Kungl. Maj:ts proposjtion angående finansiering. m.m. rörande vissa statliga bolag
1971 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:139, Kungl. Maj:ts proposjtion angående finansiering. m.m. rörande vissa statliga bolag
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts
proposition nr 139 år 1971 Prop.
1971:139
Nr 139
Kungl.
Maj:ts proposition angående finansiering m. m. rörande vissa statliga bolag;
given Stockholms slott den 22 oktober 1971.
Kungl.
Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över industriärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under
Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
CARL GUSTAF
RUNE
B. lOHANSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen föreslås ytterligare lånestöd med 130 milj. kr. till Norrbottens
järnverk AB för dess fortsatta utbyggnad. För förvärv av återstående aktier i
AB Kabi vilka Pripp-Bryggerierna AB innehar föreslås ett investeringsanslag av
27,7 milj. kr. Bemyndigande begärs att godkänna viss överenskommelse mellan
Apoteksbolaget AB och Apotekar-societeten. I fråga om Svenska utvécklingsaktiebölaget
föreslås ett investeringsanslag av 18,5 milj. kr. för förvärv och nyteckning
av aktier i bolaget samt begärs bemyndigande för riksgäldsfullmäktige att
teckna garanti för lån intill 12 milj. kr. till bolaget. Slutligen hemställs om
bemyndigande att inlösa stamaktierna i Sveriges centrala reslaurangaklie-bolag
och au godkänna ändjingar i bolagsordningen för förelaget.
1
Rikidagen 1971.1 saml. Nr 139
Prop. 1971:139
Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 22 oktober 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen
för industridepartementet, .statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finansiering m. m. rörande vi.ssa
statliga bolag och anför.
Statsföretag
AB
Statsföretag
AB inledde i enlighet med statsmakternas beslut (prop. 1969: 121, SU 1969: 168,
rskr 1969: 381) sin verksamhet den 22 december 1969. Vid starten övertogs
statens aktier i 22 bolag, vilka aktier tidigare förvaltats av fyra olika
statsdepartement. Det på fonden för statens aktier bokförda värdet av de aktier
som överfördes till förvaltningsbolaget uppgick tiU ca 1 700 milj. kr.
Som
en allmän målsättning för förvaltningsbolaget angavs i prop. 1969: 121 att den
statliga företagsgruppen under krav på lönsamhet borde uppnå största möjliga
expansion. Chefen för industridepartementet tillfogade emellertid, att de
statliga företagen får anses ha en särskild uppgift att ta hänsyn till
samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ
samt att verka för en allt bättre arbetstillfredsställelse för de anställda.
Förvaltningsbolaget
har börjat bygga upp kapacitet för att kunna fullgöra samordnande uppgifter.
Att skapa ett fungerande budget- och redovisningssystem som ger erforderlig
beslutsinformation för koncernen och att förbättra utnyttjandet av gemensamma
resurser är ett par exempel på sådana uppgifter. Erfarenheten har visat att
Statsföretags styrelse i stor utsträckning får behandla frågor som kräver
kontakter med organisationer, myndigheter och näringsliv, I prop, 1969: 121 (s,
44) uppskattades behovet av antalet styrelseledamöter till 68 och av
suppleanter till 34. Chefen för industridepartementet framhöll
Prop. 1971:139 3
därvid
bl. a. att förvaltningsbolaget bör ha en flexibel organisation som möjliggör en
successiv anpassning till verksamhetens krav. Frågan om lämplig organisation
borde därför oavlåtligt vara föremål för överväganden. Detta synsätt bör anses
vara tillämpUgt även på tillsättandet av företagets styrelse. Ägaren bör därför
vara oförhindrad att utse det antal styrelseledamöter och suppleanter som kan
anses motiverat med hänsyn till styrelsens möjligheter att fullgöra sina
uppgifter.
Statsföretagsgruppens
fakturerade försäljning uppgick under år 1970 till 3 592 milj, kr. Detta
innebär en ökning med ca 7 "/o för de bolag som ingått i koncernen sedan
dess tUlkomst, Gruppens vinst före skatt var 173 milj. kr. Vinsten kom
huvudsakligen fram i Luossavaeira-Kiirunavaara AB (LKAB), Svenska tobaks AB och
AB Statens skogsindustrier (Assi). I Norrbottens järnverk AB (NJA), Kalmar
verkstads AB, Uddevallavarvet AB och Uddcomb Sweden AB uppstod däremot förluster
som påtagligt reducerade koncernens totala resultat. Olikheterna mellan
bolagen i resultathänseende kan till stor del förklaras av de olika motiv som
legat till grund för deras bildande. Flera av de bolag som överfördes till
Statsföretag AB hade i första hand tillkommit i syfte att fullgöra särskilda
samhällsuppgifter. Härigenom överlog förvaltningsbolaget företag med åtaganden
som inte kan anses dikterade av strikt företagsekonomiska hän.syn. Ett sådant
åtagande är att skapa ökade möjligheter för statsmakterna att stimulera
sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen i vissa regioner. Ett annat är
att främja teknisk utveckling inom områden som kräver stora satsningar och som kännetecknas
av betydande risker eller vinstmöjligheter först på lång sikt. Ett tredje är
att åstadkomma en mer rationell företagsstruktur inom en bransch. Investeringar
i företag med sådana målsättningar är ofta i företagsekonomisk mening oräntabla
eller blir räntabla först på längre sikt. Det är mot denna bakgrund man bör se
vissa av de frågor som anmäls i det följande.
Hur
Statsföretag i praktiken bäst skall kunna fullgöra de näringspolitiska och
andra uppgifter som statsmakterna ålägger företaget är f. n. föremål för överväganden
inom industridepartementet. Detta sker i överensstämmelse med vad chefen för
industridepartementet framhöll i prop. 1969: 121 (s. 38), där det anges:
"Att uppställa målen för detta bolag och följa dess verksamhet och därmed
indirekt den statliga koncernens långsiktiga utveckling samt att integrera den
statliga företagsgruppen i den allmänna näringspolitiska planeringen blir dä
den huvudsakliga uppgiften vid utövande av Kungl. Maj:ts ägarfunktion".
Avsikten är att definiera och konkretisera ramarna och huvudinriktningen för
Statsföretag på ett sådant sätt att dessa kan tjäna som vägledning för företaget
vid beslut som får långsiktiga ekonomiska eller principiella konsekvenser.
Prop. 1971:139
Norrlrattens
järnverk AB
Norrbottens
järnverk AB:s verksamhet har efterhand vidgats från produktion med låg
förädlingsgrad till att omfatta manufakturerade produkter, av vilka
fartygsprofiler intar en framträdande plats. Trots denna anpassning av produktprogrammet
till marknadens behov har NJA inte kunnat drivas utan betydande förluster.
Dessa förluster har nödvändiggjort en finansiell rekonstruktion, som genomförts
efter beslut av riksdagen (prop. 1970:78, SU 1970: 104, rskr 1970:288) kon tid
efter överföringen av NJA till Statsföretag. För att företaget på sikt skall
visa en med konkurrerande företag likvärdig resultatutveckling har det ansetts
nödvändigt att göra en översyn av företagets produktprogram och att anpassa
produktionsapparaten därefter.
I prop.
1970:78 och 1971:64 lämnades redogörelser för NJA:s utveckling samt för dess
produkt- och investeringsprogram. En betydande kapacitetsökning och
rationalisering av produktionsprocessen angavs som nödvändig för att företaget
skulle kunna hävda sig på marknaden. För att bättre ta till vara NJA:s
förutsättningar för en effektiv och lönsam tackjärns-, göt- och stålämnesproduktion
borde, såsom redovisats i prop. 1971: 64, den metallurgiska sektorn göras fuUt
modern och konkurrenskraftig.
Enligt
produktprogrammet kommer 800 000 ton valsade produkter, 200 000 ton ämnen och
560 000 ton tackjärn att produceras år 1976. Företaget täcker f. n. ca en
fjärdedel av den västeuropeiska marknaden för fartygsprofiler som intar en
framträdande plats i produktprogrammet. Även inom gruppen verkstadsmaterial
finns produkter med goda förutsättningar på exportmarknaden, bl. a. plåt av
olika slag, el-förzinkat material, liksom plastbelagd och laminatbelagd plåt.
Stålbyggnadsmaterial ökar i användning i takt med den ökade andelen
stålhusbyggen. En beräknad tillväxt av användningen av plastbelagd profilerad
byggnadsplåt med ca 20 % per år innebär en expansionsmöjlighet för bolagets
produkter. En betydande avsättning av valsklipp från NJA beräknas föreligga
liksom av halvfabrikat som tackjärn och kontinuerligt gjutna ämnen.
Halvfabrikaten avtar i betydelse när en övergående överkapacitet inom de
metallurgiska avdelningarna upphör.
Produktionsökningen
möjliggörs av en kraftig förstärkning framför allt av produktionsprocessens
första led med bl. a. utökning av masugns- och stålugnskapacitet. Sålunda
upprastas den nuvarande masugnen med en kapacitet av ca 410 000 ton och en ny
masugn med en kapacitet av ca 1 000 000 ton anskaffas. Orationella elugnar läggs
dessutom ned. Andra behov, som nu tillgodoses, är en upprustning av stål-
Prop.
1971:139 5
verket,
anskaffning av en s. k. LD-ugn, ett nytt syrgasverk samt en utbyggnad av
valsverket och av anläggningar för fartygsmanufaktur.
NJA
är av väsentlig betydelse för sysselsättningen i Norrbottens län. Under år 1970
uppgick antalet anställda till i medeltal 3 440. De nu inledda åtgärderna har
beräknats ge sysselsättning åt ca 800 personer. Av dessa skulle ca 400 personer
inte längre kunna sysselsättas, om den planerade utbyggnaden hade uteblivit.
På längre sikt skulle en utebliven investering ha äventyrat järnverkets
fortsatta existens. Personalbehovet för byggnads- och montagearbetena har
beräknats uppgå till 500600 personer under slutet av år 1971 och första
halvåret 1972. I huvudsak tillgodoses behovet av personal inom regionen.
Den
på grundval av investeringsprogrammet beräknade resultatutvecklingen visar på
fortsatta förluster under ytterligare några år, varefter lönsamheten väntas
bli förbättrad i takt med att investeringarna får effekt och beräknas komma i
nivå med vad som är normalt inom branschen.
Det
fastställda investeringsprogrammet har påbörjats och fortlöper i enlighet med
uppgjorda planer. Bl. a. har upphandling gjorts av den nya masugnen, LD-ugnen
och av syrgasverket och utrustning för valsverket. Grundarbeten för byggnader
har dessutom satts i gång.
Som redovisats i prop.
