Sök i Ratio Lex

Angående utbildningens organisation vid filosofisk fakultet m. m

1969-01-10 · 101 sidor, varav 100 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 100 av 101 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:4, Angående utbildningens organisation vid filosofisk fakultet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

1

Nr 4

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utbildningens organisation

vid filosofisk fakultet m. m.; given Stockholms

slott den 10 januari 1969.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Moberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om en ändrad organisation av utbildningen

vid de filosofiska fakulteterna (humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna). Vidare förordas en ökning av resurserna för

studierådgivning samt en förstärkning av utbildningsnämndernas ställning och resurser.

Den nya organisationen avses bli införd den 1 juli 1969.

Utbildningen inom skilda ämnesområden avses ske i studiekurser, vilka delas

in i kurser. Studiekurs och kurs ges poängtal, som svarar mot den arbetsinsats som

fordras för att den studerande skall inhämta kursen och avlägga prov. Studiearbetet

under ett läsår värderas till 40 poäng.

Utbildningen skall organiseras i ett antal utbildningslinjer enligt principen om

s. k. successiva val. Den studerande bestämmer sig vid studiernas början, genom

val av en studiekurs, för huvudinriktningen av sin utbildning (utbildningslinje).

Efter normalt ett års studier sker ett nytt val mellan ett antal alternativa studiekurser,

vilka bygger på samma inledande studiekurs. Under det tredje studieåret

kan den studerande i regel fritt välja studiekurser.

Antalet studiekurser, som skall kunna genomgås vid universitetsfilialerna, avses

bli ökat.

En ny filosofie kandidatexamen, som normalt kan avläggas efter 3 års studier,

föreslås ersätta nuvarande filosofisk ämbetsexamen och filosofie kandidatexamen.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Studerande som inte önskar fullständig utbildning fram till examen skall kunna

erhålla bevis över den utbildning han gått igenom.

Den studerande skall efter examen kunna komplettera sin utbildning med en

eller flera kurser eller studiekurser.

Studerande skall efter särskild anmälan få kombinera studiekurser till en individuell

studiegång, s. k. särskild utbildningslinje. Den studerande, som finner sig ha

valt fel studieinriktning, skall ha möjlighet att byta utbildningslinje. Den studerande

skall i dessa fall få studierådgivning och vägledning.

Examinationen skall i ökad utsträckning ske på mindre avsnitt eller ingå som

en integrerad del i undervisningen. Den studerande skall normalt delta i prov vid

det första ordinarie tillfälle som erbjuds. Det nuvarande systemet för betygssättning

skall behållas. Viss del av en påbörjad studiekurs skall vara avklarad, innan den

studerande får fortsätta med nästa studiekurs.

Ett ändrat tillvägagångssätt föreslås vid fastställande av studieplaner. Universitetskanslersämbetet

skall fastställa normalstudieplan för varje studiekurs, vari anges

studiekursens huvudsakliga utformning. Den närmare utformningen av studiekurserna

fastställs på lokal nivå. Ansvaret för utbildningens organisation flyttas

över från fakultet till utbildningsnämnd.

Studierådgivningen föreslås få ökade resurser. Medel beräknas för 24 tjänster

som utbildningsledare och sju tjänster som studierådgivare vid universitetsförvaltningarna

samt för en tjänst som förste byråsekreterare vid universitetskanslersämbetet.

Vidare beräknas ett 60-tal tjänster som studievägledare komma till vid institutionerna.

Utbildningsledare skall svara för bl. a. frågor rörande samordningen

mellan studiekurserna inom en utbildningslinje eller grupp av utbildningslinjer.

Studierådgivare skall svara för allmän studierådgivning samt rådgivning till sådana

studerande som vill följa särskild utbildningslinje. Studievägledare skall svara för

i första hand information till de studerande vid institutionen.

De särskilda kostnader som är förenade med den föreslagna reformen beräknas

till 2,5 milj. kr. budgetåret 1969/70.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

3

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 januari

1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Moberg.

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga

ledamöter fråga om utbildningens organisation vid filosofisk fakultet m. m. och

anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10, s. 347) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Vissa kostnader för utbildningen

vid filosofisk fakultet m. m. för budgetåret 1969/70 beräkna ett förslagsanslag

av 2,5 milj. kr.

Jag anhåller att nu få anmäla denna fråga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

1. Inledning

Med anledning av riksdagens beslut år 1965 angående utbyggnaden av universitet

och högskolor m. m. (prop. 141, SU 173, rskr 411) uppdrog Kungl. Maj:t den

21 januari 1966 åt universitetskanslersämbetet att bl. a. utreda och komma in

med förslag beträffande en fastare organisation av utbildningen fram till primärexamen

vid de filosofiska fakulteterna. Vidare uppdrog Kungl. Maj:t den 14 april

och den 12 maj 1967 — med anledning av riksdagens beslut år 1967 angående

reformerad lärarutbildning (prop. 4, SU 51, rskr 143) — åt universitetskanslersämbetet

att komma in med förslag beträffande bl. a. organisationen av den ämnesteoretiska

utbildningen för adjunktstjänst i allmänna, tekniska och ekonomiska läroämnen

samt förslag till bestämmelser om betygssättning och examination vid denna

utbildning.

För att biträda universitetskanslersämbetet vid utredningen och vid utarbetandet

av de infordrade förslagen tillsatte ämbetet en särskild arbetsgrupp, universitetskanslersämbetets

arbetsgrupp för fasta studiegångar, m. m. (UKAS).

Universitetskanslersämbetet har, i samband med att ämbetet den 15 oktober

1968 kommit in med förslag med anledning av Kungl. Majtrs förut nämnda uppdrag,

överlämnat arbetsgruppens betänkande Utbildningslinjer vid filosofisk fakultet

I (universitetskanslersämbetets skriftserie nr 5 1968) samt de yttranden som

avgivits över betänkandet jämte en sammanställning av remissyttrandena. Arbetsgruppen

har vidare utarbetat betänkandet Utbildningslinjer vid filosofisk fakultet II,

Förslag till studieplaner (universitetskanslersämbetets skriftserie nr 6 1968).

Beträffande åtskilliga av de förslag som förts fram av arbetsgruppen, remissinstanserna

m. fl. och av universitetskanslersämbetet fordras inte beslut av riksdagen.

För överblickens och sammanhangets skull berörs emellertid även vissa av

dessa förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

5

2. Utredningen

I det följande redovisar jag kortfattat arbetsgruppens förslag. I fråga om närmare

motiveringar hänvisar jag till betänkandet Utbildningslinjer vid filosofisk

fakultet I.

Arbetsgruppen förordar inrättande av en ny, treårig filosofie k a nditatexamen,

som skall träda i stället för de nuvarande grundexamina, filosofisk

ämbetsexamen och filosofie kandidatexamen. Arbetsgruppens förslag berör

även dels ekonomexamen vid handelshögskolan i Göteborg eller inom samhällsvetenskaplig

fakultet, dels filosofisk-samhällsvetenskaplig examen, dels juridisksamhällsvetenskaplig

examen, akademisk sekreterarexamen och logopedexamen

i de delar utbildningen för dessa examina sker inom filosofisk fakultet. Arbetsgruppen

framlägger vidare förslag till kungörelse om grundläggande utbildning vid

filosofisk fakultet.

Utbildningens ändamål anges i förslaget vara att på vetenskaplig

grund och med beaktande av skilda behov i samhället ge de studerande de kunskaper

och färdigheter som fordras såsom grund för yrkesverksamhet på olika

områden och för fortsatt utbildning.

Med anledning av ett uttalande år 1965 av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

(prop. 141 s. 129) angående fasta studiegångar förordar arbetsgruppen

att den grundläggande utbildningen vid de filosofiska fakulteterna skall

vara ordnad på utbildningslinjer samt att de studerande inom varje utbildningslinje

skall följa en fast studiegång. Förslag läggs fram om 34

olika utbildningslinjer. Förslaget till utbildningslinjer torde som bilaga få fogas till

statsrådsprotokollet i detta ärende.

För att inhämta arbetsmarknadens önskemål beträffande utformningen av det

nya systemet med fasta studiegångar utförde arbetsmarknadsstyrelsen våren

1967, efter hemställan från UKAS, en avnämarenkät (Arbetsmarknaden och universitetens

fasta studiegångar, AMS 1968).

Då de föreslagna utbildningslinjerna inte kan täcka alla de utbildningsbehov, som

de filosofiska fakulteterna har till uppgift att tillgodose, föreslår arbetsgruppen att

de studerande skall kunna erhålla tillstånd att genomgå särskild utbildningslinje

eller del av utbildningslinje, s.k. partiell utbildning.

Sådant tillstånd bör lämnas av universitetskanslersämbetet eller, efter ämbetets

bemyndigande, vederbörande rektorsämbete.

Arbetsgruppen föreslår att för tillträde till utbildningslinje skall den studerande

i god tid i förväg göra särskild anmälan. I fråga om spärrade utbildningslinjer

ersätts denna anmälan med särskild ansökan.

I varje utbildningslinje föreslås ingå studiekurser inom minst två ämnesområden,

bestämda med hänsyn till utbildningslinjens målinriktning. I utbild
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

ningslinje skali även kunna ingå studiekurs inom ämnesområde, i vilket undervisning

och prov är anordnade utanför filosofisk fakultet.

Varje utbildningslinje föreslås uppdelad i två avdelningar, av vilka den

ena (baskombinationen) är gemensam för samtliga studerande inom utbildningslinjen

och i regel omfattar två läsår. Den andra avdelningen omfattar ett antal

studiekurser mellan vilka den studerande kan välja. Normalt skall den studerande

kunna uppfylla fordringarna inom varje utbildningslinje på sex terminer.

Arbetsgruppen föreslår att en utbildningsplan upprättas för varje utbildningslinje.

I denna skall utbildningslinjens målinriktning, de huvudsakliga

fordringarna inom linjen samt särskilda krav på förkunskaper anges.

Varje studiekurs föreslås bestå av kurser vilka åsatts ett bestämt poängtal.

Detta poängtal skall svara mot den tid som kursens inhämtande jämte proven

normalt antas kräva. En studiekurs föreslås normalt omfatta kurser om sammanlagt

20 eller 40 poäng, där 40 poäng motsvarar studiearbetet under ett läsår.

Studiekurserna bör utformas antingen som grundläggande studiekurs (grundkurs),

motsvarande nuvarande ett och två betyg, eller som studiekurs av påbyggnads-

eller tillämpningsnatur (påbyggnadskurs), motsvarande nuvarande

tre och fyra betyg. Normalt skall tre terminers heltidsstudier i ett ämne utgöra

grund för forskarutbildning i detta.

För varje studiekurs föreslås att i en särskild studieplan anges bl. a. de

kurser som ingår i studiekursen, tillträdesvillkor, litteraturfordringarnas omfång

och plan avseende samordningen mellan undervisning, litteraturstudier och prov.

Arbetsgruppen föreslår att såväl studie- som utbildningsplaner fastställs av

universitetskanslersämbetet. Planer som berör lärarutbildning bör fastställas i samråd

med skolöverstyrelsen. I enlighet med sina direktiv föreslår arbetsgruppen, att

studieplaner för en och samma studiekurs i princip skall vara riksgiltiga. Detta

bör dock, enligt arbetsgruppen, inte hindra att en speciell utformning av studieplanerna

tillåts i särskilda fall beroende på lokalt betingade förhållanden.

Arbetsgruppens förslag innebär vidare, att man —• liksom nu — kommer att

ha två terminer per läsår, och förutsätter med hänsyn till att studier skall kunna

påbörjas såväl höst- som vårtermin, att de båda terminerna blir lika långa. Frågan

om övergång till en annan läsårsorganisation utreds f. n. i annat sammanhang

inom universitetskanslersämbetet. Vid tidsplaneringen av undervisningen skall erforderlig

hänsyn tas till den militära grundutbildningen. Sålunda skall normalt

tiden 3 juni—31 augusti hållas undervisningsfri av hänsyn til! de studerandes

värnpliktstj änstgöring.

De hittills vanligen förekommande sluttentamina, vilka omfattar relativt stora

avsnitt av studiekursen, föreslås ersatta med en mera kontinuerlig prövning

av kunskaper och färdigheter genom prov på kurser eller kursavsnitt.

Arbetsgruppen föreslår att proven obligatorieläggs, varigenom de studerande normalt

blir skyldiga att delta vid provtillfället i samband med kursens avslutande.

För att undvika parallelläsning föreslås att omtentamenstillfälle anordnas endast

vid höstterminens början. Avsikten är att återhämtningsstudier normalt skall ske

under ferietid.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

7

Arbetsgruppen föreslår vidare att en fyragradig b e t y g s s k a 1 a (2, 3, 4, 5)

införs. För varje studiekurs föreslås ett sammanfattande betyg beräknat som ett

vägt medeltal av de betyg den studerande tilldelats på de enskilda kurserna.

En studerande, som med godkänt resultat genomgått studiekurser om sammanlagt

120 poäng, skall därmed anses ha avlagt filosofie kandidatexamen.

Vidare föreslås att studerande som genomgått del av utbildningslinje omfattande

minst 20 poäng skall kunna erhålla bevis om partiell utbildning vid

filosofisk fakultet. Studerande, som avlagt filosofie kandidatexamen, skall av vederbörande

rektorsämbete kunna ges tillstånd att komplettera sin utbildning

med en eller flera studiekurser eller kurser. I de fall kompletteringen avser påbyggnadskurs

på en i examen ingående grundkurs bör särskilt tillstånd ej erfordras.

För att motverka studieförseningar genom parallelläsning av flera studiekurser

föreslås s. k. trösklar. Dessa innebär att en viss andel av studiekurs skall vara

avklarad innan övergång får ske till följande studiekurs. För övergång mellan

första och andra årens studiekurser föreslås att 3/4 av första årets kurser skall

vara avklarade. Motsvarande andel för övergång mellan första och andra avdelningen

föreslås vara 80 å 85 %. För övergång från grundkurs till påbyggnadskurs

krävs normalt att hela grundkursen klarats av. Arbetsgruppen anger vissa

riktpunkter för genomströmningen i systemet. Sålunda föreslås

vissa normer för antalet godkända studerande per studiekurs (67 % av de heltidsstuderande

som deltager i minst 75 % av undervisningen) samt vissa gränser för

antalet studerande som förväntas klara de s. k. trösklarna (90 % av de heltidsstuderande

som deltar i minst 75 % av undervisningen). För deltidsstuderande föreslår

arbetsgruppen att särskilda anordningar vidtas.

Arbetsgruppen föreslår vidare regler för avvisning av studerande

som uppvisat klart otillfredsställande studieresultat. Det bör enligt förslaget ankomma

på fakultet (motsv.) att besluta huruvida heltidsstuderande, som under

tre på varandra följande terminer inte uppnått sammanlagt minst 40 poäng, skall

äga fortsätta sina studier inom utbildningslinjen och vid fakulteten. Härvid bör hänsyn

tas till förekommande särskilda omständigheter.

För vissa samordnande uppgifter inom utbildningslinje och inom s. k. blockämne

(ämne, som svarar mot visst läroämne inom skolan och innefattar flera

traditionella universitetsämnen) föreslår arbetsgruppen att en särskild lärare skall

kunna förordnas som studierektor för utbildningslinje resp. blockämne.

De skolämnen, som aktualiserat inrättandet av s. 1c. blockämnen är biologi, historia,

filosofi, religionskunskap, samhällskunskap och svenska. Studiekurserna i

biologi avses innefatta kurser i de hittillsvarande examensämnena botanik, genetik,

limnologi, mikrobiologi och zoologi samt — vid universitetet i Umeå — skoglig

produktionslära. På motsvarande sätt föreslås den för lärarutbildning avsedda

grundkursen i historia innefatta bl. a. kurser i ekonomisk historia, historia samt

klassisk fornkunskap och antikens historia. Studiekurserna i filosofi föreslås innefatta

kurser i praktisk filosofi och teoretisk filosofi och studiekurserna i samhällskunskap

bl. a. kurser i nationalekonomi, statskunskap samt ■— i påbyggnadskur
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

serna — kulturgeografi. Grundkursen i svenska avses innefatta bl. a. kurser i litteraturhistoria

och nordiska språk. Studiekursen i religionskunskap motsvarar den

hittillsvarande översiktskursen i teologi. Arbetsgruppen föreslår vidare att de nuvarande

examensämnena fysik och teoretisk fysik med mekanik ersätts med studiekurser

i fysik samt att de nuvarande examensämnena statistik och matematisk statistik

ersätts med studiekurser i statistik.

Arbetsgruppen anser, att den nya utbildningsorganisationen kommer att medföra

ett ökat behov av studierådgivning och yrkesvägledning. Såväl den förakademiska

rådgivningen och vägledningen som studierådgivningen inom de olika studiekurserna

måste sålunda förstärkas. Vidare bör inom varje universitets utbildningsenhet

en särskild sektion upprättas för information och studierådgivning.

Enligt arbetsgruppen måste de principer som varit vägledande i arbetet med

studieplansförslagen fullföljas genom kontinuerlig översyn av utbildnings- och

studieplanerna.

Med sina förslag har arbetsgruppen på olika sätt sökt säkerställa dels att en

större andel studerande än nu når det uppställda studiemålet, dels att studierna för

enskilda studiekurser — och därmed för hel examen — avsevärt bättre än nu ansluter

till vad som förutsätts i studieplanerna. Detta skulle innebära en avsevärd

minskning av statsutgifterna beräknade per godkänd studiekurs respektive per

avlagd examen. Det skulle därutöver innebära en samhällsekonomisk vinst i form

av ett större antal utbildade och ett större antal yrkesverksamma år för dessa.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

9

3. Remissyttrandena

Över arbetsgruppens betänkande har, efter remiss, yttranden avgetts av konsistorierna

vid universiteten, karolinska institutet och handelshögskolan i Göteborg, efter

hörande av berörda fakulteter och sektioner, av konsistorierna (motsvarande) vid de

tekniska högskolorna samt av fakultetsrådet för ekonomutbildning vid universitetet

i Lund, utbildningsrådet för ekonomutbildning vid universitetet i Umeå och utbildningsrådet

vid handelshögskolan i Göteborg ävensom av universitetspedagogiska

utredningen samt de av universitetskanslers ämbetet tillkallade sakkunniga

för översyn av gällande bestämmelser avseende den samhällsvetenskapliga utbildningen.

Vidare har yttranden avgetts av överbefälhavaren, efter hörande av försvarsgrenscheferna

och centrala vämpliktsbyrån, ävensom av värnpliktsnämnden, socialstyrelsen,

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, statskontoret, statistiska

centralbyrån, Sveriges geologiska undersökning, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

statens personalutbildningsnämnd, samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna

för universitet och högskolor (LUP-nämnden),

direktionen för Handelshögskolan i Stockholm, efter hörande av högskolans lärarråd,

samt av centrala studiehjälpsnämnden, Handelskamrarnas nämnd, Handelskamrarnas

centrala revisorsnämnd, Nämnden för svensk språkvård, Biofysiska

nämnden inom nationalkommittén för fysik, styrelserna för svenska instituten i

Rom och Athén, kompetensutredningen, utredningen rörande utbildning av bibliotekspersonal

m. m., Hermods korrespondensinstituts stiftelse, Svenska stadsförbundet,

Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska naturskyddsföreningen,

Sveriges industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen

(gemensamt yttrande), Föreningen Auktoriserade revisorer, Svenska civilekonomföreningen,

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska livförsäkringsbolags

förening, Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Sveriges sociologförbund.

Vidare har ett antal myndigheter, organisationer m. fl. inkommit med synpunkter

och önskemål med anledning av betänkandet om utbildningslinjer vid filosofisk

fakultet. Sådana skrivelser har avgetts av försäkringsinspektionen, riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum, riksförsäkringsverket, Biologilärarnas förening,

De handikappades riksförbund (DHR), Föreningen Lärare i företagsekonomi,

Föreningen Lärare i religionskunskap, Föreningen Lärare i samhällskunskap,

Historielärarnas förening, Modersmålslärarnas förening (MLF), Naturkunskapslärarnas

förening och Svenska klassikerförbundet, av Studerande för ett demokratiskt

samhälle (SDS), Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Sveriges

elevers centralorganisation (SECO), Sveriges konservativa studentförbund (SKSF),

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Sveriges liberala studentförbund, Sveriges socialdemokratiska studentförbund (SSSF)

och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) ävensom av civilekonomen

Claes A. Palmers, elever och lärare vid Nyckelviksskolan, Lettiska akademiska föreningen

och Lettlands nation i Stockholm gemensamt, professorer och laboratorer

i biologiämnen vid universiteten, professorn i meteorologi vid Stockholms universitet

Bert Bolin, professorn i statistik vid Göteborgs universitet Hannes Hyrenius,

studenter vid sociologiska institutionen i Uppsala, U-gruppen vid Lunds universitet

och ämnesrepresentanter för matematisk statistik och statistik vid rikets universitet.

I anslutning till universitetskanslersämbetets förslag har ämbetet överlämnat dels

en skrivelse från Ingeniörsvetenskapsakademien angående behovet av mikrobiologiskt

kunnig personal inom industrin m. m., dels en skrivelse från studentkårerna

vid universitetsfilialerna angående inrättande av 3-betygsundervisning vid filialerna

fr. o. m. läsåret 1969/70.

Universitetskanslersämbetet har med skrivelse den 7 juni 1965 överlämnat förslag

till reviderad utbildningsgång för blivande psykologer.

Därjämte har inkommit vissa skrivelser.

Den av universitetskanslersämbetet överlämnade sammanställningen över yttranden

har i huvudsak följande lydelse.

3.1 Allmänna synpunkter

3.1.1 Direktiven och utredningsarbetets bedrivande

Teologiska fakulteten i Uppsala har funnit direktiven så snäva att en förutsättningslös

prövning av olika organisationsformer inte varit möjlig. Det i betänkandet

skisserade systemet karakteriseras därigenom av en viss stelhet, som kan komma

att motverka det ursprungliga syftet med reformen: en kraftigt ökad genomströmningshastighet

vid de filosofiska fakulteterna. Humanistiska fakulteten i Lund

beklagar att arbetsgruppen varit bunden genom statsmakternas beslut. Likartade

synpunkter anläggs av humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna i Göteborg.

Den senare fakulteten efterlyser en genomtänkt målsättning för utredningens

inriktning.

Tekniska fakultetens utbildningsnämnd vid tekniska högskolan i Lund och

Sveriges sociologförbund anser att arbetsgruppen alltför ensidigt följt departementschefens

direktiv. TCO har uppfattningen att arbetsgruppen har dels tolkat

sina direktiv mycket snävt, dels arbetat under stark tidspress, vilket har givit till

resultat att det saknas nödvändiga kompletterande förslag och att det brister i diskussionen

av förslagets följder i olika avseenden. Vissa avsnitt i förslaget är enligt

organisationen så svåra att tolka entydigt, att det med skäl kan ifrågasättas om ett

viktigt utredningsarbete bör bedrivas under sådana premisser. I huvudsak samma

synpunkter anförs av historisk-filosofiska sektionen i Uppsala.

SFS framhåller bl. a. att direktiven lett till att ett kortsiktigt ekonomiskt tän
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

11

kande fått dominera på bekostnad av vad som borde ha varit utredningens huvudsyfte,

nämligen att ge de studerande meningsfull och tillräcklig utbildning som

förberedelse för deras framtida verksamhet i samhälls- och arbetslivet.

Utbildningen är ett av de viktigaste hjälpmedlen att åstadkomma förändringar i

rådande sociala, ekonomiska och kulturella värderingar, säger Sveriges socialdemokratiska

studentförbund. Dessa aspekter har emellertid inte beaktats i direktiven

till UKAS. Sveriges konservativa studentförbund menar att de långa studietiderna

och den låga examinationsfrekvensen vid de filosofiska fakulteterna uppenbarligen

av statsmakterna tolkats som ett tecken på bristande effektivitet i utbildningen.

Det är därför enligt förbundet märkligt att utredningen för att uppnå ökad effektivitet

inte fick möjlighet att föreslå andra än rent organisatoriska förändringar inom

nuvarande kostnadsram.

Filosofiska fakulteten i Umeå hävdar att betänkandet innehåller förslag men

ingen egentlig utredning; någon redovisning av alternativa lösningar på olika frågor

med diskussion av för- och nackdelar förekommer inte. Detta förhållande tillsammans

med bristen på empiriskt faktaunderlag försvårar ställningstaganden till

förslagen.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm beklagar att principerna

som står bakom betänkandet inte blivit remissbehandlade.

I anslutning härtill kan nämnas att några instanser, bl. a. historisk-filosofiska

sektionen i Uppsala anför att i framtiden längre remisstid bör tillmätas universiteten

i för dem fundamentala frågor.

3.1.2 Målsättningen

Samhällsvetenskapliga fakulteterna i Uppsala och Göteborg, matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna i Göteborg och Stockholm, konsistoriet vid handelshögskolan

i Göteborg samt SFS framhåller i huvudsak, att eftersom utbildningsmålen inte

angivits, den viktigaste förutsättningen för en bedömning av systemet saknas. SFS

anser att, om reformen skall bli meningsfull, en djupgående diskussion krävs rörande

universitetsutbildningens målsättning och roll i samhället, socialt, ekonomiskt

och kulturellt. Ett väsentligt krav på utbildningen bör vara att den skall utveckla

individens förmåga att kritiskt ta ställning till påståenden om fakta, identifiera

underliggande värderingar och självständigt ta ställning till dessa. Sveriges socialdemokratiska

studentförbund ger uttryck för samma uppfattning och finner även

att målet för universitetsutbildningen bör vara en vidareutveckling av grundskolans

och gymnasiets målsättning.

Enligt konsistoriet och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet

i Göteborg har universitetsutbildningen tre huvudsyften: att ge direkt yrkesutbildning,

att utbilda forskare och att ge utbildning inom ett mera vidsträckt fält i allmänbildande

syfte. I betänkandet har emellertid lärarutbildningen överbetonats.

TCO anser att arbetsgruppen inte tillräckligt ingående analyserat problemet yrkes
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Ma]:ts proposition nr 4 år 1969

bestämd utbildning i relation till en mera fri obestämd akademisk utbildning inom

ett system med fasta utbildningslinjer.

Konsistoriet och samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Lund samt

SACO framhåller särskilt att universitetsutbildningens syfte är att ge insikter i vetenskaplig

metodik och problematik, och att UKAS lagt alltför liten vikt vid detta.

Statistiska centralbyrån betonar att utbildningen inom de filosofiska fakulteterna i

framtiden måste göras mera yrkesinriktad samtidigt som den skall kunna utgöra

grund för framtida fortbildning och vidareutbildning. Målen för de föreslagna

utbildningslinjerna är oklart formulerade, anför konsistoriet vid universitet i Umeå,

Civilekonomjöreningen, Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet

vilket finner det vara till nackdel för de studerande i de olika valsituationerna och

som en följd härav även för avnämarna.

Universitetspedagogiska utredningen understryker att klara och kommunicerbara

mål för studiegångar, ämnen och kurser bör utarbetas. Målen måste formuleras

efter ingående pedagogiska målanalyser i samarbete mellan fackpedagoger, ämnesspecialister

och avnämare. Dessa målanalyser bör ses som ett led i en rullande

reform av utbildningssystemet och i en kontinuerlig översyn av de fasta studiegångarnas

antal och sammansättning. Endast genom en kraftig satsning på en

sådan ständig pedagogisk översyn torde man kunna eliminera riskerna för stagnation

i ett samhälle som i övrigt är högst föränderligt.

Universiteten fyller också en viktig uppgift för den som främst söker kunskap

av allmänbildningskaraktär utan bestämd yrkesinriktning framhåller konsistoriet

vid universitetet i Göteborg. Denna grupp låter sig svårligen inpassas i det föreslagna

systemet. Enligt konsistoriets mening är det av vikt att universitetens möjligheter

att tillgodose behovet av sådan utbildning icke förkväves. En uppmjukning

av den föreslagna, hårt bundna studiegången framstår även från denna synpunkt

såsom nödvändig.

3.1.3 Principen om fasta studiegångar

Humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Lund, konsistoriet

och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göteborg,

konsistoriet och samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Stockholm,

konsistoriet vid karolinska institutet, tekniska fakultetens utbildningsnämnd vid

tekniska högskolan i Lund, skolöverstyrelsen, statistiska centralbyrån, arbetsmarknadsstyrelsen,

statskontoret, centrala studiehjälp snämnden, SACO, TCO, LO,

Svenska landstingsförbundet samt kommun- och stadsförbunden stöder — om än

i vissa fall med större eller mindre modifikationer och kompletteringar av UKAS’

konkreta förslag -— principen att ett fastare och mera målinriktat studiesystem än

det nuvarande införs. Humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

i Lund samt arbetsmarknadsstyrelsen betonar nödvändigheten av att det nya

systemet blir smidigt och ger utrymme för fortlöpande anpassning till arbetsmarknadens

ständigt skiftande behov. Juridiska fakulteten i Uppsala ställer sig skeptisk

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

13

till fasta studiegångar enligt UKAS-förslaget med motiveringen att en hårdare

bindning och reglementering av de juridiska studierna och en mera skolmässig

uppläggning av dessa säkerligen innebär ett stöd för de svagare bland studenterna

men också torde hindra de mera ambitiösa och studievana bland dessa att på mest

effektiva sätt utnyttja sin tid.

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala anför bl. a. att riksdagsbeslutet med anledning

av prop. 1965: 141

innefattade bl. a. införandet av »bundna ämneskombinationer eller om man så

vill fasta studiegångar för de studerande vid filosofisk fakultet». En sådan given

ordning antogs icke innebära en väsentlig inskränkning i valfriheten i jämförelse

med nuvarande förhållanden. Man antog däremot att om ämnesstudierna sker i en

fixerad tidsföljd och inom bestämda tidsramar möjliggörs rationaliseringar bl. a. så

att utbildningen i skilda ämnen samordnas till innehållet. De fasta studiegångarna

med sin inriktning mot skilda avnämarbehov i samhället skulle ge den studerande

en mer målmedveten inriktning och större effektivitet i studierna.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg har i sitt yttrande utgått från antagandet

att fasta studiegångar kommer att införas trots att enligt fakulteten den

fasta studieordningen synes försvåra den uppgift som universiteten ansett sig ha

såsom en tillflyktsort för dem som vill bedriva mera fria studier i bildande syfte

utan att dessa leder fram till examen inom bestämd tidsram.

Konsistoriet vid universitetet i Göteborg säger bl. a. följande.

Uppläggningen av fasta studiegångar och ett fast tidsschema för utbildningen

inom de "filosofiska fakulteterna innebär på sätt och vis en kopiering av det system

som gäller för spärrade utbildningslinjer. Ett försök att applicera ett system med

fasta studiegångar i förening med reglerad studietid på icke spärrade utbildningslinjer

är emellertid förenat med åtskilliga vanskligheter. Detta beror på att förutsättningarna

att genomföra en reglerad studiegång vid fri och spärrad intagning

högst avsevärt skiljer sig från varandra. Flertalet spärrade linjer är sålunda utformade

med sikte på ett klart definierat utbildningsmål. Studiekurserna och studiegången

är uppbyggda med hänsyn till kraven hos relativt enhetliga avnämarkategorier.

I ett spärrat utbildningssystem blir vidare studentmaterialet mer homogent

i fråga om förutsättningarna att tillgodogöra sig undervisningen.

Konsistoriet finner det därför angeläget att den hårt bundna studiegången enligt

UKAS’ förslag uppmjukas och ges större flexibilitet.

