Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1969/70, m. m

1969-04-25 · 280 sidor, varav 250 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 250 av 280 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:115, Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1969/70, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

1

Nr 115

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsfårslaget för budgetåret 1969/70, m. m.;

given Stockholms slott den 25 april 1969

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av den

samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till riksstat för budgetåret 1969/70 som lades fram i årets

statsverksproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar

berörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband

därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande

budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet främst

till följd av ökade statsinkomster skulle minska med nära 500 milj. kr. i förhållande

till beräkningarna i årets statsverksproposition. Sålunda förutses

nu ett underskott på ca 3 000 milj. kr.

För budgetåret 1969/70 beräknas totalbudgeten utfalla med ett underskott

på ca 1 560 milj. kr. Detta innebär en förbättring av saldot med drygt 900

milj. kr. i jämförelse med riksstatsförslaget. Förbättringen beror helt på att

statsinkomsterna nu beräknas bli större än vad som antogs i statsverkspropositionen.

Budgetens underskott väntas alltså minska med ca 1,5 miljard

kr. i förhållande till det nu beräknade utfallet för innevarande budgetår.

I särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1969

och en långtidsbudget för budgetåren 1969/70—1973/74.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 115

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 25

april 1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,

Moberg, Bengtsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få anmäla en reviderad finansplan och till komplettering

av riksstatsförslaget för nästa budgetår underställa Kungl. Maj :ts prövning

en förnyad beräkning av statsinkomsterna m. m. samt ett slutligt förslag

till investeringsplan för budgetåret 1969/70 och vissa andra frågor som

sammanhänger därmed.

REVIDERAD FINANSPLAN 1969

1. Den internationella utvecklingen

Stegringen i de västeuropeiska industriländernas produktion och i världshandeln

hölls väl uppe i slutet av år 1968 och början av år 1969. I några

länder ökade takten i produktionsstegringen. Västeuropas produktion uppskattas

nu ha under fjolåret ökat drygt 4,5 %, dvs. något mer än vad som

förutsågs i finansplanen. Uppgången i Nordamerika beräknas till inemot

5 % och i Japan till över 10 %. För hela OECD-området betyder detta eu

ökning år 1968 med närmare 5,5 % mot 3,5 % år 1967. Världshandeln steg

med hela 12 %, en takt som inte uppnåtts sedan Korea-kriget. För innevarande

år tyder prognoserna på att industriländernas produktion stiger nästan

lika mycket som år 1968. Ökningen i världshandeln beräknas dock bli

något mindre.

Beträffande utvecklingen under år 1969 i länder av betydelse för Sveriges

ekonomiska aktivitet märks bl. a. att utsikterna för den brittiska ekonomin

fortfarande ter sig ovissa. Storbritanniens ekonomiska politik har stra
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1969 3

mats åt i flera omgångar, senast i samband med den nyligen framlagda

budgeten. Likväl kan ifrågasättas om den eftersträvade dämpningen av

den interna efterfrågan hinner framträda med någon styrka under innevarande

år. Den franska ekonomin har lika litet som den brittiska visat

någon påtaglig reaktion på de åtstramande åtgärder som vidtagits. Samma

förhållande tycks råda i USA där politiken också är inriktad på att dämpa

konjunkturen. Efterfrågan utvecklas så starkt att expansionen troligen

håller i sig åtminstone året ut. Av särskilt intresse för den svenska utvecklingen

är det ekonomiska omslaget i Danmark och Finland som gör

att man för dessa länder kan räkna med stegringar i produktionen om 5 ä

6 %. I Västtyskland talar den livliga investeringslconjunkturen och den

gynnsamma utvecklingen av hushållens inkomster för att produktionsstegringen

trots de dämpningsåtgärder som nyligen företagits kan bli större

än de 4,5 % som man officiellt inriktar sig på. Till de expansiva inslagen

i den internationella konjunkturbilden hör också Italiens och Japans

snabbt stigande ekonomiska aktivitet samt utvecklingen i flertalet mindre

industriländer.

Att döma av de aktuella tendenserna i såväl Västeuropa som Nordamerika

förefaller sålunda den ekonomiska tillväxten under innevarande år

kunna bli större än vad man räknade med vid årsskiftet. Efterfrågan ökar

i allmänhet på bred front, omfattande även näringslivets investeringar. Även

om det pågående uppsvinget torde ha krympt marginalerna för ytterligare

expansion finns dock i allmänhet ett betydande arbetskrafts-, kapacitetsoch

betalningsmässigt utrymme. I Storbritannien, USA och Frankrike föreligger

emellertid jämviktsproblem av främst valutakaraktär, men som jag

redan antytt är det inte troligt att den därav föranledda restriktiva politiken

skall medföra några kännbara kontraktiva verkningar under år 1969.

Går utvecklingen i de banor som nu skönjes skulle produktionen i år kunna

växa med i Västeuropa ca 4,5 %, i Nordamerika ca 4 %, i Japan ca 10 %

och för OECD-området totalt med 4,5 å 5 %. Mot denna bakgrund synes

det rimligt att räkna med en omkring 10-procentig ökning av världshandeln

år 1969.

Utvecklingen av den internationella konjunkturen under år 1970 kan

ännu inte förutses med den grad av visshet som behövs för en säkrare och

något mera långsiktig bedömning av de yttre villkoren för den svenska ekonomiska

politiken. Man har dock anledning hålla beredskap inför möjligheten

att uppgången i den industriella aktiviteten utomlands saktar av något

under nästa år och att tendenser i den riktningen börjar framträda redan

i slutet av innevarande år. Åtstramningspolitiken i Förenta staterna och

Storbritannien kan sålunda komma att avsätta mera påtagliga resultat. Man

bör vidare uppmärksamma att även flera andra länders ekonomiska politik

på sistone getts en mera återhållande inriktning. Särskilt tydligt har detta

varit på kreditpolitikens område. En råd länder har av interna jämvikts
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kiingl. Ma]:ts proposition nr 115 år 1969

skäl höjt diskontot och även i övrigt skärpt kreditpolitiken under de senaste

månaderna. Samtidigt har räntenivån successivt skruvats upp till

följd av att stora länder med betalningssvårigheter sökt främja nettoinflöde

av kapital genom att förskjuta rån tedifferensen till sin fördel medan andra

länder av omsorg om sin valutaställning sökt återställa de relativa räntenivåerna.

Om räntespiralen fortsätter, vilket inte är uteslutet, kan investeringarna

komma att försvagas något nästa år.

En återgång till mera normala ränteförhållanden kompliceras av att man

även för en tid framåt synes vara hänvisad till att söka klara kvarstående

betydande jämviktsbrister mellan de stora ländernas betalningar med

hjälp av utjämnande kapitalflöden. Som närmare diskuteras i den reviderade

nationalbudgeten finns det nämligen knappast hopp om någon snar

avveckling av föreliggande balansrubbningar. Om kapitalflödenas inriktning

och omfattning inte blir sådan att de verkar utjämnande kan den

nämnda allmänna tendensen till återhållande ekonomisk politik förstärkas.

En sådan ökad restriktivitet skulle givetvis försvaga utsikterna till en tillfredsställande

expansion i världsekonomin under nästa år. Å andra sidan

bör det internationella samarbetet i allmänhet och på valutaområdet i synnerhet

också i fortsättningen göra det möjligt att undvika att eventuella

akuta betalningssvårigheter mera drastiskt bryter produktionens och handelns

tillväxt.

2. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1968

Huvuduppgiften för den ekonomiska politiken i Sverige under de två senaste

åren har varit att trots avmattningen i den internationella konjunkturen

trygga full sysselsättning och uppnå en växande produktion. Samtidigt

har politiken präglats av behovet att förbättra utrikesbalansen och

stabilisera pris- och kostnadsutvecklingen. När det gällt utbyggnaden av våra

resurser har industrins investeringar och bostadsbyggandet prioriterats.

Förverkligandet av dessa mal har krävt en noggrann avvägning av den

ekonomiska politikens olika medel. Påverkan på den inhemska efterfrågan

har karakteriserats av en försiktig stimulans. Tonvikten i politiken har legat

pa selektiva tidsmässigt och regionalt avgränsade — åtgärder.

Den förda politiken har lett till ett balanserat uppsving i den svenska ekonomin.

Den tillväxt i efterfrågan som skedde under fjolåret var i inte oväsentlig

utsträckning resultatet av den ekonomiska politikens stimulansåtgärder.

Även uppgången av den svenska exporten spelade en stor roll. Genom

att politiken inriktats på att motverka överinteckning av resurserna

och kostnadsstegringar kunde de möjligheter till ökad export tillvaratas

som uppstod genom den internationella konjunkturuppgången. Till den öka
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969 5

de efterfrågan som kom till stånd i fjol bidrog även den kraftiga uppgången

av den privata konsumtionen.

De tre första kvartalen 1968 präglades av en förhållandevis måttlig efterfrågeökning

inom den svenska ekonomin. En klar omsvängning inträdde

därefter under årets sista kvartal. Bilden av ett markerat uppsving under

denna tid framträder nu tydligare än vid årsskiftet.

Produktionens ökning 1968 beräknades i statsverkspropositionens finansplan

till 3,5 %. Enligt senare gjorda beräkningar skulle nationalproduktens

tillväxt ha stannat vid drygt 3 %. Dessa reviderade beräkningar utgår från

försörjningsbalansens »användningssida». Nedjusteringen kan helt återföras

till beräkningen av lagerinvesteringarna. Beträffande dessa gäller att en

nedgång skedde under åren 1966 och 1967. I finansplanen antogs att ett omslag

i lagerinvesteringarna skett under fjolåret, och att en uppgång om ca

400 milj. kr. kommit till stånd. Enligt de reviderade kalkylerna skulle emellertid

lagerinvesteringarna ha minskat även i fjol. Såsom närmare utvecklas

i den reviderade nationalbudgeten kan dock dessa kalkyler ifrågasättas.

Härför talar även att alternativa beräkningar över nationalproduktens tillväxt

med utgångspunkt i produktionsstatistiken pekar på en betydligt högre

produktionsökning. Det förefaller mot denna bakgrund sannolikt att bruttonationalprodukten

under fjolåret steg med åtminstone 3,5 %.

Den stigande inhemska efterfrågan mot slutet av 1968 präglade klart utvecklingen

inom arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft ökade starkt

under sista kvartalet. I genomsnitt för hela 1968 uppgick andelen arbetslösa

medlemmar i arbetslöshetskassorna till 2 %, vilket innebär en mindre

uppgång i förhållande till året innan. I slutet av 1968 var dock arbetslösheten

något lägre än samma tid ett år tidigare.

Hushållens disponibla realinkomster steg under fjolåret betydligt snabbare

än under senare år trots att den nominella lönestegringen var förhållandevis

begränsad. Denna för hushållen gynnsamma utveckling hänger samman

med den låga takten i prisstegringarna. Priserna steg i fjol med mindre

än 2 %.

Tillväxten av den privata konsumtionen 1968 beräknas nu till 4,2 %,

vilket är något mer än enligt de preliminära uppskattningarna. Denna

snabba tillväxt var till och med något större än uppgången av de reala

disponibla inkomsterna. Den höga konsumtionsbenägenheten förklaras delvis

av de goda kreditmöjligheter som förelåg i fjol.

Den offentliga sektorns aktivitet har under de båda senaste åren spelat

en stor roll för efterfrågeutvecklingen. Den offentliga konsumtionen ökade

i fjol med ca 7,5 % i volym eller i ungefär samma takt som 1967. De offentliga

investeringarna steg 1968 med närmare 7 %. Uppgången var ungefär

lika stark för såväl de statliga som för de kommunala investeringarna.

Bostadsbyggandet var under fjolåret rekordhögt. Räknat i färdigställda

lägenheter uppgick produktionen till över 106 000. Samma höga tal registre
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Ma j. ts proposition nr 115 år 1969

rades 1968 även för igångsättningen av nya lägenheter. I volym ökade bostadsinvesteringarna

med ca 2 %.

För industrins investeringar föreligger ännu endast preliminära beräkningar.

Dessa tyder på att industriinvesteringarnas volym var i det närmaste

oförändrad under 1968. Maskininvesteringarna ökade med ett par

procent, vilket dock uppvägdes av en viss nedgång för industrins byggnadsinvesteringar.

För näringslivet totalt minskade de fasta investeringarna med 3,5 %.

Detta förklaras i huvudsak av den kraftiga nedgång som till följd av investeringsavgiften

inträffade för handelns investeringar.

Mot bakgrunden av den inte alltför starka ekonomiska tillväxten i våra

viktigaste avnämarländer utvecklades den svenska exporten gynnsamt under

fjolåret. Varuexporten exklusive fartyg ökade med 9,5%. Det överstiger

klart genomsnittet för 1960-talet och utgör en dubbelt så hög uppgång

som året innan. Inklusive fartyg steg exporten med 8 %. Exportvolymen

ökade för samtliga varugrupper. Med undantag för massa och

fartyg synes Sverige väl ha hävdat sina marknadsandelar.

Importen ökade i något snabbare takt än exporten eller med 8,5 %. I förhållande

till den måttliga ökningen av den inhemska efterfrågan framstår

uppgången av importvolymen som anmärkningsvärt hög och kan möjligen

tolkas som en tendens till stigande importbenägenhet i den svenska ekonomin.

Det kan å andra sidan förmodas att fjolårets förhållandevis kraftiga

importuppgång hängde samman med speciella omständigheter. Sålunda

tillgodosågs i fjol vissa särskilda importbehov bl. a. i fråga om oljeprodukter,

och vidare påverkades importuppgången av den kraftiga omsvängning

som skedde för vissa »importdryga» element i den totala efterfrågan,

såsom privat konsumtion samt investeringar i maskiner. Devalveringen av

valutorna i slutet av 1967 i Storbritannien, Danmark och Finland kan också

ha förstärkt uppgången av importen medan den däremot inte synes ha

haft någon nämnvärd inverkan på den svenska exporten.

Som jag betonat senast i statsverkspropositionens finansplan är det av

vitalt intresse för Sveriges ekonomi att näringslivets internationella konkurrenskraft

upprätthålls. Kravet på stabilisering av priser och kostnader

bör ses främst mot denna bakgrund. Kostnadsutvecklingen i Sverige var

i fjol klart dämpad, vilket i förening med en snabb uppgång i produktiviteten

lett till sjunkande produktionskostnader per produktenhet. Internationella

jämförelser bekräftar att vår konkurrensförmåga 1968 väl hävdades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

3. Konjunkturer och ekonomisk politik 1969

3.1. Inledning

I finansplanen redovisade jag en bedömning av den ekonomiska utvecklingen,

som innebar att en konjunkturuppgång hade inträtt både internationellt

och i vårt land. Den svenska ekonomin väntades expandera i en

tilltagande takt med en fortsatt exportökning och en relativt snabbt växande

inhemsk efterfrågan som underlag.

Såväl utvecklingen sedan dess inom vissa strategiska sektorer som nu

bättre klarlagda tendenser visar att denna bedömning inte kan betraktas

som överdrivet optimistisk. Framför allt är det uppenbart att både industrins

efterfrågan på arbetskraft och dess investeringsvilja blivit allt mera

markerat expansiv. Läget på arbetsmarknaden karakteriseras av brist på

arbetskraft i stora delar av landet. En rad indikatorer pekar på att den ekonomiska

tillväxten under 1969 kommer att bli avsevärt snabbare än vad jag

angav i finansplanen. Nationalprodukten skulle sålunda enligt de bedömningar

som nu kan göras öka med ca 4,5 %.

Det förefaller således ostridigt att vår ekonomi sedan ungefär ett halvår

befinner sig i en starkt uppåtgående konjunkturfas. För den ekonomiska

politiken skärper det kravet på en noggrann bevakning av varje tendens

till överslag och rubbning av den samhällsekonomiska balansen. Detta krav

måste uppfyllas inom den förhållandevis smala marginal, som skapas av

komplexiteten och den höga ambitionsnivån hos våra ekonomisk-politiska

mål: full sysselsättning, snabb tillväxt, balans i utrikeshandeln och en

jämnare inkomstfördelning.

De grundläggande förutsättningarna torde vara goda för att klara konjunkturuppgången

med bevarad inre och yttre stabilitet. Genom den generella

restriktivitet i kombination med selektiv stimulans, som präglat politiken

under de senaste åren, har näringslivets konkurrenskraft förstärkts.

Det intensiva utnyttjandet av arbetsmarknadspolitikens olika medel, inte

minst utbildning och omskolning, skapar ett utbud av arbetskraft, som

snabbt kan anpassas till den växande efterfrågan. Denna faktor tillsammans

med det kapaeitetsutrymme, som alltjämt finns eller som skapas av

de ökande investeringarna, bör ge de resurser som krävs för att den högre

tillväxttakten skall kunna uppnås.

Jag vill å andra sidan understryka att en balanserad utveckling förutsätter

en aktiv ekonomisk politik som underlättar och stöder anpassningen

av resurser och efterfrågan till varandra. Den nu inledda konjunkturuppgången

har framför allt karakteriserats av den snabbhet, varmed efterfrågan

och produktion växt under det senaste halvåret. Även om det är troligt

att tillväxttakten blir något lugnare under resten av året, måste utveck
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1060

lingen på olika områden noggrant bevakas så att tendenser till överhettning

motverkas. Det framstår därvid som särskilt betydelsefullt att de korrigerande

åtgärder, som kan behövas vidtas i tid.

Sedan årsskiftet har en ökad restriktivitet präglat den ekonomiska politiken.

De selektiva stimulansåtgärderna har successivt minskats i omfattning.

Kreditpolitiken har skärpts och räntan höjts. Den åtstramning som

därmed uppnåtts syftar bl. a. till att minska kreditgivningen för konsumtionsändamål,

som tidigare visat tendenser till en snabb uppgång. Ytterligare

åtgärder vidtas nu inom sysselsättningspolitikens ram, vilka jag senare

skall redogöra för.

Den mest näraliggande uppgiften för den ekonomiska politiken är att

söka nå en bättre regional balans på arbetsmarknaden. Mönstret från 1960- talets första hälft tycks vara på väg att upprepas. Vi har sålunda en tilltagande

brist på arbetskraft i syd- och mellansverige samtidigt som den

strukturellt betingade arbetslösheten består i de norra delarna av landet.

Det är en lika viktig uppgift för vår politik att hålla tillbaka överhettningstendenserna

i de förstnämnda delarna av landet och undvika en av arbetskraftsbrist

framkallad snabb löneglidning som att öka sysselsättningen i

skogslänen. I det läge som nu råder bör det vara möjligt att i en aktiv

arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik förena dessa syften.

Prognoserna för utrikeshandeln och tjänsteutbytet tyder på att en viss

förbättring av bytesbalansen skulle kunna uppnås under 1969. Det är dock

i hög grad påkallat att läget beträffande våra utrikes betalningar hålls under

oavlåtlig uppsikt. Den nu förutsedda importökningen får sålunda betraktas

som den maximalt godtagbara med hänsyn till nödvändigheten av

att begränsa bytesbalansens underskott. Tendenser till en alltför snabb tillväxt

av efterfrågesektorer med en hög importandel, framför allt den privata

konsumtionen, kan således behöva mötas med ekonomisk-politiska åtgärder.

Behovet av en hög handlingsberedskap i detta hänseende understryks

av den osäkerhet som ännu kvarstår om den internationella utvecklingen

i allmänhet och läget på valutamarknaderna i synnerhet.

Kravet på att söka upprätthålla pris- och kostnadsstabilitetexr kvarstår

med oförändrad tyngd. Denna ingår inte bara som ett viktigt led i vår strävan

att bevara den svenska ekonomins styrka och slagkraft. Stabiliteten är

också en nödvändig förutsättning för att en acceptabel utveckling av reallönerna

skall kunna uppnås och för att våra fördelningspolitiska strävanden

skall kunna realiseras.

3.2. Sysselsättningspolitiken

Enligt finansplanen skulle det gynnsammare arbetsmarknadsläge som

inträdde nnder 1968 bestå under år 1969. I landet som helhet kunde man

räkna med en ökad efterfrågan på arbetskraft. Liksom under år 1968 skulle

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

emellertid ökningen vara mest markerad i storstadslänen och övriga sydoch

mellansvenska län. Däremot väntades inte konjunkturuppgången påtagligt

förbättra arbetsmarknadsläget för skogslänens del.

Utvecklingen hittills under år 1969 har bekräftat bedömningen i finansplanen.

De tendenser som där angavs har snarast framträtt med större

kraft än som kunde förutses vid årsskiftet. Antalet till arbetsförmedlingarna

anmälda obesatta platser har stigit mycket kraftigt och var i april ca

60 % högre än ett år tidigare eller ca 55 000. Det är lika många som samma

månad det utpräglade högkonjunkturåret 1965.

Samtidigt som det rått hög efterfrågan på arbetskraft har emellertid

aibetslösheten dröjt kvar på i det närmaste samma nivå som registrerades

under motsvarande period år 1968. Antalet vid arbetsförmedlingarna registrerade

arbetslösa uppgick i april i år till närmare 43 000, vilket är nästan

dubbelt så många som motsvarande månad år 1965.

Den olikartade utvecklingen för efterfråge- och arbetslöshetstalen hänger

delvis samman med en normal eftersläpning i arbetskraftsutbudets anpassning

till ett ändrat konjunkturläge. Men den är även i hög grad en återspegling

av att betydande ojämnheter i efterfrågan finns mellan olika delar av

landet.

Dessa skillnader framstår klart vid en jämförelse mellan registrerad arbetslöshet

och anmälda lediga platser för skilda regioner. I april fanns i

storstadslänen tre obesatta platser per registrerad arbetslös medan det i

skogslänen fanns tre arbetslösa för varje obesatt plats. Arbetslösheten i

skogslänen har hittills i år varit högre än för ett år sedan, i övriga län har

den varit lägre.

Särskilt har den äldre arbetskraften drabbats av hög arbetslöshet. Bland

personer över 60 år har den registrerade arbetslösheten fortsatt att stiga

även under år 1969. Tillkomsten av förlängd kassaersättning och omställningsbidrag

för denna ålderskategori förklarar dock till en del uppgången.

För övriga ålderskategorier har arbetslösheten gått ned sedan slutet av år

1968.

Efterfrågan på arbetskraft kan väntas stiga ytterligare. Redan nu föreligger

betydande svårigheter att tillgodose industrins behov av arbetskraft

i vissa delar av syd- och mellansverige. Särskilt gäller detta för verkstadsindustrin.

På byggarbetsmarknaden finns tendenser till överhettning,

främst i storstadsregionerna.

En mer restriktiv politik som syftar till att lätta trycket i bristområdena

är därför motiverad. Den bör innehålla åtgärder för en säsongmässig omfördelning

av efterfrågan från sommar- till vinterhalvåret samt ökad geografisk

rörlighet för arbetskraften.

Erfarenheterna från högkonjunkturen 1964—1965 visar att utvecklingen

på byggarbetsmarknaden är av strategisk betydelse för pris- och kostnadsutvecklingen.

Omslaget från balans till överhettning kan komma mycket

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

snabbt och med stor styrka. Den löneglidning som blir följden sprider sig

lätt till andra delar av arbetsmarknaden.

Vissa åtgärder för att begränsa byggandet och omfördela det i tiden bör

därför sättas in. Prövningen av igångsättningstillstånd för oprioriterat byggande

har under vintern varit restriktiv. Kungl. Maj:t och arbetsmarknadsmyndigheterna

kommer i fortsättningen att ytterligare begränsa tillståndgivningen,

främst i storstadsområdena där bristen på arbetskraft är

särskilt markant. I denna restriktivare prövning ingår också att ägna särskild

uppmärksamhet åt balansen på byggarbetsmarknaden under sommarhalvåret

1970.

Åtgärder kommer även alt vidtas för att begränsa det statliga byggandet

under sommarhalvåret och att förskjuta det mot vintern.

För att undvika störningar i produktion och sysselsättning inom industrin

kommer också åtgärder att vidtas för att uppskjuta vissa leveranser till

statliga myndigheter och affärsverk.

Den ökade efterfrågan på arbetskraft, främst i syd- och mellansverige

förbättrar nu möjligheterna att skaffa nytt arbete åt dem som på grund av

strukturförändringar i näringslivet är eller blir arbetslösa. Tillgången på

bostäder i orter med brist på arbetskraft är nu något bättre än tidigare, vilket

ökar förutsättningarna för en geografisk utjämning på arbetsmarknaden.

Mot bakgrunden av de rådande svårigheterna att rekrytera arbetskraft

till områden med akut brist på arbetskraft trots arbetslöshet i andra områden,

framstår en ökad geografisk omflyttning som mycket angelägen. För

att underlätta arbetskraftens flyttning medger Kungl. Maj :t att arbetsmarknadsstyrelsen

tills vidare försöksvis får utbetala vissa hyrestillskott i anslutning

till att den flyttande slutgiltigt byter bostadsort. Hyrestillskottet

är avsett som ett alternativ till det nuvarande s. 1c. bortavistelsebidraget, vilket

avser att täcka merkostnaderna för hushåll på två orter.

Som en följd av det förändrade läget på arbetsmarknaden sker nu en

snabb neddragning av vissa arbetsmarknadspolitiska aktiviteter som under

vintern haft stor omfattning. Det innebär att arbetsmarknaden får ett väsentligt

tillskott av sökande från beredskapsarbeten och utbildningskurser.

Antalet personer i beredskapsarbeten uppgick vid månadsskiftet mars—

april till drygt 19 000 varav drygt 12 000 i skogslänen. Enligt arbetsmarknadsmyndigheternas

bedömning bör arbetena kunna nedbringas så att de i

juni totalt i landet sysselsätter ca 12 000 personer, huvuddelen av dessa

i särskilda beredskapsarbeten för svårplacerad arbetskraft. Antalet personer

i arbetsmarknadsutbildning var i mars ca 37 000 men beräknas i juni vara

nere i mindre än 20 000.

Även under hösten kan behovet av arbetskraft väntas vara betydande,

varför återhållsamhet med igångsättning av nya beredskapsarbeten bör

iakttas. Dessa bör i huvudsak användas för svårplacerad arbetskraft.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

11

Arbetsmarknadsstyrelsen, har i ett särskilt program angett de ytterligare

åtgärder som skall vidtas för att öka tillgången på arbetskraft i regioner

och branscher med hög efterfrågan. Dit hör bl. a. mera information till kvinnor

och äldre om de ökade möjligheter som arbetsmarknaden nu erbjuder.

I syfte att effektivisera utplaceringen av ferielediga studerande skall förmedlingsinsatserna

på detta avsnitt förstärkas. Den geografiska omflyttningen

ägnas ytterligare uppmärksamhet och åtgärder vidtas för att öka genomströmningen

i omskolningskurserna.

De insatser som här beskrivits är nödvändiga för att hindra en överansträngning

av resurserna i syd- och inellansverige. De bör också leda till en

förbättring av sysselsättningsläget i skogslänen. Ytterligare åtgärder måste

dock vidtas för att där skapa nya arbetstillfällen. Inrikesministern har i

detta syfte inbjudit Industriförbundet till överläggningar om ett närmare

samarbete mellan staten och näringslivet för att främja en bättre regional

balans. Möjligheterna att lokalisera företag till livskraftiga orter i sysselsättningssvaga

regioner skall snabbt inventeras.

I vissa fall har de så kallade långa investeringsfonderna fått utnyttjas för

investeringar på orter med svag sysselsättning. Erfarenheterna därav har

varit goda. De företag som kommer i fråga är i allmänhet stora och etablering

på nya orter kan därför baseras på redan samlad erfarenhet. I uppbyggnadsskedet

står stora resurser till förfogande. De företag som hittills

utnyttjat investeringsfonderna för etablering av detta slag har också visat

betydande utvecklingskraft vilket i flera fall lett till ytterligare utbyggnad

på de aktuella orterna. Sysselsättningseffekten har därför blivit större än

vad själva ianspråktagandet av fonderna gav upphov till. I syfte att skapa

nya och varaktiga arbetstillfällen på orter med svag sysselsättning anser jag

det därför motiverat att medge ianspråktagande av medel ur långa investeringsfonder

i den utsträckning som lämpliga lokaliseringsprojekt framkommer.

Inom regionalpolitiken bör möjligheterna prövas att nå ökad koncentration

och samordning av offentliga investeringar och andra tillväxtstimulerande

samhällsinsatser. Därigenom skulle gynnsammare betingelser kunna

skapas för industriell och annan företagsamhet i regioner med sysselsättningssvårigheter.

Inrikesministern har i detta syfte gett länsstyrelserna i

uppdrag att försöksvis utarbeta konkreta regionalpolitiska handlingsprogram.

Uppdraget är en uppföljning av länsplanering 67. Programmen skall

innehålla förslag till såväl sysselsättningspolitiska åtgärder som åtgärder

av annan art för att skapa bättre regional jämvikt i den näringsgeografiska

utvecklingen och i övrigt trygga goda levnadsförhållanden. Handlingsprogram

i preliminär form skall vara klara hösten 1970.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

3.3. Budgetpolitiken

Enligt de nu aktuella kalkylerna kommer statsutgifterna att stiga i ungefär

samma takt under innevarande och nästa budgetår. Inkomstökningen,

som under innevarande budgetår är lika stor som utgiftsökningen, kan däremot

nästa budgetår väntas bli större. Beträffande totalbudgeten innebär

detta att underskottet, som för innevarande budgetår beräknas till 3 000

milj. kr. eller ungefär lika mycket som föregående budgetår, för 1969/70

skulle reduceras till ca 1 600 milj. kr. Jämfört med de kalkyler jag redovisade

i statsverkspropositionen betyder detta saldomässigt en statsfinansiell

förstärkning med ca en halv miljard kr. innevarande budgetår och närmare

en miljard kr. nästa budgetår.

Kalkylerna tyder således på att den statsfinansiella förstärkning som budgetförslaget

för 1969/70 innebär jämfört med 1968/69 skulle bli större än

vad jag räknade med då förslaget lades fram. Utgiftsberäkningen för nästa

budgetår är emellertid fortfarande ofullständig såtillvida som någon höjning

av statstjänarnas löner inte kunnat tas in i kalkylerna. Beräkningen tar inte

heller hänsyn till de utgifter på tilläggsstat som regelmässigt tillkommer.

Minskningen av statens upplåningsbehov till budgetåret 1969/70 kan därför

antas bli mindre än vad beräkningarna anger.

Kvar står emellertid att den statliga upplåningen kan väntas komma att

ligga på en lägre nivå än den som kalkylerna i statsverkspropositionen

ledde fram till. Det bör understrykas att beräkningarna även för 1968/69 är

behäftade med en viss osäkerhet och att inkomsterna kan komma att bli

något mindre än beräknat.

Tabell 1. Totalbudgeten 1967/68—1969/70

(Milj. kr.)

1967/68

Utfall

1968/69

1969/70

Stv.-prop.

1969

Ny be- räkning

Stv.-prop.

1969

Ny be- räkning

Utgifter..............

Inkomster............

36 347

33 416

39 355

35 855

39 400

36 400

41 955

39 465

42 120

40 560

Totalbudgetsaldo

-2 931

- 3 500

- 3 000

- 2 490

- 1560

Förändringarna i budgetkalkylerna från vad som redovisades i statsverkspropositionen

hänför sig som nämnts i allt väsentligt till inkomstutvecklingen.

Statsinkomsterna under innevarande budgetår beräknas nu öka

med ca 3 000 milj. kr. mot tidigare beräknat ca 2 500 milj. kr. För nästa

budgetår beräknas stegringen nu till ca 4 200 milj. kr. medan de tidigare

kalkylerna stannade vid en ökning med ca 3 600 milj. kr. En utgångspunkt

för statsverkspropositionens inkomstberäkning var att lönesumman, vars

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

ökning år 1968 beräknades till 7 %, skulle stiga med 6 % de två följande

åren. Konjunkturutvecklingen har föranlett en uppjustering av detta antagande

till 7 % vartdera året. På grundval av uppgifter som framkommit vid

en av riksrevisionsverket företagen enkät avseende de större aktiebolagen

har vidare antagits en större ökning av aktiebolagens taxerade inkomster år

1968 än tidigare beräknats. Även om någon ändring i antagandena för år

1969 och år 1970 inte har gjorts har aktiebolagens skatteinleveranser räknats

upp för 1968/69 och 1969/70 på grundval av det förändrade antagandet

om utvecklingen år 1968.

De angivna ändrade antagandena svarar för den helt övervägande delen

av de merinkomster jämfört med statsverkspropositionen som nu förutses.

Därtill kommer att inkomsterna av vissa indirekta skatter nu förutses stiga

snabbare.

Den nya inkomstberäkningen medför inte någon ändring i de grunddrag

i utvecklingen mellan budgetåren 1968/69 och 1969/70 som tecknades

i statsverkspropositionen. Att statsinkomsterna vid en i stort sett jämn

ökningstakt i skatteunderlaget stiger så mycket snabbare 1969/70 än året

innan beror som jag berörde i statsverkspropositionen till stor del på en

väntad omsvängning i betalningarna av överskjutande skatt och kvarstående

skatt. Denna beräkning är dock osäker.

Förändringarna på budgetens utgiftssida jämfört med statsverkspropositionen

begränsar sig såvitt avser löpande budgetår till några tiotal miljoner

kr. För 1969/70 har en uppräkning skett med drygt 150 milj. kr. bl. a.

till följd av kompletterande förslag som förelagts riksdagen efter statsverkspropositionen.

Som jag underströk i statsverkspropositionen har utgiftsprövningen inför

budgetåret 1969/70 kännetecknats av allmän restriktivitet vilken utgör

ett led i en generellt sett stram efterfrågepolitik. Denna syftar bl. a. till att

genom återhållsamhet i fråga om statens egen efterfrågan på resurser skapa

utrymme för en expansion inom andra sektorer av samhällsekonomin.

Som jag tidigare berört förutses nu en snabbare tillväxt i den svenska

ekonomin än då statsverkspropositionen lades fram. Det är bl. a. mot den

bakgrunden som budgetpolitiken måste bedömas. Räknat på kalenderår innebär

utgiftspolitiken en betydande uppbromsning mellan år 1968 och år

1969 av statens och den statsunderstödda verksamhetens ianspråktagande av

resurser för konsumtion och investering. Särskilt markant är detta i fråga

om de statliga investeringarna. Ett annat uttryck för budgetpolitikens generella

stramhet är att statens finansiella sparande visar en ökning mellan

föregående och innevarande år av ca 2 100 milj. kr. från ett negativt tal

på ca 900 milj. kr. till ett positivt på ca 1 200 milj. kr. Totalbudgetens

saldo, slutligen, kan beräknas förbättras med i runt tal 800 milj. kr. mellan

år 1968 och år 1969. Denna statsfinansiella förstärkning framstår som

nödvändig för att nå en balanserad utveckling av samhällsekonomin.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell 2. Reviderad försörjningsbalans 1968 och 1969

Procentuell

1968

Förändring 1968—1969

volymför-

Milj årder kr.

ändring

Milj årder kr.,

Procentuell

1967—1968

1968 års

volymför-

priser

ändring

Tillgång..........................

+ 4,3

167,5

+ 8,5

+ 5,0

Bruttonationalprodukt ............

+ 3,5

141,0

+ 6,5

+ 4,5

Import..........................

+ 8,6

26,5

+ 2,0

+ V,5

Användning......................

+ 4,3

167,5

+ 8,5

+ 5,0

Bruttoinvestering ................

+ 1,5

44,9

+ 2,0

+ 4,5

därav: näringsliv ..............

- 3,3

17,6

+ 1,1

+ 6,5

stat .....................

+ 6,3

9,2

0

0

kommuner ..............

+ 6,9

8,5

+ 0,8

+ 8,5

bostäder ................

+ 1,7

9,6

+ 0,1

+ 1,0

Lagerinvestering..................

- 0,2

+ 1,0

Privat konsumtion................

+ 4,2

73,1

+ 2,3

4- 3,0

Offentlig konsumtion..............

+ 7,4

24,0

+ 1,4

+ 6,0

Tjänstenetto ....................

0,3

- 0,2

Export..........................

+ 8,0

25,4

+ 2,0

+ 8,0

3.4. Försörjningsbalans, prisutveckling och bytesbalans under 1969

Som tidigare framhållits inträdde en mycket markerad ökning av den

ekonomiska aktiviteten under fjärde kvartalet 1968. Ökningen har fortsatt

under första kvartalet 1969 och kommer att leda till en väsentligt snabbare

uppgång av bruttonationalprodukten än vad som förutsågs i finansplanen.

Bruttonationalprodukten väntas enligt den reviderade nationalbudgeten öka

med ca 4,5 % mot ca 3,5 % under 1968. Ökningen skulle därmed bli den

största på fem år.

I finansplanen angavs att den prognos om oförändrade industriinvesteringar

under 1969 som då gjordes fick anses vara en mycket försiktig bedömning

och att förutsättningar förelåg för en uppgång. Med ledning av

den enkät som statistiska centralbyrån gjorde i februari kan konstateras

att företagens förväntningar blivit mer optimistiska och att särskilt planerna

för maskininvesteringar uppjusterats. Bakom denna uppgång torde ligga

flera faktorer såsom den snabbare tillväxten av inhemsk efterfrågan och

export samt den under 1968 förbättrade lönsamheten. Industrins investeringar

förutses nu totalt öka med ca 6 %. Maskininvesteringarna skulle

därvid öka med ca 9,5 % medan byggnadsinvesteringarna minskar något.

Det ligger i sakens natur att förutsägelser om utvecklingen av industrins

investeringar måste omges med relativt stora osäkerhetsmarginaler. Mot

bakgrund av den successivt ökade tillförsikt som investeringsenkäterna sedan

hösten 1968 avspeglat får även den nu gjorda bedömningen anses vara

försiktig.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

För handelns investeringar förutses ett kraftigt omslag från en minskning

med ca 12 % år 1968 till en ökning med 19 % under 1969. Omsvängningen

hänger samman med att investeringsavgiften på byggnadsinvesteringarna

inom denna sektor avvecklades hösten 1968.

Totalt förutses för näringslivets fasta investeringar en uppgång med

6,5 % under 1969 mot en nedgång med drygt 3 % under 1968.

De statliga investeringarna beräknas totalt sett bli ungefär oförändrade

under 1969. En ökning av affärsverkens och de civila myndigheternas investeringar

motvägs av en nedgång av de militära investeringarna. Den senare

orsakas av att vissa militära materielbeställningar i konjunktur ut jämnande

syfte tidigarelades från 1969 till 1968.

De kommunala investeringarna väntas öka något snabbare än föregående

år. Huvuddelen av uppgången hänför sig till storstadsområdena. Sjukhusoch

gatubyggande är f. n. de mest expansiva sektorerna även om ökningstakten

för sjukhusbyggandet förutses minska från 20 % till ca 10 %.

Bostadsbyggandet förutses ligga kvar på en hög nivå. Investeringsvolymen

ökar med 1 %. Beräkningsmässigt utgår kalkylen från att 103 000 lägenheter

påbörjas. 1968 var igångsättningen 106 500, varav 2 000 avsåg lägenheter

som tidigarelagts från 1969 års låneram. Tyngdpunkten kommer

även 1969 att förläggas till andra och tredje kvartalen i syfte att nå den ur

sysselsättningssynpunkt mest säsongutjämnande fördelningen. Kreditpolitikens

inriktning och den förnyade överenskommelsen mellan staten och

hankinstituten torde säkra en friktionsfri finansiering av igångsättningen.

Totalt beräknas byggnadsinvesteringarna öka med 4,5 %.

Lagerinvesteringarna väntas öka kraftigt under 1969 eller med ca en miljard

kr. Industrin, främst verkstäderna men även massa- och träindustrierna,

svarar för hela ökningen. Uppgången gäller både råvaror och färdigvaror.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med 6 %. Den kommunala konsumtionen

ökar något snabbare än den statliga.

Den privata konsumtionen förutses stiga i samma takt som realinkomsterna

eller med ca 3 %. De största konsumtionsökningarna förutses för bilar

och andra varaktiga kapitalvaror. I detta sammanhang vill jag understryka

att även under 1969 tas en del av standardökningen ut i form av förkortad

arbetstid.

Prisnivån beräknas stiga med ca 2,5 % 1968—1969. Prognosen har jämfört

med finansplanen uppreviderats med en halv procentenhet bl. a. mot

bakgrund av att konjunkturutvecklingen kan medföra större kostnadsgenomslag

från lönesidan på priserna än vad som tidigare antagits. Räntehöjningen

i februari har också bidragit till uppjusteringen.

Den bedömning som gjorts av det internationella konjunkturläget innebär

att det uppsving som inleddes under 1968 kommer att fortsätta under

1969. Världshandeln beräknas öka med ca 10 % i värde.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell 3. Bytesbalansen 1966—1969

(Milj. kr.)

1966

1967

1968

1969

(prognos)

Export..........................

22 071

23 422

25 370

28 085

Import..........................

23 704

24 319

26 496

28 620

Handelsbalans

- 1633

- 897

- 1126

- 535

Sjöfartsnetto ....................

1 654

1 803

1 910

1 950

Turistnetto ......................

- 741

- 920

- 1 029

- 1 150

Övriga tjänster m. m., netto ......

- 450

- 456

- 594

- 800

Tranfereringar....................

- 129

- 279

- 457

- 585

Korrigeringspost ................

500

600

700

800

Bytesbalans

- 799

- 149

- 596

- 320

Den svenska exporten förutses öka med 8 % i volym. Färdigvaruexporten

beräknas stiga något snabbare än föregående år. En gynnsam utveckling

förutses särskilt för fartyg och övriga verkstadsprodukter. En svagare volymutveckling

än under 1968 prognoseras för rå- och stapel varor. I samband

med att lageruppbyggnaden upphör i de viktigaste avnämarländerna

förutses således en betydande dämpning i exportutvecklingen för trävaror

och malm.

Eftersom exportpriserna bedöms stiga med ca 2 1/2 % ökar exporten värdemässigt

med ca 10 1/2 % eller i ungefär samma takt som världshandeln.

Prisutvecklingen för exporten är avsevärt mer förmånlig än 1967 och 1968,

då priserna låg ungefär stilla. För trävaror, massa, papper samt järn och stål

förutses ett omslag efter de senaste årens prissänkningar.

Importen kan, med utgångspunkt från den förväntade efterfråge- och

produktionsutvecklingen, förutses stiga med drygt 7,5 %. Importen av maskiner

väntas öka kraftigt, delvis som en följd av de ökade industriinvesteringarna.

Även den förväntade lageruppbyggnaden torde vara ganska importkrävande.

På konsumtionsvarusidan förutses ökningar bl. a. för bilar

och TV-apparater. Importpriserna väntas stiga betydligt långsammare än

exportpriserna eller med i genomsnitt endast 0,5 %. Värdemässigt stiger

således importen med ca 8 %.

Totalt förutses en minskning av handelsbalansens underskott med drygt

en halv miljard kr. Nästan hela denna förbättring förklaras av den gynnsamma

utvecklingen av exportpriserna i relation till importpriserna.

Mot förbättringen i handelsbalansen och ett något ökat sjöfartsnetto skall

ställas ökade underskott i turistnettot och nettot för övriga tjänster. Även

det negativa transfereringsnettot växer i samband med det successivt ökande

utvecklingsbiståndet. Totalt antas bytesbalansens underskott minska från

ca 600 milj. kr. till drygt 300 milj. kr.

Valutareserven förblev totalt sett ungefär oförändrad under 1968. Mot

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

slutet av året skedde emellertid en viss utströmning av valuta. Denna har

fortsatt under första kvartalet 1969 då valutareserven sjönk med 850 milj.

kr. Utvecklingen beror inte på någon försvagning av handelsbalansen, som

tvärtom synes ha förstärkts under den aktuella perioden. Snarare har utströmningen

förorsakats av uppskruvningen av det internationella ränteläget

och den rådande valutapolitiska oron. De brittiska importdepositionerna

kan också ha inverkat.

För att möta den uppkomna situationen har kreditpolitiken skärpts och

lagen om likviditetskvoter satts i kraft. Diskontot höjdes i februari med

1 %.

4. Långtidsbudgeten

Jag har tidigare redovisat utvecklingen av statsbudgeten och budgetpolitiken

på kort sikt, dvs. under innevarande och närmast följande budgetår.

Det är emellertid väsentligt att också söka klarlägga tendenserna i budgetutvecklingen

på något längre sikt. Som ett led i planeringen av den statliga

sektorns utveckling utarbetas varje år en långtidsbudget. Den baseras på

uppgifter från myndigheterna och utformas slutligt i finansdepartementet

efter samråd med fackdepartementen. Arets långtidsbudget (bilaga 2) utgår

från det kompletterade riksstatsförslaget för budgetåret 1969/70 och

behandlar budgetutvecklingen under de därpå följande fyra budgetåren.

Långtidsbudgetens utgiftsberäkningar söker ange omfattningen av de resurser

som krävs för att av statsmakterna uppställda mål skall kunna nås

och gjorda åtaganden infrias. Detta betecknas som oförändrad ambitionsnivå.

Härav följer att långtidsbudgeten inte är någon plan för den framtida

budgetpolitiken och inte heller någon prognos för den sannolika budgetutvecklingen.

Långtidsbudgetens syfte är att ange de inteckningar i det framtida

resursutrymmet som gjorts genom redan fattade beslut. På så sätt kan

den utgöra ett underlag för att bedöma förslag till nya åtaganden och reformer

och för att ompröva redan pågående aktiviteter.

Jag vill understryka att begreppet oförändrad ambitionsnivå inte är liktydigt

med oförändrad standard eller oförändrade resursinsatser. För flera

delar av den statliga och statsunderstödda verksamheten har statsmakterna

uttalat att standarden skall höjas. Inom ramen för utgiftskalkylerna i årets

långtidsbudget ryms sålunda bl. a. successiva standardhöjningar till pensionärerna,

ökat bistånd till u-länderna och en fortsatt utbyggnad av grundskolan,

den gymnasiala skolan och det högre utbildningsväsendet. Vidare har

resurser beräknats för att tillgodose den förutsedda efterfrågan inom det

statliga tjänsteområdet.

Beräkningarna av statsinkomsternas utveckling utgår från nu gällande

skatteregler och ett antagande om en årlig tillväxt av den totala lönesum
2

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell 4. Statsutgifterna budgetåret 1570/71 enligt långtidsbudgeten

(Milj. kr., avrundade belopp)

Anslag

1969/70

Förändring till :

Milj. kr.

970/71

%

Utbildning och forskning....................

8120

+

60

+

0,7

Folkpensioner m. m.........................

7 100

+

470

+

6,6

Totalförsvar ..............................

6 060

+

230

+

3,9

Kommunikationer och energiförsörjning ......

4 210

—

20

—

0,4

Stöd till barnfamiljer ......................

2 260

+

30

+

1,3

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik......

2 110

+

60

+

2,6

Hälso-, sjuk- och socialvård ................

2 070

+

30

~b

1,5

Rättsväsende..............................

1 670

+

70

+

4,0

Skatteutjämningsbidrag ....................

1 550

+

110

+

7,0

Bostäder..................................

1 470

+

650

+ 44,2

Utvecklingsbistånd ........................

630

+

160

+ 25,0

Löneökningar m. m.........................

—

+ 1

240

Övrigt....................................

4 870

—

420

—

8,6

Summa

42120

+ 2

660

+

6,3

man med 7 % per år. Detta antagande ligger till grund för beräkningen av

främst inkomstskattens och mervärdeskattens utveckling. Övriga statsinkomster

har fram skrivits schablonmässigt.

Enligt långtidsbudgetens kalkyler skulle de totala statsutgifterna under

den framförliggande perioden öka med 5,2 % per år i löpande priser och

med 2,8 % per år i fasta priser. Motsvarande ökningstal under den närmast

förflutna femårsperioden var 13,3 % resp. 7,5 %. Denna nedgång i statsutgifternas

tillväxttakt är i allt väsentligt en konsekvens av beräkningsmetoderna

i långtidsbudgeten. Dessa innebär bl. a. att utgifterna för program

som upphör under perioden bortfaller och att hänsyn inte tagits till eventuella

nya beslut med krav på ökade statsutgifter. En naturlig följd härav är

vidare att utgifterna stiger snabbast i början av perioden, varefter tillväxttakten

stabiliseras på en lägre nivå. Utgiftsökningar till följd av fattade beslut

inverkar framför allt under det första året i perioden.

För långtidsbudgetperiodens första år, dvs. budgetåret 1970/71, kan den

utgiftsökning som erfordras för att tillgodose de krav på resurser som redan

gjorda åtaganden innebär beräknas till ca 2 660 milj. kr. Fördelningen på de

större utgiftsområdena framgår av tabell 4. Två utgiftsområden, folkpensioner

m. m. och bostäder, svarar för över 40 % av utgiftsökningen. Vidare

faller ca 45 % på utgifter för löneökningar m. m.

Den begränsade anslagsökningen till utbildning och forskning hänger

samman med den tekniska konstruktionen av grundskolebidraget. Utgifterna

för folkpensioner ökar till följd av dels höjning av pensionstillskotten,

dels kompensation för beräknade prisstegringar, dels ökning av antalet

pensionärer. Den kraftiga anslagsökningen till bostäder beror delvis på en

ökad igångsättning av byggen men framför allt på att uppkomna medels
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

19

reservationer möjliggjorde en neddragning av anslaget budgetåret 1969/70.

Budgetåret 1970/71 har anslaget återförts i nivå med igångsättningen. Storleken

av den beräkningspost för löneökningar m. m. som kalkylmässigt

upptagits för att föra upp utgiftsnivån för budgetåret 1970/71 till det löneläge

som antagits gälla då återspeglar det förhållandet att riksstatsförslaget

för budgetåret 1969/70, som långtidsbudgetens kalkyler utgår från, är räknat

i 1968 års löneläge. Detta innebär, att denna beräkningspost innefattar

effekterna av ett schablonmässigt antagande om löneutvecklingen under en

period av två och ett halvt år.

Utgiftsnivån i löpande priser för budgetåret 1970/71 kan enligt långtidsbudgetens

kalkyler beräknas ligga ca 6,5 % över den nivå som nu anges för

budgetåret 1969/70 i det kompletterade riksstatsförslaget. Mellan budgetåren

1968/69 och 1969/70 förutses utgifterna enligt de beräkningar jag tidigare

redovisat stiga med ca 7 %. Även om hänsyn tas till det förhållandet att

några utgifter för ökade statstjänarlöner inte inräknats för budgetåret

1969/70 framstår vid denna jämförelse utgiftsökningen som avsevärd till

det första året i långtidsbudgetperioden. Utgiftsberäkningen för detta budgetår

avser då, som jag tidigare understrukit, endast de resurser som krävs

för att infria redan gjorda åtaganden.

Statsinkomsterna beräknas visserligen till budgetåret 1970/71 stiga snabbare

än utgifterna eller med ca 8,5 %, vilket innebär att budgetsaldot skulle

förbättras. Mot den bakgrund jag här angivit indikerar långtidsbudgetens

beräkningar för budgetåret 1970/71 emellertid ändå behovet av en fortsatt

stram utgiftsprövning om de uppställda målen för den ekonomiska politiken

skall kunna nås. Det är därför nödvändigt att myndigheterna i sina anslagsframställningar

genomför en sträng prioritering av sina anslagskrav och gör

en noggrann avvägning mellan angelägna och mindre angelägna aktiviteter.

Utgiftsberäkningarna visar vidare klart, att de inteckningar i de framtida

resurserna som redan gjorda åtaganden innebär är sådana, att nya kostnadskrävande

reformer kräver att särskilt utrymme härför skapas.

5. Sammanfattning

På längre sikt kan en framgångsrik lösning av de centrala sysselsättningsoch

irygghetsfrågorna inte nås utan att vår ekonomi har en konkurrensförmåga

och arbetar under pris- och kostnadsförhållanden som medför balans

i utrikesbetalningarna. Under de senaste årens konjunkturavmattning har

den ekonomiska politiken inriktat användningen av våra resurser så att —■

vid ett förbättrat världsmarknadsläge — ökat utrymme snabbt skulle kunna

beredas för export och för investeringar i utlandskonkurrerande näringar.

Den situationen då ett sådant utrymme behöver tas i anspråk har nu inträtt.

Genom att anlita kapacitetsreserver och ställa om kortsiktigt bundna resurBihang

till riksdagens protokoll 11)61). 1 samt. Nr 115

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl Maj:ts proposition nr 115 år 1969

ser bör en anpassning till den ändrade efterfrågesituationen kunna ske utan

övertryck i ekonomin. En råd åtgärder som i första hand tar sikte på att

undvika säsongmässiga överansträngningar och få bättre jämvikt mellan

utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden vidtas dessutom denna vår.

Den marginal, tids- och utrymmesmässig, som finns att förfoga över är

dock begränsad vilket påkallar stor aktsamhet och hög handlingsberedskap

i den ekonomiska politiken. Då det gäller att utforma politiken måste problemen

och deras lösning ses i samband med den ekonomiska politikens inriktning

på längre sikt. Därvid förtjänar ett par frågor särskild uppmärksamhet.

Den ekonomiska politikens strävan har varit att inte varaktigt binda resurser

för att tillgodose en inhemsk efterfrågan. Det utrymme som uppstått

genom en svag världskonjunktur har fyllts ut genom att den offentliga

sektorn kortsiktigt tillåtits expandera i ovanligt snabb takt. En minskad

andel av resurserna har använts för uppbyggnad av realkapital, främst inom

näringslivet.

Den fortsatta investeringsutvecklingen är av strategisk betydelse för möjligheterna

att på sikt uppfylla de grundläggande målen i den ekonomiska

politiken — full sysselsättning, förbättrad levnadsstandard och trygghet

samt en jämnare inkomstfördelning. Visserligen har trots den begränsade

investeringsaktiviteten produktivitetsförbättringarna hållits uppe under senare

år men för att trygga fortsatta snabba framsteg i dessa avseenden för

åren framöver måste en ökad investeringsbenägenhet uppmuntras och få

realiseras. Detta är desto viktigare som möjligheterna att med framgång

bemästra låglöneproblemen är beroende av att de expansiva produktionsgrenarna

byggs ut. Och där är anspråken på kapital i form av byggnader och

maskiner mestadels mycket höga.

Vikten av balans i utrikesbetalningarna behöver jag kanske inte ytterligare

poängtera. Jag vill dock här varna för att låta den siffermässiga förbättring

i bytesbalansen som anges för innevarande år leda till minskad

vaksamhet. Uppgången är helt ett resultat av att exportpriserna ökar starkare

än importpriserna. En sådan förbättring av prisrelationerna kan emellertid

knappast påräknas varje år. Mot bakgrund av att nettoutbytet gentemot

utlandet synes gå mot en försvagning och att våra transfereringar ökar

är den grundläggande förutsättningen för bestående balans i utrikesbetalningarna

att exportvolymen växer snabbare än importen.

De nu nämnda förhållandena gör att den andel av resurserna som avsätts

för investeringar och för förstärkning av valutareserven måste få öka de

närmaste åren. Den ytterligare åtstramning som kan bli erforderlig får sålunda

inriktas på att hålla tillbaka konsumtionens tillväxt. Jag har tidigare

framhållit att restriktivitet vid prövningen av kommande års statsutgifter

är nödvändig. Men det är också nödvändigt att se till att den privata konsumtionen

inte tar alltför stort utrymme i anspråk. I den mån inkomsterna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

21

utvecklas så att balansen äventyras blir finanspolitiska åtgärder nödvändiga.

En finanspolitisk skärpning kan visserligen skapa jämvikt mellan utbud

och efterfrågan men den löser inte de problem som en redan inträdd

stark kostnadsökning skapar för vår bytesbalans. För att en framgångsrik

full sysselsättningspolitik och en fortsatt snabb standardhöjning skall kunna

realiseras måste både konkurrenskraften i vårt näringsliv och den samhällsekonomiska

stabiliteten bevaras.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

SÄRSKILDA FRÅGOR

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1968/69 och 1969/70

I statsverkspropositionen beräknade jag totalbudgetens utgifter, exklusive

förändringar i behållningarna på reservations- och investeringsanslag och

i dispositionen av rörliga krediter, till 39 004 milj. kr. för budgetåret 1968/

69. Häri ingick de i prop. 1969: 2 upptagna anslagen på tilläggsstat, om vilka

riksdagen sedermera har beslutat. Intill den 1 april 1969 har härutöver begärts

och i vissa fall fattats beslut om anslag på tilläggsstat med ett sammanlagt

belopp av 145 milj. kr. Bland större anslag kan nämnas 50 milj.

kr. till studiemedel, 20 milj. kr. till teckning av aktier i AB Gullhögens Bruk

och 15 milj. kr. till teckning av aktier i Kalmar Verkstads AB.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 2 april 1969 överlämnat en

approximativ beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår (bilaga

4). I kalkylen har inte medräknats den ytterligare anslagsbelastning

som kan bli följden av en uppgörelse om de statsanställdas löner för år

1969. Vid en samlad bedömning har jag funnit skäl att på vissa punkter något

justera upp verkets beräkning av utgifterna. Med beaktande härav beräknar

jag de totala statsutgifterna exklusive förändringar i behållningarna

på reservations- och investeringsanslag och i dispositionen av rörliga krediter

till 39 400 milj. kr. för innevarande budgetår.

För budgetåret 1969/70 upptogs de totala statsutgifterna, exklusive förändringar

i anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, i

statsverkspropositionen till 41 555 milj. kr. I propositioner till årets riksdag,

vilka beslutats före den 1 april 1969, har begärts anslag, som sammanlagda

innebär en utgiftsökning med 88 milj. kr. Bland större anslagsökningar

kan nämnas 55 milj. kr. till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

17 milj. kr. till kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

samt 10 milj. kr. till teckning av aktier i Svenska industrietableringsaktiebolaget.

Medelsbehovet för täckande av underskott på riksgäldsfonden

beräknas nu främst till följd av räntehöjningen i februari bli 80 milj. kr.

större än vad som angavs i riksstatsförslaget. Jag har låtit upprätta en specifikation

av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

per den 31 mars 1969 (bilaga 7).

På grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på totalbudgeten

för budgetåret 1969/70 till 41 723 milj. kr., vilket är 168 milj. kr.

mera än i statsverkspropositionen. Förslag och beslut efter den 31 mars

1969, vilka påverkar riksstaten, torde få beaktas av riksdagens vederbörande

utskott.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

23

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1969/70, m. in.

Anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1969/70 var i årets statsverksproposition i viss omfattning upptagna med

beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag inte

begärts definitivt. Jag får nu anmäla de definitiva anslagsförslagen, vilka i

samtliga fall överensstämmer med de preliminära, samt ett förslag om anslag

under diverse kapitalfonder, vilket inte begärdes i statsverkspropositionen.

Under statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen till

byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk 40 milj. kr. I prop.

1969: 110 har definitivt begärts 33 milj. kr. Avskrivningsanslaget för konjunkturbetingade

kapitalinvesteringar bör tas upp med oförändrat 1 000 kr.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslaget till byggnadsarbeten

vid universiteten och vissa högskolor definilivt begärts (prop. 1969: 36)

med samma belopp, 120 milj. kr., som beräknades i statsverkspropositionen.

Avskrivningsanslaget bör tas upp med oförändrat belopp eller 60 milj. kr.

Under statens utlåningsfonder har anslaget till lånefonden för studentkårlokaler

i prop. 1969: 36 begärts med samma belopp som i statsverkspropositionen,

dvs. 7 milj. kr., varför avskrivningsanslaget bör föras upp med

oförändrat 5 250 000 kr. Till fiskerilånefonden beräknades i statsverkspropositionen

1 milj. kr. Samma belopp begärdes definitivt i prop. 1969: 41 och

avskrivningsanslaget bör föras xipp med oförändrat 300 000 kr.

Vid min anmälan av behovet av avskrivningsmedel under statens utlåningsfonder

(prop. 1969: 1 bil. 19 sid. 6—7) erinrade jag om att lån från

lånefonden för bostadsbyggande enligt de nya, sedan 1968 gällande, reglerna

för långivningen skall vara subventionsfria. Några avskrivningsmedel från

riksstaten behövdes därför inte. Jag anförde vidare att i samband med att

full förräntning av redan utlämnade lån skall ske, en viss återföring av

redan avskrivna medel borde göras. Efter att ha erinrat om att riksrevisionsverket

fått i uppdrag att i samråd med bostadsstyrelsen lägga fram

förslag i denna fråga föreslog jag att några avskrivningsanslag inte skulle

beräknas för budgetåret 1969/70 för att täcka medel som begärs för räntefria

lån till bostadsbyggande under fonden för låneunderstöd.

Med skrivelse den 5 februari 1969 har riksrevisionsverket inkommit med

den anbefallda utredningen. Verket redovisar att utestående lån på lånefonden

för bostadsbyggande vid utgången av budgetåret 1967/68 utgjorde i

runt tal 13 400 milj. kr. På fondens avskrivningskonto fanns tillgängligt

3 078 milj. kr. inklusive den 30 juni 1968 ännu inte lyftade avskrivningsmedel.

Verket fortsätter.

Fördelningen av utestående lån mellan äldre lån med bunden ränta till

3 % och nyare lån med rörlig ränta har uppskattats så att 4 816 milj. kr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

faller på bundna lån. Det erforderliga avskrivningsbehovet kan beräknas

till hälften av sistnämnda belopp eller 2 408 milj. kr. Då tillgängliga avskrivningsmedel

utgör 3 078 milj. kr. kan 670 milj. kr. frigöras i avskrivningsmedel

på lånefonden för bostadsbyggande.

En del av dessa avskrivningsmedel behövs för att täcka avskrivningsbehovet

för räntefria lån till bostadsbyggande som redovisas på bostadsstyrelsens

delfond av fonden för låneunderstöd. Såsom framgår av statsverkspropositionen

för åren 1968 och 1969 (bil. 18 resp. 19, Avskrivning av nya

kapitalinvesteringar) har något avskrivningsanslag ej beräknats för dessa

lån för budgetåren 1968/69 och 1969/70 i avvaktan på utredning rörande de

avskrivningsmedel som kan beräknas bli frigjorda på lånefonden för bostadsbyggande.

Vid utgången av budgetåret 1967/68 uppgick de utestående räntefria bostadslånen

till i runt tal 420 milj. kr. Av dessa lån som är indirekt avskrivna

med 100 % avser 92 milj. kr. kapitalsubventioner till studentbostäder.

1968 års riksdag har beslutat att dessa lån skall sägas upp till amortering

och förräntning sedan lånen stått ute i 10 år. För budgetåren 1968/69

och 1969/70 beräknas 24 milj. kr. komma att sägas upp och därvid överföras

från fonden för låneunderstöd till lånefonden för bostadsbyggande.

Samma ränta skall därvid tillämpas som för de bostadslån som utlämnats

från lånefonden för bostadsbyggande.

För budgetåren 1968/69 och 1969/70 har anvisats resp. äskats ytterligare

medel till räntefria bostadslån på 52 milj. kr. vartill kommer vid utgången

av budgetåret 1967/68 ej lyftade anslagsmedel på 26 milj. kr. Sistnämnda

belopp täcks helt av avskrivningsmedel. Med utgångspunkt från ovanstående

kan alltså avskrivningsbehovet för räntefria bostadslån f. n. beräknas till

(52—24 = ) 28 milj. kr.

Riksrevisionsverket föreslår att sistnämnda belopp överförs från avskrivningskontot

för lånefonden för bostadsbyggande till avskrivningskontot för

räntefria lån till bostadsbyggande på bostadsstyrelsens delfond av fonden

för låneunderstöd. Härefter kvarstår på lånefonden för bostadsbyggande avskrivningsmedel

till ett belopp av 642 milj. kr. som ej längre erfordras för

nämnda utlåningsfond. Riksrevisionsverket föreslår att detta belopp överförs

till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Som framgår av skrivelsen beräknar riksrevisionsverket att 670 milj. kr.

i avskrivningsmedel kan frigöras på lånefonden för bostadsbyggande. Avskrivningsbehovet

för räntefria bostadslån beräknas till 28 milj. kr. Verket

förordar att 28 milj. kr. av disponibla 670 milj. kr. skall överföras från avskrivningskontot

för lånefonden för bostadsbyggande till avskrivningskontot

för räntefria lån till bostadsbyggande på bostadsstyrelsens delfond av

fonden för låneunderstöd. Återstoden eller 642 milj. kr. föreslås bli överförda

till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Jag har ingen erinran

mot riksrevisionsverkets förslag och förordar att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen att besluta om disposition av avskrivningsmedlen i enlighet med

detta.

Under diverse kapitalfonder togs i statsverkspropositionen upp ett anslag

om 850 000 kr. till förrådsanläggningar in. m. under förrådsfonden för ekonomisk

försvarsberedskap. Anslaget avser anskaffning av fältledningsma
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

25

teriel. Något avskrivningsanslag beräknades inte i statsverkspropositionen.

Då anskaffningen av fältledningsmateriel sker av beredskapsskäl bör anslaget

skrivas av helt, eller med 850 000 kr.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets statsverksproposition beräknades medelsbehållningarna på reservations-

och investeringsanslag minska med 100 milj. kr. under budgetåret

1968/69. Riksrevisionsverket har sedermera inhämtat uppgifter rörande

myndigheternas bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling. En sammanfattning

härav liksom min egen bedömning återges i tabell 5. I sin beräkning

av budgetutfallet har riksrevisionsverket bedömt att anslagsbehållningarna

kommer att öka med nära 200 milj. kr. Jag ansluter mig till denna

bedömning. Bland större förändringar kan noteras en betydande ökning

av medelsbehållningen på lånefonden för bostadsbyggande.

För budgetåret 1969/70 förutsåg jag i statsverkspropositionen en minskning

av anslagsbehållningarna med 300 milj. kr. Jag räknade därvid med en

förbrukning av reservationsmedel för myndigheterna inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde med ca 180 milj. kr. Vidare utgick jag från att

en viss förbrukning skulle ske av reserverade medel på lånefonden för bostadsbyggande.

Vid en förnyad bedömning finner jag inte skäl att frångå

min beräkning i statsverkspropositionen. Jag vill dock understryka att bedömningar

av anslagsbehållningarnas utveckling, särskilt på längre sikt,

måste betraktas som mycket osäkra.

Tabell 5. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1968/69 och 1969/70. Milj. kr.

(Ökning +, minskning—)

Anslags-

behåll-

ningar

30.6.68

Beräknad förändring 30.6.68-—

30.6.69

Beräknad förändring 30.6.69

—30.6.70

Stv.-

prop.

1969

Myndig-

heterna

Dep.-

ch.

Stv.-prop.

1969

Dep.ch.

Driltbudgeten (exkl.

avskrivningar) . .

Kapitalbudgeten ...

2 963

1 606

± o

- 100

+ 150

+ 50

+ 150

+ 50

- 100

- 200

- 100

- 200

Summa

4 569

- 100

+ 200

+ 200

- 300

- 300

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1969

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar

i dispositionen av de rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka

enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och

bolag. I statsverkspropositionen antogs det disponerade beloppet av rörliga

krediter komma att öka med 100 milj. kr. under budgetåret 1968/69. Enligt

av riksrevisionsverket insamlade uppgifter skulle det ianspråktagna

beloppet per den 30 juni 1969 totalt uppgå till 1430 milj. kr., vilket innebär

en uppgång under loppet av innevarande budgetår med inemot 300

milj. kr. Bland större förändringar kan nämnas att telestyrelsen och vattenfallsstyrelsen

beräknas öka sin disposition med 155 resp. 50 milj. kr.

Utan att ta ställning till enskilda bedömningar finner jag det mest sannolikt

att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 200 milj. kr.

under innevarande budgetår. Det kan noteras, att det disponerade beloppet

vid utgången av mars år 1969 låg 137 milj. kr. över nivån ett år tidigare.

För budgetåret 1969/70 räknade jag i statsverkspropositionen med att

det ianspråktagna beloppet av rörliga krediter skulle öka med 100 milj. kr.

Jag har sedermera inte funnit skäl att frångå denna bedömning. Jag vill

dock än en gång betona att en dylik prognos av naturliga skäl är osäker.

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1968/69 och 1969/70 samt

investeringsplan för budgetåret 1969/70

Riksrevisionsverket har med särskilda skrivelser den 2 april 1969 lämnat

bl. a. en beräkning av utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret

1968/69 samt en förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1969/70.

För en närmare redogörelse för beräkningarna får jag hänvisa till verkets

skrivelser (bilagorna 4 och 5).

Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de antaganden

som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognosperioden.

Riksrevisionsverket har i sina beräkningar med starkt understrykande

av de osäkerhetsmoment som föreligger utgått från en antagen

ökning av inkomsten av tjänst med 7 % både år 1969 och år 1970. De kalkyler

som redovisades i statsverkspropositionen baserades på ett antagande

att inkomsten av tjänst båda dessa år skulle stiga med 6 %. Som jag tidigare

nämnt kan konjunkturutvecklingen motivera en dylik uppjustering

av inkomstantagandet. Jag kan därför ansluta mig till den av riksrevisionsverket

företagna uppjusteringen.

Aktiebolagens taxerade inkomster har av riksrevisionsverket antagits öka

med 15 % från år 1967 till år 1968. I statsverkspropositionen uppskattades

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

denna ökning till 10 %. Verkets nya bedömning baseras på en i mars genomförd

enkät till ett antal större bolag.

Med utgångspunkt från de angivna förutsättningarna har riksrevisionsverket

beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet

m. m. till 14 300 milj. kr. för budgetåret 1968/69, vilket är 300 milj. kr.

mera än vad som angavs i årets statsverksproposition. För budgetåret 1969/

70 beräknas inkomsterna under titeln till 17 100 milj. kr., vilket är 800

milj. kr. mera än vad som upptogs i statsverkspropositionen. Dessa uppjusteringar

beror till största delen på den nu antagna snabbare tillväxten

av skatteunderlaget för åren 1969 och 1970.

Beräkning av inkomsterna under den nu behandlade inkomsttiteln baseras

på förutsättningen om oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av

preliminär skatt för budgetåret 1969/70. Enligt förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka

procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten

för kommande budgetår. Procenttalet för detta budgetårs

första hälft skall vara detsamma som under det innevarande budgetårets

senare hälft. I förordning den 6 juni 1968 (nr 271) har detta procenttal

satts till 100 för budgetåret 1968/69. För tiden den 1 juli—den 31 december

1969 blir alltså uttagsprocenten densamma. Jag föreslår, att uttagsprocenten

även för tiden den 1 januari—den 30 juni 1970 fastställs till 100.

I det följande redovisar jag de fall där jag funnit skäl att frångå riksrevisionsverkets

beräkning av statsinkomsterna.

Riksrevisionsverket har tagit upp överskottet på inkomsttiteln pensionsmedel

in. m. till 237 milj. kr. för budgetåret 1969/70. Verket har därvid

redovisat beräkningar för de särskilda utgifts- och inkomstposterna på

titeln enligt den i statsverkspropositionen presenterade uppställningen.

Sedermera har det befunnits mest ändamålsenligt att inte inbegripa utgifterna

för pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl. eller för arbetsgivaravgifter

avseende riksdagsledamöter i den anslagstekniska omläggning, i

vilken inrättandet av förevarande inkomsttitel ingår. Dessa utgifter bör

alltså inte bestridas från titeln, varvid inte heller något lönekostnadspålägg

avseende utgifter för arvoden m. in. till riksdagens ledamöter bör tillgodoföras

titeln. Såväl utgifterna som inkomsterna på inkomsttiteln bör till

följd härav nedräknas med 4,3 milj. kr. i förhållande till riksrevisionsverkets

förslag.

De i verkets kalkyl under titeln upptagna utgifterna för personalpensionsförmåner

är beräknade med avdrag för vissa inflytande pensionsavgifter,

vilka för budgetåret 1969/70 beräknas till 16 milj. kr. Med hänsyn

till konstruktionen av inkomsttiteln pensionsmedel in. m. synes i detta fall

en bruttoredovisning vara mest konsekvent. Jag förordar alltså, att på

titelns inkomstsida upptas en post för dessa avgifter, varvid samtidigt ut
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

gifterna för personalpensionsförmåner räknas upp i motsvarande mån. Jag

vill i detta sammanhang påpeka, att nettoredovisning i viss utsträckning

förekommer under inkomsttiteln, främst beträffande pensionsförmåner.

Detta gäller bl. a. affärsverken och riksbanken.

Efter viss omredigering i övrigt i förhållande till riksrevisionsverkets förslag

bör transaktionerna på inkomsttiteln pensionsmedel m. m. redovisas

enligt följande uppställning (milj. kr.).

Pensionsmedel m. m.

Utgifter

Personalpensionsförmåner

m. m................. 1 025,7

Arbetsgivaravgifter till den

allmänna tilläggspensioneringen

............ 398,0

Arbetsgivaravgifter till den

allmänna sjukförsäkringen

.............. 127,1

Allmän arbetsgivaravgift.. 60,0

Vissa yrkesskadeersättningar

m. m........... 6,9

Överskott .............. 237,2

Summa 1 85i,9

Inkomster

Lönekostnadspålägg .... 1 733,9

Personalsjukpenningar

m. in................. 95,0

Vissa pensionsavgifter .. 16,0

Vissa socialförsäkringsavgifter

m. m........... 10,0

Summa 1 85i,9

Jag förordar att titeln pensionsmedel in. m. förs upp med 237 milj. kr.,

vilket överensstämmer med vad riksrevisionsverket föreslagit.

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet beräknar jag

inkomsterna från statens järnvägar till 85 milj. kr. för budgetåret 1968/69

och Ull 140 milj. kr. för budgetåret 1969/70, vilket är 15 milj. kr. resp. 20

milj. kr. mer än i riksrevisionsverkets förslag.

Beträffande inkomsterna på kapitalbudgeten beräknar jag efter samråd

med chefen för kommunikationsdepartementet avskrivningsmedlen för budgetåret

1969/70 inom televerkets fond till 596,1 milj. kr. och inom statens

järnvägars fond till 241 milj. kr., vilket är 7,1 milj. kr. resp. 1 milj. kr. mer

än vad riksrevisionsverket tagit upp.

Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en uppräkning av totalbudgetens

inkomster med 15 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och 28,1 milj.

kr. för budgetåret 1969/70 i förhållande till riksrevisionsverkets förslag.

Totalbudgetens inkomster skulle därför enligt de förnyade inkomstberäkningarna

med av mig förordade justeringar uppgå till 36 392 milj. kr. för

budgetåret 1968/69 och till 40 565 milj. kr. för budgetåret 1969/70, vilket

är 535 milj. kr. resp. 1 098 milj. kr. mer än vad som angavs i statsverkspropositionen

(tabell 6). Förändringarna beträffande inkomstskattetiteln har

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

29

Tabell 6. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1967/68—1969/70

(Milj. kr.)

1967/

68

Utfall

1968/69

1969/70

Förändring från

Stv.-

prop.

1969

Ny

beräk-

ning

Stv.-

prop.

1969

Ny

beräk-

ning

Utfall

1967/68

till ny

beräkn.

1968/69

Ny ber.

1968/69

till ny

beräkn.

1969/70

Skatt på inkomst och för-

mögenhet m. m.........

12 885

14 000

14 300

16 300

17 100

+ 1 415

+ 2 800

Automobilskattemedel....

2 562

2 800

2 800

2 970

3 000

+ 238

+ 200

Allmän arbetsgivaravgift. .

—

300

285

750

750

+ 285

+ 465

Tullmedel ..............

950

900

910

940

970

- 40

+ 60

Allmän varuskatt........

6 572

4 800

4 950

—

—

- 1 622

- 4 950

Mervärdeskatt ..........

—

2 100

2 100

6 800

6 900

+ 2100

+ 4 800

Övriga tullar och acciser ..

5 647

5 919

5 989

6 105

6 207

+ 342

+ 218

Statens affärsverksfonder..

Övriga inkomster på drift-

614

632

643

690

721

+ 29

+ 78

budgeten..............

Beräknad övrig finansie-

2 871

3 063

3 076

3 472

3 473

+ 205

+ 397

ring..................

1315

1 343

1 339

1 440

1444

+ 24

+ 105

Summa

33 416

35 857

36 392

39 467

40 565

+ 2 976

+ 4173

jag tidigare redovisat. Bland större förändringar i övrigt kan för budgetåret

1968/69 nämnas en uppräkning av inkomsterna av allmän varuskatt med

150 milj. kr. Vidare har inkomsterna av ett antal andra indirekta skatter

justerats upp. För budgetåret 1969/70 kan noteras uppräkningar av inkomsterna

av automobilskatt (30 milj. kr.), tullar (30 milj. ler.), mervärdeskatt

(100 milj. kr.), omsättningsskatt på motorfordon (30 milj. kr.) och av skatt

på malt- och läskedrycker (50 milj. kr.). Min beräkning av de enskilda inkomsttitlarna

på driftbudgeten för budgetåret 1969/70 framgår av specifikation

i bilaga 6.

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna sedan statsverkspropositionen

i fråga om begärda investeringsanslag för budgetåret 1969/70.

De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 5 415 milj. kr. De för finansiering

av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedel, som bör anvisas

på driftbudgeten, uppgår till 1 105 milj. kr. De medel som inom resp. kapitalfond

är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs. avskrivningsmedel

och övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till 1 406

milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena till

2 904 milj. kr., vilket är 39 milj. kr. mer än vad som upptogs i statsverkspropositionen.

Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår

av tabell 7.

Med beaktande av vad jag sålunda redovisat har jag låtit upprätta förslag

till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1969/70, med specifikation

av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bilaga 8).

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

o

Tabell 7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1969/70

Fond

Investerings-

anslag

Finansiering

Avskrivning inom

fonderna

Övriga kapi- talmedel

Avskrivning från

driftbudgeten

Investerings-

bemyndigande

I. Affärsverksfonderna............

1 766 057 000

1 183 700 000

16 353 000

79 807 000

486 197 000

II. Statens allmänna fastighetsfond . .

311 109 000

37 582 000

5 700 000

123 536 000

144 291 000

III. Försvarets fastighetsfond........

207 218 000

22 293 000

2 000 000

140 919 000

42 006 000

IV. Statens utlåningsfonder ........

2 242 304 000

—

—

670 850 000

1 571 454 000

V. Fonden för låneunderstöd ......

401 601 000

—

30 500 000

89 027 000

282 074 000

VI. Fonden för statens aktier........

310 924 000

—

—

—

310 924 000

VII. Fonden för förlag till statsverket

25 400 000

—

40 000 000

—

- 14 600 000

VIII. Diverse kapitalfonder ..........

150 050 000

67 680 000

252 000

852 000

81 266 000

Summa kr.

5 414 663 000

1311255 000

94 805 000

1104 991 000

2 903 612 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster ....

1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning..........

38 539 000

Lånemedel

2 864 073 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

31

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1968/69 och 1969/70

Med beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar jag totalbudgeten

för budgetåren 1968/69 och 1969/70 enligt tabell 8. Beräkningarna

resulterar i ett underskott på totalbudgeten med ca 3 010 milj. kr. för budgetåret

1968/69 och med ca 1 560 milj. kr. för budgetåret 1969/70. Dessa

underskott är ca 490 milj. kr. resp. 930 milj. kr. lägre än de som redovisades

i statsverkspropositionen.

Med anledning av förestående ändring i ärendefördelningen mellan statsdepartementen

vilken anmälts i prop. 89 efter det att statsverkspropositionen

avläts har jag, efter samråd med chefen för justitiedepartementet och

övriga berörda departementschefer, låtit upprätta en förteckning över de

anslag som i riksstaten för budgetåret 1969/70 bör få annan beteckning

än i statsverkspropositionen. Jag föreslår att förteckningen fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende som bilaga 10.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde sålunda få fogas såsom

Reviderad nationalbudget för år 1969

Långtidsbudget för perioden 1969/70—1973/74

PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

Riksrevisionsverkets approximativa beräkning rörande utfallet

av riksstaten för budgetåret 1968/69

Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret

1969/70

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret

1969/70

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

för budgetåret 1969/70

Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret

1969/70

Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1969/70 sedan

statsverkspropositionen

Förteckning över omflyttningar av anslag till följd av ändrad

ärendefördelning mellan statsdepartementen.

Bilaga

1:

Bilaga

2:

Bilaga

3:

Bilaga

i:

Bilaga

5:

Bilaga

6:

Bilaga

7:

Bilaga

8:

Bilaga

9:

Bilaga

10:

opaginerad Kontrollera mot PDF

co

to

Tabell 8. Totalbudgeten budgetåren 1967/68—1969/70

(Milj. kr.)

1967/68

1968/69

1969/70

Förändring från

Utfall

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

Utfall

Ny ber.

prop.

beräkning

prop.

beräkning

1967/68

1968/69

1969

1969

till ny ber.

till ny ber.

1968/69

1969/70

Inkomster..............................

33 416

35 857

36 392

39 467

40 565

+ 2 976

+ 4 173

varav: inkomster på driftbudgeten'' ......

32 101

34 513

35 053

38 027

39 121

+ 2 952

+ 4 068

övrig finansiering ................

1 315

1 343

1 339

1 440

1 444

+ 24

+ 105

Utgifter................................

36 347

39 354

39 400

11 955

42 123

+ 3 053

+ 2 723

varav: driftbudgeten (exkl. förändr. i behåll-

ningar på reservationsanslag) ......

32 144

33 928

34 050

36 184

36 308

+ 1 906

-{- ''Ji

investeringsanslag ................

4 746

5 226

5 350

5 371

5415

+ 604

+ 65

förändring i anslagsbehållningar. . ..

- 700

100

- 200

300

300

+ 500

+ 500

förändring i disposition av rörliga

krediter..........................

157

100

200

100

100

+ 43

— 100

Totalbudgetsaldo........................

- 2 931

- 3 497

- 3 008

- 2 488

- 1558

- 77

+ 1450

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

33

HEMSTÄLLAN

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

1) till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1969/70 anvisa följande förslagsanslag, nämligen

Försvarets fabriksverks fond

Försvarsdepartementet

Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk

............................... 1 000

2) till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1969/70 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens

allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa

högskolor .............................. 60 000 000

Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet

Lånefonden för studentkårlokaler........... 5 250 000

Jordbruksdepartementet

Fisker ilånefonden .......................... 300 000

Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet

Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:
Förrådsanläggningar

m. m................... 850 000

3) besluta att under budgetåret 1969/70 från avskrivningskontot

för lånefonden för bostadsbyggande skall överföras

till

a) avskrivningskontot för räntefria lån till bostadsbyggande

på bostadsstyrelsens delfond av fonden för låneunderstöd

28 000 000 kr.,

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1969

b) fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster

642 000 000 kr.

4) godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna

för budgetåret 1969/70,

5) godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen

av rörliga krediter för budgetåret 1969/70,

6) besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1969/70 ingå i

preliminär skatt med 100 % av grundbeloppet,

7) godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster

för budgetåret 1969/70 enligt den vid detta protokoll fogade

specifikationen,

8) godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater

för budgetåret 1969/70,

9) på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen

svarande inkomsttiteln Lånemedel till 2 864 073 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690252

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Reviderad

nationalbudget för år 1969

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

1

Bilaga 1

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1969

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1969 som härmed läggs fram är

utarbetad inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering

och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits

från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har

utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens

utformning och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln och VII, Investeringarna samt IX, Kreditmarknaden

har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet

har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i

kapitel IV samt avsnitten om de disponibla inkomsterna och den privata

konsumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi

1969 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet

uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementets sekretariat för ekonomisk

planering, där arbetet med nationalbudgeten letts av t. f. planeringschefen

Lars Lindberger.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1069. 1 samt. Nr 115. Bilaga 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition nr 115 år 1969

I. Sammanfattande översikt

Enligt de reviderade men alltjämt preliminära beräkningar som tills vidare

föreligger har den totala produktionens tillväxt 1967—1968 stannat vid

drygt 3 % (3,3 %). Detta skulle innebära en nedjustering med några tiondels

procentenheter i förhållande till de kalkyler som redovisades i den preliminära

nationalbudgeten. Nedjusteringen kan helt återföras på lagerinvesteringsberäkningen

som det med hänsyn till grundmaterialet kan finnas

goda skäl att misstro. De kalkyler som nu framlagts visar alltnog på att

lagerinvesteringarna fortsatt att sjunka och att det följaktligen inte har

skett något markant omslag i dessa investeringars utveckling under 1968.

Nedgången för lagerinvesteringarna ter sig dock alltjämt väsentligt lägre än

året dessförinnan. I övrigt visar beräkningarna på en något snabbare efterfrågetillväxt

1967—1968 än vad som framgick av den preliminära nationalbudgeten.

Den privata konsumtionens tillväxt liksom även exportens

framstår nu som något kraftigare och utfallet för de privata investeringarna

ter sig något gynnsammare. Den offentliga verksamhetens tillväxt framträder

däremot obetydligt svagare än i de preliminära beräkningarna.

Den privata konsumtionens volym beräknas ha stigit med 4,2 %, vilket

är en förhållandevis kraftig uppgång, i synnerhet om man jämför med de

disponibla inkomsternas tillväxt som anges till 3,7 %. Den betydande konsumtionsökningen

har ställts i samband med hushållens under 1968 påtagligt

vidgade kreditmöjligheter och synes ha lett till någon minskning av hushållssparandets

nominella belopp (med beräknat 3 %).

Det privata näringslivets investeringar beräknas ha sjunkit med drygt

3 % i volym. Härvid har industriinvesteringarnas volym hållits i det närmaste

oförändrad.

För bostadsbyggandet, som visade en synnerligen kraftig ökning 1966—

1967 stannade den beräknade tillväxten 1968 vid knappt 2 % i volym. Vad

gäller den offentliga verksamheten har expansionstakten stigit ytterligare.

Den offentliga konsumtionen har ökat med inemot 7,5 % i volym, de offentliga

investeringarna med drygt 6,5 %.

Exporten av varor och tjänster beräknas nu ha stigit med 7,3 % i volym,

enbart varuexporten med 8,0 %. Importen av varor och tjänster har emellertid

stigit i något snabbare takt än exporten eller med 8,2 % och bytesbalansen

har försvagats med uppskattningsvis 450 milj. kr. Försvagningen är

desto mera påfallande med tanke på att den inträffat ett år som präglats

av rekordartat snabb tillväxt av världshandeln men måttlig ökning av den

inhemska efterfrågan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

3

Världshandelns ökning 1967—1968 anges till ca 12 % och i jämförelse

härmed ter sig onekligen den svenska exportens tillväxt (med 8,3 % i värde)

som moderat. En betydande del av denna olikhet låter sig emellertid förklaras

med hänvisning till den svenska exportens traditionella länderfördelning

och den svaga efterfrågeutvecklingen på de nordiska marknaderna. I

fråga om massa och fartyg har Sverige 1968 fått sänkta marknadsandelar,

medan den svenska färdigvaruexporten i övrigt förefaller att i huvudsak

ha hävdat sina marknadspositioner. Exporten av tjänster synes ha ökat i

förhållandevis lågt tempo 1967—1968, låt vara att den volymförändring som

nu presenteras är mindre uppseendeväckande svag än enligt den preliminära

nationalbudgeten (en ökning med drygt 3 % mot preliminärt en minskning

med 1,5 %).

Mer svårförklarlig än den jämfört med världshandeln moderata exportutvecklingen

ter sig emellertid importens snabba tillväxt. Visserligen har det

inträffat en klar förändring såtillvida som det för 1968 jämfört med närmast

föregående år redovisas en väsentligt starkare utveckling av de mest

importdryga elementen i den totala efterfrågan, nämligen den privata konsumtionen

samt investeringarna i maskiner och lager. För den privata konsumtionens

del har det härvid rört sig om en snabbare tillväxt, för maskininvesteringarna

om en övergång från minskning till ökning och för lagerinvesteringarna

om en väsentligt långsammare nedgång. Sammanlagt stannar

emellertid volymförändringen för dessa efterfrågeelement vid en ökning

med ca 3,5 % 1967—1968 mot en nedgång med knappt 1 % 1966—1967.

Mot den bakgrunden förefaller importvolymens tillväxt om 8,5 % alltjämt

som uppseendeväckande hög vid en beräknad ökning av nationalprodukten

med drygt 3 % och av den totala efterfrågan med drygt 4 %.

Det finns emellertid speciella omständigheter som 1968 verkat uppdragande

på importen. Lagerinvesteringarnas bidrag till importefterfrågan

framstår klarare om man bortser från effekten av en uttömning av vissa

lager av exportråvaror med obetydligt importinnehåll (pappermassa och trävaror).

Exporten av mineraloljeprodukter som steg kraftigt 1968 har uppenbarligen

ett ovanligt högt importinnehåll. En begränsning av vattenkraftstillgången

i förhållande till det normala — som förklaras av den låga nederbörden

— har vidare föranlett en extra import av bränslen och elkraft vilken

uppskattas till inemot 100 milj. kr. Det kan härutöver starkt ifrågasättas om

inte nationalproduktens tillväxt 1967—1968 — och däribland inte minst

lagerutvecklingen1 — blivit underskattad i de beräkningar som nu föreligger.

Att döma av de uppgifter som kunnat sammanställas beträffande produktionsutvecklingen

skulle det möjligen vara befogat att justera upp nationalräkenskapens

i huvudsak från användningssidan uppbyggda kalkyler med

en halv procentenhet. Med en sådan ökning av nationalprodukten — dvs.

1 Beräkningstekniskt skulle även ett något högre alternativ för den privata konsumtionens

utveckling vara tänkbart. Detta skulle emellertid förutsätta att försvagningen av hushållens

sparande 1968 varit än mer markerad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

med inemot 4 % — och en häremot svarande tillväxt av den totala efterfrågan

skulle importökningen alltjämt förefalla hög men inte i lika påfallande

grad. Det är tänkbart att importbenägenheten stigit och att devalveringarna

hösten 1967 kan ha bidragit härtill.

Även de uppgifter som framkommit om företagsvinsternas utveckling blir

mera lättbegripliga om man kan utgå från att nationalprodukten stigit med

så mycket som 4 %. Riksrevisionsverkets sammanställning av rörelseresultaten

för större aktiebolag visar på en nettoinkomstökning om ca 20 %,

medan däremot en schematisk restpostberäkning av företagsinkomsterna

indikerar en betydande nedgång. I denna beräkning har intäkts- och kostnadssummor

hämtats från nationalräkenskapen, varvid summa bruttointäkter

i stort sett satts lika med bruttonationalprodukten räknad från användningssidan

(dvs. med en förutsatt tillväxt om drygt 3 %). Vid givna

kostnadssummor medför varje uppjustering av nationalprodukten med denna

kalkyleringsmetod en förbättring av företagens rörelseresultat.1 Att det

inträffat en påtaglig ökning av företagsinkomsterna förefaller alltnog obestridligt

även om utvecklingstendensen kan ha varit svagare för de mindre

företagen.

De årsuppgifter om Sveriges ekonomi 1968 som nu föreligger är främst

präglade av det ekonomiska läget under årets tre första kvartal. I stora drag

kännetecknades utvecklingen av måttlig produktionsökning, dämpad efterfrågan

på arbetskraft, lägre lönekostnadsstegring, förhållandevis svag uppgång

av konsumentpriserna samt en snabb produktivitetstillväxt som gav

i vart fall de större och mera exportinriktade företagen möjlighet att förbättra

sina rörelseresultat. Den ekonomiska politiken medverkade till alt

hålla uppe tillväxten inom i första hand den offentliga sektorn med dess

arbetskraftsintensiva efterfrågan, samtidigt som man sökte undvika generellt

expansiva åtgärder med betydande stimulanseffekter på den privata

konsumtionen. Näringslivets investeringar stimulerades genom en expansiv

kreditpolitik och fortsatta investeringsfondsfrisläpp. Industrins investeringsvolym

hölls likväl oförändrad men företagen kunde förbättra sin likviditet

avsevärt.

Fjärde kvartalet 1968 markerade eu klar förändring av utvecklingstendensen.

Orderingången ökade såväl från export- som hemmamarknaden. Leveranserna

steg snabbare än produktionen. Färdigvarulagren minskade och

råvarulagren började byggas upp samtidigt som orderutläggningen för underleveranser

accelererade. Investeringsplanerna började revideras uppåt

och efterfrågan på arbetskraft steg påtagligt. Denna utveckling bär fortsatt

under första kvartalet 1969 och har medfört att tillgänglig arbetskraft och

anläggningskapacitet tagits i anspråk i ökad utsträckning. Med hänsyn till

den snabba produktionsökning som ägt rum sedan tredje kvartalet 1968

1 Det har även ifrågasatts att lönesummans tillväxt 1967—1968 skulle ha blivit påtagligt

överskattad. Detta skulle i sin tur innebära att den betydande konsumtionsökningen i desto högre

grad överträffat den samtidiga inkomstökningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969 5

kan redan ett bibehållande av nuvarande sysselsättningsgrad och kapacitetsutnyttjande

väntas medföra en väsentlig ökning av nationalproduktens tillväxt

1969 jämfört med 1968.

Ungefär samtidigt med att produktion och efterfrågan sålunda fördes in

i ett snabbare tillväxttempo, satte en valutautströmning in som medfört att

valutareserven omsider sjunkit med inemot en och en halv miljard kr. Denna

utveckling kan inte förklaras av någon akut försvagning av handelsbalansen

som närmast förstärkts under den nu aktuella perioden. Vad som inträffat

med den svenska valutareserven har snarare haft sin grund i vissa

krisfenomen på de internationella betalningarnas och kapitalrörelsernas områden.

Som tänkbara direkta orsaker till valutautflödet kan man peka på

uppskruvningen av det internationella ränteläget i förhållande till det i

Sverige rådande, s. k. valutapolitik oro (dvs. föreställningar om att vissa

andra valutor skulle kunna komma att apprecieras i förhållande till den

svenska) samt de betalningsmässiga effekterna av det brittiska importdepositionssystemet.

I vilken utsträckning andra omständigheter kan ha bidragit

är mera vanskligt att bedöma.

Den internationella ekonomiska utvecklingen kan ingalunda sägas ha

förlöpt fri från störningar under 1968. De strukturella anspassningsproblem

i fråga om de internationella betalningarna som kvarstått och delvis förvärrats

under 1968 har dock inte utgjort ett effektivt hinder för en påfallande

snabb tillväxt av världshandeln. De mest akuta problemen har kunnat avhjälpas

genom internationellt organiserade krediter till särskilt utsatta

länder och de långfristiga kapitalrörelserna har delvis omlagts i en riktning

som tills vidare motsvarat kraven på anpassning. Denna omskiftning

av kapitalrörelserna har emellertid, speciellt mot slutet av 1968, åtföljts

av en uppressning av räntenivån på de internationella kapitalmarknaderna,

vilken delvis skulle kunna uppfattas som priset för den grad av anpassning

av kapitalrörelserna som under rådande förhållanden kunnat uppnås.

För flera länder förefaller det nu troligt att produktionstillväxten mellan

1968 och 1969 blir något större än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten.

Framför allt gäller detta Förenta staterna där det mesta

tyder på en fortsatt kraftig expansion under första halvåret. I Västeuropa

har expansionen i Västtyskland, Storbritannien och Frankrike hittills fortsatt.

I flera av de mindre länderna inte minst i Norden, med undantag av

Norge, förelåg tydliga tecken på tilltagande expansion under början av

1969. I alla större länder i Västeuropa, med undantag för Italien, liksom

i Förenta staterna är emellertid den ekonomiska politiken inriktad på att

dämpa efterfrågan. Det har från dessa utgångspunkter förefallit skäligt att

räkna med en produktionstillväxt i Västeuropa mellan 1968 och 1969 om

ca 4,5 % liksom med en omkring 10-procentig ökning av världshandeln. Detta

skulle innebära att den nuvarande internationella expansionsfasen fortsätter,

dock med vissa dämpningstendenser under andra halvåret 1969.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Härvid har förutsatts att importtillväxten till Förenta staterna och Storbritannien

blir så betydande att den eftersträvade förstärkningen av dessa

länders handelsbalanser blir begränsad.

Det hör inte döljas att det i och för sig hade varit lätt att argumentera

både för en väsentligt mera expansiv och en väsentligt mera pessimistisk

bedömning. Det nuvarande uppsvinget förefaller att ha stor levande kraft

varför det sknlle kunna tänkas fortsätta med oförminskad styrka under

hela 1969, liksom hittills synbarligen ohämmat av restriktiv ekonomisk politik

och tilltagande överhettning på de internationella kapitalmarknaderna.

Å andra sidan förefaller inte heller riskerna för ett krisartat bakslag obefintliga.

Man har att räkna med risken att vissa länder kan se sig tvingade

att vidtaga mycket drastiska restriktiva åtgärder föranledda av akuta betalningsbalanskriser.

Det skulle även kunna röra sig om hårda importregleringar.

Erfarenheten från liknande kriser under de senaste åren visar dock

att de hitintills kunnat lösas, åtminstone för stunden, med tillfälliga åtgärder.

Vid sidan om de mera akuta betalningsproblemen finns ytterligare den risken

att beakta att den nuvarande utvecklingen på de internationella kapitalmarknaderna

genom sina utbredda ränteeffekter kan leda till ett direkt

sammanbrott för den expansiva konjunktur som nu råder inom världsekonomin.

De internationella betalningarna och kapitalrörelserna befinner sig

för närvarande i ett utvecklingsförlopp som kännetecknas av att vissa

överskottsländer för att skydda stabiliteten i sin interna ekonomi tillgriper

åtgärder som verkar åtstramande och ränteuppdrivande på de internationella

penning- och kapitalmarknader som nu är etablerade, medan andra

länder vidtar liknande åtgärder även i sjdte att påverka kapitalströmmarna

och härigenom förstärka sina betalningsbalanser. Följden har blivit att inte

blott de mest utsatta underskottsländerna utan även en allt vidare krets av

länder, som känner återverkningarna av dessa åtgärder, svarar med räntehöjningar

för att skydda sin internationella likviditet. Sådan kan trots åtstramningen

uppbringas på de internationella marknaderna men till successivt

stigande räntesatser. Över- och underskottsländer samt internationella marknader

är sålunda medagerande i en snabbt stigande räntespiral som nu har

antagit en närmast psykedelisk karaktär.

Det är för närvarande inte möjligt att utpeka några tecken på att denna

utveckling skulle ha avstannat och om den inte hejdas är det svårt att föreställa

sig att den inte med tiden skall verka dämpande på i första hand de

fasta investeringarna, men dessa effekter tar troligen avsevärd tid för att

verka ut. Den bedömning som här har valts innebär att den internationella

produktionsutvecklingen under 1969 inte behöver bli drastiskt påverkad

eller, om så skulle tendera att ske, inte förrän mot slutet av året.

Konjunkturinstitutets reviderade prognos för exporten 1969 utgår från en

sådan bedömning av den internationella efterfrågeutvecklingen. Öknings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

takten för totala exporten exklusive fartyg beräknas bli något lägre 1969 än

1968, 7,5 % mot drygt 9 %. För hela exporten väntas dock samma ökningstakt

som 1968 (8 %) beroende på en omsvängning från minskning till ökning

av fartygsexporten. Den höga exportvolymökningen 1968 för trävaror,

malm och övriga metaller väntas inte bestå 1969. Beträffande övriga skogsprodukter

förutses en fortsatt svag exportuppgång för massa och en hög,

men jämfört med 1968 något lägre, ökning av pappersexporten (9 %). Bedömningen

av järn- och stålexporten vilar på en hög orderingång från exportmarknaderna

under andra halvåret 1968 men exportökningen väntas —

med beaktande av eu dämpande effekt av en stegrad inhemsk efterfrågan —

stanna vid 8,5 %. För verkstadsprodukterna förutses en snabbare exporttillväxt

än 1968, 9 % mot 6,5 %, vilket delvis förklaras av en väntad investeringsökning

i de nordiska länderna. Exporten av »övrigvaror» beräknas

öka i något lägre takt än 1968. Dämpningen förklaras av den speciella utvecklingen

för exporten av mineraloljeprodukter.

I värde förväntas exporten totalt stiga med knappt 11 % mot drygt 8 %

1968. För exportpriserna räknas härvid i genomsnitt med en uppgång av

prisindex på drygt 2 1/2 %. En starkt bidragande orsak till prisutvecklingen

är omslaget i prisförändringarna för skogsprodukter. Även för färdigvaror

emotses någon dragning uppåt.

Det privata näringslivets investeringar i fasta anläggningar väntas 1969

åter öka (6,5 %) efter nedgångsperioden 1966—1968. För industrin räknas

totalt sett med en 6-procentig uppgång. Härvid förutses en fortsatt svag

nedgång av byggnadsinvesteringarna medan maskininvesteringarnas ökningstakt

beräknas till 9,5 %. Även för byggnadsinvesteringarna emotses för

övrigt en dragning uppåt under andra halvåret. Planerna enligt februarienkäten

tyder på att företagens optimism för 1969 är väsentligt större än vad

som framkom av novemberenkäten. Denna tydde närmast på en oförändrad

investeringsvolym under 1969. I de flesta branscherna har planerna uppjusterats

markant. Undantag utgör dock skogsindustrierna. — Handelns investeringar

väntas — i anslutning till investeringsavgiftens slopande — öka

kraftigt (19 %) efter den betydande minskningen 1968 (11,5 %). För handelsflottan

räknas med en viss återhämtning i förhållande till nedgången

1968.

Lagerhållningen väntas efter en redovisad nedgång 1968 med drygt 250

milj. kr. komma att öka 1969 med ca 800 milj. kr. Tillväxten faller helt

på industrin medan däremot handelns lageruppbyggnad väntas bli något

lägre än 1968. För tillväxten av industrins lagerinvesteringar svarar främst

verkstäder men även massa- och träindustrierna visar positiva förändringar.

Uppgången gäller såväl råvaror som färdigvaror. — Omslaget i lagerinvesteteringarna

medför att näringslivets totala realkapitalbildning väntas öka med

14,5 % 1968—1969 att jämföra med en minskning med 5,1 % 1967—1968.

För de statliga investeringarna väntas en oförändrad investeringsnivå

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

1969. Byggnadsinvesteringarna förutses fortsätta att öka i måttlig takt, för

maskininvesteringarna däremot beräknas ett omslag från en 10-procentig

ökning 1968 till en svag nedgång 1969. Denna utveckling förklaras av att

militära materielbeställningar tidigarelades till 1968.

Kommunernas investeringar väntas öka med 8,5 % 1968—1969 mot 7 %

1967—1968. Stora städer med tillhörande randkommuner svarar för en stor

del av investeringsuppgången. Den markerade uppgången för byggnadsinvesteringarna

(9 % ) förklaras delvis av investeringsavgiftens slopande i oktober

1968.

För bostadsbyggandet planeras en igångsättning om 103 000 lägenheter.

Detta kommer att öka investeringsvolymen med knappt 1 % 1968—1969. 1

december väntades samma antal lägenheter ge en volymökning om 3 %. Ny

information beträffande golvytorna i flerfamiljshus och om byggnadstider

för småhus har föranlett nedjusteringen av volymprognosen. Antalet inflyttningsfärdiga

lägenheter 1969 beräknas till 105 000—110 000, vilket är

av samma storleksordning som 1968.

Den totala fasta investeringsvolymen väntas stiga med 4 1/2 % 1968—1969.

Såväl byggnadsinvesteringar som maskininvesteringar ökar med 4 1/2 %.

Inberäknat lager blir den totala investeringsökningen 7,5 % 1968—1969.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion kan följande anföras. Enligt

en inom konjunkturinstitutet gjord bedömning kan lönenivån väntas

stiga med drygt 7 %. Lönesumman förutsätts härigenom öka med 8,5 %

varav ca 1,5 procentenheter är att hänföra till nettoeffekten av sysselsättningsförändringar.

Konjunkturinstitutets bedömning grundas således på

ett antagande om lönenivåns förändring. Ett något lägre antagande om lönesummans

utveckling kan synas rimligt. Inkomstberäkningarna i den reviderade

finansplanen har baserats på ett antagande om att lönesumman

skall stiga med ca 7 %. Med den förutsättningen kan faktorinkomsterna beräknas

öka i ungefär samma takt eller med 6,9 % mot 5,6 % 1967—1968. På

grund av en kraftig ökning av hushållens nettoinbetalning till det offentliga

stannar dock tillväxten i de disponibla inkomsterna vid 5,2 % mot 5,1 %

1967—1968.

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1969 har den tekniska utgångspunkten

varit att arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtliga

anställda antagits stiga med inemot 8 %, bortsett från den kostnadsstegring

som följer av den allmänna arbetsgivaravgiften. Detta antagande

ansluter till konjunkturinstitutets bedömning av löneutvecklingen. Effekten

av allmän arbetsgivaravgift samt övriga åtgärder i samband med skatteomläggningen

1.1.1969 har särskilt beaktats i prisprognosen. För konsumentpriserna

totalt väntas med dessa förutsättningar en uppgång under

loppet av 1969 med 2,9 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1968

och 1969 beräknas prisökningen bli något lägre eller omkring 2,5 %. Med

det lägre antagande som ovan gjorts om löneutvecklingen kan prisuppgång
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

9

en prognoseras till drygt 2,5 % under loppet av 1969 och knappt 2,5 % mellan

kalenderåren 1968 och 1969. Den förväntade prisuppgången är en halv

procentenhet högre än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten.

Satsningen på de till stor de! inom servicenäringarna verksamma låglönegrupperna

i årets avtalsrörelse kan förmodas få särskilda priseffekter

som nu kalkylmässigt beaktas. Även höjningen av postportot samt bostadskostnadernas

ökning, som följd av diskontohöjningen i februari, har bidragit

till den uppjustering som företagits.

Vid den förutsedda prisuppgången 1969 kan de reala disponibla inkomsterna

beräknas öka med ca 3 % 1968—1969 mot 3,7 % 1967—1968.

Den privata konsumtionen har prognoserats på basis av ett antagande

om att den volymmässiga konsumtionsutvecklingen nära kommer att ansluta

sig till den reala disponibla inkomstens tillväxt. Den totala privata

konsumtionens volym har sålunda, inklusive turistnettot, beräknats öka

med drygt 3 % 1968—1969. Bilkonsumtionen väntas öka med ca 15 %, medan

uppgången för övriga varaktiga varor och icke varaktiga varor väntas

stanna vid ca 3 %. För övriga tjänster däremot räknas med en ökning om

1 %. För turistnettot förutses en volymökning på 6 %. Prognosen innebär

att sparkvoten kan bli något lägre 1969 än 1968.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med knappt 6 %, varav den kommunala

med 6,5 % och den statliga med knappt 4,5 %.

Sammanlagt innebär detta att den totala efterfrågans tillväxt 1968—1969

väntas uppgå till drygt 5 % att jämföra med 4,3 % 1967—1968. Uppgången

förklaras främst av omslaget vad gäller utvecklingen av näringslivets realkapitalbildning,

vilket till stor del kan återföras på lagerinvesteringarna.

Den förväntade efterfrågetillväxten har beräknats medföra en uppgång

av importen med drygt 7,5 % 1968—1969. Trots en något högre total efterfrågetillväxt

1969 kan importökningen väntas bli lägre än 1968, vilket delvis

förklaras av en betydligt långsammare ökningstakt i råoljeimporten. Investeringstillväxten

1969 leder till en markant uppgång i investeringsvaruimporten.

Eftersom importvolymens tillväxt nära sammanfaller med exportvolymens

men importpriserna väntas stiga betydligt svagare än exportpriserna

— i genomsnitt 0,5 % för importen mot 2,5 % för exporten — kan handelsbalansens

underskott enligt dessa kalkyler förutses minska med mer än

hälften. Nettot av tjänster och transfereringar beräknas försvagas med ytterligare

400 milj. kr jämfört med 1968 delvis som följd av ökat u-landsbistånd.

Bytesbalansens underskott kommer enligt dessa beräkningar att

minska med ca 275 milj. kr. och kan därmed förväntas uppgå till ca 325

milj. kr.

En hopsummering av försörjningsbalansens olika delposter ger med denna

beräkning av utrikeshandelns förväntade utfall till resultat att nationalproduktens

tillväxt 1968—1969 blir drygt 4,5 % (4,6 %). Detta innebär såvitt nu

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell Isl. Reviderad försörjningsbalans 1968—1S69

Procentuell

Milj. kr.

Förändring 1968—1969

volymföränd-

1968

ring 1967—1968

milj.

procentuell

kr. i

volymför-

1968 års

ändring

priser

Tillgång

Bruttonationalprodukt..........

3,3

140 940

6 450

4,5

Import ......................

8,6

26 496

2 050

7,5

Summa tillgång

4,3

167 436

8 589

5

Efterfrågan

Privat bruttoinvestering (exkl. bo-

städer)......................

- 3,3

17 603

1 150

6,5

Statlig bruttoinvestering (exkl. bo-

städer)......................

6,3

9 208

0

0

Kommunal bruttoinvestering

(exkl. bostäder)..............

6,9

8 467

750

8,5

Bostäder (inkl. fritidshus), brutto-

investering..................

1,7

9 612

100

1

Lagerförändring................

- 275

1 050

Privat konsumtion ............

4,2

73 129

2 250

3

Offentlig konsumtion ..........

7,4

24 035

1 400

6

Export ......................

8,0

25 370

2 000

8

Tjänstenetto ..................

287

- 200

Summa efterfrågan

4,3

167 436

8 509

5

kan bedömas en klar ökning i förhållande till utvecklingen 1967—1968, men

skillnaden skulle endast röra sig om drygt en procentenhet eller — i fall 4 %

skulle utgöra ett riktigt mått på nationalproduktens tillväxt 1967—1968 —

endast drygt en halv procentenhet. Med hänsyn till den snabba acceleration

av produktion och efterfrågan, med åtföljande nivålyft, som inträffat under

vinterhalvåret 1968/1969 bör en sådan produktionstillväxt 1969 kunna anses

säkrad vid en normal trendmässig tillväxt under återstoden av året som inte

skulle behöva medföra någon ytterligare stegring av ef ter f rågetrycket på arbetsmarknaden.

De risker för en tilltagande överhettning som kan ifrågakomma

skulle således närmast aktualiseras vid ett utvecklingsalternativ med

snabbare efterfrågetillväxt 1968—1969 än vad som emotses i den reviderade

försörjningsbalansen.

Denna prognos innefattar effekterna av en tämligen återhållande offentlig

efterfrågepolitik som bl. a. tar sig uttryck i en dämpning av den offentliga

verksamhetens volymtillväxt från 7,0 % 1967—1968 till 5 % 1968—1969.

Inberäknat bostadsinvesteringar sjunker motsvarande tillväxttal för verksamheten

inom en vidare samhällssektor från 6,0 % 1967—1968 till drygt

4 c/c 1968—1969. Samtidigt minskar även de offentliga utgiftsöverskotten

(= de offentliga sektorernas nettofinamsieringsbehov) och kreditpolitiken har

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

11

givits en mera restriktiv prägel med återhållande effekter på i första hand

hushållens upplåning.

Detta utesluter emellertid inte möjligheten av att den reviderade försörjningsbalansen

skulle kunna underskatta efterfrågans tillväxt. Det internationella

konjunkturuppsvinget skulle kunna tänkas bli kraftigare och mera

ihållande än som här har förutsatts och den inhemska efterfrågan för privat

konsumtion samt näringslivets investeringar i fast realkapital och lager

skulle möjligen också kunna bli högre. I ett sådant utvecklingsalternativ

skulle riskerna tillta för en mer utbredd överhettning på arbetsmarknaden.

Där finns visserligen fortfarande outnyttjade reserver men dessa är ojämnt

fördelade i förhållande till efterfrågetrycket. Det bör tilläggas att en från

stabiliseringssynpunkt alltför hög tillväxt av efterfrågan skulle kunna tänkas

uppkomma även vid ett mindre expansivt förlopp i den internationella

ekonomiska utvecklingen, närmast då under förutsättning att det svenska

näringslivet allmänt överskattade styrkan i det internationella konjunkturuppsvinget.

De uppskruvade produktionsplanerna skulle nämligen till en tid

kunna vidhållas och bristen på överensstämmelse mellan förväntningar och

utfall komma till synes i en icke planerad tillväxt av färdigvarulagren med

åtföljande tendens till försvagning av bytesbalansen. — Mot dessa överhettningsalternativ

får ställas möjligheten av att såväl den internationella som

den interna efterfrågan under andra halvåret 1969 kan komma att utvecklas

svagare än vad som ligger i linje med den reviderade försörjningsbalansen.

Ett särskilt osäkerhetsmoment vid bedömningen av de ekonomiska utsikterna

för återstoden av 1969 följer av det oklara avtalsläget. Om lönenivåförändringen

blir en annan än som här har antagits kommer denna avvikelse

rimligen att inverka på den privata konsumtionens utveckling. Med

hänsyn till motverkande priseffekter och en förhållandevis hög marginell

sparkvot blir emellertid den kalkylmässiga inverkan på konsumtionen av en

måttlig förskjutning av löneantagandet jämförelsevis begränsad. Detta utesluter

inte att kostnadseffekterna i ett längre perspektiv skulle kunna bli

betydelsefulla med återverkningar på bytesbalansen.

För bytesbalansen 1968 redovisas i tabell 2 ett underskott om i runt tal

600 milj. kr. I tabellen ingår en av konjunkturinstitutet skattad korrigeringspost

som i fråga om nivå och förändring något avviker från vad som

tidigare presenterats. För 1968 är denna korrigeringspost 125 milj. kr. lägre

än vad som angavs i finansplanen. Med konjunkturinstitutets korrigeringspost

blir restposten i betalningsbalansen, summerad över åren 1962—1968,

obetydligt positiv.

Såsom framhölls i den preliminära nationalbudgeten för 1969 skulle den

i och för sig tämligen betydande försvagning av bytesbalansen som inträffade

från 1967 till 1968 sedd som isolerad företeelse inte behöva uppfattas som

alarmerande. Vad som inger större oro är att bytesbalansen — inklusive

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Tabeii 1:2. Bytesbalansen 1967—1969

Milj. kr., löpande priser

1967

1968

1969

prognos

Export av varor..............................

23 422

25 370

28 085

Import av varor..............................

24 319

26 496

28 620

Handelsbalans

- 897

- 1126

- 535

Sjöfartsnetto ................................

1 803

1 910

1 950

Turistnetto ..................................

- 920

- 1 029

- 1 150

Övriga tjänster in. m., netto1..................

- 456

- 594

- 800

Transferereringar, netto........................

- 279

- 457

- 585

Korrigeringspost2 ............................

600

700

800

Bytesbalans

- 149

596

- 320

1 Motsvaras av posterna »korrigering av handelsstatistiken» och »övriga tjänster, netto» i tabell

111:3.

2 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

korrigeringspost — sedd över en 5-årsperiod har försvagats med så mycket

som 800 milj. kr. från 1963 till 1968. För 1969 emotses en viss förstärkning

av bytesbalansen som helt kan återföras på en förutsedd förbättring av bytesvillkoren

för vår utrikeshandel. Jämfört med läget 5 år tidigare, dvs. 1964

skulle dock alltjämt kvarstå en försvagning av bytesbalansen med ca 600

milj. kr. För att en fortsatt försvagning av bytesbalansen på sikt skall kunna

undvikas utan att en rimlig tillväxt av nationalprodukten eftersattes krävs

sannolikt att den svenska exporten av färdigvaror i något snabbare takt än

hittills kan öka sina marknadsandelar. En av förutsättningarna för att detta

skall kunna ske får antas vara att det svenska näringslivets internationella

kostnadsläge utvecklas någorlunda gynnsamt.

Med det nivålyft av produktion och sysselsättning som inträtt under senare

delen av 1968 och första kvartalet 1969 har de outnyttjade kapacitetsreserver

som förelåg för ett år sedan till största delen tagits i anspråk. Att

vidmakthålla och förstärka bytesbalansen blir därmed inte enbart en fråga

om den svenska exportens avsättningsmöjligheter och konkurrensförmåga

utan också ett spörsmål om tillräckligt resursutrymme. Den inhemska efterfrågan

kan inte tillåtas stiga så snabbt i förhållande till den möjliga produktionstillväxten

att kapacitetsbasen för den utrikes balansen undergrävs.

Vid relativt optimistisk bedömning kan den svenska ekonomins kapacitetstillväxt

för närvarande uppskattas till ca 4 % per år. Då ett par tiondels

procent av nationalprodukten årligen torde böra avsättas till ökat utvecklingsbistånd

och någon förstärkning av bytesbalansen, blir slutsatsen att den

inhemska efterfrågevolymens tillväxt för de närmaste åren normalt sett inte

kan tillåtas bil nämnvärt större än vad som enligt försörjningsbalansen

emotses för 1969, nämligen 3,9 % om man bortser från den starkt konjunk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

13

turvariabla lagerinvesteringsposten. I den beräknade efterfrågetillväxten

1969 ingår en ökning av näringslivets investeringsvolym med 6,5 %, vilket

möjligen ligger i linje med den på sikt erforderliga tillväxten av näringslivets

realkapitalbildning. Utrymmet för årlig stegring av övrig inhemsk efterfrågan

— dvs. offentlig verksamhet, bostadsbyggande och privat konsumtion —

sknlle därmed vara begränsat til! ungefär den procentuella ökning som

emotses för 1969, dvs. i genomsnitt drygt 3,5 %.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ds proposition nr 115 år 1969

II. Det internationella läget

1. Sammanfattande översikt

Produktionstillväxten i Västeuropa 1968 beräknas nu ha uppgått till

4,7 %. Detta är något mer än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

Produktionsökningen i både Västtyskland och Storbritannien,

liksom i flera av de mindre länderna, blev något högre än vad som då förutsågs.

En genomgående tendens i nästan alla länder har varit att den utländska

efterfrågan utgjort en viktig expansiv faktor och att industriinvesteringarna

utvecklats mycket svagt. Den snabba tillväxten av den utländska

efterfrågan kan främst återföras på Förenta staternas mycket kraftiga importökning

och på det markanta omslaget för den västtyska importen. Den

produktionsökning som ägt rum har allmänt uppnåtts genom ett effektivare

utnyttjande av existerande kapital och redan anställd arbetskraft. Produktivitetstillväxten

har därmed varit betydande. Den redan höga arbetslösheten

fortsatte att öka i de flesta länderna under början av 1968. Därefter har

en stagnation eller en viss nedgång inträffat. I alla länder, med undantag

för dem som devalverade hösten 1967 och för Frankrike samt även Nederländerna,

dämpades både pris- och löneökningstakten. Detta i kombination

med den höga produktivitetstillväxten har resulterat i svagt ökande eller i

vissa fall sjunkande lönekostnader. Vinsterna har därmed ökat. Även om

naturligtvis några länder på vissa punkter avvikit från dessa allmänna utvecklingslinjer,

är dock likheten det mest slående. Däremot är ökningen i

tillväxttakten av Västeuropas totala produktion mellan 1967 och 1968 i första

hand att hänföra till Västtyskland och Storbritannien.

Utvecklingen i Förenta staterna 1968 skiljer sig markant från den i Västeuropa.

Den inhemska efterfrågan var hög inom alla sektorer. Arbetslösheten

var mot slutet av året den lägsta sedan Korea-boomen och produktivitetstillväxten

relativt svag. Pris- och lönestegringen har accelererat. Den totala

produktionens tillväxt uppgick till 5 %.

Världshandeln expanderade med 12 % 1968, vilket är den största ökningen

sedan Korea-kriget. Den kraftiga tillväxten förklaras emellertid till mycket

stor del av några få länders betydande importökningar. Förenta staternas

import ökade med 23 %. Importen till Västtyskland steg med nästan

16 %, efter en absolut nedgång 1967. Och trots devalveringen ökade den

brittiska importen med drygt 10 % i volym.

Handelsutvecklingen har inte haft den utjämnande inverkan på de större

ländernas betalningsläge som många räknade med och/eller önskade vid

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969 15

Tabell II: 1. Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länderområden 1967—1969

Procentuella volymförändringar. Siffrorna för 1967 och 1968 avser utfall, för 1969

prognoser.

1966—

1967—

1968—

1967

1968

1969

prognos

Belgien ......................

3,5

4,0

4,0

Danmark ....................

3,9

3,6

5,5

Finland ......................

2,0

2,4

5,0

Frankrike ....................

4,4

3,4

6,0

Italien........................

6,0

5,7

6,0

Nederländerna ................

5,6

5,5

4,5

Norge ........................

5,8

3,8

4,0

Schweiz ......................

1,9

3,6

3,0

Storbritannien ................

1,6

3,7

2,5

Sverige........................

2,5

3,5

4,5

Västtyskland..................

0,0

6,9

5,0

Österrike .....................

2,5

4,0

5,0

Förenta staterna ..............

2,7

5,0

4,0

Kanada ......................

2,8

4,3

4,0

Japan ........................

13,2

11,3

10,0

EEC..........................

3,1

5,3

5,4

EFTA........................

2,1

3,6

3,1

Västeuropa1 ..................

2,7

4,7

4,6

Totala OECD ................

3,5

5,3

4,7

1 Västeuropa avser här EEG, EFTA och Finland.

Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar gjorda inom sekretariatet för ekonomisk

planering på grundval av tillgängliga informationer.

början av 1968. Tvärtom har utvecklingen snarast gått i motsatt riktning.

Sedan andra världskrigets slut har Förenta staterna vanligen haft ett betydande

överskott på sina handels- och bytesbalanser, vilket till en del motvägt

det omfattande kapitalutflödet. Sedan mitten av 60-talet har emellertid

dessa överskott kontinuerligt reducerats, huvudsakligen på grund av en

kraftig importexpansion och ökning av militärutgifterna. 1968 utplånades

i det närmaste handelsbalansens överskott och bytesbalansens överskott var

det lägsta sedan 1959. Genom pris-, kostnads- och produktivitetsutvecklingen

i Västtyskland har den västtyska exportens konkurrensförmåga ytterligare

stärkts de senaste åren. Den inhemska efterfrågans tillväxt var 1968 inte

så expansiv att den medförde någon synbar begränsning av exportkapaciteten

och exporten ökade sålunda i det närmaste lika kraftigt som importen.

Främst som följd härav steg handels- och bytesbalansernas överskott

ytterligare 1968 i förhållande till de tidigare rekordöverskotten 1967. Helårsresultatet

för den brittiska exporten blev relativt gynnsamt, även om

tveksamhet kan råda över styrkan i den underliggande trenden. Men genom

att importen, trots devalveringen, inte dämpades blev handelsbalansens underskott

ännu högre än 1967. Devalveringen ledde dock till en förstärkning av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell II: 2. Konsumentpriser 1960—1968

Procentuella förändringar.

1960—

1967—

4 kv.

4 kv.

1 halv-

1 halv-

1967

per år

1968

1966—

4 kv.

1967

1967—

4 kv.

1968

året 1967

—2 halv- året 1967

(i års- takt)

året 1968

—2 halv- året 1968

(i års- takt)

Belgien....................

2,8

2,7

3,4

2,5

3,4

3,4

Danmark ..................

5,8

8,7

10,8

4,5

16,4

3,7

Finland....................

5,1

8,5

6,8

6,3

6,0

4,0

Frankrike..................

3,5

4,6

3,4

5,4

3,1

5,2

Italien ....................

4,3

1,4

3,2

0,8

2,6

0

Nederländerna..............

3,5

4,2

4,3

4,1

3,3

3,2

Norge ....................

4,1

3,4

3,4

4,2

5,1

4,9

Schweiz ..................

3,5

2,5

3,8

2,2

4,1

1,8

Storbritannien..............

3,4

4,7

2,1

5,6

1,0

4,7

Sverige ....................

4,1

1.9

3,0

1,7

2,8

1,5

Västtyskland ..............

2,7

1,4

0,6

2,4

-0,4

1,0

Österrike ..................

3,7

2,6

4,5

3,4

2,6

3,4

Förenta staterna............

1,7

4,1

2,8

4,7

3,6

4,8

Kanada ..................

2,2

4,1

3,7

4,2

4,9

4,1

Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning

och subventionering.

Källor: OECD och nationell statistik.

bytesbalansens övriga poster, varför bytesbalansens underskott var obetydligt

större än 1967. Främst genom en svag importökning ökades Italiens

bytesbalansöverskott. Frankrikes bytesbalans var negativ för första gången

sedan devalveringen av francen 1958.

I förhållande till de föreställningar om en normalisering av varu- och

tjänsteutbytet samt de löpande betalningarna, som hittills varit gängse omfattade,

gick således inte utvecklingen 1968 i utjämnande riktning. Enligt

dessa föreställningar skulle det nämligen framför allt ha varit de s. k. reservvalutaländerna,

dvs. Förenta staterna och Storbritannien — vilka traditionellt

svarat för en betydande kapitalexport — som borde ha stärkt sina

bytesbalanser. Den brist på balans i varu- och tjänsteutbytet som med denna

jämförelsenorm kvarstod och förvärrades under 1968 motvägdes emellertid

i viss mån genom en speciell utveckling av kapitalrörelserna. Både Västtyskland

och Italien blev nämligen betydande kapitalexportörer, i första

hand av finansiellt långfristigt kapital. Främst genom omfattande import

av utländskt kapital var Förenta staternas betalningsbalans för första

gången sedan 1957 positiv, trots den markanta försvagningen av bytesbalansen.

För Storbritanniens och i än högre grad Frankrikes del förstärkte

emellertid kapitalrörelserna ojämvikten. I båda länderna ägde ett utflöde

av privat kapital rum, orsakat av brist på förtroende för respektive lands

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. i: Reviderad nationalbudget för år 1969

Tabell II: 3. Lönekostnader och förtjänster per arbetad timme för industriarbetare 1960—1968

Procentuella förändringar.

Total löne- kostnad

Timförtjänst

1960—1968

1960—1967

4 kv. 1966—

4 kv. 1967—

per år

per år

4 kv. 1967

4 kv. 1968

Förenta staterna..................

3,8

3,2

4,5

6,8

Kanada .........................

3,3

4,4

7,6

2 7,3

Västtyskland ....................

8,8

8,4

2,9

2 5,6

Frankrike1 ......................

7,9

7,1

5,9

16,5

Italien1..........................

8,6

8,7

4,9

2,8

Belgien..........................

7,7

8,1

6,5

6,1

Nederländerna1 ..................

10,3

9,4

7,0

7,8

Storbritannien1 ..................

5,1

4,7

5,5

7,2

Danmark........................

9,0

10,5

8,5

212,5

Finland..........................

6,3

8,2

7,5

212,4

Norge ..........................

8,0

7,3

7,0

10,1

Sverige ..........................

9,0

8,2

6,8

7,1

Schweiz1 ........................

5,5

5,0

4,0

Österrike ........................

8,0

8,6

4,3

4,9

1 För förtjänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner.

2 3 kv. 1967—3 kv. 1968.

Källor: Svenska arbetsgivareföreningen, OECD och nationell statistik.

valutor. På grund av förväntningar om en appreciering av D-marken utgjordes

dessa kortfristiga spekulativa kapitalrörelser till stor del av export

från underskottsländer till överskottslandet Västtyskland. Den franska kapitalexporten

tycks emellertid även i betydande utsträckning gått till Förenta

staterna. De akuta betalningsproblemen löstes för Storbritanniens del

nästan helt genom krediter från internationella finansinstitutioner och olika

centralbanker. Även Frankrike erhöll krediter, men till största delen motsvarades

betalningsbalansens underskott där av en reducering av valutareserven.

Sammanfattningsvis har dock de strukturella anpassningsproblem i fråga

om de internationella betalningarna som kvarstått och delvis förvärrats

under 1968 inte utgjort ett effektivt hinder för en påfallande snabb tillväxt

av världshandeln. De mest akuta problemen har kunnat avhjälpas genom

internationellt organiserade krediter till särskilt utsatta länder och de långfristiga

kapitalrörelserna har delvis omlagts i en riktning som tills vidare

motsvarat kraven på anpassning. Denna omskiftning av kapitalrörelserna

har emellertid, speciellt mot slutet av 1968, åtföljts av en uppressning av

räntenivån på de internationella kapitalmarknaderna, vilken delvis skulle

kunna uppfattas som priset för den grad av anpassning av kapitalrörelserna

som under rådande förhållanden kunnat uppnås.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115. Bilaga 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1969

Diagram II: 1. Handelsbalansen i olika länder 1960—1968

Miljoner dollar

Belgien

1 000 -

■Tmri b''ij

Frankrike

+ 1 000 -

-1 000

italien

-2000

Nederländerna

-1 000 -

Norge

0

-1 000

Schweiz

^LjUUUUliJUQ
-

Storbritannien

l 1 I ! 1 I ! I 1

1960 -61 -62 -63 -64 -65 -66 -67 -68

Sverige

-1 000 -

Västtyskland

+4 000

Österrike

a bh i | g

j pj n it

Förenta staterna

+ 6 000 -

+ 4 000

+ 2 000

Kanada

+ 1 000

pn

R 1 =_

—. ■ 1

Japan

Tj

1 1

:

m ■

! 1

Hl

jT

i

i i i i

1960

-6

-62

-63

-64 -65.-. -66 -67 -68

Anm. Fob-cif med undantag för Kanada där uppgifterna gäller fob-fob.

Källor: OECD och nationell statistik.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

För flera länder förefaller det nu troligt att produktionstillväxten mellan

1968 och 1969 blir något större än vad som förutsågs i den preliminära

nationalbudgeten. Framför allt gäller detta Förenta staterna där det mesta

tyder på en fortsatt kraftig expansion under första halvåret. Den ekonomiska

politiken är visserligen inriktad på att dämpa den inhemska efterfrågan,

men det förefaller inte sannolikt att dämpningen under andra halvåret

kan bli så kraftig att helårsökningen kommer att understiga 4 %.

I Västeuropa har den expansion som ägt rum under 1968 i Västtyskland,

Storbritannien och Frankrike hittills fortsatt. I flera av de mindre länderna,

inte minst i Norden med undantag av Norge, förelåg tydliga tecken på en

tilltagande expansion under början av 1969. 1 många länder har industriinvesteringarna

tydligt börjat öka efter de senaste årens svaga utveckling.

Som tidigare nämnts har en viss förbättring av arbetsmarknadsläget inträffat

sedan hösten 1968. Genomgående i Västeuropa har en skärpning av näringslivets

strukturproblem uppkommit de senaste åren. Det är därför sannolikt

att arbetslösheten även i ett läge med relativt hög efterfrågan kommer

att ligga på en högre nivå än vad som varit fallet tidigare i liknande

situationer.

I Frankrike och än mer uttalat i Storbritannien syftar den ekonomiska

politiken till att begränsa den inhemska efterfrågan för att därigenom stärka

den yttre balansen. I Västtyskland ges målsättningen om prisstabilitet hög

prioritet. Trots det förväntade betydande överskottet på bytesbalansen har

man därför vidtagit restriktiva åtgärder. Syftet är att begränsa produktionstillväxten

till 4,5 %. I alla större länder i Västeuropa, med undantag för

Italien, liksom i Förenta staterna är alltså den ekonomiska politiken inriktad

på att dämpa efterfrågan. Det är därför befogat att räkna med en viss

försvagning av tillväxttakten under andra halvåret för dessa länder. Expansionskrafterna

i flera av de mindre länderna är sannolikt av en sådan inriktning

och styrka att tillväxten där upprätthålls under hela 1969, trots

avtagande ökningstakt av exportefterfrågan från de större länderna. På litet

längre sikt måste dock de större ländernas restriktiva politik inverka negativt

på tillväxten även i de mindre länderna.

I Västeuropa torde produktionstillväxten mellan 1968 ocsh 1969 under

sådana förhållanden kunna komma att uppgå till ca 4,5 %. Reservation

måste då göras för risken att vissa länder skulle se sig tvingade att vidta

mycket drastiska restriktiva åtgärder föranledda av akuta betalningsbalanskriser.

Erfarenheten från liknande kriser under de senaste åren visar

dock att de kan lösas, åtminstone för stunden, med tillfälliga åtgärder. Denna

risk förefaller därför inte överhängande. Vid sidan av de mera akuta

betalningsproblemen har emellertid utvecklingen, framför allt sedan hösten

1968, inneburit en tilltagande åtstramning på de internationella kapitalmarknaderna

åtföljd av en internationellt utbredd uppskruvning av räntenivån.

Den räntestegring som ägt rum i Förenta staterna har varit motive
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Diagram II: 2. Diskontot i olika länder 1966—1969

Sverige

Belgien

Västtyskland

Danmark

Frankrike

jr

Nederländerna

Storbritannien

1966

1967

1968

1969

Österrike

5 - 4 -

Förenta staterna

Kanada

1966 1967 1968 1969

Källor: IMF och BIS.

råd av såväl inre som yttre balansskäl. Efter det i början av 1968 införda

programmet för att förstärka Förenta staternas betalningsbalans har amerikanska

företag och banker utomlands i allt högre utsträckning utnyttjat

sig av eurobond- och eurodollarmarknaderna för sin finansiering. Detta har

i hög grad bidragit till att höja ränteläget på dessa marknader. I sin tur har

de höga räntenivåerna i Förenta staterna och på euro-marknaderna föranlett

flera länder i Västeuropa att av betalningsbalansskäl höja sina officiella

diskonton och andra räntor. Denna benägenhet har förstärkts av oron

för allvarliga balansstörningar. De visserligen begränsade kreditåtstramande

åtgärder som Västtyskland genomförde i samband med konjunkturdämpningsprogrammet

i mars och som även kom till uttryck i en diskonto
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

höjning i april, är ägnade att pressa ränteläget ytterligare uppåt i första

hand på euro-marknaderna. Även vissa åtgärder som vidtagits av den

italienska centralbanken kan tänkas verka i samma riktning.

Det är för närvarande inte möjligt att utpeka några tecken på att den

internationella räntespiralen uppåt skulle ha avstannat. En fortsatt utveckling

i denna riktning måste verka dämpande, i första hand på de fasta investeringarna.

Eftersom dessa effekter troligen tar avsevärd tid för att

verka ut, behöver inte produktionsutvecklingen 1969 bli påverkad i högre

grad, eller kanske inte förrän mot slutet av året. På något längre sikt måste

dock denna utveckling i förening med den i övrigt återhållande ekonomiska

politik som för närvarande bedrivs inom alla större industriländer, utom

Italien och Japan, allvarligt hämma tillväxttakten.

Mot bakgrund av den — med här angivna reservationer — förväntade

produktionstillväxten inom OECD-länderna synes det emellertid trots allt

rimligt att räkna med en omkring 10-procentig ökning av världshandeln

1969. En sådan prognos förutsätter att dämpningen av i första hand Förenta

staternas och Storbritanniens import inte blir så markant som man

officiellt räknar med, eller hoppas på, i dessa länder. Detta skulle i så fall

innebära att förstärkningen av Förenta staternas och Storbritanniens handelsbalanser

blir begränsad. Vidare torde Frankrikes handelsbalans ytterligare

försvagas något. Trots att prognosen också är baserad på ett antagande

om en fortsatt hög import från Västtyskland och en kraftigt tilltagande

importökning från Italien torde detta inte leda till någon nämnvärd

reducering av dessa länders betydande bytesbalansöverskott, eftersom även

exporttillväxten för dem förväntas bli hög. En dämpning av världshandelsexpansionen

under andra halvåret förefaller trolig med hänsyn till den

restriktiva inriktning som skett av den ekonomiska politiken i flera av de

större länderna.

Handelsutvecklingen kan inte heller 1969 i nämnvärd grad förväntas bidra

till att förbättra de strukturella förutsättningarna för en bestående anpassning

i fråga om de internationella betalningarna mellan de större industriländerna

i väst. Även om det spekulativa kortfristiga kapitalutflödet

från i första hand Storbritannien och Frankrike inte fortsätter 1969, finns

det risk för att de långfristiga kapitalrörelserna inte kommer att verka lika

utjämnande som 1968. Det kan nämligen bli svårt för den mest betydande

kapitalexportören, dvs. Västtyskland, att bibehålla kapitalutförseln på den

höga nivå som rådde 1968, i synnerhet om åtstramningen av den inhemska

kreditmarknaden vidhålls och möjligen förstärks.

Den generella tendensen mot högre ränteläge sedan slutet av 1968 torde

delvis ha haft sin grund i en allmän oro för utvecklingen av de internationella

betalningarna och alla länders önskan att slå vakt om den egna valutareserven.

Mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen det senaste

året förefaller det som om även ganska allvarliga balansrubbningar kan

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

klaras av med tillfälliga åtgärder. Härav har många dragit slutsatsen att

oron på den internationella valutamarknaden inte begränsat expansionsmöjligheterna.

Det är emellertid uppenbart att de flesta länderna i Västeuropa

sedan ett par år tillbaka inte utnyttjat sina potentiella resurser fullt

ut och trots den förhållandevis snabba produktionsökningen 1968 ägde detta

förhållande fortfarande sin giltighet vid början av 1969. Likväl har en påfallande

försiktig ekonomisk politik förts. I det mest betydelsefulla överskottslandet,

Västtyskland, är försiktigheten framkallad av den vikt man

där lägger vid den interna pris- och kostnadsstabiliteten. I Förenta staterna

motiveras den återhållande politiken av både det höga kapacitetsutnyttjande!

och betalningssituationen. I övriga länder kan orsaken till denna inställning

till stor del återföras på bristen på balans i de internationella betalningarna

och oro för återkommande valutakriser. Därmed har konsekvenserna

för en förnyad överhettning tett sig mera allvarliga. Riskerna

för att en sådan verkligen skulle inträffa har också i vissa länder ansetts

betydande.

2. Länderöversikter

Förenta staterna

Den ekonomiska politiken 1968 syftade till att dämpa den inhemska efterfrågan.

Allmänt förutsågs också en tydlig försvagning av den ekonomiska

tillväxten under andra halvåret efter den mycket kraftiga expansion som

ägde rum under början av året. Dämpningen blev emellertid obetydlig och

den totala produktionen ökade med 5 % 1968. De fasta investeringarna

ökade med 6,7 %. Bostadsbyggandet expanderade mycket kraftigt, eller med

drygt 16 %, efter en kontinuerlig nedgång sedan 1963. Näringslivets byggnadsinvesteringar

ökade endast med drygt 1 %, medan maskininvesteringarnas

tillväxt uppgick till mellan 5 och 6 %. Den totala produktionens begränsade

tillväxt 1967 berodde huvudsakligen på en omfattande minskning

av lagerinvesteringarna. 1968 tilltog dessa åter. Den extraskatt på 10 % som

eller segslitna förhandlingar i kongressen till slut genomfördes vid halvårsskiftet

1968 fick ingen omedelbart dämpande effekt på den privata konsumtionen.

I stället reducerades den i jämförelse med tidigare förhållanden

ovanligt höga sparkvoten. Under fjärde kvartalet inträffade en tydlig avmattning

av den privata konsumtionen, som dock kan vara tillfällig. En

förklaring som angivits till att den sedvanliga köprushen inför julen uteblev

är Hongkonginfluensan. Totalt ökade den privata konsumtionen med 4,7 %.

Den offentliga konsumtionen ökade med drygt 6 %, varav den största ökningen

ägde rum första halvåret.

Varuexporten ökade med 9,5 % 1968. Importen ökade med över 23 %.

Denna kraftiga ökning är huvudsakligen en följd av den inhemska efterfrågesituationen,

även om en kopparstrejk och hot om stålstrejk i viss mån

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. i: Reviderad nationalbudget för år 1969 23

bidragit till ökningen. Utrikeshandeln resulterade i det lägsta handelsbalansöverskott

som Förenta staterna någonsin noterat sedan andra världskriget.

Från ett rekordöverskott på drygt 6,6 miljarder dollar 1964 har handelsbalansens

överskott gradvis reducerats för att 1968 endast uppgå till 100

miljoner dollar. Bytesbalansens överskott var det lägsla sedan 1959. Trots

detta var betalningsbalansen (på likviditetsbasis) för första gången sedan

1957 positiv. Överskottet uppgick till ca 190 miljoner dollar. Till en del är

denna förstärkning ett resultat av det betalningsprogram som beslutades

i januari 1968. Programmet har inte lett till en reducering av kapitalutflödet

från Förenta staterna, men troligen hindrat en ytterligare ökning

genom att amerikanska företag utomlands i än högre grad än tidigare finansierat

sina utgifter med utländskt kapital. Som följd av betalningsprogrammet

har också hemtagningen av vinster ökat och de amerikanska bankernas

utländska tillgodohavanden reducerats. Den främsta orsaken till betalningsbalansens

förstärkning är emellertid den mycket kraftiga ökningen

av import av utländskt kapital som ägl rum 1968. Denna import har i hög

grad befrämjats genom det internationellt sett höga ränteläge som rått i

Förenta staterna. Även andra faktorer, som de omfattande strejkerna i

Frankrike och sannolikt också invasionen av Tjeckoslovakien, har emellertid

påverkat benägenheten till kapitalexport till Förenta staterna 1968.

Det finns därför anledning förmoda att betalningsbalansens förstärkning

1968 till en betydande del var av tillfällig natur och man kan därför inte

bortse från möjligheten av att en försvagning åter kan inträffa 1969 även

med bibehållna kapitalrestriktioner.

Arbetslösheten har under hela 1968 varit låg efter amerikanska förhållanden.

I december uppgick arbetslöshetsprocenten till 3,3 %, vilket är det

lägsta som noterats sedan Korea-boomen. Den tilltagande efterfrågan på

arbetskraft har påverkat löneutvecklingen. Mellan 1967 och 1968 ökade industriarbetarnas

timförtjänster med 6 % mot 4 % mellan 1966 och 1967. Även

prisökningarna har varit större än tidigare. Konsumentpriserna ökade med

4,2 % 1968 mot 2,8 % 1967 och ökningstakten har tilltagit under loppet av

året. Produktivitetsökningen inom industrin uppgick till ca 3 % både 1967

och 1968, vilket är en svag utveckling i jämförelse med de flesta andra

västliga industriländer.

I samband med att kongressen våren 1968 antog förslaget om en 10-procentig

extraskatt beslutades att nedskärningar i utgiftsplanerna för budgetåret

1968/69 om 6 miljarder dollar skulle göras. Enligt beräkningar som förelåg

i början av 1969 kommer utgifterna för budgetåret 1968/69 att understiga

de ursprungliga planerna med 4 miljarder dollar, trots de extra anslag

för bl. a. Vietnam-kriget som senare beviljats. Till följd av den kraftiga

ekonomiska expansionen uppskattas statsintäkterna bli ca 8 miljarder

högre än de ursprungliga budgetberäkningarna. Detta innebär att det förutsedda

budgetutfallet om ett underskott på 8 miljarder dollar i stället blir

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

ett överskott på drygt 2 miljarder. Budgeten för 1969/70 utarbetades och

presenterades av Johnson-regimen strax innan Nixon installerades som

president. Enligt detta budgetförslag skulle den restriktiva utgiftspolitiken

fortsätta och den federala utgiftsökningen begränsas till 12 miljarder dollar.

Förslaget omfattade en ökning av militärutgifterna på endast 1 miljard dollar.

Intäktsberäkningarna var gjorda bl. a. under antagande av att den 10- procentiga extraskatten bibehålls. Beräkningarna gav ett budgetöverskott

på drygt 3 miljarder dollar. Den nya regimen har sedermera gjort vissa

uttalanden om den ekonomiska politik man ämnar föra. Enligt president

Nixon skall man under 1969 sträva efter att hejda inflationen och uppnå

inakroekonomisk balans. Dämpningen av pris- och kostnadsstegringarna

kan emellertid endast genomföras gradvis för att inte arbetslösheten

skall bli oacceptabelt hög. Man räknar med att den genomsnittliga arbetslösheten

under 1969 inte skall bli högre än knappt 4 %. Bestämda uttalanden

tyder på att extraskatten kommer att bibehållas och att även det

Johnsonska budgetförslaget i övrigt i stora drag kommer att följas. Man

har emellertid strävat efter att ytterligare begränsa utgifterna. I april framlade

president Nixon en reviderad budget. Enligt denna skall utgifterna

reduceras med 4 miljarder dollar i förhållande till det tidigare förslaget.

Med reservation för eventuella extra anslag för militärutgifter kan man

alltså utgå ifrån att finanspolitiken fram till halvårsskiftet 1970 kommer

att vara stram. Presidentens ekonomiska rådgivare har sagt sig

vilja ge ökad tonvikt åt penningpolitiken och med olika medel begränsa

penningtillgången och strama åt kreditmarknaden så länge som inflationen

fortgår. Det officiella diskontot höjdes i december till 5,5 %. Därefter

har den effektiva räntenivån på kreditmarknaden stadigt pressats uppåt.

I början av april höjdes åter diskontot med en halv procent till 6 %, vilket

är den högsta nivå som gällt sedan börskraschen för fyrtio år sedan.

I samband med diskontohöjningen tillkännagavs också att ränteutjämningsskatten

på utländska lån sänkts. Sänkningen innebär att den extra

räntebelastningen på dessa lån för amerikanska långivare reduceras från

1,25 % till 0,75 %. Åtgärden får ses i samband med den höjda räntenivån

inom Förenta staterna.

Ännu under början av 1969 förelåg inga entydiga tecken på att den dämpning

av den interna efterfrågan som förutsetts sedan halvårsskiftet 1968

hade inträffat. Näringslivets planer och orderingången för investeringsvaror

tyder på en fortsatt expansion av de privata investeringarna. Påbörjandet

av bostadsbyggandet var fortfarande högt i januari 1969, varför en fortsatt

expansion av bostadsinvesteringarna under början av 1969 kan förutses.

Kreditåtstramningen kan emellertid leda till en försvagning senare

under året. Försäljningssiffror från januari 1969 tyder på att den privata

konsumtionen åter ökat efter stagnationen under slutet av 1968. Trots ett

särskilt högt skattetryck under första halvåret 1969 till följd av retro
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

aktiva inbetalningar av extraskatten finns utrymme för en fortsatt ökning

av den privata konsumtionen genom ytterligare sänkning av sparkvoten.

Lagernivån är ännu efter betydande lagerinvesteringar sista kvartalet 1968

relativt låg och ytterligare lagerökningar förefaller därför inte osannolika.

Det mesta tyder således på en fortsatt relativt kraftig expansion av den

amerikanska ekonomin åtminstone under första halvåret 1969. Om inga

tydliga tecken på en klar dämpning visar sig, torde man dock få räkna med

att ytterligare åtstramningsåtgärder kommer att vidtas. Tar man fasta på

uttalandena om den vikt regeringen lägger vid att begränsa arbetslöshetsökningen,

skulle åtstramningen troligen inte kunna bli kraftigare under

andra halvåret än att produktionstillväxten mellan helåren 1968 och 1969

borde kunna uppgå till ca 4 %.

På grund av hamnstrejkerna under början av 1969 kan utrikeshandelssiffrorna

från denna period varken vara en indikator för det dåvarande inhemska

efterfrågeläget eller utgöra en bas för en prognos om den kommande

export- och importutvecklingen 1969. Mot bakgrund av exportutvecklingen

tidigare under 60-talet torde man dock kunna räkna med en exportökning

som något understiger världshandelsexpansionen. Med den i detta avsnitt

prognoserade världshandelsökningen om ca 10 % skulle det alltså innebära

en exportökning för Förenta staterna om ca 8 %. Med hänsyn till den här

förväntade fortsatta expansionen av den inhemska efterfrågan synes det

inte orimligt att räkna med en minst lika kraftig importökning. Detta

skulle innebära att någon förstärkning av handelsbalansen inte uppnås

1969.

Som tidigare nämnts är det ovisst om de internationella kapitalrörelserna

kan bli lika fördelaktiga för Förenta staternas del 1969 som 1968. En förnyad

försvagning av betalningsbalansen och en ökning av omvärldens dollartillgodohavanden

skulle bli den omedelbara följden av en dylik utveckling.

Storbritannien

Det främsta syftet med devalveringen hösten 1967 och den strama ekonomiska

politik som därefter har förts var att uppnå en markant förbättring

av den yttre balansen. Samtidigt räknades det med att de privata investeringarna

till följd av ökad exportefterfrågan och en i förhållande till importen

förstärkt hemmaproduktion skulle komma att öka märkbart efter tre års

stagnation. Den privata konsumtionens och offentliga sektorns expansion

skulle begränsas. Utfallet 1968 skiljer sig på väsentliga punkter från dessa

målsättningar. Det tidigare rekordstora underskottet på handelsbalansen

från 1967 om 635 miljoner pund ökade ytterligare till nära 800 miljoner

pund 1968. Trots en viss uppgång mot slutet av året låg de privata industriinvesteringarna

totalt sett kvar på 1967 års låga nivå. Den ökning av näringslivets

investeringar på ca 2,5 % som inträffade 1968 kan alltså helt

hänföras till övriga sektorer. Bostadsbyggandet ökade med drygt 5 %, medan

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Ma j:ts proposition nr 115 år 1969

de offentliga investeringarna stagnerade. Detta innebär att de fasta investeringarna

totalt ökade med drygt 2 % 1968. Vid budgetpresentationen i mars

1968 förutsåg de brittiska myndigheterna att åtstramningen skulle bli så

kraftig att den privata konsumtionen skulle komma att minska under resten

av året. Trots följande ytterligare åtgärder riktade mot den privata konsumtionen

fortsatte denna emellertid att öka och helårsökningen uppgick till ca

2,5 %. Den offentliga konsumtionens ökning begränsades till ca 1,5 %. Den

totala produktionens tillväxt uppgick till 3,7 %.

Handelsbalansens stora underskott uppstod trots en relativt gynnsam utveckling

av exporten. Exporten ökade med 23 % i värde. Devalveringen ledde

till en genomsnittlig exportprisökning på ca 8 %, vilket innebär att exportvolymen

ökade med inemot 14 %, eller något mer än den totala världshandelns

expansion. Enligt en uppskattning som gjorts av National Institute of

Economic Research förklaras emellertid omkring 5 procentenheter av denna

ökning av förskjutningar i handeln från slutet av 1967 till början 1968 till

följd av hamnstrejkerna under senhösten 1967. Om denna uppskattning är

något så när riktig innebär detta att Storbritannien trots devalveringen gjort

fortsatta marknadsandelsförluster även 1968, om än i mindre omfattning

än tidigare under 60-talet. Slutsatsen måste i så fall bli antingen att devalveringseffekten

överskattats, eller att försämringen av Storbritanniens konkurrensförmåga

underskattats. En åtminstone teoretisk möjlighet vore även

att en stor del av devalveringseffekten inte framträder förrän med betydande

eftersläpning. Tänkbart är naturligtvis också att hamnstrejkernas förskjutningseffekt

väsentligt överskattats. Tolkningen av exportutvecklingen

1968 är uppenbarligen av avgörande betydelse när det gäller prognosen för

Storbritanniens framtida exportutsikter.

Importen ökade betydligt kraftigare än vad som allmänt räknades med

efter devalveringen. Den steg med 22,8 % i värde och — med en importprisökning

på i genomsnitt drygt 11 % — med drygt 10 % i volym. Till en del

kan skillnaden mellan importprognos och utfall förklaras av den inhemska

efterfrågeutvecklingen, med i första hand en större ökning av den privata

konsumtionen än vad som förutse!ts. För maskininvesteringar som även de

har stort importinnehåll var emellertid utvecklingen svagare än beräknat.

En betydande, delvis spekulativ, lagerökning av vissa importvaror har ägt

rum och vissa andra speciella faktorer har bidragit till att hålla importen på

en hög nivå. Tillsammans torde dock inte detta vara tillräckligt för att förklara

mer än en mindre del av den höga importen. Liksom för exporten torde

man för importen komma till slutsatsen att antingen har devalveringseffekten

eller den inhemska produktionens konkurrenskraft överskattats.

Varuhandeln resulterade i ett korrigerat handelsbalansunderskott på 796

miljoner pund, vilket innebär en försämring på 160 miljoner pund i förhållande

till 1967. Genom att bytesbalansens övriga poster utvecklades gynnsammare

begränsades försämringen av bytesbalansen till ca 20 miljoner

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

pund och dess underskott uppgick till ca 420 miljoner pund 1968. Trots

den höga räntenivån i Storbritannien var misstron mot pundet så stort att

ett omfattande kortsiktigt kapitalutflöde ägde rum under större delen av

1968, vilket ytterligare försvårade den brittiska betalningssituationen. Valutareservens

minskning begränsades dock till drygt 100 miljoner pund. Till

större delen täcktes det totala underskottet av ökade krediter från internationella

valutafonden, internationella regleringsbanken och olika centralbanker.

Enligt gjorda uppskattningar uppgick de utestående krediterna hos

dessa institutioner till ca 3 700 miljoner pund vid slutet av 1968. Betalningsterminen

för en stor del av krediterna löper ut 1971.

Den genomsnittliga arbetslösheten uppgick både 1967 och 1968 till 2,4 %.

Sedan augusti 1968 har emellertid arbetslösheten stagnerat eller varit svagt

sjunkande. Jämfört med tidigare förhållanden mellan tillväxt och sysselsättning

har sysselsättningen utvecklats svagare och produktiviteten starkare.

Inom industrin beräknas produktivitetsökningen till knappt 6 %

1968.

I samband med budgetpresentationen i mars 1968 offentliggjordes även

ett nytt program för inkomstpolitiken. Enligt detta skulle den totala timförtjänsten

maximalt få öka med 3,5 % i årstakt. Med undantag för verkstadsindustrin

har de avtalsmässiga löneökningarna därefter inte överstigit

ca 4 %. Däremot förefaller det som löneglidningen tilltagit trots det svaga

arbetsmarknadsläget och timförtjänsten för industriarbetare beräknas ha

ökat med 8,5 % 1968. Den höga löneglidningen kan möjligen förklaras av

att den arbetslöshet som nu förekommer i större utsträckning än tidigare är

strukturellt betingad. Ett tecken på detta är att antalet lediga platser i förhållande

till antalet arbetslösa tilltagit. Mot bakgrund av både devalveringen

och de indirekta skattehöjningarna har prisökningarna varit mycket

begränsade. Konsumentpriserna steg med 4,7 % 1968.

Som närmare redogjordes för i den preliminära nationalbudgeten syftade

både finans- och penningpolitiken under 1968 till en åtstramning av den

inhemska efterfrågan och en förstärkning av den yttre balansen. De grundläggande

ekonomiska problemen kvarstår oförminskade och den ekonomiska

politikens målsättningar för 1969 förblir därmed desamma. Den

budget som lades fram i mitten av april innebär en fortsättning av den

strama finanspolitiken. De viktigaste skattepolitiska förändringarna i budgeten

utgörs av en 25-procentig höjning av den selektiva arbetskraftsskatten

och en höjning av bolagsskatten med 2,5 procentenheter till 45 %. Tillsammans

med vissa andra smärre förändringar beräknas detta ge en ökning

av skatteintäkterna under 1969 på drygt 370 miljoner pund och under

ett helt skatteår på 320 miljoner pund. Utan dessa åtgärder hade de

brittiska myndigheterna förutsett en tillväxttakt för nationalprodukten om

ca 3,5 % under den kommande tolvmånadersperioden. Budgeteffekten har

angetts bli en reducering av tillväxttakten om en halv procentenhet till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

ca 3 %. Nästan inga av de föreslagna åtgärderna går direkt ut över den

privata konsumtionen. Trots detta förutses denna inte öka med mer än

1 %. Det kan nog inte anses som uteslutet att ytterligare åtgärder kan

komma att krävas för att uppnå en sådan begränsad ökning. I samband

med budgeten meddelades det att regeringen inom kort skall lägga fram

ett lagförslag som bl. a. går ut på att förbjuda vilda strejker. Delvis som

en motvikt till detta kommer inte den nuvarande lönekontrollen att förlängas.

Ett viktigt moment i kreditpolitiken 1968 var att fastslå kredittak för

bankutlåningen. Både genom alternativa finansieringsvägar och genom

att utlåningen översteg de stipulerade gränserna blev den kreditpolitiska

effekten aldrig så restriktiv som myndigheterna avsåg. I samband med

valutaoron i november uppmanades bankerna att ytterligare begränsa sin

utlåning. Delvis mot bakgrund av att denna nedskärning inte ägde rum i

avsedd omfattning höjdes diskontot åter från 7 till 8 % i slutet av februari

1969. Förklaringen till höjningen torde dock i minst lika hög grad vara att

finna i det yttre balansläget. I den mån som den 50-procentiga importdepositionsavgiften

finansieras av de brittiska importörerna medför detta en

ytterligare begränsning av kreditutrymmet 1969. Budgeten från april innehöll

ett förslag om att den tidigare allmänt gällande skatten på vinster

på långfristiga kapitalplaceringar slopas för statsobligationer. Därigenom

blir placeringar i dessa förmånligare i förhållande till industriobligationer.

Med denna åtgärd torde man sikta mot en begränsning av penningmängden,

vilket av vissa kritiska iakttagare angivits som ett nödvändigt moment

för att den restriktiva politiken skall få avsedd verkan.

I en vitbok över de offentliga utgifterna som offentliggjordes i slutet av

februari 1969 anges att den offentliga sektorns ökning kommer att begränsas

till 1 % i volym finansåret 1969/70. Militärutgifterna, utvecklingsbiståndet,

jordbruksstödet och bostadsbyggandet skall enligt dessa planer

minska. För kalenderåret 1969 torde detta innebära en offentlig konsumtionsökning

på knappt 2 % och en i det närmaste fortsatt stagnation av de

offentliga investeringarna. Mot bakgrund av den ekonomiska politiken och

de ekonomisk-politiska målsättningarna torde man även kunna förutsätta

en mycket svag utveckling av den privata konsumtionen 1969. Industrienkäter

från hösten 1968 tydde på ett mycket markant omslag för de privata

industriinvesteringarna 1969. Den senast tillgängliga enkäten från slutet av

februari 1969 anger fortfarande en mycket kraftig uppgång för dessa investeringar.

Om inte det yttre balansläget framkallar ytterligare restriktiva åtgärder

för vilka negativa effekter på investeringsviljan inte kan uteslutas,

torde man kunna räkna med en ökning av industriinvesteringarna på över

10 %. Bl. a. med hänsyn till begränsningen av det offentliga bostadsbyggandet

och det strama kreditläget (räntan på bostadsbyggnadslån höjdes i

mars) kan man förutse att bostadsbyggandet endast kommer att öka svagt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

29

1969. National Institute prognoserar en investeringsökning för industrin om

drygt 13 % och en ökning för de totala fasta investeringarna om knappt

4,5 %. Både denna prognos och den senaste industrienkäten genomfördes

innan diskontohöjningen i februari 1969. Enbart denna torde dock inte behöva

föranleda någon mer betydande nedjustering av prognosen.

Mot bakgrund av diskussionen om importutvecklingen 1968 och den förutsedda

ökningen av industriinvesteringarna 1969 kunde det synas rimligt

att räkna med en inte helt obetydlig importökning 1969. Osäkerhetsfaktorerna

kring importprognosen är emellertid betydande. Bl. a. måste en uppskattning

av importdepositionernas effekt göras. Dessutom måste man alltid

räkna med möjligheten att ytterligare åtgärder av något slag för att dämpa

importen kommer att vidtas om handelsbalansens utveckling blir alltför

ogynnsam. Under de två första månaderna ökade importen med 2,5 % i värde.

Jämförelserna med de första månaderna 1968 är emellertid extra osäkra

på grund av förskjutningseffekterna av hamnstrejkerna under slutet av

1967. National Institute’s importprognoser innebär en värdeökning på drygt

3 % och en volymökning på drygt 2 %. Det förefaller inte uteslutet att en

sådan relativt begränsad ökning kommer att kräva ytterligare restriktiva

åtgärder.

I beaktande av National Institute’s egen analys av exportutvecklingen

1968 förefaller dess prognos för exporten 1969 ganska förvånande. Mot bakgrund

av institutets prognos om en världshandelsexpansion på ca 9 % 1969

räknar man med en brittisk exportökning på drygt 10 % i värde och drygt

7 % i volym. I förhållande till exporten 1968 rensat för institutets uppskattning

av hamnarbetarstrejkens effekt, skulle detta innebära en volymmässig

ökning av den brittiska exporten på ca 12 % 1969. Exportvärdet under de

två första månaderna 1969 var 7,4 % högre än under de två första månaderna

1968, vilket möjligen kan tyda på att effekten av strejkerna har överskattats.

Med reservation för möjligheten av starkt eftersläpande devalveringseffekter

förefaller det dock inte sannolikt att den brittiska exporten

kan komma att öka med mer än ca 8 % i värde vid en expansion av världshandeln

på ca 10 %. Med National Institute’s prisprognos skulle detta innebära

en volymmässig ökning på mellan 4 och 5 %. Den här skisserade efterfrågeutvecklingen

skulle leda till en produktionsökning 1969 på ca 2,5 %.

En importökning på 3 % och en exportökning på 8 % 1969 skulle leda

till ett i det närmaste lika stort handelsbalansunderskott som 1967. Även

med en för Storbritanniens del något gynnsammare utrikeshandelsutveckling

och med en fortsatt förstärkning av bytesbalansens övriga poster förefaller

utrymmet för avbetalningar av utestående krediter ytterst begränsat

1969, en slutsats som sannolikt är giltig även på något längre sikt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Västtyskland

Den totala produktionen ökade med ca 7 % 1968, eller med något mer än

vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Till denna kraftiga ökning,

efter den föregående recessionen, bidrog i mycket väsentlig grad lagerutvecklingen.

Exklusive lagerförändringar uppgick ökningen till mindre

än 4 %. Den privata inhemska efterfrågan tilltog under loppet av året. De

fasta investeringarna, både i byggnader och maskiner ökade 1968 ungefär

lika mycket som de hade minskat 1967, eller med 9,5 respektive 10,0 %. Den

privata konsumtionen ökade med knappt 3,5 %, medan den offentliga konsumtionen

i det närmaste stagnerade.

Produktionsresultatet överstiger betydligt de prognoser som gjordes för

ett år sedan. Största skillnaden mellan prognos och utfall gäller exporten.

Detta förklaras till en del av att världshandeln allmänt blev mer expansiv

1968 än vad man hade räknat med, men den västtyska exportens konkurrensställning

måste också ha underskattats. Under årets sista månader

forcerades exportleveranserna på grund av att det i november fattade beslutet

att införa en 4-procentig pålaga på exporten inte trädde i kraft förrän

den 23 december. Man kan alltså räkna med att en viss förskjutning av exporten

från början av 1969 till slutet av 1968 ägt rum. Totalt ökade exporten

med 14,4 % i värde. Den tilltagande inhemska efterfrågan gav kraftigt utslag

på importen. Den ökade med 15,7 % i värde efter en absolut nedgång

1967. Handelsbalansens mycket betydande överskott de senaste åren blev

ännu något högre 1968, eller 18,4 miljarder DM mot 16,9 1967. Bytesbalansens

överskott uppgick till 11,7 miljarder DM mot 9,7 miljarder 1967. Detta

överskott motsvarades nästan helt av långfristig kapitalexport. Däremot

ägde ett omfattande inflöde av kortfristigt kapital rum och den västtyska

valutareserven ökade med drygt 7 miljarder DM 1968.

Prisutvecklingen var stabil under 1968. Trots en höjning av mervärdeskattesatsen

med en procentenhet vid halvårsskiftet ökade konsumentprisnivån

endast med 1,4 % mellan 1967 och 1968. Under sista kvartalet tilltog

dock prisökningstakten något och under loppet av 1968 var ökningen 2,7 %.

Produktionstillväxten har lett till både en minskande arbetslöshet och ökad

import av utländsk arbetskaft. I december 1968 uppgick arbetslösheten till

1,3 % mot 2,4 % ett år tidigare. Sysselsättningen inom industrin som varit

avtagande sedan början av 1966 har ökat sedan halvårsskiftet 1968 men

ligger ännu betydligt under 1966 års nivå. Tarifflönerna beräknas ha ökat

med ca 4 % 1968. Efter en negativ löneglidning 1967 torde löneglidningen

tilltagit något i styrka mot slutet av 1968. Industriproduktionen ökade med

12 % 1968. Produktivitetsökningen torde röra sig omkring 7 å 8 %.

I slutet av januari framlade den västtyska regeringen en ekonomisk

översikt för 1969 där en prognos för den ekonomiska utvecklingen och

målsättningarna för den ekonomiska politiken presenterades. Denna översikt

var utarbetad inom ekonomidepartementet. Man utgick från en till
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

31

växt av bruttonationalprodukten om ca 4,5 %. Det framhölls att denna

prognos och målsättning fastslogs innan de utrikeshandelspolitiska åtgärderna

i november i Västtyskland, Frankrike och Storbritannien beslutats.

