Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

1968-04-19 · 33 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:126, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

1

Nr 126

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om

inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar;

given Stockholms slott den 19 april 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937

(nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att handlingar rörande psykologiska prov skall

sekretessbeläggas. Testformulär skall alltid kunna skyddas av sekretess så

länge det används. Andra handlingar som har upprättats vid psykologisk

undersökning skall kunna skyddas mot obehörig insyn, om undersökningen

utförts för forskningsändamål, i samband med inskrivning av värnpliktiga

eller yrkesvägledning, arbetsvärd eller omskolning eller i anställningsärenden

eller vissa andra personalärenden hos myndighet.

Uppgifter ur centrala företagsregistret föreslås kunna utlämnas i större

utsträckning än f. n. för att användas vid statistikproduktion, forskning

och planeringsarbete.

Propositionen innehåller också förslag bl. a. om vidgat sekretesskydd

för uppgifter om uppfinningar eller forskningsresultat i handlingar som

inges i ärenden hos statliga forskningsråd och vissa andra offentliga organ.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 126

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition n.r 126 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, dels att 7, 14 och 21 §§ lagen den 28 maj 1937

om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen skall införas en ny

paragraf, 19 a §, av nedan angiven lydelse, dels att 22 § samma lag skall

upphöra att gälla.

(Nuvarande lydelse)

7

Beträffande handlingar, upprättade

för myndighets gransknings- eller

inspektionsverksamhet eller för anordnande

av kunskapsprov under

myndighets inseende, äger Konungen

förordna, att de ej må utlämnas före

den avsedda granskningen, inspektionen

eller prövningen.

14

Handlingar vilka av läkare eller

hos medicinalstyrelsen eller på läkares

eller styrelsens föranstaltande

upprättats till utredning i mål eller

ärende hos domstol eller i ärende som

avses i giftermålsbalken; handlingar

i ärenden rörande hälsovård, sjukvård,

fattigvård, understöd vid barnsbörd,

samhällets barnavård och ungdomsskydd

eller eljest barnavårdsnämnds

och barnavårdsmäns verksamhet,

rätt för enskilda att inköpa

alkoholhaltiga drycker, behandling av

alkoholister eller eljest nykterhets
-

(Föreslagen lydelse)

Beträffande handlingar, upprättade

för myndighets granskningseller

inspektionsverksamhet eller för

anordnande av kunskapsprov eller

psykologisk undersökning under

myndighets inseende, äger Konungen

förordna, att de ej må utlämnas före

den avsedda granskningen, inspektionen,

prövningen eller undersökningen.

§•

Handlingar vilka av läkare eller

hos medicinalstyrelsen eller på läkares

eller styrelsens föranstaltande

upprättats till utredning i mål eller

ärende hos domstol eller i ärende

som avses i giftermålsbalken; handlingar

vilka upprättats vid psykologisk

undersökning som utförts för

forskningsändamål eller i samband

med inskrivning av värnpliktiga eller

yrkesvägledning, arbetsvärd eller

omskolning eller i ärende om

anställning eller upphörande av anställning

hos myndighet eller i ären
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

(Nuvarande lydelse)

nämnds verksamhet, folkpensionering

eller eljest pensionsstyrelsens

eller pensionsnämnds verksamhet,

försäkring för olycksfall i arbete

eller eljest riksförsäkringsanstaltens

eller försäkringsrådets verksamhet,

tillsyn å understödsföreningar, hjälpverksamhet

vid arbetslöshet; så ock

handlingar i ärenden rörande kontroll

å utlänningar, som här i riket

vistas eller hit söka tillträde, må, i

vad de angå enskilds personliga förhållanden,

icke utan hans samtycke

till annan utlämnas tidigare än sjuttio

år efter handlingens datum. Även

utan sådant samtycke skall dock

handling som nu sagts utlämnas,

om, med hänsyn till det ändamål för

vilket utlämnandet åstundas och omständigheterna

i övrigt, trygghet kan

anses vara för handen, att det ej

kommer att missbrukas till skada

eller förklenande för den vilkens

personliga förhållanden i handlingen

avses eller för hans nära anhöriga.

Vid utlämnande böra erforderliga

förbehåll göras.

Angår handling,---—-----

Vad i-----—------

Uppgifter och------——

1*—Bihang till riksdagens protokoll

(Föreslagen lydelse)

de om uttagning av anställd hos

myndighet till viss utbildning eller

tjänstgöring; läkarutlåtanden i ärenden

om statlig personalpensionering;

handlingar i ärenden rörande hälsovård,

sjukvård, fattigvård, understöd

vid barnsbörd, samhällets barnavård

och ungdomsskydd eller eljest

barnavårdsnämnds och barnavårdsmäns

verksamhet, rätt för enskilda

att inköpa alkoholhaltiga

drycker, behandling av alkoholister

eller eljest nykterhetsnämnds verksamhet,

folkpensionering eller eljest

pensionsstyrelsens eller pensionsnämnds

verksamhet, försäkring för

olycksfall i arbete eller eljest riksförsäkringsanstaltens

eller försäkringsrådets

verksamhet, tillsyn å understödsföreningar,

hj älpverksamhet

vid arbetslöshet; så ock handlingar

i ärenden rörande kontroll å

utlänningar, som här i riket vistas

eller hit söka tillträde, må, i vad de

angå enskilds personliga förhållanden,

icke utan hans samtycke till annan

utlämnas tidigare än sjuttio år

efter handlingens datum. Även utan

sådant samtycke skall dock handling

som nu sagts utlämnas, om, med

hänsyn till det ändamål för vilket

utlämnande åstundas och omständigheterna

i övrigt, trygghet kan anses

vara för handen, att det ej kommer

att missbrukas till skada eller förklenande

för den vilkens personliga

förhållanden i handlingen avses eller

för hans nära anhöriga. Vid utlämnande

böra erforderliga förbehåll

göras.

---annan person.

--om kastrering.

--om socialregister.

1968. 1 samt. Nr 126

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 a §

Bestämmelserna i 16, 17 och 19 §§

utgöra icke hinder mot att utlämna

uppgifter ur centrala företagsregistret

om företags eller verksamhetsställes

namn, adress eller annan

identitetsbeteckning eller om företagsform

eller verksamhetsart.

Bestämmelserna i 16, 17 och 19 §§

utgöra icke heller hinder mot att utlämna

uppgift ur registret om antalet

anställda eller arbetstimmar hos

ett företag visst år, om det med hänsyn

till uppgiftens natur eller det

ändamål för vilket uppgiften begäres

och omständigheterna i övrigt kan

anses säkert att uppgiften icke kommer

att missbrukas till skada för

företaget.

Xär handling utlämnas med stöd

av andra stycket, böra erforderliga

förbehåll göras.

21

Beträffande handlingar, vilka i

andra fall än eljest i denna lag sägs

röra statlig utredning, kontroll eller

stödverksamhet med avseende å produktion,

handel, bankrörelse, försäkringsrörelse

eller transportverksamhet

eller eljest med avseende å näringslivet,

äger Konungen, i den mån

de innefatta sådana upplysningar om

enskilda företags eller sammanslutningars

affärs- eller driftförhållanden,

vilkas offentliggörande kan lända

vederbörande företag eller sammanslutning

till men, förordna, att

handlingarna ej må utlämnas förrän

viss tid, högst tjugu år, förflutit från

deras datum.

§-

Beträffande handlingar, vilka i

andra fall än eljest i denna lag sägs

röra statlig utredning, kontroll eller

stödverksamhet med avseende å produktion,

handel, bankrörelse, försäkringsrörelse

eller transportverksamhet

eller eljest med avseende å näringslivet,

äger Konungen, i den

mån de innefatta sådana upplysningar

om enskilda företags eller sammanslutningars

affärs- eller driftförhållanden

eller om enskilda personers,

företags eller sammanslutningars

uppfinningar eller forskningsresultat,

vilkas offentliggörande kan

lända vederbörande person, företag

eller sammanslutning till men, för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968 5

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ordna, att handlingarna ej må ut- lämnas förrän viss tid, högst tjugu

år, förflutit från deras datum.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1968.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 ar 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 april

1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,

Moberg

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändringar i lagen

den 29 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna

handlingar (den s. k. sekretesslagen) och anför.

Förändringar inom statlig och kommunal verksamhet aktualiserar tid

efter annan ändringar i sekretesslagen. Även i år föreligger behov att ändra

sekretesslagen på vissa punkter. Dessa ändringar gäller så skilda ämnen

som behovet av sekretesskydd för vissa psykologiska undersökningar i allmän

verkamhet (I), möjligheterna att något begränsa nuvarande sekretess

beträffande uppgifter i centrala företagsregistret i syfte att främja statistikproduktion,

forskning och planeringsarbete (II), behovet att utvidga

sekretesskyddet för uppgifter om uppfinningar och forskningsresultat i

handlingar som inges i ärenden hos statliga forskningsråd och vissa andra

offentliga organ (III) samt upphävande av en bestämmelse i sekretesslagen

om handlingar rörande virkesmätning (IV).

De nu aktuella lagstiftningsfrågorna har begränsad räckvidd. Med lösningen

av frågorna kan inte lämpligen anstå i avbidan på resultatet av den

allmänna översynen av sekretesslagstiftningen. Arbetet på denna översyn

måste beräknas ta åtskillig tid i anspråk. Det förslag i ämnet som offentlighetskommittén

har lagt fram i betänkandet »Offentlighet och sekretess»

(SOU 1966: 60) har under remissbehandlingen mötts av tungt vägande invändningar

från flera remissinstanser med särskild sakkunskap beträffande

sekretessfrågor. Bl. a. justitiekanslern (JK) och justitieombudsmannen

(JO) har bestämt avstyrkt att förslaget läggs till grund för lagstiftning.

Beredningarna i ärendet inom justitiedepartementet är visserligen ännu

inte avslutade, men redan nu står det klart att det behövs ytterligare utredning

innan förslag till ny sekretesslagstiftning kan föreläggas riksdagen.

Direktiv för det fortsatta utredningsarbetet förbereds inom justitiedeparte
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 dr 1968 7

mentet, och avsikten är att en ny kommitté skall tillsättas inom den närmaste

tiden.

I. Offentlighet och sekretess vid psykologiska undersökningar i allmän verksamhet

Inledning

Psykologiska anlags- och urvalsundersökningar har successivt fått ett

ökat användningsområde inom offentlig verksamhet. Inom försvaret utgör

sådana undersökningar sedan gammalt ett viktigt hjälpmedel vid fördelning

av värnpliktiga på försvarsgrenar, truppslag och förband liksom vid uttagning

av officersaspiranter m. in. Postverket och statens järnvägar (SJ) har

länge utnyttjat psykologiska testmetoder vid uttagning till viss tjänstgöring

eller utbildning. Under senare år har också åtskilliga andra civila myndigheter

tagit den tilllämpade psykologin i anspråk. Styrelsen för internationell

utveckling (SIDA) använder psykologiska urvalsmetoder vid uttagning

för tjänstgöring utomlands, televerket vid uttagning till kurser inom

verket, luftfartsverket vid uttagning för utbildning till trafikledare, statskontoret

vid bl. a. uttagning av elever för den årliga aspirantutbildningen,

centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) vid bl. a. uttagning

av personal till länsstyrelsernas datakontor samt statens vattenfallsverk

vid uttagning av maskinistaspiranter etc. Inom arbetsmarknadsverket används

psykologiska anlagsundersökningar i samband med yrkesvägledning,

arbetsvärd och omskolning.

