Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå

1972 · 54 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:37, Kungl. Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 37 år 1972 Prop. 1972:37

Nr 37

Kungl.
Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå;
given Stockholms slott den 24 mars 1972.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bi-faUa de förslag om vars
avlåtande tiU riksdagen föredraganden hemstäUt.

GUSTAF ADOLF

SVEN
MOBERG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås, på grundval av statsmakternas principbeslut år 1970 (prop.
1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296), att en utbildnings-och
forskningsorganisation med geoteknologisk inriktning byggs upp vid
högskolenheten i Luleå under perioden 1972/731976/77 och att samtidigt den gruvinriktade
delen av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm
avvecklas. I överensstämmelse med vad organisationskommittén för högre teknisk
utbildning och forskning i övre Norrland föreslagit avses den geoteknologiska
verksamheten i Luleå bh organiserad inom två institutioner med inriktning mot mineral-och
prospekteringsteknik samt berg- och anläggningsteknik. Nio tjänster som
professor föresläs inrättade vid högskolenheten i Luleå t. o. m. budgetåret
1976/77. Vidare avses en tjänst som biträdande professor bli inrättad vid
högskolenheten under samma period.

I
propositionen föreslås vidare att utbildningen vid den geoteknologiska
utbildningslinjen i Luleå inleds med 50 studerande läsåret 1972/73 och att
intagningskapaciteten successivt byggs ut till 100 nybörjarplatser läsåret
1975/76.

1
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 24 mars 1972.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON,
LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON.

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter fråga om högre teknisk utbildning och forskning i
Luleå och anför.

1 Inledning

Våren 1970 lades i prop. 88 fram förslag angående
utbyggnaden av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland. I
propositionen föreslogs bl. a. att en ny teknisk utbildnings- och
forskningsenhet skulle byggas upp i Luleå innehållande en maskinteknisk
utbildnings- och forskningsorganisation. Vid planeringen av enheten skulle man
utgå från att en del av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i
Stockholm kommer att flyttas till Luleå, I det fortsatta utrednings- och
planeringsarbetet borde vidare prövas om skäl och förutsättningar finns för att
senare ytterhgare differentiera den högre tekniska utbildningen i Luleå, För
att biträda universitetskanslersämbetet i förberedelsearbetet skulle en
organisationskommitté tillsättas. Riksdagen beslöt i överensstämmelse med de
framlagda förslagen (SU 1970: 133, rskr 1970: 296).

Med stöd av Kungl. Mai:ts bemyndigande tUlkallade jag den
21 maj 1970 en organisationskommitté (U 1970: 62) med uppgift att under universitetskanslersämbetet
planera den högre tekniska utbildningen och forskningen i Övre Norrland. Organisationskommitténs
direktiv redovisas i 1971 års riksdagsberättelse (s. 303).

Organisationskommittén överlämnade i december 1970 sitt
första del-

' Disponenten John Olof Edström, ordförande, direktören
Sigvard Ando (t. o. m. 3L12.1971), professorn Gotthard Björling, byråchefen Sixten
Fors, teknologen Lars-Ake Henningsson, landshövdingen Ragnar Lassinantti, kom-munahådet
Nils Malmgren, byråchefen Olof Moll, professorn Lars Nordström, professorn
Karl-Gustav Paul, byråchefen Hans Poppius, tf byggnadsrådet Nils Arne Rosén och
kanslichefen Zolo östlund.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 3

betänkande
Högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland, Maskinteknik i Luleå
till universitetskanslersämbetet. Efter remissbehandling av betänkandet inkom
ämbetet i februari 1971 med förslag angående anordnande av maskinteknisk
utbildning och forskning i Luleå. På grundval härav lades i prop. 1971:59 fram
förslag om att en ny högskolenhet skulle inrättas i Luleå den 1 juh 1971. Vid
högskolenheten skulle en maskinteknisk utbildnings- och forskningsorganisation
byggas upp fr. o. m. budgetåret 1971/72. Intagningskapaciteten på den
maskintekniska utbildningslinjen föreslogs uppgå till 50 platser läsåret 1971/72
för att därefter successivt byggas ut till 200 platser läsåret 1975/76. I
propositionen föreslogs vidare att den maskintekniska utbildnings- och
forskningsorganisationen i Luleå skulle inriktas mot maskinkonstruktion samt
material- och bearbetningsteknik. Fyra tjänster som professor föreslogs bli
inrättade vid högskolenheten i Luleå under budgetåren 1972/73 och 1973/74.
Vidare kommer tre tjänster som biträdande professor att inrättas vid
högskolenheten under samma period. Sluthgen föreslogs att ledningen av
högskolenheten i Luleå under uppbyggnadsskedet skuUe vila på
organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre
Norrland. Riksdagen beslöt i överensstämmelse med de framlagda förslagen (UbU
1971: 17, rskr 1971: 174).

Organisationskommittén för
högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland överlämnade den 15
november 1971 sitt andra delbetänkande Högre teknisk utbildning och forskning
i övre Norrland, Geoteknologi i Luleå till universitetskanslersämbetet. Efter
remissbehandling av betänkandet har ämbetet den 14 februari 1972 kommit in med
förslag angående anordnande av geoteknologisk utbUdning och forskning i Luleå.
Ämbetet har samtidigt överlämnat organisationskommitténs betänkande samt de
yttranden som avgivits över betänkandet jämte en sammanstäUning av
remissyttrandena.

Beträffande åtskilliga av
de förslag som lagts fram av organisationskommittén, remissinstanserna m. fl.
och av universitetskanslersämbetet fordras inte beslut av riksdagen. För överblickens
och sammanhangets skull berörs emellertid även vissa av dessa förslag.

2 Organisationskommittén

I
det följande redovisar jag kortfattat organisationskommitténs förslag. I fråga
om närmare motiveringar tillåter jag mig att hänvisa till betänkandet Högre
teknisk utbUdning och forskning i övre Norrland, Geoteknologi i Luleå.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 4

2.1
Bakgrund

Den
del av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm
studielinjen för grav- och mineralteknik som till följd av 1970 års
riksdagsbeslut (prop. 1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296) bör flyttas tiU
Luleå har i huvudsak tillämpad geovetenskapUg karaktär. Som bakgrimd till
denna del av sitt utredningsarbete lämnar därför organisationskommittén en
kortfattad redogörelse för vissa utredningar som berör det geovetenskapliga
ämnesområdet i syfte att finna möjliga breddningar och differentieringar av
utbildnings- och forskningsverksamheten inom den tekniskt tillämpade delen av området.

Kommittén
konstaterar att över hela världen ett stort intresse är fokuserat på
geovetenskaperna. Man strävar därvid enligt kommittén att få en helhetssyn på
denna sektor, vilken omfattar bl. a. geologi, geofysik, geokemi, fysisk
geografi, oceanografi, hydrologi, meteorologi och rymdforskning samt de olika
disciplinernas tillämpningar. Motiven för dessa strävanden är bl. a. risken för
knapphet på betydelsefulla råvaror och faran för en försämring av den fysiska
miljön.

Organisationskommittén
redogör för de förslag som den av universitetskanslersämbetet år 1965
tillkallade geoutredningen överlämnade till ämbetet som resultat av dess
översyn av den befintliga utbildningen och forskningen inom geovetenskaperna. Geoutredningen
föreslog att utbildningen och forskningen inom detta område skulle samordnas
och successivt ges omfattande resursförstärkningar. Utredningen föreslog att de
nya resurserna skulle koncentreras till ett geocentrum i Stock-holm/Uppsala-regionen,
som bedömdes ha den bäst utbyggda organisationen på det geovetenskaphga
ämnesområdet. Geoutredningen föreslog bl. a. att verksamheten vid gruv- och mineraltekniklinjen
inom sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm skulle
breddas genom att högre forskartjänster skulle inrättas vid sektionen i
tillämpad geofysik, teknisk mineralogi samt bergmekanik. Geoutredningen
föreslog också att utbildningen och forskningen inom väg-och
vattenbyggnadssektionerna vid de tekniska högskolorna skulle förstärkas främst
inom det geotekniska och byggnadsgeologiska ämnesområdet.

Kommittén
redogör vidare för 1967 års gruvutrednings analyser och förslag avseende den
mellansvenska gravindustrins struktur och status samt dess framtida
utvecklingsmöjligheter. Utredningen konstaterade att den hittUlsvarande
forskningen inom gruv- och mineraltekniken till stor del varit av empirisk
karaktär, främst vad gäller bergtekniken. Gruvutredningen betonade vikten av en
på mer vetenskaplig systematik grundad forskning i sådana teoretiskt
grundläggande ämnen som bergmekanik och teknisk mineralogi.

Organisationskommittén
erinrar sluthgen om statsmakternas beslut

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 5

år
1971 (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) att föriägga en betydande
del av Sveriges geologiska undersökning (SGU) till Luleå. I nämnda proposition (s.
131) pekade chefen för finansdepartementet på att den omlokaliserade delen av SGU
tillsammans med den utbildnings- och forskningsverksamhet inom det gruv- och
geovetenskapliga området som avses bli förlagd till den nya högskolenheten för
högre teknisk utbildning och forskning i Luleå borde kunna bilda en mycket slagkraftig
kombination av resurser för forsknings- och utvecklingsarbete inom
ifrågavarande områden. I propositionen 1971: 59 angående högre teknisk
utbildning och forskning i Luleå (s. 31) framhöll jag samma förhållande.

2.2
Befintlig utbildning och forskning med anknytning till tillämpad geovetenskap

2.2.1 Definition
av geoteknologi

Geoteknik
är ett internationellt vedertaget begrepp, som avser en definierad del av
geovetenskaperna. Vid planeringen av organisationen i Luleå har
organisationskommittén valt att betrakta ett väsentligt bredare ämnesområde,
vilket den gett beteckningen geoteknologi. Med geoteknologisk utbildning och
forskning avser kommittén sådan högre teknisk utbildning som i sin inledande
del ger en geovetenskaplig grund och som i sin avslutande del innehåller främst
tillämpade geovetenskapliga ämnen samt den forskning som äger rum i dessa
ämnen. Till geoteknologisk utbildning och forskning kan bl. a. hänföras
större delen av utbildningen och forskningen vid studielinjen för gruv- och
mineralteknik inom sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i
Stockholm,

stora delar av de anläggningstekniska momenten av
utbildningen inom sektionerna för väg- och vattenbyggnad vid de tekniska fakulteterna,

delar av utbildningen inom sektionen för lantmäteri
vid tekniska högskolan i Stockholm.

2.2.2 Sektionen
för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm

Utbildningen
vid sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm är uppdelad
på två studielinjer, nämhgen studiehnjen för gruv- och mineralteknik samt
studielinjen för metallurgi. De studerande väljer hnje redan vid ansökningen
till högskolan. Genom val av lämphga fortsättningskurser kan de studerande
markera en inriktning mot antingen bergteknik eller mineralteknik. Möjlighet
finns även till fördjupande studier i geologi främst inriktade mot prospekteringsteknik.
Under det första läsåret gemensamt för de båda studielinjerna

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 6

studeras
främst matematisk-naturvetenskapliga ämnen. Under andra läsåret ingår för
studielinjen gruv- och mineralteknik studier i geologi jämte allmäntekniska
ämnen såsom hållfasthetslära, maskinelement och elektroteknik. De tillämpade geovetenskaphga
ätnnena bergteknik och mineralberedning läses under tredje läsåret. Sluthgen
sker under det fjärde läsåret en fördjupning i en ämneskombination,
korresponderande med den studerandes intressen.

Fördelningen
av högre tjänster som professor och biträdande professor inom
ifrågavarande ämnesområde redovisas i följande sammanställning. Som jämförelse
redovisas motsvarande tjänster vid de tekniska högskolorna i Trondheim och
Helsingfors.

Läroanstalt

Ämne

Stockholm

Trondheim

Helsingfors

Mineralogi och geologi Bergteknik Mineralberedning TiUämpad
geofysik

1 1 1

2 1

1

1 1 1 1

Ämnet
bergteknik omfattar bergmekanik, gruvbrytning och gruvma-skinteknik. Ämnet
mineralberedning omfattar, förutom beredning av malmmineral inkl. anrikning
beredning av industrimineral samt agglomereringsteknik. Geologiämnet omspänner
även geofysikalisk malmletning och teknisk mineralogi.

2.2.3
Sektionerna för väg- och vattenbyggnad

Väg-
och vattenbyggnadssektioner finns i Sverige vid tekniska fakulteten vid
universitetet i Lund, vid tekniska högskolan i Stockholm samt vid Chalmers
tekniska högskola i Göteborg. Vid tekniska högskolan i Stockholm är
utbildningen inriktad mot de två huvudområdena väg-och vattenbyggnad resp.
samhällsbyggnad, medan man i Lund kan välja mellan en inriktning mot
husbyggnads- eller anläggningsteknik. Vid Chalmers tekniska högskola saknas
formell uppdelning av utbildningen inom sektionen. ProfUering sker där enbart
genom val av fortsättningskurser under fjärde läsåret.

Första
läsåret studeras matematisk-naturvetenskapliga och vissa byggnadstekniska
ämnen. Under andra läsåret läggs tonvikten på byggnadstekniska och
geovetenskapliga ämnen. De tillämpade geovetenskapliga ämnena studeras under
tredje läsåret tillsammans med ytterligare byggnadstekniska ämnen. Dessutom
tillkommer då också ekonomiskt-orga-nisatoriska ämnen. Fjärde läsåret ägnas åt
fördjupande studier i en ämneskombination som den studerande väljer.

Fördelningen
av högre tjänster som professor och biträdande professor inom väg- och
vattenbyggnadssektionerna redovisas i följande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 7

sammanställning.
Som jämförelse redovisas motsvarande tjänster vid de tekniska högskolorna i
Trondheim och Helsingfors.

Läroanstalt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Smne

Lund

Stockholm

Göteborg

Trond-
Helsir.

heim fors

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnadsstatik

2

2

2

Brobyggnad

2

Byggnadsekonomi
och bygg-

nadsorganisation

1

1

Byggnadsteknik

5

2

3

Geologi

1

Geoteknik
med grundlägg-

ning

1

Kommunikationsteknik

1

1

Konstruktionsteknik

2

Vattenbyggnad

1

1

1

1
1

Vattenförsörjnings-
och av-

loppsteknik

1

Vägbyggnad

1

1

10

13

12

Av
sammanställningen kan bl. a. utläsas att en tyngdpunkt är förlagd till
husbyggnadsprocessen.

2.2.4
Sektionen för lantmäteri vid tekniska högskolan i Stockholm

Utbildning
av lantmätare sker i Sverige enbart vid tekniska högskolan i Stockholm och är
organiserad så att samtliga studerande läser de två första årens grundutbildning
gemensamt. För utbildningen under de två senare åren finns 21 ämnesblock av
vilka de studerande har att i samråd med lärarna välja 7 till en individuell
utbildningsplan. Grundutbildningen innehåller en relativt stor del
geovetenskap. Av de 21 ämnesblocken finns tre direkt geovetenskapliga. Högre
tjänster finns i följande ämnen: fastighetsstrukturens ekonomi,
fastighetsteknik, foto-grammetri, geodesi och kulturteknik.

