Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor rörande försvaret
1972 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:45, Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor rörande försvaret
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majits
proposition nr 45 år 1972 Prop. 1972:45
Nr 45
Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor
rörande försvaret; given Stockholms slott den 17 mars 1972.
Kungl. Maj:t viU härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av protokollet över försvarsärenden,
dels föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt,
dels bereda riksdagen tUlfälle taga del av vad
föredragande departementschefen anfört.
GUSTAF ADOLF
SVEN ANDERSSON
Propositionens huvudsakUga innehåll
I propositionen lämnas en redogörelse för ett planerat
sekretariat för säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom totalförsvaret och
en beredning för långsiktig totalförsvarsplanering. Sekretariatet och
beredningen avses inleda sin verksamhet den I juli 1972.
1 propositionen lämnas vidare en redogörelse för de
riktlinjer som Kungl. Maj;t har meddelat för det fortsatta utredningsarbetet
rörande krigsmaktens organisation i lägre regional instans.
Slutligen läggs i propositionen fram förslag om
lokalisering av flygvapnets transport- och målflygorganisationer. Transportflygdivisionen
vid Svea flygkår (F 8) i Barkarby föreslås bli föriagd tUl Östgöta flygflottilj
(F 3) i Malmslätt. Transportflyggruppen vid Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Såtenäs
blir t. v. kvar där. Målflygorganisationen vid F 3 i Malmslätt föresläs bli
flyttad till Västgöta flygflottilj (F 6) i Karisborg.
1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 45
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:45
Utdrag ur protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 17 mars 1972.
Närvarande: ministern för utrikes ärendena WICKMAN,
statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
BENGTSSON, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa
organisationsfrågor rörande försvaret och anför.
Inrättande av ett sekretariat för säkerhetspolitik och
långsiktsplanering inom totalförsvaret
Säkerhets- och försvarspolitiska studier
I försvarets nya planerings- och budgeteringssystem,
vilket redovisades för riksdagen i december 1970 (prop. 1970:97, SU 1970:203, rskr
1970:420), läggs ökad vikt vid långsiktigheten i planeringen. Av största
betydelse är att planeringssystemet ger det underlag som statsmakterna behöver
för att pröva inriktningen av säkerhets- och försvarspolitiken.
En viktig del av underlaget för statsmakternas
ställningstaganden i fråga om utformningen av den svenska säkerhets- och
försvarspolitiken erhåUs genom studier av den internationella utvecklingen och
av det svenska samhällets förändring. 1 avsevärd utsträckning försiggår
forskning och kunskapssamlande av intresse i dessa hänseenden i ohka akademiska
sammanhang - autonom grundforskning eller i samband med planeringsverksamhet
inom olika samhällssektorer tillämpad forskning. Förslaget i det följande
avser inte att ersätta eller inskränka denna verksamhet, men väl att på ett
systematiskt sätt utnyttja den för försvarsplaneringens behov.
I fråga om den internationella utvecklingen syftar den
säkerhets- och försvarspolitiska studieverksamheten i första hand till att
bygga upp ett kunskapsunderlag som tecknar grundläggande drag i utveckhngen i
politiskt, tekniskt, mUitärt, ekonomiskt och socialt avseende. Studierna bör i
stort inriktas på
studier av den
allmänna utvecklingen i den internationella miljön i syfte att få undedag för
bedömningar av alternativa utvecklingar som kan leda till yttre hot mot
Sveriges säkerhet,
analys av konfliktskapande
resp. stabiliserande faktorer i den yttre miljön som kan tjäna som underlag för
bedömningar av krigsrisker,
framtagande av skUda
typer av angreppsfall och krisfaU som underlag för planeringen,
analys av
utvecklingar i den intemationeUa miljön som i andra avseenden än genom
angreppsfall och krisfall kan ställa krav på vårt försvar.
Prop.
1972:45 3
Studierna av det svenska samhällets förändring syftar till
att beskriva den utveckling inom landet som är av betydelse för försvarsplaneringen.
Även här gäller det i första hand att samla kunskap om framtiden. Studier och
prognosverksamhet rörande utvecklingen på skUda samhällsområden bedrivs i dag
av en rad olika myndigheter och institutioner. För försvarsplaneringen är det angeläget
att resultaten av denna verksamhet kan tas tUl vara genom att relevant
information samlas in, utvärderas och i förekommande fall kompletteras. På så
sätt kan studierna belysa de restriktioner och möjligheter i
samhällsutvecklingen som inverkar på försvarsplaneringen liksom den grad av
sårbarhet som kan komma att utmärka det svenska samhället.
Studierna av samhällsutvecklingen bör i stort inriktas på
samhällsekonomiska
aspekter på försvaret,
analys av
sambandet mellan svensk och internationell utveckling av ekonomi och näringsliv
av betydelse för svensk säkerhets- och försvarspolitik,
analys av
svensk samhällsutveckling näringslivsstrukturer, befolkningsförändringar, boendeförhållanden,
hälso- och sjukvård, kommunikationer, utbUdningsväsende m. m. - av betydelse
för planeringen av totalförsvaret,
underlag för
analys av det svenska samhäUets sårbarhet för ohka betvingelsemetoder.
Erfarenheter av hittUlsvarande studieverksamhet
Bl. a. som ett led i förberedelserna för införandet av det
nya planeringssystemet för försvaret uppdrog Kungl. Maj:t under åren 1967-1969
åt överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt
försvar att bedriva studier av den internationella utveckhngen. Tre utredningar
tUlsattes, nämUgen krigsmaktens mUjöutredning (KMU), befolkningsskyddets mUjöutredning
(BMU) och det ekonomiska försvarets miljöutredning (EMU).
Det stod från början klart att dessa studier måste få
karaktär av försöksverksamhet och att den mer definitiva formen för arbetets
bedrivande måste anstå tills erfarenheterna av försöksverksamheten hade
redovisats och utvärderats.
De hittills bedrivna studierna har kännetecknats av de
initialsvårigheter som alltid är förknippade med försöksverksamhet. Arbetet har
dock i stort sett kunnat utföras enligt givna direktiv och uppgjorda planer.
En svaghet i det hittillsvarande studiearbetet har varit
den organisatoriska uppläggningen, som blev en följd av att
utredningsuppdragen av olika skäl måste läggas på de myndigheter som är
ansvariga för resp. delar av totalförsvarsplaneringen. Samordningen av
utredningsverksamheten har skett genom personalunioner, utbyten av arbetsresultat
och mera informeUa kontakter.