1971: 64 har NJA i skrivelse den 1 mars 1971 anhållit om medel för att kunna
genomföra investeringsprogrammet vars kostnader under åren 19711973 anges till
430 milj. kr. Ungefär hälften härav faller på den nya masugnen och stålverket
med syrgasverk. Den utökade verksamheten medför ett behov av ökat rörelsekapital
med 125 milj. kr. vilket innebär att totalinvesteringen uppgår till 555 milj.
kr. Finansieringen av programmet avses ske med lån mot säkerhet i fastighets-
och företagsinteckningar samt med leverantörskrediter för sammanlagt 295 milj.
kr. Enligt planen finansieras resterande 260 milj. kr. med stadiga lån och
bidrag i enlighet med de villkor som i aUmänhet tillämpas för stadigt
lokaliseringsstöd. Av detta beloppp har riksdagen (prop. 1971: 64, NU 1971: 22,
rskr 1971: 193) bevUjat 22 milj. kr. i bidrag och 40 mUj. kr. i lån. Medlen
har ställts till företagets förfogande under våren 1971. Lånet skall vara
återbetalt inom 14 år. I prop. 1971:64 meddelade chefen för
industridepartementet sin avsikt att återkomma med förslag om återstående lån
till NJA med sammanlagt 198 milj. kr. under budgetåren 1971/72 och 1972/73. Detia
bdopp bör enligt förslag av NJA, lämpligen fördelas så att 50 milj. kr. ställs
till förfogande andra halvåret 1971, 80 milj, kr, första halvåret 1972 och återstående
68 milj, kr, under andra halvåret 1972,
Prop. 1971:139
Departementschefen
Mot
bakgrand av vad som tidigare redovisats i prop. 1971: 64 bör NJA för att planenligt
kunna fullfölja det påbörjade investeringsprogrammet innevarande budgetår
erhålla lån om 130 milj. kr. Detta bör enUgt NJA:s förslag utbetalas med 50
milj, kr. under andra halvåret 1971 och med 80 milj. kr. första halvåret 1972.
Samma villkor bör till-lämpas som för det redan erhållna lånet om 40 milj. kr.
Till frågan om anvisande av återstående 68 mUj. kr. intUl den totala ramen av
198 milj. kr, ämnr jag återkomma i samband med anmälan av anslagsbehovet för
budgetåret 1972/73,
AB
Kabi
Svenska
staten ingick år 1969 ett avtal med Pripp-Bryggerierna AB (Pripps), enUgt vUket
Pripps den 1 oktober 1969 överiät 65 % av aktierna i AB Kabi till staten för
49,4 milj, kr, KöpeskilUngen motsvarade ett värde av 76 milj, kr, för samtiiga
aktier och ett värde per aktie av 237: 50 kr. Utdelningen under de två åren
efter den 1 oktober 1969 skulle vara 5,8 % av aktiekapitalet som uppgår tiU 32
milj, kr, Pripps skulle uppbära utdelnmgen i proportion till sitt aktieinnehav.
Enligt avtalet fick staten rätt att efter den 30 september 1971 påfordra inlösen
av Pripps återstående aktier, Pripps å sin sida kunde påfordra statens inlösen
av återstående aktier efter nämnda dag. Statens förvärv av aktierna i AB Kabi
godkändes av 1969 års riksdag (prop. 1969: 142, SU 1969: 169, rskr 1969: 382).
Kabi
har gjort sig känt bl. a, för sin tillverkning av penicillin och blodplasmaprodukter.
Intresseinriktningen har på senare år vidgats till att omfatta tillverkning av
kliniska reagens och kemisk-tekniska produkter. Till Kabi-gruppen hör, förutom
moderbolaget AB Kabi, även AB Recip och AB Grummebolagen. Recip marknadsför
läkemedel som tillverkas i produktionsanläggningar i Stockholm och Strängnäs. Grummebolagen,
vars verksamhet är förlagd till Ekerö, tillverkar kroppsvårdspreparat och andra
kemisk-tekniska produkter. Kabi har dotterbolag i en rad länder i Europa.
I
samband med Statsföretags bUdande fördes statens aktier i Kabi över till detta
företag. Under år 1970 har Kabi-gruppens försäljning ökat med 17 "/n.
Ökningen hänför sig främst till exporten men företaget har under perioden
kunnat öka även sin svenska marknadsandel. Omsättningsökning har kunnat
noteras för kliniska reagens som används vid diagnostiskt arbete. Denna
produktgrupps omsättning är relativt liten men Ökar på både hemma- och
exportmarknaden. Inom läkeme-ddsgrappen svarade penicillin för en stor
exportökning och en pro-
Prop.
1971:139 7
dukt,
Kabikina, som används för upplösning av blodproppar har fått ett marknadsmässigt
genombrott under perioden. Den kemisk-tekniska produktgruppen har haft en
mindre gynnsam utveckling med en försäljningsökning av endast 5 "/o
beroende på bl. a. lagerminskning inom detaljhandeln. Under innevarande år har
försäljningen av kemisktekniska produkter åter ökat.
Under
år 1970 har antalet anställda ökat från 932 till 1016. Samtliga kollektivanställda
inom Kabi har månadslön som en följd av löneförhandlingarna år 1969.
Resultatet för 15-månadersperioden efter statens övertagande av företaget, den
1 oktober 1969den 31 december 1970, har beräknats ha gett en vinst av 11,4
milj. kr. efter högsta taxe-ringsmässigt medgivna avskrivning. Trots en
betydande utbyggnad av forskningsverksamheten är, före dispositioner och
skatter, den del av rörelseresultat som hänför sig till år 1970 praktiskt taget
detsamma som för året dessförinnan.
Pripps
har i skrivelse den 15 september 1971 påkallat att de av Pripps ägda 112 000
aktierna i AB Kabi avtalsenligt inlöses av staten per den 1 oktober 1971.
Aktierna skall i enlighet med avtalet meUan Pripps och staten inlösas till ett
värde av 237: 50 kr. per aktie, vilket gör 26,6 milj. kr. Härtill skall läggas
utdelning som Pripps inte uppburit t. o. m. september 1971, vilken uppgår till
649 600 kr. Enligt avtalet skall dessutom ränta beräknas på dessa belopp fr. o.
m. den 1 oktober 1971 till dess betalning erläggs. Räntan skall motsvara
riksbankens diskonto den 1 oktober 1971 med tillägg av en procentenhet.
Betalning skall ske senast den 31 december 1971. Räntan torde komma att uppgå
till högst 443 000 kr.
Departementschefen
Staten
bör avtalsenligt inlösa återstoden av Pripps aktier i Kabi till överenskommet
pris, 26,6 milj, kr. Till detta belopp bör läggas dels den utdelning på Kabiaktierna
som Pripps är berättigat till, dels ränta på köpeskilling och utdelning räknat
från den 1 oktober 1971 till dess betalning sker, TiUägget uppgår tUl
sammanlagt högst 1,1 milj, kr. För förvärvet av aktierna beräknas alltså ett
investeringsanslag av 27,7 milj. kr. behöva anvisas.
Bildandet
av Apoteksbolaget AB, som svarar för detaljhandeln med läkemedel inom landet,
var ett led i en näringspolitisk satsning inom läkemedelsområdet. På samma sätt
bör man se statens förvärv av Apo-feksvarucentralen Vitrum Apotekare AB
(Vitrum), ACO och Kabi, Med egna produktions- och forskningsresurser har staten
möjligheter till insyn i branschen och kan därigenom bättre bedöma vilka
insatser
Prop. 1971:139 8
som
är önskvärda. Statens engagemang i läkemedelsindustrin möjliggör dessutom en
strukturrationalisering, vilket innebär en fördel bl. a. med hänsyn till
riskfördelning i samband med satsning på nya produkter.
Jag
ämnar under år 1972 återkomma med förslag om hur en lämplig samordning av den
statliga läkemedelsindustrin skall åstadkommas. Syftet med en sådan samordning
är bl. a, att bättre tillvarata de forsknings-, produktions- och
marknadsresurser som redan finns inom skilda statliga läkemedelsföretag, Kabi
är avsett att bilda kärnan i en framtida statlig läkemcdelskoncern, som även
kommer att omfatta Vitrums produktionsdel och delar av nuvarande ACO, Det
framstår nu som möjligt att överföra ACO och Vitrums produktionsdel från
Apoteksbolaget till den nya koncernen tidigare än vad som förutsågs vid Apoteksbolagets
bUdande (prop. 1970: 74 s. 95). En förutsättning härför är dock att viss
service som apoteken nu erhåller från ACO även i fortsättningen kan tillhandahållas
på ett tillfredsställande sätt.
En
överenskommelse har den 12 oktober 1971 träffats mellan Apoteksbolaget och Apotekarsodeteten
som gör det möjligt att avskilja Vitrums produktionsdel och ACO från
Apoteksbolaget före utgången av en tidigare avtalad tvåårsperiod omfattande
åren 1971 och 1972. Överenskommelsen har formen av en ändring av berörda
punkter i överenskommelsen den 17 september 1969 mellan staten och Apotekarsodeteten
om formerna för avlösning av dåvarande apotekssystem. Den träffade överenskommelsen
torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1. Efter
samråd med chefen för socialdepartementet förordar jag att Kungl, Maj:t
inhämtar riksdagens bemyndigande att för statens dd godkänna den i bUagan
redovisade överenskommelsen.
Den
nya läkemeddskoncernen avses ingå i Statsföretagsgruppen. Jag ämnar i samband
med förslag om samordning av den statliga läkemedelsindustrin återkomma tUl
frågan om Statsföretags förvärv av aktier och tillgångar i de berörda bolagen,
inklusive Kabi.
Svenska
utvecklingsaktiebolaget
På
grundval av de förslag som lagts fram i en departementspromemoria (Ds Fi 1968:
2) förordades i prop. 1968: 68 att ett särskilt utvecklingsbolag skulle bildas
för att tillvarata specifika samhälleliga intressen vid exploatering av
innovationer.
Ett
första väsentiigt skäl för att inrätta ett stadigt utvecklingsbolag var att för
samhället angelägna produkter, metoder och system skulle komma fram så snabbt
som möjUgt och få en från teknisk och kommersiell synpunkt tillfredsstäUande
utformning. Som exempel på områden, där samhället ansågs ha ett speciellt
ansvar och intresse i detta hänseende, angavs bl, a, medicinsk teknik, metoder
och system inom
Prop. 1971:139 9
undervisningen,
miljövårdsteknik, främjande av trafiksäkerhet och utveckling av administrativa
system och hjälpmedel.
Strävan
att effektivisera de företagsekonomiska förutsättningarna för stadiga företag
och affärsdrivande verk angavs som ett andra skäl för att bilda ett stadigt
utvecklingsbolag. I synnerhet betonades möjligheten av att etablera ett
samarbete med det enskilda näringslivet för att utveckla produkter av gemensamt
intresse.
Som
ett tredje skäl angavs, att man genom ett statligt utvecklingsbolag skulle
kunna skapa bättre förutsättningar för exploatering av innovationer gjorda av
anställda vid statUga myndigheter öch företag.
Ett fjärde skäl hänförde
sig till behovet av att skapa ytterligare en kanal för utveckling och exploatering
av innovationer speciellt inom mindre företag samt av enskilda uppfinnare och
forskare. Genom tillkomsten av ett nytt utvecklingsbolag, som skulle vara
fristående i förhållande till redan existerande intressegrupper i näringslivet
och som skulle konkurrera på lika villkor med övriga utvecklingsbolag, skulle
mindre företag, uppfinnare och forskare få flera valmöjligheter.
