Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av två tilläggsavtal till dubbelbeskattningsavtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike beträffande direkta skatter
1971 · 46 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 21 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:112, Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av två tilläggsavtal till dubbelbeskattningsavtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike beträffande direkta skatter
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majrts proposition nr 112 år 1971 Prop. 1971:112
Nr 112
Kungl.
Majrts proposition angående godkännande av två tilläggsavtal till
dubbelbeskattningsavtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike beträJBTande
direkta skatter, m. m.; given Stockholms slott den 23 aprU 1971.
Kungl.
Maj:t vUl härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollen
över utrikesdepartements- och finansärenden saml med överlämnande av dels ett
den 9 mars 1971 undertecknat tilläggsavtal lill avtalet den 24 december 1936
mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och
fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande
direkta skaller och lill det tiil tUläggsavlalet den 29 mars 1956 fogade
protokollet, dels ell den 10 mars 1971 undertecknat liUäggsavlal till avtalet
den 24 december 1936 och tUl det till avtalet fogade protokollet samt lill
slutprotokollet samma dag, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departemenlschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåU
I
propositionen föreslås all riksdagen godkänner två den 9 resp. den 10 mars 1971
undertecknade tilläggsavtal lill dubbelbeskattningsavtalet den 24 december 1936
mellan Sverige och Frankrike beträffande direkta skaller. TUläggsavlalet den 9
mars 1971 upptar nya regler om utdelningsbeskallningen medan tilläggsavtalet
den 10 mars 1971 berör beskattningen av andra inkomstslag och reglerar vissa lillämpningsfrågor.
Efler
ratifikation tillämpas tilläggsavtalet den 9 mars 1971 på utdelning, som
blivit lUlgänglig för lyftning efter utgången av år 1969, och tilläggsavtalet
den 10 mars 1971 i princip på inkomst, som förvärvas efter utgången av ratifikationsårel.
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 112
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:112
Förslag tiU
Förordning om ändring i kupongskatteförordningen
(1970:624)
Härigenom förordnas, alt övergångsbestämmelserna lill kupongskalteförordningen
(1970: 624) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Denna förordning träder i krafl den 1 januari 1971, då
förordningen (1943: 44) om kupongskall skall upphöra all gälla.
I fråga om
utdelning, som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet, gäller
den upphävda förordningen med följande undanlag.
1.
Inträder
skyldighet för styrelse för aktiebolag all enligl 5 § den upphävda förordningen
avlämna uppgifter om utdelning eller atl inbetala kupongskall först efler
ikraftträdandet och fullgör styrelsen icke denna skyldighet, gäller för sådani
fall 19 § andra stycket saml 22 och 23 §§ den nya förordningen.
2.
Vid
återbetalning av kupongskatt till aktiebolag enligl 6 § den upphävda
förordningen gäller den begränsning som föreskrives i 16 § andra stycket den
nya förordningen, om utdelningen utbetalats efler utgången av år 1970.
3.
Restitution av
kupongskatt lill utdelningsberältigad enligl 12 § 1 mom. den upphävda
förordningen skall ske enligl 27 § den nya förordningen, om ansökan därom göres
efter ikraftträdandet.
4.
Vid prövning av
ansvar enligl 16 § den upphävda förordningen äger 31 § iredje och fjärde
styckena den nya förordningen tillämpning.
5.
Prövning och handhavande
i övrigl av ärende rörande kupongskatt ankommer på riksskatteverket.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till
föreskrift, som ersatts genom bestämmelse i denna förordning, tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.
Denna förordning träder i krafl dagen efler den, då
förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:112
Översättning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avenant
å la Convention entré le Royaume de Suéde et la République
francaise tendant å éviter les doubles imposi-tions et ä établir des régles d'assis-tance
administrative réciproque en matiére d'impöts directs du 24 décembre 1936 et
au Protocole annexe å 1'Avenant du 29 mars 1956.
Tilläggsavtal
till avtalet den 24 december 1936 mellan Konungariket
Sverige och Franska Republiken för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och
till det till till-läggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokollet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sa Majesté
le Roi de Suéde et le President de la République francaise, désireux de modifier
la Convention enlre la Suéde et la France lendant ä éviter les doubles iniposilions
el ä établir des régles d'assislance administrative réciproque en matiére d'imp6ls
directs du 24 décembre 1936 el le Protocole annexe å I'Avenant du 29 mars 1956,
ont décidé de condure un avenant el ont désigne ä cette fin comme leurs plénipoten-liaires
respeclifs :
Sa Majesté le Roi de Suéde :
Son Excellence Monsieur Gunnar Hägglöf, Ambassadeur Exlra-ordinaire
et Plénipotentiaire a Paris
el
Hans
Majestät Konungen av Sverige och Franska RepubUkens President har, i syfte all
ändra avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande direkta skatter och del till tilläggsavtalet den 29
mars 1956 fogade protokoUet, beslutat all träffa ell tilläggsavtal och för detla
ändamål utsett till sina befullmäkligade ombud:
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Hans Excellens Herr Gunnar Hägglöf, Utomordentiigt och Befullmäktigat
Sändebud i Paris
och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Le President de la République frangaise :
Monsieur GUbert
de Chambrun, Minisire Plénipotentiaire, Direc-leur des Conventions administratives
el des Affaires consulaires au Ministére des Affaires Etran-géres
lesquels,
apres avoir échangé leurs pleins pouvoirs reconnus en bonne el due forme, sont convenus
des dispositions suivantes :
ti Riksdagen 1971.1 saml. Nr 112
Franska Republikens President:
Herr GUbert de Chambrun, Be-fullmäkligad Minister,
Utrikesministeriets Chef för Administrativa Avlal och Konsulära Frågor
vilka, efler atl ha tagit del av varandras fullmakter och
funnit dem vara i god och behörig form, överenskommit om följande bestämmelser:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Article
premier
L'article 9 de la convention tel qu'il a élé modifié el complélé
par Tarticle 5 de Pavenant du 28 oc-lobre 1950 et par rarlide premier de Tavenant
du 29 mars 1956 ainsi que le Protocole annexe å Tave-nant du 29 mars 1956 sont rem-placés
par les dispositions suivantes :
« § 1 Les revenus des valeurs mobiliéres ne sont imposables
que dans TElat sur le territoire duquel le bénéficiaire a son domicile ».
« § 2 Toutefois, les dividen-des atlribués par une société
ayant son domicile fiscal dans Tun des Etats contractants ä une société ayant
son domicile fiscal dans Fautre Etat, sont exonérés d'im-pöts dans cet autre Etat,
dans la mesure el dans les conditions ou une telle exonération serait accordée
en vertu de la législation inlerne de cet Etat, si Fune el Fautre sociétés avaienl
leur domicile fiscal sur le territoire dudit Etat».
« § 3 a) Les dividendes payés par une société ayant son domicile
fiscal en France, qui donneraienl droit å un avoir fiscal s'ils étaient re?us
par une personne ayant son domicile réel ou son siége social en France, ouvrent
droit, lorsqu'Us sont payés å des personnes physiques ou morales domiciliées
en Suéde å un payement du Trésor frangais d'un montant egal å cet avoir fiscal,
sous deduclion d'un impöl de 15 "/o calculé sur le total constitue par le dividende
mis en distribution et le payement vise ci-dessus.
« b) Les dispositions de Falinéa a) s'appliqueronl aux personnes
physiques et morales domicUiées en Suéde ci-aprés:
« 1 personnes physiques domiciliées en Suéde assujetties
å Fimpot suédois å raison des divi-
Artikdl
Arlikel 9 i avtalet, så som denna artikel ändrats och
kompletterats genom arlikel 5 i tilläggsavtalet den 28 oktober 1950, artUcel
1 i tilläggsavtalet den 29 mars 1956 och det till tiUäggsavtalel den 29 mars
1956 fogade protokollet, er-sättes av följande bestämmelser:
"§ 1. Inkomst av värdepapper beskattas endast i den
stat, inom vars område inkomsttagaren har sitt hemvist.
§ 2. Utdelning från etl bolag med skatterättsligt hemvist
i en av de avtalsslulande staterna till ett bolag med skatterättsligt hemvist i
den andra staten skall emellertid vara undantagen från beskattning i denna
andra stat under de villkor och i den utsträckning, som skulle ha varit fallet
enligt lagstiftningen i denna stat, om båda bolagen hade haft sitt skatterällsliga
hemvist inom den statens område.
