Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74
1973 · 82 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 74 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:170, Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts
proposition nr 170 år 1973 Prop.
1973: 170
Nr 170
Kungl.
Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1973/74; given den 2 november 1973.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
G.
E. STRÄNG
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsministem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
FELDT.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter.
De
medelsbehov utöver gällande riksstat som nu kan överblickas bör sammanfattas i
en proposition angående utgifter på tilläggsstat I lill riksstaten för
budgetåret 1973/74. Jag viU erinra om att Kungl. Maj;t den 6 september 1973
beslutat om särskilda propositioner som innefattar framstäUningar om anslag på tiUäggsstat
I (prop. 1973; 144 och prop. 1973: 145). Dessutom har Kungl. Maj:t den 12
oktober 1973 beslutat om en särskild proposition med förslag tUl vissa
ekonomisk-politiska åtgärder som också innefattar framställningar om anslag på
tilläggsstat I (prop. 1973: 165). Propositionerna innebär förslag till anslag
på tiU-läggsstat I av 350,0 milj. kr., 279,6 mUj. kr. resp. 1 544,0 milj. kr.
eller sammantaget 2 173,6 milj. kr. I förevarande proposition föreslås anslag
1
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 170
Prop. 1973:170 2
av
sammantaget 217,0 mUj. kr. Således har i dessa fyra propositioner sammanlagt
föreslagits anslag av 2 390,6 milj. kr. på tUläggsstat I för budgetåret
1973/74.
De
framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t beslutar om i detta
sammanhang tiis in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, försvars-,
social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbraks-, handels-,
inrikes-, civU- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoU bör bUäggas den
gemensamma propositionen som bilagor 112. En sammanställning över av Kungl. Maj:t
i denUa proposition begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i
detta ärende som bilaga 13.
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t i en gemensam proposition förelägger riksdagen de
förslag om anslag på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 som
framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med
bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet; Britta Gyllensten
Prop. 1973:170
Bilaga
1
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
fÖr justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de ärenden under
justitiedepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
ANDRA
HUVUDTITELN
D.
Domstolsväsendet
[1]
D 8. Utrustning till domstolar m. m. För budgetåret 1973/74 har tiU Utrustning
till domstolama m. m. anvisats ett reservationsanslag av 4,1 milj. kr.
Reservationen'- från föregående budgetår uppgick den 1 juli 1973 tUl 273 683
kr., varav 208 228 kr. disponeras av hovrätterna enligt beslut av Kungl. Maj:t
under föregående budgetår för ändamål som avsågs med det tidigare anslaget
Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet.
Kimgl.
Maj;t har den 18 maj 1973 fattat beslut om vissa ändringar i
domkretsindelningen i Stockholms län varvid beslutats att en ny tingsrätt
skall inrättas i Handen den 1 januari 1974. Vidare har i juli 1973 fattats
beslut om tidigardäggning av vissa byggnadsprojekt för domstolar. Nya projekt
rörande bl. a. flyttning till och förhyrning av nya lokaler har aktualiserats
och beräknas genomföras under budgetåret 1973/74. Ett ytterligare medelsbehov
föreligger därför om 1 930 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj;t föreslår
riksdagen
att
tiU Utrustning till domstolar m. m. på tilläggsstat I tUl riksstaten för
budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 930 000 kr.
'
Anslaget Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet.
Prop. 1973:170 4
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[2]
1. Polishus m. m. För budgetåret 1973/74 har tUl PoUshus m. m. anvisats ett
investeringsanslag av 87 milj. kr. Med beaktande av en disponibel reservation
på anslaget vid ingången av budgetåret av 9,4 milj. kr. finns totalt 96,4 mUj.
kr. att tUlgå.
I
gällande investeringsplan för anslaget (prop. 1973:1 bU. 4 s. 182) har för
byggnadsobjektet Polisskolan Ulriksdal uppförts en kostnadsram av 13 920 000
kr. i prisläget den 1. aprU 1972, vilket motsvarar 14 150 000 kr. i prisläget
den 1 aprU 1973.
Byggnadsstyrelsen
har i skrivelser den 18 juni och den 7 september 1973 hemställt om uppdrag att
utföra ombyggnad av ytterligare ett kompanihus (byggnad 7) till lektionssalshus
för polisutbildning inom en kostaadsram av 1,4 mUj. kr. i prisläget den 1 aprU
1973. Medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 har beräknats tUl 1 milj. kr.
Ombyggnaden är nödvändig för att ge lokaler för att genomföra högre poliskurs
för viss polispersonal.
Med
hänsyn tUl sysselsättningsläget har Kungl. Maj:t genom beslut den 26 oktober
1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 1,4 milj. kr.
utföra detta ombyggnadsarbete.
Genom
beslut den 12 juli 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra
nybyggnad av polishus i SoUefleå, Skellefteå, Arvika, Hudiksvall och
Kristinehamn. Kungl. Maj:t föreskrev alt arbetena skulle ulföras vid lid som
bestäms med vederbörande länsarbetsnämnd och bedrivas med arbetskraft som
skulle rekryteras efter samråd med arbetsförmedlingen.
PoUshuset
i Sollefteå omfattar 4 210 m rumsyta och kommer att inrymma lokaler för
polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 9,6 milj. kr., varav 4,5 milj.
kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart planeras ske i oktober månad
1973.
Polishuset
i Skellefteå omfattar 5 325 m rumsyta och kommer att inrymma lokaler för
polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna tUl 13 milj. kr., varav 6 mUj. kr.
beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart planeras ske i oktober månad
1973.
Polishuset
i Arvika omfattar 4 090 m rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polis-,
exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnadema tUl 11 150 000 kr., varav 5 milj. kr.
beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart har skett i september månad
1973.
Prop. 1973:170 5
Polishuset
i Hudiksvall omfattar 4 490 m ramsyta och kommer att inrymma lokaler för
polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 11 550 000 kr., varav 4,5
milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart beräknas ske i november
månad 1973.
Polishuset
i Kristinehamn omfattar 5 243 m ramsyta och kommer att inrymma lokaler för
polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna tiU 13 850 000 kr., varav 7 milj.
kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart har skett i september månad
1973.
Genom
beslut den 6 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att
utföra övningsbyggnad för rikspolisstyrelsen i Malmö inom en kostnadsram av 550
000 kr. och byggnad i Kungälv inom en kostnadsram av 150 000 kr., allt i
prisläget den 1 aprU 1973. Kostnaderna kommer att belasta budgetåret 1973/74.
Kungl.
Maj;t har den 19 oktober 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra
nybyggnad av polishus i Trollhättan. Byggnaden omfattar en totalyta på 7 600 m
inom en byggnadsvolym på 23 000 m och avses inrymma lokaler för polisväsendet,
åklagarmyndigheten, exekutionsväsendet och den lokala skattemyndigheten.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 11,8 milj. kr., varav 4,9 mUj.
kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Projekteringen bedrivs så att
byggstart skall vara möjlig under december månad 1973.
Genom
beslut den 26 oktober 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att
utföra om- och tillbyggnad av vissa tjänstelokaler för rikspolisstyrelsen i
Stockholm inom en kostaadsram av 1 075 000 kr. Kostnaderna kommer att belasta
budgetåret 1973/74.
Departementschefen
Jag
förordar, att kostnadsramen för byggnadsobjektet Polisskolan Ulriksdal i
gällande investeringplan ändras tUl 15 550 000 kr. i prisläget den 1 april
1973. Inom denna ram ryms kostnadema för ombyggnad av ytterligare en byggnad
vid skolan.
För
övriga här redovisade projekt har planering skett så att byggnadsarbetena, i sysselsättningsskapande
syfte, kan påbörjas under hösten och vintern 19731974. Nya kostaadsramar bör
föras upp i investeringsplanen enligt följande sammanställning.
Prop.
1973:170
6
Byggnadsobjekt
Kostnads-
Beräknad
Byggstart
Färdig-
ram
medels-
år/mån
stäUd
1973-04-01
förbruk-
år/mån
(1
000-tal
ning
kr.)
1973/74 (1 000-tal kr.)
Polisskolan
Ulriksdal
15 550
2100
6905
7407
Polishus
i Sollefteå
9 600
4 500
7310
7+-12
Polishus
i Skdlefteå
13 000
6 000
7310
7502
Polishus
i Arvika
11 150
5 000
7309
7504
Polishus
i HudiksvaU
11 550
4 500
7311
7508
Polishus
i Kristinehamn
13 850
7 000
7309
7503
PoUsbus
i TroUhättan
11800
4 900
7312
7508
Övningsbyggnad
i Malmö
550
550
7310
7403
Övningsbyggnad
i Kungälv
150
150
7402
7404
Övningsbyggnad
i Stockholm
1075
1000
7402
7409
TUl
viss del kan kostnadema under innevarande budgetår för dessa byggnadsobjekt
bestridas med tUlgängliga medel. För att det beräknade medelsbehovet skall
kunna täckas behövs dock en medelsanvisning av 35,7 mUj. kr. på tiUäggsstat.
Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Polishus m. m. på tilläggsstat I till riksstalen för budgetåret 1973/74
anvisa ett investeringsanslag av 35 700 000 kr.
[3]
2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. För budgetåret 1973/74 har till
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet anvisats ett investeringsanslag av 8 mUj.
kr. Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret till 1 669 048
kr.
Kungl.
Maj:t har genom beslut den 12 juli 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
dels inom en kostnadsram av 7 525 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 utföra
om- och tillbyggnad för Karlstads tingsrätt och dels inom en kostnadsram av 3,5
mUj. kr. i prisläget den 1 april 1972 utföra om- och tUlbyggnad av tingshuset i
Lund.
Byggnadsarbetena
kan enligt styrelsen påbörjas såvitt avser Karlstads tmgsrätt i april 1974 och
såvitt avser Lunds tingsrätt i augusti 1974. Medelsförbrakningen innevarande
budgetår har beräknats till 1,7 milj. kr. för Karlstads tingsrätt.
Genom
beslut den 2 mars 1973 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
projektera om- och tillbyggnad av tingshuset i Falun t. o. m.
förslagshandlingar. Byggnadsstyrelsen har hemställt om uppdrag att utföra
ifrågavarande om- och tillbyggnad inom en kostnadsram av 5,7 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1973. Medelsförbrukningen under innevarande budgetår
beräknas uppgå till 1,3 milj. kr.
Prop.
1973:170 7
Departementschefen '
I
gällande investeringsplan bör föras upp en kostaadsram av 7 525 000 kr. i
prisläget den 1 april 1972 för om- och tUlbyggnad för Karlstads tingsrätt och
en kostnadsram av 3,5 milj. kr. i samma prisläge för om- och tillbyggnad av
tingshuset i Lund. Om- och tillbyggnadsarbetena avseende tingshuset i Falun
beräknas kunna påbörjas i april 1974 och vara avslutade i september 1975.1
investeringsplanen bör även föras upp en kostnadsram av 5,7 milj. kr. i
prisläget den 1 aprU 1973 för dessa om- och tUlbyggnadsarbeten. Medelsförbrakningen
för hela anslaget innevarande budgetår beräknas uppgå tiU 10 610 000 kr. Ett
ytterligare medelsbehov föreligger således om 950 000 kr.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kr.
[4]
3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har för
innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 8,4 milj. kr.
Genom
särskilda beslut den 9 februari och den 29 juni 1973 bemyndigade Kungl. Maj:t
i sysselsättningsskapande syfte kriminalvårdsstyrelsen alt utföra vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården inom kostnadsramar om sammanlagt 12 519 000
kr.
Genom
beslut den 29 juni 1973 bemyndigade Kungl. Maj:t kriminalvårdsstyrelsen att
för anordnande av en frigångsavddning till ungdomsanstalten Roxtuna utföra
ombyggnadsarbeten inom en kostnadsram av 375 000 kr.
Genom
beslut den 13 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att
utföra ombyggnad av vatten- och avloppsledningar samt avloppsreningsverk vid
fångvårdsanstalten Svartsjö inom en kostnadsram av 2,8 milj. kr.
Med
hänsyn till dessa beslut bör nya kostnadsramar i prisläget den 1 april 1973 för
följande objekt föras upp i investeringsplanen.
Byggnadsobjekt
-Kostnads-
Beräknad
Byggstart-
Färdig-
ram
medelsför-
år/män
stäUd
1973-04-01
brukning
år/mån
(1 000-tal
1973/74
kr.)
(1 000-tal kr.)
Asptuna
(personalbyggnad)
325
298
7310
7405
Bergsäker
(personalbyggnad)
323
269
7305
7311
Hall
(fritidsbyggnad)
135
124
7308
7312
Hall
(tillbyggnad av fritids-
byggnad
150
150
7309
7402
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:170
Byggnadsobjekt
Kostnads-
Beräknad
Byggstart
Färdig-
ram
medelsför-
är/mån
ställd
1973-04-01
brukning
år/mån
(I
000-tal
1973/74
kr.)
(1 000-tal kr.)
Hall
(matsals- och fritids-
byggnad)
650
500
7311
7408
Hinseberg
(förläggnings-
byggnader)
975
900
7309
74-07
Hudiksvall
(småindustri-
verkstad)
. 300
300
7311
7404
Haga
(personalbyggnad)
325
298
7310
7405
Haga
(personal- och
besöksrum)
700
500
7311
7407
Hällby
(personalbyggnad)
325
280
7306
7402
Härianda
(garagebyggnad)
500
500
7311
7406
Kumla
(förråds- och
garagebyggnad)
200
200
7310
7404
Lindome
(personalbyggnad)
325
298
7310
7405
Lärbro
(reningsverk)
205
190
7311
7404
Malmö
(ombyggnad av
verkstad)
1500
1200
7309
7501
Norrtälje
(personalbyggnad)
500
500
7310
7405
Norrtälje
(ytterbelysning)
325
300
7312
7405
Roxtuna (frigångsavddning
i
Linköping)
375
375
73-09
7404
Skenas (avhärdnings-
anläggning)
150
150
7310
7402
Svartsjö
(reningsverk m. m.)
2 800
2 800
7312
7405
Sörbyn
(förläggningsbyggnad)
651
594
7307
7402
Tidaholm
(personalbyggnad)
500
500
7310
7405
Tidaholm
(ytterbelysning)
325
300
7307
7401
Tillberga
(tillbyggnad av
industrikontor)
200
200
7311
7403
Tillberga
(ventilations-
anläggning)
150
150
7310
74 02
Torhult
(personallokaler)
200
200
7311
7403
Tygelsjö
(personalbyggnad)
135
124
7307
7401
Västergården
(idrotts-
anläggning)
325
299
73-11
7403
Västergården
(reningsverk)
500
500
7311
7407
Västerås
(tillbyggnad av
verkstad)
435
399
7306
7403
Ödevata
(administrationsbygg-
nad, kök
och matsal)
250
250
7311
7405
Österåker
(personalbyggnad)
435
417
7311
7406
Österåker
(verkstadsskole-
byggnad)
500
500
7311
7406
Med
hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag det ökade medelsbehovet under
anslaget till 12 mUj. kr.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.
Prop. 1973:170 9
[5]
4. Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm. För budgetåret 1973/74 har
under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 63 milj. kr. Med
beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret
av ca 7,1 milj. kr. finns totalt ca 70,1 mUj. kr. att tillgå.
I
gäUande investeringsplan för anslaget (prop. 1973: 1 bU. 4 s. 188) har för
ovannämnda byggnadsobjekt uppförts en kostnadsram av 220 milj. kr. i prisläget
den 1 april 1972.
Byggnadsstyrelsen
har i skrivelse den 30 augusti 1973 föreslagit att kostnadsramen förs upp med
250 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973, vilket innebär en höjning över
index med 15,0 mUj. kr. Ramhöjningen föranleds av merkostnader tUl följd av
dels omprogrammering och om-projektering av lokaler för de enheter inom
rikspolisstyrelsen som angavs i Kungl. Maj:ts skrivelse till byggnadsstyrelsen
den 1 december 1972, dels oföratsedda mUjöskyddsålgärder för byggnadsarbetenas
bedrivande m. m.
Byggnadsstyrelsen
beräknar medelsförbrakningen på anslaget under 1973/74 till 90 milj. kr.,
varför ett ytterligare medelsbehov av avrundat 19 milj. kr. föreligger.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
tUl Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 19 000 000
kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj;t Konungen.
Ur
protokollet; Britta Gyllensten
Prop.
1973:170 11
Bilaga
2
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokoUet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsmmistern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under
försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I tiU
riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
H. Övrig verksamhet
[1]
H 10. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst
anvisades första gången på tilläggsstat till riks-staten för budgetåret 1956/57
(prop. 1956; 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen
ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Under budgetåren
1965/661971/72 anvisades medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att
rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. under
förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan medel för FN-styrkomas verksamhet
utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN
samt fr. o. m. den 1 juli 1967 för observatörer i FN-tjänst anvisades under
reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m.
budgetåret 1972/73 har medel för FN-styr-kornas verksamhet utom Sverige
anvisats under reservationsanslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.
Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 491 365
000 kr. på tilläggsstat, varav 15,7 milj. kr. för att täcka utgifter för FN-styrkan
på Cypern under tiden
Prop. 1973:170 12
den
15 december 1972den 15 juni 1973 och för FN-observatörer under januarijuni
1973 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1973; 85 bU. 2, FöU 1973; 13, rskr
1973: 156).
Huvuddelen
av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. Intill den 1 september 1973
har från FN influtit 336 412 217 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills
framlagda krav uppgår f. n. till 37 932 034 kr. Ersättningar som flyter in från
FN tUlgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
Genom
beslut den 14 juni 1973 har tiden för den svenska FN-insat-sen på Cypern
förlängts längst intUl den 15 december 1973. Utgifterna för tiden den 15
juniden 15 december 1973 har beräknats till 1 835 000 kr. för månad eller
sammanlagt 11 milj. kr. Dessutom bör 500 000 kr. beräknas som allmän
medelsreserv med hänsyn tUl eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter
samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en aweckling av kontingenten på
Cypern.
Antalet
observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1973 tUl 38. Medelsbehovet för
dessa kan beräknas till 275 000 kr. för månad eller för tiden julidecember
1973 sammanlagt ca 1 650 000 kr.
Vid
utgången av juni 1973 kvarstod en behållning på ca 2,6 milj. kr. under anslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor m. m.
Behovet
av ytterligare medel för FN-styrkor på Cypern och för observatörer uppgår
alltså tUl ca 10,6 mUj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför
utgiftsramen för det mUitära försvaret.
