Kungl. Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå
1971 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:59, Kungl. Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå
Dokumentets text
Kungl. Majits
proposition nr 59 år 1971 Prop. 1971:59
Nr 59
Kungl.
Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå;
given Stockholms slott den 26 mars 1971.
Kungl.
Maj:t vUl härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokoUet
över UtbUdningsärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag om vars avlålande
tUl riksdagen föredraganden hemställt.
Under
Hans Maj:ls
Min
allernådigsle Konungs och Herres frånvaro,
enligt
Dess nådiga beslut:
BERTIL
SVEN
MOBERG
Propositionens
huvudsakUga innehåU
I
propositionen föreslås, på gmndval av statsmakternas principbeslut år 1970 (prop.
1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296), all en ny högskolenhel inrättas i
Luleå den 1 juli 1971. I överenssläraraelse raed vad den under universiletskanslersärabelet
lydande organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i
övre Norrland föreslagit avses en maskinteknisk utbildnings- och
forskningsorganisation bli uppbyggd i Luleå raed start budgetåret 1971/72.
Intagningskapaciteten vid den maskintekniska utbildningslinjen föreslås bli 50
platser läsåret 1971/ 72 och därefter öka tiU 200 platser vid fuU utbyggnad
läsåret 1975/76.
I
propositionen föreslås atl den maskintekniska utbildnings- och forskningsorganisationen
i Luleå skall inriktas raot maskinkonstruktion samt raaterial- och bearbetningsleknik.
Verksamheten avses bli organiserad på två storinstilutioner. Fyra tjänster som
professor föreslås inrättade vid högskolenhelen i Luleå under budgetåren
1972/73 och 1973/74. Vidare avses tre tjänster sora biträdande professor bli
inrättade vid högskolenheten under sararaa period.
Slutligen
föreslås alt ledningen för högskolenheten i Luleå under uppbyggnadsskedet skaU
vUa på organisationskommittén för högre teknisk UtbUdning och forskning i övre
Norrland.
1
Riksdagen 1971. I saml. nr 59
Prop. 1971:59
Utdrag
av protokoUet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 26 mars 1971.
Närvarande:
Stalsrainislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Statsrådet
Moberg anmäler efter geraensara beredning raed statsrådets övriga ledaraöler
fråga om högre teknisk utbildning och forskning i Luleå och anför.
1 Inledning
Våren
1970 lades i prop. 88 fram förslag angående utbyggnaden av högre teknisk utbUdning
och forskning i övre Norrland. I propositionen föreslogs bl. a. att en ny
teknisk utbildnings- och forskningsenhet skulle byggas upp i Luleå innehåUande
en maskinteknisk utbildnings- och forskningsorganisation. Vid planeringen av
enheten skaU raan vidare ulgå från att en del av sektionen för bergsvetenskap
vid tekniska högskolan i Stockholra skaU flyttas tiU Luleå. För atl biträda universitetskanslersämbetet
i förberedelsearbetet borde en organisationskommitté liUsättas. Riksdagen
beslöt i överenssläraraelse raed de framlagda förslagen (SU 1970: 133, rskr
1970: 296).
Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tUlkaUade statsrådet Mor berg den 21 maj
1970 en organisalionskomraitléi (U 1970: 62) raed uppgift atl under umversitetskanslersärabetet
planera den högre tekniska UtbUdningen och forskningen i övre Norrland.
Organisationskommitténs direktiv redovisas i 1971 års riksdagsberätlelse (s.
303).
Organisationskommittén
har den 17 december 1970 överlämnat sitt första delbetänkande Högre teknisk
utbildning och forskning i övre
Disponenten
John Olof Edström, ordförande, professorn Gotthard BjörUng, teknologen Lars-Ake
Henningsson, byggnadsrådet Leif Lindstrand, kommunalrådet Nils Malmgren,
direktören Folke Nilsson, professorn Lars Nordström, professorn Karl-Gustav
Paul, byråchefen Hans Poppius och kanslichefen Zolo östlund. Vidare har
landshövdingen Ragnar Lassinantli adjungerats till kommittén.
Prop. 1971:59 3
Norrland,
Maskinteknik i Luleå till universitetskanslersämbetet. Efter remissbehandling
av belänkandet har ämbetet den 12 febraari 1971 kommit in med förslag angående
anordnande av maskinteknisk utbildning och forskmng i Luleå. Ämbetet har
samtidigt överlämnat organisationskommitténs betänkande samt de yttranden sora
avgivils över belänkandet jämte en samraanstäUning av reraissyttrandena.
Beträffande
åtskiUiga av de förslag sora lagts frara av organisalions-kornrailtén, reraissinslanserna
m. fl. och av universitetskanslersämbetet fordras inte beslut av riksdagen. För
överbUckens och sararaanhangets skull berörs eraeUertid även vissa av dessa
förslag.
2 Organisationskommittén
I
det följande redovisar jag kortfattat organisationskorarailténs förslag. I
fråga om närmare motiveringar tUlåler jag mig att hänvisa tiU betänkandet Högre
teknisk utbUdning och forskning i övre Norrland, Maskinteknik i Luleå.
2.1
Bakgrund till kommitténs arbete
Som
bakgrund tiU sitt utredningsarbete lämnar organisationskommillén inledningsvis
en kortfattad redogörelse för de skilda förslag och synpunkter i fråga om raoliv,
lokaUsering och inriktning av högre teknisk UtbUdning och forskning i
Norrland, sora lagts fram av Norrlands-beredningen och som framförts vid reraissbehandlingen
av beredningens belänkande, till vilka statsraakterna log ställning vid
behandlingen av prop. 1970: 88 (SU 1970: 133, rskr 1970: 296). Koraraittén
redogör vidare för universitetskanslersämbetets förslag i anslagsfrarasläUningen
för budgetåret 1971/72 angående inrättande av studiekurser på tekniska äranesområden
inora raraen för utbildningsorganisationen vid filosofisk fakultet (jfr prop.
1971: 1 bU. 10 s. 243, 251). Koraraittén konstaterar därvid att den har alt ta
hänsyn lill della förslag till breddning av utbildningsutbudet vid filosofisk fakiUlel
i första hand när del gäller frågan ora anordnande av utbildning inom vissa
tekniska studiekurser vid universitetet i Umeå.
Organisationskoraraillén
redogör slutligen för universitelskanslersära-betets uppdrag att planera försöksverksarahet
raed systeraatiserad decentraliserad universitetsutbUdning (jfr prop. 1970:
169, SU 1970: 223, rskr 1970: 438). Läsåret 1970/71 bedrivs sådan utbildning i
Luleå, SundsvaU och Östersund i bl. a. materaalUc (40 poäng) och för läsåret 1971/72
föreslår ärabetet utbUdning på sararaa orter i bl. a. fysik (40 poäng). Denna
försöksverksamhet ger komraittén anledning att undersöka raöjUgheterna tiU sarabmk
av vissa lokaler och viss utmstning trots
1*
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 59
Prop.
1971:59 4
atl
den systematiserade decentraliserade universitetsutbUdningen inte iimebär all
en permaraent organisation i fråga ora lokaler och lärartjänster etableras på
de aktuella orterna.
2.2
Högre teknisk utbildning och forskning
Organisationskoraraillén
presenterar i della avsnitt sin principiella syn på högre teknisk utbildning
och forskning, dess delar, organisation ra. m. för alt utifrån denna
utgångspunkt i följande avsnitt och i senare delbetänkanden återkomma lill
sina konkreta överväganden och förslag.
2.2.1
Utbildningens mål
När
del gäUer frågan om utbildningens mål delar kommittén in dessa i samhäUets
övergripande mål för utbildningen, specifika regionalpolitiska raål saral
individuella mål för utbildningen. Kommittén anger som exerapel på samhällets
övergripande mål för utbildningen atl lill varje studerande förraedla färdighet
alt använda metoder och förbereda för framlida yrkesverksamhet eller för
fortsatta studier samt ell i någon beraärkelse opliraall utnyttjande av sarahällets
resurser för utbUdning. De specifika regionalpolitiska målen för utbildningen
innefattar dels strävan atl inora varje region erbjuda de studerande ell
allsidigt utbud av förekoraraande ulbUdningsvägar, dels utbildningens raöjlighet
alt stiraulera sarahällsutvecklingen i regionen. Sora exerapel på individuella
raål anger koraraittén bl. a.
att ge en grundläggande naturvetenskaplig och
teknisk utbUdning,
att ge en fortsatt teknisk utbildning raed inblick
i forskningens metoder och arbetssätt, som möjliggör en tidig insats i
kvalificerade tekniska uppgifter inora sarahäUel,
atl förbereda för eventuell forskarutbUdning,
alt ge förmåga tUl kreativt och kritiskt tänkande,
atl träna komraunikationsfärdighet.
Dessa
raål, som inte anges i prioritetsordning eller gör anspråk på att vara fuUsländiga,
bör enligt koraraittén ges en för varje utbUdningslinje specifik utformning.
Organisationskommillén
redovisar vidare sin ambition art göra den högre tekniska utbUdningen (och
forskningen) i övre Norrland likvärdig med övriga högre tekniska
läroanstalters. Della innebär emeUertid inte att UtbUdningen skaU vara identisk
utan alt skiUnader kan förekomma bl. a. med hänsyn liU de specifika
regionalpolitiska mål sora skall tUlgodoses. Koraraittén stryker dessutom
under viklen av atl raiilen för den högre tekniska utbUdningen korapletteras
med
att
genom utbUdning i icke-lekniska ämnen vidga referensramen för
framlida yrkesverksamhet.
Prop.
1971:59 5
Mol
bakgrund av de senaste årens debatt ora teknikernas roll i sarahället, livsrailjöns
utforraning i vid raenmg och om villkoren för användningen av naturresurserna
är det enligt kommittén naturligt att i utbildningsplaneringen ta fasta på de konstmktiva
förslagen i denna debatt vid uppläggningen av utbUdningslinjer som är
betydelsefulla i dessa avseenden. Med hänsyn härtill har kommittén kompletterat
målen för den högre tekniska utbUdningen så atl de studerande skall få en
vidgad referensrara och få kännedora dels ora den högre tekniska utbUdningens och
den kommande yrkesverksamhetens roll i samhällssystemet, dels om den indirekta
påverkan på samhällets struktur och funktionssätt sora kan bli följden av
ingenjörens lösningar av olika tekniska problera.
2.2.2 Utbyggnaden
av högre teknisk utbildning
Organisationskommittén
konstaterar beträffande storleken och inriktningen på utbyggnaden av högre
teknisk utbUdning alt tidigare utbygg-nadsbeslul liU stor del grundals på en antalsmässig
uppskattning av arbetsmarknadens behov av civilingenjörer, ofta byggda på trendframskriv-ningar.
Med hänsyn tiU dels arbelsraarknadens ökade dynaraik, dels en allt större
utbytbarhet raeUan gmpper raed ungefär lika lång utbildning men med olika
inriktning och utbytbarhet mellan grupper med olika lång utbildning men med
samma inriktning, upplever kommittén sådana antalsmässiga beräkningar som
alltmer osäkra. Kommittén framhåller dessutom att dess förslag tUl inriktning,
uppläggning och dimensionering av den högre tekniska utbUdningen inte enbart
får betraktas sora avpassade för dagens arbelsraarknad utan givelvis bidrar tiU
att förändra den.
2.2.3 Studieorganisationen
Koraraittén
föreslår alt studieorganisationen vid den högre tekniska utbildningen i övre
Norrland i huvudsak bör läggas upp på samma sätt som vid de existerande högre
tekniska läroanstalterna och således omfatta en fyraårig utbUdning med en
studieordning anpassad efter nuvarande läsårsindelning. Kommittén föreslår
dock att den nya utbUdningen i högre grad än utbildningen vid de gamla
läroanstalterna bygger på principen om successiv differentiering varigenom den
studerande i utbildningsgången går från grundläggande äranen tiU tiUämpade och
från »breda» ämnen tiU specialiserade enligt följande raodeU.
första
studieåret gmndläggande matematisk-naturveten-
skapliga
studier kompletterade med kurser av bl. a. sludiemoliverande karaktär,
andra studieåret grundläggande
tekniska studier,
tredje studieåret specialiserade
tekniska studier,
fjärde studieåret fördjupning och
träning i metodik samt
examensarbete.