Det efterfrågebortfall som dessa åtgärder skulle innebära för Västtyskland

måste därför motverkas med en expansivare ekonomisk politik än vad man

tidigare avsett föra. Skatteomläggningen på utrikeshandeln hade beräknats

ge en merintäkt för staten om drygt 0,5 miljarder DM. Dessa medel föreslogs

användas för att främja strukturförändringar och stödja de sektorer

inom ekonomin som drabbas hårdast av skatteomläggningen. Vidare planerades

investeringsbidrag på 10 % för industrier på gränsen mot Östtyskland

och i utvecklingsområden samt för investeringar för forskningsändamål.

De ökade skatteintäkter som kunde påräknas till följd av en snabbare

inkomstutveckling skulle användas för att öka de offentliga investeringarna,

i stället för att som tidigare var avsett, sättas åt sidan i en konjunktnrstabiliseringsfond.

Dessa åtgärder uppskattades innebära att de offentliga

utgifterna skulle öka från tidigare beräknade ca 7 % till ca 8,5 %

1969 i löpande priser.

De privata investeringarna beräknades emellertid bli den viktigaste expansiva

faktorn och förutsågs komma att öka med ca 13 % i löpande priser.

Gällande avtal löper ut 1969 och i årsberättelsen rekommenderades en avtalsmässig

löneökning på mellan 5,5 och 6,5 %. Detta tillsammans med en

fortsatt ökande sysselsättning skulle leda till en betydligt kraftigare expansion

av den privata konsumtionen än 1968. Prisökningen beräknades till ca

2 %. En betydande del av denna prisökning hade sin orsak i hyreshöjningar

och mervärdeskattesatsens höjning vid halvårsskiftet 1968.

Beräkningarna i den ekonomiska översikten utsattes nästan omedelbart

för mycket hård kritik. Från olika håll inom Västtyskland har man främst

riktat in sig på prisprognosen. Utan restriktiva åtgärder skulle den inhemska

efterfrågan konnna att överstiga kapacitetsutrymmet och därmed skulle inflationen

bli ett allvarligt problem. Efter hand har även ekonomiminister

Schiller fört fram några av sina kritikers argument. Bl. a. har han hävdat

att av de fyra ekonomisk-politiska målsättningarna: stabilitet, utrikes balans,

full sysselsättning och tillväxt, är stabiliteten i främsta farozonen. I

mitten av mars framlade regeringen ett »konjunkturdämpningsprogram»,

som motiverades med oron för prisutvecklingen. Programmet avser i huvudsak

en nedskärning av de tidigare planerade statsutgifterna med ca 1,8 miljarder

DM. Det förväntas emellertid att delstaterna skall följa den federala

regeringens exempel, och att härmed effekten på de totala offentliga utgifterna

skulle bli en minskning med ca 3,5 miljarder DM i förhållande till de

tidigare planerna. Detta innebär en reducering av den offentliga sektorns expansionstakt

på ca 2 procentenheter jämfört med vad som angavs i årsberättelsen.

Konjunkturdämpningsprogrammet omfattar dessutom vissa höjningar

av en del av importkvoterna för handeln med öststaterna och låg
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

prisländerna. Målsättningen är att produktionsökningen 1969 inte skall

överstiga 4,5 %. I samband med att dessa restriktiva åtgärder beslöts, genomfördes

även en viss åtstramning av kreditpolitiken. Samtidigt förkortades

betalningsterminen för företagsskatten.

I den ekonomiska översikten räknade man med att exportökningen skulle

reduceras till drygt 6 % 1969, medan importen i det närmaste skulle komma

att bibehålla expansionstakten från 1968. Därmed skulle handelsbalansens

överskott minska med inemot 6 miljarder DM till 12,5 miljarder DM. Det

finns emellertid starka skäl för att ifrågasätta denna prognos framför allt

vad gäller exporten. Trots den 4-procentiga fördyringen av exporten förefaller

det knappast troligt att Västtyskland i nuvarande konkurrenssituation

kommer att göra marknadsförluster 1969, vilket denna prognos innebär i

förhållande till den i detta avsnitt antagna världshandelsutvecklingen. I

januari ökade exporten med endast 5,4 % jämfört med januari 1968. Detta

torde dock huvudsakligen vara en effekt av den tidigare nämnda exportkoncentrationen

till slutet av 1968. Till en del tycks reduktionen av mervärdeskatten

på importen ha fått till följd att exportörerna har höjt sina priser på

Västtyskland. En hög inhemsk efterfrågan framför allt vad gäller maskininvesteringar

och privat konsumtion torde emellertid, tillsammans med

skattelättnaden, kunna leda till en betydande importökning 1969. Detta förutsätter

dock att efterfrågan inom dessa sektorer inte dämpas genom den

ekonomiska politiken. En exportökning som stannade vid 8 % i förening med

en importökning på 13 % skulle leda till en reducering av handelsbalansens

överskott med drygt 2,5 miljarder DM till 15,8 miljarder. Underskottet på

bytesbalansens övriga poster torde komma att tillta 1969, bl. a. på grund av

att penningförsändelserna från de utländska arbetarna till deras hemländer

kommer att öka. En viss reducering av bytesbalansens överskott skulle därmed

kunna förutses.

Det förefaller trots allt sannolikt att expansionen av den inhemska privata

efterfrågan är av sådan styrka att de hittills vidtagna restriktiva åtgärderna

inte behöver föranleda någon nämnvärd nedrevidering av den i preliminära

nationalbudgeten angivna prognosen om en 5-procentig tillväxt av den totala

produktionen 1969. Däremot är finanspolitiken i sin nuvarande utformning

inte ägnad att mera verksamt reducera bytesbalansöverskottet. Den omläggning

av kreditpolitiken i restriktivare riktning som nu har vidtagits och senast

kommit till uttryck i diskontohöjningen från 3 till 4 % i april kan dessutom

komma att verka begränsande på kapitalexporten, varför överskottet i

betalningsbalansen kan tendera att öka ytterligare. Den långfristiga kapitalexporten

har, som tidigare nämnts, hittills huvudsakligen varit finansiell.

Vissa åtgärder har nu beslutats för att främja de västtyska direktinvesteringarna

utomlands. På kort sikt torde effekten av detta, med hänsyn till

åstramningen av kreditpolitiken, främst bli en viss förskjutning av den

långfristiga kapitalutförseln till förmån för direktinvesteringarna. På litet

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

längre sikt skulle emellertid denna omläggning kunna få betydande konsekvenser

för den västtyska kapitalexportens sammansättning.

Frankrike

Den ekonomiska utvecklingen i Frankrike 1968 präglades av krisen i

maj och juni, uppgörelsen mellan arbetsgivare och löntagare som följde på

denna och av förtroendekrisen för francen i november samt de olika ekonomisk-politiska

åtgärder som vidtogs till följd av händelseutvecklingen. De

omfattande strejkerna innebar ett produktionsbortfall som begränsar produktionens

helårsresultat 1968. En betydande del av förlusterna återvanns

emellertid genom en kraftig expansion andra halvåret. Industriproduktionen

ökade med 3,6 % 1968 mot 2,7 % 1967. I december 1968 översteg

industriproduktionen nivån från ett år tidigare med ca 10 %. Bruttonationalproduktens

tillväxt beräknas till ca 3,5 %. Industriinvesteringarna torde

ha minskat något mellan 1967 och 1968, men under hösten ägde en tydlig

uppgång rum. Främst genom en betydande ökning av de offentliga investeringarna

steg de fasta investeringarna totalt med ca 4 %. Under strejkerna

tömdes lagren i stor omfattning. Den därpå följande lageruppbyggnaden bidrog

i väsentlig grad till expansionen under andra halvåret. Den privata

konsumtionen ökade med drygt 3 % och den offentliga med ca 5 %.

Genom en gynnsam utveckling under andra halvåret ökade exporten med

11,8 % trots förlusterna i maj och juni. Importen ökade med 12,9 %. Medan

exportökningen fortsatte i en relativt jämn takt hela året tilltog importökningen

mycket kraftigt sista kvartalet och uppgick då till 25,6 % i förhållande

till fjärde kvartalet 1967. Handelsbalansens underskott för hela 1968

begränsades till 6,4 miljarder franc, en ökning på 1,3 miljarder i förhållande

till 1967. Underskottet ökade emellertid kraftigt mot slutet av året, till följd

av den stigande importen. Främst genom betydande förluster av turistintäkter

blev försämringen av bytesbalansen markantare. Från ett överskott

på 1,2 miljarder franc 1967 visade bytesbalansen 1968 ett underskott

på ca 1 miljard franc.

Sedan devalveringen av francen 1958 har den franska betalningsbalansen

visat ett överskott varje år fram t. o. in. 1966. Valutareserven ökade från

knappt 5 miljarder franc vid slutet av 1958 till ca 34 miljarder franc vid

slutet av 1967. Man har strävat efter att öka andelen guld i valutareserven

och denna andel uppgick 1967 till 75 %. Bytesbalansen har under alla år

fram t. o. m. 1967 varit positiv, men överskottet har reducerats under senare

år. Betalningsbalansens överskott under denna period beror förutom på bytesbalansens

utveckling på att en omfattande import av långfristigt kapital

ägt rum, till största delen i form av utländska direktinvesteringar i

Frankrike. Samtidigt har långfristigt privat kapital exporterats från Frankrike.

För första gången sedan devalveringen 1958 ägde ett visst, om än begränsat,

nettoutflöde av privat kapital rum 1967. Den trend för de yttre be
3

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 115. Bilaga 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

talningarna som rått tidigare under 60-talet bröts skarpt 1968. Handels- ocb

bytesbalanserna resulterade som nämnts i betydande underskott. Misstron

mot francen framkallade en omfattande kapitalflykt. Valutareserven minskade

med inemot 14 miljarder franc och uppgick därmed till knappt 21

miljarder vid årsskiftet 1968/1969. Av dessa utgjordes ca 2 miljarder av

kortfristiga lån som Frankrike erhöll i samband med den akuta valutakrisen

i november 1968.

Produktionsökningen har huvudsakligen nåtts genom en ökning av produktiviteten.

Före strejkerna fortsatte den redan höga arbetslösheten att

öka, trots att produktionstillväxten under början av 1968 var tydligt stigande.

Efter strejkerna har emellertid denna utveckling brutits och sedan

augusti har arbetslösheten varit avtagande. En minskning av importen av utländsk

arbetskraft har bidragit till detta. Den genomsnittliga timlönen beräknas

ha ökat med ca 11 % mellan 1967 och 1968. Ökningen under loppet

av 1968 uppgick till drygt 15 %. Inberäknas löneglidning och löneförlusterna

under strejkerna uppskattas den totala lönesumman ha ökat med nära

11 % mellan 1967 och 1968, ca 4 % mer än mellan 1966 och 1967. Inberäknas

effekten av skatte- och prisökningarna under 1968 steg emellertid de

realt disponibla inkomsterna mindre än föregående år. Produktivitets- och

prisutvecklingen, skatteomläggningen och de ökade subventionerna till industrin

har gjort att vinstmarginalerna knappast minskat trots de betydande

löneökningarna. Konsumentpriserna steg med 4,6 % 1968. Delvis på

grund av taxe- och avgiftshöjningar tilltog prisökningstakten tydligt under

senare delen av året.

En relativt detaljerad redogörelse för de ekonomisk-politiska åtgärder

som vidtogs under loppet av 1968 gavs i den preliminära nationalbudgeten.

Här ges därför endast en sammanfattning av den ekonomiska politikens inriktning

efter händelseutvecklingen i november.

Efter den omfattande spekulationen mot francen blev huvudmålsättningen

att stärka den yttre balansen. Beslutet att avskaffa den tidigare lönesummeskatten

och i stället höja mervärdeskattesatserna har en gynnsam effekt på

det franska näringslivets internationella konkurrensläge, genom att mervärdeskatten

avlastas totalt på exporten, medan en avgift motsvarande mervärdeskatten

läggs på importen. Skattesatserna sattes så att statens skatteintäkter

1969 nu uppskattas bli 2,5 miljarder franc högre än tidigare beräknat.

Detta var ett moment i en politik som syftar till att uppnå en förstärkning

av bytesbalansen genom en begränsning av den inhemska efterfrågan. Genom

de höjda skatteintäkterna och beslut om nedskärningar i de offentliga

utgifterna i förhållande till tidigare planer för 1969 reduceras det tidigare

beräknade budgetunderskottet till nästan hälften eller till 6,35 miljarder

franc. En betydande del av nedskärningarna gäller de offentliga företagen.

Den faktiska reduceringen för dessa företag är emellertid betydligt lägre

än minskningen av budgetanslagen, dels genom avskaffandet av lönesum
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. i: Reviderad nationalbudget för år 1969

meskatten, dels genom att vissa avgifter och taxor höjts. Skatteomläggningen

innebar en omfördelning av skattetrycket från företagen till konsumenterna.

I andra hänseenden hade den ekonomiska politiken en mer restriktiv

inverkan på företagen. Med olika medel stramades den tidigare expansiva

kreditpolitiken åt. Valutakontrollen återinfördes och skärptes.

Under de första månaderna 1969 fortsatte industriproduktionen att öka

om än i en något mera dämpad takt än under andra halvåret 1968. Orderslocken

är hög och lagernivån fortfarande låg, varför man torde kunna

räkna med en fortsalt expansion. Ännu i februari minskade arbetslösheten.

Under de två första månaderna 1969 utvecklades utrikeshandeln på samma

sätt som under slutet av 1968. Importen ökade sålunda kraftigt, eller

med över 23 %, medan exporten ökade med över 13 %. Handelsbalansunderskotten

var dock något lägre än de sista månaderna 1968. Efter valutakontrollens

återinförande i november 1968 upphörde för ett tag valutaavtappningen.

Under början av 1969 tog emellertid utflödet förnyad fart.

Fram t. o. m. mitten av mars minskade valutareserven med ytterligare nära

2 miljarder franc.

Den fortsatta utvecklingen under resten av 1969 är mycket svårbedömbar.

Det är huvudsakligen två faktorer som bidrar till denna osäkerhet. Som ett

moment i krisuppgörelsen sommaren 1968 ingick det att arbetsmarknadens

parter åter skulle mötas i mars 1969. Ett första möte har när delta skrivs

ägt rum, dock utan att resultera i någonting. Arbetsgivarna och arbetstagarna

är inte ens överens om syftet med samtalen. Arbetsgivarna hävdar

att man endast skall träffas för en allmän diskussion om den ekonomiska

utvecklingen sedan sommaren 1968, medan arbetstagarna önskar föra löneförhandlingar.

Löneökningar krävs bl. a. som kompensation för prisstegringarna.

Innan förhandlingsresultaten föreligger är det svårt att göra någon

förutsägelse om pris- och kostnadsutvecklingen. Denna är i sin tur av

betydelse när det gäller att bedöma den kommande utrikeshandelsutvecklingen,

på kort sikt främst importen. Skulle förhandlingarna inte leda till

löneförhöjningar ökar förmodligen risken för förnyad oro bland arbetarna.

Den andra osäkerhetsfaktorn är den vidare utvecklingen av kapitalrörelserna.

Fortsätter misstron mot francen och därmed kapitalutflödet och avtappningen

av valutareserven kan den franska regeringen se sig föranlåten

att vidta någon form av ytterligare åtgärder för att hejda denna utveckling.

En bedömning av den ekonomiska utvecklingen kan baseras på de nuvarande

konjunkturtendenserna dock endast med förbehåll för den betydande

risken att den ekonomiska utvecklingen kan komma alt domineras

av störningar föranledda av valuta- och/eller arbetsmarknadspolitisk oro.

Den beslutade budgeten för 1969 innebär att den offentliga sektorns ökning

blir svag 1969. Skatte- och prishöjningarna, tillsammans med den strama

kreditpolitiken kommer att begränsa utrymmet för den privata konsumtionen.

De redan erhållna löneökningarna, det för närvarande förbättrade sys
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

selsättningsläget och möjligheten att reducera det ganska höga hushållssparandet

gör dock att man skulle kunna räkna med en tilltagande expansion

av den privata konsumtionen. Med hänsyn till de särskilda förmåner

som införts, bl. a. skatteavdrag för investeringar, bör inte det privata näringslivets

investeringsförmåga i högre grad behöva begränsas av det allmänt

strama kreditläget. Investeringsenkäter tyder också på en rätt betydande

ökning av näringslivets fasta investeringar 1969. Främst på grund

av den geografiska inriktningen på den franska exporten ter sig exportutsikterna

ganska gynnsamma 1969. För Västtysklands del förutses en fortsatt

hög import och för Italien en kraftigt tilltagande ökningstakt. Den

franska exporten på Östeuropa har expanderat markant de senaste åren och

denna utveckling kan förutses fortsätta även 1969. Tillsammans med den

genomförda skattelättnaden på exporten torde detta leda till att exporten

skulle kunna komma att öka snabbare än världshandeln, eller med omkring

12 %. Mot bakgrund av den förväntade utvecklingen av de privata investeringarna

och den privata konsumtionen synes det troligt att importen fortsätter

att öka kraftigt även 1969, trots den skattemässiga fördyringen. Samma

tillväxt för både importen och exporten skulle leda till ett något högre

handelsbalansunderskott 1969 än 1968. En viss förstärkning av bytesbalansens

övriga poster är tänkbar, bl. a. mot bakgrund av det minskade antalet

utländska arbetare i Frankrike och av att någon motsvarighet till den av

maj—juni-krisen föranledda minskningen i turistintäkterna inte förutses.

Ett bytesbalansunderskott av ungefär samma storleksordning som 1968

borde i sig inte utgöra något allvarligare balansproblem för Frankrike. Kapitalrörelserna

kan däremot som nämnts komma att leda till en betydande

fortsatt försvagning av betalningsläget.

Den utveckling som här skisserats skulle leda till en ökning av den totala

produktionen 1969 om ca 6 %. Mot bakgrund av produktionsbortfallet i maj

och juni 1968 och den därpå följande expansionen innebär detta en relativt

dämpad utveckling under loppet av året. Om produktivitetsutvecklingen

inte blir mycket svag skulle därmed troligen arbetslösheten åter komma att

stiga under senare delen av 1969.

Italien

Trots att den totala produktionen ökade med drygt 5,5 % 1968 och därmed

översteg den ökningstakt som angetts i femårsplanen för innevarande

period är huvudproblemet för den italienska ekonomin att uppnå ett högre

kapacitetsutnyttjande. Arbetslösheten och under sysselsättningen är betydande

och under 1968 avtog sysselsättningsökningen avsevärt. Från mitten

av 1968 beslutades om en rad expansiva åtgärder och mot slutet av året

tycks det som om den inhemska efterfrågan började tillta. Tillväxten upprätthölls

emellertid främst genom en kraftigt ökande utländsk efterfrågan.

Dämpningen av den inhemska efterfrågan var mest markant för indu
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

37

strins maskininvesteringar. De beräknas ha ökat med ca 2 % 1968 mot över

16 % föregående år. Däremot har byggnadsinvesteringarna ökat något snabbare

än föregående år eller med drygt 7 %. Till detta har bidragit en kraftig

expansion av bostadsbyggandet. Totalt beräknas investeringsökningen

till drygt 5 %. Lagerinvesteringarna avtog avsevärt efter en kraftig ökning

1967. Både offentlig och privat konsumtion ökade med ca 4%.

Den svagare inhemska efterfrågan gav tydligt utslag på importen. Importökningen

begränsades till 5,7 % i värde. Italien gjorde betydande marknadsandelsvinster

1968 och exporten ökade med 17 %. Till denna utveckling bidrog

bl. a. en förstärkt konkurrenssituation och tullavvecklingen inom gemensamma

marknaden. Utrikeshandeln resulterade i att handelsbalansens

underskott reducerades mycket kraftigt. Genom överskottet på bytesbalansens

övriga poster, främst intäkter från turism och emigrantarbetare, uppgick

bytesbalansens positiva saldo till ca 1 560 miljarder lire motsvarande

3,5 % av bruttonationalprodukten. Trots behovet av och önskan att i snabb

takt öka det inhemska realkapitalet för att skapa flera produktiva arbetstillfällen

och höja landets produktionskapacitet blev därmed Italien en betydande

kapitalexportör 1968. Till stor del utgjordes denna export av utländska

portföljinvesteringar.

Både pris- och löneutvecklingen var mycket stabil 1968. Timförtjänsterna

uppskattas ha ökat med ca 4 % och under loppet av 1968 ökade konsumentpriserna

inte med mer än 0,9 %. Samtidigt beräknas produktivitetsutvecklingen

ha varit mycket gynnsam under 1968.

Den ekonomiska politiken är inriktad på att höja kapacitetsutnyttjandegraden

och reducera bytesbalansöverskottet 1969. Bl. a. mot denna bakgrund

förefaller det troligt att produktionstillväxten kan komma att uppgå till ca

6 % 1969. Visserligen är ofta eftersläpningen mellan beslut och verkställande

av statliga utgiftsprogram betydande, men flera av stimulansåtgärderna är

främst riktade mot de privata investeringarna. Det är dessutom tänkbart att

ytterligare åtgärder för att stimulera den privata konsumtionen kan komma

att vidtas. Man torde därmed kunna räkna med en kraftigare expansion i

år för både maskininvesteringar och privat konsumtion och åtminstone en

bibehållen ökningstakt för byggnadsinvesteringar och offentlig konsumtion.

Efter minskningen av lagerinvesteringarna 1968 kan en lagerökning förutses

i år.

Som följd av den förväntade tilltagande ökningstakten för efterfrågekomponenter

med hög importbenägenhet kan man räkna med en kraftig importexpansion.

Med hänsyn bl. a. till det gynnsamma konkurrensläget torde exportökningen

även i år bli betydande. Eftersom Frankrike är en mycket

viktig exportmarknad för Italien blir emellertid de åtgärder som vidtagits

där för att begränsa importen kännbara för Italien. Intäkterna från emigrantarbetare

och turism kan förutses öka snabbare i år och därmed torde

bytesbalansens överskott komma att bli i det närmaste lika stort som 1968

även med ett något större handelsbalansunderskott.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Danmark

Fram till slutet av 1968 präglades den danska ekonomin av en mycket

svag privat inhemsk efterfrågeutveckling. Den offentliga sektorn expanderade

i ungefär samma takt som närmast föregående år, eller med drygt 7 %.

Den huvudsakliga stimulansen erhölls från en kraftigt tilltagande utländsk

efterfrågan på danska industriprodukter. I syfte att dämpa pris- och kostnadsutvecklingen

fördes en stram finanspolitik, medan kreditpolitiken efter

hand blev allt lättare för att därigenom stimulera de privata investeringarna.

Den totala produktionen beräknas ha ökat med 3,6 % 1968, vilket är ca en

procentenhet mer än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

Huvudsakligen som ett resultat av en tydlig uppgång av den privata konsumtionen

mot slutet av året ökade den inhemska efterfrågan mer än vad

som tidigare förutsetts. Mellan 1967 och 1968 ökade dock inte den privata

konsumtionen med mer än drygt 1 %. Trots ett tydligt omslag för de privata

investeringarna mot slutet av året, minskade dessa totalt sett kraftigt.

Inom industrin beräknas nedgången till ca 10 %, varav för byggnader med

mellan 15 och 20 % och för maskiner med ca 5 %. Den nedgång av bostadsfryggandet

som också ägde rum 1968 förorsakades till stor del av kreditsvårigheter.

Lättnaderna på kreditmarknaden gav utslag på bostadsbyggandet

mot slutet av året, då detta åter började tillta. De offentliga investeringarna

beräknas ha ökat med 10 %, främst till följd av en mycket kraftig

expansion av de kommunala investeringarna. Totalt låg de fasta investeringarna

kvar på 1967 års nivå. Jordbrukslagren ökade starkt, medan

övriga lagerinvesteringar minskade.

Exporten av industriprodukter ökade med 22 % i värde, varav 5 % kan

hänföras till prishöjningar. En särskilt kraftig ökning kan noteras för kemiska

produkter, vars exportvärde steg med 36 %. En volymmässig Ökning

av jordbruksexporten mer än motvägdes av prisänkningar på dessa produkter.

Totalt ökade exporten med 12,2 % i värde. Trots devalveringen har

den genomsnittliga prisnivån inte ökat med mer än ca 2 %. Den inhemska

efterfrågans variationer under loppet av året avspeglas tydligt i importutvecklingen.

Importvolymen minskade något under första halvåret, för att

under andra halvåret öka med ca 9 % och ökningstakten tilltog under loppet

av andra halvåret. Till den markanta skillnaden mellan de båda halvåren

har dock även tullsänkningarna vid halvårsskiftet i enlighet med Kennedy-ronden

bidragit. Totalt ökade importen med drygt 10 % i värde och

med ca 3 % i volym. Devalveringen ledde alltså till en importprishöjning

om ca 7 %. Handelsbalansens underskott blev något högre än 1967 och

uppgick till drygt 4,7 miljarder danska kronor. Bytesbalansens underskott

uppgick till 1,65 miljarder danska kronor, vilket innebär en minskning på

350 miljoner i förhållande till 1967. Valutareserven minskade något 1968.

Trots en arbetstidsförkortning om 1,5 timmar från 1 juni 1968 och den

stigande produktionen under andra halvåret var arbetslösheten ännu sista

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

kvartalet 1968 högre än ett år tidigare. Detta tyder på en tilltagande produktivitetsökning.

Den genomsnittliga arbetslösheten för 1968 uppgick till 4,6 %

mot 2,8 % 1967. Sysselsättningen inom industrin som varit avtagande sedan

våren 1965 har dock sedan halvårsskiftet 1968 åter varit stigande. I årsgenomsnitt

ökade konsumentpriserna med 8,7 % från 1967 till 1968. Drygt

4 procentenheter förklaras av höjningen av den indirekta beskattningen

och därutöver har devalveringen verkat höjande på den inhemska prisnivån.

Under loppet av 1968 ökade priserna med 4,3 % varav ca 2 procentenheter

kan hänföras till avgiftshöjningar. Genom en indexklausul i löneavtalet

och de övriga avtalsmässiga löneökningarna har lönehöjningarna varit betydande

trots den svaga arbetsmarknadssituationen. Timförtjänsterna beräknas

ha stigit med knappt 12 % 1968. På grund av arbetstidsförkortningen

var den totala löneökningen lägre, eller drygt 9 %.

Även 1969 beräknas den offentliga sektorn öka med ca 7 %, varvid investeringarna

beräknas öka något snabbare och konsumtionen något svagare.

Såvida inte nya restriktiva åtgärder tillkommer 1969 synes effekten

av finanspolitiken att bli betydligt expansivare än 1968. En bidragande orsak

till detta är den beslutade övergången till källskatt vid årsskiftet 1969/

1970. Övergångsbestämmelserna innebär att skatteinbetalningarna sista

kvartalet 1969 blir betydligt lägre än vad som annars skulle vara fallet. Förutsättningarna

för en fortsatt gynnsam utveckling av industrivaruexporten

förefaller goda. Denna del av den danska exporten har under 60-talet gjort

betydande marknadsandelsvinster och det förefaller sannolikt att denna utveckling

fortsätter även 1969. Detta stöds av de visserligen begränsade konkurrensfördelar

som genom devalveringen uppnåddes för industrivaruexporten.

I för Danmark betydelsefulla exportländer som Sverige och Finland

kan man dessutom räkna med en tilltagande import av verkstadsprodukter

och för Västtysklands del förutses en fortsatt hög import.

Efter de senaste årens konjunktur avmattning existerade i början av 1969

betydande ledig kapacitet både i kapital och i arbetskraft. Mycket tyder

dock på en märkbar uppgång av industriinvesteringarna 1969. Redan mot

slutet av 1968 började investeringarna öka och konjunkturbarometern från

slutet av året visade på en fortsatt expansion. Under våren har vissa åtstramande

åtgärder på kreditmarknaden vidtagits. Diskontohöjningen i mars

från 6 till 7 % var främst en konsekvens av den internationellt utbredda

räntepressen uppåt. Därutöver har emellertid bl. a. ransoneringen av kommunernas

obligationslån återinförts. Tillgången på finansiellt kapital är

emellertid god, självfinansieringsgraden har ökat och trots de vidtagna åtgärderna

är läget på kreditmarknaden relativt lätt. Dessa faktorer tillsammans

med den förväntade fortsatta stimulansen från den utländska efterfrågan

gör att ett omslag för de privata investeringarna kan förutses. Påbörjandet

av bostadsbyggandet tilltog sista kvartalet 1968 och mot bakgrund

av det lättare kreditläget torde man även kunna räkna med ett ökat bostads
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

byggande. Denna utveckling skulle leda till en markant förbättring av arbetsmarknadsläget

under loppet av 1969. Resultatet av vårens löneförhandlingar

innebär relativt betydande lönehöjningar även 1969. Sysselsättnings- och

löneutvecklingen skulle därmed ge utrymme för en expansion av den privata

konsumtionen.

Den här skisserade efterfrågeutvecklingen borde ha en starkt uppdrivande

effekt på importen. Enligt danska prognoser som färdigställdes under de

första månaderna 1969 skulle den totala produktionsökningen komma att

uppgå till inemot 6 % 1969, exporten öka med ca 12 % och importen med

knappt 7 %. Den, mot bakgrund av den höga produktionstillväxten, begränsade

importökningen förklaras av att man förutser en absolut minskning av

importen av jordbruksråvaror, flygplan och fartyg.

Finland

Den kraftiga devalveringen av den finska valutan hösten 1967 och det

stabiliseringsavtal som träffades mellan stat, näringsliv och arbetsmarknadsorganisationer

våren 1968 fick avsedd verkan under 1968. Jämvikt i de

utrikes betalningarna uppnåddes och pris- och kostnadsutvecklingen har

efter hand dämpats markant. Däremot var tillväxten fortsatt svag och arbetslösheten

betydande under större delen av 1968. Mot slutet av året tilltog

emellertid tillväxttakten och arbetslösheten upphörde att försämras.

Bruttonationalproduktens ökning stannade vid ca 2 % 1968 liksom 1967.

Produktionstillväxten inom industrin tilltog emellertid från 2,5 % till 3,4 %.

Den inhemska efterfrågan utvecklades mycket svagt. För andra året i följd

minskade de fasta investeringarna med ca 4,5 %. Nedgången för de privata

investeringarna var ca 6 % de båda åren, medan de offentliga ökat med

knappt 1 %. Den privata konsumtionen låg i det närmaste kvar på 1967

års nivå, medan den offentliga ökade med 4 %. Uppgången i den inhemska

efterfrågan mot slutet av året härstammade från en tilltagande privat investeringsefterf

rågan.

Stimulansen för den finländska ekonomin 1968 erhölls nästan helt från

den utländska efterfrågan. Exporten ökade med drygt 31 % i värde och med

ca 11 % i volym. Den procentuellt kraftigaste ökningen nåddes för maskiner

och apparater som ökade med mer än 46 % i värde, medan exporten av

skogsprodukter något understeg den genomsnittliga ökningen. Den svaga

inhemska efterfrågan tillsammans med devalveringen ledde till att importvolymen

minskade med ca 5 % 1968. Den genomsnittliga importprisnivån

ökade med drygt 21 %, vilket ger en värdemässig importökning om drygt

15 %. Genom den gynnsamma utvecklingen av utrikeshandeln uppnådde

Finland 1968 ett överskott i handelsbalansen på 180 miljoner mark mot ett

underskott 1967 på drygt 560 miljoner. Bytesbalansens positiva saldo uppgick

till 330 miljoner mark, att jämföra med ett underskott de närmast

föregående åren på mellan 500 och 600 miljoner. Trots återbetalningar till

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. I: Reviderad nationalbudget för år 1969 41

internationella valutafonden har valutareserven förstärkts kraftigt sedan

devalveringen.

De två senaste åren har arbetslösheten ekat kontinuerligt. Den genomsnittliga

arbetslösheten uppgick till 4 % 1968 mot 2,8 % 1967, men sista

kvartalet 1968 var arbetslösheten något lägre än sista kvartalet 1967. På

grund av en indexklausul i det tidigare gällande avtalet var löneökningarna

under början av året betydande och totalt ökade timförtjänsterna inom industrin

med 11—12 % 1968 mot 8,5 % 1967. Under de senaste åren med

dämpad produktionstillväxt har produktivitetsökningen varit svag. Genom

de betydande nominella lönehöjningarna har därmed arbetskostnaderna

per produktenhet stigit avsevärt. Detta var en av de faktorer som framkallade

devalveringen. Efter stabiliseringsavtalet har både löne- och prisutvecklingen

dämpats markant. Under de tre sista kvartalen 1968 ökade

konsumentpriserna med knappt 3 % i årstakt. Genom de betydande ökningarna

kring årsskiftet steg den genomsnittliga prisnivån dock med 8,5 % mellan

1967 och 1968.

I enlighet med stabiliseringsavtalet begränsas den offentliga sektorns

expansion 1969. I första hand har detta gått ut över de offentliga investeringarna,

vilka beräknas minska med någon procent 1969. Den offentliga

konsumtionen förutses öka något snabbare än 1968, eller med ca 4,5 %.

Genom att de vid devalveringen införda exportavgifterna slopas helt under

1969 blir budgeteffekten mer expansiv detta år än 1968. Samtidigt innebär

exportavgifternas slopande en ytterligare exportstimulans och bl. a.

som följd härav kan en fortsatt gynnsam exportutveckling förutses för

1969. Den ekonomiska politiken för 1969 syftar främst till att främja

de privata investeringarna. En betydande del av inkomsterna från exportavgifterna

kommer att användas för att främja investeringarna 1969 och

kreditmarknaden är lätt. Mot denna bakgrund kan man räkna med en kraftig

ökning av de privata investeringarna 1969, i synnerhet om stimulansen

från den privata konsumtionsefterfrågan tilltar under loppet av året. Investeringsprognosen

underbyggs av det faktum att en uppgång inträffade redan

mot slutet av 1968. I nationalbudgeten för 1969 som färdigställdes i mars

räknar man med en privat investeringsökning om 16 %, vilket dock är en

viss nedjustering i förhållande till de officiella prognoserna från hösten

1968. Ett kraftigt omslag i bostadsbyggandet kan förväntas bidra till investeringsuppgången.

Den förväntade tilltagande ekonomiska aktiviteten kan förutses få en

gynnsam effekt på sysselsättningsläget. Trots detta torde arbetslösheten

fortsätta att vara hög under större delen av året och den genomsnittliga arbetslösheten

inte understiga nivån från 1967, då den var 2,8 %. De omfattande

strukturella problemen försvårar möjligheterna att även på några års

sikt närma sig full sysselsättning. Stabiliseringsavtalet synes garantera att

både pris- och löneutvecklingen 1969 kommer att bli dämpad. Timlönerna

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kiingl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

har beräknats öka med 5 % och mot bakgrund av den betydande förekomsten

av outnyttjad arbetskraft torde löneglidningen bli begränsad. Till följd

av den lägre prisuppgången synes dock reallönerna komma att öka mer än

de senaste åren och detta tillsammans med den ökande sysselsättningen gör

att man kan räkna med betydligt större ökning av den privata konsumtionen

än de senaste tre åren.

Förutsättningarna för en fortsatt exportexpansion förefaller gynnsamma.

Genom devalveringen och stabiliseringsavtalet har konkurrensställningen

för den finländska exporten stärkts och genom exportavgifternas slopande

erhålls ytterligare marginaler 1969. Efter en svag utveckling av exporten

till öststaterna 1968 räknar man med en expansion på 14 % av exporten dit

1969. Totalt prognoseras en värdemässig ökning av exporten på drygt 10 %.

Ökningen av verkstadsexporten beräknas bli mycket kraftig, medan exporten

av skogsprodukter även 1969 förutses bli svagare än den genomsnittliga

ökningen. Importinnehållet i maskininvesteringar är högt och mot bakgrund

av den förväntande kraftiga expansionen av dessa och den tilltagande konsumtionsefterfrågan

torde importen komma att öka avsevärt 1969. Officiellt

räknar man med en importökning på drygt 12 %. Det är möjligt att den inhemska

efterfrågeexpansionen inte blir fullt så kraftig som förutsetts vid

dessa importberäkningar och att därmed även importökningen skulle bli

något lägre. Efter flera år med svag tillväxt och betydande balansproblem

kan man 1969 räkna med en produktionsökning på mellan 5 och 6 %, ett

överskott på bytesbalansen, gynnsammare produktivitetsutveckling och begränsade

pris- och kostnadsökningar. Arbetsmarknadsproblemen kommer

fortsatt att vara betydande.

Norge

Produktionstillväxten dämpades under loppet av 1968. Totalt ökade produktionen

med 3,8 %, medan industriproduktionens ökning stannade vid

2,7 %. Främsta orsaken till denna avmattning var den avtagande investeringsefterfrågan.

Fartygsinvesteringarna som i Norge svarar för ca en fjärdedel

till en femtedel av de totala investeringarna minskade med över 30 %.

Men även inom de övriga investeringssektorerna var utvecklingen svag. Industriinvesteringarna

minskade med ca 10 %, varvid nedgången var kraftigast

för byggnader och anläggningar. Bostadsbyggandet ökade men i betydligt

mindre omfattning än vad som planerats. Totalt ökade de fasta investeringarna,

exklusive fartyg med 0,5 %. Maskininvesteringarna stagnerade,

medan byggnadsinvesteringarna ökade med 1,4 %. Den privata konsumtionsökningen

avtog i förhållande till de föregående åren och uppgick

till 3,4 %. Detta sammanhänger till stor del med att ökningen av löntagarnas

reala disponibla inkomster försvagats. Den offentliga konsumtionen

ökade med 4,6 % vilket innebar en dämpning i förhållande till 1967. Denna

faller helt på den civila konsumtionen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

43

Medan den inhemska efterfrågan dämpades inom alla efterfrågesektorer

höll sig den utländska väl uppe och bidrog i väsentlig grad till den totala

produktionsökningen. Totalt ökade exporten med 9,1 %, exklusive fartyg.

Exporten av metaller svarade för över hälften av den totala exportökningen,

inedan verkstadsprodukterna ökade med endast drygt 5 %. Ökningen av

fartygsexporten var betydande. Den svaga inhemska efterfrågan hade en

dämpande inverkan på importen. Exklusive fartyg ökade denna med 4 %

i värde 1968. Importen av fartyg minskade så kraftigt att det totala importvärdet

var 1,2 % lägre än 1967. Handelsbalansens underskott, exklusive fartyg,

reducerades med ca 350 miljoner norska kronor i förhållande till 1967

och uppgick till 4 850 miljoner kronor. Främst genom fartygshandelns utveckling

blev bytesbalansen för första gången sedan slutet av 50-talet positiv.

Dess saldo uppgick till 1 180 miljoner norska kronor möt ett underskott

på 1 450 miljoner kronor 1967. Fartygsimporten finansieras i stor utsträckning

med långfristigt utländskt kapital. Den minskade importen 1968 har

resulterat i en betydande reducering av den utländska upplåningen. Mot att

Norge 1967 importerade långfristigt kapital på netto nära 2,5 miljarder

norska kronor, uppgick denna upplåning till endast knappt 200 miljoner

1968. Vid utgången av 1968 var valutareserven 1 525 miljoner norska kronor

högre än ett år tidigare.

Den budget som lades fram för 1968 syftade till en stramare ekonomisk

politik än 1967. Efter hand som dämpningen av den inhemska efterfrågan

framstod allt klarare vidtogs emellertid vissa åtgärder i expansivt syfte.

Detta tillsammans med att skatteintäkterna blev något lägre än beräknat till

följd av den lägre produktionstillväxten, kan möjligen ha inneburit att statsbudgeten

blev mindre restriktiv än 1967. Genom tjänstepensioneringens införande

1967 ökade inbetalningarna till det offentliga mycket kraftigt detta

år. På grund av att ingen motsvarande ökning ägde rum 1968 kan man räkna

med att finanspolitiken var tydligt expansivare 1968 än 1967.

Arbetslösheten har varit stigande sedan slutet av 1967, men under de senaste

månaderna har ökningstakten avtagit. Till en del förklaras detta av

ökade sysselsättningspolitiska åtgärder. Även arbetstidsförkortningen vid

halvårsskiftet 1968 torde ha bidragit till denna utveckling. I januari 1969

uppgick arbetslösheten i procent av den totala arbetskraften till 2,0 % mot

1,8 % ett år tidigare. Den genomsnittliga timförtjänsten inom industrin

ökade med ca 8 % 1968, eller i ungefär samma takt som året innan. På

grund av arbetstidsförkortningen innebär detta emellertid en lägre inkomstökning

1968 än 1967. Prisökningstakten har dämpats något. Konsumentpriserna

ökade med 3,5 % 1968 mot 4,3 % 1967.

Den inhemska efterfrågan var fortfarande svag under början av 1969 och

investeringarna fortsatte sin nedgång. Emellertid tyder den senaste investeringsenkäten

från februari 1969 på att ett visst omslag för industriinvesteringarna

kan komma att inträffa under loppet av året. Detta stöds dess
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

utom av att orderingången för investeringsvaror stigit något sedan slutet

av 1968. Genomsnittsnivån för 1969 torde dock bli lägre än 1968. För övriga

fasta investeringar, exklusive fartyg, förutses en måttlig uppgång. Den

kraftiga nedgången för fartygsinvesteringarna synes fortsätta. Mot bakgrund

av förväntningarna om reallöneutvecklingen kan man inte räkna

med en ökad stimulans från den privata konsumtionsefterfrågan.

Exporten har fortsatt att öka mycket kraftigt under de första månaderna

1969. Det är möjligt att Norge via en gynnsam exportutveckling och ett delvis

därmed sammanhängande omslag för industriinvesteringarna kan komma

in i en expansivare fas under loppet av 1969. Vid utformningen av den

ekonomiska politiken för resten av 1969 har man tagit fasta på dessa utsikter

och ämnar därför följa de riktlinjer som angavs i nationalbudgeten från

hösten 1968. Detta innebär att den ekonomiska politiken inte blir märkbart

mer expansiv 1969 än 1968.

Med en måttlig uppgång av produktionen under loppet av året kan den

totala produktionstillväxten komma att uppgå till inemot 4 % 1969. Med

hänsyn till att Norges internationella kostnadsläge synes ha försämrats de

senaste åren förefaller det troligt att den huvudsakliga exportexpansionen

även under 1969 kommer att härröra från råvaruexporten. Som en följd av

den dämpade inhemska efterfrågan var importökningen ännu under början

av 1969 svag, och mot bakgrund av den här förväntade utvecklingen synes

det sannolikt att också helårsökningen blir relativt begränsad. Genom

att fartygsimporten 1969 liksom 1968 förutses minska kraftigt skulle detta

innebära att den norska bytesbalansen även 1969 blir positiv.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969 45

III. Utrikeshandeln

1. Exporten

Exportutvecklingen 1968

Den snabba ekonomiska expansionen i främst Västtyskland samt fortsatt

liög importtillväxt i Storbritannien bidrog verksamt till att ökningstakten

för den svenska exporten exklusive fartyg blev drygt dubbelt så hög 1967—

1968 som 1966—1967. I volym räknat blev tillväxten 9,3 % 1967—1968. Då

fartygsexporten minskade blev uppgången för totala exportvolymen 8,0 %.1

Prisindex steg med 0,3 %.

Efter det svaga utfallet för exporten exklusive fartyg andra halvåret 1967

steg exportvolymen mellan detta halvår och första halvåret 1968 med ca 7 %.

Mellan halvåren 1968 var ökningstakten ca 5 %. Expansionen under första

halvåret var främst en följd av den ökade efterfrågan på malm och trävaror.

Dessutom medförde den utbyggda raffinaderikapaciteten en kraftig

ökning av exporten av mineraloljeprodukter. Under senare hälften av 1968

sköt exporten av verkstadsprodukter samt järn och stål fart, medan råva
1

Dessa uppgifter stämmer ej helt med den officiella statistiken. Enligt tullstatistiken

uppgick den värdemässiga ökningen till 9,8 % för exporten exkl. fartyg och 9,1 % för totala

exporten 1967—1968. Genom rationalisering av arbetsrutinerna vid sjötullavdelningen

i Göteborg från och med den 1 september 1968 i syfte att åstadkomma en snabbare redovisning

av utgående varuanmälningar beräknas utförselvärdet för september 1968 ha

blivit ca 150 milj. kr. högre än vad som skulle blivit fallet med tidigare tillämpat förfarande.

Denna uppskattning är behäftad med stor osäkerhet. Genom att jämföra antalet

utförselhandlingar per månad för 1968 med motsvarande för 1966 och 1967 kan man dock

konstatera att en effekt av rationaliseringen föreligger för september. Vid bedömningen

av nettoeffekten för september har även beaktats att rationaliseringsåtgärderna kan förmodas

ha lett till en viss minskning av den i december registrerade exporten. Huruvida någon

effekt uppkommit också på oktobervärdet är däremot inte klart konstaterbart. Någon

justering av oktobervärdet har därför inte gjorts. Ett av skälen härtill är att statistiken

rörande Sveriges utrikessjöfart — från fartygsanmälningar — för lastade varor visar en

relativt hög oktoberutförsel från Göteborg. Den beräknade totala effekten på september

har skönsmässigt fördelats på varugrupper och länder. De vidtagna nedjusteringarna av

den officiella månadsstatistiken för september

1968 redovisas

i nedanstående tablå (milj.

kr.):

EFTA

EEC

Övriga

Nord-

Övriga

Summa

Västeuropa

amerika

länder

Papper, papp och varor därav,

SITG 64....................

10

5

—

—

15

30

Järn och stål, SITC 67........

Verkstadsprodukter exkl. person-

5

—

—

10

5

20

bilar och fartyg, SITC 69,7 exkl.

732.1 och 735 ..............

15

5

5

20

40

85

Produkter av kemiska och när-

stående industrier, SITC 5....

5

—

—

5

5

15

Summa

35

10

5

35

65

150

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell Hl: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1967—1969

Exportvärde, milj.

Procentuella förändringar från föregående år

kr.

Volym

Pris

1967

1968

1969

1967

1968

1969

1967

1968

1969

Trävaror ............

1 520

1 667

1 710

12,3

12,5

- 0,5

- 6,2

- 2,5

3,5

Massa ..............

2 268

2 243

2 415

- 1,3

2,0

3

- 1,4

- 3,0

4,5

Papper..............

2 133

2 347

2 635

2,2

13,0

9

0,7

- 2,6

3

Malm ..............

1 067

J1 254

1 290

2,1

22,3

5

- 11,5

- 3,9

- 2

Järn och stål........

2 104

2 238

2 480

14,9

7,9

8,5

- 0,9

- 1,5

2,5

Övriga metaller......

553

685

625

3,9

16,8

0

- 13,6

6,1

- 9

Verkstadsprodukter,

exkl. fartyg........

8 093

8 839

9 985

0,8

6,4

9

26,1

22,6

23,5

Livsmedel............

730

705

740

5,3

3,4

4

- 2,4

-67

1

Övriga varor ........

3 659

4158

4 670

10,2

13,6

10

0,1

0,1

2

Totala exporten, exkl.

fartyg ............

22127

24136

26 550

4,4

9,3

7,5

0,5

- 0,2

2,5

Fartyg ..............

1 295

1 234

1 535

23,2

- 11,9

18,5

6,4

8,0

5

Totalt

23 422

325 370

28 085

5,3

8,0

8

0,8

0,3

2,5

1 Värdet för 1968 avviker från den preliminära utrikeshandelsstatistiken på grund av definitiva

uppgifter för järnmalm. Prisförändringarna är justerade till definitiv nivå.

2 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar.

De prisförändringar som redovisas i tabellen är de implicita prisförändringar som

framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet

och motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen

inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar utan

även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen på varor av olika kvalitet inom

olika varugrupper. Huvuddelen av den registrerade prisökningen för verkstadsprodukterna

torde kunna hänföras till denna statistiska missvisning.

3 Tullstatistiken redovisar ett utfall för totala exporten 1968 på 25 542 milj. kr. På grund

av genomförd rationalisering vid sjötullavdelningen i Göteborg beräknas detta värde ha uppgått

till ca 150 milj. kr. mer än vad som skulle blivit fallet med tidigare tillämpat förfarande.

Se även not föregående sida.

Anm. 1967 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1969 avser

prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10- tal milj. kr. och de

procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

rorna i stort sett låg kvar på den höga nivå som uppnåtts under första halvåret.

Trots den relativt höga tillväxten 1967—1968 torde den svenska andelen

av världsexporten ha sjunkit. Bidragande till detta synes i viss mån ha varit

att världshandeln under 1968 stimulerades av speciella faktorer av temporär

natur. Den amerikanska koppar strejken och hotet om stålstrejk medförde

en betydande amerikansk extra importökning. Av denna synes Sverige

endast fått en mycket ringa andel. En annan orsak till minskad svensk exportandel

var den svenska exportens länderfördelning. De för Sverige viktiga

nordiska marknadernas tillväxt var 1967—1968 relativt låg. Importen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

47

till de nordiska länderna ökade med endast 21/2 % i värde jämfört med

världshandelns ökning på ca 12 %. En tredje orsak var utvecklingen av

massaexporten. Avsalukapaciteten inom några sektorer minskade ytterligare

under 1968, samtidigt som trycket från de nordamerikanska massaproducenterna

kvarstod. För massa totalt torde ganska kraftiga andelsförluster

ha ägt rum.

De mest expansiva marknaderna för den svenska exporten under 1968 var

Västtyskland, Nederländerna, Storbritannien och Förenta staterna. Den

starka ekonomiska tillväxten i Västtyskland och Nederländerna medförde

ökad svensk export av malm, papper, verkstadsprodukter samt järn och

stål. Till den gynnsamma utvecklingen av exporten till Storbritannien bidrog

främst trävaror, malm och gruppen övriga varor. Förenta staterna ökade importen

från Sverige av framför allt personbilar och övriga verkstadsprodukter

samt järn och stål.

På prissidan noterades nedgångar för rå- och stapelvaror. Mot slutet av

året märktes dock en dragning uppåt i råvarupriserna. Även på färdigvarusidan

var prisutvecklingen svag. Prisindex steg med 1,7 % 1967—1968 mot

3 % per år tidigare under 60-talet.

Trävaror

Det nästan 40 år gamla exportrekordet för sågade och hyvlade barrträvaror

överträffades 1968 då utförseln uppgick till 1 365 tusen stds. Jämfört

med 1967 steg exporten med 15 % eller med 179 tusen stds.

Drygt hälften av denna exportökning föll på Storbritannien. Den brittiska

förbrukningen ökade parallellt med lagerökningar hos såväl förbrukare som

importörer. Andelen svenska trävaror av Storbritanniens import steg med

ca 4 procentenheter. Huvudorsaken till detta var den minskade konkurrensen

från Kanada på grund av ökad kanadensisk avsättning i Förenta staterna

och Japan till höga priser.

Även på övriga viktiga marknader var avsättningen god med undantag av

den danska, där förbrukningen sjönk och den svenska exporten minskade

med 20 tusen stds 1967—1968.

I motsats till 1957—1958 har några för svensk trävaruexport negativa

effekter av den finska devalveringen 1967 ej kunnat påvisas 1968. Detta torde

delvis bero på de finska råvaruproblemen.

Exporten av övriga trävaror, främst massaved och sågtimmer, minskade

något och för hela gruppen trävaror blev volymökningen 1967—1968 12,5 %.

Prisindex sjönk med 2,5 %. En viss dragning uppåt skedde dock under loppet

av 1968.

Utsikterna för 1969 ter sig relativt ljusa. Försäljningssäsongen öppnades

tidigt och vid utgången av mars uppgick de svenska försäljningarna till 915

tusen stds med hög aktivitet på samtliga marknader.

Man bör dock räkna med att Storbritanniens importbehov minskar något

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Diagram 111:1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelad på varugrupper

1963—1969

Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror. Log. skala

Total export, exkl. fartyg

Total export

Metaller

Malmer och skrot

Trävaror

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

Papper, papp och träfiberplattor

Massa

Övriga varor

Livsmedel

I I ! 1 i 1 1 1 I_I_I_1_I_I_I_

1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

1968—1969 till följd av upphörande lagerökning och svag förbrukningsutveckling.

Det svenska konkurrensläget torde å andra sidan kunna förbättras

ytterligare, då Kanada bedöms ha goda avsättningsmöjligheter på Förenta

staterna och Japan även under 1969 och de ryska resurserna att öka

exporten synes vara begränsade.

För övriga marknader kan man räkna med någon förbrukningsökning och

någon försämring av den svenska konkurrensförmågan förutses inte. Exporten

1969 beräknas därför uppgå till ungefär lika stor kvantitet som 1968.

Försäljningarna hittills har gjorts till höjda priser. Exportprisindex för

hela trävarugruppen beräknas öka med 3 å 4 % 1968—1969.

Exporten av övriga trävaror förutses minska något jämfört med 1968,

varför volymförändringen 1968—1969 för hela gruppen trävaror beräknas

bli — 1/2 %.

Massa

Trots en kraftigt ökad import av cellulosa till EEC och Storbritannien 1967

—1968 steg den svenska exportvolymen med endast 2 %. Orsakerna härtill

var den fortsatta konkurrensen från Nordamerika samt minskad svensk avsalukapacitet

för alla kvaliteter utom blekt sulfat. Exporten av blekt sulfat

steg kraftigt 1967—1968. Ökningen uppgick till 18,5 % eller 227 tusen ton

och mer än uppvägde minskningarna för övriga kvaliteter. Exporten av mekanisk

massa steg något 1967—1968.

Prisindex föll med 3 % 1967—1968. Till följd av en försäljningsprishöjning

som skedde i juni 1968 steg prisindex för leveranserna fjärde kvartalet

1968.

Förbrukningen i de viktiga avnämarländerna beräknas öka relativt kraftigt

även 1968—1969. Detta torde medföra en betydande exportökning även

1968—1969 av blekt sulfat. Man kan dock räkna med en fortsatt tillbakagång

för sulfitkvaliteterna varför den volymmässiga exportökningen av massa

kan väntas bli ca 3 % 1968—1969. Kapacitetstillskotten i Nordamerika under

1969 förutses bli av betydligt mindre omfattning än under 1968, varför en

bättre balans mellan efterfrågan och tillgång på massa kan väntas.

På prissidan slår den höjning som genomfördes i november 1968 igenom

på leveranserna i början av 1969. En ytterligare uppjustering av försäljningspriserna

kan förväntas inför andra halvåret. Under denna förutsättning

torde prisindex stiga med 4 å 5 % 1968—1969.

Papper, papp och träfiberplattor

Det starka uppsvinget i pappersförbrukningen i Västeuropa under 1968

medförde en kvantitetsmässig ökning med 16 % för exporten av papper exklusive

tidningspapper. Tidningspappersexporten ökade 23 % och exporten

av träfiberplattor 1,5 %. Den volymmässiga uppgången för gruppen totalt

blev 13,0 %.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115. Bilaga 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1969

Exporten till Storbritannien ökade med 15 % i kvantitet, vilket innebar en

andelsvinst i den brittiska importen. Importens andel av den brittiska konsumtionen

har de senaste åren ökat med i stort sett hela konsumtionsstegringen.

Under 1968 synes dock den inhemska industrin ha tagit en del av

konsumtionsökningen. Denna utveckling kan väntas fortsätta 1969 delvis på

grund av de importbegränsande åtgärderna, varför den svenska exporten till

Storbritannien förutses öka i måttlig takt 1968—1969.

Närmare hälften av exportökningen 1967—1968 gick till EEC-länderna.

Exporten till Västtyskland, där förbrukningen steg kraftigt 1968 efter nedgången

1967, ökade med 22 % 1967—1968. Leveransminskningen till Frankrike

under första halvåret 1968 förbyttes i en mycket kraftig ökning under

andra halvåret och exporttillväxten 1967—1968 uppgick till 14 %. Förbrukningen

på kontinenten väntas fortsätta öka 1968—1969 och ge utrymme

för ytterligare exportökning till EEC. Ökningstakten torde dock sjunka något

jämfört med 1968.

Exporten till öststaterna, som 1967—1968 mer än fördubblades, väntas stiga

ytterligare 1968—1969. Ökningstakten väntas dock dämpas betydligt.

De betydande tullfria importkontingenterna tidningspapper för 1969 indikerar

ett ökat importbehov för EEC. Bl. a, på grund härav väntas den svenska

exporten av tidningspapper stiga relativt kraftigt 1968—1969. För träfiberplattor

förutses en moderat exportökning. För gruppen sammantaget

beräknas en volymmässig ökning på 9 % 1968—1969.

Priserna för hela gruppen sjönk 1967—1968 med 2,6 %. För 1968—1969

förutses en prisökning på ca 3 %, delvis till följd av redan genomförda

prisjusteringar.

Malm

Järnmalmsexporlen uppnådde 1968 en kvantitet på 28,8 miljoner ton, vilket

innebar en ökning med 5,7 miljoner ton jämfört med 1967. Den kraftiga

uppgången i stålproduktionen på kontinenten och i Storbritannien jämsides

med en lageruppbyggnad av malm medförde ett ökat importbehov för

dessa länder. Genom prissänkningar de senaste åren och delvis som en följd

av något högre frakter på längre distanser förbättrades den svenska malmens

konkurrensläge, vilket ledde till andelsvinster på huvudmarknaderna.

Av den totala exportökningen på 5,7 miljoner ton tog Västtyskland närmare

hälften, Belgien en fjärdedel och återstoden gick till Storbritannien

och Nederländerna.

Även exporten av övriga malmer, bl. a. bly- och zinkmalmer, ökade kraftigt

1967—1968.

Under 1968 ägde en betydande lageruppbyggnad av stål rum hos förbrukarna

i främst Västtyskland. Man räknar därför med en svagare tillväxt i stålproduktionen

1968—1969. För Västtysklands de] ansågs det vid årsskiftet inte

vara helt uteslutet med en nedgång under 1969, men den hittillsvarande ut
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

51

vecklingen har inte givit något belägg härför. I övriga EEC-länder räknar man

genomgående med produktionsökningar. 1 Storbritannien torde tillförseln av

stål under 1968 till större delen ha förbrukats omgående, varför en fortsatt

ökad stålproduktion ter sig sannolik. För den svenska järnmalmsexporten

innebär detta en fortsatt exportökning även om ökningstakten 1968—1969

blir väsentligt lägre än 1967—1968. De försäljningar som gjorts pekar mot

en exportökning med ca 1,5 miljoner ton.

Utförseln av övriga malmer väntas bli i stort sett oförändrad. Totala malmexporten

beräknas därmed öka med ca 5 % i volym 1968—1969. Genom nedjusteringar

på vissa järnmalmskvaliteter väntas priserna för hela gruppen

malm sjunka med ett par procent.

Järn och stål

Efter stagnationen andra halvåret 1967 och första halvåret 1968 ökade exporten

av järn och stål mycket kraftigt andra halvåret 1968. Exportvolymen

ökade 1967—1968 med 7,9 %, vilket innebar att ökningstakten sjönk med

nära hälften från 1966—1967. Huvudorsaken till den minskade ökningstakten

torde vara den under 1968 stigande efterfrågan från hemmamarknaden, som

framför allt begränsade ökningen för exporten av handelsstål. Exporten av

specialstål fortsatte emellertid expandera och svarade för huvuddelen av

den totala exportökningen 1967—1968.

Den kraftigaste uppgången för den svenska järn- och stålexporten noterades

på Västtyskland. Värdemässigt var ökningen 43 % 1967—1968, men den

svenska andelen av den västtyska importen synes ej ha förändrats. Under

andra halvåret 1968 accelererade exporten till övriga EEC-länder samt till

de nordiska länderna. De svenska andelarna ökade i Finlands och Danmarks

import medan andelarna av Storbritanniens och Norges import minskade.

Andelsförskjutningarna på Finland och Norge torde till stor del vara av

temporär natur, då de huvudsakligen orsakats av ökade respektive minskade

leveranser av speciella kvaliteter.

Till grnnd för bedömningen av exporten 1969 ligger den av statistiska

centralbyrån i februari utförda exportenkäten för järn- och stålverk. Företagen

förutser en starkare värdemässig exportökning 1968—1969 än 1967—- 1968. Under andra halvåret 1968 var enligt enkäten orderingången från exportmarknaden

ovanligt hög, vilket sannolikt är anledningen till den uppjustering

av de planerade leveranserna 1969 som skett mellan augustienkäten

1968 och februarienkäten 1969. De mest expansiva marknaderna

1969 väntas bli Nordamerika, Norge och råvaruländerna. Järn- och stålexporten

beräknas öka 8 1/2 % i volym 1968—1969.

Företagen räknar med förbättrade priser under 1969. På vissa kvaliteter

har uppjusteringar redan genomförts. Prisindex förutses stiga med 2 1/2 %

1968—1969.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Övriga metaller

Exporten av övriga metaller ökade volymmässigt 17 % 1967—1968. Silverexporten

i det närmaste fördubblades kvantitetsmässigt 1967—1968, sannolikt

som en effekt av osedvanligt höga priser på världsmarknaden. Utförseln

av aluminium ökade med drygt 50 % och kopparexporten med närmare

5 % i kvantitet.

Till följd av lägre priser på silver 1969 förutses exportvolymen minska

1968—1969. Produktionskapaciteten för aluminium steg kraftigt under

1968. Även under 1969 ökar kapaciteten, varför utrymme för en icke obetydlig

exportökning föreligger. De svenska exportpriserna torde öka jämfört

med 1968, då producentpriserna på världsmarknaden höjdes i januari

1969.

På grund av svårigheter att få fram koppar för omedelbar leverans låg

priserna på London Metal Exchange ännu i början av 1969 relativt högt. Situationen

torde dock förändras under årets lopp då produktionsökningen

väntas överstiga ökningen av konsumtionen. Det finns därför anledning förvänta

att prisnivån för koppar kommer att ligga lägre 1969 än 1968. Kvantitetsmässigt

torde den svenska exporten av koppar komma att minska något

1968—1969. För gruppen övriga metaller totalt kan förväntas en i stort sett

oförändrad exportvolym och fallande prisnivå 1968—1969.

V erkstadsprodukter

Exporten av verkstadsprodukter ökade 1967—1968 med 9,2 % i värde.

Prisindex steg med 2,6 %, varför den registrerade volymökningen blev 6,4 %.

Efter att ha sjunkit mellan halvåren 1967 steg exportvärdet måttligt mellan

andra halvåret 1967 och första halvåret 1968. Denna svaga utveckling sammanhängde

delvis med minskad efterfrågan på personbilar och svag investeringsutveckling

i de nordiska länderna. Under andra halvåret 1968

skedde ett påtagligt uppsving i den svenska verkstadsexporten till de flesta

viktiga marknader. De kraftigaste ökningarna ägde rum för exporten till Danmark,

Västtyskland, Förenta staterna och råvaruländerna.

Trots uppgången andra halvåret ökade exporten till de nordiska länderna

med endast 2 % 1967—1968. Den svenska verkstadsexporten till EEC ökade

relativt kraftigt till följd av den ökade investeringsaktiviteten och produktionen

inom EEC.

Exporten av personbilar var även 1967—1968 en expansiv del av verkstadsexporten

om än i lägre grad än 1966—1967. Ökningen 1967—1968 uppgick

till 12,6 %. Nedgången i exporten till de nordiska länderna mer än

uppvägdes av ökad export till Nordamerika och EFTA utom Norden.

För bedömningen av verkstadsexporten 1969 har den av statistiska centralbyrån

i februari utförda exportenkäten för verkstadsindustrin varit utgångspunkt.

Trots ett relativt svagt orderläge är företagen optimistiska om

exporlmöjligheterna 1969. Företagen räknar med att öka sin export relativt

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

starkt till de nordiska länderna, Nordamerika och övriga EFTA. Enligt bedömningen

av den internationella konjunkturen torde efterfrågan på svenska

verkstadsprodukter öka i något högre takt 1968—1969 än 1967—1968.

Maskininvesteringarna i bl a. Danmark och Finland väntas öka ganska

kraftigt.

Exporten av verkstadsprodukter beräknas öka med 13 % i värde 1968

—1969. Företagen räknar enligt enkäten med en något snabbare prisökning

1968—1969 än 1967—1968. Delvis av detta skäl väntas prisindex

stiga med 3 1/2 % 1968—1969. Den registrerade volymökningen skulle därvid

bli drygt 9 %.

Livsmedel

Exporten av livsmedel uppgick under 1968 till 705 milj. kr., en minskning

med 3,5 % jämfört med 1967. Nedgången kan till största delen hänföras till

kött- och spannmålsexporten.

Exportpriserna för spannmål föll kraftigt under 1968, varför exportvärdet

sjönk trots alt en mycket god skörd medförde en kvantitetsmässigt ökad

utförsel. Bidragande orsaker till den minskade köttexporten torde ha varit

dels ett svagt prisläge, dels en nedskärning av produktionen av nötkött och

därmed av överskottet. Även för frön och oljor av raps och rybs var prisläget

svagt. Kvantitetsmässigt ökade exporten av raps- och rybsolja måttligt,

medan exporten av oljefrön visade en kraftig uppgång från de båda föregående

årens mycket svaga export.

Under 1969 beräknas spannmålsexporten öka relativt starkt i volym, delvis

på grund av det goda skördeutfallet 1968. I början av 1969 fanns icke

obetydliga överskott av vete, korn och havre kvar från 1968 års skörd. Produktionen

av fläsk och nötkött väntas bli av samma storleksordning 1969

som 1968, varför man kan räkna med ungefär oförändrad kvantitet för köttexporten.

överskottet av smör torde sjunka 1969 som följd av att kobeståndet

minskar genom utslaktningen. Exporten av oljefrön väntas öka relativt

kraftigt även 1968—1969. 1 början av året kvarstod betydande överskott

från 1968 och en stor del av 1969 års skörd antas komma att exporteras

före årsskiftet 1969/1970.

Livsmedelsexporten under 1969 beräknas uppgå till ca 740 milj. kr. Här

har då räknats med en fortsatt ökad export av icke reglerade livsmedel.

Prisindex väntas stiga ca 1 %.

Övriga varor

Exporten av övriga varor ökade 1967—1968 med 13,6 % i volym. En stor

del av denna uppgång kan hänföras till ökad utförsel av mineraloljeprodukter

till följd av utbyggd raffinaderikapacitet. För färdigvarudelen blev

ökningen 11,9 %, huvudsakligen till följd av ökad export av kemiska produkter.

Priserna för färdigvarorna minskade, medan råvarupriserna steg

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

något — helt beroende på en kraftig prisstegring på minkskinn. Prisindex

för övriga varor totalt var i stort sett oförändrat 1967—1968.

Den mest expansiva marknaden för övrigvaror exklusive mineraloljeprodukter

under 1968 var Storbritannien. Den svaga efterfrågan i Danmark och

Finland medförde att ökningen av exporten till de nordiska länderna blev

förhållandevis svag. Under andra halvåret skedde dock en förbättring.

För 1969 väntas en starkare tillväxt av efterfrågan i Danmark och Finland,

varför ökningstakten för övrigvaruexporten dit 1968—1969 torde bli högre

än 1967—1968. Däremot bör man räkna med en svag utveckling av exporten

till Storbritannien, hl. a. på grund av de i november 1968 införda importhämmande

åtgärderna. Delvis till följd av en hög tillväxt i den privata konsumtionen

i EEC-länderna förutses en något högre ökningstakt för övrigvaruexporten

till dessa länder 1968—1969 än 1967—1968.

Utförseln av mineraloljeprodukter väntas 1968—1969 i det närmaste stagnera

volymmässigt, medan exporten av kemiska produkter bör kunna fortsätta

öka i samma höga takt som tidigare under 60-talet. För gruppen övriga

varor totalt har beräknats en ökning av exporten med 10 % i volym. Priserna

för färdigvarudelen förutses stiga och prisindex totalt torde öka ca

2 %.

Fartyg

Exporten av nybyggda fartyg var värdemässigt lika stor 1968 som 1967.

Utförseln av begagnade fartyg minskade däremot kraftigt och fartygsexporten

totalt sjönk med närmare 5 % 1967—1968.

Enligt statistiska centralbyråns i mars 1969 utförda varvsenkät uppgår

leveransvärdet av inneliggande order för 1969 och framåt till ca 5 miljarder

kr. Orderstocken har därmed ökat i relativt stor omfattning från höstenkäten

1968. Denna ökning, som uteslutande härrör från utländska beställare,

pekar mot en kraftigt ökad export 1968—1969 och en hög export även

1970. För 1968—1969 väntas den värdemässiga ökningen bli drygt 20 %.

Exporten av begagnade fartyg antas bli av samma storlek 1969 som 1968.

Priserna på levererade fartyg synes ha stigit 1967—1968, vilket till stor

del torde bero på ökad efterfrågan i samband med krisen i Mellersta Östern.

Prisutvecklingen 1968—1969 är svårbedömd bl. a. beroende på att en stor del

av leveranserna under 1969 utgörs av stora tankfartyg som beställdes i slutet

av 1967. Här är räknat med en fortsatt ökning.

Sammanfattning

Exporten exklusive fartyg kommer enligt här framlagda prognoser att

öka med närmare 7 1/2 % i volym 1968—1969 jämfört med 9,3 % 1967—

1968. En orsak till den minskade ökningstakten är den förväntade utvecklingen

för rå- och stapelvarorna. En upphörande lageruppbyggnad och dämpad

produktionsökning i de viktigaste avnämarländerna medför en bety
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

55

dande avsaktning i exportutvecklingen för trävaror och malm. Färdigvaruexporten

förutses däremot stiga något snabbare 1968—1969 än 1967—1968.

Delvis är detta en följd av ökad efterfrågan från de nordiska länderna. Den

kraftiga ökningen av fartygsexporten medför att volymökningen för totala

exporten beräknas uppgå till ca 8 % 1968—1969.

Prisindex beräknas stiga med ca 2 1/2 %. Det förbättrade läget för skogsprodukter

under 1968 ledde till höjda försäljningspriser i slutet av detta år,

vilket kommer att påverka prisindex under 1969. Även för färdigvarudelen

beräknas en något högre ökning 1968—1969 än 1967—1968.

2. Importen 1968 och 1969

Importutvecklingen 1968

Efter att ha varit endast svagt stigande från andra halvåret 1965 fram till

andra halvåret 1967 ökade importen exklusive fartyg, flygplan och vapen

med ca 5 1/2 % från andra halvåret 1967 till första halvåret 1968. Mellan

halvåren 1968 var tillväxten något högre, drygt 6 %. Helårsförändringen

uppgick till 9,3 %, vilket kan tyckas vara en relativt stark tillväxt med hänsyn

till bruttonationalproduktens måttliga tillväxt och nedgången i lagerinvesteringarna

på råvarusidan. Den höga ökningstakten förklaras dock delvis

av en starkt ökad import av olja och elektrisk ström till följd av den

torra sommaren 1968. Den extra importökningen på grund härav kan beräknas

till ca 100 milj. kr. Den totala lagerminskning som skedde 1967—

1968 utgjordes vidare till stor del av minskade rå- och färdigvarulager inom

skogsindustrierna. De mer importintensiva lagren däremot torde inte ha

minskat 1967—1968 till skillnad från 1966—1967 då de sjönk betydligt.

Slutligen får man uppmärksamma att den fortsatta kraftiga exportstegringen

för raffinerade oljeprodukter 1968 sammanhängde med eu starkt ökad import

av råolja. Även efter beaktande av ovan anförda faktorer framstår

emellertid tillväxten i importen som hög 1968 och indikerar möjligen en

tendens till stigande importbenägenhet i den svenska ekonomin. För totala

importvolymen registrerades en tillväxt 1967—1968 med ca 8 1/2 %.

Importutvecklingen för olika varugrupper framgår av tabell 2. Den relativt

starka uppgången för konsumtionsvaror var delvis en följd av de ökande

personbilsköpen och en markant importstegring för TV-apparater. De kraftiga

försäljningarna av TV-apparater under slutet av 1968 torde ha medfört

leveranssvårigheter för svenska producenter med ökad importandel som

följd.

Importen av investeringsvaror sjönk med 3 % 1967—1968. Bidragande till

detta var en minskad import av datamaskiner samt bussar, för vilka senare

registrerades en ovanligt hög import under 1967 i samband med omläggningen

till högertrafik.

Importen av s. k. andra industriråvaror ökade kraftigt 1967—1968. Detta

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell III: 2. lmportntvecklingen för olika varugrupper 1967—1969

Importvärde,

Procentuella förändringar från föregående år

milj. kr.

Volym

Pris

1967

1968

1969

1967

1968

1969

1967

1968

1969

Konsumtionsvaror........

5 836

6 424

7 035

6,5

10,4

9,5

0,1

— 0.3

0

därav: textil..........

1 388

1 550

1 705

29,1

13,3

11

-2,9

— 1,4

— 1

verkstadsproduk-

ter ............

1 432

1 639

1 925

-9,4

12,1

15,5

1,1

2,1

1,5

Investeringsvaror........

3 047

3 007

3 515

6,4

— 3.1

13

1,7

1,8

3,5

Konsumtionsråvaror......

2 579

2 623

2 655

8,1

3,0

0,5

— 5,3

— 1.2

0,5

därav: textil..........

1 387

1 358

1 350

13,9

1,7

—1,5

— 5,7

— 3,7

1

Andra industriråvaror ....

8 781

10 071

11 025

0,5

15,6

9

0,6

— 0,8

0,5

därav: verkstadsproduk-

ter............

2 921

3 127

3 595

— 0,8

9,1

11,5

4,3

— 1,9

3

råolja..........

560

850

885

64,6

46,9

14

9,4

3,3

— 8,5

Byggnadsråvaror ........

795

850

925

6,0

7,5

7,5

0,8

— 0,5

1,5

Jordbruksråvaror........

583

627

655

— 10,1

11,0

3

— 1,3

— 3,1

1,5

Bränslen................

2 057

2 298

2 170

— 12,1

6,2

— 0,5

3,0

5,2

— 5

Totalt, exkl. fartyg, flvg-

plan, vapen ..........

23 678

25 900

27 980

2,2

9,3

7,5

0,2

0,1

0,5

Fartyg, flygplan, vapen ..

641

595

640

Total import ............

24 319

26 495

28 620

2,5

8,6

7,5

0,1

0,3

0,5

därav: verkstadsproduk-

ter ............

7 679

8 087

9 375

— 0 1

5,0

12,5

2,8

0,3

3

järn och stål....

1 112

1 210

1 440

— 9,2

11,9

15,5

0,3

— 2.8

3

textil..........

2 984

3 089

3 245

20,3

6,2

5

— 4,2

— 2,5

0

Anm. 1967 års importvärden enligt den definitiva tullstatistiken. Samtliga uppgifter för 1969

avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5- resp. 10- tal milj. kr. och

de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

var delvis en följd av uppgången av industriproduktionen, som bl. a. medförde

ett högt kapacitetsulnylljande i järn- och stålindustrin mot slutet av

1968. Detta bidrog till en kraftigt ökad järn- och stålimport.

Prisutvecklingen 1967—1968 var liksom 1966—1967 dämpad, sannolikt

delvis som eu följd av devalveringarna i Finland, Danmark och Storbritannien

i slutet av 1967. Uppgången blev 0,3 % för totala importen. För järn

och stål samt textilvaror sjönk priserna och för verkstadsprodukter steg

prisindex ovanligt svagt. Bränslepriserna steg däremot relativt kraftigt för

andra året i följd. Bland orsakerna kan nämnas de stegrade transportkostnaderna

till följd av Suezkrisen.

lmportntvecklingen 1969

Utifrån bedömningar av efterfråge- och produktionsutvecklingen 1968—

1969 väntas importen öka med drygt 7 1/2 % i volym 1968—1969. Vid beräkningarna

har förutsatts en relativt hög importbenägenhet även för 1969.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. i: Reviderad nationalbudget för år 1969

57

Importen av konsumtionsvaror förutses öka med 9,5 %. Bidragande till

denna ökning beräknas, liksom under 1968, bli ökade inköp av personbilar

och TV-apparater. Den höga tillväxten i importen av beklädnadsvaror, som

observerats under flera år, beräknas reduceras något 1968—1969.

För investeringsvaror väntas en stegring med 13 %. Detta är delvis en

följd av den ökade tillväxten av industrins maskininvesteringar. Vidare väntas

speciella faktorer bortfalla, som verkade återhållande under 1967 och

1968. För importen av datamaskiner förutses sålunda ett omslag.

Ett beräknat högt kapacitetsutnyttjande under 1969 inom den svenska

stålindustrin samtidigt med en fortsatt stigande stålefterfrågan väntas medföra

en stark importstegring även 1968—1969. Importen av övriga metaller

beräknas minska något och råoljeimporten väntas öka betydligt långsammare

1968—1969 än 1967—1968. Som helhet beräknas importen av s. k.

andra industriråvaror öka med 9 % i volym 1968—1969.

Bränsleimporten väntas bli ungefär lika stor 1969 som 1968. Detta är delvis

en följd av den fortsatta ökningen av den svenska produktionen av flytande

bränslen samtidigt som några speciella förbrukningsökningar för närvarande

ej kan förutses.

På prissidan väntas ett omslag från prisfall till prisuppgång respektive

stegrad ökningstakt för de flesta varugrupper. Undantag är råolja och bränslen

för vilka de registrerade importpriserna, efter att ha legat högt i slutet

av 1967 och början av 1968, väntas sjunka till ungefär den nivå, som rådde

innan Suezkrisen. För hela importen blir prisuppgången, med dessa antaganden,

ca 1/2 % 1968—1969. Detta innebär att importvärdet beräknas stiga

med ungefär 8 % 1968—1969. 3

3. Bytes- och betalningsbalansen

Underskottet i handelsbalansen för 1968 uppgick till ca 1 100 milj. kr.,

vilket innebär en försvagning jämfört med 1967 med i runt tal 200 milj. kr.

För 1969 förutses underskottet bli ca 500 milj. kr. eller nära 600 milj. kr.

lägre än 1968. Denna förstärkning gentemot 1968 förklaras helt av en förutsedd

gynnsam utveckling av terms of trade främst genom förbättrade priser

på vår export av skogsprodukter och ett förhållandevis kraftigt prisfall på

importen av mineraloljor.

Posten korrigering av handelsstatistiken har för 1968 beräknats till 211

milj. kr. Häri inkluderas nettot av återutförsel och återinförsel, i utlandet

direktlandad fisk, import av icke-monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag

i samband med oljeimporten. En kraftig ökning av de sistnämnda

skedde under det gångna året. För 1969 har antagits någon minskning av

dessa rabatter och koncernbidrag, varför nettot för hela posten satts till 150

milj. kr.

Sjöfartsnettot för 1968 har preliminärt beräknats till 1 910 milj. kr., en

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Tabell III: 3. Bytes- och betalningsbalans 1965—1969

Milj. kr. löpande priser

1965

1966

1967

1968

1969

prognos

Export av varor, fob1..............

20 541

22 071

23 422

25 370

28 085

Import av varor, eif1..............

22 644

23 704

24 319

26 496

28 620

Handelsbalans..................

- 2103

- 1633

- 897

- 1126

- 535

Korrigering av handelsstatistiken2 ..

211

171

156

211

150

Sjöfartsnetto ....................

1587

1 654

1 803

1 910

1 950

Turistnetto ......................

- 587

- 741

- 920

- 1029

- 1 150

Övriga tjänster, netto ............

- 404

- 621

- 612

- 805

- 950

Korrigeringspost..................

400

500

600

700

800

Bytesbalans för varor och tjänster3

- 896

- 670

130

- 139

265

Transfereringar, netto ............

- 33

- 129

- 279

- 457

- 585

Bytesbalans för varor, tjänster

och transfereringar1 ..........

- 929

- 799

- 149

- 596

- 320

Kända kapitaltransaktioner........

315

1 048

630

505

Restpost ........................

665

236

- 662

- 54

Bankernas utlandsställning5........

51

485

- 181

- 145

1 Enligt handelsstatistiken.

1 Nettot av återutförsel, återinförsel, i utlandet direktlandad fisk, import av icke-monetärt

guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

3 Överensstämmer — bortsett från »korrigeringspost» — med saldot mellan import och export

av varor och tjänster i försörjningsbalansen.

4 överensstämmer — bortsett från »korrigeringspost» —- med riksbankens bytesbalansbegrepp.

6 Valutareservens förändring jämte förändringar i affärsbankernas tidsposition.

Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

ökning jämfört med 1967 med närmare 6 %. Rederiernas bruttointäkter i

utrikes sjöfart ökade med drygt 8 %. Det goda seglationsresultatet får ses

mot bakgrund av den kraftiga ökningen av världshandeln 1968 (ca 12 %)

samtidigt som fraktsatserna, åtminstone vad avser linjesjöfart och tankfart,

kunde hållas på relativt hög nivå.

Fraktsatserna på tramptankmarknaden som under de två sista månaderna

1968 låg relativt högt har under årets första månader åter successivt sjunkit.

Under 1969 kommer marknaden att tillföras ytterligare tonnage i form

av s. k. supertankers, som till en del fortfarande är obefraktade. Sannolikt

kommer detta tillskott av driftbilliga tankfartyg att medföra ytterligare sänkningar

av fraktsatserna eller åtminstone bidra till att hålla dessa på relativt

låg nivå.

Läget på torrlastmarknaden kännetecknades under 1968 av en viss tröghet.

Fraktsatserna höll sig relativt stabila men förhållandevis låga. Fn bidragande

orsak härtill var förmodligen att ett betydande antal stora bulkfartyg

kom ut på marknaden under året. Frakterna sjönk ytterligare under

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969 59

1969 års första två månader både för enstaka resor och time-charters och

några påtagliga tecken till återhämtning har inte gjort sig märkbara.

Linjesjöfarten, som svarar för ungefär hälften av de svenska bruttofraktintäkterna

befinner sig i en snabb omvandlingsprocess. Kostnaderna, främst

hamnkostnaderna, har ökat kraftigt under en följd av år och även om man

under tiden kunnat genomföra vissa frakthöjningar synes dock dessa inte

ha varit tillräckliga för att ge full kompensation för kostnadsökningen. För

att ytterligare motverka denna utveckling söker man nu genom nya och

effektivare lasthanteringsmetoder nedbringa kostnaderna eller åtminstone

hejda en fortsatt ökning.

Det är på nuvarande stadium svårt att få en entydig bild av den närmaste

utvecklingen på fraktmarknaden, varför en bedömning av sjöfartsnettot för

1969 blir osäker. Emellertid kan en prognos på eu ökning av sjöf artsnettot

med ca 40 milj. kr. motiveras av dels den väntade ökningen (ca 10 %) av

världshandeln samt dels av rederinäringens investeringar i syfte att åstadkomma

mer rationella och kostnadsbesparande lasthanteringsmetoder.

