Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor rörande armén

1973 · 72 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 69 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:135, Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor rörande armén

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition 135 år 1973 Prop. 1973:135

Nr 135

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
organisationsfrågor rörande armén; given Stockholms slott den 5 juni 1973.

Kungl. Majli vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av StatsrådsprotokoUet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag om vars avlåtande lill riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om att förlägga ett
fredsförband lill Arvidsjaur. Del nya förbandet föresläs överta benämning från
Norrlands dragoner (K 4) i Umeå. Vidare föreslås all Göta livgarde (P 1) i
Enköping läggs ned och att Södermanlands regemente (P 10) i Strängnäs ulgår ur
pansartruppernas organisation. Vid P 10 föreslås pansarutbildningen bli ersatt
med infanteriutbildning. Huvuddelen av den verksamhet som f. n. bedrivs vid
Upplands signalregemente (S 1) och staben för Uppsala-Väslerås försvarsområden (Fo
47/48) i Uppsala föreslås bli flyttad tiU P 1 :s etablis-semenl. Slutligen
föreslås all arméns kompaniofficersskola (AKS) i Uppsala omlokaliseras till
Skövde, all pansarlruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS), som nu är knuten
lill P 1 i Enköping, anknyts till Södra Skånska regementet (P 7) och all luftvämsskjutskolan
(LvSS) omlokaliseras från Solna till Norrtälje.

1 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 135

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj :t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 juni 1973.

Närvarande: Statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST,
ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson,
anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa
organisationsfrågor rörande armén och anför.

Förläggning av ett nytt förband till övre Norrlands inland
Inledning

Försvarels fredsorganisationsutredning,' som tillsattes år
1967 för all utreda omfattningen och arten av lämpliga strukturförändringar i
fredsorganisationen, fick år 1969 i uppdrag att utreda förutsättningarna för
att förlägga ett nytt fredsförband tiU övre Norrlands inland. I direktiven
angavs all del nya förbandet borde inriktas pä att ulbUda jagar-, gränsjägar-
och fältjägarförband samt spaningsförband. Förbandet borde också tUlfälligt
kunna ta emot skolor och kurser från andra delar av landet, främst under vinlerulbildningsperioden.
Förslagen fick inle innebära att utbildningskontingenlen för grundutbildning
vid andra fredsförband inom Övre Norrlands eller Nedre Norrlands mUitärområden
minskades. Utredningen skulle belysa konsekvenserna av all förbandet dimensionerades
för grundutbildning av 500, 1 000 resp. 1 500 värnpliktiga. Särskilda
undersökningar borde vidare göras av möjligheterna att åstadkomma ett billigt kasernetablissemenl
och alt göra administrationen vid förbandet så liten som möjligt. Utredningen
skulle genomföras i två etapper. I den första etappen avsågs de lekniskl-ekonomiska
förutsättningarna för lokaUseringen klarläggas och lämpliga platser
inventeras. I den andra etappen skulle beräkningarna omsättas på en eller högst
två alternativa platser.

Fredsorganisationsutredningen lämnade våren 1970 delbelänkandet
(Ds Fö 1970:6) Förutsättningar för att förlägga ett nytt förband i norr, del 1,
som avsåg första etappen. I betänkandet angavs bl. a. Arvidsjaur som en lämplig
plats för det nya fredsförbandel.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgelts av
överbefälhavaren efter hörande av chefen för armén statens naturvårdsverk,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk efter hörande av länsarkilek-

' Utredningsman f.d. landshövdingen Eric Wesström intill
den 1 januari 1972 och därefter riksdagsmannen Gunnar Gustafsson

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 3

lerna i Västerbottens och Norrbottens län domänverket,
länsstyrelsen i Västerbottens län - efter att ha inhämtat yttranden från
dåvarande Lycksele stad, sammanläggningsdelegerade för Lycksele kommunblock,
Vilhelmina köping, Sorsele kommun, Slensele kommun och länsarbetsnämnden -
länsstyrelsen i Norrbollens län, 1962 års lokaliseringsulred-ning, glesbygdsulredningen.
Landsorganisationen i Sverige (LO) efter att ha inhämtat synpunkter från
dåvarande Försvarsverkens civila personals förbund (FCPF) Tjänstemännens
centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Statstjänstemannens
riksförbund (SR) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO). Härutöver
har Jokkmokks kommun inkommit med yttrande i frågan.

Fredsorganisationsulredningen fick år 1970 vissa
tilläggsdirektiv för den andra etappen i utredningsuppdraget. EnUgt dessa
skulle det fortsatta utredningsarbetet inriktas på att lokalisera
fredsförbandet till Arvidsjaur.

Fredsorganisationsutredningen har därefter i april 1971
lämnat delbelänkandet (Ds Fö 1971:1) Förutsättningar för all förlägga ett nytt
förband i norr, del 2.

Remissyttranden
över detla betänkande har avgetis av överbefälhavaren efter hörande av
chefen för armén, vilken i sin tur inhämtat yttranden från mUilärbefälhavaren
för Övre Norrlands mUitärområde, militärbefälhavaren för Nedre Norrlands mUitärområde
och chefen för värnpUktsverket försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvallningen,
värnpliktsverket, militärpsykologiska institutet, försvarels rationaliseringsinstitut,
socialstyrelsen, statens vägverk efter hörande av vägförvaltningen i
Norrbottens län luftfartsverket, arbetsmarknadsstyrelsen - efler hörande av
länsarbetsnämnden i Norrbottens län - statens planverk, skolöverstyrelsen,
domänverket, statens naturvårdsverk, länsstyrelsen i Jämtlands län efter
hörande av Jämtlands läns landsting länsstyrelsen i Västerbottens län efler
hörande av Skellefteå kommun, Sorsele kommun och Norsjö kommun länsstyrelsen
i Norrbottens län, kommittén för planering av turistanläggningar och
friluftsområden m. m., 1968 års lokaliseringsutredning, glesbygdsutredningen,
Arvidsjaurs kommun, Umeå kommun, Östersunds kommun, LO efler att ha berett
Statsanställdas förbund (SF) tillfälle att yttra sig - TCO-S, SR, SACO och
Svenska samernas riksförbund.

Fredsorganisationsutredningens principförslag

Utgångspunkter

Utredningen anser att undersökningen om ett nytt
arméförband i övre Norrlands inland inle ligger hell i linje med de
ursprungliga utredningsdirektiven från år 1967. Direktiven om det nya
förbandet har därför betraktats som anvisningar för en helt frislående
utredning, som är avsedd att utnyttjas som utgångsvärden vid lokaliserings- och
arbetsmark-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 4

nadspolitiska överväganden i större sammanhang. Med
anledning härav har utredningen utgått från all investeringskostnaderna för ett
nytt förband kommer att bestridas utanför den mUitära utgiftsramen.

Direktiven innebär enligt utredningens uppfattning bl. a.
att endast förhåUandena i Västerbottens och Norrbottens län bör studeras.
Utredningsarbetet har inriktats på de orter i del inre av dessa län som redan
nu är centralorter för större områden och då främst på sådana orter som har
föreslagits som prioriteringsorler av 1968 års lokaliseringsulredning (SOU
1969:49 s. 87). Utredningen hardock inle undersökt orter med omfattande
serviceutbud och en sådan näringsstruktur att de bedöms kunna fungera väl som
centralorter även om del nya förbandet inle lokaliseras dit.

1 den ort
dit förbandet förläggs bör nuvarande serviceutbud ulan alltför omfattande
kostnader kunna byggas ut och förbättras så att orten blir attraktiv för
personalen vid det nya förbandet. Detta anser utredningen vara en grundläggande
förutsättning för rekrytering av fast anställd personal redan då förbandet
byggs upp och utbildningen påbörjas. Förläggningsorlens serviceutbud bör vara
anpassat också för de värnpliktiga. Bra boendemiljö bidrar också till all den
totala lokaliserings-och arbetsmarknadseffekten ökar. Den ort som väljs lill
förläggningsort bör enUgt utredningen dessutom ha eller kunna ges goda
kommunikationer både till större orter inom Norrland och till Mellansverige.

Utredningen har mot denna bakgrund funnit all följande
orter bör ingå i undersökningen, nämligen Arvidsjaur, Storuman, Vilhelmina,
Lycksele, Jokkmokk och Sorsele.

Vid bedömning av vilken av de studerade orterna som bör
föreslås som förläggningsorl för del nya förbandet anser utredningen att militära
effektivitetskrav bör få stor betydelse. Stor hänsyn måste vidare enligt
utredningen tas till kravet på att utbildningsförbandel redan från början
fungerar väl som mUilär utbildningsenhet.

Utredningen anser också all utbildningsbetingelserna,
främst i fråga om kasernetablissement samt övnings- och skjulfält, måsle vara
gynnsamma. Vid uppbyggnaden av förbandet bör vidare stor vikt läggas vid
arbetsmiljön.

För att förbandet skall fungera väl och ge ell gott
utbildningsresultat måste enligt utredningens uppfattning särskild omtanke
ägnas de värnpliktiga. En trivsam föriäggnings- och frilidsmUjö bör skapas.
Förbandet bör vidare inriktas på att bli betraktat som ett elitförband.

Utredningen uppger att den i sitt arbete har byggt på
visst underlag som inhämtats från militära och civila myndigheter, i första
hand från chefen för armén.

Överväganden

Förbandets organisation och storlek

Av det underlag som utredningen har inhämtat från chefen
för armén framgår att krigsorganisationens personalbehov innebär alt endast alter-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 5

nativet med grundutbildning av 500 värnpliktiga kommer i
fråga, om det nya förbandet blir av jägartyp. Delta medför emellertid enligt
arméchefen att värnpliktiga som nu utbildas vid arméns jägarskola (JS) i
Kiruna och vid Norrlands dragoner (K 4) i Umeå måste utbildas vid det nya
förbandet.

På anmodan av utredningen har chefen för armén även
undersökt förutsätlningarna att grundutbilda 1 000 resp. 1 500 värnpliktiga vid
det nya förbandet med inriktning på skytteutbildning. Alternativet med 1 000
värnpliktiga skulle enligt chefen för armén medföra alt minst ett
infanteriregemente i Mellansverige måste dras in. Genomförs alternativet med 1
500 värnpUktiga bUr det ofrånkomligt att dra in minst två infanteriregementen.
Chefen för armén avstyrker sådana indragningar med hänsyn lill värnpliklssociala,
personalpolitiska och utbildningsmässiga skäl.

Utredningen har för sin del funnit att starka skäl talar
för ett förband för grundutbildning av 500 värnpliktiga. För detta alternativ
talar bl. a, de tänkbara lokaliseringsorternas invånarantal och möjligheter att
erbjuda en från värnpliktssocial synpunkt godtagbar service och fritidsmiljö. I
dessa avseenden medger enligt utredningen inte någon av de studerade orterna
att förbandet byggs ut för grundutbildning av 1 000 eller fler värnpliktiga.

Personal och rekrytering

Chefen för armén har beräknat personalbehovet vid ell
förband för grundutbUdning av 500, 1 000 resp. 1 5JD0 värnpliktiga enligt
följande tabell.

Kategori

Alternativ

500

1 000

1500

Regementsofficerare (motsv.) Kompaniofficerare (motsv.)
Plutonsofficerare (motsv.) Kontorspersonal Övrig civil personal

Summa

36 35 61 13 50

195

54 50 105 16 65

290

64

60

139

24

75 362

Utredningen anser alt en viktig och kanske avgörande
förutsättning för att lokalisera ett förband till det inre av övre Norrland är
att en fullgod rekrytering av den fast anställda personalen kan uppnås. Detla är
enligt utredningen möjligt endast i alternativet med grundutbildning av 500
värnpliktiga.

Tillkomsten av ett förband på någon av de studerade
orterna kommer enligt utredningen all öka yrkesvalsmöjlighelerna och stimulera
rekryteringen. Utredningen räknar med att både civila och fast anställt befäl,
särskUt plutonsofficerare, kan rekryteras lokall, om serviceutbudet är
tillräckligt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 6

Kasernetablissement och övningsfält

Enligt utredningen bör utformningen av och platsen förkasernetablisse-menlet
liksom utformningen av miljön i övrigt noga karlläggas och planeras innan
förbandet etableras. I detta arbete bör personalorganisationerna liksom
kommunerna tidigt medverka. Man bör därvid eftersträva en föredömlig inre och
yttre miljö även om kostnaderna kan bU höga.

Chefen för armén beräknar behovet av mark enligt följande
sammanställning.

Alternativ

500

1 000

1 500

Kasernområde (byggbar mark) Övnings- och skjutfält

50 ha 2 000 "

60 ha 3 000 "

75 ha 4 000 "

Av de undersökta orterna bedömer utredningen att Jokkmokk
från övningssynpunkt är olämpligt som förläggningsort för del nya förbandet.
Terräng- och markförhållandena är där ogynnsamma. Domänverket har också under
hand uttalat att ett förband inte bör förläggas lill Jokkmokk med hänsyn lill
närbelägna nationalparker.

Även Storuman och Sorsele har enligt utredningen olämplig
övningsterräng. Merkostnader uppstår också för att anlägga vägar inom de
tänkbara övningsområdena på dessa orter.

Utredningen anser all Arvidsjaur, VUhelmina och Lycksele
är lämpliga från övningssynpunkl. MarkförhåUandena i Arvidsjaur och Lycksele är
enligt utredningen mest gynnsamma och sinsemellan ungefär likvärdiga.
Övningsområdet i Arvidsjaur har dock större utvecklingsmöjligheter. Dessutom
anser domänverket att skogsvärdet i tänkbara övningsområden i Lycksele är högre
än i Arvidsjaur.

Kommunikationer

Kommunikationerna tUl förläggningsorten bör enligt
utredningen vara väl utbyggda och ha god standard. Förbandet bör ha direkt
anslutning till järnväg för bl. a. transporter av tung materiel. Samtliga
studerade orter har enligt utredningen möjlighet lill sådana
järnvägstransporter liksom lUI persontransporter på järnväg. Vägnätet inom
förbandsorten saml mellan orten och närliggande större orter bör vidare enligt
utredningen ha god standard. Här har utredningen funnit vissa brister
beträffande samtiiga undersökta orter särskilt under tjällossningsperioden.
Förläggningsorten måste enligt utredningen inom rimligt avstånd också ha
tillgång lill flygfält med en banlängd av minst 1 200 m för militära
transporter och civil passagerartrafik. I anslutning lUl Lycksele och
Vilhelmina finns flygfält med otillräcklig kapacitet som vid lokalisering lill
någon av dessa orter måste utökas. Övriga orter saknar flygfält varför
lokalisering lill någon av dessa innebär att ett nytt flygfält måste anläggas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 7

Sammanfattningsvis anser utredningen att Arvidsjaur, Storuman,
Vilhelmina Och Lycksele från kommunikationssynpunkt har bättre förutsättningar
att inrymma det nya förbandet än Jokkmokk och Sorsele.

Kostnadsberäkningar

Utredningen beräknar att investeringskostnaderna i 1969
års prisläge för ell nytt fredsförband överslagsmässigt kommer att uppgå till
125 milj. kr. Härtill kommer ca 1 5 milj. kr. per år för driften av förbandet.

Utredningens förslag

Utredningen konstaterar sammanfattningsvis all del är möjligt
att i Arvidsjaur, VUhelmina och Lycksele skapa gynnsamma ulbildningsbe-tingelser
för de förbandstyper som i första hand har studerats. Den andra etappen i
utredningsarbetet kommer att ta sikte på en eller högst tvä av dessa tre orter.
Utredningen anser att det inle är nödvändigt att i första etappen ta stäUning
till vilken typ av förband som skall utbildas vid det nya fredsförbandel.
Utredningen anför dock att starka samhäUs- och värnpliktssociala skäl talar för
att förbandets utbildningskapacitet bör begränsas lill grundutbildning av
omkring 500 värnpliktiga.

Remissyttrandena Allmänna synpunkter

Av remissinstanserna ställer sig de mUitära myndigheterna
och SR i huvudsak negativa till all förlägga ett nytt fredsförband i övre
Norrlands inland. Överbefälhavaren och chefen för armén anser att om ett nytt
förband skall sättas upp i Norrland bör detta förläggas inom Kalix
försvarsområde. Enligt arméchefens mening måste ytterligare alternativ för att
främja sysselsättningen i övre Norrlands inland undersökas innan ställning las lill
frågan om alt sätta upp ett nytt fredsförband. Som en alternativ
lokaliseringsåtgärd föreslår chefen för armén all verksamhet vid övre Norrlands
tyg- och intendenturförvallningar flyttas till del aktuella lokaliseringsområdet.
Arméchefen framhåller vidare alt det från utbildningssynpunkt är ofördelaktigt
all förlägga värnpliktstjänstgöring till övre Norrlands inland och påpekar all
inte heller beredskapsskäl kan åberopas för en sådan tjänstgöring. Den kan
enligt hans uppfattning motiveras endast av lokaliseringspoliliska skäl.
Arméchefen avstyrker bestämt att värnpliktstjänstgöringen används som
instrument i lokaliseringspolitiken.

Arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk, länsstyrelserna
i Västerbottens och Norrbottens län, 1962 års lokaliseringsutredning, glesbygdsut-reningen
och LO framhåUer att ett nytt förband skulle innebära en betydelsefull
förstärkning av sysselsättningen och näringsUvet för den berörda orten och
understryker att de arbetsmarknadspolitiska och lokaliseringspolitiska
vinsterna av den aktuella lokaliseringen är av betydelse för hela övre
Norrlands inland.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 8

Utredningens utgångspunkter

Överbefälhavaren delar utredningens uppfattning all
direktiven rörande del nya förbandet i Norrland inle bör sättas i direkt
samband med de tidigare allmänna direktiven utan bör ses som anvisningar om en
helt fristående utredning som kan utnyttjas som ett av utgångsvärdena vid
lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiska överväganden i ett större
sammanhang. Överbefälhavaren ulgår därför liksom utredningen från att
investeringskostnaderna kommer att bestridas utanför den mUitära utgiftsramen.

Utredningens överväganden

Förbandets organisation och storlek

Under förutsättning att en förläggning av ett förband till
övre Norrlands inland blir aktuell, delar överbefälhavaren, chefen för armén,
länsarkitekten i Norrbottens län, domänverket och Stensele kommun utredningens
uppfattning alt det från social och lokaliseringspolilisk synpunkt är
fördelaktigt om förbandet grundulbUdar högst 500 värnpliktiga per år. I annat
fall kan den mUitära personalen komma alt bli ell alltför dominerande inslag i
den valda ortens liv. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser emellertid alt
Lycksele har ett mycket väl utvecklat utbud av offentlig och enskild service
och utan svårighet kan ta emot en utbildningskontingent på 1 000 värnpliktiga
per år.

TCO-S erinrar om alt enligt vad chefen för armén har
uttalat alternativen med ell förband med 1 000 eller 1 500 värnpliktiga skulle
innebära att minst ett resp. minst lvå infanteriregementen i Mellansverige
behöver dras in. Om detta är riktigt innebär alternativen en upprepning i
större skala av de förbandsomflyltningar som har skett tidigare och som har
medfört slora ekonomiska problem och omfattande svårigheter för personalen. TCO-S
utgår från att det ursprungliga förslaget om alt lokalisera ett nytt förband i
norr inte har förutsatts medföra sådana följdverkningar och anser att frågan
bör uppmärksammas.

Med anledning av att ett nytt jägarförband har övervägts
av fredsorganisationsulredningen framhåller överbefälhavaren och arméchefen
att ett sådant förband är i särskilt stort behov av övningar med andra förband
för att utbildningen i spaning och observation skall ge avsett resultat.
Samgrupperingen av Västerbottens regemente (I 20) och K 4 i Umeå är bl. a.
från dessa synpunkter synnerligen gynnsam. Överbefälhavaren och chefen för
armén anser därför att ett jägarförband inte bör förläggas lill övre Norrlands
inland. Även i övrigt anser de att det från ulbUdningssynpunkt aren dålig
lösning all födägga ell mindre förband till en ort på stort avstånd från andra
förband. Detta skulle enligt deras mening innebära en utveckling i motsatt
riktning mot de krav på samgruppering av olika förband till större enheter som
utvecklingen kräver. Dessutom behövs enligt arméchefens mening inget nytt
jägarförband inom arméns krigs- och fredsorganisationer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 9

Personal och rekrytering

Chefen för armén, domänverket och FCPF anser i likhet med
utredningen all en förutsättning för att personal skall kunna rekryteras i
tillräcklig omfattning och stanna kvar i tjänst är att bostäder och skolor har
god standard. SR framhåller att sysselsättningsmöjligheter för de anställdas
familjemedlemmar, goda kommunikationer och låga kostnader för resor till och
från orten är faktorer som med stor tyngd bör påverka valet av förläggningsorl.

Chefen för armén finner del vara en brist att utredningen
inte har visat om det är möjligt att uppfylla de uppställda kraven för att få
en fullgod rekrytering. Före ett ställningstagande måsle detta, enligt
arméchefen, klarläggas.

1962 års lokaliseringsutredning ifrågasätter om del är
realistiskt att ställa krav på speciellt goda rekryteringsförutsätlningar i de
orter som är aktuella. Varje ort kan inle enligt lokaliseringsutredningen uppfylla
alla dessa krav. Den anser vidare att den militära personalen självfallet till
större delen kommer att rekryteras från andra förband och utbildnings-anstalter
inom och utom Norrland. Den civila personalen bör däremot i största möjliga
utsträckning rekryteras lokalt. Denna uppfattning delas av länsstyrelsen i
Norrbottens län.

Arbetsmarknadsstyrelsen
understryker betydelsen av att möjligheterna att anställa kvinnlig personal
särskilt uppmärksammas vid personalplaneringen för förbandet. Vidare anser
styrelsen liksom länsarkitekten i Norrbottens län och 1962 års
lokaliseringsutredning alt möjligheterna för de anställdas familjemedlemmar all
få arbete på orten är ett krav som bör ges särskild tyngd.

Kasernetablissement och övningsfält

Överbefälhavaren, chefen för armén, FCPF och SR framhåller
i likhet med utredningen att en noggrann planläggning av etablissementets förläggning
och utformning bör göras för all bidra till trivseln för såväl fast anstäUda
och värnpliktiga som för ortens befolkning. Det är därför nödvändigt att
personalorganisationerna och berörd kommun får medverka på ett tidigt stadium.
En föredömlig arbetsmiljö måste eftersträvas vid del nya förbandet även om
kostnaderna blir högre än vid andra förband. Kasern- och förrådsbyggnader, verkstäder
och ekonomilokaler m. m. måsle vara av hög klass och personalresurserna så
stora alt arbetet kan bedrivas smidigt och effektivt.

Domänverket
finner att utredningens förslag lill övningsområden gäller mark som liU större
delen är kronoparker. Om fredsförbandet skulle lokaliseras till Arvidsjaur,
föreslår domänverket att ett område sydväst om centralorten tas i anspråk som
militärt övningsområde. 1 anslutning till Vilhelmina har ett övningsområde rekognoserals
nordost om samhället. Området berör delar av kronoparken Aronsjökullarna inom Malgo-majs
revir. Ett utnyttjande av detla område kommer enligt domänverket alt förorsaka
förhållandevis stora skador. Skulle det nya fredsförbandel

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 10

lokaliseras till VUhelmina, vill domänverket dock inte
motsätta sig all området tas i anspråk som militärt övningsfält. Om
fredsförbandet skulle lokaliseras lill Lycksele, anser domänverket att ett
område som rekognoserals öster om staden bör användas som militärt
övningsfält. Med hänsyn till det intrång i skogsdriften som föreslagna
övningsområden kommer alt förorsaka bedömer domänverket att Arvidsjaur är all
föredra som lokaliseringsorl framför Vilhelmina och Lycksele.

Ko mmunikationer

Statens planverk och länsarkitekten i Norrbottens län
framhåller att lokaliseringen av det nya förbandet också bör medverka lill att
förbättra kommunikationsläget för övre Norrlands inland. Befolkningsunderlaget
för reguljärt flyg anses vara för litet för en kommersiellt driven flygtrafik
oavsett vilken ort som väljs. Därför måste flygtrafiken enligt planverkets och
länsarkitektens mening studeras särskUl. Liknande synpunkter förs fram även av sammanläggningsdelegerade
för Lycksele kommunblock.

Kostnadsberäkningar

Chefen för armén framhåller att investeringarna för ett
förband med en utbildningskonlingent på 500 man blir förhållandevis höga
beroende på service- och vårdanordningar m. m. Även driftkostnaderna vid förbandet
blir höga. Enligt chefens för armén beräkningar är medelkostnaderna för att.grundutbilda
en värnpliktig vid infanteriet med nuvarande utbildningsenheter på ca 1 000
man 19 500 kr. För ett förband av nu aktuell storlek, 500 man, skulle
kostnaderna enligt chefen för armén stiga till 25 000 kr. per värnpliktig.
Merkostnaderna för driften av ell nytt förband med endast 500 man skulle
sålunda uppgå lill 2,75 milj. kr. per är, samtidigt som utbUdningseffekten går
ned.

