Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition tiII riksdagen angående studiesocialt stöd

1972 · 51 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 31 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:27, Kungl. Maj:ts proposition tiII riksdagen angående studiesocialt stöd

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 27 år 1972 Prop. 1972:27

Nr 27

Kungl. Mai:ts proposition till riksdagen

angående
studiesocialt stöd;

given
Stockholms slott den 3 mars 1972.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden föreslå riksdagen att
bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN MOBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram flera förslag på det studiesociala
området. Åtgärderna tar främst sikte på studerande i familjer med lägre inkomster
och på vuxna studerande.

Det inkomstprövade tillägget i studiehjälpen föreslås bli
samordnat med det statliga bostadstillägget. Samma månadsbelopp bör utgå under
läsåret, dvs. högst 75 kr. Dessutom föreslås samma reduktionsregler mot inkomst
gälla som för bostadstilläggen, vilket innebär att det maximala bidraget börjar
reduceras vid en taxerad föräldrainkomst på 21 000 kr. per år i familj där
eleven inte har syskon, vid 27 000, 32 000, 37 000 och 41 000 kr. per år i
familj där eleven har 1, 2, 3 resp. 4 syskon.

Det behovsprövade tillägget föreslås bli höjt från högst
75 kr. till högst 90 kr. i månaden.

Resetillägget föreslås bli höjt så att 65, 85, 110 och 130
kr. i månaden utgår till elever som bor minst 6, 15, 25 resp. 35 km från
studieorten.

Samtliga dessa åtgärder föreslås bli genomförda den 1 juli
1972.

För att åstadkomma större likformighet i studiesocialt
avseende för vuxna oavsett på vilket stadium studierna bedrivs föreslås att
äldre studerande vid studievägar som nu tillhör studiehjälpssystemet förs över
till studiemedelssystemet. Detta gäller bl. a. s. k. äldre elever i gymnasieskolan,
kommunal vuxenutbildning och folkhögskola. Dessutom föreslås ett enhetligt
studiekreditsystem, vilket innebär att yngre studerande inom
studiehjälpssystemet erhåller sin studiekredit i form av återbetal-

1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 27 2

ningspliktiga
studiemedel. Dessa sistnämnda reformer föreslås träda i kraft den 1 juH 1973.

För studiebidrag m. m.
begärs ett förslagsanslag om 573 milj. kr. och för allmänna studielånefonden
ett investeringsanslag av 113 milj. kr. Anslaget till studielånefonden har
beräknats så att studielån till yngre elever kan utgå vid en högre föräldrainkomst
än hittills.

Kostnadsökningen för de
föreslagna åtgärderna beräknas till ca 13 milj. kr. på driftbudgeten och ca 7
milj. kr. på kapitalbudgeten för budgetåret 1972/73.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27

1) Förslag till

Lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402)

Härigenom
förordnas, att 2, 5, 1216, 19, 32 och 33 §§ studiehjälpsreglementet (1964:
402) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 §

Studiehjälpen handhaves av centrala studiehjälpsnämnden,
skolstyrelserna, läroanstalternas rektorer och de övriga organ som Konungen
bestämmer.

Om rätt för annan kommunal nämnd än skolstyrelsen att
besluta om studiehjälp finns bestäm melser i 32 §.

5 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Studiehjälp
utgår frän och med kvartalet efter det, under vilket den studerande fyllt
sexton år.

Tillägg till studiebidrag må dock i enlighet med vad därom
stadgas i 16 § utgå även före den i första stycket angivna tidpunkten.

Studiehjälp
utgår, om ej annat följer av andra stycket eller av 16 §, från och med
kvartalet efter det, under vilket den studerande fyllt sexton år.

Inkomstprövat
tillägg utgår från och med kvartalet efter det, under vilket den studerande
fyllt sjutton år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till
studiebidrag utgår inkomstprövat tillägg, såframt den studerandes och hans
föräldrars sammanlagda beskattningsbara inkomst vid senaste taxering till
statlig inkomstskatt ej överstiger tjugotusen kronor.

Till
studiebidrag utgår i n-komstprövat tillägg, såframt den studerandes och hans
föräldrars sammanlagda taxerade inkomst vid senaste taxering till statlig
inkomstskatt ej överstiger tjugosextusen kronor.

Ha föräldrarna vårdnaden om annat barn än den studerande
eller äro föräldrarna pliktiga att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
utgiva imderhålls-bidrag till sådant annat barn, kan inkomstprövat tillägg utgå
till studerande som ej är gift, även om den studerandes och hans föräldrars
sammanlagda taxerade in-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Överstiger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda
förmögenhet femtiotusen kronor, skall en femtedel av det överskjutande
beloppet, avrundat till närmaste lägre fulla hundratal kronor, jämställas med
beskattningsbar inkomst.

Är den studerande gift, skall vid tillämpningen av första
och andra styckena makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för föräldrarnas.

Föreslagen
lydelse

komst överstiger tjugosextusen kronor. Detta gäller dock
endast om det andra barnet ej uppnått sådan ålder att jämlikt 5 § andra stycket
inkomstprövat tillägg kan utgå till barnet eller att barnet bedriver studier
vid läroanstalt eller utbildningslinje som avses i 1 § och är i sådan ålder att
studiehjälp kan utgå enligt bestämmelserna för studerande som avses i 4 §
första stycket.

Överstiger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda
förmögenhet fem tiotusen kronor, skall en femtedel av det överskjutande
beloppet, avrundat till närmaste lägre fulla hundratal kronor, jämställas med
taxerad inkomst.

Är den studerande gift, skall vid tillämpningen av första
tredje styckena makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för föräldrarnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstprövat
tillägg utgår med följande belopp.

För inkomstprövat
tillägg gäller utöver 12 § de bestämmelser som Konungen meddelar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beskattningsbar inkomst, kronor

Belopp i kronor per månad

0 8 000

8 10012 000

12 10020 000

75 50 25

Ha den studerandes föräldrar vårdnaden om annat barn än
den studerande och har detta barn icke fyllt sexton år, eller äro föräldrarna
pliktiga att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva
underhållsbidrag till sådant barn, utgår inkomstprövat tillägg med tjugofem
kronor högre belopp i månaden än som anges i uppställningen. Detta gäller dock
ej om den studerande är gift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har den
studerandes, hans makes eller hans föräldrars inkomst väsentligt minskat i
förhållande till vad som framgår av den senaste taxeringen, må rätten till inkomstprövat
tillägg bedömas med hänsyn till en beräknad beskattningsbar inkomst för det
år, under vilket studiehjälpen skall utgå.

Har den
studerandes, hans makes eller hans föräldrars inkomst väsentligt minskat i
förhållande till vad som framgår av den senaste taxeringen, må rätten till inkomstprövat
tillägg bedömas med hänsyn till en beräknad taxerad inkomst för det år, under
vilket studiehjälpen skall utgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är den
studerande berättigad till inkomstprövat tillägg med högsta beloppet enligt
uppställningen i 13 § första stycket och föreligger synnerligen stort behov av
ytterligare studiehjälp, må han erhålla behovsprövat till-lägg med högst
sjuttiofem kronor i månaden.

Till
studiebidrag utgår b e-hovsprövat tillägg under villkor dels att den studerandes
och hans föräldrars sammanlagda taxerade inkomst vid senaste taxering till
statlig inkomstskatt ej överstiger tjuguettusen kronor, dels att den studerande
har ett synnerligen stort behov av studiehjälp utöver vad han erhållit i studiebidrag
jämte annat tillägg.

Överstiger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda
förmögenhet femtiotusen kronor, skall en femtedel av det överskjutande
beloppet, avrundat till närmaste lägre fulla himdratal kronor, jämställas med
taxerad inkomst.

Är den studerande gift, skall vid tillämpningen av första
och andra styckena makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för
föräldrarnas.

Bestämmelsen i 14 § äger motsvarande tillämpning på
behovs prövat tillägg.

Behovsprövat tillägg utgår med högst nittio kronor i
månaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Studerande,
som ej uppnått sådan ålder att jämlikt 5 § första stycket studiehjälp må utgå,
äger likväl åtnjuta tilläggsförmåner enligt 1015 §§.

' Senaste lydelse 1970: 1027.

Studerande,
som ej uppnått sådan ålder att jämUkt 5 § första stycket studiehjälp må utgå,
äger likväl åtnjuta tilläggsförmåner enhgt 10, 11 och 15 U.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 27 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Till studerande vid statliga gym- Till studerande vid skolenhet

nasiäla skolor för vuxna utgår med statlig vuxenutbildning utgår

resekostnadsersättning för resa till resekostnadsersättning för resa till

och från studieorten efter grunder och från studieorten efter grunder

som fastställas av Konungen. som fastställas av Konungen.

32 § 3

Beslut om studiehjälp meddelas. Om ej annat följer av andra,

där ej annat följer av andra, tredje tredje eller fjärde
stycket eller av

eller fjärde stycket, av skolstyrel- beslut enligt femte stycket, med-

sen, om läroanstalten står under delas beslut om studiehjälp av

dess förvaltning, och eljest av skolstyrelsen i fråga om studeran-

rektor. de vid läroanstalt under styrelsens

förvaltning och av rektor / fråga om studerande vid annan
läroanstalt.

Beslut om behovsprövat tillägg till studiebidrag så ock
beslut om studielån eller om studiehjälp för studier utom riket meddelas av
centrala studiehjälpsnämnden.

Fråga om sökande som icke är svensk medborgare enligt 3 §
äger rätt till studiehjälp prövas av centrala studiehjälpsnämnden. Har nämnden
tidigare funnit sökanden äga sådan rätt till studiehjälp eller rätt till
studiemedel enligt 5 § studiemedelsförordningen (1964: 401), skall han, när han
senare ånyo ansöker om studiehjälp, anses äga rätt till studiehjälp enligt 3 §
utan ny prövning av nämnden, om han fortfarande är bosatt i riket. Om sist
nämnda villkor är uppfyllt prövas i ärende om behovsprövat tillägg till
studiebidrag eller studielån av centrala studiehjälpsnämnden och i ärende om
annan studiehjälp av skolstyrelsen eller rektor.

Fråga som avses i 29 § prövas av centrala
studiehjälpsnämnden.

Kommunfullmäktige må föreskriva, att beslut om
studiebidrag, inackorderingstillägg, resetillägg eller inkomstprövat tillägg
till studerande vid läroanstalt under skolstyrelsens förvaltning skall meddelas
av annan kommunal nämnd än skolstyrelsen.

Senaste lydelse 1971: 267.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan mot
beslut av skolstyrelse eller rektor i ärende enhgt detta reglemente föres genom
besvär hos centrala studiehjälpsnämnden.

Skolstyrelses eller rektors beslut länder till omedelbar
efterrättelse.

Talan mot
beslut av skolstyrelse, annan kommunal nämnd eller rektor i ärende enhgt detta
reglemente föres genom besvär hos centrala studiehjälpsnämnden.

Skolstyrelses,
annan kommunal nämnds eller rektors beslut länder till omedelbar efterrättelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

2) Förslag tm

Lag om ändring i förordningen (1964: 400) om förlängt
barnbidrag

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen (1964: 400) om
förlängt barnbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

Förlängt barnbidrag utgår utan föregående ansökan.

Nuvarande lydelse

4 §

Förlängt barnbidrag utgår, utan föregående ansökan, efter
beslut av skolstyrelsen, om skolan står under dess förvaltning, och eljest av
rektor.

Om ej annat följer av beslut enligt tredje stycket,
meddelas beslut om förlängt barnbidrag av skolstyrelsen i fråga om elev vid
skola under styrelsens förvaltning och av rektor i fråga om elev vid annan
skola.

Kommunfullmäktige må föreskriva, att beslut om förlängt
barnbidrag till elev vid skola under skolstyrelsens förvaltning skall meddelas
av annan kommunal nämnd än skolstyrelsen.