Föredragande
statsrådet ansåg att utvecklingsbolaget skulle komma att utgöra ett naturligt
led i en aktiv näringspolitik. Statens engagemang inom företagsfinansiering,
vissa stora basindustrier, energiförsörjning och forskning skulle härigenom
fullföljas med en starkare satsning på teknik och produktutveckling.
Utvecklingsbolaget skulle komma att bli ett komplement till den samtidigt
föreslagna styrelsen för teknisk utveckling liksom till den tidigare inrättade
Sveriges investeringsbank AB (Investeringsbanken).
Det
fanns enUgt föredraganden dessutom ytterligare ett skäl för bildandet av ett
statligt utvecklingsbolag. På lång sikt skulle avkastningen av forskning och
industriell utveckling komma att utgöra en väsentiig dd av förmögenhetsökningen
i landet. Eftersom en sådan utveckling, allmänt sett, i växande utsträckning
skulle förutsätta statligt stöd till forskning och innovationsverksamhet, borde
samhället få möjlighet att tillgodogöra sig en del av denna
förmögenhetstillväxt.
Enligt
föredraganden skulle utvecklingsbolagets deltagande i innovationsverksamheten
kunna ske på i princip två olika sätt. Det ena skulle innebära att bolaget för
en beställares räkning utför ett uppdrag mot ersättning på kommersiella
grunder. Uppdraget kunde mera konkret vara en specificerad forskningsuppgift,
ett utvecklingsarbete fram till ett definierat stadium, en utredning eller
en projektledningsuppgift.
Det
andra, och på sikt väsentligare, sättet för utvecklingsbolaget att medverka i
innovationsverksamhet, skulle vara att initiera och genomföra projekt med eget
kapital. Enligt föredragande statsrådets mening kunde det härvid, bl. a. i
syfte att bättre bestämma ett projekts marknadsförutsättningar, vara nödvändigt
för utvecklingsbolaget att under en viss tid självt medverka i tillverkning och
försäljning av en
It
Riksdagen 1971. 1 .laml. Nr 139
Prop. 1971:139 10
produkt.
Utvecklingsbolagets tillverknings- och försäljningsverksamhet borde dock inte
utvecklas därhän att bolaget förlorade sin ursprungliga karaktär. Strävan borde
vara att, efter en tid som kunde komma att variera från fall till fall,
avskilja tillverknings- och försäljningsverksamhet.
Utvecklingsbolaget
borde enligt föredraganden ha egna kvalificerade resurser för prospekteringsverksamhet,
för projektvärdering samt för styrning och ekonomisk uppföljning av utveckUngsarbetet
och av verksamheten i övrigt. Utvecklingsbolaget skulle också behöva ha tillgång
till vissa forsknings- och utvecklingsresurser. Dock betonades att bolagets
egna resurser därvidlag borde kunna begränsas under uppbyggnadsskedet.
Särskilt borde beaktas möjligheten att utnyttja resurser på annat håll.
Föredragande
statsrådet ansåg det vara nödvändigt att utvecklingsbolaget skulle arbeta
utifrån ett principiellt krav på tillfredsställande lönsamhet på lång sikt. Det
framhölls att den eftersträvade avkastningen på det egna kapitalet kunde
uppnås först på lång sikt. Under uppbyggnadsskedet skulle det inte vara
realistiskt att påräkna någon utdelning.
Föredraganden
förordade att under första verksamhetsåret 25 milj. kr. borde ställas till
utvecklingsbolagets förfogande genom anslag över statsbudgeten. Av dessa medel
borde 18 milj. kr. tillskjutas av staten genom tecknande av aktier till en
överkurs av 20 %. Övriga 7 milj. kr. borde vara ett aktieägartillskott avsett
att finansiera driften under de första åren innan verksamheten upparbetats till
att ge egna tillräckliga intäkter. För att vid växande omfattning av
verksamheten bevara önskad solvens hos bolaget kunde det bli nödvändigt att
bolagets ägare i framtiden tillsköt ytterligare medel genom aktieteckning.
Riksdagen
fattade beslut i enlighet med de riktlinjer som angivits i propositionen (SU
1968: 131, rskr 1968: 304).
Enligt
statsmakternas beslut (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381) överfördes
utvecklingsbolaget den 1 januari 1970 som dotterföretag till Statsföretag.
Chefen för industridepartementet framhöll att tillkomsten av Statsföretag
givetvis inte avsåg att rubba vad som tidigare kunde ha underställts riksdagen
i fråga om vissa bolags mål och uppgifter.
Utvecklingsbolaget
anförde i sitt yttrande över det betänkande, som låg till grand för prop. 1969:
121, att bolaget i betydande utsträckning kommit att samarbeta med enskilda
företag. Utvecklingsbolaget ansåg därför, att det i likhet med kreditinstituten
borde sortera direkt under Kungl. Maj:t och inte under ett statligt
förvaltningsbolag. Departementschefen ansåg inte att de skäl
utvecklingsbolaget anfört mot att ingå i den tilltänkta koncernen var
tillräckligt bärkraftiga för att motivera ett undantag.
Prop. 1971:139 11
Utvecklingsbolagets
verksamhet har sedan starten den 15 juli 1968 präglats av stark expansion. Vid
utgången av augusti månad 1971 hade totalt 602 produktidéer och övriga
utvecklingsförslag registrerats, av vilka 38 blivit föremål för
exploateringsavtal. Av de registrerade projektuppslagen kommer 300 från
enskilda personer och 170 från företag. Av antalet fortfarande aktuella
exploateringsavtal svarar enskilda personer och företag för 60 %, universitet
och högskolor för 8 % och statliga myndigheter, affärsverk och bolag för 16 %.
Resterande 16 % härrör från internt utvecklingsarbete inom utvecklingsbolaget
och dess dotterbolag.
Bolaget
har engagerat sig i ett tiotal dotterbolag och närstående företag. Dessutom
bedrivs ett betydande projektutvecklingsarbete i moderbolaget. Under den
hittillsvarande verksamhetsperioden har t. ex. utvecklingsbolaget investerat
3,1 milj. kr. inom sektorn medicinsk teknik, 6,3 milj. kr. i miljöteknik och
7,1 milj. kr. inom materialteknikområdet. Totalt sett hade bolaget vid
utgången av juli månad 1971 investerat ca 35 milj. kr. i olika projekt i
moderbolaget samt i dotterbolag och närstående företag. Andra intressenter hade
samtidigt i dessa projekt investerat ca 55 milj. kr. Sammantaget har alltså utvecklingsbolagets
verksamhet hittills medfört investeringar på ca 90 milj. kr.
Uppdragsverksamheten
inom moderbolaget har inte minst under det senaste verksamhetsåret fått en
betydande omfattning. Arbete har utförts bl. a. åt bUskatteutredningen i syfte
att utveckla teknisk utrustning för ett kilometerbeskattningssystem.
Bilregisterutredningen har sedan hösten 1969 anlitat utvecklingsbolaget för
utredning och utvärdering av nytt system med registreringsskyltar och årliga
kontrollmärken. Uppdrag har också utförts åt andra huvudmän, däribland ägaren.
Statsföretag.
Moderbolaget
hade i september 1971 54 anställda. Vid samma tidpunkt var 128 personer anställda
i dotterbolagen.
Det
ekonomiska resultatet av utvecklingsbolagets verksamhet har varit negativt
under de två första verksamhetsåren 1968/69 (17,5 månader) och 1970, Förlusten
före extraordinära intäkter och kostnader var för koncernen det första verksamhetsåret
ca 1,6 milj, kr, och det andra verksamhetsåret 7,8 milj, kr. För innevarande
verksamhetsår beräknas förlusten bli ca 4,5 milj, kr. Enligt en av företaget
preliminärt beräknad prognos kommer verksamheten att första gången ge
överskott år 1973, Investeringarna hittills har till stor del kunnat finansieras
med de medel som ställdes till bolagets förfogande vid bildandet. Under
innevarande år är kapitalbehovet ca 30 milj, kr, för finansiering av
investeringar och likviditetsmässigt driftsunderskott. Det sammanlagda
kapitalbehovet för åren 1972 och 1973 har preliminärt beräknats till
storleksordningen 2545 milj, kr.
Prop. 1971:139 12
En
utförlig redovisning av erfarenheterna från utvecklingsbolagets första tre
verksamhetsår och huvuddragen i den väntade utvecklingen för bolaget under de
närmast kommande åren torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga. 2
I
Statsföretags verksamhetsberättelse för år 1970 påpekas att utvecklingsbolaget
för år 1970 redovisar betydande förluster beroende på underskott hos egna
dotterbolag samt kostnader för nya projekt. Stränga krav på snabb lönsamhet
kommer enligt verksamhetsberättelsen att vara vägledande för
utvecklingsbolagets fortsatta verksamhet.
I
skrivelse den 22 oktober 1971 framhåller Statsföretag, att de ekonomiska
resurser som under de närmaste åren kan ställas till utvecklingsbolagets
förfogande är så begränsade att de inte medger ett uppfyllande av gällande
målsättning för utvecklingsbolaget. Statsföretag anser därför, om
utvecklingsbolagets målsättning och verksamhetsinriktning också
fortsättningsvis skall gälla, att frågan om vem som skall utöva statens
ägarfunktion bör omprövas och hemställer att företaget befrias från det direkta
ägaransvaret.
Departementschefen
Frågan
om det omedelbara ägaransvaret för utvecklingsbolaget bör bedömas i ljuset av
bolagets hittillsvarande verksamhet och dess avsedda framtida näringspolitiska
roll.
Bolagets
val av projekt och verksamhetsfält i övrigt får anses ligga väl i Unje med
intentionerna i den grundläggande, av riksdagen godkända propositionen. Jag
vill i detta sammanhang särskilt erinra om att föredragande statsrådet ansåg
samspelet mellan lagstiftning och teknisk utveckling vara en aspekt som utvecklingsbolaget
borde beakta vid inriktningen av sitt arbete. Bolaget har i flera fall
engagerat sig i projekt och uppdrag där tekniska möjligheter kopplats samman
med samhällets behov. Hit hör exempelvis arbetet med vissa miljömätnings-instrument,
kilometerbeskattningssystemet samt framtagandet av en ny typ av
bilregistreringsskyltar.
Det
stora intresse för samarbete med ett stadigt utveckUngsbolag som manifesterats
i mängden produkt- och idéuppslag från enskilda personer och företag, är
glädjande. Det är en bekräftelse på riktigheten i vissa av de bedömningar som
låg bakom utvecklingsbolagets tillkomst. Det synes vara angeläget att
utvecklingsbolaget befäster sin ställning som ett vitalt organ för utveckling
och exploatering av innovationer speciellt inom mindre och medelstora företag
samt av enskilda uppfinnare och forskare. Samarbete med kooperativa, kommunala
och privata intressenter bör också fortsättningsvis vara lika naturligt som
samarbete med statliga företag, myndigheter, verk och andra organ.
Med
hänsyn till utvecklingsbolagets givna förutsättningar och ar-
Prop.
