Kungl. Maj:ts proposition om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m.m.
1971 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:156, Kungl. Maj:ts proposition om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m.m.
Dokumentets text
Kungl. Majrts proposition nr 156 år 1971 Prop. 1971:156
Nr 156
Kungl.
Mai:ts proposition om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m. m.; given
Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Kungl,
Maj:t vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas
avlåtande till riksdagen föredraganden hemsfäUt,
Under
Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
CAMILLA
ODHNOFF
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen läggs fram förslag om kraftigt höjda bostadstiUägg för
barnfamiljer, särskilt familjer med många bam och familjer med höga
boendekostnader,
I
fråga om de statliga bostadstUläggen föreslås att den nuvarande uppbyggnaden
med grandbelopp och bostadsanknutna tiUäggsbelopp ersätts av ett enhetligt inkomstprövat
stöd med 75 kr. i månaden för varje barn, oberoende av bostadsstandard. Det
innebär en förenkling av systemet och ger samtidigt ett förstärkt stöd främst tUl
familjer med låga inkomster och många barn.
Vidare
föreslås en kraftig förstärkning av de statsbidragsberättigande kommunala
bostadstilläggen. Den andel av hyran över 400 kr, i månaden som kompenseras
genom tUläggen föreslås höjd från 40 % till 80 %, Det betyder en fördubbling av
stödet för de famUjer som nu har kommunala bostadstUlägg enligt statsbidragsnormema.
Dessutom föreslås en uppräkning av de övre hyresgränserna för
statsbidragsberättigande kommunala bostadstUlägg, De nya övre hyresgränserna föreslås
bli 650 kr,/mån, för famUjer med ett eUer två barn, 800 kr,/mån, för familjer
med tre eller fyra bam och 925 kr,/mån, för familjer med fem eUer flera barn.
För famUjer med hyror som går upp tiU de nya gränserna innebär förslaget mer
än en fördubbling av det kommunala tiU-lägg som nu utgår enligt
statsbidragsreglerna.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 156
Prop. 1971:156 2
Förbättringarna
föreslås träda i kraft den 1 april 1972, Kostnadsökningen beräknas till ca 300
milj, kr, för helt år. Denna kostnadsökning bör i sin helhet falla på staten.
Kommunerna kompenseras för sina kostnader dels genom en höjning av
statsbidraget för de kommunala bostadstiUäggen från 50 till 60 %, dels genom en
höjning av statsbidragen till kommunernas kostnader för driften av daghem och
fritidshem. Statsbidraget för daghem höjs från 2 800 kr, till 4 000 kr. per
plats och för fritidshem från 1 500 kr. till 2 000 kr. per plats.
Utredningsarbetet
beträffande ett bostadssocialt stöd till låginkomsttagare utan barn bedrivs
med sikte på att det skall finnas möjligheter att införa ett sådant stöd under
år 1973. Preliminärt beräknas ett sådant stöd kosta i runt tal 100 milj. kr.
Prop. 1971:156 3
Utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Närvarande:
statsministem PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Statsrådet
Odhnoff anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga
om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. och anfÖr,
Gällande
bestämmelser m. m.
Bostadstillägg
till barnfamiljer infördes den 1 januari 1969 efter beslut av 1968 års riksdag.
Gällande bestämmelser finns i kungörelsen (1968: 425) om statiiga
bostadstillägg till barnfamiljer (ändrad senast 1971: 120) och kungörelsen
(1968: 426) om statsbidrag tiU kommunala bostadstillägg till barnfamiljer
(ändrad 1969: 583), Tillämpningsföreskrifter meddelas av bostadsstyrelsen.
Bostadstillägg
utgår tiU familj med barn under 16 år som helt eUer delvis försörjs inom
familjen. Som föratsättning för rätt tUl tillägg gäller att familjen är bosatt
i Sverige,
Det StatUga
bostadstillägget består dels av ett grundbelopp som utgår oberoende av
bostadsvillkor, dels av bostadsanknutna tilläggsbelopp. Grundbeloppet utgår
med 60 kr. i månaden för familjer med ett barn. Beloppet ökar med 20 kr. i
månaden för varje tUlkommande barn. Familjer med ett barn får endast
grundbeloppet. Till familjer med två eller flera barn kan ytterligare stöd utgå
beroende på bostadens storlek och utrustning.
För
högsta belopp tiUämpas en trångboddhetsnorm som innebär att bostaden skall vara
minst så stor att antalet boende per rum, köket oräknat, är högst två personer.
Större bostad än fyra rum och kök krävs dock inte. Utgångspunkten för
uppbyggnaden av de statliga bostadstilläggen är att beloppet ökas med 60 kr, i
månaden för varje ram utöver det första upp till det ramsantal som följer av
trångboddhetsnormen. Vid tillämpning av utrymmesnormen medräknas inte ram som
är uthyrt. Som uthyrning räknas all upplåtelse av ram till andra än släktingar.
Prop.
1971:156 4
Uppbyggnaden
av det statliga bostadstillägget (före inkomstprövning) visas i följande
sammanställning som avser tvåförälderfamiljer där barnen är under 16 år.
Bostads viUkor
Antal barn under 16 år
1
2 3 4
5
Mänadsbelopp i kr.
Ej
särskilda villkor
60
80 100 120
140
2 rum
och kök
60
140 160 180
200
3 rum
och kök
60
140 220 240
260
4 rum
och kök el. större
60
140 220 240
320
När
det gäller utrustningsviUkoren krävs för att en familj med två barn skall få
det högre bostadstiUägget att familjen har egen bostad, som är försedd med
vatten- och avloppsledningar samt har tiUgång till badrum eller duschrum i det
hus där bostaden är inrymd. För familj med tre eller flera barn krävs för högre
bostadstUlägg än grundbeloppet att familjen har egen bostad som är försedd med
vatten- och avloppsledningar. För högsta bostadstiUägg krävs därutöver att
familjen har tillgång till badram eller duschrum i det hus där bostaden är
inrymd.
En
sammanfattning av det nuvarande statUga bostadstilläggets års-belopp (före
inkomstprövning) visas i följande tablå.
Antal
boende och antal
Antal barn under 16
år
rum
(köket oräknat)
1
2
3
4
5
a) Antal
boende per
rum är mer än två
personer och familjen disponerar ett rum
720
960
1200
1440
1 680
två rum
720
960
1 920
2 160
2 400
tre rum
720
960
1920
2 160
3 120
b) Antal boende per rum är högst två personer eller
familjen disponerar minst fyra rum
720
1680
2 640
2 880
3 840
Inkomstprövningen
för bostadstiU'ägg sker på grandval av familjeförsörjarens beskattningsbara
inkomst tUl statlig inkomstskatt enligt den taxering, varom uppgift är tillgänglig
vid beslutstiUfäUet, Avgörande för bidragsrätten under år 1972 är således
normalt inkomsten under år 1970 som faststäUs vid 1971 års taxering. Om
inkomsten senare minskat väsentiigt kan hänsyn tas till den aktueUa inkomsten.
Enligt bostadsstyrelsens anvisningar avses därvid en minskning med minst en
tredjedel, I fråga om makar läggs deras sammanlagda beskattningsbara inkomst
Prop.
1971:156 5
till grund för beräkningen av bostadstilläggets storlek,
om de ej lever åtskilda.
