Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående musikutbildning m.m.
1971 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:31, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående musikutbildning m.m.
Dokumentets text
Kungl. Majrts
proposition nr 31 år 1971 Prop. 1971:31
Nr 31
Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående
musikutbildning
m. m.; given Stockholnis slott den 26 februari 1971.
Kungl.
Maj:t viU härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ulbildningsärenden för denna dag, föreslå rUcsdagen att bifaUa de förslag,
om vilkas avlålande tiU riksdagen föredragande departementschefen hemstäUt.
GUSTAF ADOLF
INGVAR
CARLSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Som
ett led i den pågående reformverksamheten på den högre musikutbildningens
område föreslås i propositionen vissa åtgärder beträffande musikläramtbildningen.
Bl. a. förordas att utbUdning av lärare i musik och annat ämne skall anordnas i
Göteborg i huvudsaklig överensstämmelse med förslag av organisationskommittén
för högre musikutbildning och räramlbUdningskommittén.
I
propositionen behandlas vidare vissa av organisationskommittén planerade eUer
vidtagna åtgärder beträffande bl. a. kyrkomusikemlbUd-ningen.
De
förändringar av den högre musikutbildningens yttre organisation som föreslås
genomförda nästa budgetår följer de av statsmakterna förra året beslutade
riktlinjerna. Häri ingår bl. a. att MusikaUska akademiens styrelse skaU upphöra
att vara högsta ledningsorgan för musikhögskolan i Stockholm och att statiiga
musikhögskolor skall inrättas i Göteborg och Malmö genom alt staten övertar
ansvaret för den utbildningsverksamhet som nu bedrivs vid musikkonservalorierna
i dessa kommuner.
Musikaliska
akademien kommer efter förändringen att ha tiU huvuduppgift alt bedriva allmän
musikfrämjande verksamhet och att leda akademiens bibliotek.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 31
Prop.
1971: 31
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden hållet inför
Hans Majct Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.
Närvarande: statsministem PALME, ministern för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för UtbUdningsdepartementet, statsrådet Carlsson,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor angående
musikutbildning m. m. och anför.
I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 121) har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen atl i avvaktan på särskUd proposilion i ämnet tUl Musikhögskolorna
för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 12 415 000 kr.
1 Inledning
våren 1970 tog slalsmaklema ställning till vissa aUmänna
riktlinjer för den framtida musikutbildningen (prop. 1970: 25, SU 1970: 108, rskr
1970: 274). Besluten innebar bl. a. alt en successiv reform av den högre musikutbildningen
skulle genomföras med början budgetåret 1971/72. Genom beslut den 10 april 1970
bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för utbildningsdepartementet att tiUsätta en
organisationskommitté för högre musikutbildning med uppgift all förbereda reformen.
Huvuddragen av direktiven återges i 1971 års riksdagsberätlelse (s. 295).
Genom beslut den 8 november 1968 bemyndigade Kungl. Maj:t
statsrådet Moberg att tillkalla högst nio sakkunniga med uppdrag alt utreda
frågan om utbildning av lärare i s. k. övningsämnen m. m.
' Generaldirektören Ingmar Wetterblad, ordförande, skolkonsulenten
Barbro Ahlqvist, departementssekreteraren Birgit Assarson, professorn Ingmar
Bengtsson (t.o.m. den 31 december 1970), direktören Ingemar Gabrielsson, studeranden
Lars Norstedt (t. o. m. den 5 februari 1971), studeranden Johan Falk (fr. o. m.
den 5 februari 1971), skoldirektören Oscar Olofsson, rektorn Gunnar Sjöström,
tillika sekreterare, rektorn Gunnar Sjöqvist och musikdirektören Karl Axel Thunander.
- Riksdagsmannen, rektor Stig Alemyr, ordförande,
sekreteraren Carl Tomas Edam, universitetslektorn Lars Gustafsson, rektorn Paul
Högberg, skolrådet Bertil Junel, förre riksdagsmannen Ernst Olsson,
generalsekreteraren Jan-Olof Olsson, sekreteraren Henry Persson och
skoldirektören Britta Stenholm, tiUika sekreterare.
Prop. 1971: 31 3
De
sakkunniga har antagit benämningen lärarulbildningskommiltén. Direktiven finns
återgivna i 1970 års riksdagsberättelse (s. 285). Ytterligare direktiv
beträffande utbUdningen av lärare i musik meddelades den 10 april 1970,
varigenom kommittén fick i uppdrag att utreda och avge förslag dels beträffande
ämneskombinationer för tjänst som lärare i musik och annat ämne samt
anordnandet av utbildningslinjer för sådana lärare, dels den praktisk-pedagogiska
utbildndingen för lärare i enbart musik samt lärare i musik och annat ämne.
Organisationskommittén
för högre musikutbildning har den 14 oktober 1970 i eitiighet med sitt uppdrag
gett in framställning om anslag för budgetåret 1971/72 tiU högre musikulbUdning
m. m. innehållande bl. a. förslag till ämnesulbildning i musik inom ramen för
en ivåämneslärar-utbildning i provisorisk form (Ds U 1970: 18).
Läramtbildningskommittén
har den 12 november 1970 avgetl förslag liU ämneskombinationer, utbildningsUnjer
och praktisk-pedagogisk utbildning för lärare som genomgår provisorisk ämnesutbUdning
i musik (Ds U 1970: 20).
Anslagsframställningen
från organisationskommittén för högre musikutbildning i de delar den avser
förslag till ämnesulbildning i musik inom ramen för en tvåämnesläramlbildning i
provisorisk form samt förslaget från lärarulbildndingskommillén har remissbehandlats.
Yttranden har kommit in från universilelskanslersämbetet, som hört universiteten
i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm , skolöverstyrelsen som hört
lärarhögskolorna i Göteborg, Kalmar, Linköping, Malmö, Stockholm och Umeå ,
Musikaliska akademiens styrelse, Göteborgs musikkonservatorium, Malmö musikkonservalorium.
Svenska kommunförbundet. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO) samt Sveriges förenade studentkårer.
Prop.
1970: 25 innehöll förslag om förändringar av Musikaliska akademiens uppgifter
i fråga om den högre musikutbildningen. Följderna härav för akademiens del
utreds av en särskild sakkunniga som tillkallats med slöd av Kungl. Maj:ls
bemyndigande den 10 aprU 1970. Musikaliska akademiens styrelse har den 6
oktober 1970 gett in framställning om anslag lUl akademien för budgetåret
1971/72.
Örebro
musikpedagogiska institut har för budgetåret 1971/72 begärt statsbidrag till
sin verksamhet. Organisationskommittén för högre musikutbildning har yttrat
sig över framställningen.
Beträffande
åtskiUiga av de framförda förslagen fordras inle beslut av riksdagen. För
överblickens och sammanhangels skuU redovisas dock även vissa av dessa förslag.
Lagmannen
Gunnar Ekblad.
1*
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 31
Prop. 1971: 31 4
2 Tidsplan för reformarbetet
Organisationskommittén
för högre musikutbildning redogör inledningsvis för sina uppgifter och anger
en preUminär tidsplan för det fortsatta reformarbetet.
Förberedelsearbetet
för en reform av den högre musikutbildningen är som framgår av kommitténs
direktiv myckel omfattande. I arbetet behandlas både frågor om utbildningen och
frågor av organisatorisk och administrativ natur. Kommittén skall föreslå nya lillträdesbeslämmelser
för utbildningen saml utarbeta förslag till studieorganisation. Studieplansarbetet
innefattar utbUdning av musiklärare (lärare med behörighet för den
obligatoriska undervisningen i musik inom skolväsendel), musik-pedagoger
(lärare inom olika former av friviUig musikundervisning), kyrkomusiker, övriga
musiker (instmmenlalisler, sångare, orkester- och ensemblemusiker),
ensembleledare, specialutbildning i komposition och dirigering samt soUst- och
annan påbyggnadsutbildning. I uppgifterna beträffande kyrkomusikemlbildningen
ingår även åtgärder för att förstärka den lägre utbUdningen av kyrkomusiker.
Kommittén skall bedöma dimensioneringen av den högre musikutbildningen och
lägga frara en plan för utbyggnad av utbildningskapaciteten.
Arbetet
med alt reformera den högre musikutbildningen kan enligt organisationskommittén
inle ske i den snabba takt som prop. 1970: 25 och kommitténs direktiv ger
anledning all förvänta. Trots de negativa konsekvenser som följer av en
långsammare reformtakt anser sig kommittén inte kunna faststäUa
utbildningskraven och utforma innehållet i olika utbildningslinjer ulan att i
flera avseenden först ha kompletterat det underlag som redan föreligger i
tidigare utredningsmaterial. I flera fall behövs enligt kommittén tidskrävande
förarbeten i form av analyser av de yrkesområden som utbildningen avser för all
arbetet skall kunna fullföljas. Vidare har kommittén funnit atl samordningen
mellan olika utbildningar förutsätter att reformerna planeras och genomförs
parallellt.
Beträffande
utbildningen av lärare i musik för skolväsendet behövs en samordning med
arbetet inom lärarulbildningskommiltén. I organisa-tionskomrrtilléns direktiv
anges alt reformarbetet i första hand bör ägnas musikläramtbildningen.
Kommittén finner denna prioritering både riktig och nödvändig. Kommittén
framhåller särskilt sitt intresse för en läramtbildning som ger utrymme för,
förutom musik, minst ett annat ämne. Del är enligt kommittén av stor vikt atl
man redan budgetåret 1971/72 kan genomföra vissa åtgärder beträffande
musiklärarutbildningen. Förslagen, som omfattar både förändringar av nuvarande
musikläramlbUdning och utbildning i provisorisk form av lärare i musik och
annat ämne, redovisas närmare i det följande. En definitiv reform av UtbUdnmgen
av lärare i musik kan ske först sedan läramlbildnings-kommilténs uppdrag
slutförts och dess förslag föranlett beslut. Det
Prop.
1971: 31 5
finns,
framhåller organisationskommittén, anledning räkna med att del dröjer ända till
budgetåret 1974/75 innan en mera definitivt utformad UtbUdningsorganisation kan
börja tillämpas i fråga om de lärarkategorier som omfattas av lärarutbUdningskommitténs
uppdrag.
För
arbetet med den högre kyrkoinusikeriitbildningen har organisationskommillén
påbörjat en analys av arbetsuppgifter och yrkeskrav av det slag som nyss
nämnts. Analysen omfattar både de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna och de
åligganden som vid sidan av dessa bör ingå i organisttjänst. Kommittén anser
att det är angeläget att den nya högre kyrkomusikemlbildningen snarast får en
definitiv form och avser alt redovisa förslag i sådan lid alt en reform av
denna utbildning kan genomföras från läsåret 1972/73.
Uppgiflen
alt utforma en ny musik pedagogutbildning är enUgt organisationskommittén
särskilt svår all fuUgöra ulan gmndligt förarbete. Den nuvarande musikpedagogutbildningen
är, om man ser tiU aU den utbildning som bedrivs inom och utom det som nu
betraktas som högre musikutbildning, organisatoriskt och innehållsmässigt
mycket splittrad. Det är därför angeläget att så snabbt som möjligt försöka nå
större en-helUghel. Kommittén känner emellertid ell särskilt starkt behov av
att just på detta område få fram en utförlig analys av arbetsuppgifter och yrkeskrav
som underlag för sitt arbete med utbildningen. Kommittén anser sig därför
knappast kunna räkna med alt någon reform av musikpedagogutbildningen kan
slutligt genomföras förrän budgetåret 1973/74.
