Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, m.m.
1972 · 40 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 30 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:118, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Majrts proposition nr 118 år 1972 Prop. 1972:118
Nr 118
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1955: 183) om
bankrörelse, m. m.; given Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Kungl. Maj:t viU härmed, under åberopande av bUagda
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen alt
bifalla de förslag om vars avlåtande tUl riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts Min aUernådigste Konungs och
Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändring av bestämmelserna
om krav på täckning med eget kapital för bankinstiluls engagemang i
bostadsfinansie-rande kredUaktiebolag. Förslaget innebär att täckningskravet
sänks från 100 tiU 8 %. Den föreslagna ändringen har samband med en mellan
postbanken och Sveriges Kredilbank samt etl antal affärsbanker träffad
överenskommelse om samgående i etl gemensaml ägt bosladsfinansic-rande
kredUaktiebolag. Dessutom föreslås atl sparbanker och centralkassor för
jordbrukskredit får vidgad rätt alt göra kapitaltUlskott tiU
bostadsfinansierande kreditaktiebolag.
ProposUionen innehåller också förslag om möjlighet
för bankinstitut all lUl skyddande av bankens fordran förvärva faslighet även
vid sådan underhandsförsäljning varom regler införts i lagen (1971: 494) om exekutiv
försäljning av fast egendom. Slutiigen föreslås att bankinstitulens skyldighet
att erlägga registreringsavgift avskaffas.
1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 118
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:118
Lagförslag
1
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse
Härigenom
förordnas i fråga om lagen (1955: 183) om bankrörelse
dels
alt 163 § skall upphöra all gälla,
dels att 56, 57 och 194
§§ skaU ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse 56 §1
opaginerad Kontrollera mot PDF
förlust.
Har bankbolag enligt första stycket förvärvat
aktie i bolag eller av aktiebolag utfärdat förlagsbevis, får bankbolaget, om
aktiebolaget överlåter sina tUlgångar på annal aktiebolag, byta ut aktien
eller förlags-beviset mot aktie i det andra aktiebolaget eller förlagsbevis
som utfärdats av detta bolag.
Egendom, som bankbolag förvärvat enligt första
eller andra stycket, skall avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast
när det kan äga rum ulan förlust för bolaget.
1
Senaste lydelse 1968: 601.
För
all skydda fordran får bankaktiebolag dels på offentlig auktion eller
fondbörs eller i den ordning som angives i 96 a § iit-sökningslagen köpa
egendom som är utmätt eller pantsalt för fordringen dels, om det är uppenbart
alt bankbolaget annars skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning för
fordran övertaga för fordringen pantsatt eller annan egendom. Vad nu sagts
gäller ej egen aktie. Ulgöres köpt eller övertagen egendom av fastighet,
gruva, fabrik eller annan liknande anläggning eller fartyg, får
bankbolag i utbyte mot sådan egendom med tillhörande lös egendom
förvärva aktie i bolag, som bUdats för förvaltning av egendomen eller för
fortsättande av en med denna driven verksamhel, eller förlagsbevis, som
utfärdats av sådant bolag. Bankbolag får därjämte förvärva aktie i bolag,
i vUket bankbolaget enligt delta stycke förut förvärvat aktie, om uppenbar
fara är att bankbolagel annars skuUe lida
För
alt skydda fordran får bankaktiebolag d e 1 s på offentiig auktion eller
fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller
pantsatt för fordringen dels, om det är uppenbart att bankbolaget annars
skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning för fordran övertaga för
fordringen pantsatt eller annan egendom. Vad nu sagts gäller ej egen
aktie. Ulgöres köpt eller övertagen egendom av faslighet, gruva,
fabrik eller annan liknande anläggning eller fartyg, får bankbolag
i utbyle mol sådan egendom med tillhörande lös egendom förvärva
aktie i bolag, som bUdats för förvaltning av egendomen eller för
fortsättande av en med denna driven verksamhet, eller förlagsbevis, som utfärdals
av sådant bolag. Bankbolag får därjämte förvärva aktie i bolag, i vilket
bankbolagel enligt della stycke förut förvärvat aktie, om uppenbar fara är
atl bankbolagel annars skulle lida förlust.
Prop. 1972:118 A 3
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen
anmälas hos tillsynsmyndigheten.
57 §2 Bankaktiebolag skall till insätlarnas skydd
ha eget kapital lill visst lägsta belopp. Detta bestämmes i förhållande till
bankbolagets tUlgångar och lill garantiförbindelser som bolaget ingått
(placeringar). Vid beräkningen av kapilalkravet indelas placeringama i
följande fyra grupper, nämligen
A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar
saml fordringar hos riksbanken och riksgäldskontoret,
2.
skattkammarväxlar och
obligationer som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, allmän kassa eUer inrättning, vars reglemente fastställts av
Konungen, eller kredilaktiebolag,
3.
andra fordringar för vUka
staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank,
postbanken, centralkassa eller annan under A 1 eUer 2 avsedd kassa eller
inrättning, kredilaktiebolag eller försäkringsförelag med svensk koncession
svarar,
4.
fordringar för vilka säkerheten
ulgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A 13,
5.
garantiförbindelser for vilka
banken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A
14,
B. 1.
andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,
2.
fordringar för vUka utiändskt
bankföretag eller annat försäkringsföretag än som avses under A 3 svarar,
3.
fordringar för vilka säkerheten
ulgöres av
värdehandling
eller fordran, som angives under B 1 eller 2, inteckning i jordbraks-, affärs-
eller bosladsfastighet eller tomträtt tUl sådan fastighet inom sjuttiofem
procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om
tomträtt, av byggnad som hör tUl tomträtten, eller
fordran med förmånsrätt på grund av lagen den 16
december 1966 (nr 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa
gemensamhetsanläggningar, såvida förmånsrätten får göras gällande på
bankbolagels föranstaltande,
4. garantiförbindelser för vUka banken
erhåUit säkerhet i värde
handling eller fordran, som angives under B 13,
C. 1.
fordringar för vilka säkerheten ulgöres av
inlecknmg i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet
med en-eller tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilkel statiigt
bostadslån ulgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om
inteck-ningssäkerheten är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan
sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta
egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör tUl tomträtten,
inteckning i fastighet, som helt eller delvis är
inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom
femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendo-
>
Senaste lydelse 1968: 601.
It
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 118
Prop.
1972:118 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
men eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan
egendom som hör tiU tomträtten,
förlagsbevis eller aktie, som
noteras vid fondbörs här i landet, eller
borgen, dock ej tUl högre belopp
för varje låntagare än tjugofemtusen kronor, 2. garantiförbindelser för vilka
banken erhållit säkerhet i form av värdehandling, fordran eller
borgensförbindelse som angives under C 1, D. övriga tillgångar och
garantiförbindelser utom sådana som enligt femte och sjätte styckena skola
avräknas från eget kapital. För placeringar, som angivas under A, fordras ej
eget kapital. I övrigt skall bankbolag vid varje tidpunkt ha eget kapital till
lägst elt belopp, som motsvarar sammanlagt
en procent av summan av placeringar, som angivas under B,
fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och åtta procent av
summan av placeringar, som angivas under D. Tillgång skall tagas upp lUl
bokfört värde och garantiförbindelse lill sitt nominella belopp.
Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond,
disposilionsfond och
av bolagsstämman fastställd vinstbalans. Med eget kapUal får likställas
det nominella värdet av förlagsbevis, utställda av bankbolaget, intill ett
belopp motsvarande bolagets aktiekapital. I fråga om förlagskapital, som
långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas alt med
bolagels kapital får likställas högsl så slor del av del varje år för
fallande beloppet som svarar mot tio procent av bolagets aktiekapital.
Från bankbolagels eget kapital Från bankbolagets eget kapital
skall avräknas det bokförda värdet skall avräknas del bokförda värdet
av vad banken såsom aktieka- av vad banken såsom aktieka
pital eller i annan form tUlskjulit pital eller i annan form tillskjutit
till annal in- eller utiändskt före- till annal in- eUer utländskt före
tag som driver någon form av tag som driver någon form av
bankverksamhet. Sådan avräkning bankverksamhet. Sådan avräkning
skall dock ej ske i fråga om före- skall dock ej ske i fråga om före
tag där staten är delägare. tag där staten är delägare eller i
fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt
ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av
inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.
Har bankbolag väsentligt ekonomiskl
intresse i aktiebolag, som uteslutande har till syfte alt förvalta faslighet
eller tomträtt som förvärvats för att bereda banken lokaler för dess inrymmande
eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från bankbolagels eget
kapital avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i
fastighetsbolaget och bolagels bokförda skulder eller den del av dessa som
svarar mol bankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.
Med uppskattat värde avses det
värde, som bankbolaget bestämt på grandval av särskUd värdering. Har enligt
gällande bestämmelser om lån av statsmedel lill främjande av bostadsbyggandet
sådant lån beviljats
Prop.
1972:118 ; 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tUl uppförande av viss byggnad, skaU tUl grund för
bedömandet i stället för uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda
bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där
denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.
163 § Ansökan om bankaktiebolags
registrering och anmälan för registrering skola ingivas eller i betalt brev
med posten insändas till registreringsmyndigheten. Sådan ansökan eller anmälan
skall vara åtföljd av stadgade avgifter.
194 §
Närmare bestämmelser rörande Närmare
bestämmelser rörande
det i denna lag avsedda bankre- det i denna
lag avsedda bankre
gistret, om avgifterna för registre- gistret
samt om tillsynsmyndighe-
ring och kungörande samt om lill- lens
och regislreringsmyndighelens
synsmyndighetens och registre- organisation
och verksamhet, så
ringsmyndighelens organisation ock de
föreskrifter, som i övrigt
och verksamhet, så ock de före- utöver vad
denna lag innehåller
skrifter, som i övrigt utöver vad finnas
erforderliga för lagens lUl-
denna lag innehåller finnas erfor- lämpning,
meddelas av Konungen,
derliga för lagens tillämpning,
meddelas av Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.
2 Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1955: 416) om sparbanker
Härigenom förordnas, att 2426 och
99 §§ lagen (1955: 416) om sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
24 §1 Sparbank får förvärva
1.
fast egendom,
tomträtt och bostadsrätt för all bereda sparbanken lokaler för dess inrymmande
eller tillgodose därmed sammanhängande behov,
2.
aktie i bolag,
vUket uteslutande har lill syfte att förvalla fast egendom eller tomträtt som
förvärvals för del under 1 angivna ändamålet, och förlagsbevis, som utfärdats
av sådant bolag,
3.
inventarier,
vUka anskaffas för rörelsen eller tiU fastighet, som sparbanken äger, eller
till lokaler, som sparbanken i övrigt innehar,
4.
bostadsrätt för
att bereda bostad åt någon som är anställd i sparbanken.
Ärende om förvärv enligt försia
stycket av fast egendom, tomträtt eller aktie avgöres av huvudmännen, om ej
annat följer av sparbankens
> Senaste lydelse 1968: 602.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1972: 118
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
reglemente. Detsamma gäller ärende om förbättring av
byggnad i vilken sparbankens lokaler äro eller avses bliva inrymda.
Sparbank får tUl belopp, som vid
varje tidpunkt sammanlagt svarar mot högst tio procent av sparbankens egna
fonder, förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag,
som med Konungens godkännande verkar som en sammanslutning av svenska
sparbanker för tillgodoseende av gemensamma intressen, eller garanlifondbevis
eller förlagsbevis, som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigt
tillskjuta medel till föreningen eller bolaget.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utöver vad som följer av tredje stycket får sparbank
efter tillstånd av tillsynsmyndigheten tillskjuta medel tUl förening eller
aktiebolag som avses i nämnda stycke, om det lUlskjutna kapitalet icke kan
grunda upplåningsrält eller täcka krav på eget kapital hos föreningen,
bolaget eller annorstädes.
