Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen (1922:260) om automobilskatt, m.m.
1972 · 30 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 24 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:115, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen (1922:260) om automobilskatt, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Maj:ts proposition nr 115 år 1972 Prop. 1972:115
Nr 115
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om
ändring i förordningen (1922: 260) om automobilskatt, m. m.; given Stockholms
slott den 6 oktober 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under
åberopande av bilagda utdrag av slalsrådsprotokollet över finansärenden,
föreslå riksdagen alt bifalla de förslag om vais avlåtande lill riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ls
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro;
CARL GUSTAF
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, alt andra
etappen genomförs av den reform av den årliga fordonsskatten som inleddes år
1971 enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 138, BeU 1970: 58, rskr
1970: 377, SFS 1970: 630). Förslaget berör, i likhet med den första etappen,
endast fordon med en totalvikt om minst tre ton. Det innebär inom ramen för ett
oförändrat tolalt skalleuttag en omfördelning av skatten som betyder
skattesänkningar för flertalet bussar och bensindrivna lastbilar saml för
lättare brännoljedrivna lastbilar. För tyngre brännoljedrivna lastbilar och
för släpvagnar innebär förslaget i allmänhet högre skatt. Vid utformningen av
skatteskalorna har beaktats resultatet av en undersökning som gjorts om
verkningarna av den första etappen av reformen.
Vidare föreslås i propositionen,
atl Kungl. Maj:l bemyndigas alt utfärda föreskrifter om inmontering av
stämplande kilometerräknare i fordon, för vilka kilomelerskatt skall utgå från
ingången av år 1974 i enlighet med principbeslut av 1971 års riksdag (prop.
1971: 153, SkU 1971: 67, rskr 1971: 339). Kostnadema för räknarna föreslås tas
ul av berörda fordonsägare.
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 115
Prop. 1972:115
Fiirslag
till
Förordning
om ändring i förordningen (1922: 260) om automobilskatt
Härigenom förordnas, i fråga om förordningen
(1922:260) om :uitomobilskalti,
dels all i 3 § ordet
"riksräkenskapsverket" skall bytas ut mol "riksskatteverket",
c/r/.v
alt bilayan till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.
Bilaga
till förordningen (1922: 260) om automobilskatt'
Fordonsslag
Tjänstevikt
för
Grund-
Tilläggsskatt, kronor.
Mot grund-
motorcykel och
skatt,
för
varje
påbörjat hundra-
skatten
personbil, to-
kronor
tal 1
Icilogram
av tjänste-
svarande
talvikt för buss.
vikten eller totalvikten
tjänstevikt
lastbil och släp-
utöver vad som svarar
eller totalvikt.
vagn, kilogra
m
mot
grundskatten
kilogram
1.
Tvåhjulig mo-
torcykel
utan
sidvagn
högst
75
45
över
75
60
0
2.
Tvåhjulig mo-
torcykel
med
sidvagn
och tre-
hjulig
motorcykel
90
0
3.
Personbil
högst
900
165
__
över
900
165
42
900
4.
Bensin- eller
gasoldriven
buss
högst
1 600
165
över
men högst
1 600 3 000
165
38
1 600
över
3 000
697
21
3000
5.
Brännoljedri-
ven buss
högst
'
1600
165
över
1600
165
38
1 600
men högst
3 200
över men högst
3 200 7 000
773
31
3 200
över
7 000
1 951
40
7 000
men högst
10
000
över
10
000
3 151
45
10 000
men högst
30 000
över
30 000
12 151
33
30 000
6.
Bensin- eller
gasoldriven
last-
bil
högst
1 300
165
över
1300
165
32
1 300
men högst
3 000
över
3000
709
22
3 000
Senaste
lydelse av 5§ 1970: 630.
Senaste
lydelse 1970: 630.
Prop. 1972:115
Fordonsslag
Tjänstevikt
för
Grund-
Tilläggsskatt,
kronor.
IMot grund-
motorcykel
och
skatt,
för varje påbörjat hundra-
skatten
personbil,
to
,-
kronor
tal kilogram
av
tjänste-
svarande
talvikt
för bi
uss,
vikten eller totalvikten
tjänstevikt
lastbil
och si
läp-
utöver vad som svarar
eller totalvikt.
vagn,
kilogram
mot grundskatten
kilogram
7.
Brännoljedri-
ven
lastbil med
två
hjulaxlar och
med
anordning
för
påhängsvagn
högst
1 300
165
över
men
högst
I 300 3 000
165
32
I 300
över men högst
3 000 7 000
709
21
3 000
över men högst
7 000 10 000
1 549
29
7 000
över men högst
10 000 15 000
2 419
51
10 000
över men högst
15 000 20 000
4 969
59
15 000
över
20 000
7 919
30
20 000
8.
Brännoljedri-
ven
lastbil med
tre
eller flera
hjulaxlar
och med
anordning
för
påhängsvagn
högst
1 300
165
över
men
högst
1300 3 000
165
32
1 300
över men högst
3 000 8 000
709
27
3 000
över men högst
8 000 12 000
2 059
32
8 000
över men högst
12 000 18 000
3 339
41
12 000
över men högst
18 000 27 000
5 799
52
IS 000
över
27 000
10 479
30
27 000
9.
Brännoljedri-
ven
lastbil med
två
hjulaxlar och
utan
anordning
för
påhängsvagn
högst över
1 300 1 300
165
men högst
3 000
165
32
1 300
över
3 000
men högst
6 000
709
25
3 000
över men högst
6 000 10 000
1 459
37
6 000
över
10
000
men högst
14 000
2 939
47
10 000
över
14 000
men högst
17 000
4 819
82
14 000
över
17 000
men högst
20 000
7 279
74
17 000
över
20 000
9 499
39
20 000
Prop. 1972: 115
Fordonsslag
Tjänstevikt
för
Grund-
Tilläggsskatt,
kronor,
Mot grund-
motorcykel
och
skatt,
för varje påbörjat hundra-
skatten
personbil,
to-
kronor
tal kilogram
av
tjänste-
svarande
talvikt
för buss.
vikten eller totalvikten
tjänstevikt
lastbil
och släp-
utöver vad som svarar
eller totalvikt.
vagn,
kilogram
mot grundski
atten
kilogram
10.
Brännoljedri-
ven
lastbil med
tre
eller flera
hjulaxlar
och
utan
anordning
för
påhängsvagn
högst
1 300
165
över
men högst
1 300 3 000
165
32
1 300
över men högst
3 000 6 000
709
25
3 000
över men högst
6 000 11000
1 459
37
6 000
över men högst
11000 15 000
3 309
46
11000
över men högst
15 000 18 000
5 149
75
15 000
över men högst
18 000 27 000
7 399
59
18 000
över
27 000
12 709
33
27 000
II.
Påhängsvagn
med en
hjulaxel
högst
1 000
120
över
1 000
180
0
men högst
1 500
över
I 500
240
0
men högst
2 000
över
2 000
360
0
men högst
3 000
över
3 000
600
0
men högst
5 000
över men högst
5 000 8 000
840
4
5 000
över men högst
8 000 11000
1 132
6
8 000
över
11 000
1 845
8
11 000
men högst
14 000
över
14 000
2 632
10
14 000
men högst
17 000
över
17 000
3 487
14
17 000
men högst
20 000
över
20 000
4 462
17
20 000
men högst
22 000
över men högst
22 000 25 000
4 802
0
över men högst
25 000 30 000
5 882
0
över men högst
30 000 35 000
6 962
0
över
35 000
8 042
0
men högst
40 000
över
40 000
9122
0
12. Påhängsvagn
med två eller
flera hjulaxlar
högst
1 000
120
över
men högsl
1000 1 500
180
0
Prop.