1971:139 13
betsuppgiftcr
samt till verksamhetens inriktning kan enligt min mening det ekonomiska
resultatet i stort inte anses otillfredsställande. Lönsamhet torde inte kunna
påräknas förrän i genomsnitt tidigast fem år efter det att utvecklingsarbetet
på ett projekt påbörjats. Det måste således understrykas att vad som redovisas
som förlust till övervägande delen är kostnader vilka lagts ned i
utvecklingsarbete i moderbolaget och dotterbolag och närstående företag. Inte
heller de prognostiserade resultaten för de närmaste två verksamhetsåren
föranleder i detta läge någon omprövning av bolagets principiella
verksamhetsinriktning, såsom den angavs i prop. 1968: 68.
Utvecklingsbolagets
hittillsvarande verksamhet med en invägning av dess framtida planer får således
i stort sägas väl svara mot de mål och riktiinjer i övrigt vilka angavs i
propositionen. Ett statligt utvecklingsbolag kommer även framgent att vara ett
viktigt medel i näringspolitiken. En principiell omorientering av
utvecklingsbolagets arbetsuppgifter eller väsentlig reduktion av de ekonomiska
och personella resurserna skulle inte stå i samklang med dess näringspolitiska
uppgift. 1 huvudsak bör alltså företaget tills vidare drivas enligt gällande
riktlinjer och tillföras finansiella resurser i sådan omfattning att redan Inlett
arbete kan fortgå. En mer definitiv bedömning av verksamhetens ekonomiska förutsättningar
på sikt torde kunna göras tidigast om 3 4 år.
I
skrivelsen från Statsföretag framhålls emellertid att de ekonomiska resurser,
vilka under de närmaste åren kan ställas till utvecklingsbolagets förfogande
är så begränsade att de inte medger ett uppfyllande av gällande målsättning för
utvecklingsbolaget.
Jag delar Statsföretags
uppfattning att det omedelbara ägaransvaret för utvecklingsbolaget i detta läge
bör överföras till annan huvudman. Det är då mot bakgrund av framför allt
behovet av medel för bolagets verksamhet under de närmaste 34 åren
naturligt att ansvaret för utvecklingsbolaget ligger hos Kungl. Maj:t genom
industridepartementet. Detta understryks av bolagets utvecklingskaraktär som i
väsentlig grad jämställer utvecklingsbolaget med AB Atomenergi och styrelsen för
teknisk utveckling, vilka båda är organ som är direkt underställda Kungl. Maj:t.
Utvecklingsbolagets aktier bör sålunda den 1 januari 1972 föras över till
fonden för statens aktier.
Statsföretag
har i sin skrivelse pekat på att det även i ett läge där utvecklingsbolaget
övergår till annan ägare torde finnas behov av att på uppdragsbasis kunna
utnyttja utvecklingsbolagets resurser. Utvecklingsbolaget skulle t. ex. kunna
medverka vid teknisk-ekonomisk utvärdering av vissa projekt, i administrering
av utvecklingsprojekt och i övrigt biträda Statsföretag på sådana områden där
utvecklingsbolagets speciella inriktning och erfarenhet kan anses vara väl
lämpad och av värde. Jag finner det naturligt att utvecklingsbolaget och
Statsföretag
Prop. 1971:139 14
även
framgent drar nytta av varandras tjänster och möjligheter. I synnerhet bör
företagen undvika dubblering av resurser vilka kan samutnyttjas. Det ankommer
på parterna att finna de bästa formerna för sådant samarbete.
Som
jag nyss framhållit bör de riktiinjer för utvecklingsbolagets målsättning,
verksamhet och organisation vilka angavs i prop. 1968: 68 i sina huvuddrag
fortfarande. äga giltighet. Med hänsyn till vunna erfarenheter av verksamheten
kan dock vissa förtydliganden och preciseringar nu göras.
Allmänna
riktlinjer för utvecklingsbolagets projektval angavs i prop. 1968: 68. De bor
gälla även i fortsättningen. Samtidigt kan givetvis inte ett så vittomfattande
arbetsfält sägas utgöra en operationell målsättning för verksamheten. Det
ankommer på styrelsen att inom den vida ramen fortlöpande göra nödvändiga
prioriteringar och omdisponeringar av verksamheten.
Jag viU betona en aspekt i
detta sammanhang. Ett lönsamhetssyftande företag, statUgt eUer privat, måste i
ett eller annat avseende besitta en "exklusiv" kapacitet eller
inriktning för att hävda sig och expandera. För ett utvecklingsbolag torde
härvid kännedom om marknadens långsiktiga utveckling i allmänhet och behovets
förändring i synnerhet vara av särskild betydelse. Enligt min mening bör
utvecklingsbolagets "exklusivitet" i inte oväsentlig grad grundas på
god kännedom om behovets karaktär och utveckling inom den samhälleliga sektorn
i allmänhet, Ä ena sidan bör utvecklingsbolaget medverka till att
statsmakternas, statiiga myndigheters och statliga företags behov på olika
samhälleliga områden kopplas samman med de tekniska möjligheter och begränsningar
som finns. Ä andra sidan bör utvecklingsbolaget med sin kännedom om modern
tekniks potential aktivt söka medverka till att efterfrågan på tekniskt
utvecklingsbar, och från samhällets synpunkt önskvärd, utrustning tillskapas.
Det samspel meUan teknisk utveckling och samhällsbehov i vid mening som i den
hittillsvarande verksamheten tagit sig uttryck exempelvis i arbetet inom
miljövårdsteknikområdet och med en ny typ av bUregistreringsskylt bör således
utgöra en väsentiig riktpunkt för utvecklingsbolagets kommande verksamhet.
I
prop. 1968: 68 framhölls att bolaget bl. a. skulle komma att bli ett komplement
till styrelsen för teknisk utveckling. Statens engagemang på forskningsområdet
skulle fullgöras genom en starkare satsning på teknik och produktutveckling. En
intim och systematisk samverkan och kontakt mellan de båda organen är, inom
ramen för gällande riktlinjer, inte bara naturlig utan nödvändig.
Utvecklingsbolagets
deltagande i innovationsverksamhet bör kunna ske på i princip två olika sätt.
Det första innebär att bolaget för en beställares räkning utför ett uppdrag mof
ersättning på kommersiella
Prop.
1971:139 15
grunder,
det andra att bolaget initierar och genomför projekt med eget kapital. Av de
totala personeUa resurserna i moderbolaget engageras f. n. 1520 "/o inom
uppdragssektorn. Det antas att denna andel kommer att stiga.
Jag
anser att viss uppdragsverksamhet utgör ett värdefullt komplement till arbetet
inom den egna sektorn. Det ger bl, a, en möjlighet att tidsmässigt bättre
utnyttja de anställda i företaget. Likaså kan ett uppdrag komma att medföra att
utvecklingsbolaget i ett senare skede självt eller i samarbete med andra
intressenter utvecklar och marknads-introducerar ett projekt som har samband
med det urspmngliga uppdraget. Utvecklingsbolagets primära uppgift bör dock
också i fortsättningen vara att initiera och genomföra utvecklingsprojekt med
eget kapital.
Uppdrag
av den karaktär som tidigare exemplifierats bör emellertid inte bara kunna
utföras utan också aktivt sökas under förutsättning att full täckning för
direkta och indirekta kostnader kan erhållas samt att uppdraget innehåller ett
icke obetydligt moment av teknisk eller administrativ utveckling. Det ankommer
på utvecklingsbolagets styrelse att avgöra i vilken utsträckning
uppdragsverksamhet skall bedrivas.
Det
framhölls i prop, 1968: 68 som angeläget att utvecklingsbolagets tillverknings-
och försäljningsverksamhet inte utvecklades därhän att bolaget kom att förlora
sin ursprungUga karaktär. Utvecklingsbolagets strävan borde vara att avskilja
tillverknings- och försäljningsverksamheten. Hur lång tid som skulle krävas
innan så kunde ske, ansågs kunna variera från fall tiU fall beroende på hur
snabbt projektet "mognade ut".
Jag
vill understryka att den grundläggande målsättningen att bibehålla företagets
utvecklingskaraktär givetvis inte får tolkas så att bolaget skulle vara
förhindrat att välja det ekonomiskt mest gynnsamma försäljningstiUfället. Det
ankommer således på utvecklingsbolagets styrelse att ange tidpunkt och villkor
för avyttrandet. Utgångspunkt vid värderingen av försäljningsobjektet bör i
princip vara en bedömning av dess avkastningsförmåga. Försäljningsprisets
slutgiltiga fastställande och formen för ersättning bör i övrigt på sedvanligt
sätt lämnas till förhandlingsparterna att avgöra. Köpare av projektet eller
företaget bör kunna vara sådan statlig, kommunal, kooperativ, enskild eller annan
intressent som uppfyller de villkor utvecklingsbolaget ställer i det specifika
fallet.
Utvecklingsbolaget
skall enligt prop, 1968:68 arbeta utifrån ett principiellt krav på lönsamhet på
lång sikt. Avkastning på det egna kapitalet kan påräknas först sedan uppbyggnadsskedet
avslutats. Det antogs också vara nödvändigt att bolagets ägare senare skulle
tillskjuta ytterligare medel genom aktieteckning för att vid växande omfattning
Prop. 1971:139 16
av
verksamheten kunna bevara önskad solvens hos företaget. 1 bilaga 2 till detta
protokoll redogörs för utvecklingsbolagets resultatutveckling, kapitalbehov och
finansieringskällor.
UtveckUngsbolaget
bör även framgent arbeta utifrån kravet på lönsamhet. Resultatet efter
nödvändiga avskrivningar och andra avsättningar bör således på sikt vara
positivt. Det bör samtidigt understrykas att varje utvecklingsbolag, ett
statligt likaväl som ett privat, som befinner sig i början av sin verksamhet,
som uteslutande engagerat sig i nya projekt och som arbetar inom en begränsad
ekonomisk ram, utsätter sig för en betydande ekonomisk risk.
Utvecklingsbolaget
bör ges möjlighet att arbeta vidare med de projekt och andra verksamheter som
företaget engagerat sig i. Som jag framhållit, torde det tidigast om 34 år
vara möjligt att bedöma verksamhetens ekonomiska förutsättningar på sikt och
ta ställning till frågan om en principiell omprövning av företagets mål och
verksamhet. Jag bar i denna bedömning fäst stor vikt vid att lönsamhet på ett
projekt, som utvecklingsbolaget redan år 1968 hävdade, i genomsnitt kan förväntas
först efter fem års utvecklings- och exploateringsarbete. Likaså har det varit
betydelsefullt för min inställning att företagets verkställande ledning
bedömer att lönsamhet för koncernen bör kunna uppnås under verksamhetsåret
1973.