Till
följd av Kungl. Maj;ts beslut den 26 oktober 1973 rörande tjänstgöring i FN:s
fredsstyrka i Mellersta Östern av en svensk beredskaps-styrka samt med hänsyn
till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli
nödvändigt att även i forlsättaingen förskottsvis bestrida utgifter för
ifrågavarande ändamål frän anslaget tUl oförutsedda utgifter. Dessa utgifter
bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras
täckning bör få tas upp framdeles.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen.
att
till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 10 600 000 kr.
[2]
H 11. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234
anvisade riksdagen (SU 1953; 196, rskr 1953: 431) på tiU-läggsstat I tUl riksdagen
för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5
milj. kr. tUl svenska övervaknings- och repatrieringskontingenten i Korea.
Den
svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag den 1 mars
1954. Övervakningskontingentens uppdrag kvarstår
Prop. 1973:170 13
alltjämt
men dess personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot
omkring 90 personer år 1955.
För
övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget
Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt
Övervakningskontingenten i Korea, efter förslag av Kungl. Maj:t anvisat
sammanlagt 20 280 000 kr. (jfr senast prop. 1972; 130 bU. 2, FöU 1972; 24, rskr
1972; 314). HittUls har alltså anvisats 25 280 000 kr. för ifrågavarande
ändamål. De medel som anvisades senast beräknas täcka utgifterna för
kontingentens verksamhet t. o. m. november 1973.
Det
kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta
sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t. o.
m. utgången av budgetåret 1973/74. Jag anser att kontingentens personalstyrka
även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.
För
den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 92 000 kr. för
månad. Vid utgången av budgetåret 1972/73 kvarstod en behållning på ca 400 000
kr. under anslaget. Anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 uppgår därför till
avrundat (1 100 000400 000) 700 000 kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas
utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
Beräkningen
av medelsbehovet för budgetåret 1973/74 måste betraktas som ungefärlig med
hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av
en avveckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare
medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget tUl oförutsedda utgifter.
Frågan om att täcka utgifter som besttids på detta sätt bör få tas upp
framdeles.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att
lUl övervakningskontingenten i Korea på tiUäggsstat I till riksstaten fÖr
budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj;t Konungen.
Ur
protokoUet; Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 15
Bilaga
3
SOCIALDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsmuiistern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler ärende under
socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tUläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[1]
10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Under denna anslagsrabrik har för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 9 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen
har efter särskild utredning konstaterat att statens bakteriologiska
laboratoriums nuvarande telefonväxel inte har kapacitet att klara den hårda
belastning som uppkommer vid t. ex. epidemier. En utbyggnad av befintlig växel
är inte tekniskt möjlig, varför en ny växel måste installeras. Enligt styrelsen
kan den befintliga lokalen för korskoppling behållas oförändrad och det
nuvarande tdefonistrammet utvidgas genom vissa ombyggnadsarbeten. Däratöver
måste emeUertid ett tdestativram om ca 100 m byggas under huvudentrén till hus
A. Byggnadsstyrelsen har uppskattat byggnadskostaadema enligt prisläget den 1
april 1972 till 315 000 kr., varav ca 295 000 kr. för tillbyggnaden för tdestativram.
Departementschefen
Statens
bakteriologiska laboratoriums nuvarande telefonväxel är ca 15 år gammal och
dess kapacitet är otUlräcklig. Då det inte är tekniskt möjligt att bygga ut den
måste en ny växel installeras. Medel för utrust-
Prop. 1973:170 16
ning
av en ny telefonväxel har för innevarande budgetär beräknats under
laboratoriets utrustningsanslag.
En
sådan installation fordrar vissa om- och tillbyggnadsarbeten. Kostnaderna
härför beräknas tUl 340 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Utgifterna för
byggnadsobjektet kan emellertid rymmas inom döt till Vissa byggnadsarbeten m. m.
inom socialdepartementets verksamhetsområde anvisade investeringsanslaget. Jag
förordar därför alt utgiftema får bestridas av tUlgängliga medel under
anslaget.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna
för anordnande av lokaler för en ny telefonväxel vid statens bakteriologiska
laboratorium.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj;t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop,
1973:170 17
Bilaga
4
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler ärende under
kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE
HUVUDTITELN
F.
Diverse
[1]
F 9. Ersättning till Luijeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på
Gotland. Genom beslut den 4 april 1973 godkände luftfartsverket efter förslag
från Scandinavian Airlines System (SAS) och Linjeflyg AB ny inrikes flyglaxa
att gälla fr. o. m. den 1 maj 1973. Den nya taxan medförde i stora drag lägre
biljettpriser på de längre sträckorna medan vissa höjningar infördes på kortare
sträckor. Omläggningen av flygtaxan föregicks av ett omfattande
utredningsarbete inom flygbolagen.
Taxeomläggningen
möjliggjordes genoni att Kungl. Maj;t vidtog vissa ändringar i flygplatstaxan.
Sålunda faststäUde Kungl. Maj;t den 30 mars 1973 ny taxa för begagnande av
statens flygplatser att gälla fr. o. m. den
1 maj
1973. Genom beslutet sänktes den inrikes passageraravgiften frän
11; 50 kr. tUl 4; kr. per passagerare. De minskade intäkter som härav
följde för luftfartsverket kompenserades genom en höjning av den ut
rikes passageraravgiften från 23: kr; tUl 30; kr. per passagerare.
2 Riksdagen
1973.1 saml. Nr 170
Prop. 1973:170 18
Genom
detta beslut gavs inrikesflyget ett ökat ekonomiskt utrymme som medförde att
relativt kraftiga sänkningar av flygtaxorna kunde åstadkommas för de längre
sträckorna utan att de samtidigt ledde till mera påtagliga höjningar på de
kortare avstånden.
De
nya flygbiljettpriserna, som således började tillämpas den 1 maj, är sammansatta
av ett baspris som utgör den egentliga färdavgiften samt av en inte
obligatorisk avgift för platsreservation på 30; kr.
Sedan
den nya flygtaxan trätt i kraft visade det sig att den såvitt avsåg trafiken
på linjer mellan Gotiand och närmaste anknytningar på fastiandet fick vissa
icke önskvärda återverkningar. Med hänsyn härtill beslöt Linjeflyg AB att fr.
o. m. den 16 juni 1973 tillämpa vissa ändrade priser och rabatter i trafiken på
Gotland.
I
samband med genomförandet av den sålunda ändrade prissättningen förklarade
Linjeflyg AB att det kunde föratses att ändringen kunde negativt påverka rördseresiUtatet
i Gotlandstrafiken i en utsträckning som inte kunde kompenseras genom
prisåtgärder på andra linjesträckningar. Från statens sida förklarade man sig
därvid beredd att under sådana omständigheter förelägga 1973 års riksdag
förslag om särskilt anslag för täckande av rörelseunderskottet i trafiken.
Linjeflyg
AB har i skrivelse den 17 oktober 1973 inkommit med beräkningar avseende underskottet
i Gotlandstrafiken till följd av de förändrade priserna. På basis av
tillgänglig passagerarstatislik och nu gällande pris och kostaadsläge beräknar
Linjeflyg underskottet till preliminärt 2,4 milj. kr. för helår.
Ersättningen
till Linjeflyg AB bör utbetalas med utgångspunkt i redovisad faktisk passagerarbdäggning
och faktiskt rabattutnyttjande. Jag avser att föreslå Kungl. Maj;t att
luftfartsverket ges i uppgift att handha granskningen av det för utbetalningen
erforderliga underlaget. En sådan uppgift ligger väl i linje med verkets
nuvarande uppgifter som granskande och godkännande myndighet såvitt avser
flygföretagens taxor. Det bör ankomma på.Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter och anvisningar för luftfartsverkets granskning av underlaget för
utbetalningen som kan erfordras.
Jag
föreslår att medel för täckande av ersättningen till Linjeflyg AB anvisas på
tilläggsstat I tUl riksstaten för innevarande budgetår under ett nytt
reservationsanslag på sjätte huvudtitehi benämnt F 9. Ersättaing tUl Linjeflyg
AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland. Anslaget bör för
budgetåret 1973/74 föras upp med 2,4 milj. kr.
Jag
hemställer att Kungl. Majit föreslår riksdagen
att
till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på
Gotland på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett
reservationsanslag av 2 400 000 kr.
Prop. 1973:170 19
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: BrUta Gyllensten
Prop.1973:170 21
Bilaga
5
FINANSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsmmistern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler de ärenden under
finansdepartementets handläggning som angår utgifter på tUl-läggsstat I tUl
riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[1]
11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. För budgetåret 1973/74 har till
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning anvisats ett investerings-anslag av 190
milj. kr.
Kungl.
Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte genom beslut den 30 augusti 1973
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tiUbygg-nad av förvaltaingslokaler
för vägförvaltaingen i Älvsborgs län inom kvarteret Palmen i Vänersborg.
Lokalprogrammet förutsätter tiUbyggnad av en flygel som förbinder vägförvaltningens
lokaler med nuvarande lokaler för vattendomstol och länslantmätare. Om- och tUlbyggnaden
ger ett lokaltillskott på ca 1 250 m rumsyta. Kostnaderna har uppskattats till
4 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1972. Byggnadsstyrelsen har beräknat att medelsförbrakningen
under innevarande budgetår kommer att uppgå tiU ca 650 000 kr.
Jag
förordar att ifrågavarande objekt förs upp på investeringsplan under
förevarande anslag. Detta för inte med sig något behov av ytterligare
medelsanvisning för budgetåret 1973/74, utan kostnaderna torde få bestridas med
under anslaget tillgängliga medel.
Prop.
1973:170 22
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat angående bestridande av utgifterna för om- och
tillbyggnadsarbeten på förvaltningslokaler för vägförvaltningen i Älvsborgs
län.
[2]
12. Inköp av fastigheter m. m. För budgetåret 1973/74 har till inköp av
fastigheter m. m. anvisats ett mvesteringsanslag av 25 mUj. kr. Med beaktande
av en på anslaget befiintUg reservation fanns vid ingången av budgetåret
1973/74 ett belopp om ca 36,9 milj. kr. disponibeU.
Anslaget används efter
beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall för fastighetsförvärv, bl. a.
markinköp i samband med omlokalisering av statlig verksamhet och förvärv av
tomtmark för landsstats- och polishus.
Av de för innevarande
budgetår tillgängliga medlen har ca 26,5 milj. kr. disponerats för inköp av
mark i Uppsala, Norrköping och Karlstad för omlokaUserade myndigheter. Vidare
har Kungl. Maj;t godkänt avtal om markförvärv för ombyggnad av tingshuset i
Norrköping och för uppförande av polishus i Trollhättan. Kostnaden för
ifrågavarande markförvärv uppgår till ca 1,6 milj. kr. Enligt tidigare godkända
avtal har byggnadsstyrelsen att dessutom betala ut ca 420 000 kr. Kungl. Maj;t
prövar f. n. avtal oni förvärv av mark för polishus m. m. i Luleå samt för
nybyggnad för tingsrätten i Växjö och länsstyrelsen i Kronobergs län. Dessa
båda avtal innehåller kostnader för staten som uppgår till ca 3,9 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen
I
styrelsens planering återstår markförvärv för bl. a. återstående
om-lokaliseringsobjekt av de vid 1971 års riksdag beslutade omlokalise-ringarna
till Borås och Gävle, tingshus i Lund, polishus i Värnamo och Sollentuna m. fl.
till en beräknad kostnad av ca 27 milj. kr. En förstärkning av anslaget syns
därför nödvändig. Styrelsen föreslår alt 20 milj. kr. anvisas på tilläggsstat
för budgetåret 1973/74.
Departementschefen
F.
n. finns på anslaget en behållnmg om ca 8,4 milj, kr. Vid godkännande av
avtalen om markförvärv i Luleå och Växjö nedgår behållningen tUl ca 4,5 milj.
kr. I beaktande av de markbehov som ännu kvarstår i samband med omlokaliseringen
av statliga myndigheter och övriga beräknade behov anser jag att den
kvarvarande behållningen på detta anslag inte är tUlräcklig för att möta behoven
under innevarande budgetår. I likhet med byggnadsstyrelsen förordar jag all
ytterligare 20 milj. kr. anvisas.
Prop. 1973:170 23
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att
till Inköp av fastigheter m. m. pä tilläggsstat I till riksslaten för
budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:l Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 25
Bilaga
6
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, och statsrådet Moberg
anmäler de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74.
Departementschefen anmäler därvid frågoma under punktema 1, 2, 3, 6 och 7 och
statsrådet Moberg frågorna under punktema 4, 5 ocb 8. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
ÄTTONDE
HUVUDTITELN
B.
Kulturändamål
[1]
B 16. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rabrik på
riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturme-ddsanslaget, utgår
bl. a. det statliga stödet till de sex större yrkesorkestrarna i landet. Som
förutsättning för statens bidrag till dessa föreskrivs med visst undantag att
från kommun eller annat håll skall utgå bidrag med samma eller större belopp.
Bidrag till ifrågavarande
orkestrar för spelåret 1972/73 anvisades i juni 1972 ur det för motsvarande
budgetår anvisade anslaget. Det var vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka
orkestrarnas behov av bidrag för spelåret och det har därför liksom tidigare år
förutsatts att efter spelarets slut ytterligare bidrag skulle kunna utgå i den
mån omständigheter, som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över,
medfört inte föratsedda kostnadsökningar eller väsentligt minskade intäkter.
Prop. 1973:170 26
För
spelåret 1972/73 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sammanlagt 10
353 000 kr. Uppgifter har nu getts in frän orkestrarna angående det ekonomiska
utfallet av verksamheten under nämnda spel-år. Av dessa framgår att enligt
orkestrarna behov föreligger av ytterligare bidrag med sammanlagt 2 412 000
kr. En del av det anmälda medelsbehovet är föranlett av ökade kostnader på
grund av avtalsenliga lönehöjningar. Därjämte har redovisats ökade kostnader
för arbetsgivaravgifter till riksförsäkringsverket (ATP m. m.).
Departementschefen
Det
siffermaterial som redovisats av orkestrarna beträffande det ekonomiska
utfallet av verksamheten under spelåret 1972/73 visar väsentliga
kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga löneökningar. För täckande
av i huvudsak dessa oförutsedda kostnadsökningar räknar jag med ett medelsbehov
av ytterligare 1,8 milj. kr. spelåret 1972/73.
På riksstaten för
innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisats
27,7 milj. kr. Härav återstår till Kungl. Maj:ts disposition ett belopp somi
till största delen redan avsatts till andra ändamål. Därefter kvarstående medel
bör reserveras för nu oförutsedda behov under resten av budgetåret 1973/74.
Det av mig under denna punkt beräknade medelsbehovet 1,8 milj. kr. bör i
stället täckas genom anvisande av ett anslag på tiUäggsstat I till riksstaten
för inneva rande budgetår.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tiUäggsstat I till riksstalen
för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kr.
[2]
B 28. Nationalmuseet: Förvaltningskostnader. Inom Kina har sammanställts en
utställning, benämnd "Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina".
Utställningen beslår av 385 föremål huvudsakligen i brons, keramik, jade samt
guld och silver tUl ett av kineserna uppgett värde av ca 100 mUj. kinesiska yuan
eUer ca 215 milj. kr. Föremålen härstammar från perioden pekingmannens tid
till Yuandynastin omkring 1300-talet e. Kr. Samlingen avses visas i olika
länder i Europa samt i Canada och Förenta staterna. Utställningen öppnades i
Paris i maj 1973 och planeras därefter gå till London och Wien. Östasiatiska
museet har erbjudits att före det utstäUningen går över tUl Amerika visa den i
Stockholm under försommaren 1974.
Överenskommelse
rörande utställningen har ingåtts mellan Folkrepubliken Kina och Frankrike och
liknande överenskommelser har redan ingåtts eller förbereds med övriga berörda
länder. Frän kinesisk sida krävs att vederbörande land ansvarar för föremålen
under transporten från föregående utställningsort och under vistelsen i landet
i enlighet
Prop. 1973:170 27
med
en särskild förteckning över varje föremål och dess värde, vUken är fogad till
överenskommelsen. Om emellertid skada eller förlust orsakas av force majeure,
skall ersättning betalas med endast 50 % av angivet värde. Den franska
regeringen har tecknat försäkring för föremålens värde medan Storbritanniens
och Österrikes regeringar valt att garantera eventuell skada eUer förlust och
att alltså inte betala någon försäkringspremie. Försäkringspremien i Sverige
skulle komma att uppgå till ca 0,5 milj. kr.
Departementschefen
För
att göra det möjligt att visa utställningen i Sverige bör väljas metoden att
ställa statiig garanti, med 50 % reduktion vid force majeure, för ersättning
vid skada på eller förlust av de i utställningen ingående föremålen i enUghet
med de förut berörda önskemålen från kinesisk sida. Lämnandet av en sådan
garanti kräver riksdagens medgivande eftersom fråga är om överenskommelse med
främmande makt, innefattande ett eventuellt ekonomiskt åtagande. För det fall
att ersättning bör utgå därför att utställningsföremål skadats eller förlorats
bör utgiftema belasta förslagsanslaget Oföratsedda utgifter.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1.
godkänna att med Kina träffas
överenskommelse om visning av utställningen "Arkeologiska fynd från
Folkrepubliken Kina", innefattande garanti för värdet av de i
utställningen ingående föremålen i enlighet med vad jag i det föregående förordat,
2.
eventuell ersättning vid skada
på eller förlust av föremål, som ingår i utställningen, bestrids på sätt jag i
det föregående föreslagit.
D.
Skolväsendet
[3]
D 8. Bidrag till driften av grundskolor m. m. I riksstaten för innevarande
budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört etl förslagsanslag av 4 011 milj.
kr. Vid min anmälan av anslaget förordade jag att statsbidrag skulle utgå till
kostnader för sådan tjänstledighet för lärare som avses i kungörelsen (1972;
448) om fackliga förtroendemän hos statsmyndigheter m. fl. I anslutning
härtill redovisade jag att de kostnader för statsverket som var förknippade med
detta kunde beräknas till ca 600 000 kr. Jag angav vidare att anslaget lill
följd av beräkningstekniken inte skulle påverkas av dessa ökade kostnader
förrän budgetåret 1974/75. Medel för ändamålet beräknades i enlighet härmed
inte under anslaget (prop. 1973: 1 bU. 10 s. 209219, UbU 1973: 4, rskr 1973:
50), Det har emellertid visat sig att kostnader för tjänstledigheten i fråga
Prop. 1973:170 28
uppkommit
redan för redovisningsåret 1972/73. Dessa kostnader bör rätteligen för
undvikande av betydande administrativt merarbete belasta anslaget redan
innevarande budgetår. Jag räknar med att dessa ökade utgifter kan bekostas utan
ytterligare medelsanvisning. Jag förordar därför att kostnaderna fär bekostas
av tillgängUga medel under förevarande förslagsanslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag i det föregående förordat angående bestridande av kostnader
för lärares tjänstledighet för fackligt arbete.
