Sök i Ratio Lex

Med förslag till traktorskatteförordning, m. m

1969-03-07 · 49 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:45, Med förslag till traktorskatteförordning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

1

Nr 45

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till traktorskatteförordning,

m. m.; given Stockholms slott den

7 mars 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag,

dels föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) traktorskatteförordning,

2) förordning om ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653)

om brännoljeskatt,

3) förordning om ändring i förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om

gasolskatt,

dels inhämta riksdagens yttrande över härvid fogat förslag till

4) förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951

(nr 648),

dels föreslå riksdagen att bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande

till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att skatt skall utgå för traktorer och för motorredskap

som används för transport på allmänna vägar och gator. Traktorerna

föreslås i skattehänseende indelade i två klasser. Till den första klassen

hänförs i princip traktorer som används för transport på allmän väg

eller gata (trafiktraktorer). Som trafiktraktorer anses inte traktorer som

används för att forsla lantbrukets eller skogsbrukets produkter eller förnödenheter.

Trafiktraktorer föreslås beskattade enligt samma grunder som

lastbilar. De får köras bara på beskattat bränsle. Skatten för en sådan traktor

föreslås utgöra hälften av fordonsskatten för en lastbil med motsvarande

tjänstevikt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Övriga traktorer hänförs till den andra klassen. Skatten för traktorer i

denna klass föreslås utgå för helt kalenderår med 200 kr., om tj änstevikten

ej överstiger 2 500 kg, och med 300 kr., om tj änstevikten är högre.

Motorredskap som utför ett med trafiktraktorer jämställt transportarbete

föreslås bli beskattade på samma sätt som trafiktraktorer. Övriga motorredskap

fritas från skatteplikt. Vidare föreslås att släpvagnar, som dras av

trafiktraktorer eller därmed likställda motorredskap, i skattehänseende behandlas

som lastbilsdragna.

Genom den föreslagna beskattningen beräknas statens inkomster öka

med omkr. 40 milj. kr. för helt kalenderår räknat.

Traktorskatten avses utgå fr. o. m. den 1 januari 1970. Bestämmelser om

registrerings- och anmälningsskyldighet m. m. föreslås träda i kraft den 1

september 1969.

Vidare föreslås höjning av det belopp med vilket ägare av bensindriven

traktor som används inom lantbruket erhåller restitution för erlagd bensinskatt.

Beloppet, som f. n. utgör 340 kr. för traktor och år, föreslås höjt

till 350 kr. med verkan fr. o. m. år 1970.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

3

1) Förslag

till

Traktorskatteförordning

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För registrerad traktor och registrerat motorredskap utgår traktorskatt

enligt denna förordning.

Uttrycken traktor, motorredskap och tjänstevikt används i denna förordning

i samma betydelse som i vägtrafikförordningen den 21 september 1951

(nr 648).

Med allmän väg avses sådan allmän väg, gata eller annan allmän plats,

som är upplåten för allmän samfärdsel.

Med transport på allmän väg avses befordran på sådan väg av gods, som

ej är lastat på traktorn eller motorredskapet. Som transport på allmän väg

anses dock ej

a) godsbefordran vid passage över allmän väg,

b) befordran vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller

dylikt av redskap, som skall drivas med traktorn eller motorredskapet, eller

drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet,

c) befordran av produkter från eller förnödenheter för lantbruk eller

skogsbruk.

Förordningen gäller ej fordon som skall införas i centralt militärt fordonsregister.

2 §•

Fordon för vilka utgår traktorskatt indelas i två klasser.

Till klass I hör traktor som används för transport på allmän väg (trafiktraktor)

och motorredskap som används på motsvarande sätt.

Som trafiktraktor anses icke traktor vars användning för transport på

allmän väg är begränsad till befordran av produkter från eller förnödenheter

för lantbruk eller skogsbruk.

Till klass II hör annan traktor än trafiktraktor.

3 §•

För fordon som tillhör klass I utgår traktorskatt för helt kalenderår med

200 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 1 300 kilogram. Överstiger tjänstevikten

1 300 kilogram, utgår traktorskatt för helt kalenderår med dels

grundavgift om 85 kronor, dels tilläggsavgift. Tilläggsavgiften utgör,

om tj änstevikten ej överstiger 3 000 kilogram, 30 kronor för varje påbörjat

tal av 100 kilogram av tj änstevikten minskad med 900 kilogram,

om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 630 kronor för

3 000 kilogram av tjänstevikten och 50 kronor för varje påbörjat tal av 100

kilogram av återstående del av tjänstevikten,

om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 2 630 kronor för 7 000 kilo
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

gram av tjänstevikten och 90 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram

av återstående del av tjänstevikten.

För traktor som tillhör klass II utgår traktorskatt för helt kalenderår med

200 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 2 500 kilogram, och 300 kronor,

om tjänstevikten överstiger 2 500 kilogram.

4 §•

Bestämmelserna i 2—4, 6—14 och 15—18 §§ förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt gäller i tillämpliga delar i fråga om traktorskatt.

Bestämmelserna i 6 § andra stycket och 13 § andra stycket samma

förordning gäller även ändring av traktorns användning.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969. Traktorskatt utgår

från och med år 1970.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1969

5

2) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653)

om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 15 december 1961 om

brännoljeskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1

Till stalen

Skatt skall icke utgå för brännolja,

som uppenbart är avsedd att förbrukas

för annat ändamål än drift

av motor i motorfordon.

följande brännolja.

Med obeskattad---— ■—

Skatt skall icke utgå för brännolja,

som uppenbart är avsedd att

förbrukas för annat ändamål än

drift av motor i motorfordon eller i

sådan traktor eller sådant motorredskap

som tillhör klass 1 enligt traktorskatteförordningen.

den förvärvats.

Begreppet motorfordon har i denna

förordning samma innebörd som

i vägtrafikförordningen, dock att till

motorfordon ej hänföras sådana fordon,

som på grund av stadgande

i 77 § sistnämnda förordning eller

beslut, som i samma författningsrum

avses, icke skolat upptagas och

redovisas i bilregister.

Begreppen motorfordon, traktor

och motor redskap ha i denna förordning

samma innebörd som i vägtrafikförordningen.

Till sådana fordon

hänföras dock ej fordon, som på

grund av stadgande i 77 § sistnämnda

förordning eller beslut, som i

samma författningsrum avses, icke

skolat upptagas och redovisas i bilregister.

Vad som i denna förordning sägs

om motorfordon gäller även sådan

traktor eller sådant motorredskap

som tillhör klass I enligt traktorskatteförordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

3) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 29 maj 1964 om gasolskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1

Till staten skall i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning erläggas

särskild skatt (gasolskatt) för

gasol och annan till tulltaxenummer

27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig

vara, som helt eller till huvudsaklig

del består av gasformiga kolväten

och som användes till drift av motor

i motorfordon.

Vad i---- —--skattepliktig

Begreppet motorfordon har i denna

förordning samma innebörd som

1 vägtrafikförordningen. Bestämmelserna

i förordningen äga dock ej tilllämpning

på annat motorfordon än

sådant som skall upptagas och redovisas

i länsstyrelses bilregister eller

må brukas här i riket enligt interimslicens

eller saluvagnslicens, ej

heller på motorfordon som jämlikt

2 § första eller andra stycket förordningen

om automobilskatt är frikallat

från skatteplikt enligt sistnämnda

förordning.

§•

Till staten skall i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning erläggas

särskild skatt (gasolskatt) för

gasol och annan till tulltaxenummer

27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig

vara, som helt eller till huvudsaklig

del består av gasformiga kolväten

och som användes till drift av motor

i motorfordon eller i sådan traktor

eller sådant motorredskap som tillhör

klass I enligt traktorskatteförordningen.

vara.

Begreppen motorfordon, traktor

och motorredskap ha i denna förordning

samma innebörd som i vägtrafikförordningen.

Vad som i denna förordning sägs

om motorfordon gäller även sådan

traktor eller sådant motorredskap

som tillhör klass I enligt traktorskatteförordningen.

Bestämmelserna i denna förordning

äga ej tillämpning på annat motorfordon

än sådant som skall upptagas

och redovisas i länsstyrelses

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

bilregister eller må brukas här i riket

enligt interimslicens eller saluvagnslicens,

ej heller på motorfordon

som jämlikt 2 § första eller andra

stycket förordningen om automobilskatt

är frikallat från skatteplikt

enligt sistnämnda förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969.

4) Förslag

till

Förordning

om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648)

Härigenom förordnas, dels att 1 § 4 och 6 mom., 6 § 4 mom., 10 § 2 och 3

mom., 11 § 1 mom., 12 § 1 och 3 mom., 13 § 1 och 3 mom., 15 § 1 och 2 mom.,

17 § 1 och 4 mom., 18 § 2 mom., 19 § 1 mom., 21 § 1 och 2 mom., 51 § 1 mom.,

55 § 1 mom. samt 65 § 4 mom. vägtrafikförordningen den 28 september 19511

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i förordningen skall

införas ett nytt moment, 18 § 4 mom., av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

4 mom. I denna---förstås med

släpfordon: fordon, som är släpfordon: fordon, som är

byggt för koppling till bil eller trak- byggt för koppling till bil, traktor

tor och avsett för person- eller gods- eller motorredskap och avsett för

befordran eller för att uppbära an- person- eller godsbefordran eller för

ordningar för bilens eller traktorns att uppbära anordningar för bilens,

drivande; traktorns eller motorredskapets dri
vande;
efterfordon:

fordon, —---med medar;

påhängsvagn: släpvagn, som påhängsvagn: släpvagn, som

ar avsedd att genom kopplingsanord- är avsedd att genom kopplingsanordning,

bestående av tapp med vänd- ning, bestående av tapp med vändskiva

eller därmed jämförlig kon- skiva eller därmed jämförlig konstruktion,

förenas med bil eller trak- struktion, förenas med bil, traktor ettor,

och som är så utförd, att dess ler motorredskap, och som är så utunderrede

(chassi) eller karosseri förd, att dess underrede (chassi) eldirekt

vilar på det dragande fordo- ler karosseri direkt vilar på det dranet;

gande fordonet;

s i d v a g n: fordon,----brådskande tjänsteutövning.

6 mom. I denna---förstås med

axeltryck: den---hjulaxlar på ett fordon;

1 Omtryckt 1967:856. Senaste lydelse av 10 § 3 mom. se 1968:726.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr ko år 1969

(Nuvarande lydelse)

bils eller traktors tjänst

e v i k t: sammanlagda vikten av

dels fordonet i normalt, fullt driftfärdigt

skick vid användning av

tyngsta till fordonet hörande karosseri,

dels till fordonet hörande verktyg

och reservhjul ävensom bränsle,

smörjolja och vatten, dels ock föraren

av fordonet;

motorcykels tjänst evikt:

Vid fastställande -------— 7

Närmare bestämmelser —----

(Föreslagen lydelse)

bils, traktors eller motorredskaps

tjänstevikt: sammanlagda

vikten av dels fordonet i

normalt, fullt driftfärdigt skick vid

användning av tyngsta till fordonet

hörande karosseri, dels till fordonet

hörande verktyg och reservhjul ävensom

bränsle, smörjolja och vatten,

dels ock föraren av fordonet;

---eller medar.

kilogram.

- därtill förordnar.

6 §•

4 m o in. Släpfordon, som dragés 4 in o in. Släpfordon, som dragés

av traktor, skall hava tillfredsstäl- av traktor eller motorredskap, skall

lande kopplingsanordning. hava tillfredsställande kopplingsan
ordning.

Vid färd------av dem.

Vad i-------föregående stycke.

10

2 in o in. Motorfordon, traktorer,

som äro försedda med gummihjul

eller med band, samt släpfordon skola

upptagas och redovisas i bilregister

eller bilreservregister enligt vad i

3 inom. samt 16—20 §§ närmare

stadgas.

Fordon, som---benämnes r

3 mom. Bilregister föres i löpande

följd i särskilda serier för bilar,

motorcyklar, traktorer och släpfordon.

Fordon skall---fordonets r i

Länen betecknas sålunda:---

§•

2 in o in. Motordrivna fordon och

släpfordon skola upptagas och redovisas

i bilregister eller bilreservregister

enligt vad i 3 mom. samt 16—

20 §§ närmare stadgas.

eservregistrerat.

3 m o in. Bilregister föres i löpande

följd i särskilda serier för bilar,

för motorcyklar, för traktorer och

motorredskap samt för släpfordon.

För traktor skall i registret angivas,

om den tillhör klass I eller II enligt

traktorskatteförordningen den ...

(nr . . .).

igistreringsnummer.

Fordon, som------annat fordon.

11

1 in o m. Motorfordon eller med

gummihjul eller med band försedd

traktor må tagas i bruk endast om

fordonet är registrerat och vederbörligen

försett med skylt, som utvisar

fordonets registreringsnummer (r e
-

1 m o m. Motorfordon eller med

gummihjul eller med band försedd

traktor må ej tagas i bruk och motorredskap

må ej användas på sådant

sätt att det enligt traktorskatteförordningen

skall hänföras till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1969

9

(Nuvarande lydelse)

gistreringsskylt). Om sådan

skylt förmäles i 21 § 1 mom.

Släpfordon må dragas av bil endast

om släpfordonet är registrerat

och, på sätt i 21 § 2 mom. e) stadgas,

försett med registreringsnummer.

(Föreslagen lydelse)

klass 1, om icke fordonet är registrerat

och vederbörligen försett med

skylt, som utvisar fordonets registreringsnummer

(registreringsskylt).

Om sådan skylt förmäles i

21 § 1 mom.

Släpfordon må ej dragas av bil och

släpvagn må ej dragas av sådan traktor

eller sådant motorredskap som

enligt traktorskatteförordningen tillhör

klass I, om icke släpfordonet är

registrerat och, på sätt i 21 § 2 mom.

e ) stadgas, försett med registreringsnummer.

12 §.

1 mom. Utan hinder---2 inom.;

2. att, såvitt angår motorfordon

eller traktor, fordonet är försett med

interimsskylt enligt bestämmelserna

i 3 mom. och 21 § 1 mom.;

samt

3. att fordonet-------4 mom.

Under 3------ ■—---vid besiktning.

2. att, såvitt angår motordrivet

fordon, fordonet är försett med i nterimsskylt

enligt bestämmelserna

i 3 mom. och 21 § 1 mom.;

samt

På reservregistrerat----

3 mom. Polismyndighet, som utfärdat

interimslicens för oregistrerat

fordon, skall tillhandahålla licensinnehavaren

interimsskyltar,

för motorfordon två och för traktor

en.

För varje —

Skylt skall

För skylt —

eller släpfordon.

3 mom. Polismyndighet, som utfärdat

interimslicens för oregistrerat

fordon, skall tillhandahålla licensinnehavaren

interimsskyltar, för motorfordon

två samt för traktor och

motorredskap en.

-----fyra kronor.

interimslicens beviljats.

---tillfalla statsverket.

13 §.

1 in o in. Utan hinder av vad i 11 §

stadgas må den, som yrkesmässigt

driver tillverkning av eller handel

med motorfordon, traktorer eller

släpfordon bruka av honom saluhållet

fordon i fall, som avses i 12 § 1

mom. a—d), eller för demonstration

eller försäljning av fordonet under

förutsättning

1. att han-----------

2. att, såvitt angår motorfordon,

traktor eller släpvagn, fordonet är

försett med saluv agnss kylt

enligt bestämmelserna i 3 mom. och

21 § 1 mom.; samt

1 in o in. Utan hinder av vad i 11 §

stadgas må den, som yrkesmässigt

driver tillverkning av eller handel

med motordrivna fordon eller släpfordon,

bruka av honom saluhållet

fordon i fall, som avses i 12 § 1

mom. a—d), eller för demonstration

eller försäljning av fordonet under

förutsättning

— mom. stadgas;

2. att, såvitt angår motordrivet

fordon eller släpvagn, fordonet är

försett med saluvagnsskylt

enligt bestämmelserna i 3 mom. och

21 § 1 inom.; samt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse)

3. i andra---—---4 mom.

