Kungl. Maj:ts proposition med förslag till samordning av civil och militär läkemedelsförsörjning.
1973 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:16, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till samordning av civil och militär läkemedelsförsörjning.
Dokumentets text
Kungl.
Majrts proposition nr 16 år 1973 Prop. 1973:16
Nr 16
Kungl.
Majrts proposition med förslag till samordning av civil och militär
läkemedelsförsörjning m. m.; given Stockholms slott den 16 februari 1973.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över soclalärenden, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt,
GUSTAF ADOLF
SVEN
ASPLING
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att den särskilda mUitära
apoteksorganisationen skall upphöra och att dess uppgifter förs över på
apoteksbolaget. Syftet med åtgärderna är att samordna och effektivisera de
civila och militära resurserna på läkemedelsområdet. Förslaget Innebär att
mUitär-apoteket och dess tre fUlalapotek Inordnas i apoteksbolaget. Vidare föreslås
att driften vid krigsmaktens beredskapsförråd av läkemedel övertas av
apoteksbolaget och knyts till lämpliga apotek. Omorganisationen föreslås bil
genomförd den 1 januari 1974,
1
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 16
Prop. 1973:16
Utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 16 februari 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT,
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om samordning
av civil och militär läkemedelsförsörjning m. m. och anför.
Jnle
Kungl, Maj:t bemyndigade den 18 juni 1971 styrelsen
för apoteksbolaget att I samråd med socialstyrelsen, överbefälhavaren,
försvarets sjukvårdsstyrelse, mllltärapoteket och andra berörda myndigheter utreda
och lägga fram förslag om lämpliga former för samordning av civil och militär
läkemedelsförsörjning. Utredningen skulle därvid särskilt beakta behovet av en
effektiv total beredskap på läkemedelsområdet.
Styrelsen för apoteksbolaget överlämnade den 11
oktober 1972 betänkandet Samordning av civil och mUitär läkemedelsförsörjning.
Utredningen har verkstäUts av en särskUt tUlsatt kommitté som arbetat under
benämningen Kommittén för samordning av civil och militär läkemedelsförsörjning
(CML-kommittén),
Remissyttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren
(ÖB), försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets
forskningsanstalt (FOA), civllförsvarsstyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut,
försvarets personalnämnd, socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium
(SBL), statens personalnämnd (SPN), universltets-kanslersämbetet (UKÄ),
lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, överstyrelsen för ekonomiskt
försvar (ÖEF), direktionen för karoUnska sjukhuset (KS), statens
veterinärmedicinska anstaU, länsstyrelserna I Stockholms och Skaraborgs län,
Blekinge läns och Norrbottens läns landstingskommuner, sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri), Statsanställdas
förbund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens
riksförbund (SR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges
farmacevtförbund. Apoteksteknikerförbundet, Läkemedelslndustrlföreningen (LIE)
samt Representantföreningen för utiändska farmacevtiska industrier (RUFl),
Prop. 1973:16 3
Nuvarande
förhållanden Apoteksbolaget
Apoteksbolagets verksamhet regleras genom avtal
mellan staten och bolaget. Enligt avtalet skall bolaget bl, a, svara för att en
god läkemedelsförsörjning upprätthålls I landet.
Apoteksbolaget
omfattar 635 apotek (Inkl, 18 sjukhusapotek), I detaljdistributionen Ingår
häratöver 721 läkemedelsförråd, knutna till vissa apotek, och 1 337 enklare
utlämnlngsställen.
Personalen
utgörs av I avrandade tal 800 apotekare, 2 600 receptarler och 8 100
apotekstekniker, sammanlagt 11 500 personer. Inemot hälften av personalen
utgörs av deltidsanställda.
Apotekens
försäljning till allmänhet mot recept uppgick under år 1971 till 888,9 milj,
kr, och utan recept tUl 254,4 milj, kr. Försäljningen till sjukhus och
kommunala sjukhusapotek uppgick under samma år till 208,4 milj, kr.
Apoteksbolagets sammanlagda omsättning under år 1971 uppgick till drygt 1 350
milj, kr.
Militärapoteket,
förrådsorganisationen m. m.
Mllltärapoteket tillkom som centralt statsapotek
för försvaret är 1940 och har försvarets sjukvårdsstyrelse som chefsmyndighet.
Det ansågs inte betryggande att helt vara hänvisad till utfästelser frän
enskilda apoteksinnehavare för att tillgodose ett sä betydelsefullt Intresse
som försvarsväsendets läkemedelsförsörjning. Apoteket omfattar fömtom moderapoteket
vid karolinska sjukhuset i Stockholm tre fUlalapotek, varav ett I Boden och
två I Karlskrona, Mllltärapoteket är krigsmaktens centrala organ för dess läkemedelsförsörjning
samt läkemedelscentral för vissa militära enheter. Vid mllltärapoteket med dess
filialapotek samt de centrala och regionala beredskapsförråden äger så gott som
hela läkemedelshanteringen inom krigsmakten rum. Det åligger militärapoteket
att anskaffa de läkemedel, som erfordras för att genomföra anbefalld
beredskapslagring inom krigsmakten. Urvalet av läkemedel för krigsförbanden
fastställs av försvarets sjukvårdsstyrelse på förslag från mUitärapoteket
Apoteket svarar även för viss läkemedelsberedning. Militärapoteket har egen
tillverkning av bl. a. spolvätskor, Infuslonslös-ningar, injektlonslösnlngar,
salvor, reagenser, extemporeberednlngar m. m. En viss samordning av
beredningsverksamheten har ägt rum mellan mUitärapoteket, ACO Läkemedel AB och
apoteksbolaget. I fråga om vissa sterila lösningar är mllltärapoteket numera
efter överenskommelse med apoteksbolaget centraltlllverkare för landet. Försök
med och undersökningar av läkemedel och läkemedelsberedningar, som är lämpliga
för krigsmakten, utförs genom apotekets försorg.
Militärapoteket
i Stockholm är sjukhusapotek åt karolinska sjukhuset.
Prop. 1973:16 4
Filialapoteket
i Boden och ett av filialapoteken I Karlskrona är sjukhusapotek åt centrallasaretten
på resp. orter. MlUtärapotekets återstående filialapotek i Karlskrona betjänar
de militära sjulcvårdslnrättnlngarna på orten. De militära apotekens
försäljning till civila sjukvårdsinrättningar uppgick år 1971 tiU ca 15 mUj,
kr. Verksamheten regleras i huvudsak genom kontrakt mellan militärapoteket och
vederbörande sjukvårdshuvudman eller sjukhusledning. Vid samtliga militära
sjukhusapotek sker även försäljning över disk till allmänheten. Värdet av denna
försäljning redovisades år 1971 tiU närmare 4,8 mUj, kr,
MUitärapoteket i Stockholm svarar också för
utlandssändnlngar av läkemedel för vissa hjälporganisationers räkning.
Leveransvärdet varierar i regel mellan 500 000 och 1 milj. kr. årligen.
