Kungl. Maj:ts proposition angående avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen, m. m.
1972 · 396 sidor, varav 272 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 11,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 272 av 396 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:135, Kungl. Maj:ts proposition angående avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen, m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Majits proposition nr 135 år 1972 Prop. 1972:135
Nr 135
Kungl. Maj:ts proposition angående avtal med den
europeiska ekonomiska gemenskapen, m. m.; given Stockholms slott den 3
november 1972.
Kungl, Maj:t vill härmed, under
åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden,
föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att
riksdagen godkänner Sveriges avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen
och med den europeiska kol-och stålgemenskapen. En redogörelse lämnas för
bakgrunden till och förloppet av de förhandlingar, som lett fram till avtalen.
Vidare redogörs för den närmare innebörden av bestämmelserna i dessa. Slutligen
redovisas konsekvenserna av avtalen för Sveriges del och de åtgärder som för
Sveriges del blir aktuella med anledning av dem.
Riksdagen !972. 1 saml Nr 135
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972: 135
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 november 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för handelsdepartementet,
statsrådet Feldt, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga
ledamöter fråga om godkännande av Sveriges avtal med den europeiska ekonomiska
gemenskapen, m. m., och anför.
Inledning
Den handelspolitiska utvecklingen
under åren efter andra världskriget kännetecknades på de fiesta håll i världen
av en strävan efter ökat internationellt ekonomiskt samarbete och en
liberalisering av världshandeln. Man såg det angeläget atl komma bort från
mellankrigstidens och de första efterkrigsårens protektionism och bilateralism
i handeln och att i stället skapa förutsättningar för en rationell och mera
omfattande inlernationell arbetsfördelning. Särskilt markant var denna
utveckling i Västeuropa.
Genom samarbete i Organisationen
för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) och i Europeiska betalningsunionen
(EPU) kunde under 1950-talet en avveckling av de kvantitativa handelshindren
och en frigörelse av betalningarna i Västeuropa successivt genomföras. Däremot
hade man inom OEEC föga framgång i försöken att genomföra molsvarande ätgärder
på tullområdet. Det är bl. a, mot denna bakgrund som man får se de regionala
integrationssträvanden som började göra sig alltmer gällande i Västeuropa,
Redan under 1940-talet inledde
Belgien, Nederiänderna och Luxemburg - Beneluxländerna - ett samarbete som
resulterade i en tullunion och senare även en ekonomisk union. Ar 1952 slöt sig
dessa länder samman med Frankrike, Italien och Förbundsrepubliken Tyskland i
den europeiska kol- och stålgemenskapen, CECA. Medan kol- och stålgemenskapen
gradvis genomfördes, förberedde de sex länderna en utvidgning av det ekonomiska
samarbetet, 1 mars 1957 undertecknade de i Rom fördraget om den europeiska
ekonomiska gemenskapen, EEC, och fördraget om den europeiska atomenergigemenskapen,
EURATOM. Den 1 januari 1958 inledde dessa båda gemenskaper sin verksamhet.
Medan förhandlingarna om alt upprätta EEC ännu
pågick, beslöt
Prop.
1972:135 3
OEEC:s ministerråd att undersöka möjligheterna att bilda
ett frihandelsområde omfattande samtliga OEEC-ländcr. Det planerade EEC skulle
ingå i detta soin en särskild enhet. Förhandlingar härom fördes under ett par
år men ledde inte till resultat. De avbröts i december 1958. Vissa av länderna
utanför gemenskapen, däribland Sverige, tog då upp överläggningar om att bilda
elt frihandelsområde av mera begränsad omfattning. Dessa förhandlingar ledde
till att den europeiska frihandelssammanslutningen, EFTA, bildades år 1960 av
Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike,
Senare har Finland associerats och Island anslutits som medlem. Syftet med EFTA
var dels alt åstadkomma en funktionsduglig integrationsform, som gav
näringslivet i de deltagande länderna de utvecklingsmöjligheter som följer med
en större marknad, dels all skapa elt bättre utgångsläge för förhandlingar med
EEC.
Parallellt med strävandena atl
utvidga det handelspolitiska samarbetet i Västeuropa pågick i Norden omfattande
utredningar som resulterade i en plan för en gemensam nordisk marknad. När de
nordiska länderna år 1959 skulle ta ställning till planen visade det sig
emellertid att del inte fanns politiska förutsättningar att genomföra denna.
Ett väsentligt element i planen tullfriheten mellan de nordiska länderna -
kunde dock förverkligas genom EFTA:s tillkomst.
Under 1960-talet präglades
handelspolitiken i Västeuropa - vid sidan av den interna utvecklingen inom de
två marknadsblocken - av ansträngningarna att få till stånd en enda gemensam
marknad i Västeuropa. Sommaren 1961 ansökte Storbritannien om medlemskap i EEC.
Danmark och Norge följde det brittiska exemplet, medan Sverige, Schweiz och
Österrike ansökte om association. Sveriges associalionsan-sökan syftade lill ett
svenskt deltagande i EEC-samarbetet med de förbehåll som föranleddes av
neutraliteten. Förhandlingar inleddes mellan EEC och de länder som ansökt om
medlemskap, i första hand Storbritannien. De avbröts i början av 1963 efter ell
franskt veto mot brittiskt inträde i EEC. Frågan om en utvidgning av EEC
ställdes därmed på framtiden.
Våren 1967 ansökte Storbritannien
pä nytt om medlemskap i EEC, Danmark, Norge och Irland följde efter. Sverige
ansökte ijuli samma år om förhandlingar med EEC i syfte att göra det möjligt
för Sverige att, i en form som medgav ett fullföljande av den svenska
neutralitetspolitiken, delta i utvidgningen av gemenskapen. 1 samband med att
ansökningen överlämnades framhöll den svenska regeringen att den för sin del
inte ville utesluta någon av de former för anslutning, som Romfördragel
förutser. Till skillnad från 1961 uteslöts alltså inte medlemskap. Det
avgörande för svensk del var, framhölls det, att de förbehåll som
neutralitetspolitiken föranleder kunde tillgodoses vid förhandlingarna.
Denna öppna ansökan får ses mot bakgrund av den utveckling
som hade ägt rum inom EEC sedan 1961. Det överstatliga elementet i .samarbetet
hade nedtonats, bl. a. som en följd av Frankrikes krav på fortsatt vetorätt.
Detta kom lill uttryck i den s, k. Luxemburg-kompromissen i januari 1966.
Genom denna fanns det även om någon formell
Prop.
1972;135 4
ändring av Romtördraget inte skett tills vidare inte
anledning att förutse majoritetsbeslut i frågor, som etl medlemsland betraktade
som vitala från nationell synpunkt.
Vid möte med de europeiska
gemenskapernas råd i december 1967 motsatte man sig från fransk sida
förhandlingar om en utvidgning av gemenskaperna.
1 detla läge aktualiserades på nytl
frågan om etl utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. Våren 1968 inleddes de
utredningar och förhandlingar som utmyrinade i ett förslag till utvidgat
nordiskt samarbete i tullunionens form, den s, k, Nordek-planen, Denna
behandlades av de nordiska ländernas statsministrar i samband med Nordiska
rådets session i februari 1970 i Reykjavik. Enighet uppnåddes härvid om
Nordek-planens sakinnehåll. Statsministrarna enades vidare om att de nordiska
regeringarna så snart som möjligt skulle underteckna en traktat om upprättande
av en organisation för nordiskt ekonomiskt samarbete. I mars 1970 meddelade
emellertid Finlands regering att den inte kunde underteckna traktaten i detta
skede.
Förhandlingar med de europeiska gemenskaperna
Under år 1969 aktualiserades pä
nytt frågan om en utvidgning av EEC. Vid ett möte i Haag i december samma år
beslöt EEC-ländernas stats- och regeringschefer att inleda förhandlingar med de
medlemskapssökande länderna. Man beslöt vidare att diskussioner skulle påbörjas
även med de EFTA-länder som inte ansökt om medlemskap. Förhandlingarna inleddes
med Storbritannien i juli och med Danmark och Norge i september 1970. Med
övriga EFTA-länder - däribland Sverige - inleddes överläggningarna i november.
Sedan förhandlingarna med
Storbritannien, Danmark, Norge och Irland slutförts, undertecknades fördragen
om dessa länders anslutning till gemenskaperna i januari 1972.
Anslutningsfördragen har sedermera godkänts av parlamenten i Storbritannien,
Danmark och Irland. Dessa länder kommer att den 1 januari 1973 inträda som
medlemmar i gemenskaperna. Sedan den rådgivande norska folkomröstningen visat
en majoritet mot norskt medlemskap har den norska regeringen beslutat att inte
föreslå ratificering av anslutningstraktaten. Den norska regeringen har den 25
oktober 1972 hemställt om nya förhandlingar om ett avtal mellan Norge och
gemenskapen med målsättningen att den ömsesidiga tullavvecklingen skall kunna
inledas den 1 april 1973.
Sveriges överläggningar med
gemenskaperna inleddes med ett möte på ministernivå i Bryssel den 10 november
1970. 1 den svenska regeringsdeklaration, som avgavs vid detta tillfälle,
framhölls att Sverige önskade delta i utvidgningen av gemenskaperna genom
omfattande, nära och varaktiga ekonomiska förbindelser med dem under
hänsynstagande till neutralitetspolitiken. 1 fråga om det sakliga innehållet i
en samarbetsupp-görelse framhölls att man från svensk sida betraktade
deltagande i den gemensamma varumarknaden som en väsentlig del i
en framtida
Prop. 1972: 135 :' 5
överenskommelse. Man ansåg goda förutsättningar föreligga
för ett svenskt deltagande i tullunionen och det jordbrukspolitiska samarbetet.
Beträffande den svenska
neutralitetspolitiken konstaterade regeringen i deklarationen att den
principiella syn, som man utvecklat i samband med tidigare ansökningar,
fortfarande stod fast. Sverige avsäg att även i framtiden bedriva en poUtik som
bevarade landets möjligheter att fullgöra de skyldigheter som vilar pä en
neutral stat och som skapar tilltro till viljan och förmågan att iaktta
neutralitet i krigstid. Sverige kunde därför inte delta i sådana former av
samarbete beträffande utrikespolitiska, ekonomiska, monetära och andra frågor,
som enligt regeringens bedömning skulle äventyra möjligheterna att bedriva en
fast neutralitetspolitik. Ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en
viss grupp av stater med syfte atl utforma gemensamma ståndpunkter var därmed
uteslutet. Gränser sattes också - framhölls det i regeringsdeklarationen - för
Sveriges möjligheter att acceptera en överfiyttning av beslutanderätten från
nationella till internationella organ inom ramen för en ekonomisk union. Liksom
1967 lämnades frågan om formen för Sveriges anknytning till gemenskaperna öppen
i regeringsdeklarationen.
Vid mötet den 10 november 1970
enades man om att inleda utredande samtal för att genom ömsesidigt utbyte av
informationer skapa ett mera preciserat underlag för själva förhandlingarna.
Kommissionen - gemenskapernas verkställande organ - fick i uppdrag att
företräda gemenskaperna vid dessa samtal och skulle efter överläggningarnas
slut sammanfatta sina slutsatser i en rapport till rådet. Sädana utredande
samtal ägde rum mellan kommissionen och de icke-medlemskapssökande länderna under
tiden december 1970 - mars 1971.
Efter samråd i utrikesnämnden
förklarade regeringen i mars 1971 att den mot bakgrund av den utveckling som
ägt rum inom EEC under den senaste tiden kommit till den slutsatsen att ett
svenskt medlemskap i gemenskaperna inte var en realistisk möjlighet för
Sveriges del. Regeringen konstaterade, att en svensk medverkan i det
utrikespolitiska samarbete mellan EEC:s medlemsländer som beslutats pä grundval
av den s. k. Davignon-rapporten inte kunde förenas med den svenska neutralitetspolitiken.
Det konstaterades också att ett svenskt deltagande i en ekonomisk och monetär
union, som innebär ett uppgivande på betydelsefulla områden av nationell
beslutanderätt, inte kunde förenas med neutralitetspolitiken.
Kommisionens rapport om de utredande samtalen
Kommissionen lämnade i juni 1971 en
rapport till rådet om de utredande samtalen. Däri konstaterades att de
icke-medlemskapssökande länderna av ekonomiska och politiska skäl framfört
ganska skiljaktiga önskemål om sina förbindelser med de utvidgade
gemenskaperna. Ett gemensamt drag var emellertid önskan att grunda
förbindelserna på frihandel. Kommissionen påpekade att man inom gemenskaperna
tidigare varit tveksam till att upprätta frihandelsarrangemang med utomstående
Prop.
1972; 135 6
industriländer. 1 och för sig bestod denna tveksamhet.
Sålunda framhölls, att riskerna med ett frihandelsarrangemang kvarstod så länge
samarbetet inom gemenskaperna inte erhållit tillräcklig styrka och stabilitet.
Samtidigt erkände dock kommissionen, att man måste söka en lösning av de
problem som utvidgningen reste förde EFTA-länder som inte ansökt om medlemskap.
Kommissionen anvisade två
alternativa lösningar. Det första alternativet innebar att man tills vidare
skulle bevara tullfriheten mellan alla de nuvarande EFTA-länderna, medan
avgörandet om de icke-medlemskapssökande ländernas förhållande till
gemenskaperna skulle skjutas upp till en tidpunkt efter det att
anslutningsfördragen mellan gemenskaperna och de medleniskapssökandc länderna
trätt i kraft.
Kommissionens andra alternativ
innebar att EFTA:s tullfrihet för industrivaror skulle utsträckas till de
utvidgade gemenskaperna. Man skulle på så sätt omedelbart lösa de problem som uppstod
genom att tre EFTA-länder blev medlemmar i gemenskaperna. Enligt denna lösning
skulle tullar och kvantitativa handelshinder ömsesidigt avskaffas för
industrivaror. Det förutsattes däremot inte att någon harmonisering på olika
områden skulle ske. Ä andra sidan skulle möjlighet finnas att vidta motåtgärder
om skiljaktigheter i olika avseenden skulle förorsaka gemenskapernas industrier
skada.
Rådet beslöt vid möte den 26-27
juli 1971 att lägga det senare alternativet lill grund för sina fortsatta
överväganden.
Regeringens memorandum den 6 september 1971
Inför rådets fortsatta behandling
av kommissionens förslag framförde den svenska regeringen genom diplomatiska
kanaler till EEC-ländernas regeringar sina synpunkter på det framtida
samarbetet mellan Sverige och EEC. Dessa synpunkter sammanfattades i ett
memorandum som överlämnades till gemenskaperna den 6 september 1971. 1 detla
framhölls, att en överenskommelse borde konstrueras så att samarbetet vilade pä
en stabil och varaktig grund och så att gynnsamma förutsättningar skapades för
regeringarnas och företagens planering. Överenskommelsen borde inle bara
omfatta bestämmelser om frihandel för industrivaror utan också täcka andra
betydelsefulla områden än tullar och handelsregleringar samt ges en utvecklingsbar
karaktär så att samarbetet successivt kunde vidgas och fördjupas.
En tullfri marknad för
industrivaror skulle - framhölls det - enligt svensk mening fungera bäst om
alla länder som ingick i marknaden tillämpade samma tullar gentemot tredje
land. Ett avtal i överensstämmelse med GATT:s regler om tullunion borde därför
eftersträvas för industrivaror.
Beträffande jordbrukssamarbetel
konstaterades, att de utredande samtalen visat att det inte är möjligt för ett
land som inte är medlem i gemenskaperna att delta fullt ut i den gemensamma
jordbrukspo-Utiken. Regeringen förklarade sig emellertid beredd att undersöka
om han-
Prop. 1972: 135 ,,.;, 7
deln med jordbruksvaror kunde underlättas på ett sätt som
gagnade båda parternas intressen.
Avtalen mellan Sverige och
gemenskaperna borde - framhölls det vidare i regeringens memorandum också
innehålla regler beträffande karteller, företag med dominerande
marknadsställning och statliga stödåtgärder. Ett särskilt problem i detta
sammanhang utgjorde frågan om de administrativa och judiciella formerna för
reglernas tillämpning. Från svensk sida var man beredd att pröva olika
möjligheter att lösa denna fråga så att likformighet i tillämpningen av
reglerna garanterades.
Tullunionen borde vidare
kompletteras med samarbete beträffande exempelvis ekonomisk politik,
industripolitik, teknisk forskningspolitik, energipolitik och atomfrägor.
I memorandum framfördes också
synpunkter på hur man enligt svensk uppfattning skulle kunna lösa de
institutionella frågorna på ett sätt som skulle tillgodose både gemenskapernas
krav att bevara sin autonoma beslutanderätt och de svenska önskemålen om
information och samråd på områden där man åtagit sig bestämda förpliktelser,
EEC:s direktiv för förhandlingarna
Med utgångspunkt från kommissionens
förslag om tullfrihet för industrivaror diskuterade EEC:s råd under hösten 1971
direktiven för förhandlingarna med de icke-medlemskapssökande länderna. Vid
möten den 8 och 29 november fastställde rådet i det väsentliga de närmare
riktlinjerna. Rådet uppdrog åt kommissionen att inleda förhandlingarna.
Kompletterande direktiv meddelades efter hand under förhandlingarnas gång.
Enligt förhandlingsdirektiven
skulle tullar och andra direkta handelshinder avskaffas för i princip alla
industrivaror i samma takt som fastställts för de fyra medlemskapssökande
länderna Storbritannien, Irland, Danmark och Norge. Det innebar att
tullfriheten skulle genomföras successivt under en femårsperiod och alt tullarna
i sin helhet skulle vara avskaffade den 1 juli 1977. För vissa s. k. känsliga
varor, bl. a. papper och specialstål, ansågs särskilda arrangemang nödvändiga,
innebärande bl. a. en långsammare tullavtrappning.
Den fria varumarknaden skulle i
princip inte omfatta jordbruksvaror. Kommissionen fick emellertid i uppdrag atl
under förhandlingarna undersöka möjligheterna till ensidiga medgivanden från de
icke-medlemskapssökande ländernas sida i fråga om vissa varor, främst vissa
trädgårdsprodukter och vin.
Direktiven omfattade också bl. a,
konkurrensregler, skyddsklausuler och betalningstransaktioner.
I anslutning till dessa
förhandlingsdirektiv gav rådet kommissionen i uppdrag att under förhandlingarna
undersöka om det var möjligt alt sluta avtal med de icke-medlemskapssökande
staterna beträffande frihandel även med varor som faller under fördraget om
upprättande av den europeiska kol- och stålgemenskapen (Parisfördraget).
Prop.
1972: 135 8
Förhandlingarna
De egentliga förhandUngarna mellan
Sverige och de europeiska gemenskaperna, företrädda av kommissionen, inleddes
den 4 december 1971 varvid parterna redovisade sina förhandlingspositioner.
Från svensk sida förklarade man sig därvid beredd att föra de fortsatta
förhandlingarna med utgångspunkt frän gemenskapernas förslag om ett
frihandelsavtal, Sverige förbehöll sig emellertid rätten att återkomma till
sitt förslag om en tullunion, om det under förhandlingarna skulle visa sig att
en tillfredsställande lösning inte kunde uppnås inom ramen för ett frihandelsavtal.
Man enades om att fortsatta överläggningar skulle äga rum i särskilda
arbetsgrupper för industrivaror, jordbruksprodukter, konkurrensfrågor och
undantagsregler m. m. samt CECA-frägor, Möten med arbetsgrupperna hölls under
februari och mars 1972. Resultatet av överläggningarna redovisades vid ett möte
mellan förhandlingsdelegationerna den 20-21 mars. Kommissionen utarbetade
därefter en rapport rörande läget i förhandlingarna, vilken överlämnades till
rådet med begäran om kompletterande förhandlingsdirektiv beträffande de frågor
om vilka enighet dittills inte nåtts i förhandlingarna. På grundval av
tilläggsdirektiv från rådet återupptogs förhandlingarna i maj. Under
förhandlingarnas slutskede ägde också överläggningar rum mellan Sverige och
Storbritannien om tillämpningen av särbestämmelserna för papper, papp och
pappersprodukter.
Förhandlingarna mellan Sverige och
de europeiska gemenskaperna avslutades den 21 juli 1972. Två avtal, ett med den
europeiska ekonomiska gemenskapen och ett med den europeiska kol- och
stålgemenskapen, undertecknades i Bryssel den 22 juli 1972. Avtalen torde i
svensk text fä fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1 och
bilaga 3. För deras innehåll lämnas en närmare redogörelse i det följande.
I samband med förhandlingarna om
avtalet med EEC ägde särskilda skriftväxlingar rum rörande vissa fiskefrågor
samt beträffande vissa trädgårdsprodukter m, m. Dessa skriftväxlingar lorde få
fogas vid statsrådsprotokollet som bilaga 2. I anslutning till förhandlingarna
om avtalet med CECA ägde särskilda skriftväxlingar rum dels rörande
tillämpningsbestämmelser till artikel 60 i Parisfördraget, dels beträffande
lullklassificering av legerat stål. Dessa torde få fogas vid statsrådsprotokollet
som bilaga 4.
Avtalet SverigeEEC
Avtalet Sverige-EEC omfattar
trettiosex artiklar och en bilaga samt fyra protokoll. Till avtalet har fogats
två förklaringar. I anslutning till förhandlingarna ägde vidare två
skriftväxlingar rum,
I inledningen till avtalet och i
artikel 1 redovisas motiven för avtalet och dettas allmänna syften. Det
varuområde som omfattas av avtalet definieras i artikel 2, Artiklarna 3- 14 och
16-18 behandlar avvecklingen av tullar, kvantitativa restriktioner och andra
handelshinder samt vissa
Prop. 1972; 135 *; : 9
frågor som hänger samman därmed. Artikel 15 rör handeln
med jordbruksprodukter. Bestämmelser om betalningar återfinns i artikel 19. I
artiklarna 20-22 och 24-28 fastställs under vilka villkor parterna kan göra
avsteg från de allmänna bestämmelserna om avveckling av tullar och andra
restriktioner. Artikel 23 innehåller konkurrensregler. Artiklarna 29-31
behandlar förvaltningen av avtalet och artikel 32 möjlighetenatt vidareutveckla
samarbetet. Avtalets avslutande artiklar avser uppsägning, ikraftträdande m, m.
Bilagan berör avtalets
varuomfattning. Protokoll 1 innehåller särbestämmelser avseende tullavveckling
m. m. för vissa s. k. känsliga varor. 1 protokoll 2 har intagits bestämmelser
om varor som underkastats särskild reglering för att hänsyn skall kunna tas
till prisskillnader för däri ingående jordbruksrävaror. Protokoll 3 omfattar
regler angående varors ursprung och protokoll 4 vissa särbestämmelser rörande
Irland, De två förklaringarna, vilka är utfärdade ensidigt av EEC, berör den
regionala tillämpningen av vissa artiklar samt kriterierna vid tillämpningen av
konkurrensreglerna. 1 de två skriftväxlingarna behandlas handeln med fisk samt
frukt, grönsaker, trädgårdsprodukter och vin.
Inledning
Sverige och EEC förklarar att de i
samband med EEC:s utvidgning önskar skapa förutsättningar för en harmonisk
utveckling av den ömsesidiga handeln i syfte att bidra till den europeiska
uppbyggnaden. Detta skall ske genom att parterna stegvis avvecklar hindren för
huvuddelen av varuutbytet i överensstämmelse med GATT:s bestämmelser för
frihandelsområden. Vidare förklarar parterna sig beredda atl undersöka
möjligheten att utveckla och fördjupa samarbetet när detta framstår som
fördelaktigt. Slutligen fastslås, att ingen föreskrift i avtalet kan tolkas på
sådant sätt att den befriar parterna från skyldigheter som åligger dem enligt
andra internationella avtal.
Avtalets syfte
Artikel 1. Avtalets syfte är att genom en utvidgning av
handeln skapa förutsättningar för en harmonisk utveckling av de ekonomiska
förbindelserna mellan Sverige och EEC, Härigenom skall man hos parterna främja
den ekonomiska utvecklingen och en förbättring av levnads- och
sysselsättningsvillkoren samt en ökning av produktiviteten och den finansiella
stabiliteten. Rättvisa konkurrensvillkor i handeln mellan parterna skall
säkerställas. Avtalets syfte är vidare att medverka till en harmonisk
utveckling och utvidgning av världshandeln.
Varuomfattning
Artikel 2. Avtalet omfattar i princip samlliga
egentliga industrivaror.
Prop.
1972; 135 10
dvs. alla varor i tulltaxans kapitel 2599* med undantag
av de varor som ;inges i bilagan, I denna upptas varor inom de angivna
kapitlen, vilka av EEC betraktas som jordbruksvaror, samt ägg-och
mjölkalbuniin. Avtalet omfattar även de livsmedelsindustriprodukter inom
kapitel 1-24 vilka återfinns i protokoll 2. Beträffande dessa varor, liksom
beträffande de livsmedelsindustriprodukter inom kapitel 2599 vilka likaledes
intagits i protokoll 2, gäller att endast den del av gränsskyddet, som utgör
manufaklureringsskydd, skall avvecklas.
Som villkor för tullförmånema
gäller i samtliga fall att varorna i fräga skall ha ursprung i Sverige
respektive EEC enligt de regler som fastställs i protokoll 3,
Utanför avtalet faller förutom de
egentliga jordbruksvarorna - tills vidare ett antal förädlade
jordbruksprodukter och liknande varor inom kapitel 1 -24, Flera av dessa varor
är föremål för frihandel inom EFTA. I protokoll 2 artikel 3 föreskrivs atl det
gemensamma förvaltningsorgan som skall upprättas skall besluta om avtalet skall
omfatta ytterligare varor hänförliga till kapitel 1-24, som inte är
jordbruksreglerade. Avsikten är att förvaltningsorganet skall fatta beslut i
god tid före den 1 januari 1974, då de nya EEC-medlemmarna enligt
anslutningsfördragen skall företa det första steget i tullupptrappningen
gentemot bl. a. Sverige i fråga om sådana EFTA-frihandelsvaror som inte
omfattas av avtalet med EEC.
Innan denna fråga avgjorts är det
inte möjligt alt slutligt bedöma avtalets varuomfattning. Som tidigare nämnts
omfattas dock, i likhet med vad som är fallet inom EFTA, praktiskt taget samtliga
egentliga industrivaror av frihandeln. Vissa varor på livsmedelsområdet, vilka
inom EFTA varit föremål för frihandel, faller emellertid utanför avtalet på
grund av att de inom EEC betraktas som jordbruksvaror. Viktigast är här
fiskkonserver samt marina oljor och fetter, Ä andra sidan omfattar avtalet med
EEC ett antal livsmedelsindustriprodukter som inte varit föremål för frihandel
inom EFTA, t, ex. makaroner, knäckebröd och glass innehållande fett.
Tullavveckling, bastullar
Artikel 3. 1 artikeln föreskrivs att nya importtullar inte
får införas i handeln mellan parterna. Genom denna bestämmelse tryggas den
fortsatta frihandeln mellan Sverige och de EFTA-stater som blir medlemmar i EEC
i fräga om sådana varor som omfattas av avtalet mellan Sverige och EEC.
De importtullar som tillämpas
mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan det ursprungliga EEC och Irland
skall avvecklas i fem steg om vartdera 20 % enligt följande tidtabell, vilken
är densamma som gäller för
' Kapitel 1-24 omfattar främst jordbruksvaror och
vidareförädlade jorJliruksvaror, kapitel 25 -99 huvudsakligen industrivaror.
Det ar att märka att ett tlcrtal järn- och stålprodukter omfattas av avtalet
mellan Sverige och CtCA.
Prop. 1972; 135 '>
tullavvecklingen mellan EEC;s ursprungliga
medlemmar och de nya
medlemsländerna. "
Tidpunkt
Reduktion (%)
1.4.1973
20
1.1.1974
20
1.1.1975
20
1.1.1976
20
1.7.1977
20
Artikel 4. Samma regler som enligt artikel 3 gäller för
importtullar skall tillämpas också för tullar av fiskal karaktär. Parterna har
dock möjlighet att om de så önskar omvandla en fiskal tull till en intern
avgift. Som föreskrivs i artikel 1 8 måste eiriellertid dylika interna avgifter
utformas sä att de inte skyddar inhemsk produktion till förfång för importen av
liknande varor från den andra parten.
Enligt anslutningsfördragen har de
nya EEC-medlemmarna möjlighet att under vissa förutsättningar behålla fiskala
tullar fram till den 1 januari 1976, Enligt artikel 4 punkt 2 i avtalet mellan
Sverige och EEC kan sådana tullar i förekommande fall behållas även gentemot
Sverige,
Artikel 5. De bastullar som skall utgöra utgångspunkt för
tullavvecklingen är de tullar som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972. Om tullsänkningar
görs efter den 1 januari 1972 till följd av åtaganden under den s, k,
Kennedyronden i GATT, skall de sänkta tullarna räknas som bastullar. Sistnämnda
bestämmelse syftar på att såväl Sverige som EEC i samband med Kennedyronden
utfäste sig att vidta ytterligare sänkningar av tullarna inom kemisektorn under
förutsättning att USA genomförde vissa ändringar beträffande beräkningen av
tullvärdet för vissa kemiska produkter.
Artikel 6. Nya avgifter med samma verkan som tullar får
inte införas i handeln mellan parterna. Har sädana avgifter införts efter den 1
januari 1972 skall de avskaffas när avtalet träder i kraft,
I övrigt skall avgifter med samma
verkan som tullar avvecklas i ett steg om 40 % och tre steg om 20 % enligt
följande tidtabell. Utgångspunkt är därvid den nivå som gällde den 1 januari
1972,
Tidpunkt
Reduktion (%)
senast
1,1,1974
40
1,1.1975
20
1.1.1976
20
1.7.1977
20
Artikel 7. Inga nya exporttullar eller avgifter med samma
verkan skall införas i handeln mellan parterna. Existerande exporttullar eller
avgifter med samma verkan skall vara avvecklade senast den I januari 1974. Del
Prop.
1972:135 12
förekommer i dag inga exporttullar hos parterna.
Tullrestitution
Protokoll 3, artikel 23. Det är naturligt alt
lullrestitution eller befrielse från tull för varor som importeras frän tredje
land, inte tillåts i handeln mellan länder som sinsemellan upprätthåller
frihandel. Så är fallet såväl inom EEC som inom EFT.\. 1 artikel 23 i protokoll
3 föreskrivs som villkor för de tullförmäner som avtalet erbjuder att
restitution av tull på material som faller under avtalet och som importeras
från tredje land skall vara förbjuden i handeln mellan Sverige och de ursprungliga
EEC-länderna från den tidpunkt då tullarna sänkts till 40 % av bastullen. För
varor som följer den normala tullavvecklingen inträffar denna tidpunkt den 1
januari 1975. Tull på material med ursprung i EEC får däremot restitueras under
obegränsad tid. EFTA:s restitutionsförbud består oförändrat i handeln mellan
samtliga nuvarande EFTA-länder.
Snedvridning
Artikel 12. 1 ett frihandelsområde, där parterna
upprätthåller olika tullar gentemot tredje land, föreligger risk för
snedvridning av handeln om den ena partens tredjelandstullar för råvaror eller
halvfabrikat är väsentligt lägre än den andra partens. Vid utformningen av
ursprungsreglerna har hänsyn tagits till sådana snedvridningsrisker som redan
i dag kan anses föreligga. Vad gäller framtida förändringar av tullarna
föreskrivs i artikel 12 att avtalsslutande part om möjligt skall underrätta det
gemensamma förvaltningsorganet minst 30 dagar innan den avser att sänka eller
suspendera tuUar eller avgifter med samma verkan vilka gäller mot tredje land
som åtnjuter mest gynnad nations-behandling. Härvid skall parten ta del av
varje påpekande frän den andra parten om eventuella snedvridningsrisker.
Motsvarande bestämmelse återfinns i EFTA-konventionen.
Kvantitativa restriktioner
Artikd 13. Nya kvantitativa importrestriktioner eller
ätgärder med samma verkan får inte införas i handeln mellan parterna.
Existerande kvantitativa importrestriktioner skall avskaffas den 1 januari 1973
och ätgärder med motsvarande verkan senast den 1 januari 1975. Kvantitativa
importrestriktioner är redan i dag i praktiken avskaffade i handeln mellan
parterna.
ProtokoU 4. Enligt anslutningsfördraget skall Irland
gentemot det övriga EEC kunna behålla vissa kvantitativa restriktioner samt
vissa andra regleringar beträffande importen av motorfordon. Motsvarande skall
enligt protokoll 4 gälla beträffande Irlands handel med Sverige.
Prop.1972:135 13
Frågan om kvantitativa
exportrestriktioner berörs inte i avtalet. Avtalet innebär sålunda inga nya
begränsningar av parternas möjlighet att upprätthålla .sädana. Redan inom ramen
för GATT har de emellertid gjort ganska långtgående åtaganden när det gäller
att avveckla dylika restriktioner. De enda exportrestriktioner av praktisk
betydelse som Sverige och EEC i dag upprätthåller avser järn- och metallskrot.
Även inom EFTA, där kvantitativa exportrestriktioner i princip är förbjudna,
har parterna tillätits att tills vidare upprätthålla restriktioner avseende
järn- och metallskrot.
Övriga bestämmelser avseende varuutbytet
Artikel 14. Avtalets bestämmelser är tillämpliga också på
petroleumprodukter. 1 artikel 14 förbehåller sig emellertid gemenskapen rätten
att ändra reglerna i fråga om dessa produkter för det fal! EEC inför en
gemensam ursprungsdefinition för petroleumprodukter, fattar beslut som rör
petroleumprodukter inom ramen för den gemensamma handelspolitiken eller inför
en gemensam energipolitik. Sverige gör för sin del motsvarande förbehåll. I artikelns
tredje paragraf faststås, att avtalet inte inkräktar på parternas regler
avseende importen av petroleumprodukter i annat än vad avser tullarna.
Artikel 16. Från och med den 1 juli 1977 fär varor med
ursprung i Sverige inte åtnjuta en mera förmånlig behandling vid import till
EEC-land än den som medlemsländerna beviljar varandra sinsemellan.
Artikel 17. Avtalets bestämmelser hindrar inte parterna
att behålla eller upprätta tullunioner, frihandelsområden eller särordningar
för gränstrafik. Ett villkor är dock att dessa inte ändrar de regler för
handeln som anges i avtalet, särskilt ursprungsreglerna.
Artikel 18. I artikeln fastslås, att interna åtgärder av
fiskal natur inte får utformas så att inhemsk produktion skyddas till förfång
för importen av liknande varor från den andra parten. Vidare gäller att en vara
som exporteras från en part till den andra inte får erhålla överkompensation
vid återbetalning av interna pålagor som tagits ut i det exporterande landet.
Bestämmelsen rörande äterbetalning av interna pålagor kan för svenskt
vidkommande främst bli aktuell vid export av livsmedelsindustriprodukter.
Motsvarande bestämmelser återfinns i EFTA-konventionen och i GATT.
Artikel 19. En viktig förutsättning för att frihandeln
skall äga rum utan störningar är att betalningar som avser varuutbytet och
överföring av sådana betalningar kan ske utan hinder. I artikeln föreskrivs att
mga reslriklioner får förekomma för dylika transaktioner. Valutarestriktioner
och administrativa hinder får inte heller förekomma i fråga om beviljande,
återbetalning och accepterande av korta och medelfristiga krediter som hänför
sig till kommersiella transaktioner. Bestämmelserna ansluter sig till vad som
redan gäller i Sverige.
Prop.
1972: 135 14
Särbestämmelser
Artikel 8, protokoll 1. Med awikelse från de allmänna
reglerna beträffande tullavvecklingen m. m. gäller särbestämmelser för vissa
s. k. känsliga varor. I fråga om dessa uppnås full tullfrihet först efter en
förlängd övergångsperiod. Dessa särbestämmelser anges i protokoll 1.
För papper, papp och
pappersprodukter (kapitel 48 och 49 i tulltaxan med undanlag av tulltaxenummer
48.09 träfiberplattor, för vilken vara tullavvecklingen sker enligt den
normala tidtabellen) skall EEC;s tullar avskaffas under en övergångsperiod på
elva år enligt följande tidtabell. Som exempel har tagits en tullsats om 12%,
vilken gäller för en betydande del av EEC:s pappersimport från Sverige. För
produkter med annan tull än 12% gäller samma övergångstid med tullavtrappning i
motsvarande takt.
Tidpunkt
Tullsats
{%)
Tidpunkt
Tullsats (%)
1.4.1973
11,5
1.1.1979
6
1.1.1974
11
1.1.1981
4
1.1.1975
10,5
1.1.1983
2
1.1.1976
10
1,1.1984
0
1.7.1977
8
I syfte att undvika risker för atl
handeln snedvrids kommer under viss lid tullar atl återupprättas för importen
av dessa varor till Danmark och Storbritannien enligt följande lidtabell:
Tidpunkt
Tullsats (%)
Tidpunkt
Tullsats (%)
1.1.1974
3
1.1.1979
6
1.1.1975
4,5
1.1,1981
4
1.1.1976
6
1.1,1983
2
1.7.1977
8
1.1.1984
0
Dessa länder har dock möjlighet att
under hela den tid tullarna gäller importera papper tullfritt inom ramen för
nationella tullfria kontingenter, vars storlek framgår av bilaga A lill
protokoll 1, De av EEC beviljade tullkontingenterna motsvarar genomsnittet av
den import som ägt rum under åren 1968-1971 ökat med fyra gånger 5 %
kumulativt. Från och med den 1 januari 1975 skall dessa tullkontingenter
årligen ökas med 5%.
Danmark har förbundit sig att till
fullo utnyttja denna möjlighet till tullfri import. Storbritannien har inte
gått så långt men åtagit sig att öppna årliga nolltullkontingenter för
merparten av handeln med de berörda varuslagen, vilket för år 1974 skall
innebära minst 80 % av den genomsnittliga importen åren 1968-1971. Dessa
kontingenter skall vara någorlunda jämnt fördelade mellan de olika
papperskvaliteterna. Varje år skall efter konsultationer beslut fattas om
kontingenternas storlek följande år. Någon sänkning kan mte ske i förhållande
till tidigare år. En
Prop.
1972:135 ' 15
gemensam svensk-brittisk översyn av dessa arrangemang
skall äga rum år 1975, Avsikten är att man därvid skall kunna besluta om ökning
av de faktiskt öppnade kontingenterna under hänsynstagande tiil marknadsutvecklingen
i Storbritannien.
För Irland finns en särskild skala
för avvecklingen av tullarna på papper samt en separat förteckning över
tullfria kontingenter på pappersområdet.
För de känsliga produkter som
upptagits i följande tabell skall EEC:s tullavveckling äga rum under sju år.
Korta konstgjorda textilfibrer (ur 56.01 och 56,02)
Ferrolegeringar (ur 73.02)
Aluminium, obearbetad (ur 76.01)
Bly obearbetat, annat än verkbly (ur 78.01)
Zink, obearbetad (ur 79.01)
Vissa oädla metaller (81.01-03, ur 81.04)
Specialstål* (73.15)
Kullagerrör (ur 73.18)
Rostfria rör (ur 73.18)
Tullavtrappningen skall för dessa varor ske på följande
sätt:
Tidpunkt
Reduktion (%)
Tidpunkt
Reduktion (%)
1.4.1973
5
1.1.1977
15
1.1.1974
5
1.1.1978
20
1.1.1975
5
1.1.1979
20
1.1.1976
10
1.1.1980
20
För importen till det utvidgade EEC
av de särbehandlade varorna med undantag av bly har gemenskaperna förbehållit
sig rätten atl under tullavvecklingsperioden tillämpa s. k. indikativa
kvantitetsramar. Även exporten till Danmark, Irland och Storbritannien kommer
att omfattas av de indikativa kvantitetsramarna. Den export som sker inom ramen
för de förut nämnda nolltullkontingenterna skall inräknas i de kvantitetsramar
som fastställs för samma varor.
Importerade kvantiteter som ligger
inom de fastställda årliga ramarna skall åtnjuta de reducerade tullar som
tullavvecklingsprogrammet förutser. Importerad kvantitet som överskrider
kvantitetsramarna kan under återstoden av året efter beslut av EEC beläggas med
den tull som EEC tillämpar mot tredje land. Beslut härom kan fattas på begäran
av medlemsland eller pä initiativ av kommissionen. Den högre tullsatsen utlöses
sålunda inte automatiskt utan endast efter särskilt beslut. Vid
" Såväl produkter som faller under Romfördraget som
de som faller under Parisfördragel är underkastade särliestämmelserna. De
kvantitetsramar som gäller under 1973 för specialstål och vilka återfinns i bilaga
C till prolokoll 1 till avtalet med EEC omfattar såväl ELC-släl som CLCA-stål.
Prop.1972:
135 16
sådant beslut skall vid import till Danmark, Irland och
Storbritannien följande tullar gälla till den 1 juli 1977.
År Andel av EEC:s tull gent-
emot tredje land (%)
1973 O
1974
40
1975
60
1976
80
Gemenskaperna skall den 1 december
varje år underrätta det gemensamma förvaltningsorganet om de kvantitetsramar
som skall gälla följande år.
Indikativa kvantitetsramar
tillämpas under år 1973 för viktigare pappersprodukter inom kapitel 48 med en
tull om 10% eller mer, dvs. praktiskt taget hela den svenska pappersexporlen
utom tidningspapper. Tidningspapper importeras redan i dag i praktiken tullfritt
till EEC inom ramen för nolltullkontingenler. Sädana kvantitetsramar tilläm.pas
vidare för vissa ferrolegeringar, obearbetad aluminium, titan, specialstål,
kullagerrör och rostfria rör. Gemenskaperna har emellertid tills vidare avstått
från att tillämpa ramar för korta konstgjorda textilfibrer samt zink och andra
oädla metaller.
Vid beräkningen av ramarna för år
1973 har man utgått från den genomsnittliga importen under perioden 1968-1971.
På pappersområdet har detta genomsnitt i regel räknats upp med 5 %, på
stälområdel med 3 gånger 5 % och för övriga varor med något varierande tal. Fr.
o. m. år 1974 skall ske en årlig uppräkning av ramarna med 5 %. Gemenskaperna
har dock förbehållit sig rätten att vid konjunkturella svårigheter, efter
konsultation med Sverige, behålla föregående års kvantitetsramar.
När det gäller exporten av stål
inom kvantitetsramarna kan förutses vissa problem som hänger samman med all
stålsorter, vilka i dag definieras som ordinärt stål (handelsjärn) och alltså
inte omfattas av särbestämmelserna, på grund av ändringar i
tillverkningsprocessen kan komma alt lulllekniskt klassificeras som
specialstål. Från EEC .s sida har man förklarat sig beredd att i det gemensamma
förvaltningsorgan som skall upprättas diskutera de svårigheter som av denna
anledning kan uppslå för svensk export.
För att bibehålla jämvikten i
konkurrensförhällandena pä stålområdet kommer Sverige, som följd av att
gemenskaperna tillämpar särskilda bestämmelser, att förlänga tullawecklingen
vid import från gemenskaperna lill sju år för specialstål (73.15), bandjärn
(73.12), viss tunnplåt (ur 73.13) samt rör (73.18), Tidtabellen för
tullavvecklingen är densamma som EEC tillämpar för specialstål. Att Sverige,
tUl skillnad från EEC som särbehandlar endast specialstål, förlängt
övergångsperioden också för visst handelsjärn hänger samman med att handelsjärn
utgör en betydande del av Sveriges import från EEC, medan Sveriges stålexporl
lill EEC huvudsakligen består av specialstål. Sverige har förbehållit sig
rätlen att
Prop.
1972: 135 I"?
senare inrätta indikativa kvantitetsramar för specialstål
och rör om så skulle visa sig nödvändigt.
Som känsliga varor har
gemenskaperna dessutom under förhandlingarna betecknat ytterligare ett antal
varor, vilka dock inte omnämns i avtalet. Tullarna för dessa kommer att
avvecklas enligt den ordinarie tidtabellen utan någon förlängning.
Gemenskaperna har emellertid låtit förstå att utvecklingen av importen av dessa
varor kommer att bli föremål för en statistisk övervakning. Härigenom kan
upplysningar snabbt erhållas om någon marknadsstörning hotar uppstå som skulle
kunna leda lill att skyddsklausuler åberopas enligt det normala förfarandet.
Detta gäller följande varor.
Kisel
(ur 28.04)
Plywood
( 44.15)
Spånskivor
( 44.18)
Träfiberplattor
( 48.09)
Kvarnstenar,
slipstenar
(ur 68.04)
Slipmedel
(ur 68.06)
Varor av
asfalt etc.
( 68.08)
Varor av
sten etc.
( 68.16)
Eldfast
konstruktionsmaterial
( 69.02)
Halvfabrikat
av koppar
( 74.03-74.07)
Kullager
( 84.62)
Grafitelektroder
(ur 85.24
Dragbilar
(ur 87.01)
Livsmedelsindustriprodukler
Artikel 9-10, protokoll 2. För en rad
livsmedelsindustriprodukter och andra bearbetade jordbruksvaror utgår vid
import till EEC dels en fast avgift (värdetull) som utgör
manufaklureringsskydd, dels en rörlig avgift som har lill syfte atl utjämna
skillnaden mellan prisnivåerna i EEC och på världsmarknaden för de
jordbruksvaror som ingär i produkterna. En del varor har, i likhet med vad som
ibland är fallet även i Sverige, enbart ett tullskydd, som i vissa fall
inbegriper såväl råvaruprisuljämning som manufaklureringsskydd.
De varor som ingår i
överenskommelsen återfinns i de till protokoll 2 fogade tabellerna. Dessa
upptar bl. a. choklad och konfeklyrer, makaroner, cornflakes, matbröd,
däribland knäckebröd, såser och soppor, läskedrycker och öl.
Enligt avtalet skall parterna för
dessa varor avskaffa manufakturerings-skyddet men ha rätt alt ta ut en rörlig
avgift eller en schablontull eller atl vidta interna åtgärder i syfte att
utjämna prisskillnaderna på i produkten ingående jordbruksråvaror. Sålunda
kommer EEC att avveckla den fasta delen av gränsskyddet,
manufaktureringsskyddet. För varor där endast tull utgår kommer den del av
tullen som utgör manufaklureringsskydd
2 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 135
Prop.
1972:135 18
all avvecklas, Däremoi behälls den rörliga avgiften
respektive den del av tullen som ulgör kompensation för råvaruprisskillnaden.
Delta innebär också att Storbritannien och Danmark kommer alt införa rörlig
avgift eller schablontull för vissa varor som nu är tullfria enligt EFTA-konventionen.
Sverige kommer för samma varor, med undantag av jäst, att Ukaledes avveckla
manufaktureringsskyddet. När det gäller prisutjämningen för råvaror kan
Sverige antingen tillämpa nu gällande interna system eller införa en rörlig
avgift av det slag som förekommer i EEC.
Överenskommelsen medför att vissa
livsmedelsindustriprodukler, som ej varit föremål för frihandel i EFTA, nu
kommer att få tullförmåner i hela den utvidgade gemenskapen. Detta gäller t.
ex. knäckebröd. Andra åter, som varit industrivaror i EFTA och där givits
frihandelsbehandling, t, ex. fisk- och skaldjurskonserver, omfattas inle av
avtalet och kommer därför i Danmark och Storbritannien all successivt beläggas
med tull.
Som tidigare nämnts skall det
gemensamma förvaltningsorganet avgöra om ytterligare, icke jordbruksreglerade,
varor hänförliga till kapitel 1-24 senare skall inkluderas i avtalet.
PrincipieU enighet råder redan nu om att vissa alkoholhaltiga drycker
hänförliga till tulltaxenummer 22.09 skall ingå i avtalet.
Enligt artikel 10 ges parterna
möjlighet att företa de anpassningar av avtalets regler som kan bli aktuella
till följd av ändringar i deras jordbrukspolitik. Vid sådana anpassningar skall
hänsyn tas lill den andra partens intressen.
Jordbruk och fiske
Artikel 15. Frihandeln Sverige EEC omfattar inte
jordbruksvaror. Enligt EEC:s definition ingår i begreppet jordbruksvaror
förutom de egentliga jordbruksprodukterna även fisk, vissa livsmedelsprodukter,
vin, frukt, grönsaker och levande växter.
Färsk fisk omfattas sålunda inte av
avtalet och kommer i likhet med frysta fiskfiléer samt fisk- och
skaldjurskonserver att beläggas med tull i Danmark och Storbritannien. För den
viktigaste svenska exportvaran inom fiskområdet, sill, är EEC:s tull emellertid
suspenderad. 1 särskild skriftväxling har Sverige åtagit sig alt behålla den
nuvarande tullfriheten för frysta fiskfiléer samt fisk- och skaldjurskonserver
vid import från Danmark och Storbritannien samt att utsträcka dessa förmåner
att gälla hela EEC (bUaga 2). Dessa åtaganden gäller dock endast så länge någon
genomgripande förändring i konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen inte
sker. Sådana förändringar kan vara att EEC upphäver nuvarande suspendering av
silltullen eller alt de svenska fiskarnas landningsrättigheter i Danmark
upphör.
1 en särskild skriftväxling i
anslutning lill avtalel har Sverige - i likhet med Schweiz och Österrike -
utfäst sig atl ensidigt bevilja EEC vissa tullförmåner. De svenska medgivandena
avser vin och vissa irädgårdsprodukter. Tullen avskaffas hell för vin och
blomsterlökar. Den sänks med 50 % för vindruvor, persikor, mimosa, ljung,
ginst, blomkål (under maj
månad), nyskördade morötter (den 1 maj - den 30 juni) samt
med 1 kr/kg för rosor (den I december - den 29 februari) och tulpaner (den 1
mars - den 30 november).
Parterna uttalar i avtalet att de
skall söka utveckla handeln med jordbruksvaror under hänsynstagande lill sin
jordbrukspolitik. De förbinder sig också atl inte tillämpa sina sanitära och
veterinära bestämmelser på ett diskriminerande sätt eller så att handeln
otillbörligt hindras.
Ursprungsregler
Artikel 11, protokoll 3. För att de varor som omfattas av
avtalet mellan Sverige och de utvidgade gemenskaperna skall komma i åtnjutande
av tullförmånerna krävs att de har ursprung i Sverige eller i gemenskaperna.
Reglerna för vilka varor som skall
anses ha ursprung återfinns i protokoll 3. De är i vissa avseenden annorlunda
än EFTA:s. Det nya systemet är utvecklat ur de föreskrifter som gäller bl. a.
för de nyligen införda generella tullpreferenserna för u-länderna inom UNCTAD.
Enligt reglerna skall en vara anses
ha ursprung i Sverige eller i EEC om den hell framställts där eller framställts
där genom bearbetning eller behandling av importerat material, på villkor alt
materialet därvid genomgått en bearbetning som är tillräcklig enligt avtalets
bestämmelser. Detla villkor gäller dock inle material som har ursprung i EEC
eller Sverige.
Huvudregeln är att en vara anses ha
undergått tillräcklig bearbetning om den framställda varan därigenom blir
hänförlig tiU annat tuUtaxenummer än var och en av de varor som använts som
material. Denna huvudregel kompletteras med föreskrifter i två
bearbetningslistor, A och B.
Lista A innehåller en omfattande
förteckning över varor för vilka specifika krav gäller utöver huvudregelns
nummerväxlingskrav. Som exempel kan nämnas att på verksladsområdet material av
icke-ursprung får användas till högst 40 % av slutvärdet: Pä texlilomrädet
krävs i regel atl bearbetningen skett i tvä steg (t. ex. både spinning och
vävning) för atl varorna skall få ursprung.
Lista B upptar varor för vilka där
angivna bearbetningar är ursprungs-kvalificerande även om nummerväxling ej äger
rum. Denna lista innehåller även vissa loleransregler som medger användande av
icke-ursprungsma-terial upp till en viss andel av slutvärdet trots alt
nummerväxling ej skett genom bearbetningen. För så gott som alla kemiska
produkter kan 20 % och för verkstadsindustriprodukler i allmänhel 5 % av
icke-ursprungsma-lerial hänförligt lill samma tuUtaxenummer som exportvaran
sålunda ingå. För förbränningskolvmotorer (84.06), andra motorer (84,08) och
symaskiner (84.41) gäller emellertid att man tolererar atl
icke-ursprungs-material lill elt värde molsvarande högsl 40 % av den färdiga
varans värde ingår i slutprodukten. För vissa maskiner för pappersindustrin
(84,16, 84,17, 84.31, 84,33) gäller en dylik toleransregel om 25% och för
bildelar (87,06) om 15 %.
Prop.
1972; 135 20
Avtalet innehåller bestämmelser som
gör det möjligl att vid ursprungs-beslämningen ta hänsyn till bearbetning i
olika länder (s, k, kunuilation). Bestämmelserna förutsätter atl förhållandena
mellan EEC-länderna och övriga EFTA-länder liksom EFTA-länderna sinsemellan
skall regieras i avtal som alla innehåller samma regler.
Reglerna innebär all en svensk
exportör i sin tillverkning kan använda råvaror och halvfabrikat som har
ursprung i etl annal EFT.-land och erhålla förmånsbehandling i gemenskapen även
om den fortsatta bearbetningen eller behandlingen i Sverige inle varil
tillräcklig för all ge den färdiga varan ursprung. Som förutsättning härför
gäller alt värdet av varor, som inte har ursprung i gemenskapen eller
EFTA-länderna och som använts vid tillverkningen, inte överstiger 5 % av värdet
av den framställda varan. I de fall en procentregel i bearbetningslislorna A
och B bestämmer hur stor andel varor ulan ursprung som fär ingå i de framställda
varorna gäller i stället atl denna regel skall uppfyllas vid bearbetningen i
varje särskilt land.
En varas ursprung - och därmed rätt
till preferensbehandling - skall styrkas med etl intyg som upprättas av
exportören och bestyrks av tullmyndighet (varucertifikat). Certifikatet skall
avlämnas till tullmyndighet i importlandet. Formulärens utformning och
innehåll är fastlagda i protokollet,
I ursprungsprotokollel föruises att
tuUmyndighelema i de olika länderna skall ha elt nära samarbete och varje land
förbinder sig atl beivra överträdelser av ursprungsreglerna, inbegripet
lämnande av oriktig uppgift.
Under övergångstiden för
tullawecklingen (dvs, 1 april 1973 - I juli 1977) kommer varor som exporteras
lill länder inom nuvarande EFTA och som utgör ursprungsvaror enligt de nya
reglerna atl bli tullfria i dessa länder, dock endast under förutsättning atl
varorna erhållit ursprung och har undergått ytterligare bearbetning inom EFTA.
Vid ursprungsbesläm-ningen av dessa varor skall sålunda material frän nuvarande
gemenskaperna anses som Iredjelandsmaterial. Detta innebär alt svenska
exportvaror som innehåller material och komponenter från nuvarande sex gemenskapsländer
i sädan utsträckning att varorna inte ulgör ursprungsvaror med enbart nuvarande
EFTA:s område som grund för ursprungsbestämningen inte kommer att åtnjuta
tullfrihet. De kominer däremoi all behandlas som varor med ursprung i ELC och
sålunda bli berättigade att importeras lill den vid varje tillfälle gällande
nedsatta tullen, Molsvarande gäller även vid import till Sverige.
Det gemensamma förvaltningsorganet
kan besluta atl ändra vissa delar av bestämmelserna, bl. a.
bearbetningslistorna, reglerna för EFTA-tullfriheten och formerna för del
administrativa samarbetet. Förvaltningsorganet är bl. a. behörigt alt vidta
åtgärder som är nödvändiga för all anpassa bestämmelserna lill de behov som
kan föreligga för vissa varor eller Iransportsätl.
Prop.
1972: 135 21
Konkurrensregler
Elt av avlalels huvudsyften är, som
tidigare nämnts, atl säkerslälla rättvisa konkurrensvillkor i handeln inellan
parterna. Artikel 23 innehåller de regler som skall ligga lill grund för
parternas uppträdande härvidlag. 1 artikel 27 anges vilka åtgärder som kan
vidtas om någon av parterna bryter mot reglerna och handeln inte utvecklar sig
under sunda konkurrensförhällanden. Konkurrensreglerna är tillämpliga pä
avtalsparterna, dvs. Sverige som stat och gemenskapen som organisation.
Enskilda rättssubjekt kan således inte själva väcka talan eller ställas till
ansvar under åberopande av bestämnielserna. Det ankommer på svenska staten
respektive vederbörande organ inom EEC att tillse att reglerna följs.
Artikel 23. 1 artikeln föreskrivs att karlellsamarbete och
missbruk av dominerande marknadsställning från ett eller flera företags sida är
oförenliga med avtalet i den mån dessa förfaranden är ägnade alt påverka del
varuutbyte som avtalet ointattar. Såsom karlellsamarbete betecknas
överenskommelser mellan förelag, beslut av företagssanimanslutningar och
samordnade förfaranden mellan företag, vilka har till syfte eller följd alt
konkurrensen i fråga om produktion av och handel med varor hindras, inskränks
eller förvanskas.
1 fräga om tillämpningen av
bestämmelserna gäller enligt artikel 27 atl en part, som anser alt ett
förfarande strider mot konkurrensreglerna, skall kunna la upp ärendet i det
förvaltningsorgan som skall upprättas enligt avtalet. I förvaltningsorganet
skall båda parterna aktivt verka för all skapa klarhet rörande de påtalade
svårigheterna. Om parterna inte kan komma överens i förvaltningsorganet inom
tre månader kan den skadelidande parten vidta de skyddsåtgärder som den anser
nödvändiga för att undanröja de allvarliga svårigheter som uppstått. Skyddsåtgärder
kan också tillgripas om en part, sedan man i förvaltningsorganet enats om alt
ett visst förfarande är otillätet, underlåter alt upphöra med förfarandet inom
en viss överenskommen frist. En närmare redogörelse för proceduren för
skyddsåtgärder lämnas i det följande.
Beträffande tolkningen av
konkurrensreglerna har gemenskapen i en till avtalet fogad förklaring
framhållit alt den för sin del kommer att tolka bestämmelserna i artikel 23 pä
grundval av Romfördragets motsvarande bestämmelser i artiklarna 85, 86 och 90
och den rättspraxis som utvecklats inom gemenskapen.
Enligt artikel 85 i Romfördraget är
karteller i princip förbjudna om de är ägnade alt påverka handeln mellan
medlemsstaterna och om de har till syfte eller följd att konkurrensen inom den
gemensamma marknaden förhindras, inskränks eller förvanskas.
Kommissionen kan dock förklara
förbudet sakna giltighet beträffande sådana överenskommelser eller ålgärder som
bidrar till atl förbättra produktionen eller distributionen eller till att
främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande (s. k. rationaliserings- och
specialiseringskarteller). En ytterligare förutsättning för att undantag skall
beviljas är alt konsumenterna skall erhålla en skälig andel av den vinst som
uppkommer genom samarbetet.
Prop.
1972:135 22
Enligt artikel 86 i Romfördraget är
missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande marknadsställning
förbjudet om handeln mellan medlemsländer kan påverkas därav. Enligt artikel 90
i fördraget gäller konkurrensreglerna i viss utsträckning även för offentliga
monopol.
Offentliga stödåtgärder, som
snedvrider eller hotar all snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag
eller viss produklion, är enligt artikel 23 oförenliga med avtalet i den mån
åtgärderna är ägnade all påverka handeln mellan Sverige och EEC. Beträffande
samråds- och besvärsförfarande saml möjligheterna all tillgripa skyddsåtgärder
gäller samma regler som i fråga om de nyss beskrivna konkurrensbegränsande
åtgärderna.
1 den tidigare nämnda
tolkningsdeklaralionen har gemenskapen klargjort alt den även vid sin tolkning
av avtalets bestämmelser om offentliga stödåtgärder avser att utgå från
gemenskapens regler och rättspraxis.
Enligt artikel 92 i Romfördraget är
statliga eller med statsmedel bekostade stödåtgärder i princip inte tillåtna om
de gynnar vissa företag eller branscher och därigenom snedvrider eller hotar
att snedvrida konkurrensen och om handeln mellan medlemsstaterna påverkas.
Vissa stödåtgärder godtas dock
generellt enligt Romfördraget, nämligen åtgärder av social natur som beviljas
enskilda konsumenter samt ålgärder för alt avhjälpa skador som orsakats av
naturkatastrofer eller andra extraordinära händelser.
Enligt Romfördraget kan vidare
följande stödåtgärder förklaras vara tillåtna:
åtgärder för all främja den
ekonomiska utvecklingen i områden med onormalt låg levnadsstandard eller
allvarlig arbetslöshet,
åtgärder för att främja viktiga
projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för atl avhjälpa allvarlig
störning av en medlemsstats ekonomi,
ätgärder för alt underlätta vissa
näringsgrenars eller näringsgeografiska områdens utveckling, i den mån
villkoren för handeln inle ändras på elt sätt som strider mol den gemensamma
marknadens intressen,
ätgärder av andra slag som rådet
fattar beslut om.
Skyddsåtgärder
Avtalet innehåller ett antal
bestämmelser som anger när endera parten ulan hinder av vad som i övrigt
föreskrivs i avtalet kan vidta de åtgärder som den anser påkallade.
Motsvarigheter till dessa bestämmelser finns i EFTA-konventionen och GATT.
Artikel 20. Avtalets bestämmelser hindrar inte parterna
att tillämpa exempelvis kvantitativa importrestriktioner till skydd för bl. a.
allmän ordning, säkerhet och moral samt människors och djurs liv och hälsa.
Sädana ålgärder får dock inte utgöra en godtycklig diskriminering eller en
förtäckt begränsning av handeln.
Artikel 21. 1 artikeln anges att avtalel inte skall hindra
en part från alt vidta ålgärder, som den anser påkallade med hänsyn till
väsentliga säkerhelsintressen. Sädana åtgärder kan exempelvis vidtas för att
förbind-
Prop.
1972; 135 23
ra att från säkerhetssynpunkt viktiga upplysningar lämnas
ut. Avtalet lägger inte hinder i vägen för kontroll över handel med
krigsmateriel eller för åtgärder som avser sådan forskning, utveckling eller
produktion som är oundgänglig för försvarsändamål. Parterna kan också vidta
åtgärder som de anser väsentliga för sin säkerhet i krigslid eller vid
allvarlig inlernationell spänning.
Artikel 22. I artikeln fastslås, att parterna är skyldiga
all vidta alla de ätgärder som är erforderliga för att säkerställa atl
avtalsförpliktelserna uppfylls. Skulle en av parterna anse att den andra parten
gjort sig skyldig till brott mot någon avtalsförpliktelse kan den andra parlen
vidta lämpliga åtgärder i enlighet med bestämmelserna i artikel 27.
Artikel 24. Som tidigare nämnts föreligger i ett
frihandelsområde risk för att snedvridning av handeln mellan parterna skall
uppstå. 1 artikel 24 anges villkoren för att en part skall kunna vidta
skyddsåtgärder på grund av sådan snedvridning. För det försia krävs alt en
ökning av importen av en viss vara förorsakar eller hotar att förorsaka allvariig
skada för produktionen hos den importerande parten. Vidare skall importökningen
vara en följd av tullavvecklingen enligt avtalet. Slutligen skall
Iredjelands-tullen på de råvaror eller halvfabrikat som ingår i produkten i
fråga vara avsevärt lägre hos den exporterande parlen än hos den importerande
parlen.
Artikel 25. Vid dumping skall skyddsåtgärder kunna vidtas
i enlighet med GATT:s antidumpingkod och enligt procedurbestämmelserna i
artikel 27. Beslul om skyddsåtgärd från gemenskapens sida skall enligt dess
interna bestämmelser fattas av gemenskapsorganen och inte av de enskilda
medlemsländerna.
Artikel 26. Enligt denna artikel kan en part vidta
skyddsåtgärder i händelse av allvarliga störningar inom en sektor av näringslivet
eller vid aUvarlig försämring av det ekonomiska lägel i en region.
Artikel 27. 1 artikeln fastställs de villkor och det
förfarande, som skall gälla om någon av parterna avser atl vidta någon
skyddsåtgärd riktad mot den andra parten med stöd av artiklarna 22-26. Innan
sådan ålgärd vidtas skaU den berörda parten förse det gemensamma
förvaltningsorganet med erforderligt material för en ingående undersökning av
läget. Parterna skall genom överläggningar i förvaltningsorganet söka lösa
påtalade svårigheter och därigenom göra skyddsåtgärder överfiödiga.
Huvudregeln är att överläggningar i
förvaltningsorganet skall äga rum innan skyddsåtgärder vidtas. 1 fråga om
konkurrensreglerna (artikel 23) har tre månader angetts som en normal tidsfrist
för dylika överläggningar. 1 fråga om svårigheter till följd av tuUskUlnader
(artikel 24) har motsvarande överläggningsperiod upptagits tUl trettio dagar.
I vissa undantagssitualioner har en part rätl atl
vidta provisoriska
Prop.
1972; 135 24
skyddsåtgärder utan föregående överläggning i
förvaltningsorganet. Denna möjlighet föreligger när exceptionella
förhållanden, som kräver omedelbart ingripande, omöjliggör en föregående
undersökning. Sädana provisoriska ålgärder kan vidtas i samband med
snedvridning på grund av tullskillnader (artikel 24), vid dumping (artikel 25),
vid sektors- och regionaisvärigheter (artikel 26) samt i fall av exportstöd som
har en direkt och omedelbar verkan på handeln (artikel 23).
Skyddsåtgärderna skall i första
hand väljas sä att de medför minsta möjliga störningar i samarbetet. 1 två fall
anges vilka typer av skyddsåtgärder som kan komma i fråga. Om brott mot
konkurrensreglerna (artikel 23) föreligger, skall i första hand tullmedgivanden
kunna alertas. Vid snedvridning av handeln på grund av tullskillnader (artikel
24) skall den importerande parten ha rätt att ta ut en utjämningsavgift på den
importerade varan. Vidtagna skyddsåtgärder skall regelbundet granskas av del
gemensamma förvaltningsorganet i syfte att åtgärderna skall upphävas så snart
omständigheterna medger det.
Vid svårigheter på grund av
tullskillnader eller vid sektoriella eller regionala störningar förutses att
part kan införa elt särskilt övervakningsförfarande för att snabbt få fram
upplysningar om importutvecklingen för en viss vara. Om ett sådant förfarande
införs skall enligi artikel 27 den andra parten underrättas härom.
Artikel 28. Parterna är enligt denna artikel oförhindrade
att vidta erforderliga skyddsåtgärder i händelse av
betalningsbalanssvårigheter. Artikeln föreskriver att en part som vidtar sådana
åtgärder omgående skall underrätta den andra parlen härom.
Gemenskapen har i en till avtalet
fogad förklaring uttalat, alt tillämpningen av skyddsåtgärderna enligt artikel
23-26 och 28 med stöd av gemenskapens interna regler kan begränsas lill en av
dess regioner. Detta innebär att skyddsåtgärder kan begränsas till något eller
några av gemenskapens medlemsländer.
Avtalets förvaltning
Artikel 29-31. En blandad kommitté skall vara gemensamt
förvaltningsorgan för avtalet. Förvaltningsorganet skall ha till uppgift att
administrera avtalet och övervaka dess rätta tillämpning. 1 detta syfte skall
förvaltningsorganet utfärda rekommendationer till parterna. I fall som anges i
avtalel skall förvaltningsorganet fatta beslut.
Förvaltningsorganet skall bestå av
representanter för Sverige och för gemenskapen. Dess beslut och
rekommendationer skall vara enhälliga.