Konsistoriet vid universitetet i Stockholm anser att endast den del av de fasta

studiegångarna som avser lärarutbildning bör genomföras nu och att UKAS får

i uppdrag att fortsätta utredningen beträffande det övriga fältet. Det framlagda förslaget

kan enligt konsistoriets mening endast betraktas som ett första steg i en kontinuerlig

reform av universitetsubildningen.

Humanistiska fakulteten i Stockholm kan ej finna, att utredningen ger ett tillräckligt

underlag för en så genomgripande förändring av utbildningssystemet vid

de filosofiska fakulteterna. Skulle det likväl anses oundgängligt att genomföra en

förändring fr. o. m. början av läsåret 1969/70 bör detta ske endast under två

bestämda förutsättningar:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

1. att ytterligare utredningar snarast företas samt att utbildningssystemet på nytt

görs till föremål för översyn med beaktande av utredningarnas resultat

2. att väsentliga modifikationer görs i det av UK AS framlagda förslaget.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm ställer sig i princip inte

avvisande till ett system med fasta studiegångar utan endast till den utformning

dessa fått i arbetsgruppens förslag. Fakulteten finner det tvärtom önskvärt att studierna

ges ökad fasthet för varje enskild studerande i den mening att varje studerande

skall ha ett bestämt studieprogram att följa. Men detta är inte tillräckligt

Fakulteten framhåller vissa villkor som måste vara uppfyllda i ett väl fungerande

utbildningssystem vid universiteten, bl. a. att systemet måste tillgodose en mängd

skilda utbildningsbehov, och de nya som uppstår måste kunna införlivas i systemet

utan alltför omfattande administrativ apparat och utan onödiga kostnader. Fakulteten

finner emellertid att förslaget med sin stela organisation och sin ensidiga lärarinriktning

inte kan tillgodose dessa krav och föreslår bl. a. att

1. hela utbildningssystemet på nytt görs till föremål för översyn och frågan om

målsättningen för universitetsutbildningen därvid upptas till debatt.

2. i avvaktan på resultatet av en dylik utredning fasta utbildningslinjer införs som

ett provisorium och att därvid väsentliga modifikationer måste ske av det föreslagna

systemet.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund anför bl. a. följande.

Fakulteten, som intar en särställning därigenom att dess ämnen är till så starkt

övervägnade del laborativa och som därigenom har en betydande erfarenhet av

bundna studier, vill emellertid härtill knyta följande påpekanden. Den förväntade

vinsten med fasta studiegångar ligger ej blott studiemässigt utan även ekonomiskt

i en förbättrad genomströmning. Erfarenheten visar att en sådan förbättrad genomströmning

är i högsta grad avhängig av undervisningens intensitet och därmed av

lärartätheten. Ehuru betänkandet framlagts utan att åtföljas av ens en grov ekonomisk

kalkyl är det risk för att förslagen kommer att medföra mycket stora kostnader

på den administrativa sidan. Då det är utsagt att de totala kostnaderna per

student ej får överstiga nu gällande ramar, måste fakulteten understryka, att ett

genomförande av förslagen blir omöjligt, om inom de givna ramarna en förskjutning

sker mot ökade administrations- och minskade undervisningskostnader.

Önskemål om en ny utredning anförs också av Sveriges konservativa studentförbund.

Filosofiska fakulteten i Umeå framhåller att fasta studiegångar med en klarare

målinriktning av studierna för sammanhållna grupper av studerande gör det möjligt

att ge studiekurserna inom en studiegång ett innehåll som direkt motsvarar utbildningens

målinriktning och som effektivt utnyttjar de gemensamma förkunskaper

som de studerande tidigare inhämtat,

att fördela den för utbildningslinjen gemensamma studietiden på olika ämnesområden

mera optimalt,

att öka målmedvetenheten, motivationen och »verkningsgraden» i studierna för

flertalet studerande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969 15

UKAS har emellertid, enligt fakulteten, inte i någon större utsträckning utnyttjat

dessa möjligheter.

SFS anser att en effektivisering av studierna i viss utsträckning kan ske genom

organisatoriska förbättringar, men att det f. n. framför allt krävs en pedagogisk upprustning

och förnyelse vid de filosofiska fakulteterna.

Skolöverstyrelsen framhåller bl. a. följande.

Det av UKAS föreslagna systemet med fixerad tid för studierna, åtgärder för

ökad genomströmning av de studerande och reglerna för rätt att fortsätta redan påbörjade

studier är av värde dels från mera allmänna utgångspunkter i vad avser

möjligheterna och rätten för dem som fullgjort gymnasiestudier att utbilda sig

vidare vid de filosofiska fakulteterna, dels i vad gäller den för skolans funktion

så betydelsefulla ämnesteoretiska utbildningen av blivande lärare i läroämnen

på grundskolans högstadium och de gymnasiala skolformerna. SO vill

därför tillstyrka förslaget i vad avser dessa delar. Av många skäl, inte minst

för att kunna överblicka möjligheterna att i framtiden förse skolan med lärare,

är det av otvetydigt värde att de högre studierna inordnas i ett fastare system.

Statistiska centralbyrån anser att erfarenheterna av det nuvarande studiesystemet

inom de filosofiska fakulteterna jämte de förestående förändringarna av akademikernas

arbetsmarknad talar för att ett fastare och mera målinriktat studiesystem

bör införas. Samtidigt måste, framhåller ämbetsverket, stor uppmärksamhet ägnas

utformningen av studie- och yrkesvägledningen före och under de akademiska studierna.

Statskontoret ansluter sig i allt väsentligt till förslagets huvudlinjer och tillstyrker,

att UKAS’ arbete läggs till grund för fortsatta reformer på universitetsutbildningens

område.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller bl. a. följande.

Ett system med fasta utbildningslinjer vid de filosofiska fakulteterna kan medföra

vissa fördelar från både arbetsmarknads- och utbildningssynpunkt. Det är emellertid

nödvändigt att det föreslagna systemet visar sig vara så flexibelt att nya utbildningslinjer

snabbt inrättas och att studieplanerna fortlöpande ändras så att god

anpassning till aktuella utbildningskrav och arbetsmarknadens ständigt skiftande

behov erhålles. Om dessa villkor uppfylles och om systemet genomförs under noggrann

uppföljning, så att åtgärder mot eventuella negativa konsekvenser snabbt

kan vidtas vill arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrka det framlagda förslaget.

Centrala studiehjälpsnämnden tillstyrker UKAS’ förslag i allt väsentligt med

bl. a. följande motiveringar.

Det måste i sammanhanget starkt understrykas, att den stora friheten i studierna

vid filosofisk fakultet i betydande utsträckning blott är skenbar. Om nämligen den

studerande inte kan uppvisa tillfredsställande studieresultat mister han rätten till

fortsatta studiemedel, och därigenom kan han av studieekonomiska skäl bli förhindrad

att ägna sig åt de fria studier de filosofiska fakulteterna erbjuder honom.

Inrättandet av fasta studiegångar vid filosofisk fakultet innebär tydligtvis att de

studerande i framtiden åtminstone i grova drag måste ha bestämt sig för sin fram
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

tida yrkesinriktning innan de påbörjar sina universitetsstudier. Detta kan i många

fall leda till att en person som avslutat studierna vid gymnasiet i framtiden kommer

att se sig föranlåten att vänta något år med övergången till universitetsstudier.

Enligt CSNs uppfattning utgör detta dock snarast en fördel eftersom målinriktningen

av de följande studierna kan antagas bli avsevärt starkare.

Även socialstyrelsen tillstyrker att fasta studiegångar införs vid filosofisk fakultet

i huvudsaklig överensstämmelse med arbetsgruppens förslag och fortsätter.

Det är uppenbart, att fasta målinriktade utbildningsvägar bör kunna medföra

betydligt högre examinationsfrekvens än de fria filosofiska fakulteternas nuvarande

studiegång. Erfarenheter från bl. a. de medicinska, odontologiska och farmaceutiska

fakulteterna, vid vilka fasta studiegångar av tradition är etablerade, talar för detta.

Styrelsens uppfattning bekräftas i yttrandet från konsistoriet vid karolinska

institutet som framhåller att mot bakgrund av erfarenheterna inom den medicinska

utbildningen den föreslagna ordningen synes ge en större stadga åt och en bättre

överblick över studierna än f. n.

SACO ser UKAS’ förslag som en administrativ reform och tillstyrker huvudprincipen,

att utbildningen vid de filosofiska fakulteterna i likhet med vad som gäller

vid andra fakulteter och högskolor ges en fastare organisation.

TCO finner att ett system med fastare linjer inriktade mot olika arbetsmarknadsområden

kommer att underlätta ett medvetet utbildningsval från de studerandes

sida. Organisationen framhåller bl. a. följande.

Det nuvarande systemet inbjuder till ett planlöst botaniserande bland de olika

ämnena och ger inte anledning för den enskilde att grundligt tänka igenom sin

situation och sina planer. Även yrkesvägledningens uppgifter underlättas väsentligt

av att man kan diskutera ett begränsat antal helhetsalternativ i stället för hela

fältet av ämnen i godtycklig ordning. TCO delar således den principiella målsättningen

om ökad målinriktning av utbildningen vid filosofisk fakultet genom införandet

av fasta utbildningslinjer men har däremot starka invändningar mot den

organisatoriska lösning som UKAS föreslår.

LO framhåller bl. a. följande.

Det föreliggande förslaget med fasta studiegångar tillstyrks av LO. Med hänsyn

till den rådande vilsenheten i valsituationen måste det för den som ska välja te sig

som ett stöd att kunna göra ett val med en fast inriktning. LO vill dock i sammanhanget

i princip betona värdet av friheten i att själv kunna komponera sitt utbildningsprogram

och hålla en egen studietakt. Det är dock tydligt att endast ett begränsat

antal är mogna för detta. Därtill kommer att föreliggande resurser ej kan

medge denna frihet för endast en del av utbildningsväsendet.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund ansluter sig till tanken

på att en viss men försiktig styrning av de akademiska studierna på grundexamensnivå

av organisatoriska och ekonomiska skäl kan te sig nödvändig. Organisationerna

anför vidare.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 4 år 1969

17

Den av UKAS föreslagna tidsmässiga styrningen finner organisationerna emellertid

för hård, särskilt beträffande den andra avdelningen. Den styrning som ligger

i ämneskombinationerna är enligt vår mening ävenledes alltför stel. Avsevärt ökade

kombinationsmöjligheter bör erbjudas studenterna så att de kan ägna sig åt ämnen

som är dem till gagn på en bredare arbetsmarknad än den traditionella, sålunda

företagsekonomi, sociologi m. m.

En för ögonblicket mycket angelägen reform är enligt lärarrådet vid Handelshögskolan

i Stockholm att ge dem som genomgått gymnasiet möjlighet att under

ett par »college-år» vid universitet (eller universitetsfilial) bedriva allmänbildande

studier med stor frihet att välja ämnen efter personliga önskemål. Den akademiska

yrkesutbildningen kan för vissa studenter börja direkt efter gymnasiet, för andra

efter dessa collegeår, och den bör dimensioneras med rimlig hänsyn till väntad

efterfrågan på akademiskt utbildad arbetskraft.

3.1.4 Avnämarenkäten

Den enkät som verkställts genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg betecknas

som mycket bristfällig av historisk-filosofiska sektionen och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Uppsala, teologiska fakulteten i Lund, konsistoriet och samtliga

fakulteter vid universitetet i Göteborg, humanistiska och samhällsvetenskapliga

fakulteterna i Stockholm, statistiska centralbyrån, SACO och TCO. Konsistoriet

vid universitetet i Umeå och SACO förordar att mer adekvata enkäter kontinuerligt

genomförs för att kartlägga arbetsmarknadens efterfrågan av akademisk arbetskraft.

Konsistoriet vid universitetet i Umeå anser att den avnämarenkät som arbetsmarknadsstyrelsen

gjort på UKAS’ begäran har ett begränsat värde. Den har gett

vissa indikationer och torde kunna läggas till grund för fortsatta större och kontinuerliga

utredningar om den dynamiska arbetsmarknadens behov av akademiskt

utbildad arbetskraft, men den kan icke ge tillräckligt beslutsunderlag för inrättandet

av ett visst antal utbildningslinjer med en viss sammansättning.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm anför bl. a. att det från tidigare

liknande enkäter är ett välbekant faktum att de tillfrågade har mycket svårt att frigöra

sig från dagssituationen och dess krav och att deras önskemål därför regelmässigt

blir alltför kortsiktiga och statiskt präglade. I detta fall tillkommer den

ytterligare försvårande faktorn att det i framtiden torde bli nödvändigt att finna

nya arbetsområden för akademiker.

Statistiska centralbyrån framhåller bl. a. att det är angeläget att

utbildningen vid de filosofiska fakulteterna i olika avseenden anpassas till arbetsmarknadens

behov. UKAS redovisar resultatet av en enkät till några hundra arbetsgivare.

De reservationer som fogats till redogörelsen medför att SCB avstår

från att närmare kommentera undersökningens metodik och resultat. Det synes

dock väsentligt att poängtera att uppgiftslämnarna inte torde ha haft någon möjlighet

att förutse de väntade konsekvenserna av den ökade examinationen från de

2 — Biliang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 4

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj ds proposition nr 4 år 1969

filosofiska fakulteterna. Bl. a. med anledning härav och p. g. a. uppgiftslämnarnas

bristande representativitet synes inga kvantitativa uppgifter rörande de enskilda

utbildningslinjernas dimensionering kunna erhållas genom enkäten.

3.1.5 Relationen mellan lärarutbildning och annan utbildning

Ett flertal remissinstanser, bl. a. konsistoriet och samhällsvetenskapliga fakulteten

vid universitetet i Uppsala, konsistoriet och teologiska fakulteten vid universitetet

i Lund, konsistoriet och samtliga fakulteter vid universitetet i Göteborg, konsistoriet

och humanistiska fakulteten vid universitetet i Stockholm, skolöverstyrelsen,

statistiska centralbyrån, LO, Svenska landstingsförbundet samt Svenska stadsförbundet

finner det mindre tillfredsställande att endast skolans behov beaktas.

Skolöverstyrelsen anför bl. a. följande.

[Det är] angeläget att snarast utarbeta andra klart målinriktade utbildningsprogram,

främst i vad gäller de fasta studiegångarnas tredje år. Risken är eljest stor,

att de specifika lärarutbildningsbehoven med pedagogiska inslag och anknytning

till betingelserna i skolan inför trycket från allt större grupper icke-lärarinriktade

studerande kommer i andra hand. Lärarutbildningsdelen vid universiteten kommer

att utgöra en relativt sett klart krympande del av helheten.

Statistiska centralbyrån håller inte för osannolikt att endast ca en femtedel av de

examinerade kommer att förvärvsarbeta inom skolväsendet; utformningen av utbildningslinjer

och studieplaner måste därför göras på ett sådant sätt att utbildningsalternativ

erhålls, som svarar mot det stora flertalet studerandes val av förvärvsarbete,

dvs. val utanför skolväsendet.

LO framhåller att även om den framtida arbetsmarknaden får ett allt kraftigare

inslag av läraryrken, dominansen ändå inte är så stor att utbildningslinjerna i så

hög grad bör domineras av detta. Utanför läraryrket finns en mycket vid arbetsmarknad

som har behov av ett flertal yrkesutövare med akademisk examen. En

bättre analys av arbetsmarknadens behov bör komplettera utredningen.

3.1.6 Anknytningen mellan grundutbildning och forskarutbildning

Teologiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Lund framhåller

vikten av att universitetens lägre utbildning ordnas så att den kan bli en god

grund för forskarutbildning. Fakulteterna menar att ett system med successiv differentiering

skapar bättre förutsättningar i detta avseende. Ett sådant system skulle

tillåta den som har intresse och är lämpad för forskning att välja sådana kurser

och ämnen, som är av betydelse för hans kommande forskningsinriktning.

SACO ser det som viktigt, att forskarutredningens förslag om en förbättrad forskarutbildning

realiseras, och att denna nya forskarutbildning kan samordnas med

det utbildningssystem som UKAS föreslår. Matematisk-naturvetenskapliga fakul
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

teten i Göteborg beklagar att den vid sin bedömning av en långt gående omformning

av grundutbildningen inte vetat hur den framtida forskarutbildningen kommer

att gestaltas. Fakulteten menar att systemet i många fall kan utgöra en acceptabel

forskarutbildningsbas av minimikaraktär. Humanistiska fakulteten i Stockholm

anser däremot att sex terminers studier är en för klen bas för forskarutbildning.

Humanistiska fakulteten i Lund hävdar att för tillträde till forskarutbildning bör

fordras fyra terminer i det valda (enkla) ämnet. Med instämmande av konsistoriet

vid universitetet framhåller samma fakultet att man som allmän regel beträffande

blockämnen bör fordra fem terminers studier — 100 poäng — som grund för

forskarutbildning.

3.2 Utbildningens organisation

3.2.1 Allmänt

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala anser att en från effektivitets- och integrationssynpunkt

onödig diskussion kring antalet utbildningslinjer har fördunklat

den avgörande frågeställningen att utvecklingen är beroende av bredden på den

akademiska utbildningen. Frågan om antalet utbildningslinjer — om sådana

skall införas — och dessas utformning måste bli föremål för ytterligare utredning

innan statsmakterna tar ställning härtill.

Konsistoriet vid universitetet i Lund framhåller att det av UKAS föreslagna systemet

av utbildningslinjer är stelt och innebär en låsning av utvecklingen och

kommer att utgöra ett hinder för innovationer. Det har större nackdelar än fördelar.

Bl. a. kan en betydande del av eleverna inte träffa sitt definitiva yrkesval så

tidigt som förutsätts av UKAS.

Konsistoriet vid universitetet i Göteborg anser att studiegångens uppbyggnad

försvårar eller omöjliggör en anpassning till kraven på akademisk utbildning för

annan yrkesverksamhet än läraryrket.

Konsistoriet vid universitetet i Stockholm ser UKAS’ förslag som ett första steg

i en kontinuerlig reform av universitetsutbildningen.

Konsistoriet vid universitetet i Umeå anser att ett alltför snävt tilltaget antal

utbildningslinjer torde skapa problem som det senare blir svårt att rätta till och

anser att det är bättre att i början taga upp ett relativt stort antal utbildningslinjer

och senare successivt avföra dem som visat sig föga attraktiva.

Statistiska centralbyrån framhåller att den av utredningen föreslagna konstruktionen,

med i många fall inom breda arbetsmarknadssektorer användbara baskombinationer

åtföljda av specialiseringskurser, i regel synes kunna motsvara kraven

på fasthet och målinriktning och centrala studiehfälpsnämnden anser, att det i och

för sig vore möjligt att konstruera andra system som också ger förutsättningar för

en väsentligt ökad målinriktning av studierna vid filosofisk fakultet, men att UKAS’

förslag med utgångspunkt i studiesociala aspekter är utformade på sådant sätt, att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

de vid sin tillämpning kan förena rimliga krav på frihet och flexibilitet å ena sidan

med fasthet å andra sidan, så att en ökad genomströmningstakt kan erhållas.

SFS anser att UKAS har varit alltför bundet till det nuvarande ämnesbegreppet

vilket förhindrat en rationell organisatorisk uppbyggnad av utbildningen.

3.2.2 Modul- och creditsystem

Som alternativ till det av UKAS föreslagna systemet har matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Uppsala föreslagit ett system med parallellt löpande kurser,

vilka alltid börjar och slutar vid vissa tidpunkter — fasta brytpunkter. Fördelen

med ett sådant system är enligt fakulteten, att det ej blir så stelt som det av

UKAS föreslagna i fråga om kursvalet. Det kan också göras hastighetsdifferentierat,

genom att den som önskar läsa snabbt väljer att parallelläsa flera kurser,

medan den som föredrar en långsammare studiegång väljer endast en eller ett par

kurser. En fast studiegång kan inordnas i ett sådant system genom en successiv

differentiering och begränsning av valmöjligheterna. Fakulteten anser vidare, att

det av UKAS föreslagna systemet med utbildningslinjer bör genomföras, men att

försök med parallellt löpande kurser skall få göras där detta kan visa sig lämpligt.

Därigenom erhålles bättre underlag för en prövning av de olika systemens för- och

nackdelar.

Historisk-filosofiska sektionen i Uppsala och humanistiska fakulteten i Stockholm

anser att ett modulsystem med kurser om 5 eller 10 poäng med hjälp av

vilka olika studiegångar inom en studiekurs kan sättas ihop erbjuder betydande

fördelar inte minst genom att det medger en efter arbetsmarknadens behov

lämpad variation i studiernas målinriktning. Terminerna indelas i detta system i

två perioder under vilka den studerande genomgår två 5-poängskurser eller en 10- poängskurs.

Konsistoriet vid universitetet i Stockholm kan för sin del tänka sig att en rullande

universitetsreform resulterar i införande av ett fullständigt creditsystem — där

begreppet studiekurs i UKAS’ mening ej existerar — med möjlighet att foga samman

kurser från olika ämnen med stora möjligheter att ändra eller byta ut kurser

allt eftersom nya behov uppstår.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm vill att hela systemet på

nytt görs till föremål för översyn och framhåller ett creditsystem som alternativ.

Även SACO finner det önskvärt att man i det fortsatta arbetet utgår från den

enskilda kursen som basenhet i stället för det traditionella ämnes- och terminsbegreppet

och framhåller att man med fasta brytpunkter kan underlätta individualisering

och hastighetsdifferentiering. Ett sådant system vore enligt SACO avsevärt

mer innovationsanpassat än det helterminsmodulsystem som arbetsgruppen föreslagit.

Sveriges liberala studentförbund förordar ett system med lösa studieblock

av kurser i stället för fasta studiekurser.

Konsistoriet vid universitetet i Göteborg föreslår att studiekurser utformade som

halvterminskurser omfattande 10 poäng erbjuds den studerande i andra avdel
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

ningen och samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg framhåller att terminskurser

om 20 poäng ofta är alltför stora byggklossar för att anpassning till nya undervisningsbehov

skall bli möjlig. Filosofiska fakulteten i Umeå anser att studietiden

inom första avdelningen i många fall skulle kunna utnyttjas mer optimalt om fördelningen

på olika studiekurser inte begränsades till terminsenheter. Statistiska

centralbyrån framhåller att systemet med 20-poängsmoduler kan medföra problem

vid utbildning av vissa specialister.

3.2.3 Gemensam utbildning — differentiering

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala framhåller att den av UKAS åsidolämnade

frågan om en gemensam inledning av de samhällsvetenskapliga studierna

förtjänar ett allvarligt övervägande, och samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg

vill aktualisera denna tanke som icke enbart skulle ge möjligheter till en allmän

orientering i de olika ämnena och ett därpå grundat val hos den studerande

av lämplig studielinje etc. vid den efterföljande egentliga akademiska undervisningen,

utan även innebära en mognadsperiod, vilka omständigheter i sin tur a

priori skulle öka genomströmningen i den fortsatta undervisningen. En sådan grundkurs

skulle eventuellt kunna betraktas som ett fristående collegeår.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm har starka sympatier för en samhällsvetenskaplig

första avdelning om 40—60 poäng bestående av kurser om 5_

10 poäng täckande det samhällsvetenskapliga området. Även statistiska centralbyrån,

TCO och SFS anser att en konstruktion som inleds med brett orienterande

grundkurser vore att föredra.

LO vill ifrågasätta om man inte i högre grad borde pröva det s. k. blocksystem

eller ämnesfamiljesystem som föreslagits av yrkesutbildningsberedningen att gälla

på den gymnasiala yrkesutbildningen. Detta skulle i princip betyda att man inom

de fria fakulteterna i högre grad än som föreslagits konstruerade breda block eller

ämnesfamiljer vilka vore gemensamma för ett antal yrken att gälla från den första

terminen. Från denna gemensamma grund avsmalnas blocket till ett antal yrken

under de fortsatta terminerna. Den slutliga specialiseringen i en femte eller sjätte

termin skulle leda fram till den studerandes mål, specialisering eller yrke.

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala anser att man bör diskutera om det är

möjligt att de studerande vid första årets slut får välja bland alternativa utbildningslinjer

som bygger på samma inledande studiekurs. Dylika system föreslås av

språkvetenskapliga sektionen, samhällsvetenskapliga fakulteten och matematisknaturvetenskapliga

fakulteten i Uppsala. Konsistoriet vid universitetet i Lund förordar

ett system som medger successiv differentiering genom att den studerandes

val av utbildningsprogram endast behöver avse ett år i sänder. Härvid bör dock

de två första studieåren de fasta baskombinationerna i princip behållas. Samma

ståndpunkt intar teologiska fakulteten, humanistiska fakulteten, samhällsvetenskapliga

fakulteten och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i

Lund. Samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg anser att byte bör tillåtas mellan

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

linjer med delvis sammanfallande innehåll i första avdelningen. Samma åsikt har

även konsistoriet och filosofiska fakulteten vid universitetet i Umeå. Konsistoriet

anser att ett sådant system skulle ligga inom ramen för riksdagsbeslutets intentioner

och arbetsgruppens direktiv. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid

universitetet i Stockholm anser att den studerande vid tillträde till studierna endast

skall binda sig för ett år och att ämnesvalet för andra året skall breddas.

Även tekniska fakultetens utbildningsnämnd vid tekniska högskolan i Lund'',

statskontoret och SFS förordar en valmöjlighet mellan linjer som bygger på samma

inledande studiekurs, och SACO anser att man närmare bör undersöka denna möjlighet.

TCO anser att i avvaktan på ett system med breda grundkurser och successiv

specialisering bör under ett övergångsskede de av arbetsgruppen föreslagna studiekurserna

ligga till grund för ett system med successiv differentiering. Flertalet av

de parallellutbildningar arbetsgruppen föreslagit skulle utan större svårighet kunna

sammanföras till fasta studiegångar med successiv differentiering.

Konsistoriet och historisk-filosofiska sektionen vid universitetet i Uppsala har

den uppfattningen att den i vissa utbildningslinjer använda alternativkonstruktionen

i första avdelningen med fördel kan användas i betydligt fler utbildningslinjer.

Att möjligheten till val av studiekurser i andra avdelningen ej skall begränsas

anser bl. a. konsistoriet, teologiska fakulteten, historisk-filosofiska sektionen, språkvetenskapliga

sektionen, samhällsvetenskapliga fakulteten och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten vid universitetet i Uppsala, konsistoriet, teologiska fakulteten,

humanistiska fakulteten och samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet

i Lund, humanistiska fakulteten i Göteborg, konsistoriet, humanistiska fakulteten

och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Stockholm,

konsistoriet och filosofiska fakulteten i Umeå, arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen,

SACO, Handelskamrarnas nämnd och SFS. Den sistnämnda organisationen

anser att om andra avdelningen ej görs helt fri kan UKAS’ system ej accepteras

ens under en övergångsperiod.

För ökad valfrihet i andra avdelningen har uttalat sig samhällsvetenskapliga fakulteten

och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg samt Svenska

Arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm anser att UKAS’ kataloger över

studiekurser inom utbildningslinjernas andra avdelning kan vara motiverad.

3.2.4 Tillströmningen till påbyggnadskurser m. m.

Utifrån synpunkten att nuvarande examensämnen som i baskombinationerna

endast är placerade som förstaårsstudiekurser i framtiden kan riskera att få en

minskad tillströmning till forskarutbildningen på grund av att påbyggnadskurser

ej kan genomgås direkt efter grundkurs har konsistoriet, historisk-filosofiska sektionen

och språkvetenskapliga sektionen vid universitetet i Uppsala, humanistiska

fakulteten i Lund, samt konsistoriet och humanistiska fakulteten vid universitetet

i Stockholm framfört önskemål om modifiering innebärande antingen att på
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

23

byggnadskurs skall få genomgås direkt efter första årets studier eller att ordningsföljden

mellan baskombinationens studiekurser görs valfri. Konsistoriet vid universitetet

i Lund anser att man bör överväga att låta ordningsföljden mellan studiekurserna

i första avdelningen av utbildningslinjerna 18—34 vara fri.

Även SFS anser att det skall vara möjligt att direkt efter grundkurs genomgå

påbyggnadskurs.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg framhåller att vissa studiekurser

kan komma att väljas av så få studerande att undervisning endast kan ordnas en

gång per år och att man i sådana fall bör ha rätt att kasta om studiegången för att

möjliggöra undervisning av mer än en studentkull.

3.2.5 Examensbegreppet och utbildningens omfattning

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala, skolöverstyrelsen och statskontoret förordar

att en grundexamen benämnd filosofie kandidatexamen, omfattande

120 poäng, inrättas i enlighet med utredningens förslag. Statskontoret framhåller att

en examen om 120 poäng inte utesluter att vissa utbildningslinjer får ett större omfång

än 120 poäng. SACO instämmer i arbetsgruppens resonemang att examensbegreppet

inte kan avskaffas enbart vid de filosofiska fakulteterna, men menar att

i ett läge då de olika utbildningslinjerna grundas på målanalyser bör frågan tas

upp till förnyad prövning och då på hela det eftergymnasiala stadiet. Handelskamrarnas

nämnd anser att examensbegreppet vid filosofisk fakultet bör bibehållas.

Konsistoriet och humanistiska fakulteten vid universitetet i Stockholm, centrala

studiehjälp snämnden, TCO, SFS, Sveriges liberala studentförbund och Sveriges

socialdemokratiska studentförbund anser att examensbegreppet bör avskaffas och

ersättas med bevis över genomgången utbildning.

Humanistiska fakulteten i Stockholm framhåller att önskemålet om likformighet

med övriga fakulteter inte kan motväga vad arbetsgruppen anfört om det önskvärda

i att anpassa utbildningsomfånget och därmed studietidens längd till det med

utbildningen avsedda syftet. Erfarenheten visar, att åtskilliga studerande önskar

studera endast ett ämne eller i övrigt har mera begränsade behov av teoretisk

utbildning än sådan, som kräver tre år. En organisation som gör det lätt att förena

ett visst mått av teoretiska studier med praktisk yrkesutbildning bör eftersträvas.

Fakulteten vill förorda att grundexamen avskaffas och ersättes med utfärdade bevis

om genomgångna kurser och studiekurser.

I samband därmed bör för olika yrkesutbildningslinjer samt för fortsatt högre

utbildning vid universitetet fastställas minimikrav på genomgången grundläggande

universitetsutbildning.

Enligt centrala studiehjälpsnämnden innebär existensen av en examen en onödig

fixering vid att studierna skall föras fram till minst 120 poäng och om studierna

avbryts dessförinnan det är stor risk för att vederbörande stämplas som misslyckad.

TCO menar att de argument som arbetsgruppen anfört som skäl för ett slopande

av hela det nuvarande examensbegreppet är starka. Som ytterligare skäl därför kan

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

anföras att den akademiska utbildningen på grundexamensnivå inte utgör en för

den studerande helt avslutad utbildning utan blott en viss etapp i den totala

utbildningen. Det väsentliga i ett utbildningssystem bör vara att en studerande vid

utbildningens slut kan verifiera en för ett visst avnämarområde tillfredsställande

utbildning. Ett bibehållande av vissa benämningar på uppnådda etapper i en

längre sammanhållen utbildning kan medföra ett ytterligare konserverande av ett

äldre utbildningssystem, som i viss mån hade andra uppgifter än det nutida

akademiska utbildningsväsendet.

SFS betonar att — även om examensbegreppet bibehålies — systemet med

bevis som anger alla genomgångna kurser och studiekurser omedelbart bör införas.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm framhåller att frågan om

möjlighet till examen efter t. ex. två år bör utredas.

