Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72
1972 · 67 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 67 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:85, Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72
Dokumentets text
Kungl. Majtts
proposition nr 85 år 1972 Prop. 1972: 85
Nr 85
Kungl.
Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat m till riksstaten för
budgetåret 1971/72; given Stockhohns slott den 10 mars 1972.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemstäUt.
GUSTAF ADOLF
G.
E. STRÄNG
Utdrag
av protokoUet över finansärenden, hållet inför Hans Mai:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON,
NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter.
De
anslag som 1971 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret 1971/72 faststäUts
har uppförts på tiUäggsstat I (prop. 1971: 139, 140, 145, 154 och 156, KU
1971:73, FiU 1971:54, rskr 1971:361). Vidare har vid början av innevarande års
riksdags vårsession begärts anslag på tilläggsstat II till
nämnda riksstat (prop. 1972: 2).
Ytterligare
anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår har nu ansetts
erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam proposition avseende
utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72. Tidigare
denna dag har dessutom frågan om kostnader för omläggning av
trafikledarutbildningen redovisats i en särskild proposition.
De
framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t be-
1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 85
Prop. 1972: 85 2
slutar
om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över utrikesdepartements-,
försvars-, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-,
handels-, inrikes- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör bUäggas
den gemensamma propositionen som bilagor 111. En sammanställning över de av Kungl.
Maj:t i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 12.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t
i en gemensam proposhion förelägger riksdagen de förslag om anslag på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 som framgår av nämnda
utdrag av statsrådsprotokollet.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: BrUta Gyllensten
Prop.
1972: 85 3
Bilaga
1
UTRIKESDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Ministern
för utrikes ärendena anmäler ärende under utrikesdepartementets handläggning
som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72
och anför.
DRIFTBUDGETEN
TREDJE
HUVUDTITELN
D.
Information om Sverige i utlandet
[1]
D 1. Svenska institutet. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna
rubrik anvisats ett reservationsanslag av 7 417 000 kr. Svenska institutet
föreslår att på tilläggsstat för budgetåret 1971/72 anvisas 300 000 kr. för att
täcka ökade lönekostnader. Utfallet av 1971 års lönerörelse för institutets
personal medför en ökad lönekostnad med ifrågavarande belopp för budgetåren
1970/71 och 1971/72. 1 institutets budget för innevarande budgetår har
kostnaderna för löner beräknats i 1970 års löneläge.
Departementschefen
Vid
beräkningen av anslaget för Svenska institutet för innevarande budgetår kunde
inte lönestegringarna förutses. Med, hänsyn till de under år 1971 träffade löneöverenskommelsema
behöver ytterligare medel anvisas till institutet. Det ökade medelsbehovet
beräknar jag tUl 300 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Svenska institutet på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.
Prop. 1972: 85
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:! Konungen.
Ur
protokollet: BrUta Gyllensten
Prop. 1972: 85
Bilaga
2
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
T.f.
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Lidbom, anmäler de ärenden under
försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
O.
Diverse
[1]
O7. Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst
anvisades första gången på tiUäggsstat till riksstafen för budgetåret 1956/57 (prop.
1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen ytterligare
medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet m. m. Fr. o. m. budgetåret
1965/66 anvisas medel för de århga utgifterna inom Sverige för att rekrytera,
utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. under
förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas
verksamhet utom Sverige fr. o. m. den 1 juli 1967 även för observatörer i FN-tjänst
samt för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från
reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Sammanlagt har för
svenska FN-styrkors verksamhet anvisats 450 365 000 kr. på tilläggsstat, varav
9,8 milj. kr. under innevarande budgetår för verksamheten under tiden den 15
juniden 15 december 1971 (prop. 1971:145 bU. 2, FÖU 1971:23, rskr 1971:345).
Vid ingången av januari 1972 fanns en brist under anslaget på ca 453 000 kr. Genom
Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1971 har tiden för den
Prop. 1972: 85 6
svenska FN-insatsen på Cypern förlängts längst t. o. m.
den 15 juni 1972. Utgifterna för tiden den 15 december 1971den 15 juni 1972
kan beräknas till 1,6 milj. kr. för månad eller sammanlagt 9,6 milj. kr. Härutöver
bör 1 mUj. kr. beräknas som aUmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande
sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli
nödvändiga vid en avveckling av kontingenten på Cypern.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i januari 1972 tiU
38. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 250 000 kr. för månad eller för
januarijuni 1972 sammanlagt 1,5 milj. kr.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkan på Cypern och
för observatörer uppgår alltså tUl (9 600 000 -f- 1 000 000 + 1 500 000 -t-453
000) 12 553 000 kr., avrundat 12,5 milj. kr.
Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i
anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen
förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till
oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader
för svenska FN-styrkor m. m. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag
av 12 500 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85
Bilaga
3
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen
för socialdepartementet, statsrådet Aspling, och statsrådet Odhnoff anmäler de
ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72. Departementschefen
anmäler därvid frågorna under punkterna 1 och 37 och statsrådet Odhnoff frågan
under punkten 2. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
FEMTE
HUVUDTITELN
A.
Socialdepartementet m. m.
[1]
A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för budgetåret 1971/72 har under denna
rubrik anvisats ett reservationsanslag av 6,3 milj. kr. Behållningen på
anslaget vid ingången av budgetåret 1971/72 uppgick till ca 760 000 kr. Den
utredningsverksamhet som bekostas från detta anslag har under budgetåret
blivit mera omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid
anslagsberäkningen. Under tiden t. o. m. januari 1972 har av anslaget
förbrukats närmare 4,2 milj. kr. Det återstående beloppet, ca 2,9 milj. kr.,
beräknas inte täcka kostnaderna under resten av budgetåret för den
utredningsverksamhet som pågår inom socialdepartementets verksamhetsområde. Jag
räknar med ett ytterligare medelsbehov av 1,2 milj. kr. under anslaget för
innevarande budgetår. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret
1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000
kr.
Prop. 1972: 85 8
D. Sociala
serviceåtgärder
[2]
D 2. Bidrag till anordnande av barnstugor. TiU detta ändamål har för budgetåret
1971/72 anvisats ett reservationsanslag av 65 milj. kr. På anslaget fanns vid
ingången av budgetåret en reservation av ca 14 000 kr.
Medelsberäkningen
under anslaget för innevarande budgetår gjordes med utgångspunkt i uppgifter
från kommunerna under hösten 1970 om den beräknade igångsättningen av
nybyggnader för barnstugor under budgetåret 1971/72. På grandval av dessa
uppgifter beräknade jag att ca 12 000 platser i daghem och fritidshem skulle
komma att påbörjas. Socialstyrelsen har i särskild framställning redovisat en
igångsättning av 8 300 statsbidragsberättigade bamstugeplatser under tiden den
1 juli 1971den 30 januari 1972. Styrelsen beräknar på grundval härav att ca 14
000 platser kommer att påbörjas under innevarande budgetår. Jag förordar därför
att medelsanvisningen ökas från 65 milj. kr. till 75 milj. kr. för budgetåret
1971/72.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Bidrag till anordnande av barnstugor på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
E. Myndigheter
inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
[3]
E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning. Till detta ändamål har
för budgetåret 1971/72 anvisats ett reservationsanslag av 1,4 milj. kr.
Statens
bakteriologiska laboratorium (SBL)
Kungl.
Maj:t har den 27 maj 1971 ställt medel till byggnadsstyrelsens förfogande för
uppförande av en destruktionsanläggning. I den angivna kostnadsramen om 3 890
000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970 ingår inte utrustning för
anläggningen. SBL beräknar behoven härför till sammanlagt 503 000 kr. enligt
följande siammanställning
AvfaUsvagnar 67 000
Vagnspoltunnel 251000
Lastflak 60 000
Bygelvagndragvagn 42 000
Vägutrustning 53 000
Oföratsett 30 000
Summa
503 000 kr.
Departementschefen
Den
5 juni 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att bygga ifrågavarande destruktionsanläggning.
I investeringsplanen för nästa budgetår har kostnadsramen för anläggningen
angivits till 4 235 000 kr. enhgt prisläget den 1 april 1971. I detta belopp
ingår inte kostna-
Prop. 1972: 85 9
derna
för erforderlig utrustning. Byggnadsarbetena beräknas bli påbörjade i april
1972 och anläggningen beräknas nu stå färdig redan i februari 1973. Då vagnspoltunndn
bör installeras i samband med byggnadsarbetena behöver medel för denna
utrustningsdel anvisas på tUläggsstat för innevarande budgetår. Medelsbehovet
härför uppgår tUl i runt tal 250 000 kr. Kostnaderna för övrig utrustning kan
bestridas från laboratoriets utrustningsanslag för budgetåret 1972/73. Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning på till-läggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 250 000
kr.
K.
Viss rehabiliteringsverksamhet
[4]
K 3. Bidrag till handikappinstitutet. På riksstaten för budgetåret 1971/72 har
under denna rubrik anvisats ett anslag av 4,4 mUj. kr. Beräkningen av
handikappinstitutets statsbidragsbehov har gjorts med utgångspunkt i 1970 års
löneläge. Löneomräkningen till 1971/72 års löner utgör ca 350 000 kr. och jag
förordar att medelsanvisningen ökas med detta belopp för innevarande budgetår.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att
till Bidrag till handikappinstUutet på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 350 000.kr.
[5]
K 12. Bidrag till De blindas förening. Till detta ändamål har för budgetåret
1971/72 anvisats ett anslag av 2,5 milj. kr. Av detta belopp har 1 255 000 kr
beräknats för avlöningar och omkostnader för den av De blindas förenings
försäljningsaktiebolag bedrivna depåverksamheten för försäljning av
arbetsmaterial till blinda hantverkare samt försäljning av deras
hantverksprodukter. Beräkningen har gjorts med hänsyn till löne- och
prisförhållanden år 1970. På grund av höjda löner och ökade omkostnader, bl. a.
för frakter, bör ytterligare 130 000 kr. anvisas för depåverksamheten under
budgetåret 1971/72. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Bidrag tiU De blindas förening på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 130 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[6]
9 a. Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska sjukhuset.
Något
anslag för detta ändamål finns inte uppfört i riksstaten för innevarande
budgetår. TiU ändamålet har emellertid för budgetåret 1969/70 anvisats ett
investeringsanslag av 11 milj. kr.
Prop. 1972: 85 10
Kungl.
Maj:t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad för
personalbostäder för karolinska sjukhuset. Bostäderna, som omfattar 180
enkelrum och 29 dubbletter, avses placeras nära förutvarande statens
sjuksköterskeskola i Stockholm. De beräknas stå färdiga vid ingången av år
1973. I prop. 1972: 1 (bil. 7 s. 215) läggs en investeringsplan fram, som
upptar en kostnadsram för byggnadsföretaget av 14 milj. kr. i prisläget den 1
april 1971. För budgetåret 1972/73 föreslås anvisande av ett formellt belopp
av 1 000 kr. till ändamålet.
Byggnadsstyrelsen
anför, att numera gällande betalningsplan för byggnadsföretaget innebär en medelsförbrakning
av sammanlagt 13 166 000 kr. t. o. m. budgetåret 1972/73. För att styrelsen,
som upphandlat byggnadsföretaget på s. k. totalentreprenad, skaU kunna
fullgöra sina betalningsåtaganden måste 2 165 000 kr. anvisas redan under
budgetåret 1971/72.
Jag
godtar byggnadsstyrelsens förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att
till Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska sjukhuset på
tilläggsstat III tiU riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett
investeringsanslag av 2 165 000 kr.
I7j
11. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Under denna anslagsrabrik har för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 10 480 000 kr.
Byggnadsstyrelsen
har, efter en inventering av de olika avloppsreningsanläggningar som styrelsen
förvaltar, funnit att omfattande förbättringsåtgärder behöver vidtas under de
närmaste åren. Styrelsen har därför föreslagit att vissa angelägna arbeten för
att förbättra reningsanläggningarna vid bl. a. vissa ungdomsvårdsskolor och
vårdanstalter för alkoholmissbrukare snarast kommer till stånd och att medel
härför anvisas på tUläggsstat till riksstaten för innevarande och nästa
budgetår. De sammanlagda kostnaderna för de av byggnadsstyrelsen aktualiserade
åtgärderna uppskattas till ca 5,2 milj. kr. Jag delar byggnadsstyrelsens
uppfattning att en upprustning av avloppsanläggningar är angelägen av sanitära
skäl och från naturvårdssynpunkt. Jag förordar därför i detta sammanhang
efter samråd med statsrådet Odhnoff att en kostnadsram av 580 000 kr. i
prisläget den 1 aprU 1971 tas upp i investeringsplanen för vatten- och
avloppsanläggningar vid Bärby och Långanäs yrkesskolor samt avgift för
anslutning av vårdanstalten Gudhem till det kommunala vattennätet.
Jag
förordar att de utgifter som hänger samman med här behandlade byggnadsobjekt
får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Prop. 1972:85 11
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifter för vissa
byggnadsarbeten inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Vad
föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 13
Bilaga
4
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler ärende under
kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
KAPITALBUDGETEN
IX. DIVERSE
KAPITALFONDER
Sjöfartsverkets
fond
[1]
3. Sjöfartsmateriel m. m. Till detta ändamål har för innevarande budgetår
anvisats ett investeringsanslag av 12,2 milj. kr.
I
anslutning till de överväganden, som föregick beslutet om lokalisering av ett
industriområde och anläggandet av en hamn vid Brofjorden, utarbetade
sjöfartsverket en preliminär plan över de säkerhetsanordningar, som kunde
anses erforderliga för att möjliggöra riskfria inseg-lingsförhållanden i de
aktuella farvattnen vid Brofjorden.
Planen
har nu antagit en mer definitiv utformning och vissa fyrbyggnadsarbeten har
igångsatts under innevarande budgetår för att möjliggöra att farleden tas i
brak vid avsedd tidpunkt. Med anledning härav erfordras ytterligare
investeringsmedel under sjöfartsverkets fond för innevarande budgetår.
Säkerhetsanordningarna
omfattar två bottenfasta fyrar, utmärkning av enslinjer samt ett system av
bojar och prickar. De bottenfasta fyrarna skall placeras vid Brandskärsflak
och Dynabrott och har kostnadsberäknats till 3,4 resp. 3 milj. kr. Den
sammanlagda kostnaden för hela
Prop. 1972: 85 14
säkerhetssystemet
har beräknats tUl 9,1 milj. kr. och fördelas under budgetåren 1971/721973/74
med 3,1, 3,1 resp. 2,9 milj. kr.
Med beaktande av
hittillsvarande principer för finansieringen av säkerhetsanordningar i vissa
farleder har Kungl. Maj:t tidigare denna dag beslutat att ifrågavarande
kostnader skall bäras av staten.
Av vad jag tidigare anfört
framgår att det för innevarande budgetår erfordras 3,1 milj. kr. Ett lika stort
belopp torde senare få anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1972/73. De
resterande 2,9 milj. kr. för budgetåret 1973/74 torde kunna anvisas vid den
ordinarie budgetbehandlingen för detta år.
De av sjöfartsverket i
samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utförda investeringarna i
sysselsättningsfrämjande syfte beräknas under innevarande budgetår uppgå till
sammanlagt 5,5 milj. kr. Av beloppet avser 3,3 milj. kr. investeringar i fyrar
och 2,2 milj. kr. investeringar i lots-och sjömätningsbåtar samt diverse
utrustning. I etUighet med de riktlinjer för finansieringen av ifrågavarande
art av investeringar, för vilka chefen för finansdepartementet redogjort i prop.
1969: 1 (bil. 19), bör medel härför beräknas under sjöfartsverkets fond.
Med hänsyn till att
behållningen på anslaget utgör 200 000 kr. uppgår behovet av ytterligare medel
för ifrågavarande ändamål tUl (3,1 -j- 5,5 0,2) 8,4 mUj. kr.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 8 400 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1972: 85 15
Bilaga
5
FINANSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande:
statsminister PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler ärende under
finansdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
KAPITALBUDGETEN
VII.
FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
[1]
1. Vissa projekteringskostnader. Under denna rubrik har på riksstaten för
innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 35 milj. kr.
