Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola

1971 · 62 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1971:34, Kungl. Maj:ts proposition om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 34 år 1971 Prop. 1971:34

Nr 34

Kungl.
Maj:ts proposition om studie- och yrkesorientering i grundskola och
gymnasieskola; given Stockholms slott den 12 mars 1971.

Kungl.
Maj:t viU härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifaUa det förslag om vars avlålande
till riksdagen föredragande departemenlschefen hemstäUt.

GUSTAF ADOLF

INGVAR
CARLSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

På
grundval av en promemoria som upprättals inom utbildningsdepartementet
föreslås i propositionen alt studie- och yrkesorienteringen (syo) skaU
förstärkas inom gymnasieskolan. En gemensara organisation för syo bör införas
i grundskolan och gymnasieskolan. Den som närmast svarar för syo bör normall
vara en särskUt ulbUdad kommunall anstäUd funktionär som ägnar sig uteslulande
åt syo inom skolväsendel. Den nuvarande organisationen, där
arbetsmarknadsverkets yrkesvägledare i samarbete med kuratorer närmast svarar
för syo inom gymnasium och fackskola och yrkesvalslärare närmast svarar för syo
på grundskolan, bör gradvis avvecklas. Yrkesvalslärama bör stimuleras att
verka inom den nya organisationen.

Varje
kommun och landstingskommun bör, oavsett storleken, få statsbidrag motsvarande rainst
ett schablonbelopp. Om antalet elever i grundskolans årskurs 69 och
gymnasieskolan tiUsammans överstiger 750 skaU ytterUgare statsbidrag utgå.
Antalet heltidsanställda syo-funk-tionärer i en komraun bör ungefär motsvara
antalet schablonbelopp. Den föreslagna organisationen är så flexibel alt den
lätt kan utvidgas tiU att omfatta syo inom VuxenutbUdningen.

Den
nya organisationen bör införas den 1 juli 1973 i första och andra årskursen i
gymnasieskolan och den 1 juU 1974 i övriga årskurser i gymnasieskolan och i
grundskolan. Under budgetåret 1972/73 bör ett statsbidrag motsvarande 60
schablonbelopp ulgå tiU kommunerna. Statsbidraget bör fördelas av
skolöverstyrelsen och användas för syo i gymnasieskolan.

1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34

Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Mai:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande:
statsminislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.

Chefen
för UtbUdningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om studie- och
yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola, och anför.

1 Inledning

I
prop. 1968: 129 angående revidering av läroplan för grundskolan framhöU min
företrädare alt frågan om utformningen av studie- och yrkesorienteringen borde
ytterligare övervägas med utgångspunkt i del nya läge som beslutet om ny
läroplan för grundskolan kunde skapa. I prop. 1968: 140 angående riktlinjer för
det friviUiga skolväsendet anförde han all studie- och yrkesvägledningen
självfallet var lika viktig inom yrkesutbildningen som inom nuvarande gymnasium
och fackskola. En gemensam organisation för denna verksamhet inom meUanskolans olika
UtbUdningslinjer måste tillskapas. Organisationen av studie- och yrkesvägledning
inom gymnasiet och fackskolan måste omprövas med hänsyn tiU de ökade krav som
verksamheten inom en integrerad mellan-skola skiUle komma att släUa. SjälvfaUet
kunde denna fråga inle isoleras från frågan om utformningen av motsvarande
verksamhet inom grundskolan. Min företrädare avsåg att senare återkomma med
förslag i ämnet.

Med
utgångspunkt i dessa uttalanden upprättades inom utbildningsdepartementet en
promemoria (Ds U 1970: 16) om studie- och yrkesorientering i grundskola och
gymnasieskola. I arbetet med promemorian medverkade expertis från bl. a.
skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Svenska
kommunförbundet.

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgelts av statskontoret, SÖ,
universitetskanslersämbetet (UKÄ), AMS efter hörande av länsarbetsnämnderna
, Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsför-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 3

bundet.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges skolkuratorers förening. Svensk
yrkesvalslärarförening. Svensk yrkesvägledarförening, Sveriges socionomförbund.
Elevförbundet TLE, Sveriges elevers centralorganisation (SECO), Sveriges
förenade studentkårer (SFS) och Riksförbundet Hem och Skola (RHS).

SÖ har till sitt yttrande
bifogat yttranden från lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm,
Linköping, Umeå och Uppsala och från länsskolnämnderna i Stockholms,
Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Älvsborgs, VärnUands, Örebro, Gävleborgs, Västernorrlands
och Västerbollens län. UKÄ har till sitt yttrande bifogat yttranden från
universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm samt högskolenheten i Linköping.
Vidare har Lärarnas riksförbund (LR), Svenska facklärarförbundet (SFL) och
Sveriges lärarförbund (SL) för kännedom tiU utbildningsdepartementet överlämnat
sina yttranden lill SACO resp. TCO.

Beredningen av ärendet har
omfattat överläggningar med dels SACO och TCO, dels Svenska kommunförbundet och
Svenska landstingsförbundet.

I
fråga om flera av departementspromemorians förslag fordras inle beslut av riksdagen.
För överbUckens och sammanhangels skuU redovisas dock kortfattat även vissa av
dessa förslag.

2 Nuvarande ordning 2.1 Grundskolan

EnUgl
skolstadgan (1962:439, omtryckt 1966:114, ändrad senast 1971:39) åligger del skolchefen
alt verka för anordnandet av studieorientering och yrkesorientering (3 kap. 8 §).

Studie- och
yrkesorienteringen (syo) i grundskolan behandlas i elt särskilt avsnitt i
Läroplan för grundskolan 1969 (s. 3740), där det bl. a. sägs alt det åligger aU
personal i skolan alt lämna erforderligt bistånd tiU kontaktarbelet inom
studie- och yrkesorienteringen.

I
arbetet med syo inom grundskolan medverkar rektorer, studierektorer, lärare,
skolpsykologer, skoUäkare, skolsköterskor och kuratorer. Dessutom medverkar
många utanför skolan. Funktionen som samordnare och speciaUst på syo utövas av
yrkesvalslärare. De flesta yrkesvalslärare är vidareutbUdade folkskollärare med
tjänst i samhällskunskap med yrkesvägledning. De förenar denna tjänst med
arvodes-befattning hos länsarbetsnämnden.

I skolstadgan
sägs atl i tjänst som lärare i läroämnen och övningsämnen på grandskolan och i
tjänst som folkskollärare med specialläraral-bildning må, utöver undervisning i
ämnen som ingår i tjänsten, inräknas

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 4

för
yrkesorientering erforderligt kontaktarbete enUgt de bestämmelser överstyrelsen
meddelar (10 kap. 36, 48 och 79 §§).

Med
stöd av 1 kap. 6 § i skolstadgan har SÖ den 13 maj 1964 utfärdat anvisningar
beträffande liUsättning, behörighet och imdervis-ningsskyldighet för
yrkesvalslärare (se UtbUdningsväsendets författnings-bok UFB 1970/71, del 2, s.
157 och 158). I anvisnmgarna sägs bl. a. att yrkesvalslärartjänst avser
grandskolans högstadium. Ordinarie tjänst ledigförklaras efter lansskolnämndens
medgivande inom ramen för det fasta antalet tjänster i

a) ett läroämne jämte samhäUskunskap med
yrkesvägledning,

b) samhäUskunskap med yrkesvägledning,

c) ett eUer flera läroämnen eUer yrkesämnen med yrkesvägledning,
eUer i

d) ett övningsämne med
yrkesvägledning.

För
behörighet tiU yrkesvalslärartjänst fordras

a) behörighet att inneha den ordinarie lärartjänsten
samt

b) att ha genomgått av SÖ anordnad terminskurs i
yrkesvägledning eUer att vad avser utbildning före 1957 antingen ha genomgått
av AMS anordnad s. k. längre kurs för yrkesvalslärare eller all ha av SÖ efter
samråd med AMS förklarats äga likvärdig utbUdning.

I
samband med tiUsätlning av yrkesvalslärartjänst skall länsarbetsnämnden
beredas tUlfäUe att yttra sig.

För
yrkesvalslärares undervisningsskyldighet gäUer följande.

Länsskolnämnden
faststäUer efter förslag av skolstyrelsen för varje läsår det antal veckotimraar,
varraed för studie- och yrkesorienteringen erforderUgt kontaktarbete må
inräknas i yrkesvalslärartjänst. Antalet veckotimmar beräknas med utgångspunkt
i antalet elever i årskurserna 69. Eleverna i årskurs 6 fördelas i regel på
den yrkesvalslärare, som tjänstgör vid det högstadium, för vilket ifrågavarande
klasser av årskurs 6 utgör underlag. I förekommande faU må skolstyrelsen göra
annan fördelning med hänsyn tiU lämpUg lokal organisation av studie- och yrkesorienteringen.

Undervisningsskyldigheten
beräknas på nämnda elevunderlag inom följande gränser.

Yrkesvalslärarens arbetsområde

Undervisningsskyldigheten resp. medeltjänstgöringen pä
lärartjänsten Antal veckotimmar

24

30

36

Antal elever

Nedsättning av undervisningsskyldigheten Antal
veckotimmar

91120 121240 241360 361480 481

4

58

912

1316

1720

5

610

1115

1620

2125

6

712 1318 1924 2530

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 5

Vid
tiUämpningen av dessa normer i fråga om fördelningen på två befattningshavare gäUer
följande riktUnjer. Arbetsuppgifterna fördelas på två befattningshavare först
då elevantalet beräknas stadigvarande överstiga 690 elever. Om elevantalet
stadigvarande beräknas Ugga inom inlervaUet 691720, bör fördelningen göras så,
alt den nytiUkommande befattningshavaren ansvarar för det elevantal som
överstiger 600. Om elevantalet stadigvarande beräknas överstiga 720 elever, bör
arbetet fördelas lika meUan de två befattningshavarna. Vid fuUt utbyggt 23-paralleUigt
högstadium bör, oavsett elevantal, nedsättningen faststäUas inom inlervaUet
912 veckotimmar.

Inom ell inlervaU bör i
regel nedsättningen för yrkesvalslärare uppgå tiU en veckotimme per
klassavdelning. Yrkesvalslärarens undervisning i klass skaU dock icke
undersliga fyra (fem resp. sex) veckotimmar. Vid fr.o.m. läsåret 1963/64 fuUt
utbyggda högstadier må, övergångsvis, fördelningen av nedsättningen mellan
redan befintUga yrkesvalslärare ske med de mindre avsleg från ovan angivna riktUnjer,
som betingas av lokala förhåUanden.

För
tjänst såsom folkskoUärare raed speciallärarutbildning, i vilken för studie-
och yrkesorientering erforderligt kontaktarbete avseende elever i speciaUdass
ingår, gäller särskUda bestämmelser i fråga om un-dervisningsskyldighelen.

Yrkesvalslärarens
arbetsuppgifter finns inte beskrivna i nor-raaUnstraklion eUer andra centralt
utgivna anvisningar. Vad som f. n. gäUer är i stora drag beskrivet i de
anvisningar rörande yrkesvägledningen vid försöksskolans högstadium som SÖ
efter sararåd med AMS och överstyrelsen för yrkesutbUdning utfärdade den 1 juli
1960 (återgivna i AktueUt från skolöverstyrelsen 1960: 30) med de anpassningar
som betingas av UtveckUngen från enhelsskola/försöksskola tiU 1962 års
grundskola. Yrkesvalsläraren har följande arbetsuppgifter.

»Teoretisk
yrkesorientering» förmedlad i den egna undervisningen i samhäUskunskap (andra
lärare, som saknar utbUdning inom della område, skaU ha erforderligt stöd av
yrkesvalsläraren); studieorientering tiU elever och föräldrar i samverkan med
rektor och lärare.

»Anlagsorienlerande»
verksamhet genom undervisning och kontaktarbete (läraromdömen, test, skolläkaratlålanden
ra. ra. efter behov).

Enskild
vägledning i form av samtal med elever och/eller föräldrar vid val av
studieväg, plats för praktisk yrkesorientering (pryo), yrke och/eUer anstäUning,
fortsatt utbildning efter grandskolan etc.

Pedagogiskt
och administrativt för- och efterarbete av pryon.

Vissa
moment i studie- och yrkesorienteringen ingår i yrkesvalslärarens uppgifter i
hans egenskap av deltidsanstäUd hos länsarbetsnämnden:

Enskild
yrkesvägledning. Yrkesorienterande föräldramöten. Efterkon-takt med avgångna
elever. Platsackvisition i samband med pryo och vid elevers skolavgång. TiUhandahåUande
och skötsel av yrkesorienterande material. Medverkan i det fortlöpande
instruktions- och informationsarbetet inom skolan.

Yrkesvalsläraren
har i samråd med klassföreståndaren hand om den studie- och yrkesorienterande
verksamheten som avser elever i specialundervisningen (se anvisningar
utfärdade av SÖ den 2 juni 1964, åter-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 6

givna
i bil. 3 i departementspromemorian Studie- och yrkesorientering). Specialklasselevema
inräknas i underlaget för yrkesvalslärares undervisningsskyldighet. Om antalet
specialklasselever i årskurserna 69 överstiger 36, kan en speciallärare
tilldelas viss del av del studie- och yrkesorienterande kontaktarbelet. Sådan
lärare kallas kontakllärare och har följande uppgifter.

Kontakt
med och information till arbetsliv och arbetsförmedling i samband med pryo samt
annan utplacering i arbetslivet av specialklasselever;

kontakt
med övriga speciallärare för insamlande och i förekommande faU förteckning av
studie- och yrkesorienterande elevdala;

kontakt
med elever/föräldrar och vårdnadshavare i samband med studieorientering rörande
högstadiet;

kontakt
med yrkesvalslärare, skolans övriga funktionärer samt med myndigheter.

Nära
samarbete meUan yrkesvalslärare och konlaktiärare bör ske, inte rainst i fråga
om eflerkonlakl med avgångna elever. Arbetsfördelningen bör vara att
yrkesvalsläraren följer elevemas studie- och yrkesanpassning medan kontaktiäraren
svarar för kuraliva åtgärder.

Inom
särskolan har en av lärarna i kunskapsämnen med särskUd utbildning i
yrkesvägledning (kaUad yrkesvalslärare) hand om det kontaktarbete som behövs
för yrkesorienteringen. (Se stadga, 1968: 146, angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda, ändrad senast 1970: 705, 86 § och anvisningar
utfärdade av SÖ den 9 juli 1969, återgivna i UFB 1970/71, dd 2, s. 627 och
628.)

TiU
yrkesvalslärare utses i första hand den som genomgått skolöverstyrelsens
terminskurs i yrkesvägledning för särskolans lärare. Yrkesvalslärarens arbetsuppgUler
skall i tiUämpliga delar vara desamma som för yrkesvalslärare i grandskolan i övrigl.

Då
det på vissa särskolenheter inle finns någon yrkesvalslärare ges en viss del av
kontaktarbelet åt en lärare i kunskapsämnen. Kontakt-läraren skall främst
organisera den praktiska yrkesorienteringen, hålla kontakt med eleverna under
praktikperioden o. d. Yrkesvalsläraren och kontaktläraren bör samarbeta
regelbundet i dessa frågor.

Uppdrag
som kontakllärare kan även ges ål en yrkesvalslärare vid reguljär grandskola om
det anses lämpligl.

2.2 Gymnasium, fackskola och yrkesskola

Inom
gymnasiet hade arbetsmarknadsverket erbjudit yrkesvägledning sedan början av 1940-lalet.
En förändrad organisation för syo inom gymnasium och fackskola tiUkom genom
1964 års riksdagsbeslut (prop. 1964: 171, SäU 1964: 1 höstsessionen, rskr 1964:
407). Syo ombesörjs både av arbetsmarknadsverkets personal och skolans
befattningshavare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 7

Skolkuratorn
ansvarar för de praktiska samordningsfrågorna och biträder
arbetsmarknadsverkets yrkesvägledare vid den yrkesvalsanknulna studieorienleringen
och studievägledningen. För yrkesskolan finns ingen organisation för syo.

Även
för gymnasium, fackskola och yrkesskola gäller skolstadgans bestämmelse att det
åligger skolchefen all verka för anordnandet av studieorientering och
yrkesorientering (3 kap. 8 §). I skolstadgan sägs vidare att studie- och
yrkesorientering anordnas i gymnasium och fackskola (11 kap. 13 § och 15 kap.
11 §). Vid gymnasium och fackskola fmns kurator och yrkesvägledare (14 kap. 1 §
och 18 kap. 1 §). Samråd och studierådgivning med elev och med dennes
föräldrar om han ej är myndig bör äga ram beträffande elevens fortsalla
skolgång m. m. (12 kap. 33 § och 16 kap. 22 §).

De
anvisningar från SÖ som nu gäller för syon i gymnasium och fackskola är avsedda
alt vara dels underlag för överläggningar i skolan och för rektors beslut, dels
information och vägledning för de medverkande (förordet den 4 januari 1968
till Studie- och yrkesorientering i fackskola och gymnasium, SÖ juU 1966 och
mars 1968, dnr 3 171/66 U). De skaU enligt förordet betraktas som preliminära
och bli föremål för revidering alltefter praktiska erfarenheter och behovet av
överväganden kring den integrerade gymnasieskolan. Motsvarande anvisningar
från AMS återfinns i bilaga tiU cirkulärmeddelande den 10 juni 1970 (Y
10/1970).

Studie- och
yrkesorienteringen behandlas i gymnasiets och fackskolans läroplaner. Av
anvisningar och läroplaner framgår all utöver yrkesvägledare och kurator även
skolledare, lärare och övrig elevvårdande personal m. fl. bör medverka i syo.

3 Departementspromemorian

3.1
Studie- och yrkesvägledning i samhället

I
enlighet med intemationeUt språkbmk används termen »studie- och yrkesvägledning»
som sammanfattande beteckning i ulbildningsdeparle-mentels promemoria (Ds U
1970: 16) medan termen »studie- och yrkesorientering (syo)» används om studie-
och yrkesvägledningen i skolan. Studie- och yrkesvägledningen har organiserats
av samhället för all bistå individen i ell samhälle som präglas av
industrialisering, specialiseringar och större komplexitet inom yrkeslivet.
Utvecklingen inom psykologin har spelat stor roU. Faktorer som i framliden
ytterligare kan komma alt accentuera behovet av studie- och yrkesvägledning är
bl. a. utbyggnaden av vuxenutbildningen, diskussionen om återkommande

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 8

UtbUdning
och ändring av kompelensreglerna för tiUträde tiU högre utbildning. Uppsökande
studie- och yrkesvägledning kan komma att spela en betydelsefuU roU i samband
med insatser för grapper som i oUka avseenden är missgynnade.

