Sök i Ratio Lex

Angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret

1968-03-08 · 238 sidor, varav 212 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 212 av 238 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:109, Angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

1

Nr 109

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa organisations-

och anslagsfrågor rörande försvaret; given

Stockholms slott den 8 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram slutliga förslag beträffande vissa anslag rörande

försvarsdepartementets verksamhetsområde som i prop. 1968: 1 (bil. 6) har

tagits upp med beräknade belopp. Sammanlagt begärs 2 081 177 000 kr., varav

1896 967 000 kr. på driftbudgeten och 184 210 000 kr. på kapitalbudgeten.

I propositionen läggs också fram förslag om samordning av försvarets

verkstadsresurser, kreditgaranti till Karlskronavarvet AB, förbandsindragningar

vid flygvapnet och verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten.

1 —Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

8 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Odhnoff,

Wickman, Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisationsoch

anslagsfrågor rörande försvaret och anför.

Samordning av försvarets verkstadsresurser

I uppdraget till 1964 års tygförvaltningsutredning ingick att undersöka

alternativ för att ur de tygförvaltande verken bryta ut vissa funktioner och

föra samman dessa i nya enheter. Som exempel på sådana funktioner angavs

underhåll och förrådstjänst. Utredningen anmodades att pröva om

inte försvarets fabriksverk — utöver vad som redan skett på teleunderhållsområdet

— skulle kunna engageras för ledning av verkstadsdriften inom hela

tygmaterielområdet. Sedan utredningen i sitt betänkande om tygförvaltningens

centrala organisation (SOU 1966: 11) uttalat sig för en samordning

av allt underhåll på tygmaterielområdet uppdrogs den 21 juni 1966 åt en

utredningsman (överdirektören B. E. F. Skoglund) att göra en strukturundersökning

av verkstadsorganisationen inom de olika försvarsgrenarna

och föreslå åtgärder för att så rationellt som möjligt tillgodose försvarets

behov av verkstäder för underhåll av tygmateriel m. m. Utredningen antog

namnet 1966 års verkstadsutredning.

Den 16 oktober 1967 lämnade utredningen ett första betänkande, Försvarets

tygverkstadsorganisation m. m., etapp 1 (Stencil Fö 1967:9). I detta

föreslås en samordning och strukturrationalisering av den centrala underhållsverlcsamheten

genom att de centrala flygverkstäderna, Karlskronavarvet

AB och Muskövarvet inlemmas i fabriksverket. Samtidigt föreslås att

även Allmänna Bevaknings AB och AB Ceaverken skall ingå i fabriksverket

som koncernföretag.

Yttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren — efter hörande

av försvarsgrenscheferna — försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen,

arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,

försvarets fabriksverk, försvarets förvaltningsdirektion, statskontoret, riksrevisionsverket,

statens personalpensionsverk, överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen, statens avtalsverk, Göteborgs

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

örlogsvarvsutredning, utredningen om ett för försvaret gemensamt materielverk,

Karlskronavarvet AB, Allmänna Bevaknings AB, AB Ccaverken,

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Tjänstemännens Centralorganisation

(TCO), Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Landsorganisationen

i Sverige (LO), Sveriges Arbetsledareförbund, Sveriges Plastförbund

och Karlskrona stad.

Nuvarande organisation

Underhållet av krigsmaktens tygmateriel m. in. leds centralt av de tre

försvarsgrensförvaltningarna. Underhållsverksamheten genomförs bl. a. vid

förbanden, i förråd och i försvarets verkstäder. Inom armén finns i varje

militärområde en samordnad verkstadsorganisation under ledning av en

tygverkstadsförvaltning, som regionalt leder underhållet av arméns tygmateriel.

Marinförvaltningen leder underhållsverksamheten vid verkstäder

och förvaltningar inom örlogsbaser och kustartilleriförsvar. Under flygförvaltningen

finns två (före den 1 juli 1967 tre) centrala flygverkstäder, fyra

regionala televerkstäder och 18 flottiljverkstäder.

Underhåll för krigsmaktens räkning utförs även i begränsad omfattning

vid verkstäder som inte ingår i förvaltningsorganisationen. Förutom

enskilda företag anlitas Karlskronavarvet AB och AB Teleunderhåll.

Karlskronavarvet AB bildades 1961 under trycket av en avtagande

sysselsättning vid dåvarande Karlskrona örlogsvarv och en tämligen

konstant arbetslöshet i karlskronaregionen (prop. 1960: 184, SU 206, rskr

402). Staten är ensam aktieägare. Enligt bolagsordningen skall bolaget driva

varvs- och verkstadsrörelse jämte annan därmed förenlig verksamhet.

Karlskronavarvets aktiekapital utgör 32 milj. kr. Medeltalet anställda

under verksamhetsåret 1966/67 var 1 713 personer, varav 453 i administrativ

och teknisk tjänst. Den fakturerade omsättningen samma år utgjorde

67,7 milj. kr., varav 45,8 milj. kr. avsåg arbeten för marinen.

Nu liksom vid bolagsbildningen domineras arbetsbeläggningen av arbeten

åt marinen. Omfattningen av underhålls- och ombyggnadsarbeten regleras

genom ett ramavtal mellan varvet och marinförvaltningen. Avtalet

har förlängts och gäller nu till den 1 januari 1970. Vidare förekommer nybyggnadsarbeten.

Bolaget bär levererat bl. a. minsvepare, motortorpedbåtar,

ubåtar och ett tankmotorfartyg. Bolaget har även viss tillverkning av plastprodukter.

Främst må nämnas midgethavskryssaren Karlskronaviggen, en

segelbåt i glasfiberarmerad plast. Övriga produkter utgörs av svets- och plåtkonstruktioner

för militära och civila beställare. Häri ingår bl. a. krigsbroar

för armén, transportlådor för flygvapnet samt tryckkärl och cisterner för

privata företag.

Före den 1 juli 1961 fanns inom Karlskrona örlogsvarv förutom marinverkstäderna

(motsvarande i stort nuvarande Karlskronavarvet) vissa organ

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

för verkstadsverksamliet, nämligen pjäsverkstad, torpedservicegrupp, minservicegrupp,

nautisk instrumentverkstad, optisk verkstad, artillerieldledningsverkstad,

torpedeldledningsverkstad samt torped- och apteringsverkstad.

I organisationen för Sydkustens örlogsbas, som fastställdes

1966, ingår av dessa enheter pjäsverkstaden samt min- och torpedservicegrupperna

i örlogsbasens tekniska förvaltning. Övriga enheter avvecklas

eller skall föras över till Karlskronavarvet. Eldledningsverkstaden

beräknas bli överförd under budgetåret 1967/68.

1953 fattades principbeslut om att Stockholms örlogsvarv

(verkstadsavdelningen vid Ostkustens örlogsbas) skulle flyttas till Muskö.

Riksdagen fastställde 1959 en plan för anläggning av en varvsenhet på ön

(prop. 1959: 1 bil. 25, SU 44, rskr 115). För utbyggnad av Muskövarvet har

riksdagen hittills anvisat 276,9 milj. kr. (jfr prop. 1967: 110 s. 147—149).

Utflyttning av verkstadsavdelningen till den nya anläggningen beräknas nu

ske på sommaren eller hösten 1969.

Muskövarvet skall i krig tillgodose de mest angelägna kraven på reparationer

och underhåll och i fred driva en med hänsyn till krigsbetingelserna

så funktionsduglig varvsenhet som möjligt. Utrymme och standard är goda

men genom att lokalerna har placerats i skyddade bergrum och stor vikt

även i övrigt lagts på olika skyddsaspekter kan verkstadsdriften inte göras

lika rationell som i en modern ovanjordsanläggning. Maskinparken flyttas

från marinverkstäderna i Stockholm men relativt stora ersättningsanskaffningar

måste göras i samband med den slutliga utflyttningen.

Antalet anställda vid Muskövarvet har beräknats komma att uppgå till

530 personer, varav 130 i administrativ och teknisk tjänst.

I den nya organisationen för Ostkustens örlogsbas som träder i kraft

vid utflyttningen till Muskö ingår vissa begränsade underhållsresurser i den

tekniska förvaltningen. Dessa resurser är avsedda för min-, torped- och

robotservice. Beträffande viss torpedmateriel förutsätts samverkan med

verkstadsavdelningen och försvarets fabriksverks torpedverkstad i Motala.

De centrala flygverkstäderna hade från början likartade

arbetsuppgifter beträffande underhåll av flygmateriel. Så småningom ledde

utvecklingen till en arbetsfördelning på olika materieltyper. Centrala flygverkstaden

i Malmslätt (CVM) kom att svara främst för reparation och

översyn av flygplanmotorer och centrala flygverkstaden i Västerås (CVV)

för reparation och översyn av flygplan i övrigt. Vid centrala flygverkstaden

i Arboga (CVA) sker främst underhåll av telemateriel. Verkstaden fördes

den 1 juli 1967 över till försvarets fabriksverk (prop. 1963: 114, SU 135,

rskr 319). Som affärsverksenhet inom fabriksverket har den namnet Centrala

verkstaden, Arboga (CVA).

De centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås leds av flygförvaltningen

som har fastställt deras organisation. Verkstäderna är uppdelade

på produktionsavdelning, teknisk avdelning, ekonomiavdelning, materiel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) är 1008

avdelning och driftavdelning. Vid CVM finns ett centralt materiallaboratorium

som även utnyttjas av andra försvarsgrenar. Förutom reparationsoch

översynsarbeten får verkstäderna inom ramen för personella och materiella

resurser åta sig tillverkningsuppdrag. Arbelsbeläggningen har under

senare år sjunkit så kraftigt att flygförvaltningen i början av 1967 har utfärdat

anställningsstopp.

CVM har de största resurserna som mekanisk verkstad. Samtliga byggnader

har under senare år renoverats och anpassats till ändrade arbetsuppgifter.

Antalet anställda var den 31 december 1966 1 225, varav 582 i administrativ

och teknisk tjänst. Omsättningen var budgetåret 1965/66 57,4 milj. kr.

Arbetsbeläggningen var relativt god fram till 1966 men bär sedan dess

försämrats. Förklaringen härtill är att den moderna materielen blir alltmera

funktionssäker med förlängda gångtider och längre översynsintervaller

som följd.

C V V är delad i två verkstadsenheter, en vid Viksäng vid Mälaren och

en ca 5 km därifrån vid Hässlö inom Västmanlands flygflottiljs område. Goda

expansionsmöjligheter finns inom eget markområde. Maskinparken, som

främst är avsedd för arbeten med flygplan och kolvmotorer, domineras av

maskiner för skärande bearbetning. Antalet anställda var den 31 december

1966 970, varav 456 i administrativ och teknisk tjänst.

Omsättningen var budgetåret 1965/66 33,9 milj. kr. Jämfört med CVM

och CVA är kostnaden för produktiv arbetstimme mycket låg vid CVV.

Anledningen härtill är bl. a. att den materiel som CVV är huvudverkstad

för inte är så kostnadskrävande i fråga om reservdelar och att underleverantörer

inte har behövt utnyttjas i samma utsträckning som vid CVM

Även vid CVV har beläggningen på senare tid haft en nedåtgående tendens.

Under 1968 beräknas ca 30 personer avgå med pension och ett 80-tal

behöva friställas. Verkstadsledningen räknar med att personalstyrkan vid

slutet av 1968 skall vara ca 775.

CVA är f. n. den största av verkstäderna. Bergverkstadslokalerna utökades

med motorverkstad i slutet av 1950-talet. Antalet anställda var den

31 december 1966 1 448, varav 765 i administrativ och teknisk tjänst.

Omsättningen budgetåret 1965/66 var 93,4 milj. kr. Arbetsbeläggningen

har tidigare varit god men har sjunkit under de senare åren. I samband

med att AB Teleunderhåll i Växjö bildades fördes vissa arbetsuppgifter över

till detta bolag från CVA.

Enligt sin bolagsordning från 1964 skall Allmänna Bevaknings

AB (A B A B) driva bevakningsrörelse och annan därmed förenlig verksamhet.

Häri ingår även att utbilda bevakningspersonal samt installera och

driva bevakningsanordningar.

Aktiekapitalet är f. n. 2 milj. kr. och alla aktier ägs av staten. Någon investering

i fastigheter har inte gjorts utan bolaget hyr lokaler för sin verksamhet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Personalen uppgick den 31 december 1966 till 228 tjänstemän av kategorierna

teknisk personal, administrativ personal och arbetsledare. Den

fakturerade omsättningen var för verksamhetsåret 1965/66 4,4 milj. kr.

AB Ceaverken grundades 1939 och har sin verksamhet i Strängnäs.

Det skall enligt bolagsordningen driva fabrikations- och handelsrörelse med

fotografiskt papper och film. Tillverkningen omfattar huvudsakligen röntgenfilm.

Förutom produktion ger företaget viss service och bedriver utbildningsverksamhet

för sjukhusens röntgenpersonal.

1940 beslöt staten lämna visst ekonomiskt och tekniskt stöd åt företaget,

eftersom det var landets enda fotokemiska industri. Syftet var att säkerställa

landets behov av röntgenfilm. Av beredskapsskäl övertog staten företaget

1943.

Aktiekapitalet är f. n. 3,9 milj. kr. Bolaget har hittills kunnat drivas med

vinst. Det bokförda värdet av maskiner, inventarier och fastigheter uppgår

till ca 8 milj. kr. Antalet anställda var den 31 december 1966 138 personer,

varav 46 i administrativ och teknisk tjänst.

Verkstadsutrcdningens förslag

Utredningen har försökt alt analysera konsekvenserna av att samor dna

verkstadsdriften inom försvaret. Enligt utredningen är det

härvid främst två betydelsefulla faktorer som bör vägas mot varandra. Den

ena är lönsamhets- och besparingsfaktorn, som anses bli utan tvekan bäst

beaktad genom en samordning till drift i större och mera specialiserade

enheter. Den andra faktorn — beredskapsfaktorn — anser utredningen

bli sannolikt bäst tillgodosedd genom verkstadsdrift i små enheter. Vid sina

slutsatser gör utredningen åtskillnad mellan två huvudtyper av verkstäder.

S. k. förbandsbundna verkstäder, dvs. verkstäder som har till

huvudsaklig uppgift att tillhandahålla omedelbar service vid förbandens

fredsutbildning och som vid mobilisering i de flesta fall organiseras till underhålls-

eller verkstadsförband, anses böra ledas av den centrala tygförvaltningen.

I fråga om andra verkstäder än de förbandsbundna bedömer

utredningen däremot att fördelarna med längre gående samordning

klart överväger nackdelarna från beredskapssynpunkt m. in. Nackdelarna

anser utredningen kunna övervinnas med lämpliga åtgärder.

Den förvaltningsmässiga verksformen lämpar sig enligt utredningen inte

för att genomföra och leda en samordnad verkstadsdrift i den affärsmässiga

form som utredningen funnit lämplig beträffande verkstäder som

inte är förbandsbundna. En långt gående samordning, inte bara mellan

vissa större verkstäder som nu sorterar under försvarsgrensförvaltningarna

utan också mellan dessa och statliga eller halvstatliga bolag, finner utredningen

böra anförtros åt försvarets fabriksverk. Detta har redan

nu ledningen av de centrala verkstäderna för leleunderhåll. Om samordning

och ledning av driften vid underhållsverkstäder som inte är förbandsbundna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 10!) dr 1908 7

anförtros fabriksverket vinner man dels ett klart kund/lcverantörförhållande,

dels en integrering med fabriksverkets enheter för nyproduktion.

Utredningen föreslår att Karlskronavarvet och verkstadsavdelningen i

Ostkustens örlogsbas skall inlemmas i försvarets fabriksverk fr. o. in. den

1 juli 19G8. Karlskronavarvet förutsätts behålla sin nuvarande företagsform

som aktiebolag medan verkstadsavdelningen föreslås ingå i fabriksverket

som affärsverksenhet.

Karlskronavarvet bör enligt utredningen få ändrad organisation

genom uppdelning i två sektorer, varav en för underhållsarbeten —

främst av marin karaktär — och en för tillverkning av egna produkter —

i första hand mekaniska konstruktioner och produkter av armerad plast.

Varvet föreslås få statlig borgen för ett långfristigt lån på 55 milj. kr. för

att kunna genomföra nödvändiga investeringar i byggnader och maskiner

samt produktutveckling. För dessa ändamål bör enligt utredningen även

kunna disponeras 11—12 milj. kr. som kan tillföras aktiebolaget genom

viss försäljning av mark, byggnader och maskiner. För omskolning av övertalig

personal beräknar utredningen att det kommer att behövas högst

15 milj. kr. Även dessa medel föreslås tillföras varvet genom en av staten

garanterad, långfristig upplåning.

Utredningen föreslår att vid Muskövarvet skall i huvudsak utföras

underhålls- och reparationsarbeten för marinen. I samråd med marinförvaltningen

och med beaktande av beredskapskrav bör fabriksverkets ledning

kunna fördela arbetsuppgifter mellan detta varv och Karlskronavarvet med

hänsyn till ekonomiska faktorer och önskemål om jämn sysselsättning.

Vid mobilisering bör varvet ställas till krigsmaktens förfogande. Mobiliseringsplanläggningen

föreslås ske i samverkan med organ inom krigsmakten

och, liksom beträffande krigsförberedelsearbetet i övrigt, enligt direktiv

från överbefälhavaren.

De delar av anläggningen på Muskö som behövs för verkstadsavdelningen

bör enligt utredningen hyras av fabriksverket. Utrymmena anses böra

disponeras för olika funktioner på det sätt som marinförvaltningen har

planerat.

Liksom beträffande Karlskronavarvet bör enligt utredningens mening

träffas ramavtal om huvudvolymen av marinens beställningar vid varvet.

Beträffande verkstadsenheterna vid Sydkustens örlogsbas

föreslår utredningen att dessa, mot bakgrund av bl. a. statskontorets

slutsatser 1963 efter undersökning av förvaltningarna vid dåvarande marinkommando

Syd, skall föras över till Karlskronavarvet. Detta innebär att

pjäsverkstaden utgår ur örlogsbasens organisation och att man verkställer

tidigare beslut om att föra över verkstäderna för eldledningsutrustning,

optik och nautiska instrument.

De centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås

föreslås, i likhet med vad som redan skett med centrala flygverkstaden i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Arboga, bli överförda till fabriksverket och organiseras som affärsverksenheter

fr. o. m. den 1 juli 1968.

Utredningen förutser att arbetsbeläggningen vid flygverkstäderna kommer

att minska ytterligare och föreslår därför att antalet centrala verkstäder

minskas från tre till två.

Med beaktande av långsiktiga tendenser finner utredningen att av de

nuvarande verkstäderna den centrala verkstaden i Arboga bör behållas

i första hand. En jämförelse i olika avseenden mellan verkstäderna i Malmslätt

och Västerås ger enligt utredningens mening vid handen att den centrala

verkstaden i Västerås bör läggas ned. Dess arbetsuppgifter föreslås bli

successivt överförda till verkstäderna i Malmslätt och Arboga under budgetåren

1969/70 och 1970/71.

Allmänna Bevaknings AB och AB Geaverken föreslås

bli inlemmade i fabriksverket fr. o. m. den 1 juli 1968 med oförändrad företagsform

och organisation.

Utredningen finner att åtskilliga faktorer talar för en anslutning av de

båda företagen till fabriksverket. Beträffande Allmänna Bevaknings

AB framhålls att fabriksverket som koncern redan innehåller

eller förvaltar enheter med resurser som kan bidra vid teknisk bedömning

och kontroll av aktiebolagets system och komponenter samt utföra serviceoch

underhållsarbeten på dess bevakningsmateriel. Som tillverkare av

röntgenfilm är Ceaverken en viktig beredskapsindustri. Enligt utredningens

mening vore det därför lämpligt att inordna företaget i fabriksverket,

som har en omfattande krigsproduktion på sitt program och hör under

det departement som i första hand har ansvaret för samordningen av

krigsberedskapen och beredskapsansträngningarna — försvarsdepartementet.

Både fabriksverket och Ceaverken har vidare de större statliga och kommunala

sjukvårdsinrättningarna som stora kunder, fabriksverket genom

ett förtroendefullt och växande samarbete på tvätteriområdet. Båda har

också en vitt förgrenad utlandsrepresentation, som i många fall vänder

sig till samma kunder inom bl. a. industrier och sjukhus.

Utredningen föreslår att fabriksverkets ledningsansvar

för de aktiebolag som inlemmas i företaget skall — liksom i fråga om AB

Teleunderhåll •—- uttryckas genom att Kungl. Maj :t uppdrar åt fabriksverket

att förvalta statens aktier i bolagen. Aktierna bör enligt utredningen värderas

in i fabriksverkets fond till ett värde som kan anses motsvara förräntningsvärdet

på lång sikt.

Ett genomförande av utredningens förslag beräknas medföra att fabriksverket

får ledningsansvaret för ytterligare ca 5 000 anställda. Fabriksverkets

omsättning väntas öka med ca 250 milj. kr. för år. Efter en övergångstid

kan koncernen beräknas ha ca 10 000 anställda och en årsomsättning om

500 milj. kr. eller högre.

Försvarets fabriksverk föreslås få namnet Fabriksverken.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1068

Eu omstrukturering enligt utredningens förslag beräknas medföra såväl

vissa direkta kostnader som besparingar. Förutom personalkostnader

beräknas uppstå engångskostnader om ca 5 milj. kr., varav 4,5

milj. kr. för investeringar, ombyggnader och installationer vid flygverkstäderna

samt 0,5 milj. kr. för tillfälligt anlitad arbetskraft vid fabriksverkets

huvudkontor. En nödvändig utökning av fabriksverkets ledningsorganisation

beräknas medföra en årlig kostnadsökning om högst 1,3

milj. kr.

Omstruktureringen av flygverkstäderna kan enligt utredningen väntas ge

en årlig besparing om minst 6 milj. kr. Härtill kan komma inkomster från

försäljning av byggnader och mark i Västerås.

Utöver direkta besparingar räknar utredningen med betydande vinster

genom en samordnad verkstadsdrift.

Beträffande personalfrågor anför utredningen att vid Karlskronavarvet

förutses ett personalöverskott om ca 350 personer verksamhetsåret

1968/69 och ca 85 personer året därpå. Den övertaliga personal

som inte kan förtidspensioneras bör skolas om för nya uppgifter. Redan

verksamhetsåret 1970/71 räknar utredningen dock med att — under vissa

förutsättningar — omkring 200 personer behöver tillföras rörelsen.

Muskövarvet beräknas få svårigheter att rekrytera personal under

en övergångstid efter flyttningen från Stockholm. För att man även under

den tiden skall kunna utföra nödvändiga underhållsarbeten för marinen

bör vissa arbetsobjekt från Ostkustens örlogsbas förläggas till Karlskronavarvet.

Utredningen framhåller, att den omstrukturering som föreslås syftar till

att skapa en rationell verksamhet och därmed på lång sikt den bästa

grunden för trygghet i anställningsförhållandena. Problem med avgångar

och omflyttning kommer att uppstå främst vid flygverkstäderna.

Fabriksverket förutsätts få det fulla arbetsgivaransvaret för den personal

som förs över från förvaltningsorganisationen. Verket blir däremot inte

arbetsgivare för personalen i de aktiebolag som inordnas. Utredningen

förutsätter att fabriksverket beträffande all personal har eller ges möjlighet

att ta på sig ett arbetsgivaransvar som bl. a. innebär att såväl företagets

som personalens intressen blir väl tillvaratagna. Utgångspunkten för en

aktiv personalpolitik anses vara att betrakta all personal inom fabriksverket

som en enhet — en personalbank.

Sammanfattningsvis hävdar utredningen att personalproblemen i samband

med omstruktureringen bör kunna bemästras utan alltför stora svårigheter.

Yttrandena

Utredningens förslag har till övervägande del fått ett positivt mottagande

av remissinstanserna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Beträffande ledningen av verkstadsdriften har flertalet

funnit lämpligt med en uppdelning av ansvaret enligt förslaget, överbefälhavaren

anser dock att utredningen endast ofullständigt har redovisat olika

alternativ för ledningen. Han framhåller att även de icke förbandsbundna

verkstäderna primärt arbetar för krigsorganisationen. Även om de normalt

arbetar enligt mera långsiktiga planer och i vissa fall för civila beställare

måste de även före en mobilisering kunna lägga om, prioritera och forcera

verksamheten till förmån för krigsmakten. Arméförvaltningen anför liknande

synpunkter. Försvarets civilförvaltning finner uppenbart att påtagliga

fördelar står att vinna med en samordning enligt förslaget. Klara regler

måste enligt civilförvaltningen skapas för att trygga samarbetet för en god

beredskap. Flygförvaltningen anser att utredningens avvägning av fördelar

och nackdelar förefaller att i många avseenden bygga på förutsättningar

som inte synes ha stöd av erfarenhet. Försvarets fabriksverk är berett att

överta ledningsansvaret för den industriellt bedrivna underhållsverksamheten.

Det avgörande skälet för detta — trots de risker fusioneringarna

medför — är att det, såvitt fabriksverket nu kan bedöma, finns utsikter till

integrationsvinster. Riksrevisionsverket finner att en viss samordning av

verkstadsresurserna kan vara ändamålsenlig men att utredningen bör

kompletteras innan man tar ställning i frågan. Ämbetsverket lämnar förslag

till fortsatt utredning i fyra steg.

Om förslagen att inlemma Karlskronavarvet och verkstadsav

del ningen vid Ostkustens örlogsbas (Muskövarvet)

i fabriksverket fr. o. m. den 1 juli 1968 råder delade meningar.

Överbefälhavaren har i princip inte något att erinra såvitt gäller

Karlskronavarvet men motsätter sig bestämt att Muskövarvet förs över till

fabriksverket. Han anser att Muskövarvet måste betraktas som en förbandsbunden

anläggning med fast anknytning till den operativa verksamheten

i såväl fred som krig. Även marinförvaltningen anser att Muskövarvet bör

ledas av den centrala förvaltningsmyndigheten. Driften vid verkstaden får

enligt förvaltningen avsevärt starkare samband med övnings- och underhållsverksainheten

vid flottan än med verksamheten inom fabriksverket.

Om ett överförande beslutas bör tidpunkten härför inte bli redan den 1 juli

1968 utan först efter det att varvet har trätt i funktion. Beträffande Karlskronavarvet

vill marinförvaltningen inte motsätta sig förslaget. Fabriksverket

behandlar Musköanläggningen från två utgångspunkter. Om varvet

bedöms ha karaktären av icke-förbandsbunden anläggning anser fabriksverket

det vara en uppenbar fördel för verksamheten om den får samma

huvudman som Karlskronavarvet. En ny huvudman bör enligt fabriksverket

få möjlighet att påverka den slutliga dimensioneringen och detaljutformningen

av anläggningen. Skulle det däremot anses vara en förbandsbunden

verkstad menar fabriksverket att verkstadsutredningen under nästa etapp

bör ytterligare analysera frågan om varvet trots detta bör läggas under

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1008

11

fabriksverkets ledningsansvar eller om det bör kvarstå som verkstad inom

förvaltningsorganisationen. Av remissinstanserna är det åtskilliga som uttalar

tveksamhet om hur verksamheten vid Muskövarvet hör bedömas.

Fabriksverket ifrågasätter om Muskövarvet i egenskap av förbandsbunden

verkstad behöver få sådan volym som nu planeras. Bl. a. f örvaltningsdirektionen

och statskontoret avstyrker att varvet inlemmas i fabriksverket.

Samma myndigheter tillstyrker att Karlskronavarvet förs över enligt förslaget.

Även Karlskronavarvet självt biträder förslaget i denna del. Aktiebolaget

utgår ifrån att ett inlemmande i fabriksverket inte kommer att påverka

det inledda samarbetet med Kockums Mekaniska Verkstad i ogynnsam

riktning.

Förslaget om lån till Karlskronavarvet för investeringar och

produktutveckling tillstyrks av bl. a. civilförvaltningen, fabriksverket och

Karlskronavarvet. Riksrevisionsverket anser att behövligt kapital bör tillföras

varvet över kapitalbudgeten och inte genom egen upplåning.

Beträffande Karlskron avarvets produktionsinriktning

och organisation tillstyrks förslagen eller framhålls — liksom

i varvets eget yttrande — att det bör ankomma på företagsledningen

att ta ställning till den interna organisationen. Karlskrona stad anser att

varvet även i fortsättningen bör utföra aluminium- och lättmetallarbeten

samt nybyggnad av marina fartyg.

Verkstadsenheterna vid Sydkustens örlogsbas är

enligt överbefälhavaren förbandsbundna. Deras organisatoriska ställning

anser han böra prövas ytterligare i samband med verkstadsutredningens

fortsatta arbete, överföringen av eldledningsverkstaden har påbörjats och

bör fullföljas. Liknande mening uttalas av bl. a. marinförvaltningen. Även

Karlskronavarvet anser att pjäsverkstaden t. v. bör tillhöra örlogsbasen och

göras till föremål för undersökning i utredningens nästa etapp. Statskontoret

tillstyrker förslaget i dess helhet. Bl. a. förvaltning sdirektionen, TCO

och SR avstyrker däremot förslaget.

Förslaget att låta de centrala fly g verkstäderna i Malmslätt

och Västerås ingå i fabriksverket tillstyrks av remissorganen. Flera myndigheter

erinrar om att flygverkstaden i Arboga redan tidigare har förts över

till fabriksverket och framhåller värdet av att alla de centrala verkstäderna

för flygmateriel får samma huvudman. Överbefälhavaren, flygförvaltningen

och förvaltningsdirektionen hävdar dock att det materiallaboratorium som

ingår i de centrala flygverkstäderna i Malmslätt bör undantas och även i fortsättningen

höra under flygförvaltningen. I denna fråga anför fabriksverket

synpunkter både för och emot att laboratoriet förs in under dess ledning.

Fabriksverket är berett att, om så sker, träffa långsiktigt avtal om laboratoriets

utnyttjande, avdela behövlig kapacitet för flygvapnets behov och utfästa

sig att ge företräde åt brådskande uppdrag för dettas räkning.

Flertalet remissorgan är positiva till förslaget att antalet centrala

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

flygverkstäder minskas från tre till två och att därvid verksamheten

vid centrala flygverkstaden i Västerås förs över till verkstäderna

i Arboga och Malmslätt. Bl. a. SACO anser dock att den angivna tidsperioden

för en överföring synes väl kort, framför allt med tanke på personalproblemen.

Förslagen att inlemma Allmänna Bevakningsaktiebolaget

och Ceaverken i fabriksverket har fått ett skiftande mottagande.

Bl. a. fabriksverket och statskontoret tillstyrker förslagen helt. Överstyrelsen

för ekonomisk försvarsberedskap tillstyrker förslaget i fråga om bevakningsbolaget.

Beträffande Ceaverken anför överstyrelsen att dess egenskap av

viktigt företag inom det ekonomiska försvaret inte är något avgörande skäl

för integrering. Denna egenskap delar Ceaverken med flera andra företag.

Överbefälhavaren anser sig inte kunna finna några bärande motiv för att

företag av denna typ skall ledas av fabriksverket. Han befarar att bevakningsbolaget

inte kan drivas lika rationellt i en sådan koncern som i en

koncern med logiskt sammanhängande verksamhet. Liknande synpunkter

anförs av civilförvaltningen och förvaltningsdirektionen. Allmänna Bevakningsaktiebolaget

anser att några särskilda fördelar inte kan vinnas genom

att bolaget ställs under fabriksverkets ledning med tanke på bolagets karaktär

av serviceföretag. Ceaverken finner det varken marknadsmässigt, tekniskt

eller från beredskapssynpunkt motiverat att dess verksamhet förs in

under fabriksverket.

Flertalet remissorgan biträder förslagen om formen för fabriksverkets

ledningsansvar, värdering av aktier i de aktiebolag

som skall ställas under fabriksverkets ledning och ledningens utövande.

Fabriksverket anför i fråga om värderingen av aktier att överföringen

inte kommer att belasta verkets likviditet eller att öka dess behov

av rörelsekapital annat än om verkets skyldighet att förränta inlösningskostnaderna

för aktierna inte kan kompenseras av utdelningen på dessa.

I sammanhanget nämner fabriksverket att överföringen av verkstadsenheter

som inte drivs i bolagsform gör verkets nuvarande rörelsekapital uppenbart

otillräckligt. LO anser att utredningen överskattat värdet av aktierna i Karlskronavarvet

och hävdar att det bör reduceras avsevärt vid värderingen.

Marinförvaltningen anser att i Karlskronavarvets styrelse bör ingå representant

för marinförvaltningen eller materielverket. SACO finner det önskvärt

att representanter för försvaret ingår i styrelserna för de aktiebolag

som berörs av förslaget.

De flesta remissorganen biträder likaså förslaget att ramavtal

rörande underhållsarbeten träffas mellan försvarets myndigheter

och fabriksverket och bar även redovisat åtskilliga synpunkter i frågan.

I fråga om kostnaderna för förslagens genomförande

anför överbefälhavaren, att besparingarna vid de nu ansvariga ledningsorganen

knappast kommer att kompensera kostnadsökningen för fabriksverkets

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968

ledningsorganisation. Liknande synpunkter förs fram av flygförvaltningen,

som dock anser att kostnadsberäkningarna för överföringen av verksamheten

vid centrala flygverkstaden i Västerås till flygverkstäderna i Arboga

och Malmslätt och för utökningen av fabriksverkets ledningsorganisation är

i huvudsak rikliga.

Utredningens beräkningar av möjliga besparingar vid de centrala

flygverkstäderna i samband med omstrukturering av dessa bedöms av

fabriksverket, förvaltningsdirektionen, statskontoret och SACO som i stort

sett realistiska. Överbefälhavaren och arméförvaltningen finner utredningen

ofullständig i denna del och ifrågasätter starkt de beräknade vinsterna av

förslagens genomförande.

Utredningens förslag och tankegångar angående personalfrågor

har bemötts övervägande positivt, överbefälhavaren anser att dessa frågor

är svårbedömbara med hänsyn till minskad underhållsvolym, omstruktureringar

och rationaliseringar inom försvaret. Med hänsyn till den föreslagna

koncernens heterogena karaktär anses möjligheterna att placera om

personal inom koncernen vara små utan omfattande omskolningsåtgärder.

överbefälhavaren förutsätter liksom marinförvaltningen att man särskilt

beaktar värdet av miljökunskap och specialutbildning hos personalen i underhållsverksamhet.

Flera remissinstanser trycker på angelägenheten av

ett intimt samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna. Arbetsmarknadsstyrelsen

anser beträffande de centrala flygverkstäderna att nedskärningar

av personalstyrkan bör anpassas till det allmänna läget på arbetsmarknaden.

Departementschefen

Efter en första etapp av sitt arbete har 1966 års verkstadsutredning lämnat

förslag till nya riktlinjer för underhåll av försvarets tygmateriel m. m.

I sitt delbetänkande föreslår den även vissa grundläggande åtgärder för att

anpassa nuvarande organisation till de föreslagna riktlinjerna. Under sitt

fortsatta arbete överväger utredningen ytterligare åtgärder som kan behövas

för att göra underhållsverksamheten mera rationell.

Verkstadsutredningen drar en gräns mellan verkstäder som är förbandsbundna

och sådana som inte är förbandsbundna. Som förbandsbundna betecknar

utredningen verkstäder med huvudsaklig uppgift att tillhandahålla

omedelbar service vid förbandens fredsutbildning och som vid mobilisering

organiseras till underhålls- eller verkstadsförband.

Verkstäder som inte är förbandsbundna bör enligt utredningen drivas

affärsmässigt och under en samordnande ledning. Utredningen föreslår att

ledningen skall anförtros försvarets fabriksverk och att vissa verkstäder

in. m. skall inlemmas i detta. Förslaget gäller Karlskronavarvet AB, verkstadsavdelningen

i Ostkustens örlogsbas (Muskövarvet) och de centrala

flygverkstäderna i Malmslätt (CVM) och Västerås (CVV). Vidare föreslås

att vissa verkstäder i Sydkustens örlogsbas skall tillföras Karlskronavarvet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Vissa integrationsvinster av annat slag förutses om man inlemmar Allmänna

Bevaknings AB och AB Ceaverken i fabriksverket. Utredningen föreslår

att så sker.

Utredningen räknar med att arbetsbeläggningen vid flygverkstäderna skall

minska ytterligare och föreslår därför att antalet centrala flygverkstäder

skall minskas från tre till två. CVV bör enligt utredningens mening avvecklas

efter överföringen till fabriksverket.

Vissa av de angivna förslagen har samband med bl. a. kapitaltillskott till

Karlskronavarvet. Till denna fråga återkommer jag vid anmälan av frågan

om kreditgaranti till Karlskronavarvet och vid anmälan av försvarets fabriksverks

fond. I detta sammanhang redovisar jag mina ställningstaganden

och förslag beträffande riktlinjer för underhållsverksamheten och i de organisatoriska

frågor som bör underställas riksdagen.

Försvarets tygmateriel måste ges det underhåll som krävs för att den

skall kunna användas för avsett ändamål och som samtidigt är ekonomiskt

försvarbart. Ansvaret för att så sker måste liksom hittills vila på den centrala

förvaltningsmyndigheten. Denna myndighet behöver emellertid inte

leda all verkstadsdrift. Utredningen har visat att verkstäder som inte är

förbandsbundna med fördel kan drivas affärsmässigt och ledas av annan

huvudman. Härigenom skapas ett klart kund/leverantörförhållande mellan

beställare och huvudmannen för verkstadsdriften. Om man dessutom kan

få till stånd en långt gående samordning av verkstadsdriften vinner man

fördelar genom integrationsvinster. Jag delar uppfattningen att en affärsmässig

drift och god integration ger övervägande fördelar. Emellertid fortsätter

verkstadsutredningen sitt arbete och jag finner därför inte anledning

att nu tillstyrka så stora förändringar som har föreslagits. I sin andra

etapp studerar utredningen bl. a. gränsdragningen mellan förbandsbundna

verkstäder och andra verkstäder. Vidare måste beaktas att kund/leverantörförhållandet

redan föreligger såvitt gäller Karlskronavarvet. Jag vill därför

f. n. endast tillstyrka att fabriksverkets ansvar för verkstadsdriften

ökas genom att CVM och CVV förs över till verket.

Utredningen har särskilt beaktat kraven på underhållsverksamheten från

beredskapssynpunkt och föreslår att förbandsbundna verkstäder även i

fortsättningen skall tillhöra förvaltningsorganisationen och samordnas genom

denna. Jag anser att man t. v. bör dra en gräns på detta sätt och förutsätter

att den fortsatta utredningen ger ytterligare underlag för att bedöma

vilka av verkstäderna inom krigsmakten som bör betraktas som förbandsbundna.

Liksom utredningsmannen räknar jag med att fabriksverket i samråd

med de militära myndigheterna skall ta nödvändig hänsyn till beredskapsfaktorer

när det planerar verksamheten vid de underhållsverkstäder

som föreslås bli inlemmade i fabriksverket. Om särskilda kostnader uppstår

till följd av dessa beredskapsfaktorer, bör kostnaderna täckas av försvarsmedel

i likhet med vad som gäller vid fabriksverkets övriga anläggningar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Muskövarvet betecknas av flera remissorgan som förbandsbunden verkstad

medan andra uttalar tveksamhet vid bedömningen av varvets inriktning.

Jag anser att dess huvuduppgift i fredstid skall vara att tillgodose behovet

av kontinuerlig service åt flottans fartyg. Varvet bör alltså enligt min mening

närmast ha karaktär av förbandsbunden verkstad. Det bör därför

ledas av den centrala förvaltningsmyndigheten. Personalstyrkan vid varvet

bör anpassas till arbetsuppgifterna vid en förbandsbunden verkstad. Omfattningen

av verksamheten bör övervägas av verkstadsutredningen som

har att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag snarast möjligt. Storleken

av denna verkstad måste emellertid noggrant avvägas mot resurserna vid

Karlskronavarvet för marint underhåll. Det kan därvid bli nödvändigt att

flytta över vissa beredskapsförlagda fartyg från stockholms- till karlskronaområdet.

I fråga om Karlskronavarvet anser jag att frågan om varvets koncerntillhörighet

bör prövas i samband med en översyn av hela den statliga företagsgruppen.

Det bör ankomma på den av statsrådet Wickman tillsatta delegationen

för frågor rörande de statliga företagen att överväga denna fråga.

Även verksamheten vid kvarvarande verkstäder inom Sydkustens örlogsbas

är beroende av övningsverksamheten. Jag finner att överföringen till

Karlskronavarvet av eldledningsverkstaden bör fullföljas. I avvaktan på

resultaten av utredningens fortsatta arbete är jag inte beredd att nu påskynda

ytterligare överföring av verkstäder.

De centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås bör, som nämnts,

föras över till fabriksverket för att liksom verkstaden i Arboga ingå i verket

som affärsverksenheter. Något undantag bör inte göras för det centrala

materiallaboratoriet.

Liksom utredningen finner jag att försvaret framdeles kommer att behöva

endast två centrala flygverkstäder. Beläggningsprognoserna pekar på

detta och det ter sig också som en naturlig följd av att man efter hand gjort

underhållsrutinerna alltmera effektiva. Nedläggning av en verkstad ger

möjlighet till ytterligare strukturrationalisering och leder dessutom till en

direkt besparing, främst genom minskade lednings- och administrationskostnader.

Utredningen stannar för att CVV bör avvecklas. Med hänsyn främst till

att CVV är den minsta av de centrala flygverkstäderna och att Västerås

från arbetsmarknadssynpunkt torde vara mindre känslig än både Arboga

och Malmslätt biträder jag förslaget. Det ankommer på Kungl. Maj :t att ta

ställning till i vilken takt olika arbetsuppgifter kan fördelas om. Härvidlag

kommer förhållandena på arbetsmarknaden att få betydelse. En riktpunkt

bör vara att få verksamheten vid CVV som flygverkstad i huvudsak avvecklad

under budgetåret 1970/71. Undersökningar pågår inom fabriksverket av

möjligheterna att förlägga annan verksamhet till nuvarande CVV.

Även Allmänna Bevaknings AB och AB Ceaverken bör enligt utredningen

inlemmas i fabriksverket. Det finns emellertid även andra utvecklingslinjer

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 är 1968

och samordningsalternativ för de båda företagen och dessa bör undersökas

närmare. Emellertid anser jag att något förslag till förändring av deras

ställning inte nu bör lämnas till riksdagen.

Ett genomförande av de förslag som jag har angett leder till vissa engångsutgifter

men skapar utan tvivel möjligheter till besparingar på sikt.

Det väsentliga är emellertid att man med den nya ordningen kan göra avsevärda

vinster genom en i viss utsträckning samordnad verkstadsdrift.

De åtgärder som jag föreslår bör stimulera till rationaliseringar, affärsmässiga

bedömningar och god hushållning.

En svårighet vid nedläggning av en central flygverkstad blir att lösa personalfrågorna

på ett smidigt sätt. Både utredningen och fabriksverket har

föreslagit åtgärder för att tillgodose de anställdas intressen i största möjliga

utsträckning. Jag anser det vara av väsentlig betydelse att personalproblemen

löses på ett tillfredsställande sätt och att härför erforderliga administrativa

resurser sätts in.

Tidpunkten för inlemmande av de centrala flygverkstäderna i fabriksverket

bör vara den 1 juli 1968.

Det förefaller lämpligt att krigsmaktens beställningar av underhållsarbeten

hos fabriksverket regleras genom långsiktiga ramavtal. Det bör ankomma

på Kungl. Maj :t att godkänna sådana avtal.

Om Kungl. Maj :t och riksdagen beslutar i enlighet med mina förslag

uppstår vissa merkostnader under fjärde huvudtiteln som beror på att grunderna

för debitering är andra inom ett affärsdrivande verk än vid förvaltningsenheter.

Dessa merkostnader avser främst sociala kostnader, som nu

betalas från anslag under annan huvudtitel. Från statens synpunkt är det

inte fråga om någon ökad kostnad utan bara om en förskjutning av belastningen

mellan två huvudtitlar i riksstaten. Jag återkommer till denna

fråga i annat sammanhang.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen att

a) besluta att de centrala flygverkstäderna i Malmslätt

och Västerås skall inlemmas i försvarets fabriksverk den

1 juli 1968,

b) godkänna att den centrala flygverkstaden i Västerås

avvecklas,

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ramavtal för

underhållsarbeten vid försvarets fabriksverk.

Krigsmaktens lärlingsutbildning

Krigsmaktens lärlingsutredning,1 som tillsattes 1963 för att utreda krigsmaktens

lärlingsutbildning m. m., har i september 1967 avlämnat betänkan
1

Riksdagsmannen Gunnar Gustafsson (ordförande), riksdagsmannen Dag R. Edlund, överingenjören

C.-G.S. Holmström och ombudsmannen Tore Karlson.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

det Yrkesutbildning vid krigsmaktens industrier och verkstäder (Stencil

Fö 1967: 8). Utredningen tillkallades sedan 1962 års riksdag (SU 114, rskr

284) begärt översyn av verksamheten vid försvarets lärlingsskolor.

Efter remiss har yttranden avgetts av överbefälhavaren, chefen för armén,

chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning,

arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvar

rets fabriksverk, luftfartsverket, statskontoret, skolöverstyrelsen, försvarsverkens

arbetsstudiekommitté, Karlskronavarvet AB, AB Teleunderhåll,

Svenska arbetsgivareföreningen, LO, SACO, SR, TCO, Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund samt Svenska privat- och affärsflygföreningen.

Nuvarande organisation

Inom krigsmakten anordnas yrkesskoleutbildning vid Södermanlands

regemente i Strängnäs, Stockholms örlogsvarv (Ostkustens örlogsbas),

flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås samt vid yrkesskolor vid de

centrala flygverkstäderna i Västerås (CVV) och Malmslätt (CVM). Vid

försvarets fabriksverk anordnas yrkesskoleutbildning vid Zakrisdalsverken

1 Karlstad, Vanäsverken i Karlsborg, Carl Gustafs stads gevärsfaktori i

Eskilstuna, torpedverkstaden i Motala och centrala verkstaden i Arboga

(CVA). Dessutom bedrivs vid tvätteriet i Karlstad viss särskild utbildning.

Denna behandlas inte i detta sammanhang. Vid övriga till försvaret knutna

industrier finns yrkesskoleutbildning vid AB Teleunderhåll i Växjö och vid

Karlskronavarvet AB i Karlskrona.

Yrkesskoleutbildningen inom krigsmakten och de nämnda industrierna

avser uteslutande de tekniska yrkesområdena.

Vissa av krigsmaktens yrkesskolor är att betrakta närmast som centrala

yrkesskolor. Detta gäller främst flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås

men även yrkesskolorna vid CVV och CVM. Huvudman för denna

utbildning är flygförvaltningen. Krigsmaktens övriga två yrkesskolor är

inbyggda verkstadsskolor.

Yrkesutbildningen vid försvarets fabriksverk bedrivs i form av inbyggda

yrkesskolor. Utbildningen vid CVA bedrivs dock närmast som en central

yrkesskola.

Yrkesutbildningen vid AB Teleunderhåll i Växjö bedrivs i form av en

inbyggd verkstadsskola. Utbildningen vid Karlskronavarvet AB i Karlskrona

omfattar vid företaget endast utbildning i praktiskt yrkesarbete. Den teoretiska

utbildningen bedrivs i form av deltidskurser vid Karlskrona stads

yrkesskolor. Huvudman för utbildningen är företaget.

2 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Lärlingsutredningens förslag

Utredningen anser att yrkesskoleutbildningen vid krigsmakten och till

denna anknutna industrier bör byggas upp på samma sätt som inom det

allmänna yrkesutbildningsväsendet och inordnas i dess organisation.

Av de tolv yrkesskolor som f. n. finns vid krigsmakten och till denna

knutna industrier är sju anordnade som inbyggda skolor och är därmed

redan inordnade i det allmänna skolväsendet. Utredningen föreslår inga

förändringar i organisatorisk tillhörighet för de inbyggda skolorna. Dessa

skolors framtid bör som hittills bedömas av skolmyndigheterna efter samma

grunder som gäller för andra inbyggda skolor.

Yrkesskolorna vid de centrala flygverkstäderna bör enligt lärlingsutredningen

inordnas i det allmänna skolväsendet.

CVA är fr. o. m. den 1 juli 1967 överförd till försvarets fabriksverk. Det

finns därför enligt utredningen inte längre anledning att vid denna verkstad

bedriva yrkesskoleutbildning för andra behov än företagets egen rekrytering.

Avtal om anpassningen bör träffas mellan skolmyndigheterna och

fabriksverket.

Yrkesskoleutbildningen vid CVV och CVM bör enligt utredningen bibehållas

men anordnas som centrala verkstadsskolor ungefär som nu eller som

industriskolor med uppgift att tillgodose flygvapnets behov av i första hand

telemontörer. överenskommelser om överförande av skolorna i Västerås

och Malmslätt till det allmänna skolväsendet bör träffas mellan skolmyndigheterna

och flygförvaltningen.

Vad beträffar utbildningen vid Karlskronavarvet AB anser utredningen

att kommunen bör vara huvudman och att utbildningen bör ske vid företaget

eller helt vid Karlskrona stads yrkesskolor. Vilken form som skall

väljas bör bestämmas av skolmyndigheterna i samråd med företaget.

Den lärlingsutbildning som bedrivs i samarbete mellan Stockholms stads

yrkesskolor och Ostkustens örlogsbas kommer att upphöra i och med att

basen flyttar ut till nya anläggningar på Muskö. Lärlingsutredningen förordar

att yrkesskoleutbildning med syfte att tillgodose örlogsbasens behov

av yrkesarbetare anordnas vid befintliga yrkesskolor i närliggande kommuner

och att utbildning i praktiskt yrkesarbete förläggs till örlogsbasen.

Lärlingsutredningen har funnit anledning att särskilt behandla frågan

om utbildning av flygmekaniker. Sådan utbildning bedrivs f. n. dels vid

flygvapnet, dels inom det allmänna skolväsendet.

Utredningen föreslår att yrkesutbildning för elever vid flygmekanikerskola

kombineras med värnpliktsutbildning. Utbildningen anordnas enligt

förslaget i form av en tvåårig flygmekanikerskola till vilken rekryteras

elever som genomgått årskurs 1 för fordonsmekaniker. Utbildningen under

årskurs 1 av flygmekanikerskola anordnas vid en central verkstadsskola.

Eleverna genomgår under detta år grundläggande praktisk och teoretisk

yrkesutbildning. Utbildningen under årskurs 2 föreslås ske i samband

med värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) vid flygvapnet och even
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1008

tuellt vid arméns och marinens helikopterförband. Förslaget innebär alt

den militära grundutbildningen påbörjas omedelbart efter årskurs 1 av

flygmekanikerutbildningen. Inskrivning av berörda värnpliktiga måste därför

ske i särskild ordning. Antagning till utbildningen föreslås ske genom

en särskild nämnd.

Utredningen, som anser alt det finns behov av en för hela landet gemensam

flygmekanikerutbildning för den civila luftfartens och krigsmaktens

behov, föreslår att denna sker vid en skola av rikskaraktär. Den föreslås

förlagd till flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås och få en omfattning

av 80 elever i varje årskurs. Utbildningen föreslås påbörjad höstterminen

1968. Utredningen föreslår att verkstadsskolan i Västerås i sin helhet

överlämnas till Västerås stad utan vederlag.

Vad beträffar de skolor som förs över till det allmänna skolväsendet utgår

utredningen ifrån att finansieringen kommer att ske efter samma grunder

som vid andra skolor av samma slag inom det allmänna skolväsendet.

I samband med att viss utbildning förs över till det allmänna skolväsendet

kan det bli aktuellt att överlämna vissa lokaler m. in. Ett dylikt överlämnande

bör enligt utredningen ske utan kostnad för det allmänna skolväsendet.

Yttranden

Utredningens förslag och ställningstaganden har i huvudsak inte mött

erinringar hos remissinstanserna.

Sålunda tillstyrks eller lämnas utan erinran utredningens förslag att

yrkesskoleutbildningen inom krigsmakten och till denna knutna industrier

till alla delar bör anordnas på samma sätt som inom det allmänna skolväsendet

och inordnas i dess organisation.

Även förslaget att kombinera värnpliktstjänstgöring och yrkesutbildning

tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Ett antal remissinstanser

hävdar att denna möjlighet bör prövas även för andra kategorier.

Utredningens förslag rörande flygmekanikerutbildningen tillstyrks eller

lämnas utan erinran av remissinstanserna med undantag av skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen föreslår följande ordning beträffande utbildningsgången

för flygmekaniker. Rekrytering sker från fordonsmekanikerutbildningens

första årskurs varefter följer 42 veckors central kurs som ger kompetens

som flyghjälpmekaniker. Därefter följer praktik under två år vilken kan

utbytas mot värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) som flygmekaniker.

Utbildningen avslutas med en sex veckors centralt anordnad kompetensgrundande

flygmekanikerkurs. Skolöverstyrelsen tar inte ställning till om

utbildningen skall anordnas helt i skola eller som s. k. inbyggd skola. Beslut

om lokalisering, dimensionering och lämplig form för utbildningen bör ske

enligt samma grunder som för yrkesutbildningen i övrigt. Intagning till ut
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

bildningen bör enligt skolöverstyrelsen ske enligt samma normer som för

yrkesutbildning i övrigt.

Departementschefen

Krigsmaktens lärlingsutredning har vid sin översyn av lärlingsutbildningen

vid krigsmakten och till denna knutna industrier gett uttryck för

den principiella uppfattningen att yrkesskoleutbildningen till alla delar

bör anordnas på samma sätt som inom det allmänna skolväsendet och inordnas

i dess organisation. För egen del kan jag ansluta mig till denna

uppfattning.

Lärlingsutbildningen vid de inbyggda skolorna är redan anordnad i enlighet

med den inledningsvis angivna organisationsprincipen. Dessa skolors

framtid kommer att bedömas av skolmyndigheterna efter samma grunder

som gäller för andra inbyggda skolor.

I fråga om utbildningen vid Karlskronavarvet AB ankommer det på

skolmyndigheten och företaget att besluta.

Organisationen av lärlingsutbildningen vid Stockholms örlogsvarv (Ostkustens

örlogsbas) samt vid flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås

och vid yrkesskolorna vid de centrala flygverkstäderna bör bedömas bl. a.

med beaktande av vad jag förordat i det föregående om samordning av verkstadsdriften

m. m. Jag förutsätter i detta sammanhang att riksdagen bifaller

vad sålunda förordas.

I fråga om lärlingsutbildningen vid Ostkustens örlogsbas ankommer det

på skolmyndigheterna och marinförvaltningen att närmare utforma yrkesutbildningen

vid basen.

Yrkesskoleutbildningen vid CVA bör enligt min mening i första hand

avse telemontörer för flygvapnets behov. Det ankommer på skolmyndigheten

och försvarets fabriksverk — efter samråd med flygförvaltningen —

att närmare anpassa och utforma yrkesutbildningen vid verkstaden.

CVM och CVV föreslås i annat sammanhang bli överförda till försvarets

fabriksverk. Härvid har också föreslagits att CVV skall avvecklas framdeles.

Jag delar utredningens uppfattning att vid verkstäderna bör anordnas utbildning

av i första hand telemontörer för flygvapnets behov. Det ankommer

på vederbörande skolmyndighet och fabriksverket — efter samråd med

flygförvaltningen -— att närmare anpassa och utforma yrkesutbildningen

vid verkstäderna.

Enligt min mening kan det inte uteslutas att en sammanslagning av här

nämnd utbildning i Malmslätt och Arboga kan vara ändamålsenlig. Det ankommer

på skolmyndigheterna och fabriksverket att överväga en sådan

sammanslagning.

Utredningen har föreslagit att utbildningen av flygmekaniker i vissa

fall skall anordnas som en kombination av yrkesutbildning och värnpliktstjänstgöring

(grundutbildning). Jag anser för egen del att detta är en ända
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ls proposition nr 109 år 1968

målsenlig ordning för att tillgodose en del av krigsmaktens behov av såväl

värnpliktiga som fast anställda mekaniker. Jag iir inte f. n. beredd att, som

några remissinstanser föreslagit, förorda eu vidgning av denna form av utbildning

till att avse även andra yrkeskategorier.

Utbildningen av flygmekaniker bör enligt min mening i huvudsak anordnas

på det sätt skolöverstyrelsen föreslagit i sitt remissutlåtande. Den

bör således bygga på årskurs 1 av civil fordonsmekanikerutbildning. Därefter

bör följa ett års utbildning vid verkstadsskola. Detta utbildningsår

bör ge kompetens som flyghjälpmekaniker. I omedelbar anslutning härtill

bör följa värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) — inom ramen för nu

gällande värnpliktsförfattningar —• som flygmekaniker vid flygvapnet eller

vid arméns eller marinens helikopterförband. Utbildningen avslutas med

en sex veckor lång kompetensgrundande flygmekanikerkurs. Den som inte

fullgjort värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) som flygmekaniker skall

före genomgång av den avslutande kompetensgrundande kursen ha fullgjort

två års praktik som civil flyghjälpmekaniker. Förslaget förutsätter

en tidigarelagd inskrivning av ifrågavarande värnpliktiga. Centrala värnpliktsbyrån

(värnpliktsverket) äger meddela erforderliga föreskrifter

härom.

Utbildningen bör såsom föreslagits dimensioneras så att ca 80 elever per

år kan avsluta sådan utbildning. Den bör i enlighet med utredningsförslaget

anordnas vid nuvarande flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås.

Vid genomförande av den föreslagna utbildningen bör verkstadsskolan i

Västerås utgå ur flygförvaltningens organisation och i sin helhet överlåtas

till den lokala skolmyndigheten. Jag avser att återkomma senare med förslag

härom. Jag förutsätter härvid att f. n. vid skolan anställd personal bereds

fortsatt sysselsättning genom skolmyndighetens försorg.

Kostnaderna för de inbyggda skolorna betalas redan nu till stor del av

skolmyndigheterna medan återstoden — bl. a. vissa kostnader för den

praktiska tjänstgöringen — betalas av arbetsgivaren. Förslaget innebär

ingen förändring av denna kostnadsfördelning.

Kostnaderna för de till flygverkstäderna anknutna skolorna betalas f. n.

av driftmedel, dvs. ytterst av flygvapnets anslag till drift och underhåll av

flygmateriel in. m. Efter en inordning av ifrågavarande utbildning i det

allmänna skolväsendet — vilket bör ske tidigast den 1 juli 1969 — kan

det bli aktuellt att föra över vissa kostnader till det allmänna skolväsendet.

Kostnaderna för flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås, vilka också

betalas av driftmedel, uppgår f. n. till ca 1,2 milj. kr. årligen. Vid en överföring

av skolan till det allmänna skolväsendet bör ramen för det militära

försvaret minskas med motsvarande belopp. Jag återkommer till denna

fråga i annat sammanhang.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

a) bereder riksdagen tillfälle att yttra sig med anledning

av vad som anförts om principerna för organisationen av

yrkesutbildningen vid krigsmakten och försvarets fabriksverk,

b) föreslår riksdagen att godkänna att nuvarande flygförvaltningens

verkstadsskola i Västerås får utgå ur flygförvaltningens

organisation.

Kreditgaranti till Karlskronavarvet AB

Karlskronavarvet AB bildades år 1961 och ersatte därvid dåvarande

marinverkstäderna i Karlskrona. Aktiekapitalet uppgår till 32 milj. kr.

Medeltalet anställda under budgetåret 1966/67 var totalt 1 713, varav 1 260

arbetare och 453 tjänstemän.

Enligt bolagsordningen har bolaget till ändamål att driva varvs- och

verkstadsrörelse jämte annan därmed förenlig verksamhet av teknisk, industriell

eller kommersiell art. Bolagets verksamhet domineras nu liksom

vid bolagsbildningen av arbeten åt marinen, främst underhåll och ombyggnad

av marinens fartyg. Omfattningen av denna verksamhet regleras av

ett ramavtal mellan marinförvaltningen och bolaget. Vidare förekommer

nybyggnadsarbeten för marinen och andra beställare. Sålunda har bolaget

levererat bl. a. minsvepare, motortorpedbåtar, ubåtar och ett tankmotorfartyg.

Bolagets övriga verksamhetsgrenar omfattar f. n. civil reparentverksamhet,

plåt-, svets- och maskinarbeten samt tillverkning av produkter i stål

till civila fartyg såsom roder och däckshus in. m. och av produkter i aluminium

och armerad plast.

Under år 1967 har bolaget träffat avtal med Kockums Mekaniska Verkstads

AB om ett långsiktigt samarbete mellan bolagen. Karlskronavarvets

verksamhet inom området för mekanisk verkstadsindustri beräknas komma

att öka efter tillkomsten av detta avtal.

Karlskronavarvets framställning

I skrivelse den 20 december 1967 har Karlskronavarvet AB hemställt om

lån på sammanlagt 70 milj. kr. för investeringar och produktutveckling

in. m. 1

1. Bolagets utveckling m. m.

Bolaget tillfördes vid bildandet ett aktiekapital på 23 milj. kr.

Aktiekapitalet utökades i juni 1962 med 9 milj. kr. genom att bolaget i

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

utbyte mot aktier på detta belopp övertog marinverkstädernas anläggningar

och de tillgångar och skulder som hörde till rörelsen. Denna apportegendom

värderades emellertid till 15 milj. kr. Överskjutande belopp på 6

milj. kr. ansågs som överkurs på aktierna och tillfördes reservfonden.

I samband med bolagsbildningen beviljades bolaget en rörlig kredit i

riksgäldskontoret på 8 milj. kr. Sedan år 1966 har bolaget därjämte en

checkräkningskredit på 10 milj. kr. hos Sveriges Kreditbank.

Under räkenskapsåren 1961/62—1966/67 uppgick investeringarna

till sammanlagt 32,2 milj. kr. Härav belöper 22,8 milj. kr. på byggnader,

8,1 milj. kr. på maskiner och annan teknisk utrustning samt 1,3 milj.

kr. på markförvärv. Finansieringen av investeringarna har skett med det

förut nämnda kapitaltillskottet på 23 milj. kr. samt med avskrivningsmedel

som verksamheten lämnat. I detta sammanhang kan nämnas att avskrivningsmedlen

uppgår till sammanlagt 10,7 milj. kr. under den angivna perioden.

Den administrativa organisationen, som övertogs vid

bolagets bildande, har upprustats och i övrigt anpassats till vad som krävs

för en verksamhet med företagsmässig målsättning. Ekonomi- och planeringsavdelningarna

har sålunda omorganiserats, varjämte särskilda organisatoriska

enheter tillskapats för försäljnings-, personal- och produktionstekniska

funktioner m. in. Företagets personalresurser för produktutveckling

och marknadsföring är dock inte tillräckliga.

Medeltalet i verksamheten anställda under bolagets första och dess senaste

verksamhetsår framgår av följande tabell.

Budgetår

Totalt

Arbetare

Arbetsledare

Övriga

tjänstemän

1961/62.............

1 862

1 508

107

247

1966/67.............

1 713

1 260

100

353

Det totala antalet anställda har, som tabellen visar, minskat med ca 150

under nämnda tid. Utvecklingen beträffande arbetare och andra tjänstemän

än arbetsledare har dock inte varit densamma. Antalet arbetare har

sålunda minskat med ca 250, medan antalet tjänstemän ökat med ca 100.

Minskningen av antalet arbetare beror huvudsakligen på naturlig avgång

och är resultatet av en strävan att anpassa arbetarantalet till produktionens

behov, ökningen av tjänstemannakadern sammanhänger med upprustningen

av den administrativa organisationen. Huvudparten av ökningen

faller på försäljnings- och produktionstekniska funktionerna.

Verksamhetens omfattning och inriktning under de

fem senaste verksamhetsåren belyses av följande tabell över den fakturerade

omsättningen (milj. kr.).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Budgetår

Summa

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

Arbeten åt marinen..............

37,0

48,2

26,4

29,1

45,8

186,5

Övriga statliga samt civila beställ-

ningar......................

10,3

13,2

17,6

82,7

Försäljning av material, elkraft

m. m....................

2,3

1 Q

4,0

4,3

15,7

Summa

49,6

63,3

49,3

55,0

67,7

284,9

Som tabellen utvisar bär arbeten åt marinen svarat för huvudparten,

närmare bestämt ca 65 %, av bolagets omsättning under ifrågavarande

fem verksamhetsår. Vad angår faktureringen på marinen under det senaste

året, 45,8 milj. kr., är denna osedvanligt hög jämfört med de två

närmast föregående åren. Förhållandet sammanhänger med att vissa större

ombyggnadsarbeten avslutades och fakturerades under budgetåret 1966/67.

Gruppen »Övriga statliga samt civila beställningar» i tabellen avser i

huvudsak arbeten för olika statliga myndigheters räkning. Av det totala

beloppet på 17,6 milj. kr. för nämnda grupp budgetåret 1966/67 avser sålunda

ca 12 milj. kr. statliga beställningar utöver arbeten för marinens räkning.

Härav framgår att under budgetåret 1966/67 statliga beställningar

svarade för ca 85 % av omsättningen för bolagets tillverkning.

Under ifrågavarande fem år har två nya tillverkningar upptagits, nämligen

av aluminiumprodukter och av produkter i armerad plast. Tillverkningen

av aluminiumprodukter har varit betydande under de senaste åren.

Sålunda svarade denna tillverkning för 6,2 milj. kr. av den totala omsättningen

för budgetåret 1966/67. Tillverkningen av produkter i armerad

plast, som tog sin början för endast tre år sedan, är ännu under utveckling

och med anledning härav har hittills endast en relativt blygsam omsättning

uppnåtts.

2. Ekonomiska förhållanden

Av följande tabell framgår resultatet av bolagets verksamhet under budgetåren

1961/62—1966/67 (milj. kr.).

Budgetår

Summa

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

Omsättning.............

39,1

49,6

63,3

49,3

55,0

67,7

324,0

Redovisade årsresultat...

0

0

0

0

0

0

0

Resultat före avskrivningar

+ 3,1

+ 4,2

— 1,8

— 3,5

+ 2,3

+ 7,7

+ 12,0

Bokförda avskrivningar:

på maskiner och inven-

tarier..............

1,0

1,0

1,4

1,7

1,7

1,8

8,6

på anläggningar.......

0,2

0,2

0,3

0,4

0,5

0,5

2,1

Resultat efter bokförda av-

skrivningar...........

+ 1,9

+ 3,0

— 3,5

— 5,6

+ 0,1

+ 5,4

+ 1,3

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungi. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Det sammanlagda nettoresultatet under perioden på 1,3 milj. kr. efter

bokförda avskrivningar bär inte ansetts medge någon utdelning på aktiekapitalet.

Resultatet bör enligt bolagets mening bedömas mot bakgrunden

av att bolaget år 1961 övertog en otidsenlig, i vissa hänseenden ålderdomlig

anläggning, som medfört avsevärda årliga merkostnader för driften.

Härtill kommer den belastning som legat däri att varvets organisation vid

bolagets start inte var uppbyggd och anpassad för en företagsmässig drift.

Därjämte framhåller bolaget att sysselsättningsgraden varit mycket ogynnsam

särskilt under åren 1963/64 och 1964/65.

De faktiska överskott, som uppstått efter avskrivningar under perioden,

har tillförts lagerreserven. De år underskott uppstått har detta täckts genom

att lagerreserven anlitats. Lagerreserven har emellertid ökat under

perioden med 9,5 milj. kr. medan det sammanlagda nettoresultatet under

samma tid uppgår till 1,3 milj. kr. Det belopp på 8,2 milj. kr., som lagerreserven

ökat med utöver den sammanlagda vinsten på 1,3 milj. kr., består

av extra ordinära inkomster. Dessa utgörs av en engångsersättning på

5 milj. kr., som beviljats av riksdagen år 1962, en upplösning av en inte

längre nödvändig reserv på 2,4 milj. kr. och bokvinster på försålda maskiner

m. m. på 800 000 kr.

Utvecklingen av bolagets ekonomiska ställning från tiden för

bolagets start framgår av följande uppställning. Denna innehåller balans
-

Kontanta tillgångar.........

Kortfristiga placeringar......

Fordringar hos kunder m. fl...

Materiallager och pågående arbeten

................

Anläggningar samt maskiner

och inventarier........

Förskott från beställare. .

Leverantörs- och andra driftsskulder.

..............

Fastighetslån...........

Skuld till PR I-stiftelse...

Nybyggnadsfond........

Eget kapital varav aktiekapital

32 milj. kr............

Lagerreserv, dvs. verkliga

lagervärden utöver bokförda

sådana...............

Balans

vid bolagets

start 1961

30.6.1967

Förändring

34,6

39,5

+ 4,9

—

10,0

+ 10,0

4,1

9,2

+ 5,1

26,6

31,3

+ 4,7

14,4

35,2

+ 20,8

79,7

125,2

+ 45,5

31,1

62,0

+ 30,9

8,6

19,7

+ 11,1

—

0,1

+ 0,1

—

3,4

+ 3,4

39,7

85,2

+ 45,5

2,0

2,0

—

38,0

38,0

—

79,7

125,2

+ 45,5

6,7

16,2

+ 9,5

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

räkningarna i sammandrag vid bolagets start och vid senaste räkenskapsårets

utgång den 30 juni 1967.

Bolagets startbalans år 1961 innefattar på tillgångssidan det kontantbelopp

på 23 milj. kr., som vid bolagets tillkomst tillfördes bolaget i utbyte

mot aktier, och den egendom med ett värde av 56,7 milj. kr., som bolaget

övertog från marinverkstäderna. På skuldsidan har tagits upp värdet av

aktierna på sammanlagt 38 milj. kr., dvs. aktiernas nominella värde på

32 milj. kr. jämte reservfond på 6 milj. kr., och nybyggnadsfond på 2

milj. kr. samt skulder på 39,7 milj. kr., som bolaget övertog från marinverkstäderna.

Som uppställningen visar har bolagets skulder från starten fram till den

30 juni 1967 ökat med 45,5 milj. kr. Härav utgör huvudparten eller 30,9

milj. kr. ökning av erhållna förskott, medan 11,1 milj. kr. avser ökning av

leverantörs- och andra driftsskulder och 3,4 milj. kr. skuld till PRI-stiftelsen.

Mot nämnda ökning av skulderna på 45,5 milj. kr. svarar på tillgångssidan

ökning av kontanta tillgångar och kortfristiga placeringar med 14,9

milj. kr., fordringar hos kunder m. fl. med 5,1 milj. kr., lagertillgångar med

4,7 milj. kr. samt anläggningar och maskiner med 20,8 milj. kr. Sistnämnda

belopp ökat med under dessa år bokförda avskrivningar på 10,7 milj. kr.

motsvarar de tidigare nämnda investeringarna.

Beträffande bolagets kassamässiga ställning visar tabellen att de kontanta

tillgångarna den 30 juni 1967 uppgick till 39,5 milj. kr., vilket innebär

en ökning på 4,9 milj. kr. jämfört med startbalansen. Härtill bör läggas

hos bank mot revers kortfristigt placerade medel på 10 milj. kr. Den kassamässiga

ställningen den 30 juni 1967 blir härefter 49,5 milj. kr. Vid en

bedömning av vad detta belopp betyder ur likviditetssynpunkt måste hänsyn

tas till förskott från beställare och till hur dessa vid denna tidpunkt

disponerats för de beställningar de avser. Förskotten den 30 juni 1967 uppgick

till 62 milj. kr. och härav hade då ca 22 milj. kr. nedlagts i tillverkningen

för att utföra orderna. Återstoden av förskotten eller ca 40 milj.

kr. ingick alltså i de kontanta tillgångarna den 30 juni 1967. Dessa medel

måste alltså hållas disponibla för att fullfölja beställningarna. Sedan detta

belopp frånräknats återstår av de kontanta tillgångarna, kortfristiga placeringar

medräknade, ca 9,5 milj. kr. Detta belopp bör tas till utgångspunkt

vid bedömning av bolagets likviditet den 30 juni 1967.

Angående likviditeten kan framhållas att bolaget hittills inte behövt repliera

på leverantörskrediter, utan kunnat tillämpa de kortare betalningstider,

som inneburit att kassarabatter erhållits. Bolagets likviditet är således

f. n. god. För att fullständigt belysa det aktuella likviditetsläget kan

nämnas, att bolaget hittills inte behövt utnyttja sin rörliga kredit på 8

milj. kr. i riksgäldskontoret och inte heller checkräkningskrediten på 10

milj. kr. hos Sveriges Kreditbank.

Vad beträffar likviditetens utveckling på längre sikt blir denna, fram
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 ur 1908

Iiåller bolaget, givetvis beroende av —- förutom nettoresultaten av rörelsen

— de medel som erfordras för investeringar och produktutveckling

samt storleken av det kapital bolaget kommer att förfoga över genom lån

eller annan form för kapitaltillskott.

3. Produktionsprogram

Karlskronavarvet har f. n. följande produktionsprogram.

Den dominerande arbetsbeläggningen utgörs nu liksom vid bolagsbildningen

av arbeten åt marinen. De senaste sex åren har visat, att

företagets kunskaper och erfarenheter om marinens materiel är dess största

tillgång och så förblivit hittills. Detta förhållande och ramavtalet om

underhålls- och ombyggnadsarbeten åt marinen har varit grunden för bolagets

hittillsvarande verksamhet och betraktas som en nödvändig grund

för verksamheten även för en avsevärd tid framåt. Arbeten åt marinen anses

därjämte i ekonomiskt hänseende vara ett villkor för att den successiva

utvecklingen mot nya produktområden skall bli möjlig att genomföra.

Bolagets övriga verksamhetsgrenar omfattar f. n. civil reparentverksamhet,

tillverkning av produkter i stål, aluminium och armerad plast samt av

mekaniska arbeten.

Den civila reparent verksam heten har varit liten. Omsättningen,

som för budgetåret 1966/67 var 200 000 kr., har under de senaste

fyra åren i medeltal varit 900 000 kr. Några möjligheter att utvidga

denna verksamhetsgren till en betydande verksamhet anses inte föreligga

på grund av att sjöfarten på Karlskrona är liten. Under gynnsamma förhållanden

torde dock verksamhetsgrenen kunna drivas upp till en något

större volym än hittills.

Tillverkningen av produkter i stål och av mekaniska arbeten

avser nästan genomgående beställningstillverkning, i vissa fall

legotillverkning. Beställningarna avser större detaljer till civila fartyg såsom

roder, däckshus nr. nr. samt därjämte ett varierande antal produkter

som ligger inom området för mekanisk verkstadsindustri, dvs. plåt-, svetsoch

maskinarbeten. Omsättningen för den nu nämnda produktgruppen

uppgick budgetåret 1966/67 till 9 nrilj. kr. Möjligheterna att i betydande

grad öka denna verksamhetsgrens volym betecknas som goda, speciellt

med hänsyn till det sanrarbetsavtal, som under hösten 1967 träffats med

Kockums Mekaniska Verkstads AB.

Tillverkningen av aluminiumprodukter har hittills nästan

enbart avsett beställningar från statliga myndigheter. Omsättningen under

budgetåret 1966/67 uppgick till ca 6 milj. kr. Framtidsutsikterna för

denna tillverkning anses svårbedömda. Då aluminium allmänt anses vara

ett material, vars användningsområde kommer att väsentligt utvidgas i

framtiden, bedömer bolaget det dock rimligt att denna verksamhetsgren

skall på längre sikt kunna ökas i betydande grad.

Tillverkningen av produkter i armerad plast omfattar f. n.

fritidssegelbåtar. Denna tillverkning startades för ca tre år sedan. Omsättningen

är därför ännu blygsam. Den uppgick året 1966/67 till 900 000 kr.

Möjligheter att öka omsättningen av denna produkt torde finnas. Tillverkning

av produkter i armerad plast har enligt bolagets uppfattning betydande

utvecklingsmöjligheter. Bolaget har för avsikt att sätta igång tillverkning av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

andra och större båttyper såsom fisketrålare och mindre specialfartyg för

såväl marina som civila ändamål.

Även om bolaget till väsentlig del måste bygga sin verksamhet på beställningar

från marinen måste det enligt bolaget även söka andra verksamhetsområden.

En betydande svårighet för en lönsam verksamhet har bl. a.

legat däri, att beställningarna från marinen växlat i omfattning. En nedgång

kan förväntas på lång sikt. Dessa förhållanden har gjort det nödvändigt

för bolaget att söka nya tillverkningsobjekt, vilket även förutsattes vid

bolagets bildande. Bolaget har gjort flera försök, av vilka två hittills lett

till sådana tekniska och ekonomiska resultat, att dessa tillverkningar även

i fortsättningen kan antas komma att ingå i bolagets produktionsprogram.

De kan dock inte förutses bli av sådan omfattning att de, jämte den egentliga

varvsrörelsen samt lego- och beställningstillverkning av mekaniska

produkter, kan säkerställa ett fullständigt utnyttjande av tillverkningskapaciteten.

Andra produktionslinjer måste därför också upptas. Detta var

en grundtanke vid bolagets bildande och gäller alltjämt.

Detta förhållande innebär enligt bolagets uppfattning, att bolaget under

många år framåt måste bedriva ett omfattande arbete för produktutveckling.

Svårigheterna i detta arbete ligger huvudsakligen i att finna produkter,

för vilka tillverkningen blir såväl tekniskt som ekonomiskt godtagbar.

Arbetet härmed blir vidare mycket omfattande, då det avser inte bara produktionstekniska

frågor utan i lika hög grad frågor som hänger samman

med marknadsföring.