Anslaget
disponeras efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskUt fall för sådana
projekteringsarbeten som skall göras innan slutlig ställning tas till vissa
byggnadsobjekt. Utbetalningama från anslaget bestäms således av omfattningen
av de projekteringsuppdrag som Kungl. Maj:t lämnar, varför anslagsberäkningen
är överslagsmässig. För irmevarande budgetår har det visat sig att det
beräknade anslagsbeloppet är otillräckligt. En stor del av den oföratsedda
projekteringsverksamheten utgörs av projektering för omlokalisering av statlig
verksamhet (jfr. prop. 1972: 1 bil. 9 s. 84). För denna projektering beräknar
byggnadsstyrelsen att ca 11 mUj. kr. erfordras för innevarande budgetår samt
ca 30 milj. kr. för nästa budgetår. Med hänsyn även till behovet av projekteringsmedel
i övrigt förordar jag att 40 milj. kr. anvisas på tilläggsstat tUl anslaget för
budgetåret 1971/72.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1972: 85 16
att
till Vissa projekteringskostnader på tilläggsstat 111 till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1972: 85 17
Bilaga 6
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena
WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Statsråden Moberg och Nilsson anmäler de ärenden under
utbildningsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1971/72. Statsrådet Moberg anmäler därvid
frågorna under punkterna 1 och 4-9 och statsrådet Nilsson frågorna under punktema
2 och 3. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE HUVUDTITELN
A. Utbildningsdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer ni. m. På riksstaten för irmevarande
år har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag om 13,2 mUj.
kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 2 289 857
kr.
Under tiden den 1 juli 19718 februari 1972 uppgick
belastningen tiU 9 901 423 kr. Det belopp om 5 738 243 kr. som återstår av
anslaget för innevarande år kommer inte att förslå att täcka kostnaderna för de
utredningar som f. n. pågår. Belastningen, som i betydande grad påverkas av
att arvoden och ersättningar utgår med högre belopp sedan den
1 juli
1971 samt av att ett flertal kommittéer intensifierat sin verksam
het, kan för tiden februarijuni 1972 beräknas tiU ca 1750 000 kr.
per månad. Således föreligger ett medelsbehov av ytterligare 3 mUj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000
kr.
2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 85
Prop. 1972: 85 18
C. Kyrkliga ändamål
[2] Rörlig kredit till stiftsnämnderna för den kyrkliga
skogsförvaltningen. Stiftsnämnderna övertog den 1 januari 1972 från pastoraten
förvaltningen av de skogar som tiUhör de s. k. löneboställena. I syfte att
tillgodose stiftsnämndernas behov av rörelsekapital i främst denna verksamhet
medgav riksdagen i samband med behandling av frågor om utgifter på tilläggsstat
I till riksstaten för innevarande budgetår, att en rörlig kredit hos
riksgäldskontoret om 8 milj. kr. stäUdes till stiftsnämndernas förfogande för
den kyrkliga skogsförvaltningen (prop. 1971:145, KrU 1971:30, rskr 1971:315).
Denna kredit skulle också få utnyttjas vid stiftsnämndernas förvaltning av de s.
k. prästlönefonds-fastigheterna och för betalning av vissa före det senaste
årsskiftet uppkomna kostnader för förberedelser för förvaltningen av boställsskogar-na.
Sedan erfarenhet nu vunnits av utnyttjandet under de första månaderna har det
visat sig att behov föreligger av en avsevärd förstärkning av den rörliga
krediten. Med hänsyn härtill förordar jag, efter samråd med chefen för
finansdepartementet, att den rörliga krediten ökas med 7 mUj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medge att stiflsnämnderna får disponera en från 8 000
000 till 15 000 000 kr. ökad rörlig kredit hos riksgäldskontoret.
[3] C 7. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor.
Under denna rubrik har riksdagen för budgetåren 1970/71 och 1971/72 anvisat
reservationsanslag på 1,5 resp. 1,3 milj. kr., båda avsedda för inre restaurering
av Uppsala domkyrka. I sitt av 1970 års riksdag godkända utlåtande i ämnet
framhöll statsutskottet bl. a. önskvärdheten av att åtgärder vidtas så att de
provisoriska skyddsåtgärderna vid domkyrkans huvudingång kan slopas (SU 1970:
195, rskr 1970: 381). Kungl. Maj:t meddelade i beslut den 29 januari 1971
närmare bestämmelser om restaureringen. Enligt dessa skulle den kommitté som
genom beslutet utsetts att leda arbetena med domkyrkans inre restaurering också
avge förslag till de skyddsarbeten eller andra åtgärder som är nödvändiga för
det fortiöpande underhållet av domkyrkans yttre. Kommittén skuUe vidare i
samråd med byggnadsstyrelsen undersöka möjligheterna av och beräkna kostnaderna
för sådana åtgärder som krävs för att de av statsutskottet påtalade
provisoriska skyddsåtgärderna vid kyrkans huvudingång skall kunna slopas.
Uppsala domkyrkas restaureringskommitté
Enligt utredning som kommittén med anledning av nämnda
bestämmelser har verkställt behövs ca 7 milj. kr. för att bekosta iståndsättningsåtgärder
beträffande domkyrkans yttre. Av detta belopp har ar-
Prop. 1972: 85 19
betsmarknadsstyrelsen ställt 2,2 milj. kr. till förfogande
för vissa utvändiga reparationer, vilka utförs som beredskapsarbete under innevarande
budgetår. För dessa medel avser kommittén att fuUgöra plane-, rade arbeten på
norra tornkroppen upp till tornspirans underkant. Under nästa budgetår avser
kommittén att byta ut den skadade plåten på norra torntaket mot ny kopparplåt
och utföra andra därmed sammanhängande arbeten. Kostnadema för dessa åtgärder,
vilka bedöms kunna företas under tiden augusti 1972februari 1973, har
beräknats till 1 040 000 kr. Däri ingår kostnaden för ställningsmaterial för
norra torntaket. Under resten av budgetåret 1972/73 sker rivning av ställningen
vid norra tornet och uppbyggnad av ställningen vid västfasaden och runt södra
tornkroppen samt runt södra torntaket. Huvuddelen av arbetena på västfasaden
förutsätts bli färdig under sistnämnda budgetär. Dessa arbeten har beräknats
kosta 735 000 kr. Totala medelsbehovet för nästa budgetår uppskattar kommittén
till 1775 000 kr. Återstående arbeten, som omfattar reparationer på södra
tornet, takryttaren och kyrktaket i övrigt, förutsätts i huvudsak bli utförda
under budgetåret 1973/74. Kostnaderna härför har beräknats till 2,7 milj. kr.
Det är enligt kommittén av synnerlig vikt med hänsyn till den allmänna
säkerheten att skyddsarbetena på domkyrkan får fortsätta utan något uppehåll
efter innevarande budgetårs utgång. Kostnaderna för de utredningsarbeten som
utförts rörande utvändiga skyddsarbeten tekniska undersökningar, kostnadsberäkningar
m. m. betalas inte med medel avsedda för beredskapsarbeten. Dessa kostnader
uppgår till ca 35 000 kr. Vidare uppger kommittén, att den funnit nödvändigt
att under augusti 1971 påbörja skyddsarbeten vid norra portalen, vilka
beräknas kosta 230 000 kr. Kommittén anhåller under hänvisning tUl det sagda,
att för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av (1775 OOO -f 35 000 +
230 000 =) 2 040 000 kr.
Föredraganden
Frågan om restaurering av Uppsala domkyrka har varit
aktuell sedan mitten av 1930-talet. Beträffande restaureringen av kyrkans inre
fattades beslut år 1970 (prop. 1970: 36, SU 1970: 195, rskr 1970: 381). Som
framgår av restaureringskommitténs utredning befinner sig kyrkans yttre delvis
i mindre gott skick. Behovet av upprustning är trängande. Avsikten med de
arbeten som nu påbörjats är att sätta kyrkan i gott stånd, inte att ge
exteriören en ny utformning. Det är, inte minst av kostnadsskäl, angeläget att
dessa arbeten får utan avbrott fortsättas och slutföras i planerad omfattning.
Större delen av de utvändiga arbeten på domkyrkan som
enligt kommitténs renoveringsplan skall utföras under innevarande budgetår anordnas
som beredskapsarbeten och finansieras alltså med medel som
arbetsmarknadsstyrelsen ställer till kommitténs förfogande. Arbets-
Prop. 1972: 85 20
marknadsstyrelsens
åtagande för denna etapp har emellertid begränsats till 2,2 milj. kr. Jag
förordar att vissa ytterligare kostnader för denna etapp, vilka kommittén har
beräknat till (35 000 -1- 230 000 =) 265 000 kr., täcks genom anslag på
tilläggsstat III tUl riksstaten för detta budgetår. Under anslaget bör även
beräknas ett belopp av 1 040 000 kr., som enligt kommittén behövs för att
arbetet på norra tornspiran skall kunna utföras i omedelbar anslutning tiU det
övriga arbetet på norra tomet, dvs. medan ställningarna där är resta. Eftersom
det är fråga om reservationsanslag kan medlen disponeras även efter budgetårets
utgång. Jag är inte beredd att nu ta ställning till frågan om finansieringen
av eventuella återstående reparationsarbeten. Det torde vara rimligt att den
kyrkliga samfälligheten i Uppsala bidrar till att finansiera de utvändiga
reparationsarbetena. Den slutliga kostnadsfördelningen mellan staten och samfälligheten
får avgöras efter överläggningar mellan parterna.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 305 000
kr.
D.
Skolväsendet
[4]
D 36. Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning.
I
riksstaten för innevarande budgetår har under denna rabrik uppförts ett
reservationsanslag av 1,6 milj. kr.
Genom
beslut den 23 april 1971 har Kungl. Maj:t meddelat provisoriska bestämmelser
om statsbidrag tUl skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971/72. Enligt
dessa utgår statsbidrag tUl bl. a. anskaffande av första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel samt till förhyrande av sådana större och
dyrbara maskiner inom skogsbraket som behövs för undervisningsändamål. I första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel inbegrips
laboratorieutrustning och elevbibliotek samt anskaffning som föranleds av att
undervisningen i kurs omläggs eller utvidgas. Statsbidrag får utgå med tre
fjärdedelar av bidragsunderlaget beträffande såväl anskaffande av första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel som förhyming av större och
dyrbara maskiner. Statsbidrag som utgår från nyssnämnda anslag prövas och
utbetalas av skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen
har i skrivelse den 10 februari 1972 hemstäUt att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att till anslaget Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbUdning
anvisa ett tilläggsanslag om 3 300 000 kr. för första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel samt för förhyrande av större och dyrbara
maskiner. Överstyrelsen anför i huvudsak följande. Anslagsbehovet har beräknats
på grundval av
Prop.
1972: 85 21
att statsbidragsunderlaget för första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel för skogsbrukslinje i gymnasieskolan har
fastställts till högst 509 000 kr. samt att statsbidragsunderlaget för
förhyrande av större och dyrbara maskiner har fastställts till 80 000 kr. per
maskinteknisk kurs om 20 veckor. Värdet av befintlig materiel vid i detta sammanhang
aktuella skolor har uppskattats tUl ca 1,5 milj. kr. Mot denna bakgrund
beräknar överstyrelsen att bidragsunderlaget för anskaffande av första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för budgetåret 1971/72
uppgår till totalt 4 450 000 kr. och att bidragsunderiaget för förhyrande av
större och dyrbara maskiner uppgår tUl totalt 1 280 000 kr. Eftersom
statsbidrag utgår med tre fjärdedelar av bidragsunderlaget uppgår
medelsbehovet för statsbidrag till nämnda ändamål för budgetåret 1971/72 till
4,3 milj. kr. Under anslaget Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets
yrkesutbildning har anvisats 1 milj. kr. för undervisningsmateriel innevarande
budgetår. Behovet av tilläggsanslag för innevarande budgetår uppgår således
enligt överstyrelsen till 3,3 mUj. kr.
Föredraganden
Vid överläggningar med Svenska landstingsförbundet
angående skogsbruksutbildningen har framkommit att ytteriigare medel för utrastning
av skolorna på detta område behövs. Enligt min mening bör statsbidrag härför
utgå. Med hänsyn härtill förordar jag, att medel nu anvisas på tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår för dels första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel, dels förhyrande av större och dyrbara
maskiner. Enligt min mening bör emellertid de av överstyrelsen begärda
tilläggsanslagen fördelas under en något längre tidsperiod än den av
överstyrelsen föreslagna. För min del beräknar jag med hänsyn också till den
reservation som fanns på anslaget vid utgången av budgetåret 1970/71 att ett
tilläggsanslag på 1,7 milj. kr. bör räcka under innevarande budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets
yrkesutbildning på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa
ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.
E. Högre utbildning och forskning
[5] £ 23. Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska
högskola. I
riksstaten för innevarande budgetår har under denna rabrik
uppförts ett reservationsanslag av 61 913 000 kr. Från detta reservationsanslag
skall bestridas bl. a. lönekostnader vid Chalmers tekniska högskola.
Med skrivelse den 6 december 1971 har
universitetskanslersämbetet överlämnat en ansökning från Chalmers tekniska
högskola om bl. a. an-
Prop. 1972: 85 22
slag
för täckande av ökade lönekostnader under budgetåret 1971/72 tiU följd av
träffade löneavtal. Kungl. Maj:t har den 11 februari 1972 från det i riksstaten
för innevarande budgetår under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. anvisat högst 4
431400 kr. för bestridande av vissa kostnader för ökade löner m. m. vid
Chalmers tekniska högskola budgetåret 1971/72. Sistnämnda anslag kan tas i
anspråk endast för lönehöjningar m. m. som hänför sig till avtal som
riksdagens lönedelegation eller Kungl. Maj:t har godkänt (prop. 1971: 111, InU
1971: 17, rskr 1971: 220). Mellan statens avtalsverk och Statsanställdas
förbund har den 16 juni och den 15 december 1971 träffats överenskommelser om ändringar
i det s. k. prisavtalet och tidavtalet för städningspersonal. Medel för
täckande av merkostnader som följer av sistnämnda avtal kan till följd av
anslagets ändamålsbestämning inte utgå från förslagsanslaget till täckning av
merkostnader för löner och pensioner m. m. och bör därför anvisas på
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Merkostnaden har av
Chalmers tekniska högskola beräknats till 1 032 000 kr.
Vidare
har universitetskanslersämbetet i skrivelse den 10 december 1971 hemställt att
600 000 kr. ställs till förfogande för Chalmers tekniska högskola för
bestridande av vikariatsersättningar under innevarande budgetår. I årets
statsverksproposition (prop. 1972: 1 bU. 10 s. 342) har jag under anslaget E
24. Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola beräknat medel (500
000 kr.) för vikariatsersättningar under budgetåret 1972/73. Motsvarande
medelsbehov föreligger för innevarande budgetår.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola på tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1
532 000 kr.
[6]
E 26. Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor.
1
skrivelser den 15 november 1971 och den 11 februari 1972 har universitetskanslersämbetet
med tillstyrkan överlämnat framställningar från universitetet i Stockholm om
överskridande av de av Kungl. Maj:t i regleringsbrev fastställda
lönekostnaderna för förvaltningen vid universitetet med ca 319 000 kr. i 1970
års löneläge, exkl. lönekostnadspålägg, för budgetåret 1970/71 och med högst
508 000 kr. i 1971/72 års löneläge, inkl. lönekostnadspålägg, för budgetåret
1971/72. Överskridandena föranleds av ökade kostnader med anledning av att
delar av universitetet flyttats till nya byggnader i Frescati. Jag avser att i
annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att bifaUa framställningarna. Ett bifaU
medför att anslaget tiU förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor
för bl. a. innevarande budgetår kommer att belastas med högre
Prop. 1972: »5 23
belopp
än som ursprungligen beräknats. Riksdagen bör underrättas om detta.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tUlfälle
att
taga del av vad jag har anfört om disposition av anslaget Förvaltningarna m. m.
vid universiteten och vissa högskolor.
[7j
E 65. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
I
riksstaten för innevarande budgetår är förevarande reservationsanslag uppfört
med ett belopp av 63 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen och
tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 15,5 milj. kr. enUgt en
särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 47
milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.
Vid min anmälan i prop.
1972: 28 av frågan om anslag för budgetåret 1972/73 till inredning och
utrustning av lokaler vid universiteten m. m. redovisade jag att ytterligare
9,6 milj. kr. behöver anvisas på till-läggsstat för innevarande budgetår under
detta anslag. Av beloppet beräknar jag 3,6 milj. kr. för den anslagspost som
står till styrelsens disposition och 6 milj. kr. för den anslagspost som står
till nämndens disposition.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. på tUläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 9
600 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[8]
Byggnadsarbeten vid specialskolan. Till detta investeringsanslag anvisades
medel senast för budgetåret 1970/71 (jfr prop. 1970: 1 bU. 10 s. 445, SU 1970:
88, rskr 1970: 215). 1 investeringsplanen för förevarande anslag har funnits
uppförd en kostnadsram för byggnadsobjekt vid Äsbackaskolan, vilken slutredovisats
per den 30 juni 1970. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 15 november 1971
anhållit att med utnyttjande av till anslaget anvisade men ej utnyttjade medel
få utföra byggnadsarbeten med ny träningsplan vid Äsbackaskolan inom en
kostnadsram av 150 000 kr. i prisläget den 1 april 1971. Icke utnyttjade medel
under anslaget uppgick den 1 juli 1971 tiU 766 296 kr.