Psykologiska undersökningar på uppdrag av myndigheter utförs vid både

statliga och privata arbetspsykologiska institut. De statliga instituten är

militärpsykologiska institutet och psykotekniska institutet vid universitetet

i Stockholm. Bland privata institut som utför psykologiska undersökningar

lör statliga myndigheters räkning kan nämnas personaladministrativa rådet,

Institutet för tillämpad psykologi i Saltsjöbaden och Ekonomisk företagsledning

AB.

Användningen av psykologiska metoder vid uttagning till utbildning och

i samband med anställning och befordran inom offentlig verksamhet ger

upphov till åtskilliga problem av betydelse för den enskildes trygghet och

rättssäkerhet. Eu utredning har nyligen tillkallats med uppgift att närmare

undersöka förutsättningarna och formerna för psykologiska undersökningar

inom statsförvaltningen och därmed sammanhängande frågor.

Denna utredning skall bl. a. uppmärksamma de psykologiska testresultatens

betydelse i befordringsärenden mot bakgrunden av regeringsformens föreskrifter

om förtjänst och skicklighet som befordringsgrund.

En iråga som har aktualitet redan med det användningsområde som de

psykologiska undersökningarna har i dag är i vad mån testmaterialet bör

hållas tillgängligt för allmän insyn. Med anledning av ett uttalande i bl. a.

detta ämne av 1965 års riksdag (ABU 1965:46, rskr 417) har inom civil
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kiingl. Maj ris proposition nr 126 år 1968

departementet upprättats en promemoria med rubriken »Offentlighet och

sekretess vid psykologiska undersökningar i allmän verksamhet» (Stencil

C 1966:1).

Departementspromemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgetts

av JK, offentlighetskommittén, kriminalvårdsstyrelsen, SIDA, försvarets civilförvaltning,

militärpsykologiska institutet, socialstyrelsen, dåvarande

medicinalstyrelsen, postverket, televerket, SJ, dåvarande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

luftfartsverket, statskontoret, statistiska centralbyrån,

CFU, skolöverstyrelsen, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, statens vattenfallsverk,

arbetsmarknadsstyrelsen, statens personalpensionsverk, personalutbildningsberedningen,

statens personalvårdsnämnd, psykotekniska institutet

vid universitetet i Stockholm, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet,

Svenska landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO),

Publicistklubben och personaladministrativa rådet.

Gällande bestämmelser m. m.

Sekretesslagen innehåller undantagen från den i tryckfrihetsförordningen

fastslagna principen om allmänna handlingars offentlighet. De bestämmelser

som är av intresse i detta sammanhang är främst de i 7, 25 och 39 §§.

Med stöd av 7 § kan Kungl. Maj :t förordna att handlingar, som upprättats

för myndighets gransknings- eller inspektionsverksamhet eller för anordnande

av kunskapsprov under myndighets inseende, inte får lämnas ut före

den avsedda granskningen, inspektionen eller prövningen. Sådana förordnanden

har meddelats i 1 § kungörelsen den 4 januari 1939 (nr 7) med

förordnanden på civilförvaltningens område jämlikt sekretesslagen (ändrad

senast 1964:278) beträffande handlingar som rör kontrollstyrelsens

och skolöverstyrelsens gransknings- och inspektionsverksamhet samt skolöverstyrelsens

examensuppgifter. Förordnanden har också getts i 5 § kungörelsen

den 16 juni 1950 (nr 462) med förordnanden på försvarsväsendets

område jämlikt sekretesslagen och i 2 § kungörelsen den 9 december 1949

(nr 616) med förordnanden på civilförsvarets område jämlikt sekretesslagen

beträffande handlingar i motsvarande verksamhet som bedrivs av

militär myndighet respektive civilförsvarsmyndighet.

Beträffande tolkningen av uttrycket »kunskapsprov» i 7 § föreligger ett

avgörande av regeringsrätten från år 1965 (Regeringsrättens årsbok 1965

not. EU). Målet gällde rätten att hos skolöverstyrelsen ta del av standardprov

eller test som använts i skolor under styrelsens inseende. I sitt utslag

fann regeringsrätten, att vissa av de aktuella proven, däribland s. k. standardiserade

prov, fick anses utgöra kunskapsprov eller väsentligen innefatta

uppgifter för kontroll av elevernas kunskaper, medan andra prov helt

eller till huvudsaklig del hade annan karaktär. Regeringsrätten fastslog,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Knngl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

i—

åt i formulär som hörde till den förra gruppen av prov kunde hållas hemliga

under hela den tid de begagnades för sitt ändamål men att laga grund däremot

saknades för hemlighållande av formulär till övriga prov.

Sekretesslagen innehåller åtskilliga bestämmelser om sekretess till skydd

mot obehörig insyn i enskildas personliga förhållanden. I detta sammanhang

torde emellertid endast 25 § vara av omedelbart intresse. I denna

paragraf föreskrivs att handlingar i ärenden om offentlig arbetsförmedling,

vilka kommit in till anstalt för sådan förmedling eller upprättats där, i

princip inte får utlämnas förrän 20 år förflutit från handlingens datum i

vidare män än som behövs för förmedlingsverksamhetens behöriga bedrivande.

Med stöd härav anser sig arbetsförmedlingarna kunna vägra att

lämna ut handlingar rörande psykologiska undersökningar som utförts på

deras uppdrag.

f den mån psykologiska undersökningar anlitas av myndighet i samband

med anställning eller befordran finns skäl att uppmärksamma regeln i 39 §

sekretesslagen, enligt vilken lagen i princip inte inskränker sökandes, klagandes

eller annan parts rätt att i mål eller ärende hos domstol eller annan

myndighet få del av dom, beslut och andra handlingar. Beträffande annan

handling än dom eller beslut kan dock utlämnande till part vägras om det

av hänsyn till allmänna eller enskilda intressen är av synnerlig vikt att

innehållet i handlingen inte uppenbaras.

För den rätta förståelsen av sekretesslagens betydelse för möjligheterna

att hemlighålla handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar

bör nämnas att ett mycket stort antal av de undersökningar som görs

för myndigheternas räkning utförs av privata institut. I sådana fall lämnas

ofta en närmare redogörelse för undersökningsresultaten muntligt till myndigheten

i fråga men testmaterialet förblir i regel hos undersökningsinstitutet.

Handlingar som förvaras hos ett privat rättssubjekt är inte underkastade

tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip, och möjligheterna

att hemlighålla testmaterial som förvaras hos privata undersökningsinstitut

är alltså obegränsade.

Departementspromemorian

I departementspromemorian erinras om att syftet med tryckfrihetsförordningens

bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet är att säkerställa

insyn i och kontroll av det allmännas verksamhet. Intresset av

insyn och kontroll är inte minst påtagligt i fråga om beslut i personalärenden.

Detta gäller i princip vare sig besluten i ärendena grundar sig på resultaten

av psykologiska undersökningar eller inte.

När psykologiska undersökningar har kommit till användning i personalärenden,

finns det emellertid enligt promemorian å andra sidan särskilda

skäl som talar för begränsningar i materialets offentlighet. Dels behöver

provens användbarhet skyddas (s. k. instrumentell sekretess). Dels har den

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

som undergått prov intresse av att uppgifter som han i samband med provet

lämnat om sina personliga förhållanden inte blir tillgängliga för obehöriga

(s. k. personsekretess).

Beträffande behovet av instrumentell sekretess ligger eu

parallell med de kunskapsprov som redan är sekretesskyddade enligt 7 §

sekretesslagen nära till hands. Liksom ett kunskapsprov blir oanvändbart,

om de prövande kan få tillgång till provet före prövningen blir det, påpekas

det i promemorian, omöjligt att dra tillförlitliga slutsatser av psykologiska

prov, om de som skall testas eller några av dem får tillfälle att studera

frågor och uppgifter i testet på förhand. Psykologiska prov skiljer sig från

flertalet kunskapsprov som omfattas av förordnande enligt 7 § på det

sättet att de behöver tas i bruk upprepade gånger och kan vara aktuella för

användning under lång tid. En orsak till detta är att konstruktion och

standardisering av psykologiska test är en omfattande procedur, som tar

avsevärd tid i anspråk och kräver betydande personella och ekonomiska

resurser. Av betydelse är också att möjligheterna till statistiska beräkningar

på provresultat för olika prövade grupper ökas om ett prov används under

längre tid. Provets tillförlitlighet som prognosinstrumenl kan härigenom

bedömas bättre.

Behovet av person sekretess när det gäller psykologiska undersökningar

måste, enligt vad som framhålls i promemorian, bedömas inom

ramen för en samlad granskning av sekretessbehovet i ärenden angående

anställning, befordran eller uttagning till utbildning eller tjänstgöring. De

handlingar som förekommer i anställningsärenden är av skiftande slag,

t. ex. ansökningsformulär, meritförteckningar, betyg, inhämtade yttranden

och anteckningar vid intervjuer med sökande. Psykologiska undersökningar

i sådana ärenden består av olika moment. Vid sidan av begåvnings- och

personlighetsprov skall exploranden fylla i frågeformulär som kan avse

t. ex. arbets- och familjeförhållanden. I undersökningen ingår regelmässigt

även en intervju som psykologen håller med exploranden. Det är vanligt

att anteckningar görs i samband med prov och intervjuer.

1 fråga om åtskilliga av de handlingar, som förekommer i anställningsärenden,

torde det inte finnas anledning att gå ifrån offentlighetsprincipen,

sägs det i promemorian. Det bör t. ex. inte komma i fråga att hemlighålla

vilka som söker en viss befattning. Inte heller finns det anledning att undanta

uppgifter om utbildning och tidigare anställningar eller tjänstgöringsbetyg

från offentligheten. Behovet av sekretess för avgivna svar på

frågeformulär och provuppgifter ter sig mera svårbedömt. Ofta torde formulären

vara av den art att ett utlämnande av svaren inte kan vålla någon

skada. Den psykologiska undersökningen eller anställningsförfarandet i

övrigt kan emellertid medföra att uppgifter av mycket personlig natur

blottas, exempelvis allvarliga intellektuella defekter eller avvikelser på

känslolivets område. Den enskildes intresse av att sådana förhållanden inte

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kiingl. Ma j:ts proposition nr 126 år 1968

kommer till offentligheten har i andra sammanhang ansetts förtjäna lagstiitningens

skydd. Skäl till annan bedömning torde knappast föreligga när

uppgifterna på myndighets anmodan lämnas i ett anställningsärende. Att

uppgifterna icke utlämnas ligger också i myndighetens intresse, eftersom

det annars kan bli svårt att lita på att lämnade svar är korrekta. Liksom i

anstäJlningsärenden kan det även vid fråga om avgång ur myndighets

tjänst föreligga ett behov av sekretesskydd, exempelvis för uppgifter som

lämnas i läkarintyg vid sjukpensionering.

Slutsatsen i departementspromemorian blir att man nu bör införa bestämmelser

i sekretesslagen om såväl instrumentell sekretess som personsekretess

beträffande handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar.