Verksamheten måste emellertid enligt bolagets uppfattning redan nu

kunna anpassas till vissa förändrade förhållanden. Som exempel nämnes

härvid bl. a. det nyligen träffade samarbetsavtalet med Kockums Mekaniska

Verkstads AB. Bolaget anger följande produktionsprogram, som aktuellt

under en någorlunda överblickbar framtid om 5—10 år.

a) Underhålls- och ombyggnadsverksamhet för marinen och staten i övrigt

samt civil reparentverksamhet.

b) Nybyggnad av fartyg för marinen och av specialfartyg.

c) Produkter i stål (plåt- och svetsarbeten med eller utan maskinell bearbetning)

och mekaniska arbeten.

d) Produkter i aluminium.

e) Produkter i armerad plast.

4. Investeringsbehov

Bolaget framhåller att det såsom framgått av redogörelsen i det föregående

har visat sig innebära betydande svårigheter att förverkliga det vid

bolagets start uppställda målet om en ekonomiskt bärkraftig verksamhet.

Orsaken till det mot bakgrund av bolagets betydande aktiekapital ogynnsamma

rörelseutfallet anges i huvudsak ha sin grund i att bolagets anlägg
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) år 1!)(>S

•lingar är otidsenliga och oekonomiska. De årliga merkostnader för driften,

som de otidsenliga anläggningarna förorsakar, anses inte möjliga att

precisera till beloppet, men bolaget framhåller all de uppgår till så höga

belopp, att en ekonomiskt självbärande verksamhet på längre sikt inte är

möjlig om anläggningarna skall bibehållas oförändrade. Ett omfattande

arbete krävs även, såsom bolaget framhållit i del föregående, för att få

tram nya produkter. Arbetet gäller emellertid inte bara att utveckla nya

produkter utan även alt introducera dessa på den allmänna marknaden.

EU villkor för eu väsentlig utökning av bolagets totala arbetsvolym är

sålunda, framhåller bolaget, att produktionsapparaten moderniseras och

att arbetsmetoder in. in. förbättras så, att effektiviteten höjs väsentligt och

därmed konkurrenskraftiga tillverkningskostnader kan uppnås. Enligt bolagets

uppfattning kräver en sådan modernisering omfattande investeringar

såväl i fråga om maskinutrustning och byggnader som produktutveckling

och metodförbättring.

Företagets bästa verkstadsanläggning är de plåt- och svetsverkstäder,

som togs i bruk år 1963. Den maskinella utrustningen för plåt- och svetsarbeten

har undan för undan kompletterats och är förhållandevis modern.

Lyftutrustningen är mot bakgrund av de behov som kunde bedömas vid

bolagsstarten relativt god. Personalens utbildning och erfarenhet är även

en värdefull tillgång. Resurserna har medgivit en rationell tillverkning av

sektioner till ubåtar, skrov till torpedbåtar samt andra tunga och komplicerade

arbetsobjekt. Det har emellertid visat sig vid undersökningar av

möjligheten att tillverka komponenter till stora fartyg åt Kockums Mekaniska

Verkstads AB, att bl. a. svetshallens lyftkapacitet är otillräcklig. Därest

sådant komponentbygge även skulle medföra ett stort materialflöde genom

verkstäderna, kan behov uppkomma av att rationalisera hantering och

lagring av material och det kan då bli nödvändigt att anlägga en plåtgård i

närheten av dessa verkstäder.

Huvuddelen av maskinverkstäderna är inrymda i en byggnad från 1870- talet. Några verkstadsenheter är placerade i andra byggnader på avsevärt

avstånd därifrån. En av dessa ligger i en byggnad, som tillhör Sydkustens

örlogsbas och som denna enligt befintliga planer skall disponera för egen

räkning. Maskinverkstädernas resurser motsvarar inte dem som plåt- och

svetsverkstäderna förfogar över. Delta är oförmånligt när det gäller att

konkurrera om lönsamma arbeten. Maskinverkstäderna, som inom sig rymmer

enheter för maskinbearbelning, montage samt filar- och rörarbeten,

har även stor betydelse för de marina arbetena. I underhållsverksamheten

utgör filar- och rörarbetena den mest betydande delen.

Stapelbädden ligger under tak i samma byggnadskomplex som huvuddelen

av maskinverkstäderna. Utrymmena är begränsade och lyftkapaciteten

för liten för att tillåta fullt rationellt sektionsbvggande, om än bolaget

funnit utvägar att bygga sektioner av t. ex. ubåtar i plåt- och svetsverkstäderna

och därefter transportera dem till stapelbädden för fortsatt byggnad.

Själva bäddens sjö- och landdelar är i gott skick. Belägenheten under tak

svarar mot moderna principer om att utföra svets- och målningsarbeten

in. m. i väderskyddade utrymmen med jämn temperatur. Bädden bör där
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

för utnyttjas i bolagets produktion, men lyftmöjligheterna behöver förstärkas

och kringutrymmena utökas.

De byggnader, som innehåller maskinverkstädernas huvuddel och stapelbädden,

bör på grund av ålder och allmänt tillstånd ersättas med en nyanläggning,

i vilken bör inrymmas — förutom den befintliga stapelbädden

— alla till maskinverkstäderna hörande enheter.

Aluminiumverkstaden har tillfälligt inrymts i lokaler som friställdes när

plåtslageri- och svetsarbetena överflyttades till den nya verkstadsanläggningen.

De för aluminiumarbetena disponerade lokalerna är av flera skäl

olämpliga och på sikt måste en ny anläggning tillkomma för denna verksamhet.

Den nya aluminiumverkstaden behöver inte sammanföras med den

nya maskinverkstaden och bör av tekniska skäl inte läggas samman med

de befintliga plåt- och svetsverkstäderna.

Tillverkningen av produkter i armerad plast omfattar hittills enbart

fritidsbåtar och bedrivs i provisoriska och otillräckliga lokaler, som inte

medger att den nuvarande mest sålda båten — Karlskronaviggen — kan

tillverkas i den omfattning, som borde vara möjlig att sälja vid en intensiv

marknadsföring. Produktionen kan inte heller ske helt rationellt. För

att kunna bedriva en lönsam båttillverkning är det nödvändigt att snarast

skaffa lämpliga verkstadslokaler. Armerad plast anses, som redan

nämnts, ha ganska betydande utvecklingsmöjligheter. Bolaget hör därför

i anslutning till den föreslagna båtverkstaden successivt kunna bygga nya

lokaler för andra plastprodukter.

För att rationalisera materialförvaring och materialhantering bör ett nytt

centralförråd tillkomma som ersättning för en äldre förrådsbyggnad och

ett antal skjul och bodar.

Bolagets elektroverkstäder är nu belägna i en byggnad i tre plan, varav

ett delvis är elektroförråd. Verkstadslokalerna är otidsenliga och har med

den stora ökningen av elektrisk materiel i fartygen blivit mycket trånga.

Stora delar av svagströmsverksamheten bedrivs i en annan byggnad. En

rationell drift av elektroverkstäderna kräver att stark- och svagströmsdelarna

inryms i samma byggnad. På sikt bör därför en ny byggnad för

elektroverkstäderna jämte elektroförråd tillkomma.

Dockor, kajer och pirar är i gott skick även om vissa stora underhållsarbeten

bedöms nödvändiga på ett par dockor inom den närmaste framtiden.

Vissa ändringsarbeten på dockorna kan även bli nödvändiga.

Oscarsdockan är bolagets största docka och är den enda i vilken

landskapsjagare kan dockas. Den är behövlig för marinens underhållsarbeten

åtminstone under 1970-talet. Dockan behöver nu repareras till en kostnad

av 500 000 kr. Dockans bredd är otillräcklig för statsisbrytaren Tor

och för den nya beställda isbrytaren. En eventuell breddning att motsvara

vad som krävs för dessa två isbrytare skulle kosta 4 milj. kr., varvid nyssnämnda

reparation icke behöver utföras. En sådan breddning är enligt bolaget

inte ekonomiskt försvarbar.

Utanför smådockorna (»femfingerdockorna») ligger det s. k. svajningsrummet.

Inloppet till detta har visat sig vara otillräckligt djupt för att vid

alla normalt förekommande vattenstånd kunna passeras av ubåtar typ Sjöormen.

Dessa ubåtar måste således f. n. dockas i Oscarsdockan. Det är

ofrånkomligt att disponera en femfingerdocka för ubåtar, emedan Oscarsdockan

utnyttjas av större fartyg i så stor utsträckning, att ubåtsdockningar

inte regelmässigt kan utföras i denna. Inloppet till svajningsrum
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

inet måste sålunda fördjupas. I samband därmed bör även docklröskeln till

en av smådockorna sänkas något.

Det redovisade behovet av modernisering av byggnader och maskiner

samt investering i produktutveckling och metodförbättringar beräknas enligt

prisläget hösten 1967 medföra följande kostnader.

Medelsbehov

(Milj. kr.)

Produktutveckling, metodförbättring

m. m............................

15,0

Maskiner och annan teknisk utrustning

Ersättningsanskaffningar............

8,0

Nyanskaffningar...................

10,0

Maskinomflyttningar m. m...........

3,0

21,0

Byggnader

Maskin-, montage-, filar- och rörverk- städer samt överbyggnad över nuva- rande stapelbädd.................

13,3

Elektroverkstäder..................

3,5

Aluminium verkstad.................

2,5

Plastverkstad......................

2,7

Centralförråd med godscentral.......

1,9

23,9

Rivningsarbeten, markarbeten, yttre

industriella rörledningar samt yttre

vatten och avlopp..................

3,4

Elkraft- och teleanläggningar

Ändring och komplettering..........

0,9

Dockanläggningar

Oscarsdockan, större reparation......

0,5

Smådockorna, ändring av entrén till

inre svajningsrummet samt dockport

till docka nr 5....................

1,1

1,6

Projektering och oförutsett...........

4,5

Summa

70,3

Av det beräknade investeringsbehovet på 70,3 milj. kr. avser 15 milj. kr.

produktutveckling och metodförbättring m. m. och ea 55 milj. kr. investeringar

i maskiner och byggnader. Detaljerad tidsplan för investeringarnas

genomförande har inte utarbetats, men de väsentligaste delarna beräknas

kunna genomföras under loppet av en femårsperiod. En generalplan för

moderniseringen kommer att upprättas och ligga till grund för arbetena i

stort. Planen avses bli rullande med anpassning till bl. a. ekonomiska möjligheter

och produktionsinriktning.

5. Lönsamhet

I fråga om verksamhetens lönsamhet har bolaget uppställt som mål att

de årliga nettoresultaten genomsnittligt skall motsvara full täckning av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

samtliga kostnader, inklusive erforderliga avskrivningar och räntor på lånat

kapital, och därjämte en av företagets ägare som skälig bedömd förräntning

av aktiekapitalet.

Grundläggande villkor för att uppnå detta mål är enligt bolaget dels att

produktionsapparaten moderniseras till en teknisk nivå, som i stort sett

motsvarar genomsnittet för medeltung svensk verkstadsindustri, dels att

bolaget tillförs de ekonomiska resurser, som erfordras i initialskedet för

ett omfattande produktutvecklingsarbete. Om dessa villkor uppfylls, är en

förbättring och normalisering av rörelseekonomin möjlig genom att sänka

tillverkningskostnaderna och öka verksamhetens volym.

Vad gäller tillverkningskostnaderna bedöms dessa bli lägre om produktionsapparaten

moderniseras. Sålunda beräknas snabbare och mer effektiva

maskiner och mer rationella arbetsmetoder ge lägre arbetskostnader.

Vidare beräknas kostnaderna för underhåll av byggnader och maskiner bli

lägre.

Vad beträffar rörelsevolymen anses denna i avgörande grad vara beroende

av — förutom av resultatet av produktutvecklingsarbetet och bolagets

försäljningsansträngningar — marknads- och konkurrensförhållandena

för de produktområden, inom vilka bolaget kommer att vara verksamt.

Utgångspunkt vid bedömningen av hur stor ökningen av årsomsättningen

bör vara för att den angivna lönsamheten skall uppnås bör vara det kapital

som skall förräntas. Vad som här åsyftas är dels det kapital och den

apportegendom som tillfördes bolaget vid starten, dels den kapitalinsats

på 55 milj. kr., som enligt vad bolaget framhållit i det föregående erfordras

för bolagets fortsatta verksamhet. Vid bedömningen av värdet av vad som

bolaget tillfördes vid starten bör hänsyn tas till att apportegendomen var

omodern och i bristfälligt skick. Bolaget anser det numera konstaterat att

den övertagna anläggningen saknade konkurrenskraft och därmed förräntningsvärde.

Av denna anledning bör enligt bolaget apportvärdet på 14,4

milj. kr. för den år 1961 befintliga anläggningen räknas från, varefter

återstår ca 26 milj. kr. av apportegendomen att förränta. Det totala kapital,

som sålunda skall förräntas, uppgår därmed enligt bolagets beräkningar

till ca (55 + 26) 81 milj. kr.

Amorteringstiden för lånet på 55 milj. kr. föreslås bli 20 år med hänsyn

till att de föreslagna investeringarna till övervägande del avser byggnader.

Om räntesatsen för detta lån blir 7 %, innebär detta under de första åren

av lånets löptid, dvs. innan någon större amortering hunnit verkställas,

en räntekostnad av 3,9 milj. kr. per år. Fullständig förräntning av det egna

kapitalet på 26 milj. kr. innebär vid ett avkastningsanspråk på 6 % och en

inkomstskatt av 50 % att de årliga verksamhetsresultaten därjämte bör

täcka ett belopp av ca 12 % av 26 milj. kr., dvs. 3,1 milj. kr. Detta innebär

att sammanlagt ca 7 milj. kr. erfordras för att förränta lånat och eget

kapital.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968 33

Den ökning av årsomsättningen, som minst erfordras för att förränta

detta kapital, uppskattas till 30—35 milj. kr., räknat i nuvarande penningvärde.

Rörelsevolymen hör därvid uppgå till ca 100 milj. kr. per år. Detta

innebär en ökning med ca 50 % jämfört med det senaste årets omsättning.

Bolaget anser att den förbättring av verksamhetsresultaten, som blir möjlig

genom de föreslagna nyinvesteringarna, övriga rationaliseringsåtgärder

och väsentligt ökad rörelsevolym, skall bli av den storleken att den uppgår

till det nämnda beloppet av 7 milj. kr. Den tid som kommer att förflyta,

innan ca 50 % större rörelsevolym än den nuvarande uppnåtts, anger bolaget

till mellan fem och sju år.

Vad utdelning på aktiekapitalet beträffar förutsätter bolaget, att nettovinster

skall redovisas och utdelning förekomma först sedan skattemässigt

tillåtna ned- och avskrivningsmöjligheter uttömts.

Den totala förräntning av 7 milj. kr. per år av lånat och eget kapital, som

alltså erfordras för att uppnå fullständig lönsamhet, kommer givetvis att

successivt sjunka i takt med att lånet amorteras. Amorteras lånet på 20 år

kommer den årliga räntekostnaden för lånet, vilken det första året är 3,9

milj. kr., att efter fem år ha minskat till ca 3 milj. kr. Efter ytterligare fem

års amorteringar har räntekostnaden för lånet minskat till ca 2 milj. kr.

per år.

Amorteringarna på lånet kommer vid en amorteringstid av 20 år att

uppgå till 2,75 milj. kr. om året. Denna årliga utbetalning skall bestridas

genom de avskrivningsmedel, som den löpande verksamheten förutsätts

lämna. De nu föreslagna och de under bolagets tid gjorda investeringarna

uppgår till sammanlagt ca 86 milj. kr. Härav belöper ca 29 milj. kr. på

maskiner och annan teknisk utrustning och ca 57 milj. kr. på byggnader.

Erforderlig avskrivning, beräknad efter en avskrivningstid av 10 resp. 33

år, blir ca 4,6 milj. kr. om aret. Detta belopp överstiger den bär förutsatta

årliga amorteringen.

De av bolaget föreslagna investeringarna i byggnader och maskiner på

55 milj. kr. föreslås sålunda finansieras av ett lån med en amorteringstid av

20 år. Eftersom bolaget inte förfogar över de säkerheter, som erfordras för

ett lån av denna storlek, anhåller bolaget alt beloppet lämnas såsom lån

av staten, ökning av aktiekapitalet anses i vart fall f. n. inte motiverad.

Eftersom det beräknas ta minst fem år att genomföra investeringarna,

bedömer bolaget att det inte är möjligt att börja amortera lånet förrän investeringarna

slutförts och de nya delarna av produktionsapparaten tagits i

di ift. Med anledning härav anses det nödvändigt att lånet blir amorteringsfritt

under de fem första åren.

Vad så gäller det föreslagna kapitaltillskottet på 15 milj. kr. för produktutveckling

och metodförbättring är detta enligt bolagets mening av

annan karaktär än det föreslagna lånet på 55 milj. kr. för investeringar.

3 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 109

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Det är nämligen enligt bolaget inte realistiskt att räkna med att de kostnader,

som läggs ned på etablering av nya produkter, kan återvinnas inom

rimlig tid, eftersom bolagets nya produktområden bedöms avse branscher

där det finns sedan länge verksamma företag. Bolaget hemställer med anledning

härav att dessa kostnader finansieras medelst ett lån från staten

som är förbundet med villkoret, att staten skall äga rätt till återbetalning

av lånet jämte årlig ränta ur eljest uppkommande utdelningsbar vinst för

bolaget, innan utdelning får ske.

Departementschefen

Den omorganisation av örlogsvarven, som riksdagen beslöt år 1960 (prop.

184, SU 206, rskr 402), innebar bl. a. att marinverkstäderna i Karlskrona

organiserades som ett statligt aktiebolag. Aktiebolagsformen ansågs ge de

bästa förutsättningarna för fortlöpande rationaliseringar och effektiv drift

och därmed för full konkurrensförmåga, vilket jag betecknade som en huvudpunkt

när det gällde att trygga företagets framtid. Omorganisationen

av marinverkstäderna kan också betecknas som ett led i strävandena att

trygga sysselsättningen i östra Blekinge, för vilken varvet har stor betydelse.

Mot bakgrunden av de år 1958 beslutade riktlinjerna för försvarets utformning,

som bl. a. innebar en minskning av flottans omfattning och därmed

av de marina arbetsuppgifterna för varvet, uttalade jag i nämnda proposition

att varvet förutom den givna och dominerande marina produktionen

även borde driva industriell verksamhet med inriktning mot allmän mekanisk

verkstadsproduktion.

Bolaget tillfördes vid bildandet ett kapital som skulle medge att bolaget

bl. a. skulle kunna genomföra en nödvändig modernisering av varvets anläggningar.

Därmed skapades ökade förutsättningar att genomföra den

angivna marina och allmänt mekaniska verkstadsproduktionen, vilket betecknades

som en förutsättning för varvets framtid och därmed för sysselsättningen

inom regionen. Förutom marinverkstädernas anläggningar samt de

tillgångar och skulder som hörde till rörelsen tillfördes bolaget sålunda ett

aktiekapital på 23 milj. kr. Beloppet har utnyttjats för en upprustning av

varvets anläggningar. För investeringar, som under räkenskapsåren 1961/62

—1966/67 uppgått till 32,2 milj. kr., har förutom nämnda belopp på 23 milj.

kr. utnyttjats ca 9 milj. kr. av de avskrivningsmedel som verksamheten

lämnat.

Det har emellertid visat sig innebära betydande svårigheter att förverkliga

det vid bolagets start uppställda målet om en ekonomiskt bärkraftig verksamhet.

Sålunda uppgår det sammanlagda nettoresultatet under budgetåren

1961/62—1966/67 efter bokförda avskrivningar till 1,3 milj. kr. Resultatet

har inte ansetts medge någon utdelning på aktiekapitalet. Här kan dock

nämnas att resultatet för budgetåret 1966/67 efter bokförda avskrivningar

var 5,4 milj. kr. Resultatet under perioden bör enligt bolagets mening be
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr JU!) ur 11)08 35

dömas mot bakgrunden av alt bolaget år 1961 övertog en otidsenlig, i vissa

hänseenden ålderdomlig anläggning, som medfört avsevärda årliga merkostnader

för driften. Härtill kommer den belastning som legat i att varvets

organisation vid bolagets start inte var uppbyggd och anpassad för eu

företagsmässig drift. Därjämte framhåller bolaget att sysselsättningsgraden

var mycket ogynnsam särskilt under åren 1963/64 och 1964/65. En betydande

svårighet för en lönsam verksamhet har enligt bolaget även legat däri

att beställningarna från marinen, som under långa tider varit varvets

huvudavnämare, växlat i omfattning och samtidigt haft en sjunkande trend.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden är enligt bolaget en omfattande

upprustning och modernisering av den nuvarande anläggningen eu nödvändig

förutsättning för en på lång sikt lönsam verksamhet. För att konnna till

rätta med de Svårigheter för en lönsam utveckling, som ligger i de minskande

beställningarna från marinen, bedömer bolaget det nödvändigt att under

många år framåt bedriva ett omfattande arbete för produktutveckling.

Bolaget har lagt fram ett investeringsprogram, som innefattar ett investeringsbehov

av 70 milj. kr. Härav belöper 55 milj. kr. på maskiner och byggnader

och 15 milj. kr. på produktutveckling och metodförbättring m. m.

De överväganden, som låg till grund för beslutet om att ombilda marinverkstäderna

i Karlskrona till aktiebolag, bör enligt min mening fortfarande

gälla. Sålunda bjuder inte bara militära förhållanden utan även statens

töretagaransvar gentemot de anställda och berörda kommuner att verksamheten

vid varvet fortsätter.

En förutsättning för fortsatt drift är emellertid att den kan göras lönsam.

Vid sina bedömanden av lönsamheten har bolaget uppställt som mål att de

årliga nettoresultaten genomsnittligt skall motsvara full täckning av samtliga

kostnader och därjämte ge den ränta på aktiekapitalet som bolagets

ägare finner skälig. Detta krav, som bolaget uppställt på verksamhetens

resultat för att lönsamhet skall anses föreligga, vill jag starkt understryka.

Förutsättningar för att lönsamhet skall uppnås är enligt bolaget dels att

produktionsapparaten moderniseras till en teknisk nivå, som i huvudsak

motsvarar genomsnittet för medeltung svensk verkstadsindustri, dels att

bolaget ges ekonomiska resurser för ett omfattande produktutvecklingsarbete.

Den ringa lönsamhet som bolaget f. n. har kan till stor del tillskrivas det

iörhållandet att bolaget fortfarande i stora stycken har en omodern och

föga rationell anläggning. Jag kan därför ansluta mig till åsikten att produktionsapparaten

bör moderniseras för att möjligheter till ökad lönsamhet

skall kunna skapas.

Vad gäller kravet på produktutveckling är det med hänsyn till att marinens

andel av bolagets totala produktion på sikt kan väntas minska enligt

min mening angeläget att bolagets produktionsinriktning inom ramen för

en naturlig produktkoncentration blir mer flexibel och att produktions
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

:t6

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

apparaten i större utsträckning anpassas till civil produktion. Jag anser det

alltså angeläget att bolaget får möjligheter att satsa på produktutveckling.

I likhet med bolaget bedömer jag att produktionens tyngdpunkt även i fortsättningen

bör ligga på marina produkter.

I strävandena att öka produktionsvolymen och uppnå ökad lönsamhet

tillmäter bolaget det nyligen träffade samarbetsavtalet med Kockums Mekaniska

Verkstads AB stor betydelse. Företagen har närbesläktade produktionsområden

och ett samarbete bör kunna leda till fördelar för båda parter.

Utöver produktsamarbetet bör tillgång till Kockums organisation för marknadsföring

vara av betydelse.

Det är inte möjligt att på grundval av det investeringsprogram som föreslagits

av bolaget ta ställning till angelägenheten av de enskilda projekten.

Jag finner det ändamålsenligt och nödvändigt att såsom bolaget föreslagit

en rullande plan upprättas för moderniseringen, avsedd att anpassas till

bl. a. ekonomiska möjligheter och produktionsinriktning. Med all kraft

måste nu åtgärder genomföras som är ägnade att modernisera produktionsapparaten

och förbättra arbetsmetoderna så att verksamheten effektiviseras

och tillverkningskostnaderna därmed blir konkurrenskraftiga. En riktpunkt

bör därvid, som bolaget framhåller, vara att produktionsapparaten

skall få en teknisk nivå som motsvarar vad som är normalt för konkurrenskraftig

medeltung svensk verkstadsindustri. Självfallet måste också marknadsföringen

intensifieras. Jag förutsätter att bolaget ägnar denna del av

verksamheten särskild uppmärksamhet.

Enligt min mening bör 50 milj. kr. ge möjligheter till betydande investeringar

i såväl byggnader och maskiner som produktutveckling och metodförbättring.

Enligt min mening finns det ingen anledning att f. n. öka

bolagets aktiekapital. I enlighet med önskemålen att de statliga bolagen

såvitt möjligt skall befinna sig i samma konkurrensläge som enskilda företag

anser jag det inte heller lämpligt att i detta fall ge bolaget ett lån över

statsbudgeten. Däremot synes det rimligt att bolaget i likhet med andra

varvsföretag erhåller ett stöd i form av kreditgaranti. För egen del föreslår

jag att staten ikläder sig en garanti på 50 milj. kr. för krediter till bolaget.

Härför erfordras riksdagens medgivande. Kungl. Maj :t bör äga utfärda erforderliga

föreskrifter beträffande kreditgarantin. Fullmäktige i riksgäldskontoret

bör bemyndigas att teckna garantin.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp om 50 000 000 kr. för krediter

till Karlskronavarvet Aktiebolag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1968

37

Anslagsfrågor m. m.

I prop. 1968: 1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

tagits upp med endast beräknade belopp. I vissa anslagsfrågor

har förslag tidigare lagts fram i prop. 1968: 34, 35, 107 och 108. I det

följande anmäls vissa återstående anslag som i prop. 1968: 1 (bil. 6) tagits

upp med beräknade belopp. Av följande sammanställning framgår storleken

av preliminärt beräknade anslag och slutligt begärda anslag.

Belopp

Anslag

Prel. beräknat

kr.

Slutligt beräknat

kr.

DRIFTBUDGETEN

Arméstaben:

Avlöningar.............................

13 400 000

13 400 000

Omkostnader...........................

2 470 000

2 470 000

Armén:

443 000 000

Avlöningar till aktiv personal m. fl........

450 620 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.........

118 400 000

118 400 000

Övningar m. in..........................

77 000 000

77 000 000

Underhåll av tygmateriel m. m..............

82 600 000

86 000 000

Marinstaben:

11 300 000

Avlöningar.............................

11 300 000

Omkostnader...........................

2 100 000

2 100 000

Marinen:

176 000 000

Avlöningar till aktiv personal m. fl.........

177 500 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.........

22 400 000

22 400 000

Övningar m. ...........................

29 300 000

29 300 000

Underhåll av fartyg m. m...................

79 500 000

79 500 000

Flygstaben:

14 490 000

Avlöningar.............................

14 490 000

Omkostnader...........................

1 235 000

1 235 000

Flygvapnet:

205 000 000

Avlöningar till aktiv personal m. fl.........

210 000 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.........

17 800 000

17 800 000

Övningar m. m..........................

20 000 000

20 000 000

Drift och underhåll av flygmateriel m. m.....

264 000 000

280 000 000

Försvarsstaben:

14 780 000

Avlöningar.............................

13 650 000

Omkostnader...........................

2 385 000

2 610 000

Militärområdesstaber:

21 175 000

Avlöningar.............................

21 175 000

Omkostnader...........................

11 800 000

11 800 000

Förband med särskild budget...............

1 000

1 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

.‘{8

Kungl. Maj.ts proposition nr i09 år 1968

Belopp

Anslag

Prel. beräknat

kr.

Slutligt beräknat

kr.

Försvarets forskningsanstalt:

Forskningsverksamhet...................

47 500 000

47 500 000

Försvarets radioanstalt:

Avlöningar.............................

20 525 000

20 525 000

Omkostnader...........................

5 245 000

5 245 000

Anskaffning och underhåll av materiel.....

7 000 000

7 000 000

Signalskyddsmateriel.......................

1 440 000

2 335 000

Familjebidrag.............................

67 000 000

67 000 000

Reseersättningar till värnpliktiga m. fl........

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

17 600 000

17 600 000

under militärtjänstgöring m. m............

16 700 000

17 000 000

Flygtekniska försöksanstalten:

Avlöningar.............................

7 400 000

_

Omkostnader...........................

2 000 000

Utrustning.............................

200 000

Uppdragsverksamhet....................

—

10 300 000

Bidrag till flvgteknisk forskning ............

—

1 500 000

Statens civilförsvarsskolor:

Avlöningar.............................

5 560 000

5 660 000

Omkostnader...........................

3 800 000

3 880 000

Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m......

7 900 000

7 900 000

Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m.m.

9 500 000

10 161 000

Bidrag till byggande av skyddsrum..........

Bidrag till kommuner för anordnande av brand-

14 000 000

19 000 000

dammar för civilförsvarsändamål..........

5 000 000

4 000 000

Viss sambandsverksamhet..................

1 835 000

Anskaffning av viss sambandsmateriel.......

1 500 000

Signalskyddsmateriel för civila myndigheter ..

KAPITALBUDGETEN

—

600 000

Byggnader och utrustning för försvarets fab-

riks verk................................

Uppförande av förrådsbyggnader för civilför-

32 900 000

59 100 000

svaret..................................

5 000 000

5 000 000

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål..

Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens

1 000

889 000

förvaltningsbyggnad.....................

5 600 000

5 600 000

Byggnadsarbeten för armén.................

1 000

1 000

Byggnadsarbeten för marinen...............

1 000

1 000

Byggnadsarbeten för flygvapnet.............

Nybyggnad av kasernetablissement m. in. för

1 000

1 000

Svea livgarde och Svea ingenjörregemente..

38 000 000

38 000 000

Markförvärv för övningsfält in. m............

16 321 000

16 871 000

Vissa kostnader för markförvärv............

1 500 000

1 500 000

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål

2 103 000

2 103 000

Befästningsarbeten för armén...............

13 020 000

13 020 000

Befästningsarbeten för marinen.............

19 279 000

18 764 000

Befästningsarbeten för flygvapnet...........

1 000

1 000

Flygfältsarbeten m. m......................

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövar-

1 000

1 000

vet.................................

20 700 000

20 700 000

Markförvärv för befästningar...............

Byggnadsarbeten för försvarets forskningsan-

1 000

1 000

stalt...................................

2 657 000

2 657 000

Summa driftbudget och kapitalbudget

2 041 918 000

2 081 177 000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:In proposition nr 109 år 1968

39

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

B. Armén

B 1. Arméstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift 12 138 112

1967/68 Anslag 11 500 000

1968/69 Förslag 13 400 000

Arméstaben är organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar, en

budgetavdelning och en chefsexpedition. Vidare ingår arméöverläkaren ocli

överfältveterinären med resp. expeditioner i staben.

Tjänster

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.....

underofficerare och motsvarande

underbefäl och motsvarande

Civil personal

handläggande personal.........

övriga.......................

Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Chefen

för armén Dep.cheten

181

—

—

30

+ 2

+ 1

4

+ 1

—

28

+ 1

—

124

+ 1

+ 1

367

+ 5

+ 2

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.......................... 11 496 856 + 2 142 500 4- 1 889 500

Arvoden och särskilda ersättningar....................3 144 + 10 500 + 10 500

11 500 000 + 2 153 000 + 1 900 000

Chefen för armén

1. Arbetsuppgifterna inom organisationsavdelningens tabellgrupp, sektion

1, har ändrats efter hand som vissa delar förts över till ADB. Detta har

medfört att en befintlig tjänst för arvodesofficer inte längre är motiverad.

Officersutbildning krävs inte för tjänstens arbetsuppgifter varför den bör

bytas ut mot tjänst för byråsekreterare. (14 668 kr.)

2. Personalavdelningen vid sektion 3 behöver förstärkas med en tjänst för

förvaltare eller byråassistent, avsedd för personalregistrator, och en tjänst

för underbefäl eller assistent, avsedd för rekryteringsverksamhet. (62 448kr.)

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

3. Arvode till specialarméläkare vid en armémedicinsk arbetsgrupp bekostas

f. n. av forskningsmedel. För att säkerställa den fortsatta försvarsmedicinska

forskningen vid armén bör för denne inrättas en tjänst för

specialarméläkare. (73 428 kr.)

4. En förstärkning av arméöverläkarens expedition med en tjänst för förvaltare

eller byråassistent är nödvändig för att säkerställa en riktig och

effektiv personalplanering och personalbehandling. (34 440 kr.)

5. För arbetsgruppen för databehandlingssystem behövs ytterligare eu

tjänst för byrådirektör eller arvodestjänst för officer. (49 428 kr.) Härutöver

behövs ytterligare 10 000 kr. för anställande av ADB-personal i högst

A 23.

6. Chefens för armén representationsbidrag bör höjas från 6 000 kr till

10 000 kr. (4 000 kr.)

7. Kostnaderna för personalen vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition

bör föras över från arméns allmänna avlöningsanslag till förevarande

anslag. (33 448 kr.)

8. Löneomräkning 1 871 140 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13,4

(+1,9) milj. kr. Jag har härvid beräknat medel under anslaget för personalen

vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Arméstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa

ett förslagsanslag av 13 400 000 kr.

B 2. Arméstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift 2 135 560

1967/68 Anslag 2 120 000

1968/69 Förslag 2 470 000

1967/68

1. Sjukvård m. m................................... 30 qoo

2. Resersättningar

a) Resekostnadsersättningar och traktamenten....... 500 000

b) Flyttningsersättningar, anståndstraktamenten m. m. 300 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten........................ 55 000

b) Kostnader för datamaskiner m. m................ 415 000

c) Övriga expenser..............................'' 820 000

Beräknad ändring

1968/69

Chefen

för armén Dep.chefen

+ 10 000 + 15 000

+ 70 000 + 75 000

— 50 000 — 100 000

+ 25 000 + 25 000

+ 60 000 + 45 000

+ 293 000 + 290 000

2 120 000 + 408 000 + 350 000

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) är W68

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Knngl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Arméstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 2 470 000 kr.

B 3. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1966/67 Utgift 447 127 223

1967/68 Anslag 406 745 000

1968/69 Förslag 443 000 000

Tjänster

Militär personal

officerare.............

underofficerare........

underbefäl............

personal i arvodestjänst.

Civilmilitär personal......

Civil personal

handläggande personal. .

övriga................

1967/68

3 282

2 438

5 263

558

1 588

88

6 717

Beräknad ändring

1968/69

Chefen

för armén

Dep.chefen

— 1

+ 6

— 4

+ 18

+ 1

— 31

±

+

0

1

— 5

+ 7

— 11

+ 6

— 28

19 934 — 11

— 30

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän..............

Arvoden och särskilda ersättningar......

Avlöningar till annan personal än tjänstemän...

... 386 628 000 +34 507 000 +34 829 000

1 912 000 + 139 000 + 139 000

23 215 000 + 1 927 000 + 1 927 000

411 755 000 + 36 573 000

+36 895 000

Uppbördsmedel:

a) Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift. .

b) Bidrag till täckande av vissa kostnader vid

arméns rid- och körskola..........

... — 4 910 000 640 000

100 000

— 640 000

406 745 000 + 35 933 000 + 36 255 000

Chefens för armén anslagsframställning

1. Införandet av bandvagnar som transportmedel vid vissa krigsförband

medför ett minskat behov av hästar samt av utbildning av personal i beriden

tjänst och anspannstjänst. En successiv avveckling av arméns rid- och körskola

har härigenom gjorts möjlig. Avvecklingen föreslås påbörjas den 1

juli 1968 och avslutas den 1 juli 1970, då skolan bör utgå ur arméns fredsorganisation.

För budgetåret 1968/69 föreslås indragning av 13 tjänster samt

en omfördelning av fyra tjänster. (- 205 574 kr.)

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

2. Det minskade behovet av hästar i krigsorganisationen medför att färre

remonter behöver utbildas. Utbildningen av remonter vid K 4 kommer att

avvecklas med början budgetåret 1968/69. För budgetåret 1968/69 föreslås

indragning av 10 tjänster för remontdressör. (— 228 720 kr.)

3. Med anledning av en undersökning som gjorts av statskontoret föreslog

chefen för armén i september 1966 att förstärkningar av de lokala myndigheternas

tyg- och intendenturavdelningar skulle genomföras under budgetåren

1967/68 och 1968/69. Endast en mindre del av förslaget för budgetåret

1967/68 kom till genomförande (prop. 1967:110). Behovet av att den

påbörjade förstärkningen fullföljs är mycket stort och ökar efter hand som

den rådande eftersläpningen förvärras.

En omprioritering har gjorts i samarbete med statskontoret av försvarsområdesstabernas

och förbandens behov av personalförstärkningar. Syftet

med omprioriteringen har varit att trots nackdelarna fördela kostnaderna

över flera budgetår och därigenom skapa ökade förutsättningar för förslagens

genomförande. Förslaget för 1968/69 innebär att sex tjänster för

underofficer, 15 arvodestjänster för underofficer och två tjänster för förrådsförman

tillkommer samt att tre tjänster för underbefäl utgår. (500 283 kr.)

4. För att tillgodose både militära och civila behov av utbildade hundar

pågår utbyggnad av arméns hundskolas lokaler. Den ökade hundproduktionen

fordrar även en viss utökning av skolans personal liksom en av utbyggnaden

orsakad omfördelning av befintlig personal. Förslaget innebär att eu

tjänst för byråinspektör och en tjänst för förrådsman tillkommer samt att

en arvodestjänst för underofficer utgår. (45 346 kr.)

5. Mobiliseringsavdelningarna vid ett flertal försvarsområdesstaber har

budgetåren 1963/64—1965/66 förstärkts med anledning av de efter hand ökade

uppgifter som ålagts staberna. De uppgifter som åligger arméns personal

vid fo 46 har ökat i motsvarande grad som vid övriga staber. En arvodestjänst

för officer bör därför tillkomma. (19 580 kr.)

6. En tjänst för arvodesofficer, som är avsedd för särskilda uppgifter

och som är av stor betydelse för verksamheten, bör tillkomma vid fo 51.

överbefälhavaren har framhållit vikten av att tjänsten tillkommer. (19 580

kr.)

7. Försvarsområdesbefälhavarna har ålagts stora uppgifter i fråga om

sambandstjänst. Vissa försvarsområdesstaber har åren 1964/65 tillförts

arvodestjänster för signalofficer. Behov av försvarsområdessignalofficerare

föreligger inom flera försvarsområden men är särskilt angeläget vid

fo 67. (19 580 kr.)

8. Med hänsyn till att försvarsområdesbefälhavarna har fått vidgade uppgifter

och större ansvar föreslås att sju tjänster för försvarsområdesbefälhavare,

överstar på aktiv stat eller i arvodestjänst tillkommer i utbyte mot

samma antal arvodestjänster för försvarsområdesbefälhavare. (173 369 kr. >

9. Expeditionstjänsten vid arméns underofficersskola är så omfattande att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 190S 4,‘{

förstärkning behövs med en tjänst för kvalificerat biträde. För att flygsäkerhetskraven

skall tillgodoses föreslås att två tjänster för förste meteorologassistent

inrättas vid arméns helikopterskola. Arméns motorskola har fått

ökade arbetsuppgifter bl. a. till följd av polisutbildningen. För att framställa

undervisningshjälpmedel behövs en förstärkning med en tjänst för

tekniker. Härvid kan lönen till en arbetare utgå. (75 373 kr.)

10. Kostnaderna för personalen vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition

bör belasta arméstabens avlöningsanslag. (- 33 448 kr.)

11. Antalet värnpliktiga i handräckningstjänst är stort vid Ing 2. Liksom

vid Ing 1 och Ing 3 bör ett särskilt kasernkompani inrättas. En arvodestjänst

för officer bör härvid tillkomma och avses för chef för kasernkompani

(19 580 kr.)

12. Tjänst för regementsingenjör saknas bl. a. vid I 13. Genom artilleriskjutskolans

flyttning till Älvdalen och anslutning till I 13 är tillkomsten

av en tjänst för arméingenjör en förutsättning för att den omfattande fordonsmaterielen

skall kunna handhas på rätt sätt. (43 668 kr.)

13. Minskat antal tjänstgöringsdagar för personal i arméns reserver minskar

inedelsbehovet med 615 000 kr. ökat antal premieberättigade i arméns reserver

ökar medelsbehovet med 481 000 kr. (- 134 000 kr.)

14. Antalet rekryteringsstipendier i Boden ökar med ett. (3 000 kr.)

15. Behovet av medel för lan till personal vid tygtekniska kåren beräknas

uppgå till 25 000 kr. (5 000 kr.)

16. Antalet värmeskötare som anställs enligt fortifikationsförvaltningens

medgivande bör höjas med tre till 58. (52 740 kr.)

17. En förskjutning av arbetsbördan i det frivilliga försvarsarbetet har

skett under senare år. Frivilligorganisationerna får allt svårare att anskaffa

funktionärer som bar möjlighet att utföra ett ofta krävande arbete helt utan

ersättning eller mot ringa sådan. Frivilligassistenternas arbetsuppgifter har

därför successivt ökat och utvecklingen i den riktningen torde komma att

fortsätta. Antalet tjänstgöringsmånader bör öka med 14. (22 638 kr.)

18. Antalet arbetsmånader för att tillgodose tillfälliga behov av arbetskraft

för förrådsarbete uppgår till 4 055 budgetåret 1967/68. Då betydande

eftersläpningar i arbetet med vård och förrådsställning av materiel före
staber

och förband är en ökning av antalet arbetsmånader med

300 synnerligen behövlig. (397 000 kr.)

19. Medelsbehovet för arvoden till tillsvnsmän beräknas öka med 72 800

kr.

20. Personalreserven för eldningstjänst — högst 21 man — kan minskas

med fem. Antalet arbetsmånader bör öka med 20. (14 000 kr.)

21. För representationsbidrag till militära chefer m. fl. behövs ytterligare

113 000 kr.

22. Anslaget bör med hänsyn till belastningen räknas upp med 7 milj. kr.

23. Löneomräkning 28 578 205 kr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

24. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör räknas

upp med 640 000 kr.

Överbefälhavarens förslag till inrättande av en för totalförsvaret gemensam

skyddsskola

överbefälhavaren har — efter hörande av försvarsgrenscheferna och försvarets

forskningsanstalt samt efter samråd med civilförsvarsstyrelsen —

lagt fram förslag om inrättande av en för totalförsvaret gemensam skyddsskola.

Förslaget bygger på utredningar av chefen för armén och innebär att

nuvarande arméns skyddsskola ombildas till försvarets skyddsskola.

Statskontoret och civilförsvarsstyrelsen har yttrat sig över förslaget.

Nuvarande ordning

Skyddsutbildning meddelas f. n. vid arméns skyddsskola (SkyddS),

skyddstjänstskolan, Berga örlogsskolor, och flygvapnets verkstadsskola.

På personalförteckning för SkyddS finns följande tjänster:

1 chef

1 kapten (lärare)

2 kaptener eller löjtnanter (lärare)

1 expeditionsunderofficer

3 underbefäl

Ao 28/Ao 26

År 23

År 23/År 17

A: 20

Ao 13/Ao It

Till skolan kommenderas vidare viss personal, f. n. sex personer.

Arvoden till särskilda föreläsare vid skolan uppgår till ca 3 500 kr./år.

SkyddS är förlagd till I 1. Kungl. Maj :t föreskrev den 29 juni 1964 att

vederbörliga myndigheter vid planering och anordnande av nytt förläggnings-

och övningsområde för I 1 vid Kungsängen skall utgå från att arméns

skyddsskola alltjämt skall vara anknuten till I 1.

överbefälhavarens förslag

Utbildningen vid den gemensamma skyddsskolan bör omfatta ABC-skyddstjänst

dels för den totalförsvarets personal, som i krig avses för kvalificerade

skyddstjänstuppgifter, dels för den personal som i fred avses som instruktörer

i skyddstjänst. Härutöver bör vissa orienteringskurser anordnas för

speciella kategorier. Sådan utbildning som är speciell för vederbörlig försvarsgren

(civilförsvaret) samt grundläggande utbildning för huvuddelen

av de värnpliktiga m. fl. bör alltjämt ske vid försvarsgrenen (civilförsvaret).

För den gemensamma skyddsskolan föreslås följande principiella målsättning:
Skolan

skall för hela totalförsvaret genomföra den utbildning i ABCskyddstjänst,

som erfordras för personal i kvalificerade krigsbefattningar

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968 45

och i larm’- och instruktörsbefattningar i fred och som lämpligen kan centraliseras.

Vid skolan skall utföras organisations- och metodförsök samt inaterielförsök.

Skolan skall utarbeta förslag till gemensamma reglementen, instruktioner

och anvisningar för skydd mot ABC-stridsmedel vid krigsmakten samt biträda

vid utarbetande av försvarsgrensvisa reglementen, instruktioner och

anvisningar i vad avser skydd mot ABC-stridsmedel.

Skolans verksamhet begränsas till den utbildning m. in. i ABC-skydd, som

är gemensam för krigsmakten, samt den specialutbildning, som erfordras för

att tillgodose arméns behov.

Skolan skall också, främst genom att lärarna vid skolan ställs till förfogande,

kunna biträda vid utbildning utanför skolan inom alla försvarsgrenar

samt på motsvarande sätt biträda vid den högre skyddsutbildningen

inom civilförsvaret.

överbefälhavaren har funnit det lämpligast att anknyta skolan till arméns

skyddsskola. Vid skolan kommer härvid att meddelas dels den för totalförsvaret

gemensamma utbildningen, dels den för armén speciella utbildningen

i skyddstjänst.

Skolan bör underställas chefen för armén och benämnas försvarets skyddsskola

(SkyddS). Den bör administrativt knytas till I 1.

Utbyggnaden av skolan bör ske successivt så att den kan vara i full verksamhet

vid den för I 1 och SkyddS planerade tidpunkten för utflyttning till

Kungsängen den 1 april 1970.

överbefälhavarens förslag innebär att skolan bör tillföras en tjänst för

major eller kapten avsedd för förste lärare och en tjänst för kansliskrivare

från I 1 samt att två av tjänsterna för kapten eller löjtnant byts ut mot

en tjänst för kapten och en tjänst för kapten eller ingenjör.

Genom att viss utbildning förs över från marinens skyddsskola till den

gemensamma skolan kan en tjänst vid marinen för mariningenjör G dras in.

Totala kostnadsökningen beräknas till 6 000 kr. för år.

Yttrandena

Statskontoret biträder förslaget att arméns skyddsskola med bibehållen

.administrativ anknytning till I 1 omorganiseras till en för totalförsvaret

gemensam skyddsskola som även meddelar den för armén speciella utbildningen

i skyddstjänst.

Statskontoret har i huvudsak inte något att erinra mot skolans föreslagna

■organisation i stort.

Tillkomsten av en förste lärare medför enligt statskontoret den fördelen

att tidigare behov av särskild skoladjutant inte längre föreligger.

övningstruppen och skyddsingenjörsskolan bör enligt statskontoret ingå

i ett skolkompani med särskild kompanichef och kompaniadjutant samt

lyda direkt under skolchefen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968

Statskontoret anser inte att någon tjänst för kansliskrivare skall föras

över till skolan från I 1.

Civilförsvar sstyr elsen anför att förslaget synes väl tillgodose de intressen

som företräds av eivilförsvarsstyrelsen.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 443

milj. kr. Jag har därvid räknat med att medelsbehovet går ned till följd av

att arméns rid- och körskola börjar avvecklas (1), remontutbildningen vid

K 4 minskar (2), kostnaderna för personalen vid väg- och vattenbyggnadskårens

chefsexpedition förs över till arméstabens avlöningsanslag (10)

samt antalet tjänstgöringsdagar för personal i arméns reserver minskar (13).

Jag har beräknat medel för en nettoökning med tio tjänster för förstärkning

av de lokala myndigheternas tyg- och intendenturavdelningar (3), en

arvodestjänst för officer vid fo 51 (6), ökat antal premieberättigade i arméns

reserver, rekryteringsstipendier i Boden och tjänstgöringsmånader för

assistenter för frivilligfrågor (13, 14 och 17), lån till personal vid tygtekniska

kåren (15), arvoden till tillsynsmän (19), ökat antal arbetsmånader

för förrådspersonal med 100 000 kr. (18) samt personal i eldningstjänst (20).

Jag har också beräknat 250 000 (+ 46 000) kr. för att täcka kostnader för

den personal vid arbetsmarknadsstyrelsen som handlägger ärenden angående

vapenfria tjänstepliktiga. Anslaget kan vidare minskas med lönen

till två underbefäl vid fo 44 med hänsyn till att bevakningen där övertagits

av Allmänna bevakningsaktiebolaget.

Jag föreslår att arméns skyddsskola ombildas till en försvarets skyddsskola

i huvudsaklig överensstämmelse med överbefälhavarens förslag. Medel

bär beräknats för en ny tjänst för major eller kapten vid skolan. Härvid

kan en tjänst för mariningenjör dras in vid marinen.

Som jag närmare kommer att redovisa i annat sammanhang (jfr N 14)

bör signalskyddsskolan nästa budgetår inlemmas i arméns stabs- och sambandsskola.

För erforderlig personal, sammanlagt 13 tjänstemän beräknar

jag ca 430 000 kr.

I anslutning till förslag som lagts fram av 1962 års försvarssjukvårdsutredning

(SOU 1966: 35) bör en tjänst för militärläkare tillkomma vid vart

och ett av de fyra trängregementena. Arvoden till förband släkare vid regementena

kan härvid dras in. Frågan om avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor

för militärläkarna får lösas efter förhandlingar med berörd personalorganisation.

Jag avser därför att ge statens avtalsverk i uppdrag att förhandla

om sådana villkor. Jag föreslår vidare att arméöverläkarens försöksstation

i Hässleholm avvecklas under budgetåret 1968/69.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

Ja# hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 443 000 000

kr.

B 4. Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1966/67 Utgift 86 623 374

1967/68 Anslag 104 000 000

1968/69 Förslag 118 400 000

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utryckningsbidrag,

särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar

till värnpliktiga vid armén och vapenfria tjänstepliktiga,

allt enligt bestämmelser i värnpliktsavlöningskungörelsen den 12 september

1958 (nr 485).

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 118,4 (+ 14,4) milj. kr. Antalet tjänstgöringsdagar

beräknas öka med drygt 1,4 milj. dagar i förhållande till budgetåret

1967/68. ökningen beror på att repetitionsutbildningsverksamheten förutsätts

genomförd i ordinarie omfattning och att den tillfälliga minskningen

av antalet tjänstgöringsdagar budgetåret 1967/68 vid övergång till delad

tjänstgöring för underofficersvärnpliktiga upphör.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 118,4 (4- 14,4) milj. kr. Jag har

därvid för arméns del räknat med omkring 12 200 000 dagar för grundutbildning

och omkring 1 600 000 dagar för repetitionsutbildning. I dagantalen

har räknats in omkring 275 000 tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänstepliktiga.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 118 400 000

kr.

B 15. Armén: Övningar m. in.

1966/67 Utgift 72 227 596 Reservation 4 841 050

1967/68 Anslag 62 000 000

1968/69 Förslag 77 000 000

Från anslaget betalas i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till

utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,

ammunition, beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning i kasern

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

samt inte heller administrativa omkostnader eller sådana utgifter för avlöningsförmåner

som betalas från annat anslag.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 78,5 (+ 16,5) milj. kr. Av ökningen avser

11 650 000 kr. förändringar av verksamheten m. m. och 4 850 000 kr. priskompensation

enligt försvarsindex.

1. Under budgetåret 1967/68 sker viss begränsning av repetitionsutbildningen.

Nästa budgetår beräknas repetitionsutbildningen genomföras i ursprungligen

planerad omfattning (5 000 000 kr.).

2. För att hålla utgifterna inom anslaget för budgetåret 1967/68 bär

chefen för armén ställt in viss utbildning och vissa övningar för befäl m. fl.

Någon motsvarande minskning av verksamheten bör inte godtas för nästa

budgetår (5 200 000 kr.).

3. Utbildningsmateriel måste anskaffas i större utsträckning än som är

möjligt under innevarande budgetår (395 000 kr.).

4. För fältkartor till I 1 och Ing 1 behövs 50 000 kr. Utgiften bör inte

belasta ramen för det militära försvaret.

5. En krigsmaktsövning planeras för nästa budgetår (2 100 000 kr.).

6. Utgifterna för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes beräknas

öka med 30 000 kr.

7. Någon arméstridskurs kommer inte att genomföras nästa budgetår

(— 775 000 kr.).

8. Två generalstabsfältövningar genomförs innevarande budgetår. Endast

en planeras för budgetåret 1968/69 (— 50 000 kr.).

9. Utbildningen vid arméns rid- och körskola upphör den 1 juli 1968

(— 30 000 kr.).

10. Genom att använda arméns egna flyglärare även vid artilleriflygutbildning

sparas 50 000 kr.

11. Medel för omkostnader och övningar inom militärområdenas intendentur-

och tygförvaltningar bör föras över till militärområdesstabernas

anslag till omkostnader (— 130 000 kr.) och övningar (— 90 000 kr.).

Departementschefen

Under nästa budgetår bör repetitionsutbildningen genomföras i den omfattning

som ursprungligen har planerats.

Anslaget bör föras upp med 77 milj. kr. Härav räknar jag med 205 000

kr. för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes samt 300 000 kr. för

viss beredskap. Anslaget bör minskas med hänsyn till överföringar till

militärområdesstabernas anslag till omkostnader och övningar i enlighet

med intendenturverkets förslag.

Jag kan inte biträda förslaget att medel för anskaffning av fältkartor till

I 1 och Ing 1 skall beräknas utöver ramen för det militära försvaret.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 dr 1968

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Armén: övningar in. ni. för budgetåret 1968/69

anvisa ett reservationsanslag av 77 000 000 kr.

B 28. Underhåll av tygmateriel in. m.

1966/67 Utgift 117 688 258 Reservation 36 606 697

1967/68 Anslag 105 100 000

1968/69 Förslag 86 000 000

Från anslaget betalas dels centralt genomförda renoveringar och anskaffning

av reservdelar för förbrukning i fred, dels anskaffning av materiel

och andra åtgärder för att rationalisera förråds- och verkstadsdriften, dels

reparationer m. m. i samband med utbildning och förrådshållning.

A rméförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 78 185 000 (— 26 915 000) kr.

1. Utgifter för centralt genomförda renoveringar och anskaffningar av

reservdelar (23 000 000 kr.) samt för att rationalisera förråds- och verkstadsdriften

(12 000 000 kr.) bör föras över till anslaget Anskaffning av

tygmateriel m. m. Åtgärder av detta slag leder ofta till betalningar flera år

efter beslut och bör därför hänföras till ett anslag för vilket tillämpas den

särskilda tekniken med beställningsbemyndigande. Arméförvaltningen bedömer

att en sådan ändring är en rationaliseringsåtgärd som främst ger

rationellare reservdelshållning och översynsåtgärder men även förenklar

den ekonomiska planeringen m. m. Medel för reparationer och underhållsåtgärder

i samband med utbildningsverksamhet och förrådshållning förbrukas

normalt under budgetåret och bör alltjämt anvisas under förevarande

anslag.

2. Utbildningsverksamheten väntas öka nästa budgetår (6 000 000 kr.).

3. Medel för omkostnader vid militärområdenas tygförvallningar bör föras

över till anslaget Militärområdesstaber: Omkostnader (— 4 000 000 kr.).

4. Prisstegringar motiverar en ökning med 1 150 000 kr.

5. Med hänsyn till den väntade belastningen bör anslaget räknas upp

med 4 585 000 kr.

Anslaget avses få disponeras enligt följande plan. (Som jämförelse anges

motsvarande poster enligt underhållsplanen för innevarande budgetår.

(Angivna belopp i milj. kr.)

Anvisat Förslag

1967/68 1968/69

1. Verksamhet vid militärområdenas tygförvaltningar................... 6,1 3,5

2. Reparation av standardfordon...................................... 12,5 14,7

3. Reparation av terräng- och stridsfordon............................. 11,0 20*4

4. Reparation av annan materiel...................................... 35,0 36 6

5. Frakter......................................................... . 30

64,6 78,2

4 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Det är lämpligt att, som arméförvaltningen föreslår, låta vissa utgifter

för centrala underhållsåtgärder betalas från anslaget till anskaffning av

tygmateriel m. m. Härigenom vinner man bl. a. fördelen av att styra sådan

verksamhet med beställningsbemyndiganden. Beträffande rationalisering

av förråds- och verkstadsdriften tillstyrker jag dock bara överföring såvitt

gäller utgifter för materiel (7,4 milj. kr.). Sammanlagt föreslår jag alltså

överföring till anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. av

(23 + 7,4) 30,4 milj. kr. Förevarande anslag kommer enligt mitt förslag att

avses för betalning av dels reparationer m. m. i samband med utbildning

och förrådshållning, dels sådana åtgärder för att rationalisera förråds- och

verkstadsdriften som inte avser materielanskaffning.

Anslaget bör föras upp med 86 milj. kr. Jag räknar med överföring till

anslaget Militärområdesstaber: Omkostnader enligt arméförvaltningens

förslag och har också tagit hänsyn till att utbildningsverksamheten ökar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Underhäll av tygmateriel m. m. för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 86 000 000 kr.

C. Marinen

C 1. Marinstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift 9 306 842

1967/68 Anslag 10 000 000

1968/69 Förslag 11 300 000

Marinstaben är organiserad på fyra sektioner, en planeringsavdelning, en

chefsexpedition samt marinstabens kassa. Vidare ingår marinöverläkaren

med sin expedition i staben.

Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Chefen

för marinen Dep.chefen

Tjänster

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande. .

underofficerare............

underbefäl................

Civil personal

handläggande personal......

övrig personal.............

+ 3 +5

125 — —

41 +3 +5

16 — —

9 — —

133 — —

324

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

51

9 998 056 + 1 309 880 + 1 299 880

1 944 4-_120 + 120

10 000 000 4- 1 310 000 4- 1 300 000

Chefen för marinen

1. Vid planeringsavdelningen bör ADB-verksamheten förstärkas med en

regementsofficer (chef), varvid en kapten vid avdelningen kan utgå

(12 480 kr.)

2. Inföiandet av repetitionsutbildning vid flottan medför eu utökning av

arbetet vid flottans truppregister. Härför erfordras en tjänst för underofficer,

varvid en tjänst för underofficer vid flottan kan utgå. (25 008 kr.)

3. För de ökade arbetsuppgifterna vid kustartilleriets truppregister som

bl. a. sammanhänger med värnpliktsutbildningens omläggning har med

Kungl. Maj :ts medgivande kommenderats två underofficerare till marinstaben.

Två tjänster för underofficer bör tillföras marinstaben, varvid två

tjänster för underofficer vid kustartilleriet kan utgå. (56 016 kr.)

4. Såväl anslagsövervakning som personalredovisning ställer ökade krav

på arbetet vid marinstabens förvaltningsdetalj. Härför erfordras ett kvalificerat

biträde, varvid en biträdestjänst kan utgå. (6 732 kr.)

5. Löneomräkning 1 209 764 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11,3

milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. tre underofficerare (2,3)

samt för två förvaltare vid marinstabens kassa. Anslaget Marinen: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. kan härvid minskas med lönen till tre underofficerare.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 11 300 000 kr.

Anslag

Avlöningar till tjänstemän........

Arvoden och särskilda ersättningar

C 2. Marinstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift 1 803 691

1967/68 Anslag 1 750 000

1968/69 Förslag 2 100 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chefen

för marinen

Dep.chefen

1. Sjukvård m. m.................

2. Reseersättningar............

3. Expenser

a) Vakttjänst...................

— 100 000

— 100 000

b) Kostnader för datamaskiner m. m.........

4- 95 000

c) Övriga expenser...................

1 750 000

4- 358 000

4- 350 000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Marinstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.

C 3. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1966/67 Utgift 176 865 967

1967/68 Anslag 156 200 000

1968/69 Förslag 176 000 000

Tjänster

Militär personal

officerare.............

underofficerare........

underbefäl m. fl.......

personal i arvodestjänst

Civilmilitär personal.....

Civil personal

handläggande personal.

övriga...............

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän.................

Arvoden och särskilda ersättningar.........

Avlöningar till annan personal än tjänstemän

Uppbördsmedel:

a) Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift.......

b) Ersättning för avlöningskostnader på statens isbry
tarfartyg.

....................................

Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Chefen

för marinen

Dep.chefen

702

— 28

— 29

1 459

— 10

— 14

2 606

—

—

59

+ 7

—

258

—

— 5

129

—

—

2 455

— 17

— 43

7 668

— 48

— 91

142

839

000

+ 14

449

000

+ 17

369

000

880

000

—

8

000

—

8

000

15

081

000

+ 2

759

000

+ 2

539

000

158

800

000

+17

200

000

+ 19

900

000

—

700

000

—

100

000

—

100

000

— 1

900

000

—

—

156

200

000

+ 17

100

000

+ 19

800

000

Chefen för marinen

1. Förvaltarkursen vid marinens underofficersskola vid Berga örlogsskolor

har fått ökat elevantal till följd av ökat antal tjänster för förvaltare vid

marinen. Skolan bör förstärkas med en tjänst för underofficer. (33 336 kr.)

2. I samband med genomförande av ny regional ledningsorganisation har

chefen för Gotlands militärkommando övertagit fackmässigt mobiliseringsansvar

för flottans förband på Gotland. En underofficerstjänst ur flottan

för mobiliserings- och krigsplaniäggningsarbete i staben erfordras. (28 776

kr.)

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 ur 1968

3. För att möjliggöra alt en tjänst för underofficer vid flottans truppregister

i marinstaben skall kunna inrättas föreslås en tjänst på flottans

kårstat utgå. (— 26 844 kr.)

4. Nio tjänster för underofficer på övertalig stat föreslås dras in. (— 241 596

kr.)

5. Behovet av heltidsanställd lärare i ämnet sambandslära vid sjökrigsskolan

har på senare år ökat hl. a. på grund av det avsevärt ökade elevantalet.

En tjänst för kapten på kustartilleriets stat, avsedd för lärare vid

sjökrigsskolan, föreslås därför tillkomma. (42 336 kr.)

6. Tillförseln av ny och tekniskt komplicerad materiel under de närmaste

åren ökar behovet av personal för teknisk service och underhåll av materielen.

Behovet är särskilt angeläget beträffande robot materiel. Därför föreslås

tillkomma en teknisk tjänst för underofficer på kustartilleriets stat i

utbyte mot en underofficer i annan än teknisk tjänst.

7. För att ge utrymme åt erforderlig förstärkning med två underofficerare

vid kustartilleriets truppregister i marinstaben föreslås att två tjänster för

underofficer vid kustartilleriet utgår. (— 53 688 kr.)

8. Kostnaderna för 23 kompaniofficerare i intendenturtjänst skall föras

över till anslaget Försvarets intendenturkår: Avlöningar. (- 606 468 kr.)

9. För verksamheten med planläggning och ledning av krigsförbandsutbildning

vid flottans landförband erfordras fyra tjänster för pensionerad

officer. (52 674 kr.)

10. För säkerhetstjänsten vid fo 15/BK och fo 32/31/GbK erfordras heltidstjänstgörande

säkerhetsofficerare med placering i resp. staber, varför

två tjänster för pensionerad officer föreslås. Vid inrättande av tjänsten Aid

fo 32/31/GbK kan en tillfälligt inrättad arvodestjänst för säkerhetsofficer

utgå. (12 820 kr.)

11. Kassaavdelningarna vid fo 15/BK och fo 46/SK är underbemannade,

vilket bestyrkts i försvarets civilförvaltnings utredning om försvarets Akassor.

En arvodestjänst för underofficer erfordras vid vardera kassan.

(19 285 kr.)

12. Vid civilförvaltningens undersökning av arbetsmängd och personalbehov

vid NK kassaavdelning har konstaterats behov av ett halvtidsanställt

biträde. (9 702 kr.)

13. En tjänst för vaktmästare vid vardera Berga örlogsskolor och sjökrigsskolan

kan utgå. (— 39 984 kr.)

14. Antalet tjänstgöringsmånader för icke-ordinarie löjtnanter och fänrikar

beräknas nedgå med 72. (— 144 648 kr.)

15. Till följd av ökat antal tjänstgöringsdagar för personal i marinens

reserver ökar medelsbehovet. (518 600 kr.)

16. En höjning föreslås i antalet tjänstgöringsmånader och medel för

anställning av frivilligt tjänstgörande personal, främst för att tillgodose

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

behovet av frivillig tjänstgöring som förberedelser för krigsförbandsövnin«- ar. (300 000 kr.) °

17. För anställning av tillfällig personal avsedd för vissa materielunderhållsuppgifter

erfordras enligt marinförvaltningen 800 000 kr. (50 000 kr.)

18. Representationsbidrag föreslås utgå till vissa chefer, som nu inte får

sådant bidrag. (13 500 kr.)

19. För arvoden till tillsynsmän förordnade av länsstyrelse inom Got
lands,

Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar disponeras under marinens

avlöningsanslag för budgetåret 1967/68 7 000 kr. Ifrågavarande

tiUsynsmän är avsedda för tillsyn av hamnar m. in. inom skyddsområde.

Enligt skyddsområdeskungörelsen utövas tillsyn inom skyddsområde av

polismyndighet i medverkan av bl. a. marinen. Denna medverkan är av stor

omfattning men omfattar i praktiken dock ej uppgifterna för nämnda tillsynsmän.

Eftersom dessa tilldelas uppgifter och kontrakteras genom polismyndigheternas

försorg bör arvodena inte belasta marinens avlöningsanslag

(- 7 000 kr.) b''

20. Arbetet med materielunderhåll och förrådshållning ökar vid berörda

förvaltningar till följd av materieltillskott och nytt repetitionsutbildningssystem.

Förstärkning behövs med sju förrådsarbetare och 72 arbetsmånader

i förrådstjänst. (260 000 kr.)

21. Enligt marinförvaltningens beräkningar kan bl. a. på grund av orgamsationsanpassning

vid örlogsbaserna antalet verkstadsarbetare minska

med 43 till 443. (- 860 000 kr.)

22. Löneomräkning 17 839 199 kr.

23. Uppbördsposten Personal i verkstadsdrift bör räknas upp med 100 000

kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 176

milj. kr. Jag har härvid räknat med att mcdelsbehovet minskar till följd

av att tre tjänster för underofficer i annan tjänst än teknisk, varav en vid

flottan och två vid kustartilleriet, samt nio tjänster för underofficer på

övertalig stat vid flottan dras in (3, 7 och 4), 23 tjänster för officer i

intendenturtjänst förs över till försvarets intendenturkårs avlöningsanslag

(8), en vaktmästare vid vardera Berga örlogsskolor och sjökrigsskolan kan

utgå (13), tjänstgöringsmånaderna för icke-ordinarie löjtnanter och fänrikar

minskar (14), arvoden till tillsynsmän, förordnade av länsstyrelse,

utgår (19), behovet av verkstadsarbetare minskar (21), en tjänst för mariningenjör

G dras in i samband med att försvarets skyddsskola inrättas

samt två tjänster för förvaltare vid marinstabens kassa förs över till staben.

Anslaget kan vidare räknas ned med 137 000 kr. till följd av att Allmänna

bevakningsaktiebolaget övertagit bevakningen vid Stockholms kustartillerilörsvar.

Jag har beräknat medel för ökat antal tjänstgöringsdagar för per
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968 55

sonal i marinens reserver (15) och för ytterligare två tjänstgöringsmånader

för assistent för frivilligfrågor vid Gotlands kustartilleriförsvar. Jag

har vidare räknat upp anslaget med 40 000 kr. för löner åt förrådspersonal

(20).

I anslutning till förslag som lagts fram av 1962 års försvar ssjukvårdsutredning

(SOU 1966:35) bör en tjänst för militärläkare tillkomma vid

Berga örlogsskolor. Arvodet till förbandsläkare vid skolorna kan härvid

dras in. Frågan om avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för militärläkaren

får lösas efter förhandlingar med berörd personalorganisation. Jag

avser därför att ge statens avtalsverk i uppdrag att förhandla om sådana

villkor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinen: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 176 000 000

kr.

C 4. Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1966/67 Utgift 17 710 218

1967/68 Anslag 21 300 000

1968/69 Förslag 22 400 000

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utryckningsbidrag,

särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar

till värnpliktiga vid marinen, allt enligt bestämmelser i

värnpliktsavlöningskungörelsen.

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 22 420 000 (+ 1 120 000) kr. Antalet tjänstgöringsdagar

har beräknats till omkring 2 230 000 för grundutbildning och

omkring 235 000 för repetitionsutbildning.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 22,4 (+ 1,1) milj. kr. Jag har därvid

för flottans del räknat med omkring 1 350 000 tjänstgöringsdagar för

grundutbildning och omkring 75 000 dagar för repetitionsutbildning. För

kustartilleriet har jag räknat med ett motsvarande behov av omkring 880 000

resp. 160 000 tjänstgöringsdagar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 22 400 000

kr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

C 14. Marinen: övningar in. in.

1966/67 Utgift 29 752 951 Reservation 8 763 665

1967/68 Anslag 27 950 000

1968/69 Förslag 29 300 000

Från anslaget betalas i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till

utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,

beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning i kasern samt inte heller

administrativa omkostnader eller sådana utgifter för avlöningsförmåner

som betalas från annat anslag.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 29 950 000 (+ 2 000 000) kr. Av ökningen

avser 980 000 kr. förändringar av verksamheten m. m. och 1 020 000 kr.

priskompensation enligt försvarsindex.

1. Under budgetåret 1967/68 begränsas repetitionsutbildningen i viss utsträckning.

Nästa budgetår beräknas repetitionsutbildningen genomföras i

den omfattning som ursprungligen har planerats (520 000 kr.).

2. Utgifterna ökar genom övergången till utbildning enligt det nya värnpliktssystemet

(330 000 kr.).

3. Drivmedelsförbrukningen ökar genom att man går över till nya fartygstyper

(100 000 kr.).

4. Utgifterna för utrikes tjänstresor och tjänstgöring utrikes beräknas

öka med 30 000 kr.

Departementschefen

Under nästa budgetår bör repetitionsutbildningen genomföras i den omfattning

som ursprungligen har planerats.

Anslaget bör föras upp med 29,3 milj. kr. Härav beräknar jag 290 000 kr.

för viss beredskap och 95 000 kr. för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring

utrikes. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Marinen: övningar m. m. för budgetåret 1968/69

anvisa ett reservationsanslag av 29 300 000 kr.

C 24. Underhåll av fartyg in. in.

1966/67 Utgift 78 062 059 Reservation 12 880 656

1967/68 Anslag 72 000 000

1968/69 Förslag 79 500 000

Från anslaget betalas utgifter för underhåll av marinens fartyg, helikoptrar

och övrig vapen- och skeppsteknisk materiel.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 dr 1968

Marinförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 81,3 (+ 9,3) milj. kr. enligt följande plan.

Som jämförelse anges motsvarande delposter avseende dels den faktiska

medelsförbrukningen under budgetåret 1966/67, dels planen för innevarande

budgetår (beloppen i milj. kr.).

A.

Flottan

Farlygsbundet underhåll

Övrigt.

Ej farlygsbundet underhåll

7. Artilleri- och robotmateriel m. m.

8. Torpedmateriel.................

9. Minmateriel....................

10. Tele- och nautisk materiel.......

11. Fordonsmateriel................

12. Skeppsteknisk materiel.........

13. övrigt........................

B. Kustartilleriet

1. Artilleri- och robotmateriel m. m.

2. Minmateriel.....................

3. Telemateriel...................

4. Fordonsmateriel.................

5. Skeppsteknisk materiel..........

6. Sjö- och landförbindelser.........

7. Artilleriammunition..............

8. övrigt.........................

C. Gemensamt

1. Vapenteknisk materiel...........

2. Skeppsteknisk materiel m. m......

3. Verkstäder.....................

4. Förråd.........................

5. Helikoptrar.....................

6. Haverier...................

För 1968/69

Medelsför-

Plan för

beräknad

brukning

utnyttjande

underhålls-

1966/67

av anslaget

kostnad

för 1967/68

14,7

11,1

. . 10,9

8,3

10,3

2,8

4,4

3,2

7,7

5,3

2,9

3,9

1,6

0,9

.. 2,7

2,2

3,1

1,8

1,6

1,4

1,3

4,8

4,3

0,6

0,4

2,1

2,8

1,1

0,7

3,4

3,6

0,6

0,7

3,6

3,1

2,2

1,4

4,2

3,7

0,3

0,3

0,2

0,4

1,0

1,0

0,9

0,5

.. 0,1

0,1

0,1

0,8

0,7

0,8

1,4

0,8

3,8

4,5

3,5

3,5

3,2

3,3

la 81,3

80,0

72,0

A 6. Ca 2,1 milj. kr. avser ersättningsanskaffning av ackumulatorbatterier

för ubåtar.

A 10 och B 3. ökningen beror delvis på att utgifter för underhåll av beredskapsrustade

kustspaningsradarstationer torde komma att betalas från

anslaget.

B 8. I delposten har räknats in 35 000 kr. för Vaxholms fästnings museum.

Utgifterna under anslaget för utrikes tjänsteresor beräknas till ca 20 000

kr.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 79,5 milj. kr. Härav beräknar jag 130 000 kr.

för viss beredskap. Jag räknar inte med några medel under anslaget för utrikes

tjänsteresor och tjänstgöring utrikes.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1968/69

anvisa ett reservationsanslag av 79 500 000 kr.

D. Flygvapnet

D 1. Flygstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift 12 219 873

1967/68 Anslag 12 800 000

1968/69 Förslag 14 490 000

Flygstaben är organiserad på två sektioner, en planeringsavdelning, en

väderleksavdelning, en flygsäkerhetsavdelning, en systemgrupp och en

chefsexpedition. Vidare ingår flygöverläkaren med expedition i staben.

Tjänster

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.....

underofficerare och motsvarande

underbefäl och motsvarande

Civil personal

handläggande personal.........

övrig personal.................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän........

Arvoden och särskilda ersättningar

Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Chelen för

flygvapnet

Dep.chefen

158

— 5

— 9

32

9

+ 3

_

16

+ 8

+ 2

148

— 8

— 8

363

— 2

— 15

12 792 500

+ 2 382 620

+ 1 690 000

7 500

— 1 224

—

12 800 000

+ 2 381 396

+ 1 690 000

Chefen för flygvapnet

1. ADB-tjänsten vid flygstaben omfattar f. n. viss personalredovisning.

Enklare system för krigsorganisation, expeditionell registrering, uttagningskommissionens

statistik, byggnationsuppföljning samt flygmedicinskt

register är under utveckling och delvis i drift. Samtliga nämnda ADB-system

behöver utvecklas. Vidare behöver ADB-system utvecklas för i första

opaginerad Kontrollera mot PDF

5!)

Kungl. Maj:Is proposition nr 10!) år 1008

hand program budgetering, utbildningsplanering och uppföljning av trådförbindelser.

bör verksamheten krävs tjänster för en regementsofficer

(öO 756 kr.), en major (49 428 kr.), eu byrådirektör (54 816 kr.), eu förste

byråintendent (42 336 kr.), eu byråintendent (38 160 kr.), fyra assistenter

(109 584 kr.) och ett tekniskt biträde (20 580 kr.).

2. Personalavdelningen behöver förstärkas med en juridiskt utbildad

befattningshavare (byrådirektör, 49 428 kr.) och en byråassistent för rekryteringsfrågor

(34 440 kr.).

3. ökningen av budget- och planeringsarbetet in. m., bl. a. till följd av

den kommande programbudgeteringen, motiverar att planeringsavdelningen

förstärks med en förste byråsekreterare (42 336 kr.).

4. För penetrering och utvärdering av det allt mer omfattande öppna

materialet rörande utvecklingen inom stormakternas flygvapen m. m. behövs

en förste byråsekreterare vid underrättelseavdelningen (42 336 kr.).

Avdelningen bör vidare förstärkas med en förste byråinspektör och en

kansliskrivare för säkerhetstjänsten (65 112 kr.).

5. Kungl. Maj:t har medgett att vid flygvapnet får fr. o. m. den 1 juli

1967 på försök börja inrättas regionala vädercentraler inom sektorerna 05

och SI. Under budgetåret 1968/69 kan en regional vädercentral sättas i drift

inom sektor 05 och vissa förberedelser göras för att inrätta en central inom

sektor SI. I samband därmed föreslås bl. a. att tjänster vid flygstaben för nio

meteorologer, fyra förste meteorologassistenter, en assistent och femton

tekniska biträden förs över till flygvapnet. Samtidigt föreslås att tjänster

för en byråassistent, två förste meteorologassistenter, en ingenjör och en

assistent skall tillkomma vid staben (— 595 968 kr.).

6. Inspektionsverksamheten i fråga om striltjänst bör förstärkas med en

kapten, en flygingenjör av 1. graden, en förvaltare och en förste verkmästare

och i fråga om bastjänst med en förste verkmästare (197 676 kr.).

7. Bl. a. för att handlägga vissa frågor av medicinsk, psykologisk eller

lnoteknologisk art samt för utredningar rörande prestationsgränser under

olika former av flygtjänst behövs en byrådirektör (49 428 kr.).

8. Kostnaderna för ekiperingsbidrag och stabsarvoden beräknas minska

med 2 418 kr., kostnaderna för förbandsövningstillägg däremot ökar med

33 120 kr.