Jag anser att en
träningsplan vid Äsbackaskolan bör få utföras inom en kostnadsram av 150 000
kr. och förordar att de utgifter som hänger samman med objektet får bestridas
av tUlgängliga medel under förevarande anslag.
Prop. 1972: 85 24
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat angående bestridande av utgifterna för visst
byggnadsobjekt vid specialskolan.
[9]
19. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. Till byggnadsarbeten vid
universiteten m. m. har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 140 milj. kr.
Vid
min anmälan i prop. 1972: 28 av frågan om anslag för budgetåret 1972/73 till
byggnadsarbeten vid universiteten m. m. redovisade jag att ytterligare 35 milj.
kr. behöver anvisas på tUläggsstat för innevarande budgetår under detta anslag.
Jag har därvid räknat med att försörjningsåtgärder för nybyggnader för
högskolenheten i Luleå skall kunna påbörjas redan innevarande budgetår. För
detta objekt har jag redogjort i nämnda proposition.
1
gällande investeringsplan bör således föras upp en ny kostnadsram av 2 milj.
kr. i prisläget den 1 april 1971 för försörjningsåtgärder i Luleå.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000
kr.
Vad
föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets Övriga ledamöter
hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 25
Bilaga
7
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under
jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
[1]
B 4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. För innevarande budgetår
har under denna anslagsrabrik anvisats ett förslagsanslag av 14 milj. kr.
Lantbruksstyrelsen
Riksdagen
har för budgetåret 1971/72 medgivit att från förevarande anslag får beviljas
statsbidrag till jordbrakets rationalisering med sammanlagt högst 15 milj.
kr., varav högst 10 milj. kr. till yttre rationalisering och högst 5 mUj. kr.
till inre rationalisering. Kungl. Maj:t har senare efter framställning från
lantbruksstyrelsen medgivit jämkning av ramarna, så att under innevarande
budgetår får bevUjas statsbidrag till yttre rationalisering med högst 8,5 milj.
kr. och till inre rationalisering med högst 6,5 mUj. kr.
Det framgår av uppgifter
från lantbruksnämnderna om hittiUs ianspråktagna belopp och om beräknat behov
av medel under återstoden av budgetåret att ramen för statsbidrag tUl yttre
rationalisering kan minskas med 500 000 kr. tUl 8 mUj. kr. medan ramen för
statsbidrag till inre rationalisering behöver ökas med 1,5 milj. kr. till 8
milj. kr.
Prop. 1972: 85 26
Detta innebär att de för budgetåret 1971/72 fastställda
bidragsramarna bör ökas med 1 milj. kr. till 16 milj. kr.
Behovet av ökat utrymme för bidrag till inre
rationalisering beror på ändringar i stödet till jordbrukets rationalisering
som beslutats av 1971 års riksdag. Dessa ändringar innebär en sänkning av
minimibeloppet för bidrag till inre rationalisering till 2 500 kr. och en ökad
tillämpning av dispensbestämmelserna i 20 § rationaliseringskungördsen,
varigenom möjligheterna ökats att ge statsbidrag till inre rationalisering av
jordbruk i norra Sverige även om någon kapitalkrävande yttre rationalisering
inte har genomförts.
Departementschefen
Stödet till jordbrakets rationalisering syftar till att
underlätta uppbyggnaden av rationella jordbruksföretag. Det är därför
angeläget att ramarna för statsbidrag till detta ändamål är så avpassade att
efterfrågan på bidrag kan tillgodoses. Liksom lantbraksstyrelsen anser jag att
de för budgetåret 1971/72 fastställda bidragsramarna bör ökas med 1 milj. kr.
till 16 milj. kr., varav högst 8 milj. kr. för yttre rationalisering och högst
8 milj. kr. för inre rationalisering. Kungl. Maj:t bör liksom hittills kunna
jämka fördelningen mellan dessa ändamål.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medge att under budgetåret 1971/72 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering intill ett belopp av 16 000 000 kr.
I. Miljövård m. m.
[2] 112. Bidrag tiil vatten- och luftvårdande åtgärder
inom industrin. På
riksstaten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 50 milj. kr. för statsbidrag
enligt kungörelsen (1969: 356) om statsbidrag till vatten- och luftvårdande
åtgärder inom industrin. Genom beslut av 1971 års höstriksdag har statsbidragen
till ifrågavarande arbeten höjts från högst 25 "lo till högst 75 "lo
under tiden den 1 november 1971den 30 juni 1972 (prop. 1971: 140, FiU 1911: M,
rskr 1971:293). TiU följd av det stora antalet ansökningar om bidrag har på
tilläggsstat II
anvisats 200 milj. kr.
för ifrågavarande bidrag (prop. 1972: 7, JoU 1972: 4, rskr 1972: 23).
Med hänsyn till att ansökningar om bidrag under den
senaste tiden fortsatt att komma in i stor omfattning har de 200 milj. kr. som
nyligen anvisats visat sig inte vara tillräckliga. Enligt beräkningar av
statens naturvårdsverk fanns den 25 februari 1972 obehandlade ansökningar om
förhöjda bidrag motsvarande ett bidragsbelopp av ca 130 milj. kr. utöver
tillgängliga anslag. Eftersom bidrag i första hand bör ges för åtgärder inom
områden där det från sysselsättningssynpunkt är mest angeläget är enligt min
mening ett anslag av ytterligare 100 milj. kr. tillräckligt. Ifrå-
Prop. 1972: 85 27
gavarande bdopp bör anvisas på tUläggsstat III till bidrag
till vatten-och luftvårdande åtgärder inom industrin. Därigenom kommer, inbegripet
tidigare reservationer, sammanlagt 410 milj. kr. att kunna beviljas i
statsbidrag till miljövårdsåtgärder inom industrin som sätts igång under tiden
den 1 november 1971den 30 juni 1972. Bidragen bör beviljas i samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen och inriktas på objekt inom sådana orter där
sysselsättningsbehovet är störst.
Eftersom
det är angeläget att ifrågavarande arbeten snabbt kan sättas igång har Kungl.
Maj:t den 25 februari 1972 bemyndigat naturvårdsverket att bevilja under
förbehåll av att riksdagen ställer erforderliga medel till förfogande
statsbidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin intill ett
belopp av 100 milj. kr. utöver vad som tidigare anvisats eller begärts hos
riksdagen för detta ändamål.
Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder
inom industrin på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[3] 20. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.
För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
investeringsanslag av 14 328 000 kr. att disponeras i enlighet med en
investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i
planen ingående objekten.
Byggnadsstyrelsen hemställer att följande byggnadsobjekt
tas upp i investeringsplanen för budgetåret 1971/72.
Lantbruks högskolan
Ultuna ; ,
Försörjningsanläggningar, etapp 1. Enligt beslut av 1970
års riksdag skall veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt
flyttas tUl Uppsala. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 november 1971 åt byggnadsstyrelsen
att projektera första etappen av försörjningsanläggningarna för den planerade
utbyggnaden inom Ultunaområdet. Etappen omfattar försörjningsåtgärder för ett husdjursvetenskapligt
centrum, som Kungl. Maj:t den 18 februari 1972 uppdragit åt styrelsen att
projektera. Kostnaderna beräknas till 4 750 000 kr. enligt prisläget den 1
april 1971.
Mikrobiologi, om- och tillbyggnad: Den upprättade utbyggnadspla-
Prop.
1972: 85 28
nen
för Ultunaområdet medför att vissa byggnader som tUlhör lantbrukshögskolans
institution för mikrobiologi måste rivas. Genom beslut den 18 febraari 1972
har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och
tillbyggnad av växthus och arbets-hall m. m. för institutionen som ersättning
för de byggnader som måste rivas. Kostnaderna beräknas till 422 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1971.
Växtodling, mikroklimatstation
m. m. För veterinärhögskolans planerade nybyggnader måste bl. a. tas i anspråk
ett område som f. n. används för lantbrukshögskolans mikroklimatstation. och
meteorologiska station. Nya stationer bör uppföras på annan plats redan under
år 1972 för att göra det möjligt att under viss tid driva dessa parallellt med
de befintliga stationema och därigenom undvika att omfattande försöksserier
spolieras. Byggnadsstyrelsen redovisar att stationerna planeras bli förlagda
till Bäcklösaområdet. Byggnadskostnaderna inkl. försörjningsåtgärder
uppskattas tUl 714 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971.
Alnar
p
Trädgårdssektionen,
tillbyggnad. Genom beslut den 18 februari 1972 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att utföra ny insthu-tions- och laboratoriebyggnad för
lantbrukshögskolans Alnarpsdd. Under projekteringstiden har behovet av
undervisningslokaler i Alnarp ökat genom att en linje för landskapsarkitekter
inrättats vid högskolan. Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 20 december
1971 redovisat byggnadsprogram för att lösa lokalfrågan för landskapsarkitektlinjen.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 18 februari 1971 uppdragit åt styrelsen att
projektera tillbyggnaden med högst 900 m programyta. Byggkostnaderna för tUlbyggnaden
beräknas till 2 150 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971.
Departementschefen
De
föreslagna försörjningsanläggningarna inom Ultunaområdet är avsedda för ett
planerat centrum för veterinärhögskolans och lant-brukshögskolans
husdjursvetenskapliga institutioner. Jag har ingen erinran mot den redovisade
kostnaden för försörjningsanläggningama på 4 750 000 kr. Objektet bör med denna
ram tas upp i gällande investeringsplan.
Byggnadsarbetena för
lantbrukshögskolans institution för mikrobiologi avser ersättningslokaler för
vissa byggnader som måste rivas med hänsyn tUl utbyggnadsplanen för Ultunaområdet.
Jag förordar att objektet förs upp i investeringsplanen med en kostnadsram av
422 000 kr.
Jag
har inget att erinra mot den redovisade kostnadsberäkningen på
Prop.
1972: 85 29
714
000 kr. för ny mikroklimatstation m. m. för lantbrukshögskolans institution för
växtodling. Objektet bör tas upp i investeringsplanen med denna kostnadsram.
Den föreslagna
tillbyggnaden med undervisningslokaler för lantbrukshögskolans
trädgårdssektion i Alnarp omfattar bl. a. ritsal, lärosal och seminarierum för
landskapsarkitektlinjen. Jag har inget att erinra mot den redovisade kostnaden
på 2 150 000 kr. Objektet bör således tas upp i investeringsplanen med denna
ram.
Utgifterna under
innevarande budgetår för ovan nämnda byggnadsobjekt bör rymmas inom det till
byggnadsarbeten vid jordbrakets högskolor m. m. anvisade investeringsanslaget.
Jag förordar därför att utgifterna får bestridas av tillgängliga medel under
anslaget.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av
utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid lantbrakshögskolan.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 31
Bilaga
8
HANDELSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler ärende under
handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på till-läggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
A.
Handelsdepartementet m. m.
[1]
A 5. Kommittéer m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1971/72 anvisats ett
reservationsanslag av 1,9 milj. kr. (prop. 1971: 1 bil. 12, NLl 1971: 3, rskr
1971: 69). Reservationen från föregående budgetår uppgick den 1 juli 1971 tiU
417 615 kr.
Under
tiden den 1 juli 1971den 31 januari 1972 var belastningen på anslaget 1 282
304 kr. För utredningsverksamheten beräknas för hela budgetåret 1971/72 gå åt
ca 2,7 milj. kr., bl. a. för en undersökning genom affärstidsnämnden om
affärernas öppethållande. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om
400 000 kr.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
tUl Kommittéer m. m. på tilläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1971/72
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 33
Bilaga 9
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokoll över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist,
anmäler de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter
på tUläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
A. Inrikesdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m. m. Till ändamålet har för
budgetåret 1971/72 anvisats ett reservationsanslag av 6,5 milj. kr. (prop.
1971: 1 bil. 13, InU 1971: 2, rskr 1971: 55). Av anslaget har 1 milj. kr.
beräknats för forsknings- och utvecklingsarbete och 5,5 milj. kr. för övrig
utredningsverksamhet. Av reservationen på anslaget från föregående budgetår
hänförde sig ca 100 000 kr. tUl sistnämnda ändamål.
Under tiden den 1 juli 1971den 31 januari 1972 uppgick
belastningen för övrig utredningsverksamhet till ca 4 245 000 kr. Det belopp
som återstår av anslagsposten för innevarande budgetår, 1 355 000 kr., kommer
inte att förslå att täcka kostnaderna för de utredningar som f. n. pågår.
Belastningen, som förklaras av att kostnadskrävande statistiska m. fl.
undersökningar har bekostats från anslaget, att åtskiUiga betänkanden och
rapporter har färdigställts under hösten 1971 samt att arvoden och ersättningar
utgår med högre belopp sedan den 1 juli 1971, kan för hela budgetåret 1971/72
beräknas uppgå till 7,1 milj. kr. Eftersom de medel som beräknats för
forsknings- och utvecklingsarbete fullt ut behövs för detta ändamål föreligger
ett ytterligare medelsbehov för övrig utredningsverksamhet om (7,1 5,6) 1,5
milj. kr.
3 Riksdagen 1972.1 saml. Nr S5
Prop. 1972: 85 34
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Kommittéer m. m. på tiUäggsstat III tiU riksstaten för budgetåret 1971/72
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.
B.
Arbetsmarknad m. m.
Arbetsmarknadsstyrelsen
har i skrivelse den 28 januari 1972 begärt medel för förstärkning av de
sysselsättningspolitiska insatserna under innevarande budgetår. Styrelsen
anför bl. a. följande.
Det
finns tecken som tyder på att läget på arbetsmarknaden har stabiliserats under
de senaste månaderna. Säsongmässigt har arbetslösheten ökat mindre än
genomsnittet för 1960-talet. Antalet varsel har tenderat att minska.
Nytillkomna lediga platser har legat på ungefär samma nivå som för ett år
sedan.
Fortfarande
är emeUertid arbetslösheten hög i hela landet trots mycket kraftfulla
arbetsmarknadspolitiska och andra insatser för att motverka uppgången. En del
av de vidtagna åtgärderna har visserligen ännu inte nått full effekt på
arbetsmarknaden, men arbetsmarknadsstyrelsen bedömer den närmaste tidens
utveckling så, att fortsatta stora insatser behövs till stöd för
sysselsättningen. Mot bakgrunden härav förat-ser styrelsen att
beredskapsarbetena måste bedrivas i något större omfattning än som tidigare
beräknats. F. n. är ca 40 000 personer sysselsatta i olika former av
beredskapsarbeten och detta antal behöver vidmakthållas under några månader
framåt. Verksamheten är så planerad att den på sedvarUigt sätt kan minskas
under våren i samband med den väntade säsonguppgången.
Styrelsen
har vidare ansett att ytterligare statliga och kommunala beställningar till
industrin är erforderliga, inte minst med hänsyn till utvecklingen inom
verkstadsindustrin.
Den
höga arbetslösheten har även medfört starkt ökad belastning på arbetslöshetskassorna.
Många kassors ekonomi har härigenom bhvit hårt ansträngd och det är för kassor
som har hamnat i ett prekärt ekonomiskt läge nödvändigt att
förstärkningsåtgärder sätts in. Också kontantstöd-verksamheten har ökat starkt.
Enär medel för detta ändamål har anvisats på förslagsanslag behövs emellertid
ingen ytterligare medelsanvisning.
Utvecklingen
på arbetsmarknaden föranleder ökade insatser också inom andra av styrelsens
verksamhetsområden. Det gäller bl. a. åtgärder för handikappade och
förrådsverksamheten.
Departementschefen
De
sysselsättningspolitiska insatserna har under år 1971 fått mycket stor
omfattning. Betydande åtgärder inom sysselsättningspolitiken vidtogs redan under
våren 1971. De förstärktes under sommaren och hösten, när utvecklingen av den
internationella konjunkturen kunde överblickas ,
Prop. 1972: 85 35
mer fullständigt. Totalt vidtogs åtgärder för direkt
produktionsstimulans till ett värde av 6 700 milj. kr. enligt sammanfattande
beräkningar som har utförts inom arbetsmarknadsstyrelsen.
Redan under hösten 1971 hade åtgärderna en positiv
inverkan på sysselsättningen via bostadssektorns, kommunernas och det privata
näringslivets investeringar. Den maximala sysselsättningseffekten beräknas
inträffa under första halvåret 1972. För den i sysselsättningshänseende mest
utsatta perioden februarimars 1972 kan tillskottet av arbetstUl-fällen och syssdsättningsmässigt
betingade utbildningsplatser grovt uppskattas enligt följande.