Parterna skall inom ramen för
förvaltningsorganet utbyta upplysningar i frägor av betydelse för avtalets
tillämpning. På endera partens begäran skall överläggningar i sådana frågor äga
rum i förvaltningsorganet.
Förvaltningsorganet skall faststäUa
sin arbetsordning. Del kan tillsätta erforderliga arbetsgrupper.
Prop.
1972; 135 25
Förvaltningsorganet skall
sammanträda minst en gång om årel för en allmän översyn av samarbetet. Det
skall vidare sammanträda på begäran av endera parten när särskilt behov
föreligger. De närmare villkoren för sådana sammanträden skall fastställas i
förvaltningsorganets arbetsordning.
Utvecklingsbarhet
Artikel 32. Artikeln utgör en precisering av uttalanden i
inledningen om avtalets ulvecklingsbarhet. Om någondera parten anser, att del
finns ett gemensamt intresse av atl samarbetet uividgas till områden som från
börian inte täcks av avtalet, kan denna part göra framställning hos den andra
parten om en sådan utvidgning. På grundval av en sådan begäran kan parterna ge
förvaltningsorganet i uppdrag alt förbereda frågan i syfte att avge lämpliga
rekommendationer. Under förutsättning att parternas självständiga
beslutanderätt inte påverkas, kan sådana rekommendationer avse en samordnad
harmonisering av bestämmelserna på ett visst område.
Slutbestämmelser
Artikel 33. I artikeln fastslås alt den bilaga och de
prolokoll som fogats till avtalel ulgör en integrerande del av avtalel.
Artikel 34. Parterna kan säga upp avtalet med tolv
månaders varsel. Samma frist gäller enligt EFTA-konventionen.
Artikel 35. Avtalet är tillämpligt pä dels svenskt område,
dels de områden pä vilka Romfördragel är tillämpligt.
Artikel 36. Avtalet upprättas i dubbla exemplar på
svenska, danska, engelska, fran,ska, italienska, nederiändska och tyska. Var
och en av dessa versioner har samma giltighet.
Avtalet skall godkännas av parterna
enligt deras egna föreskrifter. Det förutses träda i krafl den 1 januari 1973.
Avtalet Sverige - CECA
Avtalet Sverige - CECA omfattar 33
artiklar samt en bilaga och elt protokoll. Till avtalet har fogats tre
förklaringar. Tvä skriftväxlingar ägde rum i anslutning till förhandlingarna.
1 inledningen till avtalet
redovisas motiven till avtalet och dess syften. Det varuområde som omfattas av
avtalet definieras i artikel 1 och i bilagan. Artiklarna 2-11 samt 13-15
innehåller de bestämmelser som reglerar villkoren för handeln mellan Sverige
och CECA (avveckling av tullar och kvantitativa restriktioner, ursprungsregler,
betalningar etc). I artiklarna 16-18 och 21-25 fastställs under vUka villkor
parterna kan göra avsteg från de allmänna bestämmelserna om avveckling av
tullar och
Prop.
1972: 135 26
andra restriktioner. Artikel 19 innehåller
konkurrensregler, I artikel 20 återfinns prisregler. Artiklarna 26-28 behandlar
förvaltningen av avtalet och artikel 29 möjligheten atl vidareutveckla
samarbetet. Avtalels avslutande artiklar avser uppsägning, ikraftträdande m. m.
Protokollet innehåUer
särbestämmelser avseende tullavveckling m, ni. för vissa s. k. känsliga varor.
De tre förklaringarna avser tolkningen av uttrycket "de avtalsslutande
parterna", kriterierna vid tillämpningen av konkurrensreglerna samt
avtalets tillämplighet på Västberlin. I skriftväxlingarna behandlas dels
lillämpningsbestämmelser lill prisreglerna i artikel 60 i fördraget om
upprättande av den europeiska kol- och stålgemenskapen (Parisfördraget), dels
vissa frågor angående behandlingen av legerat stål vid import till gemenskapen.
Avtalet med CECA har i huvudsak
utformats på samma sätt som avtalet med EEC. Ett fiertal artiklar är identiska
i de båda avtalen. En viktig skillnad är emellertid alt avtalel med CECA går
längre än till en avveckling av tullar och kvantitativa restriktioner förde
berörda varorna. Genom avtalet med CECA blir CECA:s prisregler för järn och
stål gällande även i Sverige.
I inledningen till avtalet med CECA
konstateras, att man eftersträvar samma lösningar för CECA-området som för det
varuområde som omfattas av avtalet med EEC,
I artikel 1 anges, att avtalet
skall tillämpas på varor som omfattas av CECA och som har sitt ursprung i
Sverige och i denna gemenskap. Varorna finns upptagna i bilagan till avtalet.
De varor, som berörs av avtalet, är dels vissa bränslen, nämligen kol och koks,
dels råvaror för framställning av lackjärn och stål såsom järn- och manganmalm,
skrot av järn och stål samt järnsvamp, dels också lackjärn, högkolhaltigt
ferromangan och göt samt varmvalsade halvfabrikat (biooms, billets, breda band
etc.) och varmvalsade färdigprodukter (valstråd, stäng, profilsläng, band, plåt
och räler) av stål, kallvalsad plåt med en tjocklek av mindre än 3 mm och
överdragen plåt.
Bestämmelserna om importtullar
(artikel 2), fiskaltullar (artikel 3), bastullar (artikel 4), avgifter med
samma verkan som importtullar (artikel 5), exporttullar och avgifter med samma
verkan som exporttullar (artikel 6), ändring av tullar eller avgifter med samma
verkan mot tredje land (artikel 9), kvantitativa importrestriktioner eller ätgärder
med motsvarande verkan (artikel 10), förmånlig behandling (artikel 11),
bibehållande eller upprättande av tullunioner och frihandelsområden m. m.
(artikel 13), fiskala ätgärder och restitution (artikel 14), betalningar
(artikel 15), skyddsåtgärder (artiklarna 16, 17, 18, 21, 22, 23 och 25) samt
konkurrensregler (artikel 19) är i det närmaste identiska med motsvarande
regler i avtalet med EEC.
Andra bestämmelser i avtalet med
CECA avviker i vissa avseenden frän motsvarande regler i avtalet med EEC.
Artikel 7. Med avvikelse från de allmänna reglerna
om tullaweckling m. 111. gäller särbestämmelser för vissa s. k. känsliga
produkter. Dessa
Prop.
1972; 135 27
bestämmelser återfinns i protokollet. Bestämmelserna
innebär all gemenskapens tullar för visst legerat stål och kolrikt stål skall
avvecklas under sju år i stället för fem år som gäller för övriga varor. I
protokollet anges alt indikativa kvantitetsramar skall införas för importen. De
ramar som gäller är gemensamma för CECA- och EEC-stäl och återfinns i protokoll
1 lill avtalet med EEC. För den del av importen som överstiger dessa ramar kan
tullar återinföras. Av protokollet till avtalet med CECA framgår vidare, att också
Sverige tillämpar en förlängd övergångstid på sju är för avvecklingen av
tullarna på vissa band, plåt, legerat stål och kolrikt stål.
Enligt artikel 8 skall de bestämmelser, som fastställer
ursprungsreglerna för tillämpningen av avtalet med EEC, tillämpas även på
avtalet med CECA.
1 artikel 12 fastslås, att avtalet inte skaU ändra
bestämmelserna i Parisfördraget eiier de befogenheter och den behörighet som
följer av detta fördrag.
Artikel 19 innehåller konkurrensregler, vilka som tidigare
nämnts överensstämmer med motsvarande bestämmelser i avtalet med EEC. 1 en till
avtalet fogad förklaring har gemenskapen uttalat att den kommeratt tolka
artikeln med utgångspunkt frän de kriterier som följer av tillämpningen av
vissa regler i Parisfördragel med motsvarande innehåll.
1 artikel 20 behandlas prisroglerna. Dessa skall tillämpas
på varor hänförliga till kapitel 73 i Brysselnomenklaturen, vilka omfattas av
avtalel med CECA. Delta innebär alt reglerna skall gälla för ett slort antal
järn- och stålprodukter men däremot inte för malm eller kol och koks.
För de varor som reglerna omfattar
skall gemenskapen utsträcka tUlämpningen av CECA:s prisregler - artikel 60 i
Parisfördraget och tillämpningsbesluten till denna artikel - till att avse
gemenskapsföretagens försäljning till svenskt område. Gemenskapen skall även
garantera att Iransportpriserna för leverans till svenskt område offentliggörs
på ett tillfredsställande sätt.
Parisfördragels bestämmelser om
kontroll över prismekanismen syftar till all skapa en marknad med jämn och
stadig avsättning av produktionen, en stabil prisnivå och normala
förräntningsmöjligheter. Särskill förbud föreskrivs mot osund konkurrens, i
synnerhet prissänkningar av tillfällig och lokal karaktär, som syftar till att
uppnå en monopolställning inom den gemensamma marknaden, och mot
diskriminerande förfaranden som innebär atl en säljare tillämpar olika villkor
vid jämförbara affärstransaktioner.
Priset på järn och stål noteras
enligt CECA-reglerna av järnverken vid särskilt valda basorter, som ofta men ej
nödvändigtvis är de orter där verken ligger eller orter i deras närhet. Priset
och andra villkor skall anges i prislistor som deponeras hos kommissionen och
som är offentliga.
Den grundläggande regeln modifieras
av möjligheten för verken att anpassa priset till lägre offerter, nämligen dels
sådana som gäller vid andra basorter inom gemenskapen, dels sädana som lämnas
av säljare i tredje land. Denna möjlighet att sänka priset under noteringen i
prislistan kallas alinjering. Alinjering lill offerter frän
statshandelsländerna är enligi
Prop.
1972:135 28
särskilt beslut förbjuden sedan är 1964. Detla beslut
omprövas varje år. Transporlfrägorna är särskill betydelsefulla för
integrationen på järn-och stälområdel. Transportkostnaden ingår som en avsevärd
del i produktpriset och påverkar därmed starkt verkens konkurrenssituation.
Upprättandet av den gemensamma marknaden kräver enligt Parisfördraget
tillämpning av sådana transporttariffer för stal som erbjuder "jämförliga
prisvillkor ät förbrukare som befinner sig i jäniföriigt läge". Fördragets
diskrimineringsförbud vad gäller trafiken mellan medlemsstaterna innebär
förpliktelse att vid internationella transporter av kol och stål inom gemenskapen
tillämpa samma fraktsatser och befordringsvillkor som gäller vid interna
transporter. Sädana tariffer och bestämmelser skall offentliggöras.
Transportpolitiken i dessa avseenden är emellertid alltjämt underkastad varje
medlemsstats eget bestämmande. Transportsektorn .som sädan är inte heller
föremål för integration inom CECA:s tillämpningsområde.
Enligt avtalet med CECA skall
Sverige för sin del garantera alt svenska förelag efterlever Parisfördragets
prisregler vid leveran.ser pä svenskt område eller till gemenskapen. Förbudet
mol illojal konkurrens, principen om icke-diskriminering och reglerna om
prisanpassning skall således respekteras. Basortspriser och försäljningsvillkor
skall publiceras. Vidare skall Sverige garantera att Iransportpriserna
offentliggörs på ett tillfredsställande sätt. Bestänimel.serna innebär
emellertid inte, att företagen fråntas sin grundläggande frihet att själva
bestämma sina priser.
Sverige skall se lill att
verkningarna av dessa åtaganden blir desamma som de vilka uppnås genom de
tillämpningsbeslul som gemenskapen utfärdar. I fråga om leveranser till
gemenskapen skall Sverige även garantera att gemenskapens beslut om förbud mot
prisanpassning till offerter från statshandelsländer respekteras. Till och med
utgången av år 1975 gäller dock detta förbud inte för varor avsedda för den
danska marknaden. 1 fråga om leveranser lill den irländska marknaden skall
Sverige dessutom garantera att de övergängsbestämmelser som fastställts för
Irlands anslulning till gemenskapen respekteras. Dessa bestämmelser medför cn
begränsning av möjligheterna till prisanpassning på denna marknad.
Ciemenskapen har i en särskild
skriftväxling i samband med förhandlingarna tillställt Sverige en förteckning
över lillämpningsbesluten lill artikel 60 i Parisfördraget, de särskilda
besluten angående förbudet mot prisanpassning samt de övergängsbestämmelser som
gäller för de danska och irländska marknaderna. Gemenskapen skall underrätta
Sverige om ändringar i dessa bestämmelser så snart sädana vidtas.
Om prisreglerna överträds eller
tillämpas olika av Sverige och gemenskapen och detta leder till att störningar
uppstår på någondera parlens marknad, kan den berörda parten vidta åtgärder
enligt avtalets procedurregler.
Artikel 24 innehåller bestänmielser om den procedur som
skall tillämpas när skyddsåtgärder vidtas. Skyddsåtgärder fär tillgripas i fall
som avses i artiklarna 18 (brott mot avtalets förpliktelser), 19
(konkurrensregler), 20 (prisregler), 21 (snedvridning pä grund av
tullskillnader), 22 (dumping)
Prop.
1972: 135 29
samt 23 (svärigheter inom sektor eller region).
Bestämmelserna överensstämmer med motsvarande föreskrifter i avtalet med EEC,
En särskild procedurbesläminelse skall dock tillämpas vid brott mot
prisreglerna i avtalel. Enligt denna skall vid eventuella störningar till följd
av avtalets tUlämpning situationen kunna diskuteras i det gemensamma
förvaltningsorganet. Om enighet inte uppnås mellan parterna eller om det
felande förelaget inle åläggs sanktioner som är acceptabla för båda parter kan
den förfördelade parlen vidta motåtgärder. Dessa ålgärder kan beslå i alt
lämnade tullkoncessioner återtas och i alt de berörda företagen befrias från
atl respektera prisreglerna i sina transaktioner på motpartens marknad. Sådana
skyddsåtgärder skall omedelbart bli föremål för konsultationer i
förvaltningsorganet så alt de snarast kan upphävas.
Den berörda parlen kan i brådskande
fall - ulan föregående konsultationer i förvaltningsorganet - direkt vända sig
lill sin motpart med begäran om atl elt visst förfarande skall upphöra och alt
sanktioner skall vidtas mot ett felande företag.
Avtalets institutionella
bestämmelser (artiklarna 26 - 28), utvecklingsklausul (artikel 29) samt
slutbestämmelser (artiklarna 30 - 33) överensslämmer i sakligt hänseende med
motsvarande bestämmelser i avtalet med EEC.
1 en till avtalet fogad förklaring
anges, att avtalet skall vara tillämpligt även pä Västberlin, om inte
Förbundsrepubliken Tysklands regering avger en förklaring om motsatsen.
Det fortsatta samarbetet i EFTA
Ett av EFTA:s syften har varil all
åstadkomma förutsättningar för alt överbrygga den handelspolitiska splittring
som uppstod i Västeuropa i slutet av 1950-talet när de västeuropeiska
frihandelsförhandlingarna misslyckades. Detta syfte har nu uppnåtts. Två av
EFTA :s medlemmar -Storbritannien och Danmark inträder den 1 januari 1973 som
medlemmar i de europeiska gemenskaperna. Av övriga EFTA-länder har Sverige,
Island, Portugal, Schweiz och Österrike slutit frihandelsavtal med de utvidgade
gemenskaperna. Finland har ännu ej undertecknat sina avtal. Dessa
frihandelsavtal avsies träda i kraft den 1 januari 1973, dvs. samtidigt som de
nya medlemmarnas anslutningsfördrag.
Den norska regeringen har efler
folkomröstningen i september 1972 beslulat att inle föreslå ratificering av
anslulningslraktaten. Norge har som nämnts i oktober 1972 hemställt om nya
förhandlingar om ett avtal mellan Norge och gemenskapen.
Samtidigt med atl Storbritannien
och Danmark den 1 januari 1973 blir medlemmar i de europeiska gemenskaperna
utträder de ur ElTA-orga-nisationen. 1 EFTA-konventionen föreskrivs, att
medlemsslal kan frän-träda konventionen under förutsättning att skriftlig
underrättelse lämnas tolv månader i förväg. I enlighet med dessa bestämmelser
underrättades EFTA;s medlemsländer om Storbritanniens avsikt alt frånlräda
konventionen den I januari 1973.
Prop.
1972: 135 30
Den danska regeringen underrättade
under hösten 1971 EFTA-rådet om sin avsikt all säga upp EFTA-konventionen med
verkan från och med den 1 januari 1973 under förutsättning att Danmarks
anslutning lill de europeiska gemenskaperna trädde i kraft denna dag.
Preliminär överenskommelse
träffades i EFTA om att medlemsländerna skulle söka nå lösningar på frågan om
den danska regeringens önskemål om kortare uppsägning, Kungl, Maj:t beslutade i
december 1971 alt Sveriges regering inte skulle resa invändningar mot atl
uppsägningen genomfördes med en kortare uppsägningstid än vad EFTA-konventionen
föreskriver.
Avtalens återverkan på EFTA-samarbetet
Två av EFTA:s medlemsstater lämnar
som nämnts organisationen vid årsskiftet 1972/73. Organisalionen kommer
emellertid atl bestå mellan de övriga länderna, dvs. Sverige, Island, Norge,
Portugal, Schweiz och Österrike samt - enligt den särskilda
FlNEFTA-överenskommelsen -Finland, 1 samband med EFTA:s ministerrådsmöle i maj
1972 tillkännagav ministrarna sin gemensamma avsikt att fortsätta sill
samarbete på grundval av EFTA-konventionen med de ändringar av denna som skulle
bli nödvändiga på grund av att antalet medlemmar i organisationen minskade.
Frihandeln mellan de
hittillsvarande EFTA-länderna inkl. Finland kommer i princip alt beslå. Mellan
de kvarstående EFTA-länderna kominer frihandeln liksom hittills alt
säkerställas av EFTA-konventionen. Mellan de medlemsstater som vid årsskiftet
lämnar organisationen och de kvarstående EFTA-länderna kommer frihandeln att
säkerställas genom dessa länders särskilda avtal med de utvidgade
gemenskaperna.
Varuomfattningen i
EFTA-konventionen är inle identisk med varuom-fatlningen i EFTA-ländernas
frihandelsavtal med EEC. Vissa varor som varit föremål för frihandel i EFTA
omfattas ej av frihandelsavtalen med EEC, vilket innebär att tullarna kommer
atl återinföras för vissa varor i handeln mellan de frånlrädande EFTA-länderna
å ena sidan och de kvarstående EFTA-länderna å andra sidan. 1 gengäld kommer
vissa varor som hittills inle varil föremål för frihandel i EFTA genom
frihandelsavtalen med EEC att efler en övergångstid bli tullfria i det
utvidgade EEC.
För papper och pappersprodukter
kommer som nämnts de EFTA-länder som lämnar organisalionen temporärt att
upprätta tullar för importen från Sverige och de övriga kvarstående EFTA-länderna.
De nytillträdande medlemsländerna har emellertid bemyndigats alt under
övergångstiden öppna tullfria kontingenter för importen av papper och
pappersprodukter frän de övriga EFTA-länderna.
Livsmedelsindustrivaror och jordbruksvaror
En särskild arbetsgrupp har hösten
1972 lillsatts inom EFTA för atl närmare studera konsekvenserna av den något
skiljaktiga varuomfattningen i EFTA-avtalet och i de icke-medlemskapssökande
EFTA-ländernas
Prop. 1972; 135 31
avtal med EEC. Härvid skall undersökas möjligheterna atl
utvidga EFTA-frihandeln att omfatta också de varor som ingår i samtliga
kvarstående EFTA-länders avtal med EEC. Arbetsgruppen väntas slutföra sitt
arbete inom kort.
Principiell överenskommelse har
träffats om att tullarskall återinföras mellan Sverige och de kvarstående
EFTA-länderna å ena sidan och Storbritannien och Danmark å andra sidan för de
varor som hittills varil föremål för frihandel enligt EFTA-konventionen och som
inte omfattas av de kvarstående ländernas avtal med EEC. Detta skall ske i
samma takt som gäller för anpassningen av de nya medlemsländernas tullar till
EEC:s gemensamma tulltariff. Första steget i anpassningen skall ske den I
januari 1974.
Det bilaterala jordbruksavtalet
mellan Sverige och Danmark, vilket slutits på grundval av EFTA-konventionen,
upphör atl gälla den 1 januari 1973 då Danmark lämnar EFTA. Enligt detta avtal
har Danmark ärligen tillerkänts vissa belopp som kompensation för alt det
svenska import-regleringssystemet för jordbruksprodukter inte ger möjlighet för
Danmark att tillgodogöra sig den svenska prisnivån vid export till Sverige,
Dessa belopp har fastställls årligen efter bilaterala förhandlingar mellan
Sverige och Danmark. 1 enlighet med avtalet har under perioden 1960-72 totalt
överförts ca 300 milj, kr.
De jordbruksavtal, som Danmark
slutit med bl. a. Storbritannien, Schweiz, Finland och Portugal som ett led i
EFTA-samarbetet, upphör att gälla från och med årsskiftet 1972/73. Därmed
bortfaller också de fördelar som kommit Sverige till del genom dessa avtal. Det
dansk-briltiska avtalet har bl. a. inneburit tullmedgivanden för bacon och smör
för EFTA-ländernas export lill Storbritannien. Del dansk-schweiziska avtalet
har framför allt inneburit vissa lättnader för exporten av smör till Schweiz.
1 samband med EEC-förhandlingarna
hade Sverige preliminära överläggningar med Finland rörande handeln med
jordbruksprodukter, varvid Sverige förklarade sig berett att under innevarande
höst inleda överläggningar med sikte på att ömsesidigt inom ramen för
importbehoven tillgodose varandras intressen. Man borde dessutom beakta
möjligheterna att främja handeln med jordbruksprodukter inom en vidare krets
länder genom överenskommelser inom ramen för EFTA.
Under hösten har ocksä kontakter
inletts mellan vissa av de kvarstående EFTA-länderna i syfte att nå
överenskommelser om ömsesidiga lättnader i handeln med jordbruksprodukter.
Ursprungsregler
De ursprungsregler som gäller
enligt Sveriges avtal med gemenskaperna skiljer sig från dem som gäller enligt
EFTA-konventionen. Såsom förut nämnts förutsätter bestämmelserna om kumulation
enligt de nya reglerna alt förhållandena mellan EFTA-länderna regleras av avtal
som innehåUer samma regler. Bl. a. med hänsyn härtill är del nödvändigt att
anpassa
Prop.
1972:135 32
EFTA :s regler till de nya reglerna.
En särskild arbetsgrupp inom EFTA
har under hösten 1972 studerat frågan om den fortsatta utformningen av
ursprungsreglerna i handeln mellan EFTA-länderna. Principiell överenskommelse
har nåtts om de ändringar som behövs i EFTA-konventionen,
Överenskommelse har träffals om alt
EFTA:s hittillsvarande ursprungsregler skall gälla i handeln mellan alla de
nuvarande medlemsstaterna och Finland till den I april 1973. Diskussioner
pågår om möjligheterna att tillämpa EFTA-reglerna under en ytterligare
övergängs-lid därefter.
Handeln med järn och stål (CECA-varor)
Sverige, Finland, Österrike och
Portugal har i sina avtal med den europeiska kol- och stålgemenskapen åtagit
sig atl tiUämpa CECA:s prisregler på hemmamarknaden och vid export till den
utvidgade gemenskapen. På samma sätt har gemenskapen åtagit sig atl utsträcka
tillämpningen av CECA:s prisregler till att gälla export också till dessa
länder. Detta förhåUande har aktualiserat frågan om vilka regler de kvarstående
EFTA-länderna i framtiden skall tillämpa för sin inbördes handel med dessa
varor. Dessa frågor studeras för närvarande av en särskild arbetsgrupp inom
EFTA.
Röstningsregler
Till följd av att antalet medlemmar
i EFTA minskar måste konventionens regler för majoritetsbeslut i rådet ändras.
Rådet väntas inom kort fatta beslut i denna fråga.
EFTA-sekretariatets organisation
Överenskommelse har träffals om att
ElTA-sekretariatet även i fortsättningen skall vara placerat i Geneve och atl
arbetsspråket liksom hittills skall vara engelska.
Sekretariatets storiek och
organisation är mot bakgrund av den förestående minskningen av antalet
medlemmar föremål för översyn. Delsamina gäller de särskilda kommittéer och
arbetsgrupper som inrättats för alt biträda rådet i dess arbete. Beslut i dessa
frågor kommer atl fattas senare.
FFTA:s finansiering
Storleken av medlemsländernas
bidrag till l'TTA:s finansiering fastställs i relation till medlemsländernas
bruttonalionalprodukler. Ingel medlemsland bidrar dock med mer än 30 % av
organisationens nettobudget, Sveriges procentuella andel är för närvarande ca 2
1 %.
Under innevarande budgetär påverkas
inle EI'TA:s finansiering av att antalet medlemmar i organisationen
minskar. Fr. o. m. budgelårel
Prop. 1972: 135 33
1973/74 torde ernellerlid Sveriges andel av EFTA:s budget
komina att bli högre än lidigare. Samtidigt beräknas EFTA:s totala
oiiikostnader bli minilre, främst till följd av atl personalbehovet vänlas
minska. Mot denna bakgrund lorde Sveriges bidrag till EFTA:s budgei för
budgetåret 1973/74 kunna beräknas till samma belopp som under innevarande
budgetår eller omkring 2 050 000 kr.
Departementschefen
Sveriges handelspolitik har sedan
lång tid tillbaka präglats av strävan att åstadkomma friaste möjliga handel
mellan alla länder. Denna .strävan har sin naturliga grund i det förhållandet
att ett så fritt och omfattande varuutbyte som möjligl med andra länder för flt
litet land är en förutsättning för snabb ekonomisk tillväxt. Det gäller i
synnerhet forell land som i så hög grad som Sverige utvecklat en specialiserad
och teknologiskt avancerad industri.
I Västeuropa har under 1960-talet
de handelspolitiska strävandena i stor utsträckning inriktats på att fä till
stånd en stor tullfri marknad. Vi har från svensk sida tagit aktiv del i dessa
strävanden. Det avgörande motivet för detta är att vi i hög grad är beroende av
vår utrikeshandel. Västeuropa ulgör i dag den viktigaste avsättningsmarknaden
för den svenska exporten. Fri tillgång till donna stora exportmarknad är därför
av avgörande betydelse för våra möjligheter att uppnå en bättre
arbetsfördelning och ett effektivare utnyttjande av resurserna. Härigenom
skapas förutsättningar för en fortlöpande förbättring av levnadsvillkoren i
vårt land.
Särs' '.'.i angeläget har vi ansett
det vara att undvika en handelspolitisk isolering i ett läge när Danmark och
Storbritannien inträder som medlemmar i EEC och övriga EFTA-länder sluter
frihandelsavtal med det utvidgade EEC. Sverige skulle i avsaknad av ett avtal
med EEC inte endast befinna sig i elt sämre konkurrensläge på den nuvarande
EEC-marknaden ulan också utsättas för nya konkurrensnackdelar i Danmark och
Storbritannien när dessa länder börjar tillämpa EEC:s tulltaxa.
En grundläggande svensk målsättning
för handelspolitiken i Västeuropa har varit alt slå vakt om den frihandel som
redan uppnåtts inom EFTA och att vinna tullfri tillgäng för svensk
industrivaruexport till den västeuropeiska stormarknad som bildas genom
gemenskapernas utvidgning. Vi har vidare ansett det väsentligt att samarbetet
kommer att vila på en stabil och varaktig grund och att det täcker även andra
betydelsefulla områden än tullar och handelsregleringar. Slutligen har vi
funnit det angeläget att samarbetet ges en utvecklingsbar karaktär så atl det
successivt kan vidgas och fördjupas.
De avtal som nu träffats innebär
atl Sverige blir del av en tullfri marknad för industrivaror, som omfattar
samtliga EEC- och EFTA-länder samt Irland. Avtalen skapar enligt min mening
förutsättningar för ett stabilt och varakrigt samarbete mellan
parterna baserat pä
3 Riksdagen 1972. I sand. Nr 135
Prop. 1972; 135 34
ömsesidigt förtroende. Bestämmelserna om konkurrensregler,
skyddsklausuler och uppsägning svarar i allt väsentligt mot svenska intressen
och önskemål och är normala i denna typ av avtal. Genom bestämmelserna om
utvecklingsbarhet öppnas möjlighet att vidga och fördjupa samarbetet i
framtiden under förutsättning att detta ligger i båda parters intresse. De
centrala .svenska önskemålen om samarbetets utformning har sålunda i huvudsak
uppfyllts.
När det gäller valet av formen
förvart deltagande i det europeiska ekonomiska samarbetet har
neutralitetspolitiska överväganden spelat cn avgörande roll. Utgångspunkten
från vär sida har varit att samarbetet inte fär försvåra eller omöjliggöra etl
strikt iakttagande av de krav som neutralitetspolitiken ställer. Målsättningen
för samarbelel får inte strida mot grunddragen i den svenska utrikespolitiken.
Detta innebär, som framhölls i regeringens deklaration den 10 november 1970,
att vi inle kan delta i ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en
viss grupp av stater med syfte att utforma gemensamma ståndpunkter. Gränser
sätts också för våra möjligheter att acceptera en överflyttning av
beslutande-rätlen från nationella till internationella organ inom ramen för en
ekonomisk och monetär union.
När den svenska regeringen i
november 1970 inför EEC-ländernas ministrar lade fram sin syn på förhållandet
mellan de europeiska gemenskaperna och Sverige, lämnades frågan om formen för
Sveriges deltagande i samarbetet öppen. 1 olika uttalanden av regeringen
klargjordes dock, att sannolikheten för medlemskap hade minskat.
Utvecklingen inom EEC ledde till
att regeringen i mars 1971 förklarade, att ett medlemskap med hänsyn till
neutralitetspolitiken kunde uteslutas som en realistisk möjlighet för Sveriges
del. Samtidigt underströks att från svensk sida strävan alltjämt var att uppnå
nära, omfattande och varaktiga ekonomiska förbindelser med gemenskaperna under
hänsynslagande till neutraliteten.
De avtal som ingåtts mellan Sverige
och gemenskaperna uppfyller de grundläggande krav som vi måsle ställa pä värt
ekonomiska samarbele med andra länder. De innehåller inga bindningar som
begränsar våra möjligheter att bedriva en självständig utrikespolitik och att
bevara vär neutralitet.
Från svensk sida framfördes vid
förhandlingarna uppfattningen att frihandeln borde etableras inom ramen för en
tullunion. Skälet till detta var inte att tullunionens egenskaper i och för sig
ansågs utgöra primära svenska intressen. Motivet var snarare att tullunionen
ansågs vara den samarbetsform som erbjöd de bästa möjligheterna att lösa de
praktiska problemen i en tullfri handel mellan länderna.
På fiera håll i EEC-länderna,
liksom inom kommissionen, torde man i och för sig ha delat uppfattningen att
tullunionen innebar praktiska fördelar. Gemenskaperna avvisade likväl förslaget
om etl samarbete grundat på en tullunion. Det huvudsakliga skälet till detta
var alt man ansåg att en sådan lösning skulle inkräkta på gemenskapernas
beslutsautonomi. Till detta kom att övriga icke-medlemskapssökande länder
inte
Prop.
1972:135 35
önskatle ett samarbele i tullunionens form och att
gemenskaperna förutsatte att likartade avtal skulle slutas med alla dessa
länder.
Mot denna bakgrund begärde
gemenskaperna att förhandlingarna skulle inriktas på ett avtal om frihandel för
industrivaror. Della accepterades från svensk sida. Sverige förbehöll sig
emellertid rätten att återkomma till förslaget om en tullunion, om det visade
sig att de svenska förhandlingsönskeniålen inte kunde tillgodoses inom ramen
för ett avtal om frihandel.
Beträffande jordbrukssamarbetel
visade de utredande samlal mellan Sverige och kommissionen som föregick
förhandlingarna att det inte är möjligl för etl land som inte är medlem i
gemenskaperna att delta fullt ut i den gemensamma jordbrukspolitiken. Sverige
förklarade sig emellertid berelt att under förhandlingarna undersöka om handeln
med jordbruksvaror kunde underlättas på ett sätt som gagnade båda parternas
intressen,
förhandlingsresultatet innebär att
våra väsentligaste förhandlingsönskemål kunnat tUlgodoses inom ramen för ett
frihandelsavtal. Skillnaden mellan de två alternativen ligger främsl i att
frihandelslösningen - lill skUlnad från tullunionen innebär att parterna
behåller sina tredjelandstullar. För att undvika snedvridning av handeln krävs
därför elt syslem av regler, som fastställer varornas ursprung. Av praktiska
och administrativa skäl hade del självfallet varit fördelaktigt om elt sådant
system hade kunnat undvikas. Det avgörande är emellertid, att även den lösning
som nu uppnåtts tillgodoser det centrala önskemålet om tullfri tillgång för
svensk industri till den västeuropeiska stormarknaden.
Genom de avtal som slutits med den
europeiska ekonomiska gemenskapen och med den europeiska kol- och
stålgemenskapen får svensk industri efter en övergångstid på i allmänhet fem år
tillträde till en tullfri marknad om 300 milj. invånare, som omfattar i det
närmaste hela Västeuropa. Tullawecklingen ger svensk exportindustri större
utvecklingsmöjligheter än någon tidigare handelspolitisk uppgörelse.
Tullawecklingen innebär emellertid
inte bara atl svensk industri får fri tillgäng lill den västeuropeiska stormarknaden.
Den betyder också att den svenska marknaden öppnas för fri konkurrens från
näringslivet i EEC-länderna. Jag är emellertid övertygad om att detta i slorl
inle behöver medföra några allvarligare svårigheter. Sverige har sedan länge
fört en låglullpolilik och även i övrigt sökt undvika restriktiva ingripanden
mot importen. Genom frihandeln i EFTA har konkurrensen från andra
industriländer på den svenska marknaden skärpts. Vårt näringsliv har anpassat
sig härtill och bör ha goda möjligheter att hävda sig även i den nya
konkurrenssituation som uppstår genom avtalen med gemenskaperna. För de
svenska konsumenterna bör tullawecklingen medföra betydande fördelar.
Tullsänkningarna under de närmaste åren bör kunna bidra till en stabilare
prisnivå. Avtalen ger också stabilitet och varaktighet åt vårt lands ekonomiska
förbindelser med Västeuropa och skapar därmed en god grundval för företagens
produktion och planering.
Sammanfattningsvis anser jag, att
avtalen innebär stora fördelar för svensk ekonomi och att de bör
positivi påverka utvecklingen av
Prop. 1972: 135 36
produktion och sysselsättning. 1 ett längre perspektiv får
de ses som en bas för Sveriges ekonomiska samarbete med Västeuropa och som ett
led i strävandena att uppnå en mera omfattande frigörelse av världshandeln.
Förhandlingarna med de europeiska
gemenskaperna har ställt stora anspråk på del svenska utrednings- och
förberedelsearbetet. De frågor som aktualiseras i samband med en förhandling
har utretts och övervägts i fiera omgångar alltsedan frågan om en svensk
anslutning första gången logs upp och Sverige ansökte om associationsförhandlingar
i december 1961. När vid Haag-mötet i december 1969 beslut fattats om att
diskussioner skulle inledas mellan gemenskaperna och de EFTA-länder som inte
ansökt om medlemskap, stod det klart all en aktualiserad och detaljerad
genomgång av dessa frägor måste göras på svensk sida.
Med denna utgångspunkt tillsattes i
maj 1970 en särskild beredningsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till de
slällningslaganden som krävdes inför en förhandlingsöppning. Gruppen, som
bestod av representanter för handels-, justitie-, utrikes-, social-,
kommunikations-, finans-, jordbruks-, inrikes- och industridepartementen samt
kommerskollegium, redovisade i en rapport i oktober 1970 resultatet av sitt
arbete. Del huvudsakliga innehållet i rapporten har publicerats i skriften
"Inför Sveriges EEC-förhandlingar - fakta och överväganden", som
handelsdepartementet gav ut år 1971.
Utöver de ställningstaganden, som
gjorts inför öppnandet av Sveriges förhandlingar med EEC, behövdes ytterligare
instruktioner på olika sakområden under förhandlingarnas gång. För detla
ändamål tillsattes i november 1970 en ny beredningsgrupp med i stort sett samma
sammansättning som den tidigare. Gruppen fick i uppdrag att bereda frågor av
betydelse för Sveriges förhandlingar med EEC och atl utarbeta förslag tiU de
förhandlingsinstruktioner som erfordrades. Arbetet inom gruppen har fortgått
till förhandlingarnas slut.
Kommerskollegium har under
förberedelsearbetet och under förhandlingarnas gång utfört ett slort antal
utredningar och avgelt många yttranden. Kollegiets utredningsverksamhet har
bedrivits i nära samverkan med olika organisationer inom näringslivet och på
arbetsmarknaden. Detta har skett främst genom handelspolitiska rådet och
rådgivande kommittén för integrationsfrågor samt genom kontaktgrupper som
tillskapats för särskilda ändamål. Genom denna organisation har det varit
möjligt att snabbt få en bedömning av aktuella förhandlingsproblem.
Kontakter har under förhandlingarna
ägt rum också med jordbrukets, trädgårdsnäringens och fiskets organisationer.
De särskilda utredningar som krävts på dessa områden har i första hand utförts
av statens jordoruksnämnd.
Jag vill i detta sammanhang uttala
min tillfredsställelse över det sätt på vilket det svenska näringslivels
branschorganisationer och lönlagarnas organisationer medverkat i
förberedelsearbetet. Genom det intresse och den beredvillighet som visats från
olika håll att delta i utredningsarbetet
Prop. 1972: 135 37
har ställningstagandena vid förhandlingarna kunnat
grundas på ett väl dokumenterat underlag.
Under förhandlingarnas hela föriopp
har nära kontakter hållits med de övriga nordiska länderna. Kontakter har också
hållits med övriga EFTA-länder som förhandlat med EEC och i försia hand med de
övriga neutrala länderna.
Genom samarbetet med de europeiska
gemenskaperna ändras i vissa avseenden förutsättningarna för det nordiska
samarbetet. De nordiska länderna har alla haft samma handelspolitiska
målsättning för sina förhandlingar, nämligen att få tullfri tillgång till den
västeuropeiska stormarknaden. Samtidigt har det i Norden rått enighet om alt
varje land måste välja den form för anknytning till marknaden som bäst
tillgodoser dess speciella ställning och intressen. Del står nu klart att de
nordiska länderna kommer att få olika lösningar pä sina relationer till
gemenskaperna. Fyra av länderna kan väntas få mer eller mindre likartade
frihandelsavtal, medan ett land, Danmark, blir medlem den 1 januari 1973.
Under del senaste året har olika
åtgärder vidtagits för att stärka samarbetet mellan de nordiska länderna. På
det organisatoriska planet har en väsentlig utbyggnad skett. Ett nordiskt
ministerråd med uppgift att svara för samarbetet mellan de nordiska ländernas
regeringar samt mellan regeringarna och Nordiska rådet har inrättats. Vidare
har varje nordiskt land utsett en regeringsmedlem med uppgift atl svara för
samordningen av nordiska samarbetsfrågor. Under ministerrådet har inrättats ett
interimistiskt sekretariat, som inom kort avses bli permanentat och utbyggt.
Inom det nordiska ministerrådet
uiarbetas f. n. ett handlingsprogram med konkreta förslag till gemensamma
ålgärder för all stärka och utveckla det nordiska samarbetet. Ministerrådets
handlingsprogram kommer att föreläggas Nordiska rådet vid 1973 års session.
Arbetet med handlingsprogrammet för
del nordiska samarbetet har, liksom den fastare instilulionalisering som
genomförts av de nordiska kontakterna, bedrivits under förutsättningen att de
nordiska länderna kunde komma att få olika lösningar på sitt förhållande till
gemenskaperna. Del nordiska samarbetet och formerna för detla är därmed redan
anpassade till den aktuella marknadssituationen.
Det framtida samarbetet i Norden
bör enligt min mening följa två linjer. För det första bör de nordiska länderna
liksom hittills söka uppnå lösningar på interna nordiska samarbeisfrågor. Det
handlingsprogram som jag nyss nämnt är exempel på detta. För det andra är det
viktigt för de nordiska länderna alt ha löpande och nära samråd vid
behandlingen av europeiska och inlernalionella frågor och att, där så är
möjligt, nå fram till gemensamma ståndpunkter.
Frän svensk sida bör vi även i
fortsättningen sträva efter att finna nya vägar för och ge nytt innehåll ål det
nordiska samarbetet. Den nya marknadssituationen i Europa ökar behovet av
samverkan mellan länder
Prop.
1972; 135 38
som står varandra nära geografiskt, ekonomiskt och
kulturellt. Det är enligt min mening viktigt alt detta samarbete liksom
hittills omfattar alla de nordiska länderna. Detta utesluter inte att vissa
samarbetsprojekt, som redan är fallet inom industripolitiken och
regionalpolitiken, omfattar en mindre grupp av länder, vilkas intressen i
sådana frägor kan förenas.
Våra erfarenheter av EFTA -
samarbetet är positiva. Inom ramen för EFTA-tullfriheten har handeln mellan EETA:s
medlemmar ökat i snabb takt. Administrationen av denna frihandel har kunnat ske
enkelt och smidigt och med förhållandevis små personella resurser. Frän fiera
synpunkter framstår EFTA som ett utmärkt exempel pä alt ett frihandelsområde
kan fungera effektivt.
De EFTA-länder som blir medlemmar
av gemenskaperna kommer att lämna EFTA vid årsskiftet 1972/73. Detta medför
emellertid inte att EFTA upphör, utan organisationen kommer att bestå mellan de
återstående länderna. Det är nödvändigt för att säkerslälla de fördelar som
uppnåtts genom EFTA-samarbetet.
För svensk del kommer
organisationen också i fortsättningen att vara av stor belydelse för de
ekonomiska förbindelserna med Europa drygt 20 % av den svenska exporten går
lill de återstående EFTA-länderna. EFTA kommer i framtiden i första hand att
svara för administrationen av frihandeln mellan medlemmarna. Det är naturligt
att EFTA också blir etl forum för diskussion av frågor som är gemensamma i
medlemsländernas avtal med EEC. I konkreta fall - exempelvis beträffande
ursprungsregler - kan det också bli aktuellt med en samordning av ståndpunkter.
Det är nödvändigl att i vissa
avseenden ändra EFTA-konventionen när två av EFTA:s nuvarande medlemsländer
lämnar organisationen samtidigt som övriga EFTA-länder ingär frihandelsavtal
med de europeiska gemenskaperna. Dessa ändringar avser vissa procedurfrågor,
exempelvis reglerna om majoritetsröstning. De berör vidare EFTA:s
ursprungsregler, som kommer atl behöva anpassas lill det system som finns i
EFTA-ländernas avtal med EEC. Del är också önskvärt och praktiskt lämpligt att
i största möjliga utsträckning utvidga EFTA:s varuomfattning till atl avse även
de livsmedelsindustriprodukter som ingår i EFTA-medlemmarnas avtal med EEC.
Vissa ändringar i de till konventionen fogade tillämpnings- och
lolkningsreglerna blir också behövliga.
Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att
för Sveriges del godkänna de ändringar i EFTA-konventionen jämte tillämpnings-
och tolkningsreglerna som blir aktuella på grund av att Danmark och Storbritannien
lämnar EFTA eller till följd av Sveriges och övriga EFTA-länders avtal med de
europeiska gemenskaperna.
Inom EFTA pågår vidare diskussioner
om att det samarbete som byggts upp inom organisationen i viss utsträckning
skulle kunna bevaras även i förhållande till de utträdande länderna med den
anpassning som kan behövas. 1 den mån överenskommelser nås om sådant fortsatt
samarbete, bör det ankomma på Kungl. Maj;t att godkänna dessa.
Prop.
1972: 135 39
Eftersom utanförstående länder inte
blir delaktiga i tullavvecklingen, innebär tillkomsten av etl frihandelsområde
i och för sig ett avsteg från principen om mest gynnad nalions-bchandling.
Bildandet av ett frihandelsområde - liksom av en tullunion - har likväl i
internationella sammanhang ansetts förenligt med mest gynnad nations-principen.
Det beror på att frihandelsöverenskommelser av denna typ anses ha en gynnsam
inverkan inte bara på handeln mellan de dellagande länderna utan även på
handeln med utanförstående länder.
Enligt G A T T : s artikel XXIV kan ett land på vissa villkor
medverka i ett frihandelsområde. Dessa villkor är fräinst att avtalet skall
innebära att tullar och andra handelsrestriktioner avskaffas för i stort sett
all handel mellan parterna. Sveriges avtal med gemenskaperna har utformats i
överensstämmelse med GATT:s föreskrifter för frihandelsområden. Parterna
kommer att notifiera avtalen i GATT på vederbörligt sätt. Förberedelser pågår
för den sedvanliga granskningsproceduren. Om inga erinringar rörande avtalens
förenlighet med GATT framförs, krävs inte något formelll godkännande. Skulle
förutsättningarna mot förmodan inte anses hell uppfyllda, kan avtalen ändå
godkännas med två tredjedels majoritet av GATT:s medlemsländer.
Avtalet med EEC
Den centrala bestämmelsen i avtalel
är förpliktelsen att avveckla tullarna. Tidtabellen för tullavvecklingen i
förhållande till EEC är densamma för Sverige och de övriga
icke-medlemskapssökande länderna som för de nya medlemsländerna. För huvuddelen
av industrivarorna kommer importtullarna att vara helt awecklade redan fyra och
elt halvt är efter del att avtalel trätt i kraft, dvs. den 1 juli 1977.
Tullavvecklingen sker alltså i väsentligt snabbare takt än vad som var fallet
när EFTA och EEC bildades. Mellan EFTA-länderna ägde den sista tullsänkningen
rum först efter sju år, mellan EEC-länderna efter tio är. Att parterna denna
gång kunnat enas om en sä förhållandevis kort övergångsperiod får ses mot
bakgrund av atl de lullsatser från vilka avvecklingen nu företas, som följd av
de tullsänkningar som ägt rum inom GATT, är väsentligt lägre än de som gällde
vid slutet av 1950-talet. Den korta övergångstiden får ocksä ses som ett
uttryck för en tilltro till företagens möjligheter att snabbt anpassa sig till
och dra nytta av det nya läget, en tilltro som stöds av det faktum att
företagen inom EFTA och EEC redan arbetar på tullfria stormarknader.
För svenska företag innebär avtalet
att nuvarande EFTA-tullfrihet behålls i handeln med de EFTA-länder som inträder
som medlemmar i EEC och utsträcks till att gälla i handeln med EEC:s
ursprungliga medlemmar och Irland. Undantagen frän denna huvudregel är begränsade.
Viktigast är att vissa livsmedelsindustriprodukter, vilka varit föremål för
frihandel inom EFTA, inte omfattas av avtalet med det utvidgade EEC på grund av
att de inom gemenskapen är föremål för jordbruksreglering. EEC:s definition av
jordbruksvaror, vilken man från gemenskapernas
Prop.
1972;135 40
sida inte varit beredd att ändra, har lagts till grund för
varuomfattningen i avtalen med samtliga kvarstående EFTA-länder. Denna
begränsning av frihandelns varuomfattning kompenseras emellertid lill en del av
att avtalet med det utvidgade EEC omfattar etl antal varor på livsmedels-industriområdet
som inte varit tullfria inom EFTA och för vilka svenskt exportintresse
föreligger - i första hand knäckebröd.
Man har på EEC:s sida ansett, att
den normala takten för tullavvecklingen inom vissa sektorer inle ger
tillräcklig tid för gemenskapernas industrier att anpassa sig till en ökad
konkurrens från bl, a. Sverige. Detta har föranlett krav på särbestämmelser för
vissa varor. För svensk del är det otillfredsställande att sådana bestämmelser
inte har kunnat undvikas. Gemenskaperna har dock under förhand-Ungarna i flera
avseenden modifierat sina ursprungliga förslag till .särbestämmelser. Dessa
innebar bl. a', krav på längre övergångsperioder än de nu överenskomna samt ett
bibehållande av nuvarande tullar under de första tre åren. Särbestämmelserna
för de berörda varorna är nu begränsade till att avse en långsammare takt för
tullawecklingen samt möjlighet för gemenskaperna att i vissa fall ta ut
tredjelandstull. I stället för bibehållande av nuvarande tullar under de första
åren har överenskommelse träffals om att dessa skaU awecklas i långsammare
takt under de första åren än under återstoden av övergångsperioden. När del
gäller papper och pappersprodukter tillkommer att Storbritannien och Danmark
under övergångsperioden kommer att temporärt återinföra tullar på importen från
Sverige. 1 realiteten kommer dock huvuddelen av denna import att kunna ske
tullfritt genom det system med tullkontingenter som överenskommits. Efter
övergångstidens slut gäller i samtliga fall att full tullfrihet kommer att
gälla på samma villkor som för övriga industrivaror. Mot bakgrund av den
negativa inställning till någon som helst tullaweckling på vissa varuområden
som under det inledande skedet av törhand-lingarna kom till uttryck från vissa
håll i gemenskaperna fär det betraktas som en avgjord framgång i
förhandlingarna alt överenskommelse har kunnat nås om en fullständig
tullaweckling på samtliga områden.
För papper och pappersprodukler
kommer EEC:s tullar atl vara helt awecklade den 1 januari 1984, dvs. elva år
efter det alt avtalet trätt i kraft, 1 fråga om specialstål, kullagerrör,
rostfria rör, ferrolegeringar, korta konstgjorda textilfibrer, aluminium, bly,
zink samt vissa andra oädla metaller kommer EEC att aweckla tullarna under sju
år, dvs. tullarna kommer att vara awecklade den I januari 1980.
EEC har vidare förbehållit sig
rätten att för nyssnämnda varor utom bly tillämpa sin tredjelandstull under den
förlängda övergångsperioden på den del av importen som överstiger vissa i
avtalet angivna s. k, indikativa kvantitetsramar. Den högre tullen skall dock
inte tas ut automatiskt utan först efter särskilt beslut. Kvantitetsramarna är
beräknade på grundval av genomsnittet av importen från Sverige under åren
1968-1971. Vid fastställandet av ramarna för år 1973 har man tagit viss hänsyn
till exportutvecklingen efter år 1971. Ramarna motsvarar dock i fiertalet fall
uite fullt ut den faktiska importen från Sverige under de senaste åren.
Prop.
1972: 135 -,x 41
För vart och ell av åren fr.o.m, 1974 fram till slutdatum
för tullawecklingen skall närmast föregående ars ram räknas upp med 5 %.
Möjlighet att revidera denna procentsals efter den 1 juli 1977 har förutsetts i
avtalet.
Jag vill ingalunda förneka, all
systemet kan komma att medföra såväl en viss osäkerhet som en del
administrativa problem. (Garantier finns dock för att svenska exportörer skall
komma i åtnjutande av de reducerade tullarna för den del av exporten som ryms
inom de årligen ökande kvantitetsramarna. Huruvida gemenskaperna kommeratt
utnyttja möjligheten att ta ut högre tull i de fall den svenska exporten
överskrider de indikativa ramarna kan inte förutsägas. Av betydelse för delta
lorde bli såväl det allmänna konjunkturförloppel som utvecklingen inom berörda
industrisektorer. Eventuella överskridanden av ramarna kan förväntas äga rum
först mot slutet av varje år. Det finns därför anledning att förmoda att den
högre tullen - eftersom den skall gälla endast lill årets utgång - kommeratt
belasta endasl relativt begränsade kvantiteter.
Under den förlängda
övergångsperioden kommer som nämnts Storbritannien och Danmark att i viss
utsträckning återinföra tullar mot Sverige på pappersområdet. Detta tillfälliga
avsteg frän principen om bevarad EFTA-frihandel har gemenskaperna begärt med
hänsyn lill risken för att snedvridning av handeln i annal fall skulle kunna
uppstå. För alt motverka effekten av att tullar återinförs har Storbritannien
och Danmark bemyndigats att öppna tullfria kontingenter för importen från
Sverige. Kontingenterna för år 1974, som är det första år de skall tillämpas,
motsvarar genomsnittet av handeln för åren 19681971, uppräknat med fyra gånger
5 %. Därefter ökas kontingenterna med 5 % per år. Danmark har utfäst sig att
till fiillo utnyttja denna möjlighet. Uttaget av tullar i Danmark kommer därför
endast att gälla de eventuella kvantiteter som överstiger dessa successivt
ökande belopp. Storbritanniens utfästelse är mera begränsad. Dess åtagande
innebär sålunda att man inom ramen för det av gemenskaperna lämnade
bemyndigandet kommer atf öppna tullfria importkontingenter motsvarande
"huvuddelen" av importen från Sverige. För år 1974 har
"huvuddelen" sagts komma atl utgöra minst 80 % av den genomsnittliga
importen av resp, papperskvaliteter under åren 1968-1971. De för varje år
faktiskt tillämpade kontingenterna skall fastställas efter konsultationer med
Sverige. Någon minskning av föregående ärs belopp skall inte kunna komma i
fråga. Redan år 1975 skall en gemensam översyn av hela systemet företas.
Avsikten skall därvid vara att vid beräkningen av nolltullkontingenterna ta
hänsyn till den brittiska marknadens tillväxt.
Av särbestämmelserna är det de som
avser specialstål och papper som har den slörsta ekonomiska betydelsen. Den
nackdel som den långsammare tullavvecklingen inom gemenskaperna innebär för
den svenska specialstålinduslrin motverkas emellertid av alt Sverige kommer att
tillämpa motsvarande tidtabell i fråga om tullavvecklingen for importen av
specialstål från gemenskaperna. Med hänsyn till dels att tillverkningen av
handelsstål och specialstål ofta är integrerad hos svenska tillverkare.
Prop.
1972: 135 42
ilels alt stälimporten för Sveriges del i viisentligt
högre grad än exporten beslår av handelsstål, kommer den långsammare
avvecklingen av tullarna i Sverige att gälla också visst handelsstäl. Sverige
har vidare förbehållit sig rätten att införa indikativa kvantitetsramar för
specialstål och rör om detta skulle visa sig nödvändigt.
Inom papperssektorn har det inte
funnits skäl atl begära liknande säranordningar. Enligt svensk uppfattning bör
nämligen särbestämmelser begränsas till faU där sådana motiveras av de
ekonomiska följderna av EEC:s särbehandling. Föriängl gränsskydd för den
svenska pappersindustrin skulle, på grund av vår obetydliga pappersimport,
inle få nägon ekonomisk betydelse.
Jag skall inte här gå in på någon
bedömning av om den europeiska pappersindustrins farhågor för den ökande
konkurrensen frän den nordiska industrin är välgrundade eller ej. Dessa
farhågor utgör emellertid en politisk realitet i EEC-länderna och har även
tidigare varit vägledande för dessa länders ställningstaganden i
handelspolitiska sammanhang. Under Kennedy-ronden kunde EEC endast efter mycket
längdragna förhandlingar förmås att acceptera reduktioner av tullarna på
pappersområdet, reduktioner som var väsentligt lägre än de för industrivaror
genomsnittliga. Mol bakgrund av tidigare erfarenheter måste det även för
svenska papperstillverkare framstå som en väsentlig och ingalunda självklar
framgång att efter en fastställd övergångstid fä tullfri tillgäng till hela den
västeuropeiska marknaden. Man bör också hålla i minnet att en stor del av den
svenska skogsindustrins produktion - tidningspapper och massa - redan åtnjuter
tullfrihet på EEC-marknaden samt att tullavvecklingen för sågverksindustrin
och övrig träbearbetande industri följer den normala tidtabellen. Min allmänna
bedömning är att avtalet Irots särbestämmelserna innebär väsentliga fördelar
för den svenska skogsindustrin.
Avtalets bestämmelser beträffande
exporttullar, avgifter med samma verkan som tullar, kvantitativa
importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan samt betalningar utgör
naturliga led i en frihandels-överenskommelse. Parterna iakttar redan i
praktiken dessa bestämmelser lill följd av andra internationella
överenskommelser - främsl inom ramen för GATT och OECD.
Avtalet innehåller inte några
bestämmelser om kvantitativa exportrestriktioner och begränsar således inte
parternas möjligheter att mot varandra upprätthålla dylika restriktioner. De
enda exportrestriktioner av ekonomisk belydelse som Sverige och EEC fortfarande
tillämpar gentemot varandra är licenstvånget vid export av järn- och metallskrot.
Avtalets bestämmelser beträffande
livsmedelsindustriprodukter innebär att den del av gränsskyddet som avser att
skydda den industriella förädlingen, det s. k. manufaktureringsskyddet,
avvecklas för de varor som uppräknas i protokoll 2. Däremot behåller parterna
full frihet att genom avgifter vid gränsen, interna åtgärder eller åtgärder vid
export utjämna prisskillnaderna på de jordbruksråvaror som ingår i
livsmedelsindustriprodukterna.
Prop.
1972: 135 43
Vad beträffar varuomfattningen har
Sverige i likhet med övriga icke-medlemskapssökande EFTA-länder godtagit att
sädana livsmedel.s-induslriprodukter som i EEC betraktas som jordbruksprodukter
- t, ex. charkulerivaror och fiskkonserver - inle omfitlas av avtalet. Sverige
har emellertid hävdat, atl avtalet bör omfatta samtliga varor inom tulltaxans
kapitel 1-24 som inte ulgör jordbruksprodukter, dock med undantag av jäst, för
vilken vara vi av beredskapsskäl t, v. måste behålla tullen. Enligt svensk
mening bör tlessa produkter medtas dels av principiella skäl, dels därför att
de i de flesta fall varit föremål för frihandel inom EFTA. Gemenskaperna har
uttalat viss förståelse för denna uppfattning men har inte varil beredda att
före undertecknandet av avtalet ta slutlig ställning beträffande vissa varor
inom dessa kapitel. Handeln med berörda varor är i regel obetydlig. 1 protokoll
2 har föreskrivits, att det gemensamma förvaltningsorganet senare skall besluta
hur dessa varor skall behandlas. Kungl. Maj:t bör ha befogenhet att för
Sveriges del godkänna sådana ändringar i avtalet, som påkallas av en
överenskommelse om utvidgning av varuomfattningen av nyss angivet slag.
Behovel av ursprungs regler hänger
samman med att parterna i frihandelsöverenskomnielsen behåller rätten att
själva bestämma sina yttre tullar. Om ursprungsregler helt saknades, skulle det
föreligga risk för snedvridning av handeln. Det skulle nämligen kunna vara
fördelaktigt att importera tredjelandsvaror via det land som har den lägre
tullen för att sedan låta dem direkt eller efter obetydlig bearbetning
tullfritt gå vidare lill den andra parten. Ursprungsreglerna anger de krav i
fråga om råvarors och delars ursprung eller bearbetning som måste uppfyllas för
att den färdiga produkten skall komma i åtnjutande av tullförmånerna enligt
avtalet.
Från svensk synpunkt hade det varit
en fördel om de inom EFTA tillämpade ursprungsreglerna hade kunnat läggas till
grund för förhandlingarna. Svenska företag är vana vid alt använda dessa
regler. De har också ansetts vara smidiga att tillämpa. Gemenskapen krävde
emellertid, atl de regler som EEC lillämpar mol bl. a. vissa associerade länder
skulle läggas till grund för förhandlingarna. Sverige och övriga icke-medlemskapssökande
EFTA-länder ställde å sin sida som villkor härför all dessa regler skulle
anpassas till de krav som handeln mellan högt industrialiserade länder
ställer. De nu föreliggande ursprungsreglerna ulgör resultat av ingående och
omfattande förhandlingar. Beträffande det närmare innehållet hänvisas till vad
som anförts i det föregående samt texten i protokoll 3. Tillsammans med övriga
icke-medlemskapssökande länder har Sverige sökt få reglerna så utformade att de
skall vara enkla att tillämpa för både exportörer och myndigheter. Det har
emellertid inte varit möjligt att få alla önskemål i del avseendet
tillgodosedda.
En viktig fräga har varit
kumulationen, dvs. möjligheterna att vid ursprungsbestämningen ta hänsyn till
successiv bearbetning i olika länder. Kumulationen är av särskild vikt bl. a,
med lanke på den omfattande handel och det produktionssamarbete som utvecklats
mellan EFTA-länderna och särskilt mellan de nordiska länderna. De regler som
nu ingår i
Prop.
1972: 135 44
överenskommelsen innebär att kumulation blir möjlig, men
endast på vissa villkor. Reglerna lorde emellertid lillgodose behovet i
flertalet praktiska fall.
Huvudregeln för att en vara skall
anses ha ursprung i Sverige eller i EEC är all den undergått sådan bearbetning
att den blir hänförlig till annat nummer i tulltaxan än de varor som använts
som material vid tillverkningen. Denna regel torde pä många områden inte
medföra särskilda problem, eftersom producenterna relativt lätt kan konstatera
att varorna genomgått en tillräcklig bearbetning för att uppnå ursprung. På
vissa varuområden kan regeln dock medföra komplikationer vid tillämpningen och
samtidigt ojämnheter i behandlingen av olika producenter. 1 syfte att fä
enklare regler framlades under förhandlingarna frän de icke-medlemskapssökande
EFTA-ländernas sida olika ändringsförslag. Bl, a, förordades, att
bearbelningsregeln på kemi- och verksladsomrädena skulle kompletteras med
bestämmelser som tillåter användning av en viss andel material som inte
uppfyller numnierväxlingskravet. Dessa önskemål tillgodosågs delvis på
kemiomrädet, där reglerna nu medger användning av Iredjelandsmaterial upp lill
20 % av den färdiga varans pris. På verkstadsområdet medges användning av
Iredjelandsmaterial upp till 5 %.
När det gäller det administrativa
förfarandet innebär de nya reglerna vissa skillnader i förhållande lill de
regler som tillämpas inom EFTA. Huvudregeln inom EFTA är att
områdesbehandlingen baseras på en ursprungsdeklaration som i allmänhet utfärdas
av vederbörande producent. Bevisningen kan ocksä bestå av elt
ursprungscertifikat utfärdat av en statlig myndighet eller ett därtill
auktoriserat organ. I Sverige utfärdas certifikat av tullmyndighet eller
handelskammare. Enligt avtalet med EEC är huvudregeln att ursprungscertifikat
skall utfärdas av tullmyndighet i exportlandet. Certifikat utfärdas efter
ansökan från exportören, som skall avge en deklaration att varorna uppfyller
villkoren för att erhålla förmånsbehandling. För certifikalen skall användas
särskilda blanketter enligt formulär som återfinns i bilagor till protokoll 3
till avtalet.
Liksom när ursprungsreglerna i EFTA
infördes är det svårt att överblicka hur dessa regler kommer att verka i
praktiken. Del gäller därför att fortlöpande följa tillämpningen av reglerna
och all vid behov söka få en anpassning av reglernas innehåll. Sådana frågor
kan tas upp till behandling i det gemensamma förvaltningsorganet, som kan
besluta om ändringar t. ex. när det gäller innehållet i bearbetningslistorna
och de administrativa bestämmelserna. Förvaltningsorganet är bl. a. behörigt
att besluta om åtgärder som är nödvändiga för att anpassa bestämmelserna till
de behov som kan föreligga för vissa varor eller transportsätt. Kungl. Maj:t
bör kunna godkänna de ändringar i ursprungsreglerna som kan bli aktuella.
Tillämpningen av ursprungsreglerna
kan ge anledning lill en rad tolkningsfrågor. Av särskild vikt är därför det
samarbete mellan berörda myndigheter som förutses inom ramen för de olika avtal
som träffats mellan EEC och EFTA-länderna. Det torde också bli nödvändigt att
vid
Prop.
1972: 135 45
behov utfärda kompletterande anvisningar. När det gäller
den svenska exporten, kommer certifikat att utfärdas av svensk tullmyndighet.
För atl syslemei skall kunna tillämpas på ett korrekt men samtidigt smidigt
sätt av de svenska exportörerna kommer tullverket atl svara för en omfattande
rådgivning. Tullverket avser all tillgodose det personalbehov som uppkommer i
försia hand genom en omdisponering av befintliga resurser. Ytterligare medel
kommer att ställas till förfogande om delta visar sig nödvändigl. I arbetet med
dessa frågor bör tullverket etablera en nära samverkan med kommerskollegium.
Sveriges exportråd och de auktoriserade handelskamrarna i Sverige kommer också
atl bistå exportörerna i dessa frågor.
Del blir vidare nödvändigt med en
anpassning av EFTA-konventionens ursprungsregler. Bestämmelserna om kumulation
i avtalen med EEC kräver sålunda alt relationerna mellan de kvarvarande
EFTA-länderna regleras av avtal som innehåller samma regler som avtalen med
EEC. Ulredning av dessa frågor pågår inom EFTA:s ram och beslut kan väntas inom
kort. Del bör ankomma på Kungl, Maj:l att för Sveriges del godkänna de
ändringar i ursprungsreglerna som EFTA-länderna kan komma att enas om. De
ändrade reglerna skall tillämpas för import som äger rum fr, o, m, den I april
1973, För att göra övergängen så smidig som möjligt är det angeläget att under
en tid därefter parallellt kunna tillämpa gällande EFTA-regler både mellan de kvarstående
EFTA-länderna och i förhållande till Danmark och Storbritannien. Diskussioner
härom pågår inom EFTA.
På jordbruksområdet gäller
särskilda bestämmelser. Jordbruksprodukterna omfattas inte av bestämmelserna
om aweckUng av tullar och restriktioner. Enligt EEC:s definition ingår i
begreppet jordbruksvaror förutom de egentliga jordbruksprodukterna även vissa
livsmedelsindustriprodukler, vin, frukt, grönsaker och levande växter samt
fisk. Avtalet innehåller emellertid en bestämmelse om atl parterna skall söka
utveckla handeln med jordbruksvaror under hänsynstagande lill sin
jordbrukspolitik. De förbinder sig också alt inte tillämpa sina sanitära och
veterinära bestämmelser på elt diskriminerande sätt eller sä att handeln
otillbörligt hindras. Enligt min uppfattning kan denna bestämmelse komma att
visa sig att vara av värde för del fortsatta samarbetet på detta område.
Kommissionen fick enligt rådets
förhandlingsdirektiv i uppdrag att under förhandlingarna undersöka
möjligheterna lill ensidiga medgivanden från de icke-medlemskapssökande
ländernas sida för vissa jordbruks-och trädgårdsprodukter m. m. EEC:s önskemål
gentemot Sverige var från början myckel omfattande. De avsåg flertalet viktiga
jordbruksreglerade produkter och en rad varor på frukt-, köksväxt- och
blomslerområdena.
Sverige motsatte sig dylika
ensidiga koncessioner men förklarade sig berett atl diskutera ömsesidiga
lättnader i handeln med jordbruksprodukter. Från svensk sida framfördes i
detta sammanhang önskemål om att behålla de handelslällnader pä jordbruks- och
fiskområdena, som uppnätts bl. a. genom samarbetet i EFTA. Dessa lättnader
avsäg i försia
Prop.1972:135 46
hand fortsatt tull- och avgiftsfri tillgång till den
brittiska marknaden för bacon och smör samt fortsall tullfrihet för härdade
marina fetter och oljor i de EFTA-länder som inträder som medlemmar i EEC. Till
fiskområdet återkommer jag senare.