(Föreslagen lydelse)

3 mom. länsstyrelse, som utfärdat

saluvagnslicens, gällande för

motorfordon, traktor eller släpvagn,

skall under nedan angivna villkor

tillhandahålla licensinnehavaren erforderligt

antal saluvagnsskyliar.

För varje motorfordon utlämnas två

skyltar och för varje traktor eller

släpvagn en skylt.

3 mom. länsstyrelse, som utfärdat

saluvagnslicens, gällande för motordrivet

fordon eller släpvagn, skall

under nedan angivna villkor tillhandahålla

licensinnehavaren erforderligt

antal saluvagnsskyltar. För varje

motorfordon utlämnas två skyltar

och för varje traktor, motorredskap

eller släpvagn en skylt.

Saluvagnsskylt må--- — under villkor

att, såvitt angår motorfordon el- att saluvagnsskatt blivit erlagd,

ler släpvagn, saluvagnsskatt blivit

erlagd,

att, såvitt angår motorfordon eller med----i avgift.

Saluvagnsskylt, utlämnad------skyltens utlämnande.

Har saluvagnslicens---- -—— —vederbörande länsstyrelse.

Angående rätt------- särskilt stadgas.

15

1 mom. Tillverkare här i riket

av motorfordon, traktorer eller släpfordon

eller här i riket bosatt generalagent

för sådan tillverkare i utlandet

må erhålla tillstånd att få olika

typer av tillverkningen besiktigade

(t y p b e s i 1c t n i n g).

Tillstånd till------anses

2 mom. Därest motorfordon,

traktor eller släpfordon enligt intyg,

utfärdat av tillverkare eller generalagent

med tillstånd till typbesiktning,

är i överensstämmelse med typfordon,

som blivit för denne besiktigat

och godkänt, eller företer endast

sådana avvikelser från typfordonet,

vilka äro att hänföra till fordonets

utstyrsel och icke förändra dess beskattningsförhållande,

skall så anses

som om fordonet godkänts vid registreringsbesiktning

den dag intyget

utfärdats. Dylikt intyg, typintyg,

får icke utfärdas beträffande fordon,

som är eller varit registrerat eller

är eller varit infört i exportvagnsförteckning.

17

1 m o m. Tillverkare här i riket

av motordrivna fordon eller släpfordon

eller här i riket bosatt generalagent

för sådan tillverkare i utlandet

må erhålla tillstånd att få olika typer

av tillverkningen besiktigade (t y pbesiktning).

föreligga.

2 mom. Därest motordrivet fordon

eller släpfordon enligt intyg, utfärdat

av tillverkare eller generalagent

med tillstånd till typbesiktning,

är i överensstämmelse med typfordon,

som blivit för denne besiktigat

och godkänt, eller företer endast

sådana avvikelser från typfordonet,

vilka äro att hänföra till fordonets

utstyrsel och icke förändra dess beskattningsförhållande,

skall så anses

som om fordonet godkänts vid registreringsbesiktning

den dag intyget

utfärdats. Dylikt intyg, typintyg,

får icke utfärdas beträffande fordon,

som är eller varit registrerat eller är

eller varit infört i exportvagnsförteckning.

§•

1 mom. Ansökan om---till salu.

Har släpfordon, som förut icke Har motorredskap eller släpfordon

registrerats, tagits i bruk enligt in- tagits i bruk enligt interimslicens och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1969

11

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

terimslicens, skall ansökan om re- har fordonet icke förut registrerats,

gistrering av fordonet göras av äga- skall ansökan om registrering av förren

inom tre veckor från det fordo- donet göras av ägaren inom tre vecnet

togs i bruk. kor från det fordonet togs i bruk.

4 m o m. Ansökan om — -——• och postadress;

dels, i fråga om traktor, uppgift

om vilken klass fordonet tillhör enligt

traktorskatteförordningen;

dels, i-----— licensens nummer.

Ansökan skall------- stadgad avgift.

Om skyldighet att därjämte erläg- Om skyldighet att därjämte erlägga

bilskatt eller traktorskatt är särskilt

stadgat.

ga bilskatt är särskilt stadgat.

18 §.

2 mom. Ägare av — — —--

Anmälan enligt detta moment om

verkställd registreringsbesiktning

skall vara åtföljd av besiktningsinstrumentet

i tre exemplar ävensom

stadgad avgift. Angående skyldighet

att vid sådan anmälan foga bilskatt,

vartill anmält förhållande må

giva anledning, är särskilt stadgat.

- 3 mom.

Anmälan enligt detta moment om

verkställd registreringsbesiktning

skall vara åtföljd av besiktningsinstrumentet

i tre exemplar ävensom

stadgad avgift. Angående skyldighet

att vid sådan anmälan foga bilskatt

eller traktorskatt, vartill anmält förhållande

må giva anledning, är särskilt

stadgat.

Har vid -------om registrering.

Vid anmälan — ------- två exemplar.

4 mom. Avser ägare av registrerad

traktor, som tillhör klass II enligt

traktorskatteförordningen, att

använda fordonet på sådant sätt att

det kommer att tillhöra klass I, skall

han innan den ändrade användningen

sker anmäla denna till länsstyrelsen

i det län där fordonet är registrerat.

Om skyldighet att vid sådan anmälan

foga traktorskatt är särskilt

stadgat.

19

1 m o m. Har ägare av registrerat

motorfordon eller registrerad traktor

för avsikt att under viss tid eller

tills vidare icke bruka fordonet eller

ämnar ägare av registrerat släpfordon

icke vidare låta fordonet dragas

av bil, må anmälan om förhållandet

göras hos länsstyrelsen för fordonets

överförande från bilregistret till bilreservregistret.

Anmälan skall göras

§•

1 m o m. Har ägare av registrerat

motorfordon eller registrerad traktor

för avsikt att under viss tid eller

tills vidare icke bruka fordonet eller

ämnar ägare av registrerat motorredskap

eller registrerat släpfordon

bruka fordonet på sådant sätt att registrerings

plikt icke längre föreligger,

må anmälan om förhållandet

göras hos länsstyrelsen för fordonets

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse)

skriftligen och åtföljas av stadgad

avgift.

(Föreslagen lydelse)

överförande från bilregistret till bilreservregistret.

Anmälan skall göras

skriftligen och åtföljas av stadgad

avgift.

21 §.

1 in o m. Registrerings-, interimseller

salnvagnsskylt skall i förekommande

fall vara anbragt på motorfordon

såväl framtill som baktill, på

traktor framtill och på släpfordon

baktill. Framtill anbragt skylt skall

vara väl synlig framifrån och baktil!

anbragt skylt väl synlig bakifrån.

På traktor må dock, om det

medför avsevärd olägenhet att föra

skylten framtill, denna i stället vara

anbragt på annan lämplig, utifrån

lätt synlig plats.

Har till —-----sådan skylt.

Vad i---

Skylt får------kan avläsas.

Närmare bestämmelser-------av Konungen.

2 mom. På registrerat-----sidvagnen är byggd för godsbefordran,

maximilast;

1 m o in. Registrerings-, interimseller

saluvagnsskylt skall i förekommande

fall vara anbragt på motorfordon

såväl framtill som baktill, på

traktor och motorerdskap framtill

samt på släpfordon baktill. Framtill

anbragt skylt skall vara väl synlig

framifrån och baktill anbragt

skylt väl synlig bakifrån.

På traktor och motorredskap må

dock, om det medför avsevärd olägenhet

att föra skylten framtill, denna

i stället vara anbragt på annan

lämplig, utifrån lätt synlig plats.

---brandväsendets räkning.

e) beträffande släpfordon, dels

fordonets registreringsnummer, dels

fordonets tjänstevikt, bredd, längd

och maximilast, dels ock uppgift

varav framgår till vilken typ av

dragfordon släpfordonet enligt besiktning

sinstrument eller typintyg

får kopplas.

På skylt,------eller typintyg.

Registrerat fordon —---fordonets identifiering.

e) beträffande släpfordon, dels

fordonets registreringsnummer, dels

ock fordonets tjänstevikt, bredd,

längd och maximilast ävensom det

största antal passagerare fordonet är

avsett att föra.

51 §.

1 mom. Då fordon---dylik släpvagn.

I stället------är anordnad.

Fordon, som under mörker är uppställt

på väg annorstädes än å parkeringsplats,

skall, såvida tillfredsställande

vägbelysning icke är anordnad,

vara försett med belysningsocli

reflexanordning i enlighet med

vad som är föreskrivet, då fordonet

föres under mörker på väg; dock att

skyltlykta, då sådan finnes, icke behöver

vara tänd och att i stället för

Fordon, som under mörker är uppställt

på väg annorstädes än å parkeringsplats,

skall, såvida tillfredsställande

vägbelysning icke är anordnad,

vara försett med belysningsoch

reflexanordning i enlighet med

vad som är föreskrivet, då fordonet

föres under mörker på väg; dock att

skyltlykta, då sådan finnes, icke behöver

vara tänd och att i stället för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Ma j:ts proposition nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse)

stadgad lykta för sken framåt motsvarande

parkeringslykta får användas.

Å släpfordon eller efterfordon,

som icke är kopplat till bil eller

traktor, skall därutöver finnas belysnings-

eller reflexanordning, som

utsänder eller reflekterar vitt eller

gult ljus framåt.

På fordon får icke------god tid.

På fordon får under---icke körriktningsvisare.

(Föreslagen lydelse)

stadgad lykta för sken framåt motsvarande

parkeringslykta får användas.

Å släpfordon eller efterfordon,

som icke är kopplat till bil, traktor

eller motorredskap, skall därutöver

finnas belysnings- eller reflexanordning,

som utsänder eller reflekterar

vitt eller gult ljus framåt.

55 §.

1 in o m. Av bil eller traktor få

icke dragas mer än två för koppling

till bil eller traktor byggda fordon eller

ett fordon av annat slag. Draget

eller dragna fordons bruttovikt eller

sammanlagda bruttovikt får icke

uppgå till mer än två gånger det dragande

fordonets bruttovikt.

1 in o in. Av bil, traktor eller motorredskap

få icke dragas mer än två

för koppling till bil, traktor eller motorredskap

byggda fordon eller ett

fordon av annat slag. Draget eller

dragna fordons bruttovikt eller sammanlagda

bruttovikt får icke uppgå

till mer än två gånger det dragande

fordonets bruttovikt.

Fordon, som------- lämpligt sätt.

65 §.

4 in o in. Sökes ej inom föreskriven

tid registrering av motorfordon,

av traktor med gummihjul eller band

eller av släpfordon på sätt i 17 §

stadgas, straffes den felande med

dagsböter.

Underlåter någon, —--femhundra kronor.

Om någon,-----— sin skyldighet.

4 in o m. Sökes ej inom föreskriven

tid registrering av motordrivet

fordon eller släpfordon på sätt i 17 §

stadgas, straffes den felande med

dagsböter.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969.

2. Fordon, som enligt äldre bestämmelser får brukas utan att det är registrerat

men som skall vara registrerat enligt de nya bestämmelserna, får

brukas till utgången av år 1969 utan hinder av att det ej är registrerat och

försett med föreskrivna skyltar.

3. Den som vid förordningens ikraftträdande äger fordon som avses i

punkt 2 skall söka registrering av fordonet senast den 15 oktober 1969. Bestämmelserna

i vägtrafikförordningen om vad som i övrigt skall iakttagas

vid ansökan om registrering och om påföljd för den som underlåter att söka

registrering eller lämnar oriktig uppgift vid sådan ansökan äger därvid motsvarande

tillämpning.

4. Den som vid förordningens ikraftträdande äger traktor som är registrerad

eller för vilken registrering är sökt skall senast den 1 oktober 1969 anmäla

hos länsstyrelsen i det län där fordonet är registrerat, vilken klass fordonet

tillhör enligt traktorskatteförordningen.

5. Om någon underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan som avses

i punkt 4 eller vid sådan anmälan lämnar veterligen oriktig uppgift äger

65 § 4 mom. andra och tredje styckena samt 5 mom. första stycket vägtrafikförordningen

motsvarande tillämpning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

7 mars 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattning av

traktorer och motorredskap och anför.

Inledning

Frågan om beskattning av traktorer har varit aktuell i olika sammanhang.

I en år 1953 avgiven promemoria (Stencil Fi den 30 december 1953)

framhöll 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken

att dess förslag till beskattningsregler (SOU 1953: 34) kunde tänkas

leda till en intensifierad användning av traktortåg på allmänna vägar och

gator. Sedan utredningen konstaterat att det var nödvändigt att avkräva

traktortrafiken dess kostnadsansvar för väganvändningen, föreslog utredningen

en särskild skatt för traktorer som framfördes på allmän väg eller

gata. Förslaget, som inte omfattade bensindrivna jordbrukstraktorer, innebar

en enhetlig, årlig traktorskatt för brännolje- eller fotogendrivna jordbrukstraktorer

och en årlig traktorskatt, differentierad efter tjänstevikt,

för trafiktraktorer. I den proposition, vari utredningens huvudbetänkande

behandlades (prop. 1954: 112), anslöt sig föredragande departementschefen

till principen att traktorer, som används på allmänna vägar och gator, borde

delta i kostnaderna för vägväsendet. Departementschefen ansåg emellertid

att de redovisade uppgifterna om väganvändningen var alltför osäkra för

att tjäna som grund för en mera definitivt utformad beskattning av traktortrafiken.

Departementschefen fann sig därför inte kunna i det sammanhang

som då förelåg förorda att en särskild traktorskatt infördes. Riksdagen godkände

departementschefens uttalande i detta avseende (BeU 45, rskr 277).

Under hänvisning till att frågan om traktorbeskattning övervägdes av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

1953 års trafikutredning lämnade riksdagen (BeU 1958: 18 och 1960: 12)

utan åtgärd vissa motioner i ämnet (1958: I: 37 och II: 43 samt 1960: I: 122

och II: 145).

I betänkandet Svensk Trafikpolitik I (SOU 1961:23) föreslog 1953 års

trafikutredning som ett provisorium i avvaktan på utredningens slutliga

förslag till reviderad vägtrafikbeskattning att för traktorer, som användes

i yrkesmässig trafik och som framfördes på annat drivmedel än bensin,

skulle utgå en årlig skatt, differentierad efter tjänstevikt. Förslaget avstyrktes

vid remissbehandlingen. Efter motion till 1963 års riksdag (II:

427) med yrkande om förslag till traktorbeskattning hänvisade bevillningsutskottet

i sitt av riksdagen godkända betänkande (BeU 1963: 24) till det

förslag 1953 års trafikutredning framlagt. Utskottet framhöll bl. a. att det

enligt utskottets mening var angeläget att understryka vikten av att frågan

om beskattning av traktorer fick sin snara lösning, eftersom ett fortsatt

dröjsmål kunde bidra till att traktortrafiken på väg ökade ytterligare på

lastbilstrafikens bekostnad. Med hänsyn till att frågan var under Kungl.

Maj :ts prövning genom 1953 års trafikutrednings förslag, fann utskottet

dock inte påkallat med särskild riksdagsskrivelse rörande beskattningen av

traktorer i vägtrafik.

