Sök i Ratio Lex

KungI. Maj:ts proposition med förslag om särskiIt forskningsavdrag och exportkreditstöd för industrin73

1973 · 35 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 30 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:126, KungI. Maj:ts proposition med förslag om särskiIt forskningsavdrag och exportkreditstöd för industrin73

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts
proposition nr 126 år 1973 Prop.
1973:126

Nr 126

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag om särskilt forskningsavdrag och
exportkreditstöd för industrin; given Stockholms slott den 13 april 1973.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande lill
riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under
Hans Maj:ts

Min
allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt
Dess nådiga beslut:

CARL GUSTAF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås alt ett särskilt forskningsavdrag medges för
industriföretagens forsknings- och utvecklingskostnader under åren 1973 1980.
Forskningsavdraget skall enligt förslaget utgå i form av dels ett basavdrag,
som utgör 10 % av under året nedlagda totala forsknings-och
utvecklingskostnader, dels ett ökningsavdrag, som utgår med 20 % av den ökning
av forsknings- och utvecklingskostnaderna som skett jämfört med föregående års
motsvarande kostnader.

Enligt
förslaget får Kungl. Maj:t möjlighet att medge avdrag för förlust som beräknas
framkomma i bl. a. utländska forskningsbolag.

Propositionen
innehåller slutligen förslag om införandet av ett exportkreditstöd för att
främja exporten av kapitalvaror. Exportkreditstödet får formen av en
skattelättnad som kompensation för den ränteförlust som uppstår för de svenska exportörema
genom att räntan för refinansiering av exportkrediten är högre än exportkrediträntan.
Kungl. Maj:t föreslås därför under vissa förutsättningar kunna i fråga om export-kreditavlal,
som ingåtts före utgången av år 1976, medge svenska företag avdrag vid
inkomsttaxeringen med belopp, som motsvarar skillnaden mellan refinansieringsräntan
och exportkrediträntan så länge skUlnaden inte överstiger 2 %.

De
nya bestämmelserna avses skola tillämpas första gången vid 1974 års taxering.

1
Riksdagen 1973.1 saml Nr 126

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126 2

1
Förslag till

Förordning
om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenora
förordnas som följer.

1
§ Denna förordning äger tiUämpning
på skattskyldig, som driver industriell tUlverkning och som under åren
19731980 har kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete.

2
§ Skattskyldig, som avses i 1 §,
får vid taxering till statlig inkomstskatt åtnjuta särskilt avdrag vid
inkomstberäkningen för den förvärvskälla i vilken rörelsen ingår för kostnader
avseende tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete,
som har eller kan antagas få betydelse för rörelsen genom att leda till nya
eller väsentligt förbättrade produkter, produktionsprocesser eller
produktionssystem (särskilt forskningsavdrag).

Frågan
om särskilt forskningsavdrag prövas vid den taxering som sker närmast efter det
kalenderår under vilken kostnad, som avses i första stycket, nedlagts.

3 §
Det särskilda forskningsavdraget består av ett basavdrag och ett

ökningsavdrag.

Basavdraget
utgör tio och ökningsavdraget tjugo procent av underlaget beräknat enligt 4 §
första stycket respektive 4 § andra stycket.

Basavdrag
och ökningsavdrag får åtnjutas endast om underlaget för respektive avdrag
uppgår till minst 5 000 kronor. Ökningsavdrag får vidare åtnjutas endast om
basavdrag kunnat åtnjutas under närmast föregående år.

4 §
Underlaget för basavdraget beräknas till fem tredjedelar av den

skattslcyldiges kostnader under kalenderåret för lön i pengar eller natura

förmåner i form av kost eller bostad, som avser hos den skattskyldige

anställd personal, vars arbete utgöres av forsknings- eller utvecklings

arbete, som avses i 2 §. Den beräknade kostnaden för anställd får om

fatta endast vad som hänför sig till forsknings- eller utvecklingsarbete

och får ej uppgå till högre belopp än det på vilket allmän arbetsgivar

avgift enligt förordningen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift be

räknats för motsvarande tid. Endast kostnad för sådan anställd som

till övervägande del utfört forsknings- eller utvecklingsarbete får inräk

nas i underlaget. Underlaget ökas med vad den skatlskyldige under ka

lenderåret utgivit i bidrag för forsknings- och utvecklingsarbete och de

kostnader han haft för förvärv av forsknings- och utvecklingsresultat

och minskas med vad han under kalenderåret erhållit i bidrag för

forsknings- och utvecklingsarbete och vad som influtit genom avyttring

av sådana resullal. Bidrag och kostnader avseende forsknings- och ut

vecklingsarbete i utlandet, som sammanlagt överstiger 250 000 kronor,

får inräknas i underlaget endast om Kungl. Maj:t medger det.

Underlaget
för ökningsavdraget beräknas till ökningen för kalenderåret av den
skattskyldiges underlag för basavdrag enligt första stycket i förhåUande till
motsvarande underlag under närmast föregående kalenderår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126 3

5
§ Särskilt forskningsavdrag åtnjutes
endast om den skattskyldige yrkar det i allmän självdeklaration och företer tUlfredsstäUande
utredning för bedömning av frågan om rätt tUl avdraget.

6
§ I fråga om handels- eller
kommanditbolag beräknas särskilt forskningsavdrag för bolaget.

Denna
förordning träder i kraft en vecka efter den dag, då förordningen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och
tillämpas första gången vid 1974 års taxering. Ökningsavdrag får åtnjutas
första gången vid 1975 års taxering.

2
Förslag till

Lag
om ändring i komniunalskattelagen (1928: 370) ,

Härigenom
förordnas, att 43 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

43 §

3
m o m.i Äger svenskt aktibolag eller förening som avses i 1 § lagen om
ekonomiska föreningar (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna i ett eUer
flera svenska aktiebolag (dotterbolag), skall koncernbidrag, som något av
bolagen lämnar ett annat av bolagen eller föreningen eller som denna lämnar
något av bolagen, anses såsom avdragsgill omkostnad för den som lämnat
bidraget och skattepliktig intäkt för den som mottagit detta, även om bidraget
icke för bidragsgivaren utgör omkostnad för intäktemas förvärvande eller
bibehållande. Som villkor härför gäller

att
den huvudsakliga verksamheten för bolag eller förening, som lämnar eller
mottager koncernbidrag, avser jordbruksfastighet, annan faslighet eller annan
rörelse än försäkringsrörelse som drives av livförsäkringsanstalt,

att
såväl givaren som mottagaren av bidraget redovisar detta till samma års
taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,

att,
om bidraget lämnats av moderföretag till dotterbolag eller av dotterbolag tUl
moderföretaget, detta ägt mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget
under hela beskattningsåret för båda skattskyldiga eller sedan dotterbolaget
började driva verksamhet av något slag,

att,
om bidraget lämnats av dotterbolag tUl moderföretaget, delta är frikallat från
skattskyldighet för utdelning från dotterbolaget, oavsett den omfattning i vUken
moderföretaget utdelat vinstmedel till delägarna,

och
att, om bidraget lämnats av ett dotterbolag till annat dotterbolag hos samma
moderföretag, moderföretaget dels ägt mer än nio tiondelar av aktierna i
dotterbolagen under hela beskattningsåret för båda dotterbolagen eller sedan
dessa började driva verksamhet av något slag, dels antingen är skattskyldigt
eller frikallat från skallskyldighet för

1
Senaste lydelse 1972: 741. It Riksdagen 1973.1 saml Nr 126

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

utdelning
från båda dotterbolagen eller är frikallat från skattskyldighet för utdelning
från det bidragslämnande dotterbolaget, oavsett den omfattning i vilken
moderföretaget utdelat vinstmedel till delägarna.

Lämnar
svenskt aktiebolag eller förening som avses i 1 § lagen om ekonomiska
föreningar koncernbidrag till aktiebolag som icke enligt första stycket är att
anse som dotterbolag till bidragsgivaren, äga bestämmelserna i första stycket
likväl tillämpning på bidraget, om under hela beskattningsåret för båda
skattskyldiga eller sedan det bolag som mottagit bidraget började driva
verksamhet av något slag det senare bolagel kunnat med tillämpning av 174 § 1
och 2 mOm. lagen om aktiebolag genom fusioner bringas alt uppgå i det bolag
som lämnat bidraget eller, om bidraget lämnats av förening, i bolag som enligt
första stycket är att anse som dotterbolag till föreningen. Därvid skall anses
som om nämnda bestämmelser i lagen om aktiebolag varit tiUämpliga även på
bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

Koncernbidrag
som avses i första eller andra stycket skall anses utgöra omkostnad för
bidragsgivaren och intäkt för bidragstagaren i den förvärvskälla som utgör
bidragsgivarens eller bidragstagarens huvudsakliga verksamhet, om det icke med
hänsyn till bidragets syfte är uppenbart att bidraget bör hänföras lill annan
förvärvskälla.

Avdrag för koncernbidrag
enligt första, andra eller Iredje stycket må åtnjutas endast av den som visar
att förutsättningar för sådant avdrag föreligga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lämnas bidrag från ett
företag lill ett annat, med vUket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet
av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget
öppet, kan Konungen medgiva att bidraget skall anses såsom avdragsgill omkostnad
för givaren och skattepliktig inläkt för mottagaren även om de i förstatredje
styckena angivna förutsättningarna för avdrågsrätt ej föreligga. Vidare kan
Konungen förklara att, om förlust på aktier eUer andelar i aktiebolag eller
ekonomisk förening med uppgift att driva verksamhet av angivna slag framkommer
vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid företagets upplösning,
förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av aktierna eller
andelama. Detsamma gäUer i fråga om långivare beträffande förlust på lån eller
dylikt som han lämnat företaget.

Lämnas
bidrag från ett företag till ett annat, med vUket givaren är i
intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från
samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan Konungen medgiva
att bidraget skall anses såsom avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig
intäkt för mottagaren även om de i förstatredje styckena angivna
förutsättningarna för avdragsrätt ej föreligga.

Vidare kan Konungen
förklara att, om förlust på aktier eller andelar i svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening eller utländskt bolag med uppgift alt driva verksamhet av
del slag som sägs i femte stycket framkommer vid avyttring av aktierna eller andelama
eller vid företagets upplösning, förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad
för ägaren ay aktiema eller andelama. Detsamma gäller i fråga om långivare beträffande
förlust på lån eller dylikt som han lämnat företaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna
i sjätte stycket om förlust äga motsvarande tillämpning på förlust, som beräknas
skola framkomma. Konungen bestämmer därvid hur avdraget i del särskilda
fallet skall beräknas. Har skattskyldig åtnjutit avdrag, som avses i detta
stycke, skall avdraget frånräknas avdragsgill förlust, som sedermera uppkommer
vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid upplösning av företagel.
Uppkommer vinst genom att aktierna eller andelarna avyttras eller genom att
tillskjutet kapital återfås, skall vinslen upplagas som skattepliktig intäkt
av rörelse hos den som haft vinsten.

Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tUlämpas första
gången vid. 1974 års taxering.

3
Förslag tili

Lag
om avdrag vid inkomsttaxeringen avseende kostnad för exportkredit

Härigenom
förordnas som följer.

1
§ Konungen får medge att
skattskyldig vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt
kommunalskattelagen (1928: 370) och förordningen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt får göra avdrag avseende kostnad för exportkredit under de
förutsättningar som anges i 2 §.