Enligt de regler som gäUer för bidragsgivningen under år
1972 utgår oreducerat bostadstillägg om familjeförsörjarens beskattningsbara
inkomst ej överstiger 10 000 kr. Överstiger inkomsten detta belopp reduceras
bostadstillägget på sätt som framgår av följande tablå.
Statligt beskatt- Motsvarande årsinkomst Bidraget reduceras
ningsbar inkomst ------------------------- med följande andel av
för gift vars för
ensam- den beskattningsbara
make saknar stående
med inkomsten i resp,
inkomst, ca barn, ca inkomstskikt
10 10016 000 kr, 20 00026 000 kr 23 00029 000 kr 12 %
16 10020 000 » 26 00030 000 » 29 00033 000 » 18 %
2010024 000» 30 00035 000» 33 00038 000» 24%
24100 » 35 000 » 38 000 »
30%
För familjer där båda makarna har förvärvsarbete kan den
angivna beskattningsbara inkomsten motsvaras av en faktisk årsinkomst upp till
samma belopp som här angetts för ensamstående med barn. Detta gäller enUgt de
skatteregler som var i kraft t, o, m, inkomståret 1970, På grund av
eftersläpningen vid inkomstprövningen av bostadstiUäggen får de nya
skatteregler som gäller fr, o, m, den 1 januari 1971 betydelse för
bostadstilläggen först år 1973, Vid inkomstprövningen tas även hänsyn tiU
eventuell förmögenhet.
Bostadstillägg beviljas för högst ett kalenderår i sänder
och utgår fr, o, m, kvartalet närmast efter det kvartal då rätt tiU sådant tUfägg
uppkommit. Beträffande ändring i bostadstilläggets belopp gäller en
garantiregel som innebär att bostadstillägg aldrig får minskas av den anledningen
att antalet barn under sexton år i familjen har ökat, vilket annars skuUe kunna
ske på grund av bostadsvillkoren. Den som uppbär bostadstillägg har
upplysningsplikt angående inträffad omständighet som har betydelse för rätt till
bostadstillägg.
Ansökan om bostadstillägg görs hos det kommunala organ som
handhar bidragen (förmedlingsorganet) enligt formulär som faststäUs av
bostadsstyrelsen. När förmedlingsorganet erhållit ansökan skall det pröva
ärendet och därvid låta besiktiga bostaden om det är nödvändigt.
Utbetalning av bostadstillägget görs månadsvis av
förmedlingsorganet. Rätt att uppbära bostadstUlägg tillkommer
familjeförsörjaren, I fråga om makar tillkommer rätten makarna gemensamt.
Utbetalningen av bostadstillägget sker till den som sålunda har rätt att
uppbära bostadstiUägget, Beträffande makar går utbetalningen till den av
makarna som anges av dem. Om båda makarna så önskar utbetalas tillägget till
hyresvärden eller i fråga om egnahem till kreditgivaren under förutsättning
att hyresvärden resp. kreditgivaren samtycker till detta. Undantags-
!* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 156
Prop.
1971:156 6
vis
om det föreligger särskilda skäl kan länsbostadsnämnden eller, efter
nämndens bemyndigande, förmedlingsorganet besluta att bostadstillägget i StäUet
skall utbetalas till barnavårdsman eller annan lämplig person att användas tiU
familjens bästa.
Beträffande
statsbidrag till kommunala bostadstillägg till barnfamiljer gäller följande.
Statsbidrag
utgår tUl kommun som utger bostadstillägg till barnfamiljer med höga
bostadskostnader. För att statsbidrag skall lämnas gäller i likhet med
reglerna för det statliga bostadstillägget att bostadstiUägg utgår tUl
familjer med barn under 16 år som helt eller delvis försörjs inom familjen, Däratöver
gäller emellertid att hänsyn skall tas även till barn över 16 år, som åtnjuter
förlängt barnbidrag enligt förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag
eller studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet (1964: 402), under
förutsättning att familjen uppbar kommunalt bostadstiUägg då barnet fyllde 16
år. Bostadstillägg kan utgå t, o, m, det kalenderår under vilket barnet fyller
19 år, oavsett om tiUfäUigt uppehåll skett i studierna. Denna regel är avsedd
att hindra en alltför kännbar minskning av förmånerna när barnet fyller 16 år.
Förutsättning
för statsbidragsberättigande kommunalt bostadstUlägg är att familjen har egen
bostad (hyrd, ägd eller med bostadsrätt), att bostaden är försedd med vatten-
och avloppsledningar och att familjen har tillgång till badrum eller duschram i
det hus där bostaden är inrymd. Vidare får antalet boende per rum, köket
oräknat, vara högst två personer om bostaden är mindre än fyra ram och kök.
Sålunda uppstäUs här samma standardkrav som gäller för högsta statliga tillägg.
I vissa fall kan under en skälig övergångstid kommunalt bostadstillägg enligt
reglerna om statsbidrag utgå även om nyssnämnda krav på bostadens storlek inte
är uppfyllda.
Statsbidrag
utgår för kommunala bostadstUlägg avseende barnfamiljs bostadskostnad, som med
minst 25 kr. överstiger 400 kr. i månaden. Vid beräkningen av statsbidraget
beaktas inte sådan del av bostadskostnaden som överstiger vissa hyresgränser.
Den andel som berättigar tiU statsbidrag utgör 40 % av hyran som ligger inom
dessa intervall eller avrundat 10 kr. i månaden för varje 25-tal kr. av
hyresbelopp mellan dessa gränser. Statsbidraget utgår med hälften av
kostnaderna för bostadstillägget.
Gränserna
för de kommunala bostadstillägg som ger rätt till statsbidrag med 50 % av
kommunens kostnad framgår av följande tabell.
Beträffande
inkomstprövningen gäller samma regler som för de statliga bostadstiUäggen, Vid
reducering av bostadstiUäggen med hänsyn till inkomsten skall de statliga och
kommunala bostadstilläggen läggas samman och det statliga bostadstiUägget
reduceras i första hand.
Prop. 1971:
156
7
Antal barn
Bostadskostnad per män.
Kommunalt tillägg per mån.
1 2 3 4 5 eller flera
400525 kr. 400525 » 400625 » 400625 » 400725 »
10 50 kr. 10 50 » 10 90 » 10 90 » 10130»
Vid beräkningen av bostadskostnadens storlek skall
kommunen följa de anvisningar som bostadsstyrelsen meddelar.
Beträffande bl, a, förmedlingsorgan, beräkning av bostadstiUäggets
storlek, rätt att uppbära bostadstillägg, beräkning av antalet ram och antalet
boende per rum, begynnelsetid för utgivande av bostadstiUägg, gUtighetstid för
beviljandet av bostadstillägg, inträffad omständighet som föranleder ändring
av bidragsbeloppets storlek, ansökningsförfarande, ärendets prövning,
utbetalning av bostadstillägg och betalningsmottagare gäller samma regler som
för statliga bostadstillägg. Om del av lägenheten är uthyrd skall
bostadskostnaden minskas med hänsyn härtill.
Statsbidrag till kommunala bostadstiUägg utgår för
kalenderår i efterskott. Förskott kan dock utbetalas månadsvis till kommunen.