Personsekretessen bör emellertid enligt promemorian i princip

gälla alla handlingar i anställningsärenden. En förutsättning för hemlighållande

av uppgifter med stöd av bestämmelser om personsekretess bör

vara att offentliggörande av uppgifterna i fråga kan lända enskild till

skada. I praktiken bör det ofta vara möjligt att i anställningsärenden lämna

ut inte bara betyg från tidigare arbetsgivare och andra merithandlingar

utan också handlingar från psykologisk prövning i den mån handlingarna

har ett mera »neutralt» innehåll. Det får bli en uppgift för de tillämpande

myndigheterna, sägs det i promemorian, att avgöra vilka uppgifter som bör

hemlighållas.

Personsekretess efter dessa linjer innebär enligt vad som konstateras i

promemorian att man överger den hittillsvarande principiella inställningen

till sekretessfrågan beträffande befordringsärenden. Man måste emellertid,

framhålls det i promemorian, beakta att den metodik som tillämpas i sådana

ärenden har utvecklats väsentligt under de senaste årtiondena. Medan

man tidigare helt grundade besluten på traditionella metoder, såsom anställningsintervjuer

och granskning av tjänstgöringsbetyg, förekommer

nu i stor utsträckning systematiska bedömningar av de sökande och deras

lämplighet för en aktuell tjänst. Mot bakgrunden härav ter det sig enligt

promemorian naturligt att bedöma sekretessfrågan på annat sätt än tidigare.

I promemorian påpekas också att införandet av personsekretess inte

behöver betyda att man prutar på rättssäkerhetskraven. Intresset hos den

som undergått psykologisk prövning i ett anställningsärende att få den

insyn i testmaterialet som behövs för att han skall kunna föra talan mot

ett beslut som gått honom emot tillgodoses genom 39 § sekretesslagen. Avsikten

är inte att begränsa den partsoffentlighet som detta lagrum garanterar.

I sammanhanget erinras också i promemorian om att JO i skrivelse

den 18 juli 1966 till offentlighetskommittén understrukit behovet av föreskrifter

i sekretesslagen med avseende på handlingar i tjänstetillsättningsärenden.

Beträffande den närmare utformningen av sekretessreg1

e r lör psykologiska undersökningar in. in. föreslås i departementsprome2*

— Bihnng till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 126

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Knngl. Maj.ts proposition nr 126 år 1668

morian att man skall knyta an till redan befintliga bestämmelser i sekretesslagen.

Den instrumentella sekretessen kan enligt promemorian lämpligen

avhandlas i 7 §. Enligt 7 § i dess nuvarande lydelse har Kungl. Maj :t

möjlighet att i fråga om bl. a. kunskapsprov som anordnas under myndighets

inseende förordna att proven inte får utlämnas före den avsedda prövningen.

Tillräcklig instrumentell sekretess för testformulär får man om

denna bestämmelse utvidgas så att den omfattar förutom kunskapsprov

även undersökning där psykolog medverkar. Formulären kan då skyddas

under hela den tid de utnyttjas. Eftersom 7 § för sin tillämpning förutsätter

särskilt förordnande av Kungl. Maj :t vinner man med den i promemorian

förordade lösningen att Kungl. Maj :t får viss kontroll över den omfattning

i vilken användningen av psykologiska undersökningsmetoder används i

den offentliga verksamheten. Enligt promemorian bör den nya sekretessbestämmelsen

i 7 § inte begränsas till viss typ av verksamhet. Behovet av

sekretess beträffande psykologiska provuppgifter torde vara lika stort inom

all offentlig verksamhet där sådana prov används. Det bör alltså inte göras

någon skillnad i sekretesshänseende beroende på om proven skall användas

inom försvaret eller skolväsendet eller någon annan verksamhetsgren.

När det gäller utformningen av bestämmelserna om personsekretess finns

det enligt vad som påpekas i departementspromemorian inte någon lika

naturlig anknytningspunkt i sekretesslagen. Valet står närmast mellan 14

och 25 §. 14 § är den centrala bestämmelsen i sekretesslagen i fråga om

skydd mot obehörig insyn i enskilds personliga förhållanden. Bestämmelsen

avser emellertid huvudsakligen handlingar rörande samhällets sjukvårdande

och sociala verksamhet till vilken den här ifrågavarande personsekretessen

knappast kan hänföras. Bättre är då enligt promemorian att föra

in de nya bestämmelserna om personsekretess beträffande psykologiska

undersökningar m. in. i 25 § om arbetsförmedlingsverksamhet. Denna paragraf

används redan nu i viss utsträckning för hemlighållande av testresultat

och därtill hörande handlingar. 25 § är konstruerad med tanke på skilda

sekretessintressen, bl. a. intresset att inte blottställa enskildas arbets- och

avlöningsvillkor och andra personliga förhållanden. I ett tillägg till 25 §

kan lämpligen föreskrivas att till myndighet avlämnade uppgifter i anledning

av fråga om anställning, antagning till utbildning, placering eller befordran

i myndighets tjänst eller avgång därifrån — såvitt uppgifterna angår

enskilds personliga förhållanden — inte får utlämnas till annan utan

den berördes samtycke tidigare än 70 år efter uppgiftens datum.

Alternativt föreslås i promemorian eu mindre omfattande personsekretess

som tar sikte uteslutande på uppgifter som lämnas vid sådan undersökning

under medverkan av psykolog eller läkare som anordnas av myndighet

i personalärenden av nyss nämnt slag. 1 övrigt är sekretesskyddet

utformat på samma sätt enligt detta alternativ som enligt huvudalternativet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

I departementspromemorian erinras om att det inte finns någon generell

lagbestämmelse om tystnadsplikt beträffande allmänna handlingar

med hemligt innehåll. Av allmänna rättsgrundsatser anses emellertid följa

att befattningshavare har tystnadsplikt beträffande uppgift som skall hemlighållas

enligt sekretesslagen. De i promemorian föreslagna sekretessbestämmelserna

i förening med den tystnadsplikt som sålunda följer av allmänna

rättsgrundsatser utgör enligt promemorian ett tillräckligt sekretessskydd

för materialet vid psykologiska undersökningar.

I annat sammanhang har nämnts att testmaterialet, när det gäller undersökningar

som utförts enligt myndighets uppdrag av privat psykologiskt

institut, i regel förvaras hos institutet och där kan hemlighållas i obegränsad

utsträckning. Promemorian fäster uppmärksamheten på detta förhållande.

Denna praxis, att låta undersökningshandlingarna bli kvar hos

det privata institutet, har enligt promemorian sannolikt uppkommit just

till följd av avsaknaden av sekretessbestämmelser som allmänt ansetts behövliga

på området. Om man genomför förslagen i promemorian bortfaller,

påpekas det, skälet för nuvarande ordning i fråga om för var ingen

av undersökningshandlingar. Denna ordning strider också

mot gängse principer för förvaltningsförfarandet. Myndighet för vars räkning

en undersökning utförts bör ha full insyn i undersökningsmaterialet.

Detsamma bör gälla beträffande överordnad myndighet som har att pröva

besvär i ett ärende där undersökningen har betydelse. I promemorian föreslås

att Kungl. Maj :t i samband med förevarande lagstiftningsärende meddelar

administrativa föreskrifter om att myndighet, som låtit utföra psykologisk

undersökning, skall infordra och hos sig förvara samtliga handlingar

som rör undersökningen.

Remissyttrandena

Remissinstanserna biträder genomgående uppfattningen i departementspromemorian

att bestämmelser om psykologiska undersökningar nu bör

införas i sekretesslagen. Det är eu allmän uppfattning bland remissinstanserna

att offentlighetsprincipen inte bör tillämpas i full utsträckning beträffande

handlingar som hänför sig till sådana undersökningar.

Behovet av instrumentell sekretess för testformulär vitsordas

av alla remissinstanser utom Publicistklubben. Skydd mot skadlig

och onödig publicering av testmaterial kan enligt Publicistklubben åstadkommas

på frivillig väg. I flera remissyttranden framhålls emellertid att

användningen av psykologiska prov som hjälpmedel vid personalprövning

skulle bli meningslös om den som skall undersökas hade möjlighet att ta

del av testformuläret. Statskontoret finner ett motiv för instrumentell

sekretess i det förhållandet att testformulären är dyra att konstruera och

blir ekonomiskt lönsamma först vid upprepad användning. Även offentlig
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

hetskommittén godtar förslaget om instrumentell sekretess men kommittén

understryker att sekretessen bör omfatta endast sådana test vars användbarhet

kan äventyras om den undersökte haft tillfälle att öva in svaren

på de frågor som ställs. Frågor om den undersöktes levnadsförhållanden

och uppfattning i olika hänseenden bör inte kunna hemlighållas. Liknande

synpunkter anförs också av militär psykologiska institutet.

SA CA) menar att lämpligheten av instrumentell sekretess kan ifrågasättas

av det skälet att dåliga prov kan komma att användas under lång tid om

offentlig insyn saknas. EU sådant prov kan ha avgörande betydelse för

många människors val av studieväg och yrke eller möjligheter till utbildning,

anställning och befordran. Vid andra prov, t. ex. examensuppgifter, uppdagas

fel snabbt och hänsyn måste tas till eventuella fel i proven vid bedömningen

av de examinerades prestationer. Någon motsvarande granskning

av de psykologiska proven genast efter användningen kan inte förekomma

om proven sekretessbeläggs. Trots dessa betänkligheter anser SACO

emellertid att man bär godta förslaget i departementspromemorian att proveller

testinstrument får hemlighållas före den praktiska användningen.

Ä\en behovet av per son sekretess i sådana personalärenden där

psykologiska undersökningar kommit till användning finner nästan alla

remissinstanser tillräckligt dokumenterat. Däremot bryter sig meningarna

skarpt i fråga om personsekretessens omfattning. Åtskilliga remissinstanser

godtar det i promemorian i första hand framförda förslaget att möjlighet

skall införas att sekretessbelägga uppgifter i alla slags handlingar så snart

uppgifterna hänför sig till ärenden angående anställning, antagning till utbildning,

placering eller befordran i myndighets tjänst eller avgång därifrån.

Men lika många förordar en mera begränsad sekretess enligt det

alternativa förslaget i promemorian som tar sikte uteslutande på uppgifter

i handlingar som upprättats vid undersökning under medverkan av psykolog

eller läkare i sådana personalärenden som nyss nämnts.

Det vidsträcktare sekretesskyddet enligt promemorians huvudalternativ

tillstyrks av kriminalvårdsstyrelsen, SIDA, socialstyrelsen, televerket, SJ,

statskontoret, CFU, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, statens vattenfallsverk,

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet

och LO. Socialstyrelsen framhåller att man genom att införa

möjlighet till sekretess för alla handlingar i anställningsärenden gör det

möjligt att striktare än f. n. upprätthålla kravet på att allt material i ärendena

skall redovisas i skriftlig form. Därigenom tillgodoser man den enskilde

sökandens eller tjänstemannens önskan om full insyn i de fakta som

ligger till grund för myndigheternas beslut i personalärenden. Samtidigt är

det viktigt att allmänhetens möjligheter till insyn och kontroll i anställningsärenden

inte begränsas i onödan. Det bör därför av motiven till de nya

sekretessbestämmelserna framgå att man inte med stöd av dem skall kunna

hemlighålla sådant som vilka personer som söker en viss befattning, vederbörande

sökandes tidigare utbildning och anställning eller tjänstgörings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968 15

betyg eller andra uppgifter som kan offentliggöras utan att det länder den

enskdde till allvarlig skada. CFU anser att huvudalternativet i promemorian

bast varnar om den personliga integriteten. Bedömningen av vad som bör

hemlighållas bör emellertid enligt CFU :s åsikt ske med viss restriktivitet så

att inskränkningarna i offentligheten inte blir alltför långtgående.