§ 3. a) Utdelning från elt bolag med skatterättsligt
hemvist i Frankrike, vilken skulle medföra rätt lill skattetillgodohavande ("avoir
fiscal") om den hade uppburils av person med verkligt hemvist eller med
säte i Frankrike, skall, då den utgår till fysisk eller juridisk person med
hemvist i Sverige, medföra rätt till utbetalning från franska staten av etl
belopp motsvarande nämnda skattetillgodohavande efter avdrag för fransk skatt,
som beräknas till 15 "/o av summan av del av bolaget utdelade beloppet
och skattetillgodohavandet.
b) Bestämmelsema i punkt a) tillämpas på följande fysiska
och juridiska personer med hemvist i Sverige:
l:o) fysiska personer med hemvist i Sverige, som är
underkastade svensk skatt på utdelning från
opaginerad Kontrollera mot PDF
dendes
distribués par les sociétés ayant leur domicile fiscal en France;
« 2 sociétés (autres que
les enlreprises d'inveslissement visées au point 3 ci-dessous) ayant leur domicile
fiscal en Suéde qui sont assujetties a Fimpot suédois å raison de la totalité
des dividendes distribués par les sociétés ayant leur domicile fiscal en France;
« 3
enlreprises d'inveslisse-ment au sens de la législation fiscale suédoise ayant
leur domicUe fiscal en Suéde et dont plus de 80 o/o des actions ou des parts sont
détenues par des personnes physiques domicUiées en Suéde ».
«
§ 4 Quand une personne domiciliée en Suéde qui regoit des dividendes de source
frangaise, a droit au payement prévu au paragraphe 3, Fimpot suédois sera calculé
sur le total constitue par le dividende mis en distribution et le payement brut
représenlalif de Favoir fiscal; il sera diminué d'un montant egal å Fimpot prélevé
en France en vertu du paragraphe 3 alinéa a) ».
«§
5 A moins qu'elle ne bénéficie du payement prévu au paragraphe 3, une personne
domiciliée en Suéde qui regoit des dividendes distribués par une société ayant
son domicile fiscal en France peut demander le rembour-sement du précomple afférent
å ces dividendes acquitté, le cas échéant, par la société dislribu-trice ».
«
§ 6 Le terme « société » désigne toute personne morale ou toute entilé qui
est considérée comme une personne morale aux fins d'imposition ».
bolag
med skatterättsligt hemvist i Frankrike;
2:o)
bolag (utom investmentföretag som avses i punkt 3:o nedan) med skatterättsligt
hemvist i Sverige, som äro underkastade svensk skatt på sammanlagda beloppet
av utdelning från bolag med skatterättsligt hemvist i Frankrike;
3:
o) investmentföretag, i den mening della uttryck har enligt svensk
skattelagstiftning, som ha skatterättsligt hemvist i Sverige och i vUka mer än
80 "/o av aktierna eller andelarna ägas av fysiska personer med hemvist i
Sverige.
§
4. I de fall då en person med hemvist i Sverige, som uppbär ut-, delning från
källa i Frankrike, har rätt lill utbetalning som avses i § 3, skall svensk skalt
beräknas på summan av det av bolaget utdelade beloppet och det bruttobelopp
som motsvarar skattetillgodohavandet ("avoir fiscal"). Från denna skalt
avräknas elt belopp motsvarande den skall, som uttages i Frankrike enligt § 3
a).
§
5. Person med hemvist i Sverige, som uppbär utdelning från ett bolag med skatlerätlsUgt
hemvist i Frankrike och som icke är berättigad till utbetalning som avses i §
3, har rätt till återbetalning av sådan lill utdelningen hänförlig förskottsskalt
("précomple") som i förekommande fall har erlagts av del utdelande
bolaget.
§6.
Uttrycket "bolag", åsyftar varje slag av juridisk person och varje
subjekt, som i beskattningshänseende behandlas såsom juridisk person."
opaginerad Kontrollera mot PDF
Article 2
Le
present avenant sera ratifié dans chaque Etat el les instruments de ratification
seront échan-
Ar tikel 2
Detta
tilläggsavtal skaU ratificeras i vardera staten och ralifika-lionshandlingarna
skall utväxlas i
opaginerad Kontrollera mot PDF
gés å
Stockholm. Il entrera en vigueur un mois apres la date de Féchange des
instruments de ratification.
Ses
dispositions s'appliqueront pour la premiére fois aux produits mis en payement å
partir du ler janvier 1970.
Artide 3
Le present avenant demeurera en vigueur aussi longlemps que
la Convention enlre la France el la Suéde tendant å éviter les doubles imposilions
et ä établir des régles d'assistance administrative réciproque en matiére d'impots
directs du 24 décembre 1936.
Stockholm.
Tilläggsavtalet skall träda i krafl en månad efler ut-växlingen av ralifikalionshandling-arna.
Tilläggsavtalels
bestämmelser tillämpas första gången på inkomst som blivit tillgänglig för
lyftning från och med den 1 januari 1970.
Arlikel 3
Della tilläggsavtal skall förbli i krafl under samma lid
som avtalet den 24 december 1936 meUan Sverige och Frankrike för undvikande av
dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande direkta skaller.
opaginerad Kontrollera mot PDF
En foi de quoi,
les plénipolen-liaires des deux Etats ont signé le present avenant et y ont apposé
leur sceau.
Fait å Paris, en deux originaux, en langue frangaise, le 9
mars 1971.
Gunnar Hägglöf GUbert de Chambrun
Till
bekräftelse härå har de båda staternas befullmäkligade ombud undertecknat
detta tilläggsavtal och försett delsamma med sina sigUl.
Som skedde i Paris den 9 mars 1971 i två exemplar på
franska språket.
Gunnar Hägglöf
GUbert de Chambrun
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:112
Översättning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avenant
å la Convention entré le Royaume de Suéde et la République
francaise tendant ä éviter les doubles imposilions et å établir des régles d'assis-tance
administrative réciproque en matiére d'impöts directs du 24 décembre 1936, au Protocole
annexe å cette Convention et au Protocole flnal du 24 décembre 1936.
Tilläggsavtal
till avtalet den 24 december 1936 mellan Konungariket
Sverige och Franska Republiken för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och
till det till avtalet fogade protokollet samt till slutprotokollet den 24
december 1936.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sa Majesté
le Roi de Suéde el le President de la République frangaise, désireux de modifier
la convention enlre la Suéde el la France tendant å eviler les doubles imposilions
el ä établir des régles d'assistance administrative récipro que en matiére d'impöls
directs du 24 décembre 1936, le protocole annexe ä celle convention el le protocole
final du 24 décembre 1936 ont décidé de condure un avenant et ont désigne å celle
fin comme leurs plénipotenliaires respeclifs :
Sa Majesté le Roi de Suéde :
Son Excellence Monsieur Gunnar Hägglöf, Ambassadeur Exlra-ordinaire
et Plénipotentiaire å Paris
el
Hans
Majestät Konungen av Sverige och Franska Republikens President har, i syfte all
ändra avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande direkta skatter och det till avtalet fogade
protokollet saml slutprotokollet den 24 december 1936, beslutat träffa etl
tilläggsavtal och för detta ändamål utsett lill sina befullmäkligade ombud:
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Hans Excellens Herr Gunnar Hägglöf, Utomordentligt och Befullmäktigat
Sändebud i Paris
och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Le President de la République frangaise :
Monsieur GUbert de Chambrun, Ministre Plénipotentiaire, Direc-leur
des Conventions Administratives et des Affaires Consulaires au Ministére des Affaires
Elrang-éres
Lesquels,
apres avoir échangé leurs pleins pouvoirs reconnus en bonne el due forme, sont convenus
des dispositions suivantes :
t2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 112
Franska Republikens President:
Herr Gilbert de Chambrun, Be-fullmäktigad Minister,
Utrikesministeriets Chef för Administrativa Avtal och Konsulära Frågor
vilka, efter att ha tagit del av varandras fullmakter och funnU
dem vara i god och behörig form, överenskommit om följande bestämmelser:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide
Premier
he paragraphe 3 de rartide premier de la convention, tel qu'il
a été modifié par Fartide premier de Favenant du 28 octobre 1950, est remplace
par les dispositions suivantes :
« § 3 Sont considérés comme impots directs au sens de la
présente convention :
1 En ce qui concerne la lé
gislation frangaise :
a)
rimpöt sur le revenu,
b)
rimpöt sur les sociétés,
ainsi que toutes retenues, tous
précomples et avances décomptés sur ces impots ;
2 En ce qui concerne la
législation suédoise :
a)
Fimpot d'Elat
sur le revenu, y compris Fimpot sur le revenu des dividendes d'actions el Fimpot
sur les salaires des gens de mer,
b)
Fimpot sur les revenus
non distribués,
c)
Fimpot sur les repartitions,
d) la taxe sur les representa
tions publiques,
e) Fimpot d'Elat sur la fortune,
f) Fimpot communal sur le
revenu ;
3 Les impots el taxes pergus
dans Fun et Fautre Etat en rem-
placemenl des iinpots vises aux 1°
el 2° ci-dessus ou en addition å
ces impots. »
Arlikel
1
Artikel 1 § 3 i avtalet, så som denna artikel ändrats
genom artikel 1 i tilläggsavtalet den 28 oktober 1950, ersattes av följande
bestämmelser:
"§ 3. Som direkta skatter i delta avtals mening
anses:
l:o) beträffande fransk lagstiftning:
a)
inkomstskatten,
b)
bolagsskatten,
samt
varje källskatt, förskottsskatt ("précomple")
och annan på liknande sätt uttagen skall, som avräknas mol nämnda skaller;
2: o) beträffande svensk lagstiftning:
a)
den statliga
inkomstskatten, kupongskatten och sjömansskallen däri inbegripna,
b)
ersättningsskatten,
c)
utskiftningsskatten,
d) bevillningsavgiften för vissa
offentliga föreställningar,
e) den statliga förmögenhets
skatten, saml
f) den kommunala inkomstskat
ten;
3:o) utskylder och avgifter, som uttagas i den ena eller
den andra staten i stället för skaller, som anges under l:o) och 2:o) här ovan,
eller såsom tillägg till dessa skatter."