1972:115
Fordonsslag Tjänstevikt för Grund- Tilläggsskatt, kronor, Mot grund
motorcykel och skatt, för varje påbörjat
hundra- skatten
personbil, to- kronor tal kilogram av
tjänste- svarande
talvikt för. buss, vikten eller total vikten tjänstevikt
lastbil och" släp- utöver vad som svarar eller tolalvikt,
vagn, kilogram mot grundskatten kilogram
13. Annan släpvagn med en hjulaxel
över
men högst
över
men högst
över
men högst
över
men högst
över
men högst
över
men högst över
men högst
över
men högst
över
men högst
över
men högst
över
men högst över
men högst över
men högst över
högst över
men högst
över
men högst
över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
1
500
2
000
2
000
3
000 3 000 5 000
5 000 8 000 8 000
11000 11000 14 000 14 000 17 000 17 000 20 000 20 000 25
000 25 000 30 000 30 000 31000 31000 35 000 35 000 40 000 40 000
1000 1000 1 500
1
500
2
000
2
000
3
000 3 000 5 000
5 000 8 000 8 000
11000 11 000 14 000 14 000 17 000 17 000 20 000 20 000 25
000 25 000 30 000 30 000 35 000 35 000 40 000 40 000
240
360
600
840
1110
1800
2
512
3
240
4
050
5
842
7
935
8155
9
240
10
320
120
180
240
360
540
885
1312
2
250
2
790
3
330
3
870
4
950
6 030
7
110
8190
O
o o
3
5
6
6
9
14
20
22
O
O O
O O O 8 8 13 O O O
O O O
5 000 8 000 11000 14 000 17000 20 000 25 000 30 000
3 000 5 000 8 000
2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 115
Prop.
1972:115
Fordonsslag Tjänstevikt
för Grund- Tilläggsskatt, kronor. Mot grund
motorcykel och skatt, för varje påbörjat hundra- skatten
personbil, to- kronor tal kilogram av tjänste- svarande
talvikt för buss, vikten eller totalvikten tjänstevikt
lastbil och släp- utöver vad som svarar eller totalvikt,
____________ vagn,
kilogram___________ mot grundskatten kilogram
14. Annan
släpvagn med två hjulaxlar
högst över
men högst
över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högsl över
men högst över
men högst över
1 000 1 000 1 500
1
500
2
000
2
000
3
000 3 000 5 000
5 000 8 000 8 000
11000 11000 14 000 14 000 17 000 17 000 20 000 20 000 22
000 22 000 25 000 25 000 30 000 30 000 35 000 35 000 40 000 40 000
120
180
0
240
0
360
0
540
6
835
6
1 187
9
1990
13
2 920
15
3 925
18
5 020
21
5 440
0
6 520
0
7 600
0
8 680
0
9 760
0
3 000 5 000 8 000 11000 14 000 17 000 20 000
15. Annan
släpvagn med tre eller flera hjulaxlar
högst över
men högst
över
men högst
över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över men högst
1 000 1 000 1 500
1
500
2
000
2
000
3
000 3 000 5 000
5 000 8 000 8 000
11000 11000 14 000 14 000 17 000 17 000 20 000 20 000 25
000
120
180
0
240
0
360
0
540
4
810
4
1 125
4
1 800
6
2 520
9
3 330
11
4 200
13
3 000 5 000 8 000 11 000 14 000 17 000 20 000
25 000
30 000 30 000 32 000 32 000 35 000 35 000 40 000 40 000
Fordonsslag
Tjänstevikt för motorcykel och personbil, totalvikt för
buss, lastbil och släpvagn, kilogram
över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
Grundskatt, kronor
Tilläggsskatt, kronor, för varje påbörjat hundratal
kilogram av tjänstevikten eller totalvikten utöver vad som svarar mot
grundskatten
Mot grundskatten svarande tjänstevikt eller totalvikt,
kilogram
5 930 7 885
77 19
25 000 30 000
9 340
0
10
420
0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna förordning träder i kraft, i
vad avser 5 §, dagen efler den, då författningen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och i övrigt den 1 januari
1973.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:115
Utdrag
av protokollet över flnansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 6 oktober 1972.
Närvarande:
statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON,
LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
ändring i den årliga fordonsbeskattningen, m. m. och anför.
Inledning
Frågan om utformningen av den årliga
fordonsbeskattningen har utretts av bilskatleutredningen (Fi 1966:29).
Utredningen lämnade i november 1969 betänkandet (SOU 1969: 45)
Fordonsbeskattningen. I betänkandet föreslogs en omläggning av den årliga
fordonsskallen för lastbilar, bussar och släpvagnar. Inom ramen för oförändrat
totalt skatteuttag innebar förslaget höjd skatt för de tyngsta lastbilarna och
för släpvagnar samt sänkt skatt för bussar och för medeltunga och lätta lastbilar.
Syftet med omläggningen var att åstadkomma en bättre anpassning av
beskattningen till den s. k. kostnadsansvarighelsprincipen. Omläggningen skulle
ske i fem etapper under åren 19711979. Betänkandet remissbehandlades i
sedvanlig ordning.
I prop. 1970: 138 godtogs i huvudsak den av
utredningen förordade reformen och föreslogs att den första etappen, som
utgjorde 10 % av hela omläggningen, skulle genomföras från ingången av år 1971.
I övrigl förordades att omläggningen i sin helhet skulle vara genomförd den 1
januari 1979 i följande etapper:
etapp II
1.1.1973
15 % av hela omläggningen
etapp
III
1.1.1975
25 % " "
etapp IV
1.1.1977
25 % " "
elapp V
1.1.1979
25 % " "
Jag uttalade i detla sammanhang att en etappvis
genomförd omläggning hade bl. a. den fördelen, atl, om så skulle behövas,
hänsyn kunde tas till nytillkommande omständigheter som var ägnade alt påverka
reformprogrammet.
Jämfört med utredningens förslag innefattade
propositionen bl. a. den ändringen, att beskattningen av bussar och lastbilar
skulle grundas på
Prop.
1972:115 9
fordonens totalvikt i stället för på deras tjänslevikt.
Någon förändring av det totala skatteuttaget för berörda fordonskategorier
skulle detla dock i princip inle innebära.
I övrigt lorde jag belräffande
utredningens förslag, remissinstanserna och deras yttranden m. m. få hänvisa
till vad jag anförde i prop. 1970: 138. Denna antogs av riksdagen i oförändrat
skick (BeU 1970: 58, rskr 1970: 377, SFS 1970: 630).
Åkeriföretagarnas centralförbund
och Sveriges Handelsträdgärds-mästareförbund har i skrivelser till
finansdepartementet gjorl vissa påpekanden angående verkningarna av den första
etappen.
I juni 1970 avgav
bilskattteutredningen betänkandet (SOU 1970: 36) Kilometerbeskattning, vari
utredningen redovisade sitt principiella ställningstagande till förmån för en
omläggning av gällande vägtrafikbeskattning till en beskattning efler körd
vägsträcka (kilomelerskatt) för brännoljedrivna fordon och tyngre släpvagnar.