Talan
mot beslut av skolstyrelse eller rektor föres genom besvär hos centrala
studiehjälpsnämnden.

Talan mot beslut av skolstyrelse, annan kommunal
nämnd eller rektor föres genom besvär hos centrala
studiehjälpsnämnden. Över nämndens beslut må klagan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27

Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Mai:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1972.

Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Statsrådet
Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa
frågor om studiesocialt stöd och anför.

I
prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 448 och 481) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1972/73
beräkna

a) till Studiebidrag m. m. ett förslagsanslag av 596
000 000 kr.

b) till Allmänna studielånefonden ett
investeringsanslag av 113 000 OCK) kr. j

Jag
anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27

1 Inledning

Vid 1964 års riksdag fattades beslut om en ändring av
formerna för det statliga studiesociala stödet för utbildning efter
grundskolan. På grundval av förslag från studiehjälpsutredningen (SOU 1963: 48)
och studiesociala utredningen (SOU 1963: 74) skapades genom statsmakternas
beslut (prop. 1964: 138, SäU 1964: 1, rskr 1964: 290) två stödformer,
studiehjälp vid studier på gymnasial nivå och studiemedel vid studier på i
huvudsak eftergymnasial nivå.

1964 års
beslut har kompletterats i vissa avseenden. Sålunda fattade 1965 års riksdag
beslut om bl. a. höjning av det s. k. förlängda barnbidraget (prop. 1965: 109,
2LU 1965: 50, rskr 1965: 283). Vid 1967 års riksdag fattades beslut om dels en
förbättring av förmånerna inom vuxenutbildning, dels en ändring av grunderna
och beloppen för resetillägg till studiebidrag (prop. 1967: 85, 2LU 1967: 45, rskr
1967: 290). Vid 1969 års riksdag aktuaUserades i en särskild proposition (1969:
16, SU 1969: 51, 2LU 1969: 38, rskr 1969: 192 och 213) en rad förbättringar på
det studiesociala området. Reformförslagen innebar bl. a. att det inkomstprövade
tillägget höjdes och att maximibeloppet för lån från allmänna studielånefonden
höjdes från 5 000 kr. till 6 500 kr. Reformförslaget innebar vidare att en
strikt gränsdragning gjordes mellan yngre och äldre elever. Gränsen
fastställdes till 20 år. Förslaget tog också fasta på de vuxenstuderande.
Åldersgränsen för erhållande av studiemedel höjdes från 40 till 45 år. De
vuxenstuderande fick genom förslaget möjlighet till partiell befrielse från
skyldighet att betala tillbaka studielån från allmänna studielånefonden.

En
särskild proposition (1970:77, SU 1970: 116, 2LU 1970:50, rskr 1970: 284 och
290) med förslag om förbättringar på det studiesociala området behandlades av
1970 års riksdag. Förslagen innebar bl. a. en höjning av studiebidraget och det
förlängda barnbidraget inom studiehjälpssystemet från 75 kr. till 100 kr. i
månaden, en höjning av inackorderingstillägget från 100 kr. till 125 kr. i
månaden samt en höjning av resetilläggen med 10 kr. i varje avståndsklass. I
propositionen behandlades även frågan om studiemeritering för studiemedel.

Vid 1971 års riksdag fattades beslut om att studiemedel
skall kunna utgå för deltidsstuderande samt om fria läromedel för elever vid
statliga utbildningsanstalter inom studiehjälpens område (prop. 1971: 37, SfU
1971: 28, rskr 1971: 171). Dessutom fattades beslut om en höjning av
resetilläggen med 10 kr. i varje avståndsklass. Vid samma riksdag fattades
också beslut om nya regler om studiestöd för utländska studerande (prop. 1971:
81, SfU 1971: 29, rskr 1971: 185).

Förslag om förändringar i det studiesociala systemet har aktualise-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:27 10

råts
under den senaste tiden. Centrala studiehjälpsnämnden (CSN) har i sin
anslagsframställning för 1972/73 föreslagit vissa förbättringar framför allt
för yngre elever inom studiehjälpens område. CSN föreslår en höjning av de
inkomst- och behovsprövade tilläggen av inackorderingstillägg, resetillägg
samt en höjning av inkomstgränserna.

Centrala
studiehjälpsnämnden har i skrivelse den 29 januari 1971 lagt fram förslag till
reformer inom nuvarande studiesociala system. Skrivelsen innehåller förslag om
att studielån ur statliga lånefonder och studielån med statUg kreditgaranti
under vissa förhållanden skall kunna konverteras till återbetahiingspliktiga
studiemedel, att studiekredit enUgt studiehjälpsreglementet vid beviljningstillfället
skall omföras till återbetalningspliktiga studiemedel samt att s. k. äldre
elever inom gymnasieskolan och andra gymnasiala skolor överförs till
studiemedelssystemet. Efter remiss har yttranden avgetts av
riksrevisionsverket (RRV), statskontoret, postverket, statistiska centralbyrån,
skolöverstyrelsen (SÖ), universitetskanslersämbetet (UKÄ), fullmäktige i
riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret. Svenska kommunförbundet. Svenska
bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges
förenade studentkårer (SFS) och Sveriges folkhögskolelevers förbund (SFEF).

2 Gällande bestämmelser om studiestöd

Till
studerande i gymnasieskolan, folkhögskolan m. fl. läroanstalter utgår
studiehjälp enligt bestämmelserna i studiehjälpsreglementet (1964: 402,
omtryckt 1970: 267, ändrat senast 1971: 903) i form av studiebidrag jämte
tillägg eller förhöjt studiebidrag samt studielån. Tillämpningsbestämmelser
till studiehjälpsreglementet finns i studiehjälpskungörelsen (1964: 502,
omtryckt senast 1971: 336, ändrad senast 1971: 931). Förteckning över
läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studiehjälp utgår finns i
kungörelsen (1971: 337) om läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka
studiehjälp utgår. För elever i grundskolan och motsvarande skolformer utgår
förmåner enligt förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag (ändrad senast
1970:270) och kungörelsen (1964: 503) med tillämpningsbestämmelser till
förordningen om förlängt barnbidrag (ändrad 1966: 227).

Studiehjälp
enhgt studiehjälpsreglementet utgår för läsår eller kurstid i princip fr. o. m.
kvartalet efter det, under vilket den studerande fyUtlöår.

Studiebidrag
och förlängt barnbidrag utgår med 100 kr. i månaden.

Härutöver
kan inkomstprövat tillägg utgå fr. o. m. kvartalet efter det.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:27 11

under
vilket den studerande fyllt 16 år med 25, 50 eller 75 kr. i månaden. Till
grund för inkomstprövningen hgger den studerandes och hans föräldrars
sammanlagda beskattningsbara inkomst vid senaste taxering till statlig
inkomstskatt. Med beskattningsbar inkomst jämställs 1/5 av behållen förmögenhet
över 50 000 kr. Är den studerande gift, skall makens inkomst och förmögenhet
beaktas i stället för föräldrarnas.

Tillägggets
storlek vid olika beskattningsbar inkomst framgår av följande uppställning.

Beskattningsbar inkomst,
kr.

Tillägg/mån.,
kr.

8 000

75

8
10012 000

50

12 10020 000

25

Genom
beslut vid 1969 års riksdag utgår dessutom 25 kr. i månaden i förhöjt inkomstprövat
tillägg till studerande som har hemmavarande syskon under 16 år.

Om
den studerande är berättigad till inkomstprövat tillägg med högsta belopp och
om synnerhgen stort behov av ytterligare studiehjälp förehgger, kan
behovsprövat tillägg utgå med högst 75 kr. i månaden. Vid behovsprövningen
som görs av centrala studiehjälpsnämnden utgår man från årsinkomsten vid
ansökningstillfället (räknat före skatt och innefattande även icke
skattepliktiga inkomster såsom sjukpenning, bostadstillägg,
arbetslöshetsbidrag etc). Hänsyn tas till antalet syskon. Bidragsformen riktar
sig främst till ensamstående vårdnadshavare.

Är
den studerande i behov av inackordering, utgår inackorderingstillägg med 125
kr. i månaden. Resetillägg med 60120 kr. i månaden utgår för daghga resor
mellan hem och skola. Tillägg utgår endast om avståndet är minst 6 km.

Här
beskrivna förmåner utgår till den som fyller högst 19 år (yngre elev) under det
kalenderår då läsåret eller kursen börjar. För kurstid efter den 30 juni det
kalenderår, då den studerande fyller 20 år, gäller detta endast om denna
kurstid omfattar mindre än två månader. Till övriga (äldre) studerande utgår
förhöjt studiebidrag om 175 kr. i månaden.

Studielån
kan efter behovsprövning utgå med högst 6 500 kr. för ett läsår. Vid prövningen
tas för yngre studerande hänsyn till den studerandes och föräldrarnas inkomst
och förmögenhet. Om synnerliga skäl föreligger kan studerande, som bedriver
heltidsstudier och som har försörjningsplikt mot barn, erhålla studielån med
högre belopp.

De
studerande vid eftergymnasiala läroanstalter erhåller studiemedel enligt
bestämmelserna i studiemedelsförordningen (1964: 401, omtryckt 1970:266, ändrad
senast 1971:266). Tillämpningsföreskrifter

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 27 12

till
studiemedelsförordningen finns i studiemedelskungörelsen (1964: 592, omtryckt
1971:352). Förteckning över studiemedelsberättigade läroanstalter finns i
kungörelsen (1971: 338) om läroanstalter och utbild-ningshnjer vid vilka
studiemedel utgår (ändrad 1971: 1260).

Studiemedel består av
studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Studiemedlen är indexreglerade
och utgår per år med 140 % av basbeloppet inom den allmänna försäkringen, dvs. f.
n. totalt 9 660 kr. Om den studerande har vårdnaden om barn, kan dessutom utgå
barntillägg med 25 % av basbeloppet (f. n. 1 725 kr.) för varje barn under 16
år. Extra studiemedel kan vidare utgå om synnerliga skäl föreligger. Av
studiemedlen utgör 1 750 kr. ett studiebidrag, medan återstoden skall
återbetalas under normalt 2025 år.

Studiemedel utgår med
hänsyn till den studerandes studiemeriter samt de ekonomiska resurser över
vilka den studerande förfogar. Under de två första terminerna erhålls dock
studiemedel utan prövning av studiemeriterna.

Studiemedel
beviljas av studiemedelsnämnderna.

Studiemedlen
som består av en återbetalningsfri del studiebidrag och en
återbetalningsdel återbetalas genom årliga avgifter.

Återbetalningen sker
enligt studiemedelsförordningen, förordningen (1967: 882) om
studiemedelsavgifter (ändrad senast 1971: 652) och kungörelsen (1967: 883) om
studiemedelsavgifter. Återbetalningen påbörjas i regel tredje året efter det
att studiemedel lyfts sista gången och pågår i regel tills den
återbetalningsskyldige fyllt femtio år. Studiemedlen såväl som
återbetalningsbeloppen är indexreglerade genom anknytning till basbeloppet i
den allmänna försäkringen. Ränta utgår ej.

Studiemedel
kan även utgå för deltidsstudier för dem som studerar på minst halvtid.
Förutsättningen är att godtagbara skäl finns till att studierna bedrivs på
deltid. Studiemedel till deltidsstuderande utgår med hälften av vad som utgår
till heltidsstuderande, dvs. med 35 % av basbeloppet per termin. Barntillägg
utgår med samma belopp som till heltidsstuderande.

3 Förslag på studiestödets område

3.1
Centrala studiehjälpsnämndens förslag på studiehjälpens område

Centrala
studiehjälpsnämnden framhåller i sin anslagsframställning för budgetåret
1972/73 att i motsats till vad som gäller för studiemedlen är studiehjälpen
inte värdesäkrad till någon del. Höjning av beloppen för de ohka stödformerna
inom studiehjälpssystemet måste därför ske genom särskilda beslut av
statsmakterna. Så har också skett vid flera tillfällen under årens lopp efter
1964 års studiesociala reform.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27 13

Under
de senaste åren har särskild vikt lagts vid förbättring av stödet till
vuxenstuderande inom den gymnasiala utbildningen.