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala framhåller att det är behovet av utbildning

och icke en på förhand fastställd utbildningstid som bör bestämma

utbildningens omfattning, och konsistoriet vid universitetet i Göteborg

framför kritik mot att den treåriga lärarutbildningen har blivit normerande

för studietidens längd oavsett målinriktning. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

i Göteborg, samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm, konsistoriet vid

Chalmers tekniska högskola, SACO och SFS framhåller att studietiden för primärexamen

vid filosofisk fakultet inte å priori skall vara densamma oavsett utbildningslinje

och utbildningsmål. Så vill t. ex. samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm

peka på det olämpliga i att göra likformigheten till ett självändamål. All utbildning,

även den akademiska, måste väsentligen ses som ett medel och som en förberedelse

för framtida yrkesverksamhet. Avgörande för innehållet i och omfattningen

av utbildningen måste bli de krav som ställs inom olika yrken och verksamhetsområden.

Det förefaller fakulteten som om inom vissa områden en två- eller

fyraårig akademisk utbildning skulle kunna vara väl så ändamålsenlig som en

treårig.

Konsistoriet vid tekniska högskolan i Stockholm framhåller att ett exempel på

den enligt konsistoriets mening alltför stela utformningen av systemet med fasta

studiegångar är att man synes åsyfta en begränsning av det antal kurser, i vilka eu

utexaminerad skall få deltaga utöver dem som normalt ingår i vederbörande utbildningsplan.

Vid en teknisk fakultet har det — i varje fall gäller detta vid denna

högskola — inte visat sig påkallat att här uppställa några spärrar.

Handelskamrarnas nämnd finner det inte vara tillfredsställande att man begränsar

möjligheterna att ytterligare bredda eller fördjupa utbildningen efter grundexamen.

Då flertalet studerande väljer en relativt kort utbildning och torde ha avslutat

sina studier efter tre år, är det väsentligt att studerande med speciell inriktning

ges möjlighet att bredda och fördjupa sina studier. Enligt nämndens mening

bör därför en helt fri påbyggnad av studierna upp till den av arbetsgruppen

i vissa fall tillåtna gränsen, nämligen 180 poäng, automatiskt medges efter vederbörlig

förhandsanmälan.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

SFS understryker att någon begränsning i rätten att studera efter det att examen

avlagts inte skall få finnas utöver de bestämmelser om trösklar och spärr som kan

bli gällande.

3.3 Poängsystemet

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala, teologiska fakulteten i Lund, skolöverstyrelsen,

statskontoret, centrala studiehjälpsnämnden, SACO, LO och Handelskamrarnas

nämnd tillstyrker det föreslagna poängsystemet. Även konsistoriet,

humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universitetet i Lund tillstyrker

poängsystemet men framhåller, liksom SFS, att läsåret bör värderas till

36 poäng, så att antalet arbetsveckor och poäng korresponderar. Matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Göteborg föreslår att läsåret utökas till 280 dagar =

40 veckor, så att en poäng kommer att motsvara en arbetsvecka.

Centrala studiehjälpsnämnden biträder förslaget om att studiekurserna byggs upp

av kurser, som ger ett visst poängtal. Förutom de fördelar UKAS pekar på i fråga

om poängsystemet vill nämnden anföra att studiemedelsnämndernas arbete med

bedömningen av studiemeriter kommer att underlättas.

SACO hyser förhoppningen, att ett likartat poängsystem införs för all eftergymnasial

utbildning. Därigenom underlättas inte bara inrättandet av s. k. blandade

utbildningar utan även möjligheterna för de studerande att få tillgodoräkna sig utbildning

vid skilda läroanstalter. Arbetsgivarna får det vidare, efter initialsvårigheter,

lättare att jämföra olika utbildningar. Handelskamrarnas nämnd värderar

möjligheterna att genom poängsättning av kurserna kontinuerligt följa de studerandes

studieresultat — en fördel för både de studerande och universiteten. Det är

också praktiskt att kunna ange kursernas inbördes vikt och svårighetsgrad i poäng.

SFS vill att poängsystemet utformas så att ett system med s. k. fasta brytpunkter

— beskrivet i det föregående — kan införas. Vidare förordar SFS liksom Sveriges

socialdemokratiska studentförbund att ett treterminssystem övervägs. Frågan om

en ny läsårsindelning påtalas även av Hermods korrespondensinstituts stiftelse som

finner det oekonomiskt att universitetens resurser inte utnyttjas i högre grad än som

nu är fallet.

Humanistiska fakulteten i Stockholm understryker vikten av att frågan om läsårets

organisation bringas till en för de studerande acceptabel lösning. Det är uppenbart

att en delvis förändrad läsårsorganisation kan medföra en radikal omprövning

av väsentliga delar av den föreslagna utbildningsorganisationen, vilket också påpekas

av arbetsgruppen.

3.4 Anpassningen till värnpliktssystemet

Beträffande anpassningen till värnpliktssystemet har framhållits att problem kan

uppstå för de studerande både i samband med grundläggande värnpliktsutbildning

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

och i samband med repetitionstjänstgöring. Frånvaron av tidsmarginaler framhålls

som särskilt besvärande för de underofficersuttagna som kan få svårigheter att under

somrarna läsa in resterande kurser.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala framhåller t. ex. att de studerande

som nödgas göra militärtjänst under studierna i olika avseenden kommer

i ett sämre läge än övriga studerande. Bl. a. minskas deras möjligheter att inhämta

resterande prov sommartid. Inkallelse till repetitionsövning kommer för studerande

inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet som regel att medföra en termins

studieförsening. Studerande som rycker ut från grundutbildning i mitten av september

torde som regel ej kunna påbörja sina studier under höstterminen.

Värnpliktsnämnden anser att det föreslagna studiesystemet i princip går att

förena med nuvarande system för grundutbildning av värnpliktiga, men understryker

också att problem kan uppstå för underofficersuttagna och att det är viktigt

med noggrann information till de studerande om gällande regler. UKAS’ förslag

kommer enligt värnpliktsnämnden att innebära väsentligt minskade möjligheter för

de studerande inom de filosofiska fakulteterna att fullgöra sin värnpliktsutbildning

utan avsevärda studietidsförseningar.

Förslag i samordningsfrågan har framförts av överbefälhavaren som anser att

utredningen i flera hänseenden framlagt värdefulla förslag bl. a. genom att möjliggöra

klart avgränsade årskurser i den fasta studiegången och genom uppdelningen

av läsår och terminer i mindre delkurser. Detta underlättar samordningen mellan

de akademiska studierna och värnpliktstjänstgöringen, den fråga som överbefälhavaren

i första hand ansett sig böra behandla i sitt yttrande. Vissa samordningsproblem

föreligger, vilka dock delvis kan lösas genom mer flexibla regler för

studiernas påbörjande såväl vid början av både höst- och vårterminerna samt även

mitt i en termin. Värnpliktstjänstgöring bör motivera dispenser i fråga om poängkraven

för fortsatta studier i likhet med sjukdom eller andra laga skäl i enlighet

med chefens för armén förslag med högst 10 poäng.

Chefen för armén framhåller att dispens med komplettering av studiebrister bör

meddelas studenter som på grund av militär grundutbildning och befälsutbildning

under sommaren inte kunnat genomföra kompletteringsstudier. Dispensen bör

omfatta 10 poäng utöver redan medgivna 10 poäng för fortsatta studier andra

studieåret. Kungörelsens 25 § bör ändras med hänsyn härtill. Dispens med komplettering

av studiebrister bör vidare meddelas studenter på grund av genomförd

repetitionsutbildning. Dispenspoäng bör beräknas så att bortfall av hel(a) kurs(er)

eller delar av kurs(er) kompenseras på motsvarande sätt som sjukdom, barntillsyn

och förvärvsarbete.

Chefen för marinen anser att frågan om de värnpliktigas grund- och repetitionsutbildning

inte behandlats av UKAS och finner detta märkligt samt understryker

bl. a. de problem som uppstår för flottans bemanningsgrupp A och kustartilleriets

värnpliktiga vilka avslutar sin grundutbildning senast den 15 september.

Chefen för flygvapnet framhåller att samordningsproblemen är av begränsad omfattning

vad avser flygvapnet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Centrala värnpliktsbyrån förutsätter att den praktiska tillämpningen av arbetsgruppens

förslag utformas så att olägenheterna för den enskilde av en begränsad

tids frånvaro från studier i möjligaste man begränsas och att den fasta studiegången

icke kommer att medföra en skärpning av eventuellt avsevärt avbräck

i påbörjade studier.

SACO föreslår att de som avser att bedriva studier vid filosofisk fakultet bör få

förhandsrätt att fullgöra sin militärtjänst omedelbart efter avslutade gymnasiestudier.

SFS anser att värnpliktstjänstgöringen inte får inkräkta på utbildningen

och att tjänstgöringen för alla studerande som så önskar bör förläggas antingen

i omedelbar anslutning till gymnasiestudiernas avslutande eller universitetsutbildningens

slut.

3.5 Särskilda utbildningslinjer och partiell utbildning

Teologiska, humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturv et enskapliga

fakulteterna i Uppsala, teologiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga

fakulteterna i Lund, humanistiska fakulteten i Stockholm, skolöverstyrelsen, statskontoret,

kompetensutredningen, utredningen rörande utbildning av bibliotekspersonal

in. m., SACO, SFS och Sveriges sociologförbund, Handelskamrarnas

nämnd samt Svenska landstingsförbundet tillstyrker förslaget att studerande skall

kunna medges rätt att genomgå särskild utbildningslinje eller partiell utbildning.

Tillstånd bör ges generöst i de fall en studerande sakligt kan motivera sin begäran.

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala hyser den förhoppningen, att vid utformningen

av särskilda utbildningslinjer fakultetsgränserna inte skall utgöra hinder.

Härigenom kan universitetets undervisningskapacitet utnyttjas på ett mera smidigt

sätt. Även SACO framhåller, att interfakultära utbildningar bör kunna inrättas

inom ramen för särskilda utbildningslinjer. Dessa bör permanentas, om de svarar

mot ett relativt stort avnämarområde.

Konsistoriet och teologiska fakulteten vid universitetet i Lund förmodar att mycket

få nyblivna studenter kan definiera sina önskemål så exakt att de vågar begära

särskild utbildningslinje. Tillstånd till sådan linje bör därför kunna ges även

sedan den studerande påbörjat sina studier inom en av de reguljära utbildningslinjerna.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg finner möjligheterna till särskilda utbildningslinjer

angelägna, eftersom de utgör incitament till nydaning inom såväl

forskning som yrkesverksamhet.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg anser att dessa utbildningslinjer

måste betraktas som en normal företeelse, för vilka tillstånd av dispenskaraktär

inte bör fordras och för vilka medel bör beviljas.

TCO framhåller att några andra kompetenskrav än de som gäller för de fasta

studiegångarna givetvis inte bör gälla för de särskilda utbildningslinjerna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Statskontoret förordar att dispensvillkoren övervägs mer ingående.

Enligt SACO bör den partiella utbildningen kunna utnyttjas för en del yrkesverksamma

grupper som fort- eller vidareutbildning. I vissa fall — t. ex. för hushållslärare,

ekonomiförestandare och hushallstekniker — bör kunna göras vissa avsteg

från de formella behörighetskraven. TCO framför liknande synpunkter och betonar

behovet av partiell utbildning för övningslärare, något som skulle kunna utgöra en

tillfredsställande utgångspunkt för fortsatta resonemang om att övningsämne och

läroämne skall kunna utgöra grund för lärartjänst. Grupper som kan antas behöva

partiell utbildning är folkhögskollärare med musikpedagogisk eller teckningspedagogisk

utbildning, studieförbundsinstruktörer och redan utbildade lärare som kan

tänkas vilja gå över till en annan skolform.

TCO menar att den partiella utbildningen kan komma att spela en stor roll i

framtiden genom den ökade satsningen på vuxenutbildning.

Historisk-filosofiska sektionen och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i

Uppsala, konsistoriet och teologiska fakulteten vid universitetet i Lund, filosofiska

fakulteten i Umeå och Svenska klassikerförbundet betonar att tillstånd bör ges av

rektorsämbetena efter hörande av utbildningsnämnd utan särskilt bemyndigande av

universitetskanslersämbetet. Även SACO avstyrker den av UKAS föreslagna modellen

för tillståndsgivning. I stället förordar organisationen en tillståndsnämnd

bestående av utbildningsbyråns (motsv.) chef som ordförande samt en lärar- och en

studeranderepresentant utsedda av berörd utbildningsnämnd. Ständigt adjungerade

bör vara handläggande studierådgivare och en representant för länsarbetsnämnden.

Handelskamrarnas nämnd befarar att tillstånd kommer att ges alltför restriktivt

om tillståndsgivmngen skall vila på vederbörande rektorsämbete och föreslår i

stället i likhet med Sveriges liberala studentförbund att en studierådgivare bör kunna

ge dispens.

Sveiiges socialdemokratiska studentförbund kan inte acceptera att uppgiften

lagts på rektorsämbetena, dvs. organ utan studentrepresentation. Tillstånd bör beviljas

av en central instans med lika representation av studerandeorganisationer

och utbildningsmyndigheter.

Historisk-filosofiska sektionen och samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala

betygar vikten av att tillräckliga resurser avsätts för de särskilda utbildningslinjerna.

3.6 Yrkesinriktande kurser

Ett stort antal remissinstanser framhåller det önskvärda i att yrkesinriktande

kursei kommer till stånd vid de filosofiska fakulteterna. Remissinstanserna erinrar

därvid om det stora intresset från näringslivet för sådana kurser, vilket bl. a. framgått

av arbetsmarknadsstyrelsens enkät.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

29

3.7 Deltidsstuderande

Juridiska fakulteten i Uppsala finner det angeläget att förvärvsarbete kan förenas

med studier. Samma ståndpunkt intar kompetensutredningen och ansluter sig

till de av UKAS framförda synpunkterna och förslagen.

Språkvetenskapliga sektionen och matematisk-naturv et enskapliga fakulteten i

Uppsala, konsistoriet, teologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna

i Lund, samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg, humanistiska och matematisknaturvetenskapliga

fakulteterna i Stockholm, filosofiska fakulteten i Umeå och SFS

är otillfredsställda med att utredningen inte närmare försökt visa hur de deltidsstuderande

skall inpassas i det system som föreslagits. En rad väsentliga praktiska

frågor har inte berörts.

Juridiska fakulteten i Lund saknar i stor utsträckning konkreta förslag för denna

kategori av studerande. Redan nu är cirka 1/5 av Stockholms universitets studenter

deltidsstuderande. Vidare kan man klart utläsa en tendens till avsevärd ökning

av antalet studerande vid kvällsuniversitet.

Hermods korrespondensinstituts stiftelse och arbetsmarknadsstyrelsen framhåller

att antalet deltidsstuderande i framtiden kommer att bli allt större på grund av

vaxande behov av fortbildning och vidareutbildning hos allt fler yrkesgrupper. Det

föreslagna systemet får inte medföra att det blir svårare för förvärvsarbetande att

bedriva deltidsstudier. Filosofiska fakulteten i Umeå, SACO, Handelskamrarnas

nämnd och Sveriges socialdemokratiska studentförbund efterlyser en klar definition

av vad som menas med deltidsstuderande.

Statistiska centralbyrån hävdar att studiesystemet inom de filosofiska fakulteterna

bör avpassas efter heltidsstuderande elever, men att därutöver möjligheter till effektiva

studier även måste beredas dem som av olika skäl önskar studera på deltid.

Konsistoriet vid universitetet i Stockholm framhåller bl. a. följande.

Den enskilda kursens stoff [bör] anpassas efter studier på deltid, detta som

skulle lösa åtskilliga av problemen för deltidsstuderande och ge samtliga studerande

möjlighet till differentierad studietakt. Den heltidsstuderande förutsätts

således läsa fler kurser under samma period. Det föreslagna systemet passar

bäst i stora ämnen, torde även gå att genomföra i mindre ämnen medan däremot

de laborativa ämnena far lämnas utanför, eftersom man där måste utnyttja laborationerna

maximalt och dessa ämnen som regel är spärrade.

Även samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm anser att kurser med långsammare

studietakt bör inrättas för deltidsstuderande och enligt humanistiska fakulteten

i Stockholm bör den studerande ha möjlighet att byta studietakt när omständigheterna

kräver det t. ex. för kvinnor i samband med barnsbörd.

Centrala studiehjälpsnämnden, TCO och Sveriges socialdemokratiska studentförbund

önskar att man skapar reguljära studiegångar för dem som under hela

studietiden eller delar därav inte kan eller önskar studera på heltid.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Humanistiska fakulteten i Göteborg menar att studerande, som spärrats ut, skali

äga rätt att fortsätta sina studier som deltidsstuderande.

Statistiska centralbyrån framhåller att deltidsstuderande i registreringshänseende

bör särskiljas från heltidsstuderande genom att den studerande inför varje termin

till institutionen bör anmäla om han avser att bedriva heltids- eller deltidsstudier.

Centrala studiehjälpsnämnden förordar också ett sådant registreringsförfarande.

Nämnden finner det vidare angeläget att skilja mellan de studerande, som av legitima

skäl bedriver deltidsstudier och de som är deltidsstuderande av bekvämlighetsskäl.

Det skulle enligt nämnden strida mot studiemedelsförordningen om även de

studerande, som utan legitima skäl faktiskt bedriver deltidsstudier, skulle kunna

erhålla studiemedel. Nämnden aktualiserar frågan om att för vissa studerande

kunna reducera studiemedlen i proportion till den tid som ägnas åt annat än studier.

Konsistoriet och humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund påpekar att det

finns en risk för att åtskilliga studerande låter registrera sig som deltidsstuderande

för att därigenom kunna passera trösklarna mellan olika studiekurser och löpa

mindre risk att bli avvisade om studieresultaten inte blir tillfredsställande. För att

detta skall undvikas, bör en studerande registreras som deltidsstuderande endast

om han kan styrka ett rimligt skäl till att han inte ämnar studera på heltid. De skäl

som institutionerna skall godta bör av rektorsämbetet närmare specificeras.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala och SACO påpekar att

UKAS bland de deltidsstuderande kategorierna borde medtagit förenings-, kårsoch

nationsfunktionärer.

Språkvetenskapliga sektionen och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i

Uppsala samt i Stockholm, SACO och Handelskamrarnas nämnd tillstyrker utredningens

förslag att undervisningsgrupper för deltidsstuderande bör få inrättas utan

hinder av gällande regler om visst minimiantal deltagare.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm anser att de deltidsstuderande

bör få större antal studierådgivningstimmar än heltidsstuderande.

Socialstyrelsen understryker arbetsgruppens uttalande att vissa handikappade

studerande, som inte förmår bedriva studier på heltid och i normal takt, bör

anses ha berättigade krav på särskilda anordningar i form av möjlighet till deltidsstudier.

Det är angeläget, att de handikappade studerandes situation särskilt

beaktas och att åtgärder vidtas för att underlätta deras studier. Dessutom bör en

generös inställning föreligga när det gäller frågor om inrättande av särskilda utbildningslinjer

i sådana aktuella fall.

Även TCO, SFS, Sveriges socialdemokratiska studentförbund och De handikappades

riksförbund framhåller att särskild uppmärksamhet bör riktas mot de handikappades

studieförhållanden. TCO ser det som självklart att handikappade bör få

ut oreducerade studiemedel, även om de bedriver deltidsstudier.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm, filosofiska fakulteten i Umeå

och SFS framhåller att särskilda regler rörande studiemedel till deltidsstuderande

bör utarbetas.

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala, teologiska fakulteten i Lund, Handels
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

kamrarnas nämnd och SFS föreslår en särskild utredning som bör behandla de deltidsstuderandes

problem. Filosofiska fakulteten i Umeå förordar en vidgad verksamhet

för deltidsstuderande, vilket enligt fakulteten implicerar en ökning av den

decentraliserade undervisningen.

3.8 Undervisningen

Språkvetenskapliga sektionen och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i

Uppsala, teologiska fakulteten i Lund, samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg,

matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm, universitetspedagogiska

utredningen samt SFS understryker nödvändigheten av att individualiserad och

differentierad undervisning ordnas inom ramen för den föreslagna utbildningsorganisationen.

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala och SACO säger att särskild vikt bör

läggas vid den kritiska skolningen och den vetenskapliga metodiken. Svenska landstingsförbundet

och SACO framhåller att de studerande bör ges tillfälle att lära sig

tillämpa vetenskapliga arbetsmetoder, varmed avses metoder för faktainsamling

och analys av dessa i form av uppsatser och examensarbeten.

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala föreslår att vad i betänkandet kallas

ensidigt faktainlärande inom språkundervisningen tillerkännes sin givna plats och

att färdighetsmomentets betydelse i språken tydligt framhäves, framför allt i de

enskilda språkämnenas studieplaner. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i

Göteborg anför att metodikträning kan bli meningslös, om inte ett tillräckligt mått

av faktainlärning tolereras.

Hermods korrespondensinstituts stiftelse anför.

I dagens universitetsundervisning tillämpas fortfarande högst traditionella undervisningsmetoder.

Hermods skulle vilja föreslå en försöksverksamhet med upplösning

av terminsbegreppet, varvid de studerande bedriver självstudier på basis av självinstruerande

material med möjlighet till tvåvägskommunikation, eventuellt i form

av datarättade prov i anslutning till en i fråga om timtal starkt reducerad muntlig

undervisning. Man skulle härvid kunna utnyttja vissa av de erfarenheter som göres

av skolöverstyrelsen, Sveriges radio och Hermods i det s. k. deltaprojektet för lärarfortbildning

i matematik. Att bedriva en dylik undervisningsmetodik i större skala

bör starkt underlättas genom utredningens förslag att studie- och organisationsplaner

göres likformiga för hela riket. Härigenom breddas underlaget för framställning

av läromedel av olika slag.

Teologiska fakulteten i Lund, SACO och SFS uttrycker sin tillfredsställelse över

förslaget om studieteknisk träning i början av de akademiska studierna.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund anser att undervisningen i princip bör

göras obligatorisk, men dispens lämnas frikostigt. SFS motsätter sig generellt en

obligatorisk undervisning men undantar laborativa moment, viss seminarieundervisning,

exkursioner och därmed direkt jämförbara moment.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

3.9 Proven

Konsistoriet vid universitetet i Lund finner det önskvärt att diagnostiska prov

utnyttjas i undervisningen i högre grad än vad som för närvarande sker. Framför

allt torde diagnostiska prov vid studiernas början kunna ge förutsättningar för en

realistisk studievägledning, grundad på den studerandes reella förkunskaper och

förmåga att tillgodogöra sig undervisningen, och för en differentiering och individualisering

av undervisningen redan på ett tidigt stadium. Även SACO förordar

diagnostiska prov.

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala och SFS varnar för alltför täta prov särskilt

under den första terminen.

Teologiska fakulteten i Lund finner det olämpligt med alltför täta prov, då sammanhanget

i undervisningen därigenom lätt kan gå förlorat. Bortsett från rent undervisningsvärderande

prov, som bör kunna användas i viss omfattning, torde det

vara lämpligt med ett prov var fjärde till sjätte vecka. Det blir då emellertid mycket

väsentligt att de studerande genom en grundlig studieteknisk träning i början av de

akademiska studierna får lära sig att läsa med sikte på kunskapsredovisning i större

avsnitt än de tidigare varit vana vid. Fakulteten och SACO understryker därför vad

utredningen säger om behovet och utformningen av en sådan träning.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg finner diagnostiska prov

värda att pröva, dock icke i den omfattning, som utredningen förordar. Tendensen

att dela upp de egentliga kunskapsproven, så att de fördelas på många små kursavsnitt

får enligt fakulteten icke drivas för långt. UKAS betonar, att överblick och

känsla för sammanhang i annat fall kan gå förlorade. Fakulteten vill starkare än

utredningen understryka riskerna och framhålla värdet av sluttentamina på större

avsnitt.

SFS anför att en klar uppdelning måste göras mellan prov i diagnostiskt syfte

och i examinationssyfte och att prov i examinationssyfte endast bör förekomma

under undervisningsmoment där klara och entydiga målbeskrivningar finns för

undervisningen.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala delar helt arbetsgruppens

mening att provens innehåll och utformning över huvud taget måste ägnas stor

uppmärksamhet, detta på grund av den starkt styrande effekt som examinationen

har på de studerandes studier. Examinationen måste spegla målsättningen att öka

metodträningen på den ensidiga faktainlärningens bekostnad.

Konsistoriet och humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund påpekar att

examinationen generellt blir mera resurskrävande än nu. De diagnostiska proven

— som för att ge effekt inte får komma med alltför långa mellanrum — kommer

att kräva avsevärda arbetsinsatser. Om lärarnas arbetsbörda inte skall bli orimlig,

måste dessa ökade förpliktelser kompenseras genom nya normer för nedsättning i

undervisningsskyldigheten för examination.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

33

3.10 Betygssättningen

Konsistoriet och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i

Uppsala, konsistoriet, teologiska, humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna vid universitetet i Lund, matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Stockholm, statistiska centralbyrån, utredningen rörande

utbildning av bibliotekspersonal m. m., Handelskamrarnas nämnd samt Hermods

korrespondensinstituts stiftelse tillstyrker den fyragradiga betygsskalan.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg accepterar den fyragradiga

skalan under förutsättning att den innebär absolut betygssättning.

Teologiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna i Uppsala, humanistiska och

samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm, konsistoriet vid universitetet i

Umeå, skolöverstyrelsen, centrala studiehjälpsnämnden, SACO och TCO förordar

en tregradig betygsskala.

SFS, Sveriges liberala studentförbund och Sveriges socialdemokratiska studentförbund

avstyrker förslaget med kvalitetsbetyg samt förordar i stället »godkänd»

och »icke godkänd».

SFS anser vidare att talan mot beslut om betyg skall få föras.

Humanistiska fakulteten i Stockholm avstyrker sammanfattande betyg med

följande motivering.

Studiekurserna kommer i många fall att innehålla delkurser av mycket varierande

beskaffenhet. I ett modernt språk kan det mycket väl tänkas att en och

samma studerande erhåller ett högt vitsord för språklig färdighet och ett lågt vitsord

för metodiska insikter. En sammanräkning kan resultera i ett medelgott betyg,

som är föga upplysande för den som skall använda betyget för att bilda sig en uppfattning

om vederbörandes kapacitet. Enligt fakultetens mening bör vitsorden för

varje kurs anges i de bevis, som universitetet utfärdar.

TCO anför att, eftersom sammanfattningsbetyget anges med en decimal, resultatet

alltså blir en 41-gradig betygsskala — från 2,0 till 5,0. Ett sådant betygssystem

skulle om det genomfördes skapa en onödig betygshets bland de studerande och

förvirring på arbetsmarknaden. Med de minst sagt bristfälliga normer som gäller

för betygssättningen skulle det uppstå stora orättvisor mellan studerande t. ex.

från olika universitetsorter.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm och arbetsmarknadsstyrelsen

framhåller, att det från arbetsmarknadssynpunkt är angeläget att ett

enhetligt betygssystem införs för hela det akademiska utbildningsområdet så att det

blir möjligt för arbetsförmedlare och arbetsgivare att betygsmässigt jämföra sökande

av skilda utbildningskategorier.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala, konsistoriet och samhällsvetenskapliga

fakulteten vid universitetet i Göteborg och filosofiska fakulteten i Umeå förordar

att universitetskanslersämbetet låter utreda de problem som hänger samman

3 —- Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt Nr 4

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

med differentierad betygssättning. Universitetspedagogiska utredningen aviserar att

den i sitt principbetänkande kommer att behandla bl. a. betygssättnings- och examinationsfrågor.

3.11 Åtgärder för förbättring av genomströmningen

Konsistoriet vid universitetet i Lund, statistiska centralbyrån, centrala studiehjälpsnämnden,

SACO och LO finner de framlagda förslagen vara i hög grad

ägnade att minska parallelläsning och innebära betydande fördelar jämfört med

nuvarande förhållanden. Systemet torde leda till att studietiderna kan förkortas.

Universitetspedagogiska utredningen framhåller att pedagogiska åtgärder och studierådgivning

är väsentligare än administrativa föreskrifter om en ökad genomströmning

skall uppnås. TCO ser en effektivering av undervisningen som det bästa sättet

att komma till rätta med de långa studietiderna.

Konsistoriet vid tekniska högskolan i Stockholm framhåller bl. a. följande.

Vid de tekniska fakulteterna har emellertid parallelläsning i någorlunda begränsad

omfattning ansetts vara lämplig. Man torde sålunda i allmänhet inom fakulteten

ha den uppfattningen, att två eller tre ämnen kan läsas parallellt. Man bör överväga

huruvida man inte försöksvis bör enligt konsistoriets mening i vissa fall medge

parallelläsning vid de filosofiska fakulteterna, även om man inför ett system med

fasta studiegångar.

3.11.1 Obligatorieläggande av proven

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala, teologiska och filosofiska

fakulteterna i Lund, konsistoriet, humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna

vid universitetet i Göteborg, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna i Stockholm, SACO samt Handelskamrarnas nämnd tillstyrker

obligatorieläggande av proven.

Övervägande antalet remissinstanser, som tagit upp denna fråga, förordar att

omtentamen bör medges — också i betygshöjande syfte. I sammanhanget presenteras

ett stort antal förslag främst rörande tidpunkten för omtentamenstillfällena.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala anser att den studerande bör få ett

tillfälle att höja betyget. Man får annars räkna med den konsekvensen, att den

som vid första tentamenstillfället blivit underkänd, trots detta i sina examenshandlingar

kan få ett högre betyg i ämnet än den som vid första tillfället presenterat en

godkänd tentamen. Även humanistiska fakulteten i Göteborg, filosofiska fakulteten

i Umeå och konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola förordar ett tillfälle att

höja betyg.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund framhåller bl. a. följande.

I en studiekurs bygger de olika kurserna ofta på förkunskaper, som förvärvats

i tidigare kurser. En studerande som misslyckats i en kurs får därför svårare att

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

35

tillgodogöra sig stoffet i den följande. Det vore därför lämpligare, om han så

snart som möjligt kunde läsa in det försummade och erhöll möjlighet till omprövning.

Även från inlärningssynpunkt vore detta att föredraga.

Fakulteten vill av denna anledning föreslå ytterligare ett provtillfälle under terminen

i kombination med ökad studierådgivning. Efter ett underkänt prov bör den

studerande bli föremål för individuell studierådgivning, varvid en bedömning görs

i fråga om lämplig tidpunkt för nytt prov. Erforderliga resurser för verksamheten

måste ställas till förfogande.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm framhåller bl. a. följande.

Det är synnerligen önskvärt att en möjlighet till omtentamen ges i anslutning till

kursen. Detta gäller särskilt för de kurser i vilka goda kunskaper är nödvändiga för

de fortsatta studierna. Elever kan även misslyckas i tentamen p. g. a. tillfälliga

orsaker och det förefaller fakulteten väl hårt att omtentamen inte skall kunna ske

förrän vid höstterminens början i sämsta fall nära ett år efter den aktuella kursen.

Det hade naturligtvis varit önskvärt med två perioder för omtentamen och fakulteten

anser att en dylik anordning är möjlig trots den nuvarande terminsindelningen.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund och centrala studiehjälpsnämnden stöder

UKAS’ förslag att endast ett omtentamenstillfälle ges vid höstterminens början.

Nämnden, TCO och filosofiska fakulteten i Umeå önskar att detta tentamenstillfälle

flyttas från den 1 september till omkring den 20 augusti, så att resultaten från

dessa prov kan föreligga vid höstterminens början den 1 september.

Konsistoriet samt teologiska och humanistiska fakulteterna i Lund framhåller att

omtentamen bör kunna ske — förutom omkring den 1 september — under en

eventuell återläsningstermin.