Ulöver vad som följer av tredje
stycket får sparbank efler tillstånd av tillsynsmyndigheten tillskjuta medel
till förening eller aktiebolag som avses i nämnda stycke, om antingen del
tillskjutna kapitalel icke kan grunda upplåningsrält eller täcka krav på eget
kapital hos föreningen, bolaget eller annorstädes e//er fråga är om kreditaktiebolag
som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av
panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.
Sparbank som medverkar vid emission
av aktier eller förlagsbevis på den aUmänna marknaden får efler tillstånd av
tillsynsmyndigheten förvärva aktie eller förlagsbevis som ingår i emissionen.
Sådan aktie eller sådant förlagsbevis skall sparbanken avyttra så snart det
lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synnerUga skäl
föreligga, kan tUlsynsmyndigheten förlänga denna frist.
25 §2
opaginerad Kontrollera mot PDF
För att skydda fordran får sparbank dels på offentlig
auktion eUer fondbörs eller / den ordning som angives i 96 a § utsöknings-lagen
köpa egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen dels, om det är
uppenbart all sparbanken annars skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning
för fordran övertaga för fordringen pantsatt eUer annan egendom. Bevis om
tUlskott till garantifond eller grundfond i sparbanken får dock förvärvas
endast om förutsättningar för återbetalning av fond föreligga enligt 16 eller
18 §.
' Senaste lydelse 1968: 602.
För att skydda fordran får sparbank dels på offentlig
auktion eller fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är
utmätt eller pantsalt för fordringen dels, om det är uppenbart alt sparbanken
annars skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning för fordran övertaga för
fordringen pantsatt eller annan egendom. Bevis om tillskott till garantifond
eller grundfond i sparbanken får dock förvärvas endast om förutsättningar för
återbetalning av fond föreligga enligt 16 eUer 18 §.
Prop. 1972: 118 7
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Egendom, som sparbank förvärvat enligt första
stycket, skall avyttras så snart del lämphgen kan ske och senast när det kan
äga rum ulan förlust för sparbanken.
Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen
anmälas hos tillsynsmyndigheten.
26 §3 Sparbank skall till insätlarnas skydd ha egna
fonder till visst lägsta belopp. Delta bestämmes i förhållande till sparbankens
tillgångar och till garantiförbindelser som sparbanken ingått (placeringar).
Vid beräkningen av kravet på egna fonder indelas placeringarna i följande fyra
grupper, nämligen
A. 1.
inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar saml fordringar
hos
riksbanken och riksgäldskontoret,
2.
skattkammarväxlar och
obligationer som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av
Konungen, eller kreditaktiebolag,
3.
andra fordringar för vUka
staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank,
postbanken, centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning,
kreditaktiebolag eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar,
4.
fordringar för vilka säkerheten
utgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A 13,
5.
garantiförbindelser för vilka
sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A
14,
B. 1.
andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,
2.
fordringar för vilka utländskt
bankföretag eller annat försäkringsförelag än som avses under A 3 svarar,
3.
fordringar för vilka säkerheten
utgöres av
värdehandling
eller fordran, som angives under B 1 eller 2, inteckning i jordbruks-, affärs-
eller bosladsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem
procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om
tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten, eller
fordran med förmånsrätt på grund av lagen den 16
december 1966 (nr 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa
gemensamhetsanläggningar, såvida förmånsrätten får göras gällande på sparbankens
föranstaltande,
4. garantiförbindelser för vilka sparbanken
erhållit säkerhet i vär
dehandling eUer fordran, som angives under B 13,
C. 1.
fordringar för vilka säkerheten utgöres av
inteckning i jordbruksfastighet, i bosladsfastighet
med en-eller tvåfamiljshus eller med flerfamUjshus för vilket statligt
bostadslån ulgår eUer i tomträtt till sådan fastighet, om
inleck-ningssäkerheten är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan
sjuttiofem oeh etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta
egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträllen,
'
Senasle lydelse 1968: 602.
Prop.
1972: 118 8
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
inteckning i fastighet, som helt
eller delvis är inrättad för industriell verksamhel, eller i tomträtt till
sådan fastighet inom femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen
eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör tUl
tomträtten,
förlagsbevis eller aktie, som
noteras vid fondbörs här i landet, eUer
borgen, dock ej till högre belopp
för varje låntagare än tjugu-femtusen kronor, 2. garantiförbindelser för
vUka sparbanken erhåUit säkerhet i foim av värdehandling, fordran eller
borgensförbindelse som angives under C 1, D. övriga tillgångar och
garantiförbindelser utom sådana som enUgt femte och sjätte styckena skola
avräknas från sparbankens egna fonder. För placeringar, som angivas under A,
fordras ej egna fonder. I övrigt skall sparbank vid varje tidpunkt ha egna
fonder lill lägst ett belopp, som motsvarar sammanlagt
en procent av summan av placeringar, som angivas under B,
fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och åtta procent av
summan av placeringar, som angivas under D. TiUgång skall tagas upp till
bokfört värde och garantiförbindelse till sitt nomineUa belopp.
Med egna fonder avses grundfond,
reservfond och garantifond. Med egna fonder får likställas det nominella värdet
av förlagsbevis, ul-stäUda av sparbanken, intill ett belopp molsvarande
sparbankens reservfond. I fråga om föriagskapital, som långivaren kan
återkräva inom fem år, skall dock iakttagas atl med sparbankens fonder får likställas
högst så stor del av det varje år förfallande beloppet som svarar mot lio
procent av reservfonden.
Från sparbankens egna fonder Från sparbankens egna fonder
skall avräknas det bokförda vär- skall avräknas det
bokförda vär
det av vad sparbanken såsom ak- det av vad sparbanken såsom ak
tiekapital eller i annan form till- liekapital eUer i annan form till-
skjutit tUl företag som driver nå- skjutit lill företag som driver nå
gon form av bankverksamhet. Så- gon form av bankverksamhet. Så
dan avräkning skall dock ej ske i dan avräkning skall dock ej ske
fråga om företag där staten är del- i fråga om förelag där staten är
ägare. delägare eller i fråga om kredit-
aktiebolag
som har tdl huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt
på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller af färs fastighet. Har
sparbank väsentiigt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande har till
syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för att bereda
sparbanken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande
behov, skall från sparbankens egna fonder avräknas åtta procent av summan av
det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagels bokförda
skulder eller den del av dessa som svarar mot sparbankens innehav av aktier i
fastighetsbolaget.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:118 . 9
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Med uppskattat värde avses det värde, som
sparbanken bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande
bestämmelser om lån av statsmedel tiU främjande av bostadsbyggandet sådant lån
beviljats tUl uppförande av viss byggnad, skall lill grund för bedömandet i
stället för uppskatlningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda
pantvärdel för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej
särskilda skäl föranleda annal.
Sparbank, som på grund av avtal enligt 79 § skall
uppbära blivande överskott vid annan sparbanks likvidation, får vid bestämmande
av kravet på egna fonder under tiden för likvidationen taga överskottet i beräkning
intUl belopp och på vUlkor som tillsynsmyndigheten fastställer.
99 §4
Närmare
bestämmelser rörande Närmare bestämmelser rörande
sparbanksregislret,
om avgifterna sparbanksregislret samt om tUl-
för
registrering och kungörande synsmyndighelens organisation
samt
om tillsynsmyndighetens or- och verksamhet, så ock de före-
ganisalion
och verksamhet, så ock skrifter, som i övrigt utöver vad
de
föreskrifter, som i övrigt ulöver denna lag innehåUer finnas erfor-
vad
denna lag innehåller finnas derliga för lagens tillämpning,
erforderliga
för lagens tUlämpning, meddelas av Konungen,
meddelas av Konungen.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1973.
3
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen
Härigenom förordnas, att 3234 och 91 §§ lagen
(1956: 216) om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
32 §1 Kreditkassa får förvärva
1.
fast egendom, tomträtt och
bostadsrätt för att bereda kassan eller ansluten kassa lokaler för dess
inrymmande eller tiUgodose därmed sammanhängande behov,
2.
aktie i bolag, vilket
uteslutande har tUI syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt som
förvärvats för det under 1 angivna ändamålet, och förlagsbevis, som utfärdats
av sådant bolag,
3.
inventarier, vilka anskaffas
för rörelsen eller tUl fastighet, som kassan äger, eller till lokaler, som
kassan i övrigt innehar,
4.
bostadsrätt för att bereda
bostad åt någon som är anställd i kassan eller i ansluten kassa.
Ärende om förvärv enligt första stycket av fast
egendom, tomträtt eller aktie avgöres av stämman, om ej annat följer av
kreditkassans stadgar. Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i
vilken kassans eller ansluten kassas lokaler äro eller avses bliva inrymda.
Senaste lydelse 1962: 234. ' Senaste lydelse 1968: 605.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Centralkassa får tUl belopp, som
vid varje tidpunkt sammanlagt svarar mot högst tio procent av kassans och
anslutna jordbrukskassors eget kapital, förvärva andel i sådan ekonomisk
förening eller aktie i sådant bolag, som tUlgodoser för kreditkassor
gemensamma intressen, eUer garanlifondbevis eller förlagsbevis, som utfärdals
av föreningen eller bolaget, eUer i övrigt tUlskjuta medel tiU föreningen
eller bolaget.
Ulöver vad som följer av tredje Utöver vad som följer av tredje
stycket får cenlralkassa efter till- stycket får
cenlralkassa efter till-
stånd av tillsynsmyndigheten tillskjuta medel lill
förening eller aktiebolag som avses i nämnda stycke, om del tillskjutna
kapitalet icke kan granda upplåningsrätt eller täcka krav på eget kapital hos
föreningen, bolaget eller annorstädes.
stånd av tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till
förening eller aktiebolag som avses i nämnda stycke, om antingen del
tillskjutna kapitalet icke kan grunda upplåningsrätt eller läcka krav på eget
kapital hos föreningen, bolaget eller annorstädes eller fråga är om
kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet
i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller
affärsfastighet.
Centralkassa som medverkar vid
emission av aktier eller förlagsbevis på den allmänna marknaden får efler
tillstånd av tUlsynsmyndigheten förvärva aktie eller förlagsbevis som ingår i
emissionen. Sådan aktie eller sådant förlagsbevis skall cenlralkassan avyttra
så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efler förvärvet. Om
synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.
33 §2
opaginerad Kontrollera mot PDF
sa.
Egendom, som kreditkassa förvärvat enligt försia
stycket, skall avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när det
kan äga rum utan förlust för kassan.
Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen
anmälas hos tillsynsmyndigheten.
Senasle lydelse 1968: 605.
För alt skydda fordran får kreditkassa dels på offentlig
auktion eller fondbörs eller i den ordning som angives i 96 a §
utsök-ningslagen köpa egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen d e
1 s, om det är uppenbart alt kassan annars skulle lida avsevärd förlust, såsom
betalning för fordran övertaga för fordringen pantsatt eller annan egendom.
Vad nu sagts gäller ej bevis om andel i eller tiUskott till kreditkassan själv
eller annan jordbrukets kreditkas-
För att skydda fordran får kreditkassa dels på offentlig
auktion eller fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är
utmätt eller pantsatt för fordringen dels, om det är uppenbart att kassan
annars skulle Uda avsevärd förlust, såsom betalning för fordran övertaga för
fordringen pantsatt eller annan egendom. Vad nu sagts gäUer ej bevis om andel
i eller tillskott till kredhkas-san själv eller annan jordbrukels kreditkassa.
Prop.