2.2.5
GeovetenskapUg utbildning vid filosofisk fakultet

Vid
filosofisk fakultet, utbildningslinje 2 b, finns möjlighet till en geologisk speciaUsering.
Grundutbildningen består i första avdelningen av matematik, 20 poäng, i andra
avdelningen av fysik, 20 poäng, kemi, 20 poäng och geovetenskap, 20 poäng.
Kursen i geovetenskap är av blockkaraktär och omfattar kurser i klimatlära, hydrologi
och oceanografi, fysikalisk och kemisk geologi, prekvartär geologi samt
kartografi, geomorfologi och kvartärgeologi. I tredje avdelningen kan de studerande
välja grundkurser om 40 poäng bland ämnena mineralogi och petrologi,
naturgeografi, historisk geologi och paleontologi, kvartärgeo-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 8

logi
samt hydrologi. Utbildning i blockämnet geovetenskap ges vid universiteten
i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.

2.2.6
Geoteknologisk utbildning och forskning i Trondheim och Helsingfors

Vid
de bergsvetenskaphga utbildningslinjerna i Norge och Finland har gruvlinjen en
något annorlunda uppläggning i jämförelse med i Sverige. Sålunda finns vid
tekniska högskolan i Trondheim en separat geologilinje jämte gruvlinjen. Vid
tekniska högskolan i Helsingfors finns vid bergsindustriavdelningen, förutom hnjen
gruv- och anrikningsteknik, även en linje för tiUämpad geofysik.

Utbildningen på
geologilinjen vid tekniska högskolan i Trondheim korresponderar under de båda
första åren nära med utbildningen på gruvlinjen. Den enda markanta skillnaden
är att man på geologilinjen studerar mer petrografi. Under de båda senare åren
däremot läses på geologilinjen ytterligare två geologikurser (regional geologi
och fältgeologi med strukturgeologi) och en omfattande malmgeologikurs (pro-spektering,
ekonomisk malmgeologi och malmmineralogi) i stället för de gruvinriktade ämnena
på gruvlinjen. På geologilinjen tiUkommer vidare en kurs i tillämpad geofysik.

Grundutbildningen på geofysikUnjen
vid tekniska högskolan i Hel-smgfors innefattar under de båda första åren de
traditionella momenten. Dock är att observera att studierna i tillämpad
geofysik inleds redan det andra läsåret. Avvikelserna från gruvlinjen är små
under de båda senare läsåren. Medan tyngdpunkten i de geovetenskaphga ämnena på
gruvlinjen läggs på ämnet mineralogi, har den för geofysiklinjen förskjutits
mot ämnet tillämpad geofysik. På geofysiklinjen studeras vidare mer
elektroteknik och elektrisk mätteknik än på gruvlinjen.

2.3
Geoteknologisk utbildning och forskning i Luleå

2.3.1
Utgångspunkter

Organisationskommittén
redovisade i sitt första delbetänkande angående den maskintekniska
utbildnings- och forskningsorganisationen i Luleå sin principiella syn på den
högre tekniska utbildningens och forskningens mål och organisation (jfr prop.
1971:59 s. 4). Kommittén framhåller att dessa ställningstaganden även gäller
som utgångspunkt för förslagen rörande den geoteknologiska utbildningen och
forskningen i Luleå och hänvisar därför i detta sammanhang till sitt första
delbetänkande.

Som
inledningsvis framhållits skall kommittén i enlighet med statsmakternas beslut
år 1970 (prop. 1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296) bedriva planeringen av
enheten för högre teknisk utbUdning och forsk-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 9

ning
i Luleå med sikte på att delar av verksamheten vid sektionen för bergsvetenskap
vid tekniska högskolan i Stockholm skall flyttas till Luleå. I det fortsatta
utrednings- och planeringsarbetet bör vidare prövas om skäl och förutsättningar
finns för att senare ytterligare differentiera den högre tekniska utbildningen
i Luleå. Riksdagsbeslutet i frågan om flyttning av de gruvinriktade delarna av
sektionens utbildning och forskning till Luleå går tillbaka på vad sektionen
för bergsvetenskap resp. rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm
anförde i remissvaren över Norrlandsberedningens betänkande (jfr prop. 1970:
88 s. 16). Kommittén har vidare haft som mål för sina förslag till uppbyggnad
av en geoteknologisk utbildnings- och forskningsorganisation i Luleå att i
samband med omlokaliseringen av den nuvarande gruv-och mineraltekniska
utbildningen och forskningen denna verksamhet bör breddas och förstärkas för
att erhålla önskad slagkraft. Kommittén förordar sålunda att utbildningen och
forskningen breddas mot dels det anläggningstekniska ämnesområdet, varvid ämnet
bergmekanik ges en stark ställning, dels mot det prospekteringstekniska ämnesområdet.

2.3.2
Inriktning av geoteknologisk utbildning och forskning i Luleå

Organisationskommittén
konstaterar att en breddning av det nuvarande gruv- och mineraltekniska
ämnesområdet mot anläggningstekniken resulterar i att området i sin helhet får
geoteknologisk-bergteknisk karaktär. Härigenom erhåller man en
utbildningsprofil i form av en civilingenjörsutbildning som kännetecknas av en gedigen
geovetenskaplig skolning och som enligt kommittén torde tillgodose ett
existerande behov på arbetsmarknaden.

Den
geoteknologiska utbildningen och forskningen i Luleå bör enligt kommittén ha
sin tyngdpunkt inom berg-, jord- och vattenområdet. Genom att föreslå
utbildning och forskning även inom andra mindre geoteknologiskt inriktade
ämnesområden avser kommittén att ge den anläggningstekniskt inriktade
studeranden en ännu större konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Härigenom bör
den examinerade ingenjören kunna medverka vid planering, projektering och
utförande av anläggningar i berg, jord och vatten och därvid kunna ta anställning
hos bl. a. kommuner för arbeten med gator, vägar, flygfält, vattenförsörjning m.
m. Den starka geoteknologiska profilen torde här vara av stort värde. Mot denna
bakgrund anser kommittén att utbildningen och forskningen inom det
anläggningstekniska området i Luleå bör omfatta förutom de mer geoteknologiska
områdena geoteknik, vattenteknik, bergmekanik och vägbyggnad även

produktionsteknik. Med hänsyn till att detta ämne vid de nuvarande väg- och
vattenbyggnadssektionerna har en inriktning mot hus-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 10

byggnadsprocessen, vill kommittén ta till vara möjligheten
att profilera ämnet mot anlåggningsproduktionsteknik, vUket även innefattar
ekonomi och organisation, konstruktionsteknik. Utbildningen i detta ämne bör
spänna över ett brett område från hållfasthetslära och byggnadsstatik via bärande
konstruktioner i betong, stål och trä samt materiallära till mer
husbyggnadstekniska moment som fukt-, värme- och ljudisolering. Detta stora
område inom vilket vid var och en av de befintliga högskolorna finns 45
professorer per högskola bör dock enligt kommitténs uppfattning ges en mindre
plats inom forskningsorganisationen i Luleå med tanke på den geoteknologiska
profilen. Kommittén föreslår därför att enbart området för tunga
konstruktioner grundat främst på »solid mechanics» blir föremål för forskning i
Luleå. Denna väsentliga begränsning av forskningsområdet som motiveras av
profileringsskäl bör naturligtvis, framhåller kommittén, uppvägas av att andra
områden ges desto större resurser för att Luleå-enheten skall kunna bli
tillräckligt slagkraftig inom det anläggningstekniska området.

Sammanfattningsvis bör enligt kommittén den
geoteknologiska utbildnings- och forskningsorganisationen i Luleå koncentreras
på de båda huvudområdena mineral- och prospekteringsteknik samt berg- och
anläggningsteknik. Kommittén föreslår att dessa huvudområden bör omfatta
följande ämnesområden.

Mineral- och prospekteringsteknik tillämpad geofysik
ekonomisk geologi geokemisk prospektering mineralteknik teknisk mineralogi

Berg- och anläggningsteknik bergteknik

bergmekanik med bergförstärkning geoteknik med
grundläggning vattenteknik (vattenbyggnad och va-teknik)
anläggningsproduktionsteknik vägbyggnad konstruktionsteknik (tunga
konstruktioner)

Förutom den föreslagna breddningen av den geoteknologiska
utbildnings- och forskningsorganisationen anser kommittén det vara önskvärt
med ytterligare differentieringsmöjligheter mot andra delar av samhällsbyggarområdet.
Den gedigna geovetenskapliga grunden bör nämligen ge goda möjligheter att skapa
en utbildning, genom vilken

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:37 11

den
examinerade kan få en väsentligt bättre överblick över problemområdet
naturresurser-anläggningsmöjligheter-miljöbetingelser än vad nuvarande
utbildning ger.

Möjligheten
till ett fruktbärande samarbete med universitetet i Umeå i fråga om utbUdning
och forskning med anknytning till samhällsbyg-gandet synes föreligga främst på
de biovetenskapliga, beteendevetenskapliga och samhällsvetenskaphga områdena,
t. ex. när det gäller regional planering. I anslutning härtill vill kommittén
framhålla att samhällets behov av adekvat utbUdning på trafikplaneringsomrädet
skulle kunna mötas med ändamålsenliga kombinationer på grundval av här berörda sambruk
i fråga om resurser mellan enheten i Luleå och universitetet i Umeå. Kommittén
har av tidsskäl inte kunnat analysera hela detta problemområde utan avser att
återkomma med förslag i ett senare betänkande.

Organisationskommittén
föreslår att den geoteknologiska utbildningen i Luleå skall bestå av två
studieinriktningar, nämhgen mineral- och prospekteringsteknik samt berg- och
anläggningsteknik. Utbildningen föreslås få samma principiella uppbyggnad som
den maskintekniska civilingenjörsutbildningen i Luleå, vilken karaktäriseras
av ett successivt val av ämnen men med de båda första läsårens utbildning i
huvudsak gemensam. Uppdelningen på studieinriktningar kommer att ske i början
av tredje läsåret. Under första läsåret meddelas undervisning inom ämnesområdena
teknikens matematiska hjälpmedel, teknikens naturvetenskapliga grunder samt
orientering om tekniken. Under det andra läsåret ges utbildning inom
grundläggande tekniska ämnesområden, bl. a. hållfasthetslära, byggnadsstatik,
konstruktionsteknik, geologi och geodesi. Under det tredje läsåret meddelas
undervisning i specialiserade tekniska ämnen vid endera av de nämnda
studieinriktningarna. Under det avslutande fjärde året får den studerande välja
mellan två huvudämnen resp. huvudämneskombinationer, varefter sista terminen används
för fältövningar, studieresor och examensarbete. Under hela utbildningen
meddelas undervisning inom olika samhälls- och beteendevetenskapliga
ämnesområden.

2.3.3
Samverkan med andra fakulteter

Organisationskommittén
föreslår, som tidigare redovisats samma principiella uppbyggnad av
studieorganisationen för den geoteknologiska utbildningen i Luleå som för den
redan inrättade maskinteknikutbildningen. Detta innebär att möjligheter skapas
tiU individuella studiegångar för den enskilde studeranden samtidigt som restriktiviteten
vid fastställandet av förkunskapskrav för enskilda kurser öppnar möjhghet för
studerande från andra fakulteter att gå in som specialstuderande i sådana
kurser för vilka de har lämphg bakgrund. Uppbyggnaden av studieorganisationen
innebär dessutom att sådana studerande i

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 12

vissa
fall kan gå in i en befinthg utbildningslinje och avlägga civilingenjörsexamen.
Organisationskommittén anser att det är lämpligt att sådana möjUgheter skapas
vid högskolenheten i Luleå och vill redan nu föreslå en sådan ingång i Luleå
från filosofisk fakultet. TiUskapan-det av övergångar mellan fakulteter inom
ramen för nuvarande bestämmelser överensstämmer enligt organisationskommitténs
mening med de strävanden mot ett mer integrerat utbUdningssystem som bl. a. förordas
i direktiven tUl 1968 års utbildningsutredning.

En
annan tänkbar samarbetsform mellan fakulteter är att tjänstgöringsskyldigheten
för innehavarna av vissa tjänster inte knyts enbart till en fakultet eUer en
läroanstalt. I den mån en tjänst är av riksunik karaktär och av intresse för
andra fakulteter än den tekniska är det önskvärt att en sådan tjänst kan
utnyttjas av fler läroanstalter. En sådan samverkan borde vara naturlig i
första hand i forskarutbildningen. I det följande ges exempel på en sådan
möjlig samordning.

Den
av kommittén föreslagna studieinriktningen för mineral- och prospekteringsteknik
synes vara en intressant och värdefull specialisering även för studerande vid
de matematisk-naturvetenskaphga fakulteterna. Kommittén föreslår därför att 25
studerande, som genomgått utbildningslinje 2 b vid filosofisk fakultet, som
innefattar en termins studier i vart och ett av ämnena matematik, fysik, kemi
och geovetenskap ges möjlighet att efter två års studier vid universitet gå
över till tredje årskursen vid studieinriktningen för mineral- och prospekteringsteknik
i Luleå. En sådan övergång bör kunna ske fr. o. m. läsåret 1975/76. Vid
konstruktionen av denna utbildningslinje har utgångspunkten för kommittén
varit att de kunskaper, som de studerande från filosofisk fakultet har skall
uppfylla de krav den efterföljande utbildningen ställer. En analys av
förkunskapskraven under tredje och fjärde studieåren på studieinriktningen för
mineral- och prospekteringsteknik ger vid handen att de studerande, som
genomgått de båda inledande avdelningarna på linje 2 b, behöver komplettera
sina kunskaper med vissa moment inom hållfasthetslära, byggnadsstatik och
tillämpad geofysik. De studerande på utbildningslinje 2 b har efter två år i
stort sett likvärdiga kunskaper i matematik och fysik som de på den geoteknologiska
utbildningshnjen. De har djupare kunskaper i kemi medan deras kunskaper i
geologi är något mindre. Kommittén föreslår därför att studierna vid den
geoteknologiska utbildningslinjen föregås av en propedeutisk kurs omfattande
hållfasthetslära, byggnadsstatik och till-lämpad geofysik. Denna kurs bör ges
på sommartid och pågå under en månad.

I
detta sammanhang vill kommittén understryka betydelsen av att de studerande vid
filosofisk fakultet som går över till den geoteknologiska utbildningslinjen
har inhämtat matematik- och fysikkurser som i stort hknar studiekurserna
teknikens matematiska hjälpmedel resp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:37 13

teknikens
naturvetenskapliga grunder som ges i första årskursen vid högskolenheten i
Luleå.