När
det gäller det inkomstprövade tillägget och det behovsprövade tillägget, som
utgår till de yngre eleverna, har emellertid en avsevärd minskning av realvärdet
uppstått. De båda tilläggen har inte höjts sedan de infördes 1964.
Eftersläpningen för dessa är inte mindre än 44 % vid jämförelse med år 1964.
Härtill kommer att beloppen högst 8 000 resp. 12 000 och 20 000 kr. för
beskattningsbar inkomst, avseende rätten till inkomstprövat tillägg i de tre
tilläggsklasserna, 75, 50 och 25 kr. per månad, också kvarstår oförändrade
sedan 1964. Samma procentuella minskning föreligger för det förhöjda
studiebidraget, som utgår till de äldre eleverna, och som ej heller höjts sedan
1964. Maximibeloppet för studielån är nu 6 500 kr. per läsår. För att
återställa lånets realvärde fordras en höjning med 11 % eller 700 kr. Vid
oförändrat förhöjt studiebidrag fordras att lånebeloppet höjs med 23 % för att
det totala studiestödets realvärde skall återställas för de äldre eleverna.

Studiehjälpsnämnden
föreslog i sin anslagsframställning för 1971/72 bl. a. att det inkomstprövade
tillägget skulle ökas till resp. 110, 70 och 35 kr. och att inkomstgränserna
skulle höjas med 2 000 kr. i varje in komstklass samt att det behovsprövade
tillägget skulle ökas till 110 kr. Föredragande statsrådet var inte beredd att
förorda de ändringar, som nämnden då föreslog, utan erinrade om den reformering
av beskattningen som trätt i kraft den 1 januari 1971. I annat sammanhang avsåg
föredraganden att senare återkomma till Kungl. Maj:t med anledning av de
effekter som det omlagda skattesystemet får för studiehjälpen.

Utöver
att realvärdet för inkomstprövat och behovsprövat tillägg nedgått med nära
hälften, har utflödet i faktiskt antal kronor också minskat från budgetåret
1969/70 till 1970/71 från 30,2 till 27,2 milj. kr. när det gäller inkomstprövat
tillägg och från 6,0 tiU 5,2 milj. kr. för det behovsprövade tillägget.

Det
minskade utflödet betingas endast till 10 % av minskningen av antalet yngre
elever vid läroanstalter vid vilka studiehjälp utgår. Till 90 % är det således
följden av ökade beskattningsbara inkomster hos föräldrarna. CSN utgår dock med
hänsyn till ökningen av levnadskostnaderna ifrån, att förmågan för föräldrar i
de inkomstlägen det här är fråga om inte ökat i så påtaghg grad att barnens
studiekostnader till en större del än vad som tidigare varit fallet kan eller
bör täckas av föräldrarna.

Vid
1967 och 1968 års taxeringar infördes stegvis generösare regler för lägre
inkomsttagares rätt till avdrag på den sammanlagda nettoinkomsten vid taxering
till statlig inkomstskatt. Även om dessa regler givetvis påverkat utflödet av
de inkomstprövade och behovsprövade tillläggen, så är det uppenbart att
studiehjälpens rekryteringseffekt fortsätter att minska i många hem med små
eller måttliga inkomster.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 27 14

För
att belysa minskningen av studiehjälpen redovisar centrala studiehjälpsnämnden
följande siffror.

Elever
med inkomstprövat tillägg i procent av antalet yngre elever med studiebidrag

Skolform

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

Gymnasium

Fackskola

Yrkesskola

28,7 38,6 55,3

26,9 35,0 51,0

23,3 31,3 49,8

22,2 32,5 47,1

19,6 29,5 43,0

Samtliga
skolformer

38,3

35,8

32,9

31,5

28,4

Av
tabellen framgår att antalet elever med inkomstprövat tillägg minskat avsevärt
år från år samt att inkomstprövat tillägg är mer än dubbelt så vanligt i
yrkesskolan som i gymnasiet. Fackskoleleveraa intar en mellanställning.
Siffrorna verifierar på ett slående sätt, att gymnasiet fortfarande rekryterar
sina elever företrädesvis från mera väl-situerade hem, medan låginkomsttagarnas
barn främst går till kortare yrkesutbildning.

Centrala
studiehjälpsnämnden pekar på statsmakternas uttalande, att de resurser som de
närmaste åren kan ställas till förfogande för studiesociala ändamål i betydande
omfattning måste koncentreras på de vuxenstuderande. Nämnden framhåller att en
sådan prioritering i och för sig är riktig, men att den får inte ske till
priset av att stödet till imgdomsutbildningen tunnas ut. Studiestödet har
alltid tillagts en starkt rekryteringsstimulerande effekt när det gäller elever
från mindre välsituerade hem och det skulle därför vara utomordentligt
olyckligt om inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg tillåts fortsätta
att minska. Ett flertal undersökningar visar liksom den redovisade tablån att
den sneda rekryteringen till högre studier med ett förhållandevis mindre antcd
elever från hem i socialgrupperna 2 och 3 kvarstår även om en viss förbättring
skett.

Studiehjälpsnämnden
föreslår mot bakgrund av nämnda uppgifter följande förbättringar i fråga om inkomstprövat
tillägg, behovsprövat tillägg, resetillägg och studielån.

Rese
tillägg utgår fr. o. m. den 1 juli 1971 enligt följande uppställning:

Avstånd
i km minst

6

15

25

35

Resetillägg
i kr. per månad

60

80

100

120

Statens
järnvägar har i skrivelse den 18 juni 1971 till Kungl. Maj:t begärt att få höja
biljettpriserna med ca 20 %. En motsvarande höjning av beloppen i de ohka
avståndsklasserna skulle innebära att resetillägg utgår med 70, 90, 120 resp.
140 kr.

I
prop. 1964: 138 framhävde departementschefen det önskvärda i att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:27 15

resetilläggen
i händelse av en höjning av järnvägstaxan snabbt kunde anpassas efter
höjningen. För att resetillägget skall bibehålla sin paritet gentemot priset på
SJ:s månadsbiljetter vid en 20-procentig höjning, föreslår nämnden att
resetillägget vid bifall till SJ:s förslag höjs enligt ovan angiven beräkning.
Kostnadsökningen beräknas för budgetåret 1972/73 bli ca 6 milj. kr.

Genom
beslut av 1970 års riksdag höjdes inackorderingstill-lägget från 100 till 125
kr. i månaden. I anslagsäskandena för budgetåret 1971/72 fann nämnden att den
nya eftersläpningen med 8 kr. (6 %) i förhållande till då gällande basbelopp 6
400 kr. inte borde föranleda ytterligare höjning av inackorderingstillägget.
Skulle emellertid en ny höjning av den allmänna prisnivån medföra ytterligare
kostnader för inackorderade elever, borde enligt nämndens dåvarande mening
frågan om uppjustering av inackorderingstillägget tas upp till ny prövning.
Nämnden anser att den inträffade kostnadsstegringen bör kompenseras genom en
höjning av ifrågavarande tillägg, vilket noga räknat således skulle innebära en
ökning från 125 till 144 kr. Ett ytterhgare motiv för en uppjustering utgör
enligt nämndens mening det förhållandet att resetillägget i avståndsklassen
minst 35 km föreslås utgå med 140 kr. Detta kan då få den inte önskvärda
effekten att elever som är bosatta på ett relativt långt avstånd från skolan
avstår från att låta inackordera sig och i stället reser dagligen mellan hemmet
och skolan. Detta skulle vara ekonomiskt mer fördelaktigt men ur hälsosynpunkt
otillfredsställande.

Nämnden
föreslår att inackorderingstillägget höjs med ett avrundat belopp eller 15 kr.,
dvs. till 140 kr. i månaden. Kostnadsökningen beräknas för budgetåret 1972/73
bli ca 5 milj. kr.

När
det gäller inkomstprövat tillägg konstaterar CSN att antalet inkomstprövade
tillägg minskat med 10 % mellan 1969/70 och 1970/71. Huvudorsaken till detta
var sänkningen av åldersgränsen mellan äldre och yngre elever från 21 till 20
år. Man hade emellertid också funnit att den relativa andelen elever med inkomstprövat
tillägg under läsåret 1969/70 minskat med 1,4 %.

Socialförsäkringsutskottet
uttalade i sitt betänkande 1971: 12 att »frågan om höjning av inkomstgränserna
för erhållande av inkomst-och behovsprövat tillägg bör enhgt utskottets mening
prövas med sikte på att förslag härom skall kunna föreläggas nästa års
vårriksdag. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t i samband därmed tar upp
frågan om uppräkning av dessa tillägg».

Utfallet
för budgetåret 1970/71 visar att utflödet i jämförelse med budgetåret 1969/70
minskat med ca 3 milj. kr. Samtidigt har eftersläpningen i realvärdet för det inkomstprövade
tillägget ytterhgare ökat. Det skulle nu krävas att detta tillägg höjs med 44 %
för att komma i nivå med värdet den 1 juli 1964. Nämnden framhåller att det är
ytterst

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27 16

angeläget
att såväl gränserna för beskattningsbar inkomst som tilläggsbeloppen bUr
föremål för en justering.

CSN
föreslår beträffande det inkomstprövade tillägget att inkomst-gränserna höjs
med 2 000 kr. i varje inkomstklass och att tillägget skall utgå enligt följande
uppställning

Beskattningsbar
ink., kr. 010 000 10 10014 000 14 10022 000

(-f-2 000) (-F2 000) (-1-2 000) (-2
000) (-f 2 000)

Belopp per mån. 110 70 35

(-h35) (-f20) (+10)

F.
n. utgår ett tillägg på 25 kr. till det inkomstprövade tillägget för dem som
har syskon under 16 år. Nämnden föreslår att detta syskontillägg höjs med 10
kr. till 35 kr. i månaden, vilket skulle innebära ett förbättrat stöd för
flerbarnsfamiljerna.

Den
totala kostnadsökningen beräknas medföra ett ökat medelsbehov av ca 17 milj.
kr. varav 6,5 milj. kr. faller på uppjusteringen av inkomstgränserna, ca 8
milj. kr. på höjningen av tilläggsbeloppen samt ca 2,5 milj. kr. på höjningen
av syskontillägget.

För
att inhämta eftersläpningen i realvärdet för behovsprövat tillägg föreslog CSN
i sina anslagsäskanden för budgetåret 1971/72 en höjning från 75 till 110 kr.
Förslaget vann inte bifall.

Utflödet
av behovsprövat tillägg har minskat med ca 0,8 milj. kr. i förhållande till
budgetåret 1969/70. Detta beror i huvudsak på nedgången av antalet elever med
högsta inkomstprövat tillägg. Vidare har eftersläpningen i realvärdet för det
behovsprövade tillägget ytterligare markerats, varför det skulle krävas att
tillägget ökas med ca 44 % för att värdet skall bU återställt.

CSN
föreslår för budgetåret 1972/73 att det behovsprövade tillägget ökas med 35 kr.
till 110 kr. i månaden. Kostnadsökningen beräknas bli ca 3 milj. kr., varvid
även hänsyn tagits till att ett ökat antal elever beräknas bli berättigade
till behovsprövat tillägg om inkomstgränserna för det högsta inkomstprövade
tillägget höjs i enlighet med nämndens förslag.

Maximibeloppet
för studielån höjdes den 1 juli 1969 till 6 500 kr. Därmed kunde i normalfallet
de s. k. äldre eleverna, dvs. de som är 20 år eller däröver, få ett studiestöd
som tillsammans med det förhöjda studiebidraget var Uka stort som studiemedlen
för eftergymnasiala studier.