Antal arbetstillfällen
Byggnadsverksamhet
(utom bostäder)
13 200
Investeringsfonder
byggnader
maskiner
lager
5 000 2 000 4 500
Industribeställningar
staten
kommuner
1200 1300
Beredskapsarbeten Skyddad verksamhet
Arbetsmarknadsutbildning
40 000-45 000
25 000
55 000-60 000
Summa 147 200-157 200
Härtill kommer den utökning av bostadsbyggandet som ägt
rum och som beräknas ha resulterat i sysselsättning för ca 30 000 personer. Den
indirekta sysselsättningseffekten av de vidtagna åtgärdema har uppskattats
beröra sysselsättningsmöjligheterna för i runt tal 120 000 personer.
Genom de vidtagna åtgärderna har läget på arbetsmarknaden
kunnat stabiliseras. Arbetslösheten ligger emellertid som arbetsmarknadsstyrelsen
framhåller fortfarande på en hög nivå. Med hänsyn härtill anser jag i likhet
med styrelsen att ytterligare sysselsättningsstödjande insatser behöver göras
under första halvåret i år för att arbetslöshetsnivån skall kunna pressas ned.
[2] B 3. Allmänna beredskapsarbeten m. m.
A rbetsmarknadsstyrelsen
Mot den förat angivna bakgrunden kan medelsbehovet för beredskapsarbeten
(allmänna och särskUda) för innevarande budgetår uppskattas till 1 850 mUj. kr.
Tidigare har till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för beredskapsarbeten
under detta budgetår ställts 650 milj. kr. på ordinarie riksstat och 850 milj.
kr. på tilläggsstat I eller sammanlagt 1 500 milj. kr. En ytterligare medelstUldelning
behövs alltså med 350 milj. kr., varav 275 mUj. kr. avser anslaget AUmänna
beredskapsarbeten m. m. och 75 milj. kr. anslaget Särskilda beredskapsarbeten m.
m.
Prop. 1972: 85 36
Arbetsmarknadsstyrelsen har för budgetåret 1971/72
hittills tilldelats 55 mUj. kr. för industribeställningar, varav 50 milj. kr.
på tUläggsstat I. Av sistnämnda medel avses 30 milj. kr. för att täcka utgifter
i anledning av Kungl. Maj:ts beslut den 8 juh 1971 om tidigareläggning av
statliga industribestäUningar för att öka sysselsättningen inom industrin under
andra halvåret 1971 och första halvåret 1972 intill en beställningssumma av
80,5 milj. kr. Resterande kostnad 50,5 milj. kr. beräknar styrelsen
efter samråd med berörda myndigheter kunna bestridas genom dessa myndigheters
tillgängliga medel under innevarande budgetår eller komma att behöva utbetalas
av dem först under nästa budgetår. Genom beslut den 21 januari 1972 har Kungl. Maj:t
vidare bemyndigat styrelsen att lägga ut industribeställningar för ytterligare
högst 30 mUj. kr. samt att vidta åtgärder för tidigareläggning främst inom
verkstadsindustrin av industribeställningar för statlig verksamhet intill ett
belopp av högst 70 milj. kr. och för kommunal verksamhet intill en bidragssumma
av 10 milj. kr. Totalt beräknar styrelsen medelsbehovet för att täcka utgifter
och förskott för industribestäUningar för budgetåret till 145 milj. kr. Då hittills
anvisats 55 milj. kr. erfordras ytterligare medelstilldelning på 90 mUj. kr.
Under anslaget Allmänna beredskapsarbeten m. m. behövs
således ytterligare anvisning av medel på tilläggsstat med (275 -f- 90) 365
milj. kr.
Departementschefen
Antalet sysselsatta i beredskapsarbeten har under
högvintern överstigit 40 000, vilket är mer än vad som tidigare planerades.
Jag anser i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen att beredskapsarbeten även under
den återstående delen av budgetåret bör bedrivas i större utsträckning än
enligt de ursprungliga planerna. Därvid bör liksom hittills väljas främst
sådana arbeten som snabbt kan avbrytas. Jag förordar att ytterligare 250 mUj.
kr. anvisas för beredskapsarbeten under innevarande budgetår, varav 175 milj.
kr. under förevarande anslag och 75 milj. kr. under anslaget Särskilda
beredskapsarbeten m. m. Vid bedömningen av denna utökning av de
sysselsättningspolitiska insatserna bör hänsyn tas också till vad chefen för
jordbruksdepartementet tidigare denna dag har anfört vid anmälan av ytterligare
miljövårdsarbeten som av sysselsättningsskäl bör komma till stånd nu. Totalt
kommer de ytterligare medel som begärs för utökning av arbeten som sätts igång
av sysselsättningsskäl därmed att uppgå till 350 milj. kr.
I fråga om industribeställningar beräknar jag i likhet med
arbetsmarknadsstyrelsen behovet av ytterligare medel till 90 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Allmänna beredskapsarbeten m. m. på tilläggsstat
III tUl riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag
Prop. 1972: 85 37
av 265 000 000 kr., varav förslagsvis 75 000 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.
[3] B 4. Särsldlda beredskapsarbeten m. m.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Som förut har framhållits erfordras för särskilda beredskapsarbeten
ytterligare medelsanvisning på tiUäggsstat med 75 milj. kr.
För
budgetåret 1971/72 har arbetsmarknadsstyrelsen under anslaget Särskilda
beredskapsarbeten m. m. för a r k i v a r b e t e n tilldelats 150 milj. kr.,
samt som särskUd delpost ett lönekostnadspålägg om 25 milj. kr., avsett för
såväl beredskapsarbeten som arkivarbeten. Lönekostnadspålägget har styrelsen
fördelat med 14 milj. kr. för arkivarbeten och 11 mUj. kr. för
beredskapsarbeten. På tUläggsstat I har för arkivarbeten anvisats ytterligare
25 milj. kr. Enligt regleringsbrevet för innevarande budgetår har det anvisade
beloppet beräknats under antagande att antalet arkivarbetsplatser skall utgöra
10 000.
Som följd av bl. a. pågående avtalsförhandlingar beräknar
styrelsen nu kostnaderna för motsvarande antal arkivarbetare tUl totalt 218
milj. kr. En ytterligare medelsanvisning av 29 milj. kr. erfordras alltså.
Bidrag och lån till motorfordon beviljas handikappade
personer för vilka bU enligt läkares bedömande är en nödvändig förutsättning
för att de skall kunna färdas till och från arbetsplats eller utbildning. För
budgetåret 1971/72 har anvisats 13 milj. kr. för bidrag och lån till
motorfordon för handikappade. Länsarbetsnämnderna hade den 31 december 1971
fattat beslut om 1 704 bidrag och 193 lån till ett belopp av 11,8 milj. kr.
för inköp av motorfordon. En särskild orsak till belastningen på anslaget under
första hälften av budgetåret är att häri ingår ett betydande antal ärenden som
på grund av medelsbrist ej kunnat beslutas under föregående budgetår. Med
hänsyn till det anförda uppskattar arbetsmarknadsstyrelsen medelsbehovet för
innevarande budgetår till minst 23 milj. kr., varför ett ytterligare
medelsbehov föreligger av 10 milj. kr.
Departementschefen
För särskUda beredskapsarbeten bör i enlighet med vad jag
har anfört under föregående punkt beräknas ytterligare 75 milj. kr.
Antalet sysselsatta i arkivarbete har under budgetåret
ökat med omkring 500 och uppgår f. n. tUl nära 10 000. Förhandlingar pågår om
kollektivavtal för de sysselsatta. Enhgt min mening kan medel inte nu beräknas
för täckande av ökade lönekostnader tUl följd av ett framtida avtal. Jag har
emellertid under hand erfarit att ytterligare 30 milj. kr. erfordras för att
täcka hitintills under året inträffade lönekostnadsökning-
Prop. 1972: 85 38
ar
samt ökade kostnader för lokaler, arbetsmaterial, arbetshjälpmedel och annan
utrustning samt handledning. Ytterligare medel behövs därför för dessa ändamål.
Antalet
ansökningar om bidrag och lån tUl motorfordon för handikappade har under
budgetåret ökat betydligt snabbare än vad som förutsetts. Med hänsyn till
angelägenheten av att handikappade personer bereds möjlighet att ta och behålla
anstäUning för vUket tillgång till fordon ofta är en förutsättning beräknar
jag att ytterligare 3 milj. kr. behövs för ändamålet. Jag viU i sammanhanget
erinra om att en betydande förstärkning av insatsema för arbetshjälpmedel för
handikappade däribland för bidrag och lån till motorfordon begärts i årets
statsverksproposition under anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning.
Jag
hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Särskilda beredskapsarbeten m. m. på tiUäggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 108 000 000 kr., varav
förslagsvis 25 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
[4]
B 6. Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
Arbetsmarknadsstyrelsen
För
anskaffning av maskiner och reservdelar disponerar styrelsen
5 515 000 kr.
Maskinparkens storlek är enligt statsmakternas beslut di
mensionerad för sysselsättning av ca 3 000 personer i beredskapsarbe
ten. För sysselsättning av den nu utökade arbetsstyrkan i beredskaps
arbeten erfordras en utökning av maskinparken med totalt 7,1 milj. kr.
För anskaffning av reservdelar för byggnads- och anläggningsmaskiner
behövs ytterligare 900 000 kr. Totalt erfordras således på anslagsposten
13 515 000 kr. eller ytteriigare 8 milj. kr.
Behovet
av vagnar för personal har tUl följd av beredskapsarbetenas omfattning och
samtidigt höjda krav från arbetarskyddsstyrelsens sida bhvit väsentligt större
än vad styrelsen tidigare räknat med. Kostnaderna beräknas nu av styrelsen tUl
6 550 000 kr., vilket innebär ett ytterligare medelsbehov av 5,5 milj. kr.
Intäkterna
beräknas öka tUl 14,5 milj. kr. från tidigare beräknade 10,4 milj. kr.
Den
ingående reservationen utgjorde vid budgetårets början 6 411 000 kr. och
anvisat anslag 1 000 kr., varför tiUgängliga medel uppgår till
6 412 000 kr. Eftersom
utgifterna har beräknats tiU (7 265 000 -f
13 515 000 -\- 6 550 000) 27 330 000 kr. och mkomsterna tUl 14 500 000
kr. erfordras en ytterligare medelstUldelning under anslaget på tilläggs-
stat med (27 330 000 6 412 000 14 500 000) 6 418 000 dier avrun
dat 6,5 mUj. kr.
Prop. 1972: 85 39
Departementschefen
Jag beräknar ytterligare 5 milj. kr. för de med detta
anslag avsedda ändamålen. Jag har därvid utgått från att det tillfälligt stora
behovet av maskiner i första hand tUlgodoses genom förhyrning. Jag hemställer
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens
förrådsverksamhet på tiUäggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
[5] B 9. Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor
A rbetsmarknadsstyrelsen
För budgetåret 1971/72 anvisades under
reservationsanslaget Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor 7,5 milj. kr.
Återstående del av tidigare anslagna medel överfördes vidare till det nya
anslaget så att det sammanlagda beloppet på anslaget vid budgetårets ingång
uppgick tUl 12 230 000 kr. F. n. återstår härav 6 380 000 kr. Nya ansökningar
från kassorna om särskilt stöd beräknas komma att behandlas av arbetsmarknadsstyrelsen
under februari 1972. Många kassors ekonomi kommer att bli hårt ansträngd under
våren 1972. De aktueUa höga arbetslöshetssiffrorna samt resultatet av
verksamhetsåret 1970/71 talar för detta. Ingångsläget för försäkringsåret
1971/72 var ogynnsamt beroende på de stora utbetalningarna under år 1970/71.
Under sistnämnda år utbetalades i ersättning 395 milj. kr. mot 290 milj. kr.
under närmast föregående försäkringsår. Av 48 erkända arbetslöshetskassor
redovisade 22 underskott av verksamheten. Under 1970/71 sjönk kassornas sammanlagda
fondtillgodohavanden från 535 till 530 milj. kr., trots att fondkravet under
motsvarande tid icke oväsentligt ökat. Det är oundgängligen nödvändigt att
tillräckliga medel finns tiUgängliga för att möjliggöra temporärt stöd till
kassor som akut hamnar i ett svårt ekonomiskt läge. Med anledning därav begär
styrelsen att ytterligare 10 milj. kr. anvisas för innevarande budgetår till
förstärkning av anslaget Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor.
Departementschefen
TUlgängliga medel under anslaget torde i huvudsak täcka
behovet av särskUt stöd tUl erkända arbetslöshetskassor under återstoden av budgetåret.
För att i nuvarande situation med stora utbetalningar kunna möjliggöra stöd
till erkänd arbetslöshetskassa som råkar in i ett svårt ekonomiskt läge bör
dock en viss förstärkning av anslaget ske.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilt stöd ut erkända arbetslöshetskassor på
tilläggsstat
Prop. 1972: 85 40
III
till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 5 000
000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 41
Bilaga
10
INDUSTRIDEPARTEMENTET
utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson,
anmäler de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifterna
på tUläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE HUVUDTITELN
B. Industri m. m.
[1] B 7. Bidrag till Uddconib Sweden AB. Något anslag för
detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1971/72.
Staten har sedan 1950-talet i samarbete med industrin
svarat för ett omfattande utvecklingsarbete inom kärnenergiområdet. Utbyggnaden
av kärnkraft i vårt land skapar en växande marknad för reaktorsystem, inkl.
olika komponenter.
Uddeholms
AB tillverkade tidigare tryckkärl och annan tung apparatur och skaffade sig en
betydande erfarenhet inom produktområdet. Uddeholm konstaterade emellertid att
en fortsatt tillverkning av (ankar och andra tunga komponenter skulle kräva
stora investeringar i form av verkstadsutrustning och utvecklingsarbete och
nödvändiggöra en omlokalisering av produktionen. Man stod därför inför en
prövning av frågan om fortsatt tillverkning av tung apparatur. Uddeholm tog i
detta läge upp diskussioner med Combustion Engineering Inc. (Combustion), som f.
n. torde vara en av världens ledande leverantörer av system och komponenter
för kärnkraftverk. Combustion, som har producerat tankar och andra
reaktorkomponenter sedan början av 1950-talet, har investerat
Prop. 1972: 85 42
mycket
stora belopp i forskning och utveckling. Combustion förklarade sig intresserat
av ett samarbete.
Kontakter
togs också med staten för att undersöka intresset för ett statligt engagemang,
främst ifråga om finansiering av ett gemensamt projekt.
Vid
övervägandena om en eventuell statlig medverkan i ett företag för tillverkning
av reaktortankar och andra tunga komponenter gjordes bl. a. följande
bedömningar. Ett samarbete med Uddeholm och Combustion bedömdes kunna bli ett
värdefullt inslag i uppbyggandet av en svensk kärnkraftindustri. Ökningen av
den svenska elkraftförbrukningen och utbyggnadstakten inom kärnkraftområdet
skulle skapa en betydande marknad för reaktorsystem och komponenter. Det
bedömdes vara värdefullt att det skapades resurser för tillverkning av mycKCi
tunga komponenter. Den erfarenhet som inom landet byggts upp på området borde
även för framtiden utnyttjas. En tillräckligt betydande satsning på detta
område ansågs inte kunna genomföras utan statlig medverkan. Skäl ansågs därför
föreligga för ett statligt engagemang i samarbete med Uddeholm och Combustion.
En överenskommdse
träffades i juni 1969 mellan svenska staten, Uddeholm och Combustion om
bildandet av ett gemensamt företag, Uddcomb Sweden AB (Uddcomb). Företaget skuUe
utveckla, producera och marknadsföra reaktortankar och andra tunga komponenter
för kärnkraft och tung industri. Uddcomb fick ett aktiekapital på 40 milj. kr.,
varvid staten tecknade 50 "lo och Uddeholm och Combustion 25 "lo vardera.
Statens andel, 20 milj. kr., betalades kontant, medan Combustion som likvid
för sina aktier lämnade know-how och licensrättigheter enligt ett avtal mellan Uddcomb
och Combustion. Uddeholm betalade genom att tUlskjuta vissa tillgångar i form
av bl. a. maskiner och materiallager, pågående arbeten samt tekniskt kunnande
och dokumentation (prop. 1969: 151, SU 1969: 170, rskr 1969: 383).
I samband med nämnda
överenskommelse förutsattes att Uddcomb inom de närmaste åren skulle bygga en
ny verkstad på syd- eller västkusten. Den verksamhet som bedrevs i Degerfors
skulle successivt överföras till de nya anläggningarna.