2
§ Avdrag kan medges, om

1.
exporten kan anses ha väsentlig
betydelse från samhällsekonomisk och sysselsättningspolilisk synpunkt, samt
anledning föreligger till antagande att konkurrent om exporten har tillgång tUl
utländskt kreditstöd,

2.
exporten avser kapitalvara, som
sålts för användning i det land vartill försäljning skett,

3.
exportkredit lämnas köparen för
mer än hälften av den avtalade köpeskillingen, dock minst två miljoner kronor,

4.
exportkrediten har en löptid av
minst två och högst tio år,

5.
finansiering av exportkrediten
sker hos bank eller kapitalmarknadsinstitut, och den ränta som utgår för denna
finansiering överstiger den ränta som ulgår enligt exportkreditavtalet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 6

I
fall där flera skattskyldiga deltager i försäljning, får avdrag medges avseende
skattskyldigs del av kostnad för exportkredit, även om denna del understiger
två miljoner kronor, under förutsättning att hela exportkrediten sammanlagt
uppgår till nämnda belopp.

Föreligger
synnerliga skäl, får avdrag medges, även om kredittiden överstiger tio år.

3 §
Avdrag medges med ett belopp, som motsvarar skillnaden under

beskattningsåret mellan den ränta som den skattskyldige erlagt för fi

nansieringen av exportkrediten och den ränta som han uppburit enligt

exportkreditavtalet. Avdraget får dock ej överstiga två procent av den

del av exportkrediten som ej är återbetald vid beskattningsårets ingång.

Har exportkreditavtalet ingåtts
eller övertagits av den bank eller kapitalmarknadsinstitut som finansierat
exportkrediten, och föreligger skyldighet för den skattskyldige att gentemot
banken eller institutet svara för den ränteskillnad som avses i första
stycket, äger nämnda stycke motsvarande tillämpning.

Avdrag
medges från och med det beskattningsår då exportkreditavtalet ingåtts tUl och
med det år då krediten skolat vara till fullo återbetald.

4 §
Ansökan om medgivande tUl avdrag göres före utgången av den

tid inom vilken sökanden skall avlämna allmän självdeklaration för det

beskattningsår då exportkreditavtalet ingåtts.

Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tUlämpas i
fråga om exportkreditavtal som ingåtts under tiden den 1 januari 1973den 31
december 1976.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 13 april 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om särskilt forskningsavdrag samt exportkredilslöd
för industrin och anför.

1
Inledning

I
prop. 1972: 125 aviserades förslag om ett generellt extra skatteavdrag för
forsknings- och utvecklingsarbete (FoU-arbete) inom industrin liksom särskilda
åtgärder för att öka svenska företags möjligheter att i speciella fall lämna
krediter för exportleveranser. Frågan om skatteavdragels tekniska utformning
har utretts av riksskatteverket. Verket har redovisat resultatet av sitt arbete
i en promemoria angående särskilt forskningsavdrag.

Efter remiss har yttranden
över promemorian avgetts av kammarrätten i Stockholm, styrelsen för teknisk
utveckling, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus samt Göteborgs
och Bohus län, allmänna ombudet för mcllankommunala mål, förelagsskatteberedningen,
ingenjörsvetenskapsakademien. Föreningen auktoriserade revisorer. Kooperativa
förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund.
Skogsindustriernas samarbelsulskoti. Svensk industriförening, Svenska
arbetsgivareföreningen. Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Svenska
företagares riksförbund. Svenska revisorsamfundet, Svenska teknologföreningen,
Sveriges advokatsamfund, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO),
Sveriges industriförbund. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund. Svenska
arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund har åberopat yttrande av
näringslivets skattedelegation. Lantbrakarnas riksförbund har åberopat yttrande
av lantbrakets skattedelegation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126

2
Forskningsavdraget 2.1 Nuvarande ordning

2.1.1
Kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete

Genom
lagstiftning år 1970 infördes bestämmelser i punkt 18 av anvisningarna till 29
§ kommunalskatielagen (1928: 370), KL, om avdrag för kostnader för FoU (prop.
1970: 135, BeU 1970: 59, rskr 1970: 363, SFS 1970: 651). Avdrag får göras för
sådan forskning och sådant utvecklingsarbete som har eller kan antas få
betydelse för den skattskyldiges rörelse. Avdrag medges även för kostnad för
information om sådan forskning och sådant utvecklingsarbete. Avser kostnaderna
anskaffning av byggnader, maskiner och annan varaktig utrustning i FoU-verksamheten,
skall de på vanligt sätt aktiveras och dras av i form av årliga
värdeminskningsavdrag.

Även
bidrag till FoU-verksamhet utgör avdragsgill kostnad för bidragsgivaren. Det
kan emellertid vara svårt för bidragsgivaren att visa att förutsättningarna för
avdragsrätt föreligger, dvs. att mottagaren bedriver sådant FoU-arbete som kan
anses ha betydelse för bidragsgivarens verksamhet. I syfte att undvika tvister
om avdragsrätten finns därför en föreskrift, som ger Kungl. Maj:t möjlighet att
i särskUda fall förordna om avdragsrätt för bidrag som lämnas till FoU-verksamhet.
Avdrag medges då oavsett i vilken form bidraget utgår och oavsett om den
skattskyldige visar att forskningen eller utvecklingsarbetet har betydelse för
hans verksamhet. Kungl. Maj:t har i kungörelsen (1971: 8) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för bidrag till viss forskning eller visst utvecklingsarbete
(ändrad genom SFS 1972: 39 och 1972: 614) förordnat om avdragsrätt för FoU-bidrag
som utgår tUl svenska universitet och högskolor, ingenjörsvetenskapsakademien
och ett antal särskUt angivna forskningsinstitutioner.

Bestämmelserna
om avdrag för FoU-arbete tillämpades första gången vid 1971 års taxering.
Avdragsrätten omfattar såväl tUlämpad forskning som grandforskning.
Forskningsverksamheten behöver inte nödvändigtvis vara av teknisk natur. Det
kan även vara fråga om företagsekonomisk forskning, forskning om arbetspsykologi,
arbetshygien, ar-belsskydd, miljövård, personalvård, informationsteknik etc.
Med utvecklingsarbete förstås vad som i dagligt tal betecknas som försöksverksamhet
i syfte att med tillgängliga forskningsresultat och vetenskapliga kunskaper
åstadkomma nya, förbättrade och förbilligade produkter, tillverkningsprocesser
och produktionsmetoder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126 9

2.1.2.
Skatteregler i utlandet

I
ett flertal länder förekommer att FoU inom industrin stimuleras genom särskilda
bestämmelser i skattelagarna. Sådana bestämmelser kan innebära att kostnad för
anskaffning av tillgångar avsedda för FoU får avskrivas snabbare än kostnader
för tillgångar avsedda för andra ändamål. Stimulansen kan vidare ges i form av
rätt till extra avskrivning på FoU-tillgångar. Sådan extra avskrivning
förekommer i Förbundsrepubliken Tyskland och kan närmast jämföras med de bestämmelser
som tillämpats i Sverige enligt förordningar om särskilda investeringsavdrag.
De tyska reglema innebär att man utöver normal avskrivning medger en extra
avskrivning för tillgångar avsedda för FoU under anskaffnings- eller
tillverkningsåret och de fyra följande åren. Vidare förekommer möjlighet till
skattefri fondavsättning för framtida FoU-koslnader.

Vid studiet av de skattemässiga
åtgärderna för stimulans av FoU är det särskilt Canada och Japan som tilldrar
sig intresse, efiersom man i dessa länder sökt utveckla skatteregler som mera
långsiktigt och generellt samt i större skala stimulerar industrin till ökad FoU-verksamhet.
En särskild redovisning av dessa länders system kan därför vara på sin plats.

Canada

Enligt
ett tidigare syslem, som infördes år 1962, kunde ett förelag efler godkännande
av ett forskningsprogram få extra avdrag vid taxeringen med det högsta av
följande två belopp nämligen en tredjedel av förelagels utgifter för FoU under
det löpande året och de närmast föregående åren eller det vid
beskattningsårets utgång nedskrivna värdet av andra tillgångar än mark. Den
extra avdragsrätten ändrades sedermera till att avse avdrag med 50 % av den
ökning löpande FoU-koslnader och avskrivningar för FoU-investeringar undergått
i förhållande till motsvarande kostnader under basåret 1962. Systemet med extra
avdrag vid taxeringen ledde emellertid till alt förelag med en i övrigt låg taxerad
inkomst inte kunde tillgodogöra sig det extra avdraget i samma utsträckning som
företag med en hög taxerad inkomst. Detta var anledningen till att man år 1967
övergick till ett annat system, som mera fick karaktär av ett bidragssystem,
nämligen det s. k. "IRDIA scheme" (Industrial Research and Development
Incentives Act). EnUgt detta syslem kan förelaget få antingen bidrag eller
reduktion av skatt. I systemet skiljer man mellan "capital expenditure"
(kostnader för anskaffning av anläggningstUlgångar) och "current expenditures"
(löpande kostnader) för Research and Development (FoU). För capital expenditure
kan antingen utgå bidrag eller medges avdrag med 25 % av de årliga kostnader
som nedlagts i Canada. Stimulans för current

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 10

expenditures
ges endast om utgifter av detla slag ett visst år ökat i förhållande till
genomsnittet av motsvarande utgifter under de fem föregående åren. Anledningen
till att man skUjer mellan kostnader för anläggningstillgångar och löpande
kostnader är att man vill stimulera anskaffning av fabriksanläggningar och
utrustning helt oberoende av om de löpande kostnaderna ökar.

Japan

I
Japan tillämpas ett system, som liknar det kanadensiska. Systemet innebär att
om de löpande FoU-utgifterna plus avskrivningar för FoU-invesleringar ökat i
förhållande till det år under närmast föregående femårsperiod då dessa
omkostnader varit störst, skatten får reduceras med 25 % av ökningen, dock
högst med 10 % av den totala skatten. Om ökningen varit större än
genomsnittligt 12 % per år får skatten reduceras med 25 % av ökningen upp till
12 % och med 50 % av ökningen därutöver, dock sammanlagt med högst 10 % av den
totala skatten.

2.2
Riksskatteverkets promemoria

2.2.1
Allmänna synpunkter

Riksskatteverket
(RSV) har inhämtat synpunkter från företag inom olika branscher om och hur FoU-arbetet
bör stimuleras. Verket har dessutom skaffat uppgifter om FoU-arbetet från
statistiska centralbyrån (SCB). Vad som därvid framkommit redovisas i verkels
promemoria.

Industriföretagen
ställer sig i allmänhet positiva till en stimulans av FoU-verksamheten genom
ett extra skatteavdrag. Man framhåller bl. a. att det mera långsiktiga FoU-arbetet
nu ofta får stå tillbaka för kortsiktiga insatser, som innebär mindre
ekonomiska risker. Ett stöd för FoU-arbetet genom extra avdrag vid
beskattningen skulle göra FoU-insatser mera jämförbara från risksynpunkt med
investeringar i t. ex. produktionsapparat och marknadsföring.

Företagen
har sålunda i regel den uppfattningen att ett generellt extra avdrag ar ägnat att
stimulera till ökad FoU-verksamhet. Man understryker därvid alt det är en
fördel med ett sådant stöd alt det i princip får åtnjutas av alla
industriföretag och utan begränsningar med avseende på företagens val av FoU-projekt.

