Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, m.m.

1972 · 67 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 49 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:125, Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 125 år 1972 Prop. 1972:125

Nr 125

Kungl.
Maj:ts proposition angående utgifter på tiUäggsstat I tiU riksstaten för
budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, m. m.; given
Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av stalsrådsprotokoUet för denna dag, föreslå riksdagen att
bifaUa det förslag om vars avlåtande tUl riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Enligt
Vårt nådiga beslul:

GUSTAF ADOLF

G.E.
STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåU

I propositionen redovisas de ytterligare
sysselsättningsfrämjande åtgärder som regeringen ansett erforderliga.
Sammanlagt uppgår utgifterna härför tiU drygt 1,5 nuljarder kr., varav inemot
1,2 mUjarder kr. begärs som anslag på tiUäggsstat I för innevarande budgetår.
Huvudparten av anslagsbehovet, ca 900 milj. kr., avser utökade
beredskapsarbelen. Vidare begärs medel bl. a. för utökade arkivarbeten med 50
mUj. kr. samt för miljövårdande åtgärder inom industrin med 100 mUj. kr. Vidare
föreslås i propositionen ett 30-procentigt skatteavdrag för maskininvesteringar
under tiden den 1 november 1972den 30 jimi 1973 och ett 10-procentigt
skatteavdrag för industrins byggande under samma tid. Kungl. Maj:ts rätt alt
medge liUfäUig nedsättning av energiskallen föreslås förlängd att gälla under
år 1973. Avgiftsuttaget tiU ATP föreslås för år 1973 bibehållas på nuvarande
nivå. Förslag om ett väsentUgt utökat slöd tUl industrins forsknings- och
utvecklingsarbete aviseras.

1
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 125

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.1972:125

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20
oktober 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat som nu kan
överblickas uppgår tUl i mnt tal 1 640 mUj. kr. I särskilda propositioner har
lidigare redovisats frågan om utgifter för kapitaltUlskott tUl Statsföretag AB
för teckning av aktier i Norrbottens Jämverk AB (prop. 1972: 117) samt behovet
av medelstiUskott för bidrag tUl anordnande av vissa institutioner för psykiskt
utvecklingsstörda och för bidrag tiU viss hälso- och sjukvård (prop. 1972:
104). Sammanlagt har för dessa ändamål begärts 84 mUj. kr. på tiUäggsstat 1
till riksstaten för innevarande budgetår. Senare denna dag begärs i proposition
angående utgifter på tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73
anslag under skilda huvudtitlar om tillhopa ca 344 mUj. kr. (prop. 1972: 130).
Vidare kommer chefen för handelsdepartementet senare denna dag att i en
proposition angående försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m. (prop.
1972: 127) föreslå att 47 mUj. kr. begärs på tilläggsstat I.

1 förevarande proposition begärs anslag på
tiUäggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende
konjunkturstimulerande åtgärder med sammanlagt 1 165 milj. kr. Jag vUl i detta
sammanhang erinra om att kostnadema för vissa åtgärder som vidtagits för att
skapa flera arbetstillfällen inle leder tUl behov av anslag på tilläggsstal.
Detta gäller sålunda för åtgärder vUkas utgifter belastar förslagsanslag. I
försia hand kan nämnas en i förhållande tUl riksstaten beräknad ökad kostnad på
ca 80 mUj. kr. för arbetsmarknadsutbUdning och ca 50 milj. kr. för bidrag till
kommunala avloppsreningsverk. Vidare kan ytterligare kostnader till ett belopp
om 250 milj. kr. beräknas inträffa på begränsade anslag utan att ett omedelbart
behov av nya anslag framträder. Detta gäller bl. a. vissa byggnadsinvesteringar
inom affärsverken och övrigt statligt byggande. Sammanlagt kan sålunda
kostnadema för ökningen av de sysselsättningsstimulerande insatsema anges tiU
drygt 1 500 milj. kr.

Underskottet på statsbudgeten för budgetåret
1972/73 kan, med hänsyn tiU nu kända utgiftsanspråk och vid de bedömningar om
statsinkomstemas utveckling som riksrevisionsverket gjort, beräknas till i mnt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125

tal
6,5 mUjarder kr. I förhållande till riksstaten är det en saidoförsämring på
mer än 3 mUjarder kr. Utgiftema kan föratses bli inemot 2 mUjarder kr. slörre
än enligt riksstaten, huvudsakligen som en följd av de ökade
sysselsättningsstimulerande åtgärderna. Vidare kan statsinkomsterna beräknas
bli ca 1,2 miljarder kr. lägre än vad som logs upp i riksstaten, bl. a. mot
bakgrunden av storleken på det skatleinflöde som skett sedan i våras och det numera
kända taxeringsulfallet för år 1971.

Jag övergår nu till atl redovisa de
konjunkturstimulerande ålgärder som regeringen ansett erforderliga. Som en
bakgmnd härtill lämnar jag en översiktiig redogörelse för den ekonomiska
ulvecklingen.

De stora industriländemas ekonomier har under 1972
i huvudsak ulvecklals efler de linjer som allmänl förutsågs vid ingången av
årel. Den amerikanska ekonomin har sålunda karakteriserats av snabb expansion
inom näslan alla sektorer och en återhämtning har inletts i Japan. I Västeuropa
har konjunkturtendensema i de olika länderna till skUlnad från 1971 antagit en
mera enhetlig karaktär. För Storbritanniens del har stimulansåtgärderna från i
våras bidragit till atl man nu har en klar uppgång i produktionstUlväxten och
i Frankrike har expansionen fortsatt i hög och jämn takt. Däremot har
konjunkturförbättringen i Västtyskland liksom i Italien gått långsammare,
vilket haft en dämpande inverkan på utvecklingen i bl. a. Nederländerna och
Belgien. I våra nordiska grannländer har efter hand en viss aktiviletsökning
gjort sig gällande. Tolalt sett är sålunda konjunkturen i Västeuropa klart på
väg uppåt. Utvecklingen hittills i år har dock i flera länder gått trögt, inte
minst vad gäller industri- och lagerinvesteringama. I stället är del främsl den
privata konsumtionen, bostadsbyggandet och de offentliga utgifterna som varit
pådrivande. Nu förefaller dock en ökning även av industriinvesteringarna vara
i gång.

Trots det i många länder fortfarande relativt
dämpade efterfrågeläget har prisslegringstakten varit hög. I de västeuropeiska
ländema har konsumentpriserna näslan genomgående stigit med mer än 6 % under
den senaste 12-månadersperioden.

En klar ökning av produktionen och efterfrågan i
Sverige 1972 angavs i finansplanen som den mest sannolika utvecklingen.

Utvecklingen under årets första kvartal, som i
stora drag kunde överblickas när komplelleringspropositionen utarbetades, låg
väl i linje med dessa förväntningar. Den privata konsumtionen var väl hävdad
samtidigt som exporten ökade påtagligt. Bedömningen i komplelleringspropositionen
blev i huvuddrag densamma som i finansplanen. Samtidigt framhölls emellertid
att beredskapen måste hållas hög om den fortsatta konjunkturförbättringen mot
förmodan skulle låta vänta på sig. Arbetsmarknadspolitiken borde därför
utformas så att en hög beredskap hölls för ingripande i huvudsak efter de
linjer som följts tidigare under konjunkturdämpningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop 1972:125 4

Efterfrågans utveckUng under andra kvartalet
motsvarade inte helt de gjorda förhandsbedömningama. Den i finansplanen gjorda
fömtsättningen om en återgång av hushåUssektoms sparande tiU ett mera normalt
mönster synes icke ha inträffat utan den privata konsumtionen uppvisade en svag
utveckling. Även för exporten inträffade elt som det nu förefaller
tiUfälUgt uppehåll i volymuppgången. Industriproduktionen låg emeUertid klart
högre än i föregående kvartal. Totalt sett förefaUer vidare
byggnadsverksamheten att ha ökat i volym under första halvåret. På
arbetsmarknaden kännetecknas läget fram till mitten av 1972 av en viss tendens
tiU förbättring. Denna förbättring tog sig bl. a. uttryck i en viss minskning
av arbetslösheten, om hänsyn tas till det normala säsongmönstret.

Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden bröts
emellertid i augustiseplember. Arbetslösheten steg under dessa månader
väsentligt kraftigare än vad som är säsongmässigt normalt. Byggnadsverksamheten
föreföU aUmänt sett ha kommit in i en svagare utveckling än under första
halvåret. Industriproduktionens ökning under dessa månader synes vidare ha
varit måttlig. Däremot finns det ingenting som tyder på att den ökade
arbetslösheten skulle kunna återföras på en försvagning av exporten under
tredje kvartalet.

Ulvecklingen på arbetsmarknaden motiverade atl
regeringen under augusli och september vidtog en rad åtgärder för att stimulera
sysselsättningen. Den höga beredskapen inom arbetsmarknadspolitiken gjorde det
möjUgt alt snabbt sätta in omfattande åtgärder på en rad områden. Med hänsyn
lill den förutsedda utvecklingen inom byggnadsbranschen hade regeringen redan i
maj och juni beslulat om särskilda åtgärder för all trygga sysselsättningen
inom denna bransch under del kommande vinterhalvåret.

Ser man till ulvecklingen under hela året 1972
såvitt denna nu kan bedömas kommer exporten att i slort sett motsvara
förväntningarna, medan däremot efterfrågan inom landet utvecklas svagare än
väntal. Exporlvolymen beräknas åter sliga förhållandevis snabbt under andra
halvårel 1972. Delta innebär att exporten under hela årel 1972 kan beräknas
öka i stort sett enligt de bedömningar som redovisades i
kom-pletleringspropositionen, trots atl verkstadsexporlen under inverkan av den
tröga invesleringskonjunkluren i avsättningsländerna ulvecklals svagare än
väntat.

Inom landet har efterfrågan stigit mindre än
beräknat främst vad gäller den privata konsumtionen och
byggnadsinvesteringarna. Vidare har lagerinvesteringarna sjunkit mera än
förutsett. För den privata konsumtionens del finns del numera anledning att
räkna med en något svagare tillväxt för hela 1972 än som förutsattes i den
reviderade finansplanen. Utvecklingen tyder såsom tidigare nämnts på en endasl
obetydlig tUlbakagång av hushållens sparkvot efler den kraftiga uppgång för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop 1972:125 5

' lev

denna
som inträffade 1971. Även invesieringarna vänlas öka mindre än fömtsett.
Maskininvesteruigarna beräknas stiga tämligen kraftigt medan uppgången för
byggnadsinvesteringarna beräknas bli begränsad. Den förhållandevis svaga
ulvecklingen av byggnadsinvesteringarna beror främsl på minskade
bosladsinvesleringar och dämpade kommunala invesleringar.
Industriinvesteringarna har ulvecklals relativt gynnsaml under 1972 liksom
under 1971. Detla förklaras sannolikt till slor del av de ekonomisk-politiska
åtgärder som har vidtagits för att stimulera in-duslrUnvesleringarna. I annat
fall hade del inte varit uppseendeväckande om industriinvesteringarna
stagnerat i likhet med vad som skedde under föregående lågkonjunktur eller t.
o. m. minskat som fallet var i många länder under den senasle
konjunkturdämpningen.

Lagerinvesteringama synes jämfört med 1971 få en
avseväri mindre tiUbakagång 1972 men denna nedgång torde Ukväl bli slörre än beräknal.
Det är främst inom handeln saml inom industrins råvaruförråd som en vikande
lageratveckUng hållit i sig längre än vänlat.

Med denna utveckling av den inhemska efterfrågan är
del inle förvånande alt även importen under 1972 utvecklas i någol långsammare
takl än man tidigare trott. Handelsbalansen väntas under sådana omständigheter
bli ytterligare förstärkt och bytesbalansen kan komma att visa ett överskoll
även under 1972.

Konjunklurbarometern för september tyder på all en
förbättring av industrikonjunkturen är på väg. Under sista kvartalet 1972
väntas en ylleriigare ökning av orderingången för industrin. Produktionsvolymen
beräknas vidare öka och andelen företag med stora färdigvarulager avta.
Produktionsuppgången medför enligt barometern alt minskningen i sysselsättningen
för arbetare troligtvis upphör under fjärde kvartalet 1972. Antalet obesatta
platser har ännu inle visat något tecken lill ökning. Den totala
arbetskraftsefterfrågan, speglad i antalet nyanmälda platser vid
arbetsförmedlingarna, synes dock ha passerat en nedre vändpunkt och nu vara i
stigande. UtveckUngen under de närmaste månadema lorde komma all påverkas även
av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som vidtagits.

De internationella konjunklurulsikterna det
närmaste årel framstår nu som gynnsamma. I Förenta staterna väntas en fortsalt
snabb tillväxt och återhämtningen föratses gå vidare i Västeuropa och Japan.
För Västeuropas del gäller frågan i försia hand i vilken takt expansionen
fortsätler i de länder där en uppgång redan inletls. Mot bakgmnd av
konjunkturutvecklingen den senasle tiden i flera länder kan lager-och
industriinvesteringar väntas spela en aUt mer framträdande roll i uppsvinget.

Den privata konsumtionen beräknas kvarstå som
expansionsfaktor medan däremoi bostadsbyggandet kan vänlas uppvisa en svagare
tillväxt än lidigare. Den ekonomiska poUtiken har i flera länder aUtjämt

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop 1972:125 6

en
expansiv inriktning. Även om arbetslösheten fortfarande allmänt sett är hög,
torde omsorgen om prisstabiliteten medföra atl restriktiva snarare än
expansiva ekonomisk-politiska ålgärder kan väntas del kommande året. Detla kan
gälla framför alll i Västtyskland. Återhämtningen verkar dock bli av sådan
styrka att sådana ålgärder inte torde innebära någon risk för atl
återhämtningen avbryts. Å andra sidan finns det anledning all räkna med att
restriktiva åtgärder kommer att snabbt sällas in om konjunkturuppgången visar
tecken till att övergå i överhettning.

Med dessa utsikter för den internationella
ekonomiska ulvecklingen finns för Sveriges del föratsättningar för en
tillfredsstäUande exportlUl-växt 1973. En speciell omständighet som bidrar
härtill är atl EEC-lul-larna på flertalet svenska industrivaror kommer atl
sänkas med 20 % den 1 aprU 1973 och med ytterligare 20 % årsskiftet 19731974.
Dessa gynnsamma förutsättningar för exporten kan väntas bidra till en fortsatt
stigande utveckling av industrins invesleringar. Tendenser härtill har redan
kommit till uttryck i de av industriföretagen redovisade investeringsplanerna.