9. Löneomräkning 2 014 850 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

14 490 000 (+ 1 690 000) kr. Jag har därvid beräknat medel för följande

personal för ADB-verksainheten, nämligen en regementsofficer, en byrådirektör,

en byråintendent, en assistent och två kansliskrivare (1). I fråga om

vadertjänsten bör tjänster för tio meteorologer samt elva tekniska biträden

föras över till flygvapnet från flygstaben. En tjänst för förste meteorolog
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

assistent bör vidare bytas ut mot tjänst för byråassistent (5). I fråga om

ekiperingsbidrag, stabsarvoden och förbandsövningstillägg har jag inte något

att erinra mot förslagen från chefen för flygvapnet (8).

Jag hemställer, att Kungl. Maj it föreslår riksdagen

att till Flygstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 14 490 000 kr.

D 2. Flygstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift

1967/68 Anslag

1968/69 Förslag

1. Sjukvård m. ..............................

2. Reseersättningar

a) Resekostnadsersättningar och traktamenten

b) Flyttningsersättningar m. m..............

3. Expenser

a) Vakttjänst.............................

b) Övriga expenser.........................

1 339 478

1 045 000

1 235 000

Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Chefen för

flygvapnet

Dep.chefen

30 000

—

—

422 000

+ 48 000

+

48 000

86 000

+ 44 000

+

44 000

_

+ 16 000

—

507 000

+ 147 000

+

98 000

045 000

+ 255 000

+

190 000

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

1 235 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 1 235 000 kr.

D 3. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1966/67 Utgift 206 441 833

1967/68 Anslag 184 000 000

1968/69 Förslag 205 000 000

1967/68

Tjänster

Militär personal

officerare.............

underofficerare........

underbefäl............

personal i arvodestjänst

Civilmilitär personal.....

Civil personal

handläggande personal.

övriga...............

651

884

1 174

84

3 502

82

1 853

8 230

Beräknad ändring

1968/69

Chefen för Dep.chefen1

flygvapnet

_ 6—18 (—4)

_ 22 ___. _

— 55 — 24 (—8)

+ 12 + 2 —

— 400 — 96 (—35)

+ 2 — —

+ 41 + 7 (— 1)

— 428 —129 (—48)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

G1

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän..................... 183 921 000 + 17 676 000 + 21 166 000

Arvoden och särskilda ersättningar............. 888 000 + 135 000 + 45 000

Avlöningar till annan personal än tjänstemän.. . 2 141 000 + 139 000 + 139 000

186 950 000 + 17 950 000 + 21 350 000

Uppbördsmedel:

a) Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift... —2 300 000 — 225 000 — 225 000

b) Avlöningar till personal i civil luftfart........ — 650 000 — 125 000 — 125 000

184 000 000 + 17 600 000 + 21 000 000

1 Uppgifterna avser ändringar den 1 juli 1968. Siffrorna inom parentes anger ytterligare ändring

den 1 januari 1969

Cliefens för flygvapnet anslagsframställning

1. För ledning av tjänsten och för utbildningen inom luftvärnsrobotorganisationen

bör tillkomma tjänster för en kapten (40 392 kr.) och tio löjtnanter

(276 720 kr.). För materielens skötsel och vård föreslås vidare inom

samma organisation tjänster för en förste mästare (25 680 kr.), elva förste

flyktekniker (287 628 kr.) och elva flygtekniker (230 604 kr.).

2. För den fortsatta utbyggnaden av de olika delfunktionerna inom stril

60-systemet erfordras tre tjänster för kapten avsedda för chefradar jaktledare,

fem tjänster för kapten avsedda för strilofficerare, två tjänster för

kapten avsedda för basofficerare, 16 tjänster för löjtnant avsedda för radarjaktledare

och en tjänst för löjtnant avsedd för biträdande jaktledarbiträde

(878 184 kr.).

3. Undervisningen i flygteknik och matematik vid F 20 handhas f. n. av

en kommenderad flygingenjör. En tjänst för flygingenjör av 1. graden

(42 732 kr.) föreslås tillkomma vid F 20.

4. Vid flygvapnets tekniska skola vid F 14 erfordras ytterligare två tjänster

för lärare med ingenjörsutbildning. Tjänster för en förste mästare och

för en mästare kan därvid utgå (32 172 kr.).

Till flygvapnets tekniska skola avses förläggas utbildning rörande underhåll

av viss baselmateriel. För ledning av denna verksamhet föreslås en

tjänst för förste verkmästare (32 244 kr.).

För tillverkning av laboratorieutrustningar m. m. föreslås en tjänst för

flygtekniker vid flygvapnets tekniska skola (20 496 kr.).

För framställning av undervisningsmateriel vid F 14 och F 20 föreslås att

en tjänst för flygtekniker tillkommer vid vartdera förbandet (40 992 kr.).

ökad omfattning av utbildningsverksamheten medför behov av ytterligare

personal för skriv- och kontorsgöromål vid F 14. En ny tjänst för kontorsbiträde

föreslås tillkomma (16 452 kr.).

För betjäning av F 5 telefonväxel erfordras ytterligare en växeltelefonist

(16 452 kr.).

5. Övergången till moderna jaktflygplan med höga flygtimkostnader har

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

ökat behovet av en särskild målflygorganisation. För en målflygdivision

med stationsavdelning föreslås tjänster för två kaptener, 15 förste fältflygare,

en förste verkmästare, tre förste mästare, tre förste flygtekniker, 16

flygtekniker och en förrådsman (958 164 kr.).

6. För att erforderlig beredskap skall kunna upprätthållas med helikoptrar

ingående i flygvapnets flygräddningsorganisation föreslås att nya

tjänster inrättas för fyra förvaltare, 19 förste fältflygare, åtta fanjunkare,

fyra sergeanter, tre förste mästare, fyra förste flygtekniker och 16 flygtekniker

(1 370832 kr.).

7. För att minska utbildningstiden i luften har ett antal flygsimulatorer

anskaffats. För instruktörer vid dessa anläggningar föreslås 15 tjänster för

förste fältflygare (351 180 kr.).

8. Repetitionsutbildningen vid flygvapnets förband kräver en omfattande

planläggning. Tjänster för därmed sammanhängande uppgifter föreslås för

sju arvodesanställda officerare (124 712 kr.).

9. Två arvodestjänster för säkerhetsofficer vid luftförsvarscenlraler föreslås

bli inrättade (30 182 kr.).

10. Med hänsyn till ökad arbetsbelastning på förbandens kassachefer

föreslås att tre arvodestjänster för underofficer inrättas (32 445 kr.).

11. För den väderpersonal som förs över från flygstaben till flygvapnet

och som avses för regionala vädercentraler föreslås följande tjänster, nämligen

två för stabsmeteorolog, sju för meteorolog, två för byråassistent, fem

för dataassistent, 20 för förste meteorologassistent och sju för assistent.

Samtidigt föreslås 19 tjänster för tekniskt biträde utgå (866 328 kr.).

12. Vid trafikledningsavdelningarna vid flottiljer samt vid lokala och regionala

radarorgan erfordras trafikledarassistenter för att avlasta trafikledarna

rutinåligganden. Tjänster för 19 trafikledarbiträden föreslås bli

inrättade (398 316 kr.).

13. Vid flottiljernas mobiliseringsavdelningar har planläggningsarbetet

beträffande utnyttjande av fordon och arbetsredskap ökat avsevärt under

de senaste åren. Arbetet har blivit alltmer tekniskt betonat. För att biträda

mobiliseringsofficeren erfordras en kvalificerad befattningshavare med teknisk

utbildning. Tjänster föreslås för 18 flygtekniker (377 352 kr.).

14. Modifiering av viss robotmateriel medför minskad omfattning av

underhållsarbetet. Tjänster för två förste mästare och en mästare kan därför

dras in (■—75 708 kr.).

15. Den särskilda organisationen för allmän flygträning vid F 8 skall utgå.

En tjänst för förste verkmästare, fem tjänster för flygtekniker och en tjänst

för förrådsman erfordras därför inte längre (— 171 096 kr.).

16. Ökad arbetsvolym vid byggnadsavdelningen vid F 21 motiverar att en

tjänst för kontorsbiträde inrättas (18 528 kr.).

17. Efter hand som strilorganisationens uppbyggnad fortskrider, tillkommer

centraler och radarstationer som geografiskt placeras utanför om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1068 f>3

råden där militär bevakning finns. För att tillgodose kravet på bevakning

och skydd av dessa anläggningar erfordras tjänster för 18 vaktmän (377 352

kr.). Allmänna bevakningsakliebolaget skall fr. o. in. den 1 oktober 1907

anlitas för bevakning av vissa strilanläggningar. Härvid kan tjänster för

åtta vaktmän dras in (— 167 712 kr.).

18. För att ombesörja utspisning i vissa luftförsvarsanläggningar erfordras

tjänster för tre kokerskor och fem ekonomibilräden (147 252 kr.).

19. Chefen för flygvapnet anmäler att han avser lägga fram särskilt förslag

om personalorganisation vid flottiljernas byggnadsavdelningar (745 000

kr.).

20. Under budgetåret 1967/68 når tio överfurirer, tio flottilj poliser och

25 flygtekniker sådan ålder att de enligt gällande bestämmelser skall befordras

till rustmästare, flottiljpolis i Ao 13 resp. förste flygtekniker. Kostnaderna

för de utbyten av tjänster som föranleds härav uppgår sammanlagt

till 110 160 kr.

21. Med hänsyn till den låga ram inom vilken anslagen för 1968/69 begärs,

krävs att flygvapnets organisation minskas med elva jakt-, två attackoch

en spaningsdivision och motsvarande antal baskompanier. Antalet

tjänster kan därvid minskas med för officerare 46, för underofficerare 87,

för underbefäl 55, för civilmilitär personal med 490 och för civil personal

med 14. En del av den friställda personalen avses för vakansuppfyllnad.

För ytterligare en del av personalen har, som framgår av anslagsframställningarna

för flygstaben och flygvapnet, nya tjänster föreslagits. Den föreslagna

omorganisationen innebär att flygvapnets avlöningsanslag kan minskas

med 8 348 061 kr.

22. Medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i vädertjänst beräknas

öka med 126 900 kr., varav 30 000 kr. utgör ökade lönekostnader

till följd av avtal.

23. Behov av extra arbetskraft föreligger vid förbandens mobiliseringsavdelningar

och för personaluppföljning med ADB. Sammanlagt erfordras

ytterligare 144 tjänstgöringsmånader. Medelsbehovet för tillfälligt anställd

personal beräknas därigenom öka med 201 600 kr.

24. För representationsbidrag till vissa militära chefer behövs ytterligare

20 000 kr.

25. Löneomräkning 13 667 556 kr.

26. Uppbördsposterna Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift och

Avlöningar till personal i civil luftfart bör räknas upp med 225 000 resp.

125 000 kr.

Utredning om indragning av flygflottiljer in. in.

I februari 1967 tillsattes en utredning, försvarets fredsorganisationsutredning

(f. d. landshövdingen E. A. Wesström), för alt utreda frågan om vissa

ändringar i krigsmaktens fredsorganisalion. I utredningens direktiv anges

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

bl. a. att prioritet skall ges åt förhållandena vid flygvapnet och att minst

två flottiljer skall läggas ned.

Utredningen har i inaj 1967 kommit in med ett delbetänkande med förslag

rörande indragning av Göta flygflottilj (F 9) och i december 1967 med ytterligare

ett delbetänkande med förslag till indragning av Södertörns flygflottilj

(F 18) och Roslagens flygkår (F 2).

Yttranden över delbetänkandet rörande F 9 har lämnats av överbefälhavaren,

chefen för flygvapnet, statskontoret, byggnadsstyrelsen, statens

planverk, fortifikationsförvaltningen, luftfartsverket, arbetsmarknadsstyrelsen,

utredningen angående Göteborgsregionens flygplatsfråga, länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län, Göteborgs stad, Sveriges Akademikers Centralorganisation

(SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Tjänstemännens

Centralorganisations Statstjänstemannasektion (TCO-S), Landsorganisationen

i Sverige (LO), 1965 års försvarsutredning och 1964 års inskrivnings-

och personalredovisningsutredning.

Yttranden över delbetänkandet rörande F 18 och F 2 har lämnats av

ö%erbefälhavaren, chefen för flygvapnet, statskontoret, byggnadsstyrelsen,

statens planverk, fortifikationsförvaltningen, luftfartsverket, arbetsmarknadsstyrelsen,

stockholmstraktens regionplanenämnd, länsstyrelsen i Stockholms

län — efter hörande av Botkyrka, Järfälla och Täby kommuner —

SACO, SR, TCO-S, LO, med bifogande av yttrande av Försvarsverkens Civila

Personals Förbund (FCPF), och 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning.

Nuvarande organisation

Göta flygflottilj (F9)

Flottiljen ligger inom Göteborgs stad på Hisingen vid Säve ca en mil norr

om stadens centrum. Flottiljen disponerar med äganderätt totalt ca 525 ha

mark — kasernområdet 35 ha, flygfältsområdet 280 ha, markstridsområdet

50 ha och målplatsen vid Björlanda (ca 5 km väster om flottiljen) 160 ha —

medan 50 ha arrenderas för komplettering av målplatsen.

F 9 är en jaktflottilj. Dess tre divisioner är utrustade med flygplan J 34

Hawker Hunter. Detta flygplan faller enligt hittills gällande planer för

åldersstrecket inom de närmaste åren. Flottiljen skulle därefter utrustas

med flygplan J 35.

Flottilj chefen har i fredstid till uppgift att utbilda tre jaktdivisioner med

tillhörande basförband. Flottiljen är också sektorflottilj inom luftförsvarssektor

W 2, som omfattar i huvudsak Göteborgs och Bohus län samt Hallands,

Älvsborgs och Skaraborgs län och som i luftoperativt hänseende lyder

under militärbefälhavaren för Södra militärområdet. F 9 är den enda

jaktflottiljen inom denna sektor. Chefen för en sektorflottilj ansvarar för

planläggningen av luftförsvaret inom sektorn samt för mobilisering och förvaltning

av enheter och anläggningar även utanför flottiljen. Hans ansvars
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Iiiingl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908 65

område är därför större än övriga flottiljchefers. I krig är flottiljchefen sektorchef.

Flottiljens utbildningsbetingelser är goda. Några interferensproblcm med

civilflyget föreligger normalt inte. Den erforderliga samordningen sköts av

en gemensam närtrafikkontroll på Torslanda flygplats. Flottiljen kan öva

över havet utanför Halland och Bohuslän samt över Bohuslän, Dalsland och

vissa delar av Västergötland. Flottiljen har tillgång till ett markstridsområde

1 anslutning till kasernområdet. Härutöver disponerar flottiljen Lv 6 skjutfält

vid Sisjön (ca 2 mil söder om Göteborg) för stridsskjutning in. in.

Flottiljens målplats för skjutning från luften, som även kan användas för

inarkstridsutbildning, ligger endast ca 5 km väster om flygfältet. Platsen

medger emellertid bara skjutning i begränsad omfattning. I övrigt är flottiljen

hänvisad till målplats som förvaltas av annat förband. Enligt chefens

för flygvapnet uppfattning är förbandets tillgång på mark tillräcklig.

Huvuddelen av flottiljens byggnader uppfördes år 1942. Förläggningsbyggnaderna,

som är av baracktyp, är mycket slitna. Tillgången på förläggningsplatser

är med hänsyn till nuvarande verksamhet otillräcklig. Ersättningsbyggnation

är på längre sikt erforderlig om verksamheten vid

flottiljen skall behållas. Fritidslokaler saknas. Divisionernas flygtjänstbyggnader

är trånga och slitna. För ett par baskompanier saknas lämpliga

uppehållsrum. Ett nytt trafikledartorn har byggts under budgetåret 1966/67.

Flottiljens drivmedelsanläggning, som är inrymd i bergrum, är nyligen efter

modifiering tagen i bruk. Flygverkstaden, fordonsverkstaden, flygförrådet,

garaget och intendenturförrådet har otillräckliga lokaler och kräver utökning.

Flottiljen disponerar två berghangarer, Gamla berget och Nya berget.

Viss upprustning har av brandsäkerhetsskäl gjorts av Nya berget. Motsvarande

arbete i Gamla berget har ännu inte påbörjats.

Om flottiljen skall behållas och enligt planerna utrustas med flygplan

35, räknar chefen för flygvapnet med att kostnaderna för investeringar i

byggnader m. m. under de närmaste tre sjuårsperioderna skall uppgå till

22,5 milj. kr. för en flottilj om tre divisioner och 17 milj. kr. för en flottilj

om två divisioner.

Vid flottiljen fanns den 1 april 1967 totalt ca 425 anställda, varav omkring

100 civila tjänstemän och 100 arbetare. Av de omkring 225 militära och

civilmilitära tjänstemännen beräknas elva nå pensionsåldern under perioden

1967—1969. Antalet vakanser var vid samma tid relativt litet och fanns

främst bland trafikledare och elektrotekniker.

Södertörns flygflottilj (F18)

Flottiljen ligger i Botkyrka kommun vid Tullinge stationssamhälle ca

2 mil sydväst om Stockholms centrum. Flottiljen disponerar med äganderätt

totalt ca 417 ha mark — kasernområdel ca 27 ha, flygfältsområdet

ca 340 ha och markstridsområdet ca 50 ha — medan ca 23 ha arrenderas för

5 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 109

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

komplettering av flygfältsområdet. För målplatsen — belägen vid Askö ca

5 mil sydväst om flottiljen — arrenderas ett område om ca 10 ha.

F 18 är en jaktflottilj. Dess f. n. två divisioner är utrustade med flygplan

J 35 B vilket är den näst äldsta versionen av Draken. Enligt hittills gällande

planer skulle flottiljen med början år 1967 ha utrustats med flygplan

J 35 F vilket dock har ställts på framtiden. Befintliga flygplan har nyligen

genomgått stor s.k. H-tillsyn och torde kunna användas åtminstone ca

fyra år ytterligare innan nästa H-tillsyn blir aktuell. Detta innebär att de årliga

underhållskostnaderna, och därmed flygtimkostnaderna, f. n. ligger relativt

lågt.

F 18 är inte sektorflottilj men har ansvar för mobilisering av vissa strilenheter

inom sektor 05, som omfattar i huvudsak hela östra Mellansverige.

Flottiljens utbildningsbetingelser är relativt goda. Den totala militära

och civila flygtrafiken inom Stockholms terminalområde är stor, men genom

nära samarbete i gemensamma trafikledningsorgan har en god samordning

kunnat nås.

Lågflygningsområde över land saknas, men flottiljen har goda möjligheter

att öva över skärgård och hav öster och söder om flottiljen. Flottiljen saknar

stridsskjutningsterräng. Möjligheter torde dock finnas att efter år 1970

utnyttja Ing l:s nya område vid Almnäs. Målområdet för skjutning från

luften mot mål på marken är som tidigare har nämnts beläget vid Askö på

södra Södertörn.

F 18, som är flygvapnets yngsta flottilj, sattes upp i enlighet med beslut

år 1944. Huvuddelen av byggnaderna är uppförda åren 1946—1947 och är

i huvudsak av god standard. Kasernerna kräver dock renovering. Skall

flottiljen stå kvar i organisationen som tredivisionsflottilj är främst följande

utrymmen otillräckliga, nämligen kanslibyggnaden, förläggningar för

värnpliktiga, marketenteri samt underbefälsmäss. Sporthall saknas.

Flottiljen disponerar en berghangar samt två hangarer av trä. Berghangaren

har inte genomgått den renovering som krävs med hänsyn till

brandsäkerheten. Totalt finns utrymme under tak för två divisioners flygplan.

En ny berghangar är utsprängd, men den är inte inklädd och inredd

för sitt ändamål.

Flottiljens drivmedelsanläggning är relativt ny och har stor kapacitet.

Brandstationen är liten och liksom övriga utrymmen för beredskapsfordon

inte dimensionerad för sitt nuvarande ändamål. Ny tillsynsverkstad för

flygmateriel är planerad att byggas under budgetåret 1970/71.

Om flottiljen behålls räknar chefen för flygvapnet med att kostnaderna

för nybyggnads- och iståndsättningsarbeten under de närmaste tre sjuårsperioderna

kommer att uppgå till 29,6 milj. kr. för en flottilj om tre

divisioner och 19,0 milj. kr. för en flottilj om två divisioner. Det nödvändiga

byggnadstekniska underhållet av flottiljens etablissement bedöms under

de tre sjuårsperioderna kräva ca 3,5 milj. kr. om etablissementet inte

opaginerad Kontrollera mot PDF

C) 7

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1!)(>8

utnyttjas. Anläggningar som avses utnyttjas för krigsbasen kräver under

samma period ca 3,5 milj. kr. av iståndsättningsmedel.

Vid flottiljen fanns den 1 oktober 1967 ca 390 anställda, varav ca 190

civilanställda. Av de ca 200 militära och civilmilitära tjänstemännen beräknas

14 stycken nå pensionsåldern före år 1971.

Av de tjänster som är tilldelade F 18 var ca 60 vakanta den 1 oktober

1967. Underbefälskåren har de största vakanserna. Ca 50 tekniker förenar

tjänst vid andra myndigheter.

Bullerproblemen är efter trafikreglerande åtgärder och efter inlösen till

kronan av några särskilt bullerslörda fastigheter relativt godartade.

Roslagens flygkår (F2)

Flygkåren ligger vid Hägernäs i Täby kommun ca 15 km norr om Stockholm.

Kåren disponerar totalt ca 68 ha mark, varav ca fyra ha arrenderas.

Kasernområdet omfattar ca 48 ha medan resterande ca 20 ha används för

markstridsutbildning. Någon flygverksamhet förekommer inte och flygfält

saknas.

F 2 är ett skolförband. Den 1 oktober 1967 var kåren organiserad med

— förutom kårstab — stridsledningsskola (STRILS), teleteknisk skola

(FTTS), flygtrafikledningsskola (FTLS) samt kadett- och aspirantskola

för marklinjen (KAS/M). Dessutom ingår ett utbildnings- och specialkompani

i kårens organisation. Under kårchefen lyder administrativt en regional

telematerielverkstad.

Vid STRILS som är organiserad på fyra skolavdelningar — stridsledningsutbildning,

luftbevakningsutbildning, taktikutbildning samt utbildning

av stridsledningsunderbefäl — utbildas officerare, underofficerare, underbefäl,

kadetter och värnpliktiga i främst stridsledningstjänst. Även kvalificerad

utbildning i robot-, luftförsvars- och motmedelstaktik för stabspersonal,

flygchefer och divisionschefer meddelas vid skolan. Skolan har normalt ca

100 elever. Vid skolan finns 29 fasta lärare. Utbildningen är beroende av tillgång

till specialinredda utrymmen för simulatorer och utbildningsanläggningar.

FTTS är organiserad på fyra avdelningar — för teoretiska ämnen, databehandlingsmateriel,

flygtelemateriel samt markradarmateriel. Vid skolan

utbildas främst tekniker vid skolans egna kurser, men skolan meddelar även

alla kategorier personal den tekniska undervisning som krävs vid andra

skolor inom F 2, t. ex. STRILS. Skolan har normalt ca 50 elever. Vid skolan

finns 41 fasta lärare.

FTLS är en liten skolorganisation med endast en skolavdelning för grundutbildning

och vidareutbildning av trafikledarpersonal. Normalantal elever

är ca 20. Skolan kan maximalt ta emot ca 60 elever. Vid skolan finns två

fasta lärare.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Kadett- och aspirantskolan för marklinjen utbildar blivande officerare,

reservofficerare och ingenjörer i stridslednings- och luftbevakningstjänst.

Skolan är beroende av STRILS anläggningar och lärare. Antalet elever är

normalt ca 35. Vid skolan finns fyra fasta lärare.

Utbildnings- och specialkompaniet svarar för den allmänt militära utbildningen

vid skolor vid F 2 samt för den grundläggande värnpliktsutbildningen.

Dessutom svarar vid kompaniet placerade värnpliktiga för vaktoch

transporttjänst samt för vissa tjänster i flygstaben. Antalet värnpliktiga

uppgår normalt till ca 325. Vid kompaniet är placerade 18 instruktörer.

Den regionala telematerielverkstaden svarar för underhåll av telemateriel

— stril- och basmateriel — inom sektor 05. Vid verkstaden finns ca 145

civilanställda.

Tillgången på mark är tillräcklig. Kårens skolskjutningsbana är belägen

på mark som är av intresse för Täby köping. Tillgodoses köpingens önskemål

uppkommer behov av mark för en ny skolskjutningsbana.

Huvuddelen av kårens byggnader är uppförda åren 1938—1946 och är i

huvudsak av god standard. Tillgången på lektionssalar och förläggningsutrymmen

är ej tillfredsställande. Kompletteringar med bl. a. en ny skolbyggnad

och en ny kasern för ca 100—150 man är inplanerad. Fritidslokalerna

behöver kompletteras, liksom personalutrymmen i verkstaden.

Om flygkåren skall behållas räknar chefen för flygvapnet med att kostnaderna

för nybyggnads- och iståndsättningsarbeten under de närmaste

tre sjuårsperioderna kommer att uppgå till ca 13,8 milj. kr.

Den 1 oktober 1967 var antalet anställda vid kåren, förutom elever under

utbildning vid skolorna, totalt ca 325 varav ca 145 militära och civilmilitära

tjänstemän. Av dessa 145 beräknas 15 nå pensionsåldern före år

1972. Vakansläget är sämst — ca 20—30 % — i underofficers- och underbefälsgrupperna.

I övrigt är endast ett fåtal tjänster vakanta.

Utredningens förslag

Allmänna överväganden

Som bakgrund till fredsorganisationsutredningens förslag bör erinras om

att flygvapnets organisation fr. o. m. den 1 juli 1967 har minskats med två

attackdivisioner med baskompanier. Härutöver håller chefen för flygvapnet

f. n. sex jaktdivisioner med baskompanier vakanta. Chefen för flygvapnet

har i samband med vakantsättningen av dessa förband föreslagit överbefälhavaren

att F 9 och F 18 skall dras in.

Fredsorganisationsutredningen har vid sina överväganden om förbandsindragningar

inte ansett sig bunden av de vakantsättningar av divisioner och

baskompanier som har beslutats av chefen för flygvapnet. Det har dock stått

klart att de totala besparingarna skulle bli större om de gjorda vakantsätt
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj.is proposition nr JO!) är 1908 69

ningarna av divisioner och kompanier kan passas in i kommande förslag

till förbandsindragningar. Av tidsskäl bär det emellertid inte varit möjligt

för utredningen att före den 1 maj 1967 — det datum då vakantsättningarna

påbörjades — ta ställning i fråga om alla de flottiljer som berörs av de aktuella

vakantsättningarna. Vid sina överväganden rörande det av chefen för

flygvapnet framlagda förslaget om indragning av F 9 och F 18 har utredningen

emellertid funnit att befintligt underlag har varit tillräckligt för att

utredningen utan ytterligare undersökningar skall kunna föreslå att F 9

dras in.

I sitt delbetänkande rörande indragning av F 9 har utredningen konstaterat

att ytterligare överväganden fordrades innan man kunde ta ställning till

frågan om indragning av ytterligare fredsförband vid flygvapnet. Vid det

fortsatta arbetet har utredningen främst inriktat sig på att ta fram underlag

för förslag om nedläggning av den andra flottiljen.

Enligt direktiven skall utredningen också studera möjligheterna till rationaliseringar

inom krigsmakten och föreslå åtgärder som skapar förutsättningar

för effektiva produktionsenheter. Utredningen har därför i samband

med sina undersökningar om en minskning av antalet flottiljer även

prövat förutsättningarna för rationalisering i fråga om flygvapnets utbildningsanstalter.

Då det gäller indragning av en flottilj utöver F 9 har utredningens diskussioner

inte utsträckts till att avse andra flottiljer än jaktflottiljer.

Möjligheten att ombeväpna en flottilj i samband med indragning av en annan

flottilj har med denna begränsning inte ansetts behöva studeras närmare.

Under förutsättning att förslaget om indragning av F 9 bifalls, återstår

i organisationen följande nio jaktflottiljer, nämligen Västmanlands flygflottilj

(F 1) i Västerås, Östgöta flygflottilj (F 3) i Linköping, Jämtlands

flygflottilj (F 4) i Östersund, Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm,

Kalmar flygflottilj (F 12) i Kalmar, Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrköping,

Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Södertörns flygflottilj (F 18) i

Tullinge och Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå. Den sistnämnda flottiljen

är en kombinerad jakt- och spaningsflottilj.

Mot bakgrunden av flottiljernas nuvarande lokalisering och så länge frågan

gäller indragning av sammanlagt endast två flottiljer, anser utredningen

att de jaktflottiljer som är förlagda i södra och norra Sverige t. v. bör stå

utanför diskussionen om indragning. Dessa flottiljer är i norra Sverige F 4

och F 21 samt i södra Sverige F 10 och F 12.

För fortsatt värdering återstår alltså fem jaktflottiljer: F 1, F 3, F 13,

F 16 och F 18. Vid dessa flottiljer bedrevs den 1 november 1967 den verksamhet

som i stort framgår av följande sammanställning.

Av de angivna flottiljerna har F 13 det största utbildningsansvaret för

krigsdivisioner och är i dagsläget den enda tredivisionsflottiljen. Dess
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

F 1

F 3

F 13

F 16

F 18

Antal flygande divisioner..........

21

35 F

21

21

35 B

35 F2

Flygplantyp....................

O

Planlagd omskolning.........

oj r

Od A

Robotdivisioner............

Övrigt: sektorflottilj.........

W 5

Öl, Gl

Rgc 05 M

Rgc 05S

skolor...........

andra förband...........

cvv

Målflyg,

FC,

CVM

F 20

1 Därutöver är en division vakantsatt t.v.

2 T.v. senarelagd

3 Typinflygningsskola för flygvapnet på J 35

utom ar F 13 sektorflottilj för två sektorer, nämligen Öl och Gl. Flottiljen

utbildar också ett robotförband.

F 1, F 3 och F 16 har vardera ett tilläggsansvar utöver verksamheten vid

de två kvarvarande flygdivisionerna. F 1 är sektorflottilj (W 5), F 3 har i

sin organisation en provisorisk målflygorganisation och svarar för vissa

servicefunktioner åt flygförvaltningens försökscentral (FC), som är samgrupperad

med flottiljen. F 16 har ansvaret för den tidigare nämnda typinflygningen

på J 35 (TIS) och har dessutom uppgift att producera flvgtid

åt flygvapnets krigsskola, som flottiljen är samgrupperad med.

I detta sammanhang belyser utredningen flottiljernas beroende av eller

betydelse för andra institutioner och anstalter. Härav framgår att F 1 och

F 3 är samgrupperade med centrala verkstäder och F 16 som tidigare bär

nämnts med flygvapnets krigsskola (F 20), varvid chefen för F 16 svarar

för huvuddelen av förvaltningen vid F 20.

Vid överväganden på längre sikt kommer erforderlig investerings- och

Bedömda investerings- och islåndsätlningsbehov vid F 1, F 3, F 13, F 16 och F 18

Anslag för

F 1

F 3

F 13

F 16

(med

F 20)

F 18

Närmasle sjuårsperiod 1967—1974

Investeringar.................

6,3

7,7

4,0

10,5

6,7

6,3*

Iståndsättningar..............

4,1

4,8

3,3

5,5

Summa

10,4

12,5

7,3

16,0

13,0

Tvä följande sjuårsperioder

1974—1988

Investeringar..............

0,5

6,1

1,1

3,9

13,0

3,5

Iståndsättningar..................

2,9

4,8

5,1

3,4

Summa

3,4

10,9

6,2

7,3

16,5

Totalt

13,8

23,42

13,5

23,3

29,5

1 Häri ingår säkerhetsrevidering av berghangar och ny beläggning på landningsbana

2 Särskilda kostnader för målflygorganisationen är ej inräknade

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:Is proposition nr 100 år 1068

iståndsättningsverksamhet samt flottiljernas möjligheter för utökad verksamhet

in som väsentliga faktorer. Utredningen redovisar en sammanställning

av uppgifter rörande behoven av investering och iståndsättning vid de

aktuella fem flottiljerna i tabell på s. 70. Uppgifterna, som är angivna i

milj. kr. förutsätter fortsatt verksamhet med bl. a. tre divisioner och baskompanier

vid förbanden.

över slagsmässigt framstår F 3 och F 18 som de på sikt dyrare förbanden

vid oförändrad verksamhet. Totalsumman för b 16 är också hög, men detta

heror till stor del på investeringar för ändrad utbildningsgång vid flygvapnets

krigsskola (F 20).

Utredningen har haft kontakt med berörda kommuner varvid inga önskemål

har kommit fram om nedläggning eller begränsningar i verksamheten

vid flottiljerna. Tvärtom har deras betydelse för näringslivet på orten betonats

från många håll, dock ej från kommunerna inom stockholmsregionen.

Dit förlagda förband, F 2, F 8 och F 18, tycks enligt utredningen inte ha någon

större betydelse för sysselsättning eller ekonomi på orten.

Utredningen anser att de redovisade värderingarna talar för att valet

av indragningsflottilj bör falla på F 18. Motiven för valet av denna flottilj

är inte i första hand, som beträffande F 9, samhällets tryck, bullerstörningar

o. d. utan främst det förhållandet att de militära, ekonomiska och organisatoriska

konsekvenserna blir mindre besvärande än vid något annat alternativ.

En fortsatt verksamhet vid F 18 med tre divisioner kräver sålunda

stora investeringar. F 18 har dessutom de minsta förutsättningarna för en

ökad flygverksamhet. Samtidigt har flottiljens nedläggning ingen större

betydelse för ortens näringsliv. Svårigheterna att placera friställd personal

bedöms också vara mindre i en storstadsregion med rikt differentierat

näringsliv än i en landsbygdsregion.

Göta flygflottilj (F 9)

Utredningen utgår från att en indragning av F 9 i första hand skulle avse

de flygande divisionerna samt huvuddelen av stab och förvaltning men

däremot inte strilförbanden och därtill hörande ledningsorgan. De sistnämnda

förutsätts bli överförda till annan fredsadministration. Med dessa utgångspunkter

anger utredningen följande tre alternativ för en indragning.

a) F 9 dras in som fredsförband. Annan militär eller statlig civil verksamhet

förläggs till etablissementet vid F 9. Flygfältet jämte berghangarerna

behålls som krigsbas.

b) F 9 dras in som fredsförband. Ingen annan militär eller statlig civil

verksamhet förläggs till etablissementet. Flygfältet jämte berghangarerna

behålls som krigsbas, eventuellt endast under en övergångsperiod.

c) F 9 dras in som fredsförband. Flygbasen utgår som krigsbas.

Ur operativ synpunkt innebär en indragning enligt alternativ c), förutom

en minskning av det totala antalet jaktdivisioner, att baseringsmöjligheterna

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

för ett jaktförsvar inom göteborgsområdet minskar. Sävebasen bör därför

inte dras in utan att en godtagbar ersättning åstadkoms. Enbart en indragning

av fredsverksamheten vid flottiljen bedöms av utredningen inte få några

allvarliga konsekvenser för incidentberedskapen inom luftförsvaret. Om

flygfältet behålls som krigsbas kan även en viss kuppberedskap upprätthållas.

Uppgifterna för F 9 som sektorflottilj för förbandsproduktion och stridsledning

inom sektor W2 kan enligt utredningen antingen föras över till

annan flottilj (F 10) eller behållas i en förminskad sektorstab med administrativ

anknytning till lämpligt fredsförband i eller i närheten av Göteborg.

Ansvaret för produktion av bas- och luftbevakningsförband m. m. kan

foras över till andra flottiljer. Ett särskilt problem att beakta i detta sammanhang

är frivilligverksamheten för vilken chefen för F 9 f. n. är huvudansvarig

på Västkusten.

Utredningen anser att det krävs ingående detaljstudier för att ta ställning

till de konsekvenser av en indragning av F 9 som här angetts. Det bör enligt

utredningen närmast åvila överbefälhavaren att föreslå de åtgärder som blir

nödvändiga i samband med en indragning av flottiljen.

Vissa ekonomiska konsekvenser av en indragning av F 9 har tidigare

berörts. Sålunda skulle en fortsatt verksamhet vid tre divisioner J 35 kräva

investeringar i byggnader m. m. under de tre närmaste sjuårsperioderna med

totalt ca 22,5 milj. kr.

Utgifterna för fredsverksamheten har av utredningen med utgångspunkt

i anslagsfördelningen för budgetåret 1966/67, på sätt som framgår av följande

tabell, beräknats till sammanlagt 20,7 milj. kr. per år. Det bär därvid

förutsatts att strilverksamheten förs över till annan myndighet samt att

ansvaret för olika krigsobjekt som nu faller på F 9 delas upp på andra enheter

vilket kan komma alt medföra ökade kostnader för dessa. I tabellen

redovisas utgifter för flottiljadministrationen, dvs. den gemensamma admi
-

(Prisläge maj 1966 i 1000-tal kr.)

Anslag

Flottilj-

administra-

tion

Tre divi- sioner

Tre bas- kompanier

Summa

Avlöningar till

fast anställd personal.........

4 260

i no

2 390

7 760

värnpliktiga..............

500

_

270

770

Drift och underhåll av flygmateriel.

1 5561

7 483b2

1541

0 193

Underhåll av byggnader.......

500

500

2 518

Övriga kostnader8...........

1 700

143

675

Summa..............

8 516

8 736

3 489

20 741

1 Prisläge maj 1966 + 2,5 %

2 Inkl. flygtimkostnader

8 Sjukvård, telefon, renhållning, tvätt, mathållning, övningar, beklädnad, inventarier, bränsle,

reseersättningar, familjebidrag m. m.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) år 1068 73

nistrationen för divisioner, baskompanier och stridsledningsförband, samt

utgifter för divisioner ocii baskompanier.

Kostnaderna för att behålla flygfältet jämte berghangarerna som krigsbas

har beräknats till ca 0,(5 milj. kr. per år under förutsättning att berghangarerna

utnyttjas som förråd. Skall dessutom utgifter beräknas för skyddsunderhåH

av byggnader m. m. under en nedläggningsperiod tillkommer härutöver

löneutgifter om ca 125 000 kr. per år samt utgifter för bränsle m. in.,

overslagsvis ca 75 000 kr. per år.

I följande tabell har utredningen ställt samman utgiftsminskningarna per

år mot bakgrunden av de tre angivna alternativen för en nedläggning.

Utgiftsminskningar i milj. kr. per år

Kostnadsslag

Alt a) F 9 dras in.

Behålls som krigs- bas. Annan militär

eller statlig civil

verksamhet

Alt b) F 9 dras in.

Behålls som krigs- bas (eventuellt en- dast under över- gångsperiod)

Alt c) F 9 dras in.

Utgår som krigsbas

Minskade driftsutgifter...

20,7

0.21

0,3

0,3

20,7

20,7

Avgår

skyddsunderhåll.......

underhåll krigsbas

utan förråd...........

0,3

0,3

med förråd därutöver....

_

Summa.............

19,9

20,1

20,7

1 Under en övergångsperiod

Utredningen konstaterar att den största utgiftsminskningen uppnås genom

att fredsverksamheten vid flottiljen läggs ned. Vidare framhålls att

utgiftsminskningarnas storlek sedd mot bakgrunden av hela försvarsbudgeten

givetvis blir beroende av i vilken utsträckning indragningen leder

till begränsningar av det totala antalet anställda och den totala värnpliktskontingentens

storlek.

Till här angivna kostnadsminskningar kommer också ett minskat investeringsbehov

om totalt ca 22,5 milj. kr.

Utredningen har beräknat att kostnaderna för ett nytt krigsflygfält i

göteborgsområdet skulle uppgå till ca 15 milj. kr. Om Göteborgs civilflygfält

utnyttjas som krigsbas skulle de särskilda kostnaderna härför uppgå till

4 milj. kr. °

Utredningen har inte haft underlag för att bedöma en eventuell annan

statlig användning av anläggningarna vid F 9 och inte heller för beräkning

av eventuella intäkter vid försäljning av anläggningarna.

Alla tre alternativen för en indragning av F 9 medför enligt utredningen

samma konsekvenser för verksamheten i krig inom sektor W 2, uppgiften

att producera bas- och luftbevakningsförband och för den anställda per
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 dr 1968

sonalen. Väsentliga skillnader uppkommer däremot när det gäller samhällsutbyggnaden,

operativ verksamhet, incident- och kuppberedskap och kostnader.

Om F 9 dras in som fredsförband, men annan militär eller civil statlig

verksamhet förläggs till det friställda etablissementet enligt alternativ a),

kan bebyggelse ske på kringliggande mark utan att hänsyn behöver tas till

flygbullret från F 9. Däremot måste samhällsplaneringen alltjämt ske på sådant

sätt att flygfältet kan behållas och nyttjas under speciella förhållanden.

De operativa kraven liksom incident- och kuppberedskapen tillgodoses

i full utsträckning. De investeringar som lagts ned i flygfält, bergrum och

byggnader tas också i görligaste man tillvara. Det är dock uppenbart att

åtskilliga av byggnaderna inte kan nyttjas i fortsättningen utan att avsevärda

kostnader läggs ned på dem. Hur stora dessa kostnader blir, beror på

verksamhetstyp och har inte kunnat bedömas av utredningen.

En fullständig nedläggning enligt alternativ c), dvs. indragning också av

krigsbasen, medför enligt utredningen avsevärt större frihet vid samhällsplaneringen

genom att hela området ställs till förfogande för andra

samhälleliga ändamål än de nuvarande. De operativa kraven liksom även

incident- och kuppberedskapen sätts emellertid åt sidan om inte en ny

krigsbas är iordningställd, när F 9 dras in enligt detta alternativ. Kostnaden

härför är betydande och måste vägas mot de samhällsekonomiska

som uppstår genom den ökade friheten i samhällsplaneringen.

I fråga om alternativ b), som innebär att den statliga verksamheten vid

F 9 inskränks till vad som behövs vid en krigsbas, framhåller utredningen

att friheten vid samhällsplaneringen blir större i detta alternativ än i alternativ

a) genom att själva etablissementet och vissa områden, som inte nödvändigt

behövs vid krigsbasen, i princip fritt kan utnyttjas för annat ändamål.

De operativa kraven liksom incident- och kuppberedskapen tillgodoses.

Skulle det vid de fortsatta övervägandena visa sig att både alternativen a)

och b) är alltför otillfredsställande för ett rationellt samhällsbyggande inom

berörd del av Hisingen, bör det övervägas att behålla flygbasen vid Säve som

krigsbas endast under en övergångstid till dess det planerade nya civilflygfältet

för göteborgsregionen ställts i ordning. Härigenom skulle kostnaderna

för att åstadkomma en ersättningsbas för Sävebasen bringas ned betydligt.

Valet av alternativ blir sålunda i viss mån beroende av lösningen av göteborgsregionens

flygfältsfråga och det framtida utnyttjandet av Torslanda

flygplats. Enligt utredningens uppfattning förefaller det mest realistiskt att

räkna med att F 9 etablissement på längre sikt fritt får utnyttjas vid samhällsplaneringen.

Det är emellertid inte nödvändigt att nu ta ställning till

valet av alternativ. Detta bör ske först efter ytterligare undersökningar och

överläggningar med bl. a. Göteborgs stad och försvarets fastighetsnämnd.

Utredningen utgår emellertid från att Säve i vart fall under en övergångsperiod

skall fungera som krigsbas. Under den fortsatta utredningen skall

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968 75

ä\en olika alternativa användningar av ett friställt etablissement vid F 9

prövas.

Utredningen har övervägt den lämpliga takten i indragningsåtgärderna

och stannat för ett alternativ som innebär att två divisioner avvecklas den

1 juli 1968, eu division den 1 januari 1969 och att avvecklingen av flottiljen

i dess helhet skall vara slutförd före den 1 juli 1969.

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att F 9 läggs ner som

fredsadministration, att flygfältet vid Säve jämte berghangarer t. v. behålls

som krigsbas och att heslut rörande framtida användning av mark, byggnader

och anläggningar fattas sedan förslag därom lagts fram av utredningen

i ett kommande betänkande.

Södertörns flygflottilj (F18)

Från operativ synpunkt betyder en indragning av F 18 — förutom att

det totala antalet jaktdivisioner i flygvapnet minskar — att antalet divisioner

med direkt inriktning på luftförsvar av storstockholmsområdet går ned.

Allmänt kan sägas att möjligheterna att upprätthålla incidentberedskap

och kuppberedskap inom östra Mellansverige kommer att minska. I ett

krigsskede kommer antalet jaktdivisioner som har utbildats för försvar av

stockholmsområdet att vara lägre än i dag. För att i görligaste mån minska

olägenheterna härav är det enligt utredningen nödvändigt att flygfältet

in. m. behålls som krigsbas. Fredsorganisationen på basen får anpassas

efter den övningsverksamhet, som är nödvändig att bedriva där.

Däremot är det inte möjligt att redan nu bedöma om man till F 18 kan

förlägga sådana flygvapnets utbildnings- och servicefunktioner, som också

i fortsättningen bör vara lokaliserade till regionen, eller om man övergångsvis

bör utnyttja en del av byggnadsbeståndet vid F 18 för annan militär

eller statlig civil verksamhet.

Trots att F 18 inte är sektorflottilj har flottiljchefen till uppgift att producera

vissa bas- och luftbevakningsförband. Detta ansvar bör enligt utredningen

kunna föras över till annat flygvapenförband inom sektor 05.

Den fredsorganisatoriska utvecklingen kommer att i väsentlig grad påverka

hur flottilj chefens mobiliseringsansvar skall fördelas på kvarvarande

enheter ur krigsmakten. I likhet med vad som angavs i delbetänkandet

om indragning av F 9 anser utredningen att överbefälhavaren närmast

bor föreslå de åtgärder som blir nödvändiga i samband med en indragning.

Av det anförda framgår att det, enligt utredningens bedömande, genom

lämpliga åtgärder är möjligt att lösa beredskapsfrågorna även efter en indragning

av F 18.

I fråga om de ekonomiska konsekvenserna anser utredningen att av de

ca 30 milj. kr. som behövs för investeringar under de närmaste tre sjuårsperioderna

utgör ca 3,5 milj. kr. kostnader för basen.

Utgifterna för fredsverksamheten vid F 18 har av utredningen med led
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

ning av chefens för flygvapnet anslagsfördelning för budgetåret 1966/67 beräknats

till sammanlagt ca 23,1 milj. kr. per år på sätt som framgår av följande

tabell. Därvid har förutsatts att mobiliseringsansvaret och övrigt ansvar

för »krigsobjekt» förs över till andra myndigheter inom krigsmakten

vilket medför ökade kostnader vid dessa. Med flottilj administration avses

de funktioner som är gemensamma för flottiljens förbandsenheter, dvs. för

divisioner, baskompanier och specialkompanier.

Prisläge maj 1966 i 1000-tal kr.

Anslag

Flottilj admi- nistration

Tre divisioner

Tre baskom- panier

Specialkom-

pani

Summa

Avlöningar till

fast anställda......

3 454

1 no

2 390

738

7 692

värnpliktiga.......

490

—

270

10

770

Drift och underhåll av

flygmateriel.......

2 141

9 2881,2

1651

—

11 594

Underhåll av byggn.. .

500

—

—

—

500

Övriga kostnader3....

1 700

143

675

—

''A 518

Summa.............

8 285

10 541

3 500

748

23 074

1 Prisläge maj 1966 + 2,5%

2 Inkl. flygtimkostnader

3 Sjukvård, telefon, renhållning, tvätt, mathållning, övningar, beklädnad, inventarier, bränsle,

reseersättningar, familjebidrag m.m.

Kostnaderna för att behålla flygfältet jämte hangarerna som krigsbas

kan beräknas till ca 1,6 milj. kr. per år under förutsättning att berghangaren

används som förråd. Beräkningarna förutsätter också en viss övningsverksamhet

på basen. I avsaknad av närmare underlag har kostnaderna

beräknats för en organisation motsvarande ungefär ett baskompani. Detaljer

i beräkningarna framgår av följande tabell.

Kostnadsslag

1 000-tal kr./år

Flygfältsunderhåll (inkl. elkraft m.m.).....

200

Basförband (om berghangaren ej utnyttjas

1 175

som förråd).........................

Summa

1 375

Ytterligare kostnader om berghangaren ut- nyttjas som förråd

170

Personal..........................

Materiel..........................

90

Totalt

1 635

I följande tabell har utredningen ställt samman en överslagsmässig beräkning

av den årliga utgiftsminskning som kan förutses om F 18 nedläggs

som fredsbas.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1008

77

Kostnadsslag

Utgiftsminskningen i milj. kr.

per år

Minskade driftsutgifter.........

23,1

Avgår

skyddsunderhåll............

0.21

underhåll krigsbas2

utan förråd .............

1,4

med förråd därutöver......

0,3

Summa

21,2

1 Under en övergångsperiod

2 Underhåll för övningsverksamhet inräknat

Utredningen konstaterar att den största delen av utgiftsminskningarna

åstadkommes av att utbildningen av flygande enheter läggs ner. Dessa

minskningar uppkommer dock oberoende av vilken flottilj som läggs ner

och även oavsett om en flottilj dras in eller ej.

Den väsentliga utgiftsminskningen som uppkommer genom att F 18 läggs

ner är en följd av att administrationen dras in. Denna utgiftsminskning

uppgår till ca 8,3 milj. kr. per år.

Till dessa årliga utgiftsminskningar kommer ett minskat investeringsbehov

av ca 26,5 milj. kr. Om annan flygvapenverksamhet eller annan militär

eller statlig civil verksamhet förläggs till etablissementet uppstår kostnader

för detta, vilka inte låter sig bedömas förrän det har klarlagts vilken

verksamhet som bör flyttas dit. Dessförinnan kan man bara ange storleksordningen

av de underhållskostnader som erfordras för att byggnadstekniskt

bevara etablissementets användbarhet. Dessa kostnader har beräknats

till ca 3,5 milj. kr. under tre sjuårsperioder.

Utredningen har övervägt den lämpliga takten i indragningsåtgärderna.

Det är främst av ekonomiska skäl önskvärt att slutföra avvecklingen av

flottiljen så snabbt som möjligt. Två motiv kan emellertid framföras för

en något lugnare takt än vad som har föreslagits beträffande F 9. Som nämnts

tidigare är en division redan vakantsatt vid flottiljen. Läget beträffande

tillgång på personal, underhåll av flygmaterielen, byggnader m. m. är vidare

så gynnsamt att det måste bedömas som ekonomiskt att fortsätta i nuvarande

organisation och med nuvarande utrustning till omkring 1970—1971.

För denna förlängning av verksamheten talar också personalproblemens

omfattning. Den relativt snabba indragningstakten beträffande F 9 kan

skapa vissa problem när det gäller att placera om personal. För att inte

dessa ytterligare skall accentueras bedömer utredningen det vara lämpligt

att senarelägga den föreslagna indragningen av F 18 som krigsflygflottilj

med minst ett år i förhållande till indragningen av F 9.

Utredningen föreslår att avvecklingen av F 18 som krigsflygflottilj genomförs

med den andra divisionen före den 1 januari 1971 och den tredje

divisionen och flottiljadministrationen senast den 1 juli 1971.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Roslagens flygkår (F 2) m. in.

Utredningen har också prövat förutsättningarna för en rationalisering

i fråga om flygvapnets utbildningsanstalter och anför i det sammanhanget

att flygvapnet i dag har fyra renodlade skolförband, nämligen Roslagens

flygkår (F 2) i Hägernäs, krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed, Hallands

flygkår (F 14) i Halmstad och flygvapnets krigsskola (F 20) i Uppsala.

Dessutom finns ytterligare skolor förlagda till andra enheter ur flygvapnet

bl. a. till Svea flygkår (F 8) i Barkarby.

Krigsflygskolan och flygvapnets krigsskola har sådana speciella uppgifter

för flygutbildning av flygvapnets personal att de, enligt utredningens mening,

inte behöver diskuteras i det nu aktuella sammanhanget. På sikt kan

dock diskussioner rörande flygutbildningen — särskilt avvägningen mellan

grundläggande utbildning vid F 5, utbildningen vid kadettskolan (F 20) samt

typ inflygningen, f. n. vid F 16 — lämna underlag för rationaliseringar.

Utbildningen vid F 2 bedrivs vid en stridsledningsskola, en teleteknisk

skola, en trafikledningsskola samt en kadett- och aspirantskola för blivande

officerare i marktjänst.

Till F 8 är flygvapnets bastjänstskola förlagd. I förbandet ingår vidare

flygtransportdivision, två robotdivisioner samt sektorledning och stridsledningsbataljon

för sektor 05.

F 14 utbildar i huvudsak fast anställd personal vid en signalskola, en

teknisk skola och en markstridsskola.

Utredningen är inte beredd att nu föreslå slutliga lösningar av skolorganisationen.

På grund av att skolverksamheten berör ett relativt stort antal

förband och många skilda verksamhetsområden är det enligt utredningen

nödvändigt att studera och värdera de olika skolorna i ett sammanhang.

Enligt utredningens uppfattning bör emellertid skolverksamheten på sikt

kunna koncentreras till två enheter -— t. ex. en med huvudinriktning bastjänst

och en med huvudinriktning striltjänst — varvid åtminstone ett av

de nuvarande skolförbanden bör avvecklas. Med hänsyn till att alla skolförband

utom F 2 har direkt betydelse för krigsuppgifter vid försvaret

bör F 2 i första hand avvecklas. Några möjligheter att ytterligare utvidga

verksamheten vid F 2 finns inte. För att ge underlag för bl. a. den fortsatta

personalplaneringen föreslår utredningen att beslut nu fattas att F 2 skall

läggas ned. En flyttning av nuvarande funktioner vid F 2 till annat etablissement

är möjlig, varvid dock den del av F 2 som utgörs av stridsledningsskolan

m. in. kräver relativt omfattande investeringar. Flyttningen av denna

skolenhet bör därför ske till en plats där verksamheten kan bedrivas på

lång sikt. Hur verksamheten vid F 2 bör fördelas på andra enheter kommer

att studeras under det fortsatta utredningsarbetet.

Indragning av F 2 medför enligt utredningen främst personella och ekonomiska

konsekvenser. Eftersom kårchefens ansvar i fråga om krigsorganisation

är mycket begränsat och kåren inte har något flygfält uppkommer en
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7!)

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1068

dast små operativa konsekvenser. Enligt vad utredningen inhämtat har

chefen för flygvapnet ringa intresse av att utnyttja etablisseinentet i Hägernäs

för annat ändamål om F 2 dras in. På grund av lokaliseringen nära

Stockholms centrum torde det dock finnas möjliga alternativa användningar.

En indragning av F 2 bör därför enligt utredningens uppfattning endast

diskuteras i ett alternativ, nämligen att F 2 läggs ned. Etablissementet bör

i första hand reserveras för annan statlig verksamhet. Visar det sig vid närmare

undersökning att sådan användning inte är lämplig, bör etablissementet

försäljas.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna anför utredningen att huvuddelen

av administrationskostnaderna, som inkl. verkstadskostnaderna för

kår- och skolverksamheten beräknas uppgå till ca 4,3 milj. kr. för år, bör

kunna sparas in eftersom de skolor som finns vid F 2 förutsätts bli flyttade

till annan administration. Härutöver kan utgifter för investerings- och

iståndsättningsändamål sparas in. Dessa om verksamheten fortsätter nödvändiga

utgifter beräknar utredningen komma att uppgå till ca 14 milj. kr.

fram till år 1990. Försäljes etablissementet kommer härtill inbesparade kostnader

för löpande underhåll samt som pluspost inflytande köpeskilling.

För att få en bättre anpassning för personalen när det gäller avvecklingen

av verksamheten vid F 2 anser utredningen att detta förband bör läggas

ned först sedan arbetet med avveckling av F 18 slutförts. En successiv nedläggning

och omlokalisering av verksamheten inom stockholmsområdet

bör underlätta personalomflyttningarna. Tidigare har föreslagits att F 18

skall ha avvecklats som krigsflygflottilj senast den 1 juli 1971. Verksamheten

vid F 2 bör enligt utredningen kunna läggas ned senast den 31 december

1972.

Eftersom de i betänkandet närmast berörda förbanden — F 2 och F 18 —

båda ligger inom stockholmsområdet har utredningen ansett det lämpligt

att något beröra stockholmsförbanden ur samhällsplaneringssynpunkt och

då speciellt utifrån civilflygets behov. I det sammanhanget berörs även Svea

flygkår (F 8) i Barkarby. De tre flygförbandens betydelse för samhällsplaneringen

inom stockholmsområdet har belysts genom överläggningar

som utredningen haft med stockholmstraktens regionplanenämnd och av

förbanden närmast berörda kommuner -— Botkyrka (F 18), Järfälla (F 8)

och Täby (F 2).

De nämnda förbanden är från samhällsplaneringssynpunkt väsentligt

olika. F 2 är ett rent skolförband med mycket begränsat markområde. F 8

är en flygkår med fyra huvudverksamhetsgrenar: transportflygning, stridsledningsverksamhet,

robotutbildning och skolverksamhet. Kåren har ett flygfält

och transportflygning med propellerplan har relativt stor omfattning.

F 18 är eu flygflottilj med omfattande flygverksamhet med jetflygplan.

Vid överläggningar med utredningen har ledamöterna i regionplanenämnden

framhållit att verksamheten vid F 8 inom överskådlig tid bör läggas ner

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

helt, så att marken kan utnyttjas för bebyggelse, medan ett bibehållande av

verksamheten vid F 18 inte skapar några större problem för planeringen

inom berörda områden. Det område vid Hägernäs som F 2 disponerar anses

vara av mindre intresse från nämndens synpunkt.

När det gäller det framtida behovet av civila flygfält i stockholmsområdet

anser regionplanenämnden, att de nuvarande flygplatserna Bromma och

Arlanda kommer att räcka under lång tid. För allmänflygets del kan det

enligt regionplanenämnden redan nu förutses behov av ytterligare en till

två flygplatser, varav en kvalificerad. Den nuvarande militära flygplatsen

Barkarby skulle genom sitt centrala läge kunna bli en idealisk sådan flygplats

och det bör därför enligt regionplanenämnden närmast utredas om

denna möjlighet föreligger. Utredningen uppger att man erfarit att det torde

vara möjligt att på Barkarby samordna civilt allmänflyg och militärt transportflyg.

Vid eventuell flyttning av inrikestrafiken från Bromma flygplats är enligt

vad utredningen erfarit en förläggning av trafiken till Arlanda ett

alternativ. Denna flygplats har f. n. överkapacitet och kommer även för lång

tid, sedan en planerad parallellbana har anlagts, att få tillräcklig kapacitet

för såväl utrikes- som inrikesflyget. Ett annat alternativ som ifrågasatts är

Tullinge (F 18). Detta alternativ skulle, på grund av den omfattande civila

trafik som kan väntas, innebära att den militära flygverksamheten på fältet

måste upphöra. Eftersom fältet är byggt efter militära normer skulle omfattande

om- och tillbyggnader erfordras för att det skulle kunna utnyttjas

för civil reguljär trafik. Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten har av

luftfartsverket överslagsmässigt bedömts till 150—200 milj. kr. Dessutom

skulle nya — och sannolikt svårare —- bullerproblem uppstå inom angränsande

områden om civil linjetrafik fördes över till Tullinge. Botkyrka kommun

har för utredningen framhållit att kommunen motsätter sig att inrikestrafiken

flyttas till Tullinge.

Yttrandena

Göta flygflottilj (F 9)

Inte någon av remissinstanserna har avvisat en nedläggning av F 9

som fredsorganisation. 1965 års försvarsutredning har förklarat att ett beslut

om nedläggning av F 9 inte föregriper försvarsutredningens ställningstagande

i försvarsfrågan.

I fråga om de operativa konsekvenserna av en nedläggning av F 9 framhåller

överbefälhavaren behovet av ett starkt luftförsvar i göteborgsområdet

och att det ur beredskapssynpunkt är betydelsefullt att redan i fred

ha en jaktflottilj baserad där. överbefälhavaren vill emellertid av ekonomiska

skäl inte motsätta sig utredningens förslag om en nedläggning med behållande

t. v. av Säve som krigsbas. Även chefen för flygvapnet förutsätter

att Säve-basen behålls som krigsbas så länge andra möjligheter att basera

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj ds proposition nr JOD är 1068

flygförband inom göteborgsområdet inte står till buds. Utöver flygfältet bar

flygvapnet därvid behov av att utnyttja vid basen belägna berghangarer

med tillhörande stationsbyggnader. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län anser att det ur civilförsvarssynpunkt är ett starkt önskemål alt flottiljens

flygtält inte behålls som krigsbas. Ej heller bör basering i krig av flygförband

ske på Torslanda. Luftfartsverket pekar på svårigheterna att genomföra

fredsövningar om Göteborgs nya civilflygfält skulle ersätta Säve

som krigsbas.

Överbefälhavaren anser att en omfördelning till andra förband av vissa

uppgifter som nu åligger chefen för F 9 t. ex. krigsplanläggning, förbandsproduktion

och förvaltning är möjlig. Särskild uppmärksamhet måste därvid

ägnas åt sektorchefsuppgifterna. Flygvapenchefen anmäler i detta sammanhang

sin avsikt att lägga fram preciserade förslag till omfördelning av uppgifterna.

Beträffande den föreslagna tidsplanen för nedläggningen av F 9 anser

flygvapenchefen att det är angeläget att avvecklingen börjas så snart som

möjligt. Samtidigt erinrar han om att en division och ett baskompani vid

F 9 är vakantsatta sedan den 1 maj 1967. Viss flygutbildning måste bedrivas

vid flottiljen fram till den 1 juli 1968. Statens planverk och Göteborgs

stad har inte något att erinra mot den föreslagna awecklingstiden för

flottiljens fredsadministration. Remissinstansernas uppfattningar rörande

möjligheterna att placera om personal inom den föreslagna awecklingstiden

redovisas i det följande.

I fråga om utnyttjandet av F 9 mark och anläggningar utgår överbefälhavaren

och flygvapenchefen från att flygfältet, berghangarerna och vissa

stationsbyggnader in. m. i anslutning till dessa t. v. skall disponeras i fred.

överbefälhavaren är inte beredd att lämna förslag rörande den framtida

användningen av F 9 anläggningar i övrigt. Enligt flygvapenchefens uppfattning

har flygvapnet inte behov av att utnyttja några andra anläggningar

på Säve än de angivna. Berghangarerna behövs i fred för förrådsuppställning

av flygplan m. m. I fred behöver vidare flygfältet utnyttjas för tillämpningsövningar

under omkring fjorton dagar per år och vid enstaka tillfällen

för start och landning med förrådshållna flygplan. 196b års inskrivningsoch

personalredovisningsutredning erinrar om att utredningen i ett år 1966

avlämnat betänkande (Stencil Fö 1966: 5) har föreslagit förläggning av en

regional personalförvaltningsmyndighet till Göteborg. Utredningen har i samarbete

med fortifikationsförvaltningen undersökt möjligheten att förlägga

denna enhet till F 9. Härvid bär konstaterats att enheten kan inrymmas

i lokaler som friställs vid en nedläggning av flottiljen. Endast en

del av lokalerna behöver disponeras. Olika alternativ är därvid tänkbara.

Fortifikationsförvaltningen förutsätter att det fortsatta utredningsarbetet

rörande den framtida användningen av flottiljens mark, byggnader och anläggningar

bedrivs i samverkan med verket.

6 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 109

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungi. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Göteborgs stad framhåller att det ur stadens synpunkt hade varit lämpligare

om man redan nu inriktat sig på en fullständig nedläggning av F 9, dvs.

att även krigsbasen flyttas från Säve. Större frihet skulle därigenom nås vid

samhällsplaneringen. Intresse finns från stadens sida att redan under första

delen av 1970-talet kunna disponera utrymme för bostadsområde på Hisingen.

Genom den nu föreslagna nedläggningen skapas möjligheter härför. Staden

anser det emellertid önskvärt att på sikt kunna disponera hela området

för civila ändamål. Även statens planverk understryker behovet av tillgång

till mark i göteborgsområdet. Verket anmäler vidare intresse från byggnadsstyrelsen

att säkerställa mark i området för framtida universitets- och

högskoleverksamhet.

Luftfartsverket och utredningen om flggplatsfrågan i göteborgsregionen

anser att flygfältet vid F 9 bör få utnyttjas för allmänflyget så länge Säve

behålls som krigsbas. Särskilt utrymme för allmänflyget krävs även om

Göteborg får ett nytt civilflygfält.

Särskilt från personalorganisationernas sida framhålls att avvecklingstiden

inte får göras för kort med hänsyn till möjligheten att bereda personalen

annan sysselsättning. Överbefälhavaren och flygvapenchefen anför

att en säker grund för planläggning av omplacering av personal föreligger

först sedan ett nytt försvarsbeslut kan överblickas. Arbetsmarknadsstyrelsen

bedömer att goda möjligheter föreligger att bereda de friställda nya

anställningar inom området. För äldre personal bör emellertid i första hand

möjligheterna till omplacering inom försvaret utnyttjas. Både TCO-S och

LO anser att konsekvenserna för personalen av indragningen har behandlats

alltför knapphändigt och föreslår att en kartläggning görs av friställd personal

och av arbetsmarknadssituationen. Arbetet därmed bör utföras i samråd

med personalorganisationerna.

Överbefälhavaren förutsätter att de kostnader som direkt förorsakas av

indragningen av F 9 och omfördelningen av de kvarvarande uppgifterna

bestrids av medel utanför krigsmaktens kostnadsram. Flygvapenchefen

bedömer att utgiftsminskningarna blir mindre än de av utredningen beräknade

med hänsyn till att vissa uppgifter som nu åvilar F 9 kommer att

föras över till andra förband. För att täcka investeringsbehov som till följd

av indragningen av F 9 kan uppstå vid andra förband anser flygvapenchefen,

att del av den vinst som staten gör vid eventuell försäljning av mark

m. m. vid F 9 bör få tillgodoräknas.

Södertörns flygflottilj (F18) och Roslagens flygkår

(F 2) m. m.

Förslaget om indragning av F 18 biträds i princip eller lämnas utan erinran

av flertalet remissinstanser. En viss tveksamhet råder dock i allmänhet

i fråga om tidpunkten för en indragning. Vidare anses att frågan om anläggningarnas

fortsatta användning ytterligare bör utredas.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 109 dr 190H 83

Enligt luftfartsverket är en reducering av flygtrafiken vid F 18 till den

nivå som fordras för eu krigsbas önskvärd ur trafiklcdningssynpunkt, bl. a.

med hänsyn till att civil flygtrafik i området ökas och att jettrafiken i

framtiden eventuellt kommer att utnyttja Bromma. Statens planverk och

stockholmstraktens rcgionplanenumnd finner det tillfredsställande om flygverksamheten

på F 18 läggs ner bl. a. med hänsyn till förekommande bullerstörningar.

Överbefälhavaren anser att man f. n. inte bör fatta beslut om indragning

av ytterligare en flygflottilj utöver F 9. Från operativ synpunkt innebär den

föreslagna indragningen av F 18 eu allvarlig försvagning av luftförsvaret

med genomgripande återverkningar inom en stor del av luftförsvarets krigsorganisation.

Statsmakternas ställningstagande till krigsmaktens och därmed

även flygvapnets långsiktsutveckling bör avvaktas. Ett beslut bör kunna

förskjutas något år framåt utan att ändring skall behöva ske av den

föreslagna tidpunkten för genomförd indragning. Enligt överbefälhavaren

medför en indragning av F 18 i praktiken bl. a. att en stor del av flottiljchefens

uppgifter och ansvar förs över till andra chefer vilkas administrativa

resurser inte är avsedda för en sådan merbelastning. I allmänhet är en indragning

av ett antal flygdivisioner mindre ogynnsam ur operativa synpunkter

än indragning av en hel flottilj. Vid ett eventuellt beslut om nedläggning

av F 18 måste kvarvarande organisation ges en sådan utformning,

att bl. a. Tullinge kan utnyttjas för en omfattande flygverksamhet också i

fredstid. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län synes en nedläggning av F 18

ur civila synpunkter medföra övervägande negativa verkningar eftersom

några problem med hänsyn till samhällsplaneringen inte föreligger och

flottiljen ur sysselsättningssynpunkt bar en inte ringa betydelse för kommunen.

De flesta remissinstanser som tagit ställning till förslaget om indragning

av F 2 anser att beslut inte bör fattas utan ytterligare utredning om bl. a.

var verksamheten vid F 2 skall förläggas. Enligt överbefälhavaren bör ett

beslut om F 2 inte fattas fristående utan frågan måste anknyta till eventuellt

andra förestående förbandsindragningar vid flygvapnet inom stockholmsregionen

och till en lösning av vissa skolfrågor vid flygvapnet. Enligt luftfartsverket

bör, innan beslut meddelas, både fullständigare utredningsmaterial

och resultatet av flygtrafikledningskommitténs arbete avvaktas, det

senare med hänsyn till att flygvapnets flygtrafikledarskola är förlagd till

F 2. Vid kommande beslut bör enligt verket också uppmärksammas att F 2

är enda kvarvarande sjöflygplats i stockholmsområdet.

Enligt TCO-S, SR och FCPF bör ställning f. n. inte tas till något av utredningens

båda förslag. Enligt TCO-S bör man vänta med ett beslut om indragningar

till dess arbetsmarknadssituationen medger en betryggande lösning

av uppkommande övertalighetsproblem. Enligt SR saknas underlag för beslut

innan man utrett frågan om hur och i vilken utsträckning nuvarande

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

etablissement för F 18 skall utnyttjas i framtiden och hur skolverksain*

heten (utom flygutbildningen) inom flygvapnet skall organiseras. Enligt

FCPF måste utredningen fullbordas innan beslut fattas om nedläggning.

Förbundet anser att personalfrågorna i alltför ringa grad beaktats av utredningen

och att de anförda ekonomiska fördelarna delvis framstår som fiktiva.

Ett antal remissinstanser har anfört synpunkter inför utredningens kommande

arbete med bl. a. frågorna om den framtida användningen av F 18 :s

och F 2 :s mark, byggnader och anläggningar samt om fördelningen av verksamheten

vid F 2 på andra enheter inom flygvapnet. Enligt överbefälhavaren

och chefen för flygvapnet bör möjligheterna undersökas till rationalisering

av verksamheten inom stockholmsområdet genom att denna koncentreras

till en administration. Därvid bör även organisatoriska förändringar

av F 8 övervägas. Med anledning av verkstadsutredningens förslag om

nedläggning av centrala flygverkstaden i Västerås (CVV) föreslår chefen

för flygvapnet, att man också prövar förläggningen av flygförvaltningens

teleskola (FFTS) som nu är administrativt knuten till CVV. Chefen för

flygvapnet lägger fram förslag om hur verksamheten vid F 2, F 8 och FFTS

bör fördelas på F 18 och andra flottiljer. Huvuddelen av verksamheten vid

F 2 föreslås därvid föras över till F 18. Enligt statskontoret bör bl. a. undersökas

om inte de ganska betydande lokalresurser som kan komma att frigöras

genom utredningens förslag kan bidraga till en lösning av de komplicerade

och trängande lokalproblemen för de centrala staberna och förvaltningarna

i Stockholm. Enligt byggnadsstyrelsen är emellertid varken vid

F 18 eller F 2 byggnader och områden lämpliga för statlig förvaltning.

Vissa synpunkter har anförts i fråga om tidsplanen för de föreslagna nedläggningarna.

Enligt överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen måste

vid ett beslut om nedläggning av F 2 tillräcklig tid anslås för att ordna

lokaliteterna vid de mottagande etablissementen. Chefen för flygvapnet

anför bl. a. att den föreslagna omorganisationen av ekonomiska skäl bör

genomföras så snabbt som möjligt. Avgörande härvidlag är emellertid förutsättningarna

att utan störningar kunna överföra utbildningsverksamheten

från F 2 till F 18, något som i sin tur är beroende av när erforderliga byggnadsåtgärder

kan genomföras och viss utrustning levereras. En eventuell

överföring av verksamheterna från F 2 och F 8 till F 18 bör ske samtidigt.

Indragning av divisioner och kompanier vid F 18 bör till tiden samordnas

därmed. Enligt statskontoret bör en tillräckligt lång awecklingstid fastställas

för att bl. a. de personalfrågor som uppkommer i samband med förbandsindragningarna

skall kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. Enligt

statskontorets bedömning är den awecklingstid som föreslås av utredningen

tillräcklig.

I fråga om personalproblemen har bl. a. anförts följande. Överbefälhavaren

och chefen för flygvapnet framhåller att indragningen av F 18 och F 2 kommer

att medföra allvarliga personella konsekvenser som kommer att bli än

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kuiujl. Maj:ls proposition nr 109 år 1008 85

mer framträdande för den händelse beslutet även kominer att omfatta F 8.

Man förutsätter emellertid att berörda personalkategoriers intressen tillgodoses

vid eventuella organisationsförändringar. Chefen för flygvapnet föreslår

att föreskrifterna om särskilda förmåner för viss övertalig personal

vid försvaret skall tillämpas även för personal vid F 2, F 8 och F 18. Vidare

kan särskilda åtgärder bli nödvändiga för att lösa personalens bostadsfrågor.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsen innebär den avvecklingstakt

som utredningen föreslår att en relativt god tid står till förfogande för omplacering

av personalen till andra arbeten. Då det emellertid inte är möjligt

att nu bedöma arbetsmarknadssituationen vid de föreslagna tidpunkterna

för förbandsindragningarna, är det väsentligt att en så mjuk avveckling som

möjligt eftersträvas. Personalens möjligheter till frivillig avgång före den

egentliga avvecklingen av förbanden bör underlättas och uppkommande

vakanser så långt möjligt inte återbesättas. I likhet med utredningen förutsätter

styrelsen att personal som kan utnyttjas för att fylla vakanser vid

andra förband förs över till sådana vakanser eller till andra statliga tjänster.

Möjlighet till omskolning eller vidareutbildning bör i god tid beredas den

personal som så önskar. SR framhåller värdet från personalsynpunkt av att

behålla en »normalflottilj» i Stockholms närhet, eftersom detta ger möjlighet

framför allt för officerare i karriären att växla mellan stabs- och förbandst

jänst utan samtidiga bostadsbyten. Enligt FCPF bör personalfrågorna

inte behandlas förrän man definitivt fastslagit vart nuvarande verksamhet

skall hänvisas och hur stor del av den övertaliga personalen som

därvid kan beredas sysselsättning.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen (s. 61) beräknar jag anslaget till

205 milj. kr. Jag har därvid räknat med att medelsbehovet går ned till följd

av minskat underhållsbehov på robotmateriel (14), minskad organisation

för allmän flygträning vid F 8 (15), och överföring av vissa bevakningsuppgifter

till Allmänna bevakningsaktiebolaget (17). Jag har vidare räknat

med att avlöningskostnaderna för tio fänrikar i intendenturtjänst förs över

till försvarets intendenturkår.

Vid luftvärnsrobotorganisationen beräknar jag att tjänster tillkommer för

en kapten och två löjtnanter (1). Jag har också beräknat medel för två

arvodestjänster för officerare (9) samt tre kokerskor och fem ekonomibiträden

(18). För arvoden till observationspersonal i vädertjänst har jag

räknat med en kostnadsökning på 30 000 kr. (22). Medel har också beräknats

för utbyte av tjänster vid s. k. åldersbefordran (20).

Som tidigare anförts har jag i fråga om vädertjänsten räknat med att

från flygstaben till flygvapnet förs över tio meteorologer och elva tekniska

biträden. Jag föreslår att sex tjänster för tekniskt biträde därvid byts ut

mot tjänster för en förste byråassistent, två dataassistenter, eu förste meteo
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

rologassistent och två assistenter (It). Riktpunkten vid uppbyggnaden av

den nya väderorganisationen skall vara att verksamheten med ökad effekt

skall hedrivas inom nuvarande kostnadsram. En genomförd organisation

beräknas medföra minskade personalkostnader. Kostnaderna för användning

av ADB kan däremot komma att öka.

Jag övergår därefter till de föreslagna förbandsindragningarna vid flygvapnet.

I 1967 års statsverksproposition (bil. 6 s. 16) anmälde jag att vissa

begränsningar skulle bli nödvändiga i flygvapnets organisation med hänsyn

till utvecklingen av försvarskostnaderna. Det kunde härvid bli fråga om

såväl indragning av fredsförband som reduceringar eller förändringar av

krigsorganisationen. Jag anförde vidare att det även med en fortsatt utveckling

av försvarskostnaderna enligt 1963 års försvarsbeslut skulle bli

nödvändigt att lägga ner minst två flygflottiljer. Vilka flygflottiljer som

skulle läggas ner och tidpunkten härför skulle närmare utredas. Förslag

om nedläggning av F 9 och F 18 har nu lagts fram av fredsorganisationsutredningen.

Utredningen har därutöver lagt fram vissa förslag rörande

indragning av F 2.

Vad först angår frågan om en nedläggning av F 9 anser jag i

likhet med utredningen och remissinstanserna att förbandet bör dras in

som fredsorganisation. Flygfältet vid Säve bör t. v. behållas som krigsbas.