Artide
2
1 L'article 5 de la convention est remplace par les
dispositions suivantes :
« § 1. Les
bénéfices provenant de 1'exploilalion, en Irafic international, de navires ou d'aéronefs
ne sont imposables que dans FEtat contractant ou le siége de la direction effective
de 1'entreprise est situé.
§ 2. Les dispositions du para-
A rti
kel 2
§ 1. Arlikel 5 i avtalet ersattes av följande
bestämmelser:
"§ 1. Inkomst, som förvärvas genom utövande av
sjöfart eller luftfart i internationell trafik, beskattas endast i den avtalsslulande
stat där företaget har sin verkliga ledning,
§ 2, Bestämmelserna i § 1 till-
opaginerad Kontrollera mot PDF
graphe 1 s'appliqueni
également lorsque des enlreprises de Fun el de Fautre Etats contractants ex-ploitent
des navires ou des aéronefs en commun, soit directement, soit en pool ou sous forme
de société en participation ».
2. Le point V du protocole est remplace par les
dispositions suivantes :
« Bien que
la présente convention ne s'applique qu'aux impots directs sur les revenus ou
sur la fortune, les entreprises de navigation maritime ou aérienne dont le siége
de direction effective se Irouve en Suéde el dont les navires ou les aéronefs chargenl
ou de-chargenl des voyageurs ou des marchandises en territoire fran-gais, n'y seront
pas soumises å la contribution des patentes ou ä tout autre impöl qui lui serait
substitue, si elles n'y possédent ni agence ni succursale, alors méme qu'elles uliliseraienl
les services d'un intermédiaire pour la recherche du frel ou la vente de
billels.
A lilre de réciprocité, Fimpot suédois correspondanl, ou tout
autre impöl qui lui serait substitue, ne sera pas applique aux enlreprises frangaises
de navigation maritime ou aérienne dont les navires ou les aéronefs chargenl ou
déchargenl des voyageurs ou des marchandises en territoire suédois, dans les conditions
indiquées å Falinéa précédent ».
lämpas
även då förelag i den ena och den andra avtalsslutande staten utöva sjöfart
eller luftfart gemensamt, antingen direkt eller genom dellagande i en pool
eller i form av annan för ändamålet bildad sammanslutning ("société en participation")."
§ 2. Punkt 5 i protokollet ersattes av följande
bestämmelser:
"Ehuru detta avtal endasl till-lämpas å direkta
skatter å inkomst och förmögenhet, skola de förelag för utövande av sjöfart
eller luftfart, vilka ha sin verkliga ledning i Sverige och vUkas fartyg eller
luftfartyg mottaga eller avlämna resande eller gods å franskt område, icke
vara underkastade den franska patentskallen eller någon annan skall som kan
sällas i dess ställe, med mindre företagen i Frankrike ha agentur eller filial;
och gäller detta även om förelagen använda mellanhand för all erhålla frakter
eller försälja biljetter.
För ernående av ömsesidighel skall motsvarande svenska
skall eller varje annan skatt, som kan komma atl sällas i dess ställe, under
de förutsättningar, som angivas i föregående stycke, icke utlagas av franska
företag för sjöfart eller luftfart, vilkas fartyg mottaga eller avlämna
resande eller gods på svenskt område."
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide
3
Il est ajoulé å la convention un article 6 A ainsi rédigé
:
Artikd
3
I avtalet införes en artikel 6 A av följande lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
« Article 6 A »
« § 1. Nonobstant les autres dispositions de la présente convention,
les revenus que les professionnds du spectade, tels les ar-tistes de théälre,
de cinéma, de la radio ou de la television el les
"Artikel
6 A
§ 1. Ulan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal får
inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller
televisions-artister, musiker, idrottsmän och liknande yrkesutövare förvärva
ge-
opaginerad Kontrollera mot PDF
musiciens,
ainsi que les sportifs retirent de leurs activités person-nelles en cette qualité
sont imposables dans FEtat contractant oti ces activités sont exercées.
§ 2. Nonobstant
toute autre disposition de la présente convention, une société d'un Etat contractant
qui fournit dans Fautre Etat contractant les services d'une personne visée au
paragraphe 1, est imposable dans cet autre Etat contractant sur les bénéfices qu'elle
retire de celle prestation de services, å moins que cette société n'établisse qu'elle
n'est pas con-trölée directement ou indireclement par celle personne »,
nom sin
personliga verksamhet i denna egenskap, beskattas i den avtalsslulande stat,
där verksamheten utövas,
§ 2. Ulan hinder av varje annan bestämmelse i delta avtal
får ett bolag, som är hemmahörande i en avtalsslutande stat och som i den andra
avtalsslutande staten tillhandahåller tjänster utförda av person som avses i
§ 1, beskattas i denna andra avtalsslulande stat för inkomst som bolaget
förvärvar genom all tillhandahålla sådana tjänster, såvida icke bolaget visar atl
det varken direkt eller indirekt kontrolleras av personen i fråga."
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide
4
L'arlicle 13 de la convention est remplace par les
dispositions suivantes :
« § 1. Lorsqu'une
persoime domiciliée dans un Etat contractant regoit des revenus ou posséde de
la fortune qui, conformément aux dispositions de la présente convention, sont imposables
dans Fautre Etat contractant, le premier Etat exemple de Fimpot ces revenus ou cette
fortune, sous reserve des dispositions du paragraphe 4 de Fartide 9 et du paragraphe
2 ci-aprés, mais peut, pour calculer le montant de Fimpot sur le reste du revenu
ou de la fortune de celle personne, appliquer le méme taux que si les revenus ou
la fortune en question n'avaient pas été exemptés.
§ 2, Lorsqu'une personne domiciliée dans un Etat contractant
re-5oit des revenus qui, conformément aux dispositions de Fartide 6 A, sont imposables
dans Fautre Etat contractant, le premier Etat accordé sur Fimpot dont il frappe
les revenus de celle personne une deduclion d'un montant egal å
Arlikel
4
Arlikel 13 i avtalet ersattes av följande bestämmelser:
"§ 1. Då en person med hemvist i en avtalsslutande
stat uppbär inkomst eller innehar förmögenhet, som enligl bestämmelserna i
detta avtal får beskattas i den andra avtalsslulande staten, skall sådan inkomst
eller förmögenhet, där icke bestämmelserna i arlikel 9 § 4 eller i § 2 nedan
föranleda annat, vara undantagen från beskattning i den förstnämnda staten, men
denna stal må vid bestämmandet av skatten på den ifrågavarande personens
återstående inkomst eller förmögenhet tillämpa den skallesats, som skulle ha
varit tillämplig om inkomsten eUer förmögenheten i fråga icke undanlagils
från beskattning.