Organiserade studier av den svenska samhäUsutveckUngen
ingick inledningsvis inte i de försöksvis bedrivna studierna. Senare
erfarenheter,
1* Riksdagen 1972. 1 saml Nr 45
Prop.
1972:45 4
främst från studieverksamheten inom EMU och BMU,
understryker emellertid behovet av en vidgad studieverksamhet av detta slag. HittUls
har vissa samhällsstudier bedrivits inom EMU i samråd med överbefälhavaren, civUförsvarsstyrelsen
och försvarets forskningsanstalt. En särskUd arbetsgrupp har redovisat en
första rapport. En viktig slutsats är att en sådan studieverksamhet bör
tillmätas stor vikt och samordnas med studier av den internationella
utvecklingen.
Förslag till ny organisation
Med hänsyn dels tUl statsmakternas ansvar för utformning
och inriktning av säkerhets- och försvarspolitiken, dels tiU erfarenheterna av
den hittUlsvarande försöksvis bedrivna studieverksamheten framstår det som
angeläget att skapa en fastare organisation för denna verksamhet.
Alla de
uppgifter som inryms i den här aktuella studieverksamheten bör emellertid inte
lösas inom ramen för en permanent organisation med fast anställd personal.
Liksom hittUls måste fackkunskap, som enligt gällande instruktioner skall
finnas vid myndigheter och institutioner, även i framtiden förmedlas tUl en
organisation av här angivet slag av dessa myndigheter och institutioner. En
viktig utgångspunkt för studieverksamheten bör därför vara att fackkunskaper
inhämtas där de redan finns eller där de bäst kan byggas upp. Den permanenta
organisationen bör bl. a. av detta skäl i huvudsak begränsas till en
utredningsorganisation.
Mot bakgmnd av vad jag här har anfört avser jag att
föreslå Kungl. Maj:t att ett sekretariat för säkerhetspolitik och
långsiktsplanering inom totalförsvaret inrättas inom försvarsdepartementet.
Sekretariatet bör inleda sin verksamhet den I juli 1972.
Skapandet
av permanenta resurser gör det möjligt att samla kvalificerad sakkunskap med
överblick över pågående och planerad studieverksamhet. Sekretariatet bör vara
den instans som svarar för att statsmakterna får önskat underlag för att
inrikta planeringen av totalförsvaret. SärskUda referensgmpper för studierna
bör inrättas. 1 dessa bör ingå företrädare för berörda departement och
myndigheter inom totalförsvaret.
Med hänsyn
tUl den eftersträvade helhetssynen på totalförsvaret ställs höga krav på en
samordnad totalförsvarsplanering inom Kungl. Maj:ts kansli. Under det senaste decenniet
har denna samordning vad gäUer främst budgetfrågor, administrativ beredskap
samt operativ beredskap och övningar successivt byggts ut, i första hand inom
ramen för verksamheten inom försvarsdepartementets samordningsavdelning och
försvarsrådet. Den långsiktsplanering som det nu är fråga om har emellertid i
stor utsträckning den karaktären och omfattningen att den inte lämpligen bör
inordnas i övrig samordningsverksamhet. För att åstadkomma erforderlig
samordning av den långsiktiga planeringen avser jag därför föreslå Kungl. Maj:t
att en beredning för långsiktig totalförsvarsplanering inrättas inom Kungl. Maj:ts
kansli. Jag anser att i beredningen bör ingå kabinettssekreteraren resp.
statssekreterarna i eller andra
Prop. 1972:45 5
företrädare för de närmast berörda departementen och
statsrådsberedningen. Statssekreteraren i försvarsdepartementet bör utöva
ordförandeskapet.
Sekretariatets karaktär av totalförsvarsorgan medför att i
princip samtliga departement berörs av verksamheten. Sekretariatet bör biträda
berörda departement när det gäller att utnyttja det framtagna underlaget för
planeringen. Denna verksamhet bör samordnas av beredningen.
En gmndtanke i det nya planeringssystemet är att riksdagen,
särskUt dess försvarsutskott, skall få ett aUsidigt underiag för att ta
ställning till säkerhets- och försvarspohtiken. Det är därför av betydelse att
riksdagen ges kvalificerad information. Denna information bör avse även
planeringsarbetet. Jag vUl i detta sammanhang erinra om att 1970 års
försvarsutredning enligt sina direktiv skall överväga och lämna förslag om
riksdagens roU i det nya systemet för planering och budgetering inom försvaret.
För att så
långt möjligt bredda det material som ligger tUl gmnd för den allmänna debatten
om försvaret bör det i framtiden eftersträvas att i högre grad än hittills
publicera sådant underiag som är väsentligt för totalförsvarsplaneringen. Det
här föreslagna sekretariatet kommer att erbjuda SärskUda möjligheter i detta
hänseende.
1 samband med att sekretariatet inrättas kan
försvarsdepartementets enhet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering utgå
ur organisationen (prop. 1971:1 bU. 6 s. 23). Därvid kan departementets
tjänster i viss mån disponeras om. Sekretariatet bör omfatta chef, fyra övriga
handläggande tjänstemän och erforderlig biträdespersonal.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen
tillfälle
att taga del av vad jag anfört om inrättandet av ett
sekretariat för säkerhetspohtik och långsiktsplanering inom totalförsvaret samt
en beredning för långsiktig totalförsvarsplanering.
Prop.
1972:45
Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m.m.
1 juni 1969 uppdrog Kungl. Maj:t åt överbefälhavaren att i
samråd med försvarets fredsorganisationsutredning och under medverkan av
försvarsgrenscheferna, försvarets centrala förvaltningsmyndigheter och
försvarets rationaliseringsinstitut samordna pågående och planerade utredningar
om krigsmaktens organisation m. m. i lägre regional instans.
1 december 1971 uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt
överbefälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämna
förslag tUl och vidta de åtgärder som behövs för att under perioden
1972/73-1976/77 minska antalet anställda inom krigsmakten. 1 promemorian
förutsätts att personalminskningarna skall ske bl. a. genom att organisationen
i lägre regional och lokal instans ändras.
1 december 1971 har överbefälhavaren bl. a. redovisat
resultaten av hittUls gjorda försök och överväganden med anledning av uppdraget
rörande organisationen m.m. i lägre regional instans. Överbefälhavaren har
vidare föreslagit principer för inriktningen av det fortsatta arbetet och
tidsplan för detta arbete.