Leveranserna av läkemedel för daglig sjukvård åt värnpliktiga
vid krigsmaktens fredsförband sker i huvudsak från den militära apoteks-och
förrådsorganisationen. Militärapotekets distributionsenhet vid Åkers Krutbruk
betjänar huvuddelen av förbanden i landet, Fillalapoteket i Boden svarar för
läkemedelsleveranserna till förbanden I övre Norrland, medan ett av
filialapoteken i Karlskrona täcker behovet av läkemedel för daglig sjukvård ät
värnpliktiga vid så gott som alla förband Inom Södra militärområdet. Värdet av
denna försäljning uppgick under år 1971 till drygt 6 milj, kr.
Omsättning av beredskapsläkemedel sker I samband
med de militära apotekens leveranser främst till karolinska sjukhuset,
centrallasaretten I Boden och Karlskrona samt sjukavdelnlngarna vid
krigsmaktens fredsförband. MUltärapotekets omsättningsförsäljning av
beredskapsläkemedel uppgick år 1971 tUl ca 4 mUj. kr.
MUltärapotekets totala försäljning av läkemedel och
närstående varor uppgick år 1971 till omkring 32 milj. kr.
Den militära förrådsorganisationen för
sjukvårdsmaterid och läkemedel tillkom år 1946, Den består av fem centrala
läkemeddsförråd och tolv läkemeddscentraler på olika platser i landet. De
centrala läkemedelsförråden utgör delar av de centrala sjukvårdsförråden, där
också sjukvårdsmaterid lagerhålls för Icrlgsmaktens räkning. Dessa förråd har
till uppgift att ta emot lagra, omsätta och lämna ut läkemedel m, m. för
krigsmaktens behov. Förråden lyder under försvarets sjukvårdsstyrelse. Vid de
centrala läkemeddsförräden, ett inom varje militärområde utom det södra,
lagerhålls krigsmaktens ersättningsutrustning av läkemedel, främst I form av
råvaror och halvfabrikat Vid de tolv läkemedelscentralerna förvaras främst de
läkemedel som krigsmaktens förband skall utrustas med vid mobUiserlng.
Verksamheten vid läkemedelscentralerna omfattar I varierande omfattning också
leveranser av läkemedel för daglig sjukvård till vissa förbands
sjukvärdsavdelnlngar. Från läkemedelscentralerna har I aUmänhet lagts ut
läkemedel i lokala mobiliseringsförråd. Totala antalet lokala förråd uppgår tlU
ca 100.
Prop.
1973:16 5
Spridningen
till lokala mobUlserlngsförråd har genomförts för att tUlgodose de militära
myndigheternas behov. Även vid Åkers Kmtbmk lagerhålls ett visst
utrustningsbehov av beredskapsläkemedel. Distribution av nya och omfördelning
av befintliga läkemedel meUan förråden sker i regel genom distributionsenheten
vid Åkers Krutbruk, Underlag för verksamheten vid läkemeddscentralema erhålls
från mobUlserlngs-myndigheterna. Lagerredovisningen sker i huvudsak genom
militärapotekets försorg med hjälp av ADB-teknik.
Den farmacevtiska tillsynen av krigsmaktens
beredskapslager tUlkommer mllltärapoteket Föreståndarna för
läkemeddscentralema har det farmacevtiska ansvaret för beredskapsläkemedel som
lämnats ut tUl mobUlserlngsmyndlgheterna. Kassation, utgallrlng, ompacknlng
eUer omsignering av läkemeddsförpacknlngar ankommer pä personal antingen frän
mUitärapoteket eller från vederbörande läkemedelscentral.
Personalen inom det miUtära apoteksväsendet och den
mUitära förrådsorganisationen uppgick den 1 juli 1972 tiU 205 anställda,
fördelade på 36 apotekare, 30 receptarler och 139 övriga anstäUda. För ett
30-tal anstäUda vid apoteket Eken i Karlskrona gäller samma anstäUnlngs-vUlkor
som för personalen inom apoteksbolaget.
Enligt gällande planläggning för
läkemedelsförsörjningen i krig skaU vid mobUiserlng s. k. centralapotek
upprättas. Dessa skall svara för framställning av vissa tablettsorter, salvor
m. m. för krigsmaktens behov. Råvaror för detta ändamål lagras vid krigsmaktens
centrala läkemedelsförråd. Centralapoteken skall I första hand bemannas med
personal och förses med utmstning från mUitärapoteket.
Civila
ledningsorgan
Socialstyrelsen har huvudansvaret för den hälso-
och sjukvårdande verksamhet som bedrivs av annan än krigsmakten eUer
dvUförsvaret Styrelsen har i sin instmktion ålagts att planlägga utnyttjandet
av landets tillgångar I fråga om läkemedel och sjukvårdsmaterid samt att biträda
överstyrelsen för ekonomiskt försvar vid handläggningen av försörjningsfrågor
på hälso- och sjukvärdens område.
Civila ledningsorgan på central nivå är vidare
civllförsvarsstyrelsen, lantbmksstyrelsen, statens livsmedelsverk, ÖEF, SBL och
statens veterinärmedicinska anstalt. Det åligger civilförsvarsstyrelsen bl, a,
att anskaffa läkemedel för civilförsvarets behov och ha uppsikt över förvaringen
av dessa läkemedel, CivUförsvarsenheternas läkemedelsutmst-nlng läggs upp
länsvis i vissa av apoteksbolagets apotek.
Genom överstyrelsens försorg genomförs åtgärder för
att säkerställa läkemedelsproduktlonen under krig eller avspärmlng bl. a, i
form av en omfattande lagerhållning av läkemedelssubstanser och råvaror. Av betydelse
för läkemedelsförsörjningen är också överstyrelsens uppgifter i
tl Riksdagen 1973.1 saml. Nr 16
Prop.
1973:16 6
fråga
om undanförselplanläggnlng. Uppgifterna berör bl, a, apoteksväsendet,
droghandeln och läkemedelsindustrin. Omsättningen av beredskapslager som
handhas av överstyrelsen sker genom medverkan av läkemedelsindustrin,
läkemedelsgrosshandeln och apoteksväsendet. SBL och statens veterinärmedicinska
anstalt genomför bl, a, beredskapslagerhållning av bakteriologiska preparat
samt svarar för omsättningen av dessa.
Militära
ledningsorgan utöver militärapoteket
Inom den mUitära sektom har ÖB och
försvarsgrenscheferna det högsta funktionella ansvaret för
läkemedelsförsörjningen. Andra mUltära ledningsorgan är försvarets sjukvårdsstyrelse,
chefen för försvarets me-dlcinalkår och försvarets materielverk.
ÖB, som under Kungl, Maj:t har ledningen av och
uppsikten över krigsmakten, meddelar bl.a, direktiv för försvarets
sjukvårdsstyrelses verksamhet. På läkemedelsområdet Innebär detta att ÖB
fastställer be-redskapslagrlngens omfattning, centrala förrådens placering,
fördelningen av ersättningsförnödenheter mellan centrala förråd m, rn, ÖB har
inte tillgång till farmacevtisk sakkunskap. Medverkan lämnas av
mi-litänipoteket i regel genom försvarets sjukvårdsstyrelse.