Samtliga kommuner hade den 1 januari 1971 infört kommunala
bostadstiUägg, av vilka flertalet följde statsbidragsnormerna. Några kommuner
hade i vissa avseenden gått utöver statsbidragsnormema. Avvikelserna gäller
sänkt nedre hyresgräns för vissa familjetyper (Storstockholm, Göteborg,
Norrköping), höjd övre hyresgräns (Storstockholm, Norrköping) och höjd
procentsats (Storstockholm, Göteborg, Norrköping, Lund), Malmö och Lund har särskUda
påbyggnader där bidraget anges i relationstal mellan årsinkomsten och hyran,
MeUan december 1969 och december 1970 ökade antalet famUjer
med bostadstillägg från ca 422 000 tiU ca 452 000 som framgår av följande
tablå.
December 1969 December
1970
Antal
familjer
421 900
451 700
Därav
med
endast statligt tillägg
281 200
253 400
statligt och kommunalt tillägg
122 500
174 300
endast kommunalt tillägg
18 200
24 000
Andelen familjer med kommunalt tUlägg var 33 % år 1969 och
44 % år 1970, Omkring 30 % av familjerna med kommunalt bostadstillägg hade
sådant tillägg enligt förmånligare regler än som gäller för statsbidrag.
För de familjer som i december 1970 hade bostadstillägg
var fördelningen efter barnantal följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Antal barn
Antal
familjer
1
2 3 4 5
eller flera
147 300
194 000
80 900
21 700
7 800
451 700
32
43
18
5
2
100
Antalet barn för vilka bostadstillägg utgick var ca 900
000, dvs. omkring h'älften av alla barn under 16 år.
I fråga om familjer med två eller flera barn är som nämnts
bostads-tUläggets belopp beroende av bostadens storlek och utrustning.
Fördelningen på resp. tilläggstyp för familjer med två
eller flera barn framgår av följande tablå, som också avser förhållandena i december
1970.
Samtliga
Därav med grundbelopp
mellan-tillägg
högsta tillägg
Antal flerbarnsfamiljer med statligt bostacjstillägg
Därav
med
2 barn
3 »
4 »
5 eller
flera barn
292 100
185 100
78 100
21 100
7 800
12 200
11000 £00
200 200
11 000
7 300 2 000 1 700
268 900
174 100
70 000
18 900
5 900
Endast ca 23 000 familjer med två eUer flera barn hade
alltså lägre belopp än högsta tillägg. 92 % av flerbarnsfamiljerna med statiigt
bostadstUlägg hade en bostadsstandard som medgav högsta tiUägg. Motsvarande
siffra för maj 1969 var ca 27 000 familjer, dvs. 10 % av flerbarnsfamiljerna
med statligt bostadstillägg.
EnUgt nuvarande regler kan kostnaden för år 1972 beräknas tUl
ca 490 mkr. för de statliga tilläggen och ca 165 mkr. för de statsbidragsberättigande
kommunala tilläggen.
Familjepolitiska kommitténs promemoria
Familjepolitiska kommitténi har ett omfattande
utredningsuppdrag beträffande det ekonomiska stödet tiU barnfamiljerna. Kommitténs
huvuduppgift är att undersöka effektiviteten av olika stödformer och pröva
deras inbördes sammansättning och avvägning. I direktiven anges att de allmänna
barnbidragen även i fortsättningen bör bilda stommen i kon-
Generaldirektören Lars-Äke Äström, ordförande,
riksdagsledamoten Nils Carlshamre, rättschefen Ingrid Hilding samt
riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund, Einar Larsson, Grethe Lundblad och Ingemar
Mundebo.
Prop. 1971:156 9
sumtionsstödet. Barnbidragen bör kompletteras med särskUda
stödformer. Kommittén skall pröva frågan om ett vårdbidrag och är i övrigt
oförhindrad att även undersöka och lägga fram förslag om andra nya inslag i
familjestödet. Genom att variera stödformernas sammansättning och nivå bör
kommittén enligt direktiven utarbeta ett antal utbyggnadsalternativ.
Vid sidan av de ursprungliga direktiven har kommittén fått
ett antal särskUda arbetsuppgifter tiU följd av riksdagsskrivelser o. d.
Kommittén skall således bl, a, se över bestämmelserna om bostadstillägg till
barnfamiljer och pröva möjligheterna att utvidga bostadstilläggssystemet till
låginkomsttagare utan barn, se över reglerna om bosättningslån, ompröva vissa
medborgarskapsregler, pröva frågan om ekonomiskt stöd i samband med adoption,
se över vissa bestämmelser om bidragsförskott och pröva frågan om sjukpenning
vid vård av sjuka barn.
Enligt vad jag erfarit arbetar kommittén nu med sitt
slutbetänkande som väntas bli klart under första halvåret 1972, Den proposition
som nu läggs fram synes inte behöva medföra några större förändringar i
tidsplanen för kommitténs arbete.
För att
snabbt kunna lägga fram förslag till riksdagen om ett förstärkt kontantstöd
till barnfamiljer i låga inkomstlägen, särskUt familjer med höga hyror,
anmodade Kungl, Maj:t den 15 oktober 1971 kommittén att omgående redovisa sina
dittiUsvarande överväganden rörande utformningen av bostadstUläggen till
barnfamiljerna. Med anledning härav har kommittén tUl mig överlämnat en
arbetspromemoria jämte visst bakgrundsmaterial, I missivskrivdsen framhåller
kommittén att promemorian avsetts att ligga till grund för ett av avsnitten i
ett kapitel i kommitténs kommande slutbetänkande. Vissa andra frågor rörande
bostadstilläggen, däribland inkomstprövningssystemet är föremål för undersökningar
i kommittén. Vidare påpekar kommittén att dess diskussioner om
utbyggnadsmöjligheter för olika familjepolitiska stödformer vilka inte minst
berör bostadstiUäggen ännu inte är avslutade,
I fråga om innehållet i kommitténs promemoria vill jag framhåUa
följande.
Beträffande de statliga bostadstilläggen understryks att
grundbeloppet i det nuvarande systemet medför att alla barnfamiljer med låga
inkomster får bidrag. Systemet är också utformat så att stödet ökar när ett
barn tiUkommer även om familjen då blir trångbodd. Skillnaden mellan familjer
som uppfyller resp, inte uppfyller bostadskraven kan emellertid vara stor. En fembarnsfamilj
med enbart grundbidrag får 140 kr, per månad, medan en fembarnsfamilj med
högsta tUlägg får 320 kr, per månad dvs, 180 kr, mer per månad. Denna skUlnad i
stöd är oberoende av hyran och av familjens ekonomiska situation i övrigt,
Äv bostadsstyrelsens undersökning i maj 1969 framgår att
andelen bidragstagare som inte uppfyller villkoren för högsta tUlägg är liten.
Prop. 1971: 156 10
ca 10 % för hela den aktueUa grappen (familjer med två
barn eller flera). Av ettbarnsfamiljerna, som i statligt bostadstillägg endast
kan erhålla grundbelopp, hade ca 75 % en bostadsstandard som uppfyllde viUkoren
för kommunalt bostadstillägg. Att det inte återstår särskilt mycket för att
uppnå det bostadspolitiska mål som ställts upp för det statliga
bostadstillägget illustreras också med en kostnadskalkyl. Det statUga
tillägget beräknas totalt kosta över 450 milj, kr. De tillkommande kostnaderna
för att ge alla familjer statligt bostadstillägg som om de uppfyllde kraven för
högsta tillägg skulle inskränka sig till ca 25 milj, kr.