Gemenskaperna hävdade vid
förhandlingarna, att ensidiga svenska medgivanden var nödvändiga på
jordbruksområdet för atl skapa en rimlig balans i avtalet. Några medgivanden
från EEC;s sida kunde inte komma i fråga. Under förhandlingarnas slutskede
befanns vissa begränsade medgivanden nödvändiga för alt nä en
tillfredsställande helhetslösning. 1 en särskild skriftväxling i anslutning
till avtalet har sålunda Sverige i likhet med Schweiz och Österrike - utfäst
sig alt ensidigt bevilja EEC vissa tullförmåner. Den svenska tullen avskaffas
helt för vin och blomsterlökar. Den sänks med 50 % för vindruvor, persikor,
mimosa, ljung, ginst, blomkål (under maj månad), nyskördade morötter (den 1
majden 30 juni) samt med 1 kr/kg för rosor (den I december-den 29 februari)
och tulpaner (den I marsden 30 november). De svenska medgivandena pä
trädgårdsområdet lorde i stort sett inte ha någon negativ inverkan på den
svenska trädgårdsnäringens konkurrensförhållanden.
Jag vill i sammanhanget erinra om
att Sverige beviljat eller avser att bevilja utvecklingsländerna vissa
tullförmäner pä ifrågavarande varuområde. Vid import till Sverige från dessa
länder av persikor uttas sålunda sedan den I januari i är ingen tull. Efter
föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj;t i prop.
1972:121 föreslagit riksdagen att tullfriheten för utvecklingsländerna fr. o.
m. den 1 januari 1973 skall utsträckas att omfatta också bl. a. vindruvor och
vin. Jag finner det naturiigt, att ifrågavarande tullättnader skall kunna
utsträckas alt gälla även i förhållande lill de kvarvarande EFTA-länderna.
Utvidgningen av EEC föranleder en
ändring av EEC;s marknadsreglering för nötkött. Importavgift skall i
fortsättningen beräknas på grundval av offerlpriserna fritt gränsen. För
Sverige - hksom för Österrike, Schweiz och eventuellt Finland förutses alt
ett särskill imporlpris skall beräknas på basis av noteringarna på de
representativa marknaderna i dessa länder. Detta kommer i vissa marknadslägen
att innebära ell större ekonomiskt utbyte vad gäller den svenska
nölköttsexporten.
Som tidigare nämnts omfattar
frihandeln Sverige - EEC inte fiskvaror. Med anledning av krav från EEC har
Sverige genom en särskild skriftväxling ensidigt förklarat sig berett att för
frysta fiskfiiéer samt fisk-och skaldjurskonserver m. m. med ursprung i det
utvidgade EEC' suspendera tullar och avgifter med motsvarande verkan. Åtagandet
innebär att nuvarande tull- och avgiftsfrihet behålls när det gäller importen
från Danmark och Storbritannien och att tullar och avgifter stegvis suspenderas
under övergångsperioden (den 1 april 1973 den I juli 1977) för importen från
nuvarande EEC-länder och Irland.
1 en särskild note til! Danmarks
regering har samtidigt meddelats, atl Sveriges regering förbehåller sig rätten
att ompröva suspensionen i händelse av en genomgripande förändring i
konkurrensförhållandena
Prop.
1972: 135 47
inom fiskerinäringen. Som exempel pä sädana ändringar
nämns atl EEC beslutar upphäva den suspension av tullen för sill som införts
den 1 februari 1971 eller atl avtalet den 5 december 1967 mellan Sverige och
Danmark som medger direktlandning av svensk fisk i Danmark inte längre kan
tillämpas av Danmark. Under förhandlingarna har frän svensk sida som
ytterligare exempel angetts en utvidgning av nuvarande fiskegränser.
Jag vill understryka, att den
överenskommelse som träffats måste ses mot bakgrund av att EEC bestämt motsatte
sig en överenskommelse som innebär ömsesidig frihandel på fiskområdet.
Samiidigt framförde Danmark och Norge i egenskap av blivande medlemsländer
mycket starka önskemål om att få behålla den tullfrihet som uppnåtts i EFTA. 1
detla läge ställdes vi inför tvä alternativ. Ä ena sidan hade vi möjlighet atl
återinföra tull för bl. a. frysta fiskfiléer och fiskkonserver gentemot
Danmark, Norge och Storbritannien, i vilket fall direktlandningsrätten i
Danmark och tullsuspensionen i EEC för sill kom i fara. Ä andra sidan förelåg
möjligheten att acceptera den lösning som sedermera blev förhandlingarnas
resultat.
Att jordbruks- och fiskprodukterna
inte omfattas av frihandeln Sverige-EEC fär fiera konsekvenser för svensk del.
Danmark och Storbritannien blir den 1 januari 1973 medlemmar i EEC och lämnar
EFTA. Under tiden den I januari 1974-den 1 juli 1977 kommer de att stegvis
anpassa sitt tullskydd gentemot utomstående länder till EEC:s yttre tulltaxa.
De förmåner Sverige bl. a. som följd av EFTA-samarbetet har haft på den
engelska marknaden vid export av bacon och smör kommer av allt att döma att gå
förlorade när Storbritannien den 1 februari 1973 börjar tillämpa den gemensamma
jordbrukspolitikens regler.
Den svenska exporten av härdade
marina fetter och oljor, vilken är tullfri enligt EFTA-konventionen, kommer att
beläggas med tull vid export till de nya medlemsländerna i EEC. Exporten till
dessa länder uppgick år 197 I till ca 18 milj. kr., varav varor för ca 10 milj.
kr. gick liU Danmark. Den svenska fettvaruinduslrin, som önskat atl dess
produkter skulle omfattas av frihandelsavtalet med EEC, har bl. a. framhållit
att elt förändrat konkurrensläge inträder genom Danmarks och Storbritanniens
anslutning till EEC. 1 detta sammanhang har aktualiserats frågan om att höja
gränsskyddet i Sverige för fettvaror, inklusive margarin. Frågan bereds f. n.
och kommer om särskilda ätgärder krävs atl i särskild ordning anmälas för
riksdagen.
De svenska tullsuspensionerna på
fiskområdet innebär att den nuvarande EFTA-tullfriheten successivt utvidgas
till alt omfatta även de nuvarande EEC-staterna och Irland. Först efter
övergångsperiodens slut, dvs. den 1 juli 1977, kommer exporten från dessa
länderatt konkurrera på den svenska mrknaden med exempelvis exporten från
Danmark och Norge utan någon tull. Av den totala importen till Sverige av fisk
och fiskprodukter år 1971 pä 396 milj. kr. utgjorde införseln från nuvarande
EEC och Irland endasl 6,3 milj. kr. Därav avsåg 1,3 milj. kr. sådana
Prop.
1972: 135 48
varuslag som berörs av tullsuspensionen. De nu gällande
tullarna på ifrågavarande område är relativt låga och lorde hittills inte i
någon nämnvärd utsträckning ha lagt hinder i vägen för export till Sverige,
Den svenska
fiskförädlingsinduslrins konkurrenssituation kommer all förändras genom alt den
svenska exporten till de tidigare EFTA-medlemmarna Danmark och Storbritannien
i framtiden kommer all mölas av EEC-tullar.
Genom medgivandet alt bevilja
tullsuspensioner till det utvidgade EEC kan dock, som jag tidigare framhållit,
de svenska direktlandningarna i Danmark fortsätta. Dessa direktlandningar, som
normalt motsvarar mer än hälften av det svenska fiskets lolala fängstmängd, har
svarat för nära 2/3 av det totala värdet av den svenska exporten. Likaså kan
sill, som är den viktigaste exportvaran för det svenska fisket, exporteras
tulllrilt även lill det utvidgade EEC. Förutom sill kommer även s. k. skrapfisk
och vissa andra fiskslag att vara tullfria vid export till det utvidgade EEC. I
vissa fall är tullfriheten bunden i GATT. I andra fall är tullen helt eller
delvis suspenderad i EEC. Exporten till och direktlandningarna i Danmark av
vissa slag av färsk fisk kommer dock att tullbeläggas.
Sveriges fiskares riksförbund har
gjort en framställning om åtgärder med anledning av EEC-avtalet. Denna har
överlämnats till fiskerinärings-utredningen för att beaktas i dess fortsaita
arbete.
Jag vill vidare nämna, att Sverige
vid förhandlingarna underströk att utvidgningen av EEC kommer all medföra
problem för den traditionella svenska exporten till de nya medlemsländerna av
bl. a. oljor och letter, fiskvaror, bacon och smör och att Sverige med hänsyn
härtill har för avsikt att med hänvisning till bestämmelserna i artikel 15 i
avtalet mellan Sverige och EEC ta upp förekommande problem pä jordbruksområdet
i syfte att finna lämpliga lösningar på dem. Gemenskaperna har noterat det
svenska uttalandet och konstaterat att problem som uppstår kan tas upp i det
gemensamma förvaltningsorganet i enlighet med bestämmelserna i nämnda artikel.
I detta sammanhang bör erinras om
prolokoll 16 till anslulningslraktaten mellan EEC och de nya medlemsländerna,
vilket avser handeln m. m. med jordbruksprodukter. Detta protokoll förutser,
atl problem som kan uppslå i vissa konkreta fall för vissa tredje länder skall
kunna behandlas inom gemenskapen under övergångstiden.
På grundval av EFTA-konventionen
har medlemsländerna ingått ett fiertal bilaterala avtal för att underlätta
utvecklingen av handeln med jordbruks- och fiskvaror. Sverige är part i tre
sådana avtal, ett med Danmark, ett med Island och elt med Portugal. De bilaterala
EFTA-avtalens bestämmelser om tuDkoncessioner blir genom en bestärnmel.se i
EFTA-konventionen gällande i förhållande till alla EFTA-länder. Härigenom har
Sverige kommit i åtnjutande av vissa tullättnader för sin export till en del
andra EFTA-länder.
Det bilaterala jordbruksavtalet mellan Sverige och Danmark
upphör att
Prop.
1972: 135 . . 49
gälla den 1 januari 1973, då Danmark lämnar EFTA. Den
överföring av medel lill Danmark - totalt ca 300 milj. kr. under perioden
1960-1972 - som skett i enlighel med detta avtal upphör därmed.
De bilaterala jordbniksavtalen
mellan Danmark och bl. a. Storbritannien, Schweiz, Finland och Portugal upphör
ocksä att gälla den 1 januari 1973. Därmed bortfaller de fördelar Sverige haft
genom dessa avtal. Konsekvenserna för den svenska exporten av bacon och smör
lill Storbritannien har jag redan berört. De förmåner i övrigt som Sverige
indirekt haft genom dessa avtal är av mycket begränsad ekonomisk betydelse.
I sammanhanget vill jag nämna, att
Sverige redan i samband med EEC-förhandlingarna hade preliminära överläggningar
med Finland rörande handeln med jordbruksprodukter, varvid Sverige förklarade
sig berett att under innevarande höst inleda överläggningar med sikte på att
ömsesidigt inom ramen för importbehoven tillgodose varandras intressen. Man
borde dessutom beakta möjligheterna alt främja handeln med jordbruksprodukter
inom en vidare krets länder genom överenskommelser inom ramen för EFTA. Under
hösten har också kontakter inletts mellan vissa av de kvarvarande EFTA-länderna
i syfte alt nå överenskommelser om ömsesidiga lättnader i exporten av
jordbruksprodukter.
Färöarna kommer från den 1 januari
1973 att t. v. stå utanför både EFTA och EEC. Sveriges import från Färöarna av
sådana fiskvaror, för vilka tull eller införselavgift utgår vid införsel från
tredje land, torde endast avse frysta fiskfiléer. Denna import uppgick år 1971
till ca 2,5 milj. kr. För är 1972, liksom för år 1973, beräknas importen komma
att röra sig om 8 milj, kr. Från dansk sida har man uttryckt önskemål om att
Sverige även efter den I januari 1973 skall medge avgiftsfri import av frysta
filéer från Färöarna. Med hänsyn till Färöarnas speciella läge synes del
rimligt att framställningen beviljas så lill vida att avgiften på färöiska
filéer suspenderas fr. o. m. den 1 januari 1973 t, v,, dock längst till den 1
februari 1976, dvs, den lidpunkt då en dansk deklaration om
anslutningsfördragets tillämplighet pä Färöarna senast kan träda i kraft. En
omprövning av ställningstagandet kommer emellertid att göras om
konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen skulle förändras till svensk
nackdel. Till omständigheter som kan föranleda omprövning kommer bl. a. atl
hänföras etl ökat tryck på den svenska marknaden, som sammanhänger med
svårigheter för den färöiska exporten till del utvidgade EEC. Jag vill i detta
sammanhang erinra om att avgiftsfriheten för frysta fiskfiléer i EFTA
förknippats med utvecklingen av konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen.
Det bör understrykas alt - enligt officiellt besked från dansk sida - inga som
helst förändringar kommer all ske med avseende pä förutsättningarna för den
svenska exporten till Färöarna.
Konkurrensreglerna avser
konkurrensbegränsningar och statliga stödåtgärder som kan snedvrida
konkurrensen. Reglerna syftar till alt frihandeln skall kunna upprätthållas
utan störningar och missbruk. Det har ansetts vara etl direkl svenskt intresse
atl avtalet innehåller regler
4 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135
Prop.
1972: 135 50
av detta slag, eftersom det av naturliga skäl är de stora
företagen i gemenskapen som i allmänhel har den starkaste ställningen på marknaderna.
Reglerna innebär ett skydd mot otillbörligt utnyttjande av sädan marknadsställning.
Avtalets bestämmelser om
konkurrensbegränsning gäller dels kartell-avtal och liknande förfaranden, dels
missbruk av marknadsdominerande ställning. Sädana företeelser är enligt artikel
23 oförenliga med avtalel i den män de är ägnade att påverka handeln mellan
Sverige och gemenskapen.
Dessa avtalsbestämmelser står i god
överensstämmelse med svensk lagstiftning och praxis i fråga om
konkurrensbegränsningar. De har också i stort sett samma innehåll som våra
åtaganden enligt EFTA-konventionen.
Konkurrensreglerna i EEC-avtalet
har som nämnts till syfte att frihandeln skall kunna upprätthållas utan
störningar och missbruk. Gemenskapen har i en särskild tolkningsförklaring
angett, att den kommer att tolka reglerna i enlighet med motsvarande bestämmelser
i Romfördraget. Förklaringen anger vad gemenskapen för sin del kan komma atl
bedöma som oförenligt med avtalet. Tillämpningen av Romfördragets regler på
detta område visar att gemenskapens grundsyn på konkurrensbegränsningar i allt
väsentligt överensstämmer med svensk rättsuppfattning. Gemenskapen har således
bl. a. visat sig angelägen att stärka de mindre och medelstora företagens
konkurrenskraft genom att underlätta samarbetet mellan dem. Samtidigt har man
inskridit mot konkurrensbegränsningar som allvarligt skadat konsumenternas
intressen.
Sverige - liksom övriga
icke-medlemskapssökande länder - har inte funnit skäl att göra invändning mot
tolkningsförklaringen. Det är naturligt atl EEC önskar tolka regler med
likartal innehåll på ett konsekvent sätt. Förklaringen har också för Sverige en
positiv innebörd på det sättet att avtalets generella regel om karteller
nyanseras genom anknytning till Romfördraget. Enligt detta godtas nämligen
vissa typer av kartellsamarbete, som är lill fördel för näringslivets utveckling
och för konsumenterna. Jag syftar bl. a. på vad som brukar betecknas som
specialiserings- och rationaliseringskarteller. EEC-avtalet kommer alltså inte
atl hindra företagssamarbete av delta slag.
EEC s ensidiga förklaring innebär
att gemenskapen preci.serat sitt ställningstagande till tolkningen av avtalels
konkurrensbegränsningsregler. Det bör dock understrykas, alt den tolkning som
EEC kommer fram till inte är bindande för Sverige. Vi har på samma sätt som EEC
möjlighet att självständigt tolka dessa regler.
Avtalets konkurrensregler omfattar,
som jag lidigare nämnt, även bestämmelser om offentliga stödåtgärder. 1 artikel
23 fastslås, att dylika åtgärder är oförenliga med avtalet, om konkurrensen
snedvrids på ett sådant sätt att handeln mellan Sverige och gemenskapen
påverkas.
Den tolkningsförklaring från
gemenskapens sida som nyss har berörts i samband med reglerna om
konkurrensbegränsningar avser även offentliga stödåtgärder. Förklaringens
anknytning till Romfördragets motsvarande
Prop.
1972:135 51
bestämmelser begränsar räckvidden av avlalels regler om
stödåtgärder. Artikel 92 i fördraget anger nämligen ett fiertal typer av
ätgärder som är direkt tillåtna eller som av kommissionen kan förklaras
tillåtna. För motsvarande stödåtgärder i Sverige uppstår således inle några
problem. Såsom generellt godtagbara stödåtgärder anses bl, a. bidrag som
främjar näringslivet som helhet, t. ex. stöd till forskning och
yrkesutbildning, ätgärder med lokalt begränsad effekt och stöd av social natur
till konsumenter. I fråga om andra stödformer sker en bedömning från fall lill
fall enligt riktlinjer som utbildas efter hand. De principer som gäller på
detla område inom gemenskapen synes i stort överensstämma med vad som tillämpas
i Sverige.
En för Sverige viktig aspekt av
avtalets bestämmelser om offentliga stödåtgärder gäller deras samband med vår
avsikt att fullfölja en aktiv regionalpolitik. Det kan i detta sammanhang vara
skäl att kort beröra hur man inom gemenskapen ser på regionalpolitiska frågor.
I inledningen till Romfördragel
anges som ett av gemenskapens mål att främja en harmonisk ulveckling i
gemenskapen som helhet med en jämn tillväxt i olika områden. Fördraget saknar
dock närmare bestämmelser om regionalpolitik, och del har därför i princip
ankommit på de nationella regeringarna att utforma och genomföra sin
regionalpolitik. Det har lett tUl att utrymmet för åtgärder på gemenskapsplanet
hittills varit ringa.
Romfördragets regler om slalliga
stödåtgärder i artikel 92 är tiUämpUga på regionalpolitiska stödåtgärder.
Åtgärder som vidtas i syfte att främja utvecklingen i områden där
levnadsstandarden är onormalt låg eller där allvarlig arbetslöshet råder kan
enligt artikeln förklaras förenliga med fördraget. Likaså kan ålgärder som
vidtas för att underlätta ulvecklingen i vissa regioner med industriell
undersysselsältning godtas.
Jag kan inte finna att målen och
medlen för den svenska regionalpolitiken står i strid med vad som gäller inom
gemenskapen. Risken för konflikter i detta avseende bedömer jag därför som
liten. Avtalet utgör enligt min mening alltså inle något hinder för en fortsatt
aktiv regionalpolitik av det slag som bedrivs i Sverige. Den svenska regeringen
och riksdagen kommer liksom hittills alt bestämma formerna för och innehållet i
den svenska regionalpolitiken.
Skulle endera parten trots allt i
framtiden komma att anse att en viss åtgärd strider mot avtalet och tvist
sålunda uppslå om avlalels tillämpning, kan det i sista hand bli fråga om att
den andra parten vidtar handelspolitiska åtgärder för att återställa
konkurrensläget. Ingendera parten kan tvinga den andra parten att avstå från
att vidta en stödåtgärd.
Avtalet innehåller skyddsklausuler
som anger i vilka fall och under vilka förutsättningar en part kan vidta
skyddsåtgärder. Med skyddsåtgärd avses åtgärd som normall är förbjuden enligt
avtalet, t. ex. att återinföra tullar.
Redan på ett tidigt stadium av
förhandlingarna uppnåddes enighet om de fall som borde täckas av
skyddsklausuler. Avtalet innehåller således klausuler för regionala eller
sektoriella marknadsstörningar, for dum-
Prop.1972:135 52
ping, för snedvridning av handeln på grund av skillnader i
tullar gentemot tredje land (tulldisparileter). för brott mot avtalets
konkurrensregler, för allmänna avtalsbrott, för skydd av nationella
säkerhetsintressen och aUmän ordning samt för betalningsbalanssvårigheter.
Motsvarande klausuler förekommer i alla mera omfattande avtal rörande
handelshindrens avskaffande, såsom GATT och EFTA-konventionen,
Frän svensk sida ställdes under
förhandlingarna krav på att klausulerna skulle utformas så klart och entydigt
som möjligt för att därmed förebygga godtyckliga tolkningar, vilka skulle kunna
rubba avtalets stabilitet. Vi begärde vidare, att överläggningar alltid skulle
inledas mellan parterna innan skyddsåtgärder vidtogs. Gemenskapen har gått oss
till mötes på flertalet punkter. Avtalet föreskriver således som huvudregel att
förhandsöverläggningar med motparten skall föregå vidtagandet av
skyddsåtgärder. Endast under "exceptionella förhåUanden" kan en part
frångå kravet om förhandsöverläggningar, men även i detta fall skall överläggningar
mellan parterna komma till ständ sä snart som möjligt. Avtalets allmänna
procedurregel - artikel 27 - innehåller vidare detaljerade föreskrifter om de
typer av skyddsåtgärder som bör komma i fräga och om deras varaktighet. Vidare
anges alt åtgärderna skall göras till föremål för regelbundna överläggningar.
Syftet med dessa överläggningar skall vara att göra det möjligt att snarast
upphäva åtgärderna. En grundtanke har varit att genom relativt detaljerade
föreskrifter begränsa tillgripandet av skyddsåtgärder och de skadliga
verkningar som dessa kan få på samarbetet i stort.
Även om de detaljerade
procedurreglerna inte utgör nägon garanti för att skyddsklausulerna inte
utnyttjas på ett otillbörligt sätt, är jag övertygad om att parterna inte
kommer atl vidta skyddsåtgärder utan mycket starka skäl. Samarbetet mäste i
detta hänseende liksom på sä många andra områden i detta omfattande avtal
bygga på ömsesidigt förtroende.
Avtalet innehåller särskilda
bestämmelser om ulveckling av samarbetet till områden som inte täcks av
avtalet. Redan på ett tidigt stadium av förhandlingarna stod det klart atl
samarbetet inte skulle få den omfattning vi önskade. Detta beror på flera
omständigheter. För det första var det ett starkt önskemål att nå fram till en
uppgörelse som kunde träda i krafl samtidigt med gemenskapernas utvidgning. Ett
försenat ikraftträdande med åtföljande förskjutningar i tullsänkningarna skulle
ha skapat betydande svårigheter för såväl näringslivet som myndigheterna. För
det andra har gemenskaperna på en rad för oss intressanta samarbetsområden ännu
inte utformat någon gemensam politik eller inlett något samarbete. Pä andra
områden finns långsiktiga planer uppdragna, men verkställighetstakten är ännu
föremål för överväganden.
Vid sidan av dessa förhållanden finns
givetvis andra skäl som kan ha gjort EEC tveksamt att binda sig för ett mer
preciserat samarbete på vissa områden. Jag tänker härvid bl. a. på den
osäkerhet som råder på många håll i fråga om verkningarna av gemenskapens
utvidgning.
Prop.
1972; 135 53
Mot denna bakgrund var det
naturligt för oss att inrikta förhandlingarna pä att i avtalet skapa så
gynnsamma förutsättningar som möjligt för framtida förhandlingar om ett
utvidgat samarbete. Det resultat vi uppnått fär betraktas som
tillfredsställande. Parterna har enats om en smidig procedur för inledandet av
diskussioner om alt utveckla samarbetet, när del kan gagna båda parter. Vidare
förutser avtalets bestämmelse om utvecklingsbarhet möjligheten av en samordnad
harmonisering. Innebörden härav är alt parterna i syfte all underlätta handeln
kan vara intresserade av atl införa likartade regler på vissa områden. Det har
av gemenskapen uttalats, att det i detta sammanhang kan bli fråga om att införa
en särskild procedur för information och samråd. Det bör understrykas, atl
parterna bevarar oinskränkt frihet att i de olika frågor som kan bli aktuella
för samarbete, ta ställning till om, hur långt och i vilken form man är beredd
atl samarbeta. Varje beslut om en utvidgning av samarbetet måste enligt artikel
32 godkännas i vederbörlig konstitutionell ordning.
På vissa områden har Sverige
uttryckt direkt intresse för elt samarbete. Dessa finns angivna i regeringens
deklaration den 6 september 1971. Jag vill erinra om följande punkter.
Tekniska eller icke-tariffära
handelshinder utgör andra - och ibland besvärligare hinder för en fri handel
än tullar. Om EEC-länderna sinsemellan börjar aweckla sådana hinder, är det
självfallet ett starkt svenskt intresse att få delta. Samarbetet bör bl. a.
kunna syfta till att underlätta för parterna att harmonisera tekniska
föreskrifter samt till ömsesidiga erkännanden av provningsresultat. Från
gemenskapen har man under förhandlingarna visat förståelse för att detta område
kunde erbjuda särskilt goda möjligheter till ett för båda parter fruktbringande
samarbete. Gemenskapen har visserligen inle ansett sig kunna gå med på att
någon bestämmelse härom tas in i avtalel, men man har vid förhandlingsbordet
uttryckligen förklarat atl parterna sedan avtalet trätt i kraft skall kunna
undersöka förutsättningarna för ett ömsesidigt erkännande av provningsresultat.
Många svenska företag säljer en
stor del av sin produktion till andra länders offentliga myndigheter.
Gemenskapen har inlett arbete på att skapa friare konkurrens i fråga om
offentlig upphandUng inom EEC. HittiUs har man främst koncentrerat sig på atl
utarbeta enhetliga regler för anbudsförfaranden o. d. Även om gemenskapens
åtgärder på detta område enligt uttalanden under förhandUngarna inte är avsedda
att diskriminera förelag som står utanför gemenskapen, är det självfallet
mycket angelägel atl skapa bättre förutsättningar för svensk industri alt fä
delta på lika villkor i den offentliga upphandlingen inom EEC. I detla
sammanhang vill jag även erinra om atl vi redan i EFTA-konventionen åtagit oss
att följa vissa regler rörande offentlig upphandling som syftar till
icke-diskriminering.
Den snabba industriella och
tekniska ulvecklingen ställer ökade krav pä internationellt samarbete.
Energipolitik, energiförsörining, transport-politik, miljövård, forskning och
tekniskt utvecklingsarbete kräver ofta
Prop.
1972: 135 54
inte minst av kostnadsskäl - mellanstatligt samarbete. Mot
den bakgrunden räknar jag med att det kommer atl visa sig atl Sverige och
gemenskapen har ett gemensamt intresse av att bygga ul samarbetet pä dessa
områden. Elt dylikt samarbete förekommer redan mellan Sverige och gemenskapen
på vissa områden, bl. a. i fräga om teknologi och patenträtt samt på
stålområdet.
Vid sidan av områden där parterna
har ett intresse av direkt samarbete finns ett antal områden där ömsesidig
information och samråd är värdefulla för alt liberaliseringen av handeln skall
kunna vidmakthållas utan störningar och gynnsamma förutsättningar skapas för
ekonomisk stabilitet och tillväxt. Delta gäller exempelvis sådana områden som
konjunktur- och stabiliseringspolilik saml valutapolitik.
Sammanfattningsvis vUl jag i fråga
om avtalets utvecklingsbarhet framhålla, att del gäller samarbeisfrågor som
spänner över ell slort fält. Formen, omfattningen och djupet i samarbetet har
inte preciserats. Detta får bli föremål för överläggningar allteftersom
frågorna aktualiseras. Det viktiga är att avtalet anger en procedur för
behandlingen av framtida samarbeisfrågor.
Enligt avtalet skall ett gemensamt
förvaltningsorgan upprättas med representanter för Sverige och gemenskapen.
Förvaltningsorganets uppgift skall vara att administrera avtalet och övervaka
dess rätta tillämpning. Det skall sammanträda minst en gång om året för en
allmän översyn av samarbetet. Därutöver kan mölen äga rum när särskilt behov
föreligger. Jag vill understryka att beslut i förvaltningsorganet alltid skall
fattas enhälligt. Det kan följaktligen aldrig bli fråga om beslut som strider
mot någon av parternas vilja.
Belräffande avtalets övriga
bestämmelser får jag hänvisa till avtalstexten och lill den delaljredogörelse
för de olika artiklarna som lämnats i det föregående.
Jag övergår nu till atl redogöra
för de ålgärder som för Sveriges del aktualiseras med anledning av avtalet med
EEC.
Avvecklingen av importtullarna
förutsätler en avvikelse frän den av riksdagen antagna tulltaxan. Bestämmelser
behövs bl. a, om avtalade tullsänkningar under övergångstiden och om
tullfriheten för tiden därefter. Avvecklingen av manufaktureringsskyddet för de
i protokoU 2 uppräknade livsmedelsindustriprodukterna förutsätter också
bestämmelser om råvaruprisutjämning och vissa ändringar i tulltaxan. Även
åtagandena på jordbruks- och fiskområdena innebär awikelser från tulltaxan.
Särskild proposition med förslag beträffande dessa frägor kommer att senare
anmälas av chefen för finansdepartementet, 1 detta sammanhang kommer också att
behandlas frågor i samband med administrationen av avtalets urspmngsregler och
bestämmelser om beivrande av överträdelser av dessa regler.
Vissa produkter som i EFTA varil
frihandelsvaror omfattas inte av avtalet med det utvidgade EEC. Återinförandet
av tullar gentemot Storbritannien och Danmark förutsälls ske i samma
takt som dessa
Prop.
1972; 135 55
länder enligt anslutningsfördraget har att följa vid
anpassningen av sina tullar och imporlbestämmelser gentemot tredje land.
Förpliktelsen att avveckla
exporttullar föranleder inte någon ändring av gällande svensk lagstiftning.
Några sådana tullar tillämpas f. n. inte i Sverige. Avtalel innebär att dylika
tullar i framtiden inle kan införas gentemot EEC.
1 avtalet föreskrivs, all parterna
skall avveckla avgifter med samma verkan som importtullar och exporttullar.
Åtagandena synes inte behöva medföra några ändringar av gällande svenska
bestämmelser.
Utvecklingen inom OECD och GATT har
lett till att kvantitativa importrestriktioner och ätgärder med motsvarande
verkan i praktiken redan avskaffats i handeln mellan parterna. Den enda vara
som f. n. är underkastad krav på importlicens i handeln med EEC är bilar. Sedan
länge är emellertid detta licenstvång av rent formell natur. Bestämmelsen i
avtalet fordrar emellertid att licenstvånget upphävs gentemot EEC på samma sätt
som skett gentemot EFTA-länderna. Erforderliga åtgärder härför kan vidtas av
Kungl. Maj:t.
Vid tillämpning av avtalets
skyddsklausuler (art. 22-27) kan återinförande av tullar i Sverige
aktualiseras. Enligt bestämmelserna i protokoll 1 har Sverige vidare rätt att
inrätta indikativa kvantitetsramar för specialstål och stålrör, vilket kan
innebära återinförande av tull. Del bör ankomma på Kungl. Maj:l att i
förekommande fall besluta om de awikelser från eljest föreskriven
tullnedsättning eller tullfrihet som är förenliga med avtalet.
Kvantitativa importrestriktioner är
ocksä ett slag av ätgärder som kan komma i fråga vid tillämpningen av vissa av
avtalels skyddsklausuler. Om tillämpning av restriktioner aktualiseras för
Sveriges del, har Kungl. Maj:t befogenhet atl beslula om det.
Reglerna om konkurrensbegränsningar
i artikel 23 i avtalet innebär, som förut har nämnts, att vissa förfaranden,
nämligen kartellavtal och Uknande samt missbruk av en marknadsdominerande
ställning, är oförenliga med avtalet i den mån de är ägnade alt påverka handeln
mellan Sverige och gemenskapen. Dessa avtalsregler blir direkt gällande endast
för avtalsparterna, dvs. Sverige som stat och gemenskapen som organisation.
Reglerna är således inte omedelbart tillämpliga pä enskUda företag. Men vardera
avtalsparten skall tillämpa sin interna rätt så att avtalsslridi-ga
konkurrensbegränsningar förhindras. För Sverige innebär således reglerna dels
en förpliktelse atl ingripa mot svenska företags konkurrensbegränsningar, dels
en rätt atl begära att EEC-organen ingriper mot EEC-förelags
konkurrensbegränsningar. Avtalet bör inte tolkas så, alt avtalsparterna är skyldiga
att pä eget initiativ ingripa mot en konkurrensbegränsning. Normalt finns inte
anledning att ingripa förrän motparten påtalat konkurrensbegränsningen.
Den svenska lagstiftningen om
konkurrensbegränsningar utgörs av dels lagen (1953:603) om motverkande i vissa
fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet (omtryckt 1970:418) -
konkurrensbegränsningslagen, dels lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet
rörande pris- och konkur-
Prop.
1972:135 56
rensförhällanden - uppgiflsskyldighetslagen, Enligi
konkurrensbegränsningslagen är den huvudsakliga formen för ingripande mot
konkurrensbegränsningar förhandling inför marknadsrädet. Sädan förhandling kan
gälla utomlands uppkommen verkan, om Kungl. Maj:t för visst fall lämnar
tUlstånd därtill. Vad som skall anses som otillåten konkurrensbegränsning
anges inte på samma sätt i lagen och i EEC-avtalet, men i allt väsentligt lorde
lagen läcka de fall som avses i avtalet. Vilken praktisk betydelse
avtalsreglerna pä detta område får kan dock överblickas först när erfarenheter
vunnits av reglernas tillämpning. Det lär då övervägas om en komplettering av
konkurrensbegränsningslagen kan vara önskvärd. Något omedelbart behov av sådan
komplettering torde inte föreligga. Jag förutsätter, alt svenska företagare
kommer att medverka till att uppgörelse kan träffas i fall där otillåten
konkurrensbegränsning ifrågasätts.
På en punkt finns dock skäl att
omedelbart vidta en lagändring. Enligt uppgiftsskyldighetslagens nuvarande lydelse
gäller skyldigheten all lämna myndigheterna uppgifterom konkurrensbegränsning
bara förhållanden "i riket". Denna formulering kan medföra
svårigheter vid utredningen av fall i samband med EEC-avtalet. Jag förordar
därför, att lagen ändras så att även förhållanden utom Sverige kan utredas med
stod av lagen. Förslag till ändring i uppgiflsskyldighetslagen torde få fogas
vid detta statsrådsprotokoll som bilaga 5.
Avtalet med CECA
Det särskilda avtalet mellan
Sverige och den europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA) jämte dess
medlemsstater skall tillämpas pä sådana varor som omfattas av Parisfördraget,
Dessa varor är dels kol och koks, dels järn- och manganmalm, skrot av jäm och
stål samt järnsvamp och vissa andra råvaror för framställning av tackjärn och stål,
dels också tackjärn, högkolhaltigt ferromangan och göt, varmvalsade
halvfabrikat och färdigprodukter av stål, kallvalsad plåt med en tjocklek
mindre än 3 mm samt överdragen plåt.
Vad jag tidigare anfört om de
allmänna bestämmelserna rörande tullaweckling, känsliga varor, ursprungsregler,
kvantitativa restriktioner, konkurrensregler och skyddsåtgärder gäller inte
endast avtalet med EEC utan även avtalel med CECA.
Avtalet med CECA innebär emellertid
mera långtgående åtaganden än avveckling av tullar och andra handelshinder för
de berörda varorna. Sålunda innebär avtalet med CECA att i Sverige införs ett
prissystem för produkter av järn och stål som motsvarar det inom CECA
tillämpade. Det innebär att tiUverkarna åläggs att publicera sina priser vid
särskilt valda s. k. basorter. Priset gäller fraktfritt inom ett begränsat
område omkring basorlen. För längre bort belägna köpare tillkommer frakt enligt
likaledes offentliggjorda tariffer. Dessa regler modifieras av möjligheten för
verken att anpassa priserna till andra företags lägre offerter.
Stålpriserna på den svenska
marknaden står i dag under starkt infiytande av prisutvecklingen på
världsmarknaden. Delta har lett till
Prop.
1972:135 57
betydande prisfiuktuationer eftersom
världsmarknadspriserna växlar i takt med de i hög grad konjunkturberoende
variationerna i tillgång och efterfrågan. Inom gemenskaperna har
prisutvecklingen som följd av CECA:s prissystem i regel haft ell lugnare
föriopp. Den ömsesidiga tillämpningen av CECA:s prissystem kan förväntas leda
lill mera dämpade prissvängningar i vårt land. Väsentligt blir att vi undgår
att i fortsättningen drabbas av de kontinentala verkens samordnade
prissättning på exportmarknaderna, vilken i lågkonjunkturer varit mycket
besvärande för våra tillverkare. Medan prisnivån i Sverige sålunda vid
efterfrågeunder-skott efter det nya prissystemets införande kan väntas bli
något högre än hittills i sådana lägen, kan i stället prisnivån vid
efterfrågeöverskott väntas ligga under den vi eljest skulle ha haft.
Mot denna bakgrund förklarade vi oss på ell tidigt stadium
av förhandlingarna beredda att iaktta CECA:s prisregler pä villkor att dessa
gjordes tillämpliga också pä gemenskapens export till Sverige, Gemenskapen
föreslog vid förhandlingarna med de icke-medlemskapssökande länderna tvä
alternativa samarbetsformer. Del ena alternativet, som innebar att CECA:s
prisregler skulle tillämpas i samhandeln mellan parterna, valdes förutom av oss
även av Finland, Portugal och Österrike, Schweiz och Island, som inle har någon
stålindustri av betydelse, valde däremoi det andra alternativet, vilket innebar
att samarbetet på CECA-området inte skulle omfatta åtaganden på prisområdet.
Gemenskapen förbehöll sig i della alternativ ensidigt rätten till
skyddsåtgärder för det fall att marknadsstörningar skulle uppstå beträffande
de varor som omfattas av avtalet med CECA. För Sverige med dess omfattande
stålexporl skulle en ensidig skyddsklausul av detta slag ha inneburit en
besvärande osäkerhetsfaktor.
Mellan vissa av de kvarvarande
EFTA-länderna pågår överläggningar om åtaganden all inbördes tillämpa
prisregler motsvarande dem som finns i dessa länders avtal med CECA. Om
överenskommelse kan träffas om sådana åtaganden, bör det ankomma på Kungl.
Maj:t att för Sveriges del godkänna den.
Jag skall nu närmare gå in på de
åtgärder, som för Sveriges del aktualiseras med anledning av prisreglerna i
avtalet med CECA.
Artikel 20 i CECA-avlalet innebär
att prisreglerna i artikel 60 i Parisfördraget kommer att tillämpas av
gemenskapsföretag även vid försäljning på svenskt område. Artikel 60 innehåller
bl, a. förbud mot illojal konkurrens och diskriminering på prisområdet. För att
syftet därmed skall nås uppställs vissa regler om publicering av priser,
anknytning av priserna till basorter, anpassning till andra leverantörers
priser m, m.
Enligt artikel 20 skall Sverige för
sin del tillämpa motsvarande principer i fråga om leveranser som svenska
förelag verkställer i Sverige eller till gemenskapen. Sålunda skall garanteras,
att företagen vid sin prissättning respekterar förbudet mot illojal konkurrens,
principen om icke-diskriminering och reglerna om prisanpassning samt alt de
publicerar basortspriser och övriga försäljningsvillkor. Vidare skall en tillfredsstäl-
Prop.
1972; 135 58
lande öppenhet beträffande transportpriserna garanteras.
För till-lämpningen inom gemenskapen har meddelats särskilda beslut i dessa
frägor. Sverige åtar sig att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att
verkningarna på den svenska marknaden skall överensstämma med dem som uppnås på
gemenskapens marknad genom sådana beslut.
De bestämmelser som enligt det
anförda behövs i Sverige måste i stor utsträckning bli detaljföreskrifter av
teknisk karaktär. Grundläggande bestämmelser bör dock finnas i lag. På grund
härav har upprättats förslag till lag om prisbestämmelser för järn-och
stålmarknaden. Förslaget torde få fogas vid detta statsrådsprotokoll som bUaga
6.
1 lagförslagets 1 § anges att lagen
syftar till att säkerställa genomförandet av bestämmelserna i artikel 20 i
avtalet med CECA. Paragrafen innehåller vidare ett bemyndigande för Kungl.
Maj:t att förordna att lagen skall tillämpas även för att säkerställa
genomförandet av motsvarande bestämmelser i avtal med annan stat. Avsikten är
att detta bemyndigande skall utnyttjas, om de förut berörda överläggningarna i
CECA-frågan mellan vissa EFTA-stater leder till avtal om prisregler av samma
innehåll som artikel 20 i CECA-avlalet.
Enligt 2 § i förslaget får Kungl. Maj:t eller myndighet
som Kungl. Maj:t bestämmer meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen
av de i 1 § angivna avtalsbestämmelserna. Det torde inte vara nödvändigt att i
lagtexten mera utförligt ange fullmaktens omfattning. Denna bestäms av att
föreskrifterna skall vara nödvändiga för att säkerställa genomförandet av
sådana prisregler som avses i CECA-avtalets artikel 20. Detta innebär bl. a.
att företagen behåller sin grundläggande frihet alt själva bestämma sina priser.
Föreskrifter behöver emellertid ges om att priserna skall anknytas till viss
basort, att priser och övriga försäljningsvillkor skall publiceras, att
priserna inte får vara diskriminerande, atl awikelser frän de publicerade
priserna får ske endast pä vissa villkor o. d. Vidare behöver meddelas
föreskrifter som säkerställer att prisangivelser sker för transporter av järn-
och stålvaror.
Tillämpningen av prisreglema
förutsätter atl myndigheterna kan infordra uppgifter från företag för alt
kontrollera att foretagen följer reglerna. 1 3 § föreskrivs därför, att
företagare är skyldig att lämna de uppgifter som behövs för övervakning av alt
ifrågavarande avtalsbestämmelser iakttas. Uppgiftsskyldig kan även åläggas att
tillhandahålla avtal och andra handlingar och att inställa sig inför den
behöriga myndigheten. Sedvanliga sekretessregler föruises härvid gälla.
Fullgörande av uppgiftsskyldighet kan enligt 4 § framtvingas genom
vitesföreläggande. Föreläggs inställelse inför myndigheten, skall ersättning
utgå enligt 5 §.
I 6 § föreskrivs att den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder föreskrift som meddelats enligt 2 §
döms till böter eller fängelse i högsl etl är. Samma straff gäller för den som
vid fullgörande av uppgiftsskyldighet uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar
oriklig uppgift.
Det kan anmärkas att motsvarande
sanklionsbeslämmelser inom CECA innebär att företag kan åläggas att utge böter,
som står i relation till värdet av en otillåten försäljning och alltså
kan uppgå till mycket
Prop.
1972: 135 59
belydande belopp. Straffbestämmelserna i förslaget har
emellertid utformats på det sätt som är sedvanligl i Sverige. Åtal fär enligt 7
§ väckas endast efter anmälan av myndighet som Kungl. Maj;t bestämmer. Enligt 8
§ kan domstol handlägga mål om vite eller straff enligt lagen inom stängda
dörrar, om offentlig handläggning kan medföra skada för nägon genom yppande av
affärs- eller driftförhållande,
I den män myndighet får Kungl. Maj:ls
uppdrag atl fatta beslut som avses i lagen, skall myndighetens beslut kunna
överklagas enligt 9 §.
Prisreglerna på CECA-området sådana
de tillämpas inom gemenskapen innebär alt järn- och ståltillverkare i vissa
fall är skyldiga att vid sina leveranser till senare handelsled ställa upp
villkor i fråga om priserna vid vidareförsäljning, I Sverige skulle villkor av
denna art kunna komma att strida mot del s.k. brutloprisförbudet i 2§ lagen
(1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom
näringslivet. Detla förbud innebär nämligen atl en företagare inte utan
tillstånd får föreskriva visst pris som företagare i elt senare försäljningsled
inte får underskrida. Inte heller får vägledande pris anges utan att det
framgår att priset får underskridas, Brutloprisförbudet gäller emellertid inte
om annat är särskill föreskrivet. För att säkerställa en smidig tillämpning av
CECA-avlalet bör en sådan särskild föreskrift ges i den här föreslagna lagen.
Med hänsyn till de speciella omständigheterna torde denna avvikelse från
konkurrensbegränsningslagens principer inle väcka betänkligheter. 1 10 §
föreskrivs därför att brutloprisförbudet inte är tillämpligt i fråga om priser
som avses i lagen, om detta är oförenligt med de avtalsbestämmelser som anges i
1 §.
De till detta protokoll fogade
avtalstexterna är de som undertecknades av regeringen den 22 juli 1972. Vid
denna tidpunkt förutsattes att Norge skulle bli medlem av gemenskaperna. Som
tidigare nämnts har den norska regeringen efter den folkomröstning som
genomförls senare beslutat att inte föreslå ratificering av
anslutningsfördraget för Norges del och hemställt om nya förhandlingar om ell
avtal mellan Norge och gemenskapen. De ändringar i avtalstexterna som behövs
med anledning härav kommer att vidtas sedan Norge efter förhandlingar träffat
avtal med gemenskaperna.
Genom avtalen med EEC och CECA
kommer nya arbelsuppgifter alt åläggas i försia hand generaltullstyrelsen och
kommerskollegium, som är de myndigheter som närmast kommer att svara för
avtalens administration. Generaltullstyrelsen kommer att svara för
tillämpningen av ursprungssystemet och tullmyndigheterna kommer att utfärda
ursprungsbevisen. Kommerskollegium har atl följa avtalens allmänna
tillämpning. Vidare är avsikten atl kommerskollegium skall övervaka
efterlevnaden i Sverige av CECA-avtalets prisregler och meddela nödvändiga
tillämpningsföreskrifter samt ulföra erforderliga kontroller och
undersökningar.
Väsentligt ökade arbetsinsatser
kommer ocksä att krävas av den svenska delegationen i Bryssel. Det är
uppenbart att etl nära och
Prop.
1972: 135 60
kontinuerligt samarbete med gemenskaperna utgör en
förutsättning för atl avtalen skall kunna administreras på ett effektivt sätt.
Förutom förberedelser inför och deltagande i det gemensamma förvaltningsorganets
möten lillkommer arbetsuppgifter i samband med möten i sådana expertkommittéer
och arbetsgrupper som kan förutses komma att svara för en stor del av den löpande
handläggningen av ärenden som aktualiseras genom avtalen.
Rapporteringsverksamheten angående utvecklingen inom gemenskaperna behöver
utvidgas för att möta det växande behovet av information om politiska,
handelspolitiska, juridiska och tekniska frågor. Avtalens ulvecklingsbarhet
kommer vidare att kräva en ingående bevakning av de områden där Sverige har
intresse av ett utvidgat samarbete med gemenskaperna. Samtidigt blir det en
viktig uppgift för delegationen i Bryssel att presentera Sveriges politik på de
områden där vi har ett intresse av samordning och konsultation.
Avsikten är atl förslag om
erforderUga personalförstärkningar skall föreläggas 1973 års riksdag. För
kommerskoUegiets del avses detta ske i proposition till näsla års vårriksdag
med förslag lill ändrad organisation av verket.
Vid delegationen i Bryssel är
personalförstärkning nödvändig redan under innevarande budgetär. Detla gäller
även till viss del kommerskollegium. Kostnaderna för detta lorde få täckas
genom överskridande av ifrågavarande anslag.
Hemställan
Under åberopande av det anförda
hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna avtalet mellan Sverige
och den europeiska ekono
miska gemenskapen med därtill hörande skriftväxlingar m. m.
enligt de lill slatsrädsprolokollet i delta ärende fogade bila
gorna 1 och 2,
2. godkänna avtalet mellan Sverige
samt den europeiska kol- och
stålgemenskapens medlemsstater och den europeiska kol- och
stålgemenskapen med därtill hörande skriftväxlingar m. m.
enligt de till statsrädsprotokollet i detla ärende fogade bila
gorna 3 och 4,
3.
bemyndiga
Kungl. Maj:l alt för Sveriges del godkänna sådana andringar i förenämnda avtal
med tiUhörande skriftväxlingar som framdeles kan komma att beslutas, i den mån
de inte angår fråga som riksdagen skall avgöra ensam eller med Kungl. Maj:t,
4.
bemyndiga
Kungl. Maj:l alt för Sveriges del godkänna sådana ändringar i EFTA-konventionen
jämte tillämpnings- och tolkningsreglerna som föranleds av att Danmark och
Storbritannien lämnar EFTA eUer föranleds av förenämnda avtal,
5.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna dels sädana överenskommelser som kan
komma att träffas mellan
Prop.
1972: 135 61
kvarvarande och utträdande EFTA-länder om fortsatt samarbete
av samma karaktär som EFTA-samarbetet, dels sädana överenskommelser som
kvarvarande EFTA-länder kan komma att träffa om att inbördes tillämpa
prisregler motsvarande dem som finns i det under 2 angivna avtalet,
6.
antaga förslaget
lill lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiflsskyldighet rörande pris- och
konkurrensförhållanden,
7.
antaga
förslaget til! lag om prisbestämmelser för järn- och stålmarknaden
(CECA-lag).
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj;t Konungen alt
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
Prop.
1972; 135 63
Bilaga 1
Avtal
mellan
Konungariket Sverige
och
Europeiska
ekonomiska gemenskapen
KONUNGARIKET SVERIGE,
å ena sidan,
EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN,
å andra
sidan.
vilka i samband med utvidgningen av
Europeiska ekonomiska gemen-sk.ipen önskar befästa och utvidga de ekonomiska
förbindelserna mellan Sverige och gemenskapen och vilka under upprätthållande
av rättvisa konkurrensvillkor önskar säkerställa en harmonisk ulveckling av sin
handel i syfte att bidraga till den europeiska uppbyggnaden,
vilka föresatt sig att i detta
syfte, i överensstämmelse med föreskrifterna om upprättande av
frihandelsområden i det allmänna tull- och handelsavtalet, stegvis aweckla
hindren för huvuddelen av sin handel,
vilka förklarar sig beredda att mot
bakgrund av varje bedömningsgrund och i synnerhet gemenskapens utveckling
undersöka möjligheten att utveckla och fördjupa sina förbindelser, när det
framstår som fördelaktigt för deras ekonomier att utsträcka dem lill områden
som icke omfattas av föreliggande avtal,
har, till främjande av dessa syften
och med beaktande av att ingen bestämmelse i detta avtal skall kunna tolkas på
sådant säll att den befriar de avlalsslutande parterna från de skyldigheter som
åvilar dem enligt andra internationella avtal, beslulat ingå della avtal:
ARTIKEL I
Detta avtal syfiar till
a. att genom utvidgning av den
ömsesidiga handeln befordra en
harmonisk utveckling av de ekonomiska förbindelserna mellan Konunga
riket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen och att härige
nom i Sverige och inom gemenskapen främja den ekonomiska utveck
lingen och en förbättring av levnads-och sysselsällningsvillkoren samt en
ökning av produktiviteten och den finansiella stabiliteten,
b. alt säkerställa rättvisa
konkurrensvillkor i handeln mellan de
avlalsslutande parterna.
Prop.
1972:135 64
c. alt sålunda genom avveckling av
handelshindren medverka till en harmonisk utveckling och en utvidgning av
världshandeln.
ARTIKEL 2
Delta avtal är tillämpligt pä varor
med ursprung i Sverige och i gemenskapen
i. vilka är hänförliga till kapitel
25-99 i Brysselnomenklaturen med undantag av de varor som anges i bilagan;
ii. vilka anges i protokoll 2 med
beaktande av de särskilda villkor som däri föreskrives.
ARTIKEL 3
1.
Ingen ny
imporllull skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.
2.
Importtullarna
skall avvecklas stegvis i följande takt;
-
den 1 april
1973 sänkes varje tullsals lill 80 % av baslullen;
-
de fyra
återstående sänkningarna om vardera 20 % genomföres den 1 januari 1974
den 1 januari 1 975 den 1 januari 1 976 den 1 juli 1977,
ARTIKEL 4
1. Bestämmelserna om den successiva
avvecklingen av importtullarna
skall även vara tillämpliga på tullar av fiskal karaktär.
De avtalsslutande parterna kan
ersätta en tull av fiskal karaktär eller det fiskala elementel i en tull med en
intern avgift.
2, Danmark, Irland, Norge och
Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirland (senare i detta avtal benämnt Storbritannien) kan till den
1 januari 1976 bibehålla en tull av fiskal karaktär eller del fiskala
elementet i en tull i fall av tillämpning av artikel 38 i den "akt rörande
villkoren för anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och
anlagils vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och
Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade
Konungariket Storbritannien och Nordirland,
ARTIKEL 5
1, För varje vara är den bastull,
från vilken de i artikel 3 och i
protokoll 1 föreskrivna successiva tullsänkningarna skall förelagas, den
tull som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972.
2. Om tullsänkningar på grund av
de tullavtal som ingicks som ett
resultat av handelskonferensen i Geneve (1964-1967) genomföres efler
den 1 januari 1972, skall de sålunda sänkta tullarna ersätta de baslullar
som avses i punkt i,
Prop.
1972: 135 65
3, De sänkta tullar som beräknas
enligt artikel 3 och protokoll 1 skall tillämpas med avrundning till en
decimal.
Med förbehåll för hur gemenskapen kommer att tillämpa
artikel 39 punkt 5 i den "akt rörande villkoren för anslutning och
anpassning av fördragen" som upprättats och antagils vid konferensen
mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Irland, Konungariket
Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland skall artikel 3
och protokoll 1, såvitt avser de specifika tullarna och den specifika delen av
de blandade tullarna i den irländska tulltariffen, tillämpas med avrundning
till fyra decimaler.
ARTIKEL 6
1.
Ingen ny avgift
med samma verkan som importtullar skall införas i handeln mellan Sverige och
gemenskapen.
2.
Avgifter med
samma verkan som importtullar, vilka införts i handeln mellan Sverige och
gemenskapen den 1 januari 1972 eller senare, skall avvecklas vid delta avtals
ikraftträdande.
Varje avgift med samma verkan som
en importtull, vilken den 31 december 1972 är högre än den som faktiskt
tillämpades den 1 januari 1972, skall sänkas till den senare nivån vid detta
avtals ikraftträdande.
3. Avgifter med samma verkan som
importtullar skall avvecklas stegvis
i följande takl:
- varje avgift sänkes senast den 1 januari 1974 till 60
% av den nivå
som tillämpades den 1 januari 1972;
- de tre återstående sänkningarna
om vardera 20 % genomföres
den 1 januari 1 975
den 1 januari 1976 den 1 juli 1977.
ARTIKEL 7
Ingen exporttull eller avgift med
samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.
Exporttullar och avgifter med samma
verkan skall avskaffas senast den 1 januari 1974.
ARTIKEL 8
Protokoll 1 fastställer de
tullbestämmelser och de övriga villkor som skall gälla i fråga om vissa varor,
ARTIKEL 9
Protokoll 2 fastställer de
tullbeslämmelser och de övriga villkor som skall gälla i fråga om vissa genom
bearbetning av jordbruksprodukter framställda varor.
5 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135
Prop.
1972:135 66
ARTIKEL 10
1, Avlalsslutande part, som inför
en särskild reglering som etl led i
genomförandet av sin jordbrukspolitik eller som ändrar den gällande
regleringen, får, såvitt avser de varor som omfattas av regleringen, anpassa
de regler som gäller enligt detla avtal.
2. I sädana fall skall
ifrågavarande avtalsslutande part på lämpligt sätt
taga hänsyn lill den andra avtalsslutande partens intressen. De avtalsslu
tande parterna kan för delta ändamål överlägga med varandra i den
blandade kommitté som avses i artikel 29,
ARTIKEL 1 1
Protokoll 3 fastställer ursprungsreglerna.
ARTIKEL 12
Avlalsslutande part. som avser
antingen att sänka den faktiskt tiUämpade nivån på de tullar eller avgifter med
samma verkan, vilka tillämpas gentemot tredje land, som åtnjuter mest gynnad
nalions-be-handUng, eller att icke tillämpa dessa, skall såvitt möjligt
underrätta den blandade kommittén om denna tullsänkning eller åtgärd minst
trettio dagar innan den träder i kraft. Parten skall taga del av varje
invändning från den andra avtalsslutande parten om de snedvridningar som kan
bli följden därav,
ARTIKEL 13
1.
Ingen ny
kvantitativ importrestriktion eUer åtgärd med samma verkan skall införas i
handeln mellan Sverige och gemenskapen.
2.
Kvantitativa
importrestriktioner skall avskaffas den 1 januari 1973 och åtgärder med samma
verkan som kvantitativa importrestriktioner senast den 1 januari 1975.
ARTIKEL 14
1, Gemenskapen förbehåUer sig
rätten att ändra reglerna för petro
leumprodukter hänföriiga lill nummer 27.10, 27.11, 27.12, ur 27.13
(paraffin, mikrovax, "släck wax" saml andra mineralvaxer med undantag
av ozokerit, montanvax (lignitvax) och lorwax) och 27,14 i Bryssel
nomenklaturen vid införandet av en gemensam ursprungsdefinilion för
petroleumprodukter, vid beslut som fattas inom ramen för den gemen
samma handelspolitiken för ifrågavarande produkter eller vid fastställan
det av en gemensam energipolitik.
1 detta fall skall gemenskapen på
lämpligt sätt taga hänsyn till Sveriges intressen. Den skall i detta syfte
underrätta den blandade kommittén, som skall sammanträda på de villkor som
anges i artikel 31.
2. Sverige förbehåller sig rätten
att handla pä molsvarande säll, om en
liknande situation skulle uppkomma för Sverige.
Prop. 1972; 135 67
3. Med förbehåll för punkterna 1
och 2 skall detta avtal icke inkräkta på de regler som avser annat än tullar
och som tillämpas vid import av petroleumprodukter.
ARTIKEL 15
1.
De avtalsslutande
parterna förklarar sig beredda att under hänsynstagande till sin
jordbrukspolitik främja en harmonisk utveckling av handeln med
jordbruksprodukter på vilka detta avtal icke är tillämpligt,
2.
De
avtalsslutande parterna skall tillämpa sina veterinära, sanitära och
fytosanitära bestämmelser på ett icke-diskriminerande sätt och skall icke
vidtaga nya åtgärder som leder till att handeln otillbörligt hindras,
3.
De
avlalsslutande parterna skall i den ordning som anges i artikel 31 undersöka de
svårigheter som kan uppkomma i deras handel med jordbruksprodukter och söka
finna möjliga lösningar.
ARTIKEL 16
Från och med den 1 juli 1977 får
varor som har ursprung i Sverige vid import lill gemenskapen icke åtnjuta en
mera förmånlig behandling än den som dess medlemsstater beviljar varandra,
ARTIKEL 17
Detta avtal skall icke utgöra
hinder mol att tullunioner, frihandelsområden eller särordningar för
gränstrafik bibehålles eller upprättas, i den mån dessa icke ändrar den ordning
för handeln som avses i detta avtal, särskilt reglerna rörande ursprung.
ARTIKEL 18
De avlalsslutande parterna skall
icke vidtaga nägon ålgärd eller tillämpa något förfarande av intern fiskal
natur, som direkt eller indirekt innebär att varor från en avtalsslutande part
diskrimineras i förhållande till liknande varor med ursprung i den andra
avtalsslutande parten.
För varor som exporteras till
avlalsslutande parts område får icke åtnjutas restitution av interna pålagor
med högre belopp än som svarar mot de pålagor som direkt eller indirekt
utlagits på varorna.
ARTIKEL 19
Betalningar som hänför sig till
handeln med varor samt överföring av sådana betalningar till Sverige eller lill
den av gemenskapens medlemsstater vari borgenären har sitt hemvist skall icke
vara underkastade några restriktioner.
De avtalsslutande parterna skall
icke tillämpa några valutarestriktioner eller restriktioner av administrativ
art i fråga om beviljande, återbetalning
Prop.
1972: 135 68
och accepterande av korta och medellånga krediter som
hänför sig lill kommersiella transaktioner vari en person med hemvist inom en
avtalsslutande parts område deltager.
ARTIKEL 20
Detta avtal skall icke utgöra
hinder mol sådana förbud eller restriktioner avseende import, export eller
transitering som motiveras av hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller
allmän säkerhet eller av intresset att skydda människors och djurs hälsa och
liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnäriigt, historiskt
eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell
äganderätt samt icke heller mot föreskrifter rörande guld och silver. Sådana
förbud eller restriktioner får dock icke utgöra ett medel för godtycklig
diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan de
avtalsslutande parterna.
ARTIKEL 21
Ingen bestämmelse i detta avtal
skall hindra en avtalsslutande part alt vidtaga åtgärder
a. som parten anser nödvändiga för
att förhindra yppande av
upplysningar i strid med sina väsenlliga säkerhetsintressen;
b. som hänför sig till handel med
vapen, ammunition eller krigsmate
riel eller till sådan forskning, utveckling eller produktion som är
oundgänglig för försvarsändamål, under förutsättning alt dessa åtgärder
icke ändrar konkurrensvillkoren för varor som icke är avsedda för
specifikt militära ändamål;
c. som parten anser väsenlliga för
sin säkerhet i krigstid eller vid
allvarlig internationell spänning.
ARTIKEL 22
1.
De
avtalsslutande parterna skall icke vidtaga åtgärd som kan äventyra
förverkligandet av detta avtals syften,
2.
Parterna skall
vidtaga de generella eller speciella åtgärder som är ägnade atl säkerställa att
förpliktelserna enligt detla avtal fuUgöres,
Om den ena avlalsslutande parlen
anser atl den andra avtalsslutande parten försummat att fullgöra en
förpliktelse enligt delta avtal, kan den vidtaga lämpliga åtgärder på de
villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 27.
ARTIKEL 23
1. Följande förfaranden är
oförenliga med detta avtals störningsfria tillämpning i den mån de är ägnade
att påverka handeln mellan Sverige och gemenskapen:
i, överenskommelser mellan företag,
beslut av företagssanimanslutningar och samordnade förfaranden mellan företag,
vilka har till syfte eller följd att konkurrensen i fråga om produktion av och
handel med varor hindras, inskränkes eller förvanskas;
ii. missbruk från etl eller flera
förelags sida av en dominerande ställning inom de avlalsslutande parternas hela
område eller en väsentlig del därav;
iii. offentliga stödåtgärder som
förvanskar eller hotar att förvanska konkurrensen genom att gynna vissa företag
eller viss produktion.
2. Om en avtalsslutande part anser
att elt visst förfarande är oförenligt med denna artikel, kan parten vidtaga
lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel
27.
ARTIKEL 24
När en ökad import av en viss vara
förorsakar eller hotar att förorsaka allvarlig skada för viss produktion inom
avtalsslutande parts område och ökningen beror på
-
att den
importerande avtalsslutande partens tullar eller avgifter med samma verkan för
varan i fråga sänkts eller awecklats i enlighel med detta avtal;
-
och atl tullar
och avgifter med samma verkan, vilka den exporterande avtalsslutande parten
uppbär vid import av sådana råvaror eller halvfabrikat som användes vid
tillverkningen av varan i fråga, är avsevärt lägre än de motsvarande tullar och
avgifter som den importerande avtalsslutande parten uppbär,
kan den berörda avlalsslutande parten vidtaga lämpliga
åtgärder på de villkor och enligt det förfarande sorn anges i artikel 27.
ARTIKEL 25
Om den ena avlalsslutande parten
finner att dumping förekommer i dess förbindelser med den andra avlalsslutande
parten, kan parten, i enlighel med överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i del allmänna tull- och
handelsavtalet, vidtaga lämpliga åtgärder häremot på de villkor och enligt det
förfarande som anges i artikel 27.
ARTIKEL 26
1 händelse av allvarliga störningar
inom en sektor av näringslivet eller av svårigheter som kan yttra sig i en
allvarlig försämring av det ekonomiska läget inom en region kan den berörda
avlalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt del
förfarande som anges i artikel 27.
Prop.
1972:135 70
ARTIKEL 27
1,
Om
avidUslutande part gör importen av varor som kan förorsaka i artiklarna 24 och
26 avsedda svårigheter lill föremål för ett administrativt förfarande med syfte
atl snabbt klarlägga ulvecklingen av handeln, skall parten underrätta den andra
avtalsslutande parten härom,
2,
1 de fall som
avses i artiklarna 22-26 skall den berörda avtalsslutande parlen, innan de
ålgärder vidtages som där anges eller så snart som möjligt i de fall som avses
i punkt 3 d., förse den blandade kommittén med erforderligt underlag för en
ingående undersökning av läget i syfte att finna en för de avtalsslutande
parterna godtagbar lösning,
I försia hand skall sådana åtgärder
väljas som medför den minsta störningen av detta avtals tillämpning.
Underrättelse om skyddsåtgärderna
skall omedelbart lämnas den blandade kommittén, där de skall bli föremål för
regelbundna överläggningar, främst med syfte att åtgärderna skall upphävas så
snart omständigheterna medger det,
3, För genomförandet av punkt 2
skall följande bestämmelser
tillämpas:
a, I fråga om artikel 23 kan
vardera avtalsslutande parten vända sig till
den blandade kommitlén om den anser att ell visst förfarande är
oförenligt med detta avtals störningsfria tillämpning enligt artikel 23
punkt 1.
De avtalsslutande parterna skall
lämna den blandade kommittén de upplysningar och det bistånd som erfordras för
att utreda fallet och för att i förekommande fall bringa det påtalade
förfarandet att upphöra.
Om avtalsslutande part icke
undanröjt del påtalade förfarandet inom den tidsfrist som fastställts i den
blandade kommittén eller om enighet icke nätts i denna kommitté inom tre
månader från det att ärendet anhängiggjorts där, kan den berörda avtalsslutande
parten vidtaga de skyddsåtgärder, som den anser nödvändiga för att undanröja de
av förfarandet föranledda allvarliga svårigheterna, och särskilt återtaga
tullmedgivanden.
b, I fråga om artikel 24 skall de
svårigheter som föranlelts av det i
nämnda artikel avsedda förhållandet anmälas för undersökning i den
blandade kommittén. Denna kan fatta de beslut som erfordras för atl
svårigheterna skall upphöra.
Om den blandade kommittén eller den
exporterande avtalsslutande parten icke inom en tidsfrist av trettio dagar
efter det att förhällandet anmälts fattat sådant beslul som bringar
svårigheterna att upphöra, är den importerande avtalsslutande parten berättigad
att uppbära en utjämningsavgift på den importerade varan.
Denna utjämningsavgift skall
beräknas på grundval av den förändring av de berörda varornas värde som
uppkommit till följd av konstaterade tulldisparileter för i varorna ingående
råvaror eller halvfabrikat.
c, I fråga om artikel 25 skall
överläggningar i den blandade kommittén
äga rum, innan den berörda avtalsslutande parlen vidtager lämpliga
åtgärder.
Prop.
1972: 135 71
d. När exceptionella förhållanden,
som kräver omedelbart ingripande, omöjliggör en föregående undersökning, kan
den berörda avtalsslutande parten, i de situationer som avses i artiklarna 24,
25 och 26 samt i fall av exportstöd som direkt och omedelbart påverkar handeln,
ulan dröjsmål vidtaga de provisoriska åtgärder som är absolut nödvändiga för
att rätta till situationen.
ARTIKEL 28
1 händelse av
betalningsbalanssvårigheter eller allvarligt hot därom i Sverige eller i en
eller fiera av gemenskapens medlemsstater kan den berörda avlalsslutande parten
vidtaga erforderliga skyddsåtgärder. Den skall utan dröjsmål underrätta den
andra avtalsslutande parten härom.
ARTIKEL 29
1.
En blandad
kommitté skall upprättas med uppgift att administrera detla avtal och vaka över
dess rätta tillämpning. 1 detla syfte skall kommitlén utfärda rekommendationer.
Den skall fatta beslut i de faU som anges i detta avtal. Dessa beslut skall
verkställas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna regler.
2.
För att trygga
detta avtals rätta tillämpning skall de avtalsslutande parterna utbyta
upplysningar och på begäran av endera parlen överlägga med varandra i den
blandade kommitlén.