Val av förläggningsort

De flesta remissinstanserna ansluter sig till utredningens
uppfattning all Arvidsjaur, Lycksele och Vilhelmina är de orter som i första
hand bör komma i fråga för lokalisering av del nya förbandet. Av dessa orter
förordar överbefälhavaren, chefen för armén, arbetsmarknadsstyrelsen och
länsstyrelsen i Norrbottens län Arvidsjaur. Som tidigare har nämnts i samband
med redogörelsen för förbandets övningsfält har domänverket samma uppfattning. Arméchefen
framhåller emellertid alt Arvidsjaur f. n. saknar gymnasieskola vilken enligt
hans uppfattning måsle finnas i en garnisonsorl.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser all
arbetsmarknadssituationen är likartad i Arvidsjaur, Vilhelmina och Lycksele med
omland. Förhållandena i Arvidsjaur och Vilhelmina är emellertid enligt
länsstyrelsen sådana att insatser i dessa orter är mer angelägna än i Lycksele.
Principiellt anser

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 11

länsstyrelsen det dock vara svårt att peka ul någon av de
tre orterna som mer behövande än de två övriga, när det gäller den rent lokala sysselsätt-ningssiluationen.
När länsstyrelsen däremot ser på förhållandena i Västerbottens och Norrbottens
län som helhet talar synnerligen starka skäl för att det aktuella förbandet bör
förläggas till Norrbottens län, där de regionalpolitiska problemen är större än
i Västerbottens län. Länsstyrelsen finner med tanke på utredningsdirektivens
innebörd alt Arvidsjaur är den lämpligaste orten i Norrbollens län för
lokalisering av fredsförbandet.

Statens planverk, länsstyrelsen i Västerbottens län,
länsarkitekten i Västerbottens län och sammanläggningsdelegerade för Lycksele
kommunblock uttalar sig för en lokalisering till Lycksele.

Naturvårdsverket anser alt det fortsatta arbetet med all delaljulforma
utredningens förslag bör inriktas på att förlägga förbandet lill Vilhelmina
eller Lycksele. Möjligen är enligt verkels mening en förläggning till Lycksele
all föredra.

Fyra av de i utredningen diskuterade orterna hetnktar
glesbygdsutredningen som särskilt angelägna lokaliseringsorter, nämligen
Arvidsjaur, Storuman, Vilhelmina och Lycksele. Glesbygdsulredningen anser dock
att vissa uppgifter tyder på att de södra delarna av Norrbottens läns inland f.
n. har sämre service på regional nivå än övriga delar av del aktuella
inlandsområdet. Delta anser glesbygdsutredningen tala för all serviceutbudet
främst bör förbättras i Arvidsjaur men också i Vilhelmina.

Fredsorganisationsutredningens förslag till fredsförband i
Arvidsjaur

Utgångspunkter

Som framgår av redogörelsen i det föregående föreskrevs i
de tilläggsdirektiv, som utredningen erhöll efter att ha avlämnat sill första
delbetänkande (Ds Fö 1970:6) rörande förutsättningarna alt förlägga ett nytt
förband till övre Norrlands inland, att utredningsarbetets andra etapp skulle
inriktas på all det nya förbandet skulle förläggas till Arvidsjaur. Särskild
vikt skulle läggas vid all studera och kostnadsberäkna behovet av åtgärder för
att skapa en god arbets- och frilidsmUjö för fast anställda och värnpliktiga.

Utredningen har under sitt fortsatta arbete funnit att de
överväganden och slutsatser som den framförde i sitt första delbetänkande i
allt väsentligt har kunnat ligga till grund även för den andra etappen av
utredningsarbetet.

Sina utgångspunkter sammanfattar utredningen på följande
sätt.

Militära effektivitetskrav skall tillmätas stor betydelse.
Det nya förbandet bör redan från början fungera väl som militär
utbildningsenhet.

Förslagets återverkningar på fredsorganisalionen bör i
görligaste mån begränsas till sådana som under alla förhållanden skulle bli
aktuella på grund av ralionaUseringsbehov inom försvaret och

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 12

behov av mark för den civila delen av samhället.

Arbetsmiljön för anställda och värnpliktiga bör utformas
tillfredsställande. För att säkerställa behovet av anställd personal bör
dessutom särskild vikt läggas vid bostäder, skolor, sysselsättningsmöjligheter
för de anställdas familjemedlemmar, goda kommunikationer samt låga kostnader
för resor för de anställda och deras famUjer.

För att
inte skapa obalans isamhällsstruktureni Arvidsjaur bör förbandels grundulbildningskontingenl
begränsas. Särskilda åtgärder måste slutligen vidtas för att samordna
förbandets etablering och samhällsulbyggnaden i Arvidsjaur.

Underlag för utredningsarbetet har lämnats av mUitära och
civila myndigheter, främst överbefälhavaren, chefen för armén,
fortifikations-förvaltningen, länsstyrelsen i Norrbottens län och Arvidsjaurs
kommun.

Överväganden Val av förbandstyp

Utredningen har bl. a. med anledning av arméchefens
tidigare redovisade synpunkter på jagar- och skylteutbildning vid det nya
förbandet anmodat honom all utreda, om annan förbandstyp skulle vara lämpligare
än de nyssnämnda. I det framlagda underlaget har arméchefen utöver
huvudalternativet jägarförband studerat förutsättningarna för att förlägga ett trängförband
eller ett ingenjörförband till Arvidsjaur.

Allernalivel
med ett trängförband innebär enligt arméchefen att Norrlands trängregemenle (T
3) flyttas från Sollefteå till Arvidsjaur samtidigt som Livregementets grenadjärer
(1 3) i Örebro måsle läggas ned. Enligt alternativet med ett ingenjörförband
förflyttas Bodens ingenjörkär (Ing 3) lill Arvidsjaur. Av de studerade tre
förbandstyperna anser chefen för armén att trängförbandsalternalivel är det
minst ogynnsamma.

Utredningen
har vid sina överväganden bedömt att varken trängför-bands- eller ingenjörförbandsalternativel
är lämpligt av arbetsmarknads-och lokaliseringspolitiska skäl. Endast allernalivel
med inriktning på utbildning av jagar-, gränsjägar- och fältjägarförband samt
spaningsförband bör därför enligt utredningens mening komma i fråga.

Som
framgår av redogörelsen i det föregående anser utredningen all starka skäl
talar för all förbandets storlek bör begränsas till en utbildningskapacitet av
omkring 500 värnpliktiga under grundutbildning. Utredningen anser emellertid
att även en förbandsstorlek om ca 650 värnpliktiga kan godtas.

Om utbildningskontingenlen vid del nya förbandet uppgår till
ca 650 man bedömer utredningen det möjligt att vartannat år utbilda personal
för en fältslark fältjägarbataljon som omfattar 649 man och vartannat år
personal som motsvarar nuvarande utbildningskapacitet under två år vid K 4 i
Umeå.

Utredningen har därvid utgått från att utbildningsbehovet
för jägar-och fältjäearförband t. v. kominer att vara oförändrat. Om man
bortser

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 13

från utbildningen vid arméns jägarskola i Kiruna och
arméns fallskärmsjägarskola i Karlsborg tillgodoses detta behov f. n. vid K 4,
där omkring 330 värnpliktiga årligen grundutbildas i jägartjänsl och vid
Jämtlands fältjägarregemente (I 5) i Östersund där omkring 350 värnpliktiga per
år grundutbildas för tjänst i fältjägarförband. Grundulbildningskontingen-len
vid det nya förbandet skulle sålunda omfatta de nuvarande grundul-bildningskontingenlerna
för fälljägar- och jägarförband vid 1 5 och K 4.

Med den skisserade utbildningsrytmen och slorieken av
utbildnings-kontingenten kan enligt utredningen grundutbildning i fältslark fälljägar-bataljon
genomföras. Dessutom blir det möjligt att tillgodose kravet att de värnpliktiga
vid grundutbildningens slut förs över lill krigsorganisationen i fällstarka
förband, i detla fall hel fälljägarbataljon och hela jägarkompanier.

Utredningen beräknar att följande personal vid angiven
utbildningsinriktning kommer att behövas för det nya förbandets verksamhet.

Kategori Antal

Regementsofficerare 36

Kompaniofficerare 35

Plutonsofficerare 65

Civil personal 60

Summa 196

Härtill kommer behov av civil personal på deltid för
lokalvård samt för marketenteri och fritidslokaler. Antalet arbetstillfällen
för civil personal beräknas lill sammanlagt ca 80.

Om den utbildning som nu bedrivs vid K 4 skall genomföras
i Arvidsjaur, bör förbandets namn och traditioner enligt utredningen föras över
till del nya förbandet.

Fölfdverkningar för fredsorganisationen

Om förbandet i Arvidsjaur får den utformning som
utredningen förordat mäste I 5 och det återstående förbandet i Umeå, I 20,
tillföras vardera minst 330350 värnpliktiga som annars skulle ha utbildats vid
annat förband. Delta kan ske antingen genom att utbildningskontingenten minskas
vid flera andra förband eller genoin att kontingenten förs över från endast ett
annat förband, vai-vid detta dras in. Befälsbehovel och organisationen vid I 5
och I 20 mäste också ses över. Utredningen anser att det inle är rationellt alt
minska nuvarande ulbildningskonlingenter vid förbanden. Det bedöms därför
lämpligare att lill 1 5 och I 20 föra över utbildningskontingenlen frän ett
förband som dras in.

Utredningen har vid sina överväganden strävat efter att
passa in ell nytt förband i Arvidsjaur i en långsiktig plan för
fredsorganisationen. Emellertid saknas enligt utredningen f. n. ett
fullständigt underlag för detta. Utredningen har därför inle funnit det möjligt
alt närmare studera mer än begränsade fredsorganisatoriska följdverkningar. Den
anser dock

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 14

alt det vid de forisatta studierna av arméns framtida
organisation går att på ett godtagbart sätl kompensera återverkningarna av att
förbandet sätts upp, även om detla inte ligger helt i linje med en rationell
utbildningsorganisation.

Personal och rekrytering

Som framgår av redogörelsen i det föregående anser
utredningen att en viktig och kanske avgörande förutsättning för det nya
förbandels lokalisering är att en fullgod rekrytering av den fast anställda
personalen kan säkerställas.

En individuellt inriktad undersökning av personalproblemen
bör enUgt utredningen göras i samband med rekrytering till Arvidsjaur, så snart
beslut har fallats om alt sätta upp det nya förbandet och klarhet vunnits om
vilken personal som är aktuell för och intresserad av att flytta dit.

Enligt utredningens mening bör det finnas goda
förutsättningar att rekrytera civil personal inom regionen. Under den tid
förbandet projekteras och byggs upp bör del vara möjligt alt tidigt börja
utbilda den civila personal som behövs både vid förbandet och vid övrig
utbyggnad av samhället. Ätgärder bör enligt utredningen också vidtas för att
säkerställa att de nya arbetstillfällena i Arvidsjaur inom både den mUitära
och den civila samhällssektorn erbjuds anhöriga lill den mUitära personal som
kommer att flytta till Arvidsjaur.

Utredningen har mol bakgrund av den rådande bristen på
främst plutonsofficerare inom armén även undersökt om del finns andra rekryleringsvägar
än den normala som kan ge ell extra tillskott av denna befälskategori.
Utgångspunkten för undersökningen har varit att underlätta förbandets
förankring i bygden och att bevara kvaliteten på plulonsofficerarna.
Utredningen konstaterar att befolkningsunderlaget i rekryleringsbar ålder inom
den aktuella regionen ger förutsättningar för en relativt god rekrytering.
Intresse för befälsyrket hos regionens manliga ungdom bör enligt utredningen
skapas genom ell effektivt rekryterings-och informationsarbete.

Flera alternativ för att utbilda instruktörsaspiranter har
studerats. Bl. a. har möjligheterna alt genomföra viss del av utbildningen i
Arvidsjaur undersökts. Detta skulle enligt utredningen höja rekryleringseffekten
och ge viss stimulans åt arbetsmarknaden samtidigt med god förankring rnellan
förband och bygd. Utredningen ser det inle möjligt att nu föreslå hur
utbildningen bör genomföras eller hur stor del av utbildningstiden som kan
användas för utbildning i Arvidsjaur. Utredningen anser dock alt det är väl
motiverat att redan innan förbandet har satts upp pä försök utbilda lokalt
rekryterade instruktörsaspiranter i Arvidsjaur, även om detta inle ger några
direkta kostnadsbesparingar. Förutsättningarna för att därvid lägga en militär
utbildningskontingent till någon av internatskolorna i Arvidsjaur bedömer
utredningen som goda.

Utredningen betonar starkt vikten av att kostnaderna för
resor till och från Arvidsjaur minskas väsentligt. Helst bör detta ske genom
generella

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 15

ätgärder. Skulle emellertid sådana åtgärder inte kunna
genomföras innan det nya förbandet skall böga fungera, bör möjligheterna att ge
de anställda och deras familjer fria eller starkt rabatterade resor lill Mellan-och
Sydsverige närmare undersökas. Delta bör ske i samband med alt man ytterligare
studerar hur t. ex. permiltenttrafiken bör ordnas. Utredningen föreslär att
dessa studier utvidgas till all omfatta även möjligheterna att låta de
anställdas och de värnpliktigas närmaste anhöriga få utnyttja sådana billigare
möjligheter alt besöka Arvidsjaur.

För att stimulera rekrytering och underlätta omplacering
av anställda och uttagning av värnpliktiga till Arvidsjaur bedömer utredningen
att det är nödvändigt all lämna en omfattande information om arbets- och
boendemiljön där. Utredningen understryker i detta sammanhang vikten av att
informationen sätts in tidigt samt att den riktar sig till såväl anställda som
värnpliktiga och lill befolkningen i Arvidsjaur med omnejd.

Skolor och kurser

I enlighet med de tidigare redovisade direktiven har
utredningen undersökt förutsättningarna all tillfälligt förlägga vinterulbildning
av skolor och kurser lill det nya förbandet i Norrlands inland. Det underlag
utredningen har fått av arméchefen visar enligt utredningens uppfattning att
det kan vara lämpligt alt genomföra viss sådan utbildning. Beläggningen skulle
dock bli ojämn och huvudparten av utbildningen förlagd till tiden
januariapril.

Sammanfattningsvis anser utredningen all möjligheterna att
förlägga viss kursverksamhet lill det nya förbandet bör utredas ytterligare
sedan beslut har fattats om förbandslyp m. m. Därvid bör man även undersöka
möjligheterna att lill förbandet förlägga vinterulbildning av elever vid vissa
skolor som nu får denna utbildning inom Bergslagens och Nedre Norrlands
militärområden. Först därefter bör slutlig ställning tas till behovet av ett
eventuellt befälshotell vid förbandet.

Utbildningsmateriel

Utredningen har sell över behovet av utbildningsmateriel
mot bakgrund av den föreslagna utformningen av förbandet. På grundval av denna
beräknar utredningen att förbandet behöver särskild utbildningsmateriel såsom
terrängbilar, bandvagnar, snöskotrar samt viss vapenutrustning för överslagsmässigt
8 milj. kr. Möjligheterna att minska dessa kostnader genom att låna viss utbildningsmateriel
från mobiliseringsförråd eller förråd av ersättningsmateriel bör emellertid
enligt utredningen noga undersökas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 16

Kasernetablissement och övnings- och skjutfält in. m.

Utredningen anser alt del nya förbandels kasernområde bör
ligga sydväst om Arvidsjaurs samhälle i nära anslutning till detla och invid
vägen Arvidsjaur-Stenträsk (Väsllundavägen). Övnings- och skjutfällel bör ligga
i omedelbar anslutning lill kasernområdel och söder om detta.

Utredningen anser inte all den bör lämna någol
detaljförslag till hur kasernetablissemenlel bör vara utformat men lämnar några
allmänna synpunkter i denna fråga. Kasernetablisseinentet bör enligt
utredningen i alla avseenden bjuda de anställda en god arbetsmiljö som är
anpassad efter de särskilda förhållandena i Norrland. Det bör samtidigt bjuda
god utbildnings- och frilidsmUjö för de värnpliktiga och även i andra avseenden
vara lämpligt som militär utbildningsanslalt. Etablissementet bör med hänsyn
till klimatförhållandena hållas så samlat som möjligt. Särskild omsorg bör
ägnas ål alt utforma förläggningsutrymmena.

Utredningen har särskilt undersökt och beräknat
kostnaderna för att skapa en god arbets- och frilidsmUjö för anställda och
värnpliktiga. Undersökningen har främst gällt vilka förbättringar i förhållande
lill fastställda normer som kan bidra till ökad trivsel. Hänsyn har därvid
tagits till att Arvidsjaur är en relativt liten ort långt från andra tätorter
av betydelse och från många av de värnpliktigas hem. De krav som klimatet ställer
samt de ölägenheter som orsakas av mörkret under vinterhalvåret har särskilt
beaktats. Det är enligt utredningens uppfattning svårt all angelägenhelsgradera
åtgärderna eftersom de berör vilt skilda objekt. Det framstår emellertid från
trivselsynpunkt som väsentligt att det finns en simhall i anslutning lill
gymnastikhallen där det även bör finnas en bastu för minst en pluton. Filmsalen
bör anläggas så att den även kan användas som samlingssal. Matsalen för de
värnpliktiga bör utformas sä att köbildning begränsas. Del är vidare enligt
utredningen nödvändigt alt skjutbanorna förses med belysning, vindskydd och
värmeanordningar. Antalet övnings- och vårdhallar bör överstiga normalbehovet.
Därjämte bör stort utrymme beräknas för fritidslokalerna som bör ges en både lämplig
och tilltalande inredning. Dessa bör om möjligt förläggas så att även ortens
ungdom, institutioner m. fl. kan utnytja dem.

Oavsett vilken typ av förband som kan komina att förläggas
lill Arvidsjaur, anser utredningen att övnings- och skjutfältet bör vara större
(ca 4 900 ha) är enligt gällande normer. Detta är nödvändigt för att åstadkomma
en god bas för samövningar. Förband ur Bodens garnison, som har brist på övningsmark,
fär därigenom också möjlighet all bedriva främst stridsskjutningsövningar i
Arvidsjaur.

Kommunikationer

Vägnätet i Arvidsjauronirådet är enligt utredningens
bedömning rikt förgrenat och av relativt god standard. De
primära vägarna mellan

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 17

Arvidsjaur och närliggande större orter är i huvudsak
goda. Vägstandar-den kommer dessutom alt höjas ytterligare under 1970-lalel.
Utredningen anser att vägarna utanför tätorten Arvidsjaur inte behöver
förbättras ytterligare med hänsyn till förbandets behov.

Inom tätorten Arvidsjaur krävs däremot enligt utredningen
viss om-och nybyggnad av vägar, bl. a. för att åstadkomma anslutningsvägar
mellan förbandet och tätorten. Kostnaderna för dessa arbeten uppskattas till ca
2 milj. kr.

Enligt utredningens mening bör en flygplats anläggas i
närheten av Arvidsjaur, även om investeringskostnaderna blir höga. En
preliminär utredning visar all en flygplats med 2 000 m banlängd kan byggas
nordost om Arvidsjaur på ett reseavstånd av ca 15 km. Frågan om flygplatsens
läge liksom flygoperativa och andra därmed sammanhängande frågor måsle
emellertid utredas ytterligare.

Med utgångspunkt i att de värnpliktiga vid förbandet med
jämna mellanrum skall ges tillfälle all besöka sina hemorter bedöms ca 300 värnpUktiga
jämte vissl befäl komma all utnyttja flygplatsen för resor till och från
Mellansverige varannan helg (fredagsöndag). Resorna beräknas i huvudsak ske
med chartrade jetplan av typ DC 9 eller motsvarande flygplan.

Samordning av miUtära och civila anordningar m. m.

Utredningen framhåller att slora ansträngningar måste
göras för all vid lokalisering av ell nytt förband Ull Arvidsjaur tillgodose
berättigade krav på de olika samhällsfunktionerna inom orten, även om
kostnaderna skulle överstiga vad som är normall i mer tätbefolkade delar av
landet.

Arvidsjaur
har enligt utredningens uppfattning ett serviceutbud som i förhållande lill
läge, innevånarantal och ytvidd är omfattande och varierande och som i allt
väsentligt tillgodoser de krav som bör kunna ställas. I fråga om fuUständig
gymnasieskola, flygförbindelser och arbetstillfällen för de anställdas
familjemedlemmar uppfylls emellertid inte kraven f. n.

Enligt
utredningens uppfattning är del viktigt att klarlägga hur miljön i detalj bör
utformas för att den skall bidra till en god anda vid förbandet och för att den
skall vara trivsam för fast anställda, värnpliktiga och ortens befolkning.
Personalorganisationer och kommunala myndigheter bör därvid tidigt medverka.
Utredningen framhåller vidare att stor vikt måste läggas vid alt arbets- och boendemiljön
i Arvidsjaur blir lämpligt planerad och all planerna genomförs samordnat och
effektivt. Det bör också enligt utredningens uppfattning ligga i
statsmakternas, länets och kommunens intresse att skapa föredömliga
förhållanden vid utbyggnaden av Arvidsjaur, efiersom hög lokaliserings- och arbelsmarknadseffekt
får anses vara det yttersta syfiet med förbandsetableringen och utbyggnaden av
orten i övrigt. Den erforderliga samordningen bör säkerstäUas genom ett
särskilt organ, t. ex. en samarbelsdelegalion.

2 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 135

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 18

Utredningen pekar på betydelsen av att mUitära och civila
intressen även i andra hänseenden kan samordnas på lokaliseringsorten.
Utredningen bedömer att viss samordning är möjlig bl. a. i fråga om
utbildningslokaler saml hälso- och sjukvård. Kostnadsuppskattningar har gjorts
för att belysa de ekonomiska konsekvenserna av en sådan samordning. Det har
därvid visat sig att vissa besparingar sannolikt kommer att kunna göras.

Med hänsyn till utredningens förslag om alt samordna olika
objekt och utnyttja befintlig civil kapacitet i olika avseenden kan
utredningens personalberäkningar för förbandet komma att ändras något. Detla
gäller bl. a. sjuk- och tandvårdspersonal och viss verkstadspersonal.
Utredningen påpekar emellertid i detta sammanhang att minskningen av antalet civilanställda
vid förbandet sannolikt kommer att motsvaras av personalökning vid civUa
funktioner i orten.

Utredningens förslag

Organisation av det nya förbandet m. m.

Ett nytt förband, förlagt till Arvidsjaur, bör enligt
utredningen inrättas för en grundutbUdningskontingent om ca 650 värnpliktiga.

Denna kontingent bör omfatta nuvarande grundulbildningskontingenl
för fältjägarförband vid 1 5 i Östersund och jägarförband vid K 4 i Umeå. I 5
och det återstående förbandet i Umeå, I 20, bör som ersätining tillföras
vartdera minst 330-350 värnpliktiga som idag utbildas vid annat förband. Del
nya förbandet bör enligt utredningen överta benämning och förbandstraditioner
från K 4.

Del av utbildningen till fast anställd plulonsofficer bör
enligt utredningen pä försök börja genomföras redan innan förbandet sätts upp.
Rekryteringsåtgärder bör planläggas och påbörjas så snart beslut har fattals om
del nya förbandet.

Utredningen föreslår att ett civilt flygfält anläggs i
närheten av Arvidsjaur.

Utredningen föreslår också att kursverksamheten vid
förbandet utreds ytterligare samt all samordningen av förbandsetablering och
utbyggnad av tätorten Arvidsjaur i övrigt säkerställs genom ell särskilt organ,
t. ex. en samarbelsdelegalion.

Kostnadsb eräkn ingår

Utredningen beräknar alt de totala kostnaderna för att
sätta upp förbandet överslagsmässigt kommer all uppgå till följande belopp
(milj. kr., pris- och löneläge maj 1970).

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 19

Investerings- och engångskostnader

Utbildningsmateriel 8,0

Markförvärv och iordningsslällande av övnings- och
skjutfält 7,5

Byggnader, inventarier m. m. 88,8

Särskilda åtgärder för god arbets- och fritidsmiljö 7,0

Anslutningsvägar från samhället tUl förbandet 2,0

Flygfält 14,0

TUlfartsväg tiU flygfältet 1,0

Summa 128,3

Härtill kan eventuellt komma befälsholell för 4 mUj. kr.