För
att komma i paritet med studiestödet till eftergymnasiala studerande måste
maximibeloppet höjas tiU ca 8 000 kr. Centrala studiehjälpsnämnden vill med
kraft hävda att de äldre studerandena på gymnasial studienivå måste ha
möjlighet till samma totalstöd som studerande vid eftergymnasiala
läroanstalter. Nämnden föreslår att maximibeloppet för studielån sätts till 8
000 kr. från den 1 juH 1972. CSN erinrar om

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27 17

sitt
förslag om bl. a. överflyttning av de s. k. äldre eleverna från studiehjälpssystemet
till studiemedelssystemet. CSN påpekar att om detta förslag vinner bifall,
bortfaller behovet av ett höjt maximibelopp.

Studiehjälpsnämnden
framför även förslag om att högre lånebelopp än maximibeloppet får beviljas om
synnerliga skäl föreligger.

CSN pekar på att inom
studiemedelssystemet gäller att studiemedel kan utgå med högre belopp än
normalbeloppet, s. k. extra studiemedel, om synnerliga skäl föreUgger (16 §
studiemedelsförordningen). Extra studiemedel beviljas för ränta på studielån,
terminsavgifter om sådana förekommer, särskilt stora materialkostnader och
liknande kostnader om kostnaderna överstiger ett visst belopp. Vid nödvändig
dubbelbosättning kan extra studiemedel utgå för de extra utgifterna. Extra
studiemedel är helt återbetalningspliktiga.

För elever inom den
gymnasiala utbildningen kan liknande kostnader uppstå. Speciellt bUr de extra
studiekostnaderna betungande för föräldrar med flera studerande barn. Nämnden
anser det nödvändigt att möjUghet skapas till »extra studielån» för sådana
kostnader.

CSN
beräknar kostnaderna för en höjning av studielånen till 8 000 kr. per år till
30 milj. kr. samt till 1 milj. kr. för beviljning av extra studielån.

För yngre ogifta elever
skall enligt bestämmelserna i 20 § studiehjälpsreglementet vid bedömande av
behovet av studiekredit hänsyn tas jämväl till föräldrarnas ekonomiska
förhållanden. I specialmotiveringen till 20 § reglementet (prop. 1964: 138)
sägs att en viss restriktivitet skall iakttas i hithörande faU. För
ifrågavarande elevkategori fastställde nämnden i maj 1969 en låneram av 4 000 kr.
per läsår. För inackorderade elever fastställdes ramen till 4 900 kr.

CSN
framhåUer att det är ytterst angeläget att en justering kan ske av
ifrågavarande beräkningsgrunder. Förstärkning av studiehjälpen kan därvid ske
till elever, vars föräldrar har en beskattningsbar inkomst på 7 00018 000 kr. eUer
något högre om eleven har syskon. Kostnaderna för dessa ändrade
reduktionsregler beräknas uppgå till ca 6 milj. kr.

3.2
Konsekvenser av 1971 års familjepolitiska reformer

Genom
beslut av 1968 års riksdag genomfördes ett system med statliga och kommunala
bostadstillägg.

F. n. utgår bostadstillägg
till familj med barn under 16 år som helt eller delvis försörjs inom familjen.
Beträffande de kommunala bostadstilläggen finns en kompletterande regel som
innehåller att hänsyn skall tas även till barn över 16 år som åtnjuter förlängt
barnbidrag enUgt förordningen om förlängt barnbidrag eller studiebidrag enligt studie-

2
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 27

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27 18

hjälpsreglementet
under förutsättning att familjen uppbar kommunalt bostadstillägg då barnet
fyllde 16 år. Bostadstillägg kan utgå t. o. m. det kalenderår under vilket
barnet fyller 19 år, oavsett om tillfälligt uppehåll skett i studierna.

Genom
beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971:156, SoU 1971:45, rskr 1971: 327)
ersätts fr. o. m. den 1 april 1972 de hittills gällande grundbeloppen och
tilläggsbeloppen i fråga om de statliga bostadstill-läggen av ett enhetligt inkomstprövat
stöd med 75 kr. i månaden för varje barn oberoende av bostadsstandard. Dessutom
sker en kraftig förstärkning av de statsbidragsberättigande kommunala
bostadstilläggen. Den andel av hyran över 400 kr. i månaden som kompenseras genom
tilläggen höjs från 40 % till 80 %. En uppräkning av de övre hyres-gränserna
görs till 650 kr./mån. för familjer med ett eller två barn, 800 kr./mån. för
familjer med tre eller fyra barn och 925 kr./mån. för familjer med fem eller
flera barn.

I
propositionen uttalade föredragande statsrådet följande beträffande
konsekvenserna för studiestödet.

Jag
vill i detta sammanhang beröra den situation som i bidragshänseende uppkommer
när något av barnen fyUer 16 år. Det allmänna barnbidraget för detta barn
upphör då från det följande kvartalsskiftet och samtidigt upphör
bostadstilläggets statliga del, vad avser detta bam. Om barnet studerar, börjar
i stället att utgå ett allmänt studiebidrag med 100 kr. i månaden, dvs. samma
belopp som barnbidraget räknat per månad. Vidare har barnet möjlighet att få
del av de inkomst- och behovsprövade tilläggen inom studiehjälpen. De av mig
förordade nya grunderna för bostadstillägg aktualiserar vissa justeringar i
fråga om de inkomst- och behovsprövade tilläggen fr. o. m. nästa budgetår för att
möjUggöra ökad samordning mellan de statliga bostadstilläggen och studiehjälpen.
Överväganden härom pågår inom utbildningsdepartementet. Förslag avses komma
att redovisas vid nästa års vårriksdag.

Riksdagsbeslutet
innebar vidare att åldersgränsen beträffande bostadstillägg skall höjas till
17 år. Socialutskottet framhöll i sitt utlåtande (1971:45 s. 12) att de
förändringar som måste ske av det studiesociala systemet för att åstadkomma en
samordning med bostadstilläggen bör kunna träda i kraft den 1 juU 1972. Kungl. Maj:t
bör för tiden därefter där så befinnes nödvändigt för vissa elevkategorier i
syfte att eleverna skall kunna erhålla förmåner motsvarande minst de som nu
utgår förordna om behövliga undantag i reglerna för bostadstilläggen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27 19

3.3
Centrala studiehjälpsnämndens förslag till reformer inom nuvarande
studiesociala system

3.3.1
Centrala studiehjälpsnämndens skrivelse

Centrala
studiehjälpsnämnden (CSN) föreslår i en skrivelse den 29 januari 1971, efter
förslag av en särskild arbetsgrupp inom nämnden, att studielån ur statliga
lånefonder och studielån med statlig kreditgaranti under vissa förhåUanden
skall kunna konverteras till återbetalningspliktiga studiemedel, att
studiekredit enligt studiehjälpsreglementet vid bevillningstillfället skall
omföras till återbetalningspliktiga studiemedel samt att s. k. äldre elever
inom gymnasieskolan och andra gymnasiala skolor överförs till studiemedelssystemet.

F. n. finns ingen
samordning mellan utbetalningen och förvaltningen av statliga studielån, statsgaranterade
studielån och återbetalnirigsplik-tiga studiemedel. Detta medför stora
nackdelar för den återbetalningsskyldige genom att amorteringsplanerna för
studielån inte harmoniserar med återbetalningsreglerna för studiemedel.
Dessutom dubbleras kreditadministrationen för en och samma låntagare och detta
kommer att gälla för allt fler personer vid oförändrade regler. Enligt CSN
medför en konvertering av studielån till återbetalningspliktiga studiemedel befogade
förbättringar för de återbetalningsskyldiga och ger också besparingar för
statsverket i fråga om återbetalningsadministrationen. CSN föreslår att rätt
till konvertering bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1971 och att konverteringen
bör erbjudas följande grupper

1. personer, som har lån från allmänna
studielånefonden enligt nyare regler (efter den 30 juni 1964) och som har
studiemedel,

2. personer, som har andra former av statlig
studiekredit och som har studiemedel,

3. personer, som har lån från allmänna
studielånefonden enligt nyare regler (efter den 30 juni 1964) och som inte har
studiemedel.

Om
konvertering medges för dessa grupper får reformen verkan för alla studerande
som har både studiemedel och studielån oberoende av när lånet togs upp samt för
dem som enbart har lån ur aUmänna studielånefonden, upptaget efter den 30 juni
1964.

Förslaget
innebär att överföring av lån till studiemedel bör ske vid ett årsskifte och
att det är den verkliga skuld som utestår den 31 december ansökningsåret, som
skall överföras till äterbetalningspliktiga studiemedel och som skall omräknas
till antal basbelopp. Omräkningen föreslås ske med det basbelopp som gäller den
1 januari året därpå.

Studiestödsformerna
har ändrats främst genom införandet av studiemedelssystemet under budgetåret
1964/65. Dessutom har överflyttningen av olika utbildningsvägar från ett
studiestödssystem till ett annat före-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:27 20

kommit. Följden har blivit att en studerande under sin
studietid kan ha haft studiestöd enligt olika system. Vid återbetalning kan den
studerande därför aviseras om amorteringar och räntor eller avgifter från
flera olika instanser utan någon samordning.

Vid en övergång till ett enda system byggt på
studiemedlens princip uppnås fördelar dels beträffande anståndsförfarandet,
dels beträffande återbetalningens fördelning. Detta motiverar förslaget om
konvertering av äldre studiekredit till studiemedel. Dessutom uppnås
administrativa förenklingar. De olika äldre låneformerna administreras dels av
postbanken, dels av de övriga kreditinstitut som lämnat ut lånen. Postbanken
har en särskild avdelning för studielån för de ca 160 000 låntagarna i allmänna
studielånefonden och lånefonden för universitetsstudier. Även postbankens
datasektion och juridiska sektion är engagerade i verksamheten. Återbetalningen
av avgifter i studiemedelssystemet handhas av centrala studiehjälpsnämnden med
hjälp av ett datasystem hos DAFA (Datamaskincentralen för administrativ
databehandling) som enligt CSN kan klara av ytterligare låntagare. Varje studiemedelstagare
har ett eget konto, där för en viss merkostnad skuldkontot kan ökas med
eventuella konverterade belopp. För nytillkommande konton uppkommer en viss
merkostnad. Konvertering av lån med äldre studiekredit måste ske efter ansökan
från låntagarens sida eftersom skuldförbindelsen är ett privaträttsligt avtal
och inte utan vidare kan sägas upp från långivarens sida. CSN framhåller att konverteringen
bör göras frivillig.

Den stora gruppen när det gäller konvertering är de som
har lån i allmänna studielånefonden enligt nyare bestämmelser. Många av dessa
låntagare fortsätter med studier vid utbildningar där studiemedel utgår.
Eftersom efterfrågan på studiemedelsberättigad utbildning ökar, kommer antalet
kollisioner vid samtidig återbetalning att öka betydligt. Erbjudande om
konvertering bör utsträckas till samtliga som erhållit lån ur allmänna
studielånefonden efter den 30 juni 1964 samtidigt med att denna låneform
ersätts med återbetalningspliktiga studiemedel.

Förslaget kan genomföras i två etapper: dels konvertering
av studielån till studiemedel, dels beviljande av all studiekredit i form av
studiemedel. När det gäller kostnadsbedömning av dessa etapper har arbetsgruppen
kommit fram till att kostnaden för konvertering för gruppen I torde uppgå till
ca 50 milj. kr. Detta är inte någon nyinvestering utan en överflyttning av
medel från en fond till en annan. För gruppen 2 kan man räkna med att
konvertering kommer att begäras för omkring 40 milj. kr. samt för grupp 3, dvs.
en flyttning från allmänna studielånefonden, uppskattas summan till 180 milj.
kr. Nyinvestering för konvertering av statsgaranterade studielån uppskattas
till mellan 4080 milj. kr.