Prop. 1971:59 6
Kommittén
föreslår vidare att en längre period av läsåret än som nu är faUet skall
användas för studier och att kortare tid anslås för tentamina. Relationen meUan
studietid och lenlaraenslid under läsåret som f. n. är 80 %20 % kommer enligt
förslaget alt förändras tiU 90%10%. Denna förändring möjUggörs genom att flera
mindre äranen förs samman tiU blockämnen, varigenora antalet tentaraina minskar.
Koraraittén frarahåUer att raan genora atl skapa blockäranen uppnår
pedagogiska fördelar i form av bättre översikt av blockämnels oUka delar och
ökade raöjUgheter tUl saraordning av utbUdningsplaneringen. Enligt kommitténs
förslag koraraer de studerande att under läsåret paraUellt studera två tentamensäranen
och ett obligatoriskt icke-tentamens-ämne.
Organisationskommittén
redovisar en begränsad undersökning av möjUghetema att införa elt gemensarat
första studieår som omfattar dels den föreslagna maskintekniska utbUdningen,
dels de delar av utbUdningen vid sektionen för bergsvetenskap vid tekniska
högskolan i Stockholm som avses bU flyttade tUl Luleå. For dessa båda utbUdningslinjer
föreUgger enligt kommittén inga hinder fÖr val av ämnen ingående i ett gemensamt
inledande läsår så att för resp. linje väsentUga kurser får utrymme och utan
att studieplanen innehåller onödiga avsnitt för någon av UtbUdningslinjerna.
Med hänsyn tiU sin målsättning att genom utbUdning vidga teknikerns
referensram så att denne upplever sitt teknikområde insatt i ett större samraanhang,
föreslår koraraittén alt avsnitt från exempelvis statskunskap, nationalekonomi,
sociologi, psykologi, arbetsmedicin och ergonomi ingår i utbildningen under samtUga
studieår. Koraraittén återkommer tUl de konkreta förslagen härvidlag i samband med
UtbUdnings- och studieplanerna för resp. utbildningslinje. Kommittén framhåUer
vidare att i den gmndläggande högre tekniska utbUdningen bör ingå praktisk
verksamhet. I fråga ora fördelningen raeUan mUjöpraktik, färdighetspraklik och tiUämpad
utbUdning har kommittén gjort den avvägningen att tyngdpunkten bör ligga på mUjöprakliken.
Den
av koraraittén föreslagna läsårsorganisationen fömtsätter alt de studerande i
större utsträckning än f. n. håUer den planerade studietakten, då bl. a.
möjligheterna tiU omtentamina minskar. Kommittén förutsätter därför dels att
den studerande själv med lärarens hjälp bedömer sin studiesituation redan under
pågående kurs, dels att studievägledare kopplas in så fort den studerande
uppvisar otiUräckUga studieresultat. Kommittén återkommer senare med förslag tiU
resurser för studieväg-ledningsverksamheten.
2.2.4
Utbildningsenhetens organisation
Organisationskommittén
föreslår en provisorisk organisation .för de delar av verksamheten som, på
grund av uppbyggnadsarbetet, ej kan regleras genom universiletsstadgan (1964:
461). Kommittén kommer alt föreslå
Prop. 1971:59 7
en
fuUständig organisation utbildningsenhetens status och styrelseform samt
samband med andra universitet och högskolor i ett senare delbetänkande. För
att utbUdning skall kunna påbörjas hösten 1971 föreslår koraraittén följande
provisoriska organisation. Högre teknisk utbUdning och forskning skaU bedrivas
vid en högskolenhet i Luleå och utbUdningen ges på en eUer flera
utbildningslinjer. Den omedelbara styrelsen vid högskolenheten handhas av organisationskomraittén,
varigenom konsistorium och rektorsämbete kommer all saknas i inledningsskedet.
Högskolenhetens centrala förvallning sköts dels genom alt en under kommittén
placerad tjänsteman svarar för att på högskolenhelen ankommande förvaltnings-
och verkstälUghelsuppgifter fuUgörs, dels genom att kamerala delar av
personaladministrationen samt kassa och redovisning handhas av universitetet i Uraeå.
För behandling av utbUdningsärenden föreslår koraraittén att en
utbildningsnämnd inrättas för varje utbildningslinje.
2.2.5
Forskning utveckling
Organisationskommittén
behandlar vidare bl. a. vissa aUmänna frågor rörande den tekniska forskningen
och dess inriktning samt samverkan raeUan högre teknisk utbUdning och forskning
och industriella forsknings- och utvecklingsorgan.
Kommittén
framhåUer att den tekniska forskningen i övre Norrland bör ha tiUämpad
inriktning och vara dimensionerad och organiserad så att den är självgenererande
och således kan bedrivas i en miljö som är kvalitativt likvärdig med andra
läroanstalters. De forskningsområden komraittén ämnar föreslå komraer att bestå
av dels en bas av äranen sora finns vid raotsvarande
sektioner/utbildningslinjer vid övriga tekniska fakulteter, dels riksunika
forskningsområden för alt om raöjligl undvika dubbleringar när det gäller
satsningar på olika tekniska områden. Vidare bör man enUgt koraraittén beakta
värdet av den samhälls-sliraulans för landsdelen som forskmng på olika områden
kan ge.
Elt
vidgat forskningssamarbete mellan universitet och högskolor saral utanför dessa
stående institutioner anser koramiltén angeläget. Komraittén hänvisar därvid tUl
universitetskanslersämbetets utredning ora forsk-ningssaraverkan mellan
universiteten, högskoloma och näringslivet. Komraittén erinrar vidare om all
ämbetet tUlsatt en arbetsgrupp för atl utreda frågor sora aktualiseras vid
inrättande av extra professurer vid forskningsinstitut ra. m. utanför
universitet och högskolor.
Kommittén
ämnar följa arbetet i nämnda arbetsgrupp och i det fortsatta utredningsarbetet
undersöka möjligheten och lämpligheten av all inrätta extra tjänster som
professor. Kommittén ålerkoraraer i anslulning tiU sina konkreta förslag liU
forskningsområden liU frågan ora saraverkan raed olika industrieUa forsknings-
och utvecklingsenheter i övre Norrland.
Prop.
1971:59 8
2.3
Maskinteknisk utbildning och forskning i Luleå
2.3.1
AUmänt
Organisationskoraraillén
redovisar inledningsvis det raål för raaskin-teknisk utbUdning som utbUdningsrådet
för maskinteknik formulerat, vUket utgör allraän utgångspunkt för koraraitténs
förslag till uppläggning av raotsvarande utbUdning vid högskolenhelen i Luleå.
Med hänvisning tiU sin principieUa uppfattning om utformningen av den högre
tekniska UtbUdningen gör kommittén tUlägget att en väsentUg del i målet för denna
UtbUdning är alt ge den studerande kännedora om utbUdningens och den koraraande
yrkesverksamhetens roU i elt samhäUeligt system, vilket innebär att SamhäUsvetenskapUga
orienteringskurser komraer att studeras tUlsararaans raed de tekniska äranena.
Den raaskintekniska utbUdningen i Luleå föreslås få en uppbyggnad sora
karakteriseras av elt successivt val av ämnen raen där fyra lerrainers
utbildning dock i huvudsak är gemensararaa. Utbildningen de sista lerrainerna komraer
alt koncentreras kring ett tiUärapal tekniskt ärane, som skaU studeras till
den högsta nivå studietiden medger.
2.3.2
Inriktning av maskinteknisk utbildning och forskning i Luleå
Organisationskoramillén
konstaterar raed utgångspunkt i en utförd sararaanstäUning och analys av
utbildnings- och forskningsorganisationen inom det maskintekniska orarådet vid
de existerande tekniska fakulteterna att basen inora detla teknikoraråde
beslår av dels en konslruklions-och produktionsteknisk äranesgrapp, dels en äranesgrapp
inom området industrieU ekonomi och organisation. Vidare utgör de värmetekniska
resp. skeppstekniska ämnena två betydande ämnesgrupper, som emellertid finns
företrädda endast vid de äldre tekniska fakulteterna. Mot denna bakgmnd och
efter analys av nuvarande forskningsspecialiseringar inora de centrala raaskintekniska
äranena vid de tekniska fakulteterna drar kommittén följande slutsatser i fråga
om inriktningen av den raaskintekniska UtbUdningen och forskningen i Luleå
att
de konstruktions-, raaterial- och bearbelningslekniska orarådena, sora utgör en
generell slorame inom varje maskinteknisk enhet, skaU täckas inora
högskolenheten saral att de forskningstj änster sora koraraittén föreslår
skall ges viss inriktning eller atl innehavarna av forsk-nmgstjänslerna skaU
själva kunna skapa viss profil hos sin verksamhet inom ett mer totalt raönster
inom landet,
att
de organisationstekniska områdena skall läckas vid högskolenheten eUer genora
saraverkan med separat institution och att därvid de specieUt industrieUa
aspekterna skall beaktas men att forskningstjänster eUer innehavare av dessa skaU
ha möjligheter till profileringar.
Prop. 1971:59 9
att
raöjligheten av specialiteter av »rikskaraktär» för den raaskintekniska utbildningen
och forskningen vid högskolenheten skall noga undersökas.
Inom
det konstmklionstekniska ämnesområdet bör enUgt kommittén ämnena
maskinkonstruktion, maskinelement, håUfasthetslära och transportteknik
(transportmedel) ges en inriktning raot tung och medeltung konstruktion. Inom orarådet
för konstruktionsraaterial kan en delvis ny profU skapas genom alt man i såväl
forskning som utbildning binder samman processteknik raed bearbetningsteknUc
och konstruktionsteknik med inriktning raot raetaller, sintermaterial, keraraiska
raaterial, organiska material och syntetiska material. Kommittén föreslår
vidare all ämnesorarådet raekanisk bearbetningsleknik vid högskolenheten
inriktas mot varm och halwarm bearbetning. För de båda sistnämnda teknikområdena
är enligt kommittén möjligheterna tUl samverkan raed raelaU-urgiska forskningsstationen
i Luleå och dess planerade utbyggnad raot bearbetningsteknik uppenbar. Vidare
anges industriell ekonomi och organisation som etl lämpUgt forsknings- och
utbildningsområde. Komraittén redovisar dessutora sin avsikt att i etl senare
delbetänkande återkomma med förslag ora en speciaUsering inom finmekaniken,
vilken svarar mot ett riksintresse och som kan komraa att lokaliseras till SkeUefteå
(presenteras i bUaga lill belänkandet).
Den maskintekniska
utbildningen vid högskolenheten i Luleå bör enUgt kommitténs förslag bestå av
två studieinriktningar nämligen raaskin-konstruklion samt material- och
bearbetningsteknik. Som en tänkbar tredje studieinriktning antyds den nyssnäranda
specialiseringen mol finmekanik. Uppdelningen på olika studieinrUctningar
kommer att ske i början av Iredje läsåret. Under första läsåret raeddelas
undervisning i äranena teknikens raateraatiska hjälpraedel, teknikens
naturvetenskapliga grimder saral orientering om tekniken. Undervisningen i åtskiUiga
av delkurserna under det första läsåret avses stödjas av TV genom att TRU-producerade
prograra eller delar därav föreslås bli använda som kompletterande inslag i
den traditionella undervisningen. Under del andra läsåret sker undervisning i gmndläggande
tekniska äranen, frärast raaskin-teknik, material- och bearbetningsleknik samt
elektroteknik. Under del tredje läsåret raeddelas undervisning i specialiserade
tekniska ämnen vid endera av de nyssnämnda studieinriktningarna. Under det
avslutande fjärde året avses de studerande välja raellan elt antal huvudämnen
vid resp. studieinriktning varefter sista lerrainen används för exaraensarbete.