Förslaget innebär att verksamheten vid förbandets flygande divisioner med

tillhörande baskompanier samt huvuddelen av flottilj administration och

förvaltning skall avvecklas. Jag anser att den tidsplan som lagts fram av

utredningen i huvudsak bör kunna följas. Tidsplanen innebär att två flygande

divisioner med baskompanier dras in den 1 juli 1968 och en flygande

division med baskompani dras in den 1 januari 1969. Övriga delar av flottiljen

som inte krävs för underhåll in. m. av krigsflygfältet eller ingår i

stridslcdningsorganisationen i luftförsvarssektor W 2 dras in den 1 juli

1969. Smärre avsteg från denna plan bör emellertid enligt min mening

kunna få göras med hänsyn till möjligheterna att omplacera flottiljens

personal.

De uppgifter som åligger flottiljchefen i hans egenskap av sektorchef

inom luftförsvarssektor W 2 bör föras över till annan förbandschef. Till

dessa uppgifter hör också ledningen av viss frivilligverksamhet. Jag räknar

med att förslag om härav föranledda organisationsförändringar skall kunna

läggas fram för 1969 års riksdag.

Som jag tidigare anfört bör Sävebasen t. v. användas som krigsflygfält.

För detta ändamål krävs att flygvapnet förutom flygfältet även disponerar

berghangarerna och vissa stationsbyggnader. Behovet av personal vid krigsflygfältet

bör tillgodoses genom att man dit förlägger ett basförband. För

underhåll och tillsyn av övriga byggnader m. m. bör därjämte t. v. viss personal

vara anställd.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1!)(1S

Redan nedläggningen av F 9 som fredsförbund innebär att vissa områden

i flygfältets närhet mycket snart kan utnyttjas för t. ex. byggnadsändamål.

Kungl. Maj:t har i oktober 19(>7 uppdragit åt försvarets fastighetsnämnd

att utreda frågan om den framtida användningen av flottiljens

mark, byggnader och anläggningar. Närmare överväganden och beslut i

dessa frågor bör anstå till dess fastighetsnämnden kommit in med sina

förslag.

Personalen vid F 9 utgörs av omkring 225 militära och civilmilitära och

omkring 200 civila anställda. Militär och civilmilitär personal bör kunna

placeras vid andra förband där vakanser finns. För omplacering in. in. av

den civila personalen kommer särskilda åtgärder alt vidtas. Närmare redogörelse

härför lämnas i det följande.

Fredsorganisationsutredningen har föreslagit att F 18 nedläggs som

krigsflottilj. Med utgångspunkt i att en flygande division och ett baskompani

f. n. hålls vakanta föreslår utredningen att den andra divisionen med

baskompani dras in den 1 januari 1971 och att den tredje divisionen med

baskompani samt flottilj administrationen dras in senast den 1 juli 1971.

Enligt utredningens uppfattning är det av operativa skäl nödvändigt att

behålla Tullinge som krigsbas och att utnyttja basen för övningar med

jaktförband. En relativt omfattande markorganisation bör därför finnas

kvar vid basen. Utredningen har inte varit beredd att lämna förslag om hur

anläggningar m. m. på Tullinge skall utnyttjas, men anser det vara av vikt

att de behålls i försvarets ägo. Förslag om den framtida användningen

kommer att lämnas av utredningen i ett kommande betänkande.

Enligt utredningens uppfattning bör skolverksamheten vid flygvapnet

på sikt koncentreras till två enheter. I anslutning därtill föreslås att F 2

läggs ned som fredsadministration före den 1 januari 1973. Nuvarande

verksamhet vid F 2 bör enligt utredningens mening fördelas på andra förband

vid flygvapnet. Utredningen har anmält att den senare kommer att

lämna förslag härom liksom även om den framtida användningen av anläggningar

m. m. vid F 2.

Anledningen till att utredningen bland flygvapnets skolförband valt att

föreslå nedläggning av F 2 har varit att detta förband är det enda skolförband

vid flygvapnet som inte har direkta krigsuppgifter och att möjligheter

saknas att vid förbandet utvidga nuvarande verksamhet.

I sina överväganden har utredningen även berört verksamheten

vid F 8. Därvid konstateras att huvuddelen av organisationsenheterna

vid detta förband utan större olägenheter kan flyttas till Tullinge. Stridsledningsorganisationen

vid F 8 kan föras över till annan flottilj.

Remissinstanserna har i huvudsak godtagit förslaget om en nedläggning

av F 18 som krigsflottilj. Däremot har stor tveksamhet förelegat om beslut

nu bör fattas om eu nedläggning av F 2. För egen del anser jag att underlag

finns för ett beslut om eu avveckling av F 18 som jaktflottilj. Jag före
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 är 1968

slår därför att flottiljens flygande divisioner och baskompanier dras in i

huvudsak i den takt som föreslagits av utredningen. Innan ställning tas till

en avveckling av flottiljadministrationen vid F 18 och en nedläggning av F 2

bör enligt min mening fullständiga förslag föreligga från fredsorganisationsutredningen

dels om organisationen av flygvapnets förband inom stockholmsområdet,

dels om flygvapnets skolorganisation. Jag räknar med att

utredningen skall kunna lägga fram sådana förslag senare under år 1968.

Den föreslagna nedläggningen av nuvarande flygverksamhet på F 18

medför att antalet tjänster vid flygvapnet kan minskas med omkring 120.

Jag räknar med att tjänsterna vid den redan nu vakantsatta flygande

divisionen med baskompani dras in fr. o. m. den 1 juli 1968.

Sammanlagt innebär de nu föreslagna förbandsindragningarna vid F 9

och F 18 att fr. o. m. den 1 juli 1968 tjänster för 135 anställda och fr. o. m.

den 1 januari 1969 tjänster för 48 anställda kan dras in. Vid beräkning av

medel till flygvapnets avlöningsanslag har jag tagit hänsyn härtill. Övriga

indragningar av tjänster vid F 9 sker den 1 juli 1969.

Den övertaliga personalen kan till övervägande del beredas annan anställning

inom flygvapnet genom vakansuppfyllnad. Vissa övergångsåtgärder

kan dock bli nödvändiga. Vissa ordinarie tjänster kan t. ex. behöva

föras på övergångsstat.

För att medverka vid lösningen av de personalfrågor som kan väntas

vid flygvapnet i samband med förestående organisationsförändringar tillsatte

Kungl. Maj:t i juni 1967 en särskild personaldelegation. Kungl. Maj :t

har vidare i oktober 1967 anmodat chefen för flygvapnet att planera för

en nedläggning av verksamheten vid F 9 enligt den tidsplan som jag tidigare

angett.

För att underlätta omplacering av övertalig personal vid försvaret har

Kungl. Maj :t meddelat vissa föreskrifter rörande tillsättning av tjänster

vid vissa förband in. m. Föreskrifterna avsåg till en början förband inom

Västra militärområdet men har genom beslut i januari 1968 utvidgats till

att gälla hela krigsmakten, civilförsvarsstyrelsen med statens civilförsvarsskolor,

försvarets fabriksverk och flygtekniska försöksanstalten. Föreskrifterna

innebär att ledigblivna anställningar inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde skall erbjudas personal som blir övertalig vid olika

omorganisationer. Verksamheten leds av försvarets personalnämnd i samarbete

med personalorganisationerna.

Vid förbandsindragningarna kommer givetvis även tidigare tillämpade

bestämmelser om särskilda förmåner till viss övertalig personal vid försvaret

att vara i kraft.

Mot bakgrunden av de förutsättningar som nu är för handen bedömer jag

att nedläggningen av F 9 och F 18 i de delar som nu föreslås skall kunna

genomföras enligt den föreslagna tidsplanen. Om förutsättningarna skulle

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

ändras i sådan män att skäl anses föreligga för förskjutningar i tidsplanerna

bör Kungl. Maj :t äga att besluta därom.

De förslag som jag i det föregående lagt fram om nedläggning av F 9 och

F 18 bör underställas riksdagens prövning. De åtgärder som i övrigt erfordras

för genomförande av förslagen, inbegripet erforderliga övergångsåtgärder

beträffande personalen m. in., bör ankomma på Kungl. Maj :t.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

a) att besluta om nedläggning av Göta och Södertörns

flygflottiljer i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående,

b) att till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av

205 000 000 kr.

D 4. Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1966/67 Utgift 15 299 418

1967/68 Anslag 19 000 000

1968/69 Förslag 17 800 000

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utryckningsbidrag,

särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar

till värnpliktiga vid flygvapnet, allt enligt bestämmelserna

i värnpliktsavlöningskungörelsen.

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 17 806 000 (— 1 194 000) kr. Antalet tjänstgöringsdagar

för grundutbildning beräknas minska i förhållande till budgetåret

1967/68 med omkring 180 000 dagar. Samtidigt beräknas återupptagen

repetitionsutbildning medföra en ökning av antalet tjänstgöringsdagar med

omkring 43 000.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 17,8 (—1,2) milj. kr. Jag har därvid

räknat med omkring 2 550 000 tjänstgöringsdagar för grundutbildning

och omkring 43 000 dagar för repetitionsutbildning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 17 800 000

kr.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

D 15. Flygvapnet: övningar m. m.

1966/67 Utgift 15 726 274 Reservation 4 866 603

1967/68 Anslag 15 000 000

1968/69 Förslag 20 000 000

Från anslaget betalas i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till

utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,

ammunition, drivmedel, beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning

i kasern samt inte heller administrativa omkostnader eller sådana utgifter

för avlöningsförmåner som betalas från annat anslag.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 21 000 000 (+ 6 000 000) kr. Av ökningen avser

ca 4 000 000 kr. förändringar av verksamheten m. m. och 2 000 000 kr.

priskompensation.

1. En återgång till ursprungligen planerad omfattning på övningar i

basering i övre Norrland och övningsverksamhet vid flottiljerna medför

ökning av utgifterna med 2 000 000 kr.

2. Deltagande i krigsmaktsövning bär kostnadsberäknats till 1 785 000

kr.

3. Kostnader för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes beräknas

öka med 130 000 kr.

4. Ombaseringskostnader till följd av flygfältsarbeten beräknas minska

med 90 000 kr.

5. Forskningsuppdragen till militärpsykologiska institutet beräknas öka

med 70 000 kr.

6. För målflygorganisationen vid Östgöta flygflottilj behövs ytterligare

20 000 kr.

7. Genom att försvarets forskningsanstalt får tillgång till modernare

datamaskinutrustning kan de numeriska väderprognoserna, som anstalten

tar fram, ges ökat flygsäkerhetsvärde. Utgifterna beräknas öka med 70 000

kr.

8. Kostnaderna för utbildning av meteorologer vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut beräknas öka med 18 000 kr.

9. Kostnader för idrottspriser vid tävlingar som tjänar den militära utbildningen

beräknas öka med 2 000 kr.

10. Prisförändringar beräknade med ledning av försvarsindextal R 2 c,

som stigit med 10,5 %, medför ökning med 1 995 000 kr.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 20 milj. kr. Härav beräknar jag 600 000 kr.

för viss beredskap och 225 000 kr. för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring

utrikes. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: övningar m. m. för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

D 24. Drift och underhåll av flygmateriel m. in.

1966/67 Utgift 234 516 524 Reservation 89 688 463

1967/68 Anslag 247 000 000

1968/69 Förslag 280 000 000

Från anslaget betalas drivmedel för flygplan och motorfordon, underhåll

och vård av flygplan, robotar och markutrustning samt vissa modifieringsarbeten

på flygmateriel m. m.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör såvitt avser drivmedelskostnader föras upp med 30,1

(— 3,9) milj. kr.

Flygförvaltningen

Anslaget bör såvitt avser kostnader för underhåll och avlöningar föras

upp med 227 131 000 (+ 14 131 000) kr.

Vid ärendets beredning har medelsbehovet delats upp enligt följande

sammanställning varvid som jämförelse har angetts motsvarande delposter i

planen för innevarande budgetår (belopp i milj. kr.).

Anvisat Förslag

1967/68 1968/69

A. Drivmedelskostnader

Flygplan och motorfordon..................................... 34,0 30,1

B. Underhållskostnader

1. Flygplanskrov............................................. 65,8 68,4

2. Motorer................................................... 65,8 68,4

3. Utrustning m. m........................................... 64,2 71,8

4. Omställning av verkstadsdriften............................. 5,0 5,0

C. Avlöningar................................................... 12,2 13,5

Summa 247,0 257,2

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 196S

Departementsch ef en

Riksrevisionsverket har i januari 1966 fått uppdrag att utreda kostnadsutvecklingen

under förevarande anslag och om verksamheten under anslaget

i viss omfattning bör belasta anslaget Anskaffning av flygmateriel m. m.

I prop. 1967: 110 (s. 83) anmälde jag, att enligt vad som då hade upplysts,

riksrevisionsverket inte var berett att lämna förslag i ärendet som kunde påverka

anslagsberäkningen för budgetåret 1967/68.

Riksrevisionsverket har i en promemoria den 16 maj 1967 redovisat kostnadsutvecklingen

under anslaget under perioden 1962/63—1965/66. Härvid

har kommit fram att det material som enligt nuvarande redovisningssystem

står till förfogande för en undersökning av kostnadsutvecklingen inte

är lämpat för lönsamhetsbedömning eller effektivitetsmätning och inte

klargör orsakssamband för ökningar eller minskningar av kostnaderna.

Utredningen fortsätter därför med inriktning på att skikta om redovisningsmaterialet

efter kostnadsställen och att samtidigt anpassa redovisningssystemet

med hänsyn till de förslag som har lagts fram av 1964 års

försvarskostnadsutredning och de krav som kan komma att ställas i samband

med en övergång till programbudgetering.

Centrala flygverkstaden i Arboga ingår fr. o. m. den 1 juli 1967 i försvarets

fabriksverk (prop. 1963: 114, SU 135, rskr 319). Som framgår av

mina förslag med anledning av 1966 års verkstadsutrednings delbetänkande

räknar jag med att fr. o. m. nästa budgetår även centrala flygverkstäderna

i Malmslätt och Västerås kommer att ingå i fabriksverket. Omorganisationen

medför ökade kostnader under förevarande anslag. Anledningen är att

fabriksverket tillämpar andra debiteringsgrunder än de centrala flygverkstäderna,

vilka som verkstadsenheter inom förvaltningsorganisationen har

att följa Kungl. Maj :ts bestämmelser angående självkostnadsbokföring.

Kostnadsökningen under detta anslag till följd av övergång till nya debiteringsgrunder

vid de tre centrala flygverkstäderna har för budgetåret 1968/69

beräknats till 21 milj. kr. Huvuddelen av denna ökning är att hänföra till

pensions- och personalförsäkringskostnader samt fastighetskostnader. Frågan

om uppräkning av den militära ramen med anledning av överföringen

till fabriksverket anmäler jag i annat sammanhang.

I skrivelse den 7 november 1967 har flygförvaltningen redovisat resultat

av rationaliseringsverksamlieten inom förråds- och verkstadstjänsten. Bl. a.

har gjorts undersökningar i syfte att förlänga liden mellan tillsyn och

översyn avseende såväl flygplan med utrustning som motorer och resultaten

beräknas på sikt komma att minska kostnaderna för det tidsintervallbestämda

underhållet. Jag anser det väsentligt att de ökade kostnader för

underhåll av flygvapnets materiel som är en följd av att ny materiel sätts

i drift i möjligaste mån kompenseras genom fortsatta ansträngningar att

rationalisera den löpande underhållsverksamheten.

Med utgångspunkt i den redovisning av medelsbehovet under anslaget

som har lämnats av försvarets intendenturverk och flygförvaltningen före
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 ur 1968

slår jag att anslaget förs upp med 280 milj. kr. Härav beräknar jag 6,8 milj.

kr. för viss beredskap. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att

till Drift och underhåll av flygmateriel m. m. för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 280 000 000 kr.

E. Gemensamma staber m. m.

E 1. Försvarsstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift

1967/68 Anslag

1968/69 Förslag

12 568 872

12 320 000

14 780 000

Försvarsstaben är överbefälhavarens stab. I stabens arbetsuppgifter ingår

bl. a. att biträda överbefälhavaren i fråga om ledningen av den operativa

verksamheten inom krigsmakten samt krigsmaktens utveckling och

inriktning. Staben är organiserad på operationsledning och fyra sektioner

för i huvudsak samverkansfrågor (sektion I), underrättelse- och säkerhetstjänst

(sektion II), personalfrågor (sektion III) samt studie- och planeringsverksamhet

(sektion IV). Dessutom finns en personalvårdsbyrå,

en kommendanturavdelning och en befästningsinspektion.

Tjänster

Handläggande personal

a) officerare..............

b) övriga.................

övrig personal

a) militär................

b) civil...................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.....................

Arvoden och särskilda ersättningar.............

Särskilda löneförmåner till försvars- och biträdande

försvarsattachéer........................

Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Överbefäl
-

ha varen

Dep.chefen

174

+ 1

22

—

+ 16

17

129

—

+ 16

342

+ 1

+ 32

11 267 300

+ 1 427 700

+ 2 459 700

152 700

+ 300

+ 300

900 000

—

—

12 320 000

+ 1 428 000

+ 2 460 000

överbefälhavaren

1. Inom sektion I bör organiseras en särskild ADB-avdelning. För avdelningen

bör avses de tjänster som finns inrättade vid nuvarande ADB
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Kungl. Maj:ts proposition, nr 109 år 1968

kontor samt viss personal som f. n. avlönas från anslaget Rationaliseringsförsök.

2. För försvarsmedicinska uppgifter m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium

behövs en regementsofficer, militärassistent (49 428 kr.).

3. Nuvarande medel för att anställa tillfällig personal bör ökas med

100 000 kr.

4. Löneomräkning 1 278 572 kr.

Departemen t schef en

I prop. 1968:35 (s. 40) har jag förordat att försvarets rationaliseringsinstitut

skall få i uppdrag att göra upp förslag till organisation för bl. a. försvarsstabens

interna rationaliseringsverksamhet. I avvaktan på denna undersökning

är jag inte beredd att tillstyrka förslaget om omorganisation

av stabens ADB-kontor.

Som jag närmare kommer att redovisa i annat sammanhang (jfr N 14),

bör en signalskyddsavdelning inrättas vid försvarsstaben nästa budgetår.

För erforderlig personal vid avdelningen, sammanlagt 33 tjänstemän, beräknar

jag ca 1,2 milj. kr. Samtidigt kan anslaget minskas med medel för

två kaptenstjänster.

I enlighet med förslag i prop. 1967:68 (s. 113) beräknar jag medel för

en regementsofficer, avsedd för militärassistent vid socialstyrelsen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

14 780 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 14 780 000 kr.

E 3. Försvarsstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift

1 920 200

1967/68 Anslag

2 200 000

1968/69 Förslag

2 610 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

överbefäl-

havaren

Dep.chefen

1. Sjukvård in. m...............................

47 000

4-

6 000

+ 8 000

2. Reseersättningar

a) Försvarsattachéer.........................

____ 325 000

—

—

b) Utrikes tjänsteresor.......................

25 000

—

—

c) Övriga resekostnadsersättningar.............

300 000

+

40 000

+ 100 000

d) Flyttningsersättningar m. in................

50 000

+

10 000

+ 10 000

3. Expenser

a) Bränsle, iyse, vatten och renhållning.........

---- 195 000

4-

70 000

+ 75 000

b) Samtalsavgifter...........................

87 000

+

10 000

+ 8 000

c) Vissa telekostnader för försvarsattachéer.....

____ 7 000

+

1 000

+ 1 000

d) Vakttjänst...............................

____ 252 000

+

44 000

+ 44 000

e) Kostnader för datamaskiner................

____ 400 000

—

—

f) Övriga expenser...........................

432 000

52 000

+ 147 000

4. Övriga utgifter..............................

____ 80 000

+

17 000

+ 17 000

2 200 000

+ 250 000

+ 410 000

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Knngl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

2 610 000 kr. Jag har därvid beräknat ca 220 000 kr. för signalskyddsavdelningens

omkostnader. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/

69 anvisa ett förslagsanslag av 2 610 000 kr.

E 7. Militärområdesstaber: Avlöningar

»1966/67 Utgift 18 505 228

1967/68 Anslag 18 500 000

1968/69 Förslag 21 175 000

1 Avser tiden 1/10 1966—30/6 1967

Militärområdesstaberna är militärbefälhavarnas stabsorgan. I militärområdesstabens

uppgifter ingår bl. a. att biträda militärbefälhavaren med

förberedelser för och ledningen av militärområdets försvar. Staben svarar

i fred för operativa krigsförberedelser m. m. samt biträder med ledningen

av utbildnings- och mobiliseringsverksamheten, underrättelse- och säkerhetstjänsten

samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom militärområdet.

Militärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner, operativ sektion,

underhållssektion, armésektion, transportsektion och befästningssektion.

I de tre största staberna finns därjämte en flygsektion. Vid samtliga

militärområdesstaber finns vidare en stabsavdelning.

Tjänster

Handläggande personal

a) officerare..............

b) övriga.................

Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Överbefälhavaren

Dep.chefen

''287

16

övrig personal

a) militär......................................... 127 — —

b) civil............................................ 307_—_— 3

737 — — 3

Anslag

Avlöningar till tjänstemän........................... 18 500 000 + 2 744 000 + 2 675 000

överbefälhavaren

Den föreslagna höjningen hänför sig till löneomräkning.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

21 175 000 kr. Anslaget har därvid minskats med medel för en förste reparatör,

en reparatör och en värmeskötare som bör föras över till avlöningsanslaget

för militärområdenas byggnadskontor (jfr prop. 1968: 1 bil. 6 s. 76).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber: Avlöningar för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 21 175 000 kr.

E 8. Militärområdesstaber: Omkostnader

‘1966/67 Utgift 6 944 313

1967/68 Anslag 4 900 000

1968/69 Förslag 11 800 000

‘ Avser tiden 1/10 1966—30/6 1967

Från anslaget betalas omkostnader för militärområdesstaberna, Gotlands

militärkommandostab och militärområdenas byggnadskontor.

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

1.

Sjukvård m. m............................

130 000

överbefäl-

havaren

+ 25 000

Dep.chefen.

+ 25 000

2.

Reseersättningar..........................

1 350 000

+ 800 000

+ 705 000

Därav flyttningsersättningar m. m............

350 000

+ 120 000

+ 115 000

3.

Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten och renhållning......

650 000

+ 2 100 000

+ 2 100 000

b) Samtalsavgifter........................

500 000

+ 275 000

+ 775 000

c) Vakttjänst............................

. -

+ 300 000

+ 300 000

d) Övriga expenser........................

1 355 000

+ 1 765 000

+ 1 345 000

Därav engångsutgifter...................

450 000

+ 835 000

+ 410 000

4.

Underhåll och drift av motorfordon.........

915 000

+ 1 915 000

+ 1 650 000

4 900 000

+ 7 180 000

+ 6 900 000

överbefälhavaren

Från anslaget bör betalas omkostnader för alla regionala ledningsorgan

som inte är självfinansierande, således även militärområdenas tyg- och

intendenturförvaltningar. Förslaget förutsätter att arméns anslag av omkostnadsnatur

minskas med ca 5,8 milj. kr.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1968

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

11,8 milj. kr. I enlighet med överbefälhavarens förslag har jag därvid beräknat

medel också för tyg- och intendenturförvaltningarnas omkostnader.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber: Omkostnader för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 11800 000 kr.

E 13. Förband med särskild budget

1967/68 Anslag 1 000

1968/69 Förslag 1 000

Efter förslag av Kungl. Maj :t i prop. 1967: 155 har riksdagen på tilläggsstat

I för budgetåret 1967/68 under fjärde huvudtiteln till förband med

särskild budget anvisat ett förslagsanslag av 1 000 kr. (SU 200, rskr 392).

Mot detta anslag regleras för innevarande budgetår utbetalningarna vid

Norra Smålands regemente (112), Skånska dragonregementet (P 2) och

Skånska flygflottiljen (F 10). Vid dessa förband bedrivs efter förslag av

1964 års försvarskostnadsutredning försöksverksamhet med verksamhetsplanering,

budgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll (prestationsmätning).

Verksamheten vid förbanden regleras enligt särskilda förbandsbudgeter

som godkänts av Kungl. Maj :t. Anslaget Förband med särskild

budget får belastas med nettoutbetalningar intill 75 497 000 kr. Detta

innebär emellertid inte att den för det militära försvaret för innevarande

budgetår fastställda utgiftsramen får överskridas. Besparingar som svarar

mot utgifterna på anslaget bör nämligen uppkomma på övriga riksstatsanslag.

1964 års försvarskostnadsutredning har den 5 februari 1968 avgett betänkande

Ekonomisystem för försvaret (SOU 1968: 1). I betänkandet föreslås

bl. a. att ekonomisystemet fr. o. m. budgetåret 1968/69 skall tillämpas

vid I 12, P 2 och F 10. Betänkandet remissbehandlas f. n. Beredningen av

ärendet kan inte slutföras före budgetårsskiftet. Försöken vid I 12, P 2 och

F 10 utgör emellertid ett betydelsefullt led i strävandena att ytterligare

förbättra hushållningen inom försvaret. De kan också ge underlag för

beslut om programbudgetering inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Verksamheten vid I 12, P 2 och F 10 bör därför för budgetåret regleras

i huvudsak på samma sätt som under innevarande budgetår med stöd

7 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

av särskilda förbandsbudgeter som fastställs av Kungl. Maj :t. Nettoutbetalningarna

för verksamheten vid förbanden under nästa budgetår kan antas

bli något högre än under innevarande budgetår. Detta beror — förutom på

pris- och lönehöjningar — bl. a. på att verksamheten vid I 12 utökas något

och att vissa ytterligare utgifter för strilunderhåll förutsätts redovisade i

F 10 :s budget.

Som framgått av det föregående bedrivs försöksverksamhet med verksamhetsplanering,

budgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll

under innevarande budgetår vid förband ur armén och flygvapnet. För

att vidga erfarenheterna från denna typ av verksamhet är det önskvärt att

likartad försöksverksamhet kan bedrivas även vid marina förband. Under

innevarande budgetår pågår på försvarskostnadsutredningens initiativ en

begränsad försöksverksamhet inom ramen för f. n. tillämpat budgetsystem

vid bl. a. Karlskrona örlogsskolor (KÖS). Verksamheten har bl. a. syftat till

att förbereda en omläggning av budgeteringen m. m. vid förbandet. Förberedelserna

har numera hunnit så långt att man vid KÖS anses kunna reglera

verksamheten på i huvudsak samma sätt som vid I 12 m. fl. förband. Chefen

för marinen har i skrivelse den 28 februari 1968 föreslagit, att försöksverksamhet

av detta slag skall få bedrivas vid KÖS under budgetåret 1968/69.

Jag biträder detta förslag. Utbetalningarna vid KÖS under budgetåret kan

beräknas till ca 15 milj. kr.

Vidare har chefen för armén i skrivelse den 23 februari 1968 gjort framställning

om försöksverksamhet under budgetåret 1968/69 vid bl. a. Bergslagens

artilleriregemente (A 9). Försöksverksamheten föreslås avse en förenklad

utgiftsredovisning för förbandet av ungefär samma slag som tillämpas

vid I 12 m. fl. förband. Den interna kostnadsredovisningen på olika verksamhetsstöden

begränsas emellertid och bokföring sker enligt nuvarande

titelredovisningssystem men utökad med en hänvisning till specificerade

uppdrag. Jag biträder förslaget om en försöksverksamhet med denna inriktning.

Sådana försök har enligt min mening stor betydelse som underlag

för ett beslut om införande av programbudgetering inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde och om ordningen för övergången. Under

försöksverksamheten bör utgifterna för A 9 på samma sätt som vid 112

in. fl. förband regleras över en av Kungl. Maj :t fastställd förbandsbudget

och redovisas mot riksstaten i samma ordning. Utgifterna vid A 9 under

budgetåret 1968/69 beräknas till ca 17 milj. kr.

Jag föreslår, att verksamheten vid I 12, P 2, F 10, KÖS och A 9 under

budgetåret 1968/69 regleras över ett särskilt anslag i riksstaten, Förband

med särskild budget. Detta anslag bör liksom för innevarande budgetår

föras upp som ett förslagsanslag med formellt belopp, 1 000 kr. Anslaget

bör inte få belastas med större belopp än högst 130 milj. kr. Den i annat

sammanhang förordade utgiftsramen för försvaret kommer emellertid inte

att överskridas härigenom. Besparingar som svarar mot de budgeterade ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

»9

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1908

gifterna vid försöksförbanden bör nämligen uppkomma på övriga riksstatsanslag

som förutsätts inte få belastas med utgifter för dessa förband. Det

ankommer på Kungl. Maj :t att vidta åtgärder för att reglera den sammanlagda

medelsförbrukningen. Slutlig avstämning av medelsförbrukningen bör

göras innan hela prisregleringsanslaget disponeras.

Under åberopande av vad jag har anfört i det föregående hemställer jag,

alt Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Förband med särskild budget för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

G. Institutioner m. in.

G 3. Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet

M966/67 Utgift 63 502 477 Reservation 5 520 092

1967/68 Anslag 45 000 000

1968/69 Förslag 47 500 000

1 Avser anslaget Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

Från anslaget betalas utgifter för försvarets forskningsanstalts forskningsverksamhet.

Häri ingår sådana löner och arvoden som inte betalas från avlöningsanslaget,

utgifter för anskaffning och underhåll av viss materiel och

för sådana tjänsteresor som inte betalas från omkostnadsanslaget, m. m.

Försvarets forskningsanstalt

Anslaget bör föras upp med 46 645 000 (+ 1 645 000) kr. ökningen avser

kompensation för pris- och lönestegringar enligt försvarsindex. Den täcker

inte helt merutgifterna enligt 1967 års fördelningsavtal om statstjänstemännens

löner.

Behovet av medel för utrikes tjänsteresor beräknas till 800 000

(+ 100 000) kr.

Forskningsanstalten bör liksom tidigare lämnas bemyndigande att utöver

anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsändamål

inom en kostnadsram av 6 milj. kr.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 47,5 milj. kr. Härav beräknar jag 735 000 kr.

för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Sedan flera år bedrivs vissa säkerhetspolitiska studier i utrikespolitiska

institutets regi med bidrag från detta anslag och från fjärde huvudtitelns

anslag till extra utgifter. Studierna har karaktär av försöksverksamhet.

Chefen för dåvarande ecklesiastikdepartementet har den 10 mars 1967

tillkallat sakkunniga med uppdrag att utreda frågor rörande formerna för

forskning och utbildning vid universitet och högskolor i internationell

politik med särskild hänsyn till säkerhetspolitiska studier samt freds- och

konfliktforskning. I avvaktan på utredningens resultat bör de säkerhetspolitiska

studierna få fortsätta i ungefär samma omfattning som innevarande

budgetår. Medel härför bör anvisas under detta anslag. Jag beräknar

behovet till högst 500 000 kr.

Forskningsanstalten åtar sig f. n. undantagsvis betalda forsknings- och

utvecklingsuppdrag för uppdragsgivare utanför totalförsvaret. Anstalten har

bedömt att en viss ökning av denna verksamhet är förenlig med anstaltens

uppgift att främja och samordna den forskning inom landet som är eller

kan förutses bli av betydelse för försvaret. Jag biträder anstaltens bedömning.

Jag ämnar föreslå Kungl. Maj :t att anstalten ges uppdrag att i samråd

med riksrevisionsverket utforma taxor för ifrågavarande uppdragsverksamhet.

Vid utformningen av taxorna bör eftersträvas full kostnadstäckning.

Inkomsterna av verksamheten bör tillgodoföras anslaget som särskilda

uppbördsmedel utom till den del de avser ersättning för sociala kostnader,

såsom pensions- och sjukförsäkringsavgifter. Denna del bör tillgodoföras

riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster. Den av Kungl.

Maj :t fastställda staten för anslaget bör göras upp enligt följande.

Utgifter

Forskning m. m.......................................................... 47 501 000

Särskilda uppbördsmedel

Inkomster av viss uppdragsverksamhet..................................... 1 000

Anslag 47 500 000

Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t inhämta riksdagens

bemyndigande att medge beställningar av materiel till visst belopp utöver

anvisade medel. Som anstalten har föreslagit bör beloppet bestämmas till

6 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att utöver anslaget

får läggas ut beställningar av materiel för försvarets

forskningsanstalts verksamhet inom en kostnadsram av

6 000 000 kr.,

b) till Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet

för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av

47 500 000 kr.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj.ts proposition nr JO!) år 1!)68

101

G 4. Försvarets radioanstalt: Avlöningar. G 5. Försvarets radioanstalt: Omkostnader.

G 6. Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel

För innevarande budgetår är anslagen uppförda med resp. 18 900 000,

4 850 000 och 5 000 000 kr.

Med hänvisning till en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria,

som torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att för budgetåret 1968/69

anvisa

a) till Försvarets radioanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag

av 20 525 000 kr.,

b) till Försvarets radioanstalt: Omkostnader ett förslagsanslag

av 5 245 000 kr.,

c) till Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll

av materiel ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

J. Viss materielanskaffning m. in.

J 7. Signalskyddsmateriel

1966/67 Utgift 3 380 072 Reservation 1 477 933

1967/68 Anslag 2 250 000

1968/69 Förslag 2 335 000

Från anslaget betalas anskaffning av kryptomateriel in. m. till krigsmakten

enligt en av överbefälhavaren upprättad långsiktsplan.

A rméför vattning en

Medelsförbrukningen under 1968/69 beräknas uppgå till 1 440 000 kr.

och avses för fortsatt anskaffning av signalskyddsmateriel för i första

hand behoven inom den nya organisationen för högre regional ledning.

Departementschefen

Ärendet är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till

statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysning torde få inhämtas av de hand
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

lingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Anslaget bör för nästa budgetår avses även för utveckling av signalskyddsmateriel

för totalförsvaret (jfr s. 148). Jag föreslår att anslaget förs upp

med 2 335 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Signalskyddsmateriel för budgetåret 1968/69 anvisa

ett reserv ationsanslag av 2 335 000 kr.

L. Övriga gemensamma ändamål

L 1. Familjebidrag

1966/67 Utgift 50 752 052

1967/68 Anslag 36 000 000

1968/69 Förslag 67 000 000

i

Från anslaget bestrids utgifter för vissa ersättningar för att trygga försörjning

in. m. av de värnpliktigas och vapenfria tjänstepliktigas anhöriga

m. fl. under den tid de värnpliktiga och tjänstepliktiga fullgör tjänstgöring.

Familjebidrag kan utgå som familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag. Från anslaget betalas också kostnader för

särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga och tjänstepliktiga

samt deras familjer m. m.

Försvarets civilförvaltning

Anslaget bör föras upp med 68 (+32) milj. kr. Antalet tjänstgöringsdagar

som berättigar till familjebidrag har beräknats för grundutbildning

till 16 711 200 och för repetitionsutbildning m. m. till 2 026 100. Den genomsnittliga

familjebidragskostnaden för man och dag har med hänsyn till höjningen

av familjebidragets maximibelopp m. m. fr. o. m. den 1 juli 1967

och till belastningen under budgetåret 1966/67 beräknats till 2: 30 (+ 1: —)

vid grundutbildning och 14:50 (+4:50) vid annan tjänstgöring.

Departementschefen

Med hänsyn till höjningen av familjebidragets maximibelopp, belastning

m. m. bör anslaget föras upp med 67 (+ 31) milj. kr. Jag har därvid räknat

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) ur 1968

med omkring 17 000 000 tjänstgöringsdagar för grundutbildning och omkring

1 900 000 tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning in. in.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Familjebidrag för budgetåret 1968/69 anvisa ett

förslagsanslag av 67 000 000 kr.

L 4. Reseersättningar till värnpliktiga in. fl.

1966/67 Utgift 17 107 344

1967/68 Anslag 14 800 000

1968/69 Förslag 17 600 000

Från anslaget bestrids utgifter för resor och traktamenten för värnpliktiga,

för följebefäl i samband med värnpliktsresor samt för medlemmar

i frivilliga försvarsorganisationer i samband med frivillig tjänstgöring vid

krigsmakten m. m.

Försvarets civilförvaltning

Anslaget bör föras upp med 17,6 (+ 2,8) milj. kr. Av ökningen hänför

sig 0,6 milj. kr. till kostnadsökning med anledning av successiv övergång

till nytt repetitionsutbildningssystem m.m. samt 2,2 milj. kr. till traktaments-

och taxehöjningar.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 17,6 (+ 2,8) milj. kr. Jag har därvid

räknat med att under nästa budgetår kostnader för resor som uppstår

i samband med inställelse inför utredningsman för den som sökt vapenfri

tjänst får bestridas från anslaget. Jag uppskattar dessa kostnader till omkring

20 000 kr. Jag har vidare räknat med utgifter för vissa resor vid inställelse

till mobiliseringsövningar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl. för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.

L 9. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

m. m.

1966/67 Utgift 13 877 885

1967/68 Anslag 13 700 000

1968/69 Förslag 17 000 000

Från anslaget utgår ersättning enligt militärersättningsförordningarna

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

den 18 juni 1927 (nr 234) och den 2 juni 1950 (nr 261) m. fl. författningar.

I samband med den reform av yrkesskadeförsäkringen som beslutats av

1967 års riksdag (prop. 1967: 147, 2LU 68, rskr 401) har förmånerna förbättrats

även för dem som skadats i militärtjänst.

Riksförsäkringsverket

Med hänsyn till belastningen bör anslaget räknas upp med 100 000 kr.

Reformen av yrkesskadeförsäkringen medför ett ökat medelsbehov av

3 milj. kr. enligt de i prop. 1967: 147 framlagda förslagen.

Departementschefen

Med hänsyn till att riksdagens beslut i vissa avseenden inneburit förbättrade

förmåner utöver dem som föreslagits i prop. 1967: 147 bör anslaget

föras upp med 17 milj. (+3,3 milj.) kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring in. m. för budgetåret 1968/69 anvisa

ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

M. Flygtekniska försöksanstalten

1965 tillsattes en utredning med uppgift att utreda framtida organisation

och verksamhet vid flygtekniska försöksanstalten (FFA), FFA-utredningen

(ledamöter flygöverdirektören Bertil Westergård, ordförande, departementsrådet

Göran Appelgren och fil. mag. Göran Hultqvist; direktiv se

1966 års riksdagsberättelse, Fö 29). Utredningen har den 5 juni 1967 avlämnat

betänkandet Flygtekniska försöksanstalten — framtida organisation och

arbetsuppgifter (Stencil Fö 1967:6) samt delutredningen Flygtekniska

försöksanstaltens ekonomiska förhållanden (Stencil Fö 1967:5).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren,

cheferna för armén, marinen och flygvapnet, armé- och marinförvaltningarna,

tekniska högskolan i Stockholm (KTH), tekniska högskolan

i Lund, Chalmers tekniska högskola, statens tekniska forskningsråd,

statens naturvetenskapliga forskningsråd, ingenjör svetenskapsakademien,

statens råd för byggnadsforskning, Bofors AB, Teleutredningar AB,

Sveriges Mekanförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO) genom Försvarsverkens

Civila Personals Förbund (FCPF), Tjänstemännens Centralorganisations

statstjänstemannasektion (TCO-S), Statstjänstemännens

Riksförbund (SR), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och

Svenska Teknologföreningen, samt över betänkandet och delutredningen

av flygförvaltningen, försvarets fabriksverk, försvarets

opaginerad Kontrollera mot PDF

ior>

Kanyl. Maj:ts proposition nr 10!) år W68

forskningsanstalt (FOA), styrelsen för FFA, flygtekniska rådet, byggnadsstyrelsen,

luftfartsverket, statens provningsanstalt, statskontoret, riksrevisionsverket,

statens skeppsprovningsanstalt, universitetskanslersämbetet,

samarbetsnäninden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för

universitet och högskolor, utruslningsnämnden för universitet och högskolor,

industriforskningsutredningen, transportforskningsutredningen, Scandinavian

Airlines System (SAS), SAAB och Svenska Flygmotor AB.

FFA:s nuvarande organisation in. ni.

Enligt sin instruktion (1965:839) har FFA till uppgift att främja den

flygtekniska utvecklingen inom landet. Härvid åligger det anstalten att

planlägga och utföra såväl flygteknisk forskning av teoretisk och experimentell

art som flygtekniska provningar, att med uppmärksamhet följa

utvecklingen i länder som intar en ledande ställning på detta område samt

att samla, ordna, bearbeta och offentliggöra forskningsresultat och andra

rön inom sitt verksamhetsområde. Försöksanstalten bedriver dels forskning

och provning mot ersättning på uppdrag av offentlig myndighet eller

enskild, dels egen, främst civilt inriktad forskningsverksamhet. Den ekonomiska

ramen för sistnämnda forskningsverksamhet är den s. k. nettoutgiften,

dvs. skillnaden mellan den totala belastningen på avlönings- och

omkostnadsanslagen och beställningsinkomsterna.

Försöksanstalten leds av en styrelse bestående av chefen för anstalten,

som är generaldirektör, och sju andra ledamöter.

Försöksanstalten är organiserad på fem avdelningar, nämligen två aerodynamiska,

som försöksvis i rationaliseringssyfte slagits samman till en, en

hållfasthetsavdelning, en mätteknisk avdelning och en driftsavdelning. Vidare

finns ett kansli.

Till anstalten är knutet ett vetenskapligt råd, flygtekniska rådet. Rådet

skall ge styrelsen del av erfarenheter och rön av betydelse för anstaltens

verksamhet, föreslå nya arbetsuppgifter, främja samarbete på det flygtekniska

forsknings- och försöksområdet samt i övrigt biträda styrelsen i den

mån den begär det. Ledamöter av rådet är generaldirektören och minst tio

andra ledamöter, som Kungl. Maj :t utser.

Vid försöksanstaltens aerodynamiska avdelning finns en stor låghastighetstunnel,

en transsonisk kontinuerlig vindtunnel jämte ett aerodynamiskt

laboratorium med viss utrustning, två relativt stora transsonisk-supersoniska

vindtunnlar, en mindre hypersonisk vindtunnel, en kanontunnel

för åstadkommande av mycket höga temperaturer samt vissa smärre

vindtunnlar. Vidare finns en stor hypersonisk vindtunnel och en transsonisk-supersonisk

variabel Machtalstunnel (TVM500) med anslutning till

den stora hypersoniska tunnelns tryck- och värmemagasin.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Utgifts- och inkomstutvecklingen för försöksanstalten under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning.

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

Utfall

Utfall

Utfall

Anslag och

(avrundat)

(avrundat)

(avrundat)

beräknade

inkomster

Utgifter

Avlöningar......................

8 858 000

8 813 000

9 463 000

8 000 000

Omkostnader....................

2 677 000

2 736 000

2 226 000

2 100 000

Summa utgifter..................

11 535 000

11 549 000

11 689 000

10 100 000

Inkomster

Flygförvaltningen direkt eller via

SAAB........................

9 395 000

9 196 000

9 300 000

8 000 000

Övriga beställare.................

840 000

1 053 000

1 092 000

800 000

Summa inkomster................

10 235 000

10 249 000

10 392 000

8 800 000

Nettoutgift.....................

1 300 000

1 300 000

1 297 000

1 300 000

Försöksanstaltens utrustning har finansierats dels med direktanslag,

dels genom direkta utrustningsbeställningar av flygförvaltningen. Den totala

historiska investeringskostnaden för utrustning som alltjämt är i driftdugligt

skick uppgår till ca 51 milj. kr.

Nuanskaffningsvärdet kan beräknas till ca 63 milj. kr. fördelat med 27

milj. kr. på flygförvaltningens och 36 milj. kr. på FFA:s egna investeringar.

I försöksanstaltens byggnader har investerats totalt ca 10 milj. kr.

Taxor för FFA:s uppdragsverksamhet fastställs av anstalten själv på

grundval av vissa allmänna riktlinjer, som meddelades av Kungl. Maj :t i

början av 1950-talet. Dessa innebär, att uppdrag från statlig uppdragsgivare,

direkt eller via industri, skall debiteras alla av uppdraget föranledda

direkta och indirekta kostnader, som belastar försöksanstaltens anslag,

men däremot inte osynliga kostnader för pensioner, lokalhyror och kapitaltjänstkostnader,

s. k. komplementkostnader. Uppdrag från enskilda eller

utländska beställare skall i princip belastas med samtliga kostnader, inkl.

komplementkostnader, men möjligheter att göra undantag finns.

Verksamheten inom FFA har under senare år alltmer dominerats av

beställningsarbeten för försvarets räkning, främst utvecklingsarbeten för

flygplan 37. Då arbetet för flygplan 37 nu närmar sig sitt slut sker en betydande

nedgång i uppdragsvolymen. Med anledning härav uppdrog FFA:s

styrelse i juli 1964 åt flygtekniska rådet att komma in med förslag och synpunkter

beträffande omfattningen och inriktningen av försöksanstaltens

verksamhet på längre sikt. På grundval av prognoser beträffande beställningsvolym

och behov av militär och civil forskning föreslog rådet att FFA

borde ges en basorganisation om 220 personer till en årlig kostnad av 8 milj.

kr. i 1963 års löneläge. Samtidigt anförde rådet att behov fanns att behålla

basorganisationen för flygteknisk forskning och provning vid Svenska

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 19GS

Flygmotor AB och KTH. Kostnaden härför beräknades preliminärt till 2

milj. kr. för vardera.

FFA:s personalvolym utgjorde under hudgetåret 1964/65 i genomsnitt

300 personer, men efter successiv nedgång och de avskedanden som blev

ofrånkomliga i början av 1967 uppgick antalet anställda i januari 1968 till

218 personer.

FFA-utrcdningens betänkande

Nuvarande resurser för flygteknisk forsknings-, försöks- och utredningsverksamhet
Utredningen

redogör i sitt betänkande för de inom landet befintliga resurserna

för flygteknisk provning och forskning. Härvid indelas dessa i sjn

ämnesområden, nämligen aerodynamik, aeroelasticitet och strömningsteknik,

motorutveckling, hållfasthets- och materialundersökningar, flygmekaniska

och bioteknologiska undersökningar, tillförlitlighets- och miljöprövning

av utrustning, flygmedicinska försöksanläggningar samt systemanalys

och kontrollverksamhet. I det följande lämnas ett sammandrag av utredningens

redogörelse.

De institutioner och företag som har provnings- och försökskapacitet

inom områdena aerodynamik, aeroelasticitet och strömningsteknik

med flygteknisk inriktning är FFA, Svenska Flygmotor

AB, KTH-flygteknik, KTH-gasdynamik samt Bofors AB.

Den tekniska standarden hos de aerodynamiska försöksanläggningarna

måste enligt utredningen totalt sett anses vara förhållandevis hög även i

internationell jämförelse. Viss reservation måste dock, enligt utredningens

mening, göras för de transsoniska vindtunnlarna, som är väl små för tvputveckling.

Detta problem har dock i stort sett kunnat bemästras genom

långt driven modelltillverkningsteknik och mätteknik. Systemen för dataregistrering

och -bearbetning är genomgående av hög klass och medger

starkt rationaliserad drift med hög resultatmängd.

Anläggningarna för utveckling av jetmotorer är helt koncentrerade

till Svenska Flygmotor AB som också har speciella resurser för

utveckling av robotmotorer av vätskeraket-, hybridraket- och rammotortyp.

Den ojämförligt största delen av materialprovningsverksamheten

utförs vid industrilaboratorier. Av intresse i detta sammanhang

är enligt utredningen dock främst de provningsresurser som är speciellt

anpassade för flygtekniska tillämpningar samt laboratorier för vilka

gränsdragningsproblem gentemot FFA:s verksamhet kan föreligga. Närmast

berörs då FFA:s hållfasthetsavdelning, SAAB:s provtjänstavdelning,

KTH:s institution för flygplanstatik och flygplanbyggnad samt statens

provningsanstalt.

FFA:s och SAAB:s resurser är anpassade för materialprovning i sam
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

band med flygplan- och robottillverkning och särskilt FFA har för detta

ändamål vissa avancerade anläggningar som inte finns någon annanstans

i landet. Mellan FFA och SAAB sker en arbetsfördelning som innebär att

SAAB gör de provningar som ligger närmast den färdiga produkten, medan

FFA gör de grundläggande material- och konstruktionsproven.

Flygmekaniska undersökningar utförs genom teoretiska

beräkningar i analoga och digitala räkneanläggningar, genom försök i flygsimulatorer

samt genom flygprov. Bioteknologiska undersökningar utförs

genom laboratorieprov och kan i viss mån verifieras genom flvgprov.

Maskinella resurser för flygmekaniska beräkningar finns främst vid

SAAB och FOA samt vid KTH-flygteknik och för bioteknologiska laboratorieexperiment

vid SAAB och KTH-flygteknik.

Även inom övriga ämnesområden visar utredningen att betydande

resurser finns för inhemsk forskning och försöksverksamhet inte

bara vid FFA utan även vid andra institutioner och företag. Under intensiva

utvecklingsperioder har efterfrågan på speciellt vindtunnelkapacitet varit

mycket stor och behov av nya anläggningar har ibland uppstått snabbt.

Anläggningarna har därför förlagts till de företag och institutioner som

vid tidpunkten i fråga hade resurser att på avsedd tid bygga dem och därefter

driva verksamheten. Utredningen finner att denna splittring av den

totala kapaciteten ur beställarnas synpunkt — främst flygförvaltningens

och SAAB:s — ansetts fördelaktig eftersom viss konkurrens förekommit.

Samtliga tillgängliga resurser har varit fullt belagda under utvecklingsarbetet

på flygplan 35 och 37 och de olika försöksställena har härvid kompletterat

varandra dels genom specialisering på olika försökstyper, dels genom

ett organiserat samarbete för att delge varandra gjorda erfarenheter.

Totalkostnaden 1964/65 för de flygtekniska forsknings- och provningsorganisationerna

utgjorde på aerodynamikområdet 13,4 milj. kr., på hållfasthetsområdet

2,1 milj. kr. och på simulatorområdet 1,0 milj. kr. eller

totalt 16,5 milj. kr. i 1964/65 års löneläge. Häri är komplementkostnader

vid FFA och KTH inte inräknade. Med beaktande av dessa kan de totala,

rörliga årskostnaderna beräknas till ca 20 milj. kr. 1964/65, vilket motsvarar

ca 25 milj. kr. för år i 1967 års löner och priser. Härtill kommer fasta

kostnader vid FFA med ca 2 milj. kr. för år.

För 1966 beräknar utredningen att den totala forsknings- och utvecklingsinsatsen

i Sverige med inriktning på flygplantillverkning uppgick till

ca 140 milj. kr. eller ca 10 % av den samlade insatsen för forskning och

utveckling. Uppskattningsvis hänför sig 7 % till egentlig flygteknisk forskning

och utveckling och 3 % till andra teknikgrenar, främst elektronik

och teleteknik, inom vilka områden insatserna indirekt kommer den ickeflygtekniska

industrin till godo.

Utredningen har också undersökt flygforskningens ställning utomlands

och gör vissa jämförelser mellan svensk och utländsk flygforskning. Av

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 ur 196S

redogörelsen framgår att den svenska flygtekniska forsknings- och försöksverksamheten

i högre grad än den utländska är styrd av beställare genom

uppdrag. I andra länder finns emellertid statliga organ på hög nivå med

uppgift att prioritera inom hela forskningsfältet och fördela tillgängliga

statliga anslag.

Utredningens förslag till inriktning och omfattning av den framtida flygtekniska

forsknings- och försöksverksamheten m. m.

På grundval av uppgifter inhämtade från försvarets myndigheter bedömer

utredningen att försvaret har ett långsiktigt behov av flygteknisk forskning,

utveckling och provning inom landet som inte kan tillgodoses enbart

med de resurser som finns inom industrin och vid högskolorna. De omfattande

anläggningar och den speciella kompetens, som byggts upp vid FFA

inom områdena aerodynamik och hållfasthetsteknik, utgör en för försvaret

nödvändig tillgång. Försvarets behov är, enligt utredningen, tillräckligt motiv

för att bibehålla flygtekniska försöksanstalten i lämplig utformning och

omfattning.

Utredningen sammanfattar försvarets behov av flygtekniska

forsknings- och provningsresurser, främst vid FFA, på följande sätt.

Vidmakthållande av en hög kunskapsnivå inom landet på det flygtekniska

området genom aktiv utvecklings- och forskningsverksamhet är nödvändig.

Kvalificerade resultat ger möjlighet till internationellt utbyte med ett ekonomiskt

värde mångfalt större än våra egna insatser, vilka av bl. a. ekonomiska

skäl begränsas till ett fåtal områden. En hög kunskapsnivå erfordras

även för tekniska och ekonomiska bedömningar vid inköp av utländsk materiel.

Visst studie- och prognosarbete rörande den flyg- och robottekniska utvecklingen

erfordras som underlag för försvarets långsiktiga planering. Sådant

arbete kan i defensivt syfte behöva inriktas på anfallsvapen, som inte

är aktuella i materielutvecklingen för det egna försvaret, men som kan

komma att användas mot vårt land. Förprojekteringsarbeten och målforskning

erfordras som underlag för beslut om framtida flygplan- och robotprojekt.

Sådana arbeten kan t. ex. avse experimentella jämförelser av alternativa

utformningar.

Inhemska utvecklingsarbeten på flygplan och robotar måste förutses så

länge statsmakterna ej fattat beslut om att för framtiden avstå från möjlighet

härtill.

Behov av efterarbeten på flygplan, som redan är i bruk, kan uppkomma

på grund av oförutsedda tekniska problem, vid modifieringar eller vid införande

av ny taktik, beväpning eller yttre utrustning.

Vid licenstillverkning fordras kapacitet för anpassning och vidareutveckling

av produkten för svenska förhållanden.

Utredningen har vidare undersökt behovet av forskning och försök för

en eventuell svensk produktion av civilflygplan och finner

att någon omfattande forskning för detta ändamål inte kan påräknas.

Behovet av typbundna vindtunnel- och liållfasthetsundersökningar beräk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungi. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

nas till högst 600 000 kr. och troligen inte över 300 000 kr. för år medan

projektarbete pågår.

Inom luftfarts- och flygsäkerhetsforskningens

område anser utredningen — mot bakgrunden av en förutsebar stark

expansion av den civila luftfarten — att långsiktigt utvecklingsarbete blir

nödvändigt.

Vid en jämförelse mellan behovet av och resurserna för inhemsk flygteknisk

forskning finner utredningen att behovet kommer att understiga resurserna

när utvecklingsarbetet för flygplan 37 slutförts. Eftersom försvaret enligt

utredningens uppfattning inte kan undvara FFA bör i denna situation

den inom landet bedrivna flygtekniska forsknings- och provningsverksamheten

koncentreras till FFA. Detta skulle ge FFA ett bredare kompetensområde

och ökad systemöverblick till nytta för den fortsatta flygtekniska utvecklingen

inom landet. Härigenom skapas även förutsättningar för ökad

efterfrågan på försöksanstaltens tjänster från den expanderande civila luftfartens

sida.

Den förutsedda minskningen av typutvecklingsarbeten kommer att reducera

den totala arbetsvolymen på aerodynamikområdet och

drabba såväl FFA som KTH-flygteknik, Svenska Flygmotor AB:s aerodynamiska

avdelning och Bofors AB:s vindtunnellaboratorium.

I flygtekniska rådets utredning 1965 framfördes att vindtunnelverksamheten

vid KTH och Svenska Flygmotor AB borde behållas som projektberedskap.

Boforslaboratoriet diskuterades inte i detta sammanhang. Vid fullföljande

av denna tankegång skulle man i nuvarande situation tvingas att med

försvarsmedel bekosta minimiorganisationer på fyra ställen vilket utredningen

inte finner försvarligt när en koncentration av verksamheten enligt

utredningens mening ger större effekt. Utredningen anser också att en sådan

koncentration är det enda sätt på vilket en flygteknisk provnings- och

forskningskapacitet kan vidmakthållas. Den aerodynamiska verksamhet

utanför FFA som beställs av försvaret, direkt eller genom industrin, bör

därför enligt utredningen föras över till FFA. Eftersom de fyra försöksställenas

verksamhet i avsevärd grad varit specialiserad bör specialister från

de övriga laboratorierna erbjudas anställning vid FFA i den utsträckning

som erfordras för att förändringarna skall kunna genomföras utan att den

totala kompetensnivån sjunker. Utrustningsmässigt täcker FFA:s anläggningar

de övriga laboratoriernas resurser i så måtto att alla typer av prov

är tekniskt möjliga. En viss förlust i totalkapacitet kan dock inte undgås,

men utredningen anser att denna nackdel måste accepteras.

Vid ett genomförande av utredningens förslag kommer den aerodynamiska

forskningsverksamheten vid KTH-flygteknik i fortsättningen att begränsas

till vad som kan genomföras med forskningsanslag eller med den

fasta akademiska staben. Därvid kan för experimentell forskning nödvän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kumjl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1068

dig teknisk specialistservice inte längre fås internt inom institutionen. Utredningen

anser dock, att FFA mot ersättning bör ge sådan service. Vidare

bör KTH:s forskare i ökad utsträckning beredas tillfälle alt utnyttja FFA:s

anläggningar. Omvänt bör hinder inte föreligga för FFA att utnyttja

KTH:s utrustning, när detta från tekniska och ekonomiska synpunkter eller

av kapacitetsskäl är lämpligt. Genom ett smidigt samarbete mellan FFA

och KTH och ett ömsesidigt utnyttjande av tillgängliga resurser anses de

för KTH-flygteknik negativa verkningarna av utredningens förslag kunna

begränsas.

Svenska Flygmotor AB:s aerodynamiska avdelning torde enligt utredningen

komma att läggas ned, om försvaret inte garanterar en minimiorganisation

om ca 1,6 milj. kr. för år i 1966 års priser. Utredningen anser sig

inte kunna förorda att en sådan garanti ställs.

Bofors vindtunnellaboratorium har företaget byggt upp med egna medel.

Utredningen föreslår, att försvarets arbeten flyttas över från detta laboratorium

till FFA även om åtgärden skulle leda till att laboratoriet läggs ned.

Utredningen har funnit att FFA:s verksamhet på hållfasthetsområdet

bör fortsättas. Såväl försvaret som flygindustrin har uttalat behov

av denna verksamhet. Detta behov understryks ytterligare av den förväntade

utvecklingen på materialområdet.

FFA:s hållfasthetsverksamhet anses alltså böra finnas kvar, men den

kommer utrustningsmässigt att ha överkapacitet i förhållande till den flygtekniska

beläggningen. Samtidigt har statens provningsanstalt ett utbyggnadsbehov.

Provningsanstalten bör emellertid enligt utredningen så långt

möjligt utnyttja FFA:s överkapacitet genom att anlita FFA som underleverantör

i tillämpliga fall. Den flygtekniska grundinriktningen av FFA:s hållfasthetsverksamhet

begränsar inte verksamheten till sådana tillämpningar.

Verksamheten vid KTH:s institution för flygplanstatik och flygplanbyggnad

har hittills endast i ringa utsträckning avsett arbeten för försvaret.

Institutionens verksamhet anses därför inte komma att påverkas nämnvärt

av att flygtekniska hållfasthetsarbeten framdeles i första hand bör gå till

FFA.

Omfattningen av hållfasthetsteknisk provningsverksamhet vid SAAB bestäms

enligt utredningen av pågående typutvecklingsarbeten.

Typutvecklingsarbeten inom områdena flygmekanik, flygegenskaper

samt bioteknologi med flygteknisk inriktning

har hittills bedrivits vid SAAB, KTH-flygteknik och flygförvaltningens

försökscentral. Dessutom har konsultverksamhet inom områdena

flygmekanik och flygegenskaper bedrivits vid privat konsultföretag i anslutning

till pågående typutveckling. SAAB och KTH-flygteknik har även

utfört arbeten av målforskningskaraktär. Vid sistnämnda institution är

denna verksamhet knuten till en forskningssimulator, som ägs av flygförvaltningen.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Enligt utredningens bedömning kommer försvaret att ha ett fortsatt behov

av målforskning, utvecklings- och utredningsarbeten inom ifrågavarande

områden. Vidare har från luftfartsintressenter framhållits, att det är på

dessa områden luftfarten har sina största intressen av forskning och utredningar.

Försöksanstaltens anpassning till ändrade uppdragskonjunkturer har avsevärt

försvårats av att anstalten endast täckt områdena aerodynamik och

hållfasthet. Så länge ingen ändring sker härvidlag, kommer luftfartens

intresse för anstalten att vara ringa. Utredningen anser därför att försöksanstalten

bör göras så mångsidig som möjligt inom ramen för landets totala

flygtekniska forskningsinsatser.

Utredningen föreslår, att den aerodynamislca uppdragsverksamheten flyttas

från KTH-flygteknik till FFA. Därigenom skulle en stor del av omkostnadsbasen

vid institutionen försvinna. De interna tekniska och administrativa

servicefunktionerna måste då antingen kostnadsmässigt bäras av kvarvarande

verksamhet, dvs. främst simulatorverksamheten, genom högre omkostnadspålägg

eller också försämras. I det senare fallet blir verksamheten

ineffektiv. Samtidigt har FFA i princip överkapacitet på sina tekniska servicefunktioner.

Utredningens slutsats är, att det bör vara rationellt och ekonomiskt

fördelaktigt att föra över simulatorverksamheten till FFA. Därvid

bör direktengagerad specialistpersonal erhålla anställning vid FFA för att

inte en dyrbar investering i flerårig utbildning skall gå förlorad och dessutom

KTH:s forskare beredas möjlighet att utföra arbeten i simulatorn efter

överflyttningen. Personal inom FFA:s basorganisation bör däremot kunna

svara för tekniska och administrativa servicefunktioner.

Plats för simulatorverksamheten kan beredas genom omdisposition av befintliga

lokaler vid FFA.

Systemteknisk verksamhet med inriktning på f 1 y goch

vapentekniska tillämpningar har under ett tiotal år bedrivits

vid KTH-flygteknik på uppdrag av flygförvaltningen. Om övrig försvarsbeställd

uppdragsverksamhet flyttas över från KTH-flygteknik till

FFA bör enligt utredningens uppfattning även den systemtekniska gruppen,

f. n. fyra personer, flyttas över. Det studie- och prognosarbete rörande den

flyg- och robottekniska utvecklingen som enligt utredningen erfordras för

försvarets långtidsplanering kan då lämpligen förläggas till den överflyttade

arbetsgruppen, som också kan utgöra en kärna för ökat systemarbete

vid FFA.

Utredningen anser, att en förstärkning av de samlade insatserna på m i 1 itärt

och civilt flygsäkerhetsarbete bör komma till stånd.

Flygvapnet har under senare år haft en markant förbättring av haveristatistiken,

vilket bl. a. har tillskrivits systemet för driftstörningsanalys som

ger möjlighet till förebyggande åtgärder. Detta system i kombination med

nya metoder för urval av flygförare och kontroll av deras prestationsförmå
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:In proposition nr 10!) år 1968 113

bör enligt utredningen dels kunna utvecklas ytterligare, dels kunna introduceras

för tillämpning inom civil luftfart.

Eu primär uppgift i flygsäkerhetsarbetet är att genom analys av driftstörningar,

tillbud och haverier skaffa sig kunskap om riskfördelningen,

så att åtgärder kan sättas in på de svaga punkterna, antingen dessa är av

materiell, personell eller organisatorisk art. Flygvapnets driftstörningsanalys

är i dag uppdelad på eu analyssektion för personalfrågor vid flygvapnets

säkerhetstjänst, en analysgrupp för materielfrågor vid flygförvaltningen

samt en datasammanställningsgrupp placerad utanför förvaltningen.

FFA-utredningen anser, att hela flygsäkerhetsanalysen med stor fördel

kan föras över till FFA och där föras samman till en sektion genom en direkt

personalöverföring. Med denna sektion som utgångspunkt skulle motsvarande

verksamhet på den civila luftfartens område kunna sättas i gång

och de militära erfarenheterna därvid tas tillvara på ett effektivt sätt.

Utredningen anser alt behov finns av förbättrad metodik för pilo

t u r v a 1 vid civilflyget samt att även flygvapnet har intresse av en

sådan förbättring.

Inom detta område liar svenska forskare utarbetat en metod att mäta en

flySförares funktionella tillförlitlighet i en simulerad eller verklig flygning.

Utredningen anser att denna insats bör tas tillvara och utvecklas. Detta

sker lämpligast genom att man inom FFA inrättar en arbetsgrupp för urvalstest,

knuten till simulatorverksamheten.

Utredningen redovisar en uppskattning av i vilken utsträckning berörda

intressenter i framtiden kan komma att lägga ut beställningar hos FFA.

Vad gäller flygförvaltningen bedömer utredningen en årlig kostnad för

sådana beställningar på ca 6 milj. kr. som realistisk. Häri ingår även SAAB:s

behov av beställningar. Arméförvaltningen kan beräknas lägga ut beställningar

på ca 150 000 kr. Eftersom utvecklingsuppdragen sker enligt huvudleverantörsprincipen

och det står huvudleverantörer fritt att anlita försöksställe

enligt eget bedömande är det svårt att beräkna till hur stor del beställningarna

kan komma FFA till del. Marinförvaltningens behov av beställningar

vid FFA beräknas bli litet i förhållande till anstaltens resurser.

Bofors AB väntas beställa bos FFA för ca 350 000 kr. under 1967. Härav

avses 300 000 kr. för uppdrag för försvarets räkning och 50 000 kr. för Bofors

egen räkning. Samtidigt förutser utredningen fidl sysselsättning vid företagets

eget vindtunnellaboratoriuin, vilket innebär en beställningsvolym

av ca 550 000 kr. för år på försvarsmedel främst från flygförvaltningen.

Även FOA beräknas komma att lägga ut enstaka beställningar inom olika

områden, t. ex. fluidistorteknik.

Vid sammanvägning av resurserna för och behovet av flygteknisk forskning

i landet i allmänhet och vid FFA i synnerhet finner utredningen att

endast en del av den totala kapaciteten för sådan forskning vid FFA kom8

— Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

mer att bli utnyttjad även vid en koncentrering av verksamheten enligt

utredningens förslag. Detta gäller i första hand vindtunnelresurserna, som

representerar 85 % av investeringarna vid FFA, men även hållfasthetslaboratoriet.

Den mättekniska avdelningens kvalificerade utrustning är dimensionerad

för att klara perioder av intensivt typutvecklingsarbete och kommer

följaktligen också att bli svagt utnyttjad. Detsamma torde i viss utsträckning

gälla driftavdelningen. Utredningen har därför undersökt i vad

mån utrustning och personal vid FFA kan utnyttjas för andra än rent flygtekniska

ändamål.

Mot bakgrunden av en specialutredning utförd av en expertgrupp inom

utredningen anser utredningen att byggnadsaerodynamisk

verksamhet i framtiden kommer att erfordras i högre grad än tidigare

samt hänvisar till att planer föreligger på att inrätta ett nytt vindtunnellaboratorium

enbart för byggnadsteknisk forskning och provning vid tekniska

högskolan i Lund. Bakgrunden till förslaget torde enligt utredningen

ha varit dels att man bland byggnadsteknikerna önskat knyta verksamheten

i fråga direkt till en byggnadsteknisk institution, dels att man förutsatt att

befintliga flygtekniska vindtunnlar var fullbelagda med flygtekniska uppdrag.

Denna bedömning torde tidigare ha varit korrekt. Sedan dess har dock kapaciteten

två- å tredubblats medan beläggningen av vindtunnlarna minskat

sedan toppbelastningen för flygplan 37 passerats. Utredningen föreslår därför,

att en särskild sektion för byggnadsaerodynamik i stället inrättas vid

FFA:s aerodynamiska avdelning.

Även inom andra icke flygtekniska områden som hållfasthetsteknisk

forskning och service, fluidistorforskning m. m. anser utredningen att FFA

har vissa möjligheter att få användning för sitt kapacitetsöverskott.

Svensk rymdforskning bedrivs av den rymdtekniska gruppen

som finansieras gemensamt av tekniska forskningsrådet, den svenska

ESRO-kommittén och industrin och är placerad vid Teleutredningar AB.

Utredningen anser att flygteknik och rymdteknologi har många beröringspunkter

och att någon klar gräns mellan dessa teknikområden inte finns.

Därför bör statligt stödd verksamhet på dessa områden förläggas till samma

ställe — FFA — där en eventuell framtida utvidgning av gruppens

verksamhet kan genomföras med minsta möjliga investeringar i resursuppbyggnad.

Nuvarande kostnader behöver enligt utredningen inte ökas

■sid en sådan överflyttning, men medger trots detta visst täckningsbidrag

för FFA:s fasta kostnader.

De institutioner och företag som samarbetar i flygtekniska utvecklingsoch

forskningsarbeten för försvarets räkning, har en organiserad samverkan

i fråga om flygteknisk litteraturtjänst. Denna sköts av respektive

intressenters bibliotek. Vid flygförvaltningens normaliebyrå finns dessutom

en dokumentalionssektion som svarar för anskaffning av svåråtkom
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kitngl. Maj.ts proposition nr 109 ur 190S

ligare litteratur och administrerar eu gemensam flygteknisk referattjänst.

1 å senare år liar denna referattjänst enligt utredningen inte fungerat så

val. På beställning av flygförvaltningen arbetar en utredning på att modernisera

systemet, varvid även möjligheterna att gå över till maskinell

databehandling kommer att behandlas.

Utredningen anser att det kommer att finnas ett allt större behov av

flygteknisk informations- och dokumentationstjänst. För att tillgodose

detta bör en på ADB-teknik baserad informations- och dokumentationscentral

inrättas med uppgift att betjäna såväl civila som militära intressen. Då

FFA utgör den naturliga förbindelselänken mellan dessa och dessutom har

de nödvändiga forskarkontakterna föreslår utredningen, att centralen förläggs

till FFA.

Utredningen föreslår, att informations- och dokumentationscentralen vid

FFA i uppbyggnadsskedet bekostas genom beställningar från flygförvaltningen

i dess egenskap av huvudintressent. Så snart centralen *är funktionsduglig,

bör den finansieras genom lämpligt utformad taxebeläggning

av de tjänster den tillhandahåller militära och civila kunder. Dokumentationscentralen

ingår inte i den i det följande av utredningen redovisade

basorganisationen.

FFA har tidigare i begränsad utsträckning anlitats av icke-flygtekniska

industrier för service uppdra g. Sedan FFA under senare år fått

ledig kapacitet och därför aktivt sökt sprida kännedom om sina resurser,

har ett tilltagande intresse för mätteknik och hållfasthetsteknisk service

konstaterats. Utredningen anser det vara angeläget, att FFA ytterligare aktiverar

sin säljverksamhet.

En arbetsgrupp och ett laboratorium för fluidistorforskning har

skapats vid FFA på försvarsmedel. Då fluidistortekniken kan väntas få industriell

betydelse, förutses ett ökande behov av konsultativ service och

forskning åt industrin på detta område. Den investering som redan gjorts

vid FFA synes snabbt kunna bli till nytta om fortsatt statlig verksamhet

inom detta fält koncentreras till försöksanstalten.

De totala intäkterna från utländska uppdrag vid FFA uppgick

fr. o. m. budgetåret 1950/51 t. o. in. budgetåret 1966/67 till ca 1,1 milj. kr.

Harav härrörde ca 75 % från uppdragsgivare i USA, 22 % från Jugoslavien

och 3 % från övriga länder. De aerodynamiska avdelningarna svarade för

66 % av uppdragen.

Utredningen finner, att möjligheterna för FFA att erhålla utländska uppdrag

inom aerodynamikområdet begränsas av den överkapacitet på vindtunnelresurser,

som finns i Europa men anser dock att FFA bör fortsätta

och stärka sitt samarbete med utländska myndigheter, forskningsorganisationer

och företag för att därigenom skapa vidgade förutsättningar för

utländska uppdrag. Aktiv säljverksamhet bör bedrivas för samtliga verksamhetsgrenar

inom anstalten.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Utredningens förslag till organisation och finansiering av FFA

Utredningen framhåller att man vid varje övervägande rörande b a s o rganisationens

utformning måste beakta, att välutbildade forskare

och uppdragsledare utgör en tillgång, som det tar lång tid att återvinna,

om den en gång förlorats. Det anses behövas fem å tio år för att på nytt

nå samma kompetensnivå inom organisationen. Även andra personalkategorier

med erfarenhet av sådana problem som är specifika för FFA:s verksamhet,

är nödvändiga i en basorganisation. Många specialkunskaper måste

därför vara representerade i organisationen. För samtliga personalkategorier

gäller, att verksamheten måste te sig meningsfylld för dem även i basorganisationsfallel.

Meningsfyllt arbete är också enda sättet att hålla kompetensen

på önskad nivå. Från ekonomisk synpunkt finns det ett tröskelvärde

för verksamhetens storlek, under vilket insatsen inte ger någon utdelning

i form av praktiska resultat. Det synes utredningen därför vara meningslöst

att överhuvudtaget ha kvar en basorganisation, om den inte ligger

på en sådan nivå, att rimlig utdelning erhålles. Skulle det vara omöjligt att

erhålla tillräckliga medel härför, är det enligt utredningen bättre att helt

lägga ned vissa verksamhetsgrenar och satsa på de kvarvarande.

Beträffande de personella resurserna understryker utredningen att man

måste beakta att meningen med basorganisationen är att kompetensen skall

bevaras inom sådana flygtekniska områden som försvaret på längre sikt

är i behov av. Kompetensen kan endast bibehållas genom kvalificerat arbete

på området i fråga. Eu rätt dimensionerad basorganisation har därför

inte något kapacitetsöverskott av uppdragsledare och forskare, som kontinuerligt

skulle kunna utnyttjas för helt annan verksamhet. Däremot bör

enligt utredningen möjlighet finnas, att vissa uppdragsledare utnyttjas på

del av sin tid eller sporadiskt för uppdrag på icke flygtekniska områden.

Bland driftpersonal och servicepersonal, inkl. mättekniska specialister, torde

komma att finnas viss överkapacitet. Detta beror på att många specialistkategorier

måste vara representerade och organisationen i \iss mån dimensionerad

för de tillfällen de mest kvalificerade anläggningarna skall

vara i drift.

För nya verksamheter av större omfattning, som för någon längre tid

avses knytas till FFA, torde därför enligt utredningen vissa personaltillskott

på uppdragsledarnivå få förutses. Påbyggnaden på organisationen kan

dock vara marginell och basorganisationens resurser för ledning, administration

och teknisk service utnyttjas för ytterligare verksamheter. Finansiärerna

av basorganisationen kommer därigenom att a,s lastas ''sissa indirekta

kostnader och uppnå bättre förräntning av i försöksanstalten nedlagt

kapital.

Beräkningar av erforderlig basorganisation har gjorts i den ekonomiska

delutredningen på grundval av flygtekniska rådets utredning och material

framtaget inom försöksanstalten. Delutredningen redovisar ett totalt per
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Knngl. Maj:ts proposition nr 100 är 1008

sonalbehov för basorganisationen av 220 personer med detaljerad fördelning

på försöksanstaltens verksamhetsområden. Totala, anslagsbelastande

kostnaden skulle utgöra 0,4 milj. kr. i 1965 års löner, och i den ekonomiska

rapporten redovisas dessa kostnaders fördelning på verksamhetsområden.

Efter samråd med flygförvaltningen har FFA-utredningen kommit till

uppfattningen, alt eu minsta arbetsduglig basorganisation vid FFA inom

områdena aerodynamik och hållfaslhetsteknik med erforderliga servicefunktioner

bör bestå av ca 190 man, varav 135 beräknas sysselsatta inom aerodynamikområdet

och 55 inom hållfasthetsområdet.

Anpassningen till basorganisationen bör enligt utredningens förslag ske

i två lmvudetapper.

I en första etapp reduceras anstaltens nuvarande organisation for aerodynamik-

och hållfasthet sområdena till den av utredningen föreslagna basorganisationen

om 190 personer. Eftersom utredningen förutsätter, att vissa

specialister från övriga försöksställen behöver knytas till anstalten, kan

minskningen av dess nuvarande personal behöva gå längre än utredningen

angett.

I en andra etapp skall anstalten successivt tillföras de nya verksamheter

utredningen föreslagit. Därvid bör anstalten sträva efter att basorganisationens

tekniska och administrativa servicefunktioner utnyttjas även för nytillkommande

aktiviteter så att utbyggnaden i möjligaste mån begränsas till direkt

arbetande personal.

Minskningen i den första etappen från 230 till 190 personer bör enligt

utredningens mening i första hand avse driftavdelningen, som hittills varit

dimensionerad för stora interna utvecklings- och anläggningsarbeten. Några

nva sådana arbeten kan inte förutses nu, och utredningen anser, att försöksanstalten

framdeles bör söka upphandla sådana arbeten genom entreprenadförfarande.

Försöksanstaltens omställning till föreslagen basorganisation

bör ske snarast och takten bestämmas av anstaltens uppdragsvolym samt av

det driftbidrag som lämnas av statsmakterna.

Omfattningen av de nya verksamheter, som i den andra etappen föreslås

tillföras FFA, bestäms av försöksanstaltens möjligheter att erhålla uppdrag

eller anslag för ändamålet, överföring till FFA av verksamheter vid

andra försöksställen enligt utredningens förslag bör ske i den takt som från

tekniska och ekonomiska synpunkter är rationell.

I fråga om försöksanstaltens yttre organisatoriska

ställning har utredningen från skilda synpunkter prövat möjligheterna

till sammanslagning av FFA med annan myndighet, särskilt möjligheten

att göra FFA till en avdelning inom FOA. Några ekonomiska fördelar med

eu sådant arrangemang har inte kunnat påvisas. Utredningen har sålunda

funnit, att någon ändring i försöksanstaltens ställning som självständig statlig

myndighet f. n. inte bör komma i fråga.