En
substansvärdering av utvecklingsbolaget torde, ä ena sidan, visa att
aktiekapitalet vid utgången av år 1971 är intakt, men att reserver då i stort
sett saknas. Det ursprungliga aktieägarbidraget på 7 milj. kr., ett
koncernbidrag på 3,5 milj. kr. och ca 3,0 milj. kr. av reservfonden kan vid den
tidpunkten antas vara ianspråktagna. A andra sidan måste beaktas att betydande
investeringar i dotterbolag härvid inte har avskrivits eller blivit föremål
för reserveringar. En välgrundad avkastningsvärdering har inte heller kunnat
göras. I detta läge, där en värdering av utvecklingsbolaget i sedvanlig
ordning blir mycket osäker, bör en rimlig värderingsprincip kunna anses vara att
Statsföretag som vederlag för aktierna i utvecklingsbolaget erhåller ett belopp
som motsvarar de av Statsföretag utbetalda aktieägartillskotten. Aktierna i utvecklingsbolaget
bör således överföras till fonden för statens aktier mot att Statsföretag av
statsmedel erhåller dels 3,0 milj. kr. motsvarande gjord nyemission, dels 3,5
milj. kr. för utbetalt koncernbidrag, dvs. sammantaget 6,5 milj. kr. vilket bör
utgöra full ersättning för aktierna. Det kapitalbehov för koncernens följdinvesteringar
i redan initierad verksamhet som kvarstår sedan samtliga kända
finansieringsmöjligheter avräknats är 3,2 milj. kr. för verksamhetsperioden
19711973. Företaget har bedömt att det för samma tidsperiod kan komma att
föreligga ett investeringsbehov i nya, tillkommande projekt på 18,6 milj. kr.
Totalt skulle således utvecklingsbolaget för verksamheten fram t, o. m. år 1973
behöva tiUföras ytteriigare 21,8 milj. kr. För år 1974
Prop. 1971:139 17
torde
enligl företagets egen bedömning ett icke täckt finansieringsbehov i nu
pågående engagemang på ca 5 milj. kr. uppkomma.
Enligt
min mening bör utvecklingsbolagets nuvarande engagemang i moderbolag,
dotterbolag och närstående företag utgöra den huvudsakliga basen för det
fortsatta arbetet. Jag vill erinra om att föredragande statsrådet i prop.
1968: 68 betonade att bolaget borde koncentrera sin verksamhet till ett mindre
urval projekt. I synnerhet borde det kravet gälla under uppbyggnadsskedet. För
att möjliggöra en begränsad nyinvestering och samtidigt säkerställa
tillfredsställande solvcns hos företaget torde utvecklingsbolaget behöva
tillföras 1015 milj. kr. i nytt riskkapital. Jag anser i detta läge att
utvecklingsbolaget i aktieägartill-skolt bör erhålla 12 milj. kr.
Dessa
medel bör tillskjutas genom tecknande av aktier till en överkurs av 50
"/o. Skillnaden mellan denna överkurs och aktiernas nominella värde
tillförs bolagets reservfond. Aktiekapitalet kommer således härefter att uppgå
till 25,5 milj. kr. och reservfonden till 7,5 milj. kr. Staten bör vidare
teckna garanti för ett lån om 12 milj. kr. för avlyft av en kredit till
utvecklingsbolaget från nuvarande ägaren. Statsföretag. Finansieringsbehov
därutöver bör av utvecklingsbolagets ägare och kreditgivare bedömas från fall
till fall i sedvanlig ordning.
Sveriges
centrala restaurangaktiebolag
De
allmänna restaurangbolagen Stockholmsdistriktets allmänna restaurangaktiebolag
(SARA), Västsveriges allmänna restaurangaktiebolag (VARA), Skånes allmänna
restaurangaktiebolag (SKAR), Bergslagens allmänna restaurangbolag (Bara) och
Östra Sveriges allmänna restaurangaktiebolag (ÖSARA) bildades resp. år 1915,
1921 och 1922. De ägdes till år 1945 av landets dåvarande systembolag och drevs
under kontrollstyrelsens överinseende. Nämnda är förvärvades aktiemajoriteten i
dessa restaurangbolag av det i enlighet med statsmakternas beslut (prop. 1945:
199, BeU 1945:36, rskr 1945:231) bildade Sveriges centrala
restaurangaktiebolag.
Syftet
med bildandet av en i huvudsak statsägd restaurangkonccrn var att tillförsäkra
det allmänna ett avgörande inflytande över de allmänna restaurangbolagen
samtidigt som verksamheten erhöll en fast och enhetlig ledning. Vidare
eliminerades olägenheterna med kontroll-styrelsens dubbelställning som på en
gång direktivgivandc och kontrollerande organ.
Sedan
den 1 oktober 1938 har särskilda författningsbestämmelser gällt för de allmänna
restaurangbolagen. Nu gällande bestämmelsei' är intagna i rusdrycksförsäljningsförordningen
(1954: 521). Enligt förordningen skall rätt till utskänkning överlåtas på ett
för ändamålet bildat aktiebolag, som godkänts av Kungl. Maj:t
(restaurangbolag).
Prop.
1971:139 18
när
det av särskUda skäl finns påkallat till främjande av nykterhet och ordning.
Sådant godkännande lämnas för viss tid, högst fyra år. Såsom i förordningen
angivet restaurangbolag godkänns endast bolag som genom bestämmelse i
bolagsordningen eller på annat betryggande sätt berett staten övervägande
inflytande i bolagets ledning och som förbundit sig att driva sin
restaurangrörelse genom dotterbolag. Restaurangbolaget skall därutöver vid
verksamhetens bedrivande vara underkastat den särskilda kontroll från statens
sida som Kungl. Maj:t bestämmer.
Enligt förordningen kan
endast svenska staten eller, efter Kungl. Maj:ts tillstånd, svensk medborgare
eller svenskt aktiebolag vara aktieägare i Sveriges centrala
restaurangaktiebolag. I dotterbolagen till restaurangbolaget får aktier,
förutom av moderbolaget, endast ägas av svensk medborgare, som erhållit
tillstånd därtUl av länsstyrelsen i det län där dotterbolagets styrelse har
sitt säte.
I förordningen ges också
vissa regler för dispositionen av restaurangkoncernens årsvinster. Kungl. Maj:t
kan medge att viss del av årsvinsten, efter avsättning till reservfond,
används för avsättning till andra fonder, för avskrivningar, överföring till
pensionsstiftelse, för inlösen av preferensaktier eller för annat ändamål.
Återstoden av årsvinsten skall, efter utdelning till aktieägarna, insättas på
statsverkets checkräkning i riksbanken. Vidare föreskrivs i förordningen att
bolaget inte i någon form får bereda aktieägare ekonomisk fördel utöver
utdelning på aktie eller låta ersättningen tUl styrelseledamot eller avlöningen
till någon i bolagets tjänst anställd person utgå i förhållande till storleken
av omsättningen på rusdrycker.
I avtal mellan staten och
Sveriges centrala restaurangaktiebolag har Kungl. Maj:t för tiden t. o. m. den
31 december 1972 godkänt bolaget som sådant restaurangbolag som avses i msdrycksförsäljningsförord-ningen.
I avtalet ges vissa föreskrifter för bolaget bl. a. rörande ms-drycksutskänkningen
och i vissa ekonomiska frågor.
Enligt bolagsordningen för
restaurangbolaget skall aktierna i bolaget vara dels stamaktier till ett belopp
av 50 000 kr., dels preferensaktier till ett belopp av högst 14 950 000 kr.
Stamaktierna ägs av tio personer, som därtUl erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd.
Preferensaktierna som uppgår tUl ett bdopp av 4 950 000 kr. ägs sedan den 1 janunari
1970 av Statsföretag. Utdelning på stamaktierna har genom beslut av riksdagen (prop.
1965: 123, BeU 1965: 35, rskr 1965: 292) maximerats till 6 1/2 o/.
Bolagets styrelse består
av åtta ledamöter och fyra suppleanter för dem. Kungl. Maj:t utser fyra
ledamöter i styrelsen, däribland ordförande och vice ordförande, samt två
suppleanter. Övriga styrelseledamöter och suppleanter utses vid ordinarie
bolagsstämma, varvid stamaktieägarna har det avgörande inflytandet.
För
granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper
Prop.
1971:139 19
skall
utses fem revisorer jämte lika många suppleanter för dem. Kungl. Maj:t utser en
revisor och en suppleant, vilka båda skall vara auktoriserade revisorer.
Ordinarie bolagsstämma utser en revisor och en suppleant, medan fullmäktige i
riksgäldskontoret utser övriga tre revisorer och tre suppleanter.
Restaurangkoncernen
bedrev vid utgången av år 1970 restaurangrörelse på 161 ställen. Av
restaurangerna bedrevs 54 i kombination med hotell. Under år 1970 uppgick
försäljningsintäkterna vid de fem rörelsedrivande dotterbolagen sammantaget tUl
ca 360 milj. kr. Koncernens resultat har de senaste två åren och särskilt
under innevarande års konjunktursvacka inom hotell- och restaurangbranschen
kraftigt försämrats. Resultaträkningen för restaurangkoncernen för år 1970
utvisade ett överskott av endast 6,2 milj. kr. före avskrivningar. Efter planmässiga
avskrivningar men före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter
redovisades ett underskott av 8,8 milj. kr. Underskottet efter planmässiga
avskrivningar beräknas bli större för år 1971. Antalet anställda i
restaurangkoncernen utgjorde 6 900 år 1970.
Statsföretag
AB har i skrivelse den 23 juni 1971 framhållit att det beträffande
restaurangbolaget föreligger ett flertal detaljföreskrifter i msdrycksförsäljningsförordningen,
i avtalet med svenska staten och i bolagsordningen, vilka reglerar bolagets
verksamhet och kraftigt beskär huvudaktieägarens (Statsföretag)
handlingsmöjligheter. Genom ett flertal av föreskrifterna åläggs bolaget
uppgifter av nykterhetspolitisk natur. Enligt Statsföretags bedömning kan det
starkt ifrågasättas om dessa föreskrifter är tidsenliga. De hämmar
Statsföretags möjligheter att påverka restaurangbolagets utveckling och strakturering.
Detta anser Statsföretag vara särskilt allvarligt eftersom förutsättningarna
inom hotell- och restaurangbranschen nödvändiggör stor uppmärksamhet i fråga om
åtgärder för att trygga den ekonomiska utvecklingen.
Statsföretag
hemställer att Kungl. Maj:t vidtar åtgärder för att undanröja eller i vart
fall modifiera nämnda föreskrifter. Bolaget anser vidare att systemet med
preferens- och stamaktier bör slopas och stamaktieägarnas aktier inlösas samt
att Kungl. Maj:ts rätt att utse fyra styrelseledamöter i restaurangbolaget,
däribland ordförande och vice ordförande, bör upphöra. Samtiiga
styrelseledamöter anses sålunda böra väljas av bolagsstämman.
I
yttrande över Statsföretags skrivelse framhåller alkoholpolitiska utredningen
att den enligt sina direktiv skall göra en förutsättningslös översyn av vår
alkohol- och nykterhetspolitik. Utredningen räknar med att kunna slutföra sitt
arbete tidigast i slutet av år 1972. Utredningen framhåller att frågan om
restaurangbolaget har klara alkoholpolitiska inslag. Den tillhör de frågor som
utredningen ännu inte behandlat, varför utredningen inte anser sig ha möjlighet
att nu ta ställning till de i Statsföretags skrivelse framförda förslagen.
Prop.