Turismen gav enligt nu tillgänglig statistik ett underskott på en dryg miljard

kr. 1968, vilket innebär en ökning med knappt 12 % jämfört med 1967.

Underskottets tillväxt var den lägsta på många år, vilket sannolikt får ses

mot bakgrunden av den något oklara konjunkturbilden 1968. De svenska

turistutgifterna uppgick till ca 1 590 milj. kr., dvs. en ökning från 1967 med

drygt 7 %, medan turistinkomsterna redovisas oförändrade, till ca 560 milj.

kr. Turistnettot gav ett lägre underskott under fjärde kvartalet än vad som

beräknades i den preliminära nationalbudgeten. Såväl inflöde som utflöde

av resevaluta låg lägre än under fjärde kvartalet 1967. Sannolikt utgjordes

en ännu större del av resevalutaförsäljningen mot slutet av 1967, än som

hittills antagits, av spekulationsbetonade förhandsinköp av utländsk valuta.

För 1969 har turistnettot satts till —1 150 milj. kr., dvs en ökning i underskottet

av samma storleksordning som 1968.

Posten övriga tjänster, netto, har för 1968 beräknats till ca 800 milj. kr.

Försämringen med ca 150 milj. kr. från 1968 till 1969 hänför sig i huvudsak

till utgiftsökningar. Intäktsökningen är obetydlig. Detta innebär en fortsättning

av den olikartade utvecklingen av registrerade betalningar till respektive

från utlandet, vilket motiverat den införda korrigeringsposten i

bytesbalansen. Konjunkturinstitutet har i tidigare rapporter lagt in en korrigeringspost

som stigit med 75 milj. kr. per år fr. o. in. 1962, dvs. fr. o. in.

det år, då statistiken över tjänstebetalningarna på vissa grunder kan antas

visa systematiska fel. Med denna korrigeringspost inlagd i betalningsbalansen

blir emellertid balansens restpost summerad över perioden 1962—1968

fortfarande starkt positiv. Eftersom man på spekulativa grunder ej har anledning

räkna med vare sig en positiv eller negativ restpost, sett över hela

perioden 1962—1968, har konjunkturinstitutet i tabell 3 nu lagt in eu korrigeringspost

som stiger något kraftigare eller med 100 milj. kr. per år räknat

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

från 1961. Med denna korrigeringspost blir restposten i betalningsbalansen,

summerad över åren 1962—1968, obetydligt positiv.

Transfereringarna gav ett negativt netto om ca 450 milj. kr. 1968. Nettot

utgörs till största delen av offentliga transfereringar till utlandet. Häri inkluderas

bl. a. u-landsbiståndet, varför det negativa nettot kan väntas öka efter

hand som u-landsbiståndet växer. För 1969 har nettot satts till —585 milj.

kr.

Bytesbalansen för varor, tjänster och transfereringar uppvisar 1968 en

försvagning av saldot jämfört med 1967 med ca 450 milj. kr. För 1969 skulle

underskottet bli drygt 300 milj. kr., vilket skulle innebära en minskning av

detta med drygt 250 milj. kr.

Posten kända kapitaltransaktioner slutar med ett kapitalinflöde på 500

milj. kr. 1968. Följande tablå visar de i balansen ingående posterna för åren

1967 och 1968. I

Milj. kr.

1967

1968

Statliga kapitaltransaktioner ..................................

-24

- 60

Värdepappershandel..........................................

93

- 49

Privata långfristiga lån ......................................

199

-113

Direkta investeringar ........................................

-45

310

Övriga privata kapitaltransaktioner............................

407

417

Summa kapitaltransaktioner

630

505

I delposten övriga privata kapitaltransaktioner ovan inkluderas främst

vissa kända handelskrediter, såsom varvskrediter i samband med fartygsexport,

krediter vid import av fartyg och flygplan samt skillnaden mellan

tullvärden och betalningar för data- och hålkortsmaskiner. Enligt statistiska

centralbyråns enkät för varven i mars 1969 har vad avser 1968 betalningarna

från utländska beställare överstigit värdet av gjorda fartygsleveranser

samma år med ca 200 milj. kr., vilket skulle innebära en nettokredittagning.

För 1969 förväntas enligt samma enkät en nettokreditgivning från

varvens sida med ett ungefär lika stort belopp. I den mån varven får ytterligare

order kan emellertid deras nettokreditgivning väntas bli lägre till följd

av förskottsbetalningar på de nya beställningarna.

Valutareserven minskade obetydligt under loppet av 1968 eller knappt 30

milj. kr. Inkluderas affärsbankernas tidsposition blev minskningen 145 milj.

kr. Under de två sista månaderna av 1968 minskade valutareserven med 637

milj. kr. och under de tre första månderna 1969 med ytterligare 850 milj.

kr. Vid utgången av mars 1969 uppgick valutareserven därmed till 4 881

milj. kr., vilket är dess lägsta nivå sedan maj 1964. Det statistiska grundmaterialet

medger inte en närmare kartläggning av orsakerna till valutareservens

nedgång, men eftersom belägg saknas för att bytesbalansen skulle

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

61

ha försvagats måste förklaringen sökas i kapitalbalansen och då sannolikt

främst i utvecklingen av de korta kapitalrörelserna, såsom handelskrediter

och dylikt. En viktig orsak till en sådan omläggning av betalningsvanorna

torde vara det relativt sett låga ränteläget och den lätta kreditmarknaden i

Sverige. En speciell faktor är dessutom den engelska depositionsplikten vid

import, som drabbar ungefär hälften av den svenska exporten till England.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1969

IV. Produktionen

1. Industrin

Järnmalmsbrytningen låg under hela 1968 kvar på den i slutet av 1967

uppnådda höga nivån. Produktionen blev därmed för 1968 som helhet ca

14 % större än 1967. Uppgången föranleddes av en starkt ökad efterfrågan

på järnmalm i samband med expansionen av stålproduktionen i Västeuropa.

Exporten låg ca 25 % över 1967 års nivå, medan leveranserna till hemmamarknaden

ökade med ca 5 %, allt i ton räknat. Produktionen var ungefär

lika stor som totala leveranserna och lagren vid årsskiftet 1968/1969 var

således ungefär lika stora som vid föregående årsskifte.

Under 1969 beräknas järnmalmsexporten stiga med drygt 5 % och leveranserna

till hemmamarknaden väntas öka ungefär lika mycket. Producenterna

strävar emellertid att skära ned sina malmlager under 1969 och kalkylerar

man med en lagernedskärning på närmare 1 miljon ton förutsätter

detta en produktionsökning 1968—1969 med ca 3 %.

Läget på den svenska järn- och stålmarknaden under 1968 karakteriserades

av att hemmamarknadsefterfrågan, som varit svag under 1967, åter

ökade. Främst berodde detta på produktionsuppdragningen inom verkstadsindustrin

under 1968 samt på att takten i lagernedskärningarna bromsades

upp. Lagren minskade under de tre första kvartalen 1968, medan ett omslag

skedde under fjärde kvartalet, då lagren av järn och stål inom verkstadsindustrin

började öka. Exportvolymen ökade med ca 9 % 1967—1968 — en

export som dock skedde till något lägre priser än under 1967. Den stegrade

efterfrågan tillgodosågs delvis genom neddragningar av järnverkens egna

järn- och stållager och ledde också till en ökning av importvolymen med

14 %.

Utnyttjandet av produktionskapaciteten inom järn- och stålverken ökade

påtagligt under 1968 jämsides med produktionsstegringen. Denna tycks ha

varit starkast under andra och tredje kvartalen, såsom framgår av nedanstående

tablå över produktionsutvecklingen 1967 och 1968 (säsongrensade,

dagkorrigerade uppgifter, 1967 =100).

1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv.

1967 .......................... 99 101 100 100

1968 .......................... 101 105 111 112

Produktionsökningen 1967—1968 blev därmed drygt 7 %. Samtidigt

skedde en betydligt kraftigare produktionsuppgång inom gruppen andra

metallverk — som svarar för drygt 10 % av hela branschen — och den sam
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

63

Tabell IV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl, ämnen 1966—1969

Milj. kr. 1959 års producentpriser

1966

1967

1968

1969

prognos

Produktion ......................

3 229

3 251

3 442

3 730

Import..........................

986

945

1 074

1 240

Summa tillgång

4 215

4196

4 516

4 970

Export..........................

1 298

1 484

1 613

1 750

Varuinsats ......................

3 038

3 070

3 145

3 330

industri ......................

2 672

2 683

2 755

2 930

byggnadsverksamhet............

366

387

390

400

Lagerförändring..................

+ 32

- 130

- 75

+ 60

Saldopost........................

- 153

- 228

- 167

- 170

Summa användning

4 215

4196

4 516

4 970

Källa: Konjunkturinstitutet.

manlagda produktionsökningen 1967—1968 för järn- och metallverken blev

närmare 8 %.

Produktionen inom järn- och stålverken fortsatte att öka under första

kvartalet 1969 av den senaste konjunkturbarometern att döma. Enligt företagens

produktionsplaner kommer produktionen att stiga även under andra

kvartalet jämsides med en fortsatt ökning av produktionskapaciteten.

Kapacitetsutnyttjandet inom järn- och stålverken är emellertid högt och

man får räkna med att produktionstillväxten avtar under senare delen av

året.

Utvecklingen för 1969 som helhet har bedömts med hjälp av en försörjningsbalans

för handelsfärdigt järn och stål (tabell 1). I denna kalkyleras

med en ytterligare stegrad ökningstakt i den inhemska efterfrågan, vilket

skulle bli en konsekvens av de prognoserade produktionsuppdragningarna

inom verkstadsindustrin och varven samt av ökad lagerhållning av järn

och stål inom dessa branscher. Järnverken väntas hålla sina färdigvarulager

ungefär oförändrade under året. Exportvolymen beräknas ligga ca 8 % över

1968 års nivå (se avsnittet om exporten). Den starka efterfrågan på järn och

stål väntas leda till en kraftig importökning — drygt 15 % i volym. Den

ovan skisserade utvecklingen skulle ge en produktionsökning 1968—1969

på drygt 8 %.

För gruppen andra metallverk beräknas produklionsuppgången bli av

ungefär samma storleksordning som för järn- och stålverken, varför produktionen

för järn- och metallverk under 1969 sammanlagt skulle komma

att öka med drygt 8 %.

Orderingången till varven, som ökade kraftigt under 1967, var god även

under 1968. En minskning av exportorderna kompenserades delvis av en

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

ökning av orderna från hemmamarknaden. Orderböckerna vid varven var

således välfyllda vid utgången av 1968. Enligt den senaste konjunkturbarometern

har orderstockarna totalt sett ökat ytterligare under första

kvartalet, samtidigt som orderläget blivit mera splittrat än vid årsskiftet.

Sålunda har de större varven förhållandevis stora orderstockar medan flera

av de medelstora varven bedömer dem som för små.

Trots det relativt goda orderläget tycks produktionen inte ha ökat under

1968. Att döma av den statistik som nu är tillgänglig skulle snarast en produktionsminskning

ha inträffat 1967—1968. Enligt den preliminära produktionsindexen,

som baseras på uppgifter om förbrukningen av järn och stål

inom varven, skulle minskningen ha varit omkring 6 %. Denna metod att

mäta varvens produktionsutveckling är dock relativt osäker på grund av de

stora variationerna i sammansättningen av varvens fartygsproduktion. Under

1968 byggdes inom varven bl. a. i större utsträckning än under 1967 specialfartyg

samt utfördes en del komplicerade fartygsombyggnader med relativt

mindre åtgång av järn och stål än den mera standardiserade normalproduktionen.

Detta har delvis motverkats av produktion av mycket järnoch

stålkrävande stora tankfartyg, men totalt sett kan dock en underskattning

av varvens totalproduktion 1968 ha skett med ovannämnda metod att

mäta produktionsutvecklingen.

För att bedöma produktionsutvecklingen har även en kalkyl gjorts med

utgångspunkt från uppgifter om export-, investerings- och lagerutveckling

vad avser fartyg. Svårigheten att bedöma prisutvecklingen på fartyg samt

förädlingsvärdeinnehållet i de byggda fartygen gör visserligen denna kalkyl

osäker men den tyder närmast på en inte fullt lika stor produktionsminskning

från 1967 till 1968.

Ovannämnda kalkyl för fartygsbyggandet under 1968 har gjorts även för

1969 baserad på de efterfrågeprognoser som nu föreligger. Denna pekar på

en produktionsökning på omkring 5 % 1968—1969.

Efter den matta utvecklingen inom verkstadsindustrin (exkl. varv) under

1967 inträffade en förbättring i efterfrågeläget under 1968. Orderingången

ökade således både från export- och hemmamarknaden — även om man

bortser från de svenska försvarsbeställningarna av flygplan. Uppgången

hänför sig framför allt till de mekaniska verkstäderna. En minskning kan

däremot noteras för exportorderna till manufaktursektorn, vilket torde sammanhänga

med den starka utländska priskonkurrensen, som blev särskilt

kännbar efter devalveringarna i slutet av 1967. En uppgång tycks dock ha

inträffat under senare delen av 1968.

Av den senaste konjunkturbarometern att döma har ordertillströmningen

fortsatt att stiga under första kvartalet 1969 och en ytterligare uppgång

väntas under andra kvartalet. Ökningarna, som berör alla de särredovisade

delbranscherna, hänför sig för båda kvartalen till både export- och hemmamarknaden.

Andelen företag som bedömer sin orderstock som för liten i

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

65

Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter,1 exkl. fartyg, 1966—1969

Milj. kr. 1959 års producentpriser

1966

1967

1968

1969

prognos

Produktion ......................

15 812

15 468

16 647

17 860

Import..........................

5 899

6 121

6 406

7 340

Summa tillgång

21 711

21 589

23 053

25 200

Privat konsumtion................

3 813

3 774

4 239

4 650

nyinköp av bilar ..............

1 286

1 129

1 406

1 630

övrigt ........................

2 527

2 645

2 833

3 020

Investeringar i maskiner m. m.....

7 738

7 513

7 936

8 230

privata........................

5 078

4 879

5 065

5 410

offentliga......................

2 660

2 634

2 871

2 820

Lagerförändring..................

+ 404

— 23

- 92

+ 380

Export..........................

6 044

6 449

7 026

7 810

Varuinsats ......................

3 712

3 876

3 944

4 130

industri........................

1 842

1 899

1 941

2 050

byggnadsverksamhet............

1 870

1 977

2 003

2 080

Summa användning

21711

21 589

23 053

25 200

1 Denna balans mäter produktionen av de varor som definitionsmässigt klassificerats som

verkstadsprodukter. Den visar för 1959—1960 en liten överskattning men för perioden 1960—

1966 en systematisk underskattning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över

produktionsutvecklingen (mätt i förädlingsvärde) inom verkstadsindustrin, definierad som de

arbetsställen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter. Avvikelsen torde emellertid inte

enbart bero på denna definitionsolikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt balansen

kan sannolikt också hänföras till dels systematiska fel i de på nationalräkenskapen grundade

beräkningarna av komponenterna på användningssidan dels skillnaden i de prisdeflatorer som

använts vid produktionsvolymberäkningarna resp. vid deflatering av nationalräkenskapen.

Källa: Konjunkturinstitutet.

förhållande till produktionsvolymen har minskat påtagligt under första

kvartalet samtidigt som andelen företag med förhållandevis stora orderstockar

stigit.

Det förbättrade efterfrågeläget ledde till att produktionen ökade successivt

under 1968 och den låg för året som helhet ca 6 % över 1967 års nivå. Enligt

konjunkturbarometern har produktionsstegringen försatt i hög takt under

första kvartalet 1969. Ett realiserande av företagens produktionsplaner

skulle leda till en god tillväxttakt även för andra kvartalet och andra

halvåret 1969. Produktionsstegringarna har under såväl 1968 som 1969

berört samtliga delbranscher. Jämsides med produktionsuppgången har

emellertid produktionskapaciteten ökat inom verkstadsindustrin och det

finns därför fortfarande relativt stor ledig anläggningskapacitet.

Produktionsutvecklingen för 1969 som helhet har bedömts med hjälp av

en försörjningsbalans för verkstadsprodukter (tabell 2). Det måste dock

nämnas, att den import- och exportutveckling som presenteras i balansen

avviker från den som redovisas i avsnittet om utrikeshandeln. Till en del

5 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115. Bilaga 1

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.is proposition nr It5 år 1969

beror avvikelsen på olika definitioner av begreppet verkstadsprodukter —

sålunda ingår här till skillnad från handelsstatistikens definition i såväl

importen som exporten t. ex. flygplan och vapen. Framför allt förklaras

skillnaderna emellertid av att de import- och exportprisindex som används

i handelsstatistiken inte använts vid deflateringen i försörjningsbalansen,

eftersom dessa sannolikt överskattat prisstegringarna framför allt vad gäller

exporten under 1967. Såväl import som export har i balansen i stället deflaterats

med pristal som i huvudsak grundas på företagens uppgifter i

enkäterna om verkstadsexporten. Importprisutvecklingen 1968 har dock

reducerats med hänsyn till en kalkylerad sänkning av importpriserna till

följd av devalveringarna i slutet av 1967.

Då det gäller utvecklingen 1966—1968 finns ett par speciella faktorer

att peka på. Den genom försörjningsbalansen erhållna produktionsutvecklingen

tycks även efter den i noten till tabell 2 gjorda justeringen ge ett för

lågt förändringstal 1966—1967 och ett för högt för 1967—1968. Detta torde

till en del kunna förklaras av det lageromslag för varor i arbete inom verkstadsindustrin

som skedde, från en minskning under 1967 på drygt 20

milj. kr. i 1959 års priser till en ökning med drygt 80 milj. kr. 1968. Då

förädlingsvärdet i dessa varor måste antas vara betydligt mindre än i de

övriga komponenterna i balansen, ger dessa förändringar ett något för

starkt utslag i den genom balansen mätta produktionsutvecklingen. Vidare

föreligger möjligen en felperiodisering i nationalräkenskapen — som kan

vara av storleksordningen 100 milj. kr. — så att 1968 överskattats och 1967

underskattats. För en sådan slutsats talar det förhållandet, att man med en

sådan justering erhåller en bättre överensstämmelse mellan produktionsutvecklingen

enligt balansen och enligt annan nu tillgänglig statistisk information.

(Definitiv årsstatistik för 1967 och 1968 föreligger ännu inte.)

Då det gäller utvecklingen 1968—1969 har därför räknats med nämnda justering

för 1968.

Med ovannämnda justeringar ger försörjningsbalansen en produktionsökning

1968—1969 på drygt 9 %. Den högre ökningstakten i förhållande till

1967—1968 förklaras framför allt av ett prognoserat kraftigt lageromslag

för verkstadsprodukter, till stor del färdigvaror. Vidare kalkyleras med

en större efterfrågan på verkstadsprodukter som insatsvaror i övriga produktionssektorer

på grund av en prognoserad högre tillväxttakt där. Exportvolymen

beräknas också stiga något litet snabbare än 1968, nämligen

med ca 11 %. Däremot väntas såväl maskininvesteringarna som den privata

konsumtionen av verkstadsprodukter öka något mindre än 1968. Den

lägre ökningstakten i investeringarna beror på en prognoserad minskning

av de offentliga investeringarna, medan den svagare tillväxten i konsumtionen

förklaras av en något lägre ökning av nyinköpen av bilar. Den sålunda

skisserade efterfråge- och lager utvecklingen beräknas leda till en

importvolymökning på närmare 15 % 1968—1969.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

67

Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1966—1969

1 000 stds

1966

1967

1968

1969

prognos

Produktion ......................

2 134

2 185

2 445

2 600

Import ..........................

34

29

33

30

Summa tillgång

2168

2 214

2 478

2 630

Export ..........................

1 073

1 189

1 369

1 370

Varuinsats ......................

1 144

1 176

1 220

1 290

industri........................

711

718

757

805

byggnadsverksamhet............

433

458

463

485

Lagerförändring ..................

+ 78

+ 26

— 56

+ 25

Saldopost........................

- 127

- 177

— 55

- 55

Summa användning

2168

2 214

2 478

2 630

Källa: Konjunkturinstitutet.

Sedan den preliminära nationalbudgeten publicerades har definitiva uppgifter

för sågverks produktionen 1967 erhållits ur industristatistiken. Dessa

anger en total försågning om 2 185 tusen stds eller drygt 2 % mer än 1966.

Detta betyder en kraftig revidering av statistiska centralbyråns preliminära,

på månadsstatistik baserade uppgift, som angav en produktionsminskning

med omkring 4 %. Den reviderade uppgiften har nu införts i försörjningsbalansen

för sågade och hyvlade trävaror (tabell 3). Detta har lett till

en bättre överensstämmelse i de olika posterna för 1967, vilket kommer till

uttryck i att saldoposten minskat avsevärt sedan föregående publiceringstillfälle.

Efterfrågan på sågade och hyvlade trävaror ökade kraftigt under 1968.

Exportleveranserna steg till ca 1 370 tusen stds, vilket innebär en ökning

med 15 % utöver den redan 1967 höga nivån. Samtidigt steg den inhemska

efterfrågan något mera än 1967. Den starka efterfrågan ledde till en kraftig

produktionsuppdragning och för 1968 som helhet ökade produktionen enligt

månadsstatistiken med närmare 12 %. Produktionsuppgången var enligt

samma källa störst vid de mindre sågarna. Den livliga efterfrågan ledde

också till att sågverken kunde genomföra en eftersträvad neddragning av

sina färdigvarulager under 1968.

Produktionsutvecklingen under 1969 har bedömts med hjälp av ovannämnda

försörjningsbalans för trävaror. Balansen ger en produktionsökning

på drygt 6 % jämfört med 1968. Som framgår av balansen beräknas exporten

komma att ligga kvar på den höga fjolår snivån. Den inhemska efterfrågan

väntas öka i något högre takt än under 1968. Vidare har kalkylerats

med en liten lagerökning vid sågverken under 1969, delvis sammanhängande

med att krav på större lagerhållning hos producenterna kan bli följden

av övergången till metermått för trävaror under våren 1970.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Produktionen inom träindustri exklusive sågverk steg med 6 % 1967—

1968 enligt den preliminära produktionsindexen. Ökningen kan i första hand

tillskrivas en genom byggnadsverksamhetens omfattning och inriktning

ökad produktion av snickerier och trähus. Samtidigt ledde den kraftiga ökningen

av möbelkonsumtionen till en produktionsuppgång inom möbelindustrin,

trots att en stor del av konsumtionstillväxten tillgodosågs genom en

starkt stegrad import.

För 1969 beräknas produktionsuppgången för denna grupp bli av ungefär

samma storlek som 1968. En något högre uppgång kalkyleras i de av byggnadsverksamheten

beroende delarna inom branschen. Samtidigt kan man

dock räkna med en lägre tillväxt i de konsumtionsinriktade delarna av

branschen med hänsyn till den prognoserade lägre ökningstakten i den privata

konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror exklusive verkstadsprodukter.

En summering av de ovan redovisade utvecklingstendenserna inom träindustrins

olika delbranscher innebär för den totala träindustrin eu produktionsökning

1967—1968 på 8 % samt en produktionsökning 1968—1969

på ca 6 %.

Under 1968 förbättrades avsättningsmöjligheterna för massaindustrin successivt

på de för Sveriges del betydelsefulla västeuropeiska marknaderna

efter den stagnerande utvecklingen under 1967. Genom en kraftig ökning av

leveranserna under sista kvartalet kom massaexporten att överstiga 1967

års kvantitet med 3 %. Samtidigt ökade hemmamarknadsleveranserna markant,

varför totala leveransökningen kom att uppgå till ca 5 %. Avsättningsförbättringen

har resulterat i smärre prishöjningar. För de viktigaste kvaliteterna

innebär dessa att omkring hälften av det prisfall som skedde åren

1965—1967 inhämtats.

Genom de under de två första tertialen genomförda produktionsbegränsningarna

kom totala avsalutillverkningen 1968 att stanna vid samma kvantitet

som 1967. Denna leverans- och produktionsutveckling möjliggjorde en

kraftig minskning av producentlagren. För den kemiska massan motsvarade

lagerhållningen vid årsskiftet 1966/1967 ca 11 % av 1967 års produktion,

medan motsvarande siffra ett år senare var endast ca 8 % — vilket kan betraktas

som en normal lagernivå.

För de enskilda kvaliteterna noterades en kraftig produktions- och leveransökning

för den dominerande kvaliteten blekt sulfat, medan för de

oblekta kvaliteterna leveranserna varit oförändrade samtidigt som produktionen

minskat. Den lägre produktionen och leveransen av blekt sulfit

hänger samman med de nedläggningar som skett under 1968. Tillverkningen

av dissolving minskade med 4 %.

Under 1969 förväntas avsättningsmöjligheterna konnna att ytterligare förbättras.

Totala massaexporten beräknas öka ca 3 % 1968—1969, samtidigt

som hemmamarknadsleveranserna ökar något kraftigare. Den ökade ex
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

69

porten beräknas helt hänföra sig till blekt sulfat, medan exporten av övriga

kvaliteter minskar. Med den ovan angivna leveransutvecklingen och ett antagande

om att producenterna i stort sett anpassar produktionen efter avsättningsmöjligheterna

beräknas produktionen av avsalumassa öka ca 6 %

1968—1969.

Denna produktionsprognos innebär att produktionskapaciteten utnyttjas

helt för kvaliteten blekt sulfat, som utgör närmare hälften av avsaluproduktionen.

För övriga kvaliteter räknar man däremot inte heller under 1969

med att helt utnyttja produktionskapaciteten.

Läget inom pappers- och pappindustrin förbättrades påtagligt under 1968.

Den kraftigt stigande efterfrågan på papper i Västeuropa medförde att den

svenska pappersexporten, som var oförändrad 1966—1967, ökade 17 % i ton

räknat 1967—1968, samtidigt som hemmamarknadsleveranserna steg 8 %.

Produktionen ökade successivt under året jämsides med ett ökat kapacitetsutnyttjande

och bruken var vid årets slut inom flertalet sektorer uppe i ett

mycket högt kapacitetsutnyttjande. Producenterna har nu reducerat lagren

till en mer normal volym efter den lagerökning som skedde under 1967 till

följd av avsättningssvårigheterna. Produktionsökningen 1968 kom därmed

att stanna vid ca 10 %. De kraftigaste produktions-och leveransökningarna

redovisas för pappersslagen tidningspapper, journalpapper och halvkemisk

fluting för wellpapptillverkning.

Den bedömning av pappersexporten 1968—1969 som gjorts inom konjunkturinstitutet,

och som närmare redovisas i kapitel III, innebär i det närmaste

en halvering av ökningstakten 1967—1968. Hemmamarknadsleveranserna

beräknas samtidigt fortsätta att öka dock i något lägre takt än under

1968. Under förutsättning av ungefär oförändrad lagerhållning i producentledet

beräknas denna efterfrågeutveckling leda till en volymmässig ökning

av produktionen på ca 9 %. Produktionskapaciteten beräknas samtidigt öka

i stort sett lika mycket, varför kapacitetsutnyttjandet för gruppen som helhet

torde bli oförändrat högt.

Produktionen inom livsmedelsindustrin inklusive dryckesvara- och tobaksindustrin

ökade 1967—1968 med knappt 2 %, vilket innebär en lägre

ökningstakt än under 1967. Den egentliga livsmedelsindustrins utveckling

var svag under 1968, produktionen låg kvar ungefär på 1967 års nivå. Den

största produktionstillväxten, ca 14 %, noterades inom dryckesvaruindustrin,

medan tobaksindustrins ökningstakt uppgick till ca 6 %. För 1969

torde man få räkna med ungefär samma ökningstakt i produktionen som under

1968 med hänsyn till en beräknad i stort sett oförändrad ökningstakt för

livsmedelskonsumtionen.

Produktionen inom textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin sjönk enligt

statistiska centralbyråns produktionsindex med 2,5 % från 1967 till

1968. En drygt 1-procentig tillväxt inom den egentliga textilindustrin motvägdes

av en närmare 6-procentig minskning av beklädnadsvaruindustrier
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

nas (exkl. trikåindustrin) produktion. Produktionsökningen inom den egentliga

textilindustrin bars framför allt upp av en stark ökning av mattprodulctionen

samt tillverkningen av trikåväv. Däremot tycks t. ex. produktionen

av beklädnadsvaror av trikå ha gått tillbaka. Inom beklädnadsindustrin

har i första hand skotillverkningen fortsatt att gå markant tillbaka — jämfört

med 1967 beräknas skoproduktionen ha minskat med över 13 %. Konfektionsindustrins

produktionsnedgång beräknas till knappt 5 %. Produktionsutvecklingen

inom totala beklädnadssektorn, till vilken även trikåindustrins

beklädnadsvaruproducerande del hänföres, överensstämmer väl

med den som erhålles genom konjunkturinstitutets försörjningsbalans för

beklädnadsvaror (där trikåvarorna ingår). Denna bygger på en 2-procentig

konsumtionsökning (här bör emellertid noteras, att statistiska centralbyråns

nationalräkenskapsberäkningar slutar på en mycket obetydlig konsumtionsökning

av här ifrågavarande varor), en lagerökning som motsvarar ungefär

hälften av konsumtionsökningen samt ett exportvolymutfall 1967—1968 på

13 %. Importvolymen var under 1968 likaledes 13 % högre än 1967 — en

fördubbling av pälsimporten utgör här en väsentlig uppdragande faktor —

vilket ger en produktionsvolym för beklädnadssektorn för 1968 som med

5 % understiger 1967 års.

Såsom underlag för prognosen av sektorns produktion 1969 har liksom tidigare

i första hand tjänat en försörjningsbalans för beklädnadsvaror (inkl.

trikåvaror). I denna har kalkylerats med en 2,5-procentig konsumtionsökning,

en svag lagerminskning, en 10-procentig exportökning samt en fortsatt

avtagande importvolymtillväxt. Denna har uppskattats till relativt blygsamma

7 %, vilket är drygt hälften av 1968 års importökning men något

större än 1966 års. Detta leder fram till en produktionsprognos som slutar

på en minskad beklädnadsproduktion med en knapp procentenhet i förhållande

till 1968. Å andra sidan torde man kunna räkna med en fortsatt

produktionsökning inom väveri- och spinnerisektorn (exempelvis av

trikåväv och vissa heminredningstextilier) och övrig sömnadsindustri, varför

sektorns totala produktion under 1969 uppskattas något överträffa

1968 års.

De hittills berörda branscherna svarar för drygt 80 % av den totala industriproduktionen.

För återstående industrisektorer, som i tabell 4 ingår

under benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen efter 1966

till övervägande delen mycket bristfälligt belyst. Den i tabellen angivna

utvecklingen 1967—1969 syftar huvudsakligen till att ge en ungefärlig uppskattning

av produktionsförändringarna inom dessa branscher sammantagna.

Jord- och stenindustri, kemisk-teknisk samt grafisk industri utgör de

förädlingsvärdemässigt tyngst vägande branscherna inom gruppen, som också

innefattar pappersvaru-, läder- och gummivaruindustri. Nedan berörs

utvecklingen inom de två förstnämnda av dessa branscher.

Produktionen inom jord- och stenindustrin ökade endast svagt under 1968

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

71

Tabell IV: 4. Industriproduktionens utveckling 1967—1969

Procentuella volymförändringar

1967—1968

1968—1969

prognos

Järnmalmsgruvor ............................

14

3

Järn- och metallverk..........................

8

8

Verkstadsindustri, exkl. varv ..................

6

9

Träindustri1..................................

8

6

därav: sågverk..............................

12

6

Massaindustri ................................

0

6

Pappers- och pappindustri ....................

10

9

Livsmedelsindustri2 ..........................

2

2

Textil- och beklädnadsindustri ................

- 3

1

Övriga branscher, exkl. varv ..................

6

6

Totala industrin

5,5

7

1 Inkl. wallboardfabriker.

2 Inkl. dryckesvaru- och tobaksfabriker.

Källor: 1967—1968, statistiska centralbyråns preliminära industriproduktionsvolymindex.

1968—1969, konjunkturinstitutet.

och för året som helhet kom produktionsökningen i förhållande till 1967 att

stanna vid ca 1 %. Produktionen inom cementfabrikerna samt cement- och

betongvarufabrikerna ökade obetydligt. Produktionen av tegel fortsatte att

minska, medan produktionen av glas ökade relativt kraftigt. Med hänsyn till

byggnadsverksamhetens prognoserade omfattning beräknas produktionsökningen

1969 komma att bli ca 3 %.

Produktionen inom den kemisk-tekniska industrin ökade med ca 11 %

1967—1968, vilket är något lägre än ett år tidigare. Liksom 1967 visar oljeraffinaderierna

en mycket kraftig produktionstillväxt — drygt 50 % — vilket

lett till att de nu svarar för närmare 12 % av produktionen inom

branschen. Även för övriga delar av branschen, som dock till större delen

är mycket bristfälligt täckta av statistik, tycks ökningstakten i allmänhet

ha varit relativt god.

Då oljeraffinaderiernas kapacitetstillväxt tills vidare i stort sett har upphört,

beräknas ökningstakten för denna delbransch avta betydligt 1969. Ökningen

inom övriga delar av branschen beräknas bli ungefär densamma

som under 1968. Den totala produktionsökningen inom den kemisk-tekniska

industrin 1968—1969 skulle därmed bli några procent lägre än under

1967—1968.

Totalt för gruppen övriga branscher beräknas produktionen ha ökat med

6 % 1967—1968. Även för 1969 torde man kunna räkna med ungefär samma

ökningstakt för dessa branscher sammantagna.

Den totala industriproduktionen ökade med ca 5,5 % enligt ovan redovisade

preliminära beräkningar för de olika industribranscherna, vilket framgår

av tabell 4, som också visar de olika sektorernas produktionsutveckling.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Produktionsuppdragande 1968 var främst de höga ökningstalen för gruvor,

järn- och metallverk samt trä-, pappers- och kemisk industri jämte den åter

relativt goda tillväxten inom den tungt vägande verkstadsindustrin.

För 1969 implicerar — såsom ovan redovisats — de givna prognoserna för

konsumtion, investeringar, lagerförändringar, export och import en produktionsuppgång

i något högre takt än 1968, nämligen med omkring 7 %. Ökningstakten

från 1968 bibehålls i stort sett oförändrad för järn- och metallverk

samt pappersindustrin, medan den förstärks för verkstadsindustrin.

Dämpningen i tillväxttakten för framför allt gruvor och träindustri uppvägs

bl. a. av att produktionsökningar under 1969 beräknas komma till

stånd inom massa- samt textil- och beklädnadsindustrin.

2. Skogsbruket

De konsekvenser den ovan redovisade utvecklingen inom skogsindustrierna

samt föreliggande export-, import- och lagerprognoser beräknas få för

skogsbruket har sammanfattats i en försörjningsbalans för rundvirke (tabell

5).

Som framgår av balansen beräknas avverkningarna under 1968 ha varit

omkring 7 % lägre än 1967. Produktionsminskningen är nästan helt liänförlig

till massaveden, där den beräknas ha varit närmare 20 %, medan produktionen

av sågtimmer steg med omkring 9 %. Den starka minskningen för

massaveden förklaras av den mycket kraftiga lageromsvängning som inträffade

under 1968 — från att ha ökat med 2,7 miljoner kubikmeter under

1967 minskade lagren med 3,5 miljoner kubikmeter massaved under 1968.

Tabell IV: 5. Försörjningsbalans för rundvirke 1966—1969

1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1966

1967

1968

1969

prognos

Produktion ......................

48 992

55 062

51 300

55 390

sågtimmer......................

19 044

19 499

21 260

22 620

massa- och boardved............

25 617

31 356

25 945

28 790

övrigt rundvirke................

4 331

4 207

4 095

3 980

Import ..........................

373

413

245

370

Summa tillgång

49 365

55 475

51 545

55 760

Export ..........................

2 103

2 645

2 785

2 525

Lagerförändring ..................

—1 697

+ 2 700

-3 640

-2 150

Förbrukning......................

48 959

50 130

52 400

55 385

sågtimmer......................

18 618

19 056

21 270

22 610

massa- och boardved............

26 136

26 979

27 140

28 895

övrigt rundvirke................

4 205

4 095

3 990

3 880

Summa användning

49 365

55 475

51 545

55 760

Källa: Konjunkturinstitutet.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

Den sammanlagda förbrukningen av rundvirke beräknas ha stigit med

4,5 %, en ökning som framför allt hänför sig till sågtimret.

Under 1969 beräknas förbrukningen av rundvirke stiga med närmare 6

Ökningen beräknas bli ungefär lika stor för såväl massaveden som sågtimret,

dvs. drygt 6 %, medan förbrukningen av övrigt rundvirke fortsätter

att sjunka något. Massavedslagren har antagits komma att minska med ytterligare

2 miljoner kubikmeter och lagren av sågtimmer har beräknats

minska i samma takt som 1968. Exporten av rundvirke, som steg kraftigt

främst på grund av ökad export till Norge under 1967 och 1968, väntas falla

tillbaka något under 1969. Ett realiserande av den sålunda skisserade efterfrågan

skulle innebära en ökning av skogsavverkningarna med ca 8 % från

1968 till 1969.

3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas av statens jordbruksnämnd

ha ökat med 7 % i volym 1967—1968. Ökningen beror främst

på det goda skördeutfallet av bl. a. oljeväxter. För 1969 beräknas jordbrukets

bidrag till bruttonationalprodukten minska med 10,5 % i volym. Produktionen

av vegetabilier beräknas minska kraftigt under förutsättning

av normal skörd. Animalieproduktionen beräknas ha ökat med ca 3 % i

volym 1967—1968 och beräknas komma att minska i volym under 1969 med

likaledes 3 %.

Elkraftsproduktionen ökade enligt centrala driftledningens beräkningar

med ca 4,5 % i volym från 1967 till 1968. Denna ökning ligger helt på värmekraftsproduktionen,

och förädlingsvärdets tillväxt kan under sådana omständigheter

skattas till endast 3 %. Produktionsökningen beräknas bli

ungefär lika stor 1968—1969 som 1967—1968, eller knappt 5 %. Både produktionen

av vattenkraft och värmekraft beräknas komma att öka under

1969. Totala förbrukningen av kraft för prima ändamål ökade med ca

11 % från 1967—1968 och under 1969 beräknas ökningen komma att bli

ca 8 %.

I kapitel VII beskrivs utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten.

Av dessa beräkningar framgår att bruttoinvesteringarna i byggnader

och anläggningar ökade 1967—1968 med ca 1,5 % i volym och för 1969

beräknas motsvarande ökningstal bli ca 4,5 %.

I följande tablå har de olika näringsgrenarnas förändringstal för produktionsvolymen

sammanställts. Industriproduktionen väntas öka ca 7 %

1968—1969 mot ca 5,5 % 1967—1968 och byggnadsverksamhetens produktionsvolym

1969 väntas bli ca 4,5 % mot ca 1,5 % 1968. Detta påverkar

produktionen av varor och kraft, så att dess ökningstal väntas bli en procentenhet

större 1969 jämfört med 1968, eller ca 5 % mot ca 4 %. Skogsproduktionen,

som 1967—1968 beräknas ha gett ett negativt bidrag till brutto
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo år 1969

nationalprodukten, väntas komma att öka med 8 % i volym 1968—1969.

Detta omslag uppväger i huvudsak den negativa effekt på ökningstalet 1969,

som jordbrukets produktionsminskning väntas utgöra.

Med ovan angivna förutsätttningar angående varu- och kraftproduktionen

och med ett antagande om en trendmässig utveckling av de privata tjänsternas

produktionsvolym erhålls en ökning av bruttonationalprodukten, beräknad

från produktionssidan, med ca 4 % 1967—1968. Detta är drygt en halv

procentenhet mer än den av statistiska centralbyrån beräknade tillväxten

av bruttonationalprodukten, mätt från användningssidan. Den trendmässiga

framskrivningen har härvid givit en produktionstillväxt för de privata

tjänsterna (däribland handelns produktionsinsats) med åtminstone 3 %

1967—1968 och tillväxten för de offentliga tjänsterna beräknas ha utgjort

ca 8 %. Detta ger sammanlagt en ökning av tjänstesektorernas produktionsvolym

med ca 4 % under 1968. Samma tillväxttakt beräknas för varuoch

kraftproduktionen.

För 1969 väntas bruttonationalprodukten öka med drygt 4,5 %, mätt från

användningssidan. Denna ökning ligger i linje med den som man kommer

fram till genom en överslagskalkyl från produktionssidan inbegripet den

ovannämnda trendframskrivningen av de privata tjänsterna. Tillväxten för

dessa antas därvid bli ca 4 %. För de offentliga tjänsterna väntas ökningen

bli ca 5,5 % och totalt för tjänstesektorerna ca 4,5 %. Varu- och kraftproduktionen

beräknas öka inemot 5 %.

Förändring i

pro duktio n s volym

1967—1968

1968—1969

procent

milj. kr. i 1968

års priser

procent

Jordbruk......................................

7

—500

—10,5

Skogsbruk ....................................

— 7

200

8

Industri ......................................

5,5

2 850

7

Byggnadsverksamhet ..........................

1,5

550

4,5

Elkraftsproduktion ............................

3

200

5

Summa varu- och kraftproduktion ................

4

3 300

5

Offentliga tjänster ............................

8

1 000

5,5

Övriga tjänster................................

3

2 300

4

Summa tjänstesektorerna ........................

4

3 300

4,5

Total produktion ..............................

4

6 600

4,5

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

75

V. Arbetsmarknaden

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1969

I den preliminära nationalbudget en för 1969 anfördes att den svenska

arbetsmarknaden under 1968 präglades av en under året successivt stigande

efterfrågan på arbetskraft, mätt med antalet obesatta platser vid månadens

mitt. Nu tillgänglig statistisk information antyder dock inte att denna utveckling

skulle ha resulterat i någon ökad sysselsättning, utan en svag

nedgång i antalet förvärvsarbetande synes, räknat på årsgenomsnitten, ha

ägt rum mellan 1967 och 1968. Enligt arbetskraftsundersökningarna, såväl

de ordinarie kvartalsundersökningarna som de utvidgade höstundersökningarna,

skulle emellertid antalet sysselsatta ha ökat med någon procentenhet.

Häri inryms dels ökad frånvaro och dels ökat antal korttidsarbetande, medan

antalet personer som var i arbete mer än 21 timmar under mätveckan

minskade, enligt höstundersökningarna med 1 %. Jämfört med 1967 har

dock läget på arbetsmarknaden under 1968 utmärkts av eu viss förstärkning,

vilken framträdde allt tydligare under loppet av året och även har

fortsatt under början av 1969.

Efterfrågan på arbetskraft

Serien över obesatta platser, vilken redovisas med fördelning på näringsgrenar

och län, kan betraktas som en god indikator på i vilken riktning efterfrågan

på arbetskraft utvecklas. Säsongrensat vände kurvan över antalet

obesatta platser uppåt under hösten 1967, och fr. o. m. april 1968 har

antalet obesatta platser varje månad varit högre än motsvarande månadstal

för föregående år. I april 1969 var uppgången 61 %, och antalet obesatta

platser uppgick därmed till nästan 55 000. Sedan den nuvarande statistikens

tillkomst (juni 1961) uppvisar endast april 1965 ett — obetydligt — högre

värde.

I diagram 1 visas för några näringsgrenar den säsongrensade utvecklingen

för serien över obesatta platser. Av diagrammet framgår den markerade

uppgången från senare delen av 1968, främst hänförlig till industrin, inom

vilken metall- och verkstadsindustrin svarar för största andelen. Uppgångar

noterades inom alla industribranscher. Inom skogsindustrierna ägde dock

en svag nedgång rum mellan februari och mars 1969. Inom de offentliga

tjänsterna synes någon ökning i den icke tillgodosedda efterfrågan på

arbetskraft inte ha skett, medan inom de övriga tjänstesektorerna samt

byggnadsverksamheten tendensen varit klart uppåtriktad.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Diagram V:l. Antal lediga platser vid månadens mitt mars 1966—mars 1969

Säsongrensade månadssiffror. Log. skala

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

Industri och hantverk

10000

Metall- och verkstadsindustri

6 000

Textil-, sömnads-, läder-, håroch

gummiindustri

Träindustri

30.000

Privata och offentliga tjänster

20 000

Offentliga tjänster

10000

Varuhandel

Byggnadsverksamhet

I-L---L----I_I

1966 1967 1968 1969

1966 1967 1968 1969

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

Antalet obesatta platser under första kvartalet 1969 ansluter sig såväl

till nivå som utveckling mycket nära till det läge som rådde första kvartalet

1964. Ett studium av de säsongrensade värdena visar att uppgången i båda

fallen varat ungefär lika länge, från slutet av 1967 respektive senare delen

av 1962. Frågan är då om en fortsatt uppgång också kan väntas, och

i så fall med vilken styrka, under resten av 1969. — Vissa olikheter kan

urskiljas. Således har uppgången under loppet av 1968 och början av 1969,

huvudsakligen då under den senare delen av perioden, varit kraftigare än

den var under 1963 och första kvartalet 1964, vilket främst kommer till

synes inom industrin. Vidare har de mellanliggande årens utveckling medfört

att antalet obesatta platser inom industrin under november 1968—mars

1969 var större än under motsvarande period 1963—1964. Givetvis kan man

inte enbart av det ovanstående dra den slutsatsen att det kan väntas en högre

sysselsättningsuppgång 1968—1969 än 1963—1964 eller ens en lika kraftig.

De bakomliggande omständigheterna är i åtskilliga hänseenden olika,

varför man riskerar att dra felaktiga slutsatser om man söker extrapolera

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969 77

den nuvarande utvecklingen med ledning av förhållanden som rådde i ett

annat läge. Sålunda kan benägenheten att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingarna

ha varit olika. — Inom offentliga tjänster samt hushåll,

hotell- och restaurangarbete var den otillfredsställda arbetskraftsefterfrågan,

mätt med antalet obesatta platser, lägre under 1988—mars 1969 än

under 1963—mars 1964.

Vid arbetsförmedlingarna redovisas också totala antalet under en månad

anmälda lediga platser. Under januari—mars 1969 noterades en uppgång

med 15 % jämfört med samma månader 1968, med ökningar främst inom

yrkesgrupperna tillverkningsarbete samt kameralt och kontorstekniskt arbete.

Mellan värdena för 1967 och 1968 föreligger dock inte full jäinförbarhet

på grund av omläggning av statistiken från 1968. — Uppgången i

antalet obesatta platser vid månadens mitt markerar sannolikt en icke tillgodosedd

efterfrågan på yrkesarbetare. Denna icke tillgodosedda efterfrågan

synes alltså ha stigit väsentligt kraftigare än totala antalet under månaden

lediga platser.

Ovanstående utvecklingstendenser kan kompletteras med resultat från

konjunkturinstitutets barometerundersökningar för industrin och byggnadsverksamheten.

Av dessa framgår att andelen industriföretag som uppgivit

brist på yrkesarbetare fortsatt att öka från december 1968 till mars 1969.

En relativt kraftig uppgång synes även ha inträtt i bristen på andra arbetare

än yrkesarbetare, och man får gå tillbaka till slutet av 1965 för att

finna bristtal av motsvarande storleksordning. Även andelen företag som

uppgivit brist på tjänstemannapersonal synes nu ha ökat. Inom byggnadsoch

anläggningsverksamheten efterfrågades fortfarande huvudsakligen träarbetare,

dock i lägre omfattning än i december 1968.

Diagram V:2. Industrisysselsättningen 1965—1968

Antal anställda arbetare. Förändring i procent från motsvarande månad föregående år

— Metall- och verkstadsindustri

Totala industrin

1965 1966 1967 1968 1969

Källa: Statistiska centralbyrån.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Utvecklingen inom industrin illustreras också i diagram 2. Till grund för

detta har legat statistiska centralbyråns korttidsstatistik över sysselsättningen

för industriarbetare, och det anger hur antalet anställda arbetare

förändrats procentuellt från motsvarande månad föregående år. Av diagrammet

framgår att sysselsättningsnedgången från början av 1967 blivit

allt lägre och i januari 1969 var antalet anställda arbetare inom hela industrin

lika stort som i januari 1968. Från februari 1968 till 1969 noterades

en svag uppgång.

Arbetslöshet in. m.

I tabell 1 ges detaljerade uppgifter om den vid arbetsförmedlingarna

registrerade arbetslösheten under första kvartalet 1969. Som framgår av

tabellen var antalet arbetslösa under första kvartalet 1969 i genomsnitt

4 700 lägre än under första kvartalet 1968. Till en viss del är dock nedgången

i januari påverkad av skillnader i väderleken. Säsongrensat har

arbetslösheten minskat från juli 1968 till februari 1969, medan från februari

till mars en tillfällig mindre uppgång ägde rum. I april 1969 uppgick antalet

arbetslösa till 42 550, en nedgång med 770 personer jämfört med april

1968. Regionalt minskade arbetslösheten nästan genomgående i södra och

mellersta Sverige från första kvartalet 1968 till 1969, medan ökningar noterades

i skogslänen. Även där var dock under februari och mars 1969 arbetslösheten

bland industriarbetarna lägre än under 1968.

Nedgången i den registrerade arbetslösheten kan med visst fog sägas underskatta

den verkliga nedgången vid jämförelser med utvecklingen mellan

tidigare år. Som framhölls i den preliminära nationalbudgeten för 1969

torde förändringar i arbetsmarknadspolitiken från den 1 juli 1968 inte

oväsentligt ha inverkat på arbetslöshetsnivån. I samband med arbetslöshetsräkningarna

sedan juli 1968 har uppgifter inhämtats om antalet arbetslösa

som uppbar omställningsbidrag. Antalet var i juli 1968 ca 100 och har

sedan ökat månad för månad så att det uppgick till 1 370 personer i januari

1969 och 1 520 personer, varav 1 440 icke arbetslöshetsförsäkrade, i februari

1969. Enligt en undersökning i januari 1969 uppbar 1 950 arbetslösa

extra kassaersättning och totala antalet arbetslösa som erhöll äldrestöd

uppgick därmed till ca 3 300 personer.

Möjligheten att erhålla omställningsbidrag och förlängd ersättning från

arbetslöshetskassa har påverkat arbetslöshetstalen i främst de högre åldersklasserna.

I nedanstående tablå visas hur antalet arbetslösa per kvartal, fördelade

på vissa åldersgrupper, förändrats från föregående år.

Som framgår av tablån var antalet arbetslösa yngre än 25 år redan

fr. o. m. andra kvartalet 1968 lägre än under 1967, medan för de arbetslösa

i åldrarna 25—59 år en nedgång ägde rum först under fjärde kvartalet. En

del av ökningen under tredje kvartalet för denna åldersgrupp förklaras

emellertid av den s. k. semesterarbetslösheten. Antalet arbetslösa som var

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

79

Antal arbetslösa, förändring från föregående år

1968 I ............................

Under 25 år

25—59 år

60 år och

däröver

Samtliga

+ 1 390

— 300

— 390

—2 560

—3 230

+ 6 400

+ 2 no

+ 2 480

—1 550

—5 000

+ 2 170

+ 1 120

+ 3 070

+ 3 210

+ 3 500

+ 9 960

+ 2 930

+ 5 160

— 900

—4 730

II ............................

III ............................

IV ............................

1969 I ............................

60 år och däröver har däremot fortsatt att öka. Belysande för utvecklingen

inom denna åldersklass är att antalet icke arbetslöshetsförsäkrade har ökat

kraftigt, under de första månaderna av 1969 en fyrdubbling jämfört med

samma period 1968. De icke arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa i dessa åldrar

torde till stor del utgöras av t. ex. företagare som sökt omställningsbidrag.

På grund av den ökade efterfrågan på arbetskraft har det beslutats att

vissa typer av beredskapsarbeten skall avvecklas tidigare än under de senaste

åren. Under januari—mars 1969 var i genomsnitt 17 500 personer anställda

i beredskapsarbeten (exkl. anställda vid s. k. T-arbeten och arbeten

för specialanvisade), en minskning med 2 270 personer jämfört med 1968.

Omfattningen av arbetsmarknadsutbildningen ökar år från år, och under

första kvartalet 1969 deltog i genomsnitt 36 200 personer i sådan utbildning

mot 32 970 under samma period 1968.

Antalet arbetstagare, som berördes av varsel om driftsinskränkningar

uppgick under 1968 till totalt 22 700, varav inom industrin 18 600, mot

24 500 under 1967. Under januari—mars 1969 var antalet 2 600 mot 9 530

under 1968. Om antalet berörda arbetstagare summeras över en 12-månadersperiod

finner man att antalet sjunkit nästan kontinuerligt från ca

26 000 per månad under första halvåret 1968 till 15 700 under mars 1969.

I ett något längre perspektiv har arbetsmarknadsläget alltsedan hösten

1967 i stora drag karakteriserats av stigande efterfrågan, och även för

arbetslösheten kan ett omslag i utvecklingen bedömas ha ägt rum mot slutet

av 1967. Under sommarhalvåret 1968 indikerade de säsongrensade kurvorna

en försvagning av arbetsmarknadsutvecklingen som visade sig övergående,

och en markant ökning av efterfrågan kom till synes under fjärde kvartalet

1968 och första kvartalet 1969.

2. Arbetsmarknaden 1969

Enligt statistiska centralbyråns juniräkning minskade antalet sysselsatta

inom jordbruket med 8,5 % från 1967 till 1968. En sysselsättningsnedgång

av åtminstone samma storleksordning som 1968 bedöms äga rum 1969.

Inom skogsbruket minskade enligt statistiska centralbyrån antalet syssel
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Ma j:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell V: 1. Registrerad arbetslöshet januari—mars 1968 och 1969 regionalt och branschvis

Månadstal resp. kvartalsgenomsnitt

Arbetslöshetsförsäkrade

Samtliga

varav:

arbets-

lösa

kvinnor

Industri-

arbetare

Bygg-

nadsar-

betare

Skogs-

arbetare

Övriga

/. Antal registrerade arbetslösa

1969

1. Hela landet

jan.....................

14 000

17 550

2 560

13 440

55 710

10 490

febr.....................

12 970

15 330

2 390

12 690

50 290

9 550

mars....................

12 370

14 840

2 660

12 910

49 690

9 210

2. Södra och mellersta Sverige

jan.....................

9 660

9 940

180

7 730

32 320

6 720

febr.....................

8 940

9 220

200

7 080

29 430

6 120

mars....................

8 560

8 800

270

7 220

28 790

5 880

3. Värmland, Dalarna och

Norrland

jan.....................

4 340

7 610

2 380

5 710

23 390

3 770

febr.....................

4 030

6 110

2 190

5 610

20 860

3 430

mars....................

3 810

6 040

2 390

5 690

20 900

3 330

11. Förändring från motsva- rande period 196S

t. Hela landet

jan.....................

— 670

— 6 750

0

—- 570

— 8 700

310

febr.....................

— 1090

— 2 210

270

630

— 3 230

— 150

mars....................

— 1 510

— 1 480

720

750

— 2 250

— 360

1 kv...................

— 1 090

— 3 480

330

270

— 4 730

— 70

2. Södra och mellersta Sverige

jan.....................

— 920

— 6 920

— 160

— 880

— 9 510

270

febr.................• • . .

— 940

— 2 140

— 10

— 70

— 4 060

— 10

mars....................

— 1310

— 1860

90

80

— 4110

— 450

1 lev...................

— 1 060

— 3 640

— 20

— 290

— 5 890

— 70

3. Värmland, Dalarna och

Norrland

jan.....................

250

170

160

310

810

40

febr.....................

— 150

— 70

280

700

830

— 140

mars....................

— 200

380

630

670

1 860

90

1 kv...................

— 30

160

350

560

1 160

0

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år i969

satta inom storskogsbruket liksom totala antalet utförda dagsverken i det

enskilda skogsbruket med 17 å 18 % mellan 1967 och 1968. I kapitel IV

anges avverkningarna ha minskat med 7 % mellan 1967 och 1968. Den

beräknade avverkningsökningen med 8 % från 1968 till 1969 torde kunna

genomföras även med någon svag nedgång i antalet sysselsatta.

Inom industrin väntas, som framgår av kapitel IV, produktionens ökningstakt

stiga från 5,5 % 1967—1968 till 7 % 1968—1969. Mellan 1967 och

1968 kan sysselsättningsvolymen för industriarbetare rimligen bedömas

ha minskat med 4,5 % i timmar räknat. Antagandena om sysselsättningsutvecklingen

1969 baseras på den angivna produktionsprognosen samt förutsättningen

om en något lägre, men fortsatt hög, produktivitetstillväxt 1969

jämfört med 1968. I denna riktning verkar bl. a., som länsarbetsnämnderna

anger, en något ökad insats av icke yrkesarbetare. Även en förväntad

ökning i kapacitetsutnyttjandet kan i sig innebära att produktivitetstillväxten

avtar. Med beaktande av arbetstidsförkortningens efterfrågeuppdrivande

effekter kan då antalet industriarbetare beräknas bli ungefär oförändrat

eller öka något från 1968 till 1969. Med en tänkbar ännu något lägre

produktivitetstillväxt än den ovan antagna skulle antalet industriarbetare

kunna komma att öka med drygt 1 %. Den mest expansiva branschen synes

vara metall- och verkstadsindustrin.

Antalet sysselsatta inom byggnadsverksamheten synes ha minskat med

ca 0,5 % mellan 1967 och 1968. I kapitel VII anges tillväxten av investeringar

i byggnader och anläggningar stiga från 1,5 % 1967—1968 till 4,5 % 1968—

1969. Med ett rimligt genomslag av arbetstidsförkortningen skulle då antalet

sysselsatta kunna komma att öka med 1 å 2 % 1968—1969.

Inom tjänstesektorerna beräknas antalet sysselsatta öka med ett par tre

procent mellan 1968 och 1969, eller i oförändrad takt jämfört med 1967_

1968. Sysselsättningsuppgången 1969 inom de offentliga tjänsterna bedöms

därvid inte bli fullt lika stark som mellan föregående år.

Sammanvägda visar de näringsgrensvisa kalkylerna en mellan 1968 och

1969 oförändrad eller något ökad sysselsättningsvolym, räknad som antalet

sysselsatta vid oförändrad arbetstid. Denna beräkning omfattar i

princip endast förvärvsarbetande med minst halv normal arbetstid. Bl. a.

ingår således inte förändrad övertidsandel eller en trolig ökning i antalet

korttidsarbetande.

Den under 1969 fortsatta arbetstidsförkortningen kan tagen isolerad beräknas

medföra en ökning i arbetskraftsbehovet med 1 %. Emellertid har

det bedömts troligt att detta inte ökas med mer än drygt hälften så mycket.

Totala antalet sysselsatta skulle då komma att stiga med drygt 0,5 %

mellan genomsnittslägena för 1968 och 1969.

Da samtidigt det arbetskraftstillskott som uppkommer genom förändringar

i folkmängd och förvärvsfrekvenser kan beräknas vara mindre än

den antagna sysselsättningsuppgången ökar utnyttjandet av arbetskrafts
6

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115. Bilaga 1

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

resurserna från 1968 till 1969. Härvid har likväl räknats med en högre

nettoinvandring under 1969 än den som förekom 1968 (12 400 personer).

I utgångsläget fanns vissa outnyttjade arbetskraftsreserver. Rent numeriskt

skulle dessa troligen kunna medge en ytterligare sysselsättningsuppgång

1968—1969 som är väl så stor som den ovan antagna. Genom imperfektioner

både i fråga om utbudet och efterfrågan på arbetskraft såväl totalt

som regionalt begränsas emellertid den disponibla tillgången. Det kan därför

inte uteslutas att överhettningfenomen i ökad grad kommer att uppträda

inom vissa branscher i de södra och mellersta delarna av Sverige.

Med hänsyn till utvecklingen under loppet av 1968 och innevarande del

av 1969 synes de i försörjningsbalansen i kapitel I framlagda produktionsprognoserna

närmast tyda på att efterfrågetillväxten på arbetsmarknaden

kommer att dämpas mellan halvåren 1969. Vid en mera expansiv utveckling

än som framgår av försörjningsbalansen vore däremot en tillväxt av arbetskraftsefterfrågan

i oförändrat tempo väl tänkbar.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

83

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

Den totala lönesumman, dvs. summan av alla anställdas kontantlöner före

skatteavdrag, har enligt statistiska centralbyråns preliminära beräkningar

ökat med knappt 6 1/2 % mellan kalenderåren 1967 och 1968, dvs. lika stor

ökning som kalkylerna i den preliminära nationalbudgeten 1969 angav.

Justeringar i beräkningarna av vissa tjänstemannagruppers avtalsmässiga

löneförhöjningar har medfört att den totala avtalslöneökningen nu fastställts

till 4 3/4 %. Löneglidningen beräknas ha uppgått till närmare 13/4%,

medan nettoeffekten av sysselsättningsförändringar uppskattas till 0.

För industriarbetarna beräknas timförtjänsten ha ökat med närmare

6 1/2 % mellan 1967 och 1968, varav den avtalsmässiga ökningen svarade

för drygt 3 % och löneglidningen för något över 3 1/4 %. Detta ger tillsammans

med höjningen av ATP-avgiften på knappt 1/2 % en ökning av industriföretagens

timlönekostnader för arbetare med något över 6 3/4%. Den

nu beräknade ökningen av arbetskraftskostnaderna för industriföretagen

mellan 1967 och 1968 ligger något högre än den enligt kalkylerna i den preliminära

nationalbudgeten. Fortfarande gäller emellertid att uppgången 1968

är den klart lägsta under 60-talet.

Mellan 1968 och 1969 antas den totala lönesumman öka med 8 1/2 %. I beräkningarna,

som försvårats av det mycket osäkra läget i avtalsförhandlingarna

mellan LO och SAF, har förutsatts att förhandlingarna på alla väsentliga

avtalsområden kommer att genomföras utan arbetskonflikt. Förtjänstutvecklingen

för 1969 antas bli ca 7 % i genomsnitt för samtliga löntagare.

Härvid har förutsatts att löneglidningen 1969 blir större än 1968. Nettoeffekten

av sysselsättningsförändringarna har vidare satts till ca 1 1/2 %.

Övriga inkomster

Sammanlagt har enskilda företagares inkomster, enligt nu föreliggande

beräkningar, varit oförändrade 1967—1968 (tabell 1). Jordbrukarnas inkomster

från jordbruket m. m. ökade med 4 %, och deras skogsinkomster minskade

med närmare 9 %, medan övriga enskilda företagares inkomster förblev

oförändrade. För 1968—1969 antas för enskilda företagares inkomster

totalt en obetydlig ökning. Jordbrukarnas inkomster från egentliga jordbruket

beräknas av jordbruksnämnden minska högst avsevärt 1968—1969.

Härvid har »normalskörd» förutsatts. För inkomster från jordbruket m. m.

(dvs. ett utvidgat sektorbegrepp enligt nationalräkenskaperna) har ned
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1967—1969

Milj. kr. i löpande priser

1967

1968

1969

Procentuell

prognos

förändring

1967—

1968—

1968

1969

1. Faktorinkomst....................

88 821

93 754

100 968

5,6

7,7

Egentliga löner1 ..................

71 662

76 333

82 792

6,5

8,5

Enskilda företagares inkomster ....

7 225

7 229

7 282

0,1

0,7

Kapitalinkomster (netto) ..........

1 772

1 801

1 917

1,6

6,4

Ofördelad restpost ................

8 162

8 391

8 977

2,8

7,0

2. Inkomstöverföringar till hushåll ....

13 418

15 050

16 555

12,2

10,0

Egentliga inkomstöverföringar......

9 755

10 530

11 551

7,9

9,7

Socialförsäkringsutfall..............

3 663

4 520

5 004

23,4

10,7

3. Direkta skatter, avgifter m. m.....

28 518

31 181

35 550

9,3

14,0

4. Hushållens nettoinbetalningar till det

offentliga (3—2) ..................

15 100

16 131

18 995

6,8

17,8

5. Utfallna privata försäkringar ......

1 964

2 092

2 281

6,5

9,0

6. Inbetalda privata försäkringspremier1

1 317

1 548

1 700

17,5

9,8

7. Disponibla inkomster (1—4 + 5 — 6)

74 368

78 167

82 554

5,1

5,6

8. Privat konsumtion................

69 173

73 129

77 310

5,7

5,7

9. Sparande (utöver försäkringssparande)

5 195

5 038

5 244

- 3,0

4,1

1 Häri ingår ej arbetsgivaravgifter; dessa uppgick 1967 till 5 735 milj. kr., 1968 till 7 049

milj. kr. och beräknas uppgå till 7 865 milj. kr. 1969.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

gången uppskattats till över 10 %. Skogsinkomster har på basis av tillgängliga

pris- och avverkningsprognoser beräknats öka med närmare 8 % 1968

—1969. Övriga företagares inkomster antas öka med 5 % 1968—1969, vilket

återspeglar en konjunlcturbetonad dragning uppåt.

Kapitalinkomsterna, dvs. nettot av hushållens inkomster av räntor och utdelningar,

beräknas ha ökat med 1 1/2 % 1967—4968. För 1969 uppskattas

ökningen uppgå till mellan 6 och 7 % med hänsyn till bl. a. ökad utdelning

på hushållens aktieinnehav.

De egentliga inkomstöverföringarna (folkpension, barnbidrag, studiebidrag

m. m.) har ökat med 8 % 1967—1968. En något högre ökningstakt beräknas

för 1968—1969, ca 9 1/2 %. Det nya bostadstillägget förklarar denna

stegring i ökningstakten. Effekten på folkpensionen av ett beräknat högre

basbelopp för andra halvåret har inkalkylerats.

Utbetalningar från socialförsäkringen steg med ca 23 1/2 % 1967—1968.

Denna kraftiga ökning kan huvudsakligen återföras på sjukförsäkringsutbetalningarna

men även på de successivt stigande ATP-utbetalningarna. För

1968—1969 uppskattas ökningen till ca 10 1/2 %.

Direkta skatter och avgifter m. m. beräknas ha ökat med drygt 9 % 1967

—1968. Preliminära A-skatteinbetalningar, som utgör 3/4 av totalen, ökade

denna period med 12 1/2 % mot 14,3 % 1966—1967. Den låga ökningen i

totala skatteposten 9,3 % 1967—1968 kan helt hänföras till de ovanligt höga

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

85

Tabell VI: 2. Hushållens direkta skatter och avgifter 1967—1969

Milj. kr. i löpande priser

1967

1968

1969

1 halv-

2 halv-

hela

1 halv-

2 halv-

hela

1 halv-

2 halv-

hela

året

året

året

året

året

året

året

året

året

Prel. A-skatt ........

10 565

11 364

21 929

11 995

12 686

24 681

13 682

14 471

28153

Prel. B-skatt ........

1 546

1 538

3 084

1 560

1 559

3 119

1 653

1 653

3 306

Fyllnadsskatt ........

664

—

664

743

—

743

600

—

600

Kvarskatt............

1 819

—

1 819

1 704

—

1 704

1 855

—

1 855

Minus överskjutande

skatt..............

—

1 719

1 719

—

2 156

2 156

—

1 900

1 900

Övriga skatter........

190

409

599

253

493

746

348

502

850

Summa direkta skatter

14 784

11 592

26 376

16 255

12 582

28 837

18 138

14 726

32 864

Avgifter till:

staten ............

166

142

308

183

180

363

200

217

417

kommunerna ......

856

856

1 712

910

910

1 820

1 050

1 050

2 100

Summa direkta skatter

och avgifter

15 806

12 590

28 396

17 348

13 672

31 020

19 388

15 993

35 381

Anm. 1. Preliminär A-skatt inbetalas varannan månad (sex uppbördsterminer om året) med

första uppbördstermin i mars. Hushållen inbetalar sin preliminär-A-skatt via arbetsgivarna.

Mars-, maj-, och juliuppbörderna utgöres av skatter som arbetsgivarna dragit på löneinkomster

under första halvåret och A-skatter inbetalda vid dessa uppbördsterminer har i tabellen förts till

detta halvår. September-, november-, och januariuppbörderna har på samma grund förts till andra

halvåret.

Preliminär B-skatt däremot betalas direkt av hushållen till staten. Januari-, mars-, och majuppbörderna

har därför förts till första halvåret och juli-, september-, och novemberuppbörderna

till andra halvåret.

Anm. 2. Summa direkta skatter och avgifter i denna tabell understiger posten direkta

skatter, avgifter m. m. i tabell 1, som även innehåller transfereringar till utlandet och av

hushållen direkt utbetalda socialförsäkringspremier. (Dessa uppgick till 122 milj. kr. 1967,

161 milj. kr. 1968 och beräknas uppgå till 172 milj. kr. 1969.)

Anm. 3. Av utrymmesskäl har 1966 ej kunnat medtagas. Med hänsyn till textavdelningens

innehåll lämnas här följande komplettering. Fyllnadsskatt och kvarskatt uppgick till

612 milj. kr. resp. 1 534 milj. kr. 1 halvåret 1966 och överskjutande skatteåterbetalningar

uppgick till 1 272 milj. kr. 2 halvåret 1966. Nettot av dessa var 1966 således 874 milj. kr.

Källor: Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet.

överskjutande skatteåterbetalningarna i december 1968; nettot av kvarskatt

(inkl. fyllnadsskatt) och överskjutande skatt minskade med närmare 500

milj. kr. mellan 1967 och 1968 mot en minskning med drygt 100 milj. kr.

1966—1967. (Se posten direkta skatter, avgifter in. m. i tabell 1 samt tabell

2.)

För 1968—1969 har den totala skatteposten beräknats komma att öka

med 14 %. Preliminära A-skatteinbetalningar har därvid beräknats öka med

knappt 14 %. Nettot av kvarskatt (inkl. fyllnadsskatt) och överskjutande

skatt har beräknats stiga med ca 250 milj. kr.

Den marginella skattekvoten för den preliminära A-skatten, dvs. kvoten

mellan ökningen i den preliminära A-skatten och ökningen i lönesumman,

framgår av följande tablå (milj. kr. och %).

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

1

2

3

4

5

6

Löne-

Ökning

Prel.

Ökning

Marginell

Genomsnitt-

summa

av löne- summan

A-skatt

av prel.

A-skatt

skattekvot

(4) : (2)

lig skatte- kvot

(3) : (1)

1965 ................

60 129

5 768

17 093

2 580

44,7

28,4

1966 ................

66 705

6 576

19 179

2 086

31,7

28,8

1967 ................

71 662

4 957

21 929

2 750

55,5

30,6

1968 ................

76 333

4 671

24 681

2 752

58,9

32,3

1969 ................

82 792

6 459

28 153

3 472

53,8

34,0

Den marginella skattekvoten 1966 var låg på grund av den skattesänkning

som då företogs. Däremot uppvisar 1967 och särskilt 1968 en mycket hög

marginell skattekvot, till en del beroende på folkpensionsavgiftens höjning

vid halvårsskiftet 1967 men troligen även som en effekt av 1966 års skattereform.

I konsekvens härmed har för 1969 kalkylerats med hög marginell

skattekvot. Att denna kvot enligt prognosen likväl sjunker från 59 % 1968

till knappt 54 % 1969 förklaras dels av att de statliga skattesatserna förblir

oförändrade, dels av att lönehöjningen antagits i större utsträckning än

»normalt» falla på låglönegrupperna med i genomsnitt låga marginalskattekvoter.

Den marginella skattekvoten påverkas även av ändringar i

kommunalskattesatserna. Den genomsnittliga utdebiteringen har höjts med

91 öre per skattekrona 1968—1969 mot 63 öre 1967—1968. Höjningen av de

kommunala skattesatserna 1968—1969 motsvarar knappt 7 procentenheter

på den marginella skattekvoten räknat. Vid oförändrade kommunalskattesatser

1968—1969 hade det således funnits anledning räkna med en marginell

skattekvot för 1968—1969 på knappt 47 % i stället för 54 %.

Disponibla inkomster

De beräkningar som ovan redogjorts för resulterar i att hushållens disponibla

inkomster ökat med 5,1 % 1967—1968. Med hänsyn till den beräknade

prisökningen under samma period på knappt 1 1/2 % beräknas den reala

disponibla inkomsten ha ökat med 3,7 % 1967—1968, en lika stor ökning i

fasta priser som angavs i den preliminära nationalbudgeten.1

För 1968—1969 innebär beräkningarna att disponibelinkomsten ökar med

5,6 % i löpande priser, dvs. en något högre ökningstakt än 1967—1968. Då

11 löpande priser var prognosen i PNB dock en halv procentenhet högre. Prisuppgången

1967—1968 — enligt s. k. implicit beräkning — visar sig ha varit långsammare än man

då förutsåg. Den implicita prisindexens (IPI’s) ökning var lägre än konsumentprisindexens

(KPI’s). Detta kan delvis förklaras av att KPI’s vikter inte är lika med IPI’s. Som

exempel kan nämnas att inom gruppen varaktiga varor exkl. bilar svarar elektriska artiklar

för ca 20 % i KPI, medan motsvarande post i IPI svarar för ca 25 %. Inom gruppen

icke varaktiga varor exkl. livsmedel svarar drift och underhåll av motorfordon för

ca 16 % i IPI mot 9 % i KPI. KPI täcker vidare inte hela den privata inhemska konsumtionen

utan en mindre del av denna — bl. a. bank- och försäkringstjänster — måste

fastprisberäknas på ett annat sätt. Huvuddelen av denna grupp av varor och tjänster har

haft en lägre prisutveckling 1967—1968 än KPI totalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969 87

prisuppgången i genomsnitt mellan 1968 och 1969 beräknas till 2 1/2 % blir

tillväxten i den reala disponibla inkomsten 3,0 % 1968—1969.

2. Konsumentpriserna

Prisutvecklingen intill 1968

Från december 1967 till december 1968 steg konsumentpriserna enligt

långtidsindex med 2,0 %. Mellan genomsnittslägena för 1967 och 1968 kan

prisnivåns uppgång beräknas till 1,9 %. För nettoprisindex stannade uppgången

under loppet av perioden från december 1967 till december 1968

vid 1,1 %. De allmänna räntebidragen avvecklades vid årsskiftet 1967/1968

utan omedelbara verkningar på hyresnivån. Därigenom kom den eljest sannolika

höjningen av nettoprisindex att reduceras med nära en procentenhet.

Prishöjningens fördelning mellan olika delar av konsumtionen kan belysas

av följande sammanställning som avser utvecklingen under loppet av

1968.

Genomsnittliga prisförändringar december 1967—december 1968

Procent

Bostad.............................................. 4,2

Alkohol och tobak.................................... 4,2

Diverse varor........................................ 2,1

Livsmedel .......................................... 2,0

Tjänster (exkl. bostad)................................ 2,0

Bränsle och drivmedel................................ 1,7

Inventarier och husgeråd.............................. 0,1

Kläder och skor...................................... —1,2 I

I de reviderade nationalbudgeterna för de senaste åren har framlagts vissa

resultat av en prisanalytisk studie avseende perioden fr. o. m. 1960. Denna

studie har nu utsträckts till att även omfatta 1968. För vart och ett av åren

har indexhöjningarna uppdelats på ett antal komponenter som — förutom

ändringar i den indirekta beskattningen — bl. a. utvisar jordbruksprisernas,

bostadspostens och den internationella prisfaktorns kalkylmässiga andelar

av den inträffade prisrörelsen. Vidare beaktas särskilt taxeutvecklingen för

offentliga nyttigheter samt trendavvikelser i priserna på vissa färskvaror.

Den restfaktor som härefter kvarstår kan hänföras till från internationell

konkurrens skyddade näringsgrenar exklusive bostadsförvaltning, offentliga

nyttigheter och jordbruk. Det framgår av tabell 3 att prisuppgången 1968

inom dessa områden varit tämligen låg. Kostnadsgenomslaget har snarast

varit någon tiondels procentenhet lägre än vad som erfarenhetsmässigt kunnat

förväntas med hänsyn till den för året genomsnittliga lönestegringen. Utvecklingen

1968 har dock anslutit sig till tendenserna under de senaste åren

(fr. o. m. 1966) såtillvida som varken importpriser eller färskvarupriser bidragit

till prisuppgången och jordbrukspriserna endast i ringa grad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Kiingl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell Yl: 3. Konsumentprisförändringar 1960—1968 uppdelade på komponenter samt

prisprognos för 1969

(dec.—dec.)

1960—

1961—

1962—

1963—

1964—

1965—

1966—

1967—

1968—

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

Konsumentprisnivåns pro- centuella uppgång totalt..

2,2

5,0

3,4

3,8

6,2

4,7

3,1

2,0

2,9

därav hänförs till:

ändring av indirekta

skatter1 ............

1,8

0,6

0,2

2,5

0,7

1,1

0,5

0,3

ändring av internatio- nellt bestämda priser2

0,5

-0,2

0,7

0,8

0

-0,2

0

0,1

ändring av jordbruks- priser ..............

0,9

0,7

0,3

0,3

0,1

0,2

0,1

ändring av bostadspris- sättning ............

0,3

0,3

0,6

1,1

0,7

0,5

0,4

0,7

ändring av diverse taxor

0,1

0,3

0,1

0,3

0,1

0,5

0,4

0,1

0,3

trendavvikelse i priserna

på vissa färskvaror3..

0,2

-0,1

-0,2

0,4

-0,1

0

0

restfaktor ............

14

2,3

1,2

1,6

1,8

2,8

1,3

0,8

1,4

1 Härunder beaktas ej effekten av skatteförändringar avseende tidigare produktionsled

(exempelvis moms på bostadsbyggen).

2 Beträffande beräkningen av den internationella prisfaktorn hänvisas till s. 94—95 i den

preliminära nationalbudgeten för 1965.

3 De färskvaror som avses är inhemska grönsaker, bär och äpplen samt fisk.

Prisutsikter för 1969

Från december 1968 till mars 1969 steg konsumentprisindex 0,9 %. Prisuppgången

kan till största delen förklaras av höjda post- och teleavgifter,

höjda priser på fisk, frukt och grönsaker samt höjda bostadskostnader.

Från mars 1968 till mars 1969 har konsumentprisindex stigit med 1,9 %.

Vid bedömning av prisutsikterna för 1969 — eller närmare bestämt för

hela perioden december 1968—december 1969 — har i anslutning till tidigare

beräkningar följande faktorer beaktats:

1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från internationell

konkurrens skyddade näringsområdena (restfaktor och diverse

taxor i tabellen).

2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler

och beslut (avser främst bostäder och jordbruksprodukter).

3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.

4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar (posten trendavvikelse för vissa

färskvaror i tabellen).

5. Beslutade ändringar i den indirekta beskattningen.

(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna i detta kapitel har arbetsgivarnas

kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda överslagsvis

antagits stiga med ca 8 %. Under förutsättning att lönekostnadsök
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

ningen under 1969 får samma genomslagskraft i prissättningen som antagits

vid motsvarande beräkningar de närmast föregående åren kan återverkan

härav under punkt 1 anslås till 1,5 %.

Förhållandevis betydande taxehöjningar sker 1969. Detta i kombination

med prioriteringen av de i stor utsträckning inom servicenäringar verksamma

låglönegrupperna i årets avtalsrörelse kan förväntas innebära en underskattning

av det erfarenhetsmässiga sambandet mellan lönekostnadsstegring

och priseffekt. Det har därför förefallit motiverat att justera upp den

sammanlagda effekten under punkt 1 till 1,7 %. För taxorna uppskattas priseffekten

till 0,3 % och för restfaktorn till 1,4 %.

I ovanstående har inte inräknats den kostnadsstegring som följer av den

allmänna arbetsgivaravgiften. Effekten härav liksom av övriga åtgärder i

samband med skatteomläggningen vid årsskiftet 1968/1969 beaktas i det

följande under (5).

(2) I fråga om bostadsposten räknades i den preliminära nationalbudgeten

med en prisuppgång på 5 % under loppet av 1969. Denna bedömning

framstår nu av flera skäl som en underskattning. Räntehöjningen med en

procentenhet i februari får omedelbara återverkningar för egna hem. Under

förutsättning att räntenivån bibehålls oförändrad under resten av året kan

nu väntas en uppgång av hela bostadsposten på 7 % under 1969. Det motsvarar

en uppgång med 0,7 % på totalindex.

Jordbruksprisernas uppgång kan till följd av det nyligen träffade jordbruksavtalet

uppskattas till ca 1 % under 1969. Prisutfallet kan dessutom

påverkas av världsmarknadsprisernas förändring. Effekten på totalindex

av en uppgång för jordbrukspriserna med ca 1 % kan anges till 0,1 %.

(3) Med avseende på internationella prisutvecklingens direkta återverkningar

på konsumentprisnivån under 1969 finns nu anledning att räkna med

begränsade prisstegringsimpulser utifrån — till skillnad från vad som förutsattes

i den preliminära nationalbudgeten. Nettoeffekten av sådana impulser

utifrån har sålunda upptagits till 0,1 %.

(4) De tillfällighetsbetonade prisförändringarna (avseende exempelvis

grönsaker, frukt, färsk fisk) är svåra att förutse och någon effekt härav har

inle medräknats.

(5) Vad gäller omläggningen av den indirekta beskattningen från 1 januari

1969 har det ej funnits anledning att frångå den bedömning av effekten på

konsumentprisernas utveckling som framlades i den preliminära nationalbudgeten.

Således beräknas prisnivån stiga med 0,2 % på grund av skatteområdets

utvidgning och med 0,3 % på grund av införandet av den enprocentiga

arbetsgivaravgiften. Till följd av den minskade skattebelastningen på

investeringar har kalkylerats med en prissänkning på 0,4 %. Effekterna i

prissänkande riktning väntas emellertid slå igenom med en eftersläpning i

förhållande till effekterna i prishöjande riktning, varför nettoeffekten på

prisnivån härav 1969 kan väntas bli något större än 0,1 %. I det följande

opaginerad Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

räknas därför med 0,3 %. (Vid strikt kostnadsmässig uppdelning skulle dessa

extra 0,2 procentenheter tillföras restfaktorn.)

Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhålls

som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1969 väntas stiga med

2,9 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1968 och 1969 kan den

troliga förändringen anges till närmare 2,5 %.

Diagram VI: 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1964—1969

Index: 1964 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror

Disponibel inkomst

100 -

Icke varaktiga varor

Konsumtion

Tjänster

Personbilar

100 -

Turistnetto

Övriga varaktiga varor

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1964 1965 1966 1967 1968 1969

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

3. Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen ökade mellan helåren 1966 och 1967 med 2,4 %

i volym. Hushållens disponibla inkomster ökade ungefär lika mycket. Tillväxttakten

för konsumtionsvolymen stegrades till 4,2 % 1967—1968. Den

disponibla inkomsten ökade likaså avsevärt snabbare 1967—1968 än 1966—

1967 eller 3,7 %. Denna utveckling stämmer ej särskilt väl med standarduppfattningen

att konsumtionen anpassas till inkomstutvecklingen med en

viss tröghet i anpassningen. Enligt dessa föreställningar borde konsumtionen

ha vuxit starkare 1966—1967 och väsentligt svagare 1967—1968 än vad

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

91

Tabell VI: 4. Konsumtionsutvecklingen 1966—1968

1959 års priser

Milj. kr.