E.
Högre utbildning och forskning
[4]
E 49. Atomforskning. I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett
reservationsanslag av 24 360 000 kr. till atomforskning. Från detta anslag
bestrids bl. a. större delen av kostnadema för Sveriges deltagande i den
europeiska kärnforskningsorganisationens, CERN, program för en 300 GeV-accderator
(prop. 1971; 55, UbU 1971: 18, rskr 1971; 175). En mindre del av kostnaderna
för Sveriges deltagande i detta program bestrids från förslagsanslaget
Europeiskt samarbete inom kämforskningen. CE'N:s budget fastställs i
schweiziska francs (SFr.). Kostnaderna för budgetåren 1972/73 och 1973/74 har
beräknats efter en valutakurs om resp. 1,27 kr. och 1,26 kr. per SFr. TUl följd
av inträffade valutakursförändringar har emellertid bl. a. de kostnader som
skall bestridas från förevarande anslag uppgått till ett belopp som avsevärt
överstiger det som ursprangligen beräknades. För år 1973 uppgår dessa
ytterligare kostnader till sammanlagt 827 000 kr., varav 383 000 kr. avser
budgetåret 1972/73 och 440 000 kr. budgetåret 1973/74. Statens råd för
atomforskning har hemställt om att medel motsvarande merkostnaderna ställs till
rådets förfogande.
Med
hänsyn till arten av de inträffade kostnadsökningarna och med beaktande av att
bidraget tiU CERN:s program för en 300 GeV-accderator utgör en stor andel av
anslaget till Atomforskning bör, enligt min mening, ytterligare medel ställas
till rådets förfogande. På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1973/74 bör därför anvisas ytterligare 750 000 kr. under förevarande
reservationsanslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Atomforskning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74
anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr.
[5]
E 62. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. I
riksstaten
för innevarande budgetär är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag
av 73 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen
och tekniska högskolans i Stockholm
Prop. 1973:170 29
byggnadskommitté 20 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan
och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 52,9 milj. kr. enligt en
särskild utrastnuigsplan (prop. 1973; 61 s. 31 och 35, UbU 1973: 21, rskr 1973;
135). TUl Kungl. Maj;ts disposition står 100 000 kr.
Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har lagt fram
förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och
utrustnings-objekt. För de förslag tiU nya och ändrade ramar som med hänsyn
till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att
lämna en kortfattad redogörelse.
Stockholm
Nybyggnad för tandläkarutbildning m. m. En redovisning av
byggnadsobjektet lämnades bl. a. i prop. 1971: 145 (bil. 6 s. 28 och 33). För
organisationen av tandläkarutbildningen i Stockholm har lämnats en re-dogördse
i bl. a. prop. 1970: 122.
I utrastningsplanen är uppförd en delram av 15 mUj. kr. I
enlighet med vad jag tidigare anfört, bl. a. vid min anmälan av delta anslag
för budgetåret 1972/73 (jfr prop. 1972; 28 s. 34), har planeringen av utrast-ningsanskaffningeii
för objektet skett med sikte på att resurser om sammanlagt 20 milj. kr. kan
komma att ställas till förfogande
Utrustningsnämnden har den 19 september 1973 redovisat ett
förslag till definitiv kostnadsram för utrustning av nybyggnaden. Förslaget
framgår av följande sammanställnmg.
Gemensam utrustning 1 875 000
Tandsjukvårdscentral 17 400 000
Laboratorier inom tandsjukvårds-
centralen 875 000
Lokaler i landstingets laboratorie-och forskningsbyggnad
(jfr prop.
1970: 122 s. 5) 1230 000
Teknologi 2 020 000
Installationer, montage m. m. 750 000
24 150 000
I de föreslagna beloppen ingår även utrustnuig för den
utbildning av tandhygienister och den kommunala tandvård som kan komma att förläggas
till nybyggnaden.
För anskaffning av en telefonväxel till nybyggnaden
föreslår utrast-ningsnämnden en särskild delram av 445 000 kr.
Nordiska museet. I samband med anmälan av anslaget till
byggnadsarbeten för vissa kulturändamål kommer departementschefen att redovisa
ett förslag tUl nybyggnad av museilokaler på Julita gård för Nordiska museet m.
m. Kostnadema för inredning av den etapp av nybyggnaden, som byggnadsstyrelsen
genom Kungl. Maj;ts beslut den 29 juni 1973 flck i uppdrag att utföra,
uppskattar styrdsen till 500 000 kr; Styrelsen föreslår att en delram av detta
belopp förs upp i mredningsplanen.
Luleå
Högskolan.
Intagnmgskapaciteten vid den maskintekniska och den geoteknologiska
utbildningslinjen skaU öka till resp. 200 och 100 nybörjarplatser läsåret
1975/76 (prop. 1971: 59 och prop. 1972: 37).
Av
den redogörelse som lämnades i prop. 1973: 61 (s. 11) framgår att etapperna IVIII
av utbyggnaden för högskolan omfattar sammanlagt 24 700 m programyta exkl.
kapprum m. m. och 29 940 m ramsyta.
I
inredningsplanen finns uppförd en delram av 7 milj. kr. för högskolan (prop.
1973: 61 s. 29 och 34).
Uirastaingsnämnden
föreslår att den i utrustningsplanen uppförda delramen av 14,5 mUj. kr. ersätts
med två ddramar av 31 315 000 kr. och 310 000 kr. för resp. undervisningsutrustning
m. m. och telefonväxel samt en definitiv ram av 5 milj. kr. för särskild utrastning.
Av kostaads-ramen 31 315 000 kr. avser 11 090 000 kr. maskinteknisk utbUdning
och forskning, 14 020 000 kr. geoteknologisk utbUdning och forskning samt 6 205
000 kr. gemensam utrustning.
Föredraganden
För
att inredning och utrastning utan försening skall kunna anskaffas tUl de objekt
som jag redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställning
angivna kostnadsramarna il 000-tal kr. föras upp i inrednings- och utrustningsplanema.
Objekt
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
Kostnadsram
Definitiv ram
Delram
Inredning
Stockholm
Nordiska
museet
-1- 500
500
Utrustning
Stockholm
Nybyggnad
för tandläkarutbildning m. m.
Telefonväxel
i Huddinge
-1- 7 850 + 445
22 850 445
Luleå
Högskolan Telefonväxel
-MO 500 -h 310
25 000 310
Den
föreslagna ramen för Nordiska museet avser inredning av en första etapp av
nybyggnad av museUokaler på Julita gård. Förslaget till utrastningsram för
högskolan i Luleå avser definitiv ram för utrustning av etapperna IVIII av
nybyggnaderna för högskolan.
Vid
planeringen av nybyggnad för tandläkarutbildning m. m. i Hud-
Prop. 1973:170 31
dinge
har utrymme beräknats även för folktandvård och tandhygienist-utbildning. De
närmare förutsättaingama för verksamheten har ännu inte klarlagts. I avvaktan
härpå och på att en överenskommelse träffas mellan staten och Stockholms läns
landstingskommun har jag beräknat kostnadema för den statliga delen av
verksamheten i nybyggnaden till 22 850 000 kr.
Jag
förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får
bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av
utgifterna för viss inredning och utrastning av lokaler vid universiteten m. m.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[6]
14. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. I riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats ett investeringsanslag 14102
000 kr. (prop. 1973; 1, bU 10, KrU 1973: 15, rskr 1973; 113). Meddsreservatipnen
vid årets början uppgick tUl ca 1,3 milj. kr. I sin anslagsframställning för
budgetåret 1974/75 föreslår byggnadsstyrelsen att ytterligare 8 mUj. kr.
anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Dessutom bör följande
byggnadsobjekt, vilka sätts eller har satts igång av sysselsättningsskäl,
redovisas för riksdagen i detta sammanhang.
Kostnaderna
redovisas i det följande i prisläget den 1 april 1973 där inte annan prisnivå
anges.
Nybyggnad
av museUokaler på Julita gård för Nordiska museet m. m. Nordiska museet äger
och förvaltar Julita gård i Södermanlands län. Byggnadsstyrelsen har den 28 maj
1973 redovisat systemhandlingar för nybyggnad av museimagasin, verkstäder,
administrations- och utställningslokaler på Julita gård omfattande en ramsyta
av 21180 m. Totalkostnaden beräknas till ca 19 milj. kr. Kungl. Maj:t uppdrog
den 29 juni 1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra en nybyggnad inom en kostnadsram
av 5,2 milj. kr. omfattande bl. a. magasinslokaler med en rumsyta av 6 970 m.
Om-
och tillbyggnad av moderna museet i Stockholm. Nationalmuseets avdelning för
nutida måleri och skulptur samt fotografi moderna museet är inrymd i det f.
d. exercishuset på Skeppsholmen i Stockholm.
Byggnadsstyrelsen
har den 27 augusti 1973 redovisat förslagshandlingar för en om- och
tillbyggnad av museels lokaler. Arbetena som förutom en tillbyggnad med en
rumsyta av 2 390 m innefattar ombyggnad av museets nuvarande lokaler, vissa
försörjningsåtgärder samt ombyggnad av restauranglokaler i byggnaden har av
byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 10 850 000 kr. Schaktarbeten för
tillbyggnaden kan påbörjas under december 1973. Styrelsen beräknar alt
byggnadsarbetena kan vara avslutade till augusti 1975. Kungl. Maj:t uppdrog
den 13 september 1973 åt styrelsen att utföra om- och tillbyggnaden.
Departementschefen
Med
hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i investeringsplanen
föras upp följande nya kostnadsramar i 1 000-tal kr.
Byggnadsobjekt
Kostnadsram 73-04-01
Medelsförb
Faktisk t, o, m, 73-06-30
irukning Beräknad för
Byggstart år-mån.
Färdigställande år-män.
73/74 74/75
Nybyggnad av museilokaler på Julita gård för Nordiska
museet m.m.
Om- och tillbyggnad av modema museet
5 200 10 850
3 000 2 000 2 000 6 000
73-12 73-12
74-09 75-08
Med
hänsyn härtill och tUl den beräknade medelsförbrakningen i övrigt bör för
budgetåret 1973/74 utöver vad som tidigare beräknats ytterligare 8 mUj. kr.
anvisas under detta anslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att
till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål på tUläggsstat I tiU riksstaten
för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.
[7]
15. Radio- och televisionshus. I riksstaten för innevarande budgetår har
under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av
2
780 000 kr. Medelsreservationen
vid budgetårets början uppgick tiU
3
915 000 kr.
I
sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 föreslår byggnadsstyrelsen att
under anslaget anvisas ytterligare 8 450 000 kr. på tilläggs-stat I för
innevarande budgetår. Det ökade medelsbehovet sammanhänger främst med
nybyggnaden av TV-hus i Malmö, vUket objekt eidigt stalsmaktemas beslut förts
upp i investeringsplanen (prop. 1973: 85 bil. 6, KrU 1973; 19, rskr 1973; 143).
Prop. 1973:170 33
Departementschefen
Med hänsyn till den beräknade medelsförbrakningen finner
jag att behov föreligger av ytterligare medelsanvisning för innevarande
budgetär. Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
alt till Radio- och televisionshus på tilläggsstat I lill riksstalen
för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 8 450 000 kr.
[8] 16. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. I
riksstaten för innevarande budgetär har under denna anslagsrabrik anvisats ett
invesle-ringsanslag av 180 milj. kr. (prop. 1973; 61, UbU 1973: 21, rskr 1973:
135). Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till drygt 18 milj.
kr. Någon medelsanvisning på tilläggsstat beräknas f. n, inte bli erforderlig.
Däremot bör nybyggnad för kemi, etapp II, inom Chalmers-området i Göteborg redovisas i detta sammanhang.
Grundläggande utbildning, forskaratbUdning och forskning i
kemi vid universitetet i Göteborg och vid Chalmers tekniska högskola bedrivs f.
n. i en byggnad på Chalmersområdet. Lokalerna i byggnaden, som togs i bruk år
1963 (prop. 1961: 83 s. 39), har en omfattning motsvarande en primär
programyta av ca 15 000 m.
Byggnadsstyrelsen
har den 23 januari 1973 redovisat förslagshandlingar för en andra etapp av
nybyggnad för kemi. Kungl. Maj;t uppdrog den 25 maj 1973 åt styrelsen att
projektera en, jämfört med förslagshandlingarna, begränsad byggnad.
Projekteringen skulle ske med utgångspunkt i att utbildningen och forskningen
i kemi vid universitetet och högskolan skulle disponera lokaler inom Chalmersområdet
med en primär programyta av högst 18 800 m.
I en inom styrelsen den 4 september 1973 upprättad
promemoria har redovisats ett byggnadsobjekt med en programyta exkl. kapprum,
etc. av ca 3 500 m. Kostnaderna för objektet som kan påbörjas under
vintern 1973/74 har av byggnadsstyrelsen uppskattats till 15 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1973.
För försörjningsåtgärder i samband med nybyggnaden har
medel tidigare anvisats inom den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen
Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas område (prop. 1973; 61 s.
8 och 14).
Föredraganden
Med hänsyn till sysselsättningsläget anser jag att
ifrågavarande byggnadsobjekt bör påbörjas redan innevarande budgetår. I
investeringsplanen bör föras upp följande, på byggnadsstyrelsens uppskattning
grundade kostnadsram i 1 000-tal kr. i prisläget den 1 april 1973.
3 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 170
Prop.
1973:170
34
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
73-04-01
Medelsförbrukning
Byggstart år-mån.
Faktisk Beräknad för
Färdigställande
år-mån.
73-06-30 73/74 74/75
Göteborg Nybyggnad för kemi, etapp II
15 000
5 000 8 000
73-12
75-08
Jag
räknar med att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med en definitiv
kostnadsberäkning för objektet.
Jag
förordar att de ökade kostnader som hänger samman med nybyggnaden får
bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag hemställer att Kungl.
Maj:t föreslär riksdagen
att
godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna för vissa
byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
Vad
föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen,
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 35
Bilaga
7
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokoUet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbraksdepartementets
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat 1 till riksstaten för
budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN
B.
Jordbrukets rationalisering m. m.
[1]
B 15. Främjande av rennäringen. På riksstaten för innevarande budgetår har
under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 630 000 kr. Av
beloppet disponeras 330 000 kr. för rennäringens kata-strofskadeskydd.
Lantbruksstyrelsen
Renförlusterna
inom vissa samebyar i Norrbottens län har varit betydande under vinterbetessäsongen
1972/73. Lantbruksstyrelsen har inhämtat uppgifter från lantbruksnämnden om
behovet av medel för att täcka de inträffade förlusterna.
I
nordsamebyarna fanns enligt 1972 års renlängd ca 29 000 renar. Meddsbehovet
till ersättningar för uppkomna förluster kan enligt nämnden grundas på
antagandet att halva renantalet har förlorats. I slutet av maj månad lät
lantbruksnämnden verkställa en rekognoserings-flygning över Könkämä, Lainiovuoma
och Saarivuoma samebyars fjällområden. Därvid kunde konstateras att påfallande
litet antal renar fanns inom de vanliga vårbelesområdena. 5 0007 000 renar
observerades under flygningen. Vid en besiktning från helikopter den 26 juni
inom motsvarande områden räknades 955 döda renar. Eftersom i regel endast en
mindre del av alla döda renar kan upptäckas på detta sätt.
Prop. 1973:170 36
stod
det klart att rendöden måste ha varit omfattande.
Lantbraksstyrdsen anser
att oaktat att förlusterna inträffade under vintem 1972/73 bör bestämmelserna i
det katastrofskadeskydd för rennäringen, som trädde i kraft den 1 juli 1973, tUlämpas.
Styrelsen beräknar renförlustema i Könkämä, Lainiovuoma, Saarivuoma, Talma, Vit-tangi
och Gällivare samebyar till ca 11 500 djur efter avdrag för nor-malföriust och
viss självrisk. Med utgångspunkt i taxan för rovdjurs-dödade renar uppgår
enligt lantbruksstyrelsen värdet av de ersättnmgs-giUa förlusterna tUl 3,6
milj. kr. Eftersom det dock kan antagas att kommande renräknuig och
undersökning kommer att visa att även andra byar har åsamkats onormala
förluster har ersättningsbeloppet beräknats tiU 4 milj. kr.
Departementschefen
De
skador som åsamkats renskötseln under vintem 1972/73 har varit av betydande omfattaing.
SärskUt har de nordligaste samebyama drabbats. För att begränsa skadoma har Kungl.
Maj:t anvisat sammanlagt 1 350 000 kr. till olika skadeförebyggande åtgärder
såsom nödutfodring och transporter. Trots att dessa åtgärder har vidtagits har
betydande renförluster inte kunnat undvikas. I vissa fall beräknas inemot
hälften av djuren ha dött. För att minska verkningarna av dessa förluster finner
jag det skäligt att ytterligare statsbidrag utgår.
1973 års riksdag beslöt
att fr. o. m. den 1 juU 1973 statiigt stöd skall lämnas för att skydda renägama
mot ekonomiska förluster vid synnerligen svåra betesförhåUanden (prop. 1973; 1
bU. 11 s. 34, JoU 1973; 1, rskr 1973; 86). Katastrofskadeskyddet innebär bl. a.
att stöd skall kunna lämnas till renägare i form av ersättning för förlorade
renar, utöver ordinarie avgång och viss självrisk, med samma belopp som för rovdjursskadade
renar. Med hänsyn till de exceptionellt svåra betesförhållanden som rådde
under vintern 1972/73 anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen att katastrofskadeskyddets
principer nu bör tillämpas, fastän beteskatastrofen inträffade före den 1 juli
1973.
Eftersom renförlustema
åsamkat renägama stora ekonomiska förluster bör utbetalning av individuella
ersättningar kunna ske så snart de enskilda renägarnas exakta förluster kan
beräknas med utgångspunkt i kommande renräkning och resp. sameby kan
sammanställa och vitsorda ersättningsanspråken. Varje renägares ersättningsberättigade
förlust skall härvid prövas och godkännas av expert utsedd av lantbruksnämnden.
Jag räknar med att 4 milj. kr. väl skall täcka behovet av medel för ändamålet.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
tUl Främjande av rennäringen på tUläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
Prop.
1973:170 37
C.
Jordbruksprisreglering
[2]
C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. På riksstaten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats ett förslagsanslag
av 96 milj. kr. Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande ändamål.
Från anslaget utgår vidare ersättning till jordbraket för dess förluster till
följd av prissloppet på vissa livsmedel.