Efter
utvärdering av alternativa lokaliseringsorter valdes Karlskrona. De anstäUda
inom Uddeholm som varit knutna tiU verksamheten i Degerfors erbjöds
anställning i Uddcomb. De arbetare som inte önskade flytta erbjöds fortsatt
anställning i Degerfors.
Enligt
planerna skulle verkstäder m. m. uppföras i Karlskrona i två etapper. Den
första etappen har nu slutförts. Härigenom kan tunga komponenter för
kärnkraftverk produceras. Anläggningarna kunde pro-gramenligt tas i brak den 1
juni 1971. Kostnaderna kunde hållas inom den anvisade ramen, 50 mUj. kr.
Flertalet av de 135 anstäUda som i oktober 1971 arbetade i Karlskrona kommer
från Degerfors. I den nya
Prop.
1972: 85 43
verkstaden
kan tryckkärl på vikter upp till 800 ton tillverkas, vilket anses tiUräckligt
för leverans till kraftverk med en aggregatkapacitet upp till 1 500 MW.
Verkstaden är uppförd vid kaj så att kärlen skall kunna lastas direkt på
fartyg. Den andra utbyggnadsetappen avser bl. a. ytterligare en verkstad och
möjliggör slutiig överflyttning sommaren 1972 av hela tryckkärlstUlverkningen
och administrationen till Karlskrona. Detta innebär två års tidigareläggning av
utbyggnaden i jämförelse med tidigare planer. Andra etappen kräver en
investering på ca 25 milj. kr. I slutet av år 1972 beräknas företaget kunna
sysselsätta ca 450 man i Karlskrona.
F. n.
pågår produktion i Karlskrona av två tankar till kärnkraftverk, varav en för
leverans till det andra aggregatet i Oskarshamn och en till det första
aggregatet i Barsebäck i Malmöhus län. Tillverkningen av tankarna, som är på ca
450 ton vardera, ligger såväl tekniskt som i tid väl framme. I Degerfors pågår tUlverknmg
av detaljer till reaktortankarna i Karlskrona samtidigt med produktion av
processkärl för den kemiska industrin. Bolaget har redan levererat sådana kärl
och har ett flertal i order. Omsättningen för den första räkenskapsperioden omfattande
tiden den 1 juli 1969den 31 december 1970 uppgick tiU 32,6 milj. kr., varav ca
26 milj. kr. år 1970. Antalet anställda uppgick tUl ca 400 vid periodens slut.
Statsföretag
AB har i skrivelse den 16 november 1971 anhåUit om finansiell medverkan vid
uppbyggnaden av Uddcombs verksamhet i Karlskrona och anför därvid i huvudsak
följande.
Vid
bUdandet bedömdes Uddcomb för sin långsiktiga finansiering utöver
aktiekapitalet behöva 50 milj. kr. I finansieringsplanen ingick, att Uddcomb
skulle erhålla ett lokaliseringslån och att Uddcomb självt skulle svara för
ytterligare erforderlig upplåning.
Uddcomb kommer att under
en uppbyggnads- och igångkörnings-period, som bedöms sträcka sig t. o. m. år
1974, ge underskott, som totalt beräknas till ca 50 milj. kr. Härav har ca 13
milj. kr. fallit på första verksamhetsperioden juli 1969december 1970.
Underskotten hänger samman med kostnaderna för uppbyggnaden av organisationen, vUken
omfattar rekrytering, utbUdning och introduktion av ny verkstadspersonal, samt
utveckling och upptagande av produktion av i huvudsak nya produkter, uppbyggnad
och idrifttagande av nya anläggningar, kostnader för flyttning av personal och
utrustning från en ort till en annan och kostnader för marknadsetablering. Den
första periodens underskott påverkades dessutom av kostnader till följd av försenade
materialleveranser och av ännu kvarvarande mindre lönsamma . delar av tidigare
produktprogram. Jämfört med tidigare har produktionsvolymen nu bedömts med
större försiktighet. Genom en viss senareläggning av kärnkraftsutbyggnaden
minskas efterfrågan på företagets produkter under uppbyggnadsperioden.
Härtill kommer högre
Prop.
1972: 85 44
finansiella
kostnader än som tidigare beräknats till följd av bl. a. att ett
lokaliseringsstöd ej kunnat erhållas. Årsomsättningen efter igångkör-ningsskedet
beräknas till ca 75 mUj. kr.
Uddcombs
kapitalanvändning och -anskaffning planeras ske enligt följande (i milj. kr.).
Investeringar
m. m.
Degerfors:
Maskiner
8,0
Karlskrona:
Maskiner
35,0
Byggnader
och tomt
40,0
Licensrättigheter
och goodwill:
12,0 95,0
Rörelsekapital:
Varulager,
fordringar
./. kortfr.
;
skulder
13,5
Underskott
i verksamheten
tiden
1.7.6931.12.74
50,0 158,5
Finansiering
Aktiekapital
40,0
Frigjorda
avskrivningsmedel
20,5
Aktieägartillskott
och bidrag
17,0
Upplåning
81,0
158,5
Det
externa finansieringsbehovet t. o. m. år 1974 uppgår alltså till 98 milj. kr.
På grund av att verksamheten inte såsom ursprangligen föratsattes kom att
lokaliseras tUl en ort inom stödområdet utgick inte nyssnämnda
lokaliseringsstöd, vilket beräknas till 23 milj. kr. Inte heller kunde bolaget
erhålla ett inteckningslån på 17 milj. kr. Bolaget har därför tillfälligt
nödgats lösa sin finansiering med kortfristiga krediter, som under perioden
måste ersättas med långfristiga lån. Två års tidigareläggning av andra
utbyggnadsetappen i Karlskrona medför ett ökat kapitalbehov på 18 milj. kr.
under perioden. Underskotten i verksamheten beräknas nu t. o. m. år 1974 uppgå
till 50 milj. kr. i stället för ett överskott på 3 milj. kr. i de ursprungliga
kalkylerna. För att täcka detta bortfall krävs sålunda en kapitalförstärkning
på 53 milj. kr. Behovet av extern finansiering reduceras emellertid av att hkviditetsbehovet
för perioden med ca 13 milj. kr. kommer att understiga det tidigare beräknade
till följd av bl. a. att företagets omsättning nu väntas bli lägre än
ursprungligen beräknat.
Uddcombs
externa finansieringsbehov på 98 milj. kr. kan sålunda specificeras enligt
följande (i milj. kr.).
Kvarstående
ursprungligt finansieringsbehov 40
Tidigareläggning
av investeringar 18
Underskott
och vinstbortfall 53
Summa
externt finansieringsbehov, brutto 111
Avgår
minskat behov av likvida medel 13
Summa
externt finansieringsbehov, netto 98
Prop.
1972: 85 45
Statsföretag
har träffat ett avtal med Uddeholm om finansiering av nämnda belopp. Detta
avtal förutsätter följande statliga insatser.
Staten
lämnar garanti för en upplåning på 60 milj. kr. som Statsföretag gör för Uddcombs
räkning. Vidare lämnar staten ett bidrag till Uddcomb på 6 milj. kr. Resterande
32 milj. kr. finansieras genom att Uddcomb tar upp ett borgenslån på 21 milj.
kr. och genom att återstående 11 milj. kr. täcks genom aktieägartUlskott från
Statsföretag och Uddeholm i relation till bolagens andelar i Uddcomb.
I
överenskommelsen mellan Statsföretag och Uddeholm ingår även åtagande från
Statsföretag att undanröja eventuellt likvidationshot, som kan uppkomma under
åren 19711974.
Uddcomb tar fasta på den
expansiva utvecklingen som marknaden för kämkraftverk i Sverige och utomlands
väntas få. I november har fyra svenska kärnkraftsaggregat upphandlats och ett
femte aktualiserats. Uddcomb är i långt framskridna kontraktsförhandlingar
beträffande reaktortankarna till de båda första av dessa och förutsätts få
uppdrag att leverera reaktortankarna och ytterligare tunga komponenter till
samtliga dessa aggregat.
Det erforderliga tekniska
kunnandet finns inom företaget, eller är genom licensavtal tillgängligt. Uddcomb
har den f. n. modernaste och vad beträffar maskiner och lyftkapacitet för sitt
ändamål tyngst utrastade verkstaden i världen. Tekniskt och tidsmässigt ligger
företaget väl framme med inneliggande order för kämkraftverk. Allt detta gör
att företagets möjligheter att efter ett finansiellt ansträngande inledningsskede
komma in i en ekonomiskt tUlfredsställande fas bedöms som goda även om det
ekonomiska risktagandet i Uddcombprojektet bör framhållas. Statsföretag
framhåller emellertid att det fortsatta genomförandet av projektet kräver att
den långsiktiga finansieringen säkerställs på föreslaget sätt.
Departementschefen
Uddcomb
är ett företag som kräver stora kapitalinsatser och där investeringarna är av
långsiktig natur. Företagets satsning inom denna nya bransch innebär betydande
utvecklingsinsatser och medför därtill ett avsevärt kommersiellt risktagande.
Licensavtalet med Combustion tillförde det nya bolaget erfarenheter från ett av
de ledande företagen på området. Uddcomb torde vara ett av de få existerande
företag som har föratsättningar att motsvara de krav på kvalitet som ställs på
tankar och andra komponenter till kärnkraftverk. De nya anläggningarna i
Karlskrona ger Uddcomb nödvändig tillverkningskapacitet och möjlighet såväl
att uppfylla de tekniska fordringama som att hålla utlovade leveranstider.
Detta är de viktigaste föratsättningama för att kunna hävda sig på denna
marknad. Tidigardäggningen av den andra etappens utbyggnad innebär visserligen
på kort sikt en likviditetspåfrestning för
Prop. 1972: 85 46
företaget
men betyder samtidigt att företaget snabbare kan ta i brak de moderna lokalerna
och därigenom tidigare få en effektivare produktion.
Uddcomb
erhöll betydande order i samband med den upphandling tUl kärnkraftverken i
Forsmark och Ringhals som gjordes under hösten 1971. Pågående upphandling av kämkraftverk
i Sverige väntas ge Uddcomb ytterligare order. Enligt vad jag har inhämtat,
beräknas dessa order ge en sysselsättningseffekt motsvarande 200 arbetare i
fyra år.
Trots
den relativt gynnsamma prognos som förelåg vid Uddcombs bildande uttalade
chefen för industridepartementet i prop. 1969: 151 att lönsanUiet inte kunde
förväntas under de första tre tiU fem åren. Försiktigheten på denna punkt har
visat sig berättigad. På sikt förefaller dock Uddcombs möjligheter att hävda
sig i konkurrensen vara goda. En förutsättning härför är emellertid att
företaget tUlförs behövligt kapital.
I
enlighet med vad jag nyss anfört anser jag att Uddcombs betydelse för
utvecklingen av en expansiv och tekniskt avancerad bransch och övriga skäl för Uddcombs
bildande motiverar att staten liksom Uddeholm i nuvarande läge bidrar till
företagets finansiering. Jag vill i detta sammanhang framhålla att den tredje
aktieägaren, Combustion, har gjort sin hittillsvarande insats i bolaget genom
att tillföra specifikt tekniskt kunnande. Efter en bedömning av Uddcombs
likviditetssituation och behov av tillskott har jag funnit att staten bör
medverka med ett bidrag om 6 milj. kr. till företaget. Dessutom bör
Statsföretag AB erhålla en statlig lånegaranti om 60 milj. kr. för att ta upp
lån för Uddcombs räkning.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
1.
bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att ställa garanti för lån tUl Statsföretag AB intiU ett
belopp av 60 000 000 kr. jämte ränta,
2.
till Bidrag till Uddcomb Sweden
AB på tUläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett
reservationsanslag av 6 000 000 kr.
C.
Bergsbruk
[2]
C 4. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. För budgetåret 1971/72
är på riksstaten under denna rubrik uppfört ett reservationsanslag av 18,7
milj. kr.
Sveriges
geologiska undersökning hemställer att medel ställs tUl förfogande för
kostnadsökningar som föranleds av avtalsom träffats med Svenska gravindustriarbetareförbundet
om ersättningar till kollektivanställd personal vid undersökningen. Budgetåret
1971/72 uppgår kost-
Prop. 1972: 85 47
nadsökningarna
tiU 778 000 kr., varav 126 000 kr. avser retroaktiva löner och traktamenten
för tiden den 1 februariden 30 juni 1971.
Departementschefen
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering på till-läggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 778 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
1.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
E.
Förenade fabriksverken
[3]
2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för detta ändamål finns
inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1971/72.
Inledning. Förenade
fabriksverken (FFV) har särskUt under de senaste åren starkt ökat sin
omsättning samt tillförts och påtagit sig nya arbetsuppgifter. Bl. a. har FFV
för att på bästa sätt utnyttja sin produktionskapacitet och även uppnå viss
sysselsättningsutjämning efter hand tagit upp olika slag av civil produktion. FFV
har därvid engagerat sig i skilda projekt, varav som exempel kan nämnas
tillverkning av kyl-kompressorer, uppfödning av försöksdjur, utveckling av en konstgöd-sdspridare
och en patienttvättapparat samt deltagande i utvecklingsar-arbetet rörande den s.
k. stirlingmotorn.
I verkets strävan att ta
upp och utveckla nya produkter inleddes under åren 1968-70 i en del fall
samarbete med andra företag. I samband därmed förvärvade FFV aktier och andra
andelar i ett antal bolag utan att därtUl ha erhållit vederbörliga bemyndiganden.
De bolag det här gällde anmäldes i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 137). Vidare har FFV
utiämnat lån till vissa företag och iklätt sig borgen för förpliktelser som KB
United Stiriing (Sweden) AB & Co har gentemot N. V. Philips Gloeilampenfabrieken
och Sveriges investeringsbank AB. Även dessa åtgärder har vidtagits utan bemyndiganden.
För att få gränserna för FFV:s ekonomiska handlingsfrihet klarlagda bringade
chefen för industridepartementet i skrivelse den 9 mars 1971 borgens- och lånefrågorna
till justitiekanslerns kännedom för de åtgärder de kunde föranleda. I en
rapport den 31 augusti 1971 har riksrevisionsverket konstaterat att FFV i ett
flertal avseenden avvikit från gällande regler och instruktioner, bl. a. genom
att utan bemyndigande ha bildat eUer förvärvat andelar i vissa bolag. I beslut
den 7 december 1971 har justitiekanslern förklarat att FFV handlat klart i
strid mot gällande bestämmelser när verket utan bemyndiganden förvärvat aktier
och andra
Prop.
1972: 85 48
andelar i företag, utlämnat lån och tecknat borgen. Med
hänsyn bl. a. till att verksledningens handlingssätt uppenbarligen förestavats
av en stark strävan att uppfylla statsmakternas intentioner har justitiekanslern
ansett kunna låta bero vid hans gjorda uttalanden i ärendet.
Ovissheten om FFV:s framtida verksamhetsinriktning bl. a.
med hänsyn till storleken av försvarsmateridproduktionen inom FFV har aktualiserat
en närmare prövning av verkets framtida inriktning. Med stöd av erhållet
bemyndigande ämnar jag inom kort tillsätta en utredning härom. Utredningen
skall även, mot bakgrund av de gjorda anmärkningarna mot vissa av FFV:s
åtgärder, pröva förenligheten med FFV:s framtida verksamhetsinriktning av ett
fortsatt engagemang i de nämnda bolagen. Utredningen avses vidare pröva den
lämpligaste företagsformen för verksamheten. Om verksformen alltjämt anses
lämplig, skall utredningen överväga i vilken mån verkets befogenheter kan
behöva ändras.
1 här förevarande anslagspunkt tar jag upp frågan om
anslag tUl ett av de projekt som bedrivs i bolagsform, det s. k. stirlingprojektet.
Jag anser detta projekt vara av sådan art att ställning till det bör tas redan
nu.
Stirlingprojektet. FFV har i skrivelse den 3 februari 1972
hemställt om ett anslag av 5 750 000 kr. för bestridande av FFV:s andel av utvecklingskostnader
för den s. k. stirlingmotorn i KB United Stirling (Sweden) AB & Co under
budgetåret 1971/72. FFV hemställer vidare om rätt att i samband med upplåning i
Sveriges investeringsbank AB tillsammans med Kockums mekaniska verkstads AB
(Kockum) teckna solidarisk borgen intill ett belopp av 25 milj. kr. inkl.
ränta. FFV anför därvid i huvudsak följande.
Av flera skäl kan- det antas att beställningsvolymen från
det svenska försvaret successivt kommer att minska inom de närmaste åren. Sedan
en längre tid tUlbaka har FFV därför systematiskt sökt finna lämpliga civila
produkter som ersättning för den väntade minskningen av för-svarsmaterielproduktionen.