Som bakgrund för sina principiella överväganden och
förslag anför överbefälhavaren att nuvarande former för lägre regional ledning
inte i och för sig motiverar några genomgripande förändringar. För att underlätta
samverkan med civila myndigheter i regional instans bör dock ytterligare
samordning av geografiska ansvarsområden m. m. eftersträvas. Med hänsyn till
bristen på aktivt befäl i krigsförbanden bör vidare personal fördelas om till
förmån för dessa förband. Beträffande freds-verksamheten bör ökad rationalitet
och minskade kostnader eftersträvas. I fredsorganisationen behöver dessutom
personal fördelas om tUl förmån för utbUdningsverksamheten. Staber på lägre
regional nivå som i fredsorganisationen innehåller del av krigsorganisationen
bör därför så långt möjligt organisatoriskt samordnas med fredsförband.
Överbefälhavaren föreslår bl. a. att studie- och
försöksverksamheten med avseende på arméns fredsorganisation skall bedrivas så
att underlag förehgger för att i två etapper med början den 1 juli 1973
samordna vissa försvarsområdesstaber och regementen, varvid 11 eller 12
fristående fredsadministrationer kan avvecklas med åtföljande
personalminskning. I en tredje etapp med början senast den 1 juli 1975 bör
organisationsförändringar kunna ske inom återstående försvarsområden.
Beträffande marinen förutsätter överbefälhavaren att
pågående översyn av stabs- och förvaltningsorganisationen vid örlogsbaser m. m.
som en första etapp skall ge underlag för organisationsförändringar med början
den 1 juh 1973. Ytterligare förändringar kan aktualiseras bl. a. av den
fortsatta studieverksamheten som enligt överbefälhavaren främst bör avse utbUdningsorganisationen
och möjligheterna att föra samman vissa funktioner vid marinens myndigheter.
För flygvapnets del innebär överbefälhavarens förslag till
inriktning av
Prop. 1972:45 7
studieverksamheten att underlag i första hand skaU lämnas
för att genomföra redan fattade och väntade beslut beträffande förbandsindragningar
m. m. Dessutom bör underlag tas fram för beslut om organisationens utveckling
på lång sikt. Denna innebär bl. a. att ytterligare två flottUjadministrationer
dras in och att mobiliseringsverksamheten m. m. inom luftförsvarssektorerna
rationaliseras.
De väntade
organisationsförändringarna på lägre regional och lokal nivå beräknas medföra
att antalet anstäUda kan minskas med ca 700 under perioden 1972/73 1976/77.
Dessutom beräknas inom armén ca 200 militära tjänstemän kunna föras över från mobUiserings-
och förvaltningsorganisationen tUl främst utbUdningsverksamhet. För att rationahse-ringsvinsten
skall kunna uppnås måste dock enligt överbefälhavaren ca 100 milj. kr. under
samma period ställas tUI förfogande för att bygga ut förråd m. m. Detta
investeringsbehov har närmare specificerats i samband med att överbefälhavaren
i februari 1972 har redovisat de åtgärder som krävs för att uppnå de
personalminskningar som fömtsätts i Kungi. lVfaj:ts tidigare nämnda beslut i
december 1971.
Genom
beslut i mars 1972 har Kungl. Maj:t godkänt de förslag tiU
organisationsförändringar i lägre regional och lokal instans som enligt
överbefälhavaren bör genomföras i två etapper med början den 1 juli 1973.
Samtidigt har tidsplanen för det fortsatta studie- och utredningsarbetet
godkänts. Beslutet bör ges riksdagen till känna.
Jag vill i
detta sammanhang framhålla att inte oväsentiiga besparingar kommer att kunna
göras vid genomförandet av de organisationsförändringar i lägre regional och
lokal instans som överbefälhavaren har föreslagit. Ytterligare besparingar
kommer att bli möjliga när resultaten föreligger av övriga pågående
rationaliseringsprojekt. Jag kan som exempel på sådana erinra om att
krigsmaktens utbUdningsorganisation f. n. studeras av försvarets
fredsorganisationsutredning och att organisationen för försvarets
fortifikations- och byggnadsförvaltning är föremål för översyn. Vidare
organiseras försvarets materielverk successivt om i enlighet med beslut av
1971 års riksdag (prop. 1971:124, FöU 1971:22, rskr 1971 ;292). Allt eftersom
resultaten av pågående och planerad studieverksamhet redovisas avser jag
föreslå Kungl. Maj:t att förelägga riksdagen förslag beträffande erforderliga
organisationsförändringar. Det är inte f. n. möjligt att bedöma i vad mån
krigsmaktens övriga ledningsnivåer kan påverkas av den nu aktuella
studieverksamheten. Jag anser dock att man bör överväga att ta såväl den högre
regionala som den centrala nivåns organisation under förnyad prövning när
slutligt underlag från de olika studierna föreligger, framför aUt beträffande
den lägre regionala nivån.
Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tUlfälle
att taga del av vad jag har anfört om krigsmaktens organisation
i lägre regional instans m. m.
Prop. 1972:45
Lokalisering av transportflyg- och målflygorganisationerna
vid flygvapnet
Transportflygorganisationen
Inledning
I prop. 1970:96 föreslogs att Roslagens och Svea flygkårer
(F 2 och F 8) skuUe läggas ned. Dåvarande Södertörns flygflottUj (F 18) skulle
omvandlas tiU en skolenhet för utbUdning i huvudsakligen stridslednings-och
luftbevakningstjänst och dåvarande Hallands flygkår (F 14) byggas ut tUl en
skolenhet med huvudinriktning på bastjänst. Omorganisationen borde i sin helhet
vara genomförd före den 1 juh 1974 i enlighet med en av Kungl. Maj:t fastställd
tidsplan. Samtidigt föreslogs dock att Kungl. Maj:t skuUe äga besluta om
förskjutningar av organisationens sluthga genomförande. Beträffande den transportflygdivision
som f. n. är förlagd tUl F 8 föreslogs att den skulle flyttas från Barkarby. TUl
frågan om ny förläggningsplats för divisionen, som avsågs föras samman med en transportflyggrupp
från Skaraborgs flygflottilj (F 7), togs inte ställning i propositionen.
Västmanlands flygflottUj (F 1) i Västerås och Arlanda angavs som tänkbara
förläggningsalternativ. Riksdagen beslöt i förevarande hänseende i enlighet
med förslagen i propositionen (SU 1970:202, rskr 1970:419). Kungl. Maj:t har
därefter fastställt tidsplan för omorganisationens genomförande utom
beträffande avvecklingen av transportflygdivisionen vid F 8. Denna skall
enligt beslutet ske vid tidpunkt som Kungl. Maj:t senare kommer att fastställa.
Chefen för flygvapnet har sedermera utfört en
kompletterande utredning om transportflygorganisationens lokalisering.