Statens
jordbruksnämnd
Statens
jordbruksnämnd beräknade i mars 1973 inkomstema av inför-sdavgifter under regleringsäret
1973/74 till ca 418 milj. kr., varav ca 89 milj. kr. för fodermedel. Nämnden
framhöll emellertid att de faktiska inkomsterna med hänsyn till bl. a. de
starka fluktuationerna i importpri-sema kunde komma att avvika väsentligt från
dessa belopp. Den s. k. fördelningsplanen för inflytande införselavgifter
omfattar 252,2 milj. kr. förutom inflytande avgifter från fodermedelsimporten.
Vidare beräknades medelsbehovet för ändamål utanför fördelningsplanen till 95
milj. kr., varav 55 mUj. kr. skulle användas för att sänka partipriset på konsumtionsmjölk
och 12 milj. kr. beräknades för kostaader för mdlanpris-linjen på fårkött (prop.
1973; 96, JoU 1973; 25, rskr 1973: 232).
I
skrivelse den 29 augusti 1973 har nämnden anmält att inflytande införselavgifter
för regleringsåret 1973/74 på grund av höjda importpriser preliminärt beräknas tUl
ca 232 milj. kr., varav ca 12 mUj. kr. för fodermedel.
Departementschefen
Enligt
jordbraksnämndens nuvarande beräkningar skulle således inflytande
införselavgifter inte räcka till för ändamål utanför fördelningsplanen. I avvaktan
på den fortsatta utvecklingen av avgiftsuppbörden bör därför enUgt min mening
statens jordbraksnämnd få disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret för
ändamål utanför fördelningsplanen. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna
bör den rörliga krediten fastställas lUl 120 milj. kr. Från detta anslag bör få
bestridas räntekostnaderna för den rörliga krediten. Kungl. Maj:t bör få
återkomma i ärendet i samband med proposition angående reglering av priserna
på jordbruksprodukter, m. m. fr. o. m. den 1 juli 1974.
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att
1.
medge att statens
jordbruksnämnd för ändamål utanför den s. k. fördelningsplanen för
införselavgiftsmedel för regleringsåret 1973/74 får disponera en rörlig kredit
på 120 000 000 kr. i riksgäldskontoret,
2.
medge att räntekostnadema för
nämnda kredit får täckas av medel från förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område för budgetåret 1973/74.
Prop. 1973:170 38
G.
Utbildning och forskning
[3]
G14. Inredning och utrustnmg av lokaler vid jordbrukets högskolor
m.
m. På riksslaten för innevarande budgetär har under denna anslags-rubrik
anvisats ett reservationsanslag av 11,5 milj. kr. Av beloppet disponerar
byggnadsstyrelsen 4,1 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utruslningsnämnden
för universitet och högskolor 7,4 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.
Byggnadsstyrelsen
har föreslagit nya och ändrade kostnadsramar för vissa inredningsobjekt. För de
förslag till nya och ändrade kostnadsramar som med hänsyn till föreliggande
lidsplaner nu bör behandlas lämnar jag i det följande en kortfattad
redogörelse.
Lantbrukshögskolan
och veterinärhögskolan UI tuna
HusdjursvetenskapUgt
centrum. I gällande inredningsplan har en delram av 5,5 milj. kr. tagits upp
för detta objekt. På grundval av preliminära mängder har den totala kostnaden
nu beräknats till 7,6 milj. kr,, varav 1,1 mUj. kr. för djurburar. Med hänsyn tUl
att upphandlingstiden blir läng och kostnadsstegringar kan befaras, föreslår
styrelsen att en delram av 7,6 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.
Djurstallar,
Kungsängen. Kungl. Maj;t uppdrog den 11 maj 1973 åt byggnadsstyrelsen att
utföra byggnadsobjektet inom en kostnadsram av 7 650 000 kr, i prisläget den 1
april 1972, Byggnadsstyrelsen föreslår att en definitiv ram av 1 150 000 kr,
förs upp i inredningsplanen för inredningskostnaderna för djurstallarna.
Bibliotek,
nybyggnad. Genom beslut den 28 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt
byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 10 275 000 kr.
Med hänsyn till leveranstider för viss inredning till biblioteket bör en
delram av 350 000 kr. föras upp i inred-nmgsplanen.
Skara
Fältstation.
På gnmdval av prop. 1973; 107 har statsmakterna beslutat att inrätta en
fältstation för veterinärmedicin och lantbruksvetenskap i Skara. Viss
verksamhet avses påbörjas redan under år 1974, Styrelsen föreslår att en delram
av 400 000 kr. tas upp i inredningsplanen för budgetåret 1973/74.
Skogshögskolan
Umeå
Skogshögskolan,
nybyggnad. Enligt statsmakternas beslut skall skogs-
opaginerad Kontrollera mot PDF
högskolan omlokaliseras till Umeå, Uppsala och Garpenberg
med huvuddelen till Umeå. Viss del av högskolan flyttar redan under år 1973 in
i provisoriska lokaler vid universitetet i Umeå. Styrelsen föreslår att en
delram av 200 000 kr. avseende skogshögskolan i Umeå förs upp i
inredningsplanen.
Sysselsättningsobjekt
I gällande inredningsplan har tagits upp en delram av 500
000 kr. avseende inredning av vissa byggnadsobjekt, som tidigarelagts av
sysselsättningsskäl budgetåren 1971/72 och 1972/73. Byggnadsstyrelsen föreslår
att detta belopp höjs med 340 000 kr. avseende bibUotek i Alnarp. Kungl. Maj:t
har den 29 juni 1973 uppdragit åt styrelsen att utföra vissa objekt i syssdsättningsstimulerande
syfte under vintern 1973/74. För inredning av ifrågavarande projekt föreslås
att delramen höjs med ytterligare 2 milj. kr. till sammanlagt 2 840 000 kr.
Departementschefen
För
att inredning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som redovisas
i det föregående bör de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna
föras upp i inredningsplanen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inredningsobjekt
Förordad ram eller ändring av tidigare ram (1 000-tal kr.)
Kostnadsram
(1 000-tal kr.)
Delram
Definitiv ram
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lantbrukshögskolan
och veterinärhögskolan
Ultuna
HusdjursvetenskapUgt
centrum Djurstallar, Kungsängen Bibliotek, nybyggnad
Skara Fältstation
-1-2 100 -M 150 + 350
-1- 400
1 150
7 600 350
400
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skogshögskolan
Umeå
Skogshögskolan,
nybyggnad -t- 200
Sysselsättningsobjekt budgetåren 1971/72 och 1972/73 -\-
340
Sysselsättningsobjekt
budgetåret
1973/74 -fl 000
840
200
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med
här behandlade objekt får bestridas av tUlgängliga medel under förevarande
anslag.
Prop. 1973:170 40
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag förordat i det föregående angående bestridande av utgifter
för inredning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[4]
17. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På riksslaten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag
av 45 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med en investeringsplan, som
upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.
Byggnadsstyrelsen
hemställer att följande objekt tas upp i investeringsplanen för budgetåret
1973/74.
Lantbrukshögskolan
och veterinärhögskolan
Ultuna
Bibliotek,
nybyggnad. Kungl. Maj:t uppdrog den 27 oktober 1972 åt byggnadsstyrelsen alt
projektera nybyggnad av bibliotek för lantbruksvetenskap och veterinärmedicin
på Ultunaområdet i Uppsala. Den primära programytan uppgår till 3 200 m, varav
högst 1 500 m avser utrymmen för bibliotekets nyttjare och biblioteksfunktioner
och resten bokutrymmen. Det för högskolorna gemensamma biblioteket förläggs i anslutning
till det nyuppförda undervisningshuset. Genom beslut den 28 september 1973 har Kungl.
Maj:t medgivit tidigardäggning av objektet inom en kostnadsram av 10 275 000
kr. i prisläget den 1 april 1973.
Departemen
t sch ef en
Genom
beslut den 28 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att
utföra den av styrelsen redovisade nybyggnaden av bibliotek, inkl.
försörjningsåtgärder, vid Ultuna inom en kostaadsram av 10 275 000 kr. i
prisläget den 1 april 1973. Objektet tidigardades av sysselsättningsskäl. Schaktningsarbeten
m. m. beräknas starta före vintern. Vid dimensioneringen av det
lantbruksvetenskapliga och veterinärmedicinska biblioteket har hänsyn tagits
till att viss del av skogshögskolan kommer att förläggas till Ultuna. En
kostnadsram av 10 275 000 kr. i prisläget den 1 april 1973 bör föras upp i
investeringsplanen för innevarande budgetår för objektet bibliotek, nybyggnad.
Utgifterna
under innevarande budgetår för ovan nämnda byggnadsobjekt bör kunna rymmas
inom det till byggnadsarbeten vid jordbrakets högskolor m. m. anvisade
investeringsanslaget. Jag förordar därför att utgifterna fär bestridas av tillgängliga
medel under anslaget.
Prop. 1973:170 41
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av
utgifterna för nybyggnad av bibliotek för lantbrukshögskolan och
veterinärhögskolan.
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
[5]
9 a. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag (prop. 1949:
2, JoU 1949: 2, rskr 1949: 21) beslutades att en statlig lånefond, benämnd
länefonden för insamling av skogsfrö, skulle inrättas. Som kapital för fonden
har på tUläggsstat II till riksstaterna för budgetåren 1948/49, 1953/54,
1955/56, 1958/59 och 1959/60 anvisats investeringsanslag om sammanlagt 2 milj.
kr.
För utiåning
frän fonden kommer under hösten 1973 att vara tillgängligt knappt 1 mUj. kr.
Skogsstyrelsen
Skogsvårdsstyrelserna
planerar att under hösten 1973 och vintern 1974 samla in grankott i stor
omfattning. Lagren av granfrö är f. n. små och den ovanligt rikliga kottsättningen
detta år måste därför utnyttjas för att säkerställa skogsbrukets behov av gott
utsäde för de närmaste årens skogsodlingar. Intervallen mellan goda kottar hos
gran är i regel längre än 7 år.
De
höga krav på selektivitet som kännetecknar den moderna skogs-fröanskaffningen
innebär att kostnaderna för denna i dag är betydligt högre än på 1950- och 1960-talen.
Skogsvårdsstyrelsernas kapitalbehov för ifrågavarande verksamhet den närmaste
säsongen beräknas till ca 6 milj. kr. och lånebehovet till 4 milj. kr.
Lånefonden för insamling av skogsfrö bör därför förstärkas med 3 milj. kr.
Län
kan med gällande bestämmelser beviljas bl. a. för inköp eller insamling samt
transport av barrträdskott, ollon och lövträdsfrö. Numera sker en omfattande
import av granfrö. Ändamålen med länen föreslås därför utvidgas att gälla även
inköp av barrträdsfrö.
Departementschefen
Riktlinjerna
för skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantproduktion godkändes av 1960 års
riksdag (prop. 1960: 106, BevJoU 1960: 1, rskr 1960: 326). EnUgt dessa skall
verksamheten drivas affärsmässigt och i form av en från den övriga verksamheten
skild rörelse. Rörelsen skapar emellertid inte ekonomiskt utrymme för omedelbar
finansiering av större fröinsamlingsaktioner vid de få tillfällen sådana är
möjliga.
Enligt
min mening är det nödvändigt att skogsvården intensifieras. En föratsättning
härför är bl. a. att tillräcklig mängd skogsfrö av hög kvali-
Prop.
1973:170 42
tet
finns tillgänglig. Därför är det angeläget att möjligheter skapas för insamling
i stor omfattning av frö då tillgången på kotl är god i skogsbestånden. Förutsättningama
för att erhålla en rikUg skörd av granfrö under den närmaste tiden beräknas
vara goda.
Skogsvårdsstyrdsemas behov
av medel för ifrågavarande verksamhet har sedan budgetåret 1948/49
tillgodosetts genom lån frän lånefonden för insamling av skogsfrö. De
disponibla medlen i fonden uppgår f. n. till ca 1 milj. kr., medan skogsvårdsstyrdsemas
lånebehov det närmaste året beräknas till ca 4 milj. kr. Jag föreslår därför
att fonden tillförs ytterligare 3 milj. kr.
Jag
har ingen erinran mot skogsstyrelsens förslag att ändamålen med lånen utvidgas
att omfatta även inköp av barrträdsfrö.
Det ankommer på Kungl.
Maj:t att meddela de särskilda föreskrifter som kan föranledas av bifall till
vad jag nu förordat.
Jag
hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Lånefonden för insamling av skogsfrö på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokoUet: Britta Gyllensten
Prop.
1973:170 43
Bilaga
8
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över handelsärenden, håUet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Feldl, anmäler ärende under
handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på lill-läggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
B.
Främjande av utrikeshandeln m. m.
[1]
B 2. Handelssekreterare. Till delta ändamål har för innevarande budgetär
anvisats etl reservationsanslag av 13 120 000 kr. (prop. 1973: 1 bil. 12, NU
1973: 16, rskr 1973: 94). Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid
de 22 svenska handdssekreterarkonlor, som f. n. finns i utlandet.
Vid
min anmälan i prop. 1972; 31 (s. 20) av fråga om inrättande av Sveriges
exportråd uttalade jag, att från handdskammarhåll kunde komma att aktualiseras
fräga om omvandUng av handelskammare tUl handdssekreterarkonlor. Jag
förklarade mig beredd alt inleda sädana överläggningar med kamrar som så
önskade och som arbetar på marknader där handelssekreterarverksamhet kan vara
motiverad. Riksdagen lämnade detta uttalande utan ermran (NU 1972: 27, rskr
1972: 187).
Med
hänvisning till ullalandet har handelskammaren i Bryssel begärt sådan
överläggning.
Den
svenska handelskammaren i Belgien och Luxemburg grandades år 1960 i Bryssel.
Kammaren har ca 360 medlemmar varav ca 120 i Sverige. Kammarens verksamhet som
serviceorgan för handeln mellan Sverige och BelgienLuxemburg och intresseorgan
för sina medlem-
Prop. 1973:170 44
mar
leds av en verkställande direktör som tUl sitt förfogande har fem fast
anställda och sex tillfälligt anställda tjänstemän samt två statsstipendiater.
Jag
har efter att ha hört Sveriges exportråd i frågan funnit att marknaden är av
sådan storlek och art att det finns behov av att upprätthålla en specialiserad
kommersiell serviceverksamhet där. I förhandUng-ar med kammaren har jag därvid,
med förbehåll för nödvändiga beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen nått enighet
med kammaren om att omvandla den tUl handdssekreterarkonlor fr. o. m. den 1
januari 1974, Under år 1974 kvarstår handelskammaren övergångsvis som en
förening vars medlemmar får samma service av handdssekreterarkontoret som de nu
får av kammaren. Med utgången av år 1974 övergår rätten att använda namnet
handelskammare lill handdssekreterarkontoret.
Omvandling
av handelskammaren till handdssekreterarkontor beräknas för staten medföra en
kostnad under innevarande budgetär som uppgår till 344 000 kr., varav 25 000
kr. för utrikeshanddsslipendier till praktikanter vid kontoret.
Vid
beräkningen av statens kostnader har utgångspunkten varit att den del av
verksamheten som är att betrakta som normal handelssekreterarverksamhet skall
kunna bedrivas vid minst oförändrad ambitionsnivå. Med beaktande av den
beräknade förbrakningen av redan anvisade medel behöver ytterligare 250 000
kr. anvisas för innevarande budgetår.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
tUl Handelssekreterare på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstiillt
bifaUer Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 45
Bilaga
9
INRIKESDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över inrikesärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsministem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler ärende under inrikesdeparteriientets
handläggning som angår utgifter på tUl-läggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
ELFTE
HUVUDTITELN
E.
Bostadsbyggande m. m.
[1] E
8. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler. Under denna rubrik
har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 5
milj. kr. Anslaget utgör också ram för beviljande av särskilda eftergifter av
äldre statslän. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1973: 400) om
statligt stöd till allmänna samlingslokaler som trädde i kraft den 1 juli
1973. Före nämnda dag gällde kungörelsen (1957: 367) om statslån till
anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. samt i regleringsbrev 1960/61
givna bestämmelser om rekonstruktionsbidrag.
Kungl.
Maj;t har föreskrivit att vissa under våren 1973 beviljade lån för avhjälpande
av ekonomiskt trångmål, vilka inte rymdes inom den för budgetåret 1972/73
fastställda ramen för långivningen, skaU avräknas mot ifrågavarande anslag.
Dessa beslut avser sammanlagt ett lånebelopp av ca 3 milj. kr.
Bostadsstyrelsen
har i skrivelse den 17 augusti 1973 meddelat att ansökningar om lån för
avhjälpande av ekonomiskt trångmål och rekonstruktionsbidrag på sammanlagt ca
5,5 mUj. kr., vilka kommit in till
Prop.
1973:170 46
statens
nämnd för samlingslokaler före den 1 juli 1973, har överlämnats till
samlingslokaldelegationen. Stöd tUl dessa lånesökande kan numera utgå endast i
form av uppruslningsbidrag och särskild eftergift.
Bostadsstyrdsen
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 anfört alt medel för
beslut om upprustningsbidrag under innevarande budgetår bör slå till förfogande
i den ursprungligen avsedda omfattningen, dvs. intill ett belopp av 5 mUj. kr.
Detta bör enligt styrelsen ske genom att föreskriften om avräkning av vissa
län mot anslaget upphävs.
Departementschefen
Den
för budgetåret 1973/74 gällande ramen för beviljande av upprustningsbidrag och
särskilda eftergifter, 5 milj. kr., har till ett belopp av 3 milj. kr. tagils i
anspråk redan före den 1 juli 1973. I enlighet med vad bostadsstyrelsen har
anfört bör medel för upprustningsbidrag under innevarande budgetår slå till
förfogande i den omfattning som ursprungligen avsågs. Jag förordar därför att
ramen vidgas med 3 milj. kr. och alltså bestäms lill 8 milj. kr.
De
i det föregående nämnda lånebeloppen om tillhopa 3 milj. kr., som skall avräknas
mot den vidgade ramen, betalas inte ut från förevarande anslag. Anslaget
behöver därför inte ökas till följd av ramvidgningen.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
medge att beslut om upprastningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån
meddelas inom en ram av 8 000 000 kr. under budgetåret 1973/74.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaUer Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1973:170 47
Bilaga
10
CIVILDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler ärende under
civildepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I lill
riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE
HUVUDTITELN
E.
Kartväsendet
[1]
E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten. Under denna anslagsrubrik har för
finansiering av programmet Allmänna kartarbeten på riksstalen för budgetåret
1972/73 anvisats ett reservationsanslag av 30 215 000 kr. (prop. 1972: 1 bU. 14
s. 101, CU 1972: 7, rskr. 1972: 70) avseende verksamhetsåret 1973.