1971:139 20
Sveriges
centrala reslaurangaktiebolag anför i yttrande över Statsföretags skrivelse
bl. a. följande. Restaurangbranschen upplever just nu liksom stora delar av
näringslivet i övrigt ett starkt krav på sådan cf-fektivisering av produktion
och försäljning att företagen kan överleva även i det hårdnande kostnadsklimat
och den kärva marknad vi nu har. Restaurangbolaget har här lika stora
svårigheter att bemästra som övriga företag i branschen.
Beträffande
frågan om det sätt på vilket statens representanter i restaurangbolagets
styrelse skall utses framhåller bolaget; alt det så länge restaurangbolagens
verksamhet är förankrad i rusdrycksförsälj-ningsförordningen synes principiellt
riktigt att staten tillförsäkras ett avgörande inflytande över bolagets ledning
genom att vissa styrelseledamöter utses av Kungl. Maj :t.
Restaurangbolaget
anför vidare att det ter sig naturligt att fortfarande lägga vissa
nykterhetspolitiska aspekter på verksamheten. På företagsledningsnivå inom de
olika restaurangbolagen har saken bedömts sä, att det i en sä känslig och av
samhällelig reglering beroende bransch som restaurangnäringen måste vara av
värde för statsmakterna och myndigheter att till viss del kunna basera
nykterhetspolitiska bedömningar och därav betingade åtgärder på erfarenheter
från en verksamhet i vilken man har full insyn och vilken man kan styra genom styrelserepresentation.
I
anslutning till Statsföretags ifrågasättande av vissa föreskrifters tidsenUghet
framhåller även restaurangbolaget, att-vissa av bestämmelserna hänför sig till
förhållanden som knappast längre är aktuella. Det torde sålunda inte finnas
någon anledning att längre behälla föreskrifter om utdelningsbegränsning,
inleverans av överskott till statsverket och förbud mot fondemission.
Beträffande avsättningar tiU fonder, avskrivningar och överföringar till
pensionsstiftelse etc. föreligger redan erforderliga medgivanden från Kungl.
Maj:t.
Departementschefen
De
allmänna restaurangaktiebolagcns verksamhet utgör en dd av den i vårt land förda
alkohol- och nykterhetspolitiken. Detta kommer till uttryck i att särskilda
författningsbestämmelser, intagna i rus-drycksförsäljningsförordningen, gäller
för dessa bolag. Innebörden av bestämmelserna har kortfattat återgivits i det
föregående. Med stöd av bestämmelserna har ett avtal träffats mellan staten och
Sveriges centrala restaurangaktiebolag rörande vissa skyldigheter för bolaget.
I bolagsordningen för bolaget har intagits regler som syftar till att tillförsäkra
staten ett avgörande inflytande på bolagets ledning. Flera av de regler som i
dag gäller för restaurangbolagets verksamhet anser både Statsföretag och
restaurangbolaget vara föråldrade och inte längre behöv-
Prop. 1971:139 21
liga.
Jag vill med anledning härav erinra om att alkoholpolitiska utredningen, som
tillsattes år 1965, har till uppgift att närmare granska effekten av de år
1954 vidtagna reformåtgärderna på alkohol- och nyk-lerhetspolitikens område
samt lägga fram förslag till utformning av denna politik och därav betingade
författningsändringar som den finner lämpliga. Utredningen kommer därvid bl. a.
att behandla de förfaltnings-regler som gäller för restaurangbolaget. I
avvaktan härpå är jag inte nu beredd att gå in på frågor som innebär ändringar
av de regler som i nykterhetspolitiskt hänseende gäller för restaurangbolagets
verksamhet.
Det
ekonomiska utfallet av verksamheten år 1970 vid de allmänna restaurangbolagen
visade efter planmässiga avskrivningar ett underskott på nära 9 milj. kr.
Föreliggande prognoser tyder på ett ännu sämre resultat under innevarande år.
Även om den negativa resultatutvecklingen väsentligen sammanhänger med en
allmän konjunktursvacka för hotell- och restaurangbranschen, är det angeläget
att så effektiva ål-gärder som möjligt för restaurangkoncernens del snarast
vidtas för att vända resultatutvecklingen till det bättre. Det ankommer på
Statsföretag, som sedan den 1 januari 1970 innehar 99 "/o av aktierna i
restaurangbolaget, att verka för att lämpliga åtgärder kommer till utförande.
Det synes med anledning härav lämpligt att Stalsföreiag bereds inflytande på
restaurangbolagets ledning.
Enligt
bolagsordningen för restaurangbolaget tillsätts hälften av dess styrelse av Kungl.
Maj:t. och den,andra hälften av bolagsstämman. Röstvärdet för stamaktierna vid
val av styrelse är emellertid sådant att det är stamaktieägarna som har det
avgörande inflytandet. Statsföretag med sitt innehav av 99 % av aktierna i
restaurangbolaget tillsätter på grund av röstvärdet för dessa aktier inte någon
av styrelseplalserna. Jag anser att detta förhållande bör ändras på sådant sätt
att Statsföretag får tillsätta fyra av styrelsens ledamöter. Övriga fyra
ledamöter, inkl. ordförande och vice ordförande, bör liksom hittills tillsättas
av Kungl. Maj:t för att i enlighet med rusdrycksförsäljningsförordningens bestämmelser
ge staten övervägande inflytande på bolagets ledning. Detta innebär att de
regler i bolagsordningen som ger stamaktieägarna röstövervikt vid styrelseval
måste ändras. Härigenom skulle stamaktie-. ägarna mista sin väsentligaste
uppgift, nämligen att utse styrelseledamöter. Enligt min mening fyller
systemet med av Kungl. Maj:t utsedda slamaktieägare i ett sådant läge knappast
någon uppgift. Staten bör därför utnyttja sin rätt att lösa in stamaktierna i
enlighet med det avtal som i denna fråga finns mellan staten och
stamaktieägarna. Sedan staten förvärvat stamaktierna bör de överlåtas till
Statsföretag.
Det
bör ankomma på Kungl. Maj:t att godkänna de ändringar i bolagsordningen för
restaurangbolaget som i sammanhanget behövs. Vidare bör den ändringen göras
att styrelseledamöterna i fortsättningen utses för ett år i taget och inte för
två år som f. n. gäller enligt bolagsordningen.
Prop.
1971:139 22
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
1.
till Lån till Norrbottens
järnverk AB på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 under
fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 130 000 000 kr.,
2.
till Förvärv av aktier i AB Kabi
på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1971/72 under fonden för
statens aktier anvisa ett jnvesteringsanslag av 27 700 000 kr.,
3.
bemyndiga Kungl. Maj:t att
godkänna den mellan Apoteksbolaget AB och Apotekarsodeteten träffade
överenskommelsen om formerna för avlösning av nuvarande apotekssystem,
4.
till Förvärv och teckning av
aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72 under fonden för statens aktier anvisa ett
investeringsanslag av 18 500 000 kr,
5. bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa garanti
för lån till Svenska utvecklingsaktiebolaget intill ett belopp av
12 000 000 kr. jämte ränta,
6.
bemyndiga Kungl. Maj:t att
inlösa stamaktierna i Sveriges centrala restaurangaktiebolag samt överlåta dem till
Statsföretag AB samt
7.
bemyndiga Kungl. Maj:t godkänna
ändringar i bolagsordningen för Sveriges centrala restaurangaktiebolag i
enlighet med vad jag förordat i det föregående.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:139 23
Bilaga
1
Överenskommelse
mellan staten och Apotekarsodeteten om viss ändring av överenskommelsen den 17
september 1969.
Under
förutsättning av godkännande å ena sidan av Kungl. Maj:t och riksdagen samt å
den andra av Apotekarsocietetens fullmäktige har innevarande dag träffats
följande överenskommelse.
Punkterna
E.l och E.2 i överenskommelsen den 17 september 1969 mellan staten och Apotekarsodeteten
om formerna för avlösning av nuvarande apotekssystem skall ha följande ändrade
lydelse.
E.l
Under en minimitid av två år räknat från den 1 januari 1971 skall
apoteksbolaget i form av särskilda dotterbolag bedriva den verksamhet som
utövas av Vitrum och den som nu utövas genom apotekarsocietetens tekniska
huvudavdelning och distriktslaboratorierna (ACO). Därest så visar sig lämpligt
och möjligt må dock apoteksbolaget före minimitidens utgång, dock tidigast per
den 1 januari 1972, direkt eller indirekt till Statsföretag AB överlåta Vitrums
produktionsdel och ACO.
E.2
Stiftelsen skall vara representerad i apoteksbolagets styrelse genom 1/3 av
det totala antalet styrelseledamöter, dock minst två personer. Så länge Vitrum
och ACO är dotterbolag till apoteksbolaget skall apoteksbolagets styrelse
tillse att såväl staten som stiftelsen är representerade i styrelserna för
dotterbolagen. Om Vitrum och ACO av-skUjes från apoteksbolaget före den 1
januari 1973 garanterar staten att stiftelsen minst intill nämnda dag är
representerad i styrelserna för Vitrum och ACO.
Stockholm
den 12 oktober 1971.
för
Apoteksbolaget AB för Apotekarsodeteten för Apotekarsocietetens Stiftelse
för främjande av farmacins utveckling m m
Prop. 1971:139 24
Bilaga
2
Svenska
utvécklingsaktiebölaget
Svenska
utvecklingsaktiebolaget (utvecklingsbolaget) bildades vid konstituerande
bolagsstämma den 15 juli 1968. Räknat från denna tidpunkt och fram till och
med augusti månad år 1971 har 602 inkomna produktidéer och andra uppslag
registrerats. Av dessa har 38 projekt resulterat i exploateringsavtal.
Inom
området medicinsk teknik har utvecklingsbolaget engagerat sig i projekt främst
avseende den arbetsintensiva delen av sjuk- och hälsovården. Genom avtal i
januari år 1969 övertog utvecklingsbolaget t. ex. arbetet med vidareutveckling
och exploatering av en apparat för tvättning av sängbundna patienter.
Tillämpningsområden kan dock förutses också utanför vårdsektorn. I april 1969
träffades samarbetsavtal med förenade fabriksverken och under medverkan av medicinsk
expertis har prototyper tillverkats och provats på ett antal sjukhus med gott resultat.
Tillverkning och marknadsföring förbereds.
En
ergonometriskt anpassad stödstol för vissa tröttande arbetsställningar har
utvecklats och prototyper tillverkats. En mobil kompakt respiratorkonstruktion
förvärvades under år 1969 och har vidareutvecklats. Ett antal exemplar av
respiratorn har levererats och serietillverkning är påbörjad.
Utvecklingsarbete med viss medicinsk reglerat-rustning pågår med bl. a. utprovning
vid Södersjukhuset.
1
dotterföretaget Anatom AB utvecklas, tillverkas och marknadsförs produkter för
odontologiska och medicinskt-tekniska ändamål. Verksamheten hittills har
främst resulterat i ett komplett utrustningssystem för tandvård uppbyggt med
tillämpning av moderna metoder för ar-betsstudier och arbetsfysiologi, det s.
k. Anatom-systemet.
Under
den hittillsvarande verksamhetsperioden har UtveckUngsbolaget investerat ca 3
milj. kr. inom sektorn medicinsk teknik motsvarande ca ] 2 o/o av företagets
totala utvecklingsinvesteringar.