För den privata konsumtionen finns del särskilda
skäl atl vänta en förhåUandevis betydande volymökning år 1973. Hushållen kommer
nämligen att under 1973 få en väsentlig skattelättnad. Den av årets vårriksdag
beslutade skattereformen medför en lindring av den direkta statiiga skatten med
mellan 2 och 2,5 miljarder kr. Härtill kommer att de kvarskaller som skall
inbetalas 1973 beräknas bli närmare 1 miljard kr. lägre än 1972. En nedgång i
preUminärskatteuttaget ulöver vad som lidigare angetts tillkommer som följd av
all skattetabellerna justeras. Effekten härav har uppskattats tiU 600 milj.
kr. 1973. Vidare blir den föregående skattereformens inverkan i sänkande
riktning på B-skattebetalarnas inbetalningar av preliminärskalt effektiv fr. o.
m. 1973. Det sammantagna resultatet av dessa åtgärder blir alt skatteinbetalningarna
påverkas i nedåtgående riktning med drygt 4 mUjarder kr. Härtill kommer att
kommunalskatterna kan beräknas stiga förhållandevis obetydligt jämfört med
1972 eller med ett ca 1 miljarder kr. lägre belopp än vad kommunalskatterna har
stigit med under senare år. Hushållens disponibla inkomster kan sålunda med
hänsyn till dessa omständigheter beräknas stiga förhållandevis starkt år 1973.
De ovanligt stora skalteålerbäringarna i december 1972 ca 1,4 miljarder kr.
högre än föregående år kan förväntas få en stimulerande effekt på hushållens
efterfrågan också 1973.

Även lagerulvecklingen kan under 1973 väntas komma
in i en mera expansiv konjunkturfas. I synnerhet kan exportens och den privata
konsumtionens expansiva utveckling väntas bidra härtUl. Bostadsbyggandet och
de kommunala investeringarna kan av nuvarande planer att döma komma all
representera svagare inslag i den inhemska efterfrågeutveck-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:125 7

lingen.
Del finns emellertid anledning all räkna med en ökad tillförsikt i den
kommunala planeringen sedan kommunerna bättre kunnat över-bUcka sitt
finansiella läge och sina ekonomiska utsikter för år 1973. Ulvecklingen på del
kommunala verksamhetsområdet måste emellertid följas med noggrann
uppmärksamhet.

En genomgång av olika efterfrågefaklorers
utvecklingstendenser tyder sammanfattningsvis på atl den lotala produklionen
år 1973 kan väntas stiga i en takl som väl ansluter till en normal utveckling.

Som jag redovisal i det föregående har
produktionsutvecklingen un-.der 1972 hittills varit relativt svag. Den har dock
tillsammans med de vidtagna ekonomisk-politiska åtgärderna varil tillräcklig
för all möjliggöra att antalet sysselsatta på arbetsmarknaden har fortsatt att
ligga på en myckel hög nivå. Under de tre första kvartalen 1972 har sålunda antalet
sysselsatta i genomsnitt uppgått lill samma antal som i fjol eUer drygl 3 860
000 personer. Molsvarande tal högkonjunklurårel 1970 var 3 845 000 sysselsatta.
Samlidigl med att sysselsättningen har kunnat hållas på en hög nivå har utbudet
av arbetskraft fortsatt att öka. Antalet personer i arbetskraften har sålunda
stigit även under 1972. Delta ökade arbetskraftsutbud förklarar varför
arbetslösheten, trots atl sysselsättningen kunnat väl hävdas, har forlsall att
ligga kvar på en hög nivå. Den ökade arbetslösheten har i försia hand drabbat
de nytillträdande grupperna på arbetsmarknaden, dvs. gifta kvinnor och ungdomar.

När det däremot gäller arbetslösheten bland de mer
etablerade pä arbetsmarknaden, som närmast kan mätas genom antalet
arbetslöshets-försäkrade arbetslösa, har någon motsvarande uppgång inte
noterats. Arbetslösheten för dessa grupper ligger på en nivå som torde komma
att motsvara ett årsgenomsnitt på omkring 2 %, dvs. samma nivå som förra året.

Trots de nämnda svårigheterna för nytillträdande
arbetssökande har sysselsättningen för gifta kvinnor kunnat öka från 50,1 %
under tredje kvartalet 1970 med den starka efterfrågan på arbetskraft som då
rådde till 52,6 % av totala antalet gifta kvinnor under tredje kvartalet i
år. Den ökade arbetslösheten bland kvinnor är alltså inte uttryck för minskade
sysselsättningsmöjligheter ulan etl resultat av att antalet gifta kvinnor som
söker sig ut på arbetsmarknaden har fortsatt att växa i snabb takt.

När det däremot gäller ungdomarna i åldem 1624 år
har någon molsvarande ökning av sysselsättningsmöjligheterna inte skett och antalet
arbetslösa ligger högre än förra året. De genomsnittliga arbets-löshetslidema
för ungdomarna är dock lägre än för andra gmpper. Utvecklingen av ungdomens
arbetsmarknadssituation präglas i första hand av den konjunkturellt betingade
nedgången i nyrekryteringen. Denna har kommit att sammanfalla med ett dämpat
eller minskat tUl-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 8

trade
till forlsall utbildning. Förklaringen härtUl är främst alt utbUdningen vid de
fria fakultetema, som svarade för merparten av den starka expansionen under
1960-lalel, inle längre erbjuder lika goda framtidsutsikter på arbetsmarknaden.

Utvecklingen under året har såsom jag tidigare
framhållit motiverat att regeringen under sommaren och hösten har vidtagit en
rad åtgärder vilka nu redovisas för riksdagen. Härutöver föreläggs riksdagen i
denna proposition ytterligare förslag. Den inriktning av politiken som jag angav
i den reviderade finansplanen bör alltjämt vara vägledande vid valet av
åtgärder. Således bör åigärderna inriktas på alt främja näringslivets
investeringar, att stimulera arbetskraftens rörlighet och att med punktvisa
insatser hjälpa de grupper som drabbas av arbetslösheten.

När det gäller näringslivets invesleringar
stimuleras dessa genom en rad åtgärder. Industrins investeringsfonder för
investeringar i byggnader har genom beslut av regeringen i maj 1972 i
praktiken släppts fria. Genom beslut i augusti 1972 utvidgades möjligheterna
atl använda investeringsfonderna tUl att gälla företag även i andra branscher.
Dessa beslut avsåg finansieringen av nedlagda koslnader fram till utgången av
april 1973. Regeringen har nu beslutat att dessa frisläpp skall förlängas till
utgången av juni 1973. Investeringsfondernas användning i stödområdet kommer
liksom hittills att ske utan tidsbegränsning ocb avse även maskininvesteringar.
Fondutnyttjande på dessa villkor får tiUs vidare ske även i Borås- och
Eskilstunaregionerna.

Ett tjugoprocentigl skatteavdrag för företagens
investeringar i maskiner och andra inventarier infördes 1971 och har gällt
även under 1972. Förslag läggs nu fram om en förhöjning och förlängning av
detla avdrag. Sålunda föreslås avdraget utgå med 30 % för maskiner och
inventarier beställda under tiden den 1 november 1972den 30 juni 1973 och som
levereras senast före utgången av år 1974.

I syfte att ytterligare stimulera industrins
byggnadsinvesteringar och att under år 1973 åstadkomma en tidigareläggnuig av
sådant byggande, föreslås införandet av ett särskilt, tUlfälligt skatteavdrag.
Avdraget, som bör utgå med 10 %, föreslås avse byggnadsprojekt som sätts i gång
under tiden den 1 november 1972den 30 juni 1973 och avse koslnader som läggs
ned fr. o. m. den 1 november 1972 fram till utgången av år 1973. Skatteavdraget
bör även avse invesleringar i jordbrukets ekonomibyggnader.

Vidare läggs förslag fram om en förlängning under
1973 av Kungl. Maj:ls rätt att medge tillfäUig nedsättnuig av energiskallen.

För att mer långsiktigt stödja den svenska
industrins utvecklingsförmåga och fömyelse har regeringen beslulat alt
ytterligare stimulera forsknings- och utvecklingsarbete inom industrin.
Avsikten är atl tUl 1973 års vårriksdag lägga fram förslag såväl om ell
generellt extra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 9

skatteavdrag
i della syfte som etl utökat dUekt slöd liU forsknings- och utvecklingsarbete
inom industrin.

För att främja industrins export har regermgen
vidare beslulal alt vidta särskilda åtgärder för att öka svenska företags
möjligheter atl i speciella fall lämna krediter för exportleveranser. En
närmare prövning av formerna härför pågår f. n. inom berörda departement.

Vad gäller betingelserna för industrins utbyggnad
vill jag också erinra om att denna sektor beretts ett ökat utrymme på
kapitalmarknaden. I samma riktning verkar också det förslag som nu läggs fram
om ytterligare stödinsatser för industrins miljövårdsinvesteringar.

I fråga om investeringar inom andra områden av
näringslivet än mdustrin har under år 1972 till slutet av oktober byggnadstillstånd
lämnats för s. k. oprioriterat byggande lill etl värde av inemot 1,6 mUjarder
kr. I september beslöt regeringen att temporärt avskaffa be-gränsningama för
flertalet sådana byggen i år.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om
avgiftsuttaget för den allmänna tilläggspensioneringen. I awaktan på
ställningstagande tUl dels den långsikliga utvecklingen av ATP-avgiften och
dels föreliggande förslag om arbetsgivarfinansiering av vissa sociala reformer,
föreslås avgiftsuttaget till ATP under år 1973 bibehållas på nuvarande nivå,
dvs. 10,5 %. Regeringens förslag i förstnämnda frågor kommer att redovisas tUl
1973 års vårriksdag.

En huvudlinje i arbetsmarknadspolitiken har varit
att förbereda arbetsmarknaden för en kommande konjunktumppgång. I detta läge
är det angeläget att se till att brist på i första hand utbUdad arbetskraft
inte kommer att lägga hinder i vägen för den expansion av produklionen som då
blir naturlig. Mot den bakgmnden är arbetsmarknadsutbildningen av slor
betydelse. Denna har nu ylleriigare vidgats och kommer atl ha en kapacitet på
ca 60 000 elever vilket innebär atl ca 130 000 elever kommer att ha genomgått
sådan utbildning i år. Av de personer som avslutat arbetsmarknadsutbildning
under den senaste redovisade tolvmånadersperioden var 47 % kvinnor.

Behovet av personalförstärkning och
vidareutbildnUig inom vårdsektorn har påtalats vid skUda tUlfäUen. Regeringen
kommer därför att i samråd med kommunförbunden vidta särskilda insalser för
utbildning inom vårdsektorn.

Även när det gäUer ungdomsarbetslösheten har
särskUda insalser bedömts nödvändiga.

Regeringen har sålunda
beslulat föreslå ett särskUt tUlfälligt utbild-nmgsstöd till företag som
anställer och ulbUdar ungdomar och andra som är arbetslösa på grand av
otUlräcklig utbildning och med bristfäUig förankring på arbetsmarknaden.
Stödet utgår med 5 kr. per timme. I syfte atl underlätta ungdomens utträde i
arbetslivet har vidare möj-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 10

ligheter
öppnats för 18- och 19-åringar att genomgå en särskUd arbetsmarknadskurs med
praktik.

Arbetsförmedlingen har förstärkts med 100 tjänster
samt därutöver med särskild personal för att under vintern bistå arbetslös
ungdom.

Arbetsmarknadsstyrelsen har redan igång särskilda
program för arbetslös ungdom. Regeringen har nu uppdragit åt
arbetsmarknadsstyrelsen all inom ramen för beredskapsarbetena i samarbete med
berörda myndigheter och verk anordna lämpliga tiUfälliga praktUcarbelen inom
den statliga sektorn. Vidare har regeringen uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen
att i samråd med kommunema genomföra ytterligare beredskapsarbelen med
speciell inriklning på all skapa sysselsättning för arbetslös ungdom. Inom
inrikesdepartementet har sedan en tid pågått ett arbeie med en bred genomgång
av ungdomens situation på arbetsmarknaden. Resultatet av detta arbete kommer
att läggas fram inom kort.

Beredskapsarbetena spelar en viktig roll i
regeringens sysselsättningspolitik. En väsentlig expansion av
beredskapsarbetena har skett och förslag läggs nu fram om den erforderliga
medelsanvisningen. Sammanlagt begärs nu 900 milj. kr. för detla ändamål. De
punktvisa insatsema i form av beredskapsarbeten har i väsenilig utsträckning
avsett byggnads- och anläggningsarbeten. Jag vUl även här peka på de betydande
insatser som görs inom vägområdet. Vid sidan av byggnads- och anläggningsverksamheten
görs insatser i form av beredskapsarbeten bl. a. inom naturvården. För att
förbättra sysselsältningsmöjligheteraa för bl. a. tjänstemän föreslås en
tillfällig utökning av antalet platser för arkivarbetare med 3 000, varav ca 2
000 beräknas bli utnyttjade av kvinnlig arbetskraft.

En slor del av beredskapsarbelena avser kommunala
invesleringar. Bidragen tiU dessa föreslås för tiden den 1 seplember 1972den
30 april 1973 höjas till 50 %. I detta sammanhang kan nämnas att förhöjda
statsbidrag för kommunala mUjövårdsinvesteringar har utgått under första
halvåret 1972. Liknande förmåner föreslås nu gälla för tiden den 1 september
1972den 30 april 1973.

För
alt underlätta finansieringen av kommunernas invesleringar har regeringen
beslutat medverka tUl alt kommunerna bereds ett ökat låneutrymme i förhåUande
tUl tidigare år med 500 milj. kr. En annan åtgärd som har vidtagits för att
underlätta fUiansieringen av kommunala investermgar är tidigareläggnmgen av
utbetalningama av barnstugelån. Bostadsbyggandet har under 1972 visat en
vikande tendens på grund av svagare efterfrågan på nya lägenheter. Detta gäller
flerfamUjshus. I fråga om småhusbyggande kan däremot en klar uppgång noteras.
Mot den bakgranden har det bedömts angeläget att vidta åtgärder för att släppa
fram ett så omfattande byggande av småhus såväl statiigt som privat
finansierade som möjligt. På längre sikt torde det dock knappast vara
möjligt att upprätthålla en nyproduktion inom bosladsbyg-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 11

gandet
av den omfattning vi haft under den senaste 5-årsperioden. Det är då angeläget
atl en del av de resurser som frigörs kan utnyttjas för sanering av det äldre
bostadsbeståndet. Chefen för inrikesdepartementet kommer senare all anmäla
förslag om alt genom förbättringslån stimulera saneringsverksamheten. Redan
tidigare har regeringen fallat beslut om beredskapsarbeten i samma syfte.

Särskilda åtgärder har även vidtagits för atl
expandera del statliga byggandet. Sålunda har byggnadsobjekt lUl elt värde av
ca 300 milj. kr. tidigarelagts. Regeringen har vidare beslulat tidigarelägga
vissa åtgärder i syfte atl förbättra arbetsmiljön på statiiga arbetsplatser.

I detla sammanhang vill jag även nämna att
regeringen medgivit tidigareläggning av ett antal sjukhusbyggen.

De åtgärder som här redovisals kommer all få en
sådan omfattning alt den samlade effekten tUlsammans med den pågående
konjunkturuppgången torde medföra en successiv förbättring av
sysselsättningslägel försia halvåret 1973.