Kommittén presenterar
vidare i en bilaga planer på en anläggningsteknisk civilingenjörsutbildning i
Luleå som kan breddas tUl att innefatta delar av samhällsbyggarområdet och
pekar därvid på möjligheterna till kopplingar mellan högskolenheten i Luleå
och universitetet i Umeå. Dessa kopplingar berör t. ex. området regional
planering. Dessutom kan utbildningslinje 2 b vid bl. a. universitetet i Umeå
och vissa samhällsvetenskapliga ämneskombinationer eventuellt utgöra en grand
för en i naturvetenskaperna förankrad samhällsplanerar- och samhälls-byggarutbildning.
Kommittén utreder för närvarande dessa frågor.

1 likhet med 1965 års geoutredning
anser kommittén att innehavaren av den nu föreslagna professuren i tillämpad
geofysik även bör kunna ge kurser för studerande från filosofisk fakultet, och
då framför aUt inom forskarutbildningen. Kommittén avser att senare återkomma
med förslag om hur detta organisatoriskt och praktiskt skall kunna arrangeras.

2.3.4
Institutions- och personalorganisation

Organisationskommittén
föreslår att den geoteknologiska utbildningen och forskningen i Luleå bedrivs
inom ramen för två storinstitutioner, nämligen institutionen för mineral- och prospekteringsteknik
samt institutionen för berg- och anläggningsteknik. Kommitténs utgångspunkter
för förslaget till institutionsorganisation, som redovisades i dess första
delbetänkande rörande maskinteknisk utbUdning och forskning i Luleå (jfr prop.
1971:59 s. 10), är sammanfattningsvis att utbUd-ningen och forskningen bör
organiseras inom ett fåtal stora enheter som medger uppbyggnaden av
slagkraftiga arbetsgrupper. Kommittén framhöll vidare i sitt första
delbetänkande vikten av att forskningsgrupperna inom institutionerna
innehåller forskare ur meUanskiktet mellan professorer och assistenter, vilket
ofta inte är faUet vid de nuvarande tekniska fakulteterna. Kommittén ansåg att
i de faU biträdande professorer, docenter eller forskarassistenter ingått i
institutionerna slagkraften i forsknings- och utvecklingsarbetena syntes ha
varit avsevärt större. Som bakgrund tUl förslaget till tjänster på det geoteknologiska
området bör följande faktorer beaktas, vUka motiverar ett högre antal
kvalificerade tjänster än vad som föreslogs för den maskintekniska utbildnings-
och forskningsorganisationen i kommitténs förra betänkande nämhgen

det övervägande antalet forskningsområden på det geoteknologiska fältet är av
riksunik karaktär och bör därför täckas av kvalificerade tjänster,

- det geoteknologiska
fältet är betydligt mer heterogent än det maskin-

s. 14 Kontrollera mot PDF

tekniska,
vilket nödvändiggör ett större antal kvalificerade forskartjänster för att
utbildningens kvalitet ej skall åsidosättas.

Mot
denna bakgrund föreslår organisationskommittén följande personalorganisation
och tidsplan för dess uppbyggnad.

Tidpunkt

för inrät-

Institution/tjänst/ämne

tande

Institutionen
för mineral-

och prospekteringsteknik

Professor

Ekonomisk geologi'

1.1.1974

Professor

Mineralteknik'

1.1.1974

Professor

Tillämpad geofysik

1.1.1975

Docent

Ekonomisk geologi

1.7.1974

Docent

Mineralteknik

1.7.1975

Forskarassistent

Tillämpad geofysik

1.7.1975

Forskarassistent

Mineralteknik

1.7.1975

Universitetslektor

Ekonomisk geologi'

1.1.1973

Universitetslektor

Oorganisk kemi

1.1.1973

Universitetslektor

Tillämpad geofysik

1.7.1973

Universitetslektor

Mineralteknik

1.7.1974

Universitetsadjunkt

Oorganisk kemi

1.7.1973

Speciallärare

Geodesi-

Speciallärare

MetallurgP

Speciallärare

Kemisk teknologi"

Speciallärare

ByggnadsgeoIogi°

Institutionen
för berg- ocl

!
anläggningsteknik

Professor

Bergteknik'

1.1.1974

Professor

Geoteknik

1.7.1974

Professor

Konstruktionsteknik

1.1.1975

Professor

Vattenteknik

1.1.1975

Professor

Anläggningsproduktionsteknik

1.1.1975

Professor

Vägbyggnad

1,1,1975

Biträdande
professor

Bergmekanik

1,7,1974

Docent

Konstruktionsteknik

1.7,1975

Docent

Vattenteknik

1,7.1975

Docent

Vägbyggnad

1.7.1975

Forskarassistent

Bergteknik

1.7.1975

Forskarassistent

Bergmekanik

1.7.1975

Forskarassistent

Geoteknik

1.7.1975

Universitetslektor

Konstruktionsteknik

1.1.1973

Universitetslektor

Konstruktionsteknik

1.7.1973

Universitetslektor

Byggnadsekonomi

1.1.1974

Universitetslektor

Geoteknik och bergmekanik

1.7.1974

Universitetslektor

Vattenteknik

1.7.1974

Speciallärare

Kommunal anläggnings-teknik=

Speciallärare

Kommunal ekonomi och organisation''

Speciallärare

Trafikplanering"

Speciallärare

Miljövärdsteknik''

Speciallärare

Grafisk informationsbe-handling'

Institutionen
för maskinkonstruktion'

Universitetslektor

Teknikens matematiska

1.7.1972

hjälpmedel

Universitetslektor

Teknikens naturvetenskapliga grunder

1.7.1973

Universitetslektor

Informationsbehandling

1.7.1973

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:37 15

Tidpunlit

för inrät-

Institution/tjänst/ämne

tande

Universitetslektor

Teknikens matematiska hjälpmedel

1.7.1975

Universitetslektor

Teknikens naturvetenskapliga grunder

1.7.1975

Universitetsadjunkt

Teknikens naturvetenskapliga grunder

1.7.1972

Universitetsadjunkt

Teknikens matematiska hjälpmedel

1.7.1975

Universitetsadjunkt

Teknikens matematiska

hjälpmedel

Informationsbehandling

1.7.1975

Universitetsadjunkt

1.7.1975

' Tjänsten föreslås flyttad från tekniska högskolan i
Stockholm, jfr avsnitt 2.4.4.

' SpeciaUärare tillsätts av högskolenhetens styrelse inom
ramen för kursanslagen.

Tjänsterna är avsedda för både den maskintekniska och den
geoteknologiska utbildningen.

Organisationskommittén föreslår att ett interimistiskt
förfarande skall tiUämpas vid tillsättningen av tjänsterna vid den
geoteknologiska utbildnings- och forskningsorganisationen i Luleå.
Tillsättningen av tjänster i teknikens matematiska hjälpmedel, teknikens
naturvetenskapliga grunder, informationsbehandling och kemi föreslås ske under
medverkan av vederbörande vid universitetet i Umeå i samråd med organisationskommittén.
Vad gäller övriga tjänster föreslås en motsvarande medverkan av vederbörande vid
tekniska högskolan i Stockholm i samråd med organisationskommittén. Vid
tillsättning av professorstjänst föreslås organisationskommittén äga den rätt
som tillkommer röstberättigad ledamot i fakultet eller sektion att väcka
förslag om kallelse av viss person till tjänsten jämlikt 117 §
universitetsstadgan.

Kommittén stryker under vikten av att en kraftig satsning
sker på studievägledningen vid den geoteknologiska utbildningslinjen. Behovet
av studievägledning beräknar kommittén uppgå till sammanlagt 400 timmar läsåret
1972/73.

Organisationskommittén föreslår att den nuvarande
utbildningsnämnden för den maskintekniska utbildningslinjen vid högskolenheten
i Luleå, förstärkt med representanter från geoområdet, under läsåret 1972/73
handhar utbildningsnämndsfunktionen även för den geoteknologiska
utbildningslinjen. Bakgrunden härtill är att det under det första läsåret
1972/73 inte finns lärare knutna speciellt till utbildnmgs-linjen i fråga.
Utbildningen är då i huvudsak gemensam med maskinteknik.
Organisationskommittén avser att i annat sammanhang återkomma med förslag till
den framtida organisationen av utbildningsnämnder på fakultets- och
utbildningslinjenivå.

Den föreslagna geoteknologiska utbildningslinjen vid
högskolenheten

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:37 16

i
Luleå kommer att omfatta stora utbildningsavsnitt, vilka ingår i utbildningen
vid både sektionen för bergsvetenskap och väg- och vattenbyggnadssektionerna.
Den nuvarande grundläggande utbildningen vid sektionen för bergsvetenskap leder
fram till bergsingenjörsexamen medan motsvarande utbildning vid väg- och
vattenbyggnadssektionerna leder fram tiU civilingenjörsexamen. Som följd av
den föreslagna studieorganisationen för den geoteknologiska utbildningshnjen i
Luleå bl. a. ett stort antal valfria kurser kommer i vissa fall
skillnaderna att bli små mellan de bergtekniska resp. anläggningstekniska
utbildningsavslutningarna. Kommittén har ansett det mindre lämpligt att redan
nu innan bl. a. de olika ingenjörskategoriernas organisationer beretts möjlighet
att yttra sig ange detaljerade kriterier för examensbenämningarna
bergsingenjör resp. civilingenjör. Kommittén föreslår därför att samtliga
examinerade från den geoteknologiska utbildningshnjen i Luleå erhåller någon av
titiarna bergsingenjör eller civilingenjör men att valet mellan dessa båda
titlar för de mot olika utbildningsavslutningar inriktade studerandena
anstår till en senare tidpunkt, då frågan beretts ytterligare.

Den
föreslagna geoteknologiska utbildningen är ny för Sverige och spänner över
flera av de områden som täcks av de befintUga utbildningsråden. Närmast ligger
utbildningsråden för bergsvetenskap och för väg- och vattenbyggnad. Kommittén
föreslår i avvaktan på ett fullständigt organisationsförslag att
universitetskanslersämbetet tar initiativ till att en samarbetsgrupp bildas
mellan de nämnda utbildningsråden vilken interimistiskt bör fungera som
utbildningsråd för den geoteknologiska utbildningslinjen.

2.3.5
Utbyggnadstakt

Organisationskommittén
föreslår att utbildningen på den geoteknologiska utbildningslinjen i Luleå
inleds läsåret 1972/73 med en intagning av 50 studerande. Kommittén föreslår
vidare att utbildningshnjen byggs ut enligt följande sammanställning.

övergång

frän

filosofislc

fa-

Totalt

Intagnings-

Itultet tiU

antal

Läsär

kapacitet

årskurs 3

studerande

1972/73

50

50

1973/74

100

150

1974/75

100

250

1975/76

125

25

400

1976/77

125

25

500

1977/78

125

25

525

1978/79

125

25

550

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 17

Kommittén
anser att fördelningen av studerande mellan de båda föreslagna
studieinriktningarna mineral- och prospekteringsteknik samt berg- och anläggningsteknik
i huvudsak skall vara flexibel och beroende av de studerandes intresse. Som
utgångspunkt för beräkningen av resursbehov m. m. har dock kommittén förutsatt
att de båda studieinriktningarna skaU ha samma antal studerande.

De
föreslagna geoteknologiska studieinriktningarna vid högskolenheten i Luleå
avses bl. a. ersätta den nuvarande studielinjen för gruv- och mineralteknik vid
sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm. Kommittén
föreslår därför att ingen intagning till studielinjen för gruv- och
mineralteknik i Stockholm skall göras höstterminen 1972 och att den
geoteknologiska utbildningen i Luleå ersätter förstnämnda utbildning fr. o. m.
läsåret 1972/73.

2.4
Inordnande av delar av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i
Stockholm i högskolenheten i Luleå

2.4.1
Utgångspunkter

Organisationskommittén
har, såsom tidigare framgått, haft två utgångspunkter för sitt arbete,
nämligen dels att utredningsarbetet enligt direktiven skall bedrivas med sikte på
att delar av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm omlokaliseras
till Luleå, dels att från denna utgångspunkt söka åstadkomma en större bredd på
detta utbildnings- och forskningsområde. Kommittén har därvid föreslagit
uppbyggnaden av en geoteknologisk utbildnings- och forskningsorganisation vid
högskolenheten i Luleå, som bl. a. innefattar de gruv-och mineraltekniskt
inriktade delarna av sektionen för bergsvetenskap. Kommittén har också ansett
det nödvändigt att analysera de nuvarande kopplingarna meUan den
geovetenskapliga delen av nämnda sektion och övriga delar av tekniska högskolan
i Stockholm med särskild tonvikt lagd på problemet om vilka störningar den
ifrågavarande flyttningen kan få för verksamheten vid de delar av högskolan,
som berörs av densamma. I de fall där direkta störningar kan förutses föreslår
kommittén i samråd med berörda organ lämpliga åtgärder för att minimera dessa.
Däremot framhåller kommittén i detta sammanhang att det inte ingår i dess uppdrag
att ta ställning till eller föreslå åtgärder som underlättar en utveckhng mot
nya utbUdningslinjer eller forskningsområden vid kvarvarande delar av tekniska
högskolan i Stockholm. Dessa uppgifter bör enligt kommitténs uppfattning
handläggas av vederbörande vid högskolan genom normalt petitaförfarande.

Kommittén
är väl medveten om att en flyttning av en inom en högskola väl etablerad
utbildnings- och forskningsorganisation från en ort tUl en annan kan medföra
störningar i relationerna till utanför denna högskola stående organ,
särskilt gällande samarbetet med industrin

2
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 37

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:37 18

inom branschen. En av kommittén utförd enkät bland de
närmast berörda industrierna inom gruvsektorn visar dock att störningarna av
en sådan förflyttning kan betraktas som relativt underordnade jämfört med de
fördelar som bör kunna uppnås om den avsevärda förstärkning och breddning av
utbildnings- och forskningsorganisationen, som kommittén föreslår, också
förverkligas.

Som underlag för sitt förslag tiU omlokalisering av delar
av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm tih Luleå
lämnar kommittén en detaljerad redogörelse för verksamheten vid nämnda
sektion.

2.4.2 Sektionen för bergsvetenskap budgetåret 1970/71

Grundutbildning och forskarutbildning

Utbildningen vid sektionen för bergsvetenskap vid tekniska
högskolan i Stockholm är uppdelad på två studielinjer, nämligen studiehnjen
för gruv- och mineralteknik samt studiehnjen för metallurgi. Separat intagning
sker till envar av studielinjerna 30 nybörjare per år vid studiehnjen för gruv-
och mineralteknik samt 80 nybörjare per år tiU studielinjen för metaUurgi.

Tillströmningen av studerande till forskarutbildningen har
varit mycket stor under senare år. Således finns för närvarande ett 60-tal doktorander
inskrivna. Flertalet finns inom examensämnena processmetall-lurgi, metallernas
bearbetning samt metallografi. I de av utbildningsnämnden fastställda
provisoriska studieplanerna för forskarutbildning finns ett ganska stort inslag
av kurser både från andra sektioner och från andra utbildningsenheter och
forskningsinstitutioner.