Offentlighetsprincipen utgör enligt LO en garanti för att beslut i personalfrågor

sker utifrån principen om förtjänst och skicklighet. I anställningsärenden

i allmänhet och särskilt i sådana ärenden där psykologiska test

används kan emellertid uppgifter av mycket personlig natur komma att

blottas. Den enskildes intresse att undgå offentlighet beträffande uppgifter

om hans personliga förhållanden är naturligtvis lika starkt när uppgifterna

förekommer i anställningssammanhang som i andra sammanhang där han

f. n. åtnjuter sekretesskydd. LO anser det rikligt att alla uppgifter som

förekommer i svar på prov- eller frågeformulär skall kunna sekretessbeläggas

oavsett om provet eller intervjun ingått i en undersökning där

läkare eller psykolog medverkat.

Fn begränsning av personsekretessen till sådana uppgifter i personalärenden

som lämnats vid undersökning under medverkan av psykolog eller

läkare förordas av JK, offentlighetskommittén, försvarets civilförvaltning,

militärpsykologiska institutet, medicinalstyrelsen, postverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

luftfartsverket, statistiska centralbyrån, arbetsmarknadsstyrelsen,

personalutbildningsberedningen, statens personalvårdsnämnd,

psykotekniska institutet, TCO och SR. SACO tillstyrker sekretess endast i

fråga om anlagsundersökningar, inte i fråga om urvalsundersökningar. När

fråga är om ett urval bland sökande eller anställda kräver enligl SACO:s

uppfattning rättssäkerheten att allt material som ingår i beslutsunderlaget

redovisas offentligt. Därvid finns ingen anledning, säger SACO, att skilja

mellan psykologens utlåtande och andra handlingar som legat till grund för

ett beslut.

JK anser alt departementspromemorian inte ger tillräckligt underlag för

att ompröva hittillsvarande principer i fråga om offentlighet och .sekretess

beträffande handlingar över huvud i anställningsärenden. En sådan omprövning

bör enligt JK göras i ett större sammanhang. Vad gäller de psykologiska

proven är del enligt JIv:s mening motiverat att bereda dessa sekretesskydd

i den omfattning som föreslås i promemorian. Det bör således

finnas möjlighet att hemlighålla såväl testformulären för att säkerställa

deras fortsatta användbarhet som den undersöktes uppgifter för att skydda

från insyn i hans personliga förhållanden. Det synes enligt JK vara skäl att

samtidigt bereda skydd i sistnämnda hänseende också för uppgifter som

lämnats vid läkarundersökning i sådana ärenden om anställning och liknande

varom fråga är. Offentlighetskommittén är visserligen medveten om

att ett helt offentligt förfarande i tjänstetill sättningsärenden kan orsaka en

enskild sökande lidande, men anser att en sekretess på området bör strikt

begränsas till vad som är motiverat av hänsyn till enskilds intresse att

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(5

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

skydda silt privatliv mot obehörig insyn. Sekretessen bör enligt kommittén

vidare begränsas till fall då andra garantier än offentligheten finns för att

uppgifter lämnats och omdömen avgetts under ansvar. En sekretess enligt

det restriktivare förslaget i promemorian ligger i linje med kommitténs uppfattning.

Personalutbildningsberedningen påpekar att den mera begränsade

personsekretessen enligt promemorians restriktivare förslag stämmer bäst

överens med de principiella resonemangen i promemorian.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att bestämmelserna om personsekretess

bör utformas så att de omfattar anlagsprövningar i samband med yrkesvägledning,

arbetsvärd eller omskolning även om anställning i statlig eller

kommunal myndighets tjänst inte är aktuell. Medicinalstyrelsen föreslår

att lagliga möjligheter skapas för sekretess beträffande psykologiska undersökningar

som utförs i forskningssyfte.

Statens personalpensionsverk har funnit olägenheter förbundna med

att läkarintyg in. fl. handlingar som upprättats för prövning av fråga om

statlig sjukpension över huvud taget saknar sekretesskydd i motsats till intyg

för statlig socialförsäkringspension. Detta förhållande har i vissa fall

medfört att intyg av betydelse för sjukpensionsprövningen inte tillhandahållits

pensionsmyndigheten eller inte gjorts tillräckligt fullständigt. Å

andra sidan har del inte sällan förekommit att i intyg yppats förhållanden,

om vilka annan inte bort få kännedom utan den sjukes samtycke eller som,

om den sjuke fått kännedom om dem, kunnat förmodas motverka ändamålet

med vård och behandling.

Den närmare utformningen av sekretessreglerna i promemorian

har föranlett kritiska påpekanden i några remissyttranden.

Kriminalvårdsstyrelsen, militärpsykologiska institutet, CFU och SACO föreslår

alt man i lagtexten talar om »psykologisk undersökning» i stället för

om »undersökning där psykolog medverkar». Offentlighetskommittén erinrar

om alt bestämmelser om legitimation av psykologer ännu inte har meddelats.

Det är därför enligt kommitténs mening tveksamt om man nu bör

begagna ordet psykolog i lagtext.

Beträffande personsekretessen i 25 § anser några remissinstanser att den

i promemorian föreslagna 70-åriga sekretesstiden är för lång. CFU och

personalutbildningsberedningen förordar 20 år, och arbetsmarknadsstyrelsen

anser alt 50 år är den längsta sekretesstid som bör komma i fråga.

Militärpsykologiska institutet, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och SACO

anser att de nya bestämmelserna i sekretesslagen bör kompletteras med ett

lagstadgande om tystnadsplikt. SACO pekar i sammanhanget på den

informationsfrihet i förhållande till pressen som råder enligt 7 kap. tryckfrihetsförordningen

så länge uttryckliga lagbestämmelser om tystnadsplikt

saknas. Offentlighetskommittén, socialstyrelsen och LO uttalar däremot sin

anslutning till promemorians ståndpunkt att något särskilt stadgande om

tystnadsplikt inte behövs.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

Åtskilliga remissinstanser har fäst uppmärksamheten på vad departementspromemorian

innehåller om förvaringen av Undersöknin

g s h a n d 1 i n g a r i sådana fall då ett privat institut utfört psykologisk

undersökning på begäran av myndighet. Flertalet av dem som yttrat

sig i frågan är kritiska mot den nuvarande ordningen och anser att testmaterialet

bör förvaras hos den myndighet som beställt undersökningen.

Uttalanden av den innebörden görs av offentlighetskommittén, SIDA,

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, skogsstyrelsen,

personalutbildningsberedningen, TCO, SACO och LO. Offentlighetskommittén

anser att det är ett oeftergivligt krav att utredning som är

av betydelse för beslut i urvalsfrågor är tillgänglig för myndigheten vid

prövningen och därefter bevaras i skriftlig form så att den kan bli belyst

under ett besvärsförfarande. Handläggningsformer som inte ger underlag

för en sådan belysning bör inte användas. Personalutbildningsberedningen

framhåller att den nu tillämpade ordningen strider mot annars vedertagna

grundsatser för allmän förvaltning. Stat och kommun bör inte, säger

beredningen, för att tillgodose ett tämligen uppenbart sekretessbehov behöva

partiellt överlämna verksamheten och allt därvid framkommet material

till enskilda personer eller institut. Beredningen tar detta till intäkt för att

det är nödvändigt att nu införa sekretessbestämmelser beträffande psykologiska

undersökningar av det slag som har förordats i departementspromemorian.

SJ och personaladministrativa rådet menar däremot att testhandlingar

bör förvaras hos den som utfört undersökningen. SJ framhåller i sammanhanget

att myndigheterna under avsevärd tid framåt inte torde förfoga

över den psykologiska expertis som är en förutsättning för att ha hand om

åtminstone eu stor del av testmaterialet. Så länge detta är förhållandet får

den enskilde som önskar upplysningar om sina provresultat under alla omständigheter

hänvisas till det psykologiska institut som utfört undersökningen.

JK, televerket, luftfartsverket och statens vattenfallsverk är av den

uppfattningen att det inte går att ge generella anvisningar beträffande den

lämpliga förvaringen av testhandlingar. JK påpekar att det ibland kan förhålla

sig så att den som testas är beredd att lämna upplysningar vid undersökningen

endast under förutsättning att upplysningarna stannar hos psykologen

och inte kommer till vederbörande myndighets kännedom. I sådana

fall kan det enligt JK vara lämpligast att materialet blir kvar hos det statliga

eller privata institut som gjort undersökningen. Det kan f. ö. ifrågasättas,

säger JK, i vad mån den myndighet som föranstaltat om undersökningen

behöver undersökningsmaterialet. Detta ligger till grund för en

bedömning av den undersökte som företas av en sakkunnig psykolog.

Någon motsvarande bedömning kan knappast göras av myndigheten och

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

dess möjligheter till kontroll över undersökningen är därför obetydliga.

Behövlig kontroll får enligt JK:s åsikt ordnas på annat sätt.

Departementschefen

Psykologiska undersökningsmetoder har funnit praktisk användning i

vitt skilda sammanhang. Inom offentlig verksamhet utnyttjas sådana metoder

bl. a. för anslags- och urvalsprövning i sainband med yrkesvägledning

och uttagning till utbildning och i personalärenden av olika slag. Provens

värde och tillförlitlighet har ibland varit en omstridd fråga, men obestridligt

är att allt fler arbetsgivare anser att psykologiska test är ett oumbärligt personaladministrativt

hjälpmedel. De olika problem som sammanhänger med

användningen av testen är föremål för statsmakternas uppmärksamhet. En

nyligen tillsatt utredning skall närmare undersöka förutsättningarna och

formerna för användningen av psykologiska undersökningsmetoder inom

både statlig och kommunal förvaltning. Denna utredning kommer även att

behandla sådana frågor som om begränsningar måste uppställas beträffande

utnyttjandet av tillämpad psykologi i tjänstetillsättningsärenden med

hänsyn till regeringsformens föreskrift om förtjänst och skicklighet som

exklusiva anställnings- och befordringsgrunder.

Vad som nu är aktuellt är emellertid inte olika principfrågor beträffande

användningen av psykologiska undersökningsmetoder i statlig och

kommunal verksamhet utan det mera begränsade spörsmålet om sekretess

beträffande handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar

som utförts inom myndigheter och på uppdi''ag av sådana. I den inom civildepartementet

utarbetade promemorian om offentlighet och sekretess vid

psykologiska undersökningar i allmän verksamhet har föreslagits att sekretesslagen

skall kompletteras med bestämmelser om både s. k. instrumentell

sekretess för testfopmulär och s. k. personsekretess för svaren på testformulärens

frågor och andra uppgifter i handlingar som upprättats vid psykologiska

undersökningar.

Behovet av särskilda bestämmelser om sekretess beträffande psykologiska

undersökningar har vitsordats av nästan alla remissinstanser.