Den
nya regionmusikorganisationen kommer enligt statsmakternas beslut (prop.
1970:31, SU 1970: 121, rskr 1970:282) att från den 1 juli 1971 börja arbeta i
de former som nu närmare planeras inom den organisationskommitté för
regionmusiken som chefen för försvarsdepartementet tillkallat. Genom
omorganisationen kommer bl. a. den nuvarande militärmusikerulbildningen att
successivt avvecklas. EnUgt uppgift från organisationskommittén för
regionmusiken kommer denna utbildning, om inga andra förändringar sker, alt
vara avvecklad i och med budgetåret 1976/77. Då beräknas nämUgen all den
personal, som nu finns under utbUdning i organisationen, ha genomgått det sista
skedet i utbildningen, den tvååriga musikunderofficersulbUdning, som nu är förlagd
tiU musikhögskolan i Stockholm.
Beträffande
musikerutbildningen på högskolenivå, som skaU utformas som en enhetlig
utbildning för orkester- och ensemblemusiker oavsett om de kommer alt verka
inom regionmusiken eUer inom musikUvet i övrigt framhåUer
organisationskommittén för högre musikutbildning att någon slutlig reform inte
kan genomföras tidigare än budgetåret 1973/74 med hänsyn tiU behovet av samordiung
med bl. a. utbUdningen av musikpedagoger.
Organisationskommittén
avser atl under år 1971 överväga vilka pro-
Prop. 1971: 31 6
visoriska
åtgärder som i avvaktan på en slutlig reform av musikpedagog- och musikemlbildningen
erfordras för budgetåret 1972/73.
Med
tanke främst på regionmusikens behov av bl. a. kapellmästare är det enligt organisationskommillén
angeläget all man snarast ägnar uppmärksamhet ål utbildningen av
ensembleledare. Kommittén avser alt överväga provisoriska åtgärder för
budgetåret 1972/73 men räknar inle med alt en helt reformerad ensembleledarulbildning
skaU kunna genomföras förrän från budgetåret 1973/74.
Organisationskommitténs
preliminära tidsplan för reformarbetet kan sammanfattas på följande sätt.
Utbildningslinje Slutlig reform är
Högre
kyrkomusikerutbildning 1972/73
Musikpedagogulbildning |
Musikerutbildning
(orkester- och ensemblemusiker, I 107-1/74
övriga
instrumentalister och sångare) j
Ensembleledarutbildning J
Musiklärarutbildning 1974/75
Övriga
utbildningslinjer ännu ej tidsangiven
3 Musildärarutbildning
3.1
Organisationskommittén för högre musikutbildning
UtbUdningen
av musiklärare skall som framgår av organisationskommitténs direktiv omfatta
både utbildning av lärare i musik och annat ämne (tvåämnesmusiklärare) och
utbildning av lärare i enbart musik. ÄmnesulbUdningeu av lärare i enbart musik
skall motsvara en treårig musikpedagogisk utbildning.
Som
främsta motiv för de åtgärder som föreslås för budgetåret 1971/72 anger
organisationskommittén den stora brist på musiklärare som konstaterats bl. a. i
den undersökning angående lärare i övningsämnen vårterminen 1969 som läramtbildningskommittén
ulfört. Denna brist kommer ytterligare alt öka genom den förstärkning av den
obligatoriska undervisningen i musik på grundskolans högstadium som följer av
grundskolans nya läroplan. Samtidigt har enligt kommittén förändringen av
innehåll och arbetsformer i skolans musikundervisning ytterligare skärpt
brislen på överensstämmelse meUan musikläramtbildningen, som den nu bedrivs,
och musiklärarnas yrkesuppgifter.
Som
underlag för sitt arbete har organisationskommillén i samråd med lärarulbildningskommiltén
gjorl en sammanställning av de krav beträffande ämnesfärdigheler och kunskaper
som nu gäUande läroplaner SläUer på musiklärarna vid grundskola, gymnasium och
fackskola. På gmndval av denna läroplansanalys konstaterar
organisationskommittén
Prop. 1971: 31 7
att utbildningen av musiklärare sådan den f. n. är
utformad inte kan anpassas lill skolans krav ulan genomgripande förändringar,
både i fråga om förkunskaper hos de studerande och utbildningens innehåll.
De förändringar av den nuvarande musiklärarutbildningen,
som organisationskommittén föreslår, avses bli genomförda vid de tre musikhögskolorna
från budgetåret 1971/72. Förändringarna kommer atl i sin helhet tillämpas på de
nya studerande som då antas och delvis på tidigare antagna studerande.
Genom förändringarna bör enligt kommittén utbildningen
bättre än nu kunna svara mol kraven på en musiklärare. UtbUdningen föreslås bl.
a. bli kompletterad med vissa nya ämnen eller ämnesinslag. Den närmare
innebörden av förslagen framgår av bilaga 2 lill kommitténs framställning. Av
olika skäl har kommittén inte funnit det lämpligt alt föreslå myckel
långtgående förändringar. Kommittén har velat undvika att förändringarna skuUe
medföra nya inträdeskrav och därmed bli till nackdel för de studerande som
sedan länge förberett sig för all motsvara de krav som nu ställs. Större
förändringar skulle leda till svårigheter all sysselsätta de lärare som nu
finns vid skolorna eller till omfattande krav på omskolning eller vidareutbUdning
av lärarna. Det avgörande skälet är emellertid enligt kommittén atl den
nuvarande musiklärarulbildningen i den slutliga utbildningsorganisationen skall
ersättas med en utbildning som enligt organisationskommitténs direktiv skaU
baseras på en musikpedagogulbildning. Kommittén har därför inte ansett det lämpligl
all under en förhållandevis kort övergångstid göra sådana förändringar i UtbUdningen
som bl. a. kunde påverka meritvärderingen vid tjänstetillsättningar.
Även om förändringarna i utbildningen enligt
organisationskommittén är möjliga alt genomföra ulan större kostnadsökningar
för musiklärarutbildningen som helhet uppstår vissa merkostnader vid de tre skoloma
under budgetåret 1971/72. Kommittén har beräknat erforderliga medel för att
skolorna nästa budgetår skall kunna anta minst samma antal nya studerande som
innevarande budgetår. Kostnaderna för förslagen redovisas i del följande.
I samråd med lärarulbildningskommiltén föreslår
organisationskommittén all utbildning av tvåämnesmusiklärare skall få anordnas
i provisorisk form med början budgetåret 1971/72. Organisationskommitténs
förslag omfattar ämnesulbildningen i musik inom ramen för en sådan UtbUdning. Komraittén
fäster särskilt stor vikt vid all detta förslag genomförs.
En framtida tvåämnesläramlbildning med musik som ett av
ämnena skall enligt organisationskommitténs direktiv omfatta fyra år. Inom
denna lidsram skall rymmas studier av minst två ämnen och praktisk-pedagogisk
utbildning. Lärarutbildningskommitlén och organisationskommittén har funnit
del önskvärt alt utbildningen utformas så alt den
Prop. 1971: 31 8
så
nära som möjligt ansluter till annan ämneslärarulbildning, bl. a. för att ge
utrymme för oUka ämneskombinationer i utbUdningen.
Organisationskommittén
anger bl. a. följande motiv för alt få lill stånd en IvåämneslärarutbUdning som
kan prövas innan en slutgiltig ulbUd-ningsreform genomförs för denna
lärarkategori.
Organisationskommittén
har inte funnit det möjligt alt redan nu la slutlig StäUning liU omfattning, innehåU
och studieorganisation för ämnet musik inom en slutgiltig tvåämnesläramlbildning.
SläUningslagandet bUr bl. a. beroende av vilka musikaliska fömlbildningsmöjUgheler
som kan komma atl erbjudas genom inrättande av musiklinjer inom gymnasieskolan.
Den nuvarande musikläramlbUdningen är inle av sådan art, atl den ger tiUräckligt
erfarenhelsunderlag för atl bedöma vUken studietid som kan erfordras för lärarbehörighel
i ämnet. Innan en sådan bedömning görs, viU kommittén få tillfälle atl pröva en
musikämnesutbildning med en helt ny utformning.
EnUgl
sina direktiv skall kommittén bl. a. överväga möjligheterna alt organisera den
högre musikutbildningen i enlighet med den studieorganisation som gäUer för gmndläggande
utbildning vid filosofisk fakultet, förenkla examinalionsförfarandel och
utarbeta förslag till ett betygssystem, som om möjligt ansluter till
betygssystem inom annan högre utbildning. Då den nuvarande
musikhögskoleutbildningen ger ringa erfarenhet även i dessa avseenden anser kommittén
del synnerligen värdefuUt all inom den föreslagna ämnesulbildningen bedriva
viss försöksverksamhet med nya former för studieorganisation och sludieredovis-ning.
Mål
och innehåll för den föreslagna provisoriska ämnesulbildningen i musik bygger
på den tidigare nämnda läroplansanalysen. I anslulning tiU de möjUgheter som
finns inom ämneslärarulbildningen föreslår kommittén att ämnesutbildningen i
musik skaU omfatta studiekurser om sammanlagt högst 80 poäng. Dessa
studiekurser uppdelas enligt förslaget på en kompetenskurs om 60 poäng och en friviUig
påbyggnadskurs om 20 poäng. För en närmare beskrivning av utbildningens
innehåll hänvisas tiU kommitténs framstäUning.
Organisationskommillén
föreslår atl de studerande i den föreslagna tvåämnesläramtbUdningen efter
avslutad kompetenskurs skaU vara behöriga för tjänstgöring som lärare i både
grundskolans och gymnasieskolans obligatoriska musikundervisning. För all
uppnå detta resultat bör särskilda krav på kunskaper och färdigheter uppsläUas
för tillträde tUl utbildningen. Inträdesprov föreslås bU anordnade under en
vecka före kursens början. Verksamheten bör sedan fortlöpande noggrant studeras
för att man skall kunna pröva om utbildningen ger den avsedda kompetensen.
Vid
utformningen av förslagen har organisationskommittén sökt bygga UtbUdningen på studieenheler
som kan vara gemensamma för eller utbytbara mellan olika utbildningslinjer.
Kommittén räknar således med
Prop. 1971: 31 9
att
vissa delkurser i kompelenskursen bör kunna ingå i andra utbildningslinjer
inom den högre musikutbildningen.
Den
föreslagna provisoriska utbildningen bör enligt organisationskommittén pågå
till dess den successivt ersätts med en definitiv ny utbildning. Kommittén
räknar inte med alt en slutiig reform kan ske förrän tidigast budgetåret
1974/75. Den provisoriska utbildningen bör därför anordnas under en
sammanhängande lid av 45 år. Intagning bör ske fr. o. m. höstterminen 1971 t.
o. m. vårterminen 1974.
Organisationskommittén
föreslår all sammanlagt 144 studerande bereds plats i den provisoriska
utbildningen.
Omfattningen
av utbildningen är planerad med tanke på tillgängen på lärare och handledare.
Intagningen bör bestämmas med hänsyn tUl bl. a. att de lärare som knyts till
verksamheten skall kunna beredas jämn sysselsättning och alt utvärdering av
utbildningens uppläggning och erfarenhetema av de studerandes förkunskaper och
intresse för utbildningen underlättas. UtbUdningen bör inledas på en ort men
redan under budgetåret 1972/73 anordnas på ytterligare en ort. Kommitténs
förslag tiU dimensionering av utbildningen framgår av följande sammanställning.