Institutions- och personalorganisation m. m.

Sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i
Stockholm uppvisar budgetåret 1970/71 följande institutions- och personalorganisation.

Tjiinsteri

Institution

P

BP

UL

s

B

A

Geologi

1

_

1

1

1

3

Bergteknik

I

3

3

Mineralberedning

I

1

2'/2

Metallurgi

3

1

2

3

10

Metallografi

1

I

1

5

2

7

Värme-
och ugnsteknik

]

3

Summa

8

1

3

8

10

281/2

Förkortningar av befintliga tjänster

P = professor S = speciallärare

BP = biträdande professor B = biträdande speciallärare

UL =:: universitetslektor A =: assistent

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 19

Institutionerna
inom studielinjen för gruv- och mineralteknik är institutionerna för geologi,
bergteknik och mineralberedning. De övriga institutionerna meddelar
huvudsakligen sin undervisning inom studielinjen för metallurgi.

Kursanslagets
fördelning på institutionerna kan sägas vara ett mått på dessas
undervisningsvolym. Fördelningen läsåret 1970/71 framgår av följande
sammanställning.

Kursanslag kr.

läsåret

Institution 1970/71

Geologi 124 400

Bergteknik 51 100

Mineralberedning 49 200

Metallurgi 145 500

Metallografi 197 900

Värme-
och ugnsteknik 27 000

Sektionen
gemensamt (inkl, arvoden till tillfälliga lärare)___ 223 900

Summa kr. 819 000

Kommittén
redovisar det utbyte av studiekurser som sker mellan stu-diehnjerna gruv- och
mineralteknik resp. metallurgi och konstaterar att det f. n. har relativt
blygsam omfattning. Kommittén lämnar dessutom en redogörelse för det utbyte av
studiekurser som förekommer mellan sektionen för bergsvetenskap och övriga
sektioner inom tekniska högskolan i Stockholm.

2.4.3
Avgränsning av de för omlokalisering aktuella delarna av sektionen för
bergsvetenskap

Organisationskommittén
konstaterar att institutionerna för metallurgi, metallografi samt värme- och
ugnsteknik huvudsakligen meddelar undervisning på studielinjen för metallurgi
medan institutionerna för bergteknik, mineralberedning och geologi huvudsakhgen
meddelar undervisning på studiehnjen för gruv- och mineralteknik. Med hänsyn
till att intagningen till studiehnjen för gruv- och mineralteknik vid tekniska
högskolan i Stockholm föreslås upphöra koncentrerar kommittén omlokaliseringsanalysen
till de tre sistnämnda institutionerna.

Kommittén
föreslår att institutionen för bergteknik omlokaliseras till Luleå eftersom den
har hela sin utbildning förlagd till studiehnjen för grav- och mineralteknik
och denna utbUdning föreslås utgöra en väsentlig del av den geoteknologiska
utbildningen i Luleå.

Den
geologiska institutionen har mer än 90 % av utbildningen förlagd till
studielinjen för gruv- och mineralteknik men ger dessutom bl. a. två kurser i kristallografi
resp. teknisk mineralogi vid den metallurgiska studielinjen. Kommittén anser
att ersättningsundervisning bör kunna anordnas vid tekniska högskolan i
Stockholm vid en omlokalise-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 20

ring
av den geologiska institutionen till Luleå. Skälen som talar för denna omlokalisering
är enligt kommittén dels att geologin utgör en nödvändig bas för den föreslagna
geoteknologiska utbildningen och forskningen i Luleå, dels att institutionens
olika delar motsvaras av delar av ämnesområdena ekonomisk geologi, tillämpad
geofysik och mineralteknik i Luleå och dels slutligen möjligheterna till
kontakt och forskningssamverkan med den del av Sveriges geologiska undersökning
som kommer att förläggas till Luleå. Mot denna bakgrund föreslår kommittén att
den geologiska institutionen omlokaliseras till Luleå.

Institutionen för
mineralberedning har ca 80 % av sin utbildning förlagd till studielinjen för gruv-
och mineralteknik. Institutionen ger dessutom två studiekurser i
mineralberedning för den metallurgiska studielinjen. Kommittén anser även i
detta fall att ersättningsundervisning bör kunna anordnas vid högskolan om
ifrågavarande institution omlokaliseras till Luleå. Skälen för en sådan åtgärd
anser kommittén vara bl. a. behovet av kvalificerad utbildning i
mineralberedning för studerande med specialinriktning inom ämnet bergteknik
och den stora betydelse detta ämnesområde får inom den föreslagna
studieinriktningen för mineral- och prospekteringsteknik i Luleå. Kommittén
hänvisar i detta sammanhang dessutom till de goda möjligheterna tiU forskningssamverkan
dels med den anläggningstekniska resp. maskintekniska verksamheten i Luleå,
dels med MetaUurgiska forskningsstationen i Luleå. Mot en omlokalisering av
institutionen för mineralberedning talar enligt kommittén förutom institutionens
två studiekurser för metallurgilinjen den centrala stäUning institutionen
skulle komma att få vid en tidigare planerad omvandling av sektionen för
bergsvetenskap till en materialvetenskaplig sektion samt vidare institutionens
förhållandevis betydande storlek och betydelse för den mellansvenska industrin
inom området. Efter en bedömning av de redovisade för- och nackdelarna föreslår
kommittén att institutionen för mineralberedning i sin helhet inordnas i
högskolenheten i Luleå.

2.4.4
Omlokaliseringen av institutionerna

Allmänt

Organisationskommittén
redovisar de principer, som den anser bör vara vägledande vid genomförandet av omlokaliseringen
av institutionerna för geologi, bergteknik och mineralberedning vid tekniska
högskolan i Stockholm till högskolenheten i Luleå. Kommittén vill emellertid
framhålla betydelsen av att förflyttningen av materiella och perso-neUa
resurser detaljplaneras i samråd med berörda organ vid högskolan, berörd
personal och deras personalorganisationer, samarbetsnämnden för lokal- och
utrustningsprogramkommittéerna, utrustningsnämnden för universitet och
högskolor, byggnadsstyrelsen m. fl. Organisations-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 21

kommittén
avser att sedan erforderliga beslut har fattats och resurser för planeringen av
omlokaliseringen skapats, inom sig utse olika arbetsgrupper till vilka bör
knytas företrädare för ovannämnda kategorier. I samband med statsmaktemas
beslut år 1971 (prop. 1971:29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) angående omlokalisering
av viss statlig verksamhet angavs vissa riktlinjer för handläggningen av
personalfrågor i anslutning tih en omlokalisering. Kommittén aktualiserar
följande riktlinjer.

Fyllig information om arbets- och bostadsförhållanden
på den nya orten, om planläggningen i fråga om de nya arbetslokalerna samt om
de åtgärder för bostadsanskaffning som planeras.

De personer som ej önskar medfölja vid omlokaliseringen
bör i möjligaste mån beredas anställning på den gamla orten. Statens personalnämnd
förutsattes svara för vissa rekryterings- och omlokaii-seringsfrågor.

I vissa fall kan omskolning till annat yrke
underlätta övergång till annan anställning varvid lön i viss omfattning bör
kunna utgå under tiden för sådan omskolning.

Om tillräckligt vägande skäl finns bör den
anställde garanteras fortsatt anställning i Stockholm. Betydelsefulla skäl
härvidlag kan vara makes förvärvsarbete, vård av anhörig, nära förestående pensionsavgång
och hälsoskäl.

Vissa
möjligheter till bostadsanskaffningslån upp till 20 000 kr.

Kommittén erinrar vidare om att förhandlingar pågår mellan statens

avtalsverk
och resp. personalorganisationer om ytterligare frågor som aktualiseras vid en omlokalisering.
Kommittén förutsätter att resultaten av dessa blir tiUämphga även vid den här
aktuella omlokaliseringen. Kommittén understryker också att dessa principer i
huvudsak är utformade för omlokalisering av sådana verksamheter som får en
identisk eller likartad karaktär på den nya orten. I förevarande fall förutsattes
emeUertid en i vissa stycken ny inriktning på forsknings- och utbildningsarbetet,
varför personalfrågorna i en del fall kan bli svårare att lösa. Samtidigt
elimineras vissa av dessa problem genom pensionsavgångar, fullföljande av viss
verksamhet vid tekniska högskolan i Stockholm under ett antal år samt genom att
viss personal naturligt slutar sin anställning efter avlagd högre examen.

Fullföljande
av grundutbildningen, forskarutbildningen och forskningen vid studielinjen för gruv-
och mineralteknik

Den
geoteknologiska utbildningen i Luleå skall enligt organisationskommitténs
förslag börja höstterminen 1972, samtidigt som intagningen tUl studielinjen för
gruv- och mineralteknik i Stockholm upphör. I likhet med vad som är fallet i
fråga om den tekniska magisterutbildningen, som nu avvecklas, anser kommittén
att ett års extra utbildnings-

s. 22 Kontrollera mot PDF

tid
bör ges de studerande som av olika skäl inte avslutat sin utbildning inom den
nominella studietiden. Därför bör de studerande som läsåret 1971/72 påbörjat
sin utbildning vid nämnda studielinje enUgt kommitténs uppfattning få
tillfälle till att inom fem år fullfölja sin utbildning vid tekniska högskolan
i Stockholm. Den som inte gjort detta måste bereda sig på att avsluta
utbildningen i Luleå. Utgående från denna synpunkt föreslår därför
organisationskommittén att utbildningen vid studielinjen för gruv- och
mineralteknik skall pågå till dess att alla studerande har avlagt examen, dock
längst till den 30 juni 1976.

Organisationskommittén
föreslår av samma skäl som tidigare nämnts att de doktorander som påbörjat sin
forskarutbildning senast läsåret 1971/72 skall ges möjlighet att fullgöra denna
vid tekniska högskolan i Stockholm, dock längst t. o. m. den 30 juni 1976.
Möjlighet till överflyttning av utbildningen till Luleå bör dock finnas.
Vidare bör sådana bergsingenjörer eller motsvarande, som avlagt grundexamen innan
erforderliga forskartjänster i Luleå inrättats, kunna erhålla forskarutbildning
utan uppehåll, genom att de får möjlighet att i Luleå fullfölja en
forskarutbildning som bedrivits under ett par år vid tekniska högskolan i
Stockholm. En omfattande information om de delvis nya inriktningarna i Luleå
bör enligt kommitténs mening lämnas.

Det
är enhgt kommitténs uppfattning också viktigt att forskningen vid de berörda
institutionerna inte avvecklas alltför snabbt. Denna synpunkt får ytterligare
tyngd genom erfarenheten att uppbyggnadsarbetet vid en ny högskoleinstitution
tar något eller några år. Inom dessa för landets industri så viktiga
forskningsområden kan enligt kommitténs uppfattning inte ett markant avbrott i
forskningen tiUåtas. Organisationskommittén föreslår därför att omlokaliseringen
av personella och materieUa forskningsresurser sker på ett sådant sätt att
forskningens kontinuitet inom berörda områden i huvudsak bibehålles.

Genomförande
av omlokaliseringen

Organisationskommittén
lämnar en detaljerad redogörelse för den befintliga personalen vid
institutionerna för geologi, bergteknik och mineralberedning, vilka föreslås omlokaliseras
till högskolenheten i Luleå. Mot denna bakgrund föreslår kommittén de speciella
riktlinjer som bör följas vid omlokahseringen av var och en av de nämnda institutionerna.

För
att fuUgöra den nuvarande utbildningen och forskningen finns vid den geologiska
institutionen följande personal.

1 tf
professor

1 tf
universitetslektor

1 speciallärare

1 biträdande
lärare

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 23

ca 10 assistenter, varav vissa med halvtidstjänstgöring

1
instrumentmakare

2
kansliskrivare
med halvtidstjänstgöring 2 tekniska biträden

2 arkivarbetare

Den successiva avvecklingen av institutionens verksamhet i
samband med den föreslagna omlokaliseringen gör att vissa undervisningstjänster
i första hand biträdande lärare och övningsassistenter bhr överflödiga
redan läsåret 1972/73. Däremot medger inte forskarutbildnings-och
forskningsverksamheten en lika snabb avveckling av sådana tjänster, som hänger
samman med denna. De tjänster som handledarna för doktorander tf professorn
och specialläraren i geofysikaUsk malmletning innehar bör enligt kommittén förbh
vid institutionen t. o. m. läsåret 1975/76. Tf universitetslektorn, som
förutsätts hjälpa till vid omlokaliseringen av institutionen till Luleå bör
enligt kommittén få kvarstå i tjänsten till dess han avlagt doktorsexamen, dock
längst t. o. m. utgången av läsåret 1975/76. Efter läsåret 1975/76 bör om så
visar sig erforderligt viss personal kvarstå för undervisning i teknisk
mineralogi och kristaUografi. Beträffande utrustning, bibliotek, samlingar m.
fl. materiella resurser avser kommittén återkomma. Enhgt vad kommittén erfarit
föreligger inga hinder i donationsbestämmelser m. m. mot en flyttning av
mineralsamlingarna och biblioteket. Kommittén föreslår sammanfattningsvis att

tjänsterna som professor och universitetslektor vid
geologiska institutionen kvarstår till och med den 30 juni 1976, varefter de
dras in, beträffande övriga tjänster en avveckling eller omstationering till
Luleå sker i samråd mellan högskolenheten i Luleå, tekniska högskolan i
Stockholm och berörd personal i samband med det årliga petitaarbetet.

Institutionen för bergteknik omfattar f. n.
följande personalorganisation. 1 professor

3 biträdande
lärare

1 forskningsingenjör med halvtidstjänstgöring

ca 5 assistenter, varav flertalet med halvtidstjänstgöring

1 l:e instrumentmakare

1 institutionstekniker

1 kansliskrivare

1 kansliskrivare med 4-tjänstgöring

Den personalreducering som enligt kommittén vid oförändrat
kursomfång kan göras före utgången av läsåret 1975/76 är att någon eller

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 24

några
assistenttjänster upphör fr. o. m. den 1 juh 1974. Övriga lärare och
assistenter kommer att bh engagerade i aUmänna kurser och fortsättningskurser
i fjärde årskursen och i eventuell stödundervisning.

Den
nuvarande innehavaren av professuren i bergteknik, Ingvar Ja-nehd, kommer vid
tidpunkten för institutionens avveckling den 30 juni 1976 att ha endast några
år kvar tiU pensionsåldern. Kommittén föreslår därför att en personlig
professur inrättas för Janelid den 1 juli 1976 med stationering i Stockholm och
med viss tjänstgöringsskyldighet vid högskolenheten i Luleå. Beträffande
avvecklingen av övriga tjänster hänvisar kommittén till sina förslag rörande
den geologiska institutionen.