Detta produktvalsarbete, som alltjämt pågår, bedrivs bl. a. med utgångspunkt
från att de nya produkterna skall tillgodose marknadens krav och kunna visa tUlfredsställande
lönsamhet. De bör också i möjligaste mån passa den befintliga produktionsapparaten
för att begränsa behovet av nya investeringar.
Från ovannämnda utgångspunkt genomförde FFV tillsammans
med Husqvarna Vapenfabriks AB (Husqvarna) och Kockum en omfattande analys av
det s. k. stirlingprojektet, för vilket möjlighet fanns att teckna licens med N.
V. Philips Gloeilampenfabrieken i Eindhoven (Nederländerna). Analysen visade
att detta projekt var intressant för FFV med hänsyn till bl. a. de uppställda
kriterierna på nya produkter.
Kortfattat kan stirlingmotorn beskrivas som en
energiomvandlare med extern, kontinuerlig förbränning, som ger motorn följande
karaktäristiska egenskaper: låg halt av skadliga avgaser, låg ljud- och
Prop. 1972: 85 49
vibrationsnivå
samt flerbränsleegenskaper, dvs. förmåga att utnyttja ett stort antal olika
typer av bränslen eUer andra värmealstrare.
Förutom
miljökraven i tätorter har kraven alltmer skärpts vad avser arbetsplatsernas mUjö.
Buller- och avgasemissioner från gruvlas-tare och andra underjordsfordon och
från arbetsmaskiner såsom grävmaskiner och liknande torde kunna minskas
betydligt genom utnyttjande av stirlingmotorn.
Med
hänsyn till bl. a. tendenserna till skärpt lagstiftning i olika länder,
syftande till miljövänligare motorfordon bedöms stiriingmotorns framtida
marknadsmöjligheter som goda.
I
dag existerande konventionella förbränningsmotorer torde efter omfattande och
kostsamma ingrepp omkonstruktioner och kompletteringar möjligen uppfylla
de närmaste årens förutsebara krav på avgasrening och bullerreduktion. Skulle
t. ex. den amerikanska lagstiftningen beträffande reduktion av avgaser och
buller komma att skärpas i en planerad senare etapp, omkring år 1980 vilket
i fackkretsar bedöms sannohkt torde dessa konventioneUa motorsystem få svårigheter
att hävda sig även ekonomiskt sett.
Stirlingmotorn
kan få stor betydelse i en beredskapssituation eller försörjningskris när
tillförseln av flytande drivmedel är otillräcklig, eftersom den är väl lämpad
för bl. a. gengasdrift. På längre sikt är den globala tiUgången på flytande
bränslen begränsad i förhållande till efterfrågan. Stiriingmotorns egenskap,
att kunna användas med andra bränslen såsom t. ex. träavfallsprodukter, är då
av mycket stor betydelse.
Med
utgångspunkt från nyss anförda resonemang ingick FFV, Husqvarna och Kockum i
juni 1968 ett samarbetsavtal om vidareutveckling av stirlingmotorn. Samarbetet
organiserades i form av ett kommanditbolag, KB United Stirling (Sweden) AB
& Co, i det följande kallat United Stirling, som den 1 juni 1968 träffade
ett licensavtal med N. V. Philips GloeUampenfabrieken. Husqvarna inträdde inte
i bolaget utan erhöll option, eftersom det stod klart att utveckUngsarbe-tet
skulle koncentreras primärt på en stirlingmotor av storleksordningen 200 hk. Husqvarnas
intresse var helt. knutet till motorer av en storleksordning som passade i Husqvarnas
tillverkningsprogram och produktsortiment. Förhandlingar kommer troligen att
föras under år 1972 om Husqvarnas fortsatta ställning i förhållande till United
Stirling. FFV och Kockum äger i dag vardera hälften av andelarna i United Stiriing.
Övriga
licenstagare är f. n. de tyska företagen MAN (Maschinen-fabrik Augsburg Nurnberg
AG) och MWM (Motoren Werke Mann-heim AG). Licensavtalen med dessa företag
bygger bl. a. på ett avtalsförhållande med Förbundsrepubliken Tyskland.
United
Stirling påbörjade hösten 1968 sin verksamhet med målet att
4
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 85
Prop. 1972: 85 50
utveckla
och konstruera sådana typer av stirlingmotorer som på kortast möjliga tid kan serietillverkas
och marknadsföras till främst fordons-och båttillverkare m. fl. inkl. United
Stirlings ägare för deras speciella behov.
United
Stirling inledde arbetet med att anställa personal och utbilda den hos
licensgivaren samt att från denna överta know-how m. m. Parallellt därmed
påbörjades vid United Stirling i Malmö och vid FFV:s verkstad i Malmslätt
uppbyggandet av erforderliga resurser för laboratorieprover,
prototyptillverkning etc. På grundval härav och med resultat från utförda
marknadsundersökningar som underlag har United Stirling inlett
utvecklingsarbetet av en 200 hk stirlingmotor, främst avsedd att användas i
stadsbussar, lastbilar, gruvfordon etc. En första prototypserie som i allt
väsentligt bygger på den av Philips etablerade stirling-tekniken har tagits
fram och är under utprövning.
Genom
det hittills utförda arbetet har United Stirling funnit nya lösningar som
medger betydande förenklingar, vilket medför kostnadsminskningar vid
serieproduktion.
Föratom
den renodlade motorutvecklingen har studier utförts av skilda applikationer
med stirlingmotorn. Praktiska prov har hittills utförts med motorer i båtar och
generatoraggregat med positiva resultat.
United
Stirling har i samarbete med VolvoSvenska Flygmotor AB startat
utvecklingsarbete av en ny typ av värmesystem för stirlingmotorn. Arbetet
finansieras delvis av styrelsen för teknisk utveckling. På uppdrag av
försvarets materielverk utvecklar United Stirling ett speciellt värmesystem för
stirlingmotorer avsett för u-båtar.
Den
fortsatta verksamheten kommer t. v. att koncentreras på utveckling av en 200
hk stirlingmotor. Arbetet med motorn är planerat att leda fram till
serieproduktion i slutet av 1970-talet. En väsentlig beslutstidpunkt kan
urskiljas då beslut om förserietillverkning skall fattas när resultat från utprövning
av prototyper föreligger. Därefter måste beslut fattas om och när
serieproduktion skall startas.
FFV
och Kockum skall enligt samarbetsavtalet till lika delar finansiera United
Stirlings kostnader. När avtalet ingicks planerades att finansieringen skulle
ske genom 50 "/o upplåning och 25 "lo genom direkta medel från
vardera FFV och Kockum. Pä grund av att FFV inte äger rätt att teckna borgen
för United Stirlings externa upplåning har huvuddelen av United Stirlings
kostnader måst bestridas med direkta tillskott. FFV:s tillskott utgjorde t. o. m.
den 30 juni 1971 ca 9,3 milj. kr. Beloppet har blivit högre än ursprungligen
beräknats genom att Husqvarna inte ingår i bolaget som fullvärdig partner. Med
hänsyn till finansieUa skäl och risktagande är partnerna eniga om önskvärdheten
av att en tredje delägare tillkommer.
FFV:s
andel av United Stirlings utvecklingskostnader beräknas för budgetåret 1971/72
utgöra 5 750 000 kr. och därefter ca 4,5 milj. kr.
Prop.
1972: 85 51
per
budgetår under utvecklingsskedet t. o. m. år 1978, räknat i 1971 års penningvärde.
I nämnda belopp ingår 500 000 kr. för FFV:s egen satsning främst på
applikationsarbeten för civila och militära ändamål.
Beloppen anges med
utgångspunkt från nuvarande ägarsituation. Vidare förutsätter dessa belopp att
FFV erhåller tillstånd att teckna solidarisk borgen tillsammans med Kockum för
United Stirlings upplåning av ca 50 "lo av utvecklingskostnaderna i
Sveriges investeringsbank AB. Upplåningsbehovet t. o. m. år 1973 beräknas till
25 milj. kr. inkl. ränta.
Endast de räntor som
belastar lånet från Sveriges investeringsbank AB finns medtagna i FFV:s
beräknade årliga kostnader för projektet. Ramen för hittills beviljat lån till
United Stirling utgör 19 milj. kr., varav 4,7 milj. kr. har lyfts.
FFV anser det inte möjligt
att finansiera sin andel i verksamheten via investeringsanslag med ett sannohkt
krav på 20 "lo årlig avskrivning och fastställd förräntning.
Departementsch
ef en
För
att i ökad utsträckning utnyttja sin produktionskapacitet har FFV engagerat sig
i flera projekt avseende sädan produktion som är lämpad för den befintiiga
produktionsapparaten.
Ett av dessa projekt är
utvecklingen av den s. k. stirlingmotorn med dess karaktäristiska egenskaper:
låg halt av skadliga avgaser, låg Ijud-och vibrationsnivå samt förmåga att
utnyttja ett stort antal olika bränslen.
FFV samarbetar med Kockum
om motorutvecklingen i KB United Stirling (Sweden) AB & Co, i vilket verket
direkt och indirekt genom United Stirling (Sweden) AB för statens räkning
förvaltar halva antalet andelar.
Finansieringen av
utvecklingskostnaderna avsågs ske så att FFV och Kockum direkt skulle bidra med
vardera 25 "/o av kostnaderna medan 50 "lo skulle lånas upp.
Lånedelen har dock hittills varit betydligt mindre. United Stirling har sedan
år 1969 ett lån i Sveriges investeringsbank AB på 19 milj. kr. att lyftas
successivt. 4,7 milj. kr. har i dagsläget utnyttjats av denna kredit. FFV har
intill den 30 juni 1971 bidragit med ca 9,3 milj. kr. till United Stirlings
verksamhet, varav ca 7 milj. kr. är balanserade som tillgång i verkets bokslut.
Stirlingmotorn förefaller
ha sådana egenskaper i avseende på miljövänlighet och bränsleflexibihtet att
det kan anses angeläget att motorn ytterligare utvecklas. En föratsättning för
en framtida produktion av motorn är dock att den kan produceras till kostnader
som är rimliga både med hänsyn tUl dess egenskaper och till möjligheterna att
marknadsföra den. Jag delar FFV:s uppfattning att en statlig satsning är
motiverad av projektets långsiktiga och kostnadskrävande karaktär och av dess
väsentliga samhälleliga effekter som t. ex. dess bidrag till lös-
Prop.
1972: 85 52
ning
av akuta miljöproblem, möjlighet till en effektiv lösning av .beredskapsproblemen
avseende fordonsdrift samt möjligheter till inhemsk produktion av tekniskt högkvalificerade
produkter även för export.
1
prop. 1968: 68 angående ökat stathgt stöd tUl teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete underströks statens roll vid främjandet av teknisk utveckling
och industriell verksamhet inom produktionsområden som är speciellt krävande
på grund av exempelvis satsningens storlek, risk eller långsiktighet. Stirlingprojektet
stämmer väl överens med denna beskrivning och är därför i behov av kapital utan
krav på omedelbar förräntning och amortering.
Jag bedömer att det
hittills uppnådda resultatet av utvecklingsarbetet med stirlingmotorn är av så
stort värde att arbetet bör fortsättas. Fortsatt utveckling fram till nästa
beslutstidpunkt kan, oberoende av därefter fortsatt arbete, förväntas ge flera
fördelar. Bland dessa fördelar kan nämnas att arbetet har betydelse som
pådrivande faktor för utvecklingen även av andra avgasrena och bullerfria
motorer samt att det ger en allmän ökning av svenskt teknologiskt kunnande inom
motor-och förbränningsområdena.
Vid
nästa beslutstillfälle föreligger fortfarande full handlingsfrihet. Vid detta
tillfälle bör underlaget för beslut vara väsentiigt bättre, bl. a. genom att
resultatet av gjorda provningar av prototyper då torde föreligga. Under
förutsättning att nuvarande ägarsituation kvarstår har FFV beräknat sitt
medelsbehov för projektet fr. o. m. den 1 juli 1971 fram till nästa beslutstillfäUe
till 1415 milj. kr. i 1971 års penningvärde.
I
avvaktan på utredning om den statliga satsningens framtida storlek i projektet
är jag f. n. inte beredd att för finansieringen av stirlingprojektet förorda
att medel tUlförs FFV i form av bidrag. FFV bör erhåUa investeringsanslag för
ändamålet, t. v. utan krav på avskrivning.
De
belopp som delägarna tillskjutit har hos United Stirling upptagits som lån.
Eftersom FFV inte kunnat lämna sitt tillskott som lån har det skett i form av
bidrag. De anslag som FFV avses erhålla för stirlingprojektet bör emellertid i
fortsättningen lämnas tUl United Stirling som t. v. ränte- och amorteringsfria
lån.
FFV har i sin hemställan
inräknat ett belopp om 500 000 kr. för verkets egen satsning på
applikationsarbeten för civila och militära ändamål. Jag anser att kostnaderna
för detta utvecklingsarbete bör bestridas av FFV:s egna intäkter. Jag beräknar
därför medelsbehovet tiU 5 250 000 kr. för budgetåret 1971/72. Behovet av
anslag för projektet för budgetåret 1972/73 får tas upp i annat sammanhang.
Eftersom finansieringen av
projektet delvis sker genom lån från Sveriges investeringsbank AB, bör genom staten
FFV solidariskt med Kockum kunna teckna borgen för den upplåning som kan
behövas. Jag beräknar f. n. behövligt belopp tUl 19 milj. kr. jämte ränta,
vilket motsvarar beviljad kredit.
Prop.
1972: 85 53
Jag
är beredd att ställa departementets utredningsmaterial i ärendet till
riksdagens näringsutskotts förfogande.
Under åberopande av det
anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1)
bemyndiga Kungl. Maj:t att
medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB
teckna borgen för lån i Sveriges investeringsbank AB till KB United Stiriing (Sweden)
AB & Co intill eti bdopp av 19 000 000 kr. jämte ränta.
2)
till Finansiering av stirlingprojektet
på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett
investeringsanslag av 5 250 000 kr.
[4]
Ökning av rörlig kredit till förenade fabriksverken. Genom beslut av 1943 års
riksdag (prop. 1943: 344, SU 1943: 242, rskr 1943: 500) erhöll dåvarande
försvarets fabriksstyrelse, numera förenade fabriksverken (FFV), rördsemedd
till sin verksamhet dels i form av ett investeringsanslag av 20 milj. kr.,
dels såsom rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 20 milj. kr. Krediten
fick utnyttjas så länge förskottsstat för försvarsväsendet var i kraft.
Sedermera medgav 1946 års riksdag (prop. 1946: 61, SU 1946: 77, rskr 1946: 201)
att den röriiga krediten fick intill ett belopp av 10 milj. kr. utnyttjas under
tid, då beredskapsstaten för försvarsväsendet inte var satt i kraft. Av
investeringsanslaget på 20 milj. kr. har sedermera ca 17 milj. kr. återbetalats
till statsverket.
Den
rörliga krediten ökades genom beslut av 1951 års riksdag (prop. 1951: 85, SU
1951: 62, rskr 1951: 111) tiU 30 milj. kr., varav högst 15 milj. kr. fick
utnyttjas under tid, då beredskapsstat för försvarsväsendet inte var satt i
kraft. På grund av den växande omsättningen och den ökande andel av den totala
produktionen som hänförde sig till andra områden än det svenska militära
försvaret beviljade 1964 års riksdag (prop. 1964:131, SU 1964: 76, rskr 1964:
194) en höjning av krediten tiU 50 mUj. kr., varav 40 milj. kr. fick utnyttjas,
då beredskapsstat för försvarsväsendet inte var satt i kraft.
Den
1 juli 1967 inlemmades flygverkstaden i Arboga med FFV och den 1 juli 1968
överfördes också flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås tUl FFV. Med
anledning härav begärde verket en ökning av den rörliga krediten med 55 milj.
kr. Därutöver begärdes en ökning av rörelsekapitalet med 25 milj. kr. med
hänsyn till den omfattning rörelsen hade innan flygverkstäderna överfördes.
1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 1968: 124, rskr 1968: 282) beviljade en
ökning av rörelsemedlen med 50 milj. kr., dels såsom ett investeringsanslag av
20 mUj. kr., dels genom en ökning tiU 70 milj. kr. av den rörliga krediten. I prop.
1968: 109 förklarade sig chefen för försvarsdepartementet inte då vara beredd
att ta ställning tUl den del av den begärda ökningen
Prop. 1972: 85 54
av
verkets rörelsemedel som hänförde sig till rörelsens omfattning innan
flygverkstäderna överfördes. Verket hänvisades till att senare återkomma till
denna fråga.
Förenade
fabriksverken har i skrivelser den 13 april och den 15 september 1971
hemställt om utökning av verkets rörelsemedel. I skrivelserna anförs i
huvudsak följande.