I 1963 års principproposition (nr 191) rörande riktlinjer för den statliga

trafikpolitiken behandlades de betänkanden som avlämnats av 1953 års

trafikutredning. Föredragande departementschefen föreslog en viss liberalisering

beträffande de yrkesmässiga traktortransporterna. Något förslag om

traktorbeskattning framfördes inte i propositionen, som i detta avseende

lämnades utan erinran av riksdagen (S3LU 1, rskr 424).

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 tillkallade

jag sju sakkunniga med uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskattningen

och därmed sammanhängande frågor. I direktiven till utredningen,

som antagit namnet bilskatteutredningen\anförde jag bl. a. att frågan om beskattning

av traktorer och motorredskap hörde till de problem, som utredningen

hade att ta ställning till.

Den 11 november 1968 avlämnade bilskatteutredningen betänkandet Traktorbeskattning

(SOU 1968: 50). Utredningen föreslår att traktorer i skattehänseende

indelas i tre klasser. Till den första hänförs traktorer som i

princip ej används för transport på allmän väg. För dessa traktorer föreslås

inte någon skatt. Till den andra klassen hänförs traktorer, som ej drivs

med bensin och som i viss omfattning används för transport på allmän väg

av produkter från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. För

dessa föreslås dels en enhetlig årsskatt, dels en veckoskatt, differentierad

efter traktorns tjänstevikt. Till den tredje klassen hänförs övriga traktorer.

1 Ledamöter generaldirektören Hörjel, tillika ordförande, riksdagsmännen Folke Björkman

Johannes Blidfors, Nils-Eric Gustafsson och Gösta Sterne samt hovrättsassessorn Hans Henrik

Abelin och kanslirådet Böret Palm.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

För dessa föreslås en årlig skatt efter samma grunder som den nuvarande

fordonsskatten på lastbilar. Som framgår av den fortsatta redogörelsen föreslås

även att motorredskap i skattehänseende likställs med traktorer och att

släpvagnar som dras efter traktorer i klass III beskattas på samma sätt som

lastbilsdragna släpvagnar.

Utredningens författningsförslag torde få fogas vid statsrådsprotokollet i

detta ärende som bilaga.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksåklagaren,

Göta hovrätt, rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, statens järnvägar, statens

vägverk, statens trafiksäkerhetsverk, statens väginstitut, transportnämnden,

statens trafiksäkerhetsråd, statskontoret, riksrevisionsverket, kontrollstyrelsen,

domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, länsstyrelserna i

Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus, Hallands, Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands och Västerbottens

län, bilregisterutredningen, motorredskapsutredningen, Aktiebolaget

Svensk Bilprovning, Aktiebolaget Sågverksintressenter, Biltrafikens Arbetsgivareförbund,

Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, Motorbranschens

Riksförbund, Motororganisationernas samarbetsdelegation, Riksförbundet

Landsbygdens Folk (RLF), Skogsindustriernas Samarbetsutskott, Skogsoch

lantarbetsgivareföreningen, Sveriges Bilindustri- och bilgrossistförening,

Svenska Järnvägsmannaförbundet, Svenska Kommunförbundet, Svenska

Lantmännens Riksförbund, Svenska Lasttrafikbilägareförbundet, Svenska

petroleuminstitutet, Svenska skogsarbetareförbundet, Svenska Sockerfabriks

Aktiebolaget, Svenska Transportarbetareförbundet, Svenska vägföreningen,

Sveriges Betodlares Centralförening, Sveriges Industriförbund, Sveriges

Lantbruksförbund, Sveriges Schaktentreprenörers Riksförbund och

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Dessutom har yttranden avgetts

av Skånes handelskammare, Svenska Byggnadsentreprenörföreningen,

Sveriges Mekanförbund och Sveriges Tivoliägareförening.

Nuvarande ordning

Enligt vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648) indelas motordrivna

fordon i motorfordon (dvs. bilar och motorcyklar), traktorer och

motorredskap. Traktor skall vara inrättad huvudsakligen som dragfordon

och motorredskap inrättat huvudsakligen som arbetsredskap. För båda dessa

fordonsslag gäller att de skall vara konstruerade för en hastighet av högst

30 km/tim. och bara med svårighet kunna ändras till högre hastighet. Enligt

vägtrafikförordningen gäller vidare att släpfordon bl. a. skall vara byggt för

koppling till bil eller traktor och avsett för person- eller godsbefordran. Om

släpfordonet är försett med hjul eller band kallas det släpvagn.

Med vissa undantag — bl. a. i fråga om motordrivna fordon eller släpfor
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1969 17

don som tillhör staten och som är tillverkade för särskilda militära ändamål

— föreligger registreringsplikt för bilar och motorcyklar, för traktorer som

är försedda med gummihjul eller band och för släpfordon som dras av bil.

Fordon som är registreringspliktigt får med vissa undantag användas bara

om det är registrerat. Ägare av registrerat fordon är skyldig att till registreringsmyndigheten

anmäla vissa ändringar på fordonet, t. ex. sådana som

rör tjänstevikten.

Enligt förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt utgår

med vissa undantag skatt för registrerade motorfordon och släpvagnar. Fordonsskatt

utgår emellertid inte för traktorer eller motorredskap. Skatteplikten

inträder enligt huvudregeln när fordonet registreras och upphör med

utgången av den månad då fordonet förs av ur bilregistret.

Skallen utgår i princip för kalenderår. Inträder skattskyldighet under det

löpande året, erläggs skatt med belopp som motsvarar återstående del av året

inberäknat den månad under vilken skattskyldighet inträder. Skatt kan inte

utgå för kortare tid än kalendermånad. Skattskyldig är den som vid kalenderårets

början är eller bort vara registrerad som ägare till fordonet eller,

när fordonet första gången förs in i bilregistret, den som därvid antecknas

som ägare.

Skatten utgår med olika belopp för motorcyklar, personbilar, lastbilar,

bussar och släpvagnar. Skattesatserna för samma fordonskategori varierar

med fordonsvikten. För bilar tas skatten ut i form av en grundavgift (165

kr.) och en tilläggsavgift som är olika för personbil, lastbil och buss. Tillläggsavgiften

varierar med tjänstevikten. För lastbil är t. ex. tilläggsavgiften,

om fordonets tjänstevikt ej överstiger 3 000 kg, 55 kr. för varje påbörjat tal

av 100 kg av tjänstevikten minskad med 900 kg. Om tjänstevikten t. ex. överstiger

7 000 kg, är tilläggsavgiften 4 995 kr. för 7 000 kg av tjänstevikten och

180 kr. för varje påbörjat tal av återstående del av tjänstevikten.

Skatten på släpvagnar utgår i förhållande till fordonets totalvikt enligt en

indelning i f. n. nio skatteklasser och utgör lägst 120 och högst 1 800 kr.

Genom prop. 1969: 10 har föreslagits en höjning av den årliga fordonsskatten

för registrerade släpvagnar med en totalvikt om 11 000 kg eller däröver.

Propositionen är f. n. föremål för riksdagens prövning.

Som tidigare nämnts utgår fordonsskatt i princip bara på registrerade motorfordon

och släpvagnar. Om ett sådant fordon tas i bruk utan att skatt erlagts,

kan straff ådömas enligt automobilskatteförordningen. Brukas fordonet

utan att registrerings- eller anmälningsskyldighet fullgjorts, kan den

försumlige straffas enligt vägtrafikförordningen. Döms ägaren till ansvar i

sistnämnda fall, skall han dessutom förpliktas att utge den skatt som undandragits

genom förfarandet.

Enligt kungörelsen den 12 december 1924 (nr 513) angående uppbörd av

automobilskatt m. m. skall automobilskatt påföras skattskyldig i det inom

vederbörande län förda bilregistret första gången då fordonet registreras

2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr IS

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

och därefter för varje kalenderår så länge fordonet är skattepliktigt. Ordinarie

uppbörd av fordonsskatt sker genom postverkets försorg årligen under

tiden den 10 februari—den 4 mars. Skattekvitto tillställs den skattskyldige

mot postförskott. Fr. o. m. den 1 januari 1969 kan skattskyldig för bil eller

släpvagn erhålla anstånd med betalning av skatten, om denna överstiger

1 500 kr. Bestämmelserna om anstånd innebär att skatten kan få erläggas

genom högst fyra delbetalningar under året. Möjligheterna till anstånd med

betalning av fordonsskatten regleras i kungörelsen den 9 november 1956

(nr 556) om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt (senast

ändrad 1968: 488).

Skatt på drivmedel utgår i form av brännoljeskalt, gasolskatt eller bensinskatt.

Dessa skatter är specialdestinerade för vägväsendet. Dessutom beskattas

drivmedlet med motorbränsleskatt och allmän energiskatt.

Enligt förordningen den 15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt

utgår sådan skatt på brännolja med 34 öre för liter. Om skatten skall erläggas

av tillverkare eller registrerad leverantör eller vid import utgör den

dock 31 öre för liter. Skatt enligt förordningen skall inte utgå för brännolja

som uppenbart är avsedd att förbrukas för annat ändamål än drift av motor

i motorfordon. Brännoljeskatt utgår sålunda inte för olja som används för

drift av traktorer eller motorredskap.

Enligt förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt utgår sådan

skatt på gasol i princip med 29 öre för liter. Skatt enligt förordningen utgår

om bränslet används för drift av motor i motorfordon men inte om bränslet

nyttjas för drift av traktorer eller motorredskap.

Enligt förordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt utgår sådan

skatt på bensin och vissa alkoholer med 43 öre för liter. I princip är all

bensin skattepliktig, sålunda även den som används för drift av traktorer.

Skattskyldighet åvilar som regel registrerade tillverkare och återförsäljare

samt importör.

Beträffande bensindriven traktor utgår fr. o. in. år 1958 restitution med

340 kr. per år och traktor för bensinskatt på den bensin som förbrukats

vid användning av traktorn inom brukningsenheter med en viss minsta

areal. Principiellt beräknas restitutionsbeloppet med utgångspunkt från en

genomsnittlig total bensinförbrukning med avdrag för den förbrukning som

kan hänföras till körning på väg. Den sistnämnda förbrukningen anses generellt

utgöra en sjättedel av den totala förbrukningen. Riktlinjerna i övrigt

för beräkningen av restitution av bensinskatt på bensin som används

vid drift av jordbrukstraktorer framgår av prop. 1959: 37 (BeU 20, rskr

113).

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

19

Utredningen

I betänkandet redovisar utredningen inledningsvis vissa allmänna synpunkter

på frågan hur vägtrafikbeskattningen bör utformas. Enligt utredningen

skall skatten eller avgiften för det enskilda fordonet så nära som

möjligt motsvara vad som med utgångspunkt i de år 1963 antagna trafikpolitiska

principerna! utgör fordonets kostnadsansvar (den s. k. kostnadsansvari

g hetsprincipen). I enlighet härmed skall skattesystemet

ge möjlighet att ta ut såväl särkostnaderna (de trafikberoende kostnaderna)

som de gemensamma kostnaderna (de trafikoberoende kostnaderna

eller residualkostnaderna). Vidare bör enligt utredningen beskattningen

täcka hela vägtrafiksektorn men i minsta möjliga utsträckning gå därutöver.

Skattesystemet måste också, framhåller utredningen, vara billigt och enkelt

att administrera och hantera för myndigheter och enskilda.

Med dessa utgångspunkter har utredningen funnit att det lämpligaste skattesystemet

för bensindrivna fordon bör vara en kombination av bensinskatt

och fordonsskatt, utformad på i princip samma sätt som nu. Vad beträffar

brännoljedrivna fordon har utredningen med hänsyn till pågående undersökningar

ännu inte tagit ställning till vilket skattesystem som bör väljas.

Valet star bär mellan a ena sidan fordonsskatt kombinerad med brännolj eskatt

och å andra sidan en beskattning efter körd vägsträcka (kilometerskatt).

Utredningen framhåller att valet av skatteform i princip inte påverkar

det förslag till traktorbeskattning som utredningen nu lägger fram.

Beräffande kostnadsansvarighetsprincipen, tillämpad på vägtrafiksektorn,

framhåller utredningen, att, förenklat uttryckt, principen får anses innebära

att för varje fordon skall erläggas en avgift som motsvarar de kostnader

som fordonet förorsakar det allmänna. Därigenom uppnås konkurrens

på lika villkor mellan olika fordonsslag och den samhällsekonomiskt mest

fördelaktiga transportapparaten.

Utredningen har gjort vissa kostnadsberäkningar för att klarlägga skillnaderna

i transportkostnad mellan lastbils- och traktorekipage. En schematisk

beräkning har utförts från vissa förenklade förutsättningar. I båda

fallen har beräkningarna utgått från samma slag av fordon, nämligen ett

dragfordon, konstruerat som semitrailer, och en påhängsvagn med boggi.

Resultatet av de jämförande beräkningarna tyder enligt utredningen på att

traktortransporter i dagens läge är billigare än lastbilstransporter även på

längre transportavstånd. Den avgörande orsaken härtill är enligt utredningen

att det för traktortransporterna inte lämnas något bidrag till kostnaderna

för vägväsendet.

Utredningen konstaterar att den nuvarande skattefriheten för traktorerna

och den bristande konkurrensneutraliteten mellan lastbils- och traktor
1

Jfr prop. 191, S3LU 1, rskr 424.

2f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 45

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

transporter har lett till en olycklig snedvridning. Utredningen anser det angeläget

att bromsa denna utveckling och föreslår att man inför en med fordonsskatten

på lastbilar likvärdig beskattning av traktortransporter på allmän

väg.

Utredningen har företagit vissa undersökningar rörande traktoranvändningen

i lantbruk, skogsbruk, anläggningsarbeten in. in. På grundval av inhämtade

upplysningar angående användningen av traktorer och motorredskap

har utredingen kommit till vissa slutsatser. Beträffande användningen

av traktorer i lantbruket finner utredningen att det helt övervägande antalet

leveranser till och från cenlralförening sker inom korta transportavstånd

(upp till 15 km). I fråga om användningen av traktorer i skogsbruket anser

utredningen att en minskning kan förutses av den relativt obetydliga andel

av det transportarbete som i dag sker på vägar för vilka bidrag helt eller

delvis utgår av allmänna medel. Vad slutligen gäller användningen av traktorer

och motorredskap i anläggningsarbeten in. m. konstaterar utredningen

följande. Förekommande motorredskap är bl. a. asfalt- och betongutläggare,

grävmaskiner, lyftkranar, motorschaktvagnar och väghyvlar. Bara i undantagsfall

används dessa fordon i transportarbete. Däremot bär, framhåller

utredningen, vanliga jordbruks^aktörer med tillkopplad släpvagn använts

ganska länge för transport av jord, grus, sand o. d. Genom att bygga

en speciell släpkärra med tippkar för masstransporter vid schaktningsarbeten

har man erhållit s. k. traktordumprar som genom drivning på släpvagnens

axel fått en särskilt god kapacitet och framkomlighet. För att dumperekipagen

skall kunna klassificeras som traktor med släpvagn — och alltså

undantas från skatteplikt såsom för lastbil — har ramleden gjorts delbar.

Enligt utredningen kan man räkna med att ett inte obetydligt antal dumprar

används i transportarbete på allmän väg.

Utredningen konstaterar vidare att traktorer med tillkopplade släpvagnar

används för rena landsvägstransporter. Det har emellertid inte varit möjligt

att göra en fullständig undersökning av hur traktorer används för sådana

transporter vid sidan av transporter inom lantbruks- och skogsbruksnäringarna.