Beskattningen av motorfordonen borde enligt förslaget grundas på stämplande
kilometerräknare. Utredningen angav att den avsåg att i ett slutbetänkande
återkomma med bl. a. författningsförslag. Betänkandet remissbehandlades i
sedvanlig ordning.
I prop. 1971: 153 föreslogs, att
kilometerskatt skulle införas vid ingången av år 1974 för brännoljedrivna
motorfordon och att stämplande kilometerräknare därvid skulle användas. I
fråga om släpvagnar med en totalvikt om minst tre ton föreslogs alt kilometerskatt
skulle införas så snart frågan om den tekniska apparaturen för dessa fordon
lösts så, alt systemet kunde administreras och kontrolleras tillfredsställande.
Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen (SkU 1971:67, rskr 1971:339).
Genom beslut den 28 januari 1971
tillsattes en särskild nämnd, kilometerskattenämnden (KSN), med uppgift att
planlägga och leda införandet av kilomelerbeskattning.
Bilskatteutredningeni har numera
avgivit sitt slutbetänkande (SOU 1972:42) Vägtrafikbeskattningen, vari bl. a.
kilometerskatleförslaget slutgiltigt redovisas.
Över belänkandet har yttranden
efter remiss avgivits av hovrätten för Övre Norrland, kammarrätten i Göleborg,
riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, postverket, statens
järnvägar, statens vägverk, statens trafiksäkerhetsverk, transportnämnden,
bilregisternämnden, KSN, generaltullstyrelsen, statistiska centralbyrån,
riksrevisionsverkel, riksskatteverket, skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd,
länsstyrelserna i Slockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands,
Jämtlands och Norrbotiens län, domänverket, vägkoslnadsulredningen,
Aktiebolaget Svensk bilprovning, IVA:s transporlforskningskommission,
' Ledamöter expeditionschefen Böret Palm, tillika
ordförande, kanslirådet Hans Henrik Abelin, f. d. riksdagsledamöterna FoUce
Björkman och Johannes Blidfors samt riksdagsledamöterna Nils-Eric Gustafsson
och Karl-Axel Levin.
Prop.1972:115 10
Landsorganisationen
i Sverige, Lantbrukarnas riksförbund. Motorbranschens riksförbund,
Molororganisationemas samarbetsdelegalion, Näringslivets trafikdelegation,
Skogsindustriernas samarbetsutskott, Statsanställdas förbund, Svenska
busstrafikförbundet. Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Svenska
kommunförbundet, Svenska lokaltrafikföreningen. Svenska petroleum institutet,
Svenska taxiförbundel, Svenska transportarbelareförbundet, Svenska
vägföreningen. Svenska åkeri-förbundet, Sveriges akademikers
centralorganisation, Sveriges bilindustri och bilgrossistförening och
Tjänstemännens centralorganisation.
Flera av remissinstanserna har bifogat yttranden
från andra myndigheter eller sammanslutningar. Dessutom har ett antal andra
sammanslutningar och enskilda personer kommit in med yttranden över
betänkandet.
Beredning pågår i finansdepartementet i avsikt alt
proposition i ämnet skall kunna lämnas till 1973 års vårriksdag.
I fråga om kilometerskatten tar jag i detta
sammanhang upp huvudsakligen frågan om vem som skall bestrida kostnaderna för
stämplande kilometerräknare som skall användas vid beskattningen. I samband
därmed berör jag också vissa åtgärder som avser kiiometerskatte-reformens
genomförande.
Fullföljande
av 1970 års riksdagsbeslut Gällande vägtrafikbeskattning
Beträffande nu gällande vägtrafikbeskattning torde
jag här kunna hänvisa till de redogörelser härom som jag lämnat i prop. 1970:
138 och 1971: 153.
1970
års rilcsdagsbeslut
Den årliga fordonsskatten beräknades t. o. m. år
1970 på tjänstevikten för lastbilar och bussar och på totalvikten för
släpvagnar. Skatten var differentierad med hänsyn endast till vikten. Hänsyn
togs alltså inte till drivmedel, axelarrangemang eller kopplingsanordning.
Omläggningen genom 1970 års beslut innebar dels att beskattningen sker med
ledning av totalvikten i fråga om samlliga nu angivna fordonskategorier, dels
all en långt gående differentiering inom fordonskategorierna genomfördes.
Bussar och lastbilar indelas nu i bensin-eller gasoldrivna å ena sidan och
brännoljedrivna å andra sidan. Brännoljedrivna lastbilar indelas dessutom i
fordon med resp. ulan anordning för påhängsvagn. Inom varje grupp av lastbilar
tas dessutom hänsyn till om fordonet är utrustat med två eller flera axlar.
Släpvag-
Prop. 1972:115 11
nar
indelas också i två grupper, påhängsvagnar och andra släpvagnar. Även i fråga
om dessa fordon beaktas antalet axlar.
Tekniskt är skatten konstruerad som en grundskatt,
som svarar mot viss totalvikt, och en tilläggsskatt, som ulgår för varje
påbörjat hundratal kilogram av totalvikten utöver vad som svarar mot
grundskatten.
Den försia etappen av omläggningen innebar, förutom
all den ulgjorde 10 % av den totala omläggningen, bl. a. atl beskattningen av
bussar och lastbilar grundades på tolalvikt och inle på tjänslevikt.
De kalkyler som låg till grund för
skatteomläggningen avsåg fordonsbeståndet per den 1 januari 1966. Aktuellare
material fanns inte tillgängligt. Detta faktum innebar att förändringar i
fordonsbeståndels sammansättning under tiden fram till den 1 januari 1971 inte
kunde beaklas. Omräkningen från tjänslevikt till tolalvikt gjordes på samma
material. Avsikten var alt det tolala skatteuttaget skulle vara oförändrat.
Därför beräknades ett genomsnittligt samband mellan totalvikten för fordon
inom en viss kategori och tjänstevikten för samma fordon. Skattesatsen för
fordon med viss tjänstevikt fördes över till fordon vars totalvikt
genomsnittiigt svarade mot denna tjänstevikt. Omräkningen skulle alltså innebära
skatteförändringar endast för fordon vars tolalvikt avvek från den
genomsnittliga totalvikten för fordon i Ijänsteviktsklassen. Fordon, vars
totalvikt understeg den genomsnittliga totalvikten, skulle därvid få
skattesänkningar och fordon med högre totalvikt än genomsnittet skulle få
skallehöjningar. Det sammanlagda beloppel av skattehöjningarna skulle dock
motsvara det sammanlagda beloppet av skattesänkningarna. Om sambandet mellan
tjänstevikt och totalvikt förändrats för viss fordonskalegori under tiden
mellan den 1 januari 1966 och den 1 januari 1971, skulle också förhållandet
mellan skattesänkningar och skattehöjningar ha ändrats.
I prop. 1970: 138 angav jag att den föreslagna
reformen totalt sell innebar skattehöjningar för de tyngsta lastbilarna och för
släpvagnarna och sänkningar för bussar samt för medeltunga och lätta brännoljedrivna
lastbilar liksom för bensin- och gasoldrivna lastbilar.