Procentuell volym-

Procentuella bidrag

förändring

till totala konsum-

tionsvolymökningen

1966

1966—

1967—

1966—

1967—

1967

1968

1967

1968

1. Varaktiga varor ..................

6 840

2,0

8,5

11,2

27,5

1.1. Bilar ........................

1 877

-12,0

25,1

-18,8

19,2

1.2. Övriga varaktiga..............

4 963

7,3

3,4

30,0

8,3

2. Icke varaktiga varor..............

29 474

2,4

3,1

58,7

43,8

2.1. Livsmedel....................

12 969

3,5

2,7

38,2

16,6

2.2. Övriga icke varaktiga ........

16 505

1,5

3,5

20,5

27,2

3. Tjänster..........................

12 no

1,9

4,4

20,2

26,3

3.1. Bostäder ....................

4 587

4,1

4,3

15,5

9,4

3.2. Övriga tjänster ..............

8143

0,7

4,5

4,7

16,9

4. Summa inhemsk konsumtion ......

49 044

2,2

4,2

90,1

97,6

5. Turistnettot......................

744

16,0

5,9

9,9

2,4

6. Hushållens totala konsumtion......

49 788

2,4

4,2

100,0

100,0

7. Hushållens disponibla inkomster ....

53 504

2,4

3,7

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

som faktiskt blev fallet. Såsom framhölls i den preliminära nationalbudgeten

för 1969 förefaller det sannolikt att den starka ökningen av den privata

konsumtionen 1968 till en del kan återföras på stigande köplust hos konsumenterna

i samband med de ökade möjligheterna till personkrediter. Likaså

kan konjunkturförbättringen under senare delen av 1968 ha haft en stimulerande

effekt på hushållens köplust. Beträffande konsumtionsutvecklingen

1967—1968 bör inskjutas att beräkningarna är osäkrare än normalt.

Från och med andra kvartalet 1968 har statistiska centralbyråns omsättningsstatistik

för detaljhandeln lagts om och väsentligt förbättrats. Vid omläggningen

uppstod emellertid vissa svårbemästrade skarvningsproblem. Av

två möjliga huvudmetoder har statistiska centralbyråns nationalräkenskapssektion

valt det alternativ som ger den relativt sett lägre ökningen av konsumtionen

1967—1968.

1967—1968 registrerades ett omslag i bilköpen med en volymökning på

25 % (se tabell 4) motsvarande en antalsökning på ca 21 %. Gruppen

övriga varaktiga varor ökade relativt svagt och i jämförelse med 1966—1967

halverades ökningstakten. Ökningen för icke varaktiga varor var större 1967

—1968 än 1966—1967. Exklusive livsmedel ökade icke varaktiga varor 3,5 %

i volym 1967—1968 mot 1,5 % 1966—1967. Konsumtionen av tjänster visade

en relativt kraftig uppgång i ökningstakt mellan 1966—1967 och 1967—1968

opaginerad Kontrollera mot PDF

92 Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

medan däremot turistnettot steg väsentligt svagare 1967—1968 än 1966—

1967.

Som omtalats i avsnittet om inkomstutvecklingen förutses hushållens disponibla

inkomster öka med 3 % i fasta priser 1968—1969. Konjunkturinstitutet

har valt att räkna med en konsumtionsvolymökning på ävenledes

drygt 3 % 1968—1969, dvs. en direkt parallellitet mellan hushållens inkomstoch

konsumtionsutveckling. Detta innebär att sparkvoten skulle förbli ungefär

oförändrad mellan 1968 och 1969.

Ersättningsbehoven hos hushållen i fråga om personbilar torde nu vara

stora med tanke på att skrotningen av bilar också under 1968, dvs. för tredje

året i följd, var onormalt liten. Sedan hösten 1968 har också nyregistreringarna

av personbilar legat på en hög nivå. Liknande ersättningsbehov av

ovanlig styrka torde föreligga i fråga om TV-apparater genom övergången

till två program hösten 1969 och introduktionen av färg-TV. Hur stark köpbenägenheten

f. n. är i fråga om dessa varugrupper kan man dock endast

spekulera om. De numera nedlagda kvartalsvisa undersökningarna över hushållens

inköpsplaner skulle i nuvarande prognosläge sannolikt ha varit av

betydande värde. Man kan nu endast på vaga grunder anföra skäl för att

en press nedåt på sparkvoten 1969 kunde te sig rimlig. Häremot talar å andra

sidan att kreditmarknadsläget stramats åt med sannolikt kännbara effekter

för hushållen under i vart fall senare delen av 1969. Ej heller här har

konjunkturinstitutet funnit det möjligt att kvantitativt precisera effekten på

konsumtionen. Bristen på finansiella data rörande hushållen är i det närmaste

fullständig. Konjunkturinstitutets konsumtionsprognos för 1969 måste

därför i likhet med tidigare prognoser omgärdas med en betydande osäkerhetsmarginal.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

93

VII. Investeringarna

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

De totala bostadsinvesteringarna inklusive underhåll beräknas ha ökat

med knappt 2 % 1967—1968 enligt fortfarande preliminära beräkningar.

Investeringarna i flerfamiljs- och småhus tillsammans beräknas ha ökat

med något över 2 %. Under 1968 uppskattas ombyggnadsverksamheten ha

minskat med knappt 2 % jämfört med 1967, medan bostadsunderhållet beräknas

ha legat kvar på samma nivå 1968 som 1967.

Den relativt låga ökningstakten mellan 1967 och 1968 får ses mot bakgrunden

av att nyinvesteringarna i flerfamiljs- och småhus ökade med nästan

16 % 1966—1967.

Beräkningarna över bostadsinvesteringarna 1968 är dock fortfarande

osäkra då byggnadstiderna endast är kända för en ringa del av de lägenheter

som påbörjades under 1968. Beräkningarna bygger således på i stort

sett prognoserade byggnadstider för igångsättningen 1968.

I bostadsbyggnadsplanen för 1968 sattes det totala påbörjandet preliminärt

till 95 000 lägenheter varav 89 000 skulle finansieras inom de statliga

låneramarna. 900 av dessa lägenheter fick dock påbörjas redan under 1967.

Genom beslut i oktober 1968 utökades ramen med 2 500 statsfinansierade

lägenheter. Av dessa utgjorde 500 en utvidgning av 1968 års ram, medan

2 000 togs från 1969 års låneram. Totalt skulle antalet igångsatta lägenheter

med statliga lån uppgå till 90 600. Under 1968 utvidgades även kvoten för

igångsättning av icke statsbelånade lägenheter till 14 300. Enligt den utökade

bostadsbyggnadsplanen skulle det totala påbörjandet 1968 således uppgå

till 104 900 lägenheter.

Enligt igångsättningsstatistiken påbörjades 106 650 lägenheter under

1968, varav 76 600 i flerfamiljshus och 30 050 i småhus.

Den faktiska igångsättningen av statsbelånade lägenheter översteg planen

med 3 100 lägenheter, medan igångsättningen av icke statsbelånade lägenheter

underskred planen med 1 350 lägenheter.

Skillnaden i igångsättning vad gäller de statsbelånade lägenheterna torde

främst bero på att stocken av lånebeviljade men ej igångsatta flerfamiljshuslägenheter

minskade från 2 600 lägenheter vid 1968 års början till 950

lägenheter vid årets slut. Motsvarande uppgifter för småhus föreligger inte

men även här torde man kunna räkna med förändringar i stocken av lånebeviljade

men ej igångsatta lägenheter. Det torde vidare regelmässigt före
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell VII: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1965—1969

Flerfamiljshus

Småhus

Totalt

På-

började

Inflytt-

ningsfär-

diga

Pågående

vid perio- dens slut

På-

började

Inflytt-

ningsfär-

diga

På-

började

Inflytt-

ningsfär-

diga

Pågående

vid perio- dens slut

1965......

65 600

69 250

89 050

27 450

27 600

93 050

96 850

111 400

1966......

67 200

62 250

94 050

26 900

27 100

94 100

89 350

116100

1967......

71 450

71 900

93 550

28 250

28 300

99 700

100 200

115 600

1968......

76 600

77 550

92 550

30 050

28 700

106 650

106 250

116 050

1969......

(74 000)

—

—

(29 000)

-

(103 000)

-

1967 1 kv.

10 450

18 900

85 600

4 050

6 350

14 500

25 250

105 350

2 kv.

22 400

17 450

90 500

9 350

7 200

31 750

24 650

112 400

3 kv.

24 650

15 100

100 050

8 000

5 750

32 650

20 850

124 250

4 kv.

13 950

20 450

93 550

6 850

9 000

20 800

29 450

115 600

1968 1 kv.

16 600

17 300

92 850

3 250

6 650

19 850

23 950

111 500

2 kv.

20150

19 450

93 550

9 800

6 850

29 950

26 300

115 150

3 kv.

22 550

18 100

98 000

9 250

5 950

31 800

24 050

122 900

4 kv.

17 300

22 700

92 550

7 750

9 250

25 050

31 950

116 050

1969 1 kv.

(16 000)

—

—

(3 200)

—

(19 200)

_

_

2 kv.

(19 250)

—

—

(9 550)

—

(28 800)

—

—

3 kv.

(21 450)

—

—

(9 000)

—

130 450)

—

—

4 kv.

(17 300)

—

—

(7 250)

—

(24 550)

—

—

Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

komma att en del byggen påbörjas trots att beslut om statliga lån eller bidrag

ännu ej lämnats. Avvikelsen från bostadsbyggnadsplanen vad gäller

de icke statsfinansierade lägenheterna torde bero på att en del lägenheter

som fått igångsättningstillstånd 1968 inte kommit igång före årets slut. Det

uppstår således av flera skäl normalt en differens mellan ett års bostadsbyggnadsplan

och igångsättningen enligt statistiken.

För 1969 har en bostadsbyggnadsplan omfattande 103 000 lägenheter antagits.

De 2 000 lägenheterna som fick påbörjas redan under 1968 är då inte

inräknade i planen. I investeringsberäkningarna har också antagits att

igångsättningen under 1969 kommer att uppgå till 103 000 lägenheter. Detta

Diagram VII: 1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägenheter 1965—1969

Flerfamiljshus

Småhus

1965 1966 1967 1968 1969 1965 1966 1967 1968 1969

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

95

innebär ett antagande om att stocken av lånebeviljade men ej igångsatta

lägenheter även vid årsskiftet 1969/1970 kommer att ligga kvar på samma

låga nivå som vid årsskiftet 1968/1969. Den totala igångsättningen antas

komma att utgöras av 74 000 flerfamiljshuslägenheter och 29 000 småhuslägenheter.

Påbörjandet har antagits få ungefär samma fördelning som under 1968

med tyngdpunkten förlagd till andra och tredje kvartalen. Denna fördelning

torde vara den ur sysselsättningssynpunkt mest säsongutj ämnande.

De byggnadstider som nu aktuella investeringsberäkningar utgår från redovisas

i diagram 1. I diagrammet anges medianbyggnadstiden i antal månader

för påbörjandet halvårsvis 1965—1969.

Flerfamiljshusens medianbyggnadstider är kända förlägenheter påbörjade

fram t o. in. 1967. Småhusens medianbyggnadstider är kända för lägenheter

påbörjade fram t. o. m. första kvartalet 1968.

Enligt definitiva beräkningar över flerfamiljshusens byggnadstider inträdde

en betydande förkortning av dessa mellan 1965 och 1966. Denna

sänkning av byggnadstiderna torde främst kunna förklaras av den förbättrade

tillgången på arbetskraft som inträdde under 1966 och som även förelåg

under 1967. För lägenheter påbörjade under 1967 har en svag förlängning

av byggnadstiderna kunnat observeras. Dessa ligger dock fortfarande

betydligt under 1965 års nivå. Lägenheter påbörjade 1968 och 1969 har antagits

få ungefär samma byggnadstider som gällde för 1967 års igångsättning.

Tillgången på arbetskraft under 1968 inom byggnadssektorn kan sägas

ha varit ungefär oförändrad jämfört med 1967. Under 1969 väntas arbetslösheten

minska något jämfört med 1968, dock ej så mycket att en prognoserad

förlängning av byggnadstiderna kan anses motiverad.

Byggnadstiderna för småhus tycks ej på samma sätt som för flerfamiljshus

vara beroende av läget på arbetsmarknaden. Endast en mindre förkortning

har kunnat observeras mellan 1965 och 1966. För lägenheter påbörjade

1967 har byggnadstiderna återigen förlängts till ungefär samma nivå som

för 1965. Den information, som föreligger för småhus påbörjade i början av

1968, pekar på förkortade byggnadstider. Lägenheter påbörjade 1968 och

1969 har därför antagits få något förkortade byggnadstider jämfört med

1967.

Golvytornas storlek i flerfamiljshuslägenheter påbörjade 1968 och 1969

har antagits ligga kvar på samma nivå som för påbörjandet 1967, medan

småhusens har antagits öka trendmässigt.

Under ovan angivna förutsättningar beträffande igångsättning, byggnadstider

och golvytor beräknas nyinvesteringarna i flerfamiljshus och småhus

tillsammans minska med ca 1/2 % 1968—1969. Nyinvesteringarna i flerfamiljshus

väntas minska med något mer än 1 1/2 % medan nyinvesteringarna

i småhus väntas öka med 1 1/2 %. Både ombyggnadsverksamheten och

underhållet beräknas öka med ca 7 %. De totala bostadsinvesteringarna

skulle därmed öka med knappt 1 % 1968—1969.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Att bostadsinvesteringarna 1969 har nedreviderats i jämförelse med den

preliminära nationalbudgeten beror främst på två faktorer.

Den preliminära nationalbudgeten hade antagit något ökade golvytor för

flerfamiljshus påbörjade 1968 och 1969 i jämförelse med 1967. Ny information

har tillkommit, vilket har föranlett en nedjustering av flerfamiljshusens

golvytor för påbörjandet 1968 och 1969. Det kan i detta sammanhang

vara på sin plats att påpeka att ytterligare en osäkerhetsfaktor har tillkommit

vid beräkningarna. Den statistiska serie över lägenhetsytor i påbörjade

flerfamiljshuslägenheter, vilken tidigare ingått i beräkningarna har upphört

fr. o. m. årsskiftet 1967/1968. I stället får golvytorna uppskattas med

stöd av bl. a. uppgifter från preliminära lånebeslut.

Byggnadstiderna för småhus påbörjade 1968 och 1969 har förkortats i

jämförelse med den preliminära nationalbudgeten. Detta innebär att en större

del av den investeringsverksamhet som härrör från 1968 års igångsättning

faller inom 1968 än vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten.

Diagram VII: 2. Investeringar i bostäder exkl. underhåll och inom egentlig industri 1962—1969

Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror

Investeringar inom egentlig industri

Totalt, Inkl. underhåll

Investeringar i bostader

Totalt

Byggnader och anläggningar,

exkl. underhåll

200 -

Maskiner m. m., exkl. underhåll

Småhus

150 - Underhåll, totalt

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

97

Tabell VII: 2. Verkställda resp. planerade investeringar inom industrin 1968 och 1969

enligt investeringsenkät i februari 1969

Investeringar exkl. reparationer och underhåll

Milj. kr.

Byggnader och anlägg-

Maskiner m. m.

ningar

Verkställda

Planerade

Verkställda

Planerade

1968

1969

1968

1969

Gruv- och stenbrytningsindustri....

Livsmedelsindustri, dryckes- och to-

121

127

123

133

baksindustri ...................

239

178

288

296

Beklädnadsindustri ...............

37

42

128

161

Träindustri ......................

Massa-, pappers- och pappersvaruin-

239

152

202

161

dustri ........................

Kemisk industri, gummi-, petroleum-

227

238

806

680

och kolindustri ................

190

169

460

605

Jord- och stenförädlingsindustri....

62

55

215

344

Järn-, stål- och metallverk ........

Verkstadsindustri och manufaktur-

136

126

375

528

verk ..........................

656

717

812

1 045

övrig förädlingsindustri ..........

68

66

309

322

Summa egentlig industri

1975

1870

3 718

4 275

El-, gas- och vattenverk ..........

1310

1 856

217

253

Totalt

3 285

3 726

3 935

4 528

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Företagen har i enkäten uppmanats

att uppge planerna för 1969 exkl. mervärdeskatt. Se vidare i texten.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter under 1969 väntas bli av sainma

storleksordning som under 1968 och skulle alltså komma att uppgå till mellan

105 000 och 110 000 lägenheter.

Egentlig industri

Den egentliga industrins investeringar 1968 kan nu bedömas med ledning

av den enkätundersökning som statistiska centralbyrån genomförde i februari

1969. Enkäten ger emellertid endast möjligheter till en preliminär uppskattning

av investeringsutvecklingen 1967—1968. De definitiva uppgifterna

insamlas i maj då ett större urval företag tillfrågas. Som vanligt har de preliminära

uppgifterna justerats för systematisk avvikelse visavi det definitiva

utfallet. Vanligtvis underskattar februarienkäterna det närmast gångna

årets investeringar, vilket här har fått motivera en uppjustering av industrins

nyinvesteringar med 1 %. Man bör dock påpeka att detta mönster

vändes till en överskattning av 1967 års investeringar vid februarienkäten

för ett år sedan. Förklaringen till denna avvikelse kan eventuellt sökas i den

stora urvalsomläggning som statistiska centralbyrån företog 1967 och som

7 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115. Bilaga 1

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar

1957—1969

Investeringar exkl. reparationer och underhåll

Procentuell förändring i fasta priser

1957-

1958

1958-

1959

1959-

1960

1960-

1961

1961-

1962

1962-

1963

1963-

1964

1964-

1965

1965-

1966

1966-

1967

1967-

1968

1968-

1969

Byggnader och

anläggningar

Planerat i februari

samma år1......

20

19

22

21

-5

-5

-12

6

15

-12

-1

-7

Faktiskt inträffad

förändring ......

17

9

18

21

-3

2

-12

7

18

— 3

-6

(-3)

Differens..........

-3

-10

-4

0

2

7

0

1

3

9

-5

(4)

Maskiner m. m.

Planerat i februari

samma år1......

25

9

17

20

4

-10

-10

11

13

- 8

-5

12

Faktiskt inträffad

förändring......

23

5

13

19

4

-1

-6

11

9

- 2

4

(12)

Differens..........

-2

-4

-4

-1

0

9

4

0

-4

6

9

(0)

1 Mars för planerna för 1958—1962.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Utfallssiffrorna för utvecklingen 1967- 1968 är preliminära. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden. Fastprisberäkningen av industrins

planer för 1969 har gjorts utan beaktande av den prissänkning för industrins investeringar, som

övergången till mervärdeskatt innebär. Se vidare i texten.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

kan ha infört ett nytt mönster i förhållandet mellan preliminära och definitiva

uppgifter. Att på basis av denna enda avvikelse från det normala mönstret

dra slutsatsen att den gamla systematiken försvunnit har emellertid inte

ansetts befogat då de preliminära uppgifternas överskattning av 1987 även

sammanhängde med att det nya urvalet till en början gav alltför höga estimat,

en missvisning, som senare rättats till. Jämväl bör dock konstateras att

stor osäkerhet fortfarande får anses råda avseende 1968 års investeringar för

den egentliga industrin. Enligt dessa preliminära beräkningar stagnerade

de totala industriinvesteringarna 1967—1968. För investeringar i maskiner

kan noteras en uppgång med 2 %, vilken motvägs av en nedgång med 3 %

för investeringar i byggnader och anläggningar inklusive underhåll.

Företagens planer för 1969 finns redovisade i tabellerna 2—4. I tabellerna

3 och 4 är planerna omräknade till procentuella förändringstal i fasta priser.

Med ledning av enkätuppgifterna kan konstateras att företagens förväntningar

för 1969 vänts i en optimistisk riktning sedan novemberenkäten förra

året. Planerna visar en mellan november och februari övernormal uppjustering

speciellt vad avser maskininvesteringarna. Uppjusteringen är markant

för de flesta industribranscher, undantag är bl. a. träindustrin och i

viss mån massa- och pappersindustrin. Den tyngst vägande ökningen återfinns

inom verkstadsindustrin, där investeringsplanen för 1969 dragits upp

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bil. i: Reviderad nationalbudget för år 1969

99

Tnbel! VII: 4. Planerade och faktiska förändringar ay den egentliga industrins

investeringar, halvårsvis, 1962—''1969

Investeringar exkl. reparationer och underhåll

Procentuell förändring i fasta priser

Första halvåren

1962-

1963-

1964-

1965-

1966-

1967-

1968-

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

Byggnader och anläggningar

Planerat i februari samma år......

21

- 3

6

44

20

35

-10

Faktiskt inträffad förändring......

12

- 13

- 1

15

0

9

(-20)

Differens ........................

- 9

- 10

- 7

- 29

- 20

- 26

(-10)

Maskiner m. m.

Planerat i februari samma år......

5

1

20

33

8

20

35

Faktiskt inträffad förändring......

- 6

- 3

7

12

- 6

6

(14)

Differens ........................

- 11

- 4

- 13

- 21

- 14

- 14

(-21)

Andra halvåren

1962-

1963-

1964-

1965-

1966-

1967-

1968-

1963

1964

1965

1966

1967 „

1968

1969

Byggnader och anläggningar

Planerat i februari samma år......

- 23

- 19

6

- 6

- 36

- 28

- 4

Faktiskt inträffad förändring ......

- 5

- 11

14

21

- 6

- 19

(15)

Differens ........................

18

8

8

27

30

9

(19)

Maskiner m. m.

Planerat i februari samma år......

- 23

- 19

4

- 1

- 21

- 23

- 5

Faktiskt inträffad förändring ......

3

- 7

14

6

1

2

(11)

Differens ........................

26

12

10

7

22

25

(16)

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Utfallssiffrorna för utvecklingen

1967—1968 är preliminära. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden. Fastprisberäkningen

av industrins planer för 1969 har gjorts utan beaktande av den prissänkning för

industrins investeringar, som övergången till mervärdeskatt innebär. Se vidare i texten.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

med 400 milj. kr. sedan novemberenkäten. Det kan alltså nu synas som om

det allmänna efterfrågeläget har nått den punkt där en investeringsexpansion

initieras. Expansionens storlek är emellertid svår att försöka bestämma

utifrån företagens planer i februari. Som framgår av tabellerna 3 och 4 är

det endast undantagsvis som den faktiska investeringsutvecklingen överensstämmer

med februariplanerna. Helt säkert har såväl konjunkturutvecklingen

som vidtagna fondfrisläpp inneburit planrevideringar som till en del

förklarar differenserna mellan utfall och februariplaner för de olika åren i

tabellerna. Till en del förklaras troligen också differenserna av brister i enkätstatistiken.

Genom den nya enkättekniken som innebär att företag i stället

för arbetsställen tillfrågas om sina investeringsplaner kan dock enkätuppgifterna

ha blivit tillförlitligare. Det bör alltså konstateras att enkäten

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

ger rum för vida tolkningsmöjligheter och i samma mån blir den nedan gjorda

bedömningen behäftad med stora osäkerhetsintervall.

En komplikation i sammanhanget utgör övergången till mervärdeskatt vid

årsskiftet 1968/1969. Mervärdeskatt på investeringar är — i motsats till den

allmänna varuskatten tidigare — avdragsgill för industrin, vilket medför en

sänkning av effektivpriserna för såväl byggnads- som maskininvesteringar av

storleksordningen 6 %. I syfte att motverka den överflyttningseffekt

från 1968 till 1969 som den ovan angivna prissänkningen kunde tänkas

medföra infördes emellertid ett investeringsavdrag på 10 % för maskininvesteringar

verkställda 1968. I februari-undersökningen uppmanades företagen

att ange planerna för 1969 exklusive avdragsgill mervärdeskatt. Det har

emellertid bedömts som mindre troligt att företagen i full utsträckning korrigerat

sina plansiffror i milj. kr. med hänsyn till mervärdeskatten. Eftersom

det är omöjligt uppskatta hur mycket mervärdeskatt som eventuellt

ligger kvar i planerna har i tabellerna 3 och 4 valts att fastprisberäkna investeringsplanerna

så att hela mervärdeskatten antages vara inkluderad i

planerna, dvs. som om ingen skatteomläggning skett. Detta betyder att investeringsplanerna

i tabellerna 3 och 4 ligger i underkant jämfört med de

verkliga planerna i den mån som företagen rensat bort mervärdeskatten ur

sina planer. Om företagens planuppgifter helt och hållet skulle vara angivna

exklusive mervärdeskatt, innebär tabellernas redovisade volymförändringar

underskattningar av de verkliga planerna med ca 6 % för såväl byggnader

som maskiner. Vid de justeringar av planerna som nedan redovisas har med

anledning härav investeringsvolymen för 1969 dragits upp med ett par procent.

För byggnadsinvesteringarna anger planerna en fortsatt nedgång med 7 %

för helår räknat. För första halvåret 1969 har nedgången med 10 % enligt

planerna nedjusterats med ytterligare 10 %. Detta är en relativt måttlig nedjustering,

vilken motiverats av att överflyttningar sannolikt ägt rum från

andra halvåret 1968 till första halvåret 1969. Företagen kan ha väntat med

att realisera vissa projekt till efter nyårsskiftet för att få del av den kostnadsreduktion

som övergången till mervärdeskatt betytt. Den korrigering

som tillämpats på planerna för andra halvåret 1969 är något större än genomsnittet.

Dessa halvårsprognoser innebär successivt ökade investeringar

båda halvåren 1969 säsongrensat sett från den låga nivån andra halvåret

1968 (se diagram 2). Helårsprognosen för 1969 visar med dessa förutsättningar

en nedgång med 3 % för industrins nyinvesteringar i byggnader och

anläggningar.

För maskininvesteringarna har som ovan påpekats ett markant omslag i

planerna ägt rum sedan november. Planerna för första halvåren uppvisar

under perioden 1962—1968 tämligen systematiska överskattningar i förhållande

till utfallen. Här har valts att nedjustera första halvåret 1969 mer

än genomsnittet, vilket bör ses i samband med den kraftiga ökningen

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

101

Diagram VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, exkl. underhåll, totalt och uppdelat på

branscher 1962—1969

Index: 1960 = 100. Log. skala

Massa- och pappersindustri

Järn- och stålverk

Verkstadsindustri exkl.

Övriga branscher

-68 1969

1962 -63 -64

-64 -65 -66

1962 -63

-68 1969

Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala industrin.

Investeringar i bilar är exkluderade liksom hantverkets investeringar och byggnadsverksamhetens

maskininvesteringar.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

enligt planerna med 35 %. Planerna för andra halvåret 1969 har justerats

upp något mindre än genomsnittet då de starka upprevideringarna andra

halvåren 1963 och 1967 har bedömts innehålla viss effekt av investeringsfondsfrisläppen.

Prognosen blir på helår räknat en ökning med 12 %, dvs.

i praktiken ett accepterande av helårsplanerna. Efter tillägg för industrins

bilar samt hantverkets och byggnadsindustrins maskininvesteringar fås en

helårsprognos för den totala industrins maskininvesteringar på likaså 12 % i

volymökning, exklusive underhåll.

Planer inhämtas ej för underhållsinvesteringarna. Byggnadsunderhållet

har antagits visa en normal ökning på 2 %, vilket innebär att industrins

byggnadsinvesteringar inklusive underhåll väntas minska med 2 % 1968—

1969. Med stöd av det samband som synes råda mellan industriproduktionens

ökningstakt och maskinunderhållets utveckling har en mot produktionsprognosen

för industrin svarande maskinunderhållsprognos fastställts

till 4 %. Maskininvesteringarna inklusive underhåll skulle därmed

öka med 9 1/2 % 1968—1968. Totalt inklusive underhåll förutses industriinvesteringarna

komma att öka med 6 % räknat i fasta priser.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Investeringsutveeklingen för de i investeringssammanhang tyngst vägande

branscherna redovisas i diagram 3. De olika branschernas utfallssiffror

för 1968 och planuppgifter för 1969 har fastställts i överensstämmelse

med de korrigeringar som antagits för den totala industrins utfallssiffror

för 1968 och planuppgifter för 1969. De totala investeringarna stagnerade

1967—1968 med minskningar för branscherna järn- och stålverk

samt verkstadsindustri exklusive varv. Denna nedgång motverkades av ökningar

för massa- och pappersindustrin och industrin i övrigt. Under 1989

väntas massa- och pappersindustrins investeringar minska något, medan

ökad investeringsaktivitet förutses för övriga redovisade branscher.

Handel m. in.

Investeringarna inom gruppen handel m. m. avser till tre fjärdedelar fristående

lokaler som hotell, kontorsbyggnader och varuhus och till resterande

del butikslokaler i bostadshus. Till följd av den låga igångsättningen

under andra halvåret 1967 och första halvåret 1968, bl. a. orsakad av

den då rådande investeringsavgiften, har enligt ännu preliminära beräkningar

investeringarna i fristående lokaler volymmässigt minskat med ca

18 % 1967—1968. Investeringarna i butikslokaler i bostadshus, som i beräkningarna

schablonmässigt helt följer investeringsutveeklingen för flerfamiljshus,

beräknas i överensstämmelse med denna ha ökat något 1987—

1968. Totalt inklusive underhåll har investeringsminskningen för gruppen

handel in. m. beräknats till 11 1/2 % i volym 1987—1968.

Det föreligger nu definitiva uppgifter angående påbörjade byggnadsprojekt

under 1988. Dessa pekar på en ökad igångsättning med närmare

23 % i volym 1967—1988. Ökningen härrör helt från påbörjandet under

andra halvåret, då ca 75 % av årets totala igångsättningsvolym inföll. Prognosen

över 1969 års igångsättning bygger på antagandet om oförändrad

igångsättningsvolym jämfört med 1965 och 1966, dvs. åren innan investeringsavgiften

infördes. Detta skulle innebära en minskning av igångsatta

byggnadsprojekt med ca 10 % i volym 1968—1989. Med dessa förutsättningar

skulle investeringarna i fristående lokaler volymmässigt komma

att öka med 31 % 1968—1969. Investeringarna i butikslokaler i bostadshus

väntas analogt med investeringarna i flerfamiljshus komma att minska

något 1968—1969. Detta innebär en ökning av handelns totala investeringsvolym

inklusive underhåll med 19 % 1968—1969.

Handelsflottan

Enligt statistiska centralbyråns senaste varvsenkät minskade leveranserna

av nybyggda fartyg till svenska redare med 43 % i volym 1967—1968.

Nettotillskottet från utlandet, dvs. importen av fartyg minus exporten av

begagnade fartyg ökade något. Denna ökning uppvägde emellertid ej den

inhemska leveransminskningen, utan totalt kom nyinvesteringarna i han
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969 103

delsflottan att visa en volymmässig minskning på 37 % 1967—1968. Inklusive

underhåll blev nedgången nära 32 %.

Enligt varvsenkäten kan leveranserna till svenska redare väntas bli

oförändrade 1968—1969. Nettotillskottet från utlandet beräknas stiga något

och totalt har de svenska redarnas nyinvesteringar beräknats öka med ca

2 % 1968—1969. Inklusive underhåll väntas ökningen bli 3 % i volym.

Statliga investeringar

Enligt föreliggande beräkningar tycks de totala investeringarna inklusive

underhåll inom den statliga sektorn ha stigit med 6 1/2 % i volym

1967— 1968. Uppgången fördelar sig med 3 % på byggnader och anläggningar

och 9 1/2 % på maskiner och apparater.

Ökningen inom den statliga sektorns byggnadsverksamhet kan helt återföras

på de statliga myndigheternas ökade investeringar, medan den i mars

av statistiska centralbyrån insamlade enkäten angående affärsverkens investeringar

pekar på en minskad byggnadsverksamhet 1967—1968.

De statliga myndigheternas maskininvesteringar steg med 10 % 1967—

1968. En kraftig ökning av de militära maskininvesteringarna orsakad av

bl. a. tidigareläggning av vissa maskinbeställningar från 1969 till 1968 förklarar

i första hand uppgången. De statliga affärsverkens maskininvesteringar

ökade med ett par procent 1967—1968.

Den nu aktuella investeringsprognosen över statens totala investeringar

pekar på en oförändrad investeringsvolym inklusive underhåll 1968—

1969. Byggnadsinvesteringarna förväntas öka med 2 %, medan maskininvesteringarna

förutses minska med 2 %.

Uppgången på byggnadssidan förklaras framför allt av en planerad ökning

av affärsverkens investeringar, där framför allt vattenfallsverket planerar

öka sina investeringar i betydande omfattning; bl. a. har i år påbörjats

byggnadsarbeten för kärnkraftverk. De statliga myndigheternas

byggnadsinvesteringar beräknas öka med 3 %. Den häri ingående tyngst

vägande posten, statliga väginvesteringar, väntas enligt uppgifter från statens

vägverk angående reguljära vägprojekt och från arbetsmarknadsstyrelsen

angående beredskapsarbeten öka med någon procent 1968—1969. De

militära byggnadsinvesteringarna beräknas minska med omkring 6 1/2 %

i volym 1968—1969.

Den totala minskningen av de statliga maskininvesteringarna med 2 %

1968— 1969 förklaras av en relativt kraftig nedgång av de militära maskininvesteringarna

bl. a. beroende på den ovan nämnda tidigareläggningen av

vissa maskinbeställningar. Planerna för affärsverkens maskininvesteringar

pekar på en fortsatt stegring 1968—1969. Av ökningen på 7 % faller större

delen på televerkets och vattenfallsverkets maskininvesteringar.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Tabell VII: 5. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas

byggnadsinvesteringar 1961—1969

Investeringar exkl. reparationer och underhåll

Procentuell förändring i fasta priser

1961—

1962—

1963—

1964—

1965—

1966—

1967—

1968—

1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

Planerat i februari samma år . .

17

24

18

16

8

15

9

13

Faktiskt inträffad förändring....

14

19

16

7

2

12

7

19)

Differens......................

- 3

- 5

- 2

- 9

- 6

- 3

— 2

(-4)

Anm. Utfallssiffran för utvecklingen 1967—1968 är preliminär. Uppgifterna inom parentes

är prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Kommunala investeringar

Investeringsutvecklingen 1967—1968 inom den kommunala sektorn kan

nu bedömas utifrån den urvalsundersökning som genomfördes av statistiska

centralbyrån i februari 1969. Resultatet från denna undersökning ger endast

möjligheter till en preliminär bedömning av 1968 års investeringar.

Enkätens uppgifter över fjolårets byggnadsinvesteringar har uppjusterats

med ca 1 %, medan maskininvesteringarna har uppjusterats med ca 3 %.

Dessa justeringar bygger i sedvanlig ordning på konstaterade systematiska

avvikelser mellan preliminära och definitiva uppgifter för tidigare

år. Som ovan nämnts har kommunenkäten denna gång genomförts som

urvalsundersökning medan enkäterna tidigare utformats som totalundersökningar.

Detta kan ha givit ett nytt mönster i förhållandet mellan preliminära

och definitiva värden. Godtages emellertid de gjorda uppjusteringarna

blir den totala kommunala investeringsökningen inklusive underhåll

(exkl. bostäder) 1967—1968 7 % med en uppgång på byggnadssidan

med 7 1/2 % och på maskinsidan med 4 %.

Huvudparten av de kommunala investeringarna avser nybyggnadsinvesteringar

i de borgerliga primärkommunerna. Dessa svarade 1968 för omkring

tre fjärdedelar av de totala kommunala nyinvesteringarna. I tabell 5

redovisas de borgerliga primärkommunernas byggnadsinvesteringsplaner

för 1969 liksom planer och utfall för tidigare år. Som framgår av tabellen

indikerar planerna en relativt kraftig investeringsökning 1968—1969. Det

är främst storstäderna med tillhörande randkommuner som svarar för den

planerade uppgången. Att döma av erfarenheterna från tidigare år tenderar

kommunerna i februari att överskatta det innevarande årets investeringsaktivitet.

Åren 1965—1966 då den ekonomiska politiken verkade bromsande

på den kommunala investeringsaktiviteten uppvisar helt naturligt

större negativa differenser mellan planer och utfall än åren 1962—1964

då tvärtom kommunerna på grund av det expanderande bostadsbyggandet

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969 105

tvingades till omfattande investeringar i vägar, skolor m. m. För åren 1967

och 1968 registreras åter ett utfall som endast i mindre utsträckning underskrider

februariplanerna. Uppgifterna över kommuninvesteringarna 1968

är visserligen preliminära men förefaller plausibla med tanke på att kommuninvesteringarna

bör ha stimulerats av det lätta kreditmarknadsläget

liksom av den relativt omfattande dispensgivningen från investeringsavgiften.

Även det lätta arbetsmarknadsläget i byggsektorn bör ha medverkat

till det höga utfallet relativt planerna.

Det förefaller alltså som om de borgerliga primärkommunerna ej ens

under gynnsamma investeringsbetingelser normalt kan realisera de investeringsplaner

som föreligger i början av ett år. Sådana gynnsamma betingelser

torde knappast vara för handen för kommunernas del innevarande

år. Med tanke på att kreditmarknadsläget åter stramats åt och tillgången

på arbetskraft i byggsektorn med nuvarande investeringsutsikter för

andra områden av ekonomin ej blir lika god som 1968 förefaller möjligheterna

att realisera investeringsplanerna något sämre än de senaste båda

åren. Här har därför valts att räkna med en nedjustering av planerna med 4

procentenheter, vilket skulle innebära att de borgerliga primärkommunernas

byggnadsinvesteringar skulle öka med 9 % i volym 1968—1969.

Februarienkäten för landstingen visar klart att expansionstakten för

landstingsinvesteringarna avtar i år. Deras byggnadsinvesteringar som till

ca 80 % avser sjukhusbyggande har de fyra senaste åren pendlat kring en

ökningstakt på 20 % per år. För 1969 beräknas ökningstakten sjunka till

ca 10 %. De totala kommunala investeringarna i byggnader och anläggningar

(exkl. underhåll) beräknas därmed öka med ca 9 % i volym 1968—1969

mot ca 8 % 1967—1968. Underhållsinvesteringarna på byggnadssidan som

1968 steg jämförelsevis svagt beräknas i år enligt februarienkäten visa en

något ökad stegringstakt, eller nära 5 %.

Kommunernas investeringar i maskiner, apparater och transportmedel

m. m. består till större delen av investeringar i kollektiva transportmedel

och sjukhusutrustning. Efter den kraftiga uppgången 1967 i samband med

högertrafikomläggningen, visade kommuninvesteringarna på maskinsidan

en mycket moderat tillväxt 1968. Ej heller i år beräknas expansionstakten

bli hög, främst till följd av en rätt dämpad tillväxt hos landstingen. Inklusive

underhåll indikerar februarienkäten en uppgång på ca 7 % 1968—

1969. Tillsammantaget skulle därmed de totala kommunala investeringarna

inbegripet såväl byggnader och maskiner samt underhåll öka nära 9 % för

1968—1969.

2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1969

Den årliga ökningstakten för de totala investeringarna var under 60- talet, fram till och med 1966 av storleksordningen ca 5 %. Under 1967 gick

tillväxttakten ned till 2 % och enligt ännu preliminära beräkningar sjönk

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dia

sek

Ind

140

100

140

100

140

100

140

100

140

100

140

100

180

140

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

•am VII: 4. Byggnads- och maskininvesteringar, inkl. underhåll, totalt och uppdelat på

rer 1960—1969

:: 1960 = 100. 1959 års priser

Byggnader och anläggningar

Maskiner/ m m

Totalt, inkl. handelsflottan

Bostäder

Totalt, exkl. handelsflottan

Industri

Handel

Industri

Övriga privata

Övriga privata, exkl. handelsflottan

Övriga statliga

100 -

Övriga kommunala

Övriga offentliga, exkl. handelsflottan

-61 -62 -63 -64 -65 -66 -67 -68 1969 1960 -61 -62 -63 -64 -65 -66 -67 -68 1969

t. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva.

or: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1069

107

Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1965—1968 samt prognos för 1969,

inkl. underhåll

1968 i

Procentuell förändring i 1959 års priser

milj. kr.,

löpande

1965—

1966—

1967—

1968—

priser

1966

1967

1968

1969

Byggnader och anläggningar

Bostäder ........................

8 780

- 1,5

13,5

2,0

1,0

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

896

2,5

0,5

2,5

0,5

Egentlig industri..................

2 722

14,5

- 5,0

- 3,0

- 2,0

Handel m. m.1....................

1 408

1,0

1,5

- 11,5

19,0

Statliga affärsverk................

2 001

7,5

- 11,5

- 4,0

5,0

Statliga myndigheter, exkl. militära2

1 798

- 2,5

- 1,0

4,5

3,0

Militära investeringar..............

434

19,0

- 16,0

14,5

- 6,5

Kommunala investeringar, exkl. bo-

städer ........................

7 227

5,5

13,0

7,5

9,0

Övriga investeringar3..............

1 618

9,5

8,0

- 6,5

6,5

Summa

26 884

4,0

6,0

1,5

4,5

Maskiner m. m.

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

1 286

- 2,0

- 1,5

5,5

- 0,5

Egentlig industri4 ................

7 183

5,0

- 4,5

2,0

9,5

Statliga affärsverk................

1 222

3,0

14,5

2,0

7,0

Statliga myndigheter..............

2 941

8,0

- 12,5

10,0

- 2,5

därav: militära investeringar ....

2 484

7,0

- 16,5

11,0

- 6,0

Kommunala investeringar..........

1 236

13,0

21,0

4,0

7,5

Övriga investeringar..............

4 138

18,0

- 3,5

- 5,0

1,5

därav: handelsflottan ...........

661

121,5

- 5,0

- 31,5

3,0

övrig samfärdsel..........

2 629

- 7,0

- 1,5

8,5

0,0

Summa

18 006

8,5

- 3,0

1,5

4,5

Summa exkl. handelsflottan

17 345

4,0

- 3,0

4,5

4,5

Totalt

Bostäder ........................

8 780

- 1,5

13,5

2,0

1,0

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

2 182

- 0,5

- 0,5

4,5

0,0

Egentlig industri4 ................

9 905

7,5

- 4,5

0,5

6,0

Handel m. m.1....................

1 408

1,0

1,5

- 11,5

19,0

Statliga affärsverk................

3 223

6,0

- 3,5

- 1,5

6,0

Statliga myndigheter, exkl. militära2

2 255

0.5

2,5

4,5

6,0

Militära investeringar..............

2 918

8,5

- 16,5

11,5

- 6,0

Kommunala investeringar, exkl. bo-

städer .........................

8 463

6,5

14,0

7,0

8,5

Övriga investeringar3..............

5 756

15,5

— 0,5

- 5,5

3,0

Summa

44 890

5,5

2,0

1,5

4,5

Summa exkl. handelsflottan

44 229

4,0

2,5

2,5

4,5

1 Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.

2 Inkl. statliga väginvesteringar.

3 Inkl. fritidshus.

4 Inkl. byggnadsverksamhetens maskininvesteringar.

Anm. Procenttalen är avrundade till jämna halva och hela procenttal. I övriga investeringar

ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, nämligen investeringar i

statliga kraftaktiebolag och statliga delen av SAS.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Tabell VII: 7. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1965—1968 samt prognos för 1969 för

privat, statlig och kommunal sektor, inkl. underhåll

1968 i

Procentuell förändring i

1959 års priser

milj. kr.,

löpande

1965—

1966—

1967—

1968—

priser

1966

1967

1968

1969

Byggnader och anläggningar

Privata

inkl. bostäder ........

11 868

5,0

4,5

- 1.5

3,0

exkl. bostäder ........

6 362

9,0

0,0

- 6,5

5,5

Statliga

inkl. bostäder ........

4 540

3,5

- 7,0

3,0

2,0

exkl. bostäder ........

4 513

3.5

- 7,0

3,0

2,0

Kommunala

inkl. bostäder ........

10 476

2,0

15,0

4,0

7,0

exkl. bostäder ........

7 229

5,5

13,0

7,5

9,0

Summa

inkl. bostäder

26 884

4,0

6.0

1,5

4,5

exkl. bostäder

18 104

6,0

2,5

1,0

6,0

Maskiner m. m.

Privata ................

12C73

9,0

- 4,0

— 1,5

6,5

Statliga ................

4 695

6,5

- 5,5

9,5

- 2,0

Kommunala ............

1 238

13,0

21,0

4,0

7,5

Summa

18 006

8,5

- 3,0

1,5

4,5

Totalt

Privata

inkl. bostäder ........

23 941

7,0

0,0

- 1,5

5,0

exkl. bostäder ........

18 435

9,0

- 2,5

- 3,0

6,5

Statliga

inkl. bostäder ........

9 235

5,0

- 6,0

6.5

0,0

exkl. bostäder ........

9 208

5,0

- 6,0

6,5

0,0

Kommunala

inkl. bostäder ........

11 714

3,0

15,5

4,0

7,0

exkl. bostäder ........

8 467

6,5

14,0

7,0

8,5

Summa

inkl. bostäder

44 890

5,5

2,0

1,5

4,5

exkl. bostäder

36 110

7,5

- 0,5

1,5

5,0

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

den ytterligare till 1 1/2 % under 1968 (se tabellerna 6 och 7). Under 1968

sjönk de privata investeringarna med 3 %, medan den offentliga sektorns

investeringar ökade med inemot 7 %, allt räknat exklusive bostäder. Bakom

minskningen på den privata sidan ligger handelns och handelsflottans

investeringar, medan den egentliga industrins investeringar beräknas ha

stagnerat 1968 jämfört med 1967. De militära investeringarna svarar för en

ansenlig del av uppgången för de offentliga investeringarna.

För 1969 prognoseras för de totala investeringarna en återgång till en

högre expansionstakt eller 4 1/2 %. Samtidigt förutses de privata investe
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bil. i: Reviderad nationalbudget för år 1969

109

ringarna åter öka efter nedgångsperioden 1966—1968. Handelns investeringar

svarar för den starkaste ökningen till följd av investeringsavgiftens

slopande den 1 oktober 1968. Den egentliga industrins investeringar väntas

åter öka, medan bostadsinvesteringarna beräknas ligga kvar på en i stort

sett oförändrad nivå 1969 relativt till 1968. Inom den offentliga sektorn

prognoseras uppgång för såväl statens civila som kommunernas investeringar,

medan de militära väntas minska bl. a. beroende på omfördelningar

av investeringarna från 1969 till 1968. Investeringsuppgången för 1969 berör

såväl byggnads- som maskininvesteringar. De totala byggnadsinvesteringarna

beräknas öka med 4 1/2 % 1968—1969 främst till följd av den

expansiva utvecklingen inom handeln och kommunerna. Likaså väntas

de totala maskininvesteringarna öka med 4 1/2 % 1968—1969 främst beroende

på ett markant omslag i den egentliga industrins maskininvesteringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

VIII. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

Den offentliga sektorn — staten och kommunerna — tar direkt i anspråk

en inte obetydlig del av bruttonationalproduktens resurser i form av

varor och tjänster för investerings- och konsumtionsändamål. I det följande

görs en uppskattning av den offentliga sektorns efterfrågan på varor och

prestationer för dessa ändamål t. o. in. 1969. En betydande del av den offentliga

sektorns utgifter, i första hand statens, består av transfereringar (inkomstöverföringar)

till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare

att reala resurser tas i anspråk. Transfereringarna från staten till

främst hushåll och kommuner ger dock i betydande utsträckning omgående

upphov till en efterfrågan på varor och tjänster.

Här skall ges en närmare redogörelse för utvecklingen endast av statens

verksamhet och finanser. En bedömning av kommunernas ekonomiska verksamhet

gjordes i den preliminära nationalbudgeten på basis av enkätmaterial.

Därefter har ytterligare en enkät företagits rörande kommunernas investeringsplaner

och beräknade utgifter för löner 1969. De nya uppgifter

som därvid framkommit, har emellertid inte föranlett någon förändring av

de uppgifter om investerings- och konsumtionsutveckling för kommunernas

del, som lämnades i den preliminära nationalbudgeten. Det erinras om att

kommunerna, enligt prognosen, under 1969 volymmässigt beräknas öka

sina bruttoinvesteringar med ungefär 8,5 % och sin konsumtion med omkring

6,5 %.

Den realekonomiska gruppering av statens utgifter och inkomster, som

presenteras nedan, avser de utgifts- och inkomstposter som upptas i statsbudgeten.

(Se dock anm. 4 till tabell 1.) Med denna avgränsning följer, att

de investeringsberäkningar som redovisas inte omfattar den statliga sektorns

totala investeringsaktivitet. Bl. a. de statliga bolagens investeringar

samt affärsverkens utgifter för underhåll ingår nämligen inte i statsbudgeten.

För en redogörelse om de totala offentliga investeringarna hänvisas

därför till kapitel VII.

Som statlig konsumtion betraktas i detta sammanhang sådana utgifter

för löner och för inköp av varor och tjänster från andra sektorer, som inte

ingår i den offentliga sektorns investeringsutgifter och som inte heller utgör

insatser för framställning av varor och tjänster, som av det offentliga

försäljs på marknaden.

I det följande redovisas även vissa kalkyler över statens finansiella

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969 111

transaktioner vilkas innebörd närmare utvecklas i kapitlet om kreditmarknaden.

I det sista avsnittet diskuteras olika metoder att uppskatta de effekter

som förändringar i den offentliga verksamheten kan ha på samhällsekonomin.

Avslutningsvis görs därvid vissa kvantitativa beräkningar enligt olika

beräkningssätt över den inverkan den offentliga sektorn har haft under de

senaste åren och bedöms få under 1969.

2. Staten

Statsinkomsterna beräknas nu ha ökat med ca 8 % från 1967 till 1968

mot ca 5,5 % mellan 1966 och 1967. För 1969 förutses för närvarande eu

väsentligt snabbare tillväxt än under de båda föregående åren och de totala

statsinkomsterna väntas komma att öka med ca 12 %.

Avkastningen från de direkta skatterna ökade 1967—1968 med drygt 6 %

medan de 1966—1967 steg med endast drygt 3,5 %. För 1969 bedöms ökningen

bli hela 24 %. Denna osedvanligt starka stegring betingas inte av

skattehöjningar, utan bl. a. av att den samlade lönesumman väntas öka något

snabbare än under 1968. En annan orsak är att ökningen i utbetalningarna

av kommunalskattemedel är lägre än på flera år, något som i sin tur till viss

del kan återföras på utvecklingen hos beskattningsunderlaget för två år

sedan. Ytterligare en orsak är den starka svängning som nettot mellan kvarstående

och överskjutande skatt förutses undergå. 1968 försvagades detta

netto med ca 650 milj. kr., medan det 1969 väntas förstärkas med ett belopp

av samma storleksordning. Ökningen av nettoinkomsten från inkomstskattetiteln

uppgår till ca 20 %. Den allmänna arbetsgivaravgiften har här

betraktats som en direkt skatt. Inkomsterna från denna skatt beräknas 1969

uppgå till ca 660 milj. kr., varav statliga myndigheter väntas inleverera ca

60 milj. kr. Skatter av denna typ brukar i vissa sammanhang klassificeras

som indirekta. Oavsett om de uppfattas som direkta eller indirekta har de

uppenbarligen sin speciella särart.

Inkomsterna av indirekt beskattning, som mellan 1966 och 1967 ökade med

knappt 8 % och 1967—1968 steg med ca 9 %, förväntas under 1969 öka med

endast ca 3 %. Starkt bidragande orsak till denna långsamma ökningstakt

är, att övergången från den allmänna varuskatten till en mervärdeskatt av

beslutad utformning innebär en begränsning av det effektiva beskattningsområdet

som dämpar ökningstakten för dessa båda skatters avkastning till

ca 3 %. Men även inkomster från övriga indirekta skatter — bortsett från

skatterna på bilar och drivmedel — väntas öka svagt.

Övriga statsinkomster, bestående av uppbörd i statens verksamhet och avkastning

från kapitalfonder samt avskrivningar m. m. inom dessa, tillväxte

1967—1968 med ca 8,5 % mot ca 2,5 % 1966—1967. För 1969 förutses en

ökning med omkring 8 %.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1967—1969

Milj. kr.

Kalenderår

Budgetår

1967

1968

1969

1967/68

1968/69

1969/70

1969/70

utfall

prel.

upp-

utfall

prel.

enl. just.

enl.

utfall

skattn.

beräkn.

kompl.

kompl.

(just.)

prop.

prop.

1. Inkomster (2 + 3 + 4+5)

31 913

34 429

38 580

33 416

36 392

40 375

40 565

2. Direkta skatter ......

12 942

13 745

17 070

13 438

15 149

18 348

18 438

3. Indirekta skatter......

4. Avskrivningar och övri-

15 363

16 764

17 270

16 124

17 147

17 476

17 476

ga kapitalmedel inom

kapitalfonder ........

1 in

1 305

1 360

1 226

1 315

1 404

1 404

a. varav avskrivningar

och övriga kapitalme- del inom realfonder..

1 080

1 221

1 300

1 165

1 250

1 335

1 335

b. varav övriga kapital-

medel inom utlånings- fonder ............

31

84

60

61

65

69

69

5. Övrigt ..............

2 497

2 615

2 880

2 629

2 781

3 147

3 247

6. Bruttoinvesteringar ..

6 090

6 858

7 160

6 526

7 132

7 373

7 493

7. Konsumtion..........

7 827

8 616

9 300

8 283

9 122

9 262

9 416

8. Transfereringar ......

18 535

19 760

20 840

19 088

20 068

21 952

21 868

9. Summa (6+7+8) ....

32 452

35 234

37 300

33 897

36 322

38 587

38 777

10. Utlåning, rörliga krediter

2 439

2 181

3 480

2 449

3 078

3 346

3 346

11. Totala utgifter (9 +10)

12. Finansiellt sparande

34 891

37 415

40 780

36 346

39 400

41933

42 123

(1 —4b —9) ..........

- 570

- 889

+ 1 220

- 542

+ 5

+ 1 719

+ 1 719

13. Totalsaldo (1-11)____

14. Nettoförändringar i

- 2 978

- 2 986

- 2 200

- 2 930

- 3 008

- 1 558

- 1558

transaktionerna vid si- dan av riksstaten (ut- giftsökning: —) ......

- 30

- 384

+ 26

15. Av riksgäldskontoret re-

dovisat budgetutfall . .

- 3 008

- 3 370

- 2 904

Särskild realekonomisk gruppering av statens utgifter och inkomster 1968—1969

1968

1969

Förändring

1968—1969

16. Konsumtion ..............................

25 270

26 840

+ 1 570

17. Statlig konsumtion ........................

9 060

9 600

+ 540

18. Konsumtionsbidrag till kommuner............

6 230

6 640

+ 410

19. Konsumtionsbidrag till enskilda..............

20. Konsumtionsbidrag till offentligt stödd verk-

9 430

9 970

+ 540

samhet m. m.............................

550

630

+

80

21. Investeringar..............................

8 270

8 500

+ 230

22. Statliga investeringar ......................

6 920

7 180

+ 260

23. Investeringsbidrag till kommuner............

1 030

970

- 60

24. Investeringsbidrag till enskilda..............

320

350

+

30

25. Statsräntor................................

1 230

1 300

+

70

26.''Internationell verksamhet....................

460

660

+ 200

27. Summa (16+21 + 25 + 26=9) ..............

35 230

37 300

+ 2 070

28. Skatteinkomster (2 + 3) ....................

30 510

34 340

+ 3 830

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

Anm. 1. Budgetåret 1969/70 genomförs en anslagsteknisk omläggning som innebär att

under avlöningsanslag och andra anslag, varifrån lönekostnader bestrids, upptas ett lönekostnadspålägg

för pensions- och socialförsäkringsavgifter samt för den allmänna arbetsgivaravgiften.

Detta pålägg, som utgör 23 % av lönebeloppen, tillförs en särskild inkomsttitel,

från vilken skall bestridas de utgifter för motsvarande ändamål, som nu betalas

från särskilda utgiftsanslag. Omläggningen medför en viss ansvällning av och omfördelning

inom budgeten på såväl inkomst- som utgiftssidan, vilken i och för sig saknar realekonomisk

betydelse. I tabellen har i görligaste mån justering gjorts härför så att kalenderåren

1967, 1968 och 1969 är jämförbara. Budgetåret 1969/70 förekommer även i en

justerad version.

Anm. 2. Vid omvandling av budgetsiffrorna för budgetåret 1969/70 till kalenderårssiffror

för 1969 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet

vidlåder uppskattningen av framför allt de enskilda utgiftsposternas storlek.

Anm. 3. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 13 baseras på riksrevisionsverkets och

finansdepartementets data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag

härvidlag föreligger dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets

statistik rörande budgetutfallen, redovisad i post 15. Sådan överensstämmelse nås

först sedan totalsaldona i post 13 — här i form av residualberäkning — justerats för

nettoförändringarna i transaktionerna vid sidan av riksstaten. Dessa transaktioner innefattar

bl. a. av staten verkställda men vid periodskiftena ännu icke bokförda betalningar.

Anm. It. Den realekonomiska grupperingen av statens utgifter, som anges i tabellen

Irad 1—15), överensstämmer på grund av olikheter i klassificeringen av vissa utgiftsposter

inte helt med den gruppering, som redovisas i bilaga 2 till den reviderade finansplanen.

En viktig avvikelse är att konsumtionen beräknats enligt statistiska centralbyråns

definition, vilket bl. a. innebär att administrationen av socialförsäkringssystemet m. m.

inräknats däri. För att få överensstämmelse med budgetsaldot har motsvarande post även

lagts in som en negativ transferering.

Statens totala utgifter kan beräknas ha ökat med drygt 7 % mellan 1967

och 1968, vilket innebär en dämpning i tillväxten jämfört med 1966—1967,

då ökningen var ca 11 %. För 1969 förutses nu en utgiftsexpansion på ca

9 %. Därvid är dock att märka, att vissa konsumtionsutgifter är räknade

i en annan (lägre) prisnivå än den, som kan förutses råda under hösten

1969. Om dessutom på sedvanligt sätt tillkommer vissa ännu ej beslutade

utgifter, kan ökningen 1968—1969 kanske uppskattas bli ca 10 %. Minskas

totalomslutningen med den statliga utlåningen, blir tillväxttakten 1966—

1967 ca 10,5 % och 1967—1968 drygt 9,5 %. För 1969 förutses en dämpning

i tillväxten till ungefär 7 %, även om man hypotetiskt söker beakta ännu ej

beslutade men sannolikt tillkommande utgifter. Skillnaden mellan dessa

båda sifferserier beror på de betydande variationerna mellan åren av utlåning

och liknande verksamheter.

Den statliga konsumtionen, som till ungefär två tredjedelar utgörs av utgifter

för löner, ökade 1966—1967 med ca 5 % och 1967—1968 med ca 10 %

i löpande priser. Den volymmässiga innebörden av detta är att den statliga

konsumtionen mellan 1966 och 1967 minskade ungefär 2 % i omfång, medan

en uppgång med ca 5 % kan beräknas ha ägt rum mellan 1967 och

1968. Volymminskningen 1966—1967 kan hänföras till att huvudmannaskapet

för mentalsjukvården övergick från staten till kommunerna. För 1969

kan den statliga konsumtionsökningen nu beräknas bli ca 4,5 % i fasta priser.

Den statliga investeringsverksamheten, såsom den kommer till ullryck i

budgeten (dvs. exkl. affärsverkens underhålls- och reparationsutgifter),

8 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 115. Bilaga 1

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

minskade i löpande priser med ca 2 % från 1966 till 1967, vilket kan bedömas

motsvara en volymmässig nedgång med ca 6 %. 1967—1968 ökade

investeringarna med ca 12,5 % i värde, vilket motsvarar en volymökning

på ca 9 %. De stora skillnaderna i utvecklingen mellan åren torde till någon

del kunna förklaras av konjunkturpolitiskt motiverade förskjutningar i investeringarna.

För 1969 förutses i budgeten synliga investeringsutgifter

öka ca 4,5 %, vilket kan beräknas motsvara ungefär 2 % i volymökning.

Transfereringsutgifterna ökade 1966—1967 med ca 18 %, men om hänsyn

tas till effekterna av överföringen av mentalsjukvården från staten till

kommunerna, begränsas ökningen till 12 å 13 %. Ökningstakten 1967—1968

var väsentligt lägre och uppgick till knappt 7 %. Transfereringarna till

kommuner ökar mellan sistnämnda år betydligt kraftigare än inkomstöverföringarna

till enskilda personer. För 1969 förutses nu transfereringsutgifternas

ökningstakt dämpas till ca 5,5 %, varvid överföringarna till enskilda

beräknas stiga ca 6 % och överföringarna till kommuner beräknas

öka ca 5 %.

Omfattningen av utlåning och övriga finansiella transaktioner över statens

budget har fluktuerat starkt mellan de senaste kalenderåren. 1966—1967 ökade

den med knappt 370 milj. kr. (17,5 %), medan den minskade med knappt

260 milj. kr. (12 %) mellan 1967 och 1968. Detta förklaras till en del av

att utbetalningarna till investeringsbanken 1968 uppgick till endast 200

milj. kr., medan de utgjorde.,500 milj. kr. 1967. För 1969 har beräknats en

mycket kraftig ökning av utlåningen, varvid dock här förutsatts att den

planerade utlåning, som ej kunde genomföras under hösten 1968 i stället

kan ske under våren 1969. Det bör i detta sammanhang påpekas att omvandlingen

från budgetår till kalenderår är gjord under ganska stor osäkerhet,

varför utfallet så småningom kan visa sig medföra justeringar och förskjutningar

mellan åren av utgifterna. Detta gäller framför allt utlåningsoch

investeringsutgifterna.

I nedre delen av tabell 1 (rad 16—28) visas en särskild realekonomisk

gruppering av statens utgifter och inkomster. Utgifterna har grupperats

efter om de huvudsakligen förväntas användas för konsumtions- eller investeringsändamål.

Undergrupper visar närmare vem som kommer att förbruka

medlen. Tabellen ger vid handen, att beloppen avdelade för konsumtion

1968—1969 ökar snabbare än beloppen för investeringar. Vidare framgår

att transfereringarna till kommunerna kommer att öka något långsammare

än inkomstöverföringarna till enskilda, medan förhållandet 1967—

1968 var det motsatta. Utgiftsförändringarna kan förmodas initialt öka efterfrågan

på konsumtions- och investeringsmarknaderna med sammanlagt

ungefär 1,8 miljarder kr. ökade skatteinkomster reducerar dock direkt den

samlade efterfrågan med ungefär 3,8 miljarder kr. Av detta belopp kommer

omkring 3,3 miljarder kr. från direkt beskattning och omkring 500 milj. kr.

från indirekt beskattning. I och med att det genomsnittliga förtjänstläget

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

115

stiger, ökar också den genomsnittliga skattesatsen. Detta fenomen kan under

1969 uppskattas tillföra statskassan ca 1,4 miljarder kr. Vilken samlad effekt

dessa förändringar kan ha på den totala efterfrågan diskuteras närmare

längre fram i detta kapitel.

Resultatet av de förändringar i statens inkomster och utgifter som refererats

ovan, ger vid handen att statens finansiella sparande försvagades med

cä 1 300 milj. kr. mellan 1966 och 1967. Under 1968 skedde en ytterligare

försvagning med ca 300 milj. kr. Enligt det underlag som nu föreligger,

skulle statens finansiella sparande komma att förstärkas med ca 2 000 milj.

kr. mellan 1968 och 1969. Även om vissa utgifter, som tidigare framhållits,

erfarenhetsmässigt kan förutses tillkomma, är det troligt att en viss förstärkning

av det finansiella sparandet kan realiseras under 1969. Totalbudgetens

saldo, som mellan 1966 och 1967 försvagades med ca 1 700 milj. kr.,

undergick under loppet av 1968 ytterligare försvagning med ca 350 milj. kr.

Under 1969 kan totalbudgeten beräknas förstärkas med ca 1 000 milj. kr.,

detta sagt med reservation för ännu- ej beslutade utgiftspåslag. Budgetpolitikens

inverkan på kreditmarknaden utvecklas i kapitel IX.

3. Beräkning av budgeteffekter

Det är inte möjligt att på grundval enbart av förändringar i budgetens

saldo eller i det finansiella sparandet göra några fullständiga bedömningar

av statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin i sin helhet. En given

förändring i budgetsaldot eller i det finansiella sparandet kan nämligen

orsakas av ett stort antal kombinationer av förändringar i budgetens delposter,

där varje kombination kan ha sin karakteristiska effekt på samhällsekonomin.

Det kan därför inte utan reservationer hävdas att en överbalanserad

budget verkar kontraktivt eller att en underbalanserad budget verkar

expansivt på efterfrågan i samhället. Än mindre kan det villkorslöst hävdas,

att en balanserad budget eller en budget med oförändrat saldo skulle lämna

efterfrågan opåverkad. Man kan nämligen föreställa sig förändringar i omfånget

av statens verksamhet (vilken utgör en komponent av nationalprodukten),

som försiggår vid en samtidig och beloppsmässigt lika stor ökning

eller minskning av statens utgifter och inkomster, dvs. vid oförändrat budgetsaldo.

Härmed skulle en budget som vidhålles i balans mycket väl kunna

medverka till en ökning eller minskning av den samlade aktiviteten inom

samhällsekonomin, även under förutsättning att den förändring som sker av

statens utgifter och inkomster skulle ha en neutral inverkan på aktiviteten

utanför den statliga sektorn.

Det anförda exemplet kan uppfattas som ett specialfall av vad som mera

allmänt gäller, nämligen att olika grupper av statliga utgifter och inkomster

kan ha olika stark inverkan på aktiviteten i samhällsekonomin. I detta fall

bär ökningen av statens direkta efterfrågan.på varor och tjänster, dvs. sta
8f

Bihang till riksdagens protokoll 1969 1 samt. Nr 215. Bilaga 1

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kimgl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

tens verksamhet, eu totalt större effekt än den beloppsmässigt lika stora

ökningen av de intäkter som dras in från övriga sektorer av samhällsekonomin

— låt vara att effekterna på de icke statliga sektorerna härvid tänkes

vara lika stora.

En analys av budgetens effekter hör därför i princip grundas på en uppdelning

av utgifter och inkomster i för ändamålet relevanta grupper. Därtill

kommer emellertid som en ytterligare komplikation, att varje uttalande

om budgetens totalekonomiska effekter blir beroende av vilken jämförelsenorm

som väljs till den föreliggande budgeten. 1 vissa försök att mäta budgetens

konjunktureffekter synes jämförelsenormerna ha varit en tänkt budget

i vilken staten bestämt dels att skattebetalarna under det undersökta

året skall betala lika många kronor i skatt som under jämförelseåret, dels

att varje statsutgift under det undersökta året skall vara lika stor som under

jämförelseåret. Med denna jämförelsenorm framstår hela budgetförändringen

såsom förklarad av att en viss budgetpolitik eller snarare av att en

viss speciell budgetpolitik inte bar förts. I en annan uppläggning av budgetanalysen

har man emellertid sökt skilja ut de förändringar i budgeten som

är ett utslag av medveten politik (»åtgärd») från de förändringar i budgeten

som kan förklaras såsom återverkningar av den ekonomiska utvecklingen

inom samhällsekonomin i övrigt (s. k. »automatik»). Med denna uppdelning

uppfattas sådana förändringar på budgetens inkomstsida som automatik,

vilka vid ett oförändrat skattesystem följer av skatteunderlagets utveckling,

medan åtgärdsbestämda inkomstförändringar endast tänks innefatta

sådana som direkt följer av skattesatsförändringar.

En sådan indelning kan emellertid leda till att den medvetna budgetpolitikens

betydelse för statsinkomsternas utveckling underskattas. Att vidmakthålla

en oförändrad skattesats inför ett stigande skatteunderlag bör

rimligen uppfattas som en medveten åtgärd lika väl som ett beslut om en

skattesatsförändring. Med denna syn på budgetpolitiken blir endast de inkomstförändringar,

som följer av en opåräknad eller oregelbunden utveckling

av skatteunderlaget, att uppfatta som utslag av (omedveten) automatik.

Det förefaller svårt eller ogörligt att på ett objektivt sätt avgränsa de förändringar

av skatteunderlaget som varit av sådan opåräknad eller oregelbunden

beskaffenhet och man har hittills i budgetanalytiska undersökningar

fått nöja sig med att endera ta fasta på effekten av budgetens förändringar

totalt sett (dvs. av automatik och åtgärder) eller också att söka renodla

effekten av skattesatsförändringar och direkta utgiftsbeslut. I det närmast

följande har valts att beakta hela förändringen av budgetens inkomster

och utgifter. Jämförelsenormen blir därmed en budget, där inkomsternas

belopp på ett eller annat sätt är låst vid en oförändrad nivå, ........

I december 1968 publicerade OECD en rapport avgiven av en arbetsgrupp

som varit verksam inom organisationen1. Gruppen har som en av sina upp
i

OECD, »Fiseål policy for a balaneed eeonomy». Paris 1968.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för är 1969

gifter haft att utreda hur finanspolitiken kunnat utnyttjas i stabiliseringssyfte.

1 sin analys har gruppen använt en modell som konstruerats av professor

Bent Hansen. Denne har också fungerat som gruppens expert. Modellen

är avsedd att kunna ge kvantitativa mått på effekterna på aktiviteten

i samhällsekonomin till följd av förändringar i vissa stora grupper av budgetposter.

I modellen införs med positivt förtecken förändringen av statens

köp av varor och tjänster och transfereringsutgifter, samt med negativt

förtecken förändringen i direkta respektive indirekta skatter. För att kunna

uppskatta inte blott direkta utan även indirekta effekter (s. k. multiplikatoreffekter)

av förändringar i statens inkomster och utgifter, har man utgått

från värden på vissa läckagekvoter; den marginella sparkvoten och

den marginella importkvoten. 1 modellen beaktas inte eventuella återverkningar

på företagens investeringar eller över huvud taget effekten av förändring

i de direkta bolagsskatterna.

Beräkningar enligt modellen har för Sveriges del givit som resultat, att

en förändring av statens köp av varor och tjänster har en multiplikatoreffekt

lika med -)- 1,92, medan förändringar i transfereringsutgifternas, de direkta

respektive indirekta skatternas belopp, har multiplikatoreffekter lika

med -f 0,92, —0,92 respektive — 1,15. Med åtskillig förenkling skulle alltså

kunna sägas att en förändring av statens köp av varor och tjänster har

dubbelt så stor efterfrågepåverkande effekt som en lika stor förändring i

statens inkomster,

I den preliminära nationalbudgeten för 1969 presenterades och tillämpades

en i viss mån enklare modell, som dock hade en vidare syftning. Modellen

avser att på ett överskådligt sätt sammanfatta effekterna på samhällsekonomin

inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar

i en sammantagen offentlig sektor innefattande staten, kommunerna,

bostadsinvesteringarna, AP-fonderna och investeringsfonderna, vilka tillsammans

utgör basen för finanspolitiken i vidaste bemärkelse.

Tillvägagångssättet är att förändringar i statens och kommunernas budgeter

uppdelas i två huvuddelar. Först redovisas förändringen i statens och

kommunernas konsumtion och investeringar, vilken kan sägas vara ett

mått på den efterfrågan på reala faktorer som dessa direkt utövar. Härutöver

införs den grova approximationen att alla icke finansiella in- och utbetalningar

i form av löneutbetalningar, varuinköp, transfereringar samt

olika former av skattemedelsindragningar har — bortsett från teckenskillnader

— likvärdiga effekter på den icke offentliga efterfrågan, dvs. i huvudsak

hushållens och företagens efterfrågan. Slutsatsen blir då, att förändringen

av statens och kommunernas utgiftsöverskott (av det finansiella

sparandet ) ger en föreställning om inverkan på de andra sektorernas efterfrågan.

Bostadsbyggandet har, liksom stat och kommun, direkt effekt på efterfrågan

på reala faktorer och påverkar dessutom resten av samhällsekono
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr ilo år 1969

min genom förändringar i sitt negativa finansiella sparande. När det gäller

AP-fonderna och investeringsfonderna är det närmast förändringen i deras

finansiella sparande, som antyder deras inverkan på den privata sektorns

efterfrågan.

Förändringen av den statliga och kommunala verksamhetens samt bostadsinvesteringarnas

volym ger således ett mått på förändringen av den

efterfrågan på reala faktorer som utgår från den sammantagna offentliga

sektorn. Förändringen av den sammantagna offentliga sektorns finansiella

sparande ger en viss föreställning om den inverkan som finanspolitiken i

vidaste bemärkelse utövar på hushållens och företagens, för efterfrågan

på reala resurser, disponibla intäkter.

Härefter har de direkta effekterna av förändringar i verksamhetens volym

inom de offentliga sektorerna summerats med de indirekta effekter, som

följer av den genom flödesförskjutningar i det finansiella sparandet föranledda

förändringen av de icke offentliga sektorernas disponibla intäkter.

Härvid har summariskt förutsatts att dessa båda slag av förändringar är

likvärdiga med hänsyn till effekterna på aktiviteten i samhällsekonomin och

såtillvida summerbara. Den inverkan som förmedlas via förändringar i de

icke offentliga sektorernas intäktsströmmar dämpas visserligen genom sparandebortfall

etc. men har å andra sidan kedjeeffekter. Här har presumerafs

att man i dessa fall kan insätta en multiplikator lika med 1. Detta innebär

med andra ord, att en förändring av den sammantagna offentliga sektorns

utgiftsöverskott förutsätts åtföljas av en lika stor förändring av övriga

sektorers efterfrågan på varor och tjänster. Den sammanlagda inverkan

på den totala efterfrågan har sålunda satts lika med summa förändring

av offentlig real efterfrågan och via det offentliga utgiftsöverskottet

genererad efterfrågan.

Vid jämförelse mellan de båda modellerna framträder vissa principiella

olikheter. Modellen som användes i den preliminära nationalbudgeten hade

en vidare syftning, bl. a. såtillvida att hela bostadsbyggandet och dess finansiering

sammanförts med den offentliga sektorn. Bolagsskatterna har

inte speciellt undantagits från övriga offentliga intäkter utan förutsätts

verka begränsande på den totala efterfrågan. Vad beträffar valet av multiplikatorer

kan däremot skillnaden mellan de två modellerna i vissa hänseenden

synas tämligen ringa.

I den modell som användes i den preliminära nationalbudgeten erhölls

effekten ay budgetförändringarna som summan av förändringarna av det

offentligas köp av varor och tjänster och, med negativt förtecken, förändringen

i det finansiella sparandet, varvid båda termerna försågs med en multiplikator

av + 1. Annorlunda uttryckt innebär detta, att en ökning av statens

utgifter för inköp av varor och tjänster, som inte sammankopplas med

en motsvarande ökning av statens intäkter och. således medför.en lika stor

förändring i negativ riktning av statens finansiella sparande,, kan ges :en

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för är 1969

multiplikatoreffekt av -j- 2. En ökning av statens inkomster, som inte sammankopplas

med en motsvarande ökning av statens utgifter och följaktligen

medför en lika stor förändring i positiv riktning av statens finansiella sparande,

kan ges multiplikatoreffekten — 1. Dessa multiplikatorvärden ligger

synnerligen nära dem som tillämpades för Sverige i OECD-modellen,

nämligen -f- 1,92 för offentliga utgiftsökningar avseende varor och tjänster

samt —0,92 för intäkter i form av direkta skatter och — 1,15 för intäkter

från indirekt beskattning.

Likheten är emellertid delvis skenbar. OECD-modellen avser att visa effekterna

på den samlade aktiviteten i samhällsekonomin — dvs. bruttonationalprodukten.

Modellen i den preliminära nationalbudgeten hade ett blygsammare

syfte, nämligen att visa effekterna på den totala inhemska efterfrågan.

Eftersom effekten på efterfrågetillväxten marginellt kan förmodas

vara upp till 40 å 50 % större än på nationalprodukten, har alltså multiplikatorerna

i denna modell i sak satts väsentligt lägre än i OECD-modellen.

Orsaken härtill har inte i första hand varit att de marginella spar- och

importkvoterna, som beräknats för Sverige och använts i OECD-modellen

(marginell sparkvot = 0,2; marginell importkvot = 0,4), numera skulle

vara orealistiskt låga. Skälet har i stället varit, att det vid en komparativ

studie av den under olika år förda finanspolitiken förefaller rimligt att

i möjlig mån bortse från den del av multiplikatoreffekterna som faller

utanför respektive 1-årsperiod. Vissa utländska studier tyder på, att en

sådan begränsning av tidsperspektivet skulle kunna motivera en nedjustering

av multiplikatorn med ungefär én femtedel. En multiplikator på omkring

1 för förändringar i det finansiella sparandet framstår därmed som

motiverad för svenska förhållanden.

I övrigt skiljer sig de två modellerna från varandra i vad gäller behandlingen

inte blott av bolagsskatterna, utan även av de indirekta skatterna.

I OECD-modellen har indirekta skatter en något kraftigare efterfrågebegränsande

effekt än direkta skatter, under det att bolagsskatternas förändringar

över huvud taget inte beaktas. I den modell som användes i den preliminära

nationalbudgeten har ingen åtskillnad gjorts med avseende på

effekterna av förändringar av olika typer av skatteintäkter. Det finns rimliga

skäl att anta, att den efterfrågebegränsande effekten av en indirekt

skattebelastning kan vara något kraftigare än av en lika stor direkt skattebelastning.

Alldeles odiskutabelt är detta dock inte. Det förutsätter nämligen

att hushållens nominella sparande utvecklas mera negativt, om én

viss ökning av skatteintäkterna tas ut i form av direkta än i form av indirekta

skatter. Oavsett hur härmed må förhålla sig har den vidtagna förenklingen,

dvs. att jämställa effekterna av direkta och indirekta skatter, inte

framstått som alltför besvärande i en modell, som även i övrigt kännetecknas

av ringa differentiering. Exempelvis likställs effekterna av transfereringsutgifter

med statsskuldsräntor och — bortsett från teckenskillnaden

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj. ts proposition nr H5 år 1969

Diagram VIIIsl. Den offentliga sektorn# kalkylerade inverkan på samhällsekonomin 1964-—1969

Procent av bruttonationalprodukten

A = Den sammantagna offentliga sektorns inverkan på den samlade efterfrågan. Analys enligt

metoden från den preliminära nationalbudgeten för 1969.

B = Effekten av statens och kommunernas budgeter på bruttonationalprodukten. Analys enligt

OECD-inodellen.

C = Effekten av statens och kommunernas budgeter på den samlade efterfrågan. Analys enligt

metoden från den preliminära nationalbudgeten för 1969.

— direkta skatter. Det har vidare förefallit följdriktigt att räkna med tillnärmelsevis

lika stora efterfrågebegränsande effekter av bolagsskatter som

av övriga direkta skatter i en modell, som i detta hänseende inte gör någon

åtskillnad mellan effekterna av sådana indirekta skatter, som faller på

konsumtionen och sådana, som faller på investeringarna.

Slutligen återstår att notera ytterligare en principiell olikhet mellan modellerna.

I modellen från den preliminära nationalbudgeten har budgeteffekterna,

till skillnad från vad som skett i OECD-modellen, genomgående

deflaterats till en fast prisnivå, i detta fall 1959 års. En betingelse för att

denna omräkning skall framstå som principiellt tilltalande kan sägas vara,

att prisutvecklingen i varje fall på begränsad sikt i sina huvuddrag kan

förutsättas ske oberoende av finanspolitiken. I annat fall skulle det nämligen

förefalla naturligt att uppfatta även skillnaden mellan deflaterade

och odeflaterade budgeteffekter som en verkan av finanspolitiken, men i så

fall givetvis inte som någon volymeffekt. Fastprisberäkningen har tillgått

så att förändringen i den offentliga sektorns och bostadsbyggandets efterfrågan

på reala faktorer uttryckts i 1959 års priser. Den sammantagna

offentliga sektorns finansiella sparande de olika åren bar deflaterats med

bruttonationalproduktdeflatorn respektive år, varefter förändringen fram
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bil. i: Reviderad nationalbudget för år 1969

121

1964

1965

1966

1967

1968

1969

+ 0,3

4 0,3

+ 1,6

4 1,3

4 1,0

4- 0,5

- 0,3

. 4 2,6

+ 0,2

+ 1,0

4 0,5

4 0,8

- 0,6

+ 0,7

+ 1,0

+ 0,4

- 0,5

4 0,6

4 0,3

± 0

4 2,0

4 1,3

+ 1,6

4 0,9''

+ 0,9

4 2,0

4 1,1

4 1,2

4 0,5

- 0,2

4 1,4

4 0,1

4 0,2

4 0,2.

- 0,1

4 0,7

. 4 0,1

4 0,1

- 0,4

- 0,4

± o

‘ - 0,7

- 0,4

Totaleffekt

1,3

4 0,4

4 3,9

,41,5

4 0,8

räknats1. Därefter har de två delarna adderats samt uttryckts i procent av

bruttonationalprodukten till 1959 års priser respektive år.

Avslutningsvis har gjorts en numerisk jämförelse mellan de två modellerna

varvid dessa har applicerats på material avseende statens och kommunernas

budgeter 1964—1968. Resultatet har inlagts i form av två kurvor i diagram

1. Även den totaleffekt som kan kalkyleras, när extra-budgetära efterfrågepåverkande

faktorer såsom bostadsbyggande, AP-fonder och investeringsfonder

medtas, har inlagts i diagrammet. De olika sektorernas kalkylerade

bidrag till den totala efterfrågeförändringen framgår av ovanstående

uppställnings där effekterna uttryckts i procent av bruttonationalprodukten

respektive år.

Som synes i diagrammet ger de båda modellerna trots sina olikheter i stora

drag likartade resultat när de tillämpas på statens och kommunernas budgeter.