Utredningen har överlämnats tUl Kungl. Maj:t av överbefälhavaren som därvid
har avgett yttrande i frågan.
Nuvarande organisation
Vid den tiU F 8 knutna transportflygdivisionen finns 55
anställda, varav 20 ingår i flygstyrkan och resten utgör markstyrka. I
markstyrkan tjänstgör dessutom tre värnpliktiga.
Transportflyggmppen vid F 7 innefattar en flygstyrka om 27
anstäUda. 1 markstyrkan ingår 27 anställda och tolv värnpliktiga.
Chefens för flygvapnet förslag
Våren 1969 fick chefen för flygvapnet i uppdrag att
förbereda en överflyttning av transportflygenheterna vid F 7 och F 8 tUl F 1
och att i samband därmed även utreda frågan om förläggning av transportflyget tUl
Arlanda. Vid redovisningen av resultatet av uppdraget konstaterade
Prop. 1972:45 9
chefen för flygvapnet att förslaget att slå ihop
transportflygenheterna vid F 7 och F 8 tUl en enhet, förlagd till F 1,
förutsatte att lokaler i Hässlö som tidigare har disponerats av den centrala
flygverkstaden i Västerås och numera används av förenade fabriksverken ställdes
till flygvapnets förfogande. Dessa lokaler beräknades kunna disponeras av
flygvapnet tidigast den 1 januari 1973. Att förlägga transportflygorganisationen
tUl F 1 utan tUlgång tUl dessa lokaler skuUe enligt flygvapenchefen kräva
investeringar om ca 20 mUj. kr. Investeringskostnaderna för att lokalisera transportflygorganisationen
till Arlanda beräknade chefen för flygvapnet tUl 24 mUj. kr. Flygvapenchefen
förordade att transportflygenheterna vid F 7 och F 8 t. v. skuUe hgga kvar vid
resp. förband.
Sedan 1971 års vårriksdag fattat beslut som innebar att transportflygdivisionen
skuUe flyttas från Barkarby (prop. 1970:96, SU 1970:202, rskr 1970:419), har
chefen för flygvapnet kompletterat sin tidigare utredning om lokaliseringen av
transportflygenheterna vid F 7 och F 8.
Chefen för flygvapnet har vid den kompletterande
utredningen utgått från att transportflygorganisationen vid tidpunkten för
transportflyg-divisionens flyttning från F 8 omfattar sammanlagt två Herculesplan,
sex DC 3-or, nio Pembrokeplan och två jetdrivna Caravelleplan. Beträffande
flygplanunderhållet utgår chefen för flygvapnet från att vissa tillsyner och
reparationer måste köpas vid lämpliga verkstäder, i första hand förenade fabriksverkens
centrala verkstäder. Mindre tUlsyner, klargöring, viss service och smärre
reparationer beräknas kunna utföras vid transportflygorganisationens
baskompani. I kompaniet behövs enligt flygvapenchefens beräkningar ca 33
anställda utom arbetsledning under fömtsätt-ning att transportflygorganisationen
lokaliseras till endast en plats. Vid en uppdelning av organisationen beräknas
ytterligare fyra anställda behövas för underhållsuppgifter. Chefen för
flygvapnet har beträffande personalorganisationen i övrigt räknat med att den
nuvarande organisationen vid transportflygenheterna vid F 7 och F 8 i huvudsak behåUs.
Endast de justeringar som följer av en sammanslagning av enheterna bör vidtas.
1 den kompletterande utredningen har lokalisering av transportflygorganisationen
till Bromma, Hässlö och Malmslätt studerats.
Bromma
Detta alternativ innebär att huvuddelen av transportflygorganisationen
lokaliseras tUl Bromma. De jetplan som ingår i organisationen avses av främst buUerskäl
baseras på Hässlö utan att centrala verkstadens lokaler tas i anspråk.
Alternativet fömtsätter att lämplig hangar kan hyras på
Bromma. Chefen för flygvapnet har räknat med att vissa ombyggnadsåtgärder i den
hyrda hangaren blir nödvändiga. Alternativet fömtsätter vidare nybyggnad för
de jetplan som baseras i Västerås. Alternativet beräknas medföra
investeringskostnader om sammanlagt 11 mUj, kr. Till detta kommer
hyreskostnader för hangar, landnings- och passageraravgifter på Bromma
Prop.
1972:45 10
samt kostnader för flyttning av transportflyggruppen från F
7, beräknade tUl 3 mUj. kr.
En uppdelning av verksamheten medför att antalet
flygförare och navigatörer behöver utökas. Med hänsyn härtiU samt till de
beräknade kostnaderna och de kapacitets- och bullerproblem, som råder på Bromma,
har chefen för flygvapnet bedömt att alternativet är orealistiskt.
Hässlö
Beträffande Hässlö har ohka alternativ för lokalisering av
transportflygorganisationen undersökts.
Enligt det första alternativet flyttas transportflygdivisionen
från F 8 tUl Hässlö med utnyttjande av centrala verkstadens lokaler. Transportflyggruppen
avses i detta alterna,tiv ligga kvar på F 7. En förutsättning härför är att nya
hangarer för flygplan 37 Viggen byggs vid F 7. Utredning härom pågår f. n.
Alternativet kräver att en ny hangar uppförs pä Hässlö.
Två hangarer måste vidare byggas om och vissa uppställningsplattor byggas ut.
Nya navigations- och landningshjälpmedel måste slutligen anskaffas. Detta
beräknas kosta sammanlagt 12 milj. kr. Härtill kommer kostnader för flyttning
av centrala verkstaden från Västerås tUl Malmslätt. Kostnaderna härför har
chefen för flygvapnet uppskattat till 8 milj. kr.
Enligt det andra alternativet lokaliseras hela transportflygorganisationen
tUl Hässlö, där centrala verkstadens lokaler tas i anspråk för ändamålet.
Detta alternativ beräknas medföra behov av ny- och ombyggnader för sammanlagt
17 milj. kr. samt kostnader för flyttningen av transportflyggruppen från F 7
om 3 milj. kr. Även i detta alternativ tillkommer kostnader om ca 8 mUj. kr.
för att flytta centrala verkstaden från Västerås tih Malmslätt.
Chefen för flygvapnet konstaterar vid jämförelse mellan de
båda alternativen att det sistnämnda ur funktionell synpunkt är fördelaktigast
genom att hela transportflygorganisationen lokaliseras till Mälarområdet där
transportflygverksamheten har sin tyngdpunkt. Samtidigt konstateras att det
första alternativet ger viss handlingsfrihet för framtiden på gmnd av att
endast transportflygdivisionen på F 8 förs över tUl Hässlö.
