret 1965/66

uppskattas till ca 220 milj. kr. och för budgetåret 1966/67 till ca 1 miljard

2f Dihang till riksdagens protokoll 1966. i samt. Nr 125

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 är 1966

kr. Totalbudgeten skulle då uppvisa ett underskott för innevarande budgetår

på ca 200 milj. kr. och för nästa budgetår på inemot 800 milj. kr. Man

kan således anta att någon förbättring av budgetbalansen inte inträder budgetåret

1965/66 jämfört med budgetåret 1964/65, då budgetunderskottet

uppgick till 170 milj. kr. För budgetåret 1966/67 torde en budgetförsvagning

med ca 600 milj. kr. jämfört med innevarande budget kunna förväntas.

Mina beräkningar har sammanställts i följande tabell.

Budgetutvecklingen 1964/65—1966/67

(Avrundade belopp, milj. kr.)

1965/66

1966/67

Förändring från

1964/65

Utfall

Stv.-

prop.

1965

Ny

ber.

Stv.-

prop.

1966

Ny

ber.

1964/65

till

ny ber.

1965/66

ny ber.

1965/66

till ny ber.

1966/67

Inkomster..............

Utgifter................

25 570

25 740

29 820

29 600

29 820

29 800

31 030

31 240

31 670

31 415

+ 4 250

+ 4 060

+ 1 850

+ 1 615

Totalbudget saldo........

- 170

+ 220

+ 20

- 210

+ 255

+ 190

+ 235

Tillkommande utgifter....

220

1 030

+ 220

+ 810

Beräknat totalbudgetsaldo

- 200

- 775

- 30

- 575

Budgetutvecklingen på längre sikt. Som ett led i den statliga planeringsverksamheten

utarbetas numera årligen inom finansdepartementet en långtidsbudget.

Uppgifterna i denna grundar sig på bedömningar som har gjorts

av berörda myndigheter. Den nu utförda långtidsbudgeten, som är intagen

i bilaga 10, avser att ge upplysning om de utgifter och resursanspråk som

följer av statens och den statsunderstödda verksamhetens utveckling under

den fyraårsperiod som inleds med budgetåret 1967/68. Jag vill framhålla att

långtidsbudgeten inte har till syfte att söka förutsäga de ytterligare utgiftsbehov

som kan uppträda till följd av framtida beslut om nya aktiviteter

eller reformer. I långtidsbudgeten redovisas storleken av de resurser som

erfordras för att gällande målsättningar skall kunna uppfyllas och gjorda

åtaganden infrias. I fråga om statsinkomsterna utgår långtidsbudgeten analogt

från oförändrade skatteregler.

Långtidsbudgetens beräkningar åskådliggör den förändring av utgiftsnivån

som erfordras under de närmaste åren vid upprätthållande av oförändrad

ambitionsnivå inom den statliga och statsunderstödda sektorn. Det

finns skäl att understryka att begreppet oförändrad ambitionsnivå inrymmer

genomförandet av en rad angelägna reformer som redan beslutats. Till

dessa hör fortsatt utbyggnad av grundskolan och de gymnasiala skolformerna,

höjt studerandeantal vid universiteten och högskolorna från 60 000

till närmare 90 000 studerande, vidgade forskningsresurser, utökad lärar
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

utbildning i syfte att minska lärarbristen, standardhöjningar åren 1967

och 1968 av folkpensionerna, förbättrad sjukpenningförsäkring, utbyggnad

av barntillsynen för förvärvsarbetande föräldrar, förstärkning av arbetsmarknadspolitiken,

ökade vägbyggnadsanslag, utbyggnad av affärsverkens

produktionsapparater, fortsatt ökning av bostadsbyggandet, ökade

skatteutjämningsbidrag till kommunerna samt ökat bistånd till u-länderna.

En naturlig konsekvens av den valda beräkningsmetodiken i långtidsbudgeten

är att utgifterna ökar starkast i början av perioden och att stegringstakten

successivt avtar för de mer avlägsna åren. Utgiftsökningar till

följd av fattade reformbeslut får finansiella konsekvenser framför allt under

det första året i prognosperioden; under de följande åren stabiliseras

utgifterna på den uppnådda nivån. Ett annat inslag i utgiftsmönstret är

att tidsbegränsade beslut och åtaganden successivt upphör att gälla under

perioden varvid utgifterna bortfaller.

Utgiftsberäkningarna för budgetåren 1967/68—1970/71 påverkas av en

rad beslut av angivet slag. Beslutet om överförandet av mentalsjukvården

till landstingen är ett exempel härpå, överförandet medför initialmässigt

en kraftig anslagsökning budgetåret 1967/68. Vidare har principbeslut fattats

om fortsatta standardhöjningar av folkpensionerna fram till år 1968,

då dessa skall ha nått en viss fastlagd nivå. Beräkningsmässigt har detta i

långtidsbudgeten utformats så, att nya standardhöjningar med samma belopp

som för innevarande år, dvs. 170 kr. för ensamstående och 260 kr. för

makar, har inkalkylerats för åren 1967 och 1968. För de följande åren har

förutsatts oförändrade folkpensionsbelopp eftersom frågan om folkpensionernas

utformning efter 1968 är föremål för utredning.

För svar sutgifternas förändring är ett annat exempel. Den nu gällande

försvarsöverenskommelsen utlöper med budgetåret 1966/67. Något beslut

har ännu inte fattats rörande den framtida omfattningen av försvarsutgifterna;

överväganden härom pågår som bekant inom 1965 års försvarsutredning.

I enlighet med de beräkningsmässiga principerna för långtidsbudgeten

har i denna inlagts 1966/67 års anslagsnivå med justering för

schablonmässigt beräknade pris- och löneförändringar. Varje stegring därutöver

av försvarsutgifterna innebär ett nytt åtagande som får avvägas mot

andra utgiftsbehov.

Bland mera utgiftskrävande, tidsbegränsade program kan nämnas det

lokaliseringspolitiska stödet, övergången till högertrafik samt oljelagringsprogrammet.

Det lokaliseringspolitiska stödet skall enligt statsmakternas

beslut endast gälla en begränsad tidsperiod. Programmet, som förutsätter

utgifter på sammanlagt 800 milj. kr., omfattar femårsperioden

fram t. o. m. budgetåret 1969/70. För tiden därefter har anslag för detta

ändamål icke upptagits i kalkylerna. Anslagen för högertrafik kulminerar

budgetåret 1966/67, då de uppgår till 270 milj. kr. och minskar därefter

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

planenligt för att helt bortfalla med utgången av budgetåret 1968/69. Utgifterna

för det nu gällande oljelagringsprogrammet bortfaller under perioden

till följd av att programmet skall vara genomfört vid utgången av år

1969.

Trots att beräkningarna utgår från dagens ambitionsnivå och utgifterna

således endast innefattar av statsmakterna redan gjorda åtaganden, tyder

beräkningarna på en fortsatt snabb ökning av statsutgifterna under återstoden

av 1960-talet. Nivån för de totala statsutgifterna stiger enligt kalkylerna

vid oförändrade priser och löner från 31,4 miljarder kr. budgetåret 1966/67

med 4,0 miljarder kr. till 35,4 miljarder kr. budgetåret 1970/71.

Den volymmässiga ökningen för den statliga konsumtionen och de statliga

investeringarna uppgår enligt beräkningarna till i genomsnitt ca 3,4

resp. 2,0 % per år under perioden 1966/67—1970/71.

Bakom dessa genomsnittliga, årliga ökningstal för statlig konsumtion

och investering döljer sig betydande ojämnheter i utvecklingstakten. Under

det första budgetåret i perioden, 1967/68, uppgår den volymmässiga ökningen

av konsumtionsutgifterna till 5,7 %. För de tre återstående budgetåren

begränsas konsumtionens tillväxt till ca 2 % per år. Denna ojämna

ökningstakt kännetecknar även de statliga investeringarna. Budgetåret

1967/68 stiger dessa med inte mindre än 5,9 %, medan ökningen för de

följande åren begränsas till genomsnittligt ca 1 % per år.

Långtidsbudgetens beräkningar av den volymmässiga utvecklingen för

statlig konsumtion anger således en genomsnittlig tillväxt med 3,4 % per år

under budgetåren 1966/67—1970/71. Detta innebär dock inte att de budgetmässiga

utgifterna för den statliga konsumtionen skulle tillväxa i samma

takt. Statlig konsumtion utgörs till stor del av lönekostnader; i runt tal

kan andelen anges till två tredjedelar. Den återstående tredjedelen avser

omkostnader och andra driftutgifter. För denna senare del kan antas att

priserna följer den allmänna prisutvecklingen, vilket alltså i en fastprisberäkning

innebär oförändrade priser. Vad löneandelen av offentlig konsumtion

beträffar, gäller däremot att man har att räkna med att reallönerna

för de statsanställda och de anställda inom statsunderstödd kommunal

verksamhet kommer att stiga under perioden. Denna stegring av lönenivån

har i långtidsbudgeten schablonmässigt antagits motsvara den genomsnittliga

produktivitetsutvecklingen, dvs. 4,5 % per år.

En drygt treprocentig volymmässig ökning av den offentliga konsumtionen

skulle härigenom medföra en utgiftsmässig ökning med inemot 5 %.

Slutsatsen härav är följaktligen, att för att finansiera en volymmässig konsumtionsökning

med drygt 3 % fordras att inkomsterna växer med närmare

5 %, allt mätt i fasta priser. Under det första året i perioden, när konsumtionsutgifterna

volymmässigt ökar med närmare 6 %, erfordras en

häremot svarande inkomstökning med omkring 8 %.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

Den offentliga sektorns hittillsvarande utbyggnad har lett till en stark

ökning av antalet sysselsatta. Under senare år har den statliga och statsunderstödda

verksamheten sålunda årligen tillförts omkring 7 500 tjänster.

Detta innebär en uppgång med ca 3 % per år.

Mot bakgrunden av det tillskott av arbetskraft som kan förutses fram

till början av 1970-talet skulle en fortsatt stegring i denna takt av statens

personalefterfrågan — om den över huvud skulle vara möjlig att tillgodose

■—- ofrånkomligen få besvärande återverkningar för övriga sektorer inom

samhällsekonomin.

Enligt en på långtidsutredningens kalkyler grundad beräkning skulle

sysselsättningsökningen inom den statliga och statsunderstödda sektorn

under åren 1966—1970 kunna omfatta ca 30 000 tjänster. Denna beräkning

innebär att den statliga sektorn skulle erhålla en betydande del av

nettotillskottet av arbetskraft.

Enligt de beräkningar som utförts i långtidsbudgeten kommer sysselsättningsökningen

inom den statliga och statsunderstödda verksamheten

under budgetåren 1967/68—1970/71 att uppgå till i genomsnitt ca 3 500

tjänster per år eller sammanlagt ca 14 000 tjänster. Tyngdpunkten ligger

under hela perioden på utbildningssektorn, som svarar för mer än hälften

av ökningen. Siffrorna bygger på förutsättningen att man kan förverkliga

den planerade minskningen — inom ramen för de av statsmakterna fastställda

delningstalen — av skolklassernas antal.

Vid en jämförelse mellan beräkningarna i långtidsutredningen och i långtidsbudgeten

bör erinras om att i långtidsbudgeten hänsyn tagits endast

till det personaltillskott som erfordras för att redan beslutade reformer

och gjorda åtaganden skall kunna infrias. Redan i utgångsläget föreligger

dessutom en betydande otillfredsställd efterfrågan på personal, som kan

uppskattas till i runt tal 7 000 personer. Hänsyn skall tas också till den

sysselsättningsökning med inemot 5 000 tjänster som sker under budgetåret

1966/67. Den marginal för reformer som enligt dessa beräkningar skulle

återstå är följaktligen obetydlig.

I vilken utsträckning det kommer att bli möjligt att tillgodose de ökade

statliga personalbehoven är svårt att förutsäga. Redan en överflyttning av

resurser i den omfattning som behövs för att upprätthålla oförändrad

ambitionsnivå kommer att ställa stora krav på den ekonomiska politiken.

Utrymmet för personalökningar varierar i hög grad mellan olika

delområden inom den offentliga sektorn till följd av skilda egenskaper

hos den efterfrågade arbetskraften, bl. a. i utbildningshänseende. Även om

utrymme totalt skulle finnas kan gjorda bedömningar för delområdena bli

svåra att infria. Bristen på arbetskraft kan därför framkalla behov av temporära

omprövningar av nu gällande ambitionsnivå när det gäller att

tillgodose den växande efterfrågan på offentlig service och offentliga tjänster.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

De i långtidsbudgeten redovisade bedömningarna av den statliga och

statsunderstödda verksamhetens behov av personal sammanställda med

prognosen för tillgången på arbetskraft understryker vikten av en intensifierad

rationaliseringsverksamhet inom den offentliga sektorn. Detta gäller

inte minst de arbetskraftskrävande områdena utbildning och sjukvård.

Delvis kan detta ske genom organisatoriska rationaliseringsåtgärder, exempelvis

av kontorsarbetet. I viss utsträckning bör arbetskraft kunna ersättas

av apparatur, exempelvis genom övergång till automatisk databehandling.

Ett sådant utvecklingsarbete bör kunna leda till en minskning av arbetsinsatsen

i jämförelse med långtidsbudgetens tal utan att därmed de offentliga

organens serviceprestationer sänks.

Som jag tidigare berört ökar enligt beräkningarna i långtidsbudgeten

statsutgifterna starkast i början av perioden. Budgetåret 1967/68 beräknas

statsutgifterna sålunda stiga med ca 1,9 miljarder kr. Om härtill läggs

schablonmässigt beräknade kostnader för dels ökning av de statsanställdas

löner, dels antagna prisförändringar under åren 1966 och 1967, stiger utgiftsökningen

detta budgetår till ca 2,7 miljarder kr. Hur denna utgiftsökning

fördelar sig på några av de större utgiftsområdena framgår av följande

tablå. I denna särredovisas de anslagsgrupper som för budgetåret 1967/68

uppvisar en ökning med mer än 100 milj. kr.

Statsutgifternas beräknade förändring till 1967/68

(Avrundade belopp, milj. kr.)

Anslagsgrupp

Anslag 1966/67

Anslagsförändring

till 1967/68

Totalförsvar1 ................................

5 150

+

580

Utbildning och forskning ......................

5 360

+

200

Allmän försäkring ............................

5 560

+

440

Hälso-, sjuk- och socialvård....................

1 630

+

160

Bostadspolitik................................

1 480

4-

260

Skatteutjämningsbidrag........................

1 150

4-

120

Övrigt ......................................

12 110

+

960

Summa

32 440

+

2 720

1 Inklusive kompensation för prisstegringar men exklusive utgifter för höjda löner åt försvarets

anställda. Det för budgetåret 1966/67 angivna beloppet utgörs av summan av anvisade anslag

minskat med den beslutade uppbyggnaden av anslagsbehållningarna med 350 milj. kr.

Totalförsvarsanslagen domineras av utgifterna för det militära försvaret,

som svarar för ca 90 % av den redovisade ökningen. Den betydande

ökningen av de militära försvarsutgifterna budgetåret 1967/68 beror

på två faktorer. Huvudparten är en följd av att utgiftsnivån av konjunkturmässiga

skäl drogs ned för budgetåret 1966/67. För budgetåret 1967/68

har i kalkylerna hypotetiskt förutsatts en återgång till den högre nivån,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

innebärande en utgiftsökning med 350 milj. kr. Härtill kommer kompensation

för prisutvecklingen, ca 160 milj. kr. Anslagsökningen för utbildning

och forskning är en nettoeffekt — vid oförändrade löner — av minskade

utgifter för grundskolan och starkt stigande utgifter som följd av

beslutade utbyggnadsplaner framför allt för den högre utbildningen och

forskningen samt för gymnasieutbildningen. Även anslagen för studiesociala

ändamål ökar kraftigt. Utgifterna för anslagsgruppen allmän försäkring

stiger till följd av gjorda åtaganden om standardhöjning för folkpensionärerna,

genom ökning av antalet pensionärer samt genom indextillägg

till folkpensionerna till följd av prisutvecklingen. Utgiftsökningen inom

gruppen hälso-, sjuk- och socialvård är en följd av avtalen om mentalsjukvårdens

överförande till landstingen. De bostadspolitiska anslagen stiger

kraftigt budgetåret 1967/68 främst genom att en betydande medelsreservalion

beräknas bli tagen i anspråk nnder budgetåret innan. Skatteutjämningsbidragen

stiger enligt nu gällande grunder till följd av inkomstutvecklingen

och den beräknade utvecklingen av de kommunala utdebiteringssatserna.

Bland utgifter med större ökningstal inom övrigposten kan nämnas anslagen

till arbetsmarknadspolitik, väganslagen, vattenfallsverkets investeringar

samt de internationella biståndsanslagen. I denna utgiftsgrupp ingår

även schablonmässigt beräknade kostnader för höjda statstjänarlöner under

såväl budgetåret 1966/67 som 1967/68.

För att belysa det finansiella utrymmet — vid oförändrad skattepolitik

— för den i långtidsbudgeten kalkylerade utgiftsutvecklingen, har beräkningar

utförts även av statsinkomsternas utveckling. För åren 1966 och

1967 har härvid gjorts samma antagande om skatteunderlagets tillväxt som

jag tidigare redovisat vid behandlingen av budgetläget för 1965/66 och

1966/67. För åren därefter har två alternativa antaganden gjorts om prisoch

löneutvecklingen. Det ena alternativet förutsätter oförändrade priser

och en fortsatt tillväxt av lönesumman i samma takt som bruttonationalprodukten.

I det andra alternativet har antagits en prisstegring med 3 %

per år och en motsvarande ytterligare ökning av lönesumman.

Enligt det lägre alternativet för skatteunderlagets tillväxt sker en markerad

uppbromsning av statsinkomsternas ökning såväl 1967/68 som

1968/69. Denna utveckling beror på flera faktorer: den fortsatta effekten

av den år 1966 genomförda sänkningen av den direkta skatten, arbetstidsförkortningen

samt den jämfört med tidigare år beräknade lägre tillväxten

av skatteunderlaget.

Statsinkomsternas ökning begränsas enligt detta alternativ till omkring

900 milj. kr. resp. 800 milj. kr. under vartdera av de nämnda budgetåren.

De båda följande budgetåren skulle statsinkomsterna stiga med 1,5 resp.

2,4 miljarder kr.

Även vid det högre alternativet uppvisar statsinkomsterna en dämpad

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

tillväxt under budgetåren 1967/68 och 1968/69. Enligt denna beräkning

skulle statsinkomsterna dessa år öka med 1,2 resp. 1,9 miljarder kr. Under

de följande budgetåren uppgår ökningen till ca 2,7 miljarder kr. per år.

För beräkningen av budgetsaldots utveckling har på utgiftssidan vissa

kompletteringar skett i syfte att göra beräkningarna så realistiska som

möjligt. Sålunda har under hela perioden inlagts schablonmässigt beräknade

löneökningar för de statsanställda; kalkylmässig utgångspunkt har

härvid varit den allmänna produktivitetsutvecklingen. Med hänsyn till

prisantagandena har vidare ett allmänt omkostnadspåslag skett och de indexreglerade

försvars- och folkpensionsutgifterna räknats upp.

Långtidsbudgetens beräkning av budgetsaldots utveckling tyder -— vid

båda inkomstalternativen — på betydande budgetunderskott de närmaste

åren. Enligt det lägre alternativet skulle utgiftsöverskottet budgetåret 1967/

68 uppgå till drygt 2,6 miljader kr. En ytterligare kraftig försämring skulle

ske under budgetåret 1968/69. Därefter skulle en viss förbättring inträda

även om höga budgetunderskott i absoluta tal kvarstår.

Det statsfinansiella läget förändras naturligtvis när skatteunderlaget —

såsom skett i det högre inkomstalternativet — antas stiga med 7 å 8 % om

året. Beräkningarna pekar dock på ett utgiftsöverskott om inemot 2,5 miljarder

kr. för budgetåren 1967/68 och 1968/69.

Den ekonomiska politiken

En summering av den ekonomiska utvecklingen i vårt land 1960—1965

bekräftar slutgiltigt, att den första hälften av 1960-talet varit ett med avseende

på det ekonomiska framåtskridandet mycket lyckosamt skede. Den

snabba produktionsökningen — ca 5 % per år —- möjliggjorde en rejäl

stegring av medborgarnas levnadsstandard. Den privata konsumtionen ökade

sålunda med ca 4,5 % per år; en tillväxttakt som vida överstiger den

som uppnåddes i genomsnitt under 1950-talet, då konsumtionen ökade med

ca 3,1 % per år. De växande resurserna skapade samtidigt utrymme för en

fortsatt uppgång av investeringarna, så att investeringskvoten 1965 utgjorde

ca 33 % av bruttonationalprodukten, medan den 1960 var ca 31 %. Dessutom

kunde inom den offentliga sektorn en reformoffensiv genomföras som

torde sakna motstycke i vår historia. Jag kan här inskränka mig till att peka

på den snabba expansionen inom samhälls- och bostadsbyggandet, inom utbildningsväsendet

på alla nivåer och inom sjukvården. En betydelsefull omfördelning

av välståndet har också kunnat ske med sikte framför allt på

ålderdomstryggheten.

Den svenska ekonomins expansionsmöjligheter är också för resten av

1960-talet goda. Kapaciteten väntas — trots att arbetskraftstillgången en
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

dast stiger långsamt — öka i ungefär samma takt som 1960—1965 eller med

nära 5 % per år under perioden 1966—1970. En del av den annars möjliga

produktionsökningen kommer dock att tas ut i form av ökad fritid. Det betyder

att takten i totalproduktionens tillväxt antas sjunka något och bli

drygt 4 % per år i genomsnitt under perioden. Såväl i historisk belysning

som i förhållande till den förutsedda utvecklingen i andra länder måste även

denna tillväxt av våra ekonomiska resurser betraktas som hög.

Det vore emellertid ett misstag att söka undanskymma att realiserandet

av denna tillväxttakt kommer att kräva större ansträngningar än tidigare.

Kraven på stabiliseringspolitiken skärps och en på den långsiktiga utvecklingen

inriktad fördelning av resurserna blir än mera nödvändig. Jag betonade

redan i 1965 års reviderade finansplan att balans- och fördelningsproblemen

kommer att bli mera svårlösta än under de närmast förflutna åren.

Långtidsutredningens resultat bekräftar denna bedömning. Det gäller särskilt

den centrala roll för möjligheterna till fortsatta framsteg som en snabb

ökning av produktiviteten i den svenska ekonomin kommer att spela.

Konjunkturpolitiken 1966. I förhållande till den för ett år sedan gjorda

bedömningen har förutsättningarna i ett väsentligt avseende förändrats. Den

kraftiga försämring av bytesbalansen, som inträffade under andra halvåret

1965, betyder att den ekonomiska politiken åläggs en viktig restriktion.

Långtidsutredningens prognoser och rekommendationer utgår från att denna

balansrubbning måste hävas men också att det kommer att ta en viss

tid. Det är uppenbart att detta blir en central uppgift för den ekonomiska

politiken under de närmaste åren.

En politik med dessa syften har redan inletts. Omsvängningen i utrikeshandeln

under 1965 var i väsentlig utsträckning betingad av ett högt internt

efterfrågetryck. Den ekonomiska politiken har därför inriktats på att dämpa

efterfrågeökningen till en nivå som nedbringar takten i importökningen

samtidigt som kapacitetsutrymme för en större exportökning skapas. De

på kortsiktiga effekter inriktade åtgärderna har dessutom utformats med

sikte på det mera långsiktiga målet att upprätthålla det svenska näringslivets

internationella konkurrenskraft. Industrins investeringar har därför prioriterats

medan efterfrågedämpningen satts in på andra sektorer. Budgetförslaget

för 1966/67 innebär, att statsutgifternas stegringstakt bromsas upp.

Samtidigt har höjningar av konsumtionsbeskattningen genomförts såväl 1965

som 1966. Bostadsbyggandets ökningstakt dämpades 1965. En lägre ökningstakt

än under 1965 har förutsetts även för kommunernas investeringar.

På grundval av nu föreliggande information om utvecklingstendenserna

under 1966 förefaller det som om den eftersträvade investeringsinriktningcn

skulle uppnås. Industriinvesteringarnas expansion torde vara säkerställd.

Kommunerna har reviderat sina ursprungliga investeringsplaner ned till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

den nivå för ökningslakten som enligt statsverkspropositionen borde eftersträvas.

Bostadsbyggandet kommer att hålla samma nivå som under fjolåret.

Ett uttryck för att byggnadsinvesteringarna — trots industriinvesteringarnas

uppgång — kunnat föras in i en lugnare expansionsfas är att

byggnadskostnadsindex stabiliserats på i stort sett den nivå, som uppnåddes

i juli 1965.

Den stränga vintern har å andra sidan medfört en förskjutning av sysselsättningen

inom byggnadsverksamheten mot våren och sommaren. Utan

dämpande åtgärder skulle detta medföra en samlad efterfrågan på byggnadsmarknaden,

som kan hota att rubba balansläget. En rad åtgärder har

därför vidtagits för att motverka en alltför kraftig säsonguppgång. En reduktion

av arbetskraftsåtgången med 10 % inom den statliga byggnadssektorn

förbereds för sommarhalvåret. Igångsättningsregleringen av icke

prioriterat byggande har givits vidgad omfattning: nya objekt har införts

under regleringen och dess geografiska begränsningar har upphävts. Detta

innebär ökade möjligheter att uppskjuta igångsättningen av vissa slag av

byggnader för längre tid än som betingas av en önskvärd säsongutjämning.

Kreditpolitiken har dessutom inriktats på en jämnare investeringsfördelning

över året, vilket skapar förutsättningar för en bättre hushållning med

de reala resurserna.

Det allmänna målet för den ekonomiska politiken under 1966 är att

åstadkomma en dämpning av den totala efterfrågetillväxten för att nå såväl

den eftersträvade stabiliseringen av prisnivån som den omsvängning i utrikeshandelns

utveckling, vilken är en förutsättning för en förbättrad betalningsbalans.

För pris- och kostnadsstabiliteten är det av primär betydelse

att reducera det alltför höga efterfrågetryck, som under 1965 rådde på arbetsmarknaden

och som bl. a. ledde till en kraftig löneglidning.

Utvecklingen inom ekonomin och på arbetsmarknaden under 1966 innehåller

emellertid som förut antytts vissa osäkerhetsmoment. Den dämpning

i efterfrågetrycket som kunnat registreras under de senaste månaderna

kan vara ett utslag av mer eller mindre tillfälliga faktorer. Uppgifter som

framkommit bl. a. i samband med upprättandet av arbetsmarknadsstyrelsens

vårprognos tyder närmast på ett fortsatt alltför högt efterfrågetryck på arbetsmarknaden

under 1966. För vissa sektorer av arbetsmarknaden, bl. a.

för byggnadsverksamheten, har länsarbetsnämnderna ansett sig kunna göra

uttalanden härom även för vintern 1967. Undantag från den allmänna bilden

har gjorts för vissa konsumtionsvaruindustrier, främst för textil-, beklädnads-

och skoindustrierna. Inom dessa branscher föreligger alltfort påtagliga

risker för betydande inskränkningar.

Till de faktorer som under den närmaste tiden kommer att påverka efterfrågan

hör också de retroaktiva löneutbetalningarna. Man kan förvänta en

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

allmän efterfrågestimulans i samband med att dessa lönemedel utbetalas.

Under den tid som nu kan överblickas synes man alltså ha att räkna med

möjligheten av ett fortsatt för högt efterfrågetryck på vissa delar av arbetsmarknaden.

Det berör främst verkstadsindustrin och byggnadsindustrin,

varvid den senare med hänsyn till sin strategiska position på arbetsmarknaden

tilldrar sig särskilt intresse. Strävandena att ta igen den eftersläpning

i byggandet, som uppstått som en följd av bl. a. den stränga vintern,

kommer att innebära en extra belastning på byggnadsarbetsmarknaden

under de närmaste månaderna. Vid byggnadsinventeringen i februari i år

var kvarstående kostnader på igångvarande projekt nära 2 miljarder högre

än vid motsvarande inventering i fjol. ökningen kan ses som ett grovt mått

på den förut berörda eftersläpningen. Utöver de redan beslutade begränsningsåtgärderna

i fråga om byggnadsinvesteringarna synes det nödvändigt

att iaktta stor återhållsamhet med igångsättningen av nya projekt under

våren och sommaren såsom ett led i strävandena att hålla byggnadsarbetsmarknaden

i balans. Detta gäller allt slags byggande.

En viktig osäkerhetsfaktor vid den i statsverkspropositionen gjorda bedömningen

av allmän efterfrågetillväxt och prisutveckling under 1966

gällde utfallet av vårens avtalsrörelse. Den föreliggande preliminära uppgörelsen

för huvuddelen av LO—SAF-oinrådet, som omfattar åren 1966—

1968 kan för år 1966 beräknas medföra en avtalsenlig ökning av lönenivån

med drygt 4 %. Under förutsättning att inte lönestegringen inom övriga avtalsområden

på ett alltför markant sätt avviker från denna nivå, borde inkomsttillväxten,

sådan den regleras av avtalen och påverkas av stigande

sysselsättning, i och för sig väl hålla sig under den gräns på ca 7 %, som i

statsverkspropositionen bedömdes vara förenlig med en balanserad utveckling.

Härvid har förutsatts att ökad sysselsättning jämte vissa löneeffekter

av arbetskraftens flyttning mellan näringsgrenar bidrar till lönesummans

uppgång med knappt 1 %.

Det torde dock inte vara realistiskt att räkna med att den löneglidning,

som pågått under hela efterkrigttiden, i det närmaste helt skulle upphöra.

Lönesummans tillväxt 1966 kan således inte antas bli begränsad

till den i avtalen inskrivna. Jag vill betona att bedömningen inte influerats

av den särskilda löneglidningsgaranti, som ingår i den centrala uppgörelsen

mellan LO och SAF och som skall infrias år 1967. Tvärtom förstärker

denna garanti den ekonomiska politikens ansvar för att upprätthålla

balansen på arbetsmarknaden. Mot bakgrunden av de nu kända

resultaten av lönerörelsen och med hänsyn till den reduktion av efterfrågetrycket

som synes vara på väg att kunna realiseras, har jag uppskattat

den totala lönesummans ökning 1966 till ca 8 %, varav knappt 1 %

beror på den tidigare berörda sysselsättningseffekten. I förhållande till

fjolåret innebär detta eu viss dämpning av takten i lönestegringen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Jag har i det föregående redogjort för de inslag i den samhällsekonomiska

utvecklingen, som anger att den ekonomiska politiken synes kunna

realisera ett av sina huvudmål, en reduktion av det alltför höga efterfrågetryck

som uppstod under fjolåret. De nu föreliggande bedömningarna

av den totala produktionens tillväxt tyder vidare på att takten i produktionsökningen

ånyo skulle öka under 1966. Ett utrymme för en uppgång

av den privata konsumtionen med ca 2,5 % skulle därmed finnas trots den

allmänna åtstramningen.

De symtom på balansrubbning i den svenska ekonomin, som uppträdde

under 1965, gällde prisstegringen och underskottet i bytesbalansen. Beträffande

prisutvecklingen framhöll jag i statsverkspropositionen, att löneökningar

föir dem som är sysselsatta inom näringsgrenar med relativt låg

produktivitetstillväxt utövar ett tryck på prisnivån, som inte helt kan undvikas

om dessa grupper skall få del av den allmänna standardstegringen.

Det mellan LO och SAF träffade avtalet avser att ge låglönegrupperna en

större inkomstökning än övriga grupper. För att få en rimlig fördelning av

det växande välståndet med sikte särskilt på låglönegrupperna blir således

en viss prisstegring svår att undgå under 1966. Den sammanlagda uppgången

av nettoprisindex (dvs. konsumentprisindex rensat från indirekta skatter

och subventioner) kan uppskattas till knappt 3 % under loppet av år

1966. Jag vill dock betona att det blir en central uppgift för den ekonomiska

politiken att genom olika åtgärder söka begränsa prisstegringarna. Särskilt

angeläget är att undvika att efterfrågeläget skärpes på vissa delar av arbetsmarknaden,

så att en löneglidning med inflatoriska konsekvenser uppstår

bland grupper med ett redan högt löneläge. Den ekonomiska politiken,

inte minst investeringspolitiken, har orienterats bl. a. utifrån detta syfte.

Konsumentprisnivån inklusive effekten av ändrade indirekta skatter och

subventioner beräknas med de angivna förutsättningarna stiga med ca

3,5 % under 1966. Av denna uppgång kan ungefär 2 procentenheter hänföras

till effekten av dels skattehöjningar, dels höjda importpriser och

jordbrukspriser, dels höjda hyror. Dessa tre grupper av faktorer svarar

vardera för ca 0,7 procentenheter av den totala prisstegringen.

Det är regeringens avsikt att förstärka prisövervakningen. I den mån

prisstegringar mer allmänt blir följden av avtalsuppgörelsen motverkas

den eftersträvade och speciellt för låglönegrupperna önskvärda reallöneförbättringen.

Risk föreligger att allmänna lönestegringar leder till prishöjningar

även på områden, där de inte är kostnadsmässigt motiverade. Denna

risk är särskilt påtaglig i branscher, där priskonkurrensen exempelvis genom

överenskommelser företagen emellan är svag eller rent av helt upphävd.

Därför måste från samhällets sida alla ansträngningar göras för att

såvitt möjligt motverka tendenser till prisstegringar. Detta bör ske inom

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

ramen för den prispolitik som nu förs. I första hand bör prisutvecklingen

följas med skärpt uppmärksamhet. Åtgärder skall sålunda vidtas för

att effektivisera den löpande prisövervakningen. Statens pris- och kartellnämnd

bör erhålla härför erforderliga resurser. En slagkraftig offentlig

redovisning av fakta rörande prisförhållandena på viktiga områden bör

eftersträvas i syfte att stärka konsumenternas prismedvetenhet och öka

förutsättningarna för en mera aktiv priskonkurrens. Förbättrade metoder

för konsumentupplysning på prisområdet övervägs. Ökad samverkan kan

visa sig erforderlig mellan de statliga organen och de organisationer som

företräder konsumenternas intressen. I detta sammanhang kan erinras om

att huvudorganisationerna inom näringslivet förklarat sig beredda att även

i fortsättningen aktivt verka för att hålla priserna nere och undanröja

skadliga former av prissamarbete. I anslutning härtill kommer riktprisutredningen

enligt vad jag inhämtat att föreslå ytterligare åtgärder för att

stärka konkurrensmomentet i näringslivet.

Den kraftiga försämringen av bytesbalansen under 1965 orsakades av en

onormalt kraftig ökning av importen medan exportens ökningstakt avsaktade.

Den utveckling av utrikeshandeln som kunnat registreras hittills under

1966 antyder i och för sig att takten i importökningen skulle ha avtagit.

Utrikeshandelssiffrorna för januari och februari har dock ringa värde

som prognosunderlag på grund av de störningar i handelsutbytet som

den onormalt hårda vintern medfört. Någon mera påtaglig tendens torde

därför kunna avläsas först fram emot sommaren.

De prognoser som ingår i försörjningsbalansen visar emellertid på en

klar dämpning i importens tillväxttakt, vilket ansluter till den bild jag

tidigare tecknat av den allmänna åtstramningen i efterfrågetillväxten.

Varuexporten beräknas öka något snabbare än under fjolåret. Det gäller

särskilt verkstadsindustrin, vars exportutveckling kraftigt uppreviderats

i bedömningen. Det synes dock knappast troligt att den totala exportökningen

— med hänsyn tagen till utvecklingen av fartygsexporten och

Ijänstenettot — blir av den omfattning, som förutsattes i statsverkspropositionen.

Takten i export- och importökningen skulle därmed bli ungefär

densamma, d. v. s. ca 4 %. En viktig förutsättning för en snabbare

exportökning är att efterfrågan på sådana stapelvaror som massa, trävaror

och järnmalm ånyo stiger. Osäkerheten rörande exportutvecklingen beror

således i första hand på om en övergång till lageruppbyggnad i utlandet

inträffar senare under året. Däremot torde man kunna räkna med

att en annan förutsättning för exportens ökade tillväxttakt, d. v. s. ett i

förhållande till 1965 bättre kapacitetsläge inom exportindustrin, nu mera

allmänt föreligger. Skulle de här återgivna utvecklingstendenserna inom

utrikeshandeln realiseras, betyder det att underskottet i bytesbalansen

1966 blir av samma storleksordning som 1965, d. v. s. ca 1 miljard kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

En primär uppgift för den ekonomiska politiken under den närmaste

framtiden är att begränsa den alltför hårda påfrestningen på samhällsekonomin

för att därigenom skapa en av förutsättningarna för en lugnare

pris- och kostnadsutveckling. Vi måste ge de samlade resurserna en sådan

inriktning att en snabb ökning av produktiviteten åstadkommes och att

den under fjolåret rubbade balansen i vår utrikeshandel återställs undef

de kommande åren. I dessa syften har en serie åtgärder redan vidtagits.

Konsumtionsbeskattningen har skärpts och den statliga efterfrågans ökningstakt

inte oväsentligt reducerats i årets budgetförslag. Bostadsbyggandet

planeras under 1966 ligga kvar på en från fjolåret oförändrad — låt vara

mycket hög — nivå. Vidare har de kommunala investeringarnas ökningstakt

dämpats. En ytterligare begränsning av den nu förutsedda uppgången

bör dock kunna ske. I de reviderade investeringsplaner, som nyligen

redovisats av kommunerna, ingår sålunda en fortsatt snabb expansion

av sjukhusbyggandet. Med hänsyn till såväl konkurrensen med andra

angelägna investeringsbehov som det förutsedda personalläget inom sjukvårdssektorn

är en begränsning av dessa utbyggnadsplaner motiverad.

Sjukhusinvesteringarna bör därvid inordnas i en mera långsiktig plan

för en balanserad utbyggnad av våra sjukvårdsresurser. Härigenom och

genom den i vår beslutade utvidgningen av byggnadsregleringen bör byggnadsverkssamheten

kunna bringas in i ett väsentligt bättre balanserat

tempo.

Den allmänna efterfrågan kommer under år 1966 att öka i långsammare

takt än under år 1965. Importens ökningstakt väntas också sjunka väsentligt.

Trots detta visar prognoserna på ett underskott i bytesbalansen av

storleksordningen 1 miljard kr. även under 1966. Mot denna bakgrund är

det naturligt att ställa frågan om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga för

att med önskvärd snabbhet återställa balansen i utrikeshandeln. Något definitivt

svar på denna fråga kan inte lämnas i dag. Med hänsyn till vårt

relativt tillfredsställande valutaläge är det naturligt och försvarligt att avvakta

den fulla effekten av åtstramningspolitiken. Under tiden kommer

beredskapen att förstärkas för att med snabb effekt kunna sätta in de ytterligare

åtgärder som kan komma att visa sig påkallade.

Långsiktspolitiken. Inriktningen av regeringens ekonomiska politik 1966

syftar inte bara till att lösa de akuta problem som utvecklingen framför

allt av bytesbalansen ställt oss inför. Den har också i hög grad betingats

av de långsiktiga uppgifter som möter den svenska ekonomin. 1966 års

problem är inte tillfälliga utan i stor utsträckning typiska för vad som

väntar oss även i fortsättningen. Återställandet av jämvikt i bytesbalansen

kommer såsom jag framhållit tidigare att bli relativt tidskrävande

även om en avgörande förändring i utvecklingen redan ägt rum. Påfyll
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

33

nåd av valutareserven efter den avtappning som kommer att ske innan anpassningsprocessen

slutförts liksom bevarandet av jämvikten på längre sikt

kommer under de år som kan överblickas att ställa bestämda krav på den

ekonomiska politiken. På ett påtagligare sätt än hittills kommer därmed

hävdandet av bytesbalansen att utgöra en restriktion för strävandena att

förverkliga andra mål för den ekonomiska politiken. De riktlinjer som

uppställts 1966 bör gälla även framöver. Dessa innebär att den svenska ekonomins

internationella konkurrenskraft skall förstärkas både genom att

ökningen i den totala efterfrågan inte tillätes bli snabbare än kapacitetens

tillväxt och genom att politiken medvetet inriktas på att främja produktivitetsstegringen,

främst genom ett ökat utrymme för produktiva investeringar.

Stabiliserings politikens förutsättningar

Jag har i det föregående angett olika faktorer både i den internationella

och i den inhemska utvecklingen som framöver skärper kraven på stabiliseringspolitiken.

Takten i den internationella kostnadsstegringen har något

dämpats under de senaste två åren, vilket däremot inte gäller för den svenska.

Den politiska prioriteringen av stabiliseringsmålen är i flera viktiga

industriländer numera påtaglig. Visserligen är det troligt att stabiliseringspolitiken

inte kommer att drivas så långt att fullständig stabilitet uppnås,

men redan en avsaktning av takten i kostnadsstegringen i förening

med en ökad förekomst av handelshinder inom EEC-området innebär —

om den hittillsvarande takten i den svenska kostnadsstegringen inte minskas

— väsentligt försämrade betingelser för avsättningen av svenska produkter.

Betydelsen härav förstärkes av de effekter på den inhemska kostnadsnivån,

som under de närmaste åren torde följa bl. a. av arbetstidsförkortningen

och sjukförsäkringsreformen. Härtill kommer att vi som en

följd av stabiliseringspolitiken måste räkna med att perioder av stagnation

i den reala efterfrågans ökning kan komma att inträda i olika länder,

såsom under senare år varit fallet i t. ex. Frankrike och Italien.

Rörelsefriheten i den ekonomiska politiken kan inte bevaras i en ekonomi

där höjningar av den interna aktivitetsnivån leder till omedelbara påfrestningar

på betalningsbalansen. För att undgå en sådan utveckling får

efterfrågans tillväxt inte överskrida kapacitetsökningen. I sin generella utformning

är detta ett självklart villkor för politiken men det är viktigt att

det beaktas vid uppställandet av målen också för olika delar av ekonomin.

Kostnadsstegringar kan i en ekonomi av svensk typ uppstå även då efterfrågeläget

kännetecknas av balans, men när vissa sektorer är överansträngda.

Under den gångna perioden har detta framför allt gällt byggnadssektorn

och verkstadsindustrin. Stabiliseringspolitikens åtgärder kan därför

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

inte begränsas till att avse endast den totala efterfrågan utan måste differentieras

efter det aktuella kapacitetsläget inom olika näringsgrenar.

Jag bär i det föregående utförligt uppehållit mig vid det centrala awägningsproblem

som den långsiktiga utvecklingen ställer oss inför och därvid

kommit till slutsatsen att de av bytesbalansens krav härledda investeringsbehoven

inom näringslivet samt den offentliga sektorns resursanspråk

och bostadsbyggandet måste ges prioritet framför ökningen av den privata

konsumtionen. Utan att låsa fast politiken bör därför som riktmärke gälla

att en ökad andel av våra resurser ägnas dessa behov och att den privata

konsumtionen följaktligen bör stiga något långsammare än nationalprodukten.

Detta är i och för sig en fortsättning av den utveckling som ägt rum

under hela efterkrigstiden.

En satsning på denna inriktning av våra resurser ställer det allmänna

inför uppgiften att i första hand åstadkomma det sparandetillskott som

investeringsökningen och förbättringen av bytesbalansen förutsätter. 1960- talet skiljer sig på ett avgörande sätt från 1950-talet därigenom att näringslivets

kapitalbildning inte kommer att kunna helt finansieras med egna

vinstmedel. Självfinansieringsgraden har sjunkit inom den svenska industrin

med uppemot 20 % mellan perioderna 1955—1959 och 1960—1964.

En fortsatt nedgång kan, vid oförändrade vinstmarginaler, väntas inträffa

under resten av 1960-talet på grund av den förutsatta ökningen av investeringsverksamheten.

Den sparandebrist som hotar att uppstå måste

samhället medverka till att täcka. Förhållandet kan också uttryckas så att

den inkomstökning som hushållen kan påräkna är större än det utrymme

för privat konsumtionsökning som står till förfogande om investeringsökningen

och utbyggnaden av den offentliga servicen på angelägna områden

skall kunna genomföras. Det är sålunda inte bara det offentligas egna

utgiftsåtaganden som ställer anspråk på finanspolitiken utan detta gäller

också bostadsbyggnadsprogrammet och näringslivets investeringsökning.

Skall den av långtidsutredningen angivna resursanvändningen — till vilken

flertalet remissinstanser anslutit sig och som jag själv finner vara en

rimlig riktpunkt för politiken — förverkligas, innebär det att den ökning

av det offentliga sparandet som ägt rum under 1960-talets första hälft måste

fortsätta under resten av detta decennium. Detta kommer att ställa bestämda

krav på en stark finanspolitik som ett centralt ekonomiskt-politiskt medel

för att förverkliga en balanserad samhällsutveckling.

En ökad satsning på investeringsverksamheten löses emellertid inte enbart

genom en ökning av det totala sparandet. Näringslivets sjunkande

självfinansieringsgrad reser problem om de former i vilka detta sparande

skall göras disponibelt för investeringar inom näringslivet. Man kan sålunda

inte bortse från risken att sjunkande självfinansieringsgrad i vissa

fall har en negativ effekt på företagens benägenhet att investera och att vi

följaktligen kan komma att ställas inför en konflikt mellan fördelnings
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

politiska mål och målet att öka tillväxttakten. Denna fråga bör i god tid bli

föremål för överväganden. För egen del finner jag att en minskad självfinansiering

som sådan har väsentliga fördelar från fördelningspolitisk synpunkt.

Dessutom möjliggör den en rationellare avvägning av investeringsverksamheten

mellan olika företag. Detta hindrar inte att åtgärder kan behöva

vidtas för att ett ökat beroende av lånefinansiering inte skall leda till

sänkt investeringsvilja och till avstående från mer riskabla men långsiktigt

räntabla investeringar.

Produktivitetsbefrcimjande politik

De här berörda frågorna är en del av det allmänna problemet att ge knappa

resurser den mest effektiva användningen. I långtidsutredningen har

relativt optimistiska uppskattningar gjorts av den framtida produktivitetsutvecklingen.

Denna torde inte komma att förverkligas utan att staten ytterligare

utvidgar sina produktivitetsbefrämjande insatser. Jag skall inte i

detta sammanhang gå närmare in på de olika aspekterna av en sådan politik

utan nöja mig med deklarationen att den statliga politiken på framför

allt utbildningens och forskningens område måste utformas med beaktande

också av de omedelbara produktivitetsvinster som kan göras. Det kan i detta

sammanhang också komma i fråga att pröva lämpliga samarbetsformer

mellan staten och det enskilda näringslivet för vissa större och riskbetonade

projekt utöver det samarbete som redan föreligger i branschforskningsinstitut

och i speciella institutioner av typen Malmfonden och Infor. I detta

sammanhang vill jag meddela att överläggningar pågår mellan statliga och

privata intressenter om ett samarbete inom oljeprospekteringen.

Ett väsentligt led i strävandena att öka den svenska ekonomins effektivitet

utgörs även i fortsättningen av arbetsmarknadspolitiken. I proposition

till riksdagen har regeringen lagt fram förslag för den framtida arbetsmarknadspolitiken.

Förslagen innebär en väsentlig förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna. Utvecklingen under resten av 1960-talet

kommer otvivelaktigt att öka anspråken på en effektiv arbetsmarknadspolitik.

Efterfrågan på arbetskraft måste sålunda anpassas för att möjliggöra

en väsentlig ökning av den kvinnliga förvärvsfrekvensen. Utbildningsfrågorna

kommer likaledes att få starkt vidgad betydelse. Hela yrkesutbildningen

och vuxenutbildningen är för närvarande föremål för en omfattande

översyn och det är regeringens avsikt att framlägga förslag i frågan om

möjligt redan till nästa års riksdag.

Det i långtidsutredningen presenterade materialet visar hur begränsat

resursutrymmet är för en fortsatt reformverksamhet inom den offentliga

sektorn. Arbetet på alt utveckla och förbättra vårt samhälle kommer dock

även i framtiden att ställa ökade krav på offentliga insatser på skilda områden.

Angelägenheten att kunna möta sådana krav riktar med förnyad

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

skärpa uppmärksamheten mot rationaliserings- och effektiviseringsfrågorna

inom den offentliga sektorn. Väsentliga insatser har på olika områden

gjorts för att höja produktiviteten inom statlig verksamhet och ett betydande

utredningsarbete pågår för att finna nya och effektivare arbetsmetoder

och organisationsformer. Den utredning om programbudgetering och

kostnadsredovisning inom statsverksamheten som utförs inom statskontoret

torde komma att redovisas under hösten. Jag har för avsikt att med

ledning av de erfarenheter som där framkommer låta utvidga utredningsarbetet

kring kostnads- och produktivitetsfrågorna varvid undersökningarna

bl. a. skall inriktas på att klargöra hur budgetteknik och resultatredovisning

lämpligen bör utformas för att på bästa sätt angripa produktivitetsproblemen.

Investeringsinriktningen och den offentliga sektorns utbyggnad

Jag har såsom riktlinje för regeringens ekonomiska politik under resten

av 1960-talet angivit, att den andel av våra resurser bör öka som ägnas investeringsverksamheten,

såväl privat som offentlig, och den offentliga konsumtionen.

Det är inte möjligt att fastlägga preciserade mål för de ökningar

som eftersträvas. Utrymmet kommer i sista hand att bestämmas av storleken

av den samlade produktionsökning, som vi utifrån betingelserna för

vår utrikeshandel och valutasituation kan uppnå, och av finanspolitikens

möjligheter att hålla tillbaka den privata konsumtionens stegringstakt. Även

under optimistiska antaganden i dessa båda avseenden är det emellertid

uppenbart att föreliggande planer, syftande till en angelägen expansion av

såväl bostadsbyggandet som den kommunala och statliga verksamheten, är

större än vad som kan komma att realiseras. Detta innebär att prioriteringen

och planläggningen inom dessa områden måste intensifieras och samordnas

för att nå största möjliga effektivitet.

Den snabba ökningen av bostadsbyggandet och dess nuvarande höga nivå

har inte endast skapat påfrestningar på kapital- och arbetsmarknaden.

Denna ökning har också — i förening med en omfattande samhällelig reformverksamhet

på skilda områden —- direkt medfört krav på en mycket

hög kommunal investeringsaktivitet genom omfattande följ dinvesteringar

i vatten och avlopp, vägar och kommunikationer, skolor, serviceanläggningar

etc. I många kommuner har genomförandet av dessa investeringar

skapat en högst ansträngd finansiell situation trots fortlöpande skattehöjningar.

I andra kommuner har finansiella och reala resurser inte funnits

att fullfölja de med bostadsbyggandet förenade investeringsbehoven. På

många håll har således en påtaglig brist på balans uppstått i samhällsbyggandets

struktur, där prioriteringen av bostadsbyggandet medfört en eftersläpning

vid tillgodoseendet av andra viktiga behov. Mot bakgrunden av att

det ansträngda kapitalmarknadsläget kan väntas bestå och av att många

kommuner har svårigheter att ytterligare öka skattefinansieringen synes

opaginerad Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1960

risken uppenbar att snedvridningen i samhällsbyggandets inriktning förstärks

och utsträcks till ett ökat antal kommuner.

För att uppnå en balanserad utveckling såväl av det totala samhällsbyggandet

som av desis olika komponenter är det angeläget att söka nå en

samordnad planering av bostadsbyggandet och dess följ dinvesteringar. En

sådan samordning ter sig motiverad även av det skälet, att kommunerna

i stor utsträckning är direkt engagerade på båda dessa områden. Därvid

bör eftersträvas att åstadkomma en fördelningsteknik som möjliggör en anpassning

av investeringarnas fördelning mellan bostäder och annat samhällsbyggande

till de lokala behoven och resurserna, allt inom ramen för

det för bostadsbyggande och kommunala investeringar totalt tillgängliga

utrymmet.

Jag är inte beredd att på detta stadium uttala mig om storleken av de resurser

som kan ställas till förfogande. Den sammanlagda ökningen av kommunala

investeringar och bostadsbyggandet exklusive underhåll uppgick

1960—1964 till hela 10,5 % per år. Förhållandena under återstoden av 1960- talet skiljer sig i viktiga avseenden från de första åren av decenniet. Tillväxten

av det totala investeringsutrymmet kommer av skäl som redovisats i

det föregående att ske något långsammare än tidigare och en större del än

förut av detta utrymme kommer ofrånkomligen att tagas i anspråk av näringslivet.

Den ändrade resursfördelningen har redan kommit till uttryck

däri, att de kommunala investeringarnas och bostadsbyggandets ökningar

1965 blev ca 6 %, medan de år 1966 beräknas öka med ca 2 %. Den fortsatta

planeringen måste inriktas på att stegringstakten även de följande åren

ligger under den exceptionellt höga takt som rådde under åren 1960—1964.

Eftersom vi nu uppnått en mycket hög nivå — vad bostadsbyggandet beträffar

en internationell rekordnivå — betyder en sådan relativ åtstramning

ingalunda någon restriktiv politik. Nytillskottet av bostäder och kommunala

anläggningar kommer att vara mycket stort och innebära en fortgående

och snabb standardstegring på dessa områden.

De slutsatser jag här dragit om den långsiktiga utvecklingens krav på

den ekonomiska politiken bekräftas av den översikt över den statliga budgetutvecklingen

fram till budgetåret 1970/71 som redovisas i långtidsbudgeten.

Det starka utgiftstrycket från de senast förflutna åren kommer att bestå

samtidigt som en uppbromsning sker av statsinkomsternas ökning. Detta

gäller särskilt de närmaste budgetåren och då framför allt 1967/68, då den

statsfinansiella situationen kraftigt försämras. Även med hänsyn tagen till

osäkerhetsmarginalen i kalkyler av detta slag måste den nu förutsedda

statsfinansiella utvecklingen 1967/68 betraktas som omöjlig att förena med

eu balanserad ekonomisk utveckling. Det är därför ofrånkomligt att redan

nu deklarera, att de i långtidsbudgeten intagna utgiftsprogrammen trots

att en skärpt finanspolitik måste förutsättas — får omprövas i restriktiv

3 Hihnntj till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

riktning av statsmyndigheterna. De ytterligare åtaganden och reformkrav

som avses att framföras måste under alla förhållanden föranleda en sådan

omprövning. Jag föreslår i annat sammanhang denna dag att direktiv med

detta innehåll rörande anslagsframställningarna för budgetåret 1967/68 utsänds

till statsmyndigheterna. Häri framhålles även nödvändigheten av att

ett program för en intensifierad rationaliseringsverksamhet med minsta

möjliga tidsutdräkt uppgörs av de enskilda myndigheterna samt att möjligheterna

till ökad avgiftsfinansiering av offentliga tjänster tillvaratas.

Den centrala uppgiften för den ekonomiska politiken i år och under den

närmaste framtiden är att återställa balansen i våra utrikes betalningar.

Denna uppgift kan inte lösas utan en viss omfördelning av våra resurser.

Standardökningen inom både privat och offentlig sektor måste således

bringas att fortgå i en något långsammare takt än vi vant oss vid under de

närmast föregående åren. De krav som stabiliseringspolitiken ställer under

den överblickbara framtiden får dock inte undanskymma det grundläggande

förhållandet, att den svenska produktionskapaciteten för närvarande

befinner sig på en högre nivå än någonsin tidigare och torde per capita

vara den högsta bland de västliga industriländerna, Förenta staterna undantagna.

Utsikterna för väsentliga fortsatta ökningar är också goda. Vi

har därför utomordentligt stora resurser att lösa de problem som vi ställs

inför och för att möta de behov vi finner angelägna. De brister vi upplever

och de spänningar som trots allt uppstår är uttryck för det dynamiska

samhällets anpassningsproblem.

En vital del av vår ekonomiska politik har varit och kommer att vara

strävandena att öka den svenska ekonomins produktionskapacitet och näringslivets

konkurrenskraft. De perspektiv vi nu står inför inskärper betydelsen

av att denna politik med kraft fullföljs. Ett viktigt led blir att öka

pris- och kostnadsstabiliteten i vår ekonomi — ett mål som dessutom intimt

sammanhänger med stabiliseringspolitikenis strävan att snabbt nå balans

i utrikeshandeln. Minst lika väsentligt är att det långsiktiga perspektivet

i den ekonomiska politiken bibehålls och att inte kortsiktiga lättnader

köps till priset av att det ekonomiska framåtskridandet på sikt hämmas.

Prioriteringen av näringslivets investeringar och samhällsbyggandet ingår

i planeringen för framtiden. I linje med denna grundsyn ligger uppfattningen

att strävan att öka vår internationella konkurrensförmåga inte får

motverkas av protektionistiska inslag i vår handelspolitik. Erfarenheten

visar att försök att avskärma näringar med sviktande konkurrenskraft från

internationellt inflytande i längden verkar hämmande på den allmänna

framstegstakten i ekonomin. De påfrestningar som en hårdnande internationell

konkurrens skapar måste i stället mötas med en ökad beredskap

för att underlätta strukturförändringar. I denna beredskap ingår som ett

väsentligt led att investeringspolitiken inriktas på att tillgodose kraven på

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

en kapitalkrävande effektivisering i omställningen av produktionen. I samma

syfte pågår en ständig utveckling av arbetsmarknadspolitiken så att de

enskilda människornas frihet i arbetsvalet och trygghet i sysselsättningen

skall kunna förenas med kraven på föränderlighet och anpassning från ett

näringsliv i snabb utveckling.

SÄRSKILDA FRÅGOR

Beräkning av totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1965/66 och 1966/67

I årets finansplan uppskattade jag utgifterna på totalbudgeten för budgetåret

1965/66, exklusive förändringar i anslagsbehållningar och i dispositionen

av rörliga krediter, till ca 29 500 milj. kr. Utöver de i prop. 1966: 2

upptagna anslagen har hos riksdagen intill den 1 april 1966 begärts anslag

på tilläggsstat II till riksstateni för budgetåret 1965/66 med sammanlagt

drygt 200 milj. kr. Om riksdagen bifaller de framförda förslagen torde detta

belopp i sin helhet böra hänföras till innevarande budgetår. Utgifterna för

budgetåret 1965/66 bör i anledning härav räknas upp till ca 29 700 milj. kr.

Någon anledning torde inte finnas att i övrigt frångå den bedömning som

jag gjorde i årets finansplan av utgiftsutvecklingen under innevarande budgetår.

För budgetåret 1966/67 uppskattade jag i årets finansplan utgifterna, exklusive

förändringar i anslagsbehållningar och i dispositioner av rörliga

krediter, till ca 31 590 milj. kr. I propositioner till årets riksdag som avlämnats

efter statsverkspropositionen har begärts anslag som totalt innebär

en ökning jämfört med riksstatsförslaget om sammanlagt ca 115 milj. kr.

Samtidigt beräknas medelsbehovet under riksgäldsfonden minska med 40

milj. kr. Jag har låtit upprätta en sammanställning över dessa förändringar

(bilaga 4). På grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen för

budgetåret 1966/67 till avrundat 31 665 milj. kr.

Det bör erinras om att i nyssnämnda utgiftsberäkningar för budgetåren

1965/66 och 1966/67 inte innefattas det medelsbehov som följer av en höjning

av de statsanställdas löner och pensioner för åren 1966 och 1967. En

höjning av lönenivån med 1 % vartdera av åren 1966 och 1967 innebär en

budgetförsvagning för budgetåret 1965/66 med ca 30 milj. kr. och ytterligare

drygt 80 milj. kr. för budgetåret 1966/67. Därvid har hänsyn inte tagits

till de konsekvenser som lönehöjningar skulle få för affärsverken.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1966/67

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning

upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande invesleringsanslag

inte begärts definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar

som betingas av de definitiva anslagsförslagen samt av förslagen om ytterligare

investeringarna utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens mentalsjukhus in. m. definitivt begärts med samma belopp,

10 milj. kr., som preliminärt beräknats i statsverkspropositionen.

Ifrågavarande avskrivningsanslag upptas alltså med oförändrat belopp eller

med 5 milj. kr. I samband med mentalsjukvårdsreformen skall huvuddelen

av statens sjukhus för vårdgrenen per den 1 januari 1967 vederlagsfritt

överlämnas till landstingskommunerna. I samband härmed bör per den 30

juni 1967 i statens räkenskaper bokförda värden för motsvarande anläggningar

bortskrivas. Jag avser att återkomma i annat sammanhang till härför

erforderlig medelsanvisning under fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

I prop. 1966:64 har till vissa byggnadsarbeten för statens skoloch

yrkeshem för barn med komplicerad utvecklingshämning föreslagits

ett anslag av 2,5 milj. kr. Avskrivningsanslaget till detta ändamål bör uppföras

med 1 250 000 kr.

I statsverkspropositionen beräknades till byggnadsarbeten vid universiteten

och vissa högskolor 105 milj. kr. I prop. 1966: 104 har definitivt begärts

samma belopp och avskrivningsanslaget upptas med oförändrat belopp,

52,5 milj. kr. Vidare har i samma proposition föreslagits anslag till byggnadsarbeten

vid specialskolan m. in. med 1 590 000 kr. Denna investering

bör skrivas av med 795 000 kr.

Under försvarets fonder begärdes i statsverkspropositionen vissa investeringsanslag

under försvarets fastighetsfond med beräknat belopp. I prop.

1966: 26 och 108 har dessa anslag definitivt upptagits med samma belopp

och avskrivningsanslagen upptas med oförändrade belopp, 63,7 milj. kr.

under kasernbyggnaders delfond och 234,1 milj. kr. under befästningars

delfond.

Under fonden för låneunderstöd har anslaget till lån till anordnande av

barnstugor i prop. 1966:54 definitivt begärts med samma belopp som preliminärt

beräknats i statsverkspropositionen, 10 milj. kr. Avskrivningsanslaget

upptas alltså som i statsverkspropositionen med 1,3 milj. kr. Vidare

har i prop. 1966: 64 begärts anslag till lån till Föreningen Kronprinsessan

Victorias kustsanatorium för vissa byggnadsarbeten med 600 000 kr. Eftersom

lånet är ränte- och amorteringsfritt, bör anslaget avskrivas helt och

avskrivningsanslaget alltså upptas med 600 000 kr.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens

förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgår av följande översikt.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966 41

Förändring, kr.

Statens allmänna fastighetsfond

Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem för barn

med komplicerad utvecklingshämning (prop. 1966: 64) .... + 1 250 000

Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. (prop. 1966: 104) .. + 795 000

Fonden för låneunderstöd

Lån till Föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatoriuin

för vissa byggnadsarbeten (prop. 1966:64) .............. -j- 600 000

+ 2 645 000

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets statsverksproposition beräknade jag att anslagsbehållningarna för

hudgetåret 1965/66 skulle förbli totalt sett oförändrade. Bedömningen innebar

en justering av uppgifter som inhämtats från myndigheterna, vilka

vid den aktuella tidpunkten räknade med en inte oväsentlig förbrukning av

tidigare anvisade medel. Såsom framgår av följande tabell bedömer myndigheterna

fortfarande att en viss förbrukning av anslagsbehållningar skall

ske. Jag finner emellertid inte anledning att frångå mitt tidigare ställningstagande.

Tabell 1. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåren 1965/66 och 1966/67

(Milj. kr.)

Anslags-

behåll-

ningen

30.6.65

Beräknad förändring t. 30.G.66

Beräknad ytterligare

ändr. t. 30.6.67

för-

Stv.-

prop.

1966

Myndighe- terna enligt

finansdep:ts

enkät

Dep.

ch.

Stv.-

prop.

1966

Myndighe- terna enligt

finansdep:ts

enkät

Dep.

ch.

Driftbudgeten (exkl.

avskrivningar) ..

lnvesteringsanslag. .

2 in

1 389

+ 250

- 250

-f- 160

- 285

+ 200

- 200

4- 250

4- 100

4- 310

- 60

4- 350

± 0

Summa

3 500

± 0

— 125

± o

4 350

+ 250

4- 350

För budgetåret 1966/67 beräknade jag i finansplanen att en uppbyggnad

av anslagsbehållningarna skulle ske med ca 350 milj. kr. Härvid hänvisade

jag bl. a. till den neddragning av medelsförbrukningen under detta budgetår

som förordades inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Denna åtgärd har sedermera lämnats utan erinran av riksdagen. En enkät

som jag låtit göra beträffande myndigheternas bedömning av anslagsbehållningarnas

utveckling i övrigt ger inte heller anledning att frångå den

samlade bedömning som jag gjorde i statsverkspropositionen. Däremot be
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

räknar jag, på grundval av enkäten och på sätt som framgår av tabellen,

att anslagsbehållningarnas uppbyggnad kommer att vara annorlunda fördelad

än jag tidigare bedömt.

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

I årets finansplan beräknade jag att dispositionen av de statliga myndigheternas

och bolagens m. fl. rörliga krediter i riksgäldskontoret skulle öka

under loppet av budgetåret 1965/66 från ca 900 till ca 1 000 milj. kr. I propositioner

på tilläggsstat till årets riksdag har föreslagits bl. a. att Norrbottens

Järnverks AB rörliga kredit skulle höjas från hittills medgivna 75 milj.

kr. till 125 milj. kr. (prop. 1966: 48) och att Allmänna bevaknings AB skulle

erhålla en rörlig kredit av högst 3 milj. kr. (prop. 1966: 105 bil. 2).

En enkät som nu gjorts beträffande dispositionen av de rörliga krediterna

vid utgången av budgetåret 1965/66 visar att dispositionen per den 30

juni 1966 beräknas öka till ca 1 050 milj. kr. Bland större förändringar

märks bl. a. att Norrbottens Järnverk AB minskar sin disposition med ca

35 milj. kr. medan televerket, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

och Svensk Spannmålshandel beräknas öka dispositionen av sina rörliga

krediter med resp. ca 45, 30 och 65 milj. kr. Vattenfallsverket och statens

järnvägar beräknas öka dispositionen med resp. ca 25 och 20 milj. kr.

Utan att ta ställning till de enskilda bedömningarna finner jag det skäligt

alt anta att dispositionen av rörliga krediter under budgetåret 1965/66 kommer

att vara ca 1 000 milj. kr., innebärande en ökning med 100 milj. kr.

För budgetåret 1966/67 beräknade jag i finansplanen en från innevarande

budgetår oförändrad disposition av de rörliga krediterna, ca 1 000 milj.

kr. Den gjorda enkäten visar att en viss ytterligare ökning från den av

myndigheterna beräknade nivån 1 050 milj. kr. kan förväntas inträda under

kommande budgetår. Jag bedömer det sannolikt att en ökning kommer att

ske med avrundat 100 milj. kr. från den av mig bedömda nivån för budgetåret

1965/66 till ca 1 100 milj. kr. vid utgången av budgetåret 1966/67.

Bl. a. fortsätter överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap att öka sin

disposition med ytterligare ca 30 milj. kr. Norrbottens Järnverk AB beräknar,

efter en minskning innevarande budgetår, åter öka sitt utnyttjande av den

rörliga krediten med ca 30 milj. kr. och försvarets fabriksverk antas öka

sin disposition med ca 20 milj. kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

43

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1965/66 och 1966/67 samt

investeringsplan för budgetåret 1966/67

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 4 april 1966 lämnat bl. a.

förnyad beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret 1965/66

och med skrivelse den 1 april 1966 bl. a. förnyad beräkning av driftbudgetens

inkomster för budgetåret 1966/67. Med hänsyn till att avtalsförhandlingarna

mellan Landsorganisationen och Svenska arbetsgivareföreningen

lett till preliminär överenskommelse mellan parterna den 2 april

1966, har ämbetsverket därefter inlämnat en på grundval av bl. a. detta

förhandlingsresultat reviderad inkomstberäkning för budgetåret 1966/67.

För en närmare redogörelse för beräkningarna hänvisar jag till verkets

skrivelser (bilagor 1, 6 och 7). Huvudpunkterna i riksrevisionsverkets beräkningar

av driftbudgetens inkomster framgår av följande tabell (s. 44),

vari även sammanfattats mitt eget ställningstagande till beräkningarna.

Riksrevisionsverkets reviderade beräkning av inkomsttiteln skatt på inkomst

och förmögenhet m. m. utgår från en ökning av lönesumman under

åren 1965—1967 med 10 % resp. ca 9 % och ca 7 %. Mina motsvarande

antaganden i årets finansplan var 10 % för år 1965, 7 % för år 1966

och 5 % för år 1967. Som jag redovisat i det föregående räknar jag nu

med en ökning av lönesumman med 10 % resp. ca 8 % och ca 7 % under

dessa år.

Den reviderade beräkningen av inkomstskattetiteln innebär en ökning

jämfört med årets finansplan med 100 milj. kr. för budgetåret 1965/66.

Förändringen kan huvudsakligen hänföras till att uppbördsresultaten under

januari och mars 1966 var högre än beräknat. Tillsammans med en

motsvarande uppjustering av maj uppbörden medför detta en ökning för

budgetåret med närmare 100 milj. kr. jämfört med min tidigare beräkning.

Vidare innebär uppjusteringen av inkomstantagandet från 7 % till ca

8 % för år 1966 att uppbörden beräknas öka med ytterligare ca 100 milj.

kr. A andra sidan beräknas förhandlingsläget på arbetsmarknaden medföra

en förskjutning av utbetalningarna av beskattningsbara inkomstökningar

till tiden efter april 1966. Härigenom minskas uppbörden under

budgetåret 1956/66 med ca 100 milj. kr. Nettoresultatet av dessa förändringar

blir den angivna inkomstökningen med 100 milj. kr.

För budgetåret 1966/67 beräknar riksrevisionsverket att nettouppbörden

på inkomstskattetiteln skall bli 12 600 milj. kr. Den av mig gjorda justeringen

av antagandena om lönesummans utveckling påverkar inkomstskattetiteln.

Nettoinkomsten bör för budgetåret 1966/67 beräknas till ett

200 milj. kr. lägre belopp än som angetts av riksrevisionsverket. Inkomstskattetitelns

nettoinkomst bör således beräknas till 12 400 milj. kr.,

eller 900 milj. kr. mer än jag beräknade i statsverkspropositionen. Den
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2. Inkomster på driftbudgeten

(Milj. kr.)

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

1961/65

Utfall

1965/66

1966/67

Förändring från

Stv.-

prop.

1966

Ny beräkning

Stv.-

prop.

1966

Ny beräkning

Utfall

1964/65

till dep.ch.

ny ber.

1965/66

Dep.ch

ny ber.

1965/66

till dep.ch.

ny ber.

1966/67

Riksre-

visions-

verket

Dep.ch.

Riksre-

visions-

verket

Dep.ch.

10 629

1 962

3 478

5 506

416

2 266

24 257

12 200

2 240

5 200

5 888

553

2 524

28 605

12 300

2 210

5 100

5 905

562

2 579

28 656

12 300

2 210

5 100

5 905

562

2 531

28 608

11 500

2 395

6 000

6 625

709

2 542

29 771

12 600

2 375

5 900

6 620

660

2 567

30 722

12 400

2 375

5 800

6 620

660

2 537

30 392

+ 1 671

+ 248

+ 1 622

+ 399

+ 146

+ 265

+ 4 351

+ 100

+ 165

+ 700

+ 715

+ 98

+ 6

+ 1784

Allmän varuskatt....................

Statens affärsverksfonder ............

Övriga inkomster på driftbudgeten ....

Summa

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kiingl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

na ökning kan återföras på i huvudsak samma faktorer som påverkade

den reviderade bedömningen av inkomsterna för budgetåret 1965/66. Såsom

jag tidigare redovisat beräknas inkomstskattetiteln för 1965/66 uppgå

till ett 100 milj. kr. högre belopp än det i statsverkspropositionen redovisade.

Detta leder till en lika stor höjning av inkomstnivån för budgetåret

1966/67. Uppgången av skatteuppbörden under våren 1966 till följd av det

högre resultatet för januari- och marsuppbörderna får vidare konsekvenser

för hela budgetåret 1966/67, för vilket den beräknade uppbörden höjts i

motsvarande mån. Effekten kan uppskattas till ca 300 milj. kr. Höjningen

av inkomstantagandena för år 1966 samt för år 1967 från 7 resp. 5 %

till ca 8 resp. ca 7 % medför en inkomstökning budgetåret 1966/67 med

ca 400 milj. kr. Vad slutligen gäller den genom avtalsrörelsen förskjutna

uppgången av uppbörden skulle den ytterligare höja inkomstnivån för budgetåret

1966/67 med ca 200 milj. kr. utöver vad som beräknades i årets

statsverksproposition. Beräkningarna förutsätter emellertid att ca 100

milj. kr. av den beräknade uppbörden kommer att inflyta i form av kvarstående

skatt budgetåret 1967/68. Detta sammanhänger med att det schablonmässiga

preliminärskatteuttag som vanligen görs på retroaktiva löneutbetalningar,

dvs. 25 %, genomsnittligt är lägre än den slutliga skatten.

Nettoeffekten av här redovisade förändringar är som angetts (100 -f- 300

4- 400 -f 200 — 100 =) 900 milj. kr.

Beräkningen av inkomsterna på inkomstskattetiteln bygger på förutsättningen

om oförändrat procenttal, 100 %, för uttagande av preliminärskatt

för budgetåret 1966/67. Jag föreslår att uttagsprocenten fastställs till

100 %.

Beträffande inkomsttiteln allmän varuskatt har uppbörden under januari

och mars månader 1966 varit klart lägre än tidigare beräknat. Med

hänsyn härtill har riksrevisionsverket, trots uppjusteringen av inkomstantagandena,

ansett sig böra beräkna eu inkomst under denna titel som under

vartdera av budgetåren 1965/66 och 1966/67 med 100 milj. kr. understiger

vad jag angav i årets finansplan. Jag har inte någon erinran mot ämbetsverkets

beräkning för innevarande budgetår. Även inkomsterna av den

allmänna varuskatten påverkas av inkomstantagandena. Jag anser därför

att uppbörden för budgetåret 1966/67 bör beräknas till 5 800 milj. kr., eller

ett 100 milj. kr. lägre belopp än enligt riksrevisionsverkets beräkning.

Även i fråga om övriga inkomster på driftbudgeten har riksrevisionsverket

förnyat beräkningarna för budgetåren 1965/66 och 1966/67. För

budgetåret 1965/66 innebär förslaget en uppräkning av driftbudgetens

övriga inkomster med drygt 50 milj. kr. Bland större förändringar kan

nämnas uppräkningen av följande inkomsttitlar, nämligen stämpelskatt

och stämpelavgift (35 milj. kr.), skatt på sprit (25 milj. kr.), energiskatt

(20 milj. kr.), övriga diverse inkomster (25 milj. kr.) samt inkomster från

statens vattenfallsverk (10 milj. kr.). Nedräkningen har skett av bl. a.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

följande inkomsttitlar, nämligen fordonsskatt (20 milj. kr.), bensin- och

brännoljeskatt (10 milj. kr.), tobaksskatt (15 milj. kr.) samt fonden för

statens aktier (30 milj. kr.).

Jag biträder ämbetsverkets förslag utom vad avser inkomsterna från

fonden för statens aktier. I riksrevisionsverkets inkomstberäkning har inkomsterna

från fonden för statens aktier beräknas till 85 milj. kr. varav

70 milj. kr. avser LKAB och 15 milj. kr. övriga bolag. På uppgifter från

LKAB beräknar jag 1966 års aktieutdelning till totalt 100 milj. kr., varav

95 milj. kr. avser statens aktieinnehav. Enligt riksdagens beslut skall

emellertid 25 milj. kr. av vinsten för budgetåret 1965/66 avsättas för stöd

till industriellt forsknings- och utvecklingsarbete. Statens nettoutdelning

för år 1966 uppgår i enlighet med riksrevisionsverkets beräkning därför

till 70 milj. ''kr. LKAB:s styrelse har emellertid föreslagit att utbetalningen

av aktieutdelningen skall fördelas på två rater, varav endast den ena faller

på budgetåret 1965/66. Inleveransen av LKAB:s aktieutdelning till staten

kan därför vid godkännande av styrelsens förslag beräknas till

/95

l"2--25 =) 22,5 milj. kr. Inkomsterna under fonden för statens aktier

för budgetåret 1965/66 beräknar jag således till (22,5 + 15 =) 37,5 milj.

kr. Driftbudgetens övriga inkomster kan således netto uppskattas till

ungefär samma belopp som i statsverkspropositionen, avrundat 11 210

milj. kr.

För budgetåret 1966/67 beräknade jag i statsverkspropositionen driftbudgetens

övriga inkomster till ca 12 270 milj. kr. Riksrevisionsverket har

nu beräknat dessa inkomster till ett ca 50 milj. kr. lägre belopp. Bland

inkomsttitlar som uppvisar stora förändringar kan nämnas lotterivinstskatt

(—15 milj. kr.), stämpelskatt och stämpelavgift (+35 milj. kr.),

fordonsskatt (—20 milj. kr.), särskilda varuskatter (+ 15 milj. kr.), tobaksskatt

(— 25 milj. kr.) och postverket (+11 milj. kr.). Vidare har riksrevisionsverket,

på grundval av uppgifter från televerket, räknat ned de

väntade inleveranserna från verket med 60 milj. kr. Med hänsyn till den

osäkerhet som präglar beräkningarna innan avtalsförhandlingarnas resultat

föreligger finner jag inte nu anledning frångå den av riksrevisionsverket

gjorda bedömningen av inleveransen.

Beträffande inkomsterna under fonden för statens aktier beräknar jag

i förhållande till ämbetsverkets förslag en ändring i anslutning till vad

jag anfört beträffande budgetåret 1965/66 i fråga om utdelningen från

LKAB. Under budgetåret 1966/67 bör sålunda återstoden av 1966 års vinstutdelning,

47,5 milj. kr., samt hälften av 1967 års vinstutdelning, likaledes

47,5 milj. kr., minskat med avsättning för budgetåret 1966/67 för stöd till

industriellt forsknings- och utvecklingsarbete, 25 milj. kr., eller netto 70

milj. kr. vara tillgängligt för lyftning. Utdelningen från övriga bolag har

beräknats till oförändrat 15 milj. kr. Nettoinkomsten från fonden för sta
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Mcij:ts proposition nr 125 år 1966

tens aktier för budgetåret 1966/67 kan således beräknas till 85 milj. kr.

mot av riksrevisionsverket beräknade 115 milj. kr. Ämbetsverkets övriga

beräkningar av driftbudgetens inkomster föranleder ingen erinran från

min sida. Jag beräknar sålunda driftbudgetens övriga inkomster till ett

ca 80 milj. kr. lägre belopp än i statsverkspropositionen eller till avrundat

12 190 milj. kr.

Min beräkning av de enskilda inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret

1966/67 framgår av en upprättad specifikation (bilaga 3).

Totalbudgetens inkomstsida omfattar även finansieringskällor utanför

driftbudgeten, nämligen avskrivningar och övriga kapitalmedel inom kapitalfonderna

samt övrig kapitalåterbetalning. Denna övriga finansiering

beräknades i statsverkspropositionen för budgetåret 1966/67 till avrundat

1 260 milj. kr., varav 907 milj. kr. avsåg avskrivningar och övriga kapitalmedel

inom affärsverksfonderna. Enligt uppgifter som inhämtats från

vederbörande affärsverk bör avskrivningarna inom fonderna för budgetåret

1966/67 räknas upp för televerket med 10 milj. kr. och för statens

järnvägar med 5 milj. kr. Någon anledning att i övrigt ändra beräkningarna

finns inte enligt min mening. Den övriga finansieringen för budgetåret

1966/67 bör därför beräknas till 1 275 milj. kr. För budgetåret 1965/

66 beräknar jag den till oförändrat ca 1 215 milj. kr.

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna sedan statsverkspropositionen

i fråga om begärda investeringsanslag och avskrivningar av

nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1966/67. På grundval av dessa

uppgifter och vad jag nyss anfört om avskrivningar och övriga kapitalmedel

inom fonderna beräknar jag att behovet av investeringsbemyndiganden

för budgetåret 1966/67 minskar med avrundat 5 milj. kr. jämfört med

mina beräkningar i statsverkspropositionen. Kapitalbudgetens utgifter och

dess finansiering framgår av tabell 3.

Mot bakgrund av vad jag sålunda redovisat har jag upprättat förslag till

investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1966/67, med specifikation

av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bilaga 5).

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1965/66 och 1966/67

Mot bakgrund av vad jag anfört i det föregående kan totalbudgeten

för budgetåren 1965/66 och 1966/67 beräknas enligt tabell 4.

Riksrevisionsverket har med förenämnda skrivelse den 4 april 1966 lämnat

en approximativ beräkning rörande utfallet av riksstaten för budgetåret

1965/66 (bilaga 1). Om hänsyn tas till den beräknade dispositionen av rörliga

krediter leder också ämbetsverkets beräkning av totalbudgetens utfall

för budgetåret 1965/66 till ett totalbudgetöverskott om något tiotal milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

Tabell 3. Kapitalbudgctens utgifter och finansiering

Fond

Investerings-

anslag

Finansiering

Avskrivning inom

fonderna

Övriga kapi- talmedel

Avskrivning från

driftbudgeten

Investerings-

bemyndigande

Affärsverksfonderna..................

1 307 435 000

913 200 000

8 802 000

51 900 000

333 533 000

Luftfartsfonden......................

27 600 000

7 835 000

1 000

_

19 764 000

Statens allmänna fastighetsfond ......

268 124 000

38 977 000

1 000

104 550 000

124 596 000

Försvarets fonder....................

404 901 000

24 679 000

1 001 000

297 800 000

81 421 000

Statens utlåningsfonder ..............

1 432 152 000

—

—

642 164 000

789 988 000

Fonden för låneunderstöd ............

423 969 000

—

10 145 000

198 185 000

215 639 000

Fonden för förlag till statsverket ....

78 700 000

—

40 000 000

__

38 700 000

Diverse kapitalfonder................

80 435 000

44 195 000

102 000

—

36 138 000

Summa

4 023 316 000

1 028 886 000

60 052 000

1 294 599 000

1 639 779 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster ....

1 000 000

Övrig kapitalåtcrbetalning..........

185 933 000

Lånemedel

1 452 846 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4. Totalbudgeten 1964 65—1966 67

(Milj. kr.)

1964/65

Utfall

1965/66

1966/67

Förändr. från

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

utfall

ny ber.

prop.

ber.

prop.

ber.

1964/65

1965/66

1966

1966

till ny ber.

till ny ber.

1965/66

1966/67

Inkomster..............................

25 509

29 820

29 823

31 032

31 667

+ 4 254

+ 1 844

varav inkomster pä driftbudgeten........

24 257

28 605

28 608

29 771

30 392

+ 4 351

+ 1 784

inkomster på kapitalbudgeten......

1 312

1 215

1 215

1 261

1 275

- 97

+ 60

25 736

29 600

29 800

31 241

31 413

+ 4 064

+ 1 613

varav utgifter på driftbudgeten..........

23 118

25 655

25 655

27 577

27 640

+ 2 537

+ 1 985

investeringsanslag ................

3 071

3 586

3 586

4 014

4 023

+ 515

+ 437

förändring i anslagsbehållningar och

disposition av rörliga krediter......

- 453

+ 100

+ 100

- 350

- 250

+ 553

- 350

tilläggsstater ....................

—

259

459

—

—

+ 459

- 459

- 167

+ 220

+ 23

- 209

+ 254

+ 190

+ 231

rf*

O

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Såsom jag påpekat tidigare (bl. a. s. 19) är det sålunda redovisade budgetutfallet

inte realistiskt för något av budgetåren 1965/66 och 1966/67.

Sålunda har här beaktats varken effekten av lönehöjningar för de statsanställda

åren 1966 och 1967 eller de anslagsförändringar beträffande t. ex.

det militära försvaret och folkpensionerna som följer av prisutvecklingen.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas såsom

Bilaga

1:

Bilaga

2:

Bilaga

3:

Bilaga

//;

Bilaga

5:

Bilaga

6:

Bilaga

7:

Bilaga

8:

Bilaga

9:

Bilaga

10:

Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av budgetulfallet

för budgetåret 1965/66.

Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1966/67 sedan

statsverkspropositionen.

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret

1966/67.

Specifikation av anslagsförändringar budgetåret 1966/67 i förhållande

till statsverkspropositionen.

Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret

1966/67.

Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret

1966/67.

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetårel

1966/67.

Reviderad nationalbudget för år 1966.

PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen.

Långtidsbudget för perioden 1966/67—1970/71.

HEMSTÄLLAN

Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen att

I. till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1966/67 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus

m. m.............................. 5 000 000

Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och

yrkeshem för barn med komplicerad utvecklingshämning

...................... 1 250 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1966 51

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa

högskolor ............................. 52 500 000

Byggnadsarbeten vid specialskolan in. in..... 795 000

Försvarets fonder

Försvarets fastighetsfond:

Kasernbyggnaders delfond................. 63 700 000

Befästningars delfond..................... 234 100 000

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

Lån till Föreningen Kronprinsessan Victorias

kustsanatorium för vissa byggnadsarbeten .. 600 000

Lån till anordnande av barnstugor.......... 1 300 000

II. godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna

för budgetåret 1966/67,

III. godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen

av rörliga krediter för budgetåret 1966/67,

IV. besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för

budgetåret 1966/67 med 100 % av grundbeloppet,

V. godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster

för budgetåret 1966/67 enligt den vid detta protokoll fogade

specifikationen,

VI. godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater

för budgetåret 1966/67,

VII. på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen

svarande inkomsttiteln Lånemedel till 1 452 846 000

kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kung]. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Bo Josephson

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Innehåll

Reviderad finansplan 1966 ........................,............... 2

Den internationella ekonomiska politiken........................ 2

Konjunkturutvecklingen..................................... 2

Långtidsperspektiven........................................ 5

Konjunkturutvecklingen i Sverige .............................. 7

Samhällsekonomin på längre sikt................................ 13

Budgetutvecklingen ........................................... 18

Budgetläget 1965/66 och 1966/67 .............................. 18

Budgetutvecklingen på längre sikt............................ 20

Den ekonomiska politiken...................................... 26

Konjunkturpolitiken 1966 .................................... 27

Långsiktspolitiken .......................................... 32

Särskilda frågor................................................ 39

Beräkning av totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1965/66 och

1966/67 .................................................... 39

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1966/67 .... 40

Beräkning av anlagsbehållningarnas utveckling.................. 41

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter.................... 42

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1965/66 och 1966/67 samt investeringsplan

för budgetåret 1966/67 ........................ 43

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1965/66 och 1966/67 .... 47

Hemställan..................................................... 50

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660306

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Riksrevisionsverkets

approximativa beräkning

av budgetutfallet

för budgetåret 1965/66

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1965/66

1

Bilaga 1

Till KONUNGEN I

I enlighet med föreskrifterna i den för riksrevisionsverket gällande instruktionen

får riksrevisionsverket härmed avgiva approximativ beräkning

rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1965/66. Ämbetsverket har

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

även utfört en beräkning av utfallet av kapitalbudgeten för samma budgetår.

Vid beräkningen av driftbudgetutfallet har hänsyn tagits till de anslag,

som före den 4 april 1966 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till

riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å tilläggsstat till

riksstaten för nu löpande budgetår. Beloppet av sålunda redan anvisade

eller äskade tilläggsstatsanslag å driftbudgeten uppgår till 363,70 miljoner

kronor (jfr riksdagens skrivelse den 16 december 1965, nr 397, samt propositionerna

nr 2, 48 och 105 till 1966 års riksdag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet

med motsvarande beräkningar för föregående budgetår även avser förändringen

i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i huvudsak

på de inom riksrevisionsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna

av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för

budgetårets åtta första månader samt på approximativa uppgifter avseende

budgetårets fyra sista månader från bl. a. samtliga huvudförvaltningar.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens

inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas

överstiga de i riksstaten uppförda med 1 257,12 miljoner kronor. För de inkomsttitlar,

som ingår i driftbudgetens allmäna del, den s. k. allmänna budgeten,

d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas en nettomerinkomst å 1 270,42 miljoner kronor, medan inkomsterna

å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes komma

att understiga de ursprungligen beräknade med netto 13,30 miljoner kronor.

Inkomsterna på titeln för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas

på sätt närmare framgår av ämbetsverkets skrivelse den 1 april

1966 angående förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1966/67, komma

att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med 1 100 miljoner kronor,

medan riksstatens övriga inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa en nettomerinkomst

på 157,12 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kan, om

man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas

komma att utvisa en nettomerutgift å 34,79 miljoner kronor. De belopp,

som för de olika huvudtitlarna väntas komma att tagas i anspråk från

respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angives i efterföljande

sammanställning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1965/66 3

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.............. — —

II. Justitiedepartementet...................... 14,32 —

III. Utrikesdepartementet...................... 10,10 —

IV. Försvarsdepartementet..................... 0,23 —

V. Socialdepartementet....................... — 89,04

VI. Kommunikationsdepartementet............. 10,52 —

VII. Finansdepartementet....................... 60,03 —

VIII. Ecklesiastikdepartementet.................. 77,98 —

IX. Jordbruksdepartementet.................... — 3,67

X. Handelsdepartementet..................... 6,57 —

XI. Inrikesdepartementet...................... 33,23 —

XII. Civildepartementet........................ — 44,79

XIII. Oförutsedda utgifter....................... — 0,96

XIV. Riksdagen och dess verk m. m............... 0,17 —

Säger 213,15 138,46

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden........................... 0,10 —

II. Riksgäldsfonden........................... — 40,00

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus
ter.

.................................... — —

Säger 0,10 40,00

Summa 213,25 178,46

Nettomerutgift 34,79

I det följande lämnas en sammanställning över de anslag, som beräknas

komma att utvisa mera betydande merutgifter eller besparingar.

Anslag Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

II. E 3 Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ...... 10 —

III. B 2 Förenta Nationerna .................. 11 —

IV. B 14 Armén: Mathållning .................. 7 —

IV. E 106 Familjebidrag........................ 10 —

IV. G 2 Täckning av beräknade merkostnader för

löner m. m....................... 30

V. B 7 Folkpensioner........................ 63

V. B 9 Bidrag till sjukförsäkringen ............ 10 —

V. D 1 Allmänna barnbidrag.................. 22 —

V. D 3 Bostadsrabatter...................... 19

V. D 4 Ersättning till barnavårdsnämnderna för

bidragsförskott och utfyllnadsbidrag .. 12

V. G 1 Statens mentalsjukhus: Avlöningar ...... 24

VII. D 3 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna,

m. m............................. 60 —

VIII. D 14 Bidrag till driften av grundskolor m. m. ..20 —

VIII. D 29 Statliga allmänna gymnasier m m.: Avlöningar

.......................... 43 —

lj- Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Anslag Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

VIII.

D

54 Bidrag till driften av centrala yrkesskolor

17

—

VIII.

D

55 Bidrag till driften av lokala yrkesskolor ..

21

—

VIII.

G

3 Studiebidrag m. m.....................

■-

43

XI.

B

3 Länsstyrelserna: Avlöningar............

—

11

XI.

C

14 Bidrag till erkända arbetslöshetskassor ..

10

—

XI.

E

7 Lokala polisorganisationer: Avlöningar....

12

—

XI.

E

13 Gottgörelse till polisdistrikten ..........

15

—

XII.

C

1 Personalpensionsförmåner m. m.........

8

—

XII.

D

3 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggs-

pensioneringen....................

34

—

XII.

D

9 Täckning av beräknade merkostnader för

löner m. m.......................

—

89

Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsattes på grund

av uppkommande brister å de till automobilskattemedlens specialbudget

hörande inkomsttitlarna efter avdrag av besparingar å anslag under specialbudgeten

komma att över anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond

påföras 9,84 miljoner kronor. Det enligt riksstaten och

tilläggsstaten beräknade överskottet å automobilskattemedlens specialbudget

58,21 miljoner kronor, väntas sålunda vid realiserandet av budgeten

komma att minska till 48,37 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å

driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma sätt

som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning

av den beräknade förändringen i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

Minskning (—)

resp.

Ökning ( + )

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

III. Utrikesdepartementet.............................. —10

IV. Försvarsdepartementet............................... +60

V. Socialdepartementet................................ — 10

VI. Kommunikationsdepartementet....................... +60

VII. Finansdepartementet................................. +60

XI. Inrikesdepartementet................................ — 20

Övriga huvudtitlar ................................ — 10

Utgifter för statens kapitalfonder:

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................ — 80

+ 50 I

I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan inkomster och

utgifter (överskott) på 768,93 miljoner kronor. Enligt ovanstående beräkningar

skulle nämnda överskott komma att uppgå till (768,93 + 1 257,12

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budget utfallet 1965/66

+ 50,00 — 34,79 — 363,70 =) 1 677,56 miljoner kronor eller i runt tal

1 680 miljoner kronor. Av detta belopp beräknas 575 miljoner kronor skola

avsättas till budgetutjämningsfonden såsom kommunalskattemedel.

Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av utfallet av driftbudgeten

kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt

riksstat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat

har utgifterna upptagits till sammanlagt (26 629,62 + 363,70 =)

26 993,32 miljoner kronor. De faktiska utgifterna beräknas nu av riksrevisionsverket

komma att uppgå till 26 978,12 miljoner kronor. Då inkomsterna

beräknas till 28 655,68 miljoner kronor, kan alltså det kassamässiga

överskottet å driftbudgeten beräknas till avrundat 1 680 miljoner kronor.

Den av riksrevisionsverket verkställda beräkningen av utfallet av kapitalbudgeten

för budgetåret 1965/66 har utförts på liknande sätt som motsvarande

beräkning för driftbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn tagits till

de anslag, som före den 4 april 1966 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt

till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å tillläggsstat

till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av

sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

uppgår till 116,61 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den 16 december

1965, nr 397, samt propositionerna nr 2 och 105 till 1966 års riksdag).

Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas komma

att belastas med utgifter å sammanlagt 4 000 miljoner kronor, vilket överstiger

det för budgetåret 1965/66 anvisade beloppet med 298 miljoner kronor.

För finansieringen av dessa bruttoinvesteringar beräknas komma att

disponeras avskrdvningsmedel från riksstaten till ett belopp av 1 230 miljoner

kronor och av de olika kapitalfondernas driftinkomster avsatta avskrivningsmedel

till ett belopp av 1 020 miljoner kronor samt å fonderna tillgängliga

medel i övrigt av 200 miljoner kronor. Det nettotillskott av kapitalmedel,

som beräknas bli erforderligt för täckning av utgifterna å kapitalbudgeten,

uppgår alltså till 1 550 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråchefen Säfström,

varjämte avdelningsdirektören Jarder varit föredragande. Stockholm den 4

april 1966.

INGRID JARDER

Underdånigst

BERTIL EHNBOM

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under

budgetåret 1965/66

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

A. Egentliga statsinkomster

Tusental kronor

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a)

Skatt å inkomst och för-

mögenhet m. m., bevillning

It 200 000

12 300 000

—

1 100 000

b)

Kupongskatt, bevillning ..

9 000

9 800

—

800

c)

Utskiftningsskatt och er-

sättningsskatt, bevillning .

1 000

1 000

—

—

d)

Skogsvårdsavgift^, bevill-

ning...................

10 200

10 200

—

—

e)

Bevillningsavgifter för sär-

skilda förmåner och rättig-

heter, bevillning.........

3 000

3 500

—

500

f)

Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning...............

155 000

160 000

—

5 000

g)

Lotterivinstslcatt, bevill-

ning...................

no 000

110 000

—

—

h)

Stämpelskatt och stämpel-

avgift, bevillning........

130 000

180 000

—

50 000

2. Automobilskattemedel:

a)

Fordonsskatt, bevillning ..

600 000

580 000

—

—

b)

Trafikomläggningsskatt,

bevillning ..............

100 000

100 000

—

—

C)

Bensin- och brännolje-

skatt, bevillning.........

1 525 000

1 530 000

—

—

3. Tullar och acciser:

a)

Tullmedel, bevillning.....

1 100 000

1 130 000

—

30 000

b)

Allmän varuskatt, bevill-

ning...................

5 400 000

5 100 000

300 000

—

C)

Särskilda varuskatter, be-

villning................

350 000

360 000

—

10 000

d)

Omsättningsskatt å motor-

fordon, bevillning........

350 000

350 000

—

—

e)

Regleringsavgift och accis

å fettvaror m. m., bevill-

ning...................

5 000

100

4 900

—

f)

Tobaksskatt, bevillning .. .

1 200 000

1 200 000

—

—•

g)

Rusdrycksförsäljningsme-

del av partihandelsbolag,

bevillning...............

22 000

25 000

—

3 000

h)

Rusdrycksförsäljningsme-

del av detaljhandelsbolag,

bevillning...............

50 000

49 000

1 000

—

i)

Skatt é sprit, bevillning ...

1 500 000

1 600 000

~

100 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1965/66

7

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

j) Skatt å vin, bevillning----

145 000

145 000

_

_

k) Skatt å malt- och läske-

drycker, bevillning.......

250 000

250 000

—

—

1) Energiskatt, bevillning . . .

745 000

770 000

—

25 000

m) Särskild skatt å motor-

bränsle, bevillning........

—

26 000

—

26 000

Säger tör skatter

24 960 200

25 989 600

305 900

1 350 300

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter........

40 000

40 000

—

—

2. Vattendomstolsavgifter ....

1 000

1 000

—

—

3. Inkomster vid fångvården ..

5 120

5 120

—

—

4. Inkomster vid flygtekniska

försöksanstalten...........

8 500

10 000

—

1 500

5. Bidrag till riksförsäkringsver-

ket och försäkringsrådet ....

4 000

4 800

—

800

6. Personalsjukpenningar m. m.

44 000

48 000

—

4 000

7. Inkomster vid statens vård-

anstalter för alkoholmissbru-

kare ....................

230

600

—

370

8. Inkomster vid centrala sjuk-

vårdsberedningen..........

15

15

—

—

9. Inkomster vid statens insti-

tut för folkhälsan..........

650

640

10

—

10. Inkomster vid statens häkte-

riologiska laboratorium.....

7 000

7 450

—

450

11. Inkomster vid statens rätts-

kemiska laboratorium......

1 200

900

300

—

12. Inkomster vid statens far-

macevtiska laboratorium ...

1 600

1 600

—

—

13. Inkomster vid statens men-

talsjukhus................

50 000

49 000

500

—

14. Inkomster vid Yilhelmsro

sjukhus..................

350

300

50

—

15. Inkomster vid karolinska

sjukhuset.................

56 000

64 000

—

8 000

16. Inkomster vid serafimerlasa-

rettet ....................

13 000

14 000

—

1 000

17. Inkomster vid väg- och vat-

tenbyggnadsverket, att lillfö-

ras automobilskattemedlen . ..

1 500

1 300

—

—

18. Förrättningsavgifter vid sta-

tens bilinspektion, alt tillföras

automobilskattemedlen......

6 000

7 600

—

—

19. Avgifter för registrering av

motorfordon..............

14 000

17 000

—

3 000

20. Försäljning av sjökort m. m.

1 000

1 400

—

400

21. Fyr- och båkmedel........

22 000

22 000

—

—

22. Lotspenningar............

15 000

16 500

—

1 500

23. Skeppsmätningsavgifter ....

650

600

50

24. Inkomster vid Sveriges me-

teorologiska och hydrologiska

institut..................

9 800

8 800

1 000

'' -

25. Bidrag till statens bränsle-

kontrollerande verksamhet .

120

120

~

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

26. Inkomster vid länsarkitekts-

organisationen............

1 000

800

200

_

27. Inkomster vid statens geo-

tekniska institut...........

1 700

1 500

200

_

28. Inkomster av datamaskin-

drift vid statskontoret.....

2 000

500

1 500

_

29. Inkomst av myntning och

justering.................

22 000

20 000

2 000

_

30. Kontrollstämpelmedel......

2 200

2 500

—

300

31. Bidrag till bankinspektionen

32. Bidrag för revision av spar-

2 065

2 300

—

—

bankerna.................

600

604

—

4

33. Bidrag till försäkringsinspek-

tionen...................

1 532

1 596

_

_

34. Avgifter för granskning av

biograffilm...............

250

250

—

_

35. Inkomster vid tandläkarhög-

skolorna..................

725

900

_

175

36. Inkomster vid lantbruks-

nämnderna...............

1 600

1 800

_

200

37. Inkomster vid statens jord-

bruksnämnd..............

500

440

60

_

38. Inkomster vid statens cen-

trala frökontrollanstalt.....

4 500

4 000

500

_

39. Avgifter för växtskyddsin-

spektion m. m.............

1 000

1 000

—

__

40. Inkomster vid statens lant-

brukskemiska kontrollanstalt

300

325

_

25

41. Inkomster vid statens ma-

skinprovningar............

350

420

—

70

42. Avgifter vid köttbesiktning .

43. Inkomster vid statens veteri-

4 900

5 500

—

600

närmedicinska anstalt......

2 500

2 500

_

_

44. Inkomster vid veterinärhög-

skolan...................

1 000

1 000

_

_

45. Inkomster vid lantmäterivä-

sendet...................

25 000

27 000

_

2 000

46. Inkomster vid rikets allmän-

na kartverk...............

4 500

5 000

—

500

47. Avgifter för statskontroll å

krigsmaterieltillverkningen .

48. Inkomster vid Sveriges geo-

75

80

—

5

logiska undersökning.......

49. Inkomster vid statens prov-

800

600

200

—

ningsanstalt..............

4 900

4 900

—

_

50. Inkomster vid statens skepps-

provningsanstalt..........

1 900

2 400

—

500

51. Inkomster vid statens insti-

tut för konsumentfrågor ....

500

500

—

—

52. Inkomster vid patent- och

registreringsväsendet.......

53. Avgifter för registrering i

20 500

22 200

—

1 700

förenings- m. fl. register ....

585

700

—

115

54. Inkomster av statens gruv-

egendom.................

4 800

6 500

—

1 700

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1965/66

9

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

55. Bidrag till kostnader för polis-

och domstolsväsendet m. m.