Som jag tidigare redovisat är
konjunkturutvecklingen på väg uppåt. Ulsiklema för det framförliggande årel
pekar mot en klar uppgång. Risken för att denna uppgång leder till en
överhettning får inle förbises. En huvuduppgift för den ekonomiska politiken
måste i delta läge vara all med bibehållen flexibUitet slå vakt om
sysselsättning, prisutveckling och utrikesbalans. Behov av ytterligare
selektiva sysselsättningsålgärder föreligger ännu. De förslag härom som nu
läggs fram har utformats med sikte på att snabbt kunna dras ned om läget så
skulle påkaUa. Sammantagna representerar de föreslagna åtgärderna belydande
anspråk på statens budget. Som jag redovisat tidigare beräknas nu underskottet
i budgeten innevarande budgetår stiga tUl ca 6,5 miljarder kr. De anspråk på
samhällsekonomin, som ett statligt lånebehov av denna omfattning ställer, ter
sig acceptabla i nuvarande konjunkturfas. Eftersom man bör undvika att i elt
expansivt konjunkturläge behöva tillgripa en drastisk kredil-poUtik sätts
bestämda gränser för budgetunderskottets storlek.

De framställningar tUl riksdagen som Kungl. Maj:t
beslutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-,
försvars-, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-,
handels- och inrikesärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas denna
proposition som bilagor 19. En sammanställning över de av Kungl. Maj:t i denna
proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta
ärende som bilaga 10.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t

1. föreslår riksdagen att godkänna den allmänna uppläggning av den
ekonomiska politiken som jag förordat i det föregående,

2. i en gemensam proposition förelägger riksdagen de förslag som framgår
av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.1972:125 12

Med
bifaU tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till
riksdagen skaU avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll
utvisar.

Ur
protokoUet: Margit Edström

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.1972:125 13

Bilaga
1

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande:
statsmmistem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON,
LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Geijer, anmäler de ärenden under justitiedepartementets handläggning som angår
frågan om utgifier på tilläggsstal I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende
konjimkturstimulerande åtgärder och anför.

DWFTBUDGETEN

ANDRA
HUVUDTITELN

F.
Kriminalvården

[1]
F 4. Maskin- och verktygsutrustning m. m. Under denna mbrik har på riksstaten
för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 490 000 kr.

Kungl. Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte
genom särskilda beslut den 6 juli och den 22 september 1972 bemyndigat
kriminalvårdsstyrelsen att utföra vissa byggnadsarbeten inom kriminalvården.

Besluten
leder tUl ett ökat medelsbehov under anslaget av 335 000 kr. Jag hemstäUer att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt till Maskin- och verktygsutrustning m. m. på
tUläggsslat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ell reservalionsanslag
av 335 000 kr.

[2]
F5. Engångsanskaffning av inventarier m.m. Under denna rubrik har på riksstaten
för innevarande budgetår anvisats ett reservalionsanslag av 2 mUj. kr.

Kungl. Maj:ts beslut den 6 juli och den 22
september 1972, som angivits under anslaget F 4. Maskin- och verktygsutrustning
m. m., leder tUl ett ökat medelsbehov under förevarande anslag av 1,3 mUj. kr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 14

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Engångsanskaffning av inventarier m. m. på
tUläggsslat I lUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 1 300 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[3]
1. Polishus m.m. För budgetåret 1972/73 har tUl Polishus m.m. anvisats ett
investeringsanslag av 40 milj. kr. Med beaktande av en disponibel reservation
på anslaget vid ingången av budgetåret av 22,1 milj. kr. finns lolaU 62,1 mUj.
kr. atl tiUgå.

Genom beslut den 30 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t
åt byggnadsstyrelsen alt bl. a. utföra en tUlbyggnad till polisskolan i Solna
mom en kosinadsram av 500 000 kr. Medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73
har beräknats tUl 300 000 kr.

Genom beslut den 24 augusli 1972 uppdrog Kungl.
Maj:t åt byggnadsslyrelsen att utföra en nybyggnad av polishus i Jönköping.
Byggnaden omfattar en totalyla på ca 14 000 m och kommer att inrymma lokaler
för polisen, lokala skaltemyndigheten och etl häkte med 30 platser. Kostnaden
har beräknals till 22,7 milj. kr., varav 6 milj. kr. beräknas belasta
budgetåret 1972/73. Byggstart planeras ske under november månad 1972.

Genom beslul den 11 febmari 1972 uppdrog Kungl.
Maj:t åt byggnadsslyrelsen att färdigställa bygghandUngar för ett polishus i
Kirana och föreskrev alt objektet skulle ingå i byggnadsstyrelsens
projektreserv och kunna utföras när behov föreligger med hänsyn till
sysselsättningsläget. Byggnaden omfattar 4 550 m rumsyta och kommer att
inrymma lokaler för polisen, åklagarmyndigheten, kronofogde- och den lokala
skattemyndigheten. Kostnadema har beräknats tUl 12,1 mUj. kr. varav 2 milj. kr.
beräknas belasta budgetåret 1972/73. Byggstart planeras ske i december månad
1972.

Genom beslut den 11 februari 1972 uppdrog Kungl.
Maj:t åt byggnadsstyrelsen atl färdigstäUa bygghandlmgar för ett polishus i
Borlänge och föreskrev atl objektet skidle ingå i byggnadsstyrelsens
projektreserv och kunna utföras när behov föreligger med hänsyn tUl
sysselsättningsläget. Byggnaden kommer att inrymma lokaler för polis-,
exekutions-och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten. Byggnadsslyrelsen
har beräknal kostnaderna tUl 11,6 mUj. kr., varav 2,5 mUj. kr. beräknas belasta
budgetåret 1972/73. Byggstart planeras ske i febmari månad 1973.

Genom beslut den 23 juli 1971 uppdrog Kungl. Maj:t
åt byggnadsslyrelsen att färdigstäUa bygghandlingar för ett poUshus i Motala.
Bygg-

opaginerad Kontrollera mot PDF

nåden
omfattar 5 360 m mmsyta och kommer atl inrymma lokaler för poUs- och
åklagarväsendet och kronofogdemyndigheten. Kostnaderna har beräknats lUl 13,4
milj. kr., varav 4 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73. Byggstart
planeras ske under januari månad 1973.

Genom beslut den 11 februari 1972 medgav Kungl.
Maj:t att byggnadsstyrelsen övertog den av Ystads kommun bedrivna
projekteringen av ett polishus i Ystad. Nybyggnaden har en totalyla på ca 6 300
m och avses inrymma lokaler för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt
för den lokala skattemyndigheten. Kostnadema har uppskattats till 9,7 milj.
kr., varav 2,5 mUj. kr. beräknas belasta budgelårel 1972/ 73. Byggstart
planeras ske under febmari månad 1973.

Genom beslut den 22 september 1972 uppdrog Kungl.
Maj:t åt byggnadsstyrelsen alt utföra nybyggnad av polishus i Söderhamn inom en
kostnadsram av 8,7 mUj. kr., nybyggnad av en fjällräddningsstation i Seitevare
inom en kostnadsram av 500 000 kr. samt tillbyggnad till molorskolan i
Strängnäs inom en kosinadsram av 500 000 kr., samtiiga i prislägel den 1 aprU
1971. Polishuset i Söderhamn omfattar 3 545 m rumsyta och avses inrymma lokaler
för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt för den lokala
skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen föreslår alt kostnadsramar för polishus i
Söderhamn, fjäUräddningsslalion i Seitevare samt motorskolan i Strängnäs förs
upp med resp. 9,4 mUj. kr., 530 000 kr. och 500 000 kr. Medelsbehovet för
budgetåret 1972/73 för nämnda objekt har beräknals till resp. 2,2 milj. kr.,
450 000 kr. och 450 000 kr.

Departementschefen

För här redovisade projekt har planeringen skett så
atl byggnadsarbetena, i sysselsättningsskapande syfte, kan påbörjas under
hösten och vintern 19721973. Nya kostnadsramar i prisläget den 1 aprU 1972 för
dessa objekt bör föras upp i investeringsplanen enligt följande sammanstäUning.

Byggnadsobjekt

Kostnads-

Beräknad

Bygg-

Färdig-

ram

medelsför-

start

ställd

1972-04-01

brukning

år/mån.

år/mån.

(1 000-tal

1972/73

kr.)

(1000-tal kr.)

Polisskolan
i Solna, tiUbyggnad

500

300

72.10

74.01

Polishus
i Jönköping

22 700

6 000

72.11

74.09

Polishus
i Kiruna

12100

2 000

72.12

74.06

PoUshus
i Borlänge

11600

2 500

73.02

74.09

Polishus
i Motala

13 400

4 000

73.01

74.07

Polishus
i Ystad

19 700

2 500

73.02

74.07

Polishus
i Söderhamn

9 400

2 200

73.03

74.09

Fjällräddningsstation
i Seitevare

530

450

72.11

73.05

Motorskolan
i Strängnäs

500

450

72.11

73.03

Uppskattad
kostnadsram.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 16

TUl viss del kan kostnaderna under innevarande
budgetår för dessa byggnadsobjekt bestridas med tillgängliga medel. För alt det
beräknade medelsbehovet skall kunna täckas behövs dock en medelsanvisning av 10
mUj. kr. på tUläggsslat.

Jag
hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

all till Polishus m. m. på tUläggsslat I tUl
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investermgsanslag av 10 000 000
kr.

[4]
2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. För budgetåret 1972/73 har liU
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet anvisats elt investeringsanslag av 1 000
kr. Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret tiU ca 2,5
milj. kr.

I gäUande investeringsplan för anslaget (prop.
1972: 1 bil. 4 s. 90) har uppförts en kosinadsram av 2,4 nulj. kr. i prisläget
den 1 april 1971 för viss ombyggnad av kammarrättens hus på Riddarholmen i
Stockholm.

Byggnadsstyrelsen har hemställt om uppdrag att
utföra återstående ombyggnadsarbeten i kammarrättens lokaler. Kostnadsramen
föreslås höjd lUl 7,6 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1972 och innefattar både
nu pågående och återstående ombyggnadsarbeten. Medelsförbmkningen under
innevarande budgetår beräknas uppgå tiU 3 mUj. kr.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 22 seplember 1972
uppdragit åt byggnadsslyrelsen att uppföra provisorisk annexbyggnad för
SoUentuna och Färentuna tingsrätt inom en kostnadsram av 350 000 kr. i
prisläget den 1 aprU 1971.

Den 24 mars 1972 erhöll byggnadsstyrelsen uppdrag
att i samråd med domstolsväsendets organisalionsnämnd ulföra projektering fram
till bygghandUngar avseende om- och tUlbyggnad av tingshus i Lidköping.
Byggnadsarbetena kan enligt styrelsen påbörjas under vintem 1972 1973.
Kostnadsramen har preliminärt uppskattats tUl 860 000 kr. i prisläget den 1
april 1972 och medelsförbrukningen innevarande budgetår har beräknats till 300
000 kr.

Departementschefen

Nu pågående ombyggnadsarbeten i kammarrätten
beräknas vara avslutade vid årsskiftet 197273 varvid återstående
ombyggnadsarbeten omgående bör påbörjas. Kostnadsramen för ombyggnaden för kammarrätten
i Stockholm bör i gällande investeringsplan ändras tUl 7,6 mUj. kr. i prisläget
den 1 aprU 1972. I gällande mvestermgsplan bör även föras upp en kostnadsram av
350 000 kr. i prisläget den 1 aprU

1971 för tiUbyggnad för SoUentuna och Färentuna tmgsrält
och en pre-lunmärt beräknad kostnadsram av 860 000 kr. i prislägel den 1 aprU

1972 för om- och tUlbyggnad av Lidköpmgs tingsrätt.
Medelsförbruk-nUigen för hela anslaget innevarande budgetåret beräknas uppgå
tiU

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
720 000 kr. Elt ylleriigare medelsbehov föreligger således om 1,2 milj. kr.

Jag
hemsläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på
tiUäggsstat I liU riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa elt investeringsanslag
av 1 200 000 kr.

[5]
3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har på
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett invesleringsanslag av 4 mUj.
kr.

Kungl. Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte
genom särskilda beslut den 6 juli och den 22 seplember 1972 bemyndigat
kriminalvårdsstyrelsen att ulföra de byggnadsarbeten för kriminalvården som
framgår av följande sammanställning.

Byggnadsobjekt

Kostnads-

Beräknadj

Bygg-

Färdig-

ram

medelsför-

start

ställd

1972-04-01

brukning

år/mån.

år/mån.

(1
000-tal

1972/73

kr.)

(1000-taIkr.)

Djup vik
(under visnings-

och administrationslokaler)

565

300

72.12

73.06

Karlskrona
(besökslokaler.

frigångsavd., ombyggnad

av kök och verkstad)

1300

1000

72.10

73.08

Majorshagen
(undervisnings-

lokaler)

425

300

72.12

73.06

Skogome
(fritidsbarack)

300

300

73.01

73.06

Skänninge
(samUngssals-

700

350

73.01

73.07

och personalbyggnader)

Smälteryd
(förläggnings-

1460

1000

72.10

73.08

och verkstadsbyggnader)

Torhult
(verkstadsbyggnad)

420

420

72.10

73.03

Viskan
(besökshoteU, samlings-

sals- och personalbyggnader)

1500

950

72.11

73.07

Åby
(administrationsbyggnad)

520

400

72.10

73.05

Ödevata
(förläggningsbyggnader.

mekanisk verkstad)

1770

880

72.12

73.07

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag
del ökade medelsbehovet under anslaget till 5 900 000 kr.

Jag
hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt tUl Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården på
tUläggsslat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa etl investeringsanslag
av 5 900 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur
protokollet: Margit Edström Riksdagen 1972.1 saml. Nr 125

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 19

Bilaga
2

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet
Andersson, anmäler de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som
angår frågan om utgifter på tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73
avseende konjunkturstimulerande åtgärder och anför.

KAPITALBUDGETEN

III.
FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Genom beslut den 30 juni 1972 uppdrogs åt
fortifikationsförvaltningen att under innevarande budgetår i
konjunkturstimulerande syfte tidigarelägga vissa investerings- och
iståndsättningsobjekt tUl ett belopp av högst 75 milj. kr. Samtidigt bemyndigades
förvaltningen att med anlitande av tUlgängliga medel förskottsvis bestrida
kostnaderna för byggnadsarbetena. Fortifikationsförvaltningen beräknar att
utgiftema kommer alt fördela sig med 14 140 000 kr. på iståndsättningsarbeten
m. m. och 60 860 000 kr. på byggnadsobjekt under kapitalbudgeten. Iståndsättningsarbetena
finansieras genom överskridande av ordinarie anslag för denna verksamhel. Medel
för atl slutligt täcka den ökade verksamheten under kapitalbudgeten bör
anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Det beräknade beloppet för
dessa arbelen fördelar sig på följande anslag.