§ 2. Då en
person med hemvist i en avtalsslulande stat uppbär inkomst, som enligt
bestämmelserna i arlikel 6 A får beskallas i den andra avtalsslulande staten,
skall den förstnämnda staten från sin skatt på den ifrågavarande personens
inkomst avräkna ett belopp motsvarande den skall, som er-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fimpot payé
dans Fautre Etat contractant. La somme ainsi déduite ne peut toutefois excéder
la fraction de Fimpot, calculé avant la deduclion, correspondanl aux revenus re§us
de Fautre Etat contractant ».
lagts i
den andra avtalsslutande staten. Avräkningsbeloppet skall dock icke överstiga
den del av skatten, beräknad ulan sådan avräkning, som belöper på inkomsten
från den andra avtalsslutande staten."
A rticle
5
§ 1. Le paragraphe 1 de Fartide 24 de la convention, tel qu'il
a été modifié par Favenant du 8 avril 1949 et par Fartide 7 de Favenant du 28 octobre
1950, est remplace par les dispositions suivantes » :
« § 1. La présente
convention ne s'appliquera, pour ce qui concerne la France, qu'aux departements
européens et aux departements d'oulre-mer (Guadeloupe, Guyane, Marlinique, Réunion)
de la République frangaise ».
§ 2. Les alinéas
ajoulés aux paragraphes 1 el 2 de Fartide 25 de la convention par Fartide ler
de Favenant du 8 avril 1949 sont supprimés.
Artikel
5
§ 1. Artikel 24 § 1 i avtalet, så som denna artikel
ändrats genom tilläggsavtalet den 8 aprU 1949 och genom artikel 7 i tilläggsavtalet
den 28 oktober 1950, ersattes av följande bestämmelser:
"§ 1.
Detta avlal skaU, såvUl angår Frankrike, tillämpas endasl beträffande Franska
Republikens europeiska departement ocF dess utomeuropeiska departemeni (Guadeloupe,
Guyana, Marlini que, Réunion)."
§ 2. De stycken, som fogats lil artikel 25 §§ 1 och 2
genom arti kel 1 i tilläggsavtalet den 8 apri 1949, upphävs.
Article 6
Le point IX du
protocole annexe ä la convention, tel qu"il a élé compléte par le protocole
annexe å Favenant du 28 octobre 1950 est remplace par les dispositions suivantes
:
«Les autorités
fiscales suprémes fixeronl d'un commun accord les modalités d'application de Fartide
9».
Artikel
6
Punkt 9 i det till avtalet fogade protokollet, så som
denna punkt kompletterats genom det protokoll som fogals till tilläggsavtalet
den 28 oktober 1950, ersattes av följande bestämmelser:
"De
högsta finansmyndigheterna skola träffa överenskommelse om förfarandet vid
tillämpningen av artikel 9."
Article 7
Le deuxiéme alinéa du point X du protocole annexe å la convention, tel qu"il
a été rédigé par Féchange de letlres des 26 octobre et 5 novembre 1954, est remplace
par les dispositions suivantes :
«Les étudiants
des elablisse-ments d'enseignemenl de Fun des Etats contractants, qui exercenl une
activité rémunérée dans Fautre Etat contractant en vue d'obtenir
Artikel
7
Punkt 10, andra stycket, i det till avtalet fogade
protokollet, i dess lydelse enligt skriftväxlingen den 26 oktober och den 5
november 1954, ersattes av följande bestämmelser:
"Studerande
vid undervisningsanstalt i en av de avtalsslutande staterna, som inneha
anställning i den andra avtalsslutande staten för alt erhålla praktisk
utbildning
opaginerad Kontrollera mot PDF
une
formation pratique relative å leurs éludes, ne sont pas soumis ä Fimpot dans ce
dernier Etat å raison de la remuneration versée å ce lilre, a condition que la durée
de cette aclivité ne dépasse pas cent jours par année civile »,
i
anslutning till studierna, underkastas icke beskattning i sistnämnda stat för
inkomst av anställningen, om anställningstiden icke överstiger 100 dagar
under kalenderåret."
Artide
8
Le point IX
b) du protocole final est remplace par les dispositions suivantes :
«b) Si la somme
restant due n'atteint pas 300 francs ou 300 couronnes suédoises ».
Arlikel
8
Punkt 9 b) i slutprotokollet er-sättes av följande
bestämmelser:
"b) om det obetalda förfallna skattebeloppet icke
uppgår lill 300 franska francs eller 300 svenska kronor."
Article
9
Le present avenant sera ratifié dans chaque Etat et les
instruments de ratification seront échangés å Stockholm. Il entrera en vigueur
dés Féchange des instruments de ratification.
Ses dispositions s'appliqueront pour la premiére fois :
aux impots élablis
sur les revenus de Fannée civile suivant celle de Fentrée en vigueur, å Fimpot suédois
sur la fortune établi d'aprés les elements de la fortune existant au 31 décembre
de Fannée suivant celle de Fentrée en vigueur et aux sommes mises en recouvrement
afférentes a ces impots, el
en ce qui concerne
Fartide 6, aux revenus pour lesquels s'ap-pliquera Fartide 9 de la convention
tel qu'il a été modifié par Favenant du 9 mars 1971.
Par dérogation
aux dispositions de Falinéa précédent, les dispositions de Fartide 2 s'appliqueronl
pour la premiére fois pour Fimpo-sition des bénéfices de Fannée ci-vUe 1970 ou
des exercices dos au cours de cette méme année.
Artikel
9
Detta tilläggsavtal skall ratificeras i vardera staten
och ralifi-kationshandlingarna skall utväxlas i Stockholm. TUläggsavlalet skall
träda i kraft med ulväxlingen av ratifikationshandlingarna.
Tilläggsavtalets
bestämmelser tillämpas första gången:
Beträffande
skaller, som utgår på inkomst hänförlig lill kalenderåret närmast efler del då
tilläggsavtalet träder i kraft, beträffande svensk förmögenhetsskatt på för-mögenhetslillgångar,
som innehavas den 31 december året närmast efter årel för ikraftträdandet och
beträffande belopp, som är föremål för indrivning och hänförliga till dessa
skaller, samt
såvitt avser artikel 6, beträffande inkomst på vilken
artikel 9 i dess lydelse enligl tilläggsavtalet den 9 mars 1971 äger
tillämpning.
Ulan hinder av bestämmelserna i närmast föregående stycke
till-lämpas bestämmelserna i artikel 2 första gången vid beskattning av inkomst
hänförlig liU kalenderåret 1970 eller till räkenskapsår, som avslutas under
detta kalenderår.
Article
10
he present avenant demeurera en vigueur aussi longlemps que
la convention enlre la France el la Suéde tendant a éviter les doubles impositions
el ä établir des régles d'assislance administrative réciproque en matiére d'impöts
directs du 24 décembre 1936, le protocole annexe ä cette convention el le protocole
final du 24 décembre 1936.
Artikd
10
Detta tilläggsavtal skall förbli i krafl under samma lid
som avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande direkta skaller och del till avtalet fogade
protokollet samt slutprotokollet den 24 december 1936.
opaginerad Kontrollera mot PDF
En foi de quoi,
les Plénipotenliaires des deux Etats ont signé le present avenant el y ont apposé
leur sceau.
Fait å Paris le 10 mars 1971 en deux originaux en langue francaise.
Till
bekräftelse härå har de båda staternas befullmäkligade ombud undertecknat
detta tiUäggs-avtal och försett detsamma med sina sigUl.
Som skedde i Paris den 10 mars 1971 i två exemplar på
franska språket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Gunnar Hägglöf
Gilbert de Chambrun
Gunnar Hägglöf
Gilbert de Chambrun
Prop.
1971:112 14
Utdrag av protokollet över finansärenden, bållet inför
Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler
efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande
av förslag UU dels tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan
Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av
bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och
till det lill tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels
tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike
för undvikande av dubbelbeskattning ocli fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det till avtalet
fogade protokoUet samt till slutprotokollet den 24 december 1936 och anför.
Den 24 december 1936 slöts mellan Sverige och Frankrike ell
avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skaller. Samma dag
undertecknades det till avtalet fogade protokollet och elt slutprotokoll.
Avtalet med tillhörande protokoll saml slutprotokollet godkändes av riksdagen
och trädde i krafl den 1 januari 1938 (SFS 1937: 1003 1007). Sedermera har
avtalet med tillhörande protokoll ändrats eUer kompletterats genom lUläggsavlal
den 8 april 1949 (SFS 1951: 74), den 28 oktober 1950 (SFS 1951: 383) och den 29
mars 1956 (SFS 1957: 524) saml skriftväxling den 26 oktober resp. den 5
november 1954 (SFS 1955: 69). I samband härmed har avtalets territoriella lillämplighelsområde,
som ursprungligen omfattade endast del egentliga Frankrike, successivt
utvidgats, bl. a. till Algeriet genom tUläggsavlalet den 8 april 1949. Nu
gällande lydelse av avtalet med tillhörande protokoll återges i SFS 1960: 535.