Däremot framträder väsentligt mera markerade utslag när omfattningen

av den sanrhällsstyrda efterfrågepåverkande effekten från bostadsbyggandet,

AP-fonder och investeringsfonder medtas i beräkningarna enligt

den modell som användes i den preliminära nationalbudgeten. Även om

de två jämförda modellerna ger likartade resultat får man därav inte dra

slutsatsen att det skulle vara de verkliga effekterna som framkommer. Härför

är modellerna alltför schematiska. Exempelvis är troligen inte de marginella

import- och sparkvoterrta stabila över tiden. Likaså är gruppindelningen

alltför grov och Utöver tidigare anförda exempel kan också förutsättas att

det verkliga multiplikatorvärdet för köp av varor (från företagssektorn)

inte är detsamma som det för köp av tjänster (från hushållssektorn). Men

även om modellerna ännu befinner sig på ett ofullkomnat stadium får likväl

resultatet, som en tillämpning av någondera modellen ger, betraktas

som ett rimligt närmevärde på budgetens effekter på samhällsekonomin.

1 Eftersom en förändring av dén offentliga sektorns finansiella sparande, när detta går

negativ riktning, utgör ett bidrag till övriga sektorers disponibla inkomster, disponibla i den

bemärkelsen att även indirekta skatter avräknats, skulle det ha varit konsekvent att deflatera

motsvarande budgeteffekter med ett nettoprisindex och ställa dem i relation till bruttonationalprodukten

beräknad till faktorkostnad i stället för till marknadspris. En sådan

justering skulle emellertid inte ändra huvuddragen i de beräkningsresultat som erhållits.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1969

IX. Kreditmarknaden1

1. Utvecklingen på kreditmarknaden under 1968

Den lätta kreditpolitik, som förts under de senaste åren, fortsatte under

1968 med undantag för en period av tillfällig åtstramning i samband med

oron på den internationella valutamarknaden under senare delen av 19.6.7- och början av 1968. Från november till december 1967 hade valutareserven

minskat med nära 1 miljard kr. Under början av 1968 stabiliserades valutaläget

och redan i februari lättade riksbanken på åtstramningsåtgärderna.- Diskontot sänktes 1/2% och kassakvotsbestämmelserna upphävdes. Den

10 oktober sänktes diskontot med ytterligare 1/2 % till 5 %. Valutareserven,

ökade successivt fram till november 1968; under de två sista månaderna:

skedde emellertid en kraftig avtappning, varför valutareserven vid utgången

av 1968 kom att ligga 27 milj. kr, lägre än ett år tidigare.

Åtstramningen i början av året medförde att affärsbankernas likviditet,

som hade förbättrats kraftigt under 1967, försämrades något under första

halvåret 1968, och under hela året ökade deras likvida tillgångar med endast

1,2 miljarder kr. mot 2,7 miljarder kr. under 1967. Bankernas faktiska likviditetskvoter

försämrades, bl. a. genom en ovanligt kraftig ökning av deras

direkta bostadsbyggnadskrediter. Inlåningen på främst långfristiga räkningar

ökade kraftigt. Nettoställningen gentemot riksbanken försämrades

under de tre första kvartalen, trots att bankernas upplåning i riksbanken

kunde begränsas genom att riksgäldskontoret under större delen av. året

lämnade dagslån till bankerna.

Kreditgivningen på den organiserade kreditmarknaden fortsatte att öka;

under 1968, dock i något lägre takt än året innan. Totalt förmedlades krediter

för 19,9 miljarder kr., en ökning med drygt 2,5 miljarder kr.

Kreditmarknadsläget under 1968 kännetecknades av en ökad upplåning

från bostadssektorn och näringslivet. Den offentliga sektorns upplåning var

av ungefär samma volym som föregående år; statens upplåning ökade något,

medan kommunernas minskade.

För den största ökningen på utbudssidan svarade Allmänna pensionsfonden.

Dess placeringar ökade med 1,5 miljarder kr. under 1968 till 5,7 miljarder

kr. Ungefär hälften utgjordes av krediter till bostadssektorn, dit fondens

kreditgivning ökade med drygt en miljard kr. Fondens kreditgivning

till staten ökade medan kreditgivningen till kommuner, och näringslivet

1 Med kreditgivning och utlåning avses i detta kapitel nettotillväxt av utestående lån;

med ökad kreditgivning avses följaktligen inte tillväxten av utestående lån utan ökningen

av denna tillväxt.

s. 1968 Kontrollera mot PDF

Bild: Reviderad nationalbudget för år''1969

*23

Tabell IX: I. KreAitmarknaden 196? och 1968

Nettobelopp, milj. kr.

Långivare

Låntagare

Staten

Kom-

muner

Bostä-

der

Närings-

livet

Summa

1967

Riksbanken ........................

350

0

150

150

650

Affärsbankerna......................

1 300

200

2 350

2 100

5 950

Övriga kreditinstitut ................

500

1400

4 250

3 250

9 400-

därav: Allmänna pensionsfonden1......

250

450

1 700

1 800

- 4 200;

Allmänheten’ ......................

850

50

50

400

1 350

Summa

3000

1650

6 800

5 900

17 350

198$ ■ ; • • ;

Riksbanken ............ ........

1 250

0

100

50

1 400

Affärsbankerna......................

250

100

2050

3 300

5 700

Övriga kreditinstitut ................

1 250

t 200

5 950

3 300

11 700

därav: Allmänna pensionsfonden1 i.....

550

500

2 750

1 900

5 700

Allmänheten’..........................

. 650

50

0

400

1 100

Summa

3 400

1350

8100

7 050

19 900

1 Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis. Fondr

ökningen uppgick till 4 670 milj. kr. under 1967 och 5 850 lriilj. kr. under i968.

* Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar.

Anm, Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin, som ligger

utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till resp. staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp av

statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt. bostadsbyggnadskrediter

och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationerna,

allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas

pensionskassa.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de värdepapper som försålts till andra köpare än de institutioner,

som ingår i tabellens övriga långivarsektorer. Företagens, hushållens och diverse

fonders och kassors värdepappersköp redovisas således i denna post.

Bostadsinstitutens emissioner av obligationer för finansiering av fastigheter, innehållande uteslutande

affärs- och kontorslokaler, har förts till näringslivet, deras övriga obligationer till bostadssektorn.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden.

Källa: Riksbanken.

uppgick till ungefär samma belopp som föregående år. Affärsbankernas kredifgivning

var en kvarts miljard kr. lägre än under 1967. Kreditgivningen

till staten minskade betydligt liksom kreditgivningen till bostadssektorn i

form av lån och obligationsförvärV. Kreditgivningen till näringslivet expanderade

däremot mycket kraftigt. Övriga bankers utlåning ökade under året

med ungefär 400 milj. kr.

Statens budgetunderskott, som uppgick till tre miljarder kr. under 1967

ökade ytterligare under 1968 till 3,4 miljarder kr. Finansieringsbehovet

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj :tsproposition nr US år 1969

Tabell IX: 2. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden och tillväxt ar likvida

tillgångar 1966—1%8

Milj. kr.

1966

1967

1968

Upplåning ............................................

Likvida tillgångars ökning...............................

1 350

800

1 650

1 300

1 350

300

Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

täcktes under 1968 i större utsträckning än tidigare genom emission av

långfristiga obligationer.

Kommunernas upplåning ökade under 1967 betydligt mer än utgiftsöverskottet.

Eftersom kommunerna detta år även erhöll lån utanför den reguljära

kreditmarknaden kunde likviditeten förbättras kraftigt. Under andra

halvåret 1968, minskade upplåningen och totalt under året blev upplåningen

ca en kvarts miljard kr. lägre än under 1967. Likviditetsförbättringen var

också betydligt svagare under 1968 som framgår av tabell 2.

Bostadsinvesteringarna beräknas ha ökat med endast 2 % under 1968 mot

drygt 13 % under 1967. I nominella värden skulle bostadsinvesteringarnas

tillväxt härigenom stannat vid 350 milj. kr. under 1968. Ändå ökade upplåningen

på kreditmarknaden med 1 270 milj. kr. under 1968, vilket var

en nästan lika stor ökning som under 1967. Statens kreditgivning till bostadssektorn,

som hade minskat under 1967, var ungefär oförändrad under

1968. Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden har således stigit påfallande

kraftigt under 1968 i förhållande till den beräknade investeringsutvecklingen.

Affärsbankernas bostadsbyggnadskrediter ökade under hela året. Samtidigt

var deras köp av hypoteksobligationer av betydligt mindre omfattning

än under 1967, vilket innebar att deras totala kreditgivning till bostadssektorn

minskade med 300 milj. kr.

Obligationsemissionerna låg på eu hög nivå under 1968. Bostadsinstituten

fortsatte sin kontinuerliga obligationsförsäljning, och totalt tecknades hy
-

Tabell IX: 3. Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1966—1968

Nettobelopp, milj. kr.

Obligationer

Rostadsbygg-

Bostadslån hos

Summa

nadskrediter

andra kredit-

hos affärs-

institut

banker

1966..........................

3 420

150

1 910

5 480

1967..........................

3 620

1 130

2 080

6 830

1968..........................

4 380

1 620

2 100

8 100

Källa: Konjunkturinstitutet.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

125

Tahell IX: 4. Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1966—1968

Nettobelopp, milj. kr.

Obligationer

och förlagslån

Aktier

Upplåning hos

affärsbankerna

Upplåning hos

andra kredit- institut

Summa

1966..............

1 180

650

1 550

1 220

4 600

1967..............

1 990

550

1 910

1 430

5 880

1968..............

1 900

500

3 300

1 370

7 070

Källa: Konjunkturinstitutet.

poteksobligationer för drygt 5 miljarder kr., vilket översteg 1967 års siffra

med inte mindre än 1,2 miljarder kr. Som framgår av tabell 3 ökade bostadssektorns

nettoupplåning på obligationsmarknaden med 760 milj. kr.

Nedgången i näringslivets investeringar fortsatte under 1968. De fasta

investeringarna minskade i volym med ungefär 2,5 % mot 3 % året innan.

Handelns och handelsflottans investeringar visade ansenliga minskningar.

Industrins investeringar i byggnader och anläggningar låg under 1968 på eu

lägre nivå än året innan, medan maskininvesteringarna ökade. Industrins

utgifter för fasta investeringar ökade i löpande priser med ungefär 300 milj.

kr., medan de för hela närigslivet var ungefär oförändrade. Lagerinvesteringarna

minskade under första halvåret 1967 och den neddragning av lagren

som företogs under andra halvåret fortsatte under 1968.

Flertalet av de industri- och handelsföretag som hittills lämnat bokslut

eller förhandsbesked angående resultatet för 1968 redovisar en ökning av

rörelsevinsten jämfört med 1967. De beräkningar som kan göras med hänsyn

till den troliga produktivitetsökningen samt pris- och kostnadsutvecklingen

under 1968 tyder också på att vinsterna har ökat.

Trots lagerneddragning och ungefär oförändrade investeringsutgifter ökade

näringslivets upplåning på kreditmarknaden med ungefär en och eu

kvarts miljard kr. Denna upplåningsökning har inneburit en fortsatt förbättring

av likviditeten inom industrin och handeln och sannolikt även inom

andra sektorer av näringslivet.

Tabell 4 visar att näringslivets finansiering på obligations- och aktiemarknaderna

1968 låg på en något lägre nivå än under 1967. Affärsbankernas

kreditgivning till näringslivet ökade däremot kraftigt framför allt under

de tre första kvartalen; under fjärde kvartalet var den av obetydlig omfattning.

Uppgifterna i denna tabell avser kreditgivningen till hela näringslivet.

Affärsbankernas utestående lån till industrin ökade avsevärt under första

halvåret men endast obetydligt under andra halvåret. Handelns upplåning

i affärsbankerna visade en motsatt utveckling. I tabellsiffrorna ingår även

affärsbankernas s. k. personliga och diverse krediter, som ökade med 1 miljard

kr. under 1968 mot en halv miljard kr. under 1967. Dessa krediter tor
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj ris proposition nr ilo år 1969 "

Tabell IX: S. Likriditetsutvecklingen inom industri och handel 1967 och 1968

Procentuell förändring i likvida tillgångar

der. 1066 -

mars 1967-

juni4967-

sept. 1967-

dec. 1967-

deC. 1967

mars 1968

juni 1968

sept. 1968

dec. 1968

Industri — större företag. .

14

15

21

38

30

(förändring i

milj. kr.)......

(650)

(500)

(850)

(1 550)

(1 600)

— mindre företag

2

0

20

- 2

9

malmbrytning ........

9

S

30

50

40

jord- och stenindustri ..

32

38

53

85

45

skogs- och träindustri . .

- 20

- 11

15

29

44

grafisk industri och pap- persförädlihg....... .

59

47

30

54

19

livsmedelsindustri......

60

54

- 12

- 41

- 32

textilindustri..........

11

2

10

6

17

läder-, hår- och gummi- varuindustri ........

39

4

- 28

60

31

kemisk- och kemisktek- nisk industri........

20

17

1

49

30

kombinerade företag ..

160

185

19

46

- 3

Handel — större företag . .

52

43

50

38

6

(förändring i

milj. kr.)......

(250)

(150)

(250)

(200)

(50).

— mindre företag

15

24

7

6

38

partihandel............

94

40

63

31

- lo

detaljhandel ..........

20

48

25

55

33

Anm. Uppgifterna bygger på enkätundersökningar som har utförts av statistiska centralbyrån.

Med likvida medel avses kassa, postgiro, banktillgodohavanden samt kortfristiga

penningplaceringar. Större industriföretag (med fler än 500 anställda) och handelsföretag

(med fler än 200 anställda fr. o. m. juniundersökningen, med fler än 500 anställda enligt tidigare

undersökningar) har totälundersökts. Mindre industriföretag (200—500 anställda) och handelsföretag

(100— 200 resp, 100—500 anställda) har urvalsundersökts. Branschuppgifterna

hänför sig till de större företagen.

de till väsentlig del avse utlåning till hushållen, men även en viss kreditgivning

till mindre företag ingår.

Likviditeten inom industrin och handeln fortsatte att förbättras under

1968. Av tabell 5 framgår att förbättringen var kraftigast för de större industriföretagen,

vilka speciellt under andra halvåret ökade sin likviditet

avsevärt. Den största likviditetsförbättringen för handeln skedde däremot

redan under 1967 och första halvåret 1968. Till likviditetsökningen bidrog

i viss mån även frisläppen av investeringsfonderna.

2. Kreditmarknaden under 1969

I tabell 6 sammanfattas kreditefterfrågan från olika sektorer. Vissa revideringar

har företagits i jämförelse med den preliminära nationalbudgeten

med hänsyn till de nu föreliggande prognoserna för inkomst- och utgiftsutvecklingen

inom de olika sektorerna.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

127

tabell lXi 6. Kreditmarknad»kalkyl för 1969

Nettobelopp, milj. kr.

Efterfrågan

Utbud

Staten............................ 2 750

Kommuner ............... ....... 1 750

Riksbanken ...................... 750

Bostäder ........................ 8 000

Näringslivet ...................... 8 500

Summa 21 000

därav: Allmänna pensionsfonden .... 6 500

Allmänheten...................... 1 000

Sumina 21 000

Anm. Statens efterfrågan motsvaras av det beräknade budgetunderskottet. Övriga sektorers

efterfrågan beräknas med hänsyn till det finansiella sparandet och likviditetsutvecklingen.

Kalkylen är ofullständig såtillvida som sektorerna »utlandét» och »bankernas interna

sparande» inte redovisas. Utvecklingen av det finansiella sparandet inom dessa sektorer beaktas

dock i princip vid beräkningen av »näringslivets» efterfrågesiflra.

Allmänna pensionsfondens utbud beräknas som fondökningen exkl. återlån och förvärv av

utländska obligationer. Riksbankens utbud motsvarar ökningen av sedelmängden. Affärsbankernas

utbud utgör en restpost. För »övriga kreditinstitut» bär utbudet beräknats genom

trendframskrivning.

Enligt nu föreliggande beräkningar för statens inkomster och utgifter

kominer budgetunderskottet för 1909 att bli mindre än vad som förutsattes

1 den preliminära nationalbudgeten. Efter uppräkning för ännu icke beslutade

utgiftsökningar skulle upplåningsbehovet möjligen kunna skattas till

2 750 milj. kr.

För kommunernas del väntas betydande utgiftsökningar medföra en försämring

av det finansiella sparandet. Likviditetsförbättringen förutsätts bli

obetydlig. Upplåningssiffran på 1 750 milj. kr. enligt den preliminära nationadbudgeten

har bibehållits.

Bostadsinvesteringarna beräknas endast öka svagt under 1969. Statens

kreditgivning väntas öka, varför upplåningen på marknaden beräknas bli

något lägre än under 1968 och uppgå till ca 8 miljarder kr. I den preliminära

nationalbudgeten beräknades bostadssektorns upplåning till 7,5 miljarder

kr. Den uppjustering som har vidtagits motiveras av att den faktiska

upplåningen under 1968 var betydligt högre än vad de preliminära beräkningarna

visade.

Enligt nu föreliggande prognoser för investeringsutvecklingen kommer

industrins investeringar i byggnader och anläggningar att minska något

under 1969, medan ett betydande uppsving väntas för maskininvesteringarna.

För handelns del förutses ökade byggnadsinvesteringar. Lagerinvesteringarna

väntas stiga avsevärt. Vid oförändrad likviditet och oförändrade

vinster under 1969 kan upplåningen komma att uppgå till 8,5 miljarder kr.

I denna upplåning ingår ökade varvskrediter till utlandet.

På utbudssidan har en uppjustering företagits av kreditgivningen från

övriga kreditinstitut. Som framgår av kalkylen skulle ändå affärsbankernas

utbud behöva öka med en kvarts miljard kr. jämfört med 1968.

opaginerad Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Affärsbankernas faktiska likviditetskvoter har successivt försämrats under

andra halvåret 1968 och försämrades ytterligare under januari och februari

1969, varefter utvecklingen tenderat att vända. Ställningen är dock

betydligt mera ansträngd än för ett år sedan.

Mot denna bakgrund framstår utrymmet för en ökning av affärsbankernas

utlåning från fem och tre kvarts miljarder kr. 1968 till sex miljarder kr.

1969 som förhållandevis knappt. Vid förutsatt utveckling av företagens reala

aktiviteter kan emellertid det i kreditmarknadskalkylen angivna behovet av

ökad kreditgivning inte betecknas som ett mått på en helt oelastisk efterfrågan.

Exempelvis är en viss neddragning tänkbar av företagens under

1968 påtagligt ökade likviditet och det bör dessutom vara möjligt för bankerna

att 1969 minska sin kreditgivning för personliga ändamål.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

129

Innehåll

I. Sammanfattande översikt ........ 2

II. Det internationella läget.................................... 14

1. Sammanfattande översikt ................................ 14

2. Länderöversikter ...................... 22

III. Utrikeshandeln ............................................ 45

1. Exporten............................................... 45

2. Importen 1968 och 1969 .................................. 55

3. Bytes- och betalningsbalansen ............................ 57

IV. Produktionen........................................... 62

1. Industrin .............................................. 62

2. Skogsbruket ............................. 72

3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen .......... 73

V. Arbetsmarknaden ......................................... 75

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1969 ................ 75

2. Arbetsmarknaden 1969 ...... 79

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi........................ 83

1. De disponibla inkomsterna............................... 83

2. Konsumentpriserna ..................................... 87

3. Den privata konsumtionen.......... 90

VII. Investeringarna............................................ 93

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden .............. 93

2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1969 .......... 105

VIII. Den offentliga verksamheten................................ 110

1. Allmänt .............. HO

2. Staten ................................................. Hl

3. Beräkning av budgeteffekter........................... H5

IX. Kreditmarknaden .......................................... 122

1. Utvecklingen på kreditmarknaden under 1968 .............. 122

2. Kreditmarknaden under 1969 ............................. 126

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Kungl. Maj:ta proposition nr 115 år 1969

Tabelliorteckning

I. 1. Reviderad försörjningsbalans 1968—1969 . ........ 10

2. Bytesbalansen 1967—1969 .................................... 12

II. 1. Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länderom- 15

råden 1967—1969 ........................................... 16

2. Konsumentpriser 1960—1968 ...............................

3. Lönekostnader och förtjänster per arbetad timme för industriarbetare

1960—1968 .............................................. 17

III. 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1967—1969 . 46

2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1967—1969 ........... 56

3. Bytes- och betalningsbalans 1965—1969...........i........ 58

IV. 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. ämnen

1966—196.9 .............:.....;...................,.. ;f..;. 63

2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1966—1969 65

3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1966—4969 .. 67

4. Industriproduktionens utveckling 1967—1969 .................... 71

5. Försörjningsbalans för rundvirke 1966—1969........ .......... 72

V. 1. Registrerad arbetslöshet januari—mars 1968 och 1969 regionalt och

branschvis ...................................,. ]... 80

VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1967—1969 .. 84

2. Hushållens direkta skatter och avgifter 1967—1969 ............ 85

3. Konsumentprisförändringar 1960—1968 uppdelade på komponenter

samt prisprognos för 1969 ................................ 88

4. KonsumtionsutveckUngen 1966—1968 ...................... 91

VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostads
byggen

1965—1969 ............................... . . ...... 94

2. Verkställda resp. planerade investeringar inom industrin 1968 och

1969 enligt investeringsenkät i februari 1969 ................. 97

L. 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

.v.: i investeringar 1957—1969 .... ........''.. ;... . -j ........ i..... 98

4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar, halvårsvis 1962—1969 ........................ 99

5. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas

byggnadsinvesteringar 1961—1969.................. 104

6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1965—1968 samt prognos för

1969, inkl. underhåll...................................... 107

7. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1965—1968 samt prognos för

1969 för privat, statlig och kommunal sektor, inkl. underhåll .... 108

VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1967—-1969 .................. 112

IX. 1. Kreditmarknaden 1967 och 1968............................ 123

2. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden och tillväxt av likvida

tillgångar 1966—1968

124

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969 131

3. Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1966—1968 .... 124

4. Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1966—1968........ 125

5. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1967 och 1968.. 126

6. Kreditmarknadskalkyl för 1969 ............................ 127

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

Diagramförteckning

II. 1. Handelsbalansen i olika länder 1960—1968 .................. 18

2. Diskontot i olika länder 1966—1969 ........................ 20

III. 1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelad på

varugrupper 1963—1969 .................................. 48

V. . 1. Antal lediga platser vid månadens mitt mars 1966—mars 1969 .. 76

2. Industrisysselsättningen 1965—1968 ........................ 77

VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1964—

1969 .................................................. 90

VII. 1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägenheter

1965—1969 ............................................ 94

2. Investeringar i bostäder exkl. underhåll och inom egentlig industri

1962—1969 ............................................ 96

3. Investeringar inom egentlig industri, exkl. underhåll, totalt och

uppdelat på branscher 1962—1969 .......................... 101

4. Byggnads- och maskininvesteringar, inkl. underhåll, totalt och uppdelat

på sektorer 1960—1969 .............................. 106

VIII. 1. Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på samhällsekonomin

1964—1969 ............................................ 120

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690252

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Långtidsbudget

för perioden 1969/70—1973/74

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Bil. 2: Långtidsbudget

1

Bilaga 2

LÅNGTIDSBUDGET

FÖR PERIODEN 1969/70—1973/74

1. Inledning

1.1. Långtidsbudgetens karaktär och syfte

Långtidsbudgeten är ett av medlen för planering av den statliga och statsunderstödda

sektorns utveckling på längre sikt. Den utarbetas årligen inom

finansdepartementets budgetavdelning och redovisas för riksdagen i form

av en bilaga till kompletteringspropositionen.

Långtidsbudgeten utgör på utgiftssidan en kalkyl över omfattningen av de

finansiella och reala resurser som krävs för att av statsmakterna uppställda

målsättningar skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. Detta betecknas

i det följande »oförändrad ambitionsnivå». På inkomstsidan förutsätts

nu gällande skatteregler bestå. Vid beräkning av statsinkomsternas

utveckling har vidare vissa antaganden gjorts om skatteunderlagets tillväxt.

Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma att fattas

under perioden eller effekterna härav. Långtidsbudgeten är sålunda varken

en plan eller ett program för den önskvärda utvecklingen eller en prognos

för den sannolika utvecklingen. Långtidsbudgetens syfte är att ange de inteckningar

i det framtida resursutrymmet som gjorts genom redan fattade

beslut och att därigenom utgöra en del av beslutsunderlaget för statsmakterna.

På grundval av detta kan förslag om nya aktiviteter bedömas och

omprövningar av redan gällande program aktualiseras.

1.2. Oförändrad ambitionsnivå

Utgångspunkten för beräkningarna av resursanspråken är oförändrad ambitionsnivå

inom de olika verksamhetsområdena. Det bör understrykas att

detta begrepp inte är liktydigt med oförändrad standard eller oförändrade

resursinsatser. På många områden har statsmakterna klart uttalat målsättningen

att standarden skall höjas under den aktuella perioden. En sådan

standardhöjning ingår då i oförändrad ambitionsnivå. I andra fall kan efterfrågan

väntas öka så att ett bibehållande av oförändrad ambitionsnivå kräver

ökade insatser av reala resurser. Nedanstående typfall avser att närmare

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115 Bilaga 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

belysa innebörden av begreppet oförändrad ambitionsnivå som det används

i långtidsbudgeten.

1. I vissa fall har statsmakterna beloppsmässigt kvantifierat ambitionsnivån.

Detta gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraktär. De sålunda

kvantifierade programmen kan vara av olika slag:

a) För några aktiviteter föreligger målsättningar som gäller tills vidare

och som inte innefattar standardhöjningar. Detta gäller t. ex. de allmänna

barnbidragen som utgår med 900 kr. för alla barn under 16 år. Här påverkas

anslagsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå endast av antaganden om

befolkningsutvecklingen.

b) För vissa verksamheter innefattar den kvantifierade målsättningen

standardhöjningar under hela eller en del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten.

Oförändrad ambitionsnivå innebär i detta och liknande fall

att utgifterna successivt höjs i enlighet med den beslutade planen och därefter

ligger kvar på den uppnådda nivån. Ett exempel härpå är anslaget till

folkpensioner. I långtidsbudgeten har lagts in utgifterna för den årliga

standardstegring i form av pensionstillskott som riksdagen fattat beslut om.

c) Slutligen finns på några områden tidsbegränsade program. I dessa fall

har utgifterna antagits falla bort i och med att programmet upphör. Ett

exempel är programmet för oljelagring, om vilket riksdagen fattat beslut

för perioden 1963—1969. Några utgifter för detta ändamål under åren efter

1969 har därför inte lagts in i långtidsbudgeten.

Den här beskrivna metoden för beräkning av statsutgifterna innebär givetvis

inte något ställningstagande till frågan om programmen bör förlängas

eller ändras i något avseende. I den mån det är orealistiskt att räkna med att

anslagen kommer att bortfalla när programmen löper ut underskattas sålunda

omfattningen av redan intecknade resurser. I vissa fall har statsmakterna

indikerat att tidsbegränsade program avses bli förlängda i en eller

annan form utan att formella beslut fattats härom. Det gäller t. ex. lokaliseringspolitiken.

Utgifterna för dessa program förutsätts ligga kvar på oförändrad

nivå. I fråga om vissa avtal inom sjukvården, som löper ut under

långtidsbudgetperioden men som skall förnyas, har schablonmässigt antagits

oförändrade avtalsregler.

2. I andra fall har statsmakterna kvantifierat målen men inte i anslagstermer.

Sådana preciseringar återfinns beträffande produktion av vissa offentliga

tjänster. Ett exempel härpå är bostadsbyggnadsprogrammet. I dessa

fall har i långtidsbudgeten beräknats de resurser som bedöms nödvändiga

för att uppnå de fastställda målsättningarna. Eftersom beräkningarna avser

de erforderliga resursinsatserna utgår de från vissa antaganden om rationalisering

och produktivitet.

3. För de flesta anslag saknas av statsmakterna kvantifierade mål. I dessa

fall har oförändrad ambitionsnivå bedömts från andra och i allmänhet mera

skönsmässiga utgångspunkter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget 3

a) En i vissa fall användbar metod är att utgå från oförändrad kvalitet på

den statliga tjänsteproduktionen som den upplevs av den enskilde konsumenten.

Detta innebär att produktionen får anpassas till förändringar i efterfrågan.

Vid beräkningen av insatsen av resurser bör hänsyn tas till produktivitetsutvecklingen.

Denna metod är i princip den som används för bl. a.

de flesta myndighetsanslag, dvs. utgifter för löner och omkostnader. Oförändrad

ambitionsnivå innebär t. ex. oförändrade väntetider för de tjänster

statsmyndigheterna tillhandahåller allmänheten. Det bör dock understrykas

att stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och produktivitetsutvecklingen.

Antagandena måste göras mycket schablonartade.

b) För de statliga verksamhetsgrenar som förekommer på statsbudgetens

utgiftssida i huvudsak som investeringar, bl. a. kommunikationsverken och

vägbyggandet, föreligger särskilda svårigheter att avgöra vilken anslagsutveckling

som krävs för att anpassa produktionen till förändringar i efterfrågan.

Detta sammanhänger främst med att sambandet mellan produktion och

investeringar är svårt att fixera. I vissa fall föreligger även mätproblem av

en annan typ. Det kan vara svårt att mäta produktionsutbudet (exempelvis

de tjänster som vägnätet levererar) och således även den relativa ökningen

till följd av investeringar. För att få ett praktiskt användbart kriterium har

valts att låta oförändrad ambitionsnivå innebära att investeringarna ökar

i takt med efterfrågan.

c) Inom vissa områden saknas kontinuerlig investeringsverksamhet av

större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis vissa större projekt utan

att dessa i och för sig innebär höjd målsättning för verksamheten. Som

exempelvis kan nämnas uppförandet av förvaltningsbyggnader. I den mån

en utbyggnad inte följer av fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning

fått göras.

d) För vissa utgiftsområden där efterfrågan över huvud inte objektivt

kan fastställas har oförändrad ambitionsnivå, mot bakgrund av allmänna

uttalanden från statsmakterna om politikens inriktning, ansetts innebära en

framskrivning av tidigare trend.

Av ovanstående framgår att betydande svårigheter av såväl definitionsmässig

som beräkningsmässig natur uppstår när begreppet oförändrad ambitionsnivå

skall fastställas.

1.3. Beräkningsunderlag

Långtidsbudgeten omfattar endast i statsbudgeten ingående utgifter och

inkomster. Härav följer att affärsverkens driftutgifter och andra utgifter

för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår i beräkningarna. Detsamma

gäller en stor del av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter

och inkomster.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts

av myndigheterna. Dessa har härvid enligt givna direktiv beträffande

den samhällsekonomiska utvecklingen i stort haft att utgå från en ökning

av bruttonationalprodukten med 4 % per år samt full sysselsättning. Den

slutliga bedömningen av vilken anslagsutveckling som följer av antagandet

om oförändrad ambitionsnivå har gjorts inom finansdepartementets budgetavdelning

efter samråd med vederbörande fackdepartement.

Vid en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande

budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen

under tidigare år. Sådana jämförelser kan bl. a. visa i vilken mån nya tendenser

i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skilda delområden

gör sig gällande.

Som jämförelsematerial kommer i det följande att användas statistiken

över budgetutfallen för budgetåren 1963/64—1967/68. För budgetåret 1968/

69 föreligger utfallsberäkningar först hösten 1969 och möjligheterna att förutse

utfallen för de enskilda anslagen är begränsade. Detta budgetår har

därför inte tagits med i kalkylerna.

Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppen

för budgetåret 1969/70 enligt 1969 års statsverksproposition med

beaktande av särpropositioner och av riksdagen fattade beslut. Beräkningarna

är i princip utförda i fasta löner och priser och avser således volymförändringar

för de kalkylerade resursinsatserna. Vad gäller utgiftsutvecklingen

för totalförsvar och folkpensioner redovisas beräkningar även i löpande

priser. I vissa sammanställningar av totala utgifter och inkomster i de sammanfattande

avsnitten har hänsyn också tagits till schablonmässigt gjorda

pris- och lönestegringsantaganden.

För att uppnå jämförbarhet med den redovisade framtida utgiftsutvecklingen

är det nödvändigt att även den historiska perioden avspeglar volymförändringar.

Omräkningen av utgifterna från löpande till fasta priser har

gjorts med hjälp av olika indexserier. För vissa utgiftsgrupper finns direkt

användbara index. Detta gäller t. ex. de kvantitativt viktiga direkta inkomstöverföringarna.

Dessa har omräknats efter konsumentprisindex och

kan därefter sägas uttrycka det reala värde förmånerna representerar för

mottagarna. För andra grupper saknas relevanta index. Detta gäller t. ex.

för de anslag som innehåller omkostnader. För dessa komponenter har använts

konsumentprisindex sedan denna rensats från varugrupper som inte

är relevanta för den statliga konsumtionen.

Det bör understrykas att en volymberäkning av statsutgifterna enligt budgetutfallen

erbjuder såväl problem av indexteknisk karaktär som svårigheter

vilka hänger samman bl. a. med de bristfälliga möjligheterna att över

huvud taget mäta den statliga tjänsteproduktionen och att mäta produktivitetens

utveckling inom denna sektor. De lösningar som härvidlag måst väljas

medför att den volymutveckling som framkommer, bl. a. för de statliga reala

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

5

utgifterna, inte har en helt enhetlig karaktär. I vissa fall återspeglar kalkylerna

närmast förändringarna i resursinsatserna, i andra fall produktionens

volymförändringar.

2. Samhällsekonomisk bakgrund

2.1. Inledning

Ett karakteristiskt drag i den ekonomiska utvecklingen i vårt land under

senare år har varit den offentliga sektorns snabba tillväxt såväl totalt som

i förhållande till samhällsekonomin i övrigt. Sedd mot bakgrund av den

lägre tillväxttakt för den totala produktionen som gällde under större delen

av perioden 1965—1968 framstår den offentliga sektorns samtidiga expansion

som än mer markerad. Detta gäller såväl den statliga som den kommunala

verksamheten.

De offentliga utgifterna består av konsumtions- och investeringsutgifter,

som direkt tar produktiva resurser i anspråk, och av inkomstöverföringar

och andra finansiella transaktioner. Expansionen av den offentliga sektorn

har inneburit att staten och kommunerna i växande utsträckning tagit produktiva

resurser i anspråk. Detta utvecklingsmönster kan iakttas i åtskilliga

länder.

Vid planeringen av den statliga sektorn måste beaktas att dess utveckling

anpassas till de allmänna målen för den ekonomiska politiken. Den totala

resurstillväxten i ekonomin kan därvid ha betydelse exempelvis för möjligheterna

alt låta den offentliga sektorn expandera med bibehållen balans mellan

tillgängliga resurser och anspråk.

2.2. Resursutveckling och produktionstillväxt

De faktorer som i huvudsak bestämmer tillväxten i samhällsekonomin är

förändringen i arbetskraftstillgång och produktivitet. Den beräknade arbetskraftsutvecklingen

baseras på att den årliga ökningstakten för hela folkmängden

i stort sett är konstant under den kommande tioårsperioden. I

prognosen har förutsatts ett årligt invandringsöverskott på 10 000 personer.

För befolkningen i arbetsför ålder, 15—69 år, är ökningstakten lägre än för

totalbefolkningen och uppskattas till 0,4 % per år under perioden 1965—

1970 och 0,2 % per år under den därpå följande femårsperioden.

Till följd av de sannolika förändringarna i förvärvsfrekvenserna för olika

grupper samt i arbetad tid beräknas ökningen i det totala arbetskraftsutbudet

under den framförliggande perioden bli mycket begränsad. Antalet förvärvsarbetande,

som från år 1965 till år 1970 beräknas öka med ca 45 000,

förutses under nästa femårsperiod öka med endast ca 26 000. Hela nettoökningen

i utbudet av arbetskraft skulle under båda perioderna bestå av gifta

kvinnor. Den kvinnliga arbetskraften har emellertid kortare medelarbetstid

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

än männen. Om hänsyn tas härtill samt till arbetstidsförkortningen under

åren 1967—1969 blir resultatet att utbudet av arbetskraft i timmar räknat

minskar med i genomsnitt 0,5 % per år under perioden 1965—1970. Med

hänsyn till den förutsedda efterfrågeutvecklingen beräknas dock den utnyttjade

arbetsvolymen i timmar i genomsnitt minska med 0,7 % per år.

Beräkningen av arbetskraftsvolymen i timmar under perioden 1970—1975

innehåller en kalkyl av effekten av den föreslagna sänkningen av arbetsveckan

från 42 1/2 till 40 timmar. Denna effekt kan beräknas motsvara en

årlig genomsnittlig sänkning av arbetstiden per årsarbetare på 0,7 % 1970—

1975.

Den andra väsentliga faktorn som bestämmer resurstillväxten är ökningen

i produktion per arbetad timme. Produktivitetsökningarna i ekonomin

torde huvudsakligen kunna hänföras till ökad kapitalinsats, bättre teknik,

bättre utbildning av arbetskraften och en omfördelning av resurser från lågtill

högproduktiva näringar. Genom bl. a. framskrivning av den tidigare utvecklingen

inom olika sektorer i kombination med antaganden om investeringsutvecklingen

har produktivitetens årliga ökningstal för perioden 1970—

1975 beräknats till 4,5 %. Denna siffra måste av naturliga skäl omges med

vissa osäkerhetsmarginaler. Den blir bl. a. beroende av det utrymme som

kan beredas investeringarna totalt och fördelningen mellan olika typer av

investeringar.

I 1965 års långtidsutredning angavs den möjliga ökningen av den totala

produktionen, dvs. kapacitetstillväxten, under perioden 1965—1970 till

4,2 % per år. Bruttonationalprodukten ökade under perioden 1965—4968

årligen med i genomsnitt 3 %. För år 1969 förutses enligt den reviderade

nationalbudgeten en återgång till en snabbare produktionsökning. Förklaringen

till att produktionsökningen hittills varit mindre än kapacitetstillväxten

torde i huvudsak vara att söka i utvecklingen av efterfrågan.

Hur produktionsutvecklingen kommer att gestalta sig under 1970-talets

första hälft är av naturliga skäl svårt att förutse. Den kapacitetsmässiga utvecklingen

kan däremot grovt bedömas med utgångspunkt i arbetskraftsoch

produktivitetsprognosen. En sammanställning av dessa (se tabell 1)

anger en årlig ökning av produktionskapaciteten som något understiger 4 %,

dvs. ungefär utvecklingen under 1960-talets sista hälft.

Tabell 1. Produktion och arbetsinsats

Genomsnitt per år

1960—1965

1965—1970

1970—1975

Bruttonationalprodukt ........................

Antal årsarbetande............................

Arbetstidsförkortning..........................

Antal arbetstimmar ..........................

+ 4,9

+ 0.6

— 0,3

+ 0,3

+ 4,6

+ 3,7

— 0,1

— 0,6

— 0,7

+ 4,3

+ 3,9

+ 0,1

— 0,7

— 0,6

+ 4,5

Produktion per arbetstimme....................

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

7

3. Utgiftsutvecklingen

Statsutgifterna redovisas i det följande grupperade efter ändamål. Redovisningen

omfattar de totala statsutgifterna, dvs. såväl utgifterna på driftbudgeten

(exkl. avskrivningsanslagen) som investeringsanslagen på kapitalbudgeten.

Utgifterna har indelats i elva grupper. En sammanfattning av dessa

återfinns på sid. 26.

3.1. Utbildning och forskning

Denna anslagsgrupp omfattar de statliga utgifterna för utbildning och den

civila forskning som bedrivs av staten eller med statligt stöd. Anslagsgruppen

har indelats i undergrupper, varav de största är grundskolan, gymnasiala

skolor, högre utbildning och forskning samt studiesociala ändamål.

Grundskolegruppen domineras helt av den nioåriga obligatoriska skolan

men omfattar även vissa skolformer under avveckling samt specialskolan.

Under rubriken gymnasiala skolor redovisas gymnasiet, fackskolan, yrkesskolan

och folkhögskolan. Till högre utbildning och forskning har förts bl. a.

anslagen till universitet och högskolor, undervisningssjukhusen samt de

statliga forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling. I denna undergrupp

ingår även de statliga utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet

på atomenergiområdet. Studiesociala ändamål omfattar det statliga

studiestödet till samtliga kategorier av studerande.

Den starka ökningen av de statliga utgifterna för utbildning och forskning

under perioden 1963/64—1967/68 återspeglar den genomgripande reformverksamhet

som ägt rum inom området och den ökade efterfrågan av

utbildning på alla nivåer.

Den nioåriga grundskolan, som beslutades år 1962, kommer att vara fullt

utbyggd i hela landet läsåret 1972/73. Under långtidsbudgetperioden kommer

en ny reform att genomföras i och med att den reviderade läroplanen

för grundskolan enligt beslut år 1968 kommer att införas. Läroplanen genomförs

successivt under en treårsperiod fr. o. m. läsåret 1970/71. Reformen

innebär framför allt att högstadiet i praktiken blir sammanhållet, vilket ger

alla barn och ungdomar en i huvudsak gemensam utbildning.

Elevantalet i grundskolan och motsvarande skolformer beräknas 1969/70

uppgå till 950 000. Antalet elever stiger under perioden och miljonstrecket

passeras läsåret 1973/74. ökningen faller till övervägande del på lågstadiet.

Anslagsutvecklingen styrs förutom av elevutvecklingen av antalet lärare

i grundskolan, vilket i sin tur är beroende av klasstorleken och rådande organisatoriska

förhållanden. Klasstorlekarna inom grundskolan beräknas under

perioden nå upp till den nivå som låg till grund för 1962 års grundskole
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Utbildning och forskning

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

ell föränd-

snittlig

procentu-

1969/

1970/

1971/

1972/

1973/

ring 1969/

procentu-

ell föränd-

70

71

72

73

74

70—1970/

ell föränd-

ring 1963/

71

ring 1969/

64—1967/

70—1973/

68

74

Totala utgifter........

+ 10,6

8118

+ 55

+ 182

+ 89

+ 2

+ 0,7

+ 1,0

därav

grundskolan........

+ 2,0

3 025

— 149

+ 61

+ 30

— 61

— 4,9

— 1,0

gymnasiala skolor ..

+ 17,5

1 411

+ 20

+ 22

—

+ 7

+ 1,4

+ 0,8

högre utbildning och

forskning..........

+ 11,7

1 986

+ 114

+ 65

+ 35

+ 62

+ 5,7

+ 3,3

studiesociala ändamål

+ 35,6

1 304

+ 56

+ 23

+ 16

— 9

+ 4,3

+ 1,6

beslut. Den beslutade läroplansrevisionen för grundskolan beräknas medföra

en besparing av ca 800 lärartjänster — jämfört med vad som skulle krävas

enligt hittillsvarande tillvals- och linjeorganisation —- genom att högstadiet

blir mer sammanhållet.

Trots att antalet lärare och elever ökar under perioden minskar anslaget

till grundskolan på grund av anslagskonstruktionen. De reella kostnaderna

för grundskolan under ifrågavarande period kommer — oaktat nyssnämnda

besparing — att öka.

Investeringsbehovet i skolbyggnader, som påverkas av antalet elever och

den fortsatta befolkningsomflyttningen, kan överslagsmässigt beräknas förbli

konstant under den framförliggande perioden.

Till grund för utvecklingen under långtidsbudgetperioden för området

gymnasiala skolor — gymnasium, fackskola och yrkesskola — ligger de beslut

som antogs av statsmakterna åren 1964 och 1968. 1964 års beslut innebar

att principen om en samordnad planering av det gymnasiala skolväsendet

fastslogs. Samtidigt behandlades i detalj den inre utformningen och dimensioneringen

av gymnasiet och fackskolan. Enligt 1968 års beslut kommer

gymnasium, fackskola och yrkesskola att föras samman till en skolform den

1 juli 1971. Vidare innebär 1968 års beslut en omläggning av utbildningen

av den del av den gymnasiala skolan som svarar mot den nuvarande yrkesskolan.

Denna utbildning kommer i framtiden att få en bred inriktning

samtidigt som utbildningen i genomsnitt förlängs vilket leder till en icke

obetydlig kostnadsökning.

Enligt de riktpunkter som antagits för den kvantitativa utvecklingen skulle

i början av 1970-talet minst 85 % av en årskull 16-årigar intas i någon

gymnasial skolform. På sikt bedöms den nya gymnasiala skolan fortlöpande

expandera så att praktiskt taget alla ungdomar kommer att efter genomgången

grundskola fortsätta sin utbildning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget y

Under budgetåret 1970/71 kommer den angivna kvantitativa riktpunkten

— minst 85 % av en årskull — för den nya gymnasiala skolan att ha

uppnåtts. Som framgår ovan förutsätts en fortsatt expansion för den gymnasiala

skolan. Då ett preciserat kvantitativt program saknas för 1970-talet

räknas här med en i förhållande till årskullen 16-åringar konstant intagning.

Reformen av vuxenutbildningen 1967 innebar en kraftig förstärkning av

resurserna för såväl folkbildningen som de kommunala skolorna för vuxna

liksom de riksrekryterande statliga vuxenskolorna i Norrköping och Härnösand.

Studiecirkelverksamheten antas öka med ca 5 % per år under perioden.

Utnyttjandet av radio- och televisionsprogram beräknas bli ett allt viktigare

inslag i undervisningen. För de statliga skolornas del antas i det

närmaste en fördubbling av elevantalet äga rum under långtidsbudgetperioden,

och de kommunala vuxenskolorna beräknas 1973/74 omfatta ett elevantal

av 118 000 personer mot för närvarande ca 110 000 personer.

Behovet av lärare för hela skolsektorn uppgår 1968/69 till i runt tal 80 000

heltidstjänster. Av dessa uppehålls ca 5 000 av personer utan föreskriven

lärarutbildning. Lärarbrist har under 1960-talets början förelegat beträffande

flera kategorier av lärare, men situationen förbättras nu, möjligen

med undantag för vissa grupper av övningslärare. En fortsatt förbättring

förutses under långtidsbudgetperioden med hänsyn till ökad utbildningskapacitet

och olika rationaliseringsåtgärder.

Långtidsbudgetens anslagsutveckling för området högre utbildning är i

huvudsak baserad på den av statsmakterna år 1965 fastställda planen för utbyggnad

av universitet och högskolor. Huvuddelen av kostnadsökningen

faller på utbyggnaden av de spärrade utbildningsvägarna. För de fria fakulteternas

del har räknats med en kraftigare ökning av antalet studerande under

perioden än enligt 1965 års plan. Hänsyn har därvid tagits till bl. a. genomförandet

av en ändrad organisation av utbildningen vid de filosofiska

fakulteterna. Anslagsberäkningen förutsätter vidare vissa rationaliseringsåtgärder,

bl. a. ökad användning av tekniska hj älpmedel i utbildningen. Den

föreslagna reformeringen av forskarutbildningen kommer att medföra ökade

krav på resurser under perioden.

Resurser för den statligt finansierade forskningen anvisas dels till de

statliga forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckling, AB Atomenergi

m. fl., dels till universitet och högskolor. Anslagsökningen för forskningsändamål

har varit mycket snabb, och för den framförliggande perioden förutses

en fortsatt stark ökning. Anslagen till AB Atomenergi beräknas dock

ligga på en lägre nivå än tidigare, dels genom att delar av verksamheten

förts över till det nybildade bolaget ASEA-ATOM, dels genom att denna i

ökad utsträckning förutsätts finansierad genom betalda uppdrag.

Anslagen till studiesociala ändamål har till följd av ökningen av antalet

studerande och de studiesociala reformerna ökat kraftigt under de senaste

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

åren. Utgiftsökningen under långtidsbudgetperioden till följd av ökat antal

studerande motverkas i stigande utsträckning genom återbetalningar, särskilt

av studiemedel. Ökningen av anslagen beräknas stanna vid ca 1,5 %

per år.

3.2. Folkpensioner m. m.

Helt dominerande inom gruppen är folkpensionsanslaget. Vidare ingår

här statens bidrag till sjukförsäkringen samt vissa kostnader för yrkesskadeersättningar

och för administrationen av den allmänna försäkringen.

Gruppen utgörs nästan enbart av transfereringar till hushållen.

Kostnaderna för folkpensioneringen har i fasta priser stigit med närmare

10 % årligen under perioden 1963/64—1967/68. Delvis är ökningen en följd

av att antalet pensionärer under perioden stigit med drygt 150 000. Huvudsakligen

beror den dock på de standardhöjningar som genomförts. Pensionsbeloppen

var den 1 juli 1963 3 400 kr. för ensamstående och 5 330 kr. för

makar. Från den 1 juli i år beräknas beloppen uppgå till 5 400 kr. resp.

8 472 kr., vilket innebär en ökning med ca 60 % sedan år 1963. Av ökningen

utgörs 35 % av standardhöjningar och 25 % av kompensation för prisstegringar.

Under den framförliggande perioden beräknas en betydande utgiftsstegring

till följd av det ökade antalet pensionärer. Ökningen beräknas till ca

25 000 personer per år.

Vårriksdagen har förelagts förslag om storleken och utformningen av

standardhöjningarna för folkpensionärerna under perioden 1969—1978.

Förslaget innebär att folkpensionerna kommer att öka upp till en viss garantinivå

genom pensionstillskott som ökar för varje år under en tioårsperiod.

Pensionstillskotten skall första året motsvara 3 % av basbeloppet enligt lagen

om allmän försäkring och ökar sedan med motsvarande belopp varje år

för att vid tioårsperiodens slut totalt uppgå till 30 % av basbeloppet. Pensionstillskotten

läggs ovanpå nuvarande folkpension. Tillskotten utgår till

pensionärer som inte har ATP-pension eller som har låga ATP-belopp. De

skall utgå med samma belopp oberoende av civilstånd. Makar erhåller alltså

dubbelt pensionstillskott. Folkpensionen kommer år 1978 för ifrågavarande

pensionärer att utgöra 1,2 basbelopp för ensamstående och 2,0 basbelopp för

makar. Motsvarande andelar var den 1 juli 1968 0,9 resp. 1,4.

Folkpensionsanslaget redovisas i långtidsbudgeten i såväl fasta som löpande

priser. Då inkomstberäkningarna baseras på en viss antagen prisstegring

under åren 1969 och 1970 har även i folkpensionsanslagets fastprisalternativ

lagts in motsvarande prisstegring. Denna medför en utgiftsökning med

140 milj. kr. budgetåret 1970/71 och med drygt 70 milj. kr. budgetåret 1971/

72. För perioden 1972/73—1973/74 omfattar beräkningarna enligt fastprisalternativet

endast utgiftshöjningar till följd av den successiva höjningen av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Folkpensioner m. m.

{Milj. kr., fasta priser1)

Bil. 2: Långtidsbudget

11

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1969/

1970/

1971/

1972/

1973/

ring 1969/

procentu-

ell föränd-

70

71

72

73

74

70—1970/

ell föränd-

ring 1963/

71

ring 1969/

64—1967/

70—1973/

68

74

Totala utgifter........

+ 8,8

7103

+ 472

+ 514

+ 305

+ 292

+ 6,6

+ 5,2

därav

folkpensioneringen ..

+ 9,8

6 538

+ 435

+ 483

+ 269

+ 256

+ 6,7

+ 5,1

sjukförsäkringen ....

+ 0,0

542

+ 35

+ 30

+ 35

+ 35

+ 6,5

+ 5,7

1 Inräknad prisstegring 2,5 % för år 1969 och 2,5% för år 1970.

pensionstillskotten och det ökade antalet pensionärer. År 1960 utgjorde åldersgruppen

över 65 år ca 12 % av befolkningen. Vid långtidsbudgetperiodens

slut beräknas denna grupp utgöra närmare 15 % av befolkningen.

Till budgetåret 1970/71 stiger utgifterna för folkpensioner med 435 milj.

kr., varav 179 milj. kr. hänför sig till höjningen av pensionstillskotten och

115 milj. kr. till det ökade antalet pensionärer. Anslagsutvecklingen under

långtidsbudgetperioden till följd av dessa två faktorer framgår av nedanstående

tablå.

Anslagsförändring till

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

Ökat antal pensionärer........................

Höjda pensionstillskott........................

+ 115

+ 179

+ 116

+ 169

+ 113

+ 156

+ 114

+ 142

Under perioden 1963/64—1967/68 har genomförts ett flertal reformer

inom sjukförsäkringen. År 1963 höjdes bl. a. grundsjukpenningen och moderskapspenningen,

år 1967 slopades karensdagarna och sjukpenningen höjdes

väsentligt. Från den 1 januari 1968 genomfördes förbättrade läkemedelsrabatter

och höjdes ersättningen för läkarvårdskostnader. Dessa reformer

har medfört en uppgång av kostnaderna för sjukförsäkringen och därmed

även för statens bidrag. År 1963 utgjorde försäkringskassornas utgifter för

sjukförsäkringen ca 1 800 milj. kr., varav 370 milj. kr. finansierades med

statsbidrag. Motsvarande belopp för år 1968 var ca 3 850 milj. kr. resp. 500

milj. kr.

För långtidsbudgetperioden beräknas sjukförsäkringsutgifterna öka med

närmare 6 % per år varav ca 2 procentenheter kan hänföras till folkökningen

och förskjutningar i åldersstrukturen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1969

Tabell 2. Folkpensioner

(Milj. kr., löpande priser)

Genomsnitt- lig procentu- ell föränd- ring

1963/64—

1967/68

Anslag

1969/70

Anslagsförändring till

Procentu- ell för- ändring

1969/70—

1970/71

Genomsnitt- lig procentu- ell föränd- ring

1969/70—

1973/74

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

+ 18,6

6 538

+ 435

+ 483

+ 485

+ 454

+ 6,7

+ 6,4

3.3. Totalförsvar

Utgifterna inom gruppen totalförsvar avser till helt övervägande del det

militära försvaret. Härutöver ingår civilförsvar, ekonomiskt försvar och

övriga delar av totalförsvaret. Genom 1968 års försvarsbeslut fastställdes

den ekonomiska ramen för det militära försvaret och civilförsvaret under

budgetåren 1968/69—1971/72. Utgiftsramen för det militära försvaret uppgår

budgetåret 1969/70 till ca 5 300 milj. kr. i löpande priser. Till militära

ändamål hänförs vidare vissa utgifter utanför utgiftsramen, däribland flyttning

av I 1 och Ing 1, investeringar i försvarets fabriksverk och medel för

lönekostnadspålägg in. m., sammanlagt ca 365 milj. kr. Härtill kommer för

tjänstebrevsrätt in. m. ca 30 milj. kr. För civilförsvaret beräknas utgifterna

till ca 135 milj. kr. och utgifterna för ekonomiskt försvar till ca 150 milj. kr.

samt utgifterna för övriga totalförsvarsändamål till 85 milj. kr. för budgetåret

1969/70.

Utgifterna för totalförsvaret uppgår budgetåret 1969/70 till ca 14 % av de

totala statsutgifterna. Försvarets andel av de sammanlagda statliga konsumtions-

och investeringsanslagen är däremot avsevärt högre och uppgår till ca

en tredjedel.

I fråga om det militära försvaret har utgiftsförändringarna för perioden

1970/71—1971/72 beräknats i enlighet med 1968 års försvarsbeslut, vilket

innebär att den ekonomiska ramen för det militära försvaret för perioden

1968/69—1971/72 har fastställts till 19 512 milj. kr. i prisläget maj 1967.

För de båda sista budgetåren i den period långtidsbudgeten avser, 1972/73—

Totalförsvar

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1963/64—

1967/68

Anslag

1969/70

Anslagsförändring till

Procentu- ell föränd- ring

1969/70—

1970/71

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1969/70—

1973/74

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

+ 1,4

6 062

+ 154

+ 126

+ 2

— 2

+ 2,5

+ 1,1

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

13

Tabell 3. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna 1969/70—1973/74 i löpande priser

(Milj. kr.)

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

Anslag (prisläge maj 1968)............

4 945

5 005

5 147

5147

5 147

Priskompensation....................

190

344

495

655

820

Förbrukning av anslagsbehållningar ....

160

250

240

240

240

Utgiftsram..........................

5 295

5 599

5 882

6 042

6 207

Utgiftsförändring från föregående år....

+ 304

+ 283

+ 160

+ 165

1973/74, utgår beräkningarna från den fastställda planeringsnivån, dvs. en

oförändrad anslagsram och förbrukning av anslagsbehållningar jämfört med

1971/72. Utgiftsramen har justerats med hänsyn till den övergång till nettoprisindex

som genomförs fr. o. m. budgetåret 1969/70. Liksom för tidigare

år ingår i utgifterna för militära ändamål vissa utgifter utanför den militära

utgiftsramen. De nya kasernanläggningarna för I 1 och Ing 1 beräknas

bli färdiga under 1969/70, varefter medelsbehovet upphör 1971/72.

För att belysa utvecklingen av de ramreglerade militära försvarsutgifterna

har två alternativa beräkningar gjorts på grundval av de prisantaganden,

som tillämpas vid beräkningen av statsinkomsterna samt av utgifterna i de

sammanfattande avsnitten. Tabell 3 avser sålunda utgiftsutvecklingen i löpande

priser enligt de antaganden om prisutvecklingen som redovisas i redogörelsen

för de totala statsutgifternas förändringar. I tabell 4 anges utgiftsutvecklingen

under förutsättning av oförändrade priser efter år 1970. Tabellerna

3 och 4 skiljer sig således åt enbart i vad avser priskompensationen.

Tabell 4. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna 1969/70—1973/74 i fasta priser

(Milj. kr.)

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

Utgiftsram..........................

varav priskompensation............

Utgiftsförändring från föregående år... .

5 295

(190)

5 524

(269)

+ 229

5 652

(265)

+ 128

5 652

(265)

5 652

(265)

Beträffande civilförsvaret utgår beräkningarna i långtidsbudgeten, liksom

ifråga om det militära försvaret, från 1968 års försvarsbeslut. Anslagsramen

för 1969/70—1971/72 upptas till 121, 121 resp. 120 milj. kr. i prisläget maj

1968. För åren 1972/73 och 1973/74 har räknats med 121 milj. kr. per år.

Beloppen har justerats med hänsyn till övergången till nettoprisindex. Till

de nämnda beloppen kommer priskompensation. För budgetåret 1969/70

medför prisregleringen att civilförsvarsramen blir drygt 135 milj. kr.

Övriga totalförsvar sanslag har beräknats med i huvudsak oförändrade

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

belopp under hela perioden. Beträffande gruppen ekonomiskt försvar har

dock anslaget till utbyggnad av oljelagringen av beräkningstekniska skäl antagits

bortfalla fr. o. in. 1970/71, då det nuvarande oljelagringsprogrammet

upphör.

3.4. Kommunikationer och energiförsörjning

Utöver utgifterna för vägväsendet omfattar anslagsgruppen huvudsakligen

de statliga kommunikationsverken — postverket, televerket, statens

järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket — vissa investeringsutgifter

för Sveriges Radio samt vattenfallsverket.

Huvuddelen av utgifterna inom anslagsgruppen utgörs av investeringar.

Dessa uppgår 1969/70 till 3 158 milj. kr. och svarar därmed för drygt 40 %

av de totala statliga investeringarna.

Vid bedömningen av den framtida utvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå

har hänsyn i första hand tagits till den förväntade efterfrågeutvecklingen.

Som närmare utvecklats i inledningen till långtidsbudgeten föreligger

vissa svårigheter att avgöra vilken investeringsutveckling som krävs för att

anpassa produktionen (utbudet av tjänster) till efterfrågan. För att få ett

praktiskt användbart kriterium har emellertid valts att i huvudsak låta

investeringarna utvecklas i takt med efterfråge- eller trafikökningen.

Vidare har beaktats vissa uppställda program och engångsprojekt. Som

exempel kan nämnas SJ:s investeringar för Storstockholms lokaltrafik och

det nya storflygfältet i Sturup i Skåne.

Vattenfallsverket svarar för den kraftigaste expansionen inom anslagsgruppen.

Investeringsbehovet påverkas främst av efterfrågeutvecklingen på

Kommunikationer och energiförsörjning

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1969/

1970/

1971/

1972/

1973/

ring 1969/

procentu-

ell föränd-

70

71

72

73

74

70—1970/

ell föränd-

ring 1963/

71

ring 1969/

64—1967/

70—1973/

68

74

Totala utgifter........

+ 2,9

4 214

— 18

— 19

+ 12

+ 49

— 0,4

+ 0,1

därav

vägar, trafiksäkerhet,

m. m...............

+ 4,2

2 066

— 19

+ 34

+ 34

+ 35

— 0,9

+ 1,0

kommunikationsver-

ken ..............

+ 3,5

1 430

— 40

— 38

— 17

— 13

— 2,8

----- 2,0

energiförsörjning ....

— 4,6

606

+ 49

— 2

— 2

+ 25

+ 8,1

+ 2,8

Sveriges Radio......

— 7,4

87

— 11

— 14

— 5

—

— 12,6

— 10,2

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

15

elektrisk kraft och kravet på torrårssäkerhet. Elförbrukningen inom vattenfallsverkets

distributionsområde beräknas öka med i genomsnitt ca 7,5 %

per år under perioden. Produktionen har hittills i huvudsak varit baserad

på vattenkraftstillgångarna. Den väntade starka ökningen av efterfrågan

på elkraft kommer emellertid att väsentligen täckas genom utbyggnad av

atomkraft. Ringhals atomkraftstation byggs ut med två aggregat till en total

investeringskostnad av 1 050 milj. kr., varav ca 830 under prognosperioden.

Ytterligare ett atomkraftverk antas komma att påbörjas under perioden.

Inom vägväsendet beräknas trafiken under den framförliggande perioden

öka i ungefär nuvarande takt, eller med ca 6 % per år. I enlighet med den

tidigare redovisade metodiken har förutsatts att vägbyggandet ökar i takt

med trafiken. Vid anslagsberäkningarna har hänsyn tagits till förväntad

produktivitetsutveckling för vägbyggnadsarbeten. Även driftutgiftema har

antagits öka ungefär i takt med trafiken.

För det första året i långtidsbudgeten uppvisar de sålunda framräknade

väganslagen en minskning. Detta sammanhänger med att budgetåret 1969/

70 anvisades medel för pensioner m. m. för ett och ett halvt år. Under budgetåret

1970/71 och senare kommer emellertid endast att behöva anvisas

pensionsmedel etc. för ett år. Bortsett från den härav betingade anslagstekniska

minskningen ökar väganslagen med ca 30 milj. kr. Det bör nämnas

att utgifter för beredskapsarbeten på vägar inte redovisas under detta

anslag.

Även den minskning som redovisas för kommunikationsverken är delvis

rent anslagstekniskt betingad. Därtill kommer att utgifterna nedgår för

vissa projekt av engångskaraktär som avslutas under perioden. Bortsett

från de två nämnda faktorerna beräknas verkens medelsförbrukning öka, i

princip i takt med den prognoserade trafikökningen.

Televerket svarar budgetåret 1969/70 för nära hälften av kommunikationsverkens

anslag eller 685 milj. kr. Investeringarna i rundradioanläggningar

och radio/TV-hus minskar successivt under perioden. Vid utgången

av 1970/71 beräknas etapp I av utbyggnaden av distributionsnätet för TV 2

vara avslutad. Sändarnätet täcker då 93 % av befolkningen. Nästa etapp,

som syftar till en täckning av 99 %, påbörjas 1971/72.

Omfattningen av investeringar i teleanläggningar — huvudsakligen abonnentanläggningar,

fjärrförbindelser och telefonstationer — har bedömts mot

bakgrund av den väntade telefontrafikutvecklingen. För denna förutses en

ökning av 5 % för lokalsamtal och 8 % för rikssamtal. Häremot svarar en

beräknad ökning av investeringsramarna med 2 % per år. Totalt ökar televerkets

anslag något under perioden.

Statens järnvägars investeringsutgifter (1969/70 ca 366 milj. kr.) minskar

kraftigt under perioden. Detta sammanhänger med att investeringarna för

Storstockholms lokaltrafik, som 1969/70 uppgår till ca 85 milj. kr., successivt

bortfaller. Totalkostnaden för dessa investeringar beräknas uppgå

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1969

till mer än 400 milj. kr. I övrigt grundas beräkningarna på en ökning av

investeringarna i takt med trafiken.

Ersättningar till SJ för drift av icke-lönsamma bandelar, som budgetåret

1969/70 uppgår till 215 milj. kr., förutsätts minska kontinuerligt.

Anslagen till sjöfarten beräknades i 1969 års statsverksproposition till ca

150 milj. kr. Under den framförliggande perioden förutses en fortsatt rationalisering

av lots- och fyrväsendet. Anslagen går också ned genom att engångsanvisningar

till handelsflottans välfärdsfond och isbrytaren Njord bortfaller.

För luftfartsverkets del har medelsbehovet beräknats med utgångspunkt

i att den väntade efterfrågeutvecldingen kommer att nödvändiggöra betydande

investeringar. Bl. a. har behovet av medel för ny flygplats i Malmöregionen

beaktats.

I enlighet med riktlinjerna för luftfartspolitiken har vidare antagits att

driftbidraget till luftfartsverket avvecklas med 2,5 milj. kr. per år.

Vid beräkningarna av medelsbehovet för postverket har hänsyn tagits,

förutom till trafikutvecklingen, till kostnaden för tillbyggnaden av postgirohuset

i kvarteret Blåmannen i Stockholm. Totalkostnaden för projektet beräknas

till ca 45 milj. kr.

3.5. Stöd till barnfamiljer

Utgifterna för stöd till barnfamiljer avser huvudsakligen direkta inkomstöverföringar

till hushållen i form av barnbidrag och bostadstillägg. Bidragen

till barntillsynsverksamhet svarar för en växande andel av anslagsgruppen.

Vidare ingår här statens kostnader för bidragsförskott, dvs. statens andel av

kommunernas kostnader för underhållsbidrag till barn, samt den del av

statens bidrag till social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer.

Under perioden 1963/64—1967/68 har utgifterna för barnbidragen ökat

kraftigt. Utgiftsutvecklingen har huvudsakligen bestämts av de beslut som

fattats om bidragshöjningar. Barnbidraget, som år 1963 var 550 kr. per barn

och år, har höjts i etapper till 900 kr.

Beräkningarna av barnbidragsanslaget för den framförliggande perioden

bygger på gällande bidragsregler. Antalet barn under 16 år beräknas öka med

ca 16 000 per år under långtidsbudgetperioden, vilket medför en anslagsökning

med 15 milj. kr. per år.

Även beräkningarna av anslagsbehovet för bostadstillägg till barnfamiljer

bygger på oförändrade bidragsregler. Bostadstilläggen är inkomstprövade.

Det i långtidsbudgeten gjorda antagandet om en viss inkomststegring medför

vid oförändrade inkomstgränser för bidragen att anslagsbehovet beräknas

minska med i genomsnitt 5 % per år under långtidsbudgetperioden.

Till anslagsgruppen barnbidrag, bostadstillägg, in. m. har också förts bi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stöd till barnfamiljer

(Milj. kr., fasta priser)

Bil. 2: Långtidsbudget

17

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1969/

1970/

1971/

1972/

1973/

ring 1969/

procentu-

ell föränd-

70

71

72

73

74

70—1970/

ell föränd-

ring 1963/

71

ring 1969/

64—1967/

70—1973/

68

74

Totala utgifter........

+ 8,3

2 260

+ 30

+ 19

+ 19

+ 19

+ 1.3

+ 1,0

därav

barnbidrag, bostads-

tillägg, m. m.......

+ 7,5

2 085

—

—

—

—

__

_

barntillsyn m. m.....

+ 32,1

175

+ 30

+ 19

+ 19

+ 19

+ 17,1

+ 10,7

dragsförskott. Riksdagen beslutade år 1968 att höja förskotten med 20 %,

vilket påverkar anslagsbehovet fr. o. m. budgetåret 1970/71.

År 1966 infördes nya regler om förbättrade bidrag till barnstugeverksamheten

i avsikt att stimulera kommunerna till en snabbare utbyggnad av barntillsynen

för förvärvsarbetande föräldrar. Bidraget till anordnande av barnstugor

fördubblades och ett särskilt lånestöd infördes. Även driftbidragen

förbättrades. Åtgärderna har fått till följd att kommunerna inlett en kraftig

utbyggnad av daghemsservicen. F. n. finns drygt 30 000 platser i daghem

och fritidshem. Med anledning av de utbyggnadsplaner som kommunerna

redovisat beräknas det årliga tillskottet av barnstugeplatser under långtidsbudgetperioden

till 9 000. Detta innebär i sin tur att anslagsbehovet ökar

med ca 13 milj. kr. per år under perioden.

Den 1 januari 1969 infördes ett statsbidrag till kommunalt organiserade

familjedaghem. År 1970 beräknas antalet sådana familjedaghemsplatser till

ca 35 000, varav drygt hälften statsbidragsberättigade. Under långtidsbudgetperioden

beräknas antalet platser öka med ca 5 000 per år, varav ca 3 000

statsbidragsberättigade. Detta innebär en årlig anslagsökning med ca 3 milj.

kr.

3.6. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

Utgifterna för arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiska insatser har

stigit mycket kraftigt under budgetåren 1966/67—1969/70. Anslagen till arbetsmarknadspolitik

har fördubblats under perioden. Utgiftsstegringen återgår

såväl på konjunkturdämpningen åren 1966—1968 som på en stegrad

ambitionsnivå. Insatserna har förstärkts särskilt för de handikappade och

inom arbetsmarknadsutbildningen.

De antaganden om konjunkturutvecklingen som lagts till grund för långsiktsbedömningen

av arbetsmarknadsanslagen innebär att det förbättrade

2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115 Bilaga 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj.ts proposition nr It5 år 1969

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt- lig procentu- ell föränd- ring

1963/64—

1967/68

Anslag

1969/70

Anslagsförändring till

Procentu- ell för- ändring

1969/70—

1970/71

Genomsnitt- lig procentu- ell föränd- ring

1969/70-

1973/74

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

+ 13,0

2 115

+ 54

+ 69

+ 38

+ 45

+ 2,6

+ 2,3

sysselsättningsläget består under åren 1969 och 1970. För den därpå följande

perioden antas schablonmässigt ett fullt kapacitetsutnyttjande i ekonomin.

De särskilda insatser för att stödja sysselsättningen som gjordes under

åren 1967—1968 i form av framför allt beredskapsarbeten och som belastade

denna anslagsgrupp antas därför inte återkomma under den period

som långtidsbudgeten omfattar. Med hänsyn till regionala skillnader i sysselsättningen

räknas med betydande arbetsmarknadspolitiska insatser av

selektiv karaktär under perioden.

För de rörlighetsfrämjande insatserna antas en fortsatt snabb expansion.

För arbetsmarknadsutbildningen har beräknats en utbyggnad i nästan samma

takt som under de senast gångna åren, dvs. en tillväxt av ca 10 000 personer

i arbetsmarknadsutbildning per år. Mot slutet av långtidsbudgetperioden

beräknas en något långsammare utbyggnadstakt. Flyttningsstödet

har successivt förbättrats, vilket bidragit till att antalet personer som de

senaste åren fått ekonomiskt stöd i samband med arbete på annan ort ökat.

Ett antagande om en fortsatt hög flyttningsfrekvens har lagts till grund för

anslagsberäkningarna.

De sysselsättningsskapande åtgärderna i form av beredskapsarbeten antas

under perioden kunna minska i omfattning med hänsyn till antagandet om

fullt kapacitetsutnyttjande och övriga arbetsmarknadspolitiska insatser.

Insatserna för de handikappade och sådan äldre arbetskraft som har svårt

få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden beräknas öka kraftigt under

perioden. Särskilt gäller det antalet sysselsatta i s. k. halvskyddad verksamhet.

Även den del av driftkostnaderna för skyddad verksamhet som faller

på staten ökar som följd av att nya verkstäder tillkommer i snabb takt.

Utformningen av det kontanta stödet vid arbetslöshet utreds. I anslagskalkylen

återfinns sådana utgifter som återgår på nuvarande bestämmelser,

dvs. bidrag till erkända arbetslöshetskassor, omställningsbidrag, m. m. Anslaget

till dessa ändamål beräknas bli i huvudsak konstant under perioden.

Formerna för det statliga lokaliserings politiska stödet i framtiden utreds

också. Den femåriga försöksverksamhet, som slutförs budgetåret 1969/70,

omfattar enligt regeringens förslag i statsverkspropositionen år 1969 en medelsram

om 1 100 milj. kr., varav 200 milj. kr. i form av bidrag och 900

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget 19

milj. kr. i form av lån. De totala anslagen under samma period uppgår till

900 milj. kr.

För kommande budgetår har beräkningsmässigt antagits i stort sett oförändrad

anslagsnivå, ca 200 milj. kr. per år.

3.7. Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna anslagsgrupp omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda

vårdområden. Kostnaderna för bidrag till av sjukvårdshuvudmännen bedriven

psykiatrisk sjukvård är den största posten.

Huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården fördes över från stålen

till landstingen och storstäderna den 1 januari 1967. Staten bidrar till

investerings- och driftkostnader enligt särskilda avtal, som avser perioden

1967—1971. Dessa avtal medförde en kraftig utgiftsökning för staten under

budgetåret 1966/67.

Enligt avtalen skall investeringsbidrag för perioden 1967—1971 utgå med

totalt 310 milj. kr. eller med 62 milj. kr. per år. Bidragen är dock indexreglerade,

varför anslaget för 1969/70 beräknats till 78 milj. kr. Driftbidraget

baseras i princip på den genomsnittliga vårddagkostnaden vid de statliga

sjukhusen året före övertagandet. För budgetåret 1969/70 beräknas driftbidraget

till 895 milj. kr. Under prognosperioden beräknas en viss anslagsökning

beroende på att platsantalet vid de psykiatriska sjukhusen ökar. För

perioden efter år 1971 har schablonmässigt räknats med oförändrade avtalsregler.

Utgifterna till kroppssjukvård och allmän hälsovård avser en råd centrala

och regionala myndigheter på detta område, statsbidrag till olika former av

hälso- och sjukvård samt en viss del av kostnaderna för undervisningssjukhusen.

För att stimulera en snabb utbyggnad av långtidssjukvården lämnar

staten ett tidsbegränsat lånestöd. Detta program omfattar sjukhemsbyggen

som igångsätts före utgången av år 1969. Anslagsbehovet avtar följaktligen

successivt under långtidsbudgetperioden. Beträffande övriga anslag kan nämnas

att utbyggnaden av Karolinska sjukhuset antas medföra ökade utgifter

under perioden både för investering och för en viss successiv personalförstärkning

föranledd av utbyggnaden. Det ökade intaget till läkarutbildning

medför också att statens bidrag till utbyggnaden av de kommunala under - visningssjukhusen ökar under långtidsbudgetperiodens början.

För nykterhetsvården har räknats med en viss ökning av utgifterna, främst

för bidragen till de kommunala nykterhetsnämnderna. På anstaltssidan beräknas

vissa kostnader för upprustning av äldre anstalter och slutförandet

av den påbörjade utbyggnaden av arbetsdriften vid de olika anstalterna. I

vad avser den öppna vården beräknas även en fortsatt ökning av antalet

platser på inackorderingshem. En del av dessa platser avser behandlingshem

för narkotikamissbrukare.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1969

Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1969/

1970/

1971/

1972/

1973/

ring 1969/

procentu-

ell föränd-

70

71

72

73

74

70—1970/

ell föränd-

ring 1963/

71

ring 1969/

64—1967/

70—1973/

68

74

Totala utgifter........

+ 12,0

2 071

+ 32

+ 28

4- 37

- 6

4- 1,5

+ 1,1

därav

psykiatrisk sjukvård

m. m...............

+ 12,2

1 in

+ 10

+ 11

4- 19

- 1

4- 0,9

+

©

OO

kroppssjukvård och

allmän hälsovård....

+ 10,5

305

+ 13

4- 2

- 2

- 25

+ 4,3

- 1,0

nykterhetsvård ....

+ 3,8

168

+ 11

+ 9

4- 10

4- 11

4- 6,5

4- 5,6

ungdomsvård ......

+ 7,4

67

4- 1

4- 1

4- 1

4- 1

-f 1,5

4- 1,1

åldringsvård........

+ 46,3

209

- 14

4- 7

4- 6

4- 6

- 6,7

4- 0,6

hjälp åt handikap-

pade ..............

+ 7,5

162

+ 7

- 6

4- 2

4- 2

4- 4,3

4- 0,8

Anslagen till ungdomsvården omfattar främst kostnaderna för de statliga

ungdomsvårdsskolorna. Under de senaste åren har ett antal skolor utrustats

med särskilda sjuk- och behandlingsavdelningar, avsedda främst för ungdomar

med narkotika- eller alkoholproblem. För den kommande perioden

har räknats med en fortsatt uppdelning av de stora avdelningarna vid ungdomsvårdsskolorna

i syfte att åstadkomma en gynnsammare behandlingsmiljö.

Detta innebär vissa ökade investerings- och personalkostnader. Ungefär

hälften av de vid ungdomsvårdsskolorna inskrivna eleverna behandlas i

vård utom skola. Under långtidsbudgetperioden har räknats med en utbyggnad

i oförändrad takt av de särskilda utskrivningsavdelningarna.

För åldringsvården antog 1964 års riksdag ett reformprogram. Detta omfattade

utöver den tidigare nämnda utbyggnaden av sjukhem för långtidsvård

även ökade resurser för social hemhjälp och förbättring av åldringsbostäderna.

Genomförandet av detta program har medfört snabbt stigande

utgifter. Utgifterna för budgetåren 1970/71—1973/74 påverkas av att antalet

personer över 67 år väntas öka med ca 100 000 under denna period. Mot

bl. a. denna bakgrund har förutsatts en ökning av utgifterna för statsbidrag

till social hemhjälp. Anslaget till lån för förbättring av åldringsbostäder

återgår till den nivå som gällde före det påslag som av konjunkturskäl gjordes

år 1968.

Samhällets åtgärder för handikappade spänner över en rad områden. Här

redovisas endast kostnaderna för bidrag till vanföreanstalter och till tekniska

hjälpmedel. Under år 1968 infördes nya regler för bidragen till hjälpmedel

vilket har medfört en viss uppgång av anslaget. Denna uppgång beräknas

fortsätta i minskad takt under den kommande perioden. Bidragen

till vanföreanstalterna beräknas minska under perioden beroende på att vissa

anstalter överförs till resp. sjukvårdshuvudman.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

21

3.8. Rättsväsende

Över hälften av utgifterna inom gruppen avser polisväsendet, som också

svarar för ca 60 % av de inom sektorn sysselsatta. Anslagsgruppen har väsentligt

ändrat omfattning och struktur under de senaste åren. Vid årsskiftet

1964/65 förstatligades polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt rådhusrätterna.

Den snabba expansionen av utgifterna under perioden fram till

1967/68 är därför endast delvis uttryck för en reell ökning.

Anslagen till rättsväsendet beräknas öka under perioden som följd av

antaganden om brottslighetens fortsatta utveckling. Vidare beräknas en stigande

trafikvolym ställa ökade krav på resurser för trafikövervakning. Som

ett led i rationaliseringsarbetet inom rättsväsendet införs ett ADB-baserat

informationssystem (RI) för polis- och åklagarväsendet, domstolarna samt

kriminalvården.

För polisväsendet antas att ökningen av arbetsvolymen möts bl. a. med

teknisk modernisering. På investeringssidan har medel beräknats för inlösen

av polishus i ungefär samma omfattning som innevarande budgetår

samt för en fortsatt utbyggnad av lokaler för rättsväsendet, bl. a. i kvarteret

Kronoberg i Stockholm.

Antalet grövre brottmål och antalet tvistemål har ökat under senare år vid

de allmänna domstolarna. Detsamma gäller antalet inskrivningsärenden vid

underrätterna. Arbetsvolymen för domstolarna kan väntas stiga under perioden.

Den nya hyreslagstiftningen och den kommande immissionslagstiftningen

samt fastighetsbildningslagens ikraftträdande kan förväntas medföra

visst merarbete för underrätterna. Å andra sidan fortsätter strävandena

att avlasta domstolarna brottmål av mindre allvarlig karaktär. Vissa personalförstärkningar

har beräknats för domstolsväsendet.

Även om den vidgade tillämpningen av kriminalvård i frihet håller tillbaka

trycket på anstaltssidan, kan belastningen på anstalterna till följd av

den ökade brottsligheten ändå komma att stiga under perioden. För de

Rättsväsende

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1969/

1970/

1971/

1972/

1973/

ring 1969/

procentu-

ell föränd-

70

71

72

73

74

70—1970/

ell föränd-

ring 1963/

71

ring 1969/

64—1967/

70—1973/

68

74

Totala utgifter........

+ 24,2

1665

+ 66

+ 51

+ 43

+ 39

+ 4,0

+ 2,9

därav

polisväsende........

+ 52,0

921

+ 36

+ 19

+ 18

+ 17

+ 3,9

+ 2,3

domstolar..........

+ 13,8

256

+ 7

+ 8

+ 8

+ 7

+ 2,7

+ 2,9

kriminalvård ......

+ 7,8

265

+ 20

+ 18

+ 13

+ 10

+ 7,5

+ 5,3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

kommande budgetåren har kalkylerats med en fortsatt modernisering av

anstaltssystemet och fortsatt nedläggning av vissa äldre anstalter i takt med

att nytt platsutrymme tillkommer. Beträffande frivården beräknas antalet

övervakningsfall stiga från 23 000 till 30 000.

3.9. Skatteutjämningsbidrag

Denna utgiftsgrupp består nästan helt av skatteutjämningsbidrag till

kommunerna. Dessutom ingår särskilda avvecklingsbidrag till vissa städer

och domkyrkor för mistade förmåner samt anslaget till kyrkofonden.

Det bidragssystem, som infördes genom 1965 års skatteutjämningsreform,

är uppbyggt så, att bidrag utgår dels till kommuner där skatteunderlaget

per invånare understiger en viss nivå, som fastställs på grundval av medelskattekraften

i landet, dels till kommuner där den sammanlagda utdebiteringen

till allmän kommunalskatt överstiger medelutdebiteringen i landet.

Därutöver kan ett extra skatteutjämningsbidrag utgå om synnerliga skäl

föreligger.

Statens utgifter för skatteutjämningsbidragen påverkas således av flera

faktorer. Av särskild betydelse är den framtida utvecklingen av skatteunderlaget

i kommunerna. Vidare påverkas bidragsbeloppen av de kommunala

utdebiteringssatserna. Det genomsnittliga skatteunderlaget (medelskattekraften)

utgjorde för år 1968 ca 89 skattekronor (8 900 kr. beskattningsbar

inkomst) per invånare och den genomsnittliga kommunala utdebiteringen

för samma år 19: 34 kr. Till grund för beräkningarna av utgiftsutvecklingen

under långtidsbudgetperioden ligger antaganden om att lönesumman ökar

med 7 % per år under åren 1969 och 1970 samt därefter med 4 % per år

och att medelutdebiteringen i landets kommuner höjs med 25 öre per år.