Arméförband:
Anskaffning av anläggnmgar....... 33 750 000

Maruiförband:
Anskaffning av anläggningar .... 10 950 000

Flygvapenförband:
Anskaffnmg av anläggningar 13 560 000

Cenlral och högre regional lednmg: Anskaffning av
an

läggnmgar ............................................. . 2 000
000

Gemensamma myndigheter m.m.: Anskaffning av anlägg

ningar ................................................... 600
000

60
860 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 20

Utgifterna för de konjunkturstimulerande åtgärderna
bör belasta utgiftsramen för det militära försvarel. Utfallet av åtgärderna
under budgetåret 1972/73 bör regleras genom att utgiftsramarna för budgetåren
1973/74 och 1974/75 minskas.

[1]
1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på
riksstaten för innevarande budgelår anvisats etl invesleringsanslag av 90
milj. kr. Med hänvisning lUl vad jag anfört i det föregående förordar jag att
under investeringsanslagel Arméförband: Anskaffning av anläggningar på tilläggsstal
för innevarande budgetår anvisas 33 750 000 kr.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

alt tUl Arméförband: Anskaffning av anläggningar på
tiUäggsstat I lill riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa etl investeringsanslag
av 33 750 000 kr.

[2]
2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på
riksstaten för innevarande budgetår anvisats elt investeringsanslag av 67,5
milj. kr. Med hänvisning tUl vad jag anfört i det föregående förordar jag att
under investeringsanslaget Marinförband: Anskaffning av anläggningar på
tUläggsslat för innevarande budgelår anvisas 10 950 000 kr.

Jag
hemsläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Marinförband: Anskaffning av anläggningar
på tUläggsslat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investermgsanslag
av 10 950 000 kr.

[3]
3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 95 milj.
kr. Med hänvisning tUl vad jag anfört i del föregående förordar jag att under
investeringsanslaget Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar på
tilläggsstal för innevarande budgelår anvisas 13 560 000 kr.

Jag
hemsläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Flygvapenförband: Anskaffning av
anläggningar på till-läggsstat I tiU rUcsstaten för budgetåret 1972/73 anvisa
etl invesleringsanslag av 13 560 000 kr.

[4]
4. Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar.

Under
denna rabrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ell
investeringsanslag av 28 milj. kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det
föregående förordar jag att under inveslermgsanslaget Central och högre
regional ledning: Anskaffnmg av anläggnmgar på till- läggsstat för mnevarande
budgetår anvisas 2 milj. kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 21

Jag
hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt lill Central och högre regional ledning:
Anskaffning av anläggningar på tiUäggsstat I tiU riksstaten för budgetåret
1972/ 73 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

[5]
5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar.

Under
denna rabrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett
invesleringsanslag av 11 milj. kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det
föregående förordar jag att under investeringsanslaget Gemensamma myndigheter
m.m.: Anskaffning av anläggningar på tiU-1 äggsstat för innevarande budgetår
anvisas 600 000 kr. Jag hemställer all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning
av anläggningar på tUläggsslat I lUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa
ell invesleringsanslag av 600 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margit Edström

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 23

Bilaga
3

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet Inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling,
och statsrådet Odhnoff anmäler de ärenden under socialdepartementets
handläggning som angår dels frågan om utgifter på tiUäggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, dels frågan
om ATP-avgiften för år 1973. Departementschefen anmäler därvid frågan under
punkterna 2 och 3 samt statsrådet Odhnoff frågan under punkt 1. Föredragandena
anför.

KAPITALBUDGETEN

V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[1]
1. Lån tm anordnande av barnstugor. Till detta ändamål har för budgetåret
1972/73 anvisats ett investeringsanslag av 20 mUj. kr.

Utbetalning av lån till anordnande av barnstugor
sker enligt gällande bestämmelser när byggnadsarbetena är slutförda och
kostnaderna redovisats, dvs. i regel ca elt år efter att byggnadsarbetena
påbörjats. Som ett led i åtgärderna för att stärka sysselsättningen på
byggarbetsmarknaden under vintem har Kungl. Maj:t den 8 september 1972
beslutat att det statliga lån som utgår tUl kommun eller allmännyttigt bostadsföretag
för byggande av bamstugor får betalas ut i förskott för byggen som påbörjas
under tiden den 1 seplember 1972den 31 december 1972.

Beräkningen av medelsbehovet under anslaget för
innevarande budgetår har gjorts med utgångspunkt i den beräknade
igångsättningen av barnslugebyggen under budgetåret 1971/72. Den temporära
ändringen av utbetalningsreglerna för lånen innebär att ett lillfälligt ökat
medelsbehov för att täcka även förskollsutbelalningarna uppkommer under innevarande
budgetår. Jag räknar å andra sidan med alt medelsbehovet under budgetåret
1973/74 till följd härav kommer alt minska i molsvarande mån.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 24

Med ledning av uppgifter från kommunerna om den
beräknade igångsättningen under budgetåret 1972/73 beräknar jag det ökade
medelsbehovet tiU 10 mUj. kr.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

atl tiU Lån till anordnande av barnstugor på
tilläggsstal I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa etl
investeringsanslag av 10 000 000 kr.

[21
3. Lån tiU nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbmkare m.m.
Till ändamålet har för budgetåret 1972/73 anvisats etl investermgsanslag av 1
000 kr. Den 1 juli 1972 fanns en reservation på 7 165 000 kr.

För all öka sysselsättningen i vissa delar av
landel bör en tidigareläggning av vissa planerade byggnadsföretag ske. Jag har
från socialstyrelsen inhämtat atl härför lämpliga byggnadsföretag för ca 3,5
milj. kr. kan påbörjas under senare delen av år 1972. Kungl. Maj:t har genom
beslul den 13 juli 1972 medgett att dessa byggnadsförelag får igångsättas under
innevarande budgetår, varvid förutsatts bl. a. att byggnadsföretagen skall ha
påbörjats före 1972 års utgång.

För lån tUl ytterligare ell antal angelägna
byggnadsföretag och lill maskiner m.m. beräknar jag medelsbehovet under
budgetåret 1972/73 till 6,7 milj. kr. Det totala medelsbehovet under innevarande
budgelår uppgår således till 10,2 mUj. kr. För ändamålet disponeras 7,2 milj.
kr. och medelsanvisningen bör därför ökas med 3 milj. kr.

Jag
hemsläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lån till nybyggnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. på tUläggsslat I för budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

[3]
ATP-avgiften för år 1973. ATP-avgiften är mom den nu löpande femårsperioden
19701974 fastställd tiU 10,5 % för år 1972, 10,75 % för år 1973 och 11 % för
år 1974. Med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i det
föregående har anfört förordar jag att erforderliga lagändringar genomförs för
att bibehålla ATP-avgiften för år 1973 på nuvarande nivå, dvs. 10,5 %. För att
skapa möjlighet härtUl bör vidtas en formell ändrmg av 19 kap. 5 § lagen
(1962: 381) om allmän försäkring av mnebörd att beslul om den procentsats som
skall tillämpas för visst år skall kunna fattas under året före avgiftsåret
(Bilaga A). Fastställandet av procentsatsen för avgiftsuttaget för år 1973 tUl
10,5 % bör ske genom ändring i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av
avgift under åren 19701974 tUl försäkringen för tUläggspension (Bilaga B). När
det gäUer ATP-avgiften för år 1974, som inom den löpande femårsperioden är
fastställd tUl 11 %, och avgiftsuttaget för den kommande

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 25

femårsperioden
19751979 blir det i enlighet med vad chefen för finansdepartementet anfört
anledning alt återkomma i en proposition under våren 1973.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt antaga inom socialdepartementet upprättade
förslag till l.lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lag
om ändring i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren
19701974 till försäkringen för tiU-läggspension.

Vad
föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemslälll bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur
protokoUet: Margit Edström

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:125 26

Bilaga
A

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 19 kap. 5 § lagen (1962:
381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

19
kap.

5 § Avgift till försäkringen för tUläggspension
enligt 1 § samt tUlaggspen-sionsavgift enligt 3 § skola utgå efler en
procentsats, som faslställes av Konungen med riksdagen. Procentsatsen skall
vara så avvägd att avgiftema i förening med andra tillgängliga medel förslå
lill bestridande av pensionsulbetalningar, förvallnUigskoslnader och andra
försäkringen för tilläggspension åvUande utgifter ävensom till den fondering
som finnes erforderlig.

Beslut
om den procentsats, som Beslut om den procentsats, som

skall
tUlämpas för visst år, skall skall tUlämpas för visst år, skall

fattas
senast ett år dessförinnan, fallas senasi under året dessförin-

Riksförsäkringsverket
åligger att nan. Riksförsäkringsverket åligger

vart
femte år framlägga förslag be- alt vart femte år framlägga för-

träffande
procentsatserna under slag beträffande procentsatserna

nästföljande
sju år, i den mån ul- under nästföljande sju år, i den

taget
icke redan beslutats. mån uttaget icke redan beslutats.

De avgifter, som avses i första stycket, skola ingå
tUl en fond, benämnd allmänna pensionsfonden, med vars tillgångar koslnaderna
för försäkringen för tilläggspension skola bestridas.

AUmänna pensionsfonden förvallas på sätt Konungen
med riksdagen förordnar.

Denna lag träder i kraft dagen efler den, då lagen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 27

Bilaga B

Förslag tUl

Lag om ändring i lagen
(1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 19701974 tiU
försäkringen för tiUäggspension

Härigenom förordnas, med ändring av vad som
föreskrivits i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under
åren 19701974 till försäkringen för tilläggspension, alt den i 19 kap. 5 §
lagen (1962: 381) om allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift
till försäkringen för tUläggspension skall för år 1973 utgöra tio och en halv
procent.

Denna lag träder i kraft dagen efler den, då lagen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop 1972:125 29

Bilaga
4

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över komniunikationsärenden, hållet inför Hans Kiuigl Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet
Norling, anmäler de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning
som angår frågan om utgifter på tUläggsslat I till riksstaten för budgetåret
1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder och anför.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS
AFFÄRSVERKSFONDER

A.
Postverket

[1]
1. Posthus m.m. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 aprU och den 30 juni 1972 har
investeringar vid postverket tidigarelagts med elt sammanlagt belopp av 5,8
milj. kr., varav 700 000 kr. att bestridas med driflmedel. Utgifier för dessa
och Uknande objekt ryms inte inom den s. k. konjunkturreserven under anslaget
Posthus m. m. Det ytterligare medelsbehovet för budgetåret 1972/73 kan nu
beräknas till 3 mUj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Posthus m. m. på tilläggsstat I tUl
riksstaten för budgelårel 1972/73 anvisa etl investeringsanslag av 3 000 000
kr.

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2]
Ila. Byggnadsarbeten för meteorologiska observationsstationer

m.
m. Något anslag för detla ändamål finns inle upplaget i riksstaten för
innevarande budgelår.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 30

1
sysselsättningsskapande syfte beslöt Kungl. Maj:t den 29 september 1972 att
tidigarelägga uppförandet av en mareografisk station vid Kalix, Skagsudds fyr.
För ändamålet behövs ett belopp av 400 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen

att tiU Byggnadsarbeten för meteorologiska
observationsstationer m. m. på tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret
1972/ 73 anvisa etl investeringsanslag av 400 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådels övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur
protokollet: Margit Edström

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop 1972:125 31

Bilaga
5

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anmäler ärenden under finansdepartementels handläggning som angår frågan om konjunkturstimulerande
åtgärder och anför.

[1]
Energiskatt. I prop. 1971: 140 behandlades olika konjunklurpolitiska frågor.
Bland i propositionen föreslagna eller aviserade åtgärder i syfte alt stimulera
utvecklingen inom näringslivet ingick att ge förelagen inom branscher med hög
relativ energiförbmkning dispens från energiskatt. Riksdagsbehandlingen av
propositionen resulterade i att Kungl. Maj:t bemyndigades alt i
konjunkturstimulerande syfte förordna om nedsättning av eller befrielse från
energiskatt under tiden den 1 december 1971den 31 december 1972.
Bestämmelserna härom återfinns i förordningen (1971: 928) om tiUfällig
nedsättning av den allmänna energiskatten.

Med stöd av denna förordning har Kungl. Maj:l genom
två särskilda beslut den 30 december 1971 fastställt riktlinjer för
skallenedsällning och uppdragit åt Riksskatteverket (RSV) all omsätta besluten
i praktiken. Del ena beslutet avser energiskatt på elkraft och på annal
bränsle än bensin eller gasol, som skattskyldig förbrukar eller säljer för förbrukning
vid industriell tUlverkning under perioden den 1 december 1971den 31 december
1972. Beslutet innebär att nedsättning eller avdrag medges i sådan omfatlning
atl skattebelastningen begränsas tUl 0,2 av saluvärdet ab fabrik. RSV:s
prövning skall enligt beslutet ske enligt samma gmnder som tiUämpats vid
tidigare beslut och, i fråga om nytUlkomna faU, på grundval av förhållandena
för branschen i dess helhet. Energiskattenämnden skaU dessutom höras i
principfrågor.

Det andra beslutet avser nedsättning av bränslen
som förbrukas av handelslrädgårdsmäslare för drivhusuppvärmnUig. Genom beslutet
ändrades tidigare medgiven skaltenedsättning med 50 % tUl nedsättning

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop 1972:125 32

med
85 % i fråga om bränsle för vilket skattskyldighet uppkommer

under
tiden den 1 december 1971den 31 december 1972.

Nedsättningen
enligt de nämnda besluten beräknades medföra en

sammanlagd
skattelättnad om 95 milj. kr., varav 40 mUj. kr. skulle

faUa
på budgetåret 1972/73.

I skrivelse till finansdepartementet har Sveriges
industriförbund hemställt om åtgärder för en aweckUng av energiskalten på
industrins

bränsle-
och elkraflförbmkning och, i avvaktan härpå, att den skallenedsällning som
medgetts med stöd av 1971 års riksdagsbeslut förlängs alt gäUa tills vidare.
Skrivelse av samma innehåll har kommit in från Sveriges
handelsträdgårdsmästareförbund.

Den möjlighet liU nedsättning av eller befrielse
från energiskatt i konjunkturstimulerande syfte, som öppnades genom 1971 års
riksdagsbeslut, är begränsad i tiden tUl utgången av år 1972. Det finns enligt
min mening skäl atl medge nedsättning i oförändrad omfattning i vart fall
tills vidare under år 1973. Jag förordar därför att Kungl. Maj:ls bemyndigande
enUgt förordningen (1971: 928) om tUlfällig nedsättning av den allmänna
energiskallen förlängs tiU utgången av år 1973. Förslag till ändring i
förordningen i enlighet härmed lorde få bifogas statsrådsprotokollet i detta
ärende som bilaga A.

Framförda yrkanden om avveckling av energiskallen
på förbrukningen av bränslen och elkraft inom näringslivet är jag inle nu
beredd att ta ställning lill.