I den debatt som följde på förslaget framhölls att
den tekniska utvecklingen efter den 1 januari 1966 inneburit att för givna
lolalvikter en allt mindre andel upptas av tjänsteviklen och en allt större av
nyttolasten. Beräkningarna av sambandet mellan tjänstevikt och tolalvikt
baserades därför på ett föråldrat material.
Bevillningsutskottet lät utföra en granskning av
beräkningarna. Utskottet uttalade därefter (BeU 1970: 58 s. 22) bl. a. att
skatteskärpningen sannolikt skulle komma atl ligga under 20 milj. kr. och
alliså motsvara mindre än 5 % av den sammanlagda skatten. En sådan skillnad
fann utskottet godlagbar. Skulle det senare komma fram att utskottet
underskattat de befarade effekterna eller att del under
Prop. 1972:115 12
år
1970 inträffat sådana svängningar i bilbeståndet att omläggningen verkligen kom
att innebära en påtaglig skatteskärpning borde, enligt utskottet, beskattningen
återställas till den avsedda nivån. Med detta särskilda uttalande tillstyrkte
utskottet förslaget i propositionen, vilken också antogs av riksdagen.
Undersökning
av utfaUet av den första etappen
Under riksdagens vårsession 1971 svarade jag på
enkel fråga av herr Magnusson i Borås (1971: 238) att det fanns anledning alt
närmare granska utfallet av försia etappen i omläggningen före genomförandet
av nästa etapp. En sådan granskning har numera gjorts. Syftet därmed har varit
att fastställa främst i vilken utsträckning målsättningen om oförändrat totalt
skatteuttag kurmat uppfyllas och hur många av de berörda fordonen som fåll
skaltehöjningar resp. skattesänkningar.
Undersökningen har utförts på följande sätt. För
bilbeståndet den 1 januari 1971 har uppgifter om tjänslevikt och tolalvikt
hämtats ur det centrala bilregistret. Det korrekta sambandet mellan tjänstevikt
och totalvikt vid nämnda tidpunkt har därvid kunnat beräknas. Skatten på det
berörda fordonsbeståndet den 1 januari 1971 har räknats ut enligt 1970 och 1971
års skatteskalor.
Undersökningen visar att det totala skatteuttaget
ökat med 21,3 milj. kr. för det bestånd av fordon av berörda slag som fanns den
1 januari 1971. Ökningen motsvarar 4,02 % av elt skatteuttag beräknat enligt
1970 års skatteskalor. Vidare framgår, att skälen till ökningen i fråga om
bussar och lastbilar är två, nämligen dels etl i viss mån inaktuellt samband
mellan tjänstevikt och totalvikt, dels förändringar i fordonsbeståndets
sammansättning. För släpvagnarna gällde redan lidigare att beskattningen
grundades på totalvikten, varför endast sistnämnda felkälla påverkat
skatteutfallet för dessa fordon. Undersökningens resultat framgår av den
tabell, som lorde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga.
Undersökningen visar också andelen fordon som fått
skallehöjningar resp. skattesänkningar. För lastbilar gäller, att ca 65 % av
lastbilarna fått ökad och ca 35 % minskad skatt genom reformen. I fråga om
bussarna är motsvarande siffror 48 % resp. 52 %.
Kilometerskatten
Som jag nämnde inledningsvis föreslog
bilskatteulredningen i belänkandet (SOU 1970: 36) Kilometerbeskaltning atl
kilomelerskatt skulle införas för brännoljedrivna motorfordon och för tyngre
släpvagnar. Skatten skulle i fråga om motorfordonen grundas på stämplande kilo-
Prop. 1972:115 13
meterräknare.
Utredningen påpekade därvid bl. a. att koslnaderna för själva kilometerräknarna
varierade beroende på om montering skedde på fabrik i samband med tillverkning
av fordon eller därefter på redan färdiga fordon. Vidare inverkade i det senare
fallet om fordonet var förberett för montering eller ej. Utredningen redovisade
beräknade kostnader för de olika alternativen men angav att flera av kostnadsposterna
var svåra all ange exakt.
Vid remissbehandlingen av principbetänkandet
Kilomelerbeskattning lämnade flertalet remissinstanser utredningens uttalanden
utan erinringar. Vissa av näringslivets organisationer uttalade dock farhågor
för att utredningen underskattat kostnaderna i sina beräkningar i principbetänkandet
eller uttryckte önskemål om alt statsverket skulle ersätta koslnaderna för
anskaffning, montering och kontroll av kilometerräknarapparaturen.
I prop 1971: 153 uttalade jag, utöver vad jag
tidigare redovisat, alt kilometerskatten skulle bygga på räknare, som måste
fylla höga krav på tillförlitiighet. De räknare som skulle användas borde vara
underkastade krav på godkännande och besiktning. Vidare borde finnas
föreskrifter om montering och plombering av räknarna. Det fick ankomma på
Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämde att godkänna räknare och
meddela föreskrifter i övriga berörda frågor.
I samband med all propositionen behandlades i
riksdagen yrkades i motioner, atl kostnaderna för kilometerräknarapparaturen
skulle bestridas av statsmedel. Skatleulskollet föreslog i sitt av riksdagen
godkända betänkande (SkU 1971: 67) att propositionen måtte antagas. Utskottet
förutsatte all utredningen i slulbetänkandel skulle ta ställning lill frågan
hur övergångskostnaderna skall bestridas.
KSN
KSN:s uppgifter är enligt sin instruktion (SFS
1972: 201) att planlägga och leda omläggning till kilometerbeskattning. Genom
Kungl. Maj:ts beslut den 4 februari 1972 har KSN bemyndigats att fastställa
normer för och meddela typgodkännande av kilometerräknarapparatur. Vidare får
KSN enligt beslutet meddela föreskrifter om montering, reparation och
plombering av räknarapparatur och om brytande av plombering. KSN har vidare
bemyndigats alt besluta om godkännande av företag som tar befattning med
apparaturen. KSN har med slöd av bemyndigandet utfärdat föreskrifter i berörda
hänseenden.
Som ell led i förberedandet av övergången lill
kilometerskatt har KSN den 15 april 1971 träffat en överenskommelse med Svenska
Utveck-lingsaktiebolaget (SU) om leverans av erforderligt antal kilometerräknare,
som i sig skall lagra information om fordonels lillryggalagda körsträcka och
kunna överföra denna information på optiskt läsbara
Prop. 1972:115 14
datakort.
I en vid avtalel fogad specifikation över räknaren har ställts vissa krav på
denna i fråga om tillförlitlighet och manipulationssäkerhet. Även
trafiksäkerhetssynpunkler har beaktats. Produklionen av kilometerräknare är
planerad så, att montering av räknare skall kunna ske i samband med
fordonstillverkningen redan i fråga om fordon med års-modellbeleckning 1973 som
tillverkas under senare deler\ av år 1972. Avtalel har godkänts av Kungl. Maj:t
den 16 april 1971.
Enligt avtal den 27 juni 1972 mellan KSN och SU,
vilket godkänts av Kungl. Maj:t den 30 juni 1972, skall SU leverera räknare och
fördelningsväxlar (för inkoppling mellan växellåda och hastighetsmätare/
färdskrivare), avsedda för brännoljedrivna personbilar, bussar och lastbilar,
under tiden den 10 november 1972den 15 september 1973. Avtalet avser leverans
av 100 000 satser med optionsrätt lill leverans av ytterligare 60 000 satser.