Innehållet i departementspromemorian och vad som framkommit vid

remissbehandlingen av denna visar enligt min mening tydligt att lagstiftningsåtgärder

är påkallade. Själva testformulären vid psykologiska undersökningar

kan ''f. n. skyddas mot sådan insyn som kan spoliera möjligheterna

att vidare använda formulären om de är hänförliga till kunskapsprov enligt

7 § sekretesslagen men inte annars. Uppgifter som enskild lämnar vid

psykologisk undersökning om strängt personliga förhållanden sekretessbeläggs

nu i praxis med stöd av 25 § sekretesslagen så snart det är fråga

om en undersökning soin utförs inom ramen för arbetsförmedlingsverksamheten.

När det är fråga om en likartad undersökning som utförs på

begäran av annan myndighet än ett arbetsförmedlingsorgan finns inga motsvarande

möjligheter åt! hemlighålla uppgifter som blottar enskildas per
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Knngl. Maj ris proposition nr 126 år 1968

sonliga förhållanden. Bl. a. för att tillgodose behovet av sekretesskydd för

den som är föremål för undersökning förfar åtskilliga myndigheter så att

de anlitar ett privat institut för undersökningen, varvid undersökningsmaterialet

ligger kvar hos detta institut. Därigenom saknas emellertid alla rättsliga

garantier för insyn i de psykologiska undersökningarna. När det

gäller en handling som är hemlig enligt sekretesslagen hindrar sekretessen

i allmänhet inte att t. ex. en sökande, som vill besvära sig i ett ärende

där handlingen är av betydelse, får del av innehållet i handlingen. Denna

partsoffentlighet är av utomordentlig betydelse från rättssäkerhetssynpunkt.

Den lagstiftning om sekretess beträffande handlingar hänförliga till

psykologiska undersökningar som nu bör genomföras bör begränsas till

vad som är nödvändigt för att tillgodose uppenbara behov av sekretesskydd

och för att skapa förutsättningar för en bättre ordning i fråga om redovisning

och förvaring av materialet från sådana undersökningar. Som framgått

finns det anledning att räkna med att man genom reformer med detta

mål för ögonen skall kunna bidra till att öka insynen i den psykologiska

undersökningsverksamheten och förstärka rättssäkerheten för enskilda som

är beroende av undersökningsresultaten.

Förslaget i departementspromemorian om instrumentell sekretess för

testformulär har vid remissbehandlingen nästan undantagslöst bedömts som

välgrundat. Värdet av en psykologisk undersökning som grundar sig på ett

testformulär är självfallet helt beroende av att formulärets innehåll inte är

känt på förhand av den eller de personer som är föremål för undersökningen.

Betydelsen av att sådana formulär kan hemlighållas är dessutom så

mycket större som formulären regelmässigt måste användas vid upprepade

tillfällen. Ofta ökar möjligheterna att använda resultaten från psykologiska

undersökningar som underlag för statistiska beräkningar med storleken

av det undersökningsklientel på vilket samma testinstrument kan användas.

Frågan om instrumentell sekretess för testformulär bör, som föreslagits i

promemorian, lösas genom ett tillägg till bestämmelsen om kunskapsprov i

7 § sekretesslagen. Därigenom uppnår man att sekretessen blir avhängig

av att den myndighet som låter anordna en psykologisk undersökning tar

ett visst ansvar för undersökningen. Sekretessen kommer nämligen att gälla

endast i fråga om sådan undersökning som sker under myndighets inseende.

Som påpekats i ett par remissyttranden bör man i lagtexten hellre använda

uttrycket »psykologisk undersökning» än det i promemorian föreslagna

»undersökning under medverkan av psykolog». Yrkesbenämningen psykolog

har ännu inte nått sådan stadga att den bör användas i lagspråket.

I departementspromemorian har bestämmelserna om instrumentell sekretess

för testformulär kompletterats med bestämmelser om personsekretess

som ger skydd för uppgifter om förhållanden av privat

natur. Möjligheten att sekretessbelägga uppgifter om sådana förhållanden

är i förslaget begränsad till handlingar i anställningsärenden och vissa

andra personalärenden men den skall i princip gälla beträffande alla slag

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

av handlingar i dessa ärenden. Enligt ett alternativ förslag i promemorian

skall personsekretessen vara begränsad till sådana handlingar i personalärenden

som är hänförliga till psykologisk undersökning eller undersökning

under medverkan av läkare.

Behovet av personsekretess vid psykologiska undersökningar vitsordas

allmänt av remissinstanserna. Däremot är meningarna delade när det gäller

förslaget att generellt överge den hittillsvarande principen om offentlighet

i anställningsärenden och andra personalärenden.

För min del anser jag att promemorian inte ger tillräckligt underlag för

att bedöma en fråga av så stor räckvidd. Med hänsyn till bl. a. det fortsatta

utredningsarbetet beträffande sekretesslagstiftningen bör man i detta lagstiftningsärende

i huvudsak göra endast sådana inskränkningar i rätten att

få del av allmänna handlingar som är nödvändiga för att tillgodose uppenbara

behov av sekretess i samband med psykologiska undersökningar. Dessa

behov sammanhänger framför allt med att man vid en psykologisk undersökning

ofta får fram utomordentligt ömtåliga upplysningar om den som är

föremål för undersökningen, t. ex. upplysningar om hans anlags- och begåvningsutrustning,

om hans karaktär och om hans förmåga att reagera och

fungera adekvat i olika situationer.

De nya bestämmelserna om personsekretess kan lämpligen få sin plats

i 14 § sekretesslagen som f. n. handlar om sekretess till skydd för enskildas

personliga förhållanden beträffande vissa slag av handlingar inom sjukvårdande

och social verksamhet. Sekretesstiden är där 70 år. I enlighet med

vad jag tidigare har anfört bör personsekretessen i detta sammanhang

i princip begränsas till handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar.

Jag är inte beredd att nu i sekretesshänseende jämställa läkarundersökning

med psykologisk undersökning i vidare mån än att läkarutlåtanden

i ärenden om statlig personalpensionering sekretesskyddas på

samma villkor som handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar.

Behovet av sekretess för denna typ av läkarutlåtande framgår tydligt

av yttrandet från Statens personalpensionsverk. När det gäller psykologiska

undersökningar bör de nya sekretessbestämmelserna omfatta sådana

undersökningar som sker i ärenden om anställning — detta begrepp

avser både nyanställning och befordran — eller upphörande av anställning

hos myndighet eller i ärenden angående uttagning av anställd hos

myndighet till viss utbildning eller tjänstgöring. Under bestämmelserna

bör dessutom inrymmas dels undersökningar som utförs i samband med

inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd eller omskolning,

dels undersökningar som utförs i forskningssyfte. Med denna avgränsning

torde de nya sekretessbestämmelserna komma att täcka även det sekretessbehov

beträffande psykologiska undersökningar inom arbetsförmedlingsverksamheten

som hittills tillgodosetts med stöd av 25 § sekretesslagen.

Av allmänna rättsgrundsatser följer att tjänsteman som får del av inne
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

hållet i handling som är hemlig enligt sekretesslagen inte får röja innehållet

i handlingen för obehöriga. Denna tystnadsplikt gäller emellertid

inte i förhållande till pressen eller radion utan särskild bestämmelse därom

i lag. Förhållandet i framtiden mellan handlingssekretessen och tystnadsplikten

hör till de frågor som får prövas i samband med den fortsatta översynen

av sekretesslagstiftningen. Något särskilt lagstadgande om tystnadsplikt

beträffande innehållet i handling som hänför sig till psykologisk undersökning

eller i läkarutlåtanden i ärenden om statlig personalpensionering

bör inte införas nu.

Jag har tidigare nämnt att ett av syftena med de här föreslagna sekretessbestämmelserna

är att skapa förutsättningar för en bättre ordning

beträffande redovisning och förvaring av material från psykologiska

undersökningar. Principen bör vara att en myndighet

som anlitar ett privat institut för psykologisk undersökning bör

begära skriftlig redovisning av undersökningsresultatet och infordra samtliga

handlingar beträffande undersökningen för förvaring hos myndigheten.

I vissa fall kan det emellertid finnas särskilda skäl för att iaktta en annan

ordning. Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter i ämnet.

De torde böra utfärdas i anslutning till ikraftträdandet av de nya sekretessbestämmelserna.

II. Utlämnande av uppgifter ur centrala företagsregistret

Inledning

I enlighet med statsmakternas beslut år 1963 (prop. 1963:85, SU 81,

rskr 196) har ett centralt företagsregister lagts upp hos statistiska centralbyrån.

Arbetet härmed har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med

ett förslag som har upprättats av delegation för statistikfrågor (se prop.

1963: 85 s. 71).

Centrala företagsregistret omfattar praktiskt taget alla företag i riket

utom jordbruksföretag. Avsikten är att senare utvidga registret så att det

kommer att omfatta även jordbruksföretag ävensom statlig verksamhet

som inte drivs i bolagsform och fastighetsägare utan anställd arbetskraft.

Registret består av magnetband på vilka uppgifterna har förts in genom

magnetisering. Uppgifterna, som kan avläsas endast med hjälp av datamaskin,

avser för företagen som helhet (1) företagsnummer, (2) företagsform,

(3) namn, (4) hemortsadress, (5) hemortslän, (6) hemortskommun,

(7) hemortsuppbördsdistrikt, (8) verksamhetslän, (9) verksamhetskommun,

(10) verksamhetsförsamling, (11) huvudsaklig näringsgren, (12)

antalet årsarbetare, (13) antalet arbetstimmar för hela personalen för

helår samt (14) för vissa företag omsättningen angiven i tusental kronor.

För varje fast verksamhetsställe för de olika företagen innehåller registret

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

vidare uppgifter om (15) verksamhetsställenummer, (16) verksamhetsställets

benämning, (17) verksamhetsställets adress, (18) län, (19) kommun

och (20) församling, (21) antal anställda, (22) för vissa företag

omsättningen vid verksainhetsstället i tusental kronor, (23) verksamhetsarter,

(24) antalet anställda för varje verksamhetsart samt (25) för vissa

företag omsättningen för verksamhetsart i tusental kronor.

Informationerna till registret hämtas från olika källor. För företag med

anställda hämtas informationerna i huvudsak från de arbetsgivaruppgifter,

som enligt förordningen den 18 december 1959 (nr 552) angående uppbörd

av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring lämnas till riksförsäkringsverket.

Riksförsäkringsverket för över uppgifterna i arbetsgivaruppgifterna

på hålkort och magnetband. Uppgifterna tillförs sedan företagsregistret

genom kopiering. För företag utan anställda hämtas flertalet

informationer genom förmedling av de lokala skattemyndigheterna och

CFU ur rörelsebilagan till företagens självdeklarationer. Om ett företag

har flera verksamhetsställen och/eller flera verksamhetsgrenar hämtas

vissa informationer direkt från företaget. Registret tillförs också informationer

från den årliga industristatistiken och andra reguljära statistikgrenar.

I skrivelse den 26 januari 1965 har delegationen för statistikfrågor hemställt

att sekretesslagen skall ändras så alt vissa av registrets uppgifter,

som enligt gällande bestämmelser är sekretessbelagda, kan lämnas ut till

allmänheten.