[2]
Särskilt investeringsavdrag för masldner och inventarier. Genom beslul av 1971
års vårriksdag infördes bestämmelser om ett 10-procentigt särskUt
investeringsavdrag vid taxering lUl statlig inkomstskatt för maskiner och
andra inventarier som anskaffades under år 1971 (prop. 1971: 11, SkU 1971: 7,
rskr 1971: 27, SFS 1971: 50). I prop. 1971: 140 föreslogs som elt led i en rad
olika konjunkturstimulerande åtgärder en höjning av del särskilda
invesleringsavdraget från 10 % tUl 20 % för maskinanskaffningar under år 1971.
Samtidigt föreslogs att ell motsvarande 20-procentigl investeringsavdrag
skulle medges även för inventarieanskaffningar under år 1972. Avdragsrätl
förelåg alltså för mvenlarier som anskaffades under åren 1971 och 1972 eller
beställdes under åren 1971 och 1972 för leverans senast vid utgången av år
1973 resp. år 1974. Förslaget bifölls av riksdagen (FiU 1971: 47, rskr 1971:
293, SFS 1971: 923).

Syftet med skattelättnaden var atl stimulera
förelagen lUl ökade investeringar i maskiner och mvenlarier under åren 1971
och 1972. TUl-lämpningsområdet för Uivesleringsavdraget omfattade samlliga
rörelsedrivande förelag samt jordbruks- och skogsbruksföretag. Bestämmelserna
kom i enlighet härmed att gälla mvesteringar i nya maskmer och andra döda
inventarier avsedda för stadigvarande bmk i rörelse, jord-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 33

bruk
eller skogsbmk. Den tidsbegränsning som gäller för leveransbe-stäUningar följer
av lagstiftningens syfte att påverka näringslivets investeringsaktivitet i
rådande konjunkturläge. EmeUertid kan i någon bransch förekomma investeringar
av sådan storleksordning att om bestäUning görs under åren 1971 eUer 1972,
inventariema inte kan levereras före utgången av år 1973 resp. år 1974. Sådana
investeringar kan ändå ha en stimulanseffekt, som är önskvärd. Jag föreslog
därför i prop. 1972: 20, alt Kungl. Maj:t, när synnerliga skäl föreligger, får
medge rätt tiU särsldlt investeringsavdrag för sådana inventarier, som besläUs
under åren 1971 och 1972 även om leveransen beräknas ske efter de föreskrivna
tidsfristema. Förslaget vann riksdagens gUlande (SkU 1972: 14, rskr 1972: 75,
SFS 1972: 71).

För att ytterligare stimulera näringslivets
investeringar har fömtom investeringsavdraget investeringsfondema som
tidigare varit frisläppta för invesleringar i stödområdet sedan sommaren
1971 varit frisläppta även för investeringar i Syd- och Mellansverige. I
somras aviserade regeringen en förlängning av investeringsfondsfrisläppet för
byggnadsinvesteringar för kostnader nedlagda fram tUl utgången av april 1973.1
stödområdet får liksom tidigare investeringsfonder utnyttjas ulan
tidsbegränsning för både byggnads- och maskininvesteringar. Fondutnyttjande på
dessa villkor får tiUs vidare ske även i Borås- och EskUs-tunaregionema. Under
tiden juni 1971juli 1972 har företagen fått liUstånd alt använda sina
investeringsfonder för investeringar på sammanlagt ca 1 700 mUj. kr. Dessutom
har investeringsfondema varit frisläppta för överföring tiU s. k.
lagerinvesteringskonlo i syfte att företagen skall kunna arbeta på lager. Denna
användning av investeringsfondema står öppen intUl utgången av år 1972.
Företagen har under tiden augusti 1971juU 1972 fått tUlstånd av
arbetsmarknadsstyrelsen att överföra drygt 500 mUj. kr. tiU sådant konto.

Som jag tidigare redovisat är det angeläget att
stimulera förelagens invesleringar i maskiner och andra inventarier även under
år 1973. Bedömningen av konjunkturutvecklingen ger dock vid handen alt en sådan
stimulans bör avgränsas i tiden. Med hänsyn härtUl förordar jag atl elt särskUt
investeringsavdrag medges för inventarier, som beställs under perioden den 1
november 1972den 30 juni 1973 och levereras senast den 31 december 1974. För
alt den föreslagna åtgärden skall ge ett så starkt utslag som möjligt i
beställningama förordar jag dessutom alt avdraget höjs från 20 lUl 30 %. Jag
viU erinra om att enligt gällande bestämmelser Kungl. Maj:t kan, när synnerliga
skäl föreUgger, medge dispens från de föreskrivna leveranslidema. Sådan
möjlighet bör enligt min mening finnas även för de maskinbeställningar som sker
under perioden den 1 november 1972den 30 juni 1973 men inte kan levereras
före utgången av år 1974.

3
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 125

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 34

Förslag tUl ändrmg i förordningen (1971: 50) om
särskUt investeringsavdrag vid taxering till statiig inkomstskatt torde få
bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga B.

[3]
Särskilt investeringsavdrag för byggnadsinvesteringar. För att stimulera
främst industrins byggnadsinvesteringar och skapa fömtsättningar för en
tidigareläggning av sådana investeringar bör som jag tidigare framhållit ett
särskUt byggnadsinvesleringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt
införas. Avdraget bör avse kostnader för ny-, till- eller ombyggnad på
faslighet i rörelse, jordbrak eller skogsbrak med vissa undantag som jag
strax återkommer tUl. Avdraget bör bestämmas till 10 % av kostnaden för arbete
som utförs på byggnad under tiden den 1 november 1972 till utgången av år 1973
och bevUjas endast under förutsättning atl byggnadsarbetet igångsätts under
tiden den 1 november 1972den 30 juni 1973.

Med byggnadskostnad avser jag endast kostnader för
arbeten som ulförts på och för material som fogats in i byggnaden under tiden
fram tiU den 31 december 1973. Som byggnadskostnad bör i detta sammanhang
räknas kostnad för bl. a. material, löner och ersältiung lUl arbetare och
arbetsledare, arkitekt-, konstruktions- och kontrollkoslnader, kostnader för
underentreprenader samt skälig andel av s. k. indirekta kostnader, t. ex.
administrationskostnader.

Liksom gäller för det särskilda
investeringsavdraget för maskiner och andra inventarier bör gränsdragningen
mellan byggnader, maskiner och markanläggningar bestämmas enligt
kommunalskatlelagens regler vid beräkning av värdeminskningsavdrag på sådana
tUlgångar.

Med uttrycket att arbetet igångsatts förslås den
tidpunkt då det påbörjats på arbetsplatsen. Alla tidigare förberedelser kan
alltså ha gjorts ulan alt arbetet anses igångsatt.

Eftersom det här förordade investeringsavdraget
främst bör stimulera investeringar i industribyggnader bör sådant avdrag inte
medges för bostadsbyggande, hoteU- och reslaurangbyggen och s. k.
oprioriterade byggnadsarbeten, som avses i 1 § försia stycket förordningen
(1970: 99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, dvs. bl. a.
bensmstation, parkeringshus-, butiks-, kontors- och banklokaler. Om ett
byggnadsprojekt avser både industrilokaler och oprioriterade arbeten bör investeringsavdraget
alltså beräknas endasl på den del av kostnaden som hänför sig tiU
industrilokalerna.

För alt underlätta tillämpningen bör
byggnadskostnad i förvärvskällan understigande 10 000 kr. inte berättiga tiU
särskilt investeringsavdrag. Inte heller bör sådant avdrag komma ifråga för
den del av byggnadskostnaden som läcks av statsbidrag. I sådant fall bör
Uivesleringsavdraget beräknas endast på den del av kostnaden som den
skattskyldige själv slutligen har alt stå för.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 35

Av praktiska och administrativa skäl bör det här
förordade invesleringsavdraget få yrkas endast vid 1974 års taxering.

Förslag till förordning om särskilt
investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten lorde få bifogas
slalsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga C.

Jag
hemsläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt
antaga inom finansdepartementet upprättade förslag tUl

1. förordning om ändring i förordningen (1971: 928) om tillfällig
nedsättning av den allmänna energiskatten,

2. förordning om ändring i förordningen (1971: 50) om särskilt
investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt,

3. förordning om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur
protokoUet: Margit Edström

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
A

Förslag
till

Förordning
om ändring i förordningen (1971: 928) om tillfäUig nedsättning av den allmänna
energiskatten

Härigenom
förordnas, att förordningen (1971: 928) om tUlfäUig nedsättning av den
allmäima energiskatten skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Utan hinder av bestämmelsema i förordningen (1957:
262) om aUmän energiskatt kan Konungen i konjunkturstunulerande syfte
fÖr-ordna om nedsättiung av eUer befrielse från allmän energiskatt, som skaU
utgå under tiden den 1 december 1971den 31 december 1972.

Föreslagen lydelse

Utan hinder av bestämmelserna i förordningen (1957;
262) om allmän energiskatt kan Konungen i konjunkturstimulerande syfte förordna
om nedsättning av eUer befrielse från allmän energiskatt, som skall utgå tmder
tiden den 1 december 1971den 31 december 1973.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då
förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:125

37
Bilaga B

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag
tUI

Förordning
om ändring i förordningen (1971: 50) om särsldlt investeringsavdrag vid
taxering tiU statUg inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 15 §§ förordningen (1971:
50) om särskilt investeringsavdrag vid taxering tiU statiig inkomstskatt skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

1 P

Fysisk
eller juridisk person, som driver rörelse, jordbmk eUer skogsbruk och som
tmder år 1971 eller 1972 anskaffar maskiner eUer andra döda inventarier
avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten, får vid taxering tiU statiig
inkomstskatt åtnjuta särskUt investeringsavdrag vid inkomstberäkningen för
den förvärvskälla vari verksamheten ingår.

Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse,
jordbruk eUer skogsbrak och som under någon av följande anskaffningsperioder,
nämligen år 1971, den 1 januari den 31 oktober 1972 eller den 1 november 1972den
30 juni 1973 anskaffar maskiner eller andra döda inventarier avsedda för
sladigvarande bruk i verksamheten, får vid taxering tiU statiig inkomstskatt
åtnjuta särskilt investeringsavdrag vid inkomstberäkningen för den
förvärvskälla vari verksamheten ingår.

Avdraget göres vid taxering tiU statiig
inkomstskatt för det beskattningsår, under vilket anskaffningen sker, eUer, i
fråga om anskaffning under sådan del av år 1971 som är att hänföra tiU
beskattningsår för vilket taxering i första instans skett samma år, vid 1972
års taxering.

Fysisk
person får dock åtnjuta avdrag vid taxeringen högst med belopp som svarar mot
skiUnaden meUan brattointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan. Vad som ej
sålunda kunnat utnyttjas får han vid senare taxering tiU statlig inkomstskatt
tiUgodoföra sig genom avdrag i förvärvskällan, dock senast under det
beskattningsår för vUket taxering sker sjätte kalenderåret efter det då
anskaffningen skedde. Resterande investeringsavdrag får därvid, sedan övriga
avdrag i förvärvskäUan åtnjutits, icke överstiga återstående bratloinläkt.

2 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anskaffning
anses ske när skriftligt avtal om förvärv träffas eller, om sådant avtal icke
träffas, när leveransen sker. Träffas skriftiigt avtal om förvärvet under år
1971 eller 1972 och sker leverans samma år som avtalet träffats, men hänför
sig avtalet och leveransen

"
Förordningen omtryckt 1971: 923. » Senaste lydelse 1972:71.

Anskaffning
anses ske när skriftligt avtal om förvärv träffas eller, om sådant avtal icke
träffas, när leveransen sker. Träffas skriftiigt avtal om förvärvet under
period som avses i 1 § första stycket och sker leverans under denna period, men
hänför sig avtalet och leve-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

till skilda beskattningsår, anses an-skafftUngen ha skett
vid leveransen.

Maskin eller aimat inventarium, som den skattskyldige
själv tUlver-kar, anses anskaffat under år 1971 eller 1972 tUl den del
kostnader då nedlagts på tUlverkningen.

Föreslagen
lydelse

ransen lill skUda beskattningsår, anses anskaffningen ha
skett vid leveransen.

Maskin eller annat inventarium, som
den skaltskyldige själv tUlver-kar, anses anskaffat under period som avses i 1
§ första stycket tUl den del kostnaden då nedlagts på liUverkiungen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SärskUt investeringsavdrag utgör tjugo procent av
anskaffningskostnaden. Träffas skriftligt avtal om förvärvet under 1971
eller 1972 för leverans efter det år, under vUket avtalet träffats, utgör
dock avdraget tjugo procent av det avtalade priset.

Särskilt investeringsavdrag utgör
tjugo procent av anskaffningskostnaden för inventarier anskaffade under år
1971 eller under perioden den 1 januariden 31 oktober 1972 och trettio
procent av anskaffningskostnaden för inventarier anskaffade under perioden
den 1 november 1972den 30 juni 1973. Träffas skriftiigt avtal om förvärvet
under år 1971 eller under perioden den 1 januari den 31 oktober 1972 för
leverans efter det år, under vilket avtalet träffats, utgör dock avdraget tjugo
procent av det avtalade priset. Om skriftligt avtal träffas under perioden den
1 november 1972den 30 juni 1973 för senare leverans utgör avdraget trettio
procent av det avtalade priset.

SärskUt investeringsavdrag åtnjutes
icke för följande inventarier, nämligen

inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre
år,

begagnade inventarier,

personbUar, som avses i vägtrafikförordningen
(1951: 648) och som icke användes i yrkesmässig trafik eller uthymingsrörelse,

inventarier, som den skattskyldige
själv tUlverkar, om tUlverkningen börjat före ingången av år 1971,

inventarier, om vars anskaffande
skriftiigt avtal träffas under år 1971 och som enligt avtalet skall levereras
efter utgången av år 1973,

inventarier, om vars anskaffan-
inventarier, om vars anskaffande de skriftiigt avtal träffas under år
skriftligt avtal träffas under perio-

1972 och
som enligt avtalet skaU levereras efter utgången av år 1974.

den den 1 januariden 31 oktober 1972 eller under perioden
den 1 november 1972den 30 juni 1973 och som enligt avtalet skaU levereras
efter utgången av år 1974.

« Senaste lydelse 1972: 71.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreligger synnerUga skäl, får Kungl. Maj:t medge
att särskUt mveste-ringsavdrag får åtnjutas för inventarier som skaU levereras
efter tidpunkt som anges i andra stycket.

Föreligger särskUda skäl, får riksskatteverket
medge att särskUt investeringsavdrag får åtnjutas för anskaffning av begagnade
inventarier. Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan icke föras.

För inventarier, som förvärvas från någon med vUken
förvärvaren är i väsentUg ekonomisk intressegemenskap, åtnjutes särskUt
investeringsavdrag endast om säljaren är tUlverkare ocb tiUverkningen börjat
efter ingången av år 1971.