Laboratorieresurserna
tas huvudsakhgen i anspråk för fortsättningskurserna. Gruvmaskinlaboratoriet
och borrningslaboratoriet kan dock delvis överflyttas redan läsåret 1974/75
eftersom viss hjälp med labo-rationer kan påräknas från industrin.

Det torde emeUertid enligt
kommittén medföra betydande olägenheter om bergmekaniklaboratoriet avvecklas
före utgången av läsåret 1975/76. Överflyttning av viss verkstadsutrustning kan
dock påbörjas under läsåret 1975/76. Flyttning av kompressorlaboratoriet torde
knappast bli aktuell eftersom en enklare installation förmodligen kan göras
till lägre kostnad i Luleå med en modern kompressor. Från Svenska gruvföreningen
m. fl. har uttryckts starka önskemål om oförändrad eller helst ökad aktivitet
även under överflyttningsperioden. Detta innebär att såväl befinUig som utökad
laboratorieutrustning skulle kunna utnyttjas till halvårsskiftet 1976 om de
personella resurserna vore tillräckliga. Överflyttningen av laboratorieutrustningarna
bör därför företas med hänsyn till pågående forskningsprojekt och tillgänglig
personal. Kommittén framhåUer att den befintliga utrustningen vid
institutionen delvis är föråldrad, vilket medför att man i Luleå bör räkna med
nyanskaffning av basutrustning för att både laborationer och forskning skall
kunna bedrivas på hög nivå. Man kan räkna med att instrument och mätteknik
kommer att utvecklas betydhgt fram tUl år 1975 och med att man därför bör
undvika att en ny institution startar med föråldrad utrustning. Samarbete
beträffande nyttjandet av befinUig utrustning under övergångsperioden kan
säkerligen etableras.

Vid
institutionen för mineralberedning är f. n. följande personer verksamma. 1
professor 1 biträdande lärare 1 l:e forskningsingenjör 1 forskningsingenjör

ca
12 assistenter, varav flertalet med halvtidstjänstgöring 5
laboratorieingenjörer

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 25

5
institutionstekniker 1 kansliskrivare 4 skrivbiträden

Den
personalreduktion som enligt kommittén kan göras tiU följd av det minskade
kursomfånget är att ett fåtal assistenttjänster dras in med utgången av juni
1974. Den nuvarande innehavaren av professuren i mineralberedning avgår med
pension senast den 30 juni 1976. Kommittén föreslår att professuren i
mineralberedning bibehålls vid tekniska högskolan i Stockholm till och med
utgången av budgetåret 1975/76.

Beträffande
avveckhngen av övriga tjänster hänvisar kommittén till sina förslag rörande den
geologiska institutionen. Beträffande flyttning av utrustning m. fl. materiella
resurser avser kommittén återkomma i annat sammanhang.

Verksamheten
vid institutionerna för geologi, bergteknik och mineralberedning vid tekniska
högskolan i Stockholm skall enhgt kommitténs förslag vara avvecklad senast vid
utgången av budgetåret 1975/76. Den föreslagna tidsplanen medför enhgt vad
kommittén tidigare anfört att en viss parallellverksamhet måste bedrivas. Denna
verksamhet kommer att få följande omfattning.

1972/73
ingen parallell verksamhet 1973/74 paralleU verksamhet i geologi

1974/75
I parallell verksamhet i geologi, bergteknik 1975/76 I och mineralberedning

För
att den parallellt bedriva verksamheten skaU fungera krävs i vissa fall dels en
schemateknisk samordning mellan tekniska högskolan i Stockholm och
högskolenheten i Luleå, dels att medel för lärarnas resor ställs tUl
förfogande. Kommittén avser att få till stånd en arbetsgrupp bestående av
representanter för de båda läroanstalterna för samordning av åtgärder i samband
med avvecklingen av verksamheten vid de berörda institutionerna och
uppbyggnaden av motsvarande organisation i Luleå.

Organisationskommittén
framhåUer att ett omfattande detaljplaneringsarbete erfordras för att omlokaliseringen
skall kunna ske utan att forsknings- och utbildningsnivån sjunker i samband med
densamma. Medel för detta arbete avser kommittén begära i annan ordning bl.
a. i samband med de årliga anslagsframställningarna. Medel för transportkostnader
i samband med flyttning av utrustning m. m. avser kommittén begära i samband
med den årliga utrustningsprogrammeringen. Dessutom kan speciella kostnader
uppstå för personal som av olika skäl bör erhålla personhga tjänster, flyttningsbidrag
m. m. Kommittén har inte bedömt det vara möjligt att i dagens läge närmare
ange

opaginerad Kontrollera mot PDF

storleken av de speciella kostnader som uppstår i samband
med omlokaliseringen.

2.5 Resursbehov 2.5.1 Driftkostnader

Organisationskommittén
redovisar kostnadsberäkningar som avser uppbyggnaden av den föreslagna
geoteknologiska utbildnings- och forskningsorganisationen. Kommittén har därvid
utgått från att verksamheten vid högskolenheten i Luleå skall vara likvärdig
med övriga högre tekniska läroanstalters. Som tidigare redovisats föreslår
kommittén att följande forskar- och lärartjänster inrättas för den
geoteknologiska utbildningshnjen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Professor

Biirädande
professor

Docent

Forskarassistent

Universitetslektor

Universitetsadjunkt

9 1

5 5

14' 4=

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

' Varav 5 gemensamma med den maskintekniska
utbildningslinjen - Varav 3 gemensamma med den maskintekniska utbildningshnjen

Beräkning
av löpande kostnader för högskolenheten i Luleå, geoteknologisk
utbildningslinje (1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsslag

1972/73 50
stud

1973/74
150 stud

1974/75
1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 250 stud 400
stud 500 stud 525 stud 550 stud

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avlöningar
till lärarpersonal Driftkostnader Vetenskapliga bibliotek: avlöningar

Vetenskapliga
bibliotek: bokinköp m. m. FörvaUning Gemensamma driftkostnader

Kostnader för datamaskintid

övrigt
(höjning av vissa

gemensamma riksstats

anslag)_ ____

700 300

1 920 960

3 980

2 000

5 630 2 800

5 930 3 000

6 100

3 100

6 340 3 200

1

110

180

300

330

370

400

1 1

250 400

250 600

100

800

100

850

150 950

200 1 100

1

200

2 450

4 950

4 950

4 950

4 950

1

200

500

500

800

1000

1 000

250

250

250

250

250

250

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa

1000

4 290

10
210 15 130 15 710 16 870 17 440

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Medel har begärts i petita för 1972/73

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 27

2.5.2
Investeringskostnader

Organisationskommittén
redovisade i sitt första delbetänkande det totala lokalbehovet för en
maskinteknisk och en geoteknologisk utbildningslinje i Luleå till 24 00026
000 m för undervisningslokaler, institutionslokaler och gemensamma lokaler,
förvaltning, central verkstad m. m. I denna uppskattning ingick inte TV-studio,
bespisningslokaler eller bibliotek. Dessutom var uppskattningen grundad på
totalt 400 studerande vid den geoteknologiska utbUdningslinjen. Trots den föreslagna
ökningen till 550 studerande uppskattar nu kommittén det totala lokalbehovet
för båda utbildningslinjerna till storleksordningen 25 000 m, varav ca 10
00012 000 m beräknas falla på geoteknologisk utbildning och forskning.
Programmering av lokaler pågår. Kommittén avser att senare redovisa detaljerat
lokalbehov. Det förutsätts ett så långt möjligt gemensamt utnyttjande från båda
utbildningshnjerna av undervisningslokaler, lokaler för förvaltning, central
verkstad m. m.

Läsåren 1972/73 och
1973/74 förutsätter kommittén att undervisningen bedrivs i de för den
maskintekniska utbildningen avsedda lokalerna. Från och med höstterminen 1974
bör dock en första etapp av de för geoteknologin avsedda lokalerna vara
färdigställd, detta inte minst med tanke på vad kommittén anfört om kontinuitet
i forskningsverksamheten vid de institutioner som avses bU omlokahserade från
Stockholm. Dessutom är en stor del av lokalerna för geoteknologin av speciell karaktär,
vilket innebär att en tiUfäUig inhysning i andra lokaler allvarligt försvårar
uppbyggnaden av forskningen.

Organisationskommittén har
inte funnit det möjligt att specificera utrustningen för den geoteknologiska
utbildningen och forskningen i Luleå. Kommittén anser att olika
befattningshavare vid anskaffning av utrustning bör inom en given ram ha
inflytande på utrustningsval såvitt det inte är fråga om konventionell
grundutrustning; detta mot bakgrund av den inriktning resp. befattningshavare
har, vilken i tjänstebeskrivningarna tillåter ganska stor variation. Kommittén
har uppskattat kostnaden för utrustning för de geoteknologiska institutionerna
till storleksordningen 15 mUj. kr. Denna grova uppskattning grundas på jämförelser
med utrustningskostnaderna i samband med ny- och ombyggnadsprojekt för
motsvarande utbildning och forskning vid andra läroanstalter.

Organisationskommitténs
förslag till investeringar för den geoteknologiska utbildningen och
forskningen i Luleå uppgår sammanfattningsvis till följande belopp.

Byggnader
.............................................. 30 milj. kr.

Försörjningsåtgärder ................................ ... 3
milj. kr.

Inredning.................................................. 3
milj. kr.

Utrustning ............................................... 15 milj.
kr.

51
milj, kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 28

2.6
Kontaktade intressenter m. m.

Organisationskommittén
har ansett det angeläget att under utredningsarbetet få synpunkter på aktuella
överväganden och förslag genom att ta kontakt med skilda intressenter.
Kommittén har haft underhandskontakter med företrädare för bl, a, tekniska
fakulteten vid universitetet i Lund, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers
tekniska högskola, utbildningsråden för bergsvetenskap samt väg- och
vattenbyggnad, samarbetsgruppen för de tre väg- och vattenbyggnadssektionerna.
Svenska teknologföreningen. Svenska gruvföreningen och Jernkontoret, I omlokaliseringsfrågan
har kontakt tagits med berörd personal vid tekniska högskolan i Stockholm,
företagsnämnd och rektorsämbete vid nämnda högskola samt med de studerande på
studielinjen för gruv- och mineralteknik.

Vid diskussionerna med de
olika intressenterna har många värdefuUa synpunkter framförts rörande såväl de
allmänna principerna som enskUda detaljer. Många av dessa synpunkter har
beaktats i föreliggande förslag, andra avser kommittén ta hänsyn till i det
kommande detaljplaneringsarbetet. Flertalet intressenter har uttalat sig
positivt för integrationen mellan bergteknik och anläggningsteknik samt den
därav betingade ökningen av den kemiska/geovetenskapliga basen för anläggningstekniker
samt den motsvarande ökningen av hållfasthetslära/konstruktionsteknikbasen för
bergtekniker. Företrädare för bl, a, väg- och vattenbyggnadssektionen vid
Chalmers tekniska högskola har hävdat att egentlig forskning ej kan anses berättigad
i konstruktionsteknik i Luleå vad avser den direkta husbyggnadsprocessen med
tanke på det stora antalet forskare inom detta område vid de övriga väg- och
vattenbyggnadssektionerna. Dock föreslår man att forskning skall bedrivas inom
området för tunga konstruktioner. Kommittén har i sitt förslag tagit hänsyn
härtill.

Ett
stort antal intressenter på anläggningssidan har uttryckt farhågor för den
framtida arbetsmarknaden. Kommittén vill för sin del stryka under vad den
anfört om arbetsmarknadens dynamiska natur. Dimensionering av utbildning får
alltså inte enbart avpassas till rådande behov utan bidrar i hög grad till att
förändra detta. Vidare är det kommitténs ambition att de från den berg- och
anläggningstekniska studieinriktningen i Luleå examinerade skall erbjudas
bredast möjliga arbetsmarknad. Bl. a. därför utreder kommittén möjligheterna
till ytterligare breddningar inom samhällsbyggnadsområdet.

Genom
samråd med av omlokaliseringen berörda intressenter har kommittén erfarit
vikten av att den föreslagna omlokaliseringsmodellen, där planering och
verkställande förutsätts ske i nära samråd med institutionerna ifråga,
realiseras. Farhågor har dock framförts att forskningsverksamheten och den
därtill kopplade personalstyrkan minskar

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 29

under
omlokaliseringsskedet och den närmast efterföljande tiden. Man föreslår att
garantier ges från exempelvis Norrlandsfonden så att en sådan minskning
undviks. Från de studerande på sektionen för bergsvetenskap har framförts att
den föreslagna awecklingstiden fem är är för kort bl. a. med tanke på
eventuell mihtärtjänstgöring under studietiden. Kommittén avser att genom
samråd med centrala militära myndigheter söka lösa problemet med eventueU
militärtjänst under studietiden. Kommittén har därför valt att kvarstå vid
sitt förslag rörande avvecklingstidens längd.

Som
bilagor tiU det andra delbetänkandet har organisationskommittén fogat dels en
promemoria angående en samhäUsbyggarutbildning i Luleå, dels förslag till
utbildningsplan för den föreslagna geoteknologiska utbildningslinjen och
slutligen sammanfattningen av svaren på en till gruvindustrin m. fl. stäUd
enkät rörande ämnesområdena bergteknik och tillämpad geofysik i Luleå.

3 Remissyttrandena

över
organisationskommitténs betänkande har, efter remiss, yttranden avgetts av
rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala som överlämnat yttrande från matematisk-naturvetenskapliga
fakultetens utbildningsnämnd, rektorsämbetet vid universitetet i Lund som
överlämnat yttranden från matematisk-naturvetenskaphga fakulteten och
sektionen för väg- och vattenbyggnad, rektorsämbetet vid universitetet i
Göteborg som överlämnat yttrande från matematisk-naturvetenskapliga fakulteten,
rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm som överlämnat yttrande från matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten, rektorsämbetet vid universitetet i Umeå som överlämnat yttranden
från matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och dess utbildningsnämnd, samhällsvetenskapliga
fakulteten och dess utbildningnämnd samt medicinska fakulteten och dess
utbildningsnämnd, rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm som
överlämnat yttranden från sektionen för väg- och vattenbyggnad, sektionen för
lantmäteri, sektionens för bergsvetenskap studielinje för metallurgi samt
institutionerna för bergteknik och mineralberedning, rektorsämbetet vid
Chalmers tekniska högskola som överlämnat yttrande från sektionen för väg- och
vattenbyggnad och dess utbildningsnämnd samt rektorsämbetet vid högskolenheten
i Linköping som överlämnat yttrande från tekniska fakulteten och dess
utbildningnämnd.