360 000

375 000

—

15 000

56. Exekutionsavgifter ........

5 000

7 000

—

2 000

Säger för uppbörd i statens verksam-

het

782 017

823 060

6 570

45 914

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............

46 000

44 000

2 000

—

2. Totalisatormedel.........

85 000

82 000

3 000

—

3. Tipsmedel...............

135 000

133 000

2 000

—

4. Lotterimedel.............

135 000

132 000

3 000

—

5. Övriga diverse inkomster ..

30 000

75 000

—

45 000

Säger för diverse inkomster

431 000

466 000

10 000

45 000

Säger för egentliga statsinkomster

26 173 217

27 278 660

322 470

1 441 214

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning ....

5 000

19 000

—

14 000

2. Televerket ..............

20 000

124 000

—

104 000

3. Statens järnvägar........

60 000

79 000

—

19 000

4. Statens vattenfallsverk ...

300 000

310 000

—

10 000

5. Domänverket ...........

35 000

30 000

5 000

—

Säger för statens affärsverksfonder

420 000

562 000

5 000

147 000

II. Riksbanksfonden...........

100 000

100 000

—

—

III. Statens allmänna fastighets-

fond.......................

46 674

50 165

—

3 491

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond ..

45 004

44 856

148

—-

2. Försvarets fabriksfond ....

5 100

5 100

—

—

Säger för försvarets fonder

50 104

49 956

148

—

V. Statens utlåningsfonder......

397 374

396 900

474

—

VI. Fonden för låneunderstöd ....

10 401

12 600

—

2 199

VII. Fonden för statens aktier ....

85 000

85 000

—

—

VIII. Statens pensionsfonder......

77 774

78 200

—

426

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning

till utlandet.............

17 010

17 000

10

—

2. Övriga diverse kapitalfon-

der.....................

21 000

25 200

—

4 200

Säger för diverse kapitalfonder

38 010

42 200

10

4 200

Säger för inkomster av statens kapi-

talfonder.........................

1 225 337

1 377 021

5 632

157 316

Tillsammans

27 398 554

28 655 681

328102

1 598 530

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660306

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Förändringar i riksstatsförslaget

för budgetåret 1966/67

sedan statsverkspropositionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 2: Förändringar i riksstatsförslaget

Bilaga 2

FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET

I FÖRHÅLLANDE

TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Totalbudgeten för

Inkomster

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Skatter, avgifter, m. m.:

I. Skatter........................

26 979,2

+

700,0

27 679,2

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

708,1

—

708,1

III. Diverse inkomster ..............

449,0

—

449,0

Säger

28 136,3

+

700,0

28 836,3

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ........

709,0

—

49,0

660,0

II. Riksbanksfonden................

150,0

—

150,0

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

48,5

—

48,5

IV. Försvarets fonder ..............

56,5

—

56,5

V. Statens utlåningsfonder..........

429,8

—

429,8

VI. Fonden för låneunderstöd........

9,3

—

9,3

VII. Fonden för statens aktier ........

115,0

—

30,0

85,0

VIII. Statens pensionsfonder ..........

78,4

—

78,4

IX. Diverse kapitalfonder............

38,5

—

38,5

Säger

1 635,0

—

79,0

1 556,0

C. Övrig finansiering:

I. Avskrivningar och övriga kapital-

medel inom kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder ......

907,0

+

15,0

922,0

Övriga kapitalfonder..........

170,3

—

3,4

166,9

II. Övrig kapitalåterbetalning........

183,4

+

2,6

185,9

Säger

1 260,7

+

14,2

1 274,9

Summa

31 032,1

+

635,2

31 667,2

Underskott..........................

208,8

—

208,8

—

Summa kr.

31 240,9

+

426,3

31 667,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Förändringar i riksstatsförslaget

3

budgetåret 1966/67

Utgifter

Statsverks- Senare Summa

propositionen ändringar Milj. kr.

Milj. kr. Milj. kr.

A. Utgiftsanslag:

I.

Kungl. hov- och slottsstaterna ....

6,0

—

6,0

II.

Justitiedepartementet............

1 019,9

—

1 019,9

III.

Utrikesdepartementet............

282,0

+

5,9

287,9

IV.

Försvarsdepartementet ..........

4 814,9

—

4 814,9

V.

Socialdepartementet ............

8 862,1

+ 101,8

8 963,9

VI.

Kommunikationsdepartementet....

3 614,6

—

3 614,6

VII.

Finansdepartementet ............

1 672,9

+

0,3

1 673,2

VIII.

Ecklesiastikdepartementet........

4 649,7

+

2,7

4 652,4

IX.

Jordbruksdepartementet..........

728,0

+

1,0

729,0

X.

Handelsdepartementet ..........

735,9

+

0,3

736,2

XI.

Inrikesdepartementet............

3 205,4

+

0,7

3 206,0

XII.

Civildepartementet..............

1 065,1

—

1 065,1

XIII.

Oförutsedda utgifter ............

1,0

—

1,0

XIV.

Riksdagen och dess verk m. m.....

43,5

—

43,5

XV.

Riksgäldsfonden ................

890,0

—

40,0

850,0

Säger

31 590,9

+

72,6

31 663,5

B. Beräknad övrig medelsförbrukning:

I.

Ökning av anslagsbehållningar ....

— 350,0

—

— 350,0

II. ökad disposition av rörliga krediter.

—

+ 100,0

100,0

Säger

— 350,0

+ 100,0

— 250,0

Överskott ............................

—

+ 253,8

253,8

Summa kr. 31 240,9

+ 426,3

31 667,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Driftbudgeten för

Inkomster

A. Skatter, avgifter, m. m. :

I. Skatter........................

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

III. Diverse inkomster ..............

Säger

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder........

II. Riksbanksfonden................

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

IV. Försvarets fonder ..............

V. Statens utlåningsfonder..........

VI. Fonden för låneunderstöd........

VII. Fonden för statens aktier ........

VIII. Statens pensionsfonder ..........

IX. Diverse kapitalfonder............

Säger

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

Milj. kr.

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

26 979,2

+ 700,0

27 679,2

708,1

—

708,1

449,0

—

449,0

28 136,3

+ 700,0

28 836,3

709,0

— 49,0

660,0

150,0

—

150,0

48,5

—

48,5

56,5

—

56,5

429,8

—

429,8

9,3

—

9,3

115,0

— 30,0

85,0

78,4

—

78,4

38,5

—

38,5

1 635,0

— 79,0

1 556,0

Summa inkomster på driftbudgeten 29 771,4

Återföring från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel.............. 75,0

+ 621,0 30 392,4

— 75,0 —

Summa kr. 29 846,4

+ 546,0

30 392,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Förändringar i riksstatsförslaget

5

budgetåret 1966/67

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ....

6,0

—

6,0

II. Justitiedepartementet ..........

948,3

—

948,3

III. Utrikesdepartementet............

280,8

+

0,9

281,7

IV. Försvarsdepartementet..........

4 410,0

—

4 410,0

V. Socialdepartementet ............

8 730,6

+

98,7

8 829,2

VI. Kommunikationsdepartementet ..

2 434,9

—

2 434,9

VII. Finansdepartementet............

1 550,9

+

0,3

1 551,2

VIII. Ecklesiastikdepartementet........

4 156,6

+

1,1

4 157,6

IX. Jordbruksdepartementet ........

711,1

+

1,0

712,1

X. Handelsdepartementet ..........

287,8

+

0,3

288,1

XI. Inrikesdepartementet............

2 050,4

+

0,7

2 051,0

XII. Civildepartementet..............

1 065,1

—

1 065,1

XIII. Oförutsedda utgifter ............

1,0

—

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

43,5

—

43,5

Säger

26 676,8

+

102,9

26 779,6

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

10,5

I. Luftfartsfonden ................

10,5

—

II. Riksgäldsfonden................

III. Avskrivning av nya kapitalinveste-

890,0

—

40,0

850,0

ringar ........................

1 292,0

+

2,6

1 294,6

IV. Avskrivning av oreglerade kapital-

1,0

medelsförluster ................

1,0

—

Säger

2 193,5

—

37,4

2 156,1

Summa utgifter på driftbudgeten

28 870,2

+

65,5

28 935,7

Beräknat överskott på statsregleringen:

överskott av inkomster ............

901,1

+

255,5

1 156,6

Ralanserade kommunalskattemedel ..

Avsättning till budgetutjämningsfonden

75,0

75,0

300,0

300,0

av kommunalskattemedel ........

—

+

Säger

976,1

+

480,5

1 456,6

Summa kr.

29 846,4

+

546,0

30 392,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

Lånemedel

Statsverks- Senare

propositionen ändringar

Milj. kr. Milj. kr.

1 460,0 — 7,1

Kapitalsumma

Milj. kr.

1 452,8

Summa kr. 1 460,0

7,1

1 452,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Förändringar i riks stats förslaget

7

budgeten

Statsverks- Senare

propositionen ändringar

Milj. kr. Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond..................

3,4

—

3,4

Televerkets fond..................

182,7

— 10,0

172,7

Statens järnvägars fond............

126,4

— 5,0

121,4

Statens vattenfallsverks fond........

32,7

—

32,7

Domänverkets fond................

3,3

—

3,3

II. Luftfartsfonden ....................

19,8

—

19,8

III. Statens allmänna fastighetsfond........

122,6

+

ro

©

124,6

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond ..........

58,1

—

58,1

Försvarets fabriksfond ............

23,3

—

23,3

V. Statens utlåningsfonder ..............

790,0

—

790,0

VI. Fonden för låneunderstöd ............

212,2

+ 3,4

215,6

VIII. Fonden för förlag till statsverket ......

33,7

+ 5,0

38,7

IX. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets för-

rådsfond ........................

5,2

—

5,2

Sjöfartsverkets fond................

12,8

—

12,8

Statens datamaskinfond............

10,0

—

10,0

Jordfonden ......................

5,0

—

5,0

Förrådsfonden för ekonomisk försvars-

beredskap........................

3,2

—

3,2

Säger

1 644,3

— 4,6

1 639,8

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapital-

medelsförluster........................

1,0

—

1,0

övrig kapitalåterbetalning ..............

183,4

+ 2,6

185,9

Säger

184,4

+ 2,6

186,9

Summa kr.

1 460,0

- 7,1

1 452,8

MARCUS BOKTK. STHLM IH6 660304

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

Specifikation av

inkomsterna på driftbudgeten

för budgetåret 1966/67

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

1

Bilaga 3

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1966/67

A. Skatter, avgifter, m. m.

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt på inkomst och för
mögenhet

m. m., bevillning

................. 12400 000 000

b) Kupongskatt, bevillning 9 000 000

c) Utskiftningsskatt och

ersättningsskatt, bevillning

................. 1 000 000

d) Skogsvårdsavgift^, bevillning

.............. 10 200 000

e) Bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och

rättigheter, bevillning .. 4 000 000

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning............ 170 000 000

g) Lotterivinstskatt, bevillning

................. 100 000 000

h) Stämpelskatt och

stämpelavgift, bevillning

................ 190 000 000 12 884 200 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning 620 000 000

b) Trafikomläggningsskatt,

bevillning............ 110 000 000

c) Bensin- och brännolje
skatt,

bevillning....... 1 645 000 000 2 375 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning .. 1 130 000 000

b) Allmän varuskatt, bevillning

.............. 5 800 000 000

c) Särskilda varuskatter,

bevillning............ 390 000 000

d) Omsättningsskatt på

motorfordon, bevillning. 530 000 000

e) Begleringsavgift och accis

på fettvaror m. m.,

bevillning............ 1 000 000

1 liihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 125. Bilaga 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

f) Tobaksskatt, bevillning

g) Rusdrycksförsäljnings
medel

av partihandelsbolag,

bevillning......

h) Rusdrycksförsäljnings
medel

av detaljhandelsbolag,

bevillning......

i) Skatt på sprit, bevillning

j) Skatt på vin, bevillning .

k) Skatt på malt- och läskedrycker,

bevillning ....

l) Energiskatt, bevillning .

m) Särskild skatt på motorbränslen,

bevillning....

1 260 000 000

24 000 000

50 000 000

1 800 000 000

165 000 000

270 000 000

800 000 000

200 000 000 12 420 000 000 27 679 200 000

IL Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter ................ 40 000 000

2. Bidrag till kostnader för polis- och domstolsväsendet

m. m.................... 260 000 000

3. Vattendomstolsavgifter............... 1 000 000

4. Inkomster vid kriminalvården.......... 5 200 000

5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten

................................. 8 500 000

6. Bidrag till riksförsäkringsverket och för
säkringsrådet.

....................... 4 000 000

7. Personalsjukpenningar m. m........... 51 000 000

8. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare................... 250 000

9. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen

.............................. 25 000

10. Inkomster vid statens institut för folkhälsan

................................. 660 000

11. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium.

.......................... 15 000 000

12. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

............................ 1 300 000

13. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

............................ 1 600 000

14. Inkomster vid statens mentalsjukhus ... 25 000 000

15. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus...... 175 000

16. Inkomster vid karolinska sjukhuset..... 68 000 000

17. Inkomster vid serafimerlasarettet....... 13 100 000

18. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,

att tillföras automobilskattemedlen . 1 500 000

19. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,

att tillföras automobilskattemedlen ... 7 500 000

20. Avgifter för registrering av motorfordon 19 000 000

21. Försäljning av sjökort m. m............ 1 300 000

22. Fyr- och båkmedel................... 22 000 000

23. Lotspenningar....................... 19 200 000

24. Skeppsmätningsavgifter............... 600 000

4

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

25. Inkomster vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut.............. 9 000 000

26. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet.......................... 120 000

27. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen 900 000

28. Inkomster vid statens geotekniska institut 1 700 000

29. Inkomst av myntning och justering..... 22 000 000

30. Kontrollstämpelmedel................. 2 500 000

31. Bidrag till bankinspektionen........... 2 370 000

32. Bidrag för revision av sparbankerna .... 625 000

33. Bidrag till försäkringsinspektionen...... 1 601 000

34. Avgifter för granskning av biograffilm.. 260 000

35. Inkomster vid tandläkarhögskolorna____ 900 000

36. Inkomster vid lantbruksnämnderna..... 1 700 000

37. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . 600 000

38. Inkomster vid statens centrala frökon
trollanstalt.

......................... 4 000 000

39. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 000 000

40. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt....................... 325 000

41. Inkomster vid statens maskinprovningar 350 000

42. Avgifter vid köttbesiktning............ 5 900 000

43. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt........................ 2 400 000

44. Inkomster vid veterinärhögskolan...... 1 025 000

45. Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri

.............................. 708 000

46. Inkomster vid lantmäteriväsendet...... 29 200 000

47. Inkomster vid rikets allmänna kartverk . 4 800 000

48. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel
tillverkningen.

....................... 80 000

49. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

............................. 1 200 000

50. Inkomster vid statens provningsanstalt.. 5 200 000

51. Inkomster vid statens skeppsprovnings
anstalt.

............................. 2 500 000

52. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

........................ 1 000 000

53. Inkomster vid patent- och registrerings
väsendet.

........................... 25 500 000

54. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

register............................. 750 000

55. Inkomster av statens gruvegendom..... 6 000 000

56. Exekutionsavgifter.................. 6 000 000 708 124 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.......................... 44 000 000

2. Totalisatormedel..................... 85 000 000

3. Tipsmedel........................... 135 000 000

4. Lotterimedel......................... 135 000 000

5. Övriga diverse inkomster.............. 50 000 000 449 000 000

28836324000

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverks fonder:

1. Postverket, bevillning................. 35 000 000

2. Televerket........................... 170 000 000

3. Statens järnvägar.................... 115 000 000

4. Statens vattenfallsverk................ 310 000 000

5. Domänverket........................ 30 000 000

II. Riksbanksfonden..................

III. Statens allmänna fastighets fond:

1. Slottsbyggnadernas delfond

2. Kriminalvårdsstyrelsens »

3. Beskickningsfastigheternas »

4. Medicinalstyrelsens »

5. Karolinska sjukhusets »

6. Akademiska sjukhusets »

7. Byggnadsstyrelsens »

8. Generaltullstyrelsens »

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.............. 50 020 000

2. Försvarets fabriksfond................ 6 500 000

V. Statens utlånings fonder :

1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 65 000

2. Biståndsförvaltningens lånefond........ 1 000

3. Värnpliktslånefonden................ 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby........................... 2 000

5. Statens bosättningslånefond........... 4 000 000

6. Vattenkraftslånefonden............... 300 000

7. Luftfartslånefonden................... 900 000

8. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

............................... 1 550 000

9. Tullverkets båtlånefond............... 1 000

10. Statens lånefond för universitetsstudier . 600 000

11. Allmänna studielånefonden............ 800 000

12. Lånefonden för inventarier i studentbostäder

............................... 600 000

13. Lånefonden för studentkårlokaler .... 1 000

14. Jordbrukets lagerhusfond.............. 375 000

15. Jordbrukets maskinlånefond........... 1 300 000

16. Statens sekundärlånefond för jordbrukare 45 000

17. Fonden för supplementär jordbrukskredit 10 000

18. Kraftledningslånefonden.............. 200 000

19. Elektrifieringslånefonden.............. 1 000

20. Egnahemslånefonden................. 3 000 000

21. Arrendelånefonden................... 1 000

22. Arbetarsmåbrukslånefonden.......... 1 000

23. Kronotorparnas inventarielånefond..... 1 000

1 000

4 995 000

2 205 000

7 575 000

2 100 000

1 247 000

30 106 000

300 000

660 000 000

150 000 000

48 529 000

56 520000

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Bil. 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

24. Statens avdikningslånefond............ 2 000 000

25. Täckdikningslånefonden............... 1 000

26. Bevattningslånefonden................ 1 000

27. Fiskerilånefonden..................... 750 000

28. Statens fiskredskapslånefond........... 1 000

29. Lånefonden till främjande av beredning

och avsättning av fisk m. m......... 100 000

30. Skogsväglånefonden.................. 35 000

31. Statens skogslånefond................. 1 000

32. Lånefonden för insamling av skogsfrö ... 30 000

33. Statens hantverks- och industrilånefond . 8 200 000

34. Statens sekundärlånefond för rederinäringen

.............................. 75 000

35. Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer---- 2 410 000

36. Lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen........... 3 000

37. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden................ 90 000

38. Lånefonden för bostadsbyggande....... 400 000 000

39. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien................... 850 000

40. Lånefonden för allmänna samlingslokaler 1 500 000 429 802 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond...... 6 000 000

2. Lantbruksstyrelsens » 1 000

3. Arbetsmarknadsstyrelsens » ...... 1 000 000

4. Bostadsstyrelsens » 285 000

5. Riksbankens » 600 000

6. Riksgäldskontorets » ...... 1 365 000 9 251 000

VII. Fonden för statens aktier................. 85 000 000

VIII. Stålens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.............. 59 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden........... 1 800 000

3. Militära tjänstepensionsfonden......... 200 000

4. Allmänna familjepensionsfonden........ 5 400 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ... 12 000 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 36 000 78 436 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet ... 12 500 000

2. Övriga diverse kapitalfonder........... 26 000 000_38 500 000

1556038000

Summa kr. 30392362000

MARCUS BOKTR. STHLM 1566 660306

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Specifikation

av anslagsförändringar

budgetåret 1966/67

i förhållande

till statsverkspropositionen

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 4: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

1

Bilaga 4

Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen för budgetåret 1966/67

Tusental kronor

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

ökning (+)

Minskning (—)

proposi-

tionen

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

III. Utrikesdepartementet

Bidrag till internationella institutet för

freds- och konfliktforskning ........

76

900

+

900

Summa

—

900

+

900

IV. Försvarsdepartementet

Rationaliseringsförsök, reservationsanslag

2 000

no

2 000

Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl., för- slagsanslag .......................;

334 000

»

333 000

1000

Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl., för- slagsanslag ........................

131 500

»

132 500

+

1 000

Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl., för- slagsanslag ........................

165 500

»

165 500

Militärområdesstaber:

Avlöningar, förslagsanslag ..........

20 000

»

19 000

1 000

Omkostnader, förslagsanslag ........

7 400

»

7 100

—

300

Försvarets intendenturverks anstalter:

Avlöningar, förslagsanslag ..........

5 360

»

4 850

510

Arméförvaltningens anstalter:

Avlöningar, förslagsanslag ..........

10 960

»

11 125

+

165

Försvarets förvaltningsdirektion:

Avlöningar, förslagsanslag ..........

450

»

800

+

350

Omkostnader, förslagsanslag ........

20

»

40

+

20

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Kasernbyggnaders delfond, förslagsan- slag ..............................

165 108

32

165 108

Befästningars delfond, förslagsanslag . .

78 621

»

78 621

—

Försvarets forskningsanstalts delfond,

förslagsanslag......................

3 863

*

3 863

Vissa signalförbindelser Lm. in., reserva- tionsanslag ........................

29 692

no

30 967

+

1 275

Summa

954 474

954 474

—

1 Bihang till riksdagens protokoll 19GG. 1 samt. Nr 125. Bilaga 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

ökning (+)

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

V. Socialdepartementet

Folkpensioner, förslagsanslag ..........

4 790 000

59

4 880 000

+

90 000

Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag

455 000

113

455 000

—

Bidrag till anordnande av barnstugor,

reservationsanslag..................

14 000

54

14 000

_

Bidrag till driften av barnstugor, förslags- anslag ............................

24 000

54

24 000

_

Statens institut för folkhälsan:

Avlöningar, förslagsanslag ..........

4 800

62

4 895

+

95

Omkostnader, förslagsanslag ........

1860

»

1 864

+

4

Arbetsmedicinska institutet:

Avlöningar, förslagsanslag...........

2 700

»

2 800

+

100

Omkostnader, förslagsanslag.........

800

»

780

—

20

Statens mentalsjukhus:

Avlöningar, förslagsanslag...........

174 000

64

180 000

+

6 000

Omkostnader, förslagsanslag.........

46 300

»

48 000

+

1 700

Bidrag till landstingens mentalsjukvård:

Bidrag till anordnande av kliniker för

psykiskt sjuka m. m., reservationsanslag

l 3fi0 OOO

»

25 000

Bidrag till driften av kliniker för psy- kiskt sjuka m. m., förslagsanslag......

Kostnader för mentalsjukvårdsberedning- en, förslagsanslag ..................

3 450

»

»

335 000

3 600

+

150

Utbildning av mentalsjukvårdspersonal:

Avlöningar, förslagsanslag...........

5 200

»

5 300

*4“

100

Omkostnader, förslagsanslag.........

500

»

530

+

30

Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus,

förslagsanslag......................

11 500

»

11500

_

Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm,

Göteborg och Malmö, förslagsanslag . .

125 000

»

125 000

_

Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:

Avlöningar, förslagsanslag...........

557

»

560

+

3

Omkostnader, förslagsanslag.........

143

»

144

+

1

Statens skol- och yrkeshem i Laxå:

Avlöningar, förslagsanslag...........

442

»

442

—

Omkostnader, förslagsanslag.........

100

»

100

—

Bidrag till driften av särskolor för psy- kiskt efterblivna, förslagsanslag......

20 300

»

20 300

_

Bidrag till driften av vårdanstalter för

psykiskt efterblivna, förslagsanslag ..

12 500

»

13 000

+

500

Vilhelmsro sjukhus:

Avlöningar, förslagsanslag...........

1 873

»

1 873

—

Omkostnader, förslagsanslag.........

419

»

419

—

Bidrag till driften av anstalter för psy- kopatiska och nervösa barn m. m., för- slagsanslag ........................

1 100

»

1 100

_

Summa

6 056 544

6 155 207

+

98 663

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 4; Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

3

''Vnslagsrubrik

Beräknat

Slutligt förslag i

Förändring

belopp i

senare proposition

ökning ( + )

stats-

eller skrivelse

Minskning (—)

verks-

Proposi-

Anslags-

proposi-

tionen

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

belopp

VI. Kommunikationsdepartementet

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag...........

| 21596

51

18 672

—

Omkostnader, förslagsanslag.........

2 924

—

Summa

21 596

21 596

—

VII. Finansdepartementet

Statskontoret:

Avlöningar, förslagsanslag...........

11270

68

11 270

—

Omkostnader, förslagsanslag.........

Bidrag till ett institut för storhushållens

1 823

»

1928

+

105

rationalisering ....................

—

72

200

+

200

Summa

13 093

13 398

+

305

VIII. Ecklesiastikdepartementet

Bidrag till de svenska utlandsförsamling-

arna..............................

—

34

75

+

75

Främjande av nordiskt-kulturellt samar-

]

)

bete, reservationsanslag..............

[ 1 757

65

1 591

+

334

Nordiska kulturfonden, reservationsanslag

Pedagogiskt utvecklingsarbete, reserva-

J

500

1

tionsanslag........................

Bidrag till driften av folkhögskolor, för-

3 510

41

3 610

+

100

slagsanslag........................

37 085

42

37 085

—

Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folk- högskolor, förslagsanslag............

Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhög-

49

*

49

—

skolor, reservationsanslag............

Socialhögskolan i Örebro:

5 000

»

5 000

—

Avlöningar, förslagsanslag...........

—

50

218

+

218

Omkostnader, förslagsanslag.........

Inredning och utrustning av lokaler vid

—

»

102

+

102

universitet, högskolor m. m., reserva- tionsanslag ........................

45 500

104

45 500

Gymnastik- och idrottshögskolan i Stock-

holm:

Avlöningar, förslagsanslag...........

2 075

50

1 622

453

Omkostnader, förslagsanslag.........

411

»

361

—

50

Materiel, böcker m.m., reservationsanslag

Gymnastik-och idrottshögskolan i Örebro:

253

»

132

—

121

Avlöningar, förslagsanslag...........

—

»

472

+

472

Omkostnader, förslagsanslag.........

—

»

63

+

63

Materiel, böcker m.m., reservationsanslag

Institutet för arbetsmarknadsfrågor:

—

»

119

+

119

Avlöningar, förslagsanslag...........

—

52

154

+

154

Omkostnader, förslagsanslag.........

—

»

70

+

70

Summa

95 640

96 723

+

1 083

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

ökning (+)

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

IX. Jordbruksdepartementet

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område, förslagsanslag..............

160 000

47

167 000

+

7 000

Särskilt stöd åt det mindre jordbruket,

förslagsanslag .....................

92 000

»

86 000

—

6 000

Summa

252 000

253 000

+

1 000

X. Handelsdepartementet

Kommerskollegium:

Avlöningar, förslagsanslag...........

4 563

28

4 849

+

286

Omkostnader, förslagsanslag.........

385

»

384

—

1

Summa

4 948

5 233

+

285

XI. Inrikesdepartementet

F ögderiorganisationen:

Avlöningar, förslagsanslag...........

44 500

66

44 260

240

Omkostnader, förslagsanslag.........

3 500

>

4 700

+

1 200

Arbetsmarknadsstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag...........

14 800

52

14 822

+

22

Omkostnader, förslagsanslag.........

4 500

»

4 460

—

40

Arbetsförmedlingen:

Avlöningar, förslagsanslag...........

72 500

»

72 240

260

Omkostnader, förslagsanslag.........

19 000

»

18 970

—

30

Allmänna beredskapsarbeten m. m., reser- vationsanslag ......................

400 000

»

400 000

_

Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder

för handikappade m. fl., reservationsan- slag ..............................

155 000

»

155 000

Förläggningsbyggnader m. m., förslagsan- slag ..............................

26 000

»

26 000

_

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet, reservationsanslag..

1

»

1

_

Omskolning m. m„ förslagsanslag ......

180 000

»

180 000

—

Bidrag till anordnande av verkstäder för

handikappade, förslagsanslag ........

3 000

»

3 000

_

Bidrag till driften av verkstäder för han- dikappade, förslagsanslag............

18 000

»

18 000

—

Summa

940 801

941 453

+

652

Summa förändringar av

egentliga statsutgifter

+ 102 888

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 4: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

5

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

B. Utgifter för statens kapitalfonder

Underskott på riksgäldsfonden ........

890 000

850 000

— 40 000

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

1 291 954

125

1 294 599

+ 2 645

Summa förändringar av utgifter

för statens kapitalfonder

Summa förändringar på driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens men- talsjukhus m. m....................

10 000

64

10 000

— 37 355

+ 65 533

Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem för barn med komplice- rad utvecklingshämning............

_

»

2 500

+ 2 500

Summa

10 000

12 500

+ 2 500

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnadsarbeten vid universiteten och

vissa högskolor....................

105 000

104

105 000

Byggnadsarbeten vid specialskolan

m. ..............................

—

»

1 590

+ 1 590

Summa

105 000

106 590

+ 1590

Summa utgiftsförändringar under

statens allmänna fastighetsfond

Försvarets fonder

Byggnadsarbeten för gemensamma än- damål ............................

24 900

108

24 900

+ 4 090

Markförvärv för övningsfält ........

13 700

26

13 700

—

Flyttning av Stockholms örlogsbas

(Möskövarvet) ....................

44 000

108

44 000

—

Summa

Summa utgiftsförändringar under

försvarets fonder

82 600

82 600

—

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 4: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

proposi-

tionen

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

Lån till Föreningen Kronprinsessan Vic- torias kustsanatorium för vissa bygg- nadsarbeten ......................

64

600

+ 600

Lån till anordnande av barnstugor ....

10 000

54

10 000

—

Summa

10 000

10 600

+ 600

Summa utgiftsförändringar under

fonden för låneunderstöd

Fonden för förlag till statsverket

Utrikesdepartementet:

Utförande av beskickningsanläggningar

i Moskva och Stockholm............

75

5 000

+ 600

+ 5 000

Summa utgiftsförändringar under

fonden för förlag till statsverket

Summa utgiftsförändringar på

kapitalbudgeten

+ 5 000

+ 9 690

MARCUS 80KTR. STHIM 1966 660306

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 5

Förslag

till investeringsplan

och

investeringsstater

för budgetåret 1966/67

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 5: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

1

Bilaga 5

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1966/67 1

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond ................

Televerkets fond ................

Statens järnvägars fond ..........

Statens vattenfallsverks fond......

Domänverkets fond..............

3 399 000

172 700 000

121 400 000

32 700 000

3 334 000

333 533 000

II. Luftfartsfonden....................

III. Statens allmänna fastighetsfond......

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond..........

Försvarets fabriksfond............

58 122 000

23 299 000

19,764 000

124 596 000

81 421 000

V. Statens utlåningsfonder ............

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

VIII. Fonden för förlag till statsverket......

IX. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets för-

rådsfond........................

Sjöfartsverkets fond..............

Statens datamaskinfond ..........

Jordfonden......................

Förrådsfonden för ekonomisk försvars- beredskap ......................

5 180 000

12 784 000

10 000 000

5 000 000

3 174 000

789 988 000

215 639 000

38 700 000

36 138 000

Säger

1 639 779 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapital-

medelsförluster........................

Övrig kapitalåterbetalning..............

1 000 000

185 933 000

186 933 000

Summa kr.

1 452 846 000

1 Hihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 126. Bilaga 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1966/67

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

inom fonden........ 9 200 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande.

........... 3 399 000

12 600 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel Summa investerings
från

riksstaten...... 8 000 000 anslag...........

inom fonden........ 435 000 000

Övriga kapitalmedel ... 800 000

I n vesteringsb emy ndigande.

........... 172 700 000

616 500 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten...... 3 600 000

inom fonden........ 234 000 000

Övriga kapitalmedel ... 6 000 000

Investeringsbemyndigande.

........... 121 400 000

365 000 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten...... 40 300 000

inom fonden........ 235 000 000

Övriga kapitalmedel ... 2 000 000

Investeringsbemyndigande.

........... 32 700 000

12 600 000

12 600 000

616 500 000

616 500 000

365 000 000

365 000 000

310 000 000

310 000 000

310 000 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. 5: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

£. Domänverkets fond

Övriga kapitalmedel ... 1 000 Summa investerings
Investeringsbemyn-

anslag.............. 3 335 000

digande............ 3 334 000

3 335 000 3 335 000

II. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 27 600 000

inom fonden........ 7 835 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande.

........... 19 764000

27 600 000 27 600 000

Hl. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investerings
från

riksstaten...... 104 550 000 anslag...........

inom fonden........ 38 977 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande.

........... 124 596 000

268 124 000

268 124 000

268 124 000

TV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investerings
från

riksstaten...... 297 800 000 anslag 376 301 000

inom fonden........ 19 379 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000 000

Investeringsbemyndigande.

........... 58122 000

376 301 000 376 301 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 28 600 000

inom fonden........ 5 300 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000

I n vesteringsb emy ndigande.

........... 23 299 000

28 600 000

28 600 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

X. Statens utlåningsfonder

Biståndsförvaltningens lånefond

Investeringsbemyn
digande.

........... 200 000 Investeringsanslag..... 200 000

I nvesteringsbemy ndigande.

.......

Statens bosättningslånefond

20 000 000 Investeringsanslag

20 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyn
digande.

........... 3 000 000 Investeringsanslag..... 3 000 000

Investeringsbemyndigande

........

Allmänna studielånefonden

38 000 000 Investeringsanslag.... 38 000 000

Studiemedelsfonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten .... 339 000 000 Investeringsanslag.... 339 000 000

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyndigande.

.......

6 150 000 Investeringsanslag____ 6 150 000

Lånefonden för studentkårlokaler

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag.....

5 000 000

från riksstaten......

3 000 000

Investeringsbemyn- digande............

2 000 000

5 000 000

5 000 000

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 2 800 000

från riksstaten...... 364 000

I nvesteringsbemyndigande.

........... 2 436 000

2 800 000

2 800 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

5

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Investeringsbemyn
digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Statens hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyn
digande.

........... 18 000 000 Investeringsanslag..... 18 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel

från riksstaten.....

Investeringsbemyn- digande...........

Investeringsanslag ....

. 299 800 000

. 685 200 000

. 985 000 000

985 000 000

985 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyn
digande.

........... 15 000 000 Investeringsanslag..... 15 000 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Investeringsbemyndigande.

........... 1 000

Summa investeringsbemyndiganden

för statens

utlåningsfonder .. 789 988 000

VI. Fonden för

Avskrivningsmedel

från riksstaten...... 198 185 000

Övriga kapitalmedel ... 10 145 000

Investeringsbemyndigande.

........... 215 639 000

423 969 000

Investeringsanslag..... 1 000

låneunderstöd

Summa investeringsanslag

.............. 423 969 000

423 969 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel ... 40 000 000 Summa investerings
Investeringsbemyn-

anslag.............. 78 700 000

digande............ 38 700 000

78 700 000

78 700 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 5: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ..... 48 000 000

inom fonden........ 42 720 000

Övriga kapitalmedel ... 100 000

Investeringsbemyndigande.

........... 5 180 000

48 000 000 48 000 000

B. Sjöfartsverkets fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag .... 13 200 000

inom fonden ...... 415 000

Övriga kapitalmedel .. 1 000

Investeringsbemyndigande

.......... 12 784 000

13 200 000 13 200 000

C. Statens datamaskinfond

Investeringsbemyn
digande.

........... 10 000 000 Investeringsanslag..... 10 000 000

D. Jordfonden

Investeringsbemyn
digande.

........... 5 000 000 Investeringsanslag ■ • • • 5 000 000

E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avskrivningsmedel Investeringsanslag .... 4 235 000

inom fonden ...... 1 060 000

Övriga kapitalmedel .. 1 000

Investeringsbemyn
digande

.......... 3 174 000

4 235 000 4 235 000

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel Summa investerings
från

riksstaten...... 1 294 599 000 anslag.............. 4 023 316 000

inom fonden........ 1 028 886 000

Övriga kapitalmedel... 60 052 000

I nvesteringsbemyndigande.

........... 1 639 779 000

4 023 316 000 4 023 316 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660306

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 6

Riksrevisionsverkets

förnyade inkomstberäkning

för budgetåret 1966/67

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 6: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1

Bilaga 6

Till KONUNGEN

Enligt gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket att före den 5

april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad beräkning av statsverkets

inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästföljande statsreg
1

Dihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125 Bilaga 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

lering. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande

myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under

budgetåret 1966/67 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga

inkomsttitlar.

Allmänna förutsättningar för beräkningarna

I beräkningen i december 1965 anförde riksrevisionsverket, att en fortsatt

produktions- och efterfrågeökning torde vara att vänta under 1966 och

att den internationella konjunkturen fortfarande i stort sett var gynnsam

för den svenska exportindustrin. Mot bakgrunden härav räknade riksrevisionsverket

med en fortsatt ökning av nationalprodukten under 1966 vid

full sysselsättning och ökande utrikeshandel. Till dessa allmänna utgångspunkter,

som alltjämt synes kunna läggas till grund för beräkningen av

statsverkets inkomster, knöt riksrevisionsverket antaganden om inkomstutvecklingen

under beräkningsperioden för löntagare, övriga fysiska personer

och svenska bolag m. fl.

Beträffande lönesummans utveckling från 1964 till 1965 fann riksrevisionsverket

i decemberberäkningen en ökning med omkring 10 % sannolik.

Det ytterligare material som framkommit sedan dess ger icke anledning

till ändring av detta antagande. Vid bedömningen av lönesummans

utveckling under 1966 anförde riksrevisionsverket i december följande:

»Utvecklingen av inkomst av tjänst under 1966 kommer i första hand att

bli beroende av resultatet av de nyligen påbörjade avtalsförhandlingarna.

Därjämte kan inkomstutvecklingen påverkas av löneglidning och förändring

av antalet anställda. I avvakten på resultatet av avtalsförhandlingarna

har riksrevisionsverket avstått ifrån att söka göra en realistisk bedömning

av inkomstutvecklingen under 1966 och 1967 och i stället gjort en scha"- blonmässig kalkyl av denna. Härvid har det ansetts rimligt att utgå från

den sannolika reala ökningen av nationalprodukten. För såväl 1966 som de

första månaderna under 1967 har ämbetsverket sålunda räknat med en

uppgång av 4 %.» I

I 1968 års statsverksproposition anförde statsrådet och chefen för finansdepartementet

bl. a. följande:

»Årets budgetförslag har bl. a. till syfte alt begränsa den expansion som

utgår från statsutgifterna. Med den skärpning av finanspolitiken och andra

element i den ekonomiska politiken, för vilken jag tidigare redogjort, uppskattar

jag ökningen av lönesumman till 7 % 1966 och 5 % 1967. Därvid

har förutsetts en ökning av sysselsättningen med 1 % under såväl 1966

som 1967.»

I nuvarande läge då överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter

beträffande lönerna under innevarande och nästföljande år ännu ej träffats

har riksrevisionsverket i likhet med vad som skedde i statsverkspropositionen

räknat med en ökning av fysiska personers inkomster med 7 %

under 1966 och med 5 % under 1967.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. 6: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

De taxerade bolagsinkomsterna ökade med 13,1 % mellan 1964 och 1965

års taxeringar. Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en

enkät till ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca tre fjärdedelar

av samtliga bolags taxerade inkomster, under mars månad inhämtat

uppgifter om dessa bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid

årets taxering. Med ledning av denna enkät har riksrevisionsverket antagit,

att bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomster kommer att stiga

med 5 % från 1965 till 1966 års taxering i stället för 10 % enligt riksrevisionsverkets

decemberberäkning.

Förutom de hittills nämnda antagandena, som riksrevisionsverket lagt

till grund för den nu företagna beräkningen av statsinkomsterna, har vid

beräkningarna även förutsatts, att inkomstutvecklingen icke kommer att

påverkas av mera omfattande arbetskonflikter. I det följande framlägger

riksrevisionsverket resultatet av de förnyade beräkningarna under de olika

inkomsttitlarna.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln,

även kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbärs i

samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen

uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 11 500 milj. kr., vilket

var 600 milj. kr. mer än enligt riksrevisionsverkets förslag. Ökningen av

lönesumman har därvid uppskattats till 7 % 1966 och 5 % 1967 mot riksrevisionsverkets

schablonmässiga kalkyl på 4 %.

Riksrevisionsverket har vid sin förnyade beräkning på sätt som framgår

av det föregående nu beräknat ökningen av fysiska personers inkomster

till 7 % för 1966 och 5 % för 1967.

Samtidigt med beräkningen för nästkommande budgetår har riksrevisionsverket

bedömt utfallet för innevarande budgetår. Dessa beräkningar

sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverkets beräkningar

i december 1965 medtagits som jämförelse (milj. kr.):

1965/66

december-

ny beräk-

beräkning

ning

Inkomster

Prel. A-skatt under terminerna

17 000

17 270

Prel. B-skatt under terminerna

4 430

4 420

Fyllnadsbetalningar av prelimi- när skatt ................

1 500

1 400

Kvarstående skatt ..........

1 700

1 700

Socialförsäkringsavgifter från di- rektdebiterade arbetsgivare

m. in.....................

800

840

Tillkommande skatt, sjömans- skatt, restantier in. in.......

500

500

26 130

1966/67

december-

beräkning

ny beräk- ning

17 450

5 160

18 570

5 150

1 500

1 600

1 400

1 700

820

880

500

500

27 030

28 200

Summa inkomster 25 930

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

1965/66

december-

ny beräk-

1966/67

december-

nv beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Utgifter

Kommunalskattemedel ......

10 340

10 340

12 400

12 410

Överskjutande skatt ........

1 270

1 270

1 300

1 300

Övriga restitutioner..........

60

60

60

60

Utbetalningar till allmänna för- säkringskassorna m. m.....

1 900

1 900

2 080

2 090

Utbetalningar till allmänna pen- sionsfonden ..............

270

270

300

300

Omföringar ................

40

40

40

40

Summa utgifter

13 880

13 880

16 180

16 200

Inkomster utöver utgifter

12 050

12 250

10 850

12 000

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning

hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och decemberberäkningen

hänför sig för innevarande budgetår främst till att under

uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skatt uppräknats med 270

milj. kr. på grund av dels det högre inkomstantagandet och dels de nu kända

uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning i januari 1966 samt

tillgängliga sammanfattande uppgifter om uppbörden i mars 1966. Vidare

har fyllnadsbetalningarna våren 1966 nedräknats med 100 milj. kr. som

en följd av riksrevisionsverkets förenämnda enkät till ett antal större bolag.

För budgetåret 1966/67 har i jämförelse med decemberberäkningen preliminär

A-skatt uppräknats med 1 120 milj. kr. på samma grunder som

ovan angivits för budgetåret 1965/66. Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt

under våren 1967 har i jämförelse med decemberberäkningen nedräknats

med 100 milj. kr., under det att den i mars och maj 1967 inflytande

kvarstående skatten uppräknats med 100 milj. kr.

För övriga poster räknas endast med smärre förändringar jämfört med

decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på

i skrivelse från riksförsäkringsverket den 10 mars 1966 erhållna uppgifter.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen

bör verkställas under budgetåren 1965/66 och 1966/67 framgår av följande

sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp

vid riksrevisionsverkets decemberberäkning

(milj. kr.)

1965/66

1966/67

december-

ny beräk-

december-

ny beräk

beräkning

ning

beräkning

ning

Avsättning ................

1 700

1 800

1 200

1 650

Återföring..................

Nettoavsättning ( + ), nettoåter-

1 225

1 225

1 525

1 550

föring (-) ..............

+ 475

+ 575

- 325

+ 100

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 6: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som — särskilt

med avseende på resultatet av avtalsförhandlingarna — även vid denna tidpunkt

föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna

på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1965/66

till 12 300 milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1966/

67 uppförs med 12 000 milj. kr., vilket är 500 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel

med 165 milj. kr. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln arvsskatt och gåvoskatt

i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 170 milj. kr., vilket

är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

115 milj. kr. I skrivelse den 10 mars 1966 har kontrollstyrelsen beräknat

inkomsterna på titeln till likaledes 115 milj. kr. I proposition den 11 mars

1966 (nr 69) har Kungl. Maj :t föreslagit att det skattefria vinstvärdet enligt

lotterivinstbeskattningen höjs till 200 kr. i fråga om vinster i varu- eller

tomholalotterier och till 50 kr. för andra vinster. Skattebortfallet kan beräknas

uppgå till ca 15 milj. kr. per år. Under förutsättning av bifall till

nämnda proposition föreslår riksrevisionsverket att titeln lotterivinstskatt

i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 100 milj. kr., vilket är 15

milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 155 milj. kr. I sin förenäinnda skrivelse

har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 185 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar att titeln stämpelskatt och stämpelavgift i riksstaten

för budgetåret 1966/67 uppförs med 190 milj. kr., vilket är 35 milj.

kr. mer än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 640

milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsterminen

i februari—mars 1966 till 566 milj. kr., vilket är 35 milj.

kr. mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna

i kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) om anstånd i vissa fall med

att erlägga automobilskatt kan ett belopp av ca 48 milj. kr. hänförligt till

budgetåret 1965/66 beräknas inflyta först under budgetåret 1966/67. Å

andra sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser

ca 44 milj. kr. avseende debiteringen i februari—mars 1965 först under

innevarande budgetår. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna

uppgick vid utgången av år 1965 antalet registrerade personbi
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

lar till ca 1 791 000, vilket var ca 125 000 fler än vid utgången av år 1964.

För nästkommande budgetår finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från

en ökning av fordonsbeståndet av i stort sett samma storlek som under innevarande

budgetår. Riksrevisionsverket, som beräknat inkomsterna på

titeln till 580 milj. kr. för budgetåret 1965/66, vilket är 20 milj. kr. mindre

än i decemberberäkningen, föreslår, att titeln fordonsskatt i riksstaten för

budgetåret 1966/67 uppförs med 620 milj. kr., vilket är 20 milj. kr. mindre

än i statsverkspropositionen.

Trafikomläggningsskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 110 milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade trafikomläggningsskatten vid

den ordinarie uppbörden i februari—mars 1966 till 102 milj. kr. Riksrevisionsverket,

som för innevarande budgetår beräknar titeln till 100 milj. kr.,

förordar att titeln trafikomläggningsskatt i riksstaten för budgetåret 1966/

67 uppförs med oförändrat 110 milj. kr.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 645 milj. kr. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter förordar

riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs

med samma belopp som i statsverkspropositionen eller 1 645 milj. kr.

Tullmedel. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december 1965

till 1 150 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 1 120 milj.

kr. med hänsyn till en förutsatt sänkning den 1 juli 1966 av tullen på tropiska

produkter såsom kaffe, bananer, kryddor och kakaobönor. Riksdagen

har sedermera bifallit Kungl. Maj :ts i proposition den 3 januari 1966 (nr

14) framlagda förslag till nämnda tullsänkning. I skrivelse till riksrevisionsverket

den 15 mars 1966 har generaltullstyrelsen uppskattat bruttouppbörden

av tullmedel till 1 200 milj. kr. för budgetåret 1966/67. Styrelsens uppskattning

har företagits på basis av importprognosen i den preliminära

nationalbudgeten för 1966 och under förutsättning av att ekonomiska eller

politiska förhållanden utomlands icke skall medföra några väsentliga ändringar

i villkoren för den svenska utrikeshandeln samt att importen liksom

hittills skall vara fri från direkta restriktioner och att det ekonomiska läget

skall möjliggöra en fortsatt hög nivå för densamma. Generaltullstyrelsen har

vid beräkningen beaktat dels den tullreducering om 10 % för varor av

EFTA-ursprung, som genomfördes den 31 december 1965, dels den ytterligare

tullsänkning om 20 %, som är avsedd att genomföras den 31 december

1966, varefter tullfrihet kommer att råda på EFTA-varor. Vidare har

styrelsen tagit hänsyn till ovan nämnda tullreducering för tropiska produkter.

För restitutioner beräknar styrelsen ett belopp av 80 milj. ler., varigenom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 6: Riksrevisionsverket?; inkomstberäkning 7

nettouppbörden av tullmedel under budgetåret 1966/67 skulle utgöra 1 120

milj. kr.

Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår

till 1 130 milj. kr., förordar att titeln i riksstaten för budgetåret 1966/

67 uppförs med 1 130 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december

1965 till 5 800 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med

6 000 milj. kr. med hänsyn till den tidigare omnämnda justeringen av riksrevisionsverkets

inkomstantagande. För innevarande budgetår beräknar

riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 5 100 milj. kr.,

vilket innebär en sänkning med 100 milj. kr. i förhållande till decemberberäkningen.

Med hänvisning till de allmänna förutsättningar angående den

fortsatta ekonomiska utvecklingen, som riksrevisionsverket lagt till grund för

sin beräkning, förordar ämbetsverket att inkomsterna på titeln allmän varuskatt

i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 5 800 milj. kr., vilket

är 200 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 375 milj. kr. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina förnyade

beräkningar uppskattat inkomsterna till 387 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret

1966/67 uppförs med 390 milj. kr., vilket är 15 milj. mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt på motorfordon. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket

i december 1965 till 380 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes

den med 530 milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av bilaccisen

från den 1 januari 1966, innebärande en höjning av det procenttal, som är

anknutet till fordonets tjänstevilct, från 110 till 155. Riksdagen har sedermera

godkänt i proposition den 3 januari 1966 (nr 10) framlagda förslag

till nämnda skattehöjning. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket

nu inkomsterna på titeln till 350 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar,

att titeln omsättningsskatt på motorfordon i riksstaten för budgetåret

1966/67 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen eller

med 530 milj. kr.

Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 285

milj. kr. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna

på ifrågavarande titel till 1 200 milj. kr., vilket är 15 milj. kr. mindre än

i decemberberäkningen. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning

föreslår riksrevisionsverket, att titeln tobaksskatt i riksstaten för bud
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kiingl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

getåret 1966/67 uppförs med 1 260 milj. kr., vilket är 25 milj. kr. lägre än i

statsverkspropositionen.

Skatt på sprit. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december

1965 till 1640 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 1 805

milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av spritskatten fr. o. m. den 1

februari 1966. Riksdagen har den 2 februari 1966 godkänt i proposition den

3 januari 1966 (nr 10) framlagda förslag till höjning av grundavgiften på

sprit från nuvarande 30 öre till 34 öre per liter av volymprocent alkohol.

Förordningen om den nya spritskatten trädde i kraft den 7 februari 1966.

I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen med beaktande av den nyssnämnda

skattehöjningen uppskattat inkomsterna på titeln till 1 800 milj.

kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt på sprit i riksstaten för

budgetåret 1966/67 uppförs med 1 800 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mindre

än i statsverkspropositionen.

Skatt på vin. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december

1965 till 150 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 165

milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av skatten fr. o. m. den 1

februari 1966. Riksdagen har den 2 februari 1966 med vissa ändringar godkänt

i proposition den 3 januari 1966 (nr 10) framlagt förslag till skattehöjning.

Denna trädde i kraft den 7 februari 1966, och innebar att grundavgiften

på starkvin höjs från 2,40 kr. till 3,20 kr. och på lättvin från 24 öre

till 64 öre, allt per liter. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen med

beaktande av den nyssnämnda skattehöjningen uppskattat inkomsterna på

titeln till 165 milj. kr.. Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt på vin

i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 165 milj. kr., vilket är

samma belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt på malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 270 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar

i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln

skatt på malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs

med oförändrat 270 milj. kr.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 800

milj. kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 797 milj. kr.

Riksrevisionsverket förordar att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret

1966/67 uppförs med 800 milj. kr. eller med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Särskild skatt på motorbränslen. Med hänsyn till det samhällsekonomiska

och statsfinansiella läget föreslogs i proposition den 3 januari 1966 (nr 10)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 6: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

9

införandet av en särskild skatt på motorbränslen vilken inte skulle redovisas

som automobilskattemedel. Denna skatt uppfördes i statsverkspropositionen

med 200 milj. kr. Riksdagen har den 2 februari 1966 i anledning

av ovannämnda proposition och med av bevillningsutskottet föreslagna ändringar

fr. o. in. den 7 februari 1966 beslutat om en ytterligare beskattning

med 5 öre per liter på bensin och 4 öre per liter på gasol. Riksrevisionsverket,

som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln till 26

milj. kr., förordar på grundval av beräkningar från vissa myndigheter, att

titeln särskild skatt på motorbränslen i riksstaten för budgetåret 1966/67

uppförs med 200 milj. kr. eller med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Totalisatormedel. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 85 milj. kr. Riksrevisionsverket, som för innevarande budgetår beräknar

totalisatormedlen till 82 milj. kr. förordar i anslutning till lantbruksstyrelsens

beräkning att titeln totalisatormedel i riksstaten för budgetåret

1966/67 uppförs med oförändrat 85 milj. kr.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med

135 milj. kr. Riksrevisionsverket, som nu beräknar utfallet på titeln för innevarande

budgetår till 133 milj. kr., föreslår att titeln tipsmedel i riksstaten

för budgetåret 1966/67 uppförs med oförändrat 135 milj. kr.

Lotterimedel uppfördes i statsverkspropositionen med 135 milj. kr. I sin

förnyade beräkning har Svenska penninglotteriet aktiebolag beräknat inkomsterna

till 131,5 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln lotterimedel

i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med samma belopp som

i statsverkspropositionen eller 135 milj. kr.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 24 milj.

kr. I förnyad beräkning den 21 mars 1966 har poststyrelsen angivit överskottet

under nästkommande budgetår till 35 milj. kr. Poststyrelsen anför

i sin skrivelse bl. a. följande:

»Resultatet av nu företagen beräkning av inkomster, utgifter och överskott

för budgetåren 1965/66 och 1966/67 redovisas i bifogade sammanställningar.

Beräkningarna har utförts under antagande av oförändrade

priser och löner.

För budgetåret 1965/66 räknar styrelsen nu liksom i höstberäkningen med

ett överskott på 19 milj. kr. överskottet hänför sig i sin helhet till postverket

utom postbanken.

I jämförelse med höstberäkningen beräknas inkomsterna minska med

drygt 3 milj. kr. Inkomstposterna ''Porton’ och ''Tjänstepost'' beräknas tillsammans

bli ca 4 milj. kr. lägre än som angavs i höstberäkningen. Denna

nedgång sammanhänger med att trafikutvecklingen blev något svagare under

höstmånaderna än beräknat. Portoinkomsterna i januari och februari

pekar däremot på en högre ökningstakt under återstoden av budgetåret.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mcij.ts proposition nr 125 år 1966

Minskningen av inkomsterna i förhållande till höstberäkningen motsvaras

av en lika stor minskning av utgifterna. Minskningen faller i första hand

på grupperna ’A. Avlöningar m. m.’ och ’D. Fastighetsutgifter’.

Överskottet för budgetåret 1966/67, vilket i sin helhet hänför sig till postverket

utom postbanken, beräknas nu till 35 milj. kr. mot 24 milj. kr. i höstberäkningen.

Det är i dagens läge svårt att överblicka huruvida förutsättningar

kan komma att föreligga för någon leverans av vinstmedel från postbanken

att gottskrivas postverkets bokslut för budgetåret 1966/67.

I jämförelse med höstberäkningen visar inkomstposterna ''Porton’ och

''Tjänstepost'' en ökning med 3,5 milj. kr. Ökningen sammanhänger med att

styrelsen nu anser sig ha större anledning att räkna med att den efterfrågehämmande

effekten av portohöjningarna den 1 juli 1965 och den 1 januari

1966 skall ha upphört under budgetåret 1966/67.

Posten ''För driftutgifter ianspråktagna ränteinkomster’ har minskat med

5 milj. kr., vilket främst beror på en beräknad minskning av postbankens

löneutgifter.

Totalt visar de nu beräknade inkomsterna en endast obetydlig förändring

i förhållande till höstberäkningen, nämligen en ökning med 500 000 kr.

Utgifterna visar jämfört med höstberäkningen en minskning med sammanlagt

ca 10 milj. kr. Minskningen faller i första hand på posterna ''Postbefordran

på järnväg’, ''Egna fastigheter’, ''Förhyrda lokaler’ samt ''Anskaffning

av inventarier’.

I de beräknade utgifterna för löner finns utrymme för en volymökning,

inkluderande ökade kostnader på grund av omsättning och utbildning av

personal, på ca 4,0 %.

Överskottsmedel kommer såsom hittills i görligaste mån att levereras under

det budgetår, till vilket medlen bokföringsmässigt bör hänföras.»

Riksrevisionsverket föreslår, i anslutning till poststyrelsens ovannämnda

beräkning att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs

med 35 milj. kr., vilket är 11 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Televerket. Denna inkomsttitel beräknades av riksrevisionsverket i december

1965 till 120 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 230

milj. kr. på grund av en förutsatt ökning av telefonavgifterna i form av en

höjning av samtalsmarkeringsavgiften från 8 till 9 öre. I förnyad beräkning

den 22 mars 1966 har telestyrelsen anfört följande:

»Vid den nu gjorda överskottsberäkningen har hänsyn icke tagits till löneoch

prisstegringar, som kan komma att inträffa under den återstående delen

av 1966 samt under 1967.

Utvecklingen under den första hälften av innevarande budgetår visar —

jämfört med beräkningarna i november 1965 — att såväl intäkter som kostnader

tenderar att bli något lägre än förutsett. Den sammanlagda effekten

är emellertid ringa. Med ledning av nu kända index har nya beräkningar av

avsättningarna till värdeininskningskonto gjorts, varvid avsättningarna för

budgetåret 1965/66 visat sig bli 11,6 milj. ''kr. större än vid föregående beräkningstillfälle.

Vidare har den taxehöjning, som enligt statsverkspropositionen

skall göras den 1 april 1966, beräknats medföra en intäktsökning

med ca 25 milj. kr. Det bokförda överskottet för budgetåret 1965/66 har

med hänsyn till ovanstående nu beräknats till ca 192 milj. kr. Efter avdrag

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. 6: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 11

av radioverksamhetens överskott, vilket skall balanseras till följande budgetår,

har det överskott, som skall inlevereras till statsverket, beräknats till

ca 130 milj. kr.

För budgetåret 1966/67 har avsättningarna till värdeminskningskonto —

under förutsättning av oförändrat kostnadsläge (dvs. med användande av

samma index som för 1965/66) — nu beräknats till ett belopp, som överstiger

tidigare beräkning med 10,0 milj. kr. Den ovannämnda taxehöjningen jämte

vissa andra, telegrafrörelsen berörande taxeänidringar, varom telestyrelsen

inom kort kommer att framlägga förslag, beräknas medföra en intäktsökning

under budgetåret 1966/67 med ca 129 milj. kr.

Beträffande rundradiorörelsen må framhållas att licensintäkterna visar

en tendens att underskrida tidigare prognos, varför dessa upptagits till ett

lägre belopp än vid föregående beräkning. Utgifterna för rundradiorörelsen

har minskats i enlighet med de förslag, som av departementschefen framlagts

i statsverkspropositionen. Nämnda ändringar har sammanlagt medfört

en ökning av det belopp, som skall balanseras för rundradioändamål och

påverkar alltså icke det överskott, som skall inlevereras.

För budgetåret 1966/67 har, med hänsyn till ovanstående, det bokföringsmässiga

överskottet nu beräknats öka till ca 325 milj. kr. Efter avdrag av

rundradioverksamhetens överskott, vilket skall balanseras till följande budgetår,

har det överskott, som skall inlevereras till statsverket, beräknats till

ca 290 milj. kr.

Inleverans av överskottsmedel beräknas kunna ske med 123,7 milj. kr.

under budgetåret 1965/66, varigenom samtliga levereringsbara överskott

för budgetåret fram t. o. m. 1964/65 inlevererats.

Under budgetåret 1966/67 beräknas hela det bokförda, levereringsbara

överskottet för budgetåret 1965/66, dvs. ca 130 milj. kr., kunna inlevereras

samt härutöver — om televerkets behov av rörelsemedel visar sig medgiva

detta — högst ca 40 milj. kr. av det löpande årets överskott eller tillsammans

ca 170 milj. kr.

Som inledningsvis framhållits bygger ovan angivna belopp på en oförändrad

Iöne- och prisnivå, varför överskottsbeloppen kommer att minskas

med de kostnadsökningar, som blir följden av ev. höjda löner och priser

under 1966 och 1967.»

Riksrevisionsverket beräknar det inlevererade överskottet från televerket

till 124 milj. kr. under innevarande budgetår. Därest endast 40 milj. kr. av

den intäktsökning som taxehöjningen innebär anses böra inlevereras, föreslår

ämbetsverket i anslutning till telestyrelsens ovannämnda beräkning att

titeln televerket i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 170 milj.

kr., vilket är 60 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

115 milj. kr. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den

21 mars 1966 beräknat överskottet till likaledes 115 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1966/

67 uppförs med 115 milj. kr. eller samma belopp som i statsverkspropositionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 310 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 mars 1966

har vattenfallsstyrelsen meddelat, att den anser, att inkomsterna under

nästkommande budgetår fortfarande bör upptagas till 310 milj. kr. Riksrevisionsverket

som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna från statens

vattenfallsverk till 310 milj. kr. förordar, att titeln statens vattenfallsverk

i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med oförändrat 310 milj.

kr.

Domänverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 30

milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 februari 1966 har domänstyrelsen

meddelat, att sådana förändringar i beräkningsgrunderna icke inträffat,

vilka fordrar en revidering av överskottsberäkningen, varför styrelsen

vidhåller tidigare lämnad uppgift på 30 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln domänverket i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs

med oförändrat 30 milj. kr.

Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

150 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 17 februari 1966 har

fullmäktige i riksbanken meddelat, att de icke funnit anledning föreslå ändring

av detta belopp. Riksrevisionsverket föreslår i anslutning till fullmäktiges

förslag, att titeln riksbanksfonden i riksstaten för budgetåret 1966/67

uppförs med oförändrat 150 milj. kr.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att

följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1966/67 upptages med

nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

Skatt på inkomst och

Enligt stats- verksproposi- tionen

Kronor

Enligt riks- revisionsver- kets änd- ringsförslag

Kronor

Ökning ( + )

Minskning (—)

Kronor

förmögenhet m. m.

Arvsskatt och gåvo-

11 500 000 000

12 000 000 000

+ 500 000 000

skatt............

165 000 000

170 000 000

+ 5 000 000

Lotterivinstskatt ....

Stämpelskatt och

115 000 000

100 000 000

- 15 000 000

stämpelavgift ....

155 000 000

190 000 000

+ 35 000 000

Fordonsskatt ......

640 000 000

620 000 000

- 20 000 000

Tullmedel..........

1 120 000 000

1 130 000 000

+ 10 000 000

Allmän varuskatt....

6 000 000 000

5 800 000 000

- 200 000 000

Särskilda varuskatter

375 000 000

390 000 000

+ 15 000 000

Tobaksskatt........

1 285 000 000

1 260 000 000

- 25 000 000

Skatt på sprit......

1 805 000 000

1 800 000 000

- 5 000 000

Postverket ........

24 000 000

35 000 000

+ 11 000 000

Televerket ........

230 000 000

170 000 000

- 60 000 000

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till riksstatsförslaget en- ligt statsverkspropositionen blir sålunda 251 milj. kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. 6: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler

över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga

E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1965. Riksrevisionsverket

har därvid tagit hänsyn till de statsfinansiella verkningarna av de ändringar

i fråga om den indirekta beskattningen, som beslutats av årets riksdag.

Vid sina beräkningar har ämbetsverket utgått från en fortsatt årlig ökning

av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär samma takt

som hittills under 1960-talet vid i stort sett stabil prisnivå.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter, vilka utgör de intäkter som slutligt redovisas

på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. kan under antagande av

en årlig ökningstakt om 5 % i skatteunderlaget vid 1969—1971 års taxeringar

beräknas uppgå till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1966 1967 1968 1969 1970 1971

11 870 11 530 12 180 ’ ^ 13050 13970 14 930

- 340 + 650 + 870 + 920 + 960

På grund av uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader

förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna

på skattetiteln under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas

eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt

märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget.

I efterföljande sammanställning, i vilken även de beräknade beloppen för

budgetåret 1966/67 medtagits som jämförelse, har de beräknade intäkterna

på driftbudgeten under budgetåren 1967/68—1970/71 sammanställts (milj.

kr.).

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

Skatt på inkomst och för-

mogenhet m. m.......

12 000

11 600

12 500

13 700

14 700

Övrig skatt på inkomst,

förmögenhet och rörelse

485

505

525

545

565

Automobilskattemedel ..

2 375

2 405

2 545

2 685

2 825

Allmän varuskatt ......

5 800

6 100

6 400

6 700

7 000

Tullar och acciser i övrigt

6 620

6 870

7 120

7 350

7 580

Därav: tullmedel......

1 130

1 180

1 230

1 250

1 275

omsättni ngsskatt

på motorfordon

530

560

595

630

665

tobaksskatt ....

1 260

1 300

1 340

1 380

1 420

skatt på sprit

och vin........

1 965

2 020

2 075

2 130

2 185

energiskatt ....

800

830

860

890

920

Uppbörd i statens verk-

samhet ............

705

610

520

460

430

Diverse inkomster......

450

460

475

490

505

Statens affärsverksfonder

660

700

720

740

760

Övriga kapitalfonder ....

925

960

995

1 030

1 065

Summa

30 020

30 210

31 800

33 700

35 430

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 6: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Som framgår av sammanställningen kan de behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln,

under antagande av en 5-procentig ökningstakt i skatteunderlaget

vid taxeringarna 1969—1971, beräknas minska med 400 milj. kr.

under budgetåret 1967/68, samt beräknas öka med 900 milj. kr. under

1968/69, med 1 200 milj. kr. under 1969/70 och med 1 000 milj. kr. under

budgetåret 1970/71. Inkomsterna av den allmänna varuskatten beräknas

öka med 300 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1967/68—1970/71.

För övriga inkomsttitlar har nu räknats med en ökning med ca 300 milj. kr.

under budgetåret 1967/68 och med ca 400 milj. kr. per år för övriga här

redovisade budgetår. Den lägre ökningstakten under budgetåret 1967/68

i förhållande till budgetåren 1968/69—1970/71 förklaras av att trafikomläggningsskatten

bortfaller under detta budgetår. Den nedgång som enligt

sammanställningen beräknas för inkomsterna under uppbörd i statens verksamhet

sammanhänger med att de kommunala bidragen vid förstatligandet

av polis- och domstolsväsendet erlägges enligt en successivt fallande skala.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,

Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Andrén varit föredragande.

Stockholm den 1 april 1966.

Underdånigst

LARS LINDMARK

STIG ANDRÉN

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660306

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 7

Riksrevisionsverkets

reviderade inkomstberäkning

för budgetåret 1966/67

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 7: Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

1

Bilaga 7

Till KONUNGEN I

I skrivelse den 1 april 1966 avlämnade riksrevisionsverket förslag till förnyad

beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna

för budgetåret 1966/67. Sedan dess har preliminärt treårsavtal träffats på

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

arbetsmarknaden mellan SAF och LO. På grund härav har riksrevisionsverket

funnit anledning omräkna titlarna skatt på inkomst och förmögenhet

m. m. och allmän varuskatt enligt nedanstående.

Det preliminärt träffade avtalet ger ett visst underlag för bedömande av

inkomstutvecklingen på SAF—LO-området. För övriga avtalsområden råder

emellertid fortfarande betydande osäkerhet beträffande de resultat avtalsförhandlingarna

kan ge. Svårigheterna att bedöma skatteunderlagets

utveckling under 1966, 1967 och 1968 är sålunda fortfarande avsevärda.

Riksrevisionsverket anser sig dock nu med starkt understrykande av osäkerhetsmomenten

kunna uppskatta ökningen av fysiska personers inkomster

under år 1966 till drygt 9 % mot 7 % i tidigare beräkning och under år

1967 till drygt 7 % mot tidigare 5 %. I övrigt har samma antaganden om

skatteunderlagets utveckling och den allmänna ekonomiska utvecklingen

använts som i beräkningen den 1 april.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. De beräkningar av de behållna

inkomsterna på denna titel under innevarande och nästkommande budgetår

som nu företagits sammanfattas nedan (milj. kr.):

1965/66 1966/67

Inkomster

Prel. A-skatt under terminerna .................... 17 360 19 160

Prel. B-skatt under terminerna .................... 4 420 5 150

Fyllnadsbetalningar av preliminär skatt............ 1 400 1 400

Kvarstående skatt .............................. 1 700 1 700

Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare

m. m..................................... 840 880

Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m. .. 500 500

Summa inkomster 26 220 28 790

Utgifter

Kommunalskattemedel............................ 10 340 12 410

Överskjutande skatt.............................. 1 270 1 300

Övriga restitutioner.............................. 60 60

Utbetalningar till allmänna försäkringskassorna m. m... 1 900 2 090

Utbetalningar till allmänna pensionsfonden .......... 270 300

Omföringar .................................... 40 40

Summa utgifter 13 880 16 200

Inkomster utöver utgifter 12 340 12 590

Då de retroaktiva löneutbetalningarna icke torde påverka skatteuppbörden

under innevarande budgetår, har ämbetsverket förutsatt, att den antagna

större ökningen av lönesumman under 1966 kommer att föranleda en

ökad uppbörd av preliminär A-skatt först under uppbördsterminen i juli

1966. På budgetåret 1966/67 torde därför falla även den skatteuppbörd, som

hänför sig till löneökningarna under första halvåret 1966 i den mån den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 7: Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

3

uttages som preliminär skatt. Med hänsyn härtill och till följd av den beräknade

inkomstökningen har för budgetåret 1966/67 räknats med ca 600

milj. kr. större uppbörd av preliminär A-skatt än i tidigare beräkning. För

uppbörden av preliminär B-skatt har icke antagits någon ändring under

uppbördsåren 1966—67 och 1967—68 jämfört med beräkningen den 1 april.

De avsättningar till och återföringar från kommunalskattemedelsfonden,

som de nu företagna beräkningarna ger anledning till framgår av följande

sammanställning (milj. kr.):

1965/66 1966/67

Avsättning.............................. 1 800 1 900

Återföring.............................. 1 225 1 550

Nettoavsättning.......................... 575 350

Riksrevisionsverket beräknar för innevarande budgetår titeln skatt på

inkomst och förmögenhet m. m. till oförändrat 12 300 milj. kr. och föreslår,

att titeln i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 12 600 milj. kr.,

vilket är 600 milj. kr. mer än i beräkningen den 1 april och 1 100 milj. kr.

mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Riksrevisionsverket beräknar denna titel för innevarande

budgetår till oförändrat 5 100 milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1966/67 med hänsyn till det höjda inkomstantagandet

uppförs med 5 900 milj. kr. vilket är 100 milj. kr. mer än i beräkningen

den 1 april men 100 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

För inkomstutvecklingen efter år 1967 har ämbetsverket anknutit sin beräkning

till en fortsatt årlig ökning av nationalprodukten och dess komponenter

i ungefär samma takt som hittills under 1960-talet vid i stort sett

stabil prisnivå. Hänsyn har tagits till den i SAF—LO-avtalet förutsedda arbetstidsförkortningen

under 1968 och 1969. Dessa förutsättningar skulle innebära,

att de påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter, vilka utgör de inkomster som

slutligt skall redovisas på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.,

under antagande av en årlig ökningstakt av 4 % i skatteunderlaget vid 1969

och 1970 års taxeringar samt 5 % vid 1971 och 1972 års taxeringar kan uppskattas

till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1966 1967 1968 1969 1970 1971

11 870 11 970 13 040 13 660 14 430 15 450

+ 100 + 1 070 + 620 + 770 + 1 020

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln kan under de ovan angivna

antagandena beräknas öka med 100 milj. kr. under budgetåret 1967/

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 7: Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

68, minska med 100 milj. kr. under budgetåret 1968/69, öka med 900 milj.

kr. under budgetåret 1969/70 och med ytterligare 1 600 milj. kr. under budgetåret

1970/71. Inkomsterna av den allmänna varuskatten kan beräknas

öka med 300 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1967/68—1970/71.

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören. Vid ärendets handläggning

har närvarit byråcheferna Ehnbom, Thorson och Säfström, varjämte

byrådirektören Andrén varit föredragande. Stockholm den 5 april 1966.

Underdånigst

För generaldirektören

BERTIL EHNBOM

STIG ANDRÉN

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660304

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 8

Reviderad

nationalbudget för år 1966

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

1

Bilaga 8

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1966

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1966 som härmed framläggs är utarbetad

inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och

konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits

från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet

hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens

utformning och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln och VII, Investeringarna samt IX, Kreditmarknaden

har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet

har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i

kapitel IV och i huvudsak avsnitten om de disponibla inkomsterna samt den

privata konsumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges

ekonomi 1966 -— med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet

uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementets sekretariat

för ekonomisk planering, där arbetet med nationalbudgeten letts av tf

planeringschefen Lars Lindberger. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

I. Sammanfattande översikt

Den bild som framträder av Sveriges ekonomi 1965 har till den reviderade

nationalbudgeten inte undergått någon verkligt betydande förändring. Enligt

senaste beräkningar stannade nationalproduktens tillväxt vid 3,2 procent,

vilket innebär en obetydlig nedjustering. Alltjämt förefaller det emellertid

tveksamt om de från »användningssidan» uppbyggda försörjningsbalanserna

ger en fullt rättvisande bild av produktionsutvecklingen 1964—

1965. Alternativa kalkyler med utgångspunkt från produktionsstatistiken

visar även i reviderad version på väsentligt högre tillväxt eller med 4,9 procent.

Olikheten är desto mera påfallande som de båda beräkningsmetoderna

för närmast föregående perioder givit tämligen väl överensstämmande resultat.

Det är tänkbart att bristen på överensstämmelse delvis har sin förklaring

däri att handelns lageruppbyggnad 1965 kommit att underskattas. Statistiken

över handelns lagerutveckling är bristfällig och med tanke på den

jämförelsevis svaga konsumtionsutvecklingen under andra halvåret 1965

hade en kraftigare lagerökning än den som framträder i försörjningsbalanserna

i och för sig varit rimlig. Handelns lagerökning 1965 har där redovisats

till ca 150 miljoner kronor. Som en ytterligare förklaring skulle också

kunna tänkas att det uppkommit en fasförskjutning i registreringen av exportleveranser

enligt handelsstatistiken och produktionsstatistiken. Den

ovisshet som råder beträffande det faktiska utfallet av nationalprodukten

1965 och därmed också beträffande utgångsläget för den följande utvecklingen

måste av skäl som närmare skall utvecklas i det följande innebära ett

osäkerhetsmoment också i bedömningen av utsikterna för Sveriges ekonomi

1966.

Den privata konsumtionsvolymens tillväxt 1964—1965 beräknas nu till

4,1 procent, vilket är två tiondels procent mera än enligt de preliminära

uppskattningarna. Då en uppjustering skett även av de disponibla inkomsterna

— bl. a. som en följd av den oväntat starka löneglidningen augusti—

november 1965 — framstår nedgången i hushållssparande! 1965 likväl som

något mindre markant än i de preliminära kalkylerna. Industriinvesteringarnas

tillväxt med 10 procent i volym framträder nu som något kraftigare än

vad som framgick av den preliminära nationalbudgeten. Däremot har tillväxttalet

för statens investeringar sänkts ytterligare och stannar nu vid 1

procent. Sammanlagt för investeringar samt offentlig och privat konsumtion

innebär de nya beräkningarna en obetydlig upprevidering. Att nationalproduktens

tillväxt ändock framstår som något lägre än enligt de kalkyler

som framlades i den preliminära nationalbudgeten, beror på att lager
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. S. Reviderad nationalbudget för år

3

investeringarnas uppgång nu förefaller att ha blivit något lägre och importvolymens

ökning något högre än enligt dessa beräkningar. Underskottet i

bytesbalansen har delvis som följd härav räknats upp med drygt 50 miljoner

kronor till 1 490 miljoner kronor.

Större delen av året 1965 präglades otvivelaktigt av ett högt uppdrivet

efterfrågetryck inom Sveriges ekonomi, men en klar dämpning synes ha

inträtt under årets sista kvartal. Denna torde bl. a. ha utgjort en omedelbar

följd av den svaga konsumtionsutveckling som inträdde efter skattehöjningen

den 1 juli och medförde att konsumtionsvolymen andra halvåret

1965 kom att ligga endast 0,8 procent högre än motsvarande halvår 1964.

Det är tänkbart att lagerutvecklingen till en tid kan ha fördröjt effekten

härav på den slutliga efterfrågan och att verkan sedermera blivit desto mera

accentuerad. Till bilden hör även en förhållandevis svag exportutveckling

för vissa stapelvaror samt en successiv förbättring av balansläget på

byggnadsmarknaden.

Som en följd av dessa förändringar i det allmänna ekonomiska klimatet

inträdde mot slutet av 1965 även på arbetsmarknaden en viss dämpning i

efterfrågetrycket som synes ha fortsatt under hela den tid som nu kan överblickas.

Arbetsmarknaden har självfallet inte kunna undgå att påverkas av

den osedvanligt stränga vintern men omslaget blev i själva verket märkbart

redan innan väderleken kan ha varit av betydelse. För efterfrågan på arbetskraft

mätt i antalet lediga platser framträdde en dämpning av ökningstakten

från oktober. En direkt efterfrågeminskning ägde rum inom byggnadsverksamheten

och jord- och stenindustrin redan i november, medan

det för verkstadsindustrin dröjde till februari. Även hotell- och restaurangbranschen

och handeln har berörts av denna utveckling vilket synes vara

svårt att förklara om den inträdda avspänningen helt skulle ha varit en

följd av väderleksförhållandena. En ökad tillströmning av utländsk arbetskraft

har emellertid särskilt mot slutet av året bidragit till ett större utbud

på arbetsmarknaden.

Det övertryck som under större delen av 1965 ännu rådde på arbetsmarknaden

har satt sin prägel på löneutvecklingen under detta år. För industriarbetare

steg löneglidningen från 4,7 procent 1964 till 5,7 procent 1965, medan

den avtalsmässiga löneökningen för det senare året beräknas till knappt

4 procent. För byggnadsarbetare sjönk däremot löneglidningen från 7 procent

till knappt 5 procent. För samtliga anställda beräknas den genomsnittliga

lönenivån ha stigit 8 1/4 procent. Härav uppskattas löneglidningen ha

bidragit med 3 1/2 procentenheter.

Konsumentpriserna har under loppet av 1965 stigit med drygt 6 procent

och har därmed i någon mån överskridit prognoserna. Index har härigenom

totalt sett stigit väsentligt snabbare under 1965 än under närmast föregående

år. Eu närmare jämförelse visar att detta i första hand förklaras av

att den indirekta beskattningen höjts och vidare av att bostadspostens upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år WHO

gång accelererat. Nettoprisindex — som mäter konsumentpriserna exklusive

indirekta skatter och subventioner — har under loppet av 1965 stigit

med ca 4 procent mot 4 1/2 procent under 1964. Mellan genomsnittslägena

för 1964 och 1965 kan prisnivåns uppgång brutto beräknas till drygt 5 procent.

Det kan såsom tidigare framhållits råda en viss osäkerhet om hur stor

den totala produktionsökningen eller nationalproduktens tillväxt faktiskt

har varit 1964—1965. Däremot synes det obestridligt att efterfrågan varit

större än den produktion som faktiskt kunnat frambringas inom landet vid

ett — åtminstone under större delen av året — synnerligen höggradigt utnyttjande

av tillgängliga resurser. Det betydande underskott i bytesbalansen

som uppkom under 1965 framstår under sådana förhållanden som en

ofrånkomlig följd av en alltför hög efterfrågan. Detta utesluter dock inte

att en viss försämring av bytesbalansen skulle ha inträtt även vid ett mera

dämpat efterfrågetryck. Marknadsläget blev nämligen påtagligt försvagat för

trävaror, massa, papper och järnmalm — alltså för produkter vilka sammanlagt

svarar för inemot 40 procent av den svenska exporten. Samtidigt

ökade importen kraftigt även i förhållande till den totala efterfrågan. Denna

utifrån tidigare erfarenheter övernormala importtillväxt torde delvis ha

uppkommit oberoende av efterfrågetrycket. Delta gäller förmodligen i hög

grad om importen av beklädnadsvaror liksom även beträffande den import i

vidare bemärkelse som representeras av de stigande turistutgifterna utomlands.

Det finns emellertid ingen anledning att betvivla att det övertryck

som rådde inom samhällsekonomin under större delen av 1965 bidragit till

den kraftiga importökningen och det förefaller också att ha utövat en återhållande

effekt på exporten av verkstadsprodukter och övriga färdigvaror.

Någon genomgripande förändring har inte inträtt i bedömningen av utsikterna

för den internationella ekonomiska utvecklingen 1966. Expansionstakten

väntas sålunda allmänt sett i år bli något högre än under förra året

i Västeuropa och oförändrat hög i Förenta Staterna. Vad gäller Västeuropa

förutses dock alltjämt någon dämpning av tillväxttakten för Västtyskland

och de nordiska länderna medan Storbritannien väntas bibehålla en förhållandevis

låg expansionstakt. En snabbare tillväxt av produktion och efterfrågan

förutses främst för de för svensk export mera perifera marknaderna

i Frankrike och Italien. Uppsvinget där synes ha samband med en relativt

kraftig ökning av lagerinvesteringarna. Däremot förefaller det som om Västtyskland

i likhet med bl. a. Finland och Sverige befinner sig i en nedåtgående

fas av lagerinvesteringarnas utveckling. Det synes emellertid inte uteslutet

att ett omslag kan komma att inträffa mot slutet av 1966 i Västtyskland

och att lagerinvesteringarna i Västeuropa sedermera allmänt kan komma

att ansluta till nuvarande uppsvingstendenser i Frankrike och Italien.

Någon säker grund för bedömningen av lagerkonjunkturen i Västeuropa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966 5

1967 föreligger emellertid ännu inte liksom inte heller för en bedömning

mera allmänt sett av den amerikanska konjunkturutvecklingen 1967.

Tendensen i fråga om lönekostnadernas utveckling var inte enhetlig i

Västeuropa under 1965. I stort sett synes gälla att lönekostnadernas tillväxttakt

var stigande i de länder som för 1966 emotser en dämpning av sin expansionstakt

och fallande inom flertalet länder inom EEC-området däribland

inte minst inom de länder som nu synes stå inför en snabbare expansion.

Det kan synas rimligt att tillsvidare räkna med en övervägande tendens till

lägre stegringstakt för lönekostnaderna.

Utvecklingen inom Sveriges ekonomi under den hittills förflutna delen

av 1966 har i stora drag motsvarat de bedömningar som framlades i årets

finansplan. Såsom tidigare framhållits har efterfrågetrycket på arbetsmarknaden

otvivelaktigt dämpats och den inträdda förändringen kan inte i sin

helhet förklaras med hänvisning till verkningarna av den svåra vintern. De

beräkningar som nu kan göras beträffande utvecklingen av konsumtion och

investeringar innebär sålunda inte några genomgripande förändringar i förhållande

till kalkylerna i den preliminära nationalbudgeten.

Det privata näringslivets investeringar beräknas nu öka med 10 procent

i volym från 1965 till 1966. En ytterligare uppjustering har skett av handelsflottans

investeringar som i runt tal synes komma att fördubblas från 1965

till 1966. För industrins investeringar förutses en ökning med 13 procent

vilket i det närmaste är oförändrat i förhållande till tidigare bedömning.

Lagerinvesteringarna beräknas oförändrat sjunka ca 700 miljoner kr. till

en i och för sig normal nivå omkring 900 miljoner kr. årligen. Inberäknal

lager stannar tillväxten i näringslivets investeringar vid 5 procent. Uppgången

i de kommunala investeringarna kan nu på grundval av kommunernas

egna uppgifter beräknas stanna vid 8 1/2 procent. Vissa omständigheter

tyder på att den faktiska investeringsökningen möjligen kan komma att bli

lägre. Länsarbetsnämndernas redovisning av faklisk och planerad igångning

av kommunala byggnadsföretag kan nämligen tolkas i den riktningen.

Härtill kommer att beslut nu fattats om att kontrollen genom igångsättningslillstånd

skall inbegripa även sjukhusbyggen. — För statliga investeringar

väntas nu en uppgång med 2 1/2 procent i volym. I jämförelse med tidigare

beräkningar innebär detla en viss nedjustering som bl. a. är motiverad av

de anvisningar som utfärdats om minskad sysselsättning inom statliga anläggningsarbeten

under sommarhalvåret.

För bostadsbyggandet räknas med en i stort sett oförändrad investeringsvolym.

Kalkylerna visar nu på en obetydlig neddragning, eftersom den förut

emotsedda förkortningen av de onormalt långa byggnadstiderna inte längre

är lika trolig med hänsyn till de störningar som vållats av den stränga vintern.

Byggnads- och anläggningsverksamheten totall väntas nu stiga med 3 1/2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

procent i volym. Den hårda vintern kan visserligen förmodas ha minskat

byggnadsindustrins produktionsförmåga med någon procent; härav följer

att produktionsökningen i viss mån måste koncentreras till återstoden av

året. För 2:a t. o. m. 4:e kvartalen 1965—1966 kan byggnadsindustrins produktionstillväxt

likväl beräknas bli procentuellt lägre än för motsvarande

perioder 1964/1965. Investeringarna i maskiner och apparater exklusive

fartyg beräknas fortsätta att stiga i ungefär samma snabba takt som under

föregående år eller med 7 procent. Inberäknat handelsflottans anskaffning

av fartyg sker en kraftig ökning av maskininvesteringarnas tillväxt till

nästan 10 procent. Investeringsvolymen totalt — lagren ej inräknade — väntas

stiga med 6 procent från 1965 till 1966. Inräknas lager blir den totala

investeringsökningen knappt 4 procent.

Det preliminära huvudavtalet mellan SAF och LO har givit hållpunkter

för bedömning av löneutvecklingen under 1966. Alltjämt föreligger dock en

betydande ovisshet med hänsyn till tjänstemannaavtalen, den faktiska löneglidningen

samt utfallet av förhandlingarna på förbundsnivå. Enligt en inom

konjunkturinstitutet företagen uppskattning kan lönenivån beräknas stiga

drygt 9 procent från 1965 till 1966 och lönesumman med i runt tal 10 procent.

Det ligger i sakens natur att en dylik uppskattning ännu måste vara

förhållandevis osäker. Ett något lägre utfall av lönesumman ligger inom

ramen för nuvarande tolkningsmöjligheter. Inkomstberäkningen i den reviderade

finansplanen har baserats på ett antagande om att lönsumman skall

stiga med 8 procent. Hushållens disponibla inkomster kan med den förutsättningen

beräknas stiga med drygt 7 procent 1965—1966 att jämföra med en

uppgång med 8 1/2 procent enligt institutets kalkyler.

Konsumentpriserna kan med utgångspunkt från konjunkturinstitutets

lönestegringskalkyl beräknas stiga med 4,2 procent under loppet av 1966.

Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1965 och 1966 har den troliga

förändringen därvid angivits till 5,5 procent. Med den givna utgångspunkten

att lönesummans tillväxt stannar vid 8 procent är det rimligt att räkna

med en lägre prisstegring under 1966. Härvid må även beaktas den skärpta

prisövervakning som nu signaleras. Konsumentprisnivån förutsättes sålunda

inklusive verkan av de höjda indirekta skatterna stiga 3,5 procent under

loppet av 1966. För nettoprisindex torde detta motsvara en uppgång om

knappt 3 procent. Mellan genomsnittslägena 1965 och 1966 erhålles under

sådana förutsättningar en prishöjning brutto om drygt 5 procent. Denna är

påverkad av de skärpningar som vidtagits i den indirekta beskattningen

inte blott under första kvartalet 1966 utan även per den 1 juli 1965.

Vid den förutsatta prisuppgången ökar hushållens realt disponibla inkomster

med drygt 2 procent, varvid den privata konsumtionens volym kan

beräknas stiga med 2 1/2 procent. Med utgångspunkt från konjunkturinstitutets

lönesummeberäkning och häremot svarande utformning av prisprognosen

skulle däremot hushållens disponibla inkomster beräknas stiga med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966 7

knappt 3 procent och den privata konsumtionens volym med nära 3 procent.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med 5 1/2 procent vilket innebär

en obetydlig uppjustering i förhållande till de preliminära kalkylerna.

Konjunkturinstitutet har framlagt reviderade prognoser för utrikeshandeln

1966. Dessa har utarbetats med beaktande av den lättnad i det inhemska

efterfrågetrycket som inträtt från 1965 till 1966. Exportprognosen utgår stort

sett från de bedömningar av efterfrågans utveckling internationellt under

1966 som tidigare har berörts. Den visar på ett utfall som ligger något högre

än enligt institutets ursprungliga prognos till den preliminära nationalbudgeten.

Jämfört med nationalbudgetens slutprognos innebär den nya kalkylen

dock en nedjustering. Totalt beräknas varuexporten stiga med 5 procent

i volym, exklusive fartyg med 7 procent. Exporten av verkstadsprodukter

väntas stiga med 12 procent och exporten inom gruppen övriga varor i

det närmaste lika mycket. Bedömningen av stapelvaruexporten har inte undergått

någon väsentlig förändring sedan institutets föregående kalkyl. För

massaexporten räknas med en tillväxt om 8 procent i volym. Då turistnettot

antas komma att försämras i samma takt som under föregående år beräknas

tillväxten för export inklusive tjänstenetto stanna vid 4 procent. — Importvolymen

beräknas enligt institutets nya kalkyl stiga med knappt 4 procent,

vilket är något lägre än enligt den preliminära uppskattningen. Institutet

har härvid bl. a. utgått från en beräknad ökning av den privata konsumtionens

volym med 3 procent. — Det kan nämnas att kommerskollegium i en

s. k. nulägesbedömning räknat med en väsentligt större uppgång i importvolymen

eller med 8 procent.

En sammanställning av dessa delprognoser visar att nationalprodukten

1966 kan beräknas stiga med 3 1/2 procent eller om man utgår från det

högre alternativet för konsumtionens tillväxt med mellan 3 1/2 och 4 procent.

Även med beaktande av den hårda vinterns följdverkningar förefaller

detta att ligga i underkant i förhållande till kapacitetsutrymmet. Samtidigt

kan bytesbalansen beräknas ge ett oförändrat underskott om nära

1 500 miljoner kronor. Till en del kan detta underskott dock förmodas vara

fiktivt eftersom betalningsbalansens restpost har inslag som torde kunna

jämställas med reguljära valutaintäkter. Enligt långtidsutredningens uppskattning

skulle ca 400 miljoner kronor av restposten vara av denna karaktär.

Det verkliga underskottet i bytesbalansen kan sålunda förmodas uppgå

till drygt en miljard kronor.

Vid en bedömning av utsikterna för Sveriges ekonomi 1966 är det två

problem som framför andra gör anspråk på uppmärksamhet. Det ena gäller

utvecklingstendenserna inom ekonomin under loppet av 1966 och inför 1967,

det andra gäller tolkningen av den rubbning i utrikesbalansen som alltjämt

synes bli bestående under 1966. Det finns otvivelaktigt vissa omständigheter

som talar för att produktionsutrymmet kan komma att bli hårdare utnytt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 ur 1966

jat under andra halvåret 1966 och första halvåret 1967. Härav följer att nuvarande

dämpning av efterfrågetrycket åtminstone delvis kan komma att

framstå som en förhållandevis övergående företeelse. Bostadsbyggandet,

den privata konsumtionen och industriinvesteringarna beräknas nämligen

öka i volym mellan halvåren. Den beräknade uppgången är visserligen —

särskilt med tanke på den speciella vintereffekten första halvåret — inte

så stor att den i och för sig skulle behöva medföra någon påtaglig skärpning

av läget på arbetsmarknaden. Emellertid kan det råda en viss osäkerhet

huruvida dessa beräkningar ger en rättvisande bild av utvecklingen mellan

halvåren 1966. Det är exempelvis tänkbart att den neddragning av aktivitetsnivån

som enligt nationalräkenskaperna skedde andra halvåret 1965 i

verkligheten kan ha fördröjts bl. a. genom vissa icke redovisade lagerförändringar

i handeln och att det i stället inträffar en mera markerad doppning

under första halvåret 1966 — och som följd härav också en kraftigare

återhämtning under andra halvåret 1966. Denna kan accentueras ytterligare

för den händelse att stapelvaruexporten mot slutet av året kommer in i en

mera expansiv utveckling som skulle kunna inträffa vid ett omslag i den

västeuropeiska lagerkonj unkturen.

Oavsett om det mera allmänt sett kan komma att inträffa en stegring av

efterfrågan kan det förmodas att efterfrågetrycket kommer att bli ojämnt

och fortfarande förbli högt inom viktiga delar av näringslivet. Trots den

lättnad som sedan hösten 1965 inträffat på arbetsmarknaden är tillgången

på yrkesutbildad arbetskraft alltjämt knapp.

Den osäkerhet som alltjämt föreligger med avseende på tolkningen av den

ekonomiska utvecklingen 1965 försvårar även i andra avseenden bedömningen

av utsikterna för Sveriges ekonomi 1966. Om året 1965 skulle visa

sig vara inledningen till en period med mindre förmånlig utveckling av det

svenska näringslivets produktionsförmåga skulle det givetvis finnas större

risk för att det mot slutet av året ånyo skulle uppkomma ett övertryck i

vår ekonomi.

Även med avseende på utvecklingen av hushållens sparande råder en betydande

ovisshet efter den kraftiga nedgång som inträdde 1965. De framlagda

konsumtionsprognoserna innebär emellertid en försiktig bedömning

av sparandets utveckling med beaktande av erfarenheter från senare delen

av 1950-talet då konsumtionsutvecklingen hölls tämligen väl uppe vid en

förhållandevis svag utveckling av de disponibla inkomsterna. Ett något lägre

utfall för den privata konsumtionen än prognoserna utvisar är därför inte

mindre sannolikt än ett något högre.

Bedömningsläget är i viss mån likartat vad gäller investeringarnas utveckling.

Det kan sålunda ifrågasättas om ökningen av kommunernas investeringar

med hänsyn till aviserade bygg- och kreditrestriktioner kan bli

fullt så stor som den i försörjningsbalansen upptagna prognosen utvisar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

För industriinvesteringarnas del förutsätter den prognos som införts i försörjningsbalansen

en starkt ökad extern finansiering. Ett antagande om fortsatt

stigande investeringstendens under andra halvåret 1966 och in på 1967

finner ett stöd i de uppgifter som vissa industriföretag lämnat om sina

investeringsplaner för 1967. Dessa får även ses mot bakgrunden av de tillstånd

som under 1965 givits att utnyttja framtida avsättningar till investeringsfonder

för vissa omfattande investeringsprojekt. Som regel har dessa

varit av tidskrävande natur och det kan förmodas att en betydande del av

dessa investeringar kan komma att falla på året 1967. Med beaktande av

dessa speciella omständigheter kan det ändå råda någon tveksamhet om de

av företagen uppgivna investeringsplanerna av finansieringsskäl kan komma

att genomföras i sin helhet.

Vilket efterfrågetryck som kommer att bli rådande inom Sveriges ekonomi

under 1966 kan emellertid i hög grad bli beroende av i vad mån det kommer

att finnas möjligheter att utnyttja eljest friställda resurser till att öka

exporten eller till att ersätta import som är av utfyllnadskaraktär. Den bedömning

som legat till grund för export- och importprognoserna har varit

att det finns vissa möjligheter till sådan omställning men att dessa dock är

förhållandevis begränsade.

För att balansen i vårt internationella utbyte av varor och tjänster skulle

ha kunnat återställas genom en tillräcklig ökning av exporten och en förstärkning

av bytesbalansen med ca 1 miljard kronor samtidigt som den

inhemska efterfrågan utvecklades enligt givna prognoser, skulle nationalprodukten

allt annat oförändrat behöva stiga med inemot 5 procent 1965- 1966. Detta förefaller snarast att ligga i överkant i förhållande till kapacitetsutrymmet

eller i varje fall i förhållande till vad som med nuvarande

»ojämna» inriktning av exportefterfrågan kan uppnås utan en förnyad

överhettning på arbetsmarknaden. Trots att en dämpning i efterfrågetrvcket

i princip har beaktats vid utformningen av prognoserna för import och

export har det emellertid inte förefallit sannolikt att hela det tillgängliga

utrymmet för produktionsökning — vilket kan förmodas ligga något högre

än 4 procent — skall kunna utnyttjas till en förstärkning av bytesbalansen.

Detta synes innebära att det 1966 inte finns möjligheter att med en bytesbalans

i jämvikt förena den grad av kapacitetsutnyttjande inom samhällsekonomin

som exempelvis förekom 1964.

En jämförelse av Sveriges ekonomiska läge 1964 och sådant som det ter

sig i prognoserna för 1966 visar att bytesbalansen har försämrats under den

mellanliggande perioden och att försämringen kvarstår sedan det speciellt

under 1965 intensiva övertrycket i ekonomin lättat. Denna förändring har

sannolikt berott på flera samverkande omständigheter. Beträffande sådana

stapelprodukter som massa, trävaror och järnmalm synes det ha inträffat

en konjunkturmässig försvagning som sammanhänger med lagerutveckling
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kangl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans för 1966

Miljoner kronor i 1965 års priser

1965

Förändring 1965-

—1966

milj. kr.

milj. kr.

Procent

T illgång

Bruttonationalprodukt................

107 400

3 600

3.5

Import ............................

22 800

900

4

Summa tillgång

130 200

4 500

3,5

Efterfrågan

Privat bruttoinvestering (ej bostäder)

14 800

1 450

10

Statlig bruttoinvestering » »

7 200

200

2,5

Kommunal bruttoinvestering» »

6 100

500

8,5

Bostäder, bruttoinvestering ..........

7 100

— 100

— 1

Lagerförändring ....................

+ 1 600

— 700

Privat konsumtion ..................

56 300

1 400

2,5

Offentlig konsumtion ................

15 800

850

5,5

Export (inkl. tjänstenetto)............

21 300

900

4

Summa efterfrågan

130 200

4 500

3,5

en i Västeuropa. Den något långsammare tillväxten inom Västeuropas industriländer

har inte heller kunnat undgå att påverka den svenska exportens

utvecklingsmöjligheter liksom inte heller de i vissa fall ökade handelshindren.

På införselsidan har inträffat en i viss mån påskyndad tillväxt av den

svenska importbenägenheten i vidare bemärkelse, avseende främst turisttjänster

och beklädnadsvaror. I båda fallen synes kostnadsläget i Sverige

ha varit en åtminstone bidragande faktor i utvecklingen. Denna torde ha

inneburit att produktionsfaktorer inom landet friställts för andra ändamål.

Å andra sidan har kravet på exportens utveckling och behovet av valutaintäkter

för importfinansiering stigit i motsvarande mån. Sålunda skärps kraven

på en snabbare och mera kapitalkrävande strukturomvandling av det

svenska näringslivet.

Betydelsen av de här berörda omständigheterna kan belysas med några

sifferuppgifter. Om stapelvaruexporten från det gynnsamma utgångsläge

som rådde 1964 hade fortsatt att stiga i den årliga takt som långtidsutredningen

bedömt som trolig för tiden 1964—1970 skulle exporten 1966 ha

blivit drygt 400 miljoner större än som nu förutses. Importen av konsumtionsfärdiga

beklädnadsvaror beräknas från 1964 till 1966 stiga med ca 400

miljoner kronor och det s. k. turistnettot väntas under samma tid försämras

med 300 miljoner kronor. Det bör dock understrykas att hela ökningen av

dessa poster inte kan presenteras som ett nytt inslag i den ekonomiska utvecklingen.

För övrigt motvägs den ökade färdigvaruimporten på beklädnadsområdet

delvis av en svagare utveckling av råvaruimporten.

Fastän kostnadsstegringen inom det svenska näringslivet 1965 förefaller

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

att internationellt sett ha varit jämförelsevis hög föreligger det inte några

säkra indicer på att exportens utveckling försvagats till följd av ett ogynnsamt

kostnadsläge även om vinstmarginalerna inom exportproduktionen

inte har kunnat undgå att påverkas. Helt oberoende av den relativa kostnadsutvecklingen

förefaller dock inte exempelvis den försämring av marknadsläget

för skandinavisk massa som befaras uppkomma till följd av en

ökad integration mellan nordamerikanska massafabriker och pappersbruk

i Västeuropa.

Sammanfattningsvis torde den försämring av utrikesbalansen som inträffat

sedan 1964 delvis kunna förklaras som ett utslag av en tillfällig försvagning

av exportkonjunkturen. Det förefaller dock inte uteslutet att en viss

försämring i vårt relativa kostnadsläge kan ha medverkat i första hand genom

effekter på importkonkurrensen. Om efterfrågan på våra exportprodukter

omedelbart skulle stiga så mycket som skulle krävas för att jämvikten

i bytesbalansen skulle kunna återställas, skulle efterfrågetrycket i samhällsekonomin

troligen bli överdrivet högt. Såtillvida kan utrikesbalansens

försvagning alltjämt uppfattas som ett utslag av alltför hög efterfrågan

inom landet.

Den skärpning som i vissa hänseenden vidtagits av finanspolitiken har

tydligen med hänsyn till de anspråk som i övrigt ställs på samhällsekonomin

endast kunnat medföra en begränsad dämpning av efterfrågetrycket. Denna

slutsats synes gälla även med avseende på finanspolitiken i en mera

vidsträckt bemärkelse. Det direkta inflytelseområdet för statliga beslut går

nämligen i åtskilliga avseenden vida utöver den statliga sektorn. Vid sidan

av sina övriga funktioner har staten åtagit sig ett speciellt ansvar för bostadsfinansieringen.

Staten utövar vidare ett starkt inflytande över kommunernas

finanser och har genom sina beslut påverkat fondbildningstakten

inom allmänna pensionsfonden. Från denna utgångspunkt har det sitt intresse

att följa den finansiella utvecklingen inom en sammanslagen sektor

för statlig och kommunal verksamhet samt bostadsbyggande. För sektorgruppen

i dess helhet har framräknats ett nettofinansieringsbehov lika med

det totala upplåningsbehovet för bostadsfinansiering minus finansiellt sparande

inom stat, kommuner och AP-fond.

Procentuell för-

Förändring av

ändring av verk-

nettofinansie-

samhetens

ringsbehovet i

volym inom den

sammanslagna

sektorn

miljoner kronor

1960 -1961 ................

4

- 1 250

1961—1962 ................

+ 7

-i- 275

1962—1963 ................

-1- 7

+ 1 250

1963—1964 ................