3.
Den blandade
kommittén skall antaga sin arbetsordning.
ARTIKEL 30
1.
Den blandade
kommittén skall bestå av å ena sidan representanter för Sverige och å andra
sidan representanter för gemenskapen.
2.
Den blandade
kommittén skall uttala sig enhälligt.
ARTIKEL 31
1.
Ordförandeskapet
i den blandade kommittén skall utövas i tur och ordning av vardera
avtalsslutande parten enligt de bestämmelser som faslställes i kommitténs
arbetsordning.
2.
Den blandade
kommittén skall på ordförandens initiativ sammanträda minsl en gång om året
för atl företaga en granskning av den allmänna tillämpningen av delta avtal.
Så snart särskill behov föreligger,
skall kommittén dessutom, på begäran av endera avtalsslutande parten,
sammanträda i den ordning som fastställes i kommitténs arbetsordning.
3. Den blandade kommittén kan
besluta att tillsätta de arbetsgrupper
som erfordras för atl biträda den vid fullgörandet av dess uppgifter.
Prop.
1972: 135 72
ARTIKEL 32
1. När en avlalsslutande part anser
att del ligger i båda de avtalsslutan
de parternas gemensamma intresse atl utveckla de förbindelser som
upprättats genom detla avtal genom att utsträcka dem lill områden som
icke omfattas av avtalel, skall parten tillställa den andra avlalsslutande
parten en motiverad begäran härom.
De avtalsslutande parterna kan
uppdraga åt den blandade kommittén atl pröva denna begäran och att i
förekommande fall avge rekommendationer till dem särskilt i syfte att inleda
förhandlingar. Dessa rekommendationer kan i förekommande fall avse en
samordnad harmonisering, under förulsätlning att de båda avtalsslutande
parternas självständiga beslutanderätt icke påverkas.
2. Avtal som kommer lill ständ
genom de i punkt 1 avsedda
förhandlingarna skall ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande
parterna enligt deras egna förfaranden.
ARTIKEL 33
Den bilaga och de protokoll som är
fogade till detta avtal skall utgöra en integrerande del därav.
ARTIKEL 34
Vardera avtal.sslutande parlen kan
uppsäga detta avtal genom underrättelse till den andra avtalsslutande parten.
Avtalet upphör att gälla tolv månader efter dagen för denna underrättelse.
ARTIKEL 35
Detta avtal skall vara tillämpligt
på dels Konungariket Sveriges område, dels de områden på vilka fördraget
angående upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen är tillämpligt på de
villkor som anges i della fördrag.
ARTIKEL 36
Detta avtal är upprättat i dubbla
exemplar på danska, engelska, franska, italienska, nederländska, norska,
svenska och lyska språken. Var och en av dessa texter har lika vitsord.
Detta avtal skall godkännas av de
avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden.
Det träder i kraft den 1 januari
1973 under förutsättning att de avlalsslutande parterna före denna dag har
underrättat varandra om alt de härför erforderliga förfarandena slutförts.
Efter denna dag skall avtalet träda i kraft den första
dagen i den andra
opaginerad Kontrollera mot PDF
månaden efter nämnda underrättelser. Sista dag för
underrättelserna är den 30 november 1973.
De bestämmelser som gäller
den 1 april 1973 skall tillämpas vid avtalets ikraftirädande, om
detta äger rum efter nämnda dag.
Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli
nittonhundrasjulliotvå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:
135 74
Bilaga
Förteckning över varor soin avses i artikel 2 i avtalet
Nr i Varuslag
Bryssel-nomenklaturen
35.02 .Albuminer, albuminater oeh andra
albuniinderivat:
A, Albuminer: 11, andra:
a. äggalbumin och mjölkalbuniin:
1.
torkade (blad,
flingor, kristaller, pulver etc.)
2.
andra slag
45,01 Naturkork, obearbetad, krossad,
granulerad eller målen; kork-
avfall
54.01 Lin, oberett eller berett men ej
spunnet; blånor och avfall av lin
(inbegripet riven lump)
57.01 Mjukhampa (Cannabis sativa),
oberedd eller beredd men ej
spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (Inbegripet
riven lump och rivna rep)
opaginerad Kontrollera mot PDF
ProtokoU 1 rörande regler för vissa varor
Avdelning A
Regler för import lill gemenskapen
av vissa varor som har ursprung i Sverige
ARTIKEL 1
1, Tullarna vid import till gemenskapen i dess
ursprungliga sammansättning av de varor som omfattas av kapitel 48 och 49 i
den gemensamma tulltariffen med undantag av tulltaxenummer 48.09
(bygg-nadsplattor av pappersmassa eller vegetabiliska fibrer, även innehållande
naturharls, konsthalls eller liknande ämne som bindemedel) skall awecklas
stegvis i följande takt:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tidtabell
Varor
hänförliga till positionerna och underpositionerna 48,01 C II, 48,01 K, 48.07
B, 48.13 och 48.15 B
Övriga
varor
Tillämpliga tullsatser
Tillämplig procentuell
i procent
andel av bastullsatserna
1 april
1973
11,5
95
anuari
1974
11
90
anuari
1975
10,5
85
anuari
1976
10
80
uli 1977
8
65
anuari
1979
6
50
anuari
1980
6
50
anuari
1981
4
35
anuari
1982
4
35
anuari
1983
2
20
1
januari 1984
0
0
2. Tullarna vid import till Irland av de varor som avses i
punkt 1 skall avvecklas stegvis i följande takt:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tidtabell
1 april 1973 1 januari 1974 1 januari 1975 1 Januari 1976
Ijuli 1977 1 januari 1979 1 januari 1980 1 januari 1981 1 januari 1982 1
januari 1983 1 januari 1984
Tillämplig
procentuell andel av bastullsat.serna
85 70 55 40 20 15 15 10 10
5
O
Prop.
1972; 135 76
3, Med avvikelse från artikel 3 i
avtalet skall Danmark, Norge och Storbritannien vid import av de varor som
avses i punkt 1 och har ursprung i Sverige tillämpa följande tullar;
TiJlabell Varor jiänlörliga till Övriga
varor
positionerna ocli under-positionerna 48.01 C II. 48,01 1,48,07 B, 48.13 oeh 48.15 B
Tillämpliga
lullsatser
Tillåmplii
1 procent
anilel av i tulltarilTc
1 april
1973
0
0
1
januari 1974
3
25
1
januari 1975
4,5
37,5
1
jiinuiui 1976
6
50
Ijuli
1977
8
65
1
januari 1979
6
50
1
januari 1980
6
50
1
januari 1981
4
35
1
januari 1982
4
35
1
januari 1983
2
20
1
januari 1984
0
0
4.
Under perioden
1 januari 1974 - 31 december 1983 skall Danmark, Norge och Storbritannien ha möjlighet
att för import av varor som har ursprung i Sverige öppna årliga
nolltullkontingenter, vars storlek för är 1974 framgår av bilaga A och
motsvarar genomsnittet av den import som ägt rum under aren 1968-1971, ökat med
fyra gånger 5 % kumulativt. Från och med den 1 januari 1975 skall dessa
tullkontingenters storlek ärligen ökas med 5 %.
5.
Under perioden
1 januari 1973 - 31 december 1982 skall Irland ha möjlighet alt för import av
varor som är hänförliga till tuUtaxenummer 48.01 - 48.07 och har ursprung i
Sverige öppna årliga nolltullkontingenter för tiden till och med den 31
december 1980 och därefter tullkonlingenter med 2% tull. Storleken av dessa
tullkontingenler motsvarar genomsnittet av den import som ägt rum under åren
1968-1971, ökat åriigen med 5 % under åren 1974-1976.
Storleken av dessa tullkontingenter för år 1973 framgår av
bilaga B.
6. Uttrycket "gemenskapen i
dess ursprungliga sammansättning" avser
Konungariket Belgien. Förbundsrepubliken Tyskland, Franska Republi
ken, Italienska Republiken, Storhertigdömet Luxemburg och Konunga
riket Nederländerna.
ARTIKEL 2
1. Tullarna vid import till
gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och till Irland av de varor som
anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstående nivåer och i följande
takt:
Prop.
1972:135 77
Tidtabell Tillämplig procentuell
andel av basUillsalserna
1 april 1973 95
1 januari 1974 90
1 januari 1975 85
1 januari 1976 75
1 januari 1977 60
I januari 1978 40 med ett ma.\imiiitlag av 3% av värdet
(med undantaj; av underpositionerna 78.01 A II oeh 79.01 A)
1 januari 1979 20
1 januari 1980 O
För underpositionerna 78.01 A 11
och 79.01 A, som återfinnes i tabellen i punkt 2, skall lullreduktionerna för
gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning, med avvikelse från artikel 5
punkt 3 i avtalet, ske genoin avrundning till två decimaler.
2. De varor som avses i punkt 1 är följande:
Nr i den Varuslag
gemensamma
tulltariffen____________________________________
56.01 Korta synteliska
eller regenererade fibrer, ej kardade, kammade
eller på annat sätt beredda för spinnin{;:
B. regenererade fibrer
56.02 Fibtrknippen för
framställning av korla syntetiska eller rege
nererade fibrer:
B. av regenererade fibrer
ur 73.02 ferrolegeringar
med undantag av ferroniekel och varor som
regleras av CKCA-fördraget
ur 73.15 Legerat
stål och kolrikt stål, i sädana former som är nämnda i
nr 73.06-73.14, med undantag av varor som
regleras av ClvCA-fördraget
73.18 Rör och rörämnen av järn (annat än
gjutjärn) eller stål, med
undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk:
B. raka och med jämntjocka väggar,
andra än sådana som omlallas av undcrposition A, med en längd av högst 4,50 m.
av legerat stål innehållande 0.90-1.15 viktprocent kol oeh 0,50-2 viktprocent
krom saml eventuellt högst 0,50 viktprocent molybden
ur C. andra slag:
-
raka och med
jämntjocka vaggar, andra än sådana som omfattas av underposition A, av legerat
stål innehållande 0,90-1,15 viktprocent kol och 0,50-2 viktprocent krom samt
eventuellt högsl 0,50 viktprocent molybden, med en längd överstigande 4,50 m
-
av rostfritt
stål. inklusive s, k. syrafast och eldhärdigt stål
76.01 Obearbetat aluminium; avfall och
skrot av aluminium:
A. obearbetat
Prop.
1972:135 78
Nr i den Varuslag
gemensamma
tulltariffen
78.01 Obearbetat bly (inbegripet
silvcriialtigt bly); avfall och skrot av
bly:
A, obearbetat bly:
II, annat
79.01 Obearbetad zink; avfall och skrot
av zink:
A. obearbetad
81.1
Volfram,
obearbetat eller bearbetat, saml varor därav
81.2
Molybden,
obearbetat eller bearbetat, samt varor därav
81.3
Tantal,
obearbetat eller bearbetat, samt varor därav
81.4
Andra oädla
metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav; kermeter, obearbetade
eller bearbetade, saml varor därav:
B. kadmium
C. kobolt:
II. bearbetad, samt varor därav
D. krom
['.. germanium
F. hafnium (celtium)
G. mangan
H. niob (columbium)
IJ. antimon
K, titan
L. vanadin
M. uran utarmat på U 235
O. zirkonium
P. rhenium
O. gallium, indium, tallium
R. kermeter
ARTIKEL 3
För importen av varor på vilka de
tullbeslämmelser som avses i artiklarna 1 och 2 är tillämpliga med undantag av
obearbetat bly annat än verkbly, hänförligt till underposition 78.01 A II i den
gemensamma tulltariffen, skall gälla årliga indikativa kvantitetsramar, utanför
vilka de tullar som tillämpas mol tredje land kan återinföras enligt
nedanstående bestämmelser:
a. Med beaktande av gemenskapens
möjlighet att tills vidare avstå från att tUlämpa kvantitetsramar för vissa
varor har i bilaga C angivits de ramar som fastställts för år 1973. Dessa ramar
är beräknade med hänsyn lill alt gemenskapen i sin ursprungUga sammansättning
och Irland skall verkställa den första tullsänkningen den 1 april 1973 och till
att Irland kan öppna nolltullkontingenter för varor hänförliga till
tuUtaxenummer 48.01-48.07. För år 1974 skall ramarnas storiek motsvara 1973 års
sloriek anpassad till åriig bas för gemenskapen och ökad med 5 %. Från och med
den 1 januari 197 5 skall ramarnas storlek årligen ökas med 5 %.
1 fråga om de varor som avses i detta prolokoll men ej
anges i nämnda
Prop 1972:
135 79
bilaga förbehåller sig gemenskapen möjligheten atl införa
kvantitetsramar, vars sloriek skall motsvara genomsnittet av importen till
gemenskapen under de fyra senaste år för vilka statistik är tillgänglig, ökat
med 5 %. Storleken av dessa ramar skall de följande åren ökas med 5 % åriigen.
b. Om importen av en vara för
vilken kvantitetsram gäller under två på
varandra följande år understiger 90 % av den fastställda storleken, skall
gemenskapen tills vidare avslå från atl tillämpa denna ram.
c. I händelse av konjunkturella
svårigheter förbehåller sig gemenska
pen möjligheten att, efter konsultationer i den blandade kommittén, för
visst år behålla den storlek som fastställts för det föregående året,
d. Gemenskapen skall den 1 december
varje år underrätta den
blandade kommittén om de varor för vilka kvantitetsram skall gälla
följande år samt om storleken av dessa ramar.
e. Den import som äger rum inom
ramen för de tullkontingenter som
öppnats i enlighel med artikel 1 punkterna 4 och 5 skall ingå i de
kvantitetsramar som fastställts för samma varor.
f. Med avvikelse från artikel 3 i
avtalet och artiklarna 1 och 2 i detla
protokoll kan, så snart en fastställd kvantitetsram för importen av en i
detta protokoll åsyftad vara har fyllts, tull enligt den gemensamma
tulltariffen åter ullagas för import av varan i fräga fram till kalenderårets
slut.
1 sådant fall skall före den 1 juli 1977
- Danmark, Norge och Storbritannien
åter uttaga tullar enligi följande:
Är Tillämplig procentuell
andel av den gemensamma tulltariffens lullsatser
1973 O
1974
40
1975
60
1976
80
- Iriand åter uttaga de tullar som gäller för tredje
land.
Tullar enligt artiklarna 1 och 2 i
delta protokoll skall återinföras följande 1 januari.
g. Efter den 1 juli 1 977 skall de
avtalsslutande parterna i den blandade kommitlén undersöka möjligheten atl
ändra den procentsats som gäller för ökning av kvantitetsramarna, under
hänsynstagande till utvecklingen av konsumtionen i och importen lill gemenskapen
samt till den erfarenhet som vunnits vid tillämpningen av denna artikel.
h. Kvantitetsramarna skall
avvecklas vid utgången av de perioder för tullavvecklingen som anges i
artiklarna I och 2 i detta protokoll.
Prop.
1972: 135 80
Avdelning B
Regler för import till Sverige av
vissa varor som har ursprung i gemenskapen
ARTIKEL 4
1. Tullarna vid import till
Sverige av de varor som anges i punkt 2
skall sänkas stegvis till nedanstående nivåer och i följande takt:
Tidtabell Tillämplig procentuell
andel av bastullsatserna
1 april 1973 95
1 januari 1974 90
1 januari 1975 85
1 januari 1 976 75
1 januari 1977 60
1 januari 1978 40
1 januari 1979 20
1 januari 1980 O
2. De varor som avses i punkl 1 är följande:
Nr i den Varuslag
svenska
tulltariffen
ur 73.12 Band
av järn eller stål, varm- eller kallvalsat, med undantag av
varor som regleras av Cl:CA-fördragct:
-' andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn
ur 73,13 Plåt
av järn eller stål, varm- eller kallvalsad, med undantag av
varor som regleras av Ci:CA-fördraget:
- andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn:
med överdrag av zink:
--- med en tjocklek mindre än 3 mm
andra:
--- med en tjocklek mindre än 3 mm men ej mindre än 0,9
mm
ur 73,15 Legerat
släl och kolrikt stål. i sådana former som är nämnda i
nr 73.06-73.14. med undantag av varor som
regleras av CI-CA-lördraget
ur 73.1 8 Rör
och rörämnen av järn (annat än gjutjärn) eller stål. med
undantag av högtryeksrör för elektriska vattenkraftverk:
- med överdrag av metall
- andra än raka och med jämntjocka
väggar, av legerat stål
innehållande 0.90-1,15 viktprocent kol oeh 0,50-2 vikt
procent krom saint eventuellt högsl 0.50 viktprocent molyb
den
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:135
ARTIKEL 5
För de varor som omfattas av
avdelning B i detta protokoll, med undantag av varor hänförliga till
tulllaxenummer 73.12 och 73.13, förbehåller sig Sverige möjligheten att, om
detta skulle visa sig oundgängligen nödvändigt i ett senare skede och efter
konsultationer i den blandade kommittén, införa indikativa kvantitetsramar av
sådant slag som anges i avdelning A i detta protokoll och för vilka villkoren
skall vara desamma som där sägs. För import som överskrider ramarna kan tullar
ej överstigande dem som tillämpas mot tredje land återinföras.
6 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga A
Förteckning över tullkontingenler
förär 1974
Danmark,
Norge och Storbritannien
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nr i den Varuslag
gemensamma
tuUtariffen
Storlek (ton)
Danmark Norge Storbritannien
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kapitel 48 Papper och papp;
varor av pappersmassa, papper eller papp
48.01 Papper och papp (inbegripet
cellulosa-
vadd), maskingjorda, i rullar eller ark;
C. kraftpapper och kraftpapp:
II. annat:
-
kraftlincr
-
säckpapper
-
andra slag
ur E. annat:
-
bibeltryckpapper,
kopiepapper; annat skriv- och tryckpapper, träfritt eller med en inblandning
av mekanisk massa uppgående till högst 5 %
-
trähaltigt
skriv- och tryckpapper, med undantag av kopiepapper
-
halvkemiskt
korrugerings-papper, s. k. "fluting"
-
sulfitpapper
för förpackningsändamål
-
andra slag, med
undantag av cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, s. k.
"tissues"
. annat papper .. annan papp
48.3
Pergamentpappcr,
pergamentpapp och smörpapper saml imitationer därav, ävensom pergamyn, i rullar
eller ark
48.4
Papper och
papp, .sammansatta (bestående av med bindemedel förenade skikt), utan överdrag
eller impregne-ring, även med invändig förstärkning, i rullar eller ark
48.5
Papper och
papp, vågade (även med plana ytskikt), kräppade, plisserade, mönsterpressade,
mönsterprägiade eller perforerade, i rullar eller ark;
B, andra slag
15913
1 744
\\\ 800
37 452
307
115 782
11 037
1 349
76 990
16 824
841
14 011
4 589
10
8
043 2 582
58 343 44 889 26 962
2 169 1 145
24 126 6 678
28 242 37 678
2312
10 273
19 487
365
538
10815
382
933
Prop. 1972: 135 83
Nr i den Varuslag Storlek (ton)
gemensamma
tulltariffen Danmark Norge Storbri-
tannien
48.07 Papper och papp, impregnerade, för-
sedda med överdrag, ytfärgade, ytde-korerade eller tryckta
(cj utgörande endast linjerat eller rutat papper eller tryckalster hänförliga
till kap, 49), i rullar eller ark:
B. annat:
bestruket
skriv- och tryckpapper
22318
1 381
9 448
andra
slag
15 404
2 895
34 998
48.15 Annat papper och annan
papp, tillskur
na till bestämd storlek eller form:
B. andraslag 5 531 194 2 702
48.16 Kartonger, askar,
säckar, påsar och
andra förpackningar, av papper eller
papp 18 418 4 505 454
48.21 Andra varor av pappersmassa,
papper,
papp eller cellulosavadd:
B. andra slag 8 049 2 974 1 011
ur Andra varor i kapitel 48 med
undantag
Kapitel 48 av varor hänförliga till 48.01 A och
48.09 17 607 5 704 6 121
ur Tryckta böcker, tidningar, bilder
och
Kapitel 49 andra produkter av
den grafiska industrin; handskrifter, maskinskrivna texter samt ritningar -
varor underkastade tull enligt den gemensamma tulltariffen (49.03, 49,05 A,
49.07 A,
49.07 011,49.08,49.09,49,10, ,
49.11 B) 2 238 1 341 991 550
i pund stcrling
Prop.
1972:135 84
Bilaga B
Förteckning över tullkontingenler förär 1973
Irland
Nr i den
Varuslag
Storiek
gemensamma
(ton)
tulltariffen_______________________________________________
48,01 Papper och papp (inbegripet
ccllulosavadd), maskingjorda,
i rullar eller ark:
C. kraftpapper och kraftpapp:
II. annat:
-
säckpapper 5 744
-
andra slag 1 014
ur r,. annat:
-
trähaltigt
skriv- och tryckpapper, med undantag av kopicpapper 24
-
sulfitpapper
för förpackningsändamål 138
-
andra slag, med
undantag av cellulosavadd och
duk av cellulo.safibrer, s. k. "tissues" 51 2
- annat papper och annan papp
hänförliga till 48.01
med undantag av 48.01 A och varor underkastade
kvantitetsramar 591
48.04 Papper och papp,
sammansatta (bestående av med binde
medel förenade skikt), utan överdrag eller impregnering,
även med invändig förstärkning, i rullar eller ark 34
48.05 Papper och papp,
vågade (även med plana ytskikt), kräp
pade, plis.serade, mönsterpressade, mönsterprägiade eller
perforerade, i rullar eller ark:
B. andra slag 3 162
48,07 Papper och papp, impregnerade,
försedda med överdrag,
ytfärgade, ytdckorerade eller tryckta (cj utgörande endast
linjerat eller rutat papper eller tryckalster hänförliga till kap. 49), i
rullar eller ark:
B. annal:
-
bestruket
skriv- och tryckpapper 235
-
andra slag 701
Prop.
1972: 135 85
Bilaga C Förteckning över
kvantitetsramar för år 1973
Nr i den
Varu.slag
Storlek
gemensamma
(ton)
tulltariffen_______________________________________________
48.01 Papper och papp (inbegripet
cellulosavadd), maskingjorda,
i rullar eller ark:
C. kraftpapper och kraftpapp:
II. annal:
-
kraftliner 309 061
-
säckpapper 353 706
-
andra slag 166 172
ur F,. annat:
-
bibeltryckpapper,
kopiepapper; annat skriv-och tryckpapper, träfritt eller med en inblandning av
mekani.sk massa uppgående till högst 5 % 29 397
-
trähaltigt
skriv- och tryckpapper, med undantag av kopiepappet 99 460
-
halvkemiskt
korrugeringspapper, s. k. "fiuting" 132 272
-
sulfitpapper
för förpackningsändamäl 35 865
-
andra slag, med
undantag av cellulosavadd och
duk av cellulosafibrer, s. k. "tissues" 133 620
48.3
Pergamentpapper,
pergamenlpapp och sniörpapper samt imitationer därav, ävensom pergamyn, i
rullar eller ark I 5 081
48.4
Papper och
papp, sammansatta (bestående av med bindemedel förenade skikl), utan överdrag
eller impregnering, även
med invändig förstärkning, i rullar eller ark 19 099
48.05 Papper och papp,
vågade (även med plana ytskikt), kräppa
de, plisserade, mönsterpressade, mönsterprägiade eller
perforerade, i rullar eller ark:
B. andra slag 39 800
48.07 Papper och papp. impregnerade,
försedda med överdrag, yt-
färgade, ytdckorerade eller tryckta (ej utgörande endast
linjerat eller rutat papper eller tryckalster hänförliga till kap. 49), i
rullar eller ark:
B. annat:
- bestruket skriv- och tryckpapper 35 863
- andra slag 92 147
48.15 Annat papper och annan
papp, tillskurna till bestämd
storlek eller form:
B, andraslag 10 612
48.16 Kartonger, askar, säckar, påsar och andra
förpackningar,
av papper eller papp 22 379
48.21 Andra varor av pappersmassa,
papper, papp eller ccllulosa-
vadd:
B. andra slag 14 037
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nr i den Varuslag
gemensamma
tulltariffen
Storlek
(ton)
opaginerad Kontrollera mot PDF
73,02 ferrolegeringar:
A, ferromangan: 11. andra
D. ferrokiselmangan
C, ferrokisel
E. ferrokrom och ferrokiselkrom
G, andra:
-
ferromolybden
-
ferrovanadin
- andra
73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i
sådana former som är
nämnda i nr 73.06-73.14:
A. kolrikt stål
B. legerat stål:
- rostfritt stål, inklusive s. k.
syrafast och eldhärdigt
stål
- snabbstål
- annat
73,18 Rör och rörämnen avjärn (annat än
gjutjärn) eller stål,
med undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk:
B, raka och med jämntjocka väggar,
andra än sådana som omfattas av underposition A, med en längd av högst 4,50 m,
av legerat stål innehållande 0,90-1,15 viktprocent kol och 0,50-2 viktprocent
krom samt eventuellt högst 0,50 viktprocent molybden
ur C. andra slag:
-
raka och ined
jämntjocka väggar, andra än sådana som omfattas av underposition A, av legerat
stål innehållande 0,90-1,15 viktprocent kol och 0,50-2 viktprocent krom samt
eventuellt högst 0,50 viktprocent molybden, med en längd överstigande 4,50 m
-
av rostfritt
stål, inklusive s. k. syrafast och eldhärdigt stål
76,01 Obearbetat aluminium; avfall och
skrot av aluminium;
A. obearbetat
81.04 Andra oädla metaller, obearbetade
eller bearbetade, samt
varor därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt
varor därav:
K. titan:
I. obearbetat titan; avfall och skrot av titan
II. bearbetat titan samt varor av titan
6 587
12427 19 628
487 180 199
70057'
65 910'
2 908'
59418'
30 075
13 226
14 343
31 30
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Häri inbegripes varor som regleras av CECA-fördraget.
Prop.
1972: 135 87
ProtokoU 2
rörande varor underkastade särskild reglering med hänsyn
till prisskillnader för däri ingående jordbruksvaror
ARTIKEL 1
För att hänsyn skall kunna tagas
till prisskillnaderna på jordbruksprodukter ingående i de varor som anges i
tabellerna i bilagan till detta protokoll, skall avtalet icke hindra
-
all en röriig
avgift eller en schablonavgift uttages vid import eller att interna
prisutjämningsåtgärder vidtages;
-
att åtgärder
vidtages vid export.
ARTIKEL 2
1. För varor upptagna i
tabellerna i bilagan till detta protokoU är
bastullarna
a. såvitt angår gemenskapen i
dess ursprungliga sammansättning:
de tullar som faktiskt tiUämpades den I januari 1972;
b. såvitt angår Danmark, Irland, Norge och
Storbritannien:
i. i fråga om varor som omfattas av EEC-förordning
1059/69:
-
för Iriand, å
ena sidan,
-
för Danmark,
Norge och Storbritannien, å andra sidan, såvitt gäller varor som icke omfattas
av konventionen rörande upprättandet av den europeiska
frihandelssammanslutningen: de tullar som följer av artikel 47 i den "akt
rörande viUkoren för anslutning och anpassning av fördragen", som
upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna
samt Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirland. Dessa bastullar skall meddelas den blandade
kommittén i god tid och i varje fall före den första sänkningen enligt punkt 2;
ii. i fräga om övriga varor: de tullar
som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972.
c. såvitt angår Sverige: de tullar
som anges i tabell 11 i bilagan till detla
prolokoll.
2. Skillnaden mellan de sålunda
bestämda bastullarna och de i
tabellerna i bilagan till detta protokoll angivna tullarna, vilka skall
tillämpas från den 1 juli 1977, skall successivt awecklas i steg om
20 % vid följande tidpunkter:
den 1 april 1973 den 1 januari 1974 den 1 januari 1975 den
1 januari 1976 den 1 juh 1977.
Prop.
1972: 135 88
Om den tull som skall tillämpas den
1 juli 1977 ar högre än bastullen, skall dock skillnaden mellan dessa tullar
minskas den 1 januari 1974 med 40 % och därefter i steg om 20 % vid följande
tidpunkter;
den I januari 197 5
den 1 januari 1976
den 1 juli 1977.
3. Med avvikelse från artikel 5
punkl 3 i avtalet och med förbehåll för hur gemenskapen kommer att tillämpa
artikel 39 punkt S i den "akt rörande villkoren för anslutning och
anpassning av fördragen", som upprättats och antagils vid konferensen
mellan de europeiska gemenskaperna samt Konungariket Danmark, Irland,
Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland,
skall punkterna I och 2, såvitt avser de specifika tullarna eller den specifika
delen av de blandade tullarna i Storbritanniens tulltariff, tillämpas med
avrundning lill fyra decimaler på följande varor:
Position i Varuslag
Storbritanniens
tulltariff
22.06 Vermul och annat vin av
färska druvor, smaksalt med
aromatiska extrakter
ur 22.09 Sprit
(etanol, etylalkohol), ej hänföriig till nr 22.08; likör och
andra sprilhaltiga drycker; sammansatta alkoholhaltiga
beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:
- sprithaltiga drycker (andra än
rom, arrak. taffia, gin, whisky, vodka med en etylalkoholhalt av 45,2 eller
lägre och plommon-, päron- eller körsbärsbrännvin), innehallande ägg eller
äggula och/eller socker (sackaros eller invertsocker)
4. Beträffande varor hänförliga
till positionerna 19,03, 22.06 och 35.01 B i Storbritanniens tulltariff och
upptagna i tabell I i bilagan lill detla prolokoll kan Storbritannien
framflytta den första tullsänkningen enligt punkt 2 till den 1 juli 1973.
ARTIKEL 3
1. Detla protokoll skall tillämpas
även på alkoholhaltiga drycker
hänförliga till underposition 22,09 C i den gemensamma tulltariffen,
vilka icke upptagils i tabellerna 1 och 11 i bilagan till detta protokoU.
Villkoren för tuUsänkningarna för dessa varor bestämmes av den
blandade kommittén.
När dessa villkor fastställes eller
vid senare tidpunkt skall den blandade kommittén beslula om eventuellt
intagande i detta protokoll av andra varor, som är hänförliga till
Brysselnomenklaturens kapitel 1-24 och som icke är föremål för
jordbruksreglering hos de avtalsslutande parterna.
2. När så sker, skall den blandade
kommittén göra erforderliga
kompletteringar i bilagorna ll och 111 lill protokoll 3.
opaginerad Kontrollera mot PDF
TabeU I l:'uropeiska ekonomiska gemenskapen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nr i den Varuslag
gemensamma
tulltarilTen
Baslull
Tullsats fr. o. m. 1,7.1977
21 %
8 % + ra med maxi-miuttag23%
13 % + ra med ma-ximiuttag 27 %-i-tilläggsavgift för
socker
13 % + ra med ma-ximiuttag 27 % + tilläggsavgift för
socker
15.10 Fettsyror; sura oljor från raffine-
ring: feltalkolioler;
ur C. andra fettsyror: sura oljor
från raffinering:
- produkter erhållna Iran
tall, med en rettsyrehalt av
minst 90 viktprocent 4,5 %
17.04 Sockerkonfeklyrer. ej inneliållande
kakao:
A. lakritsextrakt innehållande mer
än 10 viktprocent sackaros, utan
tillsats av andra ämnen
B. tuggummi
C. s. k. vit choklad
D. andra
12%
18,06 Choklad och andra livsmedelshered-
ningar innehållande kakao;
A. kakaopulver, endast sötat genom
tillsats av sackaros
B. glass
10 % + ra ra
12 '/n - ra med
maxi-
miuttag 27 % +
tilläggsavgift för
socker ra
C. choklad och chokladvaror, även
fyllda; .sockerkonfeklyrer och
konfeklyrer tillverkade av konst
gjorda sötningsmedel, innehållan
de kakao
D. andra:
I. ej innehållande eller innehållande mindre än 1,5
viktprocent mjölkfett:
a. i närmaste förpackningar med ett
nettoinnehåll av högst 500 g
12 % + ra med maxi-
miuttag 27 % +
tilläggsavgift för
socker ra
12 % -I- ra med maxi-
miuttag 27 % +
tilläggsavgift för
socker ra
Prop.
1972: 135 90
Nr i den
Va
ruslag
Bastull
Tullsats
gemensamma
fr. 0. m.
tulltaritTen
1.7.1977
18.06
b.
andra:
(forts.)
- i närmaste förpackningar med elt nettoinnehåll av mer
än 500 g men högst 1 kg 19 7o + ra
ra
- andra 19 % +
ra
6 % + ra
II. med innehåll av mjölkfett:
a. minst 1,5 men högst 6,5 viktprocent:
1. i närmaste förpackningar
12 %. + ra med maxi-
med ett nettoinnehåll av miutlag 27 % -v
högsl 500 g tilläggsavgift för
socker
2. andra:
I närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av mer än
500 g men högst
Ikg
19 % -
ra
ra
- andra
19%+ ra
6 % + ra
b. över
6,5 men under 26 vikt-
procent:
1. i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av
högst 500 g
12 % +
ra
ra
2, andra:
- i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av mer
än 500 g men högst Ikg
19 % -1-
ra
ra
- andra
19% + ra
6 %. + ra
c. minst 26 viktprocent:
1. i närmaste förpackningar
med ett nettoinnehåll av
högst 500 g 12% +ra ra
2. andra:
- i närmaste förpackningar
med ett nettoinnehåll av
mer än 500 g men högst
Ikg 19%) +ra ra
- andra 19 % + ra 6% + ra
19.1
Maltextrakt 8 %> + ra ra
19.2
Beredningar av
mjöl, stärkelse eller maltextrakt, av sådana slag som användes som barnmat, för
dietiskt ändamål eller för matlagningsändamål, även med tillsats av kakao till
mindre än
50 viktprocent 11 % + ra ra
Nr i den
gemensamma
tulltarilTen
Varuslag
Bastull
Tullsats
fr. o. m.
1.7.1977
19.3
Makaroner,
spagetti och liknande produkter
19.4
Gryn och
fiingor, framställda av tapioka-, sago-, potatis- eller annan stärkelse
19.5
Livsmedelsberedningar
erhållna genom svallning eller röstning av spannmål eller spannmålsprodukter
(rostat ris, majsflingor och liknande produkter)
19.6
Nattvardsbröd,
oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för tarmaceutiskt bruk,
sigilloblater och liknande produkter
19.7
Matbröd,
skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats av socker, honung, ägg, fett,
ost eller frukt:
.\. knäckebröd
B. osyrat bröd (mazzoth)
C. glutenbröd för diabetiker
D. annat
19.08 Bakverk, ej hänföriiga till nr
19.07,
även innehållande kakao (oavsett mängden):
A. "Pain d'épice"
B. andra
12% + ra
10%+ra
8 % + ra
7%
9 % + ra med maxi-miuttag 24 % + tilläggsavgift för mjöl
6 % + ra med maxi-miuttag 20 %> + tilläggsavgift för
mjöl
14 % + ra
14 % + ra
13% +ra
13 %+ ramedmaxi-miultag30%+till-läggsavglft för mjöl,
eller maximiuttag 35 %+ tilläggsavgift rörsocker
21.01
2L04
Rostad
cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat; extrakter, essenser och koncentrat
därav:
A. rostad cikoriarot och andra
rostade kaffesurrogat;
IL andra
B. extrakter, essenser och
koncentrat:
IL andra
Såser; blandningar utgörande preparat för smaksättning:
8 % + ra
14 % + ra
Prop.
1972; 135 92
Nr i den
Varuslag
gemensamma
tulltariffen
21,04
B.
andra:
(forts.)
- innelijllande tomat
- andra
Bastull Tullsats
fr, o. m. 1.7.1977
18% 10'
18% 6'
21.05 Soppor och buljonger i
tlytande
eller fast form eller i pulverform;
homogeni,serade sammansatta
livsmedelsberedningar:
A. soppor oeh buljonger i fiytande
eller fast form eller i pulvertorm:
-
innehållande
tomat 18% 10%
-
andra 18 7c 6 %
21.06 Naturlig jäst (aktiv
eller inaktiv);
beredda bakpulver:
A. naturlig jäst. aktiv:
11. jåst för bakning 15 % + ra ra
B. naturlig jäst, inaktiv:
I. i tabletter, tärningar eller lik
nande former eller i närmaste
förpackningar med ett netto
innehåll av högst 1 kg 13% 4%
II. andra 8 % 4%.
21.07 Livsmcdelsberedningar, ej
annorstädes
nämnda eller inbegripna:
A. spannmål i form av korn eller ax
(kolvar), förkokt eller på annat
,sätt beredd 13 % + ra ra
B. makaroner, spagetti oeh liknande
produkter, ofyllda, kokta; maka
roner, spagetti oeh liknande pro
dukter, tyllda 13% +ra ra
C. glass 13 %f.+ ra ra
D. beredningar av yoghurt; pulver
form iga beredningar av mjölk av
sädana slag som användes som
barnmat, för dietiskt ändamål el
ler för matlagningsändamäl 13 7r. + ra ra
E. s. k. fondue 13%. + ra med ra
med maxi-
maximiuttag miuttag
25
35 avräkningscn- avräknings-
hcter/IOOkg enheter/100
netto kg netto
r. andra:
ej innehållande eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent
mjölkfett:
a. ej innehållande eller inne-
Prop.
1972:135 93
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats
gemensamma fr. o, m.
tulllariffcii 1.7.1977
21.07 hållande mindre än 5 vikt-
(forls.) procent
sackaros (inbegripet
invertsocker beräknat som
sackaros):
url. ej innehållande eller eller
innehållande mindre än 5 viktprocent stärkelse:
- proleinhydrolysat;
jästautolysat 20 % 6 %
2. med en hall av stärkelse
av minst 5 viktprocent 13
% + ra ra
b. med en halt av sackaros (in
begripet invert.socker beräk
nat som sackaros) av minst
5 men mindre än 15 vikt
procent 13 %. + ra ra
c med en halt av sackaros (in
begripet invertsocker beräk
nat som sackaros) av minst
15 men mindre än 30 vikt
procent 13 % + ra ra
d. med
en halt av sackaros (in
begripet invert.socker beräk
nat som .sackaros) av minst
30 men mindre än 50 vikt
procent 13%' +ra ra
e. me 13% +ra ra
f. med en halt av sackaros (in
begripet invertsocker beräk
nat som sackaros) av minst
85 viktprocent 13% +ra ra
II. med en halt av mjölkfett av
minst 1,5 men mindre än 6
viktprocent 13 % + ra ra
III. med en halt av mjölkfett
av minst 6 men mindre än 1 2
viktprocent 13 % + ra ra
IV. med en halt av mjölkfett av
minst 1 2 men mindre än 18
viktprocent 13%) +ra ra
V. med en halt av mjölkfett av
minst I 8 men mindre än 26
viktprocent 13 % + ra ra
VI. med en hall av mjölkfett av
minst 26 men mindre än 45
viktprocent:
- i närmasle förpackningar
med elt nettoinnehåll av
högst I kg 13 % + ra ra
Nr i
den Varuslag
gemensamma
tulltariffen
Bastull
Tullsats fr. 0. m, 1.7.1977
21.07
-andra
13% +ra
6 % + ra
(forts.) y,, jgj u y nijölkfett av minst
45 men mindre än 65 viktprocent:
- i närma.ste förpackningar med ett nettoinnehåll av
högst 1 kg
13 % + ra
ra
- andra
13 % + ra
6 % + ra
VIII.med en halt av mjölkfett av
minst 65 men mindre än 85 viktprocent:
- i närmaste förpackningar med ett
nettoinnehåll av
högst I kg
13 % + ra
ra
- andra
13% +ra
6 % + ra
IX.
med en halt av
mjölkfett
av minst 85 viktprocent:
- i närmaste förpackningar
med ett nettoinnehåll av
högst 1 kg
13%, + ra
ra
- andra
13% +ra
6 % + ra
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
avräknings-enhctcr/hl
14 avräknings-enhctcr/hl
19
avräknings-enheter/hl
16 avräknings-enheter/hl
22.02
22.03 22.06
Lemonad, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat
vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktsaft och köksväxlsafl
hänförliga lill nr 20.07:
ur A. ej innehållande mjölk eller
mjölkfett:
- innehållande socker (sacka
ros eller invertsocker) 15 %
B. andra 8 % + ra
24%
Maltdrycker
Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med
aromatiska extrakter:
A.med en alkoholhalt av högst 18
grader och i kärl innehållande:
I. högsl tvä liter
11.mer än två liter
B. med en alkoholhalt överstigande
18 men ej över.stigande 22 grader och i kärl innehållande:
I. högst två liter II.mer än två liter
O
ra
10%
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nr i den Varuslag
gemensamma
tulltariffen
Bastull
Tullsats fr. o, m. 1.7,1977
opaginerad Kontrollera mot PDF
22.06
(forts.)
med en
alkoholhalt överstigande 22 grader och i kärl innehållande:
I. högst tvä liter
11.mer än två liter
1,60 avräknings-cnhcter/hl för varie grad alkohol + 10
avräkningscn hctcr/hl
l,60avräknings-enheter/hl för varje grad alkohol
opaginerad Kontrollera mot PDF
22.09 Sprit (etanol, etylalkohol), ej
hän-
förlig till nr 22.08; likör och andra sprithaltiga
drycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)
för framställning av drycker:
C, sprithaltiga drycker;
ur V, andra;
- innehållande ägg eller ägggula och/eller socker
(sackaros eller invertsocker), i kärl innehållande;
opaginerad Kontrollera mot PDF
a. högst
två liter
b. mer ån (va liter
1.60
avräknings-enheler/hl för varie grad alkohol + lOavräk-ningscnheter/hl
1.60 avräknings-enheter/hl för varie grad alkohol
1
avräknings-enhcl/hl för varie grad alkohol + 6 avräknings-enhelcr/hl
1 avräknings-enhet/lil för varje grad alkohol
29.04 Acykljska alkoholer samt halogen-,
sulfo-, nitro- och nilrosoderival därav,
C. flervärda alkoholer:
II. mannitol 12%. + ra
III. sorbitol:
a. i vattenlösning;
1. innehållande högsl 2 vikt
procent mannitol, beräk
nal på sorbitolinnehället 12%.+ ra
2. andra 9 %. + ra
b. andra:
1. innehållande högst 2 vikt
procent mannitol, beräk
nat på sorbitolinnehållet 12 %, + ra
2. andra 9 %+ ra
; %c + ra
6 % + ra 6 %. + ra
6 %. + ra 6 ?? + ra
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972;135 96
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats
gemensamma fr. o. m.
tulltariffen 1,7.1977
29.10 Acetaler, hemiacelaler och andra
föreningar med acclalfunktion jämte annan enkel eller
sammansatt oxygen-funktion saml halogen-, sulfo-, nitro-ocli nilrosoderival
därav:
ur B. andra:
- metylglukosider 14.4 %.
29.14 F.nbasiska
karboxylsyror och deras
anhydrider. halogenider, peroxider och
peroxisyror saml halogen-, sulfo-,
nitro-och nilrosoderival därav:
ur A. mättade acykliska, enbasiska
karboxylsyror:
- eslrar av mannitol och estrar
av sorbitol 8,8-18,4%
ur B. omättade, acykliska,
enbasiska karboxylsyror:
- estrar av mannitol och est rar
av sorbitol 12-13,6%.
29.15 Flerbasiska
karboxylsyror och deras
anhydrider, halogenider, peroxidcr
och peroxisyror saml halogen-,
sulfo-, nitro-och nilrosoderival
därav:
A, acykliska, Herbasiska
karbo.xylsyror:
ur V. andra:
- itakonsyra samt salter och
eslrar därav 10,4%.
29.16 Karboxylsyror med
alkohol-, fenol-,
aldehyd- eller ketonfunktion oeh
andra karboxylsyror med annan enkel
eller sammansatt oxygenfunktion samt
dessa föreningars anhydrider,
halogenider, peroxider och
peroxisyror ävensom halogen-,
sulfo-, nitro- och nilrosoderival
därav:
A. karboxylsyror med
alkoholfunk-lion:
I. mjölksyra samt salter och esl
rar därav 13,6%.
I V. citronsyra samt saltev och estrar
därav:
a. citronsyra
15,2%
b. r å tt
kalciumcilrat
5,6 %
c. andra
16%
ur VIII.
andra:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nr i den Varuslag
gemensamma
tulltariffen
Bastull
Tullsats fr. o. m. 1.7.1977
opaginerad Kontrollera mot PDF
29.16
(forts.)
29.35
- glycerinsyra. glykolsyra,
.sockersyra, isosockersyra,
heptasockersyra samt sal
ter och estrar därav 12%
Heterocykliska föreningar; nukleinsyror:
ur O. andra:
- anhydrider av mannitol eller
sorbitol med undantag av
mallol och isomaltol 10,4 9
opaginerad Kontrollera mot PDF
29.43
29.44
35.01
Sockerarter,
kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och laktos; .soekeretrar, .sockerestrar
och deras salter, andra än produkter enligt nr 29.39, 29.41 och 29.42:
B. andra
Antibiotika: A. penicilliner
Kascin, kaseinatcr och andra kaseinderivat; kaseinlim:
20'
16,8'
8%
A.
kasein:
1.
avsett för framställning av
konstgjorda textilfibrer (a)
2%
11.avsett
för annan industriell an-
vändning än tillverkning av
livsmedel och fodermedel (a);
- med en vattenhalt översti-
gande 50 viktprocent
5%
- annal
5 %
III.
annat
14%
B.
kaseinlim
13%
C.
andra
10%
0
3%
12%
11 %
8%
35.05
Dexlrin
och dextrinklisler; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister:
A. dextrin; löslig stärkelse och
ros
tad stärkelse
B. dextrinklisler, stärkelseklister
14 % + ra ra
13 % + ra med maxi
miuttag 18 %. ra
opaginerad Kontrollera mot PDF
35.06 Lim och klister, beredda, ej annor-
städes nämnda eller inbegripna; produkter lämpliga för
användning
(a) För klassificering under denna underposition gäller
villkor som bestämmes av behörig myndighet.
7 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 135
Prop. 1972: 135 98
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats
gemensamma fr. o. m.
tulltariffen 1.7.1977
35.06 som lim eller klister, förpackade
(forts.) för
försäljning i detaljhandeln som
lim eller klister i förpackningar
med en nettovikl av högst 1 kg:
A. lim och klister, beredda, ej annorstädes
nämnda eller inbegripna;
ur 11. annat lim och klister:
- baserat på emulsion av nat-
riumsilikat 12,8 %o O
ur B. produkter lämpliga för användning
som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim
eller kli.s-ter i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg:
- baserade på emulsioner av
natriumsilikat 15,2%) O
38,12 Beredda glatt-, appretur- och bet-
medel av sådana slag som användes inom textil-,
pappers-eller läderindustrin eller inom liknande industrier:
A. beredda glatt- och appreturmedel;
I. ba.serade pä slärkelseprodukter 13 % + ra med ra
maximiuttag 20 %
38,19 Kemiska produkter samt preparat
från
kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som
består av blandningar av naturprodukter), ej annorstädes nämnda eller
inbegripna; restprodukter från kemiska eller närstående industrier, ej
annorstädes nämnda eller inbegripna:
O. kärnbindemedel för gjuterier,
baserade på konsthartser 12,8% 8%.
ur T. andra:
- kraekningsproduktcr av
sorbitol 14,4% 8%.
39.02 Polymerisations- och sampolymerisa-
tionsprodukter (t, ex, polycten, polytetrahalogenelen,
polyisobuten, polystyren, polyvinylklorid, poly-vinylacetat,
polyvinylkloridacetat och andra polyvinylderivat, poly-akrylsyra- och
polymetakrylsyraderi-vat, kumaronindenhartser):
ur C. andra:
- klister baserade på harts
emulsioner 12-18,4% O
Prop. 1972; 135 99
Nr i den
Varuslag Bastull Tullsats
gemensamma fr, o,m,
tulltariffen_________________________________ ].7.J977
39.06 Andra högmolekylära polymerer,
konsthartser och plaster, inbegripet alginsyra samt
salter och estrar därav; linoxyn:
ur B. andra:
-
dextran 16% 6'A
-
andra, med
undantag av
linoxyn 16 %> 8 %
Not; Förkortningen "ra" i denna tabell betyder
rörlig avgift.
Prop.
1972:135 100
Tabell II Sverige
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats
svenska fr. o. m.
tulltariffen 1.7.1977
ur 15.10 Fettsyror; sura
oljor från raffinering; fetlalkoholer:
- produkter erhållna från tall, med
en fettsyrehalt av minst 90 vikt
procent O O
17.04 Sockerkonfeklyrer, ej innehållande
kakao 5 % (1)
18.06
Choklad
och andra livsmedelsbered-
ningar
innehållande kakao:
-
choklad och chokladvaror
5%
(1)
- andra
slag
5 % + ra
rad)
19.1
Maltextrakt ra rad)
19.2
Beredningar av
mjöl, stärkelse eller maltextrakt, av sådana slag som användes som barnmat,
för dietiskt ändamål eller för matlagningsändamål, även med tillsats av kakao
till mindre än 50 viktprocent:
-
produkter av
sojamjöl O O
-
produkter av
till nr 11.05 hänförligt mjöl av potatis 5
% + ra ra (1)
-
andra slag ra ra (1)
19.03 Makaroner, spagetti och liknande
produkter ra ra (1)
19.04 Gryn och flingor,
framställda av
tapioka-, sago-, potatis- eller
annan stärkelse ra rad)
19.05 Livsmedelsberedningar
erhållna ge
nom svallning eller röstning av
spannmål eller spannmålsprodukter
(rostat ris, majsflingor och liknande
produkter) 10% d)
19.06 Nattvardsbröd,
oblatkapslar av
sådana slag som är lämpliga för
farmaceutiskt bruk, sigillobJater
och liknande produkter O O
(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet)
förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för
att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.
Prop, 1972; 135 101
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats
.svenska fr. o. m.
tulltariffen 1.7.1977
19.07 Matbröd, skeppsskorpor
och andra
enklare bakverk utan tillsats av
socker, honung, ägg, fett, ost
eller frukt 5 % + ra ra(l)
19.08 Bakverk, ej hänföriiga
till nr 19.07,
åven innehållande kakao (oavsett
mängden):
-
biscuits och
wafers 5% (1)
-
andra slag 5 % + ra ra (1)
ur 21-01 Rostad
cikoriarot och andra rostade
kaffesurrogat; extrakter, essenser och koncentrat därav:
- andra än rostad cikoriarot och
extrakter, essenser och koncen
trat därav O O
ur 21,04 Såser:
blandningar utgörande preparat
för smaksättning:
- andra än flytande mango-chutney 4 % (1)
ur 21.05 Soppor och
buljonger i flytande eller fast form eller i pulverform; homogeniserade
sammansatta liv.sniedels-beredningar:
- soppor och buljonger i flytande
eller fast form eller i pulverform 7% (1)
ur 21.06 Naturlig
jäst (aktiv eller inaktiv);
beredda bakpulver:
- naturlig jäst. inaktiv 15% (1)
ur 21,07 Livsmcdelsberedningar,
ej annor-
städes nämnda eller inbegripna:
-
gla.ss 5 % + ra ra (1)
-
beredningar av
yoghurt; pulverform iga beredningar av mjölk av sädana slag som användes som
barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlagningsändamäl ra ra(l)
-
proleinhydrolysat
och jästautolysat ra ra(l)
-
andra
beredningar, innehållande socker, mjölkprodukter, spannmål eller
spannmålsprodukter;
-
- konfeklyrer,
ej hänförliga till
annat nummer 5 % (1)
(l)Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet)
förbehåller sig Sverige rätten atl välja vilket system som skall tillämpas för
att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.
Prop.
1972; 135 102
Nr i ilen Varuslag Bastull Tullsats
svenska fr. o, m.
tulharilfen 1.7.1977
ur 21,07 - - icke
alkoholhaltiga bered-
(forts.) ningar
för framställning av
drycker; glasspulver och glass
pasta (glassmassa), pudding- 5 % + ra ra (1)
pulver
- - andra f ' 'i U)
ur 22.02 Lemonad,
aromatiserat mineralvatten,
aromatiserat kolsyrat vatten och andra alkoholfria
drycker, med undanlag av fruktsaft oeh köksvåxtsaft hänförliga till nr 20.07:
-
ej innehållande
mjölk eller mjölkfett:
-
- innehållande
socker (.sackaros
eller invertsocker) O O
- andra slag O O
22,03 Maltdrycker:
- alkoholhalt ej överstigande 1.8
viktprocent (lättöl) 10:-Skr/100 1 (1)
- alkoholhalt överstigande 1,8 men
ej överstigande 3,6 viktprocent
(öl av typ A och B) 12:-Skr/100 1 (1)
- alkoholhalt överstigande 3,6
vikt
procent (starköl) 14:-Skr/100 1 (1)
22.06 Vermut och annal vin av färska
druvor, smaksatt med aromatiska extrakter:
-
alkoholhalt ej
överstigande 14 volymprocent:
-
- på kärl
rymmande högst 10 li-
ter 25:-Skr/100 1 (1)
-- på andra kärl 10:-Skr/100 1 (1)
-
alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent:
-
- på kärl
rymmande högst 10 li-
ter 67:50 Skr/100 1 (I)
-- på andra kärl 50:-Skr/100 1 (I)
ur 22,09 Sprit (etanol, etylalkohol), ej
hänförlig till nr 22.08; likör och andra sprithaltiga
drycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)
för framställning av drycker;
- sprithaltiga drycker (andra än
rom, arrak. taffia, gin, whisky,
(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet)
förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för
att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.
Prop. 1972; 135 103
Nr i den Varuslag Bastull Tullsals
svenska fr, o. m.
tuUtariffen 1.7,1977
ur 22.09 vodka
med en etylalkoholhalt av
(forts.) 45?2
eller lägre och plommon-,
päron- eller körsbärsbrännvin) innehållande ägg eller
äggula och/ eller socker (sackaros eller invertsocker);
- - likör, bitter och liknande dryc-
ker 92:50 Skr/100 1 (1)
--- andra:
- - - på kärl rymmande högst 10
liter 67:50 Skr/100 1 (1)
----- p å andra k ä ri 17:50 Skr/100 1 (1)
ur 29.04 Acykliska alkoholer
saml halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:
- mannitol och sorbitol 11% (1)
ur 29.10 Acetaler, hemiacelaler och andra
föreningar med acetalfunktion jämte annan enkel eller
sammansatt oxygenfunktion samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav:
- metylglukosider 9% (1)
ur 29.14 Enbasiska
karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:
- estrar av mannitol och estrar av
sorbitol 11% (1)
ur 29.15 Flerbasiska
karboxylsyror och dei-as
anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:
- itakonsyra samt salter och estrar
d ä rav 11% (1)
ur 29.16 Karboxylsyror
med alkohol-, fenol-,
aldehyd- eller ketonfunktion och andra karboxylsyror med
annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider,
halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och
nilrosoderival därav:
- mjölksyra och citronsyra samt
salter därav O O
(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet)
förbehåller sig Sverige rätlen att välja vilket system som skall tillämpas för
att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.
Prop.1972:
135 104
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats
svenska tr. o. m.
tuUtariffen 1,7,1977
ur 29,16 -
glycerinsyra, glykolsyra, socker-
(forts.) syra,
isosockersyra, heptasocker-
syra samt saUer och eslrar därav;
estrar av mjölksyra och estrar av
citronsyra {{ % (1)
ur 29,35 Heterocykliska
föreningar; nuklein-
syror:
- anhydrider av mannitol och sor
bitol, med undantag av mallol
och isomaltol 9% (1)
ur 29.43 Sockerarter, kemiskt rena,
andra än sackaros, glukos och laktos; soekeretrar, sockerestrar och deras
salter, andra än produkter enligt nr 29.39, 29,41 och 29.42:
- andra än ramnos, raffinos och
mannos 11 % (1)
ur 29.44 Antibiotika:
- penicilliner O O
35.01 Kasein, kaseinaler och andra
kasein-
derivat; kaseinlim;
- kasein O O
-andra I6:-Skr/100 kg (1)
35,05 Dextrin och dextrinklisler; lös-
lig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister:
innehållande
mer än 20 % stär-
kelse
eller stärkelseprodukter
40:40 Skr/100 kg
(1)
andra
slag
9%
(1)
ur 35.06 Lim och
klister, beredda, ej annor-
städes nämnda eller inbegripna; produkter lämpliga för
användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln
som lim eller klister i förpackningar med en netlovikt av högst Ikg:
- baserade på emulsioner av natriumsilikat;
--- i detaljhandelsförpackningar
med en nettovikt av högst 1 kg 11 % (1)
--andraslag 16:-Skr/100 kg d)
(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet)
förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skaU tillämpas för
att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.
Prop. 1972: 135 105
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats
svenska fr, o, m.
tulllarilfen 1,7,1977
ur 38,12 Beredda
glatt-, appretur- och bet-
medel av sådana slag som användes inom textil-,
pappers-eller läderindustrin eller inom liknande industrier:
-
beredda glält-
och apprcturme-ilel, baserade pä stärkelseprodukter:
-
- i
delaljhandelsförpaekningar,
vägande per styck högst 1 kg
netto 9% (1)
-
- andra:
-
- -
innehållande mer än 20 %
stärkelse eller stärkelsepro
dukter 40:40 Skr/100 kg (1)
----- andra 9% (1)
ur 38.19 Kemiska
produkter samt preparat från
kemiska eller närstående industrier (inbegripet sädana som
bestar av blandningar av naturprodukter), ej annorstädes nämnda eller
inbegripna; restprodukter frän kemiska eller närstående industrier, ej
annorstädes nämnda eller inbegripna:
- kärnbiiulemedel för gjulerier,
ba-
seratle på konsthart.ser; kraek
ningsproduktcr av sorbitol 11% (1)
ur 39,02 Polymerisations-oeh
sampolymeri-
sationsprodukter (t. ex. polyeten, polytetrahalogenelen,
polyisobuten, polystyren. polyvinylklorid. poly vinylacetat, poly
vinylkloridacetat och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och
polymetakryl-.syraderivat, kumaronindenhartser):
- klister baserade på hartsemulsio-
ncr 10
%p (1)
ur 39.06 Andra
högmolekylära polymerer,
konsthartser och plaster, inbegripet alginsyra samt salter
och estrar därav; linoxyn:
- andra än alginsyra, samt salter
och estrar därav, och linoxyn;
--- obearbetade:
- - - växtslem, företrät, förestrat
eller på annal sätt modifie
rat O O
(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet)
förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för
atl taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksrävarorna.
Prop.
1972: 135 106
Nr iden
Varuslag
Bastull
Tullsats
.svenska
fr. o.
m.
tulllarilfen
1.7,1977
ur 39.06
- - - slärkelsc, företräd, förestrad
(forts.)
eller pä annat sätt modifierad:
- - - - innehållande mer än 20% stärkelse eller
stärkefse-
produkler
40:40
Skr/100 kg
d)
--------- andra slag
9%
d)
------ annat obearbetat material
samt avfall oeh skrot
8%
(I)
- - bearbetade
10,5%
(1)
(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet)
förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för
att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.
Not: Förkortningen "ra" i denna tabell betyder
rörlig avgift.
Prop.
1972:135 107
Protokoll 3
rörande definitionen av begreppet
"ursprungsvaror"
och formerna för administrativt samarbete
Avdelning I Definition av begreppet
"ursprungsvaror"
ARTIKEL I
Vid tillämpning av avtalet skall,
med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 2 och 3 i detta protokoll,
1. varor anses ha ursprung i gemenskapen, såvida
a. de helt framställts inom gemenskapen,
b. de framställts inom gemenskapen
och vid framställningen som
material använts andra varor än de som avses under a., under
förutsättning all varorna varil föremål för bearbetning eller behand
ling som är tillräcklig enligt artikel 5. Denna förutsättning skall dock
icke gälla för varor, som enligt detta protokoU har ursprung i
Sverige;
2. varor anses ha ursprung i Sverige, såvida
a. de helt framställts i Sverige,
b. de framställts i Sverige och
vid framställningen som material använts
andra varor än de som avses under a., under förutsättning att
varorna varil föremål för bearbetning eller behandling som är
tillräcklig enligt artikel 5. Denna förutsättning skall dock icke gälla
för varor som enligt detta prolokoll har ursprung i gemenskapen.
De i lista C upptagna
varorna skall tills vidare icke beröras av bestämmelserna i detta
prolokoll.
ARTIKEL 2
1. I den mån varuutbytet mellan å ena sidan gemenskapen
eller Sverige och å andra sidan Österrike, Finland, Island, Portugal och
Schweiz samt mellan några av dessa fem länder inbördes regleras av avtal som
innehåller samma regler som detta prolokoll, skall likaledes
A.varor som avses i artikel 1 punkt
1 anses ha ursprung i gemenskapen om de, efter att ha exporterats från
gemenskapen, icke har undergått bearbetning eller behandling i något av de
nämnda fem länderna eller där har undergått bearbetning eller behandling som
icke är tillräcklig för att de skall anses ha ursprung i något av dessa länder
enligt de bestämmelser i ovannämnda avtal som motsvarar bestämmelserna i
artikel 1 punkterna 1 b. och 2 b. i delta protokoll, förutsatt att
Prop.
1972:135 108
a. endasl varor som har ursprung i
något av dessa fem länder eller i
gemenskapen eller i Sverige har använts vid bearbetningen eller
behandlingen,
b. om en procentregel cniigt de i
artikel 5 nämnda listorna A och B
begränsar den del av varornas värde som på vissa villkor fär utgöras
av icke-ursprungsvaror, mervärdet i varje land erhållits under
hänsynstagande till de procentregler och de andra regler som ingår i
listorna utan möjlighet till sammanläggning från ett land till ett
annat.
B. varor som avses i artikel 1
punkt 2 anses ha ursprung i Sverige om de, efter alt ha exporterats från
Sverige, icke har undergått bearbetning eller behandling i något av de nämnda
fem länderna eller där har undergått bearbetning eller behandling som icke är
tillräcklig för att de skall anses ha ursprung i något av dessa länder cnUgl de
bestämmelser i ovannämnda avtal som motsvarar bestämmelserna i artikel I
punkterna 1 b. och 2 b, i detta protokoll, förutsatt att
a. endast varor med ursprung i
något av dessa fem länder eller i
gemenskapen eller i Sverige har använts vid bearbetningen eller
behandlingen.
b, om en procentregel enligt de
i artikel 5 nämnda listorna A och B
begränsar den del av varornas värde som på vissa villkor får utgöras
av icke-ursprungsvaror, mervärdet i varje land erhåUits under
hänsynstagande lill de procentregler och andra regler ,som ingår i
listorna ulan möjlighet lill sammanläggning frän ett land till ett
annat.
2, Vid tillämpning av punkt 1 A a. och B a. skall
del förhållandet, att
andra varor än de som avses i denna punkt använts som material lill ett
värde vilket sammanlagt icke överstiger 5 % av värdet av de framställda
varor som importeras antingen till Sverige eller till gemenskapen, icke
beaktas vid bestämmandet av sistnämnda varors ursprung, förutsatt att de
varor som sålunda använts som material ej skuUe ha påverkat ursprunget
hos de varor som lidigare exporterats antingen frän gemenskapen eller
från Sverige, om de där använts som material i dessa varor.
3. I de fall som avses i punkterna I A b. och B b.
saml 2 fär
icke-ursprungsvara icke användas som material enbart på grund av
sädan bearbetning eller behandling som anges i artikel 5 punkt 3.
ARTIKEL 3
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 2 och under förutsättning att alla i nämnda artikel angivna villkor är
uppfyllda, skall de framställda varorna anses behålla sitt ursprung i
gemenskapen eller i Sverige endast om värdet av de använda varor som har
ursprung i gemenskapen eller i Sverige utgör den största delen av de
framställda varornas värde. Om sä icke är fallet, skall sistnämnda varor anses
ha ursprung i det land där det erhållna mervärdet utgör den största delen av
deras värde.
Prop.
1972; 135 109
ARTIKEL 4
Som "helt framställda"
antingen i gemenskapen eller i Sverige enligi artikel 1 punkterna I a, och 2 a,
skall anses
a. mineraliska produkter som utvunnits ur deras jord eller
havsbotten;
b. vegetabiliska produkter som skördats där;
c. levande djur, som fölls och uppfötts där;
d. produkter som erhållit.s frän levande djur, som
uppfötts där;
e. produkter från jakt och fiske som utövats däi;
f. produkter frän havsfiske och
andra produkter som hämtats ur havet
av deras fartyg;
g. produkter som framställts ombord
på deras "fiytande fabriker"
uteslutande av varor som avses under f.;
h. brukade artiklar, som
tillvaratagits där och som endasl kan användas för återvinning av råvaror;
i, avfall som uppkommit vid tillverkningsprocesser som ägt
rum där;
j. varor som framställts där
uteslutande av produkter som avses under a. - i.
ARTIKEL 5
1. Vid tillämpning av artikel 1
punkterna 1 b. och 2 b, skall som
tillräcklig bearbetning eller behandling anses
a. bearbetning eller behandling som
medför all de framställda varorna
blir hänförliga lill annat tulltaxenumnier än var och en av de varor som
använts som material, dock alt enligt lista A särskilda bestämmelser gäller
för där angivna varor;
b. bearbetning eller behandling som anges i lista B,
Med avdelningar, kapitel och
tulltaxenummer avses de som ingår i Brysselnomenklaluren för klassificering av
varor i tulltarifferna,
2.
Om för en viss
framställd vara en procentregel i lista A och lista B begränsar värdet av de
varor som får användas som material vid framställningen, fär det sammanlagda
värdet av dessa varor, oavsett om de, inom de gränser och på de villkor som
anges i var och en av de två listorna, har ändrat tulllaxenummer genom
bearbetningen, behandlingen eller monteringen, i förhållande lill den
framställda varans värde icke översliga den procentsats som anges i de båda
listorna, om procentsatsen är densamma, eller, om listorna anger olika
procentsatser, den högre av de två.
3.
Vid tillämpning
av bestämmelserna i artikel 1 punkterna 1 b, och 2 b. skall följande
bearbetning eller behandling alltid anses olillräcklig för att ge ursprungskaraklär,
oavsett om den medför ändring av tulltaxenummer:
a. behandling med syfte atl
säkerslälla att varorna bevaras i gott skick under iransporl eller lagring
(luftning, utspridning, torkning, kylning, inläggning i saltvatten, i
.svavelsyrlighetsvatten eller i andra konserverande vattenlösningar,
avlägsnande av skadade delar och liknande åtgärder);
Prop.1972:135 110
b, enkel behandling bestående i
avlägsnande av damm, siklning eller
sållning, klassificering, sortering (inklusive sammanförning av artiklar till
satser), tvättning, målning eller delning;
c. i. ompackning, uppdelning eller sammanföring av koUin;
ii. förpackning pä flaskor, i säckar, fodral eller askar,
uppsättning på kartor m. m. samt alla andra enkla förpackningsälgärder:
d. anbringande av märken, etiketter
eller liknande särskiljande beteck
ningar på varor eller förpackningar därtill;
e. enkel blandning av varor, även
av skilda slag, såvida en eller flera i
blandningen ingående beståndsdelar icke uppfyller villkoren enligt delta
protokoll för atl kunna anses ha ursprung antingen i gemenskapen eller i
Sverige;
f, enkel sammansättning av delar
av artiklar i avsikt all framställa en
komplett artikel;
g, en kombination av två eller
flera av de åtgärder som anges under
a, - f,;
h. slakt av djur.