Försvarsgrenscheferna leder den
förbandsproducerande verksamheten inom egen försvarsgren. De äger mot bakgmnd
av sitt ansvar för förbandsproduktionen meddela försvarets sjukvårdsstyrelse
anvisningar rörande den närmare utformningen av styrelsens verksamhet. På läkemedelsområdet
Innebär försvarsgrenschefemas ansvar bl, a, att de ger närmare anvisningar om
den läkemedelsutmstnlng med vilken de olika krigsförbanden skall förses.
Försvarets sjukvårdsstyrelse är fackmyndighet för
krigsmaktens hälso-och sjukvård och central förvaltningsmyndighet för
sjukvårdsförvaltningen inom krigsmakten. Ämbetsverket är chefsmyndighet för
bl, a, mllltärapoteket, de centrala sjukvårdsförråden och krigsmaktens läkemedelscentraler,
Läkemedelsförvaltnlngen genomförs för försvarets sjukvårdsstyrelses räkning i
allt väsentligt av mllltärapoteket, Farmacevtisk sakkunskap Ingår Inte i
styrelsens organisation, MUitärapoteket biträder därför sjukvårdsstyrelsen I
dess arbete med att planlägga och förbereda försörjningen med läkemedel Inom
krigsmakten. Vissa ärenden rörande mllltärapoteket avgörs av försvarets
sjukvårdsstyrelse, nämligen viktigare författningsfrågor, viktigare frågor om
organisation, anslagsframställningar m, m.
Samverkan i krlgsplanläggnlngen på
läkemedelsområdet äger bl, a, rum inom socialstyrelsens beredskapsråd, där
totalförsvarsmyndlgheter-na och sjukvårdshuvudmännen är representerade, I
central instans har myndighetema fördjupat samarbetet I särskilda av
myndigheterna or-
Prop.
1973:16 7
ganiserade
arbetsgmpper. Av betydelse är här den s. k. samarbetsdele-gationen. Denna
arbetar på totalförsvarsbasis med bl, a. planering av reservfabriker för
läkemedelsindustrins krigsproduktion, läkemedelsindustrins råvamförsörjning
och beredskapssjukhusens läkemedelsbehov.
CML-kommitténs
förslag
Apoteksrörelsen
Kommittén anser det sannolikt att väsentliga
fördelar kan vinnas, om förbanden hänvisas till apotek I orten för att få
läkemedel för den dagliga sjukvården. Bl, a, skulle ett relativt omständligt
och tidsödande beställnings- och transportförfarande liksom en viss
dubbelorganisation i förråds- och distributionstjänsten kunna undvikas,
LagerhåUningens omfattning vid förbanden torde också kunna minska genom tätare
inköp.
Med
hänsyn till att den totala omfattningen av mllitärapotekets leveranser till
förbandens sjukavdelningar år 1971 endast uppgick till ca 6,2 milj. kr, blUr
belastningsökningen vid de enskUda apoteken I regel av marginell karaktär.
Flertalet apotek har såvitt kommittén kan bedöma möjlighet att utan
personalförstärkning ta över läkemeddsservlcen tUl förbanden.
Kommittén
föreslår således, att krigsmaktens fredsförband hänvisas till apoteksbolagets
apotek för att erhålla läkemedel för daglig sjukvård. Likaså finner kommittén
det lämpligt att även anskaffningen av beredskapsläkemedel för försvaret
genomförs av apoteksbolaget. Därmed kan all anskaffning av färdiga läkemedel för
krigsmaktens räkning samordnas i bolagets regi.
De
s. k. centralapoteken ansågs vid sin tillkomst nödvändiga för att trygga
tillgången på läkemedel Inom den militära sjukvårdsorganisationen. Sedan
mllitärapotekets ratlnproduktlon för mUltära ändamål lagts ned har basen för
tlUverknlngen vid centralapoteken försvunnit. CML-kommittén föreslår därför att
dessa utgår ur krigsorganisationen samt förutsätter att bortfallet kompenseras
genom ökad lagerhållning av färdigvaror. Om centralapoteken utgär ur krigsmaktens
krigsorganisation, kan beståndet av läkemedelssubstanser m. m. som nu I
huvudsak är upplagda 1 de centrala läkemedelsförråden föras över till de lager
som handhas av ÖEF.
Kommittén föreslår att mllltärapoteket och dess
fUlalapotek upphöi som militära organ och inordnas som sjukhusapotek i
apoteksbolaget Enligt kommittén kan med säkerhet en viss dubbdorganlsatlon undvikas,
om den militära sjuldiusapoteksrörelsen överförs till apoteksbo-
Prop. 1973:16 8
laget.
Detta bör i vart fall på sikt kunna medföra möjligheter till personalbesparingar
och andra ratlonallserlngsåtgärder bl. a. genom en centralisering av vissa
mtiner till apoteksbolagets centrala förvaltning.
Det är enligt kommitténs uppfattning viktigt, att
det samarbete mellan medicin och farmaci som existerat sedan mer än 30 är vid
karolinska sjukhuset ytterligare utvecklas och fördjupas. Om mUitärapoteket
överförs tUl apoteksbolaget är det angeläget att de vid apoteket befintliga
forslcnlngsresursema m. m. tas tUl vara och utvecklas inom den vidare ram som
apoteksbolaget erbjuder. Dessa resurser bör därvid hållas tUlgängliga även för
krigsmaktens forsknmgsbehov m, m, på läkemedelsområdet.
Förrådsbållning
av beredskapsläkemedel för krigsmaktens behov
För att möjUggöra en bättre hantering och
omsättning av läkemedlen bör en Integrering ske med den civila sektorns
läkemedelsförsörjning. Kommittén föreslår därför att apoteksbolaget åtar sig
förrädshåUnlng-en m,m, vid krigsmaktens läkemedelscentraler och centrala läkemedelsförråd.
Kommittén förordar en anknytning av läkemedelscentralerna tUl apotek I lildiet
med den ordning som råder vid centrallasarettet i Boden, där sjukhusapoteket
även är läkemedelscentral. En lokalmässig anknytning som i Boden är emellertid
enligt kommitténs uppfattning inte nödvändig. Läkemedelscentralerna bör i
första hand knytas till sädana apotek som även har att svara för leveranser av
läkemedel för dagUg sjukvård vid fredsförband. Härigenom kan förbandens fredskonsumtion
av läkemedel utnyttjas för omsättning av beredskapslagren. Kommittén
framhåller vidare, att starka skäl talar för att apoteksbolaget för de
militära myndigheternas räkning även åtar sig förrådshållningen m. m, av de
läkemedel, som läggs upp I de centrala läkemedelsförråden. Därvid bör
möjUgheten att anknyta dessa till lämpligt belägna apotek tas till vara.
Kommittén räknar för sin del med att förrådens lokalisering åtminstone t,v,
kommer att behållas.
Det föreslagna förrädshållnlngssystemet skulle
enligt kommittén Innebära ökade möjUgheter att åstadkomma erforderlig
omsättning av krigsmaktens beredskapsläkemedel, att i tid genomföra nödvändiga
preparatindragningar m. m. samt att öka utläggningen till och spridningen av
lokala mobiliseringsförråd. Systemet skulle även medföra att förestån-darskapet
för beredskapsförräd av läkemedel blir en ordinarie uppgift inom apoteksbolaget
för vederbörande apotekschef. Ett särskilt distributionssystem för att
tillgodose de miUtära läkemedelsförrådens behov av läkemedel erfordras då inte
längre, utan apotekschefen kan genomföra sambestäUnlng av krigsläkemedel och
läkemedel för den normala försäljningen. SärskUt buffertförråd för utjämning
mellan de olika läkemedelscentralerna skuUe heller inte behövas. Det nya systemet
medför
Prop.
