Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag tiil lag om tillverkning av silvermynt på tio kronor

1972 · 4 sidor, varav 1 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 1 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:63, Kungl. Maj:ts proposition med förslag tiil lag om tillverkning av silvermynt på tio kronor

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts
proposition nr 63 år 1972 Prop. 1972:63

Nr 63

Kungl.
Maj;ts proposition med förslag tiil lag om tillverkning av silvermynt på tio
kronor; given Stockholms slott den 10 mars 1972.

Kungl.
Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att tiokronorsmynt vilka är avsedda som minnes- och
jubileumsmynt skall tillverkas med en viss minsta silverhalt och silvermängd.

1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 63

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 63

Förslag
till

Lag
om tillverkning av silvermynt på tio kronor

Härigenom
förordnas som följer.

1
§ Mynt med ett namnvärde av tio
kronor skall tillverkas av en legering som innehåUer minst 83 hundradelar
silver. 100 mynt skall innehålla minst 1 500 gram silver.

2
§ Om sammansättningen av mynten
i övrigt samt om deras vikt och utförande förordnar Konungen.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 63

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.

Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om tillverkning av silvermynt på tio
kronor och anför.

Lagen (1970: 1028) om
rikets mynt, som trädde i kraft den 1 januari 1972, innehåller bl. a.
bemyndigande för Kungl. Maj:t att ensam låta tiUverka och utge mynt som skall
vara lagligt betalningsmedel. Enligt lagen skall mynt finnas i valörer om fem
kronor, en krona, femtio öre, tjugofem öre, tio öre och fem öre. Dessutom får
mynt med ett namnvärde av tio kronor finnas. Valören är, som framgår av
förarbetena (prop. 1970: 190 s. 42, BaU 1970: 79, rskr 1970: 473), avsedd som
minnes- och jubileumsmynt och kan tUlverkas av en legering av silver.

Enligt 79 §
regeringsformen får inte "någon förändring i rikets mynt till skrot eller
korn, det vare sig tUl förhöjning eUer avslag, äga rum utan riksdagens bifall;
Konungens rättighet att låta slå mynt dock oförkränkt". I detta sammanhang
betecknar skrot myntets bruttovikt och korn dess nettovikt i ädel metaU.
Bestämmelsen om Konungens rätt att slå mynt innebär att Kungl. Maj:t ensam får
bestämma myntens utseende och prägel. EnHgt myntlagen förordnar Kungl. Maj:t
om sammansättning, vikt och utförande av mynt, i vUka silver eller guld inte
ingår. Bemyndigande att bestämma om sammansättning och vikt beträffande silver-
eller guldmynt har inte lämnats Kungl. Maj:t.

1 skrivelse den 18 januari
1972 har mynt- och justeringsverket föreslagit att mynt med ett namnvärde av
tio kronor skall tillverkas i silver. För att myntet skall få ett varaktigt
attraktivt utseende anser verket att det bör framställas av en legering med hög
sUverhalt. Myntet bör med hänsyn härtiU bestå till 83 "la av silver och
till 17 "la av koppar. Vikten bör anges på så sätt att 100 mynt skall
innehålla minst 1 500 gram silver. Enligt verkets uppfattning bör tiokronorsmynt
framställas inte bara som jubileumsmynt utan i begränsad omfattning också som gävomynt
och för samlarändamål.

Tillverkning
av mynt av legering av silver förekommer inte sedan år 1968, bortsett från en
begränsad tillverkning år 1971 av femkronors-mynt. Som jag nyss anförde har
dock vid tillkomsten av den nya myntlagen förutsatts att minnes- och
jubileumsmynt av legering av silver och

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 63 4

valören tio kronor skall fä finnas. Liksom mynt- och
justeringsverket anser jag det motiverat att ett tiokronorsmynt skall kunna
framställas för minnes-, jubileums- och gävoändamål. Anledning kan bl. a.
finnas att hugfästa minnet av en viss händelse eller epok eller i övrigt ge särskilt
uttryck åt viss tilldragelse. Det bör därvid finnas möjlighet för Kungl. Maj:t
att med stöd av redan givet bemyndigande utan tidsutdräkt förordna att sådant
mynt framställs. Jag förordar därför att i särskild lag anges att tiokronorsmynt
skall tillverkas med viss minsta silverhalt och silvermängd. Enligt lagen
(1971: 1082) om handel med ädelmetaU-arbeten skall silverarbete ha en medelhalt
av minst 830 tusendelar fint silver. Motsvarande bestämmelser om silverhalten
bör gälla för tiokro-norsmynten. Vidare bör minsta kvantiteten silver i mynten
fastställas till i genomsnitt 15 gram per mynt. Med detta silverinnehäll får
varje mynt en totalvikt på omkring 18 gram, vilket kan vara lämpligt med tanke
pä möjligheterna att ge myntet en konstnärlig utformning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till
lag om tillverkning av silvermynt på tio kronor.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 7201 60

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar i 4 dokument.

  1. Bet. 1972:KU26 Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av granskning av statsrådens ämbetsutövning och regeringsärendenas handläggning s. 43 i texten
  2. Rskr. 1972:116 i texten
  3. Bet. 1972:FiU17 Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:63 med förslag till lag om tillverkning av silvermynt på tio kronor jämte motion om t… s. 1 · s. 3 i texten
  4. Prop. 1972:62 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1938:274) om rätt till jakt i texten