Av undersökningen i maj 1969 framgår också att de som inte
uppfyller bostadsvillkoren har lägre inkomster än de som uppfyller kraven.
Bland de bidragstagare (även ettbarnsfamiljer) som hade en beskattningsbar
inkomst på mindre än 6 000 kr, var andelen som hade högsta tillägg 77 %, medan
andelen med högsta tillägg var 89 % för dem som hade en beskattningsbar inkomst
över 6 000 kr.
De grapper som nås med ökat stöd, om man ger bostadstUlägg
till alla oberoende av bostadsvillkoren, är således familjer med flera bam och
låga inkomster, dvs, de grapper som det enligt kommitténs allmänna bedömningar
är mest angeläget att ge ökat stöd. Mot denna bakgrand finner kommittén det
inte längre motiverat att upprätthålla kraven på bostadens utrustning och
utrymme som viUkor för att delar av stödet skall utgå,
I kommitténs promemoria pekas också på nackdelen att det
nuvarande systemet ger varierande belopp för det första och de följande barnen
i familjen. Det är en följd av att grandbeloppet i dag endast ökar med 20 kr,
per barn och månad och att det stöd, som mångbarnsfamil-jerna är i behov av med
hänsyn tiU sin allmänt låga ekonomiska standard, är knutet till vissa
bostadsvillkor. Med hänsyn till familjernas behov borde tiUägget åtminstone
utgå med lika belopp per barn räknat.
Kommittén anser därför att det statliga bostadstillägget
bör ändras till ett inkomstprövat tillägg med lika belopp per bam utan
bostadsanknytning. Tillägget kan enligt kommittén lämpligen kallas
barntillägg.
När det gäller tilläggets nivå anser kommittén att 75 kr.
per barn och månad är ett minimum. Genom ett bidrag på denna nivå skulle
åtskilliga flerbarnsfamiljer få betydande förstärkningar, samtidigt som
beloppet medger någon förbättring även för familjer som nu har högsta tillägg.
För mångbarnsfamiljerna blir ökningarna förhållandevis stora.
Kostnadema för ett tiUägg på 75 kr. per månad för varje
barn beräknar kommittén tiU drygt 100 milj. kr.
Beträffande de kommunala bostadstilläggen framhålls i
kommitténs arbetspromemoria bl. a. följande.
De nuvarande bostadstilläggen infördes den 1 januari 1969,
efter be-
Prop. 1971:156 11
slut under år 1968. Det betyder att tUläggen bara funnits
en relativt kort tid och att erfarenheterna av dess verkningar ännu är
begränsade. Enligt kommitténs mening finns det därför inte skäl att nu gå
utanför de ramar som ställdes upp i statsmakternas beslut 1968. Kommittén
erinrar om att en utredning om bostadspolitiken bocndeutredningen nyligen
tillsatts, vilken bl. a. har att pröva stödet till bostadskonsumtionen. EventueUa
långsiktiga förändringar av det bostadspolitiska innehållet bör anstå tiU dess
bocndeutredningen framlägger sina förslag på detta område.
Kommittén
framhåller att bostadskostnaden kan vara en utomordentligt tung post i en
familjs budget. Den bostadspolitiska stimulanseffekten med bostadstilläggen
ligger numera väsentligen i den komniunala hyresanknutna delen, som fått allt
större betydelse både i vad gäller kostnader och antalet bidragstagare. Detta
får ses mot bakgrunden av att aUt fler barnfamiljer flyttar in i nyproducerade,
relativt dyra lägenheter.
Kommittén erinrar om det resonemang som låg bakom de övre hyresgränserna
för det kommunala bostadstiUägget (enligt statsbidragsnormerna) när dessa
fastställdes år 1968 och redovisar vissa uppgifter om hyresutvecklingen de
senaste åren.
Mot bakgrund av uppgifterna om hyreskostnadsutvecklingen
och med hänsyn tUl bostadskostnadens betydelse för familjens möjligheter att i
övrigt upprätthålla en rimlig konsumtionsnivå finner kommittén det motiverat
att det hyresanknutna stödet ökas.
De regler som kan förändras inom det nuvarande systemet är
främst
1)
den nedre hyresgränsen
2)
den övre hyresgränsen
3)
procentsatsen
efter vilken stödet utgår.
Kommittén redovisar effekterna ;iv förstärkningar av det
kommunala bostadstillägget enligt tre olika alternativ, vUka alla kostar ca 100
milj. kr.
En sänkning av den nedre hyresgränsen innebär att fler bidragstagare
får ett förhållandevis mindre belopp. Målet att ge ett koncentrerat
högkostnadsskydd uppfylls i mindre grad. Mot den bakgranden ser kommittén det
som mindre angeläget att sänka den nedre hyresgränsen. Genom att
bostadskostnaderna stigit, medan gränsen legat stiUa, har ändå allt fler
barnfamiljer kommit att få del av det kommunala stödet.
Kommittén anser att de förändringar som bör göras nu är en
höjning av procentsatsen, förslagsvis från 40 till 60 %, och en höjning av de
övre hyresgränserna enligt följande:
från 525 tUl 625 kr. per månad för ett- och tvåbarnsfamiljer
från 625 till 725 kr. per månad för tre- och fyrabarnsfamiljer
från 725 till 925 kr. per månad för familjer med fem eller
flera barn.
Prop.
1971:156 12
Det
kommunala tilläggets maximibelopp blir då för familjer med
ett eller två barn 135 kr. per månad (-f 85 kr.)
tre eller fyra barn 195
kr. per månad (-f 105 kr.)
fem
eUer flera barn 315 kr. per månad (4- 185 kr.)
Kostnaden
för en sådan förbättring av det kommunala bostadstiU-lägget beräknar kommittén tUl
100 milj, kr, per år. Vid bibehållande av nuvarande finansieringsregler skulle
50 milj, kr, härav falla på kommunerna. Kommittén har den bestämda
uppfattningen att kommunema på lämpligt sätt bör kompenseras av staten för
kostnadsökningen. Det torde kunna ske t, ex, genom avlastning av kommunala
kostnader för barntUlsyn eUer bidragsförskott.
Det
förhållandet att ett antal kommuner som nämnts har infört kommunala
bostadstillägg som går utöver statsbidragsnormerna gör att de diskuterade
förbättringarna av det kommunala stödet till en del endast kommer att innebära
att redan i dag utgående bidrag kommer att bli statsbidragsberättigande. Ätt
dessa kommuner får stöd tiU sina extra påbyggnader av stödet betyder att de
avlastas vissa kostnader. Kommittén konstaterar för sin del att denna
avlastning ger kommunerna utrymme att vidta förbättringar för barnfamiljerna
antingen via förbättrade bostadstillägg eller på annat sätt,
I
fråga om de krav på bostadens storlek och utrastning som f, n, gäUer för
kommunala tilVägg påpekar kommittén att det torde vara relativt ovanligt att
lägenheter, som inte uppfyUer dessa krav, har hyror som berättigar till bidrag.
Den i snabb takt pågående saneringen medför att de lägenheter som inte
uppfyller kraven försvinner mer och mer. Det går heller inte att säga att
lägenheter som inte uppfyller kraven ovUl-korligen är dåliga lägenheter.