Under samtUga läsår sker undervisning i olika samhälls- och beteende-vetenskapliga
äranen.
2.3.3
Institutions- och personalorganisation m. m.
Organisationskoramillén
föreslår atl den maskintekniska utbildningen och forskningen i Luleå bedrivs
inom ramen för två slorinstitulioner.
näraUgen
institutionen för raaskinkonstruklion saral institutionen för raaterial- och bearbelnmgsteknik.
Kommitténs utgångspunkter för dess förslag lill institutionsorganisation har
varit
all
institutionerna bör organiseras så alt slagkraftiga arbetsgrupper kan bUdas för
gemensamma forskningsuppgifter,
atl
institutionerna bör samlas kring vissa grundläggande eller profilerande forsknragsområden,
viUca också bör raotsvara utbUdningens områden i den avslutande utbildningen
(fjärde läsåret),
att
den avslutande utbildningen företrädesvis bör ges av personer med direkt
anknytning till forsknings- och utvecklingsarbete under det att den
grundläggande utbildnmgen avseende frärast de två första åren bör ges av andra
lärare, vUka ej nödvändigtvis måste ha sådan anknytning.
I
fråga ora sammansättningen av forskargrupperna vid institutionerna anför
kommittén följande.
Dessa
grupper bör vara samraansatla av personer med näraliggande men ej varandra helt
täckande specialiteter; vidare är en spridning i åldershänseende önskvärd. Vid
de befintliga högskolorna utgörs forskargrupperna i regel av professor och
assistenter inom en institution. Det är påfallande i hur Uten utsträckning
forskare ur elt meUanskikt raellan assistenter och professsorer är knutna lill institutionema.
Detla förefaller organisationskommittén vara en brist sora vid organiserande
av en ny enhet för högre teknisk utbUdning och forskning bör korrigeras. Organisationskommittén
tror sig ha kunnat konstalera alt, i faU då biträdande professor, docent eUer
forskarassistent varit knutna till en jnslilution, slagkraften i forsknings-
och utvecklingsarbetena har varit avsevärt högre. En fömlsällning syns då också
vara att biträdande professor (tidigare laborator) ej har elt helt avskilt
forskningsområde ulan sära verkar raed övriga i geraensararaa projekt.
Mot
denna bakgrund föreslår koraraittén följande personalorganisation och tidsplan
för dess uppbyggnad.
Tidpunkt
för inrät-
Tjänst/ämne
tande
InsUtutionen
för maskinkonstruktion
Professor
Maskinkonstruktion
1.7.1972
Professor
Transportteknik
1.7.1973
Bitr.
professor
Maskinelement
1.1.1973
Bitr.
professor
Hållfasthetslära
1.1.1973
Docent
Mask inkonslruktion
1.7.1973
Forskarassistent
Maskinkonstruktion
1.1.1974
Universitetslektor
Maskinkonstruktion
1.1.1972
Universitetslektor
Maskinkonstruktion
1.7.1973
Universitetslektor
Elektroteknik
1.1.1972
SpeciaUärare
Värme- och kraftteknik-
L
Universitetslektor
Teknikens matematiska
hjälpmedel
1.7.1971
Universitetslektor
Teknikens naturvetenskapliga grunder
1.7.1971
Universitetsadjunkt
Teknikens matematiska
hjälpmedel
1.7.1971
Universitetsadjunkt
Teknikens naturvetenskapliga grunder
1.7.1971
Tidpunkt
för inrät-
Tjänst/ämne
tande
Institutionen
för maten
ial-
och bearbetningsteknik
Professor
Konstruktionsmaterial
1.7.1972
Professor
Bearbetningsteknik
1.7.1973
Bitr.
professor
Produktionsteknik
1.1.1974
Docent
Konstruktionsmaterial
1.1.1974
Forskarassistent
Material- och bearbetningsleknik
1.7.1973
Universitetslektor
Materialteknik
1.1.1972
Universitetslektor
Bearbetningsteknik
1.7.1972
Speciallärare
Träleknologi'
Speciallärare
Kontroll- och provningsteknik'
Speciallärare
Organiska och syntetiska materiaP
Speciallärare
Ytbehandling'
Universitetslektor
Industriell organisation
1.1.1973
Universitetslektor
Samhällskunskap
1.1.1972
SpeciaUärare
ADB'
'
Speciallärare tiUsätts av högskolans styrelse, vilken tills vidare är organisationskommittén.
Kostnaden bestrids inom ramen för kursanslaget.
Beträffande
de föreslagna tjänstema som speciaUärare anför kommittén.
I
ovanstående förteckning har organisationskoraraillén tagit upp ell antal speciaUärarljänsler.
Inora koraraittén har det särskilt framhållits all del vore önskvärt alt som
lärare i dessa äranen i stället för speciallärare kunna knyta aktiva forskare
eller universitetslektorer. Undervisningens begränsade omfattning gör emeUertid
atl kommittén här måste förutse speciaUärare. Kommittén viU i detta sammanhang
stryka under vikten av alt central myndighet främjar raöjligheten alt tjänster sora
forskare eller lärare blir gemensamma för annan teknisk högskola och högskolenhelen
i Luleå. Som exerapel viU koraraittén frarahålla all för speciallärartjänslen i
värrae- och kraftteknik, där undervisningen avslutningsvis kanske bör inriktas
raot förbränningsraotorteknik, ett samarbete med institutionen för energiteknik
vid CTH skulle vara lämpligt. På samraa sätt skuUe undervisningen i organiska
och syntetiska material kunna befrämjas genora samarbete med någon av de två
etablerade forskningsgrupperna vid KTH och CTH. För speciallärartjänsten i
trä-teknologi förutser komraittén ell saraarbele med Iräforskningsinstitutet i
Stockholm samt för speciallärartjänslen i kontroll- och provningsteknik på
samma sätt ett samarbete med statens provningsanstall. Komraittén förutsätter atl
speciaUärare i vissa ämnen kan erhåUas från Uraeå universitet. Undervisningsvolyraen
i dessa äranen bör adderas till övriga åUgganden för universiletsinslilulionema
för att ge underlag för inrättandet av ordinarie tjänster.
Organisationskoramillén
föreslår alt vid liUsätlningen av tjänsterna för den maskintekniska
utbildningen och forskningen vid högskolenhelen i Luleå ett inlerimsförfarande
skaU tiUärapas. Vederbörande fa-kullet vid universitetet i Uraeå föreslås
handlägga tiUsätlningsärendena när det gäUer tjänsterna som universitetslektor
och universitetsadjunkt i äranena teknikens raateraatiska hjälpmedel resp.
teknikens naturveten-
1**
Riksdagen 1971. 1 saml. nr 59
Prop. 1971:59 12
skapUga
gmnder samt tjänsten som universitetslektor i samhäUskunskap. TiUsätlningsärendena
för övriga tjänster föreslås bU handlagda av Chalmers tekniska högskola. Rätlen
att väcka förslag om kaUelse av viss person tiU tjänst som professor eller
biträdande professor vid högskolenheten, bör föratom ledamot av vederbörande
fakultet eUer sektion även tiUkomma organisationskommittén.
Organisationskomraittén
stryker under betydelsen av att en kraftig satsning sker på studievägledning
bl. a. raed hänsyn till att den föreslagna studieorganisationen inte kommer
alt innehålla någon tentamensperiod i början av höstterminen (s. k.
september-period). Vidare förutsätter kommittén att tvåoitsutbildning kommer
all inrättas varvid det är angeläget att de studerande som skall fullfölja
studierna vid annan ort bedriver sina studier raed så liten eftersläpning som
möjligt. Behovet av studievägledning läsåret 1971/72 har av kommittén
beräknats uppgå tUl sammanlagt 400 timmar.
Kommittén
föreslår att ell inlerimisliskl förfarande tillämpas när det gäUer
sammansättningen av utbUdningsnämnden läsåret 1971/72. En förutsättning för alt
den maskintekniska utbildningen skall kunna starta detta läsår är att kommittén
utarbetar förslag till utbUdnings- och studieplaner. Komraittén föreslår
därför att den såsora högskolenhetens styrelse får fungera sora ulbUdningsnämnd
frara till utbUdningens start, varefter en utbUdningsnärand lillsatls beslående
av fyra lärare utsedda av kommittén av vilka en ordförande fyra studerande
och en representant för övrig personal.
2.3.4
Utbyggnadstakt
Organisationskommittén
föreslår atl den raaskintekniska ulbildnings-Unjen i Luleå byggs ut enligt
följande sammanställning.
Intagnings- Totalt
antal
Läsår kapacitet studerande
1971/72
50
50
1972/73
100
150
1973/74
150
300
1974/75
150
450
1975/76
200
600
1976/77
200
700
1977/78
200
750
1978/79
200
800
2.4
Resursbehov
2.4.1
Driffltostaader
Organisationskommittén
har lagt fram kostnadsberäkningar som avser uppbyggnaden av den maskintekniska utbUdnings-
och forskningsorgani-
Prop.
1971:59 13
salionen. Kommittén har därvid utgått från atl verksarahelen
vid högskolenhelen i Luleå skaU vara likvärdig raed övriga tekniska läroanstalters.
Sora tidigare redovisats föreslår koraraittén all följande forskar- och
lärartjänster inrättas för den maskintekniska utbUdningsUnjen.
Tjänst Antal
Professor ............................................................. ..... 4
Biträdande
professor ............................................. ..... 3
Docent ................................................................. 2
Forskarassistent
.................................................. ..... 2
Universitetslektor.................................................... 9
Universitetsadjunkt ............................................. ..... 2
Speciallärare .......................................................... 6
28
Dessutom föreslår koraraittén alt vid högskolenhetens förvallning
inrättas tre tjänster budgetåret 1971/72, näraUgen en byrådirektör i A 28, en kontorsskrivare
i A 10 och en expeditionsförman i A 10. Behovet av övrig personal anges i koslnadstermer
grundade på järaförelser med övriga tekniska fakulteter. Kostnaderna är angivna
i 1970 års koslnads-och löneläge. Samtliga lönekostnader inkluderar ell
lönekostnadspålägg på 23 % saml för lärarpersonalen etl filialtillägg på 15 %.
Kommittén påpekar alt dess pågående utredningsarbete rörande en gruv- och geovelenskaplig
UtbUdningslinje bör observeras vid bedöraningen av kostnadsberäkningarna eflersora
vissa kostnader i sararaanslällningen belastar den raaskintekniska utbUdningsUnjen
oproportionerligt högt.
Beräkning av löpande kostnader för högskolenheten i Luleå,
maskinteknisk utbildningslinje (1 OOO-tal kr.)
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1978/79
Kostnadsslag 50 stud 150 stud 300 stud 450
stud 600 stud 800 stud
Avlöningar tiU lärarpersonal 720 1580 2
850 4 100 4 810 5 830
Driftkostnader
.................... 325 890 1400 2100 2 400 2 900
VetenskapUga
bibliotek:
avlöningar.......................... .... 110 180
210 350 500
Vetenskapliga
bibUotek:
80
100
150
700
1 100
1300
2 100
2 500
3 500
1000
1000
1000
bokinköp m. m.................... 50 500 50
Central
förvaltning, verkstad m. m. . 180
250 400
Gemensamma
driftkostnader 145 600 1500
Kostnader
för datamaskintid 100 500 750
Övrigt (höjning
av vissa gemensamma
riksstatsanslag) .............. 250 250 250
250 250
1520 4
680 7 280 10 540 12 510 15 430
2.4.2 Investeringskostnader
I organisationskoramitténs uppdrag ingår alt bedriva
utredningsarbetet raed sikte på att delar av bergssektionen vid tekniska
högskolan i Stock-
Prop. 1971:59 14
holra
skall flytta tiU Luleå. Med hänsyn härtill och till pågående överväganden inom
koraraittén ingår i koraraitténs uppskattning av det totala lokalbehovet i
Luleå utrymme för en gmv- och geovelenskaplig utbildningslinje med en årUg
intagning av ca 100 studerande. Koraraittén uppskattar det totala lokalbehovet
till 24 00026 000 ra"" för undervisningslokaler, institutionslokaler
och geraensarama lokaler. Av denna yla hänför sig 17 00019 000 m'' liU den
maskintekniska utbUdningen och forskningen. I denna ytram ingår inle ulrymraen
för TV-studio, bespis-ningslokal och bibliotek.