ARTIKEL 6
1, När de i artikel 5 nämnda
listorna A och B anger att varor som
framställts i gemenskapen eller i Sverige skall anses ha ursprung där
endast om värdet av varor som använts som material ej överstiger en viss
del av värdet av de framställda varorna, skall följande värden beaktas vid
bestämningen av denna del, nämligen:
- dels
beträffande varor vilka visas vara importerade: tuUvärdet
vid importtillfället;
beträffande varor av obestämt ursprung: det tidigaste
fastställbara pris som betalats för varorna inom den avtalsslutande parts
område där framställningen äger rum;
- dels
de framställda varornas pris vid försäljning fritt fabrik
med avdrag av interna skatter som återbetalats eller skall återbetalas vid
export. Bestämmelserna i denna artikel skall även gälla vid tillämpning
av artiklarna 2 och 3,
2. Vid tillämpning av artiklarna 2
och 3 skall med mervärde förslås
skillnaden mellan, å ena sidan, de framställda varornas pris vid försäljning
fritt fabrik med avdrag av interna skatter som återbetalats eller skall
återbetalas vid export från del berörda landet eller gemenskapen och, ä
andra sidan, tullvärdet av alla importerade varor som använts som
material i della land eller gemenskapen,
ARTIKEL 7
Transport, som sker i en enda
sändning, av varor med ursprung i Sverige eller i gemenskapen kan äga rum genom
andra områden än dem
Prop.
1972: 135 111
som tillhör gemenskapen, Sverige, Österrike, Finland,
Island, Portugal eller Schweiz, i förekommande fall med omlastning eller
lillfällig lagring inom sädana andra områden, såvida transporten genoin dessa
områden är motiverad av geografiska skäl och varorna stått under uppsikt av
tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandel samt icke saluförts eller
utlämnats till förbrukning och där icke heller undergåtl annan behandling än
lossning och lastning eller åtgärd avsedd att bevara dem i oförändral skick.
Avdelning II Former för administrativt samarbete
ARTIKELS
1.
Ursprungsvaror
enligt artikel I i detta protokoll skall vid import till gemenskapen eller lill
Sverige komma i åtnjutande av förmånerna enligt avtalet mot avlämnande av ett
varucertifikat A.S. I utfärdat enligt formulär i bilaga V till detla protokoll
av tullmyndigheterna i Sverige eller i gemenskapens medlemsstater.
2.
Vid tillämpning
av artikel 2 och, i förekommande fall, artikel 3 användes varucertifikat A.W. 1
utfärdat enligt formulär i bilaga VI till detta protokoll av tullmyndigheterna i vart och ell av de berörda
länder, där varorna antingen befunnit sig före ålerulförsehi i oförändrat skick
eUer undergått bearbetning eller behandling som avses i artikel 2, mol
uppvisande av tidigare utfärdade varucertifikat.
3.
För atl
tullmyndighet skall kuiina förvissa sig om under vilka omständigheter varor,
som skall återutföras i oförändrat skick, befunnit sig inom de olika berörda
ländernas områden när de icke varit upplagda på tullager, skall tidigare
utfärdade varucertifikat, som avlämnats vid införseln av varorna, på begäran av
den som förfogar övervarorna förses med myndighetens påteckning vid
införseltillfället .och därefter var sjätte månad.
4.
Tullmyndigheterna
i Sverige eller i gemenskapens medlemsstater skall vara behöriga atl utfärda
varucertifikat enligt de avtal som avses i artikel 2 och på de villkor som
fastställts i dessa avtal, under förutsättning alt de varor som avses i
certifikalen befinner sig på Sveriges eller gemenskapens område. För
certifikalen användes formulär enligt bilaga VI till detta protokoll,
5.
När uttrycket
"varucertifikat" användes i detla protokoll, ulan all del särskilt
anges huruvida därmed avses certifikat på formulär enligt punkt 1 eller 2,
skall molsvarande bestämmelser ulan åtskillnad gälla för båda slagen av
certifikat.
Prop.
1972: 135 112
ARTIKEL 9
Varucertifikat utfärdas endast på
exportörens skriftliga ansökan, vilken skall göras på ett för detla ändamål fastställt
formulär,
ARTIKEL 10
1. Varucertifikat utfärdas av
lullniyndigheten i exportlandet vid
utförseln av de varor som certifikatet avser. Det skull ställas lill
exportörens förfogande så snart utförseln ägt rum eller säkerställts.
Om varucertifikat icke utfärdats
vid utförseltillfäilet pä grund av misstag, oavsiktligt förbiseende eller
särskilda omständigheter, kan varucertifikat undantagsvis utfärdas även efter
utförseln av de varor som certifikatet avser. I sådant fall skall del förses
med anteckning som visar under vilka omständigheter det utfärdals.
Varucertifikat får utfärdas endasl
om del kan antagas komma all utgöra bevis vid tillämpning av den i avtalet
avsedda förmånsbehandlingen.
2.
Varucertifikat,
som upprättas i enlighet med artikel 8 punkterna 2 och 4, skall innehålla
hänvisning liil det eller de varucertifikat som tidigare utfärdats och mot vars
uppvisande del nya certifikatet utfärdas.
3.
Ansökan om
varucertifikat och certifikat, som avses i punkt 2 och mot vars uppvisande nyll
certifikat utfärdas, skall bevaras av tullmyndigheten i exportlandet under
minst två år.
ARTIKEL I 1
1 . Varucertifikat skall inom fyra
månader, räknat frän den dag då del utfärdats av tullmyndighet i exportlandet,
inges till den tullanstalt i importlandet, där varorna anmäles.
2. Varucertifikat, som inges till
tullmyndigheten i importlandet efler
utgången av den tidsfrist som anges i punkt 1 , kan godtagas som grund
för förmänsbehandling, om underlåtenheten all iakttaga fristen beror på
force majeure eller exceptionella omständigheter.
Tullmyndigheten i imporllandet kan
dessutom godtaga certifikat, om varan anmälts hos myndigheten före utgången av
nämnda tidsfrist.
3. Varucertifikat skall, oavsett om
de försetts med påteckning enligi
artikel 8 punkl 3, bevaras av tullmyndigheten i imporllandet enligt de
regler som gäller där.
ARTIKEL 12
Varucertifikat skall upprättas på
tillämpligt formulär enligt bilagorna V och VI till della protokoll. Det skall upprättas pä etl av
de språk på vilka avtalel är avfattat och i överensstämmelse med bestämmelserna
i exportlandels interna lag. Om det utskrives för hand, skall det ifyllas med
bläck och med tryckbokstäver.
Prop. 1972:135 113
Certifikatets format skall vara
210x297 mm. Det papper som användes skall vara vitt och icke innehålla
slipmassa, vara limmat för skrivändamål och väga minst 25 gram per m. Det skall
vara försett med guUlocherad botten i grön färg för atl på mekanisk eller
kemisk väg utförd förfalskning skall komma till synes.
Gemenskapens medlemsstater och
Sverige kan förbehålla sig rätten til! tryckning av certifikalen eller anförtro
denna åt tryckerier som godkänts av dem. 1 sistnämnda fall skall på varje
certifikat finnas uppgift om godkännandet. Varje certifikat skall förses med
uppgift om tryckeriets namn och adress eller med ett tecken som möjliggör
identifiering av tryckeriet. För särskiljande av certifikalen skall varje
certifikat dessutom förses med serienummer.
ARTIKEL 13
Varucertifikat skall inges till
tullmyndigheten i importlandet enligt där gällande bestämmelser. Myndigheten
kan begära att certifikatet översattes. Den kan vidare kräva att inkommande
varuanmälan kompletteras med en försäkran av importören att varorna uppfyller de
vUlkor som uppställts för tillämpning av avtalet.
ARTIKEL 14
1.
Ulan att
varucertifikat företes skall gemenskapen och Sverige som ursprungsvaror
berättigade till förmånsbehandling enligt avtalel godtaga varor som inkommer
som småförsändelser adresserade till enskild person eller ingår i resandes
personliga bagage, förutsatt atl införseln icke har kommersiell karaktär, att
varorna anges uppfylla villkoren för tillämpning av dessa bestämmelser och att
intet tvivel råder om riktigheten härav.
2.
Som införsel
utan kommersiell karaktär skall anses införsel som har tillfällig karaktär och
som uteslutande avser varor för mottagarens eller den resandes eller hans
familjs personliga bruk, förutsatt att varorna icke genom sin nalur eller sin
mängd ger intryck av att införseln sker i kommersiellt syfte. Vidare får det
sammanlagda värdet av varorna icke översliga 60 avräkningsenheler om de
inkommer som småförsändelse och 200 avräkningsenheler om de ingår i resandes
personliga bagage.
3.
Avräkningsenheten
har ett värde av 0,88867088 gram fint guld. Om avräkningsenhelen ändras, skall
de avtalsslutande parterna taga kontakt med varandra i den blandade kommittén
för att på nytt bestämma värdet i guld.
ARTIKEL 15
1. Varor, vilka sänts från
gemenskapen eller från Sverige till en utställning i ell annal land än de
länder som anges i artikel 2 och vilka efter utställningen sålts för atl
införas till Sverige eUer tUI gemenskapen, skall vid införseln komma i
åtnjutande av förmånerna i avtalet, om
8 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 135
Prop.1972:135 114
varorna uppfyller i detta protokoll uppställda villkor för
att anses ha ursprung i gemenskapen eller i Sverige och om för
tullmyndigheterna på tillfredsställande säll styrkes
a. all en exportör har sänt varorna
från gemenskapens eller Sveriges
område till utställningslandel och utställt dem där;
b. alt denne exportör har sålt
varorna eller överlåtit dem till en
mottagare i Sverige eller i gemenskapen;
c. att varorna under utställningen
eller omedelbart därefter har sänts
lill Sverige eller till gemenskapen i det skick vari de sänts till
utställningen;
d. atl varorna, sedan de sänts till
utställningen, icke har använts för
annat ändamål än demonstration på denna utställning.
2.
Varucertifikat
skall i vanlig ordning inges till tullmyndigheterna. Utställningens namn och
adress skall anges i certifikatet. Vid behov kan ytterligare handlingar begäras
för all styrka varornas karaktär och de omständigheter under vilka de
utställts.
3.
Bestämmelserna
i punkt I är tillämpliga på alla handels-, industri-, jordbruks- och
hantverksulställningar saml på mässor eller offentliga visningar av liknande
karaktär under vilka varorna förblir under tullkontroll, dock med undantag av
sådana som i privat syfte anordnas i butiker eUer affärslokaler för försäljning
av utländska varor.
ARTIKEL 16
För att säkra en riktig tillämpning
av bestämmelserna i denna avdelning skall gemenskapens medlemsländer och
Sverige lämna varandra ömsesidigt bistånd genom sina tullmyndigheter för
kontroll av äktheten och riktigheten av varucertifikalen, inbegripet sådana som
utfärdats enligt artikel 8 punkl 4.
Den blandade kommittén skall vara
behörig att fatta de beslul som erfordras för all formerna för det
administrativa samarbetet skall kunna tillämpas i vederbörlig tid i gemenskapen
och i Sverige.
ARTIKEL 17
Envar som upprättar eller låter
upprätta handling innehållande oriktiga uppgifter i syfte all erhålla
varucertifikat, så att vara kan komma i åtnjutande av förmånsbehandling, skall
träffas av påföljd.
Avdelning III Slutbestämmelser
ARTIKEL 18
Gemenskapen och Sverige skall
vidtaga alla erforderliga åtgärder för att varucertifikat enligt artikel 13 i
detta protokoll skall kunna inges från och med den 1 april 1973.
Prop.
1972: 135 115
ARTIKEL 19
Gemenskapen och Sverige skall,
såvitt ankommer på dem, vidtaga de åtgärder som erfordras för att
bestämmelserna i detta protokoll skall genomföras.
ARTIKEL 20
De förklarande anmärkningarna,
listorna A, B och C samt formulären till varucertifikalen utgör en integrerande
del av detta protokoll.
ARTIKEL 21
Varor, som uppfyller de i avdelning
1 angivna villkoren och som den I april 1973 antingen är under transport eller
i gemenskapen eller i Sverige är underkastade gällande regler om tillfälliga
lager, tullager eller frizoner, kan komma i åtnjutande av förmånerna enligt
avtalet, förutsatt att ett varucertifikat, utfärdat i efterhand av behörig
myndighet i exportlandet, samt handlingar som styrker transportförhållandena
uppvisas för tullmyndigheten i importlandet inom en tidsfrist av fyra månader
från nämnda dag.
ARTIKEL 22
De avtalsslutande parterna åtager
sig att vidtaga erforderiiga ålgärder för att de varucertifikat, som
tullmyndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Sverige skall vara
behöriga atl utfärda vid tillämpningen av de avtal som anges i artikel 2,
utfärdas enligt bestämmelserna i dessa avtal. De åtager sig även att
säkerslälla det administrativa samarbete som är nödvändigt för detta ändamål,
särskilt för alt kontrollera hur varor, som omfattas av bestämmelserna i de i
artikel 2 åsyftade avtalen, har transporterats och var de har befunnit sig.
ARTIKEL 23
1. Utan inskränkning av bestämmelserna
i artikel I i protokoll 2 fär
varor, som använts som material och som icke har ursprung i gemenska
pen, i Sverige eller i de länder som anges i artikel 2 i föreliggande
protokoll, icke bli föremål för tullrestitution eller åtnjuta befrielse från
tull i någon form hån och med den dag då tullsatsen för ursprungsvaror
av samma slag i gemenskapen och i Sverige sänkts till 40 % av bastullen.
2, Utan inskränkning av
bestämmelserna i artikel I i protokoll 2 får,
när etl varucertifikat utfärdas av tullmyndighet i Danmark, Norge eller
Storbritannien för att i Sverige ge rätt till de tullförmåner som gäller i
Sverige och som avses i avtalets artikel 3 punkt 1, varor, som importerats
och använts som material i Danmark, Norge eller Storbritannien, i
nämnda tre länder bli föremål för tullrestitution eller åtnjuta befrielse
Prop.
1972:135 116
från tull i någon form endasl om det är fräga om varor som
avses i artikel 25 punkt 1 i föreliggande protokoll.
3.
Utan
inskränkning av bestämmelserna i artikel 1 i protokoll 2 får, när elt
varucertifikat utfärdas av tullmyndighet i Sverige för all i Danmark, Norge
eller Storbritannien ge rätl till de tullförmäner, som gäller i dessa tre
länder och som avses i avtalels artikel 3 punkt 1, varor, som importerats och
som använts som material i Sverige, bli föremål för tullrestitution eller
åtnjuta befrielse från tull i någon form i Sverige endast om det är fråga om
varor som avses i artikel 25 punkt I i föreliggande prolokoll.
4.
När ullrycket
"tull" användes i denna och följande artiklar, avses därmed även
avgifter med samma verkan som tull.
ARTIKEL 24
1. Intill den dag då tullarna för
varor av del slag varucertifikalen avser
har avvecklats mellan gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning
och Irland, å ena sidan, och Sverige, å andra sidan, skall, när så erfordras,
i certifikalen anges all de varor som certifikalen avser har erhållit
ursprungskaraktär och undergåtl ytterligare bearbetning endasl i Sverige
eller i Danmark, Norge eller Storbritannien eller i de övriga fem länder
som anges i artikel 2 i detta protokoll.
2. i andra fall skall, när så
erfordras, i certifikatet anges det mervärde
som erhållits inom vart och elt av följande områden:
gemenskapen i dess ursprungliga
sammansättning,
Irland,
Danmark, Norge och Storbritannien,
Sverige,
vart och etl av de fem länder som
anges i artikel 2 i detta protokoll.
ARTIKEL 25
1.
Vid införsel
till Sverige eller till Danmark, Norge eller Storbritannien kan endast de
varor, för vilka varucertifikat har utfärdats varav framgår, att varorna har
erhåUit ursprungskaraklär och undergått ytterligare bearbetning endasl i
Sverige eller i de tre nämnda länderna eller i de övriga fem länder som anges i
artikel 2 i detta protokoll, komma i åtnjutande av de i avlalels artikel 3
punkt 1 avsedda tullförmåner som gäller i Sverige eller i de tre nämnda
länderna.
2.
I andra fall än
dem som avses i punkt I kan Sverige, å ena sidan, och gemenskapen, å andra
sidan, övergångsvis vidtaga åtgärder i syfte att icke uttaga tull enligt
avtalets artikel 3 punkt 2 på det värde som motsvarar värdet av varor med
ursprung antingen i Sverige eller i gemenskapen, vilka använts som material vid
framställning av andra varor, som uppfyller villkoren enligi detta protokoll
och som slutligen importeras antingen till Sverige eller lill gemenskapen.
Prop. 1972: 135 117
ARTIKEL 26
De avlalsslutande parterna skall
vidtaga erforderliga åtgärder i syfte atl ingå sådana överenskommelser med
Österrike, Finland, Island, Portugal och Schweiz som säkerställer tillämpningen
av detla protokoll.
ARTIKEL 27
1.
Vid tillämpning
av artikel 2 punkl 1 i delta prolokoll skall vara, som har ursprung i någol av
de fem länder som anges i nämnda artikel, behandlas som icke- ursprungsvara
under den eller de perioder då Sverige, för sådan vara och i förhållande till
ifrågavarande land, tillämpar tull som gäller för tredje land eller vidtager en
motsvarande skyddsåtgärd med stöd av de bestämmelser som gäller för handeln
mellan Sverige och de fem länder som anges i nämnda artikel.
2.
Vid tillämpning
av artikel 2 punkt 2 i detla protokoll skall vara, som har ursprung i något av
de fem länder som anges i nämnda artikel, behandlas som icke-ursprungsvara
under den eller de perioder då gemenskapen, för sådan vara och i förhållande
tiU ifrågavarande land, med stöd av bestämmelserna i det avtal som ingåtts
mellan gemenskapen och detta land lillämpar tuU som gäller för tredje land.
ARTIKEL 28
Den blandade kommittén kan besluta
all ändra bestämmelserna i avdelning 1 artikel 5 punkt 3, i avdelning II, i avdelning 111 artiklarna 23, 24
och 25 samt i bilagorna 1, 11, 111, V och VI till detta protokoll. Den är särskilt behörig atl
vidtaga de åtgärder som är nödvändiga för alt anpassa bestämmelserna till de
behov som kan föreligga för vissa varor eller Iransportsätl.
Prop.
1972: 135 118
Bilaga I Förklarande anmärkningar
Anmärkning 1 - till artikel 1
Uttrycken "gemenskapen"
eller "Sverige" avser även gemenskapens medlemsstaters eller Sveriges
sjöterritorium.
Fartyg som är verksamma på det fria
havet, däri inbegripna "flytande fabriker", ombord på vilka
bearbetning eller behandling sker av produkter från deras fiske, skall anses
utgöra en del av den stats område till vilken de hör, förutsatt att de
uppfyller de villkor som anges i förklarande anmärkning 5.
Anmärkning 2 - tUl artiklarna 1, 2 och 3
Vid bestämmande av om en vara har
ursprung! gemenskapen eller i Sverige eller i något av de i artikel 2 angivna
länderna skall bortses från om energiprodukter, anläggningar, maskiner och
verktyg som använts för framställning av denna vara har ursprung i tredje land
eller ej.
Anmärkning 3 - tiU artiklarna 2 och 5
Vid tillämpning av bestämmelserna i
artikel 2 punkl 1 A b. och B b. skall procentregeln, såvitt avser mervärdet,
iakttagas enligt de särskilda bestämmelser som anges i listorna A och B, När
den framställda varan är upptagen i lista A ulgör således denna regel etl
tilläggskriterium utöver kravet på ändring av tuUtaxenummer för den
icke-ursprungsvara som eventueUt har kommit till användning. På samma sätt
skall bestämmelserna om att det icke är möjligl all sammanlägga de i listorna A
och B angivna procentsatserna för en och samma vara tillämpas i varje land i
fråga om mervärdet.
Anmärkning 4 lill artiklarna 1, 2 och 3
Förpackning anses bUda en enhet med
den vara som den innehåller. Denna bestämmelse är emellertid icke tillämplig i
fråga om förpackning som icke är av vanlig typ för den förpackade varan, som
har ett eget användningsvärde och som är av varaktig karaktär, oberoende av
dess funktion som förpackning.
Anmärkning 5 - tUl artikel 4 f.
Uttrycket "deras fartyg" skall endast avse
fartyg: - som är registrerade i någon av gemenskapens medlemsstater eller i
Sverige;
Prop.1972:135 119
- som för någon av gemenskapens medlemsstaters eller
Sveriges flagg;
som till minst hälften tUlhör
medborgare i gemenskapens medlemsstater eUer i Sverige eller ett bolag vare
huvudsäte är beläget i en av dessa stater och i vilket verkstäUande direktören
eller direktörerna, ordföranden i styrelsen eller i tillsynsorganet samt
majoriteten av medlemmarna i dessa organ är medborgare i dessa stater och
vidare, i fråga om "personbolag" (handelsbolag och liknande
bolagstyper) eller bolag med begränsad ansvarighet, vars kapital till minst
hälften tillhör dessa stater, offentliga sammanslutningar eller medborgare i
dessa stater;
vars befäl hell beslår av
medborgare i gemenskapens medlemsstater eller i Sverige; och
- vars besättning till minsl 75 % beslår av medborgare i
gemenskapens
medlemsstater eller i Sverige.
Anmärkning 6 - lUl artikel 6
Med uttrycket "pris vid
försäljning fritt fabrik" förstås det pris som betalas till den
tillverkare i vars förelag den sista bearbetningen eller behandlingen ägt rum,
inbegripet värdet av alla som material använda varor.
Med "tullvärde" förslås
värde enligt Brysselkonventionen den 15 december 1950 rörande varors tullvärde.
Anmärkning 7 - lUl artikel 8
De tullmyndigheter som förser
varucertifikalen med påteckning enligt artikel 8 punkt 3 har rätt att
kontrollera varorna enligt gällande bestämmelser i den berörda staten.
Anmärkning 8 - till artikel 10
När varucertifikat avser varor som
ursprungligen införts frän nägon av gemenskapens medlemsstater eller från
Sverige och som återutföres i oförändral skick skall, utan inskränkning av
bestämmelserna i artikel 24, i de nya certifikat, som utfärdas i det land
varifrån återutförsel sker, alllid anges del land i vilket del ursprungliga
certitikatet utfärdats. Om det gäller varor, som icke varit upplagda på
tullager, skall i certifikalen även anges att påteckningarna enligt artikel 8 punkt
3 har gjorts i vederbörlig ordning.
Anmärkning 9 - till artiklarna 16 och 22
Om varucertifikat har utfärdats
enligt artikel 8 punkt 2 eller 4 och avser varor som ålerulförls i oförändrat
skick, skall tullmyndigheten i bestämmelselandet inom ramen för det
administrativa samarbetet kunna erhåUa kopior av det eller de certifikat som
lidigare utfärdals för ifrågavarande varor.
Prop.
1972:135 120
Anmärkning 10 ~ till artiklarna 23 och 25
Med "lullförmåner som gäller"
avses den tull som tUlämpas den 1 januari 1973 i Danmark, Norge, Storbritannien
eller Sverige för varor som avses i artikel 2 5 punkt I eller den tull som
enligt avtalel senare skall tillämpas för dessa varor, om denna tull är lägre
än den som tillämpas för andra varor som har ursprung antingen i gemenskapen
eller i Sverige.
Anmärkning 11 - tUl artikel 23
Med "tullrestitution eller
befrielse från tull i någon form" förstås varje bestämmelse om
återbetalning eller efterskänkande, helt eller delvis, av tullar som tillämpas
för varor som använts som material, under förutsättning att nämnda bestämmelse
uttryckligen medger eller faktiskt medför sådan återbetalning eller sådant
efterskänkande, om de med detta material framställda varorna exporteras men
icke om de är avsedda för inhemsk förbrukning.
Anmärkning 12 - till artiklarna 24 och 25
Artikel 24 punkt 1 och artikel 25
punkt I innebär särskilt atl tillämpning icke har skett
- vare sig av bestämmelserna i sista meningen i artikel
1 punkt 2 b.
för varor frän gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och
Irland, vilka använts som material i Sverige;
eller, i förekommande fall, av bestämmelser molsvarande
nämnda
mening vilka ingår i de avtal som anges i artikel 2, såvitt avser varor
från gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och Irland, vilka
använts som material i något av de fem länderna.
Anmärkning 13 - tUl artikel 25
Om ursprungsvaror som icke
uppfyller villkoren enligt artikel 25 punkt 1 importeras lill Danmark, Norge
eller Storbritannien skall den bastull, från vilken tullsänkningarna enligt
avtalets artikel 3 punkt 2 skall företagas, vara den tull som importlandet den
1 januari 1972 faktiskt tiUämpade gentemot tredje land.
Prop.
1972: 135 121
Bilaga II
Lista A
Lista över bearbetnings- eller behandlingsprocesser som,
trots alt de
medför ändring av tuUtaxenummer, icke medför att den
bearbetade eUer
behandlade varan erhåller karaktär av
"ursprungsvara" eller som medför
att varan erhåller sådan karaktär endast under vissa
villkor
1!5
u, a>
CJ k- CJ
Iii
5 M
CQ > C
H
C
rt
E
§
Q? O.
U OJ
.5 S
c c
Z 2
X) a '
» " S
CQ 73
>
ra >
C :0
c OJ
= -O
r- >-. U
.ra g
-O
|5 £
S 2
Isa II'!
r ä°
ra 2P
E ti
c Ö
"ra >
,"2
- S i2
3 S 2
.= da
= Z c h3
1) (U
i ra.a> c E B 5 c
-I --o I
ö-H
S-:2, ? > c E :
;_ u ra H CU o - g
c ___ Cfl
M -:
:;: c
c 3 t OJ
r= = = "" ä ra c
H -n
H E = f
a
O .
H å o i
£ i
"T > ?
- > c
>, ra o ra
-5 ra c "
'H H « ii
O i2 S 5
1 E =
ä "O -3 =
O " C 2
o E J2 3
a>
2 >
"3
OJ, c _ra
(u
ra OJ
M
>
o :ra
M
É * £ E
:0 S = s/1 j- ort
a>
O "3
c a O)
°
E '5S'~ 'o
" o r
.c y
o = c -c ji
§- = g u u
° S 5 o
-2 1 ä
o j: CJ o
ra = E
u
11 is
J- E
3 g v.
E
E -i °
tu
c:
rt C
« c:
a c
1."
-s
-o
T3
1:5
00 c
.= "I -'-5 =
: S .!
x: o
o
II
:0 2
t; "
OJ - ra
S SS
c 3 >,
q I- 'I
o o. Q.
" S2 o.
ou 3 3
C ; >-
"O ä w.
c; o
c -2 S
-
1» fc- o
ho ii "2 US
- -£ ra
« oj-g
fi c c
CT] ra
.J; ca :ra
ca > c
O P
T3 .ra
' J2
" ra
j: 2
ra
OQ
TD
a
ö b
O
rt
s
:rt
J
CL
t2
i>0
r~-
CU
rt
>
Z
c
-o
O
a
-o
00
> rt
c
c
:0
ti:
O
D
c
m
-O
TD
JT
C
C
qj
OJ
0)
ö O
ort
=J?
rt
W)
bij
i
OJ
I-I
D
3
OJ
>
:0
C
.s
rt
(U
'c
C
c
"O
:rt
rt
>
u
aj
C
>
>
>
a
_aj
H
H
" ä j
rt
>
>
.id -i
f- -
H -i
, ra
OJ
rt
rt
-4
>
>
cii
rt
ti
OI)
C3
O
lä
irt
3
r-
t
.,_ >
c :0 o
£ ?
£ P
:rt
u.
£
1)
3
3
.2?
00
=kO
"
C
C
n
;/)
c fi
'c
u
>
O
OJ
j « : o
rt
5 d
OJ
e
4J
>
c-s
=3 _
_>
c
-o
-O
.>rt
tis
I-I
H-
H
:rt
>
;rt
>
E
CU
ra = " 3
c c -yi XJ
= ra
o o
ira D.
--
j; 1
Q.
Qj a> CU
i; mjj öjj c 3 ra
n 'S "O C
E S
o ,
-a o n.-
CU u. VI x:
11 °
CO
r
o >
D. ra J-!
Vl -yi U-
cx
Oj * (U
IJ c *
J « i rt -
n.3 °
L_ a>
ra Jr!
00 ra
c
3
o
a.
. XJ CU
t:
o .O
O.
n.
P S
I > CQ :ra
° s
a °_
ra OJ r; .ra
em
x:
o
0)
O
M
C
rt
o
a.
u
C
D,
'Ti
c
,-
E
C
2
rt
>,
o
00
>
rt
_aj
>
o
g
J
>
" Ö j
CU 3
ra c
=1
> QJ " >. CJ O)
-g rt "O
-Eg
~ c2 Q. : ä ra .Q ~ .:
i; x:
rä ra g
o Q, o
IO :2 .O
o c 5b ra g "
2? 3
-i VI X) Ä XI ;ra
rt
tJ O
2
;2
:0
OJ
M
u
c rt
rt
T3
c
;rt
¥
O .n
u
o
C
C
JZ
U
3
o
t3
(m
c
C
0)
rt
-O
rt
rt
rt
O
u
>
2
B
:rt
>
O)
o
>.
c
C
(U
M
JmS
C
c
>
"o
U
-.o
" ö ?
c 1-
5
j:;
OJ
_a)
rt
CJ
r-
2
o
O
J
0)
i
ciS
tM
ö
o
O
rt
o
rt
rs
'i'
n
E
"o
C
rt
o
3
-,
b
ra
Ci
*-
y
a.
E
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
> _ OJ t/5 ra
e2
O & & Cl
' «
u, b U
OJ L U
00 ii "2
Eli
ra 2 M
pa > c
o
"s
v
~
U-(
il
'
p
"::
o
0)
r
iir
c/1 -
rt
r
rt rj
00
>
E '
£
S
Es
c
c =
=3 «
i:
" Ö J
.ra
a>
5 .S
u~>
TT
i -t
.S 2
OJ
rt
QJ
p
CU o
T3
rJ
r-i
C
r
F.
OJ
CU
U, Im
"rt
ora
U
(U
(a
r-
001-
"03
p
- o
3
3
w-S
00
cZJ
00
,5 11
c
c
'c c
'5
c
ra
p
°
CU t, XD ra -
(1>
od
OJ C30
s * a
>
o
.2 o
r ä 5
H
rrS
h3
E
B
E
E
6
Ö
B
c
c
C
C
rt
ora
ort
» CQ
rrt
ort
ka
C--
(* «
f
(fi!
C*M
E
CU
U
u -*
O
T3
o
O
n fN
o fS
o
C
c
c
c Tt
c Tj-
a>
u
(U
OJ ;
a> :
ora
jrt
Qrt
ort
00
ort
00
OJ
£ P
U)
SD
tir- »
SO
.A ä
3
3
3
= S
3 5
3
00
u>
00
oij3:
ui=:
§
c
c
C
c
c o
c
'c
c
rJ
*c oo
"c
00
P.
.iif
c=>
M
p
M
rs|
*.
>
CU
o
od
-I
OJ
od
a> 00
U 00
rt
>
t--
>
r-
>
ri
> r-J
> rvi
ert
H -
H = H 2 H = H C
ra t.
rt "O o a>
rt 13
w-i
3-tS-*
a'-=
ra (u Ij ra
2 E
fl
ra o
rt -O
i!
Is!
-o 2 rt
a -r
j- rt (u rt 12 C
""
Oi
Eii
S
t/1 £ E
:ra _ra
"i äé
:0 .00 u
ji era >
g .5':
o 13 ii
2 « S
:rt a> ""I D.-g «
o .13 w
g? 5 ° ="= 5
-o
a
o
c
o
x:
a
> S o
ia o
o
B
a.
e
:0
k.
U
rt
O
>
O
rt
B
00 TJ
C
g
2
.i>
Q
a
Q.
j:
C
O.
00
3
3
C
k.
9
>
c
0
7
I-i
J
s:
rt
.»
Ul
IU
1
o
c
"S
00
_o
2
c c
£
v
V.
c:
XI
c
c
rt
S
OJ
rt
:ea
CQ
>
C
: «
>
>
(/)
c
rt
c$
>
rt
r
>
.2
rt
.SP
rt
E
O
o
a
TJ
C
ort
O
00
>r»
ka
3
Si,
00
c
H .a
ka C
o
2-e
.2 _ O
° 9. « g
> u " E
Ot)_
c 13 O o £ 2
o
i -5
w -o
S5 C
I;; « J
rt k-
> rt ..
>
2 a
CU :5
is i S
"S
-a - >
U rt
C eä
3 S
oo,S* c
5 CU
ra 'C .2P »J -O
la
c c:
ra " k.
>
(U rt 3 S
OB.SP
O) cO (u :0
-* OJ o
H .a i- .i!
C T3
"O
,t:
rt 2
>
«
| II
>
a> ra
.So
OJ).60 C
S
O) -O
.> u
o . » 5 .a >
> ,y.
"2 C
rt U,
> rt
- >
ii
| ä II
U rt
o
» s c
ra O 00 >"
3 S
00.2P
c
S OJ |:g
CU T3
H:!3
Z -a E
B tS 00-1
OO.S'
B
B i2
.. QJ
= >
QJ :0
.> QJ
:3 Ji
T3
CA
CU
00
E
C 3
CU
O.
opaginerad Kontrollera mot PDF
O
c ra
;rt rt
£
«
rt
XI
Ul
Ul
(U
ort
OXj
C
ra ' a CQ ra >
CU
o r*%
DOfN
UJ 00
a
O r
c
C
a ort
oSod
s*
00
rsl
3
3 S
00
06 =
C _
c u
'c 00
c 1
J
Jit o
fl>
00
IU 00
>
5
H - H -
3 T3 O
opaginerad Kontrollera mot PDF
rt
.0
u
t
c
_o
._
a
j2
"o
3 [/;
E
3
'c
i
C
E o
n
k. u o
E
O
E
3
X3
'c
rt
c
o o
B «
=5 E
a. 00
c
o
3
00
T
c
m
'Jj
o
o
>
E
Xi
. £ E
ra
c " E
ra "
OJ u
2:5
S g B
Ib i
c
g.o -o
" .-- 'S'
a;5
go g.
S 2-p, =
T3 O
E
rt D. H- »-
u. öp a>
S,;::co s
2 S " ' Ö T :0
opaginerad Kontrollera mot PDF
E .S
00 m 00
o er.
o
o c6
opaginerad Kontrollera mot PDF
E S.r-
C50 3 =
Z °
.2 2 I
k. >- OJ
= 31
CD U. O)
00 ii'2
= 5 S
b1 s
ra:ra
u
O
t/1
aj
bo
B
C
3
OJ
Q,
E
o
p
(>
00
>
c
a
u.
c
rt
x:
:rt rt
OJ
rt
X)
_o
_QJ
tD
=rt
&0
j:
c
u
c
c
OJ
ti
e
? '.
« -' (73
P3 rt >
:0
ri
i «
oo
U-
C
3
:rt
x:
12
C
.rt
i
3
>
re
C
ra
X)
ra
E
E
C
"rt
o
OJ
ert
bH
= Ti
" Ö j
QJ
"S
"o
ra
C
o x>
-a
o
-a
c
OJ
p
;3
OJ
E
oom
X
3
o
>
rt
5
ra
00
T3
B
c
"S
1)
3
00
c
'
c
C
X)
Jxi
o
*c
Q.
a>
r-I
"C
rt
>
nn
c
U.
rt
__3
rt
H
rs
CQ
OO ri
5
H = H -x:
OJ
u
1) 1
B
T3
-o
o
ri
o
C
c
c o
CU
CJ
o
ort to
a
ert r~-
00
CU
3
3
3 S
OXj
tJj
00
o
c
c
.E "
O
c
rsl
c
c "
O
o
o
>
CJ
r-
r-
OJ r-
rt
>
ro
>
o-i
>
yi
' ra -5. " E
i, °
ca o
,l>
° o/.
il
H ra
2 >
E
O
E
a-
o
a
V-
0/.
CU
'c rt
O B
o
C
o
rt
B QJ
i
is
'- -ra
ra 2 - = ;0 CL 2
llli
B g 00 c
_ u c -o
Co
B
ra = °
>3 £
*- o
X O
CL) k-
a ;; cu
x: " ö .i
:rt a
'C -f; OJ
OJ './i :rt
Ci--°~
TJ rt
_o C -a
rt rt
2 QJ ="
2 ° S
Qi._, rt
rt É Q.
-a c
2 = "r ä
£ E
Is
QJ
;r >
N- :rt
c: £
a. c: -c t:
opaginerad Kontrollera mot PDF
=; c
;ra CU
x
E ;2
2 S
opaginerad Kontrollera mot PDF
00 "O 3 >.
O O. O.
5) i; a
00 3 3 B - *-= o. "
IZo
S -S ? XI n
*
l. 1- QJ
00 ii "2
lirt .|
ii M
«
05 >
c
rt 2 > rt _- >
rt c3 'Z tio
i
II -
>
OJ
00-o 3 B
00 SP
,S v; f S
it , = .
C :rt
:rt >
rt
ra
.60
OJ
rt
E
O
ort
kH
OJ
-o
t
>
QJ
rt
O C
QJ
O
3
QJ
00
00
C
c/-.
c
S
QJ
:0
>
0)
.
11
:ra >
ii
> rt
> a rt
-
OTj
4 - >
C) rt
i °
3 S
00 .Sf .E t:;
>, QJ I- .y
s
rt
>
rt
-
>
"rt
rt
'k4
CJ
O
rt
E
a
QJ rt
göä
C
*-
c
k-
CJ
>
QJ
o
_>
CJ
H
u
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.5
o
x:
:ra
2
OJ
x:
OJ
0)
OJ
ort
00
- £
c
OJ
'B
c
00 rt
B ~
ra -a
73 QJ
1
SP
L. " _; TJ
~
CU , >
X3 E
T3
,
-O
(/ / 1
CiQ
o
CJ
E c
O.
OJ T3 B
rt
E-
e
ndelr
forma ljus.
(/= 00
B
S
detaljha
som uti kar och
|1
x: O
CJ
g
rsäljning
i parat eller :. band, ve
T
C
CA ,rt
c:
ort
CJ
T3
C
B J
a
r för
fö ;om pre ar (t. ax
Ö O
.2.S
" Ö J
- ö
QJ
E
1
CJ
3 rt
B 0
QJ
rt t:
I-g
Q o
g
OX;
,E =
r
rt
>
en
Ul
QJ
B "oj rt
rt
>
2
k.
C
irt
u
>
i
rt
od
r'!
T3
-i'
£ o
OJ
E
OJ
c
O
_CJ
X)
E
o
_c
"oj
c
o
(A
CJ
v.
3
o
3
c
-O
O
:rt
c
>
a
C
'C QJ
a
rt
«
o 3
c/1 QJ -a
B 00= B
00 ra y -
... - I CU
CL c
Tj
k. rt
OO
00
O
£ >
_ra ra
C
c 'c ao oo
00
c 'c
00
c 'c
QJ
-O C
a
C
p
ra
j « ;
T3
o
S CJ
T3
QJ
o
_o
-3
o.
ert
X)
Ul
a
S
'
rt
CJ
x: c
o OJ Q j2
QJ
C
x:
E
CL
>
"cj
"O O
>
rt
8
QJ
rt
x:
E
.ir3
0) CJ
a
00 J*:
CJ
rt
iH"
>
x>
ra
c
"
QJ
-O
5
rt
o
QJ T3
.f
O,
QJ
'B
QJ
C
tn
"S
CJ
C rt
00 c
Q.
5
1
c
Cl
"cJ
:0
39
c
"c
"U
Si >
C OJ
c E
b.
_QJ
>
O
'!7 O
CJ
a
c;
E
3
OJ k-
a>
" ö )
E
0
rt
:/!
rt
rt
>
OJ
:rt rt
-o
c
T3 ort
å
i/-,
!r:
kfl
:ra
c
rt
a a.
oo
QJ B
a
c ra
> c rt
E
1
rt rt & dj
o
CJ
O
rt
a u
JJ
rt
Bio
i
o
>
i
o
C/l
rt
C
0
'>
xs
c
00
00
I"
QJ
E 5'
o D. o.
c/> v; Q,
00 3 3
'c "
,c « :
t. l- QJ
QJ fc- QJ
00 ii "2
.E.ra g
S-E «
QJ QJ -o
t;
n 2 fc-
QJ S era
CQ
> B
.So
QJ :0
e2
B ® i
So
S:0 ± QJ
U .g QJ
:ra -H;
era > :ra
> c/, >
cn B v,
ra 2 ra
> ra >
_. >
e a "
i!'-3
II
* >
CJ rt
B gä .O 00 1 3 S 00,
II B
:0
.ä CU
T)
CJ
oo
E
c:
3
c?
a.
E
o
o -
CJ
XD
QJ
_QJ
OJ
>rt
oo
s:
rt
4) Ä rt
5. c
B
"t: ,= = i B S S -O
00 rt B
ci: ' ö ? E
J QJ
u XI
1 E
I-S
I/; rt 00
X3 .E
c
rt "S
It-
""
QJ
gr ä o S
- Q.
ra Q. m ra ra v. O, oi) JJ B O. 'b
QJ
tt
-O
:ra QJ
B
= 2 O
B O Jr ä
ra *
£-5 t E
00
Oi) J=
2'r ä
Ull
o -z: "O
rt oi S "O *
" Qjr ä
E >
B B E
rt rt C C
c2c2 E E
3 3 O QJ
il OJ
r:? B c9
QJ
o
c_
E
3
3
'b
ra'
O
00
E
E
rt
S .2; £
:5 2
rt
(U U-. rt
B SS
E Sc
o o. o.
3
00 3 C ;
'ii
o
Xc ra
= 3 "i
QJ fc- QJ 00-2
'c '.c
B S
B S
rt
CJ
CO
rt rt
ra
rt
rt rt
'C
'El
.00
n Ö O
s å
tu rt
E
å
ii '-o
II
. §
c
OJ
.iS
D
2 T3
"-
>
U-.
>
>
QJ ra
CJ
rt
CJ rt
B
g%
.?o
CJ
ort
0
.50
au"->
00
w
aavi
3 QJ
3
CJ
3 CU
00 2P
.00
00.5P
B
B
VI
, c/1
B t:
C
C -
CJ
CJ
>
:0
1 > B :0
> =3
CJ
opaginerad Kontrollera mot PDF
Q) Olj
OJj >
B "
O "S
XI Si
O)
.ra 00- £
opaginerad Kontrollera mot PDF
o 2
>
.5-
5 -S S
E .
to
,rt rt
3 S-
" Q. B 2
QJ
E:S
QJ T3
E r
2
Q> i:
n
|0 S?
O CJ
rt to
Ul rt
S E E.
C t
1/3 QJ ;;:
1 I
B >, -D
ra w
.2: g
r ä B
X)
n .X, J » ! 00
I III
S c B =
-C rt -O
O .£? 2 - S-
CJ P .- oo
CJ rt
n rt C " - "
llra
I
ö n.
6°.
"-i 13 o
rt k-
3 , o
E =
> c
_- E
o x: J
o f--i
: ,_ o ; E ö
: Z
ill
. fc- Tf
> B fc- . :ra B
; 2 Si
; -o := I c B o ra QJ
o
QJ
=
3 t: S,2 "2
ob2
S,i,
B E
ra ? ra ii
3 :0 3 > iZ. > o
-.- o
fc- ra fc.
OJ
QJ CU B
E -O
ii " ii "ÖJ "ÖJ
E-S)E E E
:.:°
« rä :h '
3 ._- 3 E rä
E
w : « X ra
5 P 5 i S 5 3-2 2
00 C 3 *- "
k.
*-
fc- QJ
o :: o
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135
O
ö
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ji: QJ
, >
o t;
'.E S
Pr ä l
i
1/3 CJ
E 5 Ä -
O O- CL
' ' j Cl
OJ., 3
ooii ° 2
11
b1
ra 2 fc. "J ra :ra CQ > B
I 00 --
ai fc-
= B t;; I : ;. - B B
_QJ
c
" Ö J
o
CJ
CJ
OO
"cj
S-!b
X) ra 3 ra c fc- . -o
.>. ra o B
>
00
rt
x:
j
'-j
.'
O
X
G
rt
- £ 5 :rt ,
tz''
ra o "
13 CU
B ' 2
:0 > rt >
'-'*-' C5 rt
U
- :S 'E :rt O
JJ :rt O) t QJ
X > > rt 00
c
+-r
3 O
3
00'"
00
B C
c
---- QJ
5E
'c M p
o -
OJ LO
>
CJ
"
' T3
f- 5
H "r
rt
QJ
T3
rt
E
C
C CJ
'C>
3
'
>
OJ
rt
c
CJ re
O
Sj
« v-)
QJ CO .> QJ
13 QJ
E f)
opaginerad Kontrollera mot PDF
CU OO
E E
i==
00 3 uT B.S_
B > ' .- ra
(-.4
. - C
1 2
QJ ra X) Ji
:ra
'o. Q)
u.
> 'H 3
ar
m
rt c CJ
00 E "O
111
> - u.
= =rt
2 >
3
S
o
,111
c
x:
QJ
13
y
Q?
C
rt
rt
O
3
C
ort . '
jm ,S C-;
D. c
2t
o c
s =
I bo ra : := Q.
O ra >
"
E
o.
a
ra
rt T3
a
"S
.c
y.
0
:0
QJ
"
a
o.
D. E Ij
is,
1: B
J CU Q) > S J
i B- o
= o
, QJ
-a "O T)
. B
sl ö
o. c 3
O) "" o. B
Q. ra ti a 3
> QJ fc-
I JC ra QJ Q.
c E
:0
u
T3
CJ
>
Ti
00
"O
c
E
3
o
Q,
CL
--/)
C
Cl
00
3
3
c
a
>
:rt
c
O
a
rrt
X
o
rt
>
CJ
rt
-o
c
"cj
CJ
CJ
ort
oo
c c
CJ
X
OJ
rt T3
X)
3
CJ
c
- 00
Q) :5
ra :ra B -
2 -o
>
00"-)
Ji QJ
:rt
.ra
:ci
:rt
ra
Ti
:rt
_,
rza
CL
x;
x:
sz
x:
CJ
E
x:
00
>
B
"rt
"a
"rt
Ti
E
rt
:0
__
:rt
£
'ui
o
x: u
u
0)
a
OJ
rt
CJ
CJ
C
rt
E
ra E
B B
rt
E
E E
B
c;
-Jrt
Ti
E
.d -C
rt
CJ
E
CJ 00
c
c
O
C
rt
B
O
c
"rt
E
B
""
-.ra
ort
ort
° 2
_CJ
rt
Prt
O
E
3
rt
CJ T3 ri
CJ
-o
x: o
o
CJ T3
x: o
'd
a
QJ
O
-O rt O
CJ
-o
rt
E
rt o
3 CJ
rt
c
CJ
Q
C O CJ Ort O 00 « /-)
c
OJ
-a
C CJ
B O 00 in
II
Ofjt
O
"3
Ul
O Ö
= 5 00 = c OJ
3
00 C
O
3 00
c
rt
o
3
E
C)
"cj
3 00
c
_CJ
"cj
rt O rt
CJ -O
å l
c OJ
x: rt
c '
C
r
'B
r
C
=
c
_
O
CJ
o
-
O
J
q
q
.
J>:
o
TJ
ort XJ
d c
5 ö
CJ
6
OJ
ö
CJ
ö
00
o
o
m
1- n;
rt
_>
li-i
>
oo
>
>JO
q
> X
i*
i
£
H -
H
'*-
H
w
H
'
H
'-
Jr:
.a
3 CJ
c
QJ
, CJ
x;
*_.
ort
OJ 00
T3
c c
opaginerad Kontrollera mot PDF
CJ a.
1/1
00 >
QJ od DQ -F
£ 00
rt
;rt C c
ZZZ ' OJ
- E t2
ra T3
._ 00
ra tt ra
B ii -
S 2 "
E E
- ~ E
ra ''
cS-S-O
a
o Irt _
" ~ QJ
5 E £
. rt -**
s ' 2
° t: 3
'c: CJ c
3 g ra
3 ra t;
r ä ° s
o TJ
i QJ :=
£ ":
T ra B
v- "O u
>, !; QJ
>S E
-C
o o
fc.' QJ
ra o. S O.
D.T3 E
&2
c -O B =
O o
E i
J
- ~.
B c?;
Q) C
> rf
> Tf
«u ,
J
a c.
a.-QJ
i.-
3 "3
i
S B
f °
så
2.3
; -
era ra
' CJ
B
raJ
O
ra 00 fc-',E
Q> 'c
oo_5
r O.
C a.
o -D
= 2 :S
cXI
C5n O
00
i> 'cf
fli rt
-Si 00
00 CJ
a. wj « .E
XJ :2
> ' ra Q.
3
QJ .:
B QJ B T3
O, ra
c/: .B
,y 5)
- 00
> ert
II
3 S
n. *"
5
o .2
O T3 O i
p cO
5,
J « !
: ö «
u
>
:0
:!o
CJ
k.
Ti
ä .
M
'j .
O
"1;;
"
k- CJ
rt
>
QJ
>
:0
>
CJ
rt
Ti j
E
c .H
T
E
CJ
CJ
Ti
>
J
"
(/I
rt
JO
>
rt
3
CJ
>
rt
S
C
_CJ
0) CJ
> rt
" Ö J
E r ä
prt
E
B
>
3
00
OJ -
"
ii
2
QJ
= -o
rt
>
jit:
rt
XJ
rt
rt
- s:
u
ra
E ° B
X
a, ä >'r
q
.
1- QJ
:0 iP
=
r QJ
S
III
in C T3 u- CJ C
|lB
B CJ >
c B QJ ra Ji Xj CJ
*- [A c
QJ , CJ X) 1- -rt CJ 00 T3 c C= rt Ofi
£ 00
=
:rt c
c
=: IJ
- E2
.3?
.SE E
- i
rt CJ
l.ll
i CO «
_ " Ui
111
o 3
E
1- B
E SS
E
o D. o.
C a. cao3 3
111
-Si >
0) 00
E §
CJ
QJ
~
ra
CJ
ort
00
JZ
c
OJ
'c
c
rt
CJ
X)
rt
rt
CJ
>
rt
rt
CQ
d
>
j
H -
C c-i .: 5 Ö
E
00 E 3 M-
3
3
CJ
H qj
O
a.
2
T3 rt
00 E
3 g'
ii
o
fc.
o.
c
c
"d
ort
U.W
ti:
QJ
OJ
-O
rt
o
rt
C
c/:
c
CJ ort
00
rt
E
CJ
trt
E
3
E
3
00
c
00
C
_>
00
n
>
o
o
c
.
E
J:
O
o
CJ
o
kfl
_>
OJ
_CJ
H
"S
H
" Ö J
sl
OJ 5?
r3
-c iB
rt
>
ao
>
> 00
CJ
-o
_>
II
? E
3
CJ - rt
a E
2 Q
QJ 00
ill
3 c QJ
S x:
ra E
5 QJ ii
?
. =
- 2
Ba
25 ..E
C > rt
S > - °.rä 5
> >
C/-J C rt
rt T3
E ° 2
i? .2' ra
CJ
2 C' S | E 5
B .=
s"
- -ceS ScS2
I - S
:t ,5fj
:rt ti
>
C
CJ O)
Cl- .
' 'Z. O
OO tA
CJ c
e S
QJ >
o t;
,ra QJ CO
SSb
c CJ CJ
o -o
E ° S ra uc:
E
C3 O
O -D
o ci, 00
CJ
CL
2 -o
B >
CJ oo
--3
ra X)
12
Ub
"cj 3
d c
J rt .12 x:
2" «
(/:
C O
c
r. B 2.2
c
:/3
C x:i
>i T3
o
>
CJ
rt
E
> d
rt ._,
t/i
0)
i2 '
E
CJ
rt
1
ra|
:0
-o 5
"C
O B
c 1-
ort
.:
X
C S-
.d X)
QJ
= -9
> iz:
T3
"
> i '
rt OJ
k.
QJ XJ
rt
rt
ra u
C T3
u. rt
d 00
c E
QJ
0) 0*
c
B -a fc- ra
rt u
c
E
02
3 QJ _ra
'Eli;
-c. E
CJ JJ
E CJ ai>
£
3 -ii E 5 15
u- _ d
rt *- 00 U
CJ rt '5
X QJ
2 c.S
2?.-=
o B
a CU --;
w CJ
CJ
Ji
CJ aj OJ
B
.ra E E
> 3
*- c
C ra
_ Z tJ
=. t =
: .
00 rt
? C E -
-c QJ
.ra .ra 00 D.
t: ra ca E
g o
o |0 ;0 QJ
00
t: I---------- 01
rat ° 5
O £
.v
U. B
'J
C O O "J
c rr-' -o
CJ 1>
i Q I I £
opaginerad Kontrollera mot PDF
i: OJ
Xi
'3
rt: CJ
3 c:
-a :t=
x:
-a
rt u
> 00
o rt
ra CU
i- S
O ki
rt CJ
c c c
rt c oo
'i: d CJ
QJ '
"O
u dj
c u
CJ = CJ
d CJ
00 ( rt
QJ CJ 00 r
.ils
B Mr= QJ ;0
o m
B O
3
->
QJ
00=2
3 B 00 Z
. ra
B Oi)
-r
B 00 B 2
9 -X ra =: ra
B c
= .- o
H .a J ra
-
h- ,;= H x: H x= i
E II
E Sc ä -
o o. o.
jc 2
o.
00 3 3
B ' ö
2 :r ä :S
ra S "
J2 T3 'cj fc- QJ
OJ CJ "
CJ
c
rt
CJ
CQ
> "c
:rt
QJ fc-
S -2 'ii CJ
5 - -5 -3
TD Cfc- ra
2 : CJ E
3- 2 -2 E
ra , i- ra
x: CJ
B x:
CJ
. ra
B 3
-ra c
CJ o
oo o
öJ rt 2
QJ
ra itf O
'c M QJ -
ra
ra OJ 2P ca QJ
00 3 >.'a B E - _ 3 2r ä
> o S
2i ö .s :
h- -O ä i "cj
CJ
ra
E
B P
.ra (
ci w-)
CJ I
-o
B O
IU «.:
ora c-
00 »
3 B
'= S
B "j-j
> o
H -
QJ QJ
E -
D.
E
E
3JJ
OJ
B
rt
3
C
C
c
0)
CJ
rt
Q
X3 S 2
. > X
ra QJ ii
!r ä 3 o
i:- B
OJ , CJ
Si - 'd
opaginerad Kontrollera mot PDF
CJ 00
E i
CL=:5 >
p oa rt
:rt
E 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
x: rt -3
-
00
rt Jr rt
B "-B
:ee
" E
opaginerad Kontrollera mot PDF
OJ
'd
oo
x:
c
CJ
'c
c
CJ
2
X
rt
-./I
CJ
>
k.
rt
o
QJ
"rt
x;
CJ
s
'-)
O
Vl
00 5 ra
.B
O-qT
2 >
Q, QJ
o-.-2
lyi
t 1
- -a
>
QJ -::
O
B QJ
B B
C
Q.
rt
Ln QJ
1) QJ . OJ > -i C :0
B U
-o
_rt
E
-rt
d
p
rt
d
uT rt
-3
QJ
ert
:
E ' 1
fc. B -o
CJ fc- 2 .
ra ,
B - 2 cJ
. 2 . -
B B i>f! 3
ra " T Q.
: 3
00
fc- 00 CJ
= o.
QJ Q, QJ 3
O
JC ra QJ O -O
ra
ra
-a :ra
a
x: j2
u
_
d
CJ
C
_
c:
QJ
-3
d
rt £
rt
o
E rt
T3 3
2 -o
-o
CJ
3
OJ
OJ
> - 1
"cj
T3
-H
5 QJ
00
rt
_
CJ
E r ä
**
ra
>
ert
E E
o
>
3 =
3
kM
B -
00
B
> rt
CJ CJ
rt
00
c
> d
d
"
ii 2 o b; -3
C
3 B
d
c
il
u. CJ
*- CJ
CJ =
O
ul
.rt
> C
.3 «
u d
o
rt 00
Sj
n-i
:0
:0 =
m
U_ o
~~'
C
:rt t:;
rt
00
E
"kl
E
rt
3
M
rt
x:
CJ
3 Cl
3 B QJ CU
rad
t- -
E - o a- CL - :x
00 3
3
> "
k- QJ
ra.o
CJ Ul CJ
00:-2 .E.ra 2 B -B §
1 " «
g B B
ra 2 fc-
aa > B
1,
T3 :rt
QJ
CJ
ZZ =3
CJ ort
00-E
c o
'c c
*"*
rt
QJ uZ
X)
rt
r ä >
CU i;
"2
rt
oa ra
>
2 >
-
/ i 5
S,'
' § S
H'o
3 r
3 m
OOC/O
00'/')
B 1
B 1
B
B c
M O
ä °
QJ f
CJ C-1
>
I/-)
.> Vi
m =a
H 2
H =
~0
r-i
T3 r
w :0 =a CJ c fc-
-a B CU
:ra t;
CU x: 5
ra 2 -3 XJ ra ::
fc- > J
c2 ii
"
"3 CU
2 5-a
Ly-. C CJ , CJ
X) *- ort
OJ 00
c c
I- .i
q t;
lO -u
3 6
x: E
O iH U-)
CL
tjn C T3
u c
C o
CJ
. q
S '
"
M O
.ii O
fc-
Ul
CJ CO
B
QJ -J"
B f'
O CO
CJ "
> O
> c/-)
>
> CO
> CO
> » O
H £
f-
TK C
rt
ra
=rt >
P 00 =
.d c: c
CJ
Bm ra S?
;/; _j- rt
rt "3
- 00
rt it rt
_- QJ
5 * c
H -
ii
!|e
CO .:
-
X
E
rt
T3
.
:-i3
d
lU
y
ra
> O
C CJ
d
0)
B
.O > u
'
op
>
-o
>
rt
O
1
-#
"5
2 3
3.-
B
CJ
:0
> d
CJ
ra - E
:0
:0
8 °
B = - 0) /)
"d
CJ
CJ 00
"rt
CJ
rt '-J
E 3 2 5) o.
S; .E .ra '
>
J
CJ
U.
>
>!
O
>
ra B -
"rt
t
OJ
>
:0
'" >
J
"! B
gg
;ra
CJ
rt
>
u
i>
'C
3 CJ
ra
'E"g=S
>
O
3 rt
rt
d
J
rt
rt
>
Ö E
O.
Q-
E
C
_CJ
E
3 OJ
CJ
E
rt
>
X
OJ
rt
>
QJ
11
B '
B QJ 00
B -3 ra 2 .ra'.o ä i E g
T3 C rt
2
>
i
d
"rt
CJ
c:
>
"rt
V
C
2i
3 :rt _
>. E
o c
QJ
CJ
CJ
OJ
CJ
B ii
E c
G, QJ w
-a
CJ
E
rt
QJ
rt rt c"
=
ra
E
E
ort
B QJ
3 .ra
s ss
s.Eral
00
/; c
t:; CJ .;ii, o/J 3
5 E .w
" ;: 3 ?*= B
O XI
i2 3 C
rr
'.
B :i2
fc. o.
ra ci-
U 3
- £ Cj
CJ flj rt
ra 00 O 2
ii =
5 B
o -3
- ä -
O B
o
p
f E
'
o
rt
ra
-C
C ÖÖ 00
o
c
O
CJ
>
O
CJ -rt
25
c
OJ
L?.
00
c
rt
01)
Q.
00
00
u,
o
>
'c?
rt
-
:0
Ll
iE
c
:ra
CJ
;0
c2
:rt
J O
C O O C
CJ
Q
1 1
CJ
u
f-
CJ
(N
-3
c
B O
o ra
.I| M E
3 S
o ra
B '!2
mE
3 S
S'>
B g
:-c
5 -a
> kM
O)
U IO
CJ
QJ
k- E c
2=1'
B
"i2;:
Si2 cj-2
Sr -3
ra *- B ra CJ
B >?.
B
r E
o
X)
II I
= ;
fc--.
> CJ
QJ ra TJ B x: 2
>, --J QJ
raSr
-s
s S-a
003 3 --. '
QJ CJ -3
:0
M
-O
'.n
CJ
00
E
3 3
CJ
CL
E o
:/i
3
y.
00
>
rt
-O
3 rt
:rt
2
"o
rt
X)
-1
u,
CJ
CJ
OJ
ort
00
x:
E ä . 2 3
:i. I-
OijC-J
q
B CO
H =
O
o u
-O CJ
C =
CJ CJ
o
II
B
. o
H w H i;
é S
c 1)
ra
3
ort rt Q.
CJ
OJ
CJ
c "u
CJ
??ii M
Si B
fc- ra .
il?
11 .3
£i
o uT
ici Ji 5
T3 rt
ål
00 E
3 S
11
c QJ ,
O -O t;
> rt rt ,
i2
ra CJ i-B =: O .
ra " -
"u . ,3-B ra
! = ao 1
w Ofj
rt c
QJ -
Ec
E
E 3
2 'S.
C3 Q
E;s
.B
B .
si-
lO c "O 1 CJ c
r: .> ra
00
. rt
._
rt
c
"cj
QJ >
OJ
E
3
3 3
O
rt
E
Q-
CJ
£
rt
CJ
rt X)
.CJ
CJ
c
QJ O
>
E
3
o
rt
>
rt
5!
:rt
'E E
_3
"rt
Si
XI
1
O
CJ
B QJ
E
> ra
QJ
O
C
3
00
O.
U
CJ
x:
CJ
CJ
>
rt
C
CJ >
d
E
o
rt
>
CJ
.'J
CJ
E
00 QJ
VI
c
CJ 00
c
V3
_ra
"o,
ort
>
>
M
rt
3
rt
>
-
rt
3
3
CJ
rt
CJ
rt
¥
T3
"qj
d
C
>
"
OJ
ort
£
>
"rt
u
:rt
>
E
c/
OJ
rt
Oj rt
E
c d
ra
rt
?
ij
E
3 rt
3
:ra
=
X
_E
'
o
"6
B
CJ
QJ
a
QJ
rt
X!
>
E
C
d
ra
E
3
QJ
d 00
_
CJ
3 CJ
QJ
2
C
c
O
U
O
00
X
rt
rt
OJ
c::
CJ
E
00
CJ
3
E
"iJ
3
1)
.r
> rt
o
/c
"E
CJ "3
"S
rt
c
B
i
x:
C CJ
rt 00
ra
00
E
o
o
Cj -d
o
; £
2
c
CJ
op
Q.
CL rt
oo
;0
CJ
o
SS o
CJ
C
C
r-1
c--.
-3
rt
o
CJ
1
!
CJ C
E
rt
3
E
o S
a
a
c- rt
o
o
T3
>
fc-
B : « ='
o-
a
E
SE
rt
ra
B 2c
M
0 c a g
52 o.
'b
E
-3 cfl
ort --
00 E 3 S
OO >
C
p 5
5
-
> u.
CJ
00 3 3
.ra _
i? E
3 1
QJ 3 fc6
QJ)'>
00 lO
C
. £ 1
B S
'E
.;c
'.
5
"O
OJ sd
> k.
_> lO
H "cj
H -r
3
' 3
QJ
OO
E
3
3
QJ
O-
E
o
Ui
3
1 2
QJ
CJ
00
OJ
OJ
T3
00
c
TJ
00
rt
rt
QJ
d
QJ
00
c
3
'c
00
OJ OJ
c
Ul
_CJ
i
CJ CJ 3 CJ
OJ
6
Ul
OJ
*CJ
a.
" Ö J
00
:rt
> d
00
rt
CL
00
d
Qi
Si
Jxf
3
QJ
-
Q, CL
"cj
Ul
_aj
OJ
" Ö ) -3
CJ
3
rt
2
>
" Ö J rt
c
C rt
" Ö J rt
3
" Ö J
o
3 rt
OJ
ra
> d
>
"ra
>
r;
c
d
rt
>,
CJ
OJ
OJ
0)
"rt
U
,/)
C
S
T3
3
5
rt
CJ
rt O
> rt > d
'c?
CJ
u,
rt O
>
d
> rt
3 OJ
O
> rt
QJ
X3
CJ
|-
T3
u "
rt
CJ '+-> "i
rt X)
Ul Ui ra rt X) Ir;
:c3 ?j
I J
rt -3
Ul 3
fij CJ
CJ
,
,
E -
TD
:ra
>
11
0)
d
2 B
3 :cO
rt
CJ
00
OJ
> d
q
10
1
Ö p
i2
c
irt
x:
Ö O
c >
0
rt CJ
"oj
QJ -3 rt
ao II
> E
rt
C
>
rt
>
CJ
" Ö J 00 OJ
d
u,'
CJ _>
3 Q-
E 3
...3
T3
q
"
.
_,
E E
rt 0 _QJ
"cj
OJ
o d T3
rt
0
>'
2
d -3
H
r3
C
CJ
å
3 fc ort u
"
.0 S S|
.ra X) M ra
=
S
sa
B.S
s °
CJ ra
q
10
3
rt op
-3 CJ
QJ X)
0
3
ort U-i
CJ
0
c
CJ
d
3
00
C
E
r- 10
rt op
i °
C
:cd
x:
kfl
QJ
X
OJ
5 rt £
3
cd CJ T3
C CJ
ort
3 00
C
'E
-3
OJ
3
" §
O.
rt
s
CJ
6.
d
X
X
CJ
d op
3
rt
3
3 rt
_CJ
CJ X
OJ
"i
CJ CJ
3
CJ
00
CJ CJ
"cj d
g ä
E QJ
ii
2 ° 1 å "
w CO r ä CJ
-C T3 B QJ
:ra *:; CJ x: 2
. « 2I XJ 5 2
>
QJ
E
E
3
X
rt
-0
c
QJ
Q
rt 00
il
B » J
!l
CJ
-i 3
E E
_3 rt > d
f -O
QJ
> :0
3
iS
3
:0
Ul
CJ
CJ
"cj
C
CJ
QJ -3
ort Xi
CJ
' fcrt 3 00
q
> J-
1
>
rt
>
'
~d
> X
CJ c
00
-0
=
C
=a
rt
C
r ä QJ 2
*-
c/) c QJ
CJ
"3
"
lO
CJ
H g
.d
H
c
H
E
> d
å
d
d rt
k. "cj
0
E
E . c E
X)
J- ort
QJ
_ B
3
CJ 00
X)
3
rt
T3
C C rt " > ? rt
.r ä 2
q
=QJ
00
>
>
un
3 -O
ISB
a
3
C rt
3
CJ
QJ C
ra .2?
B 2
QJ
" QJ
= BZ
.rt
is
c
ra ° >
ra
2 i
bI
3
CL
B QJ
/: - rt
tn
QJ
ra
J
X5 tJ
00
>
g B 2 III
-Si
rt
O
§
3 C 4J O
5
" > rt
.00
3 QJ > irt
OJ
-* -3
11
rt
dj
rt
> 0
rt
|.il
S >
! Ul rt __
£ - 2
3
:0 -
CJ
"3
|E
S E
ra
S2
00 CL
.B d
5
1
CJ i
5 >
CL
> rt
C CJ
_
OJ fc-
r ä x: ä
d
CJ
t:
rt
'-*
E
00
- = =
>
'"
J?