Utredningen belyser i stället transportförhållandena genom olika

exempel som visar skattesystemets betydelse för valet av transportmedel.

Med hänsyn till det anförda föreslår utredningen att skatt i viss omfattning

skall utgå för traktorer. Utredningen föreslår också att motorredskap

i skattehänseende likställs med traktorer. Skatten föreslås utgå i förhållande

till traktorns användning för transport. Med transport avser utredningen befordran

av gods som inte är lastat på traktorn. Normalt förutsättes att godset

lastas på släpvagn, kopplad till traktorn.

Utredningen föreslår att traktorer i skattehänseende indelas i tre

klasser.

Till klass I hör traktor som inte används för transport på allmän väg eller

vars användning för sådan transport är begränsad till antingen passage av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1969

21

allmän väg eller färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe e. d.

för transport av redskap, som skall drivas med traktorn, eller av drivmedel

eller reservdelar för traktorn eller redskapet. Dessa traktorer, liksom till dem

kopplade släpvagnar, föreslås fria från fordonsskatt och brännoljeskatt.

Till klass II hör traktor som används för transport på allmän väg av produkter

från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. Annat gods

får bara i undantagsfall transporteras på allmän väg med traktor som tillhör

klass II. Sådan användning som medges för traktor i klass I föreslås dock

alltid tillåten. Som lantbruks- eller skogsbruksprodukter anses enligt förslaget

inte varor som genom industriell bearbetning eller på annat sätt förädlats

mera än som är normalt på fältet eller i skogen.

För brännoljedrivna traktorer i klass II föreslås en årlig traktorskatt. Vid

bestämmande av årsskattens belopp har utredningen sökt beräkna vad som

normalt kan antas utgå per år i form av traktorskatt (där traktorn hänförs

till klass III), släpvagnsskatt och brännoljeskatt för ett ekipage av den storlek

som vanligen används i lantbruk. Utredningen anser det realistiskt att

räkna med traktorskatt om ca 500 kr., släpvagnsskatt om 840 kr. och brännoljeskatt

om ca 1 350 kr. (körsträclca 1 500 mil, oljeförbrukning 3 liter för

mil och brännoljeskatt 30 öre för liter). Härvid erhålls en total årsskatt om

ca 2 700 kr. Med hänsyn till att lantbruks- och skogsbrukstraktorer bara i

begränsad omfattning utnyttjar de allmänna vägarna och att särskilda inskränkningar

föreslås i rätten att använda fordonen i sådan trafik, anser

utredningen en traktorskatt om 200 kr. för helt kalenderår skälig.

Om traktorn används för transport på längre sträcka av allmän väg än

20 km, föreslår utredningen att särskild veckoskatt skall utgå beroende på

traktorns tjänstevikt. Utredningen föreslår att veckoskatten blir 30 kr., om

tjänstevikten inte överstiger 1 600 kg, 50 kr., om tjänstevikten överstiger

1 600 men inte 3 000 kg, och 80 kr., om tjänstevikten överstiger 3 000 kg.

I normalfallet torde veckoskatten enligt utredningen bli 50 kr. Veckoskattens

belopp har beräknats med hänsyn till den föreslagna skatten för traktor

av tre normalstorlekar i klass III och med en antagen körsträclca om

1 500 mil och brännoljeskatt om 30 öre för liter. De framräknade beloppen

har minskats med traktorskatten 200 kr., varefter återstoden dividerats med

50.

Utredningen föreslår att traktorskatt ej skall utgå för bensindriven traktor

i klass II och att fordonsskatt ej skall utgå för släpvagn som dras av traktor

i klass II. Vidare föreslås att skattefri brännolja får användas för drift

av traktor i klass II.

Till klass III hör övriga traktorer. För dessa föreslås inga begränsningar

i rätten att använda allmänna vägar. Traktorskatt föreslås utgå för dessa

traktorer med belopp som varierar efter fordonets tjänstevikt och som bestäms

med utgångspunkt från skatten för lastbilar. Med hänsyn till att

traktorn på grund av sin lägre hastighet har kortare årlig körsträcka, före
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr hö år 1969

slår utredningen att traktorskatten bestäms till hälften av fordonsskatten

för en lastbil med motsvarande tjänstevikt. Utredningen förutsätter att traktorer

i klass III skall framföras på beskattat bränsle.

Beträffande släpvagnar visar en av utredningen företagen undersökning

(Stencil Fi 1969: 1) att lastbilsdragna släpvagnar utnyttjas i betydligt mindre

utsträckning än dragfordonen. Eftersom traktorerna i motsats till lastbilarna

inte i någon utsträckning kan utnyttjas för transport utan släpvagn,

finner utredningen att användningen av traktor och släpvagn är i huvudsak

lika när det gäller traktortåg. Utredningen anser det därför inte finnas anledning

att reducera skatten för traktordragna släpvagnar i förhållande till

lastbilsdragna. Utredningen föreslår med hänsyn härtill att släpvagn som

dras efter traktor i klass III beskattas på samma sätt som lastbilsdragna

släpvagnar. Fordonsskatt för dessa släpvagnar föreslås således utgå enligt

automobilskatteförordningen.

Som framgår av redogörelsen för gällande bestämmelser föreligger registreringsplikt

för traktorer som är försedda med gummihjul eller band

och för släpvagnar som dras av bil. Registreringsplikt föreligger inte för

motorredskap. Utredningen föreslår att registreringsplikten utvidgas att

omfatta traktorer och motorredskap i klasserna II och III och släpfordon

som dras av traktor eller motorredskap i klass III. Vid registrering av

traktor och motorredskap skall sökanden enligt utredningens förslag uppge

vilken klass fordonet skall tillhöra. Avser någon att använda traktorn eller

motorredskapet på sådant sätt att fordonet kommer att tillhöra högre skatteklass

än tidigare, skall han anmäla detta till bilregistret, innan förändringen

i användandet inträder. Bötesstraff bör enligt utredningen kunna

följa för den som åsidosätter registrerings- eller anmälningsskyldighet.

De regler som gäller för uppbörd av automobilskatt bör enligt utredningen

gälla även beträffande traktorskatt. Veckoskatten skall emellertid enligt utredningens

förslag betalas förskottsvis för kalendervecka till posten utan att

bilregistret kopplas in. Skattemedlen föreslås redovisade utan specifikation

direkt till riksrevisionsverket. Vid betalning av veckoskatten skall enligt

förslaget användas en särskild blankett. Postens kvitto skall gälla som kvitto

på veckoskatten.

Utredningen föreslår att den nya beskattningen skall tillämpas fr. o. m.

år 1970. För att uppdateringen av bilregistren skall vara klar i god tid

föreslås att de nya reglerna om anmälnings- och registreringsskyldighet skall

gälla redan fr. o. m. den 1 oktober 1969 och att ägare av registrerad traktor

inom tre veckor från denna dag skall ha anmält till bilregistret till vilken

klass traktorn skall höra.

Utredningens förslag till traktorbeskattning föranleder ändringar i vägtrafiklagstiftningen

och i viss annan lagstiftning, bl. a. drivmedelsskattelagstiftningen.

Förslagen i dessa hänseenden är genomgående att betrakta som

följdändringar med hänsyn till de förslag som tidigare redovisats.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr k5 år 1969 23

Utredningens förslag om utvidgning av registreringsplikten för vissa fordon

medför att kontrollbesiktning skall ske även av släpvagn som dras av

traktor i klass III, medan traktorn fortfarande faller utanför besiktningstvånget.

Utredningen finner flera skäl tala för att även dessa traktorer underkastas

kontrollbesiktning men anser det falla utanför utredningsuppdraget

att lägga fram förslag i denna fråga.

Remissyttrandena

Av ett 70-tal remissinstanser ställer sig flertalet positiva till utredningens

principiella resonemang, enligt vilket varje fordon skall stå sitt

vägkostnadsansvar gentemot det allmänna. Man tillstyrker att traktortransporter

på allmän väg skattemässigt får bära sin del av vägtrafikkostnaderna.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att den av utredningen åberopade

kostnadsansvarighetsprincipen synes vara riktig som grund för bedömningen

av föreliggande skattefråga. Länsstyrelsen konstaterar emellertid att utredningen

eftersträvat en anpassning av traktorskatten till skatten på lastbilar

utan att man kunnat göra klart för sig i vad mån lastbilsbeskattningen

sker i överensstämmelse med kostnadsansvarighetsprincipen. Även om det

således enligt länsstyrelsens uppfattning föreligger en brist i underlaget för

bedömningen av frågan om en traktorbeskattning, anser länsstyrelsen det

dock lämpligt att traktorskatt i viss omfattning införs redan nu med hänsyn

till traktorernas förmodade del i de totala trafikkostnaderna. Sveriges Lantbruksförbund

ansluter sig till den principiella uppfattningen att kostnadsansvarighetsprincipen

bör vara vägledande vid uppgörande av ett rättvist

skattesystem. En förutsättning för principens genomförande är dock att de

olika trafikgrenarnas kostnadsansvar blir klarlagt. Förbundet konstaterar

att utredningen inte — vilket ej heller varit utredningens uppgift — beräknat

kostnadsansvaret för någon trafikgren, varför de slutsatser som utredningen

kommit fram till i stor utsträckning framstår som obestyrkta påståenden.

Enligt förbundets mening har utredningen, när den beräknat traktorns

eventuella samhällsnytta, gjort jämförelsen med lastbil under den

orealistiska förutsättningen att lastbilens nuvarande beskattning motsvarar

dess verkliga kostnadsansvar. Avgörande för frågan, om traktortransporter

är samhällsekonomiskt omotiverade, är emellertid enligt förbundet hur kostnadsansvaret

i verkligheten är fördelat. Förbundet anser det sannolikt att

en undersökning av olika trafikgrenars kostnadsansvar kommer att visa

att traktorerna visserligen bör beskattas men att skatten på lastbilarna f. n.

ej motsvarar deras kostnadsansvar. Liknande synpunkter anförs av bl. a.

Svenska Byggnadsentreprenörföreningen.

Lansstyrelsen i Kopparbergs län anser att, om generella skatteuttag med
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

för en i förhållande till kostnadsansvaret för hög skatt, en utjämning bör

ske för uppnående av skälig rättvisa.

Överbefälhavaren har i princip intet att erinra mot förslaget men förutsätter

att utgiftsramen för det militära försvaret i 1968 års försvarsbeslut

kompenseras med belopp motsvarande de merkostnader som följer av att

förslaget genomförs.

En del remissinstanser tar inte ställning till utredningens principiella resonemang

i förevarande sammanhang utan föredrar att avvakta utredningens

slutbetänkande. Denna inställning företräds av bl. a. domänstijrelsen,

Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, Skogs- och lantarbetsgivareföreningen,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Skogsindustriernas Samarbetsutskott

och Sveriges Industriförbund. Industriförbundet påpekar att,

även om förslaget avser att tillgodose principen om konkurrensneutralitet

mellan olika transportgrenar, utredningen inte har angett hur denna princip

och kostnadsansvarighetsprincipen skall kunna förenas. Förbundet anser

det omöjligt att avgöra, om man med utredningens förslag når ett uttag

som överensstämmer med det enskilda fordonets kostnadsansvar eller ej.

I förbundets synpunkter instämmer i huvudsak Sveriges Mekanförbund.

Motorbranschens Riksförbund vill avvakta utredning angående motorismens

kostnadsansvar, innan slutlig ställning tas till frågan, och betraktar

utredningens förslag som provisoriska.

Några remissinstanser ställer sig mer eller mindre kritiska mot möjligheterna

att praktiskt genomföra kostnadsansvarighetsprincipen. Länsstyrelsen

i Blekinge län anser att vid utformningen av vägtrafikbeskattningen denna

princip måste modifieras med hänsyn till intresset av ett enkelt och lätthanterligt

skattesystem. RBF anser principen riktig som teoretisk konstruktion

in en finner den inte användbar för praktiskt bruk.

Beträffande den allmänna utformningen av förslaget till

traktorbeskattning ställer sig samtliga remissinstanser positiva till införande

av skatt på sådana traktorer som av utredningen hänförts till klass III.

Länsstyrelsen i Värmlands län, RBF och Sveriges Industriförbund avstyrker

dock att andra traktorer än klass III-traktorer beskattas. RLF anser att

en traktorskatt som exklusivt drabbar jordbruket framstår som ytterst diskutabel,

eftersom en sådan skatt direkt skulle påverka lönsamheten och

arbetsinkomsterna inom näringen och rubba balansen gentemot andra näringar

och grupper i samhället. Från jordbrukets sida kommer enligt föibundet

att krävas ekonomisk kompensation, om en sådan traktorskatt införs.

Förbundet framhåller att en fast traktorskatt inte kommer att påverka

lantbrukarens val av transportmedel, eftersom detta blir en fast kostnad

till vilken lian tar hänsyn vid sin företagsekonomiska marginalkalkyl. Genom

att en traktorskatt påverkar användningen av jordbrukstraktorerna

kommer emellertid transportarbetet under lågsäsongen att skäras ned. Därigenom

ökas risken för att arbetskraft friställs.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

25

I några fall ifrågasätts om storleken av skattesatserna för traktorer i

klass III avpassats så att konkurrensneutralitet uppnåtts i förhållande till

lastbilarna. Sålunda framhåller Motororganisationernas samarbetsdelegation,

Sveriges Bilindustri- och bilgrossistförening, Svenska Lasttrafikbilägareförbundet,

Svenska petroleuminstitutet och Svenska vägföreningen i gemensamt

yttrande och med instämmande av Motorbranschens Riksförbund,

att utredningen inte redovisat några uppgifter som stöder förslaget att sätta

skatten på traktorer i klass III till ungefär hälften av fordonsskatten för

lastbilar. Man finner det därför svårt att säga, om den eftersträvade konkurrensneutraliteten

mellan lastbils- och traktortransporter erhållits.

Även i fråga om den årliga skatten för traktorer i klass II ifrågasätts från

en del håll, om den föreslagna skattesatsen kan anses väl vald. Några, bland

dem lantbruksstyrelsen, Skogs- och lantarbetsgivareföreningen, Svenska

Lantmännens Riksförbund och Sveriges Lantbruksförbund, föreslår att årsskatten

differentieras efter traktorns storlek och bestäms till SO, 100 resp.

120 kr. Om skattesatsen 200 kr. skulle fastställas, bör den enligt remissinstanserna

i vart fall inbegripa veckoskatten.

Svenska Järnvägsmannaförbundet anser, mot bakgrunden av att en realistisk

beräkning av årsskatten synes vara 2 700 ler., att en närmare undersökning

bör ske om skattens höjd.

Några remissinstanser anser att ett alternativ till fordonsskatt på traktorer

är att beskatta den brännolja som används för traktordrift. Bland dem

som framför sådana eller liknande synpunkter är riksrevisionsverket och

länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län. Enligt länsstyrelsen i Blekinge

län bör drivmedelsbeskattning snarare än kilometerskatt komma till

användning. Med hänsyn till att nuvarande skattefrihet för traktorer lett

till en ej önskvärd snedvridning av transportapparaten, tillstyrker länsstyrelsen

dock utredningens förslag i huvudsak, i vart fall som en provisorisk

lösning.