SärskUt investeringsavdrag enligt denna förordning
åtnjutes icke för inventarier, för vilka investeringsfond enligt förordningen
(1955: 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning eller motsvarande
äldre författning tagits i anspråk enligt beslut av Kungl. Maj:t eUer arbetsmarknadsstyrelsen
eUer för vilka förordningen (1963: 216) om extra avskrivning och särskilt
investeringsavdrag vid mkomsttaxeringen skaU äga tillämpning enUgt beslut av
Kungl. Maj:t.

4 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särsldlt investeringsavdrag åtnjutes endast om den skattskyldige
framställer yrkande om sådant avdrag i allmän självdeklaration och företer
tUlfredsstäUande utredning om den anskaffningskostnad på vilken avdrag skaU
beräknas. Avdrag åtnjutes endast om sådan kostnad i förvärvskällan uppgått tUl
minst 5 000 kronor under år 1971 eller, i fråga om inventarier anskaffade under
år 1972, under detta år.

SärskUt
investeringsavdrag åtnjutes endasl om den skattskyldige framställer yrkande om
sådant avdrag i allmän självdeklaration och företer tillfredsstäUande
utiedning om den anskaffningskostnad på vUken avdrag skall beräknas. Avdrag
åtnjutes endast om sådan kostnad i förvärvskäUan under respektive
anskaffningsperiod uppgått tUl minst 5 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5§*

Åtnjutes särskUt investeringsavdrag i faU då
skriftiigt avtal om förvärv träffas under år 1971 eller 1972 men leverans icke
sker före utgången av det år, under vilket avtalet träffats, gäUer följande.

Sker icke leverans före utgången av år 1973 eUer,
i fråga om avtal som träffas under år 1972, före utgången av år 1974, skaU vid
taxering tUl statlig inkomstskatt för det beskattningsår, som omfattar den 31
december 1973 respektive den 31 december 1974, tUlägg göras med belopp som
motsvarar en och en halv gång investerings-

«
Senaste lydelse 1972:71.

Åtnjutes särskUt investeringsavdrag i faU då
skriftligt avtal om förvärv träffas imder anskaffningsperiod men leverans icke
sker före utgången av denna period, gäUer följande.

Sker
icke leverans före utgången av år 1973 eUer, i fråga om avtal som träffas
imder perioden den 1 januariden 31 oktober 1972 eller under perioden den 1
november 1972den 30 juni 1973, före utgången av år 1974, skaU vid taxering
tUl statiig inkomstskatt för det beskattningsår, som omfattar den 31 december
1973 respektive

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

avdraget,
överlåtes eUer nedlägges den förvärvskäUa, vari avdraget åtnjutits, före
utgången av år 1973 eUer, i fråga om avtal som träffas under år 1972, före
utgången av år 1974 och innan leverans skett, skaU sådant tiUägg göras vid
taxeringen för det beskattningsår då förvärvskäUan överläts eller ned-lades.
Sker leverans före utgången av år 1973 eUer, i fråga om avtal som träffas
imder år 1972, före utgången av år 1974 och är den slutUga
anskaffningskostnaden lägre än det belopp på vilket investeringsavdraget
beräknats, skaU vid taxering tiU statiig inkomstskatt för det beskattningsår,
då leveransen skedde, tiUägg göras med trettio procent av skillnaden. TiUägg
enUgt detta stycke göres vid inkomstberäkningen för förvärvskällan i fråga.

Föreslagen lydelse

den
31 december 1974, tUlägg göras med belopp som motsvarar en och en halv gång
investeringsavdraget. Överlåtes eUer nedlägges den förvärvskäUa, vari
avdraget åtnjutits, före utgången av år 1973 eller, i fråga om avtal som
träffas under perioden den 1 januariden 31 oktober 1972 eller under perioden
den 1 november 1972den 30 juni 1973, före utgången av år 1974 och innan
leverans skett, skaU sådant tUlägg göras vid taxeringen för det
beskattningsår då förvärvskäUan överläts eUer nedla-des. Sker leverans före
utgången av år 1973 eUer, i fråga om avtal som träffas under perioden den 1
januariden 31 oktober 1972 eller under perioden den 1 november 1972den 30
juni 1973, före utgången av år 1974 och är den slutliga
anskaffningskostaaden lägre än det belopp på vilket investeringsavdraget
beräknats, skall vid taxering tUl statlig inkomstskatt för det
beskattningsår, då leveransen skedde, tUlägg göras med trettio procent av
skUlnaden eller, t fråga om avtal som träffas under perioden den 1 november
1972 den 30 juni 1973, med fyrtiofem procent av skiUnaden. TiUägg enligt
detta stycke göres vid inkomstberäkningen för förvärvskäUan i fråga.

Andra stycket äger motsvarande tiUämpning i fråga
om investeringsavdrag som åtnjutits efter beslut enUgt 3 § tredje stycket.

FöreUgger
särskUda skäl får riksskatteverket medge att tUlägg enligt andra eUer tredje
stycket icke göres eller göres med lägre belopp än som följer av samma stycke.
Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan icke föras.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då
förordningen enUgt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författnings-samUng.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop 1972:125 41

Bilaga
C

Förslag
tiU

Förordning
om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten

Härigenom
förordnas som följer.

1 §

Fysisk eUer juridisk person, som driver rörelse,
jordbruk eUer skogsbruk och som under perioden den 1 november 1972den 30 juni
1973 igångsätter ny-, tiU- eUer ombyggnad på fastighet för användning i förvärvskäUan,
får vid taxering liU statUg inkomstskatt åtnjuta särsldlt investeringsavdrag
vid inkomstberäkningen för deima förvärvskäUa.

Avdraget göres vid taxering tiU statUg inkomstskatt
för det beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1974.

2 §

SärskUt investeringsavdrag utgör tio procent av
byggnadskostnad för arbete, som avses i 1 § första stycket och som utföres
under perioden den 1 november 1972den 31 december 1973. Med byggnadskostnad
förstås enligt denna förordning kostnad för arbete som utförts på byggnad och
för material som fogats in i byggnad tmder denna period.

Har statsbidrag utgått tiU byggnadsarbete, inräknas
i byggnadskostnaden ej den del av kostnaden, som täckes av bidraget.

SärskUt
investeringsavdrag åtnjutes icke fix arbete som avser

byggnad
eUer del därav avsedd för bostadsändamål,

bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon,
parkeringshus d-ler parkeringsanläggning,

butiks-,
kontors-, bank-, hoteU- eUer restauranglokaler,

kyrkliga
eller andra samlingslokaler eUer nöjeslokaler,

sporthaU
eUer annan idrottsanläggning,

byggnad
avsedd uteslutande för fritidsändamål.

3 §

SärskUt investeringsavdrag åtnjutes endast om den
skattskyldige framstäUer yrkande om sådant avdrag i allmän självdeklaration
och företer tillfredsstäUande utredning om den byggnadskostnad på vilken avdrag
skaU beräknas. Avdrag åtnjutes endast om sådan kostnad i förvärvskäUan uppgått
tiU minst 10 000 Ixonor under perioden den 1 november 1972 den 31 december 1973.

4 §

I fråga om handels- eUer kommanditbolag beräknas
särskUt investeringsavdrag för bolaget

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då
förordningen enUgt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 43

Bilaga
6

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

Statsrådet Moberg anmäler de ärenden under
utbildningsdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på
tUläggsslat I tiU riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende
konjunkturstimulerande åtgärder, m. m., och anför.

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE
HUVUDTITELN

E.
Högre utbildning och forskning

[1]
E 59. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.

I
riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsmbrik uppfört ett
reservationsanslag av 72 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev
byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 21,5
milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för
universitet och högskolor 50,4 milj. kr. enligt en särskUd ulrastningsplan
(jfr prop. 1972: 28 s. 29 och 32).

Byggnadsstyrelsen och ulrustningsnämnden har lagt
fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och
utrustningsobjekt. För förslag till ny ram som har anknytning tUl
tidigarelagda byggnadsobjekt kommer jag i det följande alt lämna en kortfattad
redogörelse. Förslag till nya eller ändrade ramar för andra objeki anmäls
senare denna dag.

Kungl. Maj:t uppdrog den 28 januari 1972 åt
byggnadsstyrelsen att projektera nya lokaler på södra lasarettsområdet för
icke-laboraliva institutioner och förvaltningen vid universitetet och för
socialhögskolan i

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.1972:125 44

Lund.
Enligt byggnadsprogrammet skuUe delar av lokalbehovet tUlgodoses i vissa av de
befintiiga byggnadema på området. Som ett led i åigärderna för alt stimulera
sysselsättningen inom byggnadssektorn uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1972 åt
byggnadsstyrelsen att tUl vinter-månadema 19721973 tidigarelägga arbeten med
ombyggnad av äldre byggnader på området inom en kostnadsram av 2 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen för inredning för icke-laborativa
institutioner m. m. med arUedning härav höjs tUl 2,1 mUj. kr.

Föredraganden

För att inredning skall kunna anskaffas tUl det
tidigarelagda objekt jag redogjort för bör den i investeringsplanen uppförda
kostnadsramen för inredning för icke-laborativa mstUulioner m.m. i Lund höjas
till 2,1 milj. kr.

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger
samman med här behandlat objekt får bestridas av tiUgängliga medel under förevarande
anslag.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i det föregående
angående bestridande av utgiftema för viss inredning och utrastnmg av lokaler
vid universiteten m. m.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[2]
15. Byggnadsarbeten för vissa knlturändamål. I riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats elt invesleringsanslag av 1
802 000 kr.

Tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg. Kungl.
Maj:t uppdrog den 16 juni 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera en
tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg t. o. m. bygghandlmgar så att objektet
kan utföras inom en kostnadsram av 2 650 000 kr. i prisläget den 1 april 1972.
Objektet som omfattar en totalyta av 2 600 m kan påbörjas vintern 19721973.

Ombyggnad av målarsalen inom Dramatiska teatern.
Genom beslut den 30 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att i
sysselsättningsskapande syfte och inom en kostnadsram av 750 000 kr. i
prisläget den 1 aprU 1972 bygga om den s. k. målarsalen inom Dramatiska
teatern i Stockholm tiU teaterlokal. Arbetena påbörjades i september 1972 och
beräknas vara avslutade i febmari 1973. Byggnadsstyrelsen föreslår nu att
medel beräknas under förevarande anslag.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 45

Föredraganden

I investeringsplanen bör föras upp kostnadsramar i
prisläget den 1 april 1972 enligt följande sammanställning för de objekt som
sätts i gång av sysselsättningsskäl.

TUlbyggnad
av landsarkivet i Göteborg ............ 2 650 000

Ombyggnad
av målarsalen inom Dramatiska teatem 750 000

Med
hänsyn härtUl bör för budgetåret 1972/73 utöver vad som tidigare beräknats
ytterligare 1,3 mUj. kr. anvisas under detta anslag. Jag hemställer att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål på
tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa elt investeringsanslag
av 1 300 000 kr.

[3]
17. Byggnadsarbeten vid universiteten m.m. I riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats ett investermgsanslag av 180
mUj. kr. (prop. 1972: 28, UbU 1972: 13, rskr 1972: 130). Medelsreservationen
vid budgetårels början uppgick till drygt 28 mUj. kr. Någon medelsanvisning på
tiUäggsstat beräknas f. n. inle behövas. Däremot bör följande byggnadsobjekt,
vilka sätts i gång av sysselsättningsskäl, redovisas för riksdagen i detta
sammanhang.

Koslnaderna redovisas i det följande i prisläget
den 1 aprU 1972 där inte någon annan prisnivå anges.

Nybyggnad för institutionerna för hygien och
naturvetenskaplig mikrobiologi i Lund. Byggnadsslyrelsen överlämnade den 26
januari 1972 förslagshandlingar för en nybyggnad i anslutning till byggnadema
för medicinskt teoretiska institutioner i området väster om Tornavägen.
Nybyggnaden omfattar enligt förslaget 2 930 m mmsyta. EnUgt lokalprogrammet
föreslås exkl. kapprum, toaletter etc. inslitutionen för hygien disponera 1
219 m programyta och institutionen för naturvetenskaplig mikrobiologi 1 320 m
programyla.

Med hänsyn till de risker som är förenade med
verksamheten särskUt vid institutionen för hygien måste enUgt styrelsen
extrema krav StäUas på lokalemas utformning och disposition. Kostnaderna för nybyggnaden
beräknades av styrelsen till 9,9 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1971, varav
230 000 kr. för försörjnmgsåtgärder, vUket motsvaras av 10,6 milj. kr. i
prisläget den 1 aprU 1972.

Kungl. Maj:t uppdrog den 24 augusti 1972 åt
byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnaden t. o. m. bygghandlingar. Styrelsen
räknar med alt byggnadsarbetena skall kunna påbörjas under våren 1973.

Nybyggnad för matsal m. m. inom medicinarområdet i
Göteborg. Sedan byggnadsstyrelsen den 26 januari 1972 redovisat
förslagshandlingar för nybyggnaden uppdrog Kungl. Maj:t den 19 maj 1972 åt
styrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 4g

att
fortsätta projektermgen t.o.m. bygghandlmgar. Projekteringen skall enligt
beslutet avse en nybyggnad omfattande dels studentkårslokaler om ca 230 m2
programyta exkl. kappram, toaletter etc, dels en reslauranganläggnmg med 350
matsalsplatser och med möjligheter tUl framtida utvidgning. Köks- och
ekonomUokalema borde enligt beslutet planeras så att standardrätter och
kallskänksvaror för restaurangerna vid universitetet och högskolorna i
Göteborgsområdet kan beredas inom anläggningen.

Byggnadsstyrelsen har den 12 september 1972
redovisat reviderade förslagshandlingar för nybyggnaden och anmält att
schaklnmgsarbeten m.m. kan inledas omedelbart. Nybyggnaden beräknas därvid
kunna las i bruk under sommaren 1974. Styrelsen beräknar koslnaderna för
nybyggnaden med tillhörande försörjningsåtgärder tUl sammanlagt 10 950 000 kr.

Med hänvisning till vad jag redovisat i det
föregående bör i gällande investermgsplan föras upp nya och höjda kostnadsramar
i prisläget den 1 aprU 1972.

Lund

Nybyggnad för institutionerna för hygien och för
natur

vetenskaplig mikrobiologi............................... 10 600 000

Göteborg Nybyggnad för matsal m. m. inom
medicmarområdet.. 10 950 000

Föredraganden

För att de sysselsättningsskapande byggnadsarbeten
för vUka jag redogjort i det föregående skall kunna påbörjas, bör
kostnadsramar enligt styrelsens förslag nu föras upp i mvesteringsplanen.
Förslag till nya eller ändrade ramar för andra objekt anmäls senare denna dag.

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger
samman med här behandlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under
förevarande anslag.