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala, humanistiska och samhällsvetenskapliga

fakulteterna i Stockholm, filosofiska fakulteten i Umeå, konsistoriet vid Chalmers

tekniska högskola, socialstyrelsen, Handelskamrarnas nämnd, TCO och SFS anser

att möjlighet till omtentamen bör finnas också före vårterminens början, för att inte

tidsintervallet mellan de båda proven skall bli för långt.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala, TCO, SFS och värnpliktsnämnden

vill ha ett extra tentamenstillfälle vid vårterminens slut eller omkring den

1 juli.

Värnpliktsnämnden anför bl. a. följande.

För att i görligaste mån minska repetitionsutbildningens negativa effekter på

studierna är det av vikt att antalet tentamenstillfällen ökas och att reglerna för

tillträde till följande års studiekurser uppmjukas. Bl. a. synes det angeläget att ett

extra tentamenstillfälle anordnas i slutet av juni eller början av juli.

Juridiska fakulteten och historisk-filosofiska sektionen i Uppsala, matematisknaturvetenskapliga

fakulteten i Lund och Sveriges socialdemokratiska studentförbund

förordar att möjlighet till prövning bör kunna erbjudas i princip när

som helst eller ett flertal gånger under terminerna.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

3.11.2 Repetitorier sommartid

Teologiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten samt språkvetenskapliga

sektionen i Uppsala, konsistoriet, teologiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga

fakulteterna i Lund, filosofiska fakulteten i Umeå och Handelskamrarnas

nämnd finner det angeläget att repetitorier sommartid kommer till stånd, för att

genomströmningstakten skall kunna hållas. De betonar också, liksom samhällsvetenskapliga

fakulteten i Stockholm, vikten av att tillräckliga resurser ställs till

förfogande. Centrala studiehjälp snämnden anser att möjligheter till organiserade

sommarstudier bör öppnas även för dem som bedrivit sina studier i normal takt.

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala, TCO och SFS framhåller att studiemedel

bör utgå också under sommaren.

3.11.3 Trösklar

SACO framhåller att tröskelsystemet bör ses inte som ett avvisningssystem utan

som en »uppflyttningsspärr», där den studerande inte tillåts påbörja parallellstudier

utan får »sitta kvar» en termin.

SFS anser att tröskelsystemet bör utformas så att den som inte når upp till

tröskeln får ett individuellt studieschema för den kommande terminen.

Konsistoriet samt teologiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universitetet

i Lund, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg och humanistiska

fakulteten i Stockholm accepterar i princip tröskelreglema men önskar i

vissa fall en uppmjukning när det gäller t. ex. övergång från grundkurs till påbyggnadskurs.

Konsistoriet vid universitetet i Lund menar att sådan övergång bör få

ske även om en mindre eftersläpning föreligger.

Teologiska fakulteten i Lund anser att samma generella regler bör gälla för

övergång från grundkurs till påbyggnadskurs som för övergång från första till andra

avdelningen. I respektive studieplaner bör anges om något eller några moment

i grundkursen ovillkorligen måste vara avklarade innan påbyggnadskursen får

påbörjas.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala påpekar de speciella svårigheter

som kan uppstå, när en studerande vill börja en påbyggnadskurs på vårterminen

och inte haft tillfälle till inläsning och tentamen mellan höst- och vårterminerna.

Konsistoriet vid universitetet i Lund påpekar att blockämnena intar en särställning

vid övergång från grundkurs till påbyggnadskurs.

Tekniska fakultetens utbildningsnämnd vid tekniska högskolan i Lund anser att

den föreslagna spärren mellan det första och andra året är olämplig.

3.11.4 Kvarsittningstermin

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala ifrågasätter om inte studerande som

uppnått 30 respektive 70 poäng bör få möjlighet att frivilligt sitta kvar. Detta skulle

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

37

ge de studerande med svårigheter att hålla en normal studietakt möjlighet att påbörja

det andra respektive det tredje studieåret utan att belastas av eftersläpande

delar av första respektive andra studieåret.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm finner förslaget med kvarsittningstermin

orationellt och framhåller bl. a. följande.

En studerande som inte lyckas uppnå tröskeln 30 poäng under första året måste

få stora svårigheter att helt på egen hand, utan stöd av lärare, tillgodogöra sig de

moment som han misslyckats med. Om han dessutom nekas studiemedel försätts

han i en ohållbar situation.

Det framgår inte av betänkandet om man tänkt sig att kvarsittarna skall ges särskilda

tentamenstillfällen eller om de skall tentera i samband med den ordinarie

examinationen på resp. avsnitt. Om det senare är fallet råkar den som misslyckats

på kurser som ligger tidigt på terminen illa ut.

Det vore säkert effektivare om för de studenter som efter en eller ett par kurser,

dvs. kanske efter en halv termin, kan konstateras ha halkat efter undervisningen

kunde organiseras med utgångspunkt från att 40 poäng kommer att erfordra tre

terminer.

Enligt teologiska fakulteten i Lund bör den studerande göra upp en studieplan

för terminen i samråd med studierådgivare och eventuellt ämnets studierektor.

Fakulteten förutsätter också, att den studerande skall ha rätt att gå om kurser och

inte behöva vara hänvisad till enbart självstudier.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala anför att den studerande

bör vara garanterad förslagsvis två tentamensmöjligheter på varje resterande kurs

under kvarsittningsterminen. De av UKAS föreslagna möjligheterna att i mån av

tid under en kvarsittningstermin kunna få delta i kurser inom andra avdelningen

torde behöva preciseras närmare. Man bör kanske snarare räkna med att kvarsittare

kan hinna genomgå smärre kurser i ADB, statistik och liknande, eller delta i

delar av undervisningen för följande studiekurs.

SFS anser att studiemedel skall beviljas för studier under kvarsittningstermin.

3.11.5 Studierektorer

Förslaget om särskild studierektor för varje utbildningslinje tillstyrks av konsistoriet

och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Uppsala, teologiska

och humanistiska fakulteterna i Lund, samhällsvetenskapliga fakulteten i

Stockholm, filosofiska fakulteten i Umeå, konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola

samt SACO.

Humanistiska fakulteten i Lund och SACO förutsätter att de lärare som förordnas

på dessa befattningar får väsentligt nedsatt undervisningsskyldighet, enligt

SACO även arvode.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Statskontoret ställer sig tveksamt till förslaget om studierektorer som administrativa

ledare för utbildningslinjerna inte minst med hänsyn till att samma ämne

ofta förekommer vid flera linjer och framhåller bl. a. följande.

Härtill kommer att andra avdelningen av en utbildningslinje normalt omfattar

ett stort antal studiekurser i skilda ämnen, vilket snarare synes aktualisera frågan

om fakulteternas och utbildningsnämndernas uppgifter och organisation.

Den administrativa ledningen för utbildningslinjerna bör förläggas till fakultetsnivån

och utövas av utbildningsnämnderna och inte studierektorer eller studierektorskollegier.

Med administrativa ledningsuppgifter förstås härvid främst översiktlig

utbildningsplanering, samordning av studiekurserna inom och mellan linjerna

samt uppföljning av studieresultat. Dessa ledningsfunktioner bör lämpligen utövas

av de organ som ytterst är ansvariga för hur utbildningen genomförs. Om detta

ansvar läggs på utbildningsnämnderna, skapas garantier för att skilda studiekurser

samordnas under hänsynstagande till samtliga berörda utbildningslinjer. Samtidigt

kan renodlat administrativa arbetsuppgifter överföras till administrativ personal

vid utbildningsbyråerna och lärarnas direkta befattning med löpande administrativa

göromål minskas.

Humanistiska fakulteten i Stockholm avstyrker förslaget om linjerektor och

anför bl. a. följande.

Skulle man införa ett system med studierektorer för de olika utbildningslinjerna,

skulle detta ytterligare öka de nuvarande studierektorernas administrativa arbete

genom formella sammanträden och skriftväxling med ett flertal instanser. Så långt

möjligt bör man lösa samordningsfrågorna genom ett informellt samarbete mellan

institutionernas studierektorer. Det torde också i regel vara svårt att finna personer,

som är kompetenta att bedöma de pedagogiska problemen i ämnen, i vilka de

saknar undervisningserfarenhet.

3.12 Riktpunkter för genomströmning

Centrala studiehjälp snämnden tillstyrker riktpunkterna för genomströmning.

Nämnden understryker att studieresultaten vid de olika institutionerna följs med

uppmärksamhet och snabbt analyseras så att åtgärder omedelbart kan vidtas om

det visar sig att studietiderna tenderar att överskridas.

Konsistoriet vid universitetet i Lund konstaterar att riktpunkterna endast avser

aktiva studerande och att begreppet »aktiv studerande» nu ges en klar definition.

Självklart är enligt konsistoriet att universiteten inte kan åläggas ett ansvar för

studietiderna för dem som ej i full utsträckning utnyttjar undervisningen. Samtidigt

bör dock påpekas att det krävs avsevärda administrativa resurser för att fastställa

vilka enskilda studerande som verkligen deltagit i 75 % av undervisningen.

Om detta system ej skulle visa sig fungera, måste andra vägar sökas.

Humanistiska fakulteten i Lund finner det angeläget att statistiken över genomströmningen

endast räknas på dem som deltagit i minst 75 % av undervisningen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Statistiska centralbyrån ser de föreslagna reglerna som en förbättring men avstyrker

att 75-procentskriteriet skall ingå i en ny normalstudietidsbestämmelse.

Centralbyrån anser att beräkningarna i stället skall grundas på dem som vid anmälan

till terminens studier angivit att de planerar studera på heltid och som ej

senare meddelat oförutsedda studiehinder.

Beträffande 75-procentskriteriet ställer sig statskontoret tveksamt till möjligheterna

att åstadkomma en tillförlitlig och hanterlig närvaroredovisning, som också

innehåller uppgifter om deltagande i undervisningen, och erinrar om erfarenheterna

av hittills bedrivna försök med ämnesvis närvaroredovisning. Det kan för övrigt

ifrågasättas, om procenten »deltagande i undervisning» verkligen utgör något

lämpligt mått på studieaktivitet, eftersom undervisningen vid högre läroanstalter i

princip är frivillig.

SFS anser att arbetsgruppens förslag om riktpunkter för genomströmningen bör

genomföras, dock med inräknande även av studerande som inte deltagit i 75 %

av undervisningen.

Konsistoriet och teologiska fakulteten vid universitetet i Lund framhåller att riktpunkterna

främst bör ses som en indikator på studiesituationen inom de enskilda

studiekurserna. Om särskilda skäl föreligger — exempelvis att studerandegruppen

har dåliga studieförutsättningar — bör en lägre genomströmningstakt kunna

accepteras.

Bestämmelserna för att garantera genomströmningstakten måste enligt SACO

förses med vissa reservationer för att inte leda till orimliga resultat. Om speciella

skäl till en lägre genomströmning än den fastställda visar sig föreligga, exempelvis

att studerandegruppen genomsnittligt har dåliga studieförutsättningar, måste en

lägre takt för genomströmningen kunna accepteras. Riktpunkterna för denna förutsätts

sålunda avse en population med normala studieförutsättningar. Vidare bör

en något lägre takt accepteras när det gäller förstaterminsämnen.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala påpekar att hänsyn måste

tas också till sådana som på grund av sjukdom eller handikapp ej är lika snabba

som flertalet.

Filosofiska fakulteten i Umeå anför bl. a. följande.

I princip beror proportionen godkända studerande på en kurs av åtminstone

följande faktorer:

a) kursens svårighetsgrad,

b) studentgruppens studieförutsättningar,

c) undervisningens effektivitet,

d) examinationsförfarandet.

Den reella konsekvensen av UKAS’ förslag om en föreskriven framgångskvot kan

bli en studentstyrning av examinationsförfarandet, där faktorerna a, b och c

praktiskt taget elimineras. Risken finns alltså att institutionerna justerar kravnivån

på examinationen utan att ta vederbörlig hänsyn till de reella pedagogiska problemen.

För att undvika en sådan ogynnsam utveckling krävs i själva verket ytterst

omsorgsfulla målanalyser av varje studiekurs. Sådant underlag för den föreslagna

åtgärden saknas emellertid.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

3.13 Regler för rätten till fortsatta studier

LO tillstyrker de föreslagna avvisnings- och dispensreglerna. Organisationen

framhåller dock nödvändigheten av att hänsyn tas till sådana individuella olikheter

vilka ej kan inskrivas och preciseras i regler och vilka kan medverka till att

studietakten ej kan hållas.

Konsistoriet och samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund, SACO och SFS avstyrker

avvisningsreglema och framhåller att den adekvata reaktionen vid ett

studiemisslyckande bör vara studierådgivning.

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala vill att avstängning från studier inom

fakulteten tillämpas med varsamhet.

Humanistiska fakulteten i Lund anser att det i vissa fall kan vara befogat att

avvisa en studerande från fortsatt utbildning om hans studieresultat är klart otillfredsställande

och anför bl. a. följande.

Avvisningsregeln bör utformas så, att fakulteten kan besluta om avvisning, men

att det inte skall åligga den att ex officio pröva varje förekommande fall. En sådan

regel skulle i sak ansluta sig till de nuvarande föreskrifterna i de medicinska

och odontologiska examensstadgoma, där fakulteten, om någon underkänts fyra

gånger, »må besluta, att han icke vidare äger rätt att undergå prövning inom

fakulteten».

Enligt statskontoret bör övervägas att införa en första prövning redan efter två

terminers studier med ovillkorlig rätt till fortsatta studier endast för studerande som

då uppnått förslagsvis minst 20 poäng. Otillräckliga studieförutsättningar hos de

studerande eller misslyckade studieval skulle härigenom kunna upptäckas tidigare.

En prövning redan efter andra terminen anknyter också bättre till studiemedelssystemet.

Humanistiska fakulteten i Göteborg framhåller att prognosen för den, som under

de tre första terminerna framgångsrikt avslutat studierna i ett ämne, bör anses så

god, att senare utspärrning inte bör komma ifråga. Senare studiesvårigheter bör

mötas med rådgivande och kuratoriska åtgärder, inte med hot om avvisning.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner det vara rimligt att de som inte fyller vissa

minimikrav beträffande studieprestationer inte utan vidare ges rätt att fortsätta

studierna. De föreslagna reglerna bör ges en sådan tillämpning att den som har en

relativt kort återstående studietid beviljas möjlighet att fullgöra den påbörjade

utbildningen.

Centrala studiehjälp snämnden tillstyrker UKAS’ förslag om att i framtiden

rätten till studier vid filosofisk fakultet begränsas så att i första hand studieresultat

och studieförmåga i stället för privatekonomiska förhållanden får avgöra om

studierna kan fortsättas. Nämnden föreslår att — så länge en filosofisk grundexamen

bibehålies — den som nått fram till andra avdelningen inom en utbild
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

41

ningslinje aldrig skall kunna förlora rätten att deltaga i undervisning och examination.

För en person som nått så långt i sin utbildning kan det knappast vara motiverat

att uppställa några gränser varinom studierna måste fullföljas.

TCO vill speciellt framhålla att hänsyn tas till om den studerande befinner sig

nära sitt utbildningsmål. I så fall bör man kunna tillåta att han får avsluta sina

studier.

Teologiska fakulteten i Uppsala och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i

Göteborg framhåller möjligheterna att byta utbildningslinje efter första årets studier

underlättas för sådana studenter, som finner sig ha valt fel.

Historisk-filosofiska sektionen i Uppsala och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

i Stockholm yrkar på generell rätt att byta utbildningslinje mellan första

och andra året.

SFS anför bl. a. följande.

att utspärrning endast skall kunna gälla utbildningslinje,

att den som avvisas från vidare studier vid universitet ej skall avstängas från

rätten att genomgå examination,

att minst ett byte av utbildningslinje generellt bör medges efter enbart anmälan

härom.

Konsistoriet och teologiska fakulteten vid universitetet i Lund påpekar att förslaget

till kungörelse saknar föreskrifter om byte av utbildningslinje.

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala, konsistoriet och samhällsvetenskapliga

fakulteten vid universitetet i Lund anser att ärenden om dispenser och utspärrning

skall bedömas på lärosätesnivå och avgöras utifrån den studerandes studieförutsättningar

utan att höra studiemedelsnämnd. Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala

föreslår att dessa ärenden regelmässigt delegeras till utbildningsnämnden, som skall

ha beslutanderätt.

SACO och filosofiska fakulteten i Umeå betonar behovet av koordinering mellan

utbildnings- och studiemedelsnämnd i frågor som sammanhänger med tillämpningen

av tröskelregler.

Enligt TCO bör beslutanderätten läggas på ett speciellt organ med anknytning

till utbildningsnämnderna, där fakultet eller sektion, de studerande och studiemedelsnämnderna

får utse representanter.

Även Sveriges socialdemokratiska studentförbund förordar att ett särskilt organ

inrättas, där studiesocial expertis ingår och där studentorganisationerna får hälftenrepresentation.

3.14 Studieplaner

Endast ett fåtal remissinstanser har lämnat synpunkter på den principiella uppläggningen

av studieplanerna. Detta torde få ses mot bakgrunden av att studieplanerna

avses bli behandlade i samband med arbetsgruppens betänkande 11.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Ma]:ts proposition nr 4 år 1969

Statskontoret, centrala studiehjälpsnämnden och kompetensutredningen tillstyrker

riksgiltiga studieplaner. Nämnden framhåller att riksgiltiga studieplaner i hög

grad kommer att underlätta jämförelsen av studieprestationer mellan olika lärosäten.

En annan och väsentligare sak är dock att byte av läroanstalt kan ske utan

att studieförseningar behöver uppstå.

TCO instämmer i förslaget om riksgiltiga studieplaner men anför bl. a. följande.

Man bör gå längre i samordningen av den undervisning som ges vid de olika

universiteten. Denna större samordning bör ha till uppgift att framför allt göra de

krav som ställs på de studerande mera riksgiltiga. Denna målsättning kan bättre

tillgodoses, om man låter UKÄ kontrollera att omfånget på den litteratur som

ingår i kurserna är någorlunda lika över hela landet. Därutöver torde man kunna

överväga att, när det gäller grundkurserna, gå längre och försöka fastställa riksgiltiga

litteraturlistor. Härigenom skulle man också få möjlighet att på dessa kurser

få riksgiltiga prov. Inom vissa ämnen har man med framgång gjort försök med

sådana prov. Denna försöksverksamhet bör fortsätta, och UKÄ bör göra insatser

för att stimulera all sådan verksamhet. Den ytterligare samordning av undervisningen

som TCO här förordar innebär inte att man bör eftersträva ett fullständigt

utsuddande av alla lokala profiler, men dessa bör framför allt kunna komma till

uttryck i påbyggnadskurserna och forskningen.

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala, konsistoriet, teologiska, humanistiska

och samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universitetet i Lund, matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Göteborg, filosofiska fakulteten i Umeå, konsistoriet vid

handelshögskolan i Göteborg och SACO kan acceptera riksgiltiga studieplaner, om

lokala avvikelser från studieplanen medges.

Filosofiska fakulteten i Umeå befarar att riksgiltigheten kan verka hämmande

på den lokala innovationsverksamheten och lämna alltför stort spelrum för konservativa

krafter.

Humanistiska fakulteten i Stockholm anser att riksgiltigheten bör begränsas till

att gälla standardkurser.

SFS framhåller att studieplanerna bör vara riksgiltiga till 40-poängsnivå och att

ämneskonferenser hålls regelbundet.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg förordar också ämneskonferenser

på riksplanet före fastställandet av studieplanerna.

Skolöverstyrelsen tillstyrker att studieplanerna fastställs i samråd mellan universitetskanslersämbetet

och skolöverstyrelsen och förutsätter därvid, att detta inte

innebär någon minskning av styrelsens nuvarande möjligheter att påverka studieplanernas

utformning.

SFS framhåller bl. a.

att studieplanerna måste innefatta en detaljerad beskrivning av studiekursernas

målsättning samt de i studiekursen ingående enskilda kursernas målsättning,

att studietidsplanerna bör fastställas lokalt,

att särskild litteraturförteckning bör uppgöras för varje kurs.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 4 år 1969

43

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg ifrågasätter den s. k. pedagogiska

strimman i lärarutbildningslinjerna, eftersom utbildningen i många fall

kommer att bli gemensam för blivande lärare och studerande med annan inriktning.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm föreslår att den pedagogiska

strimman utgår ur den ämnesteoretiska delen av utbildningen, eftersom den

kommer att innebära stora organisatoriska svårigheter. Enligt SACO har UKAS

inte klargjort hur den pedagogiska strimman skall inordnas i studiegången eller

hur den skall värderas poängmässigt. SACO föreslår att dessa frågor utreds

närmare.

Kompetensutredningen föreslår att principerna för utformning för förkunskapskrav

för tillträde till ämnesteoretisk lärarutbildning också skall gälla för andra

utbildningslinjer och studerande än de lärarinriktade. Vidare tillstyrks att möjligheten

till dispens från stadgade krav på förkunskaper skall få en motsvarighet i

den nya utbildningsorganisationen och att som alternativ till angivna förkunskapskrav

alltid skall anges »motsvarande kunskaper».

Humanistiska fakulteten i Lund påtalar det orimliga i att i utbildningslinjerna

18—25 kräva latin eller allmän språkkunskap för tillträde till lärarhögskola. Självfallet

skall dessa förkunskaper vara villkor för tillträde till de teoretiska studierna.

SFS framhåller att endast sådana förkunskapsprov uppställs, som är nödvändiga

för att tillgodogöra sig kursen.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala framhåller bl. a. följande.

För ämnet matematik innebär förkunskapskraven att en stor del av de studerande

kan beräknas ha mycket blygsamma matematikkunskaper från gymnasiet.

Analoga förhållanden torde gälla även andra universitetsämnen. Fakulteten anser

att propedeutiska kurser för sådana studerande är en lämplig åtgärd för att effektivisera

deras studier.

Språkvetenskapliga fakulteten i Uppsala förordar att studiemedel skall utgå för

alla kompletteringsstudier som är avsedda att utgöra direkt förberedelse för universitetsstudier.

3.15 Ökat behov av studierådgivniiig

Remissinstanserna instämmer i arbetsgruppens framhävande av studierådgivningens

vikt. En allmän åsikt är att det av UKAS föreslagna utbildningssystemet

ställer ökade krav på yrkesvägledande och studierådgivande organ och att en ökad

satsning på dessa områden är nödvändig såväl på gymnasialt stadium som vid

universitetens utbildningsenheter och institutioner.

Så understryker t. ex. matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund vikten

av sakkunnig yrkesvägledning redan i gymnasiets avgångsklass och matematisknaturvetenskapliga

fakulteten i Göteborg framhåller vikten av att välunderbyggda

prognoser om yrkessituationen står till buds.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola tillstyrker förslagen om en förstärkt

förakademisk rådgivning och vägledning men framhåller bl. a. följande.

En effektivisering i detta avseende behöver icke enbart innebära krav på nya

tjänster för yrkesvägledning. Det torde i nuläget vara viktigare att bearbeta målanalyserna

för de olika utbildningslinjerna. Den frågan bör ställas: vilka råd kan

yrkesvägledarna ge gymnasister inför valet av utbildningslinjer med hjälp av de

beskrivningar som kommer att stå till förfogande under nästa läsår. Såvitt konsistoriet

kan finna erfordras åtskillig komplettering av dessa för att en godtagbar yrkesvägledning,

avseende främst näringslivets olika områden, skall kunna genomföras.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att en avsevärd yrkesvägledningsinsats kombinerad

med arbetsmarknadsinformation kommer att krävas inför övergången till

den andra avdelningen i studierna. Valet mellan påbyggnadskurs(er) och ytterligare

grundkurs(er) kan vara avgörande för vilka möjligheter som sedan öppnar sig på

arbetsmarknaden.

Handels kamrarnas nämnd anser att det med hänsyn till resurskraven vore lämpligast

att satsa på studierådgivning vid början av eller före studierna. Därför bör

obligatorisk individuell studierådgivning krävas före påbörjande av studierna i

någon baskombination. Sådan studierådgivning skulle avsevärt minska behovet av

ordinarie (i efterhand uppsökande) studierådgivning.

Svenska stadsförbundet vill framföra ett önskemål om att den högre utbildningens

organ sprider information till avnämarna, dvs. arbetsgivare av alla kategorier,

om ämneskombinationer, betygssystem etc. En sådan marknadsföring, som f. n.

helt saknas, framträder som så mycket mera angelägen när nu genomgripande förändringar

i utbildningssystemet kommer till stånd.

Skolöverstyrelsen anför bl. a. följande.

I den studie- och yrkesvägledning, som bör ges långt ner i skolan, är det viktigt

att söka konkretisera vad de hårt bundna studievillkoren för att få gå vidare och att

uppbära studiemedel innnebär i fråga om anslag och färdighet »att studera». De

individuella olikheterna i dag kan säkerligen genom en bättre studieteknik och en

starkare målinriktning minskas, men ingalunda utplånas. Elever och föräldrar bör

få tillfälle att beakta även dessa förhållanden, så att de inte aningslöst uppfattar

universitetsstudier som en räddning undan mer krävande mål, bundna studier.

SACO förordar att det inom den gymnasiala sektorn inrättas särskilda lärartjänster

för studie- och yrkesutbildning och att en ettårig utbildning i yrkes- och

studierådgivningsmetodik bör ges vid universiteten.

Vidare framhåller t. ex. konsistoriet vid universitetet i Uppsala att det bör tillskapas

en ökad studentrepresentation vid genomförande av en ökad studierådgivning.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala anser att studierådgivningen

på institutionsnivå bör vara studiekursanknuten och omhänderhas av studierådgivare

som studerat studiekursen eller dess motsvarighet och har erfarenhet av

undervisning och helst även forskning inom området i fråga.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm förordar att den uppföljande och

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

45

stödjande studierådgivningen bör omhänderhas av assistenter som har denna uppgift

kombinerad med undervisning.

Universitetspedagogiska utredningen framhåller att uppsökande studierådgivning

i förening med studieteknisk orientering och handledning i smågrupper torde vara

ett viktigt hjälpmedel att hjälpa dem tillrätta som misslyckats eller blivit efter i

studierna. SACO understryker särskilt vikten av att den uppsökande studierådgivningen

ges ökade resurser och att dessa sätts in på institutionsnivå.

Socialstyrelsen vill understryka arbetsgruppens uttalande att den skärpta studiesituationen

synes komma att kräva ett ökat behov av studiesociala åtgärder, bl. a. i

form av studerandehälsovård och kuratorsverksamhet av skilda slag. Det är enligt

styrelsens uppfattning angeläget, att resurser härför ökas i erforderlig utsträckning.

3.16 Kontinuerlig översyn av utbildnings- och studieplanerna

Ett stort antal remissinstanser poängterar önskvärdheten av kontinuerlig översyn

av utbildnings- och studieplanerna.

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala föredrar ett system med täta ämneskonferenser

framför inrättandet av ämnesexperttjänster vid UKÄ.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala menar att utbildningslinjer

och studieplaner bör ses över genom årlig behandling i institutionskollegier och

utbildningsnämnder.

Universitetspedagogiska utredningen framhåller att fackpedagoger, ämnesspecialister

och studerande i samarbete måste engageras i en rullande översyn av utbildningssystemet.

Statistiska centralbyrån anför bl. a.

att formerna för översyn av studieplanernas och utbildningslinjernas utformning

även måste inrymma möjligheter för arbetsgivarna att få sina synpunkter beaktade;

härvid måste hänsyn även tas till bl. a. den ökade internationaliseringen av

akademikernas arbetsmarknad och till U-ländernas behov av experter,

att en undersökning bör göras av arbetsmarknaden för olika utbildningslinjer

inom de filosofiska fakulteterna; SCB är villig att inom ramen för tillgängliga resurser

göra en sådan undersökning.

SACO betonar vikten av att avnämarnas synpunkter på utbildningslinjernas innehåll

kontinuerligt insamlas. Förslag till nya utbildningslinjer bör, när de framförs,

bli föremål för skyndsam prövning. Särskilt gäller det att inhämta synpunkter

från avnämare utanför skolväsendet. SACO föreslår därför, att man i samband med

införandet av de fasta studiegångarna fattar beslut om en översyn av systemet efter

förslagsvis en tid av tre år. Frågan om inrättande av utbildningsråd vid de filosofiska

fakulteterna bör prövas. SACO tillstyrker, att rätten att fastställa nya utbildningslinjer

delegeras till universitetskanslersämbetet. Beslut om nya utbildningslinjer

bör föregås av remissbehandling. SACO anför vidare att försöksverksamheten

med nya kurser och alternativa studieplaner måste stimuleras.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

SFS framhåller bl. a.

att som ett led i den kontinuerliga översynen obligatorisk kursvärdering bör introduceras

på samtliga kurser,

att 15 § i förslaget till kungörelse bör ändras så att UKÄ får det slutliga ansvaret

för utformningen av utbildningsplaner och studieplaner,

att samtidigt med reformens genomförande bör tillsättas en arbetsgrupp, bestående

av företrädare för lärare, utbildningsadministration och studerande, med uppgift

att följa systemets funktion under den första tiden och med ledning av detsamma,

att den kontinuerliga bevakningen av utbildningslinjernas innehåll och struktur

måste beaktas.

Konsistorierna vid universiteten i Uppsala, Stockholm och Umeå samt vid tekniska

högskolan i Stockholm, SACO och TCO föreslår att utbiidningsråd inrättas

för att främja kontakten med avnämarna.

3.17 Övergångsanordningar

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala framhåller bl. a. följande.

Vidare kan vissa ämnen komma att tillfälligt få en väsentlig nedgång i studentantalet.

Detta gäller framför allt de ämnen som ej är förstaårsämnen. Då lärartilldelningen

sker enligt automatik och en nedgång i studerandeantalet medför minskat

lärarbehov skulle detta medföra en minskning av lärartilldelning för dessa ämnen.

Ett följande år kan lärarbehovet öka igen och institutioner skulle kunna råka i den

situationen att ena året få friställa lärare för att efter ett läsår försöka rekrytera

lärare på nytt. Konsistoriet finner det nödvändigt att resurser ställs till förfogande

så att detta tillfälliga friställande under övergångsperioden inte behöver ske. Konsistoriet

förutsätter att beräkning av resurser för omläggningsplanering och utvecklingsarbete

göres i god tid innan övrig lärartilldelning sker. Skulle det därvid visa

sig erforderligt med ytterligare resurser för att undvika tillfälliga friställningar av

lärarkrafter bör framställning härom göras i anslutning till ordinarie lärarkraftstilldelningen.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Uppsala och Lund pekar på problemet

med att tillfälliga nedgångar i lärarkraftstilldelningsunderlaget kan inträffa

och framhåller att lärarstaben i sådana fall bör bibehållas.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala, konsistoriet och samhällsvetenskapliga

fakulteten i Lund och humanistiska fakulteten i Göteborg anser att

särskilda resurser bör ställas till förfogande för att underlätta övergången till det

nya systemet. Konsistoriet vid universitetet i Lund framhåller atf övergången till

den nya studieordningen kräver stora resursförstärkningar, om den åsyftade reformen

skall få ett reellt innehåll; det gamla utbildningssystemet måste fortleva under

några år, ett omfattande förberedelsearbete måste sättas igång och lärartilldelningen

får inte vara alltför restriktiv i inledningsskedet.

SACO anser det vara nödvändigt att klarare övergångsbestämmelser utarbetas

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

t. ex. angående rätt till efterprövning för dem som avlagt examen efter 1953 års

stadga, rätt för redan verksamma studerande att övergå till den nya studieordningen

samt meritvärdering vid jämförelser mellan gamla och nya examina.

3.18 Allmänt om blockämnena

Till fakulteternas yttranden har i många fall bifogats särskilda promemorior utarbetade

av enskilda eller institutioner.