Utredningen anser, att FFA t. v. bör ligga kvar under försvarsdeparte
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1968

mentet. När den civila verksamheten får större omfattning, kan det bli

aktuellt att fora över FFA till det departement inom vars verksamhetsområde

näringslivsfrågor faller eller till vilket Övriga forsknings- och provningsinstitut

kan komma att koncentreras.

Beträffande finansieringsprinciperna för FFA anser utredningen,

att FFA bör sträva efter att bli eu självfinansierad organisation

utan egna direkta statsbidrag, men anser det likväl rimligt, att försöksanstalten

under en övergångstid får behålla ett visst, statligt driftbidrag. Detta

bidrag bör ses som en investering för att ge anstalten tid att bearbeta nya

marknader samt arbeta sig in på nya verksamhetsfält, inom vilka efterfrågan

på anstaltens tjänster kan väntas uppkomma.

Försöksanstalten anses även böra eftersträva att på lång sikt kunna

tacka komplementkostnader. Tidpunkten för uppställande av detta krav

på försöksanstalten måste enligt utredningens mening, såvitt angår arbeten

för försvaret, sammanfalla med att motsvarande ändringar i kostnadsredovisning

och anslagskonstruktion införs för försvarets Övriga myndigheter.

Annars uppstår eu situation i vilken olikheterna i redovisningssystem

medför, att kostnaderna för arbeten vid FFA ter sig högre än för

samma arbetsinsats vid t.ex. FOA, flygförvaltningen eller'' försökscen trålen.

Eftersom en sådan kostnadsskillnad endast är skenbar, skulle en ekonomiskt

rationell förläggning av arbetsuppgifter motverkas, om krav på

täckning av komplementkostnader införs tidigare vid FFA än vid de andra

myndigheterna inom försvaret, till vilka anstalten har en stark ekonomisk

koppling.

I fråga om arbeten för civila uppdragsgivare anser utredningen, att kravet

på täckning av komplementkostnader bör uppställas samtidigt som för

militära uppdragsgivare. I nu rådande läge innebär varje civilt uppdrag

som kan utföras av basorganisationen, att behovet av direkta statsbidrag

för försöksanstalten minskar. Affärsmässiga och företagsekonomiska överväganden

bor ligga till grund för taxesättningen. Någon prinieipiell skillnad

bor inte göras mellan statliga och enskilda uppdragsgivare. Etablering av

nya typer av civil uppdragsverksamhet samt nya investeringar bör dock

baseras på kalkyler innefattande komplementkostnader, eftersom försöksanstalten

bör räkna med att på längre sikt täcka sådana kostnader.

Löpande utrustningskompletteringar bar hittills finansierats dels med

ett utrustningsanslag, som inte räknats in i anstaltens driftbudget, dels

med medel från omkostnadsanslaget. Utredningen föreslår, att sådana utrustningskompletteringar

framdeles helt bekostas av omkostnadsanslaget.

Framtida, större investeringar kan enligt utredningens mening finansieras

på två olika vägar. Försöksanstalten kan göra framställning om investeringsanslag

på kapitalbudgeten. Investeringar skall även kunna betalas

diiekt av en beställare. Så har hittills skett i stor omfattning, varvid flygförvaltningen

bekostat anläggningar med medel från anslag på driftbud
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

115)

Kanyl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

geten för anskaffning av flygmateriel. Anläggningar finansierade på detta

sätt liar i vissa fall förblivit flygförvaltningens egendom. Utredningen har

funnit, att sistnämnda omständighet lett till oklara ansvarsförhållanden

beträffande kostnader för reparationer in. in. av flygförvaltningens anläggningar

och föreslår därför, att permanenta anläggningar, bekostade av

uppdragsgivare skall föras över i försöksanstaltens ägo. Medelsbehov för

reparation och underhåll av sådana överförda anläggningar måste beaktas

vid beräkningarna av anstaltens omkostnadsanslag.

Utredningen föreslår, att alla hittills gjorda utrustningsinvesteringar vid

anstalten kalkylmässigt betraktas som avskrivna. Anstalten skulle nämligen

försättas i ett ekonomiskt orimligt läge, om den i en framtid skulle

tvingas täcka kapitaltjänstkostnader för investeringar, föranledda av flygförvaltningens

projektarbeten och betalda på förvaltningens materielanskaffningsanslag.

Flygförvaltningen skulle i så fall tvingas betala utrustningarna

två gånger.

Kostnaderna för den basorganisation om 190 personer, till vilken FFA i

en första etapp enligt utredningens förslag skall anpassas har beräknats till

ca 10 milj. kr. i 1967 års löner och priser. Beräkningen baserar sig dels på

den ekonomiska delutredningen, dels på uppgifter från FFA rörande genomsnittliga

lönekostnader per anställd under senare delen av 1967.

Utredningen anser att driftkostnaderna för basorganisationen kommer

att fördela sig på ungefär följande sätt.

Mitj.kr.

Avlöningar inkl. konsulter och biträden.....................................

Omkostnader inkl. tidigare utrustningsanslag samt uppräkning för reparation och

underhåll av sådana flygförvaltningen tillhöriga anläggningar, som förs över i

FFA:s ägo............................................................

Summa driftkostnader

Utredningen föreslår, att driftanslagen underkastas samma indexreglering

som tillämpas för FOA:s anslag.

Försöksanstaltens årliga inkomster av uppdrag från försvarets myndigheter

och leverantörer beräknas av utredningen f. n. uppgå till ca 6 milj.

kr. Inkomster av civila beställare samt anslag från forskningsråd, fonder

m. in. uppskattas till 1,2 milj. kr. Utredningen föreslår vidare, att anstalten

övergångsvis utanför försvarsramen tilldelas ett reservationsanslag för

civilt inriktade arbeten om 1,3 milj. kr. Sammanlagda inkomsterna av här

förutsedda beställningar och anslag blir 8,5 milj. kr. Återstående kostnad

för basorganisationen bör enligt utredningens förslag täckas av försvaret

med medel, som inom försvarsramen avsätts för gemensamma ändamål.

I den mån civila medel inte räcker till för att täcka skillnaden mellan

basorganisationens kostnader och försvarets planerade beställningsvolym,

anser utredningen att försvaret måste ta på sig det ekonomiska ansvaret

7,4

2,6

10,0

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kiingl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

for att vidmakthålla den basorganisation vid FFA som försvaret behöver.

Det ekonomiska ansvaret måste avse organisationens personalstyrka och

önskade funktion och inte ett fixerat anslags- eller beställningsbelopp. Så

länge försvaret är huvudintressent i FFA, bör frågan om basorganisationens

storlek och inriktning fortlöpande omprövas inom ramen för försvarets

långsiktiga planering.

Statsverkets totalkostnader för FFA:s basorganisation består av driftkostnader

enligt det föregående samt komplementkostnader för pensioner,

lokalhyror och kalkylmässiga kapitaltjänster för anstaltens egna utrustningsinvesteringar.

Komplementkostnaderna för basorganisationen anger

utredningen till ca 4,8 milj. kr. i 1967 års löner och priser.

I enlighet med utredningens förslag bör de nya verksamheter som successivt

skall tillföras FFA, finansieras genom uppdrag eller forskningsanslag.

Dessutom har försöksanstalten möjlighet att använda det av utredningen

föreslagna reservationsanslaget för civilt inriktad verksamhet. Om simulator-

och systemanalysverksamheterna förs över från KTH-flygteknik till

FFA i oförändrad omfattning, dvs. tillsammans ca 1 milj. kr., bör enligt

utredningen nettobelastningen pa försvarets medel för gemensamma ändamål

kunna minska på grund av de täckningsbidrag för fasta omkostnader

som de nya arbetsgrupperna lämnar.

De totala anslagsbelastande kostnaderna för landets flygtekniska forskningsorganisation

inom aerodynamik-, hållfasthets- och simulatorområdena

uppgick budgetåret 1964/65 till 16,5 milj. kr. I 1967 års löne- och prisläge

motsvarar detta ca 20,5 milj. kr. Bibehållande av basorganisationer vid de

fyra närmast berörda försöksställena skulle kosta 15 milj. kr. i 1967 års

löner och priser. Vid genomförande av utredningens förslag om koncentration

av verksamheterna till FFA kan kostnaderna för aerodynamik och hållfasthetsområdena

beräknas till 10 milj. kr. (basorganisationen) och för simulatorverksamheten

600 000 kr. Simulatorverksamhetens täckningsbidrag

till basorganisationen beräknas till 200 000 kr., varför totalkostnaden beräknas

till 10,4 milj. kr.

I den ekonomiska delutredningen har utarbetats förslag till nya taxebestämmelser

för flygtekniska försöksanstalten. Utredningen anser, att delutredningens

förslag bör ligga till grund för en omarbetning av anstaltens

nuvarande taxor och att därvid en allmän sänkning av påläggsnivån bör

eftersträvas. Försöksanstaltens redovisningssystem bör byggas ut för att

möjliggöra löpande kontroll av kostnader, intäkter och taxeutfall. I

I fråga om försöksanstaltens inre organisation föreslår

utredningen, att anstalten leds av eu styrelse, bestående av chefen för anstalten

jämte fyra andra ledamöter, som Kungl. Maj:t utser. Utredningen

törordar, att styrelsen inte ges karaktär av intressentstyrelse.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år littiti

(,hel för anstalten bör liksom hittills vara eu generaldirektör.

H"A:s behov av rådgivning kan enligt utredningens mening tillgodoses

genom att anstalten tillfälligt anlitar erforderlig expertis. Statens tekniska

forskningsråd har tagit initiativ till eu särskild bevakning av det flygtekniska

området, oeli flygtekniska forskningsfrågor kommer därigenom att

vägas mot andra forskningsbehov. Utredningen finner därför, att flygtekniska

rådet i nuläget knappast har någon funktion att fylla och förordar,

att det upplöses.

Utredningen föreslår, att FFA organiseras på fem avdelningar, nämligen

eu strömningsteknisk avdelning, eu allmän flygteknisk avdelning, en mätteknik

avdelning, en driftavdelning samt eu ekonomisk avdelning.

Utredningen har funnit, att den sammanslagning av FFA:s båda aerodynamiska

avdelningar som försöksvis prövats av anstalten under några

år varit rationell. Sammanslagningen bör därför bli definitiv. Avdelningens

uPP§ift skall vara att svara för FFA:s verksamhet inom områdena allmän

och flygteknisk aerodynamik, byggnadsaerodynamik, ventilation och industriell

strömningsteknik och härvid också svara för driften av vindtunnellaboratorierna.

Utredningen föreslår, att avdelningen med hänsyn till

nytillkommande uppgifter benämnes strömningstekniska avdelningen.

Då vindtunnelverksamheten under överskådlig tid kommer att svara för

den övervägande delen av FFA:s uppdragsverksamhet, finner utredningen

lämpligt, att strömningstekniska avdelningen leds av en chef, som med hänsyn

till verksamhetens omfattning vid sin sida bör ha en kvalificerad tekniker

som ansvarig projektledare för vindtunneluppdrag med möjlighet att

samordna arbeten inom försöksanstaltens alla avdelningar.

Utredningen föreslår, att hittills tillämpad sektionsindelning bibehålls och

utökas med en sektion för byggnadsaerodynamik, inkl. ventilation och industriell

strömningsteknik.

Utredningen föreslår, att den nuvarande hållfasthetsavdelningen ombildas

till en allmän flygteknisk avdelning, i vilken hållfasthetsverksamheten

företräds av en eller flera sektioner. Till avdelningen förs successivt de nya

verksamheter utredningen föreslagit inom områdena systemanalys, flygmekanik-

och simulatorverksamhet, flygsäkerhetsanalys och piloturval.

Utredningen föreslår, att den nuvarande mättekniska avdelningen utökas

med en rymdteknisk sektion. På ekonomiska grunder bör prövas, om den

nuvarande datacentralen skall bibehållas, läggas ned eller ombildas till eu

terminal till den kommande IBM 360-anläggningen vid FOA. Den föreslagna

dokumentationscentralens behov av maskintid bör därvid beaktas.

Utredningen föreslår, att driftavdelningen bibehålls i stort sett oförändrad.

Dock bör inköpskontor och bibliotek föras över till den ekonomiskadminstrativa

avdelningen. I övrigt anser utredningen att försöksanstalten

får anpassa avdelningens detaljorganisation till dess av utredningen föreslagna

reducerade uppgifter.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Utredningen har funnit det vara av största vikt, att funktioner avseende

ekonomi, planering och administration centraliseras och stärks inom FFA.

Även anstaltens sälj funktion bör förstärkas. Utredningen föreslår därför,

att en ekonomisk-administrativ avdelning inrättas, i vilken även nuvarande

kansliets uppgifter ingår. I avdelningen bör ingå enheter för allmänt administrativa

frågor, personalfrågor, ekonomiska frågor och planeringsfrågor.

Vidare bör ingå informations- och dokumentationscentral med bibliotek, en

säljenhet, en inköpsenhet och en kontorsserviceenhet.

Omorganisationen av försöksanstalten bör enligt utredningen verkställas

den 1 juli 1968.

Yttrandena

Remissinstanserna ställer sig i stort sett positiva till principerna i utredningens

förslag, men har i många fall avvikande mening vad gäller tillämpningen.

Tekniska högskolan i Stockholm och Sveriges Mekanförbund anser

dock att utredningens förslag inte bör läggas till grund för ett beslut

förrän en ny utredning företagits och företrädare för berörda intressenter

beretts tillfälle att ta del i arbetet. En ny utredning föreslås även av Bofors

AB. Flygtekniska rådet och Sveriges Mekanförbund anser att utredningen

tagit alltför stor hänsyn till FFA:s nuvarande svårigheter och delar med

statens tekniska forskningsråd och Svenska Flygmotor AB åsikten att behovet

av forskning diskuterats inom alltför snäva gränser, tids- och ämnesmässigt

sett.

I många yttranden, t. ex. från överbefälhavaren och chefen för flygvapnet,

pekas på svårigheten att nu bedöma den lämpliga omfattningen av

framtida flygteknisk forskning för militära ändam

å 1 då något försvarsbeslut ännu inte fattats.

Vad gäller forskning för civila ändamål uttalar sig statens

tekniska forskningsråd, SAAB och Svenska Flygmotor AB för ett statligt

ställningstagande till eventuell svensk produktion av civilflygplan för att

underlätta planläggningen i detta avseende. Behovet av planering i samverkan

med berörda myndigheter understryks av bl. a. försvarets forskningsanstalt.

Flygtekniska rådet pekar i detta sammanhang på att från planering

till färdigställande av en vindtunnel för typutveckling fordras en tid

på ca sex år och varnar för en skingring av personella och materiella resurser

med hänsyn till kommande behov.

Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ämnet vitsordar behovet av

flygteknisk forskning inom landet även om cheferna för

armén och flygvapnet anser att utredningen även borde ha prövat effekten

av en lägre ambitionsnivå än den föreslagna. Behovet av ej typbunden

forskning och provning med inriktning mot civila flygplantyper har enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968 12,‘t

SAAB lllte omnämnts av utredningen. SAAB anser detta behov vara tämligen

stort.

Utredningens redogörelse för omfattningen och fördelning

e n av de n u v a rande resurse r n a på området vitsordas

i stort av de myndigheter som yttrat sig i frågan.

Beträffande utredningens förslag om koncentration till FFA

ov den med statliga medel bekostade flygtekniska forsknings- och försöksverksamheten

är meningarna delade. För förslaget uttalar sig bl. a. statskontoret,

riksrevisionsverket, FFA och industriforskningsutredningen med

motivering att en koncentration måste anses vara rationell och bidra till

bättre förräntning av i FFA nedlagt kapital samt minska statens totala

forskmngskostnader på området. Flijgförvaltningen anser att fördelningen

av resurser på olika företag och institutioner varit effektiv och ekonomiskt

fördelaktig och även i framtiden bör vara lämpligast. Det är, anser flygforvaltningen

vidare, i detta skede olämpligt att flytta resurser då förseningar

och ökade kostnader för flygplan 37 kan uppstå. Luftfartsverket

sätter i fråga om inte koncentrationslösningen är väl radikal och innebär

onödig skadegörelse av mödosamt uppbyggd forskningskapacitet vid t. ex.

KTH och Svenska Flygmotor AB medan flygtekniska rådet menar att en

koncentration skulle innebära extra kostnader och kunskapsbortfall. Universitetskanslersämbetet

vill inte motsätta sig förslaget men anser att

samråd bör äga rum med företrädare för FFA, KTH och ämbetet innan

öveiföring sker. Ett villkor är dock att KTH garanteras möjlighet att utnyttja

FFA:s resurser i sådan utsträckning att undervisning och examensarbeten

kan bedrivas utan avkall på kvalitet.

Många remissinstanser pekar på värdet av aerodynamisk uppdragsverksamhet

vid KTH som underlag vid utbildningen av kvalificerade flygtekniker

för både civila och militära ändamål. Sålunda anser Bofors AB att

såväl staten som industrin frånsäger sig möjligheten att rekrytera personal

som efter examen fått vidareutbildning vid KTH. Företaget finner det också

orealistiskt att tänka sig att FFA:s resurser skall kunna utnyttjas av högskolan

i samma utsträckning och med samma goda resultat som KTH:s.

Sveriges Mekanförbund hävdar att det goda samarbetet mellan KTH, industrin

och flygförvaltningen, som också inneburit ett stimulerande konkurrensförhållande,

skulle gå till spillo om förslaget genomfördes. KTH

anför för sin del att undervisningens nivå vid eu överföring av uppdragsverksamheten

skulle sjunka med åtföljande förödande verkningar för

inte minst upprätthållandet av målforskning vid FFA. Om inte garantier

skapas för någorlunda normal tillströmning av uppdrag vill högskolan

allvarligt överväga om det överhuvudtaget är meningsfullt att bedriva flygteknisk

forskning. Eu minsta funktionsduglig uppdragsorganisation vid

KTH skulle, enligt högskolans uppfattning, kostnadsmässigt motivera

en minskning vid FFA med 17 personer. Detta anses vara möjligt då för
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

slaget rörande FFA:s basorganisation enligt IvTH:s mening har vissa

marginaler. För att KTH:s resurser även i framtiden skall kunna utnyttjas

av FFA krävs enligt flygförimltningen och SAAB kontinuerlig verksamhet

vid KTH, då främst vid den nya låghastighetstunneln. Personalen härför

skulle kunna ingå i FFA:s hasorganisation eller i separat basorganisation

som upprättas och bibehålies genom direkta beställningar från flygförvaltningen.

Flygförvaltningen uppskattar totalkostnaden härför till 700 000—

800 000 kr. för år. Härav skulle flygförvaltningen behöva bidra med beställningar

för ca 600 000 kr. för år.

Sveriges Mekanförbund finner det vara tveksamt om forskningseffektiviteten

för staten som helhet vinner på ett överförande av beställningsverksamheten

vid Svenska Flygmotor AB, då en stor del av företagets aerodynamiska

resurser erfordras för den egna verksamheten. Svenska Flygmotor

AB vänder sig mot utredningens uppfattning att FFA:s mindre resurser

kan kompenseras av förbättrad mätteknik, och får häri stöd av flygförvaltningen.

Enligt bolaget gäller detta endast vid konventionella kraftmätningar.

Svenska Flygmotor AB pekar även på att ca 35 % av vindtunnelarbetet

för flygplan 37 hittills utförts vid företaget och förutser stora svårigheter

tids- och kostnadsmässigt om en överföring genomförs. Även om

detta inte skulle ske förrän arbetena för flygplan 37 slutförts kommer personalavgången

enligt bolagets uppfattning att medföra att verksamheten

upphör, överflyttning av de prov för flygplan 37 som Svenska Flygmotor

AB specialiserat sig på kan inte ske utan avsevärda merkostnader då FFA

saknar praktisk erfarenhet inom dessa områden och överflyttning av specialistpersonal

kan ställa sig svår bl. a. på grund av personliga skäl.

Bofors AB hävdar att merparten av de prov som utförs vid företaget av

tekniska skäl inte kan utföras vid FFA. Försvaret behöver f. ö. inte bekosta

någon minimiorganisation då företaget säger sig komma att betala största

delen av verksamheten. Utredningens uppgifter om den av försvaret bekostade

uppdragsvolymen bör enligt bolaget ändras till ca 200 000 kr.

1966/67 och ca 100 000 kr. 1967/68.

Chalmers tekniska högskola anser att det från undervisningssynpunkt

är värdefullt om verksamheten vid Bofors AB och Svenska Flygmotor AB

kan behållas.

Försvarets fabriksverk anser det vara tveksamt om en koncentration av

raketmotorutvecklingen till Svenska Flygmotor AB och Bofors AB kan ge

några egentliga vinster. Utländska samarbetsavtal är nödvändiga och vid

en koncentration blir dessa alltför ensidiga varvid utländsk kapacitet och

kunskap inte tillförs landet i största möjliga utsträckning. Fabriksverket

avser att fortsätta sin raketmotorutveckling och anser dessutom att nuvarande

och planerade vindtunnlar vid verket är så små att en överföring av

uppdrag från dem inte synes rationell.

Den hållfasthetstekniska forskningen vid FFA till
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Knngl. Mnj:ts proposition nr 100 år lOOS 125

styrks av statskontoret, riksrevisionsverket, FFA, flygtekniska rådet och

SAAB. Statens provningsanstalt är beredd att medverka till ett samarbete

med FFA, men anser alt endast begränsade möjligheter finns att utnyttja

FFA:s utrustning då verksamheten där har annan inriktning än den vid

provningsanstalten. Ingenjörsvetenskapsakademien pekar på att utbyggnad

av den hållfastlietstekniska forskningen pågår inom universitet och högskolor

varför det kan bli svårt att i avsedd omfattning sysselsätta FFA med

kvalificerade uppgifter inom allmän hållfasthetsforskning.

Remissinstanserna ställer sig tveksamma till överföring av den av flygförvaltningen

bekostade forskningen inom områdena flygmekanik, bioteknologi

och flygsimulering. FFA och statskontoret tillstyrker

förslaget utan vidare kommentarer. Försvarets forskningsanstalt finner

det inte befogat att flytta över systemanalys från KTH till FFA och anser

vidare att bioteknisk grundforskning av bredd inte bör förekomma vid försöksanstalten.

Flygförvaltningen pekar på att forskningsgruppen för systemanalys

vid KTH delvis upphört varför en överflyttning inte torde vara

aktuell.

Chefen för flygvapnet, statskontoret och riksrevisionsverket ställer sig

positiva till förslaget att flytta forskningssi mulatorn vid KTH

till FFA. Flygförvaltningen vill inte motsätta sig förslaget då man anser

det vara värdefullt att bredda försöksanstaltens kompetensområde, men

framhåller att man troligen inte kommer att erhålla några tekniska eller

ekonomiska vinster. Flygförvaltningen räknar inte med att bestrida flyttningskostnaderna

på sina anslag. Försvarets forskningsanstalt, universitetskanslersämbetet

och KTH anser att det bör övervägas ytterligare om en flyttning

bör äga rum. Universitetskanslersämbetet pekar dessutom på att simulatoranläggningens

analogimaskin kan utnyttjas av andra institutioner än

den flygtekniska om den är placerad vid KTH. Sveriges Mekanförhund och

SAAB anser att om simulatorn överhuvudtaget skall flyttas bör den förläggas

till SAAB, dels därför att bolaget har god kapacitet av den typ av inte

helt moderna analogimaskiner som används i simulatorn varför en utbyggnad

av kapaciteten lätt kan ske, dels därför att SAAB i framtiden torde bli

huvudintressent på området.

Flygtekniska rådet uttalar sig negativt om förslaget att tillföra FFA

nya verksamhetsområden utan direkt flygteknisk

anknytning och menar att man under tider av bristande beläggning

med flygtekniska uppdrag för att bibehålla kompetensen i stället bör syssla

med forskning inom sådana områden som måst sättas åsido under perioder

av intensiv typutveckling. Medel bärtill skulle kunna fonderas under tider

då kapaciteten är helt utnyttjad av flygtekniska beställningsuppdrag. SAAB

anser att FFA med föreslagen minskning av personalstyrkan inte får överkapacitet

och att man därför inte bör företa »onaturliga arrangemang».

Statens provningsanstalt bedömer de ekonomiska fördelarna av föreslagna

opaginerad Kontrollera mot PDF

12G

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

kompletteringar av verksamheten såsom obetydliga och anser att en noggrann

prövning måste ske av i vilken utsträckning det från praktisk och

ekonomisk synpunkt är motiverat att lägga nya verksamhetsområden till

FFA.

Utredningens förslag att inrätta ett centrallaboratorium för byggnadsaerodynamisk

forskning vid FFA med utnyttjande av

resurser vid KTH biträds av FFA och flygtekniska rådet. Även statens provningsanstalt

stöder förslaget, men menar att byggnadsteknisk expertis inte

bör finnas vid FFA då man kan utnyttja de tekniska högskolornas resurser

i detta avseende. Byggnadsstyrelsen vill inte motsätta sig förslaget om verksamheten

ges en högt kompetent teknisk ledning. Skeptiska till förslaget

staller sig universitetskanslersämbetet, som anser att sådan forskning bör

delas mellan FFA och högskolorna, och ingenjörsvetcnskapsakademien,

statens råd för byggnadsforskning och Svenska Teknologföreningen, som

anser att utredningen överskattat behovet av svensk byggnadsaerodynamisk

forskning. Statens råd för byggnadsforskning föreslår dessutom att eu

kommitté för byggnadsaerodynamisk forskning inrättas, bestående av företrädare

för i ådet, de tekniska högskolorna och FFA. Denna kommitté bör

dels söka anslag för forskning från statens råd för byggnadsforskning och

eventuellt statens tekniska forskningsråd, dels träffa avtal med FFA om

utnyttjande av vindtunnelresurser och expertis. Härigenom skulle någon

omorganisation vid FFA i detta avseende inte behöva ske omedelbart. Om

verksamheten skulle öka kunde en byggnadsaerodynamisk sektion inrättas

senare.

Lunds tekniska högskola anser att FFA är olämpligt som byggnadsacrodynamiskt

huvudlaboratorium eftersom de problem som skall handhas där

kräver stor insikt i byggnadsteknisk funktion hos byggnader och byggnadsdelar.

Högskolan ställer sig mycket tveksam till FFA:s möjligheter att till

sig knyta kvalificerade arkitekter och byggnadstekniker. Högskolan anser

sig vara i hög grad i besittning av den erforderliga forskningsmiljön i

detta avseende. Den komplettering med aerodynamiskt kunniga mättekniker

som skulle erfordras om verksamheten förlädes dit väntas inte vara

svar att anskaffa, varför laboratoriet enligt högskolan hör förlä^^as till

Lund.

I princip tillstyrker samtliga myndigheter som yttrat sig i frågan ökade

insatser för flygsäkerhetsforskning vid FFA. Luftfartsverket

anser att verket bör få utnyttja en del av det för FFA föreslagna reservationsanslaget

för beställningar inom området. Luftfartsverket, FFA, ingcnjörsvetenskapsakademien,

statens tekniska forskningsråd och flygtekniska

rådet anser att verksamheten ej bör finansieras med uppdragsinkomster

med motivering att dagens trafikanter inte skäligen bör belastas med kostnader

för forskning som inte kan ge resultat förrän efter lång tid. SAS

ifrågasätter lämpligheten av att göra pilotrapporteringen så dominerande

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj.ls proposition nr 10!) <ir 1!)()S

som utredningen föreslagit och pekar på vikten av samordning med redan

existerande internationella organisationer.

Förslaget om samordning av den civila och militära

trafiksäkerhetstjänsten möter starkt motstånd från flygförvaltningcn,

överbefälhavaren och chefen för flygvapnet, som anser att eu

förändring skulle leda till osäkerhet och minskad effektivitet och äventyra

den militära flygsäkerheten. Chefen för flygvapnet anser vidare att utredningen

i vissa avseenden grundat sitt förslag på otillräckliga kunskaper

eller missuppfattningar rörande den militära flygsäkerhetens organisation

och arbetssätt. Luftfartsverket pekar på att den civila luftfarten redan har

ett väl utvecklat system för driftstörningsanalys och anser en samordning

orealistisk vad beträffar förutsättningar och syfte. LFA säger sig inte

ha möjlighet att fullt bedöma förslaget, men pekar på möjligheten av fördyringar

och tidsödande administration.

Under förutsättning att forskningssimulatorn förs över tillstyrker FFA

att en arbetsgrupp för piloturvalsfrågor inrättas. Även

chefen för flygvapnet tillstyrker, men menar att gruppen endast bör syssla

med metodfrågor och att utformning och arbetssätt måste utredas vidare.

Remissinstanserna är till övervägande grad tveksamma eller negativa till

förslaget om koncentration till FFA av statligt bekostad forskning inom

fluidistorområdet. Flygtekniska rådet ställer sig tveksamt då teknikgrenen

är i kraftig expansion. Flygförvaltningen anser att en koncentration

till FFA skulle få ringa betydelse för anstalten. Ingenjörsvetenskapsakademien

och Sveriges Mekanförbund menar att man bör avvakta resultatet

av en inom tekniska forskningsrådet pågående utredning som har anknytning

till frågan. Även FOA hänvisar till denna utredning och anser för sin

del fluidistorforskningen vara så starkt knuten till användningssidan att

det inte är klarlagt att den bör förläggas till FFA. Svenska Flygmotor AB

ansluter sig till FOA:s uppfattning medan Bofors AB menar att verksamheten

hellre bör förläggas till KTH varifrån god informationsspridning kan

fås genom utexaminerade elever.

FFA och flygtekniska rådet anser det värdefullt för båda parter om den

s. k. rymdtekniska gruppen kan föras över till FFA. Något beslut

bör dock inte fattas förrän frågan om svensk rymdforskning i sin

helhet setts över av en utredning. Denna uppfattning delas också av

statens naturvetenskapliga forskningsråd. FOA finner det ändamålsenligt

att förlägga viss verksamhet på området till FFA men denna bör begränsas

till tekniska frågor och inte omfatta huvudansvar för rymdforskningsprogram.

Ingenjörsvetenskapsakademien menar att en flyttning inte skulle

få någon nämnvärd inverkan på verksamheten vid FFA. Teleutredningar

AB pekar på att den del av rymdtekniken som gränsar till FFA:s kompetensområde

endast utgör en ringa del av det rymdtekniska verksamhetsområdet.

Fn omplacering till FFA skulle f. ö. inte innebära någon omedel
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj .tv proposition nr 109 år 1968

bär minskning av FFA:s överkapacitet då de behov av forskning på området

som fallit inom anstaltens kompetensområde redan har lett till beställningar

vid anstalten.

FFA instämmer i utredningens förslag om att inrätta en informations-

och dokumentationscentral vid FFA. Denna behöver

enligt FFA:s uppfattning inte utgöra hinder för flygförvaltningen

att även i fortsättningen administrera anskaffning och delgivning av bl. a.

sekretessbelagda rapporter. Även FOA och Bofors AB tillstyrker förslagen,

men Bofors AB föreslår FOA som alternativ placering för centralen. Flygförvaltningen

vill som tidigare ombesörja dokumentationstjänsten för förvaltningens

och flygvapnets behov och anför att det vore olämpligt om den

rapporterande instansen vad gäller sekretessbelagt material kunde sägas

betjäna både civila och militära intressen. FFA har dock behov av egen

informations- och dokumentationstjänst, som bör ingå i basorganisationen.

Sveriges Mekanförbund vill vänta med att ta ställning till frågan till dess

pågående utredning inom flygförvaltningen slutförts men anser att samordning

med dokumentationscentralen för verkstadsteknik vid KTH bör övervägas.

Även ingenjör svetenskapsakademien förordar KTH som lämplig

placering för centralen. Man skulle där få bredare bevakning av det flygtekniska

området än vid FFA där verksamheten med hänsyn till den l. v.

stora andelen militära projekt skulle bli begränsad till vissa områden.

Ingenjörsvetenskapsakademien anser vidare att ett taxesystem inte kan

väntas bära verksamheten, varför ett fast helopp bör anslås som bas för

densamma.

Många remissinstanser, t. ex. överbefälhavaren, säger sig inte kunna

bedöma den av utredningen föreslagna organisationens lämplighet

på grund av den oklarhet som f. n. råder rörande försvarets framtida

medelstilldelning. Flggförvaltningen och statskontoret biträder dock, och

flygtekniska rådet vill inte motsätta sig, förslaget om en basorganisation

om 190 personer och understryker samtidigt att dess storlek och planering

bör omprövas om så skulle befinnas lämpligt. Chefen för armén anser det

angeläget att pröva möjligheterna att underskrida den föreslagna basorganisationen

och chefen för flygvapnet finner det värdefullt att få konsekvenserna

av en ytterligare sänkt ambitionsnivå klarlagda. Statens provningsanstalt,

Svenska Teknologföreningen och SR finner inte frågan om basorganisationens

storlek tillräckligt klarlagd. Statens provningsanstalt sätter

i fråga om inte försvarets behov av kompetens — speciellt inom hållfasthetsområdet

— kan nås med mindre organisation. Härigenom skulle FFA

vid sidan av vissa oundgängliga basanslag kunna finansieras helt av militära

uppdrag, få klarare målsättning och inte behöva ta på sig uppgifter

som inte har någon närmare anknytning till det egentliga verksamhetsområdet.

FFA förordar en minimiorganisation om 200 personer, ökningen med

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Knngl. Maj: ta proposition nr 10!) år 1968

tio personer jämfört med utredningens förslag avser helt driftsavdelningen.

Under 1960-talet liar vid denna avdelning det av utredningen föreslagna

entreprenadförfarandet tillämpats vid samtliga större anläggningsprojekt

varför under senare år endast tio personer varit engagerade i sådan

verksamhet, övrig personal har redan nu begränsad kapacitet för sina

uppgifter och ytterligare reduktion kan endast ske på bekostnad av att

viss verksamhet läggs ner, något som kan vålla merutgifter på annat håll.

F. ö. anser FFA att anstalten inte i detalj bör bindas i organisatoriskt avseende

utan ges möjlighet att anpassa organisationen efter vunna erfarenheter.

FCPF och SR delar FFA:s uppfattning om det olämpliga i att

ytterligare minska driftsavdelningen. SK anser dessutom i likhet med

SACO att en nedskärning från 230 till 190 personer inte är möjlig om FFA

skall kunna verka effektivt med den målsättning som föreslagits för anstalten.

Enligt TCO-S bör anstalten snarast tillföras de föreslagna nya verksamhetsområdena

med bibehållande av nuvarande personal. Personalminskning

bör inte ske förrän brist på arbete uppstått och då genom s. k.

naturlig avgång.

Av utredningens förslag till inre organisation av FFA avstyrker

FFA namnändringsförslaget för den aerodynamiska avdelningen liksom

också inrättandet av en ekonomisk-administrativ avdelning, då eu

förstärkning av berörda aktiviteter kan ske inom ramen för nuvarande

organisation. F. ö. anser FFA minimiorganisationens räknebehov utgöra

underlag för en datacentral.

Statskontoret och riksrevisionsverket delar utredningens uppfattning att

FFA bör sträva efter självfinansiering. Avvikande åsikt anmäler

bl. a. flygförvaltningen, FOA, statens provningsanstalt, FFA, SAAB, chefen

för flygvapnet, flygtekniska rådet, industriforskningsutredningen,

Svenska Teknologföreningen och SAS. Samtliga dessa remissinstanser anser

att ett statligt basanslag är nödvändigt för att kunna bedriva den för

kompetensens bevarande nödvändiga icke typbundna forskningen och

trygga verksamheten på lång sikt. Beträffande storleken av det statliga

direktanslaget uttalar sig flygförvaltningen, flygtekniska rådet och SAAB

för ett anslag på ca 30 % av det totala omslutet medan andra myndigheter

säger att det bör omfatta en väsentlig del av den totala verksamheten.

Några remissinstanser pekar på förhållandena i utlandet och menar att

svensk flygforskning skulle komma i ett ogynnsamt läge internationellt

sett om krav på självfinansiering infördes.

Den föreslagna anslagskonstruktionen biträds av statskontoret.

Riksrevisionsverket anser däremot att nettoredovisningssystemet inte

är lämpligt utan förordar att nuvarande bruttoredovisning bibehålies. Nuvarande

anslag för avlöningar och omkostnader kan dock sammanföras till

ett anslag för driftkostnader. Denna uppfattning delas av FFA som även

anser det fördelaktigt om ett visst utrustningsanslag behålls. FFA pekar

9 — Bilaga till riksdagens protokoll 1908. 1 samt. Nr 109

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

även på svårigheterna att budgetera anslag från forskningsråd och fonder.

Överbefälhavaren kan inte biträda förslaget att krigsmakten skall stå

som garant för FFA under kommande sjuårsperiod då betalningssvårigheter

kan uppstå under denna period. Chefen för flygvapnet delar överbefälhavarens

åsikt försåvitt inte kostnadsramen för försvaret blir sådan

att projekt 37 kan fullföljas med spanings- och jaktversionen. Både överbefälhavaren

och chefen för flygvapnet anser dessutom att FFA:s statsbidrag

bör läggas utom försvar sramen — enligt överbefälhavaren utanför

fjärde huvudtiteln — då FFA enligt utredningens förslag skulle bli en allmännyttig

institution.

Utredningens uppfattning om taxesystemet och överförande till

FFA av utrustning som bekostats av flygförvaltningen biträds i stort av

remissinstanserna. Riksrevisionsverket anser dock att investeringarna inte

bör betraktas som avskrivna utan i princip bör kapitalkostnader ingå i

taxorna. Under en övergångstid kan, enligt riksrevisionsverket, övervägas

att släppa kravet på full kostnadstäckning på civila arbeten. SAAB håller

före att FFA bör erbjuda sina tjänster till fastare priser än nu är fallet och

pekar på att man f. n. kan få prov gjorda vid KTH låghastighetstunnel till

ett pris som är ca 20—25 % av det som skulle gälla om motsvarande prov

gjordes vid FFA.

Utredningens uppfattning av sammansättningen av F F A : s styrelse

vinner inte gehör i yttrandena. Flygförvaltningen förordar en något större

styrelse än den av utredningen föreslagna och kan ej se något hinder för

intressenter att delta i styrelsen. FOA, FFA, flygtekniska rådet, SAAB,

Sveriges Mekanförbund och Svenska Teknologföreningen ser heller inte

något skäl att ändra styrelsens sammansättning i någon högre grad.

Flygtekniska rådets framtid behandlas bl. a. av flygförvaltningen

som föreslår att det omvandlas till ett FFA:s tekniska råd med

ett något mindre antal ledamöter än hittills. Luftfartsverket, flygtekniska

rådet, SAAB, ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges Mekanförbund

förordar att rådet behålls med i huvudsak nuvarande omfattning och

verksamhetsområde. FFA pekar på att statens tekniska forskningsråds

nämnd för flygforskningsfrågor har tillfällig karaktär och inte är avsedd

att ersätta flygtekniska rådet. Svenska Teknologf öreningen föreslår att ett

statligt flygtekniskt råd inrättas för långsiktig planering. Genom detta råd

skulle även forskningsmedel kunna delegeras vilket skulle avlasta statens

tekniska forskningsråd en del av dess arbetsuppgifter.

FFA bör enligt majoriteten av yttrandena i nuvarande läge ligga kvar

under försvarsdepartementet. Om den civila verksamheten skulle bli dominerande

eller om ett departement för forskningsfrågor inrättas bör dock,

anses det, en överflyttning kunna bli aktuell.

Sveriges Mekanförbund anser att den av utredningen föreslagna tid
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr JOIt år 1008 131

punkten för genomförande av omläggningen av verksamheten ligger för

nära i tiden. Förbundet framhåller att man måste ta hänsyn till att de

nuvarande forskningsinstanserna måste kunna utföra kompletterande uppdrag

för redan genomförda flygplanprojekt.

Styrelsens för FFA anslagsframställning för budgetåret 1968/69

Vid bedömning av personalbehovet för FFA har styrelsen räknat med

en fortlöpande anpassning mot eu minimiorganisation på ca 200 personer,

vilken enligt styrelsen bör uppnås vid slutet av budgetåret 1968/69.

Kravet på temporärt relativt höga arbetsinsatser under det återstående

typutvecklingsarbetet för flygplan 37 måste dock nöjaktigt kunna tillgodoses,

samtidigt med att omställningsarbetet till nya verksamheter sker.

Detta ställer tillfälligt högre anspråk på personalinsatsen under själva

omställningsskedet. Styrelsen finner därför att eu personalstyrka på i

medeltal ca 205 personer erfordras under budgetåret 1968/69. Detta innebär

således en fortsatt successiv nedgång från ca 210 personer den 1 juli

1968 till ca 200 personer den 30 juni 1969.

Vissa nya aktiviteter för försvarets behov föreslår utredningen, utap att

inräkna dessa i basorganisationen, böra förläggas till FFA. För dessa räknar

styrelsen med en maximal personalöverflyttning på ca 10 personer under

1968/69. Den totala personalstyrkan under budgetåret beräknas således

till i medeltal ca 215 personer. Lönekostnaden för denna personal beräknas

till 8,6 milj. kr.

Styrelsen har i sina beräkningar nära anpassat sig till FTA-utredningens

förslag. Begärda avlöningskostnader är enligt styrelsen synnerligen snävt

beräknade. Aviserade och förväntade beställningsinkomster förslår dock

inte att täcka uppkommande kostnader för löner och övriga på verksamheten

belöpande utgifter. I enlighet med styrelsens ställningstagande i remissvaret

har styrelsen räknat med ett statligt direktanslag härför.

Enligt det förslag till stat FFA-utredningen uppgjort, räknas med ett

omkostnadsanslag på 2,6 milj. kr. Anslaget avses inkludera nuvarande utrustningsanslag

samt uppräkning för reparation och underhåll av sådana

flygförvaltningen tillhöriga anläggningar, som förs över i FFA.s ägo. 1

avvaktan på statsmakternas beslut med anledning av utredningens förslag

till finansiering av verksamheten vid FFA, räknar styrelsen i sina anslagsäskanden

för 1968/69 med ett driftsanslag på 10,9 milj. kr. Därest

FFA erhåller ett sådant anslag beräknas omkostnadsandelen i anslaget

till ca 2,3 milj. kr. Styrelsen räknar även med ett utrustningsanslag på

300 000 kr. Omkostnadsandelen i driftsanslaget och utrustningsanslaget

skulle alltså tillsammans uppgå till 2,6 milj. kr. eller det belopp som

utredningen ansett erforderligt för omkostnader. Styrelsen åberopar FFA
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

utredningens bedömningar rörande finansieringen av basorganisationen

och tillkommande aktiviteter.

För försvarets räkning förutser utredningen en beställningsvolyin på 6

milj. kr., räknat i 1967 års pris- och löneläge, för verksamhet inom basorganisationens

ram. Styrelsen räknar med en ytterligare intensifiering

av sälj verksamheten i enlighet med utredningens förslag och beräknar inkomsterna

från övriga beställare m. fl. till ca 1,5 milj. kr. Om arbetsuppgifter

avseende bioteknologi och flygsimulering, flygsäkerhetsanalys,

flygmekanik, systemanalys, dokumentationstjänst in. in. enligt utredningens

förslag förläggs till FFA, anser styrelsen sig kunna räkna med

beställningar för dessa nytillkomna aktiviteter från försvaret till ett belopp

av ca 600 000 kr. under budgetåret 1968/69. Inkomsterna beräknas

således av styrelsen till sammanlagt 8,1 milj. kr.

Styrelsen för samman avlönings- och omkostnadsanslagen till ett driftsanslag.

Sammanslagningen motiveras bl. a. med att variationer i uppdragens

art medför oförutsedda fluktuationer mellan löner och omkostnader.

Styrelsen tar även upp ett statligt direktanslag på 2,8 milj. kr. Detta

belopp är summan av de av utredningen föreslagna anslagen till basorganisationen

på 1,5 milj. kr. och för civilt inriktad forskning på 1,3 milj. kr.

Utredningen anser, att FFA-utredningens delförslag angående anstaltens

ekonomiska förhållanden bör ligga till grund för omarbetning av anstaltens

nuvarande taxor och att därvid en allmän sänkning av påläggsnivån bör

eftersträvas. Försöksanstaltens redovisningssystem bör enligt utredningen

byggas ut för att möjliggöra löpande kontroll av kostnader, intäkter och

taxeutfall. Styrelsen framhåller med anledning härav, att taxorna fortlöpande

ses över.

Styrelsen beräknar antalet tjänster och anslagsbehovet för avlöningar

enligt följande.

Beräknad

ändring

1967/68 per 1.7.1968

Tjänster

Handläggande personal

övrig personal......

102 — 13

131 — 10

233 — 23

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.................................... 7 978 000 + 599 880

Arvoden och särskilda ersättningar............................. 22 000 + 120

8 000 000 + 600 000

Anslagsbehovet för omkostnader beräknas av styrelsen enligt

följande.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) år W(iH

133

1. Sjukvård.................................................

2. Reseersättningar...........................................

Därav för utrikes resor......................................

3. Expenser

a) Bränsle, elektrisk energi och vatten........................

b) Kostnader för datamaskiner in. m.........................

c) Övriga expenser.........................................

4 . Publikationstryck..........................................

5. Övriga utgifter

a) Anskaffning och underhåll av försöks- och verkstadsutrustning

m. ....................................................

b) Bibliotek...............................................

c) Avgifter för deltagande i fortbildningskurser................

d) Frakter och transporter..................................

1907/68

Beräknad

ändring

1968/69

19 000

109 000

75 000

+ (i 000

360 000

335 000

280 000

35 000

— 50 000

892 000

35 000

5 000

30 000

+ 244 000

2 100 000

+ 200 000

Från FFA:s anslag till utrustning bestrids kostnader för ersättning,

komplettering och modernisering av befintlig utrustning och för

sådana nyanskaffningar som är nödvändiga för undersökningar av gemensamt

civilt och militärt flygtekniskt intresse.

Anslags- och utgiftsutvecklingen under anslaget budgetåren 1964/65—

1966/67 framgår av följande sammanställning.

Anslag

Utgift

Reservation

1964/65

1965/66

300 000

246 855

342 387

300 000

157 298

485 089

1966/67

300 000

729 893

55 196

1967/68

200 000

Styrelsen anser att en väsentlig uppräkning av utrustningsanslaget skulle

vara väl motiverad. Med hänsyn till den anbefallda restriktiva anslagsprövningen

samt den omständigheten, att viss tunnelanläggning bör bli föremål

för ytterligare intrimning innan en utbyggnad till provning vid planerade

högre fartområden kan ske, yrkar styrelsen inte någon större uppräkning

av anslaget utan föreslår, att det tas upp med 300 000 (-f- 100 000) kr. för

nästa budgetår. Anskaffningen avser främst ett fullföljande av tidigare påbörjad

och planerad rationalisering och modernisering av utrustning enligt

ett långsiktigt program. I

I särskild skrivelse den 20 oktober 1967 har vissa personalföreningar vid

FFA uttalat att de i FFA-utredningens betänkande angivna finansieringsprinciperna

varken ger den stadga åt verksamhetsplaneringen som är behövlig

eller den trygghet i anställningen som personalen bör ha rätt att

vänta sig. FFA bör få sådana ekonomiska garantier att en ytterligare reducering

av verksamheten inte behöver riskeras. Föreningarna hemställer

vidare att FFA beredes möjlighet att, förslagsvis genom arbetsmarknads
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.34

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

myndigheternas medel för omskolning av friställd arbetskraft, omskola

personal inom verket.

Departementschefen

FFA-utredningen har gjort en kartläggning av nuvarande resurser för

flygteknisk forsknings-, försöks- och utredningsverksamhet och undersökt

behovet av flygteknisk forskning i Sverige. Utredningen har härvid funnit

att främst försåret har ett långsiktigt behov av flygteknisk forskning, ut''

eckling och provning inom landet som inte kan tillgodoses enbart med de

resurser som finns inom industrin och högskolorna. Försvarets behov är

enligt utredningen tillräckligt motiv för att bibehålla FFA i lämplig utformning

och omfattning.

Då utvecklingsarbetet för flygplan 37 slutförts kommer behovet av inhemsk

flygteknisk forskning att understiga resurserna. FFA får härvid en viss överkapacitet.

Utredningen föreslår vissa åtgärder för att göra det möjligt att

utnyttja denna överkapacitet.

Utredningen föreslår sålunda att FFA blir den centrala instansen för

huvudsakligen uppdragsfinansierad forskning, provning och service inom

flygteknik och rymdteknologi. Till försöksanstalten skall koncentreras resurser

för uppdragsfinansierad aerodynamisk forskning och provning, som

tillgodoser behov inom såväl flygteknisk aerodynamik som bvggnadsaerodynamik

och industriell strömningsteknik. Vid försöksanstalten skall vidare

finnas resurser för forskning och provning inom hållfasthetsområdet. Anstalten

bör samarbeta med bl. a. statens provningsanstalt i syfte att förbättra

utnyttjandet av försöksanstaltens resurser.

Till FFA bör föras över av flygförvaltningen bekostad forskningsverksamhet

inom områdena flygmekanik, bioteknologi och flygsimulering. Flygförvaltningens

forskningssimulator flyttas därvid från KTH till FFA. Verksamheten

skall inriktas på att även tillgodose behov inom den civila luftfarten.

En sektion för flygsäkerhetsanalys bör enligt utredningen inrättas vid

FFA genom överflyttning av motsvarande personalenheter vid flygvapnet

och flygförvaltningen. Sektionen skall i första hand utföra och vidareutveckla

redan nu förekommande flygsäkerhetsanalys för flygvapnets och flygförvaltningens

räkning. Dessutom skall sektionen arbeta för introduktion av

motsvarande metodik inom den civila luftfarten. Vid FFA inrättas i anslutning

till simulatorverksamheten en arbetsgrupp för piloturvalsfrågor.

Den s. k. rymdtekniska gruppen bör enligt förslaget föras över från Teleutredningar

AB till FFA och anslutas till en av avdelningarna. Vidare bör en

informations- och dokumentationscentral inrättas vid FFA.

FFA:s mättekniska avdelning bör liksom hittills ha till huvuduppgift att

svara för mätteknik service åt anstaltens övriga forsknings- och provningsverksamhet.

FFA:s driftavdelning bör ges som huvuduppgifter att svara för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition nr 109 år 10(iH U15

drift, underhåll och reparationer av försöksanstaltens anläggningar, tillverkning

av modeller och försöksanordningar i den män tillverkningen måste utföras

inom FFA samt för löpande konstruktionsarbeten. Större projekterings-

och anläggningsarbeten bör FFA upphandla genom entreprenadförfarande.

I mån av tillfällig överkapacitet bör driftavdelningen kunna utföra

legoarbeten.

FFA bör inom hela sitt kompetensområde bedriva utrednings- och konsultverksamhet

på uppdrag av myndigheter och enskilda inom och utom landet.

Försöksanstalten anses böra använda eu del av sina intäkter till undersökning

av och arbete inom kunskapsområden, som bedöms få framtida betydelse

i anstaltens verksamhet. FFA:s inriktning bör fortlöpande anpassas

till den tekniska utvecklingen och anstalten bör kunna ta upp arbete inom

nya områden, som inte kan förutses nu.

I fortsättningen bör enligt utredningen forskningsverksamheten vid KTH

begränsas till vad som kan finansieras med anslag från forskningsråd och

fonder eller eljest utföras med av högskolan avlönad personal.

Svenska Flygmotor AB:s aerodynamiska avdelning har hittills utfört vindtunneluppdrag

främst åt SAAB. Enligt utredningens mening bör denna verksamhet

flyttas över till FFA. Detsamma gäller de av försvaret bekostade

beställningarna vid Bofors vindtunnellaboratorium.

FFA bör enligt utredningens mening bibehålla sitt namn och sin ställning

som självständig statlig myndighet. Försöksanstalten bör i princip vara självfinansierad

men bör under en övergångstid få behålla ett visst statligt driftbidrag.

FFA bör garanteras en basorganisation inom områdena aerodynamik

och hållfasthetsteknik med erforderliga servicefunktioner om ca 190 personer.

Utredningen föreslår att styrelsen för FFA inte ges karaktär av

intressentstyrelse. Vidare föreslår utredningen att flygtekniska rådet upplöses.

FFA anses vidare böra omorganiseras i viss mån med hänsyn till

de nya uppgifter som föreslås för anstalten.

Remissinstanserna har vitsordat att det finns ett behov av inhemsk flygteknisk

forsknings- och försöksverksamhet främst för försvaret som motiverar

att FFA bibehålls i sin nuvarande form. Utredningens förslag om koncentration

till FFA av de statliga beställningarna av flygteknisk forskning

och försöksverksamhet har dock avstyrkts av de instanser som berörs av

förslagen.

Jag anser det vara betydelsefullt, att tekniskt-vetenskaplig forskning och

utveckling kan bedrivas inom områden, som är viktiga för totalförsvaret.

Verksamheten vid FFA, där huvuddelen av landets flygtekniska forskning

och provning ntföres, är av betydelse för upprätthållandet av var tekniska

beredskap inom området och en av förutsättningarna för bibehållen valfrihet

inför den framtida flygplan- och robotutvecklingen. Den är därjämte

av betydelse för prognoser och bedömning av den internationella utvecklingen

på längre sikt. .Tåg anser det därför vara väsentligt, att den nuvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

kompetensen i stort sett bibehålies vid FFA. Jag förordar att FFA bibehålls

s°m eu självständig myndighet med huvudsaklig uppgift att mot ersättning

bedriva flygteknisk försöks- och forskningsverksamhet. I avvaktan på resultatet

av en utredning om samordning av statliga forskningsresurser som

avses komma att tillsättas senare anser jag mig inte böra ta ställning till

utredningens förslag angående koncentration av den statliga beställningsverksamheten

till FFA. FFA bör dock vara oförhindrad att i samförstånd

med berörda instanser verka för att en sådan koncentration sker i högre

grad än f. n. Vidare bör FFA-utredningens kartläggning av de verksamhetsområden

inom vilka FFA skulle kunna åtaga sig uppdrag tjäna som vägledning

vid Fb A:s fortsatta strävanden att utöka sin ackvisitionsverksamhet.

I avvaktan på samordningsutredningens resultat bör den föreslagna

centraliseringen av informations- och dokumentationstjänsten övervägas

ytterligare.

Försöksanstaltens nuvarande organisation kan vid bifall till vad jag föreslagit

i det föregående bibehållas. De nu försöksvis sammanslagna aerodynamiska

avdelningarna bör dock fr. o. in. den 1 juli 1968 slutligt slås samman

till en aerodynamisk avdelning. Anstaltens storlek och organisation måste

aven i viss män anpassas till omfattningen av aktuella typutvecklingsarbeten

och beställningsverksamhetens utveckling. Det ankommer på anstaltens

styrelse och verksledning att fortlöpande utföra denna anpassning.

Jag finner inte någon anledning att ändra styrelsens storlek och sammansättning.

Flygtekniska rådet bör såsom utredningen föreslagit kunna avvecklas

eftersom jag förutsätter att flygteknisk expertis kommer alt finnas företrädd

inom den styrelse för teknisk utveckling som kommer att anmälas

senare.

Jag delar utredningens åsikt att FFA bör sträva efter att bli självfinansierande.

Under en övergångsperiod bör försöksanstalten dock tilldelas vissa

medel direkt över budgeten. För att garantera försöksanstalten en viss verksamhetsram

bör ca 7 milj. kr. av flygvapnets anslag till anskaffning av

flygmateriel in. m. för budgetåret 1968/69 avses för flygteknisk forskningsoch

försöksverksamhet vid FFA. I övrigt bör FFA tilldelas samma nettobelopp

utanför ramen för det militära försvaret direkt över budgeten som

för innevarande år, dvs. sammanlagt 1,5 milj. kr. FFA bör däremot inte

garanteras någon basorganisation av viss minimistorlek.

Den ekonomiska delutredningens förslag bör ligga till grund för en omarbetning

av anstaltens nuvarande taxor. I fråga om verksamhet som bedrivs

på uppdrag av andra än försvarets myndigheter bör full kostnadstäckning,

inkl. komplementkostnader, eftersträvas. När det gäller verksamhet

för försvarets myndigheter anser jag att frågan om täckning av komplementkostnader

bör övervägas ytterligare, dock senast i samband med att

t rågan prövas beträffande försvarets övriga myndigheter.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1908 137

Permanenta anläggningar som bekostats av uppdragsgivare bör som hittills

bli kvar i uppdragsgivarens ägo. Hittills gjorda utrustningsinvesteringar

vid FFA bör inte som utredningen föreslagit betraktas som avskrivna.

Anslagskonstruktionen för FFA bör enligt min mening vara sådan att anstalten

iår möjligheter alt kunna disponera ett eventuellt överskott av föregående

budgetårs verksamhet. .lag anser dock i likhet med riksrevisionsverket

att nuvarande bruttoredovisning bör bibehållas.

Jag föreslår följande anslag för FFA, alt anvisas utanför ramen för det

nnhtara försvaret. Härvid skall anslagen Flygtekniska försöksanstalten:

Avlöningar, Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader och Flygtekniska

försöksanstalten: Utrustning utgå ur riksstalen. Under ett reservationsanslag

kallat Bidrag till flygteknisk forskning anvisas 1,5 milj. kr. Häri

ingår det förutvarande utrustningsanslaget om 200 000 kr. Reservationen

under sistnämnda anslag vid utgången av innevarande budgetår bör få föras

över till det nya anslaget Bidrag till flygteknisk forskning. Under ett nytt

förslagsanslag, kallat Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet,

anvisas 10,3 milj. kr. till avlöningar och omkostnader vid FFA. Utgifterna

under anslaget skall täckas av uppbördsmedel. Jag beräknar inkomsterna

av beställningar för försvaret och SAAB till 7,3 milj. kr. med hänsyn till att

utvecklingsarbetena för flygplan 37 ännu inte är helt avslutade. Övriga

beställningar beräknar jag ge inkomster om 1,5 milj. kr. Slutligen tas

ä\en nyssnämnda anslag av 1,5 milj. kr. till forskningsverksamhet upp som

uppbördsmedel under anslaget. Den av Kungl. Maj:t fastställda staten

för anslaget bör göras upp enligt följande.

1967/68

Utgifter

Avlöningar

Avlöningar till tjänstemän........................ 7 978 ooo

Arvoden och särskilda ersättningar................. 22 000

8 000 000

Omkostnader 2 100 000

Summa kr.

Uppbördsmedel

Ersättning för flygteknisk forskning för försvaret och SAAB ......

Ersättning för övrig uppdragsverksamhet.......................

Utnyttjad del av reservationsanslaget Flygtekniska försöksanstalten:

Forskningsverksamhet.................................

± 0

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer för flygtekniska försöksanstaltens

verksamhet som jag angett i det föregående,

b) till Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksam
-

Anslag

1968/69

Mynd. Dep.chelen

8 577 880 8 077 000

22120 23 000

8 600 000 8 100 OOO

2 300 000 2 200 000

10 300 000

— 7 300 000

— 1 500 000

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

het för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av

10 300 000 kr.,

c) till Bidrag till flygteknisk forskning för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

N. Civilförsvaret in. m.

IN 3. Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar

1966/67 Utgift 3 776 479

1967/68 Anslag 4 780 000

1968/69 Förslag 5 660 000

Statens civilförsvarsskolor, som omfattar civilförsvarsskolan i Rosersberg

och tre fältskolor, ingår i civilförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå. Utbildningsbyrån

förestås av en utbildningschef. På skolorna utbildas befäl

i civilförsvarets kårer och personal i de särskilda undsättningskårerna.

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Civilförsvars-

styrelsen

Dep.chefen

Tjänster

Handläggande personal..................

........ 12

—

—

Lärarpersonal m. m.....................

........ 63

+ 16

+ 13

Övrig personal.........................

........ >99

2 + 7

—

174

+ 23

+ 13

1 Därav arbetarpersonal 36

2 Därav arbetarpersonal 7

Anslag

Avlöningar till tjänstemän...............

......... 4 006 000

4-

923 000

+ 815 000

Ersättning åt tillfälliga lärare............

......... 100 000

+

10 000

+ 10 000

Avlöningar till arbetarpersonal...........

......... 674 000

+

187 000

+ 55 000

4 780 000

+ 1 120 000

+ 880 000

Civilförsvarsstgrelsen

1. Kapaciteten vid fältskolorna är ca 5 000 elever per år. Behovet för de

närmaste budgetåren är ca 6 300 elever per år, inräknat viss utbildning lör

statens järnvägar, postverket in. fl. Ytterligare en fältskola behövs för att

utbildningen skall kunna genomföras i avsedd omfattning. En fjärde fältskola

bör dock inte inrättas utan ifrågavarande utbildning 1968/69 provisoriskt

förläggas med hälften till Rosersberg och hälften till Katrineholm.

För att genomföra utbildningen fordras nytillskott av tre civilförsvarslärare

på vardera orten.

2. Styrelsen har planerat att indela landet i ulbildningsregioner på sätt

tidigare anmälts. I vissa av regionerna skulle utbildningen ske med heltidsanställda

lärare, i vissa andra med såväl heltidsanställda som deltidsanställda

instruktörer samt slutligen i vissa med enbart deltidsanställda instruktörer.

Behovet av heltidsanställda lärare beräknas till 35. Behovet av deltids
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kimgl. Maj. ts proposition nr lOf) är 1068

anställda insti uktörer minskar Irån eu *120 till eu 170. Fr. o. in. budgetåret

1907/68 disponeras 10 civilförsvarslärare för lokal utbildning. Erforderligt

nytillskott är 25 lärare, övergången till systemet med utbildningsregioner

bör ske successivt, varför styrelsen för budgetåret 1908/69 tar upp medel

för ett nytillskott av It) civilförsvarslärare.

3. För olika slag av servicefunktioner vid Ilosersbergsskolan och fältskolorna

i samband med ökad utbildningsvolvm fordras 7 arbetare. De kan

ev. ersättas med vapenfria tjänsteplikliga.

4. Löneomräkning 441 480 kr.

Departementschefen

Försvarsutredningen räknar med att civilförsvarets organisation skall

kunna vara i stort sett uppbyggd i och med budgetåret 1971/72. Detta innebär

enligt civilförsvarsstyrelsens beräkningar beträffande den personella

organisationens uppbyggnad en årlig utbildningsvolym fram till och med

budgetåret 1971/72 av 9 350 elever vid den centrala utbildningen och 23 500

vid den lokala utbildningen i länen. Under budgetåret 1966/67 utbildades

på central niva 4 18/ elever och ute i länen 16 127 elever. För budgetåret

1967/68 har styrelsen räknat med en ökad utbildningsvolym. Främst på

grund av rekryteringssvårigheter synes dock ej beräknad ökning av utbildningen

kunna genomföras. Rekryteringen till det lokala civilförsvaret är nu

delvis omlagd genom bl. a. viss tidigareläggning av inskrivningen, vilket

innebär breddning av underlaget för rekrytering och att civilförsvaret årligen

tillförs ett större antal civilförsvarspliktiga än förut. Med hänsyn till

tidigare erfarenheter av i första hand rekryteringsmöjligheterna är det

realistiskt att räkna med viss eftersläpning i den personella uppbyggnaden.

Mot denna bakgrund räknar jag med en årlig utbildningsvolym fram

t. o. m. budgetåret 1971/72 av 9 100 elever i central utbildning, varav

1 250 elever vid befälsskolan i Rosersberg, 1 720 vid undsättningskårsskolan

på samma plats och 6 130 vid de tre fältskolorna samt en årlig lokal utbildning

i länen av ca 22 500 civilförsvarspliktiga. För att öka lärarkapaciteten

vid fältskolorna räknar jag med 100 000 kr. i medel till anställning av

extralärare. För lokal utbildning har styrelsen f. n. tio heltidsanställda

lärare. Erfarenheterna av heltidsanställda lärare är goda och innebär lättnader

för länsstyrelserna. Jag biträder därför förslaget om ytterligare ökning

av antalet sådana lärare under nästa budgetår med tio (340 000 kr.).

.lag räknar med att den arbetarpersonal som styrelsen begär i huvudsak

skall kunna ersättas med vapenfria tjänsteplikliga och tar därför inte upp

några medel för ändamålet.

Under åberopande av det anförda och med hänvisning till sammanställningen

beräknar jag anslaget till 5 660 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt till Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 5 660 000 kr.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

N 4. Statens civilförsvarsskolor: Omkostnader

1966/67 Utgift 2 480 091

1967/68 Anslag 3 562 000

1968/69 Förslag 3 880 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Civilförsvars-

styrelsen

Dep.chefen

Utgifter

1. Sjukvård...................................

11 000

+

2 000

+ 2 000

2. Reseersättningar.............................

400 000

+

185 000

+ 50 000

3. Expenser

a) bränsle, lyse, och vatten...................

241 000

+

54 000

—

b) övriga expenser...........................

275 000

+

17 000

4- 17 000

4. Övriga utgifter

a) mark- och vägunderhåll....................

75 000

+

51 000

+ 25 000

b) inköp och underhåll av inventarier för utbild-

ningsändamål.............................

185 000

—

23 000

— 95 000

c) anskaffning och underhåll av utbildnmgsan-

ordningar och utbildningsmateriel in. m......

1 600 000

+

700 000

+ 200 000

d) mathållning vid Rosersbergsskolan..........

446 000

—

31 000

— 65 000

el kost och logi in. m. enligt avtal för verksamhe-

ten vid fältskolorna........................

1 220 000

+

391 000

+ 300 000

f) driftkostnader för fordon in. m..............

225 000

+

23 000

+ 10 000

g) information till civilförsvarsbefälet..........

80 000

+

16 000

—

h) diverse utgifter...........................

211 000

j.

42 000

+ 20 000

Summa utgifter

4 969 000

+

1 427 000

+ 464 000

Särskilda uppbördsmedei

Inkomster av tillhandahållna förnödenheter........

1 407 000

+

164 000

+ 146 000

Nettoutgift

3 562 000

+

1 263 000

+ 318 000

Civilförsvarsstyrclsen

4 c) Enligt planen för utbyggnad av ruinstaden i Rosersberg skulle

fjärde etappen utbyggas budgetåret 1967/68. Medel för ändamålet har inte

anvisats, varför medel begärs för budgetåret 1968/69 (425 000 kr.). För

civilförsvarsskolorna i Tylösand och Nyadal begärs medel till utbyggnad av

övningsanordningar i brandtjänst samt till Rosersberg och Katrineholm

medel för komplettering av dylika anordningar (totalt 230 000 kr.). För

civilförsvarsskolan i Tylösand begärs 12 000 kr. för bensinstationsanläggning.

För att hårdgöra planer till övningsplatser för skyddslednings- och underhållstjänst

begärs tillsammans 80 000 kr. I övrigt beräknas medel för

underhåll av utbildningsanordningar och materiel in. in. till ett belopp av

1 553 000 kr. Sammanlagt begärs alltså 2 300 000 kr. under delposten.

D e partemen t schef en

Under anslagsposten Övriga utgifter beräknas till anskaffning och underhåll

av utbildningsanordningar och materiel in. in. 1,8 milj. (+ 200 000)

kr. Jag räknar härvid med att bl. a. viss utbyggnad av ruinstaden i Ro
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 ur 1968

sersberg skall kunna ske och alt övningsanordningarna för utbildning i

brandtjänst skall kunna förbättras vid skolorna. Medel till kost och logi

in. in. vid fältskolorna räknas upp med 300 000 kr. på grund av den ökade

utbildningsvolym vid dessa skolor som jag redovisat under närmast föregående

anslag.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens civilförsvarsskolor: Omkostnader för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 3 880 000 kr.

N 5. Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. in.

1966/67 Utgift 4 854 181

1967/68 Anslag 7 900 000

1968/69 Förslag 7 900 000

Från anslaget bestrids kostnader för avlöningsförmåner och andra ersättningar

till civilförsvarspliktiga. Ersättningsbestämmelserna finns huvudsakligen

i dels kungörelsen den 30 november 1962 (nr 619; ändr. 1963: 308,

1966: 272, 1967: 431) om avlöning m. in. till civilförsvarspliktiga, dels kungörelsen

den 16 november 1962 (nr 578; ändr. 1967: 248) om befälsanställning

i civilförsvarets krigsorganisation, dels familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99; omtryck 1960: 152, ändr. 1962:674, 1963: 112,

1966: 271) samt kungörelsen den 29 mars 1946 (nr 101; omtryck 1960 : 153,

ändr. 1962:675, 1963:113) med närmare bestämmelser angående tillämpning

av familjebidragsförordningen.

1. Penningersättningar....................

2. Avlöningar och premier till befälsanställda

3. Reseersättningar.......................

4. Familjebidrag.........................

Beräknad ändring

1968/69

Civillörsvars
styrelsen

Dep.chefen

1967/68

6 001 000

217 000

1 132 000

550 000

7 900 000

+ 206 000

+ 83 000

+ 227 000

+ 516 000

— 142 000

+ 17 000

+ 125 000

Civilf örsvarsstyrelsen

ökningarna föranleds av vidgad utbildningsvolym jämfört med budgetåret

1967/68.

Departementschefen

Jag räknar med att avlöningsförmånerna in. in. till civilförsvarspliktiga

under nästa budgetår kommer att utgå efter samma grunder som f. n. Un
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

dersökningarna rörande en eventuell övergång till ett annat avlöningssystem

för de civilförsvarspliktiga är ännu inte avslutade. Med hänsyn till

detta och föreslagen utbildningsvolym samt tidigare belastning på anslaget

räknar jag med oförändrat belopp för budgetåret 1968/69. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Avlöningar till civilförsvarspliktiga m.m. för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 7 900 000 kr.

N 6. Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning in. in.

1966/67 Utgift 7 009 291

1967/68 Anslag 9 223 000

1968/69 Förslag 10 161 000

Från anslaget bestrids utgifter för den lokala utbildnings- och övningsverksamheten

i länen. Vidare tas under anslaget upp medel för utgifter i

samband med skolundervisning i olycksfallsvård och brandskydd samt

kostnader för bidrag till självskyddsutbildning och till vissa frivilliga organisationer.

Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Civilförsvars
-

styrelsen

Dep.chefen

Utgifter

1. Lokal utbildnings- och övningsverksamhet

a) lokal utbildning i länen...................

b) lokala övningar i länen....................

c) iordningställande av övningsfält............

d) underhåll och drift av övningsanläggningar. .

2. Kostnader för instruktörsarvoden och förbruk-

ningsmateriel vid skolundervisning i olycksfalls- vård och brandskydd m. m...................

3 990 000

2 444 000

800 000

645 000

500 000

1 800 000

349 000

+ 808 000

+ 829 000

+ 942 000

+ 80 000

+ 400 00»

+ 500 00»

4- 55 00»

3. Bidrag till självskyddsutbildning..............

4. Bidrag till vissa frivilliga organisationer........

+ 42 000

+ 22 00»

Summa utgifter

10 528 000

+ 2 701 000

+ 977 00»

Särskilda uppbördsmedel

Inkomster av verkskyddsutbildning m. m........

1 305 000

+ 28 000

+ 39 00»

Nettoutgift

9 223 000

+ 2 673 000

+ 938 00»

Civilförsvarsstyr elsen

1 a) Utbildningen i länen beräknas under budgetåret 1968/69 omfatta

50 600 elevdagar och 320 000 elevtimmar för det allmänna civilförsvarets

personal samt 12 680 elevdagar och 124 000 elevtimmar för personal i

verkskyddet. Den angivna utbildningsvolymen är nödvändig för att uppbyggnaden

skall bli klar personellt under budgetåret 1970/71.

Kostnaderna för utbildningen i länen går upp till 3 925 000 kr. Ökningen

beror helt på ökad utbildningsvolym. Av beloppet faller 924 000 kr. på

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj.ts proposition nr 1()i) år l!)t>8

verkskyddsuthildningen. Motsvarande belopp har förts upp som inkomst

under rubriken Särskilda uppbördsmedel. För centralt upphandlad materiel

till den lokala utbildningen fordras 718 000 kr., varav 125 000 kr.

avser materiel för verkskyddsutbildningen. Sistnämnda belopp tas upp som

inkomst under rubriken Särskilda uppbördsmedel.

För utbildning av personal i frivilliga flygkåren beräknar styrelsen

135 000 kr.

b) övningsverksamheten i länen beräknas under budgetåret 1968/69

omfatta ca 560 000 övningstimmar vartill kommer ca 9 500 övningsdagar

för undsättningskårer, 14 övningar med frivilliga flygkåren och nio signalskyddsövningar.

Av kostnaderna, sammanlagt 3 029 000 kr. hänför sig

279 000 kr. till verkskyddsutbildning och materiel för verkskyddsövningar.

Sistnämnda belopp förs upp som inkomst under rubriken Särskilda uppbördsmedel.

För övningsverksamheten, främst för repetitionsövningar med undsättningskårer,

är motorfordonstillgången otillräcklig. Till viss del kan detta

behov täckas genom att utnyttja fordon, anskaffade för mobiliseringsändamål.

I fråga om lastbilar måste behovet dock täckas genom förhyrning

eller genom anskaffning. Då anskaffning i längden blir billigare föreslår

styrelsen att motorfordon inköps för ändamålet. Härför begärs för budgetåret

1968/69 289 000 kr. för att anskaffa tio lastbilar.

c) För budgetåret 1967/68 begärde styrelsen för utbyggnad av övningsfält

i södra och västra Sverige samt för komplettering av övningsanordningar

på övriga lokala övningsfält 1 553 000 kr. sammanlagt. För ändamålen

erhölls 800 000 kr., varför utbyggnaden av övningsfält i södra och

västra Sverige endast till en del kan genomföras under budgetåret 1967/68.

För 1968/69 begärs 1 742 000 kr., varav 800 000 kr. avses för fortsatt utbyggnad

av övningsfälten i södra och västra Sverige och 942 000 kr. för

kompletteringar på övriga lokala övningsfält.

4. I bidrag till Sveriges civilförsvarsförbund och länsförbunden begär

styrelsen 307 000 (38 000) kr. Till Svenska aeroklubben begärs i bidrag

84 000 (4 000) kr.

De partem eu tschefen

Såsom jag tidigare anfört räknar jag med att den personella uppbyggnaden

av civilförsvarets organisation kan avslutas först efter budgetåret

1971/72. Utbildningen i länen bör planeras omfatta ett årligt elevantal av

ca 22 500, vilket jag anser svara mot civilförsvarets möjligheter att rekrytera

personal till sin organisation. Under budgetåret 1966/67 utbildades omkring

16 100 personer, ökningen av utbildningsvolymen för med sig att kostnaderna

i länen går upp till 3 734 000 (+300 000) kr. Till detta kommer

600 000 kr. för centralt upphandlad materiel till utbildningen och 56 000 kr.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:t» proposition nr 109 år 1968

för utbildning av medlemmar i vissa frivilliga organisationer.

övningsverksainheten i länen bedrivs enligt de riktlinjer som dragits

upp i prop. 1964: 1 (bil. 13 s. 159). Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit

viss ökad verksamhet för budgetåret 1968/69. Jag bedömer det emellertid

tveksamt om en sådan ökad verksamhet kan genomföras av länsstyrelserna

med de resurser som f. n. står dem till buds. Jag räknar därför med en i

stort sett oförändrad övningsvolym för nästa budgetår och oförändrat anslag

(2 444 000 kr.) jämfört med innevarande budgetår. Jag har därvid

inte tagit upp medel för inköp av motorfordon för övningsverksainheten

enligt styrelsens förslag.

En fortsatt förbättring av utbildnings- och övningsanordningarna för

den lokala utbildnings- och övningsverksainheten i länen är behövlig.

Civilförsvarsstyrelsen har funnit det lämpligt att förlägga ett övningsfält

för malmöregionen i anslutning till de militära övningsområdena i Revinge.

Jag räknar för detta ändamål ytterligare medel under anslaget för budgetåret

1968/69. Sammanlagt tar jag upp för lokala utbildnings- och övningsanordningar

1 300 000 (+ 500 000) kr. Beloppet bör också medge begränsad

komplettering av anordningarna vid lokala övningsfält i övrigt.

För de frivilliga organisationernas verksamhet förordar jag en höjning

av bidragen med hänsyn till allmänna koslnadsstegringar (+ 22 000).

Beträffande beräkningen av anslaget i övrigt hänvisar jag till sammanställningen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vissa kostnader för cioilförsvarsutbildning m. m.

för bugetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 10 161 000

kr.

N 11. Bidrag till byggande av skyddsrum

1966/67 Utgift 16 281 080 Reservation 65 094 292

1967/68 Anslag 19 500 000

1968/69 Förslag 19 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för statsbidrag till kommuner för att

anordna och utrusta skyddsrum till civilförsvarets ledningscentraler, övriga

skyddsrum för civilförsvarspersonal in. in. och skyddsrum för befolkningen.

Bidragsbestämmelserna återfinns huvudsakligen i 42 § civilförsvarslagen

den 22 april 1960 (nr 74) och i beslut den 24 november 1944 med bestämmelser

om statsbidrag till kommuner till kostnader för anordnande av

allmänna skyddsrum. Från anslaget bestrids också kostnader i samband

med förordnande enligt 28 och 29 §§ civilförsvarslagen.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968

145

1. Ledningscentraler......................

2. Övriga skyddsrum förcivilförsvarspersonal

3. Radioutrustning till allmänna skyddsrum .

4. Skyddsrum för befolkningen.............

m. in.