En del remissinstanser anser att beskattning av traktorer bör ske med

hänsyn till traktorns tjänstevikt eller motorstyrka. Bland dem som förordar

beskattning på någon av dessa grunder är länsstyrelserna i Kronobergs,

Kristianstads, Malmöhus och Hallands län, Skånes handelskammare och

Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget. Sveriges Lantbruksförbund föreslår, för

den händelse beskattning av jordbrukstraktorer anses påkallad, att skatten

utgår efter traktorns storlek. I förbundets synpunkter instämmer Skogs- och

lantarbetsgivareföreningen, Svenska Lantmännens Riksförbund och Sveriges

Betodlares Centralförening.

Sveriges Industriförbund förordar att skatt för traktorer, som inte hänförs

till den av utredningen föreslagna klass III, utgår i form av kilometerskatt

enligt deklaration av traktorägaren.

Svenska Transportarbetareförbundet anser att beskattning inte bör ske

av traktorer utan av släpvagnar som dras av traktorer. Skatten bör enligt

förbundet utgå enligt samma mönster som för lastbilsdragna släpvagnar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Sveriges Industriförbund anser att utredningen åsidosatt kostnadsansvarighets-

och konkurrensneutralitetsprinciperna när det gäller beskattningen

av traktordumprarna. Förbundet anser att dumprarna genom förslaget i

skattehänseende likställts med traktorer i klass III trots att de transporter,

som sker med dumprarna på allmän väg, utförs på relativt korta vägsträckor.

Eftersom den faktiska väganvändningen får anses vara förhållandevis

ringa, anser förbundet att dumprarna enligt förslaget blivit för hårt

beskattade. Skånes handelskammare anser att problemet kan lösas antingen

genom att restitution sker av brännoljeskatt för transportarbete som utförts

utanför de allmänna vägarnas område eller genom att fordonsskatten för

denna kategori sänks till en lägre nivå, förslagsvis en fjärdedel av fordonsskatten

för en lastbil med motsvarande tjänstevikt. Svenska Byggnadsentreprenörföreningen

anser att frågan om beskattning av dumprarna bör utredas

ytterligare. Föreningen kan dock tänka sig en beskattning av dumprarna

efter samma grunder som i fråga om jordbruks- och skogsbrukstraktorer.

Svenska Järnvägsmannaförbundet å andra sidan anser flera skäl tala för

att dumprar, som till någon del trafikerar allmänna vägar, skall beskattas

som lastbilar.

Sveriges Tivoliägareförening framhåller att förslaget till beskattning av

traktorer i klass III leder till en kostnadsfördyring för medlemmarna med

ca 50 %. Föreningen föreslår att traktor som används för tivoliverksamhet,

i cirkusföretag och liknande sammanhang hänförs till klass I eller II.

Utredningens förslag att i skattehänseende jämställa motorredskap med

traktorer tillstyrks eller lämnas utan erinran av det övervägande antalet

remissinstanser.

Länsstyrelsen i Blekinge län anser att omfattningen av skattskyldigheten

är oklar och att den därför bör preciseras. Länsstyrelsen antar att

bara motorredskap som i större omfattning används som lastfordon skall

beskattas. Enligt motorredskapsutredningen förutsätter en konsekvent tilllämpning

av kostnadsansvarighetsprincipen att även vissa motorredskap,

som inte används för transporter i egentlig mening, t. ex. mobilkranar,

bör vara underkastade fordonsskatt. Frågan torde dock kunna anstå tills

motorredskapsutredningens uppdrag slutförts. Statens trafiksäkerhetsverk

anför liknande synpunkter och förutsätter att frågan om registrerings- och

skatteplikt för motorredskap behandlas så snart resultatet av motorredskapsutredningens

arbete föreligger. Svenska Kommunförbundet ansluter

sig till uppfattningen att fordonsbeskattningen bör vara utformad så att

största möjliga kostnadsneutralitet erhålls. Denna saknar dock enligt förbundet

betydelse för sådana motorredskap som grävmaskiner, väghyvlar,

vältar, sopmaskiner och liknande arbetsredskap. Förbundet utgår därför

från att sådana motorredskap också i fortsättningen blir obeskattade.

Sveriges Schaktentreprenörers Riksförbund ifrågasätter skäligheten i

förslaget att beskatta släpvagnar, som dras av traktor i klass III, på samma

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

27

sätt som bildragna släpvagnar. Förbundet anser att antalet tonkilometer

per år utan tvekan är betydligt större på allmän väg för bildragna än för

traktordragna släpvagnar.

Motorbranschens Riksförbund anser att nytillkommande bestämmelser

inte får hindra utnyttjandet av befintliga släpfordon. Om dessa inte skulle

motsvara krav på tillåtna totalvikter osv., fordras enligt förbundet dispenser

under en rimlig övergångstid.

Utredningens förslag att i skattehänseende indela traktorer i

tre klasser tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.

Från en del håll, bl. a. från en del länsstyrelser som i stort tillstyrker

förslaget, framhålles dock att detta medför ökad arbetsbörda för

länsstyrelsernas bilregister.

Bilregisterutredningen anser för sin del att det inte kommer att föreligga

några svårigheter när det gäller att föra in uppgifter om ytterligare

registreringspliktiga fordon och om klasstillhörighet för traktorer i det av

bilregisterutredningen föreslagna automatiserade bilregistret. Inte heller

kommer det merarbete, som förslaget till traktorbeskattning medför, att

vara av nämnvärd betydelse.

Åtskilliga remissinstanser framför emellertid kritiska synpunkter mot

förslaget. Kritiken gäller främst möjligheterna att kontrollera efterlevnaden

av de föreslagna bestämmelserna. Man vänder sig särskilt mot förslaget

till veckoskatt och räjonggräns som man anser skulle medföra

problem för den skattskyldige samt övervakningssvårigheter och administrativa

olägenheter för det allmänna. Flera av de remissinstanser som

riktat kritik mot det föreslagna veckoskattesystemet anser även att systemet

är orättvist genom att i vissa fall den totala transportvolymen på en brukningsenhet

kan vara avsevärt större än transportvolymen på en annan

enhet under det att veckoskatt med hänsyn till transportsträckan bara utgår

för den mindre transportvolymen. Några remissinstanser anser att klasserna

I och II bör sammanslås till en klass och att en schabloniserad, eventuellt

differentierad årsskatt bör utgå.

Rikspolisstyrelsen anser det möjligt att åstadkomma en godtagbar övervakning

av fordon i klasserna I och III. Reglerna för fordon i klass II

har däremot, anser styrelsen, fått en sådan utformning att övervakningsmöjligheterna

i praktiken torde bli i det närmaste obefintliga. Vid kontroll

på väg av dessa fordon kan man nämligen inte avgöra huruvida

skattskyldighet för fordonet fullgjorts utan att vidta närmare utredning

av omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt styrelsens mening bör

skatten för dessa fordon utgå bara i form av en årsskatt. Veckoskatt och

räjonggräns avstyrks sålunda. Liknande synpunkter och, i viss utsträckning,

synpunkten att veckoskatten förefaller svåradministrerad anförs av

statens järnvägar, statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Ble
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

kinge, Malmöhus, Hallands, Kopparbergs och Västernorrlands län, Skånes

handelskammare och Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget.

Kontrollstyrelsen, som tillstyrker den föreslagna klassindelningen, framhåller

att inte oväsentliga kontrollsvårigheter kan uppkomma som en följd

av denna och anser att övervakningsuppgiften kan anförtros, förutom polismyndigheten,

kontrollstyrelsens tjänstemän. Även Motorbranschens Riksförbund

framhåller de praktiska kontrollsvårigheterna och föreslår att traktorskatten

utformas att gälla den traktor i vilken medförs bevis att skatt

erlagts.

Lantbruksstyrelsen framhåller att avgränsningen av klass I-traktorer

skulle innebära för jordbrukets del att traktor som hänförs till denna klass

inte skulle kunna användas vid produkt- eller förnödenhetstransport på

allmän väg, såvida inte omregistrering sker till annan klass. Klassningen

skulle därför i praktiken innebära en svår avvägning för lantbrukaren.

Traktorer som används i reserv för transporttraktorer skulle få lov att

klassas i skatteklass II, vilket skulle medföra ett större kostnadsansvar

än nödvändigt. Veckoskattesystemet med föreslagen räjonggräns skulle

vidare kunna medföra att ett litet företag med små transportvolymer fick

betala högre skatt än som svarar mot dess andel av vägkostnadsansvaret.

Systemet skulle även medföra betydande krångel för den enskilde. Enligt

styrelsens uppfattning skulle, om samtliga jordbrukstraktorer registrerades

i klass II, oberoende av användningssätt, transportsträckor m. m., dessa

traktorers kostnadsansvar kunna bestridas med en enhetlig årsskatt, förslagsvis

100 kr. Detta skulle enligt styrelsen medföra att kontrollmöjligheterna

förenklades och att omregistreringar undveks. Under åberopande

av delvis liknande skäl avstyrks förslaget om veckoskatt och räjongbegränsning

samt förordas sammanslagning av klasserna I och II av länsstyrelserna

i Uppsala, Kristianstads och Kopparbergs län, Skogs- och lantarbetsgivaref

öreningen samt, under förutsättning att beskattning av jordbrukstraktorer

nu anses motiverad, av Svenska Lantmännens Riksförbund,

Sveriges Lantbruksförbund, Sveriges Betodlares Centralförening och Sveriges

skogsägareföreningars riksförbund.

RBF, som enligt vad tidigare redovisats avstyrker beskattning av andra

traktorer än sådana som hänförs till klass III, motsätter sig bestämt förslaget

till veckoskatt och räjongbegränsning. Förutom att systemet skulle

bli svåradministrerat och svårkontrollerat medför det praktiska problem.

Arbetet vid ett jordbruk kan enligt förbundet inte läggas upp så att transportarbetet

koncentreras till vissa veckor. Än mindre kan man i förväg avgöra

när transporterna kan ske, eftersom detta i hög grad bestäms av väderleken

och av de förutsättningar som gäller för hämtning av gödsel- och

fodermedel. Även förslaget till årlig traktorskatt avstyrks.

Motorbranschens Riksförbund avstyrker förslaget till veckoskatt men

föreslår, om sådan skatt ändå införs, att räjonggränsen bestäms på grund
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

val av ett geografiskt differentierat system och utvidgas till minst 30 km.

Tveksamhet i fråga om veckoskatten har även i övrigt uttalats av en del

remissinstanser, t. ex. domänstijrelsen, länsstyrelsen i Västerbottens län,

Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, Skogs- och Lantarbetsgivar ef öreningen,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustriernas

Samarbetsutskott.

I fråga om förslagets detaljutformning framför ett antal

remissinstanser synpunkter och förslag i skilda avsieenden.

Det i förslaget till traktorskatteförordning begagnade uttrycket »allmän

väg» anser några böra förtydligas med hänsyn till att traktortransporter

förutsätts komma att ske även på gata eller annan allmän plats som är upplåten

för allmän samfärdsel. Frågan om transporter med beskattade resp.

obeskattade fordon på enskilda vägar anser man måste närmare utredas

med hänsyn till målsättningen om konkurrensneutralitet mellan olika transportgrenar.

Några av de remissinstanser som förordar en annan utformning av begreppet

allmän väg erinrar om att man i förordningen den 25 oktober 1940

(nr 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. från bestämmelserna

om yrkesmässig trafik undantagit vissa godstransporter på vägsträckor upp

till 15 km. Remissinstanserna anser att enhetliga avståndsgränser skall gälla

för yrkesmässiga lastbilstransporter och sådana traktortransporter där

veckoskatt föreslås utgå.

En del remissinstanser anser att det skulle vara praktiskt och från kontrollsynpunkt

ändamålsenligt, om de föreslagna tre klasserna skildes åt genom

t. ex. olika färg på registreringsskylten. Även kontrollstyrelsen anser

att klasstillhörigheten bör framgå av registreringsskylten. För att underlätta

kontrollen av oljeförbrukning beträffande traktorer i klass III anser styrelsen

vidare angeläget att traktorer och motorredskap som hänförs till denna

klass obligatoriskt utrustats med mätinstrument, lämpligen genomströmningsmätare.

Riksrevisionsverket anför liknande synpunkter. Verket erinrar

också om att det enligt utredningens förslag skall ankomma på verket att

fastställa tabeller till ledning för uträknande av traktorskatt och veckoskatt.

Riksrevisionsverket förutsätter att detta åliggande, liksom i fråga om bilskatten,

kommer att överflyttas till den centrala myndighet som kommer

att administrera bilregistrering och bilskatteuppbörd i ett ADB-system.

Verket framhåller vidare att verket i egenskap av revisionsmyndighet inte,

såsom föreslagits i fråga om inbetalning av veckoskatten, bör omhänderha

något slag av skatteuppbörd. En sådan bör i stället ankomma på annan

central myndighet eller på länsstyrelse.

Beträffande den föreslagna registreringsplikten i fråga om motorredskap

och släpvagnar som dras av traktor eller motorredskap i klass III anser

länsstyrelsen i Blekinge län att det klart bör anges att registrering bara skall

ske av skattepliktiga motorredskap, eftersom någon anledning inte synes

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

föreligga att låta registreringen sträcka sig därutöver. Svenska Sockerfabriks

Aktiebolaget anser att ett särskilt register bör upprättas för släpfordon

till traktorer i klass III, eftersom dessa släpfordon så väsentligt skiljer sig

från lastbilsdragna släpfordon att de inte bör besiktigas enligt samma regler

som för dessa.

Bilregisterutredningen påpekar att enligt dess förslag kontrollen över att

besiktningsskyldigheten fullgörs kommer att ske delvis med utgångspunkt

från registeruppgifterna. Vid komplettering av registret med uppgifter om

traktordragna släpvagnar bör därför dragfordonets art antecknas.

Statens trafiksäkerhetsverk framhåller att användningen av motorredskap

som dragfordon medför behov av kompletterande säkerhetsföreskrifter

i vägtrafikförordningen beträffande kopplingsanordningar för traktorer och

släpfordon dragna av traktorer.

Departementschefen

Under senare år har en kraftig ökning skett av traktorbeståndet i vårt

land. I slutet av 1950-talet uppgick det totala antalet registrerade traktorer

till omkring 175 000. I dag är ca 250 000 traktorer registrerade, varav ca

25 000 torde vara ur bruk, 10 000 utnyttjas i trafikarbete och 215 000 huvudsakligen

används inom jordbruket och skogsbruket. Ca 30 000 traktorer

kan antas vara bensindrivna.

Med det stigande antalet traktorer följer en ökad traktortrafik på vägarna.

Härigenom ökas självfallet kraven på en lösning av traktorernas

ställning i det trafikpolitiska sammanhanget. I synnerhet vad gäller de traktorer,

som i större omfattning utför ett med lastbilarna jämförbart transportarbete,

måste ett ekonomiskt ansvar utkrävas för deras användning av

allmänna vägar och gator. Även traktorer, som i mindre utsträckning framförs

på allmänna vägar, bör enligt min mening delta i bestridandet av kostnaderna

för vägväsendet. En beskattning av traktorer är därför motiverad.

I prop. 1963: 191 lade Kungl. Maj :t fram nya riktlinjer för den statliga

trafikpolitiken i syfte att skapa ett mer konkurrensfrämjande system på

transportmarknaden. Statsmakterna enades om denna nyorientering och antog

därvid den s. 1c. kostnadsansvarighetsprincipen, vilken

innebär att varje trafikgren i princip bör svara för de kostnader den förorsakar

det allmänna. I direktiven till bilslcatteutredningen anförde jag bl. a.

att en avvägning av vägtrafikbeskattningen bör ha till syfte att underlätta

genomförande av den nämnda principen.

En lösning av frågan, enligt vilka grunder väglcostnadsansvaret skall avkrävas

för användningen av traktorer på allmänna vägar och gator, bör sålunda

i första hand sökas med utgångspunkt från kostnadsansvarighetsprincipen.