Härutöver har Kungl. Maj:t i
sysselsättningsstimulerande syfte genom beslut den 30 juni och den 22 september
1972 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom i det följande angivna
kostnadsramar utföra bl.a. upprustnmg av Eugeniavägen vid karolinska
uistitutets område i Solna (600 000 kr.), markarbeten i Laduviksdalen inom
Frescatiområdet (800 000 kr.), upprastnmg av parker vid universitetet i Uppsala
(1 225 000 kr.), ombyggnad m. m. av äldre byggnader mom södra lasarettsområdet
i Lund (2 milj. kr.) och utbyggnad av Peter Laestadius väg mom
universitetsområdet i Umeå (2 mUj. kr.). Arbetena utförs med anlitande av
tillgängliga medel inom statens allmänna fastighetsfond.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 47

Detta
sker förskottsvis i de fall kostnaderna slutUgt bör belasta förevarande investeringsanslag.
Jag avser att i annal sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med de förslag
till ändrade kostnadsramar som kan föranledas härav.

Jag
hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkäima vad jag har förordat angående
bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid universiteten m. m.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur
protokoUet: Margit Edström

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:125 49

Bilaga
7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokoUet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

Chefen för jordbmksdepartementet, statsrådet
Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbruksdepartementets handläggrung som
angår frågan om utgifter på tilläggsstal I till riksstaten för budgetåret
1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, m. m., och anför.

DRIFTBUDGETEN

NIONDE
HUVUDTITELN

G.
UtbUdning och forskning

[1]
G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. På
riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats ett
reservationsanslag av 6,5 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 2
350 000 kr. enligt en särskild inred-nuigsplan och utrastningsnämnden för
universitet och högskolor 4 150 000 kr. enligt en särskUd utrustaingsplan.

Genom skilda beslut har Kungl. Maj:t uppdragit åt
byggnadsstyrelsen alt av sysselsättningsskäl under budgetåren 1971/72 och
1972/73 tidigarelägga vissa byggnadsobjekt vid bl. a. jordbmkets högskolor.

För inredning av dessa tidigarelagda byggnadsobjekt
bör i inredningsplanen för innevarande budgetår föras upp en delram av 500 000
kr.

Jag förordar att de utgifter som hänger samman
härmed får bestridas av tUlgängliga medel under förevarande anslag.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i det föregående
angående bestridande av utgifter för inredning av lokaler vid jordbmkets
högskolor m. m.

4 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 125

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 50

H.
MUjövård m.m.

[2]
H11. Bidrag tiU kommunala avloppsreningsverk m. m. På riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 134 mUj.
kr. Från anslaget utgår bl. a. bidrag lill ny-, tUl- eller ombyggnad av
avloppsreningsverk. Bidraget bestäms med hänsyn till reningsgraden och ulgår
med lägst 30 och högst 50 % av kostnaden. Under innevarande budgelår får
statens naturvårdsverk bevilja statsbidrag tUl avloppsreningsverk intill ett
belopp av 130 milj. kr.

Departementschefen

För alt ytterligare arbetstUlfäUen skulle skapas
mom byggnads- och anläggningssektorn beslutade 1971 års höstriksdag alt
ifrågavarande statsbidrag skulle höjas från högst 50 tUl högsl 75 % under tiden
den 1 november 1971den 30 juni 1972 (prop. 1971:140, FiU 1971:47, rskr 1971:
293). Samtidigt beslutades att bidrag till kommunala avloppsreningsverk under
budgetåret 1971/72 skulle få beviljas i den omfatlning som behövdes för att
samtliga de arbeten som bedömdes som angelägna skulle kunna sältas i gång. Med
stöd av riksdagens beslut bevUjades under nämnda tid 364 milj. kr. i förhöjda statsbidrag
tUI kommunala avloppsreningsverk.

Inom ramen för de sysselsättningsskapande åtgärder
som bör vidtas under kommande vinter bör ulbyggnaden av kommunala reningsverk
påskyndas. Det statliga bidraget till sådana anläggningar bör därför höjas
under tiden den 1 seplember 1972den 30 april 1973. Som villkor för höjt bidrag
bör normalt gälla att arbetena påbörjas och till 60 % utförs under denna tid
och alt arbetena bedrivs kontinuerligt. För arbelen som påbörjas under den
förut nämnda tiden men som inle hinner fullföljas i angiven omfattning bör
förhöjt bidrag kunna ulgå för de kostnader som hänför sig till perioden. I den
mån byggande av mycket stora reningsverk delals upp i klart särskiljbara
etapper, bör förhöjt bidrag kunna utgå till elapp som tidigareläggs och utförs
i enlighet med här angivna bestämmelser. Förhöjt bidrag bör också kunna ulgå
för maskiner och andra inventarier tiU här avsedda avloppsreningsverk som
levereras under liden den 1 majden 30 september 1973 om inventarierna beställs
före utgången av febmari 1973. Den arbetskraft som behövs för byggnads- och
anläggningsarbeten bör anvisas genom arbetsförmedlingarna.

Förhöjt bidrag bör utgå med lägst 55 och högst 75
%. Delta överensslämmer med vad som gällde för det förhöjda bidraget under budgetåret
1971/72. Också i övrigt bör i huvudsak samma principer som under föregående
budgetår gälla för bidragsgivningen under den nu aktueUa perioden.

Under
föregående budgetår utnyttjades möjligheterna tiU förhöjt bi-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:125 51

drag
i betydande omfattnmg genom att planerade arbeten tidigarelades. För
innevarande budgelår beräknar jag medelsbehovet för förhöjda bidrag till 100
milj. kr. Naturvårdsverket bör därför bemyndigas att bevilja förhöjda
statsbidrag lUl kommunala avloppsreningsverk intUl della belopp. Då hälften av
det förhöjda statsbidraget normalt betalas ut redan då arbetena påbörjas kan
belastningen på anslaget för budgetåret 1972/73 beräknas öka med ca 50 milj.
kr.

Eftersom det är angeläget att arbetena myckel
snabbt kan sältas i gång har Kungl. Maj:t den 8 seplember 1972 bemyndigat
naturvårdsverket alt i awaktan på riksdagens beslut och under förbehåU av
alt riksdagen ställer erforderliga medel tUl förfogande i enlighet med de
riktlinjer jag här angivit bevUja förhöjda statsbidrag lill kommunala avloppsreningsverk
inlUl ell belopp av 100 mUj. kr.

Under åberopande av vad jag här anfört hemställer
jag alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag förordat rörande lillfälligt höjda statsbidrag till
kommunala avloppsreningsverk,

2. medge att för budgetåret 1972/73 förhöjda statsbidrag till kommunala
avloppsreningsverk får beviljas intUl ell belopp av 100 000 000 kr.

[3]
H 12. Bidrag tUl mUjövårdande åtgärder inom industrin m. m. På

riksstaten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl
reservationsanslag av 50 mUj. kr. Från anslaget ulgår bl. a. statsbidrag till
miljövårdande åtgärder inom industrin. Bidrag utgår med belopp som motsvarar
högst 25 % av kostnaden.

Departementschefen

För att ytterligare stimulera industrins
invesleringar och därigenom öka sysselsättningen beslutade 1971 års höstriksdag
att statsbidraget tUl vatten- och luflvårdande ålgärder inom industrin skulle
höjas från högst 25 % tUl högst 75 % under tiden den 1 november 1971den 30
juni 1972 (prop. 1971:140, FiU 1971:47, rskr 1971:293). Med stöd av riksdagens
beslul beviljades under nämnda tid sammanlagt 398 milj. kr. i förhöjda
statsbidrag lUI miljövårdsinvesteringar inom industrin.

Inom
ramen för de sysselsättningsskapande åtgärder som bör vidtas under kommande
vinter, bör industrins miljövårdsinvesteringar stimuleras. Det statiiga
bidraget tiU miljövårdande ålgärder inom industrin bör därför höjas under tiden
den 1 september 1972den 30 april 1973. Som villkor för höjt bidrag bör normalt
gäUa att arbetena påbörjas och liU 60 % uiförs under denna tid och atl arbetena
bedrivs kontinuerligt. För arbeten som påbörjas under den förut nämnda tiden
men mte hinner fuUföljas i angiven omfatlning bör förhöjt bidrag kunna ulgå
för de koslnader som hänför sig tUl perioden. Förhöjt bidrag bör också

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 52

kunna
utgå för maskiner och andra inventarier för här avsedda miljövårdande ålgärder
som levereras under tiden den 1 majden 30 september 1973 om inventariema
bestäUs före utgången av febraari 1973. Den arbetskraft som behövs för
byggnads- och anläggningsarbeten bör anvisas genom arbetsförmedlingarna.

Förhöjt bidrag bör under den nu aktuella perioden
utgå med högst 50 % av kostnaden. I övrigt bör i huvudsak samma principer som
under föregående budgetår gäUa för bidragsgivningen under den nu aktuella
perioden.

Under föregående budgelår utnyttjades möjlighetema
till förhöjt bidrag i betydande omfattning genom att planerade arbeten
tidigarelades. För innevarande budgetår beräknar jag medelsbehovet för förhöjda
bidrag till ca 100 milj. kr. Della belopp bör därför anvisas på tilläggsstal
under förevarande anslag.

Eftersom det är angeläget att arbetena mycket
snabbt kan sättas i gång har Kungl. Maj:t den 8 september 1972 bemyndigat
naturvårdsverket att i avvaktan på riksdagens beslut och under förbehåll av
att riksdagen ställer erforderliga medel tUl förfogande i enlighet med de
riktlinjer jag har angivit bevUja förhöjda statsbidrag till mUjövårdande
åtgärder inom industrm intUl ett belopp av 100 mUj. kr. utöver vad som tidigare
anvisats för bidrag tUl mUjövårdande ålgärder inom industrin m. m.

Under åberopande av vad jag här anfört hemställer
jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt

1. godkänna vad jag förordat rörande tillfälligt höjda statsbidrag till
miljövårdande åtgärder inom industrin,

2. till Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ell
reservationsanslag av 100 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

11.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[4]
18. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På riksstaten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett invesleringsanslag
av 25 mUj. kr. tiU byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor och andra
institutioner, som har anknytning till forsknings-och försöksverksamhet inom
jordbraksdepartementets område. Anslaget disponeras i enlighet med en
investermgsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen
ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen hemställer att bl. a. följande
byggnadsobjekt tas upp i investeringsplanen för budgetåret 1972/73.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 53

Lantbrukshögskolan

Alnarp

Utbyggnad av vägar och parkeringsplatser samt
åtgärder för markbehandling. Byggnadsslyrelsen har med skrivelse den 18 juli
1972 redovisat förslagshandlingar för vissa yttre försörjningsåtgärder i
Alnarp. Det har ansetts lämpligt att samordna dessa åtgärder med andra objekt
på Alnarp, vilka, efter Kungl. Maj:ts beslut, tidigarelagts med hänsyn till
vintersysselsällningen. Koslnaderna härför beräknas till 1 160 000 kr.

Statens
centrala frökontrollanstalt

Växthus, Stora Råby. Kungl. Maj:t uppdrog den 30
juni 1972 åt byggnadsstyrelsen alt utföra nybyggnad av växthus för statens
cenlrala frökontrollanstalt i Stora Råby, Lund, inom en kostnadsram av 650 000
kr. i prisläget den 1 aprU 1972. Objektet, som igångsatts av sysselsättningsskäl,
har inte tidigare redovisats för riksdagen.

Departementschefen

Genom beslut den 30 juni och den 29 september 1972
uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra växthus åt statens
centrala frökontrollanstalt och att utföra vissa försörjningsåtgärder för lanlbrukshögskolan
i Alnarp. För dessa objekt, som tidigarelagts av sysselsättningsskäl, bör
kostnadsramar av 650 000 kr. resp. 1160 000 kr. föras upp i investeringsplanen
för innevarande budgelår.

Med hänsyn till de tillkommande objekten bör 2 mUj.
kr. anvisas på tilläggsstat.

Jag
hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m. på till-läggsslat I lill riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa etl invesleringsanslag
av 2 000 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaUer Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur
protokollet: Margit Edström

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 55

Bilaga 8

HANDELSDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande:
slalsministem PALME, statsråden STRÄNG, ÄNDERS-SON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt,
anmäler de ärenden under handelsdepartementets handläggning som angår frågan
om utgifter på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende
konjunkturstimulerande ålgärder och anför.

KAPITALBUDGETEN

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Förrådsfonden
för ekonomisk försvarsberedskap

7. Förrådsanläggningar m. m. Under budgetåren
1964/651971/72 har anvisats medel lill kompletterande byggnadsarbeten för alt
förbättra tre oljelagringsanläggningar, som tUlhör staten och förvallas av överstyrelsen
för ekonomiskt försvar. Dessa arbelen är numera slutförda.

Överstyrelsen har i samråd med bl. a.
befästningsinspeklionen utrett de förbättringsåtgärder som behövs vid en fjärde
bergrumsanläggning. Dessa ålgärder har kostnadsberäknats tUl 1,2 milj. kr. i nuvarande
pris- och löneläge. Medel för dessa förbättringsarbeten, som omedelbart kan
sättas i gång i sysselsättningsskapande syfte, bör anvisas på tilläggsstal I
för innevarande budgetår.

På allmän beredskapsslal för budgetåret 1972/73 har
för ovannämnda arbelen förts upp 1 milj. kr. (prop. 1972: 80, bU. 8).

Jag
hemsläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt till Förrådsanläggningar m. m. på tUläggsslat I
till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett invesleringsanslag av 1 200
000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur
protokollet: Margit Edström

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 57

Bilaga 9

INRIKESDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

T.f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet
Löfberg, anmäler de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår
frågan om utgifter på tUläggsslat I till riksstaten för budgetåret 1972/73
avseende konjunkturstimulerande åtgärder, m. m., och anför.

DRIFTBUDGETEN

ELFTE
HUVUDTITELN

B.
Arbetsmarknad m.m.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i skilda skrivelser den
9 maj, den 29 juni och den 18 september 1972 avgivit förslag lill ålgärder med
syfte att stimulera sysselsättningen under hösten och vintern 19721973 samt
begärt medel på tilläggsstal för ändamålet. Styrelsen har anfört bl. a.
följande.

Beredskapsarbetena har under första halvåret 1972
bedrivits snabbare och med större insats av arbetskraft än normall. De tUl 75
% förhöjda statsbidragen för kommunala arbeten har utgjort en kraftig stimulans
för igångsättning av främst kortvariga arbelen. Styrelsen föreslår att
statsbidrag för kommunala arbeten under budgetåret 1972/73 skall få utgå med 50
% av kostnaderna.