Övriga faktorer som påverkar bidragsgivningen har förutsatts vara oförändrade.

Med dessa utgångspunkter blir den genomsnittliga årliga ökningstakten

under perioden ca 6 %.

Skatteutj ämni ngsbidr ag

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt- lig procentu- ell förändring

1963/64—

1967/68

Anslag

1969/70

Anslagsförändring till

Procentu- ell föränd- ring 1969/

70—1970/

71

Genomsnitt- lig procentu- ell förändring

1969/70—

1973/74

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

+ 4,7

1 549

+ 108

+ 121

+ in

+ 93

+ 7,0

+ 6,3

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

23

3.10. Bostäder

Anslagsgruppen domineras av anslaget till lånefonden för bostadsbyggande,

soin för budgetåret 1969/70 uppgår till 1 400 milj. kr. Bland övriga anslag

märks statens bosättningslånefond och lånefonden för kommunala

markförvärv. Bostadstilläggen för barnfamiljer redovisas under gruppen

stöd till barnfamiljer.

Verkningarna av den år 1967 beslutade omläggningen av det statliga bostadspolitiska

stödet har nu fått fullt genomslag på budgeten. Det statliga

stödet till bostadsändamål utgörs av lån till nybyggnation, ombyggnad

in. m., vilka löper med en låneränta som motsvarar statens egen upplåningsränta

samt kostnader för låneförmedlingen. Därutöver belastas lånefonden

för bostadsbyggande med utgifter för s. k. räntelån och för skuldökning på

bostadslån. Lånesystemet, vars tillkomst kopplades till avvecklingen av de

generella subventionerna, möjliggör en sådan omfördelning i tiden av ränta

och amortering på de statliga lånen, att hyresuttaget kan begränsas i början

av lånens löptid för att sedan stiga tills lånen är slutbetalda.

Utbetalningarna av statliga bostadslån sker genomsnittligt ca 2 år efter

igångsättningen. Det innebär att belastningen på statsbudgeten 1970/71

återgår på det bostadsbyggande som sattes igång 1968 och 1969, belastningen

1971/72 på igångsättningen 1969 och 1970, osv. Den kraftiga anslagsökningen

mellan budgetåren 1969/70 och 1970/71 beror delvis på den större

igångsättningen 1968 jämfört med 1967 men framför allt på den neddragning

av anslaget 1969/70 som möjliggjordes av uppkommen behållning på

anslaget i samband med övergången till det nya lånesystemet.

För 10-årsperioden 1965—1974 har riksdagen uppställt målsättningen 1

miljon färdigställda lägenheter. Under den första hälften av denna period,

dvs. t. o. m. år 1969, beräknas drygt 490 000 lägenheter bli färdigställda. För

att det uppställda målet skall nås bör igångsättningen under den kommande

femårsperioden omfatta något mer än 100 000 lägenheter per år. Utgiftskalkylen

baseras härpå, vilket innebär en igångsättning på ungefär den nivå

som uppnåtts de senaste båda åren och som beräknas för år 1969. Den baseras

vidare på oförändrad relation mellan statligt finansierat och helt privatfinansierat

byggande samt oförändrade medelbelopp per lägenhet.

Bostäder

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt-

Anslag

1969/70

Anslagsförändring till

Procentu-

Genomsnitt- lig procentu- ell förändring

1969/70—

1973/74

lig procentu- ell förändring

1963/64—

1967/68

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

ring 1969/

70—1970/

71

+ 1,5

1 469

+ 649

+ 174

+ 90

+ 90

+ 44,2

+ 13,9

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

3.11. övrigt

Under denna rubrik har sammanförts utgifter som inte lämpligen kunnat

hänföras till någon av de tidigare behandlade anslagsgrupperna. Här återfinns

bl. a. anslagen för att främja utvecklingen inom vissa delar av näringslivet,

teckning av aktier i statliga bolag, internationella ändamål, allmän

förvaltning och statsskuldräntor.

Inom gruppen jordbruk, skogsbruk och fiske utgör stödet till jordbruksnäringen

den största utgiftsposten. En fortsatt minskning av prisstöd och

småbruksstöd medför en anslagsnedgång under perioden.

Under anslagsgruppen teckning av aktier i statliga bolag har hittills sammanlagt

1 000 milj. kr. anvisats för avsättning till Sveriges Investeringsbank

AB. Anslaget uppgår till 300 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och förutsätts

därefter falla bort.

Internationella ändamål innefattar anslagen till internationellt utvecklingsbistånd

och bidrag till internationella organisationers verksamhet. Anslagsgruppen

domineras helt av biståndsanslagen.

Riktlinjerna för den fortsatta svenska biståndsinsatsen i u-länderna har

dragits upp av statsmakterna på grundval av prop. 1968: 101. De statliga

anslagen till utvecklingsbistånd avses öka så att de budgetåret 1974/75 uppgår

till en procent av bruttonationalprodukten till marknadspris.

Preciseringen av målet för de svenska biståndsinsatsernas omfattning

1974/75 innebär inte att den kommande anslagsutvecklingen med exakthet

kan förutses, eftersom den är beroende av den framtida produktions- och

prisutvecklingen. Medelsanvisningen för varje enskilt budgetår är dessutom

avhängig av de rådande samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna.

Eftersom en nettoberäkning skall tillämpas för biståndsmålsättningen

får vid medelsanvisningen slutligen hänsyn tas till det förutsedda

Övrigt

(MiJj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

slag

1969/

70

Anslagsförändring till

Procentu- ell föränd- ring 1969/

70—1970/

71

Genom-

procentu- ell föränd- ring 1963/

64—1967/

68

1970/

71

1971/

72

1972/

73

1973/

74

snittlig

procentu- ell föränd- ring 1969/

70—1973/

74

Totala utgifter........

därav

+ 22,0

5 496

— 260

+ 270

+ 318

+ 424

- 4,7

+ 3,3

jordbruk, skogsbruk,

fiske ..............

internationella ända- mål ............

— 3,0

+ 16,6

+ 6,9

+ 3,1

417

680

427

1 458

— 25

+ 160

+ 33

+ 185

- 4

+ 200

— 9

+ 85

+ 1

+ 250

+ 1

+ 45

+ 311

+ 4

+ 75

— 6,0

+ 23,5

+ 7,7

+ 12,7

— 2,5

+ 23,9

+ 1,6

+ 6,1

central förvaltning ..

statsskuldräntor ....

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. 2: Långtidsbudget

återflödet i form av räntor, amorteringar in. m. avseende tidigare biståndsgivning.

I riksdagens beslut anges som riktmärke en årlig ökning med ca

25 %. Anslagen i långtidsbudgeten är baserade på detta.

Utgiftsgruppen central förvaltning omfattar anslagen till statsdepartementen

utom försvarsdepartementet, riksdagen och dess verk, vissa centrala

ämbetsverk, utrikesrepresentationen samt hov- och slottsstaterna. En betydande

del av utgiftsökningen faller på investeringar i fastigheter.

Inom gruppen naturvård utgör bidrag till kommuner och industri för investeringar

i reningsanläggningar den största utgiftsposten. Denna uppgår

för nästa budgetår till 134 milj. kr. I fråga om stödet till industrin har i

årets statsverksproposition lagts fram ett program som innebär att 50 milj.

kr. per år skall lämnas som bidrag under en femårsperiod. Anslaget till bidrag

till kommunala avloppsreningsverk används till viss del för att betala

bidrag som beviljats med stöd av äldre bestämmelser. Anslaget kommer

dock successivt att kunna disponeras i större omfattning för bidrag till nya

investeringar. Anslagen för säkerställande och vård av naturområden, vilka

för nästa budgetår uppgår till nästan 15 milj. kr., beräknas öka under perioden.

Utgifterna för statsskuldräntor bestäms av förändringarna i statsskulden

samt av räntenivån för den statliga upplåningen. För den framförliggande

perioden baseras beräkningarna på schablonmässiga antaganden om en ökning

av statsskulden med 1 miljard kr. per år och en genomsnittsränta om

6,5 %. Den kraftiga ökningen till budgetåret 1970/71 beror på den beräknade

starkare uppgången i statsskulden budgetåret 1969/70 än under resten

av långtidsbudgetperioden.

3.12. Totala utgifter

I tabell 5 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtliga de anslagsgrupper,

som närmare behandlats i det föregående. Enligt kalkylerna skulle ökningstakten

för de totala statsutgifterna i fasta priser gå ned från 7,5 % per

år under jämförelseperioden till 2,8 % per år under den framförliggande

perioden. Del bör i sammanhanget påpekas, att utgiftsökningen till budgetåret

1969/70 delvis sammanhängde med beräkningsreglerna för vissa anslag.

Vidare beror den långsammare ökningstakten till budgetåret 1970/71 till

stor del på att vissa utgiftsprögram genom långtidsbudgetens beräkningsmetodik

bortfaller. Likaså utgår bl. a. anslaget till ökat aktiekapital för Sveriges

Investeringsbank AB. Dessutom sjunker bidraget till driften av grundskolor

för att åter öka under budgetåret 1971/72. Däremot kommer vissa

effekter av prisstegringar som förutses under budgetåret 1969/70 att påverka

utgifterna även under budgetåret 1970/71 i stigande riktning. Detta

gäller t. ex. folkpensionerna och försvaret.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Tabell 5. Utgiftsutvecklingen 1969/70—1973/74 i fasta priser

{Milj. kr.)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1969/

1970/

1971/

1972/

1973/

ring 1969/

procentu-

ell föränd-

70

71

72

73

74

70—

1970/

ell föränd

ring 1963/

71

ring 1969

64—1967/

70—1973

68

74

Utbildning och forskning..

+ 10,6

8 118

+

55

+

182

+

89

+

2

+

0,7

+ 1,0

Folkpensioner ni. m.......

+ 8,8

7 103

+

472

+

514

+

305

+

292

+

6,6

+ 5,2

Totalförsvar ............

+ 1,4

6 062

+

154

+

126

+

2

—

2

+

2,5

+ M

Kommunikationer och

energiförsörjning ......

+ 2,9

4 214

—

18

—

19

+

12

+

49

—

0,4

+ 0,1

Stöd till barnfamiljer ....

+ 8,3

2 260

+

30

+

19

+

19

+

19

+

1,3

+ 1,0

Arbetsmarknads- och lo-

kaliseringspolitik ......

+ 13,0

2 115

+

54

+

69

+

38

+

45

+

2,6

+ 2,3

Hälso-, sjuk- och socialvård

+ 12.0

2 071

+

32

+

28

+

37

—

6

+

1,5

+ hl

Rättsväsende............

4- 24.2

1 665

-t-

66

+

51

+

43

+

39

+

4,0

+ 2,9

Skatteutjämningsbidrag . .

+ 4,7

1 549

-i-

108

+

121

+

111

+

93

+

7,0

+ 6,3

Bostäder................

+ 1,5

1 469

+

649

-t-

174

+

90

+

90

+ 44,2

+ 13,9

Övrigt..................

+ 22 0

5 496

-

260

+

270

+

318

+

424

—

4,7

+ 3,3

Totala utgifter

+ 7,5

42122

+ 1342

+ 1535

+ 1064

+ 1

045

-t-

3,2

+ 2,8

Bland de antaganden som ligger till grund för de beräkningar av statsinkomsternas

utveckling som kommer att redovisas i det följande, ingår att

priserna stiger med 2,5 % per år under åren 1969 och 1970 samt därefter

med 3 % per år. Prisökningen medför utgiftsstegringar för statsverket

framför allt i de fall där utgifternas storlek är knutna till förändringar i

prisindex. Detta gäller främst folkpensionerna och försvarskostnaderna,

där prisstegringar automatiskt medför ökade statsutgifter. För dessa har

också alternativ i löpande priser redovisats. Stigande priser kan också beräknas

medföra en ökning av omkostnaderna i den statliga verksamheten.

Då utgiftsberäkningarna i det föregående anger förändringarna i fasta priser

har i tabell 6 lagts på de utgiftsökningar som kan beräknas uppkomma

vid den tidigare angivna prisstegringstakten. Vidare har tillagts de ökade

utgifter för löner till de statsanställda som kan antas följa under de förutsättningar

rörande förändringar i totalproduktion och priser, som långtidsbudgetens

kalkyler utgår ifrån. Härvid har även tagits hänsyn till löneökningar

för personal inom statsunderstödd verksamhet. I utgiftsposten för

löneökningar har även inlagts statens egna kostnader för den allmänna arbetsgivaravgiften.

Övriga kostnadsförändringar samt löneökningar för affärsverkens

personal har ej inberäknats då dessa förutsätts bli kompenserade

genom rationaliseringar eller taxehöjningar. Den kraftiga uppgång i

de utgifter för löneökningar m. in. till budgetåret 1970/71 som anges i tabell

6 förklaras av att kalkylen utgår från riksstatsförslaget för budgetåret

1969/70, vilket är räknat i 1968 års löneläge.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

27

abell 6. Utgiftsutvecklingen 1969/70—1973/74 i löpande priser

Milj. kr.)

Genom- snittlig

procentu- ell föränd- ring 1963/

64—1967/

68

An-

slag

1969/

70

Förändring till

Procentu- ell föränd- ring 1969/

70—1970/

71

Genom- snittlig

procentu- ell föränd- ring 1969/

70—1973}

74

1970/

71

1971/

72

1972/

73

1973/

74

olala utgifter i fasta priser + 7,5

42 122

+ 1342

+ 1535

+ 1064

+ 1045

+ 3,2

+ 2,8

it Ikommande utgifter:

öneökningar m. m.......

—

+ 1 180

+ 520

+ 550

+ 580

örsVarsutgifter (priskom-

pensation) ............

—

+ 80

+ 160

+ 160

+ 180

olkpensioner (värdesäk-

nng) ................

—

—

+ 130

+ 220

+ 200

katteutjämningsbidrag ..

—

—

—

+ 30

+ 50

kostnader............

—

+ 60

+ no

+ no

+ 120

otala utgifter i löpande pri-

ser .................. + 13,3

42122

+ 2 662

+ 2 455

+ 2 134

+ 2175

+ 6,3

+ 5,2

Det bör understrykas att de beräkningar av tillkommande utgifter som

redovisas till viss del är schablonmässiga och att de i tabell 6 angivna uppgifterna

i löpande priser därför inte torde ge någon fullständig bild av utgiftsförändringarna.

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling

4.1. Inledning

Underlag för en bedömning av den samhällsekonomiska innebörden av

den förutsedda utgiftsökningen skapas dels genom en realekonomisk gruppering

av statsutgifterna dels genom en sammanställning av de förändringar

av antalet anställda (tjänster) inom statlig och statsunderstödd verksamhet,

som följer av utgiftsutvecklingen.

Vid en realekonomisk analys av den statliga utgiftsutvecklingen är det

i första hand av intresse att skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som innebär

att staten direkt efterfrågar produktionsresurser i form av varor och

tjänster och å andra sidan sådana utgifter som påverkar det samhällsekonomiska

skeendet mera indirekt genom sina effekter på de disponibla inkomsterna

inom andra sektorer av ekonomin.

Till den först nämnda kategorin hänförs konsumtions- och investeringsutgifter.

Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för statlig produktion

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

av tjänster inom t. ex. undervisningssektorn, rättsväsendet och försvaret.

Ungefär 70 % av konsumtionsutgifterna består av löner och pensioner. Återstoden

är omkostnader i den löpande verksamheten. Till konsumtionsutgifterna

har även förts utgifterna för internationell biståndsverksamhet. Som

investeringsutgifter betraktas huvuddelen av utgifterna på kapitalbudgeten

samt vissa utgifter på driftbudgeten, främst för vägbyggande och materielinköp.

Det bör understrykas, att avgränsningen mellan konsumtion och investeringar

från vissa synpunkter ibland kan te sig missvisande. Det kan sålunda

hävdas, att konsumtionsutgifter för t. ex. utbildning, forskning och

tekniskt utvecklingsarbete utgör produktiva investeringar.

Ett av de viktigaste instrumenten för statens inkomstomfördelande politik

är de direkta inkomstöverföringarna. Dessa syftar till att öka mottagarens

köpkraft utan motprestation och utan att denne påverkas i sitt konsumtionsval.

De viktigaste exemplen på sådana överföringar är folkpensioner,

barnbidrag och studiebidrag. Skatteutjämningsbidragen till kommunerna

har samma karaktär.

En annan form av inkomstöverföringar är de indirekta, vilka också kallas

subventioner. Även dessa kommer mottagaren tillgodo utan motprestation

men endast om denne inriktar sin efterfrågan på visst sätt. Som exempel på

subventioner kan nämnas lokaliseringsbidrag samt bidrag till byggande av

enskilda vägar. Subventioner har från samhällsekonomisk synpunkt i betydande

utsträckning samma verkningar som om utgifterna skett för statens

egen konsumtion eller investering.

Till gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktieteckning,

markköp in. in.

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter

I tabell 7 har statens utgifter för konsumtion och investeringar sammanförts

med statsbidrag för motsvarande ändamål till kommuner samt vissa

ideella organisationer. Denna redovisningsmetod har valts för att i möjligaste

mån eliminera effekterna av förändringar i huvudmannaskap mellan staten

och kommunerna. Därtill kommer att de samhällsekonomiska effekterna

av utgifter inom ett verksamhetsområde kan sägas vara desamma, vare sig

staten svarar för verksamheten eller kommunerna driver den med statsbidrag.

Utgifterna för konsumtion och investeringar, vilka representerar statens

och den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och

tjänster, ntgör inemot 60 % av de totala statsutgifterna. Dessa utgifter beräknas

stiga med i genomsnitt 2,1 % per år mot 6,2 % per år under jämförelseperioden.

Uppgången till 1970/71 sker i ungefär samma takt som för

hela långtidsbudgetperioden. Tillväxten är väsentligt snabbare för konsumtionsutgifterna

än för investeringsutgifterna under såväl den förflutna som

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

29

abell 7. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1963/64—

1967/68

An-

slag

1969/

70

Anslagsförändring till

Procentu- ell föränd- ring 1969/

70—1970/

71

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1969/70—

1973/74

1970/

71

1971/

72

1972/

73

1973/

74

tionsutgifter

+

8,7

16 328

+ 388

+ 468

+ 494

+ 463

+ 2,4

+ 2,7

tatliga..............

riftbidrag till kommu-

+

5,8

10 138

+ 419

+ 324

+ 392

+ 474

+ 4,1

+ 3,8

ner................

idrag till ideella orga-

+ 16,9

5 568

- 38

+ 144

+

91

—

22

- 0,7

+ 0,8

nisationer ni. m.....

+

8,1

623

+ 7

—

+

11

+

12

+ 1,1

+ 1,2

vesteringsutgifter ....

+

2,4

8 513

+ 164

+ 162

+

7

+

50

+ 1,9

+ 1,1

tatliga..............

vesteringsbidrag till

+

2,2

7 492

+ 159

+ 162

+

7

+

53

+ 2,1

+ 1,2

kommuner ........

konsumtions- och investeringsutgif-

+

3,7

1 014

+ 5

3

+ 0,5

ter................

T

6,2

24 842

+ 552

+ 630

+ 501

+ 513

+ 2,2

+ 2,1

den framförliggande perioden. De förra beräknas sålunda stiga med i genomsnitt

2,7 % per år och med 2,4 % till budgetåret 1970/71. För enbart

den statliga konsumtionen är uppgången snabbare, eller 3,8 % resp. 4,1 %.

Dessa ökningstal innebär dock en kraftig dämpning av tillväxttakten jämfört

med perioden 1963/64—1967/68. Biståndet till de underutvecklade

länderna, som ökar med 25 % per år, ingår i den statliga konsumtionen. Det

bör påpekas, att kalkylerna för långtidsbudgetperioden inte tar hänsyn till

effekterna av en eventuell arbetstidsförkortning. En minskning av arbetstiden

från 42,5 till 40 timmar per vecka för de statsanställda under denna

period kan beräknas medföra en uppgång i statens efterfrågan på arbetskraft

med ca 0,5 % per år. Därvid skulle den statliga konsumtionen stiga

0,3—0,4 procentenheter snabbare per år än vad som ovan anges.

Ökningstakten för investeringsutgifterna framstår som moderat under

såväl den förflutna som den framförliggande perioden. För de förflutna

budgetåren påverkades utvecklingen till en del av tillfälliga faktorer, såsom

en begränsning av försvarets investeringar budgetåret 1966/67, något

som begränsade ökningstakten för dessa utgifter till knappt 1 % per år.

För långtidsbudgetperioden förutses en uppgång till 1,6 % per år.

4.3. Övriga realgrupper

Utvecklingen av inkomstöverföringar, finansiella transaktioner m. m.

framgår av tabell 8. Dessa utgiftskategorier beräknas nästan genomgående

öka snabbare än konsumtions- och investeringsutgifterna. För gruppen in
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Knngl. Maj.ts proposition nr It5 år 1969

Tabell 8. Utvecklingen av inkomstöverföringar in. m.

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1963/64—

1967/68

An-

slag

1969/

70

Anslagsförändring till

Procentu- ell föränd- ring 1969/

70—1970/

71

Genomsnittli

1970/

71

1971/

72

1972/

73

1973/

74

procentuell

förändring

1969/70—

1973/74

Direkta inkomstöverfö- ringar ............

+ 8,6

11048

+ 635

+ 646

+ 448

+ 413

+ 5,7

+ 4,5

Till enskilda..........

+ 9,3

9 518

+ 519

+ 521

+ 337

+ 320

+ 5,5

+ 4,2

Skatteutjämningsbidrag

+ 4,1

1 530

+ 116

+ 125

+ in

+ 93

+ 7,6

+ 6,6

Subventioner..........

+ 5,1

1396

- 113

+ 3

— 15

— 4

— 8.1

— 2,4

Statsskuldräntor in. in.

+ 3,9

1489

+ 185

+ 86

+ 44

+ 75

+ 12.4

+ 6.0

Finansiella transaktio- ner m. m...........

+ 22,8

3 346

+ 85

+ 170

+ 85

+ 46

+ 2,5

+ 2,8

Utlåning ............

+ 22,3

2 991

+ 284

+ 170

+ 85

+ 46

+ 9,5

+ 4,6

komstöverföringar till enskilda är sålunda uppgången 4,2 % per år. Här

ingår bl. a. pensionstillskotten till folkpensionärer. Subventionerna beräknas

minska, vilket främst sammanhänger med utvecklingen av jordbruksstödet

enligt den av statsmakterna fastställda jordbrukspolitiken.

Den statliga utlåningen — huvudsakligen bostadslån, studielån och lokaliseringslån

— som expanderat mycket snabbt under den förflutna perioden,

beräknas öka med 4,6 % per år under långtidsbudgetperioden.

5. Personalutvecklingen

Personalredovisningen omfattar statlig verksamhet samt det statsunderstödda

kommunala skolväsendet. Redovisningen avser inte bara personal

som avlönas från myndighetsanslag utan även bl. a. anställda som avlönas

från forskningsråden och personal sysselsatt i uppdragsverksamhet. Statliga

bolag ingår inte i redovisningen. AB Atomenergis personal bär dock inräknats,

eftersom bolagets utgifter i stort sett bestrids genom anslag över budgeten.

Personalredovisningen avser den personalorganisation som myndigheterna

beräknas ha enligt anvisade anslag. Således ingår även vakanta

tjänster. Redovisningen sker i hela årstjänster. Det bör framhållas att

statistiken har många svagheter. Uppgifterna får därför betraktas som relativt

osäkra.

5.1. Långtidsbudgetens personalkalkyl

Den personalutveckling som följer av redovisade utgiftsberäkningar framgår

av tabell 9. En uppdelning har skett på de ändamålsgrupper, som personalmässigt

väger tungt.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

31

Tabell 9. Personalutvecklingen 1965/66—1973/74

Ändamål

Genomsnitt- lig föränd-

Föränd-

ring

1968/69-

1969/70

Totalt

1969/70

Real personalförändring från föregå- ende budgetår till

ring

1965/66—

1968/69

1970/71

1971/72

1972/73

1973/ 74

Totalförsvar ......

316

- 204

55 663

_

225

_

121

_

53

_

28

Utbil dnin g och forsk- ning (exkl. skol-

681

668

väsendet) ......

1 170

+ 1 032

26 820

+

865

+

870

+

+

Skolväsendet......

+

811

+ 1 460

81 071

+

1 429

+

1 831

+

77

+

786

Rättsväsende ....

+

663

+ 856

29 053

+

517

+

527

+

516

+

540

Arbetsmarknadspo-

110

110

litik............

+

398

+ 495

7 045

180

+

120

+

+

Hälso-, sjuk- och so-

cialvård ........

4-

352

+ 312

8 301

+

129

+

94

+

57

+

55

Kommunikationer

och energiförsörjn.

—

231

- 150

16 024

—

136

—

99

—

103

—

96

Länsstyrelserna o. lo-

100

kala skattemynd.

+

350

+ 31

11 719

+

100

+

100

+

100

+

Övrigt............

+

480

+ 710

24 275

+

394

+

347

+

100

+

158

Summa

+ 3 677

+ 4 542

259 971

+ 3 253

+ 3 669

+ 1

485

+ 2 293

Totalt sett har personalökningen under budgetåret 1969/70 varit större

än den genomsnittliga förändringen under de närmast föregående budgetåren.

Antalet tjänster beräknas under budgetåret 1969/70 öka med ca 4 550

mot genomsnittligt drygt 3 650 under budgetåren 1965/66—1968/69.

Skolväsendet svarar för en stor del av ökningen till budgetåret 1969/70,

vilket främst förklaras av att en fjärde årskurs inrättas vid gymnasiets tekniska

linje samt det stigande elevantalet vid grundskolan.

För den framförliggande perioden är den för varje år beräknade personalökningen

lägre än ökningen till budgetåret 1969/70.

Personalen inom gruppen totalförsvar fortsätter att minska. Detta förklaras

främst av vissa förbandsindragningar inom flygvapnet och en fortsatt

minskning av marinens organisation. Vid försvarets materielverk fortsätter

rationaliseringen.

Inom högre utbildning och forskning kommer personalen att öka i något

långsammare takt under de fyra närmaste budgetåren än under 1969/70.

Detta förklaras främst av utvecklingen vid universiteten. Omkring år 1970

beräknas intagningsökningen för de filosofiska fakulteterna ha nått sin

kulmen. Därefter har beräknats en lägre personalökning. Den förlängda utbildningen

vid lärarhögskolorna medför å andra sidan ett ökat personalbehov

på omkring 200 personer under periodens första år för att därefter

minska genom den successiva nedläggningen av folkskoleseminarierna.

Skolväsendet svarar för nästan hälften av personalökningen för budgetåren

1970/71 och 1971/72, främst beroende på stigande elevantal inom

grundskolans lågstadium och de gymnasiala skolformerna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Inom rättsväsendet dämpas personalökningen under den framförliggande

perioden men ligger fortfarande på en relativt liög nivå. Polisen svarar för

drygt 2/3 av ökningen.

Den lägre takten i personalökningen inom gruppen hälso-, sjuk- och socialvård

kan främst hänföras till universitetssjukhusen.

Inom kommunikationsväsendet förutses fortsatta personalminskningar

bl. a. inom sjöfartsverket i samband med fortgående rationalisering inom

lots- och fyrväsendet. Även inom vägväsendet beräknas personalen minska.

Sammantattningsvis framstår de beräknade personalökningarna under

den framförliggande perioden som väsentligt lägre än den genomsnittliga

verkliga uppgången under den förflutna jämförelseperioden. Den årliga tillväxten

i antalet tjänster dämpas från ca 3 700 till ca 2 700, vilket är ungetär

samma nedgång i ökningstakten, som registreras för den statliga konsumtionen.

Dämpningen faller i huvudsak på de två sista budgetåren i perioden.

Detta beror främst på den tidigare nämnda besparingen av lärartjänster

på grundskolans högstadium. Det bör understrykas att långtidsbudgetens

personalredovisning inte återspeglar den statliga sektorns totala

efterfrågan på arbetskraft, eftersom redovisningen inte omfattar förändringar

i vakansläget. Beräkningen innefattar inte heller någon kompensation

för en eventuell kommande arbetstidsförkortning.

O

5.2. Affärsverken

Affärsverken förutser fortsatta minskningar i sin efterfrågan på personal.

Detta gäller främst statens järnvägar, domänverket, försvarets fabriksverk

och i viss utsträckning vattenfallsverket.

Försvarets fabriksverks personalminskning för budgetåret 1970/71 beror

i huvudsak på nedläggningen av centrala flyygverkstaden i Västerås.

Tabell 10. Personalutvecklingen vid affärsverken 1965/66—1973/74

Genomsnittlig

förändring

1965/66-

1968/69

Föränd-

ring

1968/69-

1969/70

Totalt

1969/70

Real personalförändring från före- gående budgetår till

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

''Försvarets fabriks- verk ............

- 137

- 376

7 371

- 290

± 0

± 0

± o

Postverket........

+ 218

+ 400

37 394

+ 300

+ 400

+ 400

+ 400

Televerket........

+ 324

+ 400

38 324

+ 500

+ 500

+ 500

+ 500

Statens järnvägar . .

- 1 456

- 2 000

46 600

- 1500

- 1 600

- 1 650

— 1 700

Luftfartsverket ....

+ 43

+ 45

1 130

+ 30

+ 30

+ 30

-f 30

Domänverket......

- 706

- 407

7 362

- 460

- 335

- 240

— 240

Statens vattenfalls- verk............

- 94

- 100

7 800

- 100

± 0

± 0

± 0

Summa

- 1808

- 2 038

145 981

-1520

- 1005

- 960

- 1010

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. 2: Långtidsbudget

Inom postverket bedrivs i kostnadssänkande syfte en omfattande rationalisering.

År 1968 genomfördes således en genomgripande omläggning av

postens transport- och sorteringssystem. Rationaliseringsprogrammet innefattar

bl. a. sorteringsmaskiner, införande av postnummer, prestationslön

för brevbärare, ökad användning av ADB i postbanken m. m. Till följd av

rationaliseringarna förutses personalbehovet öka avsevärt långsammare än

posttrafiken.

Statens järnvägar fortsätter den omfattande rationaliseringsverksamhet

som pågått under en följd av år. SJ har på grund av den omfattande nyrekryteringen

under krigsåren och den ökande konkurrensen från biltrafiken

sedan länge haft ett betydande personalöverskott. Möjligheterna att

minska detta torde till följd av personalens ålderssammansättning successivt

öka i framtiden.

Genom stora investeringar och andra rationaliseringsåtgärder har personalökningen

vid televerket hittills kunnat begränsas. Under budgetåren

1970/71—1973/74 förutses bl. a. ökningar av linjepersonal.

6. Inkoinstutvecklingen

Totalbudgetens inkomster omfattar inkomsterna både på driftbudgeten

och på kapitalbudgeten. De senare utgörs främst av affärsverkens avskrivningsmedel

och amorteringar på statliga lån.

Liksom utgiftsberäkningarna avser utgifternas utveckling vid oförändrad

ambitionsnivå för de statliga och statsunderstödda verksamheterna, baseras

inkomstberäkningarna på de vid periodens början gällande skattereglerna.

Avgörande för statsinkomsternas förändringar blir härvid de antaganden

som görs om skatteunderlagets (lönesummans) utveckling. För åren 1969

och 1970 beräknas i följande kalkyl, liksom i den reviderade finansplanen,

den totala lönesumman komma att stiga med 7 % per år. Även för de därpå

följande åren antas lönesumman, med hänsyn tagen till den beräknade tillväxten

av den totala produktionen och under förutsättning av en årlig prisstegring

med 3 %, öka med 7 % per år. Denna antagna tillväxt av lönesumman

ligger till grund för beräkningarna av inkomsterna på inkomstskattetiteln

och av den allmänna arbetsgivaravgiften samt förutsätts ge upphov till

en motsvarande utveckling av förbrukningen av varor och tjänster, som är

belagda med mervärdeskatt. Övriga inkomster har framskrivits schablonmässigt.

De beräknade förändringarna i statsinkomsterna under angivna

förutsättningar framgår av tabell 11.

Enligt denna kalkyl avtar tillväxttakten för statsinkomsterna från drygt

11 % per år under perioden 1963/64—1967/68 till drygt 7 % per år under

perioden 1969/70—1973/74. Uppgången under de framförliggande budget
3

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115 Bilaga 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Knngl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell 11. Statsinkomsternas utveckling 1969/70—1973/74 i löpande priser

(Milj. kr.)

Genom- snittlig

procentu- ell för- ändring

1963/64- 1967/68

1969/70

Förändring till

Procentu- ell för- ändring

1969/70- 1970/71

Genom- snittlig

procentu- ell för- ändring

1969/70- 1973/74

1970/

71

1971/

72

1972/

73

1973/

74

Inkomstskatt......

+ 10,8

17 100

+ 2 100

+ 1 500

+ 2 000

+ 2 000

+ 12,3

+ 9,6

Mervärdeskatt, allm.

varuskatt ......

+ 20,8

6 900

+ 500

+ 500

+ 600

+ 600

+ 7,2

+ 7,2

Övriga inkomster ..

+ 8,0

16 560

+ 820

+ 720

+ 750

+ 780

+ 5,0

+ 4,3

Summa

+ 11,1

40 560

+ 3 420

+ 2 720

+ 3 350

+ 3 380

+ 8,4

+ 7,1

åren sker alltså — vilket är nalurligt med hänsyn till de gjorda antagandena

— i ungefär samma takt som skatteunderlaget.

Statsinkomsternas utveckling domineras av förändringarna i inkomsterna

på inkomstskattetiteln. Dessa bestäms av nettot mellan statens bruttouppbörd

av främst preliminär A- och B-skatt å ena sidan och vissa utgifter,

i första hand utbetalningar av kommunalskattemedel, å den andra. Detta

netto beräknas öka med 2,8 miljarder kr. under budgetåret 1969/70, A7arefter

en stabilisering sker Aid en uppgång med ca 2 miljarder kr. per år. De

variationer i ökningstakten som kan noteras beror främst på de slutavräkningsförfaranden

som tillämpas. Härvid jämförs preliminärt influtna skatter

med vad som skall utgå enligt taxeringarna. Differenser häremellan regleras

i form av kvar skatter och och överskjutande skatter samt som slutavräkningsmedel

till kommunerna.

Inkomsterna av mervärdeskatt ökar med drygt 7 % per år, dvs. i samma

takt som den antagna tillväxten av förbrukningen av skattebelagda varor

och tjänster. Bland större inkomstposter under övriga inkomster kan noteras

den allmänna arbetsgivaravgiften, vilken beräknas öka med 100 milj.

kr. per år. Inkomsterna av bensin- och brännoljeskatt antas öka med 100

Tabell 12. Statsinkomsternas utveckling 1969/70—1973/74 i fasta priser

(Milj. kr.)

1969/70

Förändring till

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

Inkomstskatt ........

Mervärdeskatt........

Övriga inkomster......

Summa

17 100

6 900

16 560

40 560

+ 1 700

+ 400

+ 820

+ 2 920

+ 300

+ 300

+ 720

+ 1320

+ 900

+ 300

+ 750

+ 1950

+ 1 600

+ 300

+ 780

+ 2 680

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

35

milj. kr. per år, av fordonsskatt, omsättningsskatt på motorfordon och

energiskatt med vardera 50 milj. kr. per år.

I jämförande syfte har en beräkning också gjorts av statsinkomsternas

sannolika utveckling under förutsättning att prisnivån förblir oförändrad

efter år 1970. Denna kalkyl redovisas i tabell 12.

7. Avslutning

Syftet med långtidsbudgeten är att i statsfinansiella och reala termer ange

konsekvenserna för budgetåren 1970/71—1973/74 av de beslut och åtaganden

som gjorts av statsmakterna. Den anger de resurser som krävs för att

den statliga och statsunderstödda verksamheten skall kunna fullföljas i enlighet

med dessa beslut och åtaganden. Då långtidsbudgeten inte innehåller

något försök att förutse framtida politiska beslut med konsekvenser för

statens utgifter kan den inte uppfattas som en prognos för utvecklingen av

statsbudgetens utgiftssida.

I syfte att få en uppskattning av de finansiella resurser som under perioden

kan stå till förfogande innehåller långtidsbudgeten också en kalkyl över

statsinkomsternas utveckling. Den grundas på antaganden om oförändrade

skatteregler och en ökning av den totala lönesumman med 7 % per år. Inkomster

som inte direkt påverkas av förändringar i lönesumman har framräknats

trendmässigt.

Under perioden 1963/64—1967/68 steg statsinkomsterna med i genomsnitt

drygt 11 %. Enligt långtidsbudgetens kalkyler kommer inkomsterna

under perioden 1969/70—1973/74 att växa med drygt 7 % eller i ungefär

samma takt som antagits för skatteunderlaget. Den snabbare inkomststegringen

under den gångna perioden förklaras dels av den skärpning av skattetrycket

som genomförts, dels av en snabbare ökning av skatteunderlaget.

Till budgetåret 1969/70 beräknas statsinkomsterna öka med 4,2 miljarder

kr. och till budgetåret 1970/71 med 3,4 miljarder kr. Tillväxttakten av statsinkomsterna

sjunker således mellan de båda budgetåren från 11,5 % till

8,4 %.

Statsutgifterna i löpande priser har under perioden 1963/64—1967/68

utvecklats i något snabbare takt än inkomsterna, vilket resulterat i ett särskilt

under senare år tilltagande underskott i totalbudgeten med ökad upplåning

som följd. I löpande priser steg utgifterna med 13,3 % och i fasta

priser med 7,5 % per år. För den period som långtidsbudgeten omfattar beräknas

utgifterna årligen stiga med 5,2 % i löpande priser och med 2,8 %

i fasta priser.

Den svagare utgiftsexpansion som dessa kalkyler tyder på är en följd

av långtidsbudgetens beräkningsteknik. Då hänsyn inte tagits till eventuella

nya beslut med anspråk på ökade statsutgifter och då vissa utgiftsprogram

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell 13. Budgetsaldots utveckling 1968/69—1970/71

(Milj. kr.)

1968/69

Nu ber.

utfall

1969/70

Ny ber. enl.

Kompl.prop.

1970/71

Enl. lång- tidsbud- geten

Förändring från föregående budgetår till

1968/69 %

1969/70 %

1970/71 %

Utgifter ....

Inkomster . .

39 400

36 390

42 120

40 560

44 780

43 980

+ 3 050 +8,4

+ 2 970 +8,9

+ 2 720 + 6,9

+ 4 170 +11,5

+ 2 660 +6,3

+ 3 420 +8,4

Budgetsaldo

- 3 010

- 1560

- 800

- 80

+ 1450

+ 760

upphör under perioden avlägsnar sig utgiftsutvecklingen under de senare

åren i kalkylen alltmer från vad som erfarenhetsmässigt kan bedömas som

sannolikt. På inkomstsidan har kalkylen mera karaktären av en prognos.

För 1970/71 — det första året i långtidsbudgeten — kan en relativt säker

uppskattning göras av de resursanspråk som nu fattade beslut och åtaganden

kommer att ställa. Vidare har bedömningen av statsinkomsternas utveckling

kunnat baseras på ett jämförelsevis säkert underlag. För budgetåret

1970/71 erbjuder således långtidsbudgeten en relativt god grund för bedömning

av förslag om nya aktiviteter och omprövning av existerande program.

En sammanställning av utgifts- och inkomstutvecklingen i löpande

priser för de tre budgetåren 1968/69—1970/71 redovisas i tabell 13.

Av tabellen framgår att utgifterna i löpande priser steg med drygt 3 miljarder

kr. till budgetåret 1968/69 och enligt statsverkspropositionen samt

särpropositioner stiger med 2,7 miljarder kr. till budgetåret 1969/70. Enligt

långtidsbudgetens kalkyler är utgiftsstegringen vid oförändrad ambitionsnivå

inemot 2,7 miljarder kr. till budgetåret 1970/71. Dessa utgiftsökningar

motsvarar 8,4 %, 6,9 % resp 6,3 %. Den avsaktande utgiftsexpansionen och

den relativt kraftiga inkomstökningen främst till budgetåret 1969/70 gör

att underskottet i totalbudgeten successivt minskar.

Den kraftiga stegringen av statsutgifterna till budgetåret 1968/69 beror

främst på insatserna för sysselsättningspolitiken under konjunktur avmattningen.

Utgiftsexpansionen har haft en klart selektiv inriktning, dvs. varit

avgränsad i tid och rum. Till budgetåret 1969/70 har en restriktivare utgiftspolitik

ansetts nödvändig med hänsyn till det förändrade konjunkturläget.

Utgiftsexpansionen dämpas, dock inte så kraftigt som tabellen anger,

då vissa utgifter inte inräknats, främst lönehöjningar för statstjänstemännen.

Inräknas dessa kan utgiftsstegringen antas bli ca 8 %.

För att upprätthålla oförändrad ambitionsnivå budgetåret 1970/71 krävs

en utgiftsökning med 2,7 miljarder kr. i löpande priser eller 6,3 %. Det är

inte oväsentligt mindre än vad som enligt fjolårets långtidsbudget erfordrades

för att upprätthålla oförändrad ambitionsnivå det första budgetåret i

perioden, dvs. 1969/70. En jämförelse mellan dessa budgetår, som alltså

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. 2: Långtidsbudget

båda anger utgifterna vid oförändrad ambitionsnivå, tyder på att vissa speciella

omständigheter bidragit till det högre utgiftstrycket budgetåret 1969/

70 och att vissa faktorer verkar i motsatt riktning budgetåret 1970/71.

Budgetåret 1969/70 fick den familjepolitiska reformen — bostadstilläggen

för barnfamiljer — anslagsmässig helårseffekt. Anslaget till investeringsbanken

ökade med 100 milj. kr. till 300 milj. kr. medan det helt faller bort

1970/71. Även utgifterna för oljelagringsprogrammet har antagits bortfalla.

Yissa effekter av tidigare lärarlöneuppgörelser liksom grundskolebidragets

konstruktion bidrog också till att höja utgifterna 1969/70. De antaganden

om konjunkturutvecklingen som tidigare redovisats har vidare gjort det

möjligt att räkna med en långsammare utgiftsstegring för arbetsmarknadspolitiken

budgetåret 1970/71. Anslagen till beredskapsarbeten, som svarar

för ungefär hälften av utgifterna inom detta område, antas minska.

En jämförelse mellan årets och fjolårets långtidsbudgetkalkyler för det

första budgetåret tyder alltså på att utgiftstrycket försvagats. En annan bild

av tendensen i utgiftsutvecklingen erhålls dock vid en jämförelse mellan

den beräknade utgiftsstegringen till budgetåret 1970/71 och den uppgång

som nu förutses för 1969/70. Enbart för att uppfylla redan gjorda åtaganden

erfordras budgetåret 1970/71 en i det närmaste lika stor utgiftsstegring

som för budgetåret 1969/70. Det bör dock observeras, att utgifterna i riksstaten

för sistnämnda budgetår inte inkluderar några lönehöjningar uLöver

1968 års lönenivå.

En analys i realekonomiska kategorier av utgiftsförändringarna till budgetåret

1970/71 visar på en mycket begränsad ökning av utgifterna för konsumtion

och investeringar, inklusive bidrag till kommunerna för dessa ändamål.

Konsumtionen skulle enligt dessa beräkningar öka med 2,4 % och

investeringarna med 1,9 %, vilket särskilt för konsumtionens del innebär en

betydande dämpning i förhållande till den förflutna jämförelseperioden. Det

bör emellertid understrykas, att vissa beräkningstekniska omständigheter,

vilka tidigare berörts, verkar neddragande på utgifternas stegringstakl till

budgetåret 1970/71. Sålunda innebär t. ex. den beräkningstekniska minskningen

av grundskolebidraget att konsumtionens ökningstakt minskar med

totalt i det närmaste en procentenhet. Samma effekt beträffande investeringarna

har anslagstekniskt betingade neddragningar av investeringarna inom

kommunikationsväsendet, främst vägarna, till det första året i långtidsbudgetperioden.

Dessa anslagstekniska omständigheter har i huvudsak ingen

realekonomisk effekt, dvs. påverkar inte kommunernas och statens faktiska

efterfrågan på varor och tjänster. Dämpningen i tillväxttakten för de samlade

konsumtions- och investeringsutgifterna är sålunda till viss del skenbar.

I årets finansplan har behovet av en stram finanspolitik markerats. En

viktig uppgift för den ekonomiska politiken under senare år har varit att

gradvis bringa ned underskottet i utrikeshandeln. Enligt finansplanen ter

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Tabell 14. Utvecklingen av konsumtions- och investeringsutgifterna 1969/70—1970/71

(Fasta priser)

1970/71

Förändring från 1969/70

milj. kr.

milj. kr.

%

Konsumtionsutgifter ..........................

16 720

+ 390

+ 2,4

Investeringsutgifter ..........................

8 680

+ 160

+ 1,9

Summa

25 400

+ 550

2,2

det sig ofrånkomligt att politiken på sikt inriktas på att nå en markant förbättring

av handelsbalansen, varigenom tjänste- och transfereringsbetalningarna

kan finansieras. De kalkyler som gjorts i långtidsbudgeten i fråga

om anslagen till internationella ändamål, främst utvecklingsbistånd, understryker

vikten av en sådan inriktning av den ekonomiska politiken. Budgetåret

1970/71 beräknas anslagen för dessa ändamål uppgå till ca 840 milj. kr.

och det sista året i långtidsbudgetkalkylen till 1 600 milj. kr.

Erfarenhetsmässigt kan vidare antas att beslut om nya åtaganden med

krav på statsutgifter kommer att fattas under den period långtidsbudgeten

omfattar. En genomgång av tidigare långtidsbudgeter och jämförelser med

registrerade budgetutfall visar sålunda att statsutgifterna i betydande grad

överstigit de i långtidsbudgeterna kalkylerade. Generellt kan sägas, bl. a.

mot bakgrund av de senaste årens anslagsframställningar från myndigheterna,

att utgiftstrycket kan antas vara betydande inför budgetåret 1970/71.

Sedd mot denna bakgrund indikerar långtidsbudgetens kalkyler för statsutgifterna

budgetåret 1970/71 behovet av en fortsatt stram utgiftsprövning

om de uppställda målen för den ekonomiska politiken skall kunna infrias.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget 39

Innehållsförteckning

1. Inledning.................................................. 1

1.1. Långtidsbudgetens karaktär och syfte .......................... 1

1.2. Oförändrad ambitionsnivå.................................... 1

1.3. Beräkningsunderlag.......................................... 3

2. Samhällsekonomisk bakgrund.................................. 5

2.1. Inledning.................................................. 5

2.2. Resursutveckling och produktionstillväxt........................ 5

3. Utgiftsutvecklingen .......................................... 7

3.1. Utbildning och forskning..................................... 7

3.2. Folkpensioner m. m......................................... 10

3.3. Totalförsvar................................................ 12

3.4. Kommunikationer och energiförsörjning ........................ 14

3.5. Stöd till barnfamiljer........................................ 16

3.6. Arbetsmarknads-och lokaliseringspolitik........................ 17

3.7. Hälso-, sjuk- och socialvård .................................. 19

3.8. Rättsväsende .............................................. 21

3.9. Skatteutjämningsbidrag...................................... 22

3.10. Bostäder.................................................. 23

3.11. övrigt.................................................... 24

3.12. Totala utgifter.............................................. 25

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling........................ 27

4.1. Inledning.................................................. 27

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter.......................... 28

4.3. Övriga realgrupper.......................................... 29

5. Personalutvecklingen ........................................ 30

5.1. Långtidsbudgetens personalkalkyl.............................. 30

5.2. Affärsverken .............................................. 32

6. Inkomstutvecklingen.......................................... 33

7. Avslutning ................................................ 35

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Bil. 2: Långtidsbudget

Tabellförteckning

Tabell 1. Produktion och arbetsinsats.............................. 6

2. Folkpensioner.......................................... 12

3. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna 1969/70—1973/74

i löpande priser...................................... 13

4. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna 1969/70—1973/74

i fasta priser ........................................ 13

5. Utgiftsutvecklingen 1969/70—1973/74 i fasta priser.......... 26

6. Utgiftsutvecklingen 1969/70—1973/74 i löpande priser........ 27

7. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling.......... 29

8. Utvecklingen av inkomstöverföringar m. m................. 30

9. Personalutvecklingen 1965/66—1973/74.................... 31

10. Personalutvecklingen vid affärsverken 1965/66—1973/74...... 32

11. Statsinkomsternas utveckling 1969/70—1973/74 i löpande priser 34

12. Statsinkomsternas utveckling 1969/70—1973/74 i fasta priser .. 34

13. Budgetsaldots utveckling 1968/69—1970/71 ................ 36

14. Utvecklingen av konsumtions- och investeringsutgifterna

1969/70—1970/71 .................................... 38

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

PM

angående den ekonomiska

långsiktsutvecklingen

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ilo år 1969

Bil. 3: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

1

Bilaga 3

PM

ANGÅENDE DEN EKONOMISKA

LÅNGSIKTSUTVECKLINGEN1

I. Ekonomiska planeringsrådets verksamhet

Det ekonomiska planeringsrådet är ett organ för samråd mellan regeringen,

näringslivet, arbetsmarknadsorganisationerna och den samhällsekonomiska

forskningen i frågor som rör den svenska ekonomins utveckling på

längre sikt. I prop. 1964:150 och 1965:125 lämnades i Bihang F och

1966: 125 i Bilaga 9 en förteckning över rådets sammanträden sedan dess

tillkomst i november 1962 och t. o. in. april 1966. Under tiden maj 1966—

april 1969 har sammanlagt 15 sammanträden hållits. Därvid har följande

ämnen varit föremål för överläggning.

Sammanträde

den

25/10 1966

6/12

24/1 1967

18/4

12/6

12/9

28/11

27/2 1968

18/4

14/5

öyerläggningsämnen

Det ekonomiska läget och de konjunkturpolitiska perspektiven.

1. Miljöförändringarnas problematik.

2. Problem i samband med luft- och vattenföroreningar, buller

samt andra immissioner.

Den näringspolitiska fonden.

1. Den konjunkturpolitiska situationen.

2. Slutredovisning och diskussion av utredningen om de finansiella

långtidsperspektiven (SOU 1967:6).

Fysisk riksplanering.

1. Orientering om konjunktursituationen.

2. Framtida resurstillväxt och resursfördelning mot bakgrund

av 1)1. a. erfarenheterna 1966—1967 och den väntade befolkningsutvecklingen.

Mervärdeskatt.

Bomfördraget ur svensk synpunkt.

Konjunkturläget.

De långsiktiga perspektiven i ny belysning med utgångspunkt

från avstämningen av 1965 års långtidsutredning.

1 Promemorian utarbetad inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:is proposition nr il5 år 1969

Sammanträde

den

överläggningsämnen

18/6

Frågan om fortsatt arbetstidsförkortning och ny arbetstids- lagstiftning.

15/10

Det konjunkturpolitiska läget.

10/12

Lönebildning och samhällsekonomi.

25/2 1969

Skattefrågor.

15/4

Det konjunkturpolitiska läget.

II. Redogörelse för huvudpunkterna i det pågående arbetet med

1970 års långtidsutredning

Sedan en tid tillbaka pågår arbetet med en ny långtidsutredning. Dess

syfte och uppläggning överensstämmer i stort med vad som gällt för tidigare

långtidsutredningar. Vissa förändringar som syftar till en vidareutveckling

av det hittillsvarande arbetet är dock planerade. I det följande

lämnas en kort redogörelse för huvudpunkterna i den pågående utredningen.

Ett huvudsyfte med 1970 års långtidsutredning är liksom tidigare att

göra en översiktlig kartläggning av utvecklingsperspektiven inom den svenska

ekonomin. Avsikten är därvid till väsentlig del att upptäcka tendenser

till spänningar och balansbrister inom ekonomin för att på så sätt ge utgångspunkter

för den ekonomiska politiken. De hittillsvarande långtidsutredningarna

i vårt land har i mycket stor utsträckning byggt sina analyser

på sektorvis gjorda studier för olika delar av näringslivet, den offentliga

sektorn etc. Soin underlag har dessa studier i första hand haft endera undersökningar

av företags och myndigheters planer för produktion, investering,

arbetskraftsefterfrågan etc. eller expertbedömningar av utvecklingstendenserna

för dessa variabler. För att erhålla detta underlag har även i samband

med pågående långtidsutredning ett nära samarbete upprättats med offentliga

myndigheter, näringslivet och den ekonomiska forskningen. Särskilda

överenskommelser har sålunda träffats med Industriens utredningsinstitut,

Handelns utredningsinstitut, konjunkturinstitutet och den nationalekonomiska

institutionen vid Uppsala universitet om vissa större utredningsuppdrag.

Vidare svarar olika departement och verk för undersökningar av utvecklingen

inom sina verksamhetsområden. Utöver tidigare täckta områden

kommer denna gång i samarbete med branschsakkunniga ansträngningar

att göras för att få fram utredningsmaterial rörande i första hand byggnadsverksamheten

och den privata serviceverksamheten.

Även om utredningsarbetet bedrivs med i huvudsak samma utredningsteknik

som tidigare kommer dock ett nytt metodologiskt grepp att prövas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. 3: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

Inom finansdepartementet har nämligen med sikte på användning i 1970

års långtidsutredning sedan en tid arbete pågått med en ekonometrisk långtidsmodell

som söker fånga upp sambanden i den svenska ekonomin. Avsikten

med detta arbete är att pröva möjligheterna till eu formalisering av vissa

delar av långtidsutredningens arbete. Detta gäller exempelvis sambanden

mellan produktivitet och kapitalbildning, mellan produktionsutveckling, inkomstbildning

och efterfrågan och även de ömsesidiga sambanden mellan

den statliga budgeten och ekonomins utveckling i övrigt. Genom en ekonometrisk

modell skulle man få större möjligheter att studera konsekvenserna

av alternativa utvecklingslinjer på längre sikt, att belysa sambanden mellan

den kortsiktiga stabiliseringspolitiken och de mera långsiktiga tillväxtmålsättningarna

så att valen av kortsiktiga åtgärder även kan belysas med avseende

på konsekvenserna på längre sikt.

Uppbyggandet av en sådan modell är emellertid en tidskrävande process.

Tillgången på eu för detta ändamål lämplig statistisk information är begränsad

i vårt land och det tar en avsevärd tid och betydande resurser i

anspråk att lägga en bättre grund för denna typ av utredningsarbete. Även

själva modellkonstruktionen måste försöksvis prövas under varierande omständigheter

och erfarenheter skapas av dess förmåga att belysa de problemställningar

man söker svar på. Man måste därför räkna med att under

ett flertal år framöver få bedriva denna verksamhet parallellt med det sedvanliga

arbetet med långtidsutredningarna.

Vidareutvecklingen och breddningen av långtidsutredningsarbetet kommer

i övrigt att främst gälla det längre perspektivet, inkomstfördelningen,

den regionala utvecklingen och miljöfrågorna.

1970 års långtidsutredning kommer i första band att behandla utvecklingen

under perioden 1970—1975. På många områden är detta femårsperspektiv

emellertid alltför kort som planeringsunderlag, och det föreligger

redan nu inom vissa delar av samhällsekonomin genomarbetade planer och

prognoser som sträcker sig betydligt längre in i framtiden. Dessa prognoser

täcker relativt stora delar av samhällslivet såsom stadsbyggnad, vägväsende,

energiförsörjning och utbildning. Risker föreligger för att dessa partiella

prognoser baseras på förutsättningar som inte är avstämda mot den allmänna

samhällsutvecklingen. Det är därför önskvärt att söka förlänga perspektivet

för hela ekonomin ytterligare ett eller två årtionden framåt i tiden.

Härigenom skulle en integrering av den långsiktiga planeringen i ett allmänt

nationellt perspektiv möjliggöras.

Vissa tentativa analyser kommer därför att göras för 1970-talets sista

hälft och för 1980-talet. Den närmare omfattningen av och karaktären bos

dessa analyser har ännu inte slutgiltigt bestämts. Det synes emellertid

klart att en ekonomisk prognos för exempelvis 1990 måste läggas upp i relativt

vitt skilda alternativ, baserade på olika explicit angivna förutsättningar.

En naturlig utgångspunkt för beräkning av den framtida samhälls
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1969

utvecklingen är befolknings- och arbetskraftsutvecklingen. Tillsammans

med antaganden om produktivitet och kapitalbildning ger denna en grov

bild av den möjliga produktions- och inkomstutvecklingen. Det bör vara

möjligt att arbeta med en grov sektorindelning, som beaktar de sannolika

dragen i näringslivets strukturförändringar.

Avsikten är alt i nästa långtidsutredning söka vidga det område som analyseras

till att även omfatta inkomstfördelningsfrågor. Brist på statistik och

grundläggande studier kring fördelningsproblemen reser dock betydande

svårigheter för att kunna ge dessa frågor en mer ingående behandling. Bearbetningar

av inkomststatistik pågår emellertid sedan en tid tillbaka inom

långtidsutredningens ram för att söka kartlägga bur inkomstfördelningen

utvecklats i Sverige under de senaste decennierna och även söka få en bild

av vilka faktorer som härvid varit styrande. På grundval härav skall vidare

undersökningar utformas. Uppmärksamheten inriktas speciellt på möjligheterna

att analysera dels hur skilda alternativ för den ekonomiska utvecklingen

återverkar på inkomstfördelningen dels hur olika ekonomisk-politiska

medel kan påverka utvecklingen. I det sammanhanget ter sig ett försök att

precisera innebörden av inkomstfördelningsmålen nödvändigt.

Det finns ett stort behov av bedömningar av den kommande utvecklingen

inom landets olika regioner. I arbetet med den senaste långtidsutredningen

gjordes försök att ta in regionalfördelade data bl. a. i samband med företagsenkäterna.

Det visade sig dock inte möjligt alt erhålla ett användbart

material. På grund därav har man inför den nu aktuella långtidsutredningen

beslutat avstå från att infordra regionalfördelade planer i enkäterna

till exempelvis industri- och handelsföretagen. Skilda ansträngningar har

gjorts att på andra vägar kunna komplettera långtidsutredningarna med regionala

uppdelningar. Ett samarbete har därvid inletts med inrikesdepartementet

för att inom ramen för arbetet i Expertgruppen för regional utredningsverksamhet

(ERU) få fram vissa regionala beräkningar i samband

med 1970 års långtidsutredning. Diskussionen har bl. a. gällt möjligheterna

att knyta samman långtidsutredningarna med länsplaneringens data. Mot

bakgrunden av de hittills konstaterade mycket betydande svårigheter av såväl

teoretisk som praktisk art som är förenade med en nedbrytning av rikssiffror

på regionala enheter måste det dock betecknas som ovisst vilka resultat

det inledda arbetet kan ge.

För industrin har i de två senaste långtidsutredningarna uppgifter om

planerna för produktion, sysselsättning, investeringar och export inhämtats

från ett representativt urval av företag. Så kommer att ske även denna

gång. En enkät kommer att gå ut till ca 1 100 företag under augusti månad

i år. Planperioden utgörs av åren 1969—1975. Ett annat led i förberedelserna

utgör arbetet på balanser för ett stort antal varugrupper som pågår

inom statistiska centralbyrån. Avsikten är att dessa varubalanser skall

kunna användas för att mot en produktionsprognos för en bransch ställa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: PM angående den ekonomiska lång siktsutvecklingen 5

efterfrågeprognoser för branschens produkter och därigenom få möjlighet

att bedöma den framtida produktionstillväxten.

Företagens planer har inte den karaktären att de kän ligga till grund för

en diskussion om den industriella utvecklingen utöver 5 års sikt. Analysen

av ett förlängt perspektiv får bedrivas med andra och mer indirekta metoder

som utgår från bl. a. efterfråge- och utbudsförhållanden inom branscherna,

det internationella utvecklingsmönstret och de relativa konkurrensfördelar

som svensk industri beräknas komma att ha gentemot utlandet. Undersökningen

av industriutvecklingen utförs av Industriens utredningsinstitut.

Utvecklingstendenserna inom varuhandeln kommer att studeras i en undersökning

av Handelns utredningsinstitut. Vid bestämningen av utgångsläget

kommer statistiska centralbyråns företagsregister att vara utgångspunkt.

Koncentrationsutredningens handelsundersökning (SOU 1966:6) i

vilken bl. a. strukturutvecklingen ingående belyses har bidragit till att tillgången

på bakgrundsdata väsentligt förbättrats sedan förra långtidsutredningen.

Planerna inom såväl parti- som detaljhandel kommer att inventeras

med hjälp av en enkät, som går till omkring 2 500 verksamhetsställen. Dessutom

kommer information att inhämtas direkt från större företag och kedjor

samt centrala branschorganisationer.

För att ytterligare belysa utvecklingen inom varuhandeln kommer 4 ä 5

typorter att utväljas. Dessa görs till föremål för intensivstudier med avseende

på befolkningsförändringar, köpkrafts-, konkurrens- samt lönsamhetsutveckling,

Dessa studier kommer att vara till hjälp vid prövningen av rimligheten

i de gjorda prognoserna. Avsikten är att komma fram till väl underbyggda

beräkningar av möjliga produktivitetsförbättringar, vilka kan ge

underlag för att kalkylera handelssektorns arbetskrafts- och kapitalbehov.

Utvecklingen av butiksbeståndet och fördelningen på olika butikstyper

kommer att uppmärksammas.

En kartläggning och analys av den offentliga sektorns utvecklingsplaner

sker — liksom vid förra långtidsutredningen — under medverkan av de

olika fackdepartementen. Dessa svarar för insamlingen av de grundläggande

planuppgifterna från till respektive departement hörande myndigheter

och affärsverk samt även för redovisningen av de kommunala aktiviteter

där staten via tillsyn eller på annat sätt har ett ansvar för utvecklingen.

Insamlingen av primärkommunernas utbyggnadsplaner görs i anknytning

till en enkät som statistiska centralbyrån utför på uppdrag av beredningen

för regional ekonomisk planering. I syfte att tillgodose långtidsutredningens

behov har denna enkät utvidgats och planperioden utsträckts till 1975. Undersökningen

har totalekonomisk inriktning, dvs. omfattar både kommunernas

kostnader och intäkter. Härigenom torde man få betydligt bättre möjligheter

att konsistenstesta kommunernas planer mot bl. a. skatte- och bidragsutvecklingen

än vad fallet var vid enkäterna i samband med förra lång
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

tidsutredningen, vilka endast täckte delar av den kommunala verksamheten.

I nära anknytning till den centrala enkäten utförs vidare några specialundersökningar,

bland vilka i första hand kan nämnas socialstyrelsens enkät

angående socialvårdens utbyggnadsplaner. Socialstyrelsen svarar dessutom

för en enkät till landstingen m. fl. angående hälso- och sjukvårdens

planerade utveckling fram till 1975.

Det karakteristiska draget hos planeringen inom offentlig sektor är att

utvecklingen i hög grad styrs av de centrala statsmakterna. Beroendet av

framtida anslagstilldelning gör att myndigheternas bedömningar av arbetskraftsbehov,

investeringar och driftutgifter får el t reducerat värde som

prognosinstrument. Problemet gäller inte endast den statliga sektorn utan

även kommunerna genom deras beroende av statliga bidrag. Vid behandlingen

av den offentliga sektorns utveckling får därför stor vikt läggas vid

en analys av efterfråge- och behovsutvecklingen inom respektive område

samt av befintliga ekonomisk-politiska medel för styrning av efterfrågan,

utbyggnadstakt etc.

Såväl kommunernas som industrins planer på miljövårdsområdet kommer

att inventeras i samband med den pågående långtidsutredningen. Vad gäller

kommunerna utsänds ett särskilt formulär med frågor rörande planerade

investeringar och övriga åtgärder i miljövårdande syfte till samtliga

kommuner. Under de senaste åren har farorna med den ökande nedsmutsningen

av sjöar, hav och vattendrag alltmer uppmärksammats. I enkäten

frågas utförligt vad kommunerna hittills gjort och hur deras planer fram

till mitten av 1970-talet ser ut vad beträffar avloppsrening. Vidare undersöks

bl. a. renhållning, vattenförsörjning och värmeverksutbyggnad. En

studie rörande industrins miljövårdsinvesteringar skall även göras. Intresset

kommer framför allt alt ägnas åt de ur miljösynpunkt problematiska

branscherna. I detta sammanhang är nyligen gjorda undersökningar av investeringar

av denna typ inom bl. a. kemisk industri och cellulosaindustri

av intresse.

Liksom till förra långtidsutredningen kommer konjunkturinstitutet att

bidra med en analys av de svenska exportmöjligheterna ur internationell

synvinkel. I huvudsak kommer uppläggningen från den förra undersökningen

att följas. Det innebär att en mest sannolik prognos för totala exporten

i fasta priser skall utarbetas under givna förutsättningar om den internationella

efterfrågetillväxtens storlek och sammansättning. Prognosen

för den totala exporten blir vidare uppbyggd av delprognoser på varugrupper

och länder i likhet med prognosen 1965—1970. Vissa utvidgningar i förhållande

till denna är — i den mån internationellt material så medger —

aktuella och avser t. ex. exporten till icke industriländer och exporten av

fartyg. För vissa varugruppsprognoser, där utbudsfaktorer kan väntas få

stor vikt, är den information som kan erhållas från exportföretagen själva

särskilt värdefull. Så torde vara fallet för exportbedömningen av bilar, far
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 7

tyg- malm och skogsprodukter. Liksom vid förra prognosen kommer inverkan

av integrationseffekter att särskilt beaktas. Detta gäller framför allt

för gruppen verkstadsprodukter, vars analys också är tänkt att omfatta

etiekter på exportutvecklingen av kostnadsläge och substitution mellan inhemsk

och utländska marknader.

Eftersom arbetskraften utgör en av de viktigaste restriktionerna för den

ekonomiska tillväxten kommer ett studium att göras av den framtida tillgången

på arbetskraft. För detta ändamål kommer statistiska centralbyråns

befolkningsbyrå att utarbeta eu befolkningsprognos. Denna ligger sedan,

med vissa antaganden om bl. a. förvärvsfrekvensernas utveckling, till grund

för kalkyler över arbetskraftstillgångarna, vilka statistiska centralbyråns

prognosinstitut vidtalats utarbeta. Dessa avses i en första preliminär version

komma att föreligga mot slutet av 1969.

Genom bl. a. enkäter kommer det framtida behovet av arbetskraft i olika

sektorer att undersökas. Dessa etterfrågeberäkningar ställs samman, och en

konsistensprövning av tillgångar och efterfrågan på arbetskraft görs. Därvid

erhålls, under hänsynstagande till den antagna utvecklingen av övriga

ekonomiska variabler, en bedömning av det totala utnyttjandet av arbetskraft

samt bur utvecklingen inom olika sektorer av näringslivet kan tänkas

gå.

Den primära kalkylen i en långtidsutredning utförs i realekonomiska termer

såsom produktion, investering, konsumtion etc. Denna reala kalkyl

kommer emellertid nu liksom i de senaste utredningarna att kompletteras

med en finansiell, som avser att belysa tendenserna på längre sikt främst

beträffande sparandets storlek och fördelning samt finansieringsbehov och

kreditförmedling. Syftet med en sådan finansiell kalkyl är i sista hand att

pröva rimligheten hos den reala kalkylen och dessutom att erhålla en viss

uppfattning om problematiken för finans- och kreditpolitiken.

Enligt den uppgjorda tidtabellen skall de preliminära resultaten av de

olika delsektorutredningarna föreligga de första månaderna 1970. Därefter

görs dessa utredningar till föremål för analys och diskussion bl. a. inom utredningsrådet

och vid hearings med sakkunniga inom branscher och sakområden.

Planerna och bedömningarna för delsektorerna kommer därefter

att avstämmas inbördes och gentemot utvecklingstendenserna inom ekonomin

som helhet under andra kvartalet 1970. Totalanalysen och utformningen

av den slutliga rapporten planeras ske under våren och sommaren

samma år. Publiceringen beräknas kunna ske mot slutet av 1970. Uppgiften

att samordna de olika delundersökningarna, att göra den sammanfattande

analysen samt alt utforma den slutliga rapporten åvilar finansdepartementets

sekretariat för ekonomisk planering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Riksrevisionsverkets

approximativa beräkning

rörande utfallet av riksstaten

för budgetåret 1968/69

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1969

Bil. i: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1968/69

1

Bilaga 4

RIKSREVISIONSVERKET

2.4. 1968

Till KONUNGEN

Approximativ beräkning av budgetutfallet för 1968/69

Enligt instruktion får riksrevisionsverket härmed lämna approximativ

beräkning över utfallet av statsregleringen för budgetåret 1968/69. Beräkningarna

omfattar även det totala budgetutfallet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115. Bilaga 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Hänsyn liar tagits till rskr 1968: 412 angående tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1968/69 samt till propositionerna 1969:2, 11, 61 och 105.

Sammanlagt uppgår de sålunda medräknade anslagen på tilläggsstater till

299 milj. kr. för driftbudgeten och till 193 milj. kr. för kapitalbudgeten.

I verkets kalkyl har inte medräknats den ytterligare anslagsbelastning

som kan bli följden av en uppgörelse om statstjänstemännens löner för år

1969.

Beräkningarna grundar sig i huvudsak på huvudförvaltningarnas månatliga

kassarapporter för tiden juli 1968 t. o. m. februari 1969 och på inhämtade

approximativa uppgifter för tiden mars 1969 t. o. in. juni 1969.

Totalbudgeten

Totalbudgetens utgifter beräknas till 39 241 milj. kr. och inkomsterna till

36 376 milj. kr. Totalbudgeten beräknas således utfalla med ett underskott

av 2 865 milj. kr. som även framgår av nedanstående sammanställning.

Beräknat

Totalbudgetens inkomster

Driftbudgetens inkomster................................... 35 037

Övrig finansiering:

Avskrivningsmedel inom fonderna..................... 1 220

Övriga kapitalmedel................................. 95

Övrig kapitalåterbetalning............................ 24 1 339

36 376

Underskott på totalbudgeten ................................ 2 865

Summa 39 241

Totalbudgetens utgifter

Driftbudgetens utgifter..................................... 34 954

Avgår:

Utgifter för avskrivning av nya kapitalinvesteringar...... 1 314

Utgifter för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför
luster

.............................................. 1 1 315

33 649

Utgifter på investeringsanslagen............................. 5 300

Ökad disposition av rörliga krediter.......................... 292

Summa 39 241

Det ovan under totalbudgeten beräknade underskottet på 2 865 milj. kr. kan

även framräknas på följande sätt:

Milj. kr.

Överskott på driftbudgeten.................................. -|- 73

Investeringsplanen......................................... .2 646

Ökad disposition av rörliga krediter.......................... — 292

Summa — 2 865

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. i: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1968/69

De beräknade förändringarna i behållningarna på reservations- och investeringsanslag

under innevarande budgetår redovisas i följande sammanställning.

Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna 1968/69

Anslagsbe- Beräknade förhållningar

ändringar

30.6.1968 1968/69

Milj. kr.

Driftbudgeten (exklusive avskrivningar) ...... 2 963 -|- 140

Investeringsanslag .......................... 1 606 1 ± 0

Summa 4 569 -|- 140

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

Dispositionen av rörliga krediter beräknas öka från 1 138 milj. kr. till

1 430 milj. kr. eller med 292 milj. kr. Den beräknade förändringen samt utestående

belopp hos de olika myndigheterna framgår av följande sammanställning.

Myndighet

Utestående

Av berörda

Beräknat utestå-

30.6. 1968

myndigheter

och bolag beräk- nad förändring

1968/69

Milj. kr.

ende 30.6. 1969

Televerket....................

95

+ 155

250

Statens vattenfallsverk..........

45

+ 50

95

Domänverket..................

64

+ 26

90

Försvarets fabriksverk..........

Överstyrelsen för ekonomisk för-

10

- 8

2

svarsberedskap..............

Svensk spannmålshandel, ekono-

618

O

"tf

+

658

misk förening ..............

165

—

165

Svensk kötthandel, förening u p a

23

+ 22

45

Norrbottens järnverk AB........

118

+ 7

125

Summa

1 138

+ 292

1 430

Driftbudgeten

Driftbudgetens utgifter beräknas till 34 964 milj. kr. och inkomsterna till

35 037 milj. kr. Driftbudgeten beräknas således utfalla med ett överskott av

73 milj. kr.

Driftbudgetöverskottet kan även specificeras på följande sätt:

Milj. kr.

Enligt riksstaten beräknat överskott på statsregleringen.......... -|_ 29

Avgår tilläggsstatsanslag..................................... .299

1 Inklusive indragna anslagsbehållningar 50 milj. kr.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115. Bilaga 4

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Milj. kr.

Beräknat utfall för inkomsttitlar.............................. + 493

Beräknade besparingar utöver merutgifter på förslagsanslag och

obetecknade anslag.......................................... -f- 19

Beräknad minskning av reservationsmedel...................... — 160

Saldo ...................................................... + 73

Inkomsterna på driftbudgeten beräknas bli 493 milj. kr. högre än i riksstaten

budgeterat belopp. Närmare uppgifter härom lämnas i bilaga 1. Av den

beräknade avvikelsen mot riksstaten hänför sig 100 milj. kr. till inkomsttiteln

skatt på inkomst och förmögenhet m. m., 150 milj. kr. till allmän varuskatt

och 100 milj. kr. till mervärdeskatt. Avvikelsen faller med 490 milj.

kr. på inkomsttitlar som hör till den allmänna budgeten och med 3 milj. kr.

på inkomsttitlar som hör till specialbudgeter.

Besparingar utöver merutgifter på förslagsanslag och obetecknade anslag

beräknas till 10 milj. kr. som även framgår av närslutna bilaga 2.

Bilaga 3 visar vilka anslag som beräknas utfalla med merutgifter eller besparingar

på minst 10 milj. kr.

Reservationsmedlen på driftbudgeten beräknas minska med 160 milj. kr.

Den beräknade förändringen på de olika huvudtitlarna framgår av följande

sammanställning.

Minskning (—)

resp.

Ökning ( + )

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

II. Justitiedepartementet.......................... — 10

IV. Försvarsdepartementet.......................... + 210

V. Socialdepartementet .......................... — 10

VI. Kommunikationsdepartementet.................. — 20

IX. Jordbruksdepartementet........................ — 20

XI. Inrikesdepartementet .......................... — 10

Säger för egentliga statsutgifter -f- 140

Utgifter för statens kapitalfonder:

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar .......... — 300

Summa — 160

Förändringar på budgetutjämningsfonden

För automobilskattemedlens specialbudget beräknas inkomsttitlarna utfalla

med en merinkomst av 3 milj. kr., och utgiftstitlarna med en merutgift

av 13 milj. kr. Budgetutjämningsfonden kommer som följd därav att belastas

med 10 milj. kr. över förslagsanslaget 1968/69 VI D 11 Avsättning till

statens automobilskattemedelsfond. Överskottet på specialbudgeten, som enligt

riksstat och tilläggsstat upptagits till 548 milj. kr. beräknas nu bli

(548— 10 =) 538 milj. kr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. i: Riksrevisionsverket: Budgeiutfallet 1968/69

Återföring till budgetutjämningsfonden av komnmnalskattemedel beräknas

till 250 milj. kr.

Kapitalbudgeten

Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas bli belastade

med nettoutgifter på sammanlagt 5 300 milj. kr. Investeringsstaterna

beräknas utfalla på följande sätt:

Netto- Nettoinkomster

utgifter

Milj. kr.

Investeringsanslag........................ 5 300

Avskrivningsmedel från riksstaten .......... 1314

Avskrivningsmedel inom fonderna .......... 1 220

Övriga kapitalmedel...................... 95

Investeringsbemyndigande ................ 2671

Summa 5 300 5 300

Det kapitaltillskott som krävs för alt genomföra de beräknade investeringarna

erhålles om beloppet för investeringsbemyndigande, 2 671 milj. kr.,

minskas med beräknade kapitalåterbetalningar från kapitalfonder utan investeringsstat.

Sådana återbetalningar beräknas uppgå till sammanlagt 25

milj. kr. Det nettotillskott av kapitalmedel som beräknas bli erforderligt för

täckning av utgifterna på kapitalbudgeten skulle alltså bli (2 671 — 25 =)

2 646 milj. kr.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit tillförordnade avdelningschefen

Säfström, varjämte revisionsdirektören Jarder varit föredragande.

Underdånigst

BERTIL EHNBOM

INGRID JARDER

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under

budgetåret 1968/69

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

A. Skatter, avgifter, m. in.

belopp

budgetut-

jämnings-

fonden

budgetut-

jämnings-

fonden

Skatter:

Tusental kronor

1. Skatt på inkomst, förmögen-

het och rörelse:

a) Skatt på inkomst och för-

mögenhet m. m., bevillning

14 200 000

14 300 000

—

100 000

b) Kupongskatt, bevillning ..

c) Utskiftningsskatt och er-

12 000

15 000

—

3 000

sättningsskatt, bevillning .

d) Skogsvårdsavgifter, bevill-

1 000

1 000

—

: -

ning...................

10 200

10 200

—

—

e) Bevillningsavgifter för sär-

skilda förmåner och rättig- heter, bevillning.........

3 500

2 500

1 000

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning...............

g) Lotterivinstskatt, bevill-

200 000

200 000

—

-

ning...................

95 000

95 000

—

—

h) Stämpelskatt och stämpel-

avgift, bevillning ........

205 000

240 000

—

35 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning ..

b) Bensin- och brännolje-

1 000 000

1 000 000

—

—

skatt, bevillning.........

1 800 000

1 800 000

—

—

3. Allmän arbetsgivaravgift, be- villning ..................

4. Tullar och acciser:

300 000

285 000

15 000

—

a) Tullmedel, bevillning.....

b) Allmän varuskatt, bevill-

880 000

910 000

—

30 000

ning...................

4 800 000

4 950 000

—

150 000

c) Mervärdeskatt, bevillning. .

d) Särskilda varuskatter, be-

2 000 000

2 100 000

—

100 000

villning................

e) Omsättningsskatt på mo-

415 000

400 000

15 000

—

torfordon, bevillning.....

350 000

430 000

—

80 000

f) Tobaksskatt, bevillning .. .

g) Rusdrycksförsäljningsme-

1 500 000

1 525 000

—

25 000

del av partihandelsbolag,

bevillning...............

25 000

25 400

400

h) Rusdrycksförsäljningsme-

del av detaljhandelsbolag,

bevillning...............

50 000

52 800

_

2 800

i) Skatt på sprit, bevillning ..

1 950 000

1 825 000

125 000

—

j) Skatt på vin, bevillning ...

k) Skatt på malt- och läske-

205 000

215 000

—

10 000

drycker, bevillning.......

360 000

400 000

—

40 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 4/ Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1968/69

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

1) Energiskatt, bevillning . . .

900 000

890 000

10 000

m) Särskild skatt på motor-

bränslen, bevillning.......

223 000

225 000

—

2 000

n) Investeringsavgift, bevill-

ning ..................

1 000

1 000

—

—

Säger för skatter

31 485 700

31 807 900

160 000

578 200

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1.

Expeditionsavgifter........

67 000

71 000

—

4 000

2.

Bidrag till kostnader för polis-,

domstols- och uppbördsvä-

sendet m. m...............

128 000

146 000

—

18 000

3.

Vattendomstolsavgifter ....

1 000

100

900

—

4.

Inkomster vid kriminalvården

7 500

7 500

—

—

5.

Inkomster vid flygtekniska

försöksanstalten...........

8 800

9 600

—

800

6.

Bidrag till riksförsäkringsver-

ket och försäkringsrådet ....

7 500

7 200

300

—

7.

Personalsjukpenningar m. m.

85 000

90 000

—

5 000

8.

Inkomster vid statens insti-

tut för folkhälsan..........

900

1 000

—

100

9.

Inkomster vid statens häkte-

riologiska laboratorium.....

13 000

17 000

—

4 000

10.

Inkomster vid statens far-

macevtiska laboratorium . . .

2 300

2 400

—

100

11.

Inkomster vid statens rätts-

kemiska laboratorium......

1 300

1 200

100

—

12.

Inkomster vid karolinska

sjukhuset.................

90 000

130 000

—

40 000

13.

Inkomster vid Vipeholms

sjukhus m. in..............

1 400

500

900

—

14.

Inkomster vid statens vård-

anstalter för alkoholmissbru-

kare ....................

400

400

—

—

15.

Inkomster vid arbetsmedi-

cinska institutet ..........

300

400

—

100

16.

Exekutionsavgifter ........

8 000

6 700

1 300

—

17.

Restavgifter ..............

35 000

36 300

—

1 300

18.

Inkomster vid statens vägverk,

att ällföras automobilskatte-

medlen....................

1 600

1 900

—

—

19.

Inkomster vid statens trafik-

säkerhetsverk, att tillföras

automobilskaltemedlen......

12 000

14 600

—

—

20.

Avgifter för registrering av

motorfordon..............

18 000

16 500

1 500

—

21.

Försäljning av sjökort m. m.

1 950

1 750

200

—

22. Fyr- och båkmedel........

37 300

40 000

—

2 700

23.

Lotspenningar............

31 900

30 000

1 900

—

24.

Skeppsmätningsavgifter ....

1 300

1 500

—

200

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 ur 1969

I rilcsstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

25. Inkomster vid Sveriges me-

teorologiska och hydrologiska

institut..................

11 500

13 000

1 500

26. Bidrag till statens bränsle-

kontrollerande verksamhet .

125

115

10

—

27. Inkomster vid statens plan-

verk.....................

2 200

1 600

600

—

28. Inkomster vid statens geo-

tekniska institut...........

2 800

3 000

—

200

29. Inkomst av myntning och

justering.................

13 700

23 000

—

9 300

30. Kontrollstämpelmedel......

2 200

1 800

400

—

31. Bidrag till bankinspektionen

32. Bidrag för revision av spar-

2 940

3 290

''-

—

bankerna.................

825

786

39

—

33. Bidrag till försäkringsinspek-

tionen...................

2 160

2 273

—

—

34. Inkomster vid Sveriges geo-

logiska undersökning.......

1 200

800

400

—

35. Inkomster vid statens prov-

ningsanstalt..............

7 000

8 000

—

1 000

36. Inkomster vid statens skepps-

provningsanstalt..........

3 900

3 400

500

37. Avgifter för granskning av

biograffilm...............

230

250

—

20

38. Inkomster vid riksantikvarie-

ämbetet..................

1 600

1 500

100

—

39. Inkomster vid odontologiska

fakulteterna..............