Den
helt övervägande delen av företagens FoU-verksamhet bedrivs f. n. i Sverige.
Några betydande förändringar i detla förhållande väntas inte ske inom
överskådlig framtid. En viss ökning av andelen FoU utomlands förutses dock av
flera förelag med hänsyn till all de ekonomiska resurserna för att bedriva
avancerad forskning inle alltid föreligger i Sverige.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 11

FoU
utomlands har i allmänhet formen av att bidrag lämnas till verksamhet som
bedrivs gemensamt med utländska förelag eller av direkta . köp från utlandet av
FoU-resultat, t. ex. patent- och licensköp.

Även
inom Sverige bedrivs FoU-verksamheten till en del inom universitet,
branschorganisationer och särskUda forskningsinstitut. Den helt dominerande delen
avser emellertid verksamhet inom företagen. Dessa är också ense om att det
internt bedrivna FoU-arbetet kommer att dominera även i framtiden. Anledningen
härtill anges vara dels konkurrensskäl, dels alt den tunga delen av FoU-verksamheten
produkt-och processutvecklingen måste bedrivas i nära anslutning till produktionen.

Enligt
SCB:s definitioner omfattar FoU-verksamheten grundforskning, tiUämpad
forskning och utvecklingsarbete. Grundforskning inne- bär alt systematiskt
och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd
tillämpning i sikte. Tillämpad forskning-är att systematiskt och
metodiskt söka efler ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i
sikte. Med utvecklingsarbete förstås att systematiskt och metodiskt utnyttja
forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma
nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av
redan existerande sådana.

SCB:s
definitioner bedöms, av näringsUvet i stort som-lämpade också ;

för att bestämma underlaget för ett stimulansavdrag. På några håll an-;

ser man dock att bestämningarna i ett par hänseenden är alltför snäva.

Man framhåller sålunda att stimulans inte bara.bör ges. till nalurvetenr

skaplig, medicinsk, teknisk m. m. FoU utan också lill exempelvis före

tagsekonomisk sådan. Vidare anser man att kravet enligt SCB:s de

finitioner att all FoU-verksamhet skall innefatta ett nyhetselement gör .

alt viss utvecklingsverksamhet inte blir kvalificerad som FoU, trots.att

den särskilt i praktiken är svår att särskilja. , ,

Företagens
redovisning av.FoU är i stor utsträckning anpassad rill SCB:s definitioner.
Vissa företag har en avancerad projektredovisning, som i detalj visar allt inom
företagel ulfört arbete av FoU-karaktär.-Andra företag redovisar som FoU den
verksamhet som bedrivs inom en särskild FoU-avdelning eller ett laboratorium.

FoU-verksamhetens
omfattning varierar i hög grad såväl mellan olika branscher som mellan företag
inom samma bransch. I vissa företag utgör FoU-kostnaderna mindre än en procent ay
omsättningen, i andra uppgår de tiU 1516 %.

Inom
den interna FoU-verksamheten utgör kostnadsmässigt lönerna

den största delen. Personalkostnaderna uppgår utom-i ett par, faU,.till

6080 % av driftkostnaderna för FoU. Avskriyningar på byggnader ,

och inventarier, som används i FoU-verksamheten, utgör i samtliga fall

mindre än 10 % av de totala.FoU-kostnaderna. .: .

Flertalet
av de företag som lämnat uppgifter härom redovisar för de

2
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 126

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 12

senaste
åren en ökning av FoU-kostnaderna på omkring 10 % per år. Man framhåller dock
därvid att en årlig ökning på mindre än 10 % knappast inneburit mer än att FoU-verksamheten
bibehållits på oförändrad nivå. Några företag redovisar praktiskt taget
oförändrade kostnader eller en ökning per år med endast några få procent.
Vissa företag visar emellertid en påtaglig ökning den uppgår i några fall
till mer än 20 % per år.

Enligt
SCB:s undersöknuig uppgick industrins kostnader för FoU-verksamhet som
bedrivits inom företagen tiU 1 129 milj. kr. år 1969. Beloppet, som innefattar
de totala drift- och kapitalkostnaderna, var därvid i stort sett oförändrat
jämfört med år 1967. För åren 1970 och 1971 har motsvarande kostnader beräknats
till 1 269 resp. 1 394 milj. kr. Industrins utbetalnuigar för FoU-arbete som
utförts av annan på uppdrag av företagen eller med stöd av bidrag från dem
uppgick år 1969 till ca 45 milj. kr. och kostnaderna för köp av licenser,
patent, royalties och "know-how" till 97 milj. kr. Av sistnämnda
belopp avsåg 81 milj. kr. transaktioner med utlandet. Intäkterna av försålda
licenser etc. utgjorde 93 milj. kr., varav 80 mUj. kr. belöpte på
försäljningar till utlandet.

De
totala kostnaderna år 1969 för inom företagen bedrivet FoU-arbete, 1 129 milj.
kr., fördelade sig på personalkostnader med 724,5 milj. kr., övriga
driftkostnader med 318,6 milj. kr. och kapitalkostnader med 86,1 milj. kr.
Personalkostnaderna utgjorde drygt 69 % av driftkostnadema och drygt 64 % av de
totala drift- och kapitalkostnaderna. Andelen personalkostnader var i stort
sett densamma för saratliga branscher med få undantag var variationen inte
större än ± 10 procentenheter. Företag med mer än 1 000 anställda svarade år
1969 för ca 80 % av industrins totala driftkostnader för FoU-verksamhet.

Det
stora flertalet företag anser det önskvärt att stimulansavdraget beräknas i förhåUande
tiU de totala årliga kostnaderna för FoU och inte tUl den årliga ökningen av
kostnaderna. Anledningen härtill anges främst vara att i nuvarande läge
ansträngningarna inom många företag i första hand måste inriktas på att behålla
FoU-verksamheten på hittillsvarande nivå.

Man
anser också att ett stimulansavdrag, som beräknas på ökningen av FoU-kostnaderna
över nivån under en viss basperiod, skulle ge ett alltför slumpartat resultat.

Företagen
understryker vikten av att stimulansavdraget utformas så att det bin neutralt tiU
de olika forraer i vilka FoU bedrivs. Avdragsunderlaget bör således omfatta i
princip samtliga kostnader för såväl intern som extern FoU-verksamhet. Det bör
innefatta bidrag, licensavgifter m. m. som avser utomlands utfört FoU-arbete.

Det
framhålls att projekttiderna för FoU ofta är mycket långa, i vissa fall upp tUl
1015 år. För att stimulansen skall vara meningsfull bör

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126 j3

vidare
effekterna av den vara beräkneliga vid planeringen. Med hänsyn härtill är det
angeläget att det extra avdragets storlek bestäms för en tämligen lång period,
åtminstone 810 år. Beträffande avdragets storlek har några förelag uppgett
att verklig stimulanseffekt bör kunna uppnås, om avdrag medges med omkring 25 %
av de totala FoU-kostnaderna.

Flera förelag finner det
önskvärt att det extra avdraget utformas som ett avdrag från skatter och
avgifter och inte som ett avdrag från inkomsten. Härigenom skulle företag som inle
är vinstgivande ändå kunna utnyttja avdraget samma år som FoU-kostnaderna
nedläggs.

2.2.2
Överväganden och förslag

Forskningsavdraget
skall enligt föratsättningarna syfta till att stimulera FoU-arbete inom
industrin. Detta medför att FoU-verksamhet inom jord- och skogsbrak inte kommer
alt omfattas av avdragsrätlen. Enligt riksskatteverket bör avdragsrätten
tillkomma endast företag som driver industriell tillverkning. Med industriell
tillverkning bör i detta samraanhang förstås även industriell verksarahet sora
avser utvinning av naturtillgångar, såsora kraftverks- och gravdrift.
Byggnadsverksara-het bör också räknas hit. Verket anser inte alt det finns
någon anledning att närmare dra någon gräns mellan industri och hantverk. FoU-verksamhet
av nämnvärd omfattning torde inte förekoraraa inora hantverksmässigt bedriven verksarahet.
Ora varaproducerande företag av mindre storlek ändå gör visst FoU-arbete, bör
avdrag inte vägras på den grund att företagets verksamhet möjligen inte har den
omfattningen att den kan anses sora industriell.

Begränsningen till
företag, som driver industriell verksamhet, raedför alt räll till
forskningsavdrag inte tillkoraraer skattskyldig sora utför FoU-arbete utan att
samtidigt bedriva tillverkning. Stimulansen koncentreras alltså till de
företag som utnyttjar FoU-resultaten. Institutioner och företag sora
tillhandahåller de tillverkande företagen FoU-resultat får alltså inte själva
något särskUt avdrag. Indirekt sker givetvis stiraulans genom alt de
tillverkande förelagens kostnader för förvärv av FoU-resultat minskar.

RSV
anser den av SCB utformade bestämningen av FoU-begreppet väl lämpad för att
definiera det underlag, på vUket särskilt forskningsavdrag skall beräknas.
Enligt SCB:s definition skall allt FoU-arbete innefatta ett nyhetseleraent. Ell
norraalt konstruktions- och undersökningsarbete, som helt följer tidigare
utstakade banor och etablerade ratiner, räknas inle som FoU. Vid t. ex.
serieproduktion är konstruktion och utveckling av prototypen alt hänföra till FoU-arbete,
däremot inte tillverkningen av den första prototypen. SCB:s definition avser
endast FoU på det tekniska och naturvetenskapliga området, däremot inte på det
humanistiska, juridiska eller samhällsvetenskapliga området.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Den
huvudsakliga delen av industrins FoU-verksamhet sker intemt inom företagen. En
del av verksamheten bedrivs dock i annan form, t. ex. inom universitet,
branschorgan och särskilda forskningsinstitut till vUka industrin läranar
bidrag. Vidare förekoraraer också direkta köp av FoU-resultat, exerapelvis
patent- och licensköp. Enligt RSV bör stimulans av FoU-verksamhet ges
oberoende av under vilka former den bedrivs. Mindre förelag lorde i hög grad än
större företag vara hänvisade till extern FoU-verksamhet. Därför bör slimulansavdrag
få beräknas på all extem FoU-verksamhet. I underlaget för forskningsavdraget
bör i konsekvens härmed även byggnadsforskningsavgiflen få inräknas.

Del
nu anförda bör enligt RSV gälla även då det externa FoU-arbetet sker utomlands.
Särskilt resurskrävande avancerad forskning måste ibland ske i saraarbele raed
utländska företag och institutioner. Speciella svårigheter kan då uppkoraraa
för att utröna vad ett bidrag verkligen avser. För att erhålla forskningsavdrag
bör den skattskyldige visa all bidraget utgetts för sådant FoU-arbete som
berättigar lill avdrag genom alt t. ex. förete ingånget avtal om FoU-arbete.

För
alt avgränsa de FoU-kostnader på vilka forskningsavdraget skall beräknas måste
de interna FoU-kostnaderna avskiljas från andra interna kostnader. Av
tillämpnings- och kontrollskäl är det enligt RSV nödvändigt att begränsa
underlaget för forskningsavdraget till kostnader för sådan verksarahet som är
helt inriktad på FoU, dvs. till verksarahet sora bedrivs inora särskild FoU-avdelning
eller på ett raotsvarande sätt är klart avskild från annan verksamhet. Även på
en FoU-avdelning kan dock arbete av annan art ulföras. Till de arbetsuppgifter
som enligt RSV ofta fullgörs inom en FoU-avdelning hör bl. a. rutinmässiga
kvalitetskontroller och provningar samt utbUdnings- och inforraationsverksarahet.
En uppdelning av kostnaderna raåste alltså ofta ske. Även från praktiska
synpunkter synes det enligt RSV fördelaktigast om det FoU-be-grepp som skall
tillämpas vid beräkningen av forskningsavdragel helt överensstäraraer raed det
begrepp sora används vid den statistiska redovisningen av FoU.