Vad
avser metoder och system inom undervisningen har utvecklingsbolaget
tillsammans med utbildningsförlaget tagit fram ett kurspaket för undervisning i
riskerna vid användning av alkohol, narkotika och tobak. Utvecklingsbolaget har
härvid svarat för och lett utvecklingsarbetet i vilket också deltagit en
expertgrupp med representanter från bl. a. skolöverstyrelsen och
socialstyrelsen. Kurspaketet är f. n. under distribution på marknaden genom
utbildningsförlagets försorg.
Totalt
har ca 1 milj. kr. fördelat på tre projekt hittills investerats inom denna
sektor.
Inom
miljövårdssektorn har sju projekt nått fram till exploaterings-stadiet.
Delegationen
för statlig industrietablering och utvecklingsbolaget tillsatte i början av år
1969 en arbetsgrupp för att utreda frågan om organisation och etablerande av
anläggningar för konvertering och destruktion av kemiskt avfall. Som ett
resultat av detta arbete bildades, vid halvårsskiftet 1969, Svensk avfallskonvertering
AB (SAKAB). Utvecklingsbolaget svarar för 50 "/o av aktiekapitalet samt
svenska kommunförbundet, kooperativa förbundet och Alfa Laval AB för vardera
Prop. 1971:139 25
1/6.
Enligt bolagsordningen skall SAKAB utveckla metoder, konstruktioner och system
för omhändertagande, nyttiggörande och destruktion av avfallsprodukter; i
första hand s. k. kemiskt industriavfall samt projektera, uppföra och driva
anläggningar för sådant ändamål och idka därmed förenlig verksamhet. I
stockholmsområdet har SAKAB inriktat sin verksamhet på konvertering och
destruktion av olje- och lösningsmcddsavfall. Samlingsstationer har vidare
etablerats i Malmö, Gävle och Norrköping. Under år 1970 omhändertogs genom
företaget mer än 40 000 ton industriavfall.
Vid
sidan av denna produktiva verksamhet har SAKAB i betydande undsättning anlitats
för utredningar och rådgivning till statliga och kommunala myndigheter samt
industrier. Vid utgången av år 1970 uppgick de totala kostnaderna för bolaget
till ca 9,5 milj. kr., varav ca 6 milj. kr. var investeringar. Det ekonomiska
resultatet har varit negativt. Utvecklingsbolaget har vid utgången av juli
månad år 1971 investerat ca 3,3 milj. kr. i SAKAB:s verksamhet.
Ett
andra projekt inom denna sektor är utvecklingen och exploateringen av vissa
mät- och reglerutrustningar avseende såväl markvård som vatten- och luftvård.
Verksamheten startade med vissa instrument som tagits fram av AB
Vattenbyggnadsbyrån. Ett särskilt bolag, HB TeUusond, bildades år 1970 av
utvecklingsbolaget och Vattenbyggnadsbyrån där vardera intressenten svarar för
50 % av tillskjutna medel. De instrument som hittills utvecklats är speciellt inriktade
mot analys av avloppsreningsprocesser. Förutom att instrumenten bidrar till
kontroll, reglering och optimering av driften vid reningsverken ger de underlag
och praktisk erfarenhet för utformning av framtida verk. Naturvårdsverket, som
kontinuerligt har hållits underrättat om den pågående utvecklingen av mätapparaturen
och dess möjligheter, har härigenom fått underlag för beslut att utfärda
föreskrifter beträffande kontroll av reningsverkens funktioner. Dessa nya
normer beräknas träda i kraft vid årsskiftet 1971/72.
Ett
tredje projekt är utvecklandet av en utrustning för separation av fiberartiklar
vid papperstillverkning. Apparaten, som skulle kunna få en betydande
miljövårdande effekt, har testats i fullskaleförsök. Hittillsvarande erfarenheter
visar att beräknad kapacitet och verkningsgrad uppnås.
Till
miljövärdsseklorn räknas även det arbete som utvecklingsbolaget i samarbete
med andra intressenter och med stöd från styrelsen för teknisk utveckling lagt
ned på utveckling av vissa batterier för elfordon. Totala programmet omfattar
såväl vidareutveckling av blybatterier som nyulveckling av s. k. mctalluftbalterier.
En prototyp har tagils fram och omfattande långtidsprov genomförts.
Forskningsarbetet bedrivs delvis vid tekniska högskolan i Stockholm. Den
sammanlagda investeringen är ca 10 milj. kr., varav utvecklingsbolaget svarat
för 2 milj. kr. Totalt har 6,3 milj. kr. investerats i miljöteknik, varav ca 6
milj. kr. faller på de fyra nämnda projekten.
Inom
sektorn materialteknik har hittills betydande investeringar gjorts i dt projekt
utveckling och exploatering av viss högtrycks-och pressteknik. Ett belagt
dotterbolag AB Carbox har bildats och en anläggning för försök och
produktion har uppförts i Ystad. Investeringarna i detta projekt kommer enligt
planerna att bli betydande under de närmaste åren. Huvudprodukten beräknas bli
marknads-introducerad inom några år. Carbox har dock under senare delen av år
Prop.
1971:139 26
1971 påbörjat marknadsföring av vissa sekundära utvecklingsresultat
inom presstekniken.
Totalt har hittills 7,1 milj. kr. investerats i två
projekt inom denna sektor.
Arbclet inom sektorn administrativa system och hjälpmedel
kan i första hand sägas ske inom ramen för utvecklingsbolagets samarbete med Saab-Scania
AB och Standard Radio & Telefon AB. Under hösten 1970 träffades en
överenskommelse mellan dessa tre parter om bildandet av Stansaab Elektronik AB,
varvid utvecklingsbolaget förvärvade en tredjedel av aktiekapitalet. Stansaab,
vars verksamhet började den 1 januari 1971, skall inom dataområdet producera
system bl. a. för sjukvård, utbildning och trafikreglering. Ett datasystem för
intensivvård har t. ex. levererats till karolinska sjukhuset och exportorder på
ett liknande system har erhållits. Realtidssystem för lufttrafikkon-troll är
under leverans till såväl svenska som utländska myndigheter. Stansaab, som
övertog den verksamhet som dittills bedrivits av Standard Radios datasektion i
Barkarby, har f. n. ca 800 personer anställda.
Totalt har utvecklingsbolaget investerat 10,8 milj. kr.
inom denna sektor av vilket belopp 9,4 milj. kr. hänför sig till engagemanget i
Stansaab.
4,0 milj.
kr. har vidare investerats i projekt inom transport- och
kommunikationsmedelssektorn samt 2,3 milj. kr. i projekt av allmän kommersiell
karaktär. Först nyligen har trafiksäkerhetsområdet blivit föremål för egentliga
projektinvesteringar.
Totalt sett hade utvecklingsbolaget vid utgången av juli
månad 1971 investerat ca 35 milj. kr. i olika projekt i moderbolaget samt i
dotterbolag och närstående företag. Andra intressenter hade samtidigt i dessa
projekt investerat ca 55 milj. kr. Sammantaget har alltså utvecklingsbolagets
verksamhet hittills medfört investeringar på ca 90 milj. kr. En sammanställning
av dessa uppgifter återfinns i bilaga 2:1.
Projektinflödet till bolaget har varit tidsmässigt
konstant. Vid utgången av augusti månad 1971 hade således totalt 602
projektuppslag registrerats. Av dessa kom 545 uppslag från utomstående och 57
uppslag hade genererats internt i bolaget. Antalet uppslag under förstudier,
värdering och beredning är f. n. ca 50.
Av antalet
fortfarande aktuella exploateringsavtal svarar enskilda personer och företag
för 60 %, universitet och högskolor för 8 % och statliga myndigheter,
affärsverk och bolag för 16 %. Resterande 16 % härrör från internt
utvecklingsarbete inom utvecklingsbolaget och dess dotterbolag. Endast ett
projekt har registrerats från enskild person anställd vid statlig myndighet
eller statligt företag.
Uppdragsverksamheten för moderbolaget har, inte minst
under det senaste verksamhetsåret, fått en betydande omfattning. Av de totala
personella resurserna i moderbolaget engageras f. n. ungefär 1520 % inom
uppdragssektorn. Det kan förväntas att denna andel kommer att stiga.
Bilskatteutredningen
uppdrog i mars månad 1969 åt utvecklingsbolaget att utreda de tekniska och
administrativa möjUgheterna att åstadkomma ett effektivt kilometerbeskattningssystem.
Slutresultatet av detta utredningsarbete, inkl. beskrivningar över det tänkta
systemet, överlämnades till uppdragsgivaren i början av år 1970.
Ett genomförande av kilometerbeskattning kräver att
registrerande
Prop.
1971:139 27
och stämplande mätarutiustning finns installerad pä
aktuella fordon vid tidpunkten för lagstiftningens ikraftträdande. För att
förbereda detta har utvecklingsbolaget, tillsammans med en privat intressent
och delvis på egen risk, startat ett konstruktions- och utvecklingsarbete avseende
sådan mätarutrustning. I april 1971 träffades ett avtal mellan UtveckUngsbolaget
och kilomcterskattenämnden, som övertagit ärendet från bilskatteutredningen, om
framtagande och marknadsförande av stämplande kilometerräknare.
Utvecklingsbolaget har avtalat med den privata intressenten om tillverkning. Funktionslester
pågår med framtagna prototyper. Likaså har utrustningen introducerats hos bl.
a. biltillverkare.
Bilregisterutredningen begärde i september 1969 att få
anlita utvecklingsbolaget för utredning och utvärdering av system med registreringsskyltar
och ärliga kontrollmärken. Dessa skulle användas vid planerad omläggning till
centralt bilregister. Vid slutet av år 1969 träffades en överenskommelse som
innebar att utvecklingsbolaget skulle genomföra en första utredningsfas
avseende material, art och färg på registreringsskyltarna. Sedan
delutredningen redovisats i mars 1970 fick utvecklingsbolaget utredningens
uppdrag att studera och förprojektcra en produktionsanläggning för framtagning
av registreringsskyltar.
Efter nämndens förfrågan hos ett flertal företag träffades
i april 1971 ett avtal med utvecklingsbolaget om tillverkning och leverans av
sådana skyltar. Leveransen omfattar ca 6 mUj. skyltar i samband med
registeromläggningen och leverans påbörjas april 1972.
Justitiedepartementet ocli valtekniska utredningen uppdrog
i april 1970 åt utvecklingsbolaget att för statens räkning hos en svensk tillverkare
upphandla valboxar avsedda att användas vid allmänna val. Utvecklingsbolagets
uppgift, omfattar även kontroll av systemet ur teknisk synpunkt samt
Övervakning av tillverkning och leverans. Valboxen skall användas fr. o. m.
1973 års allmänna val och finnas framtagen i ett antal om 35 000 st. under
våren 1973.
Uppdrag har också utförts åt andra huvudmän inkl. åt
ägaren. Statsföretag AB, mot debitering.
Utvecklingsbolagets prospekteringsverksamhet har varit
betydande. En stor mängd kontakter med departement, offentliga myndigheter och
verk samt med högskolor och universitet har tagits. Direkt eller indirekt har
detta ackvisitionsarbete givit till resultat att vissa avtal om uppdrag eller
projektutveckling slutits.