-1- 7

+ 350

1964- 1965 ................

-1- 5

- 100

1965—1966 ................

4-4

(—500 ä —800)

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Medan den reala aktiviteten inom den sammanslagna sektorn dvs. summan

av offentlig konsumtion, offentliga investeringar och bostadsbyggande

1961—1964 visade en snabb tillväxt, markerar utvecklingen under 1985 och

1966 en viss dämpning. Nettofinansieringsbehovets snabba tillväxt synes

särskilt 1962—1963 ha förstärkt den expansiva effekten av den reala aktivitetsuppgången.

Året 1965 medförde någon minskning av det totala nettofinansieringsbehovet

och nedgången synes fortsätta 1966.1 Denna minskning

av nettofinansieringsbehovet har i och för sig kontraktiva effekter på övriga

sektorer inom samhällsekonomin dvs. på hushållen och näringslivet. Detta

har för sin planerade investeringsexpansion blivit alltmer beroende av extern

finansiering. Hittills har detta behov — i enlighet med den ekonomiska

politikens intentioner — trots allt väsentligen kunnat tillgodoses. Den sammanlagda

effekten av finans- och kreditpolitiken har emellertid under sådana

förhållanden visat sig otillräckligt återhållande.

1 Till grund för uppskattningen av nettofinansieringsbehovets förändring 1965—1966 ligger

antaganden om någon försvagning av statens finansiella sparande, en påtaglig förskjutning i

positiv riktning av kommunernas finansiella sparande, en förhållandevis låg tillväxt av finansieringsbehovet

för bostäder och en fortsatt ökning av AP-fondens tillväxt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

13

II. Det internationella läget

1. Sammanfattande översikt

Tendenserna i den internationella konjunkturutvecklingen har sedan

slutet av 1965 inte undergått några mera betydande förändringar. Produktionstillväxten

i ett flertal västeuropeiska länder synes ha saktat av under

andra halvåret 1965 under det att en ytterligare påskyndad framstegstakt

kunnat noteras i Förenta staterna. För hela OECD-området beräknas produktionsstegringen

förra året ha uppgått till 4,5 procent (tabell 1). I Västeuropa

stannade däremot den ekonomiska tillväxten 1964—1965 vid knappt

3,5 procent och var därmed väsentligt lägre än den som ägde rum 1963—

1964. Denna avsaktning av expansionen var markant inom investeringssektorn.

Medan de fasta bruttoinvesteringarna 1963—1964 totalt beräknas

ha ökat med drygt 9 procent stannade uppgången 1964—1965 vid knappt 4

procent. Därtill kom en betydande nedgång i lagerinvesteringarna mellan

1964 och 1965. En viss avmattning i den privata konsumtionens stegring

synes också ha kommit till stånd, medan däremot den offentliga konsumtionens

ökningstakt överlag tilltog.

Nedgången i tillväxttakten i Västeuropa var till en del en naturlig konsekvens

av att produktionsresurserna i många länder började bli fullt utnyttjade.

Inte minst torde arbetsmarknadsläget i flera fall, såsom i Danmark,

Nederländerna, Sverige och Västtyskland, därvid varit en begränsande faktor.

Men den återspeglade också i viss utsträckning en förskjutning av tyngdpunkten

i den ekonomiska politiken i åtstramande riktning, vilken i vissa

fall nödvändiggjorts av betalningsbalanshänsyn men som också i någon

mån kan ha varit ett uttryck för en starkare betoning av de stabiliseringspolitiska

målsättningarna. En strävan att begränsa pris- och kostnadsstegringarna

har efter hand mera uttalat på många håll kommit till synes i

det ekonomisk-politiska handlandet. Detta understryks exempelvis av den

försiktighet med vilken statsmakterna i Frankrike och Italien under det senaste

året agerat för att stimulera en konjunkturuppgång. I dessa båda länder,

framför allt i Italien, har också pris- och lönestegringstakten sjunkit

påtagligt (tabell 2). I Frankrike har därvid prlskontrollerande åtgärder varit

i kraft. En avsaktning i pris- och löneuppgången har också kommit till

synes i Belgien, Finland och Nederländerna. I Norge steg konsumentpriserna

under förra året väsentligt mindre än tidigare medan lönestegringstakten

synes ha ökat. Dessa tendenser mot en dämpning av pris- och lönestegringarna

har i samtliga fall varit förenade med en låg eller en mer eller mindre

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Tabell 11:1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1964—1966

Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Siffrorna för 1964 och

1965 avser utfall (preliminära), för 1966 prognoser

Brut-

tona-

tional-

pro-

dukt

Im-

port

Ex-

port

Konsumtion

Fasta bruttoinvesteringar

Förändr.

i lager- invest.

(miljar- der US

dollar)

privat

offent-

lig

to-

talt

bygg-

nader

maskiner

Förenta

staterna

1964........

4,8

5,0

12,3

5,6

0,2

6,4

2,7

13,5

+0,5

1965........

5,4

15-16

5,5

5,9

2,4

6,8

1,5

13

+2,0

1966........

5,5

13

9

5,5

6,5

6,3

3

10

0

Västtyskland

1964........

6,6

10,9

10,3

5,3

-0,6

11,8

12,6

11,0

+0,6

1965........

4,4

14,2

7,0

6,2

5,8

6,5

3,1

9,2

+0,2

1966........

3,8

6

7

4,3

3

4

-0,1

Neder-

länderna

1964........

8,2

18,3

16,9

5,5

0

15

15

16,5

7,5

+0,4

1965........

5,0

4,5

10

6,5

3

5

-0,4

1966........

5,5

10

10

4

9

♦0,3

Frankrike

1964........

5,3

11,7

7,3

4,2

3,0

10,2

14,0

6,1

+0,6

1965........

2,7

5,8

7,9

2,3

3,1

5,0

8,7

0

-2,3

1966........

4,5

10

8

3,5

3,8

5

5

5

+1,4

Italien

1964........

2,9

-5,7

10,7

2,6

3,8

-10,1

0

-21

-0,14

1965........

2,9

1,9

17,3

2,0

4,0

-7,8

10

-11,5

0

1966........

4,5

14

5-6

2,0

4-4,5

8

+

EEC

1964........

5,5

10,2

11,4

4,4

1,5

7,5

10,0

4,4

+1,4

1965........

3,5

7,7

9,6

4,0

4,3

3,5

6,4

3,1

-2,5

1966........

4,3

9,2

7,7

3,5

3,5

5,3

+1,9

Storbritan-

nien

1964........

5,4

9,0

3,1

3,7

1,9

16,0

19,3

12,9

+ 1,2

1965........

2,3

0,7

3,8

1,4

3,8

3,9

-0,5

1966........

2,2

2,5

4,6

2,0

3,2

2,2

-0,3

Norge

1964........

6,6

8,1

10,6

4,1

6,0

5,1

4,0

8,7

*0,03

1965........

5,9

9,5

7,2

2,6

10,7

6,6

2,9

6,8

+0,12

1966........

4,5

4,5

6

4,5

3

5,5

5,5

9

-0,06

Västeuropa

1964........

5,6

12,3

11,8

4,2

1,7

9,1

11,7

6,5

+2,8

1965........

3,3

6,1

8,2

3,3

4,2

3,7

-3,2

1966........

3,8

7,4

6,9

3,1

3,4

4,7

+ 1,5

Källor: OECD, EEC, nationell statistik, konjunkturinstitutets uppskattningar och nationella

prognoser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

starkt avtagande tillväxttakt för efterfrågan och produktion. I vissa fall har

emellertid en försvagning i den ekonomiska aktiviteten åtföljts av ett snarast

ökande tryck mot priser och kostnader. Detta synes i viss mån ha varit

förhållandet i bl. a. Danmark, Kanada, Schweiz, Storbritannien, Sverige och

Österrike. Den utveckling som kan iakttas i dessa länder torde åtminstone

till en del höra samman med olika tröghetsmoment och strukturella förhållanden

inom ekonomin. Sålunda åtföljs exempelvis en nedgång i produktionstillväxten

oftast inte utan en viss fördröjning av en motsvarande

lättnad i efterfrågetrycket. I Förenta staterna har den starka ekonomiska

expansionen i samband med att resursutnyttjandet stigit nu medfört en

uppgång i pris- och löneökningstakten, vilken dock fortfarande är väsentligt

lägre än i de västeuropeiska länderna. De tendenser ifråga om utvecklingen

av löner och priser som kunnat registreras under det senaste året är sålunda

inte enhetliga. Dock synes det klart, att partipriserna på industriprodukter

i flertalet länder i Västeuropa under 1965 stigit långsammare än tidigare.

Det bör också påpekas, att prisutvecklingen i flera fall, såsom t. ex. i Danmark,

Storbritannien och Sverige, påverkats av förändringar i den indirekta

beskattningen.

De bedömningar som nu kan göras av konjunkturutsikterna för innevarande

åt tyder på att expansionstakten skulle bli något högre än under

förra året i Västeuropa och oförändrat hög i Förenta staterna. Förenta staterna

framstår för närvarande som det ledande expansiva området bland

OECD-länderna. Stimulerad av finanspolitiska åtgärder har den inhemska

efterfrågan ökat kraftigt och möjliggjort en betydande uppgång i resursutnyttjandet

inom ekonomin. Arbetslösheten har sjunkit tämligen snabbt och

kontinuerligt under det senaste året och tillgången på ledig kapacitet inom

näringslivet har avtagit. Högkonjunkturen, som utan någon nämnvärd

dämpning pågått sedan början av 1961, bärs för närvarande främst upp av

den privata konsumtionen samt av en starkt uppdriven investeringsaktivitet

inom näringslivet. Sedan slutet av förra året har också de offentliga utgifterna

ökat kraftigt, främst till följd av det militära engagemanget i Vietnam.

Några allvarligare tendenser till en överhettning inom ekonomin har

knappast framträtt ännu, även om priser och löner har börjat stiga något

snabbare än tidigare och en försvagning av handelsbalansen kunnat noteras.

Administrationen har i återhållande syfte vid flera tillfällen ingripit och

med olika påtryckningsmedel sökt påverka arbetsmarknadens parter vid

avtalsförhandlingar och företag i dessas prissättning och denna form av inkomst-

och prispolitik synes komma att bestå. Vidare har en viss åtstramning

av den ekonomiska politiken nyligen genomförts. Det är sålunda

uppenbart, att förutsättningarna för den ekonomiska politiken nu i viss utsträckning

har ändrat karaktär och alt den stabiliseringspolitiska problematiken

därmed kommit att skjutas mera i förgrunden. En ökning av den

totala produktionen med 5 å 5,5 procent i år, som indikeras av efterfrågans

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

beräknade utveckling, anses dock kunna realiseras utan mera påtagliga

rubbningar av den ekonomiska balansen.

Tillväxttakten i Västeuropa väntas i år bli något högre än under förra

året. De tendenser mot en utjämning av de tidigare påtagliga skillnaderna

i expansionstakt mellan olika länder som framträdde under loppet av fjolåret

synes efter hand ha blivit mera markanta och kan förväntas bestå tills

vidare. I såväl Frankrike som Italien har den svaga konjunkturuppgång

som inleddes i början av 1965 förstärkts, låt vara att den ekonomiska politiken

haft en endast måttligt expansiv karaktär. Under förutsättning av att

den väntade uppgången i de privata investeringarna kommer till stånd kan

produktionsökningen i dessa båda länder väntas stiga till åtminstone 4,5

procent. Å andra sidan kan aktivitetsdämpningen i Västtyskland bli något

större än vad som tidigare föreföll sannolikt sedan den strama kreditpolitiken

nu kompletterats med en viss skärpning även av finanspolitiken. I såväl

Västtyskland som i flertalet av de mindre staterna i Västeuropa synes

för övrigt tillväxttakten i stor utsträckning bli beroende av produktionsresursernas

stegring, då kapaciteten inom ekonomin i flera fall blivit fullt

utnyttjad. Då dessutom i många av dessa länder ekonomisk-politiska åtgärder

i stabiliseringssyfte vidtagits, kan produktionsökningen där väntas bli

lägre än förra året. Denna avsaktning i framstegstalcten synes i första hand

komma att göra sig gällande inom EFTA-området, i synnerhet som några

starkare expansiva impulser inte kan väntas utgå från Storbritannien. Produktionstillväxten

i Västeuropa skulle enligt dessa bedömningar uppgå till

inemot 4 procent. För Storbritanniens del är utsikterna något oklara, men en

uppgång med drygt 2 procent har bedömts som sannolik, överlag väntas investeringarna

och exporten utgöra de viktigaste expansiva komponenterna

Dessutom beräknas en relativt kraftig ökning av lagerinvesteringarna äga

rum. Denna ökning synes dock nästan helt vara att hänföra till Frankrike

och Italien. I Frankrike synes ett omslag i lagerkonjunkturen ha börjat redan

i slutet av förra året. En nedgång i lagerinvesteringarna, låt vara av

måttlig omfattning, emotses för bl. a. Storbritannien och Västtyskland. Detta

synes innebära att Västtyskland liksom bl. a. Sverige och Finland men till

skillnad från Frankrike och Italien befinner sig i en nedåtgående fas av lagerinvesteringarnas

utveckling. Det förefaller emellertid inte uteslutet att

ett omslag kan hinna inträffa mot slutet av 1966 i Västtyskland och att

lagerinvesteringarna i Västeuropa mera allmänt kan komma att ansluta till

nuvarande uppsvingstendenser i Frankrike och Italien.

För råvaruländernas del ter sig utsikterna nu måhända något ljusare än

i slutet av förra året. Det sedan början av 1964 pågående prisfallet på dessa

länders exportvaror synes nu ha hejdats och deras export till OECD-området

ökade kraftigt under senare delen av förra året. Då deras exportutsikter för

innevarande år förefaller tämligen gynnsamma bör en uppgång i deras importefterfrågan

så småningom komma till stånd. Någon starkare expansion

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

Tabell It: 2. Konsumentpriser samt timförtjänster inom industrin 1960—1965

Procentuella förändringar

Konsumentpriser1

Timförtjänster

1960—

4:e kv 1963-

4:e kv 1964-

1960—

4:e kv 1963-

4:e kv 1964-

1964 %

per år

4:e kv 1964

4:e kv 1965

1964 %

per år

4:e kv 1964

4:e kv 1965

Belgien........

2,2

4,3

3,9

7,6

12,8

7,1

Danmark......

5,1

5,1

8,1

9,9

2 8,8

212,4

Finland........

5,3

9,4

4,7

8,4

213,6

7,2

Frankrike2 ....

4,1

2,3

2,5

7,9

6,4

5,7

Italien2........

5,0

6,0

3,4

10,9

15,3

5,7

Nederländerna2

3,1

6,5

5,3

9,7

17,5

9,5

Norge ........

4,0

7,2

2,8

6,8

3 6,5

2 8,4

Schweiz2 ......

3,2

2,5

4,6

5,5

5,0

5,6

Storbritannien2

3,2

4,4

4,6

4,1

4,9

6,8

Sverige ........

3,3

4,0

5,8

7,8

7,2

10,2

Västtyskland ..

2,7

2,5

4,0

9,2

9,6

8,8

Österrike ......

3,6

3,6

5,2

8,7

7,0

12,4

Förenta staterna

1,2

1,2

1,9

2,9

2,7

3,5

Kanada........

1,4

1,6

2,9

3,3

2,7

5,2

1 Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning och subventionering.

2 Timlönetariffer.

5 Avser 3:e kv.

Källor: OECD: Main Economic Indicators; nationell statistik.

härav torde dock med hänsyn till råvaruländernas valutasituation knappast

komma att inträffa förrän nästa år.

Utvecklingen av löner och priser internationellt sett synes svår att förutse

på grundval av nu rådande tendenser. Tillgängliga uppgifter pekar mot att

en avsaktning i pris- och lönestegringstakten kan vara att vänta på vissa

håll efter hand som vidtagna ekonomisk-politiska åtgärder får effekt. Detta

bör kunna bli fallet i t. ex. Danmark, Västtyskland, Storbritannien och

Österrike. Den relativa stabilitet som uppnåtts i Frankrike och Italien torde

knappast komma att påtagligt rubbas av den aktivitetsökning, som väntas

äga rum. Ä andra sidan kan mycket väl ett stigande tryck på löner och priser

aktualiseras i Förenta staterna. På det hela taget synes emellertid några

drastiska förändringar i pris- och lönestegringstakten knappast vara att

vänta. Däremot kan det relativa kostnadsläget mellan olika länder och förändringar

häri möjligen få ett mera märkbart inflytande på den internationella

handelns utveckling efter hand som differenser i efterfrågetryck utjämnas

eller i den mån eu dämpning av efterfrågetrycket mera allmänt kommer

till stånd.

Handelsutbytet mellan OECD-länderna väntas i år expandera i ungefär

samma takt som förra året. De tecken på eu utveckling mot en harmonise
2

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. AV 125. nitaga 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

Diagram 11:1. Industriproduktionen i olika länder och länderområden 1963—1965

Index: 3 kv. 1963 — 100. Säsongrensade kvartals- resp. månadssiffror

Västtyskland

Förenta staterna

no -

Frankrike

100 -

Västeuropa

no -

Italien

Storbritannien

Sverige

no -

1963 1964 1965 1966 1963 1964 1965 1966

Anm. Tunna kurvlinjer bygger på månadsdata.

Källa: OECD.

ring mellan olika länder i Västeuropa av tillväxttakten för efterfrågan och

produktion, som framträtt och väntas bestå, beräknas därvid leda till en

utjämning av de för närvarande stora underskotten och överskotten i dessa

länders bytesbalanser. Tendenser till en dylik utjämning blev märkbara

redan mot slutet av förra året. I såväl Italien som Frankrike började ökningstakten

för exporten att avta och för importen att tillta medan en motsatt

utveckling inleddes i Västtyskland (diagram 2). Italiens och även

Frankrikes bytesbalans kommer dock förmodligen att uppvisa betydande,

ehuru avtagande, överskott även i år. Överskottet i Förenta staternas bytesbalans

sjönk under fjolåret och denna tendens kan möjligen fortsätta under

innevarande år. Storbritannien har däremot lyckats reducera underskottet,

i sin bytesbalans påtagligt och en ytterligare minskning kan emotses i år.

Under 1965 synes bytesbalansförändringarna i stor utsträckning ha uppvägts

av motsatta förskjutningar i de internationella kapitalrörelserna. Västtyskland

kunde sålunda notera ett betydande nettoinflöde av kapital medan

ett nettoutflöde ägde rum från Frankrike, Italien och Japan. Kapitalutflödet

från reservvalutaländerna kunde till följd av vidtagna ekonomisk-politiska

åtgärder nedbringas. I Förenta staterna har det program för förstärkning

av betalningsbalansen, som varit i kraft sedan början av 1965, haft

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

19

märkbara effekter. Trots att bytesbalansens överskott avtog minskade underskottet

i de totala betalningarna påtagligt. Målsättningen är att uppnå

balans under innevarande år och i detta syfte har det frivilliga programmet

utvidgats och skärpts. Underskottet i Storbritanniens betalningsbalans reducerades

väsentligt i fjol och huvudmålet för den ekonomiska politiken är

att uppnå balans i de utländska betalningarna kring kommande årsskifte.

2. Länderöversikter

Förenta staterna

Den långvariga ekonomiska expansionen i Förenta staterna fortsatte under

1965 och synes ha förstärkts påtagligt mot slutet av året. Den totala

produktionen beräknas nu ha ökat med 5,5 procent 1964—1965; tillväxten

under loppet av året uppgick till inemot 7 procent. De ledande efterfrågefaktorerna

var den privata konsumtionen samt näringslivets investeringar.

Därtill kom mot slutet av förra året kraftigt ökande federala utgifter samt en

oväntat stor lageruppbyggnad. Resursutnyttjandet i ekonomin har fortsatt

att stiga. Arbetslöshetsprocenten sjönk från 5,0 i februari 1965 till 3,7 i

februari i år och har därmed underskridit det tal — 4,0 — som av statsmakterna

uppställts som en interimistisk målsättning. Kapacitetsutnyttjandet

inom industrin steg från 88 procent under fjärde kvartalet 1964 till

91 procent under motsvarande period i fjol.

De bedömningar av efterfrågeutvecklingen, som nu kan göras, tyder snarast

på en starkare aktivitetsökning i år än vad som tidigare föreföll sannolik.

Företagens investeringsplaner har successivt reviderats uppåt och på

grundval av en enkät i februari synes man kunna förvänta en uppgång av

företagsinvesteringarna i samma snabba takt som förra året. Den privata

konsumtionen beräknas öka något mindre än i fjol, men ändå med mer än

5 procent i volym. Bostadsinvesteringarna minskade förra året och någon

återhämtning är knappast att vänta i år. Lagerinvesteringarna beräknas

ligga kvar på föregående års nivå. Däremot förutses de offentliga utgifterna

för inköp av varor och tjänster komma att öka mycket kraftigt och utöva

ett starkt expansivt inflytande på ekonomin. Denna utgiftsökning, som beräknas

uppgå till ca 12 procent 1965—1966, är i betydande utsträckning en

följd av det militära engagemanget i Vietnam. Totalt väntas den inhemska

efterfrågan komma att öka i ungefär samma takt som förra året med investeringarna

inom näringslivet och den offentliga konsumtionen som de ledande

expansionsområdena. Bruttonationalprodukten beräknas därvid öka

med mellan 5 och 5,5 procent. Denna tillväxt synes också kunna ligga inom

ramen för det tillgängliga resursutrymmet.

Vissa tecken på att den amerikanska ekonomin nu närmat sig ett läge

med fullt utnyttjande av produktionsresurserna har kommit till synes. Eu

viss dragning uppåt i prisstegringstakten har sålunda blivit märkbar. Takten

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

i konsumentprisernas uppgång har stigit från i genomsnitt 1,2 procent under

perioden 1960—1964 till omkring 2 procent under 1965 och partipriserna

steg med 4 procent under tolvmånadersperioden t. o. in. februari i år

efter att under flera år ha legat på en i stort sett oförändrad nivå. I inte ringa

utsträckning synes emellertid uppgången i prisstegringstalcten vara att hänföra

till en mera tillfällighetsbetonad stark ökning av priserna på jordbruksprodukter.

Administrationen har flera gånger ingripit direkt med påtryckningsåtgärder

för att avvärja prishöjningar främst på vissa metaller.

Takten i lönestegringarna inom industrin har inte påskyndats nämnvärt;

ökningen i de genomsnittliga timförtjänsterna uppgick under loppet av förra

året till ca 6,5 procent. Den av administrationen som riktpunkt för löneutvecklingen

angivna övre gränsen, 3,2 procent per år, har bibehållits oförändrad

för innevarande år. De löneavtal som slöts under förra året anses nu

ha inneburit att detta riktmärke överskridits.

De åtgärder som vidtagits för att reducera underskottet i Förenta staternas

betalningsbalans förefaller ha givit vissa resultat under fjolåret. Trots

att handelsbalansens överskott minskade påtagligt — importen ökade med

15,5 procent i värde och exporten med endast 4 procent — nedbringades

betalningsbalansens underskott från ca 2,8 miljarder dollar 1964 till ca 1,3

miljarder 1965. De åtaganden som inom ramen för det frivilliga betalningsbalansprogrammet

gjorts av banker och företag hade ganska betydande effekter

på kapitalbalansen. En hemtagning av kortfristiga tillgodohavanden ägde

rum och de direkta investeringarna utomlands avtog under loppet av året

från den höga nivån under första kvartalet. För innevarande år har programmet

vidgats i olika hänseenden: flera företag har engagerats, antalet berörda

länder har utökats och riktlinjerna har skärpts. För varje företag får nettoutgifterna

utomlands, finansierade genom icke hemförda vinster samt kapitalöverföringar

från Förenta staterna, för åren 1965 och 1966 tillsammans

inte överstiga 90 procent av utgifterna under åren 1962—1964 tillsammans.

Gränsen för bankernas utlåning till utlandet vid slutet av 1966 har satts till

109 procent av utlåningen vid slutet av 1964. Dessa rekommendationer bör,

om de efterföljs, leda till en betydande nedgång av det långfristiga kapitalutflödet.

Å andra sidan synes någon mera påtaglig förbättring av den kortIristiga

kapitalbalansen knappast vara att vänta. Det torde därför i stor utsträckning

vara avhängigt av handelsbalansens utveckling huruvida administrationens

mål att i år helt eliminera underskottet i betalningsbalansen skall

kunna uppnås. Den betydande interna efterfrågeökningen väntas leda till en

importökning av nästan samma omfattning som i fjol. Å andra sidan kan

också exporten, som under förra året oförmånligt påverkades av tillfälliga

händelser, komma att öka avsevärt. En gynnsam effekt på betalningsbalansen

torde också kunna uppkomma till följd av det stramare kreditmarknadsläget

i Förenta staterna.

Den skärpning av kreditpolitiken som åstadkoms genom höjningen av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

21

Diagram II: 2. Handelsbalansen i olika länder 1963—1965

Miljoner dollar. Säsongrensade månadsgenonisnitt per kvartal

+ 700

+500 -

+300

Storbritannien

Västtyskland

a

Fiiiira

in

JEL

1963

Frankrike

-200 -

Italien

-200 -

1964

1965

1963

1964

1965

* Hamnstrejk.

Anm. Fjärde kvartalet 1965 för Italien avser endast oktober och november.

Källa: OECD.

diskontot i december har sedermera i någon mån kompletterats därigenom

att man beslutat uppskjuta de sänkningar av vissa indirekta skatter som

skulle genomförts i januari samt att ändra uppbördssystemet så att takten i

skatteinbetalningarna från företag och enskilda påskyndas. De återhållande

effekterna av dessa finanspolitiska åtgärder synes dock vara begränsade och

budgetpolitiken har sålunda fortfarande en klart expansiv karaktär. Det är

inte osannolikt att de stabiliseringspolitiska problemen kan komma att skjutas

än mera i förgrunden under årens lopp, om takten i den inhemska efterfrågans

ökning drivs upp ytterligare. Det bör också understrykas att perspektiven

snabbt kan förskjutas till följd av förändringar i den militärpolitiska

situationen.

Storbritannien

Också i Storbritannien har den ekonomiska politiken huvudsakligen inriktats

på att efter hand skapa balans i de utländska betalningarna. Regeringens

mål att nedbringa 1964 års underskott i betalningsbalansen med

bälften under 1965 uppnåddes, då underskottet reducerades från 769 miljoner

pund 1964 till 354 miljoner pund 1965. En påtaglig förstärkning av

handelsbalansen utgjorde därvid det tyngst vägande bidraget. Medan im
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

porten 1964—1965 ökade inte fullt 1 procent i volym steg exporten med

drygt 5 procent. Då samtidigt bytesförhållandet förändrades till Storbritanniens

förmån sjönk handelsbalansens underskott från 534 miljoner pund

1964 till 265 miljoner i fjol. Exporten ökade i något snabbare takt under

andra halvåret än under första och låg under fjärde kvartalet 4 procent

över genomsnittet för året. En särskilt kraftig ökning noterades i exporten

Ull Förenta staterna. Storbritanniens andel av världsexporten synes dock

ha fortsatt att minska. Nettoutflödet av långfristigt kapital från Storbritannien

avtog under året, delvis till följd av de direkta åtgärder som statsmakterna

vidtagit i detta syfte.

De ekonomisk-politiska dämpningsåtgärderna synes ha haft en viss återhållande

effekt på den inhemska efterfrågan. Såväl den privata konsumtionen

som investeringarna beräknas under loppet av fjolåret ha ökat med

endast omkring 1 procent. Däremot steg den offentliga konsumtionen med

inemot 4 procent. Uppgången i den totala produktionen under loppet av

året synes ha stannat vid endast drygt 1,5 procent, säkerligen inte minst till

följd av en begränsad produktionsförmåga på kort sikt. Trots denna låga

tillväxttakt har någon lättnad på arbetsmarknaden inte blivit märkbar. Arbetslösheten

har fortsatt att sjunka och antalet lediga platser att stiga. Löneoch

prisuppgången har också fortgått i närmast påskyndad takt trots de

åtgärder som regeringen vidtagit för att nå resultat med sin inkomst- och

prispolitik. Tarifflönerna inom industrin steg sålunda med inemot 7 procent

1965 mot 5 procent 1964 och takten i konsumentprisernas uppgång har

överstigit 4,5 procent dock delvis till följd av höjningar i den indirekta beskattningen.

Lönekostnaderna per produktenhet inom industrin steg kraftigt

mellan 1964 och 1965.

Perspektiven för den brittiska ekonomins utveckling i år är fortfarande

oklara. Det förefaller emellertid sannolikt att såväl den inhemska efterfrågan

som exportefterfrågan utan större differenser mellan olika komponenter

skulle stiga med ca 2,5 procent. Inom investeringssektorn kan man

vänta en tämligen kraftig ökning av de offentliga investeringarna och bostadsbyggandet

medan industriinvesteringarna på grundval av enkätundersökningar

rörande företagens planer kan beräknas komma att ligga kvar

på en oförändrad nivå och övriga privata investeringar komma att minska.

Exporten av varor och tjänster beräknas 1965—1966 öka med drygt 4,5 procent

i volym; uppgången under loppet av året väntas bli 1 å 2 procentenheter

lägre. Denna utveckling kommer med all sannolikhet att innebära en

ytterligare svag nedgång i Storbritanniens andel av världsexporten. Importen

väntas å andra sidan öka något mera än under fjolåret. Under sådana

omständigheter torde en betydande reduktion i det långfristiga kapitalutflödet

vara erforderlig för att balans i de utländska betalningarna skall kunna

uppnås kring kommande årsskifte.

s. 23 Kontrollera mot PDF

till. S. Reviderad nationalbudget för år 1966

23

Västtyskland

Produktionstillväxten i Västtyskland synes under senare delen av fjolåret

ha saktat av märkbart, dels till följd av att kapaciteten i ekonomin blivit

fullt utnyttjad, dels beroende på en viss dämpning av efterfrågetrycket. Investeringskonjunkturen

inom näringslivet började försvagas och orderingången

inom maskinindustrin stagnerade. En viss avsaktning även av den

privata konsumtionens tillväxt förefaller att ha inträtt. Någon mera påtaglig

lättnad i det ansträngda arbetsmarknadsläget tycks dock ännu inte ha kommit

till stånd. Timförtjänsterna inom industrin har däremot tenderat att

stiga något långsammare än tidigare. Uppgången i producentpriserna för investeringsvaror

synes ha saktat av, men konsumentpriserna har fortsatt att

stiga i snarast tilltagande tempo. Lönekostnaderna per produktenhet inom

industrin steg mycket kraftigt i fjol, främst som en konsekvens av den

svagare produktionstillväxten.

Den snabba försämring av Västtysklands handelsbalans, som ägde rum

under förra året, upphörde under fjärde kvartalet. Den tidigare synnerligen

livliga importefterfrågan försvagades påtagligt under det att exportens tillväxttakt

steg som en följd bl. a. av en starkare efterfrågan från Frankrike

och Italien. Under de två första månaderna i år har såväl import som export

ökat med ungefär 10 procent jämfört med motsvarande period i fjol

med ett i stort sett oförändrat överskott i handelsbalansen som följd.

Den avmattning i investeringsefterfrågan inom näringslivet som blev

märkbar i fjol väntas fortsätta även i år. Härför talar inte minst den påtagligt

försämrade vinstutvecklingen inom företagen och det förhållandet att

det strama kreditmarknadsläget i denna situation torde komma att få en

mera återhållande effekt på investeringsviljan än tidigare. En enkätundersökning

i slutet av förra året visade, att industriföretagen planerade att öka

sina investeringsutgifter med blott 5 procent i löpande priser 1965—1966.

Den förutsedda dämpningen av näringslivets investeringar väntas dock till

en del uppvägas av en stark uppgång i bostadsbyggandet. Den privata konsumtionen

beräknas komma att öka i något lägre takt än förra året. En

påtagligt lägre tillväxt förutses för den offentliga konsumtionen. En viss åtstramning

av finanspolitiken har kommit till stånd genom en nedskärning

av tidigare beslutade utgifter samt genom höjningar av vissa indirekta skatter

och taxor. Förbundets utgifter väntas nu öka mindre än förra året och

underskottet i totalbudgeten beräknas bli betydligt mindre. Lageruppbyggnaden

kommer sannolikt att bli något svagare än i fjol även om ett omslag

i lagerkonjunkturen möjligen kan komma alt inträffa före årets utgång.

Exporten kan beräknas öka ungefär lika mycket som förra året. Då samtidigt

en påtaglig avsaktning av importen förutses, skulle den externa balansen

komma att väsentligt förbättras under årets lopp.

Totalt sett synes ökningen i den inhemska efterfrågan i år bli klart lägre

än förra året och därmed bättre anpassad till produktionskapacitetens till
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj ds proposition nr 125 år 1966

växt. Eu stegring av bruttonationalprodukten, med 3,5 ä 4 procent har bedömts

som sannolik. Denna avsaktning i tillväxttakten kommer sannolikt att

åtföljas av en klar tendens till förbättring av den yttre balansen och av någon

dämpning av löne- och prisstegringarna.

Frankrike

1 Frankrike har det ekonomisk-politiska stabiliseringsprogram, som infördes

på hösten 1963, i sina huvuddrag bibehållits. I vissa hänseenden har

emellertid efter hand en uppmjukning skett och en försiktig omläggning av

den ekonomiska politiken i konjunkturstimulerande riktning har ägt rum.

Huvudsyftet har därvid varit att främja en uppgång i näringslivets investeringar.

För att förbättra företagens lånemöjligheter har kreditåtstramningen

sålunda väsentligt lättats och vissa strukturella reformer genomförts. I februari

meddelades att regeringen beslutat medge företagen ett skatteavdrag

om 10 procent av inköpsvärdet för vissa investeringsvaror, som inköps eller

beställs under årets lopp. Finanspolitiken har till skillnad från kreditpolitiken

inte givits någon nämnvärd expansiv inriktning; totalbudgeten förutses

i år liksom i fjol bli balanserad. Den i december 1963 införda offentliga kontrollen

av priserna på industriprodukter har bibehållits. En viss omläggning

av metodiken härför har emellertid efter hand genomförts. Företag och

branscher har av myndigheterna erbjudits och i viss, ehuru ganska begränsad,

utsträckning accepterat att ingå en form av avtal, varigenom de fått

möjligheter antingen att variera priserna på enskilda produkter inom ramen

för en oförändrad prisnivå för företagets produktion eller att sätta sina priser

utan kontroll. I det senare fallet har företaget måst ge de prisövervakande

myndigheterna en ganska långtgående insyn i företagets ledning och lämna

dessa detaljerade redogörelser för sin framtidsplanering i avseende på

bl. a. priser, löner, produktion och investeringar. Någon allmän återgång till

en fri prissättning utan statlig kontroll synes man från statsmakternas sida

för närvarande inte överväga.

Stabiliseringspolitiken har uppenbarligen haft effekter på pris- och kostnadsutvecklingen.

Löne- och kostnadsstegringstakten inom industrin har

avtagit, konsumentprisernas uppgång har begränsats till omkring 2,5 procent

och partipriserna på industriprodukter har stabiliserats. Däremot är

det ännu svårt att bedöma inverkan av de konjunkturstimulerande åtgärder

som vidtagits. En viss förbättring i sysselsättningsläget blev märkbar

mot slutet av 1965 då, efter justering för säsongvariationer, antalet arbetslösa

böi’jade avta och antalet lediga platser öka. Någon klar återhämtning av

de privata investeringarna synes ännu inte ha kommit till stånd. Den inhemska

efterfrågans tillväxt förefaller emellertid mot slutet av förra året ha

ökat till följd av en uppgång i lagerinvesteringarna och i den privata konsumtionen.

Lageruppbyggnaden väntas fortsätta i ökad takt i år. Mot eu

minskning i lagerinvesteringarna från 1964 till 1965 motsvarande omkring

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

25

Diagram 11:3. OECD:s handel 1963—1965

Index: 1962 = 100. Säsongrensade kvartalssiffror

OECD:s import

OECD:s export

Totalt

Icke OECD-länder

Icke OECD-länder

Källa: OECD.

1.5 procent av bruttonationalprodukten väntas nu en ökning från 1965 till

1966 av storleksordningen 1 procent av bruttonationalprodukten. Lagerkonjunkturen

har sålunda spelat en betydande roll för förändringarna i den inhemska

efterfrågan under perioden 1964—1966. Lagerinvesteringarna och

den privata konsumtionen, som väntas öka betydligt kraftigare i år än förra

året, beräknas sålunda bli klart expansiva efterfrågekomponenter medan

den offentliga konsumtionens stegringstakt inte förutses undergå några

större förändringar. Investeringsefterfrågans utveckling är ännu svår att

ange med någon säkerhet. Bostadsbyggandet kommer sannolikt att öka

betydligt mindre än förra året. Flertalet indikatorer tyder vidare på ett

uppsving av näringslivets investeringar men styrkan i detta uppsving måste

anses osäker. Konjunkturbarometerundersökningar antyder en stigande

optimism inom näringslivet och dess investeringsvilja bör kunna stimuleras

av en livligare privat konsumtion, av en förbättrad vinstutveckling och av de

ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits. De tendenser i utrikeshandeln

mot en tilltagande ökningstakt för importen och eu avsaktning av exporttillväxten,

som blev märkbara mot slutet av förra året, väntas bestå i år och

medföra en reduktion av bytesbalansens överskott. På basis av de redovisade

bedömningarna kan en uppgång av bruttonationalprodukten med åtminstone

4.5 procent anses trolig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Italien

Konjunktursituationen i Italien uppvisar på inånga punkter likheter med

den i Frankrike. Återhämtningen av den inhemska efterfrågan och produktionen

har fortskridit långsamt under 1965 med en klar förstärkning mot

slutet av året. Den ekonomiska politiken har på senare tid huvudsakligen

inriktats på att stimulera en uppgång i de privata investeringarna genom en

latt kreditpolitik och genom direkt insatta åtgärder. De offentliga investeringsutgifterna

har ökats kraftigt men statsmakterna har, tydligen i syfte

att bevara den relativa pris- och kostnadsstabilitet som uppnåtts, avstått

från en mera generellt konjunkturstimulerande ekonomisk politik. Då den

inhemska efterfrågan ökade endast mycket obetydligt under förra året kom

produktionstillväxten att helt vila på en synnerligen stark ökning av exporten.

Avmattningen i den inhemska efterfrågan har i första hand karaktäriserats

av en betydande nedgång i investeringsverksamheten. Från 1964 till

196a beräknas sålunda industrins investeringar ha minskat med omkring

14 procent i volym och de totala investeringarna med omkring 8 procent.

Därtill har kommit en inte obetydlig nedgång i lagerinvesteringarna.

Under fjolåret inträdde efter hand en mera bestämd återhämtning av aktiviteten

i den italienska ekonomin. Industriproduktionen ökade i snabbare takt

än tidigare och uppgångstendenser blev märkbara inom allt flera industribranscher

(diagram 1). Försämringen av sysselsättningsläget synes ha upphört

men någon klar återhämtning har ännu inte noterats. Arbetslöshetsprocenten

var i oktober 3,4 mot 2,8 i oktober 1964. Importens ökningstakt

började tillta under andra halvåret samtidigt som exporten tillväxte något

långsammare an tidigare. Vissa tecken tyder på att maskininvesteringarna

mom industrin började öka, men byggnadsverksamheten synes ha förblivit

svag.

Med all sannolikhet kommer den inhemska efterfrågan att expandera

snabbare i år än förra året. Styrkan i denna expansion blir inte minst beroende

av mvesteringsefterfrågans utveckling. En uppgång av industriinvesteringarna

till 1964 års nivå synes inte osannolik. Vidare bör en någorlunda

kraftig tillväxt av investeringarna inom den offentliga sektorn innefattande

också de offentligt ägda företagen komma till stånd. Bostadsbyggandet beräknas

däremot bil mindre än förra året. Under förutsättning att effekterna

av de ekonomisk-politiska åtgärderna till stöd för investeringsverksamheten

får fullt genomslag i år kan en ökning av de totala investeringarna med åtminstone

7 å 8 procent väntas. Härtill kommer att lagerinvesteringarna beräknas

få en betydande expansiv inverkan på ekonomin.

En sammanfattande bedömning ger vid handen att en uppgång i den totala

efterfrågan med åtminstone 4,5 procent 1965—1966 kan vara att vänta.

En dylik tillväxt synes mer än väl ligga inom ramen för det tillgängliga

resursutrymmet. Med hänsyn bl. a. till de produktivitetsvinster som torde

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

vara möjliga att realisera i den första delen av uppgangsprocessen synes

den på senare tid uppnådda relativa stabiliteten i löne- och prisutvecklingen

inte komma att nämnvärt störas. Det stora överskott i Italiens bytesbalans,

som registrerades i fjol, beräknas komma att reduceras i år, men torde ändå

för hela året bli relativt betydande.

Norden

I samtliga nordiska länder synes en mer eller mindre påtaglig avsaktning

i produktionstillväxten ha inträtt under senare delen av 1965 och för innevarande

år väntas en lägre tillväxt än under fjolåret. I Danmark och Norge

är denna utveckling främst en konsekvens av att produktionskapaciteten

blivit fullt utnyttjad, medan däremot i Finland orsakerna torde vara att finna

på efterfrågesidan.

Den avsaktning i produktionens tillväxttakt som ägde rum i Danmark

under andra halvåret i fjol var främst en följd av att ett läge med fullt resursutnyttjande

uppstått. En viss lättnad i efterfrågetrycket framför allt

inom investeringssektorn blev emellertid också märkbar sedan den ekonomiska

politiken, främst kreditpolitiken, skärpts. En klar förbättring av den

yttre balansen och en svag tendens till stigande arbetslöshet har noterats.

Priser och löner har däremot fortsatt att stiga i snabb takt.

I början av detta år åstadkoms en viss åtstramning av finanspolitiken genom

en höjning av vissa indirekta skatter. Denna ansågs lämna utrymme

för en lättnad i kreditpolitiken i april. Den totala efterfrågan beräknas i år

tillväxa i långsammare takt än förra året. De offentliga utgifterna och exporten

väntas bli de ledande expansiva komponenterna, medan en försvagning

av investeringsefterfrågan förefaller sannolik. Resurstillväxten beräknas

i år bli lägre än tidigare till följd av minskad veckoarbetstid och en

långsammare ökning av arbetskraften. Den totala produktionens stegring

1965—1966 väntas stanna vid omkring 3 procent.

Även i Finland synes produktions ökningstakt ha avtagit under loppet

av fjolåret. Den konjunkturförsvagning som sålunda inträtt har främst

kommit till synes inom industrin. Industriproduktionen var under fjärde

kvartalet endast 2,3 procent högre än under samma period 1964. Även inom

jord- och skogsbruket blev en viss avmattning märkbar medan däremot aktiviteten

inom byggnadssektorn ökade påtagligt. En klar nedgång i pris- och

lönestegringstakten har registrerats.

Försämringen i betalningssituationen gentemot utlandet har föranlett

myndigheterna att vidta en råd olika åtgärder i syfte att begränsa importefterfrågan

och stimulera exporten. Handelsbalansens underskott ökade

endast obetydligt från 1964 till 1965, då exporten steg i värde med 10,5 procent

och importen med drygt 9 procent. Däremot minskade kapitalimporten

kraftigt. Den långfristiga nettoupplåningen utomlands uppgick endast til!

161 miljoner mark i fjol mot 534 miljoner mark 1964. Som en följd hära\

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Diagram 11:4. Orderutvecklingen inom maskinindustrin i olika länder 1963—1965

Index: 1962 = 100. Månads- resp. kvartalssiffror

Totalt

Förenta staterna

Orderingång

Orderstock

Storbritannien

Orderstock

1963 1964 1965

Hemmamarknad

Västtyskland

Orderingång

Orderingång

100

Norge

/-----

I Orderingång

Orderstock

Sverige

Orderingång

Orderstock

I_i_1

1963 1964 1965

Källa: Nationell statistik.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. 8. Reviderad nationalbudget for är 1966

sjönk den totala valutareserven under fjolåret med ca 30 procent. Mot slutet

av året synes dock en viss avsaktning i valutautflödet ha inträtt.

För innevarande år väntas exporten och såväl den offentliga som den privata

konsumtionen bli de mest expansiva efterfrågekomponenterna. De privata

investeringarna beräknas däremot, trots en i och för sig stark efterfrågan,

till följd av det strama kreditmarknadsläget och därmed följande

finansieringssvårigheter komma att öka avsevärt mindre än föregående är.

Mot denna bakgrund väntas nu bruttonationalproduktens tillväxt stanna

vid ca 3,5 procent. Om finansieringssituationen skulle förbättras och den

effektiva efterfrågan öka mera än som antagits synes inga kapacitetsmässiga

hinder föreligga för en högre tillväxttakt.

I Norge har någon nämnvärd avsaktning i den ekonomiska tillväxten

inte noterats. Produktionsresurserna torde dock nu inom flertalet områden

vara fullt utnyttjande och läget på arbetsmarknaden är mycket ansträngt.

Några allvarligare balansrubbningar i ekonomin har emellertid

inte uppkommit. Ökningstakten för såväl partipriser som konsumentpriser

har minskat, i det senare fallet till en del beroende på ökade subventioner.

Däremot synes timförtjänsterna inom industrin ha stigit något snabbare än

tidigare. En ökning i bytesbalansens underskott registrerades mellan 1964

och 1965, men denna kan helt hänföras till en ökad nettoimport av fartyg.

Kapitalimporten var avsevärt större än 1964 och valutareserven tilltog kraftigt.

I år beräknas den offentliga konsumtionen komma att öka med knappt

3 procent, vilket innebär en betydande avsaktning jämfört med föregående

år hänförlig i första hand till minskade utgifter för militära ändamål. För

de totala bruttoinvesteringarna förutses en volymökning med 5,5 procent.

Investeringarna i fartyg väntas bli oförändrade medan däremot en fortsatt

kraftig uppgång i industrins investeringar förefaller sannolik. Den privata

konsumtionen, som beräknas stiga med omkring 4,5 procent, kommer att i

hög grad bli beroende av de avtalsuppgörelser på arbetsmarknaden som

emotses under våren. Med hänsyn tagen till den åtstramning av den ekonomiska

politiken som ägt rum beräknas den totala efterfrågans och produktionens

ökning stanna vid 4 å 5 procent.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 är 1966

III. Utrikeshandeln

1. Exporten

Exportutvecklingen 1965

Fjolåret var ett förhållandevis svagt exportår, i synnerhet om hänsyn

tages till exportutvecklingen totalt sett exklusive fartyg. Exporten exklusive

fartyg ökade 1965 endast 3 1/2 procent i volym. Med undantag av utvecklingen

1957—1958 är detta den svagaste exportökning som registrerats under

efterkrigstiden.

Omsvängningen för trävaror och massa från en markant ökning 1964 till

en minskning 1965 kan i huvudsak härledas till lagerkonjunkturerna för

dessa produkter. Även för papper noterades en liten minskning 1965. Till

den relativt svaga utvecklingen bidrog att järn och stål samt verkstadsprodukter

expanderade betydligt långsammare än tidigare. För den sista gruppen

synes dessutom vissa speciella faktorer ha inverkat. Som framgår av

diagram 1 var verkstadsexporten praktiskt taget oförändrad under första

halvåret 1965. Att döma av annan information tycks denna stagnation snarare

vara utbuds- än efterfrågebetingad; dvs exportleveranser synes ha blivit

förskjutna på grund av hög inhemsk efterfrågan och brist på produktionsresurser.

Det är dock tänkbart att exportökningen 1964—1965 enligt tullstatistiken

ej är helt rättvisande. Exporten 1964 kan vara något överskattad. En med

verkstadsexporten liknande utveckling visar exporten av den heterogena

gruppen »övriga varor». Denna grupp stagnerade under de tre första kvartalen

1965 men sköt åter fart under fjärde kvartalet. Möjligen kan även här

den inhemska efterfrågan ha haft betydelse för utvecklingen under årets

lopp.

Exporten 1965 har också — totalt sett — hämmats av den engelska importavgiften.

Importavgiften sänktes den 27 april 1965 från 15 till 10

procent. Detta kan användas för att ge en viss belysning av effekterna. I

tabell 1 presenteras exportens värdeförändringar dels totalt exklusive Storbritannien

dels till Storbritannien. 1965 är delat på perioderna januari—

april och maj—december vilka jämföres med motsvarande perioder 1964.

Man bör därför kunna vänta sig att råvarorna — som icke är importavgiftsbelagda

-— utvecklas gynnsammare den första än den andra perioden,

under det att motsatsen bör gälla för färdigvarorna. Detta är också fallet.

Alla redovisade råvarugrupper ökar mer eller minskar mindre januari—

april än maj—december 1965 jämfört med motsvarande perioder året innan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell III: 1. Exporten uppdelad på varugrupper totalt och till Storbritannien 1965

Miljoner kronor

Helår

Januari—April

Maj—December

Totalt exkl.

Storbritannien

Storbritannien

Totalt exkl.

Stor- britannien

Stor-

britannien

Totalt exkl.

Stor- britannien

Stor-

britannien

1905

procentuell

förändring

1964—1965

1905

procentuell

förändring

1964—1965

procentuell

förändring

1964—1965

procentuell

förändring

1964—1965

procentuell

förändring

1964—1965

procentuell

förändring

1964—1965

Trävaror ........................

1 211

9,5

315

- 4,0

8,9

8,3

9,7

— 7,9

Massa ..........................

1 029

— 0,0

607

— 5,6

- 3,2

1,9

0,6

— 9,1

Tidningspapper ..................

Papper exkl. tidningspapper och trä-

202

— 1,6

31

— 29,5

— 9,0

— 27,2

2,2

— 30,9

fiberplattor ....................

1 203

5,9

264

— 5,9

6,2

— 18,8

5,8

1,0

Träfiberplattor....................

128

— 3,2

53

— 11,3

— 3,7

— 24,5

2,9

— 4,3

Malm............................

975

5.4

304

3,2

— 3,3

15,8

9,1

— 2,2

Järn och stål ....................

1 490

13,7

175

— 12,2

17,5

— 15,7

11,9

— 10,6

Oädla metaller ..................

371

24,1

59

776,1

52,0

1 211,8

14,9

028,0

Verkstadsprodukter ..............

5 928

7,1

404

14,5

10,8

24,3

5,3

10,6

Livsmedel........................

004

14,2

105

10,7

— 22,9

3,8

9,9

22,7

Övriga råvaror ..................

441

10,0

39

1,6

5,7

2,5

12,7

0,9

Övriga bearbetade varor ..........

2 246

14,0

232

0,9

19,5

— 0,4

11,6

1,5

Totalt exkl. fartyg................

16 488

8,1

2 586

0,8

10,2

4,1

7,2

- 0,7

Fartyg ..........................

1 337

20,5

144

75,6

80,4

25,9

6,4

98,7

Totalt

17 825

9,0

2 729

3,1

13,2

4,8

7,2

2,4

oo

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

Diagram 111:1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och fördelad på varugrupper

1961—1966

Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror •

Exportpris

Total export

Trävaror

140

180

140

100

180

140

Total export, exkl. fart

<2

_ *

_______

—

Ma

mer och

skrot

\

/

/

t

i

V

—

ICO

180

100

Metaller

✓

/

—

Verksfadspr

odukter,

sxkl. farty

9

/

___

—-

—

—

Massa

140

Papper, papp och träfiberplattor

Livsmedel

J_L

|

1961 1962 1963 1964 1965 1966

Övriga varor

1961 1962 1963 1964 1965 1966

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

Färdigvarugrupperna papper, järn och stål, livsmedel samt övriga bearbetade

varor visar lägre ökning eller större minskning januari—april än maj—

december. För verkstadsprodukter och tidningspapper kan någon dylik tendens

ej spåras.

Utvecklingen av exporten till Storbritannien såsom den presenteras i tabell

1 kan givetvis icke tas som intäkt för att det verkligen förhållit sig så

som man kunde förvänta sig. Man måste också betänka att den allmänna

ekonomiska utvecklingen i Storbritannien under 1965 varit tämligen matt.

Exportminskningarna för trävaror och massa under perioden maj—december

synes till stor del sammanhänga med lageravveckling. En del av skillnaden

i förändringistalen kan också förklaras av att exporten i april kan ha

hållits tillbaka i avvaktan på sänkningen av importavgiften.

Ur exportenkäterna för verkstäder kan man dock se en viss effekt av

importavgiften såtillvida att enkäternas uppskattning av exporten till Storbritannien

innan avgiften infördes var högre än senare. Storleksordningen

är det svårt att uttala sig om. För järn och stål däremot ger enkäterna ett

tydligare utslag. Här torde en värdeminskning av storleksordningen 10

procent kunna hänföras till importavgiften. Volymeffekten kan eventuellt

ha blivit mindre. Effekten på pappersexporten är också mycket tydlig. Man

torde här kunna räkna med en kvantitetsminskning på 8 procent. För de

övriga bearbetade varorna synes den direkta värdeeffekten ha varit rätt liten

om skillnaden i utvecklingen för de två perioderna i tabell 1 tas som mått.

Sammantaget kan man således bedöma volymeffekten av importavgiften till

högst 1/2 procent på totala exportvolymen.

Som inledningsvis antyddes är det tänkbart att tullstatistiken ej ger en

helt rättvisande bild av den reala utvecklingen av utrikeshandeln. Liksom

på andra områden är man hänvisad till att mäta den ekonomiska aktiviteten

med statistik som är mer eller mindre ofullkomlig. Utrikeshandelsstatistiken

är inget undantag. Den kan emellertid för vissa varugrupper jämföras med

annan statistik. För massa och papper finns månadsstatistik över företagens

exportleveranser, vilken kan jämföras med tullstatistikens uppgifter om

utskeppade kvantiteter. För järn och stål samt verkstadsprodukter kan vidare

tullstatistikens värdeuppgifter jämföras med exportenkäternas uppgifter

om värdet av företagens fakturerade exportleveranser. Därvid måste dock

för verkstadsenkäten ett speciellt kedjningsförfarande tillgripas. Detta emedan

varje enkät endast ger information om de två närmast gångna halvårens

fakturerade leveranser och att enkäterna ger olika nivåskattningar

vid varje undersökningstillfälle.

I följande tablå visas de procentuella förändringarna i exportleveranserna

1963—1965 enligt ovannämnd företagsstatistik respektive enligt tullstatistiken.

I de båda sista kolumnerna visas skillnaden mellan de båda slagen

av förändringstal uttryckt i miljoner kronor.

3 Bilxang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Iiilaga S

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj ds proposition nr 125 år 1966

Leveransstatistik

Procentuell för- ändring

Tullstatistik

Procentuell för- ändring

Procentuella

differenser

Motsvarande

värden i miljoner

kronor

1963-64

1964-65

1963-64

1964-65

1963-64

1964-65

1964

1965

Massa, ton........

7,2

— 5,4

8,3

— 5,0

— 1,0

— 0,4

— 18

— 8

Papper, ton ......

11,7

2,9

13,4

0,6

— 1,5

+ 2,3

— 22

+ 38

Järn och stål, värde

22,5

11,9

22,7

10,3

— 0,2

+ 1,5

— 2

+ 23

Verkstad, värde....

14,9

10,0

16,7

7,7

-1,5

+ 2,1

— 76

— 118

-j- 123

+ 176

Differensen för 1964 motsvarar drygt 1/2 procent av detta års totala exportvärde

och differensen för 1965 knappt 1 procent. Möjligen kan tullstatistiken

med hänsyn härtill i viss utsträckning ha överskattat exportökningen

1963—1964 och/eller underskattat exportökningen 1964—1965.

Exportutvecklingen för olika varugrupper 1965 och 1966

Trävaror

Exporten av sågade och hyvlade barrträvaror uppgick under förra året

till 1 130 tusen stds, dvs 20 tusen stds mindre än man räknat med i den preliminära

nationalbudgeten och 70 tusen stds mindre än 1964. De svara

skeppningsförhållanden som rådde under december synes till en del ha påverkat

resultatet. Detta kan avläsas i de förhållandevis stora s. k. »contract

balances», dvs försålda kvantiteter som ej hunnit levereras före årsskiftet.

Vid bedömning av trävaruexporten har man alt beakta huvudsakligen tre

faktorer: förbrukningsutvecklingen i avnämarländerna, den svenska marknadsandelens

utveckling och lagersituationen.

Vad avser utvecklingen av marknadsandelarna kan man vad gäller Storbritannien

konstatera att den svenska andelen — efter att 1963 1964 lia

varit konstant — fortsatt sin kräftgång; den är nu nere i ungefär hälften avvad

den var för tio år sedan. Det är huvudsakligen Kanada och Sovjetunionen

som tagit en successivt allt större del av den brittiska marknaden. På

övriga större marknader, Nederländerna, Västtyskland och Danmark, synes

utvecklingen vara mer tillfredsställande med i stort sett konstant marknadsandel.

Spanien har under en följd av år kraftigt ökat sin import av trävaror

från Sverige både till följd av ökad efterfrågan och eu gynnsam andelsutveckling

för vår del. Spanien passerade under 1965 Frankrike och ligger nu

på femte plats i statistiken över de viktigaste importländerna. Tillsammans

svarar ovannämnda sex länder för närmare 90 procent av hela trävaruexporten.

Den ökade konkurrensen för försäljningarna på Storbritannien har bedömts

komma att innebära en fortsatt minskning av marknadsandelen i

Storbritannien. För övriga länder finns inget underlag för att kunna räkna

med några nämnvärda förskjutningar i de svenska marknadsandelarna.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

Försäljningarna för leverans under 1966 kom i gång betydligt senare i fjol

än de närmast föregående åren och ligger nu kumulativt på en väsentligt

lägre nivå. Vid månadsskiftet mars—april uppgick de försålda kvantiteterna

till 615 tusen stds, jämfört med 850 tusen stds 1965 och 825 tusen stds 1964.

Variationerna i försäljningstakten mellan olika år är visserligen betydande

men försäljningsutvecklingen hittills för 1966 bör dock indikera att årets

export kommer att understiga de två föregående årens.

Trävaruförbrukningen i de viktigaste avnämarländerna fortsatte att stiga

under fjolåret om än sannolikt icke i samma snabba takt som under 1964

till följd av den då högt uppdrivna byggnadsaktiviteten. Någon större förändring

av den nuvarande förbrukningstakten torde inte vara att räkna med

för 1966.

Effekterna från lagerutvecklingen i avnämarländerna är mycket svårbedömbara.

Tillgängliga uppgifter tyder på att lagren vid årsskiftet 1965/1966

allmänt låg på en högre nivå än ett år tidigare. Det finns anledning att räkna

med en neddragning av dessa lager i år. När omsvängningen kommer i de

olika länderna och vilken storleksordning den kan få är svårt att säga. Att

döma av kontrakteringarnas omfattning och den relativt normala konsumtionsökningen

för trävaror blir det ej fråga om någon avsevärd lagerminskning.

Beträffande tidpunkten kan noteras att lageravvecklingen i Storbritannien

tog sin början under slutet av fjolåret.

Dessa faktorer sammantagna bär beräknats ge en minskning av exporten

av sågade och hyvlade barrträvaror med ca 80 tusen stds 1966 till 1 050

tusen stds. Tillsammans med övriga komponenter i trävarugruppen (främst

massaved) erhålles en volymmässig minskning av trävaruexporten med

5 1/2 procent.

Priserna har för den hittills sålda delen av 1966 års export i huvudsak

varit stabila. Endast för en del utskottsvaror1 har man noterat sänkningar.

För den totala trävaruexporten antas en prissänkning med 3 procent vilket

ger en värdeminskning om ca 8 procent 1965—1966.

Massa

Utfallet för massaexporten under 1965 blev genom en opåräknat kraftig

ökning i december något bättre än vad som beräknades i den preliminära

nationalbudgeten — nedgången 1964—1965 blev därmed 4 1/2 procent. Hur

betydande omslaget i massakonjunkturen varit framgår bl. a. av att ökningen

1963—1964 uppgick till 8 1/2 procent i volym.

Betydande exportminskningar har ägt rum till Storbritannien, Frankrike

och Västtyskland. En kraftig nedgång på öststaterna får ses mot bakgrund

av eu tillfälligtvis mycket stor export under 1964. Däremot har leveranserna

1 Utskott är den lägsta av de tre huvudkvaliteter som sågade trävaror uppdelas i. De övriga

två är kvinta (mellankvalitet) och osorterat (högsta kvalitet).

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

till Förenta staterna ökat. Exporten till Italien har återhämtats efter 1964

års avmattning.

Bakom nedgången på Storbritannien ligger av allt att döma lagerneddragningar

under framför allt senare delen av året. Vid senaste årsskifte hade

de brittiska importörernas lager dragits ned till den nivå de hade före 1964

och 1965 års kraftiga uppbyggnader. Även för Västtyskland hänger de

minskade inköpen under fjolåret samman med en minskning av lagerstockarna;

takten och storleksordningen kan dock icke bedömas då tillgängliga

uppgifter om de västtyska lagren är mycket knapphändiga.

För Frankrike har framför allt två faktorer medverkat till importminskningen.

Dels har det tillkommit ny kapacitet med ungefär 100 tusen ton,

dels har den franska pappersindustrin under fjolåret kämpat med betydande

svårigheter.

Normalt skulle tillväxten i Västeuropas importbehov under 1966 kunna

antas bli av storleksordningen 350 tusen ton, varav Sverige åtminstone borde

ta hälften. Tar man hänsyn till den effekt som en förväntad uppbyggnad

eller upphörande avveckling av lagren kan antas fa, torde den totala exporten

av papperscellulosa kunna öka med 250 tusen ton.

Konkurrensen från de stora kapacitetstillskotten i Nordamerika kommer

antagligen att börja märkas under andra halvåret i år. Förutsättningen för

att den ovannämnda prognosen skall vara realistisk är att den goda konjunkturen

i Förenta staterna ej nämnvärt försämras. Man bör även halla

i minnet att den europeiska marknaden efter den senaste prissänkningen

måste te sig mindre attraktiv för de amerikanska producenterna. Vidare

antar man att eu stor del av det exportbehov som trots allt föreligger kommer

att realiseras på Japan, där man under de närmaste aren väntar kraftigt

stigande import.

Priserna, som efter den i november tillkännagivna listprissänkningen har

stabiliserats, understiger nu med ungefär 6 1/2 procent 1965 års högsta prisnivå.

Vid årsvisa jämförelser motsvarar detta en prissänkning med ungefär

5 procent. Det synes troligt att nuvarande prisnivå kommer att bli bestående

under första halvåret i år. Sannolikt kommer priserna ej att förändras

under andra halvåret även om osäkerheten härvidlag är betydande bl. a.

med hänsyn till storleken av det nordamerikanska utbudet på V ästeuropa

och effekten av en eventuell lageruppbyggnad i avnämarländerna.

Papper, papp och träfiberplattor

Exporten av papper, papp och träfiberplattor minskade 1964—1965 med

1/2 procent i volym. Då prisökningen uppgick till ca 1 1/2 procent blev det

värdemässiga utfallet en ökning med ca 1 procent.

Exportminskningen härrör helt från två grupper, nämligen träfiberplattor

och tidningspapper. Övriga papperskvaliteter ökade i varierande utsträckning.

Det bästa resultatet uppvisar pappen med en tillväxt på 9 procent.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

37

Tabell III: 2. Exportlcveranser av papper, papp och träfiberplattor till Storbritannien (UK)

och övriga länder 1964—1965

Tusen ton

Procentuella förändringar

Helår

Helår

Helår

Jan.—

Juni—-

1964

1965

1964—

mars 1964

okt. 1964

1965

—1965

—1965

Summa papper (exkl. tidningspapper)

Totalt, exkl. UK ..................

1 099

1 180

7,4

6,7

4,1

Till UK ..........................

281

273

— 3,0

— 13,4

— 0,9

därav:

Kraftpapper

Totalt, exkl. UK ................

473

493

4,3

6,7

— 3,7

Till UK ........................

109

108

— 0,9

— 11,6

1,6

Papp o. kartong

Totalt, exkl. UK ................

321

356

11,0

10,9

10,0

TiU UK ........................

82

83

1,0

— 8,3

3,0

Övrigt papper

Totalt, exkl. UK ................

306

331

8,4

2,5

10,0

Till UK ........................

90

82

— 9,2

— 19,7

— 7,7

Tidningspapper

Totalt, exkl. UK ..................

392

392

0,1

— 5,2

5,0

Till UK ..........................

67

47

— 29,5

— 18,7

— 37,0

Träfiberplattor

Totalt, exkl. UK ..................

299

276

— 7,9

— 10,8

— 7,3

Till UK ..........................

140

119

— 15,0

— 21,1

— 12,4

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Den geografiska fördelningen av exporten kännetecknas av minskad export

till Storbritannien, Italien och Latinamerika samt till Östeuropa. På

övriga marknader uppnåddes exportökningar, speciellt på Västtyskland och

västeuropeiska länder utanför EFTA och EEC.

Exporten av papper till Storbritannien minskade, främst beroende på den

brittiska importavgiften. Att sänkningen av denna sannolikt haft en viss

effekt framgår av tabell 2. I tabellen har exporten av de olika papperskvaliteterna

delats upp i två perioder, den ena omfattande januari—mars, den

andra juni—oktober. Månaderna april och maj har uteslutits för att om

möjligt få bort de förskj utningseffekter som kan ha uppstått i avvaktan på

sänkningen av avgiften den 27 april 1965. Som jämförelse har medtagits

den totala pappersexporten exkl. Storbritannien under motsvarande tidsperioder.

Statistiken är för alla delgrupper baserad på leveransstatistik utom

för träfiberplattor.

För alla delgrupper utom tidningspapper framträder i exporten till Storbritannien

eu distinkt förbättring av resultatet för senare delen av året jämfört

med den tidigare. Att tidningspapperet ej uppvisar samma mönster kan

förklaras av att Sverige har en mycket liten andel av den totala engelska

importen ■— ungefär 10 procent — och att exporten dit traditionellt brukar

vara mycket oregelbunden.

Fjolårets minskning av wallboardexporten berodde framför allt på ned
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

gången till Storbritannien, men även till Västtyskland blev exporten lägre.

Sannolikt har en lageravveckling skett i dessa båda länder. Producentlagren

i Sverige har ökat och deras nuvarande storlek kan tänkas innebära ett

hot mot den nuvarande prisnivån. I föreliggande prognos har emellertid

priserna förutsatts bli oförändrade mellan helåren 1965 och 1966. Med en

förväntad upphörande lageravveckling i köparländerna har en volymökning

om 4 procent bedömts som trolig. Även för tidningspapper torde man

efter den nedgång som inträffade i fjol (5 1/2 procent) kunna räkna med

en viss ökning i år.

Exportprognosen för de egentliga pappersgrupperna, som bygger på studier

av bruttonationalproduktens utveckling i olika länder, innebär en ökning

med knappt 8 procent i förhållande till 1965. Det är framför allt gruppen

papp och kartong som väntas expandera snabbt, medan kraftpapper

och övriga papperskvaliteter torde öka i något långsammare takt.

Totalt innebär prognosen för hela pappersgruppen en värdeökning med

7 procent och en volymökning med 6 procent. Vid tillkomsten av denna

prognos har det beträffande Storbritannien förutsatts att importavgiften

kommer att bibehållas under hela året och att exporten dit av de olika

papperskvaliteterna kommer att öka i ungefär den omfattning som skett

under den senare delen av fjolåret.

Malm

Järnmalmsexporten 1965 visade ej någon större ökning från 1964. Så

långt som tillgänglig statistik visar (t. o. in. tredje kvartalet 1965) synes

Sverige icke ha förlorat position på marknaden vad avser viktiga avnämarländer

som Västtyskland och Belgien-Luxemburg. Möjligen kan en viss tillbakagång

märkas på Storbritannien där järnmalmsimporten totalt sett synes

ha utvecklat sig bättre än importen från Sverige.

På grund av vissa utbudsfaktorer i slutet av året, hänförbara till bl. a.

produktionsbortfall för pellets (kulsinter), synes exporten ha blivit 500 tusen

ton lägre än den eljest skulle ha blivit. De mellansvenska gruvornas position

försämrades 1965. ökningen 1965, drygt 100 tusen ton, har sålunda

uppkommit genom en exportökning från Lapplandsfälten av storleksordningen

500 tusen ton (varav det mesta faller på ökad sligexport) och en

minskning för de mellansvenska gruvorna med 400 tusen ton.

Enhetsprisindex för järnmalm enligt den officiella statistiken ökade med

3,3 procent. Denna prisförändring kan helt och hållet hänföras till fel i den

preliminära statistiken. En enhetsprisberäkning baserad på definitiva siffror

synes ge en obetydlig minskning. Att enhetsprisindex har en så stark

missvisning sammanhänger huvudsakligen med att styckemalm, slig och

sinter ej redovisas korrekt i den preliminära statistiken. Sålunda blandas

i statistiken styckemalm och andra dyrbarare kvaliteter vilket ger upphov

till missvisningar.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

För att bedöma utvecklingen 1966 har kontakter tagits med järnmalmsexportörerna.

Totalt sett skulle man —- med hänsyn till försäljningar, icke

avhämtade kvantiteter för 1965 och rester, dvs. till 1967 överliggande kvantiteter

— kunna räkna med en ökning på ca 600 å 700 tusen ton. I början av

året har det dock inträffat ett produktions- och exportbortfall för pellets av

storleksordningen 500 tusen ton. Resultatet skulle således bli en relativt

moderat ökning även 1966 om 200 å 300 tusen ton.

Nu kan det dock finnas anledning att se en aning ljusare på läget med

hänsyn till att inköpen från de större avnämarna genomgående varit tämligen

försiktigt hållna. Inträffar ingen direkt försämring i den europeiska

stålproduktionen borde ett visst utrymme för ytterligare försäljningar finnas.

Man har här valt att räkna med en exportökning av storleksordningen

400 tusen ton eller knappt 2 procent.

Prisutvecklingen för 1966 är av förut angivna skäl synnerligen svår att

bedöma. När det gäller realprisutvecklingen, dvs. betalningen för malm

rensad från inverkan av järnhalt, så torde en liten dragning nedåt kunna

väntas för vissa typer av styckemalmen.

Vad slutligen halvårsfördelningen av malmexporten beträffar synes tidigare

nämnda faktorer beträffande produktionsbortfall av pellets liksom en

viss inverkan av den stränga vintern troligen medföra att malmexporten

blir väsentligt lägre första halvåret än andra halvåret.

Metaller

Exporten av järn och stål ökade 1965 10 1/2 procent i värde varav drygt

2 procent i pris. Detta synes innebära att den har överskattats i tidigare prognoser

för utvecklingen 1965. Såsom inledningsvis antyddes är det dock tänkbart

att tullstatistiken överskattade den faktiska exporten 1964 och att som

konsekvens härav den procentuella ökningen 1964—1965 enligt tullstatistiken

innebär en underskattning av den faktiska utvecklingen.

I olika sammanhang har enkätresultaten analyserats i syfte att avslöja

eventuella systematiska felskattningar i dessa för olika långt framåt liggande

prognosperioder. Även om en sådan analys utsträckes till att omfatta

de specifierade länder och länderområden för vilka uppgifter lämnas kan

man på basis av tidigare enkäter ej finna tecken till väsentliga systematiska

felskattningar vad avser de båda första prognoshalvåren i enkäterna. För

det tredje prognoshalvåret — vilket i detta fall kommer att avse första halvåret

1967 — har enkäterna däremot genomgående underskattat exportutfallet.

Fehruarienkäten 1966 förutser eu ökning av exportvärdet för järn och

stål med närmare 9 procent 1965—1966. Tidigare februarienkäter har felskattat

utfallet av exporten för det löpande året åt olika håll. Med hänsyn

bl. a. till den senaste konjunkturbarometern och det sannolika efterfrågeläget

utomlands för järn och stål under 1966 har enkätvärdet för 1966 be
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Mnj:ts proposition nr 125 år 1!)66

Tullvärden

Exportenkät

Milj. kr.

Procentuell

förändring

Procentuell

förändring

1965

1964—1965

1965—1966

Västeuropa..........................

1 163

7,6

9,2

därav: Storbritannien ..............

175

—12,2

11, s

Västtyskland ................

287

9,9

7,9

Nordamerika........................

225

24,1

9,0

Östeuropa o. Kina ..................

136

26,5

11,9

Övriga länder........................

141

0,7

6,4

Totalt

1 665

10,3

8,9

dömts böra nedjusteras något. Som prognos har accepterats en ökning med

7 1/2 procent 1965—1966. Järnverken räknar med i stort sett oförändrade

priser 1965—1966, möjligen kan en helt obetydlig dragning nedåt i prisnivån

mellan 1965 och 1966 utläsas ur enkäten.

Enligt februarienkäten skulle järn- och stålexporten första halvåret 1967

överstiga exporten första halvåret i år med 3 procent i värde. Denna förutsägelse

kommer troligen att visa sig vara en underskattning av utfallet.

Exporten 1964—1965 samt enkätens (okorrigerade) prognoser för 1965—

1966 på olika länder och länderområden framgår av ovanstående tablå.

För övriga metaller ökade exporten 1964—1965 med ca 40 procent i värde.

Den spektakulära ökningen består av en volymökning om 16 1/2 procent

samt en prisökning om 21 procent. Gruppen består till fyra femtedelar

av koppar och kopparlegeringar, till övervägande del i bearbetad form.

På grund av den stora andelen koppar blir en bedömning av den framtida

utvecklingen mycket vansklig. Förenta staterna har infört exportstopp

för koppar samtidigt som importbehovet ökar. Förbrukningen av koppar

i Förenta staterna är till följd av utvecklingen i Vietnam mycket högt uppskruvad.

Kopparproduktionen är också utsatt för störningar i producentländerna

Chile, Zambia och Kongo. Den chilenska produktionen har besvärats

av långvariga strejker, Rhodesiakrisen har negativa effekter på Zambias

produktion och politiska oroligheter inverkar menligt i Kongo. Efterfrågan

på koppar är också stigande i Europa samtidigt som en utpräglad

utbudsknapphet råder. Mot denna bakgrund är det icke förvånansvärt att

kopparpriserna sedan i början av 1964 har fördubblats.

Koppar säljs i huvudsak efter två olika prissättningssystem, dels såsom

producentkoppar och dels londonkoppar. Producentkopparn säljs på kontrakt

med kvoteringar till priser som för närvarande är ungefär hälften av

dem som noteras på londonbörsen, där endast smärre kvantiteter av hela

världshandeln omsätts. Den nivå som londonpriset har för närvarande kan

sägas vara exceptionell och man räknar rätt allmänt med att dessa priser

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1!)66

icke kommer att bli bestående någon längre tid. Samtidigt synes producentpriset

utpräglat lågt med hänsyn till den knapphet som råder på koppar.

Man kan lägga märke till sådana fenomen som att det i vissa fall ställer

sig fördelaktigare att importera delvis bearbetad koppar från sådana metallverk

som säljer på basis av producentpriser för vidare bearbetning och

export än att köpa obearbetad koppar till londonnoteringar.

På grund av rådande marknadsläge finns anledning att räkna med en viss

volymnedgång i exporten av bearbetad koppar. Denna har i prishänseende

kommit i ett mycket ofördelaktigt konkurrensläge och har mycket svårt att

konkurrera med länder som kan basera sin bearbetning av råkoppar på

producentkoppar.

Det kan här observeras att ansvällningen av exporten värdemässigt 1965

även har sin motsvarighet på importsidan dels för malmer för framställning

av koppar och dels för råkoppar och olika halvfabrikat. För övriga metaller

i gruppen väntas inga större förändringar varken i volymer eller priser.

Verkstads produkter

Exporten av verkstadsprodukter ökade med 5 procent i volym 1964—

1965. Liksom i fråga om järn och stål innebär detta att ökningen har överskattats

i enkätprognoserna för 1965. De statistiska problemen rörande

verkstadsexportens reala storlek 1964 och 1965 berördes i inledningsavsnittet

ovan; det kan synas möjligt att ökningen 1964—1965 var något större

än vad tullstatistiken visar medan å andra sidan uppgången 1963—1964

möjligen var något mindre än enligt tullstatistikens uppgifter.

Liksom i fråga om järn- och stålenkäten kan någon systematisk tendens

till över- eller underskattningar av enkätens prognosvärden gentemot tullstatistikens

utfall ej spåras vad gäller de två första prognoshalvåren sammantagna.

Ej heller för det tredje prognoshalvåret —- i det nu aktuella fallet

första halvåret 1967 — finns underlag för ett omdöme angående systematiska

fel i enkätföretagens bedömningar om sin export. Februarienkäten

1964 överskattade utfallet för första halvåret 1965, augustienkäten 1964 underskattade

utfallet andra halvåret 1965 och februarienkäten 1965 underskattade

det utfall som nu bedöms som sannolikt för första halvåret 1966.

Om emellertid den hypotesen accepteras att exporten första halvåret i fjol

hölls tillbaka till följd av högt inhemskt efterfrågetryck, skulle man med

visst fog kunna hävda att enkätprognoserna för det tredje prognoshalvåret

innebär en underskattning av utfallen. Tendensen skulle då vara densamma

i verkstadsenkäten som i järn- och stålenkäten vad avser första halvåret

1967.

Enligt föreliggande enkät anges exporten komma att öka med drygt 1 ‘2

procent i värde 1965—1966.

Oberoende av enkäten har ett försök gjorts att bedöma efterfrågeutveck
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

lingen för verkstadsprodukterna. För totalt 20 länder (flertalet länder i

Västeuropa samt Nordamerika och Japan) omfattande 67 procent av verkst

adsexporten har beräkningar utförts. De använda sambanden och modellerna

är de som utnyttjats i långtidsutredningens beräkningar för Sveriges

verkstadsexport 1965—1970. Vid dessa kalkyler utnyttjades beräknade samband

mellan respektive lands totala verkstadsimport och dess bruttonationalprodukt.

Med hjälp av nu aktuella bruttonationalproduktprognoser för

1966 och nämnda samband har de olika ländernas verkstadsimport för 1966

beräknats. Genom extrapolation av den svenska andelen i respektive lands

verkstadsimport fås sedan importökningen från Sverige.

Jämföres dessa efterfrågeprognoser med vad enkäten indikerar för

respektive land eller länderområde är det tydligt att enkäten icke räknar

med så hög exportökning till Västeuropa som indikeras av efterfrågan. För

Nordamerika och Japan råder däremot överensstämmelse mellan de olika

prognoserna. Enligt enkäten synes huvuddelen i exportexpansionen vara

att hänföra till Nordamerika, Östeuropa och råvaruländerna. För Östeuropa

räknar enkäten med en mycket väsentlig exportökning. Denna ökning torde

vara ganska säker med hänsyn till att de flesta större företag som exporterar

till dessa länder ingår i enkäten och att leveranserna till mycket

stor del redan torde vara ordertäckta. Möjligen kan därför enkätens prognos

bedömas som hållen i underkant. Ytterligare ett skäl för en viss uppjustering

av enkätprognosen föreligger såtillvida att en lättnad i det inhemska

efterfrågetrycket 1966 synes medge ökat exportutrymme i år jämfört

med 1965. Som prognos för exporten av verkstadsprodukter 1965—1966 har

därför satts en värdeökning på 14 procent motsvarande en volymuppgång

med ca 12 procent. För första halvåret 1967 anger enkäten en ökning i exportvärdet

med närmare 5 procent jämfört med första halvåret i år. Eftersom

den ordertäckta andelen av enkätens utförselsiffra för detta tredje

prognoshalvår som vanligt är låg är det vanskligt att bedöma det sannolika

utfallet av verkstadsexporten för denna period. Det är dock övervägande

troligt att — för den händelse inte en opåräknad vändning i främst investeringskonjunkturen

inträffar -— exporten kommer att öka avsevärt mer än

5 procent mellan första halvåret i år och första halvåret 1967.

Livsmedel

Exporten av reglerade livsmedel uppgick under 1965 till 605 miljoner kronor

vilket ger en ökning gentemot 1964 med 15 procent. Denna stora ökning

kan i stor utsträckning tillskrivas spannmålsleveranserna som ökade med

70 miljoner.

Både 1964 och 1965 var goda skördeår för spannmål och Sverige lyckades

också avsätta sitt överskott. Den exceptionellt stora exporten 1965, 229 tusen

ton, förklaras av att man under året inte bara sålde av 1964 års skörd

utan också lyckades placera stora delar av 1965 års. Man kan av denna an
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

ledning inte förvänta en lika hög spannmålsexport i år. Även om man kvantitativt

får en lägre export 1966 bör dock stigande spannmålspriser medföra

en relativt hög värdemässig export. Avsättningssvårigheterna för smör var

1965 betydande vilket medförde en exportminskning om 12 miljoner kronor.

Överskottskvantiteten avsattes i stället i början av 1966 på hemmamarknaden

till reducerade priser.

Under de senaste åren har man kunnat märka en viss stagnation i fiskexporten,

ett fenomen som förmodligen beror på att allt större kvantitet fisk

direktlandas, huvudsakligen i Danmark. För 1965 var fiskexporten 35 miljoner

kronor. Samtidigt direktlandades fisk till ett värde av 110 miljoner

kronor i utländska hamnar. Av statistiska skäl ingår den direktlandade fisken

inte i handelsstatistiken för exporten utan redovisas i bytesbalansen i

posten »övriga tjänster».

För 1966 räknas med en mindre nedgång i exporten av reglerade livsmedel

från 605 miljoner kronor till 580 miljoner kronor.

Exporten av icke reglerade livsmedel ökade 1965 med 11 procent till 104

miljoner kronor. Bakom denna ökning ligger en viss ökning för fiskkonserver

och djupfrysta grönsaker jämte en ökning av gruppen drycker och tobak

om ca 5 miljoner, delvis ett litet minne av den danska ölstrejken. För

denna grupp väntas 1966 inga större förändringar, möjligtvis en mindre ökning.

Totalt erhålls för hela livsmedelsexporten en volymminskning om ca 6 1/2

procent. Pristendensen antas vara stigande.

Fartyg

Som antyddes i den preliminära nationalbudgeten på basis av varvsenkäten

hösten 1965 kommer fartygsexporten av nybyggen att minska högst

avsevärt 1966. Den senaste varvsenkäten, gjord under mars 1966, ger praktiskt

taget samma resultat. Detta innebär att utförseln av nybyggda fartyg

värdemässigt kommer att minska med ca 290 miljoner kronor.

Denna kraftiga leveransminskning till utländska rederier hänger samman

med en motsvarande ökning av leveranserna till svenska rederier, då totala

leveransvolymen från de svenska varven kommer att upprätthållas på

ungefär samma nivå 1966 som 1965.

Några nämnvärda prisförändringar synes ej vara att vänta utan man

torde, liksom för 1965, få räkna med en lätt dragning nedåt av leveranspriserna.

Exporten av secondhand-fartyg blev 1965 osedvanligt stor och ökade med

150 miljoner kronor eller 70 procent.

Allmänt sett kan man säga att secondhand-exporten kommer allt längre

upp i storleksklasserna av de olika fartygsslagen i handelsflottan och berör

allt nyare fartyg. För några år sedan utgjordes secondhand-exporten huvudsakligen

av mindre fartyg, kanske upp till 5 000 bruttoton och i åldrar
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

na 20 år och äldre. Detta kan ses som ett tecken på att fartygens ekonomiska

livslängd i den svenska handelsflottan avkortas successivt även för

större båtar. Sålunda kan man nu finna fartyg i utförseln i åldersgrupperna

5—10 år och storleksklasserna över 10 000 ton.

Eventuellt skulle man kunna tänka sig att den kraftiga utförsäljningen

av fartyg 1965 sammanhänger med investeringsvolymen i nya fartyg. En

direkt jämförelse mellan investeringarna i handelsflottan och utförseln av

begagnade fartyg synes dock icke ge ett direkt belägg för ett sådant samband.

Den kraftiga utförseln 1965 kan dock mycket väl vara en förebådande

omställning till den kraftiga nyinvestering som förväntas 1966. Man kan

också peka på den arbetskraftsbrist som råder inom handelsflottan i synnerhet

vad avser sjöbefäl. Inför en stor nyinvestering inom ett rederi är det

icke säkert att man kan skaffa tillräckligt med personal för att bibehålla

hela flottan utan en försäljning är nödvändig redan av detta skäl. Hur pass

stor vikt dylika faktorer har är svårt att säga, men om den nuvarande

tendensen i secondhand-fönsäljningarna blir bestående kan man vänta sig

en mycket hög utförsel även detta år. Redan gjorda och aviserade försäljningar

synes peka på en secondhand-export 1966 som mycket väl skulle

kunna uppgå till samma storleksordning som 1965. Försäljningen av fartyg

till utlandet kan dock ej direkt förutses vilket den grova felskattningen för

1965 i den preliminära nationalbudgeten bär tydligt vittnesbörd om.

Totalt sett fås dock en betydande minskning i fartvgsexporten, som beräknas

uppgå till 23 procent i värde vilket starkt kontrasterar mot ökningen

1964—1965 med ca 25 procent i värde.

Övriga varor

Exporten av övriga varor ökade mellan 1964 och 1965 med 9 procent i

volym. En prisuppgång på närmare 3 procent gjorde att värdestegringen

därmed blev 12 procent. Utvecklingen under loppet av året karakteriseras av

en helt stagnerande nivå fram till fjärde kvartalet då en kraftig ökning kom

till stånd.

En mycket stor del, ca 42 procent, av exporten går till de nordiska länderna

och deras andel har även ökat påtagligt under de senaste åren. Övriga

marknader av vikt är Västtyskland, Storbritannien och Förenta staterna.

Tillsammans svarar dessa sex länder för närmare tre fjärdedelar av exporten.

Handeln med Storbritannien har minskat något, sannolikt till följd

av den brittiska importavgiften.

Såsom berörts i tidigare rapporter har denna varugrupp en mycket heterogen

sammansättning och innefattar såväl rena råvaror som högt förädlade

varor. Karakteristiskt är vidare en jämn och hög ökningstakt som

överstiger den samlade exportens.

En möjlig förklaring till denna avvikelse är den genomsnittliga företagsstorleken

som skiljer sig från övriga gruppers. Medan verkstads- och pap
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

45

Tabell III: 3. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1964—1966

Exportvärde, miljoner

Procentuella

förändringar från föregående

kronor

år

Volym

Pris

1964

1965

1966

1964

1965

1966

1964

1965

1966

Trävaror................

1 434

1 526

1 405

16,4

—3,0

-5,5

5,7

9,7

—3

Massa..................

2 281

2 236

2 290

8,7

—4,6

8

7,5

2,7

—5

Papper ................

1 917

1 941

2 075

12,1

—0,5

6

0,9

1,7

1

Malm ..................

1 250

1 279

1 285

19,7

—1,0

1,5

1,3

3,4

—1

Metaller................

1 815

2 094

2 235

14,4

9,6

4,5

5,3

5,3

2

därav: järn och stål....

1509

1 665

1 790

20,6

7,9

7,5

1,7

2,2

0

Yerkstadsprodukter exkl.

fartyg................

5 878

6 332

7 220

12,9

4,8

12

3,4

2,6

2

Livsmedel ..............

619

709

690

— 8,5

11,6

-6,5

9,4

2,6

4

Övriga varor............

2 637

2 957

3 380

12,2

8,9

11,5

3,2

2,9

2,5

Totala exporten exkl.

fartyg................

17 830

19 073

20 585

12,3

3,5

7

4,1

3,5

1

Fartyg..................

1 184

1 481

1 145

0,7

26,5

—21

-9,7

-1,7

-2

Totalt

19 014

20 554

21725

11,5

4,8

5

3,0

3,1

0,5

Anm. 1984 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1966

avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal miljoner och

de procentuella förändringarna till närmaste halva resp. hela tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

persindustrin samt de råvaruproducerande sektorerna domineras av ett relativt

fåtal stora företag, möter man inom övrigvarugruppen främst små

och medelstora företag.

Som exempel på detta kan nämnas möbelindustrin som exporterar en

allt större andel av sin produktion. De kraftiga exportökningarna kan till

stor del förklaras av att nya företag med nya eller avvikande produkter går

ut på utlandsmarknaderna. Eu liknande grupp är sannolikt tillverkarna av

instrument för vetenskapliga ändamål o. dyl. Mönstret kan här tänkas vara

detsamma som för de mindre och medelstora verkstadsföretagen; i första

hand är det ofta de nordiska grannländerna som prövas. Är man framgångsrik

står sedan Västtyskland och Storbritannien i tur. Ett av skälen

till den kraftiga trenden i övrigvaruexporten är denna ständiga utökning

med nya produkter på ett ökande antal exportmarknader.

Genom gruppens heterogena sammansättning är konjunkturvariationerna

i exportutvecklingen för gruppen som helhet förhållandevis små. Samtidigt

är det troligt att exportutvecklingen i högre grad än för flertalet övriga

exportvarugrupper är beroende av det inhemska efterfrågetrycket. Såväl

utvecklingen 1961—1962 som 1964—1965 talar härför.

Med hänsyn till lättnaden i det inhemska efterfrågetrycket innevarande

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

år har exporten för övrigvarorna förutsetts stiga med ca 11 1/2 procent i volym

1965—1966, dvs. något mer än 1964—1965 trots i stort sett oförändrad

takt i efterfrågestegringen utomlands.

Sammanfattning

Exportutsikterna för innevarande år ter sig tämligen gynnsamma volymmässigt

sett. Exklusive fartyg kan exportvolymen förutses stiga med ca 7

procent eller mer än 1964—1965. Bidragande till den höjda exportökningstakten

blir enligt prognosen lättnaden i det inhemska efterfrågetrycket, något

som redan mot slutet av fjolåret gav utslag i stigande export.

Prismässigt är utsikterna icke lika goda med lägre priser på massa och

trävaror, ungefär oförändrade priser för papper, järnmalm samt järn och

stål, och veTkstadspriser som icke synes komma att öka så mycket som

skett de senaste åren. Sammanvägt fås en prisuppgång på endast något mer

än 1/2 procent mellan 1965 och 1966 vilket kontrasterar mot prisökningar

på 3 procent 1963—1964 respektive 1964—1965.

Genom den kraftiga omkastningen i fartygsleveranserna — från en ökning

med ca 27 procent i volym 1964—1965 till minskning om 21 procent

1965—1966 kommer enligt här framlagda bedömningar exporten inklusive

fartyg att uppvisa i stort sett samma ökningstakt 1965—1966 som 1964—

1965 eller 5,0 procent mot 4,8 procent i volym.

2. Importen

Importutvecklingen 1965

Importen ökade 1964—1965 med inemot 12 procent i volym. Fjolårets importutveckling

karaktäriseras av höga ökningstal för flertalet varugrupper

på såväl råvara- som färdigvarusidan (se tabell 4). Speciellt kraftig var dock

importökningen för industri- och byggnadsråvarorna samt konsumtionsvarorna.

Även importen av kapitalvaror visade en betydande tillväxt medan

bränslen och konsumtionsråvaror visade en svag ökning respektive svag

minskning. Som framgår av diagram 2 var importutvecklingen 1964—1965

påfallande lik den för 1963—1964 såväl vad avser importökningens storlek

som dess fördelning på varugrupper. Det kan noteras att en kraftig, över

större delen av importområdet spridd stegring under två år i följd icke tidigare

registrerats alltsedan 1953—1955.

På grundval av beräknade samband mellan import och inhemsk efterfrågan

under den senaste 1 O-årsperioden har en beräknad import skattats för

1965. Den faktiska importen 1965 översteg den med hänsyn till efterfrågeutvecklingen

beräknade med 2 å 3 procent. Denna diskrepans kan givetvis

helt enkelt vara ett uttryck för svagheter i metodiken vid skattningen av den

beräknade importen 1965. Det är emellertid också möjligt att efterfrågan är

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

47

Tabell III: 4. Importutvecklingeu för olika varugrupper 1964—1966

Importvärde,

Procentuella förändringar från föregående år

miljoner kronor

Volym

Pris

1964

1965

1966

1964

1965

1966

1964

1965

1966

Konsumtionsvaror........

4 694

5 460

5 600

11,8

14,5

2

2,1

1,6

0,5

därav: Textilier........

916

1 029

1 120

14,4

11,2

10,5

3,5

1,1

— 1,5

Verkstadsproduk-

ter ............

1 935

2 282

2 200

15,3

17,1

— 4

1,2

0,8

0,5

Kapitalvaror............

2 594

3 019

3 510

8,3

10,3

12

5,8

5,5

4

Konsumtionsråvaror......

2 432

2 365

2 290

5,9

— 1,5

— 2

7,9

— 1,3

— 1,5

därav: Textilier........

1 375

1 349

1 255

2,6

1,0

— 6,5

4,1

-2,9

— 0,5

Andra industriråvaror ....

6 404

7 685

7 790

15,4

15,7

1,5

3,2

3,7

0

Byggnadsråvaror ........

729

870

870

16,5

15,4

— 2,5

1,6

3,5

2,5

Jordbruksråvaror........

522

598

620

11,4

12,6

1,5

2,1

1,6

2

Bränslen................

2 191

2 161

2 430

5,6

3,5

11

— 2,6

-4,7

1,5

Totalt, exkl. fartyg, flyg-

plan, vapen ..........

19 566

22 157

23 110

11,2

11,3

3,5

3,1

1,8

1

Fartyg, flygplan, vapen ..

380

494

595

Total import ............

19 946

22 651

23 705

10,2

11,7

4

3,1

1,7

1

därav: Verkstadsproduk-

ter ............

6 143

7 264

7 660

10,9

15,1

3,0

3,8

2,8

2,5

Järn och stål. . . .

1 066

1 280

1 230

23,3

19,7

— 3,5

— 2,1

0,6

— 0,5

Textilier ......

2 461

2 573

2 580

7,4

6,0

1,5

3,9

— 1,4

— 1

Anm. Uppgifterna för 1966 avser prognoser.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

något felskattad i den ännu preliminära nationalräkenskapen för 1965. Av

speciell vikt är härvid om lager utvecklingen är felaktigt angiven. Just detta

kan vara fallet för fjolåret. Det finns nämligen skäl förmoda att detaljhandelns

lager ökade under senare delen av 1965 med hänsyn till den privata

konsumtionens svaga utveckling under andra halvåret. Eftersom endast en

mindre del av detaljhandelslagren är statistiskt belysta kan lagerökningen i

fjol därför eventuellt vara underskattad. Med hänsyn till dessa förhållanden

kan man knappast på grundval av eu differens på 2 å 3 procent mellan faktisk

och beräknad import med någon säkerhet hävda, att vid sidan av efterfrågan

sådana faktorer som relativt kostnadsläge, kapacitetsutnyttjande

inom industrin eller preferensförskjutningar varit av väsentlig betydelse för

importutvecklingen 1964—1965. Å andra sidan är differensen emellertid så

pass stor att det är vanskligt att bortse från möjligheten att andra faktorer

än efterfrågan verkat uppdrivande på importen 1965. Det synes i så fal! mest

rimligt antaga att det höga kapacitetsutnyttjandet inom industrin i någon

mån bidragit till importökningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Diagram III: 2. Importen totalt och uppdelad på vissa användningsområden 1960—1966

Index: 1959 = 100

180 -

190 -

Kapitalvaroi

Total import

Konsumtionsråvaror

140 -

Verkstadsprodukter

150 -

Andra industriråvaror

150 -

Byggnadsråvaror

160 -

Textilier

Jordbruksrå varor

100

Konsumtionsvaror

Bränslen

1965 1966

1 Utgör delar av totalen oberoende av övrig gruppering. Verkstadsprodukter innefattar ej

fartyg, flygplan och vapen.

2 Innefattar ej fartyg, flygplan ocli vapen.

Kullor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

49

lmportutvecklingen 1966

Bedömningen av importen 1966 har gjorts med utgångspunkt från två

olika metoder. Dels har utnyttjats importens relation till bruttonationalprodukten

exklusive importsvaga efterfrågeområden såsom offentlig konsumtion,

byggnadsinvesteringar och råvaruexport. Dels har en disaggregerad

modell använts där olika delar av importen satts i relation till specifika

förklaringsvariabler. Uppdelningen av importen har här gjorts efter användningsområden1;

vissa större importgrupper såsom verkstadsprodukter, järn

och stål, textil- och beklädnadsvaror, har dessutom utbrutits ur respektive

användningsgrupper. Den aggregerade metoden ger en importökning 1965—

1966 om 3 1/2 procent och den disaggregerade 4 1/2 procent. Som prognos

har accepterats en ökning av importen med 3,8 procent i volym dvs. något

närmare det lägre än det högre alternativet. Detta beroende på att viss tilltro

tillmätts den i föregående avsnitt framförda hypotesen att importen 1965

till någon del kan ha drivits upp av högt kapacitetsutnyttjande i den svenska

industrin eller av lagerökningar som inte infångats i nationalräkenskaperna.

Omslaget från kraftiga importökningar 1964—1965 till beräknat mer

moderata ökningar 1965—1966 är kraftigt för konsumtionsvarorna, framför

allt de varaktiga och där främst personbilar. Ett motsvarande, eventuellt

ännu något kraftigare omslag är enligt prognosen att vänta för industri-,

byggnads- och jordbruksråvarorna. Kapitalvarorna förväntas öka relativt

starkt och möjligen något mer än 1965. Bränsleimporten kommer, på grund

av den stränga vintern, att svara för en icke obetydlig del av den totala importuppgången.

Den fortsatt kraftiga importuppgången för konsuintionstextilierna

implicerar bl. a. en accelererad substitution av inhemska textilvaror

mot importerade. Som konsekvens härav har man att räkna med en

minskning av råvaruimporten till textilindustrin. Utvecklingen av de skilda

varugrupperna är redovisad i tabell 4 och diagram 2.

Underlaget till bedömning av prisutvecklingen för importen utgöres i huvudsak

av information om den internationella prisutvecklingen för råvaror

och den trendmässiga utvecklingen för priserna på färdigvarusidan. Troligen

inträffar vissa prisstegringar på livsmedel, verkstadsprodukter och

bränslen 1965—1966. Mot detta står prissänkningar för vissa industriråvaror,

textil- och beklädnadsvaror samt kaffe. Sammantaget uppskattas prisökningen

för totala importen 1965—1966 bli av storleksordningen 1 procent.

Detta skulle innebära en ökning av importvärdet med drygt 4 1/2 procent

eller med något över 1 miljard kronor mellan 1965 och 1966. 3

3. Bytesbalansen

Utrikeshandelns utveckling mellan 1964 och 1965 resulterade i ett underskott

i handelsbalansen på 2,1 miljarder kronor 1965. Försämringen i förhållande

till 1964 var avsevärd och kan främst återföras på den mycket

4 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 125. Bilaga S

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Tabell III: 5. Betalningsbalansen 1963—1966

1963

1964

1965

1966

(prognos)

Export, fob1 ....................

16 568

19 014

20 554

21 725

Import, eif1......................

— 17 552

—19 946

— 22 651

— 23 705

Handelsbalans

— 984

— 932

— 2 097

— 1980

Sjöfartsnetto ....................

1465

1 540

1 590

1 630

Övriga löpande betalningar3........

— 616

— 716

— 983

— 1 150

Bytesbalans

— 135

— 108

— 1490

— 1500

Statliga kapitaltransaktioner ......

73

123

42

Värdepappershandeln..............

— 117

— 40

----- 47

Privata lån .....................

— 254

476

522

Direkta investeringar..............

125

— 280

— 78

Övriga privata kapitaltransaktioner..

4

5

42

Kapitalbalans

— 169

284

481

(600)

Summa bytes- och kapitalbalans

— 304

176

— 1 009

(— 900)

Restpost

187

768

1 060

Riksbankens guld- och valutareserv..

— 251

857

— 269

Nettoställning gentemot IMF ......

26

181

284

(100)

Affärsbankernas valutareserv ......

Guld- och valutareserven, totalt

104

— 19

102

inkl. IMF-positionen

— 121

1019

117

Affärsbankernas tidsposition........

4

— 75

— 66

Bankernas utlandsställning, totalt

— 117

944

51

1 Enligt månadsstatistiken för utrikeshandeln.

2 Inkluderar i utlandet direkt ilandförd fisk från svenska fartyg samt s. k. återutförsel och

återinförsel; dessa varutransaktioner är ej inkluderade i månadsstatistiken för utrikeshandeln.

Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

kraftiga tillväxten i importen. Utan en samtidig förbättring i bytesförhållandet

(ungefär 1 1/2 procent) skulle handelsbalansens underskott ha blivit

ungefär 200 miljoner kronor högre. En liknande situation förelåg 1959—1960

då likaså en kraftig försämring av handelsbalansen bromsades något av en

förbättring i bytesförhållandet av fjolårets storlek. Fjolåret ter sig ännu

mera ogynnsamt när man ser på utvecklingen av bytesbalansen. Denna försämrades

mellan 1964 och 1965 med ungefär 1 400 miljoner kronor.

Betydande negativa poster i tjänstenettot, framför allt rederiernas kostnader

i utlandet och svenska turistutgifter, har under den hittillsvarande

delen av 1960-talet medfört en gradvis kraftigare minskning av det totala

tjänstenettot.

Enligt prognoserna i avsnitt 1 och 2 kommer exporten mellan 1965 och

1966 att öka med 5,7 procent i värde och importen med 4,6 procent. Om

dessa prognoser infrias skulle exporten öka med någon procent mera än

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

importen och sålunda förbättra handelsbalansen. Förbättringen förutses

bli av storleksordningen drygt 100 miljoner kronor. Eftersom importvärdet

1965 kom att ligga på en betydligt högre nivå än exportvärdet blir underskottet

i handelsbalansen dock alltjämt kraftigt. Någon ökning av den

svenska handelsflottans tonnage skedde ej under fjolåret och bruttointäkterna

till rederierna ökade endast obetydligt (2 procent). De beräknade kostnaderna

var emellertid i stort sett oförändrade och sjöfartsnettot steg från

1 540 miljoner kronor till 1 590 miljoner kronor. En förväntad mycket markant

ökning av bruttoinvesteringarna i handelsflottan talar för att rederiernas

bruttointäkter kommer att öka relativt kraftigt. Totalt innebär prognosen

för sjöfartsnettot dock i stort sett samma ökning mellan 1965 och 1966

som föregående period eftersom utvecklingen av bruttokostnadema torde

komma att motväga intäktsutvecklingen. För övriga löpande betalningar i

bytesbalansen förutses en ytterligare försämring från minus 980 miljoner

1965 till 1 150 miljoner kronor i år. Svenska uppehållslcostnader i utlandet,

framför allt i samband med turismen, har ökat markant under 1960-talet.