Priset per kilometerräknarsats vid en leverans av 100 000 satser anges i
avtalet till 196 kr., exklusive mervärdeskatt, med viss indexreglering för
själva räknarna. Distribution skall ske direkt från SU till fordonsägarna, dock
inte i fråga om fordon som, innan det registrerats, försetts med
räknarapparatur av fordonstillverkare eller generalagent för denne. KSN har
garanterat SU betalning för 100 000 satser.
Utredningens
förslag i fråga om kilometerräknarna m. m.
Bilskatteutredningen föreslår i slulbetänkandel bl.
a. att kilometerskatten skall införas i två omgångar enligt följande. Med
verkan den 1 januari 1974 slopas den nuvarande skatten på brännolja enligt
förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt och ersätts av en kilomelerskatt
för brännoljedrivna personbilar, bussar och lastbilar. Skatten på brännolja
enligt förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen ersätts
samtidigt av en särskild kilometerskatt. Automobilskatten kvarstår i princip
oförändrad under år 1974 för dessa fordon och skall först fr. o. m. den 1
januari 1975 inräknas i kilometerskatten. För släpvagnar som dras av
kilometerskattepliktiga fordon skall i princip betalas fordonsskatt under år
1974 och kilometerskatt fr.o.m. år 1975. I fordonsskatten för år 1974 inräknas
den brännoljeskatt som beräknas falla på merförbrukning av brännolja vid
körning med tillkopplad släpvagn. Dessutom tas en särskild fast avgift ut som
svarar mot motorbränsleskatten som faller på motsvarande merförbrukning av
brännolja.
Utredningen anger, att kilometerräknare tillverkats
för SU:s räkning av Haldex AB och provats både laboraloriemässigt och i
praktisk drift på fordon. Provningarna har visat, att räknarna är
funktionsdugliga och tillförlitiiga. Denna typ av räknare är den enda som
godkänts av KSN.
Utredningen
väntar sig alt de praktiska erfarenheterna i fråga om
Prop. 1972:115 15
montering
av kilometerräknare på olika slag av fordon inom en snar framtid skall kunna ge
elt bättre underlag för beräkningen av kostnaderna i de enskilda fallen.
Ulredningen anser sig f. n. inte ha tillräckligt material för atl presentera
nya kalkyler i denna del.
Eftersom kilometerräknarna skall användas som
hjälpmedel vid beskattningen av fordonen, kan det givetvis hävdas, menar
utredningen, att fordonsägarna i någon form bör kunna få ersättning för sina
kostnader för apparaturen. Rättvisesynpunkter kan tala för en sådan lösning i
fråga om de äldre fordon, som finns vid övergången lill kilomelerbeskattning.
Beträffande dessa fordon anges kostnaderna för apparaturen bli avseväri större
än för nya fordon, i vilka apparaturen kan monteras i samband med fordonens
tillverkning eller leverans. Utredningen finner dock alt andra omständigheter
talar för att kompensation ej skall utgå till fordonsägarna för apparatur- och
m.onterings-kostnader. Kilomelerräknarna möjliggör insamling av ett omfattande
transportslatistiskt material. Avstämplade körlängdskort kan användas i del
egna bokföringsarbelet. Skaltebortfallet beräknas minska, vilket ger lägre
skattesatser. Vidare antas att fordonsägarnas intresse av att räknarna fungerar
är större om de själva måste bekosta utbyte av skadad räknare.
Om ersättning skall utgå måste, betonar
ulredningen, ersättningssystemet utformas så alt fordonsägarna har ett
ekonomiskl intresse av att apparaturen inte skadas. Utredningen skisserar också
ett sådant system. I delta sammanhang påpekar ulredningen atl skattesatserna
måste höjas om det totala skatteuttaget skall vara oförändrat vid avräkning av
ersättningen mol aulomobilskatlemedlen.
Ledamöterna Björkman, Gustafsson och Levin har i
gemensam reservation uttalat, alt ansvaret för samtliga kostnader i samband
med övergången till ett nyll beskaltningssyslem bör åvila staten och att dessa
kostnader bör bestridas av medel redovisade över statens budget.
Utredningens förslag innebär att kilometerskatt fr.
o. m. den 1 januari 1974 skall utgå för brännoljedrivna personbilar, lastbilar
och bussar. Fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som
1965 eller tidigare års modell föreslås vara befriade från kilometerskatt
under år 1974. Detta motiveras av att flertalet av dessa fordon beräknas bli
skrotade under del första året. Dispens förutsätts skola medges i varje enskilt
fall efter ansökan.
Utredningen har också föreslagit undantag från
kilometerskatteplikt för fordon som ägs av medlem av konungahuset,
krigsmaktens fordon, s. k. diplomatfordon saml specialutrustade brandfordon. Undantag
föreslås vidare för handikappfordon, i den mån den nuvarande skattefriheten för
dessa fordon ej ersätts med ett bidragssystem.
Prop.
1972:115 16
Remissyttranden
Av de remissinstanser som tar upp
frågan om vem som skall bära kostnaderna för kilometerräknarapparaturen anser
kammarrätten i Göteborg, trafiksäkerhetsverket, riksrevisionsverket,
länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska transportarbetareförbundet att fordonsägarna
bör bära dessa koslnader. Trafiksäkerhetsverket anför att invändningar
visserligen kan riktas mot att lägga kostnaderna för räknarna på fordonsägarna.
Emellertid är kostnaderna för räknarna relativt obetydliga och kan förväntas
sjunka när nya fordon original-utrustas med räknarna. Med en förväntad
hållbarhet motsvarande fordonets livslängd blir den årliga kostnaden för
räknarna mycket låg. Ett system där det allmänna skall svara för apparaterna
medför en extra administrativ omgång. Kostnaden härför blir oproportionerligt
stor och måste rimligtvis läggas på fordonsskatten, dvs. fordonsägarna. Av
praktiska och ekonomiska skäl bör därför kostnaden för kilometerräknarna
läggas direkt på fordonsägarna. Även länsstyrelsen i Stockholms län pekar på det
betungande administrativa förfarande som skulle bli följden om fordonsägarna
skulle få ersättning för sina kostnader för räknarna.
Andra remissinstanser hävdar, att
ersättning skall utgå av allmänna medel för kostnaderna för räknare och
montering av dessa eller i vart fall att fordonsägarna inte direkt skall stå
för kostnaderna. Till dessa remissinstanser hör domänverket. Lantbrukarnas
riksförbund. Motorbranschens riksförbund, Motororganisationernas
samarbetsdelegation. Näringslivets trafikdelegation. Skogsindustriernas
samarbetsutskott. Svenska busstrafikförbundet, Svenska
byggnadsentreprenörföreningen. Svenska lokaltrafikföreningen. Svenska petroleum
institutet. Svenska taxiförbundet. Svenska vägföreningen. Svenska
åkeriförbundet och Sveriges bilindustri och bilgrossistförening samt
handelskammare, åkeriföreningar m. fl. som yttrat sig till remissinstanserna.