I denna uppfattning har så gott som samtliga remissinstanser, vilka

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

yttrat sig över utredningens förslag om traktorbeskattning, instämt, även

om från något håll tvivel anförts i fråga om möjligheterna att praktiskt tilllämpa

principen.

När det gäller att bestämma vägkostnadsansvaret för traktorerna kan olika

lösningar tänkas. En lösning, som utredningen använt, är att i enlighet

med den nya trafikpolitikens syfte söka åstadkomma en beskattning

som möjliggör konkurrens på lika villkor mellan olika transportmedel. Genom

att på lämpligt sätt anpassa skatten på traktorer, som utför transportarbete,

till skatten på lastbilar kan detta syfte nås. Detta behöver dock inte

innebära att traktorerna svarar fullt ut för sina kostnader för vägväsendet.

Utredningen har också själv framhållit att det är omöjligt att säga i vad

mån en traktorbeskattning, utformad på sätt utredningen föreslagit, ger

ett uttag som överensstämmer med det enskilda fordonets kostnadsansvar.

Enligt min mening innebär detta, att utredningen inte ansett sig kunna på

nuvarande stadium lägga fram ett beskattningsförslag som renodlat bygger

på den angivna fördelningsprincipen. Några remissinstanser har också gjort

gällande att utredningen föreslår skatt för en fordonskategori utan att samtidigt

förvissa sig om att förslaget sker i överensstämmelse med kostnadsansvarighetsprincipen.

Samtidigt har man erinrat mot att något material

inte redovisats som styrker riktigheten av den skattemässiga avvägning som

utredningen kommit fram till.

Som jag nyss framhållit bör fordonens vägkostnadsansvar i första hand

avkrävas med utgångspunkt från kostnadsansvarighetsprincipen. Jag är

emellertid medveten om att svårigheter kan föreligga att praktiskt fördela

det ekonomiska ansvaret efter en sådan principiell grund. I synnerhet om

skatten på traktorer relateras till skatten för en fordonskategori, för vilken

kostnadsansvaret inte fastställts, förefaller svårigheterna betydande. Jag

har därför förståelse för att utredningen i nuvarande läge sökt utforma

traktorbeskattningen med delvis andra utgångspunkter. Eftersom jag sålunda

inte finner det möjligt f. n. att bestämma skatten för traktorer med

hänsyn till deras vägkostnadsansvar, anser jag praktiska skäl tala för att

skatten i viss utsträckning fastställs efter schablonmässiga grunder. En

sådan lösning har också förordats av flera remissinstanser, bl. a. av företrädare

för lantbruket.

Samtliga remissinstanser har beträffande den allmänna utformningen

av förslaget till traktorbeskattning ansett skäl föreligga att beskatta

traktorer som i större omfattning utför ett med lastbilar likvärdigt

transportarbete. Jag delar denna uppfattning och vill samtidigt framhålla

att en lämpligt avvägd beskattning av dessa traktorer — som jag i fortsättningen

kallar trafiktraktorer — skapar förutsättningar för konkurrens på

lika villkor mellan de transportmedel det här är fråga om. Jag finner det

därför naturligt att skatten utformas enligt i princip samma normer som

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

gäller beträffande lastbilarna. Skatten för trafiktraktorerna bör sålunda

utgå i form av dels en grundavgift, dels en tilläggsavgift som varierar efter

fordonets tjänstevikt.

Vid bestämmande av skattens höjd får man självfallet ta hänsyn till olika

omständigheter. Med hänsyn till den generellt kortare årliga körsträckan

för trafiktraktorer, jämfört med körsträckan för lastbilar, bör, såsom utredningen

och flertalet remissinstanser funnit, skatten på dessa traktorer

vara lägre än lastbilsskatten. En annan omständighet som är av betydelse

för bestämmande av skattens storlek är i vilken omfattning skatt skall utgå

på släpvagnar som dras av trafiktraktorerna. En av utredningen gjord undersökning

(Stencil Fi 1969: 1) visar att lastbilsdragna släpvagnar utnyttjas

i betydligt mindre utsträckning än dragfordonen. Användningen av trafiktraktorer

och av släpvagnar, som är avsedda att kopplas till dem, kan

däremot antas vara i huvudsak lika. Under dessa omständigheter anser jag

i likhet med utredningen och flertalet remissinstanser att någon anledning

inte finns att sätta skatten lägre för traktordragna släpvagnar än för lastbilsdragna.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig kunna förorda alt,

såsom utredningen föreslagit, skatten för trafiktraktorerna generellt sett

bestäms till hälften av skatten för lastbilar och att skatten för släpvagnar

som dras av sådana traktorer beskattas enligt samma regler som gäller för

lastbilsdragna släpvagnar. Självfallet skall trafiktraktorerna framföras på

beskattat bränsle. Till frågan om skattesatserna får jag anledning att i ett

speciellt avseende återkomma i det följande.

Vid utformningen av skatten på övriga traktorer synes utredningen ha

sökt åstadkomma en avvägning mellan traktorerna inbördes i huvudsaklig

överensstämmelse med grunderna för kostnadsansvarighetsprincipen. Detta

har kunnat ske genom att skatteplikten gjorts beroende av användningen

för transport på allmän väg. Den kritik som vid remissbehandlingen riktats

mot förslaget att ta ut skatt efter en inbördes fördelning av kostnadsansvaret

mellan traktorerna väger enligt min mening tyngre än den kritik

som riktats mot förslaget i principiellt avseende. Lika litet som jag anser

det möjligt f. n. att bestämma skatten med utgångspunkt från traktorernas

vägkostnadsansvar i dess helhet, anser jag det möjligt att beräkna skatten

efter det enskilda fordonets kostnadsansvar. Jag anser därför i likhet med

flera remissinstanser att beskattningen av traktorerna inbördes tills vidare

bör utformas utan närmare hänsyn till de angivna principiella grunderna.

Eftersom förslaget med såväl årsskatt som veckoskatt kombinerad

med räjonggräns enligt min uppfattning är invecklat och därför kan leda

till svårigheter vid den praktiska tillämpningen, förordar jag att den skattemässiga

avvägningen sker på ett enklare sätt än utredningen föreslagit. Som

torde framgå av vad jag tidigare anfört anser jag emellertid inte att man,

vilket några remissinstanser föreslagit, i detta sammanhang bör välja en

annan skatteform än den hittills vanligen tillämpade. I avvaktan på bil
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

33

skatteutredningens slutliga ställningstagande till denna fråga är jag således

inte beredd att nu förorda att skatten tas ut i form av drivmedels- eller

kilometerbeskattning.

Utredningens förslag att i skattehänseende likställa motorredskap med

traktorer har biträtts av samtliga remissinstanser. Med de utgångspunkter

som varit vägledande för utredningen i detta avseende torde inte heller

några invändningar kunna anföras mot förslaget. Med den delvis annorlunda

utformning av traktorbeskattningen, som följer av den av mig

förordade lösningen, kommer emellertid frågan om motorredskapens ställning

i skattehänseende i ett annat läge. Jag vill erinra om att, i motsats

till vad som är fallet i fråga om traktorer, någon registreringsplikt inte

gäller beträffande motorredskap. Utan att registreringsplikt föreligger för

motorredskapen torde det f. n. vara omöjligt att åstadkomma någon acceptabel

form för debitering av skatten, än mindre att utöva någon kontroll av att

skattebestämmelserna efterlevs. Eftersom flertalet motorredskap varken är

konstruerade eller lämpade för transportarbete, behöver konkurrensneutralitetsaspekter

i regel inte läggas på frågan om en eventuell beskattning av dessa

fordon. Inte heller i övrigt anser jag särskilda skäl tala för att motorredslcap,

generellt sett, införs i skattesystemet. Tvärtom är det min uppfattning

att en allmän registreringsplikt för dessa fordon under nuvarande förhållanden

sannolikt skulle leda till betydande administrativa och kontrollmässiga

svårigheter och även skapa problem av annat slag för myndigheter och enskilda.

Även om jag är medveten om att ett undantagande av motorredskapen

från skatteplikt kan leda till inte önskvärda konsekvenser i det enskilda

fallet genom att motorredskapet utnyttjas för skattefria transporter, är jag

med hänsyn till det anförda inte beredd att i skattehänseende generellt likställa

motorredskapen med traktorer.

Utredningens förslag att i skattehänseende indela traktorerna i

tre klasser efter användningen för transport på allmän väg kan synas

naturligt med utgångspunkten att varje fordon bör delta i bestridandet av

vägkostnaderna enligt den angivna fördelningsprincipen. Med denna utgångspunkt

har också flertalet remissinstanser tillstyrkt en sådan indelning.

Åtskilliga remissinstanser har emellertid ansett att förslaget i detta avseende

är ägnat att leda till kontrollproblem och administrativa olägenheter.

Särskilt förslaget till veckoskatt och räjonggräns för traktorer i klass II har

utsatts för kritik. Jag kan delvis instämma i dessa synpunkter och anser

mig således inte kunna förorda en beskattning i form av en särskilt tillkommande

veckoskatt. Invändningar av det slag som anförts bör dock inte

i och för sig hindra att skatten utgår efter olika grunder beroende på hur

traktorn används, dvs. som en differentierad årsskatt.

Utredningens förslag att till en särskild klass hänföra de traktorer, som

av mig benämns trafiktraktorer, har tillstyrkts av samtliga remissinstanser.

Även jag förordar att dessa traktorer hänförs till en särskild skatteklass.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Med hänsyn till bl. a. den olika utformning av traktorbeskattningen som jag

föreslår i förhållande till utredningen, vill jag förorda att trafiktraktorerna

hänförs till klass I.

För att förhindra att motorredskap i större omfattning utnyttjas för transporter

och därmed kommer i ett gynnsammare konkurrensläge än lastbilar

och traktorer, som utför likvärdigt transportarbete, föreslår jag att motorredskap

som används på motsvarande sätt som trafiktraktorer skall vara

registrerade och likställas med dessa i skattehänseende. Skatt för sådana motorredskap

bör alltså utgå enligt den av mig föreslagna klass I.

Flera av de remissinstanser, som ansett att förslaget till klassindelning

medför kontrollproblem eller andra svårigheter, har förordat att de

av utredningen föreslagna klasserna I och II sammanslås till en klass

och att för traktorer i denna klass utgår en årlig skatt, eventuellt differentierad

efter traktorns vikt eller motorstyrka. Dessa synpunkter ligger principiellt

helt i linje med den uppfattning som jag tidigare gett uttryck för

och jag förordar sålunda att de traktorer, som av utredningen hänförts

till klasserna I och II, sammanförs i en klass — klass II — och att en

årlig skatt utgår för traktorer i denna. Med hänsyn till de uppenbara

fördelar en sålunda bestämd skatt har från såväl kontrollmässiga som

administrativa synpunkter, bör principiellt sett inga traktorer undantas från

skatteplikt. Med hänsyn till att sådana traktorer, som är försedda med hjulringar

av järn eller annat hårt material, mycket sällan framförs på allmänna

vägar och gator bör dock dessa slag av traktorer undantas från traktorskatt.

Sådan skatt bör alltså utgå bara för traktorer som är försedda med

gummihjul eller med band. Beträffande bensindriven traktor utgår som jag

inledningsvis nämnt restitution med 340 kr. per år och traktor för bensinskatt

på den bensin som förbrukats vid användning av traktorn utom på väg.

Beloppet 340 kr. är framräknat med hänsyn till den dåvarande skattesatsen

32 öre för liter bensin och en antagen medelförbrukning av traktorbensin

om 1 272 liter för traktor och år (jfr prop. 1959: 37).

I en den 17 februari 1969 till finansdepartementet inkommen skrivelse

framhåller statens jordbruksnämnd att statistiska beräkningar rörande bensinförbrukningen

i fråga om såväl traktor som självgående skördetröska visar

att den genomsnittliga bensinförbrukningen minskat under år 1966

jämfört med tidigare och att förbrukningen för traktor detta år utgjorde 824

liter. Enligt nämnden kan man räkna med en fortsatt minskning av bensinförbrukningen

under de närmaste åren. Eftersom bensinskatten nu är 43 öre

för liter, innebär det med beaktande av de förut angivna grunderna för beräkning

av restitutionsbeloppet, att en årlig överkompensation f. n. sker för

varje bensindriven jordbrukstraktor, för vilken restitution skall utgå för

helt år, med 45 kr. (340 — 5/6 X 824 X 0: 43). Restitution borde således i

dessa fall utgå med bara 295 kr. för varje sådan traktor. För att restitutionen

skall motsvara den bensinskatt, som utgått på bensin som faktiskt för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

brukats vid körning på väg, kan naturligtvis en minskning av restitutionsbeloppets

storlek tänkas ske i överensstämmelse med vad jag nu sagt. Med

hänsyn till önskvärdheten av att åstadkomma ett enkelt skattesystem för

traktorerna föreslår jag emellertid att de bensindrivna traktorerna i klass II

beskattas på samma sätt som övriga traktorer i denna klass och att restitution

för de bensindrivna traktorerna utgår även för den bensinförbrukning

som hänför sig till körning på väg. Härigenom undviks eventuella dubbelbeskattningseffekter

samtidigt som administrativa och kontrollmässiga fördelar

nås genom att samtliga traktorer, oavsett användning av drivmedel, fogas

in i traktorskattesystemet.

I enlighet med det anförda förordar jag att Kungl. Maj :t hemställer om

riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att — enligt hittills tillämpade

grunder för beräkning av restitutionen — förordna om restitution av bensinskatt

på bensin, som förbrukats vid användning av bensindrivna traktorer

inom lantbruket, med till 350 kr. avrundat belopp för traktor och år. Bemyndigandet

bör gälla fr. o. m. år 1970 tills vidare. Statsverkets kostnader för

den av mig nu föreslagna restitutionen kan beräknas öka från nuvarande 9,2

till 9,5 milj. kr. för helt budgetår. Av jordbruksnämndens skrivelse framgår

att bensinförbrukningen minskat även beträffande självgående skördetröskor.

Frågan om en omprövning av den restitution som utgår för dessa bör

dock inte behandlas i samband med traktorbeskattningen utan torde få tas

upp i annat sammanhang.

Självfallet kan olika synpunkter anläggas på frågan om årsskattens

storlek och närmare utformning. Som framgår av vad jag tidigare anfört

förordar jag att skatten för trafiktraktorer generellt sett bestäms till hälften

av fordonsskatten för lastbilar. För att inte skatten i något läge skall

utgå med lägre belopp för trafiktraktorer än för övriga traktorer, bör den

justeringen vidtas i förhållande till utredningsförslaget, att den årliga

skatlen för trafiklraktorerna bestäms till 200 kr., om tjänstevikten ej överstiger

1300 kg.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran utredningens

förslag att bestämma årsskatten för traktorer i klass II till 200

kr. Det finns enligt min uppfattning anledning att tro att detta belopp

även med utredningens förslag skulle komma att utgå för ett betydande

antal traktorer som i relativt liten utsträckning trafikerar allmän väg.

Jag föreslår med hänsyn härtill att skattesatsen för de traktorer, som jag

enligt det sagda vill hänföra till klass II, bestäms till lägst 200 kr. Med

hänsyn till att tunga traktorer uppenbarligen orsakar ett större vägslitage

än lättare traktorer, bör de förra i något större utsträckning delta i bestridandet

av kostnaderna för vägväsendet än de senare. Det kan lämpligen ske

genom att årsskatten bestäms till 200 kr., om tjänstevikten ej överstiger förslagsvis

2 500 kg, och 300 kr., om tjänstevikten är högre.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats

dels förslag till

1) traktorskatteförordning,

2) förordning om ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653)

om brännoljeskatt,

3) förordning om ändring i förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om

gasolskatt,

dels, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, förslag

till

4) förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951

(nr 648).