Studie-
och yrkesvägledningen vidgar individens perspektiv och bidrar till ökad
självkännedom och ökad kunskap om valmöjUgheter. Den kan också bidra till en rationeUare
användning av samhällets resurser, eftersom den strävar efter alt motverka
sådana feUnvesleringar i yrkesutbUdning, studieavbrott, yrkesbylen etc. som
beror på oklara eller felaktiga förestäUningar om egna intressen och anlag, om
utbildningens innehåU eUer om förhåUanden på arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledningen
kan i vissa faU medverka till en bättre balans meUan ut-bUdningsval och arbetsmarlcnad,
t. ex. genom att informera om prognoser och om mindre kända yrkessektorer. Men
en av studie- och yrkesvägledningens uppgifter är att ge individen en ingående
och sann information, och en sådan kan också tänkas leda tiU ökad brist på
arbetskraft inom vissa sektorer och överskott inom andra, t. ex. genom alt skiUnader
i förmåner och möjUgheter tiU arbetstillfredssläUelse mellan olika yrken
framstår- tydUgare. Detta kan i sin tur leda tUl förändringar på
arbetsmarknaden på längre sikt.

I
promemorian citeras målbeskrivningar av arbetsmarknadspolitik och utbildningspoUtik,
internationeUa rekommendationer om studie- och yrkesvägledning och några
exempel från den debatt om studie- och yrkesvägledningens inriktning och
yrkesvägledarens roU som pågår bland yrkesvägledare, yrkesvalets teoretiker m.
fl. Mot bakgrand av della skisseras studie- och yrkesvägledningens uppgifter.
Studie- och yrkesvägledningen bör vara individcentrerad, vilket utesluter att
man mer eUer mindre dirigerar individen i viss riktning eller undanhåUer
information som den enskilde själv bör la ställning tiU. Generellt bör sådana attityder
som medför inskränkningar i val möjUgheterna motverkas. SärskUda insatser bör
göras för missgynnade grapper, t. ex. fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och socialt
handikappade. Information om krav och möjligheter som oUka ulbUdningsvägar och
arbeten innebär för individen ingår i vägledningen, men denna bör också bidra
till utbildningens och arbetslivets anpassning tiU de enskUda individerna.

3.2
Studie- och yrkesvägledning utanför utbildningsväsendet

Antalet
rådsökande vid arbetsmarknadsverkels yrkesvägledningsexpe-dilioner har under
perioden 19621969 stigit från ca 60 000 lill ca 90 000 per år. 1969 erhöll ca
10 200 personer arbetspsykologisk undersökning genom yrkesvägledningen. Bland
de grupper som söker studie-och yrkesvägledning finns t. ex. ungdomar som har
särskilda svårigheter med utbildnings- och yrkesval, värnpUktiga, vuxna som på
grand av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 9

strukturförändringarna
i näringsUvet måste byta arbete och gifta kviimor som viU återgå tiU
arbetsmarknaden. Ett reguljärt samarbete meUan de olika verksamhetsgrenarnas förmedUng,
arbetsvärd och yrkesvägledning förekommer. Bl. a. gör yrkesvägledama insatser i
den interna kursverksamheten i yrkes- och utbUdningsinformation och deltar i samarbets-grapper
för att lösa yrkesvals- och omskolningsproblem. Särskilda insatser görs för handUcappade.

3.3
Studie- och yrkesvägledning inom utbildningsväsendet 3.3.1 Inledning

Proraeraorian
omfattar en översikt över studie- och yrkesvägledningens UtveckUng inom utbUdningsväsendet
från 1940-talet och framåt och tidigare förslag angående studie- och
yrkesvägledningens organisation i skolan. Den nuvarande organisationen av syo i
grundskola och gymnasium/fackskola redovisas (se avsnitt 2).

3.3.2
Gmndskolan

Läsåret
1968/69 var antalet verksamma yrkesvalslärare i grundskolan 864. Av dessa var
717 behöriga och 147 icke behöriga. Mer än hälften av yrkesvalslärama hade
högsta nedsättning av undervisningsskyldigheten, dvs. 2030 timmar per vecka
beroende på vederbörandes undervisningsskyldighel. Ungefär en tredjedel av de
övriga hade näst högsta nedsättning, dvs. 1624 timmar per vecka. Av de
återstående hade endast ett ringa antal lägsta nedsättning.

Bl.
a. följande drag i utvecklingen kan enligt promemorian påverka syons
uppläggning och organisation i grandskolan.

1. Vissa straktureUa ändringar i högstadiet med färre valmöjUgheter
av betydelse för det kommande valet av studieväg. Förändringar i gymnasieskola
och högskola. De ändrade intagningsbeslämmelsema tiU gymnasieskolan liksom nya
behörighets- och meritvärderingsregler för fortsatt UtbUdning.

2. Vissa undervisningsorganisatoriska och pedagogiska
drag. Den förändrade uppläggningen av pryon med studiebesök i årskurs 8, pryo i
årskurs 9 och möjUghet tiU individueUt förlängd pryo. Arbetsområdes-metodiken i
undervisningen i orienteringsämnena.

3. Ungdomarnas växande benägenhet att fortsätta
skolgången efter grandskolan.

4. De svagpresterandes och handikappades situation i
denna utbildningsexplosion.

5. Betoningen i läroplanens syo-kapilel på viklen av
att öka elevernas förmåga och beredskap alt göra egna, självständiga, upprepade
val och

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 10

beslut.
Dess föreskrifter om arbetssätt med betoning av alla ämnens (och lärares) möjUgheter
att medverka till elevens ökade kunskaper om sig själv och om arbetslivet och liU
arbetsträning.

I
promemorian anges några av de problem som finns för syo i grundskolan.

Syo-programmel
Uder fortfarande av en svaghet: tillräcklig tid och omsorg kan inle ägnas uppfölj
nings verksamheten för de ungdomar, som lämnar grundskolan utan att vilja eller
kunna komma in i fortsatt utbUdning. För bl. a. elever i specialundervisning
är en sådan uppfölj-ningsverksamhet föreskriven. Del gäUer alltså att också för
en rad margi-nalfaU ordna samma service, kanske delvis av uppsökande karaktär.

Det
är också troUgt att samhällskunskapen inte utan vidare kan fyUa sin roU
beträffande arbetslivsorienteringen helt tiUfredsstäUande, om läraren i ämnet inle
har utbUdning för denna del av ämnet. Först under de senaste två åren har syo
ingått som ell obligatoriskt inslag i grundutbildningen för bUvande lärare i
samhällskunskap. Dessförinnan har aU utbildning skett via fortbildning, som
varit frivilUg.

Yrkesvalslärarens roll i
fråga om värde- och måldebatt, hans uppgift som aktiv deltagare i
opinionsbildning (via ungdomarna eUer direkt), hans del i träningen av
beslutsprocessen och andra drag i syo-programmel har poängterats på senare år.
Frågan om nya drag i grundutbildningen och en effektivare fortbildning, bl. a.
för all hålla den ideologiska debatten bland yrkesvalslärare och andra
medverkande i syo-programmel levande, förs fram mot denna bakgrund.

Det har inte rått någon
tvekan om syo-programmets väsentUga roU i skolan. Anknytningen lill
arbetsmarknadsverket har i storl sett fungerat väl, t. ex. genom atl den
underlättat fortbildning i yrkes- och arbetsmarknadsfrågor, ökat förståelsen
mellan de båda yrkesgruppema inom skola och arbetsförmedling, medgett all visst
arbete kan ulföras på icke skoldagsbunden tid osv. IntemationeUt har yrkesvalslärarorganisalionen
vunnit stort intresse. Svagheter i systemet kan dock noteras så tiU vida, att
en del av arbetet regelmässigt måste ulföras som övertidsarbete i arbetsmarknadsverkets
tjänst under det alt en del arbete för skolans räkning före och efter terminer (eUer
läsår), inte kunnat åläggas yrkesvalsläraren på grund av hans rätt tiU ferier.
I viss utsträckning är också den tradilioneUa skoldagen olämplig. Kontorsarbetstid
kunde i stor utsträckning vara bättre från såväl skolledningens som elevens
synpunkt.

3.3.3
Gymnasium och fackskola

I de
gymnasiala skolorna har skett en utveckling i fråga om innehåUet i
informationen. Man har strävat efter alt vidga elevernas inriktning efter
gymnasiet lill utbildning även utanför de traditionella universitetsstudierna
samt alt för dem som går till universitet också

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 11

vidga
synen på möjliga arbetsuppgifter och yrkeskarriärer efter dessa studier. Sådan
information har i stor utsträckning skett genom lektioner och genom tryckt
material. För information i valsituationer har också andra medier, t. ex.
annonser och affischer, prövats av AMS, SÖ och UKÄ i samverkan.

Erfarenheterna av
försöksverksamheten med speciell yrkesorienle-ringsvecka i gymnasiet har enligt
inkomna rapporter varit positiva. Eleverna i årskurs 2 som deltagit har enligt
rapporterna blivit mer engagerade och intresserade av sitt studie- och
yrkesval.

I promemorian nämns vissa problem.
Arbetsmarknadsverkets yrkesvägledande program i de gymnasiala skolorna har
under senare år ökat i omfattning men lUlgången på personal har inle vuxit i
samma utsträckning som efterfrågan på tjänsterna. Förstärkningen av den yrkesvägledande
personalen har i stort sett disponerats för andra aktiviteter. Personalresurserna
har inte svarat mot alla uppgifter inom syo. Man har därför inle alltid
rationellt kunnat utnyttja hjälpmedel i form av informationsmaterial och
-medier.

I fråga om den praktiska
tillämpningen av organisationen av syo-insatsema inom ramen för läroplaner och
anvisningar har rått viss oklarhet i skolorna. Studierektor skall planera den
pedagogiska delen och skolkuratorn ha hand om samordningen av insatserna.
Planeringskonferenser där även länsarbetsnämndens yrkesvägledare skaU della,
förekommer men fungerar ännu inle tUlfredsstäUande.

Orienteringen
om studiernas uppläggning inom skolan handhas ofta av sludiereklor under
medverkan av andra lärare och/eUer kurator. Uppdelningen och genomförandel
varierar i oUka skolor. Del förekommer atl yrkesvägledama ger denna studieorientering,
även då den inte är direkt yrkesvalsanknuten. Omvänt förekommer att kurator ger
stora delar av den yrkesvalsanknutna studieorienteringen.

Samordningen
av undervisningen i samhäUskunskap och psykologi med den kollektiva
yrkesvägledningen har endasl delvis kunnat genomföras. Graden av samordning
har varierat i oUka skolor.

Den
viktigaste delen av yrkesvägledningsprogrammel är för huvud-parlen av elevema
den enskilda vägledningen. EnUgt olika uppföljnings-undersökningar efterfrågar
eleverna enskild yrkesvägledning mer än kollektiv och aUmän information. När
man känner behov av att få information och personUgt slöd, vill man kunna
vända sig lill en person som finns i skolan med tid för djupgående samtal och
stor kunnighet om faktiska förhåUanden.

Eleverna
i skolorna har uppmanats all för enskild vägledning helst söka yrkesvägledaren
på dennes expedition på arbetsförmedlingen. Yrkesvägledama har av tidsskäl
inte haft möjlighet alt ge samtliga elever en grundlig enskild yrkesvägledning
i form av längre och återkommande samtal. De snabba förändringama i
utbildningssystemet och på arbets-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 12

marknaden
gör speciaUslmedverkan nödvändig. Samtidigt har önskemålet att en syo-specialist
kontinuerUgt finns lUlgänglig i skolan ofta förts fram.

3.3.4
Utbildningsväsendet i övrigt

Sedan
1940-talet handhar arbetsmarknadsverket yrkesvägledning i folkhögskolor, vilket
innebär att det där ges koUektiv och enskild yrkesvägledning.

Inrättandet
av kommunal vuxenutbildning år 1968 (prop. 1967: 85, SU 1967: 117, 129, 2LU
1967: 45, rskr 1967: 277, 290) gör att man kan räkna dessa studerande som en
kategori, vilken av aUt att döma kommer att öka betydUgt i antal. De är i stort
behov av såväl studie- som yrkesvägledning. Många behöver också en mera
ingående yrkesvägledning som tar hänsyn tUl deras personUga, sociala och ekonomiska
situation. Arbetsmarknadsverkels yrkesvägledare har hittiUs endast i ringa
utsträckning kunnat göra insatser i dessa skolor. I statsbidraget till de
kommunala vuxenskoloma ingår bl. a. resurser för syo.

Vid universitet och högskolor
har resurserna för studierådgivning och studievägledning ökat. Ett 60-tal
tjänster som studievägledare har inrättats vid universiteten och högskolorna
jämte ett antal tjänster vid universitetens utbildningsbyråer som studierådgivare
(prop. 1969: 4, SU 1969: 34, rskr 1969: 101). Särskilda tjänslemän från länsarbetsnämnderna
har, helt eller delvis, avdelats för yrkesvägledning på universitetsortema.

3.4
Mål och program för syo

De
övergripande mål som gäUer för samhäUets studie- och yrkesvägledning gäUer
också för syon i skolan Uksom denna givetvis är underkastad de mål och riktUnjer
som gäUer för skolarbetet i sin helhet. I promemorian ges vissa exempel på och
kommentarer tiU målformuleringar i mål och riktUnjer för grundskolan och
gymnasieskolan som har särskUt stor betydelse för syon.

Om
syon skall kunna bidra lill elevernas personUga utveckling, självständighet och
mognad, kan den inle inskränkas tUl information som ges vid vissa valtillfäUen.
Attityder och förestäUningar som har betydelse för yrkesvalet formas imder en
lång utveckUngsprocess, och skolan påverkar elevema genom undervisning och
andra aktiviteter redan från första årskursen. Självuppfattning, intressen,
värderingar av oUka arbeten och roUer, föreställningar om utbildningsväsendet
och arbetsmarknaden, kunskaper om hur raan kan skaffa och utvärdera
informationer och hur man klargör för sig valaltemaliv och motivet för oUka val
är omständigheter av avgörande betydelse när man tar ställning till studie-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 13

väg
eUer arbete. Skolans personal har ett kontinuerligt behov av information,
stimulans, fortbildning och hjälp från specialister på syo.

MöjUghetema tUl individualisering
är störst i det enskilda studie- och jrkesvägledningssamtalet. En viktig roU
spelar elevens samtal med lärama kring intressen och framtidsplaner. Härigenom
blir det möjUgt att individueUt planlägga studiegången eUer enskilda sludiemoment.
Syon kan på detta sätt bidra tiU att den enskUde eleven efterfrågar
undervisning och upplever den som väsentUg.

Syo bör uppmuntra
individens egen aktivitet, självanalys och bedömning av valaltemaliv. Det ökar
elevens möjlighet all klara andra valsituationer och kunna ändra utbildnings-
och yrkesvalet, t. ex. när studie-och yrkesplanerna på grand av yttre
omständigheter eUer ändrad intresseinriktning måste modifieras. Detta innebär
inte alt den som ger den enskUda studie- och yrkesvägledningen bör förhåUa sig
passiv. Om syo-speciaUsten bara fungerar som förmedlare av information som
efterfrågas, blir syo inte någon stark motvikt mot inflytande från hemmiljö,
kamrater, massmedier etc. Syo bör motverka sådana begränsningar i yrkesvalet sora
t. ex. beror på social bakgrand, kön, bristande motivation att analysera sin
situation etc, även om della leder tiU ifrågasättande av ett beslut som eleven
fattat och gör valet svårare eftersom de upplevda alternativen ökar.

SärskUt
med tanke på skolans ansvar för dem som av fysiska, psykiska eUer andra skäl
har svårigheter i skolarbetet är det värdefullt om syo-speciaUslen finns tiU
hands för samarbete med elever, föräldrar, lärare och elewårdspersonal.
Invandrarbarnen har ofta särskUt behov av syo. Elever i specialundervisning och
elever som går direkt ul i arbetslivet efter grandskolan behöver ägnas specieU
uppmärksamhet och tid.

Kravet
på reeU tillgång tiU Uka utbUdningsmöjligheter för aUa elever oberoende av
bostadsort och andra yttre villkor motiverar att särskilda syo-insatser görs
för elever i glesbygder och på mindre orter.

Syon har en viktig roU alt
spela när del gäUer all verka för jämsläUd-het mellan män och kvinnor. Syo-speciaUslen
har ansvar för att material om könsrollsfrågan tUlförs skolan och för att
läroplanens intentioner förverkligas. Skolan bör på oUka sätt underlätta
elevernas möjUgheter att välja yrke och vuxenroU ulan traditionella
könsrollsföreställningar. Skolan bör därvid också uppmärksamma de faktiska skiUnader
i lönevillkor m. ra. som bidrar tiU att konservera könsbundna val.

Föräldrar
tiU bam i grundskolan och, om eleven önskar det, även föräldrar tiU ungdomar i
gymnasieskolan, bör kontaktas av syo-speciaUsten och erbjudas samtal. Detta är
särskilt viktigt när det gäUer bam med handikapp av olika slag. Den uppsökande
och aktivt informerande verksamheten har stor betydelse för invandrarbarnens
föräldrar.

Målet
alt skolan skall utveckla elevernas förmåga alt pröva kritiskt och
självständigt och motstå tendentiös påverkan, bör ständigt akluali-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34

(Se s. 18)

SYO- PROGRAMMET

14

1 Programpunkt

»Vad»
och »till vem»?

2

Medverkande m. m. (med undantag av syo-funktionären)

»Vem» och »hur»?

1. Teoretisk studie- och yrkesorientering* och färdighetsträning
avseende eleverna.

(»Färdighetsträning» stär för bl. a. konsten att
informera sig, bedöma och utvärdera information, förstå och tillämpa stegen
i en beslutsprocess.)

Studierektor samt lärare i samhällsorienterande och beteéndeorien-terande
m. fl. ämnen, bl. a. svenska, beträffande skolgång, utbUdning, yrkesvärld,
arbetsliv, arbetsmarknad, yrkesvalspsykologi, yrkes- och behörighetskrav m. m.
i lektioner och andra undervisningsformer.

Klasslärare i årskurs 6 beträffande fortsalt studiegång.

Alla lärare beträffande pedagogisk anknytning studieval
framtidsplaner samt färdighetsträning.

Bibliotekarien beträffande syo-malerial för undervisning
och information.

Arbetsmarknadsverkets personal beträffande speciell
yrkes-, utbildnings- och arbetsmarknadsinformation.

Näringslivsrepresentanter och fackliga företrädare m.
fl. beträffande särskilda punktinsatser vid timmar liU förfogande m. m.

2. Praktisk yrkesorientering avseende elevema.

(»Praktisk yrkesorientering» täcker såväl de
obligatoriska studiebesöken som den egendiga pryon samt
den förlängda pryon. Motsvarande verksamhet i gymnasieskolan är specieU
yrkesorienteringsvecka. Miljöpraktiken för elever på teknisk linje
administreras ej inom syo-pro-grammet, men elevernas val och erfarenheter
därav bör umytt-jas i den enskilda vägledningen.)