Beträffande den centrala verkstadens lokaler i Hässlö
anför flygvapenchefen följande. I lokalerna utförs f. n. större modifierings-
och reparationsarbeten på flygplan och helikoptrar. För att bereda plats för transportflygorganisationen
måste dessa arbeten föras över till centrala verkstaden i Malmslätt. Detta
bedömer chefen för flygvapnet som i och för sig möjligt, eventuellt genom att
verkstaden får utnyttja vissa lokaler vid F 3. Lokalerna i Hässlö är emellertid
bättre disponerade och utrustade än nuvarande lokaler på Malmslätt. Detta
medför enligt chefen för flygvapnet att lokalerna bör utnyttjas för flygvapnets
behov endast om detta är oundgängligen nödvändigt. Lokalerna i Hässlö beräknas
inte kunna utrymmas före den I aprU 1974, vilket innebär att transportflygverksamheten
kan föras över dit tidigast den I juli 1976.
Prop. 1972:45 11
Chefen för flygvapnet har också närmare övervägt de båda
föregående lokaliseringsalternativen under förutsättning att den centrala
verkstaden behåller sina lokaler på Hässlö. Därigenom undviks olägenheten av
och kostnaderna för att flytta centrala verkstaden. Investeringskostnaderna
ökar däremot på grund av att lokalerna på Hässlö inte utnyttjas för
lokaliseringen av transportflygorganisationen tUl totalt 16 milj. kr. resp. 22
milj. kr.
Malmslätt
Lokaliseringen av transportflygorganisationen tUl
Malmslätt har aktuahserats genom att lokaler kommer att bli lediga i Malmslätt
i samband med att flottUjadministrationen vid Östgöta flygflottUj (F 3) dras
in. Vid övervägandet av detta lokaliseringsalternativ har chefen för flygvapnet
utgått från att målflygorganisationen kommer att ligga kvar i Malmslätt. Två
alternativ har undersökts.
Enligt det första alternativet lokaliseras transportflygdivisionen
tUl Malmslätt medan transportflyggruppen ligger kvar på F 7. Investeringskostnaderna
beräknas tUl 7 mUj. kr. Investeringarna omfattar bl. a. en ny hangar för att
tillgodose behovet av tUlsynsutrymmen för Caravellepla-nen. Vidare blir vissa
ombyggnader nödvändiga. DärtUl måste navigations-och landingshjälpmedel
anskaffas.
Enligt det andra alternativet förläggs hela transportflygorganisationen
tUl Malmslätt. 1 detta fall behöver utöver åtgärderna enligt föregående
alternativ ytterligare en byggnad för hangarplatser åt Herculesplanen uppföras.
Det totala medelsbehovet för investeringar blir i detta alternativ 13 mUj. kr.
DärtUl kommer 3 milj. kr. för att flytta transportflyggruppen vid F 7 till
Malmslätt.
Flyttning
av transportflygdivisionen från F 8 tUl Malmslätt beräknas kunna äga rum redan
omkring den 1 maj 1975. Den tidigare flyttningstidpunkten framhåller chefen
för flygvapnet som en fördel med en lokalisering tUl Malmslätt. En nackdel
anses däremot vara att transportflygför-bandet kommer att ligga på relativt
stort avstånd från Stockholmsområdet. Lokaliseringen anses dock av chefen för
flygvapnet vara godtagbar.
Vid
granskningen av Malmslättsalternativen framhåller chefen för flygvapnet samma
för- och nackdelar med sammanslagen resp. uppdelad transportflygorganisation
som framgår av redogörelsen i det föregående för hans synpunkter på
lokaliseringen av transportflygorganisationen tiU Hässlö. Som en fördel med
alternativet att t. v. behålla transportflyggruppen vid F 7 framhålls dessutom
de låga investeringskostnaderna. Vidare anför flygvapenchefen att detta
alternativ tUlgodoser önskemålen från en stor del av personalen vid transportflyggruppen
vid F 7.
Chefen föi flygvapnet föreslår sammanfattningsvis att transportflygorganisationen
lokaliseras till Malmslätt. Genom att därvid i en första etapp föra över endast
transportflygenheten på Barkarby tUl Malmslätt skapas handlingsfrihet för
framtiden.
Prop. 1972:45 12
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tiUstyrker att transportflygenheten på F
8 övergängs-vis lokaliseras till Malmslätt. Eftersom flygvapnets framtida
fredsorganisation är föremål för utredning, anser överbefälhavaren att transportflyg-enheternas
organisation och lokalisering bör faststäUas först när resultatet av
utredningen kan överblickas. Beslut om investeringar på Malmslätt bör enhgt
överbefälhavaren fattas först sedan konsekvenserna av 1972 års försvarsbeslut
kan överblickas och när omfattningen av verksamheten på Malmslätt har
klarlagts.
Målflygorganisationen
Inledning
Efter förslag i prop. 1971:110 beslutade 1971 års
vårriksdag (FöU 1971:9, rskr 1971:140) att flottiljadministrationen vid Östgöta
flygflottilj (F 3) i Linköping, där f. n. även en provisorisk målflygenhet är
förlagd, skall läggas ned. 1 avvaktan på resultatet av vissa pågående
utredningar togs i propositionen inte stäUning till målflygets framtida
organisation och lokalisering. Beslut i dessa frågor angavs kunna fattas
tidigast under år 1972. Målflygorganisationen föreslogs därför t. v. med
hittillsvarande omfattning ligga kvar i Malmslätt utanför Linköping. Samtidigt
förutsattes att en bastropp ur Bråvalla flygflottilj (F 13) skall lokaliseras tUl
Malmslätt för att säkerställa flygfältets användning som krigsbas, om målflygorganisationen
flyttas.
Nuvarande organisation
Lednings- och markpersonalen vid den provisoriska
målflygenheten vid F 3 har i huvudsak tagits från den jaktdivision och det
baskompani vid flottiljen som är vakantsatta sedan den 1 juli 1967. Flygförarna
vid mälflygdivisionen utgörs av f. d. fältflygare som anstäUs som extra
underofficerare och av reservpersonal vid repetitionsövningar. 1 markstyrkan
ingår omkring 30 anstäUda. 1 flygstyrkan är 15 verksamma. Målflygenheten är
utrustad med flygplan SK 60, J 32 B och J 29 F.