UnderhåUs- och driftkostnader (utom kapitalkostnader)

, Förbandet 20,8

Flygfältet 0,8

Summa 21,6

Utredningen erinrar om att huvuddelen av de redovisade
driftkostnaderna för förbandet redan nu bestrids från arméns anslag och alltså
inle är merutgifter.

Kostnaderna för att lokalt rekrytera och ulbUda plulonsofficerare
har inte beaktats vid beräkningarna.

Investerings- och övriga engångskostnader som har samband
med att förbandet sätts upp bör enligt utredningen bestridas av medel utanför
utgiftsramen för del militära försvaret.

Tidsplan

Utredningen finner del svårt att lämna ett detaljerat
förslag lill tidsplan för all bygga upp det nya förbandet. Utredningen har
emellertid undersökt vilka minimitider som behövs för all genomföra de
viktigaste åtgärderna. Dessa har passats in i ett exempel på tidsplan, som
torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga. Exemplet förutsatte enligt
utredningen beslul av 1971 års vårriksdag. Om beslul fattas vid senare
tidpunkt, måste tidsplanen givetvis ändras.

Remissyttrandena

AUmänna synpunkter

En stor del av remissinstanserna biträder eller lämnar
utredningens förslag i huvudsak utan erinran. Länsstyrelsen i Norrbottens län
hänvisar till den svåra arbetsmarknadssituationen och framhåller' särskilt all
Arvidsjaur i länsprogram 70 har betecknats som regionalt tillväxtcentrum.
Länsstyrelsen betonar all ett fredsförband skulle skapa ell bety-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 20

dande tillskott av arbetstillfällen i området också under
uppbyggnadsskedet. Enligt länsstyrelsen måste emellertid den av utredningen
angivna tidsplanen kortas ned så att förbandet kan inrättas innan utflyttningen
från kommunen gått för långt. Samma uppfattning har anförts av Arvidsjaurs
kommun. Kommunen finner i övrigt att en satsning av denna storleksordning
kommer att verka stimulerande på näringslivet i orten. Man kan således redan
genom förhoppningarna om ell förband märka en mera progressiv attityd och en
viss optimism inom näringslivet. Arbetsmarknadsstyrelsen finner all Uknande
synpunkter kan anläggas på hela regionen. 1968 års lokaliseringsutredning pekar
på alt den indirekta sysselsättningsökningen torde bU större än den direkta.

Umeå m. fl. kommuner är positiva till att del nya
förbandet förläggs lill Arvidsjaur men påpekar samtidigt all denna lokalisering
inte får leda lill näringspolitisk urholkning eller försämringar i servicen
inom den egna kommunen. SF stöder också utredningens förslag under
förutsättning att detta leder lill en nettoökning av antalet arbetstUlfäUen i
Norrland.

Militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde
framhåller alt förbandets lokalisering till Arvidsjaur har både strategisk och beredskaps-mässig
betydelse.

Överbefälhavaren och chefen för armén är starkt kritiska
mot utredningens förslag. De anser visserligen att det även av mUitära skäl är
nödvändigt alt motverka utflyttning och att försvaret därför på ett rationellt
och lönsamt sätt bör stödja näringslivet. Del finns dock enligt deras mening
inga militära skäl för alt förlägga ett nytt förband i Arvidsjaur eller på
någon annan ort i Norrland. Tillsammans med försvarels rationaliseringsinstitut
påpekar de att alternativa lokaliseringspoliliska åtgärder, såväl militära som
civila, inte är tillräckligt utredda. Om den militära verksamheten skall utökas
bör detla ske genom all befintligautbUdningsförband byggs ul och förbättras.
Detta bör ske efter hand och inom ramen för analyser av hela krigsmaktens
fredsorganisation och med hänsyn tagen till tänkbara följdverkningar. Om ett
nytt fredsförband likväl skall inrättas, bör delta ligga öster om Lule älv.
Skulle förbandet förläggas väster om älven, anser överbefälhavaren att Arvidsjaur
är den minst olämpliga förläggningsorlen. Chefen för armén anser att
orationella lösningar får komma i fråga endast när det gäller nödvändiga
mobiliserings- och beredskapsåtgärder. Han kan vidare inte finna några belägg i
utredningen för alt expansionslaklen i det aktuella området skulle stimuleras
av ell nytt förband. Arméchefen anser del föga framsynt all inrätta ett förband
i Arvidsjaur som till en kostnad av minst 128,3 milj, kr. skapar 60 heltids-
och 20 deltidstjänster men som samtidigt medför behov av arbeten åt ca 80
medlemmar i de anställdas familjer.

Statens naturvårdsverk finner del från naturvårdssynpunkl
mindre lämpligt all förlägga ett mililärförband till Arvidsjaur. Svenska samernas
riksförbund anser att de berörda samebyarna inte under utredningens gång har
fått lämna sina synpunkter på ett tillfredsställande sätl. Riksförbundet anför
vidare att ölägenheterna med etableringen av förbandet är så slora att hela
företagel bör sällas i fråga.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 21

Utredningens överväganden

Val av förbandstyp

Såväl överbefälhavaren som chefen för armén anser att del
av arméchefen framlagda alternativet all flytta T 3 till Arvidsjaur är
lämpligast från organisationssynpunkt. Överbefälhavaren finner dock i likhet
med utredningen att detta skuUe medföra stora olägenheter för personalen. Han
förordar därför alt K 4 i stället flyttas till Arvidsjaur. EnUgl arméchefens
mening är emellertid detta olämpligt från utbUdnings-, mobiliserings- och beredskapssynpunkl.
Han anser sig inle ha anledning alt frångå sin uppfattning att trängförbandsalternalivel
är det minst ogynnsamma. De personalproblem som skulle uppstå vid T 3 i samband
med flyttningen uppträder enligt arméchefen vid varje omlokaliserat förband.
Han vidhåller också sin uppfattning att del näst bästa alternativet är all
flytta Ing 3 i Boden till Arvidsjaur. Militärbefälhavaren för Övre Norrlands
militärområde anser inle denna lösning möjlig ulan föreslår i stället ett
kombinerat K 4/trängförband. I 20 och T 3 skulle därvid som kompensation
tillföras värnpliktiga frän Mellansverige.

Militärbefälhavaren för Nedre Norrlands militärområde
framhåller att en flyttning av fältjägarutbildningen från Östersund till
Arvidsjaur är olämplig såväl ur utbUdningssynvinkel som av operativa skäl, Sarnövning
med infanteri och artilleri försvåras samtidigt som de i Arvidsjaur producerade
enheterna inte tillsammans kan bilda krigsförband. Militärbefälhavaren
framhåller vidare all de sociala problemen vid I 5 kommer att öka, eftersom flera
värnpliktiga än f. n. enligt utredningsförslaget kommer alt rekryteras från
andra militärområden med långa hemresor som följd. Del är också enligt hans
uppfattning psykologiskt olämpligt att flytta fältjägarutbildningen från I 5 då
förbandet under mycket lång tid har varit inriktat på denna typ av utbildning.
Länsstyrelsen i Jämtlands län och Östersunds kommun befarar att en flyttning av
jägarut-bUdningen från Östersund kan få negativa följder för orten genom
minskad befälsrekrytering.

Försvarets rationaliseringsinstitut förordar att K 4
flyttas till Arvidsjaur.

Chefen för armén, försvarets rationaliseringsinstitut och
länsstyrelsen i Norrbottens län finner dén föreslagna storleken på förbandet
orationell. De tvä senare anser dock alt denna f. n. kan godtas med hänsyn till
att Arvidsjaur är en liten ort. Chefen för armén hävdar att krigsorganisatoriska
skäl i framliden kan medföra en ytterligare minskning av förbandet eller tvinga
fram en flyttning av jägarskolan från Kiruna till Arvidsjaur, vilket han inle
kan godta. På grund av utvecklingen mot större utbUd-ningsenheler föreligger
vidare enligt arméchefen risk för att ell litet förband kan komma att läggas
ned redan om några år.

Varken chefen för armén eller militärbefälhavaren för Övre
Norrlands militärområde anser sig kunna la ställning lill hur många anställda
som behövs vid förbandet. Detla beror på utbildningens slutliga inriktning och omfaltning
samt värnpliktskontingenlens storlek. TCO-S påpekar all den höjda pensionsåldern
och del ringa antalet befallningar för äldre personal vid små förband kan
medföra att de äldre får svårt all stanna kvar på orten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 22

Följdverkningar för fredsorganisationen

Chefen för armén, försvarets rationaliseringsinstitut, TCO-S
och SR framhåller att de fredsorganisatoriska konsekvenserna av alt ett förband
förläggs till Arvidsjaur kan bedömas först sedan arméchefens plan för
utveckling av arméns fredsorganisation föreligger och all denna långsiktiga
planering inte får föregripas. Arméchefen påpekar dessutom att förändringar i
fredsorganisationen måsle anpassas till krigsorganisationens personalkrav.

Personal och rekrytering

De av utredningen föreslagna rekryteringsåtgärderna
biträds av flertalet remissinstanser. Överbefälhavaren och chefen för armén
anser dock att vakanssituationen för befäl, som är särskilt besvärande i
Norrland, kan förvärras ytterligare genom den föreslagna lokaliseringen.
Arméchefen befarar också att de personal- och rekryleringsproblem som uppslår i
samband med all förbandet sätts upp kommer att stå kvar under en lång period.
Han framhåller att det därför är nödvändigt att rekryteringsåtgärder sätts
igång tidigt.

Överbefälhavaren påpekar med instämmande av bl. a. länsstyrelsen
i Norrbottens lån att goda arbets- och utbildningsbetingelser m. m. för de
anställda och deras familjer är ytterst nödvändiga. Enligt SR:s mening kommer
de anhörigas möjligheter lUl sysselsättning att starkt påverka de anställdas
inställning tUl en flyttning till Arvidsjaur. SR efterlyser också statliga
åtgärder för att främja sysselsättningen, en uppfattning som delas av 1968 års
lokaliseringsutredning.

Chefen för armén framhåller att en välvillig inställning
från statens sida är nödvändig för att inte de anställda och deras familjer
skall bli lidande. Liknande synpunkter framförs också av militärpsykologiska
institutet, länsstyrelsen i Västerbottens län och personalorganisationerna.

Behovet
av särskilda åtgärder för att kunna erbjuda sysselsättning för kvinnor stryks
särskilt under av länsstyrelsen i Norrbottens län, mUilärbefälhavaren för Övre
Norrlands mUitärområde, statens planverk, Arvidsjaurs kommun samt SF och TCO-S.

Chefen för armén understryker viklen av all frågan om särskilda
reseförmåner för de anställda och deras anhöriga utreds enligi utredningens
förslag. Militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde framhåller att
åtgärder för all sänka kostnader för persontransporter måsle vara generella och
kunna tillämpas även för andra garnisonsorter inom mUilärområdet.

Överbefälhavaren framhåller att personalorganisationerna måsle
ges möjligheter att uttala sin mening om de åtgärder som vidtas vid en
eventuell etablering. Liknande synpunkter framförs av personalorganisationerna
själva.

Länsarbetsnämnden i Norrbottens län understryker alt
utvecklingen på arbetsmarknaden i länets södra inland har medfört att myckel slora
arbetsmarknadspoUtiska insatser har fått göras. Med detta som bakgrund

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 23

framhåller nämnden vikten av att i första hand undersöka
förutsättningarna för lokal rekrytering av civU personal. Nämnden finner att
regional rekrytering behövs i mycket liten utsträckning och då enbart för vissa
speciellt utbildade, t. ex. bokhållare och kvalificerade tjänster inom hälso-
och sjukvården. Även LO betonar behovet av lokal rekrytering.

Utredningens förslag att på försök förlägga viss del av
utbildningen till fast anställt plulonsbefäl i Arvidsjaur redan innan förbandet
sätts upp tUlstyrks av länsstyrelsen i Norrbottens län, TCO-S och SR. Chefen
för armén och mililärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde är däremot
negativa till förslaget. Arméchefen framhåller all frågan måsle utredas och att
i varje fall den praktiska utbildningen inle kan genomföras i Arvidsjaur där övningslrupp
saknas.

Vissa negativa värnpliktssociala effekter påpekas av
chefen för armén, militärpsykologiska institutet, värnpliktsverket och SR.
Arméchefen hävdar att de värnpliktiga redan i dag har stora sociala problem
genom bl. a, tidig famUjebUdning och längre studier. Dessa svårigheter kommer
enligt arméchefen att öka genom att ett större antal värnpliktiga förläggs
långt från hemorten. Institutet påpekar att kraven pä en bra yttre fritidsmiljö
svårligen kan tillgodoses i en ort av Arvidsjaurs storlek.

Militärpsykologiska institutet framhåller att kunskaperna
är dåliga om hur berörd personal påverkas av omställningar som den föreslagna.
Del skulle därför vara värdefullt om en sociologisk undersökning kunde
genomföras i samband med att förbandet sätts upp. Institutet har skisserat en
plan för en sådan undersökning men har f, n. inte resurser att genomföra den. Inslilulet
och SR föreslår även individuella undersökningar av de anställdas problem.

Skolor och kurser

Utredningens förslag om att viss del av arméns vinterulbildning
flyttas till Arvidsjaur finner länsstyrelsen i Norrbottens län lämpligt. Chefen
för armén anser däremot att en ny vinterövningsplals inle behövs f. n.
Försvarets rationaliseringsinstitut påpekar att åtgärden kommer att
drabba en annan utflyttningsbygd.

Utbildningsmateriel

Samtiiga militära remissinstanser vänder sig mol
utredningens förslag om att utreda möjligheterna att låna viss utbildningsmateriel
från mobiliseringsförråd. De anser att en sådan lösning leder till en sänkning
av beredskapen som inte kan accepteras.

Kasernetablissement samt övnings- och skjutfält m. m.

Chefen för armén, militärbefälhavaren för Övre Norrlands
militärområde och forlifikalionsförvaltningen delar utredningens uppfattning
all kasernetablissemenlel bör anpassas lill de särskilda förhållanden som

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 24

råder i Norrland och utformas för att kunna ge god
arbetsmiljö för de anställda och lämplig utbUdnings- och fritidsmiljö för de
värnpliktiga. Chefen för armén och försvarets rationaliseringsinstitut biträder
utredningens uppfattning all etablissementet av klimatskäl bör hållas väl
samlat. Forlifikalionsförvaltningen ansluter sig i huvudsak till utredningens
förslag beträffande läge och utformning men påpekar att del är nödvändigt alt
begränsa investerings-, underhålls- och driftkostnaderna.

Utredningens förslag rörande övnings- och skjutfällel
biträds av chefen för armén, militärbefälhavaren för Övre Norrlands
militärområde och försvarets rationaliseringsinstitut. De båda senare betonar
dock att förslaget inte får medföra att aktuell anskaffning av övningsfält i
Boden försenas eller inte alls kommer till stånd. Statens planverk upplyser alt
markberedskapen i Arvidsjaur är god och att en översiktsplanering håller på att
ställas upp. Detta ger möjligheter till en framsynt planering av hela området.

Statens naturvårdsverk önskar dokumentation över
fjällterräng för övningar utanför övnings- och skjutfältet i anslutning till kasernområdel.
Verket framhåller att skyddsvärda fjällområden där naturreservat planeras
ligger lätt åtkomliga från Arvidsjaur. Övningar med terränggående fordon i
området skulle motverka reservatets syfte.

Svenska samernas riksförbund påpekar att det aktuella
övningsområdet är renbetesområde för en sameby och flyllområde för flera andra
byar. Förbundet hävdar att stora ölägenheter kommer all uppstå. Staien bör
utreda detta och lämna förslag till kompensation och ersättning för uppkommande
olägenheter.

Kommunikationer

Chefen för armén, länsstyrelsen i Norrbottens län,
luftfartsverket och SR delar utredningens uppfattning att permittenttransporter
lill Stockholm av värnpUktssociala skäl bör ske med flyg. Arméchefen påpekar i
detta sammanhang all s. k. matarbusstransporler mellan Arvidsjaur och
Skellefteå inle är godtagbara. Försvarets rationaliseringsinstitut anser all
man måsle räkna med flyglransporter även till andra platser, t. ex. i Jämtland
och på Västkusten, eftersom ett slort antal värnpUktiga antagligen kommer att
rekryteras därifrån.

Utredningens förslag att en flygplats skall anläggas i
närheten av Arvidsjaur biträds av chefen för armén och luftfartsverket.
Militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde framhåller att man med
hänsyn till de höga kostnaderna för all anlägga en flygplats måsle granska hela
landsdelens intresse av flygplatser. Sorsele kommun pekar i anslutning lill detla
på Vindelälvsområdet som en tänkbar plats för flygfält. Kommittén för planering
av turistanläggningar och frUuftsområden anser att även fjäUturismen skuUe
kunna utnyttja ett flygfält som lades på ca en timmes resavstånd i västlig riktning
från Arvidsjaur.

Utredningens förslag till storlek och klass på
flygfältet delas av

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 25

militärbefälhavaren for Övre Norrlands militärområde, fortifikationsförvallningen
och luftfartsverket.

Utredningens synpunkter och förslag i fråga om vägkommunikationer-na
biträds av militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde. Statens
vägverk och vägförvaltningen i Norrbottens län lämnar presentationen av vägförhållandena
utan erinran, Vägförvaltningen framhåller att väg- och gatunätet inom tätorten
Arvidsjaur är i godtagbart skick men all det f. n. saknar
trafikdifferentiering. Förvaltningen bedömer all bl. a. riksväg 95 inom
tätorten behöver byggas om. Norsjö kommun anser att en upprustning av vägar
mellan Arvidsjaur och Umeå via Norsjö är nödvändig både för de aktuella
förbandens och turismens skull.

Statens planverk önskar en allsidig diskussion av
kommunikationsförhållandena både nu och i framtiden. Utbyggnaden av
kommunikationerna inom regionen är enligt planverkels uppfattning lika
angelägen som att anlägga flygfältet.

Samordning av militära och civila anordningar

Flertalet remissinstanser biträder hell eller delvis
utredningens uppfattning om att mUitära och civila anordningar bör samordnas.
Militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde och fortifikationsförvallningen
anser att de aktuella frågorna måste bedömas med hänsyn lill hur
samhällsutvecklingen kommer att påverka belastningen på olika servicefunktioner.
Länsarbetsnämnden i Norrbottens län framhåller att Arvidsjaur har goda
förutsättningar att uppfylla de av utredningen ställda fordringarna. Kommunen
förfogar redan över en tillfredsställande utveckUngskapacitet. Statens
planverk anser att stora besparingar i samhällskapital kan göras genom att man
undviker dubblering av anläggningar. Länsstyrelsen i Norrbottens län betonar
dessutom all samordning innebär en ökad kontakt mellan förband och samhälle som
är lill nytta för båda parter.

Med hänsyn lUl väntade svårigheter att rekrytera medicinalpersonal
finner försvarets sjukvårdsstyrelse att ell samgående med Arvidsjaurs sjukhus
är tänkbart och delvis förmånligt. Läkarmottagning för den öppna vården måste
dock finnas inom eller i anslutning till kasernområdet.

Utredningens förslag

Flera av remissinstanserna lämnar synpunkter på
utredningens kostnads- och personalberäkningar.

Statens
planverk finner del anmärkningsvärt att någon uppskattning av den totala
sysselsättningseffekten inte har gjorts trots att förbandet sätts upp av
lokaliseringspolitiska skäl. Planverket anser vidare att en ekonomisk analys
av hela projektet är nödvändig. I denna bör hänsyn tas till både statliga och
kommunala investeringar. 1968 års lokaliseringsutredning och LO har samma
åsikt.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 26

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser all den uppskattade
kostnaden för förbandets etablering är måttlig, om den kan leda till all utvecklingen
i Norrlands södra inland vänder. Enligt LO bör ett flertal av de åtgärder som
vidtas för all etablera förbandet i Arvidsjaur ses som regionalpoUtiska
insatser och kostnaderna bedömas från denna synpunkt.

Överbefälhavaren, chefen för armén och
fortifikationsförvaltningen betonar all kostnaderna för grundinvesteringar och
eventuella följdkostnader på grund av att ett nytt förband sätts upp i
Arvidsjaur måste bestridas utanför krigsmaklens utgiftsram. Även merkostnader
för driften måste täckas med medel utanför ramen anser överbefälhavaren. Arméchefen
framhåller i detla sammanhang att upprättandet av denna typ av förband
motverkar de besparingsåtgärder som vidtas för all genomföra en rationell
fredsorganisation.

Fortifikationsförvaltningen anser att den av utredningen framräknade
kostnaden för ett flygfält är väl låg med tanke på de geografiska
förhållandena. Till samma slutsats kommer försvarets ralionaliseringsinstilut
och luftfartsverket. Beträffande driftkostnaderna för flygfältet anser
luftfartsverket att dessa bör räknas in i krigsmaktens ram eftersom fältet på
sikt inle kan väntas bli lönsamt.

Försvarets rationaliseringsinstitut påpekar att
utredningen inle har specificerat sina kostnadsberäkningar vilket har försvårat
granskningen. Institutet uppskattar de årliga utgifterna lill ca 30 mUj. kr. mol
utredningens 21 milj. kr. Denna skillnad gäller vissa utelämnade kostnader i
lönekostnadspålägg, räntor och avskrivningar, utbildningsmateriel, utgifter i
samband med personalens flyttning samt rabatterade resor för anställda med
familjer. Dessutom blir kostnaderna per producerad enhet högre vid ett litet
förband än vid ett slort. Förutsättningen för att utredningens beräkning av
driftkostnaderna i övrigt skall hålla är enligi institutet all ett annat
förband läggs ned. Ralionaliseringsinstitulet anser sig i likhet med
domänverket inte heller kunna godta utredningens beräkning av kostnaderna för
markanskaffning efiersom utredningen inte har räknat in värdet av marken som
tillhör domänverket. Domänverket framhåller att om dess resurser utnyttjas för
ändamål som ligger utanför affärsdriften måsle kostnaderna härför bestridas
över statsbudgeten eller redovisas särskilt. Om man inte följer denna princip,
minskar man på papperet kostnaderna för projektet vilket kan leda till att man
låter markvalet påverkas av ägarförhållandena. Uppoffringen bUr i realiteten
lika stor vems egendom som än tas i anspråk. Som ett alternativ föreslår
domänverket att fortifikationsförvallningen arrenderar marken.

Utredningens förslag alt en samarbelsdelegalion skall
upprättas för förbandets etablering biträds av flertalet remissinstanser.
Chefen för armén anser dock alt det inte behövs ett särskilt organ. Från
militär synpunkt är enhgt arméchefen de normala tjänste- och samrådsvägarna
fullt tillräckliga. Fortifikationsförvaltningen, länsstyrelsen i Norrbottens
län, Arvidsjaurs kommun och SR framhåller att det är viktigt all delegationen
inrättas så snart som möjligt efter beslul om att sätta upp förbandet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 27

TCO-S kräver medinflytande för personalorganisationerna på
frågor rörande arbets- och fritidsmiljöns utveckling. Detla skulle enligt TCO-S
kunna ske inom samarbetsdelegalionen. Personalen bör också ges tillfälle alt
framföra synpunkter bl. a. på personaluppsättning och personalutbildning. Umeå
kommun framhåller att det är lika önskvärt att en delegation med motsvarande
uppgifter inrättas för en eventuell avveckling av K 4.

I fråga om utredningens tidsplan gör chefen för armén
endast mindre kompletteringar. Militärbefälhavaren för Övre Norrlands
militärområde betonar vikten av all lidsplanen hålls. Länsstyrelsen i
Norrbottens län anser att planen kan krympas väsentligt. Länsstyrelsen anser
del vidare naturligt all en gymnasieskola i Arvidsjaur bör inrättas och
utvecklas under förbandels uppbyggnadsskede. Skolöverstyrelsen anser att skolan
bör organiseras för glesbygdsundervisning. Statens planverk tror att en utsträckt
utbyggnadstid skulle kunna ge jämnare och större sysselsättningseffekt och
förordar alt detta närmare undersöks.

Ändringar av fredsorganisationen för vissa arméförband
Inledning

Försvarets fredsorganisationsutredning har i en promemoria
(Ds Fö 1971:8) i december 1971 över arbetsläget m.m. inom utredningen
sammanfattat resultatet av utredningsarbetet dittills samt redovisat de
riktlinjer utredningen har övervägt för arbelet och alternativa lösningar av
problem rörande främst arméns fredsorganisation vid vissa garnisonsorter.
Utredningen anmälde i detta sammanhang all dess arbete under år 1972 var
planlagt att avse främst arméns fredsorganisation. Utredningen har därefter i
december 1972 lämnat ett delbetänkande (Ds Fö 1972;8) med förslag till
ändringar av fredsorganisationen för arméförband 1. Förslaget berör en rad
förband och skolor inom armén, bl. a. i Göteborg, Malmö och Uppsala. Till
Skövde föreslås en större skolenhet förläggas. I delta sammanhang kommer jag
all behandla utredningens förslag endast i de delar del berör Göta livgarde (P
1) med pansarlruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS) och Södermanlands
regemente (P 10) samt försvarels gymnasieskola (FGS), arméns
kompaniofficersskola (AKS), Upplands signalregemente (S 1) och kavalleriets
kadett- och aspirantskola (KavK AS). Innan ställning tas till utredningens
övriga förslag måste vissa ytterligare överväganden ske.