* > >
>
d
3 -
ceS
QJ X)
c;
2 S § i B > °
*-
> CJ
rt rt
j
H -
CJ
rt
3
rt .-
CJ i:]
"H
=
rt
> 3 > d
3
'e
-3
« 3
CJ ra
-3 :=;
3 u
2
1
X
OJ
"w
rt *- X
00-
QJ
rt >
X
CJ
rt
> B
rt 3
E
3
QJ oi)
XI
rt
X)
"-i
rt =
d
*"
-i*: c/1
f|
rt
rt"
M
d
ti
rt
QJ
3 3
:/!
li
> rt
u. rt
g.|>
ra B
3 rt
QJ
-d
B E
=3 ra
rt
QJ 00 OJ
t- t_
'C
_5J 5 CJ
"S
E rt
.rt E e
_CJ
"cj
B "
E
0 O.
ra
c '
CJ w
>
-rt
3 00
B B U
QJ
c/c S
QJ
:0 CJ
=0=:
QJ
"O
2 cg
d 0
3 rt
c
> 3 s" 2
- £ *> OJ
>
=
3 CJ
3
rt 50
:rt
so
S 2
QJ
E 00
3
"
il
c ii
> rt
C
CJ
CL
C
w CJ
x:
CJ
> d
3
ra 00
B 00 SS
E-S
S B
M 5
S å
d 0
CL
rt
3.
0
n) rt
>
" gra
rt
>
3
CJ
QJ =;
T3
CJ
rt
:/l
3
= =>
B
00.2!' _
C
1!
00 Q.
- B
r-
>
irt
>
0 0.
0
0 QJ
C-
00
q
cr>
q
.
fc- QJ
0 ; ° =
° = ;i
irt n;
'S iJ'
rt
c.
."
"j!
o
li-i
:0
c § 0 x: -3
c
CJ
Q
0
r-\
1
0 -QJ
m -3
QJ
1 E
opaginerad Kontrollera mot PDF
rt
:5'2
'~ rt Sära
E SS E 5'5-
o o. Q.
5; £ O.
M_3 3
'> '-' 1 " O
rt . -3 -2
X3 15 >
k- CJ
_ ra-o
CJ u. QJ
ooii 2
si I
OJ > 'b
i.5
B
E £
i- "
CL
E
= E
QJ d
CJ
od
ra!;;
3 2 -
g)-S-
-
(U rt C 00
o
QJ rt 'O > u, t
ort
:! E
3
: £ ? XI r-> c IO
r-:
>o
x: B "ra ra
3 Jd
|..S
"3 CJ
3 =
QJ CJ ort _
00-*
3°. MiO
O
' 50
CL
F I- B 5 3 CJ
I..S2 g-- -
° -
BiS >
B = - ra
ra CJ " -;
ci: ra B:g
QJ : B 3 2
>,-r ä
B E c/I Cfc.
.12
00.3 fc- t- > O CU
B --s S
.a -; £ X)
B OJ '
.5 5 - u
H ä 2 2
S5 2?;7
Isq
B I B
B '-J "
3 rn ro B CO O
2 -.6
'-
"T iV-1
Qjq I
o
I B IO o QJ .
as-
3 Ö ,cf' 00 i/ O
OJ o _ _> » o o
5 E
3:
T3 -rt
>
rt
5
"e
>
00
CJ _>
3
QJ
CL
1)
*-
E
3 Q
E |0 2
2Q
T3
3 CJ
tii
-
t
r'ii
-3
'd XJ
3'
OJ
3
':rt
00
c
9-cj
B
3 CU
2
]rt
OJ
9lj
rt
rt 3
-2
5 e
-0
.ra
:rt
ra
3 e
:rt
>
irt
"rt
x: £ .
XJ
ra
E
.3 E
>
> rt
sa £
.ra
rt
ra
73
0
Cfc-
E
QJ
ort
3 CJ
- :; E 0 i5
era
Qj
X
CJ
0 2
E
3 rt
00
J>:
CL
CJ
"3
CJ
3 3
0.
CJ
>
>
« 0 3 -3
X)
CO, B
3
yj
rt CL
E
0
QJ rt
rt -3 00
k,
U C
0
3"
rt
CJ
ort 00
fc- QJ
3 >
- ra
C
E
d
3 rt
E E
i B H
!/j
rt
CL
u, d
>
3
d
\1 B -5j
v:
CJ
>
d
:? B CU
E
.rt
Ort
00
C
E
'd
> ra
11
:0
CJ
1
rt
fc- ra
.:
*- ra
J
d
3
CJ
rt
3 CJ
g-3 :0 E
;;j
TD
3
X
CJ
I
>
3
B.3 13
Xr,
p
B ,3
3
C CJ
-3
d
> rt
0
¥ 3 s;
:-Ib
B-3
"
rt
c c
CJ
1)
> rt
a
rt
CJ
B >
Crt £
fc-- 3
i -r ä
XI
3 CJ
3
:0
S -
15
T3
rt
"3
CJ
-3
OJ
> d
QJ
>,
B
ö
2 S 'fc- B
d
C
E
X
rt
E E
>. B
" ö 2
o-
CJ
E
CJ
CJ
:/l
ä " E
QJ
CJ
d
% z
E
CJ
i2
0 0
1
OJ 0
iS2
M Sfc
3.
y:
OJ
ra .op
C CJ T3
>
> B ra
QJ c
E CU 5) QJ ,E
_ra
"rt
ri
Ul
:0
rt
CL
Vl
>
rt
>
rt
QJ
>
rt
Ul
CJ
12
rt
rt B - . " B
3
OJ rt
§ "2-03
=3 rt
"r ä CJ
CJ
sz
0
0
OJ 00
ra B .ii ra
3 0)
E"g
c
rt
"cj
rt
E
rt
C
>
> "d
2!
0
'
2
E
-
d
>
E a a
rt
ra
CJ
>
E S
00
X
CJ
rt
QJ
ra
B -3
rt
2
ra-.S
£
>
> rt
:0
CJ
B -3 2 ra-
2
XI
d
?
Si E
i
X
CJ
.CJ
fci 3
i
CJ
3 :ra
0
3 :ra
c:
X
CJ
. ä '- . §
rt
s
J
J
E
S
0 B
>
0 B
OJ
-3
3
D. QJ
CJ
>
Q. CJ
CJ
QJ
E
- ra r ä ra £ ?
c:
u
ra
d
w
>
ra ra
ra 00
rd
E
QJ
'd 00
c
rt
B -2
C i CJ
QJ
._,
>
if
a
>
'd
3 c
CJ X
rr:
"cj
d
>
"rt
CJ
5
QJ
"S
00
c
rt
>
d "3 CJ
CJ
c
CJ
CJ
s: ra
00
.
5; £ . »
S
2.3
B E-S
C
CJ
E
£
3
ra
E
X
CJ
OJ
' ö '
JZ
"d
00 3
S E > 0 ra
B B
.5 "E
T3
"IJ
;
l ä i
5
.r.
3 rt
X
Cj
0
C QJ
rt
>
X
ra
CJ
"3
3 CJ
ra ra
00 00
E 0
C
CJ
0
c5;S
g
ra
C
'_)
3
>
d
0
CJ
0
0 ;o
OJ
irt
00
Cl
c- 00
d
rt
k:
c , c
00
>
ä
3
s
'q?
Q. ra
gB ä "
>
QJ
3j
c
Q.
d
g ES
~
iO
0
3
c
0 0 q)
0
"3
rt
CJ
3
0 0
i
c
CJ
Q
c-J
CJ
1
1 B
tN
"c3
0
C CJ
Q
C-t c
1 1
3 CJ
E
:=
O
" Ö J
1
rt
B*
1 q
rt
ryi
.
1 q
" Ö J
.00
1 q
QJ
" Ö J
_o
d
:0
in q
iO
o
B CJ
i o
in in
E
CJ
£
UO
U-)
CJ
å
UO ivO
i »
ra
3
i-"
f
c
"c
J
3
12
c
-3
>
ra
TD
irt
"
:d
'd
rt
irt
3
irt
CJ
E
C
oij
x:
P
1
-3
q
q
' rt
q
3
q
3
c
3
'
ra
CO o
q
"ra
"rt
"d
UO
o
Q.
"d
:t
UO
O Q.
O
00
3
Q.
C
Cl
CL
3
OJ "d
B
in
u ra
E
i
q
_CJ
"cj
d './i jn rt
CJ
rt
£
in
q
ro
_QJ
CJ
rt
VI d
E
.3
>
QJ
rt
E
UO
q
ro
rt
QJ rt
E
uo'
q
ro
rt
-O
3 d
> d
ra
irt O
c
CJ
» o o
q7
.00 iO
ort
CJ
in
1
q
q 1
1
">
3 ' d (*-
QJ
lO
1
q
q r-
i/O
1
c d
,Ui
CJ
in
\
q
E o
3 ort
c Jrt
CJ
UO
1 q
~ ä j
12
ra
ra
O
- -
-3
m
,_i
O
-3
i-O
O
TD
ro
TD
ro
Xt
>
lO O
c
C
lO
o
3
o
O
un
C
UO
CJ
k. ra
TD C
QJ 00
irt
x:
c
QJ '-d 00
q
'-3
CJ -d 00
ro
O
UO
3
rt
ro'
O
Jj
"cj
rt
3P
ro'
O
_aj
CJ ro
d
"cj 00 3
E CJ
XJ
CJ
CJ - rt
3
O Tt'
rt
3
ö
m
CJ
3
Ö
ro
CJ
3
O
ro
ra E
00
c >
3
O
VI
rt
E
00 B
'>
=3
"d X
Ul
QJ
C
-o
c: rt
-3
QJ
C
7 q q7
QJ CD _
5f o
o
00
3
C
CJ
1 o
O
q
lO
1
CJ CJ
3
| co
c O 5 O
q
un
1
" Ö J
CJ
OJjUO
E 1
3 O O Ö
q
UO
1
OOUO
.E
1
3
O 5 O
q
un
1
rt
CJ
CQ
ra
ra
>
Ul
:d
3
_>
O w un
/rt
IT)
q
-3 O
O.
m
q
1
a-
>
UO
q
Uj
"o
>
UO
q
UO
P
ö
B IU
ra .
2 Q
2|
CJ B CJ
-3 ra "
CO B
i: E
i-
. d
B ,.,
CU QJ
If
ra Q.
e =
.3 "
2
S -
.B 2
CJ d
X3
- JJ
"cj
o «
B CJ
B B
B
E
E-.S
rt rt
ill
c
"
° B -o
. BS
B 3 ra
cU o B
> ./c -
:ra
, u
r å -1
ra - ;2 °
2 si:
B > 5
5 >
:ra O .:
O C »
>.: £
B x: 2 '
c/c o x: c
j- o _. :ra
o .QJ - x:
o - E -C3
i! 2 i S
3
.J > "
,-3 ra c
E § E -3
ra B
fc- ra O) -y. -o
- . ra cjo » o BOO era CO CM
> CO CO
CJ QJ -
-3 ra
B OJ 00
CJ fc-
:0
.ra ra
" -3 i_
u .ra c
X)
i :ra
T3 ra x:
B = fc-
cj "-era
c ra -3
:ra ra X) fc.
> E
c: B
TM
T3 J £
:ra ra E S
CJ 5j
Q) :ra
:ra -o
> 2
B B fc-
3 i?,. O.
ra oo-B 00 ra o _ O
- ra
5j QJ c 2 -
a-c Z £-?V,
B --O
:ra r-
.E ::;
QJ
*" O :0
:?=: B CO i; B enl ir ,_ crt
CO
-jc bo B 'T
_ t; E
02 CO - a OJ CO B -CD fc- CJ c
2 g
CJ
CJ
.- "3 CJ
TD "ort
3
00
> 2 3
Vi ra '
E = S
B QJ ;>
B| ° i
B .3 -o
CJ B JJ ra 'I .X)
B S
rt > rt
CL- =:
I
"as
.2 ,
fc- oo
B 2
"
§ 2
x: ' >
CJ _rt OJ
-13
"
CJ
B
- rt 3
ill
S « J £
CJ CJ rt
III
E B i2 5b "> G. " .3 .ra
ra S 2
.ii ra c
'
QJ ra
P b:
B c QJ
_,
QJ c
.ra B
B - i2 B CJ 00
2
ra-X) HES
3
:rt
>. B
o 3 Q, QJ
2ic ä s r ä =2
.ii CJ
fc-
CJ i
ra ra > B > O := > QJ
".
Z-S
2 5-- " _
.:: g co B 'S" " E S'
.QJ 'S >
2
~ B
%B--
.= 3 i
_ 3 QJ
C QJ -
ra X -u
> 2 -3
r ä ii
> 00
_ CJ B
CJ CJ
- O C
CJ d
- s
P ra rt E
§ C
O ;-o £ (u
ra - " J
c O O CJ
g "'" ö
Q I I B
SS
o fc-
1-r
rt o "S
ro
C ro
m o
2 ' VD
' "T UO -
u P I
"3 ro o
g'"q.2 ag :. "2
3 0.-2
OOUO o u
;2 if q I .v
j o 3 _> CO o -3
I- ' 'O Q.
raq
B ro
1 O E
. B
i7>
1 O
>q :;,
; )
' fc-
3 O 00
CO
3 I
-f"=
o QJ
; - CO i; : q I .i;
I o 3 CO o 3
'-.2
CO Q.
H =
.TZ
;>
3
>t
C
>
rt
d
g o
>
"d
*-. 'I
a
> d
W)"
00
k- CJ
CJ
-3
3 z:
2 2
rt
QJ
0
E
O
3
u,
o.
O UO
QJ 'rt
00
rt
CJ
3
E
CJ
op
00
r
c
J
3 .M
H ii
w
>
i; ö
3
-
C
o.
OJ
rt
d
2?
3
E
00
CJ
C
H -5 E
CJ
VI
ra
r3
a
>
E
r3
irt
CJ
CJ
£
00
Si
3 i
2 a
', -z o
"
ii S
CJ
c
UO
TD
OJ
H
E
s
:rt
X
'd
B
k. 3
E
XI
rt
x:
c .
rt
rt
0
c: 3
>
X
3
:rt
CJ
CJ
'
ra
0
~ UO
CJ
CL
CJ
U
TJ
'- QJ
X)
3
in
3 -O
opaginerad Kontrollera mot PDF
00 >
o . z E fc- " ra " > 00 ra
3.-3
opaginerad Kontrollera mot PDF
CJ
d
X)
.CJ
_CJ
CJ
od
00
3
CJ
3
3
rt
CJ
XI
rt
il
.
|.||
|eg
B .3 T3 QJ B o; era 'e .3
s-:| 111
3-- B
S E
P CJ J2 00 H' EX
opaginerad Kontrollera mot PDF
>
6
H B
>,.x
>
E
CL
52
C
O
u
o E
,o
C
rt x;
T3
"
£
d
C
> rt
_CJ
o
CJ
CJ
O .
_ -3
>
:ra
>
VI
£
CJ
rt
TD
B
,o
rt
-3
= ra
O
rt
1
CL
"o
_CJ
> 3 00 3 irt
> > d
d
CJ
rt
E 2
O
CJ
O
3 ra c
d
VI
rt
rt
£
o
>
B
1 s-t
- fc." ra era
=- a2-
O
>,.3 O C
~ B B -
JJ -3
B " B
rt :rt
l-S'2
. - ä -2
TD :0 CJ rt
_Q
- OJ
rt "ÖJ
.2 g
rt rt
S >
= r ä
k- - rt
'
CJ ra
-r ä i 3 -o
00 P -
.3 i X :2
C CJ rt -
CJ .;
=
2 -= CJ o rt - Jrt 00 CL
-J 3
:0
"
~ CJ CJ
o c Q
- « p
3 1) rt
QJ 2 . E QJ S)
c X) ra
2 ra-.o
Si E i
3 era _
- E
o B
Q, QJ *-.
00
B £
(2
g eo
B
c
ojj=;
B
- QJ
*-
>
E.
E E"t
rt rt E 00 W) §
iO £ S
t « 2
o o QJ rsj ro TD CJ
I 1 E
oo'
'*- d 5 ra
E SS £ 2
o D. o. e JC O. 00 3 3
iV
3 o
ui *- CJ o « -3
CJ V- CJ O02
Iii
2=1
rt rt
u-
CJ :0
3 3
'-3
OJ eO
v 'b
c- '
CJ B
;2 E
IS E
3
ra -2
,- 3 rt
*- TD op
2 O
CL
3 3 "rt
3 E ;s
00 CJ *- c Ji£
B b:
ort O »
3 C
- "2 *"
:t= rt
H
CJ E Ho
.0.0 '
= B eO
CJ -3
ci ö
CL-i
OJ - d
d
00
3
3
E
ort
00
CJ
3
QJ
E
3
"2
" Ö J
CJ
'-kH
r"
_>
QJ
vi
rt
H
"cj
E
:
2 a
era QJ
r-
-3
rt
q
CJ
oo
TD
QJ
« VO
CJ
P
rt
3
E
_E
"o
X
O
1-
QJ
v;
q
rt
CJ
CL
2 'S
QJ w
>,
B
QJ .-rt
00- £
OJ CJ J2 CU
3 r ä B ~
-Eg
ra B
3 t; E
tio CJ x:
> =:
"
ra -3 o
Hl
=: . .> QJ
- c '.r -o
- r ä '- B
2 J'2 >
ra -CJ (- £ ?
> 50.3 >
.>
CJ
-3 a
- B
fc- ra
eO 3
cZ J
d=
>
era
? B
2
102
QJ
q cri
2 >
£
i;
° c
p
2
i>
C
irt CJ
C
E 3
o CJ
y. Ja;
w CJ
irt >i
2 "
CJ - X) :
E 5
bo
rt
VI
O.
CJ
>
CL
_CJ
00
d ra
Cj
-
"cJ
B
-
O
CJ
-6
3
c
" Ö J
g|
_CJ
>
3
P
irt ,
' rt
c'
"cj
T3 00 J£ 3 > .M
ra rt >
3 CL. OJJ CJ
ra r:
rt ?:;
c
ra CJ
-3 E
Ee| = ,
'"Bo
5PJ e/c
CJ
> ii
i- ra T3 -*
U
in
3
S Qj
e ä E > 3
CJ ?
.rt O -
> « 2
2-g.E o .o 2
. O
Ja: rt d
3 CJ rt
'TD Z=
c QJ
-r
IJ P
o -3 CJ
QJ- E .-
CJ2
k, TD - J rt rt
5)|3-
CJ .E ra
Q- E -o
Era
B ._ ra
1-
' JU
. CJ
3 era
.>, jk:
o B
CL QJ
ii
iJ
J QJ
2"e S ,äi, 5) 3
-if - E.:
CJ QJ
QJ
,5 B
s3
>
rt
CJ
TD
3 00
io
d d
=
3
CJ
i-d
CJ t-
i?
2 £ i2
>
0
00
3
t « c?i
0
T5
É 0 0
X
j-
rt
B c-l ro
IO
S
b E
"Ie
O UO
_; CL
UO
c TD
CJ 3 O
TD irt
-3
ort
rt
- ra
- "3 Cj c: ° ra
Cj'
3 c-S g ra «
C
-uT . '
eO 2
c- ra
-3
> ..,
CJ / . ra oij-o
B B =
E 5-ir
SP z
.B 2 =
-QJ TI ,-
X)
-r ä >
fc- fc. Q)
= 31
CJ k- QJ
oo: .2
ill IbI
rt rt CJ rt ;rt
O 00
E 5
.2'
OJ
d
rt
CJ
2 S
rt
E
OTj
x:
eS
Ort
CL
hän 01,
-57,
3
"c?
C
rt
r ä
H 't
>
CJ
p
o
u -o
TD
iiin''-'
rt o
"-
vi
CJ
-rt Q.
3 CO ro B B " O = ° 2
' VIJ "
"" O ? 5
CJ '
b 00 E H
CU . I C c _ . B to o 3
QJ . -n
.ra / CO o OOq CO
fc-
OOiO O J
.3 1 , .i
3 ;r IO B
i q I g
CJ
CJ o . .> CO CO 3 p = CO "r ä h- w CO c
3i: °
2 eg
-g
IIb
,
-Is
; .CJ >
i - " ä J = ,2 Ib
x: o o
51
rt
to
m ii
00-;
fi- H
E -
-3 ra
, -C TD
Ie|
Ii!
,CJ ii
S
H 3.X)
00 == c B QJ ra
3 "5 i Jggg - g
Ebb
VI ra o O ra TD rt
= l|i
,
fc- B r QJ CJ
, ra era
3 » g-
> '= g 3 3 "2 CJ «
e
w rt -O j 3
00 c
. O I"
g-g =2 ra
CA
> l/l
2 o g 2
- 00
" B
3 ra B
QJ -o OJ
3 ra CJ
E -S ir ..
I Xi ~ B
&t B "T
3 CJ ra
c- -3
i J2 3
B .ra
S
°
TD O Ö O CJ ra TD
E-3.g B 5; 'B - °'-?
3 r ä ra
:«!
5 fc-'
x: B x: 3 SJ =: 3 e ä H QJ - >
-a ° J
III
.: £ QJ 00
ra > ra
O------ ==
B fc- n
Mj ra
2'i|
ra B ra B .2 -3
c fc- 00
g QJ ra
B
Mb
3 r ä
>,
B
Ö 2
E Q-- B
g E
E S igJ
00 5P CL
- E
ra ~
- i
CJ QJ rt
ra 3 i.2=
° SES
r ä =2
3 OJ _rt
111
B QJ 00
B -3 ra 2 ra-.3
.
CJ
' x: QJ 2 g-S
2 t B
i 5 eg
5; » J
_ ra .
fc- CJ
>>
E
2
g: -r ä
CJ
2 O -
C CJ
irt ,3
E E
E
X
o'
x:
CJ
v.
> rt
E
o
b
.-
B CU
CJ
rt v,
3
3
c/e
ra
X
CJ
P
CJ
o
d
rt
E
> ra
ra
TD
C QJ rt
OTj
O/j
c2
o
CJ
on
>
eO
QJ C
.3
d
3
o
6-5 O
V/
"cj
5
rt
CJ
P OJ
l-Nl
c-
T3
CJ
_
o
O
i
1
E
/ >
rt
c2
TD
O
E
.? rt
P Ö TD
c: =
rrt rt
q
q
UO
1
Vj
rt
£
00
p
> o
:0
C :rt
"rt
o
Tt
q
u*
1
Vj
rt
E
00
3
uT
CJ
(Z
rt
00
rt S O
£
o
£
j>>
i
» JO
q
UO
q
O
1* 1- 3 Cl
Cl
CL
CJ
in
r~-'
V)
QJ
UO
r-
V;
;3
rt » -
EJ2
v;
Q.
rt
q
UO
' 3
ra
q
Ul
3
rt
3
00
3
:3
2
E
ro
ro'
CJ
E
ro
ro
O
B .'.i
.ra
.*- B
d
3
lO
O
"
3
» vo
q
=3
3
3
ra
k-
O
,ra
CJ
1
q
U3 u
1
CJ CJ
ort
4-1
CJ
1
q
UO
1
CJ CJ
Ort Ui
QJ
- QJ
cj-
T3 C
"cj X
3
ro
TD
n-.
5
Ti
rt '-rt
t
>
CJ
1
QJ
d
3 QJ
UO
q
3 T3
P QJ
UO
q
TD
3 CJ
Eci:
Eco'
rt
Ort
r « -i
d
O
"rt
ro'
\D
O
ort
CJ " Ö J
OJ
BP
3
q ö
lO
CL rt
Of
O Ö
UO
CL
rt
00 3
J3q
fc-
60
OO UO
q
00 V)
O
i
OO
Q)
CO
C
o"rf
3
1
TS
3
1
P
C
UO
UO
gq
ra
*E
CJ
x:
cd
c3
rt TD QJ
3
:rt
C
CJ
o ö
UO
1
E
QJ
C CJ
O
ö
ITt
1
E
CJ
'c Ja:
CJ
d
CJ
_>
UO
q
UO
3 ort
_>
in,
q
UO
rt
_>
C-J
rt
03
>
C
H
UO
(in
H
'
u-j
i
H
j*;
'zz
B IU
2 -
5
"3
QJ vj
J ra
CL
= ei
2 Q
r- .QJ
q-3
oc _.
lO
."g
!3 r ä E
-3
C
Z
c
_CJ
rt
c
CJ
S
.Ii
opaginerad Kontrollera mot PDF
u * k-- " CJ
' S.'
- -
C
. CJ
TD _r Ort 2 2 b"
ra > ra Q.,- = E fc. ra
ii
ra E 2
d -z
rt
3 t:
ä- B " S ä
S E S)E = £ r ä
2I2 o. -j;
o ra _
E g
2.3 S ö -i 'E
3.ra - .11 i
E
' Ö ? CL
S?' 5
QJ CO X) .V
2 ii
-QJ .cO
00-6
3 QJ C c
B S
.0 cO ;
> 'ra
CO r ä >
CJ
E TS
3 g
o 3
Q T
0 =J
v:
00-3
rt
*
rt
~.
_d
CJ
_ M
0
"cJ
w
c/c
'q?
C CJ
rt >
TD
rt
C
.ra -3
x:
CJ
0
00 CJ TD
rt
2
C
£ E
3 T3
C
ra
VI
d
1
rt
0
CJ
,,
CJ
rt
3 3 3
T3
c
OJ 00 CJ
ä
>- 2
00
.E
c
CJ 'i?
0' 3 _rt
CJ
E
0
TD
rt
i
>
> ,0
ra
» B
>
CJ
ert
>
T3 C rt
JZ QJ
ra > ad
E CJ
Ij
rt
.ra
g
CJ
ra
E
0- 3
00 3
'3
3
£
H
C
0 i
.C v:
rt >
3
OJj
p i -t -g
- Cl QJ QJ 00
vj-> 3 TD i3
k. OJ C 3
3 rt --ra
- ra .5P -3 E
u B H E
:g 1:
s g
° o
CJ 00
-3 w
QJ ,2i
-2 '
ralE
>-E
I
O ri *=
X E a.r
3
E .:
" E B SS
E B 2
äts
M M o. -E -ra rt ci
rt j.
=5 CJ rt
2 5 -
B E
fc-
CJ
ra ra >
E > eo
c T3 = 3 C OJ
-Sa
B XJ ra
QJ
ra
2 rt-.S
QJ c c
5
.rä::
ra ra j
B _ >
fc. 33 ra
QJ >
>
>- E
O c
a. QJ -
>
ra ra EJ'
_ 5 S
I ti
> fc. ii
*-' QJ ra
i. i I
p
S 5)r ä "
E
3
x:
i: CJ
C Ö -S B ti
3 -5 r «
" O)
ra X
> ra T-3
ra = 3
fc- -r QJ
ra r .ra
> 00
fc- OJ 3
eo -O
-
U. j;
2
- O
B CU ra c
3! ra ra 3
00 >
p 00 =1. g Sc2 å I
BOo-S
c cl c-'. T3
QJ
c: Q I
opaginerad Kontrollera mot PDF
P E S
I- 3
i Is
00 3 "
5 2 É >
- fc- QJ
2J2-3
QJ k- CJ
» - 2
i I i
SbI
rt 2 fc-
" r ä era
CD
> B
o
B
3 ;:
E 2
-2
X
CJ
3
CJ
_,
TD
CJ
3
Cj
>
ort
X)
00
P
E
o
_rt
.
00 -*
B n
5
1 2
QJ ra
XI j
fc- fc-
QJ CJ
ES « 9o
s
c
S)
x: 3 00
2 . B
O -3 'fci
E
2 5?
Ti - ' QJ = CJ
3 :o i _
! o-x:
ra CJ >, 2 ;=
3. fc.- 'z; j >
o
.i :
, CJ QJ -
: O -r"
)
CJ
0.2
i!
S
ji-E
00 t: j
ra c-_ . Q.
"J S O ra
ra ra
fc- -c Q) QJ 3 X>
11
° " " cSl -S
00
CJ
3
*CJ
'E
-3
rt
3
ora
t
E
jm:
TD
E 2
l.g "£
É = E i:.;
E ' Ö T E
oi, . o
IJ ~ ii "b
3 > g
3 " E g-
QJ QJ T3 ,
= 3 -- i;
fc.'
B p
-c2l> " a " B o ra = 2 x: B CJ
i M
É
S3 .E
3
rt
>
p
CJ
OO
ji:
oo
u. O
" Ö J
5
to
':: a
_QJ
3
ci
QJ
OJ
o o
CJ
00
rt
JiMl VI
v.
CJ
ax:
ra
_E
CJ
o.
il
-i:
CJ
c
3
E o
ra 00 c/> _ JS
ra QJ
> "3
.ra ra Ju! .
>,T3
.3
S5
> -3
" F
OD --
-
O
rt
CJ o
Oi( 3 3
x: 2 É
->
2
QJ fc- QJ
00 2 '2 ,3 .-5 £
3 £ ra
IbI
rt 2 k- rt ra
CJ 00
E g
E i
o .-
3
"2
i.a
:rt ;rt > '*"
Xi c
2 OJ
1 o o
B
d u, k- 4> 00
CJ .::
TD --2
gg
a 3
3.S- 3
c -c 2 3
eS ; -if
O > C 'y
H > >
> t: 2 a
3
3
2-S
Oo B t
CJ 'C TD ;
ort
- QJ
- J -
00 'J 'J
B "- -o
.
Q)
B T3 era
eS ,
CJ > C
CJ
°ra -; 3P X
E 2
' d I CJ TD
''
n zz
B -- CJ
E -
- .-
31 - c i> CJ
>, 3;
O rt
-v.
QJ QJ
c
P >
-S
k. T3
CJ OO
>. J2
r3 C
ra
3
E
> E
ra
QJ C/e
3 B
B B
era -3
>
c >
ra ra
E6S
.9 o
O
= c:
t; o e
oog
.QJ
30
C XJ ra t'
E o t;
QJ
3
-3
1
2
ra
X)
x:
QJ
-
u
O
CJ
2
c CJ > -3 ra r-
§
B 2 ra ra O >
E /
3 gJ
g 2
= -a
B-c
:b QJ
"2 2 £
E i
O 5,
O O
:rt
CJ ort
B
-S 3,2 12 2 qS f
QJ 'B u; 3 D. 3 B ,3
ra
00 E
o rt O
v;
B
>
"
5
CJ
:0
,- rt
rt C
"
u-
M CJ
t: rt
d
? :i £
ra u.
"cj
. >
v,
rt
00 >
'cj
ra
£ § .
ra 2
.E rt
3 2
CJ CL
d
> c
rt -rt
5 ;i
CJ
fc-
CO eo £
CQ P
ra
Q
- e
00t3
3 B =a
c 3 >. fc fc. c
O CL O.
i/c c
00 3 3 B ; fc-
x: ert
15
ra - OJ t 3:: X) -S >
CJ
ra
TD
=3
C
CJ
CJ
00
_QJ
ort
c
c
QJ
C d
OJ
TD
QJ
"E
3
P
ra 2 fc" ,3i =5 era
ca > B
3
-Jl
QJ
60
E
B 3
QJ
O.
E
3
-O -2
.2 2
QJ ra
XI J
i.Se
52
:ra :rt
g
3
ä O "
O o B
.ra fc-
ci: OJ
'- 00
CJ ;;;
3 J;
g ä i
t OJ -
. 00 u OJ B "~ p CJ fc. B T3 era
Ji -
>
fc- era (/,
OJ > B .i c/1 ra
ra.Sj
52
era era > I
o 3
2- ä
' ' =. § -
O O B '
.ra fc-
,C- QJ c+- 00
CJ ';:
o c/1
3 B .ra
.-)
r ä
""
00 y OJ
B "3
._ OJ fc-
B -3 "5
£ er ä J CJ
> c
= iC 2
; ra ra H > >
QJ
>!
ort
X
00
C
E
o
rt
Vj
JC
ra
o
>
0
rt
c
P
QJ
OJ
f
?
"E
rt
TD
QJ
00
>
J2
rt
-3
E
>
E
rt
OJ
Vl
T3
C
3
OJ
:rt
>
TD
3
>
rt
d
E t
o
O
Ul
QJ
CJ
00
TD
O
u.
3
CJ
rt
>
iO
"cj
E
QJ
_CJ
x:
o
o
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 >
OJ
3
T3 rt
"3 OJ
2 -o
O
ra -3
CJ
" O
. 00 t-
g B .OJ
c/1 'B .
B £ OJ
ra *- fc-
B ert o 3 I/e p.
- OJ S c/1 X)
3
.rt
"ir 1)
- rt :0 QJ C3 c. ' *- TD
Ib2
- ° f
".
B 2 . rä g-fc. o
M, rt i2 - I- "o . -
t: o
ra J
ej-, CJ
00 a B c
E 5 OJ
OJ i;
S -3 o
.rt c
fc- QJ i:
j -o .E
. B >
B
B eO
r-g S
rt O O . .
TD
,. OJ - rt
S g= B
S' r ä = -o : » ; > 2 .S
XJ . .rt
. OJ c/1 ra 2 r ä -er; .i ä
_ QJ c/1
2 a. .:;
° 1
§ . S)2 £
S- QJ QJ c B x> _
3333
xr --O Si
' v. . :rt
2 3- ° -: 3 2 o 2 o oii'3 =
00 B B
.' ert ra >
5-3-3 «
B 2 ? «
VI rt P
ii! x: " rt
o. E 2 -
Z ' c
CO e- E
o
. OJ
2l
2 era
1
r ä
3
" 2
ra
., >
I » E 3
S " E
d
B rt ert
CJ 3 Js 'k
c TD o
c > c_
c2
c CJ
> o
" E So
o.
E
o
J=
OJ
CJ
o
rt
C
J
CJ
d
OJ
:0
S
TD
u-
opaginerad Kontrollera mot PDF
E £ 2 =
O CO
era S CO E
opaginerad Kontrollera mot PDF
10 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 135
opaginerad Kontrollera mot PDF
& "
c*-, ra Sära
E 2 E 2c>-
o o. O-
c/1 c Q. 60 3 3
QJ u. QJ
QJ CJ g
2 C 3
ra 2 fc-
D r ä era
CO > B
Q> CL
V
3
OJ
od \D OOuo
;=
B 7= -
B e ä
>
T3 3 OJ o
§ -
o o c
.rt fc-
QJ 'z: -3 c
°ao .rt
r ä
>" i
gJ.ii g
,-
QJ S
.52 > £ 5 S, = i-B H 2c2
-I QJ
(/5 c
r ä 2
rt rt
12
.i
00
CJ
JJ
QJ
rt
£
TD
Ul
k.
X)
o
-e
B 3
c-
S
_QJ
3
ort
3
Ort
c
CJ TD
ra X
t,-!
f
>
QJ -
QJ
OJ
rt
-3 fc- Bii
QJ .
TD
TD
3 -d CJ T3
C CJ
3 OJ ort
.rt
OJ
11
ort
O
oo
3
3
OJ
ra rt
til -
00
00
.00
3
3
II
o
'E
rj
C
CJ
>
OJ '
ki ki
"p
1
:0 CJ
CJ
TD
X)
d 00
M
Ul
:rt
>
H
c ul
t-
H
O
O
opaginerad Kontrollera mot PDF
-a : «
OJ
rt
XJ
M
_QJ
QJ
"d
00
JZ
C
QJ
'c
C
CJ
ra
X)
ra
d
>
'ra
OJ CQ
ra
rt
>
t
E
3
rt
QJ TD
E
rt
TJ
3
C
v:
S
O
ort
rt
"2
k.
00
>
rt
3
QJ
E
d
0)
TD
00
c 'c
C
rt
QJ
irt
V) V)
TD
C
"d
d
3
CJ
QJ
rt
_rt
rt O
rt
H
E
CJ TD
3
rt
3
VI
&
2
rt
2 >
rt
i
I
i =
ra : rt flj
2I5-S
18 = 1
5 S 2 2
CJ . -3 XJ B 3 B -1
ll-o ö
o 1 fc-
c X) .:«: OJ -B
O - -3 OJ
CJ rt OO.E
3 , -
2 i
:rt ra k, :o
c/1 Ä rt c:
Z- ra QJ B -
I O S.g
2| 2 2
CU . -3 QJ B 3 c -3 6 2 ra p
?-3.S O « O -
fc. j: o oo
o I/e fc. B
:"e| Q) ra a,E
Iiii
00T3 Jii u c 3 - :d ra t: ;o
VI
X ra C.
rt '
B
-2 3
> o
rt rt
si
o S fc-
-o
-" ra CJ "n 60 :
O) *- fc.' 00
ra B oo--
B O. B
E
gi2
2-5
Q. o
« CL
B S'
li
M 3 CO 00
O
E-l
» ; rt
X ra >
QJ E .rt
OJ QJ
E
o ra J2 > B fc- «
:0 E
E
c fc. c.-O O. D.
/ , a.
00.3 3 '. '
CJ fc. Q)
oo2 '2
33 =
2 ,
Tj V)
OJ 00
E g
> OJ r
B :: o -
TD O
ra
rt
ra
"cJ
P
P ort
3
ra
_o
rt >
ti
E
V
rt
E
TD
CJ
C
TD
d
tj O
3
V)
!5
CJ
ort
rt
3
u
00
>
d
o
"cj TD
3
£
rt
00
c
3
d
CJ
3
:rt
v.
v-
-3
Ji £ rt rt 3 ~
- rt !- E'
TD
d
CJ
T3
rt 3
rt v
O
VI
P
ra
v,
3
"cj
ort 1
rt
E
3
> rt
QJ
E
TD
r-
g
= :S °
"3)2?!
p
_
J » :
ra
QJ
>
QJ
ra
H
E
S £= 2
Im
E
3
ra
OJ
TD
3
£
d
TD
P
x; o o
CJ
ora
00
"rt
.-3
>
CJ
CJ TD
3
£
rt
00
c
3
rt
CJ
:ra
VI
TD
'p
v.
3
d
[r ä
n
3
"u
OJ
QJ
rt
rt TD
QJ
rt
E
H
TD
P
ra
>,
B -3 rä B
CJ rt /- CJ
o J - >
fc- ra ert
5 5;
5- = = 20 .g- ,0 -'2 f U- c: q) B
-. ra
,- q q-
OJ 2 -d- fc-
rt .
k, C C
3 o 00 ?.
v. . 00
>, OJ B
_ T3 ,ra
.O
? - B i
E g o B
B o "3 t O .ii O >, -3 fc. - ..,
-SB?
OT) CJ era B
O
rt
C
!__
.00
rt 00
QJ
=
CJ O
T3 00
d
O
XI
-3
3
rt CL
£
3
3 irt
o o
B O XI
_aj
" Ö J
n
3 >
irt
>
3 JB
O
E
CJ
3
v
x:
Cj
-a
4
2
o
TD
x:
rt
ra
x:
c
CJ
c
-3 2
TD
3
x:
Ort
OJ O-
ra
>
1
CJ
rt
X QJ
2 -o a
B 5 ° . « .g x:
B
-" CJ
rt ra
o
Ej -g
2 B
cd
t;
£,4iÄ
QJ CJ -3
w O O
X aSiE3 O
opaginerad Kontrollera mot PDF
> ,-
(u v. rt
E SS £ H.i?
O CL CL v v CL 00 3 3
iVs
.S2 ä
u, *- OJ = 3 B
CJ
'u u. OJ
oo2 ° 2 .Ea
3-E g
IbI
m > 3
-3 era
> c/1
r/ B
1. ra " t)
00
.!; > E a
2 -3
g å
=21
CJ rt
is
QJ :0
CJ "3
~ .ii -r ä
H .a -g
E S
.g 6%
c- o
g ä
"a 2
3 g-
,E o2
B .i; ert
. CJ
>
CJ CJ B
-3 ra
opaginerad Kontrollera mot PDF
TD --B
CJ
ort
oo
3
QJ
C
3
QJ
rt
X
5 ::
fc- .5P
00
OOo
c
rt o
c
V5 1
CJ
'd 1
> rt
u o
QJ
= O
H
OJ r-
iZ 00
il
B B
.ra "
00-3 c/1
32>o
00 60 o
§ r ä O
B t/1 [--
- I
E OJ r-
M) 6oq ra o
f CJ r-
00 nC-
ii
3
r!. f
3
.e::
T3 O
c rr
Q-
HO:::
o -
3 5 E
M CJ era
oo QJ
00 ra QJ B Q.
-3 i OJ
=3 = :
c/1 c/. "
ra ra J
o QJ .
° S B
3- S
Eg. a-
CJ CJ
" E ii
> ;£ 'r = .n 2
QJ _
00 00
w ;j- ra > ;
" t- ra ;;;, "
_ rt 3 CJ dj
3-2 g
1-2 -ö
-3 i =3 .c -3 >
Z ° a
2 'Sj * era B £ ;
:ra c:
.3 a. OJ g»«
/
-g -7 -22 == rä
Z B
60 -_
B c/1
ra .ra
|l'?2
J qj X,
:0 rt
o c: C
rt u. ""
° 2 r ä
I. B
ii "
-
B 'l . ~ -ii
ra B rt - ö b
-3
""'
fil
0 u -o
.> «
"tis . ä 5s ra
o ,2 ra > « -u >
CJ >
3 >
x: "' E
y B -3
o QJ -
./, B E
X) B I'.
-!i
v. rt c
2- ä
VI C "rt
E E - -
o -ra ,0 fc-o 'i:
QJ
o. E
c/1 CJ fc. ;0
eo'2
d
S S c, E SS
E 2.
o a, o. g - a.
00 3 3
B ; u.
35
S'-B ä
u 1- QJ
2 J]-
OJ k- QJ
60 2'2
32 g
£ b|
rt
2 u, CQ > 3
CJ 00
E I
'q? o.
3
2
QJ ra -o .M
c
Pi
b2
O CJ
J - J « J
M) CJ CJ ti
B
era x:
ra .QJ
CJ OJ
r ä 1-
ci: o
CJ ~:
3 ro
B r-
.SS I
oor-
X o
B . = B "Sjc-
ra
2 1
ra J--
£
B
3 3:
-rt CJ
CJ P
-3 r-1
B o
3 t
OJ I
-rt I
oi) r
o t;
60'z:
B
'b 3)
B eO = 3
60'S
:- :rt
.rt O vi Q.
TD
k.
P
:rt
OJ
X
ra
rt
"E
H
H
TD d TD
B Jf
la
2 2 -3 =
gs'!;:':
> E B S S rt Vl u _o
6 Ö -3' " .S 60 B CU -3 B
ra Ji « ra .D
= Ec2gt fc. . > .ra
> 2 S :S
CJ
E B
rt
QJ
S ä | " o2
.32 -3 3 OJ . 73 2
r XI n. E
*= E £
- ° B -3
:i2 S-g s
:rt '
. - "d
_CJ
ils
= 3 i2= ll
B =: 2
= '
CO j
.X, d
9 E"3
ort CJ V 3
k- ra
ii 3
ra
3
-, 00
h- eo
. q
iO (*-l
rt
d
fO
P
TD
>
:d
QJ
v d
x:
E
00 TD 3
=3
"rt
00 3 =3
" irt
QJ rt TD
3-S ra
rt rt
ert CO
ra
ra
>
TD
d
>
3
ra
>
3
ro'
Ö b
"ra
å
"rt
;d
"ra
;rt
C I--
rt
3
C
p
QJ
r ä 2
Q.
CJ
rt
CJ TD
CJ
ra
QJ -3
CJ
d
Qj TD
Eb
3
E
>
d
P
> rt
£
ra
C
rt 'j
O
c
ert
3 ora
Ir °
p
ort
S
(
ro
'il
O
o
O
CJ O
CJ
UO
CJ
UO
CJ
U-)
3?
x:
TD
TD
"3
u
C
QJ
C
CJ
3 i)
CJ
1)
"
o
CJ
00
CJ
00
. ä )
rt 00
3 q
ro
o
'rt
BP
VI
d 00
V)
Ul
-ra oo
ro
3
CJ
>
-1
3
CJ
>
3
CJ
>
00 pJ
r-
00
O
QJ
OO
:0
CJ
OO
:0
CJ
c
kw
3
3
c
Ti
c
TD
d 3
CJ
E
Ul
CJ
QJ
QJ
c ra
QJ
E
Jte:
:ra
E
M
irt
3
J
irt
TD
3
o
>
;u
>
O
>
.
3
5
OJ
C
CJ
CJ
C
CJ
CJ
C
CJ
>
TD
ra
3
ra
TD
rt
H >
i--ii
opaginerad Kontrollera mot PDF
CJ 00
E g
-o " g- S 2
QJ ra XJ M
oo-t:
.-a
5 E
;s, a-
-('-'
V)
: ,ra B ,
X)
;2,
B=J , OJ I- K
»
e ö 2
.radera
y >
u
CJ
60 ra *:i x; 60= 2 ? .rt E g
CJ VI B o " "S
lt.E
||g
VI :ra x; 3
22 g .5
" o o I
B-r ä r ä E
53
f-§"rä
g
2 ig 2
:2'2 ra
1
B JJ > 3 -
g|5 B
E OJ
S-ra' "
2 '25
eo "
fc- t,
2 eo
o5
eo E
OS :2
CJ
TD
ra v:
S
i2
1
ra c
CJ
E
C rt
v
J
rt
XI
'rt CL
;h rt
o
u,
Q-
OJ
rt -O T3
E £
k- V)
rt 00
2
ora
V5
U
3 P
TD
c:
iO
£
c
VI
O t
QJ*"
_aj
:d
E E
UO
c?
V)
d
CL
QJ
>
irt
1
QJ
_QJ
Ij
Ij 'C
QJ '
Ö
E ra
rt
a "
'iT
ra
o. J
00
Q. Q.
QJ
ra
OJ 2
:0
CJ
o
Q,
C
TD O
>
*-i
Jxi
S
O
ra
>
rt 3
3
00
E '
Q
rt
.QJ
rt -3
rt 3
i~.
QJ
ra p Ju:
ij
_V1
CJ >
ra
O
73
rt « :J
_ra
O
v, c
.3
" Ö j
o 2
' rt
-3 * rt
C 60-3
B B =1
ciS £ a 60 3 3
'> "
= Es 2-B ä
fc- >- QJ
S2S
CJ u, OJ 60ii ° 2
,3
.-rt £
B -3 g
T! -rl
QJ
2 3 S
ra 2 fc.
ii « 2
CO > B
2 g
r ä -o
£ S
3 >B
.ra G
Cfc- o
o
S ö
B 60
.ra
00 j
5 y
_
.r ä
ci: o
3 Jl-. OOeO OJ 3
., S
:rt a '
'C B
CJ QJ
r ä a
3 is
.ra &
ci: o
QJ " J
a fc-
B OJ
B 2P
' a .-.
00 ;Ji
.3 CJ fc.
B .li era
J O >
QJ QJ c
x; "3 ra
H >
B g rä -
i
o
QJ ''
-3 fc-
B OJ
Q) 00 .rt 'C
60 .
3 g- 60eO OJ
3
:rt
'_)
>
v
QJ
QJ
C
>
3
rt
' ;cci ra '
'
irt
.2
ir. B
3
CU 1)
o
CJ
r ä -3
rt
TD
E g
E
> rt
,.g5
3 ort
ci: o
O
CJ
"
CJ
in
3 t-
TD
3 K
C
CJ
CJ .SJJ
CJ
.00
nra W
d
60 u'
k.
3
3
OJ
> iO
~m
00:0
CJ
00
O
3
3
C
TD
. QJ
CJ
u
3
irt
'E
.rt
.'iii
>
j
u
>
QJ CJ
3
?
CJ
C
Z -O
rt
>
3
rt
H?
d
>
H
S
2
g
3.
2
a. eo o
o 60 fc. B
lO- ö oi O
o o
ra 1 ieg
_ ._ -3
ifci r- -3 E B era
era fc. B OJ > o i: B
= E -S rt
"
> -3 -3 QJ B CU = -3 £
OJ E ;ra .Q
-3 >> J c
5
g
B OJ S
,3 -3 OJ
fc- OJ B B
3. B '
j 3 g- 22 fc--
> QJ ra B
B -3 2
3 - QJ -a
o I? B « . ; £ 3 fc- * rt flj
60 i_____
er ä -3 5 O
>
ra 2 ert S
3 2 fc.' E
B fc- OJ fc-
ra eO ,3 1
r- 60 B 2
S-5
crt
U x:
00
C
B
rt
" b"
3 ,5
~ -5
3 >, fc- .
OJ >
=! ra
I QJ
6o2 ,3-3
E öi)
c/1 c
2E = g
ö J J; ,S g;
3
12
2
rt C
XJ ra
3 X
rt
;2'2-
- B CJ
- a.2
3. QJ
-2 O _ - mS
§
S
T-l .
H O
CJ CJ o -3 o J
.E :6 B -3
å'oé
opaginerad Kontrollera mot PDF
>
ra
i
rt
EOO TD 3 =3
E 2.
o Q. a. 'Jl Q.
00 3 3 B ; t-
:=
era
Sz O >
k- - QJ
CJ u, CJ
Kr '
00 ---- -i
SIS
E - £ ra
B CJ "3
n OJ
-g B B
S 2 fc-
ii =5 era
CD > B
ra '
'fc B
QJ CJ
r ä 3
£ %
3 j
ra (
'-i: o
CJ "
TD
C OJ
CJ 2P
ort .
00 '
3 S_
00 :0 ="
.E cj2
B J
J rj
>
( > >
ra CJ
eoeo .g
.B CJ fc-
E .X ert
.ii CJ >
fc- ' 'Jl
QJ CJ B
.> -3 ra I
era ra H > >
-a fc-
r- CJ
3 60
.ra -.
60eO OJ 3 ri P
QJ CJ B
2; -O rt
Qj
tu
£ %
oS
'i: o
CJ
-o i-
c
fe
.2?
rt *-
op j
3 IJ
>
00:0
CJ
3 .
TD
._
CJ
3
.d
- O
>
3 1*
-3 fc-
B OJ
fc- hfl
60 eO OJ .3 cj-O B Ji era
= 2
H ?
.ra Ei
ci: o
OJ QJ
.i -o
S > >
o
opaginerad Kontrollera mot PDF
' 2 o- a.
X: . ert
3
k. rt -3
CJ
QJ
XI
3
OJ
3
d
CJ
rt
irt
CQ
>
c
> -3
'
era ra '
' B OJ CJ
r ä -3
£ %
o CJ
"-
-a fc-
g,a.
rt
00 i2
5
S_
00.-c OJ
.3 o
-i 2
I- e/1
OJ QJ B
-3 ra
peS
r ä
> -a
r ä
fc- B
QJ QJ
ra -3 E %
'- O
OJ
T3 >-
r- CJ
IJ 5|J od 00 '-A
= -
00 eO OJ
> ii 3 x; ra
B QJ
S -3
E >
.ra w 60 --/i
B j -ra j CJ J*
.> -O ra
t-l
> >
CJ CJ
.g!s=;
.gt «
.r ä£
i o
ci: o
~ o
QJ '
QJ '
QJ «
3 fc.
-3 fc.
-3
fc-
g. ä J
B OJ B .60
B OJ B .M
Jrt u-
ra
.ra
00 '
60 -
00 j;
CJ
>
_
3
_
5 s;
00:0
CJ
oo;0
CJ
00:0
3
3
c
TD
C
. CJ
. CJ
3 CJ
3 J
irt
3 J
irt
3 -
-iii
>
.li
>
- .
CJ
OJ
C
? CJ
C
U CJ
-3
ra
j; TD
d
2: TD
H
>
3= .S r ä
opaginerad Kontrollera mot PDF
CJ 00
£
I £ 'S
x: 2 QJ
ra
XJ .i
opaginerad Kontrollera mot PDF
S 2
-o S -
r ä > rt
OJ - ra
oa r ä 2
o
Q.
-r; > /!
CJ *J
2
00 QJ fc.-
7= H o
B
CJ
d
o
C
'E
X
>
CJ
ra
o
-3
Ul
c rt
QJ
>
X
3
X
a.
'-J
O
"o
j
rt
;j
CL
c
CJ O TD k-
iO
on CJ r-3 XJ 3
x: p O
QJ
'-J
QJ 00
III
.X B CJ B
3-5 2
-3 ° 3 g
Q. E
>
-3
E SS
E 2.i-9 S-a
00 3 3
B r fc-
ra
QJ
3 Z ° XJ rt
CJ ort
oo2 ° 2 E £ g
Ö J
OJ g
e
3 ä r ä 2 fc-
CJ ra ra CO > B
g 6".
c_ o CU '
g 6J)
ora
"w
00 /!
3 s;
00 :0 "
.3-2
c J-; era
J CJ >
H >
fc- c
QJ CJ
r ä -3
3 g
ra -o
E ä £ 5
,.ra eä ,g gi
ci: o ci:
o
CJ " Q) "
-3 fc- -3 fc-
B OJ CC CJ
O S? g 60
.ra - .ra
-
60 Jl 00 c/'
3 3::
Op-OO :0
3
CJ kH .3 CJ k,
C :rt C J :rt
"P rt >.
r ä
I g r ä
E ä
i
o CJ "-'
B S
g ,2? .ra w oo /!
3 s;
00 :0 '"
C jii*; irt
.CJ >
4
TD rt
CJ QJ
r ä -3
ci: o CJ "-1 B Ö
B 6 »
.ra i:
60 -/c
3 3 OOeO
OJ
,S Qj2 B .V era j CJ >
B CJ S
>
TD
"rt
a
c
CJ
CJ
rt
T3
£
> rt
C >rt
S ä
00
.- CJ 3
lg
opaginerad Kontrollera mot PDF
I E g
'c? CL
o.
T3 2
S -ic!
M
P>
-B
fc-
Qj ra
X)
J
Ul
Ul
CJ _a)
OJ ;rt
oo £
. £
*E c
* rt
QJ k:
J3 rt
k-
>
ra
rt
CJ ti
ra
CQ
d
>
2 >
Cli Z. '
CJ
, CJ
CJ '
n.
w
>
VI
c
2
a.
QJ
ra
iO
E 3
CJ
>
ra j
cl2
rt
E
3 "3
T3 CJ
E
0
5
:rt
C
irt
QJ 60
.2
irt
3
£
3
>
rt
T3
E
3
'E
"e
O. ra
rt'-3
B QJ
il
OJ
E
ra C
E
3 rt Si
3
d
QJ
- E
3
ra
QJ
> rt
.CJ
"o
3
rt
ö Ofj
'O
0 ort
CJ- ra
V.
Vl
'vi
d
X)
ort
E
rt
P
i °
1:; ö *J :ra ;o
ä i.
L:-
a.
a
rt
v SI
eil
eO :
os
eO §
OS O
eO 2
> ra
OJ V rt
E SS
E 2 ci-
o o. 3.
Jl Jl
D.
60 3 3
B ; fc,
= era
3 lo
J '2
=
qj tj ,-.
« rt
-3
6o2-2 ,E .-r ä
s
3-2 g
3 OJ 253
c-d 2 fc.
ii ' oa > B
OJ CJ
r ä T3
E ä g >'-'
ra
-u~i O u »
TD i-
g ,2?
. ra . 00 i
-a
B
H > >
.15 « S
li; 0
QJ
'
-3 fc-
g.2>
d -
00 112
3 CJ
>
00 :0
CJ
C
-0
-P
CJ
p
:rt
u
>
u- "
CJ
QJ
C
-o
rt
fc2 op
> '-g
-
era rt '
QJ CJ r ä -3
£ %
åt
ci: o u '
B S o op
3 5 .ESI
S QJ B
-2 2 2 2
.g!?; ci: o
dJ CO
1.1
ort -k- 00 -
3 1;
00 o OJ .E o2
B .i! era . CJ >
CJ QJ c
H >
3 3
' Ö ? D.
il
00 > B «
9 2
E -S
S S
CJ ra .0 J4
flO
ra >
j CJ
II
FE ' t:
2 g OJ _=
3 -g JB O
CJ __ O 3
~-
d
J2 a E '
k- c
u
D.
E o
- 60
OJ
Ebb:
o CJ E
E -3
i
2
B 2
E2
r ä i2 > 2
"> er ä OJ
>
-i
_ x: B
OJ
CO
QJ
ra
"
, +- OJ
o
Q, 3 > ~
5 11 =
.IC = e5 QJ O) > " - CL
§
OJ .-;
.2P
O CL
2 60
ra
- B
ra
£ .3
ra .
B £2
B ra t?
2 3 era -3 fc- _
2
" 3 B
i OJ
3 r ä XJ za
B 00
j
ii ~ ä = =
00
-'
= 3 E
eo ra
2
1 c2 -3
i;
r ä i2 B
c- CJ
02
.' I::'
k- > ra
S15 3
O ra rt r
, 2 - £ ; B£ |
S-g . 2 £ ° : 3-2 t: ; 2 B o ; XI 5:
a|
12
Crt''"
IJ '.
2 2.a"S -|g £
-- S 3 - r ä
2.0 o O. - ;:
.- B J4
i E i a"L
,3 Ji -3 B ; E 3 2 =
f £ :?i ||2S
;"S5i2eg
£52 ,3
c ?;
2 15 - ra 11- 60
I 3
'S
1, eo 3
B B B 3 B O E 3
.:
E OJ B
22 B '2
ö ieii
iii
2S
rt
2 ? S
3 P OJ
-gl-5
.J ra o -,- > -
" « " ä
k. d
T3 Ö O CJ TD . rt rj
B ° B J2 c -3 rt -
3
B T3 .C
> ra B '-j H x; 3 o
OOeO
O)
X) ra >
fc. I- CJ
CJ
CJ
00.2 2
ill
IbI ra 2 fc. 2 S era oa > B
> -3 , fc-
1 .-ra
,3 QJ B -l-i
I- "> >
E S
r ä G=:
fc- l.CJ
.ra t-..
ei: a
2 o
Q, '
rj IO
3 fc-
-3 fc-
3 S,
B
3 > OOeO ii
>
-o
rt
å
c
CJ
QJ
3
-O
ci: o
Qj
3 fc. B OJ
B .5P .ra *-
00 c
3 g
OOeO OJ .3 qj2
C .1 - .1 U >
r ä '2
-ra ! c2 o
-3 fc- g.&
-rt k- op V)
OOiO ii
= " ö
'fc: B
'* c
CJ QJ
QJ CJ
r ä -3
rt
E ä
E
.gs «
3,0
.ra
tj-.-
~ 0
ci: 0
CJ '
QJ >
3 fc-
-3 1-
B OJ 5 .2?
-
QJ
g .2P
rd -
'rt -w
00
00 V)
ui
3 CJ
3
"
>
>
00 :0
CJ
00:0
C
TD
3
- CJ
.-, Cj
3
:d
C
M L)
>
J 0
CJ u
3
CJ O)
-3
rt
-3
JZ '
QJ rt
£>
1>
CJ -d
OJ»-
3
fu
'B
C
2
X) rt
rä >
CJ rr
"d
rt
CQ rt
>
3' o
- E
- E
'7, 0 ö O
3
>
::; c
CJ /;
rt
3 OJ £
.g rt
oox: rt £
t
i-BB-. ä
e"|.s'1
-i -" -
. g) - 2 .e
3 -3
0
>
i
if
oox
rt -'i
d >
rt C rt T3 rt
E 3
B
E
3 CJ
3 00 rt
E
v
£
rt
E 5 3 3 3 3 £
£ > B
-
> .era ' a CJ ra TT-.' 2
gj "P 3 ; S,
ra B 3 cZ? > crt,- ra
EX) -ce X: _ - 0 U B
_rt 3
xrt "
2
rt
OJ -O
£ 3
> rt
0 rt
£
3 QJ
> ra
0
r ä
k. Cj rt TD
E
rt
>
ra -3 3 0 OJ '- »
00 v. 3
S)
>
ra
Z 3
"-'
's
rt
00 0 ra rj B
ra
:= irt
T3
3 - 3 > :g
E
TD
TD 0 00
3
ra
C
.ra c- - -:2 kC
>
rt
opaginerad Kontrollera mot PDF
eo 2
Cfc. ra
3 > _
QJ c/, rt
c- 60 -3
3 B =
E SÄ'
O CL CL
' tC E-
to 3 ~>
3 p k-
:rt
lo
2 era:
I- r ä O'
QJ Ul QJ 00 ii "3
C rz ' 3 ; 3 t: rt
IbI 2 fc-
OJ ra era oa > B
CJ QJ
r ä 3
;!:S ' o
.g e-. ci: o
3 OJ
00 eO OJ tOeO OJ
C .: « : ert
OJ o c 2; ra
H "> >
CJ
QJ
d
TD
B
> ri
p
d
L
O
00
O
CJ
c
TD
o
u.
' £
J>f
:rt
tJ
>
(-- >>
> -3
rt '
'u. c
,'
ra ra '
CJ B rt -3
3 >*
ra
c5
c « o
.r ä t
ci: o
ort G
3 fc-C OJ rr fcr
0:: o
5
ert *-
.rt w
OOeO
OJ .3-3
B j
o QJ c
.i
-o ra
00 'O
OO 12 3 01 OOeO OJ .3 cj-2
Ju: -d j*: .o >
u >
X.TDrt jlTDrt x;tD
opaginerad Kontrollera mot PDF
TJ
VI
CJ
00
C
E
CJ
CL
E
o
v
.S
r ä .
TD
J
d
ra
fc- .
>
d
£ ; TD CL CJ
u
:0 QJ
2
g £ ;
e ä 2
1
Xj
.
rdrag,
tryckta eller på b; rstärkta med papper elle aterial) med en vikt (för
h
2 B E
'cT G. rt r-I
s
r ä 60
VI
o
OO
>
rt 3
QJ
C
E
:rt :0
>
rt v
CJ
rt
CJ
"E
:0
E d
00
c
ort
rt
3 ;rt
uT
,rt
3
E
o
XJ
QJ .
q =
uL. '
00 r-
>
med öve
sidan fö annat m
P
E «
-o
v,
XI
> rt
x:
CJ
O :0
a:
:rt
C
k.'
rt
u :0
C/1
> o
Q. rt N
£
S B 2Ä" S
&&
003 3 - 'i "
?o
.S2 ä
fc, H CU
QJ fc- O) 60.äi S
£ £
g
OJ OJ -3
r ä i!
OJ r ä ert CO > B
.ratS
ci: o CJ "-J
B 5 g .£P
.ra --
CJ QJ
.ä -3
H > >
OJ QJ r ä -3
.g SS
ci: o
QJ '
S
5
ort -kJ 00 -
CJ QJ
± TD
rt S'
ra
ra
.3
rt
> v.
>
-0
>
TD
>
TD
,
Ul
r ä S
"rt
B
"rt
;rt
]rt
iS
fc- B
'k-
r
'Z
C
3
QJ CJ
CJ
CJ
QJ
CJ
Qj
cJ
r ä a
ra
T3
rt
-0
rt
-3
E %
E
ä
E
%
£
g
.g
3
ort
B
3
ort
p
j
cio
tin
0
i
0
0
OJ
"
CJ
UO
CJ
UO
CJ
CO
Ö .
TD
TD
TD
i
C OJ
CJ
op
3 QJ
CJ
_op
3 CJ
. ä
=rt
-k-
"d
ort
rt
00
00
"C
S
VI
3
-V.
3 SJ
3
s
3
CJ
>
OJ
>
60 eO
CJ
00
0
CJ
00
:0
QJ
00
:0
CJ
B « ,
TD
3
TD
C
TD
3
TD
...
QJ
QJ
QJ
QJ
B J
1
B
'c
U
irt
'3
a:
.d
C
:ra
if -
CJ 0)
2; -o
QJ
.0
QJ
> 3
CJ
CJ
>
OJ
CJ
>
rt
>
3
d
>
'E
d
>
T3
rt
- fc-
k-
h--2
2
P
2
rt
>
H
:rt
>
>
H
:rt
>
rt
>
OJ Q. 00 >
.5 Z =3
2
I2
CJ
rt XJ J
opaginerad Kontrollera mot PDF
op .
ill
.5 S = > i. o
£
ä . 2 '-3
fc-1 rt
- . ' t;
« »
t:J
XJ
= P.
CL
TD
Ort
OJ :*
CJ
Cl
CJ
v :0
k. _aj
S.S
C
CL >
;0
OJ
ag 1
E c
Cj' TD
d
rt J2
QJ
u
> :iTl
CJ
>,
£ E
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 >
-3
B
k- 3
d r-I
B E
QJ cn ra
c 60-3
Ebb:
E Sci'
o a a
c/1 ; Q.
60 3 3
irt
l «
1
.B 2 -
QJ t/ -
XJ r ä >
fc- t] OJ
CJ fc- OJ
00 .2-2
3 £ g
OJ OJ 3
S g 3
ra 2 fc-
OJ a era
oa > B
>
CJ CJ r ä -31
3
B . I"
ii -o >
fc- c/1
OJ CJ B
. -3 rt
00 QJ
B -3
OJ x: ra
3 S
El?
3 OJ
J; =g g.2>
00 t
J B o;
I --r ä
g > .i: -2
-o "
fc.
oS u 2 3
11-
CJ 'Ort
XJ
"O c 00
5i2
ra 'E '> '"3
00 I
3 3 3 rt CJ OJ j- TD
göra
Er ä tS - i- O
B B B
ra OJ
O) _. -3
r ä l-> >
3 O ra
E 1 '
Ul u O
_aj ii TT
"T" ra kj
CJ
00
60
1 I 3 -i
g go -P x: ' .i;
.
QJ 'g
60 B '" " B -C
£ "S 2
B era QJ >
b:;- rt
X)
TD rt 00
S 1 1 '-2
rt
00 QJ B -3
-2 .2 60
fc. - fc. «
£ a 2 ra era
-ra 2 S era .
aa>>(2
CQ>>2
TD
Vl
OJ
00
E
3
3
OJ
a
tn
E o
u, 3
60
>
.5
ra
-3 2
X) -
.QJ
QJ
QJ .ra
00-E
B
Q,
B B
fc- d
OJ c XI r ä
O 1:;
ra ra
CQ ra
>
E
2
° t 3 £
o
D.
iii ra S
5
. ä := « -s
J2 i: Sf
&Z 2
£ -t E B ¥ 5 .o.n
.-r ä £ >
JZ
» '
c ra o
60 ra .
S
B
-g=,E
00 3 Ö O
.3 ,3
2.-3 S .2 i: D.
.b£. > "
=: 5
t: OJ
iiO
>.
I B §
t- > -P 00
£ 35-3
3 Jci " 60 o 5. h
B i' -o '2 - SJ ra t; - c ._
t' - Ö
.r ä ,e QJ E 60
g -5 3
,3 OJ
OOJ2| S B M)
r? OJ ra rt -3 .S
IJ p x: -
y B
S5
o
fc.- « 3 QJ fc- eC B eO QJ
, 00
i ~ a 5, E
1 OJ fc, B era
' = eO era J
: CJ ci; OO?;
E 5 cS 2
w. rt
.-rää
eS J2
fl
r ä £
> fc-
£ 2 iii;
>. 2
2
E p
B
rt
X) :0
£
rt
>
d
rt
CL
c
>
B
T3
d
CL
CJ
ra B
C
x:
v:
TD
rt
> .d
oo
"
rt
'w
X
O
d
rt
2 x: r ä OJ g O
JZ O
o
o
O
v
rt
a
-3 _
rt
CJ
E
CJ
B CJ
Jl
TD
c
T3 CJ
3 B
d
rt
irt
2
-O M
i
E
OJ
3
rt
rt
OJ «
.1
>.
t"
E
v.
_CJ
v.
00
QJ
OJ
3
d
i_,'
3 rt
CJ
E
z: >i
E
O
3
O
c
1
00
p
rt
'Z
v
C rt
l.g
c
in
."
CJ 3
CJ
Q.
u Ji £
v.
00
E
rt
3
'u
v.
3
rt-
OJ
rt
73
5
CJ
> »
TD J-:
3
OO
a
v.