SACO finner det positivt, att ökad kongruens uppnås mellan skolans blockämnen

och motsvarande lärarutbildningslinjer genom att de sex blockämnena

inrättas.

TCO framhåller att konstruktionen av ämnena svenska, biologi och samhällskunskap

i viss mån tillgodoser önskemål om en bättre anpassning av den akademiska

utbildningen till skolans läroplaner än vad den nuvarande ordningen medger.

Trots dessa förändringar kan man ifrågasätta om den ämnesteoretiska lärarutbildningen

vid de filosofiska fakulteterna i tillräcklig grad anpassats till skolans

utveckling.

Konsistoriet i Lund anser att i blockämnena biologi, samhällskunskap och svenska

måste krävas 60 poäng för behörighet som gymnasielärare.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala tillstyrker grundkursen i

blockämnet biologi och kräver att biologilärare såväl i grundskolan som på

gymnasiet skall ha minst 60 poäng inom det biologiska ämnesområdet.

Beträffande möjligheterna att kombinera biologi med andra ämnen finner fakulteten

att det föreslagna systemet i hög grad är inriktat på utbildning av biologilärare

med kombinationen kemi-biologi. För många av de biologer, som ej siktar

på lärarbanan, är geovetenskap väl så viktig som kemi, t. ex. för systematiker, ekologer,

paleontologer m. fl.

Införandet av en för alla biologer gemensam grundkurs innebär en stor omvälvning

för de biologiska ämnesområdena. Som en konsekvens härav bör universitetskanslersämbetet

enligt fakultetens åsikt snarast tillkalla särskilda sakkunniga för

att se över utbildningsbehovet inom hela det biologiska ämnesområdet.

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala stöder matematisk-naturvetenskapliga

fakultetens krav på en utredning av utbildningsbehovet inom hela det biologiska

ämnesområdet.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Lund och Stockholm avvisar införandet

av ett blockämne med benämningen biologi utom vad det gäller den föreslagna

grundkursen. Fakulteten i Lund framhåller bl. a. följande.

De av UKAS utarbetade planerna synes tillgodose skolans krav men knappast

några andra och det är uppenbart att endast enstaka typer av forskarutbildning

direkt kan bygga vidare på den föreslagna utbildningen.

Beträffande påbyggnadsmöjlighetema måste man vidhålla kravet att dessa för det

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

stora flertalet studerande inom ramen för en treårig utbildning dels måste ge underlag

för yrkesutövning inom skolan och de andra områden där endast en grundexamen

erfordras, dels också kunna utgöra grunden för en forskarutbildning i ett

biologiskt ämne eller ämneskombination.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Göteborg och Stockholm anser att

studietiden för de biologiska ämnena vid utbildningen av lärare för grundskolans

högstadium inte får understiga 3 terminer (60 poäng). Matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Göteborg anför vidare att för gymnasielärare och som grund för

forskarutbildning måste den totala utbildningstiden inom den biologiska ämnesgruppen

omfatta minst 2 resp. 2,5 år.

Konsistoriet vid universitetet i Umeå önskar att hela frågan om blockämnena

och då särskilt biologiämnet tas upp till förnyad prövning. Ytterligare någon eller

några biologiska utbildningslinjer bör skapas.

Konsistoriet vid universitetet i Lund anser att man ovanför grundkursnivån (40

poäng) inte bör bibehålla blockämneskonstruktionen i biologi.

Professorer och laboratorer i biologiämnen vid universiteten anför bl. a. följande.

Följden av förslagens genomförande skulle bli att lärarutbildningen i biologi

skulle ge vårt land vad utbildningens längd beträffar en av de sista platserna bland

kulturnationerna samt att grundexamen som förberedelse till forskarutbildning inte

i något ämne skulle ge en motsvarighet till 3 betyg; i flera ämnen icke ens motsvarighet

till 1 betyg.

Biologiämnets säregna, integrerade struktur nödvändiggör enligt vår mening att

för adjunktsbehörighet över huvud kräves minst 60 poäng biologiundervisning i

varje kombination.

Biologilärarnas förenings allvarligaste erinran mot UKAS’ förslag till utbildning

i biologi och naturkunskap gäller den tid som anses erforderlig för utbildningen.

Föreningen framför, att det för gymnasietjänst i biologi bör fordras minst 60 poängs

grundutbildning i ämnet. Denna grundutbildning bör även utgöra basen för grundskolet

jänst.

Föreningen framhåller vidare att biologi inte är att betrakta som ett ämne utan

som ett ämnesfält, större än något annat representerat i skolan. Utöver de biologiska

ämnena inom en matematisk-naturvetenskaplig fakultet, som motsvarar 10- talet professurer, skall skolämnet biologi svara mot det humanbiologiska fältet

och ge medicinsk orientering.

Teologiska fakulteten i Lund framhåller att man vid utarbetandet av en studieplan

för en femte termins studier i religionskunskap måste beakta behovet

av fördjupade filologiska insikter för forskarutbildning i de exegetislca ämnena

och av filosofikunskaper för forskarutbildning i de systematiska ämnena vid teologiska

fakulteten.

Föreningen Lärare i religionskunskap menar att ämnet är för omfattande för att

en fullvärdig lärarutbildning skall kunna ges på den tid som ställs till förfogande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

49

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala anser samhällskunskapens

innehåll vara bundet av läroämnenas konstruktion i grundskola och gymnasium.

UKAS har enligt fakulteten lämnat åsido frågan om en gemensam inledning till

samhällsvetenskapliga studier, utformad med annan syftning än den specialiserade

lärarutbildningens och omfattande till exempel ett första studieår med inslag av

alla de samhällsvetenskapliga ämnena. Fakulteten finner att denna fråga förtjänar

ett allvarligt övervägande.

Enligt samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund innebär blockämnet samhällskunskap

en standardsänkning för berörda lärare jämfört med nuvarande utbildning

— något som fakulteten bestämt motsätter sig. Fakulteten förordar vidare

särskilda förstärkningsåtgärder för att blockämnet samhällskunskap skall kunna

utgöra bas för högre studier i de berörda universitetsämnena.

Skolöverstyrelsen förordar att lärarutbildningen i samhällskunskap även för

tjänst i gymnasiet inryms inom 40 poäng.

Föreningen Lärare i samhällskunskap betonar vikten av att lärare i samhällskunskap

bör ha 80 poäng i ämnet. Som grund för vidareutbildning och forskning skulle

behövas motsv. 3 betyg, men varken i statskunskap eller nationalekonomi uppnås

mer än motsvarande 2 betyg inom ramen för 80 poäng. Föreningen förordar därför

en extra termins påbyggnadskurs i dessa ämnen för att fortsatta studier skall

kunna bedrivas med framgång.

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala föreslår att en institutionsgrupp, bestående

av nordiska språk och litteraturvetenskap, bildas för blockämnet svenska

och att särskild studierektor bör utses för detta ämne.

Skolöverstyrelsen hävdar att lärare i svenska — både på grundskolans högstadium

och gymnasiestadiet — bör ha tre terminer utbildning i ämnet — 60 poäng.

Detta innebär att samtliga kombinationer, där UKAS föreslagit svenska som tredje

ämne med 40 poäng, bör utgå. Denna uppfattning delas av språkvetenskapliga

sektionen i Uppsala och Modersmålslärarnas förening.

Enligt nämnden för svensk språkvård bör krävas antingen en grundkurs om 60

poäng eller en grundkurs om 40 poäng med en obligatorisk påbyggnadskurs I om

20 poäng för behörighet att undervisa i svenska.

SACO anser, att ämnet svenska inte skall få förekomma i kombination med

andra ämnen som kan anses lika krävande för läraren, t. ex. samhällskunskap.

Språkvetenskapliga sektionen i Uppsala framhåller att riktlinjer saknas för utbildning

av lärare i röst- och talvård för grundskolan och gymnasiet. Eleverna i

skolan behöver hjälp med brister som felaktig andningsteknik, fel röstläge och

spänningar av olika slag, suddigt och slappt uttal, läspning och nasalering. Enligt

sektionen bör en studiekurs inrättas, som kan ge svensklärare nödig kompetens

att avhjälpa dessa brister.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt Nr 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

3.19 Matematisk statistik och statistik — försäkringsmatematik

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Uppsala, Lund, Göteborg och

Stockholm samt vissa lärare för matematisk statistik och statistik avstyrker av

UKAS föreslagen sammanslagning av ämnena matematisk statistik och statistik.

Statistiska centralbyrån anför bl.a. följande.

Inom ramen för de föreslagna utbildningslinjerna kan skapas förutsättningar för

en ändamålsenlig grundutbildning i statistik med en för den yrkesverksamma statistikern

lämplig avvägning mellan teoretiska och tillämpade moment.

Med hänsyn till att dessa två ämnen [matematisk statistik och statistik] bedriver

utbildning inom ett till stora delar gemensamt ämnesområde, ehuru från olika utgångspunkter,

synes utifrån de synpunkter SCB har att beakta som statistikproducent

den föreslagna sammanslagningen naturlig.

En förutsättning för att denna åtgärd skall bli ändamålsenlig är dock, enligt

SCB:s uppfattning, att en effektiv samordning av undervisningen äger rum.

SCB vill därför poängtera att den i utredningen föreslagna sammanslagningen av

ämnena statistik och matematisk statistik bör följas av motsvarande organisatoriska

åtgärder. Sammanslagningen får ej leda till en i förhållande till nuläget minskad

differentiering av den högre undervisningen och forskningen inom det statistiska

ämnesområdet.

Professorn Hannes Hyrenius förordar sammanslagning av de båda ämnena och

anför bl. a. att nuvarande förhållanden är konstlade och medför flera icke önskvärda

verkningar bl. a. bristande täckning av tillämpningsområdena samt snedvriden

och otillräcklig rekrytering till högre studier.

Riksförsäkringsverket, Svenska livförsäkringsbolagens förening och försäkringsinspektionen

understryker värdet av att möjligheter till akademisk utbildning och

forskning inom matematik med särskild inriktning på försäkringsmatematik säkerställs.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Uppsala och Lund samt vissa

lärare i matematisk statistik och statistik finner arbetsgruppens behandling av

ämnet försäkringsmatematik vid Stockholms universitet anmärkningsvärd.

3.20 Ekononmtbildningen

SACO anser, att civilekonomutbildning bör ges även vid universiteten. Organisationen

finner UKAS’ förslag till ekonomlinje utgöra ett gott exempel på de utvecklingsmöjligheter,

som finns inom de filosofiska fakulteterna genom förekomsten

av många ämnen. SACO tillstyrker denna linje men vill framhålla det

angelägna i att man bibehåller den nuvarande ekonomutbildningens kvalitet.

Fakultetsrådet för ekonomutbildning i Lund motsätter sig den föreslagna

linje 16.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Rådet framhåller bl. a. att en diskrepans kommer att uppkomma mellan å ena

sidan den föreslagna utbildningslinje nr 16 och å andra sidan den ekonomutbildning,

som kommer att bedrivas vid Handelshögskolan i Stockholm. Åtgärder har

redan vidtagits för att vid detta lärosäte anordna en ekonomutbildning, som skiljer

sig från den statliga och som avses att bli kvalitativt och kvantitativt överlägsen den

statliga. UKAS’ förslag med en låsning av den statliga ekonomutbildningen omöjliggör

en effektiv konkurrens med utbildningen vid HHS.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund anför bl. a. följande.

Allvarliga problem uppkommer genom att civilekonomutbildning meddelas dels

vid statliga universitet och högskolor, dels vid den privatägda men statsunderstödda

handelshögskolan i Stockholm. Inom denna pågår för närvarande en utredning som

syftar till att markera en kvalitativ skillnad mellan dess egen utbildning och den

statliga civilekonomutbildningen. En sådan ordning är enligt fakultetens mening

oförsvarlig. Statens egna utbildningsanstalter måste kunna konkurrera på lika villkor

med den privatägda högskolan, särskilt som denna drives med hjälp av statsbidrag.

Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund saknar i UKAS’

uppläggning av utbildningslinje 16 den anknytning av studierna till administration

och organisation som torde vara ett av de värdefullaste nya inslagen i den moderna

ekonomutbildningen. Förbunden finner att studiegången ger ett mycket konventionellt

intryck, vilket genom större valfrihet i andra avdelningen eller helt fritt

ämnesval skulle kunna motverkas.

Universitetskanslersämbetet har med skrivelse den 31 oktober 1968 överlämnat

yttrande från de av ämbetet tillkallade sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser

avseende den samhällsvetenskapliga utbildningen. De sakkunniga kan ej

acceptera att studerande med samma utbildning erhåller olika examina beroende

på huruvida han antagits till spärrad linje eller ej. Tills vidare bör — i avvaktan

på förslag från de sakkunniga — innehållet av ekonomexamen vid de skilda läroanstalterna

utformas enligt nu gällande stadgor.

Enligt UKAS skall linje 16 leda fram till civilekonomexamen endast om den

studerande antagits till ekonomutbildning i Lund eller Umeå eller vid handelshögskolan

i Göteborg, alltså ej i Uppsala och Stockholm, där utbildningen leder fram

till filosofie kandidatexamen.

SACO ser inga skäl tala för att ekonomutbildningen skall vara spärrad på vissa

orter, medan man på andra ger en ospärrad utbildning — låt vara att den senare

inte leder fram till civilekonomtitel utan till filosofie kandidatexamen. Enligt SACO:s

mening är ett sådant blandat system med likartad utbildning organiserad på olika

sätt klart olämpligt. Samma organisatoriska förhållanden bör gälla, när utbildningen

är identisk eller i det närmaste identisk.

Samhällsvetenskapliga fakulteterna i Uppsala, Lund och Stockholm samt SFS

finner den nämnda gränsdragningen orimlig och förordar att spärrarna avskaffas.

Statskontoret ifrågasätter om inte nuvarande ekonomexamen bör ersättas med

filosofie kandidatexamen. UKAS’ förslag innebär i praktiken gemensam utbildning

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

för blivande filosofie kandidater med ekonomisk inriktning och ekonomer. Statskontoret

påpekar att UKAS’ förslag på den här punkten rycker undan grunden för att

ha särskild antagning av studerande till ekonomutbildning vid samhällsvetenskaplig

fakultet och handelshögskola.

Utbildningsrådet för ekonomutbildning vid universitetet i Umeå ifrågasätter

om inte ekonomutbildningen i paritet med den filosofisk-samhällsvetenskapliga utbildningen

bör omfatta 140 poäng.

Civilekonomföreningen hävdar att utbildningen bör omfatta minst 140 poäng,

om nuvarande kvalitetskrav skall bibehållas.

Civilekonomen Palmers förordar att examen skall få kompletteras med grundoch

påbyggnadskurser om högst 40 poäng utan särskilt tillstånd.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund anser att frågan om en ökning av

ekonomutbildningen utöver 120 poäng bör utredas.

Föreningen auktoriserade revisorer finner att utbildningslinje 16 ger tillfredsställande

teoretisk utbildning för auktorisation som revisor, förutsatt att utbildningen

kompletteras med minst 20 poäng.

Utbildningsrådet för ekonomutbildning vid universitetet i Umeå ställer sig tveksamt

inför den föreslagna ekonomiska orienteringskursen.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm betvivlar att orienteringskursen

kan göras meningsfull som inledningsmoment och föreslår att den i studiegången

sammanförs med övriga kurser i ekonomiska ämnen.

Konsistoriet vid handelshögskolan i Göteborg ser orienteringskurser som något

positivt eftersom man där har möjlighet att markera den ämnesmässiga integrationen.

Flertalet utbildningslinjer borde enligt konsistoriet inledas med sådana kurser.

Juridiska fakulteten i Uppsala anser att studiekursen i handelsrätt innebär en

försvagning av det obligatoriska inslaget av juridiskt studium jämfört med vad som

nu gäller för ekonomutbildningen i Göteborg, Lund och Umeå. Det kan enligt

fakultetens bedömning ifrågasättas huruvida en så kort studietid i ämnet som 6

veckor — utan att kompletteras med andra juridiska studier — kan vara tillräcklig

för att göra ämnet meningsfyllt.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm anför bl. a. följande.

Som andra studiemoment föreslås en kurs i handelsrätt. Inom ekonomutbildningen

studeras av juridikens delområden ej blott handelsrätt utan även beskattnings-

och associationsrätt. Därför bör lämpligen alla juridikstudier sammanföras

till en kurs benämnd rättskunskap, förslagsvis omfattande högst 10 poäng. Denna

bör ligga i slutet av första avdelningen. En analog förändring bör vidtagas inom

samhällsplanerarlinjen, där studier i kommunalrätt synes böra infogas i baskombinationen.

Civilekonomföreningen och utbildningsrådet för ekonomutbildning vid universitetet

i Umeå framhåller att utbildningen i juridik är alltför kort och förordar att

den utökas till 20 poäng. Utbildningsrådet vid handelshögskolan i Göteborg anser

att handelsrätten bör utökas från 6 till 16 poäng.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]:ts proposition nr 4 år 1969

53

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund förordar att linje 16 ändras så att

ekonomisk orienteringskurs 4 + handelsrätt 6 +statistik 20 utbyts mot handelsrätt

15 och statistik 15.

Handelskamrarnas nämnd föreslår följande.

1. Kurser omfattande 13 poäng i statistik och 13 poäng i handelsrätt läses i

första avdelningen.

2. Utbildningslinjen uppdelas på två linjer. Dessa skiljer sig endast genom att

man i första avdelningen i den ena linjen läser en kurs omfattande 20 poäng

i handelsrätt och en kurs om 6 poäng i statistik och i den andra linjen läser

en kurs omfattande 20 poäng i statistik och en kurs om 6 poäng i handelsrätt.

3. Den första avdelningens studiekurser ökas, så att där läses 100 poäng, varav

handelsrätt läses omfattande 20 poäng.

Fakultetsrådet för ekonomutbildning i Lund finner möjligheterna att studera

handelsrätt alltför begränsade. En följd härav är att studerande som önskar utbilda

sig till revisor icke kan göra detta inom ramen för tre års studier. Rådet

förordar att studiekurser i handelsrätt inom andra avdelningen ordnas i Stockholm

och Uppsala, så att full utbildning till revisor blir möjlig i dessa städer.

Frågan om möjlighet till påbyggnadskurser i handelsrätt vid andra lärosäten än

Lund och Göteborg bör utredas enligt juridiska fakulteten i Stockholm. Fakulteten

önskar också en påbyggnadskurs i beskattningsrätt.

Juridiska fakulteten i Stockholm föreslår att institutioner inom samhällsvetenskapliga

fakulteten ansvarar för kursen i handelsrätt, men att förslag till nya eller

ändrade studieplaner bör godkännas även av juridiska fakulteten.

Flera remissinstanser, däribland utbildningsrådet vid handelshögskolan i Göteborg

förordar en nedskärning av kursen i statistik från 20 till 10 poäng. Samhällsvetenskapliga

fakulteten i Lund vill att statistikkursen skall omfatta 15 poäng.

Föreningen auktoriserade revisorer anför bl. a. följande.

Huvuddelen av den utökning av kursplanen, som blivit möjlig inom »3-årsramen»

genom språkstudiernas slopande, har utfyllts med betydligt utvidgade kurser i statistik.

Enligt förslaget omfattar första avdelningens — dvs. den obligatoriska delens

—- studiekurser 20 poäng statistik motsvarande ett halvt års studier. Även om

statistiska metoder under senare år fått vidgad användning ifrågasattes om inte

ämnet givits alltför stort utrymme inom den obligatoriska delen av kursplanen.

Flera instanser, bland dem utbildningsrådet vid handelshögskolan i Göteborg

anser att utbildningen i företagsekonomi bör utökas till 60 poäng inom första

avdelningen alternativt 40 poäng + obligatorisk påbyggnadskurs om 20 poäng.

Svenska kommun- och stadsförbunden anför bl. a. följande.

Förslaget till studieplaner i företagsekonomi är så utformat, att det ger de

enskilda institutionerna relativt stor frihet vid den mera detaljerade utformningen

av utbildningen. Studerande som inriktar sig på den kommunala arbetsmarknaden

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

borde därför beredas möjlighet att läsa företagsekonomi med kommunal ekonomi

och planering.

Svenska kommun- och stadsförbunden önskar en kurs i statskunskap i andra

avdelningen, för att göra ekonomutbildningen mera ändamålsenlig ur kommunernas

synpunkt.

Föreningen auktoriserade revisorer anser att utbildningen för revisorer bör utökas

med förslagsvis 10 poäng i informationsbehandling, som inplaceras bland

andra avdelningens kurser. Föreningen och Handels kamrarnas centrala revisorsnämnd

framhåller vidare att möjligheter bör skapas för kompletterande utbildning

i moderna språk med ekonomisk anknytning.

Konsistoriet vid handelshögskolan i Göteborg och fakultetsrådet för ekonomutbildning

i Lund saknar ämnet internationell ekonomi. Fakultetsrådet efterlyser

också ämnena statskunskap och pedagogik inom ramen för den grundläggande

ekonomutbildningen.

Utbildningsrådet för ekonomutbildning i Umeå understryker angelägenheten av

eu matematisk-statistisk utbildningslinje inom ekonomutbildningen.

3.21 Utbildningen vid universitetsfilialerna

Att möjligheterna till påbyggnadskurser vid universitetsfilialerna bör utredas tillstyrks

av konsistoriet vid universitetet i Uppsala, konsistoriet vid universitetet i

Lund, humanistiska fakulteten i Lund, humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Stockholm samt statskontoret.

SACO anser att skäl kan anföras för att undervisning ges vid filialerna upp

t. o. m. 60 poäng och SFS framhåller att möjligheterna att genomgå avslutad utbildning

vid filialerna måste göras större. Humanistiska fakulteten i Stockholm

anser att full adjunktsutbildning bör kunna genomgås vid universitetsfilialerna.

TCO påpekar att organisationen redan i sitt remissvar på U 63 framhöll att

universitetsfilialerna borde byggas ut för att kunna ge ett mera differentierat utbildningsutbud.

Vid ett genomförande av fasta studiegångar torde enligt TCO en

sådan utbyggnad vara ofrånkomlig. I annat fall kommer de studerande vid filialorterna

knappast att ha några som helst valmöjligheter. Det är också nödvändigt

att det ges möjligheter att bedriva trebetygsstudier vid filialerna, eftersom det enligt

riksdagsbeslutet 1967 krävs sådana studier för att få ämnesteoretisk behörighet

för adjunktstjänst i gymnasium.

Införande av påbyggnadskurser vid universitetsfilialerna avstyrks av samhällsvetenskapliga

fakulteterna och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund

och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg. Konsistoriet vid universitetet

i Lund ställer sig tveksamt till möjligheten att införa påbyggnadskurser vid

filialerna.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

55

3.22 Vissa övriga synpunkter

Konsistoriet, språkvetenskapliga sektionen och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Uppsala förordar att utbildningsnämnderna omorganiseras på grund

av den ökade arbetsbördan.

SFS framhåller bl. a.

att utbildningsnämndernas sekretariatsresurser måste förstärkas väsentligt,

att utbildningsnämnderna bör bli beslutande organ i alla frågor rörande utbildningens

organisation och innehåll som för närvarande är föremål för beredning i

nämnderna och beslut i fakultet/sektion.

Sveriges socialdemokratiska studentförbund kräver att dispenser och beslut om

utspärrning från utbildningslinjer skall handhas av organ med studentrepresentation.

Förbundet vill att, på kortare sikt, studenterna bör ges 50-procentig representation.

Detta måste även gälla i institutionskollegier och utbildningsnämnder. På längre

sikt kräver förbundet att studenterna ges majoriteten i här nämnda organ.

Vad gäller institutionskollegiernas och utbildningsnämndernas kompetensområden

inom rådande system, bör utbildningsnämnderna ha det slutgiltiga inflytandet

över studiekursernas utformning samt kurslitteraturen. Institutionskollegierna

måste överta professorernas beslutanderätt.

Humanistiska fakulteten i Stockholm anser att nuvarande former för samverkan

mellan universitet och lärarhögskolor bör behållas.

SFS kan inte acceptera ytterligare förstärkning av lärarhögskolas representation

i utbildningsnämnd vid filosofisk fakultet.

Enligt språkvetenskapliga sektionen i Uppsala bör representanter för institutionerna

beredas tillfälle att närvara vid lärarhögskolornas handläggning av ärenden

som rör lärarutbildningen.

Humanistiska fakulteten i Lund anför bl. a. följande.

Bland de reformer som bör övervägas i samband med införandet av fasta studiegångar

vill fakulteten peka på universitetslärarnas behov av kontakter med

skolan. Det är av väsentlig betydelse för lärarna att genom självsyn kunna bilda

sig en uppfattning om den bakgrund som de blivande studenterna ges i gymnasiet.

Fakulteten ser det därför som ett angeläget önskemål att universitetslärarna bereds

möjlighet att inom ramen för sin tjänstgöring auskultera på gymnasiestadiet, delta

i ämneskonferenser osv.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm finner det anmärkningsvärt att

ingen av de samhällsvetenskapliga utbildningslinjerna har en klart internationell

inriktning. Fakulteten anför bl. a. följande.

De studerande önskar i allt större utsträckning sådan utbildning och växande internationella

kontakter skapar här ett stort och betydelsefullt utbildningsbehov.

Fakulteten föreslår att frågan om lämpliga utbildningsalternativ med internationell

inriktning snabbt utreds, så att sådana alternativa utbildningslinjer kan tillämpas

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

från den tidpunkt, då de fasta studiegångarna skall genomföras. Bland ämnen,

som synes böra infogas i dessa alternativ, nämner fakulteten moderna språk, internationell

ekonomi, internationell politik, internationell ekonomisk geografi, socialantropologi,

vartill bör kunna fogas påbyggnads- och grundkurser i vissa ämnen.

På bägge avdelningarna bör möjlighet ges till area-specialisering.

U-gruppen vid Lunds universitet framhåller att förutom det stora behovet av

experter — för biståndsarbete och annan internationell verksamhet — kommer

det att behövas en omfattande kunskap om internationella förhållanden inom

såväl näringslivets som statens olika verksamhetsområden. U-gruppen finner det

oförklarligt att arbetsgruppen inte föreslagit internationellt inriktade utbildningslinjer.

Betänkandet innebär tvärtom att universitetsutbildningen helt inriktas på

svenska förhållanden.

3.23 Resurser

Konsistoriet vid universitetet i Lund anser att de resursförstärkningar som behövs

är så stora att det är osäkert om de kostnadsökningar som de medför uppvägs

av den vinst som är förenad med den ökande genomströmningstakten. De ökade

kostnaderna per studerande och tidsenhet föranleds bl. a. av intensifierad undervisning,

repetitorier sommartid, ökade administrationskostnader och av det stegrade

behovet av studenthälsovård m. m. Det bör dock framhållas att — som UKAS

själv påpekar — även en betydande förändring av de totala kostnaderna för utbildning

inom filosofisk fakultet ger ett relativt obetydligt utslag på de samlade

kostnaderna för högre utbildning.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund anser att en större satsning på undervisning

— framför allt undervisning i smågrupper — effektivare än något annat

skulle öka genomströmningen. Fakulteten framhåller att utredningen inte klarlagt

huruvida de ökade kostnader som reformen kräver uppvägs av den ökade genomströmningen.

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala anser att den ogynnsamma relationen

mellan antalet studenter och lärare är huvudorsaken till de många studieavbrotten

och att givna resurser inte får överföras från pedagogisk verksamhet till administration.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund framhåller, att ett genomförande

av förslagen blir omöjligt, om inom de givna ramarna en förskjutning sker

mot ökade administrations- och minskade undervisningskostnader.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg anser att de studieorganisatoriska

åtgärderna måste kompletteras med åtgärder i fråga om resurstilldelning och pedagogisk

uppläggning.

SACO framhåller att förarbetena till UKAS ger intryck av att kostnaderna för

utbildningen kan sänkas samtidigt som genomströmningen ökar. Enligt SACO.s

mening är det väsentligt, att man beaktar de ökade krav på resurser som mål
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Ma]:ts proposition nr 4 år 1969

sättningen om en ökad genomströmning måste medföra. Det är enligt SACOrs

mening av största betydelse, att de i huvudsak administrativa förändringar, som

UKAS föreslår, åtföljs av ett universitetspedagogiskt reformarbete.

Sveriges sociologförbund anför bl. a. följande.

UKAS [har] i sina försök att skapa ett kvantitativt och kostnadsmässigt sett

effektivare utbildningssystem inom de filosofiska fakulteterna i alltför hög grad

begränsat sig till de besparingar som det nya systemet skulle medföra och underlåtit

att tillräckligt beakta de individuella och sociala kostnader, som det nya

systemet kan komma att medföra. Förbundet tänker här speciellt på de ökade kostnaderna

i form av studievägledning, omskolning och vård som kan behöva ges till

de studerande individerna, samt de sociala och kulturella kostnader, som en

mindre fri forskarutbildning samt en begränsning av det mera fria bildningssökandet

kan komma att medföra.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

4. Universitetskanslersämbetet

Universitetskanslersämbetet erinrar inledningsvis om att de åt ämbetet anförtrodda

uppdragen avser verkställighetsåtgärder till följd av de tidigare nämnda

riksdagsbesluten åren 1965 och 1967. Såsom huvudpunkter i de direktiv som

gällt för uppdragens utförande har ämbetet sett dels uppgiften att konstruera

ett system med ett begränsat antal fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna,

dels angelägenheten att förbättra genomströmningen av studerande vid dessa fakulteter.

Härtill har ämbetet haft att föreslå en innehållsmässigt ny utbildning vid

ifrågavarande fakulteter, föranledd av 1967 års riksdagsbeslut om reformerad

lärarutbildning.

Universitetskanslersämbetet konstaterar att debatten kring förslaget till utbildningslinjer

vid filosofisk fakultet varit osedvanligt intensiv. Den har på vissa håll

kommit att gälla generella frågor, som universitetens roll i samhället, universitetsutbildningens

mål och de studerandes roll i den fortgående utvecklingen av universitetsväsendet.

Den kritiska granskning av motiven för och utformningen av

ett principbeslut rörande utbildningsorganisationen vid de filosofiska fakulteterna

som sålunda kommit till stånd, är något som bör ses med tillfredsställelse. Granskningen

visar, att de utbildningspolitiska åtgärderna börjar dra till sig ett allt starkare

intresse.

Intensiteten på några håll i den offentliga debatten återspeglar oro för sådana

ingrepp i universitetsväsendets grundläggande villkor, som skulle kunna äventyra

universitetens uppgift att vara en bas också för kritisk skolning.

Ämbetet konstaterar, att den snabba ökningen av antalet studerande vid de

filosofiska fakulteterna nödvändiggjort vissa rationaliseringar för att man skall på

ett meningsfullt sätt kunna tillgodose den växande efterfrågan på utbildning.

Uppenbart är att samhällsekonomiska aspekter måste läggas även på utbildningsväsendet.

Däremot är kostnadsaspekten i snäv bemärkelse inte av utslagsgivande

betydelse. Ämbetet framhåller vidare att principbeslutet om en fastare organisation

av studierna inom filosofisk fakultet rymmer ännu en väsentlig aspekt, nämligen

att underlätta ett fullföljande av studierna. Ämbetet ser en utbildningsreform

som minskar riskerna för studiemisslyckanden som en nödvändighet, såväl för

den enskildes studietrygghet som ur samhällsekonomisk synvinkel.

Universitetskanslersämbetet har i skilda sammanhang betonat vikten av att

utbildningsväsendet ger tillräckligt utrymme åt individuella val och kan inte finna

att införandet av en fastare utbildningsorganisation, liknande den som förekommer

vid övriga fakulteter, äventyrar dessa värden.