Fråga om ytterligare avtalsändringar har därefter
aktualiserats främst genom all Frankrike år 1965 genomförde en skattereform,
som bl. a. innebar väsentliga ändringar i reglerna om uldelningsbeskattning.
Inledande förhandlingar om en revidering av avtalet ägde rum meUan sär-
Prop,
1971:112 15
skilt utsedda delegationer i Paris den 5 och 6 december
1966. Förhandlingarna fortsattes sedermera i Stockholm den 1719 november 1969
och slutfördes i Paris den 1315 januari 1970. Vid sistnämnda förhandlingar
nåddes enighet om två på franska språket avfattade förslag till tilläggsavtal
mellan Sverige och Frankrike, nämligen dels till avtalet den 24 december 1936 och
till det till tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels lUl
avtalet den 24 december 1936 och till det till avtalet fogade protokollet samt
till slutprotokollet samma dag. Genom efterföljande skriftväxling har
överenskommelse nåtts om vissa ändringar i och tillägg till den ursprungliga
lydelsen av förslagen till tilläggsavtal.
Förslagen har remitterats lill kammarrätten, som, utöver
visst påpekande beträffande tiUämpningen på svensk sida av del förstnämnda lill-läggsavlalel,
förklarat sig inle ha något alt erinra mot dem. Förslagen torde få fogas som
bilagor tiU statsrådsprotokollet i detta ärende.
Från fransk sida har meddelats, att man är beredd alt
underteckna förslagen tiU tilläggsavtal.
Del ankommer på ministern för utrikes ärendena att göra
framställning rörande undertecknande av tilläggsavtalen.
Under åberopande av det anförda hemsläller jag, atl Kungl.
Maj:l för sin del godkänner de föreliggande förslagen till tilläggsavtal mellan
Sverige och Frankrike.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta GyUensten
' Bilagorna har uteslutits här. De vid propositionen
fogade tilläggsavtalen överensstämmer med förslagen utom däri att ombudens namn
tillagts i ingresserna, att ratifikationsortens namn införts i art. 2 i tUläggsavlalet
den 9 mars 1971 och i art. 9 i tilläggsavtalet den 10 mars 1971, att sistnämnda
art. 9 kompletterats med uppgift om datum för tilläggsavtalet den 9 mars 1971
samt att, sedan datering och underskrift verkställts, uppgifter härom införts.
Prop.
1971:112 16
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden,
hållet inför Hans Majtt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26
februari 1971.
Närvarande: slalsminislern PALME, ministern för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Föredragande: Ministern för utrikes ärendena.
I enlighet med föredragandens av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj:l Konungen uli ärendena l:o) 4:o)
fatta del beslut som vid varje ärende antecknats.
Undertecknande av två tilläggsavtal lill avtal den 24
december 1936 med Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och
fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande
direkta skal-ter.
På föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl.
Maj:l denna dag godkänt förslag lill två tilläggsavtal till avtalet den 24 december
1936 med Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av
bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skaller.
Tilläggsavtalen skall ratificeras.
Kungl. Maj:t uppdrager ål beskickningschefen i Paris alt
underteckna tilläggsavtalen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:112 17
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 23 april 1971.
Närvarande: statsminislern PALME, ministern för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT,
Chefen för finansdeparlementet, statsrådet Sträng, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande
av dels tilläggsavtal lill avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och
Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av
bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och lill
det till tUläggsavlalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels
tilläggsavtal lill avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike
för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det till avtalet
fogade protokoUet saml till slutprotokollet den 24 december 1936 och anför.
Sedan Kungl. Maj:t den 26 februari 1971 godkänt förslag lill
dels tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och
Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och lill del lill
tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels tilläggsavtal till
avtalet den 24 december 1936 och lUl det till avtalet fogade protokollet samt
till slutprotokollet samma dag och uppdragit ål beskickningschefen i Paris all
för Sveriges del underteckna dem, har tilläggsavtalen undertecknats den 9 resp.
den 10 mars 1971.
Utöver vad jag den 26 februari 1971 meddelat i ärendet får
jag anföra följande.
Den franska inkomstbeskattningen grundas på en progressiv
allmän inkomstskatt på fysiska personers inkomst ("Fimpot sur le revenu")
och en proportionell bolagsskall ("Fimpot sur les sociétés").
Då tilläggsavtalet den 9 mars 1971 berör utdelningsbeskallningen,
har jag anledning alt redogöra för huvuddragen av den franska
skattelagstiftningens regler om beskattning av bolagsvinst och utdelning. Av
praktiska skäl använder jag därvid uttrycket "aktieägare" för all
beteckna såväl den som innehar aktier i franskt aktiebolag som innehavare av
andelar i vissa andra franska bolag.
Prop. 1971:112 18
Den
franska bolagsskatten utgår med 50 "/o av beskattningsbar inkomst. Såväl
franska som utländska bolag är skattskyldiga för inkomst som har källa i
Frankrike. Till sådan inkomst räknas bl. a. utdelning från franskt bolag.
Franska bolag är vidare skattskyldiga för utdelning, ränta och royally från
utlandet och, under vissa förutsättningar, även för annan inkomst från utiändsk
källa. Franskt bolag åtnjuter dock i princip skattefrihet för mottagen
utdelning, om bolaget enligl fransk skattelagstiftning är alt betrakta som
"moderbolag" till del utdelande bolaget. Delta gäller oavsett om
"dotterbolaget" är franskt eller utländskt. Särskilda förutsättningar
måste vara uppfyllda för all ett bolag skall betraktas som
"moderbolag". Bl. a. krävs i regel att aktieinnehavet motsvarar
minst 10 "/o av del utdelande bolagets kapital. I della sammanhang kan
även nämnas alt franska bolag endast i vissa fall har rätt att vid
inkomstberäkningen göra avdrag för verkställd utdelning.
Det franska systemet
för beskattning av bolagsvinst och utdelning innebär atl vinst, som utdelas av
franskt bolag, i regel blir föremål för beskattning såväl hos det utdelande
bolaget som hos utdelningsmottagaren. Vid 1965 års franska skattereform
infördes regler, som syftade lUl all lindra denna dubbelbeskattning genom alt
ge aktieägare i franska bolag kompensation för hälften av den bolagsskatt som erlagls
för den utdelade vinslen. Rätten till sådan skaltelindring förbehålls dock
vissa aktieägare, nämligen dem som har verkligt hemvist ("domicile réel")
eller säte ("siége social") i Frankrike. Skatlelindringen genomförs
på följande sätt. Aktieägare, som tillhör någon av de nämnda kategorierna och
som uppbär utdelning från franskt bolag, får ell särskilt
skattetillgodohavande, s. k. avoir fiscal, hos franska staten till belopp
motsvarande hälften av den uppburna utdelningen. Avoir fiscal behandlas vid
aktieägarens laxering på samma sätt som själva utdelningen. I den mån
aktieägaren är skallskyldig för utdelningen, föreligger således
skattskyldighet även för avoir fiscal. För fysisk person, som är skatlskyldig
för utdelning och avoir fiscal, realiseras anspråket på avoir fiscal genom all
denna avräknas mol aktieägarens personliga inkomstskatt, beräknad på del
sammanlagda beloppet av utdelning och avoir fiscal. Motsvarande regler gäller i
princip om aktieägaren är ett franskt bolag som är skallskyldigl för uppburen
utdelning. För aktieägare som är fysisk person gäller dock atl anspråket i
andra hand, nämUgen om avoir fiscal överstiger inkomstskatten, realiseras
genom kontant utbetalning från franska staten av det överskjutande beloppet.
Del sagda kan belysas med följande exempel:
Prop.
1971:112 19
Bolagsvinst
200
Bolagsskatt
50 o/o
100
Nettovinst
som utdelas till aktieägare med
hemvist i Frankrike
100
Avoir fiscal
+ 50
SkaltepUktig
inkomst för aktieägaren
150
Om
skattesatsen antas vara 60 "/o (all. 1)
eUer 30 o/o (alt. 2),
Alt. 1
Alt. 2
blir inkomstskatten
90
45
Härifrån
avräknas
50
50
40
I
all. 1 återstår en inkomstskatt på 40. I all. 2 utbetalar franska staten det
överskjutande beloppet (=5) till aktieägaren om denne är fysisk person.