Slopande av standardkraven innebär dessutom en betydande administrativ
lättnad. Kommittén finner det därför motiverat att slopa standardkraven som
villkor för att kommunalt bostadstUlägg skall utgå. Kostnaderna för en sådan
åtgärd beräknas bli obetydliga.
En
frikoppUng från standardkraven aktualiserar frågan om eventuellt missbrak i
form av höga bulvanhyror. Kommittén bedömer risken för att hyresvärd och
hyresgäst i samråd skulle sätta för höga hyror för att få ut bostadstUlägg som förhåUandevis
liten den finns för övrigt redan i dag i de fall lägenheten uppfyller
standardkraven. Vissa skäl finns emellertid för att ge de kommunala
myndigheterna möjlighet att ingripa i de fall där hyran bedöms som oskäligt
hög.
Föredraganden
Allmänna
synpunkter
De
nuvarande bostadstilläggen till barnfamiljer infördes den 1 januari 1969,
Bakom reformen låg ett betänkande från familjepolitiska kom-
Prop.
1971:156 13
mitten
(SOU 1967: 52), där kommittén förordade ett förstärkt ekonomiskt stöd till
familjer i lägre inkomstlägen, särskUt familjer med flera barn. Till denna
bedömning av inriktningen av ett ökat kontantstöd tUl barnfamUjerna anslöt sig
remissinstanserna genomgående. För egen del betonade jag i propositionen om de
nya bostadstiUäggen (prop, 1968: 42) att man genom selektiva åtgärder kan sätta
in en långt större förstärkning av det ekonomiska familjestödet till de
barnfamiljer som har de största ekonomiska svårighetema på grand av barnens
försörjning än vad man skulle kunna göra genom generella åtgärder.
De
nya bostadstilläggen har tillämpats i snart tre år. De har otvivelaktigt haft
stor betydelse för en förbättring av bostadsförhållandena och den allmänna
konsumtionsstandarden för bamfamUjer med låga inkomster. Beloppen har varit
oförändrade medan inkomstgränsen för oreducerat bidrag successivt höjts med
hänsyn till inkomstutvecklingen.
Jag
anser det nu motiverat att genomföra en betydande höjning av bostadstilläggen tiU
barnfamiljer, särskilt familjer med många barn och familjer med höga
boendekostnader. Förbättringarna bör träda i tillämpning så snart det är
praktiskt möjUgt, Detta fordrar att beslut härom fattas av riksdagen redan
under innevarande höstsession,
Kungl,
Maj:t anmodade nyligen familjepolitiska kommittén att omgående redovisa sina dittillsvarande
överväganden om utformningen av bostadstilläggen till barnfamiljerna. Kommittén
har med anledning härav redovisat en arbetspromemoria med synpunkter på hur en
förstärkning av bostadstiUäggen kan utformas. För innehållet i kommitténs promemoria
har jag redogjort i det föregående.
Det
direkta kontantstödet som samhäUet idag genom barnbidrag och bostadstiUägg ger
barnfamiljerna täcker inte hela den kostnad barnen medför. Ju lägre inkomst och
ju flera bam familjen har desto mer begränsade är föräldrarnas möjligheter att
genom inskränkningar i de egna utgifterna bereda utrymme för barnkostnadema, I
låga inkomstiä-gen är barnens levnadsstandard i hög grad beroende av det bidrag
tiU barnkostnaderna som samhället ger familjen,
Äv
taxeringsstatistiken kan man utläsa en tendens till minskade in-komstskUlnader
inom grappen barnfamiljer under senare år. Fortfarande är emellertid
skillnaderna stora. Som en iUustration kan nämnas att en fjärdedel av alla bamfamUjer
i år beräknas ha årsinkomster under ca 30 000 kr,, medan den fjärdedel av bamfamiljerna
som har de högsta inkomsterna har årsinkomster över ca 54 000 kr. För den
första gruppen är medianinkomsten ca 22 000 kr, och för den senare ca 67 000
kr. Den fjärdedel av barnfamiljerna som har de högsta inkomsterna bar aUtså i
genomsnitt ungefär tre gånger så höga inkomster som den fjärdedel som har de
lägsta inkomsterna. Även om skatt och bidrag leder till att skiU-nadema i den
disponibla inkomsten är mindre, har dock de existerande inkomstskillnaderna på
många sätt betydelse för familjernas levnadsvUl-
Prop.
1971:156 14
kor
och barnens uppväxtmiljö. Bostaden och den omgivande miljön är av väsentlig
betydelse för välbefinnandet hos både barn och vuxna. Olika undersökningar har
visat att familjer med låga inkomster, särskilt mång-bamsfamUjer,
genomsnittligt har sämre bostadsförhållanden än andra barnfamiljer. De är också
i större utsträckning än andra hänvisade tiU bostadsområdet även för sin
fritidsaktivitet.
Att
de ekonomiska svårigheterna ibland blir övermäktiga för barnfamiljer med låga
inkomster framgår av socialhjälpsstatistiken. Antalet barnfamiljer som uppbär
socialhjälp har ökat från ca 64 000 år 1969 till ca 75 000 år 1970, Enförälderfamiljer
och mångbarnsfamiljer är starkt överrepresenterade bland socialhjälpstagarna.
Som
framhålls i familjepolitiska kommitténs promemoria är bostadskostnaden i regel
en tung post i en barnfamiljs ekonomi, Hushålls-budgetundersökningen visar att
bostadskostnaderna i genomsnitt utgör ungefär en sj'ättedel av en barnfamiljs
totala konsumtion. Bostadskostnadens andel av konsumtionen är högre då
familjen har låg inkomst. Ju lägre inkomsten är och ju högre bostadskostnaden
är, desto mindre blir det över tiU föräldrarnas och barnens övriga angelägna
utgifter. Bostadskostnaden är också en post i hushållsbudgeten sorn familjen på
grund av begränsade valmöjUgheter ofta har svårt att påverka. De relativt höga
hyrorna i nybyggda bostadshus kan också i många fall vara ett hinder för
familjer som vill flytta till en rymligare och modernare bostad.
Det
är ett väsentligt intresse, inte minst för barnfamiljerna, att kommunerna
som har det primära ansvaret för bostadsproduktionen medverkar tUl att hålla
bostadskostnaderna nere. En ökning av stödet till barnfamiljer med höga
hyreskostnader bör ses som ett komplement till de åtgärder kommunema i övrigt
kan vidta.
Bostadsvillkoren
i det statliga bostadstillägget har idag i praktiken mycket begränsad
betydelse. Möjligheten att få ett större statligt bostadstiUägg genom
flyttning tiU en större eller modernare lägenhet gäUer endast ca 23 000
familjer, dvs, mindre än 10 %, av dem som uppbär bostadstillägg. Stimulansen
för bamfamiljerna att skaffa sig bättre bostäder har alltmer kommit att ligga
i de kommunala hyresanknutna tilläggen. Det stora flertalet av de familjer som
idag är trångbodda eller bor omodernt skulle sannolikt välja en bättre bostad
om en sådan fanns att tUlgå och om inte utgifterna för den nya bostaden blev
alltför betungande för familjens ekonomi. Ett ökat stöd tUl barnfamiljer med höga
boendekostnader ser jag som ett verksamt medel att motverka kvarvarande
trångboddhet bland barnfamiljer i lägre inkomstlägen. Ett förr stärkt hyresanknutet
stöd ger också barnfamiljer i lägre inkomstlägen, bättre möjligheter att flytta
in i väl utrastade bostadsområden som erbjuder en god miljö.