över delegationens skrivelse har efter remiss yttranden avgetts av JK,

hovrätten för Västra Sverige, försäkringsrådet, riksförsäkringsverket, statistiska

centralbyrån, riksskattenämnden, kommerskollegium, statens prisoch

kartellnämnd, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen,

länsstyrelserna i Jönköpings och Kopparbergs län,

offentlighetskommittén, Sveriges advokatsamfund, Sveriges lantbruksförbund,

Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund,

Sveriges hantverks- och industriorganisation. Sveriges redareförening,

SACO, LO, TCO, SR, Svenska kommunförbundet, Svenska

landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen

(SAF), Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,

Svensk industriförening och Kooperativa förbundet (KF). Kommerskollegium

har överlämnat yttranden av handelskamrarna i riket. Länsstyrelsen

i Kopparbergs län har vid sitt yttrande fogat yttrande av Kopparbergs län

företagareförening ek.för.

Gällande bestämmelser m. in.

Med hänsyn till de källor, ur vilka uppgifter hämtas till företagsregistret,

är 4, 16, 17 och 19 §§ sekretesslagen av betydelse för frågan om registrets

informationer kan lämnas ut till enskilda personer och företag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

Enligt \ § kan Kungl. Maj :t förordna att bl. a. militära handlingar av

olika slag inte får lämnas ut, om ett offentliggörande kan skada rikets

försvars eller eljest medföra våda för dess säkerhet. Skyddstiden är högst

50 år från handlingens datum, om inte särskilda förhållanden påkallar att

handlingen hemlighålls under längre tid. Förordnande med stöd av denna

paragraf har meddelats i olika kungörelser för skilda delar av förvaltningen.

1 16 § föreskrivs att för statlig och kommunal statistik lämnade uppgifter

och myndighets bearbetningar därav inte får, om de avser till namn eller

annan identitetsbeteckning angivna enskilda personer, bolag eller andra

enskilda samfälligheter, lämnas ut förrän 20 år från uppgiftens datum.

Uppgift får dock lämnas ut tidigare om den som avses med uppgiften samtycker

eller om med hänsyn till uppgiftens eller bearbetningens natur eller

det ändamål för vilket den önskas och omständigheterna i övrigt trygghet

kan anses vara för handen, att utlämnandet inte kommer att missbrukas

till hans skada. Då handling lämnas ut bör erforderliga förbehåll göras.

Enligt 17 § ifår hl. a uppgifter som har lämnats till myndighet för att användas

till ledning för taxering, som avses i taxeringsförordningen, eller

för beräknande av arbetsgivaravgift enligt förodningen angående uppbörd

av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension in. in.

(numera förordningen angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om

allmän försäkring in. m.) inte utan den skattskyldiges eller den avgiftsskyldiges

samtyckes utlämnas tidigare än 20 år efter uppgiftens datum, i

andra fall än som föreskrivs i därom gällande författning.

I 19 § föreskrivs att handlingar som har inkommit till eller upprättats hos

riksförsäkringsanstalten (numera riksförsäkringsverket) i ärenden angående

försäkring för olycksfall i arbete och för yrkessjukdomar inte får

lämnas ut tidigare än 20 år från handlingens datum, om handlingarna

avser bl. a. arbetet i arbetsgivares rörelse, företag eller verksamhet eller

arbetarnas antal och arbetstid. Om arbetsgivaren lämnar sitt samtycke

eller om med hänsyn till det ändamål, för vilket utlämnande begärs, och

omständigheterna i övrigt trygghet kan anses föreligga att missbruk till

arbetsgivarens skada inte kommer att ske, får handling lämnas ut tidigare.

Erforderliga förbehåll bör göras vid utlämnandet.

Regeringsrätten har i utslag den 16 juni 1965 (Regringsrättens årsbok

1965 nr 25) prövat frågan om uppgifter i företagsregistret om antalet anställda

i enskilt företag får lämnas ut. I utslaget anmärks, att uppgifter

om antalet anställda i enskilda företag har tillförts registret genom kopiering

från magnetband och hålkort, vilka utlånats från riksförsäkringsverket

och som där upprättats genom bearbetning av inkomna arbetsgivaruppgifter

bl. a. i ärende angående försäkring för yrkessjukdomar.

Regeringsrätten fann jämlikt 17 och 19 §§ sekretesslagen att kopia av

de aktuella delarna av registret inte fick lämnas ut i vidare mån än som

kunde komma i fråga på grund av bestämmelserna i de nämnda förfaltningsrummen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

Delegationen för statistikfrågor

Enligt delegationen skapar registret möjligheter till en väsentlig förbättring

av den officiella företagsstatistiken. Vidare kommer genom registret

att skapas möjligheter till samordning mellan den officiella företagsstatistikens

olika grenar. Företrädare för privat och kommunal statistikproduktion

har ett starkt intresse av att utnyttja registret, bl. a. som underlag

för urval till statistiska undersökningar. Denna verksamhet skulle effektiviseras

och olika delar av statlig och icke-statlig statistik skulle koordineras

bättre, om registrets material kunde utnyttjas i vidgad omfattning.

Registret kan användas även för annat än statistikproduktion. Delegationen

har avsett att det skall vara en gemensam tillgång för statistikproduktion,

administration och andra ändamål. Om registret kunde göras mera allmänt

tillgängligt skulle det bli obehövligt med specialregister på olika håll. I

vart fall skulle sådana register kunna få sitt underlag från företagsregistret.

Både genom den direkta kostnadsbesparingen och av andra skäl skulle detta

innebära en väsentlig fördel för samhället. — För vissa användningsområden

kan det enligt delegationen vara tillräckligt med de uppgifter som

f. n. kan lämnas ut utan hinder av gällande sekretessbestämmelser. För

andra områden är detta emellertid uppenbart otillräckligt. Om registret

skall kunna användas t. ex. som underlag för urvalsundersökningar är det

av mycket stor betydelse att ha tillgång till uppgifter om verksamhetens

art och om företagets resp. arbetsställets eller verksamhetens storlek. Delegationen

anser det därför väsentligt att såväl branschangivelse som något

storleksmått görs allmänt tillgängliga. Det är emellertid också viktigt alt

uppgifter inte lämnas ut som kan lända företagen till skada. Delegationen

har därför övervägt de olika förfaranden som kan tänkas komma i fråga.

Registrets uppgift om antalet årsarbetare, fördelade på verksamhetsställen

och verksamhetsarter, utgör i flertalet fall en god mätare på företagets

storlek. För många användningsområden skulle del vara tillräckligt att

indela företagen i storleksklasser som inte behöver avslöja de individuella

företagens exakta storlek. Detta alternativ har dock bl. a. den nackdelen,

att man troligen skulle behöva använda samma klassindelning för hela

näringslivet. Storleksstrukturen varierar emellertid mellan olika branscher.

Man skulle därför få tillämpa antingen en mycket fin klassificering för alla

branscher, varigenom fördelen med klassindelningen skulle falla bort, eller

också en indelning som är alldeles för grov för vissa branscher. Eftersom

aktiebolagslagen föreskriver att uppgifter om antalet anställda i ett företag

skall publiceras i verksamhetsberättelsen och eftersom liknande uppgifter

i stor utsträckning förekommer i kalendrar o. d., dock inte i en form som är

lämplig för statistiskt ändamål, finns det enligt delegationens uppfattning

ingen anledning att inskränka uppgiften om antalet anställda till att

avse endast företagets storleksklass. Delegationen föreslår därför att uppgifter

om antalet årsarbetare och om antalet arbetstimmar fritt skall få

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

lämnas ut, om uppgifterna inte böra vara sekretessbelagda från försvarssynpunkt.

Det kan enligt delegationen göras gällande att en uppgift om

antalet anställda är en dålig mätare på storleken för vissa typer av företag.

Detta gäller särskilt handelsföretagen. För dessa kommer registret att innehålla

uppgift om omsättningen, vilken skulle vara ett avsevärt bättre storleksmått.

Delegationen föreslår emellertid att omsättningsuppgifter även

i fortsättningen skall vara underkastade sekretess, eftersom ett utlämnande

av dessa uppgifter skulle kunna medföra vissa nackdelar för den

nu avsedda typen av företag.

Sammanfattningsvis uttalar delegationen att registrets omsättningsuppgifter

bör vara sekretessbelagda men att uppgifterna om företagens och

verksamhetsställenas nummer, företagsform, adress o. d. — informationerna

(I) — (10) och (15) — (20) —, om verksamhetens art — informationerna

(II) och (23), och om sysselsättningen — informationerna (12), (13), (21)

och (24) — bör ställas till alla konsumenters förfogande utan annan

inskränkning än som betingas av hänsyn till försvarshemligheter.

Remissyttrandena

Delegationens förslag om uppmjukning av gällande sekretessbestämmelser

för statistikfrågor tillstyrks i sin helhet av JK, statistiska centralbyrån,

kommerskollegium, handelskamrarna i Göteborg, Örebro, Gävle och Luleå,

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen,

länsstyrelserna i Jönköpings och Kopparbergs län, Kopparbergs läns företagareförening

ek. för., Sveriges advokatsamfund, Sveriges lantbruksförbund,

Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund,

Sveriges redareförening, TCO, SACO, KO, Svenska kommunförbundet,

Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, SAF,

Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och KF.

Statistiska centralbyrån understryker i sitt remissyttrande vikten av att

den som lämnar uppgifter till statistikproduktionen kan känna sig övertygad

om att uppgifterna behandlas konfidentiellt. När det gäller den nu

aktuella frågan föreligger emellertid särskilda omständigheter som gör

att centralbyrån likväl vill biträda förslaget. Företagsregistret kommer att

bli ett betydelsefullt instrument för en samordning av den ekonomiska

statistiken. Genom registret kommer man att samtidigt kunna utnyttja

uppgifter som har samlats in för statistiskt ändamål och för andra ändamål.

Uppgifterna i l-egistret måste i största möjliga utsträckning göras tillgängliga

för alla ändamål, om registret skall motsvara de förväntningar

som har ställts på det från statliga och kommunala myndigheter, näringslivets

organisationer och enskilda företag. För många ändamål fordras ett

mått på företagets storlek. Detta bekräftas av de framställningar om

uppgifter ur registret som centralbyrån haft att handlägga. När betydelsen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

av sekretessen skall bedömas måste man fästa avgörande vikt vid arten av

de uppgifter som det är fråga om. Uppgift om antal arbetstimmar per år

erhålls från riksförsäkringsverket. Med ledning av denna uppgift räknar

man ut antalet årsanställda. Uppgift om antalet årsanställda insamlas även

från företagen. Dessa uppgifter innehåller i regel besked om hur antalet

årsanställda fördelas på olika verksamhetsställen och olika näringsgrenar.

Hos patent- och registreringsverket kan var och en få upplysning om totala

antalet årsanställda hos ett aktiebolag. Om medelantalet anställda hos en

ekonomisk iförening överstiger tio, skall förvaltningsberättelsen innehålla

uppgift om antalet anställda. Förvaltningsberättelsen skall hållas tillgänglig

för var och en som vill ta del av den. Uppgifter om antalet anställda

hos aktiebolag och större ekonomiska föreningar är alltså i princip offentliga.