Bemyndigande Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Civilförsvars
-

tl 150 000

4 000 000

1 000 000

3 350 000

styrelsen

+ 14 610 000

— 1 000 000

+ 260 000

+ 25 660 000

Dep.chefen

+ 590 000

— 1 000 000

+ 260 000

— 350 000

19 500 000

+ 39 530 000

— 500 000

Civilförsvars styrelsen

Civilförsvarsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret begärt

bemyndigande att få medge statsbidrag till byggande av skyddsrum till

ett belopp av 59 030 000 kr. och beräknat anslaget till 48 030 000 kr. Styrelsen

har därefter i promemoria den 17 januari 1968 kommit in med förslag

till beräkning av de under anslaget upptagna ändamålen med hänsyn

till den kostnadsram som preliminärt angetts i prop. 1968: 1 bil. 6 s. 148.

1. Av beloppet beräknas 8 220 000 kr. för nybyggnader och projektering

av bergfasta ledningscentraler och 4 020 000 kr. för om- och tillbyggnad

m. m. av ledningscentraler inklusive projektering. Härjämte begärs

13 520 000 kr. för att täcka kostnader för bergfasta ledningscentraler som

beslutats före budgetåret 1963/64.

2. Till fortsatt utbyggnad av observationsplatser tas upp 500 000 kr. och

till skyddsrum för framskjutna enheter 2 500 000 kr.

3. Beloppet avser beräknade kostnadsökningar för radiomateriel som

beställs för leverans t. o. m. budgetåret 1968/69.

4. I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till styrelsens förslag

om återinförande av skyldigheten att bygga enskilda skyddsrum i de 14

största städernas innerområden har styrelsen begärt medel för fortsatt

utbyggnad av befolkningsskyddsrum enligt fastställd plan och begär

17 960 000 kr. för ändamålet.

För att täcka kostnader för befolkningsskyddsrum som beslutats före budgetåret

1963/64 beräknas 6 650 000 kr.

För om- och tillbyggnad samt komplettering av utrustning för befolkningsskyddsrum

begärs 1 400 000 kr. Till bidrag till skyddsrum som anordnas

av kommuner och enskilda i undervisningsanstalter begärs 3 000 000

kr.

Departementschefen

Utbyggnaden av allmänna skyddsrum för civilförsvarets verksamhet

pågår inom ramen för Jämnade bemyndiganden och enligt skyddsrumsplaner

som godkänts av Kungl. Maj:t.

10 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:tu proposition nr 109 år 1968

Under budgetperioden 1963/68 har civilförsvarsstyrelsen medgetts att

besluta om statsbidrag till skyddsrum till ett sammanlagt belopp av 99,5

milj. kr. För samma tid har anvisats tillsammans 84,6 milj. kr. Den 30

juni 1968 kommer bemyndiganden att sakna täckning i betalningsmedel

till ett belopp av 14,9 milj. kr.

Inom försvarsdepartementet pågår utredningsarbete i syfte att belysa hur

skyddsrumsbyggandet i framtiden skall utformas, bl. a. i de större städernas

innerområden. Mot den bakgrunden anser jag att det för budgetåret 1968/69

inte bör tas upp något bemyndigande att börja bygga nya befolkningsskyddsrum.

Försvarsutredningen har i sitt utkast till budgetplan för civilförsvaret

för tiden 1968/69—1974/75 tagit upp för budgetåret 1968/69 i prisläge maj

1967 till ledningscentraler 11 milj. kr., varav 5 milj. kr. avses vara betalningsmedel

för ledningscentraler beslutade före budgetåret 1963/64. Till

skyddsrum för framskjutna enheter och observationsplatser har beräknats

3 milj. kr. Kostnaderna för bidrag till skolskyddsrum har utredningen därutöver

räknat in i budgetplanens grundkostnader. Inom den kostnadsram,

som står till civilförsvarets förfogande för budgetåret 1968/69 sedan prisreglering

in. in. skett, föreslår jag följande. För att projektera och bygga nya

ledningscentraler tas upp 3 720 000 kr. och för vissa ombyggnadsarbeten i

redan befintliga ledningscentraler samt inredning och utrustning av ledningscentraler

3 020 000 kr. För att bestrida kostnadsökningar för bergfasta

ledningscentraler för vilka medel anvisats före budgetåret 1963/64 beräknas

5 milj. kr. Till övriga skyddsrum för civilförsvarspersonal tar jag upp ett

belopp av 3 milj. kr. Till radioutrustning för allmänna skyddsrum beräknar

jag 1 260 000 kr.

Beträffande skyddsrum för befolkningen tar jag upp för bidrag till skyddsrum

i undervisningsanstalter 3 milj. kr.

Det totala medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 19 milj. kr. för

nästa budgetår. Något bemyndigande härutöver finner jag inte erforderligt.

Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t, med utgångspunkt från

de särskilda planerna för verksamheten, äga närmare bestämma om inriktningen

av investeringarna och användningen av medlen för olika ändamål.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit kommer sålunda den 30 juni 1969

bemyndiganden att medge statsbidrag till skyddsrum att sakna täckning

av betalningsmedel till ett oförändrat belopp av 14,9 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att statsbidrag utgår

för anordnandet av skyddsrum inom en kostnadsram

av 19 000 000 kr.,

b) till Bidrag till byggande av skyddsrum för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968 147

N 13. Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvars - ändamål

1966/67 Utgift 553 498 Reservation 5 236 226

1967/68 Anslag 3 000 000

1968/69 Förslag 4 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag till kommuner för att

anordna branddammar för civilförsvarsändamål. Statsbidraget utgår enligt

42 § civilförsvarslagen med två tredjedelar av kostnaderna. Bidragsbestämmelserna

i övrigt finns i Kungl. Maj:ls beslut den 26 januari 1951

(ändr. den 7 december 1956).

Civilförsvar sstyr elsen

Enligt den uppgjorda planen för utbyggnaden av branddammar beräknas

för budgetåret 1968/69 en bemyndiganderam av 6 milj. kr. Medelsbehovet

anger styrelsen till 5 milj. kr.

Departementschefen

Under budgetperioden 1963/68 har bemyndiganden att bevilja statsbidrag

till branddammar för civilförsvarsändamål lämnats inom en kostnadsram

av 11,7 milj. kr. Under anslaget har för samma tid anvisats sammanlagt

8,7 milj. kr. Av bemyndigandena kommer alltså ett belopp av 3

milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel den 30 juni 1968.

De planer för byggande av branddammar som civilförsvarsstyrelsen lade

fram i anslagsframställningen för budgetåret 1965/66 och som redovisades

i prop. 1965: 1 (bil. 13 s. 192—193) bör ligga till grund också för fortsatt

verksamhet. För nästa budgetår föreslår jag att bemyndiganden att medge

bidrag till kommuner för att anordna branddammar lämnas inom en kostnadsram

av 4 milj. kr. och att samma belopp tas upp i anslag.

Vid bifall till mina förslag kommer alltså även den 30 juni 1969 bemyndiganden

att bevilja statsbidrag till branddammar för civilförsvarsändamål

att sakna täckning av betalningsmedel till ett belopp av 3 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t alt medge att bidrag utgår

till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål

inom en kostnadsram av 4 000 000 kr.,

b) till Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar

för civilförsvarsändamål för budgetåret 1968/69

anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

N 14. Signalskyddsmateriel för civila myndigheter

1968/69 Förslag 600 000

Frågan om signalskyddets ledning och samordning har nyligen utretts

av en särskild sakkunnig. Utredningsmannens förslag har remissbehandlats.

Beträffande mina ställningstaganden får jag hänvisa till en inom försvarsdepartementet

upprättad promemoria, som torde få överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott. Sammanfattningsvis innebär mina förslag att

överbefälhavaren övertar den av Kungl. Maj :t 1959 inrättade signalskyddsnämndens

ansvar för ledning och samordning under Kungl. Maj :t av signalskyddet

inom totalförsvaret.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 149) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning av viss sambandsmateriel

m. m. för budgetåret 1968/69 beräkna ett reservationsanslag av

1,5 milj. kr. Den fortsatta beredningen har visat att något sådant anslag

inte bör anvisas. Utgifter för utveckling av signalskyddsmateriel för totalförsvaret

bör i fortsättningen beräknas inom ramen för det militära försvaret

och medel anvisas under reservationsanslaget Signalskyddsmateriel.

För anskaffning och underhåll av signalskyddsmateriel för civila myndigheter

bör även i fortsättningen anvisas medel utöver krigsmaktens ram.

Jag föreslår att för ändamålet anvisas ett nytt reservationsanslag med benämningen

Signalskyddsmateriel för civila myndigheter.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 600 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Signalskyddsmateriel för civila myndigheter för

budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 600 000

kr.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 är 1968

149

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

Försvarets fabriksverk

Försvarets fabriksverk inrättades som affärsdrivande verk år 1943 och

fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1965 års riksdag. Enligt

instruktionen för fabriksverket skall verket bedriva tillverkning, försäljning

och underhåll av krigsmateriel, tillverkning och försäljning av civila

verkstadsprodukter samt tvätterirörelse. I verkets uppgifter ingår även

försäljning av staten tillhörig övertalig och kasserad materiel.

I fabriksverket ingår sex nytill verkande fabriker, nämligen

Åkers krutbruk (Äkersgruppen), Vanäsverken i Karlsborg, Zakrisdalsverken

i Karlstad, Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna, torpedverkstaden

i Motala och beklädnadsverkstaden i Karlskrona. Av dessa

fabrikers militära tillverkning kan nämnas finkalibriga vapen och pansarvärnsvapen

samt ammunition till dessa, robotar, raketer och torpeder. Av

fabrikernas civila tillverkning kan nämnas kylsystem, kylkompressorer,

styrväxlar samt slip- och polermaskiner. Därjämte tillverkas uniformer

för såväl militär som civil användning.

När det gäller fabriksverkets uppgifter i fråga om underhåll av

krigsmateriel kan nämnas att fabriksverket förvaltar statens aktier

i det halvstatliga AB Teleunderhåll som jämte den till fabriksverket

hörande teleunderhållsverkstaden i Göteborg fullgör underhållsuppgifter

i fråga om försvarets telemateriel. Fabriksverket har fr. o. in. budgetåret

1967/68 tillförts ökade uppgifter inom underhållsområdet. Sålunda har

driften vid centrala flygverkstaden i Arboga övertagits av fabriksverket

den 1 juli 1967. I det föregående (s. 14) har jag föreslagit att även flygverkstäderna

i Malmslätt och Västerås skall föras över till fabriksverket.

Jag avser att ytterligare redogöra för denna fråga i det följande.

Fabriksverkets tvätterirörelse bedrivs vid tretton tvätterier, som

utför vattentvätt och reparation av textilier. Vid flertalet tvätterier finns

även anläggningar för kemisk tvätt. Tvätterierna betjänar försvarets förband

samt statliga och landstingsägda sjukhus m. in.

Försäljningen av staten tillhörig övertalig och kasserad materiel slut
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

ligen bedrivs genom en särskild enhet, överskottsförsäljningen.

Försäljningen sker på ett flertal platser i landet.

1* Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk

1966/67.........................

Ing. behållning

Anslag

Utgift

1967/68.....................

1968/69 fabriksverket.............

dep.chefen...............

1 Preliminärt belopp

60 600 000

59 100 000

''58 400 000

*58 400 000

I skrivelse den 31 augusti

1967 har försvarets fabriksverk hemställt om

investeringsanslag för budgetåret 1968/69. Av skrivelsen och i anslutning

till denna lämnade uppgifter inhämtas följande.

Ekonomisk översikt m. m.

Beträffande fabriksverkets ställning i ekonomiskt hänseende framgår

av balansräkningen för försvarets fabriksverks fond, att fondens tillgångar

(exkl. arméförvaltningens anläggningar) den 30 juni 1967 uppgick till

sammanlagt 324,4 milj. kr. mot 264,1 milj. kr. föregående år. Skulderna

llPP8ick till 184,9 milj. kr. mot 153,6 milj. kr. året dessförinnan. Kapitalbehållningen

den 30 juni 1967 uppgick följaktligen till 139,5 milj. kr. mot

110,5 milj. kr. år 1966, vilket innebär en ökning under budgetåret 1966/67

med 29 milj. kr.

Fabriksverkets vinst- och förlusträkning för budgetåret 1966/67 utvisar

ett bruttoöverskott på 18,1 milj. kr. Beloppet understiger föregående års

bruttoöverskott med ca 5,2 milj. kr. Följande sammanställning visar

variationerna i fabriksverkets vinst- och förlusträkningar (exkl. arméförvaltningens

anläggningar) under de senaste tre budgetåren.

Sammandrag av vinst- och förlusträkningar budgetåren 196M67

Intäkter

1964/65

1965/66

1966/67

Rörelsen....................

Försäljning av anläggningstillgångar..............

44 033

60 ldil UUä

121 112

94 000

12 920 912

23 280 714

18 082 096

Kostnader

Avskrivningar på fastigheter................

Avskrivningar på maskiner..............

Kostnader för utveckling, rationalisering in. m......

5 209 9fi2

1 170 423

3 449 502

14 351 712

4 309 077

1 475 619

3 894 444

6 358 392

6 353 641

Till statskontoret inlevererat överskott.......

3 657 753

12 920 912

23 280 714

18 082 096

Av sammanställningen framgår, att avskrivningarna för budgetåret

1966/67 var (1,5 -f- 3,9) 5,4 milj. kr. Verksamheten för detta budgetår har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr t OV år WOH 1 •>''

alltså gett cll nettoöverskott på (18,1 5,4) 12,7 milj. kr. I procent av del

i medeltal disponerade kapitalet var överskottet 10,1 under budgetåret

1966/67 mot 19,1 under budgetåret 1965/66.

Vinst- och förlusträkningarna upptar på kostnadssidan de medel som

fabriksverket inlevererat till statsverket. Del överskott, som fabriksverket

enligt bestämmelserna angående förvaltningen av försvarets fabriksverks

fond skall inleverera till statsverket, uppgick för budgetåret 1966/67

med utgångspunkt från kapitalbehållningen den 1 juni 1966 till 6,4

milj. kr. För budgetåret 1965/66 var motsvarande summa 4,3 milj. kr. 1 avskrivningsmedel

har vidare inbetalats sammanlagt 5,4 milj. kr. under budgetåret

1966/67 mot 4,6 milj. kr. under budgetåret dessförinnan. Fabriksverket

har alltså till statsverket betalat sammanlagt 11,8 milj. kr. under det

närmast förflutna budgetåret mot 8,9 milj. kr. under budgetåret 1965/66.

Intäkternas ökning under budgetåret 1965/66 berodde enligt fabriksverkets

tidigare redovisade uppfattning på orderingångens ökning under

tidigare år. Resultatet var enligt verket osedvanligt gott. Det försämrade

resultatet under budgetåret 1966/67 beror enligt fabriksverket på den

minskade orderingången och den skärpta priskonkurrensen. Fabriksverket

framhåller att priskonkurrensen varit så hård att verket i viss utsträckning

tvingats godtaga order, där utsikterna till full kostnadstäckning legat i

möjligheterna att snabbt och radikalt rationalisera produktionen.

Den fakturerade omsättningen vid fabriksverket uppgick under budgetåret

1966/67 till 213,9 milj. kr. mot 205,3 milj. kr. under budgetåret

1965/66. Av omsättningen på 213,9 milj. kr. hänför sig 146,9 milj. kr. till

huvudkontoret och fabrikerna, 49,5 milj. kr. till tvätterierna och 17,5 milj.

kr. till överskottsförsäljningen. Det för överskottsförsäljningen angivna

beloppet avser även försäljning av ett antal bussar, som slopats i samband

med omläggningen till högertrafik.

ökningen av omsättningen under budgetåret 1966/67 hänför sig främst

till produktionen vid de nytill v erkände fabrikerna, i första

hand Äkers krutbruk (Äkersgruppen) och torpedverkstaden i Motala. När

det gäller faktureringens fördelning på kunder kan noteras att exporten

av försvarsmateriel minskade med 37 % under budgetåret 1966/67 jämfört

med närmast föregående budgetår. Rnligt fabriksverkets uppfattning

beror minskningen inte på minskad konkurrenskraft hos de produktei,

som fabriksverket saluför, utan i huvudsak på exportrestriktioner.

Orderingången vid de nytillverkande fabrikerna bär minskat under

budgetåret 1966/67 och uppgick till 165 milj. kr. mot 177,2 milj. ki. under

budgetåret 1965/66. Beställningarna från det svenska försvaret har emellertid

ökat från 110 milj. kr. under budgetåret 1965/66 till 116 milj. kr.

under budgetåret 1966/67. Bland de större materielorder som fabriksverket,

ofta i hård konkurrens, lyckats erhålla från de svenska försvarsgrensförvaltningarna

kan framförallt nämnas beställningar av en ny typ av spräng
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

la2 Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

granat till 84 mm granatgevär och av torpeder samt artilleri- och handvapenammunition.

Vad gäller exporten så motsvaras den minskade faktureringen

av en minskad orderingång under budgetåret 1966/67. Orderingången

uppgick nämligen under budgetåret 1966/67 till 27,5 milj. kr. mot

48,9 milj. kr. under budgetåret 1965/66. Värdemässigt betyder detta en

minskning av exportorderna med nästan 44 %. Exportförsäljningen har huvudsakligen

varit inriktad på 84 mm granatgevärssystemet.

Försäljningen av civila produkter har ökat något, nämligen från 18,3

milj. kr. under budgetåret 1965/66 till 21,4 milj. kr. under budgetåret

1966/67. Detta kan helt hänföras till att orderingången vid beklädnadsverkstaden

i Karlskrona ökat från 10,6 milj. kr. till 14,5 milj. kr. Huvuddelen

av beställningarna eller 11,8 milj. kr. kommer från civila köpare.

Orderingången under de fem senaste budgetåren för produkter från de

nytillverkande fabrikerna framgår av följande tabell.

Budgetår

Totalt

Försvarsmateriel

Civilmateriel

inom landet

utom landet

inom landet

utom landet

1962/63...........

109,3

91,1

131.2

177.2

165,0

63.2

24,8

72.2

110,0

116,1

37,4

48.7

43.1

46.7

25.2

7,2

1963/64.........

1,5

1964/65...........

14,3

3,3

1965/66.............

10,7

5,2

1966/67...........

18.3

21.4

2,2

2,3

Försäljningsvärdet av inneliggande ej upparbetad orderstock utgjorde

vid utgången av budgetåret 1966/67 ca 133 milj. kr. mot 161 milj. kr. vid

utgången av närmast föregående budgetår. Orderstocken är relativt väl

fördelad mellan de nytillverkande fabriksenheterna. För torpedverkstaden,

Carl Gustafs stads gevärsfaktori och Vanäsverken beräknas den ge full sysselsättning

under ca ett och ett halvt år medan den för övriga fabriker bedöms

motsvara sysselsättningen under ca sex månader med nuvarande antal

arbetare.

Utvecklingen vid tvätterierna framgår av följande tabell.

Budgetår

Vattentvätt

Kem. tvätt

Skoreparationcr

Fakt. värde

milj. kg

milj. kg

1 000 par

milj. kr.

1962/63.............

28,3

2,7

172

1963/64 ............

32,3

2,9

170

33 1

1964/65 ...........

35,4

3,0

166

37 4

1965/66............

1966/67...........

39,5

42,2

3,2

3,0

164

138

42,9

49,8

1 vätteriernas del av den totala faktureringen för budgetåret 1966/67,

49,8 milj. kr., innebär en ökning av faktureringen med 6,9 milj. kr. jämlört

med budgetåret 1965/66, då faktureringen var 42,9 milj. kr. Av faktureringen

hänför sig 16,4 milj. kr. till militära kunder och 33,5 milj. kr.

till civila statliga och kommunala myndigheter in. fl.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1068

Under budgetåret 1966/67 har tillkommit ett tvätteri i Umeå. Detta ersätter

ett äldre tvätteri med endast ca hälften så stor kapacitet som det

nyuppförda.

I Östersund har ett nytt tvätteri startats under hösten 1967.

Det nya centraltvätteriet i Eskilstuna för mälardalsområdet, som enligl

Kungl. Maj:ts direktiv skall svara för tvättförsörjningen vid sjukvårdsinrättningarna

inom Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län samt

vid Karolinska sjukhuset, håller på att uppföras och beräknas börja sin

verksamhet i slutet av 1968.

ByS&nadsarbetena för nytt tvätteri i Långsele har påbörjats under hösten

1967. Tvätteriet kommer att börja sin verksamhet under första halvåret

1969.

Mellan Malmö stad och fabriksverket har träffats ett av Kungl. Maj:t

godkänt avtal, som innebär att fabriksverket skall arrendera och driva ett

av staden uppfört tvätteri. Verksamheten har nyligen satts igång. Genom

avtalet kommer fabriksverket att ha kapacitet för behandling av tvättgods

även från Malmöhus län. Tvättbehovet inom skåneregionen har därmed

temporärt tillgodosetts.

Preliminära diskussioner om nytt eller utvidgat samarbete förs med

ytterligare statliga och kommunala myndigheter m. fl.

Kungl. Maj :t har den 14 juni 1967 fastställt tidsplan m.m. för centraliseringen

av försvarets skoreparationsverksamhet till fabriksverket. Centraliseringen

beräknas inte medföra några investeringsbehov under budgetåret

1968/69.

Medelsförbrukning under budgetåren 1966/67—1968/69

I följande tabell redovisas de investeringsmedel, som under budgetåret

1966/67 stått till förfogande för försvarets fabriksverk, och den omfattning

i vilken de tagits i anspråk.

Investeringsutfall budgetåret 1966/67 (1 000-tal kr.)

Ing. behållning

Anslag

Medelsförbrukning

Utg. behållning

beräknad i

prop. 1967: 1

faktisk

12 260

28 600

34 700

34 681

6 179

Av tabellen framgår att investeringsramen för budgetåret 1966/67 i det

närmaste helt utnyttjats. En närmare redogörelse för utfallet av investeringsverksamheten

lämnas i det följande.

För budgetåret 1967/68 har investeringsramen fastställts till 35,5 milj.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kangl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

kr. Fabriksverket räknar med att investeringsramen skall bli helt utnyttjad.

Eftersom medelsreservationen vid utgången av budgetåret 1966/67 var

6,2 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1967/68 var 32,9 milj. kr. står tillsammans

39,1 milj. kr. till fabriksverkets förfogande under detta budgetår.

Av detta belopp på 39,1 milj. kr. kan alltså förutses en behållning på 3,6

milj. kr. vid budgetårets utgång den 30 juni 1968.

För budgetåret 1968/69 räknar fabriksverket med en medelsförbrukning

av 58,4 milj. kr. Av detta belopp avses 15 milj. kr. för en rationalisering

av tvätterirörelsen genom anskaffning av ett eget lager av textilpersedlar

för uthyrning till de stora kunderna, landstingens sjukhus. Vid anslagsberäkningen

har fabriksverket på sedvanligt sätt ökat den beräknade medelsförbrukningen

med 10 % för konjunkturreserv samt därefter gjort avdrag

med 3,6 milj. kr. för den vid innevarande budgetårs utgång beräknade behållningen.

Anslagsbehovet blir då för nästa budgetår 60,6 milj. kr., vilket

innebär en anslagsökning med 27,7 milj. kr. i förhållande till innevarande

budgetår.

Investeringsprogram

Inledningsvis anger fabriksverket vissa riktlinjer, som varit vägledande

för verket när det gällt att utforma investeringsprogrammet.

Utgångspunkt härvid har varit det påtagligt försämrade resultatet av

fabriksverkets verksamhet, som framgått av redogörelsen i det föregående.

Resultatet kan enligt verkets uppfattning inte ses som en tillfälligt försämrad

räntabilitet. Liksom många andra svenska verkstadsföretag anser

fabriksverket att man under överskådlig framtid bör räkna med högt kostnadsläge

och med risker för ytterligare skärpt priskonkurrens.

När det gäller att söka förbättra räntabiliteten och öka självfinansieringsgraden

inom fabriksverket bör utgångspunkten enligt verkets mening

vara eu såvitt möjligt flexibel ändamålsbestämning. Denna bör dock vara

så fixerad att verksamhetens principiella inriktning inte förändras.

Fabriksverkets primära uppgift att vara leverantör till det svenska försvaret

innebär, att verket måste hålla en kapacitet som inte helt kan utnyttjas

i fredstid, överkapaciteten söker verket i största möjliga utsträckning

utnyttja för civila och utländska militära beställningar. Den kapacitet,

som fabriksverket avsatt för tillverkning av försvarsmateriel för

såväl svenska som utländska kunder, har emellertid på senare år varit

allt svårare att helt utnyttja. Förutom gällande restriktioner för vapenexporten

får svårigheterna enligt fabriksverkets mening i stor utsträckning

ses mot bakgrunden av det köpmotstånd som uppstått hos avnämarländerna

på grund av osäkerheten om försvarskostnadernas storlek och

försvarssystemens utformning.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 dr 190S

Fabriksverkets svårigheter att nå större lönsamhet ökar enligt verkets

uppfattning även av att fabriksverket tillförts uppgifter inom ett helt nytt

område, nämligen underhållsoinrådet. Fabriksverkets ledningsansvar för

centrala ilygverkstaden i Arboga bedöms ur verkets synpunkt som en svår

uppgift. De ytterligare underhållsuppgifter, som enligt framlagda förslag

kan komma att tillföras verket, beräknas ytterligare fördröja eu lönsam

utveckling.

Fabriksverket anser mot denna bakgrund det allt mer angeläget att verksamheten

i större utsträckning inriktas mot tillverkning av civila produkter.

Fn av fabriksverket utförd studie visar att produktionen vid jämförbara

industrier utomlands ofta fördelar sig med hälften på militär och

andra hälften på civil tillverkning. Fabriksverkets försäljning till civila

kunder ökar och bedöms nu börja närma sig 15 % av fabrikernas totala

försäljning.

Det anses sannolikt alt civilförsäljningen även utan speciell planering

för särskilda insatser genom successivt förbättrad marknadsföring skall

kunna bringas att stiga i snabbare takt än f. n. Den takt, som bedöms nödvändig

för att effektivt utnyttja fabriksverkets nuvarande kapacitet och

den kapacitet som uppstår om ytterligare verkstäder med ej helt utnyttjade

resurser överförs till verket, anses emellertid inte kunna uppnås utan

särskilda åtgärder. Detta gör en allt mer intensiv planering för vidgad civil

marknad till en både central och brådskande uppgift för fabriksverket.

Fabriksverket anser det vara av avgörande vikt för verkets hela framtid

att utrymme skapas för de följd- och kompletteringsinvesteringar, vilka

är villkor för en successivt växande produktion. Fabriksverket kommer

snarast möjligt att söka bedöma vilken total omfattning dessa investeringar

måste ges under olika alternativa förutsättningar. Verkets prövning

av behovet av investeringsmedel för produktion av försvarsmateriel och

tvättservice har varit hård för att ge möjlighet till investering i utrustning

för civil produktion. Fabriksverket hemställer såsom närmare anges i det

följande om ett utrymme inom investeringsramen för de nytillverkande

fabrikerna på 5 milj. kr. för investeringar i maskiner för civil tillverkning.

I följande sammanställning lämnas en redogörelse för faktisk resp. beräknad

medelsförbrukning budgetåren 1966/67—1968/69 fördelad på olika

grupper av objekt.

Faktisk

Beräknad utgift

Större investeringsobjekt1

utgift

1966/67

1967/68 1968/69

(1 OOO-tal kr.)

1. Fabriker............................

2. Tvätterier...........................

3. Anskaffning av persedlar...............

15 000

26 714

27 000

38 200

s. 156 Kontrollera mot PDF

156 Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Övriga investeringar

4. Ersättningsanskaffning av maskiner.....

5. Nyanskaffning av maskiner............

6 071

600

773

6 400

1 000

500

9 600

8 100

1900

7 444

7 900

19 600

523

600

600

Summa

34 681

35 500

58 400

1 Objekt med en total investeringskostnad på 1 milj. kr. och däröver

2 Objekt med en total investeringskostnad understigande 1 milj. kr. utom nyanskaffning av

maskiner

1. Fabriker

För fabriker har föreslagits 10,1 milj. kr., vilket belopp enligt verkets

planer avses fördelas på olika objekt på det sätt som framgår av följande

tablå.

Tidigare Total kost- Återstå- Därav be
anmäld

nåd beräk- ende kost- räknad utkostnad

nåd 1967 nåd gift

1.7.1968 1968/69

(1 000-tal kr.)

Åkersgruppen

Anläggning för förstöring (störtning) av ammunition

............................

Zakrisdalsverken

Tillbyggnad av fabrik...................

Vanäsverken

Fabriksbyggnad för lös ammunition och

spårljus.............................

Cad Gustafs stads gevärsfaktori

Ny fabriksanläggning...................

Summa

5 300

5 500

1 000

1 ooo

3 000

3100

3100

—

2 800

2 300

2 300

—

23 900

24 900

15 800

9100

35 000

35 800

22 200

10 100

Såsom framgår av tablån har samtliga av objekten i denna anmälts tidigare

för riksdagen. För några av objekten har de beräknade totalkostnaderna

räknats upp i förhållande till de kostnader, som angetts tidigare.

Orsakerna härtill redovisas i det följande liksom även de fall där planerade

nyanläggningar inte beräknas utföras. Vid indexmässiga prisförändringar

har tillämpats kommerskollegiets maskinkostnadsindex i fråga

om maskiner och byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex i fråga om

byggnader.

Anläggning för förstöring (störtning) av ammunition

Den totala kostnaden för anläggningen beräknas nu till 5,5 milj. kr.

mot 5,3 milj. kr. enligt tidigare beräkningar. Orsaken till kostnadsökningen

är indexmässiga prisförändringar.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968 157

För denna anläggning behövs 1 milj. kr. för budgetåret 1968/69. Projektet

är därmed avslutat.

Tillbyggnad av fabrik, Zakrisdal

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 191) redogjordes för fabriksverkets planer på

att utöka tillverkningslokalerna vid Zakrisdalsverken för 3 milj. kr. Avsikten

med denna utökning var att internt inom Zakrisdalsverken möjliggöra

en rationell uppställning av maskiner så att line- och grupptillverkning

underlättades. Fabriksverket planerar emellertid en omfattande strukturundersökning

inom verket varvid även produktionens fördelning mellan

de olika produktionsenheterna avses undersökas. Med anledning av utredningen

önskar fabriksverket uppskjuta den planerade tillbyggnaden

till dess den framtida produktionsinriktningen vid Zakrisdalsverken är

helt klar. Några medel för detta projekt begärs därför inte för budgetåret

1968/69.

Fabriksbyggnad för lös ammunition och spårljus, Karlsborg

Frågan om nybyggnad av ammunitionsfabrik i Karlsborg har senast

behandlats i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 192). Därvid anmäldes att fabriksverket

ansett det lämpligt att låta nybyggnaden anstå t. v. ett år med hänsyn till

önskvärdheten att begränsa fabriksverkets investeringskostnader och till

oklarheten beträffande den tekniska utformningen av viss ammunition.

Fabriksverket anmäler nu att verket av samma orsaker som föregående

år funnit att nybyggnaden bör anstå t. v.

Fabriksanläggning för Cad Gustafs stads gevärsfaktori, Eskilstuna

Behovet av ny fabriksbyggnad för Carl Gustafs stads gevärsfaktori har

anmälts i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 192). Kostnadsramen för detta byggnadsprojekt

angavs där till 23,9 milj. kr. På grund av indexmässiga prisstegringar

beräknas kostnaderna nu till 24,9 milj. kr., varav 9,1 milj. kr. behövs

nästa budgetår.

2. Tvåtterier

För tvätterier har föreslagits 13,1 milj. kr., vilket belopp är avsett att

fördelas på följande sätt.

Tidigare Total kost- Återstå
anmald

nåd beräk- ende kostkostnad

nåd 1967 nåd

1.7.1968

(1 000-tal kr.)

24 900 26 400 5 400 5 400

12 600 13 200 8 700 7 700

2 500_■—_H_H

40 000 39 600 14 100 13 100

Tvätteriet Mälardalen...................

Tvätterlet Långsele.....................

Förråd vid tvätterier för militärpersedlar..

Summa

Därav beräknad

utgift

1968/69

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Såsom framgår av tablån har samtliga av objekten i denna anmälts tidigare

för riksdagen. I fråga om vissa objekt har skett vissa uppräkningar av

de beräknade totalkostnaderna. Orsakerna härtill redovisas i det följande.

I de fall kostnadsuppräkningen beror på indexmässiga prisförändringar har

tillämpats kommerskollegiets maskinkostnadsindex i fråga om maskiner

och byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex i fråga om byggnader.

Tvätteriet Mälardalen

Totalkostnaden för detta tvätteri beräknas nu till 26,4 milj. kr. mot 24,9

milj. kr. som tidigare angetts. Av kostnadsökningen hänför sig ca 100 000

kr. till indexmässiga prisstegringar och återstoden, 1,4 milj. kr., till en utökning

av byggnadsprogrammet. Efter framförda önskemål avser nämligen

verket att även utföra anordningar för sterilisering av operationspersedlar,

vilket beräknas medföra avsevärda besparingar i fråga om lokaler och

utrustning vid sjukhusen.

För att slutföra byggnadsföretaget erfordras 5,4 milj. kr. för budgetåret

1968/69.

Tvätteriet Långselc

Behovet av nytt tvätteri i Långsele liar anmälts i prop. 1967: 1 (s. 194).

Totalkostnaden beräknades då till 12,6 milj. kr. och 4,5 milj. kr. anvisades

för att påbörja nybyggnaden.

Fabriksverket anmäler nu att totalkostnaden på grund av indexmässiga

prisstegringar beräknas till 13,2 milj. kr. För fortsatt utbyggnad av tvätteriet

erfordras 7,7 milj. kr. för budgetåret 1968/69.

Förråd för militära persedlar

I prop. 1967: 1 (s. 194) anmäldes behov av om- och tillbyggnader vid

tvätterierna för förvaring av den ökade tvättgodsmängd, som beräknades

uppstå för repetitionsförbanden. Totalkostnaden angavs till 2,5 milj. kr.,

varav 800 000 kr. anvisades för budgetåret 1967/68. Beloppet har utnyttjats

för vissa mindre ombyggnader. Med hänsyn till att repetitionsövningarna

under budgetåret 1967/68 inställts och till ovissheten om omfattningen

av de fortsatta repetitionsövningarna begär fabriksverket inga medel för

detta ändamål för budgetåret 1968/69.

3. Anskaffning av persedlar

Frågan om anskaffning av persedlar för sambruk mellan landstingen

har anmälts i prop. 1965: 120 (s. 6) och i prop. 1967: 1 (s. 194). Såsom angivits

i propositionerna syftar ett sådant sambruk till att minska persedelbeståndet

och skapa förutsättningar för en långt gående standardisering av

textilierna och rationell hantering vid tvätterierna. Enligt fabriksverkets

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

förslag skall fabriksverket äga persedlarna och hyra ut dem till landstingen.

Den anskaffning, som det nu är fråga om, avser endast behovet för tvätteriet

Mälardalen. Berörda landsting har helt accepterat systemet.

Liksom tidigare beräknas medelsbehovel för denna anskaffning till totalt

20 milj. kr., varav 15 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och 5 milj. kr.

för budgetåret 1969/70.

i. Ersättningsanskaffning av in a s k i n e r''

För utbyte av förslitna och omoderna maskiner vid fabrikerna, 1''lygverkstäderna

i Arboga och Malmslätt samt vid tvätterierna hemställs om sammanlagt

9,6 milj. kr. I medelsberäkningen ingår även kostnadstäckning för

anskaffning av maskiner som är mer tekniskt utvecklade och komplicerade

än de som de är avsedda att ersätta.

Återanskaffningsvärdet för den del av fabriksverkets maskiner, som utnyttjas

i fred, uppgår till ca 55 milj. kr. vid fabrikerna och ca 28 milj. kr.

vid tvätterierna. Vid en genomsnittlig användningstid av 10 år erfordras

en ersättningsanskaffning av ca 5,5 resp. 2,8 milj. kr. Fabriksverket hemställer

om medel för detta ändamål med 5 milj. kr. för fabrikerna och 2,4

milj. kr. för tvätterierna.

Vad gäller centrala flygverkstäderna i Arboga och Malmslätt beräknas

medelsbehovet för ersättningsanskaffning av maskiner och allmän utrustning

vid oförändrad arbetsstruktur till 1,3 milj. kr. resp. 900 000 kr.

5. Nyanskaffning av maskiner

För nyanskaffning av maskiner begär fabriksverket sammanlagt 8,1

milj. kr., varav 6,3 milj. kr. för fabrikerna, 1,3 milj. kr. för flygverkstaden

i Arboga och 500 000 kr. för tvätterierna.

Av beloppet för fabrikerna, 6,3 milj. kr., belöper 1,3 milj. kr. på maskiner

för tillverkning av försvarsmateriel och 5 milj. kr. på maskiner för tillverkning

av civila produkter. Såsom framhållits i det föregående avser

fabriksverket att i större utsträckning än f. n. inrikta verksamheten på tillverkning

av civila produkter. Dessa kräver i flera fall nya maskiner.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nyanskaffning av maskiner vid

flygverkstaden i Arboga har fabriksverket utgått från oförändrad arbetsstruktur.

Nyanskaffningsbehovet vid tvätterierna betingas i stor utsträckning av

en övergång till material som består av en blandning av bomull och syntetiska

fibrer. Detta material beräknas ge lägre behandlingskostnader och på

sikt också lägre återanskaffningskostnader. För att de lägre behandlingskostnaderna

skall uppnås krävs emellertid en komplettering av tvätteriernas

maskinpark med nya maskintyper. Vidare behövs nyanskaffning av 1

1 Vid medelsberäkningen under denna rubrik och i det följande har fabriksverket förutsatt

att flygverkstädema i Malmslätt och Västerås skall överföras till verket.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

maskiner för att kunna leverera färdiga operationsset, vilket sjukhusen i

allt större utsträckning kräver.

6. Smärre investeringsobjekt

För smärre investeringsobjekt begärs sammanlagt 1,9 milj. kr. Härav

belöper 1,4 milj. kr. på fabrikerna och 500 000 kr. på flygverkstaden i

Malmslätt.

Vad gäller fabrikerna erfordras 600 000 kr. vid Vingåkersverken för att

uppföra vissa byggnader för förvaring av krut m. m. och 200 000 kr. för

vägomläggningar. Vid Zakrisdalsverken erfordras 600 000 kr. för ombyggnad

och invallning av ett ammunitionsförråd samt för nybyggnad av ett

emballageförråd.

Vid flygverkstaden i Malmslätt erfordras 500 000 kr. för smärre kompletterande

byggnadsåtgärder i fråga om det befintliga byggnadsbeståndet.

7. Diverse och oförutsett

Fabriksverket föreslår att samma belopp som för innevarande budgetår

eller 600 000 kr. tas upp för diverse oförutsedda behov.

2. Ytterligare rörelsemedel för försvarets fabriksverk

I det föregående (s. 2) har redogjorts för verkstadsutredningens förslag

till nya riktlinjer för underhåll av försvarets tygmateriel och de yttranden

som avgetts med anledning av förslaget. Fabriksverket har i sitt yttrande

framfört att verkets behov av rörelsemedel bedöms öka med totalt 90

milj. kr. om verket skall tillföras de enheter och uppgifter som föreslagits

av utredningen.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i prop. 1943:344 (bil. 12 s. 158) beslöt

riksdagen (SU 242, rskr 500) bl. a. att dels anvisa ett investeringsanslag

av 20 milj. kr. till rörelsekapital för försvarets fabriksverk, dels bemyndiga

fullmäktige i riksgäldskontoret att för ytterligare rörelsekapital

för fabriksverket tillhandahålla verket en rörlig kredit av 20 milj. kr. Den

rörliga krediten var avsedd att tillgodose det behov av rörelsemedel —

utöver anvisat rörelsekapital — som erfordrades för att upprätthålla driften

under särskilda förhållanden.

Efter förslag i prop. 1946:61 medgav riksdagen (SU 77, rskr 201) att

den rörliga krediten i riksgäldskontoret fick intill ett belopp av 10 milj.

kr. utnyttjas under tid, då beredskapsstaten för försvarsväsendet inte var

satt i kraft. Angivet kreditbelopp om 10 milj. kr. var främst avsett att täcka

det behov av rörelsemedel, som sammanhängde med den av fabriksverket

upptagna tillverkningen för civila kunder.

Sedermera beslöt 1951 års riksdag (prop. 85, SU 62, rskr 111) att dels

bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under tid, då beredskaps
-

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) är 1068 161

stat för försvarsväsendet är salt i kraft, tillhandahålla fabriksverket en

rörlig kredit av HD milj. kr., dels medgiva att denna kredit fick utnyttjas

intill ett belopp av 15 milj. kr. under sådan tid, då beredskapsstat inte är

satt i kraft. Såsom motiv för en utökning av krediten åberopades i prop.

1951:85 dels en fortgående höjning av råmaterialpriserna, dels en ökad

förrådshållning som blivit nödvändig på grund av utökade försvarsbeställningar,

dels pågående utbyggnad av tvätt- och reparationsverksamheten.

1964 års riksdag beslöt (prop. 131, SU 6, rskr 194) att höja verkets rörliga

kredit till 50 milj. kr. under sådan tid då beredskapsstat för försvarsväsendet

är satt i kraft samt medgav att 40 milj. kr. av den medgivna krediten fick

utnyttjas då beredskapsstat inte är satt i kraft.

Enligt Kungl. Maj :ts direktiv den 27 april 1951 åligger det fabriksverket

att på den del av krediten som tas i anspråk betala den ränta, som riksgäldskontoret

efter samråd med verket bestämmer med hänsyn till förhållandena

på penningmarknaden.

Enligt vad fabriksverket angett i sitt yttrande erfordras nu en ökning av

verkets rörelsekapital med 25 milj. kr. och en utvidgning av den rörliga

krediten med 65 milj. kr. Den angivna ökningen av rörelsekapitalet hänför

sig till behovet vid fabriksverket med den omfattning rörelsen hade innan

flygverkstaden i Arboga inlemmades med verket den 1 juli 1967. Fabriksverket

framhåller att verkets nuvarande rörelsekapital på 20 milj. kr. anvisades

då verket bildades år 1943. Vid beräkningen av rörelsekapitalet utgick

man från en betydligt lägre omsättning än den som verket har nu. För

budgetåret 1966/67 var omsättningen vid verket 214 milj. kr. och för budgetåret

1968/69 beräknas den till 225 milj. kr. Med utgångspunkt från denna

beräknade omsättning är enligt fabriksverkets uppfattning en ökning av

rörelsekapitalet med 25 milj. kr. nödvändig.

Den föreslagna utvidgningen av fabriksverkets rörliga kredit är betingad

av överflyttningen till fabriksverket av Muskövarvet och de centrala flygverkstäderna.

Av den föreslagna ökningen på 65 milj. kr. hänför sig 10 milj.

kr. till Muskövarvet och återstoden, 55 milj. kr., till de centrala flygverkstäderna,

varav 30 milj. kr. till verkstaden i Arboga, 15 milj. kr. till verkstaden

i Malmslätt och 10 milj. kr. till verkstaden i Västerås.

För att ge fabriksverket möjlighet att även i fortsättningen bereda full

sysselsättning inom verket erfordras att verkets nuvarande kapacitet för

teknisk utveckling och marknadsföring väsentligt förstärks. På sikt beräknas

kostnaderna för såväl teknisk utveckling som marknadsföring kunna

bestridas av rörelsen. Under uppbyggnadsskedet beräknas emellertid

uppstå påfrestningar på likviditeten samtidigt som behovet av rörelsekapital

ökar.

Om de enheter som utredningen föreslagit förs över till fabriksverket, beräknas

omsättningen vid verket — inberäknat omsättningen vid flygverkstaden

i Arboga — öka med över 200 milj. kr. om året.

11—Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

I det föregående (s. 14) har jag förordat ändrad organisation för underhållet

av försvarets tygmateriel. Därvid har jag uttalat som min mening att

ansvaret och ledningen för underhållet av försvarets tygmateriel liksom

hittills skall vila på den centrala förvaltningsmyndigheten. Själva driften

av de verkstäder som inte är förbandsbundna skall dock enligt mitt förslag

ledas affärsmässigt så att man får ett klart kund/leverantörförhållande. I enlighet

härmed har jag förordat att de centrala flygverkstäderna i Malmslätt

och Västerås skall föras över till försvarets fabriksverk från den 1 juli

1968. Jag vill erinra om att flygverkstaden i Arboga redan den 1 juli 1967

förts över till fabriksverket. Med hänsyn till den befintliga överkapaciteten

och verkställda beläggningsprognoser har jag liksom verkstadsutredningen

ansett det mest rationellt att koncentrera underhållsverksamheten till två

verkstäder och föreslagit att flygverkstaden i Västerås skall avvecklas. Riktpunkten

bör enligt vad jag har uttalat vara att få flygverkstadsfunktionen

vid verkstaden i Västerås helt avvecklad under budgetåret 1970/71. Undersökningar

pågår inom fabriksverket om möjligheterna att förlägga annan

lönsam verksamhet till verkstaden i Västerås.

överföringen av verkstäderna bör inte leda till att fabriksverket får en

försämrad ekonomi. I prop. 1968: 110 (s. 89) föreslår jag därför vissa anordningar

i syfte att säkerställa att fabriksverket skall kunna anpassa sig

till den nya verksamheten utan ekonomisk belastning.

Vid bifall till mitt förslag om att överföra flygverkstäderna i Malmslätt

och Västerås till fabriksverket kommer verket att ha ca 8 500 anställda den

1 juli 1968 och en omsättning som för budgetåret 1968/69 beräknas till ca

425 milj. kr. Verksamheten vid fabriksverket, som innan flygverkstaden i

Arboga fördes över till verket nästan helt var inriktad på nytillverkning

och processindustrien verksamhet (tvätterierna), kommer efter den föreslagna

omorganisationen att till stor del därjämte vara inriktad på underhåll.

Fabriksverket har föreslagit att verkets namn i samband med att flygverkstäderna

överförs ändras till FFV-Fabriksverken. Jag tar inte nu ställning

till förslaget.

Såsom framgått av den redogörelse, som jag i det föregående lämnat för

fabriksverkets ekonomiska ställning, har fabriksverkets verksamhet gett ett

något sämre resultat för budgetåret 1966/67 än för budgetåret dessförinnan.

Verksamheten för budgetåret 1966/67 gav sålunda ett nettoöverskott på

12,7 milj. kr. mot 18,7 milj. kr. för budgetåret 1965/66, vilket är en minskning

med 32 %. Orsak till den försämrade räntabiliteten är enligt fabriksverket de

minskade svenska och utländska beställningarna av försvarsmateriel och

svårigheterna att utnyttja den överkapacitet som blivit följden därav.

Fabriksverket anser inte att försämringen kan betecknas som tillfällig utan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj.ts proposition nr JOD år 1968 ] (>,{

bedömer att fabriksverket i likhet med många andra svenska verkstadsföretag

får under överskådlig framtid räkna med svårigheter alt nå lönsamhet.

I detta sammanhang hör enligt fabriksverket hänsyn även tas till

överkapaciteten vid de flygverkstäder som enligt mitt förslag skall föras

över till fabriksverket. Mot bakgrunden av dessa omständigheter anser

fabriksverket det angeläget att verksamheten i större utsträckning inriktas

mot tillverkning av civila produkter.

Fabriksverket har med utgångspunkt i dessa överväganden föreslagit ett

investeringsprogram, där investeringarna för produktion av försvarsmateriel

i huvudsak endast innebär fullföljande av tidigare fattade beslut. Föreslagna

investeringar för nya ändamål gäller endast den civila sektorn inom

fabriksverket.

För nästa budgetår har fabriksverket föreslagit ett investeringsprogram

med en medelsförbrukning av 58,4 milj. kr. Detta innebär en ökning med

22,9 milj. kr. i förhållande till investeringsramen för innevarande budgetår.

Av den föreslagna investeringsramen hänför sig emellertid 24 milj. kr. till

investeringar av speciell karaktär. Sålunda föreslås 15 milj. kr. till anskaffning

av persedlar för tvätterierna, 5 milj. kr. till anskaffning av maskiner

för civil tillverkning, 3,5 milj. kr. till maskinanskaffning vid flygverkstäderna

i Arboga och Malmslätt samt 500 000 kr. till vissa mindre bvggnadsarbeten

vid verkstaden i Malmslätt.

Vad gäller frågan om anskaffning av persedlar för sambruk mellan landstingens

sjukhus uttalade jag i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 199) att persedlarna

borde anskaffas men att jag inte var beredd att reservera medel för ändamålet

för budgetåret 1967/68 med hänsyn till det statsfinansiella läget. Liksom

tidigare beräknar fabriksverket det totala medelsbehovet för persedelanskaffning

för Mälardalstvätteriet till 20 milj. kr., varav 15 milj. kr. för

nästa budgetår och 5 milj. kr. för budgetåret 1969/70. Ca 75 milj. kr. skulle

erfordras framdeles för att tillgodose medelsbehovet för anskaffning av

persedlar vid återstoden av fabriksverkets tvätterier. Jag beräknar medel

till ett belopp av 15 milj. kr. för nästa budgetår, vilket bör tillgodose det

totala medelsbehovet för persedelanskaffning för Mälardalstvätteriet. Frågan

om fortsatta investeringar på detta område får tas upp på nytt när erfarenhet

vunnits vid Mälardalstvätteriet av det nya systemet.

Jag tillstyrker fabriksverkets förslag till ökad anskaffning av maskiner

för civil tillverkning. Jag finner det synnerligen angeläget att fabriksverket

tillvaratar möjligheterna att utjämna sysselsättningen vid verket genom att

i ökad utsträckning ta upp civila produkter på tillverkningsprogrammet. En

ökad civil tillverkning bör som fabriksverket framhåller förbättra lönsamheten.

Jag beräknar därför i enlighet med fabriksverkets förslag 5 milj. kr.

för ändamålet.

Medelsbehoven vid flygverkstäderna i Arboga, Malmslätt och Västerås

kommer fr. o. in. budgetåret 1968/69 att tillgodoses med medel inom fabriks
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

verkets investeringsram. För nästa budgetår har fabriksverket angett medelsbehovet

vid verkstäderna i Arboga och Malmslätt till totalt 4 milj. kr., varav

3,5 milj. kr. för maskinanskaffning och 500 000 kr. för vissa mindre byggnadsarbeten.

Jag anser att medelsbehovet är motiverat och beräknar medel

för ändamålet i enlighet med fabriksverkets förslag.

För ersättningsanskaffning av maskiner har fabriksverket föreslagit 9,6

milj. kr. Jag bär ingenting att erinra mot fabriksverkets förslag. I detta

sammanhang vill jag emellertid ta upp frågan om fabriksverkets avskrivningsmedel.

Vid beräkningen av det begärda beloppet har fabriksverket utgått

från maskinernas återanskaffningsvärde. Som jämförelse kan nämnas

att avskrivningarna inom försvarets fabriksverks fond f. n. beräknas på

tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningsmedlen inom fonden beräknas

med utgångspunkt härifrån för nästa budgetår till 8,3 milj. kr., varav

6,1 milj. kr. för maskiner. Med hänsyn till den bristande överensstämmelsen

mellan reglerna för avskrivning och beräkningen av medelsbehovet för

ersättningsanskaffning av maskiner borde övervägas att fabriksverket i likhet

med övriga affärsverk beräknar avskrivningarna på återanskaffningsvärdet.

Då frågan om affärsverkens hela redovisningssystem är föremål

för översyn inom affärsverksutredningen vill jag inte nu förorda någon

förändring av de avskrivningsregler som gäller för fabriksverket. Jag anser

emellertid att det med hänsyn till de låga avsättningarna till avskrivningar

och till de betydande nettotillskott av investeringsmedel som tillförts

fabriksverket är skäligt att fabriksverket för nästa budgetår gör en inleverans

av vinstmedel som med 2 milj. kr. överstiger fastställt förräntningskrav.

Det överskott, som fabriksverket enligt gällande bestämmelser skall inleverera,

beräknas till 9,7 milj. kr. för budgetåret 1968/69. Fabriksverkets inleverans

av vinstmedel kan därför uppskattas till totalt 11,7 milj. kr. för nästa

budgetår. Beräkning av ifrågavarande inkomst kommer att göras av chefen

för finansdepartementet.

Fabriksverkets förslag i övrigt gäller fortsatt utbyggnad eller fullföljande

av projekt, som riksdagen tidigare beslutat. För dessa ändamål beräknas

totalt 24,8 milj. kr. Jag anser att medel bör beräknas för dessa ändamål i enlighet

med fabriksverkets förslag. Såsom framgår av redogörelsen i det

föregående avser fabriksverket att vänta med att utföra vissa av de projekt

som tidigare anmälts för riksdagen. Jag anser det riktigt att uppskjuta dessa

projekt och föreslår alltså inga medel för dem.

Av följande sammanställning framgår hur fabriksverkets investeringar

Större investeringsobjekt

Övriga investeringar....

Diverse och oförutsett . .

1966/67

1967/68 I W*?''

1968/69

Utfall

Beräknat’ ^ Verket

(milj. kr.)

Dep.chefen

26,7

27,0 38,2

38,2

8,0

7,9 19,6

19,6

0,5

0,6 0,6

0,6

Summa

35,2

35,5

58,4

58,4

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 är 1968

ungefärligi kommer alt fördela sig på olika ändamål under nästa budgetår.

Sammanställningen visar även den beräknade medelsförbrukningen 1967/68.

Anslagsbehållningen per den 1 juli 1967 uppgick till ca 6,2 milj. kr. Tillsammans

med för innevarande budgetår anvisade anslag, 32,9 milj. kr., utgör

den för detta budgetår disponibla anslagssumman 39,1 milj. kr. Den beräknade

medelsförbrukningen under innevarande budgetår uppgår till 35,5

milj. kr. Vid budgetårets slut kommer behållningen därmed att uppgå till

ca 3,6 milj. kr.

Anslagsbeloppet för budgetåret 1968/69 bör på sedvanligt sätt beräknas

med en marginal om 10 % utöver investeringsramen för att möjliggöra en av

konjunktur mässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningcn.

Sådant tillägg bör dock inte beräknas på det belopp om 15 milj. kr., som

jag förordat för anskaffning av persedlar. Med hänsyn härtill och till den

beräknade behållningen under anslaget vid utgången av innevarande budgetår

förordar jag ett anslagsbelopp av 59,1 milj. kr.

Av följande sammanställning framgår anvisade resp. förordade anslagssummor

för fabriksverkets fond samt beräknad medelsförbrukning under

budgetåren 1967/68 och 1968/69.

Anslag och medelsförbrukning budgetåren 1967/68 och 1968/69 (milj. kr.)

Behållning

1/7 1967

Anslag

1967/68

Medelsför-

brukning

1967/68

Medelsför-

brukning

1968/69

Anslag

1968/69

6,2

32,9

35,5

58,4

59,1

Jag övergår nu till att behandla fragan om fabriksverkets röielsemedel.

Fabriksverket har till sitt förfogande dels ett rörelsekapital på 20 milj. kr.,

dels en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 50 milj. kr., varav 40 milj. kr. får

utnyttjas då beredskapsstat för försvarsväsendet inte är satt i kraft.

Fabriksverket har i yttrande över verkstadsutredningens förslag framhållit

att verkets behov av rörelsemedel bedöms öka med 90 milj. kr. om

verket tillförs de enheter, som utredningen föreslagit.

Av det angivna beloppet hänför sig 25 milj. kr. till behov av rörelsemedel

som föreligger vid fabriksverket i dess omfattning före den 1 juli 1967, då

flygverkstaden i Arboga inlemmades i fabriksverket. Behovet motiveras

med den ökade omsättningen vid verket.

För egen del är jag inte beredd att f. n. ta ställning till den del av den

begärda ökningen av fabriksverkets rörelsemedel, som hänför sig till fabriksverket

i dess omfattning innan flygverkstaden i Arboga införlivades med

verket. Denna fråga får efter framställning av fabriksverket tas upp i samband

med prövningen av fabriksverkets medelsbehov för budgetåret 1969/70.

Av återstoden av den begärda ökningen, 65 milj. kr., hänför sig 10 milj.

kr. till behovet vid Muskövarvet. Med hänsyn till att Muskövarvet nu inte

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

kommer att överföras till fabriksverket tar jag inte heller upp frågan om

denna del av den begärda ökningen av rörelsemedlen.

Återstoden av den begärda ökningen, 55 milj. kr., motiveras med den föreslagna

överflyttningen av flygverkstäderna till fabriksverket.

Den del av fabriksverkets rörliga kredit som f. n. får tas i anspråk uppgår

till 40 milj. kr.

Verkets disposition av den rörliga krediten har successivt ökat och beräknas

den 30 juni 1968 till 39 milj. kr. Krediten utnyttjas dock i varierande

grad under budgetåret. Orsaken till att krediten numera utnyttjas i allt

större utsträckning är främst den växande omsättningen och den ökande

andel av den totala produktionen som hänför sig till andra områden än

det svenska militära försvaret. Vid beställningar från civila kunder inom

landet kan verket som regel inte räkna med förskott. Det investeringsprogram

för försvarets fabriksverk, som jag föreslagit i det föregående, innebar

okad satsning på civil produktion. Detta betyder att det kommer att

ställas ökade anspråk på rörelsemedel.

Det är mot denna bakgrund enligt min mening uppenbart att fabriksverket

bör tillföras ytterligare rörelsemedel med anledning av överflyttningen

av de tre flygverkstäderna. Vid bedömningen av storleken av den erforderliga

ökningen bör utgångspunkten vara omsättningen vid flygverkstäderna Den

uppgick för budgetåret 1965/66 till ca 185 milj. kr. vid de tre verkstäderna

och beraknas för budgetåret 1968/69 öka till ca 200 milj. kr. Fabriksverket

bär angett den erforderliga ökningen till 55 milj. kr. För egen del finner jag

en ökning med 50 milj. kr. tillräcklig. Härav bör 20 milj. kr. utgöra rörelsekapital

och 30 milj. kr. rörlig kredit.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

1. under försvarets fabriksverks fond för budgetåret 1968/

69 anvisa

a) till Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk

ett investeringsanslag av 59 100 000 kr.,

b) till Ytterligare rörelsekapital för försvarets fabriksverk

ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.,

2. medge, att försvarets fabriksverk får, efter beslut av

Kungl. Maj :t, disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret

av högst 70 000 000 kr. II.

II. Statens allmänna fastighetsfond

6. Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret

1966/67 Utgift 3 534 995 Outnyttjat belopp 5 168 000

1967/68 Anslag 1000

1968/69 Förslag 5 000 000

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Från anslaget bestrids kostnader för att bygga förråd för civilförsvarets

mobiliseringsmateriel och centrala förrådsverksamhet in. in.

Byggnadsstyrelsen

Under budgetåret 1968/69 beräknas förrådsbyggnadsarbeten för undsättningskårernas

och det lokala allmänna civilförsvarets materiel in. in. kunna

sättas igång till en kostnad av ca 8 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen begär med hänsyn till reservationen på anslaget 5

milj. kr. för budgetåret 1968/69.

Departementschefen

Av de nuvarande civilförsvarsförråden som omfattar 183 000 nr golvyta

är ungefär en fjärdedel egna förråd, medan återstoden av beståndet hyrs.

Enligt civilförsvarsstyrelsens beräkningar återstår att anskaffa ungefär

36 000 m2 för att få förutsättningar för cn rationell förrådsdrift genom rätt

lokalisering in. in. Av denna yta räknar styrelsen med att kunna hyra ca

14 000 in2 och att bygga återstoden för medel under detta anslag.

Byggnadsstyrelsen och civilförsvarsstyrelsen har gemensamt projekterat

en förrådstyp som bygger på ett system med enkla moduler. Detta föiråd

kan tillverkas i längre serier och till lägre kostnader än tidigare byggda förråd.

En förutsättning är dock att en samlad beställning för mer än ett års

byggnadsverksamhet kan läggas ut. Investeringarna bör sammanlagt under

budgetperioden 1968/72 hålla sig inom den kostnadsram för förrådsbyggen

för civilförsvaret som försvarsutredningen räknat med i sitt utkast till budgetplan.

Mot denna bakgrund förordar jag att byggnadsstyrelsen under budgetåret

1968/69 får binda sig för förrådsbyggen till ett sammanlagt belopp

av 8 milj. kr. För nästa budgetår förordar jag att medel anvisas enligt följande

investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

start

mån./år

Färdig-

ställande

mån./år

Byggnadsobjekt

1.4.66

1.4.67

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

Strängnäs, tillbyggnad...

480

480

471

9

—

7.64

6.65

Strängnäs om- och till- byggnad..............

2 255

2 323

—

400

1 923

6.68

5.69

Fastighetsförvärv........

—

131

130

1

—

—

1.68

Undsättningskårsförråd ..

4 768

5 538

3 883

1 552

103

10.65

2.68

Basområdesförråd.......

1 486

1 250

924

299

27

11.66

7.67

Standardförråd för civil- försvarsmateriel.........

8 000

_

—

5 855

7.68

6.70

Summa

8 989

17 722

5 408

2 261

7 908

—

—

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Anslagsberäkning

Medelslillgång

Medelsreservation 1.7. 1967

Anslag lör 1967/68

riksstat................

Anslag för 1968/69 (förslag).

Summa 10169 Summa 10169

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

till Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret

för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av

5 000 000 kr.

(1 000-tal kr.)

Beräknad medelsförbrukning

5 168 1967/68.......................... 2 261

1968/69.......................... 7 908

1

5 000

III. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

1. Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål

1966/67 Nettoutgift 8 114122 Outnyttjat belopp 18 360 077

1967/68 Anslag 1 000

1968/69 Förslag 889 000

Från anslaget betalas nybyggnad av för försvaret gemensamma lokaler

samt nybyggnad av lokaler för försvarets radioanstalt.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för gemensamma

ändamål för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av

1 000 kr.

Fort ifikationsförva It ning en

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 beräknade fortifikationsförvaltningen

medelsförbrukningen under anslaget till 23,6 milj. kr.

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1967/68 föreslog förvaltningen att anslaget för budgetåret 1968/69 skulle

föras upp med 7 039 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen överlämnat reviderat förslag

till investeringsplan för anslaget för budgetåret 1968/69. Medelsförbrukningen

under anslaget har beräknats till 16,5 milj. kr. Med hänsyn till beräknat

outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret 1967/68 föreslås att

anslaget för budgetåret 1968/69 förs upp med 889 000 kr. Dessutom har

fortifikationsförvaltningen begärt 5,6 milj. kr. utanför försvarets ram under

anslaget Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens förvaltningsbyggnad.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 109 år 1968 1(59

Medelsför
brukning
Byggnadsobjekt

(t 000-tal kr.)

A. Företag påbörjade före 1.7.1967

1. Merkostnader för tidigare beslutade objekt............................... 200

Summa A 200

B. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

2. Nybyggnad av värmecentral m. m. vid försvarets radioanstalt.............. 620

3. Nybyggnad av lokaler för militärområdesstaben i Östersund................ 2 500

Summa B 3 120

C. Företag avsedda att påbörjas 1968/69

4. Nybyggnad av lokaler för den tekniska sektionen m. m. vid försvarets radio
anstalt.

............................................................. 1 000

5. Nybyggnad av garage med körcentral för militärområdesstaben i Kristianstad

?................................................................. 700

6. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad för fortifikationsförvaltningen m. fl...... »13 900

7. Diverse smärre byggnadsföretag........................................ 280

Summa C. 15 880

Summa A—C 19 200

Reducering av medelsbehovet 2 700

Beräknat medelsbehov 16 500

1 Därutöver 5,6 milj. kr. under investeringsanslaget Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens

förvaltningsbyggnad

2. Behovet av nybyggnad av värmecentral m. in. vid försvarets radioanstalt

har anmälts i prop. 1967: 110 (s. 94). Genom beslut den 15 december

1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra

byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 1 320 000 kr. enligt prisläget

den 1 april 1967.

3. Behovet av nybyggnad av lokaler för militärområdesstaben i Östersund

har anmälts i prop. 1967: 110 (s. 95). I skrivelse den 31 oktober 1967

har förvaltningen, efter samråd med chefen för försvarsstaben, försvarets

sjukvårdsstyrelse och statskontoret, redovisat förslag till byggnadsprogram

för nybyggnad av kontorshus för militärområdesstaben. Enligt förslaget

skall nybyggnaden uppföras på tomten nr 2 i kvarteret Verkstaden i Östersund.

Byggnadens totala planyta blir ca 600 m2 och våningsytan ca 2 270 m2.

Kostnaderna för byggnadsarbetena har uppskattats till 3 850 000 kr. enligt

prisläget den 1 april 1967. — Genom beslut den 15 december 1967 uppdrog

Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta bygghandlingar för

byggnadsföretaget.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 12 januari 1968

redovisat bygghandlingar för kontorshuset. — Genom beslut den 2 februari

1968 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra

byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 3,9 milj. kr. enligt prisläget

den 1 april 1967.

4. Vid försvarets radioanstalt föreligger behov av nybyggnad av lokaler

för den tekniska sektionen in. m. I skrivelse den 25 augusti 1966 har fortifika
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170 Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

tionsförvaltningen, efter samråd med chefen för försvarsstaben, försvarets

sjukvårdsstyrelse och statskontoret, underställt Kungl. Maj :ts prövning förslag

till byggnadsprogram för nybyggnad av lokaler för den tekniska sektionen

vid radioanstalten. Förslaget omfattar tillbyggnad till byggnad nr 7

vid anstalten med sammanlagt ca 2 100 m2 i fem våningsplan och nybyggnad

av ett kallförråd på ca 400 m2. Kostnaderna för byggnadsarbetena har uppskattats

till 3 130 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966. Genom beslut

den 30 juni 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att

utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget samt föreskrev att visst

lokalbehov för anstaltens signaltrafikbyrå skulle tillgodoses genom omdisponering

av lokaler m. m. inom den föreslagna tillbyggnaden till byggnad

nr 7.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 31 januari 1968

redovisat bygghandlingar för byggnadsföretaget. Byggnadskostnaderna har

därvid uppskattats till 3,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

5. Behovet av nybyggnad av garage vid P 6 motorområde för militärområdesstaben

i Kristianstad har anmälts i prop. 1966: 108 (s. 4—5). Byggnadskostnaden

angavs därvid till 570 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1964.

— Genom beslut den 5 februari 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att utarbeta bygghandlingar för nämnda garage.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 31 januari 1968

redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Byggnadskostnaderna har

därvid beräknats till 900 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

6. Behovet av förvaltningsbyggnad för fortifikationsförvaltningen m. fl.

bär senast anmälts i prop. 1966: 108 (s. 2—7). Enligt ett av fortifikationsförvaltningen

den 8 februari 1966 redovisat förslag avsågs en förvaltningsbyggnad

skola uppföras inom kvarteret Kavalleristen i Stockholm. Byggnaden

föreslogs inrymma lokaler för, förutom fortifikationsförvaltningen, även

Stockholms försvarsområdesstab och försvarets civilförvaltning. Den sammanlagda

våningsytan uppgår till ca 43 400 in2. Byggnadskostnaderna uppskattades

till 50 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1965. — Genom beslut

den 11 mars 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att

utarbeta bygghandlingar för byggnaden.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 21 december

1967 redovisat huvudhandlingar för nybyggnad av förvaltningsbyggnaden

samt för om- och tillbyggnad av ridhuset vid K 1 såsom ersättning för ett

exercisbus som måste rivas. Byggnadskostnaderna har beräknats till ca

56 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967, varav 1 milj. kr. för om- och

tillbyggnad av ridhuset. Fortifikationsförvaltningen räknar med att byggnadsarbetena

skall kunna påbörjas under hösten 1968. Byggnaderna beräknas

i så fall kunna tas i bruk under våren 1971 och bli helt färdigställda

under hösten samma år. Medelsförbrukningen beräknas till 13,9 milj. kr.

för budgetåret 1968/69, 16 milj. kr. för budgetåret 1969/70, 15,5 milj. kr.

för budgetåret 1970/71 och 5 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Härutöver

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968 171

erfordras 5,6 milj. kr. för budgetåret 1968/69, vilket belopp begärs utanför

det militära försvarets ram.

Departementschefen

Som jag anfört inledningsvis bär fortifikationsförvaltningen kommit in

med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget, enligt vilket medelsförbrukningen

för nästa budgetår beräknas till 16,5 milj. kr. Jag biträder

fortifikationsförvaltningens förslag och förordar att medel för nästa budgetår

anvisas i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

I fråga om medel för att bestrida kostnaderna för nybyggnad av fortifikationsförvaltningens

förvaltningsbyggnad vill jag erinra om att jag vid anm

al a n av behovet av denna byggnad anförde att jag avsåg att i annat sammanhang

föreslå att ett belopp av 5,6 milj. kr., motsvarande vad som influtit

vid försäljningen till Stockholms stad av den av fortifikationsförvaltningen

disponerade byggnaden vid Tegelbacken, skulle anvisas utanför ramen

för det militära försvaret (prop. 1966: 108 s. 6). Jag biträder fortifikationsförvaltningens

förslag om särskild medelsanvisning för ändamålet med

5,6 milj. kr. utanför ramen för det militära försvaret. Jag har tagit upp detta

belopp under ett särskilt anslag, vartill jag återkommer i det följande. För

samtliga nya objekt har fortifikationsförvaltningen redovisat färdiga huvudhandlingar.

Om riksdagen inte har något att erinra, bör Kungl. Maj :t även

for nästa budgetår äga att inom ramen för det av riksdagen anvisade anslaget

och sedan huvudhandlingar prövats av Kungl. Maj :t besluta om företagen

skall utföras. Medel bör även få tas i anspråk för andra objekt där

bvggnadskostnaderna beräknas understiga 300 000 kr.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg- start

män./år

Färdig-

stäl-

lande

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

mån./år

A. Företag påbörjade före

1.7.1967

1. Anordnande av loka- ler för militärområdes- staber i

Kristianstad.......

5 540

5 540

5 434

106

10.65

10.66

Strängnäs.........

3 924

3 800

3 582

218

_

9.65

10.66

Boden............

4 094

4 400

4 130

270

_

9.65

10.66

2. Nybyggnad av för- rådsanläggning i Filip- stad................

8 800

8 900

8 654

246

1.64

7.66

3. Diverse smärre bygg- nadsföretag .........

210

32

178

4. Merkostnader för tidi- gare beslutade objekt

—

—

—

32

200

Summa A

22 358

22 850

21 832

1 050

200

—

—

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Färdig-

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4. 1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

rjjgb''

start

mån./år

stäl-

lande

1967/68

1968/69

mån./år

B. Företag avsedda att

påbörjas 1967/68

5. Nybyggnad av värme- central m. m. vid för- svarets radioanstalt. .

1 210

1 320

700

620

1.68

1.69

6. Nybyggnad av lokaler

för militärområdessta- ben i Östersund......

3 500

3 900

1 000

2 500

2.68

4.69

Summa B

4 710

5 220

—

1 700

3 120

—

—

C. Företag avsedda att

påbörjas 1968/69

7. Nybyggnad av lokaler

för den tekniska sek- tionen m. m. vid för- svarets radioanstalt..

3 500

1 000

9.68

12.69

8. Nybyggnad av garage

med körcentral för

militärområdesstaben

i Kristianstad m. fl...

900

700

10.68

7.69

9. Nybyggnad av för- valtningsbyggnad för

fortifikationsförvalt- ningen m. fl.........

56 000

13 9001

10.68

10.71

10. Diverse smärre bygg- nadsföretag .........

- -

_

—

—

280

—

—

Summa G

—

60 400

—

—

15 880

—

—

Summa A—G

27 068

88 470

21 832

2 750

19 200

—

—

Reducering av medels- behovet

_

_

—

—

2 700

—

—

Beräknat medelsbehov

—

—

—

2 750

16 5001

—

—

1 Därutöver 5,6 milj. kr. under investeringsanslaget Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens

förvaltningsbyggnad

Anslagsberäkning

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1967.........

Anslag för 1967/68................

Anslag för 1968/69 (förslag)........

Summa

(1 000-tal kr.)

Beräknad medelsförbrukning

18 360 1967/68..................

1 1968/69..................

889

19 250

2 750

16 500

Summa 19 250

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för

budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 889 000

kr.

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

2. Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens förvaltningsbyggnad

1968/69 Förslag 5 600 000

Från anslaget avses skola betalas del av kostnaderna för nybyggnad av

förvaltningsbyggnad för fortifikationsförvaltningen.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens

förvaltningsbyggnad för budgetåret 1968/69 beräkna

ett investeringsanslag av 5,6 milj. kr.

Fortifikationsförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 5,6 milj. kr., vilket belopp bör anvisas utanför

försvarets ram.

Departementschefen

Vid anmälan i det föregående av fråga om medel under anslaget Byggnadsarbeten

för gemensamma ändamål för nybyggnad av förvaltningsbyggnad för

fortifikationsförvaltningen uttalade jag att av kostnaderna för nybyggnaden

ett belopp av 5,6 milj. kr., motsvarande vad som influtit vid försäljningen

till Stockholms stad av den av fortifikationsförvaltningen disponerade byggnaden

vid Tegelbacken, bör anvisas utanför ramen för det militära försvaret

och tas upp under ett särskilt anslag.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens

förvaltningsbyggnad för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag

av 5 600 000 kr.

3. Byggnadsarbeten för armén

1966/67 Nettoutgift 28 362 751 Outnyttjat belopp 74 912 280

1967/68 Anslag 1000

1968/69 Förslag 1 000

Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för arméns truppförband m. m.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för armén

för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 beräknade fortifikationsförvaltningen

medelsförbrukningen under anslaget till 40 milj. kr. Med

hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret 1967/68

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

föreslog förvaltningen att anslaget för budgetåret 1968/69 skulle föras

med 1 287 000 kr.

till investeringsplan för anslaget för budgetåret 1968/69. Medelsförbrukning
-

outnyttjat belopp föreslås att anslaget för budgetåret 1968/69 förs upp med

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

Medelsför
brukning
Byggnadsobjekt

(4 000-tal kr.)

A. Företag påbörjade före 1.7.1967

1. A 8. Utbyggnad för bandkanonutbildning................................ 350

2. ArtSS. Utbyggnad av läger vid Trängslet.....................242

3. Merkostnader för tidigare beslutade objekt....................” ’ 4 200

Summa A 1 792

B. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

4. 12. Nybyggnad av matinrättning m. m.................................. 2 000

5. I 2. Nybyggnad av vakt- och arrestbyggnad............................. 160

6. 13. Utbyggnad av motorområde (etapp 1)............................’’’ 1 500

7. 15. Utbyggnad av motorområde................................... '' '' 2 500

8. 111. Nybyggnad av värmecentral m. m...............................” ’ 4 jqo

9. 112. Nybyggnad av värmecentral m. m.................................’ 4 430

10. 117. Nybyggnad av militärrestaurang................................... 2 000

11. I 21. Nybyggnad av matinrättning m. m................................'' ’ 2 000

12. 121. Nybyggnad av värmecentral....................................... 1050

13. P 7 Y. Nybyggnad av värmecentral....................................... 4 400

14. P 18. Nybyggnad av värmecentral m. m.................................. 4 g30

15. A 9. Nybyggnad av bastu.............................................. 400

16. Lv 4. Om- och tillbyggnad av underofficersmäss........................... 460

17. Lv 5. Nybyggnad av bastu................................... 100

18. Lv 7. Nybyggnad av matsalsbyggnad vid Tåme........................’ ’ j 4 440

19. Ing 3. Nybyggnad av flygtjänstbyggnad för helikopterskolan................. 900

20. JS. Utbyggnad av motorområde....................................... 2 000

21. ArtSS. Nybyggnad av utbildningsanordningar vid Trängslet (etapp 1)......... 600

22. Krigsförråd...................................................... 4 430

23. Diverse smärre byggnadsföretag.......................... . . . . . . . . . . 2 000

Summa B 27 950

C. Företag avsedda att påbörjas 1968/69

24. 111. Förvärv av soldathem Elvagården.................................. 400

25. 117. Nybyggnad av tygverkstad........................................ 600

26. 119. Nybyggnad av förrådsbyggnad m. m................................ 4 200

27. 121. Utbyggnad av motorområde....................................... 500

28. T 2. Utbyggnad av motorområde....................................... 700

29. HS. Fortsatt utbyggnad av hundskolan (etapp 2)......................... 4 000

30. ArtSS. Nybyggnad av utbildningsanordningar vid Trängslet (etapp 2)......... 600

31. Krigsförråd...................................................... 5 570

32. Förråd för utbildningsammunition.................................. 4 200

33. Diverse smärre byggnadsföretag.................................... 2 290

Summa C 14 060

Summa A—C 43 802

Reducering av medelsbehovet 7 802

Beräknat medelsbehov

36 000

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968 175

1. Behovet av utbyggnad för bandkanonutbildning vid A 8 liar senast anmälts

i prop. 1967: 110 (s. 99). Genom beslut den 7 april 1967 uppdrog Kungl.

Maj :t åt fortifikationsförvaltningen all låta utföra byggnadsföretaget inom

en kostnadsram av 3,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1966. Byggnadskostnaderna

beräknas nu till 3 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

2. Behovet av utbyggnad av läger vid Trängslet för artilleriskjutskolan

har senast anmälts i prop. 1967: 110 (s. 98). Kostnadsramen för detta objekt,

som tidigare beräknats till 15 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1966, beräknas

nu till 16 350 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

4. Behovet av nybyggnad av matinrättning vid I 2 har senast anmälts i

prop. 1967: 110 (s. 100). I skrivelse den 31 januari 1968 har fortifikationsförvaltningen

redovisat bygghandlingar för nämnda matinrättning. Byggnadskostnaderna

har därvid beräknats till 5 350 000 kr. enligt prisläget den

1 april 1967.