1972: 118 11
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
34 §3 Cenlralkassa jämte anslutna
jordbrukskassor skall till insätlarnas skydd ha eget kapital tUl visst lägsta
belopp. Detta bestämmes för kassorna gemensaml i förhållande till deras
tillgångar och av dem ingångna garantiförbindelser (placeringar). Vid
beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper,
nämligen
A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt
fordringar
hos riksbanken och riksgäldskonlorei,
2.
skattkammarväxlar
och obligationer som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av
Konungen, eller kreditaktiebolag,
3.
andra
fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet,
bankaktiebolag, sparbank, postbanken, centralkassa eller annan under A 1 eller
2 avsedd kassa eller inrättning, kredilaktiebolag eller försäkringsföretag med
svensk koncession svarar,
4.
fordringar för
vilka säkerheten ulgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A
13,
5.
garantiförbindelser,
som utfärdats av centralkassan eller ansluten jordbrukskassa och för vilka
kassan erhåUit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A
14,
B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under
A 2,
2.
fordringar för
vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag än som avses under
A 3 svarar,
3.
fordringar för
vUka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller
2,
inteckning i jordbmks-, affärs- eller bostadsfastighet
eller
tomträtt tUl sådan fastighet inom sjuttiofem procent av
det
uppskattade värdet av den fasla egendomen eller, i fråga
om
tomträtt, av byggnad som hör tUl tomträtten, eller
fordran med förmånsrätt på grund av
lagen den 16 december 1966 (nr 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen
om vissa gemensamhetsanläggningar, såvida förmånsrätten får göras gällande på
kassans föranstaltande,
4. garantiförbindelser,
som utfärdals av centralkassan eller an
sluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i
värdehandling eller fordran, som angives under B 13,
C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
inteckning i jordbmksfastighet, i
bosladsfastighet med en- eller tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för
vilket statligt bostadslån utgår eller i tomträtt tUl sådan fastighet, om
intecknings-säkerheten är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan
sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta
egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,
inteckning i fastighet, som helt
eller delvis är inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt till
sådan faslighet inom femtio procent av det uppskattade värdet av den fasla
egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör tiU
tomträtten,
» Senaste lydelse 1968: 605.
2t Riksdagen 1972.1 saml. Nr 118
Prop.
1972:118 12
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
förlagsbevis eller aktie, som
noteras vid fondbörs här i landet, eller
borgen, dock ej tUl högre belopp
för varje låntagare än ljugofemtusen kronor, 2. garantiförbindelser, som
utfärdats av cenlralkassan eUer ansluten jordbrukskassa och för vilka
kassan erhållit säkerhet i form av värdehandling, fordran eller
borgensförbindelse som angives under C 1, D. övriga tUlgångar och
garantiförbindelser utom sådana som enligt femte och sjätte styckena skola
avräknas från eget kapital. För placeringar, som angivas under A, fordras ej
eget kaphal. I övrigt skall centralkassa jämte anslutna jordbmkskassor vid
varje tidpunkt ha eget kapital tiU lägst etl belopp, som motsvarar sammanlagt
en procent av summan av placeringar, som angivas under B, fyra procent av
summan av placeringar, som angivas under C, och åtta procent av summan av
placeringar, som angivas under D. TUlgång skaU tagas upp lUl bokfört värde och
garantiförbindelse lill sitt nominella belopp.
Med eget kapital avses
insatskapital, reservfond, disposilionsfond och av stämma fastställd
vinslbalans. Med eget kapital får likställas det nominella värdet av
förlagsbevis, utställda av centralkassan, inlUl ett belopp motsvarande del
belopp vartiU cenlralkassans och anslutna jord-brakskassors eget kapital
uppgår. I fråga om förlagskapital, som långivaren kan återkräva inom fem år,
skall dock iakttagas all med cenlralkassans och de anslutna jordbrukskassornas
eget kapital får likställas högst så stor del av det varje år förfallande
beloppet som svarar mot lio procent av detta kapital.
Från centralkassans och de an- Från cenlralkassans och de an-
slutna jordbmkskassornas eget ka- sluina
jordbrukskassornas eget ka
pital skall avräknas det bokförda pilal skall avräknas del bokförda
värdet av vad de såsom aktieka- värdet av vad de såsom aktieka
pital eller i annan form lillskjutit pital eller i annan form lillskjutit
tUl företag som driver någon form till företag som driver någon form
av bankverksamhet. Sådan avräk- av bankverksamhet. Sådan avräk
ning skall dock ej ske i fråga om ning skall dock ej ske i fråga om
företag där staten är delägare. företag där staten är delägare eller
i fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt
ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning
i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.
Har centralkassa eller ansluten
jordbrukskassa väsenlligl ekonomiskt intresse i aktiebolag som uteslutande har
tUl syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvals för alt bereda
någon av kassorna lokaler för dess inrymmande eUer tiUgodose därmed
sammanhängande behov, skaU från det egna kapitalet avräknas åtta procent av
summan av del bokförda värdet av akliema i fastighetsbolaget och bolagels
bokförda skiUder eller den del av dessa som svarar mot kassans innehav av
aktier i fastighetsbolaget.
Prop. 1972:118 13
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Med uppskattat värde avses det värde, som
kredilkassa bestämt på grundval av särskUd värdering. Har enligt gäUande
bestämmelser om lån av statsmedel tUl främjande av bostadsbyggandet sådant lån
beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i
stället för uppskatlningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser
fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres,
om ej särskilda skäl föranleda annat.
91
§*
Närmare
bestämmelser om för- Närmare bestämmelser om för-
eningsregisiret
för jordbrukskasse- eningsregistrel för jordbrukskasserörelsen och om
avgifterna för re- rörelsen samt de föreskrifter, som gistrering och kungörande
samt de i övrigl ulöver vad denna lag in-föreskrifler, som i övrigt ulöver
nehåller finnas erforderliga för la-vad denna lag innehåller finnas gens
tillämpning, meddelas av erforderliga för lagens tUlämpning, Konungen, meddelas
av Konungen.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1973.
4
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1969: 732) om postbanken
Härigenom förordnas, att 7 § lagen (1969: 732) om
postbanken skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
7 § Postbanken skall tUl täckning av de risker som
är förenade med bankrörelsen ha kapital till visst lägsta belopp. Detta
bestämmes i förhållande till postbankens tUlgångar och till garantiförbindelser
som banken ingått (placeringar). Vid beräkningen av kapilalkravet indelas
placeringama i följande fyra gmpper, nämligen
A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar
samt fordringar hos riksbanken och riksgäldskontoret,
2.
skattkammarväxlar och
obligationer som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförUg
samfällighet, aUmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av
Konungen, eller kreditaktiebolag,
3.
andra fordringar för vilka
staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank,
centralkassa eUer annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller imättning, kreditaktiebolag
eUer försäkringsföretag med svensk koncession svarar,
4.
fordringar för vUka säkerheten
utgöres av värdehandling eUer fordran, som anges under A 13, och
5.
garantiförbindelser för vilka
postbanken fått säkerhet i värdehandling eller fordran, som anges under A 14,
B.
1. andra fullgoda obligationer än de som anges under A 2,
2. fordringar för vUka utiändskt bankföretag eller
annat försäk-* Senasle lydelse 1968: 605.
Prop. 1972:118 14
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
ringsföretag
än som avses under A 3 svarar,
3. fordringar
för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling
eller fordran, som anges under B 1 eller 2.
inteckning i jordbruks-, affärs- eller
bosladsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av
det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av
byggnad som hör till tomträtten, eller
fordran med förmånsrätt på grund av lagen (1966: 701)
om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar,
orn förmånsrätten får göras gäUande på postbankens föranstaltande,
4. garantiförbindelser för vUka postbanken
fått säkerhet i värde
handling eller fordran, som anges under B 13,
C.
1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
inteckning i jordbmksfastighet, i bostadsfastighet
med en- eller IvåfamUjshus eller med flerfamUjshus för vilket statligt bostadslån
utgår eller i tomträtt liU sådan fastighet, om inleckningssä-kerhelen är
förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem och etthundra
procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om
tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,
inteckning i fastighet, som helt eller delvis är
inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt tUl sådan faslighet inom
femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga
om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör lill tomträtten,
förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs
här i landel, eller
borgen, dock ej till högre belopp för varje
låntagare än tjugofemtusen kronor, 2. garantiförbindelser för vilka postbanken
fått säkerhet i form av värdehandling, fordran eller borgensförbindelse som
anges under Cl, D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana
som enligt femte och sjätte styckena skall avräknas från postbankens risktäckande
kapital. För placeringar, som anges under A, fordras ej risktäckande kapital. I
övrigt skall postbanken vid varje tidpunkt ha risktäckande kapital tUl lägst
ett belopp, som motsvarar sammanlagt
en
procent av summan av placeringar, som anges under B, fyra procent av summan av
placeringar, som anges under C, och åtta procent av summan av placeringar, som
anges under D. TUlgång skall tagas upp till bokfört värde och
garantiförbindelse till sitt nomineUa belopp.
Med postbankens risktäckande kapital avses
stamkapital, statsverks-lån, disposUionsfond ocb balanserade vinstmedel.
Från postbankens risktäckande Från
postbankens risktäckande
kapital skall avräknas det bokför- kapUal skall avräknas det bokför
da värdet av vad banken såsom da värdet av vad banken såsom
aktiekapital eller i annan form tUl- aktiekapUal eller i annan form
skjutit tUl annat in- eller utiändskt tiUskjutit till annat in- eller ut-
Nuvarande lydelse
företag
som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i
fråga om företag där staten är delägare.
Föreslagen lydelse
ländskt företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan
avräkning skall dock ej ske i fråga om förelag där staten är delägare eller i
fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot
säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors-
eller affärsfastighet.
Har postbanken väsentligt ekonomiskt intresse i
aktiebolag, som uteslutande har tUl syfte att förvalta fastighet eller
tomträtt som förvärvats för att bereda banken lokaler för dess inrymmande eller
tiUgodose därmed sammanhängande behov, skall från postbankens risktäckande
kapital avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av akliema i
fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som
svarar mot bankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.
Med
uppskattat värde avses det värde, som postbanken bestämt på gmndval av särskUd
värdering. Har enUgt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande
av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall
till gmnd för bedömandet i stäUet för uppskattningsvärdet läggas det enligt
nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet,
där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleder annat.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1973.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20
oktober 1972.
Närvarande: Statsministern PALME, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för finansdepartementet,
statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga
ledamöter fråga om vissa ändringar i banklagstiftningen och anför.
1 Inledning
EnUgt de olika banklagarna gäller
för bankinstituten regler som syftar lill atl trygga alt dessa till insäUarnas
skydd håller etl tillräckligt slorl eget kapital. Bestämmelserna, som är
enhetiigt utformade för de olika bankinstitulen, har karaktär av
placeringsregler med skilda krav på täckning med eget kapital allt efler placeringens
art, s. k. kapitaltäck-ningsregler. För placeringar som avser bankinstiluls
engagemang i sidobolag, dvs. svenskl eller utiändskt företag som driver någon
form av bankverksamhet, gäller en särskUd regel. Denna innebär all för vad
bankinstilul såsom aktiekapital eUer i annan form lillskjutit till sidobolag
krävs täckning med eget kapital till 100 %. Undantag görs dock för företag där
staten är delägare. För engagemang i sådant förelag är kapitaltäckningskravel 8
%.
I juni 1972 träffades mellan de
båda statliga bankinstitulen postbanken och Sveriges Kredilbank och ett
antal affärsbanker en överenskommelse om samgående i ett gemensamt ägt
bostadsfinansierande kredilaktiebolag. Genom överenskommelsen har frågan
aktualiserats om en sänkning av kapitaltäckningskravel för bankernas
kapitaltillskott tiU kredilaktiebolag som ägnar sig åt långfristig
faslighetsfinansiering. Med anledning härav har inom finansdepartementet
upprättats promemorian (Ds Fi 1972:7) Kapitaltäckningskravel för bankinstiluls
engagemang i bostadsfinansierande kredilaktiebolag.
Efter remiss har yttranden över
promemorian avgetts av bankinspektionen, fullmäktige i Sveriges riksbank,
Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges
jordbrukskasseförbund och postbanken.
Svenska sparbanksföreningen har i
sitt remissyttrande hemställt om vidgad rätt för sparbank all göra
kapitaltiUskott lill bostadsfinansierande kreditaktiebolag. Efter remiss har
bankinspektionen avgelt yttrande över denna hemställan.