Beträffande administrativa kostnader bör samordningen
medföra att

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:27 21

statens kostnader för låneadministrationen hos postbanken
minskar. Däremot kommer för CSN:s del att hos DAFA uppstå dels engångskostnader
för programmering och uppdatering m. m. avseende konverterade studielån, dels
löpande kostnader för debitering och uppbörd av avgifter för dem som inte har
återbetalningspliktiga studiemedel. Vid CSN:s kansli uppstår kostnader för
handläggning av ansökningar om konvertering av studielån samt för
ansökningsmaterial och information om konverteringsmöjligheten.

CSN
föreslår en omföring vid bevillningstillfället av studiekredit för gymnasiala studier
till återbetalningspliktiga studiemedel. Arbetsgruppen har kommit till
slutsatsen att ett enda studiekreditsystem grundat på studiemedelssystemets
återbetalningsregler bör genomföras så att inte samma komplikationer i samband
med återbetalningen uppstår som redovisats tidigare. Gruppen antar att de
flesta låntagare kommer att begära konvertering med hänsyn till de mera
förmånliga återbetalningsregler som studiemedelssystemet ger. Dessutom undviker
man det administrativa merarbetet som ligger i att ett tidigare beviljat
studielån omvandlas till studiemedel. En rationaliseringsvinst som uppnås om
studiekrediten direkt integreras med studiemedelssystemet är att
betalningsanstånd vid fortsatta högre studier regleras automatiskt vid
bevillning av studiemedel. CSN anser liksom arbetsgruppen att ett enda
återbetalningssystem för studiekredit bör inrättas. CSN påpekar därvid att
reformen inte medför någon ändring av principerna för behovsprövningen av
studiekredit för gymnasiala studier. Rätten till avskrivning föreslås upphöra
om studiekrediten beviljas med återbetalning enligt studiemedelssystemets
regler. Övergången till ett enda studiekreditsystem bör enligt CSN ske den 1
juli 1972. CSN:s förslag innebär även en överföring av s. k. äldre elever inom gymnasieskolan
och andra gymnasiala skolor från studiehjälpssystemet till studiemedelssystemet.
I samband med de studiesociala reformerna år 1964 gjordes gränsdragningen
mellan studiehjälpssystemet och studiemedelssystemet så att till
studiemedelssystemet fördes, förutom universitet och högskola, utbildningar som
huvudsakligen rekryterar elever från grundskolan och där huvuddelen av eleverna
var över 21 år. Åldern var alltså en gränsdragningsfaktor. Följden blev att en
mängd elever över 21 år kom att hänföras till studiehjälpssystemet. Inom studiehjälpssystemet
är eleverna uppdelade i två kategorier yngre elever och äldre elever. De äldre
eleverna erhåller förhöjt studiebidrag. Sedan den 1 juli 1969 går gränsen för
äldre elever vid 20 år. Det förhöjda studiebidraget beviljas och utbetalas av
skolstyrelsen/rektor. Studielåneansökningarna handläggs av centrala
studiehjälpsnämnden och låneutbetalningen sker genom postbanken. Detta medför
i många fall en dubblering av både ansökningsförfarandet och handläggningen av
ansökning-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27 22

arna
och utbetalningen av studiehjälpen vilket innebär merkostnader för samhället.
Förmånerna för äldre elever inom gymnasial utbildning som saknar
försörjningsplikt mot barn är inte lika stora som för elever inom
eftergymnasial utbildning bl. a. eftersom lånebeloppet inte i likhet med
studiemedlen är indexreglerat. Vidare är olikheten i fråga om den tid för
vilken studiestöd utgår till nackdel för studiehjälpsta-garen trots att den
faktiska studietidens längd under året i många fall motiverar ett omvänt
förhållande. I fråga om återbetalningen av studiekredit har studiemedelstagarna
betydande förmåner som studiehjälps-tagarna f. n. saknar. Enligt CSN kan man
inte längre åberopa administrativa och praktiska skäl för den nuvarande
gränsdragningen efter skolform mellan studiehjälpssystemet och
studiemedelssystemet. Tvärtom medför den nuvarande ordningen en orationell
behandlingsgång med dubblering av prövning och expediering av studiestöd i ett
mycket stort antal fall. Administrativt skulle besparingen göras genom en överflyttning
av aUa äldre elever i gymnasial utbildning tiU studiemedelssystemet eftersom
handläggning av både bidrag och studiekredit skulle ske av ett enda organ.
Enligt CSN bör det inte heller uppstå några svårigheter hos skolstyrelserna
vid en övergång till studiemedelssystemet eftersom eleverna redan nu byter stödform
i 20-årsåldern inom studiehjälpssystemet.

Åldern
är ett enkelt kriterium för att avgöra om eleven är berättigad till studiehjälp
eller studiemedel. CSN:s förslag innebär att alla elever som är 20 år eller
däröver bUr behandlade helt lika oavsett om utbildningen är gymnasial eUer
eftergymnasial. Enligt CSN kan man vinna betydande fördelar inte bara
administrativt utan också reellt för de studerande genom de föreslagna
förbättringarna. När det gäller studiebidragsdelen av studiestödet medför reformen
att prövning mot egen och makes inkomst och förmögenhet, liksom nu generellt
gäller inom studiemedelssystemet, tillkommer även för äldre elever inom
gymnasial utbildning. CSN föreslår att s. k. äldre elever inom
studiehjälpssystemet fr. o. m. den 1 juli 1972 överförs till
studiemedelssystemet.

EnUgt
studiemedelsförordningen beräknas studiemedel för termin. Studiemedelsbeloppet
är avsett att täcka studiekostnaderna under fem månader per termin eller
sammanlagt under tio månader av ett år. Någon minskning av beloppet sker inte
även om studietiden per år betydligt understiger tio månader.

Inom
studiehjälpssystemet beräknas studiehjälpen för läsår eller kurs. Läsår
omfattar nio månader, varav höstterminen fyra och vårterminen fem. Detta medför
att den som erhåller studiestöd enligt studiehjälpsreglementet vid läsårsbunden
utbildning får studiehjälp för nio månader, den som har kurstid om tio månader
får studiehjälp för tio månader och den som har en kurstid på åtta månader får
studiehjälp för denna tid.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27 23

Inom
studiemedelssystemet gäller med liknande variationer i studietiderna att
studiemedel alltid beräknas med lika stort belopp för tio månader. Vissa
studiesociala skillnader finns mellan elever i gymnasial utbildning och
eftergymnasial utbildning, t. ex. förekommer inom gymnasieskolan ofta fria
skolmåltider och ibland fria läromedel. Det finns emellertid en mängd elever
inom den gymnasiala utbildningen som inte har dessa förmåner. CSN föreslår att
studiemedelsbeloppet för gymnasiala studier utgår med samma belopp per termin
som för eftergymnasiala studier.

En överföring av äldre
studerande till studiemedelssystemet innebär att det förhöjda studiebidraget
som dessa studerande nu erhåUer utan behovsprövning inte längre kommer att
utgå. Detta kommer att ersättas av bidragsdelen inom studiemedelssystemet.
Denna bidragsdel prövas mot makes inkomst. Minskningen är Uka för bidragsdelen
som för de återbetalningspUktiga studiemedlen. CSN framhåller att överföringen
kommer att medföra att många särskilt kvinnliga vuxenstuderande mister de
bidrag de hittills erhållit. CSN förordar därför kraftigt att studiemedelssystemets
regler rörande behovsprövningen mot makes inkomst prövas om i detta
sammanhang. Behovsprövningsreglerna beträffande makes inkomst i
studiemedelssystemet bör enligt CSN väsentligt liberaUseras i avvaktan på
förslag från 1968 års studiemedelsutredning. Enligt CSN:s förslag bör
studiemedel kunna utgå även till dem som genomgår relativt korta kurser.

F. n. har elever vid
statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand rätt till
resekostnadsersättning. CSN föreslår att denna rätt behålls.

Rätten till avskrivning av
studielån för gymnasial vuxenutbildning bör enUgt CSN upphöra att gälla då de
vuxenstuderande överförs till studiemedelssystemet eftersom den studerande inom
studiemedelssystemet får del av detta systems spärregel mot alltför hög
betalningsbelastning.

CSN gör följande
sammanfattning av de förändringar som sker vid en överföring av äldre elever
inom gymnasial utbildning. Förbättringar för de studerande medför dels
förändringen av den tid för vilken studiestöd utgår, dels utbyte av
reduktionsregeln beträffande lärlingslön och motsvarande ersättning mot
inkomstprövning. Behovsprövning mot egen och makes ekonomi när det gäller
studiebidraget kan leda till att bidraget minskar. Behovsprövning av studielån enUgt
studiehjälpsreglementet sker för s. k. äldre elever enligt samma principer som
för studiemedlen, vilket innebär att det inte blir någon ändring för de
studerande. En förbättring inträffar också för de flesta när det gäller antalet
månader på året för vilka studiekredit beräknas.

Merkostnaden
för en överföring till studiemedelssystemet beräknar CSN totalt till 7 milj.
kr. för budgetåret 1972/73.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 27 24

I CSN:s
förslag behandlas även frågan om handläggningen av studiemedelsansökningar i gymnasial
utbildning särskild studiemedelsnämnd. Vid en överflyttning av äldre elever
inom gymnasial utbildning till studiemedelssystemet uppstår endast ett
ansöknings- och utbetalningsförfarande grundat på studiemedelsansökan. CSN
räknar med att antalet ansökningsärenden under budgetåret 1972/73 sjunker med
30 %. Dubbleringen av utbetalningen av studiestöd som kan uppskattas till ca
37 000 ansökningar per termin bortfaller. Detta gör att rationaliseringsvinsten
blir betydande.

CSN
tar upp tre oUka alternativ för handläggningen av studiemedelsansökningar för
ifrågavarande elever.

1. En särskild studiemedelsnämnd som handlägger
ansökningar från »äldre elever» inom gymnasieskolan och andra gymnasiala skolor
i hela landet.

2. Handläggning hos nuvarande sex studiemedelsnämnder
med samma regionala indelning som redan finns.

3. Centralisering av handläggningen till centrala
studiehjälpsnämnden.

CSN
förordar att en särskild studiemedelsnämnd inrättas för handläggning av
studiemedelsansökningar från »äldre elever» inom gymnasieskolan och andra
gymnasiala skolor och utbildningslinjer. CSN beräknar att ca 30
befattningshavare behövs för denna nämnd samtidigt som man beräknar att kunna
minska ca 15 tjänster hos CSN eftersom nämnden befrias från ca 70 % av antalet
ansökningar om studiekredit. Den största personalbesparingen uppnås hos
skolstyrelserna.

EnUgt
CSN bör denna särskilda nämnd inte lokaliseras till stockholmsområdet eller
till någon universitetsort.

3.3.2
Remissyttranden

När
det gäller frågan om konvertering av studielån till återbetalningspliktiga studiemedel
tillstyrks denna möjlighet av de allra flesta remissinstanserna. RRV anser
emellertid att ytterligare utredning bör göras eftersom i utredningen inte redovisats
några beräkningar för de kostnader som förslaget medför. Dessutom framhåller
RRV att det ställs stora krav på den information som lämnas till låntagare i
samband med erbjudande om konvertering. Postverket ifrågasätter om inte konverteringsmöjligheten
bör inskränkas till de lån där låntagaren redan har eller kommer att beviljas
studiemedel samt att tiden för konvertering bör flyttas fram från den 1 juli 1972,
som CSN föreslagit, till den 1 juli 1973 bl. a. på grund av det merarbete som
en konvertering innebär för postverket. SÖ och UKÄ framhåller att konverteringen
bör vara friviUig. Dessutom påpekar UKÄ att låntagaren ingående bör informeras
om för- och nackdelar med kon-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27 25

verteringsmöjligheten.
Riksgäldskontoret hyser tveksamhet beträffande erbjudande om konvertering när
kvarstående äldre kredit endast avser mindre belopp eller den återstående
amorteringstiden är kort. Även SACO anser att möjligheten tiU konvertering bör
vara frivillig och att god information om för- och nackdelar bör ges. Dessutom
framhåller SACO, liksom TCO, att det kan finnas anledning att göra
förbättringar när det gäller återbetalningen av studiemedel.