Kommittén har fömtsatt att ca hälften av de studerande kommer att välja
påbyggnadskurs lill 80 poäng.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kurstermin ocli Antal studerande
utbildningsort ht71 vt72 ht72 vt73
ht73 vt74 ht74 vt75 Iit75
Kurstermin
1
24 24
24
24
24
24
24 24
24 24
24
24 24
24
24 24
12
12 12
12
12 12
48 24
60 24
48
24
60 36
36
24
24 24
12 12
ort 1 24
ort 2
Kurstermin 2
ort 1 24
ort 2
Kurstermin 3
ort
1
ort
2
Kurstermin 4
(påbyggn.kurs)
ort
1
ort
2
Totalt
ort
1 24 24
ort
2
Organisationskommittén
föreslår efter samråd med läramtbildningskommittén all Göteborg blir första
förläggningsort för den nya utbildningen. De studerande bör där kunna fullgöra
såväl ämnessludier som praktisk-pedagogisk utbildning. I Göteborg föreligger
även gynnsamma förutsättningar för samverkan med både musikhögskola och
universitet.
Vad
gäUer valet av den andra utbildningsorten avser organisationskommittén att,
efter ytterUgare överväganden i samråd med lärarulbildningskommiltén,
återkomma med förslag.
Prop.
1971: 31 10
Organisationskommittén föreslår alt ansvaret för att under
försöks-liden leda utbildningen bör åvUa kommittén. Musikhögskolan i Göteborg
föreslås svara för den ekonomiska förvaltningen för den utbildning som anordnas
på denna ort. Skälen för all utbUdningen enligt kommitténs mening inle i övrigt
bör inordnas i musikhögskolornas utbildningsorganisation är flera. I fråga om
mål och innehåll avviker utbildningen starkt från annan högre musikutbildning.
Rekryteringen av både studerande och medverkande lärare måste göras utan hinder
av de inom musikutbUdningen nu tillämpade meriteringsgmnderna. UtbUdningen kan
endast till vissa delar genomföras med nuvarande lärarresurser vid musikhögskolan
och universitetet i Göteborg. Kommittén räknar dock med samarbete med både
musikhögskola och universitet i fråga om vissa moment i utbildningen.
Organisationskommittén viU kunna nära följa utbildningen och påverka den
praktiska utformningen av verksamheten. För den direkta ledningen bör kommittén
kunna anställa en särskild utbildningslärare. Kommittén understryker all förslagel
till organisation av UtbUdningen under försöksliden inle innebär något
ställningstagande lill frågan om hur en slutgUtig musikläramlbUdning av denna
karaktär skaU organiseras.
Komraittén anser del väsentligt att såväl lärare som
studerande får medinflytande i fråga om den praktiska utformningen av
utbildningen.
Organisationskommilléns beräkning av de totala driftkostnadema
för den föreslagna utbildningen framgår av följande sammanställning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76
Ämnesutbildning i Göteborg av 96 studerande Avlöningar
inkl. lönekostnadspålägg
411000
823 000
817 000
405 000
102 000
102 000
102 000
21000
42 000
21000
104 000
138 000
138 000
104 000
90 000
135 000
135 000
90 000
kompetenskurs
påbyggnadskurs 102
000 102 000 102 000 102
000
inträdesprov
administration Omkostnader
626
000 1240 000 1213 000 701000 102 000
ÄmnesutbUdning på annan ort av 48 studerande Avlöningar
inkl. lönekoslnadspålägg
411 000
412 000
405 000
102 000
102 000
21000
21000
104 000
104 000
104 000
90 000
90 000
90 000
626 000
729 000
599 000
102 000
1 866
000
1 942 000
1 300 000
204 000
kompetenskurs
påbyggnadskurs
inträdesprov
Ämnesutbildning
totalt 626 000
administration Omkostnader
Prop. 1971:31 11
3.2
Läramtbildningskommittén
Samarbetet
mellan organisationskommittén för högre musikutbildning och Uirarutbildningskommillén
bar i första hand avsett den provisoriska ämnesulbildning i musik som
organisationskommittén föreslagit skall anordnas i Göteborg med början
höstterminen 1971. Läramtbildningskommittén har lagt fram förslag om
utbildningslinjer i vilka den provisoriska UtbUdningen skall kunna infogas, om
ämneskombinationer med ämnet musik enligt den föreslagna provisoriska
utbildningen saml om utformningen av den praktisk-pedagogiska utbildningen.
Läramtbildningskommittén
framhåller alt den av organisationskommittén föreslagna provisoriska utbUdningen
är en helt ny typ av musikutbildning, jämförlig med ämnesutbildning i
läroämnen sådan den är utformad inom de filosofiska fakulteterna. Kommittén
finner det därför naturligt att anknyta tiU de bestämmelser om utbildningsUnjer
som gäller vid dessa fakulteter liksom tiU bestämmelserna om ämneskombinationer
i ämneslärartjänsl och inte tUl vad som gäller för den nuvarande utbildningen
vid musikhögskolan av lärare i enbart musik resp. för övningslärartjänster i
musik.
Den
provisoriska utbildningen i musik bör enligt kommittén jämstäUas med
studiekurs vid filosofisk fakultet. Kommittén lägger fram förslag om hur musikämnel
skall inordnas i vissa utbildningslinjer och om sådana åtgärder som gör del
möjligt att läsa musikämnet som såväl första, andra som tredje ämne saml att
ulan hinder av gällande bestämmdser läsa hela kompetenskursen om 60 poäng i en
obruten följd. Studiekurser om sammanlagt 120 poäng inom de nuvarande utbildnings-linjema
vid filosofisk fakultet leder fram till filosofie kandidatexamen. LäramtbUdningskommiltén
finner ingen anledning föreslå någon ändring härvidlag i fråga om de linjer,
där den provisoriska musikutbUdningen kan komma alt ingå.
Läramtbildningskommittén,
som anser alt antalet ämneskombinationer bör begränsas, föreslår fyra
kombinationer med musik, nämligen musik svenska, musikengelska, musik-matematik
och musikhistoria. Skolöverstyrelsen resp. länsskolnämnderna bör ges
möjlighet att besluta om andra ämneskombinationer. En av kommitténs utgångspunkter
har varit atl det andra ämnet i ämneskombinationer med musik bör förekomma i
både gmndskolan och gymnasieskolan samt ha relativt stort timantal. Kommittén
anser del vara av värde atl kunna kombinera musik såväl med ämne från det humanistiskt-språkUga
området som med matematik eller orienteringsämne. Kombinationer med vad som f. n.
benämns övningsämnen och yrkesämnen har utelämnats eftersom utbildningen av
lärare för dessa båda grupper av ämnen är under utred-nmg.
LäramlbUdningskommillén
behandlar vidare frågan om behörighet
1**
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 31
Prop. 1971:31 12
för
lärartjänst i de föreslagna ämnesgrupperna med ämnet musik. Enligt kommittén
bör lärartjänsterna tills vidare vara extra ordinarie. I tilllämpliga delar
bör gälla skolstadgans bestämmelser om adjunkts- och ämneslärartjänst i gmndskola
och motsvarande bestämmelser för gymnasium, fackskola och yrkesskola eller de
nya bestämmelser i samma avseende som från den 1 juli 1971 kan komma att gäUa
för gymnasieskolan. Enligt dessa bestämmelser skall alla ämnesgrupper för
tjänst i grundskolan innehålla ett tredje ämne. Detta bör enligt
lärarutbildnings-kommitténs majoritet gälla även för lärartjänst i vilken det
nya musikämnet skall ingå utom för kombinationen musiksvenska. Eftersom det för
lärarbehörighel i ämnet svenska krävs studier motsvarande 60 poäng skulle krav
på elt angränsande ämne i denna kombination innebära en övermeritering i
förhållande tUl de 120 poäng som krävs för behörighet lill jämförbara
lärartjänster. För de övriga tre kombinationerna bör dock anges angränsande
ämne i huvudsak enligt de bestämmelser som nu gäller för kombinationer med
ämnena engelska, matematik och historia.
I
en reservation till läramtbildningskommitténs förslag på denna punkt föreslås
all alla de föreslagna ämneskombinationerna med musik bör ge behörighet lill
tjänst i gmndskolan ulan krav på angränsande ämne. Ett sådant syslem skulle
enligt reservanterna medge behörighet i fler ämneskombinationer ulan övermerilering.
Det skulle också medge fördjupning i musikämnet med påbyggnadskurs till 80
poäng ulan alt övermeritering skulle behöva uppslå.
LäramtbUdningskommiltén
föreslår slutligen att de studerande som genomgått den föreslagna ämnesutbildningen
i musik skall få sin praktisk-pedagogiska utbildning vid lärarhögskolan i
Göteborg. Utbildningen bör inordnas i lärarhögskolans ämneslärarlinje.
Lärarhögskolan måste vara beredd att vårterminen 1973 anta ell antal
lärarkandidater med kombinationen musik och läroämne. Skolstyrelsen bör vid
varje inlagningstillfäUe fastställa antalet sådana lärarkandidater med hänsyn lill
totalantalet lärarkandidater enligt riksdagens beslut. I fråga om utbildningens
innehåll och utformning framhåller lärarutbildningskommitlén bl. a. all de
blivande lärarkandidaterna med musik och annat ämne i största möjliga
utsträckning bör genomgå två praklikperioder i musik, en på gmndskolans
högstadium och en på del gymnasiala stadiet.
Direkta merkostnader för
den praktisk-pedagogiska utbildningen uppslår inle förrän budgetåret 1972/73.
Enligt läramtbildningskommittén blir dessa kostnader begränsade. Vid sidan av
driftkostnader krävs en engångsanvisning för atl rusta upp musUrinslituiionen
vid lärarhögskolan i Göteborg.
3.3
Remissyttranden
Vid
remissbehandlingen av förslagen beträffande musUdärarutbUd-ningen har i
åtskilliga fall prioriteringen mellan dessa förslag och övriga
Prop. 1971:31 13
planerade
reformer på mustkutbildningsområdel diskuterats. I vissa yttranden har därvid
även behandlats den tidsplan for reformarbetet som organisationskommittén för
högre musikutbildning lagt fram samt frågor om musikhögskolornas allmänna
resurser.
Skolöverstyrelsen delar
organisationskommitténs uppfattning alt den nuvarande utbildningen av
musiklärare är otillräckligt anpassad tiU skolans krav och atl en reform bör
ske. Överstyrelsen finner det därför angelägel att den föreslagna provisoriska tvåämnesläramtbUdningen
prövas. Sveriges förenade studentkårer finner del glädjande all olika åtgärder
nu föreslås för att förändra utbildningen av musiklärare och framhåller
särskilt betydelsen av atl den föreslagna provisoriska utbildningen av tvåämneslärare
med musik kommer liU stånd. Förändringar i den nuvarande musikläramtbildningen
bör dock enligt organisationen prioriteras Uka högt. Vidare bör en reform av kyrkomusikemlbUdningen
samordnas med utbildningen av musikpedagoger och därför läggas senare än
budgetåret 1972/73. Malmö musikkonservatorium ansluter sig till organisationskommitténs
prioritering av musikläramlbUdningen. Detta får dock inte inkräkta på övriga utbUdningslinjers
effektiva utbyggnad och omdaning. Göteborgs musikkonservatorium anser alt en
satsning på musUcläramtbUdningen inle får innebära förfång för övrig högre musikulbUdning.