Prop 1972:118 17
Genom lagen (1971; 494) om exekutiv försäljning av
fast egendom, som trätt i kraft den 1 januari 1972, har öppnats möjlighet till
försäljning under hand av utmätt fastighet. Med anledning härav tas i propositionen
upp fråga om ändring av bankinstitutens förvärvsregler, så alt bankinstitut får
rätt att lUl skyddande av sin fordran köpa fastighet inle bara på offentiig
auktion utan också vid försäljning under hand.
I skrivelse den 5 juni 1972 har bankinspektionen
hemställt om avskaffande av skyldigheten för affärsbank, sparbank och
kredilkassa inom jordbrukskasserörelsen att erlägga avgift för registrering och
dess kungörande.
2
Kapitaltäckningsfrågan
2.1
Nuvarande ordning m. m.
Inledningsvis skall redovisas de regler som gäller
i fråga om bankinstituts engagemang i företag som driver kreditverksamhet.
Affärsbank kan efter tillstånd av Kungl. Maj:t
förvärva aktie i annan affärsbank, i utländskt bankförelag och i svenskl
aktiebolag eller utiändskt förelag, vars ändamål kan anses gagneligl för
bankväsendel eller det aUmänna, samt garantifondbevis eller förlagsbevis som
utfärdats av sådant bolag eller förelag (55 § försia stycket 5 lagen (1955:
183) om bankrörelse (BL), senaste lydelse 1968: 601). För postbanken gäller en
regel med motsvarande innehåll (5 § försia stycket 4 lagen (1969: 732) om
postbanken PL). Sparbank får till ett belopp som svarar mot högst 10 % av
bankens egna fonder förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i
sådant bolag, som med Kungl. Maj:ts godkännande verkar som en sammanslutning av
svenska sparbanker för tillgodoseende av gemensamma intressen, eller
garantifondbevis eller förlagsbevis som utfärdals av föreningen eller bolaget,
eller i övrigt tillskjuta medel till föreningen eller bolaget. Därutöver får
sparbank efter tillstånd av bankinspektionen tillskjuta medel lill sådan
förening eller sådant bolag, om tillskottet inte kan grunda upplåningsrält eUer
täcka krav på eget kapital (24 § tredje och fjärde styckena lagen (1955: 416)
om sparbanker (SpL), senasle lydelse 1968: 602). För cenlralkassa inom
jordbrakskasserörelsen gäUer en likartad regel (32 § tredje och fjärde styckena
lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen (JkL), senaste lydelse 1968: 605).
Bankinstitulens intressen i sidobolag som driver
kredilverksamhel kan efler bolagens verksamhel delas in i sex grupper, nämligen
bankinstUul, bostadsfinansierande kreditaktiebolag, industri-, fartygs- och
export-finansierande bolag, kommunlåneinstitul, utiändska banker samt
faelo-ring- och leasingbolag. Gruppen bankinstilul omfattar Sparbankernas bank
och Jordbrukets bank som ägs av sparbankerna resp. jordbruks-
Frop 1972:118 18
kasserörelsen
genom cenlralkassorna för jordbrukskredit. Bostadsfinansierande
kreditaktiebolag är Svensk Faslighelskredil AB som samägs av elt antal
affärsbanker. Svenska Intecknings Garanti AB som är dotterbolag till Svenska
Handelsbanken, Göteborgs Intecknings Garanti AB som är dotterbolag till
Götabanken, Svensk Bostadsfinansiering AB BOFAB som ägs till hälften av
Sveriges Kredilbank och till hälften av postbanken samt Sparbankernas
Intecknings AB (med dotterbolaget Hälsingborgs Intecknings Garanti AB) som ägs
av sparbankerna genom Sparbankernas bank. Industri-, fartygs- och
exportfinansierande bolag är AB Induslrikredil, AB Förelagskredit och AB
Svensk Exportkredit, vilka ägs lUI hälften av staten och till hälften av
ell antal bankinstitut, Svensk Företags Garanti AB, som ägs av Sparbankernas
bank och Sveriges investeringsbank AB, samt Svensk Farlygskredil AB, som ägs av
ell antal affärsbanker. Med kommunlåneinstitul avses dels Kommunkredit AB med
Sparbankemas bank som huvuddelägare, dels Kommunlåneinstitulet AB som till
slörre delen ägs av övriga affärsbanker. TUl gmppen utiändska banker hör elt
stort antal affärsbanksengagemang i utländska bankföretag, t. ex.
Nordfinanz-Bank Ziirich och Banque Scandinave en Suisse. I gruppen facloring-
och leasingbolag ingår Säljfinans AB, som ägs av Svenska Handelsbanken,
Fac-toring Service AB, som till större delen ägs av Sveriges Kreditbank, och
Kredil Leasing AB, som är helägt av samma bank, samt Spar-facloring AB och
Sparleasing AB, som båda ägs av Sparbankernas bank.
Kapitaltäckningsreglerna (57 § BL, 26 § SpL, 34 §
JkL och 7 § PL) har tUl syfte att Irygga att affärsbanker, sparbanker,
jordbrukets kreditkassor och postbanken till insätlarnas skydd håller en
tillräcklig kapital-Styrka i form av eget kapital (för sparbankerna egna fonder
och för postbanken risktäckande kapital). Bestämmelserna har karaktär av
placeringsregler med olika krav på täckning med eget kapital allt efler
placeringens art. Reglerna, som är enhetiigt utformade för samlliga
bankinstilul, fick sin nuvarande utformning i samband med 1968 års översyn av
banklagstiftningen (beträffande BL, SpL och JkL SFS 1968: 601, 602 resp. 605,
prop. 1968: 143, BaU 60, rskr 368 och beträffande PL prop. 1969: 158, SU 190,
BaU 53, rskr 423 och 430).
Kapitaltäckningsbestämmelsema innebär i huvudsak
följande. Bankinstitulens tiUgångar är indelade i fyra riskgrader. Den lägsta
riskgraden omfattar placeringar med ingen eller ringa förlustrisk medan i den
högsta riskgraden ingår de mest riskbetonade tillgångarna. Placeringama i den
lägsta riskgraden, riskgrad 1 (i lagrammen betecknad som grupp A), är helt fria
från täckning med eget kapital. I denna riskgrad upptas bl. a. guldkantade
obligationer (svenska stals- och kommunobligalioner samt hypoteksobligationer)
och obligationer utgivna av kredilaktiebolag samt andra fordringar för vilka
staten, kommun eller därmed jämförlig sam-
Prop 1972:118 19
fällighet,
affärsbank, sparbank, cenlralkassa för jordbmkskredit eller vissa andra
rättssubjekt, däribland kredilaktiebolag, svarar. Tillgångarna i riskgrad 2
(grupp B) skall läckas med 1 % eget kapital. I denna riskgrad upptas bl. a.
andra fullgoda obligationer än dem som förts till riskgrad 1 saml fordringar
mot säkerhet i form av inteckning i jordbruks-, affärs- eller bosladsfastighet
eller lomlräll lill sådan faslighet inom 75 % av del uppskattade värdet av den
fasla egendomen resp. byggnad som bör tiU tomträtten. Bland tillgångar, som
förts tUI riskgrad 3 (grupp C), finns fordringar mol säkerhet i form av
inteckning i jordbruksfastighet och vissa bostadsfasligheter där inteckningen
ligger mellan 75 och 100 % av egendomens uppskattningsvärde eller i industrifastighet
inom 50 % av det uppskattade fastighetsvärdet och fordringar mot säkerhet av
börsnoterade förlagsbevis och aktier. TiUgång-arna i denna riskgrad skall
läckas med 4 % eget kapUal. TUl den högsta riskgraden, riskgrad 4 (grupp D),
förs alla tUlgångar och garantiförbindelser som inle förts till riskgraderna
13 med etl kapilalläcknings-krav av 8 %. Del samlade kravet på eget kapital
erhålls genom addering av kapilalkraven i de olika riskgraderna.
TUlgång skall tas upp till bokfört värde och
garantiförbindelse tUl sitt nominella belopp.
Med affärsbanks eget kapital avses i sammanhanget
aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och vinslbalans som fastställls av
bolagsstämma. Sparbanks egna fonder är grundfond, reservfond och garanlifond.
Med cenlralkassas och jordbrukskassas eget kapital avses insatskaphal,
reservfond, dispositionsfond och fastställd vinstbalans. Postbankens
risk-täckande kapital utgörs av stamkapital, stalsverkslån, disposilionsfond
och balanserade vinstmedel. Med eget kapital får i viss utsträckning likställas
nominella värdet av förlagsbevis, som utställts av bankinstilul.
För bankinstiluls engagemang I sidobolag, dvs.
svenskt eller utiändskt företag som driver någon form av bankverksamhet, gäller
en särskUd regel. Från bankens eget kapital skall nämligen avräknas del bokförda
värdet av vad banken som aktiekapital eller i annan form lillskjutit till
sådant företag. Regeln innebär sålunda ett kapitalläckningskrav om 100 % för
sidobolagsengagemang. Bestämmelsen gäller dock inte i fråga om sidobolag där
staten är delägare. Engagemang i sådant sidobolag förs lill riskgrad 4 med ett
kapitalläckningskrav av 8 %.
Kapitaltäckningsbestämmelsema fick, som förut
sagts, sin nuvarande utformning vid 1968 års översyn av bankinstitutens
rörelseregler. Dessförinnan fanns inga regler om hur kapitaltäckningskravel
för sidobolagsengagemang skulle beräknas. Den praxis som tillämpades innebar
emellertid elt kapitalläckningskrav av 100 % för sådant engagemang. TiU grund
för denna rättstillämpning låg åsikten alt del egna kapital som enligt lag
skulle hållas som skydd för bankens insätlare inte samiidigt kunde utgöra
riskkapital också i ett annat kreditinstitut.
Prop 1972:118 20
Kreditinstitututredningen föreslog i sitt
betänkande (SOU 1967: 64) Samordnad banklagstiftning alt aktier i sidobolag
skulle ingå i riskgrad 4 och sålunda kräva 8 % kapilaltäckning. Avgörande för
utredningens förslag var alt lagstiftningen för kreditinstituten är genomsyrad
av solidi-tetshänsyn och atl etablering och förvärv av kreditinstitut är
underkastad del allmännas kontroll (belänkandet s. 183 f.). Två ledamöter av
utredningen var skiljaktiga och menade atl det var självklart alt del kapital
som föreskrivits som skydd för bankinslilutens insättare inte samtidigt kan utgöra
riskkapital också i ell annat kreditinstitut (belänkandet s. 257, 264).
Vid remissbehandlingen (se prop. 1968: 143 s. 129
ff) anslöt sig bankföreningen och sparbanksföreningen till
utredningsmajoriletens förslag. Bankinspektionen var däremot kritisk mol
förslaget. Inspektionen betonade angelägenheten av att det reella skydd som
banklagarnas kapital-täckningsregler är avsedda alt ge insätlarna inle minskas
eller elimineras genom manipulationer av olika slag som t. ex. uppdelning av
rörelsen på olika juridiskt självständiga enheler och andra liknande åtgärder
av rent organisatorisk art. Därför måste som dittills skett i praxis, från
bankuistilulels eget kapital räknas av vad bankinstilutet investerar som
riskbärande kapital i andra kreditinstitut. Enligt inspektionens mening måste i
princip krävas atl den föreslagna relationen mellan eget och främmande kapital
skall föreligga för koncernen i dess helhet. Inspektionen fann det uppenbart
all den av utredningen föreslagna kapital-täckningsregeln för engagemang i
sidobolag inle innebar något reellt skydd för insättarna. Det föreskrivna
riskkapitalet skulle kunna uttunnas praktiskt laget hur mycket som helst.
Riksbanksfullmäktige ansåg starka skäl tala mot att, som bankinspektionen
gjort, dra de logiska konsekvenserna ur en i och för sig rimlig premiss.