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgelts av överbefälhavaren efter
hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet forlifikalionsförvaltningen,
försvarels materielverk, värnpliktsverket, försvarets
rationaliseringsinstitut, försvarets fastighetsnämnd, försvarels personalnämnd,
statens vägverk, byggnadsstyrelsen, statens personalnämnd, statens planverk,
arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelserna i Uppsala, Kristianstads, Malmöhus,
Hallands, Göteborgs- och Bohus, Skaraborgs och Örebro län, expertgruppen för
regional utredningsverksam-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 28

het, landstingskommunerna i Uppsala, Kristianstads,
Hallands, Skaraborgs och Örebro län, Enköpings, Norrtälje, Uppsala,
Hässleholms, Kristianstads, Malmö, Södra Sandby, Ystads, Halmstads, Göteborgs,
Skövde och Örebro kommuner. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Statstjänstemannens
riksförbund (SR) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO). Vidare
har försvarels gymnasieskola (FGS) inkommit med yttrande i ärendet.

Nuvarande organisation

Göta livgarde (P 1) med pansartruppernas kadett- och aspirantskola
(PKAS)

Ar 1945 flyttades förbandet tiU nybyggda kaserner i
Enköping, PKAS fördes år 1946 över lill P 1 från pansarregementet i Strängnäs.
En ny kasern för skolan blev färdig år I 967.

Regementets etablissement är uppdelat på ell antal mindre
byggnader.

Övningsfältet omfattar omkring 990 ha vartill kommer ett kasernområde
om ca 25 ha. Den totala markytan tillgodoser de behov som gäUer för ell
infanteriregemente men är för liten för ett pansarregemenle.

Ett skjutfäll
om 320 ha är beläget vid Veckholmen ca 25 km från Enköping och ett annat om ca
1 400 ha finns på Utö. Vid båda skjulfällen ligger delar av riskområdena över
vatten. Ett skjutfäll vid Skogs-Tibble som är under anskaffning för Uppsala
garnison kan också utnyttjas av P 1. * Grundutbildningskonlingenten vid
regementet omfattar årligen ca 650 värnpliktiga.

PKAS utbildar elever vid aspirantskolor, kadettskola och reservoffi-cerskurser.
Antalet elever varierar från drygt 50 under vinterhalvåret till ca 170 under
juni-augusti. Antalet elever kommer sannolikt att minska på sikt till följd av
krigsorganisatoriska förändringar.

Antalet anställda vid P 1 och PKAS i september 1972
framgår av följande sammanställning.

P1 PKAS

147

19

21

1

156

1

MiUtära

Civilmilitära

Civila

Södermanlands regemente (P 10)

Regementet är föriagt lill Strängnäs. Grundutbildningskonlingenten
omfattar årligen ca 750 värnpliktiga. I september 1972 fanns vid P 10 168
militära, 21 civilmilitära och 200 civila tjänstemän anställda.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 29

Försvarets gymnasieskola (FGS)

FGS tidigare försvarets läroverk tillkom efler 1942
års försvarsbeslut. Skolan är gemensam för armén, marinen och flygvapnet.
Skolan ger UtbUdning i allmänna ämnen åt blivande kompani-eller regemenlsofficerare
som saknar den civila utbildning som krävs för sådan anställning.

Dessutom förekommer i viss utsträckning kompletterings-
och påbyggnadskurser för bUvande plutonsofficerare. Skolan har f. n. omkring
540 elever. I september 1972 fanns 56 civila tjänstemän vid FGS.

Arméns kompaniofficersskola (AKS)

Vid AKS UtbUdas fast anställda plutonsofficerare till
kompaniofficerare. 1 skolans uppgifter ingår också försvarsupplysning saml gymnastik-och
idrottsutbUdning lill eleverna vid FGS. AKS svarar för förläggning m. fl.
administrativa uppgifter för eleverna vid FGS.

AKS är sedan år 1928 föriagd till Uppsala i f. d. Upplands
artilleriregementes kaserner. Dessa byggdes år 1901. 1 avvaktan på beslut om
skolans framlida lokalisering har förbättringar av lokalerna fåll anslå. Inom
skolans område har på 1950-lalet uppförts drivmedelsanläggning, tvätt- och
smörjhallar samt garage.

1 ett balanserat rekryteringssyslem bör skolan ha ca 125
elever. Andelen elever ur infanteriet är störst, ca 40 %. För alt kunna fylla
nuvarande vakanser behövs enligt chefen för armén ca 160 elever per år under en
tioårsperiod.

Personalen vid skolan beslod i september 1972 av 61
personer, varav 31 mUitära och 30 civila tjänstemän. Därtill kom ca 30 handräckningsvämpUktiga.
Personalen är avsedd även för FGS saml för skolornas gemensamma sjukvårds- och
kassaavdelningar. Personalbehovet enbart för AKS beräknas vara 35-40 personer.
De omkring 20 lärarna tjänstgör vid skolan mellan tre och fyra år.

Upplands signalregemente (S 1) med signaltruppernas
kadett- oeh aspirantskola (SignKAS) och arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS)
jämte totalförsvarets signalskyddsskola (TSS)

S 1 flyttades år 1957 till Uppsala från kaserner i
Frösunda där regementet varit förlagt sedan år 1942. Det disponerar nu f, d.
Upplands regementets kaserner. Till regementet är SignKAS och StabSbS anslutna.

Huvuddelen av S 1 :s byggnader uppfördes åren 1911 1916.
Inom det kasernområde som nu disponeras av S 1 har inga nya byggnader
tillkommit sedan år 1945. Vissa byggnader har ändrats till förråd, skollokaler
och signalverkslad. Kasernerna renoverades i begränsad omfattning år 1956
inför S 1 :s inflyttning.

Hela S 1 :s kasernområde med AKS och FGS samt
närövningsfält omfattar ca 600 ha. Ett nytt skjutfäll om ca 900 ha som är
avsett för Uppsala garnison håller på alt inköpas som ersättning för
skjulfältet i Hågadalen nära S 1 i Uppsala.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 30

StabSbS har till uppgift alt undervisa fast anställd
personal och värnpliktiga i sambandstjänst, slabsljänsl, tolk- och fångförhörsljänsl,
underhåll och reparation av signalmateriel samt signalskyddsljänst. I skolan
ingår TSS. Antalet kurser liksom antalet elever vid TSS är myckel stort. Skolan
utbildar årligen över 1 100 elever, fördelade på ca 130 kurser. Kurslängden
varierar mellan en vecka och tio månader. Huvuddelen av eleverna genomgår
korta kurser.

Vid SignKAS utbUdas genomsnittligt 45 elever per år.

Grundutbildningskonlingenten vid S 1 omfattar årligen
omkring 750 värnpliktiga, av vilka ca 1 20 avses för StabSbS,

Antalet anställda i september 1972 vid S 1, SignKAS och StabSbS
framgår av följande sammanställning.

S 1 SignKAS StabSbS

Militära 132 8 38

Civilmilitära 24 - 26

Civila 201 - 28

Kavalleriets kadett- och aspirantskola (KavKAS)

KavKAS är f. n. lokaUserad tiU Umeå. Antalet elever
varierar från lägst 20 lill omkring 75. Antalet mUitära lärare är under
vinterhalvåret 7 och under sommarmånaderna ca 17. Skolan är administrativt
knuten rill K 4 och I 20.

Förslag av fredsorganisationsutredningen Utgångspunkter

Allmänna faktorer

Utredningen redovisar ipromemorian den 31 december 19 7 1
över arbetsläget m. m. inom försvarets fredsorganisationsutredning (FFU), den s.
k. nyårspromemorian, de faktorer som under utredningens dittillsvarande arbete
har visat sig ha haft stor betydelse och som den bedömer skall få väsentligt
inflytande på utredningens överväganden även i fortsättningen. Utredningen
framhåller i detta sammanhang samhällsekonomin, däri inräknat anslagen lill
försvaret, som särskUt viktig. Den understryker vidare betydelsen av operativa
faktorer, sambandet mellan krigsorganisation och fredsorganisalion samt behovet
av att rekrytera och behålla anstäUd personal och all utnyttja redan gjorda
investeringar i mark och byggnader. Vidare berör utredningen vissa
avvägningsproblem som t. ex. konkurrensen om mark mellan försvaret och andra delar
av samhället saml möjligheterna all öka försvarels tUlgångar på mark. Den lar
också bl. a. upp hur lokaUserings- och regionalpoUtik i allmänhet påverkar dess
överväganden saml behandlar flygbullerproblemens betydelse vid lokalisering av flygfloltiljer.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 31

Utredningen konstaterar vidare i delbelänkandet med
förslag till ändringar i fräga om arméförband: 1 all den slora betydelsen av de
faktorer som redovisas i nyårspromemorian har bestyrkts i det fortsatta arbelet.
Utredningen tar i betänkandet bl. a. upp de värnpliktssociala problemen som en
annan betydelsefull faktor för sina överväganden samt lämnar ytterligare
synpunkter på personalfrågornas betydelse i sammanhanget. Vidare granskas avvägningsprocessen
mUitärt civilt och de samhällsekonomiska frågorna ytterligare.

Samhällsekonomin

Med hänsyn till att det i skilda sammanhang under senare
år har uppmärksammats all fredsadminislrationen vid oförändrad organisation
beräknas ta i anspråk allt större andel av försvarets budget, har utredningen
funnit det angeläget all lägga fram förslag som medför att besparingar kan
göras så snart som möjligt. Utredningen har därvid eftersträvat större men till
antalet färre fredsförband.

Utredningen anser emeUertid att man i fråga om försvarets
fredsorganisation måste la hänsyn inte bara till de kostnader som redovisas
under fjärde huvudtiteln ulan även till samhällskostnaderna i övrigt. En ökad
konkurrens mellan oUka samhällssektorer om de finansiella resurserna,
arbetskraften och de fysiska tillgångarna kräver enUgl utredningen rationella
produktionsenheter inom försvaret. På sikt är därför även av den anledningen en
strukturrationalisering av försvarels fredsorganisalion angelägen enligt
utredningens mening. En sådan rationaUsering kommer att kräva investeringar i
mark och byggnader. Även om rationaliseringen är samhällsekonomiskt angelägen,
kan den från finansiella synpunkter vara svår att genomföra. Inom försvaret är
behovet av investeringar enligt gällande planer mycket stort. Utredningen anser
del därför inle möjligt att inom den normala investeringsramen inrymma
kostnader för sådana investeringar som föranleds enbart av all mark eller etablissement
avstås till andra samhällsändamål. För sådana ändamål måste medel anvisas
utanför den ordinarie medelstilldelningen för försvaret.

Operativa faktorer

Utredningen erinrar om att fredsorganisationens viktigaste
uppgift är alt producera lillräckligt antal krigsförband med erforderlig
kvalitet för att lösa uppgifterna vid krig eller krigsfara. Dessa förband skall
därefter genom mobilisering ställas till operativa chefers förfogande. Olika
operativa krav och principer måste därför beaktas vid lokaliseringen av
utbildningsorganisationen. UtbUdningsbelingelserna måste vara goda. Utspridd
mobilisering bör kunna genomföras snabbt och säkert. Vidare bör behovet av mobUiserings-
och insalsberedskap kunna tillgodoses och anpassas med hänsyn till förändringar
i del mililärpolitiska läget. Därvid bör även behoven i storstadsregionerna
beaktas.

För arméns del anser utredningen att följande principiella
inriktning

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 32

bör vara vägledande. De fördelar i fråga om mUjöulbildning
och snabb och säker decentraliserad mobilisering som nuvarande
fredsorganisation erbjuder bör las lill vara och om möjligt utvecklas.
Utbildning i rätt terräng- och klimalmiljö måste tillmätas stor betydelse.
Särskilda krav på miljöutbUdning måsle ställas främst på förband som är avsedda
för övre Norrland. Utbildningskapaciteten i Övre och Nedre Norrlands mUitärområden
bör därför behållas i minst nuvarande omfattning. Vidare bör repelitionsutbildningen
som regel avse uppgifter enligt krigsplanläggningen. Del bör också finnas
möjligheter alt öva huvuddelen av en brigad vid samma tillfälle och att samöva
brigader med andra förband. Med hänsyn till kraven på snabb styrketillväxt inom
särskUl utsatta områden bör vissa fredsförband vara lokaUserade i eller nära de
områden där krigsförbanden är avsedda att användas.

Därutöver bör, framhåller utredningen, vissa fredsförband
och ulbUdningsanstaller lokaliseras så all de tillgodoser behovet av
insatsberedda förband med bestämd geografisk fördelning. Sistnämnda krav skall
kunna ändras i takt med förändringar i del mUitärpolitiska läget.

Sambandet krigsorganisation - fredsorganisation

Utredningen begränsar sina synpunkter beträffande
sambandet mellan krigsorganisationen och'fredsorganisalionen till förhållandena
vid armén. Den framhåller inledningsvis i sitt betänkande att riksdagens
försvarsbeslut år 1968 och år 1972 har påverkat utredningens arbete.
Förändringar i krigsorganisationen, som blir en följd av besluten, kommer att
medföra all utbUdningens inriktning måste ändras vid ett antal fredsförband.
Utgångsvärdena i nämnda hänseenden är i flera fall osäkra. Utredningen räknar
dock med att en minskning av antalet pansarbrigader är ofränkoin-1ig. Vissa
fredsförband vid pansartrupperna kan därmed komma att läggas ned varvid deras kasernetablissemenl
kan avses för andra uppgifter än de nuvarande.

Beträffande luftvärnsförbanden utgår utredningen från att
olika alternativ till krigsorganisation kan komma att gälla inom såväl fördelnings-som
brigadförbanden. Utredningen anser att frågan i första hand gäller i vilken
utsträckning robotförbanden skall ersätta eller komplettera eld-rörsluftvärn.
Bl. a. är behovet av skjutfäll och investeringar beroende av ställningstagandet
i detta hänseende.

Personalfrågor

Möjligheterna att rekrytera personal och behålla anställda
är enUgt utredningens mening en av de viktigaste faktorerna att la hänsyn lill
vid nedläggning eller omlokalisering av förband. Sådana åtgärder bör därför
vidtas endast när de är nödvändiga med hänsyn till samhällsplanering och
samhällsekonomi eller när betydande rationaliseringsvinster inom utbildningsorganisationen
därigenom blir möjliga. Principbeslut om omlokaliseringar och nedläggningar
bör fattas så tidigt som möjligt för att underlätta omplacering av personalen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 33

Utredningen erinrar om all Kungl. Maj:l har uppdragit åt
överbefälhavaren att i samråd med försvarels rationaUseringsinslilut lämna förslag
till och vidla åtgärder för att minska antalet anställda inom krigsmaklen under
perioden 1972/73-1976/77 med 2 500 och att genom erforderligt utredningsarbete m.
m. förbereda ytterligare personalreduceringar under nästa femårsperiod. I
beslutet understryks bl. a. nödvändigheten av att väsentligt reducera
personalkostnaderna, främst genom att minska antalet sysselsatta i lednings-
och förvaltningsorganisationen och påskynda en övergäng till mer ekonomiska
produktionsenheter. Vidare bör personal i ökad utsträckning fördelas om lill
utbildningsverksamheten. Åtgärder enligt beslutet skall samordnas med
utredningens verksamhet. Utredningen påminner vidare om att överbefälhavaren i
program planen för det militära försvaret för åren 1973 1978 ställer ytterligare
krav på personalminskningar.

Utredningen
uppger sig med hänsyn till dessa förhållanden ha strävat efler all finna
lösningar som medför största möjliga personalminskningar och möjligheter att
fördela om personal lill utbUdningssektorn utan att effektivitetskraven
eftersatts.

Behov av att utnyttja redan gjorda investeringar i mark
och byggnader

Utredningen framhåUer att de investeringar som görs i mark
och byggnader är mycket långsiktiga och att försvarets nuvarande mark- och
byggnadsinnehav representerar betydande värden. Den anser mot denna bakgrund
alt omlokaliseringar av förband bör göras endast när man därigenom kan nå stora
rationaliseringsvinster eller en rationell utbyggnad av samhället. Man bör
vidare enligt utredningens mening vid utformningen av försvarels framlida fredsorganisalion
i första hand ta i anspråk de elabUssemenl och övningsområden som har utveckUngsmöjlig-heler.

Avvägningen mUitärt civilt

Utredningen tar i nyårspromemorian upp vissa synpunkter på
begränsningar i fråga om att utnyttja mark och möjligheterna att öka
tillgången pä mark. Den framhåller i delta sammanhang alt tätorternas expansion
och kommunikationernas utveckling kan leda lill alt nuvarande lokalisering av
militära förband, utbildningsanstalter saml flyg-, övnings- och skjutfäll i
vissa fall framstår som mindre lämplig. I promemorian närnns Göteborg, Malmö
och Uppsala som orter, vilka i första hand bedöms bli berörda av förändringar
av arméns fredsorganisation.

Utredningen
tar i promemorian och betänkandet också upp lokaliserings- och regionalpoUtikens
betydelse som utgångspunkt för utredningsarbetet. Den erinrar därvid om alt
målen för regionalpolitiken angavs av statsmakterna första gången år 1964 samt
att målen därefter successivt har konkretiserats. Den regionalpolitiska
planeringen (länsplaneringen 1967 och länsprogram 1970), den fysiska
riksplaneringen och regionala

3 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 135

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 34

trafikplaneringen är exempel på initiativ med central
betydelse för samhällsplaneringen. Utredningen framhåUer vidare att statens
planverk och statens naturvårdsverk har tiUkommit samtidigt som länsstyrelserna
har organiserats om och departementens planeringsresurser har förbättrats. Av
avgörande betydelse för en förbättrad samhällsplanering är vidare enligt
utredningens mening den kommunindelningsreform som i allt väsentligt kommer att
vara genomförd vid årsskiftet 1973/74.

Utredningen
erinrar också om att Kungl. Maj:t har anbefallt samtiiga statsmyndigheter alt
vid beslul, som rör lokalisering av offentUga investeringar eller på annat säll
har betydelse för den regionala utvecklingen, beakta det prognosmaterial som
har utarbetats i länsplanering 1967. I länsprogram 1970 har nya moment tiUkommit,
bl. a. ett åtgärdsprogram och en prioritering meUan kommunerna när det gäller
behovet av insatser. Detta underlag har, framhåller utredningen, självfallet
använts under del utredningsarbete som har lett fram lUl det nu föreliggande delbelänkandet.

Utredningen
tar även upp de förslag som lämnades lill riksdagen i prop. 1972:111 om ett regionalpolitiskt
handlingsprogram. Beslut i denna fråga har numera fattats av riksdagen (InU
1972:28, rskr 1972: 347, CU 1972:35, rskr 1972:348). Utredningen konstaterar
att försvarets fredsanläggningar är lokaliserade till orter som tillhör alla de
fyra ortslyper storstadsområden, primära centra, regionala centra och
kommuncentra som beslutet anger. 1 det regionalpolitiska handlingsprogram
som riksdagens beslut innebär tas även försvarets fredsanläggningar upp som
faktorer som påverkar den regionala utvecklingen. De förslag rörande sådana
anläggningar som länsstyrelserna har fört fram i länsprogrammen har av chefen
för inrikesdepartementet överlämnats lill utredningen för beaktande.

Utredningen redogör även för hur den gör sina avvägningar
mellan militära och andra samhälleliga synpunkter. Utredningen understryker
därvid all den i sitt arbete eftersträvar en allsidig belysning av problemen.
Utredningen ser också som sin uppgift att opartiskt söka bedöma tyngden i de
anspråk som från olika håll kan riktas mol mark i försvarels ägo. Däremot anser
utredningen att det ligger utanför dess befogenhet alt göra en övergripande
avvägning mellan olika samhällsfunktioner.

Som en
utgångspunkt för sina överväganden anger utredningen också behovet all slrukturralionalisera
försvarets fredsorganisation. När en sädan rationalisering skall göras skulle
det enligt utredningen vara orimUgt att bland de faktorer som därvid bör
övervägas utesluta de önskemål den civUa delen av samhället har i fråga om
mark. Syftet bör i stället vara att undersöka möjUgheterna att nä en lämplig
avvägning av de olika markbehoven genom sådana förändringar i
fredsorganisationen som från andra synpunkter kan vara önskvärda eller
försvarbara.

Utredningen
säger sig vid sina avvägningar mellan mUitära och övriga samhälleliga intressen
ha observerat hur den senaste konjunkturdämpningen i hög grad har påverkat
kommuners och regionala myndigheters uppfattning om förbands och utbUdningsanslallers
betydelse för lokalise-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 35

ringspolitiken och kommunernas ekonomi. Kommuner som
tidigare har uttalat mycket starka önskemål om att för sin expansion få
tillgång till försvarets mark har under den senaste tiden visat mindre intresse
för detta. Utredningen anser emellertid att konjunkturförhåUandena inte i
avgörande grad bör få påverka en långsiktig planering för en rationell
fredsorganisation. Utredningen har studerat förhållandena sådana som de kan
tänkas bU på lång sikt under en normal konjunktursituation. Den har också
beträffande flera orter sökt klarlägga i vilken utsträckning motstridiga mihlära
och civUa intressen på sikt kan förväntas bestå eUer förstärkas i fråga om alt
utnyttja tillgänglig mark. Omlokaliseringar eller nedläggningar av fredsförband
får, framhåUer utredningen, givelvis konsekvenser för bl. a. sysselsättning
och ekonomin i berörda kommuner, vilket bUr särskUt framträdande under en
lågkonjunktur. Dessa förhållanden har utredningen fått belysta av kommuner och
länsstyrelser som utredningen haft kontakt med. Enligt utredningens mening bör
man i görligaste mån undvika att avveckla förband i kommuner som i avsevärd
grad är beroende av de fördelar som förbandet geri form av skatteintäkter,
sysselsättning och ökad allsidighet i näringsstrukturen. Vid en rationalisering
av fredsorganisationen kan man inte heller underlåta all ta hänsyn till att den
ökande konkurrensen om marken framträder tydligast eller är att vänta främst i
landels .expansiva regioner. Utredningen anser att det främst är i sådana
områden som förband och utbildningsanstalter bör avvecklas. De
kommunalekonomiska nackdelarna av en förbandsnedläggning blir enligt
utredningen också små för en större kommun.

Värnpliktssociala problem

En UtveckUng av fredsorganisationen, främst i fråga om
armén, mot färre antal förband kommer enligt utredningen nödvändigtvis att innebära
all avståndet från det förband där den värnpliktige tjänstgör till hans hemort
i flera fall bUr längre. Utbyggnaden av inrikesflyget och vägarna samt andra
förbättringar av kommunikationerna har gjort att restiden mellan oUka delar av
landet successivt har minskat. Detta kan enligt utredningen delvis motverka
olägenheterna med de ökade avstånden. EnUgt utredningens mening motverkas dessa
också bl. a. av längre sammanhängande ledigheter med fria hemresor för de värnpUktiga.

Utredningen tillmäter de värnpliklssociala problemen stor
vikt och anser att åtgärder bör vidtas för att minska de sociala ölägenheterna
för de värnpliktiga vid deras tjänstgöring. Sådana åtgärder kan innebära att
förband lokaUseras på lämpUga platser i förhållande tUl de värnphktigas
bostadsort, att de värnpliktiga placeras vid lämpUgt belägna förband och att
olika slag av förmåner införs. Utredningen anser det också viktigt alt den
militära miljön anpassas till utvecklingen så att den inte är mera skild från
den civila miljön än som betingas av verksamhetens art.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 36

Utredningen sammanfattar sin uppfattning av de
grundläggande faktorerna för utredningsarbetet på följande sätt.

De stora kostnaderna Uksom konsekvenserna för personalen
talar enligt utredningens mening för att en eventuell övergång till en ny och
rationellare utbUdningsorganisation måste ske under en lång period.
Förändringar bör i första hand genoraföras när oralokaUsering eller nedläggning
av förband blir ofrånkomlig på grund av det civila samhällets UtveckUng, t.
ex. genom tätorters expansion och utbyggnad av kommunikationsleder.
Förändringar kan vidare behöva genomföras som följd av omstruktureringar inom
krigsorganisationen, eftersom dessa direkt påverkar utbUdningens inriktning och
därmed fredsorganisalionens utformning.