Är
utdelningsmottagaren ett bolag, som i egenskap av "moderbolag" till
det utdelande bolaget i princip är befriat från skallskyldighet för utdelningen,
får den avoir fiscal som är hänförlig till den uppburna utdelningen inle
utnyttjas för avräkning mot bolagsskallen på moderbolagets övriga inkomster.
Däremot kan moderbolaget vid vidareutdelning av den uppburna vinslen i vissa
fall utnyttja denna avoir fiscal genom avräkning mot förskollsskatl enligl
regler, som jag strax skall återkomma lill.
Som
jag nämnt tidigare har bestämmelserna om avoir fiscal tUlkommit i syfte att
lindra den dubbelbeskattning av utdelad bolagsvinst som sker genom alt vinslen
blir föremål för såväl bolagsskatt hos det utdelande bolaget som inkomstskatt
hos utdelningsmottagaren. Av praktiska skäl har dock bestämmelserna utformats
så all avoir fiscal medges oberoende av om den utdelade vinslen i del
särskilda fallet beskattats hos del utdelande bolaget eller ej. I de fall då
utdelad vinst inle blivit föremål för full bolagsskall hos del utdelande
bolaget, är della emellerlid skyldigt all lill franska staten redovisa en särskUd
förskottsskall, s. k. précomple. Denna förskottsskalt uppgår lill hälften av
den verkställda utdelningen och motsvarar således den avoir fiscal som
utdelningsmottagaren kan vara berättigad till. I enlighet med vad nu anförts
är elt franskt "moderbolag", som uppburit skattefri utdelning från etl
dotterbolag och som vidareutdelar del uppburna beloppet, skyldigt att redovisa
förskollsskatl. Om det vidareutdelade beloppet härrör från franskt dotterbolag,
är moderbolaget under vissa förutsättningar berättigat all kvitta den förskollsskatl
som belöper på vidareutdelningen mot den avoir fiscal som belöper på den från
dotterbolaget uppburna utdelningen. I den mån sådan kvittning inle kan ske, skaU
däremot förskotts-skatten inbetalas till franska staten. Beträffande förskotlsskatten
bör
Prop. 1971:112 20
framhållas,
alt den utgår oberoende av utdelningsmottagarens hemvist. Den kan därför utgå
även i de fall då utdelningsmottagaren har hemvist utomlands och således
saknar räll till avoir fiscal. Har utdelnings-mollagaren hemvist i ell land,
med vilket Frankrike ingått dubbelbeskattningsavtal, skall emellertid enligl
särskilda tillämpningsföreskrifter sådan förskottsskalt som det utdelande
bolaget erlagt på utdelningen på ansökan reslitueras lill utdelningsmottagaren.
Slutiigen
kan nämnas alt källskatt ("relenue ä la source") utgår med 25 o/o på
utdelning från franskt bolag lill aktieägare med hemvist i utlandet.
Beträffande
del huvudsakliga innehållet i tilläggsavtalen får jag anföra följande.
Tilläggsavtalet
den 9 mars 1971
Av
min tidigare redogörelse för den franska uldelningsbeskaltning-en har framgått,
att rätlen till avoir fiscal enligl 1965 års lagstiftning är förbehållen
aktieägare med verkligt hemvist eller säte i Frankrike. På grund av särskilt
bemyndigande i fransk lag kan emellertid rätten lill avoir fiscal utsträckas lill
utdelningsmottagare med hemvist i stal med vilken Frankrike ingått
dubbelbeskattningsavtal. Förevarande tilläggsavtal har tillkommit i syfte att
genomföra en sådan utsträckning till aktieägare med hemvist i Sverige.
Samtidigt har bestämmelserna i art. 9 i avtalet den 24 december 1936 även i
övrigt närmare anpassats till 1965 års franska skallereform.
Arl.
1 i tilläggsavtalet upptar den nya lydelsen av avtalels arl. 9.
Art.
9 § 1 i avtalet överensstämmer med första stycket av arl. 9 i dess nuvarande
lydelse. Inkomst av värdepapper skall liksom hittills beskallas endasl i
inkomstlagarens hemvislslat. Della innebär bl. a. all utdelning från svenskt
aktiebolag eller svensk ekonomisk förening lUl mottagare med hemvist i
Frankrike i princip inte är underkastad svensk beskattning saml atl utdelning
från franskt bolag till aktieägare med hemvist i Sverige är undantagen från den
tidigare omnämnda franska källskalten.
Art.
9 § 2 i avtalet, som överensstämmer med andra styckel av art. 9 i dess gällande
lydelse, upptar regler som har lill syfte all förhindra kedjebeskattning av
bolagsvinst. Utdelning från elt bolag med hemvist i den ena staten till bolag
med hemvist i den andra staten skall således enligt art. 9 § 2 vara undantagen
från beskattning i den senare staten under de förutsättningar som där gäller för
befrielse från skatt på utdelning mellan inhemska bolag. De svenska
bestämmelser som avses i art. 9 § 2 finns i 54 § kommunalskattelagen (1928:
370) (54 § ändrad senast 1970: 915) och 7 § förordningen (1947: 576) om statiig
inkomst-
Prop.
1971:112 21
skall. Som jag tidigare nämnl innehåller fransk
lagstiftning bestämmelser enligl vilka utdelning, som franskt bolag uppbär
från franskt eller utländskt dotterbolag, under vissa förutsättningar är
undantagen från beskattning hos del mottagande bolaget.
Art. 9 § 3
i avtalet upptar de nya regler, enligt vilka rälten till avoir fiscal utsträcks
lUl aktieägare med hemvist i Sverige. Utdelning från franskt bolag, som skulle
medföra rätt till avoir fiscal om aktieägaren hade verkligt hemvist eller säte
i Frankrike, skall enligl art. 9 § 3 a) medföra i princip samma rätt om
aktieägaren i stäUel har hemvist i Sverige. För aktieägare med hemvist i
Sverige som lyfter utdelning från franskt bolag skall anspråket på avoir fiscal
realiseras genom utbetalning från franska staten. Detta gäller antingen
aktieägaren är fysisk person eller bolag. Utbetalningen kommer dock inle att
omfatta hela det belopp som motsvarar avoir fiscal på utdelningen. Från fransk
sida har man nämligen förbehållit sig rätten atl minska della belopp med en
särskild källskatt. Denna källskatt skall beräknas till 15 «/o av summan av
utdelning och avoir fiscal. I del exempel jag tidigare givit i samband med
redogörelsen för den franska utdelningsbeskallningen skulle, om aktieägaren
hade hemvist i Sverige, källskalten uppgå lill 15 o/o av (100 4- 50) eller
således liU 22,5. Aktieägaren skulle i exemplet utfå, förutom själva
utdelningen från bolaget (= 100), en utbetalning från franska staten på (50
22,5 =) 27.5. Källskalten i fråga skall på visst sätt beaktas vid aktieägarens
svenska inkomstbeskattning enligl reglerna i art. 9 § 4, tiU vUka jag strax
skall återkomma. I arl. 9 § 3 b) uppställs som villkor för all fysisk person
eller bolag med hemvist i Sverige skall få avoir fiscal atl aktieägaren här är
underkastad inkomstskall på utdelningen i fråga. Ell svenskt bolag, som på
grund av art. 9 § 2 i avtalet sammanstäUd med 54 § kommunalskattelagen är befriat
från skattskyldighet för utdelning från franskt bolag, är i enlighet härmed i
regel inle berättigat lill ifrågavarande utbetalning från franska staten.
Beträffande investmentföretag, i den mening detta uttryck har enligt svensk
skallelagstiftning (se punkt 1 sista stycket av anvisningarna lUl 54 §
kommunalskattelagen), gäller dock inle kravet på skattskyldighet för
utdelningen, om mer än 80 o/q av
aktierna eller andelarna i företagel innehas av fysiska personer med hemvist i
Sverige. Ell svenskt investmentföretag, beträffande vilket den sist angivna förutsättningen
är uppfylld, kan alltså ha räll lill avoir fiscal även om företaget på grund av
den vidareutdelning förelaget verkställer är fri-kallat från skattskyldighet
för utdelning från franskt bolag.
Art. 9 § 4 i avtalet upptar bestämmdser om beskattningen i
Sverige i de fall då en aktieägare med hemvist här erhåUer utbetalning från
franska staten enligl arl. 9 § 3 a), Enligl art, 9 § 4 skall aktieägarens inkomstskatt
liksom fallet skulle ha varit för en aktieägare med hemvist i Frankrike
beräknas på summan av utdelning och avoir fiscal.