Med
hänsyn tUl svårigheterna att i praktiken särskilja FoU-kostnader från andra
kostnader är det enligt RSV önskvärt att tillärapa någon förenklad raetod för
beräkningen av underlaget för forskningsavdraget. Av SCB:s forskningsstatistik
och av de uppgifter sora erhållits från enskilda industriföretag fraragår att
lönekostnaderna ulgör den helt dorainerande delen av FoU-kostnaderna. Enligt SCB:s
undersökningar utgjorde personalkostnaderna 69 % av företagens totala
driftkostnader för FoU år 1969 variationerna är med få undanlag inte större
än + 10 procentenheter. Om man som utgångspunkt för beräkningen av de intema FoU-kostnaderna
väljer lönerna för anställda, sora uteslutande eller så gott sora uteslutande
utfört FoU-arbete, bör större svårigheter inte upp-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126 15

komraa
för företagen att frararäkna detta underlag. En konlrollraöjlig-het kan
tillhandahållas taxeringsrayndigheterna genora att företagen åläggs alt på
särskild bilaga lärana specifikation över de anställda för vilka lönerna
upptagits som FoU-kostnader. I lönekostnaderna bör inräknas såväl kontanta
löner och naturaförraåner som pensions- och andra sociala avgifter.

För
att neutralitet mellan intern och extern FoU-verksamhet skall föreligga bör
lönekostnaderna räknas upp för att svara mot de totala driftkostnaderna för FoU.
De totala kostnaderna kan erhållas genom att dividera personalkostnaderna raed
0,7, eftersora lönekostnaderna i genorasnitt ulgör 70 % av de totala
kostnaderna. I de totala FoU-kostnaderna ingår eraellertid också avskrivningar
på anläggningar som används för FoU. Avskrivningarna utgör en relativt liten
del av de totala FoU-kostnaderna, i allmänhet inte raer än drygt 5 %. I de
kostnader för extern FoU-verksamhet som berättigar till särskilt skatteavdrag
ingår avskrivningar. De bör därför inräknas i de kostnader för intern FoU-verksarahet
sora skall stirauleras. Hänsyn bör tas till avskrivningarna på så sätt att
lönekostnaderna divideras raed en lägre siffra än 0,7. Om hänsyn också tas till
den begränsning av FoU-kostnadsunderlaget som ligger i att endast kostnader för
personal sora uteslutande eller så gott som uteslutande utfört FoU-arbete får raedräknas,
synes det RSV skäligt att i stället dividera lönerna raed 0,6. Detta innebär
att underlaget för forskningsavdraget beräknas till fem tredjedelar av
lönekostnaderna för FoU-verksamhet.

RSV
förordar således att ett förelags underlag för forskningsavdraget beräknas till
suraraan av faktiska kostnader för extern FoU-verksamhet och fem tredjedelar av
de lönekostnader som avser inlem FoU. Från denna sumraa bör avräknas de
intäkter företaget haft av försålda FoU-resultat, såsora patent- och licensrätligheler
och de bidrag företaget erhållit för FoU-verksarahelen.

RSV
förordar vidare att forskningsavdraget beräknas på företagens totala årliga
kostnader för FoU. Verket frarahåller att i och för sig torde ett avdrag
beräknat på den årliga ökningen av FoU-kostnadema verka raer sliraulerande än
ett avdrag på totalkostnaderna. Förhållandena, även inora sararaa bransch,
växlar dock i täraligen hög grad. Härav följer att en beräkning av
forskningsavdraget på den ökning av FoU-kostnadema sora skett utifrån en vald
basperiod visst år eller genorasnitlet av vissa år kan som framhållits från
industrihåll antas ge ett alltför slumpartat resultat. Från tillämpnings- och
kontrollsynpunkter är självfallet ett avdrag på de totala FoU-kostnaderna att
föredra fraraför ett avdrag på den årliga ökningen av dessa kostnader. Det ligger
nämligen i sakens natur att avdrag på ökningen måste vara hög-procentig. Vid en
årUg ökning av företagens FoU-kostnader raed 25 % får man samma avdrag om
forskningsavdrag medges med 50 % av den

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 16

årliga
ökningen av FoU-kostnaderna sora ora avdraget beräknas till 10 % av de totala
årliga kostnaderna. En utforraning sora inte ger sarama höga procentavdrag på
ökningen är eraellertid också tänkbar. Avdrag kan exerapelvis raedges raed 10
% på företagens totala kostnader vid 1974 års taxering tillika raed alt fr. o. m.
1975 års taxering ett avdrag på de totala årskostnaderna medges med 10 % korabinerad
raed ett avdrag raed 20 % på den årliga kostnadsökningen. Detta senare avdrag
svarar vid en antagen årlig ökning av FoU med 25 % raot ett avdrag på
enbart totala FoU-kostnader raed 14 %. I denna senare metod kan eraellertid
finnas svårigheter att fastställa basbelopp i fråga om nyetablerade företag och
företag som ändrar formerna för sin FoU-verksamhet.

Det
särskilda forskningsavdragel bör enligt RSV ges en täraligen lång varaktighetstid
med hänsyn till alt FoU-projeklen ofta är mycket långsiktiga. Verket föreslår
därför att varaklighetstiden sätts till åtminstone åtta år. Verket föreslår
vidare att särskilt forskningsavdrag skall raedges endast om FoU-kostnaderna
under beskattningsåret uppgått till rainst 5 000 kr.

Med
hänsyn till att RSV inte haft alt bedöraa behovet av stimulans lämnas inte
förslag om avdragels storlek. Verket beräknar att de totala FoU-kostnadema år
1973 uppgår tUl 1 6002 000 milj. kr. Ett FoU-avdrag på exempelvis 10 % kan då
antas medföra ett skattebortfall för staten av 6080 milj. kr., och ett avdrag
på 20 % 120160 railj. kr.

RSV
föreslår slutligen alt Kungl. Maj:t i vissa fall skall kunna medge att avdrag
får göras för kostnader för FoU-arbete som bedrivs i sådan form att avdragsrätt
inle föreligger enligt KL:s regler. Företrädare för industrin har nämligen
framhållit all bidrag till FoU-verksamhet, sora sker utomlands med utländska
företag och institutioner, ibland raåste ges en sådan förra all det svenska
förelaget enligt gällande rätt inte kan få avdrag för bidraget. Exempel härpå
är att ett gemensarat forskningsbolag bildas och att de delägande förelagen läranar
bidrag till forsknings-bolagels verksarahet genom att aktiekapital tillskjuls.
Aktiekapitalet förbrukas för forskningsarbetet och vid behov tiUför
aktieägarna på samraa sätt forskningsbolaget ytterligare kapital.

Enligt
43 § 3 mora. ferate stycket KL kan Kungl. Maj:t förklara att, ora förlust på
aktier eller andelar i aktiebolag eller ekonoraisk förening med uppgift att
driva verksarahet av väsentlig betydelse från sarahälls-ekonomisk synpunkt
uppkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid företagets
upplösning, förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av akrierna
eller andelarna. RSV konstaterar att denna dispensregel är för begränsad för
att täcka ovan angivna fall. Verket föreslår att bestämmelsen ändras så, att om
verksamheten anses vara av väsentlig betydelse från sarahällsekonoraisk
synpunkt, Kungl. Maj:t får raöjlighet att medge dispens oavsett i vilken form verksarahe-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126 17

ten bedrivs och ulan hinder av alt definitiv förlust ännu
inte konstaterats genom bolagels upplösning e. d. Kungl. Maj:t bör därvid
kunna föreskriva alt del tillskjutna kapitalet får dras av antingen på en gång
eller fördelat på visst antal år. Medges dispens bör förlusten berättiga till
särskilt forskningsavdrag efler samma grunder som annan FoU-kost-nad. Har
avdrag raedgells och har därefter aktierna eller andelarna avyttrats eller
tillskjutet kapital återfalls, bör givetvis vad sora därvid erhålls utöver
aktiernas eller andelarnas "restvärde" i sin helhet utgöra
skattepliktig inläkt för aktie- eller andelsägaren. Beloppet bör anses som
inläkt av rörelse och vara skattepliktigt efter samma grander, även om aktierna
eller andelarna byter ägare.

De nya bestämmelserna föreslås skola tillämpas första
gången vid 1974 års taxering.

2.3 Remissyttrandena

2.3.1 Allmänna synpunkter

Av de remissinstanser som tagit upp frågan om behovet och
önskvärdheten av att stimulera FoU-arbetet inora industrin genora ett
generellt extra avdrag vid inkomsttaxeringen är flertalet positiva. TUl de
positiva hör näringslivets skattedelegation, som undersliyker angelägenheten av
att näringspoUtiken och skattepolitiken ges en sådan inriktning och får en
sådan utformning all företagens investeringar i FoU-verksamhet kan bli av den
storlek som krävs för en fortsatt snabb ekonomisk tillväxt. 1 den mån särskilda
stiraulansåtgärder bedöras erforderliga för alt förhindra en slagnation, måste
krävas, framhåller delegationen, alt åtgärderna får en generell utformning och
att del enskUda förelagels marknadsbedömning och interna prioriteringar får
fälla utslaget då det gäller valet av handlingsalternativ. KF anför bl. a. alt
det är ett viktigt led i näringspolitiken att främja teknisk utveckling och
överföring av ny teknik i praktisk tillämpning och anser förslaget om ett
särskilt forskningavdrag för att stimulera FoU-verksamheten synnerligen
angelägel. Ingenjörsvetenskapsakadeinien framhåller att del är av avgörande
betydelse för vår industriella och ekonomiska utveckling att företagen utvecklar
ny teknik, sora leder fram lill nya produkter och processer vilka framgångsrikt
kan hävda sig i den internationella konkurrensen.

LO däremot är starkt kritisk lill förslaget. Sålunda bör
enligt LO andra vägar än skatterabatter användas för att stimulera den tekniska
förnyelsen. LO frarahåller att ora skallemedel över huvud taget skall användas
för alt stimulera FoU-arbetet, skallesubventioner för statsverkets del från
kostnadssynpunkt är helt jämförbara raed bidrag. Bidrag över statsbudgeten har
dock fördelen alt de raedger sarahälleligl inflytande över forskningens
inriktning och utnyttjande, varvid raan saratidigt

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 18

kan
undvika att raissgynna nya företag som inte har de redan etablerade företagens
möjligheter att utnyttja generösa avskrivningsregler.

Företagsskatteberedningen
är tveksam ora ett sådant systera främjar syftet att stimulera till ökade FoU-insatser
och påpekar att den föreslagna raetoden raed ett särskilt skatteavdrag på de
faktiska FoU-kostnaderna i praktiken endast innebär en förra av bidrag lill
redan befintliga kostnader i detta hänseende.