Lärare på högstadiet i samhäUsorienterande ämnen och
arbetsområden, andra berörda lärare samt motsvarande i berörd årskurs och
berörda ämnen i gymnasieskolan.

Arbetsförmedlingspersonal beträffande organisation och
anskaffning av pryo-platser m. m.

Skolläkare/skolsköterska beträffande medicinska
synpunkter.

Elevvårdskonferens eller klasskonferens beträffande särskUda
fall eller ärenden beträffande förlängd pryo.

Handledare m. fl. i näringsliv och organisationer.

3. Enskild vägledning och utredande kontaktarbete för
elever och i förekommande fall föräldrar.

Alla lärare genom personlig studieorientering i egen
klass och egna ämnen samt bidrag till elevens personlighetsorientering (via
betyg och andra bedömningar, eleviakttagelser, elevsamtal).

Elevvårdspersonalen i elevvårds- eller klasskonferens, i
direktkontakt med eleven eller personlig kontakt med syo-funktionär, t. ex. skoUäkare/skolsköterska
(medicinsk yrkesvägledning), skolpsykolog eller fackpsykolog (anlagsprov,
konsultation m. m.), skolkurator (social utredning, personkännedom, sludiesociala
åtgärder m. m.).

Arbetsmarknadsverkets personal i vissa fall enskild
vägledning, eljest som konsulter.

Handledare m. jl. beträffande intryck av eleverna från pryo,
praktik m. m.

Anmärkningar:

Syo-funktionären bör sträva efter atl nä kontakt med alla
berörda klasser

inom sitt verksamhetsområde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Årskurs
och tyngdpunkt

Syo-funktioniiren

Bör lämpligen och förslagsvis

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alla årskurser i grundskolan och gymnasieskolan berörda.

Tyngdpunkt fr. o. m. årskurs 7 och uppåt.

Sammanhålla undervisning och information frän olika
häll och medverkande med övrig syo.

Medverka i ämnes- och andra konferenser.

Ansvara för syo-malerial, dess aktualitet och
åtkomlighet.

Medverka i undervisning och orientering för klasser och
grupper.

I övrig undervisning och information planera in utifrån
kommande inslag, bl. a. radio- och TV-program.

Årskurs 8 och 9, berörd årskurs i gymnasieskolan.

Sammanhålla pryo-verksamheten och integrera den med
övrig undervisning och övriga syo-programpunkter, planera och praktiskt
organisera. Samtala med elever om önskemål, vidarebefordra önskemålen tiU
arbetsförmedlingen och fördela tUlgängliga platser för studiebesök och pryo.

Informera föräldrar och inhämta deras godkännande.

Pedagogiskt för- och eflerarbela pryo bl. a. genom
ämneskonferenser och kontaktlektioner.

Besöka elever pä pryo-plalsema. Medverka i information
till och utbilda olika representanter för företag, t. ex. handledare.

För föräldrar i varje årskurs där de så önskar, för
elever främst fr.o.m. årskurs 6 eller 7 och uppåt, viss betoning i
organisatoriska valsituationer och avgångsklasser.

Ansvara för och bedriva utredande kontaktarbete.
Genomföra och vid behov genom uppsökande verksamhet initiera enskild studie-och
yrkesvägledning, inkl. individuell utbildningsplanering och andra
praktiska stödåtgärder (beträffande efterkontakt se punkt 4).

Göra de noteringar i elevakt som föreskrivs.

Vid behov förmedla kontakt mellan elev och föräldrar och
specialister (inkl. arbetsmarknadsverkels personal) inom och utom skolan.

' Här kan erinras om möjligheten att mer allmänt anordna
speciell praktisk yrkesorienteringsvecka resp. andra konkretiserande syo-åtgär(ler,
där elever skulle få tillfälle alt komma i kontakt med yrkesfunktioner eller ulbUdnings-förhällanden
de intresserar sig för.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 16

SYO-
PROGRAMMET (fortsättning från föregående sida)

1 Programpunkt

»Vad»
och »till vem»?

2

Medverkande m.m. (med undantag av syo-funkUonären)

»Vem» och »hur»?

4. Efterkontakt, dvs. fortsatt enskUd vägledning och
praktiskt stödjande åtgärder avseende elever och i särskilda fall
föräldrar eUer vårdnadshavare.

(Det mer systematiska arbete som bör läggas ner
pä elever eller elevgrupper med särskilda svårigheter att förverkliga
utbildnings- och yrkesplaner resp. de som är osäkra pä sitt val. Hit hör
handikappgrupper, svagpresterande av ohka slag, elever med lågt
genomsnittsbetyg, elever som avbryter skolgången; hit kan också höra
elever som måste flytta långt från hemorten för sin utbUdning eller första
anställning.)

Avlämnande skolas elewårdspersonal och klassföreståndare
alltefter ärendets art.

Mottagande utbUdningsanstalts, institutions eller
företags ansvariga personal.

Arbetsförmedlingspersonal, särsldlt arbetsvårdare och
yrkesvägledare.

5. Föräldramöten och mottagningar, introduktionsdagar.

Rektor och studierektor.

Lärare (klassföreståndare och andra) beträffande studieorienterande
och personlighelsorienterande inslag.

Elevvårdspersonal beträffande personlighelsorienterande
inslag.

Arbetsmarknadsverkets personal beträffande yrkes- och arbetsmark-nadsorienterande
inslag.

Representanter för näringsliv, förvaltning och
organisationer vid yrkesorienterande information o. d.

Föräldraorganisationer.

6. Fortbildning m. m. avseende syo-funktionären och
andra medverkande i syo-programmel.

Representanter för fortbildnings- och Aonju/e/irverksamheten
regionalt och lokalt.

Arbetsmarknadsverkets personal via kontakldagar, tiänslematerial
m.m.

Rektor/studierektor beträffande inskolning av ny
personal m. m.

7. Administrativt och expe-dilionellt arbete.

Skolledning.

Klassföreståndare genom att vara »kontaktman» för egen
klass beträffande syo-programmel.

Skolbibliotekarie, i förekommande fall
folkbibliotekarie.

Elev- och föräldraorganisationer, samarbetsnämnd.

Arbetsmarknadsverkets personal särskilt beträffande pryo,
fortbildning, material och efterkontakt.

Kontorspersonal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Årskurs
och tyngdpunkt

»När»?

4

Syo-funktionären

Bör lämpligen och förslagsvis

Avgångsklasser, särskUt årskurs 9 eller motsvarande
samt i enskilda avbrottssituationer i gymnasieskolan.

Ansvara för och medverka till information i samband med
»överlämnande» av elev till mottagande instans. Svara för samråd mellan
avlämnande och mottagande instans beträffande formerna för fortsatt syo för särskUt
utsatta elever eller elevgrupper.

Medverka med efterkontaktande åtgärder i de fall ej
någon »mottagare» finns.

Studieorienterande möten inför organisatoriska
studieval. Yrkes- och arbetsmark-nadsorienterande möten dels i samband med
organisatoriska studieval och pryo, dels i avgångsklasser.

Medverka vid föräldramöten och -mottagningar med
föredrag och enskild mottagning.

Informera föräldrar om motlagningstider och -lokaler saml
om syo-materialet.

Samtiiga årskurser och stadier.

Ansvara för att lärare bl. a. i samhällsorienterande och
beteende-orienterande ämnen), elewårdspersonal samt representanter för arbetsmarknadsverket,
universitets- och högskolområdet och organisationer och näringsliv via
planeringskonferens och andra kontakter samt det officiella
informationsmaterialet hålls engagerade och informerade om syo-programmel
och sin egen roll däri.

I mån av behov delta i informativ verksamhet utåt (se
även punkt 7).

Samtiiga årskurser, dock senast fr. o. m. årskurs 6.

Planera, organisera och administrativt
genomföra skolans syo-program. Lägga upp samarbelsrutiner mellan de
medverkande.

Föredra ärenden och notera beslut m. m. vid stadgeenlig
planeringskonferens i syo.

Hålla expedition på tider som passar elever och
föräldrar.

Ansvara för syo-elevakter och deras konfidentialilet.

Redovisa och i mån av uppdrag utvärdera syo-verksamheten.

2
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 34

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 18

seras
i syo, inle minst i kollekliv syo och praktisk yrkesorientering (pryo). Den
kritiska inställningen innebär bl. a. alt elevema ifrågasätter del teoretiska
underlaget för och urvalet av fakta i informationen. Det är t. ex. viktigt alt
de blir medvetna om osäkerheten i prognoser och test och kritiska mot
kategoriska uttalanden om utvecklingen på arbetsmarknaden. I syo bör man
alltid redovisa källan för informaiionen och diskutera hur syftet medvetet
eller omedvetet färgar urvalet eller framstäUningen. Den kritiskt analyserande
inställningen innebär också all eleverna i samband med studiebesök, pryo eUer
praktik släUer frågor och skaffar fram fakta som belyser de sociala
relationerna på arbetsplatser, värderingar bland olika grupper, problem som
målsättning för verksamheten, lönerelationer, yrkens status, förhållandet överordnad-underordnad,
könsroUer etc. och sedan diskuterar dessa frågor och relaterar dem till den
egna yrkesvalsproblematiken.

Kravet att skolan skaU
vara en positivt skapande krafl i samhällsut-veckUngen innebär tiUämpat på syo
bl. a. alt undervisningen om utbildningsväsen och arbetsmarknad också skall la
upp till analys de bakomliggande värderingar som format dem samt hur och på
vilka vägar utbUdningsväsen och arbetsmarknad kan förändras. Syo bör bl. a.
relateras tiU undervisningen och debatten om fackUga och poUtiska organisationer
och om den enskildes möjligheter alt påverka utvecklingen. Syo-speciaUsten bör
medverka till atl sådana problem som syo aktualiserar förs fram i samhäUsdeballen
utanför skolan liksom alt debatten om UtbUdningspolitiska och arbetsmarknadspolitiska
problem förmedlas tiU skolan.

När
det gäUer skolans mål att ge eleverna en känsla av internationeUt medansvar och
stärka den internationeUa orienteringen kan syo spela en viktig roll genom alt
visa på praktik och yrkesverksamhet i andra länder som ett alternativ eUer ell
komplement och anknyta tiU undervisningen i orienteringsämnen.

I
en tablå görs elt försök alt konkretisera huvudmomenten i läroplanemas syo-kapilel
(se s. 1417).

3.5 Organisation

I
promemorian framhålls vissa faktorer av betydelse för den organisatoriska
lösningen. Grundskolan och gymnasieskolan är primärkommunala angelägenheter.
Skolväsendet är ofta kommunens största utgiftspost, även om man bortser från
statliga bidrag. Under de senaste åren har det funnits en markerad strävan alt
stärka primärkommunerna. Elt exempel på detta är kommunindelningsreformen.
Samma tendens finns inom utbildningsområdet, bl. a. i fråga om huvudmannaskapet
för gymnasieskolan (prop. 1970: 4, SU 1970: 32, JoU 1970: 4, rskr 1970: 92,
99). Skolstyrelsens ansvar för de båda skolformerna har skjutils starkt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 19

i
förgranden i de nya läroplanerna för grandskolan och gymnasieskolan.

För
lärarpersonalen gäller slalUg lönereglering, men då statsbidrag införts för
personal som inle är skoUedare eller lärare har detta skett genom en
schablonmässig statsbidragsgivning. Denna personal är inle statiigt
lönereglerad.

Även
om antalet kommuner kommer att minska kraftigt under 1970-talels första hälft
på grund av kommunsammanläggningarna, kommer skillnader i invånarantal och i
skolenheternas storlek och spridning atl finnas kvar. Organisationen för syo
bör därför utformas så all den kan anpassas tiU skiftande förhållanden i de
olika kommunerna. Vidare bör den kommunala vuxenutbildningens behov av syo
beaktas vid valel av organisatorisk lösning.

I
promemorian skisseras olUca tänkbara organisatoriska modeller, dels med
utgångspunkt från elt enhetligt system för gymnasieskola och grundskola, dels
med utgångspunkt från skilda syslem. För elt enhetligt syslem talar framför
allt att fältet för specialister på studie- och yrkesvägledning tenderar atl
växa och alt det är en fördel att funktionärer med en i stora delar lika
utbildning tjänstgör och är utbytbara inom t. ex. arbetsförmedlingarnas
verksamhetsområde, vuxenutbildningen, gymnasieskolan och grundskolan.
Kontinuiteten i undervisning, elevvård och syo-program talar för samma organisation
på samtliga stadier.

I
promemorian diskuteras tre olika modeller inom ett enhetligt system:

a) yrkesvalslärarsystem i hela skolväsendel,

b) syslem med yrkesvägledare-kurator i hela
skolväsendet, och

c) syslem med särskild syo-funktionär i hela
skolväsendet.

I en
tablå redovisas huvudmodeller och exempel på »marginalmodeller» som kan
utnyttjas när elevunderlaget inte räcker liU hel tjänst.

Efter
genomgång av argument för och mol olika modeUer föreslås i promemorian ell
syslem med särskild syo-funktionär i hela skolväsendet. I syo ingår uppgifter
av pedagogisk natur, vilket föratsätter pedagogisk utbildning, men av delta
följer inte alt tjänsten måste konstraeras som lärartjänst. Olika aspekter av syo
bör ingå som ell moment i de flesta ämnen och inle bara i samhällskunskap. Även
om syo har nalurUg anknytning lill elevvården, har kurator redan så omfattande
arbetsuppgifter atl det är tveksamt om man bör vidga arbetsfältet. För arbetsmarknadsverket
kan del innebära vissa svårigheter att salsa på en tjänsteman som skaU finnas
till hands i skolan.

Det
viktigaste skälet för att införa en funktionär i skolan som normall
uteslutande ägnar sig åt syo är atl de mål och det program som uppställts för syo
rymmer så många och delvis helt olika moment, atl de kräver en funktionär på
heltid och en särskild utbildning och fortbildning. Syo-funktionären skall della
i undervisningen, i färdighels-träning, i anlags- och personlighetsorientering,
i enskild vägledning, i administrativt och pedagogiskt arbete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

|=egentlig syo Inom

skolan

» S

AMS (-syo) = syo i arbetsmarknadsverkets tj ä nst UK Ä (-syo) = syo vid universitet och h ö gskolor vux(-syo) = syo Inom
vuxenutbildning

= egentlig syo inom vuxenutbildningen och arbetsf ö rmedlingen

gr=grundskola l ä r=l ä rartj ä nstg ö ring

gy =
gymnasieskola kur=kurator

opaginerad Kontrollera mot PDF

Yrkesvalsl ä rare

INGA MARGINALMODELLER

opaginerad Kontrollera mot PDF

EXEMPEL P Ä MARGINALMODELLER

opaginerad Kontrollera mot PDF

Syo-specialist

i
grund- och/eller 2

gymnasieskola

ii.

-'/. kf

W

ll

l ä r

elevv å rd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Syo i gr/gy
-f- kurator

kur

- '.syo -':

l ä r

opaginerad Kontrollera mot PDF

Syoigr/gy+

vuxenutbildnings-

syo

4;syo::;
* * J: t '«i

l ä r

opaginerad Kontrollera mot PDF

Syo i gr/gy -fAMS-syo

gs

W É

elev-

'0-.

v å rd

AMS

opaginerad Kontrollera mot PDF

Deltids-syo-specialist

INGA MARGINALMODELLER

opaginerad Kontrollera mot PDF

Han
skall skapa och vidmakthålla kontakter inom och utom skolan. Han bör finnas lill
hands för samtal, även under ferielid. Om syo-funktionären tjänstgör inom mer
än en skolform kommer eleverna att möta en person som har skolning för och
erfarenhet från breda fält inom syo-områdel.

För
att vidga det kommunala inflytandet bör kommunerna få använda resurserna för syo
mer flexibelt än nuvarande system ger utrymme för. Systemet med
heltidsfunktionär för syo går lätt alt kombinera med syo inom den kommunala
vuxenutbildningen. SÖ skaU efter samråd med AMS utfärda riktlinjer för
verksamheten. Befattningshavaren bör vara kommunalt anställd och kommunal
lönereglering bör gälla. Som syo-funktionär bör endast anställas den som
genomgått en speciell utbildning för tjänsten eller eljest på grund av
föregående utbildning och verksamhet befinns lämplig.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 21

3.6
Dimensionering

Enligt
promemorian bör varje kommun oavsett storleken få statsbidrag för minst en syo-funktionär.
Om antalet elever i grandskolans årskurs 69 och gymnasieskolan tillsammans
överstiger 800, skaU ytterligare statsbidrag ulgå med hänsyn lill
elevunderlagets storlek. Möjligheter till vinster i nämnvärd omfattning genom
arbetsfördelning mellan syo-specialislerna beräknas uppkomma först då det
totalt finns fyra heltidstjänster i grundskola och gymnasieskola.

Följande
statsbidragssystem skall gälla när den nya organisationen är helt genomförd.

Antal elever i årskurs Antal schablonbelopp
69 i grundskolan och i gymnasieskolans linjer och specialkurser

800 1

8011
200 1,5

1
2013 200 Antalet elever dividerat med 800 avkortat till en
deci-

mal.

3
201 Antalet elever dividerat med 850 avkortat till en
deci-

mal,
dock lägst 4.

'
Eventuellt antalet elever i årskurs 69 i kommunen och de elever i årskurs 6 i
andra kommuner som beräknas gå i årskurs 7 i kommunen.

Större
insatser än genomsnittligt måste göras för elever med handikapp. Nuvarande
extra resursgivning till dessa elevgrupper bör finnas kvar.

ResurstiUdelningssystemel
medför att de något större kommunerna i många faU tiUdelas bråkdelar av
schablonbelopp. De har då bl. a. möjlighet att kombinera syo-funktionen för
grand- och gymnasieskola med andra funktioner. Den närmast till hands liggande
kombinationen är med syo i kommunal vuxenutbildning. Även andra kombinationer
kan komma i fråga t. ex. med kuratorstjänst, lärartjänst etc. (se tablå s.
20).

3.7
Utbildning

F. n.
finns en enterminsutbildning i studie- och yrkesvägledning för lärare.
Arbetsmarknadsverkets yrkesvägledare utbildas genom tjänstgöring med praktik
varvat med kortare teoretiska kurser på tUlsammans ca 15 veckor i
arbetsmarknadsverkels interna utbildning.

Utbildningen
tiU syo-funktionär bör enUgl promemorian ha en sådan bredd att den inte bara
attraherar personer som planerar alt ägna sig åt syo i skolan utan också blir
en god förberedelse för arbete som yrkesvägledare, arbetsvårdare eller
arbetsförmedlare inom arbetsmarknadsverket eller utbildningsadminislratör inom
näringslivet, inom olika orga-

2*
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 34

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 22

nisationer
etc. Delta underlättar utbytbarhet mellan olika yrkesgrupper. UtbUdningen bör
vidare konstraeras så att den också kan bli ell led i återkommande utbildning.