En fortsatt snabb uppgång förväntas för 1966. Motsvarande inkomster från

utländska turisters uppehåll i Sverige visar en svagare ökningstrend. »Turistnettot»

svarande för mer än hälften av det redovisade negativa nettot

för »övriga löpande betalningar» 1965.

Bytesbalansens underskott för 1966 kommer i enlighet med ovannämnda

prognoser att uppgå till ungefär 1 500 miljoner kronor, dvs. ingen förändring

jämfört med fjolåret. Kapitalbalansen 1965 visade ett överskott med

480 miljoner kronor. Även för 1966 kan förväntas ett överskott på kapitalbalansen,

eventuellt högre än för 1965. För de statliga kapitaltransaktionerna

förutser riksbanken ett ökat överskott 1966 och den privata upplåningen

utomlands kan i år mycket väl bli större än 1965. Med dessa antaganden

skulle man få ett positivt tillskott på kanske 100 miljoner från kapitalbalansen.

Av avgörande hetjdelse för valutareservens utveckling 1966 blir således

utvecklingen av restposten. Denna steg till över 1 miljard kronor 1965 och

var detta år över 900 miljoner kronor större än när den var som lägst under

1960-talet. Hur den kan komma att förändras under 1966 är knappast möjligt

att med någon säkerhet bedöma.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

IV. Produktionen

1. Industrin

Järnmalmsbrytningen kännetecknades under loppet av fjolåret av en

tämligen moderat tillväxttakt och den månatliga produktionen kom ej att

nämnvärt överstiga den höga nivå som uppnåddes sista kvartalet 1964.

Tack vare den kraftiga uppgången under loppet av 1964 blev årsökningen

1964—1965 så stor som närmare 11 procent. Den totala leveransökningen

uppgick samtidigt endast till 1 procent. Lagerhållningen, som 1964 minskade

drygt 1 milj. ton, ökade under 1965 ungefär lika mycket.

Under 1966 torde man kunna emotse en ökning i järnmalmsbrytningen

med ca 3 procent. Exportleveranserna bedöms komma att öka med ett par

procent, medan leveranserna till de svenska järn- och stålverken beräknas

öka med ca 5 procent, vilket innebär en något lägre ökningstakt än under

fjolåret. Även under innevarande år torde en ökning komma till stånd i

gruvornas färdigvarulager, dock ej av samma storleksordning som under

fjolåret.

Orderläget inom järn- och stålverken försvagades något under senare

delen av 1965. Enligt konjunkturbarometern i mars synes orderingången

från hemmamarknaden ha varit ungefär oförändrad men från exportmarknaden

något vikande från fjärde kvartalet i fjol till första kvartalet

i år och samma tendens förväntas för andra kvartalet. En relativt stor andel

av företagen bedömer nu också orderstockarna som för små i förhållande

till produktionsvolymen.

Produktionen inom järn- och metallverken ökade med 10 procent 1964—

1965 enligt statistiska centralbyråns nya månadsvisa produktionsberälcningar,

som omfattar järn- och stålverk, ferrolegeringsverk och andra metallverk,

varvid järn- och stålverken utgör den alldeles övervägande delen.

För järn- och stålverken har man i dessa produktionsberäkningar även tagit

hänsyn till förändringar i förädlingsgraden hos de olika produkterna.

Produktionsökningen för järn- och metallverken under loppet av 1965 synes

ha gått något saktare än under 1964 och enligt konjunkturbarometern i

mars har produktionen inom järn- och stålverken legat kvar på ungefär samma

nivå som sista kvartalet i fjol. Sannolikt har den på grund av den stränga

vintern dämpade aktiviteten inom byggnadsverksamheten dock varit en

hämmande faktor för produktionsutvecklingen under första kvartalet, och

lör andra kvartalet räknar också en ganska stor andel av företagen med produktionsökningar.

För år 1966 som helhet har produktionsutvecklingen bedömts med hjälp

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för dr 1966

53

Tabell IV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. ämnen 1963—1966

Miljoner kronor. 1959 års producentpriser

1963

1964

1965

1966

(prel.)

(prognos)

Produktion ......................

2 550

2 890

3 114

3 325

Import ..........................

755

937

1 071

1 035

Summa tillgång

3 305

3 827

4185

4 360

Export..........................

877

1 081

1 161

1 250

Lagerförändring..................

— 2

+ 85

+ no

+ 30

Varuinsats ......................

2 470

2 681

2 858

3 024

industri ......................

2159

2 348

2 498

2 654

byggnadsverksamhet............

311

333

360

370

Saldopost........................

— 40

— 20

+ 56

+ 56

Summa användning

3 305

3 827

4185

4 360

Källa: Konjunkturinstitutet.

av en försörjningsbalans för järn och stål (tabell 1). Denna avser att mäta

den volymmässiga förändringen i produktionen av handelsfärdigt järn och

stål. Balansen indikerar en produktionsökning på 6—7 procent, men någon

hänsyn till den successivt stigande andelen kvalitetsprodukter har inte kunnat

tagas. En fortsatt stark efterfrågan från exportmarknaden väntas komma

att medföra en ökning av exporten 1965—1966 i ungefär samma takt som

ett år tidigare, dvs. med omkring 8 procent. Den inhemska efterfrågan från

såväi industri som byggnadsverksamhet beräknas däremot komma att öka något

långsammare 1965—1966 än närmast föregående år. Man räknar också

med en betydligt lägre lagerökning under 1966 än under 1965, då en mycket

kraftig lageruppbyggnad skedde inom järn- och stålverken. Importen av järn

och stål, som ökade mycket kraftigt under fjolåret, har under 1966 antagits

komma att bli något lägre.

Enligt statistiska centralbyråns orderstatistik var orderingången till

varvsindustrin under 1965 betydligt större än under 1964. Främst var det

orderingången från exportmarknaden som återhämtades efter den kraftiga

nedgången under 1964, men ordertillströmningen ökade även från hemmamarknaden.

Orderingången räckte dock under 1965 inte riktigt till för att

uj>prätthålla storleken på exportorderstockarna (i arbestimmar räknat).

Däremot ökade orderstockarna från hemmamarknaden under fjolåret. I

konjunkturbarometern i mars uppger företagen oförändrad orderingång

från hemmamarknaden och ökningar från exportmarknaden under första

kvartalet i år jämfört med sista kvartalet i fjol och för andra kvartalet förväntas

oförändrad orderingång från båda marknaderna. Det förbättrade

orderläget har också tagit sig uttryck i att en omsvängning skett i företagens

omdömen om inneliggande orderstockar vid de två senaste konjunkturbaro
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kangl. Maj.ts proposition nr 125 år 1066

metrarna, och de bedöms nu som tillfredsställande i förhållande till produktionsnivån.

De uppgifter som nu föreligger i nationalräkenskapen för 1965 vad avser

exportleveranser av fartyg, investeringar i handelsflottan av svensktillverkade

fartyg samt förändringar i varvens lager av »varor i arbete», implicerar

en produktionsökning 1964—1965 på ett par tre procent. Motsvarande

kalkyl för 1966 — med utgångspunkt från de export-, investeringsoch

lagerprognoser som gjorts för detta år — ger en betydligt högre produktionsökning

för varven.

Orderingången till verkstadsindustrin exklusive varv mätt i antal arbetstimmar

för arbetare låg enligt statistiska centralbyråns statistik under

1965 på ungefär samma nivå som 1964, såväl då det gäller export- som

hemmamarknadsorder. För mekaniska verkstäder ökade orderingången

med ett par procent främst på grund av en uppgång under fjärde kvartalet

i fjol, medan en minskning med knappt 5 procent kan noteras för manufaktursektorn

och ungefär oförändrad ordertillströmning för elektriska

verkstäder. Orderstockarna — likaledes mätta i antal arbetstimmar —

ökade totalt sett med 7 procent under årets lopp, varvid stegringen framför

allt hänförde sig till hemmamarknaden. Den största ökningen faller

på mekaniska verkstäder. Då ovannämnda statistik mäter utvecklingen i

arbetstimmar, bör man för att få volymförändringar räkna med ett tillägg

för produktivitetsökningen. Denna har för verkstadsindustrin under de

senaste åren varit omkring 6 procent.

Enligt konjunkturbarometern i mars har en minskning av ordertillströmningen

från hemmamarknaden skett från sista kvartalet i fjol till

första kvartalet i år för mekaniska verkstäder och manufaktursektorn.

Orderingången från exportmarknaden har ökat för manufaktursektorn,

men varit oförändrad för såväl mekaniska som elektriska verkstäder.

Inom den sistnämnda branschen har även orderingången från hemmamarknaden

varit av ungefär samma storlek de båda kvartalen. För andra

kvartalet i år förväntas inom alla tre delbranscherna ökad ordertillströmning

från såväl hemma- som exportmarknaden. Omdömena om inneliggande

orderstockar är nu ganska splittrade och andelen företag som anser

orderstockarna vara för små i förhållande till produktionsnivån är nu

väl så stor som andelen företag med förhållandevis stora orderstockar.

Produktionen inom verkstadsindustrin under perioden 1963—1966 har

bedömts med hjälp av en försörjningsbalans för verkstadsprodukter (tabell

2). Balansen ger för såväl 1964—1965 som 1965—1966 en produktionsökning

på 6 procent. Den prognoserade fördubblingen i ökningstakten

för exporten 1965—1966 jämfört med ett år tidigare — från 6 till 12 procent

— motverkas av en beräknad något svagare ökning av den inhemska

efterfrågan. Importen av verkstadsprodukter har antagits komma att öka

med endast 3 procent 1965—1966 mot drygt 15 procent ett år tidigare.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1960

55

Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1963—1966

Miljoner kronor. 1959 års producentpriser

1963

1964

1965

1966

(prel.)

(prognos)

Produktion ......................

12 663

13 789

14 635

15 524

Import..........................

4 515

4 964

5 736

5 908

Summa tillgång

17178

18 753

20 371

21432

Privat konsumtion................

3 532

3 890

4 076

4 225

nyinköp av bilar ..............

1 352

1 525

1 679

1 750

övrigt ........................

2 180

2 365

2 397

2 475

Investeringar i maskiner m. m.....

6 151

6 403

6 933

7 466

privata........................

3 908

3 987

4 489

4 963

offentliga......................

2 243

2 416

2 444

2 503

Lagerförändringar ................

+ 148

+ 287

+ 779

+ 425

Export..........................

4 255

4 802

5 071

5 680

Varuinsats ......................

3 092

3 371

3 512

3 636

industri........................

1 510

1656

1 729

1 803

byggnadsverksamhet............

1 582

1 715

1 783

1 833

Summa användning

17178

18 753

20 371

21 432

Källa: Konjunkturinstitutet.

Ovannämnda balans mäter produktionen av de varor som klassificeras

som verkstadsprodukter. Den visar för perioden 1959—1963 en systematisk

underskattning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar

över produktionsutvecklingen inom verkstadsindustrin, definierad som de

arbetsställen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter. Sådana produkter

tillverkas emellertid även inom andra sektorer än verkstadsindustrin,

huvudsakligen skeppsvarv och järn- och stålverk. Å andra sidan framställs

inom verkstadsindustrin även annat än verkstadsprodukter, såsom

plast- och glasfiberprodukter. Produktionen av dessa har sannolikt ökat

snabbare än verkstadsprodukterna. Den långsammare produktionsökningen

enligt balansen kan också förklaras av att man i nationalräkenskapens konsumtionsuppgifter

inte får med vissa nya typer av varaktiga konsumtionsvaror.

Vidare kan förändringar i den andel varor som vid eu given produktion

åtgår som insats inom övriga branscher ha ändrats. Någon hänsyn till

detta har inte kunnat tagas i balansen. En regressionsstudie har gjorts över

centralbyråns produktionsserie och den produktionsutveckling som erhålls i

balanserna, vilken illustreras i diagram 1. Studien tyder på att underskattningen

i produktionsutvecklingen för såväl 1964—1965 som 1965—1966

skulle vara omkring 1 procent. Den produktionsökning på 6 procent som

balansen indikerar för de båda åren har därför i tabell 4 justerats upp till 7

procent för att motsvara den verkstadsproduktion som mäts i statistiska

centralbyråns produktionsindex.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Diagram IV: 1. Produktionsvolym inom verkstadsindustri, exkl. varv 1959—1966

Index:1959 = 100

Årsberäkningor enl. SCB

Enl Kl:s försörjningsbalans

Anm. Årspunkterna i diagrammet anger produktionsvolymens utveckling 1959—1963 dels enligt

statistiska centralbyråns (SCB) årsberäkningar, dels enligt konjunkturinstitutets (Kl) försörjningsbalans.

Att årsangivelserna i allmänhet ligger ovanför 45°-linjen betyder att ökningstakten

i produktionen från 1959 varit större enligt SCB:s beräkningar än enligt KI:s försörjningsbalans.

Med ledning av illustrerade samband har en uppskattning gjorts av produktionsvolymen

1964—1966 då definitiva årsberäkningar från SCB endast föreligger t. o. m. 1963.

För flertalet delbranscher inom gruppen träindustri, exkl. sågverk är produktionsutvecklingen

mycket bristfälligt belyst, då månadsindex för produktionen

här främst bygger på tämligen osäkra sysselsättningsuppgifter.

— För att erhålla en säkrare uppfattning om produktionsutvecklingen inom

denna sektor efter 1963 (hittills sista år med definitiv produktionsstatistik),

har en grundlig genomgång och bearbetning gjorts av den statistik som

finns tillgänglig för dessa branscher. Försörjningsbalanser har upprättats

för möbelfabriker och wallboardfabriker för att via uppgifter om utrikeshandel,

konsumtion, varuinsats och lager ernå en rimlig bedömning av produktionsutvecklingen.

Vidare har sambandsstudier företagits mellan å ena

sidan den definitiva produktionsstatistiken för trähusfabriker och byggnadssnickerier

och å andra sidan utvecklingen av export och olika komponenter

i byggnadsverksamheten. En sammanvägning av de olika delbranschernas

produktion, beräknad på ovan angivet sätt, ger till resultat att produktionsvolymen

1963—1964 ökade med närmare 8 procent, medan ökningstakten

1965 var något lägre och torde uppgått till ca 6 procent. Detta

innebär en svagare ökningstakt än den som erhålls genom den på sysselsättningsdata

och beräknad produktivitet baserade produktionsindexen.

Efterfrågeutvecklingen under 1966 för gruppen träindustri, exkl. sågverk

torde implicera en något lägre tillväxttakt i produktionen än under fjolåret

— produktionsvolymen beräknas således komma att öka med knappt 5

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

57

Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1963—1966

1000 stds (barr- och lövträ)

1963

1964

1965

(prel.)

1966

(prognos)

Produktion ......................

1 880

2 205

2 282

2 090

Import ..........................

43

40

46

46

Summa tillgång

1923

2 245

2 328

2136

Export..........................

1 044

1 203

1 134

1050

Varuinsats ......................

947

1 007

1 058

1 100

industri........................

581

616

651

680

byggnadsverksamhet............

366

391

407

420

— 25

Lagerförändring ..................

- 79

+ 24

-j- 125

Saldopost........................

+ It

+ 11

+ ii

+ 11

Summa användning

1923

2 245

2 328

2136

Källa: Konjunkturinstitutet.

procent. En ökningstakt betydligt över genomsnittet för branschen kan påräknas

för möbelfabrikerna medan produktionsvolymen inom wallboardindustrin

endast beräknas komma att ligga en eller ett par procent över 1965

års nivå. Byggnadssnickeriemas produktion, vars utveckling bedömts med

hänsyn till byggnadsverksamhetens omfattning (hänsyn har härvid tagits

till den genom den stränga kylan dämpade aktiviteten i byggnadssektorn

i början av året), torde komma att öka i takt med branschen som helhet.

De beräkningar som gjorts inom institutet över produktionsvolymens utveckling

inom sågverken grundar sig nu liksom tidigare på en försörjningsbalans

för sågade och hyvlade trävaror (tabell 3). Den ovan berörda nedjusteringen

av produktionsvolymen för övriga sektorer inom träindustrin

får konsekvens för den inhemska förbrukningen av sågade och hyvlade trävaror

vilket medför att den ur balansen salderade produktionen nu ligger

på en lägre nivå för perioden 1964—1966 än i den balans som redovisades

i den preliminära nationalbudgeten. — Som framgår av balansen minskade

exporten med ca 70 tusen stds från 1964 till 1965. Däremot ökade den inhemska

konsumtionen samtidigt som en betydande lageruppbyggnad inom

landet ägde rum enligt nu föreliggande årsstatistik för lagerutvecklingen.

Den i balansen salderade produktionen 1965 visar därför en ökning från

1964 med närmare 4 procent.

Utvecklingen under 1966 kan karakteriseras av en fortsatt minskad cxportefterfrågan

och av en mer dämpad ökningstakt i den inhemska förbrukningen

än under fjolåret. De mycket ogynnsamma väderleksförhållandena

kring årsskiftet och i början av innevarande år har avsevärt försvårat och

försenat råvarutillförseln till sågverken, vilka dessutom genom den stränga

kylan haft svårigheter rent produktionstekniskt. Många sågverk, speciellt

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj ris proposition nr 125 år 1966

de mindre, har således haft temporära driftsstopp. Eftersom de mindre sågverken

i många fall är i drift endast under vinterhalvåret, kan detta innebära

ett produktionsbortfall som ej återhämtas under resten av året. —

Som framgår av balansen har lagerhållningen av sågverksprodukter inom

landet ökat under såväl 1964 som 1965 och enligt den senaste konjunkturbarometern

att döma anser över hälften av de tillfrågade sågverken sina färdigvarulager

vara för stora. Av samma källa att döma torde man under

1966 också kunna räkna med en strävan hos sågverken att minska sin lagerhållning

av sågade och hyvlade trävaror. Här har antagits att den sammanlagda

lagerminskningen hos producenter och förbrukare inom landet

kommer att bli av storleksordningen 25 tusen stds. Den i balansen kalkylerade

totala efterfrågeminskningen skulle således leda till en produktionsminskning

inom sågverken om ungefär 8 procent 1965—1966.

En summering av ovan redovisade utvecklingstendenser inom träindustrins

olika sektorer skulle för den totala träindustrin innebära en ökning

i produktionsvolymen mellan 1964 och 1965 på ca 5 procent och en ungefär

oförändrad produktionsvolym mellan 1965 och 1966.

Utvecklingen inom massaindustrin under 1965 får betecknas som klart

ogynnsam. Exporten minskade med närmare 5 procent i volym från 1964

samtidigt som en glidning nedåt i priserna inträffade under fjolårets senare

del. Produktionen översteg hela tiden leveranserna varför producentlagren

efterhand växte till besvärande storlek. Exportminskningen, förorsakad

av den lageravveckling som ägde rum på våra traditionella exportmarknader,

träffade samtliga kvaliteter utom den mekaniska massan för

vilken en obetydlig ökning kom till stånd. — Produktionsvolymen ökade

med närmare 2 procent mellan 1964 och 1965, en uppgång som hänförde

sig till den tidigare delen av 1965. Produktionen var således som framgår av

nedanstående tablå (säsongrensade kvartalsuppgifter för avsaluproduktion

av massa, l:a kvartalet 1965 = 100) klart avtagande under andra halvåret:

1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv.

100 103 101 91

Den kraftiga doppningen under fjärde kvartalet är inget direkt uttryck

för en ytterligare försämring i massakonjunkturen utan får ses mot bakgrunden

av dels ett i marknadsstabiliserande syfte genomfört driftsstopp,

dels det ogynnsamma väderleksförhållandet med åtföljande problem på

råvarusidan. Genom den kraftiga forceringen av skeppningarna under fjolårets

sista månad kunde producentlagren nedbringas något varigenom de

kom att uppgå till ca 500 tusen ton vid årets utgång, dock innebärande en

fördubbling av massalagren jämfört med ett år tidigare.

Innevarande år beräknas medföra en betydande återhämtning för massaexporten.

Massakonjunkturerna torde nu ha kommit in i ett skede där

en påskj utande effekt från lagercykeln kan väntas komma till stånd. Hur

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

stor denna effekt kommer att bli är emellertid avhängigt av vilken lagerpolitik

köparna kommer att tillämpa. Det är således ovisst om en lageruppbyggnad

kommer att ske eller om köparna önskar ligga kvar med relativt små

lager ytterligare en tid. Under alla omständigheter kommer en positiv effekt

av lagercykeln att ernås genom den sannolikt upphörande lagerneddragningen

hos avnämarna. Marknaden för avsalucellulosa har samtidigt successivt

krympt genom en fortsatt integrering mellan amerikanska massafabriker

och europeiska pappersbruk, vilket rimligen bör komma att menligt

återverka på de svenska avsättningsmöjligheterna.

Produktionsprognosen för 1960 har gjorts med utgångspunkt från en

försörjningsbalans för massa. Exporten bedöms komma att öka med ungefär

8 procent i kvantitet från 1965 medan de inhemska leveranserna torde

komma att öka i ungefär samma takt som under fjolåret eller med ca 8

procent. Den i försörjningsbalansen mest svårbedömda posten är lagerförändringen.

Om man emellertid förutsätter att den rekommenderade minimilagerhållningen

om 12 procent av årsproduktionen är iakttagen vid 1966

års utgång skulle produktionsvolymen för den kemiska avsalumassan med

ovan angivna leveransutveckling komma att minska med ungefär 2 procent

1965—1966. Om man härtill väger in den ökning som beräknas komma till

stånd inom träsliperierna kommer den totala avsaluproduktionen att minska

med ungefär 1 procent.

Produktionen av papper och papp ökade under 1965 kvantitetsmässigt

med 6 procent motsvarande ca 180 tusen ton. En stor del av denna ökning

uppnåddes genom tillskott av ny kapacitet. Utvecklingen har varit mycket

varierande mellan de olika pappersslagen. 1 idningspapperssektorns efterfrågan

stagnerade och produktionsvolymen minskade nagot mellan 1964

och 1965. Produktionen av journalpapper och av kraftliner ökade samtidigt

med ungefär 15 procent medan motsvarande ökningstal för gruppen omslagspapper

stannade vid knappt 5 procent. Att exportökningen kom att

stanna vid endast 8 procent kan sannolikt tillskrivas det faktum att den

starkt expanderande hemmamarknadsefterfrågan tagit den störie delen

av expansionsutrymmet i anspråk. I det närmaste alla sektorer inom pappersindustrin

arbetade under fjolåret med fullt kapacitetsutnyttjande.

En bedömning av produktionsutvecklingen inom pappersindustrin för

1966 på grundval av export- och hemmamarknadsefterfrågan indikerar en

kvantitetsmässig ökning från 1965 med ca 5 procent. Papperskonjunkturerna

synes inte nämnvärt komma att ändras under innevarande år. En i förhållande

till fjolåret snabbare uppgång i exporten motvägs till en del av

en något avtagande ökningstakt i den inhemska förbrukningen. Exporten

beräknas kvantitetsmässigt öka med närmare 8 procent, vilket innebär att

produktionsökningen till större delen kommer att avsättas på exportmarknaden.

Den ovan angivna ökningen i produktionen skulle motsvara 150 tusen

ton, vilket ungefär torde överensstämma med den uppskattade ökningen

i produktionskapaciteten.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Produktionstillväxten inom livsmedelsindustrin har under den senaste

femårsperioden varit relativt konstant och uppgått i genomsnitt till drygt

3 procent. Enligt statistiska centralbyråns senaste beräkningar blev ökningen

1964—1965 knappt 3 procent dvs. något lägre än året innan då ökningen

var ungefär 3,5 procent. Detta sammanhängde främst med en lägre ökningstakt

i livsmedelskonsumtionen. Möjligen har också nedgången i jordbrukets

produktionsvolym ett visst förklaringsvärde härvidlag.

Prognosen för 1966 baseras på en försörjningsbalans för livsmedelsindustriprodukter

där produktionen framkommer som en ren konsekvens av

beräkningarna över utvecklingen av privat konsumtion och utrikeshandel

av livsmedel. En sådan kalkyl ger en produktionsökning 1965—1966 av

ungefär samma storleksordning som fjolårets. Marsbarometern antyder fortsatt

expansion i en omfattning som väl överensstämmer med fjolårets

marsbarometer. Även om kapacitetsutnyttjandet nu anges som högre än

för ett år sedan torde utrymme dock säkerligen finnas för en 3-procentig

produktionsuppgång.

Produktionen inom textil- och sömnadsindustrin var 1965 enligt centralbyråns

beräkningar ungefär lika stor som 1964. Detta innebär en klart svagare

utveckling än närmast föregående år och den mattaste sedan 1958. Svagast

har utvecklingen varit för trikåfabrikerna, där produktionen fallit med

omkring 4 procent, samt vad gäller tillverkningen av vävnader av naturfibrer.

Å andra sidan kan noteras en uppgång för produkter av syntet- och

konstfibrer — framförallt vad gäller silkecordväv (insatsvara för bl. a. gummivaruindustrin).

Dämpad synes också utvecklingen varit inom sömnadsindustrin.

Kvartalsstatistiken visar en svag nedgång för konfektionsindustrin,

medan en uppgång torde ha inträffat för vissa andra sömnadsartiklar.

Tillbakagången i konfektionsproduktionen kan tillskrivas den företagsnedläggning

som förekom mot slutet av året. För de kvarvarande företagen

sjönk kapacitetsutnytt jandet av konjunkturbarometrarna alt döma endast

obetydligt. Enligt dessa var också orderläget under hela året relativt tillfredsställande.

Marknadsutrymmet för den svenska trikå- och konfektionsindustrin fortsatte

att krympa under 1965. Den beräknade konsumtionsvolymökningen på

omkring 5 procent torde sålunda nästan helt ha täckts av en kraftigt ökad

import. Konfektionsimporten gick värdemässigt upp med 20 procent och

trikåimporten med närmare 15 procent jämfört med 1964. Samtidigt avtog

exportökningen, som för konfektionsvaror var 27 och för trikåvaror 33

procent 1963—1964, och stannade vid en uppgång på ca 12 procent respektive

endast 1 procent.

Produktionsprognosen för 1966 vilar på relativt bräckligt underlag. Konsumtionsprognosen

innebär en svagare utveckling än de närmast föregående

åren. Mot bakgrunden av detta och med beaktande av den hittills verkställda

eller aviserade företagsnedläggningen eller tillverkningskoncentrationen

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

inom branschen synes det nu vara rimligt att räkna med en produktionsminskning

på ett par procent.

Läder- och skoindustrins1 produktion uppskattas ha gått tillbaka med

drygt 4 procent mellan 1964 och 1965. Beräkningen baseras för vad gäller

garveri-, sko- och skinnkläderproduktionen på centralbyråns kvantitativa

kvar talsuppgifter samt för övriga delar på produktivitetsuppräknade sysselsättningsuppgifter.

Av de med kvartalsstatistik täckta grupperna har skinnkläderproduktionen

minskat kraftigt eller med inemot 20 procent, medan

garveriproduktionen sjunkit med ca 7 procent och skoproduktionen med

omkring 3 procent (enbart läderskotillverkningen med 4 procent). Den ökade

skokonsumtionen — uppskattad till drygt 5 procent i volym — har uppfyllts

genom en fortsatt kraftigt ökad import (13 procent i volym) samt genom

att lageruppbyggnaden blev betydligt lägre än under 1964.

Utvecklingen under 1966 torde präglas av en fortsatt tillbakagång av läder-

och skoproduktionen, dels såsom en direkt följd av den företagsnedläggning

inom landet som redan skett eller aviserats, dels också genom att

avsättningsmöjligheterna på grund av avtagande konsumtionsökningstakl

torde bli något sämre. Företagens uppgifter i konjunkturbarometern synes

också tala för att man emotser krympande produktion åtminstone inom

skoindustrin. För branschen som helhet beräknas produktionsnedgången

1965—1966 bli ca 4 procent.

Jord- och stenindustrin har under de senaste åren varit en av de mest expansiva

branscherna inom industrin. Den årliga produktionsökningen har

sedan 1962 varit i genomsnitt ca 10 procent. För de delbranscher vars tillverkning

helt eller delvis är beroende av byggnadsverksamhetens utveckling

har tillväxttakten i vissa fall varit än högre. Fjolårets produktionsuppgång

för branschen som helhet har beräknats till ca 8 procent. Att ökningen

blev lägre än de tre senaste årens genomsnitt sammanhänger främst med

den lägre tillväxten i bostadsinvesteringarna. Även om incitamenten från

efterfrågesidan hade varit starkare är det dock tveksamt om produktionsnivån

kunnat höjas ytterligare då kapaciteten enligt konjunkturbarometern

synes ha varit fullt utnyttjad åtminstone för de första tre kvartalen. Under

fjärde kvartalet rapporterades emellertid en minskad orderingång från

hemmamarknaden, en härmed sammanhängande tendens till att anse orderstockarna

som för små, oförändrad produktionsnivå och stigande färdigvarulager.

Aktivitetsdämpningen — minskad produktion och lägre kapacitetsutnyttjande

— fortsatte under första kvartalet i år, vars utfall enligt

marsbarometern underträffade i december inte särskilt högt ställda planer

och förväntningar. Den sannolika förklaringen härtill är den dämpning av

byggnationen som förorsakats av den svåra vintern. Under loppet av innevarande

år kan man räkna med en betydande produktionsökning med hän- 1

1 I lär ingår även skinn-, päls- och läclervaruindustrin.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kiingl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Tahell IV: 4. Industriproduktionens utveckling 1964—1966

Procentuella volymförändringar

1964—1965

1965—1966

(prel.)

(prognos)

Totala industrin..............................

6

4,5

Järnmalmsgruvor ............................

11

3

Järn- och metallverk..........................

10

7

Verkstadsindustri (exkl. varv)..................

7

7

Träindustri ..................................

5

0

Massaindustri ................................

2

— 1

Pappers- och pappindustri ....................

6

5

Livsmedelsindustri............................

3

3

Textil- och sömnadsindustri....................

0

— 2

Läder- och skoindustri........................

— 4

— 4

Övriga branscher (exkl. varv)..................

8

7

Källa: Konjunkturinstitutet.

syn till expansionen i byggnadssektorn och årsgenomsnittet för 1966 torde

komma att ligga ca 6 procent högre än för 1965.

Produktionen inom den grafiska industrin har under de senaste åren ökat

med i genomsnitt 6 procent. Tillväxten 1964—1965 har preliminärt beräknats

till ca 8 procent. Marsbarometern antyder inte att några förändringar

av den nuvarande expansionstakten skulle vara att vänta i år. Den senaste

prognosen för den privata konsumtionsutvecklingen har i tillämpliga delar

använts för att med hjälp av det nära samband som råder mellan produktionen

inom den grafiska industrin och den privata konsumtionen av grafiska

produkter söka precisera ett ökningstal för den grafiska industrins

produktion i år. Denna sambandsstudie ger till resultat en ökning med inemot

7 procent 1965—1966.

Den kemisk-tekniska industrin är kanske den bransch av betydelse — och

dessutom snabbt växande betydelse — som är svagast täckt av statistiskt

material. Svårigheterna att mäta branschens produktionsutveckling är betydande

på grund av dess heterogenitet och den mångfald nya produkter

som kommer fram inom denna bransch. Sysselsättningsstatistiken som ej

innefattar under senare år tillkomna företag och arbetsställen — bl. a. inte

nyanläggningarna i Stenungsund — ger ej heller något stöd för beräkningar

över produktionsutvecklingen. De produktionsdata som finns att tillgå tyder

på en produktionsuppgång på ca 15 procent 1964 och inemot 10 procent

1965. Produktionsökningen i år torde komma att bli av ungefär samma

storleksordning som förra året eller möjligen lägre.

Ovanstående genomgång av de olika industribranschernas utveckling under

1965 ger till resultat att den totala industriproduktionen kan beräknas

ha ökat med 6 procent 1964—1965. För 1966 skulle den samlade industriproduktionen

komma att öka med ca 41/2 procent om den ovan angivna

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

utvecklingen för de olika industribranscherna, vilken är härledd ur föreliggande

prognoser för investeringar, konsumtion, lagerutveckling och utrikeshandel

skulle komma till stånd.

2. Skogsbruket

Återverkningarna på skogsbruket av utvecklingen inom skogsindustrin

har sammanfattats i en försörjningsbalans för rundvirke (tabellerna 5 och

6). Förbrukningen av sågtimmer har framskrivits med prognosen för sågverksproduktionen

medan massavedsförbrukningen har beräknats med ledning

av den totala massaproduktionen, massa för avsalu och för eget behov

(till papperstillverkning).

Den i industriproduktionsavsnittet redovisade ned juster ingen av produktionsnivån

1964 och 1965 för här aktuella förbrukarsektorer, samt smärre

ändringar i beräkningsmetodiken för rundvirkesbalansen implicerar en beräknad

lägre awerkningsnivå än vad som tidigare redovisats. Detta tillsammans

med nu tillgängliga statistiska uppgifter om lagerutvecklingen

under 1965 medför, att avverkningsökningen 1964—1965 nu beräknas ha

Tabell IV: 5. Förbrukning och uttag av rundvirke 1963—1966

1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1963

1964

1965

(prel.)

1966

(prognos)

Sågtimmer

Förbrukat vid sågverken (inkl. svinn)

17 862

20 948

21 685

19 879

Export..........................

154

234

308

300

Import ..........................

128

88

83

75

Utgående lager ..................

3 332

3 607

4 024

3 500

Ingående lager ..................

2 939

3 332

3 607

4 024

Uttaget från skogen

18 281

21 369

22 327

19 580

Massa- och boardved

Förbrukat vid fabrikerna (inkl. svinn)1

23 582

26 021

26 638

26 883

Export ..........................

1 011

1 310

1 695

1 900

Import..........................

456

259

305

305

Utgående lager ..................

22 803

20 712

18 653

17 500

Ingående lager....................

25 681

22 803

20 712

18 653

Uttaget från skogen

21 259

24 981

25 969

27 325

övrigt rundvirke

Förbrukat inom landet............

5 351

5 085

4 944

4 820

Export ..........................

153

149

131

131

Import..........................

10

4

4

4

Uttaget från skogen

5 494

5 230

5 071

4 947

Totala uttaget från skogen

45 034

51580

53 367

51 852

1 Korrigerad för insats av sågverksflis m. m.

Källa: Konjunkturinstitutet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Tabell IV: 6. Försörjningsbalans för rundvirke 1963—1966

1 000 kbra, fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1963

1964

1965

(prel.)

1966

(prognos)

Produktion ......................

45 034

51 580

53 367

51 852

sågtimmer......................

18 281

21 369

22 327

19 580

massa- och boardved............

21 259

24 981

25 969

27 325

övrigt rundvirke................

5 494

5 230

5 071

4 947

Import ..........................

594

351

392

384

Summa tillgång

45 628

51931

53 759

52 236

Export ..........................

1 318

1 693

2 134

2 331

Lagerförändring ..................

—2 485

-1 816

-1 642

—1 677

Förbrukning......................

46 795

52 054

53 267

51 582

sågtimmer......................

17 862

20 948

21 685

19 879

massa- och boardved............

23 582

26 021

26 638

26 883

övrigt rundvirke................

5 351

5 085

4 944

4 820

Summa användning

45 628

51931

53 759

52 236

Källa: Konjunkturinstitutet.

uppgått till endast 3 å 4 procent mot tidigare beräknade 8 procent. Förklaringen

till den kraftiga skillnaden utgörs i stort av en felbedömning av

lagerutvecklingen av massaved. Den strukturellt betingade och betydande

neddragningen av massavedslagren under senare år fortsatte även under

1965. Nedan återges en tablå över lagernivån vid respektive års utgång i

procent av förbrukningen under respektive år.

1961 1962 1963 1964 1965

101 124 98 81 71

Enligt försörjningsbalansen erhålls en minskning i den totala skogsavverkningen

med ca 3 procent 1965—1966. Den trendmässiga tillbakagången

av massavedslagren har bedömts fortsätta men i en långsammare takt än

under de närmast föregående åren. Vidare torde massaindustrins sannolikt

försämrade likviditetssituation och den stränga vintern komma att verka

neddragande på lagerstockarna under innevarande år. Den i balansen kalkylerade

lagerhållningen av massaved under 1966 skulle motsvara 65 procent

av årets beräknade förbrukning. Den relativa osäkerheten i bedömningen

av lagerutvecklingen innebär dock ett betydande ovisshetsmoment i

awerkningsprognosen.

3. Övriga näringsgrenar

Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas nu av jordbruksnämnden

komma att minska med 6 procent 1965—1966. Mellan 1964

och 1965 var minskningen ca 3 procent. Det är främst produktionen av brödsäd

och av oljeväxter som väntas minska kraftigt.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1960

Elkraftsproduktionen beräknas av centrala driftledningen ha ökat med

drygt 8 procent 1964—1965. För 1966 väntas en produktionsökning av endast

3 procent. Totala förbrukningen av kraft för prima ändamål som ökade

med 7,5 procent 1964—1965 väntas 1966 öka med endast 6 procent.

Utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten beskrivs utförligt

i kapitel VII. Det framgår där att bruttoinvesteringarna i byggnader

och anläggningar ökade ca 5,5 procent 1964—1965 och att för 1966 emotses

en ökning med ca 3,5 procent.

4. Den totala produktionen

Beräkningarna av den totala produktionens utveckling som brukar framläggas

i detta sammanhang består av en sammanvägning av de uppgifter

om produktionen inom olika sektorer som redovisats i detta kapitel. Produktionen

inom tjänstesektorerna framkommer därvid som skillnaden

mellan totala bruttonationalprodukten, beräknad från användningssidan,

och produktionen av varor och kraft. Inom statistiska centralbyrån pågår

emellertid ett arbete som syftar till mera tillförlitliga produktionsberäkningar,

där också produktionen av tjänster beräknas separat. Vissa preliminära

resultat från sådana beräkningar tyder på att överensstämmelsen

med de kalkyler som presenteras i nationalbudgeten är acceptabel för åren

1962—1963 och 1963—1964. För utvecklingen 1964—1965 stämmer däremot

de båda kalkylerna mindre bra. Varuproduktionen visar en ökningstakt

av ca 5 1/2 procent. Eftersom den totala bruttonationalprodukten ökat

med endast 3,2 procent enligt nationalräkenskaperna innebär detta att produktionen

inom tjänstesektorerna inte skulle ha ökat alls. Statistiska

centralbyråns beräkning av produktionen inom tjänstesektorerna visar

däremot en ökningstakt av ca 4 1/2 procent. Men detta innebär i sin tur

att totala produktionen skulle ha ökat med närmare 5 procent i stället för

nationalräkenskapens 3,2 procent. Centralbyråns beräkning av produktionen

inom tjänstesektorerna stämmer bättre med de sysselsättningsuppgifter

som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Även om det är möjligt

att både varu- och tjänsteproduktion överskattats något, måste man

nog dra slutsatsen att den totala produktionen 1964—1965 ökat mer än vad

som anges av beräkningarna från användningssidan dvs. 3,2 procent. Som

nämnts i kapitel I är det möjligt att bl. a. ökningen av detaljhandelns lager

blivit underskattad.

Beräkningarna av den totala produktionen 1965—1966 sammanfattas i

följande tablå.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 125. Bilaga S

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Förändring 1965—

-1966

mkr i

procent

1965 års

priser

Jordbruk ..........................................

...... — 200

— 6

Skogsbruk ........................................

...... — 100

— 3

Industri ..........................................

...... 2 000

4,5

Kraft- och belysningsverk ..........................

...... 100

3

Byggnads- och anläggningsverksamhet................

...... 400

3,5

Summa varu- och kraftproduktion ..................

...... 2 200

3,5

Tjänstesektorerna (antagande) ......................

...... 1 700

4

Bruttonationalprodukten från produktionssidan........

...... 3 900

3,5

Som framgått av kapitel I väntas bruttonationalprodukten, räknat från

användningssidan, med det högre alternativet för den privata konsumtionens

tillväxt, öka med knappt 4 procent. Skillnaden mellan de båda beräkningarna

kan i och för sig inte anses som uppseendeväckande med hänsyn till den grova

beräkningsmetod som använts i produktionsavsnittet.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

67

V. Arbetsmarknaden

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1966

I den preliminära nationalbudgeten för 1966 visades att utvecklingen på

den svenska arbetsmarknaden 1965 jämfört med 1964 präglats av en högre

efterfrågan och lägre ökning av arbetskraftsresurserna. Sysselsättningsökningen

1965 torde ha varit väsentligt lägre än 1964. Mot slutet av 1965 inträdde

emellertid en viss dämpning av efterfrågetrycket på arbetsmarknaden

och denna synes ha fortsatt under första kvartalet 1966. I tabell 1 och 2

visas dels antalet registrerade arbetslösa, dels antalet personer i beredskapsarbeten

och i omskolningskurser in. m. Av tabell 2 framgår att den registrerade

arbetslösheten under första kvartalet 1966 låg högt över motsvarande

period 1965. Främst är det arbetslösheten bland byggnadsarbetarna som

ökat, men även för industriarbetare och övriga grupper är ökningstalen

betydliga. Den ökade arbetslösheten har främst samband med den extremt

hårda vintern 1965—66. Detta diskuteras närmare nedan.

Som ett mått på trycket på arbetsmarknaden brukar kvoten mellan antalet

tillsatta och antalet lediga platser (tillsättningsprocenten) användas.

För att belysa förändringen i efterfrågetrycket visas nedan utvecklingen av

tillsättningsprocenten och de komponenter som bildar denna kvot.

Förändringar i tillsättningsprocenten och dess komponenter

Index: samma månad ett år tidigare = 100.

1965 1966

aug.

sept.

okt.

nov.

ilec.

jan.

febr.

tillsatta platser ....

100,7

93,4

93,1

98,4

106,3

101,2

100,4

lediga platser ......

106.9

101,1

98,5

101,2

104,2

102,9

99,1

tillsättningsprocent

94,2

92,4

94,6

97,2

102,0

98,4

101,3

När indextalet för tillsättningsprocenten är lägre än 100 betyder detta

att det blivit svårare att tillsätta de lediga platserna jämfört med samma

period föregående år. Av tablån framgår att det egentligen endast är i december

och februari som det var lättare att tillsätta de lediga platserna än

föregående år. Men det framgår också att indextalet nådde ett bottenläge

i september och har stigit t. o. m. december. Man kan också se att indextalet

för tillsatta platser steg kraftigt över 1964 års nivå i december och

att det också i januari och februari var högre än motsvarande månader ett

år tidigare. Indextalet för lediga platser sjönk i september och oktober. Det

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Tabell V: 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1963—1966, hela landet

År, kvartal,

månad

Antal registrerade

arbetslösa

Antal sysselsatta i bered- skapsarbeten1

Antal i omskolningskurser

m. m.

genomsnitt

per månad

förändring

frånföreg. år

genomsnitt

per månad

förändring

från f öreg. år

genomsnitt

per månad

förändring

från föreg. år

1964 I ......

27 740

—15 530

10 700

330

14 700

640

II ....

21 030

- 340

5 520

— 3 560

14 140

1 460

III ....

15 530

870

1 890

— 1 380

11 no

1 030

IV ____

20 330

520

4 520

— 2 380

14 880

1 850

1965 I......

29 150

1 410

7 880

— 2 820

16 890

2 190

II ____

17 810

- 3 220

4 400

— 1 120

15 850

1 710

III____

12 020

— 3 510

2 440

550

12 970

1 860

IV ....

20 890

560

3 800

— 720

17 980

3 100

1966 I......

42 710

13 560

5 660

— 2 220

19 830

2 940

Månadstal:

1965 jan.....

33 050

3 300

6 670

— 2 690

15 630

2 330

febr. . .

27 450

- 150

8 550

— 2 680

17 050

1 970

mars ..

26 960

1 100

8 420

— 3 090

17 980

2 270

1966 jan.....

38 940

5 890

4 800

— 1 870

18 420

2 790

febr. ..

53 860

26 410

5 970

— 2 580

20190

3 140

mars ..

35 340

8 380

6 210

— 2 210

20 890

2 910

1 Omfattar inte anvisade specialarbetare eller beredskapsarbeten för handikappade.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

ökade sedan åter november—januari, men var inte på långt när lika högt

som under de första tre kvartalen av 1965.

Man kan tolka indextalens utveckling så, att efterfrågan på arbetskraft

dämpades fr. o. m. september. Eftersom arbetskraftstillgångarna fortfarande

var små rådde likväl ett övertryck på arbetsmarknaden. Även detta dämpades

dock de sista månaderna 1965 vilket kom till uttryck i att antalet tillsatta

platser ökade. Detta kan ha sin förklaring i den accelerande tillströmningen

av utländsk arbetskraft och friställning av arbetskraft från företag,

inom textilindustrin (men också från andra branscher). Även den höga arbetslösheten

kan ha spelat in.

Regionalt sett består intrycket från den preliminära nationalbudgeten

att arbetsmarknadsutvecklingen varit gynnsammare i Norrland än i övriga

Sverige. Detta gäller även under vintern. De statistiska serier som har refererats

här ger långt mindre utslag för Värmland, Dalarna och Norrland.

Den skisserade utvecklingen under 1965 och början av 1966 kan också

illustreras med följande tablå som visar andelen företag som uppgivit brist

på andra arbetare än yrkesarbetare i konjunkturinstitutets barometerundersökningar.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

69

Andel företag som uppgivit brist på andra arbetare än yrkesarbetare

(procent)

mars juni sept. dec.

1963 ................ 12 20 22 22

1964 ................ 25 34 37 34

1965 ................ 36 35 37 24

1966 ................ 20

Bristen på yrkesarbetare visar en liknande utveckling men med mindre

utslag.

Den dämpning som sålunda ägt rum mot slutet av 1965 och i början av

1966 är givetvis mycket beroende av den osedvanligt stränga och nederbördsrika

vintern. Men skäl talar också för att en viss konjunkturmässig

efterfrågedämpning satte in ungefär samtidigt. Detta skall utvecklas något

närmare i det följande.

Utvecklingen på arbetsmarknaden jämfört med vintern 1962—63

Vinterns inverkan på arbetsmarknadsläget kan i viss mån jämföras med

utvecklingen 1962—63 då produktionsförhållandena också var ogynnsamma.

Arbetslösheten nådde då en topp i januari och sjönk sedan hastigt i

februari och mars. Vintern 1965—66 har emellertid varit längre och svårare.

Här ökade arbetslösheten kraftigt i november, december och januari.

Toppen nåddes emellertid inte förrän i februari. Nedgången mellan februari

och mars var något kraftigare än nedgången mellan januari och februari

1963.

Som ett mått på arhetskraftsefterfrågan skall i det följande användas

antalet lediga platser vid månadens mitt. Tar man hänsyn till att bottenläget

nåddes en månad senare 1965—66 kan man till att börja med konstatera

att uppgången februari—mars 1966 var ungefär lika stor som mellan

januari—februari 1963 och alla år därefter. Även här finner man att det

är utvecklingen oktober till december som varit mer ogynnsam än 1962—63.

Delvis synes detta kunna förklaras som en effekt av ännu sämre väderlek

1965 än 1962. Vid en jämförelse med utvecklingen under 1964—65 kommer

det emellertid att visa sig att nedgången i arhetskraftsefterfrågan mot slutet

av 1965 inte enbart torde ha haft väderleksbetingade orsaker.

Arhetskraftsefterfrågan 1965—66 jämförd med 1964—65

I förhållande till 1964 var ökningen i antalet lediga platser vid månadens

mitt rekordhög under större delen av 1965. ökningen bars upp av samtliga

näringsgrenar, men industrin, och särskilt verkstadsindustrin, dominerade

klart. Även byggnadsverksamheten och tjänstesektorerna låg högt över

1964; särskilt den offentliga sektorn ökade kraftigt. Undantagen var beklädnadsindustrierna

samt gruppen »husligt arbete» där arbetskraftsefterfrågan,

mätt på detta sätt, i stort sett var lägre än eller lika stor som 1964.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Tabell V: 2. Den registrerade arbetslösheten 1965 och 1966 regionalt och branschvis

Genomsnitt per månad

Arbetslöshetsförsäkrade

Samtliga

Industri-

Byggnads-

Skogs-

Övriga

arbets-

varav:

arbetare

arbetare

arbetare

lösa

kvinnor

I.

Antal registrerade arbetslösa

1966

1.

Hela landet

jan.

7 680

16 670

1 780

7 630

38 940

6 090

febr.

9 020

28 510

2 140

10 230

53 860

5 950

mars

7 350

15 020

1 810

7 460

35 340

5 340

2.

Södra o. mellersta Sverige

jan.

5 550

10 680

210

4 320

23 750

3 680

febr.

6 610

19 760

360

6 310

35 320

3 600

mars

5 160

9 380

110

3 990

20 850

3 210

3.

Värmland, Dalarna och

Norrland

jan.

2 130

5 990

1 570

3 310

15 190

2 410

febr.

2 410

8 750

1 780

3 920

18 540

2 350

mars

2 190

5 640

1 700

3 470

14 490

2 130

II. Förändring från ett år tidigare

1.

Hela landet

jan.

1 620

4 040

310

—520

5 890

610

febr.

3 410

17 930

990

3 500

26 410

1 210

mars

1 920

4 180

580

1 190

8 380

1 070

1 kv.

2 320

8 720

630

1 390

13 560

960

2.

Södra o. mellersta Sverige

jan.

1 670

3 750

170

-840

5 160

500

febr.

2 950

13 640

320

2 340

19 710

980

mars

1 620

3190

70

560

6 060

900

1 kv.

2 080

6 860

190

690

10 310

790

3.

Värmland, Dalarna och

Norrland

jan.

- 50

290

140

320

730

110

febr.

460

4 290

670

1 160

6 700

230

mars

300

990

510

630

2 320

170

1 kv.

240

1 860

440

700

3 250

170

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

De absoluta talen för antalet lediga platser vid månadens mitt låg under

hela 1965 högre än 1964. Det är först i januari 1966 som man når under

nivån ett år tidigare och de kraftiga minskningstalen kommer först i februari

och mars. Men ökningstakten i arbetskraftsefterfrågan dämpades betydligt

tidigare, redan från oktober. Det framgår också att nedgången september—oktober

var kraftigare än 1964 och att uppgången februari—mars

var svagare än uppgången januari—februari 1965.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

Jämfört med 1964—65 kunde man nu ha väntat att den för produktionen

ogynnsamma väderleken skulle få den effekten att arbetskraftsefterfrågan

sjönk inom de köldkänsliga näringarna t. ex. byggnadsverksamheten och

jord- och stenindustrin från november eller december. Eventuella effekter

på exportindustrin borde komma senare och inte bli så kraftiga medan effekten

på hemmamarknadsindustrierna och tjänstesektorerna kunde väntas

bli ingen eller mycket svag. Den verkliga utvecklingen synes ha varit

att arbetskraftsefterfrågans ökningstakt mattats betydligt totalt sett redan

mellan september och oktober. I september syntes nämligen dylika tendenser

inom byggnadsverksamheten och verkstadsindustrin. De blev utpräglade

i oktober då även efterfrågeökningen från jord- och stenindustrin och

skogsbruket uppbromsades. En direkt efterfrågeminskning ägde rum inom

byggnadsverksamheten samt jord- och stenindustrin redan i november medan

det för verkstadsindustrin dröjde till februari. I november sjönk ökningstakten

för de flesta andra industribranscher (utom livsmedelsindustrin).

För massa- och pappersindustrin samt grafiska industrin blev efterfrågan

lägre än 1964. I december sjönk ökningstakten även för livsmedelsindustrin

och blev negativ inom kemiska industrin. Då dämpades också

ökningstakten kraftigt för offentliga tjänster. Hotell- och restaurangbranschen

minskade sin arbetskraftsefterfrågan. Sist kom omslagen i handeln

(efterfrågeminskning i januari) och samfärdseln (efterfrågeminskning i

februari).

Tecken på ett nytt omslag — i form av accelererande ökningstakt eller

retarderande minskningstakt — kan möjligen noteras för byggnadsverksamheten

och skogsbruket (från februari) samt för samfärdseln och offentliga

tjänster (mars). Detta är dock baserat på endast två resp. en observationer.

Sammanfattningsvis kan man säga att omslaget märktes först inom

skogsbruket, verkstadsindustrin, jord- och stenindustrin samt byggnadsverksamheten.

Därefter kom skogsindustrierna och beklädnadsindustrierna,

medan födoämnesindustrierna och tjänstesektorerna kom senare. För

tjänstesektorerna skulle ett nytt uppsving i efterfrågan kunna vara på väg

fr. o. in. mars.

Utvecklingen vad det gäller efterfrågan på arbetskraft följde alltså den

tänkta så tillvida som byggnadsverksamheten och jord- och stenindustrin

drabbades först. Men dämpningen kom redan mellan september och oktober

då väderleken inte kan ha varit av betydelse. Det är också svårt att förklara

utvecklingen inom verkstadsindustrin och tjänstesektorerna med en

hänvisning till väderleksförhållandena. De anförda uppgifterna får i stället

anses visa att arbetskraftsefterfrågan mot slutet av 1965 dämpades av konj

un k lur mässiga orsaker. 1 diagram 1 visas kurvor för antalet lediga platser

vid månadens mitt, totalt och för vissa näringsgrenar. Diagrammet bygger

på säsongrensade tal. Eftersom näringsgrensfördelningen kunnat genom
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Diagram V:l. Antal lediga platser vid månadens mitt 1964—1 kv 1966

Säsongrensade månadstal. Halvlogaritmisk skala.

60000

Totalt

50000

40000

Metall- och verkstadsindustri

12 000

10000

9000

Offentliga tjänster

Varuhandel

Byggnadsverksamhet

J_L_L

J FMAMJ J ASONDJ FMAM J JASONOj FM

1964 1965 1966

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

föras endast för tiden sedan 1963 måste man vara försiktig med bestämda

slutsatser utifrån de säsongrensade serierna. Diagrammet synes dock bestyrka

den utveckling som skisserats i det föregående med en toppnivå för

antalet lediga platser ganska tidigt under 1965 och därefter sjunkande antal.

Vidare framgår det att omslaget kom tidigast för byggnadsverksamheten

och senast för metall- och verkstadsindustrin.

Ökningen i antalet arbetsanmälda utlänningar under 1965 var kraftigast

under andra halvåret och framför allt fjärde kvartalet, ökningen hänför
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

de sig främst till verkstadsindustrin men även inom byggnadsverksamheten

och textil- och sömnadsindustrin ökade antalet arbetsanmälda utlänningar.

Detta är antagligen en väsentlig orsak till att antalet tillsatta platser

ökade kraftigt september—december 1965 jämfört med 1964 inom verkstadsindustrin

och visar en ökande tendens inom de båda andra nämnda

näringsgrenarna. Kombinerat med efterfrågedämpningen gav detta en ganska

kraftig lättnad i efterfrågetrycket på de nämnda delmarknaderna.

2. Arbetsmarknadsutsikterna för 1966

Enligt statistiska centralbyråns juniräkning minskade antalet sysselsatta

inom jordbruket med ca 8 1/2 procent både 1963—1964 och 1964—

1965. Minskningen 1965—1966 väntas fortgå i samma höga takt som de

närmast föregående åren. Inom skogsbruket ökade avverkningarna 1964—

1965 endast 3 å 4 procent mot i den preliminära nationalbudgeten för

1966 beräknade 8 procent. Antalet sysselsatta inom stor skogsbruket minskade

enligt statistiska centralbyrån med ca 5 1/2 procent och antalet dagsverken

inom det enskilda skogsbruket med drygt 2 procent. Då avverkningarna

innevarande år väntas minska med 3 procent synes minskningen

i sysselsättningsvolym bli kraftigare än tidigare. Utslaget på antalet anställda

torde dock inte bli lika starkt.

Antalet anställda arbetare inom industrin ökade enligt statistiska centralbyråns

korttidsstatistik med inte fullt 1 procent 1964—1965. Antalet

anställda män ökade med 0,4 procent och antalet anställda kvinnor med

2,9 procent. Baserade på de i kapitel IV redovisade produktionsprognoserna

visas i nedanstående tablå de väntade förändringarna 1965—1966 i antalet

anställda arbetare:

Procentuell

förändring

från 1965

Metall- och verkstadsindustri (exkl. varv) .............................. 0,5

Träindustri (exkl. sågverk) ............................................ 0

Massa- och pappersindustri ............................................ — 1

Livsmedels-, dryckes- och tobaksvaruindustri............................ — 0,5

Textil- och beklädnads-, läder-, hår och gummivaruindustri .............. — 4

Samtliga industrigrupper................................................ — 0,5

Inom byggnadsverksamheten beräknas antalet icke arbetslösa medlemmar

i byggnadsfackens arbetslöshetskassor ha ökat med ca 1/2 procent

1964—1965. I nedanstående tablå visas de kvartalsvisa förändringstalen.

Förändring från föregående år (procent)

1965 1966

1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv

1,1 1,6 0,6 —1,6 —5,4

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Som framgår av kapitel VII beräknas investeringarna i byggnader och

anläggningar öka med ca 3 1/2 procent 1965—1966. Den erforderliga sysselsättningsökningen

torde kunna uppskattas till ca 1/2 procent.

Balansen på arbetsmarknaden 1966

Ett försök till sammanvägning av de förväntade sysselsättningsförändringarna

1965—1966 tyder på en endast obetydlig sysselsättningsökning,

mätt i antal. Den offentliga sektorn är den sektor som väntas få den kraftigaste

sysselsättningsökningen.

Samtidigt är en viss ökning av arbetskraftsresurserna möjlig genom invandring

av utländsk arbetskraft och anställning av gifta kvinnor som

önskar övergå till förvärvsarbete ■—- låt vara att dessa resurser sett i ett

längre perspektiv är ganska små. Möjligen kan man också räkna med ett

visst underutnyttjande av arbetskraften i nuläget. Vid en jämförelse mellan

åren 1965 och 1966 som helhet måste man dra slutsatsen att balansen

på arbetsmarknaden borde bli betydligt bättre det senare året. (En sådan

lättnad är också inkalkylerad i beräkningarna av löneglidningens storlek i

kapitel VI.) Man kan inte ens utesluta att en del av de tillgängliga arbetskraftsresurserna

kan bli outnyttjade. Deras karaktär gör dock att det är

mindre sannolikt att t. ex. den registrerade arbetslösheten skulle öka kraftigt.

Inte heller torde bristen på yrkesutbildad arbetskraft komma att minska

väsentligt.

En totalkalkyl av detta slag kan i vissa fall bli tämligen missvisande

eftersom den förutsätter en mycket hög rörlighet och snabb anpassning

till efterfrågan hos arbetskraften. I ett under året 1966 accelererande förlopp

kunde denna anpassning tänkas bli alltför långsam. Det bör därför

påpekas att en viss acceleration mellan halvåren 1966 förutsätts i nationalbudgetens

kalkyler, men att denna inte är så stark att slutsatsen om en

även under andra halvåret 1966 kvarstående dämpning av trycket på arbetsmarknaden

behöver rubbas. Särskilt gäller detta om man antar att

den svåra vintern i början av året medfört ett visst underutnyttjande av

den sysselsatta arbetskraften. Det är å andra sidan nödvändigt att göra

en reservation för möjligheten av att uppsvinget mellan halvåren kommit

att underskattas i nationalbudgetens beräkningar, varigenom det väntade

läget på arbetsmarknaden kan ha kommit att framstå som alltför avspänt.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

75

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

Den totala lönesumman, dvs. summan av alla anställdas kontantlön före

skatteavdrag, har av statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet beräknats

öka med 9 procent mellan 1964 och 1965. Vid beräkningen av lönesummeökningen

1964—1965 har hänsyn tagits till att arbetstagare vilka

uppbär lön på veclcobas uppbar en veckolön mer under 1964 än under 1965.

Vid lika antal avlöningsveckor de båda åren skulle lönesumman ha ökat

med 10 procent. Till denna ökning på 10 procent har de avtalsmässiga löneökningarna

uppskattats bidra med 4 3/4 procentenheter; löneglidningen, i

vilken även effekter av övergång från lägre till högre betalda arbeten i viss

mån ingår, har uppskattats bidra med ca 3 1/2 procentenheter samt nettoeffekten

av sysselsättningsförändringar med 1 3/4 procentenheter. Det bör

i detta sammanhang påpekas att statistiskt underlag för 1965 saknas inom

ett flertal områden. Utöver kontantlönehöjningar tillkommer för företagen

arbetskraftskostnadsökningar av generell natur i form av ATP-avgiftens

ökning med 0,4 procentenheter och semesterförlängning med 3 dagar för

stora grupper arbetstagare. För industriföretagen beräknas dessa förändringar

medföra en kostnadsökning på 1 3/4 procent per arbetstimme för arbetarna;

den avtalsmässiga löneökningen är för denna grupp beräknad till

knappt 4 procent och löneglidningen till 5 3/4 procent. Arbetskraftkostnaderna

mellan 1964 och 1965 har härigenom ökat med drygt 11 procent per

arbetstimme beträffande industriarbetarna.

ökningen av lönesumman 1965—1966 beror bl. a. av de slutliga resultaten

av de nu pågående avtalsförhandlingarna. Med hänsyn till hittills föreliggande

avtalsresultat från LO/SAF-området räknar institutet med att

lönesumman mellan kalenderåren 1965 och 1966 stiger med mellan 6 1/2

och 6 3/4 procentenheter till följd av avtalsmässiga löneökningar. Löneglidningen

har förutsatts minska 1966 jämfört med 1965 med hänsyn till

den tydliga tendensen till bättre balans på arbetsmarknaden vid början av

innevarande år. Löneglidningen har förutsatts öka lönesumman 1965—

1966 med 2 3/4 procentenheter mot ca 3 1/2 procentenheter 1964—1965.

Nettoeffekten på lönesumman av sysselsättningsförändringar har antagits

bli 3/4 procentenhet. Lönesumman skulle härigenom komma att stiga med

10 procent mellan 1965 och 1966.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Övriga inkomster

Jordbrukarnas inkomster från jordbruk minskade med omkring 2 procent

1964—1965 enligt jordbruksnämndens beräkningar. Jordbrukarnas

inkomster från skogsbruk kan beräknas ha stigit icke obetydligt på grund

av ökade virkespriser och även ökad virkesavverkning. Enligt mycket preliminära

beräkningar kan därför jordbrukarnas sammanlagda inkomster

uppskattas ha ökat med ca 6 procent 1964 och 1965.

För 1966, å andra sidan, förutses en nedgång i jordbrukarnas sammanlagda

inkomster med drygt 8 procent. Jordbruksnämndens senaste beräkningar

pekar på en minskning av inkomsterna från jordbruket med ca 11

procent 1965—1966. För skogsinkomsternas del pekar tillgängliga avverknings-

och prisprognoser på en minskning 1965—1966 med drygt 5 procent.

Övriga enskilda företagares inkomster har antagits öka med 5 å 6 procent

1965—1966 eller samma stegring som mellan 1964 och 1965.

Hushållens kapitalinkomster netto visade en förhållandevis kraftig uppgång

1964—1965 som följd av bl. a. höjd räntenivå och ökade aktieutdelningar.

För 1966 förutses en något lägre stegring eller drygt 10 procent.

Av tabell 1 framgår att faktorinkomsterna beräknas ha ökat med 9 procent

1964—1965, eller obetydligt mer än enligt beräkningarna framlagda i

den preliminära nationalbudgeten. Vid den i föregående avsnitt förutsatta

stegringen i lönesumman med 10 procent 1965—1966 skulle faktorinkomsterna

totalt enligt här framlagda prognoser öka närmare 9 procent även

1965—1966.

De egentliga inkomstöverföringarna till hushåll beräknas ha ökat 19

procent mellan 1964 och 1965. Förutom de fr. o. in. andra halvåret i fjol

förbättrade sociala förmånerna har kraftigt ökade kommunala transfereringar

av olika slag bidragit härtill. Stegringstakten 1965—1966 har beräknats

bli avsevärt lägre eller 13 å 14 procent. Beträffande folkpensionerna

kan nämnas att dessa 1966 ökar till följd av ett standardtillägg fr. o. in. den

1 juli 1966 och — i enlighet med prisprognosen nedan för konsumentpriserna

— två indextillägg. I fråga om utbetalningarna från socialförsäkringen

kan ökningen 1965—1966 uppskattas bli av ungefär samma storlek som

1964—1965 eller ca 13 procent.

Direkta skatter, avgifter m. m. beräknas ha ökat med 19 procent 1964 och

1965. Bidragande till den relativt höga ökningen var främst följande förhållanden.

Preliminärskattebetalningarna 1964 var till följd av preliminärskattetabellernas

konstruktion detta år hållna i underkant. Detta synes ej ha varit

fallet i fjol. Genom den låga inbetalningen av preliminärskatt 1964 blev

vidare utbetalningarna av överskjutande skatt mot slutet av 1965 osedvanligt

låga (och inbetalningarna av kvarskatt 1966 osedvanligt höga). Medverkande

till ökningen i hushållens skatteinbetalningar 1964—1965 var även

skattehöjningen per den 1 juli 1964 då preliminärskatteuttaget höjdes i samband

med slopandet av avdragsrätten för folkpensionsavgiften.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

77

Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1964—1966

Miljoner kronor i löpande priser

1964

1965

1966

Procentuell

prel.

prognos

förändring

1964-

1965-

1965

1966

1. Faktorinkomster..................

66 494

72 448

78 811

9,0

8,8

Egentliga löner1 ..................

54 203

59 279

65 204

9,4

10,0

Enskilda företagares inkomster ----

6 515

6 879

6 893

5,6

0,2

jordbrukare ....................

2 467

2 612

2 396

5,9

— 8,3

övriga företagare................

4 048

4 267

4 497

5,4

5,4

Kapitalinkomster (netto) ..........

754

889

983

17,9

10,6

Ofördelad restpost ................

5 022

5 401

5 731

7,5

6,1

2. Inkomstöverföringar till hushåll2....

8 457

10 054

11 416

18,9

13,5

3. Direkta skatter, avgifter m.m.3 ....

18 136

21 581

24 228

19,0

12,3

4. Hushållens nettoinbetalning till det

offentliga (3) - (2) ................

9 679

11 527

12 812

19,1

11,1

5. Utfallna privata försäkringar ......

1 449

1 584

1 728

9,3

9,1

6. Inbetalda privata försäkringspremier

1493

1 588

1 680

6,4

5,8

7. Disponibla inkomster (1 — 4+5 —6)..

56 771

60 917

66 047

7,3

8,4

8. Privat konsumtion................

50 602

55 319

60 081

9,3

8,6

9. Sparande (utöver försäkringssparande)

6 169

5 598

5 966

— 9,3

6,6

‘Häri ingår ej arbetsgivaravgifter; dessa uppgick 1964 till 3 464 miljoner kronor och 1965

till 3 914 miljoner kronor och beräknas uppgå till 4 518 miljoner kronor 1966.

•Inkomstöverföringar från stat och kommun samt socialförsäkringsutfall.

•Häri ingår också av hushållen direkt inbetalda socialförsäkringspremier.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Innevarande års sammanlagda skatteinbetalningar från hushållssektorn

beräknas överstiga fjolårets med drygt 12 procent. Sänkningen av de statliga

skattesatserna från den 1 januari 1966 motverkas delvis av en relativt

stor höjning i den kommunala utdebiteringen vartill kommer att kvarskatteinbetalningarna

i år såsom ovan nämndes är avsevärt större än 1965.

Hushållens nettoinbetalning till det offentliga beräknas öka med ca 11

procent 1965—1966, dvs. väsentligt mindre än 1964—1965 då ökningen var

19 procent.

Hushållens premieinbetalningar till privat försäkring beräknas ha ökat

med drygt 6 procent 1964—1965. För 1965—1966 kan förutses en något lägre

ökningstakt för premieinbetalningarna. Till hushållen utbetalda försäkringsutfall

förutses öka ungefär lika mycket 1965—1966 som 1964—1965,

eller drygt 9 procent.

Disponibla inkomster

Förändringarna i hushållens olika inkomst- och utgiftsposter 1964—

1965 resulterade i en ökning av hushållens disponibla inkomster mellan

dessa år med ca 7,5 procent innebärande en uppgång med ca 2 procent

i fast penningvärde räknat. Ovan redovisade prognoser över inkomst- och

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

utgiftsutvecklingen för hushållen implicerar en uppgång i disponibelinkomsterna

med ca 8,5 procent 1965—1966, vilket skulle motsvara en stegring

med närmare 3 procent i fast penningvärde. Om lönesummans tillväxt såsom

förutsätts i den reviderade finansplanen stannar vid 8 procent kan

de disponibla inkomsternas ökning på motsvarande sätt uppskattas till

drygt 7 procent eller realt ca 2 procent.

2. Konsumentpriserna

Prisutvecklingen intill 1965

Från december 1964 till december 1965 steg konsumentpriserna enligt

långtidsindex med 6,4 procent. I själva verket ger emellertid talet 6,2 procent

en mera rättvisande föreställning om prisuppgången under loppet av

år 1965. Detta är nämligen den höjning av index som erhålles om man bortser

från sådan uppjustering av en delpost (tandläkararvode) vilken faktiskt

avser tiden före 1 januari 1965. Mellan genomsnittslägena för 1964 och 1965

kan prisnivåns uppgång enligt konsumentprisindex beräknas till 5,3 procent.

1

Prishöjningarnas fördelning mellan olika delar av konsumtionen kan belysas

av följande sammanställning som avser utvecklingen under loppet avår

1965.

Genomsnittliga prisförändringar december 1964—december 1965

procent

Bostad...................... 10,8

Alkohol och tobak............ 7,6

Livsmedel .................. 6,9

Diverse varor................ 5,7

Tjänster (utom bostad)........ 5,6

Husgeråd och inventarier...... 4,9

Kläder och skor.............. 4,8

Bränslen och drivmedel ...... — 0,4

I den reviderade nationalbudgeten för 1965 anfördes senast vissa resultat

av en prisanalytisk studie avseende perioden 1960—1964. Denna har nu

utsträckts till att även omfatta 1965. För vart och ett av åren har indexhöjningarna

uppdelats på ett antal komponenter som — förutom ändringar

i den indirekta beskattningen — bl. a. utvisar jordbruksprisernas, bostadspostens

och den internationella prisfaktorns kalkylmässiga andelar av den

inträffade prisrörelsen. Vidare beaktas särskilt taxeutvecklingen för offentliga

nyttigheter samt trendavvikelser i priserna på vissa färskvaror. Den

restfaktor som härefter kvarstår representerar prishöjningar som kan hän
1

Vid enkel medeltalsberäkning stannar uppgången vid 5,0 procent. Det högre talet 5,3 procent

motiveras främst därav att vissa hyreshöjningar i verkligheten torde ha inträffat tidigare

under året än vad som noterats i konsumentprisindex.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

79

Tabell VI: 2. Konsumentprisförändringar 1959—1965 uppdelade på komponenter samt

prisprognos för 1966

(dec.—dec.)

1959-

1960-

1961-

1962-

1963-

1964-

1965—

1960

1961

1962

1963

1964

1965

1966

Konsumentprisnivåns procentuella

4,2 4(3,5)

uppgång totalt ................

3,9

2,2

5,0

3,4

3,8

6,2

därav hänföres till:

ändring av indirekta skatter1..

2,9

—

1,8

0,6

0,2

2,5

0,7

ändring av internationellt be- stämda priser1 ..............

-0,3

0,5

-0,2

0,7

0,8

0

0,4

ändring av jordbrukspriser ....

0,2

—

0,9

0,7

0,3

0,3

0,3

ändring av bostadsprissättning

0,5

0,3

—

0,3

0,6

1,1

0,6

ändring av diverse taxor......

0,1

0,1

0,3

0,1

0,3

0,1

0,3

trendavvikelse i priserna på vis- sa färskvaror3 ..............

-0,3

0,2

-0,1

-0,2

—

0,4

—

restfaktor ..................

0,8

1,1

2,3

1,2

1,6

1,8

1,9 ‘(1,2)

1 Härunder beaktas ej effekten av skatteförändringar avseende tidigare produktionsled (exempelvis

oms å byggnadsråvaror).

“Beträffande beräkningen av den internationella prisfaktom hänvisas till s. 94 — 95 i den

preliminära nationalbudgeten för 1965.

* De färskvaror som avses är inhemska grönsaker, bär och äpplen samt fisk.

4 Talen inom parentes enligt den reviderade finansplanens alternativ för lönesummans ökning.

föras till från internationell konkurrens skyddade näringsgrenar exklusive

bostadsförvaltning, offentliga nyttigheter och jordbruk. Det framgår av

tabellen att prisuppgången inom dessa områden trots en snabbare lönekostnadsstegring

under 1965 hållit sig tämligen oförändrad jämfört med

närmast föregående år. Att index totalt sett stigit väsentligt snabbare under

1965 än under 1964 förklaras i första hand av att den indirekta beskattningen

höjts och vidare av att bostadspostens uppgång accelererat. — Den

faktiska prisuppgången 1965 har i någon mån överträffat prognoserna. Importprisernas

förväntade bidrag till prisuppgången har i stort sett uteblivit

medan däremot bostadsposten och priserna på vissa inhemska färskvaror

(såsom äpplen och lingon) stigit över förväntan.

Prisutsikter för 1966

Från december till mars 1966 steg konsumentprisindex med 1,9 procent.

Ungefär två femtedelar av denna prisuppgång kan återföras på ökade indirekta

skatter. Beaktas vidare en ytterligare höjning av bostadsposten samt

stegrade bränslepriser, ger detta sammanlagt förklaring till inemot två tredjedelar

av den inträffade prisökningen under denna tid.

Från mars 1965 till mars 1966 har konsumentprisindex stigit 7 1/2 procent

(eller närmare bestämt med 7,6 procent utan korrektion för posten

tandläkararvode, vilket med sådan korrektion torde motsvara 7,4 procent).

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kangl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1966 — eller närmare bestämt

för hela perioden december 1965 — december 1966 — har i anslutning till

tidigare beräkningar följande faktorer beaktats:

1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från internationell

konkurrens skyddade näringsområdena.

2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler

eller beslut (avser främst bostäder och jordbruksprodukter).

3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.

4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar.

5. Beslutade ändringar i den indirekta beskattningen.

(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna kan arbetsgivarnas

kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda överslagsvis beräknas

stiga med 9 1/2 procent. Under förutsättning att lönekostnadsförändringarna

under 1966 får samma genomslagsförmåga i prissättningen som

antagits vid motsvarande beräkningar de närmast föregående åren, kan

återverkan härav enligt punkt 1 anslås till 2,0 procent. Det prisbildningsområde

som inbegrips under denna kalkyl motsvaras i tabellen av restfaktorn

jämte posten diverse taxor. Eftersom 1966 synes komma att kännetecknas

av en förhållandevis betydande taxehöjning inom de statliga affärsverken

har det funnits skäl att justera upp den sammanlagda priseffekten

under punkt 1 till 2,2 procent.

Om lönesummans tillväxt stannar vid 8 procent, vilket förutsättes i den

reviderade finansplanen, kan lönekostnadsstegringen uppskattas till 7 1/2

procent och den sammanlagda priseffekten under punkt 1 kan vid mekanisk

tillämpning av kalkylen anges till 1,7 procent. I detta fall förutsätts

emellertid att företagen inte kan utta hela den kostnadsmässigt beräknade

prisstegringen, varför restfaktorn inkl. taxor i detta fall antas komma att

svara för en priseffekt om 1,5 procent.

(2) I fråga om bostadsposten visar en förnyad kalkyl på en uppgång

med 6 procent under loppet av 1966. Inverkan på totalindex av bostadspostens

uppgång blir under sådana förutsättningar -f- 0,6 procent.

I fråga om jordbrukspriserna har det inte funnits anledning att frångå

den bedömning som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. De

provisoriska jordbruksavtalens bestämmelser om kompensation till jordbrukarna

för högre levnadskostnader (det s. k. inflationsskyddet) samt

ersättning för stegrade driftskostnader (enligt jordbrukets kostnadsprisindex

genom 3-procentsregeln) uppskattas sålunda medföra en höjning

av partiprisnivån för jordbruksprodukter under loppet av 1966 om ca 3

procent. Detta torde motsvara omkring 1 procent på hela livsmedelsposten

och ca 0,3 procent på totalindex.

(3) Med avseende på den internationella prisutvecklingens direkta återverkningar

på konsumentpriserna i Sverige under 1966 har den senaste tidens

utveckling givit anledning till någon upprevidering av de preliminära

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

kalkylerna. Prisstegringsimpulser utifrån förutsätts sålunda komma att påverka

konsumentprisnivån med eu nettoeffekt motsvarande 0,4 procent

under loppet av år 1966. Härunder beaktas även den motverkande effekten

av sänkta Eftatullar fr. o. in. 1 januari 1966.

(4) Tillfällighetsbetonade prisförändringar (avseende exempelvis grönsaker,

frukt, färsk fisk) är såsom alltid svåra att förutse. Med hänsyn till

den osedvanligt kraftiga prisuppgång av dylik art som förekom under 1965

har det förefallit rimligt att inte förutsätta någon speciell prisökning av

detta slag under 1966.

(5) De höjningar av den indirekta beskattningen som trätt i kraft i bör-i

jan av året kan vid fullt genomslag beräknas medföra en höjning av konsumentprisnivån

med något mer än 0,7 procent. Beaktas härtill även verkan

av sänkta finanstullar fr. o. m. 1 juli på kaffe, bananer och kryddor

kan nettoeffekten under loppet av 1966 uppskattas till omkring 0,7 procent.

Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhålls

som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1966 kan förväntas

stiga 4,2 alternativt 3,5 procent. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren

1965 och 1966 kan den troliga förändringen anges till 5,5 alternativt 5,1

procent.1 Dessa förändringstal är påverkade av de skärpningar som vidtagits

i den indirekta beskattningen inte blott under första kvartalet 1966 utan

även per den 1 juli 1965.

En allmän förutsättning för dessa beräkningar har varit att kostnadsförändringar

i erfarenlietsmässig grad slår igenom i konsumentpriserna, vilka

dock ej antas bli påverkade av någon överskottsefterfrågan på varumarknaden.

Tillförseln av varor utifrån förutsätts vara ohämmad; härav följer

att prisnivån i väsentlig mån har internationell förankring. I det lägre alternativet

tänkes konsuintionsefterfrågan bli så begränsad att inte hela den

kostnadsmässigt beräknade prisstegringen kan uttas.

3. Den privata konsumtionen

Mellan åren 1964 och 1965 beräknas den privata konsumtionen ha ökat

med 9,3 procent i värde och 4,1 procent i volym. Som jämförelse kan nämnas

att den volymmässiga ökningen 1963—1964 var 5,3 procent. På grund

av höjningen av omsättningsskatten den 1 juli 1965 blev konsumtionsökningen

mycket ojämnt fördelad över året. Således var den volymmässiga

konsumtionsökningen 7,4 procent mellan första halvåren 1964 och 1965,

medan ökningen mellan motsvarande andra halvår inskränkte sig till 0,8

procent.

Av den privata konsumtionens delgrupper, varaktiga varor, livsmedel,

övriga icke varaktiga varor och tjänster, brukar de varaktiga varorna upp
1

En ojusterad medelstalsberäkning som företas utan att man beaktar de ovan berörda korrektionerna

för 1965 av posterna bostad och tandläkararvode kan förmodas visa en uppgång

med ytterligare inemot en halv procent.

6 Bihanq till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga S

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Diagram VI: 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1962—1966

Index: 1962 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror

Disponibel inkomst

Varaktiga varor

Konsumtion

Tjänster

Icke varaktiga varor

l_i_1_1_I_I I_I-i-I-i
1962

1963 1964 1965 1966 1962 1963 1964 1965 1966

Källa: Konjunkturinstitutet.

visa den högsta ökningstakten. Mellan åren 1964 och 1965 ökade dock gruppen

övriga icke varaktiga varor kraftigast, med 6,3 procent i volym mot 4,3

procent för de varaktiga varorna. Av de varaktiga varorna var det framför

allt inventarierna som visade en osedvanligt låg ökningstakt. Gruppen

livsmedel och tjänster ökade med 1,2 respektive 3,9 procent i volym. Den

ojämna konsumtionsutvecklingen över året är speciellt framträdande inom

gruppen varaktiga varor. Mellan första halvåret 1964 och första halvåret

1965 var den volymmässiga konsumtionsökningen för denna grupp 13,9

procent. För motsvarande andra halvår redovisas däremot en konsumtionsminskning

på 4,5 procent för de varaktiga varorna.

Den privata konsumtionen år 1966 har prognoserats på basis av det erfarenhetsmässiga

sambandet mellan å ena sidan den halvårsvisa konsumtionsvolymen

och å andra sidan den disponibla inkomsten i fast pris samt

förändringen i denna. Enligt denna metod erhålles mellan år 1965 och 1966

en volymmässig konsumtionsökning på ca 3 procent.

Av konsumtionens delgrupper beräknas de varaktiga varorna uppvisa den

kraftigaste volymmässiga ökningen, drygt 4,5 procent. Nyinköpen av personbilar,

som ingår bland de varaktiga varorna, beräknas uppvisa en ovanligt

låg ökningstakt mellan åren 1965 och 1966. Detta sammanhänger med

att de tidigare årens ökningstakt sannolikt påverkats i höjande riktning

av den nya lagstiftningen om ombesiktning av äldre fordon. Varugruppen

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

övriga icke varaktiga varor beräknas öka med 3,3 procent i volym. För livsmedelskonsumtionen

och tjänsterna redovisas de lägsta prognoserna: 1,7

respektive 2,8 procents volymmässig ökning.

Om den disponibla inkomstens tillväxt i fasta priser enligt tidigare givna

förutsättningar stannar vid ca 2 procent kan konsumtionsvolymens tillväxt

med motsvarande prognosmetod uppskattas till 2,5 procent.

Dihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga S

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

VII. Investeringarna

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Fortfarande preliminära beräkningar anger för 1965 en ökning med 2 1/2

procent av bostadsinvesteringarna exklusive underhåll. Ökningen fördelar

sig med 2 procent på flerfamiljshusen och 4 procent på småhusen.

Den förda bostadsbyggnadspolitiken under 1965 syftade till väsentligt

lägre igångsättning än 1964, då bostadsbyggnadsprogrammet avsevärt överskreds

och nära 97 000 lägenheter påbörjades. En nedskärning till 88 000

igångsatta lägenheter angavs som bostadsbyggnadsprogram för 1965. Den

del av bostadsbyggandet som regleras via de statliga låneramarna sattes till

82 000 lägenheter samtidigt som byggandet utan statliga lån antogs komma

att uppgå till resterande 6 000 lägenheter. Ett överskridande av programmet

med närmare 5 000 lägenheter har registrerats i igångsättningsstatistiken

för 1965. Fördelningen på lägenheter med respektive utan statliga lån

är inte fullständigt statistiskt belyst men enligt en något osäker uppskattning

skulle antalet igångsatta lägenheter med statliga lån ha rört sig omkring

80 000 istället för bostadsbyggnadsprogrammets 82 000 medan för byggandet

utan statliga lån den registrerade igångsättningen skulle innebära en ungefärlig

fördubbling av de i programmet förutsedda 6 000 lägenheterna. I

byggandet utan statliga lån ingick närmare 3 000 lägenheter med räntebidrag,

en statlig stödform som tidigare år endast i obetydlig omfattning

kommit till användning för lägenheter utan statliga lån.

Den ekonomiska politiken under 1965 inriktades bl. a. på att lätta trycket

på byggnadssektorn. Övertrycket 1964 hade medfört osedvanligt hög löneglidningstakt

inom byggnadsverksamheten samtidigt som tillströmningen

av arbetskraft till sektorn var stor. Då igångsättningen av lägenheter under

första kvartalet trots ett nedskuret bostadsbyggnadsprogram blev högre än

samma kvartal 1964 blev en dämpning av igångsättningen nödvändig under

de kommande kvartalen. En sådan dämpning åstadkoms därefter genom

kreditpolitiska åtgärder under andra och tredje kvartalen. Under fjärde

kvartalet ökade åter igångsättandet och genom den opåräknade kraftiga

ansvällningen av igångsatta projekt under december kom en relativt sett

hög andel av årets igångsättning att falla på sista kvartalet.

I investeringsprognosen 1966 förutser konjunkturinstitutet en igångsättning

innevarande år på 92 000 lägenheter; ett antal motsvarande gällande

bostadsbyggnadsprogram. Överensstämmelsen mellan prognos och program

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

85

Tabell VII: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1961—1966

Flerfamiljshus

Småhus

Totalt

Påbörjade

Inflytt-

Pågående

Påbörjade

Inflytt-

Påbörjade

Inflytt-

ningsfär-

vid perio-

ningsfär-

ningsfär-

diga

dens slut

diga

diga

1961........

55 400

53 350

67 550

21 000

20 450

76 400

73 800

1962........

67 950

53 550

81 950

24 650

21 550

92 600

75100

1963........

61 450

58 200

85 200

25 500

23 200

86 950

81 400

1964........

68 100

60 400

92 900

28 700

26 750

96 800

87 150

1965........

65 700

69 250

89 350

27 300

27 550

93 000

96 800

1966........

(64 400)

-

-

(27 600)

—

(92 000)

—

1964 1 kv...

8 550

13 350

80 400

3 250

6 700

11 800

20 050

2 kv...

21 250

15 500

86 150

9 300

6 600

30 550

22 100

3 kv...

23 150

13 300

96 000

8 650

5 050

31 800

18 350

4 kv...

15 150

18 250

92 900

7 500

8 400

22 650

26 650

1965 1 kv...

11 200

14 850

89 250

3 750

6 700

14 950

21 550

2 kv...

14 350

18 550

85 050

9 700

7 450

24 050

26 000

3 kv...

14 350

14 150

85 250

6 750

5 000

21 100

19 150

4 kv...

25 800

21 700

89 350

7 100

8 400

32 900

30 100

1966 1 kv...

( 9 250)

—

—

(2 750)

—

(12 000)

—

2 kv...

(16 900)

—

—

(9 100)

—

(26 000)

—

3 kv...

(24 900)

—

—

(9 100)

—

(34 000)

—

4 kv...

(13 350)

—

—

(6 650)

—

(20 000)

—

Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognosticerade.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

bygger på flera förutsättningar. För det första förutsättes att igångsättningen

innevarande år ur 1967 års ram blir av samma storlek som igångsättningen

1965 ur 1966 års ram dvs. mellan 1 000 och 2 000 lägenheter. För

det andra förutsätter institutets prognos att stocken lånebeviljade men ej

igångsatta lägenheter vid slutet av detta år blir närmare 5 000 lägenheter

dvs. en stock motsvarande den vid utgången av 1965. Av institutionella skäl

föreligger alltid vid årsskiftena en stock lånebeviljade men ännu ej igångsatta

lägenheter. Som regel gäller att denna stock sjunker under år med

relativt liten igångsättning under årets sista del och att den stiger under år

med relativt stor igångsättning under årets sista del. Detta sammanhänger

med den eftersläpning som normalt finns från preliminärt lånebeslut till

igångsättning för i första hand större byggen med igångsättningen fördelad

på etapper. Såsom framgår nedan har institutet räknat med förhållandevis

liten igångsättning under sista kvartalet 1966. Detta kan medföra att antalet

lånebeviljade men ej igångsatta lägenheter som balanseras över till

1967 blir mindre än de 5 000 lägenheter som på motsvarande sätt gick över

från 1965 till 1966. Genom åtgärder från i första hand bostadsmyndigheternas

sida kan emellertid tillses att detta inte medför att igångsättningen i år

blir större än 92 000 lägenheter.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Fördelningen av årets igångsättning på olika kvartal har institutet bedömt

icke komma att överensstämma med den ursprungligen eftersträvade,

vilken skulle ha inneburit en kvartalsfördelning liknande den för 1964. Den

otjänliga väderleken under sista delen av 1965 och början av detta år har

försenat projekt över hela byggnadssektorn vartill kommer att den opåräknat

höga igångsättningen vid slutet av förra året kräver extra byggresurser

från våren räknat. Utrymme för en igångsättning under våren av relativt

sett samma storlek som 1964 torde sannolikt ej föreligga. Institutets investeringsberäkningar

bygger därför på att en förskjutning av igångsättningen

från andra till tredje kvartalet av 5 000 lägenheter kommer till stånd. Vidare

har i investeringsberäkningama antagits att av det statistiskt redovisade

igångsättandet december 1965, 5 000 lägenheter gångsattes endast formellt.

Dessa lägenheter har med hänsyn till den stränga vintern antagits bli realt

igångsatta först i mars 1966. Dessa båda senareläggningar av igångsättningen

i institutets beräkningar, har haft en neddragande effekt på dess

prognos över investeringsvolymens förändring 1965—1966.

Flerfamiljshusens byggnadstider är till större delen kända för under

1964 igångsatta lägenheter. För småhusen var vid tidpunkten för institutets

investeringsberäkningar byggnadstiderna kända för hus färdigställda 1964

men ej senare. För påbörjade flerfamiljshus 1965 har antagits obetydligt

förkortade byggnadstider jämfört med 1964 medan de antagna byggnadstiderna

för småhus igångsatta efter 1963 innebär någon förlängning jämfört

med 1963. För igångsättningen 1966 har för både flerfamiljshus och

småhus antagits oförändrade byggnadstider jämfört med 1965. I den preliminära

nationalbudgeten förutsågs att en relativt betydande förkortning

av byggnadstiderna skulle komma till stånd under 1966 med hänsyn till utsikterna

till fortsatt lättnad i efterfrågetrycket i byggnadssektorn. Den

stränga vintern 1965—66 torde emellertid ha inneburit ett så stort kapacitetsbortfall

för byggnadssektorn att en förkortning av byggnadstiderna icke

längre synes sannolik.

Under ovan angivna förutsättningar skulle bostadsinvesteringarna exklusive

underhåll minska med 1 procent från 1965 till 1966 och nedgången

beräknas vara ungefär densamma för såväl flerfamiljshus som småhus.

Denna beräkning tar emellertid ej hänsyn till de produktionshämmande

effekterna av den övernormalt stränga vintern. En schablonmässig korrigering

av beräkningarna har därför måst genomföras. Det har därvid antagits

att klimatsvårigheterna genomsnittligt orsakat en halv månads avbrott

för ej taklagda hus. Effekten härav på första kvartalets investeringsvolym

beräknas till omkring 9 procent men utslaget på hela året är effekten

mycket liten, mindre än en procent, eftersom det delvis är fråga om en omfördelning

av investeringsvolymen mellan de olika kvartalen inom året.

Efter denna korrigering av beräkningarna anger de en minskning av bostadsinvesteringarna

exklusive underhåll med 2 procent 1965—1966. Med

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

en antagen ökning av bostadsunderhållet med 2 procent skulle investeringsvolymen

inklusive underhåll minska med en procent mellan 1965 och 1966.

Antalet färdigställda lägenheter, som 1965 var närmare 97 000, uppskattas

för 1966 till omkring 90 000.

Industri

De sedan tre år stagnerande industxiinvesteringarna vände under fjolåret

uppåt och enligt preliminära utfallsuppgifter, baserade på den enkätundersökning

statistiska centralbyrån utförde i februari, skulle omsvängningen

varit något mer markerad än vad som räknades med i den preliminära

nationalbudgeten. Säsongrensade halvårssiffror (se diagram 1) visar att

expansionen satte in under andra halvåret 1965 för såväl byggnads- som

maskininvesteringar. Procentuellt sett var ökningen från första till andra

halvåret störst på byggnadssidan, omkring 20 procent, och här torde det

Tabell VII: 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin 1965 och 1966

enligt investeringsenkät i februari 1966

Investeringar exklusive reparationer och underhåll. Miljoner kronor

Byggnader och anlägg-

Maskiner m. m.

ningar

Verkställda

Planerade

Verkställda

Planerade

1965

1966

1965

1966

Gruvindustri......................

93

86

146

125

Metall- och verkstadsindustri......

716

993

1 247

1 471

därav: järn och stålverk..........

järn-, stål- och annan metall-

93

148

352

398

manufaktur ............

84

102

171

231

mekaniska verkstäder m. m.

331

460

467

520

skeppsvarv ................

33

55

25

43

elektroteknisk industri ....

132

115

156

172

Jord- och stenindustri ............

145

153

169

221

Träindustri ......................

118

120

164

136

Massa-, pappers- och grafisk industri

221

191

523

672

därav: träsliperier och cellulosafabr.

65

56

203

312

pappersbruk och pappfabr.. .

54

53

176

231

Livsmedelsindustri................

105

95

151

121

Dryckesvara- och tobaksindustri . .

24

38

31

35

Textil- och sömnadsindustri ......

49

32

120

81

Läder-, hår- och gummivaruindustri

12

12

84

79

Kemisk och kemisk-teknisk industri

135

191

363

580

Summa

1618

1911

2 998

3 521

El-, gas- och vattenverk..........

1 407

1 637

298

404

Summa

3 025

3 548

3 296

3 925

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäten innefattar även uppgifter

om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan. Statistiska

centralbyrån har nivåkorrigerat årets februarienkät, eftersom februarienkäten, liksom enkäterna

i augusti och november på grund av urvalets storlek erfarenhetsmässigt ger en något lägre nivå

än den större undersökningen i maj. I tabellen har icke nivåjusterade värden använts.

Källa: Statistiska centralbyrån.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

Diagram VII:1. Investeringar i bostäder, exkl. underhåll och inom egentlig industri 1960—1966

Index: 1959 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror

Investeringar inom egentlig industri

Investeringar i bostäder

Totalt, inkl. underhåll

Byggnader och anläggningar,

exkl. underhåll

180 -

Flerfamiljshus

Maskiner m. m., exkl. underhåll

Småhus

Underhåll, totalt

no -

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966

Anm. Den tunt streckade kurvan anger totala antalet igångsatta lägenheter i säsongrensade

halvårssiffror.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

utrymme på byggnadsmarknaden som bostadsinvesteringarnas nedgång

under loppet av 1965 skapade ha spelat in. Helårsökningen mellan 1964 och

1965 beräknas nu till 8 1/2 procent för byggnads- och 10 1/2 procent för

maskininvesteringarna inklusive underhåll.

Kraftigt stegrad investeringsaktivitet redovisas i de planer företagen uppgivit

för 1966 avseende investeringar exklusive underhåll. I tabell 3 och 4 anges

investeringsplanerna som procentuella förändringstal på helårs- respektive

halvårsbasis samt tidigare års planer och utfall i löpande och fasta priser.

Med ledning av tidigare avvikelser mellan planer och utfall har nu angivna

planer i fasta priser justerats till de förändringstal som i tabell 3 och 4

angivits inom parentes. Exklusive underhåll antas industriinvesteringarna

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

89

Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar

1957—1966

Investeringar exklusive reparationer och underhåll. Procentuell förändring

Byggnader och anläggningar

Löpande priser

Planerat i mars1 samma år

Faktiskt inträffad förändring

............

Differens............

1957-

1958-

1958

1959

20

17

-3

1959-

1960

1960- 1961- 1961 1962

1962-

1963

1963-

1964

1964- 1965—

1965 1966

18

Fasta priser

Planerat i mars1 samma år

Faktiskt inträffad förändring

............

Differens............

20

17

-3

Maskiner m. m.

Löpande priser

Planerat i mars1 samma år

Faktiskt inträffad förändring

............

Differens............

25

24

-1

Fasta priser

Planerat i mars1 samma år

Faktiskt inträffad förändring

............

Differens............

25

23

-2

15

(17)

17

14

(17)

1 Februari fr. o. m. planerna för år 1963.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäterna innefattar även uppgifter

om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan. Statistiska

centralbyrån har nivåkorrigerat årets februarienkät, eftersom februarienkäten liksom enkäterna

i augusti och november på grund av urvalets storlek erfarenhetsmässigt ger en något lägre nivå

än den större undersökningen i maj. I tabellen har icke nivåjusterade värden använts. Utfallssiffrorna

för utvecklingen 1964—1965 är preliminära. Uppgifterna inom parentes är prognosticerade

värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

komma att öka mellan 1965 och 1966 med 17 procent för såväl byggnader

som maskiner.

Innebörden av en prognos, erhållen genom en rent mekanisk justering

av företagens planuppgifter, har berörts i tidigare nationalbudgetar. Avgörande

för företagens realiserande av sina investeringsplaner torde vara

i vilken utsträckning läget på byggnadsmarknaden, leveranstiderna för

maskiner samt möjligheterna till investeringsfinansiering stämmer överens

med företagens förväntningar vid den tidpunkt då planerna gjordes upp.

Därtill kommer den planpåfyllnad med nya investeringsobjekt som, förutom

att vara beroende av ovannämnda faktorer, bl. a. även kan antas

sammanhänga med ändrade konjunkturförväntningar inom varje industribransch

för sig. Den mekaniska justering som här gjorts av planerna för

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar

1962—1966

Investeringar exklusive reparationer och underhåll. Procentuell förändring

Första

halvåren

Andra halvåren

1962-

1963-

1964-

1965-

1962-

1963-

1964-

1965-

1963

1964

1965

1966

1963

1964

1965

1966

Byggnader och anläggningar

Löpande priser

Planerat 1 februari samma år

24

1

11

50

-22

-18

9

— 4

Faktiskt inträffad förändring..

15

- 9

- 4

— 2

- 7

30

Differens..................

- 9

-10

-15

20

11

21

Fasta priser

Planerat i februari samma år

21

- 3

6

44

-23

-19

6

— 5

Faktiskt inträffad förändring..

12

-11

- 9

(30)

- 5

-11

22

(8)

Differens..................

- 9

- 8

-15

18

8

16

Maskiner m. m.

Löpande priser

Planerat i februari samma år

8

4

27

40

-22

-18

6

2

Faktiskt inträffad förändring..

- 3

0

14

6

- 2

24

Differens..................

-11

- 4

-13

28

16

18

Fasta priser

Planerat i februari samma år

5

1

20

34

-23

-19

4

0

Faktiskt inträffad förändring..

- 6

- 3

6

(21)

3

-7

18

(14)

Differens..................

-11

- 4

-14

20

12

14

Anm. Se anmärkning till tabell 3.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

1966 förutsätter att den samlade effekten av faktorerna ovan blir av samma

storleksordning 1966 som närmast föregående år, eftersom de i efterhand

konstaterade avvikelserna mellan planer och utfall för dessa år varit normgivande

för den företagna justeringen. Att en i och för sig kanske otillåtligt

förenklad prognosmetod tillämpas sammanhänger bl. a. med att information

om de med investeringsplanerna förknippade förväntningarna

saknas.

Uppgifter om planerade underhållsinvesteringar samlas inte in från företagen.

För byggnadsunderhållet har antagits en ökning med 5 procent och

för maskinunderhållet 3 procent mellan 1965 och 1966. Inklusive underhåll

skulle byggnadsinvesteringarna öka med 14 1/2 och maskininvesteringarna

12 1/2 procent under 1966 jämfört med 1965. Totalt innebär prognosen

ungefär samma ökning för industrins investeringar, omkring 13 procent,

som anges i den preliminära nationalbudgeten, men en viss omfördelning

har skett från maskin- till byggnadsinvesteringar.

Liksom föregående år har i årets februarienkät infordrats uppgifter om

investeringsplanerna för nästkommande år från ett litet urval företag. Uppgifterna

bör tolkas med försiktighet innan en serie jämförande observationer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

91

Diagram VII: 2. Investeringar inom egentlig industri, exkl. underhåll, totalt och uppdelade

på branscher 1961—1966

Index: 1960 = 100. 1959 års priser

Kemisk- och kem.tekn. industri

Övrig industri

Massa- och pappersindustri

Verkstadsindustri, exkl. varv

Järn- och stålverk

Totalt

Anm. De branschvisa prognoserna för 1966 får anses något osäkrare än prognosen för totala

industrin.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

över planer och utfall erhållits. Nu erhållna planuppgifter för 1967 ligger

emellertid klart över dem som avgavs vid samma tid förra året avseende

1966 och detta synes indikera en fortsatt uppgång i industriinvesteringarna

även nästa år. Planuppgifterna anger stark expansion på byggnadssidan.

Utvecklingen under den närmast gångna femårsperioden samt de justerade

planerna för innevarande år för de i investeringshänseende tyngst

vägande industribranscherna illustreras i diagram 2. Expansionen synes

för närvarande vara ytterst kraftig inom den kemiska och kemisk-tekniska

industrin. Med i bilden bör emellertid tas att här ingår enstaka mycket stora

investeringsprojekt. Stark expansion uppvisar också verkstadsindustrin

exklusive varv medan järn- och stålverken och massa- och pappersindustrin

utmärks av mera måttlig stegringstakt. Gruppen övriga branscher, som

domineras av konsumtionsvaruindustri, uppvisar stagnation eller nedgång

sedan 1963.

opaginerad Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

Övriga privata investeringar

Den restriktiva igångsättningspolitik som bedrivits inom byggnadsområdet

handel in. in. sedan början av 1965 avbröts tillfälligtvis under fjolårets

sista kvartal då en ovanligt hög igångsättning kunde registreras. Drygt 37

procent av fjolårets totala igångsättning blev förlagd till årets sista kvartal.

Genomsnittet för de närmast föregående fyra åren har legat vid 29 procent.

Trots den kraftiga ökningen av påbörjandet i slutet av 1965 blev igångsättningen

väsentligt lägre 1965 än under tidigare år. Fram till 1964 expanderade

investeringarna inom handel m. m., men genom den lägre igångsättningen

i fjol avstannade tillväxten i investeringarna inom detta byggnadsområde

och i stället kan en svag volymmässig nedgång noteras mellan

1964 och 1965.