En
allt större del av de för den löpande verksamheten tillgängliga rörelsemedlen
har tagits i anspråk. Under budgetåret 1971/72 förväntas en ytterligare
stegring av medelsbehovet. Som skäl härför anförs, att omsättningen under
verksamhetsåret 1971/72 beräknas bli ca 620 milj. kr. en ökning med 200 milj.
kr. sedan 1968/69 att en minskning av förskotten från försvarets materielverk
uppkommer verksamhetsåret 1971/72 och att den under de senaste åren försämrade
lönsamheten inom FFV medför en försämrad likviditet.
Till
stöd för sin framställning har FFV bifogat en likviditetsprognos för verksamhetsåret
1971/72, som visar beräknade inbetalningar och utbetalningar kvartalsvis under
året. Prognosen visar ett behov av ytterligare rörelsemedel med 97 mUj. kr. FFV
anhåller därför att den rörliga krediten ökas med detta belopp.
Riksrevisionsverket
(RRV) har i skrivelse den 9 juli 1971 anfört att verket vid sin granskning av FFV
sett behov att klarlägga verkets likviditetsläge och långsiktiga behov av
rörelsekapital. RRV har därför låtit en revisionsbyrå göra en uppskattning av
det vid FFV erforderliga rörelsekapitalet under tiden fram till den 30 juni
1972. Uppskattningen visar att ett ökat behov av rörelsemedel med drygt 100
milj. kr. uppstår hos FFV under tiden fram till nämnda dag.
Departementschefen
Jag
vill erinra om att FFV vid den ökning av rörelsekapitalet och av den rörliga
krediten med sammantaget 50 milj. kr. som skedde år 1968 endast erhöll den
ökning av verkets rörelsemedel som behövdes i samband med övertagandet av
flygverkstäderna. För verksamheten i övrigt bestämdes storleken av den rörliga
krediten senast år 1964 på grundval av behovet av rördsemedd för
verksamhetsåret 1964/65. Omsättningen vid FFV nämnda verksamhetsår var ca 185
milj. kr. och beräknas för verksamhetsåret 1971/72 uppgå till ca 620 milj. kr.
Om man härifrån drar den beräknade omsättningen för verkstäderna, återstår
närmare 400 milj. kr., vilket skall jämföras med omsättningen 185 milj. kr. för
sju år sedan. Denna mer än fördubblade omsättning StäUer självklart krav på
ökning av rörelsemedlen. Till detta kommer att omsättningen vid verkstäderna
ökat med närmare 100 milj. kr. sedan 1968/69.
FFV:s
likviditetsprognos för verksamhetsåret 1971/72 visar på ett behov av
ytterligare rörelsemedel med 97 milj. kr. Den på RRV:s upp-
Prop. 1972: 85 55
drag
gjorda utredningen kommer fram till ett ökat behov av rörelsemedel med drygt
100 mUj. kr. Vid FFV:s beräkning av meddsbehovet förutsattes att verket skulle till
statsverket inleverera 18 milj. kr. i enlighet med de regler som gäller för
förvaltningen av fabriksverkens fond. Med hänsyn till FFV:s ekonomiska resultat
för verksamhetsåret 1970/71 anmälde verket i skrivelse den 30 november 1971 till
chefen för finansdepartementet att verket inte kunde inleverera någon
fondränta för nämnda verksamhetsår. Detta bör minska det beräknade
medelsbehovet med 18 milj. kr. Prognoserna rörande det ekonomiska utfallet av
verksamhetsåret 1971/72 tyder på att svårigheter för FFV att inleverera fondränta
kommer att föreligga även för detta verksamhetsår. Om sådan inleverans inte
sker, kan medelsbehovet beräknas minska med ytterligare 21 milj. kr. Jag vill
dock, med hänsyn till den osäkerhet som kan föreligga även för andra poster i
likviditetsprognosen och som kan verka i motsatt riktning, förorda att FFV:s
rörliga kredit hos riksgäldskontoret ökas från nuvarande 70 milj. kr. till 170
milj. kr. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma i vilken utsträckning
krediten skall få utnyttjas.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
medge att förenade fabriksverken får, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, disponera
en från 70 000 000 kr. till högst 170 000 000 kr. ökad rörlig kredit hos
riksgäldskontoret.
F.
Statens vattenfallsverk
[5]
1. Kraftstationer m. m. På riksstaten för budgetåret 1971/72 har under denna
rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 140 milj. kr., varav 145 milj. kr.
på tilläggsstat I och 20 milj. kr. på tilläggsstat II.
Statens
vattenfaUsverk
Statens
vattenfallsverk har i skrivelse den 8 oktober 1971 hemställt att verket får
ingå i ett aktiebolag AB Kärnkraftutbildning som skall handha utbildning
och träning av driftpersonal vid kärnkraftstationer, att verket under
budgetåret 1971/72 får teckna aktier och om så blir erforderligt lämna ddägarlån
till det planerade bolaget samt att verket medges rätt att efter framställning
härom teckna borgen för lån tiU bolaget inom en borgensram på 18 milj. kr. I
skrivelse den 15 februari 1972 redovisar vattenfallsverket hur det planerade
utbildningsbolaget avser att samarbeta med AB Atomenergi bl. a. genom att utbildningen
förläggs till Studsvik, där AB Atomenergis servicetjänster och specialister
kommer att utnyttjas. Vattenfallsverket anför i hu vudsak följande.
Prop.1972: 85 56
Det
ökade kraftbehovet inom landet kommer i fortsättningen till betydande del att
täckas av produktion från kärnkraftverk. Vid slutet av 1970-talet beräknas
således antalet idrifttagna kärnkraftaggregat uppgå tUl 9 a 10 med en
sammanlagd effekt av 7 500 MW.
För
driften av kärnkraftstationer fordras tillgång till personal med omfattande
teoretisk och praktisk utbildning. Ett väsentiigt led i en sådan utbildning
utgör träning av personalen i övervakning av driften under skilda förhåUanden. Ay
driftekonomiska skäl är det inte lämpligt att frigöra kommersiella
kärnkraftaggregat och utnyttja dem för ut-bUdningsändamål. Man har därför sökt
andra utvägar och funnit att en simulatoranläggning ger goda möjligheter till
utbildning och träning av personal under realistiska förhållanden. Utiändska
erfarenheter visar, att träning i simulator ger tUl resultat större
driftsäkerhet, kortare idrifttagningstider och lägre avbrottsfrekvens.
Anskaffning
av en simulatoranläggning innebär emellertid en förhållandevis stor
investering. För att undvika splittring av resurserna och hålla
utbildningskostnaderna på en acceptabel nivå har det framstått som angeläget
att få tUl stånd ett samarbete mellan berörda kraftföretag i landet.
Vattenfallsverket, Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB och Sydsvenska
Kraftaktiebolaget har därför gemensamt utrett frågan och funnit att
förutsättningar föreligger för ett sådant samarbete.
Förhandlingar
mellan intressenterna har lett till en överenskommelse om bildande av ett
särskilt aktiebolag AB Kärnkraftutbildning för byggande och drift av en
simulatoranläggning.
Bolaget
skall vara ett gemensamt serviceorgan åt svensk kraftindustri och handha
utbildning och träning av driftpersonal vid kärnkraftstationer samt ta fram
och tUlhandahålla undervisningsmaterial för grund-och vidareutbildning av sådan
personal. Den närmare innebörden av överenskommelsen framgår av ett mellan
parterna ingånget konsortialavtal och en till avtalet fogad bolagsordning.
Enligt
konsortialavtalet, som från vattenfallsverkets sida träffats med förbehåll för Kungl.
Maj:ts godkännande, skall verket teckna 50 "/o av aktierna i det tUlämnade
bolaget och de båda andra parterna 25 "lo vardera. Aktierna skall betalas
kontant. När bolaget bildas skall aktiekapitalet vara 400 000 kr. Vid
bolagsstämma får aktieägarna rösta för det fulla antal aktier de företräder.
Till skydd för parterna har i bolagsordningen föreskrivits att aktie, som
övergått till någon som inte tidigare är aktieägare, skall hembjudas
aktieägarna i bolaget. Parterna har också i avtalet förbundit sig att inte
bjuda ut eller anta anbud på aktiepost, förrän övriga parter haft tUlfälle att
efter förhandling ta ställning till huravida de önskar förvärva aktieposten
ifråga.
Bolagets
styrelse skall bestå av minst fyra ledamöter, av vilka vattenfallsverket utser
hälften. Posterna som ordförande och vice ordfö-
Prop.
1972: 85 57
rande i styrelsen skall skifta mellan verket och de båda
andra parterna vartannat år. Styrelsens ordförande eller, vid förfall för
denne, vice ordförande skall också vara ordförande på bolagsstämman.
För samordning av parternas önskemål om tjänster från
bolaget skall styrelsen utse en utbildningsdelegation.
Den
basversion av simulatoranläggningen som f. n. bedöms aktuell för anskaffning
består av ett datorsystem, programvara och kontrollrum och beräknas kosta ca
22 milj. kr. Denna anläggning kan användas för simulering för första och andra
kärnkraftaggregatet i Oskarshamn och för de första aggregaten i resp. Ringhals
och Barsebäck samtliga av kokarreaktortyp det sistnämnda dock utan
kontrollrumslikhet. De kompletteringar av simulatoranläggningen som sedan blir
aktueUa blir beroende av valet av aggregattyp för kommande kärnkraftstationer.
För en fullt utbyggd anläggning beräknas kostnaden tUl ca 35 milj. kr.
Leveranstiden för den aktuella utrustningen är ca 30 månader, varför simulatorutbUdningen
kan påbörjas tidigast år 1974.
Investeringen skall finansieras dels med inbetalt
aktiekapital, dels med lån på den allmänna kapitalmarknaden mot säkerhet av
penninginteckningar i bolagets fasta och lösa egendom eller mot säkerhet som
parterna ställer i proportion till aktieinnehavet. Parterna är också skyldiga
att om så erfordras lämna lån till bolaget, likaledes i förhållande till sina
andelar. Vattenfallsverket har beräknat ett borgensbehov för egen del av t. v.
högst 18 milj. kr. under budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Fortsatta undersökningar om lämpligaste förläggningsplats
för simulatoranläggningen har utförts under slutet av 1971.
Efter överläggningar med AB Atomenergi har preliminär
överenskommelse träffats enligt vilken anläggningen skall förläggas till Studsvik
i direkt anslutning till Atomenergis anläggningar. Atomenergi kommer att
tillhandahålla vissa bastjänster såsom inkvartering av kursdeltagare,
kontorsservice och programmerare samt efter överenskommelser i varje
särskilt fall föreläsare och kompletterande kurser. Möjlighet finns också
att ge eleverna träning genom körning av en av Atomenergis försöksreaktorer i Studsvik.
Departementschefen
Enligt den svenska kraftindustrins utbyggnadsplaner kommer
ett tiotal kärnkraftaggregat att vara i drift omkring år 1980. Det är av
största vikt att den personal som skall svara för driften av dessa erhåller en
omfattande såväl teoretisk som praktisk utbUdning så att anläggningarna kan
köras med god ekonomi och tUlfredsställande säkerhet. Träning i övervakning av
driften under skiftande förhållanden utgör därvid ett
5 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 85
Prop.1972: 85 58
väsentiigt
led i utbildningen. Särskilt viktigt är det att personalen får lära sig ingripa
på ett riktigt sätt vid onormala driftförlopp för att förhindra haverier eller
begränsa deras omfattning. Det är emellertid inte möjligt att utnyttja
befintliga kämkraftstationer för att skapa alla de från utbildningssynpunkt
önskvärda driftsituationerna. Träning med hjälp av simulator har därför visat
sig vara ett nödvändigt komplement i utbildningen.
Jag har inte något att
erinra mot det av vattenfallsverket föreslagna samarbetet i aktiebolagsform med
Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB och Sydsvenska Kraftaktiebolaget beträffande
anskaffande och drift av en simulatoranläggning för utbildning av driftpersonal
vid kämkraftstationer. Genom att anläggningen placeras i anslutning till AB
Atomenergis försöksstation i Studsvik kan det tillämnade bolaget i stor utsträckning
tillgodogöra sig redan etablerade resurser, vilket bör ge goda förutsättningar
för att hålla utbUdningskostnaderna på en rimlig nivå. Jag förordar således att
Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna det mellan parterna
vUlkorligt träffade konsortialavtalet och att medge vattenfallsverket att
träffa överenskommelse om de smärre ändringar i avtalet som kan visa sig
nödvändiga i framtiden.
Vidare förordar jag att
verket får ta medel i anspråk från investeringsanslaget tUl kraftstationer m. m.
för att dels teckna aktier i det planerade aktiebolaget, dels ställa
erforderliga lån till bolagets förfogande i enlighet med åtagandena i avtalet.
I prop. 1972: 1 (bU. 15 s.
126 och 127) förordade jag att Kungl. Maj:t skulle inhämta riksdagens
bemyndigande att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån inom en
total ram av 580 milj. kr., varav högst 60 milj. kr. för lån tUl
distributionsbolag. I samband härmed anförde jag att denna ram inom
överskådlig tid skulle behöva utökas så snart ett nytt konsortialavtal
aktualiserades. Med hänsyn till det nu tillkommande borgensbehovet för AB
Kärnkraftutbildning, vUket vattenfaUsverket beräknat tUl högst 18 milj. kr.,
förordar jag att Kungl. Maj:t med återkallande av sitt tidigare förslag
inhämtar riksdagens bemyndigande att fr. o. m. budgetåret 1972/73 medge vattenfallsverket
att teckna borgen för lån intill sammanlagt 598 mUj. kr.
Under åberopande av det
anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1)
bemyndiga Kungl. Maj:t att dels
godkänna avtalet om bildande av ett aktiebolag för utbildning av driftpersonal
vid kärnkraftstationer, dels medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse
om smärre ändringar i avtalet,
2)
medge att medel får tas i
anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. dels för teckning av
aktier i det under 1
Prop. 1972: 85 59
avsedda
aktiebolaget, dels för lån till bolaget, allt i enlighet med åtagandena i
avtalet, 3) bemyndiga Kungl. Maj:t att fr. o. m. budgetåret 1972/73 medge
statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån intill sammanlagt 598 000
000 kr., varav högst 60 000 000 kr. för lån till distributionsbolag.
VI. FONDEN FOR STATENS AKTIER
[6]
Försäljning av aktier i AB Kabi. Läkemedelsförsörjningsutredningen, som tillkaUades
år 1963, överlämnade i november 1969 ett betänkande (SOU 1969: 46) till chefen
för socialdepartementet med förslag om hur den framtida detaljhandeln med
läkemedel skulle ordnas. I betänkandet framhölls också att staten borde
engagera sig i läkemedelsproduktionen. Ett motiv för ett statligt engagemang
angavs vara att basläkemedel skuUe kunna tillhandahållas till lägsta möjliga
pris. Ett optimalt utnyttjande av forskningsinsatserna ansågs kräva ett ökat of-fentiigt
risktagande. Utredningen framhöll även motiv som en ökad insyn i prissättning
och en stimulerad konkurrens.
I anslutning till
utredningen träffades ett avtal mellan staten och apotekarsocieteten om
avlösning av det dåvarande apotekssystemet och bildandet av ett apoteksbolag
med statligt majoritetsintresse. Bolaget som fick namnet Apoteksbolaget AB, bUdades
den 1 januari 1971. I samband därmed förvärvades apotekarsocietetens aktier i
läkemedelsföretaget Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB (Vitrum) samt den
läkemedelsproduktion som bedrevs i apotekens distriktslaboratorier under
varumärket ACO.
Är
1969 ingick staten ett avtal med Pripp-Bryggerierna AB om förvärv av 65
"lo av aktierna i AB Kabi. Enligt avtalet fick staten rätt att efter den
30 september 1971 påfordra inlösen av återstående aktier. Pripps å sin sida
kunde påfordra statens inlösen efter nämnda dag. Statens förvärv av aktierna i Kabi
och Vitrum godkändes av 1969 års riksdag (prop. 1969: 142, SU 1969: 169, rskr
1969: 382) och förvärvet av ACO året därpå (prop. 1970: 74, SU 1970: 98, rskr
1970: 223 och 234). Statens aktier i Kabi överfördes till Statsföretag AB den 1
januari 1970.
Sedan
Pripps i september 1971 påkallat att återstoden av dess aktieinnehav i Kabi avtalsenligt
skulle inlösas, förvärvade staten i enlighet med avtalet de ifrågavarande
aktierna för 27 638 285 kr. 57 öre (prop. 1971:139, NU 1971:45, rskr 1971:326).