Den
särskilda utbildningen bör få formen av en ettårig DYRK-kurs i studie- och
yrkesvägledning som också kan ingå som 40 poäng i fUosofie kandidatexamen.
(Beträffande DYRK-kurser se belänkandet Yrkesinriktade studiekurser vid
universiteten, UKÄ, 1968.) Den bör starta läsåret 1971/72 och förläggas liU lärarhögskola.

I
princip bör det finnas två helt olika vägar atl nå behörighet för den specieUa
utbildningen i studie- och yrkesvägledning. Dels bör UtbUdningen ingå som Iredje
avdelning i framför allt utbUdningslinjerna 4, 5 och 8 vid de filosofiska
fakulteterna. Dels bör personer som fyllt 25 år och har minst fem års
yrkesverksamhet kunna antas till kursen.

För
personer som är under 25 år och har mindre än fem års yrkeserfarenhet bör
krävas avslutade studier motsvarande 80 poäng i psykologi, pedagogik,
sociologi eUer samhäUskunskap eller 60 poäng i psykologi, sociologi eUer
pedagogik och 20 poäng i annat ämne inom samhällsvetenskaplig fakultet. För
personer som har fyUt 25 år och har minst fem års yrkesverksamhet bör krävas
beteendevetenskapliga kunskaper motsvarande kurs i elementär sociologi och
sociologisk metodik inom grandkurs 1 A i sociologi (sammanlagt ca 10 poäng).

Som
krav för behörighet bör vidare för samtliga uppställas minst ell års erfarenhet
av anställning efter 18 års ålder, vari bör ingå minst sex månaders
sammanhängande anstäUning utanför utbildningsväsendet. Detta krav uppställs
för atl garantera alt den som har huvudansvaret för syo i skolan också har
erfarenheter från arbetslivet utanför skolområdet.

Vid
urvalet bland behöriga sökande tiU DYRK-kursen i studie-och yrkesvägledning bör
man ta hänsyn tiU att det är önskvärt atl sludie-och yrkesvägledarkåren har en
jämn könsfördelning och att den omfattar människor med olika slag av
utbildning och varierande arbetslivs-erfarenheter. Meritvärdet för akademiska
studier bör maximeras lill 80 poäng för atl undvika att DYRK-kursen får
karaktär av tiUäggs-ulbildning. Den närmare utformningen av meritväxderingssyslemet
bör ske mol bakgrund av kompelensutredningens förslag. För budgetåret 1971/72
bör kursens dimensionering bli 120150 studerande.

Utbildningens
mål är enUgl promemorian bl. a. alt ge grundläggande kunskaper om yrkesvalets
psykologi och sociologi och om sludie-och yrkesvägledningens roll i förhåUande liU
skolans och arbetsmarknadspolitikens mål samt att utveckla förmågan all
kritiskt analysera dessa frågor. Utbildningen skaU också ge grundläggande
kunskaper om UlbUdningsvägar, yrken och arbetsmarknad ur bl. a. sociologiska
och ekonomiska aspekter, utveckla förmågan att ge enskild och koUektiv

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 23

syo,
ge viss orientering om motsvarande uppgifter inom arbetsmarknadsverket och ge
orientering om metoder för studie- och yrkesvägledaren att kontinuerUgt förnya
sina kunskaper.

De
aspekter som betonats i kapitiet om mål och program för syo bör också betonas i
utbildningen av syo-funktionären. Dit hör t. ex. valpro-blemaliken över huvud
laget, frågor som berör svagpresterande, handikappade, barn lill invandrare
och andra grupper som har särskilda problem, könsrollsfrågan, skillnader i
inriktning och aspirationsnivå meUan olika socialgrapper och internationell orientering.

I
promemorian finns ett utkast tiU studieplan, som sägs utgöra en första skiss
som kan bilda underlag för en fortsatt diskussion om utbildningens innehåll. I
utkastet ingår följande kurser:

Introduktion
(1 poäng). Studie- och yrkesvalsteori (6 poäng). Arbetsmarknaden (6 poäng).
Yrkesvärlden (5 poäng). Arbetsförmedlingens olika verksamhetsformer (2 poäng).
Utbildningsväsendet (6 poäng). Information och undervisning (5 poäng).
Vägledningens teori och praktik (5 poäng), Syo-arbetels organisation (4 poäng).
Kursen Arbetsförmedlingens olika verksamhetsformer är förlagd tUl
länsarbetsnämnd och arbetsförmedling, där den studerande om möjligt bör
praktiskt della i förmedUngsarbele, arbetsvård och yrkesvägledning. I kursen
Information och undervisning ingår bl. a. praktikfall, auskultation och
praktiska övningar (lektioner, föräldramöten m. m.).

3.8
FortbUdning

Nu
verksamma yrkesvalslärare har omfattande kunskaper och erfarenheter som de
inhämtat i grundutbildning och kontinuerlig fortbildning samt i sin praktiska
verksamhet. För de flesta torde dock en kortare fortbildningskurs vara
nödvändig för att de på ett tiUfredsställande sätt skall kunna arbeta också
inom gymnasieskolan. Motsvarande fortbUd-ningsbehov kan komma alt uppslå för
andra grapper.

Den
nya grundutbUdningen kommer att innehålla inslag som i yrkes-valslärarkursema
behandlats mycket knapphändigt. Även av della skäl bör enligt promemorian
yrkesvalslärare och eventueUt övriga som sysslat med studie- och
yrkesvägledning få tillfäUe att fortbUda sig.

De
första fortbildningskurserna bör anordnas sommaren 1972 främst för de
yrkesvalslärare och andra befattningshavare som väljer atl gå över liU kommunal
befattning för syo. FortbUdningskurser enUgt denna modell torde komma att
behövas åtminstone t.o.m. läsåret 1974/75.

En konlinuerUg fortbUdning
krävs av dem som medverkar i skolans syo-program. Syo-funktionären bör i
framtiden kunna få fortbildning inom skolans reguljära fortbUdningsverksamhet,
t. ex. på studiedagar och sommarkurser. Utöver delta program förutsätts alt SÖ,
AMS och Svenska kommunförbundet i samråd planerar och ordnar fortbildning i

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 24

form
av kurser och studiedagar samt att AMS och SÖ även i fortsättningen
kontinuerligt förser skolans syo-specialist med material för den egna fortbUdningen.

3.9 Forsknings-
och utvecklingsarbete

För
att uppnå de mål som tidigare skisserats för syo fordras forsknings- och
utvecklingsarbete. Många forskningsresultat har visat hur beroende studie- och
yrkesval är av t. ex. social bakgrand. Däremot finns få forskningsresultat som
direkt hjälper till att konkret angripa dessa problem. En fortsatt utveckling
av metodiken i fråga om färdighels-träning i »väljandets teknik» fordras.

Forsknings-
och utvecklingsarbete för syo berör många forsknings-discipUner, t. ex.
pedagogik, sociologi, kulturgeografi, nationalekonomi. Att syo är en
tvärfunktion i skolan innebär enligt promemorian också att forsknings- och
utvecklingsarbete som primärt berör andra områden ofta är av stor betydelse för
syo.

Forsknings-
och UtveckUngsarbete för syo skaU ingå i del pedagogiska forsknings- och
utvecklingsarbete som bedrivs av eller på uppdrag av skolöverstyrelsen. Det förefaller
också naturligt all anslagen till arbetsmarknadsforskning används för projekt
som berör syo. Vidare kan projekt självfaUet finansieras av t. ex.
samhällsvetenskapliga forskningsrådet och riksbanksfonden.

För
utbUdningen i studie- och yrkesvägledning är det av stor betydelse att det
finns goda kontakter med universitetsinstitutioner i berörda ämnen. Detta
borde kunna åstadkommas genom alt universitetslärare från dessa institutioner
medverkar i undervisningen och genom all lärarhögskolan är representerad i oUka
universitetsorgan.

3.10 Genomförande

Enligt
proraeraorian bör den nya organisationen införas successivt. Det blir då möjUgt
att göra en anpassning tiU utbildningskapaciteten och tiU det slutUga genomförandet
av kommunindelningsreformen. Systemet med syo-funktionär bör införas den 1 juli
1972 på gymnasieskolans linjer i årskurs 1 samt i årskurs 2 på de linjer som
närmast motsvarar nuvarande yrkesskola. Under budgetåret 1973/74 bör systemet
vara infört i årskurs 2 i gymnasieskolan för alt under budgetåret 1974/75 införas
i grandskolan och hela gymnasieskolan. Kommunen bör dock ha möjlighet att
besluta att, helt eller delvis, införa systemet tidigare i grandskolan.

Under
läsåret 1971/72 bör AMS i samråd raed SÖ göra en insats för syo i den del av
gymnasieskolan som motsvarar nuvarande yrkesskola.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 25

3.11 övergångsbestämmelser

Det
successiva införandet underlättar övergångsåtgärderna för yrkesvalslärama. Fr.o.m.
budgetåret 1971/72 bör ordinarie tjänster ej få nyinrättas men däremot upprätlhåUas.
Övergångsåtgärderna bör utformas så alt yrkesvalslärama även i framliden kan
utnyttjas för uppgifter inom syo. En ordinarie yrkesvalslärare kan välja att
efter fortbildning gå över liU kommunal befattning för syo. Om ordinarie
yrkesvalslärare inle väljer all gå över till kommunal syo-anslällning, kan han
antingen fuUgöra uppgifter inom undervisningen eUer inom syo. Om det förra alternativet
väljs, föratsätter detta om förflyttning skaU undvikas alt tiUräckligt timulrymme
finns att undervisa i det läroämne (vanligen samhällskunskap) för viUiet
läraren är behörig. Läraren kan emeUertid också i sin statligt lönereglerade
tjänst helt fuUgöra uppgifter inom syo. I vissa fall kan del, enUgt ett iredje altemativ,
visa sig ändamålsenligt att låta ordinarie yrkesvalslärare kombinera syo-tjänslgöring
med reguljär undervisning.

3.12
Kostnader

Eftersom
syo redan firms fuUl utbyggd för grundskolan anges endasl kostnader för
gymnasieskolan. Antalet heltidstjänster kan där uppskattas tiU ca 300.
Statsbidragels storlek bör fastställas efter överläggningar med de kommunala
huvudmännen.

Kostnadema
för en intagning av ca 120 studerande liU DYRK-kursen i studie- och
yrkesvägledning kan beräknas tiU ca 0,5 milj. kr.+ l milj. kr. för studiemedel.
Eftersom utbildningen är ett alternativ till val av annat ämne under det Iredje
studieåret vid filosofisk fakultet kan utbildningskostnaderna till stor del
ses som alternativkostnader.

4 Remissyttrandena

4.1
Studie- och yrkesvägledning i samhället

De
remissinstanser som har yttrat sig över della avsnitt i promemorian ställer
sig i allmänhet mycket positiva till den syn på studie- och yrkesvägledningens roU
i samhället som redovisas där. Till dem som har yttrat sig hör bl. a.
lärarhögskolan i Göteborg, UKÄ, AMS, LO, TCO, SL, SFL, Svensk
yrkesvalslärarförening och SFS. UKÄ betonar viklen av att studie- och
yrkesvägledningen också bidrar liU utbildningens och arbetslivets anpassning tiU
de enskilda individerna och inte enbart tvärtom. AMS framhåUer att enligt
promemorian bör målet vara annorlunda än tidigare, då man förordade en mer
informativ vägledning, och

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 26

yrkesvägledningen
nu i stället vara betydUgt mer aktiv, uppsökande och vägledande och samtidigt
ifrågasättande. AMS påpekar alt såväl principen om individens frihet att själv
fatta beslut och ta ställning liU olika alternativa lösningar och de
begränsade möjligheterna alt överblicka den framtida utvecklingen på
arbetsmarknaden gör yrkesvägledningen tUl en svår, ansvarsfuU och grannlaga
uppgift.

SACO
konstaterar att dagens samhälle behöver en mer aktiv och vägledande,
ifrågasättande och provokativ studie- och yrkesvägledning. LO och TCO instämmer
i promemorians uppfattning att studie- och yrkesvägledningen inte bör dirigera
den enskilde individen i viss riktning. I stället bör kunskapen om oUka vägar
vidgas så mycket som möjligt och föreställningar som medför inskränkningar i
valmöjligheterna, t. ex. sådana som beror av tradilioneUa könsroUer och social
bakgrund, motverkas.

LO
erinrar om alt »det sociala arvet» är mycket påtagligt när del gäUer yrkesval
och utbUdning. Även om valet av utbildning och yrke sker under påverkan från
andra och starkare krafter, skulle det kanske ändå vara möjligt för en modern
och framsynt studie- och yrkesvägledning alt åstadkomma en förbättrmg. LO
anser alt de största kraftansträngningarna bör sällas in inom vuxenutbUdningsområdet.
AUl fler vuxna påbörjar studier som ofta inle är så väl förberedda och måUnrik-tade.

TCO
framhåller att en utökad studie- och yrkesvägledning kan medverka tiU
förbättrade viUkor på arbetsmarknaden genom att människor lack vare en bättre
kunskap kommer att söka sig tiU arbeten med bättre villkor. Detta gäUer inte
minst för kvinnornas del. TCO understryker kraftigt det jämUkhetskrav som måste
resas för eftersatta grapper i samhäUet. Vissa grapper har större behov av
vägledning än andra och bör prioriteras så länge resurserna är otUlräckliga. De
grupper som särskUt behöver hjälp med sitt yrkesval och bli föremål för
uppsökande verksamhet är framför aUt fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och socialt
handikappade.

4.2
Studie- och yrkesvägledning utanför utbildningsväsendet

Enstaka
remissinstanser gör kommentarer i anslutnmg tUl promemorians beskrivning av
studie- och yrkesvägledningen utanför utbildningsväsendet. Länsskolnämnden i Gävleborgs
län konstaterar att denna verksamhet tUl sin art inte skUjer sig från studie-
och yrkesvägledningen inom UtbUdningsväsendet och beklagar att promemorian
enbart syftar tiU att ge elt förslag beträffande grundskolan och
gymnasieskolan. På detta sätt bUr övrig verksamhet lämnad utanför förslaget och
kopplingen försvåras. AMS påpekar att andelen rådsökande över 20 år vid
yrkesvägledningsexpeditionerna f. n. uppgår till ca 70 %. Arbetsmark-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 27

nadsverkets
yrkesvägledare som har att bistå dessa personer möter alltså en ständigt
ökande ström av vuxna rådsökande. Trots en på olika sätt rationaliserad service
har della tyvärr i många fall lett till långa väntetider för de sökande. LO framhåller
alt trots all arbetsmarknadsverkets yrkesvägledningsexpeditioner kraftigt ökat
kapaciteten uppgår väntetiderna fortfarande lill flera månader.
Arbetsmarknadsverkets resurser måste givetvis främst inriktas på all klara
arbetsuppgifterna inom studie- och yrkesvägledningen. En personell upprustning
bör snarast komma till stånd.

4.3
Studie- och yrkesvägledning inom utbildningsväsendet

De
remissinstanser som kommenterar promemorians beskrivning av drag i utvecklingen
och problem för syo i grundskolan instämmer i stort sett. AMS konstaterar alt
behovet av rent yrkesvägledande insatser blivit mindre genom de reformer som enhelsskolan
successivt genomgått dels i form av grandskolans genomförande 1962, dels genom den
nya läroplanen för grundskolan 1969.

TCO,
SL och SFL framhåller att de utvecklingstendenser som betonas i promemorian Uksom
de tre studiebesöken i årskurs 8, pryo-perioden i årskurs 9 och möjUgheten tUl
förlängd pryo gör att det krävs lika omfattande insatser från syons sida som
tidigare. Elewårdsfrågor-na kommer atl kräva större resurser aUleflersom syo-programmet
genomtränger skolans hela verksamhet.

SECO
konstaterar att erfarenheterna från det nuvarande systemet på grundskolan
överlag är mycket positiva. Vissa brister finns dock. Yrkesvalslärarna borde
få mer utbUdning för sin uppgift, inte minst i praktisk psykologi.

SL,
SFL och Svensk yrkesvalslärarförening understryker behovet av nya inslag i
grundutbildningen och en effektivare fortbildning bl. a. för all hålla debatten
levande bland yrkesvalslärare och andra medverkande i syo-programmel. LR, SL
och SFL lar avstånd från promemorians förmodan att kontorsarbetstid för syo-specialislen
skulle vara bättre från skolledningens och elevernas synpunkt. Det har nämligen
visat sig att behovet av yrkesvalslärarens insatser under vissa perioder av
året är utomordentligt stort, medan däremot efterfrågan på deras tjänster
kunnat vara i motsvarande grad mindre under andra lider av arbetsåret. Genom
den kombination av lärar- och syo-specialislljänsl som yr-kesvalslärarsystemet
utgör har en sådan naturlig flexibilitet i tjänstgöringen kunnat åstadkommas
utan större ingripanden. LR, SL, SFL och Svensk yrkesvalslärarförening anser atl
beskrivningen av hur den nuvarande organisationen på grundskolan fungerar
borde ha föregåtts av undersökningar och försöksverksamhet.

De
remissinstanser som kommenterat den nuvarande syon i g y m -

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 28

n a s i u m och fackskola anser i allmänhet all den
fungerar otillfredsställande. Länsskolnämnderna i Kristianstads, Älvsborgs och
Örebro län, AMS, SACO, TCO, Svensk yrkesvalslärarförening. Svensk yrkesvägledarförening,
RHS m. fl. framhåller alt personalresurserna är otillräckliga. AMS konstaterar
att behovet av insatser i gymnasium och fackskola har ökat. På grund av
utvecklingen på arbetsmarknaden har samtidigt mer personal fått avdelas för
yrkesvägledning av vuxna rådsökande bl. a. i samband med
arbetsmarknadsutbildning. Detta har lett lill att skolorna lill sitt förfogande
fått en relativt sett mindre del av yrkesvägledningens personalresurser. SACO
hävdar alt de senaste årens ohämmade tiUströmning lill universitetens fria
fakulteter till stor del har sin grund i de otiUräckliga resurserna för
yrkesvägledningen i gymnasiet.

Länsskolnämnden i Kristianstads län framhåller all del
finns svagheter i uppbyggnaden i systemet och brister i utbildningen. Del har
varit svårt att få samarbetet mellan berörda parter alt fungera. Arbetsmarknadsverkets
tjänsteman har inle funnits lUl hands i skolan och kontakten mellan
skolledningen och tjänstemannen fungerar otillfredssläUande, Eleverna upplever
sig inle ha tillräcklig specialisthjälp i syo. TLE konstaterar alt den tidigare
yrkesvägledningen skett mest i form av jn-formationsbladsutdelning. SECO
framhåller alt systemet på gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan inle alls
fungerar. Uppskattningsvis vet 80 % av eleverna inle om alt det finns någon som
helst individuell orientering. Varken studierektorerna eller kuratorerna har
möjlighet att ge tiUräcklig information.