Den växande ungdomsarbetslösheten bör enligt
arbetsmarknadsstyrelsen i försia hand mötas med ökade möjligheter tUl
utbUdning. Styrelsen har därför inriktat sig på att i samverkan med
skolmyndigheterna förmedla unga arbetslösa till lediga élevplatser i
gyirmasieskolan och folkhögskolorna. Det finns emellertid en stor grupp bland
de unga arbetslösa som av olika skäl inle vill ha sådan utbildning. För denna

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.1972:125 58

gmpp
är utbildning på arbetsplatsen ofta lämpligare än annan ulbildning. Enligt
styrelsen finns f. n. möjligheter till ökade utbUdningsinsatser inom
industrin. Styrelsen föreslår att ett statsbidrag på 5 kr. per närvarotimme
skall få lämnas tUl företag som utbUdar nyanställda personer under 25 år,
vilka har anvisats av arbetsförmedlingen, under förutsättning alt utbildningen
sker enligt läroplan som godkänts av ar-belsmarknadsparterna och i övrigt slår
under facklig tiUsyn.

De äldres och de handikappades svårigheter att få
arbete kommer trots väntade förbättringar av konjunkturläget att kvarstå. De
höjda statsbidragen tiU halvskyddat arbete torde emellertid avsevärt öka företagens
intresse för att anställa äldre och handikappade. Dessa bidragsförbättringar
liksom de nya bestämmelserna om anställningsskydd m. m. för äldre arbetskrafl
och de ökade insalserna för unga arbetslösa medför en betydande arbetsbörda
för arbetsförmedlingen, vilken därför behöver ökade personalresurser.

I sin förat nämnda skrivelse den 29 juli 1972
beräknade arbetsmarknadsstyrelsen elt ytterligare medelsbehov av 200 milj. kr.
för allmänna beredskapsarbeten, varav 100 milj. kr. för vägarbeten, samt 300
milj. kr. för särskUda beredskapsarbeten och halvskyddad sysselsättning, varav
30 mUj. kr. för vägarbeten. I skrivelsen den 18 seplember 1972 angav styrelsen
det sammanlagda medelsbehovet för allmänna och särskilda beredskapsarbelen,
ulöver vad som har anvisats på riksstaten för innevarande budgetår tiU 550
milj. kr. Härutöver förordade styrelsen med hänsyn till den ökande
arbetslösheten bland tjänstemän att ytterligare 50 milj. kr. anvisas för
arkivarbeten. Härigenom skulle anlalet arkivarbelare under innevarande budgetår
kunna ökas från omkring 10 000 tiU omkring 13 000.

Departementschefen

Som chefen för finansdepartementet tidigare denna
dag har anfört behöver kraftfulla arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtas inför
den kommande vintern. Bland de åtgärder som vidtagits under hösten kan nämnas
alt ett flertal statliga byggen tidigarelagts samt byggnadstillstånd lämnats
för etl antal privata och kommunala s. k. oprioriterade byggen. I syfte att
främja vintersysselsättningen för huvudsakligen äldre arbetstagare i byggnadsbranschen
har Kungl. Maj:l genom beslut den 13 oktober 1972 föreskrivit alt statsbidrag
får ulgå med belopp motsvarande 40 % av lönekostnaderna för sanerings- och
upprustningsåtgärder i äldre bostadsområden när dessa arbeten bedrivs som
enskilt beredskapsarbete. Bestämmelsen gäUer för koslnader som upparbetas fram
till den 30 juni näsla år. Vidare har Kungl. Maj:l medgett att arbetslös
ungdom i åldern 1819 år får erbjudas att genomgå en särskild kurs, benämnd
Arbelsmarknadsinformation med praktik, vilken pågår i sex veckor, och därvid
uppbära etl bidrag på högst 100 kr. i veckan.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 59

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag om ett särskUt
utbildningsstöd tUl förelag som efler anvisning från arbetsförmedlingen
ansläUer och utbildar ungdomar under 25 år anser jag värt att pröva som en
tillfällig insats i nuvarande läge. Ett sådant stöd bör kunna bli ett verksamt
medel all hjälpa dem som är arbetslösa på grund av otillräcklig ulbildning och
bristfällig förankring på arbetsmarknaden tUl en start i arbetslivet. Delta
gäller emellertid inte bara ungdomar utan i slor utsträckning även kvinnor över
25 år med bristande eller föråldrad ulbildning och yrkeserfarenhet. Jag
förordar därför, alt utbildningsslödet skall kunna ulgå oavsett den anställdes
ålder, varvid huvudsyftet är att ge utbildningsmöjligheter och
arbetslivserfarenhet åt ungdom och kvinnor. Siödet bör ulgå med 5 kr. per
närvarolimme i högst sex månader under innevarande budgetår och avse arbetslösa
som företag anställer genom arbetsförmedlingen utöver normal rekrytering. Det
bör ulgå till arbetsgivare inom alla näringsgrenar utom statlig och kommunal
förvaltning. Som föratsättning bör vidare gälla att de anställda får avtalsenUg
lön och alt ulbildningen sker under facklig tillsyn i enlighet med läroplan som
godkänts av arbelsmarknadsparterna.

Såsom chefen för finansdepartementet tidigare
anfört kommer särskilda insalser alt vidtas för utbildning inom vårdsektorn.

ArbetsförmedUngen bör enligt min mening få
möjlighet alt anställa ylleriigare 100 extra tjänstemän under innevarande
budgelår för särskilda insatser för att bereda mer svårplacerad arbetskraft
arbete i öppna marknaden. Härutöver bör förmedlingen under vinterhalvåret
1972/73 kunna anställa ytterligare 25 personer speciellt för att bistå
arbetslös ungdom.

Efler kontakt med arbetsmarknadsstyrelsen bedömer
jag det totala behovet av ytterligare medel för beredskapsarbeten under
budgetåret 1972/73 till 900 milj. kr. Jag återkommer tiU detta i det följande.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

atl godkänna de bestämmelser om särskUt
ulbildningsstöd under budgetåret 1972/73 som jag har förordat i det föregående.

[1]
B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa. Under denna rubrik har
för budgetåret 1972/73 anvisats ett reservationsanslag av 357 milj. kr., varav
329,2 milj. kr. har beräknats för delprogrammet AUmänna beredskapsarbeten och
10 milj. kr. för delprogrammet Industribeställningar. Av beloppel för allmänna
beredskapsarbelen har 175 mUj. kr. beräknats för vägarbeten.

Departementschefen

Med hänvisning till vad som tidigare har anförts
förordar jag alt ytterUgare 630 nulj. kr. anvisas för allmänna
beredskapsarbeten. Jag beräknar vidare ett ytterligare medelsbehov av högst 15
mUj. kr. inom

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 60

delprogrammet
IndustribestäUningar för vissa s. k. rådrumsbeställningar hos förenade
fabriksverken.

För kommunala beredskapsarbeten utgår enligt
gällande bestämmelser statsbidrag med normalt 33 % av de kostnader som
arbetsmarknadsstyrelsen godkänner. Bidraget kan i särskilda fall, främst i
skogslänen, ulgå med en större andel av koslnaderna. Under förra budgetåret medgavs
(prop. 1971: 140, FiU 1971: 47, rskr 1971: 293), att bidraget fick utgå med upp
tUl 75 % för arbelen som hänförde sig tiU liden den 1 november 1971 t. o. m.
den 30 juni 1972. Jag finner det angeläget att kommunerna uppmuntras till exlra
insalser för de arbetslösa även under vintern 19721973 och förordar därför,
att statsbidrag skall få ulgå med högsl 50 % av koslnaderna för kommunala
beredskapsarbelen som utförs under tiden den 1 seplember 1972 t. o. m. den 30
aprU 1973. Liksom under föregående år bör det förhöjda slalsbidragel kunna ulgå
även för arbeten som påbörjas före eUer avslutas efter den angivna tidsperioden,
fömtsatt atl de tUl huvudsaklig del uiförs under nämnda period.

Jag
hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen atl

1. godkänna den ändring av grandema för statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten
under budgetåret 1972/73, som jag har förordal i det föregående,

2. till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa på tiUäggsstat I
tiU riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 645 000
000 kr., varav förslagsvis 225 000 000 kr. alt avräknas mot
aulomobUskallemedlen.

[2]
B 4. SärskUda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna rubrik har för
budgetåret 1972/73 anvisats elt reservationsanslag på 790 milj. kr. Av anslaget
har för de i programmel Sysselsättningsskapande ålgärder för svårplacerade
ingående delprogrammen SärskUda beredskapsarbelen, Arkivarbelen och
Halvskyddad sysselsättning beräknals 352,8, 193 resp. 25 milj. kr. Av beloppet
till Särskilda beredskapsarbelen avser 50 mUj. kr. vägarbeten.

Departementschefen

Med hänvisning tUl vad som förut har anförts
förordar jag att ytterligare 270 milj. kr. ställs till
arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för särskUda beredskapsarbelen.

Medelsbehovet för arkivarbeten har ökat betydligt
jämfört med vad som tidigare beräknals tUl följd av dels verksamhetens ökande
omfattning, dels förbättrade löneförmåner för de berörda. Jag förordar i
likhet med arbetsmarknadsstyrelsen att ytterligare 50 milj. kr. anvisas för ändamålet.
Den av styrelsen förordade anslagsökningen till halvskyddad sysselsättning kan
jag f. n. inte tillstyrka.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 61

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på
tilläggsstat I lill riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservalionsanslag
av 320 000 000 kr., varav förslagsvis 75 000 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margit Edström

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 10

Förteckning

över
av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1972:125 begärda anslag på tiUäggsstat I
tiU riksstaten för budgetåret 1972/73.

DRIFTBUDGETEN

A.
Egentliga statsutgifter

//.
Justitiedepartementet

F 4 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reserva

tionsanslag ................................ ......... 335 000

F 5 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reser

vationsanslag .................................. 1 300 000

1 635 000

IX. Jordbruksdepartementet

H 12 Bidrag till mUjövårdande ålgärder inom indu

strin m. m., reservationsanslag ................. 100 000 000

XI. Inrikesdepartementet

B 2 Sysselsättningsskapande åtgärder för
arbetslösa, reservationsanslag, varav förslagsvis 225 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen .. 645 000 000

B 4 SärskUda åtgärder för arbetsanspassning, reservationsanslag,
varav förslagsvis 75 000 000 kr. atl

avräknas
mot aulomobilskatlemedlen . 320 000 000

965
000 000

Summa
för driftbudgeten 1 066 635 000

KAPITALBUDGETEN

opaginerad Kontrollera mot PDF

KapitaUnvestering

I. Statens
affärsverksfonder

A. Postverket

1
Posthus m. m...........................

II. Statens
allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

1
PoUshus m. m.............................

2
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet
....

3
Vissa byggnadsarbeten för
krimmalvården

3
000 000

10 000 000 1 200 000 5 900 000

17
100 000

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 63

Kommunikationsdepartementet:

Ila Byggnadsarbeten för meteorologiska observa

tionsstationer m. m.................................. ........ 400
000

Utbildningsdepartementet:

15 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål 1
300 000

Jordbruksdepartementet:

18 Byggnadsarbeten vid jordbrakels högskolor m. m. 2 000
000

20 800 000 ///. Försvarets fastighetsfond

1
Arméförband: Anskaffnmg av
anläggningar .. 33 750 000

2
Marinförband: Anskaffning av
anläggningar .. 10 950 000

3
Flygvapenförband: Anskaffning av
anläggningar 13 560 000

4
Central och högre regional
ledning: Anskaff-

lung
av anläggningar ....................... 2 000 000

5 Gemensamma
myndigheter m. m.: Anskaffning

av
anläggningar ............................ 600 000

60
860 000

V.
Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

1
Lån till anordnande av bamstugor ..... ..... 10 000 000

3
Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för
alkoholmissbrukare m. m................ 3 000 000

13 000 000 IX. Diverse
kapitalfonder Handelsdepartementet:

7
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:

Förrådsanläggningar
m. m.................. 1 200 000

Sununa
för kapitalbudgeten 98 860 000

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:125 64

Innehållsförteckning

Redogörelse
för konjunkturläget och den ekonomiska politiken samt

förslag
lill konjunkturstimulerande ålgärder ................ 1

Hemställan
...................................................... ..... 2

Justitiedepartementet
BU. 1 ................................. 13

Maskin-
och verktygsutrustning m. m..................... .... 13

Engångsanskaffning
av inventarier m. m................. 13

Polishus
m. m.................................................... 14

Byggnadsarbeten
för domstolsväsendet.................. ... 16

Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården .............. 17

Försvarsdepartementet
Bil. 2 ............................ 19

Arméförband:
Anskaffning av anläggningar ............ 20

Marinförband:
Anskaffning av anläggningar ............. 20

Flygvapenförband:
Anskaffning av anläggningar ...... ... 20

Central
och högre regional ledning: Anskaffning av anlägg

ningar .......................................................... 20

Gemensamma
myndigheter: Anskaffning av anläggningar 21

Socialdepartementet
Bil. 3 ................................ ... 23

Lån
tUl anordnande av barnstugor ........................ ... 23

Lån
tiU nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmiss

brukare m. m..................................................... ... 24

ATP-avgiften
för år 1973..................................... 24

Kommunikationsdepartementet
Bil. 4 .................. ... 29

Poslhus
m. m..................................................... ... 29

Byggnadsarbeten
för meteorologiska observationsstationer m.m. 29

Finansdepartementet
Bil. 5 .................................. ... 31

Energiskatt
.................................................... ... 31

Särskilt
investeringsavdrag för maskiner och inventarier 32

Särskill
investeringsavdrag för byggnadsinvesteringar 34

Utbildningsdepartementet
Bil. 6............................. 43

Inredning
och utrustning av lokaler vid universiteten m. m 43

Byggnadsarbeten
för vissa kulturändamål .............. .. 44

Byggnadsarbeten
vid universiteten m. m................. 45

Jordbruksdepartementet
BU. 7 ........................... 49

Inredning
och utrustning av lokaler vid jordbrakets högskolor

m.
m................................................................ 49

Bidrag
tUl kommunala avloppsreningsverk m. m........ .. 50

Bidrag
tiU mUjövårdande ålgärder inom industrin m. m 51

Byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor m. m...... 52

Handelsdepartementet
Bil. 8 ............................... .. 55

Förrådsfonden
för ekonomisk försvarsberedskap: Förrådsanlägg

ningar m. m....................................................... 55

Inrikesdepartementet
Bil. 9................................... 57

Sysselsättningsskapande
åtgärder för arbetslösa .... .. 59

Särskilda
åtgärder för arbetsanpassning ................ .. 60

Förtecknmg över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i
prop. 1972:125 begärda anslag på tUläggsslat I till riksstaten för budgetåret

1972/73
BU. 10 ............................................... 62

MARCUS BOKTR. STHLM 1 » 72 710485

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

74 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (74)

74 kopplingar i 21 dokument.

  1. Prop. 1975:45 Regeringens proposition om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen s. 28 i texten
  2. Bet. 1974:SkU4 Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående det särskilda investeringsavdraget vid taxering till statlig inkomstskatt s. 2 i texten
  3. Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
  4. Prop. 1974:170 Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 s. 35 i texten
  5. Bet. 1973:SkU43 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:126 med förslag om särskilt forskningsavdrag och exportkreditstöd för industrin jämte… s. 8 · s. 10 i texten

Visa alla 21