Vad beträffar övriga företagsformer samt verksamhetsställen och

verksamhetsarter kan uppgifterna i inte oväsentlig utsträckning hämtas ur

handels- och industrikalendrar och från kreditupplysningsiföretag och banker.

Det förefaller därför orimligt, om uppgifterna skulle vara sekretessbelagda

i företagsregistret där de är tillgängliga lättast.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller det angelägna i att informationer

som inhämtas för produktion av arbetsmarknadsstatistik i största möjliga

utsträckning kan utnyttjas också för administrativa ändamål. För planeringsändamål

har styrelsen och länsarbetsnämnderna fört register som

innehåller sådana uppgifter som ingår i det centrala företagsregistret. Denna

verksamhet måste fortsätta. Det skulle emellertid vara av stort värde om

styrelsens och länsarbetsnämndernas register kunde framställas automatiskt

med hjälp av det centrala företagsregistret. Länsstyrelsen i Jönköpings

lön utvecklar liknande synpunkter och understryker att registret kan komka

att bli av stort värde som statistisk källa för regionala utredningar på

näringslivets område. Det är av stort intresse för den regionala och lokala

utrednings- eller planeringsverksamheten att uppgifter om branschtillhörighet

samt antal årsarbetare och summa arbetstimmar blir mera allmänt

tillgängliga. Sådana uppgifter om enskilda företag är redan nu publicerade

i olika sammanhang. Företagen torde enligt länsstyrelsens uppfattning i

allmänhet inte vara obenägna att lämna uppgifterna. Detta sker ofta i samband

med t. ex. lokala utredningar. Uppgifterna synes inte vara av den

arten att det skulle vara till mera betydande men för företagarna att slopa

sekretesskyddet i enlighet med vad som föreslagits, överstyrelsen för

ekonomisk försvarsberedskap anser också att de olägenheter som skulle

kunna uppkomma för uppgiftslämnare genom en ökad spridning av uppgifter

om företagets eller verksamhetens storlek är av mindre betydelse.

Med undantag för de företag och verksamhetsställen för vilka sekretess behövs

från försvarssynpunkt bör därför uppgifter om antalet årsarbetare och

antalet arbetstimmar kunna fritt utlämnas, överstyrelsen avser att i samverkan

med statistiska centralbyrån och övriga berörda myndigheter till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Knngl. Maj:ts proposition nr 126 är 1968

närmare prövning ta upp trågan vilka företag och verksamhetsställen som

med hänsyn till totalförsvaret måste skyddas genom sekretess.

Några remissinstanser vill inte gå så långt i fråga om uppmjukning av

sekretessen som töreslagtils i delegationens skrivelse. Invändningar med

denna innebörd har framställts av handelskamrarna i Stockholm, Norrköping,

Malmö, Borås, Karlstad, Sundsvall och Visby, statens pris- och kartellnämnd,

offentlighetskommittén, Sveriges hantverks- och industriorganisation

och Svensk industriförening.

Offentlighetskommittén anför.

De sekretessfrågor som delegationen har väckt är svåra att la ställning

till. Å ena sidan är det ett intresse inte bara för staten och kommunerna

utan även för företagen och deras organisationer att ha tillgång till ett

korrekt och fullständigt register över företagen i riket. Ä andra sidan

kan man väl tänka sig fall i vilka det skulle vara olägligt för ett enskilt

företag, om uppgifter exempelvis angående dess omsättning kom till konkurrentens

kännedom. Det är en given utgångspunkt vid planläggningen av

företagsregistret att sekretessen kring primärmaterialet inte begränsas så

starkt, att uppgiftslämnarna av rädsla för insyn avhåller sig från att lämna

korrekta uppgifter. När det gäller sådana data som ej inhämtas särskilt

från företagen utan tas från deklarations- eller socialförsäkringshandlingar

måste man emellertid ta hänsyn till övriga författningsbestämmelser om

insyn och sekretess. Det är exempelvis enligt kommitténs mening tveksamt,

om man i detta sammanhang bör införa bestämmelser som blottlägger sådana

förhållanden för insyn som företagen inte enligt lagstiftningen om bolag,

föreningar o. s. v. är skyldiga att offentliggöra. Åtskilliga av de uppgifter

som skall ingå i företagsregistret är sådana, att något sekretessintresse

knappast gör sig gällande. Så är fallet med uppgifter om företagsform, namn,

adress m. m. och näringsgren. Sådana uppgifter torde redan nu betraktas

som offentliga bortsett från de fall då sekretess gäller på grund av 4 §

sekretesslagen och de med stöd därav utfärdade föreskrifterna. Annorlunda

kan det ligga till med uppgifter om företagens storlek. Det framgår av

delegationens framställning, att vissa av näringslivets organisationer har

rått till försiktighet härvidlag. Enligt den remitterade framställningen skulle

uppgifter om företags omsättning, i den mån de skulle tillföras registret,

alltfort vara sekretessbelagda. Övriga i registret ingående uppgifter skulle

däremot vara offentliga, däribland uppgifterna om »årsarbetare» och arbetstimmar.

Det i framställningen redovisade materialet medger enligt

kommitténs mening knappast någon bedömning av de risker för registeruppgifternas

tillförlitlighet som detta kan innebära. Under alla förhållanden

ter det sig olägligt att på en speciell punkt göra avsteg från den

princip som 16 § sekretesslagen uttrycker. Särskilt diskutabelt är det alt

göra ett sådant undantag i fråga om det centrala företagsregistret, så länge

det inte finns lagregler om vad som skall ingå i detta register.

Svensk industriförening anser att den föreslagna uppmjukningen av

sekretesslagens bestämmelser inte får göras så omfattande att de strider

mot de enskilda företagens berättigade krav på integritet i fråga om ekonomi,

struktur in. in. Uppgifter om företagens sysselsättning bör från

denna synpunkt inte kunna offentliggöras i föreslagen omfattning. Om

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

uppgifter lämnas ut kommer utomstående att få kännedom om den grad

i vilken arbetskraften utnyttjas. Detta kan skada det enskilda företaget,

bl. a. från konkurrenssynpunkt. Av registrets uppgifter om sysselsättningen

bör därför bara uppgifterna om antalet anställda få offentliggöras. Handelskamrarna

i Stockholm och Visby ifrågasätter om offentligheten bör

omfatta antalet anställda inom varje verksamhetsart. Blir dessa uppgifter

allmänt tillgängliga synes vissa förhållanden inom företaget komina att

röjas i en utsträckning som kan medföra skada för företaget. Handelskammaren

i Malmö uttalar liknande betänkligheter och anför som exempel

att ett företag engagerar sig i en ny verksamhetsgren och anställer personal

för att utveckla nya produkter inom detta område. Handelskammaren

ifrågasätter om man inte bör begränsa offentligheten beträffande uppgifter

om antalet anställda för varje verksamhetsgren till att avse endast summariska

siffersammanställningar för viss region. Handelskamrarna i Norrköping,

Karlstad och Sundsvall samt Sveriges hantverks- och industriorganisation

anser att uppgifterna i registret över huvud taget inte bör

få lämnas ut för annat ändamål än statistisk bearbetning. Frågor om

arbetstid har så nära samband med avlöningsförhållanden, anser handelskammaren

i Borås, afl uppgifter om arbetstid inte bör vara offentliga.

Departementschefen

Det hos statistiska centralbyrån upprättade centrala företagsregistret är

enligt utslag av regeringsrätten att anse som allmän handling i tryckfrihetsförordningens

mening. Bestämmelserna i sekretesslagen skall därför

tillämpas på registret.

De fakta om företagen som las in i registret från infordrade statistiska

uppgifter, självdeklarationer eller arbetsgivaruppgifter är f. n. sekretessbelagda

enligt bestämmelserna i 4, 16, 17 och 19 §§ sekretesslagen. Innehållet

i registret kan alltså inte lämnas ut, om man därigenom skulle

kränka ett intresse som har skyddats genom någon av dessa bestämmelser.

Avsikten med centrala företagsregistret är bl. a. att i största möjliga utsträckning

ersätta de separata register som bär förts för olika statistikgrenar.

Registret skall även möjliggöra en rationalisering av den registrering

av företag som förekommer utanför statistikproduktionen. Registret

skall kunna användas även för annan statistikproduktion än statlig sådan.

För samhällsforskning, samhällsplanering, administration och näringslivet

är uppgifterna i registret av värde.

Bestämmelserna i sekretesslagen reglerar inte i vilka fall hemlig handling

får- lämnas ut till annan myndighet. Bestämmelserna utgör inte generellt

något hinder att en sekretessbelagd handling delges annan myndighet.

Det har emellertid förutsatts att även enskilda personer och företag skall

kunna utnyttja primärmaterialet i företagsregistret för olika ändamål, t. ex.

för marknadsundersökningar. Detta torde också vara nödvändigt för att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

kostnaderna för registret skall kunna finansieras genom avgifter. För att

göra det möjligt att effektivt använda registret för olika ändamål måste man

därför överväga, om det nuvarande sekretesskyddet för uppgifterna i registret

är nödvändigt.

Det kan uppenbarligen inte komma i fråga att göra någon ändring i

de bestämmelser som gäller till skydd för totalförsvaret. Uppgift som är

hemlig enligt någon författning som Kungl. Maj :t har utfärdat med stöd

av 4 § sekretesslagen kan alltså inte få lämnas ut, även om den skulle behövas

för statistikproduktion eller planering, överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap har i sitt remissyttrande förklarat, att överstyrelsen

avser att i samverkan med statistiska centralbyrån och övriga berörda

myndigheter ta upp frågan vilka företag och verksamhetsställen som med

hänsyn till totalförsvaret måste skyddas genom sekretess.

Något sekretessskydd torde inte behövas för anteckningar om företags

eller verksamhetsställes namn, adress eller annan identitetsbeteckning, om

företagsform eller verksamhetsart som har hämtats från en för statistik

lämnad uppgift eller från självdeklaration eller arbetsgivaruppgift och

därefter förts in i företagsregistret, dvs. informationerna (1) —- (11),

(15) ;— (20) och (23). Förslaget att dessa uppgifter i företagsregistret inte

vidare skall vara sekretessbelagda har inte mött någon gensaga under

remissbehandlingen. Jag ansluter mig till förslaget i denna del.

Delegationen för statistikfrågor har föreslagit att också registrets uppgifter

om antal anställda och arbetstimmar för dessa, informationerna (12),

(13). (21) och (24), skall få lämnas ut till allmänheten. I denna del har

vissa remissinstanser framfört betänkligheter mot att ge upp den nuvarande

sekretessen.

Erfarenheten torde visa att sekretessen är en nödvändig förutsättning

för att man skall kunna ålägga enskilda en mera omfattande uppgiftsplikt

och få in tillförlitliga uppgifter. Om sekretesskyddet upphävs, kan man inte

helt undgå de olägenheter som följer av alt enskilda vägrar lämna uppgifter

för statistiskt ändamål eller lämnar felaktiga uppgifter. Å andra

sidan framgår det av delegationens framställning och av remissyttrandena

alt det ofta är angeläget att uppgifter om antalet anställda och arbetstimmar

hos registerade företag kan lämnas ut till centrala företagsregistrets

kunder för en bedömning av vederbörande företags storlek. Ifrågavarande

uppgifter finns ofta redan nu i offentliga handlingar hos patent- och

registreringsverket och i olika kalendrar. Om så är fallet, bör uppgifterna

kunna lämnas även ur företagsregistret. Också i många andra fall är det

uppenbart att det inte kan medföra någon skada för företaget, om uppgifter

om antalet anställda och arbetstimmar lämnas ut till enskild person

eller förelag som behöver uppgifterna för en statistisk undersökning.