1973:16 9
enligt
kommittén att de i nuläget önskvärda personalförstärkningarna vid de militära
läkemeddscentralema Inte i full utsträckning blir nödvändiga.
CML-kommittén framhåller att förslaget rörande
förrädshållningen av krigsmaktens beredskapsläkemedel inte innebär att de
mUltära myndigheternas ansvar för sjukvården mbbas.
Organisatoriska
frågor
Enligt kommitténs förslag kommer viktiga
försvarsförberedelser på läkemedelsområdet att åvila apoteksbolaget.
MUltärapotekets nuvarande funktioner fördelas på försvarets sjukvårdsstyrelse
och apoteksbolaget, varvid bolaget närmast åtar sig de verkställande
uppgifterna rörande anskaffning, förrådshällnlng och omsättning m. m. av
läkemedel som är avsedda att användas inom den militära sjukvården. Den miUtära
apoteks- och förrådsorganisationen förs över tUl bolaget. Apoteksbolaget bör
enligt kommittén också biträda försvarets sjukvårdsstyrelse och övriga
totalförsvarsmyndlgheter i fråga om mobUlserlngs- och krlgs-planläggnlng.
Vad gäller de direkta försvarsförberedelserna anser
kommittén att nu gällande organisation inom apoteksbolagets huvudkontor i stor
utsträckning kan utnyttjas. För att samordna handläggningen av försvarsärenden
Inom bolaget bör emellertid enligt kommitténs mening en central försvarsenhet
etableras inom huvudkontoret. Denna enhet bör ha tillgång tUl
mllltärfarmacevtlsk sakkunskap och få ställning som stabsorgan direkt under
verkställande direktören.
Försvarets sjukvårdsstyrelses uppgifter rörande
läkemedelsförvaltningen Inom krigsmakten är i huvudsak delegerade till
mUitärapoteket, Om apoteket utgår ur krigsmaktens organisation måste vissa
uppgifter, som nu åvilar apoteket och som Inte lämpligen kan överföras på organ
inom den clvUa sektorn, återgå till försvarets sjukvårdsstyrelse. Styrelsen
saknar emeUertid farmacevtisk expertis, varför kommittén fuiner det nödvändigt
att försvarets sjukvårdsstyrelse får tUlgång till sådan expertis. En
farmacevtisk enhet bör sålunda enligt kommitténs mening tillföras styrelsen.
Kommittén framhäller att förslaget uite berör
försvarets sjukvårdsstyrelses StäUning som fackmyndighet för hälso- och
sjukvården Inom krigsmakten och som central förvaltningsmyndighet. Ämbetsverket
behåUer därmed sitt övergripande ansvar för krigsmaktens läkemedelsförsörjning
såväl I fred som krig. Förhållandet mellan försvarets sjukvårdsstyrelse å ena
sidan samt ÖB och försvarsgrenscheferna å den andra sidan förändras inte
heller.
Vid handläggning av ärenden som gäller
läkemedelsförsörjnuigen I krig eller i övrigt hänger samman med beredskapen på
läkemedelsom-
Prop. 1973:16 10
rådet
bör enligt kommitténs mening representant för apoteksbolaget Ingå i
socialstyrelsens beredskapsråd och I centrala sjukvårdslednlngen i krig.
Kommittén understryker behovet av en kontinuerlig,
permanent samverkan på läkemedelsförsörjningens område av den typ som nu äger
rum inom den s. k. samarbetsdelegationen. Av den anledningen har kommittén
övervägt, om inte ett fast samarbetsorgan bör inrättas. Av olika skäl anser
emellertid kommittén att denna utväg inte bör tiUgrl-pas. Det är enligt
kommitténs mening tUlräckligt att I socialstyrelsens instmktion ta in en
föreskrift om att styrelsen skall svara för att kontinuerlig samverkan rörande
försvarsförberedelserna på läkemedelsområdet upprätthälls inom totalförsvaret.
Kostnadsfrågor
Kommitténs förslag Innebär att leveranserna av
läkemedel tUl mUl-tärapotekets nuvarande civila och mUitära kunder kommer att I
huvudsak ske från apoteksbolagets läkemedelslager. Med hänsyn till leveransernas
art m, m. bör det enligt kommittén vara möjligt för apoteksbolaget att vid
leveranser av läkemedel till krigsmaktens fredsförband och beredskapslager
tiUämpa de gmnder för prissättningen som gäUer vid motsvarande
sjukhusleveranser. Försäljning i omsättningssyfte från krigsmaktens
beredskapslager av läkemedel bör ske tUl marknadsmässiga priser.
Med hänsyn till de avtal som nu gäller för apoteksbolagets
sjukhusleveranser kommer därför enligt CML-kommitténs bedömning inte några
väsentiiga förändringar I kostnadsbelastnlngen att uppkomma vare sig för
apotekets civila eller mlltära kunder. Kommittén pekar här på möjligheterna
till Inte oväsentliga rationaliseringar med åtföljande kostnadsbesparingar
Inom den nuvarande militära apoteks- och distributionsorganisationen.
Vid ett eventuellt övertagande av mllltärapoteket
och dess filial-apotek anser kommittén att bolaget från staten bör inlösa dels
befintligt fredslager av läkemedel och närstående varor m, m,, dels apotekens
inventarier, och dels utrustning och andra Inventarier i läkemedelscentraler
m, m. Värdet av varulagret beräknar kommittén till ca 6 mUj, kr. och
braksvärdet av inventarierna vid apoteken och förråden till sammanlagt ca 1
mUj. kr. Äganderätten till läkemedlen i beredskapsförrä-den, vars värde
beräknas till 15 mUj, kr,, anser kommittén alltjämt bör tUlkomma krigsmakten.
För tjänster som apoteksbolaget åtar sig att utföra
för försvarsmyndigheternas räkning kommer bolaget att belastas med direkta och
indirekta kostnader. Enligt kommittén bör apoteksbolaget av
försvars-myndigheterna erhåUa full täckning för direkta kostnader jämte ett
Frop.
1973:16 11
procentuellt
tillägg för de indirekta kostnaderna. Förhällandet mellan bolaget och
myndigheterna bör ordnas som ett leverantör/kundförhållande.
Avtal,
författningar m. m.
Apoteksbolagets åtaganden att utföra vissa
försvarsförberedelser, som instraktlonsmässlgt ankommer på de centrala
förvaltningsmyndigheterna försvarets sjukvårdsstyrelse, socialstyrelsen och
civllförsvarsstyrelsen, föresläs av CML-kommittén bil fastställda i avtal
mellan staten och apoteksbolaget. Även förhållandet mellan bolaget och berörda
centrala, regionala och lokala myndigheter bör regleras i avtalet Avtalet bör
också ange grunder för prissättningen vid leveranser av läkemedel tUl
krigsmaktens fredsförband för daglig sjukvård åt värnpliktiga och till beredskapslagren
av läkemedel.