5. Behovet av nybyggnad av vakt- och arrestbyggnad vid I 2 har senast

anmälts i prop. 1967: 110 (s. 100). Genom beslut den 30 juni 1967 uppdrog

Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att utföra byggnadsföretaget

inom en kostnadsram av 540 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

6. Behovet av utbyggnad av motorområde vid I 3 har senast anmälts i

prop. 1967: 110 (s. 102). Byggnadskostnaderna uppskattas till 2 815 000 kr.

enligt prisläget den 1 april 1967. Projektering av byggnadsföretaget pågår

och fortifikationsförvaltningen räknar med att kunna redovisa färdiga bygghandlingar

under maj 1968.

7. Behovet av utbyggnad av motorområde vid I 5 har senast anmälts i

prop. 1967:110 (s. 102). Genom beslut den 29 september 1967 uppdrog

Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget

inom en kostnadsram av 6 150 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

8. Behovet av nybyggnad av värmecentral vid I 11 har senast anmälts i

prop. 1967: 110 (s. 99). Genom beslut den 30 juni 1967 uppdrog Kungl. Maj :t

åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra första etappen av byggnadsföretaget

inom en kostnadsram av 2 750 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1967.

9. Behovet av nybyggnad av värmecentral vid I 12 har tidigare anmälts i

prop. 1967: 110 (s. 100). Genom beslut den 3 november 1967 uppdrog Kungl.

Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom

en kostnadsram av 2 480 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

10. Behovet av nybyggnad av matinrättnings- och marketenteribyggnad

vid I 17 har tidigare anmälts i prop. 1967: 110 (s. 101). I skrivelse den

21 december 1967 har fortifikationsförvaltningen redovisat förslag till byggnadsprogram

för nybyggnad av militärrestaurang vid I 17. Enligt förslaget

skall uppföras en byggnad, som inrymmer matsal och marketenteri för värnpliktiga

m. fl., särskilda matsalar och sällskapsutrymmen för officerare,

underofficerare och underbefäl samt ett för matinrättningen gemensamt

s. 176 Kontrollera mot PDF

176 Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

kök. Byggnadskostnaderna för nybyggnaden har uppskattats till 7 225 000

kr. enligt prisläget den 1 april 1967. — Enligt det förslag till byggnadsprogram

som refererats i prop. 1967:110, avsågs erforderliga mässlokaler

för underbefäl och underofficerare anordnas i nuvarande marketenteribyggnad,

som därvid skulle iståndsättas. En undersökning har emellertid

visat, att det från kostnadssynpunkt är fördelaktigare att inrymma dessa

mässar i den nya matinrättningen än att iståndsätta den gamla marketenteribyggnaden.

Vidare har det ansetts lämpligt att i ett sammanhang i matinrättningen

även inrymma lokaler för officersmäss, som f. n. är inrymd

i kanslihuset.

11. Behovet av nybyggnad av matinrättning m. m. vid I 21 har senast

anmälts i prop. 1967: 110 (s. 101). I skrivelse den 25 januari 1968 har fortifikationsförvaltningen

redovisat bygghandlingar för nämnda matinrättning

in. m. Byggnadskostnaderna har därvid uppskattats till 6,3 milj. kr. enligt

prisläget den 1 april 1967.

12. Behovet av nybyggnad av värmecentral m. m. vid I 21 har senast anmälts

i prop. 1967: 110 (s. 101). Genom beslut den 24 november 1967 uppdrog

Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnad

av värmecentral och etapp 1 av huvudledningar m. m. vid regementet inom

en kostnadsram av 2 050 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

13. Behovet av nybyggnad av värmecentral m. m. vid P 7 i Ystad har

tidigare anmälts i prop. 1967: 110 (s. 102). Genom beslut den 24 november

1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra

ifrågavarande värmecentral inom en kostnadsram av 2 100 000 kr. enligt

prisläget den 1 april 1967.

14. Behovet av nybyggnad av värmecentral m. m. vid P 18 har tidigare

anmälts i prop. 1967:110 (s. 102). Genom beslut den 24 november 1967

uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnad

av värmecentral och kulvertledningar vid regementet inom en kostnadsram

av 2 630 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

15. Behovet av nybyggnad av bastu vid A 9 har tidigare anmälts i prop.

1966: 1 (bil. 6 s. 292). Genom beslut den 15 december 1967 uppdrog Kungl.

Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom

en kostnadsram av 425 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

16. Behovet av om- och tillbyggnad av underofficersmäss vid Lv 4 har

senast anmälts i prop. 1966:1 (bil. 6 s. 290). Genom beslut den 19 januari

1968 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra

ifrågavarande byggnadsföretag inom en kostnadsram av 690 000 kr. enligt

prisläget den 1 april 1967.

17. Behovet av nybyggnad av bastu vid Lv 5 har tidigare anmälts i prop.

1966: 1 (bil. 6 s. 291). Genom beslut den 15 december 1967 uppdrog Kungl.

Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ifrågavarande byggnadsföretag

inom en kostnadsram av 450 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1008

18. Behovet av nybyggnad av matsalsbyggnad vid Tåme skjutplats för

Lv 7 bär tidigare anmälts i prop. 1963: 108 (s. 96). Genom beslut den 15

december 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationstorvaltningen att låta

utföra ifrågavarande byggnadsföretag inom cn kostnadsram av 1 740 000 kr.

enligt prisläget den 1 april 1967.

19. Behovet av nybyggnad av flygtjänstbyggnad för helikopter skolan vid

Ing 3 bar senast anmälts i prop. 1967: 110 (s. 102). I skrivelse den 14 juli

1967 bar fortifikationsförvaltningen redovisat förslag till byggnadsprogram

för nybyggnad av ifrågavarande flygtjänstbyggnad. Byggnadskostnaderna

bär därvid uppskattats till 1,2 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967. —

Genom beslut den 13 oktober 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att utarbeta bygghandlingar för byggnadsobjektet. — Projektering

av byggnadsföretaget pågår och fortifikationsförvaltningen räknar med

att kunna redovisa färdiga bygghandlingar under april 1968.

20. Behovet av utbyggnad av motorområde vid arméns jägarskola har

senast anmälts i prop. 1967:110 (s. 103). Genom beslut den 3 november

1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra

byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 3 250 000 kr. enligt prisläget den

1 april 1967.

21. Behovet av nybyggnad av utbildningsanordningar vid Trängslet för

artilleriskjutskolan (etapp 1) har senast anmälts i prop. 1967: 110 (s. 100).

Genom beslut den 30 juni 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 2,1

milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

24. I 11 saknar egen marketenteribyggnad. För marketenteriändamål

förhyrs sedan 1948 vissa utrymmen i soldathemmet Elvagården, vilket tillhör

stiftelsen Kronobergs regementes soldathem. De förhyrda lokalerna är

otillräckliga, vartill kommer att regementet har otillräckliga lokaler för

fritids- och personalvårdsändamål. Regementets nämnda lokalbehov kan

lösas på ett ändamålsenligt sätt genom förvärv av fastigheten Elvagården.

Preliminärt avtal har träffats med stiftelsen om förvärv av fastigheten för en

köpeskilling av 400 000 kr.

25. Behovet av nybyggnad av tygverkstad vid I 17 har tidigare anmälts

i prop. 1963: 108 (s. 95). I skrivelse den 25 augusti 1967 har fortifikationsförvaltningen,

efter samråd med chefen för armén och statskontoret, redovisat

förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av ifrågavarande tygverkstad.

Enligt förslaget avses nybyggnaden innehålla utrymmen för samtliga

verkstadsfunktioner utom motorverkstad, vilken bibehålls i nuvarande lokaler

i ett varmgarage. Byggnadskostnaderna har uppskattats till 2 970 000

kr. enligt prisläget den 1 april 1967. 1966 års verkstadsutredning har tillstyrkt

fortifikationsförvaltningens förslag. — Genom beslut den 15 december

1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta bygghandlingar

för byggnadsföretaget.

12 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

s. 178 Kontrollera mot PDF

178 Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 25 januari 1968

redovisat huvudhandlingar för objektet. Byggnadskostnaderna har därvid

beräknats till 2,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

26. Behovet av nybyggnad av förrådsbyggnad för centralt ut- och avrustningsförråd

för intendenturmateriel för I 19, S 3 och P 5 har tidigare anmälts

i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 294). I skrivelse den 11 mars 1966 har fortifikationsförvaltningen,

efter samråd med chefen för armén, försvarets sjukvårdsstyrelse

och statskontoret, redovisat förslag till byggnadsprogram för

förrådsbyggnaden, vilken avses inrymma centralt ut- och avrustningsförråd

för intendenturmateriel samt centralt övningsmaterielförråd med torkanläggning.

Byggnadskostnaderna har uppskattats till 3 930 000 kr. enligt prisläget

den 1 april 1965. — Genom beslut den 13 maj 1966 uppdrog Kungl.

Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta bygghandlingar för objektet.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 14 november

1967 redovisat bygghandlingar för förrådsbyggnaden. Byggnadskostnaderna

har därvid beräknats till 3 630 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

27. Behovet av nybyggnad av motorområde vid I 21 har tidigare anmälts

i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 332). I skrivelse den 29 april 1966 har fortifikationsförvaltningen,

efter samråd med chefen för armén, försvarets sjukvårdsstyrelse

och statskontoret, redovisat förslag till byggnadsprogram för utbyggnad

av motorområde. Förslaget omfattar nybyggnad av utbildningsgarage

med motordemonstrationssal och personalutrymmen m. m. Byggnadskostnaden

har uppskattats till 1 245 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965. —

Genom beslut den 29 juni 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att utarbeta bygghandlingar för objektet.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 31 oktober 1967

redovisat färdiga bygghandlingar för objektet. Byggnadskostnaderna har

därvid beräknats till 1 320 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

28. Vid T 2 föreligger behov av utbyggnad av motorområde. I skrivelse

den 20 juli 1967 har fortifikationsförvaltningen, efter samråd med chefen

för armén och statskontoret, redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad

av motorområde (etapp 1). Enligt förslaget omfattar utbyggnadsetappen

nybyggnad av smörj - och tvätthall med motorlektionssal, yttre vårdanordningar,

uppställningsplats för drivmedelsfordon, drivmedelsanläggning

m. m. — Genom beslut den 14 september 1967 uppdrog Kungl. Maj :t

åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta bygghandlingar för objektet.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 21 december

1967 redovisat bygghandlingar för objektet. Byggnadskostnaderna beräknades

därvid till 3,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

29. Behovet av utbyggnad av arméns hundskola i Sollefteå bär tidigare

anmälts i prop. 1967: 110 (s. 103). I skrivelse den 22 november 1967 har

fortifikationsförvaltningen, efter samråd med chefen för armen, försvarets

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 100 dr 1008

179

sjukvårdsstyrelse och statskontoret, redovisat förslag till byggnadsprogram

för byggnads- och anläggningsarbeten som bör ingå i eu andra etapp av

utbyggnaden för arméns liundskola. Förslaget omfattar nybyggnad av två

värmestallar, värmccentral, ekonomibyggnad, dressyrbyggnad, avfall sbod,

yttre arbeten m. in. Kostnaderna för arbetena har uppskattats till 3 840 000

kr. enligt prisläget den 1 april 1967, varav 935 000 kr. hänför sig till de två

värmestallarna. Medelsbehovet beräknas intill ett belopp av 1 milj. kr. kunna

tillgodoses med anlitande av medel som av arbetsmarknadsstyrelsen disponeras

för beredskapsarbeten. Nämnda medel avses skola användas för att påbörja

de två värmestallarna, beträffande vilka färdiga bygghandlingar föreligger.

— Genom beslut den 15 december 1967 har Kungl. Maj :t bemyndigat

förvaltningen att anlita de medel som arbetsmarknadsstyrelsen väntas ställa

till förvaltningens förfogande för att påbörja nybyggnad av nämnda två

värmestallar samt uppdragit åt förvaltningen att utarbeta bygghandlingar

för övriga byggnader, som ingår i andra etappen av utbyggnaden.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 31 januari 1968

redovisat bygghandlingar för andra etappen av utbyggnad av hundskolan.

Byggnadskostnaderna har därvid, exklusive två värmestallar, beräknats till

2 640 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

30. Behovet av nybyggnad av utbildningsanordningar vid Trängslet för

artilleriskjutskolan har senast anmälts i prop. 1967: 110 (s. 100). I skrivelse

den 20 juli 1967 har fortifikationsförvaltningen, efter samråd med chefen

för armén och statskontoret, redovisat förslag till byggnadsprogram för

andra etappen av utbyggnaden av utbildningsanordningar vid Trängslet.

Förslaget omfattar nybyggnad av artilleriskyttemärkesbana, batteriplats med

permanenta anordningar för strid, rälsmålbana, motståndsområden, handgranatbana

och vägar till utbildningsanordningarna. Kostnaderna för denna

etapp har uppskattats till 2,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967. -—

Genom beslut den 14 september 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 31 januari 1968

redovisat bygghandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har därvid

beräknats till 2 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

31. För att påbörja nybyggnad av krigsförråd för en uppskattad kostnad

av 10 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967 beräknas för nästa budgetår

en medelsförbrukning av 5 570 000 kr.

32. För nybyggnad av förråd för utbildningsammunition vid P 7 R, Fo 15,

I 16, I 14 och Fo 67 inom en total kostnadsram av 1,5 milj. kr. beräknas 1,2

milj. kr. bli erforderliga budgetåret 1968/69.

33. För att påbörja smärre byggnadsföretag för en uppskattad totalkostnad

av 4 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967 beräknas för nästa budgetår

en medelsförbrukning av 2 290 000 kr.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Som jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen kommit in

med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget, enligt vilket medelsförbrukningen

för nästa budgetår beräknas till 36 milj. kr. Jag biträder

fortifikationsförvaltningens förslag och förordar att medel för nästa budgetår

anvisas i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

För samtliga nya objekt har fortifikationsförvaltningen redovisat färdiga

huvudhandlingar. Om riksdagen inte har något att erinra, bör Kungl.

Maj :t även för nästa budgetår äga att inom ramen för det av riksdagen anvisade

anslaget och sedan huvudhandlingar prövats av Kungl. Maj :t besluta

om företagen skall utföras. Medel bör även få tas i anspråk för andra objekt

där byggnadskostnaderna beräknas understiga 300 000 kr.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

start

mån./år

Färdig-

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

stäl-

lande

1967/68

1968/69

mån./år

A. Förelag påbörjade före

1.7.1967

1. 14. Nybyggnad avför- rådsbyggnad ........

770

600

85

515

3.67

2.68

2. I 5. Utökning av vär- mecentral m. m......

1 200

900

794

106

8.66

8.67

3. I 5. Nybyggnad av

vakt- och arrcstbygg- nad................

415

415

96

319

4.67

1.68

4. 119. Nybyggnad av

distributionsledningar

för värme...........

775

775

88

687

8.67

5.68

5. I 20. Nybyggnad av

två kaserner, kansli- hus, marketenteri och

underbefälsmäss m.m.

8 200

8 200

7 719

481

1.65

7.67

6. 120. Utökning av vär- mecentral...........

850

560

475

85

8.66

7.67

7. P 1. Nybyggnad av

kasernbyggnad......

3 400

3 340

3 220

120

2.66

2.67

8. P 6. Nybyggnad av

motorområde........

5 250

5 250

4 895

355

6.64

8.66

9. Nybyggnad av smörj- och servicehall m. m.

på Rinkaby skjutfält

1 400

1 450

1 301

149

12.65

11.66

10. P 7. Utbyggnad av

verkstadsområde,

Revingehed.........

3 450

3 000

1 749

1 251

8.66

12.67

11. A 8. Utbyggnad för

bandkanonutbildning

4 000

3 000

565

2 085

350

4.67

9.68

12. T 2. Nybyggnad av

vägport.............

900

1 no

827

283

1.66

10.66

13. T 4. Avloppsledningar

720

720

234

486

—

5.67

12.67

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

181

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

start

mån./år

Färdig-

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

stäl-

lande

1967/68

1968/69

mån./år

14. ArtSS. Utbyggnad av

läger vid Trängslet. . .

15 000

16 350

14 608

1 500

242

10.64

8.67

15. KS. Utbyggnad m. m.

vid Karlberg........

6 580

6 850

6 573

277

—

10.64

10.66

16. KS. Nybyggnad av

elevförläggning......

2 160

2 180

1 815

365

—

8.66

9.67

17. Krigsförråd.........

10 100

10 100

9 420

680

—

—

—

18. Förråd för utbild- ningsammunition....

1 530

1 530

1 380

150

—

—

—

19. Diverse smärre bygg- nadsföretag .........

3 940

3 940

2 800

1 140

—

—

—

20. Merkostnader för tidi- gare beslutade objekt

_

—

—

118

1 200

—

—

Summa A

70 640

70 270

58 644

11 152

1 792

—

—

B. Företag avsedda att

påbörjas 1967/68

21. 12. Nybyggnad av

matinrättning m. m. .

5 170

5 350

750

2 000

5.68

8.70

22. I 2. Nybyggnad av

vakt- och arrestbygg- nåd................

450

540

380

160

9.67

5.68

23. I 2. Dagvattenled- ningar inom kasern- området ............

715

650

650

9.67

5.68

24. I 3. Utbyggnad av

motorområde (etapp

1)..................

2 720

2 815

500

1 500

5.68

11.69

25. I 3. Dagvattenled- ningar inom kasern- området ............

475

480

480

9.67

5.68

26. I 5. Utbyggnad av mo- torområde ..........

5 940

6 150

_

1 000

2 500

1.68

1.70

27. 111. Nybyggnad av

värmecentral m. m. ..

3 400

2 750

_

1 650

1 100

10.67

12.68

28. 112. Nybyggnad av

värmecentral m. m. ..

2 500

2 480

_

1 000

1 480

1.68

1.69

29. 117. Nybyggnad av

militärrestaurang....

6 700

7 225

—

750

2 000

5.68

11.70

30. I 21. Nybyggnad av

matinrättning m. m. .

5 775

6 300

—

750

2 000

5.68

8.70

31. I 21. Nybyggnad av

värmecentral........

1 960

2 050

_

1 000

1 050

1.68

1.69

32. P 7 Y. Nybyggnad av

värmecentral........

1 600

2 100

_

1 000

1 100

1.68

1.69

33. P 10. Nybyggnad av

förrådsbyggnad m. m.

365

230

—

230

—

9.67

6.68

34. P 10. Dagvattenled- ningar inom kasern- området ............

420

435

435

9.67

5.68

35. P 18. Nybyggnad av

värmecentral m. m. ..

2 555

2 630

_

1 000

1 630

2.68

2.69

36. A 9. Nybyggnad av

bastu...............

—

425

—

325

100

1.68

10.68

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

start

mån./år

Färdig-

stäl-

lande

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

mån./år

37. Lv 4. Om- och till- byggnad av underof- flcersmäss...........

690

400

160

1.68

10.68

38. Lv 5. Nybyggnad av

bastu...............

_

450

350

100

1.68

10.68

39. Lv 7. Nybyggnad av

matsalsbyggnad.....

_

1 740

600

1 140

1.68

10.68

40. Ing 3. Nybyggnad av

flygtjänstbyggnad för

helikopterskolan.....

2 300

1 200

300

900

5.68

4.69

41. JS. Utbyggnad av

motorområde........

3 440

3 250

1 000

2 000

1.68

8.69

42. HS. Utbyggnad av

hundskolan (etapp 1).

1 820

1 880

1 880

8.67

6.68

43. ArtSS. Nybyggnad av

utbildningsanord- ningar vid Trängslet

(etapp 1)............

2 000

2 100

1 500

600

7.67

10.68

44. Krigsförråd.........

—

—

—

7 870

4430

45. Förråd för utbild- ningsammunition....

1 860

46. Diverse smärre bygg- nadsföretag .........

—

1 500

2 000

Summa B

50 265

53 920

—

29 160

27 950

—

—

C. Företag avsedda att

påbörjas 1968/69

47. 111. Förvärv av sol- dathem Elvagården. .

400

400

48. 117. Nybyggnad av

tygverkstad.........

2 500

600''

3.69

1 71

49. 119. Nybyggnad av

förrådsbyggnad m. m.

3 630

1 200

10.68

3 70

50. I 21. Utbyggnad av

motorområde........

1 320

500

4.69

6.70

51. T 2. Utbyggnad av

motorområde........

_

3 500

700

3.69

1.71

52. HS. Fortsatt utbygg- nad av hundskolan ..

_

2 640

1 000

8.68

8.70

53. ArtSS. Nybyggnad av

utbildningsanord- ningar vid Trängslet

(etapp 2)............

2 000

600

5.69

4.71

54. Krigsförråd.........

—

—

_

_

5 570

55. Förråd för utbild- ningsammunition....

1 200

56. Diverse smärre bygg- nadsföretag .........

—

—

—

_

2 290

Summa C

—

15 990

—

—

14 060

—

_

Summa A—C

120 945

140 180

58 644

40 312

43 802

Reducering av medels- behovet

—

—

—

4 612

7 802

Beräknat mcdelsbehov

—

—

—

35 700

36 000

—

—

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 19G8

Anslagsberäkning

(1 OOO-tal kr.)

Medelsiillgång

Beräknad medelsförbrukning

1967/68..........................

35 700

Outnyttjat belopp 1.7.1967.........

Anslag för 1967/68................

Anslag för 1968/69 (förslag)........

Summa

36 000

1

74 914

Beräknat outnyttjat belopp 30.6.1969

Summa

3 214

74 914

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret 1968/69

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

4. Byggnadsarbeten för marinen

1966/67 Nettoutgift 6 723 309 Outnyttjat belopp 27 061 853

1967/68 Anslag 1 000

1968/69 Förslag 1 000

Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för flottan och kustartilleriet.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för marinen

för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 beräknade fortifikationsförvaltningen

medelsförbrukningen under anslaget till 13,5 mdj. kr.

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1967/68 föreslog förvaltningen att anslaget för budgetåret 1968/69 skulle

föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen överlämnat reviderat förslag

till investeringsplan för anslaget för budgetåret 1968/69. Medelsförbrukningen

under anslaget har beräknats till 13 milj. kr. Med hänsyn till beräknat

outnyttjat belopp föreslås att anslaget för budgetåret 1968/69 förs upp med

ett formellt belopp av 1 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

A. Företag påbörjade före 1.7.196? ....... . , ,

1. BÖS. Nybyggnad av skolsalsbyggnad för maskin- och skyddstjanstskolor

2. Merkostnader för tidigare beslutade objekt......................

Summa A

1 155

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Byggnadsobjekt

B. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

3. örlB O. Nybyggnad av stabs- och förvaltningsbyggnad på Muskö.....

4. OrlB S. Nybyggnad av värmecentral på Stumholmen.................

5. OrlB S. Nybyggnad av värmecentral vid mobiliseringskajen.

Nybyggnad av mässlokaler för underofficerare och underbefäl vid Berga

q Nybyggnad av varmgarage och smörj- och spolhall vid Västra Rindö

«. SK. Nybyggnad av varmförråd för tygmateriel........................

9. KA 2. Nybyggnad av byggnad för robotutbildning samt smörj- och tvätthall

vid Rosenholm............................

10- Diverse smärre byggnadsföretag...................................

Nybyggnad av förråd för utbildningsammunition..............

Medelsförbrukning

000-tal kr.)

1 200

1 395

1 800

2 200

650

175

1 670

225

225

Summa B

C. Företag avsedda att påbörjas 1968/69

lo'' 2r!2 Nybyggnad av hamnanläggning för ubåtsbas vid Vitså (etapp 1 b)____

13. OrlB O. Nybyggnad av intendenturmaterielförråd vid Berga.

14. BÖS. Nybyggnad av radar- och teleskola..............

15. KA 1. ÖvningshaU för vattenutbildning............'' ‘ ‘ ‘ ’

16. Krigsförråd..............................

17- Diverse smärre byggnadsföretag.......................

9 540

1 000

500

1 000

1 500

1 000

1 275

Summa C 6 275

Summa A—C 16 970

Reducering av medelsbehovet 3 970

Beräknat medelsbehov 13 000 1

1. Behovet av nybyggnad av skolsalsbyggnad för maskin- och skyddstjänstskolorna

vid Berga har senast anmälts i prop. 1967: 110 (s. 108). Genom

beslut den 7 april 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 2 325 000 kr. enligt

prisläget den 1 april 1967.

3. Behovet av nybyggnad av stabs- och förvaltningsbyggnad på Muskö

for Ostkustens örlogsbasstab har tidigare anmälts i prop. 1967: 110 (s. 109).

Genom beslut den 2 februari 1968 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen

att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av

2 420 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

4. Behovet av nybyggnad av värmecentral på Stumholmen i Karlskrona

har tidigare anmälts i prop. 1967: 110 (s. 109). Genom beslut den 19 januari

1968 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra

byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 2 395 000 kr. enligt prisläaet

den 1 april 1967.

5. Behovet av nybyggnad av värmecentral vid mobiliseringskajen i Karlskrona

har tidigare anmälts i prop. 1967: 110 (s. 109). Genom beslut den

2 februari 1968 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen att låta

utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 2,8 milj. kr. enligt prisläget

den 1 april 1967.

6. Behovet av nybyggnad av mässlokaler för underofficerare och under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) är 1068 1X5

befäl vid Berga liar senast anmälts i prop. 1967: 110 (s. 109). Genom beslut

den 9 februari 1968 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 3,5 milj. kr. enligt

prisläget den 1 april 1967.

7. Behovet av nybyggnad av varmgarage och smörj- och spolhall vid Västra

Rindö för Stockholms kustartilleriförsvar har tidigare anmälts i prop. 1963:

108 (s. 99). Genom beslut den 19 januari 1968 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram

av 1,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

8. Behovet av nybyggnad av varmförråd för tygmateriel för Stockholms

kustartilleriförsvar har senast anmälts i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 338). Genom

beslut den 19 januari 1968 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 375 000

kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

9. Behovet av nybyggnad av tvätt- och smörj hall samt av byggnad för

robotutbildning vid Rosenholm för KA 2 har senast anmälts i prop. 1967:

110 (s. 108). Genom beslut den 20 oktober 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt

fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram

av 3 070 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

12. Byggnadsbehovet för ubåtsbas för Ostkustens örlogsbas vid Vitså

har senast anmälts i prop. 1967: 110 (s. 108). För ubåtsbasen har hittills

utbyggts en hamnanläggning (etapp 1 a) för en kostnad av 4,4 milj. kr.

enligt prisläget den 1 april 1967. I skrivelse den 21 december 1967 har fortifikationsförvaltningen

redovisat huvudhandlingar för fortsatt utbyggnad

av ubåtsbasen (etapp 1 b). Förslaget omfattar nybyggnad av ångcentral

med tillhörande oljecisterner, transformatorstation, tertiär station för mottagning

av högspänd elström samt yttre ledningsarbeten m. m. Byggnadskostnaderna

har beräknats till 4 450 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

13. Behovet av nybyggnad av intendenturmaterielförråd för Ostkustens

örlogsbas vid Berga har tidigare anmälts i prop. 1964: 1 (bil. 6 s. 354). Förrådet

är avsett att inrymma beklädnads- och intendenturinventarieförråd

för fartyg och landförband inom hårsfjärdsområdet. I skrivelse den 17 december

1966 har fortifikationsförvaltningen redovisat bygghandlingar för

byggnadsföretaget. Kostnaderna har därvid beräknats till 1 480 000 kr. enligt

prisläget den 1 april 1966, vilket motsvarar 1 530 000 kr. enligt prisläget

den 1 april 1967.

14. Behovet av nybyggnad av radar- och teleskola vid Berga har senast

anmälts i prop. 1967:110 (s. 110). I skrivelse den 28 februari 1967 har

chefen för marinen, efter samråd med fortifikationsförvaltningen och marinförvaltningen,

överlämnat nytt förslag för att tillgodose behovet av lokaler

för radar- och stridslednings- samt teleutbildning för flottan vid Berga

örlogsskolor. Enligt förslaget skall för den del av utbildningen, som måste

vara förlagd till Berga, utnyttjas en befintlig byggnad med en bruttoyta av

s. 186 Kontrollera mot PDF

186 Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

ca 700 m2, vilken byggnad inte erfordras för nuvarande ändamål efter vintern

1969/70. För utbildningen erfordras vidare nybyggnad av lokaler med

en yta av, exklusive korridorer, trapphus m. m., ca 840 m2. Kostnaderna

har uppskattats till ca 2,5 milj. kr. — Genom beslut den 7 april 1967 uppdrog

Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att till Kungl. Maj :t inkomma

med nytt förslag till byggnadsprogram för ifrågavarande skola

i huvudsaklig överensstämmelse med det av chefen för marinen överlämnade

förslaget.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 14 november

1967 redovisat nytt förslag till byggnadsprogram för radar- och teleskolan.

Byggnadskostnaderna bar uppskattats till 2 070 000 kr. enligt prisläget den 1

april 1967.

15. Behovet av nybyggnad av övningshall för vattenutbildning m. m. vid

KA 1 har senast anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 297). I skrivelse den 21

december 1967 har fortifikationsförvaltningen redovisat förslag till byggnadsprogram

för nybyggnad av övningshall för vattenutbildning, värmecentral

samt vissa distributionsledningar för värme. Byggnadskostnaderna har

därvid uppskattats till 4 330 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967. Enligt

överenskommelse med Vaxholms stad har övningshallen enligt programmet

utformats så att den skall kunna utnyttjas för civilt bruk — i första hand

för simundervisning vid stadens skolor — på tider då den inte tas i anspråk

för militär utbildning. Detta innebär i huvudsak att omklädnadsrum, bastuavdelning

och tvagningsavdelning dubblerats för att medge att anläggningen

samtidigt kan utnyttjas av skilda kön. Staden har förklarat sig villig att

bidra med ca 200 000 kr. för att få hallen utformad enligt programförslaget

under förutsättning att garantier lämnas för att staden kan påräkna att

få disponera hallen för civilt bruk. Bidragsbeloppet skall fixeras efter ytterligare

förhandlingar mellan staden och förvaltningen, varvid även avtal

avses träffas om i vilken utsträckning staden skall få rätt att mot ersättning

begagna hallen m. m. Nämnda bidragsbelopp har bedömts motsvara marginalkostnaden

för av staden påkallad utökning av övningshallen. — Genom

beslut den 2 februari 1968 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att utarbeta huvudhandlingar för objektet.

16. För utbyggnad av krigsförråd för marinen erfordras för nästa budgetår

1 milj. kr.

17. För diverse smärre byggnadsarbeten erfordras för nästa budgetår

1 275 000 ler.

Departementschefen

Som jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen kommit in

med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget, enligt vilket medelsförbrukningen

för nästa budgetår beräknas till 13 milj. kr. Jag bitrader

fortifikationsförvaltningens förslag och förordar att medel för nästa bild
-

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 ur 1968

getår anvisas i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

För samtliga nya objekt utom för nybyggnad av radar- och teleskola vid

Berga och övningsliall för vattenutbildning vid KA 1 har fortifikationsförvaltningen

redovisat färdiga huvudhandlingar. Om riksdagen inte har något

att erinra, bör Kungl. Maj :t även för nästa budgetår äga att inom ramen

för det av riksdagen anvisade anslaget och sedan huvudhandlingar prövats

av Kungl. Maj :t besluta om företagen skall utföras. Medel bör även få tas

i anspråk för andra objekt där byggnadskostnaderna beräknas understiga

300 000 kr.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

start

mån./år

Färdig-

stäl-

lande

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

mån./år

A. Företag påbörjade före

1.7.67

1. ÖrlB O. Nybyggnad

av hamnanläggning

för ubåtsbas vid Vitså

(etapp 1 a) samt vat- tenreservoar.........

4 100

4 400

4 121

279

11.65

11.67

2. BÖS. Nybyggnad av

skoisalsbyggnad för

maskin- och skydds- tjänstskolor.........

2 035

2 325

470

1 200

655

4.67

6.68

3. KA 2. Nybyggnad av

vatten- och avlopps- ledningar vid Rosen- holm...............

710

785

72

713

5.67

10.67

4. KA 5. Nybyggnad av

kasern..............

2 660

2 660

2 454

206

1.66

1.67

5. Diverse smärre bygg- nadsföretag .........

1 080

940

140

6. Merkostnader för tidi- gare beslutade objekt

—

—

_

76

500

Summa A

9 505

11 250

8 057

2 614

1 155

—

—

B. Företag avsedda att

påbörjas 1967/68

7. ÖrlB O. Nybyggnad

av stabs- och förvalt- ningsbyggnad, Muskö

2 085

2 420

800

1 200

1.68

5.69

8. ÖrlB S. Nybyggnad av

värmecentral, Stum- holmen .............

2 465

2 395

1 000

1 395

1.68

1.69

9. ÖrlB S. Nybyggnad av

värmecentral vid mob- kajen...............

2 580

2 800

1 000

1 800

1.68

1.69

10. BÖS. Nybyggnad av

mässlokaler för under- officerare och under- befäl...............

3 170

3 500

750

2 200

1.68

8.69

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Färdig-

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

oygg-

start

mån./år

stäl-

lande

1967/68

1968/69

mån./år

11. BÖS. Utbyggnad av

vatten- och avlopps- nät vid Berga.......

745

700

700

9.67

4.68

12. SK. Nybyggnad av

varmgarage och

smörj- och spolhall

vid Västra Rindö....

1 100

450

650

2.68

3.69

13. SK. Nybyggnad av

varmförråd för tyg- materiel............

375

200

175

2.68

12.68

14. KA 1. Utbyggnad av

skolskjutningsbana,

Rindön.............

410

450

450

9.67

4.68

15. KA 2. Nybyggnad vid

Rosenholm av

a) byggnad för robot- utbildning........

1 100

1 600

700

900

12.67

2.69

b) smörj- och tvätt- hall..............

1 645

1 470

_

700

770

12.67

2.69

16. Diverse smärre bygg- nadsföretag .........

_

_

—

1 050

225

—

—

17. Nybyggnad av förråd

för utbildningsammu- nition..............

675

225

Summa B

“14 200

16 810

—

8 475

9 540

—

—

C. Företag avsedda att

påbörjas 1968/69

18. ÖrlB 0. Nybyggnad

av hamnanläggning

för ubåtsbas vid Vitså

(etapp 1 b)..........

4 450

1 000

1.69

19. ÖrlB O. Nybyggnad

av intendenturmate- rielförråd vid Berga..

1 530

500

3.69

2.70

20. BÖS. Nybyggnad av

radar- och teleskola. .

3 600

2 070

_

_

1 000

9.68

4.70

21. KA 1. övningshall för

vattenutbildning.....

4 330

—

—

1 500

9.68

10.70

22. Krigsförråd.........

—

—

—

—

1 000

—

—

23. Diverse smärre bygg- nadsföretag .........

_

_

—

—

1 275

—

—

Summa C

3 600

12 380

—

—

6 275

—

—

Summa A—C

27 305

40 440

8 057

11 089

16 970

—

—

Reducering av medels- behovet

_

_

—

1 589

3 970

—

—

Beräknat medelsbehov

—

—

—

9 500

13 000

—

—

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968 189

A nslagsberäkn ing

(1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsfärbrukning

Outnyttjat belopp 1.7.1967......... 27 062 1967/68..........................

Anslag för 1967/68................ 1 1968/69..........................

Anslag för 1968/69 (förslag)........ 1 Beräknat outnyttjat belopp 30.6.1969

Summa 27 064 Summa

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för marinen förbudgetåret 1968/69

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

5. Byggnadsarbeten för flygvapnet

1966/67 Nettoutgift 7 443 644 Outnyttjat belopp 35 495 870

1967/68 Anslag 1 000

1968/69 Förslag 1 000

Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för flygvapnets förband m. m.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för flygvapnet

för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 beräknade fortifikationsförvaltningen

medelsförbrukningen under anslaget till 16,4 milj. kr.

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret 1967/

68 föreslog förvaltningen att anslaget för budgetåret 1968/69 skulle föras

upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen överlämnat reviderat förslag

till investeringsplan för anslaget för budgetåret 1968/69. Medelsförbrukningen

under anslaget har beräknats till 13,4 milj. kr. Med hänsyn till

beräknat outnyttjat belopp föreslås att anslaget för budgetåret 1968/69 förs

upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

Medelsför
brukning
Byggnadsobjekt

(1 OOO-tal kr.)

A. Företag påbörjade före 1.7.1967

1. Merkostnader för tidigare beslutade objekt.............................1 670

Summa A 1 670

B. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

2. Fl. Om-och tillbyggnad av sjukstuga................................... 170

3. FC. Nybyggnad av värmecentral för GVM och FC......................... 1700

4. Förråd för utbildningsammunition................................... 90

5. Diverse smärre byggnadsföretag......................................1 470

9 500

13 000

4 564

27 064

Summa B

3 430

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

C. Företag avsedda att påbörjas 1968/69

6. F 7. Avloppsreningsanläggningar (etapp 2)................................ 450

7. F 10. Dagvattenledningar................................................ 600

8. F 12. Nybyggnad av simulatorbyggnad.................................... 800

9. F 12. Om- och tillbyggnad av hangar nr 108............................... 350

10. F 14. Nybyggnad av expeditionslokaler för FMS............................ 500

11. F 15. Nybyggnad av sporthall............................................ 1 200

12. F 16. Om- och tillbyggnad av flygtjänstbyggnad............................ 685

13. F 21. Tillbyggnad för instruktionsverlcstad................................. 745

14. F 21. Nybyggnad av smörj- och spolhall................................... 1 000

15. Förråd för utbildningsammunition................................... 1 660

16. Diverse smärre byggnadsföretag..................................... 3 000

Summa C 10 990

Summa A—C 16 090

Reducering av medelsbehovet 2 690

Beräknat medelsbehov 13 400

2. Behovet av om- och tillbyggnad av sjukstuga vid F 1 har tidigare

anmälts i prop. 1967: 110 (s. 112). Genom beslut den 13 oktober 1967 uppdrog

Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget

inom en kostnadsram av 670 000 kr.

3. Behovet av nybyggnad av värmecentral vid centrala flygverkstaden

och försökscentralen vid Malmslätt har senast anmälts i prop. 1967:110

(s. 113). Genom beslut den 15 december 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt

fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram

av 2,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

6. Behovet av avloppsreningsanläggningar vid F 7 har tidigare anmälts

i prop. 1967: 110 (s. 113). Genom beslut den 25 augusti 1967 uppdrog Kungl.

Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra första etappen av utbyggnad

av avloppsreningsanläggningen inom en kostnadsram av 565 000 kr.

enligt prisläget den 1 april 1967.

I skrivelse den 14 juli 1967 har fortifikationsförvaltningen redovisat förslag

till byggnadsprogram för etapp 2 av utbyggnaden av avloppsreningsanläggningar

vid F 7. Förslaget omfattar utförande av avloppsledningar och

pumpstation för anslutning till de avloppsreningsanläggningar, som utförs

under innevarande budgetår. Kostnaderna för i etapp 2 ingående arbeten har

uppskattats till 450 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967. — Genom beslut

den 25 augusti 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att

utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 25 januari 1968

redovisat huvudhandlingar för objektet. Kostnaden har därvid beräknats

till 450 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

7. Vid F 10 föreligger behov av nybyggnad av dagvattenledningar. I skrivelse

den 14 juli 1967 har fortifikationsförvaltningen redovisat förslag

till byggnadsprogram för byggnadsföretaget. Kostnaderna uppskattas till

600 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967. —- Genom beslut den 29 september

1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta

bygghandlingar för objektet.

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Maj.ls proposition nr 109 år 1908

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 25 januari 19(58

redovisat huvudhandlingar för objektet. Kostnaderna har därvid beräknats

till 000 000 kr. enligt prislägel den 1 april 1967.

8. Vid F 12 föreligger behov av nybyggnad av simulatorbyggnad. I skrivelse

den 21 februari 1960 bar fortifikationsförvaltningen underställt Kungl.

Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för byggnadsohjektet. Kostnaderna

har uppskattats till 705 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965,

vilket motsvarar 775 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967. Genom

beslut den 15 april 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att utarbeta bygghandlingar för objektet.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 18 januari 1968

redovisat huvudhandlingar för simulatorbyggnaden. Byggnadskostnaderna

har därvid beräknats till 800 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

9. Vid F 12 föreligger behov av lokaler för fordons-, drivmedelsutrustnings-

och aggregatverkstäder. Nuvarande lokaler för dessa ändamål är

otillräckliga och otidsenliga. För att tillgodose lokalbehoven och möjliggöra

en rationalisering av verkstadsdriften avses verkstadsfunktioner inrymmas

i en befintlig hangar (byggnad nr 108), som för ändamålet kräver om- och

tillbyggnad. I skrivelse den 25 augusti 1967 har fortifikationsförvaltningen,

efter samråd med chefen för flygvapnet och statskontoret, redovisat bygghandlingar

för om- och tillbyggnad av nämnda hangar. Byggnadskostnaderna

har beräknats till 350 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

10. Vid F 14 föreligger behov av nybyggnad av expeditionslokaler för

flygvapnets markstridsskola. Nuvarande expeditionslokaler för skolan är

inrymda i en förläggningsbyggnad, som erfordras för förläggningsändamål.

Nya expeditionslokaler bör därför byggas. I skrivelse den 30 juni 1966 har

fortifikationsförvaltningen, efter samråd med chefen för flygvapnet, försvarets

sjukvårdsstyrelse och statskontoret, underställt Kungl. Maj :ts prövning

förslag till byggnadsprogram för objektet. Byggnadskostnaderna har

uppskattats till 600 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965. — Genom beslut

den 2 september 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att utarbeta bygghandlingar för objektet.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 8 november 1967

redovisat bygghandlingar för nybyggnad av nämnda expeditionslokaler.

Kostnaderna har uppskattats till 710 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1967.

11. Behovet av nybyggnad av sporthall med bastu vid F 15 har senast

anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 300). Genom beslut den 13 maj 1966 uppdrog

Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att vid tidpunkt, som Kungl.

Maj :t framdeles på förslag av ämbetsverket ville besluta, låta utföra nämnda

nybyggnad inom en kostnadsram av 1,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 april

1965. Kostnaderna beräknas numera till 2 070 000 kr. enligt prisläget den

1 april 1967.

12. Behovet av om- och tillbyggnad av flygtjänstbyggnad för flygkadett
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192 Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 196S

skolan vid F 16 har anmälts för riksdagen i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 301).

Verksamheten vid skolan har därefter ökat, vilket medfört ytterligare behov

av flygtjänstlokaler för densamma. I skrivelse den 2 november 1965 har

fortifikationsförvaltningen redovisat förslag till byggnadsprogram. Byggnadskostnaderna

uppskattades till 670 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1965. Enligt förslaget skall omklädnads- och tvättrum för flyglärare samt

ordersal förläggas till en tillbyggnad till flygtjänstbyggnaden och övriga

lokalbehov tillgodoses genom omdisposition och ombyggnad av utrymmen

i den befintliga byggnaden. I skrivelse den 3 december 1965 uppdrog Kungl.

Maj :t åt förvaltningen att färdigställa bygghandlingar för objektet.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 27 januari 1967

redovisat bygghandlingar för objektet. Kostnaderna har därvid beräknats

till 665 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966, vilket motsvarar 685 000 kr.

enligt prisläget den 1 april 1967.

13. Behovet av nybyggnad m. m. för instruktionsverkstad vid F 21 har

tidigare anmälts i prop. 1964:1 (bil. 6 s. 359). I skrivelse den 13 september

1965 har fortifikationsförvaltningen redovisat förslag till byggnadsprogram

för en instruktionsverkstad genom tillbyggnad till hangar 81. Kostnaderna

för byggnadsföretaget uppskattades till 775 000 kr. enligt prisläget den 1

april 1965. —- Genom beslut den 15 oktober 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt

fortifikationsförvaltningen att färdigställa bygghandlingar för objektet.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 19 oktober 1966

redovisat bygghandlingar för objektet. Kostnaderna har därvid beräknats

till 720 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966, vilket motsvarar 745 000

kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

14. Behovet av nybyggnad av smörj- och spolhall vid F 21 har senast anmälts

i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 303). I skrivelse den 30 december 1965 redovisade

fortifikationsförvaltningen förslag till byggnadsprogram. Enligt förslaget

skall byggnaden inrymma fem byggnadsfack samt därutöver vissa

service- och personalutrymmen. Kostnaderna för byggnadsföretaget uppskattades

till 1 210 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965. — Genom beslut

den 11 februari 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt förvaltningen att färdigställa

bygghandlingar.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 18 januari 1968

redovisat huvudhandlingar för byggnadsobjektet. Kostnaderna har därvid

beräknats till 1 350 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

15. För nybyggnad av förråd för utbildningsammunition erfordras för

nästa budgetår 1 660 000 kr.

16. För diverse smärre byggnadsföretag erfordras för nästa budgetår 3

milj. kr.

Departementschefen

Som jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen kommit in

med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget, enligt vilket medels
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 ur 1908 193

förbrukningen för nästa budgetår beräknas till 13,4 milj. kr. .lag biträder

fortifikationsförvaltningens förslag och förordar att medel för nästa

budgetår anvisas i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

För samtliga nya objekt har fortifikationsförvaltningen redovisat

färdiga huvudhandlingar. Om riksdagen inte har något att erinra, bör

Kungl. Maj :t även för nästa budgetår äga att inom ramen för det av riksdagen

anvisade anslaget och sedan huvudhandlingar prövats av Kungl.

Maj :t besluta om företagen skall utföras. Medel bör även få tas i anspråk

för andra objekt där byggnadskostnaderna beräknas understiga 300 000 kr.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg- start

mån./år

Färdig-

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

stäl-

lande

1967/68

1968/69

mån./år

A. Företag påbörjade före

1.7.67

1. F 10. Nybyggnad av

trafikledartorn.......

760

810

659

151

4.66

1.67

2. F 10. Byggnadsåtgär- der för luftvärnsrobot- förband.............

1 060

1 060

948

112

6.66

1.67

3. F 12. Byggnadsåtgär- der för luftvärnsrobot- förband.............

1 400

1 450

1 245

205

12.65

8.66

4. F 17. Byggnadsåtgär- der för luftvärnsrobot- förband.............

1 380

1 364

1 265

99

12.65

8.66

5. Förråd för utbild- ningsammunition....

490

490

400

90

6. Diverse smärre bygg- nadsföretag .........

1 730

1 730

1 030

700

7. Merkostnader för tidi- gare beslutade objekt

—

—

—

332

1 670

_

_

Summa A

6 820

6 904

5 547

1 689

1 670

—

—

B. Företag avsedda att

påbörjas 1967/68

8. F 1. Om- och tillbygg- nad av sjukstuga....

650

670

500

170

11.67

6.68

9. FC. Nybyggnad av

värmecentral för CVM

och FC.............

2 300

2 500

800

1 700

1.68

12.68

10. F 7. Avloppsrenings- anläggning (etapp 1) .

480

565

565

9.67

5.68

11. Fil. Avloppsrenings- verk................

475

465

465

9.67

5.68

12. Förråd för utbild- ningsammunition....

_

2 no

90

13. Diverse smärre bygg- nadsföretag .........

—

—

—

1 300

1 470

_

_

Summa B

3 905

4 200

-1

5 740

3 430

- 1

—

13 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

start

mån./år

Färdig-

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

stäl-

lande

1967/68

1968/69

mån./år

C. Företag avsedda alt

påbörjas 1968/69

14. F 7. Avloppsrenings- anläggningar (etapp

2)..................

450

450

10.68

4.69

15. F 10. Dagvattenled- ningar..............

600

.

_

600

10.68

4.69

16. F 12. Nybyggnad av

simulatorbyggnad....

_

800

_

—

800

7.68

2.69

17. F 12. Om- och till- byggnad av hangar nr

108................

350

350

10.68

5.69

18. F 14. Nybyggnad av

expeditionslokaler för

FMS...............

710

500

3.69

4.70

19. F 16. Om- och till- byggnad av flygtjänst- byggnad............

685

685

9.68

9.69

20. F21. Tillbyggnad för

instruktionsverkstad .

_

745

_

_

745

9.68

6.69

21. F 21. Nybyggnad av

smörj- och spolhall...

_

1 350

_

_

1 000

9.68

9.69

22. Förråd för utbild- ningsammunition....

_

—

—

—

1 660

—

—

23. Diverse smärre bygg- nadsföretag .........

•_

_

_

—

3 000

-r-

—

Summa C

—

7 760

—

—

9 790

—

—

Summa A—C

10 725

18 864

5 547

7 429

14 890

—

—

Reducering av medels- behovet

_

—

—

1 929

1 490

—

—

Beräknat medelsbehov

—

—

—

5 500

13 400

—

—

Anslagsberäkning

(1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Outnyttjat belopp 1.7.1967.........

Anslag för 1967/68................

Anslag för 1968/69 (förslag)........

35 496

1

1

1967/68..........................

1968/69..........................

Beräknat outnyttjat belopp 30.6.1969

5 500

13 400

16 598

Summa

35 498

Summa

35 498

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för flygvapnet för budgetåret

1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968 195

6. Nybyggnad av kasernetablissement m. in. för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente
1906/67

Nettoutgift 45 858 259 Outnyttjat belopp 58 725 968

1967/68 Anslag 28 600 000

1968/69 Förslag 38 000 000

Från anslaget betalas nybyggnad av kasernetablissement m. m. för I 1

vid Västra Ryd i Upplands-Bro kommun och för Ing 1 vid Almnäs i Södertälje

stad.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

1 avbidan på särskild proposition i ämnet, till Nybyggnad av kasernetablissement

in. in. för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente för budgetåret

1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 38 milj. kr.

Efter förslag i prop. 1964: 61, 1965: 1 (bil. 6 s. 345), 1966: 1 (bil. 6 s. 305)

och 1967:110 (s. 115) har riksdagen för ändamålet anvisat sammanlagt

181,6 milj. kr.

Intill utgången av år 1966 har Kungl. Maj :t ställt sammanlagt 128,9

milj. kr. till fortifikationsförvaltningens förfogande för utbyggnaden av

ifrågavarande kasernetablissement.

Genom särskilda beslut den 17 mars och den 15 december 1967 samt den

2 februari 1968 har Kungl. Maj :t ställt ytterligare 33 630 000 kr. till fortifikationsförvaltningens

förfogande, varav 21 665 000 kr. för nybyggnad av

tygverkstäder, kanslihus och sjukhus vid 11 och Ing 1, 4 965 000 kr. för

läger för repetitionsövningsförband vid I 1 och 7 milj. kr. för ätt påbörja

militärrestauranger vid 11 och Ing 1 inom en kostnadsram av 26,3 milj. kr.

enligt prisläget den 1 april 1967.

Fortifikations förvaltningen

Medelsförbrukningen under anslaget för budgetåret 1967/68 och 1968/69

beräknas av fortifikationsförvaltningen till 70 326 000 kr. resp. 55 milj. kr.

enligt följande sammanställning.

i <

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

1967/68

1968/69

36 826

37 437

29 586

29 503

Summa

Reducering av medelsbehovet

74 263

3 937

59 089

4 089

Beräknat medelsbehov

70 326

55 000

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1967/68 bör anslaget för budgetåret 1968/69 föras upp med 38 milj. kr.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Riksdagen fattade hösten 1963 beslut om markförvärv för nya förläggnings-

och övningsområden för I 1 i Upplands-Bro kommun och för Ing 1

i Södertälje stad samt anvisade ett investeringsanslag av 65 milj. kr. för

att bestrida kostnaderna för markförvärven (prop. 1963: 184, SU 211, rskr

404). Vid anmälan av ifrågavarande markförvärv uttalade jag, att jag räknade

med att anskaffning av mark, uppförande av nya kasernetablissement

och utförande av erforderliga övningsanordningar inom de nya förläggningsoinrådena

för I 1 och Ing 1 skulle kunna ske i sådan takt att regementena

skulle kunna flytta från sina nuvarande förläggningsplatser på Järvafältet

någon gång under åren 1969—1970.

Sedermera fattade 1964 års riksdag beslut om att uppföra nya kasernetablissement

m. in. för I 1 och Ing 1 samt anvisade ett investeringsanslag

av 48 milj. kr. för att påbörja byggnadsarbetena. Vid anmälan i prop.

1964: 61 av ifrågavarande byggnadsföretag förutsatte jag att arbetena skulle

bedrivas i sju etapper jämte en förberedande etapp. Kostnaderna för byggnadsarbetena

angavs i enlighet med av fortifikationsförvaltningen gjord

uppskattning till sammanlagt 308 milj. kr., varav 160 milj. kr. för 11 och

148 milj. kr. för Ing 1.

1965_1967 års riksdagar har sedermera anvisat investeringsanslag av

tillhopa 133,6 milj. kr. för fortsatta arbeten med ifrågavarande två kasernetablissement.

Genom särskilda beslut har Kungl. Maj:t anvisat tillhopa 162,5 milj. kr.

för nybyggnad av motorområden, befälshotell, tolv kaserner, tygverkstäder,

kanslihus, sjukhus och militärrestauranger samt för vägar, utbildningsanordningar

in. in. för de båda regementena.

Såsom jag tidigare anfört vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar till

aktiv personal in. fl. (s. 44) har överbefälhavaren föreslagit att en för totalförsvaret

gemensam skyddsskola skall inrättas, överbefäl!^ aren har ^dare

föreslagit att skolan bör underställas chefen för armén och benämnas försvarets

skyddsskola (SkyddS) samt administrativt knytas till I 1. Utbyggnaden

av skolan föreslås skola ske successivt så att den kan vara i full verksamhet

vid den för I 1 och SkyddS planerade tidpunkten för utflyttning till

Västra Ryd den 1 april 1970.* För egen del har jag tillstyrkt överbefälhavarens

förslag och föreslagit att arméns skyddsskola ombildas till en försvarets

skyddsskola i huvudsaklig överensstämmelse med överbefälhavarens

förslag. I anslutning härtill får jag anmäla, att vid Västra Ryd för I 1 f. n.

utbyggs 7 kaserner med tillhopa 1 440 förläggningsplatser. I skrivelse den

5 juli 1967 har chefen för armén anmält, att förläggningsbehovet för I 1

och SkyddS uppgår till 1 200 resp. 180 platser eller tillhopa 1 380 platser.

Ett överskott på 60 platser finns sålunda vid I 1 även om inte en tidigare

planerad särskild kasern för SkyddS utbyggs. Chefen för armén har framhållit

att utbyggnad av en kasern med 180 förläggningsplatser för SkyddS

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj:ls proposition nr 109 ur 1008

skulle medföra vissa påtagliga fördelar i förläggningshänseende samt underställt

Kungl. Maj :ts prövning frågan om utbyggnad av kasernen. Jag anser

alt utbyggnad av en särskild kasern för SkyddS f. n. inte hör komma till

stånd.

Fortifikationsförvaltningen bär beräknat medelsförbrukningen för budgetåret

1968/69 till 55 milj. kr. Jag biträder förvaltningens förslag och förordar

att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan

och anslagsberäkning.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kost-

nadsram

1.4.1967

Medelsförbrukning

Färdig-

Byggnadsobjekt

Faktisk

Beräknad för

start

mån./år

stäl-

lande

t. o. in.

1966/67

1967/68

1968/69

mån./år

I 1

A. Företag påbörjade före

1.7.1967

1. Förläggningsby........

1 900

1 870

10

10

4.64

9.64

2. Vägar, planer, vatten- och avloppsledningar

m. m. inom kasernområ- det...................

13 000

9 921

2 500

579

3. Motorområde omfattan- de kallgarage, varmga- rage, övnings- och vård- hall, smörj- och tvätt- hall, drivmedelsförråd,

drivmedelsanläggning,

smörj- och spolplatser,

förrådsbyggnad samt

värmecentral..........

12 000

11 852

148

4.65

7.67

4. Befälshotell samt vakt- och arrestbyggnad.....

3 425

3 061

364

—

2.66

6.67

5. Kaserner, 7 st.........

22 000

8 964

10 000

3 036

3.67

10.68

6. Kanslihus, sjukhus och

tygverkstad med förråd

8 715

2 619

5 000

1 090

5.67

10.68

7. Vägar m. m. inom öv- ningsområdet..........

11 600

4 760

4 000

2 840

—

—

8. Utbildningsanordningar

utomhus..............

10 400

5 096

5 304

—

—

—

Summa A

83 040

48 143

27 326

7 561

—

—

B. Företag avsedda att

påbörjas 1967/68

9. Vägar, planer, vatten- och avloppsledningar

m. m. inom kasernområ-

2 000

1 000

1 000

2.68

10. Militärrestaurang......

13 200

—

4 000

5 000

1.68

2.70

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Kost-

nadsram

1.4.1967

Medelsförbrukning

Färdig-

stäl-

lande

Byggnadsobjekt

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

Bygg-

start

1967/68

1968/69

mån./år

mån./år

11. Skolbyggnader innehål- lande skollokaler lör 11

ochSkyddS samt stabs- lokaler för SkyddS.....

5 000

1 500

2 500

5.68

8.69

12. Gymnastikbyggnad med

bastu m. m............

3 700

1 000

1 500

5.68

8.69

13. Utbildningsanordningar

utomhus..............

11 200

—

2 000

5 000

1.68

10.69

Summa B

35 100

—

9 500

15 000

—

—

C. Företag avsedda att

påbörjas 1968/69

14. Iståndsättning av Gran- hammars slott.........

2 000

1 000

7.68

1.70

15. Vägar, planer, vatten- och avloppsledningar

m. m. inom kasernområ- det. ..................

2 000

2 000

16. Kiosk................

125

—

_

125

3.68

6.68

17. Tjänstebostäder.......

500

—

—

400

10.68

10.69

18. Planerings- och efterar- beten.................

6 500

—

—

3 500

3.69

1.70

Summa C

11 125

—

—

7 025

- ;

—

Ing 1

A. Företag påbörjade före

1.7.1967

19. Förläggningsby........

2 025

1 995

10

10

4.64

9.64

20. Vägar, planer, vatten- och avloppsledningar

m. m. inom kasernområ- det..................

12 700

10 088

2 000

612

21. Motorområde omfattan- de kallgarage, varmga- rage, övnings- och vård- hall, smörj- och tvätt- hall, drivmedelsförråd,

drivmedelsanläggning,

smörj- och spolplatser,

förrådsbyggnad samt

värmecentral..........

14 500

14 115

385

4.65

7.67

22. Befälshotell samt vakt- och arrestbyggnad.....

4 075

3 733

342

2.66

6.67

23. Kaserner, 5 st.........

17 250

5 172

10 000

2 078

3.67

10.68

24. Kanslihus, sjukhus och

tygverkstad med förråd

12 950

954

8 000

3 996

5.67

10.68

25. V ägar m. m. inom öv- ningsområdet..........

9 240

4 918

3 000

1 322

26. Utbildningsanordningar

utomhus..............

9 660

5 000

3 000

1 660

9.68

Summa A

82 400

45 975 |

26 737 |

9 678 |

—

—

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 ur 1968

199

Kost-

nadsram

1.4.1967

Medelsförbrukning

Färdig-

Byggnadsobjckt

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

start

mån./år

stäl-

lande

1967/68

1968/69

mån./år

B. Företag avsedda att

påbörjas 1967/68

27. Vägar, planer, vatten- och avloppsledningar

m. m. inom kasernområ-

2 000

1 000

1 000

13 100

___

4 000

5 000

2.68

2.70

29. Skolbyggnad innehållan- de skollokaler för Ing 1

5 500

2 000

3 500

3.68

5.69

30. Stabs-, skol- och förlägg- ningsbyggnad för Ing

KAS ..............

1 700

700

1 000

3.68

5.69

31. Gymnastikbyggnad med

3 500

1 000

2 500

3.68

5.69

32. Utbildningsanordningar

utomhus..............

5 300

2 000

2 000

10.67

4.70

Summa B

31 100

. —

10 700

15 000

—

—

C. Företag avsedda att

påbörjas 1968/69

33. Vägar inom övningsom- rådet (väg 516 m. m.) ..

34 Kinsk................

2 000

125

__

_

2 000

125

3.68

6.68

330

_

—

200

10.68

10.69

36. Planerings- och efterar- beten m. .............

5 000

_

_

2 500

3.69

1.70

Summa C

7 455

—

—

4 825

—

—

11 Summa A—C

Ing 1 Summa A—C

129 265

120 955

48 143

45 975

36 826

37 437

29 586

29 503

—

—

Sammanlagt (11+ Ing 1)

Reducering av medels- behovet

250 220

94 118

74 263

3 937

59 089

4 089

Beräknat medelsbehov

- 1

70 326

| 55 000

—

—

Anslagsberäkning

Medelstiltgång

Outnyttjat belopp 1.7.1967........

Anslag lör 1967/68...............

Anslag för 1968/69 (förslag).......

Summa

(1 000-tal kr.)

Beräknad medelsförbrukning

58 726 1967/68......................... 70 326

28 600 1968/69......................... 55 000

38 000 _

125 326 Summa 125 326

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Nybyggnad av kasernetablissement in. in. för Svea

livgarde och Svea ingenjörregemente för budgetåret 1968/69

anvisa ett investeringsanslag av 38 000 000 kr.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

7. Markförvärv för övningsfält in. in.

1966/67 Nettoutgift 18 442 982 Outnyttjat belopp 8 679 296

1967/68 Anslag 20 000 000 P

1968/69 Förslag 16 871 000

Från anslaget betalas markförvärv för nya övnings- och skjutfält och

utvidgning av befintliga fält för samtliga tre försvarsgrenar, markförvärv

för flygfält, förvärv av annan fast egendom, som ligger i omedelbar anslutning

till av staten ägd fastighet eller erfordras för förråd eller dylikt samt

oförutsedda utgifter i samband med markförvärv.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Markförvärv för övningsfält

m. in. för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 16 321 000 kr.

Fortifikations förvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 beräknade fortifikationsförvaltningen

medelsförbrukningen under anslaget till 23,5 milj. kr.

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1967/68 föreslog förvaltningen att anslaget för budgetåret 1968/69 skulle

föras upp med 16 821 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen överlämnat reviderat förslag

till investeringsplan för anslaget för budgetåret 1968/69. Medelsförbrukningen

under anslaget har beräknats till 22,9 milj. kr. Med hänsyn till beräknat

outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret 1967/68 föreslår förvaltningen

att anslaget förs upp med 16 771 000 kr. Dessutom har förvaltningen

begärt 1,6 milj. kr. utanför ramen för det militära försvaret under

anslaget Vissa kostnader för markförvärv.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för budgetåret

1968/69 framgår av följande sammanställning.

M ark f örvärvsob jekt

(1

A.

Armén

1.

14, Al.

2.

I 5, A 4.

3.

I 13.

4.

I 14.

5.

116.

6.

117.

7.

I 20.

8.

I 21.

9.

P 4.

10.

P 7.

11.

P 7.

12.

A 7.

13.

1. I 4, A 1. Utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält....................

2. I 5, A 4. Utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält.....................

3. I 13. Utvidgning av övningsfältet i Falun ......................

Utvidgning av Marma skjutfält ..............

Utvidgning av skjutfältet vid Nyårsåsen utanför Halmstad ...!..''

Utvidgning av övningsfältet i Uddevalla.........................

Utvidgning av handövningsfält och förvärv av nytt skjutfält vid Umeå

Utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren och av övningsfältet i Sollefteå

................................

Utvidgning av pansarövningsfältet vid Skövde.................. ’ * ‘

Utvidgning av pansarövningsfältet vid Revinge..............'', ’ ’ ’ “

Utvidgning av skjutfältet vid Kabusa.......................

Utvidgning av Tofta skjutfält.................!.!!!!!!!!!!!!!"”

Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter.......... ’ ’

Medelsförbrukning

000-tal kr.>

1 800

200

1 300

500

1 000

600

3 500

600

1 700

2 200

1 700

500

1 300

Summa A 16 900

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 109 ur 19(iti 201

Markförvärvsobjckt

B. Marinen

14. BK. Utvidgning av övningsområdet vid Rosenholm.....

15. KA 1. Utvidgning av övnings- och skjutfältet vid Myttinge

IG. ÖrlB O. Mark för Muskövarvet..........................

17- Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgiftei

Summa B

5 400

C.

Flygvapnet

18.

F 15. Ny skolmålplats vid Tönncbro............

1 000

19.

.Mark för flygfält 48.................

20.

Inlösen av flygbullcrstörda fastigheter..........

1 000

21.

Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter..

800

Summa C

3 100

Summa A—C

25 400

Reducering av medelsbehovet

2 500

Beräknat medelsbehov

22 900

1. Vid 1965 års riksdag (prop. 1965: 28, SU 45, rskr 151) fattades beslut

om utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält med ett område om

ca 190 ha. För budgetåret 1965/66 anvisades för ändamålet 1,3 milj. kr.

utanför försvarets ram. Förhandlingarna med markägarna har ännu inte

kunnat slutföras. Fortifikationsförvaltningen räknar med att kostnaderna

för förvärvet med hänsyn till inträdd markvärdesstegring konuner att uppgå

till minst 1,8 milj. kr.

2. Beslut om utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält genom markbyte

mellan staten och Östersunds stad fattades av 1965 års riksdag (prop.

1965: 158, SU 172, rskr 410). I samband därmed redovisades en mellan försvarets

fastighetsnämnd och Östersunds stad träffad principöverenskommelse

om intressegräns mellan å ena sidan mark, som avses för stadens

fortsatta utbyggnad, och å andra sidan mark, som reserveras för militär

övningsverksamhet. Med de enskilda fastighetsägarna inom försvarets intresseområde

har överenskommits att förhandlingar om överlåtelse till staten

av deras fastigheter skall tas upp allt eftersom fastighetsägarna meddelar

de militära myndigheterna att de önskar sälja sina fastigheter. I enlighet

härmed har vissa fastigheter inköpts av fortifikationsförvaltningen. Andra

fastigheter är hembjudna till förvärv.

3. Vid 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) fattades beslut

om utvidgning av I 13 :s övningsfält i Falun med markområden om sammanlagt

425 ha. Förhandlingar om förvärv av områdena pågår.

4. Vid 1967 års riksdag (prop. 1967:110, SU 102, rskr 250) fattades

principbeslut om utvidgning av Marma skjutfält med ca 780 ha. Kungl. Maj :t

har sedermera bemyndigat fortifikationsförvaltningen att förvärva fastigheter

som är avsedda att ingå i den beslutade utvidgningen efterhand som

de erbjuds till inköp.

5. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för armén lagt

Meilelsförb

rökning

(1 000-tal kr.)

1 900

3 000

200

300

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

fram förslag till markanskaffning för utvidgning av ett av I 16 med infanteriets

kadett- och aspirantskola samt F 14 utnyttjat övnings- och skjutfält

vid Nyårsåsen ca 7 km nordväst om Halmstad.

Fältet omfattar f. n. ca 420 ha, varav ca 130 ha utgör arrenderad mark.

Vid flertalet skjutningar måste av säkerhetsskäl mark i enskild ägo utanför

fältet avlysas. Avlysningsområdet omfattar ca 140 ha. I området ingår

delar av flera mindre skogsskiften. Då ägarnas möjligheter att bruka skogen

väsentligt inskränks genom avlysningarna, har ett flertal ägare förklarat

att de inte längre vill medverka till någon avlysningsrätt för försvaret men

att de är villiga att i stället sälja hela sina skogsskiften. Ägaren till den inom

själva övningsfältet belägna arrenderade marken, som även äger mark inom

avlysningsområdet, har för sin del förklarat att han inte är villig att sälja

avlysningsmarken om försvaret inte samtidigt förvärvar arrendeområdet.

Avtalstiden för sistnämnda område utgår år 1973. Då såväl arrendeområdet

som avlysningsområdet erfordras för att kunna genomföra de flesta förekommande

skjutningar, har chefen för armén ansett att båda områdena bör

förvärvas för att säkerställa framtida övningar. Markförvärvet beräknas

komma att omfatta totalt ca 330 ha. Några sociala problem bedöms inte uppkomma

till följd av förvärvet.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen har fortifikationsförvaltningen

preliminärt uppskattat till 1,9 milj. kr. Kostnadsramen

är dock osäker med hänsyn till att omfattningen av markförvärven inte slutligt

kan bedömas förrän efter förhandlingar med markägarna.

6. Vid 1961 års riksdag (prop. 1961: 97, SU 64, rskr 192) fattades beslut

om utvidgning av I 17 :s övningsfält i Uddevalla. Utvidgningen var föranledd

av att del av övningsfältet måste avstås för en genomfartsled genom Uddevalla.

För budgetåret 1961/62 anvisades för ändamålet 450 000 kr. utanför

försvarets ram. Expropriation av utvidgningsmarken pågår. Fortifikationsförvaltningen

räknar med att kostnaderna för förvärvet med hänsyn till

bl. a. inträdd markvärdesstegring kommer att uppgå till minst 600 000 kr.

7. Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvaltningen lagt

fram förslag om markanskaffning för att utvidga handövningsfältet i Umeå

för I 20 och K 4 samt för ett nytt övnings- och skjutfält för de båda förbanden.

I 20 och K 4 disponerar f. n. ett handövningsfält om ca 540 ha, inberäknat

kasernområdet. Därtill kommer ca 210 ha, som Umeå stad förbundit sig

att förvärva och överlämna till försvaret som kompensation för mark, som

genom tidigare uppgörelser överlåtits till staden. Det sammanlagda markinnehavet

i Umeå kommer därigenom att uppgå till ca 750 ha. Detta är inte

tillräckligt för vare sig handövningar eller för den grundläggande utbildningen

i stridsskjutning. Vid den grundläggande stridsskjutningsutbildningen

måste avlysning ske av mark i enskild ägo norr om handövningsfältet.

Vid förbandsövningar i kompani och bataljon uppkommer extra kost
-

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 dr 1908 203

nader i form av ersättning för skador på mark i enskild ägo samt intrång

och obehag för markägarna. Irritationen från berörda markägare har ökat

avsevärt under senare år på grund av de skador som bandvagnarna orsakar

i främst skogsbestånden.

Chefen för armén har utrett vilken mark som skulle behöva tillföras handövningsfältet

för att detta skulle motsvara det aktuella behovet. Enligt utredningen

behöver ett område om ca 365 ha anskaffas i anslutning till fältets

norra gräns. Eu nybyggd kraftledning kommer därvid att utgöra eu

naturlig gräns mot norr. Genom en sådan utvidgning skulle erhållas ett

sammanhängande handövningsfält, kasernområdet inräknat, om ca 1 120

ha. Detta fält skulle medge utrymme för både erforderliga utbildningsanordningar

och den grundläggande utbildningen vid förbanden. Det föreslagna

utvidgningsområdet består till huvuddelen av skogs- och myrmark. Antalet

berörda markägare uppgår till ca 20, av vilka Umeå stad är den största.

Någon fast bosättning finns inte inom området.

I 20 saknar helt ett övnings- och skjutfält. För att genomföra kvalificerad

stridsskjutning — i förstärkt skyttepluton och förstärkt skyttekompani —

är I 20 hänvisat till att utnyttja Tåme skjutfält, som är beläget 15 mil från

Umeå. Detta medför kostnads- och tidskrävande förflyttningar. Tåmefältet

är dessutom i huvudsak avsett för andra förbands övningar, varför I 20 :s

behov kan tillgodoses endast till en ringa del. K 4 disponerar f. n. ett område

om ca 360 ha vid Rönnbäck på ett avstånd av 12 km från Umeå.

Detta fält är lämpligt för den hittillsvarande beridna utbildningen vid förbandet.

Däremot kan skjutning inom området endast ske i form av fältskjutning

och bara under förutsättning att mark i enskild ägo utnyttjas som

riskområde. Området är sålunda inte tillräckligt för K 4:s stridsskjutningar.

Chefen för armén har utrett möjligheterna att anskaffa ett övnings- och

skjutfält för I 20 och K 4. Enligt utredningen bör ett övnings- och skjutfält

för förbanden anskaffas genom förvärv av ett område om ca 2 100 ha beläget

ca 6 km norr om kasernerna och i omedelbar anslutning till det föreslagna

utvidgade handövningsfältet. Området består så gott som helt av myrmark

och relativt dålig skogsmark men är från militär synpunkt mycket lämpligt

för övningar. En betydande fördel är att förbandsövningar och andra större

övningar kan börja på handövningsfältet för att sedan direkt fortsätta på

skjutfältet. Antalet brukningsenheter, som berörs av ett förvärv av omi

adet, uppgår till ca 80, varav ca 10 till en del är belägna inom utvidgningsområdet

för handövningsfältet. Inom området finns endast 2 personer fast

bosatta. Ett tiotal i huvudsak äldre bostadsbyggnader används som fritidsbostäder.

Då utvidgningsområdet ligger inom terminalområdet för Umeå flygplats,

bär yttrande över utvidgningsförslaget inhämtats från luftfartsstyrelsen.

Styrelsen motsätter sig inte förslaget under vissa förutsättningar. Dessa

förutsättningar kan enligt chefen för armén uppfyllas.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 196S

Över förslaget att utvidga handövningsfältet och att anskaffa ett nytt

övnings- och skjutfält har försvarets fastighetsnämnd avgett yttrande den

19 december 1967. Nämnden har vid sin utredning haft kontakt med länsmyndigheterna

i länet samt med Umeå stad. Varken från länsmyndigheternas

eller stadens sida har framförts några invändningar mot förslaget. Nämnden

har vidare orienterat berörda markägare om utvidgningsplanerna. Några

allvarliga erinringar mot förslaget har inte framförts.

Fastighetsnämnden anför för egen del att nämnden finner behovet av

det föreslagna markförvärvet styrkt. De föreslagna områdena är enligt

nämndens mening lämpliga för avsedd användning.

Beträffande omfattningen och avgränsningen av områdena anför fastighetsnämnden

att det kan komma att visa sig nödvändigt att lösa in hela

sådana brukningsenheter, vilka enligt förslaget endast delvis ingår i förvärvsområdena.

Den av chefen för armén föreslagna avgränsningen får med hänsyn

härtill anses som preliminär. De slutliga gränserna kan inte bestämmas

förrän i samband med blivande förhandlingar med markägarna.

De föreslagna förvärvsområdena består främst av skogklädda åsar och

mindre höjder samt ett stort antal myrar. Skogen är flerstädes av relativt

låg värdeklass. Brukad åker förekommer i ringa omfattning. Från jordbrukspolitik

synpunkt synes därför verkningarna av förvärven bli obetydliga. Inte

heller från social synpunkt bedöms förvärven komma att medföra någon

olägenhet av betydelse. De två fast bosatta personerna inom det föreslagna

nya övnings- och skjutfältet kan tå bo kvar om de så önskar.

Fastighetsnämnden förutsätter att markägarnas önskemål om inlösen av

hela brukningsfastigheter eller om begränsad utökning av tilltänkta förvärvsområden

tillmötesgås i skälig omfattning. Med hänsyn till de känsliga

avvägningar, som härvid kan behöva göras i ett betydande antal fall, anser

nämnden att en särskild delegation bör tillsättas för att genomföra förvärven.

Kostnaderna för att genomföra de föreslagna förvärven har av fortifikationsförval

t ningen uppskattats till ca 7 milj. kr. Vid denna beräkning hai

hänsyn tagits till att det på grund av fastighetsförhållandena kan bli nödvändigt

att förvärva viss ytterligare mark i anslutning till förvärvsområdena.

8. Beslut om utvidgning av I 21 :s skjutfält vid Tjärnmyren och av regementets

övningsfält fattades år 1963 (prop. 1963:109, SU 96, rskr 221J.

Utvidgningarna avsåg markområden om sammanlagt ca 215 ha. En fastighet

har hittills förvärvats. Förberedande kontakter bär tagits med övriga

markägare.

9. Vid 1963 års riksdag (prop. 1963: 109, SU 96, rskr 221) fattades beslut

om utvidgning med ca 1 800 ha av pansarövningsfältet vid Skövde. Enligt beslutet

förutsattes att ytterligare mark nordost och öster om utvidgningsområdet

framdeles skulle förvärvas i den mån detta kunde ske genom frivilliga

förvärv och till skäligt pris. Ca 45 ha av denna mark har hittills

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 10!) ur 1008 2(1.»

förvärvats. Ytterligare delar av marken är hembjudna till inköp. Därutöver

liar Kungl. Maj :t genom beslut den 28 oktober 1906 godkänt av'' fortifikationsförvaltningen

träffade avtal om förvärv av vissa fastigheter om sammanlagt

ca 100 ha sydost om utvidgningsområdet samt bemyndigat förvaltningen

att förvärva ytterligare ca 50 ha.

De totala kostnaderna för markförvärv in. in. inom utvidgningsområdet

uppskattades år 1968 till 11,5 milj. kr. Med hänsyn till nämnda utökning av

förvärvet och till inträffad prisstegring räknar fortifikationsförvaltningen

nu med en totalkostnad av 13,5 milj. kr.

10. Vid 1963 års riksdag (prop. 1963: 109, SU 96, rskr 221) fattades

beslut om utvidgning med ca 3 000 ha av pansarövningsfältet vid Revingehed.

Utvidgningens slutliga omfattning uppgår efter särskilt beslut av Kungl.