Mot bakgrunden av de synpunkter som här utvecklats föreslår jag att

i sekretesslagen införs en ny paragraf, 19 a §, om sekretess beträffande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Ma j:ts proposition nr 126 år 1968

uppgifter ur centrala företagsregistret. I denna paragraf bör föreskrivas

att 16, 17 och 19 §§ sekretesslagen inte skall utgöra hinder mot att lämna

ut uppgifter ur centrala företagsregistret om företags eller verksamhetsställes

namn, adress eller annan identitet sbeteckning eller om företagsform

eller verksamlietsart. Beträffande uppgifter ur registret om antal anställda

eller arbetstimmar för visst företag och år bör föreskrivas att utlämnande

får ske, om det med hänsyn till uppgiftens natur och det ändamål för

vilket den begärs och omständigheterna i övrigt kan anses säkert att uppgiften

inte kommer att missbrukas till skada för företaget i fråga.

Förutom det centrala företagsregistret kommer under innevarande är att

hos statistiska centralbyrån upprättas ett lantbrukets företagsregister, innehållande

uppgifter om verksamhet beträffande jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel,

fruktodling och trädgårdsodling. Detta register byggs på uppgifter

som lämnas för lantbruksstatistiken av lantbrukets företagare i fråga

om fastigheter, byggnader, maskiner, anställda etc. Sekretessproblemen

blir avsevärt enklare att hantera beträffande detta register än vad fallet

f. n. är beträffande det centrala företagsregistret. Med stöd av 16 § sekretesslagen

torde uppgifter kunna utlämnas ur lantbrukets företagsregister

under i huvudsak samma förutsättningar som enligt den här föreslagna nya

paragrafen i sekretesslagen kommer att gälla i fråga om utlämnande av uppgifter

från centrala företagsregistret. Några särskilda bestämmelser so in

tar sikte på lantbrukets företagsregister torde därför inte behövas.

HL Utvidgning av sekretesskyddet för uppfinningar och forskningsresultat

I ansökan om bidrag till forskningsverksamhet som ges in till statligt

forskningsråd eller motsvarande organ (jfr prop. 1968: 68 om inrättande

av en styrelse för teknisk utveckling i vilken bl. a. statens tekniska forskningsråd

skall uppgå) brukar redogörelse lämnas för projekt till vilket

bidrag söks. Det kan härvid bli fråga om att redovisa uppfinning eller

forskningsresultat som inte tidigare har publicerats. Både ansökan och

handlingar som fogas vid ansökningen blir allmänna handlingar i och

med att de kommer in till ifrågavarande organ (se 2 kap. 2 och 3 §§ tryckfrihetsförordningen).

I den mån handlingarna inte kan hänföras under

någon av bestämmelserna i sekretesslagen utgör de offentliga handlingar

som skall hållas tillgängliga för var och eu.

Enligt 2 § patentlagen den 1 december 1967 (nr 837), som har trätt i

kraft den 1 januari 1968, meddelas patent endast på uppfinning som väsentligen

skiljer sig från vad som har blivit känt före dagen för patentansökningen.

Enligt andra stycket samma paragraf anses som känt allt som

blivit allmänt tillgängligt, vare sig det skett genom skrift, föredrag, utnyttjande

eller på annat sätt. Bestämmelsen i andra stycket innebär en skärpning

i förhållande till vad som tidigare har gällt i fråga om s. k. nyhets
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

hinder för patent. Till utgången av år 1967 gällde att uppfinning för att

kunna patenteras inte fick vara beskriven i allmänt tillgänglig tryck skrift

eller föremål för öppen utövning. I den nya lagen har nyhetskravet gjorts

generellt, vilket bl. a. innebär att eu uppfinning inte får patenteras om den

har beskrivits i en handling som lämnats till myndighet hos vilken den

skall vara tillgänglig för allmänheten enligt bestämmelserna om allmänna

handlingars offentlighet.

Vid remissbehandlingen av det kommittéförslag som har legat till grund

lör gällande patentlag avstyrkte statens tekniska forskningsråd att redovisning

i offentlig handling skulle kunna utgöra nyhetshinder för patent

(se prop. 1966:40 s. 77). Handling som forskare ger in till statligt forskningsråd

skulle då, anförde rådet, bli nyhetshinder för forskaren själv, om

denne senare ville söka patent på i handlingen beskrivna projekt. En

sådan bestämmelse skulle få allvarliga konsekvenser för forskningens

nyftiggörande. Om förslaget likväl skulle genomföras måste möjligheter

skapas att sekretessbclägga handlingar som kommer in till forskningsråd.

Liknande synpunkter framfördes också av /ngeniörsvetenskapsakademien.

1 prop. 1966: 40 med förslag till patentlag anförde jag (s. 83) med anledning

av denna remisskritik att vad som anmärkts i fråga om offentlig handling

som nyhetshinder för patent inte kunde föranleda att man skulle göra

avsteg från principen att allt som har blivit känt skall utgöra nyhetshinder.

Spörsmålet syntes dock böra beaktas vid utformningen av sekretesskyddet

för ifrågavarande handlingar.

Sekretesslagen ger f. n. endast begränsade möjligheter att sekretessbelägga

uppfinningar och forskningsresultat som redovisas i ansökningshandlingar

till statligt forskningsråd eller motsvarande organ. Den enda

bestämmelse som kan tillämpas i sammanhanget är 21 § sekretesslagen.

Enligt detta lagrum äger Kungl. Maj :t beträffande handling som angår

statlig »utredning, kontroll eller stödverksamhet» med avseende på produktion,

handel, bankrörelse, försäkringsrörelse eller transportverksamhet eller

eljest med avseende på näringslivet förordna att handlingen inte får lämnas

ut förrän viss tid, högst 20 år, förflutit från handlingens datum. Sådant

förordnande lår dock meddelas endast i den mån handlingen innefattar

upplysningar om »enskilda företags eller sammanslutningars affärs- eller

driftförhållanden» och upplysningarnas offentliggörande kan lända företaget

eller sammanslutningen till men. I 2 § kungörelsen den 4 januari 1939

(nr 7) med förordnanden på civilförvaltningens område jämlikt sekretesslagen

(ändrad senast 1967: 740) har med stöd av 21 § sekretesslagen närmare

angetts vilka handlingar som får sekretessbeläggas enligt 21 §. Bland

dessa handlingar ingår enligt 2 § punkt 32 handlingar hos statens tekniska

forskningsråd och hos institutet för nyttiggörande av forskningsresultat

(INFOR).

Som framgår av det anförda innehåller 21 § sekretesslagen inga uttryck
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

liga bestämmelser om sekretessbeläggning av uppfinningar eller forskningsresultat.

Paragrafen ger trots det viss möjlighet att förordna om

sekretess i fråga om uppfinningar och forskningsresultat, nämligen här

dessa kan hänföras till »enskilda företags eller sammanslutningars affärseller

driftförhållanden». I övrigt torde paragrafen inte medge sekretesskydd

på förevarande område. Sålunda torde enskild person som inte driver någon

form av företag stå utanför paragrafens sekretesskydd. Detsamma gäller

företag eller sammanslutning när uppfinning eller forskningsresultat inte

kan hänföras till företagets eller sammanslutningens »affärs- eller driftsförhållanden».

Mot bakgrund inte minst av de nya bestämmelserna i patentlagen

om offentlig handling som nyhetshinder mot patent bör den brist i

sekretesskyddet som sålunda föreligger nu avhjälpas. Det synes lämpligen

kunna ske genom att man i ett tillägg till 21 § sekretesslagen särskilt anger

att sekretesskydd — på samma villkor som nu finns upptagna i paragrafen

— kan meddelas för enskilda personers, företags eller sammanslutningars

uppfinningar eller forskningsresultat.

Även om jag föreslagit tilläggsbestämmelsen främst med tanke på sekretessbehov

som kan uppkomma i samband med statlig stödverksamhet av

det slag som nu bedrivs av forskningsråden och i framtiden avses komma

att bedrivas av styrelsen för teknisk utveckling kommer den med den här

föreslagna lydelsen att täcka också handlingar innehållande uppgifter om

uppfinningar och forskningsresultat som ges in till annat statligt organ.

Någon befogad invändning synes inte kunna riktas häremot.

Liksom hittills bör Kungl. Maj :t närmare bestämma för vilka handlingar

sekretesskydd skall gälla enligt den nya bestämmelsen i 21 § sekretesslagen.

IV. Upphävande av 22 § sekretesslagen

I 22 § sekretesslagen föreskrivs, att handlingar i ärenden rörande mätningsförrättning

eller mätningsutgifter enligt lagen om virkesmätning inte

får lämnas ut i vidare mån än som följer av nämnda lag. Bestämmelsen

föranleddes av lagen den 20 juni 1935 (nr 369) om virkesmätning. Enligt

denna lag fick Kungl. Maj :t för vissa fall föreskriva, att virkesmätning

med anledning av virkesköp skulle ombesörjas av virkesmätningsnämnd,

vars ledamöter förordnades av Kungl. Maj :t. Över allt som förekom vid

mätningsförrättning skulle upprättas skriftlig handling. I lagen upptogs

en särskild föreskrift, att enskilds förhållande till virkesmätningsnämnd

inte fick i oträngt mål yppas. I motiven till 22 § sekretesslagen (prop.

1937: 107 s. 74) anförde föredragande departementschefen, att sistnämnda

föreskrift i virkesmätningslagen borde kompletteras med en föreskrift i

sekretesslagen om sekretess beträffande handlingar i ärenden rörande mätningsförrättning

eller mätningsutgifter. De upplysningar om virkesaffärer

som kunde erhållas ur handlingar hos virkesnämnd skulle enligt departe
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968 33

mentschefen annars kunna utnyttjas till skada för köpare eller säljare av

virke.

Enligt den nu gällande virkesmätningslagen den 27 maj 1966 (nr 209)

handhas virkesmätningsverksamheten uteslutande av enskilda organ. Bestämmelserna

i 22 § sekretesslagen är därför numera obehövliga. Jag föreslår

att paragrafen upphävs.

De under I—IV föreslagna ändringarna i sekretesslagen bör träda i kraft

den 1 juli 1968. Skulle riksdagen besluta att uppskjuta behandlingen av

detta ärende till höstriksdagen torde de nya bestämmelserna böra träda i

kraft den 1 januari 1969.

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen

att antaga lagförslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet :

Gunnel Anderson

Doktrin (1)

  1. Cecilia Ekman, Offentlighetsprincipen och den nya sekretesspraxisen, SvJT 2024 s. 195, på s. 203, 204 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. KU 1968:23 Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar s. 1 i texten
  2. KU 1968:19 Konstitutionsutskottets memorial nr 19 år 1968 s. 1 i texten
  3. KU 1968:22 Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar s. 1 i texten

Doktrin (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. SvJT 2024 s. 195 Cecilia Ekman, Offentlighetsprincipen och den nya sekretesspraxisen s. 203 · s. 204 i texten