Vidare
har yttranden avgetts av arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmedicinska institutet,
statens vägverk, statens väg- och trafikinstitut, statens geotekniska institut,
byggnadsstyrelsen, statens personalvårdsnämnd, samarbetsnämnden för lokal- och
utrustningsprogramkommittéerna för

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 30

universitet och högskolor (LUP-nämnden),
arbetsmarknadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens planverk,
Sveriges geologiska undersökning (SGU), statens provningsanstalt, styrelsen för
teknisk utveckling, statens naturvetenskapliga forskningsråd, nordiska
institutet för samhällsplanering, länsstyrelsen i Norrbottens län.
Norrlandsfonden, Statsföretag AB, Jernkontoret, Svenska teknologföreningen,
Sveriges industriförbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO), Svenska arbetsgivareföreningen,
Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott, Luleå kommun. Svenska bergsmannaföreningen.
Svenska gruvföreningen, Svenska väg-och vattenbyggares riksförbund, Sveriges
lantmätareförening, Sveriges förenade studentkårer (SFS) samt teknologorganisationen
Reftec.

Den av universitetskanslersämbetet överlämnade
sammanställningen över yttrandena har i huvudsak följande lydelse.

3.1 Alhnänt

De flesta remissinstanserna tillstyrker i huvudsak
organisationskommitténs förslag om geoteknologisk utbildning i Luleå. En
förutsättning för att den nya utbildningen skall kunna motsvara förväntningarna
anges vara att resurser ställs till förfogande av minst den omfattning som
föreslås i betänkandet.

3.2 Utbildningens mål

Liksom för den maskintekniska utbildningen i Luleå har
kommittén för den geoteknologiska utbildningen angett som delmål att utbildning
i icke-tekniska ämnen skall vidga de studerandes referensramar för den framtida
yrkesverksamheten. Detta delmål avspeglar sig i kommitténs förslag till
studieplaner där bl. a. kurser i samhällskunskap ingår. De flesta
remissinstanser uppfattar detta som något positivt. Arbetsmedicinska
institutet anser att det är angeläget att obligatoriska kurser inom det arbetsvetenskapUga
området införs i civihngenjörsutbildningen. Dessa bör enligt institutets
uppfattning finnas på samtliga sektioner vid de tekniska högskolorna.
Institutet tror att utbildningen i Luleå från denna synpunkt kan tjäna som
mönster för övriga tekniska högskolor.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd. Statsföretag AB
och Svenska bergsmannaföreningen anser att arbetsmUjön inom de geoteknologiska
områdena ställer krav på utbildning i de arbetsvetenskapliga ämnena såsom
sociologi, psykologi, ergonomi och arbetsmedicin. Sektionen för väg- och
vattenbyggnad och dess utbildningsnämnd vid Chalmers tekniska högskola, TCO,
SACO och teknologorganisationen Reftec hävdar att dessa ämnen måste vara
obligatoriska och avslutas

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:37 31

med tentamen för att inte bli betraktade som mindre
viktiga i förhållande till de tekniska ämnena.

Sektionen
för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm är däremot rädd
för att dessa ämnen kommer att allvarligt inkräkta på den mer fackbetonade
delen av utbildningen.

3.3 Studieimiktningar

Organisationskommittén föreslår att man inrättar
studieinriktningar, mineral- och prospekteringsteknik samt berg- och anläggningsteknik
vid den geoteknologiska utbildningslinjen i Luleå. Remissinstanserna tUlstyrker
i huvudsak förslaget vad avser den gruv- och mineraltekniska sidan av
utbildningen, medan viss tveksamhet råder om behovet av den anläggningstekniska
utbildningen, framför allt med tanke på arbetsmarknadens behov.

Rektorsämbetet
samt sektionen för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm,
sektionen för väg- och vattenbyggnad vid universitetet i Lund, rektorsämbetet
vid universitetet i Göteborg samt sektionen för väg- och vattenbyggnad vid
Chalmers tekniska högskola kritiserar förslaget att kombinera en
anläggningsteknisk studieinriktning med UtbUdning i bergteknik, mineralteknik
och prospektering. Utbildningen av anläggningstekniker i Luleå bhr dyrbar
jämförd med utbildningen vid övriga väg- och vattenbyggnadssektioner i landet.
Vidare har kommittén inte redovisat någon utredning om att ytterligare behov av
ingenjörer med denna utbildning föreligger.

Rektorsämbetet
och sektionen för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm
anser sig inte kunna tillstyrka att studieinriktningen för anläggningsteknik
kommer till stånd förrän den egna sektionen erhållit erforderliga resurser
särskilt inom det geotekniska området. Denna uppfattning delas av Svenska väg-
och vattenbyggares riksförbund.

Svenska bergsmannaföreningen
anser att inom institutionen för berg-och anläggningsteknik anläggningsdelen
har kommit att dominera och mera fått formen av en väg- och vattenbyggarlinje
än en berg- och gruv-linje. Föreningen föreslår att den berg- och
anläggningstekniska institutionen delas i en bergteknisk och en
anläggningsteknisk institution.

Statens väg- och trafikinstitut ser emeUertid positivt på
att en särskild högskoleutbildning skapas inom området berg- och
anläggningsteknik med särskild tonvikt på anläggningsproduktionsteknik. Även teknologorganisationen
Reftec och SFS anför liknande synpunkter och hävdar att den föreslagna
utbildningslinjen kan leda till en breddning av både bergsingenjörernas och
väg- och vatteningenjörernas arbetsområden.

Institutionen för mineralberedning vid tekniska högskolan
i Stockholm, som tUlhör de institutioner som föresläs flytta tUl Luleå, kon-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 32

staterar
att de geologiskt betonade ämnena föreslås sammanförda med mineraltekniken till
en institution för mineral- och prospekteringsteknik som tillsammans med den
tidigare institutionen för maskinkonstruktion och den nytillkommande
institutionen för berg- och anläggningsteknik avses bilda högskolenheten i
Luleå. Denna gruppering anser man vara lyckligt vald och möjliggör en friare utveckhngsform
än den hittiUsvarande sammankopplingen inom studielinjen för berg- och
mineralteknik vid tekniska högskolan i Stockholm.

Kommittén föreslår att 25
studerande på utbildningslinje 2 b vid filosofisk fakultet skall ges möjlighet
att efter två års studier gå över till tredje årskursen inom studieinriktningen
för mineral- och prospekteringsteknik. Samtliga remissinstanser som berört
denna fråga ställer sig i princip positiva till förslaget. Det gäller
utbildningsnämnden vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala, matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna i Lund och Göteborg, rektorsämbetet vid universitetet i
Stockholm, rektorsämbetet och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid
universitetet i Umeå, arbetsmarknadsstyrelsen, styrelsen för teknisk
utveckling samt SFS. Rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm påpekar
emellertid att förslaget inte kan reahseras om inte antagningen till grundkurs
A 1 i kemi vid filosofisk fakultet ökar kraftigt. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten i Uppsala anser att det bör övervägas om inte samma möjligheter förehgger
beträffande studieinriktningen för berg- och anläggningsteknik.

3.4
Forskningsområden och forskartjänster

Organisationskommittén
föreslår att det geoteknologiska forskningsområdet skall innefatta dels
området mineral- och prospekteringsteknik med tre professorstjänster, dels
området berg- och anläggningsteknik med sex professorstjänster och en tjänst
som biträdande professor. Sektionen för väg- och vattenbyggnad vid teknika
högskolan i Stockholm finner det egendomligt att en tiU Norrland förlagd
institution för vägbyggnad i så stor utsträckning skall syssla med problem som
har sin största vikt i tätbefolkade områden och lägga mindre vikt vid de många
svåra vägbyggnadstekniska problem som är speciellt accentuerade i Norrland.
Sektionen föreslår att forskningsprogrammet får en huvudsakhgen
vägbyggnadsteknisk inriktning. Liknande synpunkter framförs av statens väg- och
trafikinstitut och styrelsen för teknisk utveckling.

Vad avser kommitténs
förslag tiU professorstjänster konstaterar Svenska bergsmannaföreningen att man
föreslår en ordinarie professur i geoteknik medan den nya och riksunika
tjänsten i bergmekanik endast inrättas som biträdande professor. Detta anser
föreningen vara helt felaktigt och får därvid stöd av rektorsämbetet samt matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten och dess utbildningsnämnd vid universitetet i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 33

Uppsala, statens naturvetenskapliga forskningsråd,
styrelsen för teknisk utveckling, SACO, Svenska teknologföreningen. Svenska
gruvföreningen samt Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund.

Svenska bergsmannaföreningen framhåller att någon högre
tjänst i gruvmaskinteknik alternativt bergmaskinteknik över huvud taget inte
finns med i betänkandet. Detta är ett område som i dag är föremål för
omfattande forskning och utbUdning på nuvarande studielinjen för gruv-och
mineralteknik och som enligt föreningen kommer att ytterligare förstärkas i en
framtid med hänsyn till nödvändig mekanisering och automatisering inom
bergshanteringen. Svenska gruvföreningen anför liknande synpunkter liksom
institutionen för bergteknik vid tekniska högskolan i Stockholm. Jernkontoret
anser att även om viss del av ut-bUdningen i Luleå och vid tekniska högskolan i
Stockholm kommer att överlappa varandra, är det angeläget att en dubblering undvikes
vad avser forskningen. Jernkontoret föreslår aUtså att forskningen i Luleå bör
profileras mot geoteknik och mot mineralteknik vid den kvarvarande delen av
sektionen för bergsvetenskap i Stockholm. SGU anser det angeläget att
professuren i tillämpad geofysik inrättas redan den 1 juli 1973 för att
innehavaren av tjänsten skall få möjhghet att medverka vid planeringen av
utbildningen i ämnet.

3.5 Utbildningens dimensionering

Organisationskommittén föreslår att den geoteknologiska
utbildningen i Luleå börjar läsåret 1972/73 med en intagning av 50 studerande.
Läsåret 1973/74 föreslås en ökning till 100 och läsåret 1975/76 tiU 125 studerande.
Flera remissinstanser uppfattar dimensioneringen som aUtför kraftigt tilltagen
i vad avser den anläggningstekniska delen och man tvivlar på att
arbetsmarknaden kan ta emot ett så stort antal nyexaminerade ingenjörer med en
utbildning som är mycket lik den som ges vid de övriga tekniska högskolornas
väg- och vattenbyggnadssektioner. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i
Göteborg, sektionen för väg- och vattenbyggnad vid universitetet i Lund och teknologorganisationen
Reftec föreslår att om den föreslagna utbyggnadstakten i Luleå skall
genomföras, intagningen tUl befintliga väg- och vattenbyggnadssektioner bör
begränsas. Om detta inte är möjligt föreslår vä- och vattenbyggnadssektionen
vid universitetet i Lund samt Svenska teknologföreningen att starten för den
anläggningstekniska delen senareläggs. Även tekniska fakulteten vid
högskolenheten i Linköping anser att utbyggnaden bör ske långsammare.
Rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala föreslår att dimensioneringen blir
föremål för ny prövning.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd anser att
kommittén borde ha övervägt möjligheterna att rekrytera studerande från
Nordnorge och Nordfinland, som geografiskt sett tUlhör utbildningslinjens upptag-

3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 37

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 34

ningsområde.
Svenska bergsmannaföreningen och länsstyrelsen i Norrbottens län framför
liknande synpunkter, SFS, som med tillfredsställelse hälsar förslaget om den
anläggningstekniska delen av utbUdningen, anser atl en del
sysselsättningsproblem kan uppstå för de nyexaminerade väg- och
vatteningenjörerna, men hävdar att dessa problem blir av övergående natur och
att fördelarna med ett ökat utbud av yrkesinriktad utbildning överväger.

3.6
Flyttnii av delar av sektionen för bergsvetenskap vid tekiuska högskolan i
Stockholm till Luleå

Organisationskommittén
föreslår att geologiska institutionen, institutionen för bergteknik och
institutionen för mineralberedning vid tekniska högskolan i Stockholm skall omlokaliseras
tiU Luleå. Rektorsämbetet och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid
universitetet i Stockholm påpekar att omlokaliseringen av studielinjen för gruv-
och mineralteknik vid tekniska högskolan i Stockholm kommer att beröra universitetets
verksamhet. En avveckling av högskolans resurser inom tillämpad geofysik liksom
den förestående omlokaliseringen av Sveriges geologiska undersökning till Luleå
och Uppsala kan enligt rektorsämbetet allvarhgt komma att påverka
universitetets möjligheter att finna kompetenta lärarkrafter såväl i
grundutbildningens geofysikaliska kurser som i den högre utbildningens
kvalificerade handledning.

Rektorsämbetet
vid tekniska högskolan i Stockholm anser sig ännu inte kunna överblicka
konsekvenserna av flyttningen för den kvarvarande delen av sektionen för
bergsvetenskap men ser allvarligt på de problem som kan komma att uppstå för
väg- och vattenbyggnadssektionen. Förutom flyttningen av studielinjen för gruv-
och mineralteknik till Luleå kommer även geotekniska institutet och statens
väg- och trafikinstitut att flytta från Stockholm. Rektorsämbetet konstaterar
också att den tidigare planerade integreringen av det nuvarande gruv- och
mineraltekniska området och anläggningstekniken inte kan komma tUl stånd. Jernkontoret
konstaterar med tillfredsställelse att organisationskommittén har
uppmärksammat de övergångssvårigheter som kommer att uppstå vid gruvlinjens omlokalisering
och att kommittén har föreslagit konkreta åtgärder för att ehminera dessa.
Särskilt bör då uppmärksammas vikten av att utbildning inom ämnesområdet
mineralberedning-mineralteknik meddelas vid den kvarvarande delen av sektionen
för bergsvetenskap.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 35

4 Universitetskanslersämbetet

4.1 Betänkandets
huvuddrag

Inom
universitetskanslersämbetet har betänkandet behandlats i fakultetsberedningen
för de tekniska vetenskaperna samt i utbildningsråden för bergsvetenskap, väg-
och vattenbyggnad, arkitektur och lantmäteri.

Organisationskommittén
föreslår att i samband med omlokalisering till Luleå av den gruv- och
mineraltekniska delen av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i
Stockholm utbildningen och forskningen inom motsvarande område breddas och
förstärks. Förstärkningen föreslås ske inom prospekteringstekniken och
mineraltekniken samt genom en breddning av utbUdningen och forskningen mot det anläggningstekniska
området med tonvikt på ämnet bergmekanik. Ämbetet ansluter sig tiU förslaget i
dess huvuddrag.

4.2 Studieorganisation

Organisationskommitténs
förslag att utbildningen organiseras på studieinriktningarna prospekteringsteknik,
mineralteknik, bergteknik och anläggningsteknik finner ämbetet ändamålsenligt.
Den stora kontaktytan mellan bergteknik och anläggningsteknik gör det
naturligt att komplettera och bredda den gruv- och mineraltekniska utbUdningen
med UtbUdning inom anläggningsteknik. Flera remissinstanser, av vilka många har
anknytning till väg- och vattenbyggnadsområdet, har emellertid varit kritiska
mot förslaget om en anläggningsteknisk utbildning mot bakgrund av de nuvarande
svårigheterna för nyexaminerade väg-och vatteningenjörer att få anställning.
Universitetskanslersämbetet anser att vad som kan vara en tillfällig avmattning
på arbetsmarknaden för väg- och vatteningenjörer inte bör utgöra hinder för
beslut om en på det föreslagna sättet anläggningstekniskt inriktad utbildning i
Luleå. Ämbetet bedömer att det på sikt finns behov av en utbildning inom anläggningsteknik
med den föreslagna profilen. Uppläggningen av studierna med successiva val,
blockämnen m. m. ansluter nära tUl de idéer som har legat till grund för
organisationskommitténs förslag om maskinteknisk UtbUdning och bör enligt ämbetet
genomföras.