Rikets
allmänna kartverk har i skrivelse 1973-05-15 hemställt alt ytterligare 935 000
kr. anvisas för programmet Allmänna kartarbeten för alt täcka kostnader för
dubblering av vissa tjänster saml successiv överflyttning tUl Gävle av vissa
arbetsmoment i anslutning till omlokaliseringen till Gävle sommaren 1975.
Departementschefen
Jag
beräknar medelsbehovet för dubblering av vissa tjänster pä kartverket inför en
successiv överflyttning till Gävle av vissa arbetsmoment inom
kartframställningen och därav föranledda lokalkostnader m. m. till 525 000 kr.
Prop. 1973:170 48
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Kartverket: Allmänna kartarbeten på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 525 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 49
Bilaga 11
INDUSTRIDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet Inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
T.
f. chefen för industridepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler de ärenden
under industridepartementels handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I
till riksslaten för budgetåret 1973/74 och anför.
KAPITALBUDGETEN
I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
E.
Förenade fabriksverken
[1]
2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74.
1 prop.
1972: 85 (s. 47) och 1972: 130 (s. 59) lämnades redogörelser för förenade
fabriksverkens (FFV) medverkan i utvecklingen av stir-lingmotorn. Kortfattat
kan stirlingmotorn beskrivas som en energiomvandlare med extern, kontinuerlig
förbränning, som ger motorn följande karakteristiska egenskaper: låg halt av
skadliga avgaser, låg ljud- och vibrationsnivå samt låg bränsleförbrukning
kombinerad med flerbränsle-egenskaper, dvs. förmåga att utnyttja ett stort
antal olika typer av bränslen.
Enligt
beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 85 bil. 10, NU 1972: 35, rskr 1972:
198) medgavs FFV rätt alt solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB
(Kockum) teckna borgen för lån i Sveriges investeringsbank AB till KB UnUed Stiriing
(Sweden) AB & Co (United Stirling) intill ett belopp av 19 milj. kr.
Vidare anvisades ett investeringsanslag av 5 250 000 kr. fÖr bestridande av
statens andel av stirling-motorprojektets kostnader för budgetåret 1971/72.
4
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 170
Prop. 1973:170 50
Enligt
ytterligare beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 130 bil, 10, NU 1972: 67, rskr
1972: 320) medgavs FFV rätt att solidariskt med Kockum teckna borgea för lån tUl
United Stirling intill 7 mUj. kr. Vidare anvisades ett investeringsanslag av
4,4 milj, kr, för bestridande av statens andel av stirlingmotorprojeklels
kostnader för budgetåret 1972/ 73.
Förenade
fabriksverken , .
FFV
har i skrivelse den 28 september 1973 hemstäUt om ytterligare medel för
bestridande av kostnaderna för statens andel av United Stirlings
utvecklingskostnader under budgetåret 1973/74. FFV hemställer vidare om rätt
alt tillsammans nied Kockum teckna solidarisk borgen för bolagets ytterligare
upplåning i Sveriges invesleringsbank AB. I skrivelsen anför FFV i huvudsak
följande.
FFV,
Husqvarna AB och Kockum ingick i juni 1968 ett samarbels-avtal om
vidareutveckling av stirlingmotorn. Samarbetet organiserades i form av ett
kommanditbolag, det nyss nämnda United Stirling. Bolaget träffade i juni 1968
ett licensavtal med N.V. Philips Gloeilampen-fabrieken (PhUips), Nederländerna.
Husqvarna AB inträdde till en början inte i bolaget, eftersom
utvecklingsarbetet primärt skulle koncentreras på en stirlingmotor av
storleksordningen 200 hk och Husqvarna AB;s intresse helt var knutet till
motorer av en storlek som passade i Husqvarna AB;s tillverkningsprogram och
produktsortiment. Senare arbeten med att få fram även en mindre motor har lett tiU
att Husqvarna AB under våren 1973 inträtt i bolaget som delägare till en
begränsad del. Husqvarna AB arbetar f. n. tUlsammans med FFV med produktionsförberedelser
rörande denna motor.
Utvecklingsarbetet
vid United Stirling har rönt ett ökande internationellt intresse frän motorr
och fordonstillverkare. Intresset för slirling-motorer har även accentuerats av
att Ford Motor Company i USA i juli 1972 tecknat kontrakt med PhUips om dels
utveckling av en personbilsmotor hos PhiUps, dels en omfattande licens för
exploatering av stir-lingmolorer.
Som
tidigare anförts av FFV har delägarna i United Stirling för avsikt att
långsiktigt knyta ytterligare intressenter lill United Stirling. Det syns också
delägarna angeläget att t. ex. genom nya intressenter införliva sakkunskap
beträffande tillverkning och marknadsföring av tyngre motorer. Sedan en längre
tid har därför förhandlingar förts med tänkbara delägare och samarbetspartner.
Förhandlingar om sådant nära samarbete är i långt framskridet skede.
Utvecklingsarbetet
har fortsatt planenligt. Beslut om typutformning av en 200 hk motor har fattas
under år 1972. De delmål som uppställts har i stort uppnåtts inom angivna lids-
och kostnadsramar.
Prop. 1973:170 51
Nästa
beslutstidpunkt i projektet är planerad till första halvåret 1974.
Finansieringen av utvecklingsarbetet under perioden frän mitten av år 1971 tUl
mitten av år 1974 är baserad på 50% upplåning och 50 % av ägarna direkt
tillskjutet kapital.
Ramen
för hittiUs beviljat lån till United Stirling utgör 19 mUj. kr., som också
utnyttjats. United Stirlings behov av ytteriigare upplåning fram lill mitten av
år 1974 uppgår till 15 milj. kr. FFV. har tidigare' medgivits rätt att teckna
solidarisk borgen tillsammans med Kockum intill ett totalt belopp av 26 milj.
kr. FFy:s behov av ytterligare rätt att teckna borgen uppgår således till 8
milj. kr. Härigenom skulle det totala upplänade kapitalet och FFV:s rätt att
teckna soUdarisk borgen uppgå tUl 34 milj. kr.
Under
förutsättning av att FFV får tillstånd att teckna solidarisk borgen för nämnda
8 milj. kr. beräknas FFV;s andel i av delägarna direkt tillskjutna medel för
utvecklingsarbetet för budgetåret 1973/74 utgöra 2 milj. kr. FFV framhåller
under hänvisning till nödvändigheten av att vid projekt av denna
storleksordning anlägga ett långsiktigt betraktelsesätt att det är
angeläget att FFV liksom föregående budgetär erhåller ett investeringsanslag,
t. v. utan krav på avskrivning.
Departementschefen
Jag
har i prop. 1972; 85 och prop. 1972: 130 lämnat en redovisning av FFV:s
samarbete med Kockum i United Stirling för utveckling av den s. k. stirlingmotorn
och betonat betydelsen av motorns speciella egenskaper för miljön och för ett
flexibelt bränsleutnyttjande. Arbetet med motorn är planerat att leda fram till
serieproduktion omkring slutet av 1970-talet.
Med
hänvisning till att verksamheten bedrivs planenligt och till vad jag här och i
tidigare proposkioner anfört anser jag det väsentligt att utvecklingsarbetet
fortsätts. Först resultatet av nu pågående arbete och situationen efter
ingångna samarbetsavtal ger underlag för att pröva organisation och
finansiering av projektets fortsatta verksamhet på längre sikt. Denna prövning
bör enligt min mening äga'rum under nästa, är.
Sveriges
Investeringsbank AB har tidigare beviljat United Stirling, län på 19 milj. kr.
mot borgen. Enligt vad jag erfarit har nu bolaget beviljats en ytterligare
kredit på 15 milj. kr. mot borgen. Riksdagen har som förut nämnts medgivit att FFV
solidariskt med Kockum får teckna borgen på tUlsammans 26 mUj. kr. jämte ränta.
FFV bör medges rätt att teckna ytterligare borgen solidariskt med Kockum på 8
milj. kr. jämte ränta så att borgen kan lämnas för hela den beviljade krediten
på 34 milj. kr.
Som
jag framhållit.i nämnda propositioner, är det med hänsyn tUl
Prop. 1973:170 52
projektets
risk, storlek och långsiklighet ett klart motiverat behov att kapital ställs
till förfogande utEin krav på omedelbar förräntning och amortering. Som
redovisades i prop. 1972; 85 beräknade FFV sitt medelsbehov fr. o. m. den 1
juli 1971 fram till nästa besluttillfälle i projektet, som nu är fastställt tUl
första halvåret 1974, tiU 1415 milj. kr. Hittills har för budgetåren 1971/72
och 1972/73 investeringsanslag på sammanlagt 9 650 000 kr. beviljats. Med
hänsyn till att projektets finansiering tUl 50 % sker med upplånade medel och
50 % tillskjuts direkt av Kockum och FFV i lika delar, har FFV nu beräknat för
budgetåret 1973/74 behövligt investeringsanslag till 2 milj. kr. Jag förordar
att FFV anvisas ett investeringsanslag av denna storlek, t. v. utan krav på avskrivning.
Därmed kommer investeringsanslagen under en treårsperiod att uppgå tUl 11 650
000 kr.
Under åberopande av det
anförda hemställer jag att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga Kungl. Maj;t att
medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB
teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co intill 8
000 000 kr. jämte ränta,
2.
till Finansiering av stirlingsprofektet
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett
investeringsanslag av 2 000 000 kr.
F.
Statens vattenfallsverk
[2]
1. Kraftstationer m.m. På riksstaten för budgetåret 1973/74 har under denna
rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 318 milj. kr.
Statens
vattenfallsverk
I
sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 redogör statens vattenfallsverk
för kostnadsutvedtiingen inom sitt verksamhetsområde under denna rubrik
anvisats ett investeringsanslag av 1 318 mUj. kr.
De
genomsnittliga prisstegringama inom landet har under de senaste åren varit 6 å
8 %. Löne- och personalkostnader har som en följd av avtalsenliga löne- och
förmånsförbättringar stigit väsentligt mer än tidigare. Denna allmänna
utveckling har lett till att vattenfallsverkets kostnader för såväl drift- som
investeringsverksamhet ökat kraftigt. Ökningen har varit större än vad som har
varit möjligt att möta med rationaliseringar. Priserna på vissa komponenter och
utrustning till kraftanläggnmgar har också stigit kraftigare än vad som svarar
mot den genomsnittliga prisuppgången.
Byggnadskostnadsindex
för värmekraftanläggningar belyser utvecklingen under de senaste åren. Detta index;
som har tagits fram genom
Prop. 1973:170 53
sammanvägning
av index för olika materialgrupper, mekanisk och elektrisk utrustning samt löper,
har under tiden januari 1971januari 1973 stigit från 187,6 till 219,1, vilket
svarar mot en årlig ökning med 8,1 %. Mycket talar för att den hittUls
konstaterade årliga procentueUa kostnadsökningen kommer att bli ytterligare
något större under kommande år beroende på den sannolika prisutvecklingen för
järn- och stålvaror och arbetskostnader.
Vattenfallsverkets
investeringsram för budgetåret 1973/74 uppgår tUl 1 287 milj. kr. inkl. medel
för sädana arbeten som enligt Kungl, Maj:ts beslut igångsatts under år 1973 av
sysselsättningsskäl. Verkets medelsbehov för innevarande budgetår beräknas nu tUl
1 375,1 milj, kr,, vilket överstiger den fastställda investeringsramen med 88
milj. kr.
Större
delen av det ökade medelsbehovet 68 milj. kr. beror på löne- och
prisstegringar, som inte har kunnat kompenseras genom teknisk utveckling och
rationalisering och på kontraktsenliga tillägg enligt indexklausuler. Ökningen
motsvarar 6,5 % av det tidigare i 1972 års prisläge anmälda medelsbehovet för
motsvarande investeringsobjekt.
Resterande
20 mUj. kr. avser förskottsbetalningar i samband med upphandling av urananrikningstjänster.
Förenta staternas atomenergikommission tiUkännagav våren 1973 genomgripande
ändringar av de s. k. kriterier som reglerar villkoren för försäljning av
anrikningstjänster. Anrikningskontrakt för ett kärnkraftaggregat skall i
fortsättningen tecknas minst åtta år före första leverans av det anrikade
uranet, dvs. minst nio och ett halvt är före aggregralet tages i drift. Vidare
skall erläggas en förskottslikvid uppgående till ca 15 mUj. kr. och fördelad på
tre är med första delbetalning när kontraktet undertecknas.
För
aggregat som nu är under byggnad eller beställning och som har behov av anrikat
uran under den närmaste åltaårsperioden gäller vissa övergångsbestämmelser.
Tillämpningen av dessa bestämmelser innebär att anrikningskontrakt för det
tredje och fjärde aggregatet i Ringhals och det första aggregatet i Forsmark
måste tecknas senast den 31 december 1973 och att anrikningskonlrakt för det
andra aggregatet i Forsmark måste tecknas senast den 30 juni 1974. Förskotlslikvi-derna
för anrikningstjänster avseende de båda aggregaten i Ringhals, vilka
finansieras över verkets investeringsanslag, kräver ett extra me-delstiUskott
av 10 mUj. kr. under budgetåret 1973/74.
Anrikningstjänster
för senare utbyggnader kan förmodligen också erhållas från Sovjetunionen och möjUgen
även från en framtida europeisk anrikningsanläggning. Det har emellertid ännu
inte varit möjligt att klarlägga föratsättningama för upphandling av
anrikningstjänster från annat håll än Förenta statema. För att en viss
handlingsfrihet skall kunna bibehållas vad beträffar idrifltagningen av
kärnkraftaggregat under första delen av 1980-talet är det därför angeläget att
beslut fattas om
Prop.
1973:170 54
upphandling av anrikningstjänster för en del ännu inte
beslutade aggregat. Denna handlingsfrihet bör omfatta ett tredje aggregat i Fdrsmark
samt ytterligare två aggregat för drifttagning under åren t. o. m. år 1984. I
överensstämmelse med de amerikanska upphandlingsvillkoren måste
anrikningskontrakt för dessa aggregat tecknas vid sådana tidpunkter att förskottslikvider
om 10 milj. kr. blir erforderliga redan under budgetåret 1973/74. I det fall
planerade kärnkraftutbyggnader flyttas fram till en senare tidpunkt gäller
dessa förskott även för den senardagda utbyggnaden. Om utbyggnaden däremot inte
kommer till stånd, sker ingen återbetalning av erlagda förskott. Beslut om förskottslikvider
binder dock inte statsmakterna vad gäller senare ställningstaganden till
eventuella kärnkraftutbyggnader.
Departementschefen
I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 har
statens vattenfallsverk anmält behov av medel på tiUäggsstat till riksstalen
för budgetåret 1973/74, Verket hänvisar därvid dels tiU de pris- och lönestegringar
som har inträffat sedan föregående beräkningstillfälle, dels lill ändrade
villkor för upphandling av urananrikningstjänster i Förenta staterna, enligt vUka
köparen bl. a. måste erlägga viss förskottslikvid redan vid tidpunkten för anrikningskontraktets
undertecknande.
Enligt vatlenfallsverkets beräkningar har meddsbehovet för
innevarande budgetår ökat till sammanlagt 1 375,1 milj, kr., vilket överstiger
den av Kungl. Maj:t medgivna investeringsramen med 88 milj. kr. Av den totala
ökningen beror 68 milj. kr. på fördyringar av det pågående
investeringsprogrammet och 20 milj. kr. på förskottsbetalningar på grund av
erforderlig upphandling under detta budgetår av anrikningstjänster i Förenta
staterna.
Jag har såvitt gäller fördyringen med 68 milj. kr. av det
tidigare beslutade investeringsprogrammet inte något att erinra mot valtenfallsver-kets
beräkning och förordar att de medel som behövs för att kompensera
kostnadsökningen ställs till verkets förfogande under budgetåret 1973/74.
De stora gasdiffusionsanläggningarna i Förenta staterna
har hittills svarat för större delen av världens försörjning med anrikat uran
till kärnkraftreaktorer. Leveranskontrakt har också kunnat tecknas pä för
köparen förmånliga villkor, som inneburit frihet för köparen att anpassa
leveranserna till sina faktiska behov.
Med etl ständigt stigande behov av anrikat uran i världen
kommer emellertid kapaciteten hos de amerikanska anläggningama snart all bli otiUräcklig.
I syfte bl. a. att säkerställa den långsiktiga planeringen och finansieringen
av nya anrikningsanläggningar har Förenta staternas atomenergikommission numera
skärpt viUkoren för försäljning av anrik-ningstjänsler. Reaktorägaren måste i
fortsättningen förbinda sig att för
Prop. 1973:170 55
en
lidsperiod av omkring tio år göra inköp av på förhand fixerade kvantiteter
anrikningstjänster. Vidare måste kontrakt tecknas minst åtta år före leverans
av anrikat uran tiU den första bränslesatsen samt en viss del av kostnaden
betalas i förskott under tre år närmast efter kontraktets ingående. Med hänsyn
tUl att det tar ca två år efter leverans av anrikat uran till den första
bränslesatsen innan reaktorn kan tas i kommersiell drift, måste reaktorägare
som vill försäkra sig om anrikningstjänster frän Förenta staterna göra
bindande åtaganden ca tio år före idrifltagningen av ett nytt kärnkraftaggregat.
De
nya villkoren innebär för vattenfallsverkets del att anrikningskontrakt för de
under byggnad varande tredje och fjärde aggregaten i Ringhals måste tecknas
senast den 31 december 1973. I samband därmed skall verket betala 10 milj. kr.
motsvarande en tredjedel av den föreskrivna förskottslikviden. Om
handlingsfriheten beträffande idrifltagningen av nya kärnkraftaggregat under
första delen av 1980-talet skall kunna bibehållas är det enligt verket i den nu
rådande situationen också nödvändigt att teckna kontrakt om leverans av
anrikat uran lill två ännu inte beslutade aggregat redan under innevarande
budgetår. Härför krävs ytterligare 10 milj. kr.
Under
budgetåret 1973/74 behöver anrikningskonlrakt tecknas också för de båda
kärnkraftaggregat i Forsmark som f. n. byggs av Forsmarks kraftgrupp AB, i
vilket staten genom vattenfallsverket äger 74,5 % av aktierna.
Jag
delar vattenfallsverkets uppfattning att upphandUng av anrikat uran måste ske
på ett sådant sätt att handlingsfriheten på kärnkraftområdet bevaras. Den nya
situation som har uppkommit på marknaden för anrikningstjänster nödvändiggör
åtaganden även i fråga om två reaktorer som ännu inte är beslutade eller fast
planerade. Jag vill understryka, att vad jag nu har sagt inte innebär något
ställningstagande i fråga om utbyggnaden av dessa båda reaktorer.