Svenska taxiförbundet hävdar bl. a. att den statistik som branschen har behov
av, har den redan nu varför räknarapparaluren inle ger branschen några fördelar
från denna synpunkt. Svenska petroleum institutet anför bl. a. att ägare av
fordon på vilka räknare monteras före den 1 januari 1974 bör erhålla ersättning
av staten för sina koslnader. Särskill pekas på de koslnader och förlusler som
uppkommer vid montering och under den försia driftstiden, vilka kostnader och
förluster ej drabbar ägare lill fordon, som redan vid inköpet är försedda med
kilometerräknare. Institutet erinrar om att 550 milj. kr. av
automobilskattemedlen f. n. ej utnyttjas och anser det rimligt att kosnadema
för kilometerräknarna bestrids av dessa inte utnyttjade medel.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län anför att den avsedda användningen av kilometerräknare som hjälpmedel
vid beskattningen
Prop. 1972:115 17
torde
vara av ringa styrka som grund för ersättningskrav från ägare till nya fordon,
bl. a. enär kostnaderna för montering i nya fordon vid dessas tillverkning
eller leverans beräknas bli ganska måttiiga. Montering av kilometerräknare i
äldre fordon torde däremot bli förhållandevis kostsam. Länsstyrelsen
tillstyrker därför att förslagsvis hälften av kostnaderna skall ersättas av
statsverket under t. ex. två år efter övergången till kilometerskatt för
fordonet.
I fråga om dispens från kilometerskatt för äldre
fordon hävdas av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Motorbranschens
riksförbund. Skogsindustriernas samarbetsutskott och Svenska petroleum
institutet att sådan dispens bör medges för fordonens återstående livslängd.
Svenska petroleum institutet och Svenska busstrafikförbundet anför dock att
dispensregler inte behövs om fordonsägarnas kostnader för räknarna ersätts av
statsmedel. Svenska åkeriförbundet efterlyser etl mer elastiskt och
individuellt dispenssystem.
Utredningens förslag om särskilda undantag från
skatteplikt har accepterats eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.
Departementschefen
1963 års trafikpolitiska beslut innebar bl. a. att
statsmakterna accepterade den s. k. kostnadsansvarighelsprincipen i fråga om
de ekonomiska krav som borde ställas på olika trafikgrenar. Varje trafikgren
skall i princip svara för de kostnader den orsakar samhället. Inom varje trafikgren
skall dessutom varje fordon svara för de kostnader som orsakas av fordonet. Ett
strikt genomförande av kostnadsansvarighelsprincipen förutsätter att man vet
vilka kostnader som orsakas och skall bäras av vägtrafiken och hur dessa skall
fördelas mellan fordonen. Vägkoslnadsulredningen har till uppgift bl. a. att
utreda dessa frågor. Till dess denna utredning lagt fram resultatet av sitt
arbete saknas tillräckligt underlag för en mera exakt bedömning av kostnadema
för vägtrafiken.
Trots avsaknaden av nännare uppgifter om
vägkostnadernas sloriek och fördelning har kostnadsansvarighelsprincipen dock
ansetts böra vara vägledande för väglrafikbeskattningen. En utgångspunkt har
varit att fördelning skall ske av de nuvarande specialdestinerade
automobilskattemedlen på fordon av olika slag i enlighet med den nämnda
principen. Förslag härom lades fram av bilskatteulredningen i dess betänkande
(SOU 1969: 45) Fordonsbeskattningen. Förslaget accepterades i allt väsentiigt
av statsmakterna genom 1970 års riksdagsbeslut.
Detta
beslut innebar i grova drag, att automobilskatten höjs för de
Prop. 1972:115 18
tyngsta
lastbilarna och för släpvagnarna men sänks för övriga lastbilar och bussarna.
Fordon av andra kategorier berörs ej av reformen. Genomförandet av reformen
skulle enligt beslutet ske successivt under tiden den 1 januari 1971den 1
januari 1979. Den första etappen, som innefattade 10 % av de lotala
förändringarna, genomfördes med verkan fr. o. m. den 1 januari 1971. Nästa
etapp om 15 % av de totala ändringarna avsågs bli genomförd den 1 januari 1973.
Vid fördelningen mellan de berörda fordonen togs hänsyn bl. a. till fordonens
kategori, totalvikt och axelarrangemang.
Ett ytterligare steg mot en lill
kostnadsansvarighelsprincipen anpassad beskattning togs genom principbeslutet
av 1971 års riksdag om övergång till beskattning efter tillryggalagd
körsträcka (prop. 1971: 153, SkU 1971: 67, rskr 1971: 67). Till grund för detta
beslut låg bilskaUeutred-ningens förslag i principbetänkandet (SOU 1970: 36)
Kilometerbeskattning. Principbeslutet innebar, att kilometerskatt skulle
införas med verkan fr. o. m. den 1 januari 1974 för brännoljedrivna
motorfordon och senare för tyngre släpvagnar som dras av sådana fordon.
Förslaget accepterades i allt väsentiigt av statsmakterna.
Fullföljande
av 1970 års riksdagsbeslut
Vid genomförandel av den första etappen
förutsattes, att nya omständigheter kunde komma att påverka fullföljandet av
reformprogrammet. Närmast avsågs därvid vägkostnadsutredningens arbete.
Detta är dock som jag nämnde tidigare ännu inte
avslutat. Inte heller i övrigt har tillkommit omständigheter av sådan art alt
mera väsentliga ändringar i reformprogrammet behöver övervägas. Jag anser
därför att den andra etappen av reformen bör genomföras planenligt.
Andra elappen innebär, att verkningarna av första
etappen förstärks, vilket betyder ökad skatt för de tyngsta lastbilarna och för
släpvagnarna men i princip sänkt skall för övriga fordon som berörs av
reformen. När andra etappen genomförls kommer 25 % av den totala reformen att
vara genomförd.
I samband med utformningen av den andra etappens
skatteskalor har frågan om utfallet av den första etappen aktualiserats. En
utredning som gjorts härom visar att det för vissa fordonskategorier uppkommit
effekter som ej varit avsedda. Framförallt gäller della i fråga om bensindrivna
bussar och lastbilar samt brännoljedrivna lastbilar utan anordning för
påhängsvagn och med tre eller flera axlar. Även i fråga om andra berörda fordon
har differenser uppstått men dessa är av mindre omfattning. De uppkomna
effekterna kan i försia hand härledas till att sambandet mellan tjänslevikt och
totalvikt förändrats mellan den tidpunkt till vilken bilskatteutredningens
material hänför sig och tidpunkten för omläggningen. Vidare har inverkat att
struk-
Prop. 1972:115 19
turen
hos fordonsbeståndet förändrats så atl fordon som skulle få skattehöjningar
genom reformen ökat mer i antal än fordon som skulle få skattesänkningar. För
släpvagnarna som redan före 1970 års reform beskattades med utgångspunkt i
lotalviklen, har uppkomna differenser sin förklaring enbart i de
strukturförändringar som skett av fordonsbeståndet.
Den undersökning som nu gjorts grundar sig på
exakta uppgifter om det faktiska fordonsbeståndel den 1 januari 1971. Det
material som nu förehgger bör därför läggas till grund för del fortsatia
reformarbetet. Jag förordar således, alt 1973 års skatteskalor ulformas så all
de uppkomna, ej avsedda effekterna helt elimineras med verkan fr. o. m. den 1
januari 1973. I samband därmed bör viktklassernas antal minskas något genom att
klasser med ungefär lika hög tilläggsskall sammanförs. Dessulom bör viss
redaktionell ändring göras i tabellerna för alt dessa skall få enhetlig
utformning. Nu angivna förhållanden har beaktats i författningsförslaget.