TCO som finner att den föreslagna tvåämnesulbildning-en ger ett välbehövligt
tillskott av musiklärare för den allmänbildande inusikundervisningen beklagar
dock alt inget förslag om utbildningen av musikpedagoger lagts fram. Ett sådant
skulle ha effekt på den förberedande undervisning som syftar tiU alt ge en
ökning av lillskoltel till musiker- och musikläraryrkena. Musikaliska
akademiens styrelse anser det lika viktigt att tillgodose kraven på
kvalitetsförbättringar av musikerulbildningen m. fl. utbildningar som alt
reformera utbildningen av musikpedagoger och musiklärare. Styrelsen pekar på
behovet av högre lärartjänster vid musikhögskolan i Stockholm saml av särskUda
organ knutna tiU musikhögskolan, nämligen kursinstitut, institut för ny musUc
och institut för musikpedagogisk forskning. Göteborgs musikkonservatorium och
Musikaliska akademiens styrelse anser atl en revidering av nuvarande musikläramlbUdning
bör gå före den föreslagna provisoriska utbildningen.
Vad gäller
organisationskommitténs förslag till revidering av nuvarande musikläramtbUdning
ser TCO med lillfredssläUelse all denna syftar tiU alt inslmmenlall och vokalt
ge utbildningen en inriktning mera mot det praktiskt-pedagogiska än det solisliska.
Göteborgs musikkonservatorium efterlyser en raer genomgripande revision och
anser atl den integraition mellan ämnesutbildning, ämnesmetodik och praktik som
föreslås för tvåämnesläramtbUdningen borde genomföras även här. Åtskilliga
remissinstanser framför kompletterande förslag beträffande detaljerna i
organisationskommitténs revisionsförslag.
Prop. 1971: 31 14
De
aUmänna omdömen om förslagel liU IvåämneslärarutbUdning, som i övrigt förs
fram, är lill övervägande del positiva. Universitetskanslersämbetet och
Svenska kommunförbundet tiUstyrker förslaget. SACO anser att de föreslagna
studiekurserna för ämnesutbUdningen förefaller vara väl anpassade till de krav
som kan stäUas på modern musik-undervisning. Den skisserade utbildningsplanen
accepteras av TCO, dock under förutsättning all inträdesproven anpassas till
utbildningens innehåll och mål. Vissa remissinstanser, bl. a. TCO, Sveriges
förenade studentkårer och universitetet i Göteborg, framhåller viklen av alt
verksamheten blir föremål för en kontinuerlig utvärdering. ÄmnesulbUd-ningens
omfattning, tre terminer, accepteras i allmänhet som ett absolut minimum och
under fömlsällning av alt inträdesproven garanterar atl de studerande har tUlräckliga
förkunskaper. Malmö musikkonservatorium och SACO ansef all påbyggnad tiU 80
poäng bör bli normal praxis även om det inle formellt krävs för kompetens.
Musikaliska akademiens styrelse anser att påbyggnadskursen lUl 80 poäng är absolut
nödvändig. Kritiska synpunkter på uppläggningen anförs av utbUdningsnämnden
vid Malmö musikkonservatorium, som anser att rekrytering och kursuppläggning
bör gås igenom ytterligare. ÄtskiUiga remissinstanser för fram komplelleraride
förslag beträffande detaljerna i kursuppläggningen.
Vad
gäUer behörighet fc'r tiUträde tiU ämnesutbildningen i musik tUlstyrker
universitetskanslersämbetet all de allmänna behörighetsvillkoren för tiUträde tUl
humanistisk fakultet bör gäUa och att de föreslagna särskUda behörighetskraven
prövas under en provvecka. Ämbetet anser dock alt även studerande som fyUt 25
år och har fem års yrkeserfarenhet och uppfyUer de särskUda förkunskapskraven
bör vara behöriga alt antas. Sveriges förenade studentkårer framhåller all
inträdesprov inle bör förläggas ojnedelbart före utbildningens början ulan tiU
slutet av närmast föregående termin.
Förslaget
all låta den provisoriska utbUdningen fortgå tiU dess den ersätts med en
definitiv utbUdning lämnas i allmänhet ulan erinringar. Göteborgs musikkonservatorium
kan acceptera alt utbildningen startar budgetåret 1971/72 endast om vissa
förstärkningar av resurserna samtidigt görs vid musikhögskoloma.
Utbildningsnämnden vid Malmö musikkonservatorium anser alt del är för tidigt
alt börja höstterminen 1971. TCO ifrågasätter om man redan nu skall besluta om
intagningar ända fram tiU vårterminen 1974, detta med tanke på att det är fråga
om en verksamhet som kontinuerligt skaU följas och utvärderas.
UtbUdningens
lokalisering tiU Göteborg lämnas utan erinringar. Universitetet i Göteborg
vitsordar att goda fömtsättningar föreligger i Göteborg, bl. a. med tanke på
den samordning som där skett meUan musik-konservatoriet och imiversitetets utbUdning
i musikvetenskap.
Förslaget
att ämnesutbUdmngen i musik skaU ledas av organisations-
Prop. 1971: 31 15
kommittén
har i de flesta fall lämnats ulan erinran. SACO anser dock alt UtbUdningen bör
lyda under universilelskanslersämbetet, medan Göteborgs musikkonservatorium
föreslår alt utbildningen helt samorganiseras med den bUvande musikhögskolan i
Göteborg. Skolöverstyrelsen fömtsätter att samarbete kommer att ske med
överstyrelsen vad gäller uppläggning och utvärdering av utbildningen.
Universitetskanslersämbetet framhåUer att studieplaner bör faststäUas av
organisationskommittén i samråd med ämbetet och skolöverstyrelsen.
LärarutbUdningskommitténs
förslag tiU ämneskombinationer tUlstyrks i aUmänhet. SACO föreslår dessutom
ämneskombinationerna musik-religionskunskap och musik-samhällskunskap.
Skolöverstyrelsen anser att överstyrelsen ensam bör ha rält atl dispensvägen
medge andra kombinationer. Invändningar mot förslagen angående behörighet för
lärartjänst görs endast vad beträffar kravet på angränsande ämne för behörighet
tiU tjänst i grundskolan. Den enda remissinstans som tiUstyrker är SACO som
anser alt angränsande Iredje ämne bör krävas för behörighet för tjänst i grundskolan
utom för kombinationerna musUcsvenska och musiksamhällskunskap. Av övriga
remissinstanser anser det övervägande flertalet, däribland skolöverstyrelsen,
alt utbildning i aUa de föreslagna tvåämneskombinationerna bör kunna ge
behörighet för tjänst i grundskolan även ulan angränsande ämne. Musikhögskolans
lärarförening, lill vars yttrande Musikaliska akademiens styrelse ansluter sig,
anser atl förslagel bör dras tiUbaka med hänsyn lill läramtbildningskommitténs
förslag om tredje angränsande ämne i lärartjänst. Musikaliska akademiens
styrelse och TCO framhåller att det är önskvärt att de studerande väljer att
fortsätta tiU 80 poäng i musikämnet ulan all de därför bUr övermerilerade i förhåUande
tiU kravet på 120 poäng totalt.
Förslagen
beträffande den praktisk-pedagogiska utbildningen lämnas i allmänhet utan
erinringar. SACO tillstyrker alt huvuddelen av praktiktiden ägnas musikämnel.
Sveriges förenade studentkårer framhåller alt den praktisk-pedagogiska delen
av lärarutbildningen i framtiden bör få en annan form. Del lorde enligt
organisationen vara mer värdefuUt alt parallellt med ämnesutbUdningen kunna
omsätta det inhämtade stoffet i en aktueU undervisningssituation.
Utbildningens
inordning i det system som gäUer för utbildning vid fUosofisk fakultet
accepteras av remissinstanserna. Universitetskanslersämbetet tUlstyrker
sålunda inrättande av en provisorisk utbUdningslinje samt de åtgärder som
föreslagils för alt inordna utbildningen i existerande UtbUdningslinjer. Elt
alternativ skuUe dock enUgt ämbetet vara alt ämnesulbildningen hålls utanför
den formeUa utbUdningsorganisationen vid filosofisk fakultet men att
musikutbildningen får tillgodoräknas som 60 resp. 80 poäng i fUosofie
kandidatexamen.
Prop. 1971:31 16
4 Musikutbildningens organisation m.m. 4.1 Musikhögskolorna
Organisationskommittén
för högre musikulbUdning framhåller alt de nuvarande förhåUandena inom
utbildningsorganisationen för den högre musikutbildningen nästa budgetår i
mycket liten grad kommer att påverkas av vad kommittén föreslår i fråga om
själva utbildningen. Den nya ämnesulbildningen i musik för ämneslärare med
musik som ett av ämnena är enligt förslaget avsedd att provisoriskt förläggas
utanför utbildningsorganisationen och förändringen av den nuvarande musiklärarutbildningen
är gjord så att den inte skall föra med sig några större ingrepp.
Kommittén
har emeUertid arbetat för att med verkan frän budgetåret 1971/72 genomföra de
yttre förändringar som beslutats av slalsmaklema på gmndval av prop. 1970: 25.
De förslag som läggs fram bygger därför på dels att Musikaliska akademiens
styrelse ej längre skall ha överinseende över utbildningen, dels att musikkonservalorierna
i Göteborg och Malmö skall förstatligas.
kommittén
räknar inte med atl under de närmaste åren ha underlag för förslag om några mer
genomgripande organisatoriska förändringar av musikhögskoloma. Sådana
förändringar får las upp lill prövning i samband med att reformeringen av
utbildningen fortskrider.
Beträffande
sina förslag framhåller kommittén särskilt att både musikhögskolan i Stockholm
och i ännu högre grad de båda bUvande musikhögskolorna i Göteborg och Malmö
vid en jämförelse med andra enheter inom skol- och utbildningsväsendet är resursmässigl
illa ställda. Den låga standarden beträffande utrustning både för undervisning
och för administration är särskilt iögonenfallande vid alla tre skolorna. Vid
skolorna i Göteborg och Malmö är framför allt bristen på administrativ personal
mycket påfallande.
Musikaliska
akademiens nuvarande uppgifter i fråga om den högre musikutbUdningen kommer
speciellt tiU uttryck i att akademiens styrelse haft funktioner som styrelse
för musikhögskolan i Stockholm.
F.
n. anvisas medel till både musikhögskolans och akademiens verksamhet under
samma anslag. Efter samråd med företrädare för akademiens styrelse har
kostnaderna fördelats mellan de båda institutionerna på sätt som framgår av del
följande. Några budgetmässiga konsekvenser i övrigt kommer enligt vad
kommittén kunnat utröna inle alt uppstå i och med alt sambandet meUan
Musikaliska akademien och musikhögskolan upplöses.
Efter
samråd med styrelserna för musikkonservalorierna i Göteborg och Malmö har organisationskommittén
funnit att de nuvarande huvudmännen inte har något atl invända mot en
förändring av huvudmannaskapet. Styrelserna har framfört vissa önskemål, som
de önskar
Prop. 1971: 31 17
få
uppfyUda i samband med atl skolorna förstatligas. Styrelserna bar därvid
särskilt tryckt på behovet av all reglera pensionsförhåUandena för den personal
som nu finns anställd vid skolorna och åtgärder för all trygga personalens
fortsalla anställning i den statiiga verksamheten.