De flesta
remissinstanserna ansluter sig i princip till CSN:s förslag angående omföring vid
bevillningstillfället av studiekredit för gymnasiala studier till återbetalningspliktiga
studiemedel. SÖ anser emellertid med hänvisning tiU förestående förslag om
förändringar i studiemedelssystemet, som kan förväntas bU framlagda av 1968 års
studiemedelsutredning, att man inte bör besluta om en generell omföring av
studielån till återbetalningspUktiga studiemedel. SÖ framhåller bl. a. att de
yngre elever som under gymnasieskoltiden har studielån ofta lever under så
pressande ekonomiska förhållanden att man borde överväga en annan form av
ekonomisk hjälp för dem än den nuvarande eller den föreslagna enligt
studiemedelssystemet. SACO anser att omföringen inte bör göras generell utan
att det bör vara frivilligt, eftersom det enUgt SACO kan uppstå ogynnsamma
effekter vid återbetalningen av studiemedel. TCO framhåller i sitt yttrande
att man skulle anse det beklagUgt om inte den föreslagna förändringen av studiekreditformen
för de yngre studerande inom studiehjälpssystemet genomfördes. TCO påpekar
också att omvänd-Ungen bör ske vid utbetalningstillfäUet så att inte
räntekostnaden för de två år som är återbetalningsfria räknas in i de
återbetalningspliktiga studiemedlen.

CSN:s förslag om överföring
av s. k. äldre elever inom gymnasieskolan från studiehjälpssystemet till studiemedelssystemet
har bemötts positivt av remissorganen. Flera remissorgan har emellertid påpekat
att i samband med detta förslag reglerna för behovsprövning mot makes inkomst
bör omprövas eller slopas. Statskontoret, som tillstyrker förslaget, framhåller
att den styrande effekt som olika kreditsystem kan ha på valet av utbildning
skulle försvinna i samband med att alla s. k. äldre elever oberoende av utbildningsväg
får studiekredit på samma villkor. SÖ tillstyrker förslaget under förutsättning
att behovsprövningsreglerna mot makes inkomst omprövas. Till de
remissinstanser som framhåller att behovsprövningsreglerna mot makes inkomst
bör omprövas hör även UKÄ, SACO, TCO, SFS, SAF och SR. Enligt SACO, SR och TCO
är detta ett villkor för att förslaget skall genomföras.

SFS anser i övrigt att
överföringen medför stora fördelar bl. a. genom att totalbeloppet för den
enskilde kommer att öka samt genom de sociala trygghetsförmåner som
studiemedelssystemet ger. När det

3
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 27

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 27 26

gäller
förslaget om att inrätta en särskild studiemedelsnämnd för handläggning av studiemedelsansökningar
från s. k. äldre elever i gymnasial utbildning har remissorganen haft oUka
uppfattningar. RRV anser att organisationen för handläggning av dessa elevers
ansökningar ytterligare bör prövas av CSN och statskontoret innan man tar
slutlig ställning. Statskontoret avstyrker att man fattar beslut om en
särskild studiemedelsnämnd för vuxenstuderande i gymnasiala skolor. Frågan bör
enligt statskontoret behandlas i samband med den översyn om studiemedelssystemets
administration där statskontoret kommer att medverka. Statskontoret är inte
övertygat att handläggningen av studiemedelsansökningar kräver denna
koncentration till en särskild studiemedelsnämnd för att bli likartad. UKÄ är
tveksamt till förslaget och anser att den enhetlighet i bedömningen som CSN
eftersträvar med en särskild studiemedelsnämnd kan tillgodoses genom
anvisningar för verksamheten. UKÄ förordar att man ytterligare prövar
möjligheten att låta studiemedelsnämnderna handlägga även de vuxenstuderandes
ansökningar. TCO, SACO och SFEF delar CSN:s uppfattning att man bör ha en
särskild studiemedelsnämnd för handläggning av studiestöd till vuxenstuderande.

4 Föredraganden

Under
de senaste årtiondena har kraftiga satsningar gjorts över hela
utbildningsområdet. Utbildningsmöjligheterna för såväl ungdom som vuxna har ökat
i snabb takt. Lika viktigt som att bygga ut utbildningskapaciteten är att
sörja för ekonomiska stödåtgärder för den enskilde. Studiesociala åtgärder är
ett av de medel som samhället har för att söka frigöra studievalet från
beroende av elevernas ekonomiska förutsättningar.

När
det gäller yngre elever syftar studiestödet främst till att så långt möjligt ge
ett bidrag till familjen för de merutgifter som studierna förorsakar.
Speciellt betydelsefullt är det stöd som ges elever i familjer med svag ekonomi,
elever som har lång resväg och elever som måste inackorderas på annan ort. Det
nuvarande studiestödet infördes genom 1964 års studiesociala reform som vid
flera tillfällen därefter har kompletterats.

Studiehjälpen
för yngre elever får även ses som ett led i familjepolitiken.

Genom
beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 42, SU 1968: 101, rskr 1968: 253)
genomfördes en familjepolitisk reform som syftade till att bereda barnfamiljer
med lägre inkomster och särskilt familjer med flera barn ett förstärkt
ekonomiskt stöd. Detta utformades så att det också medverkar till att höja
familjens bostadsstandard. Det ökade familje-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 27 27

stödet fick formen av dels ett statUgt bostadstillägg,
dels ett kommunalt bostadstillägg för familjer med särskilt höga hyror.

Vid 1971 års riksdag fattades beslut om en betydande
utvidgning av familjestödet (prop. 1971: 156, SoU 1971: 45, rskr 1971: 327).
Reformen innebär bl. a. att de statliga bostadstilläggen omkonstrueras till ett
enhetligt inkomstprövat stöd med 75 kr. i månaden för varje barn oberoende av
familjens bostadsstandard. Vidare höjdes det statsbidragsberättigande
kommunala bostadstillägget kraftigt. Den andel av hyran över 400 kr. i månaden
som kompenseras genom tilläggen höjdes från 40 % till 80 %. Samtidigt höjdes de
övre gränserna för de bidragsgrundande bostadskostnaderna. Slutligen höjdes
åldersgränsen för bostadstilläggen från 16 tiU 17 år.

I prop. 1971: 156 förutskickades även en reformering av
det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen. Sådant tillägg utgår f. n.
med 75 kr. i månaden om den studerande och hans föräldrar sammanlagt har en
till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst av högst 8 000 kr. Detta belopp
reduceras till 50 resp. 25 kr. vid en beskattningsbar inkomst om högst 12 000
resp. högst 20 000 kr. Om den studerande har syskon under 16 år utgår också ett
syskontillägg om 25 kr. Enligt min mening bör det inkomstprövade tillägget till
sin konstruktion knytas närmare till det statiiga bostadstillägget för
barnfamiljer.

Till följd av höjningen av åldersgränsen för
bostadstillägg bör inkomstprövat tillägg utgå till studerande fr. o. m.
kvartalet efter det då den studerande fyller 17 år. Kungl. Maj:t har tidigare
denna dag beslutat lägga fram proposition med förslag om att inkomstprövningen
för bostadstillägg till barnfamiljer fr. o. m. den 1 januari 1973 skall grundas
på föräldrarnas till statlig inkomstskatt taxerade inkomst i stället för som nu
till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst. Motsvarande förändring bör
göras för det inkomstprövade tillägget.

I övrigt bör reglerna om inkomstprövat tillägg ändras på
sådant sätt att betydligt fler studerande än hittills kan få inkomstprövat
tillägg. Tilllägget bör utgå med högst 75 kr. i månaden under
läsåret/kurstiden. Detta belopp bör liksom hittills reduceras med hänsyn till
den studerandes och hans föräldrars eller, i fråga om gift studerande, hans
makes inkomster och förmögenhet. Hittills gällande bestämmelser om att viss del
av förmögenhet skall jämställas med inkomst bör gälla utan annan ändring än att
vad som nu sägs om beskattningsbar inkomst ändras till att avse taxerad
inkomst. Anknytningen till det statliga bostadstilläggssystemet bör utformas
så att familjernas disponibla inkomst inte reduceras då ett studerande barn
fyller 17 år. Vidare bör reduktion i princip ske enligt samma regler som för
det statliga bostadstillägget så att de inkomstprövade tilläggen minskas i
långsammare takt än hittills. Detta leder även till ett förstärkt stöd för
familjer med flera barn.

Mot denna bakgrund föreslår jag att följande skall gäUa om
det in-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 27 28

komstprövade
tilläggets storlek för studerande som inte har syskon under 17 år. Det inkomstprövade
tillägget bör utgå med maximibeloppet 75 kr. per månad t. o. m. en taxerad
inkomst om 21 000 kr. Överstiger den taxerade inkomsten detta belopp reduceras
tilläggets storlek. Reduktionen bör ske så att månadsbeloppet för det inkomstprövade
tillägget så långt möjligt blir detsamma som det belopp som skulle ha utgått i
statligt bostadstillägg till familjen om barnet varit under 17 år. Detta kan
ske genom att man vid reduktionen utgår från det högsta beloppet i
bostadstillägg för familjer med ett barn, nämligen 900 (75X12) kr. per år. Man
reducerar därefter detta belopp enligt samma regler som i prop. 1972: 34
föreslås gälla vid beräknande av bostadstillägget, dvs. med 12 i% av den
taxerade inkomsten mellan 21 000 och 26 000 kr. och med 18 % av inkomsten
mellan 26 000 och 36 000 kr. Vid reduktionen bör för enkelhetens skull den
taxerade inkomsten alltid avrundas uppåt till närmaste 1 000-tal kr. Det belopp
som återstår efter reduktionen delas med 12, dvs. det antal månader för vilka
bostadstillägg utgår per år. Det belopp som därvid erhålles motsvarar alltså
månadsbeloppet för bostadstillägget. Samma månadsbelopp bör gäUa för det inkomstprövade
tillägget. Belopp under 20 kr. per månad bör ej utgå.

I fråga om studerande med
syskon under 17 år bör som jag nyss har antytt anknytningen av det inkomstprövade
tillägget till bostadstillägget bestämmas så att ett förstärkt stöd ges åt
familjer med flera barn. Även i detta fall bör det inkomstprövade tillägget
utgå med maximibeloppet 75 kr. per månad t. o. m. en taxerad inkomst om 21 000
kr. Överstiger den taxerade inkomsten detta belopp, bör tillägget bestämmas
enligt följande. Man utgår från summan av det högsta belopp som skulle ha
kunnat utgå i bostadstillägg till familjen om den studerande inte fyllt 17 år
dvs., när den studerande har ett syskon under 17 år, 1 800 kr. Denna summa
reduceras därefter med förut angivna procenttal av den taxerade inkomsten
mellan 21 000 och 36 000 kr. resp. med 24 % av överstigande taxerad inkomst.
Även här bör den taxerade inkomsten avrundas uppåt till närmaste 1 000-tal kr.
Det belopp som återstår efter reduktionen bör av samma skäl som jag nyss
anförde i fråga om studerande utan syskon under 17 år delas med 12. Det
belopp som därvid erhålles motsvarar månadsbeloppet för bostadstillägget. Samma
månadsbelopp bör gälla för det inkomstprövade tiUägget tiU den studerande. I
intet fall bör dock som jag tidigare nämnt månadsbeloppet överstiga 75 kr.
Belopp under 20 kr. i månaden bör ej heller här få utgå.

Vad
jag nu förordat om inkomstprövat tillägg innebär att tillägget för studerande
med syskon under 17 år beräknas efter fördelaktigare grunder än för studerande
som ej har sådant syskon. Detta innebär också att möjligheterna att erhålla inkomstprövat
tiUägg minskas för den studerande, när hans syskon uppnår 17 års ålder. Det är
angeläget att sådan minskning inte inträder om även syskonet studerar. Jag för-

s. 29 Kontrollera mot PDF

ordar
därför att vad jag föreslagit om inkomstprövat tillägg till studerande med
syskon under 17 år skall gälla också för studerande med sådant syskon över 17
år som har rätt till studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet.