Författningsförslagen torde kräva kommentarer på några punkter.

Några remissinstanser har ansett att uttrycket »allmän väg» bör förtydligas

med hänsyn till att traktortransporter förutsättes komma att

ske även på gata eller annan allmän plats som är upplåten för allmän samfärdsel.

Jag biträder denna uppfattning. Förslaget till traktorskatteförordning

innehåller därför en bestämmelse om att uttrycket allmän väg används

i betydelsen allmän väg, gata eller annan allmän plats, som är upplåten för

allmän samfärdsel.

Utredningen har föreslagit att med traktorer, som av utredningen hänförts

till klass II, i undantagsfall får transporteras även annat gods än

utredningen förutsatt för transporter i denna klass. Förslaget till traktorskatteförordning

innehåller ingen bestämmelse av motsvarande innebörd.

Jag anser nämligen att en föreskrift, varigenom undantag från regeln om

godsbefordran uttryckligen medges, kan leda till en inte avsedd utvidgning

av transporter på allmän väg med traktorer i klass II samtidigt som de

kontrollmässiga svårigheterna kan komma att öka. Om transport skett med

en klass Il-traktor utan att fordonet — vilket borde ha varit fallet — varit

registrerat som trafiktraktor, kan det emellertid enligt min mening inte uteslutas,

att det i det enskilda fallet föreligger godtagbara skäl att inte beivra

underlåtenheten att anmäla traktorn för omregistrering till klass I. Fälls den

skattskyldige ej till ansvar för sin underlåtenhet, skall han ej heller avkrävas

den traktorskatt som undandragits genom hans underlåtenhet. Vad jag nu

sagt gäller självfallet också motorredskap i tillämpliga delar.

De upprättade författningsförslagen innehåller i övrigt bl. a. följande. I

enlighet med utredningens förslag — mot vilket inga invändningar i dessa

hänseenden framförts vid remissbehandlingen — samordnas traktorskatten

systematiskt och administrativt med automobilskatten genom hänvisningar

till automobilskatteförordningen och genom vissa ändringar i vägtrafikförordningen.

Föreskrifterna i sistnämnda förordning om registrering och därmed sammanhängande

bestämmelser, bl. a. om registreringsskyltar och om typ- och

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

registreringsbesiktning, utvidgas till att omfatta sådana motorredskap och

släpfordon för vilka skatt skall utgå enligt vad jag tidigare nämnt. I förordningen

införs vidare begreppet släpfordon, byggt för koppling till motorredskap.

Det bör framhållas, att bestämmelserna i 77 § förordningen om

undantag för vissa fordon från bl. a. registreringsföreskrifterna —- och därmed

från beskattning —— automatiskt kommer att gälla sådana fordon som

principiellt omfattas av de nya bestämmelserna. Detta får bl. a. betydelse i

fråga om fordon som används uteslutande inom järnvägs- eller fabriksområde.

Frågan om utvidgning av skyldigheten enligt 24 § 1 mom. tredje stycket

vägtrafikförordningen att kontrollbesiktiga fordon bör avgöras först sedan

motorredskapsutredningen framlagt resultatet av sitt arbete. Chefen för

kommunikationsdepartementet kommer därför att föreslå Kungl. Maj :t att

släpfordon, för vilket registreringsplikt införs genom de nya bestämmelserna,

undantas från denna form av kontrollbesiktning.

Beträffande gummihjuls- och bandförsedda traktorer, som skall registreras

redan enligt nu gällande bestämmelser, skall klasstillhörigheten anmälas

och antecknas i bilregistret. Ändras användningen av registrerad traktor

så att denna kommer att tillhöra högre skatteklass, föreskrivs också särskild

anmälan. Rätt att till registreringsmyndigheten anmäla ändrad användning

som föranleder lägre skatt föreligger utan att särskild bestämmelse härom

behövs.

Traktorskatt föreslås utgå fr. o. in. år 1970. För att möjliggöra att förekommande

besiktnings-, registrerings- och anmälningsskyldighet fullgörs i

tid dessförinnan bör dock författningsbestämmelserna träda i kraft tidigare,

förslagsvis den 1 september 1969. Bestämmelser behövs för att lösa vissa

frågor i samband med införande av traktorskatten. De torde närmare framgå

av övergångsbestämmelserna i förslaget till ändring i vägtrafikförordningen.

Genom den nu föreslagna traktorbeskattningen kan statens inkomster

beräknas öka med omkr. 40 milj. kr. för helt kalenderår räknat.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t genom

proposition

dels föreslår riksdagen att antaga förslagen till

1) traktorskatteförordning,

2) förordning om ändring i förordningen den 15 december

1961 (nr 653) om brännoljeskatt,

3) förordning om ändring i förordningen den 29 maj

1964 (nr 352) om gasolskatt,

3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 43

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

dels inhämtar riksdagens yttrande över förslaget till

4) förordning om ändring i vägtrafikförordningen den

28 september 1951 (nr 6i8),

dels föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att —

enligt hittills tillämpade grunder för beräkning av restitutionen

— förordna om restitution fr. o. m. år 1970 tills vidare

av bensinskatt på bensin, som förbrukats vid användning

av bensindrivna traktorer inom jordbruket, med 350 kr. för

traktor och år.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

39

Bilaga

Bilskatteutredningens förslag

till

Förordning om skatt för traktorer och motorredskap i vissa fall

(traktorskatteförordning)

Härmed förordnas som följer.

1 §•

För registrerad traktor och registrerat motorredskap skall erläggas traktorskatt

och veckoskatt enligt bestämmelserna i denna förordning.

Uttrycken traktor, motorredskap och tjänstevikt användes i denna förordning

i samma betydelse som i vägtrafikförordningen den 21 september

1951 (nr 648). Med bensin avses vara, som är skattepliktigt enligt 1 § förordningen

den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt.

Med transport avses befordran av gods, som ej är lastat på traktorn eller

motorredskapet.

Förordningen gäller ej fordon som skall införas i ett centralt militärt fordonsregister.

Vad som sägs i det följande om traktor gäller även motorredskap.

2 §•

I skattehänseende indelas traktorer i tre klasser.

Till klass I hör traktor, som ej användes för transport på allmän väg eller

vars användning för sådan transport är begränsad till

a) passage av allmän väg, eller

b) färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt för transport

av redskap, som skall drivas med traktorn, eller av drivmedel eller reservdelar

för traktorn eller redskapet.

Till klass II hör traktor, som användes för transport på allmän väg av

produkter från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. Annat gods

får endast i undantagsfall transporteras på allmän väg med traktor, som

tillhör klass II. Sådan användning som avses i föregående stycke är dock

alltid tillåten.

Till klass III hör övriga traktorer.

3 §•

För traktor i klass I och för bensindriven traktor i klass II utgår ej traktorskatt.

För traktor i klass II, som drives med annat bränsle än bensin, utgår

traktorskatt med 200 kronor för helt kalenderår.

För traktor i klass III utgår traktorskatt med grundavgift och tilläggsavgift.

För helt kalenderår utgör grundavgiften 85 kronor samt tilläggsavgiften,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

om tjänstevikten ej överstiger 3 000 kilogram, 30 kronor för varje påbörjat

tal av 100 kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram,

om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 630 kronor för

3 000 kilogram av tjänstevikten och 50 kronor för varje påbörjat tal av 100

kilogram av återstående del av tjänstevikten, samt

om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 2 630 kronor för 7 000 kilogram

av tjänstevikten och 90 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram

av återstående del av tjänstevikten.

4 §■

Med traktor i klass II får transport, som avser längre sträcka av allmän

väg än 20 kilometer, ej utföras förrän veckoskatt erlagts för den kalendervecka

under vilken transporten ulföres och behörigt skattekvitto erhållits.

Veckoskatt erlägges dock ej för färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe

eller dylikt för transport av redskap, som skall drivas med traktorn,

eller av drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet.

Veckoskatten utgör 30 konor, om traktorns tjänstevikt ej överstiger 1 600

kilogram, 50 kronor, om tjänstevikten överstiger 1 600 men ej 3 000 kilogram,

samt 80 kronor, om tjänstevikten överstiger 3 000 kilogram.

5 §.

Bestämmelserna i 2—4, 6—14 och 15—18 §§ förordningen den 2 juni

1922 (nr 260) om automobilskatt (automobilskatteförordningen) äger motsvarande

tillämpning i fråga om traktorskatt. Bestämmelserna i 6 § andra

stycket och 13 § andra stycket samma förordning gäller även ändring av

traktors användning.

6 §•

Bestämmelserna i 2, 8, 9, 11, 12, 14 och 18 §§ automobilskatteförordningen

äger motsvarande tillämpning i fråga om veckoskatt. Bestämmelsen i

11 § om påföljd för brukande mot stadgandet i 10 § automobilskatteförordningen

avser i stället brukande i strid mot 4 § denna förordning.

Den för ägare av fordon stadgade bestämmelsen om ansvar för brukande

i strid mot 4 § äger, i fråga om fordon som tillhör staten eller kommun, tilllämpning

på förarens närmaste förman. Har denne till förekommande av

förseelse mot bestämmelsen gjort vad på honom ankommit och äger i följd

av överordnads åtgärd eller vållande förseelse likväl rum, fälles den överordnade

till ansvar, som här avses.

I andra stycket avsedd ansvarsbestämmelse äger, om fordonet tillhör någon,

som står under förmyndare eller annan laga målsman, tillämpning på

denne. Äges fordonet av oskiftat dödsbo eller av konkursbo, gäller bestämmelsen

den eller dem, som äger företräda boet.

I fråga om fordon, som tillhör bolag, förening eller annat samfund eller

stiftelse eller annan sådan inrättning, äger i andra stycket avsedd ansvarsbestämmelse

tillämpning på den eller dem, som äger företräda samfundet

eller inrättningen. Har länsstyrelsen i det län, där fordonet är registrerat

eller, i fråga om icke registrerat fordon, företrädesvis användes, efter framställning

av samfundet eller inrättningen godtagit viss person såsom bärare

av ägares ansvar, gäller bestämmelsen i stället denne.

Dömes ägaren för förseelse mot 4 § skall han förpliktas utge den veckoskatt

som undandragits genom förfarandet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

41

7 §•

Riksrevisionsverket fastställer tabeller till ledning för uträknande av

skatt enligt denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.

För bestämmande av fordons skatteklass gäller dock 1 och 2 §§ redan

från och med den 1 oktober 1969.

Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga om

åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.

Bilskatteutredningens förslag

till

Förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951

(nr 648)

Härmed förordnas, dels att 1 § 4 och 6 mom., 10 § 2 och 3 mom., 11 § 1

mom., 12 § 1 och 3 mom., 13 § 1 och 3 mom., 15 § 1 och 2 mom., 17 § 1 och

4 mom., 18 § 2 mom., 19 § 1 mom., 21 § 1 mom. samt 65 § 4 mom. vägtrafikförordningen

den 28 september 19511 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges, dels att till 18 § skall fogas ett nytt moment, 4 mom., av nedan

angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

1

4 mom. I denna förordning förstås

släpfordon: fordon, som är byggt

för koppling till bil eller traktor och

avsett för person- eller godsbefordran

eller för att uppbära anordningar

för bilens eller traktorns drivande;
efterfordon:

fordon, som, utan att

vara hänförligt till släpfordon, är

kopplat till bil eller traktor;

släpvagn: släpfordon — — -— — - påhäng svagn: släpvagn, som är

avsedd att genom kopplingsanordning,

bestående av tapp med vändskiva

eller därmed jämförlig konstruktion,

förenas med bil eller traktor,

och som är så utförd, att dess

underrede (chassi) eller karosseri di
1

Omtryckt 1967:856.

(Föreslagen lydelse)

§•

med

släpfordon: fordon, som är byggt

för koppling till bil, traktor eller motorredskap

och avsett för person- eller

godsbefordran eller för att uppbära

anordningar för bilens, traktorns

eller motorredskapets drivande;
efterfordon:

fordon, som, utan att

vara hänförligt till släpfordon, är

kopplat till bil, traktor eller motorredskap;
---—

med medar;

påhängsvagn: släpvagn, som är avsedd

att genom kopplingsanordning,

bestående av tapp med vändskiva eller

därmed jämförlig konstruktion,

förenas med bil, traktor eller motorredskap,

och som är så utförd, att

dess underrede (chassi) eller karos
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

rekt vilar på det dragande fordo- seri direkt vilar på det dragande fornet;

donet;

sidvagn: fordon-------— brådskande tjänsteutövning.

6 mom. I denna förordning förstås med

axeltryck: den-------- — ett fordon;

bils eller traktors tjänstevikt: bils, traktors eller motorredskaps

sammanlagda vikten av dels fordo- tjänstevikt: sammanlagda vikten av

net i normalt, fullt driftfärdigt skick dels fordonet i normalt, fullt drift
vid

användning av tyngsta till fordo- färdigt skick vid användning av

net hörande karosseri, dels till för- tyngsta till fordonet hörande karosdonet

hörande verktyg och reserv- seri, dels till fordonet hörande verkhjul

ävensom bränsle, smörjolja och tyg och reservhjul ävensom bränsle,

vatten, dels ock föraren av fordonet; smörjolja och vatten, dels ock föraren

av fordonet;

motorcykels tjänstevikt-------- — eller medar.

Vid fastställande--------70 kilogram.

Närmare bestämmelser---------därtill förordnar.

10

2 mom. Motorfordon, traktorer,

som är o försedda med gummihjul eller

med band, samt släpfordon skola

upptagas och redovisas i bilregister

eller bilreservregister enligt vad i 3

mom. samt 16—20 §§ närmare stadgas.

Fordon, som---—----—--

3. mom. Bilregister föres i löpande

följd i särskilda serier för bilar, motorcyklar,

traktorer och släpfordon.

Fordon skall--------

Länen betecknas —-----

Fordon, som--------

11

1. mom. Motorfordon eller med

gummihjul eller med band försedd

traktor må tagas i bruk endast om

fordonet är registrerat och vederbörligen

försett med skylt, som utvisar

fordonets registreringsnummer (registreringsskylt).

Om sådan skylt

förmäles i 21 § 1 mom.

§•

2 mom. Motordrivna fordon och

släpfordon skola upptagas och redovisas

i bilregister eller bilreservregister

enligt vad i 3 mom. samt 16—- 20 §§ närmare stadgas.

benämnes reservregistrerat.

3 mom. Bilregister föres i löpande

följd i särskilda serier för bilar,

för motorcyklar, för traktorer och

motorredskap samt för släpfordon.

Traktor och motorredskap skall registreras

som tillhörande klass I, II

eller III enligt traktorskatteförordningen

den ... (nr ...).

— fordonets registreringsnummer.

— — Norrbottens län.

— annat fordon.

§•

1 mom. Motorfordon eller med

gummihjul eller med band försedd

traktor eller annan traktor eller motorredskap,

som enligt traktorskatteförordningen

tillhör klass II eller III,

må tagas i bruk endast om fordonet

är registrerat och vederbörligen försett

med skylt, som utvisar fordonets

registreringsnummer (registreringsskylt).