Mot
bakgrunden av det anförda, anser jag att en kraftig förstärkning
Prop. 1971:156 15
av
bostadstilläggen bör genomföras. Detta bör ske dels genom en förenkling och
ökning av det statliga bostadstillägget, dels genom en kraftig förstärkning av
de statsbidragsberättigande kommunala bostadstiU-läggen. Jag ansluter mig
således till huvudlinjerna i familjepolitiska kommitténs arbetspromemoria. Vid
beredningen av dessa frågor har jag samrått med chefen för
inrikesdepartementet. Likaså har samråd skett med den särskUda interdepartementala
arbetsgruppen för låginkomstfrå-gor. Den närmare utformningen av förslagen
anges i det följande.
Det
är angeläget att rätten till bostadstillägg bedöms efter en så aktuell inkomst
som möjligt och att det inkomstbegrepp som används vid bidragsprövningen ger
ett så långt möjligt rättvisande uttryck för familjens behov av stöd. Den
nuvarande eftersläpningen i inkomstprövningen ger i vissa fall otillfredsställande
resultat. Det är emellertid också nödvändigt att se tiU att systemet inte Wir
alltför invecklat och tungrott. Som jag nämnt pågår undersökningar rörande
inkomstprövningssystemet inom familjepoUtiska kommittén. Översynen av
inkomstprövnings-reglerna torde också komma att beröra den skala som f. n.
gäller för inkomstreduceringen av bostadstilläggen. Bedömningen av dessa
frågor bör göras när kommittén slutfört och redovisat sina undersökningar.
Bostadsstyrelsen
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 berört frågan om
utbetalningen av bostadstilläggen. Styrelsen vill få möjlighet att ändra tiUämpningsföreskrifterna
så att utebliven hyresbetalning under längre tid skall kunna utgöra tiUräckligt
skäl för länsbostadsnämnden eller, efter dess bemyndigande, förmedlingsorganet
att besluta att annan betalningsmottagare än familjen utses. Även frågan om
utbetalning av bostadstilläggen till hyresvärden har aktualiserats i framstäUningar
till regeringen.
Jag
finner det angeläget att familjepolitiska kommittén i samband med sin översyn
av bestämmelserna om bostadstilläggen ägnar uppmärksamhet åt hela frågan om
systemet för utbetalning av bostadstilläggen. Botsadsstyrelsens framställning
jämte en inkommen skrivelse i frågan har överlämnats till kommittén. När
kommittén redovisat sitt uppdrag beträffande utbetalningsfrågan i dess helhet
avser jag att efter remissbehandling återkomma härtiU samtidigt med den nyss
berörda frågan om inkomstprövningsreglerna.
Även
många låginkomsttagare utan barn har höga hyreskostnader i förhållande till
inkomsten. I familjepolitiska kommitténs uppdrag ingår att pröva möjligheterna
att utvidga bostadstilläggssystemet till låginkomsttagare utan barn. Jag
räknar med att utredningsarbetet i denna del skall vara avslutat i sådan tid
att det skall finnas möjligheter att införa ett sådant stöd under år 1973. Kostnadema
härför torde preliminärt kunna uppskattas tiU i runt tal 100 milj. kr.
Jag
vill i detta sammanhang beröra den situation som i bidragshänseende uppkommer
när något av barnen i en familj fyller 16 år. Det
Prop. 1971:156 16
allm'änna
barnbidraget för detta barn upphör då från det följande kvartalsskiftet och
samtidigt upphör bostadstilläggets statliga del, vad avser detta barn. Om
barnet studerar, börjar i stäUet att utgå ett allmänt studiebidrag med 100 kr.
i månaden, dvs. samma belopp som barnbidraget räknat per månad. Vidare har
barnet möjlighet att få del av de inkomst-och behovsprövade tUläggen inom
studiehjälpen. De av mig förordade nya granderna för bostadstUlägg aktualiserar
vissa justeringar i fråga om de inkomst- och behovsprövade tiUäggen fr. o.m.
nästa bugetår för att möjliggöra ökad samordning mellan de statliga bostadstUläggen
och studiehjälpen. Överväganden härom pågår inom utbildningsdepartementet.
Förslag avses komma att redovisas vid nästa års vårriksdag.
Bostadstilläggens
utformning
Jag
vill först behandla frågan om en förenkling och förbättring av de statliga
bostadstilläggen.
Vid det senaste
undersökningstillfället (december 1970) var det endast ca 23 000 bidragsberättigade
familjer med två eller flera bam som inte redan uppfyllde bostadsviUkoren för
högsta statliga tillägg. Över 90 % av flerbarnsfamiljerna har redan en bostad
som uppfyller bostadsvillkoren. För dessa familjer har bostadsvillkoren ingen
betydelse i vart fall så länge de inte blir trångbodda genom att de får ett
barn till. Det statliga bostadstillägget fungerar för dem och för alla ettbarnsfamiljer
redan idag närmast som ett inkomstprövat stöd utan bostadsvillkor. De
förstärkningar jag här förordar i fråga om de kommunala bostadstUläggen kommer
vidare att kraftigt öka de ekonomiska möjligheterna för barnfamiljerna i lägre
inkomstlägen att skaffa sig moderna och tillräckligt rymliga lägenheter.
Att de nuvarande statiiga
bostadstilläggen byggts upp kring trångboddhetsnormen medför att beloppen blir
olika för det första och de följande barnen. Framför allt blir det tillkommande
beloppet för det fjärde barnet betydligt lägre än för andra, tredje och femte
barnet.
Jag ansluter mig till
bedömningen i familjepolitiska kommitténs arbetspromemoria att det inte längre
finns tillräckliga skäl för att upprätthålla kraven på bostadens utrustning
och utrymme som villkor för delar av det statliga tUlägget, Jag ansluter mig
också till bedömningen att det statliga tillägget (före inkomstprövning) bör
utgå med lika belopp per barn.
Jag förordar att det statiiga
bostadstillägget utgår med 75 kr, per månad för varje barn. Därmed kommer
samtliga familjer att få förbättringar, men framför allt kommer åtskiUiga flerbarnsfamUjer
att få betydligt höjda belopp.
Följande
sammanställning visar verkningarna före reducering med hänsyn tUl inkomsten av
ett enhetligt bostadstiUägg med 75 kr, per månad för varje barn jämfört med
nuvarande tUlägg,
Prop.
1971:
156
17
Antal barn
Bidragstyp
Nuvarande tillägg kr, per månad
Förslag
kr. per månad
Skillnad
1
grundbelopp
60
75
-f 15
2
grundbelopp högsta tillägg
80 140
150 150
-f- 70 -h 10
3
grundbelopp mellantillägg högsta tillägg
100 160 220
225 225 225
-1-125 + 65 -h 5
4
grundbelopp mellantillägg högsta tillägg
120 180 240
300 300 300
-H80 -f]20 -t- 60
5
grundbelopp mellantillägg I mellantillägg II högsta tillägg
140 200 260 320
375 375 375 375
-f235 -fl75 -fll5 -t- 55
Av kommitténs arbetspromemoria framgår att den mindre
grupp familjer som nu helt eller delvis inte uppfyller de krav på utrustning
och utrymme som krävs för högsta tUlägg genomsnittiigt har en sämre ekonomisk
ställning p. g. a. lägre inkomst och större barnantal än de familjer som har
högsta tillägg. Det av mig förordade systemet kommer i fråga om dessa famUjer
att i regel betyda en ökning med ca 70 kr. i månaden för familjer med två eller
tre barn och med 115-175 kr. i månaden för familjer med fyra eller fem barn.