Emellertid
bör enligt min mening upphandlingen av anrikningstjänster till samtliga av
verket angivna reaktorer ske genom det år 1972 bildade bolaget Svensk
kärnbränsleförsörjning AB, i vilket staten genom vattenfallsverket ingår som
delägare. Jag återkommer till denna fräga i det följande. Jag avser därvid att
förorda åtgärder, som syftar till att göra möjligt för kärnbränslebolaget att
genomföra bl. a. ifrågavarande upphandlingar. Vid bifall härtill bortfaller
behovet av särskilda medel från investeringsanslaget till kraftstationer m. m.
för förskottsbetalningar. I enligt härmed har jag också räknat ner vattenfaUsverkets
behov under innevarande budgetår av medel för kapitaltillskott till Forsmarks
kraftgrupp AB med 7 mUj. kr. av totalt 10 milj. kr. som har beräknats för förskottslikvider
i samband med tecknandet av anrikningskonlrakt för bolagets båda aggregat.
Investeringsanslagel
till kraftstationer m. m. bör i enlighet med vad
Prop.
1973:170 56
jag här har anfört räknas upp med sammanlagt (68 000 0007
000 000) 61 milj. kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:l
föreslår riksdagen
att tUl Kraftstationer m. m. på tilläggsstat I lill
riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 61 000 000
kr.
[3] Statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB.
Våren 1972 faststäUde statsmakterna (prop. 1972; 57, NU 1972; 39, rskr 1972:
200) allmänna riktiinjer för verksamheten på kärnbränsleförsörjningens område.
I samband därmed godkändes etl konsortialavtal mellan statens valtenfallsverk.
Sydsvenska kraft AB och Oskarshamnsverkels kraft-grupp AB om bildande av ett
aktiebolag med uppgift att främja landets försörjning med kärnbränsle. Avtalet
gäller för tiden den 1 juU 1972 den 31 december 1982 och förlängs automatiskt
med femårsperioder såvida inte uppsägning sker två år före avtalstidens utgång.
Aktiekapitalet i bolaget f. n. 100 000 kr. är fördelat med 50 % på vattenfallsverket
och 25 % på var och en av de övriga kontrahenterna. Ordförande i bolagets
styrelse utses av Kungl, Maj:t. Bolaget Svensk kärnbränsleförsörjning AB
inledde sin verksamhet i början av år 1973.
Svensk kärnbränsleförsörjning AB
I skrivelse den 18 oktober 1973 hemställer Svensk kämbränsleför-sörjning
AB om en statiig säkerhet till etl belopp av 250 milj, kr, för bolagets
åtaganden i samband med upphandlingar av kärnbränsle.
Bolaget framhåller inledningsvis att den pågående
utbyggnaden av kärnkraft i Sverige baseras på leveranser av anrikat uran från
Förenta staterna. Enligt det svensk-amerikanska atomsamarbelsavtalet ålar sig
Förenta staterna att fram lill år 1996 tillhandahålla anrikningstjänsler för de
elva svenska kraftreaktorer som beräknas vara i drift omkring år 1980, Inom
ramen för avtalet har hittills anrikningskontrakt träffats för sex reaktorer.
För kontraktering av anrikningstjänsler tUl reaktorer
efter nämnda elva erfordras en ändring av regeringsavtalet med Förenta
staterna. Avtalet kommer i den nya lydelsen till skillnad från vad
som nu gäller
inte att
innebära förhandsgaranti om leveranskontrakt. Nya kontrakt väntas således kunna
träffas endast i män av tillgäng till kapacitet. Enligt uppgift beräknas den
nuvarande amerikanska anrikningskapadtelen
inkl, vissa
kapacitetshöj ande iitgärder komma att bli fulltecknad redan omkring
årsskiftet 19741975. Vidare har de kommersiella villkoren för kontraktering
av anriknuigstjänster ändrats.
Bolaget framhåller att kraftindustrin i västvärlden
härigenom ställts
Prop. 1973:170 57
inför
en ny situation. SärskUt den långa beställningstiden, som innebär att
anrikningskontrakt måste träffas innan beslut fattas om uppförandet av en
reaktor, och bindningen till fasta kvantiteter innebär betydande planeringsproblem.
Inom såväl amerikansk som västeuropeisk och japansk kraftindustri har man
diskuterat olika arrangemang av pool-typ som skuUe kunna ge deltagarna vissa
möjligheter alt anpassa sin upphandling av anrikningstjänster till ändrade
behov.
Inom
bolaget har övervägts möjliga åtgärder för svensk kraftindustris del.
Övervägandena har lett fram till slutsatsen att bolaget bör undersöka
möjligheterna att för delägarnas gemensamma räkning anskaffa en kvantitet
anrikat uran som reservlager för landets kraftsystem mot slutet av 1970-talet,
Kvantiteten bör motsvara en första härd till en stor kraftreaklor. Enligt
bolagets uppfattning skulle ett sådant lager motverka de för kraftförelagen
negativa effekterna av den nya situationen i Förenta staterna och allmänt öka
handlingsfriheten på kärnbränsleförsörjningens område. Med hänsyn till
marknadsutvecklingen bör kontrakt om ifrågavarande leveranser slutas redan nu.
Anskaffning
av ett reservlager avses komma att finansieras genom upplåning. Bolagets
löpande kostnader för lagringen (räntekostnader, förvaring m, m,) avses komma
att täckas genom bidrag från delägarna.
Sovjetunionen
är f. n. den enda alternativa leverantören av anrikningstjänsler. 1970 års
svensk-sovjetiska atomsamarbelsavtal möjliggör legoanrikning för svensk räkning
vid sovjetiska anläggningar. Förhandlingar äger rum meUan bolaget och
vederbörande sovjetiska exportorga-nisalion om leverans av viss kvantitet
anrikningsarbete. Den aktuella upphandlingen är i storleksordningen 125 milj.
kr., inkl. kostnaden för naturligt uran.
Som
nämnts avser bolaget att finansiera anskaffningen av det anrikade materialet
genom upplåning. Eftersom bolaget har begränsade egna tillgångar behöver
särskild säkerhet ställas. Med hänsyn till all en upphandling av denna natur
tjänar etl aUmänt intresse anser bolaget del vara rimligt att säkerhet ställs
av staten. Den säkerhet som behövs är av två slag: dels borgen för lån som
bolaget tar upp för att finansiera inköp av naturligt uran och
anrikningstjänster, dels säkerhet för att bolaget fullgör sina
betalningsförpliktelser mot leverantören.
Även
andra slag av upphandlingar för en eller flera delägares räkning kan komma att
visa sig lämpUga. Den statiiga säkerheten bör enligt bolagets uppfattning ge
visst utrymme även för sådana engagemang. Med hänsyn härtill föreslås beloppet
för säkerheten till 250 milj. kr.
Med
hänsyn till att en statlig säkerhet för lån som bolaget tar upp för att
finansiera upphandlingarna kan komma att behöva tas i anspråk under lång tid
har det ansetts rimligt att delägarnas förpliktelser såvitt avser täckandet av
kostnader för lånen skall gälla utan att begränsas av konsortialavtalets
giltighetstid. En förbindelse om delägarnas ansvar i
Prop.
1973:170 58
nämnda hänseende bifogas bolagets framställning. Enligt förbindelsen
åtar sig de icke-statliga delägarna i bolaget gentemot staten att tillskjuta
medel för täckande av bolagets kostnader för lån för vilka den statliga
säkerheten gäller. Förbindelsen innehåller ett motsvarande åtagande från
statens vattenfallsverks sida gentemot nämnda delägare med förbehåll för Kungl.
Maj:ts godkännande. Medlen skaU tUlskjutas med fördelning mellan delägarna som
dessa överenskommer i samband med beslut om upphandling.
Vid bedömningen av den risk som ställandet av säkerhet för
ifrågavarande upphandlingar skulle innebära för statens del bör enligt bolaget
beaktas även värdet av det realiserbara lagret, som kan antas komma att uppgå
till samma storleksordning som anskaffningskostnaden.
Departementschefen
Svensk kärnbränsleförsörjning AB bildades år 1972 med
uppgift bl. a. att främja en samordnad upphandUng av kärnbränsle för svensk
kraftindustri. Det förutsattes att verksamheten tiU en början skuUe inriktas
på planering och utredningar. Enligt det konsortialavtal som träffades mellan
delägarna gavs bolaget möjligheter att fungera även som ett instrument för kraflförelagens
upphandling, men detta bedömdes mindre aktuellt vid tidpunkten för bolagets
bildande.
Under det
senaste året har marknadsförutsättningarna ändrats i vad avser upphandling av
anrikningstjänster. Således har villkoren för anrikning av uran i Förenta statema,
som hittills svarat för praktiskt taget hela västvärldens behov, väsentligt
skärpts. Jag har nyss redogjort härför vid min anmälan i det föregående av
frågan om medel på tiUäggsstat för detta budgetår under investeringsanslaget
Kraftstationer m. m. (p. 2). De nya villkoren avspeglar det förhållandet all
kapaciteten hos de nuvarande amerikanska anrikningsanläggningarna inom en nära
framtid väntas bli fulltecknad.
Mot denna
bakgrund undersöker bolaget möjligheten att upphandla en kvantitet anrikat uran
som ett reservlager för delägarnas gemensamma behov. Bolaget har tagit upp
förhandlingar med Sovjetunionen, som f. n. är den enda alternativa leverantören
av anrikningstjänsler, om legoanrikning inom ramen för 1970 års
svensk-sovjetiska atomsamarbelsavtal. Även andra leverantörer kan efter hand
komma i fråga, bl. a. någon av de europeiska anläggningar som nu planeras.
Kostnaderna för upphandlingarna avses komma att bestridas av delägarna i
enlighet med konsortialavtalets bestämmelser.
Enligt min
mening skulle ett reservlager av anrikat uran för kraftföretagens gemensamma
behov medföra betydande fördelar. Som bolaget anfört skulle lagringen bl. a. i
viss mån motverka de för kraftindustrin negativa effekterna av de ändrade
anrikningsvillkoren i Förenta staterna. Den skulle även underlätta en önskvärd
spridning på flera
Prop.
1973:170 59
inköpskällor.
Därutöver bör beaktas värdet av ett lager vid störningar i tillförseln. Jag
vill dock understryka att den tilltänkta lagringen i första hand är
kommersiellt motiverad.
Mot
bakgrund av den nya situationen på anrikningsområdet finner jag det naturligt att
Svensk kärnbränsleförsörjning AB används som instrument även för annan
upphandling än den som avser nämnda reservlager. Vid min anmälan i det
föregående av frågan om medel under anslaget Kraftstationer m. m. var jag
således inte beredd alt tillstyrka att medel anvisades till statens
vattenfallsverk avseende förskottsbetalningar för anrikningskontrakt till
vissa kraflreaktorer. Upphandlingen av anrikningstjänster för dessa reaktorer
bör i stället ske genom bolaget. Härigenom ökar bolagels möjligheter att svara
för planering och samordning på lång sikt av landels försörjning med
kärnbränsle enligt de riktlinjer som anges av statsmakterna.
Den
föreslagna ordningen för upphandling av anrikningstjänsler innebär att
finansieringen av förskottsbetalningar sker genom Svensk kärnbränsleförsörjning
AB. Jag vill understryka att vederbörande kraftföretag därmed inte avlastas
det slutliga betalningsansvaret för kärnbränslet. Bolagets löpande kostnader
för upphandlingar inkl. räntor och avgifter för lån kommer att täckas av
kraftföretagen. Detta gäller beträffande upphandlingar för såväl delägarnas
gemensamma behov som ett individuellt kraftföretags räkning.
Den angivna ordningen
innebär betydande ekonomiska åtaganden för Svensk kärnbränsleförsörjning AB.
Bolaget kan således komma att upphandla förutom det av bolaget föreslagna
reservlagret lill ett värde av i runt tal 125 milj. kr. anrikningstjänster
till ett antal kraftreaktorer. För de återstående fem reaktorerna inom
gällande svensk-amerikanska atomsamarbelsavtal nämligen Ringhals 3 och 4,
Forsmark 1 och 2 samt Oskarshamn 3 kan anrikningskonlrakt tecknas hos Förenta
staternas atomenergikommission senast den 31 december 1973, i några fall den 30
juni 1974. Om denna möjlighet utnyttjas, måste enligt de nya anrikningsvillkoren
förskottsbetalning erläggas för varje reaktor med ca 5 milj. kr. vid
kontraktets tecknande och med ca 5 milj. kr. under vart och ett av de följande
två åren. Dessa förskottsbetalningar kan således sammanlagt komma att uppgå tUl
högst ca 75 milj. kr.
En
ändring av avtalet med Förenta staterna skulle kunna ge svensk kraftinduslri
möjligheter att teckna kontrakt med Förenta staternas atomenergikommission om anrikningsljänster
även för senare reaktorer. BestäUningstiden är enligt de nya amerikanska
villkoren älta år före leverans, vUket innebär alt anrikningstjänsterna måste
beställas nära tio år före reaktorns planerade idrifltagning. Vad beträffar det
statliga kraftsystemet räknar vattenfallsverket med att beställning av
anriknings-tjänster till ett eventuellt tredje aggregat i Forsmark jämte ett
aggregat på annan plats måste ske under första halvåret 1974. Enligt
vattenfalls-
Prop. 1973:170 60
verket
skulle beställning till ytterligare ett aggregat, om upphandlingen sker i
Förenta staterna, bli aktuell under budgetåret 1974/75.
Jag
vill framhålla att det för de sistnämnda tre reaklorema ännu inte föreligger
några ulbyggnadsbeslut. Ansökningar hos Kungl. Maj;t om tillstånd enligt
atomenergilagen har ännu inte ingells. Jag vill i sammanhanget också erinra om
riksdagens ställningstagande (NU 1973: 49, rskr 1973: 184) till frågan om det
långsiktiga ulbyggnadsprogrammet för kärnkraften, innebärande bl. a, att inga
beslut om alt bygga ut kärnkraften ytterligare bör fattas förrän ett nytt
allsidigt beslutsunderlag förelagts riksdagen. Även om ett sådant
utbyggnadsprogram således inte är fastställt måste enligt min mening åtgärder
vidtas i god tid för att säkra tillgäng till anrikningstjänster. Endast om så
sker kan den svenska handlingsfriheten beträffande utbyggnad av kärnkraft
bevaras.
Den
av mig föreslagna ordningen för upphandling av anrikningstjänsler enligt
vilken Svensk kärnbränsleförsörjning AB i princip svarar för tecknandet av nya
kontrakt torde vara särskilt lämpUg i en situation där planeringen av olika
skäl måste baseras på osäkra förutsättningar. Således kan förskjutningar i
tidsprogrammet eller mellan olika projekt lättare hanteras. Jag vill särskilt
understryka att bolagets åtaganden i fråga om upphandling av kärnbränsle inte
kommer att binda statsmakternas ställningstagande till frågor om fortsatt
utbyggnad av kärnkraft.
För
alt Svensk kärnbränsleförsörjning AB skall kunna genomföra upphandlingar på kärnbränsleomrädet
i enlighet med vad jag förordat krävs alt bolaget kan ställa säkerhet för sina
åtaganden gentemot såväl längivare som leverantörer. Bolaget har hemställt om
en statlig säkerhet av 250 milj. kr. i första hand för att medge upptagande av
lån för finansiering av ett för kraftinduslrin gemensamt lager med anrikat
uran. Beloppet har beräknats bl. a. med hänsyn till alt säkerheten vid vissa
upphandlingar kan komma att behöva tas i anspråk samtidigt för såväl belalningsgaranli
lill leverantör som borgen till långivare. Till framställningen har fogats en
förbindelse från delägarna alt tillskjuta medel för täckande av bolagets
kostnader för län för vilka ifrågavarande säkerhet gäller.
Bolagets
beräkningar av behovet av säkerhet är jag beredd att godta. Ramen bör
emellertid utöver vad bolaget angett utvidgas med hänsyn till vad jag nyss
förordat beträffande medel till förskottsbetalningar för anrikningstjänster
till vissa kraftreaktorer. Ramen för säkerheten bör därför sättas till 300
milj, kr. Jag förordar alt Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskonloret att ställa ifrågavarande säkerhet. Del bör
ankomma på Kungl, Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter rörande
säkerheten.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
Prop.
1973:170 61
att
bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonloret att ställa säkerhet med högst 300 000
000 kr. för Svensk kärnbränsleförsörjnings AB åtaganden i samband med
upphandlingar av kärnbränsle.
V.
FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD
[4]
11. Lån till Aktiebolaget Atomenergi. Något anslag för detta ändamål finns
inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74. Under denna anslagsrabrik
har tidigare anvisats sammanlagt 126,5 milj. kr. till AB Atomenergi. Medlen har
bolaget använt för investeringar i byggnader och andra anläggningar, framför
allt i Studsvik.
AB
Atomenergi
I
skrivelse den 26 juni 1973 har AB Atomenergi hemställt om ett anslag av 5 225
000 kr. ur fonden för läneunderstöd för att täcka kostnader för inköp av
anrikat uran och därvid anfört i huvudsak följande.
För driften av bolagets
materialprovningsreaktor R2 i Studsvik erfordras anrikat uran. Sedan år 1960
har uran till reaktorn kunnat hyras av den amerikanska atomenergikommissionen.
I mars 1973 meddelade dock kommissionen, att den inte kunde tillhandahålla
nukleärt material för uthyrning efter den 30 juni 1973 annat än under en
kortare övergångsperiod. Efter förhandlingar med atomenergikommissionen beslöt
bolaget mot denna bakgrund att lösa in det anrikade uranet i R2-reak-torn.
Bolaget lämnade därvid över en viss kvantitet naturligt uran till kommissionen
och betalade för anrikning av detta uran. Bolaget kunde uppnå goda ekonomiska viUkor
vid uppgörelsen genom alt affären genomfördes i sin helhet före den 15 augusti
1973, då priserna på anrikningstjänster steg från 32 $ per separationsenhet tiU
36 $ per enhet för långtidskonlrakt och 38,50 $ per enhet för enstaka
leveranser.
Departementschefen
Efter
överläggningar under år 1973 mellan AB Atomenergi och den amerikanska
atomenergikommissionen har parterna varit överens om att bolaget skulle
förvärva det nukleära material som används i materialprovningsreaktorn R2 i Studsvik.
För att täcka kostnaderna för förvärvet har bolaget hemställt om ett anslag av
5 225 000 kr. ur fonden för läneunderstöd.
Jag
har inget att erinra mot bolagets förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att
till Lån till Aktiebolaget Atomenergi på tiUäggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 5 225 000 kr.
Prop.
1973:170 62
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[5]
2. Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk. Något anslag för detta ändamål finns
inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetär.