Kommittén
anser att avtalstidens längd bör avpassas så att den fulla effekten av
föreslagen samordning av försvarsförberedelserna på läkemedelsområdet kan
ufläsas. Avtalsperioden bör enligt kommittén inte understiga tio år.
Kommittén
framhåller att vissa ändringar måste göras I gäUande avtal mellan staten och
apoteksbolaget om bolagets verksamhet samt i vissa författningar,
myndighetsinstruktioner m, m. Bl, a. anser kommittén, att socialstyrelsen
instmktionsmässigt bör åläggas att samordna förberedelser I central Instans på
läkemedelsområdet, samt föreslär att i instmktionen tas in föreskrift om att
tjänsteman hos apoteksbolaget ingär i socialstyrelsens beredskapsråd vid
handläggning av ärende som berör läkemedelsförsörjningen I krig eller
försvarsberedskapen pä läkemedelsområdet. Ändringar behövs vidare I
krlgssjukvårdskungördsen och i den av ÖB utfärdade instruktionen för centrala
sjukvårdsledningen, om kommitténs förslag rörande representant för
apoteksbolaget i centrala sjukvårdslednlngen genomförs.
Personalfrågor
Ca 200 statstjänstemän berörs av kommitténs
förslag, varav ett fätal är anställda med fullmakt eller konstltutorial. Den
helt övervägande delen tjänstemän Inom mllltärapoteket och krigsmaktens
förrådsorganisation för krigsläkemedel innehar extra ordinarie eller extra
tjänster. CML-kommittén förutsätter att samtliga av omorganisationen berörda
tjänstemän erbjuds att gå över I tjänst hos apoteksbolaget. Till tjänst som
övertas av bolaget bör nuvarande Innehavare ha förtur. Kommittén utgår från
att den anställningstrygghet som tjänstemännen f, n, har inte mbbas.
Kommittén
föreslår att apoteksbolaget övertar statens pensionsåtaganden beträffande
huvuddelen av berörd personal. Staten bör förbinda
Frop. 1973:16 12
sig
att bestrida bolagets pensionskostnader I den omfattning som svarar mot de i
statlig tjänst intjänta pensionsbeloppen. Kommittén ifrågasätter om inte
staten beträffande tjänstemän med ett fåtal år kvar tiU pensionsåldern, vid
övergångstillfället exempelvis högst fem år, helt bör svara för
pensionskostnaderna. Detta skulle innebära att statens pensionsreglemente
alltjämt skuUe gäUa för här berörda tjänstemän.
Omorganisationen
bör enligt kommitténs uppfattning genomföras i sin helhet vid en och samma
tidpunkt. Kommittén bedömer det möjUgt och lämpligt att omorganisationen
genomförs den 1 juli 1973.
Remissyttrandena
Samtiiga remissmstanser godtar utredningens
huvudförslag att den militära apoteksrörelsen skaU upphöra och att såväl
leveranserna av läkemedel för fredsförbandens dagliga sjukvård som hanteringen
av beredskapsläkemedel skall ske genom apoteksbolagets försorg. Således
framhåUer bl,a, FOA, SBL, länsstyrelsen i Stockholms län och Apoteksteknikerförbundet
att väsentiiga fördelar kan vinnas genom utnyttjande av apoteksbolagets
resurser.
ÖB
godtar utredningens målsättning och principerna för hur ansvaret för
läkemedelsförsörjningen skall fördelas och organisationen i stort skall
utformas. Frän totalförsvarets och Inte minst krigsmaktens synpunkt utgör
utredningen enligt ÖB:s mening en god grund för förbättring av nuvarande till
vissa delar bristfälliga organisation och beredskap trots miUtärapotekets
goda insatser vad avser läkemedels-försörjnmg i krig och förberedelsema
härför i fred, I likhet med kommittén anser ÖB det vidare viktigt att de
militära myndigheternas ansvar för sjukvården Inom krigsmakten behåUs.
Mllltärapoteket har vissa myndighetsfunktioner som enligt ÖB inte bör läggas
på något clvUt organ. Dit hör utarbetande av riktiinjer för
krigsproduktionsplanlägg-nlngen, fastställande av läkemedelssortlment,
krlgsförvaltningsplaner, inspektion av beredskapsförräd m, m,, vilka uppgifter
bör åvila försvarets sjukvårdsstyrelse.
Försvarets
sjukvårdsstyrelse anser att nuvarande ordning fungerar i huvudsak
tillfredsställande. Sjukvårdsstyrelsen tUlstyrker därför förslaget med viss
tvekan. Liknande synpunkter framförs av Statsanställdas förbtmd.
Vad
gäller anskaffning i fred av färdiga läkemedel Inom totalförsvaret har
kommitténs förslag I allmänhet lämnats utan erinran. Sålunda har försvarets
sjukvårdsstyrelse Inte något att erinra mot att krigsmaktens fredsförband
hänvisas tiU ortens apotek för sin försörjning med läkemedel åt värnpliktiga,
Spri framhåller att ökat lagemtrymme och en Icke oväsentlig kapacitetsökning i
vissa fall torde erfordras pä apo-
Prop.
1973:16 13
tek
i större garnisonsorter, Spri fömtsätter härvid att denna verksamhet i första
hand förläggs till andra apotek än sjukhusapotek, Sveriges farmacevtförbund
delar inte utredningens uppfattning att belastningsökningen blir marginell på
de apotek som fär överta leveranserna av läkemedel för dagUg sjukvård och
förrådshållningen av krigsläkemedel. Förbundet anser att ansvaret för
beredskapslagring och dess planering kombinerad med den stabsapotekarfunktlon
kommittén föreslår för ett antal apotekschefer kommer att resa krav på
förstärkning av den farmacevtiska personalen på berörda apotek.
I
fräga om förrådshällnlng av färdiga beredskapsläkemedel för krigsmaktens behov
delar försvarets sjukvårdsstyrelse kommitténs uppfattning att en Integrering
av det militära förrådshällningssystemet med apoteksbolaget är önskvärd av
omsättningsskäl. Den översyn av förrådsorganisationens ändamålsenlighet och
utvecklingsmöjligheter som föreslås av kommittén är enligt sjukvårdsstyrelsens
uppfattning viktig och bör komma till stånd. Dessutom framhålls kravet på
mUltär styrning och kontroll av apoteksbolagets verksamhet Inom Ifrågavarande
sektor. Även socialstyrelsen ser med tillfredsställelse att en samordning av
lagerhåUnlng och hantering kommer till ständ genom apoteksbolagets försorg.
Spri anser det väsentiigt att garantier och regler skapas så att den enskUde
sjukvårdshuvudmannen inte drabbas av kostnader eller försämrad service genom
att hans sjukhusapotek Inordnas 1 den mUltära beredskapsförrådshållningen.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län framhåller att en strävan att minska apotekens
fredslagring för att vinna ökad lönsamhet inte fär medföra försämrad
totalförsvarsberedskap.
Vad beträffar omsättningen av beredskapsläkemedel
konstaterar ÖB att en ökad omsättning förutsätter en stark Integrering med den
civUa sektorns läkemedelsförsörjning. Den av kommittén föreslagna personalunionen
mellan apotekschef och föreståndare för läkemedelscentral anser ÖB i princip
lämplig och genomförbar. Ökade omsättnlngsmöjlig-heter framhålls av försvarets
sjukvårdsstyrelse som en väsentlig fördel i kommitténs förslag.