Förändringarna bör genomföras så att erforderUg
utbildningseffekt uppnås på sikt samtidigt som driftkostnaderna hålls nere. Förändringama
måste passas in i ett långsiktigt mönster och utgöra etapper inom ramen för en
samlad plan för att utveckla en mera rationell fredsorganisation än den
nuvarande.

Principer för ekonomiska kalkyler

Utredningen har sökt att på ett rättvisande men ändå överslagsmässigt
sätt jämföra olika lösningar i fråga om investeringskostnader och åriiga
driftkostnader. Den har vidare eftersträvat att ge en uppfattning om
kostnaderna och besparingarna under en längre period. Efter att ha prövat flera
modeller för de angivna beräkningarna har utredningen valt en metod som bygger
på en prognosperiod om 20 år och en kalkylränta av 8 %.

Investeringar oeh större iständsältningar

Planerade investeringar oeh större iständsältningar för
nuvarande förband har i kalkylerna förutsatts bli utförda. De har därvid
betraktats som direkta nyinvesteringar. Utredningen understryker all
kostnaderna för de större investerings- och islåndsällningsobjekten i praktiken
kommer att fördelas över flera budgetår men att detta inte har någon större
betydelse för resultaten av de överslagsmässiga beräkningama.

Byggnadskostnaderna, dvs. nyinvesteringar och större islåndsättningar
inkl. löpande underhåll, beräknas öka med 4 % per år.

För att understryka kravet på rationaliseringseffekt och
för alt uppväga osäkerheten i fråga om investeringsobjektens Uvslängd och brukningslid
har utredningen vid jämförelse mellan olika alternativ utgått från att
investeringar och islåndsättningar skall skrivas av på 20 är i stäUet för på 40
år som nu sker i fråga om investeringar enUgt reglerna för försvarets
fastighetsfond.

Driftkostnader

I driftkostnaderna har utredningen räknat in hyror och
kostnader för bränsle, el, vatten, avlopp m. m. saml personalkostnader för
civil personal.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 37

Hyrorna för befinlUgt faslighels- och byggnadsbestånd har
beräknats med utgångspunkt i fortifikationsförvaltningens beräkningar för
budgetåret 1973/74.

Kostnaderna för bränsle, el m. m. beräknas bU fördubblade
under 20-årsperioden. Vid utredningens beräkningar har vidare antagits att
dessa kostnader vid förband som utökas stiger med omkring 100 000 kr. per år
för varje utökning med 100 värnpliktiga.

Utredningen har vid sina personalberäkningar utgått från
överbefälhavarens rapport om personaUäget i september 1972 oeh räknat med att
planerad omorganisation av staber och förband i lägre regional och lokal
instans skall vara genomförd när utredningens förslag förverkUgas. Kungl. Maj:t
har i prop. 1973:75 lagt fram förslag om organisationsförändringar beträffande
vissa av arméns och marinens myndigheter på lägre regional och lokal nivå.

För att hålla mobiliseringsförråden vid makt i områden där
förband avvecklas har utredningen räknat med del antal anstäUda som mobUise-ringsstyrka,
krigsförbandens organisation och materiel kräver.

Vid de förband vars värnpliktskontingent måste utökas på
grund av att andra (annat) förband läggs ned har utredningen räknat med att
varje ökning av grundutbUdningskontingenten med 250 man medför att omkring 10
civila behöver anstäUas.

Personalkostnaderna beräknas bU tredubblade under 20-årsperioden.
Utredningen räknar med hänsyn därtill överslagsmässigt med en lönekostnad av
70 000 kr. per clvU anstäUd och år under perioden.

Engångskostnader för personal

Utredningen har schablonmässigt räknat med
flyttningskostnader för den personal, som enUgt utredningsförslaget bör stanna
kvar i organisationen, lill ca 20 000 kr. per anstäUd. Den räknar vidare med
att nödvändiga avgångar i praktiken kommer att genomföras under ca fem år. De
kostnader som därvid uppstår beräknas uppgå till 100 000 kr. per avgången
anställd.

Nuvärdeskalkyl

För alt kunna jämföra kostnaderna för olika alternativ har
utredningen i sina kalkyler räknat fram investerings- och andra
engångskostnader samt driftkostnader till sitt nuvärde. Denna metod,
nuvärdemetoden, bygger på att samtliga kostnader och intäkter som hänger samman
med ett handlingsalternativ hänförs lill år O i kalkylen. Därigenom skapas en
enhetlig bUd vid bedömning av de ekonomiska konsekvenserna för skilda
alternativ.

Mark och byggnader

Värdet av mark och byggnader som har alternativ användning
eller kan försäljas har inte tagits upp i kalkylerna, eftersom värdet inte kan
beräknas med säkerhet. Detta är nämligen beroende av möjliga alternativa

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 38

användningar, eventueUa försäljningsvillkor, skyldighet
att återställa viss mark till kommunen m.m.

Värdet av friställd mark har inte heller tagits upp i
kalkylen för de oUka objekten. Utredningen har emellertid angett ett uppskattat
totalbelopp för den mark som genom omlokaliseringama kan frigöras och användas
på annat sätt.

Utredningen framhåUer sammanfattningsvis att den är väl
medveten om att modellen ger endast överslagsmässiga värden. Kalkylmetoden
anses dock ge tillräckligt säkra värden för att de skaU kunna utgöra en del av
det underlag som behövs för att fatta beslut. Det väsentUga har enligt
utredningen varit att beräkna den ungefärliga storleken av besparingarna.
Genomgående har utredningen strävat efter att redovisa minimivärden för de
besparingar som bedöms uppstå om utredningens förslag genomförs.

Överväganden

Visst underlag för utredningsarbetet har lämnats av chefen
för armén och fortifikationsförvaltningen. Utredningen har också fortlöpande
hållit sig orienterad om chefens för armén utredning om arméns utbUdningsorganisation
på sikt. Under utredningsarbetet har även mycket omfattande kontakter tagits
med de mUitära myndigheterna i övrigt samt med kommuner, länsstyrelser och
andra regionala organ.

Utredningen har utgått från att pansartruppernas
krigsorganisation kommer att minska. Den har också beaktat frågan om vUken
utbildningsorganisation sora på sikt skaU behållas vid pansartrupperna. Den
anser vidare att hänsyn måste las främst tiU operativa, beredskaps- och utbildningsmässiga
faktorer samt till kostnaderna. Av betydelse är ocksä enligt utredningens
mening regionalpolitiska och arbetsmarknadspoUtiska synpunkter.

Utredningen bedömer alt en rationell
utbildningsorganisation inom pansartrupperna kräver att minst tre
pansarregementen utgår eller ges annan utbildningsinriktning. PansarutbUdningen
vid Göta livgarde (P 1) och Södermanlands regemente (P 10) bör efter hand
upphöra och av krigsorganisatoriska skäl ersättas med infanteriutbUdning.

Utredningen kommer i sina överväganden in på frågor som
berör Skaraborgs regemente (P 4) i Skövde tUl vilket förband pansartruppsko-lan
(PS) är knuten. Utredningen finner det därvid i och för sig möjligt och från
flera synpunkter även lämpligt att samla all grund- och befälsutbUdning inom
pansartrupperna till pansarregementena i Skåne. Därigenom kommer enligt
utredningen bl. a. ulbildningsbefäl, fordons-park, verksläder, övnings- och skjutfäU
samt förläggningar all utnyttjas rationellt. Detla innebär emellertid alt P 4
måste läggas ned och att ett för pansarutbUdningen särskUt lämpligt
pansarövningsfält i Skövde och Kråks skjulfält inle längre kan utnyttjas. Mot
en nedläggning av P 4 kan enligt utredningen anföras även andra skäl. Bl. a.
måste befäl vid P 4 flytta till Skåne eller omskolas till annat truppslag.
Vidare kommer krigsförband ur

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 39

pansartrupperna att rekryteras, utbildas och mobiliseras i
Västergötland minst till början av 1980-talel av bl. a. operativa oeh ulbildningstekniska
skäl. Vid repelitionsutbUdning i Västergötland måste då anställd krigs-placerat
befäl tillföras från Skåne. Övnings- och skjutfälten i Skåne skulle även bU
hårt belagda, sannolikt mer än nu, bl. a. på grund av att även pansartruppernas
skolor i sådant fall måste förläggas dit. Att lägga ned P4 och ersätta det med
t. ex. ett infanteriregemente skulle slutligen även innebära all mililärområdesverksladen
i Skövde skulle behöva inskränka sin verksamhet väsentligt.

Utredningen erinrar i sammanhanget om alt försvarets
materielverk har en försöksstation (FÖS) i Skövde och provningscentral i
Karlsborg (PC). PS - främst dess försöksavdelning - FÖS och PC genomför vissa
gemensamma tekniska försök. En förutsättning för denna samordningar att de tre
enheterna Ugger nära varandra.

Utredningen anser all pansarutbildning bör bedrivas i
Skövde även i framliden av främst operativa skäl men också med hänsyn- lill
beredskapen och utbildningens krav. Även regionalpolitiska skäl talar för en
sådan lösning.

Eftersom
pansarutbildningen vid P 1 bör upphöra anser utredningen vidare att PKAS
snarast bör flytta från Enköping. Det bedöms naturligt att flytta skolan
antingen till Skåne eller tiU Skövde. Helst bör PKAS och PS vara lokaliserade i
anslutning tiU samma förband. Därigenom skulle bl. a. lärare och
utbildningslokaler kunna utnyttjas rationellare än om skolorna är skilda åt.
Utbildningen skulle också bättre än nu kunna samordnas mellan de skilda
utbildningsnivåerna. Utredningen bedömer alt tiUgången på övnings- och skjutfäll
i Skåne inle motsvarar de behov som skulle uppslå, om fälten måste utnyttjas av
både pansarutbildningsförbanden och pansarlruppskolorna.

Om pansarlruppskolorna
lokaliseras lill Skövde skuUe befälet som utbildas där behöva genomföra bl. a.
fältövningar och vissa Iruppförings-övningar i Skåne. För att utbildningen skaU
bU allsidig mäste emellertid sådana övningar bedrivas även i terräng och i
områden som ligger långt från en eventuell skola i Skåne. Att lokalisera skolorna
lill samma plats kan också enligt utredningen medföra för stor belastning pä
övningstruppen.

Genom att inle flytta PS från Skövde sparas
investeringskostnader och andra engångskostnader. Dessutom kan nuvarande
samverkan med FÖS och PC fortsätta. Utredningen bedömer att merkostnader skulle
uppstå om denna samverkan bröts.

Utredningen anser det fördelaktigare att lokalisera pansarlruppskolorna
uppdelade på Skövde (PS) och Skåne (PKAS) än alt samordna dem endera i Skövde
eller Skåne. Handlingsfriheten i det längre perspektivet las därmed också lill
vara menar utredningen.

I nyårspromemorian bedömer utredningen utvecklingen i
Uppsala i fråga om markanvändning samt framför sina synpunkter och förslag
rörande de förband och miUtära skolor som är lokaUserade lill Uppsala.
Utredningen finner därvid att en utbyggnad av akademiska sjukhuset på

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 40

AKS;s område är ofrånkomlig. Denna berör ocksä indirekt FGS.
Norra delen av området bör successivt överlåtas tiU kommunen under senare delen
av 1970-talet. Återstående del av AKS.s område med bl. a. försvarsområdets
stabsbyggnad kan komma att behöva överlåtas under perioden 1981 1985.
Utredningen finner vidare att en rationell samhällsutveckling innebär att så
stora delar av S 1 :s mark behöver disponeras för andra ändamål att S 1 med
anslutna skolor måste omlokaliseras.

1 betänkandet anger utredningen bl. a. att det f. n. inle
är möjligt att förutse hur befälsutbUdningen kommer att vara utformad i
framliden och om en skola med AKS.s nuvarande elevantal och målsättning kommer
att finnas kvar på sikt. Den lösning i fråga om förläggningsort och lokaler som
nu väljs för AKS:s lokaUsering måsle därför kunna passas in i ett nytt utbildningssystem
för armén. En lösning som är helt avpassad för nuvarande förhållanden ger
enligt utredningen ringa flexibilitet i framtiden.

Utredningen har genomfört en omfattande studie rörande AKS:s
framtida lokalisering. Eftersom inga andra utgångspunkter funnits än nuvarande
organisation och befälsordning m. m., har studien utgått från dessa.
Utredningen har därvid undersökt åtta garnisonsorter och funnit att fyra av
dessa tycks ha bättre förutsättningar än de övriga, nämligen Örebro, Karlstad,
Linköping och Skövde.

Kostnaderna för de fyra lokaliseringsalternativen beräknas
vid förläggning i Örebro till 16 milj. kr., i Karlstad till 19 milj. kr., i
Linköping till 17 milj. kr. och i Skövde till 19 milj. kr. Därjämte räknar
utredningen med vissa kostnader vid förband i resp. förläggningsorter. Mot
dessa kostnader har utredningen slällt kostnaderna för att genomföra nu
gällande planer för investeringar och större islåndsättningar vid AKS. Dessa
beräknas uppgå lill omkring 17 milj. kr. (i nuvärde omkring 13 milj. kr.). Den
faktiska kostnaden för att rusta upp nuvarande lokaler skulle således,
framhåller utredningen, överslagsmässigt bli Uka stor som en nybyggnad för AKS.

EnUgt utredningens uppfattning är del angeläget all man
väljer en sådan lokalisering av AKS och övriga miUtära skolor att dessa kan bU
kvar i de valda garnisonsorterna en längre tid. Detta befrämjar rekrytering av
såväl elever som lärare och ger fasthet åt befälsutbUdningen.

Utredningen anser vidare all man bör sträva efter alt i
högre grad än nu söka samla flera skolor till samma garnisonsort, om delta är möjUgt
med hänsyn till utbildningskraven och särskUl om kostnaderna för investeringar
därigenom kan hållas nere. Utredningen har därför vidgat sina undersökningar alt
gälla även alternativ som innebär att AKS samlokaliseras med andra skolor. 1
samband med övervägandena om lokaUsering av InfKAS, KavKAS och pansarlruppskolorna
har utredningen bl. a. granskat möjligheterna att förlägga även AKS tUl
Skövde, ett förläggningsalternativ som utredningen såsom framgår av
redogörelsen i det föregående har övervägt också i annat sammanhang.

Beträffande FGS framhåUer utredningen all utbyggnaden av
akademiska sjukhuset inte direkt berör gymnasieskolans mark men att skolans

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 41

verksamhet påverkas av de åtgärder som vidtas rörande AKS.
FGS utnyttjar nämligen AKS:s malinrätlning och elevmalsal. När AKS flyttar,
uppstår också problem i fråga om ledning av personalvård, viss utbUdning och
andra uppgifter inom FGS som nu åvilar chefen för AKS.

Utredningen
kan emellertid inte förorda alt beslut nu fattas att flytta FGS från Uppsala.
Den anser att tUlräckUgt underlag inle finns för att avgöra om skolan på sikt
skall behåUas eller läggas ned. Bedömningen påverkas främst av frågorna om den
framtida befälsordningen och den civila vuxenutbUdningens fortsatta utveckling.
Utredningen anser vidare att kostnaderna för att flytta skolan kan bU betydande
och alt särskilda åtgärder behöver vidtas för all under ett begränsat antal är
driva skolan med erforderlig effekt, även om AKS skulle omlokaUseras innan
slutlig ställning har kunnat las till FGS:s framtid.

Chefen för armén har för utredningen framhåUit som angelägel
alt S 1 med StabSbS får stanna kvar i Uppsala lill minst omkring år 1990.
Utredningen konstaterar att regementet inle med säkerhet kan behållas i Uppsala
längre än möjligen tiU slutet av 1980-talel, men att inga säkra prognoser kan
ges för tiden därefter. Med anledning därav har utredningen undersökt del
framtida behovet av investeringar och större islåndsättningar vid S 1 med
anslutna skolor. För den närmaste 5-årsperioden beräknas dessa uppgå lill över
25 milj. kr. i faktiska kostnader. För 5-årsperioden 1977/78 -1981/82 har de
uppskattats till 31 milj. kr. Planerat och bedömt behov av investeringar och
större islåndsättningar under 20 år uppgår lill ca 95 mUj. kr. i faktiskt
värde, vilket i nuvärde motsvarar 55 mUj. kr. Utredningen anser all det inle är
försvarligt att genomföra sä omfattande upprustnings-åtgärder för att behålla S
1 med anslutna skolor i Uppsala under en kortare tid.

Mot denna bakgrund har utredningen inhämtat uppgifter om
möjligheterna alt minska investerings- och iståndsältningskostnaderna vid S 1
för den närmaste 20-årsperioden och fördela om en del av kostnaderna till tiden
efler 20-årsperiodens slut. Det har därvid visat sig att vissa byggnadsobjekl
Ull ett sammanlagt belopp av 19,5 milj. kr. som i och för sig är önskvärda men
inte oundgängligen nödvändiga t. v. kan uteslutas från planerna. Till dessa
objekt hör bl. a. kaserner, bibhotek, marketenteri och en ny malinrätlning.
Enligt utredningens mening bör besparingar inle drabba objekt som har så stor
betydelse för personalen som dessa. Det är därför enligt utredningens
uppfattning nödvändigt att genomföra de angivna renoveringarna och
nybyggnaderna, om S 1 behåUs i Uppsala.

Utredningen har kommit till den uppfattningen alt del
skulle vara lill fördel för samhällsplaneringen i Uppsalaregionen således
även för den militära delen av samhället om osäkerheten i fråga om tidpunkten
för S 1 :s omlokalisering undanröjdes. Endast härigenom kan planeringen bU tillräckUgt
fast och förutseende och därmed också ekonomiskt fördelaktig. Utredningen
anser därför att beslut bör fallas så snart som möjligt om att S 1 med anslutna
skolor flyttas från nuvarande etablissement i Uppsala. De stora
investeringarna kan i huvudsak undvikas om flytt-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 42

ningen genomförs snart. En flyttning kan därför bU aktuell
redan innan den framtvingas av anspråken på regementets mark. Tidpunkten för
flyttningen kan behöva avvägas så att den anpassas tiU de förändringar av
fredsorganisationen som kan aktualiseras av andra skäl.

Utredningen anser att det kan vara till nackdel främst för
den anställda personalen men också för Uppsala kommun, om S 1 med anslutna
skolor flyttas från Uppsala. Det bör dock observeras,-framhåller utredningen,
att den utbyggnad av akademiska sjukhuset som förutsätts enUgl generalplan för
sjukhuset kommer att medföra all antalet anställda vid sjukhuset fram till år
1985 kommer att öka med 1 600 personer, vilket innebär ell betydande tillskott
av arbetstillfällen i Uppsala kommun. Akademiska sjukhuset beräknas år 1985' ha
ca 4 200 anställda, vartUI kommer 1 000I 500 studerande och elever i praktisk
verksamhet vid sjukhuset.

Som framgår av redogörelsen i del föregående föreslår
utredningen att utbildningen av pansarförband vid P 1 upphör, alt utbUdningen
vid regementet får en annan inriktning och att PKAS i samband därmed flyttas.
Enligt utredningens mening bör beslul fattas om att inrikta verksamheten vid P
1 mol en lösning som innebär att S 1 med anslutna skolor tidigt omlokaUseras
till P 1 :s elabUssemenl i Enköping. Utredningen bedömer att ulbildningsbetingelserna
i Enköping skuhe bli mycket goda för S I. Denna omlokahsering förutsätter alt P
1 :s grundutbildnings-kontingent i stället utbildas vid andra förband.
Utredningen har räknat med all kontingenten fördelas på Svea Livgarde (1 1 ).och
P 10.

Utredningen framhåller i detta sammanhang all en flyttning
av S I från Uppsala lUl P 1 :s etablissement skulle vara fördelaktigare än en omlokalisering
till ort på längre avstånd från Uppsala, främst med hänsyn lill den anställda
personalen. Avståndet mellan Uppsala och Enköping är endast ca 45 km och
möjligheterna för de anställda att pendla mellan Uppsala och Enköping är stora.

Utredningen har även övervägt lokaliseringen av KavKAS.
Den har därvid kommit till den slutsatsen alt skolan bör flyttas lill Skövde
och ingå i den skolenhet utredningen föreslår skall inrättas där.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår att de kasernetabUssemenl till yUka S
1 och AKS i Uppsala är förlagda avvecklas.

Enligt utredningens förslag bör vidare P 1 i Enköping
avvecklas och S 1 flyttas lill det därigenom lediga kasernetabUssementet i
Enköping.

AKS föreslås bU omlokaliserad från Uppsala till Skövde.
Vidare föreslår utredningen att PKAS flyttas från Enköping till Ystad eUer
Revinge.

För den 20-årsperiod utredningens beräkningar tar sikte på
blir driftkostnaderna per är 10 milj. kr. och de totala faktiska kostnaderna
225 milj. kr. (i nuvärde 70,milj. kr.) lägre än om organisationsändringen i den
här berörda delen inte genomförs.

Beträffande den personal som berörs av omorganisationerna
framhåller

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 43

utredningen all särskilda åtgärder bör vidtas för att
underlätta de omplaceringar som blir en följd av utredningens förslag.
Utredningen erinrar i detla sammanhang om det principavtal om vissa frågor
rörande arbetsmUjön och anställningstryggheten (trygghetsavtalet) som den 30
oktober 1972 har slutils meUan statens avtalsverk och personalorganisationerna.

Ätgärder för all underlätta bostadsanskaffning och ge
sysselsättning åt familjemedlemmar är också enligt utredningens uppfattning
mycket angelägna.

Utredningen understryker att det är betydelsefullt att
utrymme skapas för de investeringar som behövs för de förslagna omlokaliseringama.
Detta är en förutsällning för att på sikt kunna minska kostnaderna för fredsorganisalionen.

Vid förband som skall dras in bör enligt utredningens
uppfattning inga större investeringar eller islåndsättningar genomföras. Medel
som har planerats för detta ändamål bör i första hand fördelas om till
investeringar som på sikt bedöms ge stora rationaliseringsvinster. SärskUt
gäller detta medel som har beräknats för nuvarande programplaneperiod. Även
mycket överslagsmässiga beräkningar visar emellertid att ytterligare medel
kommer att behövas.

Utredningen
framhåller att värdet av friställda tillgångar i mark och byggnader bör
tillgodoräknas försvaret som finansiell tillgång vid nyinvesteringar.
Utredningen erinrar om all gällande bestämmelser om bokföring av influtna
köpeskillingar för fast egendom som staten säljer inte medger att
köpeskillingen direkt används för nyinvesteringar. För att försvaret skall få
tillgodoräkna sig dessa belopp föreslår utredningen följande. De influtna
köpeskillingarna inlevereras och bokförs enUgt gäUande bestämmelser. En rörlig
kredit anlitas för behövliga investeringar i den mån inte andra medel kan
disponeras. Äterbetalningsskyldigheten för försvaret beträffande den rörliga
krediten minskas med belopp motsvarande vad som inflyter vid försäljningar.
Krediten täcks alltså i denna del av medel utanför försvarets ram. Delta
förfaringssätt stämmer i princip överens med del system som sedan länge har
tillämpats när staten för att tillgodose annat samhälleUgt behov säljer fast
egendom som disponeras av försvaret. Behöver kompensationsmark förvärvas eller
ny byggnad uppföras i samband med sådana försäljningar brukar erforderliga
medel anvisas utanför försvarels ram upp till ell belopp som motsvarar den
influtna köpeskillingen. På motsvarande sätt bör försvaret få tillgodoräkna
sig värdet av fast egendom, som frigörs genom de nu föreslagna rationaUseringarna
men behålls i statlig ägo för alt användas för verksamhet utanför försvaret.

Del är enligt utredningens mening inte nu möjligt att uppskatta
de belopp som bör täckas av den rörliga krediten, eftersom beloppen blir
beroende av omfördelning av normala investeringsmedel och tidpunkter för
byggnadsverksamhet m. m. Utredningen vUl emellertid peka på all de föreslagna
organisationsförändringarna motiverar alt den rörliga krediten får tas i
anspråk så snart den behövs.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 44

Utredningen erinrar i detta sammanhang också om all
riksdagens försvarsutskott med instämmande av riksdagen (FöU 1972:17, rskr
1972:231) har uttalat, att särskilda åtgärder kan behöva vidtas för att
underlätta den rationaliseringsverksamhet som pågår och planeras. I första hand
bör det enligt utskottels mening övervägas all tillhandahålla en rörlig kredit
för sådana investeringar som är kapitalkrävande men ger god
rationaliseringseffekt.

Remissyttrandena Utredningens utgångspunkter

AUmänna
faktorer

De allmänna faktorer som utredningen har haft lill
utgångspunkt för sina överväganden har i varierande grad berörts av
remissinstanserna.