Om sådan skylt förmäles

i 21 § 1 mom.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

43

(Nuvarande lydelse)

Släpfordon må dragas av bil endast

om släpfordonet är registrerat

och, på sätt i 21 § 2 mom. e) stadgas,

försett med registreringsnummer.

(Föreslagen lydelse)

Släpfordon må dragas av bil eller

av traktor eller motorredskap, som

enligt traktorskatteförordningen tillhör

klass III, endast om släpfordonet

är registrerat och, på sätt i 21 § 2

mom. e) stadgas, försett med registreringsnummer.

12 §.

1 mom. Utan-------— under förutsättning

1. att--------2 mom.;

2. att, såvitt angår motorfordon 2. att, såvitt angår motordrivet

eller traktor, fordonet är försett med fordon, fordonet är försett med ininterimsskylt

enligt bestämmelserna terimsslcylt enligt bestämmelserna i

i 3 mom. och 21 § 1 mom.; samt 3 mom. och 21 § 1 mom.; samt

3. att---—----4 mom.

Under 3-------—- vid besiktning.

På reservregistrerat--------eller släpfordon.

3 mom. Polismyndighet, som utfärdat

interimslicens för oregistrerat

fordon, skall tillhandahålla licensinnehavaren

interimsskyltar, för motorfordon

två och för traktor en.

3 mom. Polismyndighet, som utfärdat

interimslicens för oregistrerat

fordon, skall tillhandahålla licensinnehavaren

interimsskyltar, för motorfordon

två samt för traktor och

motorredskap en.

För varje--------fyra kronor.

Skylt skall--------interimslicens beviljats.

För skylt-----—--tillfalla statsverket.

13 §

1 mom. Utan hinder av vad i 11 §

stadgas må den, som yrkesmässigt

driver tillverkning av eller handel

med motorfordon, traktorer eller

släpfordon bruka av honom saluhållet

fordon i fall, som avses i 12 § 1

mom. a—d), eller för demonstration

eller försäljning av fordonet under

förutsättning

1. att

1 mom. Utan hinder av vad i 11 §

stadgas må den, som yrkesmässigt

driver tillverkning av eller handel

med motordrivna fordon eller släpfordon,

bruka av honom saluhållet

fordon i fall, som avses i 12 § 1 mom.

a—d), eller för demonstration eller

försäljning av fordonet under förutsättning
-

2. att, såvitt angår motorfordon,

traktor eller släpvagn, fordonet är

försett med saluvagnsskylt enligt bestämmelserna

i 3 mom. och 21 § 1

mom.; samt

3. i--------4 mom.

3 mom. Länsstyrelse, som utfärdat

saluvagnslicens, gällande för

motorfordon, traktor eller släpvagn,

skall under nedan angivna villkor

tillhandahålla licensinnehavaren er
-

2 mom. stadgas;

2. att, såvitt angår motordrivet

fordon eller släpvagn, fordonet är

försett med saluvagnsskylt enligt bestämmelserna

i 3 mom. och 21 § 1

mom.; samt

3 mom. Länsstyrelse, som utfärdat

saluvagnslicens, gällande för motordrivet

fordon eller släpvagn, skall

under nedan angivna villkor tillhandahålla

licensinnehavaren erforder
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse)

forderligt antal saluvagnsskyltar.

För varje motorfordon utlämnas två

skyltar och för varje traktor eller

släpvagn en skylt.

Saluvagnsskylt må utlämnas endast

under villkor

att, såvitt angår motorfordon eller

släpvagn, saluvagnsskatt blivit erlagd,

att, såvitt angår motorfordon eller

med gummihjul försedd traktor, i

två exemplar ingives bevis om trafikförsäkring

för varje fordon, varå

skylten skall användas,

samt att för varje skylt erlägges

fem kronor i avgift.

Saluvagnsskylt, utlämnad---

Har saluvagnslicens-----

Angående rätt-------

(Föreslagen lydelse)

ligt antal saluvagnsskyltar. För varje

motorfordon utlämnas två skyltar

och för varje traktor, motorredskap

eller släpvagn en skylt.

Saluvagnsskylt må utlämnas endast

under villkor

att, saluvagnsskatt blivit erlagd,

att, såvitt angår motorfordon eller

med gummihjul försedd traktor, i

två exemplar ingives bevis om trafikförsäkring

för varje fordon, varå

skylten skall användas,

samt att för varje skylt erlägges

fem kronor i avgift.

------skyltens utlämnande.

---— vederbörande länsstyrelse.

— särskilt stadgas.

15 §.

1 mom. Tillverkare här i riket av

motorfordon, traktorer eller släpfordon

eller här i riket bosatt generalagent

för sådan tillverkare i utlandet

må erhålla tillstånd att få olika

typer av tillverkningen besiktigade

(typbesiktning).

Tillstånd till--—-----

2 mom. Därest motorfordon, traktor

eller släpfordon enligt intyg, utfärdat

av tillverkare eller generalagent

med tillstånd till typbesiktning,

är i överensstämmelse med

typfordon, som blivit för denne besiktigat

och godkänt, eller företer endast

sådana avvikelser från typfordonet,

vilka äro att hänföra till fordonets

utstyrsel och icke förändra

dess beskattningsförhållande, skall

så anses som om fordonet godkänts

vid registreringsbesiktning den dag

intyget utfärdats. Dylikt intyg, typintyg,

får icke utfärdas beträffande

fordon, som är eller varit registrerat

eller är eller varit infört i exportvagnsförteckning.

1 mom. Tillverkare här i riket av

motordrivna fordon eller släpfordon

eller här i riket bosatt generalagent

för sådan tillverkare i utlandet må

erhålla tillstånd att få olika typer

av tillverkningen besiktigade (typbesiktning).

anses föreligga.

2 mom. Därest motordrivet fordon

eller släpfordon enligt intyg, utfärdat

av tillverkare eller generalagent

med tillstånd till typbesiktning,

är i överensstämmelse med typfordon,

som blivit för denne besiktigat

och godkänt, eller företer endast

sådana avvikelser från typfordonet,

vilka äro att hänföra till fordonets

utstyrsel och icke förändra

dess beskattningsförhållande, skall

så anses som om fordonet godkänts

vid registreringsbesiktning den dag

intyget utfärdats. Dylikt intyg, typintyg,

får icke utfärdas beträffande

fordon, som är eller varit registrerat

eller är eller varit infört i exportvagnsförteckning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

17 §.

1 mom. Ansökan---— —---till salu.

Har släpfordon, som förut icke registrerats,

tagits i bruk enligt interimslicens,

skall ansökan om registrering

av fordonet göras av ägaren

inom tre veckor från det fordonet

togs i bruk.

4 mom. Ansökan

Har annan traktor än som avses

i första stycket, motorredskap eller

släpfordon tagits i bruk enligt interimslicens

och har fordonet icke

förut registrerats, skall ansökan om

registrering av fordonet göras av

ägaren inom tre veckor från det fordonet

togs i bruk.

--och postadress;

dels, i fråga om traktor och motorredskap,

uppgift om vilken klass

fordonet tillhör enligt traktorskatteförordningen;
dels,

i-— ------—----licensens nummer.

Ansökan skall —-----— — stadgad avgift.

Om skyldighet att därjämte erläg- Om skyldighet att därjämte erlägga

bilskatt är särskilt stadgat. ga bilskatt eller traktorskatt är sär
skilt

stadgat.

18

2 mom. Ägare--—--— —

Anmälan enligt detta moment om

verkställd registreringsbesiktning

skall vara åtföljd av besiktningsinstrumentet

i tre exemplar ävensom

stadgad avgift. Angående skyldighet

att vid sådan anmälan foga bilskatt,

vartill anmält förhållande må giva

anledning, är särskilt stadgat.

§•

— 17 § 3 mom.

Anmälan enligt detta moment om

verkställd registreringsbesiktning

skall vara åtföljd av besiktningsinstrumentet

i tre exemplar ävensom

stadgad avgift. Angående skyldighet

att vid sådan anmälan foga bilskatt

eller traktorskatt, vartill anmält förhållande

må giva anledning, är särskilt

stadgat.

4 mom. Ägare av registrerad traktor

eller registrerat motorredskap,

som avser att använda fordonet på

sådant sätt att det kommer att tillhöra

högre klass enligt traktorskatteförordningen,

skall innan ändringen

sker anmäla denna till länsstyrelsen

i det län där fordonet är registrerat.

Om skyldighet att vid sådan anmälan

foga traktorskatt är särskilt

stadgat.

19 §.

1 mom. Har ägare av registrerat

motorfordon eller registrerad traktor

för avsikt att under viss tid eller

tills vidare icke bruka fordonet eller

ämnar ägare av registrerat släpfordon

icke vidare låta fordonet dragas

1 mom. Skall registrerat motorfordon

eller registrerad traktor, som är

försedd med gummihjul eller med

band, under viss tid eller tills vidare

icke brukas eller skall annan registrerad

traktor eller registrerat mo
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse)

av bil, må anmälan om förhållandet

göras hos länsstyrelsen för fordonets

överförande Ifrån bilregistret till bilreservregistret.

Anmälan skall göras

skriftligen och åtföljas av stadgad

avgift.

(Föreslagen lydelse)

torredskap eller släpfordon brukas

på sådant sätt att registreringsplikt

inte längre föreligger, må anmälan

om förhållandet göras hos länsstyrelsen

för fordonets överförande från

bilregistret till bilreservregistret. Anmälan

skall göras skriftligen och åtföljas

av stadgad avgift.

21 §.

1 mom. Registrerings-, interimseller

saluvagnsskylt skall i förekommande

fall vara anbragt på motorfordon

såväl framtill som baktill, på

traktor framtill och på släpfordon

baktill. Framtill anbragt skylt skall

vara väl synlig framifrån och baktill

anbragt skylt väl synlig bakifrån.

På traktor må dock, om det medför

avsevärd olägenhet att föra skylten

framtill, denna i stället vara anbragt

på annan lämplig, utifrån lätt

synlig plats.

1 mom. Registrerings-, interimseller

saluvagnsskylt skall i förekommande

fall vara anbragt på motorfordon

såväl framtill som baktill,

på traktor och motorredskap framtill

samt på släpfordon baktill. Framtill

anbragt skylt skall vara väl synlig

framifrån och baktill anbragt

skylt väl synlig bakifrån.

På traktor och motorredskap må

dock, om det medför avsevärd olägenhet

att föra skylten framtill, denna

i stället vara anbragt på annan

lämplig, utifrån lätt synlig plats.

Har till-----—---sådan skylt.

Vad i--------brandväsendets räkning.

Skylt får---------kan avläsas.

Närmare bestämmelser —-------- av Konungen.

65

4. mom. Sökes ej inom föreskriven

tid registrering av motorfordon,

av traktor med gummihjul eller

band eller av släpfordon på sätt i

17 § stadgas, straffes den felande

med dagsböter.

Underlåter någon---— --

Om någon-----—--—

§•

4 mom. Sökes ej inom föreskriven

tid registrering av motordrivet fordon

eller släpfordon på sätt i 17 §

stadgas, straffes den felande med

dagsböter.

--femhundra kronor.

sin skyldighet.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.

2. De ändrade bestämmelserna i 11—13, 17—19 och 65 §§ beträffande

registrerings- och anmälningsskyldighet i fråga om traktor och motorredskap

gäller dock redan från och med den 1 oktober 1969.

3. Ägare av registrerad traktor skall inom tre veckor från sistnämnda

dag anmäla hos länsstyrelsen i det län där fordonet är registrerat, vilken

klass fordonet tillhör enligt traktorskatteförordningen.

4. Den som underlåter att inom föreskriven tid lämna sådan anmälan

som avses i föregående punkt straffas med böter, högst 500 kronor.

5. Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga

om åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

47

Bilskatteutredningens förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 15 december

1961 (nr 653) om brännoljeskatt

Härmed förordnas, att 1 § förordningen den 15 december 1961 om bränn
-

oljeskatt skall erhålla andrad

(Nuvarande lydelse)

1

Till staten---—----

Skatt skall icke utgå för brännolja,

som uppenbart är avsedd att

förbrukas för annat ändamål än drift

av motor i motorfordon.

Med obeskattad------

Begreppet motorfordon har i denna

förordning samma innebörd som

i vägtrafikförordningen, dock att till

motorfordon ej hänföras sådana

fordon, som på grund av stadgande

i 77 § sistnämnda ''förordning eller

beslut, som i samma författningsrum

avses, icke skolat upptagas och redovisas

i bilregister.

e pa sätt nedan anges.

(Föreslagen lydelse)

§•

följande brännolja.

Skatt skall icke utgå för brännolja,

som uppenbart är avsedd att

förbrukas för annat ändamål än drift

av motor i motorfordon eller i traktor

eller motorredskap, som tillhör

klass III enligt traktorskatteförordningen

den ... (nr ...).

--den förvärvats.

Begreppen motorfordon, traktor

och motorredskap har i denna förordning

samma innebörd som i vägtrafikförordningen

den 28 september

1951 (nr 6i8). Till sådana fordon

hänföras dock ej fordon, som på

grund av stadgande i 77 § sistnämnda

förordning eller beslut, som i

samma författningsrum avses, icke

skolat upptagas och redovisas i bilregister.

Vad som sägs i det följande om

motorfordon gäller även traktor och

motorredskap, som tillhör klass III

enligt traktor skatteförordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.

Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga

om åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Bilskatteutredningens förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 29BmajJ1964

(nr 352) om gasolskatt

Härmed förordnas, att 1 § förordningen den 29 maj 1964 om gasolskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Till staten skall i enlighet med

bestämmelserna i denna förordning

erläggas särskild skatt (gasolskatt)

för gasol och annan till tulltaxenummer

27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig

vara, som helt eller till huvudsaklig

del består av gasformiga kolväten

och som användes till drift av

motor i motorfordon.

Till staten skall i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning erläggas

särskild skatt (gasolskatt) för

gasol och annan till tulltaxenummer

27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig vara,

som helt eller till huvudsaklig

del består av gasformiga kolväten

och som användes till drift av motor

i motorfordon eller i traktor eller

motorredskap, som tillhör klass III

enligt traktorskatteförordningen den

... (nr ...).

Vad i--—-----skattepliktig vara.

Begreppet motorfordon har i denna

förordning samma innebörd som

1 vägtrafikförordningen. Bestämmelserna

i förordningen äga dock ej tilllämpning

på annat motorfordon än

sådant som skall upptagas och redovisas

i länsstyrelses bilregister

eller må brukas här i riket enligt interimslicens

eller saluvagnslicens, ej

heller på motorfordon som jämlikt

2 § första eller andra stycket förordningen

om automobilslcatt är frikallat

från skatteplikt enligt sistnämnda

förordning.

Begreppen motorfordon, traktor

och motorredskap ha i denna förordning

samma innebörd som i vägtrafikförordningen

den 28 september

1951 (nr 648).

Vad som sägs i det följande om

motorfordon gäller även traktor eller

motorredskap, som tillhör klass 111

enligt traktorskatteförordningen.

Bestämmelserna i denna förordning

äga ej tillämpning på annat motorfordon

än sådant som skall upptagas

och redovisas i länsstyrelses

bilregister eller må brukas här i riket

enligt interimslicens eller salu
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

vagnslicens, ej heller på motorfordon

som jämlikt 2 § första eller andra

stycket förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt är frikallat

från skatteplikt enligt sistnämnda

förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.

Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga

om åtgärd som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 6901 59

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1969:50 Betänkande angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1969/70, m. m. jämte motioner. s. 33 i texten
  2. BevU 1969:35 Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till förordning om ändring i förordningen om automobilskatt och till traktorskatteförordning s. 4 i texten