ÖB tillstyrker förslaget att krigsmaktens
centralapotek utgår ur krigsorganisationen som en följd av förbättrade
möjligheter till ökad lager-hållnmg av färdigvaror. Försvarets
sjukvårdsstyrelse understryker i detta sammanhang att centralapoteken inte bör
utgå ur krigsorganisationen. Innan erforderliga läkemedel till sin huvuddel
kan lagras som färdigvara.
I
fråga om uthålligheten på läkemedelsområdet erinrar ÖEF om att den
försörjningsberedskapsutredning som tillkallades enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 2 aprU 1971 i sitt fortsatta arbete torde komma att behandla bl. a. denna
fråga. Överstyrelsen anser därför att slutlig ställning tUl uthålligheten på
läkemedelsområdet Inte bör tas förrän nämnda utrednings förslag föreligger.
Prop.
1973:16 14
Förslaget om en försvarsenhet i apoteksbolaget
biträds av bl. a. ÖB, försvarets rationaliseringsinstitut, socialstyrelsen, ÖEF
och SBL. Socialstyrelsen framhåller att detta inte påverkar styrelsens
uppgifter beträffande försvarsförbercdelserna på läkemedelsområdet och Innebär
fördelar för socialstyrelsen ur planläggnlngssynpunkt Även förslaget om
Inrättande av en farmacevtisk enhet i försvarets sjukvårdsstyrelse biträds av
bl. a, ÖB, försvarets sjukvårdsstyrelse, FOA och Sveriges farmacevtförbund.
I fråga om läkemedelsforskningen understryker flera
remissinstanser, bl, a. ÖB, UKÄ, KS, FOA, försvarets sjukvårdsstyrelse, ÖEF,
Spri, Apoteksteknikerförbundet, Sveriges farmacevtförbund och LIF den betydelse
mllltärapoteket har beträffande läkemedelsforskningen. ÖB, KS, FOA m, fl,,
biträder kommitténs uppfattning att vid mUitärapoteket befintliga
forskningsresurser bör utvecklas Inom apoteksbolagets vidare ramar, FOA
framhåller dock att kommittén inte tiUräckligt beaktat de konsekvenser som
förslaget kan få för den mllitärfarmacevtiska forskningsverksamheten.
Kommitténs förslag beträffande kostnadsfrågorna
lämnas utan erinran av de civila remissinstanserna. ÖB och försvarets sjukvårdsstyrelse
anser att de ekonomiska konsekvenserna av kommitténs förslag Inte belysts helt
tUlfredsställande, Försvarets rationaliseringsinstitut anser att apoteksbolaget
bör överta äganderätten till beredskapsläkemedlen. Därvid bör enligt
institutets mening övervägas olika frågor som rör ersättning för läkemedlen m.
m.
Kommitténs förslag till avtalstext lämnas utan
erinran av remissinstanserna. Försvarets civilförvaltning pekar på behovet av
normer för hur ersättning för apoteksbolagets tjänster som Inte avser
läkemedelsleveranser skall beräknas, I detta sammanhang framhåller vidare bl,
a, ÖEF, socialstyrelsen och försvarets rationaliseringsinstitut att skyldigheten
för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggning av rikets ekonomiska
försvarsberedskap även torde gälla för apoteksbolaget.
Vad kommittén anför i fråga om anställningstrygghet
och förmåner för berörd personal biträds av bl. a, försvarets personalnämnd,
försvarets rationaliseringsinstitut, försvarets sjukvårdsstyrelse och
Statsanställdas förbund. SPN framhåller I likhet med utredningen att staten
bör förbinda sig att svara för apoteksbolagets pensionskostnader för de pensionsåtaganden
som gäller vid övergängen till de nya befattningarna.
Ett flertal remissinstanser Ifrågasätter om det är
möjligt att genomföra omorganisationen på så kort tid som kommittén
föreslagit, dvs, redan den 1 juli 1973, Bl, a, framhåller försvarets
personalnämnd att en utvecklad praxis vid omorganisationer är att de anstäUda
bör ha orienterats om de personalpolitiska konsekvenserna minst sex månader
före genomförandet.
Prop. 1973:16 15
Departementschefen
När det nuvarande mllltärapoteket Inrättades för
omkring 30 är sedan var motivet att en tUlfredsställande ordning för
försvarets läkemedelsförsörjning Inte kunde gmndas på leveranser från de
privata apoteken. Detta motiv föreligger inte längre sedan apoteksväsendet
från den 1 januari 1971 har övertagits av staten och som en följd härav praktiskt
taget all läkemedelsförsörjning I landet sker genom apoteksbolaget, I prop,
1970: 74 (SU 1970: 98, 2LU 1970: 37, rskr 1970: 223 och 234) om statens
övertagande av apoteksväsendet förutskickade jag att frågan om den framtida
samordningen av läkemedelshanteringen på det civila och mUltära området borde
tas upp tlU prövning sedan apoteksbolagets verksamhet kommit igång. Mot
bakgrund härav har den s, k, CML-kommittén nu lagt fram ett utredningsförslag i
denna fråga.
Kommittén föreslår att den mUitära apoteksrörelsen
och förråds-hållningen av läkemedel förs över till apoteksbolaget. Förslaget
innebär att mllltärapoteket vid KS och dess fUlalapotek I Karlskrona och Boden
upphör som mUltära organ och att apoteken Inordnas 1 apoteksbolaget. Vidare
skall apoteksbolaget för krigsmaktens räkning svara för erforderlig
förrådshållning och hantering av beredskapsläkemedel. Detta innebär att
driften av läkemeddscentraler och centrala läkemedelsförråd övertas av bolaget.
Remissinstanserna har 1 allt väsentligt ställt sig
positiva till detta förslag. De myndigheter som I dag har huvudansvaret för
läkemedelsförsörjningens olika delar inom totalförsvaret och som i första hand
berörs av den föreslagna omorganisationen, dvs. socialstyrelsen, försvarets
sjukvårdsstyrelse och mllltärapoteket, har också varit representerade I
kommittén och står bakom förslaget. Efter samråd med chefen för
försvarsdepartementet vUl jag därför förorda att mUitärapoteket och dess
fUlalapotek inordnas i apoteksbolaget och att bolaget åtar sig
förrädshållningen m. m. vid krigsmaktens läkemedelscentraler och centrala
läkemedelsförråd I enlighet med kommitténs förslag.
Som utredningen visat medför en sådan organisation
att distributionssystemet kan förenklas genom att krigsmaktens förband kan direkt
anlita ortens apotek för läkemedelsförsörjningen. Vidare kan apoteken tas i
anspråk för uppläggning av vissa mobillserlngsläkemedel, vilket bör ge bättre
möjligheter tUl omsättning av sädana läkemedel. En viktig beredskapssynpunkt
är att en större spridning av de lokala mobiliseringsförråden kan uppnås. Den
föreslagna organisationen medför även andra betydelsefulla fördelar. Jag vUl
framför allt peka på att vederbörande apotekschef genom det nya systemet får
möjlighet att beställa och distribuera läkemedel för försvarets behov samtidigt
med de läkemedel som behövs vid den normala försäljningen. Den nya organisationen
bör enligt min uppfattning göra det möjligt att uppnå högsta
Frop. 1973:16 16
möjliga
beredskap på detta område inom ramen för de resurser som vid varje tillfälle
står tUl förfogande för ändamålet.