Genomförandet av andra etappen aktualiserar också
frågan om ändring av kungörelsen (1969: 553) om nedsättning av skatt på traktorer
och släpvagnar, m. m. Jag avser att föreslå sådana ändringar av kungörelsen som
föranleds av ändringen av skatteskalorna.
I detta sammanhang vill jag ta upp även en annan
fråga. F. n. gäller enligt 5 § andra stycket automobilskatteförordningen, att
riksrevisionsverket skall fastställa tabeller till ledning för uträknandet av
skatten. I betänkandet Vägtrafikbeskattningen har bilskatleutredningen föreslagil,
att riksskatteverket skall vara central beskattningsmyndighet i fråga om
fordonsskatt och kilometerskatt. I kungörelsen (1971: 321) om återbetalning av
automobilskatt för fordon som använts utom riket stadgas att riksskatteverket
skall meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av kungörelsen. Jag anser
det väl befogat atl låta riksskatteverket ta över uppgifterna i fråga om
skattetabellerna. Ändring av denna innebörd ingår i författningsförslagel.
Kilometerskatten
Innan principbeslut om övergång till kilometerskatt
fattades måste det stå klart alt beskattningen kunde grundas på en
tillförlitlig räknarapparatur. Arbelel med utveckling av sådan apparatur hade
initierats av bilskatteulredningen och fullföljs av KSN sedan denna nämnd inrättats.
Uppdraget atl ta fram, anskaffa och leverera apparaturen har lämnats åt SU. F.
n. finns en räknare, som godkänts av KSN. Denna räknare tillverkas av Haldex AB.
Jag har erfarit atl även en räknare av annan tillverkning provals men ännu ej
godkänts.
Mellan KSN och SU har träffats två avtal. I det
första avtalet överenskoms bl. a. att SU t. o m. år 1974 skall tillhandahålla
räknare för den
Prop. 1972:115 20
svenska
marknaden till visst indexreglerat pris och att staten, om 100 000 räknare på
grund av förhållanden utanför SU:s kontroll ej försäljs under avtalstiden,
skall lösa in resterande antal upp till 100 000 räknare. I det andra avtalet
har överenskommits om distribution av 100 000 räknarsatser (räknare och
fördelningsväxel). Därutöver har staten optionsrätt lill leverans av
ytterligare 60 000 räknarsatser. Distribution av räknarsatserna till ägare av
registrerade brännoljedrivna motorfordon skall påbörjas i slutet av innevarande
år och vara avslutad den 15 september 1973. Staten garanterar SU likvid för
leverans enligt avtalet. Båda avtalen har godkänts av Kungl. Maj:t.
Syftet bakom de nämnda avtalen är dels att säkerställa
all tillräckligt antal tillförlitliga räknare finns tillgängliga när reformen
träder i kraft enligt principbeslutet, dels alt möjliggöra för fordonsägare och
fabrikanter eller generalagenter att förse fordonen med räknarapparatur före
den för flertalet fordon föreskrivna årliga kontrollbesiktningen år 1973. Vid
besiktningen skall apparatur i princip vara monterad så att den kan
kontrolleras, plomberas och stämplas av vid besiktningslillfällel.
För övergången till kilomelerbeskattning från ingången
av år 1974 krävs bl. a. att fordonsägarna förklaras vara skyldiga att utrusta
sina brännoljedrivna fordon med godkända kilometerräknare. Kungl. Maj:t bör
bemyndigas att meddela de föreskrifter som behövs härför. Riktpunkten bör
därvid vara, att samtliga fordon som avses bli kilometerskattepliktiga från
ingången av år 1974 skall förses med stämplande kilometerräknare av godkänd typ
och att apparaturen skall kontrolleras i samband med kontrollbesiktning av
fordonen under år 1973. Fordon som saknar godkänd räknarapparatur bör ej
godkännas vid besiktningen. Skall kontrollbesiklning inte ske under år 1973
bör i stället särskild kontroll av apparaturen göras.
Vid utformningen av nu avsedda föreskrifter
aktualiseras frågan om fordon som den 1 januari 1974 är åtta år eUer äldre
skall förses med räknarapparatur. Bilskatleutredningen har föreslagit, atl
dessa fordon skall omfattas av kilometerbeskattningen först fr. o. m. år 1975,
om de då fortfarande är i bruk, och att de därför inte skulle behöva förses med
räknarapparatur under år 1973. De remissinstanser som behandlat denna fråga har
i princip accepterat att äldre fordon undantas från kilometerbeskattning men
atl detta skall gälla för fordonens återstående livslängd.
Det är enligt min uppfattning väsentligt alt
kilometerbeskattningen införs med minsta möjliga undantag. Därmed kan man
lillgodose kravet på en lika beskattning av fordon med hänsyn till deras
brukande. Skulle under en övergångstid både nuvarande skattesystem och kilometerbeskattning
tillämpas parallellt för vissa fordon öppnas möjligheter att välja den
skatleform som framstår som fördelaktigast i det enskilda fallet på ett sätt
som kan påverka konkurrensförhållandena.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jag förordar därför all även de äldre fordonen
skall omfattas av kilometerbeskattningen från ingången av år 1974. Härav följer
alt även dessa fordon skall förses med räknarapparatur i den ordning som gäller
i allmänhel. Fordon som uppenbariigen inte kommer atl brukas efler
kilometerskaltens införande bör dock genom elt särskill dispensförfarande
kunna befrias från kravet på räknarapparatur.
Man kan emellertid inte bortse från atl vissa äldre
fordon som försetts med räknarapparatur kommer atl avregislreras före den 1
januari 1974 eller kort tid därefter. Detta moliverar alt fordonsägare i sådana
fall kompenseras helt eller delvis för kostnaderna för anskaffning och
montering av apparaturen. Jag avser att återkomma till denna fråga i annat
sammanhang.
Frågan om kilomelerbeskattning av fordon som nu är
fritagna från skatteplikt enligt förordningen (1922: 260) om automobilskatt bör
behandlas i samband med kilometerskattens materiella utformning i övrigt.
Ägare av sådana fordon bör därför t. v. undantas från skyldighet atl förse
fordonen med räknarapparatur.
Även övriga föreskrifter som kan behövas för
övergången till kilometerbeskattning lorde få utfärdas av Kungl. Maj:t.
Om del planerade systemet skall fungera smidigt
förutsätts som jag nämnt tidigare att kilometerskattepliktiga fordon skall vara
försedda med stämplande kilometerräknare vid den årliga kontrollbesiktningen år
1973. Med en sådan regel undviker man t. ex. de extra kostnader som en särskild
inställelse för besiktning av räknaren skulle medföra.
För fordon med slutsiffra 1 eller 2 i
regislreringsnumret är inställelseterminen för kontrollbesiktning
novembermars resp. december april. Med hänsyn till distributionsplanen för
räknarna lorde fordonsägare i många fall inte kunna få räknaren monterad före
besiktningen om denna sker under år 1972. Denna olägenhet kan undanröjas om
in-ställelsetermincn ändras till att omfatta tiden januariapril 1973 för
ifrågavarande brännoljedrivna fordon. Därvid bör förhöjd avgift för
kontrollbesiktning tas ut endast om besiktningen sker under april månad eller
senare. Jag har erfarit att chefen för kommunikationsdepartementet avser att
föreslå bestänunelser av denna innebörd.