Särskilt för familjer med fyra eUer flera barn kan alltså ökningarna bli relativt
stora. För de familjer som tidigare hade högsta tiUägg blir bidragsökningen
mindre. De här redovisade ändringarna av det statliga bostadstillägget bör
också ses i sammanhang med de förbättringar jag i det följande kommer att
förorda i fråga om de hyresanknutna kommunala tilläggen.
Följande sammanställning visar bidragsbeloppen enligt
inkomstprövningsreglerna för år 1972 i olika inkomstlägen vid ett enhetligt
stöd med 75 kr, per bam och månad.
Beskattnings-
Motsvarande
Antal barn
bar
inkomst
faktisk
årsinkomst för familj med hemmamake
ca
1
2
3
4
5
10 000
20 000
75
150
225
300
375
15 000
25 000
25
100
175
250
325
20 000
30 000
30
105
180
255
25 000
36 000
,.
80
155
30 000
42 000
30
Faktisk
årsinkomst
då
bidraget upphör ca
27 000
32 000
36 000
39 000
43 000
För familjer där båda makarna förvärvsarbetar och för enförälderfamiljer
kan motsvarande inkomst ligga upp tiU 3 000 kr. högre.
Prop. 1971:156 18
Kostnaderna
för de ändringar av de statliga bostadstilläggen som här förordats beräknar jag
till ca 110 milj. kr. för helt år.
Jag
övergår nu till att behandla frågan om de statsbidragsberättigande kommunala
bostadstilläggen.
Tyngdpunkten
i försfärkningen av bostadsstödet bör enligt min mening läggas på denna del av
bostadstilläggen vilken inom vissa gränser är direkt anknuten till familjens
faktiska bostadskostnad. Som anges i familjepolitiska kommitténs
arbetspromemoria finns det tre faktorer som kan ändras i de nuvarande
statsbidragsreglerna för att man skaU nå detta syfte, nämUgen den procentandel
av hyran som stödet utgår med, den nedre hyresgränsen samt den övre hyresgränsen.
Jag
ansluter mig till kommitténs bedömning att förstärkningen bör få formen av dels
en höjning av procentandelen, dels en uppräkning av de övre hyresgränserna.
Jag
förordar att den procentandel av hyran över 400 kr, i månaden som stödet utgår
med höjs från 40 % till 80 %, Det betyder en fördubbling av det kommunala bostadstiUäggets
belopp för alla de familjer som idag har sådant tillägg enligt statsbidragsnormema.
Statsbidragsberättigande kommunalt bostadstillägg kommer således att utgå med
80 kr, för varje 100-tal kronor varmed hyran överstiger 400 kr, i månaden upp
till de övre hyresgränserna.
De
övre hyresgränserna bör enligt min mening räknas upp väsentiigt för att i högre
grad ta hänsyn tiU inflyttningshyrorna i nyproducerade lägenheter i
storstäderna. Jag förordar att de övre hyresgränserna höjs tUl följande belopp.
Familjestorlek Övre hyresgräns kr. per mån.
nu förslag
12
barn 525 650
34
» 625 800
5
eller flera barn 725 925
Följande
sammanställning visar det statsbidragsberättigande kommunala bostadtiUäggets
maximibelopp, dvs. de belopp som före reducering med hänsyn till inkomst kommer
att utgå till familjer med en hyra som uppgår tiU eller överstiger de nya övre hyresgränserna.
I
en del kommuner, bl. a. inom stockholmsområdet, utgår de kommunala bostadstilläggen
för närvarande efter gynnsammare regler än de gäUande statsbidragsnormema.
Självfallet bör de nya statsbidragsnormema inte vara något hinder för
kommunerna att även i fortsättningen sj'älva lämna tiUägg utöver vad som
följer av statsbidragsvillkoren, om detta anses motiverat med hänsyn till de
lokala förhållandena.
Prop.
1971:156
19
Familjestorlek
Utgående kommunalt bostadstillägg vid de övre hyresgränserna,
max. kr. per mån. Nuvarande Förslag Skillnad regler
12 barn
3-4
»
5 eller flera barn
50 200
90 320
130 420
H-150 -1-230 -1-290
Kostnadsökningen
för den föreslagna förbättringen av det statsbidragsberättigande kommunala bostadstUlägget
kan under förutsättning att alla kommuner tillämpar de nya normerna
beräknas till ca 190 milj, kr, för helår. Härav faller med nuvarande
statsbidragsregler hälften eller ca 95 milj, kr, på kommunema, I likhet med
familjepolitiska kommittén anser jag att kommunema bör kompenseras så att
kostnadsökningen helt faller på staten. Kommittén har därvid pekat på möjligheten
att göra detta t, ex, genom en avlastning av kommunala kostnader för barntiUsyn,
För egen del anser jag att kompensationen tiU kommunerna bör ges formen av
dels en höjning av statsbidraget till kommunala bostadstUlägg från 50 till 60 %,
dels en höjning av statsbidragen till kommunernas kostnader för driften av
daghem och fritidshem. Det statliga driftbidraget för daghem bör höjas frän 2
800 kr, tiU 4 000 kr, per plats och för fritidshem från 1 500 kr, till 2 000
kr, per plats.
Jag
ansluter mig till bedömningen i familjepolitiska kommitténs promemoria att ett
slopande av bostadsvillkoren i det statliga bostadstUl-lägget också bör medföra
att man avskaffar de krav på utrustning och utrymme som nu gäller för kommunalt
tUlägg, Till de skäl kommittén anfört härför kan fogas följande.
Under
senare år har bostadsproducenterna visat ökat intresse för bostäder med
flexibla planlösningar dvs, lägenheter med möjlighet att ändra rumsantalet på
en given yta. Det finns anledning att räkna med att det i framtiden kommer att
bli ett ökat utbud av lägenheter med anpassbara planlösningar. Denna utveckling
har betydelse för möjligheterna att tiUämpa trångboddhetsnormen vid
bidragsprövningen. Vissa hushåll kan tänkas föredra planlösningar som leder
till formell trångboddhet medan andra kan vara reellt trångbodda trots att formell
trångboddhet inte finns.
Som
kommittén anfört aktualiserar ett slopande av standardkraven även för de
kommunala tilläggen frågan om eventuellt missbruk t, ex, i form av höga bulvanhyror.
De förordade övre hyresgränserna är avsedda att inrymma de hyresnivåer som
blir aktuella för nyproducerade lägenheter i storstadsområdena.