Försvarets fredsorganisationsutrednings förslag
Som grund för förslaget i prop. 1971:110 om indragning av
flottiljadministrationen vid F 3 låg ett delbetänkande (Ds Fö 1969:5) av
försvarets fredsorganisationsutredning (FFU). Chefen för flygvapnet hade lämnat
visst underlag till utredningen. 1 samband därmed lade han fram ett preliminärt
förslag om målflygorganisationen och föreslog därvid att organisationen skulle
ligga kvar i Malmslätt. Utredningen ansåg att denna lösning inte var
tillfredsställande utan valde i stället meUan Västgöta
Prop.
1972:45 13
flygflottUj (F 6) i Karlsborg och Hälsinge flygflottilj (F
15) i Söderhamn. Av övningsmässiga och ekonomiska skäl ansågs målflygorganisationen
böra lokaliseras så centralt som möjligt inom sitt verksamhetsområde. Det var
därför enligt utredningens uppfattning lämpligt att lokalisera målflygorganisationen
till F 6 under förutsättning att statsmakterna godkände organisationen av
målflyget.
1 sitt
yttrande över utredningens förslag framhöll chefen för flygvapnet att en omlokalisering
av målflyget tUl Karlsborg är möjlig men förenad med bestämda nackdelar ur
investerings-, driftkostnads-, trafiklednings-och personalsynpunkt. Målflyget
borde därför lokaliseras tUl Malmslätt. Försvarets materielverk ansåg att
målflyget borde ligga kvar på Malmslätt för att man skall kunna utnyttja
bastroppens och fältets övriga utrustningar rationeUt. Enligt chefen för armén
påverkade utredningens förslag arméns verksamhet endast om målflygorganisationen
förlades tUl Karlsborg. Arméchefen biträdde förslaget under förutsättning att
hänsyn togs tUl den skjutverksamhet som armén bedriver i Karlsborg. Försvarets rationahseringsinstitut
ansåg att en anknytning av målflygorganisationen tUl F 6 var rimlig under de fömtsättningar
som utredningen hade angett.
Överbefälhavarens förslag
Som framgick av min redogörelse i prop. 1971:110 (s. 17)
för målflygorganisationen uppdrog Kungl. Maj:t i anslutning till remissbehandlingen
av fredsorganisationsutredningens förslag åt överbefälhavaren att utreda
behovet av en målflygorganisation för främst flygvapnet. Överbefälhavarens
förslag med anledning av detta uppdrag innebar i huvudsak att en målflygenhet
borde finnas inom flygvapnet. Den borde vara dimensionerad för att fullt
utbyggd kunna utföra aU försvarets målflygning i det högre fartområdet. Behovet
av målflygning beräknades tUl 12 000 timmar för år. Målflygenheten föreslogs
bli organiserad med en målflygchef, ett beställningskontor, en målflygdivision
och en bastjänstenhet. Överbefälhavaren beräknade att omkring 120 fast
anställda borde ingå i enheten. Rekryteringen av den flygande personalen borde
enligt överbefälhavaren ske så att fältflygare och flygnavigatörer efter
föreskriven utbUdning fick anstäUning som underofficerare på aktiv stat.
Målflygenheten borde slutligen enligt överbefälhavaren av personal-,
beredskaps- och kostnadsskäl baseras i Malmslätt.
Yttrande över överbefälhavarens förslag avgavs av
försvarets rationaliseringsinstitut. Institutet, som i princip biträdde
överbefälhavarens förslag att inrätta en särskUd målflygorganisation inom
krigsmakten, ansåg att de ekonomiska konsekvenserna av förslaget inte framgick
av utredningen och hade därför sökt få fram underlag för att bedöma dessa.
Lokaliseringsalternativet Malmslätt var enligt institutet gynnsamt från
ekonomisk synpunkt, om två attackdivisioner förlades till F 6, medan
alternativen Malmslätt och Karlsborg i stort var likvärdiga, om endast en
attackdivision förlades tUl F 6.
Utöver ekonomiska överväganden ansåg
rationaliseringsinstitutet att
Prop.
1972:45 14
andra väsentliga faktorer t. ex. lokaliseringspolitik
och miljövård (buUerproblem), avvägningsproblem i samband med försvarets
framtida struktur och personalfrågor - inverkade på valet av
lokaliseringsalternativ. Institutet fann att väsentliga skäl talade för att
ett beslut i lokaliseringsfrågan borde anstå ytterligare ett år.
Rationaliseringsinstitutet ansåg att Kungl. Maj:t borde ge institutet i uppdrag
att i samverkan med överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna komplettera
utredningen innan beslut fattades om den slutiiga organisationen. Institutet
menade vidare att beslut kan fattas om en fortlöpande uppbyggnad under
budgetåren 1971/72-1973/74 av en målflygorganisation som tUlgodoser flygvapnets
behov inom det höga fartområdet. Institutet ansåg slutligen att målflygorganisationen
t. v. borde behåUas i Malmslätt.
Departementschefen
Riksdagen har beslutat att bl. a. Svea flygkår (F 8) skall
läggas ned (prop. 1970.96, SU 1970:202, rskr 1970.419). Den transportflygdivision
som f. n. är förlagd till F 8 skall enligt beslutet flyttas från Barkarby. Den
avsågs enligt redogörelsen i propositionen föras samman med en transportflyggrupp
från Skaraborgs flygflottilj (F 7). Västerås och Arianda angavs som tänkbara
förläggningsalternativ för transportflygorganisationen. 1 beslutet togs inte
ställning till den framtida förläggningsorten. Vid transportflygdivisionen vid F
8 finns 55 anställda. Transportflyggruppen vid F 7 omfattar sammanlagt 54
anställda.
Våren 1969 fick chefen för flygvapnet i uppdrag att
förbereda flyttningen av transportflygenheterna vid F 7 och F 8 till
Västmanlands flygflottilj (F 1) och att i samband därmed även utreda frågan om
förläggning av transportflygorganisationen till Adanda. Ifrågavarande utredning
låg bl. a. till grund för förslagen i prop. 1970:96. Chefen för flygvapnet har
senare kompletterat utredningen. Han har därvid utgått från att transportflygorganisationen
vid tidpunkten för transportflygdi-visonens flyttning från F 8 omfattar sammanlagt
två Herculesplan, sex DC 3-or, nio Pembrokeplan och två jetdrivna Caravelleplan.
Flygvapenchefen har vidare förutsatt att vissa tillsyner m. m. av de flygplan
som ingår i transportflygorganisationen måste köpas vid lämpliga verkstäder medan
mindre reparationer m. m. utförs vid transportflygorganisationens baskompani.