Prop. 1971:112 22
varefter
den källskatt som tagits ul i Frankrike enligt art, 9 § 3 a) skall avräknas
från den svenska inkomstskatten. I del tidigare anförda exemplet skulle den
svenska inkomstskatten således beräknas på (100 + 50 =) 150, varefter avräkning
från den sålunda beräknade skatten skulle ske för beloppet (15 o/o av 150 =)
22,5. Vid förhandlingarna om tUläggsavlalet förutskickades dock från den
svenska delegationens sida, atl svenska myndigheter vid tillämpning av arl. 9 §
4 skulle kunna behöva iakttaga en särskild begränsning. Enligl delegationens
uppfattning kunde nämligen hävdas, all ifrågavarande utbetalning från franska
staten inle var skattepliktig enligt interna svenska beskattningsregler. Aktieägaren
skulle därför inte kunna taxeras för utbetalningen. Även om del enligt
delegationen i och för sig inle var oförenligt med en sådan uppfattning atl
ulföra själva skalleberäkningen enligl den melod som anvisas i arl. 9 § 4,
måste vid debiteringen iakttagas, atl skatten inle kommer att översliga den skalt
som skulle ha debiterats om hänsyn inle lagils till avoir fiscal och fransk källskatt.
Kammarrätten har i sitt yttrande anfört liknande synpunkter. Jag delar den
uppfattning som förhandlingsdelegationen och kammarrätten uttryckt. Särskilda
föreskrifter om tillämpningen av art. 9 § 4 kan lämpligen lämnas i samband med
de anvisningar lill avtalet som senare skall utfärdas.
Art.
9 § 5 i avtalet berör den särskilda franska förskottsskalt ("précomple")
som utgår bl. a. i de fall då ell franskt bolag utdelar icke beskattad vinst.
Som jag nämnl las denna förskollsskatl ul, även om aktieägaren på grund av
sill hemvist inle är berättigad lill avoir fiscal men skall i så fall enligt särskUda
tUlämpningsföreskrifter restitution av förskottsskatten ske direkt liU
aktieägaren, om denne har hemvist i land med vilket Frankrike har
dubbelbeskattningsavtal. Enligt de nya bestämmelserna i arl. 9 § 3 kommer
aktieägare med hemvist i Sverige i många fall alt få rätt lill avoir fiscal.
Del kommer dock, främst med hänsyn lUl bestämmelserna i art. 9 § 3 b), att
kvarstå fall i vilka aktieägare med hemvist här inte får någon avoir fiscal.
Genom arl. 9 § 5 tillförsäkras aktieägaren ratt all i sådani fall i stäUel få
restitution av den förskottsskalt som del utdelande bolaget kan ha erlagt.
I
arl. 9 § 6 i avtalet har införts en definition av uttrycket "bolag".
Definitionen överensstämmer med den som finns intagen i OECD:s modeUavtal. Av
definitionen följer bl. a, all bestämmelserna i art. 9 § 2 kommer all gälla
utdelning från franskt bolag till såväl svenskt aktiebolag som svensk
ekonomisk förening. En anteckning av motsvarande innebörd i protokollet till
tilläggsavtalet den 29 mars 1956 har härigenom blivit överflödig och därför
upphävts.
Arl.
2 i lilläggsavlalel innehåller bestämmelser om ikraftträdande. TiUäggsavtalel
skall ratificeras och träder i kraft en månad efter ul-växUngen av ratifikalionshandlingarna.
Del skall tillämpas på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning efter
utgången av år 1969.
Prop.
1971:112 23
Tilläggsavtalet
den 10 mars 1971
Genom
art. 1 i lilläggsavlalel ändras arl. 1 § 3 i avtalet så all däri anges de
skatter som numera skall omfattas av avtalet. På svensk sida kommer avtalet i
motsats lUl tidigare all omfatta även bevillningsavgiften för vissa offentliga
föreställningar.
Arl. 5 i avtalet om
beskattning av sjöfarts- och luflfarlsinkomsler har erhållit ändrad lyddse
genom arl. 2 § 1 i lilläggsavlalel. De nuvarande reglerna i arl. 5 föreskriver,
alt inkomst av sjöfart och luftfart beskattas endasl i den stat där företaget
har sin verkliga ledning, under förulsällning all fartygen för denna stats
flagga eller luftfartygen har denna stats nationalitet. Genom § 1 i den nya
lydelsen av art. 5 föreslås, alt vUlkoren beträffande flagga och nationalitet
slopas. Bestämmelsen kommer härigenom all överensstämma med den av OECD
rekommenderade regeln för beskattning av dessa inkomstslag. De nya
beskattningsreglerna avses gälla även då förelag i de båda staterna driver sjöfarls-eller
luflfarlsrörelse gemensamt genom deltagande i en pool eUer annan för ändamålet
bildad sammanslutning. Bestämmelserna härom, som intagils i arl. 5 § 2 i
avtalet, innebär exempelvis att etl rederi, som har sin verkliga ledning i
Sverige och som bedriver sjöfartsrörelse tillsammans med ell franskt rederi
genom en pool eUer liknande för ändamålet bildad sammanslutning, skall
beskallas endasl i Sverige för den del av sammanslutningens inkomst av
sjöfartsrörelsen' som belöper på del svenska företagel.
Borttagandet
av flagg- och nalionalilelsvillkoren i arl. 5 § 1 medför vissa följdändringar i
punkt 5 i det till avtalet fogade protokollet. Den ändrade lydelsen av punkt 5
i protokollet har intagits i arl. 2 § 2 i lill-läggsavtalel.
Nuvarande bestämmelser om
beskattning av inkomst av anställning i enskild tjänst och av fritt yrke
återfinns i art. 6 i avtalet. Sådan inkomst beskattas enligt arl, 6 § 1 endasl
i den stat där arbetet utförts. Utövande av fritt yrke i en stat anses
emellertid enligl art. 6 § 2 föreligga endasl om yrkesverksamheten har elt fast
centrum i denna stat. Enligl särskild föreskrift i punkt 8 iredje stycket i
det lill avtalet fogade protokollet gäller inle bestämmelsen i arl. 6 i vissa
fall då en i den ena staten anställd person på grund av sin tjänst endasl
tillfälligt uppehåller sig i den andra staten. I sådana fall sker beskattning
endast i inkomsttagarens hemviststal. I motsats tUl flertalet andra dubbelbeskallningsavlal
som Sverige ingått innehåller avtalet med Frankrike inle några särskilda regler
rörande beskattning av artister och professionella idrottsmän. Sådana
avtalsregler brukar i allmänhet föreskriva, alt en artist eller professionell
idrottsman från den ena staten som uppträder i den andra staten alltid får
beskattas där, oavsett vad avtalet i övrigl föreskriver om beskattning av
inkomst av anställning eller fritt yrke. Avsaknaden av
Prop. 1971:112 24
sådana
regler i del svensk-franska avtalet har visserligen inte påverkat möjligheterna
att i Sverige beskalla franska artister eUer professioneUa idrottsmän som uppttäder
här, eftersom bevUlningsavgiflen som jag tidigare nämnt inte omfattas av
avtalet och därför har kunnat uttas ulan hinder av avtalets regler om
beskattning av inkomst av anställning eller fritt yrke. Sistnämnda förhållande
har emellertid kunnat leda lill dubbelbeskattning i vissa fall. Då
bevillningsavgiften nu avses skola omfattas av avtalet, erfordras särskUda
bestämmelser för att Sverige, i överensstämmelse med internationellt vedertagen
praxis, skall vara bibehållet rätten all beskalla här verksamma artister och
professionella idrottsmän med hemvist i Frankrike. Enligl art. 3 i tilläggsavtalet
har sådana bestämmelser införts genom en ny art. 6 A i avtalet. Genom arl. 6 A
§ 1 får den inkomst som här avsedda yrkesutövare förvärvar genom sin verksamhet
alltid beskallas i den stat där verksamheten utövas. Bestämmelsen i arl. 6 A §
2 avser atl förhindra alt beskattningsregeln i § 1 kringgås genom tillskapande
av s. k. artistbolag i vUket artisten eller idrottsmannen själv har elt
avgörande inflytande. Bestämmelser av i princip motsvarande innehåll finns i
art. 18 i avtalet med Schweiz (SFS 1966: 554).