2.3.2
Forskningsavdragets tUlämpningsområde

Begränsningen
av avdragsrätten till företag, sora driver industriell produktion, har ett
flertal remissinstanser ansett vara alltför snäv. Samraa behov av stiraulans i
fråga om FoU-arbete föreligger också för jordbruk och skogsbruk, anser
lantbrukets skattedelegaiion. Det är enligt delegationen omöjligt att avskUja
de olika leden inora råvaruproduktion, förädling, distribution och försäljning
av produkter på sätt som gjorts i förslaget. I vart fall föreligger inle skäl
alt undanta FoU-arbete i fråga om råvaror som härrör från jordbruk och
skogsbruk, då även kostnaderna bestrids av dessa näringar. Delegationen kräver
därför alt FoU-arbete i jordbruk och skogsbruk skall få motsvarande
stimulansavdrag som föreslås för industrin. Liknande synpunkter fraraförs av
Skogsindustriernas samarbelsulskolt, näringslivets skattedelegation och
Svenska revisorsamfundet.

Kammarrätten
i Stockholm är inte främmande för tanken att även kostnader för FoU-arbete inora
allraän adrainistration får berättiga lill det extra skatteavdraget. Kararaarrätlen
framhåller att ett FoU-arbete inom ett sådant område kan medföra slora
besparingar, något som koramer industriföretagen lUl godo genom lägre kostnader
med ökad konkurrenskraft sora följd. En utvidgning av tillämpningsområdet i
denna riktning förordas också av Svenska byggnadsenireprenörföreningen och ingenjörsvetenskapsakadeinien.
Byggnadsentreprenörföreningen framhåller alt FoU-arbelet för
byggnadsindustrins del i mycket stor utsträckning är inriktat på
organisations- och styrfunktioner och att det då inte enbari är fråga om ett
rent tekniskt utvecklingsarbete. Som exempel på administrativt
utvecklingsarbete näraner man utveckling av nya system för saraordning av alla
de materialleveranlörer, underentreprenörer m. fl. som raåste samverka för att
ett bygge skall fungera på bästa säll.

Kritik
mot alt det extra forskningsavdraget skall medges endast inom industrisektorn
framförs också av SHIO och Svenska teknologföreningen. SHIO framhåller att
utvecklingsarbete inora exerapelvis industriser-viceseklorn genora den
föreslagna avgränsningen inte koramer att medföra skatteavdrag, om arbetet
bedrivs inom ett självständigt förelag, medan däreraot ett större företag raed
serviceavdelningar torde ha raöjlighet att utnyttja avdraget. Svenska teknologföreningen
invänder mot

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126 19

alt underhållsindustrin särat underhålls- och kunskapsproducerande
konsultförelag inte orafattas av förslaget. Man pekar dessutom på att en
väsentlig del av sistnämnda företags tjänster går på export.

2.3.3 Underlaget för forskningsavdraget

Förslaget att av praktiska skäl låta lönekostnaderna
utgöra grund för beräkning av avdraget har mottagits i huvudsak positivt. KF
framhåller sålunda att den föreslagna schablonberäkningen stämmer tämligen väl
överens med förbundets erfarenheter. Några remissinstanser har framfört kritik
mot att endast lönekostnader för personal som uteslutande eller så gott sora
uteslutande utfört FoU-arbete skall få inräknas i underlaget. KF framhåller alt
i företag där moderna organisationsformer och modern redovisningsteknik tUlämpas,
FoU-arbetet ofta bedrivs som projektarbete tvärs över avdelningsgränserna. KF
ser del därför sora angeläget att underlaget för FoU-verksarahet breddas till
alt innefatta även FoU-projekt organiserade på delta sätt och inte begränsade
till verksarahet sora bedrivs vid särskUd FoU-avdelning. Med modern
redovisningsteknik är, enligt KF:s mening, kostnadsuppföljning av en sådan projektverksarahet
både enkel och kontrollerbar från skattesynpunkt. Liknande synpunkter fraraförs
av Svenska byggnadsentrepre-nörföreningen.

Flera reraissinstanser befarar alt mindre och medelstora
företag kommer att missgynnas av förslaget. Lantbrukets skattedelegaiion
framhåller alt dessa förelag sällan har personal, sora praktiskt taget enbart
sysslar raed FoU-arbete. Delegationen anser därför alt lagtexten bör utformas
så, att forskningsavdrag får åtnjutas även av företag med anställd
forskningspersonal sora inte uteslutande arbetar inom FoU-området. Andra reraissinstanser
vill gå längre i fråga ora uppmjukning av utredningens förslag, så att varje
person som tUl någon del av sin tid sysslar med FoU-arbete får raedräknas.
Delta förordas bl. a. av Svenska företagares riksförbund och Svenska
revisorsamfundet, vilka anser alt en sådan förändring inle skulle innebära
allvarligare kontrollproblera.

Lantbrukets skattedelegaiion frågar om det är rimligt att
effekten på forskningsavdraget blir olika allteftersora del forskande förelaget
säljer varorna direkt eller detta sker indirekt genom upplåtelse av patent- och
licensrätt. Delegationen anser för sin del att underlaget för forskningsavdrag
inte bör minskas genora intäkt av avyttring eller upplåtelse av patent- och
licensrättighet samt i konsekvens därmed att förvärv av sådan rättighet inte
bör utgöra underlag för forskningsavdrag. Vad gäller reducering av underlaget raed
licensinläkler och liknande avstyrks delta även av näringslivets skattedelegaiion.
Endast i den raån företaget efter 1973 års ingång köpt forskningsresultat
utifrån och sedan sålt det vidare bör enligt delegationen den föreslagna
reduceringsregeln gälla.

Från länsslyrelsehåll uttrycks farhågor för alt det skall
uppstå pro-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 20

blem med att avskilja de interna FoU-kostnaderna från
kostnader för annan inlem verksarahet. Länsstyrelsen i Jönköpings län har
funnit att uppgifter ora FoU-kostnader från förelag inom länet tUl SCB delvis
byggt på uppskattningar, beroende på svårigheten att närmare bedöraa vilka
kostnader sora skall hänföras till FoU-arbete. Detta har skett trots att
förelagen haft ett förhållandevis väl utvecklat redovisnings-och rapporlsyslera.
Alt i praktiken avgränsa FoU-arbete från ett raera norraall konstruktions- och
undersökningsarbete anser länsstyrelsen vara i det närraaste oraöjligt. Del lorde
vidare bli svårt att skilja ändringar i fråga ora produktionssystemet från
sådant arbete som syftar till att utveckla och förbättra lager- och distributionssyslera.
Länsstyrelsen ställer på grund härav frågan ora det inte är lärapligare alt
begränsa avdragsrätlen lill att gälla endast produkter och då i stället
eventuellt medge en högre avdragsprocenl. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län påpekar att det inom taxeringsnämnderna endast i undantagsfall finns fackkunskap
av del slag som behövs för ett rikligt ställningstagande i frågor av del slag
som del här gäller. Länsstyrelsen i Stockholms län betonar vikten av alt
taxeringsnämndernas begränsade möjligheter tUl ingående kontroll underlättas
genom krav på uppgiftsskyldighet, att blanketter som är lämpliga för ändamålet
upprättas samt att riksskatteverket raeddelar anvisningar om bl. a. innebörden
av begreppen "industrieU tUlverkning", "nya produkter",
"produktionsprocesser" och "produktionssystem".

Föi-etagsskatleberedningen understryker viklen av att konlrollaspek-terna
beaktas. Beredningen fäster också uppraärksaraheten på att den föreslagna avdragsraöjligheten
för kostnader tUl utlandet alltför lätt kan utnyttjas för ej avsedda syften och
även missbrukas. Enligt beredningens raening bör därför lagstiftningen
kompletteras med en bestämmelse om skärpt uppgiftsskyidighet i fråga ora bidrag
och andra FoU-kostnader som nedlagts i utlandet. I detta samraanhang påpekar
beredningen även alt den föreslagna regeln om minskning av underlaget med
bidrag för FoU-arbete resp. intäkter av försålda resultat av FoU-arbete på ett
förhållandevis enkelt sätt kan kringgås inora koncerner och i andra forraer av
intressegeraenskap genora att kostnader resp. intäkter i FoU-verksarahet
redovisas var för sig i skilda företag. För att förhindra sådana ej avsedda
verkningar av bestämraelsen bör enligt beredningens raening övervägas att
införa en tilläggsföreskrift av innebörd att koncern- och andra intresseföretag
betraktas sora en enhet i avdragshänseende.

2.3.4 Forskningsavdragets utformning och nivå

I fråga ora förslaget att beräkna avdraget på företagets
totala årliga FoU-kostnadsvolyra föreligger delade raeningar bland
remissinstanserna. Kainmarrällen i Stockholm och näringslivets skalledelegation
tillstyrker

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126 21

förslaget.
Delegationen anför alt del i dagens läge torde vara angeläget att ge en bred
stimulans. Att göra avdragels storlek beroende av ökningen av FoU-kostnaderna
skulle kunna leda till ojämna och egendomliga konsekvenser, bl. a. med hänsyn
till svårigheterna att bestämma ett lämpligt basunderlag.

Kritiska synpunkter har
framförts av bl. a. länsstyrelsen i Stockholms län, företagsskatteberedningen
och LO. Länsstyrelsen i Stockholms län frågar sålunda ora det är raöjligt att
genom den föreslagna metoden uppnå den eftersträvade stimulansen. Resultatet
torde endast bli att omfattningen av forskningen i stort sett inle påverkas
och alt avdraget endast inkasseras som en skattelättnad. Länsstyrelsen anser
att en verklig effekt inle kan påräknas med raindre än att avdraget beräknas på
den årliga ökningen av forskningsinsatserna. Härigenom skulle endast sådana
företag gynnas sora är utvecklingsbara. Det är enligt länsstyrelsen dessa
företag som bör premieras och inte företag, som befinner sig på en oförändrad
nivå. Förelagsskatteberedningen är tveksam om metoden är den från slimulanssynpunkt
lärapligaste och verkligen kommer att bidra till ökade satsningar på FoU-verksarahet
inora industrin, eftersom avdrag får åtnjutas oberoende av om FoU-kostnaderna
ökat eller ej och t. o. m. i företag där FoU-verksamheten dragits ned. Med
hänsyn till det primära syfiet att åstadkomraa en sliraulanseffekt anser sig beredningen
i stället böra förorda en korabinationsmelod, där procenttalen för
totalkostnad resp. kostnadsökning avvägs på sådant sätt att främst ökningarna
på FoU-området gynnas i avdragshänseende. Enligt beredningen bör vidare
övervägas all låta avdraget vid 1974 års taxering på grund av svårigheten
att få fram tillförlitligt underlag för beräkning av kostnadsökningen avseende
beskattningsåret 1973 utgå som ell rent totalkostnadsavdrag och således för
första gången vid 1975 års taxering beräknas efter kombinationsmetod. Den
årliga kostnadsökningen bör enligt beredningen lämpligen räknas antingen i
förhållande till del år efter det att systemet trätt i kraft då FoU-kostnaderna
varit störst eller i förhållande lill genomsnittet av sådana kostnader under
två eller flera tidigare år.

Länsstyrelsen i Malmöhus
län anser att förslaget från taxeringsteknisk synpunkt medför betydande konlrollsvårigheter
och finner detta genomförbart endast för juridiska personer. Beträffande
fysiska personer inberäknat delägare i handelsbolag föreligger enligt
länsstyrelsen risk för att det föreslagna avdraget i vissa fall med hänsyn
till marginalskattens storlek kan komraa all få knappast acceptabla verkningar.
Länsstyrelsen anser sig därför inte kunna förorda att särskUt forskningsavdrag
raedges fysiska personer.