Utformningen
av studieplaner kommer att behandlas i utbildningsnämnden och av
universitetskanslersämbetet som då har att beakta bland annat de inkomna
yttrandena. Ämbetet vill dock redan nu framhålla vikten av att arbetsvetenskap
får en stark ställning i utbildningen både i form av allmän arbetsvetenskap och
som en integrerad del i berörda tekniska änmen. Detta anses speciellt viktigt
inom den gravtekniska delen av utbildningen med de mycket speciella och svåra
arbetsmiljöproblem som är förenade med gruvbrytning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:37 36

4.3
Utbildningens dimensionering

Organisationskommittén
föreslår en första intagning tiU geoteknisk linje budgetåret 1972/73 med 50
studerande, en ökning tiU 100 budgetåret 1973/74, en ökning till 125
budgetåret 1975/76 samt ett intag från filosofisk fakuhet på 25 till det tredje
läsåret 1975/76. Universitetskanslersämbetet anser att förslaget bör
genomföras i fråga om både dimensionering och tidsplan. De föreslagna
tjänsterna som universitetslektor, universitetsadjunkt och speciallärare bör
inrättas enligt den angivna tidsplanen.

4.4
Forskningens inriktning och dimensionering

Den
föreslagna forskningsorganisationen avses täcka dels området gruv- och
mineralteknik, dels det anläggningstekniska området. Inom det förra området
skulle forskningen bli av riksunik karaktär. Med hänsyn till gruvindustrins och
bergmaskinindustrins betydelse anser ämbetet det mycket angeläget att den gruvtekniska
forskningen kraftigt förstärks i samband med omlokaliseringen. I likhet med bl.
a. Svenska bergsmannaföreningen. Svenska gruvföreningen och fakultetsberedningen
för de tekniska vetenskaperna anser ämbetet att gruvforskningen bör få en
starkare ställning än vad organisationskommittén föreslår. Detta bör komma tUl
stånd genom en förstärkning av det bergmaskintekniska området.
Universitetskanslersämbetet förordar därför att organisationskommitténs
förslag beträffande forskartjänster kompletteras med en tjänst som biträdande
professor i bergmaskinteknik i enhghet med nämnda remissinstansers yttranden.

Bergmekaniken
har en fundamental och växande betydelse för gruvindustrin, som tvingas bryta
malmer på allt större djup. Universitetskanslersämbetet anser därför i
likhet med bl. a. statens naturvetenskapliga forskningsråd. Svenska
gruvföreningen. Statsföretag AB och fakultetsberedningen för de tekniska
vetenskaperna att ämnet måste ges en självständig ställning och att det
sålunda bör inrättas en tjänst som professor i bergmekanik i stäUet för den
tjänst som biträdande professor som organisationskommittén föreslagit. Med
ovan nämnda ändringar ansluter sig ämbetet till organisationskommitténs
förslag vad avser forskningsresursernas inriktning och dimensionering.

4.5
Den institutionella forskningsorganisationen

Organisationskommittén
har valt att göra en institutionsindelning efter teknikområden med en
institution för mineral- och prospekteringsteknik och en institution för berg-
och anläggningsteknik. Detta innebär att speciell uppmärksamhet måste ägnas åt
kommunikationerna meUan

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 37

institutionerna.
Forskningsområdena på de olika institutionerna har många kontaktpunkter med
varandra, t. ex. hållfasthetslära-materialteknik, materialteknik-mineralteknik
och bergteknik-maskinteknik. För att genomföra projekt inom ett visst område
krävs att verksamheter inom skilda institutioner knyts samman. Ämbetet anser
att det är mycket viktigt att förlägga institutionerna i nära anslutning till
varandra, så att de personliga kontakterna och det personliga samarbetet blir
oberoende av institutionsindelningen.

4.6 Avdelning
av statens provningsanstalt

I
sitt yttrande över industridepartementets promemoria »Officiell provning och
kontroll» har statens planverk framfört tanken att det i anslutning tUl
högskolenheten i Luleå byggs en avdelning av statens provningsanstalt.
Provningsanstalten anmäler i sitt yttrande över geo-betänkandet sitt
principiella intresse för utnyttjandet av tekniskt-vetenskapliga resurser som
är avsedda att uppbyggas i Luleå och framför önskemålet att redan i
planeringsstadiet för tomt- och lokalbehov för högskolenheten sådana
markarealer reserveras att en framtida möjlighet att inrätta en avdelning av
provningsanstalten kan ifrågakomma. Universitetskanslersämbetet ser med tUhredsställelse
på provningsanstaltens intresse för förslaget och anser att dess önskemål bör tUlgodoses.

4.7 Kostnader

Universitetskanslersämbetet
ansluter sig i huvudsak till de kostnadsberäkningar som gjorts av
organisationskommittén. Ämbetet hemställer att medel för budgetåret 1972/73
anvisas i enhghet med förslagen i betänkandet. I fråga om medelsbehoven för senare
budgetår återkommer ämbetet i sina årliga anslagsframställningar. Eftersom det
från planeringssynpunkt är viktigt att innehavarna av tjänsterna som professor
och biträdande professor kan delta i uppbyggnaden av institutionerna föreslår
dock ämbetet att principbeslut nu fattas om inrättande av sådana tjänster
budgetåren 1974/75 och 1975/76 enligt organisationskommitténs förslag med de
ändringar angående tjänst som biträdande professor i bergmaskinteknik och
tjänst som professor i bergmekanik som ämbetet föreslagit.

4.8 Utlokaliseringen
från tekniska högskolan i Stockholm

Organisationskommittén
har utarbetat en plan för hur utlokaliseringen av delar av bergssektionen vid
tekniska högskolan i Stockholm tiU Luleå skall genomföras. Universitetskanslersämbetet
anser att planen är väl genomarbetad och föreslår att den genomförs.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 38

5 Föredraganden

Statsmakterna
fattade år 1970 principbeslut om att högre teknisk utbildning och forskning
skulle förläggas till övre Norrland (prop. 1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970:
296). Därvid framhölls bl. a. att utbyggnaden av den högre utbildningen är ett
viktigt led i strävandena att skapa en allsidig samhällsservice i hela landet
och att tillkomsten av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland
skulle innebära en betydande stimulans för samhällsutvecklingen i landsdelen.
Nämnda principbeslut innebar att en ny teknisk utbildnings- och
forskningsenhet skuUe byggas upp i Luleå. Vid planeringen av enheten skulle man
utgå från att dels en maskinteknisk utbildningslinje med tillhörande forskningsorganisation
skulle byggas upp, dels en del av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska
högskolan i Stockholm skulle flyttas till Luleå. Vidare borde prövas om skäl
och förutsättningar fanns för att senare ytterligare differentiera den högre
tekniska utbildningen i Luleå. Slutligen skulle det fortsatta
utredningsarbetet inriktas på att högre teknisk utbildning skulle anordnas
även i Skellefteå/Umeå-området.

Med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndigande tillkallade jag i maj 1970 en organisationskommitté med uppgift
att under universitetskanslersämbetet planera den i propositionen föreslagna
uppbyggnaden av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland.
Kommittén avslutade i december 1970 den första etappen av sitt
utredningsuppdrag och lade fram förslag om uppbyggnad av en maskinteknisk
utbildnings- och forskningsorganisation i Luleå.

Statsmakterna beslutade år
1971 (prop. 1971:59, UbU 1971: 17, rskr 1971: 174), på grundval av
organisationskommitténs och universitetskanslersämbetets förslag, att inrätta
en högskolenhet i Luleå den 1 juli 1971. Vid enheten skulle en maskinteknisk
utbildnings- och forskningsorganisation byggas upp med början budgetåret
1971/72. 50 studerande påbörjade civilingenjörsutbildning i Luleå höstterminen
1971 och intagningskapaciteten vid nämnda utbUdningslinje skall successivt byggas
ut till 200 nybörjarplatser läsåret 1975/76. Riksdagsbeslutet innebar vidare
att fyra professurer skulle inrättas vid högskolenheten i Luleå imder
budgetåren 1972/73 och 1973/74. Dessutom skulle tre tjänster som biträdande
professor komma att inrättas vid högskolenheten under samma period. Slutligen
skulle ledningen av högskolenheten i Luleå under uppbyggnadsskedet vila på
organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre
Norrland.

Som jag redovisat i det
föregående har organisationskommittén i november 1971 avslutat den andra
etappen av sitt utredningsuppdrag och lagt fram förslag om uppbyggnad av en geoteknologisk
utbildnings- och forskningsorganisation vid högskolenheten i Luleå. Samtidigt
föreslås att den gruvinriktade delen av sektionen för bergsvetenskap vid tek-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 39

niska högskolan i Stockholm avvecklas och att bl. a.
motsvarande verksamhet i stället byggs upp i Luleå.

Organisationskommitténs
förslag har fått ett positivt mottagande vid remissbehandhngen och tillstyrks
av universitetskanslersämbetet. Även jag anser kommitténs förslag väl
underbyggt och förordar därför att en geoteknologisk utbildnings- och forskningsorganisation
byggs upp i Luleå i huvudsak enligt förslaget.

Organisationskommittén
betonar att målet för dess planering av en geoteknologisk utbildning i Luleå är
att dels skapa en högre teknisk utbildning i övre Norrland som är likvärdig med
motsvarande utbildning vid andra läroanstalter, dels ge ingenjören en vidgad
referensram genom att infoga samhälls- och beteendevetenskapliga kurser i den
högre tekniska utbildningen. Till dessa riktlinjer för utbildningsplaneringen,
som låg till grund även för kommitténs förslag rörande den maskintekniska
utbildningen i Luleå, anslöt jag mig liksom univcrsi-tetskanslersämbetet och
majoriteten av remissinstanserna i prop, 1971:59 (s, 28), Ämbetet har i sitt
ställningstagande till organisationskommitténs förslag vidare framhållit
vikten av att arbetsvetenskapen får en stark ställning i den högre tekniska
utbildningen både i form av allmän arbetsvetenskap och som en integrerad del i
olika tekniska ämnen. Jag delar ämbetets uppfattning att detta är särskilt
betydelsefullt i fråga om den gruvtekniska utbildningen med hänsyn till
arbetsmiljöproblemen inom gruvindustrin. När det gäller genomförandet av
utbildningen inom det arbetsvetenskapliga ämnesområdet är det enhgt min mening
angeläget att, såsom kommittén föreslagit, en samverkan kommer till stånd
mellan högskolenheten i Luleå och den filial av arbetsmedicinska institutet,
som skall byggas upp i Umeå (jfr prop. 1971: 29, UbU 1971: 15, rskr 1971: 196).

Organisationskommittén
föreslår, som jag tidigare redovisat, att intagningen till studielinjen för gruv-
och mineralteknik vid tekniska högskolan i Stockholm upphör med den intagning
som skett höstterminen 1971 och att verksamheten vid institutionerna för
geologi, bergteknik och mineralberedning successivt avvecklas t. o. m.
budgetåret 1975/76. Kommittén föreslår vidare att högre teknisk utbildning med geoteknologisk
inriktning, som ersätter bl. a. utbildningen vid den nämnda studielinjen i
Stockholm, påbörjas vid högskolenheten i Luleå höstterminen 1972. Den
geoteknologiska utbildningslinjen skall enligt kommitténs förslag omfatta
studieinriktningarna mineral- och prospekteringsteknik samt berg- och
anläggningsteknik. Kommittén föreslår att intagningskapaciteten på den
geoteknologiska utbildningslinjen ökas successivt från 50 nybörjarplatser
läsåret 1972/73 till 125 platser vid full utbyggnad läsåret 1975/76. Kommittén
föreslår dessutom att årligen 25 studerande som följt utbildningslinje 2 b vid
filosofisk fakultet omfattande en termins studier inom vart och ett av
ämnesområdena mate-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 40

matik,
fysik, kemi och geovetenskap skall ges möjlighet att gå över till tredje
årskursen inom den föreslagna studieinriktningen för mineral- och prospekteringsteknik
i Luleå.

Den
av kommittén föreslagna utbildningslinjen innebär enligt min mening en värdefull
breddning av den nuvarande bergsvetenskaphga utbildningen mot både det prospekteringstekniska
och det anläggningstekniska ämnesområdet samtidigt som studerande från matematisk-na-turvetenskaplig
fakultet får möjhghet att erhålla en teknisk inriktning av utbildningen. Jag
vill i detta sammanhang erinra om att jag i prop. 1971: 1 bil. 10 (s. 251)
anförde att utbildningskombinationer över de nuvarande fakultetsgränserna bör
komma till stånd i större utsträckning än f. n. så att utbUdningsresurserna
inom skilda ämnesområden kan utnyttjas av studerande från flera fakulteter.
Enligt vad jag erfarit har planeringen rörande lokaler, utrustning m. m.
framskridit så långt att uppbyggnaden av utbildningslinjen bör kunna genomföras
i huvudsak enligt kommitténs förslag. För att möjliggöra en något lugnare upp-byggnadstakt
förordar jag emellertid att den anläggningstekniska inriktningen inrättas två
år senare än vad kommittén föreslagit. Detta innebär att ifrågavarande
inriktning kan väljas först av studerande som påbörjar studierna vid den
geoteknologiska utbildningslinjen läsåret 1974/75.

Jag
förordar att utbildningen vid den geoteknologiska utbildningslinjen i Luleå
påbörjas höstterminen 1972 och att samtidigt ingen ytterligare intagning sker
vid studielinjen för gruv- och mineralteknik vid tekniska högskolan i
Stockholm. Jag räknar vidare med att intagningskapaciteten på
utbildningslinjen i Luleå skall kunna byggas ut enligt följande
sammanställning,

övergång frän filo- Totalt

Antal intag- sofisk fakultet till antal

LSsir mngsplatser årskurs 3 studerande

1972/73

50

1973/74

50

1974/75

75

1975/76

100

50

100

175

25 300

Mot
organisationskommitténs förslag till uppläggning av studieorganisationen har
jag ingen erinran. Jag ansluter mig vidare till kommitténs förslag att den
geoteknologiska utbildningslinjen skall omfatta studieinriktningarna mineral-
och prospekteringsteknik samt berg- och anläggningsteknik. I överensstämmelse
härmed räknar jag med att utbildnings- och forskningsresurserna inom det
geoteknologiska området vid högskolenheten i Luleå skall byggas upp inom ramen
för två institutioner som svarar mot de nyssnämnda studieinriktningarna.