Kommittén betonar vikten av att det samarbete som
pågår mellan mllltärapoteket och karolinska sjukhuset fortsätts och fördjupas
efter omorganisationen. Som uite minst angeläget framhålls att forskningsresurserna
tas till vara även inom apoteksbolagets ram och hålls tillgängliga för
krigsmaktens forskningsbehov m, m, pä läkemedelsområdet. Även remissinstansema
har betonat detta. För egen del vill jag framhålla vikten av att inom den
föreslagna organisationen ta till vara det kunnande på läkemedelsområdet som nu
står tUl sjukhusets förfogande. Apoteksbolaget har i denna fräga också uttalat
sig om vikten av att ett fördjupat samarbete kommer tUl stånd. Detsamma gäller i
fråga om forskningssamarbetet mellan mUltärapotekets forskningslaboratorium och
karoUnska sjukhusets avdelning för klinisk farmakologi samt olika kliniker.
Den
nya organisationen innebär att miUtärapotekets nuvarande funktioner på
läkemedelsområdet fördelas mellan apoteksbolaget och försvarets
sjukvårdsstyrelse. Kommittén har föreslagit att en särskild försvarsenhet
organiseras vid apoteksbolagets huvudkontor som stabsorgan direkt under
verkställande direktören med en samordnande uppgift i frågor som rör
försvarsberedskapen på läkemedelsområdet. Jag utgår från att apoteksbolaget
kommer att vidta de organisatoriska åtgärder som behövs för samverkan med olika
myndigheter Inom totalförsvaret.
Den del av utredningens förslag som berör
organisationen av försvarets sjukvårdsstyrelse och vissa andra frågor som
aktualiseras i detta sammanhang på det mUltära området kommer chefen för
försvarsdepartementet att anmäla senare.
Kommittén understryker behovet av en samverkan
mellan olika myndigheter då det gäller totalförsvarets läkemedelsförsörjning
av det slag som nu äger rum inom en särskild samarbetsdelegatlon. Som kommittén
framhållit bör en sädan samverkan kunna åstadkommas genom att socialstyrelsen
får i uppdrag att svara för kontinuerlig samverkan rörande försvarsförberedelserna
på läkemedelsområdet. Socialstyrelsen bör ha ett primärt ansvar som samordnande
myndighet, I övrigt bör socialstyrelsen, civllförsvarsstyrelsen och försvarets
sjukvårdsstyrelse var och en inom sitt ansvarsområde fastställa sortimentet av
de läkemedel som erfordras för att täcka hälso- och sjukvårdens behov under
krig. Som samarbetsorgan i fred inom totalförsvarssjukvärden fungerar även socialstyrelsens
beredskapsråd, I detta ingår f, n, representanter från ÖEF,
civilförsvarsstyrelsen. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Vid
behandling av frågor som gäller epidemibekämpning och skydd mot biologisk
krigföring ingår även en representant för SBL. I likhet med kommittén anser jag
att även en representant för apoteksbolaget bör Ingå i rådet vid handläggning
av ärenden som gäller lake-
Frop.
1973:16 17
medelsförsörjningen
i krig eUer som i övrigt hänger samman med beredskapen på läkemedelsområdet.
Vidare bör apoteksbolaget vara representerat i centrala sjukvårdslednlngen,
som har tUl uppgift att bereda ärenden som rör utnyttjandet av rikets
tillgångar inom hälso- och sjukvården i krig. Det ankommer på Kungl. Maj:t att
med anledning härav vidta de författningsändringar som behövs.
I samband med att apoteksbolaget övertar
mUitärapoteket och dess fi-llalapotek bör bolaget från staten inlösa dels
krigsmaktens fredslager av läkemedel och närstående varor m, m,, dels apotekens
Inventarier och utmstning och dels utmstning och inventarier I läkemedelscentraler
m. m. Det ankommer på apoteksbolaget och försvarets sjukvårdsstyrelse att
komma överens om Inventerlngsförfarande m, m. Beträffande de läkemedel som
ingår i beredskapslagren delar jag kommitténs uppfattning att äganderätten tUl
dessa alltjämt bör tillkomma krigsmakten.
Apoteksbolagets
åtaganden I fråga om försvarsförberedelser m, m, på läkemedelsområdet bör
regleras genom ett avtal mellan staten och apoteksbolaget Förslag till sådant
avtal har utarbetats och torde få fogas till statsrådsprotokollet 1 detta
ärende som bilaga. Avtalsförslaget innebär bl, a, att vid apoteksbolagets
leveranser av läkemedel till krigsmaktens fredsförband Uksom till krigsmaktens
beredskapslager prissättning skall ske enligt de gmnder som tillämpas av
bolaget vid motsvarande sjukhusleveranser. Försäljning i omsättningssyfte av
läkemedel frän krigsmaktens beredskapslager skall ske till marknadsmässiga
priser. Enligt avtalsförslaget skall ett leverantör/kundförhållande råda mellan
apoteksbolaget på ena sidan samt socialstyrelsen, försvarets sjukvårdsstyrelse
och civilförsvarsstyrelsen på den andra sidan. När det gäller apoteksbolagets
tjänster I övrigt fömtsätter jag att överenskommelse träffas mellan berörda
parter om hur ersättningen för dessa tjänster skall beräknas. I detta
sammanhang vill jag erinra om de skyldigheter som föreUgger enligt lagen (1948:
390) om skyldighet för näringsidkare m, fl, att biträda vid planläggningen av
rikets ekonomiska försvarsberedskap. Jag förordar att Kungl, Maj:t Inhämtar
riksdagens bemyndigande att godkänna avtal mellan staten och apoteksbolaget I
huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag,
I anslutning härtill bör nämnas att den av Kungl,
Maj:t tUlkallade försörjningsberedskapsutredningen kan komma med förslag som
berör säväl ytterligare medverkan av apoteksbolaget i fråga om att upprätt-håUa
försörjningsberedskapen på läkemedelsområdet som försörjningsuthålligheten på
detta område.
Omorganisationen innebär vidare att vissa ändringar
behöver göras I författningar, myndlghetslnstraktioner m. m. Det behövs också
en formell ändring 1 avtalet meUan staten och apoteksbolaget om bolagets
verksamhet. Det ankommer på Kungl, Maj:t att besluta härom.
Samtliga
av omorganisationen berörda tjänstemän bör i enlighet med
Prop. 1973:16 18
den
av apoteksbolaget överlämnade utredningen erbjudas att gå över i tjänst hos
apoteksbolaget. Liksom de berörda personalorganisationerna vill jag betona
angelägenheten av att personalens anställningstrygghet därvid beaktas. Av
förändringen I huvudmannaskap bör följa att apoteksbolaget skall svara för
socialförsäkrings- och pensionskostnader, som belöper på tid efter övertagandet
av militärapotekets personal. Staten bör i anslutning härtiU hos bolaget lösa
in sina kvarstående pen-slonsförpUktelser tUl personal som fär pensionsrätt
enligt bolagets pensionsbestämmelser. Jag anser inte att det finns motiv för
att staten i vidare mån än jag nu sagt skall påta sig pensionskostnader för den
av övertagandet berörda personalen. En annan sak är att ett ändamålsenligt
sätt att lösa uppkommande övergångsproblem beträffande pensionsförmåner till
de äldsta tjänstemännen kan vara att de medges stå kvar på statens
penslonsreglemente. En sådan ordning fordrar en uppgörelse mellan Kungl, Maj:t
och bolaget.