Undervisningen
komraer under läsåren 1971/72 och .1972/73 att bedrivas i provisoriska lokaler
och lokalbehoven beräknas för de båda läsåren tUl 701 ra" resp. 3 000 ra".
Planeringen tar sikte på att de första permanenta lokalema skaU tas i bruk
läsåret 1973/74. Avsikten är att i samband med den sista utbyggnadsetappen
avveckla de provisoriska lokalema så att aU imdervisning vid fuU utbyggnad
läsåret 1978/79 skaU bedrivas i permanenta lokaler.
Kommittén
bedömer att provisorielokaler bör lokaUseras tiU Porsön nordost om stadens
centrala delar och öster om gamla E 4. Detta område studeras f. n. av
byggnadsstyrelsen som elt av alternativen för förläggningen av de permanenta
lokalerna. Luleå koramun har utfäst sig atl kostnadsfritt stäUa markområde, ulmslal
raed vatten, avlopp, elektricitet och vägförbindelser tiU högskolenhetens
förfogande.
Koraraittén
har uppskattat kostnaden för utmstning för de raaskintekniska institutionema
särat för vissa geraensamraa lokaler tUl 20 railj. kr., varav 600 000 kr. avser
utmstning för läsåret 1971/72. Kostnadsuppskattningen grandas på jämförelser
med utmslningskoslnadema i saraband raed ny- eUer ombyggnadsprojekt för
maskinteknisk utbUdning och forskmng vid andra läroanstalter. Vidare har koraraittén
beräknat kostnaderna för inredning resp. försörjningsåtgärder tiU vardera 5 mUj.
kr.
Organisationskorarailténs
förslag tiU investeringar för raaskinleknisk utbildning och forskning i Luleå
uppgår sararaanfatlningsvis till följande belopp.
Byggnader
............................................... 48 milj. kr.
Försörjningsålgärder................................... 5 raUj. kr.
Inredning................................................. .5
milj. kr.
Utrustning................................................ 20 raUj. kr.
78
milj. kr.
2.5
Kontaktade intressenter m.m.
Organisationskommittén
har mot bakgrund av statsmakternas beslut angående högre teknisk utbUdning och
forskning i övre Norrland (prop.
Prop.
1971:59 15
1970:
88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296) bedrivit sitt utredningsarbete raed sikte på
att raaskinleknisk utbUdning skaU kunna inledas i Luleå hösten 1971. Med hänsyn
tiU den pressade tidsplanen har koraraittén ansett del angeläget atl under
pågående utredningsarbete få synpunkter på aktuella överväganden och förslag genora
kontakter raed skilda intressenter. Kommittén har hafl underhandskontakter med
företrädare för bl. a. tekniska fakulteten vid universitetet i Lund, tekniska
högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, universitetet i Uraeå, SFS, Jernkontoret,
Sveriges raekanförbund och Svenska teknologföreningen. Vid sararådel har
värdefulla synpunkter framkorarait såväl i fråga om principer som skilda
konkreta förslag. Vissa av dessa synpunkter har koraraittén beaktat i del aktueUa
förslaget raedan andra påpekanden koraraer all nyttjas i det fortsatta
utredningsarbetet.
Flertalet av de kontaktade
instanserna har uttalat sig positivt om den föreslagna studieorganisationen.
Även organisationen med elt fåtal men genom sin storlek slagkraftiga
institutioner har ansetts ändamålsenlig. Jernkontoret har framhåUit alt en bearbelningsteknisk
utbUdnings-och forskningsinriktning bör baseras på kemisk-metallurgisk-raetaUogra-fisk
grund. Komraittén föreslår emeUertid att bearbelningslekniken i Luleå skall
inriktas raot raekanisk bearbetning med grunden i fysik och har således inte anselt
sig böra frångå sitt förslag på denna punkt. Vidare har SFS uttryckt farhågor
för att problera kan uppslå vid övergång från första läsårets studier i
grundläggande raateraalisk-nalurvetenskap-liga ämnen till studierna i de
tekniska äranena under andra läsåret. Komraittén anser dock att sludiesvårighelerna
vid övergången raellan de båda årskurserna koraraer att rainska dels genom den
föreslagna orienteringskursen om tekniken, dels genora den nya uppläggningen
av de grundläggande matematisk-naturvetenskapliga studiekurserna.
Som bilagor till det
första delbelänkandet har organisationskoraraillén fogat dels förslag tiU utbUdnings-
och studieplaner för en raaskinleknisk utbildningslinje i Luleå, dels en preUminär
presentation av en till SkeUefteå lokaliserad utbildnings- och
forskningsorganisation i finmekanik saral slutligen en korapletlerande
redogörelse för utformningen av studieorganisationen.
3 Remissyttrandena
över
organisationskorarailténs belänkande har, efter remiss, yttranden avgetls av
rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala, rektorsämbetet vid universitetet i
Lund som överlämnat yttrande från sektionen för maskinteknik, rektorsämbetet
vid universitetet i Umeå som överläranal yttrande från raaleraalisk-naturvelenskapliga
fakulteten och samhällsvetenskapliga fakultetens ulbUdningsnämnd,
rektorsämbetet vid högskol-
Prop. 1971:59 16
enheten
i Linköping sora överlämnat yttrande från tekniska fakulteten och dess ulbUdningsnämnd,
rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm efter hörande av utbUdningsnämnden
vid sektionen för maskinteknik, rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola efler
hörande av tekniska fakultetens ulbUdningsnämnd och utbildningsnämnden vid
sektionen för maskinteknik.
Vidare
har yttranden avgetls av arbetsmarknadsstyrelsen, styrelsen för teknisk
utveckling, byggnadsstyrelsen, statens provningsanstalt, arbelarskyddsstyrelsen,
komraittén för television och radio i utbildningen (TRU), länsstyrelsen i
Norrbottens län, Luleå kommun, Skellefteå kommun, Umeå kommun.
Ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges industriförbund och Svenska
arbetsgivareföreningen. Svensk industriförening, Norrlandsfonden, Sveriges raekanförbund.
Svenska gruvföreningen, Jemkonlorel, Västerbottens läns landstings
förvaltningsutskott, Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott, Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Svenska teknologföreningen, Västerbottens läns företagarförening,
Sveriges förenade studentkårer (SFS) saml studentkårerna vid tekniska
högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola.
Den
av universitetskanslersämbetet överlämnade sammanställningen över yttrandena
har i huvudsak följande lydelse.
3.1
Utbildningens mål
Koraraittén
har ambitionen all den högre tekniska utbildningen i övre Norrland skall vara
likvärdig raed övriga tekniska läroanstalters. Sora delraål anges att
utbildningen i icke-lekniska äranen skall vidga de studerandes referensramar
för den framtida yrkesverksamheten. De flesta remissinstanserna instämraer i
kommitténs målforraulering, som innebär att utbildningen skaU vara likvärdig raed
övriga tekniska läroanstalters. Delraålet att vidga de studerandes referensraraar
genora inslag av sara-häUsvetenskapliga äranen i utbUdningen uppfattas av många
som mycket positivt, bl. a. av samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd
vid universitetet i Umeå, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens
län, Luleå kommun, Umeå kommun, Ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges Mekanförbund,
TCO, SFS samt studentkårerna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers
tekniska högskola. Länsstyrelsen i Norrbottens län och Norrbottens läns
landstings förvaltningsutskott antar alt detta inslag i utbUdningen kan göra högskolenhelen
raer attraktiv för potenlieUa studerande än andra tekniska högskolor.
Tekniska
fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping anser alt
strävan atl ge de studerande vidgade referensraraar är ett intressant
experiment, men tvivlar på att kommitténs förslag kommer alt göra utbUdningen
likvärdig raed andra tekniska högskolors. Yttrandena från rektorsämbetet vid
Chalmers tekniska högskola samt SACO
Prop. 1971:59 17
har
sararaa innebörd, raedan rektorsämbetet och utbildningsnämnden vid sektionen
för maskinteknik vid tekniska högskolan i Stockholm anser sig kunna konstatera
all resultatet av koraraitténs förslag raåste vara att en civilingenjörsexaraen
som avläggs i Norrland blir av betydligt lägre kvaUtet än examen från någon av
de övriga tekniska högskolorna.
3.2
Studieorganisationen
3.2.1 Successiva
val
Kommittén
föreslår en utbildningsgång där den studerande går från grundläggande ämnen tUl
tillämpade och från »breda» ämnen tUl specialiserade. Principen om successiva
val under studiegången accepteras i allmänhet av remissinstanserna. Endast
rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola samt SFS anför kritiska
synpunkter. De anser all om de studerande redan från början gör etl raålval
erhålls vinster i studietid och planering.
3.2.2 Studieårsorganisation
Koraraittén
föreslår en ny sludieårsorganisalion, som innebär en längre period av schemalagd
undervisning och något kortare tid för tentamen jämfört raed nuvarande
studieordning. Detla innebär också alt antalet tentaraina rainskar. De flesta reraissinslanserna
anser atl förslaget är intressant och väl värt att pröva. Rektorsämbetena vid
tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola är dock raindre positiva
och menar alt den nuvarande sludieårsorganisaiionen och förhållandel meUan
studietid och lenlaraenslid vuxit frara ur erfarenheten. Rektorsämbetet vid
tekniska högskolan i Stockholm skriver följande.
Med
en studieorganisation enligt organisationskorarailténs förslag synes vara
förenade stora risker för all antingen en betydande eftersläpning koraraer att
uppstå eller studieinnehåUel i realiteten raåste begränsas.
Viss
tveksamhet beträffande förslaget att avskaffa lenlamenlsperioden i början av
hösten framförs av TCO och SFS medan studentkårerna vid tekniska högskolan i
Stockholm och Chalmers tekniska högskola hävdar atl denna tentamensperiod måste
finnas för att inte försvåra de studerandes studieplanering.
3.2.3
Studiemoduler och blockämnen
Ell
färre antal tentaraina kan åstadkommas genom atl, som komraittén föreslår, ell
antal raindre ämnen förs sararaan liU större s. k. block-
Prop. 1971:59 18
ämnen.
Deras storlek anges i ämnesmoduler, definierade genom den totala arbetstid en
studerande beräknas behöva. Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm,
Ingenjörsvetenskapsakademien, SFS samt studentkårerna vid tekniska högskolan i
Stockholm och Chalmers tekniska högskola StäUer sig i princip positiva liU koraraitténs
förslag. Rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola delar inte denna uppfattmng
utan anför.
Ora
åsyftad flexibilitet i elt större syslera inte kan vinnas är vinslen med
ämnesmoduler tveksam. Man har då bara tillfört studieorganisationen ell nytt
formellt vUlkor som kan vara hindrande vid den rullande studieplansöversyn som
är karakteristisk för de tekniska högskolorna.
Tekniska
fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping finner inte
heUer koraraitténs argument för blockämnen övertygande, utan anser att
kommittén därigenom tvingats samraanföra äranen utan något inbördes sararaanhang
till ett block.