Med stöd av hittills i år känd igångsättning för månaderna januari och

februari och länsarbetsnämndernas prognos t.o.m. tredje kvartalet i år har

i beräkningen för 1966 antagits att igångsättningen fortsätter att sjunka

1966. I prognosen för 1966 räknar man sålunda med en fortsatt restriktivitet

i fråga om igångsättningstillstånd för nyinvestering inom handel m. m. Enligt

nu aktuella beräkningar bedöms igångsättningsminskningen 1965 och

1966 medföra att investeringsvolymen sjunker med 9 procent 1966.

Enligt senaste varvsenkäten från i mars i år uppgick investeringarna i

handelsflottan 1965 till ca 450 miljoner kronor, en minskning gentemot

1964 på knappt 30 procent. Denna nedgång i rederiernas investeringar kan

främst återföras på en kraftig leveransminskning från svenska varv. Under

fjolåret var svenska varvens exportleveranser större än något tidigare år.

Bidragande orsak till minskningen av investeringarna i handelsflottan har

även varit eu osedvanligt stor utförsel av begagnade fartyg. Någon motsvarande

importökning, som skulle ha uppvägt den stora exportförsäljningen

av fartyg, ägde ej rum utan importökningen 1964—1965 kom att bli förhållandevis

måttlig.

Vårens varvsenlcät indikerar, liksom varvsenkäten från november 1965,

en avsevärd ökning i investeringarna i handelsflottan mellan åren 1965 och

1966. Som framgår av tabell 5 beräknas den procentuella ökningen 1965—

1966 uppgå till ca 110 procent, en uppgång som saknar motsvarighet under

den senaste 5-årsperioden. Jämfört med år 1964 beräknas investeringarna

bli ca 50 procent större 1966. Redan verkställda och aviserade försäljningar

av begagnade fartyg till utlandet tyder på att exporten av begagnade fartyg

1966 kommer att bli nästan av samma storleksordning som 1965. Därmed

blir nettotillskottet från utlandet helt beroende av importens storlek. Denna,

till övervägande del bestående av nybyggen, bedöms enligt nu tillgängliga

uppgifter över svenska rederiers beställningar utomlands, stiga till det

dubbla jämfört med 1965. Dessutom förutses en kraftig omsvängning äga

rum mellan 1965 och 1966 vad gäller leveranserna från svenska varv. I mot
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

sats till föregående år beräknas de inhemska leveranserna till handelsflottan

i år komma att öka och motsvaras av en betydande leveransminskning

till utländska rederier.

De statliga investeringarna

Enligt nu aktuella beräkningar ökade den totala investeringsvolymen

inom den statliga sektorn med 1 procent mellan 1964 och 1965. Ökningen

fördelar sig med 1 1/2 procent på byggnader och anläggningar och med 1

procent på maskiner m. m.

Uppgifterna om de statliga affärsverken baseras på en investeringsenkät,

som insamlats av statistiska centralbyrån under februari månad. Denna

tyder på att affärsverkens totala investeringar ökat med 4 procent i volym

1964— 1965. ökningen kan helt hänföras till byggnadsinvesteringarna och

främst till televerkets byggnadsinvesteringar. För 1966 beräknas emellertid

televerkets expansionstakt avta, vilket skulle innebära att den totala

investeringsvolymen för de statliga affärsverken ökar med 2 1/2 procent

mellan 1965 och 1966. Detta är en något lägre siffra jämfört med vad som

beräknades i den preliminära nationalbudgeten.

Investeringarna i statliga vägar har, enligt vad senaste uppgifter anger,

minskat med 2 1/2 procent 1964—1965. Den omständigheten att beredskapsarbeten

ingår som en betydlig del av kostnaderna för väginvesteringarna

gör givetvis prognosen för 1966 osäker. I föreliggande beräkningar antas

en volymökning på 1 procent.

De statliga myndigheternas (exkl. försvarets) byggnadsinvesteringar, som

huvudsakligen utgörs av delfonder inom statens allmänna fastighetsfond,

har under de senare åren företett en kraftig ökningstakt, vilket framför

allt är att hänföra till upprustningen av universitet och högskolor. Mellan

1964 och 1965 torde de totala investeringarna ha ökat med omkring 21 procent

i volym. För 1966 väntas emellertid en dämpning i expansionstakten

främst beroende på ökad restriktivitet med igångsättningstillstånden för

olika byggnadsprojekt, vilket framtvingat en nedskärning av tidigare uppgjorda

investeringsplaner. Sålunda beräknas de statliga myndigheternas

totala byggnadsinvesteringar öka med omkring 12 1/2 procent i volym

1965— 1966.

Planerna för försvarets fastighetsfond har tidigare indikerat en kraftig

ökning för 1966. Med hänsyn till den av konjunkturpolitiska skäl beslutade

nedskärningen av de militära investeringarna, som drabbar byggnadsinvesteringarna

med ca 100 miljoner kronor i löpande priser för budgetåret

1966/67, torde man få räkna med en klart mindre ökning mellan 1965 och

1966.

Försvarets maskininvesteringar, som utgör ca 90 procent av de totala

militära investeringar beräknas ha ökat med 3 procent 1964—1965. För 1966

emotses, enligt de uppgifter om beräknad medelsförbrukning som nu före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Diagram VII: 3. Byggnads- och masksninvesteringar, ink!. underhåll, totalt och nppdelat

på sektorer 1960—1966

Index: 1960 = 100. 1959 års priser

Byggnader och anläggningar

Totalt

150

no

100

100

Bostäder

Industri

Handel

~"''s

b*.

--

Övriga privata

—p "T"''

---

r—

Övriga statliga

—

l

180 -

Övriga kommunala

Maskiner, m.m.

Totalt, inkl. handelsflottan

100 -

Totalt, exkl. handelsflottan

140 -

Industri

140 -

Övriga privata, exkl. handelsflottan

Övriga offentliga, exkl. handelsflotta!

L

i

i

1960 1961 1962 1963 1962 1965 1966

Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

J_J

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966

ligger, en svag ökning, ca 1 1/2 procent, trots den konjunkturbetingade neddragningen

med ca 240 miljoner kronor för budgetåret 1966/67. Detta förklaras

av en kraftig uppgång under första halvåret 1966 för främst maskinunderhållet.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

För hela den statliga sektorn innebär prognosen för 1966 en ökning av

byggnadsinvesteringarna med 3 1/2 procent medan maskininvesteringarna

väntas öka med 2 procent. Totalt ger detta en ökning med 2 1/2 procent

1965—1966.

De kommunala investeringarna

Uppgifterna om de kommunala investeringarna bygger på en enkät över

de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar och investeringsplaner,

som insamlats av statistiska centralbyrån under februari—

mars 1966. Denna innehåller dels det preliminära utfallet för andra halvåret

1965, dels investeringsplanerna för 1966.

Totalt sett beräknas de kommunala investeringarna (inkl. underhåll,

exkl. bostäder) ha ökat med 9 1/2 procent i volym mellan 1964 och 1965.

För byggnads- och anläggningsinvesteringarna redovisas en stegring med

11 1/2 procent, medan investeringar i maskiner m. m. visar en nedgång

med 5 procent.

En uppdelning på förvaltningsgrenar visar att den starkaste expansionen

skett för gator och vägar, byggnader för sociala ändamål samt hälso- och

sjukvård.

För 1965—1966 indikerar marsenkäten en ökning av kommunernas totala

investeringar med 8 å 9 procent i volym. Enkätens uppgifter innebär

att kommunerna dels omfördelat sina investeringsplaner mot ökad andel

underhållsinvesteringar dels skurit ned sina investeringsplaner totalt sett,

allt i jämförelse med föregående rapporttillfälle i november 1965. Då angav

kommunenkäten en ökning av investeringarna totalt med 10 å 11 procent

1965—1966. Denna prognossiffra drogs ned till 8 procent i den preliminära

nationalbudgeten med hänsyn till att den ekonomiska politiken 1966 deklarerats

syfta till en sådan begränsning av ökningstakten för kommunernas

investeringar.

I tablån nedan återges nu aktuella investeringsplaner för de borgerliga

primärkommunerna och landstingen samt faktiska förändringar i deras

investeringar de senaste åren (procentuell förändring från föregående år i

fasta priser:)

19653

Byggnader och

löpande

anläggningar

1962

1963

1964

1965*

19663

priser

Städer ......................

. + 9

+ 20

+ 17

+ 18

+ 3

2 706

Landskommuner.................

. + 37

+ 20

+ 12

+ 3

+ 16

980

därav: inom storstadsregioner1.....

+ 2

+ 41

212

Övriga ...................

+ 3

+ 9

768

Köpingar.......................

. + 9

+ 21

+ 19

+ 4

- 4

247

Landsting.......................

. + 17

+ 3

+ 15

+ 24

+ 25

494

Byggnadsunderhåll ...............

. + 5

+ 10

+ 3

+ 5

■f- 14

697

Maskiner m. in. (inkl. underhåll) . . .

. - 7

+ 22

+ 15

- 2

+ 13

645

1 Storstockholm, Storgöteborg och Malmö—Lundområdet enligt bostadsstyrelsens definition.

3 preliminära siffror.

3 korrigerade enkätvärden.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Som framgår av tablån skulle ökningstakten för städernas investeringar

bromsas upp kraftigt i år. Begränsningen i kommunernas investeringsplaner

kan främst återföras på reducerade planer hos städerna. Det är samtidigt

bekant att den restriktiva kreditpolitiken gentemot kommunerna i

första hand påverkar städernas finansieringsförhållanden. Det ligger därför

nära till hands att förmoda att nedskärningen i deras planerade investeringar

sedan november förra året har samband med den förda kreditpolitiken.

Även den restriktiva byggnadstillståndsgivningen gentemot kommunerna

kan antas ha medverkat till nedrevideringen av planerna.

För landskommunernas del pekar planerna på en hög ökningstakt 1966

efter den till synes tillfälliga dämpningen under fjolåret. Landskommunerna

inom storstadsregionerna förefaller nu vara inne i en starkt expansiv fas.

En bidragande faktor torde härvid vara den nu pågående förskjutningen av

bostadsbyggandet mot storstadsregionerna, vilket ökar trycket på kommunerna

där att verkställa för- och efterinvesteringar till bostäder. Även övriga

landskommuner visar en relativt hög investeringsökning 1965—1966; detta

sammanhänger eventuellt med att flera av dessa kommuner har en relativt

förmånlig inkomstutveckling i år till följd av den nya och för flertalet landskommuner

gynnsamma utformningen av skatteutjämningsbidraget till kommunerna.

Landstingens investeringsplaner anger en fortsatt mycket kraftig

investeringsexpansion i år. Hur stor del av den i marsenkäten angivna investeringsefterfrågan

från landstingens sida, som i år kan komma att avledas

genom de nya bestämmelserna om igångsättningstillstånd för sjukhusbyggen,

är ännu ej möjligt att bedöma. I avsnitt 3 till detta kapitel presenteras

beräkningar över investeringsutvecklingen 1965—1966 med stöd av arbetsmarknadsstyrelsens

statistik över faktisk igångsättning av byggnadsoch

anläggningsarbeten jämte länsarbetsnämndernas prognoser över igångsättningar

detta år. De uppgifter som där presenteras för den kommunala

sektorn indikerar en nedgång i kommuninvesteringarna 1965—1966. Kalkylerna

täcker ungefär hälften av de totala kommunala investeringarna i

byggnader och anläggningar och är utförda med grov metodik. Eventuellt

kan emellertid beräkningsresultatet tolkas så att länsarbetsnämnderna hai

en mer realistisk uppfattning än kommunerna själva om möjligheterna till

igångsättning av kommunbyggen i år med hänsyn till utrymme i byggnadssektorn

och föreliggande finansieringssvårigheter för olika kommunala

byggProjekt
Med

hänsyn härtill och med tanke på nyligen vidtagna åtgärder för en viss

uppbromsning av landstingens investeringsaktivitet i år, ligger det närmare

till hands att förmoda att den ovan presenterade prognosen för de kommunala

investeringarna visar sig ligga högre än utfallet än tvärtom.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

97

Tabell VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1962—1965 samt prognos för 1965—1966

för olika näringsgrenar, inkl. underhåll

1965 i

Procentuell förändring i 1959 års priser

miljoner

kronor,

1962—

1963—

1964—

1965—

löpande

1963

1964

1965

1966

priser

Byggnader och anläggningar

Bostäder ........................

7 102

7,0

9,0

2,5

— 1,0

Jordbruk, skogsbruk och fiske......

628

— 5,0

5,5

— 1,0

— 0,5

Egentlig industri..................

2 199

2,5

— 8,5

8,5

14,5

Kraft-, gas- och belysningsverk ....

1 240

— 1,0

7,5

7,5

0,5

Handel m. m.1....................

1 347

14,0

12,0

— 1,5

— 9,0

Samfärdsel ......................

1 298

0,5

— 3,0

4,5

2,0

därav: offentlig ................

1 269

0,0

— 1,0

5,0

2,5

privat ..................

29

14,0

— 38,0

— 12,5

— 9,0

Militära investeringar..............

330

— 9,5

0,0

4,0

7,5

Övrigt2..........................

6 in

15,5

12,0

9,5

8,0

Summa

20 255

7,5

7,0

5,5

3,5

Maskiner m. m.

Jordbruk, skogsbruk och fiske......

976

7,0

1,0

7,5

— 7,5

Egentlig industri..................

5 736

2,5

— 1,5

10,5

12,5

Kraft-, gas- och belysningsverk ....

467

— 10,5

14,0

— 3,5

6,0

Samfärdsel ......................

4 516

1,0

9,0

1,5

20,0

därav: offentlig ................

843

— 2,0

7,5

— 10,5

2,5

handelsflottan............

487

— 20,0

14,0

— 29,5

109,0

övrig privat..............

3186

10,5

8,0

14,5

7,5

Militära investeringar..............

2 247

— 0,5

5,5

3,0

1,5

Övrigt2..........................

915

30,0

10,5

6,5

12,0

Summa

14 857

2,5

4,5

5,5

11,5

Summa exkl. handelsflottan

14 370

4,5

3,5

7,5

7,0

Totalt

Bostäder ........................

7 102

7,0

9,0

2,5

— 1,0

Jordbruk, skogsbruk och fiske......

1 604

2,0

3,0

4,0

— 4,5

Egentlig industri..................

7 935

2,5

— 3,5

10,0

13,0

Kraft-, gas och belysningsverk......

1 707

— 4,0

9,5

4,0

2,0

Handel m. m.1....................

1 347

14,0

12,0

— 1,5

— 9,0

Samfärdsel ......................

5 814

1,0

6,5

2,0

16,0

Militära investeringar..............

2 577

— 1,5

5,0

3,5

2,0

övrigt2..........................

7 026

17,0

12,0

9,0

8,5

Summa

35112

5,0

5,5

5,5

6,5

Summa exkl. handelsflottan

34 625

6,0

5,5

6,5

5,0

1 Häri innefattas bl. a. även flertalet fristående kontorsbyggnader.

2 Omfattande offentliga investeringar i förvaltning, hälso- och sjukvård, skolor, sociala ändamål,

väg- och gatuarbeten, vatten och avlopp m. m.

Anm. Utvecklingen i 1965 års priser för privata bruttoinvesteringar ■— som redovisats i försörjningsbalansen

(tabell I: 1) — skiljer sig från den i 1959 års priser angivna. Detta hänger

främst samman med att handelsflottans investeringar haft en avvikande prisutveckling sedan

1959 jämfört med övriga investeringsobjekt. Vid sammanvägningen till cn total för de privata

bruttoinvesteringarna kommer handelsflottan att väga olika tungt beroende på i vilken prisnivå

beräkningen görs.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1966

En viss dämpning av byggnadsinvesteringarnas expansion inträdde under

1965 (se tabellerna 5 och 6), främst sammanhängande med stagnerande investeringar

inom de tidigare expansiva bostads- och handelssektorerna.

Kommuninvesteringarna uppvisade en obetydligt men dock något lägre

ökningstakt jämfört med närmast föregående tre års mycket höga ökningar.

Trots en relativt betydande vändning uppåt av industrins byggnadsinvesteringar

nådde industribyggandet inte upp till 1963 års nivå (se diagram 3).

Under 1966 väntas byggnadsinvesteringarna inte öka med mer än 3 1/2

procent, en halv procents nedjustering jämfört med prognosen i den preliminära

nationalbudgeten. Den relativt sett svaga ökningen får ses mot bakgrund

av dels det kapacitetsbortfall som den stränga vintern åsamkat bygg- 1

Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1962—1965 samt prognos för 1965—1966

för privat,1 statlig och kommunal sektor, inkl. underhåll

1965 i

miljoner

kronor,

löpande

priser

Procentuell förändring i

1959 års priser

1962—

1963

1963—

1964

1964—

1965

1965—

1966

Byggnader och anläggningar

Privata inkl. bostäder....

9 789

6,5

5,0

3,0

1,5

Privata exkl. bostäder ..

4 480

4,5

1,0

5,5

4,5

Statliga inkl. bostäder....

3 391

2,5

2,0

1,0

3,5

Statliga exkl. bostäder ..

3 382

2,5

2,0

1,5

3,5

Kommunala inld. bostäder

7 075

12,0

12,5

11,0

6,0

Kommunala exkl. bostäder

5 291

14,5

12,5

11,5

8,0

Summa inkl. bostäder

20 255

7,5

7,0

5,5

3,5

Summa exkl. bostäder

13 153

7,5

5,5

7,0

6,0

Maskiner m. m.

Privata ................

10 280

2,5

3,5

8,0

15,0

Statliga ................

3 806

0,0

6,0

1,0

2,0

Kommunala ............

771

19,5

9,0

— 5,0

11,5

Summa

14 857

2,5

4,5

5,5

11,5

Totalt

Privata inkl. bostäder. ...

20 069

4,5

4,0

5,5

8,5

Privata exkl. bostäder.. ..

14 760

3,0

2,5

7,5

12,0

Statliga inkl. bostäder ..

7 197

1,0

4,0

1,0

2,5

Statliga exkl. bostäder ..

7 188

1,0

4,0

1,0

2,5

Kommunala inkl. bostäder

7 846

12,5

12,0

9,5

6,5

Kommunala exkl. bostäder

6 062

15,0

12,0

9,5

8,5

Summa inkl. bostäder

35112

5,0

5,5

5,5

6,5

Summa exkl. bostäder

28 010

5,0

5,0

6,0

8,5

1 Se anm. till tabell 5.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

99

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

nadsverksamheten, dels de restriktiva åtgärder med vilkas hjälp statsmakterna

avser att förhindra en alltför stark ansvällning inom byggsektorn

och samtidigt skapa utrymme för industrins byggnadsbehov. De uppdragna

riktlinjerna går i korthet ut på att låta bostadsbyggandet ligga kvar på dess

nuvarande höga nivå, att i någon mån hålla igen den kommunala byggnadsexpansionen,

att skära ned de statliga investeringsplanerna samt att genom

en starkt restriktiv igångsättningspolitik hålla tillbaka byggandet inom flertalet

övriga områden, exempelvis handeln. Den ökning med 3 1/2 procent

som prognosen för de totala byggnadsinvesteringarna anger bärs i första

hand upp av en väntad expansion av kommuninvesteringarna med 8 procent

samt uppgång med 14 1/2 procent vad avser industribyggandet.

De totala maskininvesteringarna ökade i samma takt — 5 1/2 procent

som byggnadsinvesteringarna 1964—1965. Den större ökningen jämfört

med de närmast föregående åren sammanhängde främst med den kraftiga

expansionen inom industrin under fjolåret.

Prognosen för maskininvesteringarna under 1966 anger totalt hela 11 1/2

procents ökning. Det är de starkt fluktuerande investeringarna i handelsflottan

som slår igenom i totalsiffrorna. Efter en nedgång 1965 med 30 procent

beräknas handelsflottan öka sina investeringar med mer än 100 procent

innevarande år. Exkluderas handelsflottan skulle maskininvesteringarna

öka med 7 procent 1965—1966 eller ungefär lika mycket som mellan

1964 och 1965.

Totalt ökade investeringarna 1964—1965 i samma takt — 5 1/2 procent

— som ungefärligen utmärkt närmast föregående tre år. Till följd av investeringsuppgången

inom handelsflottan beräknas de totala investeringarna

öka med 6 1/2 procent 1965—1966. Ser man till de totala investeringarna

exklusive handelsflottan innebär investeringsprognosen för 1966 en lägre

ökningstakt jämfört med 1965, dvs. 5 mot 6 1/2 procent.

3. Räkneexempel över den tillståndsberoende byggnadsverksamheten1 exkl.

bostäder, kraftverk och militära arbeten

Den typ av kalkyler som — bortsett från de senaste två åren — brukat

göras för den tillståndsberoende byggnadsverksamheten, har i år återupptagits.

Kalkylerna grundar sig på de uppgifter om pågående byggen som

erhålles kvartalsvis genom de s. k. byggnadsinventeringarna jämte månadsuppgifter

om påbörjade byggnadsprojekt. Vid de nu aktuella beräkningarna

har uppgifter om pågående byggen t. o. m. november 1965 samt om den

faktiska igångsättningen t. o. in. februari 1966 kunnat utnyttjas. Därutöver

bygger kalkylerna på antaganden om igångsättning och avslutande av byggen

under resten av 1966.

1 Kalkylerna avser den del av byggnads- och anläggningsverksamheten som var tillståndshcroende

före den 1 april 1959; de innefattar således även de s. k. fria orterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Kalkylerna över byggnadsvolymen är gjorda under förutsättning av oförändrade

byggnadstider, vilket har effekt såväl framskrivningen av avslutade

byggen under 1966 som på andelen nedlagda byggnadskostnader för

de pågående byggnadsobjekten. Beräkningarna är ganska känsliga för variationer

i byggnadstiderna; till följd av brist på uppgifter rörande spridning

och säsongvariationer i byggnadstiderna är de också starkt schablonmässiga

på denna punkt.

Utgångspunkt för antagandena om igångsättningen under resten av 1966

har varit de bedömningar angående påbörjandet under de tre första kvartalen

i år, som under mars månad gjorts av länsarbetsnämnderna. De har

gjort sådana bedömningar kvartalsvis sedan 1960. Marsprognoserna har därvid

i allmänhet brukat innebära överskattningar av igångsättningen under

andra och tredje kvartalet och med ledning av dessa erfarenheter har en

motsvarande nedjustering av de nu aktuella prognoserna gjorts. Under

fjärde kvartalet brukar igångsättningen vara hög och 1966 har påbörjandet

detta kvartal antagits komma att ligga 15 procent över tredje kvartalets

nivå, vilket kan betraktas som en normal uppgång. Igångsättningen av byggen

inom här berörda område under 1966 har därmed antagits komma att

ligga volymmässigt drygt 15 procent under 1965 års nivå att jämföras med

en ökning på ca 5 procent 1964—1965 och drygt 15 procent 1963—1964.

Under ovannämnda förutsättningar ger beräkningarna till resultat eu

ökning i byggnads- och anläggningsvolymen inom här berörda område med

1 procent från 1965 till 1966, jämfört med en ökning 1964—1965 på ca 6

procent (tabell 7). På grund av beräkningarnas mycket schematiska karaktär

ger de emellertid endast ett grovt mått på byggnadsvolymen. Detta

kommer ännu mera i dagen om man betraktar de olika byggnadsområdena,

där man får fram mycket drastiska förändringstal. En speciell reservation

Tabell VII: 7. Kalkyler över nedlagda byggnadskostnader för den reglerade sektorn (exkl.

bostäder, kraftverk och militära arbeten) 1964—1966

Miljoner kronor i 1963 års priser

Indu-

stri

Han-

del

Kommunal

Övrig

Sum-

ma

För-

valt-

ning

Sko-

lor

Samfärd- sel inkl.

vägar

o. dyl.

Summa

kommu-

nal

Förvalt- ning, sko- lor m. m.

Samfärd- sel inkl.

vägar

o. dyl.

1964........

900

920

350

685

970

2 005

335

450

4 605

1965........

995

910

445

680

1 040

2 160

330

480

4 870

1966........

1 325

810

545

580

900

2 020

370

385

4 910

Procentuell

förändring

1964—1965. .

10

— 1

26

— 1

7

8

— 2

7

6.

1965—1966. .

33

— 11

22

— 14

— 14

— 7

14

— 19

i

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

101

måste dessutom göras för gruppen samfärdsel inklusive vägar o. dyl., för

vilken kalkylerna är behäftade med särskild osäkerhet. Beräkningarna ger

dock klart vid handen att det är industribyggnader och -anläggningar som

svarar för den kraftigaste expansionen under 1966. Vidare kan man räkna

med ökningar för kommunal förvaltning o. dyl. — som bl. a. innefattar sjukhusbyggen

— samt för gruppen övrig förvaltning, skolor o. dyl. Däremot tyder

beräkningarna på minskningar i byggnadsvolymen för handelns byggnader

samt för kommunala skolor o. dyl. där också en kraftig nedgång i

påbörjandet skett under 1965.

För att belysa effekterna av en ändring i antagandena om påbörjandet

under resten av 1966 kan man nämna, att en ökning (minskning) av den

antagna igångsättningen med projekt till ett värde av 100 miljoner kronor

under andra kvartalet skulle medföra en ökning (minskning) av den totala

belastningen på 1966 med ca 40 miljoner kronor. Samma ökning (minskning)

av igångsättningen under tredje respektive fjärde kvartalet skulle

medföra en total belastningsökning (-minskning) med 25 respektive 8 miljoner

kronor under 1966.

7 llihang titt riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga S

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

VIII. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

Den offentliga sektorn — staten och kommunerna —- tar i anspråk en

inte oväsentlig del av bruttonationalproduktens resurser i form av varor och

tjänster för investerings- och konsumtionsändamål. I det följande görs en

uppskattning av statens efterfrågan på varor och prestationer för dessa

ändamål under 1966. En redogörelse ges också för statens totala finanser.

Den realekonomiska gruppering av statens inkomster och utgifter som presenteras

avser därvid de inkomst- och utgiftsposter som upptas i den

egentliga statsbudgeten. Härav följer, att de uppgifter rörande de statliga

investeringarna som lämnas i detta sammanhang inte omfattar den statliga

sektorns totala investeringsaktivitet. En del av de statliga investeringsutgifterna

såsom de statliga bolagens investeringar och affärsverkens underhåll

ingår nämligen inte i statsbudgeten som budgetposter. Den del av statens

investeringar som finansieras med avskrivningsmcdel inom kapitalfonderna

är inkluderad i tabell 2 nedan men däremot inte i tabell 1. En redogörelse

för de totala statliga —- liksom de kommunala — investeringarna

ges i kapitel VII.

Som statlig konsumtion betraktas i det följande sådana utgifter för löner

(inkl. pensioner) och för inköp av varor och tjänster från andra sektorer,

som inte ingår i statens investeringsutgifter och inte heller utgör mellanled

i framställning av varor och prestationer som av staten försäljs på marknaden.

En betydande andel av statens utgifter består av transfereringar (inkomstöverföringar)

till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare

att reala resurser tas i anspråk. De direkta transfereringarna till främst hushåll

och kommuner ger dock i betydande utsträckning omgående upphov till

en efterfrågan på varor och tjänster.

Slutligen redovisas nedan vissa kalkyler över statens finansiella transaktioner,

vilka sedermera infogas i avsnittet om kreditmarknaden.

I det följande behandlas enbart statens finanser. Några mera betydande

justeringar av de bedömningar av kommunernas ekonomiska aktiviteter

1966, som redovisades i den preliminära nationalbudgeten, synes inte vara

påkallade utifrån de nya data som därefter tillkommit.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

103

2. Staten

Statsinkomsterna beräknas nu ha ökat med drygt 21 procent 1964—1965

(tabell 1). För innevarande kalenderår förutses uppgången bli klart lägre

och stanna vid drygt 11 procent. Avsaktningen i statsinkomsternas ökningslakt

hänför sig enbart till inkomsterna av direkta skatter, vilka beräknas

öka med endast drygt 4 procent 1965—1966 mot nästan 28 procent 1964—

1965. Denna betydande nedgång i tillväxttakten föranleds dels av en antagen

långsammare ökning av skatteunderlaget dels av ändrade regler för

inkomstbeskattningen. Inkomsterna av indirekta skatter väntas däremot

stiga i snabbare takt än under 1965.

Enligt nu föreliggande anslagsberäkningar skulle även statens utgifter

stiga mindre i år än förra året. Medan ökningen av de totala utgifterna uppgick

till 20 procent 1964—1965 beräknas den stanna vid 10 å 11 procent

1965—1966. Därvid måste dock beaktas, att inga anslag upptagits för höjda

löner till statstjänarna under 1966. Även med hänsyn tagen härtill synes en

påtaglig dämpning av investeringsutgifterna vara att vänta bl. a. till följd

av en förutsatt senareläggning av materielbeställningar och byggnadsinvesteringar

för försvarets räkning. Också ökningen av transfereringsutgifterna

beräknas bli mindre än förra året. Inkomstöverföringarna till kommunerna

synes dock komma att öka kraftigt dels i samband med att kommunerna

övertar huvudmannaskapet för de statliga gymnasierna dels till följd av det

nya systemet för kommunal skatteutjämning som börjat tillämpas i år.

För den statliga konsumtionen, som 1964—1965 ökade med 14,5 procent i

volym, förutses en uppgång med ca 5 procent.

Nedgången i tillväxttakten för statens utgifter för i första hand konsumtion

återspeglar till stor del effekterna av förändringar i ansvarsfördelningen

mellan staten och kommunerna beträffande vissa offentliga verksamhetsgrenar.

Sålunda överfördes 1965 polis-, åklagar- och exekutionsväsendet

från kommunerna till staten. Den 1 juli i år övertas de hittillsvarande statliga

gymnasierna av kommunerna och den 1 januari 1967 kommer mentalsjukvården

i dess helhet att överföras till kommunerna, varvid statens bidrag

till kommunerna för dessa ändamål samtidigt ökar. De statliga transfereringarna

till kommunerna, bortsett från s. k. skatteutjämningsbidrag,

är i själva verket i betydande utsträckning direkt knutna till vissa kommunala

verksamheter, vilka av staten ålagts kommunerna och som dessa

har att bedriva efter av statsmakterna fastställda riktlinjer. Statsbidragen till

kommunerna för konsumtion och investeringar kan därför i viss mening

sägas ha samma karaktär soin de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna.

De samhällsekonomiska effekterna av utgifter för inköp av varor

och tjänster inom ett visst verksamhetsområde är i princip desamma,

vare sig staten själv ansvarar för verksamheten eller kommunerna driver

den med statsbidrag. Det kan sålunda finnas skäl att sammanföra dessa

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1964—1966

Miljoner kronor i löpande priser

Kalenderår

Budgetår

1964

1965

1966

1964/65

1965/66

1966/67

utfall

prel.

utfall

upp-

skattning

utfall

enl.

kompl.

prop.

enl.

kompl.

prop.

Inkomster ..............

21934

26 590

29 600

24 257

28 608

30 392

a. direkta skatter........

9 549

12 201

12 730

11 088

12 775

12 884

b. indirekta skatter......

10 777

12 227

14 510

11 275

13 562

15150

Bruttoinvesteringar......

4 231

4 750

4 950

4 595

5 038

4 985

Konsumtion............

5 520

6 819

7 300

6 168

7 270

7 065

Transfereringar ........

11 389

13 634

15 450

12 604

14 492

16 300

a. till enskilda..........

b. till privata organisatio-

5 237

6 576

7 350

5 914

7 200

7 527

ner..................

c. driftbidrag till kommu-

246

416

390

342

371

430

ner..................

d. invest. bidrag till kom-

2 232

2 565

3 030

2 441

2 616

3 467

muner ..............

678

854

900

790

800

988

e. skatteutjämningsbidrag

818

814

1 050

816

884

1 247

f. räntekostnader ......

834

881

900

875

925

885

g. övriga transfereringar. .

1 344

1 528

1 830

1 426

1 696

1 856

Summa (2 + 3 + 4)......

21140

25 203

27 700

23 367

26 800

28 350

Finansiellt sparande (1—5)

Utlåning och rörliga

+ 794

+ 1387

+ 1 900

+ 890

+ 11 808

+ 2 042

krediter................

982

1 376

1 700

1 057

1 785

1 788

Totala utgifter (5+7) ..

22122

26 579

29 400

24 424

28 585

30138

Totalsaldo (1—H)........

Nettoförändringar i trans- aktionerna vid sidan av

— 188

+ 11

+ 200

— 167

+ 23

+ 254

riksstaten (utgiftsökning:-)

Av riksgäldskontoret redo-

— 73

+ 234

+ 46

visade budgetutfall......

— 261

+ 245

— 121

Anm. 1. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1966/67 till kalenderårssiffror

för 1966 måste ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder uppskattningen

av de enskilda inkomst- och utgiftsposternas storlek. Vid halvårsfördelningen har

dock hänsyn tagits till det förhållandet, att mentalsjukvården den 1 januari 1967 i dess helhet

överförs från staten till kommunerna, varvid samtidigt statens bidrag till kommunerna för denna

verksamhet ökar.

Anm. 2. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 9 baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets

data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger

dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen,

redovisad i post 11. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post 9

— här i form av en residualberäkning — justerats för nettoförändringarna i transaktionerna vid

sidan av riksstaten. Dessa transaktioner innefattar bl. a. av staten verkställda men vid periodskiftena

ännu icke bokförda betalningar.

bidrag med statens utgifter för konsumtion och investering. I en sådan sammanställning

torde också effekterna på statens utgifter av huvudmannaskapsförändringar

i viss mån elimineras. I tabell 2 har statsutgifterna realekonomiskt

grupperats efter dessa grunder. Där har även särredovisats de

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

105

Tabell Vill: 2. Statens inkomster och utgifter 1964—1966 med utgifterna grupperade på särskilda

realekonomiska kategorier

Miljoner kronor

Kalenderår

Budgetår

1964

1965

1966

1964/65

1965/66

1966/67

utfall

prel.

utfall

upp-

skatt-

ning

utfall

enligt

kompl.

prop.

enligt

kompl.

prop.

1. Inkomster ..............

23 107

27 853

30 850

25 569

29 823

31667

Inkomster på driftbudg. (1)

21 934

26 590

29 600

24 257

28 608

30 392

Inkomster på kapitalbudg.

1 173

1 263

1 250

1 312

1 215

1 275

2. Investeringsutgifter ......

5 776

6 618

6 810

6 309

6 860

6 997

Statliga ................

5 098

5 764

5 910

5 519

6 060

6 009

Kommunbidrag (4 d)......

678

854

900

790

800

988

3. Konsumtionsutgifter......

7 998

9 800

10 720

8 951

10 257

10 962

Statliga (3)..............

5 520

6 819

7 300

6 168

7 270

7 065

Kommunbidrag (4 c)......

2 232

2 565

3 030

2 441

2 616

3 467

Bidrag t. privata org. (4 b)

246

416

390

342

371

430

4. Direkta transfereringar....

6 055

7 390

8 400

6 730

8 084

8 674

Till enskilda (4 a) ........

Skatteut j ämningsbidrag

5 237

6 576

7 350

5 914

7 200

7 527

(4 e)..................

818

814

1 050

816

884

1 147

5. Övriga transfereringar(4 f, g)

2 178

2 409

2 730

2 301

2 621

2 741

6. Utlåning och rörliga krediter

1 288

1 625

1 990

1 445

1 978

2 039

7. Summa utgifter ..........

23 295

27 842

30 650

25 736

29 800

31 413

8. Totalsaldo ..............

— 188

+ 11

+ 200

— 167

+ 23

+ 254

Anm. 1. Den uppdelning av statens utgifter i realekonomiska kategorier, som här redovisas

anknyter till den som används i långtidsbudgeten (Bilaga 10). Vissa mindre

betydande olikheter i klassificeringen av enskilda utgiftsposter föreligger dock. I såväl

tabell 1 som tabell 2 tillämpas i möjligaste mån nationalräkenskapernas definitioner.

Tabell 2 skiljer sig från tabell 1 i det avseendet att utgifter och inkomster på kapitalbudgeten

redovisas brutto i tabell 2 medan en nettoredovisning ligger till grund för tabell

1. Detta medför att nivån för statens utlåning och investeringsutgifter blir högre

i tabell 2 än i tabell 1.

Anm. 2. Beteckningarna inom parentes hänvisar till motsvarande poster i tabell 1.

utgifter vilka som direkta inkomstöverföringar medför en ökning av mottagarnas

köpkraft utan villkor med avseende på konsumtionsval. Någon

realekonomisk gruppering av statsinkomsterna, särskilt inkomsterna på

kapitalbudgeten, har inte gjorts. Bland dessa senare ingår dels sådana inkomster,

som med hänsyn till sina samhällsekonomiska verkningar är att

jämställa med huvuddelen av inkomsterna på driftbudgeten, dels sådana,

som huvudsakligen har karaktären av finansiella transaktioner.

Med ledning av nu föreliggande anslagsberäkningar för respektive budgetår

kan statens utgifter mellan kalenderåren 1965 och 1966 förväntas öka

i stort sett lika mycket som dess inkomster, varvid totalbudgetens saldo

skulle kvarstå vid ett överskott om ca 200 miljoner kronor. I utgiftskalkylen

har emellertid inga anslag upptagits för lönehöjningar till de statsanställda

vare sig 1966 eller 1967. Av allt att döma kommer därför statsut
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

gifterna att stiga mera i år än vad som här angivits. Under förutsättning

alt ökningen av statens inkomster inte är betydligt underskattad kan sålunda

ett omslag i riktning mot en finansiell försvagning av totalbudgeten

väntas inträffa under loppet av innevarande år. Dessa överväganden ger också

vid handen, att den kalkylerade fortsatta uppgången i statens finansiella

sparande 1965—1966 med omkring en halv miljard kronor inte heller skulle

komma att realiseras.

På grundval enbart av registrerade eller förväntade förändringar i totalbudgetens

saldo eller i det finansiella sparandet torde det inte vara möjligt

att göra några fullständiga bedömningar av statsbudgetens verkningar på

den samhällsekonomiska balansen. Förändringar i totalsaldot och därmed

i statens upplåningsbehov ger dock en föreställning om budgetens effekter

på kreditmarknaden. För en analys av den konjunkturpåverkan som i övrigt

utgår från statsbudgeten torde emellertid vare sig totalsaldot eller det

finansiella sparandet utgöra några goda indikatorer. Det hänger bl. a.

samman med att man vid en sådan analys måste tillmäta alla utgifts- och

inkomstströmmar samma realekonomiska betydelse oavsett vilka marknader

och subjekt som berörs. Därtill kommer att statens inkomster och i viss

utsträckning även dess utgifter automatiskt påverkas av det ekonomiska

skeendet utanför den statliga sektorn, ett förhållande, som i princip horde

beaktas vid en bedömning av budgetpolitikens effekter med utgångspunkt

från förändringar i det finansiella sparandet. Framför allt gäller vidare, att

beräknade förändringar i detta sparande inte ger någon uppfattning om den

påverkan på samhällsekonomin, som kan ha följt därav att den statliga verksamhetens

volym oavsett dylika saldoförändringar utvidgats och därvid tagit

ytterligare produktionsfaktorer i anspråk. Även med hänsyn tagen till de

häi- angivna omständigheterna skulle det dock kunna göras gällande, att

åtminstone relativt kraftiga förändringar i statens finansiella sparande borde

kunna ge en antydan om riktningen av budgetpolitikens inverkan på samhällsekonomin

utanför den statliga sektorn. Uppgången i detta sparande

med ca 600 miljoner kronor 1964—1965 bör därför kunna ses som en indikation

på en förändring av budgetpolitiken i mindre expansiv riktning,

då dessutom beskattningsunderlaget tillväxte i ungefär oförändrad takt

under dessa år. Den statliga verksamhetens volym tilltog emellertid kraftigt

1964—1965, delvis beroende på att staten övertog vissa verksamhetsgrenar

från kommunerna. Effekterna på samhällsekonomin av denna ökade statliga

aktivitet torde inte kunna analyseras på grundval av den konstaterade

förändringen i det finansiella sparandet.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

107

IX. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1964 och 1965

Liksom under de båda föregående åren fördes under 1965 en restriktiv

kreditpolitik. Ökningen av den totala kreditgivningen blev dock större än

under föregående år och uppgick till ungefär 1 miljard kronor.1 Samtidigt

har det ägt rum en förskj utning i kredit in arknadsmönstret; med bibehållen

restriktivitet beträffande den totala kreditvolymens ökning har sedan slutet

av 1964 pågått en omfördelning av kreditgivningen från de i långsammare

takt expanderande offentliga sektorerna samt bostadssektorn till förmån för

näringslivet (se tabell 1).

Det statliga utgiftsöverskottet (upplåningsbehovet), som åren 1963 och

1964 uppgick till en kvarts miljard kronor, förbyttes i ett inkomstöverskott

om 250 miljoner kronor 1965. Denna förändring åstadkoms främst på grund

av en förbättring av budgetens inkomstsida: den allmänna varuskatten höjdes

och även intäkterna av de direkta skatterna ökade osedvanligt mycket.

Kommunernas upplåning, som under 1964 ökade med inte mindre än en

halv miljard kronor, minskade och uppgick till omkring 1 150 miljoner kronor.

Samtidigt som kommunernas andel av upplåningen på den reguljära

kreditmarknaden minskade ökade emellertid upplåningen utanför densamma.

Totalt har likväl kommunernas upplåning uppgått till ett något lägre

belopp än under det föregående året. Eftersom finansieringsbehovet fortsatte

att växa innebar denna utveckling en ytterligare försämring av likviditeten.

Bostadssektorn svarade för inemot hälften av den totala kreditefterfrågan.

Kreditgivningen till denna sektor ökade i fjol med ca en kvarts miljard kronor,

vilket var betydligt mindre än ökningen 1964. Det förefaller sålunda

som om även denna högexpansiva sektor i viss mån kan fogas in i den ovan

skisserade bilden av en pågående omfördelning av kreditströmmarna. Mot

den mindre ökningen i kreditgivningen till bostadssektorn svarar en avtagande

ökningstakt för bostadsinvesteringarna; 1964—1965 beräknas dessa i

löpande priser ha stigit med ca 9 procent mot ca 14 procent 1963—1964. Utöver

upplåningen på kreditmarknaden har emellertid statliga bostadskrediter

1965 utbetalats i ökad utsträckning. Därtill kommer att hypoteksinrättningarna,

som regelmässigt täcker så gott som hela sitt lånebehov på den reguljära

kreditmarknaden, under 1965 i något större utsträckning lånade utan
1

Med kreditgivning respektive utlåning avses här och i det följande nettotillväxt av utestående

lån; med ökningen i kreditgivningen avses följaktligen inte tillväxten av utestående

lån utan ökningen av denna tillväxt.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Tabell IX :L Kreditmaiknaden 1964 och 1965

Nettobelopp, miljoner kronor

Låntagare

Staten

Kom-

muner

Bostä-

der

Närings-

livet

Summa

1964

Riksbanken ........................

— 250

0

100

0

-150

Affärsbanker........................

0

200

1 250

1450

2 900

Övriga kreditinstitut ................

250

1 100

3 050

1 300

5 700

därav: Allmänna pensionsfonden1......

280

470

1 050

550

2 350

Allmänheten ......................

250

100

0

400

750

Summa

250

1400

4 400

3150

9 200

1965 (prel.)

Riksbanken ........................

600

0

0

0

600

Affärsbanker........................

— 1 100

0

1 150

2 100

2 150

Övriga kreditinstitut ................

350

1 150

3 450

1 800

6 750

därav: Allmänna pensionsfonden1......

275

525

1 225

725

2 750

Allmänheten........................

— 100

0

0

800

700

Summa

— 250

1150

4 600

4 700

10 200

1 Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis vilka

sammanlagt uppgår till 203 mkr 1964 och 426 mlcr 1965.

Anm. Med näringsliv avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin, som ligger

utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp

av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt bostadsbyggnadskrediter

och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost och

avser alla andra lån och obligationsköp än de nyssnämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationerna, allmänna

pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas

pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och näringslivet

omfattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse statspapper,

som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga långivarsektorer.

Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redovisas således

i denna post.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden;

kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna

ingår således inte.

för densamma. Bostadsfinansieringen ställde stora krav på bankernas kreditkapacitet;

stocken av byggnadskrediter låg på en mycket hög nivå, till vilket

förhållande även avlyftssvårigheter bidrog. En viss förbättring av finansieringsläget

för bostäderna följde dock under senare delen av året då hypoteksinstituten

på nytt erhöll tillstånd att emittera obligationer. För att bevara

stramheten på kreditmarknaden och samtidigt garantera en sådan kreditförsörjning

att det av statsmakterna uppställda bostadsbyggnadsprogrammet

skulle kunna fullföljas såg sig riksbanken föranlåten att ingripa i

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

kreditfördelningen till förmån för statsbelånade bostadsbyggen som hade

turordnats för igångsättning men saknade kreditiv.

Kreditgivningen till näringslivet ökade avsevärt under fjolåret. Utvidgningen

av denna kreditgivning bör betraktas mot bakgrunden av näringslivets

växande finansieringsbehov. Lagerinvesteringarna översteg med ca en

halv miljard kronor 1964 års omfattande lageruppbyggnad. Även investeringarna

i byggnader, anläggningar och maskiner ökade kraftigt; nedgången

i handelns investeringar kompenserades mer än väl av uppgången i industrins

investeringar. Av industrins intäkts- och kostnadsutveckling att döma

torde vinstmarginalerna ha pressats ned även om själva företagssparandet

kan ha fortsatt att öka. En jämförelse mellan det kalkylerade finansieringsbehovet

inom näringslivet och den anmärkningsvärda expansionen av kreditgivningen

till denna sektor ger visst belägg för slutsatsen att företagen till

en del har kunnat utnyttja sitt ökade utrymme på kreditmarknaden till att

förbättra sin likviditet. Det stegrade behovet av extern finansiering har

förutom av bankerna och försäkringsinrättningarna även tillgodosetts av allmänheten

genom ökad nyteckning av aktier. En betydande del av kreditexpansionen

avseende företagen svarade affärsbankerna för, men även privat

upplåning utomlands — framför allt från varvens sida — har 1965 i

ökad utsträckning bidragit till näringslivets finansiering. Tillstånd för upplåning

i utlandet har dock 1965 givits i ungefär samma omfattning som

under 1964.

Trots affärsbankernas ansträngda likviditetsläge, kännetecknat av en stor

och ihållande upplåning hos riksbanken, blev deras kreditgivning till näringslivet

betydligt större 1965 än 1964. Det strama iikviditetsläget hos

affärsbankerna sammanhängde med statsbudgetens förstärkning och statsskuldspolitikens

utformning, vilken innebar en minskning av utestående

kortfristiga lån och en ökning av långfristiga. Förutom dessa faktorer bidrog

även betalningsbalansens utveckling till likviditetsåtstramningen. Visserligen

medförde bytesbalansens försämring inte något valutautflöde; affärsbankernas

möjligheter att förbättra sin kassaställning genom försäljning av valutor

till riksbanken begränsades dock jämfört med 1964, då valutareservens

förbättring uppgick till ca 1 miljard kronor.

2. Kreditmarknadskalkylen 1966

Med utgångspunkt från prognoserna för det offentligas, hushållens, bostadssektorns

och näringslivets finansiella sparande kan i grova drag den

motsvarande kreditgivningen på den reguljära kreditmarknaden beräknas.

Eftersom näringslivets investeringar förväntas fortsätta att expandera i

snabbare takt än den offentliga sektorns skulle tendenserna från 1965 mot

ökad marknadsandel för förstnämnda sektor hålla i sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Tabell IX: 2. Kreditmarknadskalkyl för 1966

Nettobelopp, miljoner kronor

Efterfrågan

Utbud

Staten.............

Riksbanken ......................

500

Kommuner .......

2 500

7 500

13 250

500

Bostäder .........

Näringslivet.......

därav: Allmänna pensionsfonden ....

Allmänheten......................

Summa 11 000

Summa

11 000

1 Inkl. återlån m. m. uppskattas fondens totala utbud till 3 800.

Statens budgetsaldo kan såsom framgår av kapitel VIII förmodas komma

att undergå en viss försvagning 1966. Härvid har beaktats att höjda löner för

statstjänare torde medföra någon ökning av statsutgifterna utöver de belopp

som nu redovisas i tabell 1 i nämnda kapitel. Statens upplåning har i kalkylen

satts lika med noll; härmed antyds, trots den osäkerhet som vidlåder

kalkylerna, att staten i varje fall kommer att ställa förhållandevis begränsade

anspråk på kreditresurserna.

Kommunernas finansieringsbehov kommer att minska betydligt jämfört

med den höga nivå på vilken det har legat de närmast föregående åren. Förbättringen

hänför sig främst till inkomstsidan. Beslutade skattehöjningar

samt ett större skatteunderlag i kombination med en kraftig höjning av

statsbidragen, vilka ökar med 700 miljoner kronor, förklarar denna utveckling.

Beräkningen av finansieringsbehovet grundas vidare på antagandet att

kommunernas investeringar kommer att öka med 8 å 9 procent. Den förbättring

av kommunernas finansiella sparande som den ovan beskrivna inkomst-

och utgiftsutvecklingen medför kommer förmodligen inte att helt

slå igenom i eu minskad upplåning på den reguljära kreditmarknaden. Den

restriktiva kreditpolitiken under 1965 medförde som nämnts att kommunerna

da täckte en växande del av sitt finansieringsbehov utanför den reguljära

kreditmarknaden. Det är emellertid ej sannolikt att denna utveckling

fortsätter under 1966 med under detta år avtagande finansieringsbehov. Dessutom

har likviditeten under senare år ständigt försämrats och en strävan

att förbättra denna skulle ävenledes kunna bidra till ökad efterfrågan

på kreditmarknaden. I kalkylen har införts en upplåning på 750 miljoner

kronor — 400 miljoner kronor lägre än för 1965.

Utgångspunkten för kalkylen över upplåningen för bostadssektorn har

varit en ny- och ombyggnadsverksamhet som volymmässigt minskar med 2

procent, medan kostnadsstegringen uppskattas till 4,5 procent (jämför investeringsberäkningarna

i kapitel VII). En faktor som påverkar efterfrågan

av bostadskrediter på den reguljära kreditmarknaden — i tabellen upptagen

till 5 000 miljoner kronor — är att en osedvanligt stor andel av anslaget

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

till statens lånefond för bostadsbyggande för budgetåret 1965/66 har tagits i

anspråk under kalenderåret 1965.

För näringslivet kan en fortsatt försämring av det finansiella sparandet

förväntas. Anläggnings- och. maskininvesteringarna beräknas komma att

överstiga 1965 års nivå med omkring 2 miljarder kronor, men häremot står

en minskning av lagerinvesteringarna med nära 3/4 miljarder kronor. Företagsvinsterna

kan antas försämras väsentligt. För industrins del väntas produktionens

volymmässiga ökningstakt sjunka från 6 procent 1965 till ca 4,5

procent. En ogynnsam utveckling kan förväntas även för vinstmarginalerna.

Den kraftiga expansion av investeringarna som framkommer i investeringsenkäterna

innebär därför att höga krav ställes på kreditresurserna. En viss

reserv torde dock föreligga genom att företagen kan utnyttja en del av de

likvida medel som de kunde bygga upp under 1965.

På utbudssidan i kalkylen införs i brist på bättre information schablonmässiga

tal för riksbanken och för allmänhetens värdepappersförvärv. Talet

för »Övriga kreditinstitut» beräknas relativt tillförlitligt genom trendextrapolering.

Affärsbankernas utbud utgör restpost i kalkylen och uppgår till

2 500 miljoner kronor, vilket är något mer än för 1965.

Uppställningen i tabell 2 kan betraktas som en behovskalkyl. Bostadsbyggandets

bestående höga nivå och näringslivets kraftigt expanderande

investeringar medför ett högt efterfrågetryck på kreditresurserna. Det kan

sålunda förefalla tveksamt om planerna för näringslivets investeringar och

för bostadsbyggandet helt kan genomföras vid den stramhet som nu råder

på kreditmarknaden och som kreditpolitiken med hänsyn till den allmänna

ekonomiska situationen och föreliggande risk för valutautströmning tills

vidare får antas vara inriktad på att bibehålla.

Den utlåningsökning för affärsbankernas del som framkommer som restpost

i kalkylen skulle innebära ytterligare en påfrestning på den redan tidigare

försämrade banklikviditeten. Det är för närvarande inte möjligt att

närmare förutse konsekvenserna av bytesbalansens utveckling för valutareserven;

denna senare bestämmes även av förändringar i den s. k. restposten

som bl. a. innefattar kommersiella krediter från utlandet. I den mån

denna kreditgivning skulle minska, påverkas valutareserven i negativ riktning,

vilket än mera skulle försvaga banklikviditeten. Likviditetsförsvagningen

skulle emellertid lätt kunna motverkas genom åtgärder från riksbankens

sida — förutsatt att ett sådant ingripande skulle framstå som ett

rimligt led i den ekonomiska politiken.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Innehåll

I. Sammanfattande översikt .................................. 2

II. Det internationella läget.................................... 13

1. Sammanfattande översikt................................ 13

2. Länder översikter ....................................... 19

III. Utrikeshandeln............................................ 30

1. Exporten .............................................. 30

2. Importen .............................................. 46

3. Bytesbalansen .......................................... 49

IV. Produktionen............................................. 52

1. Industrin .............................................. 52

2. Skogsbruket ........................................... 63

3. Övriga näringsgrenar.................................... 64

4. Den totala produktionen ................................ 65

V. Arbetsmarknaden ......................................... 67

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1966 ................ 67

2. Arbetsmarknadsutsikterna för 1966 ...................... 73

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi........................ 75

1. De disponibla inkomsterna .............................. 75

2. Konsumentpriserna..................................... 78

3. Den privata konsumtionen .............................. 81

VII. Investeringarna ........................................... 84

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden.............. 84

2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1966 ......... 98

3. Räkneexempel över den tillståndsberoende byggnadsverksamheten

.................................................. 99

VIII. Den offentliga verksamheten................................ 102

1. Allmänt ............................................. 102

2. Staten................................................. 103 IX.

IX. Kredit marknaden.......................................... 107

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1964 och 1965 .......... 107

2. Kreditmarknadskalkylen 1966 ............................ 109

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

113

Tabellförteckning

I. 1. Reviderad försörjningsbalans för 1966 .................... 10

II. 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden

1964—1966 ............................................ 14

2. Konsumentpriser samt timförtjänster inom industrin 1960—

1965 .................................................. 17

III. 1. Exporten uppdelad på varugrupper totalt och till Storbritan
nien

1965 .............................................. 31

2. Exportleveranser av papper, papp och träfiberplattor till Storbritannien

och övriga länder 1964—1965 .................. 37

3. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1964—1966 ...... 45

4. Importutvecklingen för olika varugrupper 1964—1966 ...... 47

5. Betalningsbalansen 1963—1966 ........................... 50

IV. 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål 1963—

1966 .................................................. 53

2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter 1963—1966 ...... 55

3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1963—

1966 .................................................. 57

4. Industriproduktionens utveckling 1964—1966 .............. 62

5. Förbrukning och uttag av rundvirke 1963—1966 .......... 63

6. Försörjningsbalans för rundvirke 1963—1966 .............. 64

V. 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1963—1966 .............. 68

2. Den registrerade arbetslösheten 1965 och 1966 regionalt och

branschvis............................................. 70

VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1964—

1966 .................................................. 77

2. Konsumentprisförändringar 1959—1965 uppdelade på komponenter

samt prisprognos för 1966 ........................ 79 VII.

VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen

1961—1966 ................................. 85

2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin

1965 och 1966 enligt investeringsenkät i februari 1966 ...... 87

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar 1957—1966 .......................... 89

4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar 1962—1966 .......................... 90

5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1962—1965 samt prognos

för 1965—1966 för olika näringsgrenar .................. 97

6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1962—1965 samt prognos

för 1965—1966 för privat, statlig och kommunal sektor...... 98

7. Kalkyler över nedlagda byggnadskostnadcr för den reglerade

sektorn 1964—1966 ..................................... 100

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 8. Reviderad nationalbudget för år 1966

VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1964—1966 ................ 104

2. Statens inkomster och utgifter 1964—1966 med utgifterna

grupperade på särskilda realekonomiska kategorier ........ 105

IX. 1. Kreditmarknaden 1964 och 1965 .......................... 108

2. Kreditmarknadskalkyl för 1966 .......................... 110

Diagramförteckning

II. 1. Industriproduktionen i olika länder och länderområden 1963

—1965 ................................................ 18

2. Handelsbalansen i olika länder 1963—1965 ................ 21

3. OECD:s handel 1963—1965 .............................. 25

4. Orderutvecklingen inom maskinindustrin i olika länder 1963—

1965 .................................................. 28

III. 1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och fördelad på

varugrupper 1961—1966 ................................ 32

2. Importen totalt och uppdelad på vissa användningsområden

1960—1966 ............................................ 48

IV. 1. Produktionsvolym inom verkstadsindustrin 1959—1966 ...... 56

V. 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1964—1 kv 1966 ...... 72

VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter

1962—1966 ............................................ 82 VII.

VII. 1. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1960—1966 88

2. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på

branscher 1961—1966 ................................ 91

3. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på

sektorer 1960—1966 .................................... 94

MARCUS BOKTR. STHIM 1966 660306

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 9

PM

angående den ekonomiska

långsiktsutvecklingen

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

1

Bilaga 9

PM

ANGÅENDE DEN EKONOMISKA

LÅNGSIKTSUTVECKLINGEN1

I. Ekonomiska planeringsrådets verksamhet

Det ekonomiska planeringsrådet är ett organ för samråd mellan regeringen,

näringslivet, arbetsmarknadsorganisationerna och den samhällsekonomiska

forskningen i frågor som rör den svenska ekonomins utveckling

på längre sikt. I prop. 1964: 150 och 1965: 125 lämnades i båda fallen i Bihang

F en förteckning över rådets sammanträden sedan dess tillkomst i

november 1962 och t. o. m. april 1965. Under tiden maj 1965—april 1966 har

sammanlagt sex sammanträden hållits. Därvid har följande ämnen varit

föremål för överläggning.

Sammanträde

den

1/6 1965

6/9 1965

9/11 1965

1/3 1966

15/3 1966

14/4 1966

överläggningsämnen

1. Den offentliga sektorns utveckling enligt de planer som inkommit

till långtidsutredningen.

2. Industrins långsiktiga utbyggnadsplaner enligt den av Industriens

utredningsinstitut utförda enkäten.

1. Värdefasta lån.

2. Redovisning och diskussion av material och utkast till långtidsutredningen.

Diskussion av huvudpunkterna i långtidsutredningen, särskilt

följande frågeställningar

a) finansiella långsiktsproblem.

b) den internationella bakgrunden.

c) de interna avvägningsproblemen.

Aktievinsters beskattning.

De finansiella långsiktsprobleinen.

Konjunkturutsikterna och aktuella ekonomisk-politiska problemställningar.

1 Promemorian utarbetad inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering.

1 Ii i Ii (in (/ till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

II. 1965 års långtidsutredning i sammandrag jämte några huvuddrag

i remissyttrandena

1965 års långtidsutrednings huvudrapport »Svensk ekonomi 1966—1970

med utblick mot 1980» (SOU 1966: 1), vilken avlämnades den 14 januari

1966, har varit föremål för remissbehandling. En förteckning över de myndigheter,

organisationer etc. som avgett yttranden återfinns i ett appendix

till denna promemoria. I det följande presenteras ett sammandrag av rapporten

tillsammans med en sammanfattning av några huvuddrag i remissyttrandena.

Syftet har inte varit att ge en fullständig översikt över de synpunkter

som lämnats i remissyttrandena. Det skulle inte heller ha varit

möjligt inom ramen för en relativt kortfattad promemoria med hänsyn till

den mångfald av aspekter på den ekonomiska utvecklingen i Sverige och utlandet

som tagits upp i det 60-tal remissyttranden som inkommit. För att

göra yttrandena lättare tillgängliga kommer de i sin helhet att publiceras

i en volym i SOU-serien.

Avsikten har varit att lämna blott och bart en redogörelse för några centrala

tankar i remissvaren. De synpunkter som framkommit tas inte upp till

granskning och eventuellt bemötande. I några enstaka frågor av större

betydelse, där remissinstanserna — som det tyckts utredningsmännen —

uppenbart missförstått innehållet i rapporten, har dock försök till klarläggande

gjorts.

Långtidsutredningens syfte

Långtidsutredningen

Syftet med långtidsutredningen har varit att kartlägga och analysera de

sannolika framtida utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin. För

att kunna fullgöra sina utredningsuppgifter har utredningsmännen måst

göra olika kalkylmässiga antaganden om resursernas fördelning mellan

olika användningsområden. Det understryks att dessa antaganden — såväl

vad avser t. ex. fördelningen mellan konsumtion och investeringar som

den inbördes avvägningen mellan olika verksamhetsområden inom privat

och offentlig sektor — är av modellteknisk natur. De representerar således

inte någon programmatisk rekommendation beträffande avvägningsfrågornas

lösning från utredningsmännens sida. Det framhålls att det ankommer

på regering och riksdag att ta ställning till dessa problem.

Detta hindrar givetvis inte att utredningen diskuterar de ekonomiskpolitiska

problem som blottats av det sammanställda materialet och att utredningen

försöker belysa sådana nya förutsättningar och krav på politiken,

dess inriktning och medel som betingas av observerade förändringar i de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 3

ekonomiska utvecklingstendenserna. Den mer specifikt politiska frågan i

vad mån olika medels verkningar är önskvärda eller ej berörs däremot inte.

Remissinstanserna

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet anför i ett gemensamt yttrande

att till skillnad mot de i Sverige tidigare utförda långtidsutredningarna

har den föreliggande utredningen utarbetats inom finansdepartementet.

Organisationerna konstaterar med tillfredsställelse att långtidsutredningen

fortfarande är att betrakta som ett expertarbete med syfte att kartlägga

de aktuella utvecklingstendenserna inom den svenska ekonomin och påvisa

de problem som uppkommer då olika sinsemellan oförenliga planer

skall ställas mot varandra. Vid genomförandet av denna analys har utredningen

för att fullgöra sin uppgift också tvingats genomföra en avvägningsdiskussion

av behoven inom olika sektorer. Den av utredningen gjorda resursfördelningen

är emellertid, som också uttryckligen framhålles, inte att

uppfatta som ett handlingsprogram från regeringens sida. De politiska

ställningstagandena kommer i stället att ske i annan ordning. Organisationerna

finner det angeläget att denna skillnad mellan kartläggningen av utvecklingsproblemen

och de politiska ställningstagandena till avvägningsfrågorna

bibehålls också i det fortsatta arbetet med långtidsutredningarna.

En rad andra remissinstanser anför liknande synpunkter.

LO anmäler en avvikande mening. I yttrande 1962 över den förra långtidsutredningen

efterlyste LO mer av program och planering i utredningsarbetet

samtidigt som det konstaterades att olika företags och myndigheters

planer i stor utsträckning accepterades som de framkom. Härvidlag har

någon ändring inte skett. I viktiga avseenden förekommer en reell samordnings-

och planeringsverksamhet, t. ex. när det gäller att styra bostadsbyggandet

och annan anläggningsverksamhet i överensstämmelse gentemot

sjukhus- och skolinvesteringar och förändringar i elevantal m. m. Exemplen

på centraliserad eller decentraliserad samordning och planering skulle

kunna mångfaldigas. Långtidsutredningarna har emellertid relativt liten

anknytning till denna samordning och planering. Att detta är försvarligt

av rena tids- och utrymmesskäl när det gäller viss detaljplanering är givet.

Däremot är det beklagligt att långtidsutredningens inriktning inte mer anknyter

till faktiska samordnings- och planeringsbeslut.

Betänkandet är inte avsett att leda till principbeslut i riksdagen eller annorstädes

om långsiktiga åtgärder. — Enligt LO:s mening bör den nu startade

»rullande» långtidsbedömningen leda till mera direkt anknytning till

faktiska samordnings- och planeringsbeslut. Med den situation, som råder i

fråga om bl. a. statistikens täckning och kvalitet och planeringssekretariatets

storlek, är det orealistiskt att i nuläget räkna med att regelrätta program

framläggs av riksdag eller regering. Målet bör dock vara att småningom

skapa ett så pass gott utredningsunderlag att något sådant vore möjligt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Självfallet växer ambitionsgraden i fråga om reformer, planering och samordning

ju bättre utredningsunderlaget kommer att bli. Det väsentliga är

att en integration sker mellan å ena sidan beslutsinstanserna och å andra

sidan planeringssekretariatets utredningar. Eventuellt bör planeringsrådet

ges ökat ansvar för ett utvecklingsarbete med det målet.

Det kan här nämnas att flera remissinstanser i sina svar behandlat långtidsutredningens

uppläggning ur olika synvinklar, exempelvis använd metod,

det statistiska grundmaterialet och arbetets organisation. Sekretariatet

för ekonomisk planering avses återkomma till dessa frågor i ett senare

sammanhang.

Befolkning och arbetskraft

Långtidsutredningen

Den framtida befolkningsutvecklingen

Sveriges totala folkmängd uppgick 1965 till 7,7 å 7,8 miljoner och beräknas

enligt den i långtidsutredningen använda prognosen växa i en relativt

jämn takt som är ungefär lika snabb som under de senaste decennierna.

Befolkningen beräknas öka till 8,1 miljoner 1970, 8,4 miljoner 1975 och 8,7

miljoner 1980. Tillskottet blir enligt prognosen ca 320 000 åren 1966—1970

(4,1 %) och ca 640 000 på 1970-talet (7,8 %).

Befolkningen har ökat något långsammare i Sverige än i övriga västeuropeiska

länder genomsnittligt sett sedan 1950. För prognosperioden innebär

däremot den svenska utvecklingen samma ökningstakt som den som i medeltal

väntas för Västeuropa. Befolkningsökningen i USA sedan 1950 har

varit dubbelt så kraftig som i Sverige och väntas förbli så under hela prognosperioden.

Befolkningsutvecklingen har beräknats på basis av medelalternativet i

statistiska centralbyråns senaste befolkningsframräkning (se Statistiska

meddelanden B 1965: 8). De viktigaste antagandena bakom detta alternativ

är följande:

a) dödligheten antas sjunka något för alla grupper utom de allra äldsta;

b) fruktsamheten förutsätts ligga kvar på 1964 års ganska höga nivå;

c) det årliga invandringsöverskottet antas uppgå till 10 000 personer,

vilket är ungefär lika mycket som i genomsnitt per år från slutet av 1940- talet till 1963. Åren 1964 och 1965 var däremot överskottet betydligt större,

nämligen drygt 20 000 och drygt 30 000.

Den framtida befolkningsutvecklingen har av statistiska centralbyrån

även beräknats under alternativa antagaden om fruktsamhet och invandring.

För 1980 ger de högsta alternativen en befolkning som är ca 240 000

större än i det av långtidsutredningen använda medelalternativet och de

lägsta alternativen en befolkning som är ca 240 000 mindre.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 5

Befolkningssituationen karakteriseras förutom av den jämna, relativt

långsamma tillväxten i den totala folkmängden av kraftiga förskjutningar

i åldersstrukturen. Som närmare framgår av det följande väntas dessa förskjutningar

få djupgående återverkningar på den framtida ekonomiska utvecklingen

i vårt land, varför de i hög grad måste beaktas i den ekonomiska

planeringen.

Av den totala befolkningsökningen 1965—1980 på ca 950 000 svarar barnen

(0—15 år) och de äldre (över 65 år) för sammanlagt ca 800 000. Endast

ca 150 000 av den totala folkökningen faller således på mellanåldrarna

(16-—64 år) från vilken arbetskraften i huvudsak rekryteras. Förskjutningen

mot barn och äldre sker snabbt redan under 1960-talet men väntas bli

än mer markerad på 1970-talet. Befolkningen i mellanåldrarna ökade med

ca 200 000 personer 1960—1965, en ökning som 1965—1970 väntas gå ner

till ca 80 000, dvs. något mindre än hälften. Från 1970 till 1980 ökar dessa

åldersgrupper enligt prognosen med endast ca 70 000 av en total folkökning

med ca 640 000. Man ser av tabell 1 att mellanåldrarnas andel förutses minska

från 65 % 1965 till 59 % 1980.

Tabell 1. Olika åldersgruppers andel av totalbefolkningen 1960—1980

Procent

Åldersgrupp

1960

1965

1970

1975

1980

0—15................

23,9

22,3

22,8

23,7

24,5

16—64 ..............

64,2

64,8

63,2

61,2

59,4

65—w ..............

11,9

12,9

14,0

15,1

16,1

100

100

100

100

100

Förskjutningarna har till stor del sin grund i de vågor i födelsetalen som

successivt fortplantar sig genom de olika åldersgrupperna. De stora kullarna

frän 1940-talet får 20 å 30 år senare en ekoeffekt i antalet födda. Kulmen

i barnafödandet beräknas enligt prognosen uppnås omkring 1975 med närmare

140 000 födda per år (minimialternativ drygt 120 000; maximialternativ

155 000). De från 1960 stigande födelsetalen medför en snabb ökning av

de yngre åldersgrupperna i befolkningen.

Antalet barn i förskoleåldrarna (0—6 år) beräknas öka med ca 120 000

fram till 1970. Därefter avtar ökningen och avstannar nästan helt mot slutet

av 1970-talet. Grundskoleåldrarna (7—15 år) minskar något under resten av

1960-talet, men under 1970-talet sätter en mycket kraftig ökning in som

uppgår till inte mindre än ca 230 000 eller närmare 25 %. Gymnasieåldrarna

(16—19 år) väntas minska tills den nya vågen når dessa åldrar i slutet av

1970-talet. Högskoleåldrarna minskar fr. o. m. slutet av 1960-talet, då vågen

av på 1940-talet födda ebbar ut.

De stora årskullarna födda mellan 1800-talets stora emigrationsperiod och

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

första världskriget framkallar i förening med ökad livslängd en fortsatt

snabb tillväxt av de åldersgrupper som överskridit pensionsåldern. Befolkningen

i åldern 65 och högre ökar 1966—1970 med drygt 130 000 (13 %)

och på 1970-talet med 275 000 (24 %).

Tillgängen på arbetskraft

Befolkningen i mellanåldrarna väntas som nämnts växa relativt långsamt.

Tillströmningen till arbetsmarknaden begränsas vidare av att en växande

andel ungdomar beräknas vara under utbildning. En ökning av tillgången på

arbetskraft beror därför i hög grad på att gifta kvinnor i större utsträckning

söker förvärvsarbete. Långtidsutredningens prognos innebär att den årliga

ökningen av totala antalet förvärvsarbetande blir 0,7 % under perioden

1966—1970 mot 1,0 % under närmast föregående femårsperiod. I antal räknat

har ökningen från 1965 till 1970 uppskattats bli ca 110 000. Under båda

perioderna är det de gifta kvinnorna som står för hela ökningen medan

männens antal är praktiskt taget oförändrat; antalet icke gifta kvinnor i

förvärvslivet övergår från att ha varit oförändrat 1960—65 till att minska

med 1,6 % per år.

Den av långtidsutredningen förutsatta utvecklingen innebär att antalet

gifta kvinnor på arbetsmarknaden skall öka med ca 30 000 per år 1966—

1970. Det krävs alltså en fortsatt kraftig höjning av de gifta kvinnornas förvärvsfrekvenser,

ungefär i den utsträckning som skett mellan 1960—1965.

Enligt långtidsutredningens egen utsago står vi här inför ett av de osäkraste

momenten i bedömningen av tillgången på produktiva resurser under prognosperioden.

Sedan hänsyn tagits till att den genomsnittliga årsarbetstiden per förvärvsarbetande

kan väntas fortsätta att minska har långtidsutredningen i

sin prognos räknat med att arbetskraftens volym — mätt i arbetstimmar —

kommer att minska framöver. Minskningen har beräknats till 0,3 % per år

1966—1970. Under perioden 1960—1965 kunde i stället en ökning på 0,6 %

per år inregistreras (se tabell 2). Jämfört med de närmast föregående åren

räknar långtidsutredningen således med ett betydande omslag ifråga om tillgång

på arbetskraft. Går man tillbaka till 1950-talet finner man däremot

enligt utredningens beräkningar en arbetskraftsutveckling som mera överensstämmer

med prognosperiodens.

Ett till 1970-talet utsträckt perspektiv uppvisar inga avgörande avvikelser

från de nuvarande utvecklingstendenserna. Med ytterligare sannolik arbetstidsförkortning

väntas den yrkesverksamma delen av befolkningen, trots

att däri ingår ett växande antal gifta kvinnor, inte förmå hålla den samlade

arbetskraftsvolymen uppe. Snarare får man enligt långtidsutredningen räkna

med en något snabbare nedgång än på kort sikt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 7

Tabell 2. Arbetskraftens förändringar 1960—1970

1960—1965

1965—1970

Absoluta förändringar (tusental personer)

Medelbefolkningen i åldrarna 15—69 år................

+ 255

+ 118

Antal förvärvsarbetande.............................

+ 158

+ 109

Antal årsarbetande1.................................

+ 134

+ 49

Arbetskraftsvolym i timmar..........................

Procentuell förändring per år

Medelbefolkningen i åldrarna 15—69 år................

+ 1,0

+ 0,4

Antal förvärvsarbetande.............................

+ 1,0

+ 0,7

Antal årsarbetande1.................................

+ 0,9

+ 0,3

Arbetskraftsvolym i timmar..........................

+ 0,6

- 0,3

1 Utan arbetstidsförkortning

Efterfrågan på arbetskraft jämförd med tillgången

Som ett väsentligt moment i långtidsutredningen har ingått att samla in

planer och bedömningar från ekonomins olika delområden. Därigenom har

uppgifter erhållits angående vad som pågår, förbereds och planeras med sikte

på de kommande åren inom företag, branschorganisationer, kommuner,

statliga myndigheter etc.

Ett led i denna inventering bildar en enkät till industriföretagen. Totalt

sett ger denna en bild av stark expansionsvilja; om man väger ihop alla industribranschernas

planer för senare hälften av 1960-talet så blir produktionens

genomsnittliga årliga ökningstakt 7 %. Den skulle för att realiseras

kräva ett tillskott fram till 1970 av 85 000 anställda, fortfarande enligt uppgiftslämnarna

själva. Byggenskapen i landet skulle på liknande grunder

öka med närmare 6 % per år och kräva ett tillskott av 30 000 i arbetskraft.

Samtidigt skulle jord- och skogsbruket kunna minska sin sammanlagda

sysselsättning med netto 85 000 personer.

Myndigheternas beräkningar av den offentliga konsumtionen, dvs. volymen

av offentliga tjänster mätt i driftkostnad, pekar sammanlagt på en expansion

med närmare 6 % per år fram till 1970. Den skulle kräva att antalet

sysselsatta ökade med minst 100 000. Transportapparaten, handeln och den

privata tjänstesektorn skulle behöva öka antalet sysselsatta med sammanlagt

35 000. Det sammanlagda arbetskraftsbehovet enligt planer och bedömningar

under femårsperioden 1966—1970 uppgår till ca 165 000 personer,

en ökning med ca 1 % per år. Efterfrågan på arbetskraft har då beräknats

utan hänsyn till en förutsatt arbetstidsförkortning. En uppräkning av sysselsättningstalen

för att medge en arbetstidsförkortning med 2 1/2 timmar

per vecka för de grupper som har en arbetsvecka om 45 timmar eller längre

har gett till resultat att efterfrågan skulle öka med mellan 165 000 och

265 000 personer 1965-—1970.

Som framgått väntas arbetskraftstillgången öka med ca 110 000. Häremot

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

skall alltså ställas den framräknade ökningen av efterfrågan med 165 000—

265 000. Man kan alltså säga att långtidsutredningens grundmaterial antyder

en ökning 1965-—1970 av »arbetskraftsbristen» med 55 000—155 000

förvärvsarbetande. Planmaterialet för efterfrågan på arbetskraft och tillgångsberäkningen

avseende ökningen av antalet förvärvsarbetande 1965—

1970 kan sammanfattas i följande tablå (1 000-talet personer, avrundade

tal):

Förändring 1965—1970

Enl.

Inkl. kompensation

ursprungliga

för arbetstidsför-

planer

kortning

Efterfrågan................

+ 165

+ 165 å 265

Tillgång....................

+ no

+ no

»Brist» ....................

+ 55

+ 55 å 155

Skillnaden mellan ökningen av tillgången och ökningen av efterfrågan på

arbetskraft får inte tas som något egentligt mått på »arbetskraftsbrist». I

långtidsutredningen sägs att resultatet endast kan tjäna syftet att ange en

tendens i planerna.

Det gap mellan tillgång och efterfrågan som här konstaterats för arbetsmarknadens

del har sin motsvarighet även på andra marknader. Långtidsutredningen

slår fast att de samhällsekonomiska resurserna inte tillåter att

planerna fullt ut realiseras. Inte minst gäller detta efterfrågan på arbetskraft.

Därmed anmäler sig en rad avvägnings- och fördelningsproblem, som

kräver politiska lösningar. Långtidsutredningen konstaterar att det kommer

an på centrala politiska instanser att styra utvecklingen. Utredningen

föreslår för sin del inga åtgärder. Det har legat utanför dess uppgift. Den

för dock en principdiskussion i ämnet och söker belysa verkningarna av

tänkbara fördelningar av de produktiva resurserna med utgångspunkt från

givna data och sådana politiska värderingar som får anses allmänt omfattade.

En sammanfattning av denna diskussion återfinns nedan i avsnittet

om den interna avvägningen.

Sysselsättningen i olika näringar

För att få en utgångspunkt för sin diskussion har långtidsutredningen

dock valt ett konkret alternativ för utvecklingen 1966—1970. Denna s. k.

realkalkyl har genomförts för ekonomins alla huvudområden. Valet har

träffats med utgångspunkt från att utredningen velat belysa en fördelning,

som å ena sidan kan bedömas som något så när realistisk — utan att göra

anspråk på att vara den enda möjliga — och som å andra sidan har det pedagogiska

syftet att erbjuda exempel på olika arter av fördelningsproblem.

Utredningen betonar att kalkylens antaganden är av modellteknisk natur

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 9

och således inte representerar någon programmatisk rekommendation beträffande

avvägningsfrågornas lösning.

Realkalkylens innebörd för olika näringsgrenar är sysselsättningsmässigt

följande. Gruppen jordbruk, skogsbruk och fiske förlorar fram till 1970

årligen 5 % av sin arbetsstyrka, därav jordbruket i den snabbaste takten.

Mot detta står ökningar i andra näringar: 1 % per år för industrin, 2 %

för byggnadsverksamheten, 1/2 % för vardera handeln och samfärdseln

och 1 % för de privata tjänsterna. På de offentliga tjänsternas område

väntas sysselsättningen stiga snabbare, nämligen med 3 1/2 %. Som tidigare

nämnts blir slutresultatet av dessa rörelser att hela antalet förvärvsarbetande

i landet ökar med 0,7 % per år.

Den antalsmässiga utvecklingen redovisas närmare i tabell 3.

Tabell 3. Sysselsättningen i olika näringsgrenar 1950—1970

Antal förvärvsarbetande enligt folkräkningarnas definitioner

1 000-tal personer

1965

1970

Förändring

1950—

1960

1965

1960

1965

1970

Jordbruk ...........................

265

195

185

_

95

__

70

Skogsbruk ..........................

70

55

+

5

—

15

—

15

Fiske ..............................

10

10

—

5

—

0

—

0

Summa jordbruk, skogsbruk, fiske

345

260

-

185

- no

-

85

Industri och hantverk m. m...........

1 120

1 165

+

55

+

80

+

45

Kraftverk m. m.....................

35

35

+

5

—

0

+

0

Byggnadsverksamhet ................

335

365

+

45

+

45

+

30

Summa kraft- och varuproduktion

1 835

1 825

—

75

+

10

—

10

Samfärdsel..........................

265

270

+

10

+

5

+

5

Varuhandel..........................

455

465

+

65

+

20

+

10

Privata tjänster inkl. bostadsförvaltning .

325

340

+

35

+

15

+

15

Offentliga tjänster...................

515

605

+

120

+ 100

+

90

Summa tjänstesektorn

1 560

1 680

+

230

+ 145

+ 120

Totalt1

3 400

3 510

+

140

+ 155

+ no

1 Inkl. ej specificerad verksamhet.

Anm. Talen är avrundade, varför summor och förändringstal ej alltid stämmer.

Arbetskraftsproblem

Uppenbart är att i den arbetskraftssituation som förutses kommer olika

anpassningsproblem att inställa sig på arbetsmarknaden. Utredningen pekar

bl. a. på följande.

1. Den möjliga nettoökningen av tillgången på arbetskraft med ca 110 000

förvärvsarbetande består nästan helt av gifta kvinnor, ökningen torde endast

kunna realiseras om det blir möjligt att undanröja de hinder som f. n.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

finns för gifta kvinnor att inträda på arbetsmarknaden. Det torde därvid

vara nödvändigt såväl att en jämnare geografisk spridning av arbetstillfällen,

vilka är attraktiva för kvinnor, kan åstadkommas som att den fortgående

upplösningen av gränserna mellan »kvinnliga» och »manliga» arbetsuppgifter

påskyndas. De gifta kvinnornas speciella önskemål om arbetstiden

m. in. måste också beaktas. Barntillsyn, skattesystemets utformning

etc. är andra frågor som blir av betydelse i sammanhanget.

-• En betydelsefull del av arbetskraftstillskottet kommer att bestå av invandrare

från utlandet. Frågan om invandringspolitikens utformning kommer

därför att vara aktuell.

3. Även om det är möjligt att öka arbetskraftstillgången med 110 000 personer

torde det komma att uppstå problem då tillskotten på arbetskraft inte

uppträder där efterfrågan ökar. Vi står här inför svåra rörlighetsproblem,

både geografiska och yrkesmässiga. Produktionsplanerna tyder t. ex. på en

försvagning av arbetskraftsefterfrågan inom flera av de näringsgrenar som

är viktiga för norra Sverige, där samtidigt en stor del av de arbetskraftsresurser

som medräknats i tillgångsberäkningarna finns. Ett annat rörlighetsproblem

uppstår genom de relativt kraftiga strukturförändringar i sysselsättningen

som förutsätts i beräkningarna. Även mellan de olika näringsgrenarna

krävs rörlighet för att de tillgängliga arbetskraftsreserverna skall

kunna utnyttjas.

Remissinstanserna

Totala arbetskraftsvolymen. Olika aspekter av arbetskraftsprognosen har

berörts av flertalet remissinstanser. Sammanfattande omdömen om den av

långtidsutredningen förutsedda utvecklingen av den totala arbetskraften

har dock getts endast i några fall. Enligt SACO.s och TCO:s bedömning

kommer det att bli svårt att hålla tillbaka minskningen av den totala arbetskraftsvolymen

mätt i timmar till endast 0,3 % om året. LO å sin sida räknar

däremot med att långtidsutredningens sysselsättningsberäkning under

förutsättning av fortsatt utbyggnad av arbetsmarknadspolitiken kommer

att överträffas.

Gifta kvinnor. Långtidsutredningen har karakteriserat sin bedömning av

de gifta kvinnornas förvärvsfrekvens som relativt optimistiskt hållen. Ett

flertal remissinstanser instämmer i denna karakteristik. Några, däribland

TCO och SACO, anser prognosen alltför optimistisk på grund av de hinder

som f. n. finns för gifta kvinnor att inträda på arbetsmarknaden. I intet fall

hävdas explicit att höjningen av förvärvsfrekvensen kan bli större än vad

långtidsutredningen anger.

Genomgående anförs att en avsevärd höjning inte kan komma till stånd

utan ökade insatser från myndigheternas och arbetsmarknadsparternas

sida. De åtgärder som i första hand föreslås är ökade resurser för olika for
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

mer av barntillsyn, omläggning av familj ebeskattningen, utvidgad utbildnings-,

omskolnings- och informationsverksamhet. TCO:s yttrande kan på

denna punkt anföras som representativt för en rad instanser.

Enligt TCO kan det visserligen sägas att de gifta kvinnornas sysselsättningsgrad

i stor utsträckning är beroende av efterfrågan på kvinnlig arbetskraft.

Detta skulle förklara den höga förvärvsarbetsfrekvensen i Borås, där

näringslivet har ett starkt inslag av sådana branscher, som traditionellt

sysselsätter kvinnlig arbetskraft. En huvuduppgift för arbetsmarknadspolitiken

skulle alltså komma att bestå i att stimulera efterfrågan på kvinnlig

arbetskraft genom jämnare spridning av arbetstillfällen och genom fortsatt

upplösning av gränserna mellan arbetsområden, som vanemässigt kommit

att rekryteras av huvudsakligen manlig eller huvudsakligen kvinnlig

arbetskraft. Det allmännas åtgärder för att öka de gifta kvinnornas förvärvsarbete

kan emellertid inte begränsas till det arbetsmarknadspolitiska

området. Utbildningspolitik, skatte- och socialpolitik måste samordnas med

arbetsmarknadspolitiken. En intensifierad och effektiviserad vuxenutbildning

kan öka tillflödet av kvinnlig arbetskraft. En breddning av samhällets

åtgärder i fråga om barntillsynen ökar förutsättningarna för bägge makarna

att förvärvsarbeta. En successiv övergång till konsekvent genomförd särbeskattning

skulle medföra att skattemässiga hänsyn blev utan betydelse

för gifta kvinnors val mellan att förvärvsarbeta eller ej. Sammanfattningsvis

vill TCO på denna punkt anföra, att det förhållandet att gifta kvinnors

förvärvsarbete i stor utsträckning är efterfrågebetingat, ingalunda minskar

värdet av de arbetskraftstillskott som kan erhållas genom social- och skattepolitiska

åtgärder.

I socialstyrelsens svar får frågeställningen en delvis annan betoning.

Styrelsen anser att gifta mödrar med barn under skolåldern bör ha full

valfrihet att vara hemma och vårda sina barn. Familj eberedningen har i

sin i december 1965 utgivna promemoria angående utbyggnad av samhällets

barntillsyn givit uttryck för samma uppfattning när man där talar om att

»valet mellan hemarbete och förvärvsarbete i något annat yrke bör så långt

möjligt vara fritt». Socialstyrelsen anser det dessutom värdefullt om även

de ensamstående mödrarna med barn under skolåldern hade valfrihet när

det gäller att arbeta inom eller utom hemmet. Detta gäller främst då modern

har flera barn, av vilka åtminstone ett är under skolåldern. — Familj eberedningen

har i samma promemoria även uttalat, att samhället inte bör påverka

mödrarnas avgöranden i den ena eller andra riktningen. Detta uttalande

vill styrelsen understryka. Liksom en brist på daghemsplatser kan

göra valfriheten illusorisk kan detsamma även bli fallet genom en allt för

stark press att ta arbete utanför hemmet.

De företagsinvesteringar som kontrolleras genom lokaliseringpolitiken

bör enligt länsstyrelsen i Älvsborgs län styras in på sektorer som kan ge

sysselsättning åt kvinnlig arbetskraft.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Invandring. Många remissinstanser behandlar invandringen och flertalet

av dessa ifrågasätter om inte långtidsutredningens antagande om en nettoinvandring

med 10 000 personer per år är tilltaget i underkant; bl. a. mot

bakgrunden av de senaste årens betydligt större nettoinvandring borde långtidsutredningen

ha kunnat räkna med ett högre värde.

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet säger att i ett läge med

fortsatt stark arbetskraftsbrist vore det olyckligt om arbetsmarknaden under

den närmaste femårsperioden skulle komma att tillföras ett mindre

antal utländska förvärvsarbetande per år än hittills under 60-talet. Under

vissa omständigheter kan en begränsning av den spontana invandringen

vara nödvändig men organisationerna ser med oro på de långtgående hinder

för invandring som nyligen rests gentemot icke-nordiska medborgare.

Dessa hinder strider inte minst mot tendenserna till ökad internationell rörlighet

för arbetskraften. En sådan rörlighet är ägnad att utjämna över- och

underskott i skilda länder och kompletterar därigenom övriga medel för den

aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Svensk Industriförening anser att den svenska invandringspolitiken måste

ges en betydligt mer aktiv och planmässig utformning. Liknande synpunkter

kommer även till uttryck i några andra yttranden.

SACO anför en delvis avvikande inställning till invandringsproblemet:

Genom att de icke yrkesverksamma grupperna växer snabbare än de yrkesverksamma

kommer försörjningsbördan per förvärvsarbetande att växa.

Som ett medel att motverka detta har från olika håll rekommenderats en

ökad import av arbetskraft. Invandrarna har en från arbetsmarknadssynpunkt

gynnsam åldersfördelning, och detta faktum har på sina håll lett till

slutsatsen, att man borde stimulera invandringen för att därigenom kunna

fördela försörjningsbördan på flera personer. — Slutsatsen torde vara korrekt

under förutsättning att man bedriver en selektiv invandringspolitik

och endast accepterar personer med en god yrkesutbildning och efterfrågade

yrkeskunskaper. Men en betydande del av dagens invandrare saknar

en yrkesutbildning, som kan nyttiggöras i Sverige. För deras del krävs en

omfattande omskolning, och därtill kommer erforderlig elementär utbildning

i svenska språket, svenska samhällsförhållanden etc. — Många skäl

talar för att en ökad invandring av ej yrkesutbildad arbetskraft — åtminstone

på kort sikt — måste leda till en sänkt genomsnittlig konsumtions
standard

i landet. Invandrarna är inte bara produktiva krafter _ de är

också konsumenter, som efterfrågar bl. a. bostäder, sjukvård och annan

samhällsservice. Det dröjer åtskilliga år, innan en invandrare givit ett nettotillskott

till produktionen, som motsvarar värdet av den kapitalutrustning

som måste ställas till hans förfogande redan vid ankomsten. Finns det då

i utgångsläget ingen ledig kapacitet, måste »urinvånarna» minska sin konsumtion

för att bereda utrymme för den uppbyggnad av kapitalresurserna

som den ökade invandringen kräver.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 13

Om man stimulerar invandringen, riskerar man, enligt SACO, också att

hålla tillbaka rationaliseringstakten inom näringslivet. Utländsk arbetskraft

med låga löneanspråk ger de mindre produktiva företagen bättre

chanser att överleva och motverkar därmed strukturrationaliseringen. Nu

kan det naturligtvis tänkas, att en dämpning av omställningstakten i näringslivet

är nödvändig, om man vill undvika inflation, och då kan kanske

en import av låglönearbetare vara försvarbar. Ur samhällsekonomisk synvinkel

är det dock tveksamt, om man bör avsätta en del av sparandet till

att bygga bostäder, sjukhusplatser etc. för invandrare i stället för att använda

dessa resurser för investeringar i näringslivet. — Frågan om en ökad

invandring har här betraktats från renodlat samhällsekonomiska utgångspunkter.

Det förda resonemanget får inte leda till slutsatsen att SACO förordar

en restriktivare invandringspolitik. Utifrån andra aspekter kan motsatt

ståndpunkt hävdas. Från humanitär synpunkt finns det många skäl

som talar för att Sverige borde öka sina insatser, när det gäller att ta emot

exempelvis flyktingar. En ökad invandring av personer från mindre utvecklade

länder kan också ses som ett led i en internationell omfördelning av

konsumtionsstandarden, fastän man naturligtvis kan diskutera, om det

är en lämplig form av internationellt bistånd att hämta utlänningar hit till

Sverige för att här låta dem bli delaktiga av en högre konsumtionsstandard

i stället för att ställa resurser till deras förfogande i hemländerna. Vad

SACO i detta sammanhang velat framhålla är, att det ur samhällsekonomisk

synvinkel inte behöver vara fördelaktigt att öka invandringens omfattning.

Organisationen anser därför, att man inte kan tillåta en fullkomligt

fri invandring utan måste vara beredd att utöva en viss styrning med

beaktande av såväl humanitära som samhällsekonomiska aspekter.

Länsstgrelsen i Malmöhus län finner det önskvärt med ett klarläggande

av de ekonomiska konsekvenserna av ökad inflyttning.

Äldre arbetskraft m. m. Mot bakgrunden av arbetsmarknadsläget finner

flera remissinstanser det nödvändigt alt inventera även andra outnyttjade

arbetskraftsresurser. Det är därvid främst de äldre som uppmärksammats.

Socialstyrelsen anför i denna fråga att ett av allt att döma väsentligt tillskott

till lindring av den alltmer markerade arbetskraftsbristen borde kunna

erhållas genom att man bättre tillvaratog pensionärernas arbetskraft. Enligt

en enig medicinsk sakkunskap är det i regel av väsentlig betydelse för

pensionärens hälsa att han endast successivt avvecklar sina arbetsinsatser.

En förskjutning uppåt av pensionsåldern bör därför övervägas, främst för

dem som nu har en relativt låg sådan. Detta bör emellertid kombineras med

möjligheter till förtidspensionering och deltidstjänstgöring. Det arbetskraftstillskott

som på så sätt kan erhållas torde, om erforderliga åtgärder

vidtas, öka alltmer i samband med den starka stegringen av antalet pensionärer

under kommande år (20 000—25 000 per år). Samhälle! bör där
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

för på olika sätt stimulera till ökad arbetsinsats av äldre. Bl. a. synes en

uppmjukning av inkomstprövningen av de kommunala bostadstilläggen

böra övervägas. Vidare bör staten som arbetsgivare sträva efter en höjning

av pensionsåldern, i vart fall för de tjänstemannagrupper där den nu ligger

väsentligt under 67 år. En utveckling i sådan riktning beträffande de statsanställda

skulle säkerligen snabbt få följdverkningar på arbetsmarknaden.

— Långtidsutredningen har frågat sig om inte den stora personal som på

1970-talet kommer att krävas för vården av barn och äldre delvis skulle

kunna rekryteras bland de äldre. Socialstyrelsen ställer sig dock skeptisk till

möjligheterna att i någon större utsträckning använda de äldre inom barnaoch

ungdomsvården. Större utrymme torde däremot finnas att utnyttja

deras arbetskraft inom långtidssjukvård och åldringsvård. I fråga om åldringsvården

föreställer sig socialstyrelsen till exempel att de mycket livaktiga

pensionärssammanslutningarna skulle kunna göra en insats utöver de

rent aktivitetsbefrämjande och trivselskapande åtgärder som nu utgör huvudinnehållet

i föreningarnas verksamhet.

Svenska Försäkringsbolags Riksförbund pekar i sammanhanget på möjligheten

av glidande pensionsålder med successivt avtagande arbetstid.

SACO konstaterar att reglerna för samordning av pension och arbetsinkomst

verkar återhållande på arbetsviljan. En person, som fortsätter i sin gamla

tjänst efter pensionsålderns inträde, får normalt en sammanlagd ersättning

motsvarande blott den gamla inkomsten. Om pensionen utgör 65 % av

lönen, blir betalningen för arbetsinsatsen relativt obetydlig. SACO kan inte

finna denna ordning rättvis. Pensionen är redan intjänad och bör utgå oavsett

om pensionären fortsätter att arbeta eller inte. Vid sidan därav bör

eventuella arbetsinsatser betalas efter sitt värde. Det kan nämnas, att akademiker

i vissa bristyrken, såsom lärare i vissa naturvetenskapliga ämnen,

redan nu får både lön och pension utan reduktioner. Begränsade reduktioner

förekommer för exempelvis farmacevter och sjuksköterskor. Det nuvarande

systemet missgynnar dessutom de pensionärer som stannar kvar på

sin arbetsplats i jämförelse med dem som byter arbetsplats eller arbetsmarknadssektor,

eftersom en ny arbetsgivare inte behöver fästa avseende

vid eventuellt utgående pension.

När LO räknar med att långtidsutredningens sysselsättningsberäkning

skall överträffas sker det under hänvisning till bl. a. möjligheterna att skapa

sysselsättning bland marginalgrupper till arbetskraften. En central fråga är

ifall det finns sådana starka strukturella spänningar mellan arbetskrav och

arbetskraftsutbud att bl. a. en strukturbetingad undersysselsättning föreligger.

LO anser det inte berättigat förutsätta att den tillgängliga arbetskraftskapaciteten

i dagsläget genomgående blir fullt utnyttjad. Det bör

erinras om att den totala sysselsättningsökningen under början av 1960- talet överstigit den förra långtidsutredningens beräkningar — hur pass

mycket är till följd av arbetsmarknadsstatistikens karaktär oklart. Detta av
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 15

speglar bl. a. att latenta arbetskraftsreserver existerar, som bör och sannolikt

kommer att tillföras arbetskraften. — Man bör vidare observera den

höga andel av de anställda som vid nedläggningar och driftinskränkningar

inte får ny sysselsättning inom ett eller flera år efter avskedandet. En större

frekvens nedläggningar är en konsekvens av en tillväxtfrämjande näringspolitik

— å andra sidan borde det vara möjligt att genom aktiva åtgärder

minska avgången från arbetsmarknaden och de uppkommande arbetslöshetstillskotten.

Bl. a. länsstyrelsen i Gävleborgs län framhåller att ett väsentligt arbetskraftstillskott

kan påräknas från ungdomen i utbildning. Det allt vanligare

feriearbetet kan betyda en ökning av arbetskraftsvolymen med 10 000 årsarbetare.

Arbetskraftsutbudets struktur. Arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasätter om

inte tonvikten i diskussionen av arbetsmarknadsfrågorna i högre grad än

som hittills skett måste läggas vid utbuds- än vid efterfrågesidan. Bland de

faktorer som kan antas påverka utbudet märks den stigande utbildningsstandarden,

förändringar i efterfrågan på offentliga och privata tjänster,

förändringar i arbetskraftens preferenser vad avser val av såväl arbete som

bostadsort osv. En mera ingående diskussion av hur dylika faktorer verkar

hade varit av intresse inte endast från allmänna arbetsmarknadspolitiska

synpunkter utan också i hög grad för utbildnings- och lokaliseringspolitiken.

Enligt styrelsens mening borde frågan också ställas vilka sektorvisa omfördelningar

av arbetskraften som från produktivitetssynpunkter är önskvärda

och möjliga med hänsyn till de förändringar i bl. a. befolkningens utbildningsnivå

och bosättning som kan förutses eller är påverkbara.

Utvecklingen på arbetsmarknaden torde enligt arbetsmarknadsstyrelsen i

framtiden i än högre grad än hittills komma att påverka produktionsstrukturen.

De förändringar som nu kan förutses på utbudssidan synes ligga i

linje med och underlätta ett lösande av de ekonomisk-politiska målsättningarna.

Detta får emellertid inte undanskymma de omställnings- och anpassningsproblem

som den snabba strukturomvandlingen medför. I områden

med ett rikt differentierat näringsliv torde dessa omställningsproblem

i allmänhet kunna lösas genom relativt begränsade arbetsmarknadspolitiska

insatser. I glesbygder och på mindre orter krävs det emellertid väsentligt

ökade insatser för att underlätta inte endast den yrkesmässiga utan

också den geografiska omställningen. Inte minst kräver bostadsfrågans lösning

särskild uppmärksamhet. Det kommer också att krävas insatser för att

underlätta anpassningen till nya arbetsuppgifter och ny miljö. Dessa anpassningsfrågor

kräver ett nära samarbete mellan arbetsmarknadsorgan

och i första hand företag, fackliga organisationer och kommunala organ.

Styrelsen understryker betydelsen av tidig information om driftomläggningar

för att kunna tidsplanera erforderliga åtgärder.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Produktionens tillväxt

Långtidsutredningen

En central fråga för bedömningen av den framtida utvecklingen blir i

vilken utsträckning omslaget ifråga om arbetskraften kan vägas upp av att

arbetsproduktiviteten växer snabbare. En mycket kraftig stegring av produktiviteten

i det svenska näringslivet ägde rum mellan 1950-talet och

första hälften av 1960-talet. Utredningen har för olika näringsgrenar sökt

bedöma, hur mycket produktionen per arbetstimme skulle kunna öka. Slutsatsen

har blivit att produktiviteten, mätt som produktion per arbetstimme,

borde kunna stiga med 4,5 % per år 1966—1970 jämfört med 4,3 % under

föregående period. Nationalprodukten väntas på grund därav öka med 4,2 %

per år i volym under perioden 1966—1970. Motsvarande tal 1960—1965 var

som nämnts 4,9.

Remissinstanserna

Endast några enstaka remissinstanser har gett ett sammanfattande omdöme

om långtidsutredningens antagande om en ökning av bruttonationalprodukten

med i genomsnitt 4,2 % per år under perioden 1966—1970. Konjunkturinstitutet

och LO karakteriserar bruttonationalproduktantagandet

som försiktigt. Svenska Företagares Riksförbund finner utredningens perspektiv

optimistiskt. Bankföreningen framhåller att det hos tidigare långtidsutredningar

funnits en tendens att underskatta utsikterna för den totala

produktionens tillväxt; denna gång synes det mindre sannolikt att en sådan

felbedömning skett.

Vid remissbehandlingen har endast få uttalanden om långtidsutredningens

antagande om utvecklingen av den totala arbetsproduktiviteten

framkommit. LO, TCO, länsstyrelserna i Malmöhus, Västmanlands och

Gävleborgs län samt Göteborgs stads statistiska kontor finner skäl tala för

en något mer optimistisk bedömning än vad långtidsutredningen gjort.

Svenska Försäkringsbolags Riksförbund konstaterar i anslutning till långtidsutredningen

att de faktorer som skall åstadkomma en ökning av produktiviteten

är tekniska framsteg i produktionen, modernisering av kapitalutrustningen,

höjning av arbetskraftens utbildningsnivå och även den sannolikt

ökade takt med vilka vetenskapliga och tekniska rön inlemmas i produktionen

såväl som snabbare omställning av produktionens inriktning liksom

åtgärder för arbetskraftens och kapitalets omallokering. Dessa faktorer

beror i sin tur på fördelningen av de resurser, som ställs till förfogande

genom den växande totalproduktionen.