Maj :t om avgränsningen av övningsfältet till ca 3 200 ha. Enligt vad som

anmälts till 1967 års riksdag (prop. 1967:110 s. 119) beräknar fortifikationsförvaltningen

totalkostnaden för utvidgningen till 29 milj. kr. med

utgångspunkt från prisläget den 1 april 1966. Detta beräknas motsvara

29,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967. För ändamålet har hittills

anvisats 23 280 000 kr. För att möjliggöra att förvärven i enlighet med

uttalande vid anmälan av prop. 1963: 109 skulle kunna ske med beaktande

av säljarnas önskemål om tidpunkt för statens förvärv har Kungl. Maj :t

därutöver bemyndigat fortifikationsförvaltningen att förskottsvis ta i anspråk

högst 7 milj. kr. av medel som står till förvaltningens förfogande

under förevarande anslag. För att delvis täcka vad som med stöd av detta

bemyndigande förskotterats och för att genomföra återstående förvärv

m. m. erfordras för nästa budgetår 2,2 milj. kr.

11. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för armén lagt

fram förslag till markanskaffning för utvidgning av P 7:s skjutfält vid

Kabusa ca en mil öster om regementets kasernområde.

Skjutfältet vid Kabusa omfattar f. n. ca 255 ha. Fältet är mycket smalt

och har till stor del ett djup av endast ca 250 in. Detta innebär att bara

mycket enkla fältskjutningar, främst med kulsprutepistol och pistol, kan

genomföras på fältet. För att genomföra någon form av stridsskjutning, i

vilken framryckning ingår, bör djupet vara minst 800 m. Detta djup förutsätter

att riskområdet kan förläggas över havet. Enstaka skjutningar i

större förband kan förläggas till P 2:s pansarskjutfält vid Ravlunda. Beläggningen

där är dock så stor att något utrymme för den grundläggande

skjututbildningen vid P 7 inte finns. Denna utbildning måste därför äga

rum på Kabusafältet.

Fortifikationsförvaltningen finner behovet styrkt av en utvidgning av

skjutfältet. Chefen för armén anser att utvidgning av fältet bör ske norrut

med ett område om ca 120 ha. Fortifikationsförvaltningen anser detta område

i och för sig lämpligt för ändamålet. Med hänsyn till det sätt på vilket

områdets gräns skär sönder bestående brukningsenheter bär fortifikations
-

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

förvaltningen dock bedömt det nödvändigt att i viss mån justera gränsdragningen.

Ytterligare detaljjusteringar kan behöva göras i samband med

blivande förhandlingar med markägarna. Under förutsättning att överenskommelse

kan träffas om vissa markbyten i samband med att markförvärven

genomförs torde arealen för utvidgningsområdet kunna begränsas till

cirka 130 ha.

Den föreslagna utvidgningen berör sammanlagt sju brukningsenheter

samt tre till andra egendomar hörande obebyggda skiften om sammanlagt

mindre än ett ha. Av de sju brukningsenheterna torde fem behöva förvärvas

i sin helhet. De två övriga berörs till obetydlig del av förvärvet och

har sina brukningscentra belägna utanför utvidgningsområdet. Inlösen av

hela dessa brukningsenheter bedöms inte bli nödvändig. Vidare finns eu

friköpt tomt med året-runtbostad inom området. Det är tveksamt om

denna fastighet behöver lösas in. Frågan härom kan avgöras först vid kommande

förhandlingar. Slutligen finns inom området åtta sommarstugor avenkel

beskaffenhet, belägna på ofri grund. Vissa av dessa stugor har uppförts

utan byggnadslov och ägarna har fått föreläggande att flytta bort

stugorna. Föreläggandet har överklagats. Bl. a. med hänsyn härtill kan det

f. n. inte bedömas i vilken utsträckning sommarstugorna kommer att

behöva lösas in.

Av utvidgningsområdet utgör ca 10 ha skogsmark och återstoden åkeroch

ängsmark. Endast två av de berörda brukningsenheterna bedöms för

framtiden kunna bestå som självständiga jordbruk. Utvidgningens verkningar

från jordbrukspolitik synpunkt bedöms med hänsyn härtill som

obetydliga. Inte heller från social synpunkt bedöms några olägenheter av
-

betydelse uppkomma.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen har av fortifikationsförvaltningen

uppskattats till 2,8 milj. kr. Då omfattningen avmarkförvärven

inte kan slutligt bedömas förrän efter förhandlingar med

markägarna är den angivna kostnadsramen osäker.

12. Utvidgning av Tofta skjutfält ansågs redan år 1956 erforderlig för

att möjliggöra från övningssynpunkt godtagbara artilleriskjutningar. Fältet

omfattade då ca 1 700 ha men bedömdes böra ha en omfattning av minst

2 650 ha. I samråd med chefen för armén har fortifikationsförvaltningen

sedermera förvärvat sådana inom det avsedda utvidgningsområdet belägna

fastigheter som bjudits ut till salu. Förvärven har vid olika tillfällen underställts

Kungl. Maj :ts prövning då så påkallats med hänsyn till köpeskillingarnas

storlek. Hittills har förvärvats ca 600 ha. Återstående planerade

förvärv omfattar ca 350 ha.

14. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för marinen

lagt fram förslag till markanskaffning för utvidgning av marinens övningsområde

vid Rosenholm norr om Karlskrona.

övningsområdet vid Rosenholm omfattar i dagens läge ca 260 ha. Behov

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1908

av all utvidga detta område har uppstått av följande skäl. Den nu för krigsmakten

likformiga allmänmilitära utbildningen, som i Karlskrona genomförs

med flottans hela värnpliktskontingent och med åldersklassen vid

KA 2, kräver tillgång till övningsterräng under hela utbildningsåret och

i en helt annan omfattning än tidigare. Vid örlogsskolorna omfattar utbildningskontingenterna

stadigvarande 400 800 man, medan vid KA 2 årligen

omkring 750 man fördelade på 5 inryckningar genomgår grundläggande utbildning.

Försäljningen år 1963 av Oscarsvärnsområdet till Karlskrona stad

(prop. 1963: 154, SU 143, rskr 331) medför att den till detta område förlagda

utbildningen, omfattande bl. a. motorutbildning för rörligt artilleri,

måste flyttas till Rosenholmsområdet. Stadens tillträde till Oscarsvärnsområdet

beräknas ske i början av 1970-talet. Vid ungefär samma tidpunkt

avses ombyggnad av riksväg 15 mellan Trantorp och Torskors påbörjas.

Detta innebär att den militära användbarheten av en del av Rosenholmsområdet

blir i hög grad nedsatt. Slutligen har Karlskrona stad framfört

starka krav på bortflyttning av garnisonens skolskjutningsbana vid Wämö

på grund av den ökade villabebyggelsen omkring skjutbanan. Om skjutbanan

skall nedläggas måste en ny skjutbana anläggas på rimligt avstånd

från KA 2 förläggning och då lämpligen inom Rosenholmsområdet.

Utvidgningsförslaget omfattar ett markområde om ea 400 ha, varav

130 ha åker-, tomt- och betesmark samt 270 ha skogsmark. I området ingår

sju jordbruksfastigheter och sex bostadsfastigheter. Av jordbruksfastigheterna

berörs tre endast delvis. När militära övningar inte bedrivs inom

övningsområdet, dvs. i princip under lördagar och söndagar samt helger,

beräknas övningsområdet kunna begagnas som strövområde för allmänheten.

Länsstyrelsen i Blekinge län och Karlskrona stad, som orienterats om

utvidgningsförslaget, har förklarat att de inte har något att erinra mot

förslaget.

Fortifikationsförvaltningen finner det angeläget att övningsområdet vid

Rosenholm snarast utvidgas. Det föreslagna utvidgningsområdet anser förvaltningen

lämpligt för avsedda ändamål. Förvaltningen förutskickar att

det i samband med förhandlingar med berörda markägare kan visa sig

nödvändigt eller önskvärt att vidta mindre justeringar av utvidgningsområdets

gränser.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen har fortifikationsförvaltningen

uppskattat till 4,3 milj. kr. Beträffande kostnaderna

anför fortifikationsförvaltningen följande. Vid försäljningen av Oscarsvärnsområdet

till Karlskrona stad tillfördes staten en kontant köpeskilling

av 1 601 000 kr., varav 501 000 kr. utgjorde ersättning för mark och 1,1 milj.

kr. ersättning för byggnader och anläggningar. Vid anmälan av detta ärende

(prop. 1963: 154 s. 4) förklarade sig föredragande departementschefen förutsätta

att kostnaderna för ersättningsbyggnader och kompensationsmark

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

skulle komma att anvisas utanför fastställd ram för det militära försvaret.

Riksdagens statsutskott (SU 1963: 143) anförde att enligt utskottets mening

ställning till detta spörsmål inte borde tas förrän en noggrann beräkning

gjorts av de slutliga kostnaderna för förflyttning av den militära verksamheten

från Oscarsvärnsområdet. Någon sådan noggrann kostnadsberäkning

föreligger ännu inte. Överslagsmässigt har kostnaderna beräknats till 13

milj. kr. Då det torde dröja ännu någon tid innan exakta kostnadsberäkningar

kan göras, föreslår fortifikationsförvaltningen att kompensationsfrågan

löses på det sättet att av kostnaderna för den föreslagna utvidgningen

av Rosenholmsområdet ett belopp av 1,6 milj. kr., motsvarande köpeskillingen

för Oscarsvärnsområdet, läggs utanför försvarets kostnadsram.

15. Vid 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) fattades beslut

om utvidgning med ca 350 ha av KA 1 övnings- och skjutfält vid Myttinge

på norra Värmdö. En av utvidgningen berörd domänfastighet, varav

del ingick i utvidgningsområdet, har i sin helhet förts över till försvaret.

Förhandlingar med övriga berörda markägare pågår.

16. Beslut om markförvärv för den nya örlogsbasen på Muskö fattades år

1952 (prop. 1952: 166, SU 107, rskr 210). Hittills har ca 1 000 ha förvärvats.

Ca 50 ha återstår att förvärva.

18. Vid 1966 års riksdag (prop. 1966: 26, SU 43, rskr 126) fattades beslut

om förvärv av en ny skolmålplats för F 15 vid Tönnebro. Målplatsområdet

har en omfattning av ca 1 040 ha, varav huvuddelen är ecklesiastik mark.

Fortifikationsförvaltningen har gjort framställning om förvärv av den

ecklesiastika marken i därför föreskriven ordning. Med övriga markägare

har förhandlingar inletts.

19. Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 26 mars 1965 skall ca 175 ha mark

förvärvas för flygfält 48. Hittills har ca 125 ha förvärvats.

20. Beslut om inlösen av vissa för flygbuller utsatta fastigheter fattades

år 1965 (prop. 1965: 28, SU 45, rskr 151). För budgetåret 1965/66 anvisade

riksdagen för ändamålet 5 milj. kr. Efter förslag i prop. 1967: 110 har riksdagen

sedermera (SU 102, rskr 250) anvisat ytterligare 2 milj. kr. för

innevarande budgetår. Flygplatsbullerdelegationen, som tillsatts för att

genomföra inlösen av flygbullerstörda fastigheter, har hemställt att 1 milj.

kr. beräknas för ändamålet för budgetåret 1968/69.

13, 17, 21. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknar

fortifikationsförvaltningen sammanlagt 2,4 milj. kr., varav 1,3 milj.

kr. för armén, 300 000 kr. för marinen och 800 000 kr. för flygvapnet.

Under dessa delposter har sammanförts sådana mindre förvärvsobjekt, för

vilka kostnaden beräknas inte överstiga 300 000 kr. Medlen avses vidare

för dels oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av beslutade

markförvärv, såväl vid frivilliga uppgörelser som i samband med expropriation,

dels smärre kompletteringar av försvarets fastighetsbestånd, dels

mindre utgiftsrester för vissa inte helt slutförda markförvärv m. m., dels

förvärv av mark som kompensation för markområden som avståtts för

opaginerad Kontrollera mot PDF

205»

Kungl. Maj:Is proposition nr 10!) ur 1968

bostadsbebyggelse o. d., dels förvärv av salubjudna fastigheter inom sådana

områden, som enligt principbeslut av statsmakterna skall tillföras försvaret

men för vilkas förvärv någon särskild medelsanvisning inte skett.

Departementschefen

Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvaltningen lagt fram

förslag att utvidga handövningsfältet för I 20 och K 4 i Umeå samt att

anskaffa ett nytt övnings- och skjutfält för förbanden i anslutning till

handövningsfältet. Förslaget innebär förvärv av mark med en sammanlagd

areal av ca 2 500 ha. Av utredningen framgår att förbandens nuvarande

markinnehav i Umeå, som inberäknat viss kompensationsmark omfattar ca

750 ha, inte är tillräckligt för förbandens handövningar eller för den grundläggande

stridsskjutningsutbildningen. Vid förbandsövningar uppkommer

extra kostnader i form av ersättning för skador på mark i enskild ägo samt

intrång och obehag för markägarna. Irritationen från berörda markägare

bär ökat avsevärt under senare år på grund av de skador som förorsakas

främst genom bandvagnarna. Det är därför nödvändigt att utvidga handövningsfältet.

För att kunna genomföra kvalificerade stridsskjutningar behöver förbanden

tillgång till ett övnings- och skjutfält. F. n. är förbanden, främst

I 20, för sådana övningar hänvisade till Tåme skjutfält ca 15 mil från Umeå.

Detta medför kostnads- och tidskrävande förflyttningar. På grund av beläggningen

på detta skjutfält, som är avsett för andra förbands övningar,

kan endast en ringa del av I 20 :s och K 4:s stridsskj utningar genomföras

där. Jag finner det angeläget att nu berörda övningsförhållanden för förbanden

förbättras genom anskaffning av ett övnings- och skjutfält inom

godtagbart avstånd från kasernerna.

I likhet med försvarets fastighetsnämnd, chefen för armén och fortifikationsförvaltningen

anser jag att de till förvärv föreslagna markområdena

är lämpliga för de avsedda ändamålen. Konsekvenserna från såväl jordbrukspolitisk

som social synpunkt synes bli obetydliga. Varken länsstyrelsen

eller Umeå stad har haft något att erinra mot förslaget. Utvidgningsmarken

är så belägen att den kan förutsättas inte ha någon betydelse för Umeå

stads framtida expansion. Jag förordar därför den föreslagna markanskaffningen.

Kostnaderna för markförvärven har av fortifikationsförvaltningen

överslagsmässigt beräknats till 7 milj. kr. Jag föreslår att 3,5 milj. kr. beräknas

för nästa budgetår. En särskild delegation bör tillsättas för att genomföra

markförvärven. Det ankommer på Kungl. Maj :t att besluta i

denna fråga.

Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för marinen lagt

fram förslag att utvidga marinens övningsområde vid Rosenholm utanför

Karlskrona. Enligt förslaget skall övningsområdet, som f. n. omfattar ca

260 ha, utökas till ca 660 ha genom förvärv av ett markområde om ca 400 ha.

Av utredningen framgår att det nuvarande området inte är tillräckligt för

14 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. AV 109

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

den utbildning, som i Karlskrona bedrivs med flottans hela värnpliktskontingent

och med åldersklassen vid KA 2. På grund av försäljningen år

1963 av det s. k. Oscarsvärnsområdet (prop. 1963:154, SU 143, rskr 331)

måste vidare den till detta område förlagda utbildningen, som omfattar bl. a.

motorutbildning för rörligt artilleri, flyttas till Rosenholmsområdet. Karlskrona

stads tillträde till Oscarsvärnsområdet beräknas ske i början av

1970-talet. Vid ungefär samma tidpunkt beräknas ombyggnad av riksväg

15 genom Rosenholmsområdet komma att påbörjas, vilket kommer att

medföra ett icke obetydligt intrång i de militära övningsmöjligheterna inom

området. Det kan slutligen bli nödvändigt att till Rosenholmsområdet förlägga

eu skolskjutningsbana som ersättning för en befintlig sådan bana

vid Wämö. På grund av bebyggelsen i omedelbar närhet av denna skjutbana

har Karlskrona stad framställt krav på att banan flyttas.

I likhet med fortifikationsförvaltningen och chefen för marinen finner

jag det angeläget att en utvidgning av Rosenholmsområdet kommer till

stånd för att förbättra övningsmöjligheterna för Karlskrona garnison. Jag

har intet att erinra mot den föreslagna omfattningen av utvidgningen.

Konsekvenserna från såväl jordbrukspolitisk som social synpunkt synes

bli obetydliga. Varken länsstyrelsen i länet eller Karlskrona stad har haft

något att erinra mot förslaget. Jag förordar därför den föreslagna utvidgningen.

Kostnaderna för utvidgningen har fortifikationsförvaltningen beräknat

till 4,3 milj. kr. I fråga om medel för att bestrida dessa kostnader vill jag

erinra om att jag vid anmälan av försäljningen av Oscarsvärnsområdet till

Karlskrona stad anförde att jag förutsatte att kostnaderna för ersättningsbyggnader

och kompensationsmark med ett belopp motsvarande köpeskillingen

för Oscarsvärnsområdet skulle anvisas utanför fastställd ram för

det militära försvaret (prop. 1963: 154 s. 4). Riksdagen förklarade sig

inte vilja ta ställning till detta spörsmål förrän en noggrann beräkning

gjorts av de slutliga kostnaderna för förflyttning av den militära verksamheten

från Oscarsvärnsområdet (SU 1963: 143). Fortifikationsförvaltningen

har meddelat att någon beräkning av sistnämnda kostnader ännu inte

kunnat göras och att det torde dröja ännu någon tid innan slutlig kostnadsberäkning

föreligger. Med hänvisning härtill föreslår förvaltningen

att kompensationsfrågan löses genom att kostnaderna för utvidgningen av

Rosenholmsområdet intill ett belopp av 1,6 milj. kr., i stort sett motsvarande

hela köpeskillingen för Oscarsvärnsområdet, läggs utanför försvarets

kostnadsram. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag såtillvida

att jag anser att av utvidgningskostnaderna ett belopp av 1,5 milj. kr.

bör anvisas utanför ramen för det militära försvaret. Jag har tagit upp

detta belopp under ett särskilt anslag, vartill jag återkommer i det följande.

Med hänvisning till det nu anförda beräknar jag kostnadsramen för utvidgning

av Rosenholmsområdet under förevarande anslag till 2,8 milj. kr.

För nästa budgetår föreslår jag att 2 milj. kr. beräknas.

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kungl. Maj:ls proposition nr JOD år 1908

Fortifikationsförvaltningen liar vidare i samråd med chefen för armén

lagt fram förslag att utvidga ett av I 1(5 med infanteriets kadett- och aspirantskola

samt F 14 utnyttjat övnings- och skjutfält vid Nyårsåsen utanför

Halmstad samt P 7:s skjutfält vid Kabusa utanför Ystad. Den föreslagna utvidgningen

med ca 330 ha av fältet vid Nyårsåsen omfattar så gott som uteslutande

mark som redan i nuläget disponeras med nyttjanderätt eller a\s

lysningsrätt i samband med övningarna. De berörda markägarna bär i stor

utsträckning själva framställt önskemål att få sälja marken. Skjutfältet vid

Kabusa omfattar i dagens läge endast ca 255 ha, vilket inte är tillräckligt för

att genomföra den grundläggande skjututbildningen vid regementet. Den föreslagna

utvidgningen av skjutfältet beräknas komma att omfatta endast

ca 130 ha. Några olägenheter av betydelse från jordbrukspolitik eller social

synpunkt bedöms inte uppkomma, övningsmöjligheterna vid Nyårsåsen

och Kabusa bör förbättras och jag förordar därför de föreslagna utvidgningarna.

Fortifikationsförvaltningen har beräknat kostnaderna för

utvidgningen vid Nyårsåsen till 1,9 milj. kr. och för utvidgningen vicj;

Kabusa till 2,8 milj. kr. Jag föreslår alt 1 milj. kr. för utvidgningen vid

Nyårsåsen och 1,7 milj. kr. för utvidgningen vid Kabusa beräknas för

nästa budgetår.

Den av Kungl. Maj :t tillsatta flygplatsbullerdelegationen har hemställt

all ytterligare 1 milj. kr. beräknas för inlösen av för flygbuller utsatta

fastigheter under nästa budgetår. För detta ändamål har tidigare anvisats

5 milj. kr. för budgetåret 1965/66 och 2 milj. kr. för budgetåret 1967/68.

1 enlighet med vad jag anförde i prop. 1965: 28 (s. 8) och prop. 1967: 110

(s. 128) anser jag att staten bör vara beredd att lösa in fastigheter som på

grund av flygbuller inte kan bebos utan påtagliga olägenheter. Jag föreslår

därför att 1 milj. kr. beräknas för detta ändamål för nästa budgetår.

Samtliga övriga av fortifikationsförvaltningen särskilt upptagna markförvärvsobjekt,

för vilka medel beräknats för nästa budgetår, har tidigare

varit föremål för beslut av riksdagen eller Kungl. Maj :t. Därutöver har

fortifikationsförvaltningen för diverse mindre markförvärv och oförutsedda

utgifter beräknat 1,3 milj. kr. för armén, 300 000 kr. för marinen

och 800 000 kr. för flygvapnet.

I detta sammanhang vill jag anmäla fråga om inlösen av tre fastigheter

vid Prästtomta skjut fält.

Beslut om anskaffning av ett övnings- och skjutfält för nuvarande infanteriets

stridsskola genom utvidgning av Prästtomta skjutfält till dess

nuvarande omfattning fattades av 1959 års riksdag (prop. 1959:115,

SU 180, rskr 337). I sitt av riksdagen godkända utlåtande i frågan underströk

statsutskottet angelägenheten av alt någon ökning av det föreslagna

fältets storlek inte skulle komma alt ske. Uttalandet var enligt vad utskottet

framhöll föranlett av alt farhågor uttalats för att fältet inom en nära

framtid skulle behöva utvidgas för att kunna fylla de militära behoven.

Sedan den beslutade utvidgningen av fältet verkställts har flera ägare

s. 212 Kontrollera mot PDF

212 Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

till fastigheter i fältets närhet gjort framställning om att staten skulle

lösa in deras fastigheter. I några fall är dessa fastigheter belägna inom

eller i omedelbar anslutning till lägerområdet vid Kvarn. Länsstyrelsen

i Östergötlands län har inte haft något att erinra mot förvärv av dessa

fastigheter för utökning av själva lägerområdet. Fortifikationsförvaltningen

har därför bemyndigats att lösa in dessa fastigheter. Övriga hembjudna

fastigheter är däremot så belägna att förvärv av desamma skulle ha inneburit

en utvidgning av själva skjutfältet. Med anledning av riksdagens

förenämnda uttalande och då länsstyrelsen i yttrande över framställningarna

avstyrkt varje utvidgning av skjutfältet har framställningarna inte

föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Fortifikationsförvaltningen har nu underställt Kungl. Maj :ts prövning

en framställning från ägaren till fastigheterna Älgmyra 8: 2 och 8: 3 samt

Kvarn 2: 5 i Kristbergs socken om att staten skall lösa in fastigheterna. Hembudet

är föranlett av det intrång på fastigheterna, som uppkommer i samband

med de militära övningarna på och omedelbart utanför fältet, samt

de störningar och obehag som förorsakas fastighetsägaren genom den livliga

militära trafiken på en genom fastigheterna gående väg. De hembjudna

fastigheterna omfattar sammanlagt ca 55 ha och har ett taxeringsvärde

av 89 800 kr. Kostnaderna för att förvärva fastigheterna kan betalas

av medel som står till fortifikationsförvaltningens förfogande under förevarande

anslag.

Chefen för armén har i yttrande tillstyrkt förvärv av fastigheterna och

framhållit att etL förvärv skulle väsentligt underlätta den militära trafiken

från Kvarnlägret till skjutfältets norra och östra delar samt förbättra

utbildningsbetingelserna vid stridsskolan. Länsstyrelsen i Östergötlands län

har i yttrande efter hörande av bl. a. kommunalfullmäktige i Borensbergs

kommun förklarat sig inte ha annat att erinra mot att fastigheterna förvärvas

av staten och tilläggs skjutfältet än att ett friliggande mindre skogsskifte

till en av fastigheterna synes böra avstyckas och tillföras någon

angränsande fastighet i enskild ägo.

.lag anser att goda skäl föreligger för förvärv av ifrågavarande fastigheter.

Fastigheterna är så belägna att de ogynnsamt påverkar rörelsefriheten

vid övningarna. Genom ett förvärv skulle övningsmöjligheterna förbättras

och den militära trafiken på vägen genom fastigheterna kunna försiggå utan

störningar eller olägenheter i övrigt för någon enskild person. Då varken

länsstyrelsen eller den berörda kommunen har funnit anledning att motsätta

sig att staten förvärvar fastigheterna, förordar jag att fastigheterna

förvärvas. Ett förvärv innebär dock otvivelaktigt eu utvidgning av skjutfältet

om än av liten omfattning. .Tåg anser därför att frågan bör anmälas

för riksdagen.

Såsom jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen kommit

in med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget. Medelsförbrukningen

för nästa budgetår har beräknats till 22,9 milj. kr. I enlighet med

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungl. Maj.ls proposition nr 10!) år 100S

vad ja» anfört i det föregående angående särskilda medel för den föreslagna

utvidgningen av Kosenholmsområdet bör medelsförbrukningen under

förevarande anslag beräknas till 23 milj. kr. Jag förordar att medel för

nästa budgetår anvisas i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Objekt

Kost-

nadsram

1.4.1967

Medelsförbrukning

Anm.

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

A.

Armén

1.

I 4, A 1. Utvidgning av Linköpings

garnisons övningsfält..............

1 800

—

—

1 800

2.

15, A 4. Utvidgning av Östersunds

garnisons övningsfält..............

1 000

148

350

200

3.

112. Utvidgning av Eksjö garnisons

övningsfält.......................

3 000

2 678

322

—

4.

113. Utvidgning av övningsfältet i

Falun...........................

2 500

—

700

1 300

5.

114. Utvidgning av Marnia skjutfält

3 500

''-

300

500

6.

I 16. Utvidgning av skjutfältet vid

Nyårsåsen.......................

1 900

138

700

1 000

7.

117. Utvidgning av övningsfältet i

Uddevalla........................

600

—

—

600

8.

I 20. Utvidgning av handövningsfältet

och förvärv av nytt skjutfält vid Umeå

7 000

—

—

3 500

9.

121. Utvidgning av skjutfältet vid

Tjärnmyren och övningsfältet i Sol-

1 200

—

600

600

10.

P 4. Utvidgning av pansarövnings-

fältet vid Skövde.................

13 500

8 839

1 500

1 700

11.

P 7. Utvidgning av pansarövnings-

fältet vid Revinge.................

29 400

25182

3 500

2 2001

1 Delvis

12.

P 7. Utvidgning av skjutfältet vid

återbetalning

Kabusa..........................

2 800

—

—

1 700

av förskott

13.

A 7. Utvidgning av Tofta skjutfält..

1 400

379

300

500

14.

Lv 4. Utvidgning av övningsfältet i

Malmö...........................

4 400

2 339

2 061

—

15.

Diverse mindre markförvärv och oför-

utsedda utgifter..................

—

—

1 667

1 300

Summa A

74 000

39 703

12 000

16 900

B.

Marinen

16.

KSS. Kostnader i samband med tomt-

rättsupplåtelser i Täby............

1 000

85

915

—

17.

BK. Förvärv av skjutplats vid Tor-

hamn............................

500

177

323

—

18.

BK. Utvidgning av övningsområdet

1 Därutöver

vid Rosenholm...................

2 8001

—

—

2 0001

1,5 milj. kr.

19.

KA 1. Utvidgning av övnings- och

under inve-

skjutfältet vid Myttinge...........

7 000

—

3 000

3 000

steringsan-

20.

ÖrlB O. Mark för Muskövarvet.....

4 500

3 637

500

200

slaget Vissa

21.

Diverse mindre markförvärv och oför-

kostnader för

utsedda utgifter...............• • •

—

—

662

300

markförvärv

Summa B

15 800

3 899

5 400

5 500

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Objekt

Kost-

nadsram

1.4.1967

Medelsförbrukning

Anm.

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

C. Flygvapnet

22. F 3. Mark för tvärbana vid Malmslätt

2 300

1 260

1 040

23. F 15. Ny skolmålplats vid Tönnebro

2 700

33

1 667

1 000

24. F 15. Utvidgning av markstridsom-

råde vid Östansjö.................

400

102

298

25. Fält 48.....................

1 000

575

100

300

26. Fält 58...................

1 100

799

301

27. ftFN. Robotskjutfältet vid Nausta..

2 350

2 081

269

28. Inlösen av flygbullerstörda fastighe-

ter..................

8 000

4 278

2 722

1 000

29. Diverse mindre markförvärv och oför-

utsedda utgifter.................

—

—

603

800

Summa C

17 850

9 128

7 000

3 100

D. Gemensamma ändamål

30. Mark för kontorsbyggnad för militär-

områdesstaben i Östersund.........

550

—

550

''-

Summa D

550

_

550

_

Summa A—D

108 200

52 730

24 950

25 500

Reducering av medelsbehovet

—

—

4 400

2 500

Beräknat medelsbehov

—

—

20 550

23 000

A nslagsberäkn ing

(1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1967......... 8 679

Anslag för 1967/68................ 20 000

Anslag för 1968/69 (förslag)........ 16 871

Summa 45 550

Beräknad medelsförbrukning

1967/68................. 20 550

1968/69.......................... 23 000

Beräknat outnyttjat belopp 30.6.1969 2 000

Summa 45 550

J.ag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) medge att I 16:s och F 14:s övnings- och skjutfält vid

Nyårsåsen, P 7 :s skjutfält vid Kabusa, Prästtomta skjutfält,

marinens övningsområde vid Rosenholm och handövningsfältet

för I 20 och K 4 får utvidgas samt att ett nytt övningsoch

skjutfält för sistnämnda två förband får anskaffas, allt

i enlighet med vad jag angett i det föregående,

b) till Markförvärv för övningsfält m. m. för budgetåret

1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 16 871 000 kr.

8. Vissa kostnader för markförvärv

1968/69 Förslag 1 500 000

Från anslaget avses skola betalas del av kostnaderna för utvidgning av

marinens övningsområde vid Rosenholm norr om Karlskrona.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1068

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) bär Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa kostnader för markförvärv

för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 1,5 milj. kr.

Fortifikations förvaltningen

Anslaget bör föras upp med 1,6 milj. kr. och anvisas utanför försvarets

kostnadsram.

Departementschefen

Vid anmälan i det föregående av fråga om medel under anslaget Markförvärv

för övningsfält in. in. för utvidgning av marinens övningsområde

vid Rosenholm utanför Karlskrona uttalade jag att av kostnaderna för utvidgningen

ett belopp av 1,5 milj. kr., i stort sett motsvarande vad staten

erhållit i köpeskilling vid försäljning till Karlskrona stad av Oscarsvärnsområdet

i Karlskrona, bör anvisas utanför ramen för det militära försvaret

och tas upp under ett särskilt anslag.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Vissa kostnader för markförvärv för budgetåret

1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.

Befästningars delfond

9. Befästningsarbeten för gemensamma ändamål

1966/67 Nettoutgift 24 415 628 Outnyttjat belopp 43 095 655

1967/68 Anslag" 1000

1968/69 Förslag 2 103 000

Från anslaget betalas nybyggnad av uppehållsplatser, förråd, truppbefästningar

m. m. för gemensamma ändamål för förs\aret.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Befästningsarbeten för gemensamma

ändamål för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av

2 103 000 kr.

För t i fikationsförva It ning en

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 beräknade fortifikationsförvaltningen

medelsförbrukningen under anslaget till 26,2 milj.

kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1967/68 föreslog förvaltningen att anslaget för budgetåret 1968/69 skulle

föras upp med 5 103 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen överlämnat reviderat förslag

s. 216 Kontrollera mot PDF

216 Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

till investeringsplan för anslaget för budgetåret 1968/69. Medelsförbrukningen

under anslaget har beräknats till 23,2 milj. kr. Med hänsyn till beräknat

outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret 1967/68 föreslås att

anslaget för budgetåret 1968/69 förs upp med 2 103 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

Medelsför
-

Byggnadsobjekt

A. Förelag påbörjade före 1.7.1967

1. Uppehållsplatser.........................

2. Militärområdesförråd för ammunition.......

3. Merkostnader för tidigare beslutade objekt..

brukning

(1 000-tal kr.)

10 762

2 812

200

B. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

4. Utpunkter till uppehållsplatser.........

Summa A

13 774

3 100

5. Signalutpunkt...............

6. Militärområdesförråd för ammunition......

7. Truppbefästningar.............

Summa B

3 900

C. Företag avsedda att påbörjas 1968/69

8. Militärområdesförråd för ammunition....

9. Militärområdesförråd för tygmateriel____

500

10. Radiolänknät...............

11. Truppbefästningar.............

12. Förbindelsearbeten..........

13. Förstöringsarbeten...........

14. Smärre objekt..........

Summa C

8 300

Summa A—C

25 974

Reducering av medelsbehovet

2 774

Beräknat medelsbehov 23 200

1 6. Utbyggnad av en uppehållsplats fortsätter. Fyra ammunitionsförråd

och tre utpunkter för uppehållsplatser färdigställs. Utbyggnad av ett ammunitionsförråd

fortsätter.

6 9. Två ammunitionsförråd och ett tygmaterielförråd påbörjas.

Departementschefen

Som jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen kommit in

med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget. Medelsförbrukningen

för nästa budgetår har beräknats till 23,2 milj. kr. Jag biträder

fortifikationsförvaltningens förslag och förordar att medel för nästa budgetår

anvisas i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:Is proposition nr 109 år 1968 217

Investeringsplan

(1 OOO-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. in.

1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

A. Företag påbörjade före 1.7.1967

1. Uppehållsplatser.................

33 000

33 670

13 598

8 400

10 762

2. Lokaler för FR A................

1 600

1 605

1 201

404

3. Militärområdesförråd för ammuni-

tion....................

38 555

38 150

25 700

6 390

2 812

4. Drivmedelsförråd..............

3 700

3 700

3 642

58

5. Militärområdesförråd för tvgmate-

riel.......................

5 200

5 200

4 997

203

6. Truppbefästningar...............

1 489

1 489

1 389

100

7. Förstöringsarbeten..............

195

195

155

40

8. Smärre objekt..................

600

600

580

20

9. Merkostnader för tidigare beslutade

objekt.........................

—

—

—

200

200

Summa A

84 339

84 609

51 262

15 815

13 774

B. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

10. Uppehållsplatser, utpunkter.......

5 200

5 500

___

2 400

3 100

11. Signalutpunkt..................

1 600

1 200

_

700

500

12. Militärområdesförråd för ammuni-

tion........................

3 000

3 000

_

1 300

200

13. Truppbefästningar...............

—

_

_

4 600

100

14. Förbindelsearbeten...............

_

200

15. Förstöringsarbeten...............

_

160

16. Smärre objekt..................

—

—

—

180

—

Summa B

9 800

9 700

—

9 540

3 900

C. Förelag avsedda att påbörjas 1968/69

17. Militärområdesförråd för ammuni-

tion........................

—

17 000

_

_

5 000

18. Militärområdesförråd för tygmate-

riel.......................

—

500

_

_

500

19. Radiolänknät....................

_

2 500

_

400

20. Truppbefästningar...............

_

_

_

1 900

21. Förbindelsearbeten..............

_

_

_

200

22. Förstöringsarbeten...............

__

_

■ _

100

23. Smärre objekt..................

—

—

—

—

200

Summa C

—

20 000

—

—

8 300

Summa A—C

94 139

114 309

51 262

25 355

25 974

Reducering av medelsbehovet

—

—

—

3 355

2 774

Beräknat medelsbehov

—

—

—

22 000

23 200

A nslagsberäkn ing

(1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1967.........

Anslag för 1967/68................

Anslag för 1968/69 (förslag)........

43 096

1

2 103

Beräknad medelsförbrukning

1967/68.....................

1968/69.......................

22 000

23 200

Summa

45 200

Summa

45 200

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Befästningsarbeten för gemensamma ändamål för

budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av

2 103 000 kr.

10. Befästningsarbeten för armén

1966/67 Nettoutgift 5 219 631 Outnyttjat belopp 10 277 375

1967/68 Anslag 1 000

1968/69 Förslag 13 020 000

Från anslaget betalas nybyggnad av befästningar och ammunitionsförråd

för armén.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Befästningsarbeten för armén

för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 13 020 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 beräknade fortifikationsförvaltningen

medelsförbrukningen under anslaget till 15,5 milj. kr.

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1967/68 föreslog förvaltningen att anslaget för budgetåret 1968/69 skulle

föras upp med 14 520 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen överlämnat reviderat förslag

till investeringsplan för anslaget för budgetåret 1968/69. Medelsförbrukningen

under anslaget har beräknats till 14 milj. kr. Med hänsyn till beräknat

outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret 1967/68 föreslås att anslaget

för budgetåret 1968/69 förs upp med 13 020 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

Medelstör
brukning
Byggnadsobjckt

(1 000-tal kr.)

B. Företag avsedda att påbörjas 1967168

1. Ammunitionsförråd......................................................^ ^50

Summa B 2 250

C. Företag avsedda att påbörjas 1968/69

2. Ammunitionsförråd..................................................... 12 950

3. Smärre objekt...........................................................300

Summa C 13 250

Summa B—C 15 500

Reducering av mcdelsbehovet_1 500

Beräknat medelsbehov 14 000

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj:Is proposition nr 10.9 dr 1908

Under nästa budgetår beräknas fortsatt utbyggnad av betongförråd för

ammunition i form av friliggande ammunitionsförråd i enligbet med eu

till Kungl. Maj:t den 29 september 1965 insänd plan.

Departementschefen

Som jag anfört inledningsvis bar fortifikationsförvaltningen kommit in

med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget. Medelsförbrukningen

för nästa budgetår har beräknats till 14 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens

förslag och förordar att medel för nästa budgetår

anvisas i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

A. Förelag påbörjade före 1.7.1967

1. Ammunitionsförråd...............

5 830

6 130

4 080

2 050

2. Merkostnader för tidigare beslutade

objekt......................

—

—

—

300

—-

Summa A

5 830

6 130

4 080

2 350

—

B. Företag avsedda alt påbörjas 1967/68

3. Ammunitionsförråd...............

10 200

10 200

—

7 950

2 250

Summa B

10 200

10 200

—

7 950

2 250

C. Företag avsedda att påbörjas 1968/69

4. Ammunitionsförråd...............

—

17 070

___

'' ‘

12 950

5. Smärre objekt....................

—

—

—

'' -

300

Summa C

—

17 070

—

—

13 250

Summa A—C

16 030

33 400

4 080

10 300

15 500

Beducering av medelsbehovet

—

—

—

1 002

1 500

Beräknat medelsbehov

—

—

—

9 298

14 000

A nslagsberäkning

(1 000-tal kr.)

Medelslillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1967.........

Anslag för 1967/68................

Anslag för 1968/69 (förslag)........

10 277

1

13 020

Beräknad medelsförbrukning

1967/68......................

1968/69....................

9 298

14 000

Summa

23 298

Summa

23 298

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Befästningsarbeten för armén för budgetåret 1968/

69 anvisa ett investeringsanslag av 13 020 000 kr.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

11. Befästningsarbeten för marinen

1966/67 Nettoutgift 24 244 401 Outnyttjat belopp 32 719 734

1967/68 Anslag 1000

1968/69 Förslag 18 764 000

Från anslaget betalas nybyggnad av befästningar och ammunitionsförråd

för marinen.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen alt,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Befästningsarbeten för marinen

för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 19 279 000 kr.

Fortifikations förvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 beräknade fortifikationsförvaltningen

medelsförbrukningen under anslaget till 31,5 milj. kr.

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1967/68 föreslog förvaltningen att anslaget för budgetåret 1968/69 skulle

föras upp med 23 779 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen överlämnat reviderat förslag

till investeringsplan för anslaget för budgetåret 1968/69. Medelsförbrukningen

under anslaget har beräknats till 27 milj. kr. Med hänsyn till beräknat

outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret 1967/68 föreslås att

anslaget för budgetåret 1968/69 förs upp med 18 764 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

Byggnadsobjekt

A. Företag påbörjade före 1.7.1967

1. Kustartilleribatterier.....................

2. Minstationer............................

3. Ammunitionsförråd...................

4. Merkostnader för tidigare beslutade objekt..

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

......... 3 966

......... 54

......... 100

..........300

Summa A 4 420

B. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

5. Minstationer....................

6. Kustartilleribattcri...............

7. Ammunitionsförråd..............

8. Uppehållsplatser.................

425

3 200

1 800

600

Summa B

6 025

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition

nr 109 år 1968

221

C. Förelag avsedda att påbörjas 1968/69

500

1 000

8 300

1 950

5 000

1 500

1 000

Summa C

Summa A—C

Heducering av medelsbehovet

19 250

29 695

2 695

Beräknat medelsbehov

27 000

1—8. Två kustartilleribatterier, fem minstationer, en uppehållsplats och

förrådsanläggningar för ammunition färdigställs. Utbyggnad av två kustartilleribatterier

fortsätter.

9—14. En kustspaningsradarstation, en kustradiostation, tre kustartilleribatterier

och fyra minstationer påbörjas. Utbyggnad av ammunitionsförråd

och spaningsradarstationer fortsätter.

Departementschefen

Som jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen kommit in

med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget. Medelsförbrukningen

för nästa budgetår har beräknats till 27 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens

förslag och förordar att medel för nästa budgetår

anvisas i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

A. Företag påbörjade före 1.7.1967

61 118

14 016

3 966

1. Kustartilleribatterier.............

80 450

79 508

2. Minstationer....................

2 050

2 008

1 159

795

54

3. Ammunitionsförråd..............

8 900

8 900

1 409

3 500

100

4. Avmagnetiseringsstation..........

4 800

4 800

4 367

433

—

5. Smärre objekt...................

487

487

337

150

—

6. Merkostnader för tidigare beslutade

200

300

objekt..........................

—

—

—

Summa A

96 687

95 703

68 390

19 094

4 420

! B. Förelag avsedda att påbörjas 1967/68

1 850

425

7. Minstationer....................

2 700

2 275

—

8. Kustartilleribatteri...............

8 000

8 200

—

2 300

3 200

9. Ammunitionsförråd..............

4 800

4 800

—

3 000

1 800

10. Spaningsradar...................

1 000

1 000

—

1 000

—

11. Uppehållsplatser.................

800

800

—

200

600

12. Smärre objekt...................

—

—

—

650

--

Summa B

17 300

17 075

—

9 000

6 025

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungi. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

C. Företag avsedda att påbörjas 1968/69

13. Kustspaningsradarstation.........

1 810

500

14. Kustradiostation.................

—

2 100

_

_

1 000

15. Kustartilleribatterier.............

—

31 500

_

_

8 300

16. Minstationer....................

—

2 400

_

_

1 950

17. Ammunitionsförråd..............

—

6 900

_

_

5 000

18. Spaningsradarstationer...........

—

2 100

_

_

1 500

19. Smärre objekt...................

—

—

—

—

1 000

Summa C

—

46 810

—

—

19 250

Summa A—C

113 987

159 588

68 390

28 094

29 695

Reducering av medelsbehovet

—

—

-

3 609

2 695

Beräknat medelsbehov

—

—

—

24 485

27 000

Anslagsberäkning

(1 OOO-tal kr.)

Medelslillgång

Beräknad medelsförbrukning

Outnyttjat belopp 1.7.1967.........

32 720

1967/68..........................

24 485

Anslag för 1967/68................

1

1968/69..........................

27 000

Anslag för 1968/69 (förslag)........

18 764

Summa

51 485

Summa

51 485

Jag hemställer, att Kung]. Maj :t föreslår riksdagen

att till Befästningsarbeten för marinen för budgetåret

1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 18 764 000 kr.

12. Befästningsarbeten för flygvapnet

1966/67 Nettoutgift 24 512 590 Outnyttjat belopp 66 077 255

1967/68 Anslag 1 000

1968/69 Förslag 1 000

Från anslaget betalas nybyggnad av befästningar och ammunitionsförråd

för flygvapnet.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Ivungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Befästningsarbeten för flygvapnet

för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fortifikations förvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 beräknade fortifikationsförvaltningen

medelsförbrukningen under anslaget till 20,7 milj. kr.

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

Kungl. Maj.ls proposition nr 109 är 1908

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1967/68 föreslog förvaltningen att anslaget för budgetåret 1968/69 skulle

föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen överlämnat reviderat förslag

till investeringsplan för anslaget för budgetåret 1968/69. Medelsförbrukningen

under anslaget har beräknats till 17,7 milj. kr. Med hänsyn till beräknat

outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret 1967/68 föreslås att anslaget

för budgetåret 1968/69 förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

Medelsför
brukning
Byggnadsobjekt

(1 000-tal kr.)

A. Företag påbörjade före 1.7.1967

1. Radargruppcentraler.................................................... 1 682

2. Merkostnader för tidigare beslutade objekt..................................500

Summa A 2 182

B. Förelag avsedda att påbörjas 1967168

3. Radiolänkstationer...................................................... 760

4. Ammunitionsförråd..................................................... 520

Summa B 1 280

C. Företag avsedda att påbörjas 1968)69

5. Luftbevakningstorn..................................................... 500

6. Drivmedelsförråd............................. 1 000

7. Radiolänkstationer...................................................... 4 740

8. Radiostationer................ 3 100

9. Uppställningsplatser för robotar.......................................... 2 800

10. Ammunitionsförråd..................................................... 2 420

11. Smärre objekt.......................................................... 1 900

Summa C 16 460

Summa A—C 19 922

Reducering av medelsbehovet 2 222

Beräknat medelsbehov 17 700

1—4. En radargruppcentral, radiolänkstationer och ammunitionsförråd

färdigställs.

5—10. Utbyggnad påbörjas av torn för optisk luftbevakning, ett drivmedelsförråd,

radiolänkstationer, radiostationer, uppställningsplatser för robotar

och ammunitionsförråd.

Departementschefen

Som jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen kommit in

med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget. Medelsförbrukningen

för nästa budgetår har beräknats till 17,7 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens

förslag och förordar att medel för nästa budgetår anvisas

i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224 Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Investeringsplan

(1 OOO-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

A. Företag påbörjade före 1.7.1967

1. Radargruppcentraler.............

41 050

41 350

32 482

7 196

1 682

2. Spaningsradarstationer...........

1 900

1 908

1 508

400

_

3. Radiolänkstationer...............

4 275

4 275

2 640

1 635

_

4. Radiostationer...................

3 800

3 825

2 530

1 295

_

5. Uppställningsplatser för robotar. . .

700

700

385

315

_

6. Ammunitionsförråd..............

1 221

1 221

1 121

100

_

7. Drivmedelsförråd................

1 100

1 120

865

245

_

8. Merkostnader för tidigare beslutade

objekt..........................

—

—

—

500

500

Summa A

54 046

54 399

41 531

11 686

2 182

B. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

9. Dagbaracker....................

650

650

—

650

_

10. Spaningsradarstationer...........

1 350

1 350

—

1 350

_

11. Radiolänkstationer...............

3 100

3 100

—

2 340

760

12. Uppställningsplatser för robotar. . .

1 200

1 200

—

1 200

_

13. Ammunitionsförråd..............

2 420

2 420

_

1 900

520

14. Smärre objekt...................

—

—

—

300

—

Summa B

8 720

8 720

—

7 740

1 280

C. Företag avsedda att påbörjas 1968/69

15. Luftbevakningstorn..............

—

500

_

_

500

16. Drivmedelsförråd................

—

1 300

_

_

1 000

17. Spaningsradarstationer...........

—

_

_

_

18. Radiolänkstationer...............

—

7 000

_

_

4 740

19. Radiostationer...................

—

5 300

__

_

3 100

20. Uppställningsplatser för robotar. . .

—

2 800

_

_

2 800

21. Ammunitionsförråd..............

—

2 420

_

_

2 420

22. Smärre objekt...................

—

—

—

—

1 900

Summa C

—

19 320

—

—

16 460

Summa A—C

62 766

82 439

41 531

19 426

19 922

Reducering av medelsbehovet

—

—

—

1 426

2 222

Beräknat medelsbehov

—

- 1

—

18 000

17 700

A nslagsberäkn ing

(1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1967.........

Anslag för 1967/68................

Anslag för 1968/69 (förslag)........

66 077

1

1

Beräknad medelsförbrukning

1967/68..........................

1968/69..........................

Beräknat outnyttjat belopp 30.6.1969

18 000

17 700

30 379

Summa

66 079

Summa

66 079

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Befästningsarbeten för flygvapnet för budgetåret

1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1908

13. Flygfältsarbeten in. in.

1966/67 Nettoutgift 29 605 277 Outnyttjat belopp 35 730 233

1967/68 Anslag 1000

1968/69 Förslag 1 000

Från anslaget betalas utbyggnad av nya flygbaser, kompletterings- in. fl.

arbeten på eller i anslutning till befintliga baser samt anläggningar för elocli

teleutrustning vid flygbaserna.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygfältsarbeten m. m. för budgetåret

1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 beräknade fortifikationsförvaltningen

medelsförbrukningen under anslaget till 17,9 milj. kr.

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1967/68 föreslog förvaltningen att anslaget för budgetåret 1968/69 skulle

föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen överlämnat reviderat förslag

till investeringsplan för anslaget för budgetåret 1968/69. Medelsförbrukningen

under anslaget har beräknats till 14,9 milj. kr. Med hänsyn till beräknat

outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret 1967/68 föreslår förvaltningen

att anslaget för budgetåret 1968/69 förs upp med ett formellt belopp

av 1 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

Medelsför
brukning
Byggnadsobjekt

(1 000-tal kr.)

A. Företag påbörjade före 1.7.1967

1. Reservvägbaser......................................................... 100

2. Baracker............................................................... 50

3. El- och teleanläggningar................................................. 310

4. Merkostnader för tidigare beslutade objekt................................. 200

Summa A 660

B. Företag avsedda att påbörjas 1967168

5. Gävle flygfält.......................................................... 1 000

6. Kompletteringsarbeten på befintliga baser................................. 3 540

7. Reservvägbaser...................... 520

8. Lagringsanläggningar för drivmedel....................................... 300

9. El- och teleanläggningar................................................. 2 670

Summa B 8 030

C. Företag avsedda att påbörjas 1968169

10. Kompletteringsarbeten på befintliga baser................................. 2 150

11. Lagringsanläggningar för drivmedel....................................... 800

12. Lagringsanläggningar för tjära............................................ 300

13. Baracker.................. 600

15 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 109

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

14. Maskeringsanläggningar.................................................. 800

15. El-och teleanläggningar................................................. 3 500

Summa C 8 150

Summa A—C 16 840

Reducering av medelsbehovet 1 940

Beräknat medelsbehov 14 900

2, 13. Vid flygbaser i områden, där lämplig permanent bebyggelse saknas,

erfordras ett antal mindre baracker för personal i hög beredskap. Härför

beräknas sammanlagt 650 000 kr. för nästa budgetår.

3, 9, 15. För fortsatt utbyggnad av el- och teleanläggningar vid flygbaserna

erfordras för nästa budgetår sammanlagt 6 480 000 kr.

5. Behovet av utbyggnad av Gävle flygplats har senast anmälts i prop.

1966: 1 (bil. 6 s. 317). Enligt avtal mellan fortifikationsförvaltningen samt

Gävle stad och Valbo kommun skall anläggningen utföras tillsammans

med staden och kommunen och den kommer sålunda att fungera som en civilmilitär

flygplats. Genom beslut den 3 november 1967 har Kungl. Maj :t uppdragit

åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom

en kostnadsram för statens del av 3,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april

1967 samt bemyndigat förvaltningen att bestrida kostnaderna under innevarande

budgetår intill ett belopp av 1,5 milj. kr. av medel, som står till

förvaltningens förfogande under anslaget. För fortsatta arbeten med flygplatsen

erfordras 1 milj. kr. för nästa budgetår.

6, 10. På de befintliga baserna utförs efter hand kompletteringsarbeten

bl. a. i form av utbyggnad av klargöringsplatser vid banändarna för uppställning

av flygplan i hög beredskap, uppställningsplatser för reservflygplan,

transportflygplan m. fl. samt i anslutning härtill fordonsvägar, ammunitionsförråd

o. d. För dessa arbeten erfordras sammanlagt 5 690 000 kr.

för nästa budgetår.

8, 11. Utbyggnad av lagringsanläggningar för drivmedel vid flygbaserna i

form av underjordiska fältcisterner pågår i enlighet med en av chefen för

flygvapnet fastställd plan. Härför erfordras för nästa budgetår sammanlagt

1,1 milj. kr.

12. Lagringsanläggningar för tjära byggs vid vissa flygbaser. De är avsedda

för beredskapslagring av tjära för att möjliggöra krigsreparationer

av rullbanor, vägar m. m. För sådana anläggningar erfordras 300 000 kr.

under nästa budgetår.

14. För fasta maskeringsanläggningar vid flygbaser beräknas för nästa

budgetår en medelsförbrukning av 800 000 kr.

Departementschefen

Som jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen kommit in

med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget. Medelsförbrukningen

för nästa budgetår har beräknats till 14,9 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens

förslag och förordar att medel för nästa budgetår anvisas

i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 ur 1968

227

Investeringsplan

(1 OOO-tal kr.)

Kostnadsram

Medclsförbrukning

Bygg- start

mån./år

Färdig-

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

stäl-

lande

1967/68

1968/69

mån./år

A. Företag påbörjade för

1.7.1967

1. Färdigställande av på- började flygbaser

a) Utbyggnad av bana

2 vid F 3.........

7 500

6 600

5 100

1 500

10.65

9.67

b) Fortsatt utbyggnad

av en flygbas........

7 500

5 800

4 300

1 500

10.65

9.67

2. Kompletteringsarbe- ten på befintliga baser

500

330

280

50

10.66

10.67

3. Reserwägbaser......

8 000

7 915

6 915

800

100

—

—

4. Baracker............

600

700

350

300

50

—

—

5. El- och teleanlägg- ningar..............

11 295

11 295

7 900

3 085

310

6. Merkostnader för tidi- gare beslutade objekt

—

—

_

300

200

_

_

Summa A

35 395

32 640

24 845

7 535

660

—

—

B. Företag avsedda att

påbörjas 1967/68

7. Påbörjande av Gävle

flygfält.............

3 500

1 500

1 000

10.67

11.69

8. Kompletteringsarbe- ten på befintliga baser

2 100

7 190

3 550

3 540

9. Reserwägbaser......

520

1 020

—

300

520

—

—

10. Lagringsanläggningar

för drivmedel........

1 100

1 800

1 500

300

11. Banförstärkningar ...

800

700

200

500

—

7.67

9.67

12. El- och teleanlägg- ningar..............

_

6 785

300

3 815

2 670

_

_

Summa B

4 520

20 995

500

11 165

8 030

—

—

C. Företag avsedda att

påbörjas 1968/69

13. Kompletteringsarbe- ten på befintliga baser

4 900

2 150

14. Lagringsanlägg- ningar för drivmedel.

1 200

800

7.68

10.69

15. Lagringsanläggningar

för tjära............

_

500

300

7.68

10.68

16. Baracker............

—

650

—

—

600

7.68

10.69

17. Maskeringsanlägg- ningar..............

2 850

800

9.68

9.70

18. El- och teleanlägg- ningar..............

—

7 875

_

_

3 500

_

_

Summa C

—

17 975

—

—

8 150

—

—

Summa A—C

39 915

71 610

25 345

18 700

16 840

_

—

Reducering av medels- behovet

—

—

_

1 700

1 940

_

_

Beräknat medelsbehov

—

—

—

17 000

14 900

—

—

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Anslagsberäkning

(1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1967.........

Anslag lör 1967/68................

Anslag lör 1968/69 (förslag)........

35 730

1

1

Beräknad medelsförbrukning

1967/68..........................

1968/69..........................

Beräknat outnyttjat belopp 30.6.1969

17 000

14 900

3 832

Summa

35 732

Summa

35 732

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygfältsarbeten m. m. för budgetåret 1968/69

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

14. Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

1966/67 Nettoutgift 44 000 801 Outnyttjat belopp 10 159

1967/68 Anslag 47 400 000

1968/69 Förslag 20 700 000

Från anslaget betalas kostnaderna för flyttning av Stockholms örlogsbas

till Muskö.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flyttning av Stockholms örlogsbas

(Muskövarvet) för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag

av 20,7 milj. kr. För utbyggnad av Muskövarvet har riksdagen hittills anvisat

276,9 milj. kr.

Fortifikationsförvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 20,7 milj. kr.

Förvaltningen föreslår att anslaget för budgetåret 1968/69 förs upp med

20,7 milj. kr.

I anslutning härtill anmäler fortifikationsförvaltningen att den beräknade

totalkostnaden för Muskövarvet uppgår till 302,2 milj. kr. i prisläget den

1 april 1966 vilket motsvarar 294 milj. kr. i prisläget den 1 april 1965.

Denna kostnadsram skall minskas med kostnaderna för de reduceringar av

utbyggnadsprogrammet som de i prop. 1966: 108 (s. 23) nämnda särskilda

utredningarna om telesignalanläggningarna, luftreningsanläggningen och

varvskapaciteten kan föranleda. Utredningarna om telesignalanläggningarna

och luftreningsanläggningen är slutförda. Kungl. Maj :t har genom beslut

den 11 november 1966 föreskrivit, att den av förvaltningen föreslagna luftreningsanläggningen

inte skall utföras, vilket medför en minskning av

den nämnda totalkostnadsramen med 2,5 milj. kr. Kungl. Maj :t har

genom samma beslut vidare föreskrivit, att telesignalanläggningar får

utföras inom en kostnadsram av högst 3 milj. kr. Detta innebär en ytter
-

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1908

ligare minskning av totalkostnadsramen med 1,4 milj. kr. De hittills slutförda

utredningarna liar sålunda gett till resultat att totalkostnadsramen

kan minskas till (294 — 2,5 — 1,4=) 290,1 milj. kr. i prisläget den 1 april

1965, vilket motsvarar 302,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967. Fortifikationsförvaltningen

anmäler vidare, att en kontinuerlig kostnadsuppföljning

pågår. Vissa fördyringar har kunnat konstateras. Bl. a. har de åtgärder,

som föranletts av en förskjutning i kajen, medfört ökade kostnader. Målningsarbetena

i berganläggningen kommer att bli dyrare än tidigare beräknats.

Detta sammanhänger med svårigheterna all på ett lidigt stadium rätt

bedöma kostnaderna i en anläggning av denna storleksordning. Vidare utvisar

anbuden att vissa stålkonstruktioner i anläggningens förrådsdel kommer

att bli dyrare än tidigare beräknats. De sammanlagda kostnadsökningarna

anses emellertid komma att rymmas i det för oförutsedda kostnader

beräknade beloppet. Förvaltningen bedömer således att utbyggnaden av

Muskövarvet skall kunna slutföras inom den angivna kostnadsramen av

302,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1967.

Det av fortifikationsförvaltningen anmälda medelsbehovet för utbyggnaden

av Muskövarvet för budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

Wedelsför
brukning
Byggnadsobjekt

(1 000-tal kr.)

A. Berganläggningar........................................................ 5 500

Summa A 5 500

B. Yttre byggnader m. m.

1. Förläggningsbyggnad..................................................... 1 100

2. Militärrestaurang........................................................ 4 360

3. Yärmecentral............................................................ 895

4. Fritidsbyggnad.......................................................... 645

5. Toalettbyggnader........................................................ 510

6. Förråd................................................................. 250

7. Ekonomibyggnader (vaktbyggnad, bastu m. m.)............................. 660

8. Vägar, vatten, avlopp, vattenrening m. m....................................9 800

Summa B 18 220

Summa A—B 23 720

Reducering av medelsbehovet 3 020

Beräknat medelsbehov 20 700

A. Flera lokaler i berganläggningen är färdigställda och har överlämnats

till de marina myndigheterna. Resterande anläggningsdelar beräknas kunna

överlämnas under budgetåret 1967/68. För att slutföra diverse installationsarbeten

samt för anskaffning av materiel in. in. berörande marinförvaltningens,

försvarets intendenturverks samt försvarets sjukvårdsstyrelses

förvaltningsområden, som skall bestridas av medel under detta

anslag, beräknas för nästa budgetår en medelsförbrukning av 5,5 milj. kr.

B. I skrivelse den 23 november 1965 har förvaltningen hemställt att få

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

utföra två toalettbyggnader, väg- och planeringsarbeten, vatten- och avloppsledningar,

värmekulvertar, anläggning för vattenrening, elledningar,

drivmedelsanläggning, rivning och flyttning av baracker samt, inom Mälbyområdet,

två byggnader. — Genom beslut den 29 juni 1966 uppdrog Kungl.

Maj:t åt förvaltningen att låta utföra dessa byggnader inom en kostnadsram

av 22,3 milj. kr.

Vidare har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 11 januari

1967 överlämnat bygghandlingar rörande nybyggnad av militärrestaurang,

förläggningsbyggnad och båtskjul samt reviderade ritningar för två toalettbyggnader,

vilket innebär en merkostnad för dessa av 440 000 kr. — Genom

beslut den 17 februari 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt förvaltningen att låta

utföra dessa byggnadsföretag inom en kostnadsram av 12 270 000 kr.

Departementschefen

Riksdagen fattade år 1953 beslut om utflyttning av Stockholms örlogsvarv

till Muskö i Stockholms södra skärgård. Totalkostnaden angavs då

till 189 milj. kr. i 1950 års prisläge. T. o. m. budgetåret 1958/59 anvisades

emellertid endast relativt obetydliga belopp, vilka främst avsågs för fortsatta

utredningar. 1959 års riksdag (prop. 1959: 1 bil. 25 s. 37, SU 44, rskr

115) godkände ett av chefen för marinen framlagt förslag om en begränsad

utbyggnad av Muskövarvet. Totalkostnaden för varvet uppskattades

då till 106 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1957. Varvsanläggningen

skulle omfatta tre tunneldockor, enheter för verkstäder, förråd, administration

m. m., en skyddad anläggning (sliptunnel) för motortorpedbåtar, kajer,

pirar m. m. samt tillfartsväg. En väsentlig uppräkning av kostnaderna godkändes

av 1962 års riksdag (prop. 1962:47, SU 117, rskr 287). Totalkostnaden

för den begränsade utbyggnaden av varvet, inklusive sliptunneln,

angavs då till ca 181,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 maj 1961. Enligt av

fortifikationsförvaltningen gjorda kostnadsberäkningar för Muskövarvet,

vilka redovisades i prop. 1963: 108 (s. 124—125), beräknades totalkostnaden

för varvet enligt prisläget den 1 maj 1962 till ca 211 milj. kr. En ytterligare

uppräkning av kostnaderna godkändes av 1966 års riksdag (prop.

1966: 108, SU 100, rskr 249). Totalkostnaden för utbyggnaden av varvet,

inklusive yttre byggnader in. in., angavs därvid till 294 milj. kr. enligt prisläget

den 1 april 1965. För utbyggnaden har riksdagen hittills anvisat 276,9

milj. kr.

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 har fortifikationsförvaltningen

anmält, att den i prop. 1966: 108 angivna totalkostnaden,

294 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1965, minskats med 2,5 milj. kr.

genom att en tidigare av fortifikationsförvaltningen föreslagen luftreningsanläggning

inte skall komma till utförande samt med 1,4 milj. kr. genom viss

begränsning av telesignalanläggningarna vid varvet. Totalkostnadsramen

har sålunda minskats till 290,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1965,

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) ur 1068

vilket motsvarar 302,G milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967. Varvskapaciteten

vid Muskövarvet, som jag berört tidigare denna dag vid anmälan

av 1966 års verkstadsutrednings förslag till samordning av försvarets verksladsresurser

för underhåll av tygmateriel in. in., kommer inte att påverka

kostnadsramen.

Såsom jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen beräknat

medelsförbrukningen för nästa budgetår till 20,7 milj. kr. och föreslagit

att samma belopp anvisas under anslaget. Jag biträder fortifikationsförvaltningens

förslag och förordar att medel för nästa budgetår anvisas i enlighet

med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

start

mån./år

Färdig-

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

stäl-

lande

1967/68

1968/69

mån./år

A. Berganläggningar.....

263 530

266 670

224 570

35 400

5 500

7.59

7.68

Summa A

263 530

266 670

224 570

35 400

5 500

B. Yttre byggnader m. m.

600

1 100

6.67

5.69

1. Förläggningsbyggnad..

1 755

1 825

125

2. Militärrestaurang.....

6 575

6 825

465

2 000

4 360

6.67

5.69

3. Värmecentral.........

1 385

1 440

95

450

895

6.67

5.69

4. Fritidsbyggnad.......

1 055

1 100

80

375

645

6.67

5.69

5. Toalettbyggnader.....

1 070

1 115

105

500

510

1.68

5.69

6. Förråd..............

1 970

2 050

1 500

300

250

6.67

7.68

7. Ekonomibyggnader

(vaktbyggnad, bastu

925

950

65

225

660

6.67

5.69

8. Vägar, vatten, avlopp,

7 560

9 800

6.66

5.69

vattenrening m. m. ...

19 835

20 625

2 495

Summa B

34 570

35 930

4 930

12 010

18 220

—

—

Summa A—B

298 100

302 600

229 500

47 410

23 720

—

—

Reducering av medels-

3 020

behovet

—

—

—

—

—

—

Beräknat medelsbehov

—

—

—

47 410

20 700

—

—

Anslagsberäkning

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1967.........

Anslag för 1967/68................

Anslag för 1968/69 (förslag)--------

Summa

(1 000-tal kr.)

10

47 400

20 700

Beräknad medelsförbrukning

1967/68..........................

1968/69..........................

47 410

20 700

68 110

Summa

68 no

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av

20 700 000 kr.

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

15. Markförvärv för befästningar

1966/67 Nettoutgift 305 628 Outnyttjat belopp 5 901 297

1967/68 Anslag 400 000

1968/69 Förslag 1 000

Från anslaget betalas markförvärv för befästningar såväl för gemensamma

ändamål som för de tre försvarsgrenarna.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Markförvärv för befästningar

för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fortifikationsföroaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 2 milj. kr.

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1967/68 har förvaltningen föreslagit att anslaget för budgetåret 1968/69 förs

upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen anmälda medelsbehovet för budgetaret

1968/69 framgår av följande sammanställning.

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

1. Markförvärv för befästningar.............................................. 2 200

2. Diverse utgifter.......................................................... 200

Summa 2 400

Reducering av medelsbehovet 400

Beräknat medelsbehov 2 000

1. För vissa byggnads- och anläggningsarbeten för befästningar behöver

mark förvärvas med äganderätt. För en del av dessa anläggningar är platsen

ännu inte slutligt bestämd. Bl. a. till följd härav kan i vissa fall

storleken av de skilda markområdena endast ungefärligt beräknas. De erforderliga

områdena är emellertid i flertalet fall av förhållandevis liten

omfattning och arealen beräknas som regel inte överstiga 30 ha per område.

De senaste årens erfarenheter har dock visat att man i vissa fall måste

räkna med större arealer. Vidare är det ibland nödvändigt att förvärva

mark med förhållandevis högt värde per arealenhet.

2. Beloppet är avsett för att täcka oförutsedda merkostnader vid markförvärv

för tidigare beslutade befästningsanläggningar samt för att bestrida

kostnaderna för att komplettera beståndet av befästningsfastigheter in. in.

Departementschefen

Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag, enligt vilket inedelsförbrukningen

för nästa budgetår beräknas till 2 milj. kr. Medel bör anvisas

i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

233

Investeringsplan

(1 OOO-tal kr.)

Objekt

Kostnads-

ram

1.4.1967

Medelsförbrukning

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

1. Mark för vissa till utförande före-

slagna befästningsanläggningar ..

—

_

2 115

2 200

2. Diverse mindre markförvärv och

oförutsedda utgifter............

—

—

200

200

Summa

—

—

2 315

2 400

Reducering av medelsbehovet

—

—

600

400

Beräknat medelsbehov

—

—

1 715

2 000

Anslagsberäkning

(1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1967..

........ 5 901

Beräknad medelsförbrukning

1967/68...........................

1 715

Anslag 1967/68............

........ 400

1968/69...........................

2 000

Anslag 1968/69 (förslag).....

........ 1

Beräknat outnyttjat belopp 30.6.69..

2 587

Summa 6 302

Summa

6 302

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Markförvärv för befästningar för budgetåret

1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Försvarets forskningsanstalts delfond

16. Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt

1966/67 Nettoutgift 3 205 418 Outnyttjat belopp 5 497 732

1967/68 Anslag 400 000

1968/69 Förslag 2 657 000

Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för försvarets forskningsanstalt.

I prop. 1968:1 (bil. 6 s. 164) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för försvarets

forskningsanstalt för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag

av 2 657 000 kr.

Byggnadsstyrelsen

Medelsförbrukningen under anslaget beräknas för budgetåret 1968/69

till 3 260 000 kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1908

av budgetåret 1967/68 föreslår byggnadsstyrelsen att anslaget för budgetåret

1968/69 förs upp med 2 657 000 kr.

Det av byggnadsstyrelsen anmälda medelsbehovet för budgetåret 1968/69

framgår av följande sammanställning.

Medelsför
brukning
Byggnadsobjekt

O 000-tal kr.)

A. Förelag påbörjat före 1.7.1367

1. Nybyggnad av Stockholms datamaskincentral...........................^

Summa A 700

B. Företag avsett att påbörjas 1967/68 _

2. Nybyggnad av verkstadsbyggnad i Sorunda''...........................2__

Summa B 660

C. Företag avsedda att påbörjas 1968J69

3. Nybyggnad av matsalsbyggnad vid Ursvik..........■ • • •......■...... 1 wu

4. Nybyggnad av laboratorium för kemi och försvarsmedicin vid Ursvik......JUU

Summa C 1 900

Summa A—G 3 260

1. Behovet av nybyggnad inom kvarteret Garnisonen i Stockholm av

Stockholms datamaskincentral har senast anmälts i prop. 1967: 110 (s. 152).

För att slutföra byggnadsarbetet erfordras ytterligare 700 000 kr.

2. Behovet av nybyggnad av verkstadsbyggnad i Sorunda har senast

anmälts i prop. 1967:110 (s. 152). Genom beslut den 19 januari 1968 uppdrog

Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att igångsätta och utföra nybyggnad

av nämnda verkstadsbyggnad inom en kostnadsram av 1 460 000 kr. enligt

prisläget den 1 april 1967.

3. Behovet av nybyggnad av matsalsbyggnad vid Ursvik har senast anmälts

i prop. 1967: 110 (s. 152). I skrivelse den 31 januari 1968 har byggnadsstyrelsen

anmält att förslagshandlingar för byggnadsföretaget färdigställs.

På grundval av dessa handlingar beräknar styrelsen kostnaderna

för byggnaden till 1 545 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967. Färdiga

bygghandlingar för byggnadsföretaget räknar styrelsen med att kunna redovisa

under juli månad 1968.

4. Vid forskningsanstaltens avdelning vid Ursvik föreligger behov av

nybyggnad av laboratorium för organisk kemi och försvarsmedicin. Institutionen

för tillämpad kemi, som till övervägande del bedriver studier avskydd

mot kemiska stridsmedel, disponerar f. n. otidsenliga lokaler i flera

olika byggnader vid Ursvik. En koncentration av hela institutionens verksamhet

inom en byggnad skulle skapa möjligheter för en väsentlig rationalisering

av arbetet och ett bättre utnyttjande av befintliga resurser. Även

institutionen för experimentell försvarsmedicin arbetar under ytterligt pressade

lokalförhållanden och tvingas arbeta i olika lokaler vitt spridda inom

avdelningens område vid Ursvik. Även försvarsmedicinska institutionen bör

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 ur 1968 235

erhålla ett samlat lokalutrymme genom koncentration till eu byggnad. Ur

arbetsteknisk synpunkt är det gynnsamt alt sammanföra laboratorier för

institutionen för tillämpad kemi och institutionen för experimentell försvarsmedicin

till en byggnad. Byggnadsstyrelsen räknar med att kunna

redovisa byggnadsprogram för ett nytt laboratorium för de bägge institutionerna

under våren 1968. Kostnaderna för byggnaden har i samråd med

forskningsanstalten uppskattats till ca 6,3 milj. kr., varav 5,8 milj. kr. för

byggnadsarbetena, 300 000 kr. för inredning och 200 000 kr. för utvändiga

arbeten. För att påbörja byggnadsarbetena erfordras 900 000 kr. för nästa

budgetår.

Departementschefen

Medelsförbrukningen för nästa budgetår under anslaget har av byggnadsstyrelsen

beräknats till 3 260 000 kr. Jag biträder byggnadsstyrelsens

förslag och förordar att medel för nästa budgetår anvisas i enlighet med

följande investeringsplan och anslagsberäkning. För den föreslagna nybyggnaden

av matsalsbyggnad vid Ursvik har förslagshandlingar färdigställts,

och bygghandlingar avser byggnadsstyrelsen att redovisa under juli månad

1968. Beträffande den föreslagna nybyggnaden av laboratorium vid Ursvik

avser byggnadsstyrelsen att under våren 1968 redovisa byggnadsprogram.

Om riksdagen inte har något att erinra, bör Kungl. Maj :t även för nästa budgetår

äga att inom ramen för det av riksdagen anvisade anslaget och sedan

huvudhandlingar prövats av Kungl. Maj :t besluta om byggnadsföretagen

skall utföras. Medel bör även få tas i anspråk för andra objekt där byggnadskostnaderna

beräknas understiga 300 000 kr.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236 Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Investeringsplan

(1 OOO-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Färdig-

Byggnadsobjekt

1.4.1966

1.4.1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

Bygg-

start

mån/år.

stäl-

lande

1967/68

1968/69

mån/år.

A. Företag påbörjade före

1.7.1967

1. Slutförande av pågåen- de byggnadsföretag...

795

2. Nybyggnad av Stock- holms datamaskincen- tral i kvarteret Garni- sonen ..............

6 150

6 320

1 758

3 700

700

10.66

5.68

Summa A

6 150

6 320

1 758

4 495

700

—

—

B. Företag avsett alt påbör- jas 1967/68

3. Nybyggnad av verk- stadsbyggnad i So- runda..............

1 418

1 460

800

660

1.68

12.68

Summa B

1 418

1 460

—

800

660

—

—

C. Företag avsedda att på- börjas 1968/69

4. Nybyggnad av mat- salsbyggnad vid Ursvik

1 500

1 545

1 000

7.68

7.69

5. Laboratorium för kem

och försvarsmedicin

vid Ursvik..........

6 300

900

4.69

11.70

Summa C

1 500

7 845

—

—

1 900

—

—

Summa A—C

9 068

15 625

1 758

5 295

3 260

—

—

Anslagsberäkning

(1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning

Outnyttjat belopp 1.7.1967 ......... 5 498 1967/68..................

Anslag för 1967/68................. 400 1968/69..................

Anslag för 1968/69 (förslag)......... 2 657

Summa 8 555

5 295

3 260

Summa 8 555

Jag hemställer, alt Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt

för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av

2 657 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) ur 1908

237

Innehåll

Sid.

Samordning au försvarets verkstadsresurser 2

Krigsmaktens lärlingsutbildning 16

Kreditgaranti till Karlskronavarvet AB 22

Anslagsfrågor in. in............................................. 37

Driftbudgeten

Arméstaben:

Avlöningar .................................................. 39

Omkostnader ................................................ 40

Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 41

Avlöningar m. m. till värnpliktiga .............................. 47

Övningar in. m............................................... 47

Underhåll av tygmateriel in. in................................... 49

Marinstaben:

Avlöningar .................................................. 50

Omkostnader ................................................ 51

Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 52

Avlöningar m. in. till värnpliktiga 55

Övningar m. m............................................... 56

Underhåll av fartyg in. in....................................... 56

Flygstaben:

Avlöningar .................................................. 58

Omkostnader ................................................ 60

Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. ............................ 60

Avlöningar m. in. till värnpliktiga 89

övningar m. m........ 90

Drift och underhåll av flygmateriel m. in......................... 91

Försvarsstaben:

Avlöningar .................................................. 93

Omkostnader ................................................ 94

Militärområdesstaber:

Avlöningar .................................................. 95

Omkostnader ................................................ 96

Förband med särskild budget 97

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Sid.

Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet 99

Försvarets radioanstalt:

Avlöningar .................................................. 101

Omkostnader ................................................ 101

Anskaffning och underhåll av materiel 101

Signalskyddsmateriel .......................................... 101

Familjebidrag .................................................. 102

Reseersättningar till värnpliktiga m. fl............................. 103

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

m. m................................................. 103

Flygtekniska försöksanstalten 104

Statens civilförsvarsskolor:

Avlöningar .................................................. 138

Omkostnader ................................................ 140

Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m........................... 141

Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning in. in. 142

Bidrag till byggande av skyddsrum .............................. 144

Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål

147

Signalskyddsmateriel för civila myndigheter 148

Kapitalbudgeten

Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk 150

Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret 166

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål 168

Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens förvaltningsbyggnad 173

Byggnadsarbeten för armén 173

Byggnadsarbeten för marinen 183

Byggnadsarbeten för flygvapnet .................................. 189

Nybyggnad av kasernetablissement in. m. för Svea livgarde och Svea

ingenjörregemente ............................................ 195

Markförvärv för övningsfält m. m................................. 200

Vissa kostnader för markförvärv ................................ 214

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål 215

Befästningsarbeten för armén .................................... 218

Befästningsarbeten för marinen .................................. 220

Befästningsarbeten för flygvapnet 222

Flygfältsarbeten m. m........................................... 225

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) .................. 228

Markförvärv för befästningar .................................... 232

Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt 233

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret. a1 i texten
  2. SU 1968:122 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret och civilförsvaret jämte motioner. s. 15 i texten
  3. SU 1968:124 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968 s. 1 i texten