AB
Gullhögens brak (Gullhögen) driver i Skövde tillverkning av cement och äger
andel i förelag som tillverkar andra byggnadsmaterial.
Efter
beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969; 11, SU 1969: 33, rskr 1969: 98)
tecknade staten 50 000 nya aktier i Gullhögen i sarnband med att Svenska skifferolje
AB och de.ss dotterbolag överlät koncernens anläggningar för lältbetongtUlverkning
m. m. tiU Gullhögen.
Till
följd av fondemissioner innehar staten numera 54 945 aktier i bolaget,
motsvarande 10,9 % av aktiekapitalet och 7,8 % av aktiemas sammanlagda
röstvärde.
Gullhögen
och Ytong AB, som numera ändrat sin firma till Yxhult AB, träffade är 1966 ett
avtal om tekniskt och kommersiellt samarbete och förvärvade då vissa
aktieposter i varandras företag. Samarbetet visade sig emellertid ej ge
avsedda fördelar och som följd därav träffade bolagen i juni 1972 en
överenskommelse om att avbryta samarbetet och upplösa det ömsesidiga aktieägandel.
Nämnda överenskommelse innebar å ena sidan att Gullhögen skulle överlåta sina
aktier i Yxhult AB lill det tyska bolaget Ytong AG, samt å andra sidan att Yxhult
AB skulle överlåta sina aktier i Gullhögen till Gullhögens övriga aktieägare med
fördelning dem emeUan i direkt proportion till deras tidigare aktieinnehav.
Vid denna förddningsgrund faller 18 633 aktier på statens del och 109 251
aktier på övriga aktieägare.
De
sålunda överenskomna aktieöverlåtelserna fullföljdes utom såvitt angår
överlåtelsen till staten den 18 juli 1973. Flertalet av Gullhögens aktieägare
har därefter i sin tur överlåtit sina aktier i Gullhögen till Cementa AB, som
därmed kommit att äga ca 84 % av aktierna i Gullhögen.
Mellan
staten och Yxhult AB träffades den 2 juli 1973 ett avtal med förbehåll för Kungl.
Maj:ts godkännande, enligt vilket Yxhult AB tUl staten överiåter resterande 18
633 aktier i Gullhögen för 200 kr. per aktie, totalt 3 726 600 kr. Aktierna överlåtes
med rätt tUl utdelning fr. o. m. för räkenskapsåret 1972/73. Köpeskillingen
skall erläggas kontant senast den 31 december 1973.
Avtalet
torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga a.
Om
förvärvet genomförs kommer statens andel av Gullhögens aktiekapital att uppgå
till 14,6 %. Andelen av totala röstvärdet kommer att vara 10,5 %. Om staten
inte utnyttjar erbjudandet alt köpa aktierna kommer de att överlåtas till Cementa
AB.
Jag
anser att erbjudandet att förvärva aktierna bör utnyttjas och hemställer, alt Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1973:170 63
alt
till Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk pä tiUäggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1973/74 anvisa ett investerings-anslag av 3 726 600 kr.
[6]
3. Förvärv av aktier i AB Eiser. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74.
Den 29 oktober 1973 träffades,
under förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande, ett avtal mellan svenska staten
och Eiser Invest AB som innebär att staten förvärvar hälften av aktierna i AB Eiser
(Eiser). Köpeskillingen uppgår tUl 45 milj. kr. Dessförinnan hade arbetsmarknadsstyrelsen
och Eiser träffat ett avtal som innebär att Eiser erhåller . statligt regionalpolitiskt
stöd för att förlägga en planerad utvidgning av sin verksamhet till Sverige i
stället för till utiandet. Detta avtal är träffat med förbehåll för Kungl. Maj;ts
godkännande och under förutsättning alt staten förvärvar aktier i Eiser.
Textil-
och konfektionsindustrin har under 1950- och 1960-talen genomgått en
omstrukturering som resulterat i bl. a. en minskning av antalet anställda och
en koncentration av tUlverkningen tiU färre orter. Det är särskilt
tillverkningen av yUe- och bomullsvaror som genomgått denna utveckling. Även
konfektionssektorn har, framför allt i fråga om konventionella varor, minskat i
omfattning. I viss utsträckning har de svenska förelagen valt att förlägga
konfektionsenheter till länder med lägre löne- och omkostnadsnivå än i Sverige.
Självförsörjningsgraden i fråga om textil- och konfektionsvaror i Sverige har
påtagligt minskat under senare år.
Antalet
anställda i svensk textil- och konfektionsindustri minskade under 1960-lalet
med omkring 25 000 och uppgick år 1970 till närmare 70 000, vUket motsvarar ca
7,3 % av antalet sysselsatta inom industrin. Mellan åren 1970 och 1972 minskade
antalet anställda i branschen ytterligare. Ifrågavarande industris andel av
förädlingsvärdet inom svensk industri utgjorde samma år ca 5 % medan dess andel
av vår in-dustriexporl uppgick till ca 2,7 %. Utrikeshandeln med textil- och
konfektionsvaror ökade under 1960-talet och hade år 1972 ett. värde ay ca 1
100 milj. kr. för exporten och 3 600 milj. kr. för importen.
Under
de senaste åren har en stabilisering av utvecklingen skett inom textil- och
konfektionsindustrin och en viss förbättring kunnat skönjas.
Strukturomvandlingen och anpassningen av produktionen har medverkat till ökad
konkurrenskraft med framgångar på exportmarknaderna som följd.
Geografiskt
är textilindustrin till två tredjedelar koncentrerad till ett relativt
begränsat område i sydvästra Sverige. Omkring hälften av textilindustrins och
ca 80 % av konfektionsindustrins anställda i Sverige är kvinnor och en
tredjedel av de anställda är över femtio år.
Prop. 1973:170 64
Textil-
och konfektionsindustrin har hittills endast i ringa omfattning varit
representerad i Norrland. Den förhållandevis höga personalintensiteten och
ökade differentieringen av arbetsmarknaden som etablering av
konfektionsföretag innebär gör en sådan särskilt lämplig i regioner med
sysselsättningsproblem och ensidigt näringsliv.
Inom
Adalsområdet kvarstår svåra sysselsättningsproblem trots energiska insatser
från såväl statliga organ som från berörda kommuner. En av orsakerna härtill är
att området fortfarande i stor utsträckning är beroende av den
konjunkturkänsliga massa- och träindustrin. Antalet sågverk har minskat starkt
som en följd av sammanslagningar till större och rationellare enheter. Som i
flertalet områden med långvariga sysselsättningsproblem har kvinnorna och de
äldre särskilda svårigheter på arbetsmarknaden i Ådalen. Behovet av en etablering
av företag med annan verksamhetsinriktning är därför stort.
Staten
har i Ådalen bl. a. genom förelagsförvärv och etableringar, främst i Svenska industrietableringsakliebolagets
regi, försökt att bibehålla och skapa ny sysselsättning. Ytterligare sådana
åtgärder får dock anses nödvändiga.
I
Gällivare domineras näringslivet av LKAB. Genom att gruvbrytningen hittills
rekryterat nästan uteslutande manlig arbetskraft har kvinnorna i Gällivare haft
små möjligheter att gå ut i arbetslivet. Den kvinnliga undersysselsättningen
kan också medföra rekryteringssvårigheter vid gruvfälten.
Eiser
är ett produktionsbolag som ägs av det börsnoterade Eiser Invest AB. Eiser har
ett aktiekapUal av 20 milj. kr. fördelat på 200 000 aktier om vardera nominellt
100 kr. Bolaget, som med dotterbolag är landets största företagsgrupp inom
textil- och konfeklionsbranschen, hade en omsättning verksamhetsåret 1972/73 av
257 milj. kr,, varav ca 70 milj, kr. utgjorde exportförsäljning. Antalet
anställda i koncernen uppgår till ca 3 200 i Sverige och tUl ca 400 i utiandet.
Eiser, som bildades år 1913 under namnet AB Sveriges Förenade trikåfabriker,
har frän starten tillverkat strumpor, underkläder, klänningar, jumprar,
baddräkter m. m. Sortimentet har senare vidgats till att omfatta även kostymlyg
av trikåtyp. De från början spridda företagsenheterna har efter hand
koncentrerats till Borås där ca 1 300 av moderbolagets totalt ca 2 100 anställda
arbetar. Företaget har dessutom produktionsenheter i Malmö, Halmstad, Sjöbo
samt i ytterligare några orter.
Under
senare år har Eiser förvärvat bl. a. AB Malmö Strumpfabrik och Brason
konfektions AB. Ar 1971 bildades Sligtex AB i samarbete med Statsföretag AB.
Företagsförvärven och engagemanget i Sligtex har bl. a. medfört att sortimentet
utvidgats till att omfatta även byxor och garner för framställning av hemtextil.
I
Finland har Eiser sedan år 1971 ett helägt dotterbolag, Suomen Eiser OY med
produktion av underkläder för försäljning i Sverige.
Prop. 1973:170 65
Företaget
kommer enligt ett tidigare beslut i Eiser att under år 1974 utöka sin
verksamhet. Efter denna utökning kommer antalet anställda i det finska bolaget
att vara ca 500.
I
samband med ett företagsförvärv under slutet av 1960-talet erhöll Eiser ett
dotterbolag i Portugal. Detta företag, som har ca 150 anställda, tillverkar
korsetter m. m.
I
Förenta statema äger Eiser hälften av aktierna i ett företag, Alba-Eiser Inc.,
som tillverkar kostymtyger.
Eiser
har under år 1973 investerat bl. a. i en utbyggnad av spinneriet i Borås. Under
år 1974 kommer, förutom utbyggnaden av fabriken i Finland, varptrikåstickeriet
i Mullsjö att byggas ut.
Eiserkoncernen
kan anses väl konsoliderad men har under en följd av år visat låg räntabilitet.
En viss förbättring av resultatet har dock skett under det senaste
verksamhetsåret och ytterligare förbättring kan enligt koncernens budget
förväntas under de närmaste åren. Utdrag ur Eisers årsredovisning för
verksamhetsåret 1972/73 torde få fogas till detta protokoll som bilagorna bd.
Det
inledningsvis nämnda avtalet mellan arbetsmarknadsstyrelsen,och Eiser innebär
att konfektionsfabriker uppförs i Kramfors, Sollefteå och Gällivare. Denna
verksamhet föratsätts komma att bereda sammanlagt ca 600 personer
sysselsättning i nämnda orter fördelat med 150 i Kramfors, 250 i Sollefteå och
200 i Gällivare. Anställningarna beräknas tillkomma successivt under en period
av fem år. I Gällivare kommer Brason konfektions AB att starta produktion av
byxor. I Kramfors och Sollefteå kommer underkläder och yttertrikå att
produceras i Eisers regi-Anställning av personal beräknas ske med början i
augusti 1974 och verksamheten vara fullt utbyggd under år 1979. Vid
personalrekrytering, som kommer att ske i samarbete mellan företaget,
arbetsmarknadsmyndigheterna och de fackliga organisationema, skall möjligheter
att anställa äldre arbetskraft beaktas.
Enligt
min mening är det värdefullt att med denna överenskommelse medverka till en
förbättring av den regionala balansen och i de berörda orterna öka
differentieringen på arbetsmarknaden. Staten har med stödåtgärder medverkat
till textil- och konfektionsbranschens ökade anpassning och förbättrade
konkurrensläge. Det är enligt min mening lämpligt att staten förvärvar hälften
av aktierna i landets största textil-och konfektionsföretag och härigenom får
ökade möjligheter att aktivt följa och påverka struktuiromvandlingen i
branschen. Genom det branschkunnande soni finns inom Eiserkoncernen blir det
möjligt att snabbt bygga upp produktionen i de nya enheterna. Jag anser det också
vara mycket värdefullt att Eiser, Efter ätt under en följd av år ha expanderat
i utiandet, nu i huvudsak kan väntas förlägga sin expansion till Sverige.
5 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 170
Prop. 1973:170 66
Priset
för hälften av aktierna i Eiser, 45 milj. kr., har bedömts mot bakgrund av vad
jag nyss anfört samt med hänsynstagande till en på sedvanligt sätt utförd
substansvärdering och en bedömning av framtida avkastning.
Uppförandet av de
planerade anläggningarna i Kramfors, Sollefteå och Gällivare kommer att ske
successivt under en femårsperiod. Eftersom statens förvärv av hälften av
aktierna har ell direkt samband med dessa nyetableringar bör likviden delas upp
i tre lika stora delar. Enligt avtalet skall 15 milj. kr. erläggas kontant i
samband med att staten övertar aktierna. Beloppet skall erläggas inom fem
veckor efter den dag riksdagens godkännande föreligger, dock senast den 31
januari 1974. Samtidigt skall skuldebrev för återstående del av köpeskillingen överlämnas.
Skuldebreven skall betalas med lika delar senast den 31 januari 1975 och den 31
januari 1976 och skall löpa med en årlig ränta, som med 3 % överstiger yid
varje tUlfälle gällande diskonto.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
1,
bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att såsom dellikvid för förvärv av aktier i AB Eiser utge
skuldebrev lill ett belopp av 30 000 000 kr. jämte ränta,
2,
till Förvärv av aktier i AB Eiser
på tiUäggsstat I till riksstalen för budgetåret 1973/74 anvisa ett
investeringsanslag av 15 000 000 kr,
[7]
Finansiering av Svenska industrietablerings AB. Genoni beslut av 1969 års
riksdag (prop. 1969: 56, SU 1969: 106, rskr 1969: 250) tecknade staten nya
aktier för 9,6 milj. kr. i det av Svenska utvecklings AB bildade Svenska industrietablerings
AB (SVETAB), varjämte fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigades alt ställa
garanti, för lån lill bolaget intill ett belopp av 20 milj. kr, jämte ränta.
Härvid angavs målet för SVETAB vara att skapa nya arbetstillfällen genom
etablerande av nya och utbyggnad av befintliga företag. Detta kan göras genom hel-statiiga
företag eller i samarbete med det enskilda näringslivet, kommuner och
kooperationen, SVETAB bör i angivet syfte kunna inträda som hel- eller delägare
i förelag i samband med exempelvis expansions- eller
rationaliseringsinvesteringar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt in-dustrietablering
i regioner med sysselsättningssvårigheter. SVETAB skall drivas på affärsmässiga
grunder och med krav på lönsamhet.
Vidare bör företaget, så
snart det bedöms förenligt med dess intressen, avyttra de aktieposter som
bolaget kommer att besitta. I prop. 1969: 56 framhölls det därför som angeläget
att SVETAB inte ändrar karaktär tUl förvaltningsbolag. Efter statsmakternas
beslut är 1969 (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381) överfördes SVETAB
till Statsföretag AB den 1 januari 1970.
Prop. 1973:170 67
I
enlighet med den angivna målsättningen har SVETAB engagerat sig i ett antal
hel- eller delägda företag. Flertalet av dessa har varit antingen
nyetableringar av företag baserade på nya produktidéer eller förvärv av företag
för alt få till stånd en finansiell sanering eller liknande och därmed
möjliggöra fortsatt verksamhet och utveckling av företagen. Här kan särskilt
nämnas etableringama av Nylands matlfabrik AB i Ytterlännäs och Nordlool AB i
Piteå samt förvärven av ETRI-Erikssons träindustrier AB i Bjurträsket och J. O.
Dahlberg AB i Kramfors. Som en följd av SVETAB ;s åtgärder är i dag ca 900
personer inom det s. k. stödområdet anställda inom SVETAB-företag. Totalt är ca
1 100 personer anställda inom SVETAB-gruppen.
Företagen
har under den tid de ingått i SVETAB-grappen investerat sammanlagt ca 48 milj.
kr. Under samma tid har SVETAB lUl dessa företag i form av aktiekapital och
koncernbidrag tillskjutit 29,3 mUj. kr., vari är inräknade även bidrag för förlustläckning.
Flertalet
av företagen, antingen nystartade eller befintliga som utökar verksamheten, har
organisations- och igångkörningskostnader som inte kan täckas av överskott från
annan verksamhet. Ifrågavarande kostnader läcks lill större delen av
koncernbidrag och ägaretUlskolt från Statsföretag. Under åren 19701972 har
Statsföretag tillfört SVETAB 27,7 milj. kr. i koncernbidrag och 3 milj. kr. i
form av aktieteckning eller annat ägaretillskott.
Statsföretag
har meddelat att SVETAB:s aktuella planer för åren 19731975 tar sikte på en
sysselsättningsökning av ungefär samma omfattning som hUtills, dvs. med ca 200
arbetstillfällen per år. De medel som behöver tillföras frän Statsföretag till SVETAB
dels för finansiering av sysselsättningsskapande investeringar, dels för
täckande av förluster beräknas motsvara en från Statsföretag minskad utdelning
tUl ägaren med ca 20 milj. kr. per år för de tre nämnda verksamhetsåren.
Enligt
min mening bör SVETAB i minst samma omfattning som hittills fortsätta sin
verksamhet att genom etableringar och utbyggnader av företag skapa nya
sysselsättningsmöjligheter, framför allt inom stödområdet. Målsättningen för
åren 19731975 bör därför vara att inom detta öka sysselsättningen med minst
600 arbetstillfällen. För alt detta skall bli möjligt måste medel ställas till
bolagets förfogande.
Hittills
har SVETAB:s verksamhet understölts av Statsföretag som årligen tillfört
bolaget koncernbidrag och aktieägartillskott. Huvuddelen av dessa medel har tiUsammans
med SVETAB :s eget kapital och upplåning använts för etablering och förvärv av
företag. Det har nu från Statsföretags sida framstäUts önskemål om en ändring
när det gäller att tillföra medel till SVETAB, vilket innebär att ägaren/staten
i fortsättningen genom minskade krav på utdelning från Statsföretag AB ställer
behövliga medel till förfogande. I gengäld skall SVETAB åta sig alt i angiven
omfattning öka sysselsättningen, främst inom stödområdet.
Prop.
1973:170 68
Jag
delar Statsföretags uppfattning att en annan ordning i fortsättningen bör
tillämpas rörande medelstillskott till SVETAB. Huvuddelen av SVETAB ;s
verksamhet anser jag ha sådan samhällsekonomisk inriktning att det i prop.
1969; 121 (s. 35) angivna offertförfärandet skulle kunna vara tillämpligt. En
ordning där Kungl. Maj;t och riksdagen prövar medelsbehovet för varje projekt
blir emellertid tämligen omständlig. Jag anser det därför önskvärt att finna
en form för att finansiera SVETAB ;s sysselsättningsfrämjande projekt som är
enklare och snabbare och som dessutom ger bolaget möjlighet att planera sin
verksamhet några år framåt.