Kommittén
föreslår att statliga tjänster inrättas lill del antal, som motsvarar nuvarande
befallningar för fast anställd personal med minst halvlidstjänslgöring vid de
båda skolorna. I vissa fall där tjänstgöringsskyldigheten understiger
halvtidstjänstgöring föreslår kommittén personUga tjänster. Tjänster som
rektor bör inrättas vid vardera av de nya musikhögskolorna. Dessa tjänster bör
vara ordinarie och tillsättas med förordnande för beslämd lid. Kommittén utgår
ifrån alt de nuvarande skolcheferna utses till innehavare av de nya reklorsljänslerna.
Med hänsyn till atl den
fortsalla reformverksamheten beträffande utbildningen troUglvis leder liU
förändringar av tjänsteorganisationen föreslår kommitténs majoritet atl samtiiga
lärartjänster inrättas som extra tjänster med förordnande tills vidare. I
särskilt yttrande har en ledamot av kommittén föreslagit all de fast anställda
lärarna förs över lill ordinarie eller extra ordinarie lärartjänster. Enligt
kommitténs mening bör de lärare som nu är fast anställda vid konservatorierna
ulan ansökningsförfarande föras över på de nya tjänsterna. En ledamot av
kommittén har på denna punkt anmält avvikande mening.
De
tre musikhögskolorna bör enligt organisationskommittén kallas Stockholms musikhögskola
(SMH), Göteborgs musikhögskola (GMH) och Malmö musikhögskola (MMH).
4.2
Folkliga musikskolan Ingesund, Framnäs folkhögskola och Örebro
musikpedagogiska institut
1970
års riksdagsbeslut innebar bl. a. atl viss högre musikutbildning, i första hand
utbildning av musikpedagoger, under särskilda i prop. 1970: 25 angivna
förutsättningar fr. o. m. budgetåret 1971/72 skulle bedrivas vid Folkliga
musikskolan Ingesund, Framnäs folkhögskola och Örebro musikpedagogiska institut.
Organisationskommillén för högre musikutbildning har i uppdrag all utföra del
förberedelsearbete som erfordras i detta syfte.
Det
första ledet i detta förberedelsearbete, utformningen av en ny utbildning av
musikpedagoger, kräver som fömt redovisats längre lid än vad som fömtsattes i prop.
1970: 25. Kommittén hemsläller därför atl Kungl. Maj:t anmäler för riksdagen
att förulsätlningar alt fullfölja riksdagsbeslutet beträffande de tre nämnda
skolorna inle föreligger för budgetåret 1971/72.
Den
utbildningsverksamhet som nu bedrivs vid Folkliga musikskolan Ingesund och Framnäs
folkhögskola är berättigad till statsbidrag enligt särskilda bestämmelser.
Organisationskommittén fömtsätter att skolorna
under
nästa budgetår får bedriva sin verksamhet på oförändrade viUkor. Örebro
musikpedagogiska institut har i särskild framställning begärt statsbidrag tiU
sin verksamhet. Denna framställning liksom kommilléns yttrande redovisas i det
följande.
5 Anslagsframställningar för budgetåret 1971/72
5.1
Organisationskommittén för högre musikutbildning 5.1.1 Nuvarande anslag
Innevarande
budgetår finns på riksstalen ett förslagsanslag av 7 749 000 kr. tiU MusikaUska
akademien med musikhögskolan: UtbUdningskostnader, ett reservationsanslag av
294 000 kr. tiU MusikaUska akademien med musikhögskolan: Undervisningsmateriel m.
m. samt ett förslagsanslag av 2 642 000 kr. till Bidrag tUl vissa musikkonservalorier.
Av
anslaget liU UtbUdningskostnader har 7 732 000 kr. släUls tiU förfogande av Kungl.
Maj:t. I anslaget ingår medel för musikhögskolan i Stockholm samt för
Musikaliska akademiens kansU och bibliotek. På gmndval av uppgifter i
anslagsframställningen från organisationskommittén fördelas personal och
anslag mellan dessa institutioner på följande sätt budgetåret 1970/71.
Musikhögskolan
Musikaliska akademien
Personal
Lärarpersonal Övrig personal
80 9
21
Anslag
89
21
Utgifter
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Lönekostnadspålägg
4 656 000
7 500
14 500
800 000
56 000
1 098 000
704 000 2 500
20 000 149 000
64 000 177 000
Uppbördsmedel
6 632 000
1116
500
Lokalhyror
m. m.
16 500
Nettoutgift 6 632 000
1100
000
Av
anslaget MusikaUska akademien med musikhögskolan: Undervisningsmateriel m. m.
disponerar Musikaliska akademien under innevarande budgetår ett belopp av 120
000 kr.
I
anslaget Bidrag tiU vissa musikkonservalorier ingår anslagsposterna Bidrag tiU musikkonservaloriel
i Göteborg med 1 204 000 kr.. Bidrag tdl musikkonservaloriel i Malmö med 996
000 kr. och Lönekostnads-
Prop. 1971: 31 19
pålägg raed 442 000 kr. Dessa poster har av organisationskommillén
närmare fördelats på utgiflsändamål enligt följande.
Musikkonservatoriet Musikkonservatoriet
i Göteborg i Malmö
1050 000
867 000
7 000
7 000
83 000
90 000
44 000
12 000
20 000
20 000
1 204 000
996
000
240 000
202 000
1 444 000
1198
000
Avlöningar
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Undervisningsmateriel
Lönekostnadspålägg
Kommittén föreslår att kostnaderna för Stockholms
musikhögskola, Göteborgs musikhögskola och Malmö musikhögskola för nästa
budgetår sammanförs under två för skolorna gemensamma anslag, elt förslagsanslag
Musikhögskolorna: Utbildningskostnader och ett reservationsanslag Musikhögskoloma:
Undervisningsmateriel m. m. Medel för inredning och utrustning av de nya
lokaler som krävs för verksamheten under budgetåret 1971/72 begärs i särskUd
ordning.
5.1.2 Musikhögskolorna: Utbildningskostnader
1969/70 Utgift 7 130 5621 1970/71 Anslag 9 234 0002
1971/72 Förslag 10 769 000
' Anslaget Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Utbildningskostnader
" Anvisade medel för utbildningskostnader vid
musikhögskolan i Stockholm samt musikkonservalorierna i Göteborg och Malmö
I sammanställningen har för budgetåret 1970/71 summerats
nuvarande personal och kostnader för olika utgiftsändamål vid musikhögskolan i
Stockholm samt vid musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö.
1970/71
Beräknad
lindring
1971/72
Organisationskommittén för högre musikutbildning
Departem.ents-chefen
Personal
Lärarpersonal Övrig personal
120 14
+
9 -flO
+ 7
+ 4
Anslag
134
+19
+ 11
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Lönekostnadspålägg
6 573 000
7 500
28 500
973 000
112 000
1 540 000
+ 1435 000 + 4 000 + 23 500 + 133 000 + 128
000 + 349 500
+
+ + + + +
993 000 4
000
18 000 123
000
81000 316
000
9 234 000
+ 2 073 000
+
1535 000
Prop.
1971: 31 20
Organisationskommittén
1. Löne- och prisomräkning m. m. 307 000 kr.
2. Vid Musikhögskolan i Göteborg bör inrättas en ordinarie
tjänst som rektor med förordnande för bestämd lid, en extra tjänst som lektor,
fem heltidstjänster, åtla deltidstjänster och nio personliga tjänster som
lärare i musik, alla extra, saml en halvtidstjänst som kontorsskrivare.
Kostnaderna för tjänsterna ryms inom det statliga bidrag som för innevarande
budgetår utgår lill konservaloriel.
Vid
högskolan bör härjämte inrättas en extra tjänst som studierektor. Förutom
pedagogiska lediungsuppgifler, elevvårdande verksamhet m. m. bör studierektorn
åläggas undervisningsskyldighel motsvarande högst hälften av den
tjänstgöringsskyldighet som åvilar lärare. Vidare föreslås atl den nyss nämnda
halvtidstjänsten som kontorsskrivare utökas till heltidstjänst saml all
högskolan tillförs en tjänst som vaktmästare. SlutUgen bör särskilda medel
beräknas för bl. a. gästföreläsare (+118 000 kr.).
3. Följande
tjänster bör inrättas vid Musikhögskolan i
Malmö, nämligen en ordinarie rektorsljänsl med förordnande på be
slämd lid, en extra tjänst tom lektor med halvtidstjänstgöring, fyra extra
tjänster som lärare i musik på hellid, sju extra tjänster som lärare i
musik på minst halvtid, två personliga extra tjänster sora lärare i mu
sik, varav en innebär tjänst dels som lärare i musik på halvlid, dels som
kontorsskrivare på halvlid, samt en heltidstjänst som kontorsskrivare.
Några tillkommande kostnader uppslår inle för de nya tjänsterna.
Även
vid högskolan i Malmö begärs härutöver en extra tjänst som sludiereklor, en
tjänst som vaktmästare saml medel för bl. a. gästföreläsare (+89 000 kr.).
4. Musikhögskolan i Stockholm har behov av ytterligare
en tjänst som Ijudtektuker, en tjänst som ljudingenjör vid högskolans deklronmusikstudio
samt en tjänst som biblioteksassistent för referensbiblioteket. Det förslag
som förts fram från Musikaliska akademiens styrelse om alt tjänsten som malerialförvaltare,
som f. n. finns upplagen bland den för musikhögskolan och Musikaliska
akademiens kansli gemensamma personalen, i fortsättningen skall anses lillhöra
akademiens kansli godtas under förutsättning atl medel ställs till förfogande
för en tjänst som assistent vid högskolan (+171 000 kr.).
5. Musiklärarutbildningen skall enligt förslaget provisoriskt
reformeras och antagningen av studerande tiU utbildningen utökas. För den ämnesulbildning
i musik som nästa budgetår föreslås starta i Göteborg under organisationskommitténs
ledning beräknas medel för arvoden till en utbildningsledare med
halvtidstjänstgöring saml lill en halvtidsanstäUd assistent, en halvtidsanstäUd
kontorsskrivare, en halv-
Prop.
1971: 31 21
lidsansiälld
vaktmästare saml liU viss extra arbetskraft. Lärarlönekost-naderna samt
kostnaderna för inträdesprov är beräknade liU ca 432 000 kr. Vidare beräknas
medel för lokalkostnader, expenser m. m. Den sammanlagda kostnaden för
utbildningen under nästa budgetår uppgår enligt beräkningarna till ca 626 000
kr.
De
förändringar i den nuvarande musiklärarutbildningen som föreslås bli genomförda
med början nästa budgetår vid de tre musikhögskolorna medför ökade lärarlönekostnader
som är beräknade till ca 123 000 kr.
Innevarande
budgetår har till musikläramtbildningen kunnat antas betydligt fler studerande
än vad som fanns utrymme för budgetåret dessförinnan. Vid musikkonservatoriet
i Göteborg ökade studerandeantalet med ca 15 och i Malmö med ca 10 studerande. Fömtsättningarna
för all dessa skolor även för nästa budgetår skall kunna bereda plats för ytterligare
minst 12 nya studerande vid vardera skolan är alt ökade medel, sammanlagt i mnt
tal 273 000 kr., stäUs till skolornas förfogande. (+ 1 022 000 kr.)