Bilskatteutredningen har i sitt slutbetänkande föreslagit
alt kostnaden för kilometerräknarapparaturen skall läggas på de enskilda
fordonsägarna. Som skäl härför har utredningen pekat på möjligheten att använda
räknarna för insamlande av transportstalistiskt material, som bör bli till
stort gagn för åkeri- och taxinäringen. Vidare kan stämplade kort komma till
användning i bokföringsarbetet. Genom alt skaltebortfallet kan beräknas
minska, kan skattesatserna sättas lägre än eljest. Till sist framhålls också
att fordonsägarnas intresse av alt räknare vårdas väl är slörre om de själva
får bekosta apparaturen. Mot detta ställer
Prop. 1972:115 22
utredningen
det faktum att räknarna är ett hjälpmedel vid beskattningen och atl koslnaderna
för räknarapparaluren kan bli högre för äldre än för nya fordon. Reservanter i
ulredningen anser att staten skall stå för kostnaderna för räknarapparaluren.
De synpunkter utredningen framfört i frågan går
igen i remissyttrandena. Näringslivets organisationer har genomgående ställt
sig negativa till tanken på att låta fordonsägarna slå för koslnaderna för
räknarna och anser i likhel med reservanterna i utredningen att kostnadema
skall täckas av allmänna medel. Vissa andra remissinstanser har accepterat
utredningens förslag.
I det första avtalet mellan KSN och SU har priset
per räknare angivils till 135 kr. fritt tillverkare eller importör inom
landel. I priset ingår ej mervärdeskatt. Priset är i viss utsträckning
indexreglerat. I det senare avtalet har priset för räknare jämte fördelningsväxel
angetts till 196 kr. exkl. mervärdeskatt. Till delta pris kommer dels den
indexreglerade höjningen av priset på själva räknaren, dels mervärdeskatt. Såvitt
nu kan bedömas kommer det totala priset för apparaturen att utgöra ca 250 kr.
Ulredningen har enligt min mening anfört bärande
skäl för att ägarna till fordon som avses bli kilometerskattebelagda skall
svara för kostnaderna för räknarapparaluren och dess inmontering. För
framtiden blir situationen den att nya brännoljedrivna fordon, avsedda för den
svenska marknaden kommer att förses med godkända kilometerräknare redan vid
tillverkningen. Räknaren blir en naturlig utrustningsdetalj som in går i
priset för fordonet. Jag finner det uteslutet, att i detta läge kostnaden för
räknaren skall exkluderas från priset på fordonet och bestridas av staten i
särskild ordning. Mot denna bakgrund finner jag det också naturligt att
räknarapparaluren för de brännoljedrivna fordon som redan är i bruk skall
bestridas av fordonsägarna. Jag ansluter mig således till
utredningsmajoritetens uppfattning i denna fråga. Härför erforderliga
föreskrifter bör gå ul på skyldighet för fordonsägaren alt erlägga betalning
för räknarapparatur, som distribuerats till honom av SU enligt avtal med
staten.
Räknarapparaluren kommer enligt det system som
avtalats mellan KSN och SU att distribueras till fordonsägarna utan krav på
omedelbar betalning. Enligt min uppfattning bör krav på ersättning riktas till
fordonsägarna först sedan apparaturen distribuerats och så nära ikraftträdandet
av reformen som möjligt. Den ordinarie uppbörden av fordonsskatt för år 1974
kommer att ske omkring årsskiftet 19731974. Jag förordar att uppbörd av
ersättningen för kilometerräknarapparatur sker i samband därmed. Därvid bör
reglerna om uppbörd av fordonsskatt i princip äga tillämpning. Ersättningens
storlek bör beräknas med utgångspunkt i det pris som enligt avtalet mellan KSN
och SU skall gälla för apparaturen med tillägg för räntekostnader. I den mån
priset enligt
Prop. 1972:115 23
avtalet
förändras under leveranstiden bör hela kostnaden för samtiiga levererade
apparaturer fördelas på fordonsägarna med lika belopp. Kungl. Maj:t torde kunna
bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet för fordonsägare atl bestrida
koslnaderna för apparaturen enligt dessa riktlinjer.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att
Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
dels
alt antaga inom finansdepartementet upprättat förslag lill förordning om ändring
i förordningen (1922: 260) om automobilskatt, dels att godkänna vad jag
förordat om kilometerskallens omfatlning, om skyldighet att utrusta
brännoljedrivna fordon med godkänd kilometerräknarapparatur samt om bestridande
av kostnaderna för kilometerräknarapparatur.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta prolokoll utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Faktiska
skatteintäkter
med 1971
års
skatteskalor
(kolumn
2-h5)
Fordonskategori
Faktiska skatteintäkter med 1970 års skatteskalor'
milj. kr.
Faktisk ändring av skatte- Kolumn intäktema med 1971
års 3-1-4 skatteskalor'
beroende på beroende på
inaktuellt slrukturför-
samband ändringar
mellan tjäns
tevikt och
total vikt
milj. kr. milj. kr.
milj. kr. milj.
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
2
3
4
5
6
Bensindrivna
bussar (exkl.
brandbilar)
0,4
+ 0,1
0,0
+ 0,1
0,5
Brännoljedrivna
bussar
38,3
-0,4
-0,7
-1,1
37,2
Bensindrivna
lastbilar (exkl.
brandbilar)
19,4
-1-0,6
-1,2
-0,6
18,8
Brämioljedrivna
lastbilar med
anordning för påhängs vagn.
2 axlar
12,3
+ 0,1
+ 1,0
+ 1,1
13,4
Brännoljedrivna
lastbilar med
anordning för påhängsvagn.
3 eller flera axlar
9,6
0,0
+ 0.6
+ 0,6
10,2
Brännoljedrivna
lastbilar utan
anordning för påhängs vagn.
2 axlar
195,1
1,1
-4,1
-5,2
189,9
Brännoljedrivna
lastbilar utan
anordning för påhängsvagn.
3 eller flera axlar
161,0
+ 15,8
+ 1,4
+ 17.2
178,2
Påhängsvagnar,
1 axel
5,4
+ 0.5
+0,5
5,9
Påhängsvagnar,
2 eller flera axlar
23,9
+ 1,7
+ 1,7
25,6
Övriga
släpvagnar, 1 axel
8,2
+0,9
+ 0,9
9.1
Övriga
släpvagnar, 2 axlar
25,3
+ 3,8
+ 3,8
29,1
Övriga
släpvagnar, 3 eller flera axlai
r 31,2
-
+ 2,3
+ 2,3
33,5
SamUiga
kategorier
530,1
+ 15,1
+ 6,2
+ 21,3
551,4
' Fordonsbestånd 1.1. 1971
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 » 72 72041 é
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
14 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (14)
14 kopplingar i 10 dokument.
- Prop. 1975:62 Regeringens proposition om kilometerskatt för vissa släpvagnar, m.m. s. 17 i texten
- Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
- Prop. 1974:164 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973:601), m.m. s. 16 i texten
- Prop. 1973:1 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1973/74 i texten
- Prop. 1973:94 KungI. Maj:ts proposition om ändringar i vägtrafikbeskattningen m.m. s. 20 · s. 21 · s. 54 · s. 78 · och 1 till i texten