E
"cJ
00 CO c 60 3 -3
a. era
c/1
Cfc-
3 B
O
3
QJ O >
OJ
TD
B-3
00 B
rt ,
å'"
ra TD
>
E O Ö TS
C C =
r- 3 >>
C i- '
O O. Q.
v VI CL
00 -; 3
3 ' k.
x:
.ra
lS
.2 er ä : cj t "
fc- H OJ .1) j3 ro
QJ .ra
6C2
.S.-5
3 -B
j -3 3 ä
ra
ra -ra
QJ
XI
rt
QJ
CQ
OJ x: o, : r ä
So
60
S-tS
3
E
60 3
B
o2
2'
-*
k. rt
CJ-, OJ
-3
B '
E"i=-3
o
E,g.
3 > -fc-
60
3 o
- w r ä ' °
1 ~ " 1-
: x: 5
1 B O 00
: CJ _ B , -o ra 3
3 . - ra B -fc, 6C
'2 ?
> 2 S-:; 2 5
ra B ;
ra -o
-* ra
-H
0 Ö -3
,E eg
2 3
B "
O x:
£ S
x: B
'_ -3 eO
> 00 "3
-3 B B
X, ra
CJ -3
CO >
2 g ,
2 3 .5
rt "C -
B OJ I-
3 -3 eo
ö g £ ?
E
«
3 o
-g
rt
CJ
É =: .3 g :c
E:-g
- o X o
.2}, 1/1 o .o
c/e -;. r. 'i-
2 J J o
3 QJ QJ ra
eS-S i-
i x: 'O 2 S y
> a ra o ra 5c
EeS
O Cl 3
" E
S g 2" ra J 3
00 >
.s
z
-3 2
,1
00
C
,>
."2
CJ
3
Si
OJ
O
eO
TD rt rt
E
.QJ
c « 5
>
qj
0
CJ
3 rt
B
0
OJ 60
B
Q.
ra
QJ TD
-3 B
OJ
T-l
2 E
rt :rt
> t QJ CJ TT -O
ra o
ä o
,E 2
-O
ra ra
QJ QJ
"2
"2
irt irt
2 >
ra -3
O sz
j CJ
QJ o
3 rt
:
rt fc-
eO 6
B
T
E
ra >.
E -r
O C u.
QJ rt 00 t
fe . £ rt
00 c
ra 2 X, 2
3- s Jl ', ra ra
fc. QJ
r ä .3 XI era
1 '. :!3
lO TD _d
JZ ta
° =- ra
_ u rt
1 E ES
2 ° Sg ra fci -3 x: ,
E 2 3 'j
i QJ 2 o
|t-S2
eS- a " > rt 00 E
S S.| r ä
00 ra ; E
5 " E -o
era B
,E E 5 5
XI era OJ era
~
" > x, ja
. :rt
- d
JZ jZi
" T3 .i>eg
t: o .
ert _ > n
"3 > ra E ig
E 2.
o o. D.
- £ e-
00 D --
III
QJ t
xj-S >
fc- H QJ
01 fc. OJ
00 2 2 ,E S
3-E g
IbI
ra era
QJ g .00
2 ra -o
O x: r ä
j: rj C_-
3 o c
22-S
" oJ ä
00 -e ">
=
E =
:i ES
3 fc-, O
3 B t
c « ert fc-
x: >
CJ B
X) ra
oi) g
x: > CJ
OJ B 00
X) rt i
OJ o >
.5 -* I-
U j_ CJ
'b 'v :0
r; -g JJ
QJ -3
B 00 B
X)
era J X) era q 1;
QJ -3
oa
> .
c:; -3 fc.
CO > J2
-1-
.iC fc.
o x: t:
B CJ ra
= ° S
2 r ä « -
O-,60
o B £ f-3
f-5
S E
-3
x:
CJ
0
o
o
o
ii
,e!
3 QJ
icke
llkoi
irt
irt
a 60
-> T3
-
>
_rt
o
>
e;-5
CJ X) :rt
£ *
S B OJ
CJ
rt
.3 S
u. >
d
1
>
rt 1
; c2
5t=
oa
>
u.
-iS
3 Öä
; ;- -o
fc- rt
a.6(j
opaginerad Kontrollera mot PDF
£;,3-5
fil,fl
2 E
02 S o rt
ra QJ
3. 00
O. c
CJ £ >.
rä 5 t;
2 il o
£2 2
rt rt '
- S- b'
o D-.3
QJ X) .ra u. ra 'C
QJ 00
B 3
TD
3 rt
ra
d
CJ
rt
Si
E i:: 2 E
t- H
in
ra "t; t v
TD » >
QJ
00
rt
d oa
CL-3 CL c 'M
rt p x: o 53 c
k- > :rt 11, irt JT
c: ~* k.
'é s
S 2 2 E rt >
_i " rt
2|-g
u i; 3
Oiii ,
v
OJ 3
7Z o -
Ssl
Iir
fc- 00 B
S
2 5) 00 o 2 .
ill
33,
eg2 «
'b 60
- i
2-g
2 B
. o 00
;5
5E.| 2-S,>
eiE
2 B O
c/. QJ c/e
S Bi
-k- VI
*- 3 QJ
CJ O -S
3 B&
n fc- =:
CJ
j- g 2
g ii:-
«
B -3 :; 5 g 2
k « rt TD
2
-3 -
> QJ . , X)
'fc- B "ÖJ
2 oJ -
p
60 E -
V) CJ rt
-2 3-Si
0-5.-3
r ä B E 2 B O ol
r ä --S
"
.2 g|
>
OJ
ra -3
O 2 E
ra :rt
CJ
IS
rt > r;
r ä 2 o
E OJ ä
> rt 00
> '1 t
ra CJ 'c
E 5
c
E Si
c CJ :0 QJ
s
«
2
B > B
er ,ra n ,rt
TD i: OJ -k-
:r CJ TD QJ > JD c Si
, irt rt x; X
o
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
11 Riksdagen 1972. I sand. Nr 135
2 3 B ' O -B
£ S
QJ -3 CO >
002
B .
£ B r'
s -
&0.
15
. >
fc- a OJ 2.3 ?
OJ w QJ
00 2 2
,E.-r ä S
3-3 g
S " "S r ä ls
QJ rt
'rt CQ > 3
OJ B , SJ
£ ra -3
,3 |5S
o
5 3-*
ra ert fc-
x: >
O)
OJ B 00
-D ra ::
B 2 OJ £ 2-S
S -3 fc.
CO > -2
i CJ c/e ra -3 B > ra 2
B
I .&
O X irt
EO '-
O 3
Ul _ qj
2 .2 -3 III
3 3'*
rt :rt k-
x: >
QJ
QJ C 00
X rt "-3
!i
c CJ iO
Ils.
S -3 fc-
.i; m > 2 '2
,, CJ k.
"2 . £
;' '. £ ra fc- B -a o 2 OO.B
- ra " g
S
2 t
33"!!
i S 2 2 - 5 > S 2 2
i » " å ~s
3 ti - c 3
> QJ O > :rt C
" - u > a-
*_. o 1 Cj 3
v CJ - OJ TD rt i; -3 p 00 3
> .-
tr 5 "3 3 rt '
=rt
t n k,
' QJ 2 eg
Is
:: l. o
XI
E
o
00
>
rt
T3
i5
g
x:
CJ
S
s>
J
ii
_QJ
QJ
ert
00
£
p
QJ
'E
P
OJ X)
rt
r ä
"eE
2 B o
v CJ v
ss
fc- B OJ QJ o .
o E
rt k- ~
"" o S g o
g
3Z rt
QJ -3 tr
TD C Qj
u. rt TD
:rt j= _
> OJ
.X) --O
OJ QJ
TD X)
ra o
as
CQ rt >
E ~
S -3
Vi :rt
o -
C. £ q
-2 S
v, T r--
:;
1
"
rt 2
00:3 oo
>i
3
c/1
*-
u,
OJ
ira w
'-)
k-
60
"
u.
> w
. CJ
2 =
c 'ZZ
>
1 3
irt t- rt
g
" Ö J
k. b
r; ra
' rt OJj
v T3
'.ra
'.ra
u
k- CJ
'TD
r ä 3
2 ~ B 3 gs
*"
V
5 -- o
CJ
t.'
_rt
s s
EIS
v.
II
3 -
t
Ort
OJ
§ 2
rt
rt > fcrt
rt
B 1
ra t/5
"
era u fc-
£ = S
" 3
0 ira
c 1
3 .2
rt k.
u
x: 'c? o -
o 00
1 P
3 2 >
3 rt
rt
rt E 00
ra " Iv "3
OJ
3 00 rt
>
x: *-
ei
=
' v rt
>*
ii:
3
o rt
o 3
3 00 O -rt 3
o 3
3f
E5ra
=rt
- ;
TD £ rt
1
§ 'S
ÖÖ
> .-ti, 3 ra
O (u J
rt r
r ä 3.sg S.r ä j
J5 5-3 =
ert
oo
|S'S2 00 2
Pil
' _ rt
> QJ
-
ra TD w
_
w IJ rt
CJ -3 TD ;::
E ä 'rt o
irt _ CL rt
>.2 £
" OJ E r ä
60 -S; XT 3
B 2 15 B
B eJ- ra .
§ QJ eO
CJ
-3 -3
_. B > B
Jl
,ra ra (rt
OJ '
-" irt v. :rt .
T3 . CJ
-ir
C CJ
-3 =1J X)
3 X)
. irt rt x: XI
opaginerad Kontrollera mot PDF
rt o
«
c o x:
Ea o
~ £
JJ -3
CO >
S
a ra E S
t 3
E 5-t o a. D. g ;; o.
60 .
iVs
.S2 É >
1- b IJ j23
00 2 -2
.3.r ä g
=: £ g - -. -o
CJ
e 3 s
c-i 2 fc-
2 S era
oa > B
B .OJ en B
61) OJ
" -3
ra
c, c B "
El
QJ irt
era ra
x:
i- CJ
ra O
.a
QJ
3. £
60
å B
TD w ;
c c
rt :rt i
3t*;;
QJ O M *
C CJ
r. 3
B -O
CO '>
- 3 3.
.2 eo a ?3
--1
y 2 .3 -g
- ' c « E ra
-fc. B
i; -3
0 2 BO c
S
2 11
v: -H -rt ir
3|i-
1 B
! 2 :
-~ OJ B
= = B
Q) o > era
.
>
O I- OJ E
QJ
-o ">
B 00 3 > .
§ -ii 3 ra
i/i c *-. >o .
i2 eS S
opaginerad Kontrollera mot PDF
,E|
öT a
if
00 > B C'
B
QJ r ä
.O j
2 2
q) 60-= B CJ
£
B B 2 X) ra -
«
;'2 ,2 S oa ra >
(i2 00
i B "o
~ .
-_. x: ra QJ -3 i:
O
,0
CL CL
rt
v O
,ratc v
vai 90.1
rt
"2'
-r
TD
Zo6
12
CJ
o
CJ
rtP
ra
3
E §
CL
3
o
CJ
" Ö
2 £
E 35
"3
E E t/-'
.3
CL rt
x:
O
v
c O Ji £
Xi
" Ö 0 rt
QJ
c
;? " P
ii2
CJ
CJ
"cJ
3 - d
d
E
ra
00
'"
1- On
ra O.
CL rt O
3
c
rt :ra
0
£
v
'E
''
c 0
-E
rt
irt
E
00 rt
rt
Ir 13 00
.u TD -
d
p
CJ
v
c c
v
'
il
iii 12.
ON
rt
QJ
Cl.
-;=?. £
X
Q.
O o
00
r ä
Q.
O.
Ih
-
2 5, o
OJ -3 ' -p P
X) |B
2 3
2 - ö J
QJ - 3 fc-
oS-l'
1 £
2 S
rt
En >
qj
ra 73
II
E.r ä 2
- °§ E
*-. d era
" .2 = t;
T3 fc- CJ QJ
.ra OJ -a XI
a r ä 2 o 00 E OJ > B -E «
E rt O = B a o
£ E
i-S
2 3 -Jl
ra
S
3 i: ur CJ
> XJ ra
ecj B B ra
eO OJ > >
c -3 rt rt
> S ' - ra ra QJ QJ
CJ ' "2 3
c/1 era .~ ,~
fc. ,ra ,rt
3 U eg, I
x: XI
1
'1 *- > >
S B
TD
g eg
JZ >
X rt
£ QJ
B "2
B .a
JeO
lo 2
a o
aa >
£ SS
- 3 ,> »
o O-"a.
VI jj; CL 00 3 =
rt .z; j x; -2
CJ _ -
S>d>
fc- a IJ
= B QJ k' Qj
00 2 "2 , £
ort i'
3-E g
; § OJ -3 g =
ra 2 fc- 2 S en CQ
> B
CJ r-
B r ä O x: 3 o
.B
"rä
QJ
OJ
00 ;
-3 -
g eg
QJ
QJ T3 CD >
t|.3:s
r ä ra
-i g
& >eS B
Se "
CJ X
9-i2 S _
r g = £
1 = "' r ä ä "|E
Qj O > ert
. -cr c-
>
fc- OJ 3
CJ -3 "
E op B > .
.2 eg
i?
5-3 " '
: .a era B 2
!
> .- -3
E ra
'fc.
B
o rt
w -3
60 .
> I I
t- -H 'rt 3
i.1 o
§ '; > 2 =.
;- U n B o
' -3 ra ii >- i; , » fc- C' 2
tllll
CJ o > era 2 .: « !
Tf fc- > a
CJ OJ B Jl
B -3 " i
i-=3s-':
2 eg 5 ° 5
;j-S_ rt
i 2 ert E I
E ra
2 3
O 2 61) 3
;= £ II
OJ B XI ra
SH o t'- I r ä
==|r ä l
3=B
CJ O > :rt
it S B
" QJ -3
B 60 B > O = 3 ra
CJ TD
ilil
i B o
3
i:
B QJ
ra TD
QJ
.; « : 6o;:
£
b = fc-
o .>
' B 2 ef- 2
QJ
OJ - ra .rä XI
1-3
O : 'j. ra E x: *= "
. g 2 2
. O 00
o >. S ä
tp 00 rt .
|.E £ 5
ra 3 o 3 5 00 B O
1 i-: i
3
rt ,
,
£ ? -I
u CJ
il
£
era ra d M)
O 2
jpä eO CJ
b IS
~ ra _o
rt 00
,E ä
o o =
2"r ä
B i-' E
.9 OJ 3
J2 !5 "
3 O
kH
_CJ
d
c
CL
CJ
rt
x:
_CJ
v.
o
" Ö J
00
o
£
3
CJ
E
ra
3
>
:ra
E
x;
uT
{
CJ
oo
:0
rt
B
b: *- OJ -3
B 60 " -3 o 5--3
ii
Eii o ?
' Jl ra
>
QJ
u
t
rt
t;
d
ira
CJ
.2
>
OJ
x:
-3
ci
-3
irt
0 0
ra
0
rt
rt
X)
0
>
~d
00
p
QJ
>
>
3
ra
ra
QJ
'E
rt
0
00
rt
3
CL
0
.3
E
E
n ä
v.
3
rt
.E
ra
>
£
OJ T3
i £
CJ
>
rt
> ra
ira
P
>
C
v
,rt
ra
,rt
OJ
CJ
OJ X)
Sr
CJ v.
:rt
TD
t:
'
:ra
ira
3
CJ
>
>
>
0
X)
-3 P
irt
CJ X)
[
1
rt
s:
xi
O x: E o
00
Eb
3 B B ra era
j:
>
OJ B
QJ "3
oa >
00 TD 3 =Z 3 ,>.
O O. CL
V2 V] Q,
au 3 3 p : u,
.2 2-
OJ 5
XJ "rt >
fc. H O)
_ CJ
CJ ort
QJ 00
-E-rt S
= -5 rt Ö J IJ 1?
ra il k.
iJ Jg :ra CD > 3
TD VI QJ
00
Eg
00 >
S2
-3 «
QJ
d
X
M
Ul
iJ
QJ
CJ
:ra
00
p
QJ
3
3
QJ X)
d
r ä
s
3 rt "2
O icd
3
3 o c:
B -3 OJ
° "r ä
= E
-3 o
g 3 "
rt ;rt U.
x: > OJ
CJ p op
XJ rt '.
CJ "3 CQ >
.
: i; era B 2
, -. > .- -3
: ; Jl E ra
- fc- B -3
£ iSPeg
/ rt Ir
» Se 2
fc- - CJ
0-;rt :cg __
OJ
5 31-
rä2 S
» fc- "= 5
3 * = B g
QJ O > era fc.
j v. > a
CJ fc. QJ 3 Jl
- B TJ n 5
B 60 B > P
O = 3 « -
- CJ 2eS
lo'
VI IO
O x:
£ 'ä
CJ o,
11
-3 fc-
ra era
xi >
OJ B
XJ rt
B-H
X3 era
CJ "3 CO '>
2-M
"1,3
' V P rt k, 3 TD
2 2 OO.C
rt rt V) >
VJ -rt is
" » Se
3 TD o
''fl
-.d Z.
i 3 i § '
!-r ä
>- rt ä-i E
3S « = c O O > era
. fc-
>
OJ fc- OJ 3
- B -3 f'
E 60 3 > . O =
3
JC W. -j Q fc- Cl
fc.' OJ E rä > rä
2 eo
S U-l
60 "2 3
2:2-S
QJ "3 fc-
co > 2
-eSE
QJ C O
v CJ VI
rt 00 CJ
00 3 >
Jl
B CJ
QJ o .5
IJ O
O) 3 Q
v OJ y
3 00
rt 3 "-
w
rt
OJ -O r:
-a 3 CJ
I- ra T3
rt j= .
> QJ
Si O
(50 fc,
2 2
Q. 2
3- a
3 O.
fc- a.
eO ra
3 _;
g-3
"S
E-i
QJ
E
_d
oi
J
;3
00 OJ
C fc-
ra op
i å
ra ra
3 ra
SP-n
=5
B CJ
3 -3
TD ' '
=
£ E
fc- 00
rt x:
fc-
-i-2 11
o -3
c-
-1 P
QJ
E
00
CJ
2 S
OJ
fc-
f
0
E
=ra
00 OJ
B 2
:0
x:
d
>
CJ
>
É
_aj
£ ' £
d
3
" Ö J
00
c
2S
x:
B
CL:rt
0
ri
!S
"c
3
>
0
a
-
fc- z fc.- r
TD
x:
OJ T3
.rt
QJ
0
E
ra
0
ra
>
:ra
O.
rt
>
ra
00
£
OJ
T3
Cj XI
> rt
.3
rt
0
00 3
E
CJ d P
_P
f
rt
3 C
ra
QJ
0 O.
> d
k- 0
£
irt
-3
&
CJ TD
E
k. d
>
C
>
3
v
'rt
rt
>
>
OJ
u
d
rt
X)
irt
OJ
irt
QJ
QJ
"cj
TD
T3
QJ
TD
CJ
k
X)
3
X)
irt
:rt
' , rt
3
> _ QJ i/1 ra
c 60-3 B B Bi
3 2 c 5 O. Q. Jl c Q.
00 3 3
B : t, . era
? « s >
I-I r ä OJ
QJ ra .g
=; - B
QJ fc- QJ
00.2 2 S £ g
QJ QJ -3
-e 3
ca 2 fc-2 =3 ">
oa > B
QJ g 60
B ' E
o x: era
E ' é -
OJ
OJ ra
i= S -3
" 2 ra
601; fc-
, £ Sss o
3 o =
g 3 ?
2 era fc- ,
-3 > QJ B
OJ B 00.5
XI
ra -C
CO > 2
;es
5 o
60 *- 3
O
CV)
fc-
B "
.5 -3
£
«
Z. -3 .Meg
E -- Xi
-fc. era D-.op
> ,2 o
u. fc-
QJ ra
ra i: >
I
r ä 2
> ra
__. >
ra ra
fc: 00
2 5
£
'
g s
-2 T! - > CJ ra
.So
00
3 B
00.SP
B
_ij QJ
QJ eO
> QJ
CJ ra -3 o
B e
.So
3 i;
00.SP
II
CJ ;0 H2
£
H 2
.5
B OJ
3
'
>
CJ
ra
-0
3
QJ
ort
0
00
» /-)
3
QJ
00
,SiJ
C
c/1
'c
QJ
>
QJ
eO
_>
QJ
QJ
H
,y
E
Jl
r -.O
o ra
" 3.
o Q.
E "
E 2
ra -3
O g
3
Jl
QJ 00
OJ D.
00 >
B !!
OJ QJ
qj
B B
B 2
XJ r ä -
rä M
2 ~ S
oa ra
>
; CJ OJ 2 ' o -3 2
Irt >
i
.2 . ä,
; OJ fc- rt ' D. O) ... P > r ä
s
I -ra
fc- 3
M a >
c D. 3
- 0,-B
OO TD
B ,3
CJ rt d CL c «
n c ** 2
OQ.E fc-
OJ B
00-o B CiD B -a 60 >
3 2 OJ ._ CL
r VI Cl
T3 " Ö 3
.E."2
*-" CJ
= q.
rt L »
B I 2 3. ira --333=*
S 3 fc. -
-B ra i- ./- Jl
60-D -OJ £ S
,rt
00 r- :rt S
CJ
3 0
Vl
0
-y
rt
00 QJ
.00
=
->
J3
Si
P v:
QJ
ij
TD
ra
ra
>
CJ
"o OJ 0
p
rt
w 2
-3 rt
CJ
T3 ;:;
T3
c OJ
d TD
ira
-C .
>
QJ
Si
'Si
QJ -
00 "cT:
.E r ä
B ,
0
d
é
0
CJ
00
C
3
Q.
CJ
TD
3
rt
CJ -0 X3 ra
S
"
ra
J3
.3
C
irt
ra
'e
00
rt
3
C
_ra
V)
P
QJ Cl X
>
3 rt
£
0
Jl
2
"3
v 00
.3
E
ora £
ra
c
3
ra ii
ra
3
ra TD
=rt
V}
> rt
QJ :0
_rt
QJ 3
JZ Cj 0
VI
3
k. iO 30
3
S ra ?g
.11
E
d 3 P rt > 0
TD
0
VI
rt C
CJ
E
rt Q. CL
0
E
_CJ
'Z
QJ
E
0
il
ob
3 3
QJ
E
ra
QJ
rt
rt
E
" Ö J
VI
ra
- d
O
crt
3
3 00
TD 0
:0
E
uT rt
II
CJ ra
1
3
E :ra
0
X)
> rt
ra
E
>
rt
E
å
>
TS
u
3
0 rt
TS TD d
rt
ra
TD
QJ
Vl
QJ
u
-3
ira
> > d
00
x:
CJ
-3 ;:
.ra 0)
Q. r ä
gjE
Is
3 g
cT
rt
>
rt
0 X
OJ .Q-
00
ra
CJ TD
6
QJ
rt
]ra
QJ
ra
E
rt
V)
rt
TJ
P
ira
> c rt
0 "d
CJ
> u 3 ra
QJ
CJ X}
0
>
ra
-3 3
E
0 v.
0
> d
T3
P
E g
C
'3 E
d
ra E
QJ TD
0
Q.
E
rt
0
rt
>
P
CJ
i-j
0
3
> C
Cl
u
X TD
rt
rt rt
>
>
uZ
rt
ra
rt
OJ
0
q
irt
.2
u
"cj
P C
CJ w
TD
T3
u
O
r-
>
CJ
3
0
CTv
os
XI
3 X)
ra
d
5 o. Q. c/1 JJ a.
00 3 3
". » "'
rt .3 X -2 =
. >
fc- b w
= s
CJ k- CJ
ooiirt
Il g
£ b|
' Um
2-S
CJ ra
.SS o
00
m
3
CJ
OO
,00
3
V/
E
J
Qj
>
CJ
O
-o
3
ti
.S
o
00
in
kH
CJ
oo
.SP
H ,ii
00
B IJ
B o
£ I
q? q,
B nj 5 «
g
.2 .3 2
OJ
a XJ .i
äo
rä
S r ä
j Q.T3
OO 3-x: rt ra -j
B-d g
Sf -"
-3 S b B o.
c; O. E
fc- ra fc-
3-5 S fc- ! .ii rä
OJ -3
-3 QJ
g E
B .-
: O
B
x: >.
CJ -3
O op
B2
x: 'O
Prop.
1972:135 168
Bilaga III
kista B
Lista över bearbetnings- eller behandlingsprocesser som
ger den
bearbetade eller behandlade varan karaktär av
"ursprungsvara",
trots att de icke medför ändring av tulltaxenummer
£
00 B
a "
3 CO
O B'
I S B
> CJ -ra
ra fc. fc-
00 O OJ
C - E
- g £
3
o CJ
O
bE
- I/-)
B
60 B
er ä 3 B . x: ra OJ
> -g E 2 o >
60 B
521?
-
iii ra
00-d J
£ i. °
Oi) - - .ra fc. B ' r ä OJ OJ ra = 52 OJ - E 00 -B j:-!
B
E fc- 2
00 dj" 3 -
x: ,= g #2 »
> fc- _>. ä _oj
'-o o
-
> ,
_o o
'd
00 ra
S B
O 00
00
3
E
3
:ra
O
:S
X?
:>.
"03
CQ
° s
,B QJ ra -3 ra
3 B ?i
2 = 60
g "" 3
XJ QJ ::
- Sa QJ ra c/1
?l 3
, £ QJ ra
3 -J2 fc-
B B 2
I-"
rt f k-
iJ S s
CQ 00 J
3 j
)0
fc- o
QJ B
r ä CL E Q. "ri j, D. E c
ra t -O - ras
fc- > era .
CJ > ;
Jpg
V) -d c
5£-ö
O.,2
;i
o -
3 C-; « 2--
rt ra
£ r ä
1
60', -i
o. ra i= M- = .g 1' ra
£ .SP
era -3
,E B
3 2 3 .ii - x:
fc- rt c OJ 00 CJ
> =
-r rä -3
= ~ o "=£ rä S g
5
>:S 2
rt IO
SeS 2 ra 00 ra
2 o
" era CJ ,- '
00 § B
B g OJ
£ _
B,2 S
2S5
a 2 o
CQ p OI
.. CL .
00 -2
3 i:
I T3 "rt
1; - 2
00 E B B o CJ
E I; -3 B.2 S S
B,c
.2 S o ca B ci
H o 2 g
> B
00 i '2 B 3
ra 60
ra 00 ra qj 3 " OJ .
.B g
-3 c 2 20 3
- « CJ B _-
B .2 g
S
B ko ra : 6-
o 2 o o: B (-1
ii C
CJ
dJ
o
CJ
. TD
u
C QJ
g £
TD
Ex:
QJ
3 y
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
-rt E
ra E o|
E 0 0
TD
CJ TD C
CJ
Jrt
O
is
>
3
d
irt
CJ
E
d
3
00
3
g, °
rt
=
d
" =
P
E
0
£
fc." '
U
a
rt
,o
-r ä
in
E
U
E
o
in
Jl
>
.3 2
. 00
01
ii
rt
VI
B
CJ
>
O
oi
OJ
,>,
3' 0
c
rt .00
c
> rt
00
T3 C
Vj
0
ra
clJI
0
CJ
O
.3)
TD
ra
CJ
>
TD
J
- 3
iO
T3
3
3
i «
3 00
CJ
3
T3
rt
2
rt 00
rt
0
eO
'O -D
=Q
Q. 2 "C era
60-3
ra fc-
a. B
opaginerad Kontrollera mot PDF
B .2 Q-3
-3 ra
3 B ä ;
CC3 or.
, -o
ö 2
: OJ
ra fc. fc- u 3 r ä pa 60.i
ra
3. .2
O ra
o
CO
60 .
er fc-
o '.c
rt
o
a. B
13 B
-3 :5
".
V) *CJ
o :rt
60 '=
C ra B 3
ert ti = -3
- er ä
50 J= B fc-
. CJ
oi)
B QJ
ra oT)
' B /
00,- JZ CJ
B B g -o
'ra 3.
3
.OJ 2 B /!
.O Jl
> B
rz, -
era rt
60 > fc-
3 - 5 >
g STo.»
ra o
.3
g " B2
XI 60..i: r-
CJ .b 33
CJ CJ CJ 13
- 3 5 >
ra B
2 ?
, gä
e / 00 > -? B U
ra 60.3 .
B fc- t~
E 6 Ö 'g B
era B oo 00 3 B
B . 5
B o
o - >
- M):0
60-r OJ
S)
S,
rt
3 3 ;ra
3
q
rt 00
d
60
ra
B
12
:rt
3
ra
60
_QJ
ra rt
-o ra
CJ
> iO
x: o o
"cj
= 1
ra 3 60
B >
3 rt 3 = «
ra g
1 ä
T3
QJ
£
p
o -
QJ 00
EP
3 q
"3
3
60 '
iU ~"
"i
Xi
O
Bl
B "t
Et
CJ
Cl
Cl
rt
E
3 00
>
"E
3
ra
CJ
3
£ B
ra
CJ
gr-
OJ
"B
>-
fc.'2 :ra r-
-o rt
£
rt
3
oq
o o
°
ra oo
a
3
Q.
CJ
rt
3
:0
P
T,
E
o x:
>
3
rt
rt
£
>
> cC
> vo"
S °
B
o
3
rt
' ~
i! °
z P
O
o
o
l £
OJ ""
rt
:2
w
3
Drt
V)
TD
3
3 *
-3
It
j
rt
irt
irt
era fc-
ra k-
era
ä
H
Ll.
x:
-J B
-J p
o.
C3
o. cd
I c-i
q er
q
3
O ;p ; ipOppp ÖÖ mmf-noinio
Uik.Uk.UMUiUikflU.Ui
33333333333
1 8?
.3 CJ rt
-3 ra
I B .S
rt 00
g OJ B
X
1> w
u. "3 Q.
S 3
Uz
ert
B
OJ
3 2 J
C fc- fc.
CJ B
rä
CO oeM
2-s
ra ...
ä -S 3
"
>
,
VI
° ra
o
p
fc-
OO
rt
o -
d
Ul
1
rt tH
>
VI
rt
>
_rt
d
3
00
00
>
CJ
>
' 3
"
13
d
å
60 >
00
3 5
3
3
|(
P
QJ
.9-
TD
x: o
>
c/3 tn
ö n
d
XJ
B =;
o
b3)Xj
n O
B _
.rt ra
3 fc."
Z.
B
Se
CU
..ra
60
QJ fc-
fc- B
-3 J2
B QJ
il
OJ -3
-ra .ra
2=QJ
B -=
=ol
22
B QJ
-O '
> o
E S - o " g
op 0.0
rt
>
TD
=
C rt
CJ
CJ
S
5)
a
>
ra
z
ra
E
00 CJ
n
x;
r ä o
> fc-
CJ
i'; X)
CJ -Jl
X) ra
ra >
x;
CJ
o
Si
rt
3
1
rt
TD
3
3 £
3
5 B.
T3
i
CJ
E
3 v
QJ 00
Ul
x: rt
3 2
E
rt
d 3=
TD
> -
rt
irt
3
-J,
S 5
TD
C
5f
d
J2 o
3
v,
J
o\
Ti
u.
'J
'
3 o
rt ~
TD CJ
Ö
r-
-d
,
CJ
> _o
"cJ
u, rt
lill '-"- : eg
x; O t
c/) ..o ra
ra.rt
OJ fc- O. 3 CO
ra QJ B CO = .S -3 OJ
c -3 QJ
5
= g
r ä eS E
5 O u' I il
3-2,r ä
,S--3 E
" 'rt «
-
" g
S "S 2 «
ra i: -3
B O -3 w O. era
or, ra TI T
rt
O
v:
3
d
&
3
O
Oi
3
rt
CJ
d
3
CL
irt
CJ
irt
VI
CJ
00
CJ
s>
CJ
TD
rt
3
:
iB r ä E
OJ 3 _
OJ - 3 _
-a j £ - OJ 2
- ~ S-2
-230.
-S 2
ra
OJ »
E O
ä i
ert -
sf si
o OJ -3 E
QJ
-i .o. o 5
00 - . QJ .
> XJ '
; °
.:
> S 3.3
Jl QJ Q. O
fc,-XJ 3 E
g 11 i
" w o 2
2 g-rä
i-I- E OJ
B
X) 2
2 o.
> fc-
rä 2
iE 1!
t
CJ
CJ
irt
c
£
u! CL
J -3
,o
s
3
rt
rt
Hr £
3
OL
d
rt
3 =
TD
TD
'Z
d
-rt
Jrt
E S
V)
-V]
.2 E
"rt
"rt
-,7 CJ
ul
-3
QJ
o
. £
ra
ra
ra
p k.
oo CJ
CJ
£
rt
£
E
rt
3
3 r-
P
"rt
2P
2 2
CJ
rt CL
O T3
' c
3 -
00 -
C
3 QJ
.1
O
.Eo
c TD 00
irt ra O
d
'd
C P rt
3 P OOr-i
3 q
60 1-
TD TD
_CJ
P
r~~
B r~
2Po
"cj
3
ra
'5'Z
-3 CJ
CJ B Xi
E
|r ä
H
3 H "3
T3
il
2'.S:
.3 CJ
rt
2 = 60 -r ä OJ 3 Xl
OJ ?
Bi&
.S 3
II z
B B a
tn
.5(
5 ra
ca ooji
rt
rt k-
ra
rt TD
r ä
'
.E X3
o
X) O
. £ 00
00 ra
. £ B
'E
B 0
c >
3-i
,3
B .2
Q, "v!
o CJ
O. - 3
2 !?
00
c
o. rt 1.3
QJ Ir;
>
.f ä
E M'
2
oo CJ
£ |
QJ 00
QJ
;3
3 00
CJ
IJ rt
00 o, -Z "3
r-
IJ
C 3
= o.
60-2
n 2
rt
ra o.
J3
rt
-ra
fc-
-B QJ
u
JZ
fc-
.- ra
- CJ
O
CJ
CJ
o ö r ä
00 o.
2
00 >;
6B-S
.E o.
B 'C
E '
B O
B _, 60
C
2 E
c 60
II
3 00
>
ra
E ._
00 CJ
-51
E 2
2 B
TD
-
13 ra
"
"3
fc.'
TD
"3
fc-
f-rt n
-rt
rt
ort
'
ra OJ
*-.
CJ
00 E -E-
Er.'2
3
o ö 'c:
*o
w CJ
oiE
£
= QJ
60
3 CJ
3 ??
QJ
CJ
.E-cj
B O
B B
1)2
00 -d
OO
00 era
d
o
TD TD
rt
d TD
CJ
"cj
ra o T3 -3
. ra
ra Q.
> o
> o
3 -3
QJ ra
60 O
2 >
QJ
ra
CJ
P
rt
rt
QJ
P
E
_ra
QJ
CL
TD
.d
3
O
2
O
Cl. O. O
3
ra
2 >
rt
>
i
5
.i*i
c
o -3
E r ä
2s
S 2
OJ
"o
, ä J
B S
ga OJ
3
CJ =r CJ
eo H eo
i- rt
XJ OJ :: -"So. 2 2 s;
"T
OJ -
OJ X) -
60 ti "
B 2 >
.ir Qj rt
B JS
B 2 QJ tj
" 1- M OJ B rä
oa 00 J
o.
o. o ra J,i Q. > o. ra O fc. .J O
O.
O
"3 -
n Jl
c _
2 .3
ra
O >
" fc-
--
>
00 OJ B CJ
>. B
s g 2-g
2 O
CJ
QJ Q. O. OJ O
CJ . ____
. e r ä
w C/) rt
CJ
CJ
X) rt
3
12 3;
u DJj
irt
>
1.3
;; u.
-S2
v. k- rt
>
a5
g2
> B ra CJ
00 -3
E
B
B >
d
QJ J,
£ -
't.
£
ji ra .>-
£
B -
.9-Tf-
0
Jl 0
fc, c/-)
OJ fc-
> .rt t-. rt V)
ra Jei
OJ
1 1
x: 2
OJ 60
0 CJ
0 r-
00';=: B J,
2>
,/ B
-- 0
r- QJ
3. S
.Ij
i 3 CL CJ
ra 10
B £
QJ
OJ
3 y .- § 2
2i2
OJ ?
fc- j « ;
i: OJ
3 2
C CJ
- TD
B
1:
00 -
,E'2
CJ > .ra ra 00 -
> rt
-fc:
d 00
rt rt
: o
00
._
3
E
irt
>
CJ
3
irt
C
3
£
CJ
d
rt
CC
ci:
> X) >
2 g
B a
QJ >
.ra ra
B B - .60
" CJ Peg
rt
CJ
Cj
,ra
Cj
CJ
"0
o
TD
> rt
VI
eS
_CJ
3
:3
rt
>
0
rt
S
-
CJ
>
E d
rt
.00
3
,s
0 OTj
TD
QJ
d
frt
Oj
.r ä s
6)j O)
B -a
1-3
-g > XJ rt
bo x: QJ
,3 8"H
£ 352
s -E c--e B B
CJ -J
2: -O
lI era .X -- ra
H > oa B >
3
ra ,
> -
g 2
B S'
3
era
>
10 ,/,
§ -;.ij
OJ OJ
TD X)
rt o
Q. 2
il
ii 2 K
.5 CJ ra B X)
B 3 2
r ä --
rt . k- OJ B r ä CQ ai.i4
O := -3
QJ oo rt
fc- OJ rt eO -3 n
'S-r ä 2
3 > rt
gl
5 ert
O
E £
ra B 60 ra
ii S
60 QJ B 13
b: ri
I3
2 3 XI rt
>2
" E a
tE 3
o t-, fc-D.
"- g?."!
= B'
o: E eo
'>
3
0
3
r
rt
rt
>
9
>
rt
>
rt
>
ob
00
CJ
c
CJ
3
irt
>
3
3
irt
>
a-
3
3
CJ TD
.-3
i
0
-3
>
>
irt
irt
d
>
rt
>
>
iO
:0
00
00
OIj
Olj
C
3
rt
3
3
rt
Q
9
CJ
rt
CJ
>
0
j » ;
>
0
.U
.5,
3 0
0
.i-
E
E 0
TD
iC=
£
£
0
.Ti
;ra
QJ
SSl E 3 ö -
2 I" cn
. £ -3 QJ CU .2 >
e 0' ° s-
m £ .2
OJ .rt QJ
60 QJ -3 B 13 > = ra
2 era c/-,
-3 « B
6J1.C .2'
Il i
CJ .2 >
60 OJ 13 .3 -3 >
rt « 3l6V 2 era CO 53 g 1-1
.
" B
oox: 60
3 y =
.-Oj.
i: -p OJ
QJ .2
>
.g
fc-eo
5 . CO e .t;
oa E .2
a ,
fc- P o.
£ 2
&
. L. C-
60 CJ --
.3 e-~
rt -S
60
ra B
E ' 3 B B era X)
g Ö J?
E QJ -j.
er ä -3 B
> .= O.
O. _ D-
O. B ra
?-
3 o o.
B .OJ
8 ""
03 =i
E 2
J CJ
2 £
3 OJj
ra 3
E
o c
2 r ä £
u.
CJ
rt
Z
G.
rt a
rt
TD TD
d CL
Q,
ra
c
rt
B
.
0. rt
CL
>
rt
>
ra
x:
rt'
' ~>
rt
0
0
00
O/j
3
0
rt
fc-
3
3
CJ
Ull
:2 5
S X) c:
.3
ra t. OJ .ra
SS-fc-
3 5 ! ' ?
o.:
£
- eS £ = eS
rt fc. > ra I- >
> eO ,/, > eO 1/1
6021 B 602> 3
E 3 2 ,3 = 5
b-
QJ 2 j QJ 5
2 .i 2 . «
B .H 2. 3 .y Sj
E E
£
1"
Cj ra u 00 QJ "3 3 -3 >
2 1 o ra
CJ
; 13
00 QJ '
= ra «
S
2 °
S 3 T
-3 1 B 00
3
-e -
0 Ö X= .2* 6 Ö .B .,
E.2
B
eo -
2 o ra j
CJ ra
oa
rt fc IJ S rt
CQ E .i
CL
d
Cl
v.
d
CL
v. rt
P
v;
OJ
QJ
CL
CL
CJ
rt
O.
a
CL
>
si
era x:
Ji CJ
u-; o
a B
" ?? E ,ra o
*" 3
CJ OJ QJ
2P B -z
B B Si
- o jO
S 2 .3 2 " 2
Jl B o
j; S,o.
5 å 2
.fc » "a -fc-
OJ B 2 3 ra
2|
C B 1
2 -
g .E =3
-0S2
rt i -3 ns
60
OJ ;
3 -fc- .ra
-3 o
CJ CJ
°
f.ra"
1 E e|
2 g ° g
2 fc-' "3 .3
E 5 y
> ö 2
o
"-g-° B lfS.2
> ra ao
> = 3 -
rt OJ '3 rt
oor ä i § . 3
E E 2 g
iii
:3 B 2 B
>Xi-3x.e . :rt
- rt x:
X)
opaginerad Kontrollera mot PDF
-3 & > m,
5-
£
-B -J=- .OJ
;
c
CJ
>
CJ
.rt
rt
_
E
"r ä
V.
O
c
3
TD
;3
rt
CJ
'p
XI
rt
u.
rt
v.
CJ
Si
5
d
E
XJ
n __
B 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
ra
W
60Xi
QJ
60
N
3 2-3
B
OJ
E
60
B ° r ä
r ä .5
B
i_ OJj do
60 £
O Ö g
B S
3 60
3 g
:ra
C Cl
-S S::
ra 3
B OJ
- J
CJ -
;o -o
n
.i .i .:: ji .i
13 - rt
il
00 -
.S
" ''
" rt
c *-" >
5 QJ t?,
2 =: 00 S « E
X) o) r; I- "S o.
CJ Jl -- QJ ..
» J X) -
60 S '
Sra > OJ ra B XJ B 3 in -3 2 J ra ' OJ B S
CQ 00 J
E:°
2 >
x: E
-£ X) -£
60 3 -t:
QJ n fc CJ
"2 S -3 t I E
13 -3 3 M CJ _ J.
.ra ra eo 60 of-p
3 60
3 -3 M 2
3
->
j:
.
c
ra
"
.rt
3
CJ
CJ
3
>
O QJ
rt E
>
QJ
rt
E
O
opaginerad Kontrollera mot PDF
_o
vT"
rt
rt
00
QJ
rt
3
00
5
d
O
rt
CJ
CJ
sz
rt
Cj
E
O
V)
00
3
3 CJ
CJ
o
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
k- OI
d o
CJ r-J
O OO
o , rt
>
o
ri >
a 3 2
> XJ
eO
Ii:
Prop.
1972: 135 176
Bilaga IV
Lis I a C
Lista över varor pä vilka detla
protokoll ej är tillämpligt
Tulltaxenr 'Varuslag
ur 27.07 Liknande
aromatiska oljor enligi definition i anm. 2 till 27 kap,
som vid temperaturer upp till 250°C destillerar över mer
än 65 volymprocent (inbegripel blandningar av bensin och bensen), avsedda att
användas som bränsle
27,09 - Mineraloljor
och destillationsprodukter därav; biluminösa äni-
27.16 nen; mineralvaxer
ur 29.01 Kolväten;
- acykliska,
- cyklaner och cyklener med undantag av azulcner,
- bensen, toluen och xylcner,
avsedda att användas som bränsle
ur 34.03 Beredda
smörjmedel, med undantag av sädana som innehåller
minsl 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur
bituminösa mineral, innehållande oljor erhållna ur petroleum eller ur
bituminösa mineral
ur 34.04 Växer
baserade på paraffin. mikrovax. "släck wax" eller andra
mineralvaxer med undantag av ozokerit. montanvax
(lignitvax) och torvvax
ur 38.14 Beredda
tillsatsmedel för smörjmedel
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga V
AVIAL ItX - SVI KICI
lAlHincir (11.111111. Iiillsl.irullc; .iilrcNs. Ijiicl)
A S
1 lir \ UOO OOII
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mun j,ICC 111.1 NI II. I 111 Kl,111(1 IL' ucliCNv. I.dicil I ((pp Jill I
. Il c-j nlil([i.((o((ck I
; CleKIII II, AT 1)1 CIUC IJI ATlOiV Dl s .MAKIlel
ANDISI.S
WARI.NVI RKI URSDI scm
INICfM;
Cl K III K ATII Kl K LA ( IK(Dl.AZIOM Dl LLL Ml l « I
Cl RTll K -\AT INZ,\KI. i;OI Dl Rl
NVl KKI IR -| MOVI MLNITI Rill K ,\TI I VRI (I RIM IKAI
VARI SI RTll IKAT ' VARLC I RTll
IKAT
opaginerad Kontrollera mot PDF
(.(((p(>rl(l(c clc | V((| jVs.,[l,|,(((,kI (sl.,11. (]((MI(1(C( ( llc( I(e(i(( (((PPF(I1.-I(tj lil(,c,(l,.((.kl
i
M(i(l.(i'.(rl,in(l
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avicdd ((,(i(spii(IC',(L' ([(ppi:(l(.-(( L-J
tihhicilcircsk)
I nr
i|,(((i(c.((iK-ck(i(i(i:.(i
opaginerad Kontrollera mot PDF
biiini>viki (ki:) I jktiii.iii niini
!k'i
jiiri.iii iiu-i (H'li il.iiiiin
kwiiililor (iippi;illi.-ii i.'j
Ull. rii\ k'U t I "l-liii.ilnriskl !
h--
opaginerad Kontrollera mot PDF
rciul.c
kiilld.ikl ,,cl( (.ile,l,( kv.KKdi
IlK-(!
bokNLiv.-ri
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tulliiiynili(ilii'ii'iiiniVLi
r)i.-ki:ir:ilitmi.'n
rjiiskiLJ iil.jn jiiiiLirknn
I
Aponlijndliiii!.
I \piirh>ri.'ns J ö klar.iimii j ['mkTlL-iknjil toisiikur li.ir)iK'd .ill
ov.iii .inuiui.i vjrDr sniii WUw
opaginerad Kontrollera mot PDF
ii|ip!vllLT villkon-ii lor n-rntik.ilcts erli.ill.inili.-
Tulljnsliili
opaginerad Kontrollera mot PDF
(nLinimffkiiinj:*
r "
~] ([ijiiinii-ikninj:)
I TiilljnMiiKiTi. ' ------- ~----
I I I (iipppiHcn CJ
Lililiyjiorik)
opaginerad Kontrollera mot PDF
12 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135
Prop.
1972:135 178
(Anvisningar på framsidan av varucertifikat A.S.l)
1. Ange Europeiska ekonomiska gemenskapen eller Sverige
2.
Föl
bulkvara anges alltefter omständigheterna fartygets namn,
järnvägsvagnens eller lastbilens nummer
3.
Ifyllas endast
i de fall då exportlandets nationella bestämmelser så fordrar
4.
Ange
"Sverige" eller "gemenskapen" (det senare om certifikatet
begäres i ett land som är medlem av gemenskapen)
5.
Se
anvisningarna på omstående sida
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:135
(Baksidan av varucertifikat A.S.l)
179
opaginerad Kontrollera mot PDF
BEGÄRAN OM
KONTROLL
RESULTAT
AV KONTROLLEN
opaginerad Kontrollera mot PDF
Undertecknad
tulltjänsteman anhåller om kontroll av riktigheten av detta certifikat
Vid den
undersökning som verkställts av undertecknad tulltjänsteman har befunnits att
detta certifikat:
1. utfärdats av angiven tullanstalt
och att de uppgifter som det innehåller är riktiga';
opaginerad Kontrollera mot PDF
, den
2. ej uppfyller de fastställda fordringarna
(se bifogade anmärkningar)' .
................... den ...............
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tullanstaltens stämpel
Tullanstaltens stämpel
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Tjänstemannens namnteckning)
(Tjänstemannens
namnteckning)
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Se anvisningar pä följande sidor)
' Stryk
det som ej är tillämpligt
Prop.
1972;135 180
(Anvisningar
på baksidan av varucertifikat A.S, 1)
/.
Varor för vilka varucertifikat A.S.l kan utfärdas
Bestämmelsema i denna anvisning
utfärdas av var och en av de avtalsslutande parterna i överensstämmelse med
reglerna i protokollel.
//. Användningsområde för varucertifikat A.S.l
Transport, som sker i en enda
sändning, av varor med ursprung i Sverige eller i gemenskapen kan äga rum genom
andra områden än dem som tillhör gemenskapen, Sverige, Österrike, Finland,
Island, Portugal eller Schweiz, i förekommande fall med omlastning eller
tillfällig lagring inom sådana andra områden, såvida transporten genom dessa
områden är motiverad av geografiska skäl och varorna stått under uppsikt av
tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet samt icke saluförts eller
utlämnats till förbrukning och där icke heller undergått annan behandling än
lossning och lastning eller åtgärd avsedd att bevara dem i oförändrat skick,
///. Bestämmelser att iakttaga då varucertifikat A.S.l
upprättas
1.
Varucertifikat
A,S,1 upprättas på ett av de språk på vilka avtalet avfattats och i
överensstämmelse med bestämmelserna i exportlandets interna lagstiftning,
2.
Om
varucertifikat A.S.l utskrives för hand skall det ifyllas med bläck och med
tryckbokstäver. Det får inte innehålla raderingar eller överskrivningar.
Ändringar som vidtages mäste göras genom överstrykning av de felaktiga
uppgifterna, i förekommande fall med angivande av de riktiga uppgifterna. Varje
sådan ändring mäste godkännas av den som upprättat certifikatet och bestyrkas
av tullmyndigheten.
3.
Varje varupost,
som är upptagen på varucertifikat A.S.l, skall föregås av ett positionsnummer.
Omedelbart under sista textraden skall en horisontell linje dragas. Outnyttjat
utrymme skall spärras på sådant sätt att ytteriigare tillägg ej kan göras,
4.
Varorna anges
enligt handelsbruk och tillräckligt noggrant för att möjliggöra identifiering.
5.
Den som
exporterar eller transporterar varorna får komplettera den del av certifikatet
som är avsedd för exportörens deklaration med en hänvisning till
transporthandlingen. Certifikatet A.S. 1 :s serienummer bör anges även på den
transporthandling som avser försändelsen.
IV. Innebörden av varucertifikat A.S.l
Varucertifikat A.S.l, använt enligt
föreskrifterna, medför rätt att i importlandet åtnjuta tullförmån enligt
avtalet för de varor certifikatet avser.
Prop.
1972: 135 181
Tullmyndigheten i importlandet kan,
om det befinnes nödvändigt, infordra alla andra handlingar som kan tjäna till
bevis, särskilt transporthandlingar enligt vilka varorna har försänts.
V. Tidsfrist för avlämnande av varucertifikat A.S.l
Varucertifikat A.S.l skall inom
fyra månader, räknat från den dag då det utfärdats, inges till den tullanstalt
i importlandet, där varorna anmäles,
VI. Påföljd
Envar som upprättar eller låter
upprätta handling innehållande oriktiga uppgifter i syfte att erhålla
varucertifikat, så att vara kan komma i åtnjutande av förmånsbehandling, skall
träffas av påföljd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
AV lAL EEC - SVERIGE
Export ö r {namn,
lullstuncjig citlrcM, land)
A S.l
nr A 000.000
opaginerad Kontrollera mot PDF
MoIIagicrc (namn. fulKtanclig adress, land) (uppprflcn cj
ubligaturrskl
CilKlllTCAT
DLCIRCULATION DES MARCHANDISLS
wari;nverki:iirsbeschlinjc;unc
CLRTIIICATOPIIR
LAriRCOLAZIONLDELLi: MLRCl
CKRTII-ICAATINZAKLCOEDLRENVLRKLLR
MOVLMENT CERTIFICATE
VARECERTII IKAT
VARLSlcRTllTKAT
VARUCLRTILTKAT
opaginerad Kontrollera mot PDF
T(anspc)rt(iii,'dci|
vid avsandandet (slate, ni((nmor celler nanrn) (iippgitlen CJ obNjiaturrsk)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avsedd transportv ä g
(tippiz(rten ej cibligatorrskl
lor
Ijansleantcekninfiar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Markc och nummer
\ntal och
Brulluvikl
(kg) ollur anndn kvan\Uv:l (hl. m\ctL-.)
Fjklurjns
nummer OLh dutum (uppgiften ej ubligaton.sk)
opaginerad Kontrollera mot PDF
I Totala kollitalei
i
och loUla kva[iMieit;n
Anm ä rkningar
(ul.iknves
med
bokst ä ver)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1972: 135 , 183
EXPORTÖRENS
DEKLARATION
Undertecknad,
exportör av på omstående sida upptagna varor,
FÖRKLARAR
att varorna framställts i................... ' och uppfyller
villkoren i artikel 1 i det till avtalet mellan Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Sverige fogade protokollet rörande definitionen av
begreppet "ursprungsvaror",
ANGER på följande sätt de omständigheter, som har gett
varorna karaktär av "ursprungsvaror":
FÖRETER följande bevismaterial:
ÄR BEREDD att, på begäran av ansvarig myndighet, förete
ytterligare bevisning som denna finner nödvändig för att utfärda detta
certifikat, och godtar, om så erfordras, varje kontroll från myndigheten av
bokföringen och omständigheterna kring tillverkningen av varorna,
ANSÖKER HÄRMED om ett varucertifikat A.S.l för varorna
................................ den..........................................................
(exportörens namnteckning)
(Plats för anvisningar på baksidan av ansökan om
varucertifikat)
Prop.
1972: 135 184
(Anvisningar på baksidan av blanketten för ansökan om
varucertifikat A.S.l)
1.
Ange
"Sverige" eller "gemenskapen" (det senare om varorna har
framställts i ett land som är medlem av gemenskapen).
2.
Ifylles då
fråga är om andra än de varor som avses i punkterna I a. och 2 a. i artikel 1 i
det protokoll rörande definitionen av begreppet "ursprungsvaror" som
bilagts avtalet mellan gemenskapen och Sverige.
Ange de produkter som använts vid
bearbetningen eller behandlingen, deras tulltaxenummer, deras ursprung, sådana
eventuella produktionsprocesser som ger varorna ursprung i produktionslandet
(med tillämpning av lista B eller de särskilda villkor som anges i lista A), de
framställda varorna och deras tulltaxenummer.
Om de varor som använts som
material ej får överstiga en viss del av värdet av den färdiga varan för att
den senare skall erhålla eller bibehålla karaktär av "ursprungsvara",
ange;
- för de varor som använts som material
-
tullvärdet om
varorna härrör från tredje land;
-
def tidigaste
fastställbara pris som betalats för varorna inom det lands område där
tillverkningen ägt rum dä det gäller varor med obestämt ursprung;
- för de framställda varorna:
priset "fritt fabrik", dvs. det pris som
betalats till den producent vid vars företag den sista bearbetningen
eller behandlingen skett, häri inbegripet värdet av alla som material
använda varor, med avdrag för inhemska skatter som har restituerats
eller skall restitueras om varorna exporteras från landet i fråga.
3. T. ex. importhandlingar,
fakturor, producentdeklarationer etc,
som hänför sig till varor som använts vid bearbetningen eller behand
lingen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
AVTAL EEC SVEKKIE
\ispuT)c>i CnaiDTi. UiUsiaiutig adK . l.iiicl)
A.W,)
nr A.000.000
opaginerad Kontrollera mot PDF
M(itla);arc (iia((((i. I((llslancl(g adress. Ia((d)
(((ppeillen ej iibligalonsk )
CI;R III
ICAT DECJKCUEAIION DES MARC HANDISES
WARLNVIiRKIcllRSBESCIII
INICIUNG
CERTII
ICATO nv. LA CIRC OLAZIONL DleLLL MLRCl
CERTIITCAAT
INZAKE (.01 DLRLNVLRKEliR
MOVLMENr Cl KTH ICATE
VARECIcRTIITKAT
VARLSLRTIEIKAT
VARUC
r.RTII IKAT
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tr.inspii((((iedcl vid avsandanclel (sla. ni((ii((ier
eller n.mtnl ((ippjciKen cj nblijcatortsk I
Mcillagjrlancl'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avsedd
transporlvay ((([ipjtillen ej cililittatorisk I
I or
tjansleanleeknmjial
opaginerad Kontrollera mot PDF
n
Antj! oih
Bnillovikl (kg) L-llcr aiin.m kvjniilcl
(hl.
in-'.i.ti.)
F;ikHirjn'; num-[IRT oi II tlniiirn (uppgiften ej
obligJtMiivki
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totjjj kdlliiukt
och toljlj kv;iii[iioien
(Utskrives
med
boksMver)
opaginerad Kontrollera mot PDF
niliniyndighetens
intyg: i Deklarjlionen punsk.iiJ utjn jnm.irkninii rxporlhandltng."
lyp........... nr . .
l.\)inriorens deklar;Hion I
L'nderti\kiuid f ö rs ä krar li.irnicd atl ovan angivnu varot soni
Licfintier I
-..........................
-I
iippiylliT
villkoren lor eertifikjtots erlijllnntli:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Land . . . . TiiilanstaJt:
I
I ! filamnlecknmg)
I Tiilljnsiallens l '------------ '"
opaginerad Kontrollera mot PDF
(nanmteikning)
\
staiupfl Poisanclelso den ....
(uppgiften C] obligatorisk)
Prop.
1972:135 186
(Anvisningar till framsidan av varucertifikat A.W.l)
1.
Ange här
Europeiska ekonomiska gemenskapen eller det mottagarland som med land där anhållan
om certifikatet göres har slutit avtal enligt vilket varorna erhållit eller
behållit karaktär av "urspriingsvaror" genom tillämpning av artikel 2
och i förekommande fall artikel 3 i protokoll rörande definitionen av begreppet
ursprungsvaror som bilagts avtal mellan å ena sidan gemenskapen och å andra
sidan något av följande sex länder: Österrike, Finland, Island, Portugal,
Sverige och Schweiz, eller genom tillämpning av de motsvarande bestämmelser som
reglerar varuutbytet mellan två av de nämnda .sex länderna.
2.
För bulkvara
anges alltefter omständigheterna fartygets namn, järnvägsvagnens eller
lastbilens nummer.
3.
Ifylles endast
i de fall då exportlandets nationella bestämmelser sä fordrar.
4.
Ange det land
där anhållan om certifikatet göres eller "gemenskapen", om anhållan
göres i ett land som är medlem av gemenskapen.
5.
De villkor som
skall uppfyllas är:
-
antingen de som
anges i artikel 2 och i förekommande fall artikel 3 i något av de protokoll
rörande definitionen av begreppet ursprungsvaror som bilagts avtal mellan
gemenskapen och något av följande sex länder; Österrike, Finland, Island,
Portugal, Sverige och Schweiz,
-
eller de
motsvarande villkor som reglerar varuutbytet mellan två av dessa sex länder.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop
1972: 135
(Baksidan av varucertifikat A.W.l) BEGÄRAN OM KONTROLL
187
RESULTAT AV KONTROLLEN
opaginerad Kontrollera mot PDF
Undertecknad
tulltjänsteman anhåller om kontroll av riktigheten av detta certifikat
. den
Vid den
undersökning som verkställts av undertecknad tulltjänsteman har befunnits att
detta certifikat:
1. utfärdats av angiven tullanstalt
och att de uppgifter som det
innehåller är riktiga' ;
2, ej uppfyller de fastställda ford
ringarna (se bifogade anmärk
ningar)' .
................... den ................
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tullanstaltens stämpel
Tullanstaltens stämpel
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Tjänstemannens
namnteckning)
(Tjänstemannens
namnteckning)
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Se anvisningar på följande sidor)
' Stryk
det som ej är tillämpligt
Prop. 1972:135 188
(Anvisningar på baksidan av varucertifikat A.W. 1)
/. Varor för vilka varucertifikat A.W.l kan utfärdas
Varucertifikat av denna typ kan
endast utfärdas för varor, som antingen uppfyller villkoren i artikel 2 och i
förekommande fall artikel 3 i något av de protokoll rörande definitionen av
begreppet ursprungsvaror vilka bilagts avtal mellan å ena sidan Europeiska
ekonomiska gemenskapen och å andra sidan något av följande sex länder:
Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige och Schweiz eller de motsvarande
villkor som reglerar varuutbytet mellan två av de nämnda sex länderna. Innan
anhållan göres om sådant certifikat, bör sökanden, för att kunna bedöma om
villkoren är uppfyllda, noggrant studera innehållet i de bestämmelser som skall
tillämpas samt vid behov vända sig till den administrativa myndighet som kan
lämna upplysningar i frågan särskilt vad beträffar varor som skall återutföras
i oförändrat skick och ej ligger på tullager.
//. A n vändningsområde för varucertifikat A.W.l
Transport, som sker i en enda
sändning, av varor med ursprung i gemenskapen eller i Österrike, Finland,
Island, Portugal, Sverige eller Schweiz kan äga rum genom andra områden än dem
som tillhör gemenskapen, Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige eller
Schweiz, i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom
sådana andra områden, såvida transporten genom dessa områden är motiverad av
geografiska skäl och varorna stått under uppsikt av tullmyndigheterna i
transit- eller lagringslandet samt icke saluförts eller utlämnats till
förbrukning och där icke heller undergått annan behandling än lossning och
lastning eller åtgärd avsedd att bevara dem i oförändrat skick.
///. Bestämmelser att iakttaga då varucertifikat A. W.l
upprättas
1.
Varucertifikat
A.W.l upprättas på ett av de språk på vilka avtalet avfattats och i
överensstämmelse med bestämmelserna i exportlandets interna lagstiftning.
2.
Om
varucertifikat A.W.l utskrives för hand skall det ifyllas med bläck och med
tryckbokstäver. Det får inte innehålla raderingar eller överskrivningar.
Ändringar som vidtages måste göras genom överstrykning av de felaktiga
uppgifterna, i förekommande fall med angivande av de riktiga uppgifterna. Varje
sådan ändring måste godkännas av den som upprättat certifikatet och bestyrkas
av tullmyndigheten.
3.
Varje varupost,
som är upptagen på varucertifikatet, skall föregås av ett positionsnummer.
Omedelbart under sista textraden skall en horisontell linje dragas. Outnyttjat
utrymme skall spärras på sådant sätt att ytterligare tillägg ej kan göras.
4.
Varorna anges
enligt handelsbruk och tillräckligt noggrant för att möjliggöra identifiering.
Prop.
1972:135 189
5. Den som exporterar eller
transporterar varorna får komplettera den del av certifikatet som är avsedd för
exportörens deklaration med en hänvisning till transporthandlingen.
Certifikatet A.W, l:s serienummer bör anges även på den transporthandling som
avser försändelsen.
IV. Innebörden av varucertifikat A.W.l
Varucertifikat A.W.l använt enligt
föreskrifterna, medför rätl att för de varor som omfattas av certifikatet, i
importlandet åtnjuta tullförmån enligt det avtal till vilket hänvisas i
certifikatet.
Tullmyndigheten i importlandet kan,
om det befinnes nödvändigt, infordra alla andra handlingar som kan tjäna till
bevis, särskilt transporthandlingar enligt vilka varoma har försänts.
V. Tidsfrist för avlämnande av varucertifikat A.W.l
Varucertifikat A.W.l skall inom
fyra månader, räknat från den dag då det utfärdats, inges till den tullanstalt
i importlandet, där varorna anmäles.
VI. Påföljd
Envar som upprättar eller låter
upprätta handling innehållande oriktiga uppgifter i syfte att erhålla
varucertifikat, så att vara kan komma i åtnjutande av förmånsbehandling, skall
träffas av påföljd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
AVTAL EEC - SVlcRlOE
A,W.l
nr A.000.000
opaginerad Kontrollera mot PDF
MollajtaTC (nunin, fullst ä ndig adress, land) Ciippgiftcn cj otiligatonsk)
CliRTIITCAT
DE CIRCUEATION DES MARCHANDISES
WARENVERKEHRSBESCHEINIGUNG
CERTIIICATO
PER LA CIRCOEAZIONi; DELEL MERCl
CERTIITCAAT
lNZAKEGOi:DERENVERKLtR
M0VEMI:NT rFRTllTCATE
VARECERTlEIKAT
varlsertii ikat varuci;rtiitkat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Transportmedel vicl avs ä ndandet
Islajc, nidiimer eller namn) (uppgitten CJ obligatorisk)
Moltagailand
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avsedd transportva); (dppgdtcn ej obltgalotisk)
I or
(jansteantcekmnyar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Markc cicb nummer
Antal oeli .sl ä p
Varuslag
Bruttovikt
(kg) eller annan kvantitet (hl. m'. ete }
Fakturans
num mer och datum (uppgiften ej obligatorisk)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala
kollitalct ocb totala kvantileiei
(uisknve";
med
bokst ä ver)
Prop.
1972; 135 191
EXPORTÖRENS DEKLARATION
Undertecknad, exportör av på omstående sida upptagna
varor,
FÖRKLARAR att varorna, som befinner sig i ............ '
,
uppfyller de villkor som är föreskrivna för utfärdande av
varucertifikat A.W.l
ANGER här de omständigheter som medför att
varorna uppfyller nämnda villkor'':
FÖRETER följande bevismaterial'';
ÄR BEREDD att, på begäran av ansvarig myndighet förete
ytterligare bevisning som denna finner nödvändig för att utfärda detta
certifikat, och godtar, om så erfordras, varje kontroll från myndigheten av
bokföringen och omständigheterna kring tillverkningen av varorna.
ANSÖKER HÄRMED om ett varucertifikat A.W. I för dessa
varor.
..................................... den.....................................................
(exportörens namnteckning)
(Plats för anvisningar på baksidan av ansökan om
varucertifikat)
Prop.
1972; 135 192
(Anvisningar på baksidan av blanketten för ansökan om
varucertifikat A.W.l)
1.
Ange det land
där ansökan om certifikatet inges eller "gemenskapen" om ansökan
inges i en stat som är medlem av gemenskapen.
2.
De villkor som
skall uppfyllas är;
- antingen de som föreskrivits i
artikel 2 och i förekommande fall
artikel 3 i något av de protokoll rörande definitionen av begreppet
ursprungsvaror som bilagts avtal mellan Europeiska ekonomiska gemen
skapen och något av följande sex länder: Österrike. Finland, Island,
Portugal, Sverige och Schweiz,
- eller de motsvarande villkor som
reglerar varuutbytet mellan två av
dessa sex länder.
3. Om varorna undergått bearbetning
eller behandling skall beträffan
de de varor som använts vid bearbetningen eller behandlingen särskilt
anges deras tulltaxenummer, deras ursprung, eventuella produktionspro
cesser, de framställda varorna och deras tulltaxenummer. Om de varor
som använts som material ej får överstiga en viss del av värdet av den
färdiga varan för att denna skall erhålla eller behålla karaktär av
"ursprungsvara" skall anges
- för de varor som använts som material: tullvärdet,
- för de framställda varorna:
priset "fritt fabrik", dvs. det pris som
betalats till den producent vid vars företag den sista bearbetningen eller
behandlingen skett, häri inbegripet värdet av alla som material använda
varor, med avdrag för inhemska skatter som har restituerats eller skall
restitueras om varorna exporteras från landet i fråga.
4. T. ex. importhandlingar (i
synnerhet varucertifikat som tidigare
avgivits), fakturor, producentdeklarationer etc, som hänför sig till de
varor som använts vid bearbetningen eller till varor som återutförts i
oförändrat skick.
Prop. 1972:135 193
Protokoll 4
med vissa särskilda bestämmelser rörande Irland
Med awikelse från artikel 13 i
avtalet skall de åtgärder tillämpas gentemot Sverige vilka avses i punkterna 1
och 2 i protokoll 6 och i artikel 1 i protokoll 7 till den "akt rörande
villkoren för anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och
antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket
Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirland och vilka gäller vissa kvantitativa restriktioner rörande Irland
samt importen av motorfordon och monteringsindustrin i Irland.