Enligt LO är det en
svaghet i förslaget att detta inte förutsätter en ökning av forskningsarbetet
för att skattesubventioner skall koraraa i fråga. Ora avsikten är att stimulera
till en ökning av FoU-arbelet bör

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 22

enligt
LO ett syslera som medger extra avdrag just för ökade insatser vara alt föredra.
Arguraentet alt effekterna av ett sådant avdrag skulle vara slumpartade anser
LO inte särskilt hållbart sell tiU resultaten efler flera års tUlämpning. Inte
heller kontrollproblemen kan enligt LO vara särskilt mycket mer komplicerade än
vad de redan är med förslaget.

Några
remissinstanser fäster särskild uppmärksamhet vid frågan om stimulans i annan
förra än FoU-avdrag till företag sora inte kan utnyttja sådant avdrag vid inkorasltaxeringen.
Näringslivets skattedelegation anser att stiraulans i dessa fall lärapligen
kan ges som en rätt till avdrag från andra företagets skatter än statlig inkorastskatt,
i första hand den allraänna arbetsgivaravgiften. KF, Svensk industriförening
och ingenjörsvelenskapsakademien har fraraförl liknande synpunkter. Svenska teknologföreningen
anser det otUlfredsställande att FoU-stödet utformas endast sora ett avdrag på
den inkomst som skall beskattas. Detta synes enligt föreningen innebära att
endast vinstgivande företag kan tillgodogöra sig avdraget, medan däremot det
väsentligt raer angelägna behovet av FoU-slöd hos expansiva och icke
vinstgivande företag inle blir tillgodosett. Förelagsskatteberedningen ställer
sig avvisande till en ordning med avdrag från exerapelvis påförda allraänna arbetsgivaravgifter.

Frågan ora avdragets höjd
tas upp av några reraissinstanser. Svenska by ggnadsenireprenörf öreningen
anser att om stödet skall ges i form av ett avdrag vid den statliga taxeringen,
detta bör bestämmas till en nivå som ungefärligen motsvarar det särskilda
investeringsavdraget för maskininvesteringar, dvs. 30 %. Svenska teknologföreningen
anser att avdraget för att bli raeningsfullt måste uppgå till minst 25 % av FoU-kostnaderna.

Förslaget
att det särskilda forskningsavdraget skall medges endast om de totala FoU-kostnaderna
under beskattningsåret uppgått till minst 5 000 kr. föranleder koraraentarer
från några håll. Länsstyrelserna i Jönköpings län och Göteborgs och Bohus län
anser alt något väsentligt forskningsresultat inte kan erhållas för 5 000 kr.
och förordar en höjning av beloppsgränsen. Svenska teknologföreningen å andra
sidan finner inte något skäl att över huvud taget sälta en gräns. Föreningen
anser alt detla skulle raissgynna de sraå företagen. Inte heller SHIO finner bärande
skäl för en beloppsgräns men föreslår, ora en gräns likväl befinnes nödvändig,
att den sätts tUl 1 000 kr.

Fierlalet
reraissinstanser ställer sig positiva tUl förslaget att avdragsreglerna gäUer
under perioden 19731980.

Några
remissinstanser anser emellertid den föreslagna perioden alltför knappt
tilltagen. Näringslivets skattedelegaiion anser det nödvändigt all det
särskilda forskningsavdraget bestäms att utgå för en tämligen lång period och
betraktar en tioårsperiod såsora ett minimura i detta hänseende. Liknande
synpunkter har framförts av Svenska by ggnadsenireprenörf öreningen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:126 23

2.3.5 Förlust i utländskt forskningsbolag

Det föreslagna tillägget tUl 43 § 3 mom. KL ora att Kungl.
Maj:t skall kunna raedge avdrag för förlust på akiier i utländskt
forskningsbolag har tillstyrkts eller läranats ulan erinran av flertalet
remissinstanser.

Näringslivets skattedelegaiion anser riktigt att
beskattning inträder om aktierna, sedan de nedskrivits, kan avyttras så alt
hela eller en del av det tillskjutna kapitalet återfås. Beskattningen bör dock
enligt delegationen endast ske hos bolag som tidigare åtnjutit avdrag för
förlust. Om aktierna överlåtits av den ursprunglige ägaren till ett
koncernförelag eller annan närstående, bör likaså återföring till beskattning
kunna ske, men då hos det förelag sora åtnjöt avskrivningen. Ora vinst uppkoramer
i ett senare led saknas enligt delegationen anledning att där återföra medlen
till beskattning. Även länsstyrelsen i Malmöhus län anser att starka skäl kan
anföras mot en beskattning av ny ägare till aktierna för avdrag, som tidigare
ägare åtnjutit.

AUmänna ombudet för mdlankommunala mål påpekar att den
föreslagna besläraraelsen ger utryrarae för visst raissbruk, t. ex. genora försäljning
av nedskrivna aktier till aktiebolag i koncern och vidareöverlå-telse till
annat bolag inom koncern. Komplikationer kan även tänkas ora
forskningsförelaget driver flera rörelser. Allraänna ombudet förutsätter därför
all bestämmelsen ora avdrag för förluster, sora beräknas uppkomma, tillämpas
restriktivt.

Förelagsskatteberedningen konstaterar att förslaget i
denna del ulgör ett avsteg från aUraänna regler vid beskattningen. Enligt
beredningen bör regeln kunna tillärapas i rena undantagssituaiioner och med
speciellt syfte att tillgodose ändamål av väsentlig sarahällsekonoraisk betydelse.

3 Departementschefen 3.1 Allmänna synpunkter

Hösten 1972 beslöt Kungl. Maj:t att ytterligare stiraulera
forsknhigs-och utvecklingsarbete (FoU-arbete) inora industrin för att mer
långsiktigt stödja den svenska industrins utvecklingsförmåga och förnyelse och
aviserade i prop. 1972: 125 avsikten att våren 1973 lägga fram bl. a. förslag ora
generell skattestimulans i delta syfte.

Bakgrunden tUl Kungl. Maj:ts beslut är att söka i den
snabba tekniska utvecklingen och den hårdnande konkurrensen inom och utom
landet, vilket tvingar frara en ökad satsning från företagens sida på forskningsverksamhet
av olika slag. Utan orafattande åtgärder på detta område komraer svensk
industri, åtminstone på längre sikt, inte att kunna hävda sig i den
internationella konkurrensen. FoU-arbete är emellertid livsviktigt uite bara
för de enskilda företagen. Även samhällseko-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126 24

norain
i slort är beroende av att Sverige ligger väl framme i detta avseende. Här komraer
statsmakternas ansvar in i bilden.

Samhällets
insatser för teknisk FoU sker i flera olika former, som direkt eller indirekt
påverkar industrins förmåga till förnyelse. Här kan erinras ora det i prop.
1973: 41 fraralagda förslaget om inrättandet av statens utvecklingsfond med
syfte att stödja riskbetonade investeringar inora industrin för utveckling av
nya produkter, processer eller systera. Denna fond avses bli ett komplement
till det samhällsstöd på detta område som f. n. sker via styrelsen för teknisk
utveckling (STU) och Sveriges invesleringsbank (SIB).

Är 1970 (prop. 1970: 135, BeU
1970: 59, rskr 1970: 363) infördes regler, sora innebär att kostnader för FoU-arbete
får dras av vid beskattningen i större utsträckning än tidigare. Avdrag får
sålunda ske för sådan forskning och sådant utvecklingsarbete sora har eller kan
antas få betydelse för den skattskyldiges rörelse. Avdrag medges även för kostnad,
som lagts ned för att erhålla information ora sådan forskning och sådant
utvecklingsarbete. I syfte att undvika tvister ora avdragsrätten för vissa bidrag
lill FoU-verksarahet har Kungl. Maj:t fått raöjlighet att förordna om avdrågsrätt
i sådana fall utan särskild prövning av sambandet mellan forskningen och den
skallskyldiges verksamhet. Kungl. Maj:t har i kungörelsen (1971: 8) ora avdrag
vid inkorasltaxeringen för bidrag till viss forskning eller visst
utvecklingsarbete (ändrad genom SFS 1972: 39 och 1972: 614) förordnat om
avdragsrätt för FoU-bidrag, som utgår till svenska universitet och högskolor, ingenjörsvetenskapsakaderaien
och ett antal särskUt angivna forskningsinstitutioner.

Riksskatteverket
(RSV) har i sin promemeoria om särskilt forsknmgs-avdrag lämnat förslag till
utformning av ett generellt extra skatteavdrag, som skall stimulera FoU-arbele
inom industrin. Verket har inle haft att pröva behovet av stiraulans utan
endast att undersöka de tekniska förutsättningarna för all införa en sådan avdrågsrätt.

RSV
föreslår att rörelseidkare, som driver industriell tillverkning och som lägger
ned kostnader på FoU-arbete, medges ett särskilt forskningsavdrag vid den
statliga inkorasltaxeringen. Endast sådant FoU-arbete som kan antas få
betydelse för den skaltskyldiges rörelse genom att nya produkter,
produktionsprocesser eller produktionssystem tillskapas avses berättiga till avdrag.

Det
särskilda forskningsavdragel beräknas i princip på de totala kostnaderna för FoU-arbele,
men av praktiska skäl bestäms dessa kostnader enligt förslaget raed
utgångspunkt i lönekostnaderna. Verket föreslår på grundval av en statistisk
undersökning av storleksförhåUandet mellan lönekostnader och andra kostnader
för FoU-arbete att underlaget för forskningsavdrag beräknas till fera
tredjedelar av lönekostnaderna för FoU-verksarahet. Bidrag som läranas lUl
andra förelag eller institutioner för FoU-arbele avses också ge rätt till
särskilt forskningsavdrag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126 25

SärskUt
forskningsavdrag bör enligt förslaget få åtnjutas på kostnader sora läggs ned
under åren 19731980.

RSV
föreslår vidare alt Kungl. Maj:l i vissa fall skall kunna medge avdrag för
kostnader för FoU-arbete, som bedrivs i sådan förra att avdrågsrätt inle
föreligger enligt bestämmelserna i koraraunalskaltelagen (1928: 370), KL.
Läranas medgivande avses även dessa kostnader berättiga till särskUl
forskningsavdrag.

RSV:s
förslag lill teknisk lösning av forskningsavdraget har i huvudsak mottagils
positivt av reraissinstanserna. På några punkter, frärast beträffande frågan ora
avdraget skall beräknas på de totala kostnaderna för FoU eller på den årliga
ökningen av dessa kostnader, råder dock delade meningar bland reraissinstanserna.

För
egen del vill jag frarahålla att skattestiraulansen bör vara utforraad på så
sätt alt den ger största raöjliga incitament till en reell ökning av FoU-volyraen
i landet. Den närmare innebörden härav skall jag redovisa i det följande.

3.2
Forskningsavdragets tillämpningsområde

Enligt
RSV:s förslag är den av statistiska centralbyrån (SCB) utformade bestämningen
av FoU-begreppet väl lärapad för att definiera det underlag, på vilket
särskilt forskningsavdrag skall beräknas. SCB:s definition omfattar endast
teknisk och naturvetenskaplig FoU. Med forskning förstås ett systematiskt och
metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer ulan någon bestämd tillämpning
i sikte (grundforskning) eller med en bestämd tillämpning i sikte (tUlämpad
forskning). Utvecklingsarbete beskrivs som ett systematiskt och metodiskt ulnylljande
av forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att
åstadkomma nya produkter, nya processer, nya systera eller väsentliga
förbättringar av redan existerande sådana.