Det är givetvis angeläget att rimlig tid står till
förfogande för de förhandlingar och överläggningar som behövs mellan
apoteksbolaget och personalorganisationerna, I likhet med flera remissinstanser
anser jag att denna tid skulle bil alltför knapp, om den nya organisationen
såsom kommittén föreslagit skulle genomföras redan den 1 juli 1973, Jag förordar
därför att den föreslagna omorganisationen genomförs fr, o, m, den 1 januari
1974,
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för en samordning av den civila och militära
läkemedelsförsörjningen fr. o. m. den 1 januari 1974 som jag angett i det
föregående,
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag
förordat I det föregående träffa avtal med Apoteksbolaget AB om vissa
försvarsförberedelser m. m. på läkemedelsområdet.
Med
bifall tUl vad föredraganden sålunda med Instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Mai:t Konungen att tUl riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Frop.
1973:16 19
Bilaga
Förslag
till
Avtal
mellan
staten och Apoteksbolaget AB om vissa försvarsförberedelser
m.
m. på läkemedelsområdet
§
1.
Apoteksbolaget AB åtar sig under tiden 1 januari
197431 december 1983 försvarsberedelser m, m, på läkemedelsområdet enligt vad
I detta avtal anges i §§ 313.
§ 2,
Apoteksbolaget förbinder sig att härvid följa de
allmänna riktlinjer för verksamheten, som dragits upp vid riksdagsbehandlingen
av frågan om samordning av clvU och militär läkemedelsförsörjning m, m, (prop,
1973: 16).
§ 3.
Apoteksbolaget skall för berörda centrala
förvaltningsmyndigheters räkning svara för inköp, förrådshållning, omsättning
och annan erforderlig lagerhantering av färdiga beredskapsläkemedel m, m.
§ 4,
Apoteksbolaget skall följa de centrala
förvaltningsmyndigheternas föreskrifter för läkemedelslagrens spridning,
uppläggning, sammansättning, märkning och förpackning m, m,
§ 5.
Apoteksbolaget skall biträda försvarets
sjukvårdsstyrelse och civilförsvarsstyrelsen I fräga om försök och prov med
läkemedel och läkemedelsförpackningar som erfordras för användning vid
krigsförbanden och civilförsvarets enheter,
§ 6,
Apoteksbolaget skall följa mllltärbefälhavares
(mllltärkommando-chefs) respektive moblllseringsmyndighets samt
civilbefälhavares respektive länsstyrelses föreskrifter för
moblliseringsplanläggnlngen I fräga om läkemedels uppläggning och fördelning pä
moblUserlngsenheter m, m, och tillhandahälla de uppgifter, som fordras för
dessa myndigheters planläggning av uttransport 1 samband med mobilisering,
§ 7,
Apoteksbolaget skall hålla lagren av
beredskapsläkemedel tillgängliga för Inspektion från berörda centrala,
regionala och lokala myndigheters sida,
§ 8.
Apoteksbolaget skall en gäng om året lämna rapport
till de centrala förvaltningsmyndigheterna om lagerhållning och fördelning av
de läkemedel som omfattas av detta avtal. Därvid skall genomförda kassatlo-ner
redovisas särskUt.
Frop. 1973:16 20
§
9.
Apoteksbolaget
skall biträda socialstyrelsen, civUförsvarsstyrelsen och försvarets
sjukvårdsstyrelse i dessa myndigheters arbete med beredskapsplanläggning ni,
m. på läkemedelsområdet.
§
10.
Apoteksbolaget
skall enligt närmare överenskommelse mellan bolaget och myndigheter inom
totalförsvaret tillhandahålla läkemedelsinformation, statistik och
farmacevtisk rådgivning.
§
11.
Apoteksbolaget
skall i samråd med vederbörande mUitära myndigheter utöva farmacevtisk tillsyn
och kontroll jämlikt gäUande medicinal-författnlngar över de för
förbandssjukvård avsedda läkemedelsförråd, som förvaras vid krigsmaktens
utbUdnlngsförband (motsv,).
§
12,
Mellan
Apoteksbolaget å ena sidan samt socialstyrelsen, civllförsvarsstyrelsen och
försvarets sjukvårdsstyrelse å den andra skall ett leveran-tör/kundförhåUande
gäUa.
§
13.
Vid
leveranser av läkemedel tUl krigsmaktens fredsförband för daglig sjukvård åt
värnpliktiga liksom till krigsmaktens beredskapslager av läkemedel skall
prissättning ske enligt de gmnder som tillämpas vid motsvarande
sjukhusleveranser.
Försäljning
i omsättningssyfte av läkemedel ur krigsmaktens beredskapslager skall ske tUl
marknadsmässiga priser.
Ersättning
för apoteksbolagets tjänster i övrigt skall utgå enligt särskUd
överenskommelse härom mellan apoteksbolaget och försvarets sjukvårdsstyrelse.
Detta avtal är upprättat i två likalydande
exemplar, varav parterna tagit var sitt
För
staten För Apoteksbolaget AB
Frop.
1973:16 21
Innehåll
Inledning
......................................................... .... 2
Nuvarande förhållanden
.................................... .... 3
Apoteksbolaget
............................................ .... 3
Militärapoteket
förrådsorganisationen m, m............. .... 3
Civila
ledningsorgan........................................... .... 5
MUltära
ledningsorgan utöver mllltärapoteket.......... .... 6
CML-kommitténs förslag ..................................... .... 7
Apoteksrörelsen
............................................. .... 7
Förrådshållning
av beredskapsläkemedel för krigsmaktens behov 8
Organisatoriska
frågor........................................ .... 9
Kostnadsfrågor
............................................ 10
Avtal,
författningar m, m.................................... .. 11
Personalfrågor
.,............................................... .. 11
Remissyttrandena
........................................... .. 12
Departementschefen ........................................ .. 15
Hemställan ...................................................... 18
BUaga ............................................................ .. 19
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730075
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (10)
10 kopplingar i 8 dokument.
- Prop. 2020/21:42 Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv s. 63 i texten · dokumentnivå
- Bet. 1984/85:SoU29 om avtal med Apoteksbolaget m.m. (prop. 1984/85:170) s. 4 i texten
- Prop. 1984/85:170 om avtal med Apoteksbolaget AB m.m. s. 6 · s. 58 i texten
- Prop. 1980/81:95 om ändrat huvudmannaskap för Karolinska sjukhuset, m.m. s. 62 i texten
- Bet. 1973:FöU16 Försvarsutskottets betänkande med anledning av dels propositionen 1973:1 angående anslag m. m. för budgetåret 1973/74 inom försvarsdepartementets verksamhetsom… s. 58 i texten