6. Organisationskommittén arbetar med vissa
förändringar av den nuvarande kyrkomusikerulbildningen. Studiegången för de
studerande som läsåret 1970/71 inlett sin kyrkomusikaUska utbildning och som
inte samtidigt antagils lill musikläramlbUdning kommer all successivt ändras.
Bl. a. fömtsatts en komplettering av studieplanen med pedagogisk-metodisk
utbildning kunna ske från läsåret 1971/72. Kommittén utgår ifrån all de
merkostnader som därvid uppstår får läckas inom skolornas totala medelsram.
7. En slutiig reform av musikerutbildningen kommer atl
behöva föregås av vissa successiva provisoriska förändringar. Del finns bl. a.
anledning alt särskilt pröva frågan om att anpassa den nuvarande musikunderofficersutbildningen
tiU de nya uppgifterna för musiker inom regionmusiken. För budgetåret 1971/72
får sådana förändringar ske inom ramen för tillgängliga resurser.
Musikhögskolan i Stockholm har nu sammanlagt 35 studerande i musikunderofficersulbUdning,
varav 20 är nyantagna. Nästa budgetår kommer enligt uppgift från de militära
myndigheterna och organisationskommittén för regionmusiken behovet av
intagningsplatser att öka till 33. Della medför ökade kostnader, i första hand
för undervisningen (+ 170 000 kr.).
8. De nuvarande musikkonservalorierna har inte inom
ramen för nuvarande statsbidrag helt kunnat tillämpa de timplaner som gäUer
för motsvarande utbildning vid musikhögskolan i Stockholm. Del är önskvärt atl
de nya musikhögskolornas undervisningsslandard, åtminstone i de fall där det
efter prövning visar sig särskilt motiverat, kan anpassas lill förhållandena
vid högskolan i Stockliolm (+ 100 000 kr.).
9. Musikhögskolornas behov av bl. a. kontorsutmstning
är mycket kännbart och kräver en ökning av expensmedlen (+81 200 kr.).
Prop. 1971: 31 22
5.1.3 Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m.
1969/70 Utgift 222 7361 Reservation 62 370
1970/71 Anslag 214 0002
1971/72 Förslag 314000
' Anslaget Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Undervisningsmateriel m. m.
' Anvisade medel för undervisningsmateriel m.m. för
musikhögskolan i Stockholm samt musikkonservalorierna i Göteborg och Maknö
Organisationskommittén
1. Medelsbehovet för löpande
driftkostnader, underhåU av befintliga instmment och apparater etc. framgår av
en särskild plan (+100 000 kr.).
2. Styrelsen för musikkonservatoriet i
Malmö har fört fram önskemål om att staten löser in instrament, inventarier m. m.
som genom stiftelsens försorg eller genom privata donationer liUförts konservaloriel.
Enligt uppgift kan denna egendom värderas tiU ca 50 000 kr. Styrelsen föreslår
att ell belopp av denna storlek skall avsättas till stiftelsen såsom grundbelopp
i en fond som kan användas lill resestipendier eller andra ändamål som främjar
skolans verksamhet. Medel för ändamålet bör enUgt organisationskommittén släUas
till förfogande som en engångsanvisning under detta anslag (+50 000 kr.).
3. Medel krävs för att msla upp de nya
musikhögskoloma i Göteborg och Malmö i fråga om musiklitleralur, musikalier och
grammofonskivor m. m. (+60 000 kr.).
5.2 Musikaliska akademiens styrelse
1971/72 Förslag 1 332 000
Musikaliska akademiens styrelse anger i sin anslagsframstäUning
för budgetåret 1971/72 huvudlinjerna för sin kommande verksamhet efter den 1 juU
1971 då styrelsen enligt beslut lill följd av prop. 1970: 25 inte längre skall
ha uppgiften alt ha överinseende över den högre musikutbildningen.
Behovet av en utredning om Musikaliska akademiens
bibliotek och dess ställning, funktioner och organisation Uksom de därmed
sammanhängande biblioteksförhållandena för hela den högre musikutbildningen
berördes i prop. 1970: 25. Som en första åtgärd har med anledning härav Kungl.
Maj:t den 10 april 1970 givit statskontoret i uppdrag att ta upp frågan om
Musikaliska akademiens bibliotek inom ramen för det uppdrag att utteda de
vetenskapliga bibliotekens inre organisation som gavs statskontoret år 1967.
Frågan om Musikhistoriska museels ställning och
finansiering har ånyo aktuaUserats i framstäUningen om anslag för nästa
budgetår från akademiens styrelse. I denna del har framställningen behandlats
under anslaget Bidrag tiU vissa museer och arkiv i statsverkspropositionen (prop.
1971: 1 bil. lOs. 8891).
I det följande behandlas styrelsens framstäUning om anslag
tiU akademiens kansli och bibliotek. I sanmiansläUningen upptas för budgetåret
1970/71 de medel som akademiens styrelse disponerar för denna verksamhet av de
nuvarande anslagen Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Utbildningskostnader resp. Undervisningsmateriel m. m.
1970/71
Beräknad
ändring 1971/72
Musikaliska
aka-
Departements-
demiens styrelse
chefen
Personal
Kansli-
och biblioteks-
tjänstemän
8
+ 4
of.
Övrig
personal
13
+4
of.
21
+8
of.
Anslag
Utgifter
Avlöningar
704 000
+ 317 000
Sjukvård
2 500
of.
Reseersättningar
20 000
+ 3 000
Lokalkostnader
149 000
+ 47 000
Expenser
64 000
+ 146 000
därav engängsanvisning
+87 600
Konferens-
och kontakt-
+ 112
000
verksamhet m. m.
+ 150 000
Bokinköp
m. m.
120 000
+ 24 000
Lönekostnadspålägg
177 000
+ 77 000
1236 500
+764 000
+112
000
Uppbördsmedel
LokaUiyror
m. m.
16 500
of.
ot.
Nettoutgift
I 220 000
+764 000
+112 000
Styrelsen
1.
Löne- och
prisomräkning m. m. 14 000 kr.
2.
Akademiens kansli
kräver vissa ökade resurser. Innehavaren av tjänsten som akademiens
sekreterare är tjänstledig och styrelsen begär därför medel för atl kunna
uppehålla tjänsten med vikarie. För atl kunna förstärka sin publikalionsverksamhel
bl. a. i samband med del föreslående 200-årsjubUeet behöver akademien dessutom
kunna anställa intendenten Gustaf Hilleslröm på en personlig tjänst i lönegrad
A 28. En befintlig tjänst som malerialförvaltare, som liUhört akademiens och
musikhögskolans gemensamma personal, föreslås uppförd på akademiens
personalförteckning eftersom innehavaren av tjänsten kommer att helt kunna tas
i anspråk för uppgifter inom akademiens
Prop. 1971: 31 24
kansli.
Styrelsen begär medel för atl kunna placera denne på en personlig tjänst i
lägst lönegrad A 15 (+ 155 000 kr.).
3. De förstärkningar i fråga om personal och materiel
som föreslås för Musikaliska akademiens bibliotek bör inte skjutas på
framtiden i avvaktan på statskontorets utredning. Brislen på personal i bl. a.
låneexpeditionen och för kalalogiseringsverksamhelen är till stort men för dem
som utnyttjar biblioteket bl. a. för studier. För förvärvsverksamheten samt för
bok- och musikalievård saknar biblioteket egen personal. Vid katalogavddningen
begärs en ny tjänst som förste biblioteksassistent och en förste bibliotekarietjänst
i utbyte mol en tjänst som bibliotekarie. Vid låneexpeditionen begärs en tjänst
som bib-Uoteksbiträde och en tjänst som expeditionsassistent i stället för en
tjänst som förste expeditionsvakt. En tjänst som bibliotekarie föreslås ersätta
en amanuenstjänst vid förvärvsavdelningen. Vidare föreslås en amanuensljänst
vid handskriftsavdelningen, en tjänst som bokbindare samt ytterligare en tjänst
som expeditionsvakt. En ökning föreslås av arvoden till personal för arbete med
det internationella käUexikonel (+ 236 000 kr.).
4. Ökade lokalkostnader uppstår i samband med att
akademiens kansli nyligen flyttat in i nya lokaler.
5. De begärda engångsanvisningarna avser bibliotekels
behov av medel bl. a. för forlsall framställning av en alfabetisk musikaliekalalog,
för en ny lokalldefonanläggning samt för anskaffning av vissa kartotekskåp och
ulställningsmonlrar.
6. Ur anslaget Bidrag lill särskilda kulturella
ändamål har under innevarande budgetår akademiens styrelse fått ett bidrag av
95 000 kr. för bl. a. konferens- och kontaktverksamhet. För den utåtriktade
verksamheten finns ell stadigvarande behov av medel för sådana ändamål. Styrelsen
föreslår att 150 000 kr. anvisas under akademiens anslag.
5.3
Örebro musikpedagogiska institut
Örebro
musikpedagogiska institut har begärt statsbidrag för verksamhetsåret 1971/72
med 376500 kr. Verksamheten finansieras f.n. i huvudsak med bidrag från Örebro
stad och Örebro läns landsting. Institutet hänvisar i sin framställning lUl prop.
1970: 25.
Institutets
totala kostnader för 1971/72 beräknas till 508 000 kr. Det begärda
statsbidraget avses läcka kostnader för lärarlöner inklusive sociala
kostnader. Övriga kostnader föreslås bli täckta med inkomster från
övningsundervisning och bidrag från Örebro stad och Örebro läns landsting.
Över
anslagsframställningen har organisationskommittén för högre musikutbildning
avgett yttrande. Organisationskommittén hänvisar till vad den redovisat i sin
anslagsframställning, nämligen alt fömtsättningar
Prop. 1971: 31 25
att
fullfölja riksdagsbeslutet om förläggiung av viss musikpedagogulbildning tUl
bl. a. Örebro musikpedagogiska institut inle föreligger för budgetåret 1971/72.
Den förskjutna lidsplanen för reformarbetet bör dock enligt
organisationskommittén inte betraktas som något hinder för atl Örebro
musikpedagogiska institut tilldelas statsbidrag för den kvalificerade
musikutbildning som nu bedrivs vid skolan.
6 Departementschefen
Det
planeringsarbete som nu pågår för en successiv reform av den högre musikutbUdningen
utgår från de riktiuijer som förra året fastställdes av statsmakterna (prop.
1970:25, SU 1970:108, rskr 1970:274). Arbetet bedrivs i huvudsak inom
organisationskommittén för högre musikutbildning, som också svarai för
anslagsframställningen för den högre musikutbildningen för budgetåret 1971/72. MusU
Organisationskommittén
för högre musikutbildning har i en preliminär tidsplan redovisat sin syn på
det fortsatta reformarbetet. Enligt planen räknar kommittén med atl lägga fram
förslag som möjliggör reform av kyrkomusikemlbildningen budgetåret 1972/73 och
av musikpedagog-, musiker- och ensembleledarutbildningen budgetåret 1973/74.
Den slutliga utformningen av musikläramtbildningen torde enligt kommittén
komma att dröja till budgetåret 1974/75. Återstående arbetsuppgifter, vari
ingår specialutbUdning i komposition och dirigering, olika former av
påbyggnadsutbildning m. m., avser kommittén atl la upp när dessa lämpligen kan
passas in i arbetet med de nyss nämnda reformförslagen.