Fullmäktige betonade att de insatser av riskkapital, som det är fråga om, i
huvudsak avser svenska bank- och kredilaktiebolag. Del har ansetts i hög grad
ligga i det allmännas intresse att sådana företag inrättas och i flera fall
har staten inträtt som delägare. Vidare har de från säkerhetssynpunkt getts en
utomordentligt betryggande organisaiion med rätt höga krav på kapitaltäckning.
Fullmäktige ansåg på dessa skäl att den av utredningsmajoriteten föreslagna
lösningen borde kunna accepteras i fråga om insatser i svenska bankinstitut
och kreditaktiebolag, så länge karaktären hos denna grupp kreditinstitut inle
förändrades. I övriga fall borde kapitaltäckningsfrågan bedömas i enlighet med
tidigare tillämpad praxis.
Jag fann själv goda skäl tala för bäde utredningens
och bankinspektionens förslag lill lösning av frågan om kapilaltäckning för
bankinstitulens intressen i sidobolag och anförde (propositionen s. 150 f).
Ä ena sidan kan sägas alt utredningens förslag
innebär att möjligheter öppnas för bankinstitut att genom koncernbildning utan
insats av nytt riskkapital driva en kredilgivningsrörelse av hell annan om-
Prop
1972:118 21
fattning än f. n. Exempel på hur delta kan gå till har
bankinspektionen anfört i sitt remissyttrande. Genom en sådan koncernbildning,
som i fråga om de vanliga aktiebolagen är en välkänd företeelse, kan ett
bankinstilul med elt förhållandevis litet riskkapital behärska en hel kedja av
Icreditinstitul. Det egna kapitalet/insättar-borgenärsskyddet för en sådan
koncern kan teoretiskt bli illusoriskt. Mol detla resonemang kan å andra sidan
invändas alt bankinstitulens förvärv av sidobolag vanligen kräver tillstånd av
Kungl. Maj:t och att de svenska kreditinstituten är underkastade legala
soUditelskrav. Vidare kan göras gällande atl ell bankinstiluls aktieinnehav i
ett sidobolag inle är all bedöma annorlunda än vUken placering som helst. En
lämplig avvägning mellan de ståndpunkter som intagits i denna fråga synes
enligt min mening vara, endera som riksbanksfullmäktige förordat att för de
svenska sidobolagen kräva 8 % kapitaltäckning medan för de utiändska
engagemangen skall krävas 100 % kapilaltäckning, eller all behåUa nuvarande
ordning för alla sidobolagsengagemang utom såvitt gäller de kreditinstitut där
staten ingår som delägare. Jag anser övervägande skäl tala för den sistnämnda
lösningen. Härigenom vinns alt bankinstitulens engagemang i kredilaktiebolag av
typen Industrikredit, Företagskredil och Exportkredit, blir mindre betungande
än hillills i kapilaltäckningshänseende. Vidare undviks risken för alt
kapitalläckningsbeslämmelsernas utformning kan ge anledning till etablerande
av sidobolag. Liksom hittills bör härvidlag förelagsekonomiska skäl vara
utslagsgivande. Jag förordar alltså atl i kapitaltäckningsbestämmelsema las in
en föreskrift av innehåll alt från eget kapital skall räknas av bokförda
värdet av vad bankinstilul som aktiekapital eller i annan form tillskjutit lill
företag, som driver någon form av bankverksamhet, dock inle såvitt gäller företag
i vilket staten är delägare.
Vid riksdagsbehandlingen yrkades i
två motioner (mol. 1968:1: 1021 och II: 1291) alt kapUalläckningsreglerna i fråga om bankernas engagemang i
sidobolag skulle utformas enligt kreditinstitutulredningens förslag. Kritik
riktades också mot undanlagsregeln i fråga om förelag där staten är delägare.
Bankoutskotlel (majoriteten av ledamöterna; BaU 1968: 60 s. 39 f) delade
departementschefens uppfattning all etl genomförande av utredningens förslag
skulle innebära en alltför vittgående liberalisering av bestämmelserna om
kapilaltäckning för sidobolagsengagemang. Ulskottel ansåg att risken för
koncernbildningar på basis av ett begränsat aktiekapital var beaktansvärd.
Någol skäl alt med anledning av motionerna förorda en skärpning av
täckningskra-vet belräffande av staten delägda företag ansågs inte föreligga.
Utskottet hemställde om bifall till propositionsförslaget. Riksdagen beslutade
i enlighet med utskottets hemställan.
2.2 De bostadsfinansierande kreditakticbolagen
Ett kredilaktiebolag utmärks av alt
det har till ändamål att driva lånerörelse och atl genom utgivande av
obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
upplåna för verksamheten behövhga medel men i vars verksamhel inle ingår
bankverksam-
Prop 1972:118 22
het
[1 § lagen (1963: 76) om kreditaktiebolag]. De bostadsfinansierande kredilaktiebolagen
har liU huvudsyfte alt i fråga om bostads-, kontors-och affärsbyggnader i
städer och andra tätorter lämna lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom
eller tomträtt, därvid inteckningssä-kerhelen skall ligga inom 75 % av det
uppskattade värdet av egendomen. Medel tUl utlåningen skaffas genom
obligationsemissioner och reverslån hos olika kapilalplacerande institutioner.
Genom bestämmelser i lagen om kreditaktiebolag slår bolagen under tillsyn av
bankinspektionen.
I det följande skall lämnas vissa uppgifter om de
olika bostadsfinansierande kredilaktiebolag som ägs av bankinstilul.
Svenska
Intecknings Garanti AB (SIGAB) är dotterbolag lill Svenska Handelsbanken.
Aktiekapitalet är 51 milj. kr. Bolagets utlåning mot jnleckningssäkerhel uppgick
vid slutet av år 1971 lill 6,3 miljarder kr. Göteborgs Intecknings Garanti AB
(GIGAB) är dotterbolag lill den nyligen genom sammanslagning av
Göteborgs Bank och Smålands Bank bUdade Götabanken. Före sammanslagningen
ägdes aktierna i GIGAB av Göteborgs Bank. Aktiekapitalet är 22 milj. kr. Vid
slutet av år 1971 uppgick lämnade inteckningslån tiU 2,1 mUjarder kr. Svensk
Fastighelskredil AB samägs av åtta affärsbanker, nämligen Skandinaviska
Enskilda Banken (såväl Skandinaviska Banken som Slockholms EnskUda Bank var
före sammanslagningen delägare). Skaraborgsbanken, Skånska Banken,
Götabanken (aktieposten ägdes av Smålands Bank före sammanslagningen med
Göteborgs Bank), Sundsvallsbanken, Uplandsbanken, Wermlandsbanken och
Östergötlands Enskilda Bank. Aktiekapitalet är 70 milj. kr. Vid utgången av
år 1971 hade lämnats inteckningslån lUl elt belopp av nära 6,5 mUjarder kr.
Sparbankernas Intecknings AB (SPINTAB) ägs av Sparbankernas bank. Vid slutet
av år 1971 uppgick utlåningen till ca 6 miljarder kr. Hälsingborgs Intecknings
Garanti AB (HIGAB), vars verksamhet är av mindre omfaitning, är dotterbolag
till SPINTAB. Svensk Bostadsfinansiering AB BOFAB bildades år 1971 och ägs
till hälften av postbanken och till hälften av Sveriges Kreditbank. I
samband med tillkomsten av BOFAB överlät Sveriges Kredilbank den
aktiepost banken hade i Svensk Fastighelskredil på övriga delägare i detla
institul. Aktiekapitalet i BOFAB är 20 milj. kr. Vid slutet av år 1971 uppgick
utlåningen till 200 milj. kr.
Kreditaktiebolagens bolagsordningar skall enligt
bestämmelser i kre-dhaktiebolagslagen godkännas av Kungl. Maj:t. I de
bostadsfinansierande kreditaktiebolagens bolagsordningar finns bl. a.
bestämmelser som begränsar möjligheten lUl upplåning. Den sammanlagda
upplåningen med avdrag för vissa likvida medel får sålunda inte överstiga
femtio gånger bolagets eget kapital och garantifond. Med bolagets eget kapital
avses summan av aktiekapital, lagstadgade fonder och balanserade
Prop 1972:118 23
vinstmedel
enligt senast fastställda balansräkning. Vidare får mot förlagsbevis upplånat
kapital med viss begränsning likställas med eget kapital intUl etl belopp som
svarar mot aktiekapitalet. Upplåningsrätls-reglerna kan ses som
kapilalläckningsregler innebärande ett krav på alt i del närmaste 2 % av
placeringarna, dvs. utlåningen, skall läckas med eget kapital.
På finansdeparteiiientels initiativ logs under
hösten 1971 upp överläggningar med postbanken och affärsbankerna i syfte att
få till stånd ett gemensamt hypoleksinstitul för långfristig
fastighetsfinansiering. Överläggningarna ledde till alt de bankinslitut som f.
n. genom GIGAB, SIGAB, Svensk Fastighetskredit och BOFAB driver sådan finansieringsverksamhet
samt jordbrukskasserörelsen genom Jordbrukets bank träffade ett den 21 juni
1972 dagtecknal avtal om all bilda elt kreditinstitut för långfristig
faslighetsfinansiering. Vid avtalet är fogat förslag till ny bolagsordning för
BOFAB.
Avtalet har i huvudsak följande innebörd. Det nya
kieditakliebola-gel, som avses börja sin verksamhet den 1 januari 1973, bildas
med BOFAB som stomme. Aktiekapitalet skall vara minst 40 milj. kr. och högsl
120 milj. kr. Genom nyemission skall aktiekapitalet i BOFAB, som nu ägs av
postbanken och Sveriges Kreditbank, i inledningsskedet ökas från 20 milj. kr.
tUl 40 milj. kr. De nya aktierna skall tecknas av de icke slalliga bankinstilul
som deltar i överenskommelsen. Aktierna skall tecknas till en kurs av 120 % för
atl bolagets reservfond redan den 1 januari 1973 skall vara fylld. Bolagets
verksamhet skall huvudsakligen bestå i att lämna långfristiga lån i
färdigbyggda bostads-, kontors- och affärsfastigheter. Verksamheten skall i
huvudsak finansieras genom obligationslån och annan långfristig upplåning.
Som särskild säkerhet för bolagels förpliktelser
skall kunna bildas en garantifond. Detla skall ske genom alt aktieägarna till
BOFAB:s förfogande ställer av dem var för sig utfärdade garantiförbindelser, innebärande
all utfärdaren intill visst angivet belopp svarar för av BOFAB ingångna
förbindelser. Garantifonden skall få uppgå lill högsl fem gånger bolagels
aktiekapital. För det utvidgade BOFAB skaU oförändrat gälla upplåningsregler i
överensstämmelse med vad som nu gäller för de bostadsfinansierande
kredilaktiebolagen. Den sammanlagda upplåningen får således inle översliga
femtio gånger bolagels eget kapUal och garantifond, därvid föriagskapital
likställs med eget kapital lUl etl belopp molsvarande aktiekapitalet.
Styrelsen skaU beslå av åtta ledamöter, av vilka de
statsägda bankinstitulen utser hälften och de övriga bankerna hälften.
Ordförande utses av Kungl. Maj:l, om enighet om valet inte kan nås inom styrelsen,
därvid vice ordföranden utses av de icke statsägda bankerna.
GIGAB, SIGAB och Svensk Faslighetskredit skall
efler 1972 års utgång inte utge nya obligationslån. Deras nuvarande
långfristiga utiåning skall reduceras i takt med alt motsvarande upplåning
amorteras.
Prop 1972: 118 24
Detta
innebär att instituten kommer att fortsätta sin verksamhet under avsevärd lid
men i krympande omfattning. Till skydd för låntagarna i dessa institut har
överenskommits vissa åtgärder. När lånens löptid utgått och instituten inte
längre har möjlighet alt medge omsättning av lånen på en ny låneperiod skall
låntagaren sålunda regelmässigt kunna räkna med all få flytta över lånen till
BOFAB.