Han har vidare räknat med att den nuvarande organisationen vid F 7 och F 8 i
huvudsak behålls. Endast de justeringar som hänger samman med sammanslagningen
av enheterna bör göras. Sålunda räknar flygvapenchefen bl. a. med ett behov av
37 anstäUda för basfunktionema, om organisationen även fortsättningsvis blir
delad, medan personalbehovet i en sammanslagen organisation är 33 anstäUda.
I den kompletterande utredningen har chefen för flygvapnet
undersökt möjligheterna att förlägga transportflygorganisationen till Bromma, Hässlö
vid Västerås och Malmslätt vid Linköping.
TiU Bromma anser chefen för flygvapnet det vara möjligt
att förlägga
Prop. 1972:45 15
huvuddelen av transportflygorganisationen. Caravelleplanen
föreslås av främst buUerskäl baseras på Hässlö. En sådan uppdelning av
organisationen ökar personalbehovet. Alternativet beräknas medföra
investeringskostnader om sammanlagt II mUj. kr. Vidare tillkommer hyreskostnader för en hangar på Bromma m. m.
Flyttningen av transportflyggruppen från F 7 beräknas kosta 3 mUj. kr.
Flygvapenchefen bedömer att detta alternativ är orealistiskt.
Vid sina
överväganden av möjligheten att födägga transportflygorganisationen till Hässlö
har flygvapenchefen räknat med att vissa lokaler som tidigare har disponerats
av den centrala flygverkstaden i Västerås och numera utnyttjas av förenade
fabriksverken kan stäUas till flygvapnets förfogande. En förutsättning härför
är att den verksamhet som f. n. bedrivs i dessa lokaler först flyttas över till
centrala verkstadens lokaler i Malmslätt, vilket beräknas kunna ske tidigast
den 1 aprU 1974. De ombyggnadsarbeten m. m. som därefter måste utföras på Hässlö
gör det möjligt att tidigast den 1 juli 1976 flytta transportflygverksamheten
dit. Eftersom lokalerna i Hässlö är mera ändamålsenliga för centrala verkstadens
verksamhet än nuvarande lokaler i Malmslätt, bör de enligt flygvapenchefen
utnyttjas för flygvapnets behov endast om det är oundgängligen nödvändigt.
Det första alternativet som flygvapenchefen har undersökt
beträffande Hässlö går ut på att transportflygdivisionen vid F 8 flyttas till Hässlö
medan transportflyggruppen ligger kvar vid F 7. Alternativet förutsätter att
centrala verkstadens lokaler utnyttjas. Alternativet medför behov av
investeringar för sammanlagt 12 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för att
flytta centrala verkstaden från Hässlö till Malmslätt. Dessa har beräknats tUl
8 mUj. kr.
Enligt ett andra alternativ som flygvapenchefen har
övervägt lokaliseras hela transportflygorganisationen till Hässlö med
utnyttjande av den centrala verkstadens lokaler. Investeringskostnaderna beräknas
i detta faU tUl Sammanlagt 17 mUj. kr. Därtill kommer kostnader om sammanlagt
11 mUj. kr. för att flytta transportflyggruppen från F 7 och centrala
verkstaden till Malmslätt.
Chefen för
flygvapnet har också undersökt de båda förenämnda alternativen under den
förutsättningen att centrala verkstadens lokaler inte utnyttjas av transportflygorganisationen.
Detta ökar investeringskostnaderna tUl totalt 16 resp. 22 milj. kr. Samtidigt
görs en besparing om 8 milj. kr. motsvarande kostnaderna för flyttning av
centrala verkstaden.
Flygvapenchefens undersökningar av möjligheterna att föriägga
transportflygorganisationen till Malmslätt har aktualiserats av att lokaler
där kommer att bli lediga i samband med att flottiljadministrationen vid Östgöta
flygflottilj (F 3) dras in. Vid sina överväganden har chefen för flygvapnet
utgått från att målflygorganisationen kan komma att ligga kvar i Malnislätt.
Två alternativ har undersökts.
Enligt det första alternativet förläggs transportflygdivisionen
tUl Malmslätt medan transportflyggruppen ligger kvar på F 7. Investeringskostna-
Prop.
1972:45 16
derna beräknas till 7 milj. kr. Chefen för flygvapnet
framhåller de låga investeringskostnaderna som en fördel med detta alternativ.
Enligt det andra alternativet förläggs hela transportflygorganisationen
tUl Malmslätt. Erforderliga investeringar kräver i detta faU 13 milj. kr. DärtUl
kommer 3 mUj. kr. för att flytta transportflyggruppen vid F 7 tiU Malinslätt.
Flyttningen av transportflygdivisionen från F 8 tUl
Malmslätt beräknas kunna äga rum redan omkring den 1 maj 1975, vilket chefen
för flygvapnet anser vara en fördel. Lokaliseringen av transportflygförbandet
på relativt stort avstånd från Stockholm framhålls däremot som en nackdel.
Lokaliseringen är emellertid enligt flygvapenchefens mening godtagbar.
Sammanfattningsvis föreslår chefen för flygvapnet att transportflygorganisationen
lokaliseras till Malmslätt. Genom att därvid i en första etapp föra över endast
transportflygdivisionen på F 8 tUl Malmslätt skapas handlingsfrihet för
framtiden.
Överbefälhavaren som har yttrat sig över chefens för
flygvapnet kompletterande utredning tillstyrker att transportflygenheten på F 8
övergångsvis förläggs till Malmslätt. Transportflygenhetemas organisation och
lokalisering bör dock enligt överbefälhavaren faststäUas först när resultatet
av pågående utredningar om flygvapnets framtida organisation kan överblickas.
Vidare bör enligt överbefälhavarens mening beslut om investeringar i Malmslätt
fattas först sedan statsmakterna har beslutat om försvarets framtida
inriktning.
1971 års vårriksdag beslutade efter förslag i prop.
1971:110 att flottiljadministrationen vid F 3 skaU läggas ned. 1 propositionen
togs inte ställning till lokaliseringen av den provisoriska målflygenhet som f.
n. finns vid F 3. Målflygorganisationen föreslogs därför t. v. ligga kvar vid F
3 med sin hittUlsvarande omfattning.
Lednings- och markpersonalen vid den provisoriska
målflygenheten har i huvudsak tagits från en vakantsatt jaktdivision vid
flottiljen. Flygförarna består av f. d. fältflygare som i huvudsak har
anställts som extra underofficerare och av viss reservpersonal. Markstyrkan
omfattar 30 anstäUda. Flygstyrkan uppgår tUl 15.