Vad
jag här har anfört om syskon bör gälla syskon som står under föräldrarnas
vårdnad eller för vilka föräldrarna har att till fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet utge underhållsbidrag. Med föräldrar bör liksom hittills
jämställas vissa andra personer (26 § studiehjälpsreglementet). Vad jag anfört
om inkomstprövat tillägg för studerande med syskon under 17 år bör inte gälla
för studerande som är gift. För sådan Studerande bör gälla samma regler som för
studerande utan syskon under 17 år.

Den
närmare innebörden i de regler om inkomstprövat tillägg som jag förordat
framgår av följande tabell för de vanligaste fallen.

Belopp
per månad för elev över 17 år

Taxerad
inkomst

0 syskon

1 syskon

2 syskon

3 syskon

4 syskon

021 000

75

21
10022 000

65

22
10023 000

55

23
10024 000

45

75

24
10025 000

35

25
10026 000

25

75

26
10027 000

27
10028 000

70

28
100-29 000

55

75

29
100-30 000

40

75

30
10031 000

25

3110032
000

32 10033
000

70

33
10034 000

55

34
10035 000

40

35
10036 000

25

36
10037 000

37
10038 000

60

38
10039 000

40

39
10040 000

20

40
10041 000

4110042
000

55

42
10043 000

35

Vad
jag här föreslagit om storleken av inkomstprövat tillägg föranleder ändringar
i 1214 §§ studiehjälpsreglementet. Av praktiska skäl torde endast de
grundläggande bestämmelserna härom böra tas in i reglementet. De närmare
reglerna bör få meddelas av Kungl. Maj:t. I reglementet bör tas in en
bestämmelse av innebörd att inkomstprövat tillägg utgår om den studerandes och
hans föräldrars sammanlagda taxerade inkomst vid senaste taxering till statlig
inkomstskatt inte överstiger 26 000 kr. samt en bestämmelse av innebörd att
sådant tillägg kan utgå även vid högre inkomst till ogift studerande som har
syskon under 17 år eller som har syskon över 17 år som har rätt till
studiebidrag en-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27 30

ligt
studiehjälpsreglementet. I reglementet bör ingå även nuvarande bestämmelser om
jämställande av viss förmögenhet med inkomst (nuvarande 12 § andra stycket)
och nuvarande bestämmelser för det fall att den studerandes, hans föräldrars
eller makes inkomster eller förmögenhet ändrats (14 §). I fråga om båda
bestämmelserna bör dock vad som nu gäller om beskattningsbar inkomst ändras
till att avse taxerad inkomst. Även de särskilda reglerna om gift studerande i
nuvarande 12 § tredje stycket bör finnas i reglementet.

Mina
förslag om åldersgränsen för inkomstprövat tillägg föranleder ändringar i 5 och
16 §§ studiehjälpsreglementet.

Även
när det gäller behovsprövat tillägg vill jag förorda vissa förändringar. För
att förbättra ekonomin för studerande i familjer med mycket låga inkomster
föreslås att det behovsprövade tillägget ökas från högst 75 kr. till högst 90
kr. i månaden. Liksom nu bör alla yngre studerande inom studiehjälpssystemets
skolformer kunna få del av behovsprövat tillägg. Som en följd av omkonstruktionen
av det inkomstprövade tillägget bör nuvarande regel om att behovsprövat
tillägg enbart kan utgå till studerande med högsta inkomstprövat tillägg
ersättas av ett villkor om att behovsprövat tillägg skall kunna utgå till studerande
vars föräldrar har en taxerad inkomst av högst 21 000 kr. Liksom enligt nu
gällande bestämmelser (15 § studiehjälpsreglementet) bör för att behovsprövat
tillägg skall kunna utgå krävas att det föreligger ett synnerligen stort behov
av studiehjälp utöver de belopp som utgår i studiebidrag och andra tillägg. I
centrala studiehjälpsnämndens hittillsvarande praxis har vid bestämmande av
behovsprövat tillägg hänsyn tagits till den studerandes, hans föräldrars eller
makes ekonomi i huvudsak enligt de grander som hittiUs gällt för inkomstprövat
tillägg enligt 12 § studiehjälpsreglementet. Bestämmelser av innebörd att sådan
hänsyn skall tas bör nu inflyta i reglementet. Bestämmelserna bör utformas på
samma sätt som motsvarande bestämmelser om inkomstprövat tiUägg, De bör tas in
i 15 § studiehjälpsreglementet.

Den
förordade reformen i fråga om inkomst- och behovsprövat tillägg bör träda i
kraft fr. o. m. budgetåret 1972/73. De av mig förordade förändringarna kan
beräknas innebära att utgifterna för de båda tilläggen ökas med ca 10 milj.
kr.

Centrala
studiehjälpsnämnden har i sin anslagsframställning föreslagit en höjning av
beloppen för resetillägg fr. o. m. nästa budgetår. Jag har kommit till
slutsatsen att resetillägget den 1 juli 1972 bör höjas från 60, 80, 100 och 120
kr. i månaden till 65, 85, 110 och 130 kr. i månaden för avstånd om 6, 15, 25
resp. 35 km. Jag beräknar att utgifterna för resetillägg ökar med ca 3 milj.
kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser i denna fråga.

Vad
jag i det föregående har föreslagit om inkomstprövat tillägg innebär bl. a. en
viss samordning mellan bostadstilläggen och studie-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 27 31

hjälpen.
Denna samordning aktualiserar frågor om administrationen av studiehjälpen.
Frågor om studiehjälp har hittills i fråga om skolor under skolstyrelsens
förvaltning prövats av skolstyrelsen utom i vad avser behovsprövat tiUägg,
studielån och återkrav av för mycket utbetalad studiehjälp. Med hänsyn till
den föreslagna samordningen bör det vara möjligt för kommunen att överföra
skolstyrelsens beslutanderätt i studiehjälpsfrågor helt eller delvis på annat
kommunalt organ. Motsvarande bör gälla även för administrationen av det
förlängda barnbidraget.

Vad jag nu föreslagit om
administrationen av studiehjälpen och det förlängda barnbidraget föranleder
ändringar i 2, 32 och 33 §§ studiehjälpsreglementet samt i 4 § förordningen
(1964: 400) om förlängt barnbidrag.

I
detta sammanhang bör ske en ändring av formell art i 19 § studiehjälpsreglementet.

Centrala
studiehjälpsnämnden föreslår beträffande studielån för s. k. yngre elever i sin
anslagsframställning att investeringsanslaget till allmänna studielånefonden
skall bestämmas så att nämnden kan justera grunderna för studielån till yngre
elever. Nämnden föreslår att reduktionsfaktorn ändras från 30 till 20 % för
att möjliggöra en förstärkning av studiestöd till elever vars föräldrar har en
förhållandevis låg inkomst.

Ansökan
om studielån prövas av centrala studiehjälpsnämnden. Nämndens beslut i ärendet
kan inte överklagas. De grunder som nämnden till-lämpar är f. n. i stort sett
följande när det gäller studielån för s. k. yngre elever utan försörjningsplikt
mot barn. Låneramen är maximalt 4 000 kr. resp. 4 900 kr. för inackorderade
elever. Från nämnda belopp dras bl. a. summan av erhållna studiebidrag och inkomstprövat
tillägg. Om föräldrarnas inkomst överstiger 6 000 kr. i beskattningsbar inkomst
reduceras lånet med 30 % av den del av inkomsten som överstiger 6 000 kr. Om eleven
har syskon under 20 år tillåts högre inkomst.

Jag kommer i det följande
att beräkna medel till studielån på sådant sätt att det blir möjligt för
centrala studiehjälpsnämnden att justera de beräkningsgrunder som nämnden
hittills tillämpat i fråga om studielån för yngre elever. Min medelsberäkning
kommer att göra det lättare för de yngre eleverna att få studiekredit. Det
kommer att bli möjligt för centrala studiehjälpsnämnden att höja det s. k.
fribeloppet för föräldrarnas årsinkomst till 21 000 kr. i taxerad inkomst och
att höja låneramen för inackorderade elever med 500 kr. Med hänsyn till den
kraftiga förstärkningen av stödet för flerbarnsfamiljerna enligt 1971 års
familjepolitiska reform finns inte längre skäl att höja studielånen enbart på
grund av att den studerande har syskon. Jag kommer därför inte att räkna medel
för en sådan höjning. Medelsberäkningen har slutligen avvägts så att vid den
ekonomiska prövningen elever med syskon inte kommer i ett sämre läge än elever
utan syskon.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 27 32

Vad
jag här anfört om medelsberäkningen för studielån leder till en kostnadsökning
om ca 7 milj. kr.

Centrala
studiehjälpsnämnden har vidare lagt fram förslag om en ändring av nuvarande
regler för studielån som bl. a. innebär att s. k. äldre elever inom
gymnasieskolan och andra gymnasiala skolor överförs till studiemedelssystemet
och att studiekredit enligt studiehjälpsreglementet vid bevillningstillfället
skall omvandlas till återbetalningspliktiga studiemedel. Remissinstanserna har
i allmänhet uttalat sitt gillande av förslaget.

Nämndens
förslag anknyter tiU de tankegångar som var aktueUa i samband med den
studiesociala reformen år 1964. De båda utredningar som förberedde reformen
studiehjälpsutredningen och studiesociala utredningen uttalade t. ex. att det
från många synpunkter var önskvärt att skapa ett enhetligt studiesocialt
system, omfattande samtliga elever vid de frivilliga skolformerna på olika
nivåer. Även om det av praktiska skäl var ofrånkomligt med en viss
differentiering var det enligt utredningarnas mening viktigt att man anlade en
enhetlig syn på det studiesociala stödet. Detta var en synpunkt som starkt
underströks av remissinstanserna liksom av chefen för dåvarande ecklesiastikdepartementet
i prop. 1964: 138.

Avgränsningen
mellan å ena sidan studiehjälps- och å andra sidan studiemedelssystemet
utformades så att den följde gränsdragningen mellan olika skolformer.
Departementschefen uttalade emellertid att det i framtiden kunde visa sig lämpUgt
att justera gränsen mellan de båda systemen. Studiehjälp erhåUs förutom av
elever i gymnasieskolan även av heltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning
och folkhögskola. Särskilt under de senaste åren har denna senare grupp
studerande vuxit kraftigt i antal som en följd av statsmakternas medvetna
strävan att vidga studiemöjligheterna för de vuxna. Frågan om studiefinansieringen
inom vuxenutbildningen utreds av kommittén för studiestöd åt vuxna. Denna har
nyligen pubUcerat debattskriften (SOU 1971: 80) Vuxna Utbildning
Studiefinansiering. Det finns emellertid enligt min mening skäl att, i avvaktan
på ställningstagandet till ett kommande kommittéförslag, söka åstadkomma större
Ukformighet i studiesocialt avseende för vuxna oavsett på vilket stadium
studierna bedrivs. Såsom studiehjälpsnämnden förordat nås detta enklast genom
att äldre studerande vid studievägar som nu tillhör studiehjälpssystemet förs
över till studiemedelssystemet. Härigenom vinner man också den fördelen att de
vuxna som fortsätter att studera vid t. ex. någon högskola får samordnade
återbetalningar.

Studiehjälpsnämndens
förslag innebär att också s. k. yngre elever inom studiehjälpssystemet skall få
sina uppburna studielån omvandlade till återbetalningspUktiga studiemedel.
Förverkligas detta förslag som inte avses innebära några ändrade grunder för
beviljande av studiekredi-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 27 33

ten
kommer återbetalning av studiekredit i framtiden alltid att ske enligt
studiemedelssystemets regler. Det är som studiehjälpsnämnden framhålUt
fördelaktigt för den enskilde med en sådan samordning. Administrativt innebär
det givetvis en förenkling med ett enda åter-betalningssystem; postverkets
uppgifter i samband med återbetalning av studielånen från allmänna
studielånefonden kommer då successivt att upphöra. Jag anser emeUertid det vara
en tekniskt smidigare lösning om de aktuella elevemas studiekredit ges direkt i
form av återbetalningspliktiga studiemedel.