Enligt
beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381)
befriades Statsföretag från utdelningsplikt till ägaren/ staten för
verksamhetsåren 19701972. Fr. o. m. året 1973 kommer bolaget att lämna
utdelning till ägaren. Jag anser en lämplig form för finansiering av SVETAB ;s
verksamhet vara att Statsföretag lämnar bidrag mot att ägaren/staten i
motsvarande mån minskar sitt krav på utdelning från Statsföretag. SVETAB :s
behov av medel för investeringar och förlusttäckning för åren 19731975
beräknas begränsa Statsföretags utdelningsförmåga med sammanlagt ca 60 milj.
kr. Med anledning härav förordar jag att kravet på utdelning från Statsföretag
med hänsyn till bolagets finansiering av SVETAB:s verksamhet för åren 19731975
bör minska med sammanlagt högst 60 milj. kr., dvs. ca 20 milj. kr. per år.
Statsföretag bör vara oförhindrat att lämna finansieringsstödet till SVETAB
helt eller delvis i form av koncernbidrag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
alt
godkänna att för finansiering av Svenska industrietablerings AB:s verksamhet
under åren 19731975 kravet på utdelning från Statsföretag AB för nämnda år
minskas med sammanlagt högst 60 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaUer Hans Maj:l Konungen.
Ur
protokollet: BrUta Gyllensten
Prop. 1973:170 69
BUaga
a tUl bUaga 11
Mellan
Yxhult AB, nedan kallat Yxhult, å ena sidan, och Svenska Staten, å andra sidan,
har denna dag träffats följande
Överlåtelseavtal
§ 1.
Yxhult överiåter tUl
Staten 18 633 aktier i AB Gullhögens Bruk serie B bundna för en köpeskilling om
200 kr. per styck, eller sålunda sammanlagt 3 726 600 kronor. Aktiema överlåtes
inklusive på aktierna belöpande rätt till vinstutdelning fr. o. m. för
räkenskapsåret 1972/73.
Köpeskillingen
erlägges kontant den 31 december 1973.
Ä
aklieöverlätdsen utgående fondstämpel skall i sin helhet betalas av Yxhult.
Vederbörlig avräkningsnola upprättas av Yxhult.
§
2.
Staten
skall äga ratt att såsom köpare till de i § 1 omnämnda aktierna i sitt ställe
insätta av Staten helägt bolag, förutsatt att Yxhult underrättas därom före
den 31 december 1973.
§
3.
Tvister
rörande tolkningen och tillämpningen av detta avtal och därur härflytande
rättsförhållanden skall avgöras genom skiljedom enligt vid tvistens uppkomst
gällande lag om skiljemän.
Detta
avtal har upprättats i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm
den 2 juli 1973
Prop. 1973:170 70
BUaga
b till bilaga 11
Utdrag
ur AB Eisers årsredovisning
Aktiebolaget
EISER
Styrelsen
för AB Eiser och verkställande direktören får härmed föi tiden 1/7 197230/6
1973 avgiva följande
Förvaltningsberättelse
Efter
en importminskning under år 1971 ökade äter importen 1972. Ökningen, totalt ca
5 %, hänför sig huvudsakligen till import frän gamla Efta-området. Resultatet
av vår egen textilrörelse har något förbättrats, men är fortfarande
otillfredsställande. Den budget, som gjorts, har inte fullt kunnat nås beroende
på deri låga avsättningen under våren av textilvaror hos våra stora avnämare.
Vidare har modemässigt vävda varor under året varit föremål för större
intresse.
Prognoserna
för kommande är försvåras av de våldsamt stigande råvarupriserna. Dessas
inverkan på allmänhetens förmåga att konsumera trikåplagg är svåra alt klart
bedöma. Prognosen visar dock på viss fortsalt förbättring.
Strävan
till koncentration har fortsatt. Tillverkning av herrstrumpor har samordnats tUl
bolagets huvudfabrik härför och bolagets fabrik i Sandared utanför Borås har
samordnats med fabriken för baddräkter inne i staden. Samordningarna har genom
samråd kunnat ske utan men för berörd personal.
I
Finland har etapp tre blivit färdig under våren och etapp fyra har beställts
och kommer att färdigställas våren 1974, varefter fabriksytan kommer att uppgå
till 11 000 m- med plats för 500600 arbetstagare. Utbyggnaden av den hälftenddägda
fabriken Alba-Eiser har fortsall och resultat av verksamhetsåret och
ställningen per den 30 juni 1973 har för första gången medtagits i
koncernredovisningen. Svårigheterna att nå fullgod kvalitet har nu börjat
övervinnas och trots stora kostnader för försäljning av sekunda väv och
avsevärda störningar genom dollarns devalvering har verksamhetsåret 197273 visat
överskott. Detta bör kunna ökas innevarande år.
Resultatet
vid AB Stigtex, ägt till två tredjedelar av AB Statsförelag och en tredjedel av
AB Eiser, men helt samordnat med AB Eisers administration har visat en
glädjande utveckling.
Prop.
1973:170 71
Bilaga c till bilaga 11
Utdrag
ur AB Eisers årsredovisning
Koncernresultaträkning (Belopp i tkr)
1/7
72-30/6 73 1/7 71 -30/6 72
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fakturerad försäljning inom Sverige i utiandet
187 925 69 055
Tillverknings-,
försäljnings- och
administrationskostnader Förlust i AB Hudson
Rörelseintäkt före avskrivningar, räntor och
minoritetsandel
Intäktsräntor Koslnadsräntor till utomstående till
moderbolaget
191
1 509 1606
178 972 256 980 43 493 222 465
247 797 215
312
- 2 074
9 183 5 079
260
719
2 924 796 1 255
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rörelsevinst före avskrivningar och
minoritetsandel 6 259 3 824
Minoritetsandel 757
5 502
3 824
164
127
1268
1715
1 795
1008
8 729
6 674
6 925
5 987
528
343
Intäkt före avskrivningar, extraordinära poster och
disposition Extraordinära intäkter Ianspråktagande av investeringsfond Upplöst
varulagerreserv
Summa intäkter
Avskrivningar Inkomstskatt
Nettovinst tkr 1 276 344
Bilaga
d tiU bUaga 11
Utdrag
ur AB Eisers årsredovisning
Koncernbalansräkning (Belopp i tkr)
....... 30/6
1973
"30/6
19'72 "'
Tillgångar
Omsättningstillgångar Kassa och bankfordringar
8 641
4 655
Främmande
växlar
3 095
1000
Fordringar
Fordringar hos kunder Förutbetalda kostnader
37 997 425
33 499 302
Upplupna intäkter Förskott å varuleveranser'
11
93
8 46
Skattefordran
765
41
Övriga fordringar
2 455
41 746
1 334 35 230
Varulager
86 187
62 590
Summa
omsättningstillgångar
139
669
103 475
Spärrkonto hos Riksbanken för investeringskonto
Anläggningstillgångar Aktier och andelar Fordringar
Förskott å anläggningar
Övriga fordringar
Maskiner och inventarier Ackumulerade investeringar
Ackumulerade avskrivningar
Fastigheter Ackumulerade investeringar Ackumulerade
avskrivningar
Insatslägenheter
Summa anläggningstillgångar
Summa tillgångar tkr
Ställda panter:
Fastighetsinteckningar
Företagsinteckningar Skulder och eget kapital Kortfristiga
skulder Skulder till koncernbolag Skulder till andra
Varuaccepter
Förlagsaccept
Skulder till leverantörer
Upplupna kostnader
Personalens källskatt
Mervärdeskatt
Amorteringsskuld
Övriga skulder
Summa kortfristiga skulder
3 329
3.329
1 154
1250
552 16
568
958 ] 363
2 321
97 842
86 038
11 804
. 30213 108
92 414 84 406
8 008
36 841 6 628
34 964 4 525
30 439
43 847
42
018
186
845
148
822
48 831 21950
33 161 7 800
954
1 797
2611
600
30 151
15 279
9 772
8 763
6 834
6 583
339
1 804
545
238
342
51 194
827
33 494
52 991
34 448
30/6 1973
30/6 1972
Långfristiga
skulder
Skulder
till koncernbolag
18 868
16 145
Skulder
till andra
Checkräkningskredit
12 308
I 182
Äterlån av ATP-medel
2 013
Intecknings- och revcrslån
18 128
12 968
Avsatt till pensioner
PRI
4312
3 899
Övrigt
3 860
40 621
3 777
21 826
Summa
långfristiga skulder
59 489
37
971
Minoritetsandel
526
Obeskattade
reserver och eget kapital
Obeskattade reserver Avsatt till pensioner
Varulagerreserv Investeringsfond Lagerinvesteringskonto
794
38 238
6 038
12 500
57 570
883
37 704
7 306
12 500
58 393
Eget kapital Aktiekapital Reservfond Skuldregleringsfond
Bundna fonder hos dotterbolag Disponibla vinstmedel
20 000
4 000
611
1709
1797
20 000
4 000
590
1 677
1 502
Summa
28 117
27 769
Avgår: överparivärde
13 124
10 103
Summa
14 993
17 666
Nettovinst
1276
16 269
344
18 010
Summa eget kapital och obeskattade reserver
73 839
76
403
Summa
skulder och eget kapital tkr
186
845
148
822
Ansvarsförbindelser:
Garantiförbindelse till Arbetsgivareföreningen Övriga
ansvarsförbindelser
1 523 4 935
I 290 4 955
Prop, 1973:170 75
Bilaga
12
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för fuiansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om ytterligare medel
för budgetåret 1973/74 tUl reparations- och underhållskostnader m. m. under
slottsbyggnadernas och kriminalvårdsstyrelsens delfonder av statens allmänna
fastighetsfond och anför.
[1]
Reparations- och underhåUskostnader m. m. under slottsbyggnadernas delfond av
statens allmänna fastighetsfond. Under posten till reparations- och
underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1973/74 beräknats 10,4 milj. kr.
Kungl. Maj:t har under
sommaren och hösten 1973 successivt lämnat byggnadsstyrelsen i uppdrag att
utföra ett stort antal byggnads- och underhållsobjekt som ett led i åtgärderna
för att stimulera sysselsättningen inom byggnadssektorn. Arbetena utgör
huvudsakligen tidigarelagda objekt ur byggnadsstyrelsens produktions- och
underhållsplaner. Kostnadsramarna för dessa objekt uppgår sammanlagt till ca
130 milj. kr. I flertalet fall föranleder de nämnda uppdragen anmälan för
riksdagen av nya byggnadsobjekt under berörda investeringsanslag. I andra fall
är objekten avsedda alt utföras med medel till reparations- och underhållskostnader
under statens allmänna fastighetsfond.
Enligt byggnadsstyrelsens
beräkningar kommer utgifterna inkl. medelsförbrukning som hänför sig tiU de
av Kungl. Maj:t givna uppdragen om tidigardäggning i sysselsättningsfrämjande
syfte under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. i staten för
byggnadsstyrelsens delfond att innevarande budgetår uppgå lill sammanlagt
168,5 milj.
Prop. 1973:170 76
kr.
Delta belopp beräknas kunna täckas av tillgängliga medel. De sammanlagda
utgifterna under motsvarande post i staten för slottsbyggnadernas delfond
kommer enligt styrelsens beräkningar att under budgetåret uppgå till ca 16,6
milj. kr., i vilket belopp ingår fortsatta iståndsätt-ningsarbeten inom
Landskrona citadeU. Dessa arbeten omfattas av tidi-gardäggningarna och
kostnaderna härför kan inte täckas av tillgängliga medel. Jag förordar, i
likhet med byggnadsstyrelsen, att ett belopp om 2,1 milj. kr. anvisas utöver
den för budgetåret 1973/74 fastställda staten. Ifrågavarande utgiftspost bör
därför räknas upp med nämnda belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t :föreslår
riksdagen
att
i staten för statens allmänna fastighetsfond, slottsbyggnadernas delfond,
under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1973/74
beräkna ett belopp av ytterli- , gare 2 100 000 kr.
[2]
Reparations- och underhållskostnader m. m. under kriminalvårdsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under Reparations- och
underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1973/74 beräknats 10 203 000 kr.
Kungl.
Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte genom olika beslut under budgetåret
1972/73 uppdrajjit åt kriminalvårdsstyrelsen att utföra etl stort antal
ombyggnadsarbeten vid skilda fångvårdsanstalter. Ombyggnadsarbetena skall
bekostas från posten till reparations- och underhällskostnader m. m. i staten
för kriminalvårdsstyrelsens delfond. Kostnadsramarna för dessa objekt uppgår
sammanlagt till ca 21,7 mUj. kr. Enligt kriminalvårdsstyrelsens beräkning
kommer medelsförbrukningen under posten Reparations- och underhållskostnader m.
m. att öka med 19,4 milj. kr. under innevarande budgetår på grund av nämnda ombyggnadsarbeten.
Jag har inte niigot att erinra mot denna beräkning och förordar alt
ifrågavarande utgiftspost räknas upp med nämnda belopp. Jag hemställer att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att
i staten för statens allmänna fastighetsfond, kriminalvårdsstyrelsens delfond,
under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1973/74
beräkna ett belopp, av ytteriigare 19 400 000 kr.,
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokoUet; Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 77
Bilaga
13
Förteckning
över
av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1973:170 begärda anslag pä tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1973/74.
DRIFTBUDGETEN
A.
Egentliga statsutgifter
//.
Justitiedepartementet
D 8 Utrustning till domstolar m. m., reservations
anslag 1930 000
IV. Försvarsdepartementet
H
10 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations
anslag 10 600 000
H
11 Övervakningskontingenten i Korea, reservations
anslag . ,700 000
VI. Kommunikationsdepartementet
F 9 Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter
vid
flygtrafik på Gotland, reservationsanslag 2 400 000
VIII. Utbildningsdepartementet
B
16 Bidrag tUl särskilda kulturella ändamål, reserva
tionsanslag 1 800 000
E 49 Atomforskning, reservationsanslag 750 000
IX. Jordbruksdepartementet
B15
Främjande av rennäringen, reservationsanslag 4 000 000
X. Handelsdepartementet
B
2 Handelssekreterare, reservationsanslag 250 000
XII.
Civildepartementet
E 1 Kartverket; Allmänna kartarbeten, reservations
anslag 525 000
Summa
för driftbudgeten 22 955 000
Prop. 1973:170 78
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
I. Statens
affärsverksfonder
£.
Förenade fabriksverken
2
Finansiering av stirlingprojektet . 2 000 000
F.
Statens valtenfallsverk
1
Kraftstationer m. m. 61 000 000
II. Statens allmänna
fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1
Polishus m. m. 35 700 000
2
Byggnadsarbeten för
domstolsväsendet 950 000
3
Vissa byggnadsarbeten för
kriminalvården 12 000 000
4
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg
i Stockholm . 19 000 000
Finansdepartementet:
12 Inköp av fasligheter m.m. 20 000 000
Utbildningsdepartementet:
14
Byggnadsarbeten för vissa kullurändamål 8 000
000
15
Radio- och televisionshus 8 450 000
IV. Statens
utlåningsfonder
Jordbruksdepartementet:
9 a Lånefonden för insamling av skogsfrö 3 000 000
V. Fonden
för låneunderstöd
Industridepartementet;
11 Lån lill Aktiebolaget Atomenergi 5 225 000
VI. Fonden för statens
aktier
Industridepartementet:
2
Förvärv av aktier i AB Gullhögens
bruk 3 726 600
3
Förvärv av aktier i AB Eiser 15 000 000
Summa
för kapitalbudgeten 194 051600
Prop.
1973:170 79
Innehållsförteckning
Inledning............................................................................. 1
Justitiedepartementet
Bil. 1 ............................................... ... 3
Utrustning tUl domstolar m. m.......................................... ... 3
Polishus m. m...................... ......;..................................... 4
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet ......................' 6
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården ................... ... 7
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm................. ... 9
Försvarsdepartementet Bil. 2 ........................................... . 11
FN-styrkors verksamhet utomlands ............................... 11
Övervakningskontingenten i Korea.................................. 12
Socialdepartementet Bil. 3 ................................................. 15
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksam
hetsområde ................................................................. 15
Kommunikationsdepartementet Bil. 4.................................. 17
Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid
flygtrafik på
Gotiand ...................................................................... 17
Finansdepartementet Bil. 5 ................................................ 21
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning........................... 21
Inköp av fasligheter m. m................................................ 22
Utbildningsdepartementet Bil. 6 ........................................ 25
Bidrag till särskilda kulturella ändamål............................. 25
Nationalmuseet: Förvaltningskostnader ......................... . 26
Bidrag till driften av grandskolor m. m.............................. 27
Atomforskning ............................................................... 28
Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m 28
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål....................... 31
Radio- och televisionshus................................................ 32
Byggnadsarbeten vid universiteten m. m......................... 33
Jordbruksdepartementet BU. 7............................................ 35
Främjande av rennäringen ............................................. 35
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område............. . 37
Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor
m. m.............................................................................. . 38
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m........... . 40
Lånefonden för insamling av skogsfrö ............................ 41
Handelsdepartementet Bil. 8 ........................................... . 43
Handelssekreterare ..................................................... . 43
Inrikesdepartementet Bil. 9................................................ . 45
Uppruslningsbidrag m. m. tiU allmänna samlingslokaler.. . 45
Civildepartementet BU. 10 ................................................ 47
Kartverket; Allmänna kartarbeten.................................... . 47
Industridepartementet Bil. 11 .......................................... . 49
Finansiering av stirlingprojektet....................................... 49
Kraftstationer, m. m......................................................... . 52
Statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB.... . 56
Lån till Aktiebolaget Atomenergi ..................................... . 61
Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk............................. . 62
Förvärv av aktier i AB Eiser.............................................. . 63
Finansiering av Svenska industrietablerings AB ............. . 66
Prop. 1973:170 80
Statens
allmänna fastighetsfond Bil. 12..................... 75
Reparations-
och underhållskostnader m. m. under slottsbyggna
dernas delfond av statens allmänna fastighetsfond. 75
Reparations-
och underhållskostnader m. m. under kriminalvårds
styrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond 76
Förteckning
över av Kungl. Maj;t hos riksdagen i prop. 1973; 170 begärda anslag på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 BU. 13 ...............'.............'............
77
MARCUS BOKTR,STOCKHOLM 1973 730S79
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
69 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (69)
69 kopplingar i 51 dokument.
- Prop. 1996/97:3 KulturpolitikProp.1996/97:3 s. 147 om s. 26 i texten
- Bet. 1986/87:KrU1 om statens kostnadsansvar för vissa konstlån s. 4 i texten
- Prop. 1982/83:98 om statsmyndigheternas inlåning av konstverk s. 24 i texten
- Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
- Prop. 1975:30 Regeringens proposition om enerighushållningen m.m. s. 494 i texten