2.3
Promemorian
Promemorian innehåller en redovisning i de
hänseenden som upptagits i del föregående under 2.1 och 2.2. Under rubriken
Överväganden och förslag framhålls därefter i huvudsak följande.
Enligt de gäUande reglerna krävs 100 %
kapilaltäckning för bankernas engagemang i bostadsfinansierande
kredilaktiebolag. Frågan om vilket kapitalläckningskrav som bör gälla för
bankernas engagemang i sådana bolag har kommit i elt nylt läge genom den
träffade överenskommelsen om elt fastighelskredilakliebolag som samägs av de
båda statliga bankerna och elt antal affärsbanker. Motiven bakom
överenskommelsen har särskill varil dels att eliminera nuvarande ölägenheter
med varierande väntetider i skilda institut och all förbättra lånlagarnas
överblick över lånemöjligheterna, dels att underlätta finansieringen av slörre
bostadsprojekt. I del nya BOFAB kommer halva aktiekapitalet alt ägas av staten
genom postbanken och Sveriges Kreditbank. Det kan med fog hävdas atl
kapitaltäckningskravel i etl sådant fall inle bör vara strängare än i det
fallet där aktierna ägs direkl av staten, dvs. 8 %. Det aUmänna intresset av
att den långfristiga fastighetskreditgivningen är rationellt organiserad och så
litet kostnadskrävande som möjligt motiverar att del i avtalet mellan
bankinstitulen planerade hypoleksinslitu-tet kommer tUl stånd och att
kapitaltäckningsreglerna liberaliseras. Kapitaltäckningsreglerna bör därför
ändras så att kapitaltäckningskravel för bankinslilutens engagemang i BOFAB
minskas lill 8 %. I och för sig skulle liberaliseringen av täckningskravet
kunna begränsas till det av staten indirekt delägda BOFAB. Med hänsyn till atl
sparbanksväsendet bör få driva sina hypoteksinslilut, som sparbankerna äger
genom sin affärsbank Sparbankernas bank, på samma villkor som postbanken och
övriga affärsbanker, bör liberaliseringen av kapitaltäckningskravel avse också
dessa hypoteksinslilut. Sänkningen av täckningskravet bör omfatta också
affärsbankernas engagemang i avvecklingsbolagen, dvs. SIGAB, GIGAB och Svensk
Faslighelskredil.
I promemorian föreslås sålunda alt femte stycket i
57 § BL resp. 7 § PL ändras så, atl från den angivna avräkningsregeln undantas
vad affärsbank resp. postbanken såsom aktiekapital eller i annan form
tillskjutit tUl kredilaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna
lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kon-
Prop
1972:118 25
tors-
eller affärsfastighel. I promemorian anmärks alt den mellan de statliga bankema
och vissa andra bankinslitut träffade överenskommelsen om samgående i ett
gemensamt ägt bostadsfinansierande kreditaktiebolag gjorts beroende av bl. a.
att före den 1 januari 1973 gjorts en sådan ändring i BL och PL.
Sparbankemas engagemang i hypoteksinslilut
(SPINTAB, HIGAB) sker genom Sparbankernas bank för vilken BL gäller. I
SPINTAB:s bolagsordning förutsätts emellertid alt dess garanlifond bildas
genom tillskott direkt från sparbanker. Sparbank kan också länkas förvärva förlagsbevis
som utgetts av SPINTAB. Mol bakgrund av den samordning som genomförts för
bankinstitutens rörelseregler föreslås att kapitaltäckningskravel sänks också
för sådana engagemang, varför 26 § femte stycket SpL föreslås ändrat på
motsvarande sätt som föreslagits i fråga om BL och PL.
Jordbrukskasserörelsen, som f. n. inte har något
bostadsfinansierande hypoteksinslilut, avser atl dellaga i BOFAB:s verksamhet
genom Jordbrukets bank som i likhel med Sparbankernas bank omfattas av BL.
Frågan om ändring skall ske också i JkL i överensstämmelse med vad som föreslagits
belräffande övriga banklagar blir beroende av om centralkassa kan anses ha
rätt att förvärva förlagsbevis utgivna av BOFAB eller i Övrigt tillskjuta medel
till bolaget. Enligt 32 § tredje stycket JkL har centralkassa rätt att inom en
viss ram förvärva bl. a. aktier i bolag som tUlgodoser för kredilkassor
gemensamma intressen eller förlagsbevis som utfärdats av sådant bolag liksom
att i övrigt tillskjuta medel till bolaget. Bestämmelsen torde närmast ta sikte
på cenlralkassors engagemang i sammanslutningar och institut som är atl se som
centralorgan för jordbrukskasserörelsen, t. ex. det av centralkassoma ägda
Jordbrukets bank. Det vidgade BOFAB är visserligen inte ett sådant centralorgan.
Med hänsyn till att BOFAB blir det enda bostadsfinansierande kredilaktiebolag
som har anknytning till jordbrakskasserörelsen, kan det dock anses uppfylla
kravet på atl tillgodose för kredilkassor gemensamma intressen. Hinder torde
således inte möta alt centralkassa förvärvar förlagsbevis som utgetts av BOFAB.
Mot denna bakgrand föreslås i promemorian att 34 § femte stycket JkL ändras på
molsvarande sätt som föreslagits i fråga om övriga banklagar.
2.4
Remissyttrandena
De i promemorian föreslagna ändringama i
banklagarna lämnas utan erinran av riksbanksfullmäktige och tillstyrks av
bankföreningen, sparbanksföreningen, jordbrukskasseförbundet och postbanken.
Bankinspektionen påpekar inledningsvis att den
strukturrationalisering beträffande den långfristiga fastighelsfinansieringen
som blU följden av den planerade sammanslagningen av ett antal
bostadsfinansieran-
Prop 1972:118 26
de
kredilaktiebolag ligger i linje med vad inspektionen tidigare anfört som
önskvärt. De i promemorian angivna motiven för sammanslagningen möter i och för
sig inle någon berättigad gensaga. Emellertid kommer inle den totala
kreditgivningen till bostads- och annat byggande inom de berörda institutens
verksamhetsområden atl öka genom själva samgåendet. Några mera betydande
rationaliseringsvinster torde inte heller vara att påräkna. Redan nu har var
och en av de bostadsfinansierande kredit-aktiebolagen en sådan omfattning på
sina rörelser att bolagen kan drivas fullt rationellt och med små
räntemarginaler. Det skulle kanske kunna invändas atl konkurrensen inom denna
seklor av kreditmarknaden skulle minska genom samgåendet. Både
sladshypoteksinslilutionen, vilken sedan gammall anses ledande på
ifrågavarande område, och SPINTAB med den samlade sparbanksrörelsen bakom sig
kommer emellertid all finnas kvar jämte BOFAB. Även fortsättningsvis kan man
därför enligt inspektionen räkna med viss konkurrens i fråga om den
långfristiga fastighetsfinansieringen.
Bankinspektionen finner inle anledning all i delta
sammanhang ånyo la upp till diskussion alla de argument som vid 1968 års
banklagsreform framfördes för och emot kravet på 100 % täckning med eget
kapital för engagemang i företag som driver någon form av bankverksamhet. Inspektionen
erinrar dock om alt gällande bestämmelser om kapitaltäckning är utformade som
en "summaregel". Allt riskbärande kapital står sålunda mot
bankinstitutels samtliga förbindelser. De för olika placeringar fastställda
procentsatserna har därvid avvägts så, att det sammanlagda riskbärande
kapitalet skall utgöra elt tiUräckligt insältarskydd. I ett sådant system bör
man principiellt inte sänka kravet på kapilaltäckning för en viss placering
utan atl samtidigt göra motsvarande höjningar på andra håll, om det inle med
fog kan hävdas all en minskning av bankernas totala egna kapital liU
insätlarnas skydd är motiverad (prop. 1970: 181 s. 17 och 27 f). Någon
argumentering från denna utgångspunkt finns inte i promemorian. Det kan inte
heller göras gällande att det aktuella samgåendet i och för sig borde föranleda
en sänkning av kapitalkravet för bankinstitulens engagemang i de
bostadsfinansierande kredit-aktiebolagen. Både arten av den verksamhel
sislnämnda bolag kommer att bedriva och delägarna i företagen blir ju
oförändrade, endast antalet bolag påverkas. Förslaget om att reducera kravet på
kapitaltäckning för dessa engagemang från 100 tUl 8 % är därför knappast i och
för sig särskilt väl underbyggt från de synpunkter som varil vägledande vid
ka-pilalläckningsreglernas tillkomst. Såsom framgår av promemorian har
emellertid överenskommelsen gjorts beroende av att kapitaltäckningsreglerna
ändras i föreslagen riktning. Frågan blir då närmast om de betänkligheter som
enligt del nyss sagda kan anföras mot förslaget har sådan tyngd att de bör
hindra dess genomförande. Härvid kommer helt naturligt insätlarnas säkerhet i
förgrunden. Enligt inspektionens bedöm-
Prop 1972:118 27
ning
kan förslaget inte sätta insätlarnas säkerhet i fara. Inte heller i övrigl kan
betänkligheterna anses vara av allvarligare beskaffenhet. Inspektionen vill
därför med de förutsättningar som föreligger inte motsätta sig förslagels
genomförande. Mol den tekniska utformningen av ändrmgarna i banklagstUlningen
har inspektionen ingen erinran.
Sparbanksföreningen menar all den föreslagna
ändringen av kapitaltäckningsreglerna i SpL inle är tillräcklig för att ge
sparbanksväsendet möjlighet att på lika vUlkor konkurrera med övriga
bankinstilul i den kreditgivning som sker genom hypoleksinstilulen. Enligt 24 §
tredje stycket SpL gäller nämligen för sparbanks engagemang i sidobolag av det
slag som SPINTAB representerar speciella begränsningar, som saknar motsvarighet
för affärsbankema. Sparbank får sålunda inte lämna tillskott tUl sådant
kredUaktiebolag exempelvis genom att förvärva av företaget utgivna
garanlifondsbevis till slörre belopp än som vid varje tidpunkt sammanlagt
svarar mot 10 % av sparbankens fonder. Denna ram är redan nu för elt stort
antal sparbanker i det närmaste fullt utnyttjad, ett förhållande som är till
inte oväsentligt men för SPINTAB i dess verksamhel. Föreningen betonar
angelägenheten av att sparbanksväsendets organ för den långfristiga
fastighetskreditgivningen konkurrensmässigt jämställs med BOFAB. Föreningen
föreslår därför alt 24 § fjärde stycket SpL ändras så, alt sparbank, ulöver de
placeringar i vissa sidobolag inom 10-procentsramen som nu medges i paragrafens
tredje stycke, får möjlighet alt efler tillstånd av bankinspektionen tillskjuta
medel förutom lUl de i bestämmelserna angivna gemensamma
sparbankssammanslutningarna till sådant av sparbanksväsendet ägt
kredilaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål atl lämna långfristig kredit
mot säkerhet av panträtt i bostads-, kontors- eller affärsfastighet. Som förutsättning
bör självfaUet gälla atl företaget i fråga av Kungl. Maj:t godkänts som en
sådan sammanslutning av svenska sparbanker för tillgodoseende av gemensamma
intressen, som enligt paragrafens tredje stycke kan erhåUa kapitaltillskott av
sparbank.
Bankinspektionen vitsordar att gällande regler orn
kapUaUillskott till cenlrala organ inom sparbanksväsendel under årens lopp
vållat problem för åtskUliga sparbanker. Enligt årsöversiklerna för år 1971
hade visserligen ett flertal sparbanker utrymme över för ytterligare
tillskott. Inle så få sparbanker låg däremoi i närheten av maximigränsen och i
sju fall hade denna t. o. m. överskridits. För sin fortsatta expansion torde
SPINTAB komma alt i slor utsträckning vara beroende av atl sparbankerna kan
tUlskjuta ytterligare riskbärande kapital. De nuvarande reglerna lägger
emellertid hinder i vägen för sådana kapitalinsatser från en del sparbanker.