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet har bl. a.
funnit del angeläget att både samhällsekonomiska och sektorekonomiska synpunkter
läggs tUl grund för beslul om lokalisering av arméförband. Vid beslut om lokalisering
av militära förband är det, anser expertgruppen, främst två förhållanden som
bör diskuteras, nämligen vilken militär struktur som ger lägsta kostnader vid
viss beredskapsnivå och vilka effekter lokaliseringen får på den regionala
strukturen. Den första punkten gäller problemen att skapa en effektiv
organisation inom försvaret. En sådan organisation anser expertgruppen byggs
upp på sektorekonomiska bedömningar som ofta slår i konflikt med sådana övervägningar
som tar hänsyn till enskilda individers vinster och förluster. Den andra
punkten avser samhällsekonomiska utvärderingar av förändringar i den militära
sektorns lokalisering. Enligt expertgruppens uppfattning är utredningens
kalkyler av sektorekonomisk art. Dessa skulle med fördel, menar gruppen, kunna
kombineras med information om bl. a. förbandens köp av varor och tjänster för
att underlätta de samhällsekonomiska bedömningarna.

De operativa faktorerna berörs av bl. a. överbefälhavaren,
chefen för armén och värnpliktsverkel. De konstaterar att snabb och säker
mobilisering åstadkoms genom att mobUisering och utbildning sker där de
värnpliktiga bor. Utredningen tillämpar enligt arméchefen av regionalpoliliska
skäl principen att lägga ned förband i befolkningsrika områden och tillföra befolkningssvagare
områden en utökad ulbUdnings-kapacitet. Samtidigt förutsätter den att
mobiliseringsgrupperingen står kvar opåverkad av förslaget. Genom att flytta
utbildningsförband uppslår ett bristande samband mellan rekryteringsområden och
ulbUdningsorter. Detta medför enligt arméchefen och värnpliktsverket att både mobUise-ringsberedskapen
och de värnpliktssociala förhållandena försämras vUket medför risk för mindre
rationell utbUdningsverksamhet. Utredningen har enligt arméchefen i detla
avseende hell bortsett från sambandet krigsorganisationfredsorganisalion och
de konsekvenser som en tillämpning av principen innebär för ett antal
värnpliktiga med angelägna skäl att

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 45

utbildas nära hemorten. Man har inte heller enligt
arméchefen behandlat den oundvikliga effektsänkningen för arméns krigs- och
fredsorganisation.

Flera remissinstanser däribland överbefälhavaren, statens
personalnämnd, TCO-S oeh SR anser att personalfrågorna inte har blivit
fullständigt belysta i utredningens förslag. Överbefälhavaren framhåller att
mycket starka effektivitetsskäl måste föreligga för att motivera de allvarliga
påfrestningar som uppslår för de anställda när ett förband läggs ned eller
flyttas. Enligt TCO-S:s uppfattning har utredningen behandlat konsekvenserna av
utredningsförslaget för de anställda på ett sätl som är nära nog kränkande för
dessa. Utredningen har inte lagt fram några konkreta förslag tUl åtgärder för
att lösa dessa synnerligen viktiga frågor. Den har konsekvent undvikit att
studera den verkliga innebörden i sitt förslag för den anställda personalen och
endast uttryckt konsekvenserna för den enskUde i visst belopp per anställd. SR
framför liknande synpunkter och framhåller att utredningen i stort har räknat
personalen som man räknar kronor. De problem som kan uppstå för personalen
skjuts enligt SR hell på framliden. Överbefälhavaren räknar med alt värdefull
personal kommer att söka sig annat arbete vilket vållar stora kostnader och
effektförluster som del tar lång lid all övervinna. Denna risk anser
överbefälhavaren vara särskilt framträdande beträffande speciallruppsla-gens
personal. Även TCO-S framhåller alt utredningen inte tillräckligt har beaktat
problemet med personalavgångar och svårigheterna att rekrytera och behålla välutbUdad
personal vid de förband som föreslås läggas ned eller flyttas. Liknande
synpunkter framförs av statens personalnämnd.

Överbefälhavaren, försvarets personalnämnd,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens personalnämnd, TCO-S, SR och LO understryker
det slora behovet av personalvårdande oeh personaladministrativa insatser. I
delta sammanhang påpekas att de ekonomiska villkor som kan komma att gälla för
de anställda vid omorganisation måste fastställas i så god tid att personalen
kan ta hänsyn till dessa när den skall bedöma sin fortsatta anställning inom
försvaret.

Försvarets personalnämnd erinrar om alt nämnden och
överbefälhavaren har anbefallt en serie åtgärder för att underlätta
omplacering och personalminskningar inom försvaret. Principerna bör enUgt
nämndens uppfattning tillämpas även vid den nu föreslagna omorganisationen. I
samband med eventuell nedläggning eller omlokalisering av förband bör,
framhåller TCO-S och SR, den personal som så önskar beviljas förmånliga
avgångsvillkor genom årlig ersättning eller förtidspensionering. Eftersom
syftet med förändringarna är att minska kostnaderna anser däremot statens
personalnämnd alt det är angelägel all genomföra personalminskningar utan all tiUgripa
förtidsavgångar med åriig ersättning annat än i aUdeles speciella
undantagsfall. Hilillsvarande ordning inom försvaret i detta avseende bör
därför enligt nämnden inte Ugga till grund för planeringen, LO säger sig kunna
tillstyrka en flyttning endast om sådana åtgärder sätts in från samhällets sida
all flyttningen kan ske ulan negativa sociala eller ekonomiska effekter
för de anställda. Organisationen understryker

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 46

betydelsen av att personalen fortlöpande hålls orienterad
om och bereds tillfälle att aktivt la del i detaljplaneringen och genomförandet
av eventuella flyttningar. Nuvarande förhållanden är, framhåller LO, inte helt tillfredsstäUande
och förorsakar onödig irritation oeh misstro mot ansvariga myndigheter.

Del är enligt statens personalnämnd angeläget alt en
fullständig personaladrainistrativ planering görs i god tid innan
organisationsförändringar genomförs. Denna verksamhet bör enligt nämnden inte
ses som enbari en angelägenhet för försvaret. Statsförvaltningens samlade personaladministrativa
resurser bör utnyttjas redan från början. Detta innebär att statens
personalnämnd bör delta redan i del förberedande planeringsarbetet och i den personaladministrativa
planeringen saml biträda berörda myndigheter i personaladministrativa frågor.

Försvarets personalnämnd, statens personalnämnd, SR och
arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att betydande sysselsättningsproblem kommer
att uppstå för de anställdas familjemedlemmar på den nya orten.
Arbetsmarknadsstyrelsen delar utredningens uppfattning om betydelsen av att
omställningsproblemen för berörda arbetstagare och deras familjemedlemmar kan
lösas på ett tillfredsställande sätt. Styrelsen förutsätter därför att nära
kontakter upprätthålls med arbetsmarknadsverket bl. a. för att man skall kunna
bedöma om särskilda arbetsmarknadspoUtiska åtgärder måste tillgripas i detta
syfte.

Bostadsproblemen i samband med omorganisationen
understryks bl. a. av statens personalnämnd och SR som anser all utredningen
inte tillräckligt har berört frågor som hänger samman med avveckling och
anskaffning av bosläder. Enligt personalnämnden måste bostadsfrågorna beaktas
tidigt och behandlas efler samma principer som tUlämpas för den pågående omlokaliseringen
av viss statlig verksamhet. Detla innebär bl. a. att de anställda bör ges
möjlighet lUl medinflytande.

Flera av remissinstanserna uppehåUer sig vid avvägningen
mellan militära och civila intressen. Överbefälhavaren erinrar om att
utredningen har utgått från förhållandena i orter där mUitära förband bedöms
vara utsatta för ett tryck från andra samhällssektorer. Han biträder tanken på
att en avvägning i dessa fall måste ske mellan de olika samhällsintressena.
Överbefälhavaren understryker vidare att det är viktigt alt de militära
förbanden ges goda förutsättningar för sin verksamhet så att denna blir
effektiv. Bland de mest väsentliga nämner han tillgången på mark för
verksamheten. Endast om del finns myckel starka och klart dokumenterade skäl
bör enligt överbefälhavaren mark som nu utnyttjas för militär verksamhet föras
över till annat ändamål.

Även chefen för armén anser att fredsorganisaloriska
förändringar bör genomföras bl, a. när kraven från andra samhällssektorer på
att få ta över kasernetablissement och försvarels mark i övrigt är särskUt slora.
Beträffande de orter som utredningen berör finner han emellertid att sådana
krav föreligger endast mol AKS i Uppsala.

Statens planverk framhåller alt förändringar i försvarels
fredsorganisation måste samordnas inom ramen för en regional oeh kommunal
fysisk

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 47

översiktsplanering.

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet erinrar om
att riksdagen nyligen har fattat beslut om grunderna för uppbyggnaden av en
robust regional struktur. I detta beslul ges strävandena att bygga upp orter
som kan tjäna som konkurrenskraftiga alternativ till storstäderna en central
plats. Utlokalisering av statlig verksamhet skall enligt expertgruppen ses som
ett led i dessa strävanden. Gruppen finner del naturligt att också mUitära
förband utlokaliseras från storstäderna. Även länsstyrelsen i Skaraborgs län
finner del mol denna bakgrund-naturligt att utredningens förslag i så hög grad
är präglat av regionalpolitiska bedömningar.

De relativt centralt belägna mUitära områdena och skolorna
i storstadsområdena borde enligt statens planverk avvecklas vid en lidpunkt
som är anpassad till kommunens utbyggnad i övrigt. Beträffande förband och utbildningsanstaller
utanför storstäderna anser verket alt de ekonomiska, mUjömässiga och sociala
konsekvenserna behöver studeras närmare av berörda kommuner inom ramen för en
långsiktig översiktsplanering. Bl. a. gäller det enhgt planverket att hitta en
lämplig dimensionering och utformning av arméförbanden inom resp. ort så att stömingar
i miljön kan undvikas. Verket erinrar om all föreslagna förändringar endast
berör arméförband men alt flera av de berörda orterna kan bli aktuella också i
försvarets fredsorganisalionsulrednings kommande förslag.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför att mUitära förband och ulbUdningsanstaller
har en myckel stor betydelse för arbetsmarknaden och ekonomin inom de orter
där de är belägna. Verksamheterna ger enligt länsstyrelsen oftast
sysselsättning ål ett slort antal människor - såväl mUilär som civUanställd
personal - och arbetsplatserna kan också ge relativt differentierade arbeten.
Från kommunalekonomisk synpunkt är skatteinkomsterna från den fast anstäUda
personalen betydelsefulla men även köpkraften hos dem som utbildas anser
länsstyrelsen kunna ge indirekta inkomster lill värdkommunen. Chefen för armén
anser däremot att fredsorganisationen inte får styras av arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiska
faktorer, eftersom dessa är konjunkturberoende och relativt snabbt kan
förändras. Han framhåller att det måste vara möjligt alt inom ramen för den
totala samhällsplaneringen vidla lämpligare och ekonomiskt mer lönsamma regionalpoliliska
stödåtgärder än att avveckla eller omlokalisera mUitära förband. Försvarets ralionaliseringsinstilut
framhåller att del vid överväganden om förbands och skolors lokalisering är
naturligt att främst beakta militära aspekter. Samhällsekonomiska avvägningar
kan emellertid enligt institutet medföra alt regionalpoliliska skäl ytterst
måste tillåtas påverka ett val mellan olika lokaliseringsaller-naliv.
Institutet framhåller dock all militära förband och skolor torde vara mindre
lämpade som lokaliseringsobjekl därför att de ställer väsentligt högre krav på
investeringar i byggnader m.m. än vad exempelvis ämbetsverk eller industrier
gör. Utredningens regionalpolitiska bedömning kan enligt institutet anses ha
skett ur ett alltför snävt perspektiv. TCO-S anser alt hänsynen till regionalpoliliska
förhållanden nästan hell dominerar varje utrednings analys och förslag.
Organisationen hävdar att

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 48

den awägning mellan civUa och mUitära intressen som
utredningen har avsett i stället har kommit att bli en avvägning mellan olika
kommuners intressen och behov av militära förband eller utbildningsanstalter.

Chefen för
armén, värnpliktsverket, TCO-S och SR granskar utredningens behandling av de värnpliklssociala
problemen. Chefen för armén saknar en närmare karlläggning av dessa problem.
Värnpliktsverket anser att utredningens förslag förstärker nuvarande olägenheter
med att åtskilliga tusen värnpliktiga får sin grundutbildning långt från
bostadsorten. Detta berör enligt värnpliktsverkel främst värnpliktiga från
storstadsområdena östra Mälardalen, Göteborgsområdet och i viss mån Malmöområdel.
Enligt värnpliklsverkets uppfattning bör man i stället försöka begränsa denna
omfördelning av värnpliktiga- under deras grundutbUdning. Enligt TCO-S har den
värnpliktssociala aspeklen inte alls påverkat utredningens ställningstagande
trots att utredningen anser att denna är av stor vikt.

Principer för ekonomiska kalkyler

Chefen för armén, fortifikationsförvallningen, och
försvarels rationaliseringsinstitut har ingående granskal utredningens
kalkyler. Anmärkningar har därvid riktals mot utredningens ingångsvärden.
Invändningar har också gjorts mot den kalkylmetod som utredningen har använt.
Överbefälhavaren konstaterar all utredningens kalkyler inte har övertygat honom
om lönsamheten i de framlagda förslagen. Han saknar också i utredningsförslaget
underlag för all bedöma när medel behövs och om dessa kan sättas av vid önskad
tidpunkt.

Utredningens överväganden och förslag

Överbefälhavaren, chefen för armén och försvarets
rationaliseringsinstitut biträder en övergång efter hand lill infanteriutbUdning
vid P 1 och P 10.

Försvarets
rationaliseringsinstitut framhåller att en del av de värnpliktiga därefter kan
fördelas på andra infanleriförband så att exempelvis P I :s etablissement i
Enköping friställs. Chefen för armén anser däremot att hänsynen lill operativa
krav, befolkningsutvecklingen i östra Mellansverige och de värnpUktssociala
problemen talar för att nuvarande antal fredsförband i denna region behålls på
sikt. För utbUdning av hemvärn och personal ur frivilliga
försvarsorganisationer krävs vidare enligt arméchefen stor tiUgång på
instruktörer, fordon, utbildningsmateriel av oUka slag m. m. Dessa resurser bör
lill stor del hämtas från ell regemente. Såväl S 1 i Uppsala som P 1 i Enköping
måste enligt chefen för armén behållas, det senare som infanteriförband om
dessa uppgifter skall kunna lösas i fortsättningen.

Överbefälhavaren framhåller alt del vid övergång lill
infanteriutbildning vid P 1 är nödvändigt att flytta PKAS. Med tanke på hur
pansartrupperna i huvudsak avses bli använda i krig är del enUgl hans

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 49

uppfattning lämpligt all förlägga både PS och PKAS till
Skåne. Utredningens påslående om förshtningsgraden på övnings- och skjutfält
anser han hksom försvarets rationaliseringsinstitut vara obestyrkta.

Chefen för
armén anser alt beslutet om lokaliseringsorl för PKAS och PS bör anslå tills
man har fått bättre underlag beträffande pansartruppernas krigsorganisation
och därmed en helhetsbild av kraven på fredsorganisationen i övrigt. 1
avvaktan på detta anser chefen för armén all PS t. v. bör ligga kvar i Skövde
och PKAS i Enköping.

Försvarets rationaliseringsinstitut förordar en lokaUsering
av PKAS till Södra skånska regementet (P 7).

Överbefälhavaren,
chefen för armén, försvarets rationaliseringsinstitut och landstinget i Uppsala
län samt TCO-S biträder att AKS flyttas från Uppsala. Flyttningen bör enligt
överbefälhavaren, chefen för armén och försvarels rationaliseringsinstitut ske
snarast. Vid val av lokaliseringsort för AKS har överbefälhavaren och
arméchefen ansett Örebro vara lämpligast på grund av all flyttningen dit anses
kunna genomföras snabbi, tiU de lägsta kostnaderna och oberoende av andra
organisationsförändringar. En flyttning av AKS tUl Örebro förordas även av
länsstyrelsen och landstinget i Örebro län saml Örebro kommun. Dessa anför alt
Örebro län de två senaste åren har haft oväntad befolkningsminskning som tUl
stor del har drabbat Örebro kommun. Utvecklingen på arbetsmarknaden är
likartad. Örebros centrala läge framhålls Uksom tillgången på disponibel mark
och närbelägna övnings- och skjutfält. Örebro kommun framhåller vidare att
kommunen har gjort stora investeringar för att skapa en studievänlig miljö med
bl. a. lämpliga sludiebosläder.

Chefen för
armén avstyrker en flyttning av AKS till Skövde dels på grund av all den
skolenhet som utredningen föreslår skall uppsättas där är alltför heterogen,
dels för att behovet övningstrupp måste tillgodoses i konkurrens med andra
skolor. Skövde saknar vidare framhåller arméchefen beteendevelenskaplig utbUdning
på högskolenivå. En förläggning till Skövde försvårar vidare enligt arméchefen
snabba förflyttningar till förband för samövningar saml elevernas hemresor
under utbildningstiden, främst de med flyg till Norrland. Länsstyrelsen i
Skaraborgs län och Skövde kommun finner del däremot angelägel alt militär
skolverksamhet lokaliseras lill Skövde.

Försvarets rationaliseringsinstitut kan inle finna alt den
samlokalisering till Skövde av AKS och vissa andra skolor som utredningen
föreslår innebär några avgörande fördelar. Institutet förordar därför att
skolan i stället lokaliseras till Örebro, Karlstad eller Linköping. Såvitt
institutet kan finna bör Örebro i första hand komma i fråga som
lokaliseringsort. Institutet understryker emellertid att man före ell sådant
beslut måste ha möjlighet att la ställning till utvecklingen på sikt för
värdförbandet på den tänkta förläggningsorten. Underlag för en sådan bedömning
finns enUgl institutet inte i föreliggande betänkande. Institutet föreslår
därför att en kompletterande utredning om lokaUseringsort för skolan snarast
utförs. Kravet pä en sådan utredning stöds av TCO-S som dock förordar all AKS
samlokaliseras med krigsskolan i Stockholm.

4 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 135

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 50

Försvarets fastighelsnämnd finner del angeläget att beslut
nu fattas om att flytta AKS från Uppsala. Från marksynpunkt är både Skövde och
Örebro godtagbara som nya förläggningsorter.

Länsstyrelsen och landstinget i Uppsala län bedömer all AKS
inte kan bU kvar på sin nuvarande plats och föreslår att en flyttning av AKS
från Uppsala till Enköping närmare undersöks.

FGS anför att om FGS skall vara kvar i Uppsala sedan AKS
har flyttats därifrån måste den på annat sätt tillgodoses med de funktioner AKS
fullgör f. n. Delta kan ske antingen genom all helt eller delvis tillgodose
funktionerna inom FGS eller också genom alt föra över dessa till annan mUilär
enhet i Uppsala.

Överbefälhavaren och chefen för armén avstyrker att S 1
flyttas från Uppsala. Enligt deras uppfattning kan S l:s område även i
framtiden disponeras för militära ändamål på grund av att de civila kraven på
området har minskat. Försvarets rationaliseringsinstitut anser inle att
utredningen har visat att hänsynen till andra angelägna samhällsintressen i
Uppsala motiverar ett omedelbart beslut om S 1 :s elabUssemenl. Institutet
anser inte heller all de driflekonoraiska besparingarna är så stora att man
inte kan avvakta en fördjupad bedömning av i varje fall signaltrup-pemas totala
utveckling, innan beslut fattas om och vart regementet eventueUt skall omlokaliseras.

Länsstyrelsen i Uppsala län och Uppsala kommun utgår från
att befolkningstillväxten i Uppsala kommun blir mindre än den myckel snabba
tillväxt som 1969 års generalplan grundar sig på. Kommunens markbehov blir
därför enligt deras uppfattning mindre än vad som redovisas i generalplanen.

Försvarets fastighetsnämnd framhåller att fastighelsnämnden
ännu inte har kunnat slutföra en påbörjad utredning av vissa förhållanden som
hänger samman med den s. k. Kungsängsledens sträckning över försvaret tillhörig
mark i Uppsala. En för försvaret godtagbar lösning av denna fråga kan
emellertid enligt nämndens mening inte undanskymma alt trycket från andra
samhällssektorer mot S 1 :s övningsområden kan förutses efler hand bli så
starkt att förbandet inte längre kan ligga kvar. Under dessa förutsättningar
anser nämnden det motiverat all beslul om alt flytta S 1 med anslutna skolor
från Uppsala fattas när annat lämpUgl etablissement blir ledigt i samband med
förändringar i arméns fredsorganisation.

Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller all en flyttning av
P 1 och PKAS från Enköpings kommun skulle fä större negativa återverkningar på
sysselsättningen och kommunalekonomin i denna kommun än de som skulle drabba
Uppsala kommun om S 1 med anslutna skolor och AKS skulle flyttas från den
kommunen. Länsstyrelsen framhåller att P 1 och PKAS svarar for över 2 % av den
totala sysselsättningen i Enköpings kommun medan motsvarande procenttal för
Uppsala kommun är knappt 1 %. Del är därför länsstyrelsens uppfattning alt
Enköping vid en nedläggning av P 1 måsle tillföras något annat Irupputbildningsförband.
Landstinget i Uppsala län delar denna uppfattning och förordar S 1 om detta
förband inte kan stanna i Uppsala. Även överbefälhavaren, Enköpings kommun

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 51

och försvarets rationaliseringsinstitut anser att Enköping
är ett godtagbart alternativ om S 1 måsle flytta från Uppsala. Enligt
institutets mening är det emellertid inle lämpUgt att fatta ett så långtgående
beslut innan underlag finns för en mer långsiktig syn på de berörda
truppslagens utveckling.

Enköpings kommun förutsätter att de civilanstäUda vid P 1
och PKAS kan beredas sysselsättning i samband med att S 1 flyttas till
Enköping. Kommunen finner del dessutom utomordentligt viktigt att den minskning
av personalen som har förutsatts ske under de närmaste åren enUgt förslag av
chefen för armén inte genomförs under sådana former alt personalen tvingas
flytta. Personalminskningen bör enligt kommunen ske genom naturliga avgångar så
att den personal som önskar följa med förbandet vid S 1 :s omlokalisering från
Uppsala kan beredas sysselsättning i Enköping.

Försvarets rationaliseringsinstitut finner tanken på att
finansiera lönsamma ralionaliseringsinvesleringar genom någon form av lån
utanför den militära utgiftsramen mycket tilltalande. EnUgt institutet är emeUertid
rörlig kredit nödvändig för all utredningens förslag skall kunna genomföras.

Departementschefen

Försvarets fredsorganisationsulredning fick år 1969 i
uppdrag alt som ell led i lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiken skyndsamt
utreda förutsättningarna för att förlägga ett nytt fredsförband till ort i övre
Norrlands inland. Utredningen skulle bedrivas i två etapper. 1 den första
etappen skulle de lekniskl-ekonomiska förutsättningarna klarläggas oeh lämpliga
platser inventeras. 1 den andra etappen skulle beräkningarna omsättas på en
eller högst två alternativa platser.

I direktiven angavs att det nya förbandet borde inriktas
på utbildning av jagar-, gränsjägar- och fältjägarförband samt spaningsförband.
Förbandet borde dimensioneras för grundutbildning enligt tre alternativ, nämhgen
500, 1 000 eller 1 500 värnpliktiga. Alla tre alternativen skuUe belysas av
utredningen.

Resultatet av den första etappens arbete har utredningen
våren 1970 redovisat i delbetänkandet (Ds Fö 1970:6) Förutsättningar för att
förlägga ett nytt förband i norr, del I.

I betänkandet konstaterar utredningen inledningsvis alt
undersökningen rörande förläggning av ett förband till det inre av övre
Norrland inte ligger hell i linje med utredningens ursprungliga direktiv. Utredningsresultatet
är nämligen avselt att utnyttjas som ett av utgångsvärdena vid lokaliserings-
och arbetsmarknadspolitiska överväganden. Av den anledningen har utredningen
utgått från att investeringskostnaderna för det nya förbandet kommer att
bestridas utanför den militära utgiftsramen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 52

Utredningen anser vidare att direktiven innebär att endast
förhållandena i Västerbottens och Norrbottens län bör studeras, varvid de
orter i det inre av dessa län som redan nu är centralorter för större områden
bör beaktas.

1 den ort dit förbandet förläggs bör enUgt utredningen bl.
a. nuvarande serviceutbud utan omfattande kostnader kunna byggas ul och kommunikationerna
vara goda.

Mot denna bakgrund har utredningen närmare undersökt
orterna Arvidsjaur, Storuman, Vilhelmina, Lycksele, Jokkmokk och Sorsele.