Bostadskostnaderna kan emellertid variera betydligt beroende på byggnadsår och
ort. Höjningen av de övre hyresgränserna är inte avsedd att leda tUl en
utrymmesstandard, som
väsentUgt
överstiger de normer som gäller för bostadsbyggnadsplaneringen enligt beslut
av 1966 års riksdag. Med hänsyn tiU den kraftiga höjningen av såväl bidragsandelen
som hyresgränserna bör förmedlingsorganet ha möjlighet att i bidragshänseende
räkna med en lägre hyra än den uppgivna i de faU där den uppgivna hyran bedöms
som oskäligt hög med hänsyn tiU barnantal och hyresläget på orten för jämförlig
bostad eller för bostad som överensstämmer med nämnda utrymmesnormer. Eftersom
detta familjestöd endast tar sUite på bam under 16 år samt studerande upp tiU
20 år bör förmedlingsorganets nuvarande möjligheter att r'äk-na med en
reducerad bidragsberättigande hyra i de fall då del av lägenhet disponeras av
annan 'även kutma tiUämpas betr'äffande släktingar. Det ankommer på
bostadsstyrelsen att meddela närmare anvisningar i dessa frågor.
Sammanfattningsvis
förordar jag alltså att bostadstilläggen förstärks på följande s'ätt. Det
statliga bostadstUlägget görs om tiU ett enhetligt stöd med 75 kr, per månad
för varje bam. Statsbidragsberättigande kommunala bostadstUlägg utgår med 80 %
av den del av hyran som överstiger 400 kr, i månaden upp till en hyra på 650
kr, i månaden för familjer med ett eller två barn, 800 kr, i månaden för
familjer med tre eller fyra barn och 925 kr, i månaden för familjer med fem
eller flera barn. Kommunerna bör kompenseras för sina kostnader dels genom höjning
av statsbidraget tUl de kommunala bostadstilläggen, dels genom höjning av
statsbidragen tiU driften av daghem och fritidshem.
Av
följande sammanstäUning framgår för vissa inkomstlägen de sammanlagda bostadstiUäggens
nya belopp efter antal barn och hyra om de
Faktisk
Hyra kr./m å n.
Antal
600
700
800
900
barn
å rsinkomst
ca
1
20 000
75 (+15)
235 (-f 125)
275 ( + 165)
275 (+165)
275
(+165)
30 000
115 (-1-115)
155 ( + 155)
155 (+155)
155
(+155)
2
20 000
150(-f-10)
310(-H20)
350 (+160)
350 ( + 160)
350
(+160)
30 000
30 (-M0)
190 ( + 120)
230 (+160)
230 ( + 160)
230
(+160)
40 000
10 (+ 10)
50 (+ 50)
50 (+ 50)
50 (+
50)
3
20 000
225 (-(-
5)
385 (+ 85)
465 (+155)
545 (+235)
545
(+235)
30 000
105 (-{ 5)
265 (+ 85)
345 ( + 155)
425 (+235)
425
(+235)
40 000
-------
85 (+ 85)
165 ( + 155)
245 ( + 235)
245 ( +
235)
4
20 000
300 (-1-60)
460 ( + 140)
540 ( + 210)
620 ( + 290)
620
(+290)
30 000
180 (-1-60)
340 ( + 140)
420 (+210)
500 (+290)
500
(+290)
40 000
---------------------------------
160 ( + 140)
240 (+210)
320 (+290)
320
(+290)
5
20 000
375 (-f
55)
535(+135)
615 (+175)
695 ( + 245)
775
(+325)
30 000
255 (-f
55)
415 (+135)
495 (+175)
575 (+245)
655
(+325)
40 000
75 (-1-55)
235 (+135)
315 (+175)
395 ( + 245)
475 ( +
325)
Prop.
1971:156 21
av
mig förordade förändringarna genomförs. Inom parentes anges ökningen av det sammaiUagda
stödet i förhållande tiU nuvarande regler för familjer som uppfyller de bostadsvUUcor
som nu gäller.
Sammanfattningsvis
kan ifråga om familjer med relativt höga hyror 700 kr. i månaden eller mera
konstateras följande. Ettbarnsfamiljer med inkomster under 30 000 kr, per år
får genom de förstärkningar jag förordat drygt 150 kr, i månaden i ökat stöd.
Detsamma gäller tvåbarnsfamiljer med inkomster under ca 35 000 kr, per år. För
tre-barnsfamiljer med inkomster under 40 000 kr. per år blir bidragsökningarna
ca 150-200 kr, i månaden. För famUjer med fyra eller fem barn och höga
bostadskostnader kan förbättringarna uppgå tUl ca 250-300 kr, i månaden.
Kostnader
och ikraftträdande
Som
jag tidigare nämnt beräknas kostnadsökningarna för de förordade
förstärkningarna av bostadsstödet uppgå till ca 110 milj, kr, för de statiiga tUläggen
och ca 190 milj, kr, för de kommunala tilläggen eller sammanlagt ca 300 milj,
kr, räknat för helt år. Genom uppräkningen av statsbidragsandelen för de
kommunala bostadstUläggen och genom höjningen av statsbidragen till daghem och
fritidshem kommer hela kostnadsökningen att faUa på staten.
De
förordade förbättringarna av bostadstilläggen bör träda i kraft den 1 april
1972, Höjningarna av de kommunala bostadstUläggen är beroende av särskilda
kommunala beslut. De höjningar av statsbidragen som förordas för att kompensera
kommunernas kostnadsökningar bör emellertid gälla redan från den 1 januari
1972,
Anslagsbehovet
för bostadstilläggen under innevarande budgetår beräknas öka med 65 milj, kr.
De höjda statsbidragen tUl daghem och fritidshem, som för helt år kan beräknas
kosta 65 milj, kr,, kommer i enlighet med bidragsbestämmelserna att utbetalas
första gången under andra halvåret 1972 och påverkar därför anslagsbehovet
först under budgetåret 1972/73,
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl, Maj:t
föreslår riksdagen att
1) godkänna de av mig förordade ändringarna i granderna
för statiigt bostadstillägg för barnfamiljer,
2) godkänna de av mig förordade ändringarna i granderna
för statsbidrag till kommunala bostadstiUägg för bamfamUjer,
3) godkänna de av mig förordade ändringarna i
grunderna för statsbidrag till daghem och fritidshem,
4) till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på tiUäggsstat
I tUl
Prop.
1971:156 22
riksstaten
för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 65
000 000 kr.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemstäUt förordnar Hans Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971:156 23
Innehållsförteckning
Sid,
Propositionens
huvudsakliga innehåll 1
GäUande bestämmelser m, m, 3
FamUjepolitiska
kommitténs promemoria 8
Föredraganden 12
AUmänna synpunkter 12
Bostadstilläggens
utformning 16
Kostnader
och ikraftträdande 21
Hemställan 21
opaginerad Kontrollera mot PDF
ESSELTE
TRYCK, STOCKHOLM 1971 712213
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
26 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (26)
26 kopplingar i 8 dokument.
- Bet. 1972:KU26 Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av granskning av statsrådens ämbetsutövning och regeringsärendenas handläggning s. 86 i texten
- Bet. 1972:SoU5 Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar för budgetåret 1972/73 inom socialdepartementets verk… s. 50 · s. 55 i texten
- Prop. 1972:1 Statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1972/73 i texten
- Prop. 1972:27 Kungl. Maj:ts proposition tiII riksdagen angående studiesocialt stöd s. 18 · s. 27 i texten
- Bet. 1971:FiU47 Finansutskottets betänkande angående konjunkturstimulerande åtgärder s. 50 · s. 63 · s. 64 · s. 100 · och 1 till i texten