Skolkuratorernas förening beklagar atl ståndpunkterna i
promemorian inte grundats på en utvärdering av hur studie- och yrkesvägledningen
fungerat i gymnasium och fackskola.

TCO framhåller alt den yrkesorienleringsvecka som f. n.
ordnas försöksvis i årskurs 2 i gymnasiet är en värdefull satsning. Effekten
skulle dock bli större om den i stället förlades till vårterminen i årskurs 1
innan eleverna slutgiltigt valt utbildningslinje. Den bör införas vid samtiiga
gymnasieskolor.

Beträffande studie- och yrkesvägledning inom utbildningsväsendet
i övrigt betonar flertalet remissinstanser del stora behovet av studie- och
yrkesvägledning för de vuxenstuderande. Della understryks särskilt av LO och
TCO. TCO anför bl. a. följande.

Vad gäller studie- och yrkesvägledningen inom
utbildningsväsendet i övrigl vill TCO starkt framhålla samhällets ansvar för
studie- och yrkesvägledningen för de vuxenstuderande och nödvändigheten av att
resurserna ulan dröjsmål förstärks. TCO vill beklaga alt utredningen i huvudsak
begränsats till syo i ungdomsskolan, dvs. grundskola och gymnasieskola. Del
hade varit i hög grad önskvärt att de vuxenstuderandes behov av studie- och
yrkesvägledning hade getts samma behandling och atl förslag lill åtgärder
framlagts på della område. Med tanke på

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 29

den
ökande vuxenutbildningen och den funktion den måste få i vårt samhälle kommer
studie- och yrkesvägledningen att i allt högre grad bli en angelägenhet även
för de vuxna. TCO har tidigare framhållit att det är av stor vikt alt de vuxna
nås med särskild information i både kollekliv och enskild form.

TCO
krävde i sill reformprogram 1964 bättre central, regional och lokal samordning
av de olika vuxenulbildningsinsatserna. Dessa behov har ännu inte lillgodosetls.
I många kommuner har man visserUgen inrättat vuxenulbildningsråd, där bl. a.
representanter för studieförbunden ingår. Men även här föreligger ofta mera av
konkurrens än av samordning. Folkhögskolorna har inle heller kommit all få den
roll som de enligt TCO:s reformprogram borde få genom all tjäna som regionala vuxenulbildningscenlra.

Enligt
TCO:s mening krävs lokala vuxenulbildningscenlra i första hand för alt ge vuxna
behövUg rådgivning i fråga om studier och yrkesval. Dit skall de vuxna kunna
gå för alt få hjälp med uppläggning av studieprogram och ges råd om var
studierna i det enskilda fallet bäst kan bedrivas: inom den kommunala
vuxenutbildningen, i elt studieförbund, företag, arbetsmarknadsutbUdning, i
riksvuxenskola, elerburen undervisning eller brevskolundervisning, folkhögskola
osv. Upplysningar skall också kunna lämnas om den rådsökandes möjligheter i
arbetslivet. I det fallet förutsätts givelvis nära samverkan ske med närliggande
arbetsförmedling och atl expertis där anlitas.

De av TCO tidigare
förordade vuxenutbildningsinstituten bör kunna fungera som lokala rådgivningscenlraler
av ovan skisserat slag, samtidigt som de svarar för den lokala samordningen av
vuxenutbildningen. TCO vill i detta sammanhang betona vikten av all
vuxenutbildningen tilldelas särskilda studie- och yrkesorienterare. De vuxna
kan inle jämställas med de unga i en rådsökandesituation. En helt annan
metodik och psykologi torde krävas för att rätt kunna hjälpa de vuxna med deras
ofta dåliga självkänsla och stora osäkerhet inför atl ta upp studier på nytt
eller utbilda sig för elt nytt yrke. Vid en bedömning av »utfyllnadstjänst»
för en kommunal syo-funktionär är det därför tveksamt om vuxenutbildnings-syon
skall integreras i tjänsleunderlagel. Behovet av uppsökande verksamhet bland
vuxna generellt lorde inte minst motivera denna vuxen-syons särställning. Del
stora antalet invandrare med sina speciella utbildningsproblem kommer likaledes
att kräva stora inslalser på della område.

4.4
Mål och program för syo

De
remissinstanser som har yttrat sig över mål och program för syo StäUer sig i
allmänhet mycket positiva tiU promemorians framstäUning om detta. SÖ, UKÄ, TCO,
LR, SL, SFL, Svensk yrkesvalslärarförening och Sveriges socionomförbund m. fl.
instämmer i promemorians målanalys och kommentarer. SÖ framhåUer att syon måste
ses som en fortgående process, som har nära samband med skolans pedagogiska verksamhet.
UKÄ understryker särskUt syons stora betydelse då det gäller atl genom en
förstärkt och förbättrad information och vägledning

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 30

tiU
fysiskt, psykiskt och socialt handikappade grupper medverka tUl en reell jämstäUdhet
i utbUdnings- och yrkesvalet. UKÄ betonar också vikten av att de erfarenheter
av och synpunkter såväl på sättet all informera som på utbUdningsväsendets
organisation och skolarbetets uppläggning, som från elevema når syo-specialisterna,
verkUgen kanaUseras fram tUI berörda myndigheter och beslutande organ. TCO
noterar med tUlfredsställelse att promemorian bl. a. nämner, att förhållandena
på arbetsmarknaden bör diskuteras och att de fackliga organisationernas roU
därvid bör belysas. Eleverna bör göras uppmärksamma på de stora löneskiUnader
som finns mellan olika yrken och även meUan män och kvinnor. TCO framhåUer
också viklen av alt aUa lärare utanför den direkta syo-funktionen är
orienterade om arbetsmarknaden och den anställdes situation inom arbetslivet.
TCO understryker promemorians uppfattning, alt eleverna måste göras
uppmärksamma på osäkerheten i prognoser och anlagsprövningar och utveckla en
kritisk inställning till kategoriska uttalanden om utvecklingen på
arbetsmarknaden.

Svenska
kommunförbundet konstaterar atl promemorian inte närmare genomlyst målsältningsfrågorna
eller utfört någon mer detaljerad undersökning av behovet av syo-insatser,
arbetsuppgifternas omfattning eller deras tidsmässiga fördelning över året. En
fördjupad målsättnings-diskussion och en analys av arten och omfattningen av
arbetsuppgifterna inom syo-funktionen bör komma lill stånd. En sådan fortsatt
utredning får dock inle las tUl intäkt för all nu skjuta frågan om ny
organisation för syo på framliden. Men det är väsentligt att de anvisningar
och riktlinjer som kommer att utarbetas för verksamheten utformas på ett
sådant sätt att systemet inte åläggs mer uppgifter än vad som motsvaras av
resurstilldelningen.

4.5 Organisation

Promemorians
förslag om en enhetlig organisation för grundskola och gymnasieskola med
särskilda syo-funktionärer som är gemensamma för kommunens skolväsen och
normalt uteslutande ägnar sig åt syo inom skolväsendet, tillstyrks av bl. a.
statskontoret, SÖ, UKÄ, AMS, Svenska kommunförbundet. Svenska
landstingsförbundet, LO, SACO, Svensk yrkesvägledarförening, Sveriges
socionomförbund, TLE, SFS och RHS. SACO anser dock, tiU skillnad från
promemorians förslag, att syo-funklionärernas löne- och anstäUningsviUkor bör
omfattas av slalUg reglering. Flera remissinstanser, bl. a. SÖ, UKÄ, AMS,
Svenska landstingsförbundet, LO, SACO, SAF och TLE, betonar att syo-organi-salionen
bör omfatta även VuxenutbUdningen.

SÖ
konstaterar atl systemet med yrkesvalslärare på grundskolan har tiUämpats
framgångsrikt under en lång rad av år. Systemet uppvisar emeUertid också vissa
svagheter, t. ex. svårigheter att förena yrkesvals-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 31

lärarfunklionen
raed elt ämneslärarsystem, vUket lett tUl en jämförelsevis odifferentierad
rekrytering. SÖ framhåller atl målet för syon är i stort sett delsamma för hela
skolväsendet, att syo bör ingå i aUt flera ämnen, vilket kräver insatser av en
specialist, och alt syo inte längre huvudsakligen är en angelägenhet för lärare
i samhäUskunskap. Del torde finnas mindre risk för komplikationer i förhåUandet
klient-rådgivare, om syo-funktionen inle är knuten till andra
personalkategorier som eleven har kontakt med i skolan. För att förverkliga de
mål som uppställs för syo och kunna klara de många arbetsuppgifter som ingår i syo-funktionen
krävs en heltidsfunktionär. Även UKÄ framhåller atl arbetsuppgifterna är så
krävande att de förulsätler specieUa heltids-funktionärer. UKÄ anser vidare att
det är väsentiigt med den kontinuitet i verksamheten som man kan hoppas uppnå
genom att samma funktionärer svarar för syon i grandskolan och gymnasieskolan.
Del är värdefuUt med utbytbarhet mellan olika typer av syo-funktionärer inom syo-områdel.

SACO
anser del nödvändigt att den personal som har hand om skolans syo-uppgifter
odelat får ägna sig åt dem. Delta talar mycket starkt emot ett syo-system med
yrkesvalslärare eller yrkesvägledare-kurator och för ett system med särskild syo-funktionär.
Syo-funktionen är inte så intimt förenad med vare sig skolkuratorns eller
ämnespedagogens uppgifter, alt det skuUe motivera en personalunion. SFS tar
bestämt avstånd från att tjänsten som syo-funktionär skaU kombineras med lärartjänst,
eftersom denna ofta har en elewärderande funktion. RHS framhåller att den
nuvarande yrkesvalslärarinstitulionen har gett utmärkta erfarenheter.
Yrkesvalslärarnas stora rutin och kunnande måste ovillkorligen tas tiU vara i
den nya organisationen. RHS tolkar också förslagets innehåU så, att del
alltjämt är möjligt att rekrytera syo-funktionärer bland lärare och att förena
funktionen med lärartjänst.

Sveriges skolkuratorers
förening biträder med tveksamhet förslaget om särskild expert for syo.
Föreningen ifrågasätter, om inle ytterligare överväganden bör göras beträffande
möjUgheterna att på elt mer adekvat sätt låta syo ingå som en integrerad del
av elevvården. Detta skulle kunna åstadkommas genom alt man samlar kuraliva och
syo-uppgifter med föreslagen resurstUldelning för syo på samma
befattningshavare och behåUer samverkan med lärarpersonal och
arbetsmarknadsverket.

Av de remissinstanser som
helt eUer delvis avstyrkt promemorians förslag tiU organisation, anser vissa
att man bör eftersträva en gemensam syo-organisation för grandskola och
gymnasieskola, medan andra anser det motiverat med olika syslem. SL, SFL och Svensk
yrkesvalslärarförening anser alt elevernas situation i gymnasieskolan ur
pedagogisk synpunkt inte i någon avgörande grad skiljer sig från elevernas
situation i grundskolan. I båda skolformerna bör eleverna kontinuerligt tränas
i väljandets konst. Del faktum alt allt fler

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 32

elever i framtiden väntas övergå lill fortsatt utbildning
i gymnasieskolan accentuerar behovet av kontinuitet i syo-verksamheten. Samma
syslem bör därför gälla i grundskola och gymnasieskola. TCO och SAF anser
däremot alt skiUnaderna i mognad mellan elever i grundskolan och elever i
gymnasieskolan motiverar att syo-organisationen utformas olika. Arbetsuppgifterna
inom syo är inte desamma. De sludievägledande och elevvårdande uppgifterna
dominerar klart i grundskolan. Däremot överväger behovet av direkt
yrkesvägledning i gymnasieskolan.

LR, SL, SFL, Svensk yrkesvalslärarförening och SECO anser
all man bör behålla yrkesvalslärarsystemet i grundskolan och införa det i gymnasieskolan.
TCO och SAF anser atl yrkesvalslärarsystemet endasl bör finnas i grundskolan.
För gymnasieskolans del tillstyrker TCO promemorians förslag, medan SAF viU
införa elt system med särskild syo-funktionär för gymnasieskolan och den
eftergymnasiala utbildningen.

SAF framhåller att det nuvarande systemet med
yrkesvalslärare i grundskolan har fungerat förhållandevis bra. För all den nya pryon,
som enligt grundskolans läroplan kräver en omfattande information och
förberedelse i skolan, skall fungera, bör det i varje skolenhet finnas en
lärare som samordnar verksamheten. Denne bör ha ell intimt samarbete med avnämarsidan
för all på bästa sätt konkretisera den teoretiska undervisningen med material,
uppgifter och studiebesök. Yrkesvalslärarna är mest lämpade för denna uppgift.
De har genom åren skaffat sig goda kunskaper om förelag, yrken och
arbetsuppgifter. De har fått kontakter med företagen och i många fall
etablerat ett gott samarbete mellan skola och näringsliv.

TCO betonar att om den sociala och könsrollsbelingade
selektion som sker redan under grundskoltiden skall kunna elimineras, krävs det
just inom grundskolans syo stora insatser, vilka yrkesvalslärama är väl lämpade
att fullgöra. Genom nuvarande syslem med yrkesvalslärare är varje skolenhet med
högstadium tillförsäkrad en syo-funktionär. Yrkesvalslärarsystemet med sin
automatiska resurstilldelning garanterar att specialister alllid finns till
hands för elever och föräldrar och för övriga lärare i skolan. Eftersom det
även efter kommunindelningsreformen kommer atl finnas skUlnader mellan
kommunerna i fråga om antal elever och skolomfallning och eftersom storleken på
skolenheterna varierar, är det nödvändigt att behålla yrkesvalslärarsystemet på
grandskolan. Då skulle alla skolor i landet, oavsett geografiska handikapp,
kunna tiUförsäkras samma standard på studie- och yrkesvägledningen. Del system
med syo-funktionärer som föreslås i promemorian, skulle även med ett
betydligt sänkt krav på elevunderlaget för varje tjänst - frånta ett mycket
stort antal grandskolenheler sina egna syo-funktionärer. Delta skulle bU
särskilt vanligt och besvärande i glesbygderna med ofta långa avstånd mellan
skolorna. Ur jämlikhelssynpunkl måste glesbygdseleverna tUlförsäkras en
omfattande individuell omsorg just

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 33

på
grund av sina geografiska handikapp. Fördelarna med yrkesvalslärarsystemet är
här så uppenbara alt de inte kan förbigås.

Systemet
med yrkesvalslärare har funnits i enhetsskolan/grundskolan under ett 20-tal år.
Någon egentlig kritik, annat än i detaljer, har inte riktals mot systemet. Alt
yrkesvalslärarna gjort goda insatser har ofta omvittnats. I stället för all
framlägga elt förslag som radikalt avviker från del hittiUs tillämpade
systemet, borde man i promemorian ha prövat möjligheterna att genom
justeringar i nuvarande syslem lösa de problem som redovisas. Elt
förverkligande av promemorians förslag skulle innebära elt dåligt
tillvaralagande av befintliga personella resurser och över huvud taget en dålig
personalpoUtik.

Frågan
om behovet av syo-funktionärens insatser under ferietid och under den
sammanhängande arbetsdagen skulle kunna regleras i samband med de pågående
diskussionerna om arbetstidsavtal på undervisningsområdet. Någon karlläggning
av hur stort behovet av yrkesvalslärarnas tjänster är under ferietid har inle
gjorts och inte heller av hur efterfrågan på syo-insatser växlar under pågående
läsår.

Liknande
synpunkter anförs dels av SECO, dels av LR, SL, SFL och Svensk
yrkesvalslärarförening, som också betonar de praktiska svårigheter som skulle
uppslå om syo-funktionären måste tjänstgöra vid mer än en skolenhet. Han måste
delta i en omfattande kontakt- och konferensverksamhet vid båda skolenheterna,
vilket försvårar schemaläggning, planering av konferenser m. m.

Man
citerar vidare vissa delar av promemorians beskrivning av mål och program för syo
och konstaterar alt dessa har pedagogisk karaktär. För att fuUgöra de
arbetsuppgifter som krävs, fordras en fuUständig pedagogisk UtbUdning, dvs. en
lärarutbildning. Detta motiverar ett yrkesvalslärarsystem. Svensk yrkesvablärarförening
anför t. ex. all en lärare har lättare att integrerera syo i undervisningen om
utbildning och arbetsliv i de samhäUsorienterande ämnena. En lärare lorde vara
bäst skickad alt hjälpa psykiskt och fysiskt handikappade elever med syo. Syo-specialislen
är som sammanhållande ansvarig för alt syo-programmel genomförs. Della har
följande konsekvenser i gmndskolan: kogniliv inlärning av principer, övning i
konkreta situationer inom undervisningens ram, övning genom p)ersonliga beslut
i valsituationer i samband med de obUgatoriska studieorienterande
studiebesöken och pryon. Därpå följer logiskt nästa steg, nämligen konkreta
personliga val av utbildning efter grundskolan. Detta program föratsätter från
syo-specialistens sida verkligen full insikt i undervisningsmetodik och
praktisk pedagogik, annars kommer inte programmet in på elt adekvat sätt i
undervisningen med hänsyn tagen lill undervisningsplanering, lärogång, metodik
etc, kanske främst i de samhäUsorienterande ämnena men också i andra ämnen. LR
anser att yrkesvalsläraren bör utbildas så alt han kan kombinera syo-uppgifter med
undervisning i socialkunskap eller samhällskunskap, medan TCO,

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 34

SL
och SFL betonar alt tjänsterna inle bör vara låsta tiU vissa ämnen utan kunna
kopplas liU vilket ämne som helst.

LR,
SL, SFL och Svensk yrkesvalslärarförening instämmer i promemorians synpunkt
alt man bör beakta vuxenutbUdningens behov av syo, när man tar ställning tiU
organisationens utformning. Detta kan tillgodoses inom ett yrkesvalslärarsystem
genom att man räknar in arbetsuppgifter för syo inom VuxenutbUdningen i nedsättningsunderlagel.
Svensk yrkesvalslärarförening anser alt i mindre kommuner bör yrkes-valslärarexpedilionen
utgöra centrum för denna vuxenvägledning (som ofta knyts liU skolenheten) och
alt motsvarande anordning bör göras i större kommuner.