Vid bedömningen av vilken av nämnda orter som bör föresläs
som förläggningsort för det nya förbandet tillmäter utredningen de militära
effektivitetskraven stor betydelse. Vidare bör kasernetablissement samt
övnings- och skjutfält ge goda ulbildningsbetingelser. Arbetsmiljöns utformning
bedömer utredningen också vara mycket viktig. Förbandet bör enligt utredningen
inriktas på att bU betraktat som ett eUtförband och ges en förläggning och
fritidsmiljö som är trivsam för anställda och värnpliktiga.

Utredningen bygger sina övervägande på visst underlag som
har inhämtats från militära och civila myndigheter, bl. a. från chefen för
armén. Enligt arméchefens uppfattning kan endast alternativet med
grundutbildning av 500 värnpUktiga komma i fråga, om del nya förbandet skall
upprättas som ett förband av jägartyp. Arméchefen har på anmodan av utredningen
även undersökt förutsättningarna för alt vid det nya förbandet gmndulbUda 1 000
resp. 1 500 värnpliktiga med inriktning på skytteutbildning. Om förbandet
inrättas med denna utbildningsinriktning, medför detta enUgt arméchefens
uppfattning alt minst ett resp. minst två infanteriregementen i Mellansverige
måste dras in. Utredningen finner för sin del att starka skäl talar för att
förbandet inrättas för grundutbildning av 500 värnpUktiga. För detta alternativ
talar bl. a. de länkbara lokaUseringsorlernas invånarantal och möjligheter att
erbjuda en från bl. a. värnpliktssocial synpunkt godtagbar service och
fritidsmiljö.

Enhgt utredningens beräkningar behövs sammanlagt 195 fast
anställda vid ett förband för grundutbUdning av 500 värnpliktiga. I de båda
andra alternativen med grundutbildning av 1 000 och 1 500 värnpliktiga behövs
en fast personal av 290 resp. 362 anställda. Enligt utredningens uppfattning
kan en fullgod rekrytering näs endast med det minsta alternativet. Utredningen
anser alt det vid ett sådant förband finns förutsättningar för att lokalt
rekrytera civil personal och plulonsofficerare. Delta är enUgl utredningen en
av förutsättningarna för etableringen av förbandet.

Enligt utredningen bör stor omsorg läggas vid utformningen
av kasernetablissemenlel och mUjön i övrigt. I detta arbete bör
personalorganisationerna och kommunen medverka på ett tidigt stadium.

Utredningen har studerat tillgången på mark i de
undersökta orterna. Av dessa anser utredningen Jokkmokk från
övningssynpunkt vara

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 53

olämpUgt som förläggningsort för det nya förbandet på
grund av ogynnsamma mark- och terrängförhållanden. Även Storuman och Sorsele
har enligt utredningen olämplig övningsterräng. På dessa orter uppstår också
merkostnader för att anlägga vägar inom tänkbara övningsområden. Arvidsjaur,
Vilhelmina och Lycksele är enligt utredningen lämpliga från övningssynpunkt. Markförhållandena
i Arvidsjaur och Lycksele är mest gynnsamma och sinsemellan ungefär likvärdiga.
Övningsområdet i Arvidsjaur har dock större utvecklingsmöjligheter.
Utredningen framhåller vidare alt domänverket anser att skogsvärdel i Lycksele
är högre än i Arvidsjaur,

Vid sin bedömning av kommunikationerna i de undersökta
orterna finner utredningen all samtliga har möjlighet till järnvägstransporter
för materiel och personal. Däremot finns flygfält endast i anslutning till
Lycksele. Detta har dock otillräckUg kapacitet för de persontransporter med
flyg som enligt utredningens uppfattning är en förutsättning för all lokalisera
ett förband lill det inre av Norrland. Övriga orter saknar flygfält, varför en
förläggning av förbandet till någon av dessa innebär att ett helt nytt flygfält
måste anläggas. Från lokaliseringssynpunkt anser utredningen att Arvidsjaur, Storuman,
Vilhelmina och Lycksele har bättre förutsättningar att inrymma det nya förbandet
än Jokkmokk och Sorsele.

Utredningen konstaterar sammanfattningsvis att del är
möjligt alt i Arvidsjaur, Vilhelmina och Lycksele skapa gynnsamma
utbildnings-betingelser för de förbandslyper som i första hand har studerats.
Utredningen anser att det inte är nödvändigt att i första etappen la StäUning
till typen för det nya förbandet. Utredningen anser dock att starka samhälls-
och värnpUktssociala skäl talar för att förbandets storlek begränsas till en
utbildningskapacitet av omkring 500 värnpliktiga under grundutbildning.

De militära myndigheterna ställer sig i sina
remissyttranden i huvudsak negativa till all förlägga ett nytt fredsförband
till övre Norrlands inland. Om ett nytt förband skall sältas upp i Norrland bör
detta enligt överbefälhavarens uppfattning förläggas inom KaUx försvarsområde.
Han utgår ocksä från att investeringskostnaderna för förbandet kommer att
bestridas utanför den militära utgiftsramen. Flertalet civila myndigheter
understryker all ett nytt förband kommer all inverka positivt på
sysselsättningen i den berörda orten. Beträffande förbandets storlek anser
flertalet remissinstanser att ett förband för grundutbildning av 500
värnpliktiga per år är del mest fördelaktiga alternativet. Länsstyrelsen i
Västerbottens län bedömer dock att ett förband i Lycksele med hänsyn lill
ortens offentliga och enskilda service utan svårighet skulle kunna ta emot en
utbildningskontingent på 1 000 värnpUktiga per år.

Chefen för armén, domänverket och Försvarsverkens civUa
personals förbund (FCFP) anser alt goda bostäder och skolor är en förutsällning
för en god rekrytering. I flera remissvar understryks vidare att det för en
tillräcklig rekrytering är nödvändigt alt skapa sysselsällningsmöjUgheter
också för de anställdas familjemedlemmar. Chefen för armén framhåller i detta
sammanhang alt utredningen inle har visat hur man skall uppnå de krav
utredningen uppställt för en fullgod rekrytering.

5 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 135

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 54

Inga erinringar har gjorts mot utredningens synpunkter på kasernetab-Ussemenlets
utformning.

De flesta remissinstanserna delar också utredningens
uppfattning att Arvidsjaur, Lycksele och Vilhelmina är de orter som i första
hand bör komma i fråga för lokalisering av det nya förbandet. Överbefälhavaren,
chefen för armén, arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens län
förordar Arvidsjaur av de tre orterna. Statens planverk, naturvårdsverket,
länsstyrelsen och länsarkitekten i Västerbottens län och sammanläggningsdelegerade
för Lycksele kommunblock anser alt en lokalisering till Lycksele är all
föredra.

Sedan utredningen redovisat resultatet av första etappen
av sin utredning om förutsättningarna att förlägga ell nytt förband till övre
Norrlands inland, fick den i uppdrag att inrikta utredningsarbetets andra etapp
på en förläggning av det nya förbandet till Arvidsjaur. Särskild vikt skuUe
läggas vid att studera och kostnadsberäkna behovet av åtgärder för alt skapa en
god arbets- och fritidsmiljö för fast anställda och värnpliktiga. Resultatet av
detla utredningsarbete har utredningen våren 1971 redovisat i delbelänkandet
(Ds Fö 1971:1) Förutsättningar för all förlägga ett nytt förband i norr, del 2.

Utredningen har som utgångspunkt för denna etapp haft
militära effektivitetskrav, återverkningarna av det nya förbandet på
fredsorganisationen, arbets- och frilidsmiljön för anställda och värnpliktiga,
behovet av anställd personal samt samhäUsstrukturen i Arvidsjaur.

Även i denna etapp har underlag inhämtats från militära
och civila myndigheter. Utredningen har sålunda bl. a. anmodat chefen för armén
att utreda om annan utbildning än för jagar- och skytleförband skulle vara lämpUg
för det nya förbandet. Arméchefen har med anledning därav redovisat studier om
att alternativt förlägga ett trängförband eller ett ingenjörförband till
Arvidsjaur. Del förstnämnda alternativet innebär att T 3 flyttas från SoUefteå lill
Arvidsjaur och att 1 3 i Örebro läggs ned. Del andra alternativet innefattar en
flyttning av Ing 3 i Boden till Arvidsjaur. Arméchefen förordar trängförbandsallernalivet.
Enligt utredningens uppfattning bör emellertid endast etablering av ell nytt
jägarförband komma ifråga.

Redan
under den första etappen av utredningsarbetet kom utredningen fram till att
förbandet skulle byggas upp för en utbUdningskapacitel av omkring 500
värnpliktiga under grundutbildning. Utredningen anser emellertid all även ett
förband med 650 värnpUktiga kan godtas. Med en utbildningskontingent av denna
storlek kommer det nya förbandet att omfatta de nuvarande grundutbildningskonlingenlerna
för fälljägar- och jägarförband vid I 5 i Östersund och K 4 i Umeå.

Utredningen har beräknat att det vid ett förband av denna
storlek behövs sammanlagt 196 anställda. Till dessa kommer behov av civil
personal på dellid för lokalvård samt för marketenteri och fritidslokaler.
Antalet arbetstillfällen för civil personal beräknas till sammanlagt ca 80.

Om den utbildning som i dag bedrivs vid K 4 flyttas över
till det nya

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 55

förbandet i Arvidsjaur, bör detta enligt utredningen
behålla K 4:s namn och förbandstraditioner.

Utredningen går också in på frågan om följdverkningarna
för fredsorganisationen i övrigt, om ett nytt förband sätts upp i Arvidsjaur.
Om förbandet får den utformning som utredningen har förordat, räknar den med
att 1 5 och I 20 i Umeå skall tillföras minst 330350 värnpUktiga från andra
förband. Detla tillskott bör enligt utredningens uppfattning lämpUgen ske genom
att föra över utbildningskontingenten från ett förband som därvid dras in.
Utredningen har funnit det möjligt att studera endast begränsade
fredsorganisatoriska följdverkningar. Den anser dock all del vid de fortsatta
studierna av arméns framtida organisation går att på ett godtagbart sätl passa
in upprättandet av det nya förbandet även om åtgärden inte Ugger helt i linje
med en rationell utbildningsorganisation.

En viktig, kanske avgörande förutsättning för lokalisering
av det nya förbandet är enligt utredningens uppfattning en fuUgod rekrytering
av fast anställd personal. Enligt utredningens mening bör det finnas goda
förutsättningar att rekrytera civil personal inom regionen. Med hänsyn lUl den
rådande bristen på plulonsofficerare inom armén har utredningen undersökt, om
det finns andra rekryteringsvägar än de normala som kan ge ett extra tillskott
till denna offieerskategori. Flera alternativ för en sådan utbildning har
undersökts. Utredningen föreslår inle nu hur en sådan utbildning bör
genomföras. Den anser det emeUertid motiverat att redan innan förbandet sätts
upp på försök utbilda lokalt rekryterade instruktörsaspiranter i Arvidsjaur,
även om detla inte medför några direkta kostnadsbesparingar. Förutsättningarna
för att förlägga en mUitär utbildningskontingent till någon av internatskolorna
i Arvidsjaur bedömer utredningen som goda.

Utredningen anser det viktigt alt kostnaderna för resor
till och från orten kan minskas väsentligt. För att stimulera rekryteringen och
underlätta omplacering av anstäUda tiU Arvidsjaur bedömer utredningen alt det ocksä
är nödvändigt med en omfattande information om arbets-och boendemiljön i
Arvidsjaur.

Utredningen har i enlighet med direktiven undersökt
förutsättningarna att till förbandet i Arvidsjaur tillfälligt förlägga vinterulbildning
av skolor och kurser. Utredningen finner det lämpligt att genomföra sådan
utbildning men anser att frågan bör utredas närmare sedan beslut har fattats om
förbandstyp m. m.

Det nya förbandet behöver enligt utredningen tillföras
viss utbUdnings-materiel. Detaljerade undersökningar bör genomföras för att
undersöka möjUgheterna all låna sådan materiel från mobiUseringsförräd eller
förråd av ersättningsmateriel.

Utredningen hävdar att det nya förbandels kasernområde bör
ligga sydväst om Arvidsjaurs samhälle. I omedelbar anslutning till detta bör
övnings- och skjutfällel anläggas.

Kasemelablissementet måste enligt utredningen kunna bjuda
de anställda en arbetsmiljö som är väl anpassad efter de särskilda Norrlandsförhållandena.
Det bör samtidigt ge en god utbildnings- och fritidsmiljö

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 56

för de värnpliktiga. Övnings- och skjulfältet bör med hänsyn
lUl behovet av att kunna bedriva samövningar med andra förband vara större än
enligt gällande normer. Omkring 4 900 ha mark bör förvärvas för ändamålet.

Utbildningsanordningarna utomhus bör utformas så att
utbildningen ger god effekt även under svåra väderleksförhållanden. I
anslutning till gymnastikhallen bör inrättas en simhall och en bastu.
Fritidslokalerna bör, understryker utredningen vidare, ges en lUllalande
inredning och utformas så att de kan utnyttjas även av ortens ungdom, kommunen
och olika institutioner.

Utredningen framhåller att om ett nytt fredsförband
förläggs lill Arvidsjaur måste en flygplats anläggas i närheten av orten.
Frågan om flygplatsens läge liksom vissa flygoperativa och andra därmed sammanhängande
frågor måste emellertid utredas ytterligare. Utredningen räknar med all 300
värnpliktiga jämte vissl befäl varannan helg kommer alt utnyttja flygplatsen
för resor till och från Mellansverige i chartrade jetplan av typ DC 9 eller
motsvarande.

Utredningen pekar på betydelsen av att mUitära och civila
intressen av olika slag samordnas på lokaliseringsorten. En sädan samordning
bedömer utredningen i viss utsträckning vara möjlig i fråga om
utbildningslokaler, hälso- och sjukvård samt vissa fritidsaktiviteter. Genom detla
räknar utredningen med alt vissa besparingar kan göras.

Utredningen föreslår sammanfattningsvis att ett nytt
förband för en grundutbildningskontingent om ca 650 värnpliktiga inrättas i
Arvidsjaur. Vämphktskonlingenten bör omfatta nuvarande grundulbildningskontingenl
för fältjägarförband vid I 5 i Östersund och vid K 4 i Umeå. I 5 och I 20 bör
som ersättning tillföras vardera minst 330350 värnphktiga som i dag utbildas
vid annat förband. Del nya förbandet bör överta benämning och
förbandstraditioner från K 4.

En del av utbildningen lill fast anställd plutonsofficer
bör enligt utredningen på försök börja genomföras i Arvidsjaur redan innan
förbandet sätts upp.

Utredningen föreslår också alt ett civilt flygfält anläggs
i närheten av Arvidsjaur.

Enligt utredningen bör kursverksamheten vid förbandet
utredas ytterligare. Den nödvändiga samordningen av förbandsetableringen och
utbyggnaden av tätorten Arvidsjaur i övrigt bör enligt utredningen säkerställas
genom alt ett särskilt organ, t. ex. en samarbelsdelegalion, inrättas.

En stor del av remissinstanserna biträder eller lämnar
utredningens förslag utan erinran. Berörd länsstyrelse och kommun understryker
särskilt de nya arbetstillfällen som skapas i Arvidsjaur genom förbandets
lokalisering dit.

Huvuddelen av de militära myndigheterna är starkt kritiska
mot förslaget. Del finns enligt deras mening inga militära skäl att sätta upp
ett nytt förband i Norrland. Militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde
anser dock all det nya förbandets lokalisering lill Arvidsjaur har både
strategisk och beredskapsmässig betydelse.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 57

Flera remissinstanser berör valet av förbandstyp. Om ett
förband skall etableras i Arvidsjaur bör detta enligt överbefälhavaren ske
genom att K 4 i Umeå flyttas dit. Även försvarels rationaliseringsinstitut
förordar en sådan lösning. Arméchefen anser att en flyttning av T 3 till
Arvidsjaur är att föredra. Militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde
föreslår ett kombinerat K 4/lrängförband i Arvidsjaur.

Remissinstanserna har inga erinringar mol den föreslagna
storleken av förbandet eller finner den i stort acceptabel.

Chefen för armén och försvarets rationaliseringsinstitut
framhåller all följdverkningarna för fredsorganisationen av det nya förbandet
kan bedömas först sedan en långsiktig planering för fredsorganisalionen
föreligger.

De av utredningen föreslagna åtgärderna för rekrytering av
personal biträds av flertalet remissinstanser. 1 detta sammanhang framhålls
från flera håll att det behövs särskilda åtgärder för att kunna bereda kvinnor
anställning på den nya förbandsorlen.

Förslaget alt på försök förlägga viss del av utbildnmgen
av fast anstäUt plutonsbefäl lill Arvidsjaur redan innan förbandet sätts upp
tillstyrks av flera instanser. Enligi chefen för armén måste emellertid frågan
utredas närmare. Den praktiska utbUdningen bör på grund av alt övningstrupp
saknas enligt hans mening inte förläggas tUl Arvidsjaur.

Flera remissinstanser tar upp de värnpUktssociala
följderna av förslaget lUl behandling. Bl. a. framhåller miUtärpsykologiska
institutet att kraven på den yttre fritidsmiljön knappast kan tillgodoses i en
ort av Arvidsjaurs storlek.

Utredningens förslag att en viss del av arméns
vinterutbildning flyttas liU Arvidsjaur finner länsstyrelsen i Norrbottens län lämpUgt.
Arméchefen och försvarets rationaliseringsinstitut har däremot vissa
invändningar mol detta.

Samtliga militära remissinstanser anser all utredningens
förslag om att utreda möjligheterna all låna viss utbildningsmateriel frän
mobiliseringsförråd kan leda till att beredskapen sänks på ett inle
acceptabelt sätt.

Utredningens uppfattning att kasernetablissemenl samt
övnings- och skjutfäll bör anpassas till de förhållanden som råder i Norrland
delas av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. I sammanhanget påpekar
Svenska samernas riksförbund att del aktuella övningsområdet är renbe-lesområde
för en sameby och flyltområde för flera andra byar. Enligt förbundet bör staten
utreda de ölägenheter som uppkommer genom den föreslagna lokaliseringen och
lämna förslag lill kompensation och ersättning.

Remissinstanserna
har inle något att erinra mol utredningens förslag 'om alt anlägga ell flygfält
i anslutning till Arvidsjaur och dess synpunkter på vägkommunikationerna.

Flertalet av remissinstanserna har också helt eller delvis
biträtt utredningens synpunkter på att samordna militära och civila
anordningar. Med hänsyn till väntade svårigheter att rekrytera medicinalpersonal
framhåller försvarels sjukvårdsstyrelse all vissa fördelar kan vinnas genom

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 58

ett samgående med Arvidsjaurs sjukhus.

Flera remissinstanser har lämnat synpunkter på
utredningens kostnadsberäkningar. Statens planverk anser liksom 1968 års
lokaliseringsutredning och LO att en ekonomisk analys av hela projektet är
nödvändig. Planverket efterlyser vidare en uppskattning av den totala effekt
som förslagets genomförande kommer all få för sysselsättningen.

Utredningens förslag om en samarbelsdelegalion för
förbandels etablering är enligt flertalet av remissinstanserna lämpligt.

Försvarets fredsorganisalionsutredning redovisade i
december 1971 i en promemoria (nyårspromemorian) arbetsläget m. m. inom
utredningen. Den anmälde därvid att dess arbete under år 1972 var planlagt att
avse främst arméns fredsorganisation. Utredningen lade därefter i december 1972
fram ett delbetänkande med förslag till omfattande organisations-ändringar av
arméns fredsorganisalion. Förslaget berör flera förband och skolor inom armén.
1 föreliggande proposition tas utredningens förslag rörande P 1 med pansarlruppernas
kadett-och aspirantskola (PKAS) och P IO samt S 1, försvarels gymnasieskola (FGS),
arméns kompaniofficersskola (AKS) och kavalleriets kadett- och aspirantskola (KavKAS)
upp tiU behandUng. Innan stäUning tas tUl utredningens övriga förslag måste
vissa ytterligare överväganden ske.

I mitten av 1940-talet förlades P I till nybyggda lokaler
i Enköping, dit även PKAS lokaliserades. En ny kasern för skolan byggdes i
mitten av 1960-talet. Grundutbildningskonlingenten vid regementet omfattar omkring
650 värnpliktiga per år. Antalet anställda vid P 1 med PKAS var i september
1972 sammanlagt 335, varav knappt hälften civila och återstoden mUitära och civUmiUtära
tjänstemän. Av dessa tjänstgjorde 19 mUitära, en civilmUilär och en civil
tjänsteman vid PKAS.

P 10 ligger i Strängnäs. Vid förbandet grundutbildas
ärligen ca 750 värnpliktiga. Antalet anställda var i september 1972 190
militära och civilmUitära tjänstemän medan antalet civila vid förbandet uppgick
lill 200.

S 1 med därtiU knutna skolor flyttade i slutet av 1950-talel
in i f. d. Upplands regementes kaserner i Uppsala. Huvuddelen av dessa
byggnader uppfördes åren 1911-1916. Inom det område som disponeras av S 1 har
inga nya byggnader tillkommit sedan år 1945. GrundutbUdningskontingenten vid S
1 omfattar årligen omkring 750 värnpliktiga. Antalet anställda vid förbandet
utgjorde i september 1972 ca 180 militära, ca 50 civilmilitära och ca 200
civila tjänstemän.

FGS tidigare försvarets läroverk tillkom efter 1942
års försvarsbeslut för utbildning i aUmänna ämnen av blivande kompani- och regementsofficerare.
Skolan har vissa funktioner gemensamma med AKS.

Vid AKS utbildas fast anställda kompaniofficerare. Skolan
är sedan år 1928 förlagd till f. d. Upplands artUleriregementes kaserner i
Uppsala. Kasernerna byggdes år 1901. Personalen vid skolan består av omkring 60
anställda, varav hälften är mUitära oeh hälften civila tjänstemän.

KavKAS är f. n. lokaliserad tiU Umeå. Den är
administrativt knuten till K

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 59

4 och I 20. Antalet mUitära lärare är under vinterhalvåret
sju och under sommarmånaderna 17.

1 nyårspromemorian och delbelänkandet redovisas vissa
faktorer som utredningen har ansett sig böra ta hänsyn till. Dessa är
samhällsekonomin inkl. anslagen till försvaret, operativa faktorer, sambandet
krigsorganisation fredsorganisation, personalfrågor, gjorda investeringar i
mark och byggnader, avvägningen militärt civilt, värnpUktssociala problem och
information.

Utredningen redogör också för de ekonomiska kalkyler som
den har utgått från i sina överväganden. Utredningen framhåller därvid att den
har eftersträvat alt på ett rättvisande men ändå överslagsmässigt sätt jämföra
olika lösningar i fråga om investeringskostnader och årliga driftkostnader.
Utredningen har vid sina beräkningar utgått från en prognosperiod om 20 år. För
att få jämförbara belopp har utredningen i sina kalkyler räknat fram
investerings- och andra engångskostnader saml driftkostnader till ett nuvärde.

Utredningen har i sitt arbete byggt på visst underlag som
den inhämtat från chefen för armén och fortifikationsförvallningen. Utredningen
har också fortlöpande hållit sig orienterad om chefens för armén utredning om
arméns utbUdningsorganisation på sikt.

Utredningen har utgått från att pansarlruppernas krigs-
och fredsorganisation kommer att minska. Den har därvid kommit fram lill att
en rationell utbildningsorganisation inom pansartrupperna kräver alt minst tre
pansarregementen utgår eller ges annan utbildningsinriktning. Utredningen
framhåller i delta sammanhang som sin uppfattning all pansarutbildningen vid P
1 och P 10 efter hand bör upphöra.

Utredningen kommer i sina överväganden också in på frågor
som berör Skaraborgs regemente (P 4) i Skövde och den därtill knutna pansartrupp-skolan
(PS). Den finner därvid alt P 4 med hänsyn lill bl. a. beredskapen och
utbildningens krav även i framtiden bör finnas kvar i Skövde.

Pä grund av sill förslag om alt pansarutbildningen vid P 1
skall upphöra tar utredningen också upp frågan om PKAS lokalisering i framtiden.
Den finner därvid all PKAS och PS helst bör vara lokaliserade i anslutning till
samma förband. Utredningen konstaterar emellertid att om båda skolorna lokaliserades
lill Skövde, dit som framgår av redogörelsen i det föregående PS är
lokaliserad, måste bl. a. vissa fältövningar och truppföringsövningar
genomföras i Skåne. Skulle skolorna förläggas till Skåne måste emellertid vissa
övningar bedrivas i terräng långl från en sådan skolenhet. Att lokalisera
skolorna lill samma plats kan också enligt utredningen medföra stor belastning
på övningstruppen.