Jag
förordar en sådan ändring i avgränsningen av de studiesociala systemen att
studiemedel även skall utgå till s. k. äldre studerande vid studievägar som i
dag omfattas av studiehjälpssystemet, dvs. bl. a. gymnasieskolor, folkhögskolor
samt kommunala och statliga skolor för vuxna. Yngre elever vid dessa skolor bör
vidare få rätt till återbetalningspliktiga studiemedel enligt de grunder som
jag i huvudsak förordat för studielån till dessa studerande för nästa budgetår.

Studiehjälpsnämnden
har vidare fört fram ett förslag om att omföra olika former av tidigare
beviljade lån för studier till studiemedel. Sådana lån har i många fall
beviljats för tid före år 1965. Med hänsyn till bl. a. förslagets ekonomiska
konsekvenser för statsverket är jag inte beredd att biträda det.

Vad
jag här förordat aktuaUserar en förändring av de administrativa rutinerna för
behandling av ansökningar om studiekredit för studerande vid de
utbildningsvägar som tillhör studiehjälpssystemet. Sådana ansökningar
behandlas nu av centrala studiehjälpsnämnden. Nämnden har förordat att en
särskild studiemedelsnämnd inrättas för att behandla ansökningar från de äldre
studerande inom studiehjälpssystemet som förs över till studiemedelssystemet. I
likhet med nämnden finner jag övertygande skäl tala för att ansökningar från
dessa studerandegrupper i varje faU under ett inledande skede behandlas av en
enda instans. För att det under den första tiden skall bli en enhetlig
bedömning av dessa elever förordar jag att prövning av frågor om studiemedel
till äldre studerande t. v. behandlas av centrala studiehjälpsnämnden.

De ändringar angående viss
övergång till studiemedelssystemet som jag här förordat kräver ett inte
obetydligt förberedelsearbete, bl. a. för att komma fram till regler
för den studielämplighetsbedömning som blir behövlig. Det bör vidare övervägas
om en överföring av vissa elever vid gymnasieskolan, folkhögskolan och den
kommunala vuxenutbildningen till studiemedelssystemet i vissa fall bör medföra
några förändringar i reglerna om den tid under vilken studiemedel skall utgå
under terminen. I samband med överförandet av äldre elever till
studiemedelssystemet bör även frågan om prövning med hänsyn till makes inkomst
behandlas. Ändringarna bör därför genomföras först under budgetåret 1973/74.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27 34

Jag avser att återkomma till Kungl. Maj;t angående
erforderliga förslag till nya bestämmelser som bör föreläggas nästa års
riksdag.

Vid beredningen av de i förevarande proposition
aktualiserade frågorna har samråd skett med den särskilda interdepartementala
arbetsgruppen för låginkomstfrågor.

5 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen

att antaga inom utbildningsdepartementet upprättade
förslag till

1)
lag om
ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402)

2)
lag om
ändring i förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag.

6 Anslagsberäkningar för budgetåret 1972/73

H 2. Studiebidrag m. m.

1970/71 Utgift 521502
547

1971/72 Anslag 596 000 000 1972/73 Förslag 573
000 000

Från anslaget bestrids utgifter för studiehjälp enligt
studiehjälpsreglementet (1964: 402, omtryckt 1970: 267, ändrat senast 1971:
903) och förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag (ändrad senast 1970:
270) samt studiebidrag enligt studiemedelsförordningen (1964: 401, omtryckt
1970:266, ändrad senast 1971:266). Vidare bestrids från detta anslag utgifter
för brevskolestipendier enligt kungörelsen (1964: 480) om brevskolestipendier
(upphävd 1967: 305 men alltjämt tillämplig på brevskolestipendier som avser
tid före den 1 juli 1968). Av anslaget disponeras dessutom medel för särskilt
studiestöd till utlandssvenska elever.

Centrala studiehjälpsnämnden

Nämnden föreslår en ökning av detta anslag med 22 milj.
kr. för nästa budgetår.

1. Under budgetåret 1970/71 har i studiehjälp enUgt
studiehjälpsreglementet och förordningen om förlängt barnbidrag utbetalats
331,7 milj. kr. Härav hänför sig 31,6 milj. kr. till studiebidrag till
studerande inom vuxenutbildning. Utbetalningen av brevskolestipendier
uppgick till

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27 35

10
175 kr. och utbetalningen av särskilt studiestöd till utlandssvenska elever
till 50 000 kr. För budgetåret 1971/72 har medelsbehovet beräknats till 369
milj. kr. Vid oförändrade regler och bidragsbelopp beräknar nämnden
medelsbehovet för budgetåret 1972/73 till 386 milj. kr.

Studiehjälpsnämnden
föreslår en förstärkning av studiehjälpen i olika avseenden. Beloppen för
resetillägg bör enligt nämndens mening höjas med 10 kr. resp. 20 kr. i varje
avståndsklass. Merutgiften härför beräknas till 6 milj. kr. Beloppet för
inackorderingstillägg bör höjas från 125 till 140 kr. i månaden.
Kostnadsökningen till följd av detta förslag beräknas till 5 milj. kr. Vidare
föreslås en ökning av beloppen för inkomstprövat tillägg från 25, 50 och 75
kr. i månaden till resp. 35, 70 och 110 kr. samt av tilläggsbeloppet på grund
av hemmavarande syskon under 16 år från 25 till 35 kr. i månaden. Dessutom
förordas en höjning av inkomstgränserna för inkomstprövat tillägg med 2 000 kr.
i varje inkomstklass. Slutligen föreslås en förstärkning av beloppen för behovsprövat
tillägg från 75 till 110 kr. i månaden. Kostnaderna för dessa åtgärder avseende
inkomst- och behovsprövat tillägg beräknas till 20 milj. kr. De sammanlagda
reformkostnaderna uppgår sålunda till 31 milj. kr.

2.
Under budgetåret 1970/71 har i studiebidrag enligt studiemedelsförordningen
utbetalats 184,1 milj. kr. För budgetåret 1971/72 har anvisats 215 milj. kr.
Med hänsyn till ändrade prognoser för studerande-tiUströmningen till studiemedelsberättigade
utbildningar, vilka utvisar en minskad ökning av antalet studerande i
förhållande till tidigare år, beräknas kostnaden för studiebidrag minska med 14
milj. kr.

Föredraganden

Centrala
studiehjälpsnämnden har fört fram flera förslag om förstärkningar pä
studiehjälpens område. Som jag nämnt i det föregående bör resetilläggen höjas tiU
65, 85, 110 och 130 kr. i månaden för avstånd om 6, 15, 25 och 35 km. Detta kan
beräknas medföra ett ökat medelsbehov av 3 milj. kr. Den förändring
beträffande inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg som jag tidigare
föreslagit beräknas inte påverka medelsbehovet eftersom besparingen på 10
milj. kr. på grund av höjd åldersgräns för inkomstprövat tillägg motsvaras av
en Uka stor reformkostnad för inkomst- och behovsprövat tillägg. Jag är f. n. inte
beredd att tillstyrka en höjning av inackorderingstUlägget. (1)

Nämnden har med hänsyn
till ändrade prognoser i studerandetiU-strömningen till studiemedelsberättigade
utbildningar räknat med en minskning av antalet studerande jämfört med
föregående år. Jag beräknar att de totala utgifterna för studiebidrag till
dessa studerande som en följd härav kommer att sjunka med 19 milj. kr. (2)

Anslaget
bör föras upp med (37410+10+3-1-196=) 573 milj. kr.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 27 36

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Studiebidrag m.m. för budgetåret 1972/73 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 573 000 000 kr.

rV:
5. Allmänna studielånefonden

1970/71
Utgift 111000 000 1971/72 Anslag 113 000000 1972/ 73 Förslag 113 000 000

Ur
fonden utgår studielån beviljade enligt studiehjälpsreglementet (1964: 402,
omtryckt 1970: 267, ändrat senast 1971: 903).

Centrala
studiehjälpsnämnden

Nämnden
har under hösten 1971 inkommit med reviderade uppgifter.

Nämnden
föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 139 milj. kr.

Under
budgetåret 1970/71 har nämnden beviljat 42 514 studielån till ett sammanlagt
belopp av 155 milj. kr. För budgetåret 1971/72 beräknas den totala lånebevillningen
enUgt reviderad anslagsframställning till 142 milj. kr. Den beräknade
medelsåtgången för budgetåret 1972/73 uppgår vid oförändrade bestämmelser i
fråga om beräkningsgrunderna för erhållande av studielån till 155 milj. kr.

Nämnden
föreslår en höjning av maximibeloppet för studielån från 6 500 till 8 000 kr.
Kostnadsökningen härför beräknas till 27 milj. kr. Vidare föreslår nämnden att
högre lånebelopp än det föreslagna maximibeloppet får beviljas när synnerliga
skäl föreligger. Medelsbehovet härför uppgår till 1 milj. kr. Nämnden föreslår
också en justering av beräkningsgrunderna för studielån till yngre elever.
Kostnaderna för detta förslag beräknas till 5 milj. kr.

Det
sammanlagda medelsbehovet beräknas av nämnden uppgå till 188 milj. kr., varav
12 milj. kr. täcks av medelsreservation och 37 milj. kr. av amorteringar under
budgetåret. Det erforderliga investeringsanslaget kommer därför att uppgå till
139 milj. kr.

Föredraganden

Nämnden
föreslår en höjning av maximibeloppet för studielån från 6 500 kr. till 8 000
kr. samt en justering av beräkningsgrunderna för yngre elever. Med hänsyn till
vad jag förordat om överförande av äldre elever till studiemedelssystemet har
jag inte beräknat medel för en höjning av maximibeloppet. Jag räknar medel för
de ändringar i beräkningsgrunderna för studielån till yngre elever i enlighet
med vad jag anfört i det föregående.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:27

Anslaget
beräknas enligt följande sammanstäUning. Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

37

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medelstaigång

Beräknad
medelsförbrukning

Reservation
den 30.6 1971

9 000

1971/72 142 000

Anslag
för 1971/72 riksstat

113 000

1972/73 162 000

Amortering
under

1971/72

1972/73

32 000 37 000

Anslag
för 1972/73 (förslag)

113 000 304 000

304 000

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1972/73 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett investeringsanslag av 113 000 000 kr.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skaU avJåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 27 38

Innehåll

Sida

Författningsförslag 3

1 Inledning 9

2 Gällande bestämmelser om studiestöd 10

3
Förslag på studiestödets område 12

3.1 Centrala studiehjälpnämndens förslag på
studiehjälpens område 12

3.2 Konsekvenser av 1971 års familjepolitiska reformer 17

3.3 Centrala studiehjälpsnämndens förslag till
reformer inom nuvarande studiesociala system 19

3.3.1 Centrala studiehjälpsnämndens skrivelse 19

3.3.2 Remissyttranden 24

4 Föredraganden 26

5 Hemställan 34

6 Anslagsberäkningar för budgetåret 1972/73 34

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (18)

18 kopplingar i 12 dokument.

  1. SOU 2003:42 Ett reformerat underhållsstöd - del 1 s. 290 i texten
  2. Prop. 1975:23 Regeringens proposition om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m. s. 163 · s. 200 i texten
  3. Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 s. 438 i texten
  4. Prop. 1974:14 Kungl. Maj:ts proposition angående studiesociaIt stöd s. 54 i texten
  5. Prop. 1974:184 Kungl. Maj:ts proposition angående finansiering av sjukförsäkring för studerande m.m. s. 9 · s. 10 i texten

Visa alla 12