Flera
remissinstanser förordar att tillämpningsområdet utvidgas i olika riktningar.
Några remissinstanser anser att tUlämpningsområdet bör omfatta även FoU-kostnader
inom allmän administration, andra åter att industriservicesektorn samt
underhålls- och kunskapsproducerande konsultföretag får rätt till
forskningsavdrag. Vidare har den av RSV föreslagna begränsningen av
avdragsrätten till företag, som driver industriell lillverkiung, rönt kritik
från flera remissinstanser. Från organisationer, sora företräder jordbruket
och skogsbruket, har framförts krav på alt dessa näringar skall komraa i
åtnjutande av stimulansavdrag för FoU-arbete i samma mån som industrin. Det
finns i vart fall inte skäl enligt organisationerna att undanta FoU-arbete i
fråga ora råvaror, sora härrör från jordbruk och skogsbruk, då även
kostnaderna bestrids av dessa näringar.

För
egen del anser jag RSV:s förslag tUl avgränsning av tiUärapnings-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126 26

området
väl avvägt. Den stimulans till ökade forskningsinsatser som här avses bör
enligt rain mening koncentreras till de varuproducerande företagen och
därigenom stärka dessa företags konkurrenskraft. Som RSV påpekat komraer de
institutioner och företag som tillhandahåller FoU-resultat indirekt alt
stimuleras genom alt de tillverkande företagens FoU-kostnader rainskar.
Anknytningen till SCB:s definition av FoU-verksamhet och efler vilken
förelagarens redovisning i stor utsträckning är anpassad har också sina givna
fördelar ur tillärapningssynpunkt.

Den
föreslagna begränsningen till industriell tillverkning innebär

bl. a. att företag som uteslutande bedriver service- och reparalions-

verksarahet inte omfattas av avdragsrätlen. Detta medför att stiinuian-

sen koncentreras lill de förelag som utnyttjar FoU-resullaten. Enligt

förslaget stimuleras vidare endast den inom industrin bedrivna FoU-

verksaraheten sora syftar lUl en fömyelse inora produktionen. Begrep

pet industriell tillverkning avser även utvinning av naturtillgångar,

såsom kraftverks- och gruvdrift. Hit räknas också byggnadsverksam

het. Den omfattning av verksamheten som behövs för att den skall

anses sora industriell bör tolkas liberalt. I den mån behov finns av väg

ledande uttalanden om tUlämpningsområdet ankomraer det på RSV att

göra sådana. ' '

De
sora driver jordbruk och skogsbruk hår f.n. samraa möjligheter

tUl den utvidgade avdrågsrätt för FoU-kosthader som infördes genom

1970 års lagstiftning som rörelseidkare. Det slimulansavdrag för FoU-

kostnader som här diskuteras har dock inte samma vida målsättning

som den nämnda avdragsrätten utanitar sikte på den del av'FoU-kost

naderna, som är nödvändig för att svensk' industri skall''bibehålla sin

internationella konkurrensförmåga.' Del bör emellertid påpekas att det

FoU-arbele som sker på. jordbrukels och skogsbrukets områden hu

vudsakligen lorde bedrivas i industriledet och sålunda orafattas av av

dragsrätlen. Jag vill i sararaanhanget också erinra orh den inte obetydliga

kollektiva forskning sora sker på dessa öriiråden och till vilken staien an-'

visar bidrag. Vidare bedrivs FoU; inom statliga högskolor och institutio

ner. Mol denna bakgrund anser- jag mig inte kunna biträda organisatio

nernas krav på en utvidgning av.tUlämphingsdmrådeflill förvärvskällan

jordbruksfastighet. . .. :'i' . - . .-.v; ' ';

'. . . . ...>. , .'...
'- 3.3
Forskningsavdragets utformning och nivå

RSV
föreslår att forskningsavdraget beräknas på dclotala årliga FoU-kostnaderna.
Flera remissinstanser har framfört kritiska.synpunkter mot detta förslag. Bl.
a. förelagsskatteberedningen ställer sig tveksara tiU ora förslaget är det från
sriraulanssynpunkl lärapligaste och ora det verkligen koramer alt bidra tUl
ökade satsningar inom industrin,'eftersom avdrag får åtnjutas oberoende av om FoU-kostnaderna
ökat eller inle och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 27

t. o. m. i förelag där FoU-verksamheten dragils ned.
Beredningen förordar i stället en kombinationsraetod, där procenttalen för
totalkostnad resp. kostnadsökning avvägs på sådant sätt att frärast ökningarna
på FoU-området gynnas i avdragshänseende. Enligt beredningen bör forskningsavdraget
vid 1974 års taxering utgå som ett rent totalkostnadsavdrag och först vid 1975
års taxering beräknas efter kombinationsmetod.

De remissinstanser som är negativa till att avdrag
beräknas på ökningen av FoU-kostnadema har, i likhet raed RSV, ansett alt detta
skulle kunna leda till ojärana och slumpartade konsekvenser, bl. a. med hänsyn
till svårigheterna att bestämraa ett lärapligt basunderlag.

För egen del vill jag anföra följande. Från industrins
sida har frarahållits alt FoU-kostnaderna de senaste åren ökat med omkring 10
% per år, vilket knappast inneburit mer än alt FoU-verksamheten bibehållits på
oförändrad nivå. I nuvarande läge är det angeläget att ge en så bred stimulans
som möjligt åt denna verksamhet. Jag är medveten om alt ansträngningarna i
många företag i nuvarande läge i första hand måste inriktas på alt bibehålla FoU-verksamheten
på hittillsvarande nivå. Sora jag tidigare anfört är det eraellertid angeläget
att sarahällets insatser i förra av skallesliraulans utforraas så alt de leder
till en reell ökning av FoU-volyraen i landet. Detta sker lärapligast genora
att, som företagsskatteberedningen föreslagit, forskningsavdraget innefattar
både ett lotalkostnadsavdrag och ell ökningsavdrag. Med hänsyn till svårighetema
att beräkna FoU-kostnader före det lagstiftningen trätt i kraft bör endast
kostnadsökningar efter år 1973 kunna föranleda ökningsavdrag.

Industrins kostnader för FoU-verksamhet, som bedrivits
inom företagen, uppgick år 1971 enligt SCB:s undersökning lUl 1 590 milj. kr.
För åren 1972 och 1973 har motsvarande kostnader beräknats till 1 644 resp. 1
740 milj. kr. Industrins utbetalningar för FoU-arbete, som utförts av annan på
uppdrag av förelagen eller med stöd av bidrag från dem, uppgick år 1971 till ca
87 milj. kr. och kostnaderna för köp, patent, licenser, royalties m. ra. lill
99 milj. kr. Av sistnämnda belopp avsåg 80 milj. kr. transaktioner raed
utlandet. Intäkterna av försålda licenser etc. utgjorde 98 milj. kr., varav 89
milj. kr. belöpte på försäljningar till utlandet. Ell lotalkostnadsavdrag på 10
% för år 1973 skuUe då innebära ett skattebortfall för staten på ca 70 milj.
kr.

Jag föreslår all forskningsavdraget utformas så att vid
1974 års taxering ett avdrag medges med 10 % av de totala kostnaderna för FoU-verksamhet
under år 1973 (basavdrag) och att vid 1975 års taxering medges dels basavdrag
på under år 1974 nedlagda totala kostnader, dels ett avdrag raed 20 % av den
ökning under året av FoU-kostnaderna sora uppstått jämfört med föregående års
motsvarande kostnader (ökningsavdrag). Forskningsavdraget bör, som RSV
föreslagit, få åtnjutas för kostnader som läggs ned under något av kalenderåren
19731980.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 28

Genom
att anknyta forskningsavdraget till kalenderår nås också överensstämraelse med
de uppgifter som läranas som underlag för beräkning av allmän arbetsgivaravgift
ävensora raed de kontrolluppgifter som lämnas av arbetsgivaren. Den
beloppsgräns på 5 000 kr., som RSV föreslagit, bör gälla för både basavdrag och
ökningsavdrag.

Några
reraissinstanser har väckt frågan om inte stimulans för FoU-arbete borde ges
även åt företag, som inte redovisar vinsl. Stimulansen kunde i dessa fall få
formen av avdrag från andra skatter än inkomstskatt, t. ex. från den allraänna
arbetsgivaravgiften. De fördelar sora skulle vara all vinna raed en sådan
ordning väger enligt rain raening inle upp de nackdelar, frärast av adrainistrativt
slag, sora den skulle raedföra. Jag är därför inle beredd att tiUslyrka att en
sådan ordning införs. Skulle det här föreslagna avdraget inte kunna utnyttjas
något år, finns regler ora föriustutjämning.

3.4
Underlaget för forskningsavdraget

Förslaget
all låta lönekostnaderna för den personal som uteslutande eller så gott som
uteslutande utfört FoU-arbete utgöra grund för beräkning av avdraget har
mottagits i huvudsak positivt av remissinstanserna. Några remissinstanser
befarar dock att förslaget kommer att missgynna mindre eUer medelstora företag
med hänsyn lill att sådana företag sällan har personal, som praktiskt taget
enbart sysslar med FoU-arbete.

Begränsningen
av underlaget tUl kostnader för sådan personal som är verksam inom särskUd FoU-avdelning
eller vars verksamhet på motsvarande sätt är klart avskild från annan verksarahet
är enligt RSV nödvändig från kontrollsynpunkt. Enligt min mening kan raan gå
längre och raedge särskilt avdrag även i fråga om sådan personal som lill övervägande
del sysslar med FoU-verksarahet. Kostnader för annan personal bör dock inte få
inräknas i underlaget, även ora kostnaderna avser FoU-arbete.

I
lönekostnaderna bör enligt RSV:s raening inräknas såväl kontanta löner och
naturaförmåner som pensions- och andra sociala förmåner. Det är enligt min raening
ofrånkoraligt alt en sådan bestäraning av lönekostnaderna koraraer att medföra
svåra tillämpnings- och kontrollproblem. Ett enkelt och lättillämpat system är
i stället alt anknyta till det underlag som ligger lill grund för beräkning av
allmän arbetsgivaravgift enligt förordningen (1968: 419) om allmän
arbetsgivaravgift. Härigenom får man också anknytning till den kontrolluppgift
som arbetsgivaren varje år har alt avlämna för den anställde. Har den anställde
uppburit lön e. d. för annat arbete än FoU-arbele, skall denna del av lönen frånräknas.
Jag instämmer i RSV:s förslag alt företagen bör åläggas att på särskild bilaga
lämna specifikation över de anställda för vilka löner upp-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:126 29

tagits som FoU-kostnader. Det ankonmier på verket att
utarbeta den blankett sora behövs för ändaraålet.

Den av RSV schablonraässigt beräknade totalkostnaden för FoU-arbete,
fem tredjedelar av lönekostnaderna, har godtagils av remissinstanserna. Även
jag förordar delta sätt alt beräkna totalkostnaderna. Jag föreslår således att
underlaget beräknas till fera tredjedelar av den skattskyldiges kostnader
under året för FoU-arbete lill den del de avser lön i pengar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad. Som jag nyss sagt får i underlaget
inräknas endast kostnader för sådan personal sora till övervägande del ulfört FoU-arbete.