Olika remissinstansers syn på dessa frågor tas upp i samband med redogörelsen

nedan för de interna awägningsproblemen och den offentliga sektorns

utveckling.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 17

Den interna avvägningen

Långtidsutredningen

De yttre villkoren. Utredningen går först in på den internationella bakgrund

mot vilken det svenska nationalhushållet har att utveckla sig. Hittills

under 1960-talet har betingelserna utomlands för vår ekonomis tillväxt på

det hela taget varit gynnsamma. Inte heller fram till 1970 finns på den

punkten någon tvär vändpunkt i sikte, men vissa tecken tyder på att svårigheter

gradvis kan uppstå.

En sådan svårighet hänför sig till produktionens kostnader. Åtskilliga industriländer

i Västeuropa har börjat att mera målmedvetet än tidigare hålla

sina kostnadsstegringar tillbaka; det tycks inte vara fråga om något snabbt

övergående fenomen. Detta skulle kunna ge en utveckling i dessa länder

som gjorde efterfrågan mindre expansiv än tidigare, samtidigt som det

måste skärpa kravet på att också de svenska kostnaderna hålls nere.

Ökningen av den svenska exporten kommer vidare i fortsättningen att alltmera

hindras av EEC:s yttre tullmur. Stimulansen till exportökning inom

EFTA-området kan å andra sidan väntas ebba ut. Det blir i fortsättningen

allt viktigare att tullarnas avveckling inom EFTA följis av en handelspolitisk

harmonisering i övrigt.

Sveriges försämrade bytesbalans 1965 manar också till en försiktig bedömning

av de närmaste årens ekonomiska utsikter.

Utrymmet för privat konsumtion. Utredningen utgår i sin principdiskussion

av de interna awägningsproblemen från ett par förutsättningar grundade

på politiska värderingar som får anses allmänt omfattade. Dessa förutsättningar

är att den ekonomiska politiken skall säkra full sysselsättning, en

betalningsbalans med utlandet utan underskott och stabila priser.

Det interna svenska awägningsproblemet handlar i istor utsträckning om

vilket utrymme som bör tillmätas den privata konsumtionen och vilka verkningar

som den ena eller andra fördelningen därvidlag kan beräknas fa.

Som cn första utgångspunkt frågar sig utredningen vilka följderna skulle

bli om anspråken på investeringar och offentlig konsumtion tillgodosågs

helt och hållet. Nationalproduktens antagna tillväxt skulle då medge att den

privata konsumtionen ökade med 2,9 % per år. Det skulle då kanske bli

möjligt att lätta trycket i en del köer — till sjukvård, socialvård, undervisning,

bostäder — och samtidigt släppa fram en önskvärd industriell expansion.

En sådan fördelning skulle emellertid kräva att den ekonomiska politiken

skärptes mycket kraftigt. Den skulle också föra med sig svåra inkomstmässiga

spänningar. De expansiva delarna av ekonomin finge nämligen lov att

höja sitt relativa löneläge över det nuvarande, som redan i allmänhet ligger

2 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga 9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

över genomsnittet; detta skulle stämma illa med strävandena att förbättra

de lågavlönades situation.

Som en andra utgångspunkt har utredningen valt att pröva ett alternativ,

enligt vilket den privata konsumtionen skulle få växa med uppemot samma

hastighet som åren 1960—1965 eller med 3,9 %. Det skulle förutsätta att

man begränsade utrymmet för ökning av den offentliga konsumtionen, likaså

av investeringarna, dock inte i industrier som arbetar under utländsk

konkurrens. Man skulle då få lättare att hålla priserna stabila, att främja

samspelet mellan finans- och kreditpolitik och att höja låglönegruppernas

relativa ställning.

Samtidigt skulle det med en sådan fördelning uppstå svårigheter för ekonomins

långsiktiga tillväxt och för en lösning av köproblemen. Den sistnämnda

verkan skulle inställa sig både därför att t. ex. vårdområdenas tilldelning

av medel blev otillräcklig och därför att efterfrågan ökade på exempelvis

bostäder och bilar.

Utredningen har stannat inför att närmare utveckla ett alternativ där den

privata konsumtionens ökning anslagits till 3,4 % per år.

Investering och offentlig konsumtion. Alltjämt återstår emellertid på denna

punkt i analysen att kalkylmässigt bestämma en viss fördelning mellan investeringar

och offentlig konsumtion.

Detta balansproblem diskuteras utifrån olika fördelningsmodellers krav

på skattepolitiken, deras benägenhet att främja tillväxt eller avveckling av

köer, deras förhållande till prisbildningsfrågorna och till de produktiva

krafternas allmänna förkovran och rörlighet.

Utförligast är resonemangen om sambandet mellan köernas längd och

prisbildningen. Utredningen hävdar bl. a. att hittills dominerande praxis

att tillhandahålla bostäder och offentliga tjänster till priser långt under

ett tänkt marknadsläge eller gratis får samma verkan på efterfrågan som

en vanlig prissänkning. Därmed underhålls också köerna och stimuleras

de tjänsteproducerande enheterna till nya investeringar.

Kalkylens behandling av bostadsbyggandet rymmer för övrigt inget försök

till avstämning gentemot efterfrågan. Sådana försök har gjorts i samband

med tidigare långtidsutredningar men notoriskt misslyckats: köerna

har hela tiden hållit undan för ett byggande vars verkliga utfall ändå för

varje period legat högre än motsvarande prognos.

I sin fortsatta kalkyl har utredningen förutsatt att såväl investeringar

som offentlig konsumtion under de närmaste fem åren skulle växa med

4,7% per år. Det betyder för båda områdena en procentenhets lägre årlig

ökningstakt än 1960—1965.

Jämför man å andra sidan med inhämtade planer och expertbedömningar,

betyder kalkylens ökningstal en lindrigare prutning av investeringarnas

än av den offentliga konsumtionens. Beträffande de senare noteras

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 19

att försvarets och grundskolans utgifter för de närmaste åren kan betraktas

soin låsta. Nedskärningen i förhållandet till planerna skulle då drabba

vårdområdena och den högre undervisningen. För investeringarnas vidkommande

anges valet naturligt komma att stå mellan att tillgodose krav

från å ena sidan bostadsbyggandet och å den andra näringslivet. Ur prisstabilitetens

och den internationella konkurrenskraftens synpunkt är det

åtskilligt som talar till de senares förmån.

Kalkylen. I tabell 4 har det av utredningen valda alternativet för utvecklingen

1966—1970 sammanfattats i försörjningsbalansens form.

Tabell 4. Försörjningsbalansen 1965—1970 enligt långtidsutredningens kalkyl

Milj. kr. i 1964 års priser

1964

1965

prel.

1970

Förändring 1965—1970

Milj. kr.

Procent

Totalt

Per år

T illgång:

Bruttonationalprodukt......

97 550

101 400

124 500

+ 23 100

+ 23

+ 4,2

Användning:

Privat konsumtion..........

Offentlig konsumtion........

Bruttoinvestering...........

51 600

13 700

31 400

53 650

14 500

33 300

63 350

18 200

41 900

+ 9 700

+ 3 700

+ 8 600

+ 18

+ 26

+ 26

+ 3,4

+ 4,7

+ 4,7

Summa konsumtion och

investering

96 700

101 450

123 450

+ 22 000

+ 22

+ 4,0

Lagerförändring............

Bytesbalansens saldo........

+ 1 000

- 150

+ 1 050

- 1 100

+ 900

+ 150

- 150

+ 1 250

•

•

Remissinstanserna

Privat konsumtion. Långtidsutredningen har i sin diskussion av den interna

avvägningen som nämnts utgått från frågeställningen hur stort utrymme

som bör tillmätas privat konsumtion. Av de remissinstanser som uttalat

sig beträffande denna avvägningsfråga har endast två, socialstyrelsen

och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, förordat ett snävare utrymme

för privat konsumtion än det som ingår i långtidsutredningens kalkyl

och som innebär en årlig ökning med 3,4 %.

Enligt socialstyrelsens mening måste man vid bedömningen av detta avvägningsproblem

särskilt beakta de sämre möjligheter att lösa köproblemen

i samhället som uppstår om den privata konsumtionen icke hålls tillbaka

i större utsträckning än vad utredningen förutsatt som genomsnittlig ökning

av den privata konsumtionen för prognosperioden. De produktiva

grupperna bör således i nuvarande läge avstå ytterligare något av sin

standardökning till förmån för de mindre väl lottade i samhället. — I

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

sammanhanget anför styrelsen vidare som sin uppfattning att den materiella

standarden i landet numera nått en sådan nivå att det synes rimligt

att den framtida resursfördelningen görs på sådant sätt att vårdsektorerna

tillgodoses i relativt stor utsträckning även om detta måste ske

till priset av en mindre snabb långsiktig ekonomisk tillväxt. Man bör i

detta sammanhang beakta att en kraftigare satsning på vårdområdena

på längre sikt medverkar till en ökning av den disponibla arbetskraften

i samhället.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län vill ge större utrymme åt vårdområdet

och den högre undervisningen på den privata konsumtionens bekostnad.

Den högre undervisningen bör gynnas p. g. a. dess tillväxtbefrämjande

effekt.

Flera remissinstanser har å andra sidan ifrågasatt om konsumtionsökningen

kan hållas tillbaka i den utsträckning som långtidsutredningen kalkylerat

med, främst med hänsyn till risker för spänningar på löneområdet.

SACO bedömer ökningen som anmärkningsvärt låg med hänsyn till den

avsevärt snabbare totala produktionstillväxten. I alla händelser kommer

den fackliga akademikerrörelsen att med kraft värja sig mot varje försök

att pressa ned den årliga förbättringen av akademikernas privata standard

under denna nivå. LO anmärker att utredningens antagande om totalvolymen

för den privata konsumtionen förefaller att ligga på en orealistiskt

låg nivå, vilket tycks sammanhänga med försiktigheten då det gällt att

uppskatta den kommande produktionsökningen.

Svenska Bankföreningen finner att en begränsning av utrymmet för

privat konsumtion i enlighet med vad som förutsatts i utredningens prognoser

kappast kommer att accepteras utan motstånd.

TCO konstaterar att en ganska måttlig höjning av investeringstakten

under de förhållanden som kommer att råda under den återstående delen

av 1960-talet måste komma att medföra att den aktiva generationens konsumtionsökningstakt

blir pressad. Organisationen är likväl beredd att

acceptera utvecklingsalternativ som innefattar en hög investeringskvot

med hänsyn till de förutsättningar som därigenom skapas för fortsatt ekonomisk

expansion. Att hålla investeringarna på en hög nivå kommer emellertid

med den rådande arbetskraftssituationen att ställa stora krav på planmässighet

i den ekonomiska politiken, om en inflatorisk utveckling skall

kunna undvikas.

Investeringar och offentlig konsumtion. Av de remissinstanser som uttalat

sig synes SACO, KF och Svensk Industriförening i princip ansluta

sig till en utveckling i enlighet med långtidsutredningens kalkyl.

En något avvikande mening har Arbetsgivareföreningen — Industriförbundet.

I deras gemensamma yttrande slås fast att industriinvesteringarnas

svaga utveckling under första hälften av 60-talet måste förbytas i en snabb

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

21

expansion under andra hälften om industrins produktionsvolym trots bristen

på arbetskraft skall kunna stiga hastigt och den svenska industrin skall

kunna bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Om en sådan utveckling

skall bli möjlig med bibehållen samhällsekonomisk balans krävs

emellertid återhållsamhet inom andra sektorer. Framför allt de kommunala

investeringarna och bostadsbyggandet måste i fortsättningen nöja sig

med en långsammare tillväxttakt. Den ekonomiska politiken måste utformas

med sikte härpå. Långtidsutredningen har också gjort vissa nedskärningar

i den offentliga sektorns planer. Organisationerna vill emellertid

allvarligt ifrågasätta om långtidsutredningens nedskärningar av den offentliga

sektorns resursanspråk är tillräckliga. Enligt deras mening måste såväl

den statliga som kommunala förvaltningen visa stor återhållsamhet i

sina krav på reala resurser om den nödvändiga expansionen inom industrin

skall bli möjlig och balans i utrikeshandeln skall kunna uppnås

och bevaras.

Liknande synpunkter återfinns i remissyttrandet från Exportföreningen.

Stadsförbundet vill framhålla vikten av att man vid resursfördelningen

beaktar de behov som den offentliga sektorn har att tillgodose och som

i vårt land i särskilt hög grad kommunerna har att svara för. Inte minst

genom statliga beslut har de kommunala uppgifterna kraftigt ökat. Förbundet

är införstått med att vid avvägningen för senare hälften av 1960- talet en viss prioritet nu måste ges åt i första hand industrins investeringar

såsom den sektor, som främst har att svara för den totala produktivitetens

stegring. Även den bristande balansen i de utrikes betalningarna motiverar

en sådan prioritet åt särskilt exportindustrin. Man måste dock hålla i

minnet, att den största delen av kommunernas investeringar är bas- och

följ dinvesteringar, dvs en förutsättning för respektive en följd av näringslivets

expansion.

Kommunförbundet finner att om bostadsbyggandet får den omfattning

som utredningen räknar med kommer väsentligt större insatser än tidigare

att krävas av kommunerna i fråga om exploatering av nya bostadsområden

(gator och vägar, vatten- och avloppsanläggningar, anordningar för kommunal

kollektivtrafik och renhållning, lek- och idrottsplatser m. m.). —

För åren 1965—1970 förutsätter långtidsutredningen att investeringarna

för vägar och gator kommer att öka med 5,5 % och för vatten- och avloppsanläggningar

med 4,1 % per år. Jämfört med den faktiska ökningen

under den förra perioden synes utredningens antaganden för innevarande

period innebära en underskattning. I varje fall torde ökningstakten vara

otillräcklig om utredningens kalkyl rörande bostadsbyggandet skall kunna

förverkligas. Enligt styrelsens bedömning kommer emellertid kommunernas

ekonomiska resurser knappast att räcka till ens för den utbyggnadstakt,

som utredningen räknat med.

Förbundet ser ganska mörkt på kommunernas möjligheter att klara den

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

expansionstakt, som statsmakternas målsättningar i fråga om skolväsendets

och socialvårdens utbyggnad samt bostadsproduktionen förutsätter.

Ökningen av konsumtionen och investeringsverksamheten under de senaste

sex åren har nämligen medfört så kraftiga utdebiteringshöjningar — från

i genomsnitt 14:33 1960 till 18:20 1966 — att en motsvarande stegring

fram till 1970 knappast är tänkbar. Den planerade nedskärningen av kreditgivningen

till kommunerna fr. o. m. 1966 försämrar ytterligare deras

möjligheter att genomföra dels de investeringar, som har direkt samband

med bostadsproduktionen, dels den förutsatta utbyggnaden inom skol- och

socialområdena. Skillnaden mellan av kommunerna själva redovisat upplåningsbehov

för 1966 samt i årets statsverksproposition beräknat utrymme

för kommunal upplåning är nämligen så stor att den motsvarar en utdebitering

på i genomsnitt 1: 50 per skattekrona. Kommer de skärpta kreditrestriktionerna

att bestå de närmaste åren synes redan av den anledningen

ytterligare höjningar av den kommunala utdebiteringen ofrånkomliga.

Om emellertid kommunerna i stället skulle välja att avsevärt dämpa utvecklingstakten

får man räkna med att statsmakternas målsättningar i olika

avseenden kcwnmer att äventyras.

Stadsförbundet framför liknande synpunkter på kommunernas finansieringsförhållanden

och slår därvid fast att utdebiteringen snabbt närmar

sig den gräns som betraktas såsom maximal, varför utrymmet för ytterligare

skattehöjningar nu är mycket begränsat. Det lilla utrymmet som

återstår torde behöva tagas i anspråk för finansiering av stigande kommunal

konsumtion. Möjligheten för kommunerna att i fortsättningen öka

sin självfinansiering ytterligare måste följaktligen bedömas vara ringa.

I anslutning till kalkylen beträffande bostadsbyggandet säger sig bostadsstyrelsen

inte kunna godta det resonemang som utredningen för vid

avvägningen mellan olika investeringsönskemål. Sålunda synes utredningen

ej alls ha beaktat det klara samband som råder mellan industriinvesteringar

och bostadsbyggnadsbehov. — Såsom utredningen själv framhåller tar

sig omstruktureringen inom och mellan olika näringsgrenar ofta uttryck i

att kapaciteten byggs ut inom vissa företag och orter, under det att den

bringas att minska på andra håll. Den omflyttning som blir följden av

sådana förändringar ställer givetvis krav på bostadsproduktionen. Utvecklingen

inte minst under senare år har visat vilka svårigheter företagen ställs

inför i expansiva industriorter, när de sammanlagda resurserna för bostadsproduktionen

i riket inte medger att bostäder i tillräcklig omfattning

uppförs i sådana orter. Rekryteringssvårigheter på grund av bostadsbrist

påverkar självfallet ogynnsamt den eftersträvade produktivitetshöjningen.

Detta har bl. a. understrukits av stabiliseringsutredningen i dess betänkande

»Mål och medel i stabiliseringspolitiken» (SOU 1961:42), där investeringar

inom yrkesutbildning, bostadsbyggande i expanderande orter och

transportväsendet betecknats som »högproduktiva».

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 23

Liknande synpunkter framföres av överståthållarämbetet, länsstyrelsen

i Västmanlands län.

En översyn av produktivitetssituationen inom den offentliga sektorn

skulle enligt länsstyrelsen i Älvsborgs län kunna leda till rationaliseringsåtgärder

med omfördelningar mellan offentlig konsumtion och offentlig

investering som följd.

Regionala aspekter. Ett flertal länsstyrelser framhåller det värdefulla i att

utredningen ägnat ett avsnitt åt regional analys; dock bör framtida långtidsutredningar

lägga större vikt vid dessa aspekter. Det främsta önskemålet

gäller en analys som ger underlag för en bedömning av hur olika

resurser bör fördelas regionalt. Länsstyrelsen i Östergötlands län önskar

försök av teoretisk och praktisk art som ger svar på frågan hur en ort

eller region bör vara uppbyggd för att svara mot ställda önskemål. En arbetsenhet

inom inrikesdepartementet för den långsiktiga fysiska planeringen

på riks- och lokalplanet behövs.

Vad beträffar regionala aspekter på arbetskraften, anser länsstyrelsen

i Norrbottens län att det förhållandet att tillskottet av arbetskraft finns

i Norrland medan efterfrågan är lokaliserad till Syd- och Mellansverige

utgör skäl för en närmare analys av erforderliga åtgärder för att nå en

optimal resursallokering. Ett effektivt utnyttjande av arbetskraften i Norrbotten

kräver, enligt länsarbetsnämndens i Norrbottens län mening, att industrilokalisering

tillgrips i viss utsträckning. Däremot anser Arbetsgivareföreningen

och Industriförbundet att rörlighetsstimulerande åtgärder bör

prioriteras framför lökaliseringspolitiska.

Göteborgs stads kollegiums finanskontor finner att långtidsutredningen

i alltför stor utsträckning betraktat awägningsproblemet som ett traditionellt

avvägningsproblem sektorvis. Samvariationen mellan sektorerna har

inte tillräckligt beaktats.

Göteborgs stads statistiska kontor hävdar i samband härmed att avvägningsfrågorna

i hög grad gäller fördelningen av resurserna regionalt. Storstadsregionerna

bör tillförsäkras en skälig andel, då dessa erbjuder för näringslivet

gynnsamma stordriftsfördelar.

Länsstyrelsen i Värmlands län påpekar att en utflyttning av företag inom

vissa branscher från storstadsregionerna kan väntas. Det bör då finnas

mindre orter som är rustade att kunna ta emot dessa företag.

Utrikeshandel

Långtidsutredningen

Perspektiven för den svenska exporten 1965—1970 har belysts dels genom

att studera hur utlandets efterfrågan och import kan väntas gestalta sig

(i den s. k. marknadsstudien) dels genom att i samband med industrienkä
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

ten. inhämta svenska företags planer och bedömningar av exportutsikterna.

Det är resultatet av marknadsstudien som accepterats som exportprognos.

Den framtida importutvecklingen har beräknats under antagande om att

sambanden mellan import och inhemsk ekonomisk utveckling blir desamma

som under perioden 1957—1964, då bl. a. importandelen av efterfrågeökningen

inom landet var lägre än tidigare. Resultatet av utrikeshandelskalkylerna

har blivit att den årliga volymökningen 1966—1970 beräknas bli

för exporten 6 1/2 % och för importen 5 %.

Bytesbalansen uppvisade ett underskott 1965, som numera kan anges till

1 400 milj. kr. Långtidsutredningens nyssnämnda prognoser för export och

import kompletterade med uppskattningar för bytesbalansens övriga poster

har gett som resultat att underskottet skulle komma att reduceras betydligt

fram till 1970, dock ej tillräckligt för att full balans skulle uppnås. Långtidsutredningen

har utgått från en målsättning alt underskottet måste utjämnas

och att bytesbalansen därutöver skall ge ett överskott för ökad

u-hjälp. Därtill kommer att utrymme kan behöva beredas för en ökning av

valutareserven under senare delen av perioden 1966—1970 i syfte att kompensera

den minskning av reserven som väntas i början av perioden.

Långtidsutredningen går inte närmare in på de åtgärder som erfordras

för att åstadkomma den nödvändiga förbättringen av bytesbalansen men

framhåller att det helt allmänt är fråga om åtgärder som kan bidra till att

hålla tillbaka kostnads- och prisstegringarna inom exportnäringar och näringar

konkurrerande med import. Det av utredningen poängterade prisstabiliseringsproblemet

framstår mot denna bakgrund med ökad konkretion

och styrka. En del av den framtida produktionsökningen måste tas i anspråk

för att förbättra bytesbalansen. Den ekonomiska politiken måste därför

präglas av en därav betingad återhållsamhet mot de rent inhemska efterfrågeområdena.

Remissinstanserna

En råd remissinstanser framhåller i likhet med Bankföreningen att upprätthållandet

av balans i de utrikes betalningarna är ett viktigt led i en samstämd

utvecklings- och stabiliseringspolitik. Erfarenheterna från de länder

som under de senaste decennierna varit utsatta för betalningsbalanskriser

visar, att sådana i regel får väsentliga negativa återverkningar på den ekonomiska

framstegstakten.

Långtidsutredningen har i sina utrikeshandelskalkyler utgått från ett

grundläggande antagande om fortsatt betydande expansion i världsekonomin.

Antagandena karakteriseras av utredningen som relativt optimistiska

i vissa avseenden. Flera remissinstanser instämmer i denna karakteristik.

Enligt Exportföreningen finns visserligen tecken som tyder på att Västeuropas

importefterfrågan kan bli mer expansiv än den totala produktionen,

eftersom i flertalet länder ökad efterfrågan för privat konsumtion och in
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutuecklingen 25

dustriinvesteringar i växande grad riktas mot importvaror. Problemet är

dock att dessa tendenser inte uppträder samtidigt och med samma styrka i

alla länder, varför tillfälliga balansrubbningar i transaktionerna med utlandet

kan uppstå. Detta kan i sin tur leda till både en mer återhållsam ekonomisk

politik och en viss benägenhet till protektionism. På allt fler håll

uppträdande tendenser till en prioritering av stabiliseringspolitiska hänsyn

framför ekonomisk tillväxt kan få liknande verkningar. Skulle dessa tendenser

i framtiden komma att få ökad aktualitet, innebär det sannolikt att förutsättningarna

att uppnå den av utredningen skisserade exportexpansionen

rubbas. Exportföreningen finner det angeläget att dessa delvis nya inslag i

den västeuropeiska utvecklingen på ett realistiskt sätt beaktas vid utformningen

av vår ekonomiska politik.

Enligt Exportföreningen synes vidare de antaganden som gjorts om vår

exportexpansion på Norden och Storbritannien vara gynnsammast tänkbara;

avvikelser från de gjorda prognoserna torde snarast gå i negativ än positiv

riktning. Bedömningen av de svenska exportprodukternas marknadsutsikter

inom EEC förefaller ganska realistisk, ehuru den uppenbarligen baseras på

relativt optimistiska antaganden om den allmänna tillväxttakten. Den största

risken synes snarast ligga i att den svenska exporten till dessa marknader

i regel torde ske till mycket små marginaler och inte alltid till full kostnadstäckning,

vilket innebär att en icke ringa del av exporten kan komma

att falla bort om de handelspolitiska perspektiven ytterligare förmörkas

eller de allmänna konjunkturerna inom området försämras. Det torde i ett

sådant mycket ogynnsamt fall vara svårt för många exportörer att även på

medellång sikt finna kompensation på andra marknader. Den i förhållande

till tidigare utveckling relativt snabba expansionen av vår export till länderna

utanför OECD, som kalkyleras av utredningen, ter sig relativt optimistisk.

Ett skäl till detta är den aktuella och förväntade valutaknappheten

i u-länderna, ett annat att en betydande del av de biståndskrediter som kan

komma att tilldelas u-länderna torde komma att vara bundna och därför

inte kan bli disponibla för finansiering av import från Sverige.

LO säger att förbättrade insikter om finanspolitikens och arbetsmarknadspolitikens

möjligheter att förena en hög expansionstakt med samhällsekonomisk

balans och en praktisk tillämpning av dessa kunskaper observeras

i vissa länder. Bl. a. i USA har budgetpolitiken utvecklats. LO anser

bl. a. detta ger anledning att bedöma den ekonomiska utvecklingen i industriländerna

optimistiskt. Utredningen synes i sin exportprognos ha bedömt

dessa länders tillväxt alltför försiktigt. — Om utredningen enligt LO:s mening

är något för pessimistisk vad gäller den svenska exportprognosen för

den industrialiserade världen, så gäller motsatsen för handeln med u-länderna.

Dessa länders utveckling är speciellt svårbedömd med hänsyn till den

bristfälliga statistiken och den begränsade del av dessa länders ekonomi,

som höjer sig över naturahushållningen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kiingl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Den svenska exportindustrins konkurrenskraft är redan i utgångsläget

ägnad att inge oro finner Exportföreningen i sitt svar. Den fram till 1965

framgångsrika svenska exportexpansionen har, främst på EEC, ofta skett

till priset av pressade marginaler.

Exportföreningen vill särskilt peka på den ökade vikt som priset enligt

mångstämmiga vittnesbörd från svenska exportföretag på senare tid kommit

att tillmätas i den internationella konkurrensen, delvis som en följd av

en mer energisk stabiliseringspolitik i flera länder, delvis som en följd av en

något dämpad tillväxt i produktion och handel. De industriella köparnas

minskade marginaler har tenderat att förstärka prismedvetenheten. Till

detta kommer att den snabbare spridningen av tekniska och kommersiella

nyheter skapar ett allt kortare försprång vid introduktionen av nya produkter

och produktkvaliteter, vilket ger svenska företag, även om de är ledande

inom sitt område, en allt kortare frist under vilken de kan tillgodogöra sig

ett högre pris. Speciellt den svenska verkstadsindustrin har fått göra denna

erfarenhet. Det synes likväl finnas en föreställning hos en kvalificerad

opinion att huvuddelen av vår export på grund av specifika kvalitetsegenskaper

har särskilt goda marknadsförutsättningar och därmed är undandragen

hård konkurrens, speciellt i prishänseende; det synes angeläget att

sprida upplysning om att vi inte generellt kan förlita oss på något dylikt

allmänt försprång.

LO framför den meningen att den obalans i utrikeshandeln som uppstod

under 1965 i första hand kan härledas till ett övertryck i den svenska ekonomin

under första halvåret. Detta medförde en för stor efterfrågan på

hemmamarknaden, som bl. a. ledde till att svenska varor i för stor utsträckning

tann avsättning inom landet och en stark efterfrågan av utländska

varor uppstod. Den ekonomiska politiken inom Västeuropa, som i högre

grad har tagit sikte på stabiliserande åtgärder för att minska prisstegringen,

medförde också på några håll en dämpad efterfrågetillväxt. Även de brittiska

åtgärderna för att nå balans i sina utländska betalningar hade en dämpande

effekt på en del av den svenska exporten. Det var dock främst inom

råvaruområdet dämpningseffekten för exporten stod att finna. Det finns därför

inte anledning att med hänsyn till det senaste årets utfall pessimistiskt

bedöma den svenska industrins framtida konkurrenskraft.

I ett sammanfattande omdöme om exportkalkylerna säger Exportföreningen

att långtidsutredningen karakteriserar dessa som relativt optimistiska.

Exportföreningen vill instämma i detta och hänvisar till den utveckling

som skett sedan utredningen verkställde sina beräkningar.

Beträffande importkalkylen uttalar Exportföreningen att den känner en

betydande tveksamhet inför den av långtidsutredningen antagna importökningstakten,

som föreningen finner för lågt beräknad. Samma uppfattning

anmäls av Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 27

Enligt kommerskollegiets mening ger utrikeskalkylerna snarast det intrycket

att utrikesbalansen kommer att utvecklas gynnsamt under återstoden

av 1960-talet. Bl. a. med hänsyn dels till utrikesbalansens avgörande

betydelse för de sysselsättningspolitiska strävandena kan det vara motiverat

att hållfastheten i långtidsutredningens beräkningar av utrikeshandelns

utveckling fortlöpande prövas. Det är viktigt att utsikterna att vidmakthålla

den yttre balansen icke överskattas, då delta kunde fresta till en alltför

expansiv ekonomisk politik.

Sjöfartsstyrelsen kom i interna beräkningar under hösten 1965 fram till

bedömningen av sjöfartsnettot, som mycket nära anslöt sig till de som långtidsutredningen

redovisat. På grund av vissa senare kända förhållanden —

bl. a. nykontrakteringar inom handelsflottan — finner styrelsen det skäligt

att räkna med ett sjöfartsnetto 1970 i storleksordningen 1 800 å 1 900 milj.

kr., jämfört med 1 600 i långtidsutredningen.

Beträffande den ekonomiska politiken vill Exportföreningen i detta sammanhang

framhålla, att inför de osäkra internationella perspektiven för

återstoden av 1960-talet utgör målmedvetna ansträngningar att stärka den

svenska konkurrenskraften den enda garderingen. Det gångna årets utveckling

pekar klart på att vi i högre grad än tidigare måste slå vakt om denna;

insikterna därom måste fördjupas och konkretiseras. En sådan skärpning

av konkurrensförmågan kan endast åstadkommas genom att hålla tillbaka

konsumtionsstegringarna och därigenom skapa ökat utrymme för investeringar,

främst inom industrin. Investeringsverksamheten utanför industrin

måste i högre grad än tidigare syfta till rationalisering och mekanisering.

Den ekonomiska politiken måste därutöver i minst samma grad som i övriga

västeuropeiska länder inriktas på att hålla löne- och prisutvecklingen under

kontroll. Den första förutsättningen härför är att den inhemska efterfrågan

begränsas till en rimligt hög nivå. Slutligen måste den ekonomiska politiken

inriktas på att hålla de ekonomiska resurserna rörliga och anpassningsbara

och därigenom underlätta näringslivets omställning efter den internationella

utvecklingen. En sådan politik är en förutsättning för att vi i största möjliga

utsträckning skall kunna få del av de tillväxtfrämjande effekterna av vårt

höga och stigande utrikeshandelsheroende.

En rad remissinstanser framför liknande synpunkter.

I några remissyttranden, däribland från Svenska Företagares Riksförbund,

ifrågasätts om den av långtidsutredningen förutsatta resursfördelningen

är i överensstämmelse med målsättningen för exportens och betalningsbalansens

utveckling.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Näringsgrenarnas utveckling

Jordbruk

Långtidsutredningen

Jordbrukets framtid kommer att påverkas av den nya jordbrukspolitik

som nu förbereds. I avsaknad av riktlinjer för denna grundar sig långtidsutredningens

bedömningar på trendframskrivningar. Produktionen inom

jordbruket har stagnerat eller snarast minskat något sedan 1950-talets

början.

Jordbruksutredningen bar gjort prognoser över den långsiktiga utvecklingen

av produktionen vid oförändrad jordbrukspolitik. Som utgångspunkt

har valts två alternativa antaganden om åkerarealen 1975, 2,9 resp. 2,65

milj. ha, mot 3,3 milj. ha 1961. Det lägre alternativet ger en produktionsminskning

på ca 8 % 1964—1975 mot en procents nedgång enligt det högre

alternativet. Produktionens framtida storlek är dock avhängig av utvecklingen

i avkastning per arealenhet.

Långtidsutredningen utgår i stort sett från det lägre alternativet. Totalproduktionen

går ner 1/2 % per år och förädlingsvärdet 11/2 % per år

1964—1970. Självförsörjningsgraden i kalorier väntas sjunka ett par procent

fram till 1970. Mjölk- och smörproduktionen minskar mest. En sänkt

självförsörjningsgrad av nötkött väntas. Antalet förvärvsarbetande går ner

till 195 000 från 265 000. Det innebär att antalet självständiga brukningsenheter

sjunker med ca 50 000. Genom sammanslagning bör den genomsnittliga

arealstorleken ökas.

Maskininvesteringarna torde överstiga genomsnittet 1961—1965. Dock

skönj eis en mättnadsnivå för beståndet traktorer och skördetröskor per

arealenhet. Byggnadsverksamheten antages expandera, investeringarna i

nybyggnader stiger med 50 milj. kr. Totalt stannar investeringsökningen

(exkl. reparationer och underhåll) på ca 10 % mellan 1965 och 1970.

För 1970-talet är osäkerheten givetvis ännu större. I utredningens räkneexempel

kalkyleras med en produktionsminskning på 20 %. Med en uppskattad

fördubbling av produktionen per sysselsatt blir resultatet en nedgång

i sysselsättningen till 80 000 år 1980.

Remissinstanserna

Statens jordbruksnämnd framhåller att nya beräkningar inom 1960 års

jordbruksutredning visat att produktionsvolymen och självförsörjningsgraden,

i kalorier räknat, minskat under de senaste tre åren. Nya trendframskrivningar

till 1975 har givit till resultat att arealnedläggningen går snabbare

än man tidigare räknat med. Även lantbruksstyrelsen, RLF och Lantbruksförbundet

hänvisar till dessa beräkningar. Sveriges Jordbrukskasseförbund

anser att långtidsutredningen underskattat de långsiktiga föränd
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 29

ringarna, som nu tillgängligt material ger en fingervisning om, och överskattat

möjligheten att påverka dessa genom politiska beslut. Medelstorleken

på jordbruken kommer att stiga långsamt då det, jämsides med nedläggningen

av hela enheter, förekommer nedläggning av dåliga arealer även i

slättbygdsområden. Förbundet påtalar den roll som den sneda åldersfördelningen

och den svaga rekryteringen spelar för jordbrukets utveckling.

Strukturrationaliseringen fördröjs av personalbrist inom lantmäteriorganisation,

domsagor, den lokala lantbruksorganisationen och arbetsmarknadsorganen.

Till detta kommer bostadsbristen.

Lantbruksförbundet ifrågasätter rimligheten i utredningens kalkyler. Om

arbetskraften inom jordbruket ska gå ned från 265 000 1965 till 195 000

1970 och 80 000 1980 förutsätter det eu uppgång i produktionsvärdet per

anställd från 14 000 kr. 1965 till 34 000 1980. En utveckling i denna riktning

kräver kapital i en omfattning som lantbruksförbundet anser omöjligen kan

ställas till jordbrukets förfogande. Av dagens 200 000 brukningsenheter

skulle 1980 ca 50 000 återstå. För närvarande pågår en snabb nedläggning

av småbruk, medan uppbyggnaden av större familjeföretag går långsamt.

Lantbruksstyrelsen påpekar att en årlig ökning av produktiviteten på 7 %

under 1970-talet skulle ställa istora krav på kapitaltillgången. Som exempel

nämnes att en utveckling i enlighet med långtidsutredningens kalkyler enbart

inom mjölkproduktionen kräver investeringar på ca 4 miljarder.

RLF anser att utredningens räkneexempel för 1970-talet, med en minskning

av produktionen med 20 %, leder till en sänkning av självförsörjningsgraden

långt under den nivå som inom 1960 års jordbruksutredning betraktats

som acceptabelt ur beredskapssynpunkt. Detta är föga realistiskt. RLF

beklagar att ett dylikt löst hopkommet räkneexempel förekommer i ett statligt

betänkande.

Byggnadsinvesteringarna inom jordbruket är enligt domänstyrelsen överskattade

av utredningen. Minskningen av mjölkproduktionen, vilket resulterar

i kreaturslös drift, medför ett mindre behov av investeringar i kostnadskrävande

djurstallar. Dessutom torde befintliga byggnader komplettera

varandra vid sammanslagning av jordbruksenheter. Sveriges Jordbrukskasseförbund

anser arbetskraftens åldersfördelning medföra en låg investeringsbcnägenhet

förorsakad av att de aktuella brukarna är föga skuldsatta,

bar blygsamma konsumtionsbehov, är föga flytlningsbenägna och därför uthärdar

en produktprispress.

Även Lantbruksförbundet anser utredningens uppskattning av nybyggnadsinvesteringarna

för optimistisk. Lantbruksförbundet delar långtidsutredningens

uppfattning att en omfattande förnyelse av ekonomibyggnadsbeståndet

behöver komma till stånd, men en sådan är inte trolig om inte avskrivningsreglerna

ändras. Ur företagsekonomisk synpunkt vore en avskrivningstid

på 20—25 år motiverad, i skattehänseende utgör den 67 år.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Skogsbruk

Långtidsutredningen

Den totala årliga skogsavverkningen i landet uppgår för närvarande till

över 60 milj. skogskubikmeter (m3sk). Tillväxten per år utgör 78 milj. m3sk.

Tillväxtöverskottet är framför allt lokaliserat till södra Sverige.

Med utgångspunkt från skogsindustrins planer kan det beräknas att efterfrågan

på virke kommer att uppgå till drygt 70 milj. m3sk 1970. Det är en

ökning på 12 % från 1965. Med en intensifierad skogsskötsel bör det vara

möjligt att tillgodose virkesbehovet med en viss marginal 1970. I Norrland

och västra Svealand kan virkesknapphet emellertid tänkas uppkomma, överskottet

finns inom privatskogsbruket, vars virkesutbud i viss mån är trögrörligt.

Den låga andelen ungskog och den höga andelen awerkningsmogen

skog gör en lägre avverkningsökning trolig i framtiden.

Arbetsåtgången per avverkad kvantitet tycks under 1960-talets första del

ha minskat snabbare än tidigare. En fortsatt rationalisering kan väntas genom

ökad mekanisering av avverknings- och transportarbetet. Ett problem

härvidlag utgör markens arrondering och uppsplittring på små enheter. Av

den totala arealen faller 50 % på privata ägare. Mer än hälften av dessa

brukningsenheter har en areal på mindre än 26 ha. De mindre enheterna

samverkar dock i allt högre grad i s. k. skogsbruksområden.

Med ledning av expertbedömningar beräknas arbetsåtgången per m3sk

gå ned 5 1/2 % per år. Det totala dagsverksbehovet minskar drygt 3 % per

år. I personer räknat utgör avgången ca 80 000, vilka antas nästan helt vara

tillfälligt sysselsatta. Till stor del är detta samma personer som lämnar

jordbruket. Avgången sker i första hand i Norrland. Med en produktionsökning

på ca 30 % under 1970-talet och en fördubbling av produktionen per

sysselsatt skulle antalet sysselsatta minska ungefär 20 000.

Remissinstanserna

Vad beträffar avverkningsmöjligheterna anser skogsstyrelsen att utredningen

är för optimistisk. Awerkningsberäkningarna redovisar bruttokvantiteten

och måste därför justeras för det klenvirke som ej kan ekonomiskt

tillvaratas liksom för virke, främst lövvirke, i dåliga avsättningslägen. Bruttokvantiteterna

måste nedjusteras med ca 15 %. För att erhålla en avverkning

på 72 milj. m3sk 1970 måste man då ha en biologisk awerkningsvolym

på 85 milj. m3sk. Detta är 10 % mer än bruttotillväxten i genomsnitt

1953—1962. För Norrland och troligen även västra Svealand kommer med

stor säkerhet att uppstå en bristsituation om alla utbyggnadsplaner sätts i

verket.

Den av utredningen beräknade produktionsökningen under 1970-talet på

ca 30 % betraktar styrelsen också som alltför optimistisk. Den anger den

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 31

erforderliga biologiska awerkningskontingenten till över 100 milj. m3sk,

en nivå som ansetts möjlig att uppnå först vid sekelskiftet.

Domänstyrelsen finner emellertid den av utredningen uppskattade avverkningen

1970 möjlig. För säkrare bedömning bör virkesbalansutredningens

resultat avvaktas. Inga större ökningar från domänverkets skogar kan

påräknas. Virkesknapphet i norra Sverige anses trolig. Den angivna avverkningssiffran

för 1980, 100 milj. m3sk, finner styrelsen alltför optimistisk.

Långtidsutredningen påpekar en viss trögrörlighet i småskogsbrukets virkesutbud.

Skogsstyrelsen avvisar detta med hänvisning till att svensk skogsindustri

hittills aldrig annat än mycket lokalt och tillfälligt saknat det virke

den behövt i sin fabrikation. När industrin finner önskvärt vidga sin råvaruanskaffning

tycks erforderligt virke komma fram på marknaden.

Skogsstyrelsen påpekar att en fortsatt ökning av produktiviteten med 7 %

per år även under 1970-talet medför att arbetsåtgången 1980 är nere i 15

dagsverken per 100 m3sk i genomsnitt, som jämförelse nämns domänstyrelsens

beräknade arbetsåtgång på ca 20 dagsverken per 100 m3sk 1975.

Med ledning därav finner skogsstyrelsen långtidsutredningens bedömning

som väl optimistisk »och dess beräkning av arbetskraftstillskottet från skogsbruket

särskilt under 1970-talet torde ligga något i överkant».

Kommentar till remissyttranden

Långtidsutredningen har utgått i sina kalkyler från att den biologiska avverkningsvolymen

1970 kommer att uppgå till 80—85 milj. m3sk, brutto,

enligt ett medelalternativ i skogshögskolans nya beräkningar. Det kan alltså

konstateras att någon betydande avvikelse från skogsstyrelsens bedömning

av erforderlig tillgång inte föreligger. Det bör framhållas att det statistiska

materialet är osäkert.

För 1970-talet ter sig situationen något annorlunda. Det i bilaga till utredningsbetänkandet

angivna uttaget på 100 milj. m3sk 1980 är en absolut

övre gräns och innebär troligen att man tär på virkesförrådet. Siffran används

för att visa att man torde få en lägre expansion inom skogsindustrin

på 1970-talet.

Skogsstyrelsen hävdar att en produktivitetsökning på 7 % per år ger ett

orimligt lågt värde på antalet dagsverken per m3sk 1980. Därvid synes styrelsen

ha förbisett att siffran 7 % mäter den årliga ökningen av produktionen

per sysselsatt, medan dagsverken per m3sk mäter arbetsvolymen per

producerad enhet. Denna anges av utredningen minska 5 1/2 % årligen fram

till 1970, vilket ger en ökning av produktionen per dagsverke på 6 % per

år. En fortsatt krympning av arbetsinsatsen per producerad enhet möjliggörs

av det genombrott som mekaniseringen väntas få.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Industri

Långtidsutredningen

Hela industrin 1965—1970. Företagen har i en enkät redovisat sina planer

beträffande produktion, arbetskraftsbehov, investeringar, export m. m. Vad

produktionen beträffar innebär planerna en fortsättning på den expansiva

utvecklingen under 1960-talets början, 7 % per år under båda perioderna.

Planerna spänner över åren 1963—1970. Avräknas därifrån de preliminära

produktionsuppskattningarna 1963—1965 återstår även då en produktionsökning

på 7 % per år. För sysselsättningen ger de sammanräknade planerna

en årlig ökning med ca 2 %, eller 125 000 personer. Investeringarna uppskattas

ligga endast 6 % över nivån 1964/65.

Den knappa tillgången på arbetskraft gör det föga troligt att industrin

skall kunna realisera sina planer. Industrin efterfrågar ytterligare ca 85 000

personer1 1965—1970, vilket nära nog utgör hela det antalsmässiga tillskottet

till arbetsmarknaden. Med hänsyn bl. a. till de effekter en sådan utveckling

skulle ha på löneläget, samt till industrins traditionella andel av sysselsättningen

i Sverige och utlandet bedömer utredningen företagens planer

som orealistiska. I stället väntas industrin få ett arbetskraftstillskott som

kompenserar arbetstidsförkortningen. Detta utgör ca 45 000 personer.

Vad investeringarna beträffar torde planerna underskatta den troliga investeringsutvecklingen.

Vid föregående långtidsutredning uppgick underskattningen

till ca 20 %. Kalkyler över sambandet mellan produktion, arbetskraft

och kapital ger vid handen att det erfordras en investeringsnivå

som 1970 ligger 2—3 gånger högre än den nuvarande för att infria företagens

produktionsplaner. Några drastiska förskjutningar i de större sektorernas

andelar av totalinvesteringarna har inte förekommit och det är ytterst

osannolikt att en sådan förändring till industrins fördel skulle komma

till stånd, som krävs för att uppfylla produktionsplanerna. Utredningen

har stannat för att en viss utvidgning av industrins investeringsandel kan

anses sannolik. Andelen (exkl. reparationer och underhåll) väntas stiga

från 20 % 1965 till 21 % 1970. Per år blir detta en ökning med 7 %. Industriinvesteringarna

som 1965 uppgick till 4,8 miljarder kr. skulle därmed

stiga till 6,8 miljarder 1970, allt räknat i 1964 års priser. Gjorda kalkyler

antyder att en produktionsutveckling på 5—5 1/2 % därmed skulle möjliggöras.

I dessa beräkningar har hänsyn tagits till förbättringar i arbetskraftens

och kapitalets kvalitet, samt till förändringar i organisation och fördelning

av resurser. Dessa faktorer inryms i den s. k. »teknikfaktorn»,

vilken antas stiga i samma eller möjligen något snabbare takt än under

1960-talets första del.

1 Denna siffra skiljer sig från motsvarande tal på 100 000 i industribilagan, bilaga 4. Orsaken

till skiljaktigheten är att senare tillgängligt material ger en svagare sysselsättningsutveckling

1963—1965, och därför lämnar kvar ett större arbetskraftsbehov 1965—1970.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

Även sett från efterfrågesidan förefaller det osannolikt att produktionsplanerna

skall kunna realiseras. Den väntade retardationen i nationalproduktens

tillväxttakt medför att det inhemska avsättningsutrymmet för industriprodukter

tillväxer långsammare än tidigare. Ser man till exportmarknaderna

finner man även där faktorer som begränsar den svenska industrins

avsättningsmöjligheter. Det föreligger vägande skäl att inte se för

optimistiskt på industrins möjligheter att förbättra sin konkurrenskraft.

Knappheten på arbetskraft kommer att medföra svårigheter för den del

av exportindustrin som är arbetsintensiv. En substitution av arbetskraft

med kapital kan komma att försvåras av kapitalbrist. Tullsänkningarna

inom EFTA är snart slutförda och därför uppkommer en klart avtagande stimulans

därifrån. Dessutom kommer tullarna att höjas i våra viktigaste avnämarländer

inom EEC. Även en bedömning från efterfrågesidan antyder

att en större produktionsökning än 5 å 5 1/2 % knappast är möjlig.

Hela industrin 1970—1980. Arbetskraftsutvecklingen och den förväntade

arbetstidsförkortningen under 1970-talet gör det inte sannolikt att industrin

kan bibehålla arbetsvolymen, mätt i timmar. Utredningen räknar

dock med att antalet förvärvsarbetande inom näringsgrenen förblir oförändrat

mellan 1970 och 1980.

Vad som ovan sagts om möjligheten att utvidga industrins andel av de

totala investeringarna gäller även här. En investeringsökning på 5 å 6 %

per år för industrins del kan dock betraktas som möjlig.

Den skisserade arbetskrafts- och investeringsutvecklingen ger tillsammans

med en oförändrad utveckling av teknikfaktorn en produktionsökning

under 1970-talet på ca 5 % per år. Bedömningen av avsättningsmöjligheterna

ger inte anledning ändra denna slutsats.

Branschutvecklingen. De branscher som speciellt kommer att få känning

av situationen på arbetsmarknaden är verkstäderna, som efterfrågar ca

80 000 personer. Denna branschs arbetskraftssvårigheter orsakas av dess

koncentration till städerna. Vidare torde typiska låglönebranscher, textil-,

konfektions- och livsmedelsindustrierna få svårt att erhålla erforderlig arbetskraft.

Hinder för ett förverkligande av planerna p. g. a. avsättningssvårigheter

föreligger för verkstads-, textil-, konfektions-, livsmedels-, skooch

läderindustrierna. Detsamma kan i viss mån sägas om järn- och metallverken

och den grafiska industrin. Man kan således ifrågasätta de ovan

nämnda branschernas möjligheter alt förverkliga sina planer. Den förutsatta

branschutvecklingen framgår av tabell 4.

För 1970-talet har man anledning vänta en branschutveckling som i stort

sett följer det gängse, internationella mönstret. Delta skulle betyda att verkstadsindustrin

och den kemiska industrin expanderade snabbast. I motsatt

ände på skalan återfinnes livsmedels-, textil-, konfektions-, samt sko- och

3 llihang till riksdagens protokoll 11)66. 1 samt. Nr 125. Bilaga !)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Tabell 4. Industrins produktions- och exportutveckling 1950—1970

Genomsnittlig årlig ökning i procent

Produktion

Export 1965—1970

1950—

1960—

1965—1970

Enl.

Enl.

1960

1965

planer

Kl

Enl.

LU:s

planer

kalkyl

Gruvindustri...............

4,9

7,1

4

4

3

5

Järn- och metallverk........

8,1

9,4

8

7

7

8

Verkstadsindustri (exkl. varv) .

6,5

8,5

8

6

12

9

Varv......................

3,7

5,9

0

0

— 2

0

Jord- och stenindustri.......

4,1

9,4

5

5

101

—

Träindustri.................

1,5

7,4

4

4

1

2

Massa-, pappers- och wallboard-

industri..................

5,8

5,2

8

8

I

Pappersvaru- och grafisk in-

8

6

dustri...................

2,9

5,6

7

5

J

Livsmedelsindustri (inkl. dryc-

kesvaru- och tobaksindustri)

2,6

2,8

5

3

- 2

4

Textilindustri ..............

1,3

2,5

6

1 3

1 11

1 9

Konfektionsindustri.........

0,7

5,4

5

i 3

I U

i 9

Sko- och läderindustri.......

0,1

2,2

5

3

7‘

—

Gummivaruindustri.........

5,8

7,7

7

7

10l

—

Kemisk industri ............

5,0

8,1

12

12

11

10

Hela industrin

4,6

7,0

7

5

8

7

1 Avser åren 1963—1970.

Källa för 1950—1960: Kommerskollegium och statistiska centralbyrån; verkstadsindustrin

enligt beräkningar av Industriens utredningsinstitut (IUI).

Källa för 1960—1965: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och IUI.

läderindustrierna. Några branscher får en utveckling som bryter deras

hittillsvarande trend. Det gäller gruvorna, vars situation försämras av ett

stort utbud på den internationella marknaden i förening med en stagnerande

ökningstakt i stålkonsumtionen. Bergslagsgruvorna kan vänta större

svårigheter än lapplandsgruvorna.

Stålkonsumtionen torde öka väsentligt mindre i framtiden än hittills.

En lägre ekonomisk tillväxttakt, substitution av stål med plast- och aluminium,

och övergång till smäckrare konstruktioner är anledningarna därtill.

Resultatet blir en lägre tillväxttakt inom järn- och metallverken.

Begränsningsfaktorn för skogsindustrin utgörs framför allt av råvarutillgången.

Strukturella skäl försvårar konkurrensen med den nordamerikanska

skogsindustrin.

Remissinstanserna

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet hävdar att enkätens siffror

bör tolkas med försiktighet då endast storföretagen uppräknats. Vidare har

kommande strukturförändringar inte kunnat beaktas. Vid den tidpunkt då

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 35

enkäten gjordes, hösten 1964, rådde goda konjunkturer och detta bör ha

bidragit till mer optimistiska svar än man skulle fått i dagens läge.

LO säger att planmaterialet tycks underskatta strukturförändringarna

branscherna emellan, åtminstone beträffande arbetskraften. Strukturrationaliseringen

inom branscherna i form av företagsnedläggningar, fusioner

och nyetableringar tycks inte alls belysas. LO föreslår att sambandet mellan

strukturförändringarna och investeringskostnaderna utreds.

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet betonar det angelägna i att

möjlighet ges för industrin att tillgodose sitt arbetskraftsbehov i så stor utsträckning

som möjligt. Industrins nyckelroll i ekonomin särskilt vad det

gäller produktivitet och export, motiverar även att industriinvesteringarna

prioriteras.

Sveriges allmänna exportförening poängterar att industrin för sin kapitalförsörjning

är beroende av att få tillgång till den internationella kapitalmarknaden.

Samtliga dessa fyra remissinstanser understryker att en förutsättning

för att långtidsutredningens kalkyler skall förverkligas är att den

svenska industrins kostnadsläge inte försämras i förhållande till kostnadsläget

i andra länder.

LO påpekar att relationen bruttoinvestering-produktionsökning enligt utredningens

bedömningar förutsätts stiga 1965—1970 jämfört med 1960-talets

första del. Det sagda gäller även om hänsyn tas till förändringar i arbetskraften.

Utredningen synes sålunda ha gjort sig skyldig till en underskattning

av produktionsvolymen.

Konjunkturinstitutet finner det betänkligt att som utredningen gjort,

från företagens produktionsplaner för perioden 1963—1970 »avräkna» produktionen

1963—1965 och ange återstående produktion. Det är troligt att

exempelvis de företag vars produktion de två senaste åren legat över genomsnittet

1963—1970 skulle angivit högre siffror för 1965—1970 om de tillfrågats

idag, än vad utredningens avräkningsmetod ger för samma period.

Några branscher behandlas separat av remissinstanserna. Det gäller t. ex.

järn- och metallverken. Enligt konjunkturinstitutets beräkningar är den

inhemska förbrukningsökningen av handelsfärdigt järn och stål för låg som

den redovisas i utredningens försörjningsbalans, om man tar hänsyn till

långtidsutredningens kalkyl för utvecklingen bos förbrukarna av järn och

stål, dvs. verkstadsindustrin, byggnadsverksamheten in.in. Institutet får då

också fram en mer realistisk importutveckling än den som återfinns i långtidsutredningens

försörjningsbalans. Vidare tror konjunkturinstitutet på eu

lägre produktionsutveckling för järn- och metallverken än den långtidsutredningen

kalkylerat med.

Kommentar till remissyttranden

LO påpekar eu uppgånig i relationen bruttoinvestering-produktionsökning

mellan perioderna 1960— 1965 och 1965 1970. Det är emellertid inte

3f intrång till riksdagens protokoll 19611. 1 saml. Nr 125. Bilaga 9

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

orimligt att vänta en viss variation i förhållandet investering/produktionsökning

eftersom investeringarna under en period kanske inte hinner mogna

ut i produktion under samma period. Vidare har man en ökning i arbetskraftsvolymen

på uppskattningsvis knappt 1 % per år under 1960-talets

första hälft medan arbetskraftsvolymen förutsätts konstant för 1960-talets

senare del.

Utredningen har i sin beräkning av försörjningsbalansen för handelsfärdigt

järn och stål utgått från en 5-procentig årlig ökning av den inhemska

förbrukningen på samma sätt som konjunkturinstitutet. Dock har åtgångstalen

för de stålförbrukande sektorerna skrivits ner, dels p. g. a. tendenser

till användning av lättare konstruktioner, dels p. g. a. starkare konkurrens

från plast och lättmetall. Det betyder en nedgång i den inhemska förbrukningens

ökningstakt till drygt 3 % per år.

Energiförsörjning

Långtidsutredningen

Energiförbrukningen har expanderat snabbare än bruttonationalprodukten.

Sverige är i stor utsträckning beroende av import inom detta område.

Av inhemska bränslen dominerar vattenkraften stort. Produktionen inom

landet täcker behovet till 25—35 %. Energiförbrukningen väntas öka 6 %

per år 1963—1970, varvid ökningen blir lika stor för drivmedel, eldningsbränslen

och elkraft. En orsak är produktionsökningen inom bränslekrävande

områden. Prognoserna är dock preliminära och bearbetas f. n. inom energikommittén.

Planerna för utbyggnaden på elenergiområdet ansluter i stort till CDLstudien

från 1962. Det framgår att den dominerande kraftkällan, vattenkraften,

byggs ut i långsammare takt. Vattenkraftens andel av totala krafttillskottet,

som 1960—1965 uppgick till över 9/10, beräknas 1965—1970 ha

sjunkit till 1/2 och 1970—1975 till 1/3. Inslaget av värmekraft ökar, mellan

1965 och 1970 genom oljekraften och därefter i ökad utsträckning genom

atomkraften.

Investeringarna väntas stiga till genomsnittligt 1 400 milj. kr. per år under

1960-talets senare del och 1 700 milj. per år under nästa femårsperiod.

Detta innebär dock en krympande andel av de totala investeringarna.

Utbyggnadsprogrammet är i stort bundet fram till 1970, och de avvägningar

som görs i dagens läge kommer att spela en roll först senare. Kraftbehovets

ökning, de framtida oljepriserna och atomkraftens tekniska och

ekonomiska utveckling har betydelse för avvägningen. En förskjutning mellan

de olika kraftslagen kan på längre sikt ske med jämförelsevis obetydliga

kostnadsförändringar för den samlade kraftproduktionen men med betydande

konsekvenser för investeringar och import.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. i): PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

37

Remissinstanserna

Både statens vattenfallsverk och Vattenkraftföreningen påpekar att de

energikrävande branscherna inom industrin i utredningsbetänkandet redovisar

en snabbare expansionstakt än man räknade med då kraftproduktionen

prognosticerades. Därför bör industrins elförbrukning bli större än

utredningen angett, enligt vattenfallsverkets uppskattning 1 å 2 miljarder

kWh (2 å 3 %) högre 1970. Därtill kommer elvärmen som är svårbedömbar

men som rönt ett ökat intresse på senare tid. Investeringsbehovet kan av

dessa skäl väntas stiga ytterligare, dock anser Vattenkraftföreningen det

troligt att kraftindustrins andel av de totala investeringarna sjunker jämfört

med tidigare.

Bygg^ds- och anläggnings verksamhet

Långtidsutredningen

Byggnads- och anläggningsverksamheten har expanderat snabbare under

1960-talet än under 1950-talet. ökningen har främst burits upp av bostadsbyggandet,

det offentliga husbyggandet och vatten- och avloppsarbeten. Den

snabba tillväxttakten har fört upp löner och priser något snabbare än inom

övriga sektorer. Sålunda synes gapet mellan löner inom byggnadsverksamheten

och inom egentlig industri ha ökat så att de förra 1963 låg ca 35 %

över de senare. Antalet anställda inom byggnadssektorn har under 1960-talet

ökat mer än under 1950-talet, 3 % mot 2 % per år. Vissa siffror indikerar

dock en sämre utveckling av produktionen per arbetstimme 1960—1965 jämfört

med 1955—1960.

För prognosperioden har utredningen förutsatt att byggnadssektorns produktion,

mätt som bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar (exkl.

reparationer och underhåll), kommer att stiga med 5 1/2 % årligen mot

7 % 1960—1965. Ökningstakten sänks för husbyggandet men höjs för anläggningsverksamheten.

Uppbromsningen av husbyggandet sker främst

inom offentlig sektor och handel, bostadsbyggandet stiger 5 % mot 8 % per

år 1960—1965. Bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar (inkl.

reparationer och underhåll) kommer alt öka ca 5 % årligen.

Ökad mekanisering inom i första hand anläggningsverksamheten kan

bidra till rationaliseringsvinster. Produktivitetsvinster torde vara möjliga

att uppnå genom ett mera industrialiserat elementbyggande.

Särskilt gäller detta byggandet av flerfamiljshus. En produktion av 25 å

30 000 elementbyggda lägenheter torde vara möjlig 1970. Betydande besparingar

av arbetskraft kan nås med dessa metoder. På kran- och transportteknikens

område och på materialsidan finns utrymme för industrialisering.

Begränsande faktorer utgör bristande standardisering av mått och produkter,

bristande långtidsplanering, avsaknad av sammanhängande produktionsiörlopp

in. in.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Med en något ökad takt i produktivitetsförbättringen erfordras enligt utredningens

beräkningar ytterligare 30 000 yrkesverksamma utöver redan

befintliga 335 000 fram till 1970.

Remissinstanserna

Enligt byggnadsstyrelsen räknar utredningen med lägre ökningstakt för

investeringarna än vad planerna kräver inom området för dess lokalhållande

och byggande verksamhet, detsamma gäller bostadsbyggandet. Med en

något ökad tillväxt i produktiviteten får man då en begränsad sysselsättningsökning.

Enligt byggnadsstyrelsens mening föreligger dock vid en investeringsökning

risk för överhettning på byggnadsmarknaden.

Utbyggnaden av universitet och högskolor, polisväsendets förstatligande,

vårdområdena och radio- och TV-verksamheten erfordrar resurser. Byggnadsstyrelsen

anser sig kunna höja sin produktion inom en given investeringsram

genom satsning på normerings- och utvecklingsarbete samt genom

ändrad ansvarsfördelning av samordning och ledning av projektering och

byggande. Förutsättningar finns att bygga ämbetshus, laboratorier m. m.

med industriella metoder. Därigenom minskar arbetskraftsbehovet och möjliggörs

en bredare rekrytering.

För att investeringar och arbetskraft skall kunna utnyttjas maximalt behövs

en flerårsplan. Långtidsutredningens kalkyl förutsätter en nedskärning

av byggnadsstyrelsens planer. En prioritering av projekt måste ske och

denna prioritering måste göras för längre period än ett budgetår för att få

en rationell produktion. Ett flertal länsstyrelser betonar att det bör vara

möjligt med en snabbare rationaliseringstakt inom byggnadsektorn.

Samfärdsel

Långtidsutredningen

Bedömningen bygger på en expertutredning utförd inom kommunikationsdepartementet.

Persontrafiken. Persontransporterna är huvudsakligen mycket korta. Privatbilismens

frammarsch väntas fortsätta som följd av urbaniseringen och

den växande stadsytan. Så gott som hela ökningen av persontrafiken fram

till 1970 faller på personbilarna. De ökar i antal från 1,7 miljoner 1964 till

2,4—2,6 miljoner 1970. Busstrafiken förutses åter öka medan järnvägarnas

persontrafik väntas bli lika stor 1970 som 1964.

Godstrafiken. Underleverantörssystem, filialbildningar, begränsning av antalet

lagerenheter samt urbaniseringen bidrar till att öka godstrafiken. Avökningen

på drygt 9 miljarder tonkm 1964—1970 faller ca 6 på lastbilarna,

ca 3 på järnvägarna och knappt 1/2 på sjöfarten. Lastbilarna kommer att

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutuecklingen 39

ta hand om relativt kortväga transporter och långväga transporter där

snabbhet, säkerhet och högt varuvärde spelar in. Järnvägarna inriktas på

masstransporter över längre avstånd och sjöfarten på bulkvaror.

Inom utlandstrafiken har färje- och lastbilstransporterna fått ökad betydelse.

Sjöfarten har koncentrerats på större, snabbare och mer specialiserade

fartyg. Tendensen väntas bestå. Handelsflottan bibehålls på nuvarande nivå,

4,1 å 4,3 bruttoregisterton. En utveckling mot ett fåtal, effektiva hamnar i

stället för ett stort antal små vore önskvärd.

Posttrafik. Både i tätorter och på landsbygden kommer en utbyggnad av

postväsendet att ske. En faktor, som redan nu påverkar efterfrågan på postverkets

tjänster och sannolikt kommer att bli än mer märkbar i framtiden,

är den snabbt ökande fritidsbebyggelsen, vilken medför en dubblering av

postutdelningen.

Teletrafik. Den stigande inkomstnivån och de låga taxorna medför att

antalet telefoner ökar. Rikssamtalen förutses öka mer än lokalsamtalen.

Utlandstrafiken och telexverksamheten expanderar kraftigt.

Investeringar. Investeringarna inom den yrkesmässiga biltrafiken kommer

att öka från i genomsnitt 1150 milj. kr. 1961—1965 till 1600 milj.

1966—1970, och inom det statliga och kommunala väg- och gatuområdet

från 1 300 milj. till 1 900 milj. Utbyggnaden av den kommunala kollektivtrafiken

inom storstadsområdena ställer stora krav på investeringar. Järnvägstrafikens

investeringsnivå höjs något. Sjöfarts- och hamnsektorns investeringar

ligger ungefär kvar på oförändrad nivå, medan flygplansköp och

upprustning av flygplatser tredubblar luftfartssektorns investeringsbehov.

Medräknas investeringsökningarna inom post- och teletrafiken stiger investeringarna

för hela samfärdselsektorn från 4,6 miljarder kr. 1965 till 5,9

miljarder 1970, dvs. med 5 % per år.

Arbetskraft. Sysselsättningen ökar något inom lastbilstrafik och luftfart,

förblir oförändrad inom spårvägs- och tunnelbanetrafik, minskar för järnvägar

och sjöfart, ökar avsevärt för posttrafikens del men förblir oförändrad

för teletrafiken. Totalt växer samfärdselns sysselsättning ca 1/2 % per år

eller med 5 000 personer.

Remissinstanserna

Den hittillsvarande förskjutningen från järnväg till lastbilar av transportarbetet

anser järnvägsstyrelsen kommer att upphöra på sikt. Orsakerna är

stigande kostnader inom vägväsendet och lastbilstrafiken samt järnvägstrafikens

större rationaliseringsmöjligheter. Den nya trafikpolitiken kommer

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 196(1

att ändra konkurrensläget då varje trafikgren får bära sina kostnader. Vägförening

en menar att ett avsteg från denna politik gjorts genom årets höjning

av drivmedelsskatterna och bilaccisen.

Persontrafik. Den nya trafikpolitiken kan enligt järnvägsstyrelsen få till

resultat att järnvägarna kommer i ett bättre konkurrensläge gentemot flyget.

Den förutsedda utbyggnaden av flygets anslutningslinjer är därför inte

nödvändigtvis ekonomiskt försvarbar. Dessutom är det rimligt att förutse

en lägre personbilsanskaffning än utredningen gjort. Den svaga ökningen av

den privata konsumtionen kräver en hård styrning av resurserna, där den

kapitalkrävande privatbilismen kommer att uppmärksammas. Ett attraktivt

alternativ till privatbilismen för pendelresor skapas genom utbyggnad av

den spårbundna lokaltrafiken. Vägföreningen betonar bilismens betydelse

för arbetskraftens rörlighet och anser att spårbunden pendeltrafik kommer

att kombineras med bilresor. Järnvägsnedläggningen och fritidsresorna ökar

också trafiken.

Luftfärtsstyr elsen instämmer i stort sett i utredningens bedömningar.

Godstrafik. Järnvägsstyrelsen bedömer järnvägarnas godstrafik 1970 bli

något större än vad styrelsen lämnade uppgift om till utredningen i november

1964. Orsakerna är bl. a. att en betydande överföring av virkestransporter

från flottleder till järnvägar kommer att äga rum. Järnvägstransporternas

ökningstakt stiger från 3 till 4 % per år. Sjöfartsstyrelsen

har kommit fram till en något annorlunda bedömning av handelsflottans

storlek. Siffrorna innebär en 20—25-procentig ökning till ca 5 miljoner

bruttoregisterton 1970; långtidsutredningen kom i sin bedömning, fram till

en oförändrad storlek.

Investeringar och arbetskraft. En ökad satsning på transportväsendet finner

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län angelägen. Det finns anledning

fästa särskilt stort avseende vid trafikförhållandena och investeringsbehovet

i Göteborgsregionen.

Investeringsbehovet inom SJ har av järnvägsstyrelsen uppräknats med

ca 10 % i förhållande till de uppgifter som långtidsutredningen fått. Orsaken

är ökat behov av lok och vagnar.

Väginvesteringarna släpar enligt Vägföreningen efter investeringsprogrammet

i 1958 års vägplan. Med hänsyn till väg- och gatubyggandets relation

till bostads- och industribyggandet, vägnätets brister och väginvesteringarnas

stora lönsamhet finner Vägföreningen en högre investeringsnivå

än utredningens motiverad.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller behovet av stark samordning

mellan trafikledsplanering och övrig samhällsplanering. Telestyrelsen

förutser en starkare efterfrågeökning och därmed ett större investerings
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

behov än vad utredningen ger vid handen. Även arbetskraftsbehovet har

uppräknats. Poststyrelsen poängterar rekryteringssvårigheterna, förorsakade

av arbetskraftens åldersfördelning, det statliga lönesystemet och pensioneringsbestämmelserna.

Varuhandel

Långtidsutredningen

Utredningens bedömning grundar sig på en sektorstudie utförd av Detaljhandelns

utredningsinstitut. Inom ramen för denna har en specialundersökning

för partihandeln utförts av Grosshandelns utredningsinstitut.

Inom detaljhandeln koncentreras verksamheten alltmer till varuhus, stora

självbetjäningsaffärer och supermarkets.. Samtidigt sker en koncentration

till tätorter. Ett stort antal äldre affärer har lagts ned, särskilt inom livsmedelsbranschen.

Denna tendens väntas fortgå, mellan 1964 och 1970 förutses

en nedgång i antalet butiker från 70 000 till 52 000. Livsmedelshandeln

beröres i särskilt hög grad. Mer än halva nedgången utgörs av butiker

med en eller två anställda.

Antalet varuhus torde öka med något utöver nuvarande omkring 300. Huvudparten

av varuhusutbyggnaden faller på kedjeföretagen, konsumentkooperationen,

Epa och Tempo. Utvecklingen mot allt fler självbetjäningsbutiker

kommer att fortgå. Antalet självbetj äningsbutiker, som 1965 uppgick

till drygt 8 000, förutses inte öka nämnvärt, däremot kommer deras

andel av den totala omsättningen att stiga snabbt.

Partihandeln kommer även i fortsättningen att präglas av en utveckling

mot färre och större enheter. Antalet distributionscentraler reduceras avsevärt.

En utflyttning sker av partihandelsföretag från cityområden till städernas

ytterområden. Varuhanteringen effektiviseras genom ökad mekaniseringsgrad.

Antalet förvärvsarbetande inom varuhandeln uppgick 1960 till 437 000.

Mellan 1950 och 1960 ökade handeln sin andel av den totala sysselsättningen.

Under 1960-talets första del beräknas andelen ha förblivit oförändrad.

Då ökningen av bruttonationalprodukten, den privata konsumtionen och

investeringarna blir långsammare under slutet av 1960^talet förutses också

en långsammare stegring av omsättningsvolymen. Partihandeln övertar eu

del funktioner från industrin och expanderar därför snabbare än detaljhandeln.

Handelns arbetskraftsvolym beräknas förbli oförändrad eller sjunka

något. Som kompensation för arbetstidsförkortningen och den ökade andelen

deltidsanställda stiger antalet sysselsatta med ca 10 000.

Preliminära uppskattningar tyder på att investeringarna uppgick till

drygt 600 milj. kr. 1965. De uppgifter om det kommande investeringsbe
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

hovet som enkätmaterialet ger anses med stor sannolikhet innebära en underskattning.

I stället har utredningen kommit fram till att en investeringsökning

på 10 % fram till 1970 torde bli erforderlig.

Remissinstanserna

Statens pris- och kartellnämnd anför att det bör finnas möjlighet att få

en högre produktivitetsökning än de 3 % per år som utredningen räknat

med. Som stöd åberopas inte bara det förhållandet att de högproduktiva

storbutikerna kommer att svara för en större del av omsättningen, utan

även att de äldre butikerna tvingas till rationaliseringar. Rationaliseringsvinster

står att göra inom arbetsorganisationsområdet, då det gäller att

anpassa arbetsstyrkan till variationerna i arbetsbelastningen, t. ex. genom

att utnyttja deltidsanställda. Sambandet mellan arbetsproduktivitet och

andelen deltidsanställda hade bort utredas närmare.

Köpmannaförbundet vill framhålla att utrymme alltjämt finns för mindre

butiker, närhetsbutiker, fackhandelsbutiker in. fl,. Köpmannaförbundet finner

det inte självklart att koncentration till större enheter medför lägre

kostnader. En utredning av förhållandena därvidlag betecknas som angelägen.

Långtidsutredningens uppskattning av arbetskraftsbehovet torde

vara en underskattning. Exempelvis är en stor del av den privata konsumtionens

ökning kvalitetsbetingad. Större krav ställs på sortiment och service,

och det sistnämnda är personalkrävande.

Försämrade rekryteringsmöjligheter ställer större krav på kapitaltillförseln.

De försämrade självfinansieringsmöjligheterna ökar upplåningsbehovet

påpekar Grossist förbundet. Det är nödvändigt med en uppmjukning

av banklagens säkerhetsbestämmelser, som nu gynnar företag med traditionella

saksäkerheter och missgynnar handeln. En rimlig andel av APmedlen

bör kanaliseras till partihandeln. Detta kan lämpligast ske genom

affärsbankerna, vars utlåningsmöjligheter till näringslivet bör förbättras.

Bostäder

Långtidsutredningen

I långtidsutredningens kalkyl för den ekonomiska utvecklingen under

senare hältten av 1960-talet förutsätts att bruttoinvesteringarna i bostäder

(exkl. reparationer och underhåll) 1966—1970 skall öka med ca 5 </c per år.

Utredningen försöker sedan beräkna vad ett nybyggande av den storleken

skulle betyda i fråga om ökad bostadskonsumtion. I brist på väsentliga ekonomiska

data bygger beräkningarna på ganska schematiska antaganden.

Ökningen av bostadsbyggandet om ca 5 % per år beräknas i stort sett

motsvara eu nybyggnad om 100 000 lägenheter per år 1966—1970. Därvid

gäller att dessa lägenheter till rumsantal, yta per rum och kvalitet inte

skiljer sig från de nybyggda bostäderna 1965. Det årliga bruttotillskottet

1966—1970 skulle i så fall uppgå till ca 400 000 rumsenheter. Den årliga av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

•13

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

gången genom rivning, kontorisering och genom att bostäder överges antas

till 20 000 lägenheter. Nettotillskottet av lägenheter skulle härigenom bli

80 000 per år, motsvarande 350 000 rumsenheter (antalet rumsenheter i rivningslägenheterna

sätts till 2,5 mot 4 i nyproduktion).

Lägenhetsbeståndets storlek 1965 anges till 3 miljoner och antalet rumsenheter

till 10,5 miljoner. För att beräkna lägenhets- och rumsbeståndens

värde görs antaganden om beståndens åldersfördelning och om hur värdet

av rumsenheten sjunker med dess ålder. Det sjunkande värdetalet förutsätts

återspegla såväl en lägre kvalitet genom förslitning som en med tidigare

byggnadsår följande lägre standard i fråga om köksutrustning, badrum

osv.

Den volymmässiga ökningen i bostadskonsumtionen 1966—1970 beräknas

under dessa förutsättningar till ungefär 4,5 % per år. Om hänsyn också tas

till framtida rationaliseringsvinster i bostadsproduktionen, kan detta ökningstal

höjas till närmare 5 %.

En viktig fråga är hur en sådan från utbudssynpunkt möjlig konsumtionsökning

ter sig om den ställs mot den efterfrågan som kan bedömas

göra sig gällande under perioden 1966—1970. Utredningen konstaterar på

denna punkt att någon meningsfull beräkning av efterfrågeutvecklingen inte

låter sig göras. Den brist på jämvikt som råder på bostadsmarknaden utgör

därvidlag ett allvarligt hinder och vidare blir varje prognos utan en precisering

av efterfrågans prisberoende och prisernas utveckling ganska bedräglig.

Utredningen noterar dock all det bostadsbyggande som förutsättes i ovannämnda

kalkyler långt ifrån häver bostadsbristen fram till 1970. Att bygga

bort bostadsbristen under åren 1966—1970 skulle med nuvarande prispolitik

inte vara möjligt ens vid en mycket drastisk forcering av bostadsbyggandet

— om nu en sådan forcering av institutionella skäl vore möjlig. Till

följd av att bostadsbristen klart sammanhänger med den prisbildning som

tillämpas på bostadsområdet skulle ett återställande av balansen på bostadsmarknaden

inte vara möjlig inom överskådlig tid utan att problemen angrips

från såväl efterfråge- som produktionssidan. En allvarlig och ingående

diskussion av denna fråga försvåras av brist på material och undersökningar

rörande olika sidor av prisproblematiken.

Remissinstanserna

I de beräkningar av utgiftsutvecklingen som bostadsstyrclsen överlämnat

till 1966 års långtidsbudget har styrelsen — i anslutning till statsmakternas

målsättning för bostadsbyggandet — angivit en igångsättning för kalenderåren

1966—1969 som i genomsnitt uppgår till inte fullt 97 000 lägenheter per

år. Därvid har styrelsen räknat med en årlig kostnadsökning av eu procent

för flerfamiljshus och en halv procent för småhus med hänsyn till en sannolik

fortsatt ökning av lägenheternas genomsnittsstorlek.

Styrelsen konstaterar att långtidsutredningen i sina kalkyler lämnat ut
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Ma j:ts proposition nr 125 år 1966

rymrne för ett bostadsbyggande i nära överensstämmelse med denna målsättning.

Styrelsen framför vidare att den av statsmakterna beslutade inventeringen

av åldringsbostäder, som emellertid ännu inte är avslutad i alla kommuner,

har visat att drygt 60 000 åldringshushåll bör få sina bostäder upprustade

och att 16 000 sådana hushåll bör anvisas annan bostad. Det är därför

angeläget såväl från samhällsekonomisk synpunkt som för åldringarna

själva att denna upprustning kan genomföras. Sker inte detta kommer ökade

fordringar att ställas på den betydligt mera kostnadskrävande anstaltsvården.

Med anledning av utredningens uttalande att orsakerna till bostadsbristen

är att söka i prisbildningen erinrar styrelsen om att förslag till ny hyreslag

f. n. utarbetas av hyreslagstiftningssakkunniga och att förslag till nya bestämmelser

för statens kreditstöd till bostadsbyggandet är att vänta från bostadspolitiska

kommittén. Under en följd av år har också åtgärder vidtagits syftande

till en avveckling eller minskning av subventionerna i anslutning till

statens stöd till bostadsfinansieringen.

Avslutningsvis framför styrelsen att i årets statsverksproposition har

framlagts förslag avsedda att främja användningen av industriella metoder

i bostadsproduktionen. Dessa förslag avser dels möjligheter att för en period

av fem år lämna förhandsbesked om statligt lån till företag, planerade

för industrialiserat byggande, dels ökat stöd till fabriker för tillverkning av

stomelement. Enbart dessa åtgärder kan inte i högre grad väntais påverka

produktiviteten och prisutvecklingen inom byggnadsverksamheten under

den närmaste femårsperioden. Deras betydelse torde emellertid öka efter

hand.

Kommunförbundet framför att om bostadsbyggandet får den omfattning

som utredningen räknar med kommer väsentligt större insatser än tidigare

att krävas av kommunerna i fråga om exploatering av nya bostadsområden

(gator och vägar, vatten- och avloppsanläggningar, anordningar

för kommunal kollektivtrafik och renhållning, lek- och idrottsplatser m. in.).

Dessutom krävs väsentligt utökade resurser för kommunerna att föra en

aktiv markpolitik.

Utredningens uttalande om sammanhanget mellan bostadsbristen och

prisbildningen på bostadsområdet och att problemet om återställande inom

rimlig tid av balans på bostadsmarknaden kräver ökad uppmärksamhet

förtjänar enligt Stadsförbundets mening beaktande. Förbundet vill understryka

vikten av att bostadsbyggandet ännu starkare koncentreras till de

städer och övriga tätorter, där bostadsbristen och bostadsköerna är störst.

SACO anser att kommun- och bostadsinvesteringar från effektivitetssynpunkt

beretts ett alltför stort utrymme under den gångna femårsperioden.

Den geografiska fördelningsaspekten måste också uppmärksammas. Byggnadsverksamhet

och upprustning av kommunikationer bör naturligtvis kon
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 45

centreras till de expanderande tätortsregionerna, där räntabilitet och efterfrågan

rimligen är störst. — SACO anser vidare starka skäl tala för en friare

prisbildning på bostäder. Genom prisreglering gynnar man dem som redan

har en bostad och missgynnar de bostadslösa, vilket i stor utsträckning innebär

att man ger äldre personer förmåner på de yngres bekostnad utan avseende

på inkomstförhållanden och utrymmesbehov.

En omprövning av bostadspolitiken förordas av ett flertal remissinstanser.

Vatten och avlopp

Långtidsutredningen

Den totala vattenåtgången i landet beräknas för 1965 ha uppgått till 4,3

miljarder kubikmeter, varav 4/5 kom på industrin. Av industriförbrukningen

gick ca 2/3 till massa- och pappersindustrin. Behovet av vatten förutses

komma att visa en fortsatt snabb stegring. Räknat från början av

1960-talet anges det totala vattenbehovet bli minst fördubblat fram till 1980

och väl fyrdubblat fram till år 2000. Detta innebär en årlig ökningstakt

på ca 4 %. Vatten måste i framtiden i stigande omfattning och sannolikt

över allt längre avstånd överföras från överskottsområdena till de tätbefolkade

bristområdena.

Behovet av avlopp och rening av avloppsvatten har under senare år ökat

i minst samma takt som behovet av vatten. Trots att reningsverken utbyggts

kraftigt under den senaste tioårsperioden anses förhållandena f. n. vara klart

otillfredsställande. Även för renhållning o. dyl. skulle urbaniseringen och

höjd levnadsstandard medföra ökade behov.

Genom en enkät till landets kommuner har insamlats uppgifter om sektorns

planerade investeringar under perioden fram till 1970. Enligt enkätresultatet

skulle investeringarna 1966—1970 komma att ligga endast obetydligt

högre än vad som i genomsnitt uppnåddes 1961—1965. Det bakomliggande

beräkningsmaterialet torde emellertid ha varit något så när fullständigt

endast för de två å tre närmaste åren. Särskilt synes en underskattning

ha gjorts av kommuner som hittills haft relativt små investeringar men

som torde få en tätortsutveckling som är snabbare än vad man vid tidpunkten

för uppgiftslämnandet räknade med.

Utredningens bedömning av investeringarna för perioden 1966—1970 har

därför grundats på en uppskattning med utgångspunkt från bostadsbyggandets

utveckling. Man konstaterar därvid att investeringarna i vatten- och

avloppsanläggningar ökat snabbare än bostadsbyggandet. De totala investeringarna

(exkl. reparationer och underhåll) i vatten- och avloppsanläggningar

samt i renhållning har på detta vis uppskattats till i genomsnitt

1 120 milj. kr. per år 1966—1970. I förhållande till första hälften av 1960- talet innebär detta en höjning med närmare 7 %.

4 ISihang titt riksdagens protokoll 1966. 1 samt. i\r 125. miaga 9

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Remissinstanserna

Enligt Stadsförbundets åsikt är den använda metoden — att beräkna investeringsbehovet

med utgångspunkt från bostadsbyggandets omfattning —

inte invändningsfri. Bl. a. omfattande gatuarbeten i städernas centrala delar

blir inte beaktade vid metoden i fråga. •— Med hänsyn till att anläggningar

för rening av avloppsvatten är ett bristområde och att behovet av reningsverk

torde öka snabbare än vad relationen till bostadsbyggandet ger uttryck

för, befarar styrelsen att även denna långtidsutredning underskattat investeringsbehovet.

Också Kommunförbundet anser att utredningen underskattat investeringsbehovet

på detta område.

Offentliga tjänster

Långtidsutredningen

Utgångspunkten för långtidsutredningens kalkyler beträffande offentlig

tjänsteproduktion, dvs. den produktion som bedrivs av staten och kommunerna

och som är avsedd för offentlig konsumtion, utgörs av de planer och

bedömningar som under medverkan av olika departement insamlats från berörda

myndigheter.

Undervisning. Sektorns utbyggnadsplaner bygger på elevantalets förväntade

utveckling. För antalet ungdomar i grundskoleåldern förutses en mindre

nedgång mellan 1965 och 1970. Antalet elever vid de gymnasiala skolformerna

har antagits öka från 181 000 år 1965 till 240 000 år 1970. Antalet

studerande vid universitet och högskolor har i enlighet med prop. 1965: 141

angetts till ca 87 000 i början av 1970-talet (mot ca 58 000 höstterminen

1964).

De resurskrav som den av myndigheterna planerade utbyggnaden av

undervisningssektorn ställer kan sammanfattas på följande sätt. Sektorns

totala personalbehov skulle öka med sammanlagt 18 000 från 1965 till 1970,

varav ca 10 000 avser lärare. Den erforderliga ökningen av personal skulle

inom skolväsendet uppgå till ca 9 500, inom den högre utbildningen och

forskningen till ca 5 500, inom kulturområdet till närmare 2 500 och inom

lärarutbildningen till ca 500. Till följd av utbyggnaden skulle driftkostnaderna,

räknade vid oförändrade löner och priser, komma att stiga med genomsnittligt

5 % per år 1965—1970. Stora olikheter kan härvid noteras

för skilda delområden. Medan driftkostnaderna inom grundskoleområdet

förutses öka med knappt 1 % per år, anges ökningen för de gymnasiala skolorna

till 6 1/2 % per år och för den högre utbildningen och forskningen

till 16 % per år.

En summering av investeringsplanerna ger vid handen att sektorns investeringar

(exkl. reparationer och underhåll) skulle öka med närmare

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 47

5 % per år 1965—1970. Den snabbaste expansionstakten anges för högre utbildning

och forskning, där planerna innebär att investeringskoistnaderna

skulle fördubblas mellan 1965 och 1970.

Långtidsutredningen utgår emellertid från att undervisningssektorn inte

kan komma att öka i fullt så snabb takt som förutsatts i myndigheternas

planer. För den offentliga konsumtionen av undervisning innebär utredningens

kalkyl en årlig ökningstakt om 4 % 1965—1970 mot planernas

5 %. Också investeringarna antas öka något långsammare än enligt planerna,

eller med närmare 4 % årligen 1965—1970.

Vägledande vid dessa nedskärningar har i första hand varit personalsituationen.

Den totala lärarbristen inom skolväsendet uppgick under läsåret

1964/65 till ca 7 000. Detta innebär att motsvarande antal tjänster innehades

av personer som saknade föreskriven utbildning. Från 1965 till 1970

anges lärarbehovet öka med 7 000. För att erhålla kompetenta lärare till alla

tjänster skulle följaktligen fordras ett totalt nettotillskott av ca 14 000 lärare

fram till 1970. Den nuvarande utbildningskapaciteten är dock klart

otillräcklig för att tillgodose detta behov. Även vid universitet och högskolor

föreligger stora svårigheter att rekrytera kvalificerade befattningshavare

till vissa topptjänster och man befarar att svårigheterna kommer att accentueras

under framförliggande år.

Den otillräckliga tillgången på personal ställer stora krav på rationaliseringar.

Utredningen ifrågasätter här om inte en minskning av lärartätheten

är möjlig. Också en större satsning på ett systematiskt utvecklingsarbete

anges vara en klok investering.

Hälso- och sjukvård. Utbyggnadsplanerna har inhämtats av medicinalstyrelsen

med en enkät till hälso- och sjukvårdsstyrelserna i landstingen och

städerna utanför landsting. Också andra berörda myndigheter och institutioner

har tillfrågats.

De redovisade planerna visar att huvudmännen förutser en mycket kraftig

ökning av vårdresurserna fram till 1970. Det totala platsantalet i all

sluten vård anges öka från ca 125 000 1964 till närmare 150 000 1970. Planerna

innebär att man på sex år skulle försöka erhålla ett platstillskott ungefär

lika stort som det som kommit till stånd under de fjorton åren sedan

1950. Den kraftigaste ökningen planeras i fråga om antalet platser för vården

av långvarigt kroppssjuka, nämligen från 22 500 1964 till 35 800 1970.

Det årliga platstillskottet inom annan kroppssjukvård anges bli ca 950, inom

mentalsjukvård ca 250 och inom övriga vårdområden ca 600.

Denna planerade utbyggnad kräver givetvis omfattande resurser. Investeringarna

(exkl. underhåll) förutses av huvudmännen öka med genomsnittligt

9,5 % per år 1965—1970. Personalökningen beräknas till sammanlagt

20 000 personer (heltidsarbetande) från 1965 till 1970. Driftutgifterna anges

under samma tid stiga med 8,5 % per år.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

I långtidsutredningens kalkyl anges den offentliga konsumtionen av hälsooch

sjukvårdstjänster komma att öka långsammare än enligt huvudmännens

planer, ca 7 % per år mot planernas 8,5 %. För investeringarna anges

den årliga ökningen till 7,5 % mot planernas 9,5 %.

De gjorda nedskärningarna motiveras med personalsituationen. Redan

vid utgångsläget förelåg betydande vakanser såväl beträffande läkare som

sjuksköterskor och man tvingas konstatera att utsikterna för att snabbt

avveckla dagens besvärande brist och därutöver öka antalet tjänster i sådan

omfattning som framgått av huvudmännens planer är ganska mörka. Också

medicinalstyrelsen har framhållit att en alltför stor optimism vad angår utbyggnadsplanernas

tidsmässiga förverkligande och framför allt i fråga om

att få fram sjukvårdspersonal synes ha framträtt i sjukvårdshuvudmännens

planering. Ett något retarderat program har därför förordats av styrelsen.

Långtidsutredningen understryker också behovet av en ömsesidig anpassning

mellan utbyggnads- och personalplanering samt av rationaliseringar i

personalbesparande syfte.

Socialvård. Utbyggnadsplanerna har inhämtats av socialstyrelsen med en

enkät till samtliga primärkommuner. Antalet platser på ålderdomshem anges

i enkäten stiga från 45 600 1964 till 63 000 1970. Socialstyrelsen räknar

dock med att platsantalet för 1970 blir något lägre, drygt 61 000. Trycket

på ålderdomshemmen beräknas vidare bli lättat genom en omfattande utbyggnad

av den sociala hemhjälpen i form av ökat antal hemvårdarinnor

och hemsamariter. Verksamheterna på daghem, fritidshem och lekskolor

anges expandera mycket snabbt. Inom nykterhetsvården planeras utbyggnaden

bli mest markerad för den öppna vården.

För att realisera denna utbyggnad anges socialvårdens investeringskostnader

(exkl. reparationer och underhåll) behöva stiga med genomsnittligt

7 1/2 % per år 1965—1970. Den inom socialvården sysselsatta personalen

(uttryckt i heltidsarbetande) anges öka med 19 000 personer 1964—1970.

För driftkostnaderna förutses en ökning på 6 1/2 % per år.

Långtidsutredningen bedömer det emellertid inte realistiskt att räkna med

att alla planerna för socialvårdens utbyggnad skall kunna realiseras redan

till 1970. Den offentliga konsumtionen av socialvårdens tjänster anges i utredningens

kalkyl komma att öka med 5 % årligen 1965—1970 mot planernas

6 1/2 %. För nyinvesteringar anges den årliga ökningen till 7 % mot

7 1/2 % enligt planerna.

Den viktigaste expansionsbegränsande faktorn anses vara möjligheten

att rekrytera personal. En satsning på den friare ej anstaltsbundna vården

anges vara att föredra eftersom rekryteringen torde underlättas genom

eventuella tillskott från lokalt bunden arbetskraft. Dessutom skulle en smidigare

omfördelning av resurserna möjliggöras vid ändrade förhållanden

och investeringsresurser frigöras för andra ändamål.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 49

Polis- och rättsväsen samt kriminalvård. Rikspolisstyrelsens bedömning

av den framtida efterfrågan på polistjänster bygger i första hand på den

väntade utvecklingen av trafik och brottslighet. Styrelsen konstaterar att en

ökning av brottsligheten med 20 % 1965—1970 inte ter sig orealistisk. Också

för trafikövervakningen krävs mer personal. Sammanlagt anges personalbehovet

öka med ca 3 100 fram till 1970.

För att möta den väntade arbetsbelastningen hos domstolar anger hovrätterna

personalbehovet stiga med ca 500 från 1965 till 1970.

Kriminalvårdsstyrelsens framtidsbedömningar bygger på en prognos för

antalet på anstalt intagna. Utgående från denna har kriminalvårdsstyrelsen

utarbetat en plan för anstaltssystemet fram till 1975. Enligt planen skulle

platsantalet öka från ca 5 550 år 1963 till ca 7 850 år 1970 och till ca 9 300

år 1975.

Enligt de olika myndigheternas planer skulle den offentliga konsumtionen

av polis- och rättsväsendets och kriminalvårdens tjänster öka med ca

3,5 % per år 1963—1970. För personalen förutses en ökning med ca 5 000.

Försvar. Utredningens kalkyl avseende perioden 1966—1970 bygger på antagandet

att det nu gällande försvarsbeslutet tillämpas fram till 1970. Detta

antagande har införts endast i beräkningstekniskt syfte och utgör på inget

vis något ställningstagande till försvarskostnadernas omfattning.

Enligt de beräkningar som försvarsdepartementet utfört under ovan

nämnt antagande skulle driftutgifterna under andra hälften av 1960-talet

stiga genomsnittligt 3 1/2 % per år. För investeringsutgifterna anges den

genomsnittliga årliga ökningstakten till drygt 4 % per år. Det totala personalbehovet

beräknas stiga med bortåt 5 000 från 1965 till 1970.

Långtidsutredningen påminner i detta sammanhang om att de nämnda

försvarsutgifterna inte får uppfattas som något exakt mått på de resurser

som tas i anspråk för försvaret. Bland annat ingår där inte det inkomstbortfall

som uppstår i och med att de värnpliktiga under sin militärtjänst

avlönas betydligt lägre än som skulle vara fallet ute på arbetsmarknaden.

Detta kan ge upphov till en från ekonomisk synpunkt oriktig avvägning

mellan personal och material.

Sammanfattning. Som framgått av det föregående innebär myndigheternas

utbyggnadsplaner att såväl driftutgifterna som investeringarna inom det

offentliga tjänsteområdet skulle öka mer än vad som ryms inom den i långtidsutredningens

kalkyl angivna ramen. Myndigheternas planer och utredningens

kalkyl för olika delområden sammanfattas i nedanstående tabell.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Myndigheternas planer och långtidsutredningens kalkyl avseende driftutgifter och investeringar

inom offentlig tjänsteproduktion 1965—1970

Driftutgifter

Investeringar (exkl. repara- tioner och underhåll)

1965

Förändring 1965—

1965

Förändring 1965—

milj. kr.

1970 i %

milj. kr.

1970 i %

enl.

enl. LU:s

enl.

enl. LU:s

planer

kalkyl

planer

kalkyl

Undervisning ..............

3 900

+ 5

+ 4

1 200

5

4

Hälso- och sjukvård ........

3 050

+ 8,5

+ 7

800

9,5

7,5

Socialvård.................

1 150

+ 6,5

+ 5

200

7,5

7

Försvar....................

2 050

+ 3,5

+ 3,5

2 050

4,5

4,5

Övriga områden ............

4 350

+ 5,5

+ 4,5

600

3,5

3

14 500

+ 5,8

+ 4,7

4 850

6,2

5,0

Utredningen betonar att varken det totala utrymmet för de offentliga

tjänsterna eller fördelningen inom detta bygger på några politiska ställningstaganden.

Den utbyggnad som planerats av myndigheterna skulle kräva att antalet

sysselsatta (utan arbetstidsförkortning) ökade med drygt 100 000 från 1965

till 1970. Utredningens kalkyl innebär att ökningen skulle stanna vid ca

90 000.

Remissinstanserna

Här nedan sammanfattas remissyttrandena enligt följande. Först behandlas

yttranden rörande olika delsektorers avvägnings- och produktionsförhållanden.

Därefter redogörs för remissinstansernas synpunkter angående

köer samt pris- och avgiftsproblematiken. I det sista avsnittet behandlas den

offentliga sektorns effektivitet och rationaliseringsmöjligheter.

Delsektorernas produktionsförhållanden

Undervisning. Skolöverstyrelsen understryker betydelsen av ökade utbildningsinsatser

för att möjliggöra den fortsatta tillväxten av samhällsekonomin.

Styrelsen framhåller samtidigt vikten av att eleverna på det gymnasiala

stadiet får en utbildning, som i tillräcklig omfattning leder ut i förvärvsarbetet

efter avslutade gymnasiala studier. Skulle elever i alltför stor utsträckning

på detta stadium välja studievägar som ytterligare uppskjuter ett mera

definitivt yrkesval och utträde på arbetsmarknaden, kommer helt naturligt

utbildningsorganisationen att ännu mer vidgas och arbetsmarknaden under

ytterligare ett antal år undandras viss arbetskraft.

Den av långtidsutredningen kalkylerade begränsningen av resurstilldelningen

för utbildningssektorn kan, om den genomförs, komma att få betydande

konsekvenser för de av statsmakterna som mål för utvecklingen fram

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 51

till omkring 1970 angivna utbildningsfrekvenserna på det gymnasiala stadiet.

För att belysa detta redovisar överstyrelsen följande räkneexempel under

antagande att reduktionen utförs lika i förhållande till storleken av planerad

tillväxtprocent för alla grenar av utbildningssektorn utom grundskolan.

För de gymnasiala skolorna skulle i detta fall utvecklingstakten minska

från 6,5 till 5,2 % per år. Det skulle innebära att det totala antalet elever under

utbildning i dessa skolformer skulle bli 8 000—10 000 lägre för hela perioden

sammanlagt än som beräknats i planerna. Omräknade till att avse intagna

elever utvisar beräkningarna en minskning med 3 000—4 000 elever

per år, vilket utgör ca 3 % av en åldersklass 16-åringar. En sådan reducering

skulle innebära att av statsmakterna redan gjorda åtaganden inte skulle

kunna fullföljas, överstyrelsen utgår emellertid från att redan beslutade reformer

genomförs i den omfattning, som besluten avser.

Kommunförbundet betonar att kommunernas ekonomiska resurser inte

torde bli tillräckliga för att de gymnasiala skolorna skall kunna byggas ut i

den av statsmakterna förutsatta takten.

Universitetskanslersämbetet konstaterar att Sverige i jämförelse med andra

länder befinner sig i en tämligen gynnsam situation vad gäller utbildningsväsendets

flexibilitet. Dock är det uppenbart, att förverkligandet av

beslutade utbyggnadsprogram på olika områden medför stora påfrestningar

inom utbildningssystemet. Vid fortsatta undersökningar bör förhållanden

av denna art ägnas ökad uppmärksamhet.

Hälso- och sjukvård. Landstingsförbundet framför att befolkningsutvecklingen

och ökade standardkrav nödvändiggör kraftiga utbyggnader för att

bibehålla den relativa vårdkapacitet som hittills uppnåtts och förbättra läget

inom områden, där påtagliga brister föreligger. Sjukvårdshuvudmännens

planer får enligt förbundets mening uppfattas såsom uttryck för mycket

angelägna behov. Den omständigheten att hälso- och sjukvården redovisar

de största ökningarna i utbyggnadsplanerna får i och för sig inte tas till

intäkt för att detta område bör vidkännas de största beskärningarna.

Vad långtidsutredningens nedskärningar av huvudmännens utbyggnadsplaner

i praktiken kan komma att innebära ifråga om eftersättande av

angelägna vårdbehov saknar förbundet närmare underlag för att bedöma

men framhåller att situationen utan tvekan ter sig bekymmersam. Särskilt

angeläget är det att undervisningssjukhusens behov kan tillgodoses, så att

läkarutbildningen inte hämmas. Planerna för långtidsvården skulle generellt

innebära att hygglig balans mellan tillgång och efterfrågan skulle föreligga

1970. En begränsning av utbyggnadsprogrammet för detta område framstår

som särskilt betänklig, eftersom ökningen av antalet åldringar accentueras

på 1970-talet.

Förbundet delar långtidsutredningens uppfattning att man vid planeringsarbetet

skall ta hänsyn till personaltillgången, men tillägger att man därvid

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

icke får glömma att moderniseringar av arbetsplatserna stundom kan vara

nödvändiga för att skapa de arbetsförhållanden ifråga om miljö och effektivitet,

som utgör en grundläggande förutsättning för en attraktiv rekrytering.

Förbundet framhåller vidare att personalläget skiftar starkt mellan

olika sjukvårdsområden och hoppas att lokala utredningar kan ge en mera

differentierad syn på problemen.

Medicinalstyrelsen finnier den av långtidsutredningen kalkylerade långsammare

utvecklingen av hälso- och sjukvårdens konsumtion och investeringar

vara realistisk och överensstämmande med styrelsens bedömning.

I detta sammanhang bör emellertid beaktas att en annorlunda utformning

av planerade investeringar kan ge en sänkning av personalbehovet utan att

investeringsvolymen behöver minska. En målmedveten styrning av investeringen

till mindre personalkrävande objekt eller rationalisering av redan

befintliga objekt skulle kunna ge ett dylikt resultat.

Socialvård. Socialstyrelsen framhåller att den materiella standarden i landet

numera nått en sådan nivå att det synes styrelsen rimligt att den framtida

resursfördelningen görs på sådant sätt att vårdsektorerna tillgodoses

i relativt stor utsträckning även om detta måste ske till priset av mindre

snabb långsiktig ekonomisk tillväxt. Mot bakgrunden av kraftiga eftersläpningar

inom socialvården med åtföljande köproblem bör en sådan reduktion

av den offentliga konsumtionsökningen som utredningen föreslagit enligt

socialstyrelsens mening inte ske. I vart fall vill styrelsen framhålla att om

så sker får ansvaret för följderna därav las av de politiska instanserna och

inte läggas på förvaltningen.

Den kommande arbetstidsförkortningen kan enligt styrelsen befaras leda

till avsevärt ökade svårigheter för vårdområdena. En prioritering av arbetskraft

till dessa områden anses därför vara ofrånkomlig vid en arbetstidsförkortning.