4.6
Dimensionering

SÖ,
UKÄ, AMS, Svenska landstingsförbundet, LO, SACO, SFS m. fl. anser alt
promemorians förslag om dimensionering och resurstiUdelning inle enbart borde
utgå från elevantalet i grundskola och gymnasieskola utan också omfatta
vuxenutbildningen. SÖ betonar expansionen inom VuxenutbUdningen och framhåUer
att syo-insatserna för de vuxenstuderande genomsnittligt lorde vara mer
tidskrävande än för skolans elever. AMS anför att i avvägningen meUan
ungdomarnas behov av yrkesvägledning i skolsituationen och de vuxnas behov av
vägledning på en arbetsmarknad med snabbt förändrade krav på kunskaper och utbUdning,
viU styrelsen särskUt framhåUa behovet av studie- och yrkesvägledning för de
vuxna. Vid beräkningen av antalet syo-funktionärer måste därför hänsyn också
tas tUl det växande antalet studerande i VuxenutbUdningen. LO viU starkt framhåUa
behovet av syo för stora grupper av vuxenstuderande och betonar viklen av alt
organisationen inte dimensioneras så alt syo-funktionärerna redan från början
bara kan tiUgodose ett minimum av de rådsökande. Svensk yrkesvägledarförening
anser att utredningen tagit aUtför lite hänsyn tiU samhäUets totala behov av syo.
Det är uppenbart atl detta behov bland övriga åldersgrupper bland befolkningen
redan nu är så storl, all del ur rättvise- och jämUkhetssynpunkt kan anses
diskutabelt all ungdomsskolan får delta stora antal syo-funktionärer tiU sitt
förfogande, medan befolknuigen i övrigt endast har tiUgång tiU f. n. ca 250
yrkesvägledare.

Beträffande
resursawägningen meUan grimdskola och gymnasieskola anför AMS att behovet av syo-insatser
har minskat i grundskolan genora den nya läroplanen, medan behovet i
gymnasieskolan med dess nära anknytning tiU arbetsmarknad och utbUdningar
utanför skolområdet har ökat starkt. Del förefaUer därför rimligt all ändra
beräkningen av elevunderlaget, så all den bättre tUlgodoser gymnasieskolans
behov.

TCO,
SL, SFL m. fl. betonar däremot det stora behovet av syo i

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 35

grundskolan.
SFS framhåUer att den nya organisationen på inga viUkor får innebära en
försämrad situation för grandskoleleverna.

Flera
remissinstanser betonar atl promemorians förslag till dimensionering, enligt
vilket ett schablonbelopp skaU utgå per 800 elever i berörda årskurser med
vissa justeringar beroende på elevunderlagets storlek, inte kommer att täcka
behovet av syo i skolan. SAF, LR, SL, SFL och Svensk yrkesvalslärarförening
anser talet 800 elever per syo-funktionär alltför högt. Sveriges skolkuratorers
förening biträder förslaget under föratsättning alt arbetsplatsen utgörs av en
skolenhet. Vid splittring av tjänsten på flera skolor bör elevunderlaget
minskas. SACO anser att schablonen bör justeras nedåt med åtminstone 100 elever
per heltidstjänst. SFS och TLE önskar sänka elevantalet liU 500 per syo-funktionär.
SFS betonar dessutom alt funktionären inle bör tjänstgöra på mer än två skolor.
TCO erinrar om all AMS tidigare framhåUit atl siffran 300 elever per funktionär
torde vara en realistisk beräkning för tjänsleunderlag.

TCO
och RHS betonar alt de små kommunema måste garanteras en generös resurstiUdelning.
RHS anser att förslaget inger farhågor för vissa orter med så få elever i
yrkesutbildning atl de fram tUl år 1974/75 hänvisas till gymnasieskolkommuner.

4.7
Utbildning

Av
de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget till utbildning av syo-funktionärer
tillstyrker de som ansluter sig till promemorians organisalionsförslag i aUmänhet
också förslaget om en ettårig kurs i studie- och yrkesvägledning (s.k. DYRK-kurs)
som skaU kunna inräknas som 40 poäng i en fUosofie kandidatexamen, medan de
som uttalat sig för ell yrkesvalslärarsystem önskar kombinera utbildningen med lärarutbUdning.
TiU den förra kategorin hör bl. a. statskontoret, SÖ, UKÄ, Svenska
landstingsförbundet, LO och SFS. TiU den senare hör LR, SL, SFL och Svensk
yrkesvalslärarförening.

Förslaget
atl förlägga kursen i studie- och yrkesvägledning lUl lärarhögskola tillstyrks
av bl. a. lärarhögskolorna i Göteborg, Linköping, Umeå och Uppsala och de samhällsvetenskapliga
fakulteternas utbildningsnämnder vid universiteten i Uppsala och Göteborg. SÖ,
UKÄ, SACO, SFS och universiteten i Uppsala och Lund anser däremot att kursen
bör förläggas tiU universitet. Generaldirektören i SÖ m. fl. tjänslemän har reserverat
sig mot Sö:s uppfattning.

Beträffande
promemorians förslag om vägar tUl behörighet för kursen anser 50 att beteende-
och samhäUsvelenskapUg utbildning är värdefull för syo-funktionären men alt
kursen inle uteslutande bör baseras på linjerna 4, 5 och 8 utan också på andra
ämneskombinationer. Liknande synpunkter framförs av bl. a. UKÄ, AMS, SACO och

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 36

TCO. SFS anser all samtliga utbildningslinjer bör kunna
avslutas med den föreslagna kursen.

Universitetet i Uppsala m. fl. tiUstyrker förslaget all
personer som har fyllt 25 år, har minst fem års erfarenhet och har kunskaper
motsvarande 10 poäng i elementär sociologi och sociologisk metodik skall kunna
få tiUträde liU kursen. Lärarhögskolan i Göteborg tiUstyrker i de fall
yrkesverksamheten gjort dem skickliga och erfarna på områden som har nära
anknytning lill samhäUs- och beleendevetenskaperna. Lärarhögskolan i Uppsala,
SACO m. fl. anser att förkunskapskravel är oliU-räckUgt. Även 5Ö befarar delta
och hävdar att frågan bör penetreras ytterligare. Samhällsvetenskapliga
fakultetens utbildningsnämnd i Göteborg anser atl 20 poäng i psykologi bör vara
elt allmänt behörighetskrav. SFS framhåller däremot alt inga särskilda
förkunskapskrav bör uppställas för personer som fyllt 25 år och har minst fem
års yrkeserfarenhet.

Promemorians förslag om att som krav för behörighet för
samtliga också bör uppställas minst ett års erfarenhet av anställning, vari
bör ingå minst sex månaders sammanhängande anställning utanför utbUdningsväsendet,
tillstyrks av bl. a. SÖ, lärarhögskolorna i Göteborg, Linköping och Umeå,
universitetet i Lund, Sveriges socionomförbund, SL, SFL och Svensk
yrkesvalslärarförening. Universitetet i Lund och Sveriges socionomförbund
betonar alt elt års yrkeserfarenhet måste betraktas som ett minimikrav. TCO
anser promemorians förslag otiUräckligl, eftersom erfarenheter av arbetslivet
utanför skolområdet har avgörande betydelse. LO betonar all nytiUkommande
funktionärer bör ha en grundläggande erfarenhet av arbetsmarknaden och dess
problem. SAF framhåller att erfarenhet av yrkeslivet utanför skolområdet är så vUctigt
för syo-funktionen att den bör stäUas som elt krav. UKÄ och SACO hävdar alt
arbetslivserfarenhet utanför utbUdningsväsendet är värdefuU för syo-funktionärerna
men atl sådan erfarenhet inte bör krävas för tillträde lill utbildningen utan
i stället vara meriterande vid tjäns-tetiUsältning. LR förmodar alt
erfarenheter från arbetslivet erhåUs bättre genom olika former av studiebesök
än genom att under elt år inneha en eller ett fåtal anställningar.

Promemorians synpunkter på principerna för urval bland
behöriga sökande till kursen delas av bl. a. lärarhögskolorna i Göteborg och
Umeå. Lärarhögskolan i Linköping anser atl en kvotering bör tiUämpas vid
urvalet för att garantera atl andelen personer med minst fem års
yrkeserfarenhet inte blir alltför liten inom tjänstemannakåren. SÖ och UKÄ
instämmer i promemorians uppfattning all del är värdefuUt att personer med oUka
slag av utbildning och varierande arbetslivserfaren-heter rekryteras till
utbildningen. SÖ tiUstyrker också promemorians förslag om atl meritvärdet för
akademiska studier maximeras till 80 poäng för att undvika att kursen får
karaktär av tilläggsulbildning. Däremot ifrågasätter SÖ det rikliga i att
kårens nuvarande sammansätt-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 37

ning
bör vara vägledande vid urval bland behöriga sökande. UKÄ anser det inle
praktiskt möjligt att utforma så detaljerade urvalsbestämmelser alt man genom anlagningsförfarandel
garanterar atl vissa bestämda yrkesområden läcks iri. UKÄ ställer sig vidare
tveksam till könskvole-ring och vill avvakta dels resultatet av pågående
försöksverksamhet, dels intresset för kursen. SACO anser att promemorians
förslag innebär en aUtför långtgående styrning av antagningen. Urvalet bör i
första hand baseras på samhällsvetenskaplig eftergymnasial utbildning.

UKÄ
betonar alt man vid kursens dimensionering bör ta hänsyn till all den kan vara
lämplig även för andra kategorier än blivande syo-funktionärer. Med tanke på
att kursen också kommer att attrahera personer som inle avser att ägna sig åt syo
inom skolväsendet, anser SACO att den föreslagna intagningen på 120150
studerande är alltför låg. Även SFS betonar att betydligt fler än som
föreslagits måste intas till utbildningen.

Svensk yrkesvägledarförening
m. fl. tillstyrker innehållet i den föreslagna kursen i studie- och
yrkesvägledning. UKÄ betonar atl studiekursen bör få en sådan utformning atl
den lämpar sig som utbUdning även för andra kategorier, t. ex. yrkesvägledare
inom arbetsmarknadsverket och studievägledare inom universitet och högskolor.
SÖ framhåUer att studieplanen måste utformas så att syo-funktionären bl. a. får
en både teoretisk och praktisk utbUdning beträffande valproblematiken för
avvikande grupper och individer, t. ex. handikappade och invandrare, och
träning i all vägleda elever med handikapp eller andra svårigheter.
Specialskolans och särskolans problem bör behandlas. Utbildningen bör vidare
speciellt uppmärksamma sådana problem som gäUer arbetsmiljöer,
företagsdemokrati, interaktionen mellan grupper på arbetsplatser, skiUnader i
inriktning och aspirationsnivå meUan olika socialgrupper när det gäller
yrkeslivet, invandrarnas situation på arbetsmarknaden, könsroller etc. Syo-funktionärens
utbildning bör vara sådan, att han kan bidra till alt fördomar och staluslänkande
om yrken och utbildningar bryts ner. Näringslivets problemalik bör beaktas mer
konsekvent i utbildningen och den bör mera bestämt anknytas tiU arbetsmarknadens
organ.

SÖ framhåUer vidare att syo-funktionären
skall kunna kommunicera med en rad olika ålderskategorier med varierande
bakgrund: elever på olika stadier och linjer, vuxenstuderande, lärare,
föräldrar, representanter för näringsliv, förvaltning etc. Han behöver därför
så långt möjligt få kännedom om innehåll och metodik i alla de ämnen som
medverkar i syo-programmet och få övning i att samverka med lärare på
lektioner. Han behöver också få träning i konferens- och sammanträdesteknik och
i alt leda föräldramöten, ge information tiU slorklasser etc. TUl dessa handledda
övningar och auskultationer ute i skoloma kommer också praktik på handledarens
expedition. Kursen Information och undervis-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 38

ning,
som i promemorians preliminära förslag omfattar 5 poäng, bör därför i stället
omfatta 10 poäng. En omfördelning av kursens poängtal skulle kunna bli möjlig
genom att låta vissa moment i arbetsmarknadssociologi och samhällskunskap
utgå, eftersom man kan förutsätta att kursdeltagarna redan inhämtat dessa
moment i föregående studier. Liknande synpunkter framförs av lärarhögskolorna
i Göteborg, Stockholm, Linköping, Umeå och Uppsala. Samhällsvetenskapliga
fakultetens utbildningsnämnd och utbildningsnämnden vid handelshögskolan i
Göteborg anser alt alltför storl utrymme lämnats åt undervisning i administrativa
och organisatoriska förhållanden i studieplanen på bekostnad av den klientcenlrerade
undervisningen.

AMS
framhåUer alt en gemensam grundutbildning kan bidra lill all studie- och
yrkesvägledare inom och utom skolan får elt gemensamt synsätt bl. a. i fråga om
studie- och yrkesvägledningens målsättning och metodik och i fråga om
informationen om utbildning och arbetsmarknad, vUket är angelägel. AMS anser
alt den auskullering på två veckor vid arbetsförmedling, som enligt promemorian
bör ingå i kursen, är otillräcklig. Med hänsyn lill det omfattande lärostoff
som ingår i kursen kan styrelsen dock godla en auskullering på två veckor,
under förutsättning att syo-funktionären efter utbUdningens slut får möjlighet
till en längre praktikperiod och dessutom senare tiUfäUe till regelbundet återkommande
tjänstgöring vid arbetsförmedling. Liknande synpunkter framförs av bl. a. SÖ
och UKÄ.

4.8
Fortbildning

SÖ
betonar, att vid genomförandet av syo-programmel även inom den nya
gymnasieskolan utgör yrkesvalslärarna en utomordentlig tiUgång och de bör så
långt möjligt stimuleras all ägna sig ål syon i gymnasieskolan. De som så
önskar bör beredas möjlighet all snabbi kunna börja fungera inom del vidgade
fältet. SÖ instämmer i promemorians förslag alt yrkesvalslärarna bör erbjudas
en särskild fortbUdning. Innehållet bör dels täcka det vidgade
verksamhetsområdet, dels ta upp sådana inslag i den nya grundutbildningen som
vidgar syo-funktionärens perspektiv på uppgiften. Planering och genomförande av
den särskilda fortbildningen kräver att särskilda medel ställs tiU förfogande.
Lärarhögskolan i Vmeå konstaterar att aktueUa områden för fortbUdning av
yrkesvalslärare är den enskilda vägledningens psykologi, universitets- och högskolområdet
samt gymnasieskolan. Liknande synpunkter anförs av andra remissinstanser.

SACO,
Sveriges skolkuratorers förening och Sveriges socionomför-bund framhåller all
även andra för syo-funktionen lämpade yrkeskategorier, framför allt skolkuratorerna,
bör få tillfäUe att genomgå sär-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 39

skilda
fortbildningskurser, som ger behörighet för den nya specialistfunktionen.

SÖ
framhåller, alt aUa yrkesvalslärare bör erbjudas fortbildning, och alt den bör
komma igång redan under vårterminen 1972. SkuUe den ges vid sommarkurser enligt
promemorians förslag, kommer det av personeUa och praktiska skäl all dröja elt
betydande antal år innan alla får möjlighet att delta. Fortbildningen bör därför
planeras med tanke på att yrkesvalslärarna skaU kunna utnyttja systemet för
självstudier utan att behöva vistas utanför hemorten. SACO anser all den
särskilda fortbildningen bör starta redan sommaren 1971.

Beträffande
den reguljära fortbildningen av syo-funktionärer framhåUer AMS att det finns
risk för all personer med hela sin verksamhet förlagd tiU skolan snart får
sina kunskaper om yrken och arbetsliv föråldrade. Ett organiserat samarbete bör
komma tiU slånd mellan länsarbetsnämndernas funktionärer och skolans
funktionärer. Del är synnerligen nödvändigt att arbetsmarknadsverket erhåller
resurser för information till syo-funktionärerna. Som elt led i denna
information måste möjligheter skapas för alt syo-funktionären i en eller annan
form får fullgöra viss regelbundet återkommande tjänstgöring vid
länsarbetsnämnd eller arbetsförmedling. Även UKÄ betonar vikten av samverkan
med AMS inom den reguljära fortbildningen.

Svensk
yrkesvalslärarförening framhåller behovet av fler fortbildningskonsulenter för
syo. Föreningen betonar också viklen av alt alla lärare, fr. o. m. förskoUärarna,
får en tUlfredsstäUande grundutbUdning i syo. Den nuvarande syo-utbildningen i
lärarutbildningen är inte tiUfredsställande. Studieplanerna bör därför ses
över och fortbildningen för redan verksamma lärare effektiveras.

4.9
Genomförande och övergångsbestämmelser

SÖ
m. fl. understryker starkt behovet av all skolans syo ulan dröjsmål utbyggs
och effektiveras inom hela skolväsendel. SÖ anför dock vissa problem. Om den
ettåriga utbildningen i studie- och yrkesvägledning skaU börja budgetåret
1971/72, krävs all den utannonseras redan i mars 1971, vilket förulsätler alt
bestämmelser om inträdeskrav m. m. finns publicerade och atl klarhet kan ges
beträffande de nya syo-funklionärernas arbetsvillkor, lönegradsplacering m. m.
Eftersom förhandlingar om detta inte kan vara avslutade så tidigt, finner SÖ
skäl tala för att den nya utbUdningen anordnas först budgetåret 1972/73 och att
den nya organisationen börjar införas i gymnasieskolan först budgetåret 1973/74.
Delta skuUe medföra alt del finns underlag för heltidstjänster på ett tidigare
stadium. Dessa problem måste emellertid vägas mol angelägenheten av atl
eleverna tidigt erhåller god orientering inför utbUdnings- och yrkesvalet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 40

Svenska
kommunförbundet anser atl övergångsperioden bör göras betydUgt längre än vad
som föreslagils i promemorian. Nyinrättning av yr-kesvalslärartjänster bör
självfallet ej få ske efter 1971/72 men i övrigt lorde det vara lämpligt med
en glidande övergångsperiod. Frågan om tidpunkten för slutiigt genomförande bör
kunna prövas längre fram. Under uppbyggnadsskedet bör kommunerna få utnyttja yrkesvalslärarsystemet
paralleUt med andra organisatoriska lösningar med kommunala befattningshavare.
Svenska landstingsförbundet framhåller atl tillgången på UtbUdad personal
kommer att vara obetydlig läsåret 1972/73, och att landstingskommunerna därför
bör få möjlighet all anställa annan Utbildad personal för alt i
inledningsskedet bygga upp landstingskommunernas syo-funktion.

AMS
konstaterar att promemorians förslag är oklara, när man antyder att de lärare
som så önskar kan fortsätta sin verksamhet som yrkesvalslärare.
Arbetsmarknadsverkets anstäUning av yrkesvalslärare bör dock upphöra vid en
viss given tidpunkt, då den nya läroplanen för grundskolan inte ger anledning lill
yrkesvalsresonemang av den typ som en gång motiverade yrkesvalslärarnas
anställning i arbetsmarknadsverkels tjänst. SÖ, AMS, Svenska
landstingsförbundet, SACO, RHS m. fl. betonar all yrkesvalslärarna efter
fortbildning bör få tillfälle atl övergå till den nya organisationen. SACO,
Sveriges skolkuratorers förening och Sveriges socionomförbund understryker att
detta bör gälla även kuratorerna. TCO, LR, SL och SFL anser alt promemorians
förslag tiU övergångsbestämmelser är vaga och att man därför inte nu kan ta
ställning tiU dem. Personalorganisationerna bör i stället på sedvanligt sätt
vid överläggningar och förhandlingar få tillfäUe att närmare utveckla sina
synpunkter mot bakgrund av departementets slutliga stäUningstaganden. LR framhåUer
alt alternativet för ordinarie yrkesvalslärare att uteslutande undervisa i elt
läroämne, vanligen samhäUskunskap, förefaUer orealistiskt eftersom tiUräckligt timunderlag
saknas på de flesta skolenheter. Om förslaget liU organisation genomförs, bör
yrkesvalslärare beredas möjlighet atl, utan löneavdrag och på arbetstid som arbetsgivaren
stäUer tiU förfogande, vid universitet få läsa in ytterligare ett ämne, något
som skuUe göra yrkesvalsläraren behörig tUl ordinarie ämneslärartjänst.