I debatten kring utredningsförslaget har även uppmärksammats utbildningens

anpassning till arbetsmarknadens behov. Ämbetet fäster stor vikt vid de synpunkter,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

59

som kommit fram under remissbehandlingen, och föreslår därför vissa ändringar

i arbetsgruppens förslag.

Debatten kring arbetsgruppens förslag har enligt ämbetet delvis kommit att

gälla frågor och värderingar kring utbildningspolitiska åtgärder och målsättningar,

vilka inte ingått i det aktuella utredningsuppdraget.

Efter beaktande av de synpunkter som lagts fram bl. a. av remissinstanserna

finner universitetskanslersämbetet sig böra lägga fram ett förslag, som i väsentliga

delar grundar sig på arbetsgruppens resultat men i vissa betydelsefulla hänseenden

avviker därifrån. De åtgärder, som ämbetet föreslår, bör betraktas som en grund

för fortsatt utveckling. Det nya utbildningssystemet bör successivt utvärderas och

ses över med beaktande av de erfarenheter som vinns. I det följande redogörs i

korthet för de enskilda frågor beträffande vilka ämbetet föreslår andra lösningar

än arbetsgruppen eller vilka ämbetet i övrigt funnit särskild anledning att beröra.

Ämbetet finner, att examenssystemet vid de filosofiska fakulteterna

tills vidare inte bör avskaffas. Frågan bör dock tas upp till förnyad behandling vid

senare tidpunkt.

Ämbetet ansluter sig till arbetsgruppens principiella konstruktion med utbildningslinjer

och föreslår, att Kungl. Maj:t fastställer utbildningslinjerna 1—34

vad avser den första avdelningen i enlighet med arbetsgruppens förslag. Valet av

studiekurser under andra avdelningen bör enligt ämbetet vara helt fritt. Ämbetet

bör bemyndigas att meddela rekommendationer om lämpliga studiekurser i andra

avdelningen för resp. utbildningslinje. Ämbetet bör dessutom bemyndigas att inom

en fyraårsperiod försöksvis inrätta ytterligare högst tio utbildningslinjer och vidare

att inom ramen för den fastställda organisationen företa de ändringar, som en

fortlöpande översyn kan ge anledning till. Vid bifall härtill avser universitetskanslersämbetet

att inrätta en utbildningslinje för logopeder läsåret 1970/71. De

under remissbehandlingen framförda kraven på inrättande av utbildningslinjer med

inriktning mot internationell verksamhet resp. miljövård bör vidare beaktas.

Ämbetet anser i likhet med arbetsgruppen att möjlighet bör finnas att följa en

utbildningslinje, vars sammansättning bestäms av individuella önskemål. I sådan

särskild utbildningslinje bör ingå minst en grundkurs om 40 poäng.

Särskild utbildningslinje bör, enligt ämbetets förslag, inrättas efter anmälan till

vederbörande rektorsämbete, som skall se till att gällande förkunskapskrav uppfylls.

Rektorsämbetet bör däremot inte pröva linjens ändamålsenlighet för den

studerande.

Ämbetet föreslår, vad gäller byte av utbildningslinje, att en studerande

efter anmälan skall kunna byta linje, under förutsättning att bytet sker

mellan första och andra studieterminen. Den av arbetsgruppen föreslagna regeln

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

att den studerande skall erhålla minst 40 poäng under tre på varandra följande

terminer förutsätts gälla även vid byte av utbildningslinje.

Arbetsgruppens förslag beträffande studieplaner och studiekurser

bör genomföras som grund för den fortsatta utvecklingen. Därvid bör ett system

med mindre enheter än helterminsstudiekurser eftersträvas för studiekurser som

inte är avsedda för lärarutbildning.

Ämbetet framhåller vikten av att principen om riksgiltiga studieplaner inte får

leda till att utvecklingen av studieplanernas innehåll och uppläggning försvåras och

förutsätter, att ämbetet ges möjlighet att medge avvikelser från gällande studieplaner.

Ämbetet föreslår, att det i enlighet med arbetsgruppens förslag inrättas särskilda

studiekurser med långsam studietakt för deltidsstuderande. Normalstudietidsbestämmelserna

bör härvidlag tillämpas på ett sådant sätt, att hänsyn tas till

de deltidsstuderandes speciella studiesituation.

Ämbetet förordar, att de frågor som hänger samman med möjligheterna till

deltidsstudier utreds särskilt.

Ämbetet finner det angeläget att de studerande vid universitetsfilialerna

även i fortsättningen kan genomgå fullständig ämnesteoretisk lärarutbildning

för adjunktstjänst vid gymnasiala skolformer. I första hand bör införas påbyggnadskurser

i svenska och samhällskunskap, och man bör vidare överväga att

införa grundkurser inom nya ämnesområden.

Ämbetet konstaterar att trots de åtgärder av skilda slag, som under senare år

vidtagits för att förbättra studiebetingelsema vid de filosofiska fakulteterna, de

faktiska studietiderna ofta är längre än vad som anges i normalstudietidsbestämmelserna.

Ämbetet biträder därför huvudpunkterna i arbetsgruppens förslag beträffande

riktpunkter för studietiderna. Dessa riktpunkter avses

dels ha en normerande effekt vad beträffar tillämpningen av studieplanerna inom

de enskilda studiekurserna och i fråga om undervisningens och provens uppläggning,

dels möjliggöra en kontinuerlig bevakning av studiesituationen i dess helhet.

Ämbetet är inte berett att nu ta ställning till om studieintensiteten skall mätas

på det sätt arbetsgruppen föreslår eller på annat sätt.

Ämbetet föreslår, att en tregradig betygsskala med vitsorden 3, 4 och 5

införs, där lägsta betyget bör markera en fullt godkänd prestation. I övrigt framhåller

ämbetet att resultatet av universitetspedagogiska utredningens arbete måste

avvaktas, innan närmare anvisningar för betygssättningen kan ges.

Universitetskanslersämbetet delar arbetsgruppens syn på proven som integrerade

delar av undervisningen och förordar att proven görs obligatoriska. Om
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969 61

prövning i syfte att höja betyg bör tillåtas. Denna fråga bör dock senare tas upp till

förnyad prövning.

Ämbetet anser att arbetsgruppens förslag i fråga om bedömningen av den som

inte deltar vid första provtillfället blivit för rigoröst utformat. Ämbetet bör i stället

få meddela erforderliga anvisningar.

Ämbetet biträder arbetsgruppens förslag till trösklar för övergång mellan

första och andra årets studiekurser resp. mellan första och andra avdelningen.

Bestämmelserna om övergång mellan grundkurs och påbyggnadskurs bör utformas

som en rekommendation att grundkursen normalt skall vara godkänd, innan den

studerande får gå över till påbyggnadskurs.

Ämbetet accepterar de av arbetsgruppen föreslagna reglerna för rätten till fortsatta

studier men framhåller, att dessa regler torde komma att beröra ett mycket

litet antal studerande. Avvisning från utbildningslinje eller fakultet bör i

första hand komma ifråga under studiernas tidigare del, och den studerande bör

därvid få tillgång till yrkesvägledning.

Ämbetet finner det väsentligt, att studierna underlättas för den som har en

långsammare studietakt än flertalet. Ämbetet biträder därför arbetsgruppens förslag

att den som ej kommit över tröskeln skall få ägna följande termin åt att

inhämta vad som återstår av studiekursen. För sådana studerande bör särskild

studiegång organiseras, vilket enligt ämbetets mening är att betrakta som ett extra

hjälpmedel att uppnå stipulerade riktpunkter.

Ämbetet konstaterar, att problem kan uppstå för de studerande, som efter ett

års universitetsstudier börjar eller fullföljer sin militära grundutbildning. Ämbetet

kan dock inte biträda de militära myndigheternas förslag om en reducering av

det antal poäng, som krävs för att den studerande skall få gå vidare inom utbildningslinjen,

i de fall studieförsening orsakats av militärtjänst. En sådan reducering

av poängantalet skulle enligt ämbetet leda till parallelläsning vilket av studietekniska

skäl inte är önskvärt.

En översyn av samordningen mellan militär och civil utbildning bör enligt ämbetets

uppfattning komma till stånd.

Ämbetet anser, att behovet av studierådgivning kommer att öka starkt

i samband med en ny organisation av utbildningen vid de filosofiska fakulteterna.

I ämbetets förslag till anslagsframställning för budgetåret 1969/70 beräknas lönekostnaderna

för en förstärkning av studierådgivningen inom universitetens utbildningsbyråer

(motsv.) till totalt 420 000 kr. Vidare föreslår ämbetet att i enlighet

med arbetsgruppens förslag särskilda utbildningsledare förordnas för samordnande

uppgifter inom utbildningslinje eller grupp av utbildningslinjer. Utbildningsledarna

bör ges ställning som föredragande i utbildningsnämnderna. Kostnaderna för budgetåret

1969/70 beräknas till 500 000 kr.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

För inrättande av studierådgivartjänster på institutionsnivå beräknar ämbetet för

år 1969/70 ett utrymme av 2,3 milj. kr. Ämbetet föreslår, att inom denna ram

heltidstjänst som studierådgivare inrättas vid institutionerna. Enligt ämbetets mening

bör inrättas tjänster som amanuens/byråsekreterare i reglerad befordringsgång.

Vidare föreslår ämbetet, att 100 000 kr. ställs till ämbetets förfogande budgetåret

1969/70 att fördelas mellan läroanstalterna för utbildning av institutionernas

studierådgivare.

Den föreslagna utbyggnaden av studierådgivningen på lokal nivå ställer ökade

krav på samordnande insatser från universitetskanslersämbetets sida. För detta

ändamål beräknar ämbetet medel motsvarande lönen i löneklass 24 för arvode åt

en förste byråsekreterare.

För information om den nya organisationen av utbildningen beräknar ämbetet

ett medelsbehov av 160 000 kr.

Ämbetet finner att starka skäl anförts för en särställning för ämnet svenska i

lärarutbildningen. För ämnesteoretisk behörighet för adjunktstjänst i svenska bör

för samtliga skolformer fordras 60 poäng.

Ämbetet anser, att man bör överväga att inrätta en för varje universitets filosofiska

fakulteter gemensam utbildningsnämnd med uppgifter av samordnande natur.

För förstärkt utrednings- och biträdeshjälp åt utbildningsnämnderna bör budgetåret

1969/70 500 000 kr. ställas till förfogande.

Universitetskanslersämbetet bör ges ökade möjligheter att tillkalla experter och

att genomföra utredningar och konferenser som ett led i den kontinuerliga översynen

av utbildningsinnehållet. Ämbetet avser även att överväga frågan om inrättande

av utbildningsrad för de filosofiska fakulteterna och att senare återkomma

med förslag i detta avseende.

Universitetskanslersämbetet förordar mot bakgrund av att den nya studieordningen

avses bli införd läsåret 1969/70 att de som påbörjar utbildning för filosofisk

grundexamen efter utgången av april 1969 skall hänvisas till den nya utbildningsorganisationen.

Studerande, som dessförinnan påbörjat studier vid filosofisk

fakultet i enlighet med 1953 års examensstadga, bör kunna avlägga examen i enlighet

med denna stadga intill utgången av år 1974.

Ämbetet utgår från att utbildning påbörjas inom samtliga reguljära utbildningslinjer

läsåret 1969/70. Det bör undersökas, i vilken omfattning reviderade studieplaner

kan tillämpas även för studier enligt 1953 års examensstadga. Övergången

till den nya studieordningen kommer att kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete

för institutionerna. Ämbetet bör ges bemyndigande att tilldela särskilda

resurser för detta planeringsarbete.

Övergången till det nya systemet kommer också att medföra förändringar i tillströmningen

av studerande till vissa ämnen, särskilt till ämnen som nu har en stor

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

63

andel nyinskrivna men som i den nya studieordningen placerats i andra årets kurser.

Tillfälliga nedgångar i studerandeantalet av detta skäl bör inte få leda till motsvarande

nedskärningar i lärarkrafttilldelningen. De resurser, som inte tas i anspråk

för undervisning, bör kunna användas för undervisningsplanering och läromedelsframställning

i samband med den nya studieordningen.

Universitetskanslersämbetet har slutligen överlämnat förslag till kungörelse om

grundläggande utbildning vid filosofisk fakultet.

Ledamoten av ämbetets styrelse Willers anmäler skiljaktig mening och förklarar sig

icke beredd att ansluta sig till arbetsgruppens förslag i den av universitetskanslersämbetet

nu modifierade formen utan förordar en snabböversyn på departemental

nivå.

Skiljaktig mening såvitt gäller graderad betygsskala, omprövning i betygshöjande

syfte och behörighetsregler för adjunktstjänst i svenska anmäls av föredragandena

byrådirektören Ahlberg och förste byråsekreteraren Strandell.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

5. Föredraganden

5.1 Inledning

Utbildningen på eftergymnasial nivå har under 1950- och 1960-talen byggts ut

i snabb takt. Medan antalet personer som erhöll högre utbildning vid mitten av

1940-talet var ca 15 000 beräknas f. n. ca 100 000 personer få sådan utbildning.

Den kraftigt ökade tillströmningen till eftergymnasiala studier har i stigande grad

gällt universitetens filosofiska fakulteter. Antalet studerande vid dessa fakulteter

har under den nämnda perioden ökat från ca 5 000 till ca 70 000.

Som en följd av denna utveckling har en stigande andel av samhällets resurser

tagits i anspråk för utbildningen och forskningen vid de filosofiska fakulteterna.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition (bil. 10) kommer

utgifterna över driftbudgeten för dessa fakulteter nästa budgetår att uppgå till

drygt 225 milj. kr. Därvid räknar jag — liksom i det följande — handelshögskolan

i Göteborg till de filosofiska fakulteterna.

I takt med utbyggnaden har universitetsutbildningen också delvis ändrat karaktär.

Universiteten har alltmer utvecklats till att bli utbildningsenheter, öppna för alla

studielämpade oavsett deras ekonomiska och sociala bakgrund och förhållanden.

Många av de studerande som börjar sin utbildning vid de filosofiska fakulteterna

fullföljer aldrig studierna fram till avsett studiemål, andra åter uppnår det

först efter långt utdragna studier. Av dem som fullföljer utbildningen till examen

har endast ungefär var fjärde gjort det på avsedd tid, dvs. förvärvat en betygsenhet

på en termin. I vissa ämnen är det en ännu lägre andel av de studerande

som hinner avsluta sina studier på avsedd tid.

En orsak till att den enskilde studeranden inte inom föreskriven tid förmår förverkliga

de uppställda studiemålen är brister inom den nuvarande studieorganisationen.

Många studerande upplever svåra omställningsproblem vid övergången från

gymnasiets bundna studiegång till studier där den enskilde har att på egen hand

utforma sitt studieprogram. Valet av ämne, särskilt i studiernas inledningsskede,

görs ibland planlöst och studierna organiseras inte så att de olika ämnena stöder

varandra. Det helt obundna ämnesvalet medverkar således, främst för studerande

utan preciserade studiemål, till studieförseningar. Kontakten mellan lärare, universitetsmyndigheter

och studerande är ibland bristfällig. Studiemisslyckanden upptäcks

därför ofta på alltför sent stadium för att den studerande skall kunna få

verklig hjälp.

Det är mot denna bakgrund som statsmakternas beslut år 1965 om införande av

en fastare organisation av utbildningen vid de filosofiska fakulteterna (prop. 141,

SU 173, rskr 411) bör ses. Universitetens ändrade roll i samhället, den kraftiga

ökningen av antalet studerande, de alltför vanliga studieförseningarna samt strävan

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

65

att hjälpa de studerande till rätta i en ny studiesituation och strävan efter ett mer

rationellt utnyttjande av tillgängliga resurser bildar bakgrund även till mina förslag

i det följande till utformning av utbildningens organisation vid dessa fakulteter.

Vid utformningen av den högre utbildningen måste man självfallet sträva efter att

så många som möjligt av de studerande skall kunna nå sina studiemål på avsedd tid.

En fastare organisation av utbildningen vid filosofisk fakultet och som följd därav

större möjlighet för de studerande till medvetna val av studieinriktning bör

verksamt kunna bidra till att förverkliga detta mål.

Den eftersträvade förbättringen av utbildningssituationen vid de filosofiska fakulteterna

kan självfallet inte uppnås enbart genom organisatoriska förändringar.

Pedagogisk förnyelse och förbättring av utbildningen är lika väsentliga faktorer.

Jag vill erinra om att chefen för utbildningsdepartementet i årets statsverksproposition

(bil. 10) förordat en avsevärt ökad medelsanvisning för detta ändamål under

anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor.

De lokala utbildningsorganen måste i ökad utsträckning uppmärksamma studieresultat

och studietider. Dessa organ bör också ges större möjligheter att ta initiativ

till förändringar i den pedagogiska verksamheten. I detta syfte kommer jag i det

följande att förorda en ökning av resurserna för studierådgivning samt en väsentlig

förstärkning av utbildningsnämndernas ställning och resurser. För att det nya utbildningssystemet

skall fungera är studie- och yrkesvägledningen inom skolväsendet

av central betydelse. Jag vill i detta sammanhang erinra om att de riktlinjer för

det frivilliga skolväsendet som beslöts av 1968 års riksdag (prop. 140, SU 195,

rskr 404) innebär bl. a. att studie- och yrkesvägledningen i de gymnasiala skolorna

skall ses över.

Väsentligt för att beslutade reformer inom utbildningsväsendet skall kunna genomföras

i avsedd utsträckning är att alla berörda grupper engageras såväl i utformningen

av den dagliga verksamheten som i planerings- och utvecklingsarbetet.

Jag kommer därför i det följande att förorda ändrade former för fastställande av de

planer som närmare reglerar uppläggningen av utbildningen. Jag vill vidare erinra

om att universitetskanslersämbetet den 17 juli 1968 bemyndigats att inleda försöksverksamhet

med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig

personal vid universitet och högskolor.

5.2 Utbildningens mål

I anslutning till remissbehandlingen av utredningsförslaget om utbildningslinjer

vid filosofisk fakultet har förts en intensiv debatt om universitetsutbildningens allmänna

mål. I denna debatt har man behandlat inte enbart frågor om målet för

utbildningen vid de filosofiska fakulteterna utan även frågor om universitetens uppgift

i samhället och om de studerandes roll i den fortgående utvecklingen av universiteten.

Att de utbildningspolitiska åtgärderna på universitetsnivå tilldrar sig ett

ökat intresse är något som enligt min mening bör hälsas med tillfredsställelse.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 4

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Verksamheten vid de filosofiska fakulteterna utgör en del av den eftergymnasiala

utbildningen i dess helhet. Jag vill erinra om att 1968 års utbildningsutredning

(U 68) har till uppgift bl. a. att utforma förslag till riktlinjer för det eftergymnasiala

utbildningssystemet under 1970-talet. Jag räknar med att denna utredning

successivt skall lägga fram material som kan bidra till att stimulera en konstruktiv

debatt om utbildningens mål. Det är emellertid inte möjligt att i avvaktan på resultatet

av denna utredning skjuta upp ställningstagande till delreformer av den typ

som föreliggande reformförslag utgör. De snabba förändringarna i samhället gör det

nödvändigt att fortlöpande förnya utbildningsväsendet inom skilda sektorer. Med

hänsyn till studieförhållandena vid de filosofiska fakulteterna är det enligt min mening

nödvändigt att nu — som en delreform inom ramen för nuvarande utbildningssystem

— förändra organisationen av utbildningen vid dessa fakulteter. Eljest kan

man befara starkt växande svårigheter att mottaga alla dem som önskar universitetsutbildning.

Jag vill i detta sammanhang redovisa några allmänna synpunkter med anledning

av den diskussion som förts kring målen för denna sektor av universitetsutbildningen.

Liksom övriga eftergymnasiala utbildningsenheter bör de filosofiska fakulteterna

primärt ha till uppgift att förbereda för framtida insatser i yrkeslivet. Grundutbildningen

vid dessa fakulteter bör inriktas mot att på vetenskaplig grund och

med ledning av individens önskemål och samhällets behov ge erforderlig förberedelse

i form av kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet och för fortsatt

utbildning.

Utbildningen vid filosofisk fakultet har hittills i första hand lett till verksamhet

som lärare inom skolväsendet och som forskare. Forskarutbildningen kommer

givetvis även framdeles att vara en väsentlig uppgift för de filosofiska fakulteterna.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att föreslå Kungl. Maj:t att till

1969 års riksdag lägga fram förslag om reformerad forskarutbildning m. m. I takt

med den ökade tillströmningen av studerande minskar lärarutbildningens relativa

betydelse även om hänsyn tas till det ökade behovet av lärare för bl. a. vuxenutbildningen.

Ett växande antal studerande vid de filosofiska fakulteterna kommer

därför att gå vidare till annan verksamhet inom bl. a. förvaltning, utredningsväsen,

massmedia, näringsliv och samhället i övrigt.

De filosofiska fakulteternas yrkesutbildande uppgift får inte innebära att utbildningen

ges en snäv och specialiserad utformning. Tendensen i yrkesutbildningen

inom alla områden går mot minskad specialisering och ökad inriktning mot breda

sektorer av yrkeslivet. Denna strävan efter bredd i utbildningen måste gälla även

vid de filosofiska fakulteterna. Det bör i sammanhanget strykas under att en sådan

bred utbildning ger den enskilde inte bara stor frihet att välja mellan existerande yrken

utan också beredskap inför en övergång till de nya verksamhetsområden, som

den snabba förändringen av samhället ständigt ger upphov till.

En förutsättning för att ökad bredd i utbildningen skall kunna nås utan förlängda

studietider är att metodträning och faktainläming på lämpligt sätt kombineras

med uppövning av förmågan att självständigt uppsöka, inhämta och värdera

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

67

information. Betoningen av metodträning i utbildningen låter sig väl förena med

strävan att skapa självständighet i fråga om attityder till rådande värderingar och

förhållanden i samhället. Den kritiska skolningen måste — utöver kunskaper om

de traditionella vetenskapligt kritiska metoderna — innefatta även träning av förmågan

att sätta in kunskaper och metoder i deras samhälleliga sammanhang. Att

på detta sätt söka utveckla ett ansvar hos den enskilde för vad den egna utbildningen

och arbetet inom ett visst område kan betyda för samhället i dess helhet är

ett väsentligt led i samspelet mellan utbildning och samhällsutveckling. I själva

verket är detta ett grundläggande mål för hela utbildningsväsendet. Såväl grundskolan

som de frivilliga skolformerna har utformats med utgångspunkt häri.

Till universitetsutbildning rekryteras f. n. främst studerande med utbildning från

gymnasium. Universitetsutbildningens mål och inriktning bör av denna anledning i

första hand grundas på de mål som angetts för grundskolan och de gymnasiala skolformerna.

Under senare år har det framstått som alltmer önskvärt att även personer

som saknar formell behörighet men som genom praktisk erfarenhet av samhälle

och arbetsliv förvärvat reella studieförutsättningar i ökad utsträckning skall

beredas tillfälle att bedriva universitetsstudier. Denna utveckling kommer att ställa

nya krav på universitetsutbildningen, samtidigt som universitetsmiljön tillförs nya,

värdefulla erfarenheter.

Det är enligt min mening också mycket angeläget med en internationalisering av

kunskapsstoffet i universitetsutbildningen. Sverige har sedan länge kunnat tillgodogöra

sig kunskaper och erfarenheter från andra länder. Även i fortsättningen

kommer impulser utifrån att ha väsentlig betydelse för landets utveckling. Sverige

har emellertid f. n. ett gynnsamt läge såväl kulturellt som materiellt. Det är därför

naturligt att vårt land i det internationella samarbetet bidrar med insatser — främst

till utvecklingsländerna — i fråga om specialutbildad arbetskraft, forskningsresultat

m. m. Självfallet måste universitetsutbildningen utformas så att de studerande

får såväl nödiga kunskaper och färdigheter som behövlig insikt och förståelse för ett

vidgat internationellt samarbete.

5.3 Utbildningens organisation

5.3.1 Studiekurser m. m.

Utbildningen vid de filosofiska fakulteterna meddelas f. n. inom ramen för ett

antal fastställda examensämnen. Utbildningen inom varje examensämne anordnas

så att varje betygsenhet normalt skall kräva en termins studier.

Det utredningsförslag som universitetskanslersämbetets arbetsgrupp lagt fram

innebär bl. a. att de olika ämnesområdena indelas i studiekurser — grundkurser

och påbyggnadskurser — om i regel 20 eller 40 poäng. Varje studiekurs indelas

i kurser av varierande längd. För varje kurs bestäms poängtal, som skall svara

mot omfattningen av den arbetsinsats som bedöms erforderlig för att kursinne
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

hållet skall kunna inhämtas. Studiearbetet under ett läsår värderas till 40 poäng.

Grundkurs och påbyggnadskurser inom samma ämnesområde omfattar normalt

högst fyra terminers studier. Universitetskanslersämbetet har sedermera lagt fram

förslag som stämmer överens med utredningsförslaget i denna del.

Vissa remissinstanser har som alternativ till det av arbetsgruppen föreslagna

systemet aktualiserat andra modeller för organisationen av utbildningen, såsom

olika modul- och creditsystem och system med parallellt löpande kurser, vilka alla

börjar och slutar vid vissa fasta tidpunkter.

Den nuvarande indelningen av utbildningen i examensämnen och terminsvis

anordnade kurser är enligt min mening ett alltför stelt system. Poängsystemet och

en indelning av ämnesområdena i studiekurser och kurser innebär en väsentlig

förbättring framför allt i fråga om möjligheterna till pedagogisk uppläggning av

studierna. Jag avser därför att senare föreslå Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder

som behövs för att utbildningen vid de filosofiska fakulteterna i dessa avseenden

skall kunna organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med universitetskanslersämbetets

förslag.

Jag kommer i det följande att starkt betona vikten av en kontinuerlig översyn av

utbildningens organisation. Vid denna översyn bör man beakta även de förslag

till vidare utveckling av poängsystemet som aktualiserats av vissa remissinstanser.

En utgångspunkt bör därvid vara att utbildningen skall kunna byggas upp av

kortare kurser än terminskurser i de fall där utbildningsbehoven motiverar detta.

A andra sidan får inte det nuvarande systemets fördelar i form av grundligare utbildning

inom några få ämnesområden gå förlorade genom att studierna inom vart

och ett av ett stort antal områden blir alltför begränsade. Utformningen av utbildningen

enligt de av vissa remissinstanser föreslagna modellerna kräver i flera fall

ytterligare utredningsarbete. Detta gäller t. ex. förslagen om grundläggande utbildning

inom det samhällsvetenskapliga ämnesområdet. Ett genomförande av poängsystemet

och en uppdelning av ämnesområdena i studiekurser och kurser kommer

enligt min mening att underlätta försök med och en framtida utveckling i riktning

mot de modeller som föreslagits av remissinstanserna.

5.3.2 Utbildningslinjer in. in.

Universitetskanslersämbetet har på grundval av de av Kungl. Maj:t den 21 januari

1966 givna direktiven och av den inom ämbetet utförda utredningen lagt

fram förslag till utformning av fasta studiegångar vid filosofisk fakultet. Beträffande

åtskilliga av de förslag som förts fram ankommer det som förut nämnts på

Kungl. Maj:t att besluta. För överblickens och sammanhangets skull vill jag emellertid

här beröra även vissa av dessa förslag. Utredningsförslaget, som innebär

bl. a. att den studerande i regel från början binder sig för de två första årens utbildning,

har mött kraftig kritik under remissbehandlingen. Man har hävdat bl. a. att,

om syftet med en fastare organisation av utbildningen vid filosofisk fakultet är

.att hjälpa de studerande till ett välgrundat val av utbildningsväg, man inte alltför

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition nr 4 år 1969

69

tidigt skall tvinga dem till ett val, vars konsekvenser de kan ha svårt att överblicka.

I det föreslagna systemet anses risken för felval vara alltför stor. Detta kan leda till

att den eftersträvade målmedvetenheten i studierna inte uppnås. Ett väsentligt syfte

med utbildningsreformen — att underlätta för de studerande att nå sina studiemål

— skulle därmed äventyras.

Jag anser att denna kritik har fog för sig och bör beaktas vid utformningen av

den nya utbildningsorganisationen. Flera remissinstanser, däribland konsistorierna

vid universiteten i Uppsala, Lund och Umeå samt TCO, SFS och Sveriges socialdemokratiska

studentförbund, har förespråkat en alternativ utformning av de fasta

studiegångarna enligt en princip om successiva val. En utformning av utbildningen

i enlighet med denna princip medför bl. a. att den studerande inte redan före

studiernas början behöver definitivt binda sig för val av utbildning även under det

andra studieåret. En fördel med en sådan utformning är att den studerande kommer

att kunna uppfatta sitt val som meningsfullt, genom att valet görs i takt med

att han under studierna vinner ökad kunskap om sina möjligheter och intressen.

Mot denna bakgrund finner jag att utbildningen vid de filosofiska fakulteterna

bör organiseras enligt principen om successiva val.

De studerande bör vid studiernas början genom val av en studiekurs bestämma

sig för huvudinriktningen av sin utbildning (utbildningslinje). Efter normalt ett års

studier bör ett nytt val göras, nu mellan ett antal alternativa studiekurser som

bygger på samma inledande studiekurs. Under det tredje året bör den studerande

i regel kunna fritt välja studiekurs(er). Universitetskanslersämbetet bör till de

studerandes ledning utfärda rekommendationer om lämpliga studiekurser under

detta år. Rekommendationerna bör ställas upp med utgångspunkt i dels studiekursernas

innehållsmässiga samhörighet, dels behoven inom de skilda verksamhetsområden

som utbildningen kan tänkas leda till.

Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att fastställa utbildningslinjer enligt

följande förteckning.

Utbild-

Första avdelningen

Andra avdelningen

Tredje avdelningen

nings-

studiekurs(er)/poäng

studiekurs(er)/poäng

valfri studiekurs(er)

linje

omfattande poäng

1

matematik 40

a) fysik 40

40

b) kemi 40

40

c) informationsbehandling 40

40

d) samhällskunskap 40

40

e) matematisk statistik 40

f) matematisk statistik 20 +

40

informationsbehandling 20

40

2

matematik 20

a) fysik 40 + kemi 40

b) fysik 20 + kemi 20 +

20

geovetenskap 20

40

c) statistik 40

60

3

kemi 40

a) biologi 40

401

4

psykologi 40

a) sociologi 20 +

pedagogik 20

402

b) samhällskunskap 40

40

5

pedagogik 40

a) sociologi 20

60

6

ekonomisk och juridisk

a) företagsekonomi 40

3 O4

översiktskurs 103 +

b) företagsekonomi 10 +

statistik 20 +

nationalekonomi 20

kulturgeografi 40

203

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Utbild-

Första avdelningen

Andra avdelningen

Tredje avdelningen

nings-

studiekurs(er)/poäng

studiekurs(er)/poäng

valfri studiekurs(er)

linie

omfattande poäng

1

statistik 20

a) nationalekonomi 20 +

sociologi alt.

statskunskap 40

40

b) sociologi 20 +

nationalekonomi 40

c) statskunskap 20 +

40

nationalekonomi 40

40

8

sociologi 40

a) företagsekonomi 40

40

b) konstvetenskap 40

40

c) litteraturvetenskap 40

40

d) psykologi 20

60

e) socialantropologi 40

40

f) statskunskap 40

40

g) svenska 40

40

9

samhällskunskap 40

a) företagsekonomi 40

40

b) historia 40

40

10

engelska 40

a) franska 40

40

b) latin 40

40

c) ryska 40

40

d) spanska 40

40

e) svenska 40“

40

f) tyska 40

40

11

franska 40

a) engelska 40

40

b) latin 40

40

c) ryska 40

40

d) spanska 40

40

e) svenska 40“

40

f) tyska 40

40

12

tyska 40

a) engelska 40

40

b) franska 40

40

c) latin 40

40

d) ryska 40

40

e) spanska 40

40

f) svenska 40“

40

13

historia 40

a) religionskunskap 40

40

b) samhällskunskap 40

40

c) svenska 40“

40

14

filosofi 40

a) svenska 40“

40

15

religionskunskap 40

a) svenska 40“

40

16

nordisk fornkunskap 40

a) folklivsforskning 40

40

b) konstvetenskap 40

40

17

konstvetenskap 40

a) folklivsforskning 40

40

b) litteraturvetenskap 40

40

c) nordisk fornkunskap 40

40

1 Kungl. Maj:t bör uppdra åt universitetskanslersämbetet att komma in med förslag till utformning

av blandad medicinsk och naturvetenskaplig utbildning samt utbildning inom det mikrobiologiska

ämnesområdet.