1 000

1050

—

50

40. Inkomster vid lantbruks-

nämnderna...............

3 000

2 800

200

—

41. Inkomster vid statens hingst-

depå och stuteri..........

880

730

150

—

42. Inkomster vid statens jord-

bruksnämnd..............

650

550

100

—

43. Inkomster vid statens cen-

trala frökontrollanstalt.....

4 700

4 625

75

—

44. Avgifter för växtskyddsin-

1 400

1 415

15

45. Inkomster vid statens lant-

brukskemiska laboratorium..

600

630

—

30

46. Inkomster vid statens ma-

skinprovningar............

400

500

—

100

47. Avgifter vid köttbesiktning .

48. Inkomster vid statens veteri-

7 300

7 500

—

200

närmedicinska anstalt......

3 500

3 260

240

__

49. Inkomster vid veterinärhög-

skolan...................

1 150

1150

—

—

50. Inkomster vid lantmäterivä-

sendet...................

60 700

50 000

10 700

—

51. Inkomster vid rikets allmän-

na kartverk...............

6 300

6 600

—

300

52. Avgifter för statskontroll av

krigsmaterieltillverkningen .

95

95

—

—

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 4: Riksrevisionsverket: Budgetulfallet 1968/69

9

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

53. Inkomster vid statens insti-

tut för konsumentfrågor ....

1 no

1 100

10

—

54. Inkomster vid patent- och

registreringsväsendet.......

35 500

33 000

2 500

—

55. Avgifter för registrering i

förenings- m. fl. register ....

900

1 050

—

150

56. Inkomster av statens gruv-

egendom .................

4 000

8 500

—

4 500

Säger för uppbörd i statens verksam-

het

747 015

820 919

23 124

93 665

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............

85 000

85 000

2. Totalisatormedel.........

100 000

105 000

_

5 000

3. Tipsmedel...............

136 000

136 000

_

4. Lotterimedel.............

163 000

157 000

6 000

5. Övriga diverse inkomster ..

75 000

60 000

15 000

.—

Säger för diverse inkomster

559 000

543 000

21 000

5 000

Säger för skatter, avgifter, m. m.

32 791 715

33 261 819

210 124

676 865

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Försvarets fabriksverk ....

12 000

10 400

1 600

—

2. Postverket ..............

5 000

11 000

6 000

3. Televerket ..............

173 000

167 200

5 800

—

4. Statens järnvägar........

30 000

70 000

_

40 000

5. Luftfartsverket ..........

15 100

14 100

1 000

—

6. Statens vattenfallsverk ...

335 000

350 000

_

15 000

7. Domänverket ...........

5 000

5 000

—

—

Säger för statens affärsverksfonder

575 100

627 700

8 400

61 000

II. Riksbanksfonden...........

200 000

200 000

_

—

III. Statens allmänna fastighets-

fond.......................

48 913

49 000

—

87

IV. Försvarets fastighetsfond ....

77 003

79 000

—

1 997

V. Statens utlåningsfonder......

643 230

620 000

23 230

—

VI. Fonden för låneunderstöd ....

32 351

24 000

8 351

—

VII. Fonden för statens aktier ....

50 000

50 000

—

—

VIII. Statens pensionsfonder......

80 736

84 900

—

4 164

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning

till utlandet.............

5 600

5 560

40

_

2. Övriga diverse lcapitalfon-

der.....................

39 300

35 000

4 300

—

Säger för diverse kapitalfonder

44 900

40 560

4 340

—

Säger för inkomster av statens kapi-

talfonder.........................

1 752 233

1 775 160

44 321

67 248

Summa

34 543 948

35 036 979

254 445

744113

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Beräknade merutgifter och besparingar under budgetåret 1968/69

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.............. -— —

II. Justitiedepartementet..................... 25 —

III. Utrikesdepartementet...................... 4 —

IV. Försvarsdepartementet..................... — 143

V. Socialdepartementet....................... 54 —

VI. Kommunikationsdepartementet............. -— 18

VII. Finansdepartementet....................... 5 —

VIII. Utbildningsdepartementet.................. 213 —

IX. Jordbruksdepartementet.................... — 15

X. Handelsdepartementet..................... 1 —

XI. Inrikesdepartementet...................... 101 —

XII. Civildepartementet........................ — 267

XIII. Oförutsedda utgifter....................... — 1

XIV. Riksdagen och dess verk m. m............... 1 —

Säger 404 444

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden........................... 30 —

III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus
ter.

.................................... — _

Säger 30 —

Summa 434 444

Nettobesparing 10

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. 4; Riksrevisionsverket: Budget ut fallet 1968/69

11

Beräknade merutgifter och besparingar på minst 10 mkr under budgetåret

1968/69

Merutgifter Besparingar

Anslag Milj. kr. Milj. kr.

II. F 3 Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ...... 14 —

IY. B 4 Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga — 12

IV. E 13 Förband med särskild budget .......... 125 —

IV. L 1 Familjebidrag........................ — 11

IV. O 1 Reglering av prisstegringar under begränsade

anslag ........................ — 100

IV. O 2 Täckning av beräknade merkostnader un
der

förslagsanslag.................. — 155

V. B 7 Folkpensioner........................ — 21

V. B 9 Bidrag till sjukförsäkringen............ 10 —

V. C 1 Allmänna barnbidrag.................. — 30

V. C 3 Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m..... -— 13

V. D 1 Bidrag till social hemhjälp.............. 10 —

V. G 10 Bidrag till lasarettet i Lund ............ 10 —

V. H 5 Bidrag till driften av kliniker för psykiskt

sjuka m. m....................... 53 —

V. K 4 Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade 12 —

V. K 8 Bidrag till driften av särskolor m. m..... 10 —

VI. H 4 Driftbidrag till luftfartsverket .......... — 18

VIII. D 10 Bidrag till driften av grundskolor m. m. ..115 —

VIII. D 18 Bidrag till driften av kommunala gymnasiala

skolor ........................ 85 —

VIII. F 1 Lärarhögskolorna: Avlöningar .......... 16 —

VIII. G 5 Bidrag till driften av kommunala skolor

för vuxna ........................ — 20

IX. D 5 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket .... — 25

XI. B 9 Omskolning m. m..................... 68 —

XI. B 15 Omhändertagande av flyktingar ........ 10 —.

XI. D 8 Räntebidrag.......................... 15 —

XI. D 9 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksam
het.

............................. — 14

XII. C 1 Personalpensionsförmåner m. m......... 49 —

XII. D 3 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen

.................... 67 —

XII. D 4 Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen

...................... 11 —

XII. D 9 Täckning av beräknade merkostnader för löner

och pensioner m. m............. — 394

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690252

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 5

Riksrevisionsverkets

förnyade inkomstberäkning

för budgetåret 1969/70

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr It5 år 1969

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1

Bilaga 5

RIKSREVISIONSVERKET

2.4.1969

Till KONUNGEN

Förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1969/70

Enligt gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket att före den

5 april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad beräkning av statsverkets

inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästföljande statsregle1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115. Bilaga 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

ring. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande

myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret

1969/70 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga

inkomsttitlar.

Driftbudgetens inkomster

Utvecklingen av skatteunderlaget 1968,1969 och 1970

För beräkning av skatteunderlagets utveckling under åren 1968, 1969 och

de första månaderna 1970 gjorde riksrevisionsverket i december 1968 särskilda

kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.

Fysiska personer

Riksrevisionsverket antog i december att inkomst av tjänst för fysiska

personer 1968 skulle vara 7 % högre än 1967 och 6 % högre 1969 än 1968.

För 1970 räknade riksrevisionsverket med en schablonmässig ökning av 6 %

jämfört med 1969. Riksrevisionsverket har i sin förnyade beräkning utgått

från eu antagen ökning av inkomst av tjänst av 7 % för såväl 1968 som 1969

och 1970.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst räknar

riksrevisionsverket med samma antaganden som i december med undantag

för inkomst av kapital som nu beräknas öka med 5 % för 1968.

Svenska aktiebolag

Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en enkät till ett

antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca 65 % av samtliga bolags

taxerade inkomster, under mars månad inhämtat uppgifter om dessa bolags

uppskattning av sina till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid årets

taxering. Enkäten utvisar en ökning med nära 20 % för verksamhetsåret

1968 jämfört med 1967, vilket innebär en stark ökning i jämförelse med

den enkät riksrevisionsverket företog i november 1968. Riksrevisionsverket

antog i december att samtliga bolags taxerade inkomster under 1968 låg

10 % över 1967 års och att den årliga stegringen för 1969 och 1970 schablonmässigt

kommer att uppgå till 5 %. I sin förnyade beräkning bedömer riksrevisionsverket

att samtliga bolags taxerade inkomster under 1968 har legat

15 % över 1967 års och att den årliga stegringen för 1969 och 1970 schablonmässigt

kommer att uppgå till 5 % liksom i decemberberäkningen.

I det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet av de förnyade

beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även

kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbärs i samband

med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes

de behållna inkomsterna på titeln för budgetåret 1969/70 i överensstämmelse

med riksrevisionsverkets förslag med 16 300 milj. kr.

Samtidigt med beräkningen för nästkommande budgetår har riksrevisionsverket

bedömt utfallet för innevarande budgetår.

Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid

riksrevisionsverkets beräkningar i december 1968 medtagits som jämförelse

(milj. kr.):

1968/69

1969/70

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Inkomster

Prel. A-skatt under terminerna

25 570

25 470

28 180

28 750

Prel. B-skatt under terminerna

4 730

4 940

5 060

5 360

Fyllnadsbetalningar av prelimi-

när skatt ................

1 300

1 500

1 500

1 500

Kvarstående skatt ..........

1 970

1 970

2 160

1 990

Socialförsäkringsavgifter från di-

rektdebiterade arbetsgivare

m. m.....................

1 970

1 990

2 070

2 180

Tillkommande skatt, sjömans-

skatt, restantier m. m.......

900

900

950

950

Summa inkomster

36 440

36 770

39 920

40 730

Utgifter

Kommunalskattemedel ......

15 910

15 910

17 160

17 220

Överskjutande skatt ........

2 500

2 500

2 000

2 000

Övriga restitutioner..........

100

100

100

100

Utbetalningar till allmänna för-

säkringskassorna m. m.....

3 560

3 560

3 880

3 870

Utbetalningar till allmänna pen-

sionsfonden ..............

360

360

400

400

Omföringar ................

40

50

40

50

Summa utgifter

22 470

22 480

23 580

23 640

Inkomster utöver utgifter

13 970

14 290

16 340

17 090

Avrundade belopp

14 000

14 300

16 300

17 100

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning

hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och decemberberäkningen

hänför sig för innevarande budgetår främst till att under

uppbördsterminerna erlagd preliminär B-skatt uppräknats med 210 milj.

kr. på grund av de nu kända uppgifterna om totaluppbördens storlek och

It Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115. Bilaga 5

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

fördelning i november 1968 och januari 1969. Erlagd preliminär A-skatt har

nedräknats med 100 milj. kr. på grund av avtalsuppgörelsens fördröjning

under år 1969 och av de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och

fördelning i november 1968 och januari 1969. Fyllnadsbetalningarna av preliminär

skatt har för första halvåret 1969 uppräknats med 200 milj. kr.

För budgetåret 1969/70 har i jämförelse med decemberberäkningen preliminär

A-skatt uppräknats med 570 milj. kr. och preliminär B-skatt med

300 milj. kr. på grund av ovannämnda höjning av inkomstantagandet, förskjutning

av avtalsuppgörelsen m. in. Vidare beräknas den kvarstående

skatten bli 170 milj. kr. lägre än vad som antagits i decemberberäkningen,

vilket sammanhänger med uppräkningen av fyllnadsbetalningarna under

budgetåret 1968/69. Socialförsäkringsavgifterna har på grundval av nya

uppgifter från riksförsäkringsverket uppräknats med 110 milj. kr.

För övriga poster räknas endast med smärre förändringar jämfört med

decemberberäkningen.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör

verkställas under budgetåren 1968/69 och 1969/70, framgår av följande

sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp

vid riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):

1968/69

december-

ny beräk-

1969/70

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Avsättning ................

1 400

1 500

1 400

1 700

Återföring..................

1 750

1 750

1 675

1 700

Nettoavsättning ( + ), nettoåter- föring (-) ..............

— 350

— 250

-275

±0

Med starkt understrykande

av de osäkerhetsmoment

som även

vid denne

tidpunkt föreligger, bl. a. med hänsyn till de ännu ej avslutade löneförhandlingarna,

uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna på titeln

skatt på inkomst och förmögenhet m. in. för budgetåret 1968/69 till 14 300

milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförs

med 17 100 milj. kr., vilket är 800 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel

med 210 milj. kr. Med ledning av från länsstyrelserna erhållna uppgifter

förordar riksrevisionsverket, att titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten

för budgetåret 1969/70 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 210 milj. kr.

Lotterivinstskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

100 milj. kr. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning i skrivelse

den 12 mars 1969 förordar riksrevisionsverket, att titeln lotterivinst
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5

skatt i riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförs med 100 milj. kr., vilket

är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 250 milj. kr. Kontrollstyrelsen och sjöfartsslyrelsen

har i sina förnyade beräkningar uppskattat inkomsterna på titeln

sammanlagt till 248 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln stämpelskatt

och stämpelavgift i riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförs med

250 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. I december 1968 beräknades titeln fordonsskatt av riksrevisionsverket

till 1 050 milj. kr. Titeln uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 070 milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av skatten på släpfordon

fr. o. m. den 1 januari 1970. Förslag till ovannämnda skattehöjning har

framlagts i proposition den 10 januari 1969 (nr 10). Förslaget har ännu ej

behandlats av riksdagen.

De föreslagna skattesatserna jämförda med de nuvarande framgår av

följande uppställning.

Totalvikt Nuvarande Föreslagen

skatt

skatt

Högst

999

kg........

120

kr

120

kr

»

1

499

» ........

180

»

180

»

»

1

999

» ........

240

»

240

»

»

2

999

» ........

360

»

360

»

»

4

999

» ........

600

»

600

»

»

7

999

» ........

840

»

840

»

»

10

999

» ........

...... 1

080

»

1 080

»

»

13

999

» ........

...... 1

320

»

1 800

»

»

16

999

» ........

...... 1

800

»

2 520

»

»

19

999

» ........

...... 1

800

»

3 240

»

»

24

999

» ........

...... 1

800

»

3 960

»

»

29

999

» ........

...... 1

800

»

5 400

»

»

34

999

» ........

...... 1

800

»

6 840

»

»

39

999

» ........

...... 1

800

»

8 280

»

Över

■ 39

999

» ........

...... 1

800

»

9 720

»

Riksrevisionsverket har med hjälp av centrala bilregistrets antalsberäkning

per den 31.12.1967 och ovan föreslagna skattesatser beräknat medelskatten

per släpfordon till 913 kr. Utan skattehöjning beräknas medelskatten

per släpfordon till 445 kr. Effekten av skattehöjningen beräknas av riksrevisionsverket

till 50 milj. kr. Om de skattskyldiga i full utsträckning begagnar

sig av möjligheten till anstånd med betalning av skatten, beräknas

75 % av de ökade skatteintäkterna eller 38 milj. kr. inflyta först under budgetåret

1970/71.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kiingl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

I nedanstående tablå, vilken sammanställts med hjälp av centrala bilregistrets

antalsberäkning per den 31.12.1967 och uppgifter från länsstyrelserna

beträffande medelskatten för olika fordonsslag vid 1969 års huvuddebitering,

har fordonsskatten framräknats för budgetåret 1969/70. Som jämförelse

har medtagits motsvarande beräkning i december 1968.

Medelskatt

1969/70

per fordon

Antal fordon enligt

Totalskatt

enligt

enligt

beräkning i

beräkning

i

beräkning

dec 1968

april 1969

dec 1968

april 1969

dec 1968

april

1969

kr.

kr.

1000-tal

1000-tal

milj. kr.

milj. kr.

Personbilar ....

242

245

2 160

2190

523

537

Lastbilar......

2 767

2 903

142

142

393

412

Bussar........

3 268

3 398

13,5

13,5

44

46

Motorcyklar ..

56

56

44

44

2

2

Släpfordon ....

Korrigering p g a

betalningsanstånd

för skatten på

470

913

115

no

54

100

släpfordon ....

Utöver huvud-

— 38

debiteringen in- flytande skatt..

40

40

Summa fordons- skatt ........

1 056

1 099

Förutsatt att ovannämnda förslag till skattehöjning för släpfordon godkännes

av riksdagen föreslår riksrevisionsverket, att titeln fordonsskatt i

riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförs med 1 100 milj. kr., vilket är 30

milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Allmän arbetsgivaravgift. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 750 milj. kr. Med ledning av från riksförsäkringsverket erhållna uppgifter

förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret

1969/70 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen eller 750

milj. kr.

Tullmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 940 milj.

kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 mars 1969 har generaltullstyrelsen

uppskattat nettouppbörden av tullmedel under budgetåret 1969/70

till 970 milj. kr. Till grund för styrelsens uppskattning ligger importprognosen

i den preliminära nationalbudgeten för 1969. Dessutom har styrelsen utgått

från tillgängliga uppgifter om importens och tulluppbördens utveckling,

vilken, vad gäller importen under perioden november 1968—februari 1969,

visat en högre tillväxt än den som styrelsen förutsatte i november 1968.

Riksrevisionsverket förordar i anslutning till generaltullstyrelsen ovan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7

näranda beräkning att titeln i riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförs med

970 milj. kr., vilket är 30 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Mervärdeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 6 800

milj. kr., vilket är samma belopp som riksrevisionsverket beräknade i december

1968. En förnyad beräkning enligt samma schablonmässiga metod

som användes i decemberberäkningen ger nu ett belopp av 6 913 milj. kr.

mot 6 755 milj. kr. i december. Riksrevisionsverket förordar att titeln för

budgetåret 1969/70 uppförs med 6 900 milj. kr., vilket är 100 milj. kr. mer

än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

420 milj. kr. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina förnyade

beräkningar uppskattat inkomsterna till 412 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret 1969/70

uppförs med 410 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt på motorforon. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 450 milj. kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen

och generaltullstyrelsen uppskattat inkomsterna på titeln till 480 milj. kr.

för budgetåret 1969/70. Riksrevisionsverket förordar, att titeln omsättningsskatt

på motorfordon i riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförs med 480

milj. kr., vilket är 30 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 560

milj. kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

uppskattat inkomsterna på titeln till 1 568 milj. kr. Riksrevisionsverket

föreslår, att titeln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret 1969/70

uppförs med 1 570 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Skatt på sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 825

milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna

på titeln till 1 825 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln

skatt på sprit i riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförs med 1 825 milj. kr.,

vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt på vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 215

milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna

på titeln till 225 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt

på vin i riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförs med 225 milj. kr., vilket

är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Skatt på malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes

1 statsverkspropositionen med 400 milj. kr. I sin förnyade beräkning har

kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna på titeln till 450 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln skatt på malt- och läskedrycker i riksstaten

för budgetåret 1969/70 uppförs med 450 milj. kr., vilket är 50 milj. kr.

mer än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna tilel uppfördes i statsverkspropositionen med 925 milj.

kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

beräknat inkomsterna av energiskatt till sammanlagt 936 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret

1969/70 uppförs med 935 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Särskild skatt på motorbränslen. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 235 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens

förnyade beräkning, att titeln särskild skatt på motorbränslen

i riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförs med 237 milj. kr., vilket är

2 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Exekutionsavgifter. Enligt kungörelse den 9 juni 1967 (nr 441) skall vissa

avgifter uttas i utsökningsmål hos överexekutor och utmätningsman för bestridande

av statsverkets kostnader för förfarandet. Ersättning till statsverket

utgår i form av utsökningsavgift, försäljningsavgift och tilläggsavgift.

Genom kungörelse den 7 februari 1969 (nr 20) har utsökningsavgiften

fr. o. m. den 1 juli 1969 höjts i mål hos överexekutor från 50 resp. 100 kr.

till 70 resp. 100 kr. och i mål hos utmätningsman från 30 resp. 60 kr. till 100

kr. Vid utmätning av avlöning o. dyl. skall utsökningsavgift uttas med 50 kr.

Med anledning av avgiftshöjningen enligt ovanstående kungörelse (nr 20/

69) förordar riksrevisionsverket, att titeln exekutionsavgifter i riksstaten för

budgetåret 1969/70 uppförs med 14 milj. kr., vilket är 6,7 milj. kr. mer än i

statsverkspropositionen.

Pensionsmedel m. m. I 1969 års statsverksproposition föreslogs att fr. o. in.

budgetåret 1969/70 skall genomföras en anslagsteknisk omläggning innebärande

bl. a. att under anslagen varifrån löner bestrids upptas för pensionsoch

socialförsäkringskostnader samt för den allmänna arbetsgivaravgiften

ett särskilt lönekostnadspålägg på f. n. i regel 23 % av lönebeloppen. Lönekostnadspålägget

skall av myndigheterna överföras till en nyinrättad inkomsttitel

pensionsmedel m. m. Denna titel skall dessutom tillgodoföras dels

de medel som nu redovisas på titeln personalsjukpenningar m. in., dels de

ersättningar för socialförsäkringsavgifter och pensionskostnader m. in. som

redovisas på titeln övriga diverse inkomster.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisiortsverkets inkomstberäkning

9

Inkomsttiteln belastas med utgifter för personalpensionsförmåner, arbetsgivaravgifter

till den allmänna tilläggspensioneringen och till den allmänna

sjukförsäkringen. Vidare debiteras titeln utgifter för ersättningar på grund

av den statliga grupplivförsäkringen, för ersättningar enligt lagen om yrkesskadeförsäkring

och för den allmänna arbetsgivaravgift staten har att erlägga

i sin egenskap av arbetsgivare.

För beräkning av titelns inkomster och utgifter för budgetåret 1969/70

har riksrevisionsverket under hand erhållit uppgifter från vissa myndigheter

och departement.

Riksrevisionsverkets beräkning framgår av följande tablå i vilken även

beräkningar enligt 1969 års statsverksproposition intagits.

Pensionsmedel m. m., (milj. kr.)

1969 års

stats- verks- prop.

Riksre-

visions-

verkets

änd-

ringsför-

slag

1969

års

stats-

verks-

prop.

Riksre-

visions-

verkets

änd-

ringsför-

slag

Utgifter

Inkomster

Personalpensionsförmåner

1 008,0

1 008,0

Lönekostnadspålägg ..

1 743,1

1 738,2

Pensioner åt f. cl. riksdags- ledamöter m. fl...........

3,0

3,2

Personal ukpenningar

in. m.................

95,0

95,0

Pensioner åt f. d. tjänste- män m. fl. vid riksdagen och

dess verk................

1,5

1,7

Vissa socialförsäkrings- avgifter m. m.........

10,0

10,0

Arbetsgivaravgift till den

allmänna tilläggspensione- ringen ..................

410,0

397,0

Arbetsgivaravgift till den

allmänna tilläggspensione- ringen avseende riksdagen

och dess verk utom riksban- ken ....................

1,3

1,4

Arbetsgivaravgift till den

allmänna sjukförsäkringen

121,0

127,0

Arbetsgivaravgift till den

allmänna sjukförsäkringen

avseende riksdagen och dess

verk utom riksbanken ....

0,5

0,5

Vissa yrkesskadeersätt- ningar m. m.............

6,6

6,9

Allmän arbetsgivaravgift..

60,0

60,0

Allmän arbetsgivaravgift

avseende riksdagen och dess

verk utom riksbanken ....

0,2

0,3

Överskott ..............

236,0

237,2

Summa ................

1 848,1

1 843,2

Summa..............

1 848,1

1 843,2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Riksrevisionsverket förordar, att titeln pensionsmedel in. m. i riksstaten

för budgetåret 1969/70 uppförs med 237 milj. kr., vilket är 1 milj. kr. mer

än i statsverkspropositionen.

Bötesmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 95 milj.

kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln bötesmedel i riksstaten för budgetåret

1969/70 uppförs med 95 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Totalisatormedel. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 105 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till lantbruksstyrelsens

förnyade beräkning att titeln totalisatormedel i riksstaten för budgetåret

1969/70 uppförs med 105 milj. kr., vilket är samma belopp som i

statsverkspropositionen.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med

135 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till AB Tipstjänsts

förnyade beräkning att titeln tipsmedel i riksstaten för budgetåret 1969/70

uppförs med 136 milj. kr., vilket är 1 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Lotterimedel. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med

159 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar med ledning av Svenska penninglotteriets

förnyade beräkning att titeln lotterimedel i riksstaten för budgetåret

1969/70 uppförs med 157 milj. kr., vilket är 2 milj. kr. mindre än i

statsverkspropositionen.

Försvarets fabriksverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 15 milj. kr. I förnyad beräkning den 12 mars 1969 har försvarets fabriksverk

beräknat inkomsterna på titeln till 15 milj. kr. I anslutning till

nämnda beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln försvarets fabriksverk

i riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförs med 15 milj. kr., vilket är

samma belopp som i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 19 milj.

kr. I skrivelse den 13 mars 1969 har poststyrelsen beräknat inleveransen av

överskottsmedel under budgetåret 1969/70 till 19 milj. kr. Vid beräkningen

har hänsyn tagits till portohöjningarna under år 1969, vilka för budgetåret

1969/70 beräknats ge en nettointäkt av 132 milj. kr. Personalkostnaderna

har av poststyrelsen räknats i 1968 års prisnivå. Vidare har styrelsen anfört

att genom särskilda korrigeringsposter hänsyn tagits till beräknade resultatförändringar

till följd av löpande priser på såväl intäkts- som kostnadssidan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

11

Riksrevisionsverket förordar, att titeln postverket i riksstaten för budgetåret

1969/70 uppförs med oförändrat 19 milj. kr.

Televerket. Denna titel som av riksrevisionsverket i december 1968 beräknades

till 130 milj. kr., uppfördes i statsverkspropositionen med 176,3 milj.

kr. Uppräkningen var främst en konsekvens av höjning av samtalsmarkeringsavgiften

från den 1 februari 1969 samt av höjning av ramen för televerkets

rörliga kredit. I förnyad beräkning den 14 mars 1969 har televerket

uppskattat inleveransen av överskott under nästkommande budgetår till

176,3 milj. kr. Televerket anför i sin skrivelse följande:

»Den nu föreliggande överskottsberäkningen har, liksom beräkningen den

12 november 1968, skett under förutsättning av en fast pris- och lönenivå.

Hänsyn har tagits till den av Kungl. Maj :t beslutade höjningen av markeringsavgiften

för telefonsamtal från 10 till 11 öre (samt därav föranledda

konsekvenshöjningar för manuella rikssamtal m. in.), som genomfördes den

1 februari 1969. Denna taxehöjning beräknas ge en intäktsökning med ca

38 milj. kr. under budgetåret 1968/69, ca 96 milj. kr. under budgetåret

1969/70 samt ca 101 milj. kr. under budgetåret 1970/71. Vid beräkningen av

den intäktsökning som taxehöjningen förväntas ge, har hänsyn tagits dels

till den återhållande effekt som höjningen av markeringsavgiften kan förväntas

ha på abonnenternas samtalskonsumtion, dels till de följdverkningar

som den höjda TV-avgiften och införandet av gemensam räkning tele-TV

den 1 april 1969 kan medföra genom att abonnenterna kan komma att minska

sin samtalsfrekvens i avsikt att undvika teleräkningar med höga räkningsbelopp.

Ovannämnda effekter beräknas emellertid vara av övergående

natur.

För budgetåret 1969/70 har avsättningarna till värdeminskningskonto nu

beräknats till ett belopp som överstiger tidigare beräkning med 2,9 milj. kr.

Med hänsyn till utvecklingen av intäkter och kostnader innevarande budgetår

samt till de av Kungl. Maj :t föreslagna nedskärningarna av investeringsmedlen

för budgetåret 1969/70 har vissa justeringar gjorts av de intäktsoch

kostnadsberäkningar som i november utfördes för budgetåren 1969/70

och 1970/71.

Avskrivningsmedlen inom televerkets fond har sålunda nu beräknats till

545,1 milj. kr. för 1968/69, 589,0 milj. kr. för 1969/70 och 612,4 milj. kr. för

1970/71.

Televerket har ej funnit anledning att ändra tidigare prognos över intäkter

av ljudradio- och TV-avgifter, varför dessa upptagits till samma belopp

som vid föregående beräkningstillfälle. Utgifterna för rundradiorörelsen

har i förhållande till beräkningen i november ändrats i enlighet med det

förslag, som av departementschefen framlagts i statsverkspropositionen.

De bokförda överskotten för budgetåren 1969/70 och 1970/71 har med

hänsyn till ovanstående beräknats till ca 223 milj. kr. vardera budgetåret.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Efter korrigering med de till rundradioverksamheten hänförliga, beräknade

underskotten har det överskott, som skall inlevereras till statsverket beräknats

till ca 255 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och till ca 298 milj. kr. för

budgetåret 1970/71.

Inleverans av överskottsmedel beräknas under budgetåret 1968/69 kunna

ske med 167,2 milj. kr., varav 58,1 milj. kr. avser återstående del av överskottet

för 1967/68 och 109,1 milj. kr. är del av det löpande budgetårets

överskott.

Under budgetåret 1969/70 beräknas 176,3 milj. kr. kunna inlevereras, varav

67,3 milj. kr. utgör resterande överskott för 1968/69 och 109,0 milj. kr.

del av överskottet för 1969/70.

De beräknade inleveranserna av överskottsmedel för 1968/69 och 1969/70

överensstämmer med de inleveranser som chefen för finansdepartementet i

statsverkspropositionens finansplan beräknat för televerket sedan hänsyn

tagits dels till höjningen av markeringsavgiften från 10 till 11 öre, dels till

den ökade rörliga kredit som kommer att ställas till televerkets förfogande.»

I anslutning till televerkets ovannämnda beräkning föreslår riksrevisionsverket,

att titeln televerket i riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförs med

176,3 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 110

milj. kr. Statens järnvägar har i skrivelse till riksrevisionsverket den 21 mars

1969 nu beräknat överskottet till 120 milj. kr. Statens järnvägar anför i sin

skrivelse bl. a. följande:

»I skrivelse den 26 november 1968 lämnade SJ en prognos över berörda

inkomster under budgetåren 1968/69—1970/71 — i det följande kallad novemberprognosen.

Konjunkturutvecklingen och industriproduktionens ökning

väntas bli i stort sett densamma som angavs i denna prognos. Godstrafiken

exkl. lapplandsmalm och persontrafiken väntas få i stort sett samma

omfattning som tidigare beräknats. Transporterna av lapplandsmalm

kommer däremot enligt malmföretagens senaste prognoser att bli något

mindre än som förutsattes i novemberprognosen.

Taxenivån under 1968 har liksom i novemberprognosen antagits bli bestående

under prognosperioden. Fraktavtalen för lapplandsmalm gick ut

31.12.1968. Nya avtal har ännu ej träffats. De nya avtalen har liksom i novemberprognosen

antagits komma att ge samma resultat som de nuvarande

vid motsvarande kvantiteter. Förhandlingar pågår om ett nytt posttrafikavtal,

som förutsatts komma att ge högre intäkter än det hittills tillämpade

avtalet.

I bilaga 8 till 1969 års statsverksproposition föreslår departementschefen

under punkt H 1 ''Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma

järnvägslinjer in. in.’ ett anslag för budgetåret 1969/70 om 215 milj. kr.

Under denna anslagsrubrik faller ersättning för dels drift av olönsamma

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

13

järnvägslinjer, dels drift av olönsamma järnvägsanstalter, dels 67-kortsrabattens

utvidgning. Det föreslagna anslaget inkluderar dock endast ersättning

för drift av icke lönsamma järnvägslinjer. Departementschefen avser

att senare anmäla storleken av de ersättningar som skall utgå för drift av

olönsamma järnvägsanstalter och 67-kortsrabattens utvidgning.

Sedan hösten 1968 handläggs ärendena angående nedläggning av olönsamma

järnvägsanstalter enligt den plan som Kungl. Maj:t fastställt. SJ utgår

från att de planerade nedläggningarna av olönsamma järnvägsanstalter

kommer att kunna genomföras, ett antagande som dock får bedömas vara

osäkert. Något anslagsbehov till följd av icke medgivna nedläggningar av

olönsamma järnvägsanstalter upptas ej i prognosen.

SJ undersöker för närvarande i vilken utsträckning som 67-kortet används

av personer med förtidspension (inkl. ålderspensionärer med förtidsuttag),

sjukbidrag, invaliditetsersättning eller hustru-tillägg. I avvaktan på

resultatet av denna undersökning har gjorts en överslagskalkyl. Enligt denna

kan den utvidgade rabatteringen väntas medföra en nettointäktsförsämring

av storleksordningen 3 milj. kr. per år. Anslagsbehovet 1969/70 kan följaktligen

beräknas till (215 + 3 =) 218 milj. kr. I skrivelse till kommunikationsdepartementet

den 25 februari 1969, dnr ea 9040/111, har SJ beräknat

motsvarande anslagsbehov för 1970/71 till 216 milj. kr.

Vid beräkningen av driftkostnaderna exkl. avskrivningar har liksom i novemberprognosen

antagits, att löne- och pensionskostnadsnivån för 1968

blir bestående under prognosperioden. Den hittills iakttagna kostnadsutvecklingen

och prognosen för trafikutvecklingen väntas medföra att driftkostnaderna

under 1969/70 och 1970/71 vid den förutsatta kostnadsnivån

blir något lägre än som angavs i novemberprognosen.

Departementschefen föreslår i årets statsverksproposition, att SJ för budgetåret

1969/70 dels skall få utnyttja högst 30 milj. kr. av tidigare avsatta

pensionsmedel, dels skall få förräntningskravet nedsatt med 23 milj. kr. Liksom

i novemberprognosen har förutsatts att SJ kommer att få motsvarande

medgivande även för 1970/71.»

Det av statens järnvägar beräknade överskottet har framkommit efter

disposition av pensionsavsättningen på 30 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar

i anslutning Lill statens järnvägars ovannämnda beräkning, att titeln

statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförs med 120 milj.

kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Luftfartsverket. Denna titel som av riksrevisionsverket i december 1968

beräknades till 16 milj. kr., uppfördes i statsverkspropositionen med 14,9

milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till luftfartsverkets förnyade

beräkning den 20 mars 1969 att titeln luftfartsverket i riksstaten för

budgetåret 1969/70 uppförs med 14,9 milj. kr., vilket är samma belopp som

i statsverkspropositionen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 350 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 mars 1969 har

statens vattenfallsverk meddelat, att inkomsterna under nästkommande

budgetår fortfarande bör upptas till 350 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar,

att titeln statens vattenfallsverk i riksstaten för budgetåret 1969/70

uppförs med oförändrat 350 milj. kr.

Domänverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 5 milj.

kr. I anslutning till domänstyrelsens skrivelse till riksrevisionsverket den

21 mars 1969 förordar riksrevisionsverket, att titeln domänverket i riksstatten

för för budgetåret 1969/70 uppförs med 6 milj. kr., vilket är 1 milj. kr.

mer än i statsverkspropositionen.

Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

200 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 mars 1969 har fullmäktige

i riksbanken meddelat, att de icke funnit anledning föreslå ändring

av detta belopp. Riksrevisionsverket föreslår i anslutning till fullmäktiges

förslag, att titeln riksbanksfonden i riksstaten för budgetåret 1969/70

uppförs med oförändrat 200 milj. kr.

Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel inom fonden

Avskrivningsmedcl inom fonden (årsavskrivningar) används för finansiering

till viss de] av investeringarna på kapitalbudgeten. I statsverkspropositionen

uppfördes dessa inkomster för budgetåret 1969/70 med sammanlagt

1 307,0 milj. kr., varav 1 179,8 milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.

Riksrevisionsverket har inhämtat upplysningar från vissa myndigheter

rörande avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av större betydelse.

I nedanstående sammanställning ges uppgifter om dessa avskrivningsmedels

storlek för budgetåret 1969/70 dels enligt statsverkspropositionen

1969, dels enligt myndigheternas bedömningar i mars 1969 (i milj.

kr.).

Fond

Enligt 1969

Enligt myndig-

års stats-

heternas skri-

verkspropo-

velser i mars

sition

1969

Försvarets fabriksverk.......

. 11,4

12,2

Postverket.................

11,8

11,8

Televerket.................

. 593,2

589,0

Statens järnvägar...........

. 241,0

240,0

Luftfartsverket.............

12,4

12,6

Statens vattenfallsverk.......

. 310,0

310,0

Statens vägverks förrådsfond .

48,7

49,0

Avskrivningsmedlen under statens järnvägars fond har beräknats under

förutsättning att statens järnvägar erhåller begärt bemyndigande att om
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 15

föra högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser till slopningskonto.

Riksrevisionsverket har inte funnit anledning frångå myndigheternas

beräkningar i mars 1969, varför ämbetsverket föreslår att avskrivningsmedlen

inom fonderna upptas i enlighet med myndigheternas förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att

följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1969/70 upptas med nedan

angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

Driftbudgeten

Skatt på inkomst och för-

Enligt .statsverks- propositionen

Kronor

Enligt riksrevisions- verkets ändrings- förslag

Kronor

Ökning''(+)

Minskning (-

Kronor

-)

mögenhet m. m.......

16 300 000 000

17 100 000 000

+ 800 000

000

Fordonsskatt..........

1 070 000 000

1 100 000 000

+

30 000

000

Tullmedel ............

940 000 000

970 000 000

+

30 000

000

Mervärdeskatt ........

6 800 000 000

6 900 000 000

+

100 000

000

Särskilda varuskatter.. ..

Omsättningsskatt på

420 000 000

410 000 000

10 000

000

motorfordon ........

450 000 000

480 000 000

30 000

000

Tobaksskatt ..........

1 560 000 000

1 570 000 000

+

10 000

000

Skatt på vin..........

Skatt på malt- och läske-

215 000 000

225 000 000

+

10 000

000

drycker ............

400 000 000

450 000 000

+

50 000

000

Energiskatt............

Särskild skatt på motor-

925 000 000

935 000 000

+

10 000

000

bränslen............

235 000 000

237 000 000

+

2 000

000

Exekutionsavgifter......

Inkomster vid lantmäteri-

7 300 000

14 000 000

+

6 700

000

väsendet............

Inkomster vid patent- och

58 400 000

53 000 000

—

5 400

000

registreringsväsendet ..

35 600 000

34 700 000

—

900

000

Pensionsmedel mm ....

236 000 000

237 000 000

+

1 000

000

Tipsmedel ............

135 000 000

136 000 000

+

1 000

000

Lotterimedel ..........

159 000 000

157 000 000

2 000

000

Statens järnvägar ......

110 000 000

120 000 000

+

10 000

000

Domänverket..........

Kapitalbudgeten

Avskrivningsmedel inom

fonden:

Försvarets fabriksverks

5 000 000

6 000 000

Summa

+ 1000

+ 1 073 400

000

000

fond ..............

11 400 000

12 200 000

+

800

000

Televerkets fond........

593 200 000

589 000 000

4 200

000

Statens järnvägars fond..

241 000 000

240 000 000

—

1 000

000

Luftfartsverkets fond....

Statens vägverks förråds-

12 400 000

12 600 000

+

200

000

fond................

48 650 000

49 000 000

Summa

+

350

3 850

000

000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1969

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till riksstatsförslaget enligt

statsverkspropositionen blir 1 069,6 milj. kr.

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler

över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga

D till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1968.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, allmän arbetsgivaravgift,

förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka utgör de intäkter som

slutligt redovisas på titeln skatt på inkomst och förmögenhet in. in., kan

under antagande av en årlig ökningstakt om 7 % i skatteunderlaget vid 1971

—1974 års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1969 1970 1971 1972 1973 1974

14 760 16 530 18 170 20 150 22 340 24 760

+ 1 770 + 1 640 + 1 980 + 2 190 + 2 420

På grund av uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader

förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna

på skattetiteln under budgetåret.

I efterföljande sammanställning, i vilken även de beräknade beloppen

för budgetåret 1969/70 medtagits som jämförelse, har de beräknade intäkterna

på driftbudgeten och kapitalbudgeten under budgetåren 1970/71—

1973/74 sammanställts (milj. kr.).

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

Driftbudgetens inkomster

Skatt på inkomst och för-

mögenhet m. m.......

17 100

19 200

20 700

22 700

24 700

övrig skatt på inkomst,

förmögenhet och rörelse

588

610

640

660

690

Automobilskattemedel ..

3 000

3 180

3 330

3 480

3 630

Allmän arbetsgivaravgift

750

850

950

1 050

1 150

Mervärdeskatt..........

6 900

7 400

7 900

8 500

9 100

Tullar och acciser i övrigt

7 177

7 410

7 670

7 960

8 280

Därav: tullmedel......

970

980

990

1 030

1 100

omsättni ngsskatt

på motorfordon

480

530

580

630

680

tobaksskatt ....

1 570

1 605

1 640

1 675

1 710

skatt på sprit

och vin........

2 050

2 060

2 095

2 130

2 165

energiskatt ....

935

980

1 030

1 080

1 130

Uppbörd i statens verk-

samhet ............

933

940

950

960

970

Därav: pensionsmedel. .

237

237

237

237

237

Diverse inkomster......

583

605

620

635

650

Statens affärsverksfonder

701

750

760

770

780

Övriga kapitalfonder ....

1 369

1 480

1 580

1 680

1 780

Summa för driftbudgetens

inkomster

39 100

42 425

45 100

48 395

51 730

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

17

1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74

Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel och öv
-

riga kapitalmedel inom

kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder

Övriga kapitalfonder ....

Övrig kapitalåterbetalning

1 192

206

39

1 260

230

40

1 310

230

40

1 360

230

40

1 410

230

40

Summa för kapitalbudge-

tens inkomster

1 436

1 530

t 580

t 630

1 680

Summa för totalbudgetens

inkomster

40 536

43 955

46 680

50 025

53 410

Vid handläggningen av

detta

ärende har

närvarit

tillförordnade

avdel-

ningschefen Säfström och avdelningsdirektören Cederblad, varjämte byrådirektören

Andrén varit föredragande.

Underdånigst

BERTIL EHNBOM

STIG ANDRÉN

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690252

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 6

Specifikation av

inkomsterna på driftbudgeten

för budgetåret 1969/70

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Bil. 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

1

Bilaga 6

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1969/70

A. Skatter, avgifter, m. nj.

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt på inkomst och för
mögenhet

m. in., bevillning

................. 17100 000 000

b) Kupongskatt, bevillning 13 500 000

c) Utskiftningsskatt och

ersättningsskatt, bevillning

................. 1 000 000

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning

.............. 10 200 000

e) Bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och

rättigheter, bevillning .. 3 000 000

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning............ 210 000 000

g) Lotterivinstskatt, bevillning

................. 100 000 000

h) Stämpelskatt och

stämpelavgift, bevillning.

............... 250 000 000 17 687 700 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning 1 100 000 000

b) Bensin- och brännolje
skatt,

bevillning....... 1 900 000 000 3 000 000 000

3. Allmän arbetsgivaravgift,

bevillning.............. 750 000 000

4. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning .. 970 000 000

b) Mervärdeskatt, bevillning

.............. 6 900 000 000

c) Särskilda varuskatter,

bevillning............ 410 000 000

d) Omsättningsskatt på

motorfordon, bevillning. 480 000 000

e) Tobaksskatt, bevillning 1 570 000 000

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 115. Bilaga 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

f) Rusdrycksförsäljnings
medel

av partihandelsbolag,

bevillning......

g) Rusdrycksförsäljnings
medel

av detalj handelsbolag,

bevillning......

h) Skatt på sprit, bevillning

i) Skatt på vin, bevillning .

j) Skatt på malt- och läskedrycker,

bevillning ....

k) Energiskatt, bevillning .

l) Särskild skatt på motorbränslen,

bevillning....

25 000 000

50 000 000

825 000 000

225 000 000

450 000 000

935 000 000

237 000 000 14 077 000 000 35 514 700 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter ................ 72 000 000

2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols
och

uppbördsväsendet m. m............ 95 000 000

3. Vattendomstolsavgifter............... 1 000 000

4. Inkomster vid kriminalvården.......... 8 000 000

5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten

................................. 9 400 000

6. Bidrag till riksförsäkringsverket och för
säkringsrådet.

....................... 10 000 000

7. Inkomster vid statens institut för folkhälsan

................................. 900 000

8. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium.

.......................... 25 900 000

9. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

............................ 2 625 000

10. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

............................ 1915 000

11. Inkomster vid karolinska sjukhuset..... 107 000 000

12. Inkomster vid Vipeholms sjukhus m. m. 115 000

13. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare................... 500 000

14. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet 300 000

15. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras

automobilskattemedlen .......... 1 700 000

16. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk,

att tillföras automobilskattemedlen....... 15 000 000

17. Avgifter för registrering av motorfordon 17 000 000

18. Försäljning av sjökort m. m............ 1 750 000

19. Fyr- och båkmedel................... 41 000 000

20. Lotspenningar....................... 29 000 000

21. Skeppsmätningsavgifter............... 1 500 000

22. Inkomster vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut.............. 12 400 000

23. Inkomster vid statens geotekniska institut 3 000 000

24. Pensionsmedel m. m................. 237 000 000

25. Inkomst av myntning och justering..... 33 500 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

3

26. Kontrollstämpelmedel................. 2 200 000

27. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet.......................... 175 000

28. Bidrag till bankinspektionen........... 3 300 000

29. Bidrag för revision av sparbankerna .... 900 000

30. Bidrag till försäkringsinspektionen...... 2 285 000

31. Avgifter för granskning av biograffilm.. 250 000

32. Inkomster vid riksantikvarieämbetet ... 1 643 000

33. Inkomster vid statens maskinprovningar 400 000

34. Inkomster vid lantbruksnämnderna..... 3 000 000

35. Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri

.............................. 880 000

36. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . 700 000

37. Inkomster vid statens centrala frökon
trollanstalt.

......................... 5 200 000

38. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 400 000

39. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

laboratorium ........................ 900 000

40. Avgifter vid köttbesiktning............ 7 500 000

41. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt........................ 3 600 000

42. Inkomster vid veterinärhögskolan...... 1 200 000

43. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel
tillverkningen.

....................... 153 000

44. Inkomster av statens gruvegendom..... 3 900 000

45. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

........................ 1 300 000

46. Inkomster vid patent- och registrerings
väsendet.

........................... 34 700 000

47. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

register............................. 1 000 000

48. Exekutionsavgifter.................. 14 000 000

49. Restavgifter ...................... 40 000 000

50. Inkomster vid statens planverk........ 1 870 000

51. Inkomster vid lantmäteriväsendet...... 53 000 000

52. Inkomster vid rikets allmänna kartverk . 6 800 000

53. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

............................. 1 020 000

54. Inkomster vid statens provningsanstalt.. 8 000 000

55. Inkomster vid statens skeppsprovnings
anstalt.

............................. 4 100 000 III.

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.......................... 95 000 000

2. Totalisatormedel..................... 105 000 000

3. Tipsmedel........................... 136 000 000

4. Lotterimedel......................... 157 000 000

5. Övriga diverse inkomster.............. 90 000 000

932 881 000

583 000 000

37030581000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Försvarets fabriksverk .............. 15 000 000

2. Postverket......................... 19 000 000

3. Televerket........................... 176 300 000

4. Statens järnvägar.................... 140 000 000

5. Luftfartsverket .................... 14 900 000

6. Statens vattenfallsverk................ 350 000 000

7. Domänverket........................ 6 000 000

II. Riksbanks fonden

III. Statens allmänna fastighelsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond...... 1 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens » 7 050 000

3. Beskickningsfastigheternas » 2 695 000

4. Karolinska sjukhusets » 3 060 000

5. Akademiska sjukhusets » 1 695 000

6. Byggnadsstyrelsens » 77 230 000

7. Generaltullstyrelsens » ...... 280 000

IV. Försvarets Jaslighetsfond V.

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 55 000

2. Biståndsförvaltningens lånefond........ 23 000

3. Statens bosättningslånefond........... 7 500 000

4. Vattenkraftslånefonden............... 300 000

5. Luftfartslånefonden................... 3 450 000

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

............................... 1 950 000

7. Statens lånefond för universitetsstudier . 900 000

8. Allmänna studielånefonden............ 3 500 000

9. Lånefonden för inventarier i studentbostäder

............................... 1 250 000

10. Lånefonden för studentkårlokaler .... 8 000

11. Jordbrukets lagerhusfond.............. 250 000

12. Jordbrukets maskinlånefond........... 1 200 000

13. Statens sekundärlånefond för jordbrukare 26 000

14. Fonden för supplementär jordbrukskredit 4 000

15. Kraftledningslånefonden.............. 140 000

16. Egnahemslånefonden................. 1 900 000

17. Statens avdikningslånefond............ 1 700 000

18. Fiskerilånefonden..................... 1 000 000

19. Lånefonden till främjande av beredning

och avsättning av fisk m. m......... 95 000

20. Skogsväglånefonden.................. 45 000

21. Lånefonden för insamling av skogsfrö ... 60 000

22. Statens hantverks- och industrilånefond . 15 500 000

721 200 000

200 000 000

92 011 000

83 262 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

23. Statens sekundärlånefond för rederinäringen

.............................. 38 000

24. Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer .... 1 640 000

25. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden................ 15 000

26. Lånefonden för bostadsbyggande....... 725 000 000

27. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien................... 1 400 000

28. Lånefonden för kommunala markförvärv 1 400 000

29. Lånefonden för allmänna samlingslokaler 1 800 000

30. Övriga utlåningsfonder .............. 20 000

772 169 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond

2. Lantbruksstyrelsens »

3. Arbetsmarknadsstyrelsens »

4. Bostadsstyrelsens »

5. Riksbankens »

6. Riksgäldskontorets »

VII. Fonden för statens aktier.................

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden..............

2. Civila tjänstepensionsfonden...........

3. Militära tjänstepensionsfonden.........

4. Allmänna familj epensionsfonden........

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ...

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet ...

2. Övriga diverse kapitalfonder...........

14 000 000

1 000

22 000 000

315 000

200 000

1 220 000 37 736 000

50 000 000

67 700 000

1 975 000

210 000

5 975 000

13 200 000

40 000 89 100 000

4 350 000

39 988 000 44 338 000

2089816000

Summa kr. 39120397000

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690252

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 7

Specifikation

av anslagsförändringar

i förhållande

till statsverkspropositionen

för budgetåret 1969/70

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1969

Bil. 7: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Bilaga 7

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

för budgetåret 1969/70

1 000-tal kronor

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag

eller beslut

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

11. .1 ustitiedepartemenlel

Fångvårdsanstalterna, förslagsanslag----

207 115

rskr 2

207 215

+ 100

Presstöd, förslagsanslag...............

35 000

48

—

— 35 000

Summa

242 115

207 215

— 34 900

IV. Försvarsdepartementet

Arméstaben, förslagsanslag............

21 920

no

21 215

— 705

Marinstaben, förslagsanslag............

15 200

no

14 850

— 350

Flygstaben, förslagsanslag.............

18 625

no

18 460

— 165

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv perso- nal m. fl., förslagsanslag ...........

195 400

no

194 000

— 1 400

Anskaffning av flygmateriel m. m., reser- vationsanslag ......................

987 200

no

973 189

— 14 011

Militärområdesstaber:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag .

27 435

no

27 895

+ 460

Militärområdesstaber med särskild bud- get, förslagsanslag..................

11 785

no

11 870

+ 85

Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag

10 095

no

10 095

—

Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsan- slag..............................

3 815

no

4 900

+ 1 085

Försök med gemensam datadrift, förslags- anslag ............................

_

no

1

+ 1

Civilförsvarsstyrelsen, förslagsanslag ....

10 037

no

9 844

— 193

Anskaffning av civilförsvarsmateriel, re- servationsanslag ....................

53 430

no

53 623

+ 193

Summa

1 354 942

1 339 942

— 15 000

V. Socialdepartementet

Folkpensioner, förslagsanslag..........

6 510 000

38

6 510 000

Statens institut för folkhälsan, förslags- anslag ............................

10 230

rskr 5

10 245

+ 15

Vidareutbildning av läkare, förslagsan- slag..............................

—

35

1 600

+ 1 600

Summa

6 520 230

6 521 845

+ 1 615

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115. Bilaga 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1969

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag

eller beslut

Förändring

ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

VI. Kommunikationsdepartementet

Allmänna sjövägar, förslagsanslag......

58

103 120

Säkerheten på fartyg, förslagsanslag ....

58

5 610

Övrig verksamhet, förslagsanslag.......

*113 600

58

3 993

+

140

Vissa kostnader i samband med ny orga-

nisation av sjöfartsverket, förslagsan-

slag..............................

58

1 017

Summa

113 600

113 740

+

140

VII. Finansdepartementet

Samdistributionsrabatt för dagstidningar,

förslagsanslag......................

—

48

5 000

+

5 000

Statligt förarskydd, förslagsanslag......

—

54

750

+

750

Summa

—

5 750

+

5 750

VIII. Utbildningsdepartementet

Bidrag till svenska ekumeniska nämnden

55

rskr 8

60

+

5

Sj öbef älsskolorna:

Utrustning m. m., reservationsanslag . .

900

rskrl03

1 050

+

150

Vissa kostnader för utbildningen vid filo-

sofisk fakultet m. m., förslagsanslag . .

2 500

rskr 101

2 500

_

Vissa kostnader för reformerad forskar-

utbildning m. m., förslagsanslag......

8 600

31

3 878

_

4 722

Ibero — amerikanska institutet i Stock-

holm, förslagsanslag................

1

21

1

_

Särskilda åtgärder för forskarutbildning.

22 300

31

3 400

+

1 100

Stipendier för främjande av högre veten-

skapliga studier, reservationsanslag....

8 186

31

10 212

-f-

2 026

Inredning och utrustning av lokaler vid

universitet, högskolor m. m., reserva-

tionsanslag........................

60 000

36

60 000

_

Studiebidrag m. m., förslagsanslaq......

493 000

16

493 000

—

Summa

575 542

574 101

—

1 441

IX. Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag .

8 000

107

8 512

+

512

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område, förslagsanslag..............

98 000

107

153 000

+

55 000

Kostnader för beredskapslagring av livs-

medel och fodermedel m. m., förslags-

anslag............................

24 000

107

26 200

2 200

Kostnader i samband med permanent

skördeskadeskydd, reservationsanslag..

22 575

107

39 325

_j_

16 750

Vissa kostnader för doktorandstipendier

vid jordbrukets högskolor...........

—

31

30

+

30

Bidrag till främjande av juverhälso-

kontroll hos nötkreaturen, förslagsan-

slag..............................

—

43

1

+

1

Särskilt omställningsstöd till fiskare, för-

slagsanslag........................

—

41

3 000

+

3 000

1 Avser anslaget Sjöfartsverket m. m.

2 Avser anslaget Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 7: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 3

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag

eller beslut

Förändring

Ökning ( + )

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

Minskning (—)

Bidrag till fiskehamnar m. m., reserva- tionsanslag ........................

58

1

+ 1

-i- 1

— 355

Åtgärder för fritidsbåttrafiken, reserva- tionsanslag ........................

58

1

Statens naturvårdsverk, förslagsanslag . .

9 750

47

10 105

Koncessionsnämnden för miljöskydd, för- slagsanslag ........................

H70

47

470

Summa

162 795

240 645

+ 77 850

XI. Inrikesdepartementet

Statens invandrarverk, förslagsanslag ...

28 800

53

9 000

+ 200

Anpassningsåtgärder för invandrare, re- servationsanslag ....................

2 000

53

2 000

Summa

10 800

11 000

+ 200

XIII. Industridepartementet

Utvecklingsarbete rörande utvinning av

uran, reservationsanslag.............

31

49

10 000

+ 9 999

-XV. Riksdagen och dess verk m. m.

Den inre riksdagsförvaltningen: Utgi- vande av särskilda publikationer, re- servationsanslag ....................

109

Dnrl04/694

183

+ 74

Utredning om riksdagens hus m .in.,

reservationsanslag ................

500

Dnr I:

500

Summa

609

407/681

683

+ 74

Summa förändringar av egentliga stats- utgifter ...........................

B. Utgifter för statens kapitalfonder

Underskott på riksgäldsfonden.........

1 370 000

1 450 000

+ 44 287

+ 80 000

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

1 104 141

115

1 104 991

+ 850

Summa förändringar av utgifter för sta- tens kapitalfonder..................

Summa förändringar på driftbudgeten . . .

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Försvarets fabriksverk:

Byggnader och utrustning för försva- rets fabriksverk.................

40 000

no

33 000

-f 80 850

-f 125 137

— 7 000

Summa utgiftsförändringar under sta- tens affärsverksfonder.............

— 7 000

1 Avser anslaget Statens koncessionsnämnd för miljövård

2 Avser anslaget Centralt verk för invandrarfrågor

3 Avser anslaget Drift av Ranstadsverket m. m.

4 Skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1969

Bil. 7: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag

eller beslut

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

Statens allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten vid universiteten och

120 000

vissa högskolor..................

Summa utgiltsförändringar under statens

allmänna fastighetsfond...........

Försvarets fastighetsfond

120 000

36

—

Markförvärv för övningsfält in. m......

Summa utgiftsförändringar under försva- rets fastighetsfond.................

Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

17 600

no

17 600

—

Allmänna studielånefonden..........

111 000

16

in 000

—

Lånefonden för studentkårlokaler ....

7 000

36

7 000

—

Summa

Jordbruksdepartementet:

118 000

41

118 000

—

Fiskerilånefonden..................

Summa utgiftsförändringar under statens

utlåningsfonder....................

Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet:

1 000

1 000

—

Pressens lånefond..................

Summa utgiftsförändringar under fonden

för låneunderstöd..................

Fonden för statens aktier

Finansdepartementet:

Teckning av aktier i ett aktiebolag för

konsultverksamhet inom rationali-

48

25 000

+ 25 000

+ 25 000

seringsområdet..................

Jordbruksdepartementet:

Teckning av aktier i Aktiebolaget La-

60

600

+ 600

boratorietjänst..................

Industridepartementet:

Tecknande av aktier i Svenska Industri-

43

624

+ 624

etableringsaktiebolaget...........

Summa utgiftsförändringar under fonden

för statens aktier..................

Diverse kapitalfonder

Försvarsdepartementet:

Statens datamaskinfond: Anskaffning

56

9 700

+ 9 700

+ 10 924

av datamaskiner för försvaret.....

Summa utgiftsförändringar under diverse

kapitalfonder......................

Summa förändringar på kapitalhudge- ten...............................

no

15 000

+ 15 000

+ 15 000

+ 43 924

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 6902S2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 8

Förslag

till investeringsplan

och

investeringsstater

för budgetåret 1969/70

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Bil. 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

1

Bilaga 8

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1969/70

I. Statens affärsverksfonder:

A. Försvarets fabriksverks fond

B. Postverktes fond..........

C. Televerkets fond ..........

D. Statens järnvägars fond

E. Luftfartsverkets fond ......

F. Statens vattenfallsverks fond

G. Domänverkets fond........

16 449 000

29 198 000

69 800 000

124 400 000

17 898 000

218 500 000

9 952 000 486 197 000

II. Statens allmänna fastighetsfond......

III. Försvarets fastighetsfond............

IV. Statens utlåningsfonder ............

V. Fonden för låneunderstöd ..........

VI. Fonden för statens aktier ..........

VII. Fonden för förlag till statsverket

VIII. Diverse kapitalfonder:

A. Statens vägverks förrådsfond...... 10 599 000

B. Sjöfartsverkets fond.............. 17 949 000

C. Statens datamaskinfond .......... 34 099 000

D. Jordfonden .................... 20 000 000

E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

.................. — 1 381 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapi
talmedelsförluster.

..................... 1 000 000

övrig kapitalåterbetalning.............. 38 539 000

144 291 000

42 006 000

1 571 454 000

282 074 000

310 924 000

— 14 600 000

81 266 000

2 903 612 000

39 539 000

Summa kr. 2 864 073 000

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 115. Bilaga 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1969/70

I. Statens affärsverksfonder

A. Försvarets fabriksverks fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten...... 1 000

inom fonden ........ 12 200 000

Övriga kapitalmedel ... 4 350 000

Investeringsbemyndigande.

........... 16 449 000

33 000 000

B. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten...... 1 000

inom fonden........ 11 800 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande.

........... 29 198 000

41 000 000

C. Televerkets fond

Avskrivningsmedel Summa investerings
från

riksstaten...... 7 500 000 anslag...........

inom fonden........ 596 100 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000 000

Investeringsbemyndigande.

........... 69 800 000

674 400 000

D. Statens järnvägars fond

Investeringsanslag ..

10 800 000

241 000 000

6 000 000

124 400 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

33 000 000

33 000 000

41 000 000

41 000 000

674 400 000

674 400 000

382 200 000

382 200 000

382 200 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

E. Luftfartsverkets fond

3

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Summa invesleringsbemyndiganden

för statens

affärsverksfonder

II.

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Investeringsanslag..... 30 500 000

1 000

12 600 000

1 000

17 898 000

30 500 000 30 500 000

F. Statens vattenfallsverks fond

Investeringsanslag..... 595 000 000

61 500 000

310 000 000

5 000 000

218 500 000

595 000 000 595 000 000

G. Domänverkets fond

Summa investerings
4

000 anslag.............. 9 957 000

1 000

9 952 000

9 957 000 9 957 000

486 197 000

Statens allmänna fastighetsfond

Summa investerings
-

123 536 000 anslag.............. 311 109 000

37 582 000

5 700 000

144 291000

311 109 000 311109 000

III. Försvarets fastighetsfond

Summa investerings
140

919 000 anslag.............. 207 218 000

22 293 000

2 000 000

42006 000

207 218 000

207 218 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr il5 år 1969

IV. Statens utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyn- digande..........

100 000 Investeringsanslag .... 100 000

Biståndsförvaltningens lånefond

Investeringsbemyn- digande..........

200 000 Investeringsanslag..... 200 000

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyn- digande..........

1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyn- digande..........

1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Allmänna studielånefonden

Investeringsbemyn- digande .........

111000 000 Investeringsanslag.... 111000 000

Studiemedelsfonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten ...

660 000 000 Investeringsanslag.... 660 000 000

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyn- digande ..........

5 000 000 Investeringsanslag..... 5 000 000

Lånefonden för studentkårlokaler

Avskrivningsmedel

från riksstaten . ...

Investeringsanslag..... 7 000 000

5 250 000

Investeringsbemyn- digande.........

1 750 000

7 000 000

7 000 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

5

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag.....

1 000 000

från riksstaten......

300 000

I nvesteringsbemyn- digande............

700 000

1 000 000

1 000 000

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Investeringsbemyn
digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Statens hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyn
digande.

........... 20 000 000 Investeringsanslag..... 20 000 000

Investeringsbemyndigande.

.......

Lånefonden för bostadsbyggande

1 400 000 000 Investeringsanslag

1 400 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyn
digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Lånefonden för kommunala markförvärv

Investeringsbemyn
digande.

........... 30 000 000 Investeringsanslag .... 30 000 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag.....

8 000 000

från riksstaten......

5 300 000

Investeringsbemyn- digande............

2 700 000

8 000 000

8 000 000

Summa investeringsbemgndiganden

för statens

utlåningsfonder .. 1 571 454 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr ilo år t969

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

I nvesteringsbemy ndigande.

.......

VII.

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Avskrivningsmedel

från riksstaten.....

inom fonden ......

Övriga kapitalmedel ..

Investeringsbemyndigande

..........

V. Fonden för låneunderstöd

Summa investerings
-

89 027 000 anslag.............. 401 601 000

30 500 000

282 074 000 _

401 601 000 401 601 000

VI. Fonden för statens aktier

Summa investerings
310

924 000 anslag ............ 310 924 000

Fonden för förlag till statsverket

40 000 000 Summa investerings
-

anslag.............. 25 400 000

— 14 600 000 _

25 400 000 25 400 000

VIII. Diverse kapitalfonder

A. Statens vägverks förrådsfond

Investeringsanslag ..... 59 800 000

1 000

49 000 000

200 000

10 599 000

59 800 000 59 800 000

B. Sjöfartsverkets fond

Investeringsanslag .... 29 400 000

1 000

11 400 000

50 000

17 949 000

29 400 000

29 400 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

7

C. Statens datamaskinfond

Avskrivningsmedel Summa investerings
inom

fonden ...... 5 900 000 anslag .........

Övriga kapitalmedel .. 1 000

Investeringsbemyndigande.

........... 34 099 000

40 000 000

Investeringsbemyndigande.

.......

D. Jordfonden

20 000 000 Investeringsanslag ■ • •

E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten..... 850 000

inom fonden ...... 1 380 000

Övriga kapitalmedel .. 1 000

Investeringsbemyn
digande

.......... —1 381 000

850 000

Summa investeringsbemyndiganden

för diverse

kapitalfonder...... 81266 000

Summa investeringsstater

Avskrivningsmedel Summa investerings
från

riksstaten...... 1 104 991 000 anslag...........

inom fonden........ 1 311 255 000

Övriga kapitalmedel... 94 805 000

Investeringsbemyndigande.

........... 2 903 612 000

5 414 663 000

40 000 000

40 000 000

20 000 000

850 000

850 000

5 414 663 000

5 414 663 000

MARCU5 BOKTR. STHLM 1969 690252

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 9

Förändringar i riksstatsförslaget

för budgetåret 1969/70

sedan statsverkspropositionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Bil. 9: Förändringar i riksstatsförslaget

Bilaga 9

FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET

FÖR BUDGETÅRET 1969/70 SEDAN

STATSVERKSPROPOSITIONEN

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961). 1 saml. Nr 115. Bilaga 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Totalbudgeten för

Inkomster

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

Milj. kr.

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Skatter, avgifter, m. m.:

I. Skatter........................

34 452,7

+ 1 062,0

35 514,7

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

931,5

+

1,4

932,9

III. Diverse inkomster ..............

584,0

—

1,0

583,0

Summa

35 968,2

+

1 062,4

37 030,6

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ........

690,2

+

31,0

721,2

II. Riksbanksfonden................

200,0

—

200,0

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

92,0

—

92,0

IV. Försvarets fastighetsfond ........

83,3

—

83,3

V. Statens utlåningsfonder..........

772,2

—

772,2

VI. Fonden för låneunderstöd........

37,7

—

37,7

VII. Fonden för statens aktier ........

50,0

—

50,0

VIII. Statens pensionsfonder ..........

89,1

—

89,1

IX. Diverse kapitalfonder............

44,3

—

44,3

Summa

2 058,8

+

31,0

2 089,8

C. Beräknad övrig finansiering:

I. Avskrivningar och övriga kapital- medel inom kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder......

1 196,2

+

3,9

1 200,1

Övriga kapitalfonder..........

205,7

+

0,4

206,0

II. Övrig kapitalåterbetalning........

38,5

—

38,5

Summa

1 440,3

+

4,3

1 444,6

Summa 39 467,3 + 1 097,7 40 565,0

....... 2 487,8 - 929,4 1 558,4

42 123,4

Underskott

Summa milj. kr. 41955,2 + 168,2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: Förändringar i riksstatsförslaget

3

budgetåret 1969/70

Utgifter

Statsverks- Senare Summa

propositionen1 ändringar Milj. kr.

Milj. kr. Milj. kr.

A. Utgiftsanslag:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ....

7,6

—

7,6

II. Justitiedepartementet............

1 626,4

—

34,9

1 591,5

III. Utrikesdepartementet............

508,4

—

508,4

IV. Försvarsdepartementet ..........

5 676,0

—

7,0

5 669,0

V. Socialdepartementet ............

11 612,8

+

1,6

11 614,4

VI. Kommunikationsdepartementet....

3 651,7

+

0,1

3 651,8

VII. Finansdepartementet ............

2 608,7

+

31,4

2 640,0

VIII. Utbildningsdepartementet........

7 723,3

—

1,4

7 721,9

IX. Jordbruksdepartementet..........

843,4

+

78,5

921,8

X. Handelsdepartementet ..........

240,5

—

240,5

XI. Inrikesdepartementet............

3 773,0

+

0,2

3 773,2

XII. Civildepartementet..............

727,2

—

727,2

XIII. Industridepartementet............

1 113,1

+

19,7

1 132,8

XIV. Oförutsedda utgifter ............

1,0

—

1,0

XV. Riksdagen och dess verk m. m.....

72,2

+

0,1

72,3

XVI. Riksgäldsfonden ................

1 370,0

+

80,0

1 450,0

Summa

41 555,2

+ 168,2

41 723,4

B. Beräknad övrig medelsförbrukning:

I. Minskning av anslagsbehållningar ....

300,0

—

300,0

II. Ökad disposition av rörliga krediter.. ..

100,0

—

100,0

Summa

400,0

—

400,0

Summa milj. kr. 41 955,2 -f- 168,2 42 123,4

1 Utgifterna på de huvudtitlar som berörs av den ändrade ärendefördelningen mellan departementen

(jfi bilaga 10) har räknats om med beaktande av de anslagsomflyttningar som följer

härav.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1969

Driftbudgeten för

Inkomster

A. Skatter, avgifter, m. m.:

I. Skatter........................

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

III. Diverse inkomster ..............

Summa

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ........

II. Riksbanksfonden................

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

IV. Försvarets fastighetsfond ........

V. Statens utlåningsfonder..........

VI. Fonden för låneunderstöd........

VII. Fonden för statens aktier ........

VIII. Statens pensionsfonder ..........

IX. Diverse kapitalfonder............

Summa

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

Milj. kr.

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

34 452,7

+ 1 062,0

35 514,7

931,5

+ 1,4

932,9

584,0

1,0

583,0

35 968,2

+ 1 062,4

37 030,6

690,2

+ 31,0

721,2

200,0

—

200,0

92,0

—

92,0

83,3

—

83,3

772,2

—

772,2

37,7

—

37,7

50,0

—

50,0

89,1

—

89,1

44,3

—

44,3

2 058,8

+ 31,0

2 089,8

Summa inkomster på driftbudgeten 38 027,0

Återföring från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel............

275,0

+ 1 093,4

- 275,0

39 120,4

Summa milj. kr. 38 302,0 -f 818,4

39 120,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 9: Förändringar i riksstatsförslaget

budgetåret 1969/70

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

1 ändringar

Milj. kr.

Miij. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ....

7,6

—

7,6

II. Justitiedepartementet ..........

1 579,8

—

34,9

1 544,9

III. Utrikesdepartementet............

499,1

—

499,1

IV. Försvarsdepartementet..........

5 419,7

—

15,0

5 404,7

V. Socialdepartementet ............

11 501,9

+

1,6

11 503,6

VI. Kommunikationsdepartementet ..

2 503,0

+

0,1

2 503,1

VII. Finansdepartementet............

2 508,1

+

5,8

2 513,8

VIII. Utbildningsdepartementet........

6 729,8

—

1,4

6 728,4

IX. Jordbruksdepartementet ........

804,2

+

77,9

882,0

X. Handelsdepartementet ..........

172 5

—

172,5

XI. Inrikesdepartementet............

2 095,0

+

0,2

2 095,2

XII. Civildepartementet..............

718,5

—

718,5

XIII. Industridepartementet ..........

201,9

+

10,0

211,9

XIV. Oförutsedda utgifter ............

1,0

+

—

1,0

XV. Riksdagen och dess verk m. m.....

72,2

+

0,1

72,3

Summa

34 814,4

+

44,3

34 858,7

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden................

II. Avskrivning av nya kapitalinveste-

1 370,0

+

80,0

1 450,0

ringar ........................

1 104,1

+

0,9

1 105,0

III. Avskrivning av oreglerade kapital-

medelsförluster ................

1,0

—

1,0

Summa

2 475,1

+

80,9

2 556,0

Summa utgifter på driftbudgeten

37 289,6

+

125,1

37 414,7

Beräknat överskott på statsregleringen:

Överskott av inkomster ............

737,4

+

968,3

1 705,7

Ralanserade kommunalskattemedel . .

275,0

275,0

—

Summa

1 012,4

+

693,3

1 705,7

Summa milj. kr.

38 302,0

+

818,4

39 120,4

1 Utgifterna på de huvudtitlar som berörs av den ändrade ärendefördelningen mellan departementen

(jfr bilaga 10) har räknats om med beaktande av de anslagsomflyttningar som följer

härav.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Kapitalbudgeten för

Inkomster

Lånemedel

Statsverks- Senare Summa

propositionen ändringar Milj. kr.

Milj. kr. Milj. kr.

2 825,2 + 38,8 2 864,1

Summa milj. kr. 2 825,2 + 38,8

2 864,1

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: Förändringar i riksstatsförslaget

7

budgetåret 1969/70

Utgifter

Statsverks- Senare

propositionen ändringar

Milj. kr. Milj. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

Försvarets fabriksverks fond........ 24,2 — 7,8

Postverkets fond.................. 29,2 —

Televerkets fond.................. 72,7 — 2,9

Statens järnvägars fond............ 124,4 —

Luftfartsverkets fond.............. 18,1 — 0,2

Statens vattenfallsverks fond........ 218,5 —

Domänverkets fond................ 10,0 —

II. Statens allmänna fastighetsfond........ 144,3

III. Försvarets fastighetsfond ............ 42,0

IY. Statens utlåningsfonder .............. 1 571,5 —

V. Fonden för låneunderstöd ............ 257,1 + 25,0

VI. Fonden för statens aktier ............ 300,0 -j- 10,9

VII. Fonden för förlag till statsverket ...... — 14,6 —

VIII. Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks förrådsfond........ 10,9 — 0,4

Sjöfartsverkets fond................ 17,9 —

Statens datamaskinfond............ 19,1 -f- 15,0

Jordfonden ...................... 20,0 —

Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

........................ — 0,5 — 0,9

Summa 2 864,8 + 38,8

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapital
medelsförluster.

....................... 1,0

Övrig kapitalåterbetalning .............. 38,5

Summa 39,5

Summa milj. kr. 2 825,2 -f- 38,8

Summa

Milj. kr.

16,4

29,2

69.8

124.4

17.9

218.5

10,0

144,3

42.0

1 571,5

282,1

310,9

- 14,6

10,6

17,9

34.1

20,0

- 1,4

2 903,6

1,0

38.5

39.5

2 864,1

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 680223

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 10

Förteckning över omflyttningar

av anslag till följd

av ändrad ärendefördelning

mellan departementen

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Bil. 10: Omflyttning av anslag

1

Bilaga 10

Förteckning över omflyttningar av anslag till följd av tillämnad ändrad

ärendefördelning mellan statsdepartementen (prop. 1969:89)

Beteckning i statsverkspropositionen

Driftbudgeten

VI B Länsstyrelserna m. m.

B 1—3

VI C Plan väsendet

C 1—3

VI D Vägväsendet

D 1—9

VI E Trafiksäkerhet

E 1—6

VI F Sjöfart

F 1

F 2

F 3

F 4

F 5

F 6

VI G Institut m. m.

G 1—12

G 13—14

VI H Diverse

H 1—6

H 7—8

H 9

VII F Diverse

F 1—6

IX I Lantmäteri- och kartväsendet

I 1—9

Ny beteckning

Driftbudgeten

XII B Länsstyrelserna m. m.

B 1—3

XII C Planväsendet

C 1—3

VI B Vägväsendet

B 1—9

VI C Trafiksäkerhet

C 1—6

VI D Sjöfart

D 1 Allmänna sjövägar, f.

D 2 Säkerheten på fartyg, f.

D 3 Övrig verksamhet, f.

D 4 Vissa kostnader i samband

med ny organisation av sjöfartsverket,

f.

D 5

D 6

D 7

D 8

D 9

VI E Institut m. m.

E 1—12

XII E Brandväsendet

E 1—2

VI F Diverse

F 1—6

XII F 1—2

XII E 3

VII F Diverse

F 1—6

F 7 Samdistributionsrabatt

för dagstidningar, f.

F 8 Statligt förarskydd, f.

XII D Lantmäteri- och kartväsendet

D 1—9

1 Bihang till riksdagens protokoll 11169. 1 samt. Nr 115 Bilaga 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Beteckning i statsverkspropositionen

IX J Fiskeriväsendet

J 1—8

J 9—10

IX K Naturvårdsverksamhet

K 1—6

K 7—10

IX L Lappväsendet m. m.

L 1—3

IX M Diverse

M 1—10

XII B Vissa myndigheter

B 1—4

XII C Diverse

C 1—9

Kapitalbudgeten

KB II Statens allmänna fastighetsfond
1—

13

14

15—18

19—25

26

27

KB VII Fonden för förlag till statsverket

1

2— 3

4

Ny beteckning

IX I Fiskeriväsendet

I 1—8

I 9 Särskilt. omställningsstöd till

fiskare, f.

I 10 Bidragtillfiskehamnarm.m.,

r.

I 11—12

IX J Naturvårdsverksamhet

J 1—6

J 7 Åtgärder för fritidsbåttrafiken,

r.

J 8—11

IX K Lappväsendet m. m.

K 1—3

IX L Diverse

L 1—10

VII B Allmänna centrala ämbetsverk

m. m.

B 21—24

VII F Diverse

F 9—17

Kapitalbudgeten

KB II Statens allmänna fastighetsfond

1—13

26

14—17

19—25

18

27

KB VII Fonden för förlag till statsverket
3
1—2
4
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 10: Omflyttning av anslag

3

Ny beteckning

Beteckning i statsverkspropositionen

Driftbudgeten

Driftbudgeten

VI B Vägväsendet

VI

D Vägväsendet

B 1—9

D 1—9

VI C Trafiksäkerhet

VI

E Trafiksäkerhet

C 1—6

E 1—6

VI D Sjöfart

VI

F Sjöfart

D 1 Allmänna sjövägar, f.

F 1

D 2 Säkerheten på fartyg, f.

D 3 Övrig verksamhet, f.

D 4 Vissa kostnader i samband

med ny organisation av sjö- fartsverket, f.

D 5

F 2

D 6

F 3

D 7

F 4

D 8

F 5

D 9

F 6

VI E Institut m. m.

VI

G Institut m. m.

E 1—12

G 1—12

VI F Diverse

VI

LI Diverse

F 1—6

H 1—6

VII B Allmänna centrala ämbetsverk

VII

B Allmänna centrala ämbetsverk

m. m.

m. m.

B 1—20

B 1—20

B 21—24

XII

B 1—4

VII F Diverse

VII

F Diverse

F 1—6

F 1—6

F 7 Samdistributionsrabatt för

—

dagstidningar, f.

F 8 Statligt förarskydd, f.

—

F 9—17

XII

C 1—9

IX I Fiskeriväsendet

IX

J Fiskeriväsendet

I 1—8

J 1—8

I 9 Särskilt omställningsstöd till

■—•

fiskare, f.

I 10 Bidrag till fiskehamnar m.m.,

T*

—

1 •

I 11—12

J 9—10

IX J Naturvårdsverksamhet

IX

K Naturvårdsverksamhet

J 1—6

K 1—6

J 7 Åtgärder för fritidsbåttrafiken,

p

—

J 8—11

K 7—10

IX K Lappväsendet m. m.

IX

L Lappväsendet m. m.

K 1—3

L 1—3

IX L Diverse

IX

M Diverse

L 1—10

M 1—10

XII B Länsstyrelserna m. m.

VI

B Länsstyrelserna m. m.

B 1—3

B 1—3

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

Bil. 10: Omflyttning av anslag

Ny beteckning

XII C Planväsendet

C 1—3

XII D Lantmäteri- och kartväsendet

D 1—9

XII E Brand väsendet

E 1—2

E 3

XII F Diverse

F 1—2

Kapitalbudgeten

KB II Statens allmänna fastighetsfond

1—13

14—17

18

19—25

26

27

KB VII Fonden för förlag till statsverket

1—2

3

4

Beteckning i statsverkspropositionen

VI C Planväsendet

C 1—3

IX I Lantmäteri- och kartväsendet

I 1—9

VI G Institut m. m.

G 13—14

H 9

VI H Diverse

H 7—8

Kapitalbudgeten

KB II Statens allmänna fastighetsfond
1—

13

15—18

26

19—25

14

27

KB VII Fonden för förlag till statsverket
2—

3

1

4

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690252

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1969

1

Innehållsförteckning

Reviderad finansplan 1969 ........................................ 2

1. Den internationella utvecklingen................................ 2

2. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1968 .................... 4

3. Konjunkturer och ekonomisk politik 1969 ...................... 7

3.1. Inledning................................................ 7

3.2. Sysselsättningspolitiken .................................. 8

3.3. Budgetpolitiken .......................................... 12

3.4. Försörjningsbalans, prisutveckling och bytesbalans under 1969 14

4. Långtidsbudgeten ............................................ 17

5. Sammanfattning ............................................. 19

Särskilda frågor ................................................ 22

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1968/69 och 1969/70 ...... 22

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1969/70, m. m. 23

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling.................. 25

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter.................... 26

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1968/69 och 1969/70 samt investeringsplan

för budgetåret 1969/70 ........................... 26

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1968/69 och 1969/70 .... 31

Hemställan..................................................... 33

Tabellförteckning

1. Totalbudgeten 1967/68—1969/70 .............................. 12

2. Reviderad försörjningsbalans 1968 och 1969 ...................... 14

3. Bytesbalansen 1966—1969 ..................................... 16

4. Statsutgifterna budgetåret 1970/71 enligt långtidsbudgeten........ 18

5. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1968/69

och 1969/70. Milj. kr......................................... 25

6. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1967/68—1969/70 ........ 29

7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1969/70 ...... 30

8. Totalbudgeten budgetåren 1967/68—1969/70 .................... 32

Bilaga 1: Reviderad nationalbudget för år 1969

Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1969/70—1973/74

Bilaga 3: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

Bilaga 4: Riksrevisionsverket® approximativa beräkning rörande utfallet av

riksstaten för budgetåret 1968/69

Bilaga 5: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret

1969/70

Bilaga 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret

1969/70

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1969

Bilaga 7: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

för budgetåret 1969/70

Bilaga 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret

1969/70

Bilaga 9: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1969/70 sedan

statsverkspropositionen

Bilaga 10: Förteckning över omflyttningar av anslag till följd av tillämnad

ändrad ärendefördelning mellan statsdepartementen

MARCUS BOKTR. STHLM 1968

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BU 1969:39 Utlåtande över motioner i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1969/70, m. m. s. 1 i texten
  2. BevU 1969:50 Betänkande angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1969/70, m. m. jämte motioner. s. 1 i texten