3.3
Studieinriktningar
3.3.1
Maskinteknisk utbildning
Följande
utbUdnings- och forskningsoraråden föreslås för maskinteknik i Luleå:
maskinkonstruktion med profUeringen transportteknik i betydelsen transporlkonslruktion,
konstmklionsmalerial med profileringen keramer, bearbelningsteknik med profUeringen
varm bearbetning, industrieU organisation och ekonomi särat, som en tänkbar
specialitet, finmekanik. Luleå kommun, länsstyrelsen i Norrbottens län och
Norrlandsfonden tiUstyrker kommitténs förslag för samtUga studie- och
forskningsinriktningar. Styreben för teknisk utveckling anser beträffande profUeringen
mot transportteknik i betydelsen transportkonstruktion inora orarådet
maskinkonstruktion, att man snarare borde rikta in sig på lättare konslmktioner
än på tung och raedellung konstmktion. Styrelsen föreslår vidare alt komraittén
liU att börja med helt koncentrerar utbUdningen lill material- och
tillverkningsteknik saml materialkunskap. Den svenska verkstadsindustrin
behöver i hög grad speciellt utbildade raale-rialingenjörer, varför sådan utbUdning
bör anordnas i Luleå.
Rektorsämbetet
vid tekniska högskolan i Stockholm är starkt kritisk mot det föreslagna
forskningsområdet varm och halwarm bearbetning inom ämnet material- och bearbetningsleknik
samt forskningsområdet keramer inora äranel konstruktionsraaterial.
I en
långsiktig planering for bergssektionen vid tekniska högskolan i Stockholm är
dessa områden de naturliga utvecklingsområdena. Med denna sektions solida basering
på ämnena kemi, melallografi och fasta tiUståndets fysik har bergssektionen de
möjligheter att framgångsrikt utveckla dessa områden som högskolenhelen i Luleå
saknar, särskUt då baseringen på ovannämnda grundläggande ämnen.
Prop.
1971:59 19
Jernkontoret
ger uttryck för samraa uppfattning och avstyrker bestämt de föreslagna
specialiseringarna mot varm och halwarm bearbetning och mot keramer och anför.
För
ca 15 år sedan var den uppfattningen ganska allraänt rådande atl den varra- och
kallbearbelningslekniska studieinriktningen raera borde närraa sig den raaskintekniska.
Denna inställning är numera helt ändrad. Man har aUtmer korarait liU insikt ora
all å ena sidan de raelallurgiska resp. varm- och kaUbearbetningsprocesserna saral
värmebehandlingsoperationer är så intimt kopplade och att materialens karaktäristika
å andra sidan är så avhängiga av hela den integrerade produktionskedjan, alt
denna måste ses som elt system. För bearbetaren inom den me-taUtiUverkande
industrin är därför en grundlig keraisk-fysikalisk-raetal-lurgisk-raetallografisk
utbildning nödvändig.
Sektionen
för maskinteknik vid universitetet i Lund anser atl den föreslagna utbUdningen
och forskningen i finraekanik är väl motiverad. Rektorsämbetet och tekniska
fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping instämmer
inte helt i koraraitténs förslag på denna punkt. Man erinrar om att 1963 års
universitets- och högskole-kommitté och organisationskoramillén för anordnande
av högre utbUdning i Linköping och senare högskolenhelen i Linköping själv
föreslagit att en topptjänst i finraekanik skuUe inrättas vid högskolenheten.
En professur i finraekanik skuUe innebära atl ett fruktbärande saraarbele med
den medicinska tekniken kom tiU stånd vilket är en förutsättning för att den
medicinska tekniken vid högskolenheten skall få en internationell ställning.
3.3.2
Bergsvetenskaplig utbildning
I
remissbehandlingen av norrlandsberedningens betänkande framfördes förslag ora
flyttning av de gmvinriklade delarna inora bergssektionen vid tekniska
högskolan i Stockholm till Luleå. I prop. 1970: 88 föreslog föredraganden alt
den fortsatta planeringen av en teknisk enhet i Luleå bör bedrivas raed sikte
på atl delar av bergsseklionen vid näranda högskola skall flyttas lUl Luleå.
Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm förutsätter att raan senare
får tillfälle alt yttra sig över elt kommande förslag om en eventuell geovelenskaplig
utbildning i Luleå. Men redan nu viU rektorsämbetet frarahålla, alt en
flyttning av vissa delar av bergsseklionen får betydelsefuUa konsekvenser inle
bara för utbUdningen inora bergsseklionen, ulan även för vissa andra delar av utbUdningen
inora högskolan.
Utbildningsnämnden
vid sektionen för maskinteknik vid tekniska högskolan i Stockholm anför
följande ora en eventuell flyttning av delar av bergssektionen.
Ora
raan därvid i propositionen avser den gruvtekniska utbildningen
Prop.
1971: 59 20
vid bergssektionen vid tekniska högskolan i Stockholm vill
utbildningsnämnden inle uttala någon särskild åsikt, SkuUe däreraot
propositionen även inkludera sådana delar av bergsseklionen sora avser
utbildning inora materialtekniken och andra metaUografin närstående områden eUer
metallbearbetningstekniska ämnen vill utbildningsnämnden som sin åsikt starkt
understryka olämpligheten av en sådan avtappning av högskolans nuvarande
utbildningsinriktning.
Norrlandsfonden anför atl den sedan början av 1960-talel
ägnat allt större intresse åt mineraltekniska frågor i Norrland och speciellt
industrimineral. Fonden anser det sannolikt att detta område skulle kunna
utgöra bas för en betydande industriell expansion i Norrland ora tillräckUga
resurser disponeras för de olika stadierna från prospektering tiU exploatering
inklusive utbildning och forskning. Norrlandsfonden understryker raot denna
bakgrund betydelsen av all en bergvelenskaplig sektion inrättas i Luleå.
3.4 Lokaliseringen av institutionen för fiumekanik
Komraittéa skisserar i en bilaga till betänkandet hur
studieinriktningen för finmekanik kan komma atl utformas. Efter två års studier
i Luleå föreslås alt de studerande flyttar till Skellefteå, där en institution
för finmekanik föreslås bli placerad. Flera remissinstanser varnar för de
svårigheter sora en uppdelning av utbildningen på två orter kommer att medföra,
dels från undervisnings- och forskningssynpunkt, dels av studiesociala skäl.
Dessa synpunkter framförs av tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd vid
högskolenheten i Linköping, styrelsen för teknisk utveckling, länsstyrelsen i
Norrbottens län. Ingenjörsvetenskapsakademien, Norrbottens läns landstings
förvaltningsutskott. Svenska teknologföreningen, SFS samt studentkårerna vid
tekniska högskolan i Stockholm resp. Chalmers tekniska högskola.
Utbildningsnämnden vid sektionen för maskinteknik vid
universitetet i Lund och Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott
erinrar ora alt en förläggning av högre teknisk utbUdning i Norrland frärast raotive-rades
av lokaliseringspoliliska skäl. För atl den högre tekniska enheten alls ska få
någon sådan effekt, bör någon uppdelning av den finmekaniska utbUdningen och
forskningen inle ske.
Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund
anser alt SkeUefteå har en lämpligare industriell bas än Luleå och därför
lämpar sig bättre för högre teknisk utbildning. De båda organisationerna
föreslår att inte endast den finmekaniska studieinriktningen bör få den
föreslagna delningen på Luleå/Skellefteå, ulan också studieinriktningen för
maskinteknik. Liknande synpunkter framförs av Västerbottens läns företagarförening.
Prop. 1971:59 21
3.5 Lärarorganisationen
De
tekniska högskoloma och universiteten anser allmänt alt de av kommittén
föreslagna resurserna totalt är alldeles för knappa. Tekniska fakulteten och
dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping finner att professorslätheten
i förhållande lill studerandeantalet är för-vånadsvärt låg. Man efterlyser
också, i Ukhet raed SACO, högre tjänster inora del gmndläggande matematiska och
naturvetenskapliga området.
Rektorsämbetena
vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola kritiserar koraraitténs
förslag atl docenter och forskarassistenter befattningar som i första hand
är avsedda för forskarutbildningens behov i väsentlig utsträckning ska
fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet på grundutbildningsnivån.
SFS
anser alt undervisningen i blockäranena bör handhas av lärarlag, beslående av
två eUer tre lärare, i större omfattning än vad kommittén föreslår. Därmed
skulle raan få en integrering av de ämnesområden som ingår i ett blockämne, vUket
enligt SFS, är den avgörande fördelen raed blockäranen.
3.6 Utbildningsenhetens
organisation
Kommittén
föreslår att utbildningen och forskningen bedrivs vid en högskolenhet och
utbildningen förmedlas vid en utbildningslinje. Provisoriskt handhas styrelsen
av högskolenheten av organisationskommillén. Den centrala förvaltningen sköts
dels genom en tjänsteman, dels genom all kamerala delar av
personalorganisationen saral kassa och redovisning handhas av förvaltningen
vid Uraeå universitet. Vid varje utbildningslinje inrättas en utbUdningsnärand.
Utbildningsnämden vid sektionen för maskinteknik vid universitetet i Lund
anser alt erfarenheterna därifrån talar för att det förvaltningstekniska
samarbetet med universitetet i Umeå bör inskränkas till de rena
servicefunktionerna, typ kamerala funktioner, som inte direkt har att göra med
enhetens priraära uppgifter, forskning och utbUdning. SFS föreslår all den
föreslagna utbildningsnämnden får en stark stäUning och i möjligaste mån
tillåts fungera som styrelse för högskolenheten. Studentkårerna vid tekniska
högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola ser med tillfredsslällelse
alt styrelsen har getts en sådan utforraning atl ulbUdningsanstallen koramer
alt leda fram till en fristående högskolenhet. Studentkårerna anser all studerande
vid raaskinleknisk sektion vid de befintliga tekniska högskoloma ska ingå i organisationskoramillén
från och med utbildningens start hösten 1971.
3.7 Dimensionering
och tidsplan m.m.
UtbUdningen
föreslås starta läsåret 1971/72 raed ell intag av 50 studerande. Läsåret
1975/76 har intagningskapaciteten ökat till 200 stu-
Prop. 1971: 59 22
derande,
vilket är fortvarighelstiUstånd. Tekniska fakulteten vid högskolenheten i
Linköping ifrågasätter ora inle inrättandet av den högre tekniska UtbUdningen
i Norrland kunde uppskjutas tills vidare med tanke på den här framförda
kritiken och med hänsyn till den goda tillgången på utbUdningsplalser i
maskinteknik vid befintliga högskolor. Sektionen för maskinteknik vid universitetet
i Lund och rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm yttrar sig inte
över sluderandeanlalet, raen anser att den föreslagna högskolenheten är för
liten. Närmast syftar raan då på antalet lärartjänster.
I
fråga om lokaler ra. ra. för den föreslagna högre tekniska utbildningen och
forskningen i Luleå anför byggnadsstyrelsen att de provisoriska lokalema för
de två första läsåren projekteras och uppförs av Luleå stad. Ora utbUdningen såsora
föreslagils skaU starta höstterminen 1971 bör enUgt byggnadsstyrelsen
permanenta lokaler stå färdiga höstterminen 1973. Styrelsen studerar f. n. i
samråd med staden två förläggningsalternativ, dels en innerstadsförläggning,
dels en förläggning till Porsöområdet. Byggnadsstyrelsen kan f. n. inle bedöma
om permanenta lokaler kan stå färdiga tUl höstterminen 1973 vid en
innerstadsförläggning raedan detta är möjligt enligt Porsöalternativet ora
planeringen kan följa de riktlinjer sora gällt för utbyggnaden av högskolenhelen
i Linköping. Styrelsen anser vidare att det av koraraittén angivna
investeringsbehovet för byggnader, försörjningsåtgärder och inredning för den raaskintekniska
linjen på sammanlagt 58 milj. kr. vara en rimlig utgångspunkt på nuvarande
stadium.
4 Universitetskanslersämbetet
4.1
Utbildningens mål
Inora
universitetskanslersämbetet har betänkandet granskats av fakul-telsberedningen
för de tekniska vetenskaperna saral utbUdningsråden för resp. maskinteknik och
bergsvetenskap. Fakullelsberedningen har i huvudsak varit positiv tiU de fraralagda
förslagen. Inora utbUdningsråden har kritiska synpunkter framförts mol vissa
punkter i belänkandet.