5 Departementschefen

5.1
Inledning

Studie-
och yrkesorienteringen i skolan, som jag i fortsättningen kommer att kaUa för syo,
sköttes från början helt av arbetsmarknadsmyndigheterna. Under 1950-talel
infördes elt system med yrkesvalslärare i försöksverksamheten med enhelsskola.
Yrkesvalslärarna utförde vissa

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 41

arbetsuppgifter
i skolans och andra i arbetsmarknadsverkets tjänst. Eftersom den yrkesförberedande
utbildningen spelade stor roll i försöksverksamheten med enhelsskola, hade syon
då en annan utformning än nu när inslagen av yrkesförberedande undervisning är
avskaffade inom grundskolan och högstadiet är sammanhållet. Eftersom en övervägande
majoritet av elevema går vidare tiU fortsalt utbildning efter grundskolan, har studieorienleringen
kommit alt spela en aUt större roll i förhållande till den enbart yrkesorienterande
vägledningen. Även andra förskjutningar har skett när det gäller mål och
program för syo. F. n. fungerar yrkesvalslärare som samordnare för syon i
grandskolan. De är i aUmänhet vidareutbildade folkskollärare med ämneslärarljänster
i samhäUskunskap och yrkesvägledning.

Inom
gymnasiet har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) erbjudit yrkesvägledning sedan
början av 1940-talet. Genom 1964 års riksdagsbeslut angående reformering av de
gymnasiala skoloma m. ra. (prop. 1964: 171, SäU 1964: 1 höstsessionen, rskr
1964: 407) infördes en förändrad organisation i gymnasium och fackskola. Syo
ombesörjs där av både arbetsmarknadsverkets och skolans personal. Skolkuratorn
ansvarar för de praktiska samordningsfrågorna och biträder
arbetsmarknadsverkets yrkesvägledare vid den yrkesvalsanknutna
studieorienteringen och studievägledningen.

Som
min företrädare framhöll i prop. 1968: 140 angående riktiinjer för del friviUiga
skolväsendel, är studie- och yrkesvägledningen självfallet lika viktig inom
yrkesutbildningen som inom nuvarande gymnasium och fackskola. I likhet med
honom anser jag därför att en gemensam syo-organisation måste skapas för hela gymnasieskolan.
Den nuvarande organisationen bör omprövas med hänsyn liU de nya kraven. Del är
i det sammanhanget naturligt all också organisationen för syo i grundskolan
omprövas med hänsyn till de förändringar som inträffat där sedan yrkesvalslärarsystemet
infördes, och all man överväger om del är möjUgt alt ha samma organisation i
grundskola och gymnasieskola.

Mot
denna bakgrund har inom ulbildningsdeparlemenlet upprättats en promemoria (Ds U
1970: 16) om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola. I
promemorian föreslås alt syo i gymnasieskolan skall förslärkas och all en
gemensam organisation för syo skall införas för grandskolan och gymnasieskolan.
Statsbidrag skall ulgå lill kommunerna för särskilda syo-funktionärer som
normall ägnar sig uteslutande ål syo inom skolväsendel. Den nuvarande
organisationen skall gradvis avvecklas. Promemorians förslag har tillstyrkts av
en bred remissopinion. lag kommer i det följande alt förorda all förslagel förverkligas.

Många
remissinstanser har beklagat all förslagel endasl gäller ungdomsskolan. De
framhåller bl. a. att den kommunala vuxenutbildningen, och vuxenutbildningen
över huvud tagel, befinner sig i stark

3
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 34

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 42

expansion
och alt behovet av syo snarare är större för vuxna än för ungdomar. Jag är
medveten om alt behovet av studie- och yrkesvägledning för vuxna är stort.
Liksom ungdomarna har de behov av syo under utbildningen. Det största behovet
av studie- och yrkesvägledning har de dock innan de börjar sina studier.

Hur de studie- och yrkesvägledande
insatserna för vuxna skall organiseras måste övervägas ytterligare. Del är
därför inle möjligt all lösa frågan om syo för vuxenutbildningen och
ungdomsskolan på en gång utan alt uppskjuta reformeringen av ungdomsskolans syo.
Jag vill i delta sammanhang erinra om att kompetensutredningen i betänkandet (SOU
1970: 21) Vägar liU högre utbildning föreslagit aUmänna orienteringskurser för
vuxna. Kompelensutredningens förslag bereds f. n. inom
utbildningsdepartementet. Jag vill också erinra om alt kommittén för
försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) har tiU uppgift att utveckla
lämpliga uppsökande åtgärder som riktar sig till de utbild-ningsmässigt sämst
tillgodosedda.

Den organisation för syo
inom grundskolan och gymnasieskolan som jag i det följande kommer atl förorda
blir så flexibel atl det blir möjUgt, för de kommuner som så önskar, alt anställa
syo-funktionärer som kombinerar syo-uppgifter inom ungdomsskolan med syo-uppgifter
inom vuxenutbildningen.

5.2
Mål och program

Promemorian
har ingående analyserat mål och program för syo (se Ds U 1970: 16, s. 120 och
6284 samt s. 78 och 1218 i denna proposilion). De remissinstanser som yttrat
sig i frågan har så gott som undantagslöst anslutit sig tiU promemorians
uttalanden.

Även
jag ansluter mig lill den syn på studie- och yrkesvägledningens roll i samhäUet
och på mål och program för syo som kommer till ullryck i promemorian. Jag viU
i della sammanhang begränsa mig till att i likhet med remissinstanserna
understryka vissa synpunkter.

I likhet med bl. a.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)
och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) viU jag särskUl betona all målet
alt studie- och yrkesvägledningen skaU uppmuntra individens egen aktivitet och
självanalys inte får innebära passivitet från studie- och yrkesvägledningens
sida. Den skall bidra till all vidga kunskapen om valmöjligheter och måste
därför motverka sådana begränsningar i studie- och yrkesvalet som t. ex. beror
på den studerandes sociala bakgrand, traditionella könsroUsföresläll-ningar eUer
bristande motivation all analysera sin egen situation. Syo bör utgöra en
motvikt mol sådana inflytanden från massmedier, hemmiljö, kamrater m. m. som
begränsar perspektivet.

Liksom
universitetskanslersämbetet (UKÄ) vill jag starkt understryka att studie- och
yrkesvägledningen också bör bidra till utbildningens och arbetslivets
anpassning liU de enskilda individerna och inte enbart tvärt-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 34 43

om.
De synpunkter på utbildningens organisation och skolarbetets uppläggning som
från eleverna når syo-funktionäreraa bör kanaUseras tUl berörda myndigheter och
beslutande organ. Jag viU också betona alt syo bl. a. bör ses som en del av samhällsorienteringen.
I likhet med TCO anser jag all förhållandena på arbetsmarknaden, bl. a. de
stora löneskUlnaderna mellan olika yrken och mellan män och kvinnor, bör diskuteras
i anslulning tiU syo och de fackliga organisationernas roll därvid belysas.

Genom
all orientera om utbildning och arbetsmarknad, öka individens självkännedom och
vidga perspektivet bör studie- och yrkesvägledningen kunna bidra till ett mer
genomtänkt studie- och yrkesval. Delta minskar de påfrestningar för den
enskilde individen som t. ex. studieavbrott, felinvesteringar i utbildning och
yrkesbyten kan innebära. Även från samhällets synpunkt är en väl fungerande
studie- och yrkesvägledning av stort värde när del gäUer all förhindra
felinvesteringar i utbUdning och därmed slöseri med samhällsresurser.

Beträffande
syo-programmet har TCO i sitt remissyttrande framhåUit all den yrkesorienleringsvecka
som i vissa skolor försöksvis anordnas i årskurs 2 i gymnasiet bör förläggas
till årskurs T och införas vid samtliga gymnasieskolor. Det bör uppdras åt
skolöverstyrelsen att utvärdera försöksverksamheten och senast den 1 maj 1972
komma in till Kungl. Maj:t med förslag om de åtgärder som skolöverstyrelsen
anser önskvärda.

Skolan
och dess ledning bör ha ansvaret för genomförandel av mål och program för syo.

5.3
Organisation

I
likhet med flertalet remissinstanser anser jag alt kommunema, som föreslås i
promemorian, bör få använda resurserna för syo på elt friare sätt än vad som är
möjligt inom nuvarande organisation. Grandskola och gymnasieskola har kommunal
huvudman. Skolväsendet är ofta kommunens största utgiftspost, även om man
räknar bort statliga bidrag. Under de senaste åren har det funnits en markerad
strävan alt ge primärkommunerna ökat ansvar på skolans område. Skolstyrelsens
ansvar för grandskolan och gymnasieskolan betonas starkt t. ex. i de nya läroplanerna.

Statsbidragen
inom skolväsendel är f. n. lill övervägande del knutna lill skoUedar- och lärarlönekostnader.
För denna kommunala personal gäller statiig lönereglering. Statsbidrag utgår
även lill kostnader för andra än skolledare och lärare. Statsbidraget för dem
beräknas efter schablon Ofr prop. 1964: 171 och prop. 1966: 42, SU 1966: 75 rskr
1966: 186). För denna personal gäUer inle statiig lönereglering. Kommunerna
får disponera statsbidraget enligt vissa aUmänna riktUnjer.

Även
i fråga om statsbidrag till undervisningen har detta slag av resurstilldelning
fått ökad betydelse. I den nya läroplanen för grund-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 44

skolan utgör tiUdelningen av timmar tiU fritt valt arbete
och viss del av resurstimmarna ett statsbidrag som kommunerna får disponera
enligt allmänna föreskrifter (jfr prop. 1968: 129 s. 7072, SU 1968: 179, 201, 2LU
1968: 71, rskr 1968: 366, 378).

Även om antalet korarauner kommer alt minska kraftigt
under 1970-talets första hälft på grund av kommunsammanläggningarna, kommer skiUnader
i elevantal och skolenheternas storlek och spridning fortfarande atl finnas
kvar. Organisationen för syo bör därför utformas så all den kan anpassas lill
skiftande förhållanden i de olika kommunema.

Den kommunala vuxenutbildningen har expanderat kraftigt
och anordnas nu på ca 300 orter. De vuxenstuderande har, som jag redan framhålUt,
stort behov av studie- och yrkesvägledning. Även om frågan om syo för
vuxenstuderande inte nu kan tas upp till behandling, raåste man därför vid val
av organisation för syo i ungdomsskolan eftersträva en form som inte försvårar
en framtida lösning av frågan om syo för vuxenstuderande.

När yrkesvalslärarsystemet infördes i grandskolan, utgick
man från det syslem för yrkesvägledning som tillämpats i folkskolan och byggde
vidare på praxis all en för ändamålet utbildad lärare som samtidigt var
anställd i arbetsmarknadsverket skulle ansvara för syo i samverkan med övrig
personal i skolan. I prop. 1964: 171 betonades i stället syo som en del av devvårdsprogrammet,
vilket ledde till riksdagsbeslutet om en annan organisation för gymnasiets och
fackskolans del.

Nu aktualiseras åter frågan om en gemensam organisation
för syo i skolväsendet. För elt enhetligt syslem talar enligt promemorian bl.
a. att fältet för specialister på studie- och yrkesvägledning tenderar all växa
och att det är en fördel alt funktionärer med i huvudsak samma utbildning
tjänstgör och är utbytbara inom vuxenutbildningen, gymnasieskolan och
grundskolan. Kontinuiteten i undervisning, elevvård och syo-program talar för
alt samma organisation införs på samtliga stadier. En stark majoritet bland
remissinstanserna anser atl del bör finnas en enhetUg syo-organisation för
grandskola och gymnasieskola. Jag förordar all samma organisation införs i
båda skolformerna.

I promemorian diskuteras tre olika normalmodeller inom ett
enhetligt system, nämligen yrkesvalslärarsystem, system med yrkesvägledare-kurator
och system med särskild syo-funktionär. Promemorian föreslår ett syslem med
särskild syo-funktionär.

För ett system med en särskild funktionär, som normall
ägnar sig uteslutande åt syo i skolan, talar enligt promemorian bl. a. atl de
mål och det program som uppstäUls för syo rymmer så många och delvis helt olika
moment, att del krävs en funktionär på hellid och särskild utbUdning och
fortbildning. Systemet med heltidsfunktionär går också lätt all kombinera med syo
inom vuxenutbildningen.

Mot ett system där skolkuratorn normalt också har hand om
delar

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 45

av
studie- och yrkesorienteringen talar enligt promemorian bl. a. all kuratorns
arbetsuppgifter redan i dag är så omfattande och krävande att arbetsområdet inle
bör utvidgas. Den nödvändiga samordningen mellan syo och elevvård som måste
finnas i skolan bör äga rum genom olika former av kontinuerliga kontakter
mellan syo- och elevvårdsfunktionärer.

I
syo ingår uppgifter av pedagogisk natur, men enligt promemorian bör tjänsten
inte konstraeras som lärartjänst. Olika delar av syo, inte minst den praktiska jTkesorienteringen
(pryo), bör i stället integreras i undervisningen i aUt fler ämnen. Denna
integration underlättas om syo-funktionären har möjlighet all vid vissa
tillfällen delta i undervisningen i olika ämnen i samtliga klasser inom de
årskurser som berörs. Syo-aspekter bör dessutom ingå i utbildning och fortbUdning
av aUa lärare.

Vissa
remissinstanser har framhållit att yrkesvalslärarsystemet garanterar alt syo-specialisler
alllid finns till hands för elever, föräldrar och lärare. Genom systemet med
yrkesvalslärare tillförsäkras varje skolenhet med högstadium en specialist,
vilket inte skuUe bli faUet om del föreslagna systemet med särskild syo-funktionär
genomförs. Detta skulle bli särskUl besvärande i glesbygderna, där avstånden mellan
skoloma ofta är långa. Om syo-funktionären måste tjänstgöra vid flera skolenheter,
skuUe det också uppstå svårigheter vid schemaläggning, planering av
konferenser m. m.

Även
om det i vissa fall kan vara besvärande att syo-funktionären måste tjänstgöra
vid mer än en skolenhet, utgår jag dock från att i de flesta fall eventuella
nackdelar med alt en del av syo-funktionärerna måste tjänstgöra vid två
skolenheter uppvägs av de fördelar som följer av all funktionärerna helt kan
koncentrera sig på syo-uppgiftema. Jag ansluter mig till de synpunkter på
organisationen som redovisats i promemorian och förordar därför, i likhet med
den övervägande delen av remissinstanserna, ett system med en särskild syo-funktionär
som normall ägnar sig uteslutande åt syo i skolan.

Jag
övergår nu till att redovisa riktlinjerna för den organisation som jag
förordar. Jag bygger här i allt väsentligt på promemorians förslag. Syo-funktionären
bör vara kommunalt anställd och kommunal lönereglering bör gäUa. Anställningen
bör vara förenad med tjänstgöringsskyldighet vid kommunens grundskola och i
förekommande fall gymnasieskola. I landstingskommunen bör anställningen avse
tjänstgöring vid gymnasieskolan. Såväl i primärkommun som i landstingskommun
bör dock funktionärens tjänstgöring normalt vara koncentrerad lUl en eller två skolenheter.
Syo-funktionären bör, när han tjänstgör vid en skolenhet, vara underställd
skolledningen för denna enhet. I primärkommuner bör han också vara underställd
skolchefen. Syo-funktionären bör vara skyldig alt fullgöra syo-funklioner för
elever i årskurs 6 i grandskolan i annan kommun, om dessa beräknas gå i årskurs
7 i kommunen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 46

Kommuner
och landstingskommuner bör få statsbidrag till täckande av kostnader för syo-verksamheten.
Detta statsbidrag bör ulgå i form av ett eUer flera schablonbelopp. Antalet
schablonbelopp bör göras beroende av det faktiska elevunderlaget i kommunen eUer
landstingskommunen. Kungl. Maj:t bör bemyndigas alt bestämma schablonbeloppets
storlek. Schablonbeloppet bör räknas upp i enlighet med ändringar i den
statliga lönenivån. Statsbidraget bör avse hela kommunens skolväsen. Det kan i
många faU vara lämpUgt alt en landstingskommun och en primärkommun kommer
överens om att primärkommunen svarar för syo även i landstingskommunens
gymnasieskola t. ex. om elevantalet i landstingskommunens gymnasieskola inle
räcker till för heltidstjänstgöring vid en eller två skolenheter. Om de
träffar en sådan överenskommelse bör kommunen direkt från staten få uppbära
det bidrag som annars skuUe ha utgått tiU landstingskommunen.

När
reformen är genomförd, bör det normall i varje kommun finnas minst en heltidsanstäUd
syo-funktionär som ägnar sig uteslutande åt syo. I kommuner
(landstingskommuner) där mer än elt schablonbelopp utgår bör antalet heltidsanstäUda
syo-funktionärer ungefär motsvara antalet schablonbelopp. I vissa faU kan det
finnas skäl för kommunen Oandslingskommunen) all avvika från normalmodeUen och
kombinera syo-funktionen med andra uppgifter (jfr s. 20) eller alt ha en
deltidsanställd syo-funktionär. Sådana skäl kan t. ex. vara att fler än två
högstadieenheter ingår i tjänsleunderlagel eUer alt avståndet mellan skolenheterna
som ingår i underlaget är stort. I andra fall kan kommunen ha tillgång till
utbildade syo-funktionärer som önskar dellidsansläUning. Organisationen bör
vara så flexibel att den kan anpassas till olika lokala förhållanden. Även i
sådana fall då kommunen (landstingskommunen) på grand av statsbidragssystemets
utformning tilldelas överskjutande delar av schablonbelopp kan lösningar som
avviker från normalmodellen krävas.

Som syo-funktionär
bör anställas den som på grund av föregående utbildning och verksainhet är
lämplig. En särskild utbildning bör anordnas. Jag återkommer tUl detta i det
följande.

Det
ankommer på skolöverstyrelsen att utfärda anvisningar för syo-verksamheten
efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Svenska kommunförbundet och Svenska
landstingsförbundet. Del ankommer vidare på SÖ och AMS att i samarbete och
efter samråd med kommunförbunden på grandval av vad som sagls i promemorian
dra upp riktlinjerna för arbetsfördelningen när det gäUer syo-verksamheten, bl.
a. beträffande arten och mängden av specialistinsatser i skolan, informationsmaterial
via olUca medier lUl eleverna, pryo-verksamhel och studiebesök.