Av köpeskiUingen utgjorde 26,6 mUj. kr. värdet av aktierna, 649 600 kr.
utdelning t. o. m. september 1971 och återstoden ränta fr. o. m. den 1 oktober
1971 till dess betalning erlades. Aktierna förvaltas f. n. under fonden för
statens aktier.
Prop.
1972: 85 60
I
prop. 1969: 142 och 1970: 74 förutsattes bUdandet av en statiig läkemedelskoncern
i vUken Kabi ansågs kunna bli en lämplig kärna. Efter en övergångsperiod borde tiUverkningen
inom ACO och Vitrum avskiljas från Apoteksbolaget och samordnas med
läkemedelskoncernen. En samordning med den läkemedelsproduktion och angränsande
aktiviteter som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium-(SBL), statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA), militärapoteket och inom förenade
fabriksverken (FFV) ansågs också önskvärd.
Chefen
för industridepartementet tillkallade den 19 september 1969 delegationen för
samordning av den statliga läkemedelsproduktionen. Delegationen föreslog i
skrivelse den 10 maj 1971 att Kabi med dotterbolag samt produktionen vid ACO
och Vitrum skuUe sammanföras till en koncern.
Delegationen
ansåg att koncernen borde präglas av långtgående de-centrahsering och vara
uppdelad i resultatenheter. Beträffande SBL ansåg delegationen att man borde
pröva att bedriva dess produktion och angränsande aktiviteter inom ramen för
ett belagt dotterbolag till SBL. Delegationen har hemställt hos SBL:s styrelse
att denna fråga blir föremål för utredning.
I
skrivelse den 18 januari 1972 framhöU delegationen att läkemedelsproduktionen
inom FFV, militärapoteket och SVA inte bör ingå i den statliga
läkemedelskoncernen, bl. a. på grand av speciella uppgifter som åvilar dessa
institutioner. Möjligen kunde övervägas en sammanföring av FFV:s och
militärapotekets produktion med läkemedelskoncernen i ett senare stadium och
det kunde då också visa sig lämpligt att knyta SBL:s produktion närmare denna.
Delegationen ansåg att de läkemedelsproducerande enheterna trots att de är
organisatoriskt fristående bör ta vara på alla samarbetsmöjligheter som kan ge
positiva resultat. Erfarenheterna från den på delegationens initiatitiv bildade
gemensamma forskningsnämnden ansågs vara goda. Delegationen underströk därför
angelägenheten av att nämndens arbete fortsatte även efter det att
läkemedelskoncernen bUdats. Den likaledes på delegationens initiativ bildade
företagsledargruppen borde fortsätta sin verksamhet i lämpliga former.
Statsföretag
och Apoteksbolaget har den 7 februari 1972 träffat avtal avseende Statsföretags
förvärv av produktionsdelen av Vitrum samt ACO:s anläggningar i Göteborg, Årsta,
Solna och Matfors. Vitrums grosshandelsrörelse stannar kvar i Apoteksbolaget.
Köpeskillingarna uppgår sammanlagt till ca 45 milj. kr. Statsföretag har i
enlighet med delegationens förslag beslutat sammanföra ACO, Vitrum och Kabi tUl
en statlig läkemedelskoncern med Kabi som moderbolag. För att göra det möjligt
för Kabi att erlägga köpeskillingarna i enlighet med förvärvsavtalen avser
Statsföretag att tUlföra bolaget medel genom ökning av dess aktiekapital och
genom annan medverkan vid finansieringen.
Prop.
1972: 85 61
De
enheter som ingår i den nya koncernen svarade år 1971 för en total försäljning
på ca 200 milj. kr. TUlsammans svarar de för ca 14 "lo av den svenska
läkemedelsmarknaden, vUket innebär att gruppen blir en av de största i svensk
läkemedelsindustri. Exportandelen för Kabis läkemedelsrörelse uppgår tUl ca 35
"lo och för Vitram till ca 50 o/o.
I
prop. 1971: 139 (s. 8) förutsattes att Statsföretag skulle förvärva de
återstående aktierna i Kabi i samband med bildandet av läkeme-delskoncemen.
Statsföretag har därvid yrkat på att få erlägga betalning för aktierna med
kuponger för år 1971 och följande år med en revers. Reversen skulle ha en
löptid på tio år med en ränta motsvarande den som gäller för långa
obligationslån. Som kompensation för statens kaptialkostnader skulle räntan på
reversen beräknas fr. o. m. den 1 januari 1972. Amorteringen skulle enligt
Statsföretag ske under de fem sista åren varefter lånet skulle vara slutamorterat.
Som ett motiv för sitt yrkande har Statsföretag angivit att en stor del av dess
resurser genom köpet av ACO och Vitram kommer att bindas i den nya koncernen.
Departementschefen
Genom
statens förvärv av KABI, Vitrum och ACO skapades möjligheter för mera aktiva
insatser inom läkemedelsindustrin. En utförlig redogörelse för motiven till det
statliga engagemanget i läkemedelsindustrin har lämnats i prop. 1969: 142. I prop.
1971: 139 har jag meddelat min avsikt att under våren 1972 återkomma till
frågan om bildande av en statiig läkemedelskoncern.
Genom
att Statsföretag har förvärvat produktionsdelen i Vitrum och
tillverkningsenheter, lager m. m. i ACO har den helt övervägande dden av den
läkemedelsproduktion som sker i statlig regi sammanförts till en företagsgrupp.
Den statliga läkemedelskoncernen har härigenom bildats. Kabi avses bli
moderbolag i koncernen. Genom denna kommer resurserna inom forskning,
produktion och marknadsföring att kunna utnyttjas bättre än vad som varit
möjligt om företagen varit organisatoriskt åtskilda. Jag delar delegationens
uppfattning att man även efter koncernens bildande bör ta till vara alla
möjligheter tUl samarbete mellan alla statiiga läkemedelsproducerande enheter.
Statsföretag
bör av staten förvärva de återstående aktierna i Kabi i enlighet med vad som
förutsattes då staten inlöste dem från Pripps. Förvärvet bör ske till det pris
för aktierna som staten tidigare erlagt tUl Pripps, nämligen 27 638 285 kr. 57
öre. Genom att Statsföretag svarar för finansieringen av köpet av Vitrum och ACO
kommer en stor dd av dess resurser att bindas i den nya koncernen. Det synes
därför skäligt att statens försäljning av de återstående Kabiaktierna till
Statsföretag sker på ett sätt som inte alltför hårt belastar Statsföretags likviditet.
Prop. 1972: 85 62
Statsföretag
bör därför ges möjlighet att som betalning för ifrågavarande aktier med
kuponger för år 1971 och följande år lämna en revers. Det lån som Statsföretag
på detta sätt erhåller bör ha en löptid på tio år med en ränta motsvarande den
som gäller för långa industri-obligationslån. Räntan bör beräknas fr. o. m. den
1 januari 1972 för att staten skall erhålla kompensation för de med
aktieinnehavet förenade kapitalkostnaderna. Amorteringen bör ske i lika delar
under de fem sista åren av lånets löptid.
Under
åberopande av det anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har anfört om överlåtelse av statens aktier i AB Kabi tiU
Statsföretag AB.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 63
Bilaga 11
AVSKRIVNING AV
NYA KAPITALINVESTERINGAR
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler
fråga om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag
dels på tilläggsstat I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II, dels på till-läggsstat III. I
enlighet med de principer som hittills tiUämpats. bör nu, när
avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om
erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya
avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de tiU grund för här beräknade
avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg
och jämkningar vidtas av riksdagen.
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler
för avskrivning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör
grundavskrivning för förvaltningsbyggnader 25 "lo av anläggningskostnaden
och för byggnader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor
50 "lo. Investeringar i mark avskrivs inte.
Med tiUämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på
tilläggsstat uppföras i enlighet med följande sammanställning.
Prop.
1972: 85 64
Anslag Investering Avskrivning
kr. kr.
Justitiedepartementet:
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 2 585 000 1 293 000
Socialdepartementet:
Uppförande av ett personalbostadshus för
karolmska sjukhuset 2165 000 541000
Kommunikationsdepartementet:
Byggnadsarbeten för meteorologiska ob
servationsstationer m. m. 35 000 18 000
Finansdepartementet:
Byggnadsarbeten
för statiigt förvaltning 40 000 000 10 000 000
U
tbildningsd epartementet:
Byggnadsarbeten
för vissa kulturändamål 1 103 000 552 000
Byggnadsarbeten
vid universiteten m. m. 35 000 000 17 500 000
Civildepartementet:
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 2 400 000 600 000
Försvarets
fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond skall enligt
gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt tUl 50 "lo
av investering i kasernbyggnaders delfond, medan total avskrivning tUlämpas för
befästningars delfond. Investeringar i mark avskrivs inte.
På
tilläggsstat I har under kasernbyggnaders delfond anvisats sammanlagt 40 425
000 kr. och under befästningars delfond 24,5 milj. kr. Avskrivningsanslagen bör
tas upp med 20 213 000 kr. resp. 24,5 mUj. kr.
Statens
utlåningsfonder. På tilläggsstat II har tUl lånefonden för allmänna
samlingslokaler tagits upp ett investeringsanslag av 8 mUj. kr. Från fonden
utgår lån som till ca 70 "lo är räntefria. Avskrivningsanslaget bör tas
upp med 5,6 mUj. kr.
Fonden
för låneunderstöd. På tilläggsstat I har anvisats 4,1 milj. kr. till lån till
nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
Avskrivningsanslaget bör tas upp med 4,1 mUj. kr.
På
tilläggsstat 1 har anvisats 130 milj. kr. tUl lån till Norrbottens järnverk AB.
Lånet är räntefritt tre år av en fjortonårsperiod. Jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 27,9 mUj. kr.
Diverse
kapitalfonder. På tilläggsstat I har anvisats 780 000 kr. till lörrådsanläggningar
m. m. under förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap. Bdoppet avser
anskaffning för beredskapsändamål och bör skrivas av helt. På riksstaten för irmevarande
budgetår har till förråds-
Prop. 1972: 85 65
anläggningar
anvisats ett investeringsanslag av 5 355 000 kr. Avskrivningsanslaget togs upp
tUl 355 000 kr. Även återstående 5 mUj. kr. avser anskaffning för
beredskapsändamål och bör skrivas av. Jag tar upp ett avskrivnmgsanslag om
totalt 5 780 000 kr. tUl förrådsanläggningar m. m.
Under åberopande av det
anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
tiU Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna
fonder
på tUläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1971/72
anvisa
följande reservationsanslag, nämligen
Statens
allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården 1 293 000
Socialdepartementet:
Uppförande av ett personalbostadshus för karo
linska sjukhuset 541000
Kommunikationsdepartementet:
Byggnadsarbeten för meteorologiska observa
tionsstationer m. m. 18 000
Finansdepartementet:
Byggnadsarbeten
för statiig förvaltning 10 000 000
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten
för vissa kulturändamål 552 000
Byggnadsarbeten
vid universiteten m. m. 17 500 000
Civildepartementet:
Byggnadsarbeten
för länsstyrelserna 600 000
Försvarets
fastighetsfond
Kasernbyggnaders
delfond 20 213 000
Befästningars
ddfond 24 500 000
Statens
utlåningsfonder
Inrikesdepartementet:
Lånefonden
för allmänna samlingslokaler 5 600 000
Fonden
för låneunderstöd
Socialdepartementet:
Lån
till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för
alkoholmissbrakare m.m. 4100 000
Prop. 1972: 85 66
Industridepartementet:
Lån
till Norrbottens järnverk AB 27 900 000
Diverse
kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Fonden för ekonomisk försvarsberedskap: För
rådsanläggningar m. m. 5 780 000
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 67
Bilaga 12
Förteckning
över av Kungl. Majrt
hos riksdagen i prop. 1972: 85 begärda anslag på tilläggsstat DI tUl riksstaten
för budgetåret 1971/72
DRIFTBUDGETEN
A.
Egentliga statsutgifter
///.
Utrikesdepartementet
D 1 Svenska institutet, reservationsanslag 300 000
IV. Försvarsdepartementet
0 7
Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reserva-
tionsanslag 12 500 000
V. Socialdepartementet
A
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 1 200 000
D 2 Bidrag till anordnande av barnstugor, reserva
tionsanslag 10 000 000
E 14 Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning,
reservationsanslag 250 000
K
3 Bidrag tUl handikappinstitutet 350 000
K
12 Bidrag tUl De blindas förening 130 000
11
930000
VIII. Utbildningsdepartementet
A
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 3 000 000
C
7 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reser
vationsanslag 1 305 000
D
36 Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yr-
kesutbUdnmg,
reservationsanslag 1 700 000
E23
Tekniska fakulteterna m.m.: Chalmers tekniska
högskola,
reservationsanslag 1 532 000
E
65 Inredning och utrustning av lokaler vid universite
ten m. m., reservationsanslag 9 600 000
17137
000
IX. Jordbruksdepartementet
1 12
Bidrag tUl vatten- och luftvårdande åtgärder inom
industrin,
reservationsanslag 100 000 000
X. Handelsdepartementet
A
5 Kommittéer m. m., reservationsanslag 400 000
Prop. 1972: 85 68
XI. Inrikesdepartementet
A
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 1 500 000
B
3 Allmänna beredskapsarbeten m. m., reservations
anslag, varav 75 000 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen 265 000 000
B
4 Särskilda beredskapsarbeten m. m., reservationsan
slag, varav 25 000 000 kr. att avräknas mot auto-
mobUskattemedlen 108 000 000
B
6 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds-
verksamhet, reservationsanslag 5 000 000
B
9 SärskUt stöd åt erkända arbetslöshetskassor, reser
vationsanslag 5 000 000
384
500 000
XIII.
Industridepartementet B 7 Bidrag till Uddcomb Sweden AB,
reservationsanslag 6 000 000 C 4 Sveriges geologiska undersökning: Prospektering,
reservationsanslag 118 000
6 778 000 Summa egenthga statsutgifter 533 545 000
B.
Utgifter för statens kapitalfonder
II. Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar
Justitiedepartementet:
3
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården (II: 3),
reservationsanslag 1 293 000
Socialdepartementet:
8
a Uppförande av ett personalbostadshus för karolins
ka sjukhuset (II: 9 a), reservationsanslag 541
000
Kommunikationsdepartementet:
10 a
Byggnadsarbeten för meteorologiska observations-
stationer
m. m. (II: 11 a), reservationsanslag 18 000
Finansdepartementet:
11 Byggnadsarbeten
för statiig förvaltning (II:
12),
reservationsanslag '" 10 000 000
Utbildningsdepartementet:
15
Byggnadsarbeten för vissa
kulturändamål (II: 17), reservationsanslag 552
000
16
Byggnadsarbeten vid
universiteten m. m. (II: 19), reservationsanslag 17
500 000
Civildepartementet:
17 a
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (II: 21),
re-
servationsanslag 600 000
30
504 000
Prop.
1972: 85 69
C. Försvarets
fastighetsfond
1
Kasernbyggnaders delfond (III:
15), reservationsanslag 20 213 000
2
Befästningars delfond (III:
611), reservationsanslag 24 500 000
44
713 000
D. Statens
utlåningsfonder
Inrikesdepartementet:
4
Lånefonden för allmänna samlingslokaler (IV: 14),
reservationsanslag 5 600 000
E. Fonden
för låneunderstöd
Socialdepartementet:
2 Lån
tUl nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrakare m. m. (V: 3), reservationsanslag 4 100 000
Industridepartementet:
6 Lån till Norrbottens järnverk AB (V: 12), reserva
tionsanslag 27 900 000
32 000 000
IX. Diverse
kapitalfonder Handelsdepartementet:
3 Förrådsfonden
för ekonomisk försvarsberedskap:
Förrådsanläggningar m. m. (IX:
6), reservationsan
slag 5 780 000
Summa
utgifter för statens kapitalfonder 118 597 000
Summa
för driftbudgeten 652 142 000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
/.
Statens affärsverksfonder E. Förenade fabriksverken
2 Finansiering
av stirlingprojektet 5 250 000
//.
Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet:
9 a Uppförande av ett personalbostadshus för karolins
ka sjukhuset 2 165 000
Utbildningsdepartementet:
19 Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. 35 000 000
37
165 000
Prop. 1972: 85 70
VII.
Fonden för förlag till statsverket
Finansdepartementet:
1 Vissa projekteringskostnader 40 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
3 Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m. 8 400
000
Summa
för kapitalbudgeten 90 815 000
MARCJS BOKTR. STHLM 1972 7201 62
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
47 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (47)
47 kopplingar i 43 dokument.
- Prop. 1975:30 Regeringens proposition om enerighushållningen m.m. i texten
- Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
- Prop. 1973:1 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1973/74 om s. 18 · om s. 55 i texten
- Prop. 1973:170 Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 s. 49 i texten
- Rskr. 1972:244 i texten