I underlag till försvarets fredsorganisationsutredning
lämnade chefen för flygvapnet ett preliminärt förslag om målflygorganisationen
som innebar att organisationen skulle ligga kvar i Malmslätt. Utredningen ansåg
däremot att organisationen borde föriäggas tUl Västgöta flygflottilj (F 6) i Kadsborg.
I sitt yttrande över fredsorganisationsutredningens
förslag vidhöll flygvapenchefen sin uppfattning att målflygorganisationen borde
förläggas till Malmslätt. Uppfattningen delades av försvarets materielverk.
Arméchefen biträdde förslaget att förlägga målflygorganisationen till Kadsborg
under förutsättning att hänsyn togs till den skjutverksamhet som armén bedriver
där. Försvarets rationaliseringsinstitut ansåg förlägg-
Prop. 1972:45 17
ningen tUl F 6 vara rimlig under de förutsättningar
utredningen hade angett.
På uppdrag av Kungl. Maj:t har överbefälhavaren därefter
utrett behovet av en målflygorganisation för främst flygvapnet. Överbefälhavaren
fann att det borde finnas en sådan enhet vid flygvapnet och att den av
personal-, beredskaps- och kostnadsskäl borde födäggas till Malmslätt.
Över förslaget har försvarets rationaliseringsinstitut
avgett yttrande. Att förlägga målflygorganisationen till Malmslätt var enligt
institutet gynnsamt, om två attackdivisioner förlades till F 6. Om endast en
attackdivision förlades till F 6, var Malmslätt och Kadsborg i stort sett hkvärdiga
som lokaliseringsalternativ. Institutet ansåg att beslut i lokaliseringsfrågan
borde anstå och förklarade sig berett att i samverkan med överbefälhavaren och
försvarsgrenscheferna komplettera utredningen, innan beslut fattades om den
slutliga organisationen. Institutet ansåg vidare att målflygorganisationen t.
v. borde ligga kvar i Malmslätt.
1 prop. 1971 :l 10 har jag förordat att en av de två
jaktflygdivisioner som f. n. finns vid F 3 t. v. skall ligga kvar i Malmslätt
och administrativt knytas tUl Bråvalla flygflottilj (F 13), om divisionen
fortfarande finns kvar när flottiljadministrationen vid F 3 läggs ned. Jag
avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att ifrågavarande division
dras in snarast möjligt. Genom indragningen skapas förutsättning att föriägga
viss transportflygverksamhet tUl F 3. Chefen för flygvapnet har föreslagit att
hela transportflygorganisationen föriäggs till Malmslätt. 1 likhet med
överbefälhavaren har han emellertid som en första etapp förordat att endast den
del av transportflygorganisationen som är förlagd till F 8 förs över till
Malmslätt. Även jag anser att den transportflygdivision som f n. finns på F 8
bör flyttas till F 3. Flyttningen bör genomföras så snart det är möjligt med
hänsyn till bl. a. personalens problem. Jag delar överbefälhavarens
uppfattning att beslut om investeringar vid F 3 med anledning av förflyttningen
bör anstå t. v. Divisionen bör föras över till F 3 med oförändrad
personalorganisation. Jag har erfarit att Linköpings kommun inte har något att
erinra mot att transportflygorganisationen förläggs dit.
Den transportflyggrupp som f. n. finns vid F 7 bör enligt
min mening t. v. inte flyttas. Ett slutligt ställningstagande till transportflygorganisationens
framtida organisation bör avvaktas. Bl. a. bör de ekonomiska fördelarna med en
sammanslagen transportflygorganisation vara helt klarlagda, innan beslut fattas
om att till Malmslätt föriägga även den transportflygverksamhet som f. n. är
knuten till F 7. Den organisatoriska utformningen av transportflyget bör enligt
min mening ske i anslutning tUl de överväganden om flygvapnets
fredsorganisation som f. n. pågår.
Målflygverksamhetens organisation och lokalisering kunde
enligt vad jag anförde vid anmälan av prop. 1971:110 komma att påverkas av
vissa då pågående utredningar. Jag ansåg därför att ett ställningstagande till
målflygets organisation och lokalisering t. v. borde anstå. Jag räknade med att
beslut i dessa frågor skulle kunna fattas tidigast år 1972.
Chefen för flygvapnet har förordat att målflyget förläggs
till Malmslätt. Försvarets fredsorganisationsutredning har däremot föreslagit
att
Prop.
1972:45 18
målflyget lokaliseras tUl Kadsborg. Försvarets
rationaliseringsinstitut har i sitt yttrande över överbefälhavarens utredning i
frågan anfört att Karlsborg och Malmslätt är i stort sett likvärdiga för
lokalisering av målflyget, om endast en attackdivision förläggs till F 6.
Verksamheten vid F 6 kan numera förutses komma att minska
i sådan omfattning att målflyget kan förläggas dit utan att några investeringar
av större omfattning behöver göras. Jag förordar därför att målflygorganisationen
lokaliseras tUl Karlsborg. Därigenom kompenseras nedgången av den övriga
verksamheten vid flottiljen, vilket bl. a. är av stor betydelse för Karlsborgs
kommun. Innan flyttningen genomförs bör ställning ha tagits tiU målflygets
organisatoriska utformning i framtiden. Jag avser att snarast lägga fram
förslag tiU Kungl. Maj:t i frågan. Förflyttningen beräknas därefter kunna
genomföras senast den 1 juU 1974 i samband med nedläggningen av
flottiljadministrationen vid F 3.
Redan i samband med förslagen om indragning av vissa av
flygvapnets förband i Stockholmsområdet (prop. 1970:96) och indragningen av F 3
(prop. 1971:110) anförde jag att dessa organisationsförändringar borde
genomföras i nära samråd med berörda personalorganisationer pä säväl lokal som
central nivå. Detta liksom vad jag i övrigt anförde om personalproblemen i
samband med dessa omorganisationer gäller självfallet även vid genomförandet
av här aktuella förändringar.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna de organisationsförändringar inom flygvapnet
jag har förordat i det föregående.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj;t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Goteborg, Offsettrycken AB, Stfilm 72.795 S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
24 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (24)
24 kopplingar i 17 dokument.
- SOU 2002:108 Fred och säkerhet - del 1 s. 542 i texten
- Bet. 1982/83:FöU9 om planering och anslag för totalförsvaret (prop. 1982/83:100 bil. 6 och 1982/83:119) s. 2 i texten
- Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
- Prop. 1982/83:103 med överlämnande av 1983 års kommittéberittelse i texten
- Prop. 1975:75 Regeringens proposition om vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret s. 5 · s. 11 i texten