Med hänsyn härtill och då del framstår som rimligt att sparbankerna har samma
möjligheter all göra tillskott av riskbärande kapital lill SPINTAB som
affärsbankerna till BOFAB kan en viss liberalisering av sparbankslagen på
denna punkt vara motiverad. En ökning
Prop 1972:118 28
av
sparbankernas engagemang i de cenlrala organen inom sparbanksrörelsen synes
inte heller av hänsyn till insältarnas säkerhet behöva möta någon berättigad
gensaga. Den lagtekniska lösning som kanske ligger närmast tiU hands är att i
SpL införa regler efler mönster av vad sorn gäller för affärsbankerna. En sådan
lösning skulle emellertid medföra atl Kungl. Maj:t kom alt belastas med ell
slort antal ärenden oftast av mindre vikt om kapitaltiUskott från
sparbanker tUl centralorgan inom sparbanksrörelsen. Vidare saknas skäl att ta
bort den fria sektor spar-bankema f. n. har atl tillskjuta riskbärande kapital
lUl sparbanksväsen-dels centralorgan. På grund av det anförda tillstyrker
inspektionen förslaget alt sparbankerna efter tUlstånd av inspektionen får
göra kapitalinsatser i bostadsfinansierande, liU sparbanksrörelsen knutna
kreditaktiebolag utan att härigenom ta i anspråk den fria sektorn för
tillskott av riskbärande kapital.
Bankinspektionen erinrar vidare om atl i JkL finns
regler som i huvudsak motsvarar nu berörda färvärvsregler i SpL. Visserligen
torde inte gällande ram för cenlralkassorna hUtills ha utgjort något problem på
del sätt som varit fallet beträffande sparbankerna. Med hänsyn till den överensstämmelse
som finns mellan stadgandena för centralkassor och sparbanker ifrågasätter
dock inspektionen om inte 32 § fjärde stycket JkL bör ändras på motsvarande
sätt som föreslagils i fråga om 24 § fjärde stycket sparbankslagen.
2.5
Departementschefen
Kapitaltäckningsbestämmelsema har till syfte atl
trygga alt bankinstituten till insätlarnas skydd håller eget kapital av en
viss minsta sloriek. Bestämmelserna är, som framgått närmare av det föregående,
utformade som placeringsregler varvid placeringarna delats in i fyra riskgrader
med olika stränga krav på täckning med eget kapital. För tillgångar som hänförts
till den högsta riskgraden är täckningskravet 8 %. Del samlade täckningskravet
på eget kapital fås genom en summering av de läck-ningskrav som gäller för en
banks olika placeringar. För bankinstituts engagemang i företag, som driver
någon form av bankverksamhet, gäller enligt en särskild regel att från det
egna kapitalet skall avräknas det bokförda värdet av vad bankinstilutet såsom
aktiekapital eller i annan form tUlskjulit till sådant företag. Regeln innebär
således elt kapitalläckningskrav av 100 % för engagemang i sidobolag,
däribland de bankägda s. k. bostadsfinansierande kredUakliebolagen. Från detla
krav görs undantag för tUlskott tUl företag där staten är delägare. Med
tUlämpning av denna undantagsbestämmelse är täckningskravet för bankernas engagemang
i t. ex. de halvstatliga kreditaktiebolagen AB Industrikredit, AB
Företagskredit och AB Svensk Exportkredit begränsat till 8 %.
Som
framgår av det tidigare anförda har mellan de båda statliga ban-
Prop 1972:118 29
kerna
och elt antal affärsbanker saml jordbrukskasserörelsen genom Jordbrukels bank
träffals överenskommelse om samgående i etl gemensamt ägt
faslighetskreditakliebolag. Överenskommelsen innebär alt de icke statliga bankerna
går in som delägare i del av Sveriges Kreditbank och postbanken helägda
kreditakliebolaget BOFAB. Hälften av aktiekapitalet skall ägas av den slalliga
banksidan och hälften av övriga banker. En följd av överenskommelsen är alt de
affärsbanksägda kreditaktiebolagen SIGAB, GIGAB och Svensk Fastighetskredit
efler hand kommer att avvecklas.
I den inom finansdepartementet upprättade, i del
föregående närmare redovisade promemorian, föreslås att bankinstituts
engagemang i bostadsfinansierande kreditaktiebolag skall undantas från
avräkningsregeln och alt kapitaltäckningskravel för sådant engagemang
följaktligen skall sänkas från 100 % till 8 %. Förslaget tillstyrks av
bankföreningen, sparbanksföreningen, jordbrukskasseförbundel och postbanken
samt lämnas ulan erinran av riksbanksfullmäktige. Bankinspektionen har vissa
erinringar av principiell nalur mol förslaget. Inspektionen, som erinrar om
alt den planerade strukturrationaliseringen på den långfristiga
faslighels-kreditgivningens område ligger i linje med vad inspektionen i annat
sammanhang anfört som önskvärt, motsätter sig emellertid inte att den föreslagna
ändringen genomförs.
För egen del vUl jag anföra följande. Vid
kapitaltäckningsreglernas tillkomst år 1968 lUldrog sig frågan om kapitaltäckningskravel
för bankinstiluls engagemang i sidobolag särskild uppmärksamhet. Den avgörande
omständigheten för min bedömning alt kapitaltäckningskravel för bankinslilutens
engagemang i sidobolag skall vara 100 % var, att del kapital som föreskrivs som
skydd för bankinslilutens insättare inte samtidigt bör utgöra riskkapital också
i ett annat kreditinstitut. Denna grundregel anser jag alltjämt vara
tillämplig. Avsteg från regeln kan å andra sidan tänkas ske om insättarskyddet
inte eftersatts och andra intressen samtidigt talar för att elt undantag från
det nuvarande kapitaltäckningskra-vet bör komma tUl stånd. Den nyligen träffade
överenskommelsen mellan elt antal bankinstUul om samgående i ett gemensamt ägt
faslighels-kredilakliebolag uppbärs av en önskan om en ökad rationalisering på
bostadsfinansieringens område. Intresset av att det mellan affärsbankerna och
postbanken träffade avtalel om elt hypoteksinslilut praktiskt kommer till
stånd är enligt min uppfattning av sådan belydelse, att del nuvarande
kapitaltäckningskravel för engagemang i sådant inslUul bör kunna liberaliseras.
Som bankinspektionen utvecklat i sitt remissyttrande över promemorian kan
visserligen mol en sådan isolerad ändring av kapitaltäckningsbestämmelsema
anföras, att kapitaltäckningskravel för olika tillgångar avvägts med hänsyn bl.
a. lUl alt det samlade riskkapitalet i form av eget kapital skall bilda ell
tiUräckligt skydd för insättarna och att en sänkning av kapitalkravet för viss
tillgång därför i prin-
Prop 1972:118 30
cip
inte bör ske utan alt motsvarande höjning görs för annan placering. En sänkning
av kapilalkravet enligt förslaget i promemorian kan emellertid inte som
bankinspektionen också framhåUU innebära alt insätlarnas säkerhet sätts i
fara. När del gäller insättarskyddet beaktar jag särskilt alt det vidgade BOFAB
till hälften kommer att ägas av staten genom de båda statliga bankerna. Jag
anser mig sålunda kunna godta atl kapitaltäckningskravel för affärsbankernas och
postbankens engagemang i BOFAB ändras från 100 till 8 %. På skäl som angetts i
promemorian bör ändringen emellertid avse samlliga bostadsfinansierande
kreditaktiebolag och genomföras i alla fyra banklagarna och således gälla inte
enbart affärsbankernas och postbankens engagemang i BOFAB utan också t. ex.
centralkassas engagemang i samma bolag och sparbanks engagemang i SPINTAB.
Jag föreslår att 57 § BL, 26 § SpL, 34 § JkL och 7
§ PL ändras i enlighet med det sagda.
Vad härefter angår sparbanksföreningens förslag om
vidgad rätt för sparbank att göra kapitaltillskott lill bostadsfinansierande
kreditaktiebolag vill jag anföra följande. Sparbanks och centralkassas
möjlighet att förvärva aktier eller andelar i ekonomisk förening är begränsad
till all avse vissa organ som tillgodoser för sparbanksväsendet resp. jordbrakskasserörelsen
gemensamma intressen. Till sammanslutning med sådant ändamål får sparbank
använda elt belopp molsvarande högst 10 % av sparbankens fonder. Cenlralkassa
får för samma ändamål använda 10 % av centralkassans och anslutna
jordbrukskassors eget kapital. De angivna beloppen får disponeras också för
förvärv av garantifondbevis och förlagsbevis som utges av sagda
sammanslutningar eller för andra kapitaltiUskott tUl dessa. Exempel pä sådana
sammanslutningar varom här är fråga är för sparbankernas del Sparbankernas
bank och SPINTAB och för jordbrukskasserörelsens del Jordbmkets bank. Om
Jordbrukets bank, som planerats, blir delägare i ett vidgat BOFAB, kommer även
detta bolag att ingå i den grupp sammanslutningar till vilka centralkassa får
göra kapitaltillskott. Utöver 10-procenlsramen får sparbank och centralkassa
efler tillstånd av bankinspektionen tiU-skjuta medel tUl sammanslutning av den
typ som nyss angetts om det tillskjutna beloppet inte kan grunda upplåningsrält
eller täcka krav på eget kapital hos sammanslutningen eller på annat håll.
Denna bestämmelse har tillkommit närmast för alt göra del möjligl för sparbank
alt göra kapitaltillskott till Sparbankernas datacentraler AB och andra företag,
som inle ägnar sig åt länerörelse, utan all den fria sektorn om 10 % av
fonderna behöver tas i anspråk.
Sparbanksföreningens förslag innebär att sparbank
efter tillstånd av bankinspektionen skall kunna göra kapitaltiUskott tUl bostadsfinansierande
kredilaktiebolag som tUlgodoser för sparbanker gemensamma intressen, dvs.
SPINTAB och HIGAB, ulan att 10-procentsramen behöver användas. Förslaget har
tillstyrkts av bankinspektionen. Även jag anser
Frop 1972:118 31
att
sparbankerna nu bör få ökade möjligheter att tillskjuta riskbärande kapital tUl
sina hypoteksinstitut. Jag har ingen erinran mot den av sparbanksföreningen
föreslagna laglekniska lösningen. Jag förordar således att 24 § SpL ändras i
enlighet med det anförda.
Med hänsyn till den överensstämmelse som råder
mellan 24 § SpL och 32 § JkL bör, som bankinspektionen antytt, för
cenlralkassornas vidkommande i JkL göras molsvarande ändring som föreslagils
för sparbankerna.
3
Bankinstituts rätt till förvärv av egendom till skyddande av fordran
3.1
Gällande bestämmelser m. m.
Reglerna om bankinstitulens rätt lill förvärv av
egendom är med vissa speciella undanlag enhetligt utformade. Bestämmelserna
medger i princip endasl förvärv av egendom som behövs för alt driva bankverksamheten
och egendom för att skydda fordran. Regler i sistnämnda hänseenden, dvs.
bestämmelser om förvärv av egendom där förvärvet är nödvändigt för atl undvika
förlust för bankinstilutet, är intagna för affärsbankerna i 56 § BL, för
sparbankerna i 25 § SpL, för jordbrukets kreditkassor i 33 § JkL (senaste
lydelse 1968: 601, 602 resp. 605) och för postbanken i 6 § PL. De innebär i
huvudsak följande.
EnUgt huvudregeln får affärsbank, sparbank och
kreditkassa för all skydda fordran dels på offentlig auktion eller fondbörs
eller i den ordning som anges i 96 a § utsökningslagen (1877: 31 s. 1) köpa
egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen dels, om del är uppenbart
atl bankinstilutet annars skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning för
fordran övertaga för fordringen pantsatt eller annan egendom. Hänvisningen till
96 a § utsökningslagen tillkom vid 1968 års översyn av banklagstiftningen på
förslag av lagrådet (se prop. 1968: 143 s. 356 ff). I 96 a § utsökningslagen,
som infördes år 1967 (SFS 1967: 140), anges att annan lös egendom än fartyg
eller gods i fartyg eller i luftfartyg får av utmätningsmannen säljas under
hand i stället för på auktion, om det är sannolikt atl avsevärt högre köpeskilling
kan uppnås därigenom. Huvudregeln om förvärv för skyddande av fordran är för
postbanken utformad i överensstämmelse med vad som gäller för övriga
bankinstilul med den skillnaden, att hänvisningen till 96 a § utsökningslagen
är ersatt med uttrycket "vid exekutiv försäljning".