Styrelsen understryker vikten av att den öppna åldringsvården byggs ut.

Vid sidan av tillskapandet av en effektiv öppen vård bör utbyggnaden av

sjukhem och ålderdomshem fortsätta. Styrelsen förordar också en kraftig

ökning av vårdpersonalen inom nykterhetsvården.

Kommunförbundet delar utredningens uppfattning att kommunerna inte

har möjligheter att genomföra ålderdomshemsbyggen i fullt den utsträckning

som angetts i kommunenkäten. Även det av socialstyrelsen nämnda

platsantalet 1970, 61 000, synes kommunförbundet vara i överkant.

Köer samt pris- och avgiftsproblematik

SACO konstaterar att köerna är ett slags fördelningsinstrument, vilka

måste tillgripas på områden, där man av någon anledning inte vill använda

sig av prismekanismen vid resursfördelningen. Köerna betyder ingalunda

att dessa områden är under för sörj da med resurser. Tvärtom har man ofta

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

53

i syfte att avveckla köerna tillfört sådana områden större resurser än vad

som varit samhällsekonomiskt försvarsbart. SACO ifrågasätter, om det

verkligen är motiverat att i så stor utsträckning som f. n. är fallet använda

köer som fördelningsinstrument. Inte sällan blir resultaten mindre tillfredsställande

från rättvisesynpunkt än om kostnadsrealistiska priser används.

Exempel på rättviseproblem orsakade av strävan att hålla nere priserna

kan hämtas från åldringsvårdens och barntillsynens område. De låga avgifterna

för offentlig barntillsyn leder dessutom till ett mindre effektivt resursutnyttjande.

Enligt SACO:s uppfattning finns det skäl att höja föräldraavgifterna

avsevärt över nuvarande nivå. Därmed skulle garantier skapas

för att den arbetskraft som frigörs är sådan som samhället verkligen har

behov av. Vill man avlasta barnfamiljerna eu del av deras merkostnader,

bör detta ske genom generella åtgärder såsom avdrag vid beskattningen eller

bidrag och inte genom förmåner som endast en del kan komma i åtnjutande

av.

Enligt SACO är det dock inte tillrådligt att söka avhjälpa alla köproblem

inom den offentliga sektorn genom uttagande av kostnadsanpassade priser.

Det är inte lämpligt inom exempelvis utbildningsområdet. Ur samhällets

synvinkel måste det vara angeläget att utnyttja begåvningskapaciteten

på ett optimalt sätt, och utbildningsmöjligheterna måste då fördelas efter

studielämplighet och intresse och inte efter köpkraft.

Även TCO pekar på de konsekvenser som nuvarande avgiftspolitik inom

sjukvården leder till och framhåller att frågan om ändrade grunder för avgiftsbeläggning

på offentliga tjänster äger aktualitet också utanför vårdområdena.

Det är dock omöjligt att generellt fastslå huruvida ökad användning

av avgiftsfinansiering bör tillgripas eller inte. Denna fråga måste

avgöras från verksamhetsgren till verksamhetsgren, varvid den rationalisering

som kan uppstå vid avgiftsfinansiering får vägas mot förväntade sociala

konsekvenser.

Enligt socialstgrelsen är en snar lösning av dessa problem inte bara ett

rättvise- eller inkomstfördelningsproblem utan påverkar också i hög grad

inriktningen av allmänhetens efterfrågan. I den mån frågeställningarna inte

redan är föremål för utredning torde sådana snarast böra komma till stånd.

Bankföreningen, Sparbanksföreningen och Svenska Företagares Riksförbund

instämmer med långtidsutredningen i den analys som görs av köproblematiken.

En något avvikande mening hyser länsstgrelsen i Älvsborgs län. Utredningen

har i sin analys av avgifts- och subventioneringspolitiken förbisett

de fördelningspolitiska spörsmålen. Avsikten med subventioner av typen

studiebidrag är nämligen att ge utbildningsmöjligheter åt ekonomiskt sämre

lottade grupper. Enligt länsstgrelsen i Stockholms län bör snarare positiva

åtgärder tillgripas än en uppbromsning inom undervisnings- och vårdområden.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Den offentliga sektorns effektivitet och rationaliseringsmöjligheter

För att rationaliseringar inom undervisningssektorn skall kunna genomföras,

fordras enligt skolöverstyrelsen betydligt större resurser för pedagogisk

forskning och för ett systematiskt, fortlöpande pedagogiskt och pedagogiskt-organisatoriskt

utvecklingsarbete.

Åtgärder i syfte att begränsa den relativa läraråtgången är betydelsefulla.

Överstyrelsen har utfärdat anvisningar till länsskolnämnderna och skolstyrelserna

angående elevernas fördelning på klasser i grundskolan. Enligt

vissa överslagsberäkningar kan tillämpningen av dessa anvisningar beräknas

minska den relativa läraråtgången så, att lärarbehovet 1970/71 blir ca

2 600 lägre än eljest skulle ha blivit fallet.

Vidare erinras om pågående undersökningar och försök rörande flexibel

elevgruppering, systematiserad undervisning m. m., vilka alla kan komma

att ge resultat av stort intresse också från rationaliseringssynpunkt. Också

vid den pågående översynen av grundskolans läroplan beaktas möjligheterna

att genom vissa förenklingar och förändringar i undervisningens organisation

åstadkomma en lägre relativ läraråtgång.

Stadsförbundet delar utredningens mening att större statliga anslag till

pedagogiskt utvecklingsarbete synes vara en god investering. Utredningens

uttalande att man borde överväga om det inte vore bättre för undervisningsresultatet

att låta mera erfarna lärare ta hand om ett något större elevantal

än att vid fortsatt minskning av klasstorleken nödgas anlita lärare utan

stipulerad kompetens finner förbundet vara av intresse.

Universitetskanslersämbetet understryker vikten av att utbildningen bedrivs

i former som är rationella och personalbesparande med tanke på utbildningens

omfattning och differentiering i morgondagens samhälle. Vissa

faktorer kan dock verka hämmande på initiativ ifråga om rationalisering.

Det svenska budgetsystemet, med dess starka inslag av krav på särredovisning

i förväg av medelsdispositionerna är sålunda på grund därav ett mindre

ändamålsenligt instrument för en rationell hushållning. Ämbetet avser

därmed bl. a. de hinder för satsning på kapital i stället för arbetskraft som

gällande anslagsregler med ofta skarpa gränser mellan avlönings- och sakanslag

innebär. Vidare betyder svårigheterna att på förhand styrka effekten

av en önskad rationalisering på utbildningsområdet, med dess speciella

svårigheter ifråga om resultatvärdering, ofta en återhållande faktor då

fråga är om prövning av anslagsframställningar för rationaliseringsåtgärder.

Socialstyrelsen framför att, enligt dess erfarenhet, utformningen av olika

statsbidrag i hög grad påverkar den arbetsinsats som erfordras för administration

av bidragsgivningen. Det är därför angeläget att statsbidrag för

framtiden utformas på sådant sätt att en med hänsyn till rådande arbetskraftsbrist

oproportionerligt stor arbetsinsats icke skall behöva tas i anspråk

för kontroll av statsbidragsansökningar och utbetalning av bidragen.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 55

Som exempel på ett statsbidrag där vinster i administrationshänseende kunnat

göras genom schablonmässiga regler nämner socialstyrelsen bidraget

till social hemhjälp. Liknande rationaliseringsvinster torde kunna göras genom

omarbetning av reglerna för bidrag till kommunala nykterhetsnämnder,

bidragen till driftkostnaderna vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare

m. m. samt beträffande bidragen till ferieresor, driften av semesterhem,

stipendier för underlättande av husmoderssemester och driften

av barnkolonier.

Enligt statskontorets uppfattning kommer betydelsen av effektivt fungerande

rationaliseringsorgan att stiga mycket snabbt. Det förefaller riktigast

att erforderlig upprustning av rationaliseringsresurserna i första hand

inriktas på att förstärka den decentraliserade rationaliseringen. Myndigheterna

bör få ökade resurser för att upprätta eller bygga ut egna organ för

intern rationalisering. — Snart sagt varje enskild befattningshavare måste

stimuleras till att sträva mot förenkling och god ekonomi i sitt eget arbete.

Den största rationaliseringseffekten torde utvinnas av att en positiv attityd

till hithörande problem vinner spridning i förvaltningen.

Statskontorets uppgift borde vara en samordning av enskilda myndigheters

rationaliseringsarbete och att utveckla metoder och hjälpmedel för detta

arbete.

Det mest besvärande problemet i samband med den övergripande planeringen

är utan tvekan bristen på tillförlitligt underlag. Såvitt idag kan bedömas

måste i första hand de offentliga myndigheternas egen långsiktsplanering

vidareutvecklas och förbättras för att statsmakterna skall få bättre

kännedom om det marginella värdet av att ytterligare resurser satsas på

givna projekt och myndigheter. Denna information krävs för att den långsiktiga

resursfördelningen skall kunna optimeras.

Även om ett marginellt resonemang i praktiken inte kan tillämpas för

all planering, torde det vara nödvändigt att statsmakterna ger enskilda

myndigheter konkreta anvisningar om vilket expansionsutrymme respektive

myndighet har att räkna med i sin egen långsiktiga planering. Först

genom ett ökat ömsesidigt informationsutbyte i planeringen torde det vara

möjligt att åstadkomma en väsentligt effektivare styrning och planering av

den offentliga verksamheten.

Beträffande möjligheter till rationalisering pekas på ett förbättrat utnyttjande

av den automatiska databehandlingen samt en vidareutveckling av

personaladministrativa rutiner. Vidare erinras om de möjligheter som användningen

av programbudget kan erbjuda. Inom statskontoret pågår en utredning

om bokföring, kostnadsredovisning och programbudgetering inom

statsverksamheten. Utredningens resultat torde komma att redovisas under

början av budgetåret 1966/67. Stor uppmärksamhet bör också ägnas

personalrekryteringen. För detta krävs noggranna analyser av arbetskrav

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

SACO framför att inom den offentliga sektorn incitament måste skapas

att hushålla med resurserna, vilket f. n. nästan helt saknas. Kostnadsbesparingar

framstår som meningslösa, när de endast leder till att man tilldelas

mindre resurser i framtiden. Enligt SACOrs mening är det angeläget att

mera marknadsmässigt tänkande introduceras i förvaltningen.

För att stimulera de anställda till positiv medverkan i rationaliseringsarbetet

bör detta enligt TCO:s mening bedrivas på sådant sätt att berättigade

krav på anställningstrygghet inte åsidosätts. Vidare bör man inom

den offentliga sektorn närma sig det övriga näringslivets friare befordringsmöjligheter.

Där utbildningsmässiga meritkrav måste upprätthållas, bör

möjligheter till vidareutbildning skapas för de anställda.

Långtidsutredningen bör åtföljas av en långsiktig budgetering av de offentliga

utgifterna hävdar Sveriges hantverks- och industriorganisation. Då

kan statsmakternas åtaganden överblickas för längre perioder och anpassas

till faktiska resurser.

Statistiska centralbyrån (SCB) påpekar att metoderna för fastprisberäkning

av den offentliga sektorns prestationer ger för långtidsanalysen olämpliga

data. Såsom framhållits i långtidsutredningen tas härvid inte hänsyn till

produktivitetens utveckling Mycket tyder emellertid på att en påtaglig produktivitetsförbättring

pågår på olika områden även inom denna sektor.

Enligt SCB skulle man behöva mäta den offentliga sektorns slutprodukter

(eller åtminstone deras förändringar) på direkt väg, trots de svårigheter

detta erbjuder både i fråga om värdering och identifiering. På detta område

har visst förberedelsearbete nyligen igångsatts inom SCB. Verket anser

detta arbete mycket angeläget och skulle om resurssituationen det medger

vilja öka sina insatser på detta område. — Enligt SCB är det vidare önskvärt

att bygga ut analysmodeller för den offentliga sektorn. Som basinformation

för långtidsplanering gäller det att utforma ett nationalräkenskapssystem

som inkluderar avskrivningar, mätning av den offentliga sektorns

produktion, identifiering av produktionsbefrämjande verksamhet, beräkningar

över realkapital i olika sektorer samt en genomgående produktionskostnadsvärdering,

parallellt med marknadsprisvärdering.

Svårigheter i produktivitetsmätningar tas också upp av överbefälhavaren

som påpekar att 1964 års försvarskostnadsutredning arbetar i samråd med

krigsmaktens myndigheter på att finna lösningar bl. a. på detta problem.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsntvecklingen

57

Appendix

Förteckning över avgivna remissyttranden över 1985 års långtidsutredning

»Svensk ekonomi 1966—1970 med utblick mot 1980», SOU 1966: 1

Efter remiss har följande instanser avgett yttranden över långtidsutredningen:
Arbetsmarknadsstyrelsen,

bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, domänstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, kommerskollegium — som bifogat yttranden

från handelskamrarna i Stockholm, Norrköping, Göteborg, Sundsvall och

Luleå — konjunkturinstitutet, lantbruksstyrelsen, luf tf artsstyrelsen, medicinalstyrelsen,

poststyrelsen, sjöfartsstyrelsen, skogsstyrelsen, skolöverstyrelsen,

socialstyrelsen, statens pris- och kartellnämnd, statistiska centralbyrån,

statskontoret, telestyrelsen, universitetskanslersämbetet, vattenfallsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, överbefälhavaren, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms län, Östergötlands län, Malmöhus

län, Göteborgs och Bohus län — som bifogat yttranden från Göteborgs stadskollegiums

finanskontor och Göteborgs stads statistiska kontor — Älvsborgs

län, Värmlands län, Västmanlands län, Gävleborgs län och Norrbottens län

— som bifogat yttrande från länsarbetsnämnden i Norrbottens län —

fullmäktige i riksgäldskontoret, Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen

i Sverige (LO), Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF),

Svensk Industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen,

Svenska Företagares Riksförbund, Svenska Försäkringsbolags

Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Svenska Landstingsförbundet,

Svenska Sparbanksföreningen, Svenska Stadsförbundet, Svenska Vattenkraftföreningen,

Svenska Vägföreningen, Sveriges Akademikers Centralorganisation

(SACO), Sveriges Allmänna Exportförening, Sveriges Grossistförbund,

Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges Industriförbund,

Sveriges Jordbrukskasseförbund, Sveriges Köpmannaförbund,

Sveriges Lantbruksförbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och

statens jordbruksnämnd.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

Innehåll

I. Ekonomiska planeringsrådets verksamhet....................... 1

II. 1965 års långtidsutredning i sammandrag jämte några huvuddrag i remissyttrandena

.............................................. 2

Långtidsutredningens syfte ...................................... 2

Befolkning och arbetskraft....................................... 4

Produktionens tillväxt........................................... 16

Den interna avvägningen......................................... 17

Utrikeshandel .................................................. 23

Näringsgrenarnas utveckling..................................... 28

Jordbruk .................................................... 28

Skogsbruk ................................................... 30

Industri ..................................................... 32

Energiförsörjning............................................. 36

Byggnads- och anläggningsverksamhet........................... 37

Samfärdsel................................................... 38

Varuhandel .................................................. 41

Bostäder..................................................... 42

Vatten och avlopp............................................. 45

Offentliga tjänster ............................................ 46

Appendix: Förteckning över avgivna remissyttranden............... 57

MARCUS BOKTR. STHLM 1566 660306

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 10

Långtidsbudget

för perioden 1966/67—1970/71

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 10: Långtidsbudget

1

Bilaga 10

LÅNGTIDSBUDGET

FÖR PERIODEN 1966/67—1970/71

1. Inledning

1.1. Den statliga långtidsbudgeten — historik

På grund av den statliga sektorns tillväxt och växande betydelse för samhällsekonomin

framstod det i slutet på 1950-talet som alltmer angeläget

att vid sidan av den årliga statsbudgeten redovisa de finansiella konsekvenserna

på längre sikt av statsmakternas redan gjorda åtaganden. Önskemålet

var bl. a. att genom en sådan mera långsiktig statsfinansiell redovisning

skapa bättre förutsättningar för en rationell prövning av uppkommande

frågor av större ekonomisk räckvidd.

En första samlad långtidsbedömning av statens utgifter och inkomster

redovisades år 1960 i form av en bilaga till den samma vår framlagda kompletteringspropositionen.

Därefter har årligen en ny långtidsbudget utarbetats

och redovisats för riksdagen.

Metodiken i de sex hittills utarbetade långtidsbudgetarna har skiftat. Den

första utgjorde i princip endast en summering av planer och reformförslag

som inhämtats från de statliga myndigheterna. Någon bedömning av planerna

eller prioritering av reformerna gjordes således inte. Redovisningen

skedde efter samma indelningsgrunder som i den årliga budgeten, dvs. i

huvudtitlar och anslagsgrupper. De fyra följande långtidsbudgetarna utarbetades

enligt ett system som innebar att vissa större anslag eller anslagsgrupper

redovisades utan hänsynstagande till nya åtaganden, medan för

övriga anslag framräknades ett »reformutrymme». De särredovisade utgiftsposterna

— tillsammantagna svarade dessa för omkring två tredjedelar

av de totala statsutgifterna •— var i huvudsak sådana, där utgiftsutvecklingen

styrdes av redan fattade, till sina ekonomiska konsekvenser

preciserade beslut. Övriga statsutgifter blev föremål för en överslagsmässig

budgetgranskning. Härvid medräknades utgifter för sådana smärre reformer

som låg i linje med av statsmakterna tidigare angiven ambitionsinriktning

på resp. verksamhetsområde. Vidare kunde ett ytterligare reformutrymme

erhållas i det fall den beräknade totala stegringstakten understeg

den trendmässiga ökningen. Med trendmässig avsågs härvid utgiftsutvecklingen

under den gångna femårsperioden framräknad i fasta priser.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

I fjolårets långtidsbudget användes en ny metod som innebar att endast

de resursanspråk medräknades som erfordrades för att uppfylla gällande

målsättningar.

Även i årets långtidsbudget tillämpas detta senare beräkningssätt. I följande

avsnitt behandlas den statliga långtidsbudgetens karaktär och syfte

och belyses den metodik som kommit till användning vid utarbetandet av

årets långtidsbudget.

1.2. Långtidsbudgetens karaktär och syfte

En långtidsbedömning kan utföras på olika sätt. Den kan stanna vid en

prognos, men den kan också föras vidare till ett program eller en plan.

En prognos söker förutsäga framtida händelser, dvs. den faktiska utvecklingen

inom ett område. Ett långtidsprogram är närmast en redogörelse för

en från vissa synpunkter önskvärd utveckling. Som grund för ett långtidsprogram

torde i regel böra förutsättas beslut utifrån en klart utformad

politisk målsättning. En långtidsplan slutligen förutsätter utöver långtidsprogrammet

att de medel — ekonomiska eller andra — redovisas, som erfordras

för att programmet skall kunna realiseras.

Den statliga långtidsbudgeten är närmast att hänföra till typen långtidsplan.

Den är dock ingen fullständig plan eftersom den endast redovisar

konsekvenserna av redan fattade beslut och endast mycket summariskt

diskuterar vilka medel som behövs för att realisera dessa. I långtidsbudgeten

görs inga försök att förutsäga vilka nya politiska beslut som kan

komma att fattas under den behandlade perioden.

Syftet med långtidsbudgeten är att ange omfattningen av de finansiella

och personella resurser som erfordras för att av statsmakterna uppställda

målsättningar skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. Mot bakgrund

av den allmänna resurstillgången diskuteras vidare möjligheterna

att realisera dessa målsättningar och åtaganden.

Utgångspunkten vid beräkningen av resursanspråken har varit en oförändrad

ambitionsnivå inom de olika verksamhetsområdena. I de fall, där

statsmakterna i program klart angett de målsättningar som skall gälla för

verksamheternas utveckling, möter det inga problem att fastställa den gällande

ambitionsnivån. För vissa andra områden åter, där inga dylika program

föreligger, har statsmakterna i olika uttalanden direkt eller indirekt

angett den ambitionsnivå vid vilken verksamheten i fråga skall bedrivas.

För övriga områden slutligen har utgångspunkten vid beräkningarna varit

att anpassa den framförliggande utvecklingen till vad som kan betecknas

oförändrad standard. Det bör understrykas att oförändrad standard inte är

liktydigt med oförändrad volym för den statliga verksamheten. Stiger efterfrågan

måste — vid givet pris på tjänsterna i fråga — insatserna ökas

och/eller produktiviteten stiga för att kravet på oförändrad standard skall

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

3

kunna uppfyllas. Liksoin man på utgiftssidan utgått från oförändrad ambitionsnivå

utgår långtidsbudgeten i fråga om statsinkomsterna analogt

från oförändrade skatteregler.

Långtidsbudgeten är ett planeringsinstrument i den meningen att den

syftar till att skapa en bättre grundval för statsmakternas handlande under

det kommande året. Det kan förutsättas att nya beslut med verkningar

fram i tiden kommer att fattas på en rad områden och att dessa beslut påverkar

de redovisade långtidsbedömningarna. Långtidsbudgeten är därför

ingen slutlig plan. Den måste årligen revideras och ingår härigenom automatiskt

i en rullande planering för den statliga sektorns utveckling.

Ett annat syfte med långtidsbudgeten är att den skall ingå som ett led i

det intensifierade planeringsarbete som sker inom statsverksamheten på

olika områden och på olika nivåer. Beträffande myndigheternas planeringsarbete

gäller att det bör vara så flexibelt att myndigheterna, beroende på vad

som i det korta perspektivet är konjunkturmässigt önskvärt, kan anpassa

sin utgiftsutveckling till vad som i det längre perspektivet framstår som

eftertraktansvärt. Ett av kriterierna på en effektiv långtidsplanering är förmågan

till snabba anpassningar och omläggningar.

1.3. Direktiven för myndigheternas uppgiftslämnande

Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av uppgifter som inhämtats från

myndigheterna. Dessa uppgifter avser endast i riksstaten ingående utgifter

och inkomster. Härav följer att bl. a. större delen av socialförsäkringssystemet,

affärsverkens driftutgifter och utgifterna för de statliga bolagen inte

ingår i långtidsbudgetens beräkningar.

I de direktiv som efter beslut av Kungi. Maj :t år 1965 utfärdades inför

utarbetandet av myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret

1966/67 angavs att till dessa skulle fogas en bedömning på längre sikt av

utgiftsutvecklingen under resp. myndighets verksamhetsområde. Avsikten

härmed var att myndigheterna vid sina äskanden för det aktuella budgetåret

skulle beakta konsekvenserna på längre sikt av de förslag som de framlade

för det första året i perioden. Vidare skulle myndigheterna undersöka

möjligheterna att fördela utgiftsstegringen på grund av önskvärda

reformer på två eller flera av de framförliggande budgetåren. I nya anvisningar

som utfärdades inför utarbetandet av föreliggande långtidsbudget

uppdrogs åt myndigheterna att utifrån Kungl. Maj :ts ställningstaganden

i 1966 års statsverksproposition revidera de till hösten 1965 gjorda

långtidsbedömningarna. I direktiven angavs de ekonomiska m. fl. förutsättningar

som skulle tillämpas av myndigheterna. Långtidsbedömningen

skulle utgå från riksstatsförslaget för budgetåret 1966/67 och omfatta de

fyra budgetåren 1967/68—1970/71. Beräkningarna skulle göras i fasta

priser och löner enligt den nivå som gällde under juli 1965. Beträffande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

den samhällsekonomiska utvecklingen i stort under beräkningsperioden

skulle förutsättas en fortgående ökning av nationalprodukten med ca 4 %

per år samt full sysselsättning.

Utgiftskalkylerna skulle baseras på analyser av de grundläggande faktorer

som styr efterfråge- och behovsutvecklingen inom myndigheternas verksamhetsområden.

Hänsyn borde även tas till att efterfrågan på vissa av myndigheternas

tillhandahållna tjänster påverkas av förändringar i prissättningen.

De framkomna utgiftsplanerna borde kritiskt granskas med avseende

på såväl deras angelägenhetsgrad som möjligheterna att genomföra

dem med beaktande av tillgängliga reala resurser i form av rekryteringssituation,

lokaltillgång in. in.

Myndigheterna hade vidare enligt direktiven att lämna uppgifter om beräknade

förändringar av antalet tjänster eller motsvarande under prognosperioden.

Redovisningen skulle omfatta all av staten anställd personal, omräknad

till heltidsanställda, oberoende av om lönekostnaden bestrids från

avlöningsanslag eller annat anslag.

1.4. Redovisningen av utgiftsutvecklingen under tidigare år

Vid en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande

budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen

under tidigare år. Sådana jämförelser kan göras bl. a. för att undersöka i

vilken mån nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen

på skilda delområden gör sig gällande. Historiska data kan vidare ge

upplysning om t. ex. utvecklingen av kostnader per prestation inom vissa

verksamhetsgrenar. Därmed kan de tjäna som hjälpmedel för framtidsbedömningen.

Som jämförelseperiod kommer i det följande att användas budgetåren

1961/62—1964/65. Ur skilda synpunkter hade det varit önskvärt att föra

fram utgiftsserierna t. o. m. budgetåret 1965/66 för att anknyta dem direkt

till beräkningarna för prognosperioden. Ett sådant förfarande möter emellertid

betydande svårigheter på grund av den olika karaktären i tillgängliga

data för 1965/66 jämfört med tidigare budgetår. För perioden t. o. m.

1964/65 kan användas faktiska utgifter enligt riksrevisionsverkets budgetredovisningar.

Motsvarande uppgifter för 1965/66 föreligger inte förrän

under hösten 1966. Möjligheterna att förutsäga utfallet för de enskilda anslagen

i riksstaten är begränsade, särskilt vad gäller konsumtionsutgifter.

Statens löneanslag beräknas t. ex. på grundval av gällande organisationsplaner

för myndigheterna. Till följd av uppkomsten av icke förutsedda vakanser,

tjänstledigheter och vikariat skiljer sig de faktiska löneutgifterna

från de anvisade anslagen.

Beräkningarna för perioden 1966/67—1970/71 har, i avsnitten 3 och 4

om utgiftsutvecklingen, gjorts under antagande av fasta priser och oföränd
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. 10: Långtidsbudget

rade löner, dvs. utgiftsserierna återspeglar en volymmässig utveckling. Jämförbarheten

med den historiska perioden kräver följaktligen att också dess

utgiftsserier i möjligaste mån återspeglar volymutvecklingen. Omräkningen

av utgiftsserierna i fasta priser har gjorts med användande av ett antal olika

index av något varierande lämplighetsgrad. För vissa utgiftsgrupper, bl. a.

de kvantitativt viktiga statliga löneutgifterna och huvuddelen av investeringsutgifterna,

finns lämpliga index. För omkostnadsandelen i den statliga

konsumtionen saknas däremot en index som direkt återger prisutvecklingen

för häri ingående varor. I stället har använts konsumentprisindex rensat

från bl. a. livsmedel. Vissa andra utgiftstyper, t. ex. direkta inkomstöverföringar

och studielån, har omräknats med konsumentprisindex som ett

uttryck för det reala värde dessa förmåner representerat för mottagarna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

2. Samhällsekonomisk bakgrund

Inledning. Den statliga sektorn kan inte betraktas eller behandlas som en

isolerad del av samhällsekonomin. När en plan görs upp för tillväxten av

den statliga sektorn måste sambandet med övriga samhällsekonomiska sektorer

beaktas. Detta samband är dubbelsidigt; dels betingas den statliga

sektorns tillväxt av den allmänna framstegstakten och resurstillgången,

dels påverkar den statliga budgetplaneringen utvecklingen inom övriga

delar av ekonomin.

Statsutgifterna består i princip av två skilda slag, nämligen dels konsumtions-

och investeringsutgifter, som direkt tar produktiva resurser i

anspråk, dels inkomstöverföringar och finansiella transaktioner som indirekt

— genom sin inverkan på övriga sektorers disponibla inkomster och

förmögenhetsförhållanden i övrigt — påverkar bruttonationalprodukten och

dess sammansättning. I princip gäller att om de statliga konsumtions- och

investeringsutgifterna stiger snabbare än bruttonationalprodukten, minskar

i motsvarande mån övriga sektorers relativa andelar. Stiger de åter långsammare,

tillåts övriga sektorer expandera snabbare än bruttonationalprodukten.

Vid utarbetandet av 1966 års långtidsbudget har bedömningen av den

samhällsekonomiska bakgrunden kunnat baseras på 1965 års långtidsutredning,

som lagts fram i betänkandet »Svensk ekonomi 1966—1970» (SOU

1966: 1). Den bakgrund som sålunda presenteras innebär en precisering av

den bild som tecknades i föregående års långtidsbudget men däremot ingen

ändring i bedömningen av den framtida utvecklingens huvuddrag såsom den

där redovisades.

De faktorer som främst bestämmer tillväxten i samhällsekonomin är förändringarna

i arbetskraft och produktivitet. På grundval av dessa kan man

beräkna produktionsutvecklingen (bruttonationalprodukten).

Arbetskraftsutvecklingen. Arbetskraftsutvecklingen under andra hälften

av 1960-talet kan beräknas väsentligt skilja sig från vad som gällt under

den första hälften. Visserligen kommer vår totala befolkning att fortsätta

att öka och detta i en snabbare takt än tidigare. Den yrkesverksamma befolkningen

kommer emellertid att öka avsevärt långsammare. Det är de

unga som ännu inte inträtt i förvärvslivet och pensionärerna som ökar

snabbt i antal. Den yrkesverksamma delen av befolkningen får med andra

ord en ökad försörjningsbörda.

I föreliggande arbetskraftsprognoser har bl. a. förutsatts en kraftigt ökad

förvärvsintensitet bland gifta kvinnor. Förutsättningen för att detta skall

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. 10: Långtidsbudget

kunna förverkligas är att åtgärder vidtas för att underlätta de gifta kvinnornas

inträde i förvärvslivet, exempelvis en aktiv omskolningspolitik

och förbättringar i fråga om barntillsyn. Dessutom krävs en inte oväsentlig

attitydförskjutning i fråga om kvinnligt förvärvsarbete både på arbetsgivar-

och arbetstagarhåll. En stor del av ökningen i efterfrågan på

arbetskraft måste rikta sig direkt mot de gifta kvinnorna. Arbetskraftsprognosen

förutsätter vidare att nuvarande åtgärder för att stimulera

arbetskraftens geografiska och branschmässiga rörlighet intensifieras.

I kalkylen har antagits en nettoimmigration om ca 10 000 personer per

år, vilket ansluter sig till trenden åren 1950—-1963, men ligger under siffrorna

för åren 1964 och 1965 (ca 26 000 i genomsnitt). Med dessa förutsättningar

beräknas antalet årsarbetande öka med endast ca 0,3 % per år under

åren 1965—1970 mot 0,9 % per år under perioden 1960—1965 (tabell 1).

Genom den förkortning av arbetstiden, som arbetsmarknadens parter

träffat avtal om, kommer de grupper som nu har 45-timmarsvecka att få

denna successivt sänkt till 42 1/2 timmars arbetsvecka, dvs. med 50 minuter

under vart och ett av åren 1967, 1968 och 1969. För berörda grupper

blir det således en minskning av arbetstiden med ca 6 %. Med hänsyn

till att stora grupper redan har denna kortare arbetstid blir effekten på

den totalt arbetade tiden dock begränsad till ca 3 %. Om hänsyn tas till

denna arbetstidsförkortning och till de antaganden om förvärvsintensitet

m. in. som gjorts i det föregående kan antalet arbetade timmar, som åren

1960—1965 ökade med 0,6 % per år, under perioden 1965—1970 i stället

beräknas genomsnittligt minska med 0,3 %.

Tabell 1. Arbetskraftens förändringar 1960—1970

1960—1965

1965—1970

1. Absoluta förändringar (tusental personer)

Medelbefolkning i åldrarna 15—69 år ......................

+ 255

+ 118

Antal förvärvsarbetande ............................

+ 157

+ 109

Antal årsarbetande1 .............................

+ 134

+ 49

2. Procentuell förändring per år

Medelbefolkning i åldrarna 15—69 år....................

+ 1,0

+ 0,4

Antal förvärvsarbetande ..................................

+ 1,0

+ 0,7

Antal årsarbetande1 ..................................

+ 0,9

+ 0,3

Arbetskraftsvolym i timmar .............................

+ 0,6

- 0,3

1 Utan arbetstidsförkortning. Antal årsarbetande ökar långsammare än antal förvärvsarbetande

på grund av ett ökat inslag av deltidsarbete.

Den förväntade trenden på utbudssidan bör ses i relation till den planerade

efterfrågan. Redan i dagsläget föreligger en för stora delar av landet

betydande arbetskraftsbrist. Enligt de planer som långtidsutredningen insamlat

skulle efterfrågan bli avsevärt större än utbuddt under den kommande

femårsperioden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

I avsnittet om personalutvecklingen kommer perspektiven på arbetsmarknaden

och dess konsekvenser för den statliga och statsunderstödda sektorn

att närmare behandlas.

Produktivitetsutvecklingen. Den andra väsentliga faktorn som bestämmer

resurstillväxten är utvecklingen i produktiviteten, dvs. produktionen per

arbetad timme. Under 1950-talet ökade produktiviteten med 3,5 % per år.

Under 1960-talets första hälft ökade den med ca 4,3 % per år. För andra

hälften av 1960-talet har i långtidsutredningen antagits en ytterligare stegring

av produktivitetsökningen till 4,5 % per år. Denna stegring i produktivitetsutvecklingen

är beroende av flera samverkande faktorer: snabbare ökning

av kapitalinsatsen per arbetare, snabbare överföring av arbetskraft

från lågproduktiva till högproduktiva sektorer, accelererad stegring i utbildningsnivån

hos arbetskraften m. m.

Produktionsutvecklingen. Sammantagna ger antagandena om arbetskraften

och produktiviteten en ökning av bruttonationalprodukten enligt tabell 2.

Tabell 2. Bruttonationalproduktens ökning 1965—1970

(Procentuell årlig förändring)

Genomsnitt

under

1960—1965

1966

1967

1968

1969

1970

Antal årsarbetande......

+ 0,9

+ 0,3

+ 0,3

+ 0,3

+ 0,3

+ 0,3

./. arbetstidsförkortning ..

- 0,3

—

- 1,0

- 1,0

-1,0

= Arbetskraftsvolym i tim.

+ 0,6

+ 0,3

-0,7

-0,7

- 0,7

+ 0,3

+ Produktivitetsökning

(produktion per arbets-

+ 4,5

[timme) ..............

+ 4,3

+ 4,5

+ 4,5

+ 4,5

+ 4,5

= Tillväxten i bruttonatio-

nalprodukten ........

+ 4,9

+ 4,8

+ 3,8

+ 3,8

+ 3,8

+ 4,8

Som framgår av tabellen leder de gjorda antagandena till att bruttonationalprodukten

växer med mellan 3,8 och 4,8 % per år. I genomsnitt växer

bruttonationalprodukten enligt denna kalkyl med 4,2 % per år dvs. långsammare

än åren 1960—1965, då siffran var 4,9 %, men avsevärt snabbare

än 1950-talets 3,4 %.

Resursfördelningen. I långtidsutredningen har redovisats en tänkbar fördelning

av produktionsökningen mellan olika användningsområden (tabell

3).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

9

Tabell 3. Försörjningsbalansens utveckling

(Ökning i volym per år)

1950—1960

1960—1965

1965—1970

T Utgång

Bruttonationalprodukt ........................

+ 3,4

+ 4,9

+ 4,2

Användning

+ 3,1

+ 4,6

+ 3,4

Offentlig konsumtion..........................

+ 3,8

+ 5,7

+ 4,7

+ 4,7

+ 5,7

-f 4,7

Som framgår av tabellen innebär denna kalkyl en dämpning i stegringstakten

för den privata konsumtionen. Med hänsyn till den tidigare berörda

förskjutningen i befolkningens åldersstruktur och till de standardhöjningar

som folkpensionärerna redan tillförsäkrats av statsmakterna blir ökningen

i den privata konsumtionen för åldersgrupperna under 67 år än mer dämpad

än vad som framgår av tabellen. Medan den privata konsumtionsökningen

för åldersgrupperna under 67 år åren 1960—1965 var 3,7 % per

år och capita, blir utrymmet för privat konsumtionsökning för ifrågavarande

kategorier enligt denna kalkyl för slutet av 1960-talet endast 2,4 % per

är.

Trots den kalkylerade dämpningen i den privata konsumtionsökningen

blir utrymmet för ökningar i investeringar och offentlig konsumtion begränsat.

Inom investeringssektorn kalkyleras med en viss förskjutning

mellan olika områden. För att möjliggöra en viss stegring i de privata och

statliga investeringarnas (exklusive underhåll) ökningstakt, från 5 %

till 5,5 % per år resp. från 3 % till 4,5 % per år, måste sålunda bostadsinvesteringarnas

och kommunernas investeringars ökningstakt begränsas,

från 8 % till 5 % per år resp. från 12,5 % till 5 % per år. De privata investeringarna

har bedömts behöva öka något snabbare än tidigare för att)

bevara industrins internationella konkurrenskraft, ökningen i statliga investeringar

följer av de ökade krav på kapitalinsatser som bl. a. undervisningen,

bilismen och vårdområdena ställer.

När det gäller offentlig konsumtion beräknas ökningstakten dämpas från

5,7 % till 4,7 % per år. Den kommunala konsumtionsökningen beräknas

vara i huvudsak oförändrad — 5 % per år — i jämförelse med föregående

femårsperiod. Den statliga konsumtionsökningen anses däremot komma att

behöva dämpas kraftigt. Mot en årlig ökningstakt under åren 1960—1965 på

6,9 % per år svarar i långtidsutredningens kalkyl en ökningstakt på endast

4,3 % per år under perioden 1965—1970.

Det är att märka att en registrerad ökning av 4,7 % hos den offentliga

konsumtionen i fasta priser och löner bör implicera en högre reell ökning.

Nationalräkenskaperna mäter nämligen den offentliga tjänsteproduktionen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

genom att lägga ihop löner och omkostnader, varför någon produktivitetsökning

definitionsmässigt inte kan uppkomma vid fasta löner, även om effektiviteten

ökar. Det är vanskligt att uppskatta hur stor produktivitetsökningen

egentligen är. Den nu pågående programbudgetutredningens arbete

torde bidra till att skapa ökad klarhet i dessa frågor.

Såsom framgår av tabell 4 innebär den antydda utvecklingen en betydande

förskjutning av resurser till förmån för investeringar och offentlig konsumtion.

Tabell 4. Resursfördelning 1960—1970

Procent av BNP, löpande priser)

Privat konsumtion ..

Offentlig konsumtion

Kapitalbildning1 ....

1960

1965

1970

54,8

52,8

50,0

12,7

14,5

16,2

32,4

32,7

33,8

1 Summan av bruttoinvestering, lagerförändring och bytesbalansens saldo.

Den finansiella utvecklingen. Tillgängliga prognoser tyder på att företagens

självfinansieringsgrad kommer att minska samtidigt som likviditetsbehovet

ökar. Näringslivet måste således, om den önskade investeringsökningen

skall komma till stånd, lämnas större utrymme på kreditmarknaden.

Detta innebär i sin tur att den offentliga sektorn, främst kommunerna,

måste begränsa sina låneanspråk och i högre grad lita till skattefinansiering.

Även den dämpning av den privata konsumtionen som inkalkylerats

i realkalkylen förutsätter en skärpt finanspolitik om man vill undvika

inflation och svårigheter med betalningsbalansen.

Sammanfattningsvis torde av det sagda framgå att en expansion av den

offentliga sektorn av den storlek som anges i långtidsutredningens kalkyl

kan ske endast under förutsättning av en gynnsam ekonomisk utveckling

och en mycket stram finanspolitik. Den längre fram beskrivna saldoutvecklingen

avspeglar detta förhållande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

11

3. Utgiftsutvecklingen

3.1. Indelningsgrunder

I 1965 års långtidsbudget redovisades statsutgifterna i grupper, ordnade

efter ändamål. Detta system för anslagsgruppering har omarbetats och

utvecklats ytterligare. Härigenom erhålls en bild av statsutgifternas fördelning

som kompletterar den traditionella indelningen av anslagen uppdelade

på huvudtitlar och kapitalfonder. Den nya indelningen ansluter sig

i vissa avseenden bättre till den ekonomisk-politiska debattens språkbruk.

Redovisningen omfattar de totala statsutgifterna, dvs. såväl utgifterna

på driftbudgeten (exklusive avskrivningsanslagen) som investeringsanslagen

på kapitalbudgeten. Utgifterna har indelats i tolv grupper. I följande

sammanställning redovisas dels dessa grupper, dels de viktigaste utgifts
-

områden som ingår i resp. grupp.

Anslagsgrupp

1. Totalförsvar

2. Utbildning och forskning

3. Rätts- och polisväsende

4. Allmän försäkring

5. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik
-

Utgiftsområden

Militärt försvar

Civilförsvar

Ekonomiskt försvar

Affärsverkens försvarskostnader

Grundskola

Gymnasial utbildning

Högre utbildning och forskning

Frivillig folkbildning

Studiesociala ändamål

Polisväsende

Åklagarväsende

Domstolar

Kriminalvård

Exekutionsväsende

Folkpensioner

Sjukförsäkring

Yrkesskadeförsäkring

Arbetslöshetsförsäkring

Arbetsförmedling

Beredskapsarbeten

Omskolningsverksamhet

Lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

Anslagsgrupp Utgiftsområden

6. Hälso-, sjuk- och socialvård Kroppssjukvård

Mentalsjukvård

Nykterhetsvård

Ungdomsvård

Åldringsvård

Vård av handikappade

Arbetarskydd

7. Stöd till barnfamiljer

8. Kommunikationsväsende och

energiförsörjning

9. Bostadspolitik

10. Näringarnas främjande

11. Skatteutjämningsbidrag

12. Diverse

Barnbidrag

Bostadsrabatter

Barntillsyn

Vägväsende och vägtrafik

De statliga kommunikationsverken

Sjöfart

Radio och TV

Energiför sör j ning

Bostadslån

Räntebidrag

Lån för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrin

Stöd till jordbruk

skogsbruk

fiske

handel

hantverk och industri

Skatteutjämningsbidrag till

kommunerna

Riksstyrelsen

Kulturella ändamål

U-hjälp

Statsskuldräntor

Övrigt

Fördelningen av anslag på anslagsgrupper erbjuder i vissa fall svårigheter.

Detta beror dels på att en och samma utgift kan tjäna flera ändamål,

dels att inom ett anslag kan rymmas medel för flera skilda verksamhetsgrenar.

I det förra fallet kan det vara tveksamt till vilken grupp anslaget

skall hänföras. Det har bedömts ofrånkomligt att denna klassificering

i viss utsträckning måste ske efter schablonmässiga grunder. Anslag

som tjänar flera ändamål har hänförts till anslagsgruppen med det lägsta

ordningsnumret.

Till grund för ordningsföljden ligger inte någon värdering av angelägenheten

hos olika utgiftsändamål. Syftet är endast att så långt det är möjligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. 10: Långtidsbudget

erhålla praktiska och lätthanterliga klassificeringsnormer. Sålunda har totalförsvaret

getts det lägsta numret för att inte anslagen inom den militära

törsvarsramen skall behöva splittras upp på flera grupper. Detta medför

t. ex. att anslagen till försvarets forskningsanstalt förts till denna grupp i

stället för till utbildning och forskning. Den senare anslagsgruppen har också

tilldelats ett lågt nummer bl. a. beroende på att denna grupp rymmer anslag

från flertalet huvudtitlar.

Den använda metoden är, såsom anmärkts, schablonmässig. Metoden

medför att anslagsgrupper med högre nummer i skalan blir relativt små,

jämfört med vad de skulle blivit om de haft lägre nummer. Genom att t. ex.

hänföra lantbrukshögskolan till utbildning och forskning och inte till näringarnas

främjande underskattas i viss mening den senare anslagsgruppen.

Om å andra sidan anslaget förs till näringarnas främjande underskattas

på samma sätt anslagsgruppen utbildning och forskning.

Klassificeringssvårigheter uppkommer även i fråga om anslag som inrymmer

medel för verksamhetsgrenar som är hänförliga till skilda anslagsgrupper.

I vissa av dessa fall är det svårt att bestämma hur stor del av anslaget

som faller på olika ändamål men möjlighet har förelegat att urskilja

ett dominerande ändamål. Hela anslaget har då förts till den häremot svarande

gruppen. Av praktiska skäl har det dessutom varit nödvändigt att

fixera en gräns under vilken anslagen inte delas upp. Denna gräns har satts

till 10 milj. kr. Anslag överstigande detta belopp svarar för nära 95 % av

de totala utgifterna. Alla anslag under 10 milj. kr. har förts till den grupp

dit huvuddelen av anslaget hör.

Slutligen har vissa anslag fördelats på grupperna i relation till i resp.

grupp ingående lönekostnader. De viktigaste av dessa är anslagen till personalpensioner,

arbetsgivaravgifter till ATP och sjukförsäkringen samt

anslaget för ersättning till postverket för tjänsteförsändelser.

3.2. Totalförsvar

Anslagsgruppen domineras av utgifterna för det militära försvaret. Den

militära kostnadsramen uppgår budgetåret 1966/67 till 4 618 milj. kr. Som

ett led i den statliga investeringsbegränsningen har statsmakterna beslutat

att anslagsbehållningarna under detta budgetår skall öka med 350 milj. kr.,

varigenom utgifterna reduceras till 4 268 milj. kr. Härutöver kommer dels

vissa utgifter utanför försvarsrainen, ca 190 milj. kr., dels försvarets pensionsutgifter,

ca 275 milj. kr. Sammanlagt uppgår således utgifterna för

det militära försvaret budgetåret 1966/67 till drygt 4,7 miljarder kr., vilket

motsvarar drygt 90 % av anslagsgruppens totala utgifter.

Övriga utgifter inom totalförsvaret hänför sig till civilförsvaret (inemot

120 milj. kr.), ekonomiskt försvar (ca 140 milj. kr.) och övriga försvarsändamål

(ca 50 milj. kr.).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Totalförsvar

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig

procentuell

förändring 1961/

62-1964/65

Anslag

1966/67

Anslagsförändring till

Genomsnittlig

procentuell

förändring 1966/

67—1970/71

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

+ 4,9

''5 048

+ 424

+ 104

— 22

— 53

■

1 Angiven summa avser utgifterna under budgetåret 1966/67. Anslagen uppgår till 5 398 milj.

kr. Detta belopp har här minskats med den förutsatta ökningen av anslagsbehållningarna med

350 milj. kr.

Utgifterna för totalförsvaret uppgår budgetåret 1966/67 till drygt 16 %

av de totala statsutgifterna. Försvarets andel av de sammanlagda statliga

konsumtions- och investeringsanslagen är ca 40 %. Andelen av de statliga

investeringarna är ännu något högre, ca 45 %.

Anslagen till det militära försvaret på fjärde huvudtitelns drift- och kapitalbudget

har i löpande priser ökat med en miljard kr. mellan budgetåren

1961/62 och 1964/65. Under innevarande budgetår beräknas försvarsanslagen

öka med ytterligare ca 400 milj. kr. Denna utgiftsutveckling har

skett inom ramen för de försvarsbeslut som sedan år 1958 reglerar den militära

försvarsbudgeten. Den årliga ökningen uppgår under dessa budgetår

härigenom till i genomsnitt drygt 9 %.

Det militära försvarets varor och tjänster är i allt väsentligt befriade

från indirekta skatter. För att erhålla en jämförelse med den allmänna

prisutvecklingen i samhället är därför nettoprisindex (konsumentprisindex

exklusive verkan av höjd indirekt beskattning) ett lämpligt mått. Under

den angivna tiden har nettoprisindex stigit med ca 3,5 % per år. Skillnaden

mellan den militära anslagsramens årliga ökning i löpande priser, 9 %,

och den angivna årliga ökningen av nettoprisindex är 5,5 %. Denna skillnad

skulle således återspegla den volymökning som försvaret tillgodogjort sig

om pris- och produktivitetsutvecklingen hos dess leverantörer varit densamma

som i samhällsekonomin i övrigt. Utvecklingen av försvarets egna

löner påverkar inte nämnvärt en sådan uppskattning av den totala volymökningen.

Till ca 2/3 kan den på detta sätt beräknade volymökningen återföras till

den ramhöjning som följde av 1963 års försvarsbeslut och till det årliga

tillägget med 2,5 % för teknisk utveckling. Återstoden, i genomsnitt 2 %

per år, beror på att försvarsprinsindex har utvecklats snabbare än nettoprisindex.

Nu gällande försvarsbeslut utlöper med budgetåret 1966/67. Något beslut

har ännu inte träffats rörande den framtida omfattningen av försvarsutgifterna.

överväganden härom pågår f. n. inom 1965 års försvarsutred
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. 10: Långtidsbudget

ning. I enlighet med de beräkningsmässiga principer som ligger till grund

för långtidsbudgeten — innebärande att endast utgifter som följer av en

oförändrad ambitionsnivå inkalkyleras — har i denna inlagts 1966/67 års

anslagsnivå. Vidare utgår beräkningen från oförändrade priser och löner.

Det bör understrykas att utvecklingen av de i långtidsbudgeten inkalkylerade

försvarsutgifterna därmed har karaktär av räkneexempel, utfört utifrån

vissa bestämda förutsättningar.

För att ytterligare belysa de budgetmässiga konsekvenserna av försvarets

utgiftsutveckling, har följande alternativa beräkningar utförts. Kostnadsutvecklingen

för försvaret påverkas i hög grad av antaganden om pris- och

löneutvecklingen. Här har två alternativa beräkningar utförts. I den första

(alt. I) antas att nettoprisindex under loppet av vart och ett av åren 1966

och 1967 stiger med ca 3 % och att priserna därefter är oförändrade. Med

hänsyn till den nyss berörda snabbare ökningstakten i det förflutna för

försvarsprisindex jämfört med nettoprisindex har i bägge alternativen antagits

att försvarsprisindex även för perioden 1966—1971 stiger snabbare

än nettoprisindex. Schablonmässigt har denna differens antagits vara

1,5 procentenhet per år. Försvarsprisindex har således i alt. I antagits öka

med ca 4,5 % under åren 1966 och 1967 samt med ca 1,5 % under därpå

följande år. I alt. II har nettoprisindex och försvarsprisindex antagits stiga

med 3 resp. 4,5 % årligen under hela perioden. (Löneutvecklingen för de

försvarsanställda under åren 1966—1971 har beräkningsmässigt anpassats

till antagandena om den allmänna produktivitets- och prisutvecklingen.)

Tabell 5. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna, alt. I

(Milj. kr.)

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

Basbelopp............

4 735

4 985

5 200

5 380

5 510

varav indexmässig pris-

kompensation . .

(-)

(+ 185)

(+ 155)

(+ 120)

(+ 65)

lönehöjningar. ..

(+ 115)

(+ 65)

(+ 60)

( + 60)

(+ 65)

Prisreglering, reserva-

tionsanslag ........

205

180

115

75

70

Förändring i anslagsbe-

hållningar..........

— 350

—

90

130

130

Utgiftsnivå ..........

4 590

5 165

5 405

5 585

5 710

Utgiftsförändring.....

+ 575

+ 240

+ 180

+ 125

Enligt alt. I stiger utgiftsnivån för den militära kostnadsramen mellan

1966/67 och 1970/71 med drygt 1,1 miljard kr. Hälften av ökningen hänför

sig till budgetåret 1967/68. Den höga ökningen detta budgetår, inemot 600

milj. kr., beror på två faktorer. Ca 60 % är en följd av att utgiftsnivån

budgetåret 1966/67 tillfälligt drogs ned till 4 270 milj. kr. Om man budgetåret

1967/68 skulle återgå till nivån 4 620 milj. kr., vilket hypotetiskt an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1966

tagits, innebär detta en utgiftsökning med 350 milj. kr. Härtill kommer

pris- och lönestegringar med drygt 200 milj. kr. varigenom utgiftsnivån

stiger till sammanlagt inemot 5,2 miljarder kr.

Utgiftsutvecklingen för budgetåren 1968/69—1970/71 är mera dämpad,

då prisstabilitet antagits inträda år 1968. Härutöver har beräkningsmässigt

antagits att den beslutade ökningen av anslagsbehållningarna under budgetåret

1966/67 skall tas i anspråk under periodens tre senare år.

Tabell 6. Utvecklingen av de militära försvarsutgiftema, alt. II

(Milj. kr.)

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

Basbelopp............

4 735

4 995

5 230

5 490

5 760

varav indexmässig

priskompensation

(-)

(+ 185)

(+ 155)

(+ 175)

(+ 180)

lönehöjningar .. .

(+ H5)

(+ 75)

(+ 80)

(+ 85)

(+ 90)

Prisreglering, reserva-

tionsanslag ..........

205

195

215

225

235

Förändring i anslags-

behållningar..........

- 350

—

90

130

130

Utgiftsnivå..........

4 590

5 190

5 535

5 845

6 125

Utgiftsförändring ....

+ 600

+ 345

+ 310

+ 280

Alt II innebär en väsentligt snabbare stegring av försvarsutgiftema. Enligt

detta alternativ skulle försvarsutgiftema under perioden öka med ca

1,5 miljarder kr. till en nivå av drygt 6,1 miljarder kr. Skillnaden i utgiftsökningen

mellan de båda alternativen, ca 400 milj. kr., beror på den i alt. II

antagna årliga stegringen av den allmänna prisnivån för åren 1968—1971.

De nu redovisade räkneexemplen utgår såsom nämnts från den anslagsnivå

som gäller för budgetåret 1966/67. I nedanstående tablå visas den

utgiftsmässiga effekten i milj. kr. under perioden dels av ett årligt tillägg

för teknisk utveckling med 2,5 %, dels av de ytterligare utgifter som föreslagits

i ÖB 65.

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

Tillägg för teknisk utveckling ......

Ytterligare utgifter enligt ÖB 65 ....

+ 115

+ 185

+ 120

+ 50

+ 125

+ 50

+ 130

+ 55

Total förändring av försvarsutgiftema

Enligt alt. I......................

Enligt alt. II ....................

+ 875

+ 900

+ 410

+ 515

+ 355

+ 485

+ 310

+ 465

Gruppen övriga försvarsutgifter — ca 300 milj. kr. budgetåret 1966/67

— har på senare år utvecklats relativt snabbare än det militära försvaret.

Civilförsvarets anslagsram har bl. a. i samband med 1962 och 1963 års

försvarsbeslut kraftigt vidgats. Under budgetåren 1961/62—1964/65 har

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

17

anslagen sålunda stigit med ca 25 % i genomsnitt per budgetår. Även

vissa övriga försvarsändamål har fått sina anslag kraftigt uppräknade.

För perioden 1967/68—1970/71 gäller att civilförsvarets framtida kostnader

f. n. prövas av 1965 års försvarsutredning. I avvaktan härpå har

civilförsvarets anslag upptagits med i huvudsak oförändrade belopp. Detsamma

gäller i princip övriga icke-militära totalförsvarsanslag. Beträffande

gruppen ekonomiskt försvar har dock anslagen för budgetåret 1970/71, då

nuvarande oljelagringsprogram upphört, nedräknats med kostnaden härför,

eller ca 60 milj. kr.

Någon beräkning av effekten av pris- och lönestegringar på de ickemilitära

försvarsutgifterna har här inte gjorts. Det bör dock påpekas att

även dessa anslag, och då särskilt civilförsvarets som har en med den

militära kostnadsramen analog prisreglering, påverkas av pris- och löneutvecklingen.

3.3. Utbildning och forskning

Till denna anslagsgrupp har förts statens kostnader för utbildningsverksamhet

samt den forskning som med statligt stöd bedrivs i olika verksamhetsformer

utanför försvarsväsendet. Till grundskolan har förutom

den nioåriga obligatoriska skolan förts realskolan och andra skolor under

avveckling. I gymnasiala skolor ingår alla frivilliga skolor på gymnasial nivå,

dvs. gymnasiet, fackskolan, yrkesskolan och folkhögskolan. Till poistgymnasial

icke-akademisk utbildning, som huvudsakligen omfattar lärarutbildningen,

utom den som sker vid lärarhögskolor, har förts även viss utbildning

av sjukvårdspersonal, ADB-utbildning, journalistutbildning, scenisk utbildning,

m. m. Till högre utbildning och forskning har förts bl. a. anslagen till

universiteten och högskolorna, undervisningssjukhusen och forskningsråden.

Studiesociala ändamål omfattar det statliga studiestödet åt alla studerandekategorier.

Slutligen har till amslagsgruppen hänförts viss övrig utbildning

samt folkbildning.

Utbildning och forskning

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt-

An-

Anslagsförändring till

Genomsnitt-

lig procentu-

lig procentu-

ell föränd-

1H>6

1967

1968

1969

1970

ell föränd-

ring 1961/62

/fi 7

,''68

/ 69

/ 70

/ 71

ring 1966/67

—1964/65

—1970/71

Totala utgifter ..........

+ 10,5

l

5 358

+ 203

+ 158

+ 184

+ 149

+ 3,1

»lärav

grundskolan ..........

+ 4,6

1 916

- 59

+ 4

- 10

+ 14

- 0,7

gymnasial utbildning . .

+ 13,1

810

+ 65

+ 29

+ 55

+ 34

+ 5,2

postgymnasial utbildning

+ 10,0

144

+ 9

+ 5

+ 11

+ 6

+ 5,0

högre utbildning och

forskning ..........

+ 14,5

1 231

+ 118

+ 82

+ 98

+ 66

+ 6,7

studiesociala ändamål . .

+ 26,1

836

+ 61

-f- 26

+ 22

+ 17

+ 3,6

2 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. AV 125. Bilaga 10

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Utgiftsutvecklingen på utbildningens och forskningens område under

perioden 1961/62—1964/65 är en följd av dels den ökade efterfrågan på

utbildning på alla nivåer, dels den genomgripande reformverksamhet som

skett inom området.

Sedan beslut om genomförande av den obligatoriska nioåriga grundskolan

fattades år 1962 har en snabb utbyggnad skett av denna skolform. Samtidigt

har en kraftig expansion av gymnasie- och yrkesutbildningen ägt rum

och en ny skolform — fackskolan — införts. Antalet studerande i den första

årskursen i dessa gymnasiala skolformer ökade från närmare 50 000 år 1960

till ca 75 000 år 1965, en stegring med över 50 %. Under perioden har vidare

resurserna för högre utbildning och forskning förstärkts avsevärt. Expansionen

inom detta område har främst varit en följd av den kraftiga ökningen

av antalet studerande vid universiteten och högskolorna, men den

återspeglar också den mycket betydande utökningen av forskningsverksamheten

vid universitet och högskolor samt i forskningsrådens regi. Under

perioden 1960—1964 har studerandeantalet vid universitet och högskolor

ökat från drygt 35 000 till närmare 58 000 eller med ca 65 %. Den kraftigaste

utgiftsökningen inom förevarande anslagsgrupp har dock skett på det studiesociala

området som resultat av 1964 års reformer.

Under perioden 1966/67—1970/71 beräknas anslagsgruppen utbildning

och forskning enligt nu föreliggande program in. in. öka med i genomsnitt

drygt 3 % per år. Denna ökningstakt är resultatet av flera delvis motverkande

tendenser. Den obligatoriska skolan är i huvudsak genomförd i landet

och antalet barn i dessa åldrar sjunker något. I fråga om det gymnasiala

åldersstadiets skolor — vars utbyggnad förutsatts följa 1964 års riksdagsbeslut

— gör sig samma tendens gällande för gymnasiet medan antalet elever

i fackskolan och yrkesskolan beräknas öka. På den högre utbildningens

och forskningens område har år 1965 beslut fattats om en kraftig utbyggnad.

Denna medför ökade krav på resurser. Anslagen till studiesociala ändamål

följer den antagna utvecklingen av antalet studerande på de olika utbildningsnivåerna.

Vid införandet av den nioåriga obligatoriska grundskolan antog statsmakterna

en plan för dess successiva genomförande. Utgiftsutvecklingen under

den kommande perioden styrs av denna plan.

Grundskolan är läsåret 1965/66 genomförd t. o. in. årskurs 5 i kommuner

med inemot 90 % av landets folkmängd. Enligt föreliggande plan kommer

årskurserna 1—5 att finnas i samtliga kommuner läsåret 1968/69 och

läsåret 1972/73 kommer grundskolan att vara utbyggd t. o. in. årskurs 9 i

hela riket.

I motsvarande takt avvecklas realskolan och flickskolan. Sammantaget

minskar elevantalet i skolformer på grundskolestadiet med omkring 15 000

under den framförliggande perioden till ca 950 000. Grundskolereformen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

19

genomförs fr. o. in. läsåret 1965/66 även inom specialskolan, dvs. de tidigare

blind- och dövskolorna.

Den beräknade utgiftsutvecklingen är en följd dels av utvecklingen av

elevantalet, dels av att grundskolans högstadium, som är dyrare än undervisningen

på de lägre stadierna, får en ökad andel av elevantalet. Behovet

av lärare och lokaler under perioden blir dock i hög grad beroende på klassmedeltalens

(antalet elever i medeltal per klass) utveckling. Vid 1962 års

beslut om genomförande av grundskolan utgick man från att klassmedeltalen

på de olika stadierna skulle utvecklas enligt de beräkningar som 1957

års skolberedning genomfört. Såsom utvecklingen hittills förlöpt har emellertid

grundskolan visat sig kräva avsevärt större reala resurser än man

räknade med vid beslutet år 1962. Detta beror bl. a. på att klasserna på

mellanstadiet blivit mindre än beräknat. Tendensen pekar också mot en

fortsatt sänkning av klassernas genomsnittliga storlek över huvud taget.

Detta problem behandlades i årets statsverksproposition. Där konstaterades

bl. a. att omedelbara åtgärder var angelägna för att inom ramen för 1962

års grundskolebeslut begränsa antalet klassavdelningar i den utsträckning

som under hänsynstagande till olika förhållanden är möjlig. Skolöverstyrelsen

har därför denna vår vidtagit åtgärder för att klasstorlekarna skall

anpassas till de av statsmakterna förutsatta. I följande tablå redovisas utvecklingen

av antalet elever per klass i grundskolan enligt nuvarande tendenser

samt de av statsmakterna förutsatta klassmedeltalen.

Antalet elever per klass i grundskolan

Årskurs

1960/61

1962/63

1965/66

1970/71

1962 års grund- skolebeslut

1—3..............

23,2

21,8

20,5

19,9

ca 20,5

4—6..............

28,0

26,6

23,7

23,3

| ca 26,5

7—8..............

27,9

28,8

26,8

25,5

9 ..............

23,6

21,7

21,0

ca 22,0

Kommer de av skolöverstyrelsen vidtagna åtgärderna ej att leda till att

den uppsatta målsättningen uppnås utan klassmedeltalen fortsätter att

minska, kommer anspråken på resurser för grundskolan att öka betydligt.

Antalet lärare måste för den närmaste treårsperioden i så fall ökas med

ytterligare ca 2 600. Detta skulle innebära en årlig kostnad av ca 75 milj.

kr., kommunernas personalkostnad oräknad. De totala kostnaderna för enbart

undervisningslokaler till det större antalet klasser kan uppskattas till

inemot 250 milj. kr. Möjligheten att planenligt realisera grundskolans program

och målsättning är som framgår av vad här angivits beroende av

klassmedel talens utveckling.

Vid beslutet om grundskolereformen år 1962 räknade man med att investeringsbehovet

— uttryckt i 1960 års penningvärde -— skulle minska un
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

der slutet av 1960-talet, dock påpekades att man erfarenhetsmässigt borde

räkna med korrigeringar uppåt i periodens slut. Det har nu visat sig att

kommunernas krav på investeringar för perioden 1967/68—1970/71 ligger

på en avsevärt högre nivå. I stället för att minska visar anspråken en stigande

tendens även jämfört med de investeringsramar som beräknats för

budgetåret 1966/67. Orsakerna härtill är flera. En orsak torde vara att inflyttningen

till tätorterna skett snabbare än som förutsågs för några år sedan.

En annan orsak kan vara att kraven på standarden i fråga om skollokalerna

och deras utförande höjts. Till grund för beräkningarna i långtidsbudgeten

har antagits en oförändrad årlig investeringsvolym under

perioden.

Inom skolväsendet kommer gymnasial utbildning — gymnasium, fackskola,

yrkesskola och folkhögskola — att svara för den relativt sett starkaste

expansionen under de framförliggande åren. Enligt det av statsmakterna

år 1964 fattade beslutet om en reformering av det gymnasiala skolsystemet

kommer intagningen i desisa skolor att motsvara närmare 85 %

av årskullen 16-åringar läsåret 1970/71. Intagningen i nämnda skolformer

år 1970 beräknas enligt nuvarande planer komma att fördelas med ca 30 %

i gymnasium, ca 20 % i fackskola och 30—35 % i yrkesskola.

Den påbörjade strukturförändringen i riktning mot ökat fackgymnasialt

inslag beräknas enligt planerna komma att förstärkas under perioden.

F. n. studerar ca 70 % av gymnasieeleverna i allmänt gymnasium och ca

30 % vid tekniskt gymnasium eller handelsgymnasium. Planerna innebär att

år 1970 inemot hälften av eleverna skall välja teknisk eller ekonomisk gren.

Antalet fackskoleelever, som innevarande läsår uppgår till ca 10 000, kommer

att stiga mycket snabbt för att läsåret 1970/71 uppgå till drygt 40 000.

F. n. motsvarar intagningen vid yrkesskolan i runt tal 25 % av antalet

16-åringar i riket. Yrkesutbildningsberedningen föreslår att yrkesskolan

omkring år 1970 skall dimensioneras så att den kan ta emot 30—35 % av

årskullen 16-åringar, vilket i kvantitativt avseende är i enlighet med 1964

års plan.

Till grund för beräkningen av investeringsutvecklingen för gymnasiet och

fackskolan ligger de av 1964 års riksdag godtagna, fleråriga investeringsramarna.

Vuxenutbildningen i dess olika former har berörts i flera utredningar

som avlämnats under de två senaste åren. Arbetsmarknadsutredningen har

framlagt förslag om en utvidgning av omskolningsverksamheten till att omfatta

även s. k. uppskolning. Gymnasieutredningen har behandlat frågan

om vuxenutbildningen i gymnasiet och fackskolan. Yrkesutbildningsberedningen

har i sitt principbetänkande om yrkesutbildningens framtida organisation

skisserat principerna för en fullständig gymnasial ungdomsskola

och motsvarande vuxenutbildningsinstitution. Vidare har radioutredningen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

21

behandlat radions och televisionens framtida ställning i vuxenutbildningen.

I prop. 1966: 52 angående arbetsmarknadspolitikens framtida utformning

har uttalats att ökade resurser i framtiden kommer att behöva satsas på

vuxenutbildningens område. Avsikten har angetts vara att till nästa års

riksdag skall läggas fram förslag beträffande lösningar såväl av studiefinansieringsfrågorna

för de vuxenstuderande som av vuxenutbildningens framtida

organisation.

I enlighet med de i långtidsbudgeten tillämpade principerna har emellertid

som grund för beräkningarna av utgifterna för vuxenutbildningen lagts

den expansion som följer av nuvarande målsättningar och organisationsformer.

Under senare år har inom det postggmnasiala utbildningsområdet olika

insatser gjorts för att bereda möjligheter till andra utbildningsvägar än de

i traditionell mening akademiska. Dessa åtgärder syftar till att bättre tillgodose

efterfrågan på utbildade och lätta trycket på universiteten och högskolorna.

Utbildningen av klasslärare svarar för huvuddelen av utgifterna inom

denna grupp. I de lärarprognoser som gjorts under förra hälften av 1960- talet har man räknat med att efterfrågan på lärare med föreskriven utbildning

skall i stort sett vara tillgodosedd omkring år 1970. Utsikterna härför

måste dock betraktas som osäkra. Behovet av lärare för hela skolsektorn och

lärarutbildningen uppgår läsåret 1966/67 till ca 85 000 heltidstjänster. Detta

behov beräknas under perioden öka med 5 000 till ca 90 000 tjänster. Den

samlade lärarbriisten i utgångsläget är svår att ange men är sannolikt av

storleksordningen 7 000—8 000 heltidstjänster. I.ärarbristen innebär att undervisning

bestrids av personer utan föreskriven utbildning och innebär sålunda

ej att undervisningen har behövt inställas. Till denna s. k. brist kommer

ett utvidgnings- och ersättningsbehov.

Tillgången på olika lärarkategorier varierar och möjligheterna att skapa

balans mellan utbud och efterfrågan under perioden är olika på olika områden.

Bristen på klasslärare uppgår enligt senast tillgängliga siffror till

ca 800 småskollärare och ca 1 500 folkskollärare. Utbildningskapaciteten för

dessa lärarkategorier har utökats avsevärt de senaste åren och skall enligt

föreliggande planer expandera ytterligare. Intagningen till små- och folkskollärarutbildning

ökas från 840 resp. 960 intagningsplatser budgetåret

1964/65 till 1 440 resp. 1 344 budgetåret 1966/67. En viss ytterligare ökning

av folkskollärarutbildningen torde vara erforderlig. Härigenom bör det vara

möjligt att till läsåret 1970/71 täcka behovet av småskollärare och starkt

förbättra lärarsituationen i vad avser folkskollärare. Det bör i detta sammanhang

påpekas att om klassmedeltalen i grundskolan skulle utvecklas

enligt nuvarande tendenser skulle lärarbristen trots ett starkt ökat utbud

av lärare kvarstå i huvudsak oförändrad under hela perioden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Lärarbristen på grundskolans högstadium och i de gymnasiala skolorna

har varit kännbar under lång tid. Detta gäller såväl lärare i läroämnen som

övningsämnen. Bristen på akademiskt utbildade lärare i läroämnen har, om

yrkesskolan ej medtas, uppskattats till ca 3 000 lärare läsåret 1966/67. Denna

brist är ojämnt fördelad både när det gäller skolformer och ämnen. I

fråga om adjunktstjänster svarar grundskolans högstadium för en stor andel

av bristen medan gymnasiet i stort har en tillfredsställande rekryteringssituation.

På gymnasiet har bristen på lektorer varit mycket besvärande

utom i tekniska ämnen. Lärarbristen är relativt sett störst i naturvetenskapliga

ämnen och moderna språk.

Utvidgningsbehovet för lärare i läroämnen utgör ca 2 500 heltidstjänster

under perioden. Läggs härtill ersättningsbehovet av ca 1 500 lärare samt

den tidigare nämnda bristen på ämneslärare skulle rekryteringsbehovet uppgå

till ca 7 000 ämneslärare eller ca 1 700 per år. Möjligheterna att täcka

detta behov samt det ökade lärarbehov som uppstår inom det expanderande

yrkesskoleväsendet förefaller små. Utbildningskapaciteten vid lärarhögskolorna

beräknas visserligen öka avsevärt fram till läsåret 1970/71. Frågan

är emellertid om tillgången på examinerade från universitet och högskolor

blir tillräcklig för att täcka behovet av akademiskt utbildade lärare.

Osäkerheten är störst i naturvetenskapliga ämnen. Däremot torde lärarbristen

inom andra ämnesgrupper i huvudsak kunna täckas. Även i de naturvetenskapliga

ämnena torde en avsevärd förbättring kunna ske. Tillgången

på behöriga sökande till lektorstjänster kommer emellertid, i likhet med

vad som är fallet nu, att vara mycket knapp under perioden.

Inom området högre utbildning och forskning fastställde statsmakterna

år 1965 en utbyggnadsplan för den högre utbildningsorganisationens fortsatta

utveckling fram till början av 1970-talet. Detta beslut föregicks av ett

omfattande utredningsarbete inom 1963 års universitets- och högskolekommitté

(U 63).

Enligt 1965 års plan skall antalet studerande vid universitet och högskolor

i början av 1970-talet uppgå till ca 87 000. Inom denna ram skall en omstrukturering

ske mot studier vid spärrade fakulteter och högskolor. Studerandeantalet

vid de i huvudsak fria fakulteterna beräknas stiga till ca

58 000 i början av 1970-talet. Inom denna grupp av fakulteter skall den

starkaste ökningen komma på den matematiskt-naturvetenskapliga fakulteten.

Antalet studerande vid de spärrade högskolorna förutses öka till

29 000 i början av 1970-talet.

De planer som statsmakterna antagit för utbyggnaden av de spärrade

fakulteterna och högskolorna utgör — med hänsyn till de faktiska möjligheterna

att förverkliga dem — ett maximiprogram. De avgörande faktorerna

härvidlag är främst tillgången på lärare och institutionslokaler.

Den av statsmakterna antagna planen ställer mycket stora anspråk på

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Bil. 10: Långtidsbudget

lärare, anspråk som konkurrerar med efterfrågan från andra vitala delar

av samhället. För att klara den starkt växande studerandetillströmningen

måste universiteten själva ta i anspråk en hög andel av de personer som

avlägger akademiska examina.

Även i fråga om investeringsverksamheten medför 1965 års plan stora

anspråk på tillgängliga resurser. För att möjliggöra den planerade utbyggnaden

erfordras sålunda en årlig investeringsvolym av storleksordningen

200 milj. kr.

Ett led i och en väsentlig förutsättning för 1965 års beslut är genomförandet

av omfattande rationaliseringsåtgärder inom den högre utbildningsorganisationen.

För att öka effektiviteten i utbildningssystemet beslöts sålunda

att ett system med fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna skall

införas. Härigenom skall studietiderna kunna minskas. Samtidigt kan undervisningen

rationaliseras genom att utbildningen i skilda ämnen samordnas.

Förutom införandet av fasta studiegångar beslöts att reglerna för rätten

att bedriva studier vid de fria fakulteterna skulle skärpas. Om den studerandes

studieresultat är otillfredsställande bör denne avvisas från fortsatt universitetsutbildning.

Exempel på andra rationaliseringsåtgärder som skall

genomföras är ökad användning av tekniska hjälpmedel, förbättrad utbildning

av universitetslärare samt anpassning av kurs- och studieplaner till

fastställd studietid. För att få ett effektivare utnyttjande av lokaler förordades

tvåskiftsutbildning i laborätiva ämnen. Möjligheten att införa ett treterminssystem

skall bli föremål för vidare utredning.

Nödvändigheten av att detta rationaliseringsprogram snabbt förverkligas

understryks av de beräkningar som gjorts av tillströmningen av studerande

till universitet och högskolor. Om nu rådande tendenser beträffande tillströmningen

till och utbildningstidens längd vid de högre läroanstalterna

skulle bestå, kommer antalet universitetsstuderande vid 1970-talets början

att uppgå till över 100 000. En utbildningsvolym av denna omfattning skulle

uppenbarligen få stora återverkningar inom andra sektorer. På längre sikt

skulle en sådan ansvällning av universitetsorganisationen ge upphov till

ett väsentligt ökat utbud av personer med akademiska examina. Under

expansionstiden råder emellertid ett motsatt samband. För att klara ansvällningen

skulle, såsom tidigare berörts, universiteten och högskolorna ta i

anspråk en allt större andel av de personer som avlägger akademiska examina.

Särskilt stora skulle återverkningarna härigenom bli för skolväsendet,

vars utbyggande i planerad takt härigenom skulle kunna äventyras.

De anslagsberäkningar som upptagits i långtidsbudgeten följer den av

statsmakterna år 1965 fastställda planen för utbyggnaden av universitet och

högskolor.

Till detta avsnitt har också förts statens utgifter för undervisningssjlikhusen.

Under perioden förutses bl. a. en fortsatt kraftig upprustning av de

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

kommunala undervisningssjukhusen för att säkerställa den planerade läkarutbildningen.

Resurserna för den med statligt stöd bedrivna forskningen anvisas i huvudsak

på två vägar. Dels anvisas särskilda anslag till forskningsråden, de

statliga laboratorierna, branschforskningsinstituten, AB Atomenergi m. m.,

dels innebär anvisningarna av anslag till universiteten och högskolorna en

ökning av forskningsresurserna där på grund av att villkoren för flertalet lärarbefattningar

avpassats så att innehavaren även skall bedriva forskningsverksamhet.

Under senare år har forskningens resurser ökat exceptionellt

snabbt. Detta gäller särskilt den forskning som bedrivs med anslag från

forskningsråden. Det föreligger inga fixerade planer för utvecklingen av

forskningens resurser under den framförliggande perioden. Forskarutbildningen

och forskarkarriären utreds för närvarande. Överväganden pågår

vidare i forskningsberedningen om den långsiktiga utvecklingen av det statliga

stödet till forskning och teknisk-industriell utvecklingsverksamhet.

Sammantagna har anslagen för högre utbildning och forskning i långtidsbudgeten

antagits öka med i genomsnitt 6,7 % om året. Detta innebär

att denna sektor även under återstoden av 1960-talet kommer att tillhöra de

mest expansiva områdena.

Anslagen för studiesociala ändamål har stigit mycket snabbt under senare

år, vilket främst är en följd av de reformer som skett inom det studiesociala

området. För den kommande perioden torde man, under antagande

av oförändrad standard, kunna räkna med en genomsnittlig ökning på 3,6 %

per år. Denna utveckling betingas följaktligen helt av ökningen av antalet

elever i de utbildningsanstalter som omfattas av systemet.

3.4. Rätts- och polisväsende

Denna anslagsgrupp har väsentligt ändrat karaktär och struktur under

de senaste åren. Främst sammanhänger detta med förstatligandet vid årsskiftet

1964—1965 av polisväsendet, exekutionsväsendet, åklagarväsendet

och rådhusrätterna. Den snabba omvandlingen av anslagsgruppen belyses av

att anslagsvolymen budgetåret 1964/65 uppgick till 0,7 miljarder kr., medan

den för budgetåret 1966/67 beräknas till över 1,1 miljard kr. Den kraftiga

anslagsökningen är till väsentlig del ett uttryck för att kostnader avlastats

kommunerna, dvs. de tidigare huvudmännen. Endast till en mindre del är

den uttryck för en volymökning i verksamheten. I sammanhanget kan erinras

om att kommunerna för att dämpa den statsfinansiella effekten av

förstatligandereformerna under åren 1965—1969 utbetalar bidrag till staten

enligt en fallande skala. Hänsyn härtill har tagits vid beräkningen av statsinkomsterna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

25

Rätts- och polisväsende

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt-

An-

Anslagsförändring till

Genomsnitt-

lig procentu-

slag

lig procentu-

ell föränd-

1966

1967

1968

1969

1970

ell föränd-

ring 1961/62

/ 67

/ 68

/ 69

170

/ 71

ring 1966/67

—1964/65

—1970/71

Totala utgifter ..........

+ 22,8

1135

+ 39

+ 35

+ 34

+ 32

+ 3,0

därav

polisväsende ..........

+ 54,3

573

+ 23

+ 13

+ 14

+ 15

+ 2,7

åklagarväsende ......

44

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 2,4

allmänna domstolar ....

+ 14,1

136

+ 3

+ 3

■f* 3

+ 3

+ 2,1

kriminalvård..........

+ 10,8

196

+ 8

+ 9

+ 8

+ 9

+ 4,2

exekutionsväsende ....

64

+ 2

+ 4

+ 4

+ 4

+ 4,9

Omkring hälften av utgifterna inom anslagsgruppen avser polisväsendet,

som också svarar för ca 60 % av den inom sektorn sysselsatta personalen,

eller i runt tal 16 000. Domstolarna och kriminalvården har 3 400 resp. 4 000

anställda, exekutionsväsendet ca 2 600 och åklagarväsendet 1 100 anställda.

Utvecklingen under perioden 1960/61—1964/65 har för den verksamhet som

under denna tid var statlig, dvs. kriminalvården samt de statliga domstolarna

och åklagarna, präglats av en förhållandevis jämn ökning av driftutgifterna.

Denna återspeglar den stigande kriminaliteten samt växande anspråk

i övrigt på domstolsväsendet. På investeringssidan har perioden karaktäriserats

av en snabbt stigande utgiftsvolym för kriminalvården. Under perioden

har anstalterna Kumla och Tillberga uppförts samt utbyggnaden av anstalten

Hall påbörjats.

För beräkningen av anslagen till såväl polis- som rättsväsendet är antaganden

om kriminalitetens fortsatta utveckling av grundläggande betydelse.

Föreliggande prognoser på dessa områden är emellertid osäkra och någon

samlad bedömning av hur kriminaliteten, antalet beivrade brott och fångantalet

kommer att utvecklas under prognosperioden finns inte. Det har likväl

ansetts rimligt att förutse en stegrad arbetsbörda för polisen på grund av

en fortsatt ökning av brottsligheten och en ytterligare intensifierad trafik.

Till en del motvägs dock arbetsansvällningen av de förenklingar i handläggningen

av trafikförseelser som propositionen om den nya trafiklagstiftningen

(prop. 1966: 100) innebär, övergången till högertrafik hösten 1967 kommer

vidare att ställa särskilda anspråk på polisens resurser.

Inom polisväsendet kan den sammanlagda ökningen av arbetsbelastningen

för polisen endast i begränsad utsträckning mötas med en utbyggnad av

poliskåren. Till stor del måste personalökningen ersättas av fortsatt motorisering

och ökad användning av tekniska hjälpmedel, vilket beaktats vid

beräkningen av anslagsutvecklingen på detta område. Med hänsyn till samhällets

knappa resurser blir det inom polisväsendet liksom inom andra

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

samhälleliga tjänsteområden en alltmer angelägen uppgift att tillse att de

tilldelade resurserna används så effektivt som möjligt. Alla möjligheter till

rationalisering måste således tillvaratas, t. ex. i fråga om brottsutredning.

Utöver kostnaderna för en ökande användning av tekniska hjälpmedel

har på investeringssidan medel beräknats för fortsatta investeringar i polislokaler

i ungefär nuvarande omfattning. En förskjutning från byggande i

kommunal regi till byggande i statlig regi beräknas dock inträffa.

Den beräknade utvecklingen av antalet mål vid de allmänna domstolarna

under perioden torde inte motivera någon personalökning. Däremot beräknas

inskrivningsärendenas antal stiga i snabb takt och detta kan fordra

vissa personalförstärkningar. Rationaliseringsvinster kan uppnås inom domstolsväsendet

om handläggningsrutinerna ytterligare förenklas. Vidare är

det, på detta område liksom på andra, av stor vikt att man för göromål av

skilda slag inte tar i anspråk mer kvalificerad personal än vad uppgifterna

kräver.

Beträffande kriminalvården bör framhållas att den år från år stigande

beläggningskurvan avbrutits av en markant nedgång under år 1965 och början

av år 1966. Kriminaliteten har emellertid fortsatt att öka. Nedgången

i beläggningssiffrorna kan därför vara tillfällig. Det är troligt att ikraftträdandet

av brottsbalken, de nya reglerna om villkorlig frigivning och förstärkningen

av frivårdsorganisationen har bidragit till att minska platsbehovet.

Å andra sidan är det nödvändigt att efter hand ersätta vissa äldre

slutna anstalter med moderna anläggningar. Vid en avvägning av dessa

taktorer har utbyggnaden av anstaltsorganisationen, som har pågått sedan

länge, ansetts kunna fortsätta i ett lägre tempo. Byggandet påbörjas av

centralanstalten österåker liksom en sidoanstalt och en ungdomsanstalt.

Vidare kan byggandet av ytterligare en centralanstalt komma att aktualiseras

mot slutet av perioden. Beträffande frivården beräknas antalet övervakningsfall

stiga från 19 000 till 26 000. Med hänsyn härtill har vid beräkningen

av kostnaderna för kriminalvården även kalkylerats in en viss utökning

av frivårdsorganisationen.

Sammanfattningsvis innebär de utgifter som har tagits in i beräkningarna

en lägre procentuell ökningstakt än tidigare. Jämförelser med tidigare perioder

är dock svåra att göra med hänsyn till att underlaget för beräkningen

inte är detsamma för jämförelseperioden och prognosperioden. Inom ramen

för konsumtionsutgifterna ökar omkostnadsdelen avsevärt snabbare än

lönedelen. Detta är bl. a. uttryck för stigande drifts- och underhållskostnader

för en alltmer omfattande teknisk materiel. Investeringarna i maskiner

och inventarier stiger mycket snabbt, medan investeringarna i byggnader

beräknas ligga stilla.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

27

3.5. Allmän försäkring

Till denna anslagsgrupp har förts statens utgifter för folkpensioneringen

och sjukförsäkringen samt vissa kostnader för yrkesskadeersättningar och

den allmänna försäkringens administration. Vidare ingår statens bidrag till

erkända arbetslöshetskassor. Utgifterna under gruppen avser nästan helt

direkta transfereringar till hushållen.

Allmän försäkring

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt-

An-

Anslagsförändring till

Genomsnitt-

lig procentuell

slag

lig procentuell

förändring

1966/

1967/

1968/

1969/

1970/

förändring

1961/62—

67

68

69

70

71

1966/67—

1964/65

1970/71

Totala utgifter ..........

+ 11,0

5 465

+ 320

+ 317

+ 125

+ 129

+ 3,9

därav

folkpensioneringen .....

+ 11,5

4 898

+ 301

+ 293

+ 101

+ 105

+ 3,9

sjukförsäkringen ......

+ 9,4

460

+ 15

+ 20

+ 20

+ 20

+ 3,9

Utgiftsökningen under budgetåren 1961/62—1964/65 har varit kraftig.

Ökningen hänför sig främst till folkpensionskostnaderna, som i löpande

priser stigit från ca 2,5 miljarder kr. 1961/62 till drygt 3,8 miljarder kr.

1964/65. För 1966/67 beräknas folkpensionsanslaget till 4 880 milj. kr. Denna

ökning är resultatet av flera samverkande faktorer. Folkpensionernas

realvärde har höjts genom flera standardhöjningar under perioden. Änkeoch

förtidspensionerna har förbättrats. Folkpensionärernas antal har mellan

1961/62 och 1965/66 ökat med ca 125 000 eller med 12 %. Vidare övertog

staten den 1 januari 1965 vissa folkpensionskostnader från kommunerna i

samband med att det allmänna skatteutjämningsbidraget infördes. Prisutvecklingen

under perioden har dessutom medfört att ett flertal indextillägg

påförts folkpensionsbeloppen. Folkpensionen, som vid utgången av år 1961

utgjorde 2 850 kr. för ensamstående och 4 510 kr. för makar, kommer den

1 juli 1966 vid nuvarande antal indextillägg att utgöra 4 500 kr. för ensamstående

och 7 020 kr. för makar.

Även kostnaderna för statens bidrag till sjukförsäkringen har ökat under

perioden, främst beroende på den reform av sjukförsäkringen som genomfördes

år 1963 i samband med införandet av lagen om allmän försäkring och

som avsåg bl. a. höjning av grundsjukpenningen och moderskapspenningen.

Vidare har befolkningsökningen och den fortgående förändringen av befolkningsstrukturen

med en växande andel åldringar medfört ökade sjukförsäkringsutgifter.

Utgifterna inom denna anslagsgrupp kan förutses komma att öka kraftigt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

även under de kommande åren. Ökningen kommer även fortsättningsvis

att ligga främst på kostnaderna för folkpensioneringen. Principbeslut finns

om fortsatta standardhöjningar av folkpensionen fram till år 1968, då denna

skall ha nått en viss fastlagd nivå som innebär att pensionsbeloppet för eu

ensamstående skall utgöra 90 % av basbeloppet för den allmänna tjänstepensioneringen.

Beräkningsmässigt har detta utformats så att nya standardhöjningar

med samma belopp som för innevarande år, dvs. 170 kr. för

ensamstående och 260 kr. för två pensionsberättigade makar, har inkalkylerats

för budgetåren 1967/68 och 1968/69. Kostnadsökningarna härför beräknas

till 185 milj. kr. för budgetåret 1967/68 och 190 milj. kr. för budgetåret

1968/69. Utredning pågår om folkpensionernas utformning efter år

1968.

Kostnadsutvecklingen för folkpensionerna under prognosperioden påverkas

även av den fortsatta ökningen av antalet pensionärer. Antalet ålderspensionärer

beräknas öka med i medeltal ca 20 000 per år för att år 1971

uppgå till drygt 950 000. Därav beräknas ca 12 000 vara under 67 år, s. k.

förtida uttag. Antalet personer med förtidspension, änkepension eller hustrutillägg

beräknas öka med närmare 30 000 under hela perioden. Kostnadsökningen

på grund av det ökade antalet pensionstagare beräknas till 116

milj. kr. för budgetåret 1967/68 och till omkring 100 milj. kr. per år för

tiden därefter.

Kostnadsberäkningarna är baserade på prisläget i januari 1966. För varje

ytterligare indextillägg som utlöses genom höjning av prisnivån ökar folkpensionskostnaderna

med drygt 90 milj. kr. Baseras kostnadsberäkningarna

tör tolkpensioneringen på samma antaganden om prisstegring under åren

1966 och 1967 som i det följande avsnittet 6 om inkomstutvecklingen, tillkommer

kostnader för indextillägg. Utgiftsökningen till följd härav blir

90 milj. kr. budgetåret 1966/67 och 120 milj. kr. budgetåret 1967/68.

För den allmänna sjukförsäkringen har utgiftsutvecklingen beräknats utifrån

de i prop. 1966: 113 föreslagna försäkringsförmånerna och finansieringsreglerna,

dvs. statsbidrag med 40 % av vissa kostnader. Befolkningsökningen

beräknas medföra en fortsatt årlig kostnadsökning med 2 %.

Dessutom beräknas en växande andel åldringar samt en ökning av individernas

konsumtion av läkartjänster medföra en fortsatt ökning av sjukvårdsersättningarna

med 5 %. Utifrån denna beräkningsgrund antas statens

kostnader för sjukförsäkringen öka med ca 20 milj. kr. per år.

För yrkesskadeförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen beräknas inga

större kostnadsförändringar under prognosperioden.

3.6. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

De utgiftsmässigt viktigaste posterna i detta avsnitt utgörs av utgifterna

för allmänna beredskapsarbeten, för åtgärder för de handikappade i form

av beredskapsarbeten och bidrag till skyddade verkstäder samt omskolning

och lokaliseringsstöd.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

29

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt-

An-

Anslagsförändring till

Genomsnitt-

lig procentuell

slag

lig procentuell

förändring

1966/

1967/

1968/

1969/

1970/

förändring

1961/62—

67

68

69

70

71

1966/67—

1964/65

1970/71

Totala utgifter ..........

+ 24,4

1137

+ 62

+ 29

+ 28

- 137

-0,4

därav

arbetsmarknadspolitik ..

+ 25,8

901

+ 61

+ 26

+ 25

+ 20

+ 3,5

lokaliseringspolitik ....

160

—

- 160

Utgiftsutvecklingen under 1960-talets första hälft karakteriseras av en

mycket snabb expansion. Räknat i fasta priser har utgifterna stigit med

inte mindre än ca 25 % per år. Denna utveckling har väsentligen betingats

av två faktorer, nämligen dels lokala ojämnheter i arbetsmarknadssituationen

som nödvändiggjort arbetsmarknadspolitiska insatser i stigande omfattning

trots en fortgående högkonjunktur, dels en stigande ambitionsnivå i

fråga om bl. a. omskolningsverksamheten och insatserna för de handikappades

anpassning på arbetsmarknaden. De lokala ojämnheterna i arbetsmarknadssituationen

betingas i sin tur i stor utsträckning av strukturomvandlingen

inom näringslivet. Under perioden 1960—1965 minskade sysselsättningen

inom jordbruk, skogsbruk och fiske med ca 25 % medan syselsättningen

inom industrin och byggnadsverksamheten ökade med 9 % och inom tjänstesektorn

med 10 %. Utvecklingen har skapat allvarliga sysselsättningsproblem

i Norrland samtidigt som en markant brist på arbetskraft varit rådande

i syd- och mellansverige. En huvuduppgift för arbetsmarknadspolitiken

har varit att genom omskolning av arbetslösa och genom åtgärder för att

öka arbetskraftens geografiska rörlighet söka anpassa arbetskraftstillgångarna

till efterfrågan på arbetskraft. Antalet personer som omskolades var

budgetåret 1964/65 ca 40 000 jämfört med ca 11 000 budgetåret 1959/60.

Mätt som elevantalet omräknat till helårsstuderande ökade omskolningsvolymen

från ca 6 600 år 1960 till i det närmaste 16 000 år 1965.

För att stimulera arbetskraftens geografiska rörlighet har samhället genom

olika ekonomiska bidrag svarat för en väsentlig del av eller hela de

direkta utgifterna för resor och flyttning. Antalet beviljade resebidrag för

nyanställning ökade från ca 11 000 år 1961 till över 30 700 år 1965.

Trots de intensifierade åtgärderna för att stimulera arbetskraftens yrkesmässiga

och geografiska rörlighet har emellertid sysselsättningsproblemen

inte kunnat lösas utan väsentliga ökningar av beredskapsarbetena. Kostnaderna

för beredskapsarbeten utgör i själva verket den styrande faktorn bakom

ntgiftsgruppens utveckling. Statsbidragen för beredskapsarbeten steg

från 231 milj. kr. budgetåret 1960/61 till 552 milj. kr. budgetåret 1964/65.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Antalet vid beredskapsarbeten utförda dagsverken steg från ca 1 000 000 till

drygt 2 300 000 varav drygt 500 000 resp. 1 300 000 hänförde sig till de fyra

nordligaste länen.

Ambitionsnivån i fråga om åtgärder för de handikappade har stigit mycket

kraftigt. Antalet arbetsvårdssökande som i någon form ianspråktagit arbetsmarknadsverkets

resurser mer än fördubblades mellan åren 1960 och

1965. Av de sökande kunde år 1965 över 15 000 tillgodogöra sig arbetsprövning,

arbetsträning eller yrkesutbildning mot ca 5 700 år 1960, medan antalet

som för kortare eller längre tid kunde placeras i skyddad verksamhet i

form av beredskapsarbete, arkivarbete eller i skyddade verkstäder steg från

ca 3 500 år 1960 till inemot 15 000 år 1965.

Den väsentligt vidgade omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

har nödvändiggjort en kraftig uppbyggnad av arbetsmarknadsorganisationen.

Mätt i antalet tjänster har denna ökat från ca 1 700 år 1960

till över 2 500 år 1965.

Utgiftsutvecklingen inom anslagsgruppen arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

under den framförliggande perioden kommer vid oförändrad

ambitionsnivå i högre grad än vad fallet är i fråga om övriga anslagsgrupper

att bestämmas av konjunkturutvecklingen. Härtill kommer att branschvis

inträffade strukturförändringar, utan att rubba den fulla sysselsättningen

i stort, kan komma att påkalla ytterligare arbetsmarknadspolitiska

insatser. För perioden fram t. o. in. budgetåret 1970/71 har kalkylerna resulterat

i en avsevärd uppbromsning i utgiftsutvecklingen jämfört med den

gångna perioden. Framför allt betingas detta resultat av att utgifterna för

beredskapsarbeten beräknats kunna hållas kvar på den nivå som uppnås

budgetåret 1966/67.

Förslag om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken har förelagts riksdagen

i prop. 1966: 52. I denna uttalades att, sedan de föreslagna förbättringarna

genomförts, reformbehovet på detta område härigenom torde vara tillgodosett

för de närmaste åren. Ett undantag härifrån utgör yrkesutbildningen

för vuxna. Förslag i denna fråga håller, som angetts i det föregående,

på att utarbetas. Riktlinjerna för den framtida arbetsmarknadspolitiken

innebär att målsättningen vidgas framför allt i vad gäller åtgärderna för

att underlätta och främja strukturförändringarna i näringslivet, ökade

insatser kommer att göras för att anpassa utbud och efterfrågan på arbetskraft.

Härvid intar åtgärder för att stimulera den kvinnliga arbetskraften

till ökad förvärvsintensitet en viktig plats. En viss fortsatt utbyggnad av

arbetsmarknadsverkets resurser har ansetts nödvändig, även om denna expansion

bedömts komma att kunna bli av avsevärt mindre omfattning än

under uppbyggnadsperioden i början av 1960-talet.

Det förutsebara arbetskraftstillskottet under den framförliggande perioden

kommer att i betydande omfattning vara lokaliserat till områden där

efterfrågan på arbetskraft understiger utbudet. Åtgärderna för att öka den

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

31

geografiska rörligheten intensifieras därför. Detta sker bl. a. genom vidgad

användning och förbättring i olika avseenden av olika typer av flyttningsbidrag,

varigenom incitamenten till flyttningar ytterligare förstärks. Någon

större utgiftsökning för dessa bidrag förutses inte.

Medelsbehovet för allmänna beredskapsarbeten har som nämnts tagits

upp med oförändrat belopp under hela perioden. I och för sig talar flera

skäl för att medelsbehovet kommer att sjunka, bl. a. den väntade knappheten

på arbetskraft och det lokaliseringspolitiska stödet. Å andra sidan torde

det även i fortsättningen bli nödvändigt att bereda ett relativt stort antal

äldre, ortsbundna personer sysselsättning i beredskapsarbeten. Härtill bidrar

också den fortgående förskjutningen i befolkningens åldersstruktur

mot högre åldrar.

Åtgärderna för att underlätta de handikappades anpassning på arbetsmarknaden

eller bereda dem sysselsättning i beredskapsarbeten eller skyddade

verkstäder har förutsetts komma att öka. De ökade ambitionerna att

göra det möjligt för svårare handikappade att komma ut i arbetslivet leder

till växande behov av särskild hjälp. Den medicinska vetenskapens utveckling

gör det också möjligt att i ökad utsträckning rädda personer till livet

efter t. ex. svårare trafikolyckor. Flera faktorer talar således för att behovet

av åtgärder för handikappade kommer att öka. I kalkylerna har intagits

en viss ökning för såväl beredskapsarbeten för handikappade som

vissa direkta stödåtgärder i form av näringshjälp och ökade bidrag till olika

typer av verkstäder för handikappade.

Enligt beslut av 1964 års riksdag skall det lokaliseringspolitiska stödet

omfatta en femårsperiod fr. o. m. budgetåret 1965/66. I enlighet härmed

bar medel härför upptagits t. o. in. budgetåret 1969/70.

3.7. Hälso-, sjuk- och socialvård

Till denna anslagsgrupp har hänförts utgifter för statliga och statsunderstödda

vårdområden. Hit hör sålunda bidrag till den landstingskommunala

kropps- och mentalsjukvården. Vidare ingår utgifter för nykterhetsvård,

dels vid statens egna vårdanstalter, dels i form av bidrag till kommunala

och andra huvudmän. Utgifterna för ungdomsvård domineras av de

statliga ungdomsvårdsskolorna. Inom socialvårdsområdet ingår bidrag till

bl. a. bostadsförbättringsverksamhet till åldringsbostäder och till kommunernas

sociala hemhjälp.

För hela gruppen uppgår utgiftsökningen i fasta priser för budgetåren

1961/62—1964/65 till drygt 7 % per år. Under denna period bar samtliga

vårdområden upprustats både genom omfattande investeringar — speciellt

vid mentalsjukvården — och personalförstärkningar. För de handikappade

ingår i denna anslagsgrupp väsentligt ökade resurser för tekniska hjälpmedel.

Genom beslut vid 1964 års riksdag har genomförts betydelsefulla re
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt-

An-

Anslagsförändring till

Genomsnitt-

lig procentuell

slag

lig procentuell

förändring

1966/

1967/

1968/

1969/

1970/

förändring

1961/62—

67

68

69

70

71

1966/67—

1964/65

1970/71

Totala utgifter ..........

+ 7,3

1626

+

156

+ 25

+ 7

+ 12

+ 2,9

därav

mentalsjukvård........

+ 4,3

783

82

— 5

+ 7

+ 7

+ 2,8

kroppssjukvård och all-

män hälsovård ........

+ 7,8

326

+

25

+ 16

— 23

— 20

— 0,2

nykterhetsvård........

+ 8,9

95

+

18

+ 9

+ 11

+ 10

+ 10,8

ungdomsvård..........

+ 14,1

40

+

3

+ 1

+ 1

+ 1

+ 3,3

åldringsvård ..........

+ 13,1

129

-f

17

— 6

+ 5

+ 5

+ 3,7

hjälp åt handikappade ..

+ 16,3

109

+

8

+ 5

+ 3

+ 4

+ 4,3

arbetarskydd..........

+ 3,0

15

+

1

+ 1

—

—

+ 4,1

iormer inom åldringsvården. De går ut på att åstadkomma en forcerad bostadsförbättringsverksamhet,

ökade resurser för social hemhjälp och en

snabb utbyggnad av åldringsvården. I detta syfte har införts statsbidrag till

kommunernas kostnader för social hemhjälp och ett temporärt lånestöd för

byggande av sjukhem. Vidare har ramen för förbättringslån till åldringarnas

bostäder väsentligt utvidgats.

Huvudmannaskapet för mentalsjukvården förs över från staten till landstingen

den 1 januari 1967. Staten skall dock bidra till landstingens kostnader

enligt särskilda avtal. Konstruktionen av dessa avtal medför en kraftig anslagsmässig

ökning för staten under budgetåret 1967/68. För resten av

prognosperioden ligger statens kostnader på en i stort sett oförändrad nivå

beroende på att bidragsunderlaget är fixerat.

Minskningen av utgifterna för kroppssjukvård och allmän hälsovård under

de senare budgetåren i perioden beror på att det speciella stimulansstödet

för byggande av sjukhem för långtidsvården då beräknas ha fyllt sin

uppgift. Den beräknade ramen som innebär ett nytillskott av 11 500 låneberättigade

platser förutses då vara uppfylld. Det skall påpekas att undervisningssjukhusen

till den del deras verksamhet är att hänföra till den högre

utbildningen behandlats under anslagsgruppen högre utbildning och forskning.

Nykterhetsvårdens utveckling påverkas av befolkningsutvecklingen, omfattningen

av alkoholmissbruk samt lagstiftningen på detta område. I beräkningarna

har —- under antagande om oförändrad lagstiftning — räknats

med en fortsatt utbyggnad av nykterhetsvården, då främst den öppna vården

i fråga om alkoholpolikliniker, rådgivningsbyråer samt inackorderingshem.