Organisationskommittén
föreslår att personalorganisationen vid de nämnda institutionerna vid
högskolenheten i Luleå byggs upp under

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 41

perioden
1972/731975/76 samtidigt som tjänsterna vid institutionerna för geologi,
bergteknik och mineralberedning vid tekniska högskolan i Stockholm successivt
dras in. Universitetskanslersämbetet tillstyrker kommitténs förslag. Jag
förordar att kommitténs förslag i huvudsak läggs tUl grund för uppbyggnaden av
den nu aktuella utbildnings-och forskningsorganisationen i Luleå. Med hänsyn
till vad jag tidigare anfört rörande den anläggningstekniska inriktningen av
utbildningen bör de för nämnda inriktning avsedda tjänsterna inrättas två år
senare än enligt kommitténs förslag. Eftersom det från planeringssynpunkt är
angeläget att statsmakterna redan nu beslutar om tidsprogram för inrättande
av högre tjänster inom ifrågavarande organisation, förordar jag att Kungl. Maj:t
inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta nio tjänster som professor vid
högskolenheten i Luleå i de ämnen och vid de tidpunkter som anges i följande
sammanställning. Jag avser vidare att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t
att därutöver inrätta en tjänst som biträdande professor vid högskolenheten.
Även denna tjänst har tagits upp i sammanställningen.

Tidpiinkt för

tjänstens in-

Institutlon/tjänst/ämne

rättande

Institutionen
för mineral- och prospekteringsteknik

Professor
Ekonomisk geologi

1.1.1974

Professor
Mineralteknik

1.1.1974

Professor
Tillämpad geofysik

1.1.1975

Institutionen
för berg- och anläggningsteknik

Professor
Bergteknik

1.1.1974

Professor
Geoteknik

1.7.1974 .

Professor
Konstruktionsteknik

1.1.1977

Professor
Vattenteknik

1.1.1977

Professor
Anläggningsproduktionsteknik

1.1.1977

Professor
Vägbyggnad

1.1.1977

Bitr.
professor Bergmekanik

1.7.1974

Av
de nämnda tjänsterna motsvaras professurerna i ekonomisk geologi, mineralteknik
och bergteknik av befintiiga professurer vid tekniska högskolan i Stockholm.
Frågan om avvecklingen av bl. a. dessa tjänster kommer jag att behandla i det
följande. Vidare bör utbildningen och forskningen inom det vägbyggnadstekniska
ämnesområdet vid högskolenheten i Luleå, i likhet med verksamheten vid
institutionerna för vägbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers
tekniska högskola, bekostas av automobilskattemedel.

När
det gäller frågan om inriktningen av den högre tekniska utbildningen och
forskningen vill jag erinra om att jag i prop. 1970: 88 (s. 22) betonade vikten
av att man beaktar förutsättningarna i fråga om dels befintliga och planerade
forsknings- och utveckhngsenheter, dels industrins inriktning och omfattning i
regionen. Som följd av statsmakternas

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 37 42

beslut
år 1971 (prop. 1971:29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) skaU en betydande enhet
av Sveriges geologiska undersökning förläggas till Luleå. Denna enhet bör
tillsammans med den nu föreslagna utbildnings-och forskningsorganisationen inom
det geoteknologiska området kunna utgöra en slagkraftig kombination av resurser
för forskning och utvecklingsarbete inom ifrågavarande område. Jag har vidare
erfarit att inom Norrlandsfonden pågår en kartläggning av befintliga och
planerade resurser för produktutveckling ur industrimineral.

Jag övergår nu till att
närmare behandla den föreslagna omlokaliseringen av delar av sektionen för
bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm. Organisationskommittén
föreslår, som jag tidigare redovisat, att utbildningen vid studielinjen för gruv-
och mineralteknik inom denna sektion successivt avvecklas samtidigt som den
geoteknologiska utbildnings- och forskningsorganisationen byggs upp vid högskolenheten
i Luleå. Efter den intagning till studielinjen för gruv- och mineralteknik som
skett höstterminen 1971 skall ingen ytterligare intagning till hnjen äga rum.
Kommittén föreslår i konsekvens härmed att institutionerna för geologi,
bergteknik och mineralberedning vid tekniska högskolan i Stockholm, vilka i
huvudsak svarar för utbildning och forskning med anknytning till studielinjen
för gruv- och mineralteknik, efter hand avvecklas och inordnas i ifrågavarande
utbildnings- och forskningsorganisation i Luleå. Kommittén betonar vikten av
att omlokaliseringen av institutionerna genomförs i samråd med berörda organ
vid tekniska högskolan, berörd personal och dennas organisationer,
byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för universitet och högskolor m. fl.
myndigheter. För att de studerande som redan påbörjat grundutbildning eller
forskarutbildning inom den aktuella studielinjen skall få rimlig tid att avsluta
sin utbildning i Stockholm bör enligt kommittén dessa studerande ges möjlighet
att avlägga examen vid tekniska högskolan i Stockholm intill utgången av
budgetåret 1975/76. Kommittén föreslär därför att avvecklingen av verksamheten
vid de berörda institutionerna skall ske successivt och vara helt genomförd
först vid utgången av nyssnämnda budgetår.

Tjänsterna som resp.
professor och universitetslektor i mineralogi och geologi vid tekniska
högskolan i Stockholm, vilka f. n. saknar ordinarie innehavare, bör enligt
kommittén dras in vid utgången av budgetåret 1975/76. Innehavaren av
professuren i mineralberedning vid högskolan avgår med pension senast den 30
juni 1976, varför kommittén föreslår att även denna tjänst dras in senast vid
utgången av samma budgetår. Innehavaren av professuren i bergteknik, Ingvar
Janelid, kommer vid tidpunkten för avvecklingen av institutionen att ha endast
ett fåtal år kvar till pensionsåldern. Kommittén föreslår därför att en
personlig professur inrättas för Janelid den 1 juli 1976 med placering vid tekniska
högskolan i Stockholm men med viss tjänstgöringsskyldighet vid

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 43

högskolenheten i Luleå. När det gäller avvecklingen eller
flyttningen av övriga tjänster vid de tre institutionerna föreslår kommittén
att förslag tiU åtgärder utarbetas i samband med det årliga petitaarbetet i
samråd mellan högskolenheten i Luleå, tekniska högskolan i Stockholm och den
berörda personalen.

Universitetskanslersämbetet
anser att den av kommittén utarbetade planen för omlokahsering av de tre
institutionerna vid tekniska högskolan i Stockholm är väl genomarbetad och
föreslår att den genomförs. Jag delar ämbetets uppfattning och vill särskilt
framhålla betydelsen av att, som kommittén angett, omlokaliseringen genomförs
i nära samråd med berörd personal samt berörda myndigheter och organisationer
i enlighet med de av statsmakterna beslutade riktlinjerna rörande
handläggningen av personalfrågor i samband med omlokalisering (prop. 1971:29, InU
1971:15, rskr 1971:196). Mot denna bakgrund förordar jag att beslut nu fattas,
i enlighet med kommitténs förslag om att professurerna i mineralogi och
geologi samt i mineralberedning samt tjänsten som universitetslektor i
mineralogi och geologi vid tekniska högskolan i Stockholm dras in vid utgången
av juni 1976. Jag avser att senare föreslå inrättande av en personlig professur
för Ingvar Janelid vid den av kommittén angivna tidpunkten. Till avvecklingen
av övriga tjänster vid de berörda institutionerna avser jag att återkomma i
samband med det årliga budgetarbetet.

Organisationskommittén
föreslår vidare att för den geoteknologiska utbildningen vid högskolenhcten i
Luleå under de närmaste budgetåren inrättas universitetslektorat inom tekniska
och matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden samt tjänster som
universitetsadjunkt inom matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden. Jag avser
att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inrätta de av kommittén för budgetåret
1972/73 föreslagna tjänsterna som universitetslektor och universitetsadjunkt.
Kostnaderna för bl. a. nämnda tjänster, som beräknas uppgå till 600 000 kr.,
bör bestridas från förslagsanslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal som därigenom i motsvarande mån kommer att belastas med
högre belopp budgetåret 1972/73 än som beräknats i riksstatförslaget. Till
frågor om inrättande av tjänster av nyssnämnda slag senare budgetår samt till
frågan om inrättande av tjänster som docent och forskarassistent avser jag att
återkomma i samband med det årliga budgetarbetet. Jag avser vidare att senare
hemställa att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att för den geoteknologiska
utbildningen i Luleå på tilläggsstat I till riksstaten för budetäret 1972/73
anvisa ytterligare 300 000 kr. under reservationsanslaget Tekniska fakulteterna
m. m,: Driftkostnader,

Kommittén
föreslår ett interimistiskt förfarande vid tillsättningen av vissa tjänster
inom den geoteknologiska utbildnings- och forskningsorganisationen i Luleå, I
enlighet med detta förslag kommer jag att senare

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:37 44

föreslå
Kungl, Maj:t att det vid tillsättning av ordinarie tjänster som
universitetslektor inom matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden t, v, skall
ankomma på vederbörande vid universitetet i Umeå att i samråd med
organisationskommittén fullgöra de uppgifter som åvilar lokal
universitetsmyndighet, medan vid tillsättning av tjänster som professor, biträdande
professor och universitetslektor inom tekniska ämnesområden motsvarande
uppgifter skall fullgöras av vederbörande vid tekniska högskolan i Stockholm i
samråd med kommittén. Det ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser i
hithörande frågor.

Statsmakterna beslutade år
1971 (prop. 1971:59, UbU 1971: 17, rskr 1971: 174) i enhghet med
organisationskommitténs och universitetskanslersämbetets förslag att den högre
tekniska utbildningen och forskningen i Luleå skall ha en provisorisk
organisation under uppbyggnadsskedet. Ledningen av högskolenheten handhas av
organisationskommittén som, med undantag för vissa tillsättningsärenden,
fullgör de uppgifter som vilar på lokal universitetsmyndighet samt dessutom
fungerar som lokal- och utrustningsprogramkommitté. Vid högskolenheten har en
utbildningsnämnd inrättats för den maskintekniska utbildningslinjen.
Organisationskommittén föreslår att denna utbUdningsnämnd, förstärkt med
representanter för det geovetenskapliga ämnesområdet, skall ansvara även för
utbildningen på den geoteknologiska utbildningslinjen läsåret 1972/73. Jag
delar kommitténs uppfattning och avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t
att meddela erforderliga bestämmelser.

Organisationskommittén
framhåller att de berg-, mineral- och prospekteringstekniska inriktningarna
inom den geoteknologiska utbildningslinjen i huvudsak motsvarar utbildningen
vid studielinjen för gruv-och mineralteknik vid tekniska högskolan i Stockholm,
vUken leder fram till bergsingenjörsexamen, medan den anläggningstekniska
inriktningen närmast motsvarar utbildningen vid sektionerna för väg- och vattenbyggnad,
vilken leder fram tUl civilingenjörsexamen. Kommittén föreslår att de
studerande som slutför utbildningen på den geoteknologiska UtbUdningslinjen i
Luleå skall få antingen bergsingenjörsexamen eller civilingenjörsexamen men att
valet mellan dessa båda examensbenämningar får anstå tills frågan beretts
ytterligare. Jag avser i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att bemyndiga
universitetskanslersämbetet att besluta i denna fråga.

Under
åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att

1) godkänna
de av mig förordade rikthnjerna för en utbyggnad av utbildnings- och
forskningsorganisationen vid högskolenheten i Luleå,

2) bemyndiga
Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad jag förordat i det föregående.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 45

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 37 46

INNEHÅLL

sid.

1
Inledning 2

2 Organisationskommittén 3

2.1
Bakgrund 4

2.2
Befintlig
utbildning och forskning med anknytning till till- 5 lämpad geovetenskap

2.2.1
Definition av
geoteknologi 5

2.2.2
Sektionen för
bergsvetenskap vid tekniska högskolan 5 i Stockholm

2.2.3
Sektionerna för
väg- och vattenbyggnad 6

2.2.4
Sektionen
för lantmäteri vid tekniska högskolan i
7 Stockholm

2.2.5
Geovetenskaplig
utbildning vid filosofisk fakultet 7

2.2.6
Geoteknologisk
utbildning och forskning i Trondheim 8
och Helsingfors

2.3 Geoteknologisk utbildning och forskning i Luleå 8

2.3.1
Utgångspunkter 8

2.3.2
Inriktning av geoteknologisk
utbildning och forskning 9 i Luleå

2.3.3
Samverkan med
andra fakulteter 11

2.3.4
Institutions-
och personalorganisation 13

2.3.5
Utbyggnadstakt 16

2.4 Inordnande av delar av sektionen för bergsvetenskap
vid tek- 17

niska högskolan i Stockholm i högskolenheten i Luleå

2.4.1
Utgångspunkter 17

2.4.2
Sektionen för
bergsvetenskap budgetåret 1970/71 18

2.4.3
Avgränsning av
de för omlokalisering aktuella delarna 19 av sektionen för bergsvetenskap

2.4.4
Omlokaliseringen
av institutionerna 20

2.5 Resursbehov 26

2.5.1
Driftkostnader 26

2.5.2
Investeringskostnader 27

2.6 Kontaktade intressenter m. m. 28

3 Remissyttrandena 29

3.1
AUmänt 30

3.2
Utbildningens
mål 30

3.3
Studieinriktningar 31

3.4
Forskningsområden
och forskartjänster 32

3.5
Utbildningens
dimensionering 33

3.6
Flyttning av
delar av sektionen för bergsvetenskap vid tek- 34 niska högskolan i Stockholm till Luleå

4 Universitetskanslersämbetet 35

4.1
Betänkandets
huvuddrag 35

4.2
Studieorganisation 35

4.3
Utbildningens
dimensionering 36

4.4
Forskningens
inriktning och dimensionering 36

4.5
Den
institutionella forskningsorganisationen 36

4.6
Avdelning av
statens provningsanstalt 37

4.7
Kostnader 37

4.8
Utlokaliseringen
från tekniska högskolan i Stockholm 37

5 Föredraganden 38

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

25 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (25)

25 kopplingar i 18 dokument.

  1. Prop. 1975:33 Regeringens proposition om anslag för budgetåret 1975/76 till byggnadsarbeten m.m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde s. 7 i texten
  2. Prop. 1975:9 Regeringens proposition om reformering av högskoleutbildningen m.m. s. 437 om s. 39 i texten
  3. Bet. 1974:UbU18 Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:23 angående arbetsvetenskaplig utbildning och forskning vid högskolan i Luleå s. 1 i texten
  4. Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 om s. 40 · s. 274 i texten
  5. Prop. 1974:23 KungI. Maj:ts proposition angående arbetsvetenskapIig utbildning och forskning vid högskolan i Luleå s. 3 i texten

Visa alla 18