Organisationskommitténs
preliminära tidsplan bör enligt min mening godtas som gmndval för det fortsatta
reformarbetet. Enligt planen skaU samtiiga utbUdningslinjer inom den högre
musikutbildningen ha tagits upp tiU behandling före budgetåret 1974/75. I
arbetsplanen för koraraittén ingår även att den räknar med all under arbetets
gång föreslå provisoriska åtgärder i avvaktan på mer definitiva förändringar av
utbUdningen.
Organisationskommittén har
för nästa budgetår inriktat sig på åtgärder beträffande utbildningen av lärare
i musik för skolväsendel. I sin prioritering av musikläraratbUdningen stöder
sig kommittén på uttalanden både i prop. 1970: 25 och i kommilléns direktiv.
Den
nuvarande musikläramtbildningen är en ellämnesulbildning som i sin helhet är
förlagd till musikhögskolan i Stockholm saml lill de nuva-
Prop.
1971: 31 26
rande
musikkonservalorierna i Göteborg och Malmö. Den framlida musikläramlbUdningen skaU
enligt de år 1970 fastställda riktlinjerna omfatta såväl utbildrung av lärare i
musik och aimal ämne (tvåämnesmusiklärare) som utbildning av lärare med musik som
enda ämne (ettämnesmusiklärare). Ämnesutbildningen skaU i båda fallen omfatta
sammanlagt högst tre år. Eltämnesmusiklärare skaU i sin ämnesutbildning i stort
sett följa den studiegång som skall utformas för musikpedagoger, dvs. lärare
för olika former av frivUlig musikundervisning. Den praktisk-pedagogiska utbildningen
av musiklärare skall enligt beslutet förläggas till lärarhögskola.
Uppdraget
för organisationskommillén för högre musikutbildning omfattar i fråga om musiklärarulbildningen
den del av utbUdningen som utgörs av ämnessludierna i musUc. Arbetet härmed
bedrivs i sararåd med den år 1968 tiUsalta läramtbildningskommittén. Sistnämnda
kommitté fick samtidigt med atl organisationskommittén tillkallades Kungl. Maj:ts
uppdrag alt utreda och avge förslag om dels ämneskombinationer för tjänst som
lärare i musik och annat ämne saml anordnandet av utbildningslinjer för sådana
lärare, dels den praktisk-pedagogiska utbildningen för såväl lärare i enbart
musik som för lärare i musik och annat ämne.
Organisationskommittén för
högre musikutbildning och lärarulbildningskommiltén har lagt fram ett
gemensamt förslag om all utbildning för lärare i musik och annat ämne skaU
anordnas med början nästa budgetår. Organisationskommittén har i förslaget svarai
för utformningen av ämnesulbildningen i rausik, raedan läramtbildningskomraitténs
förslag avser utbildningslinjer, i vilka ämnesutbildningen skaU kunna infogas,
ämneskombinationer med ämnet musik samt den praktisk-pedagogiska ulbildrungen.
Kommittéerna föreslår alt utbildningen under en begränsad tidsperiod fram tills
dess musiklärarulbildningen får sin slutliga form skall vara av provisorisk
karaktär. Orgaiusalionskommittén, som framhåller sitt intresse för en lärarutbildning
som ger utrymme för, förutom musik, minst ell annat ämne, anser del nödvändigt atl
den föreslagna nya ämnesulbildningen i musik får prövas innan utformningen slulgUligt
faststäUs.
Organisationskommittén
har även lagt fram förslag till vissa förändringar och kompletteringar av
nuvarande musiklärarutbildning.
Organisationskommitténs
båda förslag beträffande musikläramlbUdningen grundar sig på en analys av
kraven på musiklärare enligt gällande läroplaner för grundskolan och
gymnasieskolan.
Vid remissbehandlingen av
de framlagda förslagen underströks bl. a. det stora behovet av atl anpassa musikläramtbildningen
till skolans krav och att öka utbildningskapaciteten. Remissinstanserna ansåg
det därför betydelsefullt all sådana förstärkningar och förbättringar av
utbildningen som åsyftas i förslagen kan genomföras under den övergångstid som återstår
innan musikläramtbildningen får sin slutUga form.
Prop. 1971: 31 27
Jag
ansluter mig tiU uppfattningen att den föreslagna utbildningen av lärare i
musik och annat ämne bör komma till stånd den 1 juli 1971 och alt sådan
utbildning bör pågå under den beräknade lidsperioden. I likhet med
organisationskommittén anser jag att den föreslagna verksamheten bör kunna ge
värdefulla erfarenheter när det senare gäller att ta ställning liU den slutliga
utformningen av denna typ av läramtbildning.
Jag tillstyrker således
att ämnesulbildning i musik enligt förslaget får anordnas med början i Göteborg
budgetåret 1971/72 och med en intagning första året av 24 studerande.
Utbildningen bör enligt vad som föreslagits omfatta kompetenskurs i musik
motsvarande studiekurs om 60 poäng vid fUosofisk fakultet och därutöver i
förekommande fall påbyggnadskurs motsvarande 20 poäng. Jag avser atl i annat
sammanhang föreslå Kungl. Maj:t alt utbildningen får tillgodoräknas i
filosofie kandidatexamen. Med hänsyn till alt utbildningen har karaktär av
försök har jag ingenting all invända mot alt den sker i provisorisk form och
all organisationskommittén under provisorietiden direkt svarar för utbildningen
och därmed får möjligheter att påverka och noggrant följa den. Utbildningen bör
ingå i en IvåämneslärarutbUdning anordnad i huvudsak enligt de förslag som
lagts fram av lärarulbildningskommiltén. Utbildningen bör således avse
ämneskombinationerna musik-svenska, musikengelska, musik-matematik och
musik-historia med möjlighet för dispens i fråga om andra kombinationer. Det
ankommer på Kungl. Maj:l atl meddela närmare föreskrifter om utbildningen samt
all besluta om lärartjänst m. m. Jag återkommer i del följande till
medelsbehovet för utbUdningen.
Beträffande
avlalsbara anställnings- och arbetsvillkor för tjänst som lärare i musik och
annat ämne avser jag att ge statens avtalsverk del förhandlingsuppdrag som
behövs.
I
princip ansluter jag mig även lill kommitténs förslag beträffande den nuvarande
musiklärarutbildningen. Förändringarna bör emellertid enligt min mening
genomföras inom oförändrad kostnadsram. Kommittén bör av Kungl. Maj:t få i
uppdrag all överarbeta sitt förslag i delta syfte.
De
berörda skoloma bör under nästa budgetår kunna anta studerande till den
nuvarande musiklärarulbildningen i minst samma omfattning som för innevarande'budgetår.
De
av statsmakterna godkända riktiinjerna för den högre musikutbildningen avser
även förändringar beträffande den högre kyrkomusikerulbildningen, dvs. utbUdningen
av organister. Denna bör enligt riktlinjerna utformas så all organist kan
kombinera sina rent kyrkomusikaliska uppgifter med verksamhet som musikpedagog
inom den frivilUga musikundervisningen eller i viss utsträckning som musiklärare
inom skolväsendel.
Högre
kyrkomusikemlbildning bedrivs vid musikhögskolan i Stock-
Prop.
1971: 31 28
holm
och musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö. Studiegången kräver f. n.
normalt 10 terminer för en fuUständig kyrkomusikerutbildning. Studietidens
längd sammanhänger med de nuvarande behörighels-kraven för tjänst som organist.
Dessa innebär att organist för full behörighet skall ha genomgått både högre
organist- och högre kantorsutbUd-ning saml musikläramlbUdning. Den nya kyrkomusikerutbildning,
som organisationskommittén har i uppdrag att utforma, kommer att medföra att
behörighetsvillkoren för organister måste förändras.
Jag
har ingenting atl erinra mol organisationskommitténs uppläggning av arbetet med
den högre kyrkomusikemlbildningen. Kommittén avser att lägga fram förslag om en
ny kyrkomusikerutbildning som kan starta budgetåret 1972/73. Jag räknar med att
kommittén i sina konkreta förslag kommer alt ta hänsyn till att kyrkomusikerna
genom sin utbildning skall kunna utnyttjas på ett varierat sätt både i
kyrkomusikalisk verksamhet och för pedagogiska uppgifter. Redan de studerande
som budgetåret 1970/71 påbörjat sin kyrkomusikaUska utbUdning och som av olika
skäl inle anlagils tiU musikläramlbUdning kommer enUgt vad kommittén föreslår
att erbjudas kompletterande musikpedagogisk utbildning som ett alternativ liU musikläramtbildningen.
Förutsatt alt organisationskommittén särskilt uppmärksammar all dessa
studerande efter avslutad utbildning bör bli likstäUda i fråga om behörighet
för kyrkomusikertjänst med dem som har både kyrkomusiker- och musikläramlbUdning,
finner jag åtgärderna berättigade. De merkostnader som uppslår för den avsedda
kompletterande utbildningen bör kunna täckas inom ramen för skolornas nuvarande
resurser.
Organisationskommittén
har även tagit upp vissa frågor rörande m u-sikerulbildningen. MUitärmusiken
kommer enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 31, SU 1970: 121, rskr 1970:
282) att den 1 juli 1971 omorganiseras lUl regionmusUcen. Till följd av
omorganisationen kommer den nuvarande miUlärmusikemlbildningen alt successivt
avvecklas. Enligt organisationskommittén kommer det sista skedet i denna utbildning,
den tvååriga musikunderofficersutbildningen som är förlagd lill musikhögskolan
i Stockholm, att vara avvecklad i och med budgetåret 1976/77 under
förutsättning att inga förändringar sker dessförinnan. Den musikemlbUdning på
högskolenivå som kommittén har i uppdrag alt utforma skall bli enhetlig för
orkester- och ensemblemusiker oavsett om musikerna kommer alt verka inom
regionmusiken eller inom musikUvet i övrigt. Kommittén räknar enligt sin
preliminära tidsplan med alt liU budgetåret 1973/74 lägga fram förslag om en
sådan utbildning. Kommittén kommer all redan dessförinnan verka för ett
närmande mellan vad som nu är musikunderofficersutbildning och annan musikemlbUd-lung
på högskolenivå. Vad som i della sammanhang synes vara särskilt angeläget är
all utbildningen anpassas lUl de nya krav som föranleds av uppgifterna inom
regionmusiken. Sådana åtgärder bör vara möjliga att
Prop. 1971: 31 29
göra
inom oförändrad kostnadsram. Den ökning av medelsbehovel för UtbUdningen som
jag föreslår i det följande hänför sig uteslulande till en ökning av antalet
studerande.
Jag
biträder organisationskommitténs förslag om att den nuvarande utbildningen av militära
musikdirektörer skaU avvecklas raed början nästa budgetår.
Enligt
1970 års beslut av statsmakterna skall vissa yttre organisatoriska förändringar
av den högre musikutbildningen genomföras budgetåret 1971/72. Det överinseende
över utbUdningen som hittills utövats av Musikaliska akademiens styrelse skall
provisoriskt övertas av organisationskommittén för högre musikutbildning.
Musikaliska akademiens styrelses funktion som högsta ledningsorgan för musikhögskolan
i Stockholm skall samtidigt upphöra.
Organisationskommittén
har i samråd med företrädare för Musikaliska akademiens styrelse gått igenom de
administrativa och ekonomiska problem sora sammanhänger med frigörandet av musUchögskolan
från akademien. För genomförandet krävs beslut av riksdagen endasl beträffande
de anslagstekniska förändringar som delta leder tiU. Dessa behandlas i det
följande i samband med medelsberäkningen.