Beträffande
fakullelsberedningens och ulbildningsrådens synpunkter hänvisas till handUngarna
i ärendet. Ämbetet ansluter sig tiU organisationskommitténs målforraulering,
som innebär all den högre tekniska utbildningen i Luleå primärt skaU vara
likvärdig raed den civilmgenjörsut-bildning sora raeddelas vd befintliga
tekniska fakulteter i landet saral alt den inom denna allmänna rara skaU bl. a.
tUlgodose vissa regionalpolitiska raål och ge de studerande en vidgad
referensram för framtida yrkesverksamhet genom utbUdning i icke tekniska ämnen.
Enligt ämbe-
Prop. 1971: 59 23
tets
uppfattning är det angeläget att de studerande på ett mera aktivt sätt än
tidigare görs medvetna om de direkta och indirekta samhäUeliga följderna av
olika lösningar av tekniska problem. Från bl. a. vissa remissinstanser vid de
tekniska fakulteterna har uttryckts starka tvivel angående möjUgheterna all
förena denna samhällsorientering raed kravet på en raed övriga läroanstalter
likvärdig utbildning. Ämbetet är medvetet om att en reduktion av de rent raateraatisk-nalurvelenskapliga
och tekniska kunskaperna raåste bli följden av ell ökat inslag av
orienteringsämnen. Detta gäller även ora raan söker mer än hittills anpassa de
gmndläggande matematisk-naturvetenskapUga ämnena direkt lill den efterföljande
tekniska utbildningens krav och åstadkomma en ämnesmässig fördjupning inora den
valda specialinriktningen raotsvarande den sora koraraer tiU slånd vid övriga
tekniska fakulteter. Ärabetet bedömer emellertid all en utökning med kurser i samhäUsvetenskap
och beteendevetenskap, specieUt avpassade för civUingenjörsulbildningen, tUlför
utbildningen raoraent sora får anses lika värdefuUa för en koraraande yrkesverk-sarahet
inom vissa områden. Bl. a. gäller della inom konstraklionstekni-ken där de
ergonomiska aspekterna måste utgöra en integrerad dels i den tekniska
problemlösningen. Synpunkter i denna riktning har också betonats i reraissbehandlingen
inle minst i flera yttranden från företrädare för produktionslivet.
4.2 Studieorganisation
De
förslag som organisationskomraittén har lagt fram angående successiva val, sludieårsorganisalion,
blockämnen ra. ra. behöver inte underställas riksdagens prövning. Universiletskanslersärabelet
vill emellertid framhåUa att förslagen enligt ämbetets raening bör genomföras.
Med hänsyn tiU den tveksamhet som redovisats från vissa reraissinstanser vid de
tekniska fakulteterna samt vissa studentkårer bör emeUertid detla göras i form
av försöksverksamhet. Resultaten bör noga följas och en omprövning av uppläggningen
göras när de kunnat utvärderas.
4.3 Studieinriktningar
De
av organisationskoraraillén föreslagna inriktningarna raot forsknings- och sludieorarådena
raaskinkonstruklion, konstmklionsmalerial, bearbetningsteknik samt industriell ekonorai
och organisation finner ärabetet, liksora huvuddelen av remissinstanserna, väl
avvägda och svarande raot de uppställda regionalpolitiska raålen. När det gäUer
inriktningen finmekanik har koraraittén inte lagt frara något definitivt
förslag. Ärabetet förutsätter eraeUertid att denna inriktning kommer till slånd
och att kommittén snarast behandlar liUhörande frågor.
De
närmare profileringarna inom dessa inriktningar har kritiserats
Prop. 1971: 59 24
från
skUda håU. Speciellt har rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm och
remissinstanserna raed nära anknytning till bergsvetenskap vänt sig raot
inriktningarna varra bearbetning inora bearbetningstekniken och keramer inom
läran ora konstruktionsraaterial, vUka enligt dessa instanser kräver en
koppling till bl. a. äranena kerai, raetallografi och fasta tiUståndets fysik
och därför hör hemraa inom den bergsveten-skapliga sektionen.
Organisationskommittén har enligt vad som redovisats i betänkandet vid sina
kontakter med Jernkontoret tagit del av dessa synpunkter i vad avser bearbetningsleknik.
Kommittén har emellertid ansett alt bearbelningslekniken i Luleå bör inriktas raot
raekanisk bearbetning raed grunden i fysik och inte ansett sig böra frångå
sitt förslag på denna punkt.
Ämbetet
delar organisationskommitténs uppfattning att utbUdning inom de näranda
områdena kan bedrivas med grunden i fysik men finner alt forskningen och
forskarutbildningen, såsora frarahållits av ifrågavarande reraissinstanser, raåste
ha den bredare bakgrunden och forskningsmiljön.
Organisationskoraraillén
har angett alt samverkan med melaUurgiska forskningsstationen och dess
planerade utbyggnad för bearbetningsleknik har förutsatts inom de ovan nämnda
profileringsämnena. Jernkontoret har i sitt reraissyttrande anfört atl del ännu
är osäkert ora denna utbyggnad skaU komma till slånd. Universilelskanslersämbetet,
som anser att tiUkomsten av denna enhet raed dess bredare forskningsrailjö och raöjlighet
till sarabruk av utrustning är en förutsättning för alt ifrågavarande
profileringar skall komma till stånd, föreslår på grund av nämnda uttalande i Jernkontorets
yttrande att klarhet ora dessa samarbets-möjUgheter skapas före ell beslut i
frågan ora profileringar.
4.4
Utbildningens fördelning på orter
Organisationskomraittén
har preliminärt föreslagit alt utbUdningen de två sista åren inom inriktningen
finmekanik förläggs tiU SkeUefteå i anslutning tiU elt av Norrlandsfonden
planerat industriellt utvecklingscentrum (lUC). Ett stort antal
remissinstanser har varit negativa mot den föreslagna uppdelningen på två orter
raed utgångspunkt både i svårigheter för studerande och lärare och i lokaliseringspoliliska
invändningar raot en spUltrad forskningssatsning. Andra remissinstanser har
funnit anknytningen tiU lUC i SkeUefteå självklart berättigad. Universitetskanslersämbetet
tar inte nu ställning i denna fråga ulan förutsätter att komraittén i sitt fortsatta
arbete noggrant överväger om ell samarbete med lUC fordrar att de studerande
permanent förflyttas tiU SkeUefteå och i så fall i vilket skede av studierna.
En sådan förflyttning ställer givetvis speciella krav på studiesociala
anordningar.
Prop. 1971: 59 25
4.5 Lärarorganisationen
Universitetskanslersämbetet
ställer sig bakora den av organisationskommittén föreslagna beräkningen av lärarbehovet
och anser de föreslagna resurserna vara elt miniraura. Det förutsätts därvid
alt uppsättningen av kvalificerade handledare skaU kunna kompletteras raed på dellid
engagerade personer av typen speciallärare och extra professurer. Ämbetet
meddelar i delta sammanhang all den inora ärabetet verksararaa arbetsgruppen
för extra professurer inora kort beräknas avsluta sitt arbete och att förslag
rörande former för inrättande av sådana tjänster beräknas kunna inges i samband
med universitetskanslersämbetets anslagsframstäUning för budgetåret 1972/73.
När
det gäller inriktningen av de högre tjänsterna ansluter ämbetet sig tiU organisationskommilléns
förslag, med det förbehåUet rörande den närmaste profileringen av professuren i
bearbetningsleknik som framgått av resonemangen under avsnillet om
studieinriktning.
Från
vissa remissinstanser har anförts all professurer bör inrättas även i något
eller flera av de grundläggande materaalisk-nalurvetenskap-liga äranena.
Ämbetet delar emellertid, i likhet raed bl. a. matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten vid universitetet i Umeå, organisationskorarailténs uppfattning all
man bör koncentrera uppbyggnaden i Luleå lill tekniska ämnen och undvika alt
sprida forskningsresurserna i matematik, fysik ra. fl. grundläggande äranen
till ytterligare en ort.
Tekniska
fakultelsberedningen har frarahåUit alt universitetslektorerna i äranesområdena
matematik och fysik i Luleå bör få möjlighet atl bedriva eller på nära håU
följa forskningsverksamhet inom sina resp. områden genora någon form av
anknytning tiU motsvarande institutioner vid universitetet i Uraeå. Ärabetet
understryker vikten av att de bl. a. inom 1968 års ulbildningsulredning (U 68)
pågående övervägandena rörande den högre utbUdningens forskningsanknytning
snarast leder lill en för universitetslektorernas forskningskontakt tiUfredsställande
lösning.
Organisationskoraraillén
har föreslagit att tjänster sora universitetsadjunkt inrättas i äranena
teknikens raateraatiska hjälpraedel och teknikens naturvetenskapliga gmnder
(matematik resp. fysik). För närvarande förekomraer inle adjunktstjänster inom
de tekniska fakulteterna. Ämbetet har emellertid tidigare i petita föreslagit
all möjlighet skuUe skapas alt inrätta extra sådana tjänster inom ramen för
kursanslaget. Matematik och fysik hör till de äranen i vilka det enligt
ämbetets mening är berättigat atl inrätta adjunktsljänsler. Man bör för dem,
liksom för universitelslektoraien, här vid rekryteringen specielll beakta de
möjligheter som finns tUl förening raed tjänst inora gyranasieskolan.
4.6 Utbildningsenhetens
organisation
Universitetskanslersämbetet
delar organisationskommitténs uppfattning att kommittén tills vidare bör
fungera som styrelse för Luleå-
Prop. 1971:59 26
enheten
och all universitetet i Uraeå bör handha den kamerala delen av förvaltningen.
Då organisationskommittén skall fullgöra konsistoriets uppgifter bör den enUgl
ämbetets uppfattning kompletteras raed företrädare för de gmpper som nu
försöksvis är representerade i andra konsistorier. Ämbetet avser att senare
återkomma raed förslag i denna fråga.
När
det gäUer utbUdningsnärand för utbUdningsUnjen finner ärabetet det naturUgt att
denna bör vara sararaansatt efter samma principer som i övrigt gäUer för utbUdningsnärander
och föreslår raed hänvisning tiU pågående försöksverksarahet alt ärabetet ges berayndigande
att besluta om nämndens sararaansättning och arbetsforraer.
4.7 Dimensionering
och tidsplan
Organisationskommittén
föreslår en första intagning till raaskinleknisk Unje läsåret 1971/72 med 50
studerande, varefter föreslås en successiv ökning tiU läsåret 1975/76, då
intagningen når forlvarighetstiUslåndel 200 studerande/år.
Flera
remissinstanser har anfört att högskolenheten enligt föreliggande förslag är
för liten. Universilelskanslersämbetet anser för sin del att utbildningslinjen
med den av komraittén föreslagna dimensioneringen kan utgöra en arbetsdugUg
enhet.
För
att högskolenheten skall bli bärkraftig fordras emeUertid enligt ämbetets
mening en breddning av enhetens utbildningsutbud. I första hand bör därvid,
såsom uppdragits åt koraraittén, tmdersökas förutsättningarna för en geovelenskaplig
utbildning. Dessutom bör, enligt ärabetet, undersökas möjligheterna tiU andra utbildningsUnjer,
varvid bl. a. sådana inom det kemiska området kan länkas.
Med
utgångspunkt i den, enligt vad ämbetet erfarit, relativt långt fraraskridna
planeringen av undervisningen och i vad som i reraissyttrandena från
byggnadsstyrelsen och Luleå stad anförts om byggnadsplaneringen anser ämbetet
del möjligt att starta utbildningen redan läsåret 1971/72. Detta förutsätter emeUertid,
enligt ämbetet, att rekrytering av lärare och detaljplanering av undervisningen
och ulruslningsanskaffning får påbörjas innan riksdagsbeslut fattats om utbUdningens
art.
4.8 Kostnader
Universitetskanslersämbetet
ansluter sig i huvudsak till de kostnadsberäkningar för den totala
uppbyggnaden av linjen som gjorts av organisationskommittén. Ämbetet
förutsätter att kostnaderna för planering av enheten under våren 1971 får
belasta åttonde huvudtitelns anslag liU koraraittéer m. m.