En sådan utveckling överensstämmer med den förskjutning från

tvångsmässig till frivillig vård som eftersträvas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

33

För ungdomsvården blir utvecklingen beroende på ett antal svårbedömbara

faktorer, bl. a. förekomsten av kriminalitet och asocialitet samt tilllämpningen

av den straffrättsliga och barnavårdande lagstiftningen. Vid

ungdomsvårdsskolorna har räknats med viss förstärkning av resurserna för

att åstadkomma en ökad effektivitet inom vården. Någon ytterligare utbyggnad

av antalet platser vid dessa skolor under perioden är däremot inte beräknad.

Därvid har hänsyn tagits till den väntade minskningen av berörda

åldersgrupper, vilken ansetts uppväga en eventuell ökning av asocialiteten.

Vidare har förutsatts en viss fortsatt övergång från institutionsvård till öppen

vård.

Åldringsvården påverkas av att antalet personer över 67 år väntas öka

med drygt 100 000 under jämförelseperioden. Sambandet mellan stigande

ålder och stigande sjukvårdskonsumtion är även av betydelse för beräkningarna.

Mot denna bakgrund har förutsatts en fortsatt kontinuerlig stegring

av statens bidrag till kommunernas sociala hemhjälp. Anslagen för viss

bostadsförbättringsverksamhet beräknas i stort sett vara oförändrade, ca

85 milj. kr., under perioden, varigenom den av 1964 års riksdag uppställda

målsättningen kan fullföljas.

De mest kostnadskrävande statliga insatserna för handikappade återfinns

under de avsnitt som avser förtidspensioner inom folkpensioneringen samt

utbildning och arbetsvärd. På det nu aktuella avsnittet ligger tyngdpunkten

på bidragen till tekniska hjälpmedel, där en fortsatt utveckling förutses under

perioden.

3.8. Stöd till barnfamiljer

Till denna anslagsgrupp har hänförts kostnaderna för allmänna barnbidrag,

bidragsförskott och bostadsrabatter. Vidare ingår bidragen till barnstugeverksamheten

samt den del av statens bidrag till social hemhjälp som

avser hjälp till barnfamiljer. Utgifterna avser i huvudsak direkta transfereringar

till hushållen.

Stöd till barnfamiljer

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt-

An-

Anslagsförändring till

Genomsnitt-

lig procentuell

slag

lig procentuell

förändring

1966/

1967/

1968/

1969/

1970/

förändring

1961/62—

67

68

69

70

71

1966/67—

1964/65

1970/71

Totala utgifter ..........

+ 8,1

1948

+ 34

+ 30

+ 32

+ 37

+ 1,7

därav

barnbidrag in. in.......

+ 6,9

1 639

+ 23

+ 22

+ 24

+ 29

+ 1,5

bostadsrabatter........

+ 16,2

231

—

—

—

—

—

3 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 126. Bilaga 10

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Utvecklingen under budgetåren 1961/62—1964/65 har, räknat i fasta

priser, karakteriserats av en betydande ökning i de nämnda transfereringsposterna.

För barnbidragen bestäms kostnadsutvecklingen dels av de beslut

som fattas om bidragens storlek, dels av förändringarna i antalet bidragsberättigade.

Barnbidraget, som år 1961 var 450 kr. per barn och år, har höjts

i flera tapper och uppgår fr. o. m. den 1 juli 1965 till 900 kr. per barn och

år. En ny bidragsförskottslag trädde i kraft år 1964 och gav förbättrat ekonomiskt

stöd för frånskilda makars och ogifta mödrars barn. De nya bidragsreglerna

har medfört en fördubbling av anslagsbehovet. En väsentligt

vidgad rätt till familjebostadsbidrag infördes år 1964. Såsom berörts i det

föregående infördes år 1964 statsbidrag med 35 % av kommunernas nettokostnader

för social hemhjälp. Bidragen till barnstugeverksamheten höjdes

avsevärt år 1963 och förslag om en ny höjning fr. o. m. den 1 juli 1966 har

framlagts i prop. 1966: 54.

För de allmänna barnbidragen har under den framförliggande perioden

antagits oförändrade bidragsgrunder, eftersom några beslut om framtida

höjningar inte föreligger. Sådana beslut måste för övrigt ses i samband med

bl. a. skattepolitikens utformning. Under perioden har antalet barn under

16 år förutsatts öka med drygt 100 000 för att vid utgången av år 1970 uppgå

till ca 1 860 000. Barnbidragsanslaget beräknas därigenom öka med mellan

20 och 30 milj. kr. per år.

Såsom tidigare angivits har i prop. 1966: 54 föreslagits förbättrade bidragsregler

för barnstugeverksamheten för att stimulera kommunerna till en

snabbare utbyggnad av barntillsynen för förvärvsarbetande föräldrar. Under

perioden beräknas det årliga tillskottet av daghemsplatser till ca 4 000.

Den framtida utformningen av samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna

utreds av familjepolitiska kommittén, som bl. a. skall pröva frågan

om införande av särskilt vårdnadsbidrag samt ompröva de nuvarande familjebostadsbidragen.

Nya program för den verksamhet som hänförs till detta

avsnitt kan således komma att påverka utvecklingen under perioden.

3.9. Kommunikationsväsende och energiförsörjning

Utöver utgifterna för vägväsendet omfattar anslagsgruppen investeringar

inom de statliga kommunikationsverken samt vattenfallsverket. Budgetåret

1966/67 svarar statliga investeringar för 67 % av de totala utgifterna inom

denna grupp. Bidrag till kommunala och enskilda investeringar utgör 16 %,

medan återstoden, 17 %, väsentligen utgörs av konsumtionsutgifter.

Under perioden 1961/62—1964/65 ökade utgifterna inom gruppen med i

genomsnitt knappt 2 % per år räknat i fasta priser. Som jämförelse kan

nämnas att de totala statliga investerings- och konsumtionsutgifterna under

samma period steg med drygt 6 %. Trots en relativt stark höjning av väg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

35

Kommunikationsväsende och energiförsörjning

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt-

An-

Anslagsförändring till

Genomsnitt-

lig procentuell

slag

lig procentuell

förändring

1966/

1967/

1968/

1969/

1970/

förändring

1961/62—

67

68

69

70

71

1966/67—

1964/65

1970/71

Totala utgifter ..........

+ 1,8

3 858

+ 59

- 103

+ 33

+ 89

+ 0.5

därav

vägväsendet ..........

+ 6,8

1 984

— 1

- 97

+ 72

+ 91

+ 0,8

kommunikationsverken .

+ 4,7

1 357

+ 9

— 16

- 27

- 7

- 0,8

energiförsörjning ......

- 13,7

313

+ 50

+ 4

- 17

—

+ 2,8

anslagen var ökningstakten således förhållandevis begränsad inom anslagsgruppen

under första delen av 1960-talet. Främst sammanhänger detta med

utvecklingen av affärsverkens investeringar, vilkas sammanlagda volym

höll sig på en i stort sett oförändrad nivå. Televerkets investeringar steg

visserligen kraftigt eller med i genomsnitt över 5 % per år. Detta motverkades

emellertid av en sjunkande investeringsvolym inom vattenfallsverket

och luftfartsverket, vilket i sin tur var en följd av att dessa verk gjort vissa

särskilt kostnadskrävande investeringar de närmast föregående åren. Vidare

förändrades investeringsvolymen inom statens järnvägar endast obetydligt

under perioden.

Bland faktorer som verkat i utgiftshöjande riktning kan nämnas att kostnader

för högertrafikreformen tillkommit fr. o. m. budgetåret 1964/65 samt

att nya grunder för beräkningen av driftsersättningen till SJ fastställts att

gälla från samma år.

Den personalstyrka som sysselsattes inom anslagsgruppens aktiviteter var

i stort sett oförändrad under perioden 1962/63—1965/66. En minskning av

personalen inom främst statens järnvägar och vattenfallsverket motvägdes

av en ökning inom postverket och vägväsendet.

Under de två budgetåren 1965/66 och 1966/67 stiger gruppens utgifter

som helhet kraftigare än under de fyra föregående budgetåren. Orsakerna

härtill är flera. Statens järnvägars investeringar ökar inte oväsentligt i samband

med att utbyggnaden för Storstockholms lokaltrafik påbörjas. Även

utgifterna för luftfart och sjöfart uppvisar eu stegring. För luftfartens del

sammanhänger detta med investeringarna i en ny flygplats i Malmöområdet.

Utgifterna för omläggningen till högertrafik ökar mycket kraftigt och

når budgetåret 1966/67 en högsta nivå av 270 milj. kr. Samtidigt fortsätter

utgifterna för televerkets investeringar och vägväsendet att stiga, om än i

dämpad takt vad gäller vägväsendet. Vattenfalls investeringar beräknas upphöra

att minska budgetåret 1965/66.

3t Bihany till riksdagens protokoll 1 !)<>(>. J samt. Xr 125. Bilaga 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Vid bedömningen av hur utgifterna inom anslagsgruppen kommer att utvecklas

under de framförliggande åren, har hänsyn i första hand tagits till

uppställda program och målsättningar. Detta gäller t. ex. högertrafikreformen

och statens järnvägars utbyggnad för Storstockholms lokaltrafik. För

flertalet områden inom gruppen är det emellertid förenat med vissa svårigheter

att bedöma hur utgifterna kommer att utvecklas under antagandet om

oförändrad ambitionsnivå. Detta sammanhänger med att någon klart definierad

målsättning beträffande den framtida omfattningen av bl. a. väginvesteringarna

och affärsverkens investeringar inte föreligger, vilket gör det

svårt att fastställa vad som kan anses utgöra oförändrad ambitionsnivå.

I valet mellan olika beräkningsmetoder har det bedömts lämpligast att generellt

låta oförändrad ambitionsnivå innebära den utgiftsutveckling som svarar

mot den beräknade årliga procentuella förändringen av trafiken och

andra efterfrågefaktorer. Som utgångspunkt för beräkningarna har härvid

valts utgiftsnivån under budgetåret 1966/67.

Som tidigare redovisats beräknas gruppens utgifter under innevarande

och nästa budgetår öka kraftigare än under perioden 1961/62—1964/65.

För perioden 1967/68—1970/71 förutses — vid oförändrad ambitionsnivå —

ökningstakten ånyo dämpas. Sålunda beräknas utgifterna anslagsmässigt

öka med i genomsnitt 0,5 % per år medan de totala investerings- och konsumtionsutgifterna

över budgeten väntas öka med 2,1 resp. 3,4 %. Den

relativt låga ökningstakten inom gruppen sammanhänger bl. a. med att utgifterna

för högertrafikreformen faller bort samt att televerkets och statens

järnvägars investeringar — om än med vissa fluktuationer — väntas

ligga på en ungefär oförändrad nivå under perioden.

Den totala personalstyrkan inom gruppens aktiviteter — budgetåret

1966/67 ca 160 000 anställda — väntas förbli tämligen konstant under perioden

eller möjligen minska något.

Vad gäller utvecklingen inom vägväsendet kommer enligt prognoserna i

långtidsutredningen vägtrafiken att under andra hälften av 1960-talet årligen

öka med i genomsnitt ca 6 %. Detta innebär en ganska kraftig dämpning

av ökningstakten jämfört med den bakomliggande perioden. Under

1960-talets första hälft utgjorde trafikökningen nämligen ca 9 % per år.

I enlighet med den redovisade beräkningsmetodiken har anslagen för vägoch

gatubyggandet antagits årligen stiga ungefär i takt med den förväntade

trafikökningen. Väg- och gatuunderhållet har i beräkningarna förutsatts

stiga med i genomsnitt 3,4 % per år, vilket överensstämmer med den i långtidsutredningen

beräknade stegringstakten för reparations- och underhållsarbeten

för investeringar i allmänhet. Det bör här påpekas att till denna

anslagsgrupp inte hänförts arbetsmarknadsstyrelsens utgifter för beredskapsarbeten

på vägar.

Kostnaderna för högertrafikreformen har enligt de beräkningar som redovisats

i 1966 års statsverksproposition bedömts komma att uppgå till

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. 10: Långtidsbudget

sammanlagt ca (300 milj. kr., vartill kommer 75 milj. kr. för lån till anskaffning

av liögertrafikbussar. Anslagen för dessa ändamål, vilka för budgetåret

1966/67 uppgår till sammanlagt 270 milj. kr., väntas planenligt minska för

att helt bortfalla budgetåret 1969/70.

Till kommunikationsverken räknas sjöfartsverket, postverket, televerket,

statens järnvägar och luftfartsverket. Trafikökningen inom sjöfartsområdet

förutses för perioden komma att bli låg. Statens anslag för sjöfartsändamål

har med hänsyn härtill beräknats öka endast obetydligt. I avvaktan på statsmakternas

ställningstagande till frågan om en förstärkning av isbrytarkapaciteten

har några kostnader för detta ändamål inte medtagits inom ramen

för oförändrad ambitionsnivå.

Postverket väntas komma att uppvisa den kraftigaste relativa ökningen

av investeringarna, ca 7 % per år. Utgångspunkten för denna beräkning är

en uppskattad ökning i poströrelsen med ca 5 % per år. För att denna skall

kunna klaras utan en alltför kraftig ökning av personalstyrkan, erfordras

åtgärder för att rationalisera postarbetet, bl. a. genom ökad maskinell hantering.

En planering med delta syfte pågår inom postverket. Vidare bar

vissa särskilda byggnadsbehov föranlett en uppräkning av medelsbehovet

under perioden.

Televerkets investeringar, vilka budgetåret 1966/67 beräknas till drygt

560 milj. kr., väntas under perioden inte komma att öka nämnvärt. Omfattningen

av investeringarna i teleanläggningar har bedömts bl. a. mot bakgrunden

av den väntade telefontrafikutvecklingen. Sålunda förutses en årlig

ökning av lokalsamtalstrafiken med ca 5 % och av rikssamtalstrafiken med

ca 8 %. Häremot svarar en beräknad ökning av investeringarna med ca 2 %

per år. En reducering av medelsbehovet inträder genom att utgifterna för

uppförande av en ny förvaltningsbyggnad i Farsta nedgår och bortfaller

under perioden. Vidare beräknas verkets investeringar i rundradioanläggningar

minska under perioden. Hänsyn har härvid endast tagits till beslutade

utbyggnadsprogram. Av 1960 års radioutredning framlagda förslag

har således inte beaktats inom ramen för oförändrad ambitionsnivå.

Statens järnvägars investeringsutgifter, vilka budgetåret 1966/67 uppgår

till 365 milj. kr., beräknas öka något sett över hela perioden. Budgetåret

1967/68 väntas medelsbehovet öka kraftigt för att därefter åter sjunka. Detta

sammanhänger bl. a. med de beslutade investeringarna för Storstockholms

lokaltrafik. Till grund för beräkningarna ligger vidare eu väntad trafikökning

om 2 % per år. Ersättningen till statens järnvägar för upprätthållandet

av olönsam trafik beräknas minska med 7 milj. kr. per år, ungefär motsvarande

en årlig nedläggning av trafiken på 300—350 km järnväg.

Luftfartsverkets framtida ställning utreds f. n. av en särskild utredning,

luf tf artsutredningen. I avvaktan på utredningens förslag och statsmakternas

ställningstagande till detta har verkets investeringar — budgetåret 1966/67

ca 25 milj. kr. — beräknats öka i takt med luftfartens väntade expansion,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

8—9 % per år. Vid sidan härav har förändringarna i medelsbehovet för

den nya flygplatsen i Malmöregionen beaktats. Slutligen förutses i enlighet

med verkets egen bedömning en successiv minskning av verkets driftunderskott

komma att äga rum under perioden.

För energiförsörjningens del bestäms investeringsbehovet inom vattenfallsverket

av den förväntade efterfrågeutvecklingen för elkraft. I anslutning

till centrala driftledningens långsiktsprognos för elförbrukningen i

landet beräknas belastningen inom vattenfallsverkets område öka med

6,1 % per år fram till år 1970 och därefter med 5,5 %. För att tillgodose denna

belastningsökning erfordras dels nya produktionsanläggningar, dels en

utökning och förstärkning av distributionssystemet. Bland nya investeringar,

som beräknas komma att påbörjas under perioden, kan nämnas Parkis och

Bodens vattenkraftstationer, installation av ett fjärde aggregat i Stenungsunds

värmekraftstation samt ytterligare en större värmekraftanläggning.

Totalt beräknas investeringarna — budgetåret 1966/67 335 milj. kr. —

öka med 6 % budgetåret 1967/68 för att sedan ligga kvar på denna nivå.

3.10. Bostadspolitik

Till denna anslagsgrupp har förts anslagen till räntebidrag och bostadslån

samt vissa andra mindre anslag, huvudsakligen avseende bostadsstyrelsen.

Bostadspolitik

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig år- lig procentuell för- ändring 1961/62—

1964/65

Anslag

1966/67

Anslagsförändring till

Genomsnittlig år- lig procentuell för- ändring 1966/67—

1970/71

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

— 5,2

1 477

+ 259

+ 14

+ 4

+ 14

+ 4,6

Räntebidragen avser att täcka den merkostnad för bostadskonsumenterna

som uppkommer genom att räntorna på de lån, som i fråga om inteckningssäkerhet

ligger under statslånen, överstiger vissa garanterade räntesatser.

Den garanterade räntesatsen varierar beroende på vilket år huset

färdigställts. Enligt beslut av årets riksdag kommer fr. o. m. budgetåret

1966/67 subventionen att omfatta hus byggda år 1958 och senare. Den garanterade

räntesatsen uppgår för primärlånen till 6 % i de två tidigaste

subventionerade årgångarna och sjunker därefter successivt till 4 % i nyproduktionen.

Som jämförelse kan nämnas att marknadsräntan för primärlån

f. n. (april 1966) är 7 %.

Anslaget till bostadslån representerar det nettotillskott till bostadslåne
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. 10: Långtidsbudget

fonden som, utöver inflytande amorteringar, erfordras för att utbetala de

statliga bostadslånen. Dessa avser att helt eller delvis täcka intervallet över

70 % av ett för varje bostadshus fastställt låneunderlag, som i princip motsvarar

produktionskostnaden. Räntan på dessa lån är f. n. 4 % och understiger

således högst väsentligt marknadsräntan för lån i motsvarande säkerhetsläge

på den öppna marknaden.

Anslagsgruppen uppvisar för den historiska perioden en årlig volvmminskning

med i genomsnitt drygt 5 %. Denna utveckling betingas framför

allt av minskningen av de generella hyressubventionerna i form av räntebidrag.

Denna minskning, som skett i flera etapper, har haft formen dels

av höjningar av de garanterade räntesatserna, dels inskränkningar av antalet

årgångar av hus som ingått i det subventionerade beståndet. De hyreshöjningar

som därigenom uppstått har för vissa kategorier av bostadskonsumenter

delvis kompenserats genom höjningar av vissa andra typer

av bidrag. Anslaget till bostadslån förändrades från budgetåret 1961/62

till budgetåret 1964/65 endast i mindre omfattning. Bostadsbyggandets

volym har under perioden ökat väsentligt men samtidigt har under senare

år uppkommit omfattande eftersläpningar i utbetalningarna av statliga bostadslån,

bl. a. beroende på det strama kreditmarknadsläget och därav följande

svårigheter att avlyfta kreditiven. En förutsättning för utbetalning

av de statliga lånen är nämligen att de underliggande lånen kunnat avlyftas.

Utgiftstrenden för anslagsgruppen under den framförliggande perioden

avviker enligt beräkningarna väsentligt från den hittillsvarande eller från

en genomsnittlig årlig minskning på ca 5 % till en ökning i ungefär samma

takt. I fråga om räntebidragen grundas beräkningen på förutsättningen att

ränteläget inte kommer att förändras under perioden samt att bostadsbyggandets

volym kommer att stiga i ungefär samma takt som nationalprodukten.

Vidare förutsätts att antalet subventionerade årgångar förblir oförändrat.

Utifrån dessa förutsättningar skulle för räntebidragen erfordras ett

fr. o. in. budgetåret 1967/68 oförändrat anslag. I detta sammanhang bör

erinras om att formerna för finansiering av bostadsbyggandet är under utredning.

Den årliga ökningstakten för bostadsbyggandet bär fixerats vid i runt

tal 4 %, en volymökning som kommer att ta sig uttryck dels i en ökning av

antalet igångsatta lägenheter, dels i en stigande utrymmes- och utrustningsstandard.

Den möjliga ökningen i igångsättningen har uppskattats till ca

2 000 lägenheter per år.

Anslaget till bostadslånefonden stiger kraftigt till budgetåret 1967/68 på

grund av att en betydande medelsreservation beräknas kunna tas i anspråk

under budgetåret 1966/67 samt all de genomsnittliga lånebeloppen liksom

antalet utbetalda lån antas stiga. Under återstoden av perioden beräknas

anslaget i stort sett kunna hållas på den nivå som uppnås budgetåret

1967/68.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Mcij.ts proposition nr 125 år 1966

3.11. Näringarnas främjande

Denna anslagsgrupp omfattar dels direkta anslag för stöd till näringarna,

dels utgifter och bidrag till olika myndigheter och institutioner som förmedlar

nämnda stöd och som svarar för statens medverkan i rationaliseringsverksamhet

och främjande i allmänhet av näringarna. Utgifterna domineras

av stöd åt jordbruksnäringen.

Näringarnas främjande

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt-

An-

Anslagsförändring till

Genomsnitt-

lig procentuell

slag

lig procentuell

förändring

1966/

1967/

1968/

1969/

1970/

förändring

1961/62—

67

68

69

70

71

1966/67—

1964/65

1970/71

Totala utgifter ..........

+ 5.2

585

+ 21

+ 4

4- 4

+ 9

+ 1.6

därav

jordbruk, fiske och skogs-

bruk .................

+ 2,2

388

+ 14

- 3

- 3

+ 3

+ 0,6

hantverk, handel och in-

dustri................

+ 14,5

174

+ 7

+ 6

+ 6

+ 6

+ 3,4

För de senaste fyra budgetåren redovisas en utgiftsstegring för denna

anslagsgrupp med drygt 5 % per år i fasta priser. Den relativt sett måttliga

ökningen av utgifterna på jordbruksområdet hänför sig i huvudsak till

ökade insatser för jordbrukets rationalisering i enlighet med år 1963 fattade

beslut. Utgifterna för de senaste åren har ökat även för den av skogsvårdsstyrelserna

handhavda skogliga rationaliseringen. För gruppen hantverk,

handel och industri uppvisas en kraftig ökning, hänförlig främst till

hantverks- och industrilånen och anslaget för främjande av utrikeshandeln.

Även anslagen till geologisk undersökning, provningsanstalterna och konsumentupplysning

har ökat betydligt.

Utvecklingen på jordbrukets område under den nu ifrågavarande perioden

kommer att bli beroende av de riktlinjer för jordbrukspolitiken som

statsmakterna på grundval av 1960 års jordbruksutrednings förslag kan

komma att fastställa. Särskilt en omläggning av prisregleringssystemet

skulle kunna föra med sig stora konsekvenser för medelsanvisningen över

budgeten. I förevarande sammanhang har bedömningen gjorts med utgångspunkt

från hittills gällande jordbrukspolitiska riktlinjer. Härvid har räknats

med att ett ökat behov av medel för rationaliseringsverksamheten

kommer att uppvägas av ett —- till följd av nedläggning av mindre jordbruk

—■ minskat medelsbehov för småbruksstöd.

För fisket väntas en fortsatt övergång till större och modernare fiske
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget 41

båtar, vilket återspeglas i en viss fortsatt ökning i utlåningen till fiskerilånefonden.

För skogsbruket har i samband med en beräknad hög rationaliseringstakt

ett fortsatt behov bedömts föreligga att utveckla främst den planerande

verksamheten i de skogliga myndigheterna. Den beräknade genomsnittliga

utgiftsstegringen innefattar även medel för en ökad skogsplantering av sämre

jordbruksmark.

Inom gruppen hantverk, handel och industri befinner sig stora delar av

verksamheten under utredning och fastlagda program saknas därför f. n.

nästan helt. Vissa anslagsökningar beräknas dock bl. a. till prisutjämning

på jordbruksråvaror till livsmedelsindustrin, geologisk undersökning och

patentverket.

3.12. Skatteutjämningsbidrag

Denna utgiftsgrupp omfattar dels skatteutjämningsbidrag till kommunerna,

dels särskilda ersättningar som utgår till vissa städer och kyrkor samt

kyrkofonden med anledning av indragna eller mistade förmåner.

Utgifterna domineras helt av skatteutjämningsbidragen, vilka f. n. uppgår

till ca 96 % av den totala utgiftssumman inom gruppen.

Skalteut j äran i ngsbidrag

(Milj. kr.)

Genomsnittlig pro- centuell förändring

1961/62—1964/65

Anslag

1966/67

Anslagsförändring till

Genomsnittlig pro- centuell förändring

1966/67—1970/71

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

+ 5,1

1 152

+ 120

+ no

+ 90

+ 70

+ 7,6

Skatteutjämningssystemet har omlagts efter beslut av 1965 års riksdag.

Enligt detta beslut har såväl de hittillsvarande skatteersättningarna till kommunerna

med anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer som

skattelindringsbidraget till skattetyngda kommuner ersatts med ett nytt

generellt skatteutjämningsbidrag. Dessutom har vissa speciella statsbidrag

avlösts. Staten har vidare övertagit en betydande del av kommunernas kostnader

för folkpensioneringen. Inom denna anslagsgrupp redovisas dock endast

utgifter som sammanhänger med de allmänna skatteutjämningsbidragen.

Statens kostnader för skatteutjämningsbidragen påverkas av ett flertal

faktorer. Vid beräkningen av utgiftsutvecklingen har förutsatts att bidraget

under hela beräkningsperioden skall utgå enligt nu gällande grunder. Beräkningen

bygger vidare på de antaganden angående inkomstutvecklingen,

för vilka redogörs i avsnitt 6 (alt. I). Slutligen har räknats med en höjning

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

av de kommunala utdebiteringssatserna med i genomsnitt 25 öre om året.

Bland övriga anslag inom gruppen kan nämnas ersättningar till städerna

för mistad tolag. Enligt beslut av 1964 års riksdag skall den tolagsersättning,

som tidigare har utgått till vissa städer, avvecklas under en femårsperiod.

För år 1965 utgick full kompensation med sammanlagt 40 milj. kr.

Under de fyra följande åren skall ersättningen i princip avvecklas.

3.13. Diverse

Under denna rubrik har grupperats vissa utgifter som inte lämpligen kan

hänföras till någon av de tidigare behandlade anslagsgrupperna, nämligen

anslag till statsdepartementen och riksdagen, vissa kostnader för skatteväsendet,

överståthållarämbetet och länsstyrelserna, kulturella ändamål,

räntorna på statsskulden samt u-hjälpen och andra internationella ändamål.

Diverse

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt-

An-

Anslagsförändring till

Genomsnitt-

lig procentuell

slag

lig procentuell

förändring

1966/

1967/

1968/

1969/

1970/

förändring

1961/62—

67

68

69

70

71

1966/67—

1964/65

1970/71

Totala utgifter ..........

+ 0,0

2 524

+ 171

+ 190

+ 170

4- 181

+ 6,4

därav

riksstyrelsen ..........

+ 12,3

280

+ 26

+ 24

+ 6

- 5

4- 4,4

statsskuldräntor ......

- 6,6

854

+ 40

+ 80

+ 70

+ 70

+ 6,9

Utgiftsgruppen riksstyrelsen omfattar anslag till hov- och slottsstaterna,

statsdepartementen — frånsett försvarsdepartementet, som hänförts till

anslagsgruppen totalförsvar — samt riksdagen. Vidare ingår vissa centrala

ämbetsverk och utrikesförvaltningen.

Utgiftsökningen under budgetåren 1961/62—1964/65 uppgick till drygt

12 % per år och hänförde sig till stor del till de centrala ämbetsverken.

Flera av dessa fick under perioden ny organisation och större resurser bl. a.

inom rationaliserings- och revisionsområdet.

Utgiftsgruppens utvecklingstakt under prognosperioden förutses bli betydligt

lägre än under början av 1960-talet eller i genomsnitt 4,4 %. Ungefär

hälften av utgiftsstegringen hänför sig till investeringar och avser förvaltningslokaler

för departementen och ämbetsverken samt fastigheter för

utrikesrepresentationen.

Utgifterna under gruppen statsskuldi-äntor bestäms av statsskuldens utveckling

och räntenivån. Statsskulden har under fyraårsperioden fram

t. o. m. budgetåret 1964/65 kunnat minskas med närmare 1 200 milj. kr.

För perioden 1966/67—1970/71 har statsskuldräntorna beräknats med

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Bil. 10: Långtidsbudget

utgångspunkt från en årlig ökning av statsskulden med 1 miljard kr. och en

genomsnittsränta på 6 %. Någon samordning med de totalbudgetunderskott

som redovisas i avsnitt 7 har således inte skett.

Ökningstakten under perioden 1961/62—1964/65 har varit hög för utgifterna

till kultur, idrotts- och friluftsliv samt naturvård. För kulturens del

har särskilt anslagen till teaterverksamhet, såväl de kungliga teatrarna som

turné- och stadsteatrarna, ökat i snabb takt. Den statliga verksamheten på

naturvårdens område har byggts ut väsentligt sedan beslut fattades år

1963 om inrättande av statens naturvårdsnämnd och den nya naturvårdslagen

kom till.

För perioden fram till 1970/71 föreligger i allmänhet inte några direkt

fastlagda planer som tidsmässigt anger utvecklingen inom olika sektorer

av detta område. Bl. a. pågår utredning om hur de statliga insatserna på

idrottens område skall få en så effektiv användning som möjligt. Den

ökade fritiden beräknas dock komma att medföra krav på ökade resurser

på idrotts- och friluftsområdet. På kulturområdet pågår vidare praktiskt

försöksarbete, t. ex. i fråga om rikskonsert- och riksutställningsverksamhet.

För naturvårdens del har utgiftsutvecklingen beräknats med utgångspunkt

från den utbyggnad av verksamheten som innefattas i 1963 års

principbeslut samt 1965 års principbeslut om ny organisation för hela

naturvårdssektorn.

Beträffande utgifterna för u-hjälp har beräkningsmässigt antagits en årlig

ökning av ungefär samma storleksordning som för budgetåret 1966/67.

Bland övriga till diversegruppen hänförda utgiftsområden faller en relativt

stor ökning på vissa kostnader för skatteväsendet. Utöver kostnaderna för

den årliga taxeringen tillkommer under perioden kostnader för en allmän

fastighetstaxering samt vissa kostnader till följd av att uppbördsverken

den 1 januari 1967 förstatligas i sådana städer som fortfarande har egen

uppbördsförvaltning.

3.14. Totala utgifter

I följande tabell sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtliga anslagsgrupper.

De totala utgifterna beräknas i fasta priser öka i avsevärt lägre

takt under perioden än under första hälften av 1960-talet, eller med 3.1 %

mot 6,6 %. En stor del av den utgiftsökning som ger genomsnittssiffran

3,1 % faller dock på det första året. För budgetåret 1967/68 beräknas nämligen

utgifterna öka med ca 6 %, dvs. ungefär motsvarande utvecklingen under

budgetåren 1961/62—1964/65. Denna ojämna stegringstakt följer delvis

av att utgiftsutvecklingen beräknats utifrån begreppet oförändrad ambitionsnivå,

medan inga kostnader för nya reformer inräknats, ökningar till

följd av statsmakternas hittills fattade beslut påverkar framför allt det för
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Tabell 7. Utgiftsutvecklingen

(Milj. kr.)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Genom-

snittlig pro-

1966/67

snittlig pro-

centuell för-

1967/

1968/

1969/

1970/

centuell för-

ändring vid

68

69

70

71

ändring vid

fasta priser

fasta priser

1961/62—

1966/67—

1964/65

1970/71

Totala utgifter ..........

+ 6,6

31 313

+

1868

+ 913

_L

689

+ 532

+ 3,1

Totalförsvar ............

+ 4,9

*5 048

-f

424

+ 104

__

22

— 53

Utbildning och forskning. .

+ 10,5

5 358

203

+ 158

+ 184

+ 149

+ 3,1

Rätts- och polisväsende . .

+ 22,8

1 135

+

39

+ 35

+

34

+ 32

+ 3,0

Allmän försäkring........

+ n,o

5 465

+

320

+ 317

+ 125

+ 129

+ 3,9

Arbetsmarknads- och lo-

kaliseringspolitik ......

+ 24,4

1 137

+

62

+ 29

+

28

— 137

— 0,4

Hälso-, sjuk- och socialvård

+ 7,3

1 626

+

156

+ 25

+

7

+ 12

+ 2,9

Stöd till barnfamiljer ....

+ 8,1

1 948

+

34

+ 30

+

32

+ 37

+ 1,7

Kommunikationsväsende

och energiförsörjning . .

+ 1,8

3 858

-f-

59

— 103

+

33

+ 89

+ 0,5

Näringarnas främjande. . ..

+ 5,2

585

+

21

+ 4

+

4

+ 9

+ 1,6

Bostadspolitik ..........

— 5,2

1 477

-j-

259

+ 14

+

4

+ 14

+ 4,6

Skatteutjämningsbidrag ..

+ 5,1

1 152

+

120

+ 110

+

90

+ 70

+ 7,6

Diverse ................

+ 0,0

2 524

+

171

+ 190

+ 170

+ 181

+ 6,4

1 Anslagen uppgår till 5 398 milj. kr. I tabellen angivet belopp avser den utgiftsnivå som inträder

då den beslutade uppbyggnaden av anslagsbehållningarna med 350 milj. kr. beaktas.

sta året i perioden. Den använda tekniken medför vidare att kostnaderna

för vissa tidsbegränsade program bortfaller under slutet av perioden. Vidare

dämpas utgiftsökningen på vissa områden då ett preciserat mål uppnås

och berörda anslag stabiliseras på den givna nivån. Bland de faktorer

som förklarar skillnaden i ökningstakt för utgifterna för budgetåret 1967/

68 jämfört med resten av perioden kan särskilt nämnas att ökningstakten

för försvarsutgifterna nedgår med drygt 300 milj. kr. mellan budgetåren

1967/68 och 1968/69. Detta beror i huvudsak på att utgiftsnivån för budgetåret

1966/67 tillfälligt dragits ned. Andra stora utgiftsposter med en

markerad omsvängning i ökningstakten mellan budgetåren 1967/68 och

1968/69 är bostadslånegivningen samt anslagen till mentalsjukvården och

vägväsendet, där skillnaden beräknas till i runt tal 350, 100 resp. 100 milj.

kr. Orsaken härtill är för bostadslånegivningen till stor del av anslagsteknislc

karaktär. För mentalsjukvården stabiliseras anslagen fr. o. in. budgetåret

1968/69, då mentalsjukvårdsreformen helt genomförts. Under vägväsendet

bortfaller kostnader för genomförande av högertrafik.

Det bör påpekas att den redovisade utgiftsutvecklingen (med visst undantag

för skatteutjämningsbidragen) förutsätter pris- och lönestabilitet.

I det avsnitt som behandlar budgetsaldots utveckling har vid alternativa

antaganden om statsinkomsternas utveckling gjorts tillägg för ökade statliga

löneutgifter samt för vissa utgifter som varierar med prisnivån t. ex.

folkpensioner och omkostnader.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. JO: Långtidsbudget

45

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling

4.1. Inledning

Analysen av den statliga utgiftsutvecklingen i realekonomiska termer syftar

till att belysa den samhällsekonomiska innebörden av den förutsedda

utgiftsexpansionen. En uppdelning i realekonomiska kategorier är till nytta

bl. a. när man skall analysera budgetens konjunkturmässiga verkningar,

dess allokerings- och fördelningspolitiska aspekter m. m. I detta sammanhang

bör erinras om att klassificeringen omfattar totalbudgeten, dvs. driftbudgeten

exklusive avskrivningar, samt investeringsanslagen. Analysen omfattar

således inte affärsverkens driftutgifter, de statliga bolagen samt stora

delar av socialförsäkringssystemet bl. a. AP-fonden.

Vid en konjunkturmässig analys är det i första hand av intresse att urskilja

sådana utgifter — konsumtion och investering — som innebär att

staten direkt själv efterfrågar produktionsresurser. Övriga utgifter påverkar

samhällsekonomin på ett mera indirekt sätt.

Vid konjunkturanalys knyts intresset till när ett anslag tas i anspråk, inte

till när det beviljas. I och för sig är det därför angeläget att ta hänsyn till

förändringar i reservationsmedelsanslag och i dispositionen av rörliga krediter.

För den långa period som långtidsbudgeten omfattar har det dock,

med vissa undantag, inte ansetts möjligt att uppskatta hur dessa faktorer

inverkar.

Den uppdelning som görs mellan konsumtionsutgifter och investeringsutgifter

är ur vissa synpunkter mycket schablonmässig. De senare definieras

i princip som bruttoinvesteringar i samhällsekonomisk mening, dvs. nyanskaffning

och underhåll av byggnader och anläggningar, inventarier, fordon

och annan utrustning för stadigvarande bruk liksom försvarets tyngre materiel.

Även engångsanskaffning av annan materiel räknas som investering

(lagerökning). I den mån investeringsverksamheten bedrivs i statens egen

regi inkluderas även löner till statsanställda. Emellertid representerar betydande

delar av den offentliga konsumtionen också i viss mening produktiva

investeringar. Utgifterna för utbildning måste i hög grad anses vara att bygga

för framtida välstånd för samhället i dess helhet. Detsamma gäller i stor

utsträckning för sjuk- och hälsovården. I den offentliga konsumtionen inräknas

vidare konventionellt de statliga insatserna för forskning och tekniskt

utvecklingsarbete, vilka har en klar karaktär av produktiva investeringar.

Dit hör även de växande utgifterna för att genom arbetsmarknadspolitiska

åtgärder öka arbetskraftens rörlighet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1906

Till konsumtionsutgifter hänförs de löpande utgifterna för produktionen

av tjänster inom sjuk- och socialvården, undervisningssektorn, rätts- och

polisväsende, totalförsvar in. in. Ungefär 70 % av de statliga konsumtionsutgifterna

består av löner och pensionskostnader. Resten utgörs av omkostnader

i den löpande verksamheten.

Som investering räknas huvuddelen av investeringsanslagen samt vissa

utgifter på driftbudgeten, främst vägbyggande och materialinköp.

I statens inkomstfördelningspolitik spelar de direkta inkomstöverföringarna

en central roll. Direkta inkomstöverföringar är sådana som ges utan

motprestation och som ökar mottagarens köpkraft utan att påverka konsumtionsvalet.

De viktigaste exemplen är folkpensioner, barnbidrag, sjukförsäkring

och studiebidrag. Skatteutjämningsbidragen till kommunerna

kan också ses som en speciell form av direkt inkomstöverföring.

Ett annat slag av statliga transfereringsutgifter utgör indirekta inkomstöverföringar

eller subventioner. Även dessa kommer den slutliga mottagaren

till godo utan att han levererar någon motprestation, men endast om han

inriktar sin efterfrågan på ett visst bestämt sätt. Som exempel på subventioner

kan nämnas bostadssubventioner, i form av bostadsrabatter och räntebidrag,

lokaliseringsbidrag och bidrag till byggande av enskilda vägar. I

subventioner har inräknats bidrag både till offentliga och till privata företag.

Subventioner har ur konjunkturmässiga och fördelningspolitiska aspekter

i betydande utsträckning samma verkningar som om staten själv konsumerat

(investerat) medlen.

Statsräntorna har viss släktskap med inkomstöverföringarna i så måtto

att de inte representerar någon direkt efterfrågan på reala resurser. Å andra

sidan kan de ses som ersättning för att staten får disponera kapital, varför

alltså en motprestation i viss mening ges.

Den sista realgruppen slutligen omfattar finansiella transaktioner såsom

statens långivning, aktieköp, markköp m. m.

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter

I tabell 8 har statens egna konsumtions- och investeringsutgifter sammanförts

med statsbidragen till kommunerna för motsvarande ändamål. Denna

redovisningsmetod har valts för att underlätta rättvisande jämförelser mellan

olika år. Utvecklingen av de olika utgiftsgrupperna skulle annars påverkas

av de förändringar i fråga om huvudmannaskap som inträffar under

de aktuella budgetåren. Den samhällsekonomiska effekten av utgifter inom

ett visst verksamhetsområde är i princip densamma, vare sig staten själv

svarar för verksamheten eller kommunerna driver den med statsbidrag.

På liknande sätt har förfarits med bidrag till vissa privata ideella organisationer,

t. ex. till erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare. I enlighet

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget 47

med definitionen av subventioner har däremot bidrag till företag etc. förts

till den gruppen.

I de statliga konsumtionsutgifterna har slutligen inkluderats även bidrag

till internationell verksamhet.

Tabell 8. Konsumtions- och investcringsutgifternas utveckling

(Milj. kr.)

Genomsnittlig

An-

Anslagsförändring till

Genomsnittlig

procentuell

slag

procentuell

förändring

1966/

1967/

1968/

1969/

1970/

förändring

1961/62—

67

68

69

70

71

1966/67—

1964/65 i

1970/71 i

fasta priser

fasta priser

Konsumtionsutgifter......

+ 6,9

11280

+ 647

+ 306

+ 342

+ 333

+ 3,4

Statliga1................

+ 8,1

7 380

+ 330

+ 232

+ 251

+ 257

+ 3,4

Driftbidrag till kommuner.

+ 7,7

3 470

+ 290

+ 58

+ no

+ 24

+ 3,3

Bidrag till ideella organi-

sationer m. m.........

+ 12,5

430

+ 27

+ 16

- 19

+ 52

+ 4,1

Investeringsutgifter ......

+ 5,3

6 990

+ 415

— 53

+ 139

+ 85

+ 2,0

Statliga ................

+ 4,1

6 010

+ 337

+ 21

+ 120

+ 61

+ 2,2

Investeringsbidrag till kom-

munerna..............

+ 14,7

980

+ 78

— 74

+ 19

+ 24

+ 1,2

1 Inklusive internationella ändamål.

Utgifterna för konsumtion och investering omfattar närmare GO % av

statsutgifterna. Konsumtionsutgifterna beräknas öka vid oförändrad ambitionsnivå

med 3,4 % i fasta priser och löner mot 6,9 % under perioden

1961/62—1964/65. De största ökningarna inom statlig konsumtion förutses

för utbildning och forskning, arbetsmarknadspolitik, rätts- och polisväsende

och internationella ändamål. Ökningen av driftbidrag till kommunerna

sammanhänger huvudsakligen med mentalsjukvårdens kommunalisering

och ökningen av driftbidraget till kommunala gymnasiala skolor.

Av den totala ökningen i långtidsutredningens kalkyl för statlig konsumtion

(exklusive kommunbidrag etc.) om 4,3 % går således huvudparten

åt för att upprätthålla oförändrad ambitionsnivå. Det bör dessutom erinras

om att långtidsutredningens kalkyl för den statliga konsumtionens utveckling

torde kunna förverkligas endast under mycket gynnsamma omständigheter

och att kalkylen ställer stora krav på finanspolitiken.

Även för investeringsutgifterna förutses eu långsammare uppgång för

framtiden än under den här valda jämförelseperioden. Det ligger i sakens

natur att oförändrad ambitionsnivå innebär en jämförelsevis lugn investeringsutveckling.

Eu stor del av den framtida utgiftsökningen faller på

totalförsvaret eftersom beräkningsmässigt förutsatts att försvaret skall återgå

till den formella anslagsnivån för budgetåret 1966/67 samt därutöver

successivt få ta i anspråk de 350 milj. kr. med vilka reservationsmedelsbehållningarna

ökade budgetåret 1966/67. Hälso- och sjukvård, affärsverken,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Iiungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

väganslagen och den fortgående upprustningen av universitet och högskolor

är andra tunga poster i den beräknade statliga investeringsutvecklingen.

Bidragen till kommunala investeringsutgifter, som ökade i mycket snabb

takt under perioden 1961/62—1964/65, förutses expandera avsevärt långsammare.

4.3. Övriga realgrupper I

Tabell 9. Utvecklingen av utgifterna för inkonistöverföringar m. m.

(Milj. kr.)

Genomsnittlig

An-

Anslagsförändring till

Genomsnittlig

procentuell

slag

procentuell

förändring

1966/

1967/

1968/

1969/

1970/

förändring

1961/62—

67

68

69

70

71

1966/67—

1964/65 i

1970/71 i

fasta priser

fasta priser

Direkta inkonistöverföringar

+ 9,9

8 680

+ 445

+ 505

+ 197

+ 213

+ 3.7

Till enskilda ............

+ 10,6

7 530

+ 325

+ 395

+ 107

+ 143

+ 3.1

Skatteutjämningsbidrag

m. m.................

+ 5,1

1 150

+ 120

+ no

+ 90

+ 70

+ 7,6

Subventioner ............

+ 2,7

1570

— 69

+ 52

— 40

— 22

— 1,3

Statsskuldräntor..........

— 5,6

850

+ 75

+ 82

+ 72

+ 71

+ 7.9

Finansiella transaktioner

m. m.................

+ 1,5

1940

+ 356

+ 21

— 21

— 150

+ 2,6

I enlighet med principerna för långtidsbudgeten har i gruppen direkta

inkomstöverföringar till enskilda kostnaderna för folkpensionerna beräknats

inklusive de av statsmakterna t. o. m. år 1968 fastställda standardhöjningarna.

Hänsyn har givetvis även tagits till utvecklingen av antalet pensionärer.

Förskjutningen mot högre åldrar medför också ökade kostnader

för sjukförsäkringen. Utgifterna för barnbidragen har räknats upp med

ledning av barnantalets utveckling.

Skatteutjämningsbidraget har beräknats enligt gällande bidragsregler

och baserats på de antaganden som angivits i avsnitt 3.12.

Subventionerna visar en svag nedgång under perioden. Detta sammanhänger

främst med att lokaliseringsstödet endast är beslutat t. o. m. budgetåret

1969/70 och därför — i enlighet med de principer som uppställts

för långtidsbudgeten — förutsatts avvecklat från denna tidpunkt. Bidragen

för drift av trafiksvaga järnvägar och till AB Atomenergi beräknas också

minska.

Inom finansiella transaktioner, slutligen, är bostadslånen den dominerande

posten. Dessa visar liksom studiemedlen en viss uppgång under perioden,

vilket dock motverkas av en förutsatt avveckling av lokaliseringslånen,

långivningen i samband med högertrafikreformen samt lånen till

byggande av sjukhem.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

49

5. Personalutvecklingen

Omfattningen av långtidsbudgetens personalredovisning. Personalredovisningen

omfattar i princip den statliga verksamheten samt det kommunala

skolväsendet. Redovisningen är inte begränsad till personal som avlönas på

avlöningsanslag utan innefattar i förekommande fall även anställda som

avlönas från andra anslag. Materialet omfattar både tjänstemän och arbetare,

dock ej städningspersonal. Med undantag av AB Atomenergi ingår inte

statliga bolag i materialet.

Som mått på personalutvecklingen används totala antalet tjänster, enligt

gällande organisationsplan, omräknade till heltidstjänster. Den valda metodiken

leder till att de redovisade personalanspråken för den framförliggande

perioden underskattas i flera avseenden. Dels tillkommer den efterfrågan

som följer av att ett betydande antal tjänster f. n. är vakanta, dels

föreligger behov av personal för vikariatstjänstgöring. Materialet innefattar

inte kompensation för arbetstidsförkortning. Slutligen bör beaktas att vissa

tjänster f. n. innehas av personer som saknar föreskriven kompetens.

Under budgetåren 1963/64—1968/69 påverkas den statliga sektorns omfattning

av ett antal huvudmannaskapsreformer. Den 1 juli 1963 övergick

huvudmannaskapet för provinsialläkarväsendet till landstingen. Den 1 januari

1965 övergick huvudmannaskapet för rådhusrätterna samt för polis-,

åklagar- och exekutionsväsendet från kommunerna till staten. Fr. o. m.

budgetåret 1966/67 kommunaliseras de statliga gymnasierna. Den 1 januari

1967 beräknas staten överta de kommunala uppbördsverken. Vid samma tidpunkt

skall mentalsjukvården övertas av landstingen. Serafimerlasarettet

övertas den 1 juli 1968 av Stockholms stad. För att kunna göra en rättvisande

jämförelse mellan budgetåren har beräkningen av personalförändringarna

i princip skett med utgångspunkt från nu gällande organisation.

Fn konsekvens härav är att de nivåförändringar i totalantalet i personalredovisningen

upptagna tjänster, som följer vid huvudmannaskapsförändringar

mellan stat och kommun, inte ingår som sådana i de redovisade

förändringssiffrorna.

Kalkylen i långtidsutredningen. Den i avsnittet 2 beskrivna situationen

på arbetsmarknaden utgör bakgrunden vid en bedömning av den framtida

personalutvecklingen inom den statliga och statsunderstödda sektorn. Enligt

långtidsutredningens kalkyl leder en jämförelse mellan de förväntade

trenderna på utbudssidan och en summering av olika sektorers planer till

ett efterfrågeöverskott under perioden 1965—1970 på arbetskraft i storleksordningen

175—275 000 personer. Efterfrågan från den offentliga sektorn

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

har därvid beräknats till ca 100 ä 115 000, exklusive kompensation för arbetstidsförkortning.

Ehuru det »arbetskraftsgap» som uppstår inte kan användas som mått

på den framtida arbetskraftsbristen visar dock siffrorna att det är omöjligt

för samtliga sektorer att förverkliga sina planer i synnerhet som det redan

i utgångsläget föreligger brist på arbetskraft.

I den kalkyl som presenteras i långtidsutredningen som exempel på en

möjlig balanserad utveckling, i vilken således samtliga sektorers planer

har beskurits, har sysselsättningsökningen inom den offentliga sektorn

(exklusive affärsverk och bolag) begränsats till 90 000 förvärvsarbetande.

Nedskärningarna har huvudsakligen gjorts med hänsyn till arbetskraftssituationen

inom olika delsektorer där huvudmännens planer med hänsyn

till personalläget ter sig orealiserbara. Detta gäller bl. a. undervisning,

hälso-, sjuk- och socialvårdsområdena. Redan den nyrekrytering om 90 000

förvärvsarbetande som förutsätts i kalkylen får anses vara högt tilltagen.

Beräkningarna innebär att sektorn offentliga tjänster, liksom under hela

perioden 1960—1965, blir den utan jämförelse snabbast expanderande med

en ökningstakt om ca 3,5 % per år, vilket är ungefär lika med under 1950- talet men mindre än under åren 1960—1965 då denna uppgick till 4,5 ''-/c.

Prognoserna i långtidsutredningen är uttryckta i antal förvärvsarbetande

enligt folkräkningsdefinitionen, dvs. i princip förvärvsarbetande med minst

halv normal arbetstid. Dessa siffror måste omvandlas för att bli jämförbara

med långtidsbudgetens. Vidare skiljer man i långtidsutredningen inte mellan

den statliga och den kommunala sektorn.

Schablonmässigt kan man uppskatta att en ökning med 90 000 förvärvsarbetande

(enligt folkräkningsdefinitionen) i produktionen av offentliga

tjänster (exklusive kommunala och statliga affärsverk) implicerar en ökning

av personalen enligt långtidsbudgetens definition — således personal

i statlig verksamhet (exklusive affärsverken) och det kommunala skolväsendet,

uttryckt i heltidstjänster — om ca 30 000. Det är med denna

siffra som de i det följande redovisade anspråken bör jämföras. Härvid

är att märka, som tidigare understrukits, att en utökning av den offentliga

sektorn i den takt som kalkylen i långtidsutredningen anger torde

kunna förverkligas endast under mycket gynnsamma omständigheter.

Reservation måste göras för de avsevärda osäkerhetsmarginaler som

finns i det statistiska grundmaterialet. Detta gäller såväl de siffror som

långtidsbudgeten redovisar som de som återfinns i långtidsutredningen.

Osäkerheten i beräkningarna ökas ytterligare av svårigheterna att förutsäga

produktivitetsutvecklingen. I den arbetsmarknadssituation som nu

förutses måste ansträngningarna att genom rationaliseringar hålla nere personalantalet

ytterligare intensifieras. I de direktiv som utsänds till myndigheterna

av Kungl. Maj:t inför det årliga petitaarbetet uppmanas också

myndigheterna att lägga särskild vikt vid möjligheterna att genom omorga
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. 10: Långtidsbudget

nisation, mekanisering, delegering av beslutsfunktionen och andra rationaliseringsåtgärder

åstadkomma personalbesparingar. Som exempel på produktivitetsbefrämjande

åtgärder kan nämnas den omorganisation som möjliggjorts

genom polis- och exekutionsväsendets förstatligande, utökningen

av polisens fordonspark och andra tekniska hjälpmedel, införande av ADB

i folkbokföring och skatteuppbörd m. in. I årets statsverksproposition förordas

åtgärder för att begränsa antalet klassavdelningar inom grundskolan

genom att antalet elever per klass anpassas till vad som förutsattes i 1962

års grundskolebeslut. Härigenom utnyttjar man effektivare de befintliga

lärarresurserna.

Det kan slutligen erinras om det kontinuerliga rationaliseringsarbete som

bl. a. statskontoret svarar för samt om den pågående programbudgetutredningen

vilken bl. a. syftar till att finna metoder för att mäta produktiviteten

inom förvaltningen.

Långtidsbudgetens personalkalkyl. I tabell 10 har angetts den personalutveckling

som följer av oförändrad ambitionsnivå. Den presenteras uppdelad

på de ändamålsgrupper som är personalmässigt styrande.

Totalförsvarets ökning under de senaste budgetåren, har inneburit ofta

betydande ökningar för flertalet delområden. Den största enskilda ökningen

har ägt rum vid flygvapnets verkstäder. Den förväntade framtida ökningen

vid oförändrad ambitionsnivå beror bl. a. på en förväntad ökning av personalen

vid verkstäderna med ca 200 årligen och vissa ökningar i anslutning

till genomförandet av ett nytt värnpliktssystem. Inom försvaret före
-

Tabell 10. Personalutvecklingen 1962/63—1970/71

Ändamål

Genomsnitt- lig årlig för- ändring

1962/63—

1965/66

Föränd- ring till

1966/67

Totalt

1966/67

Förändring från föregående budgetår

till

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

Totalförsvar ......

+

730

+

330

56 930

+

340

+

300

+

310

+

300

Utbi ldning och forsk- ning (exkl. skol- väsendet) ......

+ 1 360

+ 1 030

19 460

+ 1 220

+ 1 420

+ 1 190

+

960

Skolväsendet......

+

2 950

+ 1 110

82 350

+

220

+

290

+ 1 710

+ 1 760

Rätts- och polisvä- sendet ..........

+

580

+

680

27 400

+

440

+

440

+

450

+

420

Arbetsmarknadsver - ket in. m.......

+

200

+

180

4 810

+

70

+

70

+

70

+

70

Hälso-, sjuk- och so- cialvård ........

+

520

+

230

20 920

+

240

+

160

+

110

+

120

Kommunikationsvä- sendet (inkl. vägar)

+

320

_

80

17 050

+

30

—

40

—

+

10

Länsstyrelserna

in. m...........

+

380

+

630

10 950

_

60

_

170

_

90

+

180

övrigt............

+

590

+

720

23 080

+

270

+

380

+

380

+

470

Totalt

+ 7 630

+

4 830

262 950

+

2 770

+

2 850

+

4130

+ 4 290

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

ligger vidare en betydande otillfredsställd efterfrågan på personal som

uppskattas till i runt tal 6 000 personer. Försvarets efterfrågan inriktas i

hög grad mot teknisk personal, dvs. mot en sektor av arbetsmarknaden

där bristen är särskilt svår.

Utbildning och forskning (exklusive skolväsendet) domineras personalmässigt

av högre utbildning och forskning som svarar för ungefär 2/3 av

totalantalet anställda inom denna ändamålsgrupp och för en ännu större del

av förändringssiffrorna.

Skolväsendet är i personalhänseende den största enskilda ändamålsgruppen

och dess utveckling är därför av strategisk betydelse. Den kraftiga uppbromsningen

i ökningstalet till budgetåret 1966/67 avspeglar dels att befolkningsutvecklingen

medför en långsammare ökning av antalet skolpliktiga

barn, dels de tidigare nämnda ansträngningarna att inom ramen för gällande

bestämmelser begränsa antalet klasser. Det är också tack vare detta som

ökningssiffrorna för budgetåren 1967/68 och 1968/69 ligger så jämförelsevis

lågt. Totalt kan man räkna med att på detta sätt inbespara ca 2 600 heltidslärartjänster

vilket skulle medföra en motsvarande reducering av den

rådande bristen på kompetenta lärare.

Den personalmässigt största verksamhetsgrenen inom rätts- och polisväsendet

är polisen. Denna svarar för ca 2/3 av det totala antalet tjänster

och uppvisar en snabb expansion. Budgetåret 1966/67 inrättas 450 nya tjänster,

samtidigt som dock antalet aspiranter minskas med ett hundratal. Vid

oförändrad ambitionsnivå blir den framtida expansionen långsammare men

polisen svarar dock för en väsentlig del av ökningarna. Den fortgående upprustningen

av kriminalvården och personalförstärkningen vid domstolarna

är de två vid sidan av polisen största posterna.

Styrande anslag inom arbetsmarknadspolitik är arbetsförmedlingarna och

omskolningsverksamheten.

Under den gångna jämförelseperioden domineras utvecklingen inom

hälso-, sjuk- och socialvård av mentalsjukvården som även svarar för 2/3

av det totala antalet tjänster budgetåret 1966/67. Mentalsjukvården överförs

till landstingen den 1 januari 1967, varför därefter inträdande eventuella

personalförändringar inte ingår i prognosen för budgetåren 1967/68—

1970/71. Ändamålsgruppens ökning under denna period beror till stor

del på beslutad fortsatt utbyggnad av universitetssjukhusen.

Kommunikationsväsendets i personalhänseende viktigaste område är vägförvaltningarna

med ca 13 800 anställda. Minskningen till budgetåret 1966/67

beror på att medelsanvisningen till nya vägbyggen under det kommande budgetåret

ligger på oförändrad nivå, vilket i förening med produktivitetsökningen

förväntas leda till en viss reducering av personalen. För vägförvaltningarna

har inte beräknats någon personalökning. Detta tillåter en ökning

av vägbyggandet och vägunderhållet av samma omfattning som sektorns

produktivitetsökning.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bil. 10: Långtidsbudget

Vid länsstyrelserna håller f. n. datakontor för folkbokföring och skattenppbörd

på att inrättas. Ca 500 nya tjänster har inrättats för detta ändamål

budgetåren 1965/66 och 1966/67. Genom att personal friställs vid de lokala

skattemyndigheterna och på annat håll inom länsstyrelserna räknar man

dock med att kunna spara in netto 300 befattningshavare när reformen är

helt genomförd. Bakom den för budgetåren 1967/68—1969/70 redovisade

nettominskningen ligger således dels en betydande minskning till följd av

datakontorsreformen dels en ökning av landsstatens personal i övrigt i anslutning

till svällande arbetsvolym.

Personalredovisningens grupp övrigt omfattar bl. a. riksstyrelsen, näringarnas

främjande, allmänna kultur- och bildningsändamål och diverse verk

och myndigheter såsom SIDA, riksförsäkringsverket, byggnadsstyrelsen,

SMHI, tullverket och länsbostadsnämnderna.

Sammanfattning av personalutvecklingen (exklusive affärsverken). Ökningssiffrorna

till budgetåret 1966/67 avspeglar den konjunkturmässigt betingade

återhållsamhet som präglade 1966 års statsverksproposition. I ökning

till 1966/67 redovisas ca 4 800 tjänster vilket är en betydande uppbromsning

i jämförelse med genomsnittet, ca 7 600, under de närmast föregående

budgetåren. Än mera markant är dämpningen om man jämför med

ökningen till budgetåret 1965/66 om ca 8 600 tjänster.

Under de två första budgetåren i prognosperioden förutses, vid oförändrad

ambitionsnivå, jämförelsevis moderata uppgångar på ungefär 2 800

tjänster i genomsnitt. För periodens senare del åter stiger siffran till i

runt tal 4 200. De låga ökningstalen under budgetåren 1967/68 och 1968/69

är helt beroende av att man kan förverkliga den eftersträvade begränsningen

av antalet klasser i grundskolan. Härigenom kan ökningen av antalet

lärartjänster begränsas och lärarbristen reduceras.

Totalt ökar antalet anställda, omräknade till heltidsanställda, under femårsperioden

1965/66—1970/71 med ungefär 19 000. Till detta tal måste läggas

den otillfredsställda efterfrågan på personal som f. n. föreligger, uppskattningsvis

inemot 7 000 tjänster och behovet av personal för vikariatstjänstgöring.

Vidare innefattar materialet inte någon kompensation för

arbetstidsförkortning.

Sammanfattningsvis återstår endast en smal »reform»-marginal till de

30 000 heltidsanställda som i långtidsutredningens kalkyl reserverats för

den statliga sektorn och det kommunala skolväsendet. Utrymmet för personalökningar

torde dessutom i hög grad variera mellan olika delområden

inom den offentliga verksamheten till följd av skilda egenskaper, bl. a. i

utbildningshänseende, hos den efterfrågade arbetskraften.

Det bör i delta sammanhang erinras om att långtidsutredningens prognoser

för det totala utbudet av arbetskraft får betecknas som optimistiska och

alt utredningen i sitt räkneexempel tilldelat den offentliga sektorn eu myc
4

Bihang till riksdagens protokoll /.%’fi. 1 samt. .Yr j. Bilaga It)

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

ket betydande del av nettotillskottet av arbetskraft. Även en omfördelning

av resurser till den offentliga sektorn av den storleksordning som behövs

för oförändrad ambitionsnivå kommer att ställa stora krav på den ekonomiska

politiken.

De statliga affärsverken. Med hänsyn till att de statliga affärsverkens driftutgifter

inte ingår i den sedvanliga budgetbehandlingen har verkens egna

bedömningar infogats i långtidsbudgeten. Här kan alltså i vissa fall ingå ökningar

utöver oförändrad ambitionsnivå.

Tabell 11. Personalutvecklingen vid de statliga affärsverken 1962 63—1970/71

Ändamål

Genomsnittlig

årlig förändring

1962/63—

1965/66

Föränd- ring till

1966/67

Totalt

1966/67

Förändring från föregående

budgetår till

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

Postverket........

+ 1 710

+ 1 180

44 700

+ 800

+ 600

+ 400

+ 200

Televerket........

+ 620

— 290

37 740

+ 65

+ 200

+ 300

+ 300

Statens järnvägar . .

— 2 020

— 1 490

51 520

— 1 290

— 990

— 990

— 990

Luftfartsverket ....

+ 40

+ 20

980

+ 50

+ 45

+ 45

+ 45

Domänverket......

— 500

— 310

9 500

— 310

— 310

— 310

— 310

Vattenfallsverket ..

— 770

— 50

7 780

— 40

— 35

—

_

Försvarets fabriks- verk ............

+ 70

+ no

4 480

+ 20

— 60

+ 50

+ 120

Summa

— 850

— 820

156 700

— 700

— 550

— 510

— 640

Den rationaliseringsverksamhet som under en följd av år försiggått inom

statens järnvägar fortsätter men de möjliga personalbesparingarna i absoluta

tal reduceras givetvis i samma mån som arbetsstyrkan minskar. Under

perioden 1962/63—1965/66 var den genomsnittliga minskningen 2 000 per

år medan den för budgetåret 1966/67 förutses bli ca 1 500 personer och för

därefter följande fyraårsperiod uppskattas till i genomsnitt drygt 1 000 befattningshavare

om året.

I den arbetsmarknadssituation som förutses torde det bli svårt för postverket

att kunna tillfredsställa sina anspråk på personaltillskott. I detta

sammanhang erinras om att postverket nyligen offentliggjort ett program,

som bl. a. innefattar investeringar i storleksordningen 200 milj. kr., i syfte

att minska behovet av personaltillskott.

Televerket har en snabbt stigande trafikvolym. Genom stora investeringar,

framför allt automatisering av telefontrafiken, har personalökningen hittills

kunnat begränsas. Under budgetåret 1966/67 planeras en liten minskning

av personalantalet, medan under följande år en moderat ökning förutses.

Inom vattenfallsverket och domänverket förutses antalet anställda komma

att fortsätta att minska ehuru utvecklingen inom dessa inte längre ger

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bil. 10: Långtidsbudget

lika markanta resultat i form av sjunkande personalsiffror som under närmast

föregående år. För försvarets fabriksverk förutses ungefär oförändrad

trend liksom för luftfartsverket.

Totalt förväntas således affärsverken fortsätta att genom rationaliseringar

minska sin personal, fastän i långsammare takt än tidigare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

515

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

6. Inkomstutvecklingen

Totalbudgetens inkomstbegrepp omfattar, förutom inkomsterna på driftbudgeten,

även avskrivningsmedel inom kapitalfonderna, övriga kapitalmedel

samt kapitalåterbetalningar.

I avsnittet 3 har visats hur statsutgifterna ökar om man utgår från en

oförändrad ambitionsnivå. En analog utveckling för statens inkomster innebär

att skattereglerna under perioden är oförändrade. Det skall emellertid

härvid påpekas att statsmakterna sedan budgetåret 1961/62 ett flertal

gånger fattat beslut om sådana förändringar av skattereglerna vars effekt

varit ökade statsinkomster. Detta har möjliggjort den omfattande reformverksamhet,

som beskrivits i det föregående.

Av avgörande betydelse för statsinkomsternas förändring vid oförändrade

skatteregler är de antaganden som görs om skatteunderlagets utveckling.

För åren 1966 och 1967 har, i anslutning till den redovisning som lämnas i

1966 års reviderade finansplan, antagits att lönesumman kommer att stiga

med ca 8 resp. ca 7 %.

Analogt med den använda metoden för åren 1966 och 1967 har utgångspunkten

för beräkningen av lönesummans utveckling under åren 1968—

1971 varit bruttonationalproduktens antagna förändring. Denna antas stiga

med 3,8 % per år 1968 och 1969 och därefter med 4,8 % per år. Ökningarna

är resultatet av en årlig produktivitetsökning med 4,5 % och en årlig ökning

av antalet sysselsatta med 0,3 % samt, i vad gäller åren 1968 och 1969, även

den avtalsenliga arbetstidsförkortningen som minskar den totala arbetstiden

med ca 1 % årligen. Skatteunderlaget påverkas, förutom av bruttonationalproduktens

volymmässiga utveckling, även av prisutvecklingen. Vad

gäller lönesumman har denna beräknats utifrån två alternativa antaganden

om prisförändringar. För åren 1966 och 1967 har gjorts samma antagande

om prisförändringarna som i 1966 års reviderade finansplan, dvs. drygt

3 % år 1966 och 3 % under år 1967. I alt. I förblir priserna därefter oförändrade

under de återstående åren i perioden. Enligt alt. II antas priserna

komma att fortsätta att stiga med 3 % även under periodens övriga år.

I följande tabell redovisas lönesummans utveckling enligt de här gjorda

Tabell 12. Lönesummans utveckling 1966—1971

(Procentuell förändring)

1966

1967

1968

1969

1970

1971

Alternativ I................

+ 8

+ 7

+ 3,8

+ 3,8

+ 4,8

+ 4,8

Alternativ II...............

+ 8

+ 7

+ 6,8

+ 6,8

+ 7,8

+ 7,8

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

57

antagandena. Bägge alternativen medför en långsammare ökning än genomsnittet

under 1960-talets första hälft som var ca 10 % per år.

Antagandena om lönesummans utveckling har dels legat till grund för

beräkningen av inkomstskattetitelns uppbörd grundad på inkomst av tjänst,

dels förutsatts motsvara ökningstakten i den konsumtion som är belagd med

allmän varuskatt. Övriga inkomstslag har framskrivits trendmässigt och

någon åtskillnad har inte gjorts mellan de bägge alternativen.

Resultatet av de gjorda beräkningarna enligt alt. I framgår av tabell 13.

Tabell 13. Statsinkomsternas utveckling 1966/67—1970/71. Alt. I

(Milj. kr.)

1966/67

Förändring till

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

Inkomstskatt ........

12 400

+ 200

+ 100

+ 800

+ 1 500

Allmän varuskatt.....

5 800

+ 400

+ 300

+ 200

+ 400

Övriga inkomster......

13 465

+ 285

+ 370

+ 455

+ 490

Summa

31665

+ 835

+ 770

+ 1455

+ 2 390

Inkomstskatten kommer enligt detta alternativ att praktiskt taget stagnera

under budgetåren 1967/68 och 1968/69. Denna utveckling beror på

flera faktorer: den fortsatta effekten av den år 1966 genomförda sänkningen

av den direkta skatten, den jämfört med tidigare år antagna lägre ökningstakten

för lönesumman samt den avtalsenliga arbetstidsförkortningen

under åren 1967—1969.

Inkomstskattetitelns utveckling bestäms av nettot mellan statens bruttouppbörd

under inkomstskattetiteln och vissa utgifter, väsentligen utbetalningar

av kommunalskattemedel till kommunerna. Den sammantagna effekten

av de i det föregående nämnda faktorerna är en successiv uppbromsning

av ökningstakten i statens bruttouppbörd under tiden fram till budgetåret

1968/69. Medan ökningen i bruttouppbörd för budgetåret 1965/66 uppskattas

till ca 3,4 miljarder kr. beräknas stegringen under de tre därpå följande

budgetåren till resp. 2,4, 1,7 och 1,2 miljarder kr. Utbetalningarna till

kommunerna ökar däremot snabbare under budgetåret 1966/67 än under

1965/66, med 2,3 mot 1,7 miljarder kr. Därefter sker en successiv minskning

av ökningstakten, från 1,6 miljarder kr. budgetåret 1967/68 till 0,2

miljarder kr. 1970/71. Utvecklingen sammanhänger med att utbetalningarna

av kommunalskattemedel sker med två års eftersläpning, varför dämpningen

i lönesummans ökning påverkar utbetalningarna senare än bruttouppbörden

influeras.

Resultatet av dessa skilda trender för inkomstskattetitelns inkomster

resp. utgifter blir den slutliga nettobehållningen på titeln som framgår av

label! 13.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Beträffande inkomsterna från den allmänna varuskatten har såsom tidigare

nämnts förutsatts att den skattepliktiga konsumtionen och därmed

skatteuppbörden skulle stiga i takt med lönesummans utveckling. Bland

större ökningsposter under rubriken övriga inkomster kan nämnas att automobilskattemedlen

förutsatts öka med ca 140 milj. kr. om året. I enlighet

med de principer om oförändrade skatteregler som ligger till grund för långtidsbudgeten

har dock trafikomläggningsskatten antagits falla bort varför

ökningen av automobilskattemedlen budgetåret 1967/68 begränsas till ca

30 milj. kr. Tullmedlen beräknas öka med 50 milj. kr. under vartdera av de

två första budgetåren varefter ökningstakten sjunker till 20 resp. 25 milj.

kr. Titeln skatt på sprit beräknas trendmässigt öka med 50 milj. kr. om året.

Inkomsterna under rubriken uppbörd i statens verksamhet minskar med

resp. 95, 90, 60 och 30 milj. kr. under berörda budgetår till följd av avvecklingen

av de kommunala bidragen till staten i samband med polisväsendets

m. m. förstatligande.

Enligt alt. II erhålls en viss förstärkning av statsinkomsterna jämfört med

alt. I. Fortfarande kvarstår dock en markerad uppbromsning av statsinkomsternas

stegringstakt under budgetåren 1967/68 och 1968/69 jämfört

med de närmast föregående budgetåren. Statsinkomsternas beräknade utveckling

enligt det högre antagandet för lönesummans ökning redovisas i

tabell 14.

Tabell 14. Statsinkomsternas utveckling 1966/67—1970/71. Alt. II

(Milj. kr.)

1966/67

Förändring till

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

Inkomstskatt ........

Allmän varuskatt.....

Övriga inkomster......

12 400

5 800

13 465

+ 400

+ 500

+ 280

+ 1 100

+ 400

+ 370

+ 1 800

+ 500

+ 450

+ 1 700

+ 500

+ 490

Summa

31 665

+ 1180

+ 1870

+ 2 750

+ 2 690

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

59

7. Budgetsaldots utveckling

I det föregående har statsutgifternas och statsinkomsternas utveckling

redovisats. Härvid har använts totalbudgetbegreppet dvs. budgetens sammantagna

utgifter och inkomster. För utgifterna har härvid antagits fasta

priser och löner.

I avsnitt 6 om inkomstutvecklingen har gjorts vissa antaganden för skatteinkomsternas

utveckling och två alternativa beräkningar utförts. I bägge

dessa alternativ ingår för åren 1966 och 1967 en beräknad prisutveckling,

som ansluter sig till de antaganden som görs i 1966 års reviderade finansplan

dvs. en ökning med ca 3 % årligen. I alt. II förutsätts dessutom

för åren 1968—1971 en fortsatt årlig prisstegring med 3 %. Prisökningar

medför utgiftsökningar framför allt inom sådana områden på budgeten där

utgifternas storlek är anknutna till indexförändringar. Detta gäller i första

hand försvarskostnaderna och folkpensionerna där prisökningar automatiskt

leder till ökade statliga utgifter. Men även omkostnadsdelen av de statliga

konsumtions- och investeringsutgifterna påverkas till viss del av prisförändringar.

I de två alternativ för budgetsaldots utveckling som i det följande

presenteras har kostnadsökningar till följd av de antagna prisförändringarna

inkalkylerats. För försvarsutgifternas del har beräknats kostnaderna

för prisregleringen enligt nu gällande principer. De beräkningar som

gjorts för folkpensionerna avser kostnaderna för utfallande indextillägg

vid den antagna prisstegringen. Det bör påpekas att de här gjorda justeringarna

för prisutvecklingen inte ger någon fullständig bild av hur budgetens

utgiftssida skulle påverkas vid en utveckling enligt de gjorda prisantagandena.

! de i avsnitt 3 redovisade utgifterna har vidare inte inräknats kostnader

för höjningar av de statsanställdas löner. Varje procents löneökning beräknas

medföra en merkostnad av ca 80 milj. kr. I detta belopp ingår kostnader

för statsunderstödd verksamhet och personalpensioner. Affärsverken

har däremot inte medtagits i denna beräkning. Härvid har förutsatts att

lönehöjningar på detta område i princip kompenseras med rationaliseringar

eller taxehöjningar och således inte får någon direkt budgeteffekt. Den

kalkylmässiga utgångspunkten för den schablonmässiga beräkning av löneökningar

för de statsanställda som gjorts i långtidsbudgeten har varit den

genomsnittliga produktivitetsutvecklingen i samhällsekonomin. Vidare har

hänsyn tagits till de gjorda prisantagandena.

1 tabell 16 visas budgetsaldots utveckling med de enligt cdt. I givna förutsättningarna

för inkomstutvecklingen in. in. Här framgår att budgetsal
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

Tabell 16. Budgetsaldo 1966/67—1970/71. Alt. I

(Milj. kr.)

Absoluta be- lopp

1966/67

Förändring till

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

Utgifter (fasta priser)..............

Löneökningar ....................

Försvarsutgifter (pi iskompensation) .

Folkpensioner (indextillägg)........

Ökade omkostnader ..............

31 410''

+ 750

4- 100

+ 90

+ 90

+ 1 870

+ 520

+ 160

+ 120

+ 50

+ 910

+ 410

+ 90

+ 690

+ 420

4- no

+ 530

+ 450

+ 60

Summa utgifter ..................

+ 32 440

+ 2 720

+ 1 410

+ 1 220

+ 1 040

Inkomster........................

Budgetsaldo (absoluta belopp) ......

31 670

- 770

+ 880

- 2 610

+ 770

- 3 250

+ 1 450

- 3 020

+ 2 390

- 1670

1 Varav ökad disposition av rörliga krediter 100 milj. kr.

dot kraftigt försämras budgetåret 1967/68 samt ytterligare något budgetåret

1968/69 för att sedan förbättras framför allt under det sista budgetåret

i perioden. Huvudorsaken härtill är den under avsnitt 6 behandlade

uppbromsningen av inkomstökningen. Härtill kommer att utgifterna beräknas

öka avsevärt snabbare 1967/68 än de följande budgetåren.

Tabell 17. Budgetsaldo 1966/67—1970/71. Alt. II

(Milj. kr.)

Absoluta be- lopp

Förändring till

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

1966/67

Utgifter (fasta priser)..............

31 410''

+ 1 870

+ 910

+ 690

4- 530

Löneökningar....................

+ 750

+ 570

+ 550

+ 590

4- 620

Försvarsutgifter (priskompensation) .

+ 100

+ 170

+ 180

+ 180

4- 190

Folkpensioner (indextillägg)........

+ 90

4- 120

+ 160

4- 170

4- 180

Ökade omkostnader ..............

4- 90

+ 100

+ 100

+ 100

4- 100

Summa utgifter ..................

+ 32 440

+ 2 830

+ 1 900

4- 1 730

4- 1 620

Inkomster........................

31 670

+ 1 180

+ 1 870

+ 2 750

4- 2 690

Budgetsaldo (absoluta belopp) ......

- 770

- 2 420

- 2 450

- 1430

- 360

1 Varav ökad disposition av rörliga krediter 100 milj. kr.

Saldoutvecklingen enligt alt. II redovisas i tabell 17. Budgetsaldona förbättras

jämfört med de saldon som framkommer vid det lägre inkomstantagandet.

För budgetåret 1967/68 är förbättringen närmare 200 milj.

kr. och för 1968/69 800 milj. kr. I absoluta tal är dock budgetunderskotten

dessa år mycket höga. Vidare förbättras även i detta alternativ budgetsaldot

avsevärt i slutet av perioden.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

61

8. Sammanfattning

Långtidsbudgeten är en beräkning av statens utgiftei- och inkomster för

de närmast framförliggande åren. Den skall tjänstgöra som ett informationsunderlag

iför statsmakternas beslut om nya aktiviteter och reformer

och om den ekonomiska politikens uppläggning på längre sikt. Detta innebär

dock inte att långtidsbudgeten inrymmer förslag om vilka nya reformer

och aktiviteter som skall genomföras under de kommande åren.

Inte heller inrymmer långtidsbudgeten rekommendationer rörande den

framtida utformningen av den ekonomiska politiken. Den visar i stället

upp omfattningen av de resurser som behövs för att gällande målsättningar

skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. Utgångspunkten

för beräkningen av resursanspråken är således en oförändrad ambitionsnivå.

I fråga om statsinkomsterna utgår långtidsbudgeten analogt från oförändrade

skatteregler.

Arbetskraftsutvecklingen. Arbetskraften under andra hälften av 1960- talet kommer att öka långsammare än under tidigare perioder, speciellt

perioden 1960—1965. Vår totala befolkning kommer visserligen att fortsätta

att öka och detta i en snabbare takt än tidigare. Denna ökning faller emellertid

på de unga, som ännu inte inträtt i förvärvslivet, och på pensionärerna.

Den yi lcesverksamina befolkningen kommer däremot att öka avsevärt

långsammare. Mot en årlig ökning av antalet årsarbetande under 1960- talets första hälft på 0,9 % svarar en årlig ökning under resten av 1960- talet på endast 0,3 %. Det är då att märka att denna beräknade ökning

utgår från relativt optimistiska förutsättningar. Förvärvsintensiteten bland

gifta kvinnor förutsätts sålunda öka mycket kraftigt. För att möjliggöra

detta kommer bl. a. aktiva åtgärder från samhällets sida att behövas i ökad

utsträckning. Delta gäller såväl omskolningspolitiken som åtgärderna för

att stimulera arbetskraftens geografiska och branschmässiga rörlighet. Ett

mer relevant mått på arbetskraftens utveckling än antalet årsarbetande är

arbetskraftsvolymen mätt i timmar. Denna ökade under åren 1960—1965

med i genomsnitt 0,3 % per år. Till följd av den avtalade förkortningen av

arbetstiden beräknas volymen arbetade timmar under perioden fram till

år 1970 i genomsnitt komma att minska med 0,3 % per år. Under de tre år

som arbetstidsförkortningen genomförs, 1967—1969, förutses nämligen arbetskraftsvolymen

årligen minska med 0,7 %.

Den offentliga sektorns hittillsvarande utbyggnad bär lett till en stark

ökning av antalet sysselsatta. Under senare år bar den statliga verksamhe
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1966

ten, inklusive det kommunala skolväsendet sålunda årligen tillförts drygt

7 500 tjänster. Detta innebär en uppgång med ca 3 % per år.

Mot bakgrunden av arbetskraftsutvecklingen skulle en fortsatt stegring

i denna takt av statens personalefterfrågan — om den överhuvud

skulle vara möjlig att tillgodose — ofrånkomligen få besvärande återverkningar

för övriga sektorer inom samhällsekonomin.

Enligt en på långtidsutredningens kalkyler grundad beräkning skulle

sysselsättningsökningen inom den statliga och statsunderstödda sektorn

under åren 1966—1970 kunna omfatta ca 30 000 tjänster. Detta innebär

att den statliga sektorn tilldelats en betydande del av nettotillskottet av

arbetskraft.

Enligt de beräkningar som utförts i långtidsbudgeten kommer sysselsättningsökningen

inom den statliga verksamheten och det statsunderstödda

skolväsendet under budgetåren 1967/68—1970/71 att uppgå till i

genomsnitt ca 3 500 tjänster per år eller sammanlagt ca 14 000 tjänster.

Procentuellt motsvarar detta en stegringstakt på ca 1,5 % per år. Det är

då att märka att kalkylerna inrymmer endast det personaltillskott som

fordras för att redan beslutade reformer och gjorda åtaganden skall kunna

infrias. Redan i utgångsläget föreligger vidare en betydande otillfredsställd

efterfrågan på personal som uppskattas till i runt tal 7 000 personer. Vid

en jämförelse med långtidsutredningen måste hänsyn också tas till den

sysselsättningsökning som sker under budgetåret 1966/67. Denna uppgår

till inemot 5 000 tjänster. Den marginal för reformer som enligt dessa

beräkningar skulle återstå är följaktligen obetydlig.

Enligt långtidsbudgetens beräkningar skulle uppgången under de två

första budgetåren i prognosperioden begränsas till i genomsnitt 2 800 tjänster.

För periodens senare del stiger siffran till över 4 000. Tyngdpunkten

ligger under hela perioden på utbildningssektorn, som svarar för mer än

hälften av ökningen. De jämförelsevis låga ökningstalen under budgetåren

1967/68 och 1968/69 är helt beroende av att begränsningen — inom ramen

för 1962 års grundskolebeslut — av antalet klassavdelningar i grundskolan

kan komma till stånd.

I vilken utsträckning det kommer att bli möjligt att realisera de ökade

statliga personalbehoven är svårt att förutsäga. Redan en överflyttning av

resurser i den omfattning som behövs för att upprätthålla oförändrad

ambitionsnivå kommer att ställa stora krav på den ekonomiska politiken.

Utrymmet för personalökningar varierar i hög grad mellan olika delområden

inom den offentliga sektorn till följd av skilda egenskaper hos den

efterfrågade arbetskraften, bl. a. i utbildningshänseende. Även om utrymme

totalt skulle finnas följer inte härav att gjorda bedömningar för

delområdena kan realiseras. Bristen på arbetskraft kan således framkalla

behov av temporära omprövningar av nu gällande ambitionsnivå när det

gäller att tillgodose den växande efterfrågan på offentlig service och offentliga

tjänster.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bil. 10: Långtidsbudget

Utgiftsplanerna. Långtidsbudgetens beräkningar åskådliggör den förändring

av utgiftsnivån som erfordras under de närmaste åren för att

upprätthålla oförändrad ambitionsnivå inom den statliga och statsunderstödda

sektorn.

Begreppet oförändrad ambitionsnivå inrymmer genomförandet och fullföljandet

av en råd angelägna reformplaner. Till dessa hör fortsatt utbyggnad

av grundskolan och de gymnasiala skolorna, höjt studerandeantal

vid universitet och högskolor från 60 000 till närmare 90 000 studerande,

vidgade forskningsresurser, utökad lärarutbildning i syfte att minska lärarbristen,

standardhöjning åren 1967 och 1968 av folkpensionerna, utbyggnad

av barntillsynen för förvärvsarbetande föräldrar, förstärkning av arbetsmarknadspolitiken,

ökade vägbyggnadsanslag, utbyggnad av affärsverkens

produktionsapparater, fortsatt ökning av bostadsbyggandet, ökade

skatteutjämningsbidrag till kommunerna samt ökad u-hjälp.

Trots att beräkningarna utgår från dagens ambitionsnivå och utgiftsnivån

således låses vid statsmakternas redan gjorda åtaganden, tyder beräkningarna

på en fortsatt snabb ökning av statsutgifterna under återstoden

av 1960-talet. Nivån för de totala statsutgifterna, mätt i fasta priser

och löner, stiger enligt ''kalkylerna från 31,3 miljarder kr. budgetåret

1966/67 med 4,0 miljarder kr. till 35,3 miljarder kr. budgetåret 1970/71.

Den genomsnittliga ökningstakten uppgår härigenom till 3,1 % per år.

Om härtill läggs ett antagande om en ökning av de statsanställdas löner

i takt med den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen jämte de ökade

utgifterna till följd av de antagna prisförändringarna under åren 1966 och

1967, stiger den totala utgiftsökningen till inemot 6,5 miljarder kr. eller med

i genomsnitt 4,8 % per år.

Bakom de angivna genomsnittstalen döljer sig en betydande ojämnhet i

Tabell 18. Statsutgifternas beräknade förändring till 1967 / 68

(Milj. kr., avrundade tal)

Anslagsgrupp

Anslag

1966/67

Anslagsförändring

till 1967/68

Totalförsvar1 ......................................

5150

+ 580

Utbildning och forskning ............................

5 360

+ 200

Allmän försäkring ..................................

5 560

+ 440

Hälso-, sjuk- socialvård..............................

1 630

+ 160

Bostadspolitik......................................

1 480

+ 260

Skatteutjämningsbidrag ............................

1 150

+ 120

Löneökningar3......................................

750

+ 520

11 360

+ 440

Summa

32 440

+ 2 720

1 Inklusive kompensation för prisstegringar men exklusive utgifter för höjda löner åt försvarets

anställda. Det för budgetåret 1966/67 angivna beloppet utgörs av summan anvisade anslag minskad

med den beslutade uppbyggnaden av anslagsbehållningarna med 350 milj. kr.

3 Inklusive försvarsanställda.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

utgifternas utveckling. Under periodens första år, 1967/68 beräknas statsutgifterna

inklusive höjda statstjänarlöner stiga med 8,4 % medan ökningen

för de tre återstående budgetåren begränsas till drygt 3,4 % per

år. I absoluta tal uppgår utgiftsökningen budgetåret 1967/68 till ca 2,7

miljarder kr. Hur denna utgiftsökning fördelar sig på några av de större utgiftsområdena

framgår av tabell 18. I denna har särredovisats de anslagsgrupper

som för budgetåret 1967/68 uppvisar en ökning med mer än 100

milj. kr.

Totalförsvarsanslagen domineras av utgifterna för det militära försvaret,

som svarar för ca 90 % av den redovisade ökningen. Den betydande

ökningen av de militära försvarsutgifterna budgetåret 1967/68 beror på

två faktorer. Drygt hälften är en följd av att utgiftsnivån av konjunkturmässiga

skäl drogs ned för budgetåret 1966/67. För budgetåret 1967/68 har

i kalkylerna hypotetiskt förutsatts en återgång till den högre nivån, innebärande

en utgiftsökning med 350 milj. kr. Härtill kommer kompensation

för prisutvecklingen. Anslagsökningen för utbildning och forskning är en

nettoeffekt — vid oförändrade löner — av minskande utgifter för grundskolan

och starkt stigande utgifter som följd av beslutade utbyggnadsplaner

framför allt för den högre utbildningen och forskningen samt för den

gymnasiala utbildningen. Även anslagen för studiesociala ändamål ökar

kraftigt. Utgifterna för anslagsgruppen allmän försäkring stiger genom

gjorda åtaganden om standardhöjning för folkpensionärerna, genom ökning

av antalet pensionärer samt genom indextillägg till folkpensionerna

till följd av prisutvecklingen. Kostnadsökningen inom gruppen hälso-,

sjuk- och socialvård betingas i hög grad av att mentalsjukvården överförs

till landstingen. De bostadspolitiska anslagen stiger kraftigt budgetåret

1967/68 främst genom att en betydande medelsreservation beräknas

bli tagen i anspråk under budgetåret innan. Skatteutjämningsbidragen stiger

enligt nu gällande grunder till följd av inkomstutvecklingen och den

beräknade utvedklingen av de kommunala utdebiteringssatserna. Bland

utgifterna inom övrigposten med stora ökningstal kan nämnas anslagen till

arbetsmarknadspolitik, väganslagen, vattenfallsverkets investeringar samt

de internationella biståndsanslagen.

Resursfördelning och statsfinanser. Enligt långtidsutredningens beräkningar

kommer tillväxten av det totala resursutrymmet, mätt som nationalproduktens

stegringstakt, att avta under åren 1966—1970 jämfört

med första hälften av 1960-talet. Mot en årlig ökningstakt av bruttonationalprodukten

under åren 1960—1965 på 4,9 % svarar i långtidsutredningens

kalkyl en genomsnittlig stegringstakt på endast 4,2 % per år under perioden

1965—1970. Betingelserna för resurstillväxten utgörs främst av arbetskraftsvolymens

tillväxt och produktivitetsutvecklingen. Den senare ökade

under 1960-talets första hälft med i genomsnitt 4,3 % per år. För andra

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Långtidsbudget

65

hälften av 1960-talet har långtidsutredningen antagit en ytterligare stegring

av produktivitetsökningen till 4,5 % per år. Detta antagande baseras på förutsättningen

av en accelererad strukturomvandling och höjning av utbildningsnivån

hos arbetskraften in. in. Produktivitetstillväxtens stegring är

emellertid inte tillräcklig för att motverka den minskande arbetskraftsvolymen,

vilket förklarar beräkningen av bruttonationalproduktens dämpade

ökningstakt. Bakom den genomsnittliga resurstillväxten med 4,2 % per år

ligger —• till följd av arbetstidsförkortningens periodisering — en uppgång

med 4,8 % under åren 1966 och 1970 och endast 3,8 % per år under åren

däremellan.

I ett i långtidsutredningen framlagt avvägningsexempel har till följd av

det begränsade resursutrymmet den framtida stegringstakten för såväl

den privata och offentliga konsumtionen som för investeringarna bromsats

upp jämfört med tillväxten under 1960-talets första hälft. Mot en ökning

under budgetåren 1961/62—1964/65 av 5,7 % per år för både offentlig

konsumtion och bruttoinvesteringar står en tillväxt med 4,7 % under åren

1966—1970. Eftersom den privata konsumtionen skulle tillåtas öka med

endast 3,4 % per år mot 4,6 % under 1960—1965, innebär den antydda utvecklingen

dock en stark förskjutning av resurser till förmån för offentlig

konsumtion och investeringar. Nationalproduktens investeringsandel skulle

sålunda stiga med 0,3 procentenheter till 33,0 % och den offentliga konsumtionsandelen

med 1,7 procentenheter till 16,2 %.

Medan den kommunala konsumtionsökningen beräknas bli oförändrad,

ca 5 % per år, skulle enligt långtidsutredningens exempel den statliga konsumtionsökningen

behöva dämpas från i genomsnitt närmare 7 % per år

under åren 1960—1965 till 4,3 % under perioden 1966—1970. Beträffande investeringarna

är förhållandet det omvända; mot en kraftig uppbromsning

i kommuninvesteringarnas tillväxttakt från 12 % till 5 % per år står eu

uppgång för de statliga investeringarna från 3 % till 4,5 % per år.

Enligt långtidsbudgetens beräkningar skulle volymökningen för den

statliga konsumtionen komma att uppgå till i genomsnitt 3,4 % per år under

perioden 1966/67—1970/71. En jämförelse mellan långtidsutredningens

och långtidsbudgetens kalkyler visar således att huvudparten av det tillgängliga.

reala utrymmet för ökning av den statliga konsumtionen under

perioden 1966/67—1970/71 redan är intecknad av gjorda åtaganden.

Samma förhållande gäller för statens investeringar. Trots att det ligger

i sakens natur att oförändrad ambitionsnivå implicerar en jämförelsevis

lugn investeringsutveckling, tar de i långtidsbudgeten upptagna investeringsbehoven,

ca 2 % per år, i anspråk större delen av det reala expansionsutrymmet

för de statliga investeringarna.

Bakom de genomsnittliga, årliga ökningstalen för statlig konsumtion och

investering — såsom de framkommer i långtidsbudgeten — döljer sig

betydande ojämnheter i utvecklingstakten. Under det första året i perioden,

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

1967/68, uppgår den volymmässiga ökningen av konsumtionsutgifterna till

5,7 %. För de tre återstående budgetåren begränsas konsumtionens tillväxt

till ca 2 % per år. Denna ojämna ökningstakt kännetecknar även de

statliga investeringarna. Budgetåret 1967/68 stiger dessa med inte mindre

än 5,9 %, medan ökningen för de följande åren begränsas till drygt 1 %

per år.

Det förhållandet att en så stor del av utgiftsökningen koncentreras till

budgetåret 1967/68 kan möjligen bero på en benägenhet att överskatta

de på kort sikt realiserbara utgiftsökningarna. Vidare är det en följd av

att de finansiella konsekvenserna av redan fattade reformbeslut som regel

mognar ut snabbt och alltså får effekt redan första året i prognosperioden.

Utgiftsutvecklingen under periodens senare budgetår påverkas å andra

sidan i dämpande riktning av vissa stora, tidsbegränsade utgiftsprogram.

Det militära försvaret, folkpensionerna och mentalsjukvården är exempel

på utgiftsområden med snabbt stigande utgifter under periodens förra

hälft men med därefter i huvudsak oförändrad utgiftsvolym. Kostnaderna

för det lokaliseringspolitiska stödet, högertrafikomläggningen och oljelagringsprogrammet

representerar under periodens senare hälft bortfallande

utgifter.

Långtidsbudgetens beräkningar av den volymmässiga utvecklingen för

statlig konsumtion — inklusive bidrag till statunderstödd verksamhet —

anger en genomsnittlig tillväxt med drygt 3 % per år under budgetåren

1966/67—1969/70. Detta innebär dock inte att utgifterna för den statliga

konsumtionen skulle tillväxa i samma takt. Statlig ''konsumtion utgörs till

stor del av lönekostnader; i runt tal kan andelen anges till två tredjedelar.

Den återstående tredjedelen avser omkostnader och andra driftutgifter.

För denna senare del kan antas att priserna följer den allmänna prisutvecklingen,

vilket i en fastprisberäkning alltså innebär oförändrade priser.

Vad löneandelen av offentlig konsumtion beträffar, gäller däremot att

man måste räkna med att lönerna för de statsanställda och de anställda

inom statsunderstödd kommunal verksamhet kommer att stiga under perioden.

Denna stegring av löneandelen kan schablonmässigt antas motsvara

den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen, dvs. 4,5 % per år.

En drygt treprocentig volymmässig ökning av den offentliga konsumtionen

skulle härigenom medföra eu utgiftsmässig ökning med inemot

5 %. Slutsatsen härav är följaktligen att för att finansiera en volymmässig

konsumtionsökning med drygt 3 % fordras att inkomsterna växer med

närmare 5 %.

Under det första året i perioden, när konsumtionsutgifterna volymmässigt

ökar med närmare 6 %, erfordras en häremot svarande inkomstökning

med omkring 8 %.

För att belysa det finansiella utrymmet — vid oförändrad skattepolitik

— för den i långtidsbudgeten kalkylerade utgiftsutvecklingen, har beräk
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. JO: Långtidsbudget

67

ningar även utförts av statsinkomsternas utveckling. Skatteunderlaget har

härvid antagits öka med 8 % år 1966 och 7 % år 1967. För åren därefter

har två alternativa antaganden gjorts om pris- och löneutvecklingen.

Det ena alternativet förutsätter oförändrade priser och en fortsatt tillväxt

av lönesumman i samma takt som nationalprodukten. I det andra

alternativet, som även det utgår från bruttonationalproduktens tillväxt,

påverkas lönesummans tillväxt dessutom av att priserna antas stiga med

3 % per år.

Enligt det lägre alternativet för skatteunderlagets tillväxt sker en markerad

uppbromsning av statsinkomsternas ökning såväl budgetåret 1967/68

som budgetåret 1968/69. Denna utveckling beror på flera faktorer: den

fortsatta effekten av den år 1966 genomförda sänkningen av den direkta

skatten, arbetstidsförkortningen samt den jämfört med tidigare år lägre

skatteunderlagst illväxten.

Statsinkomsternas ökning begränsas enligt detta alternativ till omkring

900 milj. kr. resp. 800 milj. kr. under vartdera av de nämnda budgetåren.

De båda följande budgetåren skulle statsinkomsterna stiga med 1,5 resp.

2,4 miljarder kr.

Även vid det högre alternativet uppvisar statsinkomsterna en dämpad

tillväxt under budgetåren 1967/68 och 1968/69. Enligt denna beräkning

skulle statsinkomsterna dessa år öka med 1,2 resp. 1,9 miljarder kr. Under

de följande budgetåren uppgår ökningen till ca 2,7 miljarder kr. per år.

För beräkningen av budgetsaldots utveckling har på utgiftssidan vissa

kompletteringar skett i syfte att göra beräkningarna så realistiska som

möjligt. Sålunda har inlagts schablonmässigt beräknade löneökningar för

de statsanställda: kalkylmässig utgångspunkt har härvid varit den allmänna

produktivitetsutvecklingen. Med hänsyn till prisantagandena har

vidare ett allmänt omkostnadspåslag skett och de indexreglerade försvarsoch

folkpensionsutgifterna räknats upp.

Långtidsbudgetens beräkning av budgetsaldots utveckling tyder — vid

båda inkomstalternativen — på betydande budgetunderskott de närmaste

åren. Enligt det lägre alternativet skulle utgiftsöverskottet budgetåret 1967/

68 uppgå till drygt 2,6 miljarder kr. En ytterligare kraftig försämring skulle

ske 1968/69. Därefter skulle en viss förbättring inträda även om höga budgetunderskott

i absoluta tal kvarstår.

Det statsfinansiella läget förändras naturligtvis när skatteunderlaget —

såsom skett i det högre inkomstalternativet —• antas stiga med 7 å 8 %

om året. Beräkningarna pekar dock på ett utgiftsöverskott om ca 2,4 miljarder

kr. för budgetåren 1967/68 och 1968/69.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

Bil. 10: Långtidsbudget

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................ 1

1.1. Den statliga långtidsbudgeten — historik.................... 1

1.2. Långtidsbudgetens karaktär och syfte........................ 2

1.3. Direktiven för myndigheternas uppgiftsläninande.............. 3

1.4. Redovisningen av utgiftsutvecklingen under tidigare år........ 4

2. Samhällsekonomisk bakgrund .............................. 6

3. Utgiftsutvecklingen ...................................... 11

3.1. Indelningsgrunder ........................................ 11

3.2. Totalförsvar ............................................ 13

3.3. Utbildning och forskning .................................. 17

3.4. Rätts- och polisväsende .................................... 24

3.5. Allmän försäkring ........................................ 27

3.6. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik .................... 28

3.7. Hälso-, sjuk- och socialvård ................................ 31

3.8. Stöd till barnfamiljer...................................... 33

3.9. Kommunikationsväsende och energiförsörjning .............. 34

3.10. Bostadspolitik ............................................ 38

3.11. Näringarnas främjande .................................... 40

3.12. Skatteutjämningsbidrag .................................... 41

3.13. Diverse ................................................. 42

3.14. Totala utgifter ............................................ 43

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling .................. 45

4.1. Inledning ................................................ 45

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter ...................... 46

4.3. Övriga realgrupper ........................................ 48

5. Personalutvecklingen ...................................... 49

6. Inkomstutvecklingen ...................................... 56

7. Budgetsaldots utveckling .................................. 59

8. Sammanfattning........................................... 61

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660306

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1966

1

Innehållsförteckning

Reviderad finansplan 1966 ........................................ 2

Den internationella ekonomiska politiken........................ 2

Konjunkturutvecklingen..................................... 2

Långtidsperspektiven ....................................... 5

Konjunkturutvecklingen i Sverige .............................. 7

Samhällsekonomin på längre sikt............................... 13

Budgetutvecklingen ........................................... 18

Budgetläget 1965/66 och 1966/67 .............................. 18

Budgetutvecklingen på längre sikt............................ 20

Den ekonomiska politiken...................................... 26

Konjunkturpolitiken 1966 .................................... 27

Långsiktspolitiken .......................................... 32

Särskilda frågor................................................. 39

Beräkning av totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1965/66 och

1966/67 ...................................................... 39

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1966/67 .... 40

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling.................. 41

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter.................... 42

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1965/66 och 1966/67 samt investeringsplan

för budgetåret 1966/67 ........................... 43

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1965/66 och 1966/67 .. 47

Hemställan..................................................... 50

Bilaga 1: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av budgetutfallet

för budgetåret 1965/66

Bilaga 2: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1966/67 sedan

statsverkspropositionen

Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret

1966/67

Bilaga 4: Specifikation av anslagsförändringar budgetåret 1966/67 i förhållande

till statsverkspropositionen

Bilaga 5: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret

1966/67

Bilaga 6: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret

1966/67

Bilaga 7: Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret

1966/67

Bilaga 8: Reviderad nationalbudget för år 1966

Bilaga 9: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

Bilaga 10: Långtidsbudget för perioden 1966/67—1970/71

MARCUS BOKTH. STHLM 1966 660306

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1966/67 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. a1 i texten
  2. SU 1966:124 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1966/67. s. 10 i texten
  3. BU 1966:39 Utlåtande över motioner avlämnade i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1966/61 m. m. s. 1 i texten
  4. BevU 1966:47 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 s. 1 i texten