I avtalet med Frankrike
tillämpas genomgående den s. k. exempl-meloden för undanröjande av
dubbelbeskattning. Denna melod innebär, alt inkomst eller förmögenhet, som
enligt avtalet får beskattas i den ena staten, skall undantas från beskattning
i den andra staten. Bestämmelser härom finns i arl. 13 i avtalet. Denna melod
skall i princip till-lämpas även efter de genom tilläggsavtalen införda
ändringarna. Della slås fast i den genom art. 4 i tilläggsavtalet införda nya
lydelsen av art. 13 i avtalet. Emellerlid föreslås nu två undanlag från denna
princip då i stället den s. k. credit of tax-metoden (avräkning av skalt) skall
gälla. Del ena undantaget avser utdelning från franskt bolag tUl mottagare i
Sverige. I den genom art. 1 i tilläggsavtalet den 9 mars 1971 genomförda
ändringen av reglerna om uldelningsbeskattning i arl. 9 i avtalet, för vilka
jag tidigare redogjort, får Frankrike rält all i vissa fall la ul käUskatt med
15 o/o (art. 9 § 3 i avtalet). Den sålunda ullagna skatten skall avräknas mot
svensk skalt enligt reglerna i arl. 9 § 4 i avtalet med motsvarande begränsning
som föreskrivs i arl. 13 § 2 i avtalet. Del andra undantaget avser inkomst som
beskattas enligl den nya art. 6 A i avtalet. En artist med hemvist i Sverige,
som uppburit inkomst för verksamhet i Frankrike och som beskattats där enligt arl.
6 A i avtalet, beskattas således även i Sverige för inkomsten men den franska
skallen avräknas från den svenska skatten på inkomsten. Föreskrifter härom har
intagils i art. 13 § 2 i avtalet.
Arl.
5 i tiUäggsavtalel innehåller, ändrade bestämmelser om avtalets territoriella lillämplighelsområde.
Ändringarna är huvudsakligen föranledda av att Algeriet numera är en
självständig stat.
Prop.
1971:112 25
Genom
arl. 6 i tilläggsavtalet ändras punkt 9 i det till avtalet fogade protokollet.
I överensstämmelse med vad som gäller enligt flertalet svenska
dubbelbeskattningsavtal kommer del efter ändringen alt överlämnas helt åt de
båda staternas högsta finansmyndigheter att överenskomma om förfarandet vid
tillämpning av reglerna om uldelningsbeskattning i arl. 9 i avtalet. Härigenom
försvinner bl. a. den nuvarande föreskriften i punkt 9 sista styckel, som i
många fall torde ha medfört rättsförluster för utdelningsmottagare. Den
gällande överenskommelsen mellan de högsla finansmyndighelerna den 4 maj 1951,
inlagen i SFS 1951: 384, kommer därvid alt ersättas av en ny överenskommelse.
Punkt
10 andra stycket i det till avtalet fogade protokollet innehåller bestämmelser
om skattebefrielse för vissa studerande i en stat, som har inkomst vid praktikanlljänslgöring
i den andra staten. Genom arl. 7 i tilläggsavtalet ändras bestämmelserna så all
en viss uppmjukning sker av de villkor som gäller för skattebefrielsen. De nya beslämmdserna
överensstämmer med dem som inlagils i de dubbelbeskattningsavtal som Sverige
ingått under senare år /se t. ex. art. 23 § 2 i avtalet med Nederländerna (SFS
1968: 771) och punkt 4 i slulprolokoUel liU art. 8 i avtalet med Finland enligl
en år 1968 genomförd ändring (SFS 1968: 517)/.
Genom
arl. 8 i tilläggsavtalet ändras punkt 9 b i slutprotokollet tUl avtalet
(slutprotokollet intaget i prop. 1937: 73). Punkt 9 anger de fall då
framställning om handräckning för indrivning av skalt enligt avtalet inle får
ske. Ändringen innebär, att det minimibelopp för vilket indrivning av svensk
skatt i Frankrike får begäras höjs från nuvarande 50 kr. till 300 kr.
Enligl
art. 9 skall tilläggsavtalet ratificeras. Det träder i krafl med ulväxlingen av
ratifikalionshandlingarna och skall i princip tillämpas på inkomst som är hänförlig
lill kalenderåret närmast efler ikraftträdandet eller senare år. I två fall
skall tilläggsavtalets bestämmelser emellerlid tillämpas även dessförinnan.
Sålunda skaU art. 6 i tilläggsavtalet till-lämpas på inkomst som blivit
tillgänglig för lyftning den 1 januari 1970 eller senare. Härigenom sker
anknytning lill ikraftträdandet av reglerna om uldelningsbeskattning i arl. 9 i
avtalet i den lydelse denna artikel fåll genom arl. 1 i tilläggsavtalet den 9
mars 1971. Vidare skall art. 2 i förevarande tilläggsavtal första gången
tillämpas på inkomst av sjöfart eller luftfart hänförlig till kalenderåret 1970
eller lill räkenskapsår som avslutas under år 1970.
Arl.
10 innehåller bestämmelser om tilläggsavtalets giltighetstid.
Sammanfattningsvis
får jag anföra följande. Genom den år 1965 genomförda skallereformen i
Frankrike infördes nya bestämmelser i syfte atl lindra den ekonomiska
dubbelbeskattning av utdelning från franska bolag som tidigare uppkommit genom
att utdelad vinst hos
Prop. 1971:112 26
sådana
bolag i regel beskattats såväl hos bolaget som hos aktieägaren. Lindringen
genomförs på så sätt att aktieägaren vid beskattningen erhåller kompensation
för hälften av den bolagsskall som erlagls för utdelningen. De nya
bestämmelserna gäller dock endast aktieägare med hemvist i Frankrike. Genom lilläggsavlalel
den 9 mars 1971 utsträcks rätlen alt erhålla sådan kompensation till aktieägare
med hemvist i Sverige. Jag har ingen erinran mot alt en sådan utsträckning sker
och inle heller mol den utformning bestämmelserna härom fåll. Genom lilläggsavlalel
den 10 mars 1971 genomförs en rad ändringar av materiell och formell natur i
syfte att modernisera gällande avlal och bl. a. anpassa del på vissa punkter
till de av OECD rekommenderade reglerna för dubbelbeskattningsavtal. TUläggsavlalet
utgör enligl min mening en lillfredsslällande lösning av dessa frågor.
I
della sammanhang vill jag även anmäla behov av ändring i övergångsbestämmelserna
lill kupongskatteförordningen (1970: 624). I övergångsbestämmelserna lill
denna förordning, som ersatt förordningen (1943: 44) om kupongskall, bör finnas
en sedvanlig bestämmelse som reglerar hänvisningar lill den upphävda
förordningen. Sålunda bör föreskrivas all, om i lag eller annan författning
förekommer hänvisning lill föreskrift som ersatts genom bestämmelse i den nya kupongskalteförordningen,
den nya bestämmelsen i stället skall tiUämpas.
Under
åberopande av del anförda och vad jag anfört i ärendet den 26 februari 1971 hemsläller
jag, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all
1)
antaga inom
finansdepartementet upprättat förslag till förordning om ändring i
kupongskatteförordningen (1970: 624),
2)
godkänna dels tUläggsavlalet lill
avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av
dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande direkta skaller och till del lill lilläggsavlalel den
29 mars 1956 fogade protokollet, dels tilläggsavtalet till avtalet den 24
december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning
och faststäUande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande
direkta skaller och lill del lill avtalet fogade protokoUet saml lill
slutprotokollet den 24 december 1936,
3)
bemyndiga Kungl. Maj:l all, i
den mån det föranleds av lUläggs-avlalen, meddela föreskrifter om ändring i
fråga om taxeringar som rör slallig eller kommunal skalt och i fråga om andra
åtgärder varigenom sådan skatt har påförts.
Hinder
föreligger inle mol all ärendet behandlas först under riksdagens höstsession.
Prop. 1971:112 27
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen all tiU riksdagen skall avlålas
proposilion av den lydelse bilaga till della protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
* » kRCU5
BOKTR. STHLM mi 710153
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar i 4 dokument.
- Prop. 1983/84:29 om ett tilläggsavtal tili dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Frankrike; s. 2 i texten
- Prop. 1973:10 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i uppbördsförordningen (1953:272), m.m. s. 12 i texten
- Bet. 1971:SkU42 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av två tilläggsavtal till dubbelbeskattningsavtalet den 24 december 1… s. 1 · s. 3 i texten
- Prop. 1971:172 proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet s. 48 i texten