När
det gäUer budgetåret 1971/72 hemstäUer ärabetet all raedel an-
Prop.
1971: 59 27
visas
i enlighet raed förslagen i betänkandet. I fråga om medelsbehoven för senare
budgetår ämnar ämbetet återkomraa i sina årUga anslagsfrara-slällningar.
Eftersom det från planeringssynpunkt är angeläget all professorer och
biträdande professorer kan delta i uppbyggnaden av sina institutioner föreslår
dock ämbetet all principbeslut fattas om inrättande av sådana tjänster
budgetåren 1972/73 och 1973/74 enUgl organisationskommitténs förslag.
4.9
Allmänt
I övrigl
har universiletskanslersärabelet ingen erinran raot principema i de förslag som
lagts frara i betänkandet. Den närraare utformningen av studieplaner ra. m. koramer
all bli föreraål för behandUng i ulbUd-ningsnäranden och ämbetet, som då har
att beakta bl. a. de inkomna remissynpunkterna.
5 Föredraganden
Statsmakterna
fattade år 1970 principbeslut om uppbyggnad av högre teknisk utbildning och
forskning i övre Norrland (prop. 1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296).
Därvid framhöUs bl. a. att utbyggnaden av den högre UtbUdningen är ett viktigt
led i strävandena att skapa en allsidig sarahällsservice i hela landet och alt tUlkomsten
av högre teknisk utbUdning och forskning i övre Norrland skuUe innebära en
betydande stimulans för samhäUsutvecklingen i landsdelen. Nyssnäranda beslut
innebär all en ny teknisk utbUdnings- och forskningsenhet skall byggas upp i Luleå.
Vid enheten skall en maskinteknisk utbildningslinje raed tillhörande forskningsorganisation
inrättas. Vid planeringen av enheten skall raan dessutora ulgå från alt en del
av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm skaU
flyttas tiU Luleå. Vidare skall del fortsatta utredningsarbetet inriktas på
alt högre teknisk utbildning skall anordnas även i SkeUefleå/Umeå-orarådel.
I
maj 1970 tiUkaUade jag raed stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande en
organisationskommitté raed uppgift alt under universilelskanslersära-betet
planera den i propositionen föreslagna uppbyggnaden av högre teknisk
utbildning och forskning i övre Norrland. Som jag i det föregående redovisat
har organisationskommillén i december 1970 avslutat den första etappen av sitt
utredningsuppdrag och lagt fram förslag om uppbyggnad av en maskinteknisk
utbildnings- och forskningsorganisation i Luleå.
Organisationskommittén
anger atl målet för dess planering är att skapa en högre teknisk utbildning i
övre Norrland sora är likvärdig raed raotsvarande utbildning vid de befintliga
läroanstalterna. Delta innebär emel-
Prop.
1971: 59 28
lertid inte att utbildningen skaU vara identisk med den
vid övriga tekniska fakulteter, ulan koraraittén frarahåller att ulbildrungen
kan differentieras för att tiUgodose bl. a. skilda regionalpolitiska raål. I
likhet raed majoriteten av remissinstanserna ansluter jag mig till det av kommittén
angivna målet för planeringen av den högre tekniska utbildningen i övre
Norrland.
Mot bakgrund av de senaste årens debatt om teknikerns roll
i samhället föreslår koraraittén alt raålet för den högre tekniska utbUdningen
i övre Norrland vidgas så att den i högre grad än befintlig utbildning inryraraer
både samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapUga kursavsnitt. Kommittén
framhåller vUcten av att de studerande genom derma samhäUsorientering får en
vidgad referensrara och ökad kunskap ora den direkta och indirekta påverkan på sarahällets
struktur och funktionssätt sora blir följden av ingenjörens lösningar av olika
tekniska problera. Förslaget ora ökat inslag av sarahäUs- och beteendevetenskapUga
ämnen i civilingenjörsutbildningen har fått ett positivt mottagande av majoriteten
av remissinstanserna. De tekniska högskolorna har dock uttalat vissa farhågor
för att den föreslagna utbUdningen inte kommer alt bli likvärdig med den sora
ges vid de nuvarande tekniska fakulteterna.
Kunskap om samhälle och arbetsliv får med största
sannolikhet allt större betydelse för civilingenjörens yrkesverksamhet. Liksom universitetskanslersämbetet
finner jag det därför angelägel alt den av koraraittén föreslagna uppläggningen
av utbUdningen genomförs i allt väsentligt.
Organisationskomraittén har föreslagit, atl civUingenjörsutbUdning
med maskinteknisk inriktning inleds i Luleå höstterminen 1971. Intagningskapaciteten
vid den maskintekniska utbildningslinjen skaU enligt komrailléns förslag ökas
successivt från 50 nybörjarplatser läsåret 1971/72 till 200 platser vid fuU
utbyggnad läsåret 1975/76. EnUgt vad jag erfarit har planeringen i fråga om
lokaler, utmstning ra. ra., som jag koraraer atl behandla senare, fraraskridit
så långt all uppbyggnaden bör kunna genoraföras i den av koraraittén föreslagna
takten. Mol denna bakgrund förordar jag all utbildningen startar hösten 1971.
Jag räknar raed alt intagningskapaciteten vid den raaskintekniska
utbildningslinjen i Luleå skäU kunna byggas ut enligt följande sammanställning.
Totalt antal
Läsår Antal intagningsplatser studerande
1971/72....... 50 50
1972/73....... ... 100 150
1973/74....... ... 150 300
1974/75....... ... 150 450
1975/76....... ... 200 600
Mot organisalionskomraitténs förslag lill uppläggning av
studieorganisationen har jag ingen erinran. Med hänsyn tiU pågående utredning
av
Prop.
1971: 59 29
civUingenjörsulbildningen
delar jag dock universitetskanslersämbetets uppfattning alt den föreslagna
studieorganisationen bör tiUärapas såsora fö rsöksverksarahet.
När
det gäller frågan om inriktningen av den högre tekniska utbildningen och
forskningen vUl jag erinra om att jag i prop. 1970: 88 (s. 22) betonade vikten
av att raan beaktar fömtsättningarna i fråga ora dels befintliga och planerade
forsknings- och utvecklingsenheter, dels industrins inriktning och omfattning
i regionen. Mol denna bakgrund ansluter jag. mig lill kommilléns förslag all
den maskintekniska utbildningslinjen bör omfatta studieinriktningarna raaskinkonstruklion
samt raalerial-och bearbetningsteknik. De studerande på den maskintekniska
utbildningslinjen bör inför första terminen i Iredje årskursen välja mellan
dessa inriktningar.
I
överenssläraraelse med vad jag anfört om utbildningens inriktning räknar jag
med all utbildnings- och forskningsresurserna inora det maskintekniska området
vid enheten i Luleå skaU byggas upp inom ramen för två storinstitutioner,
nämligen institutionerna för raaskinkonstmktion resp. raaterial- och
bearbetningsteknik.
Organisationskommittén
har föreslagit att personalorganisationen vid ifrågavarande institutioner skall
byggas upp under perioden 1971/72 1973/74. Universiletskanslersämbelel tUlstyrker
kommitténs förslag. Jag ansluter mig härtill och förordar sålunda alt
kommitténs förslag i huvudsak läggs lill grund för uppbyggnaden av den nu aktueUa
lärar- och forskarorganisationen i Luleå. Eftersom det från planeringssynpunkt
är angelägel alt statsmakterna redan nu beslutar ora lidsprogram för inrättande
av högre tjänster inom denna organisation, förordar jag atl Kungl. Maj:l
inhämtar riksdagens bemyndigande all inrätta fyra tjänster som professor vid
den tekniska utbUdnings- och forskningsenheten i Luleå under budgetåren
1972/73 och 1973/74 i de ämnen och från de tidpunkter som anges i följande sammanstäUning.
Jag avser att i annat saramanhang föreslå Kungl. Maj:t alt därutöver inrätta
tre tjänster som biträdande professor under den aktuella perioden. Även
sistnämnda tjänster har tagils upp i samraanställningen.
Tidpunkt
för tjänstens
Institution/tjänst/ämne inrättande
Institutionen
för maskinkonstruktion
Professor Maskinkonstruktion 1.7.1972
Professor Transportteknik 1.7.1973
Bitr.
professor Maskinelement 1.1.1973
Bitr. professor HåUfasthetslära 1.1.1973
Institutionen
för material- och bearbetningsteknik
Professor Konstruktionsmaterial 1.7.1972
Professor Bearbetningsleknik 1.7.1973
Bitr. professor Produktionsteknik 1.1.1974
Prop. 1971: 59 30
När
det gäUer forskningsorganisationens sammansättning i fråga om tjänster anser koraraittén
det angeläget alt forskargrupperna orafattar forskare på skUda nivåer såsom
professor, biträdande professor, docent och forskarassistent. Jag delar
kommitténs syn på betydelsen av att fräraja en stimulerande forskningsmiljö.
Detta bÖr kunna underlättas genom alt man organiserar forskningen inom raraen
för stora institutioner, vilket i sin tur gör det raöjligt att bygga upp i
olika avseenden differentierade forskargmpper. Mot denna bakgrund bör i
saraband med det årliga budgetarbetet prövas frågan om utbyggnad av den
maskintekniska UtbUdnings- och forskningsorganisationen i Luleå med bl. a.
tjänster som docent och forskarassistent.
Komraittén
har vidare föreslagit att det vid den tekniska utbUdnings-och forskningsenheten
i Luleå under de närraasle budgetåren skaU inrättas universiletsleklorat inom
tekniska och samhällsvetenskapliga äranesområden saml universitelsleklorat och
tjänster som universitetsadjunkt inom materaatisk-naturvelenskapUga äranesoraråden.
Jag har tidigare i prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 293) under anslaget Tekniska
fakulteterna m. m.: Avlöningar liU lärarpersonal för nästa budgetår beräknat
800 000 kr. för högre teknisk utbUdning och forskning i övre Norrland. Jag avser
att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inom ramen för det angivna
beloppet inrätta ifrågavarande tjänster vid de av koraraittén föreslagna
lidpunkterna under budgetåret 1971/72. TiU frågor ora inrättande av tjänster
av nyssnäranda kategorier under senare budgetår avser jag att återkomraa i
samband med det årliga budgetarbetet. Jag vill dessutom erinra om all jag i prop.
1971: 1 (bU. 10 s. 293) under anslaget Tekniska fakulteterna m. ra.:
Driftkostnader beräknat 200 000 kr. för verksarahelen i Luleå.
Koraraittén
har föreslagit att elt interimistiskt förfarande skaU tiUärapas vid liUsätlningen
av tjänsterna vid den maskintekniska utbildnings-och forskningsenheten i Luleå.
Jag finner i överenssläraraelse raed komrailléns förslag, alt tillsättningen
av tjänsterna som universitetslektor inom materaatisk-naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga ämnesoraråden tiUs vidare bör ankomma på vederbörande
vid universitetet i Umeå, medan tiUsättningen av övriga tjänster sora handläggs
av fakultet bör vila på vederbörande vid Chalmers tekniska högskola. Kungl. Maj:l
äger utfärda bestäraraelser i hithörande frågor.
Den
raaskintekniska utbildningen och forskningen i Luleå bör sora jag tidigare framhålUt
speciaUseras raot maskinkonstruktion saral raaterial- och
bearbetningsteknik. Jag vill i della sammanhang erinra om alt jag i prop. 1970:
88 (s. 22) anförde atl forsknings- och utvecklingsresurserna vid den metaUurgiska
forskningsstationen i Luleå borde kunna koraraa den tekniska enheten tUl godo. EnUgt
vad jag erfarit övervägs en utbyggnad av raelallurgiska forskningsstationen raed
en bearbelningsteknisk avdelning. En sådan utbyggnad skulle givelvis utgöra
ett
Prop. 1971: 59 31
synnerligen
värdefuUt slöd frärast för den raot raaterial- och bearbetningsleknik
inriktade maskintekniska forskningen i Luleå.