För
att syo-funktionärerna skaU kunna håUa sina kunskaper om utbUdningsväsen och
arbetsmarknad aktuella fordras en kontinuerlig fortbildning i olika former. Syo-funktionärerna
bör få fortbildning inom

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 47

skolans
reguljära forlbildningsverksamhel. Vidare föraisätts att arbetsmarknadsverket
medverkar i fortbildningen, bl. a. genom atl tiUhandahålla
informationsmaterial och anordna konferenser, kurser och auskultationer eller
arbete vid arbetsförmedling för syo-funktionärer. Ett organiserat samarbete
mellan arbetsmarknadsverkets och skolans funktionärer bör komma lill stånd,
bl. a. för att säkerställa all aktuella förhållanden och problem på
arbetsmarknaden uppmärksammas i skolans syo. Del ankommer på SÖ och AMS all i
samråd med kommunförbunden dra upp riktUnjerna för ell sådant samarbete inom
fortbildningen och vidta de åtgärder som behövs.

Svenska kommunförbundet
och Svenska landstingsförbundet har anslutit sig till de riktlinjer för
organisationen som jag redovisat i del föregående.

5.4
Dimensionering

Enligt
promemorian bör varje kommun och landstingskommun oavsett storleken - få
statsbidrag för minst en syo-funktionär. Om antalet elever i grundskolans
årskurs 69 och i gymnasieskolan tillsammans överstiger 800, bör ytterligare
statsbidrag ulgå med hänsyn till elevunderlagels storlek. Specialskolan och
särskolan berörs inle av förslagel.

Många remissinstanser har
framhållit atl även vuxenutbildningen bör ingå i dimensioneringsunderlaget. Som
jag har redovisat i del föregående, kan inle frågan om syo för vuxna lösas i della
sammanhang. Den organisation för syo inom grundskola och gymnasieskola som jag
har förordat kan dock kombineras med syo-uppgifter för vuxna. Riksdagen beslöt
förra året om en höjning av det schablonlillägg som bl. a. används för sludiehandledning
och syo från 13 % liU 25 % för ämneskurser på grandskolnivå inom den kommunala
vuxenutbildningen (prop. 1970: 35, SU 1970: 107, rskr 1970:273). Fr.o.m. den 1 juU
1972 bör det vara möjligt för de kommuner, som så önskar, att omvandla en del
av dessa resurser för studiehandledning m. m. lill hel- eller deltidstjänst för
syo-funktionär, som eventuellt kombineras med syo-uppgifter inom grundskola och
gymnasieskola. Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag all komma in till Kungl. Maj:t
med förslag om det maximianlal timmar som får omvandlas. Jag vill också erinra
om del statsbidrag för intagningsverksamhet m.m. som föredraganden förordat i prop.
1971:37 angående vuxenutbildning.

Många remissinstanser har
anfört all promemorians förslag till dimensionering omfattar alltför många
elever per schablonbelopp. Jag delar denna uppfattning. Jag föreslår därför en
viss reducering av antalet elever per schablonbelopp i enlighet med vad som
framgår av följande uppställning. Därvid bör man medräkna antalet elever i
årskurserna 69 i grandskolan, på gymnasieskolans linjer och i specialkur-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 48

ser, varvid antalet elever på specialkurser som är kortare
än ell läsår omräknas lill motsvarande antal helårselever. Frågan om eventuellt
inräknande av elever i högre specialkurs inom gymnasieskolan bör avgöras
senare.

Antal elever i ärskur- Antal schablonbelopp serna 69 i
kommunens grundskola och pä linjer och angivna specialkurser i kommunens
eller landstingskommunens gymnasieskola

750 1

7511 125 1,5

1 1263 000 Antalet
elever dividerat med 750 avkortat till en deci-

mal.

3 001 Antalet elever dividerat med 800 avkortat till en deci-

mal dock lägst 4.

Kommuner som på högstadiet har elever frän en annan
kommun bör i sill elevantal få räkna in elevema i årskurs 6 i den andra
kommunen.

Extra statsbidrag bör utgå för elever med oUka slag av
handikapp. Det bör motsvara den extra resurstiUdelning som nu finns för dessa
elever i grundskolan. Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag all komma in med
förslag om hur systemet tekniskt skall utformas.

Extra statsbidrag bör också utgå för glesbygdskommuner med
många små högstadieenheter på långt avstånd från varandra eUer liknande problem.
Skolöverstyrelsen bör få disponera ett visst belopp för fördelning på sådana
kommuner. Kungl. Maj:t bör bemyndigas alt besluta om granderna för nämnda extra
statsbidrag.

5.5 Utbildning

I likhet med flertalet remissinstanser tillstyrker jag
promemorians förslagomen ettårig kurs i studie-och yrkesvägledning som bör
kunna tillgodoräknas som studiekurs om 40 poäng enUgt kungörelsen (1969: 50)
om utbildning vid de filosofiska fakulteterna. Kursen bör ha en sådan bredd
all den förbereder inle bara för syo i skolan utan också för arbete som
yrkesvägledare, arbetsvårdare eller arbetsförmedlare inom arbetsmarknadsverket eUer
utbildningsadminislratör inom näringsUvet, inom olika organisationer etc.

EnUgt promemorian bör kursen förläggas tiU lärarhögskola. Remissopinionen
är delad i denna fråga. Vissa remissinstanser anser att kursen bör förläggas
till universitet. För min del anser jag atl den pedagogiska funktionen i syo-funktionärens
uppgifter är mycket viktig och att lärarhögskolorna har möjlighet atl ge den
mest adekvata melodiska

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 49

och
pedagogiska utbildningen. Även de som efter att ha genomgått utbildningen
väljer elt annat arbetsområde än skolans har glädje av all vara väl insatta i
och ha personlig erfarenhet av skolans arbetsliv och problem. För lärarhögskoloma
är del värdefullt för arbetet i dess helhet att komma i kontakt med
arbetslivet utanför skolan genom de speciaUster från näringsliv, förvallning,
fackliga organisationer etc. som kommer att medverka i syo-utbUdningen.

Kravet på integration av syo
i undervisningen gör att syo-funktionären behöver kunskaper om innehåU och
metodik i ämnen på olUca stadier. Han behöver tränas i samverkan med lärare vid
konkreta lektioner. Gemensamma seminarier för lärarkandidater och blivande syo-funktionärer
kan bidra till alt stimulera den pedagogiska debatten och göra lärarkandidaterna
mer medvetna om syo-aspekter. Samverkan meUan gmndutbUdning och fortbUdning av syo-funktionärema
är också viktig. Jag förordar därför alt kursen i studie- och yrkesvägledning
förläggs till lärarhögskola.

För behörighet alt bli
antagen tiU kursen i studie- och yrkesvägledning bör krävas dels teoretisk utbUdning,
dels yrkeserfarenhet. GrandUga kunskaper i beteendevetenskapUga ämnen är väsenlliga
för alt syo-funktionärerna skall kunna bidra tUl att förverkliga syo-programmet.
För alt studie- och yrkesvägledarkåren skall kunna få en allsidig
sammansättning, bör man också kunna nå behörighet att bli antagen till kursen
genom lång yrkeserfarenhet kompletterad med en kortare beteendevetenskaplig
utbildning på ungefär en termin eller motsvarande.

I
likhet med flertalet remissinstanser tillstyrker jag promemorians förslag om
alt samtiiga deltagare i kursen i studie- och yrkesvägledning skall ha minst elt
års erfarenhet av anställning efter 18 års ålder, vari bör ingå minst sex
månaders sammanhängande anställning utanför utbildningsväsendet. Delta är nämUgen
nödvändigt för att garantera att den som närmast svarar för syo i skolan också
har erfarenheter från arbetslivet utanför ulbUdningsområdet.

Beträffande
urvalet bland behöriga sökande till kursen anser jag att man bör undvika
teoretisk övermerilering och därmed långa studietider för utbildningen till
studie- och yrkesvägledare. Universitetsstudier utöver 80 poäng bör därför inte
tillmätas meritvärde. Yrkeserfarenheter bör ges avsevärd vikt.
Urvalsprinciperna bör vidare utformas så all studerande med lång
yrkeserfarenhet kommer alt utgöra en relativt stor andel av kursdeltagarna.
Teoretiska utbildningsmeriter bör inte väga alltför tungt när det gäller
urvalet bland sökande inom denna grapp. Jag ämnar senare föreslå Kungl. Maj:t
alt uppdra åt SÖ och UKÄ atl i samråd utforma bestämmelser om behörighet och
urval enligt de riktlinjer som jag här redovisat.

Beträffande
dimensioneringen av kursen i studie- och yr-

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 50

kesvägledning
anser jag i lUthet med de remissinstanser som yttrat sig i frågan all den
bör göras med hänsyn till alt utbildningen inle endasl skaU förbereda för
tjänst som syo-funktionär ulan också är lämplig inom andra områden och att
den, som jag framhåUit i det föregående, bör kunna tillgodoräknas som
studiekurs om 40 poäng enligt kungörelsen (1969: 50) om utbildning vid de fUosofiska
fakulteterna. Den är ett led i strävandena alt göra universitetsutbUdningen mer
yrkesinriktad. Kostnaderna för kursen bör i viss mån betraktas som
alternativkostnader tiU UtbUdning vid fUosofisk fakultet.

Det
är naturligt atl kursen i studie- och yrkesvägledning lill en början får
karaktär av försöksverksamhet. Med hänsyn till detta och lill den jämförelsevis
korta planeringstiden förordar jag att intagningen för budgetåret 1971/72
begränsas liU 90 deltagare fördelade på en kurs vid var och en av lärarhögskoloma
i Malmö, Stockholm och Umeå. Medel för denna utbildning har beräknats i prop.
1971: 38 (s. 53) under anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar lill
lärarpersonal ra. m.

Jag
tiUstyrker proraeraorians förslag om mål för utbUdningen. UtbUdningen bör bl.
a. ge grundläggande kunskaper om yrkesvalels psykologi och sociologi och om
studie- och yrkesvägledningens roU i förhållande till skolans och
arbetsmarknadspolitikens mål samt utveckla förmågan all kritiskt analysera
dessa frågor. UtbUdningen bör också ge grundläggande kunskaper om ulbUdningsvägar,
yrken och arbetsmarknad ur bl. a. sociologiska och ekonomiska aspekter,
utveckla förmågan all ge enskUd och kollekliv studie- och yrkesvägledning och
ge viss orientering om metoder för studie- och yrkesvägledaren alt
kontinuerligt förnya sina kunskaper.

De
aspekter som betonas i mål och program för syo bör också betonas i UtbUdningen
av syo-funktionären. Dit hör t. ex. valproblematiken över huvud tagel, frågor
som berör svagpresterande, handikappade, barn tiU invandrare och andra grupper
som har särskilda problem, könsrollsfrågan, skillnader i inriktning och aspiralionsnivå
mellan olika socialgrupper och intemationell orientering.

Jag
delar de synpunkter på utbUdningen som SÖ framhåUer i sitt remissvar. Avsnittet
Information och undervisning bör utvidgas något jämfört med promemorians förslag.
Jag vill betona att studieplanen under de första åren måste betraktas som preUminär
och att omsorgsfulla utvärderingar av hur utbildningen har fungerat bör ligga lill
grund för fortgående revidering av förkunskapskrav, innehåU och uppläggning. Särskilt
viktigt är det att försöka få en uppfattning om i vilken grad utbildningen
medverkar tiU att syo-funktionären kan fylla den roll som krävs för att han skaU
kunna bidra till alt förverkliga det mål och program som uppställts för syo.
Studieplanen bör fastställas i den ordning som Kungl. Maj:t bestämmer.

I
likhet med promemorian anser jag all forsknings- och ut-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:34 51

vecklingsarbete
för syo skaU ingå i det pedagogiska forsknings-och utvecklingsarbete som
bedrivs av eller på uppdrag av SÖ. Forskning om studie- och yrkesvägledning
bör också stimuleras bl. a. inom arbetsmarknadsforskningen. För utbildningen i
studie- och yrkesvägledning är del av stor betydelse atl det finns goda kontakter
med universi-lelsinslitulioner för berörda ämnesområden. Sådana kontakter kan åstadkommas
bl. a. genom alt universitetslärare från dessa institutioner medverkar i
undervisningen.

5.6
Genomförande, övergångsbestämmelser, särskild fortbildning

Promemorian
föreslår atl den nya organisationen för syo skall införas successivt med
början den 1 juli 1972. SÖ framhåUer i sitt remissyttrande att det medför
vissa problem alt införa den så tidigt. Om den i stället införs fr. o. m.
budgetåret 1973/74, kan införandet koncentreras lill två år och man får
underlag för heltidstjänster på ett tidigare stadium. Delta måste emellertid
vägas mol elevernas behov att så tidigt som möjligt få en förstärkning av syo.
Jag ansluter mig till SÖ:s synpunkter och förordar därför att den nya
organisationen införs med början först den 1 juU 1973. För budgetåret 1972/73
förordar jag att statsbidrag motsvarande 60 schablonbelopp stäUs tUl
kommunernas och landstingskommunernas förfogande för all syon i gymnasieskolan
skall kunna förslärkas. Statsbidraget bör fördelas av SÖ. Della statsbidrag bör
utgå endast för ett budgetår. Vid fördelningen bör SÖ inle vara bunden av de
principer som redovisats under 5.4.

Fr.
o. m. budgetåret 1973/74 bör statsbidrag ulgå i form av schablonbelopp
beräknade på antalet elever i årskurs 1 och 2 i gymnasieskolan.

Fr.o.m. budgetåret 1974/75
bör statsbidrag beräknat på antalet elever i samtUga årskurser i gymnasieskolan
och i årskurserna 69 i grundskolan utgå. För de kommuner som har
yrkesvalslärare i statligt lönereglerade tjänster bör elt belopp som motsvarar
yrkesvalslärarnas syo-insatser avräknas från statsbidraget. Den 1 juli 1974 bör
yrkesvals-lärarnas anstäUning i arbetsmarknadsverkets tjänst upphöra.

Yrkesvalslärarna
har under lång tid gjorl mycket goda insatser när det gäller syo i grundskolan.
Det är angeläget atl deras kunskaper och erfarenheter tiUvaratas i den nya
organisationen. Yrkesvalslärarna bör självfallet på grund av föregående
utbildning och verksamhet anses lämpliga alt anställas som syo-funktionärer. SärskUl
med tanke på att många också kommer att tjänstgöra inom gymnasieskolan, bör
dock de yrkesvalslärare som så önskar få möjUghet att genomgå en särskild fortbildning
i de moment som kommer att behandlas utförligare i den nya kursen i studie- och
yrkesvägledning än vad som tidigare skett i utbildning och fortbildning av
yrkesvalslärare. Del ankommer på SÖ alt inom ramen för befintliga medel anordna
sådan fortbildning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 52

Ordinarie
yrkesvalslärare som önskar ägna sig helt åt syo bör kunna stå kvar i sin
statligt lönereglerade tjänst eller övergå lill tjänst som syo-funktionär med
kommunal lönereglering. Om kommunen så vill, får ordinarie yrkesvalslärare
under en övergångsperiod i sin statligt lönereglerade tjänst kombinera syo och
undervisning. Icke ordinarie yrkesvalslärare som önskar ägna sig ål syo får
övergå till kommunalt lönereglerad anställning som syo-funktionär. För atl
underlätta för de yrkesvalslärare som så önskar atl övergå helt till
undervisning ämnar jag föreslå Kungl. Maj:t alt vidta särskilda åtgärder.

Under
åberopande av del anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att

1) godkänna
de riktlinjer som jag förordat för en omorganisation

av studie- och yrkesorienteringen i grandskolan och gymnasie

skolan,

2) bemyndiga Kungl. Maj:l alt bestämma dels storleken av de schablonbelopp
som skall ulgå i statsbidrag enligt vad jag förordat, dels granderna för extra
statsbidrag,

3) godkänna de riktlinjer för statsbidrag till studie- och yrkesorientering
som jag i övrigt förordat,

4) godkänna alt det fr.o.m. läsåret 1971/72 anordnas utbildning i studie-
och yrkesvägledning enligt de riktiinjer som jag förordat.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen all till riksdagen skall avlålas
proposition av den lydelse bUaga till delta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:34 53

Innehåll

Sida

1 Inledning 2

2
Nuvarande ordning 3

2.1 Grundskolan 3

2.2 Gymnasium, fackskola och yrkesskola 6

3 Departementspromemorian 7

3.1 Studie- och yrkesvägledning i samhäUet 7

3.2 Studie- och yrkesvägledning utanför
utbildningsväsendet 8

3.3 Studie- och yrkesvägledning inora
utbildningsväsendet 9

3.3.1 Inledning 9

3.3.2 Grandskolan 9

3.3.3 Gymnasium och fackskola 10

3.3.4 UtbUdningsväsendet i övrigt 12

3.4 Mål och program för syo 12

3.5 Organisation 18

3.6 Dimensionering 21

3.7 Utbildnmg 21

3.8 FortbUdning 23

3.9 Forsknings- och utvecklingsarbete 24

3.10 Genomförande 24

3.11 Övergångsbestämmelser 25

3.12 Kostnader 25

4 Remissyttrandena 25

4.1 Studie- och yrkesväglednmg i samhäUet 25

4.2 Studie- och yrkesvägledning utanför utbUdningsväsendet 26

4.3 Studie- och yrkesvägledning inom
utbildningsväsendet 27

4.4 Mål och program för syo 29

4.5 Organisation 30

4.6 Dimensionering 34

4.7 Utbildning 35

4.8 FortbUdning 38

4.9 Genomförande och övergångsbestämmelser 39

5 Departemenlschefen 40

5.1 Inledning 40

5.2 Mål och program 42

5.3 Organisation 43

5.4 Dimensionering 47

5.5 Utbildning 48

5.6 Genomförande, övergångsbestämmelser, särskild
fortbildning 51

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

30 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (30)

30 kopplingar i 22 dokument.

  1. SOU 2000:19 Från dubbla spår till elevhälsa s. 233 i texten
  2. Bet. 1990/91:UbU4 Ansvaret för skolan i texten
  3. Bet. 1983/84:UbU19 om anslag till gymnasiala skolor m.m. (prop. 1983/84:100 och prop. 1983/84:116) s. 42 i texten
  4. Bet. 1983/84:UbU13 om tjänstekonstruktion för studie- och yrkesorientering i skolväsendet m.m. (prop. 1983/84:86) s. 2 i texten
  5. Prop. 1983/84:86 om tjänstekonstruktion för studie- och yrkesorientering i skolväsendet m.m. s. 3 · s. 6 · s. 11 i texten

Visa alla 22