I
1970 års beslut ingår vidare atl statliga musikhögskolor skall inrättas i
Göteborg och Malmö den 1 juU 1971. Som framgår av prop. 1970:25 räknade jag med
alt en överenskommelse om förstatligande av musikkonservatorierna i Göteborg
och Malmö skulle kunna träffas med konservatoriernas huvudmän. Organisationskommillén
har nu anmält alt huvudmännen inle har något atl invända mol alt staten den 1
juli i år övertar den utbildningsverksamhet som bedrivs vid konservatorierna.
Några särskUda kostnader för övertagandet, utöver vad som framgår av det
följande, uppstår inte.
Vid
de nya musikhögskolorna bör inrättas statliga tjänster för rektor, lärare och
övrig personal i huvudsak enligt del förslag som lagts fram av
organisationskommittén.
Förslaget
innebär bl. a. all ordinarie tjänster som rektor med beteckningen Up bör
inrättas vid vardera av de nya högskolorna. Vid vardera högskolan bör enligt
förslaget dessutom finnas tjänster som lektor i musik, i Göteborg en tjänst
förenad med heltidstjänslgöring och i Malmö en förenad med halvlidstjänslgöring.
De båda lektorsljänslerna bör vara extra ordinarie. Jag biträder kommitténs
förslag i fråga om dessa tjänster och beräknar medel för dem. Innehavare av
tjänst som lektor vid högskolorna i resp. Göteborg och Malmö skall efter
beslut av organisationskommittén och universitetskanslersämbetet i samråd
åläggas tjänstgöringsskyldighet inom ramen för den musikvelenskapliga utbildning
som bedrivs vid universiteten i resp. Göteborg och Lund. Jag beräknar vidare
medel för extra ordinarie tjänster som lärare i musik vid de båda högskolorna
motsvarande det antal tjänster för fast anställd lärar-
Prop. 1971: 31 30
personal
med minst halvtidstjänstgöring som enligt organisationskorarait-téns
redogörelse finns vid rausikkonservatoriema. Hämtöver beräknar jag medel för
extra ordinarie tjänster för bilrädespersonal lill samma antal som kommittén
föreslagit. Jag utgår från all Kungl. Maj:t medverkar till att all fast anstäUd
personal vid musikkonservalorierna i Göteborg och Malmö bereds anställning vid
de nya musikhögskolorna.
Med
hänsyn tiU vad organisationskomraittén anfört angående bl. a. personalsituationen
vid de båda nya musikhögskolorna anser jag del angeläget all högskolornas
biträdes- och vaklmäslarpersonal i viss mån ökas. Jag återkommer lUl delta vid
min redogörelse för beräkningen av medel för verksamheten.
Jag
kan inle för nästa budgetår tillstyrka någon personalförslärkning vid
musikhögskolan i Stockholm. Den tjänst som malerialförvaltare som ingår i den
för Musikaliska akademien och musikhögskolan gemensamma personalen bör i
fortsättningen lillhöra högskolan. Jag föreslår att tjänsten som direktör i Up
27 vid Musikaliska akademien med musikhögskolan dras in och atl en tjänst som
rektor i samma lönegrad inrättas.
Statsmakternas
beslut år 1970 om den högre musikutbildtungen berörde även Folkliga
musikskolan Ingesund, Framnäs folkhögskola och Örebro musikpedagogiska inslilul.
Under fömlsällning alt godtagbara överenskommelser kunde nås mellan staten och
skolornas huvudmän skulle enligt beslutet dessa tre skolor anlitas för viss
högre musikutbildning, i första hand utbildning av musikpedagoger.
Den
av organisationskommillén presenterade tidsplanen för reformarbetet får direkta
konsekvenser för möjligheterna atl redan för nästa budgetår nå en
överenskommelse med skolorna om förändring av deras verksamhet.
Organisationskommittén, som har i uppdrag all ulföra det förberedelsearbete som
fordras för att man skall kunna nå en sådan överenskommelse, framhåUer att det
första ledet i detta förberedelsearbete, utformningen av en ny utbildning av
musikpedagoger, kräver längre tid än vad som beräknades i prop. 1970:25 och i
kommitténs direktiv.
Med
anledning av vad som sålunda framkommil finner jag atl tidpunkten för att
genomföra 1970 års beslut om atl förlägga viss högre musikutbildning lill
Folkliga musikskolan Ingesund, Framnäs folkhögskola och Örebro
musikpedagogiska institut inte kan fastställas förrän organisationskomraittén
fullföljt sill förberedelsearbete. Först därefter kan en sådan överenskommelse
träffas som avses i beslutet. Frågan om statligt bidrag till Örebro
musikpedagogiska institut bör således enligt min mening inte tas upp till
prövning på nuvarande stadium. Jag räknar inte med någon förändring av gäUande
villkor för statsbidrag lill Folkliga musikskolan Ingesund och Framnäs
folkhögskola.
Musikaliska
akademiens huvuduppgift kommer efter omorganisationen av musikutbildningen att
beslå i allmänt musikfrämjande verksamhet. Vidare ingår i akademiens uppgifter
all svara för ledningen
Prop. 1971:31 31
av
akademiens bibliotek, vars inre organisation f. n. utreds av statskontoret.
Vid akademiens kansU finns tills vidare inrättade statliga tjänster för bl. a.
akademiens sekreterare. Som jag tidigare nämnl räknar jag med att tjänsten som materialförvallare
fortsättningsvis skaU lillhöra musikhögskolan. Vid akademiens bibliotek har
personalen statliga tjänster.
Jag biträder akademiens
styrelses förslag att akademien under sill anslag bör ha rörliga medel bl. a.
för att inom ramen för sina allmänna musikfrämjande uppgifter kunna la iniitialiv
utåt i form av konferens-ocb annan konlaktverksambet. Jag återkommer lill detta
vid min medelsberäkning i del följande.
Medel för verksamheten vid
musikhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm bör nästa budgetår anvisas
under två nya anslag i riksslaten, förslagsanslaget Musikhögskolorna:
Utbildningskostnader och reservationsanslaget Musikhögskolorna:
Undervisningsmateriel ra. m. TiU sistnämnda anslag bör föras över den
behållning som vid utgången av innevarande budgetår fimis under det nuvarande
reservationsanslaget Musikaliska akademien med musikhögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. Medelsanvisning för Musikaliska akademiens verksamhet bör ske under ett
nytt förslagsanslag med rubriken MusikaUska akademien.
Anslaget
tUl Musikhögskoloma: UtbUdningskostnader bör för nästa budgetår som framgår av
den tidigare redovisade sammanställningen (s. 19) föras upp med 10 769 000 kr.
Jag räknar med ett sammanlagt medelsbehov av 615 000 kr. för den ämnesulbildning
i musik som enligt vad jag tidigare förordat skall börja i Göteborg nästa budgetår.
Jag beräknar vidare medel enligt organisationskommitténs förslag för all nya
studerande skall kunna antas lill den nuvarande musUdärarutbUdningen och lill
utbildningen av regionmusiker i den utsträckning kommittén angett. För
musikhögskolan i Göteborg beräknar jag medel för att del skaU bli möjligt all
ändra en halvtidstjänst som kontorsskrivare till en heltidstjänst. Vidare
beräknar jag medel för en tjänst som vaktmästare vid vardera musikhögskolan i
Göteborg och Malmö. De ökade medel som jag i övrigt beräknar för bl. a. expenser
framgår av sammanstäUningen.
Anslaget Musikhögskoloma: Underk-isningsmateriel
m. m. beräknar jag lill 314 000 kr. Vid min bedömning av medelsbehovel har jag
tagit hänsyn till de kostnader som kan uppstå vid ett överförande lill musikhögskolan
i Malmö av viss egendom i form av instmment, inventarier m. m. som tillhör
stiftelsen Malmö musikkonservalorium. Organisationskommillén bör få Kungl. Maj:!ts
uppdrag att träffa överenskommelse med stiftelsen om viUkoren för ett sådant
överförande.
Statsrådet
Moberg tar denna dag upp frågan om särskilda medel för inredning och utrustning
av de nya lokaler som krävs för utbildningsverksamheten under nästa budgetår.
I
enlighet med den tidigare redovisade sammanställningen (s. 23) för-
Prop. 1971: 31 32
ordar
jag alt anslaget till Musikaliska akademien beräknas liU 1 332 000 kr. Sora rörUga
medel för olika former av utåtriktad verksamhet har jag därvid beräknat ett belopp
av 95 000 kr.
Under
åberopande av det anförda hemsläller jag atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
1) bemyndiga Kungl. Maj:l alt inrätta en tjänst som
rektor i lönegrad Up 27 vid musikhögskolan i Stockholm,
2) för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisa
a) liU Musikhögskolorna: Utbildningskostnader elt
förslagsanslag av 10 769 000 kr.,
b) tiU Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m. elt
reservationsanslag av 314 000 kr.,
c) tiU Musikaliska akademien ett förslagsanslag av 1
332 000 kr.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemslälll förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlålas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoU ulvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971: 31 33
Innehåll
sid
1 Inledning 2
2 Tidsplan för reformarbetet 4
3 Musiklärarutbildning 6
3.1 Organisationskommittén för högre musikutbildning 6
3.2 Lärarutbildningskommillén 11
3.3 Remissyttranden 12
4 Musikutbildningens
organisation ra. rn. 16
4.1 Musikhögskoloma 16
4.2 FolkUga musikskolan Ingesund, Framnäs folkhögskola
och Örebro musikpedagogiska institut 17
5 AnslagsframstäUningar
för budgetåret 1971/72 18
5.1 Organisationskommittén
för högre musikutbildning 18
5.1.1 Nuvarande anslag 18
5.1.2 Musikhögskoloma: Utbildningskostnader 19
5.1.3 Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m. 22
5.2 MusikaUska akademiens styrelse 22
5.3 Örebro musikpedagogiska institut 24
6 Departementschefen 25
Doktrin (3)
- Mats Bergström, Biståndsbeslut och besvärstalan I, FT 1982 nr 6 s. 253, på s. 262 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
- Jacob Sundberg, Om prejudikatens betydelse på förvaltningens område, FT 1982 nr 1–2 s. 50, på s. 57 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
- Lennart Aspegren, De offentliganställda och den nya förhandlingsrätten, FT 1977 nr 5 s. 221, på s. 227 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (7)
7 kopplingar i 6 dokument.
- Bet. 1975/76:UbU26 Med anledning av propositionen 1975/76:89 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering m. m. jämte motioner s. 7 i texten
- Prop. 1975:24 Regeringens proposition om viss försöksverksamhet inom lärarutbildningen m.m. s. 8 · s. 66 i texten
- Prop. 1974:40 KungI. Maj:ts proposition angående vissa ansIag ur kyrkofonden, m.m.; s. 11 om s. 27 i texten
- Prop. 1972:28 Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1972/73 till byggnadsarbeten samt inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m.m. s. 26 i texten
- Prop. 1971:35 Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1971/72 till byggnadsarbeten samt inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m.m. s. 23 i texten
Doktrin (3)
3 kopplingar.
- FT 1982 s. 253 Mats Bergström, Biståndsbeslut och besvärstalan I s. 262 i texten
- FT 1982 s. 50 Jacob Sundberg, Om prejudikatens betydelse på förvaltningens område s. 57 i texten
- FT 1977 s. 221 Lennart Aspegren, De offentliganställda och den nya förhandlingsrätten s. 227 i texten