I underlaget bör enligt RSV vidare inräknas de bidrag
företaget utgett för FoU-arbele och de kostnader förelaget haft för förvärv av FoU-re-sullal,
exempelvis patent- och licensköp. Från underlaget avräknas de intäkter
förelaget haft av försålda FoU-resultat och de bidrag förelaget erhåUit för FoU-verksamheten.

Jag kan i princip dela RSV:s uppfattning alt en stimulans
av FoU-verksarahet bör ges oberoende av ora den bedrivs inora eller utora
landet. Så som verket självt liksom flera remissinstanser påpekat,
föreligger del emellertid speciella svårigheter att i fråga om bidrag tUl
utlandet kontrollera vad ett bidrag verkligen avser. Det har också ifrågasatts
om FoU-kostnader nedlagda i utlandet bör ges samma stimulans som FoU-kostnader
i Sverige. Jag anser mig inte kunna frånkänna dessa argument viss bärkraft. Med
hänsyn härlUl förordar jag att bidrag och kostnad avseende FoU-arbete i
utlandet sora för år räknat sammanlagt överstiger 250 000 kr. får inräknas i
underlaget endast om Kungl. Maj:t medger del. Sådant raedgivande bör bl. a.
kunna läranas ora FoU-arbetet är särskih resurskrävande och därför lämpligen
bör ske i samarbete med utländska förelag och institutioner. I övrigt bör gälla
alt den skattskyldige såväl för taxeringsmyndigheterna som när frågan prövas
av Kungl. Maj:l visar att kostnaderna utgetts för FoU-arbele genom alt t. ex.
förete ingånget avtal om FoU.

3.5 Förlust i utländska forskningsbolag

Det föreslagna tUlägget till 43 § 3 mom., KL om alt Kungl.
Maj:t skall kunna medge avdrag för beräknad förlust på aktier i utländskt
forskningsbolag har lämnats utan erinran av flertalet reraissinstanser. Några
remissinstanser framhåller att regeln bör tUlärapas i rena undantagssituaiioner
och med speciellt syfte att tillgodose ändamål av väsentlig sarahäUsekonomisk
betydelse.

Även jag kan ansluta mig till RSV:s förslag. Jag vill
framhålla alt regeln bör tillämpas med stor restriktivitet och endast när ett
väsentligt samhällsekonomiskt motiv föreligger. Antalet sådana fall torde bli
myckel få.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 30

3.6
Exportkreditstöd

3.6.1
Bakgrund

Under
senare år har inom världshandeln kraven ökat på kreditgivning på gynnsamma
villkor vid exportaffärer. Olika länder har hos den svenska regeringen begärt
att krediter till låg ränta ställs till förfogande vid försäljning av svenska
kapitalvaror.

Flera
länder subventionerar exportkreditgivningen. Svenska exportörer har frarahållit
att raan vid handelsöverläggningar med statshandelslän-derna inte accepterar
krediter på de villkor som svenska företag kan erbjuda och hänvisar till de
bättre kreditvillkor sora företag i andra länder står till tjänst med.
Regeringarna i bl. a. Frankrike, Italien, Japan, Storbritannien och USA har
vidtagit åtgärder som gör det raöjUgt för företag i dessa länder att lämna
kredit på vUlkor sora är förraånligare än vad sora är norraalt i resp. land. Så
kan t. ex. lån refinansieras i Fraiikrike och Storbritannien lUl en totalkostnad
(ränta, garantiavgift och andra bankavgifter) av 6 å 7 %. I USA finansierar Exira-Bank
50 % av exportkrediten mot en ränta av 6 %, medan resterande 50 % finansieras
av affärsbankerna.

I
Finland existerar sedan år 1956 en lag, kallad "Lex Långhjelra",
enligt vilken företag, sora beviljar krediter raed längre löptid än ett år åt
beställare av fartyg eller andra metallindustriprodukter, befrias från
inkomstskatt på ränteinkomster upp till f. n. 2 % av krediten under
leveransåret och de därpå följande tio beskattningsåren. Lagstiftningen är
begränsad och gäller endast avtal som träffats före utgången av år 1975.

Sverige
har nyligen i OECD tagit initiativ till överläggningar om den situation som
uppstått på exportkreditområdet. Regeringen har sålunda den principiella
uppfattningen att statliga kreditsubventioner för att påverka enskilda
företags konkurrensmöjligheter bör i möjligaste raån förhindras genora
internationella överenskommelser. De utvecklingstendenser för vilka jag nu
redogjort är emellertid sådana, att även Sverige raåste vidta åtgärder för att
skydda vitala exportintressen och säkerställa att de svenska förelagens
konkurrensläge vid kapilalvaruexport inte allvarligt försämras i förhållande
till andra länders företag. De åtgärder sora nu föreslås bör ges en
tidsbegränsad karaktär och ansträngningarna att nå frara till internationella
överenskommelser fortsättas.

Den
handel som blivit föreraål för den här beskrivna konkurrensen raed statligt
subventionerade kreditvUlkor riktar sig fraraför allt till stats-handelsländerna
raen också i växande utsträckning till utvecklingsländerna. De exporlaffärer sora
i dessa sararaanhang varit aktuella har i allmänhet avsett kapitalvaror, exerapelvis
hela fabriksanläggningar.

Mot
den bakgrund jag angett bör det föreslagna exportstödet kunna

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 31

utgå
till affärer raed statshandelsländerna och utvecklingsländerna. Eraellertid
bör exportstödet kunna tUlämpas också vid affärer med andra länder, om de
kriterier som föreslås i det följande uppfylls.

3.6.2 NäringspoUtiska
och ekonomiska förutsättningar

Exportstöd
bör i princip kunna lämnas åt alla svenska företag oavsett
verksamhetsinriktning. Stödet bör givetvis läranas endast i fall där
kreditvillkoren har betydelse från konkurrenssynpunkt, dvs. där sannolikhet
föreligger för att den utländske konkurrenten vid exporlleveransen erhåller
stöd för att begränsa exportkredilkostnaderna. Det bör krävas att exporlaffären
har väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och att den har arbetsmarknadspoliliska
effekter. Sora ytterligare förutsättningar bör gälla att exporten består av
kapitalvaror och alt exporten har viss storlek. Jag avser att behandla dessa
förutsättningar mera ingående i det följande.

3.6.3 Exportstödels
konstruktion

Som
jag inledningsvis antydde består de svenska exportörernas här aktuella
konkurrenssvårigheter i att andra länder subventionerar exportkreditgivningen.
Ett exportkreditstöd bör därför inriktas på att kompensera den svenske
exportören för den ränteförlust sora uppstår för honora genora att han behöver
betala högre ränta för refinansiering av exportkrediten än den ränta han kan ta
ut av den utländske beställaren. Denna ränteförlust kan f. n. grovt uppskattas
till skillnaden raellan exporlkrediträntan och refinansieringsräntan. Dessa
räntesatser torde f. n. uppgå till 6 å 7 % resp. 8 a 9 %. Den föreslagna
kompensationen kan utformas på flera olika sätt. Då några svårigheter att refinansiera
exportkrediterna i dag inte torde föreligga, är det enligt rain mening lämpligast
att kompensationen ges i form av skattelättnad. Denna skattelättnad åsladkoraraes
enklast i likhet med den finska lagstiftning för vilken jag tidigare
redovisat på så sätt att viss del av ränteintäkten från den utländske
beställaren görs skattefri för den svenske exportören.

Jag
förordar således att viss del av den ränteintäkt som exportören uppbär av
beställaren görs skattefri genom att det svenska företaget under de
förutsättningar, som anges i det följande, får ett avdrag vid inkorasltaxeringen,
sora motsvarar skUlnaden mellan refinansieringsräntan och exportkrediträntan,
dock högst 2 % av den utestående exportkrediten.

Som
jag tidigare framhållit bör exporten ha viss storlek för att avdrag skall
kunna komma i fråga. Denna synpunkt kan lärapligen tillgodoses genom ett krav
på att exportkrediten skall uppgå till minst 2 milj. kr. Små och medelstora
företag, sora ensamma inte kan lämna kredit av denna storlek, bör ändå kunna koraraa
i åtnjutande av avdraget, ora de tillsararaans raed annan deltar i en
exportaffär där Icre-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 32

diten
totalt uppgår till detta belopp. Som förutsättning i övrigt i detta hänseende
bör norraalt gälla att kreditbeloppet skall utgöra en dominerande del av kontraktssuraman.
Med hänsyn till situationen på exportmarknaden synes stödet kunna begränsas
till krediter raed en löptid mellan 2 och 10 år. Föreligger synnerliga skäl,
bör avdrag dock kunna raedges, även om kredittiden överstiger tio år.

Eftersom
stödets konstruktion bygger på förutsättningen alt exportören gör en
ränteförlust vid refinansieringen, bör ytterligare krävas att exportkrediten
har refinansierats hos eller ordnats genom svenskt eller utländskt bank- eller
kapitalmarknadsinstitut. Delta krav har också en kontrollteknisk grund. Om
exportkreditavtalet ingåtts eller övertagits av banken eller kapitalmarknadsinstilutet
men exportören fortfarande står ansvaret för ränteskillnaden, bör exportören ha
möjlighet att få avdrag med belopp, sora motsvarar vad han har erlagt som
ränteskillnad, dock med nyss nämnd begränsning tUl 2 % av utestående exportkredit.

Med
hänsyn till den speciella karaktären av det här föreslagna stödsystemet i
synnerhet de politiska bedömningarna från samhäUseko-nomisk och arbelsraarknadspolitisk
synpunkt bör frågan ora medgivande till avdrag i det enskilda fallet prövas
av Kungl. Maj:t. Då det föreligger svårigheter att i texten definiera begreppet
kapitalvaror, bör det tillkomma Kungl. Maj:t att vid prövningen i de enskilda
fallen avgöra vad sora skall hänföras till stödberältigad export. Ansökan ora
medgivande till avdrag bör kunna prövas såväl innan exportkredilavtalet ingåtts
som efteråt. Ansökan skall dock göras före utgången av den tid inom vilken
exportören skall avlämna självdeklaration för det beskattningsår då avtalet ingåtts.

Beredningen
av ärenden bör handläggas i en särskild arbetsgrupp bestående av
representanter för finans-, utrikes-, handels-, industri- och
inrikesdepartementen.

De
här föreslagna skattereglerna bör tas in i en särskild lag och kunna tillärapas
på kreditavtal som träffats fr. o. m. den 1 januari 1973. Lagstiftningen bör
vara tidsbegränsad och gälla avtal sora träffas senast vid utgången av år 1976.

4
Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1.
förordning om särskilt
forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt,

2.
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:126 33

3.
lag om avdrag vid inkomsttaxeringen avseende kostnad för exportkredit. Ärendet
bör behandlas under riksdagens vårsession.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda raed instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tiU riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Margit Edström

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 » 73 730274

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar i 16 dokument.

  1. SOU 2026:1 Skatteincitament för forskning och utveckling s. 162 om s. 10 i texten
  2. SOU 2012:66 Skatteincitament för forskning och utveckling s. 45 om s. 23 i texten
  3. Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten
  4. Prop. 1981/82:70 om ändrade regler för särskilt forskningsavdrag s. 8 · s. 12 om s. 26 · s. 13 om s. 26 · s. 22 om s. 29 i texten
  5. Bet. 1977/78:SkU54 Med anledning av motioner om avdrag för forsknings- och utvecklingsarbete, m. m. s. 2 i texten

Visa alla 16