Universitetskanslersämbetet
har frarahåUit, att det fordras en breddning av ulbUdningsulbudel för all
utbildnings- och forskningsenheten i Luleå skaU bli bärkraftig. I anslutning härlUl
vUl jag erinra ora atl statsmakterna med anledning av förslagen i nyssnämnda prop.
1970: 88 (s. 22) beslutat dels alt planeringen av den tekniska enheten bör
syfta lill att delar av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Slockholra
skaU flytta tiU Luleå, dels att det i det fortsalla utrednings- och planeringsarbetet
bör prövas ora skäl och förutsättningar finns för att senare ytterligare
differentiera den högre tekniska utbUdningen i Luleå. EnUgt vad jag erfarit
utreder koraraittén f. n. möjUgheterna alt bredda den bUvande bergsvelenskapliga
utbUdningen och forskningen i Luleå mot det geovetenskapliga ämnesområdet. I
Luleå skulle enligt dessa tankegångar komraa alt finnas en bergsvetenskaplig utbildnmg
raed inriktning mot gmvteknik och geovetenskap medan tekniska högskolan i Stockholm
alltjämt skuUe svara för den nuvarande bergssektionens me-taUurgiskt inriktade utbUdning
och forskning. I della samraanhang vUl jag vidare hänvisa tUl alt chefen för finansdeparteraentet
nyligen i prop. 1971: 29 (s. 131) angående oralokaliserLng av viss statlig verksarahet
föreslagit att en betydande enhet av Sveriges geologiska undersökning skall förläggas
tUl Luleå. Departeraentschefen frarahåller därvid alt en sådan enhet bör, tUlsararaans
med den utbildnings- och forskningsverksamhet inom det gmv- och geovetenskapUga
området som avses bli förlagd tUl den nya högskolenhelen för högre teknisk utbUdning
och forskning i Luleå, kunna bUda en mycket slagkraftig kombination av resurser
för forskning och utvecklingsarbete inom ifrågavarande oraråde. Jag räknar raed
atl den enhet av Sveriges geologiska undersökning som lokaliseras tiU Luleå komraer
att förläggas i anslulning tUl högskolenhelen. Jag vUl dessutom peka på vad
Norrlandsfonden anfört i sitt remissvar om atl induslrimineral kan korama alt
utgöra bas för betydande industrieU expansion i Norrland, förutsatt att tUlräckliga
resurser, inklusive utbUdning och forskning, disponeras för de olika stadierna
från prospektering tUl exploatering. Fonden har därvid strukit under den raycket
stora betydelsen av att en bergsvelenskaplig sektion inrättas i Luleå.
Organisationskoraraillén
har föreslagit alt den högre tekniska utbUdningen och forskningen i Luleå
skall ges en provisorisk organisation under uppbyggnadsskedet. Jag förordar, på
grundval av universitetskans-lersärabelets och koraraitténs förslag, all denna
verksamhet t. v. bedrivs inora raraen för en högskolenhet i Luleå. Högskolenhelen
bör inrättas den 1 jiUi 1971. Lednmgen av högskolenheten bör vila på organisationskommittén
som, raed undanlag för nyssnäranda tUlsättningsärenden, skaU fuUgöra bl. a. de
uppgifter som vilar på lokal universilelsmyndighet fakultet, rektorsämbete
och konsistorium och univer-
Prop. 1971:59 32
sitetsförvaltning
samt dessutom fungera såsom lokal- och utrustnings-programkommitté. Jag räknar
i likhet med ämbetet med att kommittén, när den fuUgör konsistorieuppgifler,
skall vara kompletterad raed företrädare för de grupper som nu försöksvis är
representerade i konsistorierna. Vid högskolenheten skall vidare finnas en
utbildningsnämnd. Det ankomraer på universiletskanslersämbelel alt, som ett led
i pågående försöksverksamhet raed nya forraer för saraarbete raellan
studerande, lärare och övrig personal, besluta om utbildningsnämndens
sammansättning och arbetsformer.
Jag
räknar med alt organisationskoramitténs sekretariat raåste förslärkas, ora den
skall kunna fullgöra de förvaltningsuppgifter sora vUar på lokal universilelsmyndighet.
De kamerala delarna av personaladministrationen samt kassa och redovisning
bör, såsora koraraittén föreslagit, handhas av universitetet i Umeå. Jag avser
att i annat sararaanhang föreslå Kungl. Maj:l att utfärda erforderliga bestäraraelser
ora ledningen av högskolenheten i Luleå.
Som närants
i det föregående uppför Luleå koramun provisoriska lokaler för högskolenheten inora
Porsöområdet, ca 4 km norr om stadsbebyggelsens centrum. Dessa lokaler, av
vilka en första etapp planeras bli färdig till höstterminen 1971, avses bli
använda även för försöksverksamheten raed systeraatiserad decentraliserad universitetsulbildning
i matematik och fysik.
I prop
1970: 88 redovisades all Luleå koramun kan stäUa erforderlig mark till
förfogande för högskolenhelen saml alt kommunen är beredd alt tillgodose de
ökade anspråk på olika former av samhällsservice som tiUkomsten av enheten för
med sig. Sora framgått av min redovisning av byggnadsstyrelsens remissvar har
två alternativ för den permanenta förläggningen av högskolenheten närmare
studerats, dels en förläggning lill det nämnda Porsöområdet, dels en
förläggning till innerstaden. Enligt vad jag erfarit har både
organisationskommittén och komraunslyrelsen i Luleå tagit ställning för
förläggning lill Porsöområdet.
Sedan
jag tagit del av byggnadsstyrelsens utredningsmaterial för de två förläggningsalternativen,
har jag efter överläggningar raed bl. a. företrädare för koraraunen och
länsstyrelsen funnit att Porsöområdet bör accepteras sora förläggningsplals för
högskolenhelen. Vid denna bedömning har jag utgått från de planer kommunen
redovisat för en om-fallande bostadsbebyggelse i direkt anslulning till
högskoleområdet avsedd att påbörjas under de aUra närmaste åren och för väl
utbyggda serviceanordningar, bl. a. i form av en god kollektiv trafikförsörjning.
Genora sådana åtgärder skapas förutsättningar för en tUlfredsstäUande arbelsrailjö
och en god kontakt raellan högskolenhelen och samhäUet i övrigl. Enligt vad jag
också erfarit förbereder kommunen, landstinget och länet särskilda åtgärder för
all i samarbete raed studerande och anställda skapa så gynnsamraa betingelser sora
möjligt för högskolenheten.
Prop. 1971: 59 33
vilket
är särskilt betydelsefullt under uppbyggnadsperioden. Vid överläggningarna med
företrädare för kommunen och länsstyrelsen framkom också atl en förläggning lill
innerstaden skulle kunna försenas åtskillig lid kanske flera år med hänsyn
främst lill olösta stadsplanefrågor.
Mol denna bakgrund och med
hänsyn till all del är angelägel all utbyggnaden av permanenta lokaler kan ske
så snabbt all utbildningen kan påbörjas redan höstterminen 1971, bör enligt min
mening planeringen nu inriktas på en perraanent utbyggnad för högskolenhelen
inom Porsöområdet. Organisationskommittén redovisar i sitt belänkande alt
Luleå komraun utfäst sig alt kostnadsfritt ställa mark med erforderlig
försörjning i form av vallen, avlopp, elektricitet och vägar till förfogande.
Jag räknar med atl närmare överenskommelse härom liksom om koUektiv trafikförsörjning
och om övriga frågor som rör högskolenheten så snart som raöjligt skaU träffas raed
komraunen. Jag avser all senare återkomraa lill Kungl. Maj:l raed förslag ora
den fortsalla utbyggnadsplaneringen.
Jag har beaktat behovet av
raedel för inredning och utrustning av de
provisoriska lokalerna vid rain beräkning av kostnadsraraarna för bud
getåret 1971/72 tiU Kungl. Maj:ts disposition och tiU universitelskans
lersämbelels disposition i resp; inrednings- och utrustningsplanerna under
anslaget lUl inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. ra.
(jfr. prop. 1971: 35). Jag räknar med att särskilda kostnadsramar för in
redning och utrustning för högskolenhelen senare skall föras upp i pla
nerna, . .
Under
åberopande av vad jag anfört hemsläller jag, all Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att
1) besluta att en högskolenhet skall inrättas i Luleå
den 1 juli 1971 i överensstämmelse raed vad jag förordat i del föregående,
2) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för
utbildnings- och forskningsverksamheten i Luleå,
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer
enligt vad jag förordat i det föregående.
Med
bifaU lUl vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådels övriga
ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att tiU riksdagen skaU avlåtas
proposition av den lydelse bilaga lill della protokoll utvisar.
Ur
protokollet:
Britta
Gyllensten
Prop. 1971: 59 34
Innehåll
Sid.
1 Inledning ...................................................... 2
2 Organisationskommillén....................................... .... 3
2.1 Bakgrund tUl kommitténs arbete ..................... .... 3
2.2 Högre teknisk utbUdning och forskning.............. .... 4
2.2.1 UtbUdningens raål.................................. .... 4
2.2.2 Utbyggnaden av högre teknisk utbildning.... .... 5
2.2.3 Studieorganisationen ........................... .... 5
2.2.4 UtbUdningsenhetens organisation.............. .... 6
2.2.5 Forskning utveckling............................ .... 7
2.3 Maskinteknisk
utbildning och forskning i Luleå..... 8
2.3.1 AUmänt ............................................. .... 8
2.3.2 Inriktning av maskinteknisk utbUdning och forskning
i Luleå 8
2.3.3 Institutions- och personalorganisation ra. ra .... 9
2.3.4 Utbyggnadslakt ................................... .. 12
2.4 Resursbehov................................................ 12
2.4.1 Driftkostnader .................................... .. 12
2.4.2 Investeringskostnader .......................... .. 13
2.5 Kontaktade
intressenter ra. m......................... .. 14
3 Reraissyttrandena
............................................. .. 15
3.1 UtbUdningens raål......................................... .. 16
3.2 Studieorganisationen ................................... .. 17
3.2.1 Successiva val .................................... .. 17
3.2.2 Sludieårsorganisalion............................... .. 17
3.2.3 Studieraoduler och blockäranen................ .. 17
3.3 StudieinrUctningar
...................................... 18
3.3.1 Maskinteknisk utbildning ........................ .. 18
3.3.2 BergsvetenskapUg utbUdning................... .. 19
3.4 Lokaliseringen av institutionen för finraekanUc.... .. 20
3.5 Lärarorganisationen....................................... 21
3.6 UtbUdningsenhetens organisation..................... 21
3.7 Diraensionering och tidsplan ra. ra.................... 21
4 Universitetskanslersämbetet
............................... 22
4.1 Utbildningens mål.......................................... 22
4.2 Studieorganisation ..................................... .. 23
4.3 Studieinriktningar ....................................... 23
4.4 UtbUdningens fördelnmg på orter..................... 24
4.5 Lärarorganisationen ................................... 25
4.6 UtbUdningsenhetens organisation..................... .. 25
4.7 Dimensionering och tidsplan .......................... .. 26
4.8 Kostnader ................................................. .. 26
4.9 AUmänt .................................................... 27
5 Föredraganden
............................................... 27
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
35 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (35)
35 kopplingar i 24 dokument.
- Prop. 1982/83:120 om utveckling i Norrbotten i texten
- Prop. 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning i texten
- Prop. 1975:33 Regeringens proposition om anslag för budgetåret 1975/76 till byggnadsarbeten m.m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde s. 7 i texten
- Prop. 1975:9 Regeringens proposition om reformering av högskoleutbildningen m.m. s. 437 om s. 28 i texten
- Bet. 1974:UbU18 Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:23 angående arbetsvetenskaplig utbildning och forskning vid högskolan i Luleå s. 1 i texten