Det framhölls i propositionen, att det kunde komma att
visa .sig nödvändigt för utvecklingsbolaget att under viss tid självt medverka
i tillverkning och försäljning av en produkt, vilket i förekommande fall
lämpligen kunde ske genom dotterbolag och bolag som ägdes gemensamt med andra företag.
Enligt den praxis som utvecklat sig har, i inte obetydlig omfattning, också
själva utvecklingsarbetet förlagts till sådant dotterföretag eller närstående
företag. Som framgått av den hittillsvarande redogörelsen har flertalet
projekt ännu inte nått marknads-föringsstadiet. Endast ett fåtal
utvecklingsprojekt har avyttrats till annan intressent. I berörda bolag
samarbetar utvecklingsbolaget med statiiga, kommunala, kooperativa och privata
intressenter. I tre företag AB Carbox, Humanteknik AB och Skandinaviska
El-integrations Service AB äger utvecklingsbolaget 100 '/o av aktiekapitalet.
Flertalet av dotterbolagens styrelser har tjänstemannakaraktär.
Moderbolaget hade i september 1971 54 anställda, varav 36
hand-
Prop. 1971: 139 28
läggare.
Vid samma tidpunkt var 128 personer anställda i dotterbolagen och 843 i
närstående företag, dvs sammantaget 1 025 anställda. Vid utgången av åren 1969
och 1970 hade moderbolaget resp. 27 och 8 anställda.
Moderbolaget
är administrerat på fyra avdelningar stabsfunktion, projektberedning,
projektadministration samt ekonomi och allmän administration. Av den
handläggande personalen är f. n. 22 personer anställda inom avdelningen för
projektadministration, 7 personer inom projektberedning, 4 personer inom
ekonomi och allmän administration symt slutligen 3 personer i stabsfunktion.
Antalet personer, vilka arbetar med projektadministration har under det
senaste året i det när-mustc fördubblats medan antalet personer inom
avdelningen för projektberedning har minskat. Av den handläggande personalen
är mer än 70 % tekniker eller personer med naturvetenskaplig utbildning.
Moderbolaget
har f. n. ingen egen personal för forskning och utveckling. Sådant arbete
utförs vid behov genom uppdrag till högskolor, forskningsinstitutioner,
konsulter eller enskilda företag. När så är möjligt utnyttjas resurser hos
dotterbolagen.
Resultatutvecklingen
för koncernen dvs. med hänsyn till verksamhetens utfall i moderbolaget samt
del i resultatet vid dotterföretag och närstående företag har för de två
första verksamhetsåren 1968/69 (17,5 månader) och 1970 varit negativ. Förlusten
före extraordinära intäkter och kostnader var för det första verksamhetsåret
1,6 milj. kr. och för det andra verksamhetsåret, som också är det sista för
vilket bokslut föreligger, 7,8 milj. kr. Genom ägarbidrag samt vissa andra
extraordinära intäkter reducerades förlusten år 1970 till 5,9 milj. kr. Av
förlusten år 1970 hänför sig 1,7 mUj. kr. till SAKAB och 0,8 milj. kr. till Crownair
Swedish Ltd. AB det senare företaget som bedriver viss charter- och
taxiflygverksamhet är det enda företaget i koncernen av handels- och
serviceföretagskaraktär.
Utvecklingskostnader vilka
hänför sig till aktuella projekt, främst i moderbolaget, har aktiverats, dvs.
inte kostnadsbokförts. På resp. projekt förs och aktiveras alla direkta
kostnader med omkostnadspålägg (125 %) fram till den tidpunkt projektet
försäljs eller kan börja exploateras på marknaden. Dock har, å andra sidan, vid
årsboksluten ställts en reserv på balansräkningens passivsida motsvarande 50 %
av vid bokslutstillfället aktiverade projektkostnader. Nedlagda projekt avskrivs
i sin helhet vid beslutstillfället. Projekt vilka gått in i exploa-tcringsfas
avskrivs med 20 % per år. Investeringar i utvecklingsarbeten vid dotterbolag
har i vissa fall aktiverats till 100 %, dvs. har inte i någon del avskrivits
eller blivit föremål för reserveringar vid bokslutet.
Resultatet
före extraordinära poster (men efter av- och nedskrivningar) för innevarande
verksamhetsår har av företaget budgeterats till ./. 4,3 milj. kr. Med hänsyn
till beslutat ägarbidrag om 1,8 milj. kr. antas nettoförlusten för detta år
bli ca 2,5 milj. kr.
Här angiven
resultatutveckling innefattar inga nya projekt. Med en begränsad investering i
nya engagemang skulle nettoresultatet för år 1971 enligt företagets bedömning
endast bli obetydligt sämre, ./. 2,8 milj. kr.
För år 1972 har företaget
preliminärt beräknat att resultatet efter av- och nedskrivningar skulle, med
nuvarande engagemang, visa på en relativt obetydlig förlust medan verksamheten
för år 1973 skulle ge
Prop. 1971:139 29
ett
överskott på ca 4 milj. kr. Inräknas också nya engagemang skulle resultatet för
år 1972 1 stället bli ./. 1,4 milj. kr. Vinsten år 1973 skulle inte väsentligen
påverkas.
Kapitalbehovet
för koncernen har för verksamheten fram till och med år 1970 varit 18,5 milj.
kr. Av detta belopp hänför sig 18 milj. kr. till investeringar i projekt inom
moderbolag, dotterföretag och närstående företag samt till täckande av
förluster i dotterbolag och närstående företag. Resterande 0,5 milj. kr.
motsvarar driflundcrskoll i moderbolaget.
Kapitalbehovet
för koncernen för innevarande verksamhetsår har av företaget budgeterats till
29 milj. kr. Driftunderskottet har härvid beräknats till 1,7 milj. kr., varför
kapitalbehovet för investeringar uppgår till 27,3 milj. kr.
För
åren 1972 och 1973 skulle enligt företagets bedömning med nuvarande engagemang
kapitalbehovet preliminärt kunna uppskattas till ca 17,3 resp. 8 milj. kr.
Dessa båda verksamhetsår förväntas ge ett likviditetsmässigt bidrag från
driften på resp. 4,5 och 12,5 milj. kr.
Finansieringen
för koncernen av här angivna kapitalbehov har för verksamheten fram t. o. m.
1970 helt skett genom utnyttjande av egna disponibla medel. Som tidigare
angivits tilldelades bolaget från staten 25 milj. kr., varav 18 milj. kr. i
aktiekapital och 7 milj. kr. i aktieägar-bidrag. Under år 1970 nytecknades
aktiekapital om 3 milj. kr. Sammantaget har således utvecklingsbolaget under
de två första verksamhetsåren tilldelats 28 milj. kr. Vid utgången av år 1970
hade 18,5 milj. kr. därav tagits i anspråk, varför ca 9,5 milj. kr. kvarstod
vid ingången av år 1971.
Kapitalbehovet
för innevarande verksamhetsår om 29,0 milj. kr. föreslås bli täckt genom ett
utgående koncernbidrag om 3,5 milj. kr., genom utnyttjande av egna disponibla
medel om 5 milj. kr. samt genom lån från ägaren om 12 milj. kr. och från
övriga kreditinstitut om 8,5 milj. kr.
Kapitalbehovet
år 1972 om 17,3 milj. kr. beräknar företaget preliminärt kan täckas dels genom
det förväntade bidraget från driften på 4,5 milj. kr. samt genom utnyttjande av
viss del, 2,1 milj. kr., av resterande disponibla medel, dels genom ett lån
från utomstående kreditinstitut på 3 milj. kr. Då kvarstår ett inte täckt
kapitalbehov av ca 8 milj. kr. Kapitalbehovet för år 1973 förväntas helt kunna
bli täckt genom likviditetsmässigt överskott från driften.
Här
angivna kapitalbehov innefattar emellertid inga nya projekt. Med engagemang i
nya projekt i begränsad omfattning skulle kapitalbehovet för innevarande
verksamhetsår i stort sett bli detsamma (-|- 0,6 milj. kr.). För år 1972 skulle
detta, enligt företagets bedömning, uppgå till 22,3 milj. kr. (i stället för
17,3 milj. kr.) samt för år 1973 till 21,0 milj. kr. (i stället för 8 milj.
kr.).
En
sammanställning av kapitalbehovs- och finansieringsanalys för koncernen
återfinns i bilaga 2: 2.
Prop.
1971:139 30
Bilaga
2: 1
Avtalsbundna
projekt fördelade på olika områden per 31.7,1971
Område
Antal
Totala egna
Främmande
ä
projekt
investeringar
investeringar
Medicinsk
teknik
5
3 113tkr
1 550 tkr
Undervisning
3
1005
113
Miljöteknik
7
6 282
9 662
MaterialhushåUning
2
7119
1 700
Transport,
kommunikation
4
4 046
300
Trafiksäkerhet
1
--
_________
Administrativa
sy.stem (bl. a. för
irafikregl.
o sjukvård)
5
10 835
40 332
Allm.
kommersiella
11
2 259
850
'38
34 659 tkr
54 507 tkr
Av
dessa 38 projekt var den 1.9.1971 6 st. avvecklade.
Bilaga
2: 2
Kapitalbehovs-
och finansieringsanalys för koncernen för redan initierad verksamhet (milj.
kr.)
1969/
Budget
Prd. 1
prognos
1970
1971
1972
J973
Kapitalbehov
Investeringar
(inkl. förluster i dotterbolag
och
närstående företag)
18,0
27,3
16,8
7,0
Driftunderskott
i moderbolag
0,5
1,7
__
__
Återbetalning
av lån
0,5
1.0
Summa
kapitalbehov
18,5
29,0
17,3
8,0
Finansiering
Tillskott
från driften
4,5
12,5
Egna,
likvida medel
18,5
5,0
2,1
Ägarbidrag
3,5
Lånefinansiering
ägaren
12,0
övriga kreditinstitut
8,5
3,0
Summa överenskommen
och intäckt
finansiering
18.5
29,0
9.6
12,5
Kvarstår
icke-finansierat
./.7,7
-t-4,5
Prop.
1971:139 31
Innehållsförteckning
Sid.
Statsföretag
AB .............................................. 2
Norrbottens
järnverk AB .................................... ... 4
AB
Kabi ........................................................... 6
Svenska
utvecklingsaktiebolaget............................. 8
Sveriges
centrala restaurangaktiebolag ............... 17
Hemställan
....................................................... .. 22
Bilaga
1 ........................................................ .. 23
Bilaga
2 .......................................................... .. 24
Bilaga
2:1.......................................................... .. 30
Bilaga
2:2 ........................................................ 30
MARCUS BOKTR, STHLM 1971 7I049J
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
25 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (25)
25 kopplingar i 15 dokument.
- Bet. 1976/77:KU44 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 1972 i texten
- Bet. 1975:NU19 Näringsutskottets betänkande med anledning av motioner om statliga företag s. 13 i texten
- Prop. 1974:170 Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 s. 85 i texten
- Prop. 1973:85 Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73 s. 53 i texten
- Prop. 1972:1 Statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1972/73 i texten