2 Utbildningslinje 4 med studiekurs a) i andra avdelningen kan utformas som psykologutbildning

(avsedd för tjänst som biträdande psykolog), tredje avdelningen omfattar då en särskilt

utformad påbyggnadskurs, 40 poäng.

3 Kungl. Maj:t bör uppdra åt universitetskanslersämbetet att under våren 1969 närmare fastställa

utbildningens innehåll samt komma in med förslag till benämning av studiekursen.

4 Utbildningslinje 6 med studiekurs a) i andra avdelningen utgör ekonomutbildning. Tredje

avdelningens studiekurser kan väljas bland studiekurser i ekonomisk historia, företagsekonomi,

handelsrätt, informationsbehandling, kulturgeografi/ekonomisk geografi, matematik, nationalekonomi,

psykologi, sociologi eller statistik. Utbildningen är integrerad, dvs. kortare kurser

från flera studiekurser inhämtas samtidigt.

5 Utbildningslinje 6 med studiekurs b) i andra avdelningen utgör samhällsplanerarutbildning.

Tredje avdelningens studiekurser kan väljas bland studiekurser i företagsekonomi, informationsbehandling,

kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi, statistik eller statskunskap. Utbildningen

är integrerad, dvs. kortare kurser från flera studiekurser inhämtas samtidigt.

0 Studiekursen kan alternativt omfatta 60 poäng.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

71

Jag vill — liksom universitetskanslersämbetet — starkt betona vikten av att utbildningen

vad beträffar såväl innehåll som organisation kontinuerligt ses över.

Sådana arbetsformer bör skapas, att såväl nya pedagogiska rön och erfarenheter i

fråga om studietider och studieresultat som vetenskapens utveckling och samhällets

förändrade behov kan påverka utbildningens utformning och innehåll. Det är enligt

min mening angeläget att arbetet med att konstruera lämpliga utbildningslinjer

för olika utbildningsbehov fortsätts. Ytterligare linjer eller studiealternativ

i andra avdelningen bör komma till allt eftersom nya utbildningsbehov

kan konkretiseras. Å andra sidan bör linje eller studiealternativ som visar

sig inte svara mot något aktuellt utbildningsbehov utgå ur förteckningen. Universitetskanslersämbetet

och de lokala universitetsmyndigheterna bör noggrant följa

såväl de studerandes studieval som samhällets utbildningsbehov och ämbetet bör på

grundval härav komma in till Kungl. Maj:t med förslag till förändringar av utbildningslinjernas

sammansättning.

Som exempel på utbildningsbehov som bör beaktas i detta sammanhang vill jag

nämna utbildning för verksamhet inom miljövård, internationell tjänst och massmedia.

Vidare kan nämnas den försöksverksamhet med utbildning av logopeder, som

beslöts av 1964 års riksdag (prop. 1964: 1 bil. 10 s. 429, SU 55, rskr 158). Jag vill

vidare erinra om att Kungl. Maj:t den 28 juni 1968 uppdrog åt ämbetet att utreda

och till Kungl. Maj:t komma in med förslag om anordnande av teknisk utbildning

motsvarande de ämnesteoretiska delarna av nuvarande utbildning för teknisk magisterexamen

inom ramen för utbildningen vid filosofisk fakultet.

Skolväsendet utgör det största klart definierade yrkesområdet för personer som

erhåller utbildning vid filosofisk fakultet. Inom skolväsendet uppställs — till skillnad

från flertalet områden — bestämda krav för behörighet. De i förteckningen

uppförda utbildningslinjerna ger möjlighet att inom ramen för 120 poäng uppnå

behörighet för adjunktstjänst i de vanligaste ämneskombinationerna. Jag avser att

senare föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt vederbörande myndigheter att meddela

erforderliga anvisningar till de studerande om vilka studiekurser som leder fram till

behörighet för adjunktstjänst. Anvisningarna bör grundas på de bestämmelser om

behörighet till lärartjänst som jag senare efter förslag från skolöverstyrelsen avser

att föreslå Kungl. Maj:t. Universitetskanslersämbetet föreslår vidare bl. a. för utbildning

av lärare i vissa skolämnen att särskilda studiekurser anordnas, innefattande

kurser i flera hittillsvarande examensämnen. För egen del finner jag att studiekurser

i biologi, filosofi, fysik, historia, religionskunskap, samhällskunskap och

svenska bör komma till enligt ämbetets förslag.

Universitetskanslersämbetet har föreslagit en sammanslagning av examensämnena

matematisk statistik och statistik. Enligt min mening är dock behovet av att utbildningens

uppläggning differentieras för skilda studerandegrupper så stort, att denna

sammanslagning inte bör komma till stånd.

Liksom universitetskanslersämbetet och skolöverstyrelsen anser jag att för lärarbehörighet

i svenska bör för samtliga skolformer krävas tre terminers utbildning.

Denna utbildning bör kunna ges i form av en studiekurs omfattande 60 poäng. Det

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

bör emellertid också vara möjligt för studerande med andra utbildningsmål att få

utbildning i svenska inom en grundkurs om 40 poäng. Dessa studerande bör ges

möjlighet att senare nå lärarbehörighet genom en påbyggnadskurs.

I förteckningen över utbildningslinjer tas upp bl. a. utbildningsvägar för ekonomutbildning

och samhällsplanerarutbildning. Dessa utbildningslinjer stämmer i allt

väsentligt överens med universitetskanslersämbetets förslag. Jag räknar med att den

nya ekonomutbildningen skall komma till stånd vid samtliga universitet samt vid

handelshögskolan i Göteborg med början läsåret 1969/70. Med anledning därav

bör spärren till ekonomutbildningen vid universiteten i Lund och Umeå samt vid

handelshögskolan i Göteborg tas bort. Jag räknar med att detta kan ske läsåret

1969/70 vid universiteten i Lund och Umeå samt läsåret 1970/71 vid handelshögskolan

i Göteborg. Jag vill erinra om att inom universitetskanslersämbetet sakkunniga

f. n. ser över gällande bestämmelser avseende den samhällsvetenskapliga

utbildningen. Enligt vad jag erfarit kommer de sakkunniga att inom kort slutföra

en utredning om bl. a. den organisatoriska ställningen för handelshögskolan i Göteborg.

Det synes därför möjligt att under läsåret 1969/70 ta ställning till frågan

om förenkling av den organisatoriska strukturen i Göteborg. Det bör uppdras åt

universitetskanslersämbetet att undersöka förutsättningarna för att under läsåret

1969/70 öka antalet intagningsplatser vid handelshögskolan i Göteborg. I samband

därmed bör bestämmelserna rörande tilldelning av lärarkrafter m. m. i ämnen inom

filosofisk fakultet äga tillämpning även vid nämnda högskola. Jag räknar med att

denna tekniska omläggning inte kommer att föra med sig några kostnadsökningar.

Jag utgår vidare från att resurserna för ekonomutbildning vid universitetet och handelshögskolan

i Göteborg under läsåret 1969/70 kan samordnas på institutionsnivå.

Jag räknar även med att den föreslagna samhällsplanerarutbildningen skall kunna

ges vid samtliga universitet med början läsåret 1969/70.

Universitetskanslersämbetet har föreslagit att en särskild utbildningslinje inrättas

för dem som avser att tjänstgöra som biträdande psykologer. Jag finner att ämbetets

förslag vad avser uppläggningen av utbildningen i huvudsak bör genomföras. Psykologutbildningens

tredje avdelning avses omfatta en påbyggnadskurs, i vilken skall

ingå viss praktik. Inom närliggande utbildningsområden där praktik infogats i den

teoretiska utbildningen har svårigheter uppstått när det gällt att finna lämpliga

praktikplatser i tillräckligt antal. Med hänsyn härtill och till att frågan om organisationen

av praktikförmedlingen kräver ytterligare övervägande är jag f. n.

inte beredd att ta ställning till införande av praktiska moment i psykologutbildningen.

Universitetskanslersämbetet föreslår att viss utbildning, såsom ekonom- och samhällsplaneraratbildning

läggs upp som integrerad utbildning, dvs. att kortare kurser

från flera studiekurser inhämtas samtidigt och att utbildningen därigenom förs fram

parallellt inom flera studiekurser. Då en sådan organisation av utbildningen kan

medföra betydande pedagogiska fördelar, finner jag att ämbetets förslag i detta

avseende bör genomföras i allt väsentligt.

Det kan i vissa fall vara önskvärt att en studiekurs ges alternativa utformningar

med hänsyn till de skilda behov utbildningen har att tillgodose. Som exempel kan

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

73

nämnas de merkantilt-tekniskt inriktade alternativen inom utbildningen i moderna

språk. En alltför omfattande differentiering och specialisering av grundkurserna

kan å andra sidan leda till att den enskilde studeranden får begränsade valmöjligheter

i de fortsatta studierna. Därför bör enligt min mening återhållsamhet iakttas

i detta avseende och sådan specialisering och differentiering komma till stånd endast

när starka pedagogiska och innehållsmässiga skäl talar för det. Jag avser att senare

föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt universitetskanslersämbetet att inom ramen för

tillgängliga resurser fastställa de alternativ som skall förekomma.

I samband med att den nya utbildningsorganisationen införs bör utbildningsprogrammet

vid universitetsfilialerna utvidgas. Det är enligt min mening angeläget att

de studerande på filialorterna skall kunna erhålla fullständig utbildning på grundexamensnivå

i så stor utsträckning som resurserna gör det möjligt. Kungl. Maj:t

har genom beslut den 18 oktober 1968 bemyndigat universitetskanslersämbetet att

under läsåret 1968/69 försöksvis anordna utbildning för betygsgraden Berömlig vid

filialerna. Jag finner att påbyggnadskurser inom icke-laborativa ämnesområden

bör successivt komma till vid universitetsfilialerna. Därigenom kommer de studerande

att vid filialerna kunna gå igenom bl. a. ämnesteoretisk utbildning för

adjunktstjänst även på det gymnasiala stadiet. Vidare bör studiekurser i sociologi

kunna anordnas vid samtliga filialer fr. o. m. läsåret 1969/70. Så snart lärarfrågan

kan lösas på ett tillfredsställande sätt, bör även studiekurser i informationsbehandling

komma till vid filialerna. Genom samordning med institutionen för tillämpad

matematik vid den tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping

bör utbildning i informationsbehandling kunna anordnas vid universitetsfilialen i

Linköping redan läsåret 1969/70. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl.

Maj:t att inrätta de lärartjänster som behövs för denna utvidgning av utbildningsprogrammet

läsåret 1969/70 vid universitetsfilialerna.

Liksom f. n. kommer utbildning i samtliga studiekurser inte att kunna anordnas

vid alla universitet. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att fastställa de studiekurser,

i vilka utbildning bör kunna äga rum vid resp. universitet och universitetsfilial.

Vidare avser jag att efter förslag av universitetskanslersämbetet föreslå Kungl.

Maj:t att vidta de ändringar i gällande indelning i institutioner m. m. som kan föranledas

av den ändrade utbildningsorganisationen.

5.3.3 Examenssystemct

Universitetskanslers ämbetets arbetsgrupp för fasta studiegångar m. m. har föreslagit

bl. a. att en enhetlig grundexamen, filosofie kandidatexamen, skall införas vid

de filosofiska fakulteterna. Denna examen avses ersätta nuvarande filosofie kandidatexamen

och filosofisk ämbetsexamen. Flera remissinstanser har anfört, att examenssystemet

borde avskaffas helt. Man har hävdat bl. a. att examenssystemet

inte fyller någon funktion, då examensbenämningarna endast ger en mycket allmän

upplysning om utbildningens innehåll. I stället för examensbevis borde den studerande

få bevis över den utbildning han genomgått.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Universitetskanslers ämbetet har i sitt förslag redovisat olika skäl för och emot

ett avskaffande av examenssystemet vid de filosofiska fakulteterna.

Som skäl för att behålla ett examenssystem har anförts bl. a. att såväl utformningen

av behörighetsbestämmelser och liknande föreskrifter som bedömningen av

olika arbetssökandes kvalifikationer och jämförelser mellan utbildning i olika länder

underlättas genom förekomsten av examensbenämningar.

Som skäl för att avskaffa examenssystemet har framhållits bl. a. att förekomsten

av examina hindrar en önskvärd anpassning av utbildningens omfång till dess syfte.

Examenssystemet kan bl. a. föranleda många studerande att gå igenom en onödigt

lång utbildning. Vidare skulle ett avskaffande av examenssystemet innebära en uppfordran

till arbetsgivare att precisera fordringarna för olika yrkesområden. Därtill

kommer att de studerande vid de filosofiska fakulteterna har varierande önskemål

om utbildningens innehåll och omfattning.

Enligt min mening bör i det fortsatta utvecklingsarbetet de skäl, som anförts för

att examenssystemet skall avskaffas, tillmätas stor vikt. Jag delar emellertid universitetskanslersämbetets

uppfattning att examenssystemet inte lämpligen kan avskaffas

enbart vid de filosofiska fakulteterna. Frågan bör därför prövas i ett vidare

sammanhang.

Som ämbetet föreslagit bör meddelas regler för en ny grundexamen, filosofie

kandidatexamen. För denna examen, som bör ersätta nuvarande filosofie kandidatexamen

och filosofisk ämbetsexamen, bör fordras 120 poäng, dvs. normalt sex

terminers studier. Behovet av variationer i fråga om utbildningens längd bör kunna

tillgodoses inom utbildningsorganisationens ram. Jag kommer sålunda i det följande

att förorda att studerande som inte önskar utbildning fram till examen skall

kunna erhålla bevis över den utbildning han gått igenom, samt att studerande skall

kunna bedriva ytterligare studier på grundexamensnivå efter avlagd examen.

Vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna bör man även kunna avlägga filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen i huvudsak enligt nu gällande bestämmelser.

Vidare bör ekonomexamen kunna avläggas vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna

och handelshögskolan i Göteborg.

I den nya utbildningsorganisationen bör, liksom i den nuvarande, viss del av

utbildningen för filosofie kandidatexamen kunna genomgås vid annan fakultet än

filosofisk, vilket gäller t. ex. blandad medicinsk och annan utbildning (jfr prop.

1968: 1 bil. 10 s. 243, SU 41, rskr 114). På motsvarande sätt bör studerande som

följer andra utbildningsvägar än dem som leder fram till filosofisk examen kunna

genomgå viss del av sin utbildning vid de filosofiska fakulteterna. Detta gäller t. ex.

studier för juridisk-samhällsvetenskaplig examen.

Mina förslag innebär en förändring av utbildningsorganisationen i förhållande till

gällande examensordningar vid de filosofiska fakulteterna. Ändringarna kommer

att beröra även bl. a. stadgan angående juridiska och samhällsvetenskapliga examina.

Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att vidta de ändringar av gällande

examensstadgor som behövs.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

75

5.3.4 Särskilda utbildningslinjer m. m.

Den föreslagna utbildningsorganisationen kan väntas täcka större delen av de

utbildningsbehov, som bör tillgodoses inom de filosofiska fakulteterna. Flertalet

studerande bör sålunda kunna följa de föreslagna utbildningslinjerna. Jag räknar

dock med att vissa studerande med speciell yrkes- eller intresseinriktning inte alltid

kommer att kunna få sina önskemål tillgodosedda inom ramen för dessa utbildningslinjer.

Eftersom ett huvudsyfte med den föreslagna organisationen av utbildningen

är att vägleda de studerande genom studierna, bör studerande som har klart

utformade studiemål medges att fritt kombinera studiekurser till en egen studiegång,

s. k. särskild utbildningslinje. Studerande, som anmäler sin avsikt att följa en sådan

utbildningslinje, bör informeras om de förkunskapskrav som ställs i de studiekurser

han önskar genomgå. Han bör dessutom erhålla yrkesvägledning. I den mån

den studerande uppfyller gällande förkunskapskrav och utbildningslinjen kan anordnas

inom ramen för gällande studieplaner vid universitetet bör han ha rätt att

följa särskild utbildningslinje.

Den studerande som anser sig ha valt fel studieinriktning bör ges möjlighet att

byta. Sådant byte bör föregås av studierådgivning och yrkesvägledning och i regel

göras endast i samband med att den studerande fullgjort utbildningen för en studiekurs.

Studerande som med godkänt resultat fullföljt studiekurs i första avdelningen

inom en utbildningslinje bör efter anmälan ha rätt att gå över till studier

inom en annan utbildningslinje. I övriga fall bör byte kunna göras efter medgivande

av vederbörande utbildningsnämnd.

Utbildningsorganisationen vid de filosofiska fakulteterna bör även ge möjlighet

till studier för studerande som inte önskar fullständig utbildning fram till examen.

Önskemål av detta slag torde komma att föras fram av såväl studerande, vilka för

sin planerade yrkesverksamhet inte har behov av tre års studier, som yrkesverksamma,

vilka önskar vidareutbilda sig. Jag finner det angeläget att även dessa

gruppers önskemål tillgodoses. Den som avslutar sin utbildning innan han uppnått

120 poäng bör, i de fall han med godkänt resultat genomgått kurser om sammanlagt

minst 20 poäng, kunna erhålla bevis häröver.

I sammanhanget vill jag nämna att kompetensutredningen lagt fram förslag om

försöksverksamhet med generell dispens från vissa av de behörighetskrav som nu

gäller för tillträde till studier i vissa ämnen vid filosofisk fakultet. Utredningen har

föreslagit att denna försöksverksamhet skall gälla studier av begränsad omfattning

—- sammanlagt högst tre betygsenheter i högst tre ämnen. Remissbehandlingen av

detta förslag har nyligen avslutats. Utredningen och remissinstanserna anför åtskilliga

skäl som talar för en försöksverksamhet av detta slag. Som jag redovisat i årets

statsverksproposition (bil. 10) avser jag att inom kort för Kungl. Maj:t lägga fram

förslag till beslut i ärendet.

För att den studerande skall ges möjlighet att bredda, fördjupa eller i vissa fall

avsluta sin utbildning bör möjlighet finnas till ytterligare några terminers studier

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

på grundexamensnivå efter avlagd examen. Sådana kompletterande studier efter

examen bör kunna ske intill normalt 60 poäng.

En betydande grupp vid de filosofiska fakulteterna utgörs f. n. av studerande

som bedriver studier på deltid. Möjligheterna till deltidsstudier är för många en

förutsättning för att de över huvud taget skall kunna studera. Jag syftar därvid

närmast på personer som bedriver deltidsstudier på grund av sjukdom, vissa handikappade

studerande, studerande som vårdar barn i hemmet samt studerande med

mer omfattande studentkårsuppdrag (motsv.). Härtill kommer de som för att vidareutbilda

sig eller för att slutföra eller komplettera sina studier studerar parallellt

med förvärvsarbete. Jag finner det angeläget att man genom särskilda åtgärder

gör det möjligt för bl. a. dessa grupper att studera på deltid.

Den studerande bör, när han anmäler sitt val av utbildningslinje, ange om han

avser att bedriva studier på heltid eller deltid. Det bör åligga universitetsmyndigheterna

att sörja för att de deltidsstuderande erhåller en lämpligt upplagd utbildning.

Vid institutioner med stort studerandeantal bör detta liksom hittills kunna

ske genom att särskilda undervisningsgrupper med reducerad studietakt inrättas.

I andra fall kan det vara lämpligare att de studerande ges individuella studieprogram,

kompletterade med handledning.

Centrala studiehjälpsnämnden har i sitt remissvar över arbetsgruppens förslag

diskuterat frågan om anpassningen av studiemedelssystemet till de deltidsstuderandes

speciella behov. Nämnden har särskilt erinrat om de kategorier som bedriver

deltidsstudier av andra orsaker än förvärvsarbete, t. ex. barntillsyn eller mer omfattande

oavlönat studentkårsuppdrag. Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t tillkallade

jag i maj 1968 sakkunniga för översyn av studiemedelssystemet (1968 års

studiemedelsutredning). Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt de

sakkunniga att behandla även vissa frågor rörande studiemedel åt deltidsstuderande.

5.3.5 Undervisning, examination in. m.

Universitetskanslers ämbetet har lagt fram vissa förslag rörande utformningen

av undervisning och examination in. m. vid de filosofiska fakulteterna. I dessa

frågor ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta. Jag avser att i annat sammanhang

föreslå Kungl. Maj:t att vidta erforderliga åtgärder för att utbildningen skall kunna

utformas enligt de riktlinjer som framgår av min fortsatta framställning.

Kunskapskontrollen sker f. n. i många fall i form av sluttentamina, vilka omfattar

relativt stora avsnitt av studiekursen. Jag delar universitetskanslersämbetets

uppfattning att examinationen bör avse mindre avsnitt eller i ökad utsträckning

ingå som en integrerad del i undervisningen.

De studerande bör normalt delta i de prov som förekommer vid det första ordinarie

tillfälle som erbjuds. Ytterligare provtillfällen bör erbjudas i nära anslutning

till det första tillfället. Självfallet bör de studerande som har erforderliga förutsättningar

tillåtas genomgå utbildningen i en snabbare takt. Obligatorisk undervisning

bör förekomma endast i undantagsfall, t. ex. i vissa laborativa moment. Vederbö
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

77

rande utbildningsnämnd bör närmare utforma de regler som skall gälla för deltagande

i prov och undervisning.

Arbetsgruppen inom universitetskanslersämbetet har föreslagit bl. a. att en graderad

betygsskala skall införas. Remissopinionen har i denna fråga varit splittrad.

För egen del anser jag att nuvarande betygssystem bör behållas. Detta innebär

att proven bör bedömas enligt skalan underkänd—godkänd samt att den

studerande bör kunna erhålla vitsord för en särskilt god prestation på kurs eller

studiekurs.

En vanlig orsak till de långa studietiderna och till de många studieavbrotten i

den nuvarande utbildningsorganisationen är att de studerande innan de avslutat

studierna i ett ämne inleder studier i ytterligare ämne. Med anledning härav

finner jag att den studerande inte bör tillåtas gå över från en studiekurs till en

annan innan han avslutat huvuddelen av den första studiekursen. Skulle den

studerande ha fullföljt endast en mindre del av studiekursen, bör han i stället för

att gå vidare till en ny studiekurs under följande termin inhämta de delar som

återstår av studiekursen. Den studerande bör under denna termin inom ramen för

tillgängliga resurser ges möjlighet till stödundervisning och provtillfällen för att

kunna fullfölja utbildningen. Det bör åligga vederbörande utbildningsnämnd att avgöra

om den studerande bör gå vidare till nästa studiekurs eller om han bör fullfölja

sin utbildning i den förra studiekursen. Som riktpunkt för denna bedömning bör

gälla att den studerande normalt skall ha inhämtat 3/4 av en studiekurs, innan

han får gå vidare till nästa. Den studerande bör vidare normalt ha avslutat utbildningen

inom grundkurs, innan han får gå över till påbyggnadskurs.

Det främsta syftet med den föreslagna utbildningsorganisationen är att underlätta

för den studerande att nå sina studiemål. Jag kommer i det följande att förorda

en förstärkning av resurserna för bl. a. studierådgivning vid de filosofiska

fakulteterna. Jag räknar med att vad sålunda föreslås skall kunna leda till en

väsentlig förbättring av studieresultaten. Trots dessa olika åtgärder kan vissa

studerande komma att uppvisa klart otillfredsställande studieresultat. Från såväl

individens som samhällets synpunkt kan det i sådana fall vara mest ändamålsenligt

att den studerande går över till annan utbildning eller till yrkesverksamhet. Vederbörande

utbildningsnämnd bör ha till uppgift att pröva de individuella studieresultaten.

Utbildningsnämnd bör vid sin prövning ta hänsyn till särskilda omständigheter

av studiesocial eller annan art i det enskilda fallet. Som riktpunkt vid denna

prövning bör gälla att en heltidsstuderande som under den tredje terminens studier

på samma studiekurs om 40 poäng inte lyckats avsluta studiekursen, normalt bör

skiljas från undervisningen inom utbildningslinjen. Utbildningsnämnden har dock

med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet att pröva huruvida och i så

fall på vilka villkor den studerande bör få fortsatt undervisning inom utbildningslinjen.

Den studerande bör under alla omständigheter ha rätt att delta i prov

ytterligare högst fyra gånger. Motsvarande riktpunkter bör gälla för studiekurser

om 20 poäng. För deltidsstuderande bör gälla i princip motsvarande regler.

Utbildningsnämnd som handlägger frågor om rätt till fortsatta studier och stu
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

diemedelsnämnd som behandlar frågor om rätt till ytterligare studiemedel bör

självfallet nära samarbeta i syfte att så långt möjligt nå en gemensam bedömning.

Det bör uppdras åt universitetskanslersämbetet och centrala studiehjälpsnämnden

att följa detta samarbete och att efter viss tid till Kungl. Maj:t komma in med redogörelse

för de erfarenheter som har vunnits.

Vissa riktlinjer bör finnas till ledning för bedömningen av studieresultat och

studietider vid de filosofiska fakulteterna samt för en bedömning av om utbildningen

är ändamålsenlig. I huvudsaklig överensstämmelse med nuvarande regler

(jfr prop. 1958: 104, s. 146, SU B 48, rskr B 76) bör studiekurserna för 40 poäng

avpassas så att andelen inom ett läsår godkända studerande uppgår till minst 2/3

av antalet heltidsstuderande. Vidare bör minst 4/5 av antalet heltidsstuderande

fullfölja studierna till 40 poäng inom tre terminer. Om de faktiska studietiderna

inte skulle motsvara de angivna riktlinjerna, bör i första hand utbildningsnämnderna

undersöka orsakerna och vidta åtgärder för att man skall komma till rätta

med detta förhållande. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att genom särskilda

bestämmelser fastställa nämnda riktlinjer.

5.3.6 Studieplaner ni. m.

Det huvudsakliga utbildningsinnehållet i varje ämne vid resp. universitet bestäms

f. n. genom studieplaner. I dessa anges fordringarna för varje betygsgrad samt de

särskilda förkunskaper som krävs för studier i ämnet. Vidare lämnas i planerna

anvisningar om det kunskapsstoff som den studerande bör tillgodogöra sig samt

bestämmelser om examination m. m. Studieplanerna fastställs av universitetskanslersämbetet

— vad gäller planer för filosofisk ämbetsexamen i samråd med skolöverstyrelsen

— efter förslag från vederbörande fakultet (sektion).

Universitetskanslersämbetet har föreslagit bl. a. att studieplanerna i den nya

utbildningsorganisationen skall ges en för samtliga universitet enhetlig utformning,

dvs. att planerna skall bli riksgiltiga. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i

hithörande frågor. Med hänsyn till det allmänna intresse de kan ha i förevarande

sammanhang vill jag närmare beröra några av dessa frågor.

Det finns enligt min mening starka skäl för att utbildningens allmänna inriktning

och utformning fastställs av Kungl. Maj:t. Jag vill erinra om att statsmakterna

f. n. beslutar om undervisningens utformning inom skolväsendet genom att fastställa

centrala delar av läroplanerna för olika skolformer (jfr bl. a. prop. 1962: 54,

SäU 1, rskr 328; prop. 1964: 171, SäU 1, rskr 407).

Det är vidare nödvändigt — bl. a. av rättviseskäl — att utbildningen i en studiekurs

är likvärdig vid alla läroanstalter. Riksgiltiga studieplaner gör detta möjligt.

Inom ramen för ett system med gemensamma studieplaner för hela landet underlättas

byte av studieort. Vidare innebär sådana studieplaner ökade möjligheter till

en för hela landet gemensam läromedelsproduktion. Å andra sidan finns starka

skäl för att ansvaret för den konkreta uppläggningen av utbildningen i största

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

möjliga utsträckning läggs på lokala universitetsmyndigheter. Därigenom kan

lokala initiativ i fråga om undervisningen lättare tas till vara.

Jag vill härvid erinra om vad jag inledningsvis anfört om vikten av ökad medbestämmanderätt

för lärarna och de studerande i fråga om utbildningens utformning.

Mot bakgrund av vad jag anfört finner jag att Kungl. Maj:t bör fastställa mål

och allmänna riktlinjer för utbildningen på grundexamensnivå inom filosofisk fakultet.

Universitetskanslersämbetet bör fastställa normalstudieplan för varje studiekurs

och alternativt utformad studiekurs. Normalstudieplan avseende lärarutbildning

bör fastställas i samråd med skolöverstyrelsen. Planerna bör bestå av två

avdelningar. I den första avdelningen bör anges studiekursens mål, kursernas inriktning

och omfattning samt eventuella särskilda förkunskapskrav. Bestämmelserna

i denna avdelning bör, med det undantag som anges i det följande, vara bindande

för utformningen av utbildningen på lokal nivå.

Krav på särskilda förkunskaper bör ställas med största återhållsamhet. Tendenser

att låta prestigesynpunkter eller andra ovidkommande omständigheter påverka

utformningen av förkunskapskrav måste självfallet motverkas. Endast sådana förkunskapskrav

bör få ställas som är sakligt motiverade med hänsyn till utbildningen.

Jag vill stryka under att det ofta är angeläget att man till utbildningen kan rekrytera

personer med varierande förutbildning och erfarenheter. I avvaktan på

kompetensutredningens kommande förslag bör, med undantag för vad som kan

följa av ordningsföljden mellan studiekurser i olika utbildningslinjer, förkunskapskraven

i regel ansluta till vad som nu gäller för vederbörande ämne. Starka skäl

talar för att — i de fall särskilda förkunskaper anses nödvändiga i något visst

ämne — kraven inte utformas som krav på visst minimibetyg i betyg från gymnasium

(motsv.). I avvaktan på kompetensutredningens kommande förslag bör

dock sådana krav på visst minimibetyg i enskilt ämne kunna få förekomma. Sådana

krav bör dock inte vara högre än nu gällande krav för allmän behörighet.

Normalstudieplanens andra avdelning bör innefatta precisering av innehållet i

kurserna samt de övriga anvisningar universitetskanslersämbetet finner lämpligt

att meddela. Innehållet i denna avdelning bör tjäna till allmän vägledning för utbildningens

uppläggning men inte ges bindande karaktär. Den närmare utformningen

av utbildningen bör fastställas av de lokala universitetsmyndigheterna. Ansvaret

för utbildningens organisation vid filosofisk fakultet bör flyttas över från fakultet

till utbildningsnämnd. Jag har för avsikt att överväga om så bör ske även vid

övriga fakulteter. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga.

Utbildningsnämnden bör, efter förslag som utarbetats på institutionsnivå, fastställa

kursernas innehåll samt kurslitteratur m. m. I de fall då utbildningsnämndens

beslut innebär mer nämnvärda avvikelser från anvisningarna i normalstudieplanens

andra avdelning bör detta anmälas till universitetskanslersämbetet i god tid

innan studieplanen skall tillämpas. Utbildningsnämnd bör i begränsad utsträckning

kunna besluta även om avvikelse från normalstudieplanens bestämmelser om

kursernas omfattning. Även dessa beslut skall anmälas till universitetskanslersäm
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

betet. Vid utformningen av utbildningen bör emellertid beaktas att en studerande

vid byte av studieort skall kunna få tillgodoräkna sig de studiekurser och kurser

han fullgjort på en tidigare studieort.

Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att låta vidta erforderliga åtgärder för

att utbildningen skall kunna organiseras enligt de riktlinjer som jag nu redovisat.

5.3.7 Studierådgivning m. in.

Jag har tidigare framhållit att den eftersträvade förbättringen av utbildningssituationen

vid de filosofiska fakulteterna inte kan uppnås genom enbart förändringar i

utbildningens organisation. För att utbildningen skall kunna leda till avsedda resultat

krävs även andra insatser.

Utbildningsnämnderna bör som jag tidigare anfört få en central ställning vid utformningen

av utbildningen. Varje nämnd bör svara för studiekurserna inom sitt

område. Det bör härutöver åligga utbildningsnämnderna att för varje studiekurs

följa studietider och studieresultat samt på grundval av vunna erfarenheter ta initiativ

till de förändringar som kan behövas i fråga om uppläggningen av studierna.

För att nämnderna skall kunna fullgöra dessa uppgifter bör de förstärkas med

ytterligare personal. I enlighet med universitetskanslersämbetets förslag bör en ny

tjänstetyp, utbildningsledare, införas. Utbildningsledaren bör svara för frågor rörande

samordningen mellan studiekurser inom en eller flera utbildningslinjer och

granska utbildningen i relation till fastställda utbildningsmål. En central arbetsuppgift

bör vara att följa studietider och studieresultat inom utbildningslinjerna.

För förordnande som utbildningsledare bör normalt krävas tidigare tjänstgöring som

lärare vid universitet eller högskola. Förordnandet bör vara tidsbegränsat. Jag

räknar med att utbildningsledarna skall fungera som föredragande i utbildningsnämnderna

inom sitt verksamhetsområde. De bör därför organisatoriskt knytas till

utbildningsbyråerna (motsv.) vid förvaltningarna. Jag räknar vidare med att sammanlagt

24 heltidstjänster som utbildningsledare skall inrättas under budgetåret

1969/70. Sådan tjänst bör i vissa fall kunna ersättas av halvtidstjänster. I det

föijande tar jag upp medel för dessa tjänster.

Utöver den studietekniska handledning som de studerande erhåller av lärarpersonalen

meddelas f. n. studievägledning vid institutionerna inom de filosofiska

fakulteterna genom att assistent- och amanuenspersonal avdelas särskilt för denna

uppgift. Vid förvaltningarna finns också viss personal för studierådgivning. Vidare

finns vid universitetskanslersämbetet en tjänst med uppgift för innehavaren att

samordna studierådgivningsfrågor. Ämbetet har för innevarande budgetår därutöver

erhållit 600 000 kr. för bl. a. vissa punktinsatser på studierådgivningsområdet.

Arbetsmarknadsverket svarar dessutom för viss information till de studerande.

Universitetskanslersämbetet har starkt betonat att behovet av studierådgivning

kommer att öka i samband med att en ändrad utbildningsorganisation införs. Jag

delar denna uppfattning och kommer i det följande att föreslå att såväl studierådgivningen

vid förvaltningarna som studievägledningen på institutionsnivå byggs ut.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

81

Jag finner universitetskanslers ämbetets förslag att heltidstjänster för studievägledning

skall inrättas vid institutionerna ändamålsenligt. Sådana tjänster för studievägledare

bör inrättas med början under budgetåret 1969/70. Förordnandet bör

vara tidsbegränsat. Studievägledama bör i första hand svara för information till de

studerande om studierna inom institutionen. De bör ha god kännedom om studiekursernas

innehåll och undervisningens uppläggning samt vara väl insatta i de

allmänna förhållandena vid institutionen. Studievägledarna bör vidare i nära kontakt

med utbildningsnämnd, utbildningsledare och studierådgivare vid förvaltningen

svara för den uppsökande studierådgivningen. Jag räknar med att ett 60-tal tjänster

kommer att kunna inrättas under budgetåret 1969/70. Sådana tjänster bör i vissa

fall kunna vara halvtidstjänster. Medel som innevarande budgetår avdelats för studierådgivning

genom assistent- och amanuenspersonal bör i motsvarande omfattning

hållas inne nästa budgetår. Jag beräknar vidare särskilda medel för utbildning

av institutionernas studievägledare.

Antalet tjänster med studierådgivande uppgifter inom förvaltningarnas utbildningsbyråer

(motsv.) bör ökas i enlighet med universitetskansiersämbetets förslag.

Jag beräknar därför medel för ytterligare sju tjänster, varav två vid vartdera av

universiteten i Göteborg och Stockholm samt en tjänst vid vart och ett av övriga

universitet. Studierådgivama vid förvaltningarna bör svara för allmän studierådgivning

och rådgivning till sådana studerande som vill följa särskild utbildningslinje

De bör vidare samordna studievägledningen på institutionerna. De bör i nära kontakt

med utbildningsnämnderna och utbildningsledama svara för rådgivning i de

fall där frågan om fortsatt deltagande i undervisning inom en utbildningslinje blir

aktuell.

Utbyggnaden av studievägledningen och studierådgivningen medför ökade krav

på samordnande insatser från universitetskansiersämbetets sida. Jag kommer därför

att i det följande beräkna medel för ytterligare en tjänst som förste byråsekreterare

vid ämbetet.

Övergången till en ny organisation av utbildningen vid de filosofiska fakulteterna

ställer stora krav också på information till de studerande. Särskilda medel bör i enlighet

med ämbetets förslag anvisas för utgivning av broschyrer och annat tryckt

material.

5.3.8 Vissa övriga frågor

För undervisning i läroämnen inom skolväsendet finns f. n. jämte lektors- och

adjunktstjänster samt ämneslärartjänster för vidareutbildade folkskollärare m. fl.

även vissa andra tjänster som ämneslärare. För behörighet till dessa senare tjänster

krävs i dag en mindre omfattande teoretisk utbildning än för adjunktstjänsterna.

Medan det för adjunktstjänst krävs filosofisk ämbetsexamen om minst sex betygsenheter

fordras nämligen för dessa ämneslärartjänster antingen betyg från högre

lärarinneseminariet i Stockholm (nedlagt år 1943) eller universitetsutbildning begränsad

till fyra betygsenheter. Denna förkortade teoretiska utbildning om enbart

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 4

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:is proposition nr 4 år 1969

fyra betygsenheter torde för framtiden inte kunna anses utgöra tillräcklig grund

för tjänst som lärare i läroämnen. Kravet på teoretisk utbildning för sådan tjänst

bör inte understiga vad som nu gäller för adjunktstjänst. Chefen för utbildningsdepartementet

kommer därför att senare föreslå Kungl. Maj:t att avskaffa ifrågavarande

ämneslärartjänster inom skolväsendet. Detta bör ske successivt i den meningen

att personer som före utgången av år 1969 förvärvat fullständig behörighet

till denna typ av ämneslärartjänst alltjämt skall kunna få sådana tjänster på hittills

gällande villkor. Dessa tjänster som ämneslärare kommer alltså att finnas kvar

under en betydande övergångstid. Någon nyrekrytering av personal till ifrågavarande

tjänster som ämneslärare kommer däremot inte att ske efter utgången av år

1969.

Brister i den tidsmässiga samordningen mellan militär grund- och repititionsutbildning

och civil utbildning medför f. n. vissa problem för värnpliktiga studerande

inom flera eftergymnasiala utbildningsvägar. En ändrad organisation av utbildningen

vid de filosofiska fakulteterna kan komma att öka svårigheterna för vissa studerande

i detta avseende. Ett sätt att minska de här aktuella problemen kan vara en

övergång till ett annat terminssystem vid universiteten. Denna fråga utreds f. n.

inom universitetskanslers ämbetet på grundval av ett uppdrag från Kungl. Maj:t år

1966. I avvaktan på resultatet av utredningen bör det ankomma på berörda myndigheter

att med uppmärksamhet följa utvecklingen på detta område i syfte att olägenheterna

för den enskilde studeranden skall reduceras.

Det nuvarande systemet för resurstilldelning vid de filosofiska fakulteterna, enligt

reglerna för universitetsautomatiken, bygger på principen att den studerande

skall garanteras viss undervisningsvolym. Kungl. Maj:t har av riksdagen bemyndigats

att inom vissa kostnadsramar fastställa organisationsplaner för de olika ämnena

(prop. 1958: 104 s. 130, SU B 48, rskr B 76). Universitetskanslersämbetet kan

inom den ram organisationsplanen drar upp tilldela extra lärarkrafter med hänsyn

till dels det förväntade antalet aktivt studerande, dels tillgången på ordinarie och

extra ordinarie personal. Jag räknar med att detta system tills vidare skall kunna

tillämpas för tilldelning av lärarkrafter även i den nya utbildningsorganisationen.

I det föregående har jag framhållit värdet av att beslut om den närmare utformningen

av utbildningen fattas på lokal nivå. I linje därmed bör besluten om användningen

av de ekonomiska resurserna för utbildningen i större utsträckning än

hittills kunna fattas av organ vid universiteten. En decentralisering av beslutanderätten

bör kunna stimulera till lokala initiativ i fråga om utbildningens uppläggning

och pedagogisk försöksverksamhet. Vidare bör det administrativa förfarandet

vid resurstilldelningen kunna förenklas.

Jag räknar med att tilldelning av lärarkrafter m. m. för utbildning vid de filosofiska

fakulteterna efter andra grunder än de nuvarande skall kunna prövas på försök

vid vissa institutioner med början den 1 juli 1969. Försöksverksamheten bör

avse ett system omfattande resurstilldelning för utbildning på alla nivåer och utformas

så att Kungl. Maj:t för studiekurs eller grupper av studiekurser fastställer

kostnadsramar uttryckta i ett belopp per studerande och utbildningsnivå.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

83

Kostnadsram bör avse lönekostnader för lärar-, assistent- och amanuenspersonal

för undervisning, examination och övriga uppgifter i samband med utbildningen.

Det bör vidare vara möjligt att för dessa medel i viss omfattning bestrida även

andra kostnader för utbildningen, t. ex. kostnader för biträdespersonal och materiel

m. m. Försöksverksamheten bör kombineras med en kontroll av utbildningsresultaten.

Jag räknar med att försöksverksamheten inte skall behöva medföra ökade medelsanvisningar

jämfört med vad motsvarande verksamhet inom ramen för nuvarande

system kostar vid oförändrat studerandeantal. Det bör ankomma på Kungl.

Maj:t att fastställa den närmare utformningen av försöksverksamheten. Jag avser

att senare lägga fram förslag för Kungl. Maj:t i denna fråga.

Fn förutsättning för att den föreslagna utbildningsorganisationen skall kunna

fungera tillfredsställande är att berörda myndigheter har tillgång till vissa uppgifter

om de studerande. Särskilt den uppföljande verksamheten i form av studietidsbevakning

och studierådgivning är i hög grad beroende av ett fungerande registreringssystem.

Ett sådant system bör bygga bl. a. på att den studerande anmäler sitt

val av utbildningslinje och därvid anger om han kommer att studera på heltid eller

deltid. Statistiska centralbyrån har kommit in med förslag till ett system för registrering

m. ra. av studerande och studieresultat vid införande av ny studieordning vid

filosofisk fakultet. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t med förslag i

denna fråga.

5.3.9 Organisationens genomförande

Den föreslagna organisationen för utbildning vid de filosofiska fakulteterna bör

träda i kraft den 1 juli 1969 och avse studerande som skrivs in vid dessa fakulteter

efter utgången av april 1969. Det bör även vara möjligt för studerande som börjat

sina studier inom den hittillsvarande studieordningen att efter anmälan gå över till

det nya utbildningssystemet. Jag finner det angeläget att de studerande under den

tid de båda organisationsformerna fungerar parallellt erbjuds undervisning och

ställs inför kunskapskrav, som i största möjliga utsträckning är likvärdiga, oberoende

av vilken studieordning de följer. Detta bör kunna förverkligas genom att

man, allt eftersom de för den nya organisationen avsedda studieplanerna blir färdiga,

övergångsvis fastställer dem även inom ramen för nuvarande examensstadgor.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser som skall

gälla för övergången till den nya studieordningen. Jag avser att senare lägga fram

förslag till Kungl. Maj:t om de resurser som under budgetåret 1968/69 bör anvisas

i samband med övergången till den nya studieordningen. Det ankommer vidare på

Kungl. Maj:t att fastställa den tidpunkt intill vilken examen skall kunna avläggas

enligt hittills gällande bestämmelser.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

5.4 Anslagsberäkningar för budgetåret 1969/70

Det särskilda medelsbehovet under budgetåret 1969/70 för de ändamål som

redovisats i det föregående kan sammanfattas på följande sätt.

För samordning av studierådgivning och studievägledning på universitetsnivå

beräknar jag medel för ytterligare en tjänst som förste byråsekreterare vid universitetskanslersämbetet.

För informationsverksamhet genom universitetskanslersämbetets

försorg beräknar jag därjämte 60 000 kr.

Vidare bör universitetsförvaltningarna få förstärkta resurser. Jag beräknar ett

sammanlagt belopp av 2,4 milj. kr. för utvidgning av studierådgivningen vid förvaltningarna

och för 24 heltidstjänster som utbildningsledare. Härtill kommer de

medel av 600 000 kr. som innevarande budgetår anvisats för bl. a. vissa punktinsatser

på studierådgivningsområdet. Inom den angivna medelsramen har jag

beräknat medel för utbildning av institutionernas studievägledare och för informationsverksamhet

genom förvaltningarnas försorg.

Jag förordar att i riksstaten för nästa budgetår förs upp ett förslagsanslag av 2,5

milj. kr., benämnt Vissa kostnader för utbildningen vid filosofisk fakultet m. m.

Av praktiska skäl bör emellertid kostnaderna för avlöningar och övriga driftkostnader

bestridas från resp. anslagen Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader

och Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor, som härigenom

kommer att belastas med högre belopp än som beräknats i riksstatförslaget. Det

av mig nu förordade anslaget kommer sålunda att fungera som s. k. täckningsanslag

för riksstaten.

5.5 Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisationen

av utbildningen vid filosofisk fakultet m. m.,

b) till Vissa kostnader för utbildningen vid filosofisk fakultet

m. m. för budgetåret 1969/70 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Andersson

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

85

Bilaga

Utredningens förslag till förteckning över utbildningslinjer

Utbildnings- Första avdelningens studiekurser Andra avdelningens studiekurser1

linje

1 Matematik 40 + Fysik 40 Påbyggnadskurser i

Matematik

Fysik

och/eller

Grundkurser i

Astronomi

Geografi

Geovetenskap

Hydrologi

Idé- och lärdomshistoria

Informationsbehandling

Kemi

Meteorologi

Oceanografi

Radiofysik

Statistik

Teoretisk filosofi 2

2 Matematik 40 -f- Kemi 40 Påbyggnadskurser i

Matematik

Kemi

och/eller

Grundkurser i

Biologi

Fysik

Geografi

Geovetenskap

Idé- och lärdomshistoria

Informationsbehandling

Oceanografi

Radiofysik

Statistik

1 Förutom de i förteckningen angivna studiekurserna kan — tills vidare endast vid universitetet i

Göteborg — studiekurs i vetenskapsteori medtagas i andra avdelningen av samtliga utbildningslinjer.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

3 Matematik 20 + Fysik 40 + Kemi 40 Påbyggnadskurser i

Fysik

Kemi

och/eller

Grundkurser i

Astronomi

Geovetenskap

Hydrologi

Informationsbehandling

Meteorologi

Oceanografi

Radiofysik

Statistik

4 Kemi 40 -f Biologi 40 Påbyggnadskurser i

Kemi

Biologi

och/eller

Grundkurser i

Fysik

Geografi

Geovetenskap

Hydrologi

Idé- och lärdomshistoria

Matematik

Psykologi

Radiofysik

Statistik 5

5 Matematik 20 + Fysik 20 + PåbyggnadskurseP i

Kemi 20 + Geovetenskap 20 Fysik

Geovetenskap

och/eller

Grundkurser i

Biologi

Hydrologi

Informationsbehandling

Meteorologi

Oceanografi

Radiofysik

Statistik

1 Här avses även studiekurser som kompletterar i första avdelningen ingående 20-poängskurser

upp till 40-poängsnivån.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

87

6 Matematik 40 + Statistik 20 + Påbyggnads kurser1 i

Informationsbehandling 20 Matematik

Statistik

Informationsbehandling

och/eller

Grundkurser i

Fysik

Företagsekonomi

Kemi

N ationalekonomi

Optimeringslära

Teoretisk filosofi

1 Se utbildningslinje 5, not 1.

7 Matematik 40 + Påbyggnadskur ser i

Informationsbehandling 40 Matematik

Informationsbehandling

och/eller

Grundkurser i

Företagsekonomi

Nationalekonomi

Optimeringslära

Statistik 8

8 Matematik 40 + Statistik 40 Påbyggnadskurser i

Matematik

Statistik

och/eller

Grundkurser i

Företagsekonomi

Informationsbehandling

Nationalekonomi

Optimeringslära

Pedagogik

Psykologi

Sociologi

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

9 Matematik 40 -f

Samhällskunskap 40

Päbyggnadskurser i

Matematik

Samhällskunskap

och/eller

Grundkurser i

Geografi

Idé- och lärdomshistoria

Informationsbehandling

Pedagogik

Praktisk filosofi

Statistik

Teoretisk filosofi

10 Psykologi 40 + Samhällskunskap 40

Päbyggnadskurser i

Psykologi

Samhällskunskap

och/eller

Grundkurser i

Idé- och lärdomshistoria

Pedagogik

Praktisk filosofi

Sociologi

Statistik

Teoretisk filosofi

11 Samhällskunskap 40 +

Företagsekonomi 40

Päbyggnadskurser i

Samhällskunskap

Företagsekonomi

och/eller

Grundkurser i

Geografi

Idé- och lärdomshistoria

Informationsbehandling

Pedagogik

Praktisk filosofi

Socialantropologi

Sociologi

Statistik

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

12 Psykologi 40 -j- Sociologi 20 -f- Påbyggnads kurser'' i

Pedagogik 20 Pedagogik

Psykologi

Sociologi

och/eller

Grundkurser i

Informationsbehandling

Statistik

1 Se utbildningslinje 5, not 1.

13 Pedagogik 40 -f- Sociologi 20 Påbyggnads kurser1 i

Pedagogik

Sociologi

och/eller

Grundkurser i

Företagsekonomi

Informationsbehandling

Kulturgeografi

Litteraturvetenskap

Nationalekonomi

Praktisk filosofi

Psykologi

Religionshistoria

Rättssociologi

Socialantropologi

Statistik

Statskunskap

Teoretisk filosofi

1 Se utbildningslinje 5, not 1.

7 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 4

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj.ts proposition nr 4 år 1969

14 Statistik 20 + Statskunskap 20 Påbyggnadskurser1 i

(alt. Ekonomisk historia 20) + Statistik

Sociologi 40 Statskunskap./(alt.

Ekonomisk historia)

Sociologi

och/eller

Grundkurser i

Företagsekonomi

Informationsbehandling

Kulturgeografi

Matematik

Nationalekonomi

Pedagogik

Praktisk filosofi

Psykologi

Rättssociologi

Socialantropologi

Teoretisk filosofi

1 Se utbildningslinje 5, not 1.

15 Statistik 20 + Statskunskap 20 + Påbyggnadskurser1 i

Nationalekonomi 40 Nationalekonomi

Statistik

Statskunskap

och/eller

Grundkurser i

Ekonomisk historia

Företagsekonomi

Historia

Informationsbehandling

Kulturgeografi

Matematik

Pedagogik

Psykologi

Rättssociologi

Sociologi

Översiktskurs i juridik2

1 Se utbildningslinje 5, not 1.

2 Endast i fil.-pol. mag.-examen

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

91

16 Ekonomisk orienteringskurs 4 +

Handelsrätt 6 + Statistik 20 +

Nationalekonomi 20 +

Företagsekonomi 40

1 Se utbildningslinje 5, not 1.

PåbyggnadskurseP i

Företagsekonomi

Handelsrätt

N ationalekonomi

Statistik

och/eller

Grundkurser i

Ekonomisk historia

Informationsbehandling

Kulturgeografi/Ekonomisk geografi

Matematik

Psykologi

Sociologi

Påbyggnadskurser1 i

Företagsekonomi

Kulturgeografi

Nation alekonomi

Statistik

och/eller

Grundkurser i

Informationsbehandling

Sociologi

Statskunskap

1 Se utbildningslinje 5, not 1.

17 Ekonomisk orienteringskurs 4 +

Handelsrätt 6 + Statistik 20 +

Nationalekonomi 20 -fFöretagsekonomi

10 +

Kulturgeografi 40

18 Engelska 40 + Svenska 40 Påbyggnadskurser i

Engelska

Svenska

och/eller

Grundkurser i

Allmän språkvetenskap

Finsk-ugriska språk

Fonetik

Franska

Historia

Idé- och lärdomshistoria

Praktisk filosofi

Samhällskunskap

Teatervetenskap

Teoretisk filosofi

Tyska

s. 92 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

92

19 Tyska 40 + Svenska 40 Påbyggnadskurser i

Tyska

Svenska

och/eller

Grundkurser i

Allmän språkvetenskap

Engelska

Finsk-ugriska språk

Fonetik

Franska

Historia

Idé- och lärdomshistoria

Nederländska

Praktisk filosofi

Samhällskunskap

Teatervetenskap

Teoretisk filosofi

20 Franska 40 + Svenska 40 Påbyggnadskurser i

Franska

Svenska

och/eller

Grundkurser i

Allmän språkvetenskap

Engelska

Fonetik

Historia

Idé- och lärdomshistoria

Italienska

Portugisiska

Praktisk filosofi

Samhällskunskap

Spanska

Teatervetenskap

Teoretisk filosofi

Tyska

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 4 år 1969

93

21 Engelska 40 + Tyska 40 Påbyggnadskurser i

Engelska

Tyska

och/eller

Grundkurser i

Allmän språkvetenskap

Finsk-ugriska språk

Fonetik

Franska

Historia

Litteraturvetenskap

Nederländska

Samhällskunskap

Svenska

22 Engelska 40 + Franska 40 Påbyggnadskurser i

Engelska

Franska

och/eller

Grundkurser i

Allmän språkvetenskap

Fonetik

Historia

Italienska

Kulturgeografi

Litteraturvetenskap

Portugisiska

Religionshistoria

Samhällskunskap

Semitiska språk

Socialantropologi

Spanska

Svenska

Tyska

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

23 Engelska 40 + Ryska 40 Påbyggnadskurser i

Engelska

Ryska

och/eller

Grundkurser i

Allmän språkvetenskap

Finsk-ugriska språk

Fonetik

Franska

Historia

Japanska

Kinesiska

Litteraturvetenskap

Polska

Serbokroatiska

Spanska

Statskunskap

Tjeckiska

Tyska

24 Engelska 40 + Spanska 40 Påbyggnadskurser i

Engelska

Spanska

och/eller

Grundkurser i

Allmän språkvetenskap

Ekonomisk historia

Fonetik

Franska

Italienska

Japanska

Kinesiska

Kulturgeografi

Litteraturvetenskap

Portugisiska

Religionshistoria

Ryska

Socialantropologi

Tyska

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

95

25 Franska 40 + Spanska 40 Påbyggnadskurser i

Franska

Spanska

och/eller

Grundkurser i

Allmän språkvetenskap

Engelska

Fonetik

Italienska

Litteraturvetenskap

Portugisiska

26 Allmän språkvetenskap 40 + Påbyggnadskurser1 i

Fonetik 20 Allmän språkvetenskap

Fonetik

och/eller

Grundkurser i

Engelska

Finsk-ugriska språk

Franska

Grekiska

Indologi

Informationsbehandling

Italienska

Japanska

Kinesiska

Latin

Matematik

Nederländska

Polska

Portugisiska

Psykologi

Ryska

Semitiska språk

Serbokroatiska

Sociologi

Spanska

Statistik

Teoretisk filosofi

Tjeckiska

Tyska

Se utbildningslinje 5, not 1.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

96

27 Latin 40 + Engelska 40

Påbyggnadskurser i

Latin

Engelska

och/eller

Grundkurser i

Allmän språkkunskap

Allmän språkvetenskap

Egyptologi

Fonetik

Franska

Grekiska

Jämförande språkforskning, särskilt in- doeuropeisk/Sanskrit med jämföran- de indoeuropeisk språkforskning

Klassisk fornkunskap

Litteraturvetenskap

28 Filosofi 40 -f Svenska 40

Påbyggnadskurser i

Filosofi

Svenska

och/eller

Grundkurser i

Estetik

Historia

Idé- och lärdomshistoria

Konstvetenskap

Matematik

Socialantropologi

Teatervetenskap

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 4 år 1969

97

29 Historia 40 + Samhällskunskap 40 Påbyggnadskurser i

Historia

Samhällskunskap

och/eller

Grundkurser i

Engelska

Geografi

Idé- och lärdomshistoria

Konstvetenskap

Litteraturvetenskap

Musikvetenskap

Pedagogik

Praktisk filosofi

Religionshistoria

Religionskunskap

Sociologi

Svenska

Teoretisk filosofi

30 Historia 40 + Svenska 40 Påbyggnadskurser i

Historia

Svenska

och/eller

Grundkurser i

Engelska

Finsk-ugriska språk

Franska

Geografi

Idé- och lärdomshistoria

Konstvetenskap

Musikvetenskap

Praktisk filosofi

Religionshistoria

Religionskunskap

Samhällskunskap

Teatervetenskap

Teoretisk filosofi

Tyska

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

Historia 40 -f Religionskunskap 40 Påbyggnadskurser i

Historia

Religionskunskap

och/eller

Grundkurser i

Engelska

Folklivsforskning

Idé- och lärdomshistoria

Klassisk fornkunskap

Konstvetenskap

Litteraturvetenskap

Musikvetenskap

Nordisk och jämförande fornkunskap

Samhällskunskap

Semitiska språk

Socialantropologi

Svenska

Religionskunskap 40 -f Svenska 40 Påbyggnadskurser i

Religionskunskap

Svenska

och/eller

Grundkurser i

Engelska

Folklivsforskning

Historia

Idé- och lärdomshistoria

Konstvetenskap

Musikvetenskap

Praktisk filosofi

Samhällskunskap

Semitiska språk

Teatervetenskap

Teoretisk filosofi

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

99

Påbyggnadskurser i

Nordisk och jämförande fornkunskap/

alt.

Folklivsforskning/alt.

Konstvetenskap

och/eller

Grundkurser i

Geovetenskaplig kurs (med kvartärgeo

logisk inriktning)

Historia

Klassisk fornkunskap

Kulturgeografi

Nordiska språk

Religionshistoria

Socialantropologi

Museiteknik

1 Två studiekurser skall väljas. Om studiekurs i konstvetenskap medtas, skall denna förläggas

till andra studieåret.

3 Förutom angivna grundkurser kan även grundkurs, som ej medtagits i första avdelningen,

ingå här.

33 Nordisk och jämförande fornkun
skap

/ Folklivsforskning / Konstvetenskap

40 + 40l

34 Konstvetenskap/ Litteraturvetenskap/ Påbyggnadskurser i

Sociologi 40 + 401 Konstvetenskap/alt.

Litteraturvetenskap / alt.

Sociologi

och/eller

Grundkurser* i

Egyptologi

Estetik

Folklivsforskning

Historia

Idé- och lärdomshistoria

Klassisk fornkunskap

Musikvetenskap

Nordisk och jämförande fornkunskap

Praktisk filosofi

Religionshistoria

Socialantropologi

Teatervetenskap

Teoretisk filosofi

Museiteknik

1 Två studiekurser skall väljas. Om studiekurs i litteraturvetenskap medtas, skall denna förläggas

till andra studieåret.

2 Förutom angivna grundkurser kan även grundkurs, som ej medtagits i första avdelningen,

ingå här.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .................................................. 4

2. Utredningen ................................................ 5

3. Remissyttrandena ............................................ 9

3.1 Allmänna synpunkter .................................... 10

3.1.1 Direktiven och utredningsarbetets bedrivande ............ 10

3.1.2 Målsättningen ..................................... 11

3.1.3 Principen om fasta studiegångar........................ 12

3.1.4 Avnämarenkäten ................................... 17

3.1.5 Relationen mellan lärarutbildning och annan utbildning..... 18

3.1.6 Anknytningen mellan grundutbildning och forskarutbildning .. 18

3.2 Utbildningens organisation ................................ 19

3.2.1 Allmänt .......................................... 19

3.2.2 Modul- och creditsystem ............................ 20

3.2.3 Gemensam utbildning — differentiering ................. 21

3.2.4 Tillströmningen till påbyggnadskurser m. m............... 22

3.2.5 Examensbegreppet och utbildningens omfattning.......... 23

3.3 Poängsystemet .......................................... 25

3.4 Anpassningen till vämpliktssystemet ........................ 25

3.5 Särskilda utbildningslinjer och partiell utbildning .............. 27

3.6 Yrkesinriktande kurser ................................... 28

3.7 Deltidsstuderande ....................................... 29

3.8 Undervisningen ......................................... 31

3.9 Proven ................................................ 32

3.10 Betygssättningen........................................ 33

3.11 Åtgärder för förbättring av genomströmningen................ 34

3.11.1 Obligatorieläggande av proven ...................... 34

3.11.2 Repetitorier sommartid ............................ 36

3.11.3 Trösklar ........................................ 36

3.11.4 Kvarsittningstermin ............................... 36

3.11.5 Studierektorer ................................... 37

3.12 Riktpunkter för genomströmning .......................... 38

3.13 Regler för rätten till fortsatta studier........................ 40

3.14 Studieplaner ........................................... 41

3.15 Ökat behov av studierådgivning............................ 43

3.16 Kontinuerlig översyn av utbildnings- och studieplanerna........ 45

3.17 Övergångsanordningar ................................... 46

3.18 Allmänt om blockämnena ................................ 47

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1969 101

3.19 Matematisk statistik och statistik — försäkringsmatematik...... 50

3.20 Ekonomutbildningen .................................... 50

3.21 Utbildningen vid universitetsfilialerna ...................... 54

3.22 Vissa övriga synpunkter.................................. 55

3.23 Resurser ............................................. 56

4. Universitetskanslersämbetet .................................... 58

5. Föredraganden .............................................. 64

5.1 Inledning .............................................. 64

5.2 Utbildningens mål ...................................... 65

5.3 Utbildningens organisation ................................ 67

5.3.1 Studiekurser m. m................................. 67

5.3.2 Utbildningslinjer m. m............................... 68

5.3.3 Examenssystemet .................................. 73

5.3.4 Särskilda utbildningslinjer m. m....................... 75

5.3.5 Undervisning, examination m. m....................... 76

5.3.6 Studieplaner m. m................................... 78

5.3.7 Studierådgivning m. m............................... 80

5.3.8 Vissa övriga frågor ................................ 81

5.3.9 Organisationens genomförande ........................ 83

5.4 Anslagsberäkningar för budgetåret 1969/70 .................. 84

5.5 Hemställan ............................................ 84

Bilaga. Utredningens förslag till förteckning över utbildningslinjer........ 85

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1969:176 Utlåtande i anledning av motioner rörande forskning och utbildning m. m. i anslutning till det svenska biståndet till u-länderna. s. 2 i texten
  2. SU 1969:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildningens organisation vid filosofisk fakultet m. m. jämte motioner. s. 1 i texten