13 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 135
Prop.
1972: 135 194
Slutakt
Ombuden
för Konungariket Sverige
och
för Europeiska ekonomiska gemenskapen,
som den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvå samlats i
Bryssel, för att underteckna avtalet mellan Konungariket Sverige och Europeiska
ekonomiska gemenskapen, har vid undertecknandet av avtalet tagit del av
följande förklaringar vilka är bifogade denna akt;
1.
Förklaring av
Europeiska ekonomiska gemenskapen avseende artikel 23 punkt 1 i avtalet.
2.
Förklaring av
Europeiska ekonomiska gemenskapen avseende den regionala tillämpningen av vissa
bestämmelser i avtalet.
Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli
nittonhundrasjuttiotvå.
Prop.
1972: 135 195
Förklaringar
Förklaring av Europeiska ekonomiska
gemenskapen avseende artikel 23 punkt 1 i avtalet
Europeiska ekonomiska gemenskapen
förklarar att den, inom ramen för de avlalsslutande parternas självständiga
tillämpning av artikel 23 punkt 1 i avtalet, kommer att grunda sin bedömning av
de förfaranden som strider mot bestämmelserna i denna artikel på de kriterier
som följer av tillämpningen av reglerna i artiklarna 85, 86, 90 och 92 i
fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.
Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen
avseende den regionala tillämpningen av vissa
bestämmelser i avtalet
Europeiska ekonomiska gemenskapen
förklarar att tillämpningen av de åtgärder, som den kan komma att vidtaga med
stöd av artiklarna 23, 24, 25 och 26 i avtalet enligt det förfarande och på de
villkor som anges i artikel 27 eller med stöd av artikel 28, skall enligt
gemenskapens egna regler kunna begränsas till en av dess regioner.
Prop.
1972: 135 196
Bilaga 2
SVENSKA DELEGATIONEN Bryssel den 21 juli 1972
Herr Generaldirektör,
I anslutning till det avtal mellan
Sverige och gemenskapen, som i dag paraferats, har jag äran meddela Eder att
Sverige är berett att suspendera tullar och avgifter med samma verkan för
följande varor med ursprung i gemenskapens medlemsstater.
Nr i den Varuslag
svenska
tulltariffen
ur 03.01 frysta
fiskfiléer
1 6.04 fisk,
beredd eller konserverad,
inbegripet kaviar och kaviar
ersättning
16.05 kräftdjur och blötdjur, beredda
eller konserverade
Såvitt avser import av ovannämnda
varor till Sverige från medlemsstater i den utvidgade gemenskapen för vilka
Sverige icke för närvarande tillämpar tullar eller avgifter med samma verkan,
skall suspensionen träda i kraft den dag då avtalet mellan Sverige och
gemenskapen träder i kraft. Såvitt avser import av ovannämnda varor till
Sverige från de övriga medlemsstaterna i den utvidgade gemenskapen skall suspensionen
genomföras i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i avtalet mellan Sverige
och gemenskapen, vilka skall ha motsvarande tillämpning.
Mottag, Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta
högaktning.
Sverker Äström Ambassadör
Herr Generaldirektören E. P, Wellenstein, Chef för de
europeiska gemenskapernas kommissions delegation, Rue de la Loi 200 1040
Bryssel
Prop.
1972:135 197
DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 21 juli 1972
KOMMISSION
Herr Ambassadör,
Jag har äran erkänna mottagandet av
Edert brev av denna dag i vilket Sverige förklarar sig berett att på visst sätt
suspendera sina tullar och avgifter med samma verkan för vissa fiskprodukter
med ursprung i gemenskapens medlemsstater.
Jag tackar Eder härför och ber
Eder, Herr Ambassadör, att mottaga försäkran om min utmärkta högaktning.
E. P. Wellenstein
Herr Ambassadören Sverker Äström, Svenska delegationen vid
de europeiska gemenskaperna, 148, avenue Louise, 1050 Bruxelles
Prop.
1972: 135 198
SVENSKA DELEGATIONEN Bryssel den 21 juli 1972
Herr Generaldirektör,
Jag har äran meddela Eder att
Sverige, under åberopande av det avtal mellan gemenskapen och Sverige som
paraferats denna dag och särskilt av dess artikel 15, enligt vilken de
avtalsslutande parterna förklarar sig beredda att under hänsynstagande till sin
jordbrukspolitik främja en harmonisk utveckling av handeln med
jordbruksprodukter, från och med den 1 februari 1973 kommer att självständigt
bevilja gemenskapen de tullförmäner som anges i bilaga till detta brev.
Mottag, Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta
högaktning,
Sverker Äström Ambassadör
Herr Generaldirektören E. P. Wellenstein, Chef för de
europeiska gemenskapernas kommissions delegation, Rue de la Loi 200, 1040
Bruxelles
Prop.
1972: 135 199
Bilaga
Nr i den Varuslag Kr per 100 kg netto
svenska
tull- Bastull Medgivna
tariffen tullför-
mäner
ur 06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och
rliizomer, i vila, under tillviixt eller i blomning:
inkommande utan jord:
- andra slag:
009 - - andra 25 fri
ur 06.03 Avskurna blommor och blomknop-
par av sädana slag som är lämpliga till buketter eller
annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller pä
annat sätt preparerade:
friska:
001 - mimosa och ljung 300 150
- andra:
-- under tiden 1 mars-30
november:
I----- tulpaner 750 650
ur 008 \ , , -,, -nr
I----- ginst 750 375
--- under tiden 1 dccember-
29 februari:
ur OII
I
- rosor 500 400
- ginst 500 250
ur 07.01 Köksväxter, färska eller kylda:
morötter:
211 - nyskördade, under tiden I
maj-30 juni 20 10
blomk å l:
ur 421 -
under tiden I maj-31 maj 35 17:50
ur 08.04 Vindruvor, färska eller torkade:
färska:
101
-under tiden I
juli-31 oktober 12:50 6:25
102
- under tiden 1
november- 30
juni fri fri
ur 08.07 Stenfrukter, färska:
persikor:
301
- under tiden 1
juli-15 oktober 10 5
302
- under tiden
16 oktober-30
juni fri fri
Prop. 1972: 135 200
Nr i den Varuslag Kr per 100 kg netto
svenska
tull- Bastull Medgivna
tariffen tullför-
måner
22.05 Vin av färska druvor; druvmust
vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol:
100
musserande
100(1)
fri
cj musserande:
alkoholhalt:
- ej överstigande 14 volym-
procent:
210
---- på kärl rymmande högst 10
liter
25(1)
fri
290
---- pä andra kärl
- överstigande 14 volymprocent:
10(1)
fri
310
---- pä kärl rymmande högst 10
liter
67:50(1)
fri
390
---- pä andra kärl
50(1)
fri
(I) Kr per 100 liter
Prop.
1972:135 201
DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Brys.sel den 21 juli 1972
KOMMISSION
Herr Ambassadör,
Jag har äran erkänna mottagandet av
Edert brev av denna dag angående de förmåner som Sverige åtager sig att
självständigt bevilja gemenskapen beträffande vissa jordbruksprodukter.
A sin sida meddelar gemenskapen Sverige att gemenskapens
institutioner är beredda att, i den anda som präglar det avtal mellan Sverige
och gemenskapen vilket paraferats denna dag och särskilt dess artikel 15,
självständigt ändra EEC-förordning nr 805/68 rörande en gemensam marknadsordning
för nötkött, såvitt avser dess imporlbestämmelser, i syfte att fastställa ett
särskilt importpris för kalv och storboskap med ursprung i och exporterade från
tredje land vars handelsstruktur och system för boskapsproduktion är jämföriiga
med gemenskapens.
Sedan denna förordning ändrats,
skall tillämpningsreglerna snarast möjligt anpassas därefter i den för
gemenskapen gällande ordningen.
Mottag, Herr Ambassadör, försäkran om min utmärkta
högaktning.
E, P, Wellenstein
Herr Ambassadören Sverker Äström, Chef för svenska
delegationen
Prop.1972:135 202
Bilaga 3
Avtal
mellan
Koninigariket Sverige,
å ena sidan,
samt Europeiska kol- och stålgemenskapens medlemsstater
och Europeiska kol- och stålgemenskapen,
å andra sidan
KONUNGARIKET SVERIGE,
ä ena sidan, samt KONUNGARIKET
BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, FRANSKA REPUBLIKEN,
IRLAND,
ITALIENSKA REPUBLIKEN, STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,
KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, KONUNGARIKET NORGE,
FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
medlemmar av Europeiska kol- och stålgemenskapen, och
EUROPEISKA KOL-OCH STÅLGEMENSKAPEN,
å andra sidan,
vilka beaktar att Konungariket
Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen ingår ett avtal rörande de
ämnesområden som omfattas av denna gemenskap,
vilka eftersträvar samma mål och
önskar finna motsvarande lösningar för det ämnesområde som omfattas av
Europeiska kol- och stålgemenskapen,
har, till främjanile av dessa
syften och med beaktande av att ingen bestämmelse i detta avtal skall kunna
tolkas på sådant sätt att den befriar de avtalsslutande parterna från de
skyldigheter som åvilar dem enligt andra internationella avtal, beslutat ingå
detta avtal:
ARTIKEL I
Detta avtal skall tillämpas på
varor sorn omfattas av Europeiska kol-och stålgemenskapen och som har sitt
ursprung i Konungariket Sverige och i denna gemenskap. Dessa varor anges i
bilagan.
Prop.
1972: 135 203
ARTIKEL 2
1. Ingen ny importtull skall
införas i handeln mellan Sverige och
gemenskapen,
2, Importtullarna skall avvecklas stegvis i töl|:iiHle
takt;
-
den 1 april
1973 sänkes varje tullsats till 80 % av bastullen;
-
de fyra
återstående sänkningarna om vardera 20 % genomföres den 1 januari 1974
den I januari 1975 den 1 januari 1976 den 1 juli 1977,
ARTIKEL 3
1. Bestämmelserna om den successiva
avvecklingen av importtullarna
skall även vara tillämpliga på tullar av fiskal karaktär.
De avtalsslutande parterna kan ersätta
en tull av fiskal karaktär eller det fiskala elementet i en tull med en intern
avgift.
2. Danmark, Irland, Norge och
Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirland (senare i detta avtal benämnt Storbritannien) kan till den
1 januari 1976 bibehålla en tull av fiskal karaktär eller det fiskala
elementet i en tull i fall av tillämpning av artikel 38 i den "akt rörande
villkoren för anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och
antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och
Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade
Konungariket Storbritannien och Nordirland,
ARTIKEL 4
1.
För varje vara
är den bastull, från vilken de i artikel 2 och i protokollet föreskrivna
successiva tullsänkningarna skall företagas, den tull som faktiskt tillämpades
den I januari 1972.
2.
De sänkta
tullar som beräknas enligt artikel 2 och protokollet skall tillämpas med
avrundning till en decimal.
Med förbehåll för hur gemenskapen
kommer att tillämpa artikel 39 punkt 5 i den "akt rörande villkoren för
anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och antagits vid
konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark,
Iriand, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och
Nordirland skall artikel 2 och protokollet, såvitt avser de specifika tullarna
och den specifika delen av de blandade tullama i den irländska tulltariffen,
tillämpas med avrundning till fyra decimaler.
Prop.
1972: 135 204
ARTIKELS
1.
Ingen ny avgift
med samma verkan som importtullar skall införas i handeln mellan Sverige och
gemenskapen.
2.
Avgifter med
samma verkan som importtullar, vilka införts i handeln mellan Sverige och
gemenskapen den 1 januari 1972 eller senare, skall avvecklas vid detta avtals
ikraftträdande.
Varje avgift med samma verkan som
en importtull, vilken den 31 december 1972 är högre än den som faktiskt
tillämpades den 1 januari 1972, skall sänkas till den senare nivån vid delta
avtals ikraftirädande.
3. Avgifter med samma verkan som
importtullar skall avvecklas stegvis
i följande takt:
- varje avgift sänkes senast den
1 januari 1974 till 60 % av den nivå
som tillämpades den 1 januari 1972;
- de tre återstående sänkningarna
om vardera 20 % genomföres
den 1 januari 1975
den 1 januari 1976 den 1 juli 1977,
ARTIKEL 6
Ingen exporttull eller avgift med
samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.
Exporttullar och avgifter med samma
verkan skall avskaffas senast den 1 januari 1974,
ARTIKEL 7
Protokollet fastställer de
tullbestämmelscr och de övriga villkor som skall gälla i fräga om vissa varor.
ARTIKEL 8
De bestämmelser, som fastställer
ursprungsreglerna för tillämpningen av det denna dag undertecknade avtalel
mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen, skall även
vara tillämpliga på föreliggande avtal.
ARTIKEL 9
Avtalsslutande part, som avser
antingen att sänka den faktiskt tillämpade nivån på de tullar eller avgifter
med samma verkan, vilka tillämpas gentemot tredje land, som åtnjuter mest
gynnad nations-behandling, eller att icke tillämpa dessa, skall såvitt möjligt
underrätta den blandade kommiltén om denna tullsänkning eller åtgärd minst
trettio dagar innan den träder i kraft. Parten skall taga del av varje
invändning från den andra avlalsslutande parten om de snedvridningar som kan
bli följden därav.
Prop.
1972: 135 205
ARTIKEL 10
1. Ingen ny kvantitativ
importrestriktion eller åtgärd med samma
verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.
2, Kvantitativa importrestriktioner
skall avskaffas den 1 januari 1973
och åtgärder med samma verkan som kvantitativa importrestriktioner
senast den 1 januari 1975,
ART/KEL 11
Från och med den I juli 1977 fär
varor som har ursprung i Sverige vid import till gemenskapen icke åtnjuta en
mera förmånlig behandling än den som dess medlemsstater beviljar varandra.
ARTIKEL 12
Detta avtal skall icke ändra vare
sig bestämmelserna i fördraget angående upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen eller de befogenheter och den behörighet som följer av
bestämmelserna i detta fördrag.
ARTIKEL 13
Detta avtal skall icke utgöra hinder
mot att tullunioner, frihandelsområden eller särordningar för gränstrafik
bibehålles eller upprättas, i den mån dessa icke ändrar den ordning för handeln
som avses i detta avtal, särskilt reglerna rörande ursprung.
ARTIKEL 14
De avlalsslutande parterna skall
icke vidtaga någon åtgärd eller tillämpa något förfarande av intern fiskal
natur, som direkt eller indirekt innebär att varor från en avtalsskitande part
diskrimineras i förhällande till liknande varor med ursprung i den andra
avtalsslutande parten.
För varor som exporteras lill
avtalsslutande parts område fär icke älnjutas restitution av interna pålagor
med högre belopp än som svarar mot de pålagor som direkt eller indirekt
uttagils på varorna,
ARTIKEL 15
Betalningar som hänför sig till
handeln med varor samt överföring av sådana betalningar till Sverige eller till
den av gemenskapens medlemsstater vari borgenären har sitt hemvist skali icke
vara underkastade några restriktioner.
De avtalsslutande parterna skall
icke tillämpa några valutarestriktioner eller reslriklioner av administrativ
art i fråga om beviljande, återbetalning och accepterande av korta och
medellånga krediter .som hänför sig till
Prop.
1972; 135 206
kommersiella transaktioner vari en person med
hemvist inom en avtalsslutande parts område deltager.
ARTIKEL 16
Detta avtal skall icke utgöra
hinder mot sådana förbud eller restriktioner avseende import, export eller
transitering som motiveras av hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller
allmän säkerhet eller av intresset att skydda människors och djurs hälsa och
liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt,
historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och
kommersiell äganderätt. Sådana förbud eller restriktioner får dock icke utgöra
ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning
av handeln mellan de avtalsslutande parterna.
ARTIKEL 17
Ingen bestämmelse i detta avtal
skall hindra en avtalsslutande part att vidtaga åtgärder
a. som parten anser nödvändiga för
att förhindra yppande av
upplysningar i strid med sina väsentliga säkerhetsintressen;
b. som hänför sig till handel med
vapen, ammunition eller krigsmate
riel eller till sådan forskning, utveckling eller produktion som är
oundgänglig för försvarsändamål, under förutsättning att dessa åtgärder
icke ändrar konkurrensvillkoren för varor som icke är avsedda för
specifikt militära ändamål;
c. som parten anser väsentliga för
sin säkerhet i krigstid eller vid
allvariig internationell spänning.
ARTIKEL 18
1 De avtalsslutande parterna skall
icke vidtaga åtgärd som kan äventyra förverkligandet av detta avtals syften,
2, Parterna skall vidlaga de
generella eller speciella åtgärder som är ägnade att säkerställa att
förpliktelserna enligt detta avtal fulllgöres.
Om den ena avtal.sslutande parten
anser att den andra avtalsslutande parten försummat att fullgöra en förpliktelse
enligt detta avtal, kan den vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt
det förfarande som anges i artikel 24.
ARTIKEL 19
I. Följande förfaranden är oförenliga
med detta avtals störningsfria tillämpning i den mån de är ägnade att påverka
handeln mellan Sverige och gemenskapen:
i. överenskommelser mellan företag,
beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden mellan företag,
vilka har till syfte
Prop.
1972; 135 207
eller följd att konkurrensen i fråga om produktion av och
handel med varor hindras, inskränkes eller förvanskas;
ii. missbruk från ett eller flera
företags sida av en dominerande ställning inom de avtalsslutande parternas hela
område eller en väsentlig del därav;
iii. offentliga stödåtgärder som
förvanskar eller hotar att förvanska konkurrensen genom att gynna vissa företag
eller viss produktion.
2. Om en avtalsslulande part anser
alt ett visst förfarande är oförenligt med denna artikel, kan parten vidtaga
lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel
24.
ARTIKEL 20
1.
Gemenskapen
skall för sådana till kapitel 73 i Brysselnomenklaturen hänförliga varor, som
omfattas av detta avtal, utsträcka tillämpningen av artikel 60 i fördraget angående
upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och av tillämpningsbesluten
till denna artikel till att avse sådan försäljning på svenskt område som
verkställes av företag under dess jurisdiktion och skall därvid garantera en
tillfredsställande transparens beträffande transportpriserna för leveranser
till svenskt område.
2.
1 fråga om
priser skall Sverige för leveranser såväl på svenskt område som till den
gemensamma marknaden, vilka verkställes av företag under dess jurisdiktion och
avser sådana till kapitel 73 i Brysselnomenklaturen hänförliga varor, som
omfattas av detta avtal, garantera
-
att förbudet
mot illojal konkurrens respekteras,
-
att principen
om icke-diskriminering respekteras,
- att baspunktpriser och försäljningsvillkor publiceras,
- att reglerna om prisanpassning respekteras,
och skall därvid även garantera en
tillfredsställande transparens beträffande transportpriserna.
Sverige skall vidtaga de åtgärder
som är nödvändiga för att verkningarna fortlöpande skall överen.sstämma med
dem som uppnås genom de tillämpningsbeslut som gemenskapen utfärdar i delta
avseende.
1 fråga om leveranser till den
gemensamma marknaden skall Sverige även garantera att gemenskapens beslut
rörande förbud mol prisanpassning till offerter från vissa tredje länder
respekteras, under hänsynstagande till övergångsbestämmelserna för Danmarks
och Norges anslutning till gemenskapen.
I fråga om leveranser till den
irländska marknaden skall Sverige dessutom garantera att
övergångsbestämmelserna för Irlands anslutning till gemenskapen, vilka
begränsar möjligheterna till prisanpassning på denna marknad, respekteras.
Gemenskapen har tillställt Sverige
en förteckning över tillämpningsbesluten till artikel 60, de särskilda
besluten angående förbudet mot prisanpassning saml övergångsbestämmelserna
rörande de danska, norska och irländska marknaderna. Gemenskapen skall även
lämna underrättelse om eventuella ändringar i dessa beslut så snart de
vidtagits.
Prop.
1972: 135 208
3. Om offerter, som lämnas av
svenska företag, försvårar eller hotar att försvåra för gemenskapens marknad
atl fungera siörningsfritt eller om offerter, som lämnas av företag som faller
under gemenskapen, försvårar eller hotar att försvåra för den svenska marknaden
att fungera störnings-frill samt om detta beror på en olikartad tillämpning av
de regler som utfärdats enligt punkterna 1 och 2 eiler på en överträdelse av
dessa regler av företagen i fråga, kan den berörda avtalsslutande parten
vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i
artikel 24.
ARTIKEL 21
När en ökad import av en viss vara
förorsakar eller hotaratt förorsaka allvarlig skada för viss produktion inom
avtalsslutande parts område och ökningen beror på
-
att den
importerande avtalsslutande partens tullar eller avgifter med samma verkan för
varan i fråga sänkts eller avvecklats i enlighet med detta avtal,
-
och att tullar
och avgifter med samma verkan, vilka den exporterande avtalsslutande parten
uppbär vid import av sådana råvaror eller halvfabrikat som användes vid
tillverkningen av varan i fråga, är avsevärt lägre än de motsvarande tullar och
avgifter som den importerande avtalsslutande parten uppbär,
kan den berörda avtalsslutande
parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som
anges i artikel 24.
ARTIKEL 22
Om den ena avtalsslutande parten
finner att dumping förekommer i dess förbindelser med den andra avtalsslutande
parten, kan parten, i enlighet med överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och
handelsavtalet, vidtaga lämpliga åtgärder häremot på de villkor och enligt det
förfarande som anges i artikel 24.
ARTIKEL 23
I händelse av allvarliga störningar
inom en seklor av näringslivet eller av svärigheter som kan yttra sig i en
allvarlig försämring av det ekonomiska lägel inom en region kan den berörda
avtalsslutande parten vidlaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det
förfarande som anges i artikel 24.
ARTIKEL 24
1. Om avtalsslutande part gör
importen av varor som kan förorsaka i artiklarna 2 I och 23 avsedda svårigheter
till föremål för etl administrativt förfarande med syfte atl snabbi klarlägga
utvecklingen av handeln, skall
Prop.
1972: 135 209
parten underrätta den andra avtalsslutande parten härom.
2. I de fall som avses i artiklarna
18 23 skall den berörda
avtalsslutande parten, innan de åtgärder vidtages som där anges eller så
snart som möjligt i de fall som avses i punkt 3 e., förse den blandade
kommittén med erforderligt underlag för en ingående undersökning av
läget i syfte att finna en för de avtalsslutande parterna godtagbar lösning.
I första hand skall sådana åtgärder
väljas som medför den minsta störningen av detta avtals tillämpning.
Underrättelse om skyddsåtgärderna
skall omedelbart lämnas den blandade kommittén, där de skall bli föremål för
regelbundna överläggningar, främst med syfte att åtgärderna skall upphävas så
snart omständigheterna medger det.
3. För genomförandet av punkt 2
skall följande bestämmelser
tillämpas:
a. I fräga om artikel 19 kan
vardera avtalsslutande parten vända sig till
den blandade kommittén om den anser att ett visst förfarande är
oförenligt med detta avtals störningsfria tillämpning enligt artikel 19
punkt 1.
De avtalsslutande parterna skall
lämna den blandade kommittén de upplysningar och det bistånd som erfordras för
att utreda fallet och för att i förekommande fall bringa det påtalade
förfarandet att upphöra.
Om avtalsslutande part icke
undanröjt det påtalade förfarandet inom den tidsfrist som fastställts i den
blandade kommittén eller om enighet icke nåtts i denna kommitté inom tre
månader från det att ärendet anhängiggjorts där, kan den berörda avtalsslutande
parten vidtaga de skyddsåtgärder, som den anser nödvändiga för att undanröja de
av förfarandet föranledda allvarliga svårigheterna, och särskilt återtaga
tullmedgivanden.
b. I fråga om artikel 20 skall de
avtalsslutande parterna lämna den
blandade kommittén de upplysningar och det bistånd som erfordras för
att utreda fallet och för att i förekommande fall bestämma en lämplig
påföljd for förfarandet i fråga.
Om enighet icke nås i den blandade
kommittén eller om i förekommande fall en tillfredsställande påföljd icke
ålägges det felande företaget, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga de
åtgärder som den anser nödvändiga för att undanröja dels de svårigheter som
uppstått på grund av den olikartade tillämpningen eller överträdelsen av
reglerna, dels riskerna för snedvridning av konkurrensen. Dessa åtgärder kan
särskilt bestå i återtagande av tullmedgivanden och i befrielse för berörda
företag frän skyldigheten att respektera prisreglerna i sina transaktioner på
den andra avtalsslulande partens marknad.
Underrättelse om skyddsåtgärderna
skall omedelbart lämnas den blandade kommittén, där de skall bli föremål för
regelbundna överläggningar främst med syfte att åtgärderna skall upphävas så
snart omständigheterna medger det.
I brådskande fall kan den berörda
avtalsslutande parten direkt begära att den andra avtalsslutande parten
14 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 135
Prop.
1972: 135 210
omedelbart bringar det påtalade förfarandet att upphöra,
- inleder ett sanktionsförfarande mot det felande
företaget.
Om den berörda avtalsslutande
parten icke anser att frågan reglerats till dess belåtenhet, skall parten
inleda det föreskrivna förfarandet i den blandade kommittén.
c. I fråga om artikel 21 skall de
svårigheter som föranletts av det i
nämnda artikel avsedda förhållandet aninälas för undersökning i den
blandade kommittén. Denna kan fatta de beslut som erfordras för att
svårigheterna skall upphöra.
Om den blandade kommittén eller den
exporterande avtalsslutande parten icke inom en tidsfrist av trettio dagar
efter det att förhållandet anmälts fattat sådant beslut som bringar
svårigheterna att upphöra, är den importerande avtalsslutande parten berättigad
att uppbära en utjämningsavgift på den importerade varan.
Denna utjämningsavgift skall
beräknas på grundval av den förändring av de berörda varornas värde som
uppkommit till följd av konstaterade tulldisparileter för i varorna ingående
råvaror eller halvfabrikat.
d. I fråga om artikel 22 skall
överläggningar i den blandade kom
mittén äga rum, innan den berörda avtalsslutande parten vidtager
lämpliga åtgärder.
e. När exceptionella förhållanden,
som kräver omedelbart ingripande,
omöjliggör en föregående undersökning, kan den berörda avtalsslutande
parten, i de situationer som avses i artiklarna 21,22 och 23 samt i fall av
exportstöd som direkt och omedelbart påverkar handeln, utan dröjsmål
vidtaga de provisoriska åtgärder som är absolut nödvändiga för att rätta
till situationen.
ARTIKEL 25
1 händelse av betalningsbalanssvårigheter
eller allvarligt hot därom i Sverige eller i en eller tlera av gemenskapens
medlemsstater kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga erforderliga
skyddsåtgärder. Den skall utan dröjsmål underrätta den andra avtalsslutande
parten härom.
ARTIKEL 26
1.
En blandad
kommitté skall upprättas med uppgift att administrera detta avtal och vaka över
dess rätta tillämpning. I detta syfte skall kommittén utfärda rekommendationer.
Den skall fatta beslut i de fall som anges i detta avtal. Dessa beslut skall verkställas
av de avtalsslutande parterna enligt deras egna regler.
2.
För att trygga
detta avtals rätta tillämpning skall de avtalsslutande parterna utbyta
upplysningar och på begäran av endera parten överlägga med varandra i den
blandade kommittén.
3.
Den blandade
kommiltén skall antaga sin arbetsordning.
Prop.
1972: 135 211
ARTIKEL 27
1.
Den
blandade kommittén skall bestå av representanter för de avtalsslutande
parterna.
2.
Den blandade kommittén
skall uttala sig enhälligt.
ARTIKEL 28
1.
Ordförandeskapet
i den blandade kommittén skall utövas i tur och ordning av vardera
avtalsslutande parten enligt de bestämmelser som fastställes i kommitténs
arbetsordning.
2.
Den blandade
kommittén skall på ordförandens initiativ sammanträda minst en gång om året
för att företaga en granskning av den allmänna tillämpningen av detta avtal.
Så snart särskilt behov föreligger,
skall kommittén dessutom, på begäran av endera avtalsslutande parten, sammanträda
i den ordning som fastställes i kommitténs arbetsordning,
3. Den blandade kommittén kan besluta att tillsätta de
arbetsgrupper
som erfordras för att biträda den vid fullgörandet av dess uppgifter.
ARTIKEL 29
1. När en avtalsslutande part
anser att def ligger i de avtalsslulande
parternas gemensamma intresse att utveckla de förbindelser som upprät
tats genom detta avtal genom att utsträcka dem till områden som icke
omfattas av avtalet, skall parten tillställa den andra avtalsslutande parten
en motiverad begäran härom.
De avtalsslutande parterna kan uppdraga åt den blandade
kommittén att pröva denna begäran och att i förekommande fall avge rekommendationer
till dem särskilt i syfte att inleda förhandlingar. Dessa rekommendationer kan
i förekommande fall avse en samordnad harmonisering, under förutsättning att de
avtalsslutande parternas självständiga beslutanderätt icke påverkas.
2. Avtal som kommer till stånd
genom de i punkt 1 avsedda
förhandlingarna skall ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande
parterna enligt deras egna förfaranden.
ARTIKEL 30
Den bilaga och det protokoll som är
fogade till detta avtal skall utgöra en integrerande del därav.
ARTIKEL 31
Vardera avtalsslutande parten kan
uppsäga detta avtal genom underrättelse till den andra avtalsslutande parten.
Avtalet upphör att gälla tolv månader efter dagen för denna underrättelse.
Prop.
1972:135 212
ARTIKEL 32
Detta avtal skall vara tillämpligt
på dels Konungariket Sveriges område, dels de områden på vilka fördraget
angående upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen är tillämpligt på
de villkor som anges i detta fördrag.
ARTIKEL 33
Detta avtal är upprättat i dubbla
exemplar på danska, engelska, franska, italienska, nederländska, norska,
svenska och tyska språken. Var och en av dessa texter har lika vitsord.
Detta avtal skall godkännas av de
avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden.
Det träder i kraft den 1 januari
1973 under förutsättning att de avtalsslutande parterna före denna dag har
underrättat varandra om att de härför erforderliga förfarandena slutförts.
Vid tillämpning av artikel 2 tredje
stycket i beslutet den 22 januari 1972 av de europeiska gemenskapernas råd
angående anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen av Konungariket
Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirland kan detta avtal träda i kraft endast för de stater som gjort den
i nämnda stycke avsedda deponeringen.
Efter den I januari 1973 träder
detta avtal i kraft den första dagen i den andra månaden efter de i tredje
stycket avsedda underrättelserna. Sista dag för underrättelserna är den 30
november 1973.
De bestämmelser som gäller den 1
april 1973 skall tillämpas vid avtalets ikraftträdande, om detta äger rum efter
nämnda dag.
Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli
nittonhundrasjuttiotvå.
Prop.
1972: 135 213
Bilaga
Förteckning över varor som avses i artikel 1 i avtalet
Nr i Varuslag
Bryssel-nomenklaturen
26.01 Malm, även
anrikad, samt svavelkis och andra naturliga
järnsuinder, rostade:
A. järnmalmer; svavelkis och
andra naturliga järnsulfider,
rostade:
11. andraslag
B. manganmalnier, härunder
inbegripna manganhaltiga järn
malmer, innehållande 20 viktprocent mangan eller däröver
26.02 Slagg,
glödspån och liknande avfall frän järn- och ståltillverk
ning:
A. hyttsot
27.1
Stenkol;
briketter och liknande fasta bränslen framställda av stenkol
27.2
Brunkol, även
briketterat
27.04 Koks
(inbegripet lågtemperaturkoks) av stenkol, brunkol eller
torv:
A. av stenkol:
IL andra slag
B. av brunkol
73.1
Tackjärn,
gjutjärn och spegeljärn, i form av tackor, block, oregelbundna stycken e.
d.
73.2
ferrolegeringar:
A, ferromangan:
1. innehållande mer än 2 viktprocent kol
73.03 Avfall och skrot av järn eller stål
73.05 Pulveriserat järn och stål;
järnsvamp:
B. järnsvamp
73.6
Smältstycken
och räskenor; göt, block, oregelbundna stycken o, d, avjärn eller stal
73.7
Biooms,
billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen, grovt tillformade genom
smidning, av järn eller stål:
A. biooms och billets:
I. valsade
B. slabs och platiner:
I. valsade
73.08 Flätämnen i rullar, av järn eller
stål
Prop.
1972: 135 214
Nr i Varuslag
Bryssel-nomenklaturen
73.9
Universaljärn
och universalstäl
73.10
Stång
(inbegripet valstråd), annan än profilstång, avjärn eller stal, varmvalsad,
smidd, strängpressad eller tillformad eller lardigbehandlad (även kalibrerad) i
kallt tillstånd; ihåligt bergborrstäl:
A, endast varmvalsade eller strängpressade
D. pläterade eller
ytbehandlade (t. ex. polerade eller med överdrag):
I. endast pläterade;
a, varmvalsade eller strängpressade
73.11 Profilstäng av
järn eller stål, varmvalsad, smidd, strängpressad
eller tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd; sponl-
pålar av järn eller slål, även med borrade eller stansade hål eller
sammanfogade:
A. profilstång:
I. endast varmvalsad eller strängpressad
IV.pläterad eller ytbehandlad (t.
ex. polerad eller med överdrag):
a, endast plätcrad:
I. varmvalsad eller strängpressad
B, spontpälar
73.12 Band av järn eller stål, varm- eller
kallvalsat:
A, endast varmvalsat
B, endasl kallvalsat:
I. i rullar, för framställning av bleckplåt (a)
C, pläterat. med överdrag eller på
annat sätt ytbehandlat:
Ill.förtcnt:
a. bleckplåtsband
V. annat (t. ex, förkopprat,
oxiderat, lackerat, förnieklat, fernissat, pläterat, fosfaterat, tryckt):
a, endast pläterat:
I. vaimvalsat
73.13 Plåt avjärn eller stål, varm- eller
kallvalsad:
A. elektroplåt
B. annan plåt;
I, endasl varmvalsad
II. endast kallvalsad, med en tjocklek av:
b. över 1 mm men mindre än 3 mm
c. 1 mm eller mindre
III.endast
bibringad blank yta, polerad eller högglanspolerad
(a) För klassificering under denna underposition gäller
villkor som bestämmes av behörig myndighet.
Prop.
1972; 135 215
Nr i Varuslag
Brysselnomenklaturen
73.13 IV. plälerad, med överdrag eller på
annat sätt ytbehandlad:
(' b, förtent:
1. bleckplåt
2, annan
c. förzinkad eller förblyad
d. annan (t, ex. förkopprad,
oxiderad, lackerad, för-
nicklad. fernissad, plälerad, fosfaterad, tryckt)
V. pä annat sätt bearbetad:
a. endast tillklippt i annan än
kvadratisk eller rek
tangulär form:
2. annan
73.15 Legerat stål oeh kolrikt stål. i
sädana former som är nämnda i
nr 73.06-73.14:
A. kolrikt stal:
I. göt, biooms, billets, slabs och
platiner:
b, andra
III.
plåtämnen i
rullar
IV.
universalstäl
V.
stäng
(inbegripet valstråd och ihåligt bergborrstäl) och profilstång:
b. endast varmvalsad eller strängpressad
d. pläterad eller
ytbehandlad (t.ex, polerad eller med överdrag);
1. endast pläterad;
aa. varmvalsad eller strängpressad
VI. band:
a. endast varmvalsat
c. pläterat, med överdrag eller
på annal sätt ytbe
handlat:
1. endast pläterat:
aa. varmvalsal
VII. pl å t:
a. endast vannvalsad
b. endast kallvalsad, med en tjocklek av:
2, mindre än 3 mm
c. polerad, pläterad, med
överdrag eller på annat sätt
ytbehandlad
d. på annat sätt bearbetad:
1. endast tillklippt i annan än
kvadratisk eller rektangulär form
B. legerat stål:
I. göt, biooms, billets. slabs och
platiner:
b, andra
Prop.
1972: 135 216
Nr i Varuslag
Brysselnomenklaturen
73.15 III. plåtämnen i rullar
(forts.) IV. universalstål
V. stång (inbegripet valslråd och
ihåligt bergborrstäl) och
profilstång:
b. endast varmvalsad eller strängpressad
d. pläterad eller
ytbehandlad (I.
ex, polerad eller
med överdrag):
1, endast pläterad:
aa. varmvalsad eller strängpressad
VI. band:
a, endast varmvalsat
c. pläterat, med överdrag eller
på annal sätt ytbe
handlat:
I. endast pläterat:
aa. varmvalsal
VII.plåt:
a, elektroplåt
b. annan plåt:
1.
endast
varmvalsad
2.
endast
kallvalsad, med en tjocklek av; bb. mindre än 3 mm
3.
polerad,
pläterad, med överdrag eller pä annat sätt ytbehandlad
4.
på annat sätt
bearbetad:
aa, endast tillklippt i annan
än kvadratisk eller rektangulär form
73.16 Banbyggnadsmateriel av järn
eller stål för järnvägar eller
spårvägar, nämligen räler, molräler, växeltungor,
korsningsspetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor, sliprar,
rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplaltor, spårhällare, spärplattor och
annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler:
A. räler:
II. andra
B. moträler
C. sliprar
D. rälskarvjärn och
underläggsplattor:
I. valsade
Prop.
1972: 135 217
Protokoll rörande regler för vissa varor
Avdelning A
Regler för import till gemenskapen
av vissa varor som har ursprung i Sverige
ARTIKEL 1
1. Tullarna vid import till
gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och till Irland av de varor som
anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstående nivåer och i följande
takt:
Tidtabell Tillämplig procentuell
andel av bastullsatserna
I april 1973 95
I januari 1974 90
I januari 1975 85
I januari 1976 75
1 januari 1977 60
1 januari 1978 40
I januari 1979 20
I i;inunri 1980 O
2. De varor som avses i punkt I är följande:
Nr i den Varuslag
gemensamma
tulllarilfen
ur 73,15 Legerat
stål oeh kolrikt stål, i sådana former som är nämnda i
nr 73,06-73,14, med undanlag av varor som
regleras av LlX-förd råget
ARTIKEL 2
För importen av varor på vilka de
tullbestämmelser som avses i artikel 1 är tillämpliga skall gälla årliga
indikativa kvantitetsramar, utanför vilka de tullar som tillämpas mot tredje
land kan återinföras enligt nedanstående bestämmelser:
a. Med beaktande av gemenskapens
och dess medlemsstaters möjlighet att tills vidare avstå från att tillämpa
kvantitetsramar för vissa varor har i bilaga C till protokoll 1 till det avtal
mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Sverige, som undertecknats denna
dag, angivits de ramar som fastställts för år 1973. Dessa ramar, som är
gemensamma för varor hänförliga till position 73,15 i nämnda bilaga C och i
förevarande
Prop.
1972: 135 218
protokoll, är beräknade med hänsyn till att gemenskapen i
sin ursprungliga sammansättning och Irland skall verkställa den första
tullsänkningen den 1 april 1973. För år 1974 skall ramarnas storlek motsvara
1973 års storlek anpassad till årlig bas för gemenskapen och ökad med 5 %. Från
och med den 1 januari 1975 skall ramarnas storlek årligen ökas med 5 %. I fråga
om de varor som avses i detta protokoll förbehåller sig gemenskapen och dess
medlemsstater möjligheten att införa kvantitetsramar, vars storlek skall
motsvara genomsnittet av importen till gemenskapen under de fyra senaste år
för vilka statistik är tillgänglig, ökat med 5 %. Storleken av dessa ramar
skall de följande åren ökas med 5 % ärligen.
b. Om importen av en vara för
vilken kvantitetsram gäller under två
på varandra följande år understiger 90 % av den fastställda storleken,
skall gemenskapen och dess medlemsstater tills vidare avstå från att
tillämpa denna ram.
c. I händelse av konjunkturella
svårigheter förbehåller sig gemenska
pen och dess medlemsstater möjligheten att, efter konsultationer i den
blandade kommittén, för visst år behålla den storlek som fastställts för
det föregående året,
d. Gemenskapen och dess
medlemsstater skall den I december varje år
underrätta den blandade kommittén om de varor för vilka kvantitets
ramar skall gälla följande år samt om storleken av dessa ramar.
e. Med avvikelse från artikel 2 i
avtalet och artikel 1 i detta protokoll
kan, så snart en fastställd kvantitetsram för importen av en i detta
protokoll åsyftad vara har fyllts, tull enligt den gemensamma tulltariffen
åter uttagas för import av varan i fråga fram till kalenderårets slut.
I sådant fall skall före den I juli 1977
Danmark, Norge och Storbritannien
åter uttaga tullar enligt
följande:
Ar Tillämplig procentuell
andel av den gemensamma
____________________ tulltariffens lullsatser___
1973 O
1974
40
1975
60
1976
80
- Irland åter uttaga de tullar som gäller för tredje
land.
Tullar enligt artikel 1 i detta
protokoll skall återinföras följande 1 januari.
f. Efter den 1 juli 1977 skall de
avtalsslutande parterna i den blandade
kommittén undersöka möjligheten att ändra den procentsats som gäller
för ökning av kvantitetsramarna, under hänsynstagande till ulvecklingen
av konsumtionen i och importen till gemenskapen samt till den
erfarenhet som vunnits vid tillämpningen av denna artikel.
g. Kvantitetsramarna skall awecklas
vid utgången av den period för
tullavvecklingen som anges i artikel I i detta protokoll.
Prop.
1972: 135 219
Avdelning B
Regler för import lill Sverige av
vissa varor som har ursprung i gemenskapen
ARTIKEL 3
1. Tullarna vid import till Sverige
av de varor som anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstående nivåer
och i följande takt:
Tidtabell Tillämplig procentuell
andel av bastullsatserna
I april 1973 95
1 januari 1974 90
1 januari 1975 85
1 januari 1976 75
1 januari 1977 60
I januari 1978 40
1 januari 1979 20
I januari 1980 O
2. De varor som avses i punkt 1 är följande;
Nr i den Varuslag
svenska
tulltariffen
ur 73.12 Band
av järn eller släl, varm- eller kallvalsat, ined undantag av
varor som regleras av LtC-fördråget:
- andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn
ur 73.13 Plåt
av järn eller stål, varm- eller kallvalsad, med undantag av
varor som regleras av LEC-fördraget:
-
andra än med
överdrag av aluminium, bly eller tenn:
-
- med överdrag
av zink:
- - - med en tjocklek mindre än 3 mm
-
- andra:
-
- - med en
tjocklek mindre än 3 mm men ej mindre än 0,9
mm
ur 73.15 Legerat
stål och kolrikt släl, i sådana former som är nämnda i
nr 73.06-73.14, med undantag av varor som
regleras av LLC-förd råget
ARTIKEL 4
För de varor som omfattas av
avdelning B i detta protokoll, med undantag av varor hänförliga till
tulltaxenummer 73.12 och 73.13, förbehåller sig Sverige möjligheten att, om
detta skulle visa sig oundgäng-
Prop. 1972:135 220
ligen nödvändigt i ett senare skede och efter
konsultationer i den blandade kommittén, införa indikativa kvantitetsramar av
sådant slag som anges i avdelning A i detta protokoll och för vilka villkoren
skall vara desamma som där sägs. För import som överskrider ramarna kan tullar
ej överstigande dem som tillämpas mot tredje land återinföras.
Prop. 1972:135 221
Slutakt
Ombuden för
KONUNGARIKET SVERIGE
samt för
KONUNGARIKET BELGIEN,
KONUNGARIKET DANMARK,
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,
FRANSKA REPUBLIKEN,
IRLAND,
ITALIENSKA REPUBLIKEN,
STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,
KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,
KONUNGARIKET NORGE,
FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN
OCH NORDIRLAND,
medlemmar av Europeiska kol- och stålgemenskapen,
och för EUROPEISKA KOL- OCH STÅLGEMENSKAPEN,
som den 22 juli 1972 samlats i Bryssel,
för att underteckna avtalet mellan
Konungariket Sverige, å ena sidan, och Europeiska kol- och stålgemenskapens
medlemsstater och Europeiska kol- och stålgemenskapen, å andra sidan,
har, vid undertecknandet av avtalet,
antagit följande förklaring
som bifogats denna akt:
Tolkningsförklaring avseende definitionen av uttrycket "de avtals
slutande parterna" i avtalet.
- tagit del av följande förklaringar som bifogats denna
akt:
1. Förklaring av Europeiska kol-
och stålgemenskapen avseende artikel 19 punkt 1 i avtalet.
2. Förklaring av Förbundsrepubliken
Tysklands regering avseende avtalets tillämpning på Berlin.
Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli
nittonhundrasjuttiotvå.
Prop.1972:
135 222
Förklaringar
Tolkningsförklaring avseende
definitionen av uttrycket "de avlalsslutande parterna " i avtalet
De avtalsslutande parterna
överenskommer att tolka avtalet så, att det däri förekommande uttrycket
"de avtalsslutande parterna" innefattar å ena sidan Sverige samt å
andra sidan gemenskapen och medlemsstaterna eller, var för sig, medlemsstaterna
eller gemenskapen. Uttryckets innebörd skall i varje särskilt fall bestämmas
på grund av berörda bestämmelser i avtalet samt av motsvarande bestämmelser i
fördraget angående upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.
Förklaring av Europeiska kol- och
stålgemenskapen avseende artikel 19 punkt 1 i avtalet
Europeiska kol- och stålgemenskapen
förklarar att, inom ramen för den självständiga tillämpningen av artikel 19
punkt 1 i avtalet, åtgärder i strid med bestämmelserna i denna artikel kommer
att bedömas på grundval av de kriterier som följer av tillämpningen av reglerna
i artiklarna 4 c, 65 och 66 punkt 7 i fördraget om upprättandet av Europeiska
kol- och stålgemenskapen.
Förklaring av FörbundsrepubUken
Tysklands regering avseende avtalets tillämpning på Berlin
Avtalet skall likaledes vara
tillämpligt på Land Berlin såvida icke Förbundsrepubliken Tysklands regering
inom tre månader från avtalets ikraftträdande gjort en förklaring om motsatsen.
Prop.
1972: 135 223
Bilaga 4
DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 21 juli 1972
KOMMISSION
Kommissionens delegation för
förhandlingar
rörande utvidgning
av de
europeiska gemenskaperna
Herr Ambassadör,
Jag har äran närslutet överlämna en
förteckning av den 21 juli 1972 över de beslut rörande tilllämpningen av
artikel 60 som avses i artikel 20 punkt 2 andra stycket i avtalet, vari
föreskrives att Sverige skall vidtaga nödvändiga åtgärder för att uppnå samma
verkningar som dem vilka uppnås genom dessa beslut, samt en förteckning över de
beslut som avses i artikel 20 punkt 2 tredje och fjärde styckena.
Jag vore tacksam om Ni ville
bekräfta att Ni samtycker till innehållet i detta brev.
Jag ber Eder mottaga. Herr
Ambassadör, försäkran om min utmärkta högaktning.
E.P. WELLENSTEIN Chef för kommissionens delegation
Herr Ambassadören Sverker ÄSTRÖM
Chef för den svenska förhandlingsdelegationen
Prop.
1972: 135 224
Beslut och meddelanden som utfärdats med tillämpning av
artikel 60 i CECA-fördraget (Stål)
Beslut
1. Beslut 30/53 angående de
förfaranden som är förbjudna enligt artikel
60 (JO av 1953-05-04)
-
ändrat genom
beslut 1/54 (JO av 1954-01-13)
-
ändrat genom
beslut 19/63 (JO av 1963-12-24)
- meddelande angående
gällande text till beslut 30/53 (JO av
1963-12-24)
2. Beslut 31/53 angående
villkoren för offentliggörande av prislistor (JO
av 1953-05-04)
-
kompletterat
genom beslut 32/53 (JO av 1 953-05-2 1)
-
ändrat genom
beslut 2/54 (JO av 1954-01-13
- ändrat genom beslut 32/56 (JO av 1956-1 1-25)
- ändrat genom beslut 20/63 (JO av 1963-12-24)
-meddelande angående gällande text till beslut 31/53 (JO av
1963-12-24)
3. Beslut 37/54 angående
offentliggörande av prislistor för specialstål (JO
av 1954-08-01)
- kompletterat genom beslut 33/58 (JO av 1958-12-18)
-
ändrat genom
beslut 21/63 (JO av 1963-12-24)
-
meddelande
angående gällande text till beslut 37/54 (JO av 1963-12-24)
4. Beslut 33/56 angående de
uppgifter som skall lämnas av företagen i
fråga om nedklassade varor och varor av andra sortering (JO av
1956-11-25)
-
ändrat genom
beslut 2/62 (JO av 1962-03-19)
-
rättelse till
beslut 2/62 (JO av 1962-03-26)
5. Beslut 23/63 angående
skyldighet för företagen att lämna uppgift om
sådana försäljningar vid vilka prisanpassning skett till offerter frän
tredje land (JO av 1963-12-24)
6. Beslut 24/63 angående skyldighet
för företagen att lämna uppgift om
affärsavslut vid vilka tillämpats rabatter eller specialpriser för indirekt
export (JO av 1963-12-24)
- födängt på obestämd tid genom beslut 18/64 (JO av
1964-12-14)
1. Beslut 14/64 angående
affärshandlingar och räkenskaper som skal! föras och företes vid priskontroller
(JO av 1964-07-28)
- meddelande angående denna fräga (JO av 1964-07-28)
Prop.
1972: 135 225
8. Beslut 21/66 angående skyldighet
för företagen att lämna uppgift om fakturerade priser vid leverans av
stålprodukter (JO av 1966-11-29) - kompletterat och ändrat genom beslut 9/67
(JO av 1967-06-10)
Meddelanden
{.Meddelande angående fastställande
av priser vid användande av skilda transportmedel (JO av 1954-01-13)
2, Meddelande angående
offentliggörande av ersättningar som lämnas till grosshandlare och andra
mellanhänder vid försäljning av stålprodukter på den gemensamma marknaden (JO
av 1 956-05-26)
3, Meddelande angående tillämpning av
offentliggjorda prislistor vid försäljning från lager tillhörande företag inom
stålindustrin (JO av 1958-12-08)
4, Meddelande angående iakttagande av
diskrimineringsförbudet för försäljning av löntillverkat stål (IO av
1960-03-21)
5, Meddelande angående
tillhandahållande av prislistor och försäljningsvillkor till berörda personer
(JO av 1960-03-21)
6, Meddelande angående
offentliggörande av stålgrosshandelns priser vid direktaffärer (JO av
1961-12-30)
Handlingar angående Konungariket Danmarks, Irlands,
Konungariket Norges och Förenade Konungariket Storbritanniens och Nordirlands
anslutning till gemenskaperna
Artikel 134
2, Utan inskränkning av
bestämmelserna i artikel 60 punkt 2 b) sista
stycket i CECA-fördraget får under tiden till och med den 31
december 1977 de priser, som tillämpas av företagen vid försäljning av
stål på den irländska marknaden, återförda till motsvarande värde vid
den baspunkt vilken valts för fastställande av prislistan, icke under
skrida de priser som anges i nämnda prislista för liknande transaktio
ner, om icke tillstånd lämnats av kommissionen efter överenskommelse
med den irländska regeringen.
3. Om Höga myndighetens beslut 1/64
av den 15 januari 1964 angående
förbud mot prisanpassning till offerter pä järn-och stålprodukter och
tackjärn från statshandelsländer eller -områden skulle förlängas efter
anslutningen, skall detta förbud under tiden till och med den 31 de
cember 197 5 icke tillämpas på produkter avsedda för de danska och
norska marknaderna.
15 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135
Prop.
1972:135 226
Beslut angående förbud mot prisanpassning till
offerter på järn- och stålprodukter och tackjärn från vissa länder
Beslut 1/64 (JO av 1964-01-22)
Detta beslut har förlängts åriigen, senast (t. o. m. den
31 december 1972)
genom
CECA-beslut 18/72 (JO nr L 4 av 1972-01-06)
Prop.
1972: 135 227
SVENSKA DELEGATIONEN Bryssel den 21 juli 1972
Herr Generaldirektör,
Jag har äran erkänna mottagandet av
Edert brev den 21 juli 1972 av följande lydelse:
"Jag har äran närslutet
överlämna en förteckning av den 21 juli 1972 över de beslut rörande
tillämpningen av artikel 60 som avses i artikel 20 punkt 2 andra stycket i
avtalet, vari föreskrives att Sverige skall vidtaga nödvändiga åtgärder för att
uppnå samma verkningar som dem vilka uppnås genom dessa beslut, samt en
förteckning över de beslut som avses i artikel 20 punkt 2 tredje och fjärde
styckena.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta
att Ni samtycker till innehållet i detta brev.
Jag ber Eder mottaga. Herr
Ambassadör, försäkran om min utmärkta högaktning."
Jag har äran bekräfta mitt samtycke till innehållet i
detta brev.
Jag ber Eder mottaga. Herr
Generaldirektör, försäkran om min utmärkta högaktning.
Sverker Äström Ambassadör
Herr E.P. WELLENSTEIN,
Chef för kommissionens delegation
15'
Prop.1972:135 228
SVERIGES DELEGATION Bryssel den 21 juli 1972
Herr Generaldirektör,
Genom protokoll I till avtalet
Sverige-EEC/Sverige-CECA har inrättats en indikativ kvantitetsram för 1973
rubricerad:
"73.15 Legerat stål och
kolrikt stål, i sådana former som är nämnda i nr 73.06-73.14: B. legerat stål:
- annat"
Sveriges delegation ber de europeiska
gemenskapemas delegation uppmärksamma följande problem beträffande ovannämnda
indikativa kvantitetsram.
Inom stålindustrin utvecklas
produktionen fortlöpande mot en kvalitativ förbättring inte bara inom den
egentliga specialstålsektorn utan också vad gäller handelsstål.
I det senare fallet är de
kvalitativa förändringama genom användandet av olika legeringsämnen ibland
sådana att varorna i fråga växlar karaktär från tullklassificeringssynpunkt och
förs över från tulltaxenumren 73.06-73.14 till tulltaxenummer 73.15. Skillnaden
mellan specialstål och handelsstål är ofta ringa vad beträffar den kemiska
analysen. Införandet av ett legeringsämne, t. o. m. i sä liten omfattning som
en halv procent, kan spela en avgörande roll för klassificeringen av en vara
som handelsstål eller legerat stål.
Man kan förutse att betydande
kvantiteter av höghällfast konstruktionsstål eller av konstruktionsstål med
andra specifika egenskaper kommer att introduceras på marknaden fr.o.m. 1972.
Dessa stålvaror klassificeras som legerat stål under tulltaxenummer 73.1 5, men
basen för den indikativa kvantitetsram som fastställts för 1973 är beräknad med
utgångspunkt från genomsnittet för gemenskapens import av legerat stål från
Sverige under åren 1968-71. Det har följaktligen inte varit möjligt att ta
hänsyn till den ovan berörda utvecklingen när beloppet för den indikativa ramen
"legerat stål - övrigt" har fastställts.
Under dessa förhållanden bör man
genom lämpliga åtgärder undvika att introducerandet av konstruktionsstål av förbättrad
kvalitet förändrar det sakliga innehållet i de regler som anges i avtalet för
legerat stål av traditionellt slag importerat från Sverige. Den blandade
kommittén bör följaktligen studera problemet och de lösningar som i
förekommande fall bör genomföras.
Prop.
1972: 135 229
Sveriges delegation vore tacksam om
de europeiska gemenskapernas delegation ville erkänna mottagandet av detta brev
samt bekräfta att gemenskaperna godtar ovanstående förslag.
Mottag, Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta
högaktning.
Sverker ÄSTRÖM Ambassadör
Herr EP. WELLENSTEIN
Chef för
kommissionens delegation
BRYSSEL
Prop.
1972: 135 230
DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 2 1 juli 1 972
KOMMISSION
Kommissionens
delegation för
förhandlingar
rörande utvidgning av
de
europeiska gemenskaperna
Herr Ambassadör,
De europeiska gemenskapernas
delegation har tagit kännedom om den fråga som Sveriges delegation väckt beträffande
de kvalitativa förändringarna av vissa stålsorter, särskilt konstruktionsstål,
vilka kan resultera i att ifrågavarande produkter överförs från tulltaxenumren
73.06-73.14 till tulltaxenummer 73.15. Gemenskapernas delegation medger att en
sådan situation i förekommande fall kan uppstå. Den är beredd att studera detta
problem i den blandade kommittén om svårigheter av denna anledning skulle
uppstå för svensk export.
Mottag, Herr Ambassadör, försäkran om min utmärkta
högaktning.
E.P. WELLENSTEIN Chef för kommissionens delegation
Herr Ambassadören Sverker ÄSTRÖM
Chef för den svenska förhandlingsdelegationen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 5
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet
rörande pris-och konkurrensförhållanden
Härigenom förordnas, att 3 § lagen (1956:245) om
uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Företagare åligger att till myndighet
som Konungen bestämmer efter anmaning lämna uppgift om sådan i anmaningen
närmare angiven konkurrensbegränsning, som berör hans verksamhet och har
avseende på pris-, produktions-, omsättnings- eller transportförhållanden / riket, samt i övrigt om priser, intäkter,
kostnader, vinster och andra förhållanden av beskaffenhet att inverka på
prisbildningen.
3 §
Föreslagen
lydelse
Företagare åligger att till myndighet
som Konungen bestämmer efter anmaning lämna uppgift om sådan i anmaningen
närmare angiven konkurrensbegränsning, som berör hans verksamhet och har
avseende på pris-, produktions-, omsättnings- eller transportförhållanden,
samt i övrigt om priser, intäkter, kostnader, vinster och andra förhållanden av
beskaffenhet att inverka på prisbildningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.
Prop.
1972:135 232
Bilaga 6
Förslag till
Lag om prisbestiimmelser för järn- och stålmarknaden
(CECA-lag)
Härigenom förordnas som följer,
1 § Denna lag skall tillämpas för att säkerställa
genomförandet av de
bestämmelser om priser på järn- och stålvaror och om transportpriser som
finns i artikel 20 i avtalet den 22 juli 1972 mellan Sverige och Europeiska
kol- och stålgemenskapen jämte dess medlemsstater.
Konungen kan förordna att lagen
skall tillämpas även för att säkerställa genomförandet av bestämmelser med
motsvarande innehåll i avtal som Sverige slutit med annan stat.
2
§ Konungen
eller myndighet som Konungen bestämmer meddelar de föreskrifter som behövs för
tillämpningen av de i 1 § angivna avtalsbestämmelserna.
3
§ Företagare är
skyldig att till myndighet som Konungen bestämmer i den ordning myndigheten
föreskriver lämna de uppgifter som behövs för övervakning av att de i 1 §
angivna avtalsbestämmelserna iakltages.
Myndigheten får förelägga
uppgiftsskyldig att enligt meddelade anvisningar tillhandahålla avtal,
handelsböcker, korrespondens och andra handlingar. Uppgiftsskyldig får även
kallas att inställa sig inför myndigheten.
4 § Efterkommes ej anmaning att lämna uppgift enligt 3 §
första
stycket, får myndigheten vid vite förelägga den försumlige att fullgöra sin
skyldighet. Vite får också utsättas vid meddelande av föreläggande eller
kallelse enligt 3 § andra stycket.
5 § Den som efter kallelse enligt 3 §
inställer sig inför myndigheten har rätt till ersättning för inställelsen
enligt grunder som fastställes av Konungen.
6 § Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet överträder föreskrift som meddelats enligt 2 § dömes till böter
eller fängelse i högst ett år.
Till samma straff dömes den som vid
fullgörande av uppgiftsskyldighet enligt 3 § första stycket uppsåtligen eller
av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.
7 § Åtal för brott enligt denna lag
får väckas endast efter anmälan av myndighet som Konungen bestämmer.
8 § Förekommer vid domstol mål om
utdömande av vite, som utsatts enligt denna lag, eller om brott enligt lagen,
och kan målets offentliga
Prop.
1972:135 233
handläggning medföra skada för någon genom yppande av
affärs- eller driftförhållande, fär domstolen förordna att målet skall
handläggas inom slängda dörrar.
9 § Talan mot beslut av myndighet om ersättning enligt 5 §
föres hos
kammarrätten genom besvär. Mot annat beslut av myndighet enligt denna
lag föres talan hos Konungen genom besvär.
10 § Bestämmelserna i 2 § lagen (I 953:603) om motverkande
i vissa fall
av konkurrensbegränsning inom näringslivet äger ej tillämpning i fråga om
pris som avses i denna lag, om detla är oförenligt med de i 1 § angivna
avtalsbestämmelserna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.
Frop.
1972:135 234
Innehåll
Propositionen ................................................................... 1
Propositionens huvudsakliga innehåll.................................
1
Utdrag av statsrådsprotokollet den 3 november 1972 ... 2
Inledning ..................................................................... 2
Förhandlingar med de europeiska gemenskaperna........ 4
Kommissionens rapport om de utredande samtalen . 5
Regeringens memorandum den 6 september 1971 .. 6
EEC.s direktiv för förhandlingarna ............................. 7
Förhandlingarna ........................................................
Avtalet Sverige - EEC .................................................. 8
Inledning......................................................................
9
Avtalets syfte...............................................................
9
Varuomfattning ........................................................ 9
Tullavveckling, bastullar................................................ 10
Tullrestitution .......................................................... ... 12
Snedvridning ............................................................. 12
Kvantitativa restriktioner .......................................... . 12
Övriga bestämmelser avseende varuutbytet ........ ... 13
Särbestämmelser....................................................... ... 14
Livsmedelsindustriprodukter........................................ 17
Jordbruk och fiske .................................................... 18
Ursprungsregler ....................................................... 19
Konkurrensregler ..................................................... . 21
Skyddsåtgärder ....................................................... . 22
Avtalets förvaltning...................................................... . 24
Utvecklingsbarhet ..................................................... 25
Slutbestämmelser .................................................... 25
Avtalet Sverige - CECA ................................................ . 25
Det fortsatta samarbetet i EFTA ................................... . 29
Avtalens återverkan på EFTA-samarbetet ............... 30
Livsmedelsindustrivaror och jordbruksvaror .............. 30
Ursprungsregler ....................................................... 31
Handeln med järn och stål (CECA-varor) ................... 32
Röstningsregler ....................................................... 32
EFTA-sekretariatets organisation .............................. 32
EFTA:s finansiering ................................................. 32
Departementschefen .................................................... 33
Avtalet med EEC ...................................................... 39
Avtalet med CECA .................................................... 56
HemstäUan ................................................................... 60
Prop.
1972: 135 235
Bilagor
1. Avtal mellan Konungariket Sverige och Europeiska
ekonomiska
gemenskapen..................................................................
63
Bilaga. Förteckning över varor som avses i artikel 2 i
avtalet . . 74
Protokoll 1 rörande regler för vissa varor ............ 75
Bilaga A. Förteckning över tullkontingenler för år
1974.
Danmark, Norge och Storbritannien ....... 82
Bilaga B. Förteckning över tullkontingenter för år
1973.
Irland ..................................................... 84
Bilaga C. Förteckning över kvantitetsramar
för år 1973 ... 85 Protokoll 2 rörande varor underkastade särskild
reglering med hänsyn till prisskillnader för däri ingående jordbruksvaror
... 87
Tabell 1. Europeiska ekonomiska gemenskapen .... 89
Tabell II. Sverige ................................................ 100
Protokoll 3 rörande definitionen av begreppet
"ursprungs
varor" och formerna för administrativt samarbete ... 107
Bilaga 1. Förklarande anmärkningar ................ 118
Bilaga II. Lista A. Lista över bearbetnings- eller behandlingsprocesser
som, trots att de medför ändring av tulltaxenummer, icke medför att den
bearbetade eller behandlade varan erhåller karaktär av "ursprungsvara"
eller som medför att varan erhåller
sådan karaktär endast under vissa villkor 121
Bilaga III. Lista B. Lista över
bearbetnings-eller behandlingsprocesser som ger den bearbetade eller
behandlade varan karaktär av "ursprungsvara", trots att de
icke medför ändring av tulltaxenummer 168
Bilaga IV. Lista
C. Lista över varor på vilka detta protokoll ej
är tillämpligt .......................................... 176
Bilaga V. Formulär till varucertifikat A.S.l................ 177
Bilaga VI. Formulär
till varucertifikat A.W. 1............. 185
Protokoll 4 med vissa särskilda bestämmelser rörande
Irland . 193
Slutakt............................................................................ 194
Förklaringar ........................................................... 195
2. Skriftväxlingar i anslutning till
Sveriges avtal med EEC 196
3. Avtal mellan Konungariket Sverige,
å ena sidan, saml Europeiska kol- och stålgemenskapens medlemsstater och
Europeiska kol- och stålgemenskapen, å andra sidan 202
Bilaga. Förteckning över varor som avses i artikel 1 i
avtalet . . 213
Protokoll rörande regler för vissa varor ................... 217
Slutakt............................................................................ 221
Förklaringar ........................................................... 222
4. Skriftväxlingar i anslutning till
Sveriges avtal med CECA 223
5. Förslag till lag om ändring i lagen
(1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris-och konkurrensförhållanden 231
6. Förslag till lag om
prisbestämmelset för järn- och stälmarknaden (CECA-lag) 232
Doktrin (8)
- Walter Guldbrandzén, Ester Herlin, Tvivelaktig svensk tillämpning av EU:s dataskyddsregler, SvJT 2022 s. 759, på s. 760 · Fritt tillgänglig
- Lars Pehrson, Det tilltänkta EES-avtalets legala statusSkall det inte bli någon verklig integration?, JT 1990/91 nr 4 s. 724, på s. 725
- Ulf Bernitz, Sveriges EG-anknytning i rättsligt perspektiv, JT 1989/90 nr 1 s. 47, på s. 51
- The free trade agreements of the EFTA countries with the EC — experiences and problems, SvJT 1988 s. 77, på s. 78, 85 · Fritt tillgänglig
- Rolf H. Lindholm, Neutralitet i fredstid — Sverige och EEC, SvJT 1983 s. 114, på s. 119 · Fritt tillgänglig
- Hans Henrik Lidgard, Tre års frihandelssamarbete med EEG, SvJT 1976 s. 689, på s. 697, 706 · Fritt tillgänglig
- Hans Henrik Lidgard, Sverige — EEG och konkurrensen, SvJT 1974 s. 18, på s. 19, 22 · Fritt tillgänglig
- Hans Danelius, Sveriges avtal med de europeiska gemenskaperna — juridiska aspekter, SvJT 1973 s. 97, på s. 104 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
68 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (38)
38 kopplingar i 29 dokument.
- Prop. 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i texten
- Bet. 1991/92:TU4 Godkännande av ett avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart, m.m. om s. 63 i texten
- Bet. 1989/90:KU30 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning i texten
- Bet. 1989/90:UU11 Godkännande av tilläggsprotokoll till Sveriges frihandelsavtal med den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) s. 7 i texten
- Prop. 1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen s. 12 i texten
Doktrin (30)
30 kopplingar i 13 dokument.
- Bernitz, Internationell marknadsrätt, 1990 s. 42 · s. 94 · s. 98 · s. 102 om s. 50 · och 4 till i texten · dokumentnivå
- Pehrson, EG och immaterialrätten, 1985 s. 15 · s. 108 · s. 110 om s. 55 · s. 205 i texten
- Cramér, Neutralitet och europeisk integration, 1998 s. 319 · s. 721 i texten
- Rosén, Förlagsrätt, 1989 s. 397 · s. 398 om s. 55 i texten
- SvJT 1988 s. 77 The free trade agreements of the EFTA countries with the EC — experiences and problems s. 78 · s. 85 i texten