För samlliga bankinslitut gäller alt egendom som
förvärvats för skyddande av fordran skall avyttras så snart det lämpligen kan
ske och senasi när avyttring kan äga rum ulan förlust för bankinstilutet. Sådant
förvärv skall ofördröjligen anmälas hos bankinspektionen.
Genom
lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning av fasl egendom,
Frop 1972:118 32
som
trätt i kraft den 1 januari 1972, har öppnats möjlighet till underhandsförsäljning
också av utmätt fastighet. Försäljning får ske under hand, om försäljning i
sådan ordning finnes mer ändamålsenlig än försäljning på auktion och del är
tillförlitiigl utrett vUka fordringar och rättigheter som belastar fastigheten
(57 §). Särskilda regler gäller i fråga om köpeviUkor (58 §, senaste lydelse
1971: 1213) och försäljningsförfarandet (5961 §§). I lagen finns också
bestämmelser som gör del möjligt all sälja tillbehör till utmätt faslighet för
sig ulan samtidig försäljning av fastigheten i övrigt (1417 §§). Sådan
försäljning skall ske i den ordning som gäller för ulmätt lösöre, vilket innebär
all den kan ske inle bara på auktion ulan även under hand enligt reglerna i 96
a § utsökningslagen. Bestämmelserna om försäljning av fastighetslUlbehör stämmer
i huvudsak överens med de regler som förut fanns i 100 ab §§ utsökningslagen.
Lagen om exekutiv försäljning av fast egendom
grundas på förslag av lagberedningen i belänkandet Faslighetsauklion m. m.,
Ulsöknings-rält VIII (SOU 1968: 64). I anslulning till lagberedningens förslag
om underhandsiörsäljning av fastighet anförs i betänkandet (s. 77), att ett
genomförande av förslaget lorde böra föranleda jämkning av 56 § BL, 25 § SpL
och 33 § JkL. Stadgandena borde enligt lagberedningen utformas så alt de
otvetydigt kommer atl omfatta också försäljning under hand av tiUbehör lill
fasl egendom. I propositionen (prop. 1971: 20 s. 272) anförde
departementschefen under hänvisning lill lagberedningens uttalande att
reglerna om underhandsförsäljning aktualiserade vissa ändringar i
banklagstiftningen men alt frågan härom fick tas upp i annat sammanhang.
3.2
Departementschefen
Genom bestämmelserna i BL, SpL och JkL om möjlighet
för affärsbank, sparbank resp. kredilkassa alt förvärva egendom tUl skyddande
av fordran medges köp av utmätt egendom på offentlig auktion eller fondbörs
eller, i fråga om lös egendom, vid försäljning under hand enligt regler i 96 a
§ utsökningslagen. Genom lagen om exekutiv försäljning av fasl egendom, som
trätt i kraft den 1 januari 1972, har införts möjlighet lill försäljning under
hand också i fråga om utmätt fastighet. Med anledning härav föreslår jag all
nämnda bestämmelser i BL, SpL och JkL nu ändras så, att möjligheten liU förvärv
av utmätt egendom tiU skyddande av fordran kommer atl omfatta även köp av
utmätt fastighet vid försäljning under hand. Någon ändring behöver däremot
inle göras för postbankens del, eftersom i 6 § PL anges all postbanken har
möjlighet all köpa ufrnätl egendom "vid exekutiv försäljning". Detta
uttryck omfattar även försäljning under hand av såväl lös som fasl egendom.
Ändringarna i BL, SpL och JKL bör
Prop 1972:118 33
utformas
efter mönster av vad som sålunda gäller för postbanken. Härigenom framgår
tydligare än enligt gällande regler att bestämmelserna omfattar också särskild
försäljning av fastighelslillbehör, när sådana säljs i den ordning som gäller
vid underhandsförsäljning av utmätt lös egendom.
4
Registreringsavgifter m. m.
4.1
GäUande bestämmelser m. m.
Bankmspektionen är registreringsmyndighet för
bankinstituten. Hos inspektionen förs bankregister för affärsbankerna (3 §
andra stycket BL), sparbanksregister för sparbankerna (3 § andra stycket SpL)
och föreningsregister för jordbrakskasserörelsen (1 § tredje stycket och 5 §
andra stycket JkL, 5 § ändrad 1968: 605).
I 163 § BL föreskrivs att ansökan om affärsbanks
registrering och anmälan för registrering skall inges eller i betalt brev med
poslen insändas till regislreringsmyndighelen saml alt sådan ansökan eller
anmälan skall vara åtföljd av stadgade avgifter. I 194 § BL anges alt Kungl.
Maj:t meddelar närmare bestämmelser rörande bl. a. avgifterna för registrering
och kungörande. Med stöd härav har Kungl. Maj:t i 5 § kungörelsen (1955: 187)
om bankregislrels förande m. m. föreskrivit att avgiften för registrering och
dess kungörande skall vara 50 kr. för ansökan om affärsbanks registrering och
för ändring i firman samt 20 kr. för annan anmälan till eller anteckning i
registret. I vissa särskilt angivna fall ulgår inte registreringsavgift.
Stadgandet i 99 § SpL (99 § ändrad senast 1962:
234) är utformat i överensstämmelse med 194 § BL. Med slöd av förstnämnda
lagrum har Kungl. Maj:t i 52 § kungörelsen (1955: 422) om sparbanker gett föreskrifter
som svarar mol 163 § BL. De närmare reglerna om avgiftema finns i 62 §
kungörelsen. Bestämmelserna innebär att avgifter för registrering och dess
kungörande skall erläggas efter samma gmnder och med samma belopp som gäller
för affärsbankerna.
Enligt 1 § tredje stycket JkL äger lagen (1951:
308) om ekonomiska föreningar motsvarande tillämpning på jordbrukets
kreditkassor och deras riksorganisation, dvs. jordbrukskasseförbundet, om
annat inle följer av bestämmelsema i JkL. Föreskriften i 99 § lagen om
ekonomiska föreningar (99 § ändrad senast 1971: 603) all ansökan om förenings
registrering och anmälan för registrering skall vara åtföljda av stadgade
avgifter gäller sålunda också för jordbrukskasserörelsen. Med slöd av 91 § JkL
(91 § ändrad senast 1968: 605), som svarar mot 194 § BL och 99 § SpL, har
Kungl. Maj:l i 7 § kungörelsen (1969: 88) om föreningsregistret för
jordbrukskasserörelsen faststäUt avgifter för registrering och kungörande
enligt vad som gäller för affärsbankerna och sparbankerna.
Frop 1972:118 34
4.2
Bankmspektionens framställning
I skrivelsen den 5 juni 1972 till Kungl. Maj:t
erinrar bankinspektionen om atl för de svenska försäkringsbolagens del de särskilda
registre-ringsavgiflerna avskaffades år 1961 och att tidigare gäUande
skyldighet för utländsk försäkringsanslall med rätt att driva
försäkringsrörelse i Sverige alt bestrida vissa kungörelsekostnader slopades år
1965. Avskaffandet av dessa avgifter motiverades med all de medförde extraarbete
för försäkringsinspektionen och försäkringsbolagen och saknade nämnvärd
betydelse för finansieringen av försäkringsinspektionens verksamhet. Åtgärden
medförde inte någon kostnad för statsverket, eftersom försäkringsinspektionens
tillsynsverksamhet över försäkringsbolagen också i fortsättningen kom alt helt
bestridas av bolagen genom de tillsynsbidrag som de har alt erlägga.
Bankinspektionen menar att motsvarande skäl som anfördes för slopandet av
försäkringsbolagens regisireringsavgifier kan åberopas för avskaffande av
bankinslilutens regisireringsavgifier. En sådan ålgärd skulle enligt
bankinspektionen inte oväsentlig minska inspektionens kassa- och
redovisningsarbete och därmed bidraga till en önskvärd rationalisering av delta
arbete. Bankinspektionen föreslår därför att bankinstitulens
registreringsavgifter avskaffas.
Vid framställningen har fogats förslag lill
författningsändringar som föranleds av elt slopande av registreringsavgifterna.
4.3
Departementschefen
Enligt vad jag inhämtat uppgick de av
bankinstituten belalade regi-slreringsavgtfterna under budgetåret 1970/71 till
ca 16 000 kr. och under budgetåret 1971/72 tUl ca 13 000 kr.
I
likhet med bankinspektionen anser jag del vara mest rationellt att
efter mönster av vad som sedan
länge gäller för försäkringsbolagen
låta bankinstitutens allmänna
lillsynsbidrag läcka kostnaden för registreringar och kungöranden ulan att
särskilda avgifter las ul. Jag tillstyrker därför bankinspektionens förslag.
Jag vill i detta sammanhang la upp frågan om en
ytterligare ändring som rör 163 § BL. I denna paragrafs första punkl föreskrivs
alt ansökan om registrering och anmälan för registrering skall inges eller i
betalt brev med posten insändas tUl regislreringsmyndighelen. I 189 § lagen
(1944: 705) om aktiebolag (ändrad senast 1971: 591) fanns tidigare en
föreskrift med motsvarande innehåU. I samband med förvaltningsrätts-reformen år
1971 togs denna föreskrift bort. Del ansågs nämligen inte finnas behov av alt i
aktiebolagslagen ha kvar en bestämmelse i angivna hänseende vid sidan av de
regler som lagits upp i 7 § förvaltningslagen (1971: 290); se prop. 1971: 30
del 2 s. 612. Motsvarande ändring gjordes i 99 § lagen om ekonomiska
föreningar; se prop. 1971: 30 del 2 s.
Frop 1972:118 35
614.
Mot bakgrund av de skäl som föranledde ändringarna i 189 § aktiebolagslagen
och 99 § lagen om ekonomiska föreningar förordar jag att föreslcriften i 163 §
första punkten BL utgår. Motsvarande föreskrift i 52 § sparbankskungörelsen bör
också utgå.
Vad jag föreslagit i detla avsnitt föranleder att
163 § BL upphävs och att ändringar görs i 194 § BL, 99 § SpL och 91 § JkL.
Enligt min mening behöver i JkL inte särskilt anges att 99 § lagen om
ekonomiska föreningar i fortsättningen saknar betydelse i fråga om
jordbrukskasserörelsen. Det anförda får vidare till följd att 5 § kungörelsen
om bank-registrets förande m. m., 52 och 62 §§ sparbankskungörelsen samt 7 §
kungörelsen om föreningsregistret för jordbrukskasserörelsen upphävs.
5
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, all
Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen
all
antaga inom finansdepartementet upprättade förslag tUl
1.
lag om ändring i lagen (1955:
183) om bankrörelse,
2.
lag om ändring i lagen (1955:
416) om sparbanker,
3.
lag om ändring i lagen (1956:
216) om jordbrakskasserörelsen,
4.
lag om ändring i lagen (1969:
732) om postbanken.
Med
bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att tiU
riksdagen skaU avlålas proposUion av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Margit Edström
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1972 710487
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (11)
11 kopplingar i 9 dokument.
- Prop. 1986/87:12 om ny banklagstiftning i texten
- Prop. 1975:73 Regeringens proposition om vissa ändringar i banklagstiftningen m.m. s. 25 · s. 28 om s. 18 i texten
- Prop. 1974:35 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620), m.m. s. 101 om s. 31 i texten
- Bet. 1973:KU20 Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av granskning av statsrådens ämbetsutövning och regeringsärendenas handläggning s. 154 i texten
- Rskr. 1972:303 i texten