Utredningen kommer vid sina överväganden fram till att del
är fördelaktigare alt ha en pansarlruppskola i Skövde (PS) och en i Skåne (PKAS)
än att samordna dem i ett av dessa områden. Därigenom tas också
handlingsfriheten för framtiden lill vara.

I sina överväganden om Uppsala konstaterar utredningen att
en utbyggnad av akademiska sjukhuset på AKS.s område är ofrånkomlig.
Utredningen finner vidare att en rationell samhällsutveckling innebär att

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 60

så stora delar av S 1 :s mark behöver disponeras för andra
ändamål all S 1 med anslutna skolor mäste flyttas.

Utredningen har med utgångspunkt i nuvarande organisation
och befälsordning noggrant studerat AKS:s framtida lokalisering. Den har därvid
funnit att Örebro, Karlstad, Linköping och Skövde har goda föratsältningar för
att ta emot denna skola. Utredningen har också övervägt ell alternativ som
innebär all AKS samlokaliseras med andra skolor varvid möjligheterna att
förlägga AKS tUlsammans med andra skolor till Skövde har granskats. Utredningen
förordar också detta lokalise ringsalle rnativ,

Beträffande FGS konstaterar utredningen all utbyggnaden av
akademiska sjukhuset inte direkt berör gymnasieskolans mark men all skolans
verksamhet påverkas av de åtgärder som vidtas rörande AKS. Utredningen vill
dock inte förorda att beslul nu fattas om att flytta FGS från Uppsala.

Utredningen har undersökt vilka investeringar och större islåndsättningar
som behöver göras vid SI. Utredningen har därvid funnit att investeringsbehovet
under 20 år uppgår tUl ca 95 milj. kr. i faktiskt värde viUcet motsvarar 55
milj. kr. i nuvärde. Enligt utredningen är det inte försvarhgt att genomföra så
omfattande upprustningsåtgärder för att behåUa S 1 med anslutna skolor i
Uppsala under en kortare lid. Utredningen har också kommit till den uppfattningen
att det skulle vara till fördel för samhällsplaneringen i Uppsalaregionen om
osäkerheten i fråga om tidpunkten för S I :s omlokalisering undanröjdes.
Utredningen anser därför all del så snart som möjligt bör beslutas all S 1 med
anslutna skolor flyttas från nuvarande etablissement i Uppsala. Därigenom kan
bl. a. de slora investeringarna undvikas. Tidpunkten för flyttningen bör
anpassas till de förändringar av fredsorganisationen som kan aktualiseras av
andra skäl.

Utredningen erinrar om all den har föreslagit att
utbildningen av pansarförband vid P 1 upphör och alt PKAS i samband därmed omlokaUseras.
Enligt utredningens uppfattning bör S I med tillhörande skolor omlokaUseras
till P I :s etablissement i Enköping. Utbildningsbetingelserna för S 1 blir
enligt utredningen mycket goda i Enköping. Den nuvarande grundutbUdningskontingenten
vid P 1 måste vid en sådan lösning i stället utbildas vid andra förband.

Utredningen räknar med att driftkostnaderna minskar med 10
milj. kr. per år och att de totala faktiska kostnaderna blir 225 milj. kr. (i
nuvärde 70 milj. kr.) lägre än om denna organisationsändring inle genomförs.

Utredningen föreslår slutUgen att en rörlig kredit anlitas
för de investeringar som behövs. Del är dock enhgt utredningens mening inte
möjligt all nu uppskatta den rörliga kreditens storlek.

Remissinstanserna har i huvudsak inga erinringar mot de
allmänna faktorer som utredningen har haft som utgångspunkt för sina överväganden.
Flera remissinstanser har emellertid invändningar mot utredningens tiUämpning
av de uppställda faktorerna i utredningsarbetet. Bl. a, anses utredningen på ell
ofullständigt sätt ha belyst personalfrågorna och de

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 61

värnpUktssociala problemen. Vid utredningens avvägning
mellan militära och civUa faktorer har bl. a. enligt TCO-S de regionalpoliliska
förhållandena varit alltför dominerande. Liknande synpunkter framförs av överbefälhavaren,
chefen för armén och försvarets rationaliseringsinstitut. Anmärkningar har
också riktats mot utredningens kalkyler, bl. a. av rationaliseringsinstitulel.

Vid granskning av utredningens överväganden har
remissinstanserna bilrätt förslaget om att utbildningen av pansarförband vid P
1 och P 10 skaU upphöra. Chefen för armén framhåller i detta sammanhang att
antalet fredsförband i Mellansverige inte bör minska och alt både P 1 i
Enköping och S 1 i Uppsala bör behållas.

Överbefälhavaren framhåller att PKAS mäste flyttas när pansarutbUdningen
vid P 1 upphör. Han anser att både PS och PKAS bör lokaliseras tUl Skåne.
Arméchefen anser att PS och PKAS - i avvaktan på bättre underlag beträffande
pansartruppernas krigsorganisation och därmed en helhetsbild av kraven på
fredsorganisationen i övrigt - bör hgga kvar i Skövde resp. Enköping.

Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan delar
utredningens uppfattning all AKS bör flyttas från Uppsala. Överbefälhavaren,
chefen för armén, försvarels rationaliseringsinstitut, länsstyrelsen och
landstinget i Örebro län saml Örebro kommun förordar Örebro som lokaUseringsort.
Länsstyrelsen och landstinget i Uppsala län anser att skolan bör flyttas till
Enköping. Länsstyrelsen i Skaraborgs län och Skövde kommun anser det angelägel
att mUitär skolverksamhet lokaliseras till Skövde.

EnUgt överfälhavaren och chefen för armén kan S 1 :s
område även i framtiden disponeras för militära ändamål på grund av att de
civila kraven på området har minskat. Samma uppfattning förs fram av
länsstyrelsen i Uppsala län och Uppsala kommun som framhåller att
befolkningstillväxten i Uppsala och därmed markbehovet bhr mindre än man
tidigare har räknat med. Försvarels rationaliseringsinstitut anser inte att utredningen
har visat att andra angelägna samhällsintressen i Uppsala motiverar ett
omedelbart beslut om S 1 :s etablissement.

För egen del granskar jag först de förslag från försvarets
fredsorganisationsulredning rörande P 1, P 10, S 1 saml AKS och FGS som jag
har redovisat i det föregående.

Förslaget att pansarutbildningen vid P 1 och P 10 efter
hand bör upphöra har tillstyrkts av remissinstanserna. Även enligt min mening
medför den framlida minskningen av pansarlruppernas utbildningskon-tingenl att
denna organisationsändring bör genomföras. Om både P 1 och P 10 därvid ombildas
lill infanleriförband, skulle detta medföra att det inom området
SträngnäsEnköpingKungsängen utöver det nuvarande infanteriregementet I 1 i
Kungsängen skulle finnas ytterligare två sådana förband. Detta är enligt min
mening inte rationellt, särskilt som både P 10 och 1 1 har viss överkapacitet
och goda ulbildningsbetingelser. P 1 bör därför läggas ned, medan den framtida
verksamheten vid P 10 inriktas på infanteriutbildning.

Jag delar utredningens uppfattning all P 1 :s etablissement
bör utnytl-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 62

jas för den verksamhet som idag bedrivs vid S 1 med
anslutna skolor. De invändningar, som flera remissinstanser har haft mot detta
förslag, bygger i huvudsak på uppfattningen all den mark som S 1 idag
disponerar även i fortsättningen kan användas av förbandet. Jag bedömer
emellertid att denna mark är så välbelägen i en expansiv region att den på sikt
niåste avstås för andra ändamål än mUitära. Ett ytterligare skäl för mitt
ställningslagande är att slora och dyra nybyggnads- och iståndsättningsarbeten
kan undvikas om förbandet flyttas. Fredsorganisationsulredningen har beräknat
kostnaderna för dessa arbeten till 95 milj. kr. under den närmaste 20-årsperioden.
Hur S 1 :s nuvarande byggnader bör användas i fortsättningen bör dock utredas
närmare.

Lokaliseras S 1 till Enköping kommer behovet att av
operativa skäl ha ett signalförband i Mellansverige alltjämt att vara
tillgodosett. Behovet av investeringar i Enköping för S I beräknas uppgå lill
ca 35 milj. kr.

En mindre del av verksamheten vid den lill S 1 anknutna
arméns slabs-och sambandsskola (StabSbS) räknar jag med skall ingå i den
blivande arméns tekniska skola (ATS), som enligt beslut av riksdagen (prop.
1971:29, InU 1971:5, rskr 1971:196) vid inrättandet skaU förläggas tiU Östersund.
Lokaliseringen av övrig utbUdningsverksamhet som är knuten till S 1 bör
övervägas närmare.

1 detta sammanhang vill jag erinra om att 1973 års
vårriksdag i samband med behandlingen av frågan om krigsmaktens organisation i
lägre regional instans har beslutat att staben för UppsalaVästerås
försvarsområden skall integreras med S 1 (prop. 1973:75, FöU 1973:14, rskr
1973:170). Med anledning av detta beslul förordar jag alt hela det integrerade
förbandet lokaliseras lill Enköping.

Samtliga remissinstanser, som har yttrat sig i frågan,
förordar att AKS flyttas från Uppsala. När det gäller val av ny
lokaliseringsort har utredningen föreslagit Skövde, medan bl. a.
överbefälhavaren och chefen för armén har förordat Örebro, Det senare
alternativet skulle ställa sig något billigare ur försvarels synpunkt.
Utredningen har emellertid vid sina överväganden vägt in även regionalpolitiska
aspekter. Vidare har den diskuterat en .samordning av AKS med andra skolor till
en större skolenhet i Skövde. Jag tar i delta sammanhang inte ställning till
denna skolenhet men finner att AKS bör flytta från Uppsala till Skövde oavsett
om skolenheten kommer lill stånd eller inte.

FGS bör enligt min mening i avvaktan på utredning om
skolans framtid ligga kvar i Uppsala. Ett sådant ställningstagande gör det
nödvändigt att närmare utreda hur de funktioner AKS f. n. fullgör för
gymnasieskolans räkning skall utföras efler flyttningen av AKS.

Den avveckling av P 1, som jag har förordat i det
föregående, aktualiserar frågan om den framtida lokaliseringen av PKAS som f. n.
är knuten till P 1. Liksom överbefälhavaren och chefen för armén ansluter jag
mig till utredningens förslag att PKAS skall lokaliseras till Ystad och
anknytas till P 7.

Luftvämsskjutskolan (LvSS), som har 14 anställda, lyder förvaltningsmässigt
under Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3) i Norrtälje. Den är

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 63

f.n. förlagd i Svea ingenjörregementes (Ing 1) gamla etablissement
i Frösunda, Solna. Fredsorganisationsulredningen har föreslagit att skolan skall
flyttas till Norrtälje. Delegationen för lokalisering av statlig verksamhet
har förordat samma lokaliseringsorl. Föredragande departementschefen anförde
vid anmälan av prop. 1973:55 (InU 1973:22, rskr 1973:220) efler samråd med mig
alt bl. a. Norrtälje kommun skulle tillföras ytterligare mUitär verksamhet. Jag
förordar all LvSS lokaliseras liU Norrtälje.

Jag övergår nu till att behandla fredsförbandet i
Arvidsjaur. Försvarets fredsorganisationsutredning har påvisat att del inte
innebär några militära utbildningsproblem om ett fredsförband lokaliseras lill
Arvidsjaur. Överbefälhavaren som är ansvarig för krigsorganisationen och
chefen för armén som ansvarar för arméns fredsorganisation har från sina
utgångspunkter varit kritiska till en sådan lokalisering. Etablerandet av ett
fredsförband i Arvidsjaur skall emellertid främst ses som ett led i
sysselsättnings- och regionalpolitiken.

Riksdagen antog hösten 1972 (prop. 1972:111, InU 1972:28, rskr
1972:347) ett regionalpolitiskt handlingsprogram för landet i sin helhet.
Handlingsprogrammet anger att regionalpolitiken skall syfta till en sådan
geografisk spridning av tillgängliga resurser att människorna i skilda regioner
kan erbjudas likvärdiga sysselsättningsmöjligheter och likvärdig tillgång lill
service av social, kommersiell och kulturell karaktär. För att uppnå detla mål
skall resurserna i nödvändig utsträckning koncentreras inom de olika regionerna
i syfte all skapa differentierade arbetsmarknader och eftersträvad
servicekvalitet.

Planen för utvecklingen av den regionala strukturen
baseras på en beskrivning av vilka funktioner skilda kommuner eller områden bör
fullgöra. Arvidsjaur har hänförts till kategorin regionala centra. Med
regionala centra avses orter som har betydelse för sysselsättningen och
serviceutbudet inte bara för den egna kommunen utan för en eller flera
omgivande kommuner.

Riksdagen har i vår tagit ställning lill regeringens
förslag angående medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten där
vidtagna och planerade åtgärder inom Vindelälvsområdet särskUt behandlas (prop.
1973:50, InU 1973:7, rskr 1973:248). Området innefattar Arieplog och Arvidsjaur
i Norrbottens län saml Sorsele, Storuman, Malå-Norsjö, Lycksele, Vindeln och
Vännäs i Västerbottens län. Ytmässigt omfattar området drygt 10% av Sverige.
Folkmängden i området understiger 1 % av landets totalbefolkning. Området
karaktäriseras av en successiv befolk-ningsminskning frän 1960-talets början
och av att en omfattande förskjutning i näringsstrukturen har skett.
Sysselsättningen i jord- och skogsbruk har kraftigt minskat. Är 1972 var i
genomsnitt ca 1 300 personer anmälda arbetslösa i området.

Etablerandet av ett fredsförband i Arvidsjaur bör enligt
min mening ses i det tidigare beskrivna perspektivet, dvs. dels med beaktande
av Arvidsjaurs roll som stödjepunkt för Norrbottens inland, dels mot bakgrund
av den regionalpolitiska målsättningen för Vindelälvsområdet som helhet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 64

Inom försvarsdepartementet har en samhällsekonomisk analys
av projektet genomförts. Den har syftat till alt kartlägga den totala
samhälleliga resursuppoffringen av att fredsförbandet sätts upp. En direkt
jämförelse med andra länkbara konkreta lokaliseringsobjekt har legat utanför
ramen för studien. Däremot har anlaganden gjorts om konsekvenserna av
sysselsättningspolitiska åtgärder som har bedömts bli nödvändiga om förbandsetableringen
inte blir av.

Enligt den samhällsekonomiska kalkylen beräknas alt fredsförbandel
inkl. kommunala följdinvesteringar direkt och indirekt under investeringsfasen
skapar sysselsättning i Arvidsjaurregionen åt ca 250 personer i fem år. Häri
ingår den direkta sysselsättningen vid byggnads- och anläggningsarbete,
iordningställande av markområde, vägbyggnalioner etc, och den indirekta
sysselsättningen genom att materiel och tjänster tillverkas och levereras
lokalt eller regionalt. Under driftperioden beräknas vidare förbandsetableringen
direkt och indirekt ge upphov till totalt mellan 450 och 500 arbetstillfällen,
varav mellan 350 och 400 med regionall rekryterad arbetskraft. I denna
beräkning ingår direkt sysselsatta vid förbandet, indirekt sysselsatta genom
förbandets köp av varor och tjänster samt effekten på sysselsättningen inom bl.
a. servicesektorn genom olika spridningseffekter.

Enligt kalkylen skulle förbandets uppsättning och drift
innebära en sammanvägd statsfinansiell merkostnad över hela livslängden
(nuvärde) på ca 150 milj. kr., eller uttryckt som annuitet över en 40-årig
livslängd ca 13 milj. kr. Till detta beräknas komma en kommunfinansiell
merkostnad för följdinvesteringar på ca 30 milj. kr., eller uttryckt som annuitet
ca 2 milj. kr. 1 kalkylen ingår inte kostnader för flygfält.

Den totala samhällsekonomiska resursuppoffringen inkl,
kommunala följdinvesteringar för att sätta upp och driva förbandet beräknas
enligt kalkylen till mellan 40 och 75 milj. kr. eller uttryckt som annuitet ca
36 milj. kr. Studien tyder således på alt den samhällsekonomiska
resursuppoffringen av alt förlägga ett fredsförband till Arvidsjaur torde ligga
lägre än den stats- och koinmunfinansiella belastningen av projektet.

De bedömda sysselsättningseffekterna av att sätta upp
fredsförbandet utgör ell väsentligt bidrag när det gäller att uppfylla
statsmakternas regionalpolitiska målsättning för Norrbottens inland och är ett
viktigt led i insatsen för Vindelälvsområdet som helhet. Genom de
arbetstillfällen som kommer att erbjudas i samband med uppbyggnaden av etablissementet
i Arvidsjaur kan behovet av andra arbetsmarknadspolitiska insatser i regionen i
form av beredskapsarbeten beräknas bli i motsvarande mån mindre.

Mol bakgrund av vad jag i det föregående har redovisat
förordar jag att ell fredsförband upprättas i Arvidsjaur. Förbandet bör bära K 4:s
namn. Det bör dimensioneras för grundutbildning av ca 650 värnpliktiga.
Inriktningen av utbildningen vid det nya förbandet är jag inte beredd att nu ta
ställning tUl. Denna fråga måste närmare utredas. Upprättandel av det nya
förbandet och nedläggningen av P 1 innebär att ytterligare ca 650

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 65

värnpUktiga kommer att grundutbildas i övre Norrland. Hur
dessa bör fördelas på olika förband behöver ytterligare övervägas. Antalet värnphktiga
som utbildas i nuvarande garnisonsorler i Norrland skall dock i huvudsak förbli
oförändrat. Det kan i sammanhanget nämnas att ca 1 500 värnpliktiga som är krigsplacerade
vid förband med krigsuppgifter i övre Norrland f. n. utbUdas i Mellansverige.

Utredningens förslag alt del bör tillkomma en särskild samarbelsdelegalion
för all samordna mUitära och civila intressen i Arvidsjaur biträds av flera
remissinstanser. Även jag anser att en saraarbetsdelegation av det slag
utredningen har föreslagit bör inrättas. Jag kommer i annat sammanhang alt
föreslå Kungl. Maj:t all en sådan delegation tUlsätts. I samband med all mark
för övningsfältet i Arvidsjaur anskaffas bör vissa synpunkter som har
framförts av Svenska samernas riksförbund närmare övervägas.

Som framgår av redogörelsen i det föregående har fredsorganisationsutredningen
föreslagit att den till K 4 knutna KavKAS flyttas till Skövde, Chefen för armén
har tidigare uttalat att KavKAS under alla förhållanden bör flytta från Umeå tiil
Skövde. Han har dock senare anfört att han inte nu vill ta ställning till
skolans framtida lokalisering. Inte heller jag är nu beredd att ta ställning i
denna fräga.

De förordade organisationsförändringarna medför vissa
problem för den berörda personalen. För att mildra dessa förutsätter jag att
förändringarna genomförs i nära samråd med den berörda personalens organisationer
på såväl lokal som central nivå. Olika åtgärder bör vidtas för att underlätta
omplaceringen av denna personal och för att erbjuda övertalig personal annan
anställning.

Flera remissinstanser har framhållit de värnpliktigas
problem i samband med alt ett förband sätts upp i Arvidsjaur. Frågan om
särskilda åtgärder för värnpliktiga som fullgör sin tjänstgöring långt från
hemorten måsle ägnas stor uppmärksamhet i framtiden. Denna fråga, som berör
inte bara förbandet i Arvidsjaur, måste beaktas i det fortsatta arbetet. I detla
sammanhang vill jag också anmäla alt jag inte är beredd all la ställning lill
frågan om ett flygfält i Arvidsjaur.

Investeringskostnaden för att sälla upp det nya förbandet
beräknas till 150 milj. kr. Härav bör 100 milj. kr. anvisas utanför
utgiftsramen för det militära försvaret. Återstående medelsbehov fär
finansieras genom medel som kan komina att inflyta vid försäljning av S 1 :s
och AKS:s mark och byggnader i Uppsala samt i övrigt av anslagsmedel inom
utgiftsramen genom att de investeringar vid 1 1 och P 10, som hade varit
nödvändiga om P 1 :s värnpliklskontingent skulle ha fördelats på dessa förband,
inte behöver genomföras.

Vad beträffar de medel som bör anvisas utanför
utgiftsramen vUl jag erinra om att medel för sysselsättningsstimulerande
åtgärder under elfte huvudtiteln under en följd av år i vissa fall har ställts
till förfogande för att betala byggnadsarbeten, materiel m. m. för det militära
försvaret. För budgetåret 1973/74 får enligt riksdagens beslut sådana medel
disponeras utöver utgiftsramen lill ell belopp av högst 20 milj. kr.
Enligt min

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:135 66

mening bör motsvarande ordning tillämpas även i
förevarande fall. De medel som ställs tiU försvarets förfogande från elfte
huvudtiteln bör således ökas med sammanlagt 100 milj. kr. under den tid om 4-5
år som byggnationen beräknas pågå i Arvidsjaur. Någon höjning av den för
budgetåret 1973/74 bestämda ramen om 20 milj. kr. bedömer jag dock inte erforderiig.

Jag vUl i detta sammanhang upplysningsvis nämna att de organisationsförändringar
som jag har förordat i det föregående medför behov av detaljutredningar på
olika nivåer. Några har jag berört i del föregående. Dessutom bör bl. a.
möjligheterna att enligt utredningens förslag snarast förlägga viss del av
utbildningen av fast anställt plutonsbefäl lill Arvidsjaur närmare övervägas.
Jag avser föreslå Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder som behövs för att delta
utredningsarbete skall komma till stånd.

De förordade omorganisationerna bör i sin helhet vara
genomförda den 1 juU 1979 i enlighet med en av Kungl. Maj:t faststäUd tidsplan.
Om förutsättningarna skulle ändras i sådan mån att skäl föreligger att skjuta
på organisationsåtgärdernas slutiiga genomförande, bör Kungl. Maj:t äga att
besluta härom.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de organisalionsändringar rörande armén som
jag har förordat i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tiU
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga lill delta protokoU
ulvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kalenderår

Bilaga
Fredsorganisationsutredningens exempel på tidsplan

s. 1971 Kontrollera mot PDF

1971

Uppdrag
till chefen för armén och fortifikationsförvaltningen att förbereda projektering
av kasemelablissementet

s. 1972 Kontrollera mot PDF

Uppdrag tiU fortifikationsförvaltningen att förbereda
inköp av mark

Riksdagsbeslut

1972

Uppdrag till överbefälhavaren och chefen för armén alt
föreslå

1. organisation av I 5, 1 20 och K 4

2. rekryteringsåtgärder

Projektering
börjar av kasernetablissement, vägbyggnad och flygfält. Inköp av mark börjar

s. 1973 Kontrollera mot PDF

1973

"Samarbetsdelegation"
utses

s. 1974 Kontrollera mot PDF

1974

Överbefälhavaren
och chefen för armén föreslår organisation av I 5, 1 20 och K 4 samt
rekryteringsåtgärder

Utbildning av instruktörer börjar Vägbyggnad börjar

Flygfält börjar byggas

Kasernetablissement börjar byggas Vägar till kasernetablissementet
färdiga

Flygfält färdigt

Gymnasie.skola börjar

Kasernetablissement färdigt

K 4 sätts upp i Arvidsjaur

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:135 68

Innehåll

Förläggning av ett nytt förband lill övre Norrlands
inland 2

Inledning .................................................................... 2

Fredsorganisalionsutredningens principförslag ........... 3

Remissyttrandena ...................................................... ... 7

Fredsorganisalionsutredningens förslag lill fredsförband i
Arvids

jaur .............................................................................. 11

Remissyttrandena ...................................................... . 19

Ändringar av fredsorganisalionen förvissa arméförband 27

Inledning .................................................................... . 27

Nuvarande organisation .............................................. . 28

Förslag av fredsorganisationsulredningen .................. . 30

Remissyttrandena ....................................................... 44

Departementschefen ................................................... . 51

Bilaga

Fredsorganisalionsutredningens exempel på tidsplan .. 67

Cio[i-bor,!.Orfsi;tlryckeri AB, Sthim 73.2 819 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

41 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (41)

41 kopplingar i 26 dokument.

  1. Prop. 1981/82:98 om vissa luftfartspolitiska frågor s. 110 i texten
  2. Bet. 1981/82:FöU10 om upphandlingen för Norrlands dragonregemente i Arvidsjaur s. 1 · s. 2 om s. 64 i texten
  3. Bet. 1981/82:FöU2 om användningen av Upplands regementes anläggningar i Uppsala s. 1 i texten
  4. Prop. 1980/81:119 om miljösäkrare sjötransporter s. 399 i texten
  5. Bet. 1978/79:FöU9 med anledning av propositionen 1978/79:5 om vissa markförvärv för armén, m. m. jämte motioner s. 9 i texten

Visa alla 26